angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud¬ titel för budgetåret 1952/53 m. m.

Rungl. Maj.ts proposition nr 120.

1 Nr 120.

Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1952/53 m. m.; given Stockholms slott den 7 mars 1952.

Ivungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framläggas slutliga anslagsäskanden beträffande vissa anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med allenast beräknade belopp.

Förslag framlägges vidare om anordnande av högre försvarsstudier (försvarshögskola) under budgetåret 1952/53.

Beträffande det stamanställda underbefälet vid armén föreslås, att det nuvarande systemet med kontraktsbunden korttidsanställning skall upphöra. I stället föreslås att underbefälet rekryteras direkt ur de värnpliktigas led, varvid underbefälsaspiranterna avses skola efter avslutad värnpliktsutbildning anställas såsom aspiranter med viss tids ömsesidig uppsägningsrätt. Det förutsätles, att flertalet aspiranter som med godkännande vitsord genomgår utbildningen skall kunna erhålla pensionsberättigande anställning inom försvaret.

Vidare framläggas förslag om ändrad statsammansättning för kustartilleriets underofficerare ävensom förslag rörande löneställningen för militära förvaltare. Slutligen föreslås bl. a. vissa ändringar i kungörelsen om värnpliktsavlöning samt anvisande av anslag för bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn.

1—860 ost Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 120.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars 1952.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid anmälan av fjärde huvudtiteln ha vissa anslag upptagits med allenast beräknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar ha sedermera framlagts beträffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag som återstå att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till behandling vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera allmän räckvidd.

En sammanställning av de uppskjutna slutliga anslagsäskandena under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1952/53 torde få intagas i protokollet efter anslagsberäkningarna.

[1.] Fråga om inrättande av en försvarshögskola.

Vid anmälan av 1951 års statsverksproposition redogjorde min företrädare i ämbetet för ett av överbefälhavaren framlagt förslag om inrättande av en försvarshögskola för högre försvarsstudier (prop. 1951:1, bil. 6, s. 58 o. f.). Enligt förslaget skulle målsättningen för sådana studier vara att åt högre civila och militära befattningshavare ge en vidgad överblick över det totala krigets problem och att som förberedelse för högre chefs- eller högre stabsbefattningar ge vidgade kunskaper om krigsmaktens olika delar samt om planläggning och genomförande av gemensamma operationer. Undervisningen vid försvarshögskolan skulle omfatta föreläsningar, gruppstudier och krigsspel. Det årliga antalet elever vid skolan beräknades till 10—15 civila och 30—40 militära. Skolan skulle organiseras med chef, fasta och tillfälliga lärare samt expedition, överbefälhavaren hemställde att principbeslut måtte fattas rörande inrättandet av en försvarshögskola.

Kungl. Maj ds proposition nr 120. 3

Han föreslog vidare att skolan skulle, under ledning tills vidare av chefen för försvarsstaben, börja som ett provisorium under hösten 1951. Erforderlig skolpersonal, souschef, lärare och adjutant samt elever förutsattes under provisorieåret skola kommenderas till skolan. Överbefälhavaren hemställde slutligen om anslag för en provisorisk kurs hösten 1951.

Föredragande departementschefen uttalade i anslutning till överbefälhavarens förslag att det vore av stor vikt för samordningen inom det totala försvaret att den personal, civil och militär, som hade att handlägga försvarsfrågor i denna vidsträcktare bemärkelse, ägde kännedom om de olika grenarna inom verksamhetsområdet och deras speciella problem. Ehuru departementschefen delade överbefälhavarens uppfattning, att en ordnad studieverksamhet på detta område borde komma till stånd, kunde han icke förorda att beslut redan då fattades om att en särskild utbildningsanstalt inrättades för ändamålet. Departementschefen ansåg det lämpligt att erfarenheterna från verksamheten under det av överbefälhavaren föreslagna övergångsåret avvaktades innan ställning toges till frågan hur verksamheten i fortsättningen skulle vara organiserad.

För att bestrida kostnader för studieverksamheten under budgetåret 1951/52 beräknade departementschefen medel under försvarsstabens anslag. Sålunda beräknades under avlöningsanslaget 16 200 kronor för arvoden åt lärare och för biträdeshjälp och under omkostnadsanslaget 10 000 kronor för undervisningsmateriel. Vid anslagsberäkningarna förutsattes att för visst förberedelsearbete skulle i möjligaste mån kunna tagas i anspråk tillgänglig personal och befintlig expeditionsmateriel inom försvarsstaben samt att reseersättningar och traktamentskostnader skulle redovisas som utgifter för resor i tjänsten och belasta vederbörliga reseersättningsanslag.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse med vad departementschefen anfört. Kungl. Maj :t meddelade sedermera beslut att kurser i högre försvarsstudier finge anordnas under verksamhetsåret 1951—52.

överbefälhavaren har i skrivelse den 15 februari 1952 avgivit redogörelse för verksamheten vid och erfarenheterna från den kurs i högre försvarsstudier, som i anledning av förenämnda beslut ägt rum under sista kvartalet 1951. 1 anslutning härtill har överbefälhavaren framlagt ett på dessa erfarenheter grundat förslag till organisation av en försvarshögskola.

Angående den under 1951 anordnade kursen har överbefälhavaren anfört bl. a. följande. Kursen hade bedrivits i form av föreläsningar, diskussioner, grupparbeten, studiebesök samt applikatoriska exempel och krigsspel. I kursledningen hade ingått, förutom militära lärare, en representant för respektive civilförsvar, ekonomiskt försvar och psykologiskt försvar. Föreläsningarna hade så gott som uteslutande hållits av civila eller militära experter utanför kursledningen. Kursen hade pågått 10 veckor och hade föregåtts av kompendiestudier för eleverna. Antalet elever hade utgjort 35, av vilka 11 varit civila och 24 militära. Av

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

de militära eleverna hade 8 deltagit i kursen endast de sista 5 veckorna. — Erfarenheterna från kursen hade övervägande varit mycket goda. En bestämd erfarenhet hade dock blivit att en kurs vid försvarshögskolan borde vara oförändrat sammansatt från början till slut och att således, i motsats till vad som skett under kursen 1951, icke ett antal äldre militära kursdeltagare finge tillkomma vid kursens mitt. Antalet civila och militära kursdeltagare borde lämpligen vara ungefär lika stort.

Överbefälhavaren har bedömt att ett starkt framträdande behov föreligger av att snarast inrätta en försvarshögskola som ett forum för högre försvarsstudier och har funnit det otvivelaktigt att en försvarshögskola med kurser av i huvudsak under år 1951 prövad typ synnerligen väl skulle kunna fylla sin uppgift. Denna uppgift bär angivits vara att åt högre civila och militära befattningshavare ge en vidgad överblick över det totala krigets problem, att som en förberedelse för högre militära chefs- eller stabsbefattningar och för motsvarande civila befattningshavare ge fördjupade insikter om det totala försvarets olika grenar samt om planläggning och genomförande av för dem gemensamma försvarsuppgifter ävensom att utföra eller medverka vid specialstudier av för det totala försvaret särskilt aktuella frågor.

I fortsättningen lämnas en närmare redogörelse för överbefälhavarens förslag angående den tilltänkta försvarshögskolan.

Utbildningen vid försvarshögskolan har av överbefälhavaren föreslagits få följande omfattning.

A. Två kurser i Stockholm om vardera 9 veckors längd och avsedda företrädesvis för regementsofficerare i högst lönegrad Mo 14 samt motsvarande befattningshavare inom den civila statsförvaltningen och företrädare för annan krigsviktig halvstatlig eller icke-statlig verksamhet, såsom forskning, industri, finansiell verksamhet, press, radio in. m. Båda kurserna skulle föregås av ett 4—6 månaders kompendieskede, varunder 25—30 kompendier successivt skulle utsändas till de avsedda kursdeltagarna. För civila elever, vilka icke önskade deltaga i tilltänkta särskilda krigsspel, avseende samverkansproblem inom krigsmakten, skulle kurslängden utgöra 7 veckor. I vardera kursen skulle deltagarantalet vara 25, varav 40—50 % civila. Kurserna borde äga rum, den första ungefär 15 oktober—15 december, den andra ungefär 15 januari—15 mars eller 1 februari—1 april.

B. En eller flera korta kurser (konferenser) med företrädesvis internatförläggning utanför Stockholm. Kurserna i fråga skulle omfatta upp till 10 dagar och avses antingen för högre officerare (Mo 15 och högre) samt motsvarande befattningshavare inom den civila statsförvaltningen och företrädare för annan krigsviktig halvstatlig eller icke-statlig verksamhet, eller ock för civila och militära elever för studium av visst aktuellt problem inom det totala försvaret. Båda slagen av kurser förutsåges kunna föregås av ett skede, varunder förhandsinformationer i skriftlig form skulle utsändas.

C. En fältövning, innefattande studium på fältet av det totala försvaret inom visst område samt studiebesök. Fältövningar, som borde förläggas till någon av månaderna juni—september, avsåges äga rum i två omgångar och ha en längd av ungefär 7 dagar. Vardera övningen avsåges för omkring hälften av deltagarna i vinterhalvårets kurser.

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

överbefälhavaren bär vidare anfört att en förutsättning för försvarshögskolans verksamhet vore att dess ledning kunde hålla kontakt med utvecklingen inom de olika områden, som innefattades i den totala krigföringen. Detta vore emellertid en åtgärd som högskolans fåtaliga lärarpersonal omöjligen kunde helt fylla. Det syntes därför angeläget att tillskapa ett rådgivande organ avsett att tillföra skolans ledning erforderliga råd och anvisningar beträffande utbildningsprogrammets inriktning och omfattning, överbefälhavaren föresloge därför att ett försvarshögskolans råd skulle inrättas, bestående av omkring sju personer med framstående skicklighet och erfarenhet inom kunskaps- och verksamhetsområden av betydelse för utbildningen vid högskolan.

Vad angår befattningen som chef för försvarshögskolan har överbefälhavaren anfört att chefskapet bedömdes bli en krävande och ansvarsfylld befattning med många kontaktpunkter med civila myndigheter och institutioner. För att personvalet skulle kunna underlättas borde befattningen som chef uppföras i de alternativa lönegraderna Mo 12 — Mo 14 —Mo 17 samt kunna tillsättas oberoende av försvarsgren. Behovet av heltidsanställda militära lärare, vilka måste vara av högsta kvalitet, utgjorde tre, en ur varje försvarsgren. Dessa lärare borde, likaledes för att underlätta personvalet, uppföras i de alternativa lönegraderna Ma 10 — Ma 11 — Ma 12. Angivna fyra befattningar borde uppföras på högskolans stat. Beträffande dessa befattningshavare har emellertid överbefälhavaren räknat med alt behovet tills vidare kunde tillgodoses inom ramen för förefintliga personalstater för krigsmakten genom överflyttning av beställningar i samband med framtida rationaliseringar inom försvarsorganisationen, omplaceringar, anställning mot arvode eller i nödfall kommendering. Utöver ifrågavarande befattningar förelåge behov av tre biträdande militära lärare, en ur varje försvarsgren, avsedda för deltidstjänstgöring under omkring 6 månader. Detta behov kunde tillgodoses genom kommendering.

I fråga om civila lärare borde i första hand företrädare för utrikespolitik, civilförsvar, ekonomiskt försvar och psykologiskt försvar men i andra hand jämväl för forskning, hälso- och sjukvård samt kommunikationsväsende m. in. knytas till skolan med en efter behovet varierande tjänstgöringsskyldighet. I regel skulle härvid ifrågakomma heltidstjänstgöring under viss tid, främst då samlade kurser påginge och någon tid dessförinnan, varunder vederbörande skulle erhålla tjänstledighet med C-avdrag från ordinarie tjänst och kompenseras genom arvode från högskolan motsvarande de mistade löneförmånerna, i genomsnitt beräknade efter 31 löneklassen. Den sammanlagda tjänstgöringstiden för de civila lärarna beräknades till 28 månader. Beträffande den lärare, som avsåges företräda civilförsvaret, bar överbefälhavaren, gemensamt med civilförsvarsstyrelsen, föreslagit den anordningen att på civilförsvarsstyrelsens personalstat skulle uppföras ytterligare en befattning i lönegrad 31 med skyldighet för styrelsen att till försvarshögskolans förfogande såsom

6 Kunnl. Maj:ts proposition nr 120.

lärare i civilförsvar ställa eu tillräckligt kvalificerad tjänsteman. Även i fråga om den lärare som avsåges företräda det ekonomiska försvaret vore enligt överbefälhavarens mening en motsvarande anställningsform mycket önskvärd. — Härutöver har förutsatts, att särskilda föreläsare skulle anlitas. Antalet föreläsningstimmar per år har beräknats till 115; arvode till föreläsare har föreslagits skola utgå med 90 kronor per timme.

överbefälhavaren har vidare beräknat att utbildningsår v oden skulle utgå, till de civila lärarna med 180 kronor per månad för sammanlagt högst 28 månader, till envar av de heltidsanställda militära lärarna med 180 kronor per månad under 12 månader samt till envar av de biträdande militära lärarna med 120 kronor per månad under 6 månader.

Överbefälhavaren har vidare anmält behov av viss expeditionspersonal att avlönas å skolans stat. Behovet beräknas till en expeditionsofficer med arvode enligt löneklassen 1: 29 och en expeditionsunderofficer med arvode enligt löneklassen 1: 20 — befattningarna avsedda för pensionerad kapten respektive pensionerad underofficer — samt ett kanslibiträde i Ca 11 eller Cell och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål med lön enligt föreskrifterna angående reglerad befordringsgång.

Beträffande lokalfrågan för försvarshögskolan har överbefälhavaren anfört, att det vore mycket önskvärt att skolan inom en nära framtid kunde beredas ett sammanhängande och för ändamålet lämpligt lokalutrymme så nära som möjligt intill högkvarterets byggnader vid Östermalmsgatan och på Gärdet. Intill dess så kunde ske skulle dock, om än med viss svårighet, försvarshögskolan provisoriskt kunna beredas utrymme inom militärstabsbyggnaden.

Kostnaderna för den föreslagna försvarshögskolan ha, i anslutning till vad sålunda anförts, av överbefälhavaren beräknats enligt följande.

Engångskostnader för anskaffning av undervisnings- och expeditionsmateriel skulle uppgå till sammanlagt 9 000 kronor.

De årliga kostnaderna skulle utgöra (avrundade belopp):

Avlöningar m. m....................................................... 183 000 kronor

Reseersättningar m. m. till militära elever ..................... 27 000 »

Utbildningskostnader vid fältövningar m. m................... 45 000 »

Summa 255 000 kronor

Reseersättningar m. m. till civila elever ha förutsatts skola bestridas av respektive civila myndigheter.

I beloppet till avlöningar ha inräknats 90 000 kronor för löner till chefen för skolan och tre militära lärare. Såsom tidigare anförts har överbefälhavaren emellertid räknat med att behovet av dessa befattningshavare tills vidare kunde tillgodoses inom ramen för förefintliga personalstater inom krigsmakten. Om dessa kostnader frånräknas, minskas de årliga kostnaderna till 165 000 kronor. Vidare ha i angivet belopp inräknats 19 200 kronor för den befattning, som enligt överbefälhavarens förslag borde uppföras på civilförsvarsstyrelsens stat under elfte huvudtiteln.

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Under åberopande av det anförda har överbefälhavaren hemställt att eu försvarshögskola måtte inrättas från och med budgetåret 1952/53 samt att för ändamålet måtte för samma budgetår anvisas dels under fjärde huvudtiteln, under särskilda anslag för försvarshögskolan, till avlöningar 74 000 kronor, till omkostnader 71 800 kronor och till engångsanskaffning av undervisnings- och expeditionsmateriel 9 000 kronor eller tillsammans 154 800 kronor, dels ock under elfte huvudtiteln å civilförsvarsstyrelsens stal 19 200 kronor.

Rörande sitt förslag till försvarshögskola har överbefälhavaren haft samråd med försvarsgrenscheferna, fortifikationsförvaltningen, försvarets sjukvårdsstyrelse, krigsmatcriclverkct, försvarets forskningsanstalt, försvarsväsendets radioanstalt, civilförsvarsstyrelsen, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen, generalpoststyrelsen, luf tf artsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, medicinalstyrelsen, sjukvårdsberedskapsnämnden, statens jordbruksnämnd, statspolisintendenten och ordföranden i utredningen för det psykologiska försvaret. Samtliga ha förklarat sig i allt väsentligt instämma i överbefälhavarens framställning.

Försvarets civilförvaltning, med vilket ämbetsverk överbefälhavaren jämväl samrått, har i avgivet yttrande tillstyrkt att en försvarshögskola nu organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad överbefälhavaren föreslagit. Beträffande vissa frågor har dock civilförvaltningen anmält eu från överbefälhavarens förslag avvikande mening. Ämbetsverket har sålunda beträffande chefen och de tre militära lärarna förklarat, att det tills vidare borde anstå med inrättandet av särskilda tjänster för dessa på skolans personalförteckning. Oavsett detta ställningstagande har civilförvaltningen dock redan nu berört löneställningen för dessa tjänster och därvid förklarat sig icke kunna förorda att för tjänsterna avsåges alternativa lönegrader. Frågan om de löneställningar, som borde tillämpas, borde enligt civilförvaltningens mening i sinom tid få prövas av de för översyn av vissa chefstjänster tillkallade sakkunniga respektive 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

I fråga om expeditionspersonalen vid försvarshögskolan har civilförvaltningen ansett det tillrådligt att man tills vidare icke bunde sig vid en allt för stor personaluppsättning. Ämbetsverket har i anslutning härtill uttalat alt det måhända kunde vara tillfyllest med en arvodesbefattning i 1: 29 samt ett extra ordinarie biträde för skriv- och kontorsgöromål. Medel borde i så fall beräknas för anställande jämväl av viss extra personal.

Civilförvaltningen har vidare beträffande utbildningsarvodena till lärarna vid skolan icke kunnat tillstyrka systemet med ett visst fixerat belopp per månad utan förordat att samtliga lärare vid skolan skulle erhålla arvode enligt gällande limtaxa för deltidstjänstgörande militära lärare vid skolor av skolkalegori I. Därvid borde liksom vid krigshögskolan och motsvarande skolor gälla en begränsning av arvodet till 2 100 kronor för år.

8 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 120.

Civilförvaltningen har slutligen föreslagit att för nästkommande budgetår skulle anvisas nya anslag till Försvarshögskolan: Avlöningar å 70 000 kronor och till Försvarshögskolan: Omkostnader å 80 000 kronor. I sistnämnda belopp ha inräknats även de medel, som av överbefälhavaren föreslagits skola anvisas i form av engångsanslag.

Departementschefen.

Den försöksverksamhet beträffande högre försvarsstudier, som bedrivits under hösten 1951, har klart styrkt behovet av en försvarshögskola för sådan studieverksamhet. Jag är emellertid icke nu beredd att taga slutlig ställning till den omfattning verksamheten vid en sådan skola bör givas för framtiden. Denna fråga bör göras till föremål för ytterligare överväganden. Härav följer att jag icke heller kan förorda att slutligt beslut nu fattas om skolans organisation. Jag föreslår emellertid att verksamheten under budgetåret 1952/53 får bedrivas i huvudsak i den omfattning och med den organisation överbefälhavaren föreslagit. Härvid förutsätter jag att behovet av chef och militära lärare tillgodoses inom ramen för befintlig personal. Vad beträffar expeditionspersonalen räknar jag tills vidare med att en pensionerad officer med arvode och ett kanslibiträde skola vara tillfyllest. Förekommande behov av extra skri vpersonal bör tillgodoses genom utnyttjande av försvarsstabens personal; denna torde vid behov få utökas. Närmare bestämmelser om verksamheten vid försvarshögskolan och avlöningsförmåner åt lärare m. in. torde få meddelas av Kungl. Maj :t.

Beträffande kostnaderna för ifrågavarande utbildningsverksamhet under nästa budgetår förutsätter jag att avlöningar till chefen och de militära lärarna bestridas från vederbörliga ordinarie anslag. Samtliga övriga avlönings- och arvodeskostnader torde få belasta den under försvarsstabens avlöningsanslag upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie personal, vilken är betecknad förslagsvis. Kostnaderna för de militära elevernas resor för inställelse till och utryckning från utbildningskurs torde få bestridas från vederbörliga anslag till reseersättningar in. in. Motsvarande kostnader för civila elever åter böra bestridas av de civila myndigheterna. Jag förutsätter att övriga utgifter av omkostnadskaraktär få bestritjas från försvarsstabens omkostnadsanslag.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om högre försvarsstudier under budgetåret 1952/53.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

[2.] Arméns manskapsorganisation.

Inledning.

Antalet fast anställt manskap är bestämt med hänsyn till å ena sidan fredstjänstens behov av att kunna disponera erforderligt underbefäl för tjänstgöring såsom instruktörer under utbildningsarbetet eller såsom yrkesoch förhandsmän och å andra sidan behovet av personal i krigsorganisationen med gedignare militär utbildning och större militär rutin än de värnpliktiga. Krigsorganisationens ifrågavarande behov av personal kan emellertid icke helt täckas genom ianspråktagande av personal på aktiv stat. Bland annat på grund härav har en viss omsättning inom den fast anställda manskapskadern ansetts erforderlig.

Omsättningen regleras därigenom att manskapet anställes med kontrakt för viss tid. Detta system, volontärinstitutionen, infördes genom beslut av 1901 års riksdag. Första anställningstiden är numera inom armén i regel 4Va år, varvid första halvåret omfattar utbildning i huvudsakligen allmänbildande ämnen. Därefter följer rekrytskola om 6 månader. Under andra anställningsåret genomgås korpral (konstapel-) skola och under tredje året furirskola. Enär huvuddelen av de anställdas första kontraktstid åtgår för deras egen skolning, kan sålunda endast omkring lU av denna tid disponeras till instruktör stjänstgöring.

Anställningskontrakt kan förlängas, i regel för ett år i taget; dock äger kontraktsanställt manskap icke kvarstå i tjänst längre än till 34 års ålder.

På grundval av förslag av 1942 års underbefälsutredning (SOU 1944: 2) fattades vid 1944 års riksdag (prop. nr 143; rd. skr. nr 273) beslut om inrättande av ett antal beställningar för långtjänstunderbefäl, överfurirer, samtidigt med att kadern av kontraktsanställt manskap minskades. I enlighet med förslag av 1944 års manskapsutredning (SOU 1946: 7) beslöt 1947 års riksdag (prop. nr 130; rd. skr. nr 327) en fortsatt minskning av antalet beställningar för kontraktsanställt manskap, medan antalet pensionsberättigande framtidsplatser ökades. I slutläget skall antalet färdigutbildade underbefäl utgöra 3 883, varav 1 573 överfurirer och 2 310 furirer.

Överfurirsbeställning kan erhållas av den som varit anställd under 6 år. Beställningen är pensionsberättigande med en tjänstepensionsålder av 55 år.

Efter specialutbildning kan underbefäl vidare erhålla anställning såsom armétekniker med möjligheter att efter ytterligare utbildning vidarebefordras.

Ur det fast anställda manskapets led rekryteras därjämte underofficerskåren samt till en del jämväl officerskåren.

Staterna för budgetåret 1951/52 samt vakanserna i oktober 1951 framgå av följande tabell (beställningsmän äro icke medräknade).

10 Kungl. Maj:Is proposition nr 120.

Under hösten 1951 ha 840 volontärer över stat anställts, varför antalet vakanser bland vicekorpraler och meniga för närvarande utgör 427.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 tillkallade min företrädare i ämbetet sju sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning rörande befälsrekryteringen och befälsorganisationen vid armén och därmed sammanhängande spörsmål (befälsutredningen).

I direktiven till utredningen hänvisades till Kungl. Maj :ts proposition nr 206 till 1948 års riksdag angående vissa frågor rörande försvarets organisation (s. 177—181), där bl. a. framlagts resultatet av en inom försvarsdepartementet verkställd preliminär utredning beträffande frågan om befälsrekryteringen och befälsorganisationen vid armén. Denna utredning hade utmynnat i ett skisserat förslag till befälsorganisation vid ett infanteriregemente, uppgjort under förutsättning att den nuvarande volontärinstitutionen ersattes med cn organisation, i vilken utnyttjades värnpliktiga instruktörer, samt att officers- och underofficerskårerna sammanfördes till en enda befälskår.

I direktiven till utredningen anförde min företrädare i ämbetet därjämte bl. a. att utredningen närmast borde ha till syfte att framlägga ett fullständigt förslag till befälsfrågans lösning vid armén, i första hand beträffande infanteriet. Vad särskilt anginge underbefälsrekryteringen, hade tillkomsten av beställningar för långtjänstunderbefäl och tekniker i större utsträckning ävensom den år 1947 gjorda regleringen av manskapslönerna givetvis icke varit utan betydelse för rekryteringens utfall men hade visat sig icke tillräckliga för att man skulle kunna komma till rätta med svårigheterna.

Befälsutredningen har numera uppgivit att de grundläggande utredningarna avslutats samt att principiellt och preliminärt ståndpunktstagande har skett i fråga om det förslag till en enhetligt rekryterad befälskår som enligt direktiven skulle framläggas.

Frågan om underbefälsrekryteringen har under den senaste tiden upptagits till behandling i flera sammanhang.

Sålunda anmälde försvarets socialbyrå i skrivelse den 7 februari 1951

11 Kungl. May.ts proposition nr 120.

vissa med rekryteringen till krigsmakten av fast anställt manskap sammanhörande spörsmål och föreslog att åt särskilt tillkallade utredningsmän skulle uppdragas att skyndsamt genomföra en undersökning rörande med manskapsrekryteringen sammanhörande förhållanden.

över socialbyråns hemställan avgåvos yttranden av cheferna för armén, marinen och flygvapnet.

Även försvarsväsendets underbefälsförbund hemställde i skrivelse den 20 februari 1951 om skyndsammast möjliga principutredning beträffande det fast anställda manskapets rekryterings-, utbildnirfgs-, anställnings- och löneförhållanden.

I avgivet utlåtande över underbefälsförbundets hemställan anförde befälsutredningen, att det låge i sakens natur, att det fast anställda manskapets rekryteringsförhållanden m. in. icke kunde lösryckas ur sitt sammanhang med befälsrekryteringen i övrigt. Den otillfredsställande underbefälsrekryteringen vore sålunda en väsentlig orsak till befälsutredningens tillkomst. Vid sådant förhållande vore det icke lämpligt att påbörja en ny underbefälsutredning vid sidan av befälsutredningen.

Sedermera har chefen för armén i skrivelse den 20 november 1951 framlagt förslag till ny underbefälsorganisation vid armén. I ärendet ha yttranden avgivits av överbefälhavaren, efter hörande av cheferna för marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, försvarets sjukvårdsstyrelse, arméförvaltningen, försvarets socialbyrå, statskontoret, statens lönenämnd, statens organisationsnämnd, befälsutredningen, Svenska officersförbundet, Svenska underofficersförbundet, Försvarsväsendets underbefälsförbund, Försvarets civila tjänstemannaförbund och Försvarsverkens civila personals förbund.

Jag anhåller att nu få upptaga detta förslag till behandling.

Huvuddragen av arméehefens förslag.

Arméchefen.

Behovet av truppinstruktörer inom armén har annéehefen beräknat till 4 090 man. Flertalet instruktörer anses icke kunna användas i trupptjänst längre än till ca 42 års ålder. För att bereda de äldre instruktörerna pensionsberätligande befattningar föreslås alt sammanlagt omkring 875 för närvarande civila eller civilmilitära befattningar vid nuvarande innehavares avgång övertagas av det äldre underbefälet. Såsom för underbefäl lämpliga befattningar har arméchefen föreslagit befattningar som förrådsvaktmästare, kontorist, garageförman, bilförare, remontryttare och kanslibiträde ävensom vissa arvodesbefattningar för underofficerare. Till de nu nämnda befattningarna, som avses skola omvandlas till militära inretjänstbefattningar (motsvarande) för underbefäl, tillkomma 200 nya beställningar för vaktchefer vid arméns 50 förband ävensom 50 beställningar för tillsyningsmän av utbildningsanordningarna på truppförbandens övningsfält.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Genom det stora antalet inretjänstbefattningar för äldre underbefäl beräknas hela instruktörskadern kunna beredas långtjänstanställning. Härigenom skulle det årliga rekryteringsbehovet minskas från nuvarande ca 1 100 man till 470 man, däri inräknat 50 % reserv m. in.

Arméchefens förslag innebär vidare att underbefälets rekrytering i fortsättningen skall ske direkt ur de värnpliktigas led. En förtidsinskrivning vid tidigast 17 års ålder skall medgivas. Sedan rekryteringen värnpliktsvägen givit önskat resultat, skulle volontärinstitutionen avskaffas.

Beträffande underbefälets utbildnings- och anställningsförhållanden föreslår arméchefen följande. Efter genomgången värnpliktsutbildning (motsvarande nuvarande gruppchefsskola A), varunder värnpliktsavlöning åtnjutes, anställas därför lämpliga värnpliktiga såsom underbefälsaspiranter och genomgå en instruktörsskola. Därunder utgår kontant aspirantlön enligt 8 lönegraden (två lönegrader lägre än furirslönegraden 10). Vid instruktörsskolans slut sker utnämning till e. o. furir och efter 2 års väl vitsordad tjänstgöring äger ordinariesättning rum. Efter 6 års instruktionstjänst som furir får befordran ske till överfurir. Tidpunkten för denna befordran skall dock samordnas för motsvarande befattningshavare inom de olika försvarsgrenarna.

Vid omkring 42 års ålder sker kommendering till förut nämnda inretjänstbefattningar. I samband därmed må befordran ske till en av arméchefen föreslagen ny beställning, rustmästare. Pensionsavgång medgives mellan 50 och 55 år.

Arméchefen har hemställt att principbeslut måtte fattas snarast möjligt om införande av eu ny underbefälsorganisation i enlighet med ovan angivna riktlinjer.

Instruktörernas (det fast anställda underbefälets) fördelning vid ett infanteriregemente enligt arméchefens förslag framgår av följande tablå.

K ung t. Maj:ts proposition nr 120.

13 Fördelningen vid armén i dess helhet enligt arméchefens förslag framgår av följande tablå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

14 Yttranden.

överbefälhavaren har i samband med insändandet av arméchefens förslag uttalat, att cheferna för marinen och flygvapnet i princip intet haft att erinra mot förslagets genomförande vid armén, överbefälhavaren har tillstyrkt arméchefens förslag samt förordat att ett principiellt beslut i enlighet med förslaget fattas utan dröjsmål.

Försvarets civilförvaltning, som ställt sig tveksam till vissa detaljer i förslaget, anser emellertid detta vara ägnat att väsentligt underlätta manskapsrekryteringen. Förslaget anses böra försöksvis prövas under viss, icke alltför kort tid.

Statskontoret anser de principiella tankegångarna i förslaget vara förtjänta av att beaktas. Med en närmare prövning av detsamma anses emellertid böra anstå i avvaktan på resultatet av befälsutredningens arbete. Någon anledning att forcera ett ställningstagande anses icke föreligga, då arméchefen endast åsyftat att ett principbeslut avseende ett långtidsprogram skulle fattas. Statskontoret förutsätter att vid ett ställningstagande till arméns underbefälsorganisation jämväl beaktas konsekvenserna för övriga försvarsgrenar.

Försvarets socialbyrå ansluter sig till den skisserade idélösningen av problemet om tillgodoseende av instruktörbehovet men anser sig icke kunna taga slutställning till vissa spörsmål. Socialbyrån förutsätter att dessa spörsmål skola bli föremål för ytterligare övervägande samt att socialbyrån beredes tillfälle att medverka i erforderlig omfattning.

Befälsuiredningen hänvisar till sitt förut omförmälda yttrande över underbefälsförbundets hemställan och framhåller, att det icke finnes anledning att på grund av arméchefens förslag frångå detta sitt ståndpunktstagande. Arméchefens förslag ger fastmera vid handen att det icke låter sig göra att i grunden omstöpa en personalgrupps förhållanden utan att detta får återverkningar på närstående personalgrupper såsom i fråga om underofficerskåren. Enligt befälsutredningens förmenande är det icke längre fråga endast om en underbefälsutredning. Härtill kommer, att det icke kan vara riktigt, att underbefälsfrågan, som intimt sammanhänger med bl. a. frågan om underofficers- och officerskårernas framtida organisation, löses med förbigående av befälsutredningens arbete med samma spörsmål. Enligt befälsutredningens uppfattning är arméchefens förslag icke helt förenligt med befälsutredningens förslag i fråga om en enhetligt rekryterad befälskår. Däremot kan arméchefens förslag såtillvida vara delvis förenligt med befälsutredningens förslag som principerna för instruktörskaderns rekrytering och utbildning överensstämma.

Svenska underofficersförbnndet hemställer att arméchefens förslag icke föranleder annan åtgärd än att detsamma överlämnas till befälsutredningen för att tagas i beaktande vid dess arbete. Förbundet föreslår att chefen för armén i avvaktan på befälsutredningens förslag snabbt vidtager åtgärder

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 15

av tillfällig karaktär med syfte att snarast möjligt förbättra tillgången på underbefäl vid förbanden.

Försvar sväsendets underbefälsförbund anser arméchefens förslag vara lämpat för att läggas till grund för ett principbeslut i underbefälsfrågan.

Försvarets civila tjänstemannaförbund framhåller att underbefälsfrågan icke kan lösas fristående från befälsfrågan i dess helhet, varför arméchefens förslag borde överlämnas till befälsutredningen. Det föreliggande förslaget har varit föremål för ingående behandling inom förbundets lokalavdelningar, varvid det med synnerlig skärpa framkommit att detsamma icke kan accepteras som en tillfredsställande lösning.

Försvarsverkens civila personals förbund anser att befälsutredningens resultat bör avvaktas samt att under tiden alla lättnader som äro möjliga för att tillgodose f. d. fast anställt manskaps försörjning vidtagas.

Behovet av instruktörer.

Arméchefen.

Chefen för armén har framhållit betydelsen av god kvalitet hos instruktörerna samt härom anfört bl. a. följande.

Erfarenheten hade hittills bestyrkt att värnpliktigt befäl icke — utan mycket lång utbildningstid — kunde användas som kvalificerade truppinstruktörer. Det värnpliktiga befälets utbildning måste därför inriktas på truppföring och icke på trupputbildning. Utnyttjandet av värnpliktigt underbefäl som kvalificerade truppinstruktörer efter en utbildningstid i huvudsak motsvarande den nuvarande vore otänkbart. Den minsta tidrymd, som enligt vid arméstaben verkställd utredning erfordrades för att skapa en användbar truppinstruktör, uppginge till 2 år. Ett tillräckligt antal grundligt skolade, rutinerade truppinstruktörer måste disponeras1 för utbildningsverksamheten. De instruktörer som disponerades i fred måste i krig vara användbara för kvalificerade befattningar i krigsorganisationen.

Beträffande tillgången på instruktörer vid infanteriet har arméchefen uppgivit att utbildningsstyrkan per förband under 1951 i genomsnitt varit 790 värnpliktiga, organiserade på 23 plutonsenheter, samt att på varje pluton funnits i medeltal 1 officer, 1 underofficer och 1 överfurir eller furir. I anslutning härtill har arméchefen anfört bl. a. följande.

I fråga om officerare och underofficerare kunde tillgången vid huvuddelen av förbanden för närvarande betraktas som i huvudsak tillfredsställande. I avseende på underbefäl vore tillgången emellertid helt otillräcklig. Detta medförde att utbildningsbefälet vid förbanden i sin strävan att nå ett fullödigt utbildningsresultat finge en onaturligt stor arbetsbelastning. De ofta mycket omsorgsfulla planer och förberedelser som måste göras tillkorame oftast på sådan tid av dygnet, som för officerare, underofficerare och underbefäl bort utgöra en berättigad fritid. Det vore ur effektivitetssynpunkt nödvändigt att de två mest kvalificerade instruktörerna vid plutonen, officeren och underofficeren, bereddes tillfälle att på tjänstetid grundligt förbereda kommande övningar. Det nuvarande läget hade redan medfört ett betydande antal fall av överansträngning med följdsjukdomar bland förbandens personal.

16 Kung!. Maj:ts proposition nr 120.

Beträffande antalet kvalificerade instruktörer per pluton bär arméchefen framhållit, att detta spörsmål i olika sammanhang varit föremål för offentlig utredning eller riksdagsbeslut, vilket framginge av följande tabell.

Antalet 6 vore enligt arméchefen otvivelaktigt grundat på den taktiska indelningen och befälsbehovet vid den krigsorganiserade skytteplutoneu, d. v. s. 1 plutonchef (officer), 1 ställföreträdare (underofficer eller äldre underbefäl) och 4 grupper med vardera en gruppchef (underbefäl). Fast anställt underbefäl av överfurirs och furirs grad borde emellertid vid en utbildningspluton principiellt icke tjänstgöra såsom gruppchefer, d. v. s. truppförare, utan som truppinstruktörer.

För att erhålla en överblick över vad ett modernt, rationaliserat utbildningsarbete kräver i fråga om befälskader har chefen för armén låtit vederbörande truppslagsinspektörer verkställa beräkningar över vad utbildningen kunde komma att fordra. Arméchefen har beträffande de allmängiltiga grunder som därvid varit vägledande anfört bl. a. följande.

Övningsavdelningens storlek och sammansättning vore beroende av truppslaget. Den minsta övningsavdelningen varierade från 3 man (teknisk specialavdelning) till 9 man (grupp vid infanteriet), övningsavdelning motsvarande pluton varierade i styrka från 10—15 man vid teknisk specialutbildning till omkring 35 man vid infanteriet i allmänhet, övningsavdelning motsvarande pluton hade ansetts böra ha en befälstillgång på 1 officer, 1 underofficer samt 4—5 instruktörer. För vissa avdelningar med personalstyrka under 30 man och med specialbetonad utbildning hade 1 officer eller underofficer samt 2—3 instruktörer ansetts vara tillfyllest. För att viss del av dagen frigöra plutonsbefälet för övningsplanläggning m. m. samt för att åstadkomma ett rationellare utnyttjande av utbildningsanordningar och specialutbildat befäl hade ansetts lämpligt att låta s. k. centrala instruktörsgrupper sköta utbildningen under I1/*—2 timmar per dag och övningsavdelning.

Värnpliktskontingenten per förband vore enligt armécbefen för närvarande ovanligt liten men redan efter 1955 beräknades kontingenten kunna öka för att 1962 bli 50 % större än nu. Därest de nyss angivna allmänna beräkningsgrunderna skulle strikt följas även sedan kontingenterna ökats, bleve emellertid befälsbehovet så stort att det av ekonomiska skäl icke skulle kunna tillgodoses. De önskvärda 4 instruktörerna (underbefäl) per

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 17

normalpluton måste därför reduceras till 3. Emellertid vore 5 kvalificerade befäl att anse såsom ett absolut minimikrav.

Med utgångspunkt från av truppslagsinspektörerna gjorda beräkningar skulle medelbehovet av underbefäl som instruktörer per förband, jämte erforderlig reserv, vid de olika truppslagen bli följande.

Infanteriregemente ..................... 94

Pansarinfanteriregemente ............ 119

Kavalleriregemente ..................... 30

Pansarregementc ........................ 74

Artilleriregemente ..................... 66

Artillerikår .............................. 34

Luftvärnsregemente .................. 98

Luftvärnskår ........................... 84

Ingenjörkår .............................. 50

Signaltrupperna ........................ 166

Trängregemente ........................ 100

För armén beräknas ett behov av 4 090 instruktörer.

Yttrande.

Befälsutredningen konstaterar beträffande befälsbehovet inom krigsorganisationen att behov föreligger av lägre specialutbildad personal i vissa tekniskt betonade tjänster. Antalet är dock ringa. Erfarenheten har visat att även fredsutbildningsverksamheten kan befordras genom tillgång på sådan särskilt utbildad personal. Denna personal har befälsutredningen benämnt instruktörer. Antalet instruktörer i special tjänst vid infanteriregemente för fredsutbildningsorganisationen har beräknats till 18. Därest de förslag till gruppchefsutbildning som numera framlagts (SOU 1951: 57) bli godtagna, tillkommer enligt befälsutredningen ett visst antal instruktörer i vapenljänst. Detta antal har beräknats till 22.

Vid varje övningskompani (motsvarande enhet) och vid kasernkompaniet förutsätter befälsutredningen ett administrativt biträde eller sålunda tillhopa 9. För vakttjänstens handhavande räknas med 4 militärt utbildade vaktchefer varjämte för stabs- och förvaltningstjänsten erfordras 9 administrativa biträden. Härtill komma ytterligare 5 beställningar, avsedda för kommenderingar utom regementet samt såsom reserv vid sjukdom etc. Enligt de beräkningar befälsutredningen hittills verkställt, anses behovet av underbefäl vid ett infanteriregemente preliminärt kunna uppskattas till 67 man.

Instriiktörsbeliovets tillgodoseende.

A rméchefen.

Instruktörstjänsten borde enligt arméchefen icke vara ett »genomgångsyrke» utan meritera till pensionsberättigande framtidsplatser. En utök-

2— as» 52 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 120.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ning av antalet pensionsberättigande beställningar för underbefäl i trupptjänst måste därför -—- förutom förbättrade löneförmåner och ändrade anställningsvillkor — bedömas såsom den enda framkomliga vägen att tillförsäkra förbanden erforderligt antal truppinstruktörer. Genom den långsammare personalomsättningen skulle därjämte rekryteringsbehovet högst betydligt komma att minskas.

En utökning av antalet pensionsberättigande beställningar vid t. ex. ett infanteriregemente från nuvarande 20 till 94 komme emellertid att medföra avsevärt stegrade avlönings- och pensionskostnader. Detta i synnerhet som svårigheter förefunnes att med nuvarande organisation effektivt utnyttja så många truppinstruktörer efter ca 40 års ålder, från vilken ungefärliga tidpunkt flertalet icke längre lämpade sig för den fysiskt krävande trupptjänsten. Genom att utnyttja sådana civila eller civilmilitära beställningar, som skulle kunna innehas av underbefäl från ca 40 års ålder, kunde, utan kostnadsökning, av civil personal för närvarande bestridda uppgifter lösas, samtidigt som truppinstruktörer tillkomme i fred och kvalificerat befäl tillkomme i krigsorganisationen.

Enligt arméchefen innebure underbefälets avsedda ställning i dessa inretjänstbefattningar att de fortfarande skulle vara militära tjänstemän med skyldighet att fullgöra viss tjänst för att uppehålla sin truppföringsförmåga. En övergång till ett sådant system kunde givetvis ske först i samband med att nuvarande civila befattningshavare pensionerades eller eljest lämnade tjänsten.

Med utgångspunkt från behovet av instruktörer har arméchefen beräknat att sammanlagt omkring 875 för närvarande civila eller civilmilitära befattningar vid armén skulle övertagas av underbefäl samt därvid föreslagit befattningarna såsom förrådsvaktmästare, bilförare, garageförmän, remontryttare, kontorister och kanslibiträden ävensom vissa arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare. Efter förslag av de centrala förvaltningsmyndigheterna kunde även ett antal befattningar inom dessa verksamhetsområden, som för närvarande innehades av på sakanslag avlönad personal, utnyttjas för underbefäl i inretjänstbefattning.

Arméchefen har vidare föreslagit 200 nya beställningar för vakttjänst vid arméns 50 förband samt i anslutning härtill anfört i huvudsak följande.

De nuvarande kasernvakterna bestode i regel av fast anställt underbefäl eller värnpliktiga befälselever som vaktchefer samt värnpliktiga som vaktmanskap. Systemet vore föga effektivt, enär det dagligen toge i anspråk ett av de fåtaliga truppunderbefälen samt inkräktade på de värnpliktigas knappa övningstid. Ett äldre fast anställt underbefäl med specialutbildning i vakt-, polis- och brandskyddstjänst som vaktchef jämte bevakningshund och ett begränsat antal värnpliktiga som ordonnanser skulle innebära en effektivare bevakning. Enligt gällande bestämmelser om arbetstid behövdes sammanlagt 4 man för dylik tjänstgöring dygnet runt.

Chefen för armén har vidare föreslagit inrättandet av en beställning för äldre underbefäl vid ettvart av arméns 50 förband, avsedd för skötsel och underhåll av utbildningsanordningarna på truppförbandens övningsfält.

Kunyl. Maj:ts proposition nr 120.

19 Yttranden.

Försvarets civilförvaltning har framhållit att, därest samtliga förrådsvaktmästartjänster vid förbanden ombildades till militära tjänster, befordringsmöjligheterna för den lägre förrådspersonalen skulle helt elimineras. De civila befattningar som skulle ersättas av militära beställningar vore hänförda till vitt skilda lönegrader, högst 17 och lägst 9 lönegraden. Det vore betänkligt att avse tjänstemän i 12 lönegraden för arbetsuppgifter som för närvarande utfördes av personal i 9 lönegraden. Samma betänkligheter mötte givetvis att för arbetsuppgifter, för vilka enligt sedvanliga principer för lönegradsavvägning utnyttjades tjänster i 17 lönegraden, avse personal i väsentligt lägre lönegrad. Dessa betänkligheter borde dock få vika för de väsentliga fördelar i militärt hänseende, som vunnes vid ett genomförande av förslaget.

Enligt statskontoret måste, därest tjänster i lönegraderna 9—17 kunna ersättas med befattningar i en och samma lönegrad, antingen den nuvarande löneställningen knappast vara väl avvägd eller också endast en del av tjänsterna i fråga lämpa sig för underbefäl.

Statens lönenämnd bär av samma skäl som civilförvaltningen ställt sig tveksam beträffande ianspråktagande av äldre underbefäl för vissa civila och civilmilitära befattningar. Om det av organisatoriska skäl ansåges lämpligt att tillgodose behovet av truppinstruktörer på sätt arméchefen föreslagit — något som lönenämnden icke hade att bedöma — ville lönenämnden dock icke motsätta sig ett genomförande av förslaget.

Statens organisationsnämnd har icke haft något att erinra mot principerna i förslaget. Kanslibiträdes- och kontoristtjänsterna borde dock endast i undantagsfall utbytas mot tjänster för underbefäl för att icke rekryteringen av lämpliga kontors- och skrivbiträden skulle äventyras.

Svenska officersförbundet har hävdat rent principiellt att fast anställd militär personal, som på grund av tjänstens krav måste överföras till annan verksamhet eller pensioneras And relativt låg ålder, måste anses vara berättigad att erhålla fortsatt försörjning genom verksamhet inom försvaret intill tiden för uppnående av den levnadsålder, vid vilken pensionsavgång av statstjänstemän normalt skedde. Om tillämpandet av en dylik princip medförde minskat behov av civil personal inom försvaret borde i samband med erforderlig översyn av försvarets personalorganisation tillses, att rimliga befordringsmöjligheter för den civila personalen bibehölles.

Svenska underof(icersförbundet har med hänsyn till bl. a. underofficerskårens intressen bestämt avstyrkt att för underofficerare avsedda arvodesbefattningar överföras till befattningar för underbefäl.

Försvarsväsendets underbefälsförbund har ingen erinran att göra mot förslaget.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har bestämt avstyrkt förslaget i denna del och därvid anfört bl. a. följande.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Ett genomförande av förslaget komme att medföra mycket stora svårigheter att på ett fullgott sätt rekrytera den civila personalen i de lägre lönegraderna vid förbanden, då dessa befattningshavare därigenom fråntoges de redan nu alltför begränsade möjligheterna till befordran. Den militära anställningsformen för ifrågavarande inretjänstbefattningar komme därjämte att medföra icke oväsentliga svårigheter av löneteknisk och praktisk natur.

Beträffande arvodesbefattningarna kunde en kvalitetsförsämring icke gagna förvaltningstjänsten. Principiellt borde anställningsformen vara civil i alla de fall, där icke särskilda krav på militär sakkunskap erfordrades för tjänstens skötande. Sådana krav syntes icke erfordras, när det gällde föreståndaren för förrådsbokföringskontor, expeditionsförestandare, kasernföreståndare och liknande befattningar.

Med avseende på de centrala förvaltningsmyndigheterna skulle ett ianspråktagande av vissa befattningar för underbefäl icke gagna tjänsten. Att för sådana tjänster, varom här vore fråga, tillämpa andra lönesättningsprinciper och annan pensionsålder än för den stora gruppen av tjänstemän förefölle orimligt.

Det kunde vidare icke anses rimligt att de till civila befattningar överförda underbefälen skulle fullgöra viss trupptjänstgöring. Personal inom exempelvis personalregistreringsväsendet kunde knappast kontinuerligt frigöras för att upprätthålla sin trupptjänstgöringsförmåga utan att detta skulle få mycket allvarliga konsekvenser för förvaltningstjänsten.

Försvarsverkens civila personals förbund har med tillfredsställelse konstaterat att arméchefen icke föreslagit att förrådsmannabefattningarna skulle utnyttjas för underbefäl. Enligt förbundets uppfattning hade emellertid arméchefen sett alltför enkelt och ensidigt på 1 rågan om beredande av framtidsplatser för underbefäl, då arméchefen förutsatt att civila befattningshavare skulle avstå från sina befattningar till förmån för underbefälet. Även om ett avskedande av civil personal icke skulle äga rum ansåge förbundet det föreslagna systemet oriktigt. Därest det förutsattes att underbefälet skulle beredas tillfälle genomgå särskild utbildning och specialkurser, som vore ägnade att giva kunskaper utöver vad som direkt fordrades för den militära tjänsten, borde vederbörande vid avgången ur denna tjänst på vanligt sätt söka ledigförklarade befattningar i tävlan med andra sökande. Enligt det föreslagna systemet skulle underbefäl uppenbarligen överföras till vissa tjänster av förmanskaraktär utan någon prövning.

Rekrytering värnpliktsvägen.

Armé chefen.

Chefen för armén har föreslagit att underbefälets rekrytering tills vidare försöksvis skulle ske direkt ur de värnpliktigas led, nämligen bland dem som vid inskrivningen bleve uttagna till underbefäls(gruppchefs-)utbildning. För att vidga rekryteringsunderlaget och minska tidsrummet mellan avslutad skolgång och värnpliktsutbildningens påbörjande borde möjlighet skapas till förtidsinskrivning vid tidigast 17 års ålder för dem som önskade bli underbefälsaspiranter. Detta syntes enligt arméchefen bli den vanligaste

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 21

rekryteringsvägen. Sedan rekrytering värnpliktsvägen givit önskat resultat, skulle volontärinstitutionen avskaffas.

Yttranden.

Försvarets socialbyrå har framhållit att möjligheten till förtidsinskrivning kunde förutsättas komma att utnyttjas av åtskilliga. Det medförde i allmänhet betydande fördelar att få fullgöra värnpliktstjänstgöringen vid en lägre levnadsålder än den för närvarande vanligen förekommande. Därmed följde dock icke att de förtidsinskrivna till erforderligt antal komine att efter första värnpliktstjänstgöringens slut övergå till instruktörsyrket. Den av arméchefen föreslagna rekryteringsvägen kunde därför lika litet som den nuvarande skapa några garantier för att instruktörsbehovet bleve fyllt. Det betydde mycket hur anställningsförhållandena och lönevillkoren utformades. Socialbyrån ansåge att försök med det föreslagna rekryteringssystemet vore önskvärda men att av resultatet av dylika försök generella slutsatser torde bli svåra att draga om möjlighet ej skulle föreligga att redan vid försöken tillämpa de anställnings- och lönevillkor, vilka vore avsedda att erbjudas vid slutlig övergång till det nya systemet. Mot att försök under sådana förhållanden komine till stånd hade socialbyrån intet att erinra.

Befälsutredningen har uttalat att många skäl — främst medicinska och psykologiska — talade mot att en förtidsinskrivning till ett så krävande yrke som underbefälstjänsten ägde rum på andra grunder än dem som gällde för värnpliktiga i allmänhet, d. v. s. vid tidigast 19 års ålder. Man borde vidare först som värnpliktig ha prövat på den militära tjänsten, innan man bestämde sig för ett sådant speciellt yrke som underbefälstjänsten. Tiden vore mogen för ett totalt slopande av volontärinstitutionen.

Utbildning och tjänstgöring.

Armé chefen.

Enligt arméchefens förslag skola de blivande underbefälsaspiranterna först genomgå gruppchefsutbildning (motsvarande gruppchefsskola A för övriga värnpliktiga). Efter godkänd gruppchefsskola skall vederbörande antagas som underbefälsaspirant och befordras till korpral samt börja instruktörsskola. Instruktörsskolorna skola centraliseras truppslagsvis. Utnämning till e. o. furir beräknas ske efter genomgången instruktörsskola, vilken beräknas pågå cirka 10 månader.

Arméchefen har beräknat den effektiva utbildningstiden till 19 månader. Denna förkortning bedömes vara möjlig genom det förbättrade rekryteringsunderlaget samt genom att utbildningen efter avslutad gruppchefsskola helt inriktas på skapandet av instruktörer på eu enda utbildningslinje. Vid vissa truppslag kan dock en uppdelning på flera utbildningslinjer eller en årlig växling mellan utbildningslinjerna bli nödvändig.

Ordinarie beställning som furir skall erhållas efter 2 års väl vitsordad

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

tjänstgöring såsom instruktör. Efter 0 års tjänst såsom furir skall befordran ske till överfurir, varvid beställningshavaren fortfarande gör tjänst såsom instruktör vid utbildningsförband.

Senast när överfuriren nått omkring 40 års ålder skall enligt armécliefen omskolning påbörjas till befattning i stabs-, förvaltnings- eller förrådstjänst för den, som avses för dylik tjänst. Vid omkring 42 års ålder sker genom kommendering överflyttning till inre tjänst för huvuddelen av överfurirerna. Ett mindre antal skall emellertid kvarstå i trupptjänst företrädesvis i de centrala instruktörsgrupperna.

För att stimulera intresset för underbefälsyrket har arméchefen ifrågasatt inrättandet av eu ny högre underbefälsbeställning, förslagsvis benämnd rustmästare. Denna titel skulle tilldelas alla i samband med övergång till de föreslagna inretjänstbefattningarna.

Eftersom underbefälen i inretjänstbefattningar fortfarande skola vara militära tjänstemän anser arméchefen att de böra ha uniformsplikt.

Yttrande.

Befälsutredningen har beträffande inslruklörsutbildningen framhållit att de av utredningen föreslagna instruktörerna i specialtjänst omedelbart skulle utbildas för denna tjänst och som regel kvarstanna i sådan tjänst till uppnådd pensionsålder. De föreslagna instruktörerna i vapentjänst skulle enligt befälsutredningen vid 35 års ålder omskolas till tjänst som militärt utbildade administrativa biträden och vaktchefer. Något ianspråktagande av civila befattningar för äldre underbefäl skulle icke ske.

Anställnings- och löneförhållanden.

Arméchefen.

Chefen för armén har föreslagit att den blivande underbefälsaspiranten i konsekvens med principen om rekrytering ur de värnpliktigas led skulle erhålla värnpliktslön under gruppchefsutbildningen. Systemet med lön uppdelad i kontantlön och naturaförmåner erbjöde numera icke erforderlig konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Arméchefen har därför föreslagit att för underbefälsaspiranten (korpralen) efter genomgången gruppchefsskola skulle prövas aspirantanställningsforinen, vilket innebure en inplacering i lönegrad Cf 8 med en årslön av 4 344 kronor å medeldyrort, rörligt tillägg ej inräknat. För närvarande uppginge korpralens kontantlön enligt samma grunder till 2 220 kronor, vartill komme naturaförmåner, som kunde beräknas till ca 2 000 kronor per år. Aspirantanställningsforinen innebure därjämte bl. a. att en uppsägningstid om minst en månad skulle iakttagas av såväl anställningsmyndigheten som den anställde. Den nuvarande kontraktsanställningen borde avskaffas, enär den vore förlegad och icke svarade mot anställningsförfarandet på andra områden.

Beträffande underbefälets löner har arméchefen understrukit nödvändigheten att de gjordes så konkurrenskraftiga att de animerade lämpliga värn-

23 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

pliktiga att välja instruktörsyrket. Arméchefen har förutsatt att lönesättningen för det färdigutbildade underbefälet prövades av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Beträffande pensionsåldern för överfurirer har arméchefen erinrat om 1944 års riksdagsbeslut, innebärande en pensionsålder av 55 år. Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna vid en pensionsålder av 50 år och i överensstämmelse med principen om rörlig pensionsålder för civila tjänstemän, har arméchefen föreslagit en rörlig pensionsålder för överfurirerna med avgång tidigast vid 50 år, men med möjlighet att kvarstå till 55 år. Medelåldern för pensionering har uppskattats till 53 år. Arméchefen har uttalat att frågan om pensionsåldern kunde tarva ytterligare utredning, vilken borde verkställas av 1948 års pensionsålderskommitté.

Chefen för armén har föreslagit att nuvarande bestämmelser om avskedspremier och civilanställnings försäkring etc. efter en övergångsperiod borde ändras i enlighet med det föreslagna systemets principer. Även med det nya systemet måste man räkna med en viss avgång bland det utbildade underbefälet, t. ex. bland sådana som skola övertaga faders gård eller rörelse. Dessa, som borde erhålla avskedspremie, vars storlek skulle bestämmas med ledning av antalet fullgjorda instruktörsmånader (sparpremie), borde emellertid tillvaratagas för krigsorganisationen och åläggas skyldighet att fullgöra befäls- och repetitionsövningar. En särskild reservunderbefälsorganisation borde även införas.

Yttranden.

Försvarets civilförvaltning har i fråga om rörlig pensionsålder för i förslaget omnämnda tjänster ansett att detta borde prövas i samband med utredning rörande de militära pensionsåldrarna i allmänhet.

Statskontoret har, då löne- och pensionsfrågorna förutsatts skola bli närmare prövade av tjänsteförteckningskommittén respektive pensionsålderskommittén, icke ansett sig ha anledning att närmare ingå på arméchefens förslag i dessa delar.

Statens lönenämnd har ifrågasatt behovet av avskedspremier för dem som lämna tjänsten för att t. ex. övertaga faders gård eller rörelse. Avskedspremier i dess nuvarande form utgjorde ett led i de åtgärder som statsmakterna vidtagit för att underlätta återgången till civil verksamhet för korttidsanställt underbefäl. Dylika åtgärder vore icke påkallade när allt underbefäl förutsattes kunna erhålla pensionsberättigande beställningar.

Befälsulredningcn har ansett principiellt felaktigt att bibehålla avskedspremien då ju avsikten vore att bereda varje utbildad instruktör varaktig anställning inom försvaret.

Svenska underofficersförbundet har ansett sig sakna möjlighet att ingå på någon detaljgranskning av arméchefens förslag i dessa delar. Förbundet ansåge sig emellertid icke kunna tillstyrka införandet av en ny underbefälsgrad med benämningen rustmästare, enär denna titel sedan slutet av 1800-talet vore eu underolficerstitel vid marinen.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Försvarsväsendets underbefålsförbund har framhållit att övergång från biandlön till kontantlön för korpralerna vore en absolut förutsättning för att den nya rekryteringsvägen skulle giva ett åsyftat resultat. Biandlönesystemet liksom systemet med kontraktsanställning vore oförenligt med moderna arbetsmarknadsförhållanden. I fråga om underbefälsaspirantens löneställning hade förbundet förutsatt eu inplacering i 9 lönegraden men kunde såsom en övergångsanordning godtaga en inplacering i 8 lönegraden. Beträffande lönesättningen för det färdigutbildade underbefälet borde det, utan att avvakta tjänsteförteckningskommitténs förslag, kunna beslutas, att det äldre långtjänstunderbefälet (rustmästarna) skulle vara inplacerade två lönegrader högre än det yngre långtjänstunderbefälet (överfurirerna).

Enligt förbundets mening borde staterna avvägas så att överfurirsbefordran ägde rum efter tre års anställning som furir.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har framhållit att det för rekryteringen av underbefäl tidigare framförda argumentet angående möjligheterna till befordran till underofficer och officer tydligen spelat ut sin roll. Förbundet ville emellertid ifrågasätta om ambitiös ungdom icke lockades mera av möjligheten att avancera till underofficer eller officer än av utsikterna att vid 40 års ålder erhålla någon av de föreslagna pensionsberättigande befattningarna, för vilka avsetts en högsta pensionsålder av 55 år.

Kostnadsberäkningar.

A r m é c b e f e n.

Arméchefen har överslagsmässigl kostnadsberäknat förslaget i enlighet med från civilförvaltningen under band meddelade anvisningar. Det nuvarande systemet har med fullt utbyggd kader beräknats draga en kostnad av omkring 67,8 miljoner kronor mot 58,s miljoner kronor enligt det föreslagna systemet. Genom avskaffandet av volontärinstitutionen och omläggningen av stamunderbefälets utbildning komme värnpliktskontingenten att öka, vilket medförde ökad belastning av hithörande anslag. Hänsyn härtill har tagits vid kostnadsberäkningen. I avvaktan på 1949 års tjänsteförteckningskommittés prövning har arméchefen för rustmästarna räknat med överfurirs löneställning. Hänsyn har icke tagits till de merkostnader som kunde föranledas av inretjänstpersonalens repetitionsutbildning och sänkningen av pensionsåldern i nuvarande civila eller civilmilitära befattningar, sedan de övertagits av underbefäl.

Yttrande.

Statskontoret har icke ansett sig kunna med säkerhet bedöma huruvida de framlagda kostnadsberäkningarna vore hållbara. Statskontoret har emellertid inhämtat att kostnaderna för den ifrågasatta sänkningen av pensionsåldern för omkring 875 tjänstemän uppskattades till ca 7 miljoner kronor. Vidare finge beaktas att staten förutsatts skola ikläda sig ökade pensions-

25 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

förpliktelser genom inrättande av inemot 2 000 pensionsgrundande tjänster samt att för till inre tjänst överflyttat underbefäl befattningar i högre lönegrad än Ma 3 avsetts skola inrättas. Ett genomförande av förslaget syntes därför vara förenat med kostnadsökningar för statsverket. Möjligheter förelåge dock till reducering av kostnaderna. Ovannämnda utgift om 7 miljoner minskades eller skulle överhuvudtaget icke alls uppkomma därest pensionsåldern för rustmästare (överfurir) sattes högre än enligt förslaget. Vidare borde det övervägas om icke det av arméchefen föreslagna antalet instruktörer kunde beskäras. Statskontoret ville därjämte framhålla att en minskning i varje fall till hälften av den avsevärda nyrekryteringen otvivelaktigt — särskilt i nuvarande av allmän brist på arbetskraft karakteriserade arbetsmarknadsläge — skulle innebära betydande fördelar ur bl. a. samhällsekonomisk synpunkt.

Övergångsorganisation.

Arméchefen.

Chefen för armén har förutsatt att nuvarande civila och civilmilitära personal i befattningar, som föreslagits skola överföras till militära beställningar, skulle kvarstå tills gällande pensionsålder uppnåddes. Arméchefen har vidare föreslagit att de av nuvarande befattningshavare, vilka önska övergå till militär anställning, borde, efter prövning i varje särskilt fall, få möjlighet därtill. Nuvarande överfurirer -— även sådana som vore under 42 är — skulle successivt övertaga vakanta inretjänstbefattningar. Därest lämpligt underbefäl icke disponerades skulle beställningen i fråga övergångsvis besättas med civil extra personal.

Arméchefen har framhållit att ett fullständigt överförande av ifrågavarande civila befattningar till motsvarande militära komme att kräva en avsevärd tid. Avgångar i större omfattning bland de civila befattningshavarna komme att börja först om ca 13 år och vore i huvudsak avslutade först om drygt 20 år. Efter denna tid komme endast enstaka civila eller civilmilitära befattningshavare att finnas kvar i de föreslagna militära beställningarna. Dessa förhållanden gynnade enligt arméchefen genomförandet av det nya systemet, enär först efter omkring 13 år nu i tjänst varande underbefäl i större utsträckning kunde övertaga ifrågavarande civila befattningar.

Enligt arméchefen kunde emellertid utbyggandet av instruktörskadern ske betydligt snabbare än kadern av inretjänstbefattningshavare, vilket vore betydelsefullt med hänsyn till rådande instruktörsbrist. Armécliefen har räknat med en årlig pensionsavgång av 105 man samt en ärlig tillförsel av ungefär motsvarande antal c. o. furirer för underbefälskårens egen rekrytering. Därest — för att erhålla lämpligaste åldersfördelning samt urval — omkring 60 % av nuvarande ca 5 000 underbefäl i tjänst, fördelade huvudsakligen på 10 årsklasser, bereddes fortsatt anställning, återstode att fylla ett behov av (4 090 — 3 000 =) 1 090. Detta behov kunde täckas genom ordinarie rekrytering på 6 å 7 år. Men redan dessförinnan borde enligt

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

arméchefen en förbättring av instruktörsläget ha inträffat genom att de stora avgångarna efter kontraktets utlöpande minskats. Genom en mindre överrekrytering med omkring 30 underbefälsaspiranter de närmaste åren kunde övergångstiden minskas med omkring 1 år. Möjlighet borde öppnas för värnpliktiga, som genomgått gruppchefsutbildning under senare år och i övrigt visat sig lämpliga, att vinna inträde på instruktörsskola 1952. F. d. fast anställt underbefäl, som önskade återinträda och som hade tillräckliga kvalifikationer, borde få möjlighet därtill.

På grundval av erfarenheter rörande rekryteringsmöjligheterna skulle övergång ske till endera vår- eller höstinryckning för samtliga underbefälsaspiranter. Nuvarande elever i volontärsoldat- och korpralskolorna skulle fullfölja sin ordinarie utbildning. Furirskolorna skulle efterhand samordnas med instruktörsskolorna. Allteftersom rekryteringen värnpliktsvägen gåve önskat resultat, skulle volontärinstitutionen helt avvecklas.

Arméchefen har för budgetåret 1952/53 föreslagit, att överfurirskadern — frånsett överfurirer i hovslagartjänst — utbygges med 139 beställningar. Vidare föreslås skola tillkomma 19 beställningar, avsedda för försvarsoinrådesstaberna såsom instruktörer vid det frivilliga försvarsarbetet. Antalet överfurirer i hovslagartjänst föreslås minskat med 1. Förslaget innebär, såsom följande tabell utvisar, att sammanlagda antalet överfurirer skulle komma att uppgå till 1 520 mot 1 363 för innevarande budgetår, eller eu nettoökning med 157 beställningar.

Med hänsyn till föx-utsedd minskning av antalet stamhästar har arméchefen föreslagit, att — liksom fallet är för innevarande budgetår — beställning för överfurir i hovslagartjänst (vid kavalleriet) vid inträffande ledighet icke må återbesättas utan medgivande av Kungl. Maj :t.

27 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Civilförvaltningen har tillstyrkt, alt överfurirskadern ökas på sätt chefen för armen föreslagit. De för hundtjänstskolan avsedda beställningarna borde dock upplagas på personalförteckning för nämnda skola.

För budgetåret 1951/52 fastställd personalförteckning för armén upplager, med undantag av musikmanskap och furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten, följande antal beställningar för icke-ordinarie manskap, nämligen 2 608 furirer, 1 027 korpraler (konstaplar) samt 2 036 vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga. Arméchefens förslag till stater för dylikt manskap för budgetåret 1952/53 innebär i stort sett en fortsatt begränsning i enlighet med vad 1944 års manskapsutredning föreslagit i sitt vid 1947 års riksdag prövade förslag till åtgärder för att begränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten, varvid beaktats att vid K 1 och A 8 tills vidare må bibehållas visst antal furirsbeställningar för bevakningsuppgifter (prop. 1951: 110, s. 108 och 114). Enligt förslaget minskas antalet beställningar för furirer med 135 till 2 473, för korpraler (konstaplar) med 4 till 1 023 samt för vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga med 14 till 2 022.

Mot vad arméchefen föreslagit i denna del bar civilförvaltningen icke haft något att erinra.

Departementschefen.

Det nuvarande systemet för rekrytering av underbefälskadern inom armén, volontärinstitutionen, infört genom beslut av 1901 års riksdag, ingav redan vid dess antagande vissa betänkligheter. Efter hand visade sig även att volontärrekryteringen, framför allt vid infanteriet, var förenad med stora svårigheter. Trots alltmer ökade vakanser inom underbefälskadern bibehölls emellertid systemet praktiskt taget oförändrat ända fram till 1925 års försvarsbeslut, då ett nytt utvecklingsskede började. De åtgärder, som före 1925 vidtagits, hade främst tagit sikte på att tillgodose volontärinstilutionens rent militära syfte att tillhandahålla armén tillräckligt antal underbefäl. De av 1925 års riksdag beslutade reformerna inneburo att volontärinstitutionen utformades på ett sådant sätt att den fast anställde meddelades ett visst mått av allmänbildning så att han kunde hävda sig på den civila arbetsmarknaden då han lämnade sin tjänst. Vidare skapades möjligheter för de fast anställda att vinna officersbefordran. Under åren närmast efter 1925 genomfördes dessa reformer i stort sett och efter hand vidtogos ytterligare åtgärder i enlighet med de år 1925 uppdragna riktlinjerna. Genom 1942 års försvarsbeslut vidgades ytterligare allmänbildningsmöjligheterna för det fast anställda underbefälet. Syftet var emellertid icke endast att bereda underbefälet konkurrenskraft på den civila arbetsmarknaden utan även att — i överensstämmelse med 1925 års beslut — öppna större möjligheter för underbefälet att vinna anställning som officer på stat. Samtidigt med dessa strävanden att höja den allmänna bildningsnivån bos underbefälet bar vidtagits en rad åtgärder för att främja civilanställningen.

28 Kungi. Maj:ts proposition nr 120.

Oaktat dessa rekryteringsbefrämjande åtgärder har rekryteringen på senare år blivit helt otillfredsställande, särskilt inom infanteriet. Antalet vakanser inom underbefälsgraderna har på grund härav ökats betydligt och är för närvarande så storl, att allvarliga svårigheter uppstått att på ett tillfredsställande sätt bedriva tjänsten vid truppförbanden.

Mot bakgrunden bland annat av den dåliga underbefälsrekryteringen tillsattes år 1948 eu utredning, befälsutredningen, för att framlägga förslag till befälsfrågans lösning vid armén. Enligt det alternativ, som i första hand skulle undersökas, förutsattes, att volontärinstitutionen skulle ersättas med ett system med värnpliktiga instruktörer. Av olika skäl har befälsutredningen ännu icke kunnat slutföra sitt arbete. Av utredningens i ärendet avgivna utlåtande framgår emellertid, att man numera räknar med att för instruktörsuppgifter utnyttja fast anställda underbefäl. Systemet med värnpliktiga instruktörer anses sålunda icke längre användbart.

Utmärkande för den nuvarande underbefälsorganisationen är den snabba personalomsättningen. Med hänsyn till att endast ett mindre antal underbefäl kan tillförsäkras stadigvarande anställning inom försvaret slutar nämligen flertalet underbefäl sin anställning vid armén vid kontraktstidens utgång eller kort tid därefter. På grund av den relativt långa utbildningstiden blir härigenom den tid vederbörande står till förfogande för befälsuppgifter mycket kort. Systemet måste därför med hänsyn till de dryga utbildningskostnaderna betraktas såsom i förhållande till effekten mycket dyrbart. Den snabba personalomsättningen föranleder vidare, att det årliga nyrekryteringsbehovet blir stort, för nu löpande utbildningsår omkring 1 150. Då samtidigt kontraktssystemet — vilket innebär att befälsaspiranten före anställningen måste binda sig för som regel 4Vs år — torde verka rekryteringshämmande, är det knappast överraskande att under nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden behovet icke kunnat fyllas.

Även om givetvis rekryteringssvårigheterna blivit särskilt framträdande under senare år med rådande goda arbetsmöjligheter på den civila arbetsmarknaden, torde sålunda systemet i och för sig väsentligt bidraga till de ogynnsamma rekryteringsresultaten.

Det av arméchefen framlagda förslaget avser en radikal omläggning av underbefälsorganisationen. Volontärinstitutionen — med viss tids kontraklsanställning och korttidsanställning av större delen av underbefälet — slopas i princip och ersättes med ett system, i vilket underbefälet rekryteras direkt ur de värnpliktigas led bland dem som Aid inskrivning uttagits till underbefäls-(gruppchefs-)utbildning. På motsvarande sätt som inom den civila statsförvaltningen anställas underbefälsaspiranterna, efter avslutad värnpliktsutbildning, såsom aspiranter med aiss tids ömsesidig uppsägningsrätt. Flertalet aspiranter som med godkännande \itsord genomgått utbildningen tillförsäkras anställningar inom försA’aret med pensionsrätt. Omsättningen av underbefäl — och därmed det årliga rekryteringsbehoAret — minskas till mindre än hälften.

29 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Arméchefens förslag synes mig äga påtagliga förtjänster och vara väl ägnat att i princip läggas till grund för ett beslut. Genom det minskade rekryteringsbehovet och slopandet av kontraktsanställningen bör ett väsentligt bättre rekryteringsresultat kunna ernås. Förlängningen av den genomsnittliga anställningstiden medför vidare avsevärda kostnadsbesparingar. Till belysning härav må nämnas att ett genomförande av förslaget i hela dess vidd — innebärande en ökning av befälslcadern med omkring 1 000 man — skulle medföra en årlig besparing av omkring 9 miljoner kronor. Härvid ha dock de ökade pensionskostnaderna icke beaktats.

1 några remissutlåtanden har anförts, att med beslut om ändring av underbefälssystemet borde anstå, till dess befälsutredningen slutfört sitt arbete. Enär emellertid arméchefens förslag synes i princip ansluta sig till de riktlinjer, efter vilka befälsutredningen numera arbetar, och sålunda icke kan anses föregripa resultatet av nämnda utredning, anser jag icke tillräckliga skäl föreligga att uppskjuta frågans prövning. Det ogynnsamma rekryteringsläget gör det angeläget att en bättre underbefälsorganisation snarast genomföres. Jag föreslår därför, att arméchefens förslag i princip lägges till grund för proposition redan till innevarande års riksdag.

Jag övergår nu till vissa detaljer i förslaget.

För att vidga rekryteringsunderlaget och minska tidsrummet mellan avslutad skolgång och värnpliktsutbildningens påbörjande har arméchefen föreslagit, att de som önska erhålla anställning som underbefälsaspiranter skola kunna förtidsinskrivas redan vid 17 års ålder. De skäl som anförts till stöd härför ha synts mig vägande, och jag tillstyrker därför förslaget Irots de betänkligheter, som härutinnan anförts av befälsutredningen.

Mot arméchefens förslag beträffande underbefälsaspiranternas utbildning och anställning som furirer har jag intet att erinra. Beträffande frågan om avlöningsförmåner under instruktörsskola samt tidpunkten för erhållande av extra ordinarie anställning m. m. torde dock böra tillämpas i huvudsak motsvarande grunder som inom statsförvaltningen i övrigt. Den förkortning av utbildningstiden som förslaget innebär medför en avsevärd minskning av utbildningskostnaderna.

Arméchefen har som redan anmärkts räknat med en väsentlig utökning av antalet instruktörsbefattningar — de befattningar för vilka underbefälet i första hand avses. Då det anses omöjligt att utnyttja underbefälet i instruktörsbefattningar efter 42-årsåldern, kräves även en avsevärd ökning av antalet befattningar för äldre underbefäl. Arméchefen bar med hänsyn härtill sett sig nödsakad föreslå, att sammanlagt omkring 875 befattningar, som för närvarande bestridas av civila eller civilmilitära tjänstemän m. fl., skola övertagas av äldre underbefäl. Arméchefen har vidare räknat med att 250 nya beställningar för underbefäl skola inrättas för vakttjänst och för vissa göromål avseende truppförbandens ulbildningsanordningar.

Befälsutredningen synes ha räknat med en icke oväsentlig ökning av den hefälskategori, som motsvarar de nuvarande officerarna och underoffi-

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

cerarna, och liar med hänsyn bland annat härtill räknat med avsevärt färre underbefälsinstruktörer med påföljd att befintliga befattningar för andra än underbefäl behöva tagas i anspråk i endast begränsad omfattning för att placera äldre underbefäl.

För egen del finner jag mig icke för närvarande kunna taga slutlig ställning till behovet av instruktörer. För att icke föregripa framtida ställningstaganden till befälsfrågan i dess helhet vill jag föreslå, att förändringarna beträffande underbefälskaderns sammansättning för nästa budgetår hållas inom ramen för den underbefälskader, som är fastställd för innevarande budgetår. Detta innebär, att vid ett normalinfanteriregemente skulle finnas 79 beställningar för överfurirer och furirer. Enligt arméchefens förslag skulle motsvarande antal för nästa budgetår utgöra 84 och i slutläget uppgå till 134, medan befälsutredningen räknat med 67. I det av arméchefen för slutläget beräknade antalet ingå vissa beställningar som avses för uppgifter vilka nu fyllas av civil eller civilmilitär personal.

Med den av mig nyss angivna förutsättningen beräknar jag det sammanlagda antalet överfurirer och furirer vid armén till 3 971. Av beställningarna torde 1 520 böra avses för överfurirer och 2 451 för furirer. I enlighet med arméchefens förslag torde de furirer, som varit anställda såsom extra ordinarie under minst 2 år och visat sig lämpliga för fortsatt tjänst, böra erhålla ordinarie anställning. Antalet bör dock icke få överstiga 760. Befordran till överfurir får ske i mån av tillgång på beställningar, dock tidigast efter sex år som furir.

Jag har intet att erinra mot att underbefälskadern på längre sikt utökas med de av arméchefen föreslagna beställningarna för vaktchefer och tillsynsmän för vissa utbildningsanordningar. Dylika befattningar böra i princip förbehållas äldre underbefäl. Med den begränsade utökning av överfurirskadern som jag föreslår för nästa budgetår synes det däremot icke erforderligt att nu taga ställning till förslaget att placera äldre underbefäl i befattningar som nu uppehållas av civila och civilmilitära tjänstemän m. fl.

Fördelningen av underbefälsbeställningarna på olika befattningar synes böra ankomma på chefen för armén. Av dennes förslag framgår bl. a., att ett antal beställningar avsetts för instruktörer i specialtjänst.

Till frågan om inrättande av beställningar för rustmästare kan jag icke nu taga ställning.

Frågan om pensionsåldern för överfurirer synes böra prövas i samband med att pensionsåldern för övrig personal inom försvaret upptages till behandling.

Med utgångspunkt i övrigt från arméchefens beräkningar föreslår jag, att kadern av underbefäl och underbefälsaspiranter för budgetåret 1952/53 — med undantag av musikmanskap och furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten — fastställes på sätt framgår av följande sammanställning.

Rungl. Maj.ts proposition nr 120.

31 Antalet beställningar skulle således minskas med (7 034 — 6 334=) 700. Minskningen beror huvudsakligen på det minskade rekryteringsbehov, som kommer att föreligga genom övergången till den nya underbefälsorganisationen. Nyrekryteringen, vilken innevarande budgetår avsetts skola omfatta omkring 1 150 volontärer och i verkligheten utgjort omkring 850 man, beräknas för nästa budgetår — under Ailket år redan anställda volontärer disponeras — till allenast omkring 350 man för att i fortsättningen normalt uppgå till omkring 500 man per år.

Såsom arméchefen föreslagit bör möjlighet erbjudas för lämpliga förutvarande fast anställda underbefäl att efter särskild prövning erhålla återanställning inom de till förfogande stående staterna.

De föreslagna ändringarna beträffande manskapskaderns sammansättning böra beaktas vid uppgörande av personalförteckningar för budgetåret 1952/53.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av chefen för armén meddela de bestämmelser som kunna erfordras för genomförandet av den nu föreslagna underbefälsorganisationen.

Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att arméns manskapsorganisation skall utformas efter i huvudsak de riktlinjer, som här angivits.

[3.] Löneställ ningen för förvaltare vid armén, flottan och flygvapnet.

Enligt före den 1 juli 1951 gällande ordning uppdelades underofficerarna i tre tjänste- och lönegrader, nämligen sergeanter (underofficerare av 2. graden) i Ma 4, fanjunkare (styckjunkare, flaggunderofficerare) i Ma 5 samt förvaltare i Ma 6. I samband med genomförandet från och med den 1 juli 1947 av allmän lönereglering för statens tjänstemän infördes i det militära lönegradsschemat ytterligare en för förvaltare avsedd lönegrad, Ma 8, omfattande löneklasserna 22—25. Vid inrättandet av denna lönegrad lämnades emellertid öppet, i vilken omfattning och efter vilka grunder förvaltare borde inplaceras i den nya lönegraden. Genom beslut den 30 juni 1949 uppdrog emellertid Kungl. Maj:t åt 1949 års tjänsteförteckningskominitté att verkställa utredning och avgiva förslag rörande löneställningen för militära förvaltare och därmed sammanhängande frågor.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

I sitt betänkande den 19 januari 1951 rörande flottans underofficerare föreslog marinens underofficerssakkunniga bl. a., att vid flottan skulle finnas 32 beställningar för förvaltare i Ma 8 och 123 för förvaltare i Ma 6. De sakkunniga framhöllo därvid, att frågan om förvaltarnas löneställning icke kunde undantagas från tjänsteförteckningskommitténs prövning. I propositionen 1951: 110 uttalade föredragande departementschefen, att han på grundval av de sakkunnigas förslag, med vissa däri förordade ändringar, för budgetåret 1951/52 räknade med 13 förvaltarbeställningar i Ma 8 och 99 i Ma 6 vid flottan. I propositionen förutsattes vidare att vissa maskintjänstchefer m. fl. skulle under sjötjänstgöring anses bestrida förvaltargöromål. Riksdagen beslöt i enlighet med departementschefens förslag.

Enligt gällande personalförteckningar för de olika försvarsgrenarna utgör antalet förvaltarbeställningar — inberäknat vissa övergångsvis upptagna beställningar — 13 i Ma 8 och 572 i Ma 6 med följande fördelning.

Beställningarna för förvaltare vid armén avses för tygförrådstjänst, intendenturförrådstjänst, kassatjänst, sjukvårdsförrådstjänst, kasernvårdstjänst, expeditionstjänst och instruktörstjänst. Förvaltarbeställningarna vid marinen äro avsedda för instruktörstjänst, teknisk tjänst, stabs- och annan förvaltningstjänst än vid förråd, förrådstjänst samt kassatjänst in. m. Förvaltarbeställningar vid flygvapnet avses för flygstationstjänst, signaltjänst, förrådstjänst och kassatjänst.

194-9 års tjänsteförteckningskommitté har i skrivelse den 22 november 1951 framlagt förslag angående förvaltarnas löneställning. Kommittén har därvid till en början uttalat, att kommittén tolkat det åt kommittén genom beslutet den 30 juni 1949 givna uppdraget så, att detta i första hand avsåge frågan om lönegradsplacering av förvaltare med utnyttjande av de nuvarande lönegraderna Ma 8 och Ma 6. Frågan om löneställningen för förvaltare i förhållande till andra grupper anställningshavare upptoge kommittén icke i förevarande sammanhang till behandling.

Tjänsteförteckningskommittén har förklarat, att kommittén övervägt, huruvida samtliga förvaltarbeställningar borde hänföras till en och samma lönegrad. Kommittén har därvid funnit att tillräckliga skäl icke f. n. föreligga för en sådan åtgärd. I enlighet härmed har kommittén förordat, att de båda lönegraderna Ma 6 och Ma 8 alltjämt tagas i anspråk för förvaltare.

33 Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Kommittén har vidare uttalat, att den ägnat ingående överväganden åt frågan om förvaltarnas differentiering på nämnda båda lönegrader. Med beaktande av arbetets art, ansvarsförhållanden och övriga på lönegradsplaceringen inverkande omständigheter har kommittén framställt nedanstående förslag.

Beträffande armén föreslås att i Ma 8 placeras dels 65 förvaltare vid fälttygkåren i tygförrådstjänst vid truppförband och lantmilitära försvarsområden, dels 112 förvaltare vid intendenturkåren, nämligen 60 i intendenturförrådstjänst vid truppförbanden, Kiruna—Jokkmokks försvarsområde och de centrala intendenturanstalterna samt 52 i kassatjänst, övriga förvaltarbeställningar föreslås bibehållna i Ma 6.

Vad angår marinen ha, såsom tidigare nämnts, 13 beställningar i Ma 8 redan inrättats vid flottan varjämte vissa vikariatslöneförordnanden i samma lönegrad medgivits. Kommittén föreslår till en början, att marinens underofficerssakkunnigas förslag angående inplacering i Ma 8 genomföres. Detta innebär, att ytterligare (32—13 =) 19 beställningar skulle hänföras till nämnda lönegrad. Vid allmän prövning av förvaltarfrågan — på sätt marinens underofficerssakkunniga förutsatt — har kommittén därutöver funnit skäl föreligga för placering i Ma 8 av ytterligare 21 beställningar, av vilka 11 nu äro i Ma 5.

De av kommittén sålunda föreslagna 40 nya förvaltarbeställningarna i Ma 8 vid flottan detaljredovisas i följande sammanställning.

Antalet beställningar i Ma 8 vid flottan skulle alltså vid bifall till förslaget, bortsett från vikariatslöneförordnanden, uppgå till sammanlagt 53.

3 — »r.o 5* till)(011; till riksdagens protokoll 11)52. 1 sand. Nr 120.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

För kustartilleriets vidkommande anser kommittén, att de förvaltare i kassatjänst som med säkerhet kunna beräknas erforderliga i sådan egenskap efter genomförd omorganisation av stabs- och förvaltningstjänsten, böra hänföras till Ma 8. I enlighet härmed föreslås, att 5 beställningar för kassachefer placeras i nämnda lönegrad.

Övriga förvaltarbeställningar vid marinen föreslås bibehållna i Ma 6, vad kustartilleriet beträffar i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar och marinens underofficerssakkunnigas utredning.

Vad angår flygvapnet föreslår kommittén att de 20 nuvarande beställningarna såsom förvaltare i kassatjänst hänföras till den högre förvaltargraden.

Beträffande förvaltare i flygstationstjänst och i förrådstjänst (flygmateriel), sammanlagt 74 beställningar, har kommittén anfört följande. Enligt principbeslut av 1948 års riksdag (prop. 206, s. 446, 447, 455 och 462) skola nuvarande beställningar vid fullt genomförd personalorganisation ersättas med verkmästare av 1. klassen i Ca 21. Emellertid beslöts att det skulle anstå med frågan om det sätt, på vilket övergången till den nya personalorganisationen skulle ske. I enlighet med beslut vid 1951 års riksdag (prop. 110 s. 177) har Kungl. Maj :t den 1 juni 1951 meddelat vissa bestämmelser av provisorisk natur. Sålunda må, i den mån vakanser uppkomma i de 54 beställningarna för förvaltare i flygstationstjänst samt 20 beställningar för förvaltare i förrådstjänst (flygmateriel), tills vidare såsom ersättare för sådana förvaltare anställas extra tjänstemän i Cg 19. Av det anförda framgår, att ifrågavarande 74 beställningar för framtiden ej äro avsedda för militära förvaltare utan för civilmilitära verkmästare. Frågan om lönegradsplaceringen av verkmästarbeställningar vid försvaret har ännu ej varit föremål för prövning inom kommittén. Kommittén har ej ansett sig böra ingå på spörsmålet om ifrågavarande förvaltares lönegradsplacering.

Övriga förvaltare vid flygvapnet har kommittén föreslagit skola bibehållas i Ma 6.

Kommitténs förslag — som medför en kostnadsökning för löner av omkring 500 000 kronor — innebär sammanfattningsvis följande.

35 Kunyl. Maj:ls proposition nr 120.

Kommittén har anmält, att förhandlingar ägt rum mellan kommittén och tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt att därvid, ehuru vissa meningsskiljaktigheter kommit till uttryck, överenskommelse träffats om nyss angivna förslag. Kommittén har i detta sammanhang framhållit, att organisationen beträffande flygvapnet uttalat önskemål, att nuvarande 54 förvaltare i flygstationstjänst och 20 förvaltare i förrådstjänst (flygmateriel) måtte övergångsvis hänföras till lönegrad Ma 8.

I skrivelse den 20 december 1951 har förvaltaren B. Andersson m. fl. hemställt, alt följande förvaltarbeställningar måtte placeras i Ma 8, nämligen dels vid Stockholms örlogsvarv beställningarna för förvaltare vid artilleri- och eldledningsförråden, minammunitions- och mininventarieförråden, sveputrednings- och svepinventarieförråden, teleinventarie- och teleutredningsförråden samt material- och drivmedelsförråden, dels vid Ostkustens marindistrikt beställningarna för förvaltare vid proviantförrådet och vid intendenturinventarieförrådet, dels ock beställningen för förvaltare Vid marinens centrala intendenturförråd i Norberg.

Chefen för flygvapnet har i skrivelse den 13 februari 1952 hemställt bl. a., att beställningarna för flygvapnets förvaltare i förrådstjänst (intendenturmateriel) och i signaltjänst, vilka beställningar av tjänsteförteckningskommittén förutsatts skola bibehållas i Ma 6, med hänsyn till de med beställningarna förenade arbetsuppgifterna måtte placeras i Ma 8.

Departementschefen.

Tjänsteförteckningskommitténs nu framlagda förslag angående löneställningen för militära förvaltare har, såsom framgår av den lämnade redogörelsen, avlåtits efter förhandlingar mellan kommittén och tjänstemännens centralorganisation (TCO). Därvid har — låt vara att vissa meningsskiljaktigheter kommit till uttryck — överenskommelse träffats i enlighet med det av kommittén framlagda förslaget.

Kommitténs förslag avser löneställningen för förvaltare vid samtliga försvarsgrenar. Marinens underofficerssakkunniga ha numera med skrivelse den 7 februari 1952 avgivit betänkande rörande kustartilleriets underofficerare. Förslaget kommer att av mig anmälas i nästa punkt. Jag upptager därför icke under nu förevarande punkt frågan om löneställningen för förvaltare vid kustartilleriet.

Såvitt avser armén, flottan och flygvapnet tillstyrker jag att de av kommittén föreslagna uppflyttningarna till förvaltarbeställningar i Ma 8 genomföras. Därjämte föreslår jag alt till Ma 8 uppflyttas ytterligare en förvaltare vid fältlygkåren, nämligen armétygförvaltaren vid Stockholms kustartilleförsvar. Anledning att därutöver avvika från kommitténs förslag synes mig f. n. icke föreligga. Det bör i delta sammanhang framhållas att kommitténs ställningstagande onekligen i viss mån försvårats av att bedömandet beträffande eu stor del av försvaret icke kunnat grundas på en

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

efter verkställd rationaliseringsundersökning avpassad organisation. Det torde därför icke vara uteslutet att, efter hand som organisationsundersökningarna inom försvaret fortsätta och beslut om ändrad organisation i anslutning därtill meddelas, jämkningar i de nu föreslagna löneställningarna kunna befinnas påkallade.

Nyinrättade förvaltarbeställningar böra besättas i den takt personalläget medgiver. Av mig enligt det anförda förordade personalförändringar böra beaktas vid uppgörande av personalförteckning för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit rörande förvaltare vid armén, flottan och flygvapnet.

[4.] Kustartilleriets underofficerare.

På grundval av marinens underofficerssakkunnigas utredning rörande flottans underofficerare fattades vid 1951 års riksdag (prop. nr 110; rd. skr. nr 4) beslut om ändrad sammansättning av staten för flottans underofficerare in. m. Marinens underofficerssakkunniga ha numera slutfört sin utredning jämväl rörande kustartilleriets underofficerare och de sakkunniga1 ha med skrivelse den 7 februari 1952 avgivit betänkande rörande denna utredning (stencilerat).

Över underofficerssakkunnigas nämnda betänkande ba yttranden avgivits av chefen för marinen, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, statskontoret, statens lönenämnd, statens organisationsnämnd, Svenska underofficersförbundet samt Marinens inaskinbefälsförening.

Den i utredningsarbetet deltagande representanten för kustartilleriets maskinunderofficerare har till det nu avgivna betänkandet fogat ett särskilt yttrande. Beträffande innebörden av detta yttrande torde få hänvisas till det följande.

Marinens underofficerssakkunniga.

De sakkunniga ha på grundval av nuvarande personalstater verkställt vissa beräkningar över befordringsåldrar m. in. Därvid har framhållits, att en sådan undersökning endast kan giva värden för inbördes jämförelsei. Vid beräkningarnas utförande ha de sakkunniga måst bortse från vissa faktorer, såsom möjligheten för underofficerare att övergå till andra än

1 Utredningsarbetet rörande kustartilleriets underofficerare har verkställts av överdirektören i arbetsmarknadsstyrelsen C. W. Curtman, ordförande, byråchefen i civildepartementet L. Rydback, majoren å kustartilleriets reservstat E. Wennerstrom samt för frågor rörande maskinbefälet underofficeren av 2. graden vid kustartilleriet G. Svenson och för frågor rörande underofficerskårerna i övrigt numera förvaltaren vid flottan A. E. Nyman.

37 Kungl, Maj:ts proposition nr 120.

underofficersbeställningar inom krigsmakten, rådande olikheter i fråga om befordringsenheter m. in. Värdena i följande tablå äro beräknade utan hänsyn till sådana faktorer och dessutom grundade på antagandet att de för budgetåret 1951/52 fastställda underofficersstaterna äro helt besatta.

De sakkunniga ha ävenledes beräknat hur stor del — angiven i procent — av varje årskull 45-åriga resp. 50-åriga flaggunderofficerare (motsvarande) som har möjlighet att vinna förvaltarbefordran, därest denna inträffar vid 45 år respektive 50 år. Ifrågavarande beräkningar redovisas i följande tablå.

Under de sakkunnigas arbete ha framförts önskemål om en översyn av befälsorganisationen vid kustartilleriet. Med hänsyn bl. a. till det uppdrag som givits befälsutredningen och till den i samband därmed berörda frågan om att utsträcka befälsutredningen även till andra delar av försvaret än armén ha de sakkunniga emellertid ansett sig icke böra ingå på befälsorganisatoriska spörsmål. De sakkunniga ha således utgått från att befälsorganisationen innefattar en underofficerskår med traditionell struktur och avgränsning mot officers- och underbefälskårerna.

Utbildningsfrågorna ha ansetts ligga utom de sakkunnigas utredningsuppdrag. Vid detta ställningstagande har beaktats icke blott vad i det föregående anförts rörande befälsutredningens arbete utan även att enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 maj 1947 särskilda sakkunniga ha tillkallats för att verkställa utredningar i detta ämne (försvarets skolutredning).

Under utredningsarbetet rörande flottans underofficerare prövade de sakkunniga ett föreliggande förslag till omorganisation av marinens maski-

38 Iiungl. May.ts proposition nr 12U.

nistkårer. Förslaget, som i enlighet med benämningen omfattade även kustartilleriets maskinister, bär av den i utredningsarbetet deltagande representanten för maskinunderofficerarna vid kustartilleriet ånyo aktualiserats. De sakkunniga ha emellertid icke funnit skäl alt ändra den principiella ställning till förslaget som de tidigare intagit, innebärande sammanfattningsvis att marinens maskinister även i fortsättningen böra vara underofficerare. De sakkunniga ha sålunda räknat med alt kustartilleriets maskinister skola ingå i organisationen på sätt nu är fallet, d. v. s. som en del av underofficerskåren.

Herr Svenson har i särskilt yttrande förklarat, att han ansåge, att frågan om maskinisternas organisation m. in. genom de sakkunnigas ställningstagande i detta avseende icke lösts på ett tillfredsställande sätt men att han, i avvaktan på eu allmän omprövning av hela befälsorganisationen, ansåge sig icke nu böra framställa något yrkande i denna fråga.

Beträffande omfattningen och sammansättningen av kustartilleriets underofficerskår ha de sakkunniga erinrat om, att behovet av underofficerare på aktiv stat är beroende av kustartilleriorganisationens storlek och uppbyggnad samt av gränsdragningen mellan arbetsuppgifterna för officerare, underofficerare och underbefäl. Av betydelse för behovsberäkningen är vidare om till utgångspunkt tages krigs- eller fredsorganisalionen.

De sakkunniga ha förklarat att de vid fullgörandet av sitt uppdrag mött svårigheter att finna fasta utgångspunkter för en slutlig prövning av underofficerskårens vid kustartilleriet storlek och sammansättning. Anledningen härtill vore framförallt att fredsorganisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid kustartilleriet f. n. omprövades. Då även krigsorganisationen syntes komma att påverkas av den slutliga utformningen av stabs- och förvaltningstjänsten i fred hade de sakkunniga ansett sig böra avstå från en detalj prövning av behoven av underofficerare i freds- och krigsorganisationerna.

Med hänsyn till att organisationen är föremål för översyn ha de sakkunniga övervägt, om de inte bort låta utredningsarbetet vila i avbidan på att ett fastare underlag för arbetet skulle skapas. Detta skulle emellertid ha inneburit, framhålla de sakkunniga, att kustartilleriets underofficerare kommit i en ogynnsam situation i förhållande till flottans underofficerare, vilkas avlönings- och befordringsförhållanden förbättrats fr. o. in. den 1 juli 1951. Även av rekrytcringsskäl borde den avsedda utredningen icke skjutas på framtiden. Efter prövning av olika möjligheter att utan tidsutdräkt fullfölja arbetet ha de sakkunniga stannat för att verkställa utredningen med utgångspunkt från de arbetsuppgifter som nu i fred åvila kustartilleriets underofficerare eller — i fråga om stabs- och förvaltningstjänsten — komma att åvila dem efter en omorganisation av samtliga kustartilleriförsvar i anslutning till ett förslag till omorganisation av Stockholms kustartilleriförsvar, som den 15 januari 1951 avgivits till Kung!. Maj:t. De sak-

39 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

kunnigas förslag är vidare grundat på det antal underofficerare som enligt personalförteckningen för budgetåret 1951/52 må finnas vid kustartilleriet eller 513, varav 16 för musikunderofficerare. De sakkunniga ha erinrat om att enligt 1942 års försvarsbeslut skulle kustartilleriets mobiliseringsbehov av underofficerare på aktiv stat uppgå till 556 befattningshavare. Enligt inspektörens för kustartilleriet beräkningar erfordras emellertid numera ett avsevärt större antal stamunderofficerare.

De sakkunniga ha närmare studerat förhållandena vid Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente samt verkställt en överföring av de synpunkter, som därvid framkommit, på övriga kustartilleriförsvar och kustartillcritruppförband. Grundmaterialet till sistnämnda arbete ha de sakkunniga erhållit av inspektören för kustartilleriet. Detta förfaringssätt kan, enligt vad de sakkunniga framhålla, icke leda till en definitiv stat för kustartilleriets underofficerare. Därest organisationsundersökningar verkställdes vid andra kustartilleriförsvar än Stockholms kunde dessa leda till resultat, vilka avvika från det underlag som de sakkunniga utnyttjat.

De sakkunnigas huvuduppgift beträffande kustartilleriets underofficerare har i princip varit densamma som i fråga om flottans underofficerare, d. v. s. värdering och lönegradsplacering av befattningar avsedda för stamunderofficerare. Härvid har beaktats vad 1949 års tjänsteförteckningskommitté anfört i sin skrivelse den 22 november 1951 rörande löneställningen för militära förvaltare. I övrigt har vid lönegradsplaceringen av de olika underofficersbefattningarna i tillämpliga delar använts samma grunder som vid värderingen och lönegradsplaceringen av flottans underofficerare. De sakkunniga ha i sitt betänkande närmare motiverat och kommenterat vissa ställningstaganden (s. 48 o. f. i betänkandet).

Vid utredningen ha de sakkunniga icke ingått på frågor rörande kustartilleriets musikpersonal, enär hithörande spörsmål syntes komma att omprövas i anslutning till 1947 års musikutrednings arbete.

Sedan 141 befåttningar, vilkas innehavare enligt de sakkunnigas uppfattning kunna tillhöra antingen lönegraden Ma 5 eller lönegraden Ma 4, fördelats med hälften till vardera av nämnda lönegrader, har den beräknade staten för kustartilleriets underofficerare erhållit följande sammansättning (musikunderofficerarna #ej medräknade).

I följande tablå redovisas närmare de föreslagna förvaltarbeställningarna.

40 Kungl. May.ts proposition nr 120.

De sakkunniga ha erinral om att för utnämning till underofficer av 2. graden vid kustartilleriet fordras, att vederbörande tillhör den yrkesavdelning, inom vilken utnämning skall äga rum. Befordran till flaggunderofficer sker däremot oberoende av yrkesavdelning. Beträffande förvaltarna är läget det, att flertalet förvaltarbefattningar — med hänsyn till de kunskaper som fordras för att bestrida med befattningarna förenade göromål — kunna besättas endast med underofficerare ur viss yrkesgren.

Under utredningsarbetet har fråga uppkommit, huruvida nuvarande befordringssystem ger full rättvisa åt den värdering och lönegradsplacering av underofficersbefattningarna som de sakkunniga verkställt.

De sakkunniga ha för sin del funnit att innan kustartilleriets organisa-

41 Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

tionsfrågor och därmed sammanhängande personalproblem lösts frågan om ändring av befordringssystemet icke bör upptagas till prövning.

Herr Svenson har i särskilt yttrande föreslagit att maskinisterna vid kustartilleriet skola bilda egen befordringsenhet.

I denna fråga ha de sakkunniga närmare anfört följande.

Då redan nu flertalet förvaltarbefattningar i princip rekryteras yrkesavdelningsvis berör den ifrågasatta ändringen av befordringssystemet i huvudsak endast möjligheterna att nå flaggunderofficersbeställning. Denna möjlighet är i avgörande grad beroende av fördelningen på lönegraderna Ma 5 och Ma 4 av de befattningar, som de sakkunniga hänfört till Ma 5/4. Fördelas dessa befattningar inom varje yrkesavdelning med hälften till vardera av lönegraderna Ma 5 och Ma 4 uppkomma skiljaktiga befordringsförhållanden mellan yrkesavdelningarma. Maskinunderofficerarna skulle under sådana förhållanden nå flaggunderofficersbeställning tidigare än övriga underofficerare. För ett system med befordran yrkesavdelningsvis talar att därigenom befordringsmöjligheterna skulle motsvara den fördelning å lönegrader som de sakkunniga föreslagit för underofficerarna inom de olika yrkesavdelningarna. Enligt de upplysningar som lämnats de sakkunniga förorda emellertid de ansvariga myndigheterna, att kustartilleriets underofficerare liksom hittills bilda en gemensam befordringsenhet.

På grundval av den föreslagna staten ha de sakkunniga verkställt vissa beräkningar över befordringsmöjligheterna för kustartilleriets underofficerare. Av dessa beräkningar framgår, att därest förvaltarbefordran äger rum vid 50 års ålder flaggunderofficersbeställning kommer att nås vid 39,6 års ålder. Inträffar förvaltarbefordran vid 45 års ålder kommer flaggunderofficersbeställning att uppnås vid 39,2 års ålder. I förstnämnda fall beräknas 51 % av en årskull 50-åriga underofficerare kunna påräkna förvaltarbeställning. 1 sistnämnda fall beräknas motsvarande värde till i runt tal 32 % av en årskull 45-åriga underofficerare.

Ett genomförande av den föreslagna staten har beräknats medföra eu lönekostnadsökning med i runt tal 184 000 kronor.

Remissutlåtanden.

Remissmyndigheterna ha i huvudsak anslutit sig till den av de sakkunniga verkställda beräkningen av beställningar i Ma 4 och Ma 5. Beträffande förvaltarbeställningarna ha myndigheterna i vissa fall anmält avvikande uppfattningar. För remissyttrandena må lämnas följande redogörelse.

Den metod de sakkunniga valt för att lösa aktuella frågor rörande kustartilleriets underofficerare har av chefen för marinen ansetts vara den enda möjliga. Med hänsyn till rådande förutsättningar har marinchefen bedömt det framlagda förslaget som ett principförslag. Detta förhållande borde emellertid icke utgöra hinder för att förslaget i stort sett genomfördes från och med budgetåret 1952/53. De sakkunnigas förslag till personalstat inncbure en avsevärd förbättring av personalens anställningsförhållanden och

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

befordringsmöjliglieter och vore därför ägnat att stimulera rekryteringen till vapnet. Vissa svårigheter för att helt genomföra förslaget i vad det avser beställningar för förvaltare beräknades uppkomma, eftersom förslagets organisatoriska underlag endast delvis hade motsvarighet i verkligheten. Marinchefen ansåge emellertid, att beställningar borde inrättas för sådana i förslaget upptagna förvaltarbefattningar, som i nuvarande organisation motsvarades av befattningar med liknande arbets- och ansvarsområden. Vid tveksamhet borde vikariatslöneförordnande få meddelas. Marinchefen delade de sakkunnigas uppfattning att kustartilleriets maskinister alltjämt borde ingå som en del av kustartilleriets underofficerskår och icke utgöra särskild befordringsenhet. Marinchefen har framställt detaljerinringar i bl. a. följande avseenden.

Lönegraden Ma 6 vore tillräcklig för förvaltaren vid kustartilleriinspektionen. Föreslagen beställning i Ma 8 kunde bättre utnyttjas för annan befattning. Av de sakkunniga föreslagna förvaltarbeställningar för telemästare vid kustartilleriförsvaren borde ianspråktagas för uppbördsmän vid teleförråden och samtidigt utnyttjas för teknisk tjänst. Beträffande Gotlands och Hemsö kustartilleriförsvar hemställes i anslutning härtill att av de sakkunniga beräknade telemästarbeställningar i Ma 5 måtte utbytas mot beställningar i Ma 6. Förvaltaren vid artilleriammunitionsförrådet tillhörande Göteborgs kustartilleriförsvar borde placeras i Ma 8. I avvaktan på resultatet av prövningen av verkställda organisationsundersökningar borde tills vidare meddelas vikariatslöneförordnanden på de förvaltarbefattningar, som föreslagits för fortifikationsavdelningarna. Förslaget om att inrätta förvaltarbeställningar för expeditionsföreståndarna vid intendenturavdelningarna vid Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen avstyrkes; ifrågavarande beställningar borde i stället inrättas vid Stockholms Respektive Blekinge kustartilleriförsvar. Kasernförvaltaren vid Vaxholms kustartilleriregemente hade arbets- och ansvarsuppgifter som motiverade inplacering i lönegraden Ma 6. I stället för beställningar i Ma ö för fartygschefer på vissa av kustartilleriets vedettbåtar borde medgivas att ifrågavarande fartygschefer finge vikariatslöneförordnas i Ma 6.

Försvarets civilförvaltning har förklarat sig anse att, därest åtgärder nu vidtagas i anledning av de sakkunnigas betänkande, dessa åtgärder borde givas provisorisk natur. Stor försiktighet borde jämväl iakttagas så att icke genom vidtagna åtgärder de fortsatta rationaliserings- och omorganisationsarbetena försvårades. Så länge samtliga kassachefer vid kustartilleriet intoge samma ställning och utförde samma arbete borde de icke differentieras i lönehänseende. Skulle för kasernförvaltare vid kustartilleriförsvaren avses underofficerare på aktiv stat, talade skäl för att vederbörande hänfördes till Ma 6. För sjukvårdsavdelningens vid Vaxholms kustartilleriregemente expedition borde i stället för föreslagen flaggunderofficer beräknas en överfurir.

48 Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Främst med hänsyn till att stora delar av kustartilleriets fredsorganisation äro under omprövning har statskontoret funnit det icke tillrådligt, att beslut nu fattas om eu generell lönerevision för kustartilleriets underofficerare i den av de sakkunniga förordade omfattningen. Vad särskilt anginge inplaceringen av beställningar i Ma 8 borde varsamhet iakttagas jämväl av den anledningen, att frågan om ett mera allmänt utnyttjande av denna lönegrad måste bliva beroende av statsmakternas ställningstagande till det av 1949 års tjänsteförteckningskommitté bedrivna utredningsarbetet. I stället för inrättande av beställningar i högre lönegrader borde vikariatslöneförordnanden i viss utsträckning meddelas. Statskontoret kunde icke tillstyrka, att lönegraden Ma 8 avsåges för kassachefsbeställningar i vidare mån än som tjänsteförteckningskoinmittén angivit i sin skrivelse den 22 november 1951. Antalet dylika beställningar borde sålunda minskas från 7 till 5.

Statens lönenämnd bär funnit det vara utomordentligt svårt att ingå på någon närmare prövning av de föreslagna lönegradsplaceringarna främst därför att valet av olika lönegrader ytterst måste bli beroende av de arbetsuppgifter, som komme att åvila kustartilleriets underofficerare sedan den nya organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten blivit fastställd. Lönenämnden har därför inskränkt sig till att göra vissa uttalanden i anslutning till några av de föreslagna lönegradsplaceringarna. Av dessa uttalanden framgår följande. Lönenämnden kunde icke på föreliggande uppgifter bedöma placeringen av vissa telemästare i Ma 8. Lönenämnden ställde sig vidare tveksam till förslaget i vad det avser underofficerare vid fortifikationsavdelnings värme- och sanitetsdetalj. Mot förslaget att samtliga kassachefer skola vara förvaltare i Ma 8 hade lönenämnden intet att erinra. Nämnden ifrågasatte om icke överfurir kunde avses som kompaniadjutant.

Vid ett genomförande av de föreslagna lönegradsplaceringarna har lönenämnden funnit det vara ur principiell synpunkt riktigt att befordran till flaggunderofficer även i fortsättningen sker oberoende av yrkesavdelning.

Statens organisationsnämnd har uttalat bl. a. följande. Nämnden kunde icke biträda förslaget alt avse förvaltare såsom föreståndare för KA 1 intendenturavdelnings expedition; motsvarande befattningshavare vid rationaliserade arméförband vore fanjunkare eller sergeant. Om däremot, såsom av nämnden i annat sammanhang föreslagits, kustartilleriförsvarsstabens och regementets förvaltningar in. m. sammansloges, kunde det vara lämpligt att en förvaltare vore föreståndare för intendenturexpeditionen i den sammanslagna organisationen. Förekommande göromål motiverade icke att för tjänsten såsom uppbördsman vid sjukvårdsförrådet inom Stockholms kustartilleri för svar avsåges förvaltare. Förvaltarbeställningar borde icke heller avses för fartygschefer. Det med ifrågavarande tjänst förenade större ansvaret borde i ställol kompenseras genom lönetillägg ungefär motsvarande skillnaden mellan befattningshavarens lön och förvaltarlön. Nämnden hade vidare den uppfattningen, att arbetsuppgifter komme att saknas

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 120

för en teleunderofficer i arlilleriinventarieförrådet vid Stockholms kustartilleriförsvar. Uppbördsmannen för artilleriinventarieförrrådet vid Göteborgs kustartilleriförsvar borde liksom motsvarande uppbördsmän vid övriga kustartilleriförsvar placeras i lönegraden Ma 8.

Under förutsättning att sjiikvårdsförvaltarna vid trängregemenlena hänföras till lönegraden Ma 8 bör även, enligt försvarets sjukvårdsstyrelse, förvaltaren vid sjukvårdsförrådet tillhörande Stockholms kustartilleriförsvar placeras i samma lönegrad samt uppbördsmannen för sjukvårdsförrådet vid Blekinge kustartilleriförsvar hänföras till lönegraden Ma 6.

Svenska underofficers förbundet har yttrat bl. a. följande. Om de sakkunnigas förslag vunne statsmakternas gillande komme kustartilleriets underofficerare i befordringshänseende att intaga samma ställning som försvarets övriga underofficerare. Förbundet skulle notera detta med tillfredsställelse. Förbundet hade emellertid funnit de sakkunnigas förslag innebära en undervärdering av underofficerarnas insatser i utbildningstjänsten och inom vissa tekniskt betonade tjänsteområden. I några fall hade underofficersbefattningar inom stabs- och förvaltningstjänsten ej vunnit tillräcklig uppskattning. Med hänsyn till angelägenheten av att föreslagna förbättringar genomfördes snarast möjligt ville förbundet emellertid icke motsätta sig att de sakkunnigas förslag fastställdes, därvid dock vissa angivna jämkningar borde vidtagas. Sålunda borde förvaltarbefaltningarna vid artilleriinventarie- och artilleriammunitionsförråden inplaceras i Ma 8 oberoende av huruvida telematerielen skulle tillhöra dessa förråd. Förvaltarbefattningen vid sjukvårdsförrådet tillhörande Stockholms kustartilleriförsvar borde inplaceras i Ma 8 och uppbördsmannen för sjukvårdsförrådet inom Blekinge kustartilleriförsvar uppflyttas till Ma 6. Vidare borde kompaniadjutanterna hänföras till Ma 5 samt befattningen såsom uppbördsmän och förste instruktör vid kustartilleriets radarskola uppflyttas till Ma 6.

Marinens maskinbefälsförening har framhållit i huvudsak följande. Frågan om kustartilleriets maskinunderofficerares ställning i organisationen m. m. bleve icke tillfredsställande löst med mindre hela befälsorganisationen omprövades. Maskinunderofficerarna vid kustartilleriet borde bilda egen befordringsenhet. Förnyade överväganden rörande vissa förvaltares lönegradsplacering borde komma till stånd.

Departementschefen.

Med hänsyn till pågående omprövning av kustartilleriets organisation har det varit svårt för underofficerssakkunniga att finna fasta utgångspunkter för det utredningsarbete, som enligt givna direktiv borde komma till stånd. De sakkunniga ha grundat sin bedömning på ett föreliggande organisationsförslag rörande Stockholms kustartilleriförsvar samt förutsatt att nuvarande antal underofficerare tills vidare skola finnas vid kustartilleriet. Ehuru ett dylikt förfaringssätt icke kan, såsom de sakkunniga själva framhållit, leda till en slutlig stat för kustartilleriets underofficerare, kan

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 45

jag i likhet med marinchefen godtaga den av underofficerssakkunniga valda metoden att lösa uppgiften.

Av verkställda undersökningar kan konstateras, bl. a., att kustartilleriets underofficerare f. n. icke ha den löneställning som deras arbetsuppgifter och ansvarsställning motivera. De sakkunniga ha ävenledes påvisat, att underofficerarnas vid kustartilleriet nuvarande befordringsförhållanden äro sämre än befordringsförhållandena för krigsmaktens övriga underofficerare. Den beräknade stat för underofficerare, som de sakkunniga ha framlagt och vilken i görligaste mån är grundad på arbetsvärdering, innebär en väsentlig förbättring av nyssnämnda förhållanden. Jag förordar därför att de sakkunnigas förslag till statsammansättning för kustartilleriets underofficerare med i det följande anmälda avvikelser lägges till grund för förslag till riksdagen. Jag vill emellertid framhålla att den lösning av förevarande frågor, som jag härmed förordar, i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar och utredningar av skilda slag icke kan betraktas som slutlig.

När på grundval av underofficerssakkunnigas utredning förslag till ändrad statsammansättning in. in. för flottans underofficerare (prop. 1951: 110, s. 41) framlades, uttalades den uppfattningen att flottans maskinister tills vidare borde intaga den ställning i organisationen som de f. n. ha. Jag förordar att ävenledes kustartilleriets maskinister tills vidare ingå i organisationen på sätt nu är fallet. Samtliga underofficerare vid kustartilleriet böra i enlighet härmed tills vidare bilda en gemensam befordringsenhet.

Jag är icke nu beredd taga ställning till frågan om löneställningen för de underofficerare ur kustartilleriet, som tjänstgöra i marinförvaltningen. Denna fråga bör lösas i samband med prövningen av föreliggande förslag rörande marinförvaltningens organisation. För ifrågavarande två tjänster räknar jag tills vidare med två beställningar i Ma 5 i stället för de föreslagna två beställningarna för förvaltare (en i Ma 8 och en i Ma 6). Lika med marinchefen anser jag att för underofficer, som tjänstgör vid kustartilleriinspektionens personal- och organisationsavdelning, bör avses en beställning i Ma 6 i stället för i Ma 8, som de sakkunniga föreslagit. Vidare förordar jag att innehavarna av förvaltarbefattningarna vid fortifikationsavdelnings värme- och sanitetsdetalj tills vidare, i avvaktan på resultatet av pågående prövning av förslaget till organisation av försvarets fastighetsförvaltning, vikariatslöneförordnas i de av de sakkunniga föreslagna lönegraderna. Förvaltarbeställningar för nu nämnda befattningar torde icke för närvarande böra inrättas. Jag räknar med att de underofficerare som erhålla vikariatslöncförordnandc tillhöra lönegraden Ma 5. Vad angår lartvgschefer på vissa av kustartilleriets båtar föreslår jag att i stället för sex beställningar, avsedda för cheferna på vedettbåtarna V 51—V 56, vikariatslöneförordnanden i Ma 6 meddelas åt beställningshavare i Ma 5. Vidare är jag icke beredd att nu föreslå inrättande av flera än fem beställningar för kassachefer i Ma 8. Innehavarna av de andra lvu beställningarna för kassa-

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

chefer, nu i Ma 6, böra erhålla vikariatslöneförordnanden i Ma 8. De sakkunniga ha föreslagit att två beställningar i Ma 6 inrättas för föreståndare vid Vaxholms kustartilleriregementes och Karlskrona kustartilleriregementes intendenturavdelningars expeditioner och därvid förutsatt att tjänsten vid sistnämnda intendenturavdelning, som f. n. innehaves av underofficer i arvodesbefattning, ombildas till tjänst för underofficer på aktiv stat. Marinchefen har i sitt yttrande föreslagit att ifrågavarande förvaltarbeställningar överföras till Stockholms respektive Blekinge kustartilleriförsvar. Organisationsnämnden har ansett att det kan vara lämpligt att, sedan kustartilleriförsvarsstabens och regementets förvaltningar sammanslagits, avse förvaltare för ifrågavarande tjänst. Utan att nu taga ställning till föreliggande organisationsförslag i detta hänseende förordar jag att för expeditionsgöromål inom intendenturtjänsten vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar inrättas två beställningar i Ma 6. Beträffande Blekinge kustartilleriförsvar torde dock förvaltarbeställningen icke få tagas i anspråk förrän nuvarande innehavare av arvodesbefattningen vid Karlskrona kustartilleriregementes intendenturavdelning har avgått. I samband därmed bör arvodesbefattningen indragas.

På grundval av underofficerssakkunnigas förslag med de ändringar jag i det föregående förordat räknar jag för nästkommande budgetår med 2G beställningar i Ma 8, 36 beställningar i Ma 6, 215 beställningar i Ma 5 samt 236 beställningar i Ma 4, musikunderofficerare inbegripna. Enligt vad jag i det föregående anfört räknar jag dessutom med att fem underofficerare, varav två förvaltare (kassachefer) i Ma 6, vikariatslöneförordnas i Ma 8 samt att åtta andra underofficerare vikariatslöneförordnas i Ma 6. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att fördela förvaltarbeställningarna på befattningar. Nyinrättade förvaltarbefattningar böra tillsättas i den mån organisatoriska förutsättningar därför föreligga och i den takt personalläget medgiver. Jag har för avsikt att i personalförteckningen för nästa budgetår beakta de förslag rörande underofficerskaderns sammansättning som här framlagts.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit rörande kustartilleriets underofficerare.

[5.] Ratiunaliseringsverksamhet inom försvaret.

Liksom skett till tidigare motsvarande propositioner torde i detta sammanhang böra lämnas en översikt över det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom försvaret som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg, särskilt i den mån denna verksamhet påverkar anslagsberäkningarna i det följande eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter under nästa budgetår.

47 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Undersökningarna rörande den centrala förrådsorganisationen pågå och beröra huvudsakligen arméns centrala tyganstalter. Utredningen rörande tygreparationstjänsten i vad avser driften vid tygverkstäder och därav betingade organisationsundersökningar ha slutförts. I utredningen, som verkställts i samråd med arméstaben, arméförvaltningens tygavdelning och statens sakrevision, ha experter från den privata industrien deltagit.

Rapport över organisationsförsöken 1949—1950 inom I. och III. militärområdena rörande den regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen har framlagts av fortifikationsförvaltningen i samråd med och under medverkan av nämnden.

Omorganisationen av stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid trängregementena, pansarregementena, de motoriserade artilleriregementena utom Göta artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente, Gotlands artillerikår samt luftvärnsregementena utom Stockholms luftvärnsregemente har genomförts. Förberedelser för genomförandet av organisationen vid Göta artilleriregemente pågå. Organisationen vid Stockholms luftvärnsregemente beräknas bliva ändrad efter regementets förflyttning till den nya förläggningsorten Norrtälje.

Ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid luftvärnskårerna har fastställts att gälla som normalorganisation, i första hand för typförbandet, Skånska luftvärnskåren. Genomförandet av organisationen vid de övriga kårerna pågår successivt i samråd med och under medverkan av nämnden.

Förslag till ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. föreligger för artilleriets skjutskola, Villingsberg.

Sedan slutligt ställningstagande till kavalleriets fredsorganisation nu föreligger, ha kompletterande organisationsundersökningar omfattande stabs- och förvaltningstjänsten m. m. verkställts vid Livregementets husarer med Signalregementets kompani i Skövde samt vid Norrlands dragonregemente. Rapport över dessa undersökningar har framlagts. Vid Livgardesskvadronen pågå organisationsundersökningar.

Organisationsundersökningarna rörande stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid Bodens ingenjörkår ha slutförts. Rapport över dessa undersökningar har framlagts.

Förslag till ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid försvarsområdesstaberna föreligger efter undersökningar vid Karlstads försvarsområde samt Norrköping—Linköpings försvarsområde.

Ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid infanteriskjutskolan har nu i princip fastställts. Genomförandet av organisationen i samråd med och under medverkan av nämnden pågår.

Avgivet förslag om ändrad organisation av arméhundskolan är föremål för prövning.

I samråd med därav berörda myndigheter pågår en successiv översyn rörande tillämpningen av den nya organisationen vid truppförbanden, över-

48 Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

synen, som även betingas av efter organisationsundersökningarna inträffade förändringar rörande utbildning, krigsorganisation, materielmängd m. m., har hittills i huvudsak omfattat ekonomitjänsten.

Avgivna rapporter rörande organisationsundersökningarna vid Sydkustens marindistrikt och Stockholms kustartilleriförsvar äro under behandling.

Vid flygvapnet beräknas försök med flottiljorganisation, grundade på verkställda undersökningar vid en flottilj, kunna igångsättas först under 1953.

Vissa av de här angivna förslagen till organisationsändringar vid armén kunna nu upptagas till behandling. De personalförändringar som äro erforderliga för övergång till ny organisation komma att behandlas i det följande under arméns avlöningsanslag. I den mån det skulle visa sig möjligt att tidigare än nu beräknats genomföra rationaliseringen även vid andra enheter än som sålunda förutsatts skola kunna omorganiseras före utgången av nästa budgetår böra givetvis sådana möjligheter tillvaratagas. Jag förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår — Kungl. Maj:t skall äga att jämväl under budgetåret 1952/53 vidtaga de jämkningar i vederbörande personalorganisationer som kunna bliva erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar, dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt att bereda särskild ersättning åt personal som med bibehållen löncställning bestrider göromål som i en ny organisation ankomma på innehavare av högre tjänst.

[6.] Avlöningsförmåner in. m. åt värnpliktiga. I proposition till innevarande års riksdag med förslag till ändring i värnpliktslagen m. m. har på grundval av 1949 års gruppchefsutrednings betänkande rörande gruppchefsutbildningen och därmed sammanhängande frågor (SOU 1951:57) föreslagits, bland annat, att utbildningstiden för värnpliktiga i allmänhet samt för värnpliktiga, vilka uttagits för utbildning till underbefäl, skall förlängas. Vid anmälan av nämnda proposition har jag framhållit att förslagen påkalla vissa ändringar i föreskrifterna rörande avlöning in. in. till värnpliktiga. Jag torde nu få upptaga dessa frågor till behandling. I samband därmed behandlar jag även uppkommen fråga rörande jämkning av bestämmelserna om värnpliktigas förmåner i samband med inskrivningsförrättning.

Enligt kungörelsen om värnpliktsavlöning (SFS 1945:881) utgår lägsta ifrågakommande penningbidrag till menig, som icke fullgjort värnpliktstjänstgöring under sammanlagt 300 dagar. Förhöjt bidrag utgår till den menige från och med den 301 :a tjänstgöringsdagen. Tiden 300 dagar motsvarar sammanlagda längden av första tjänstgöring och en repetitionsövning vid armén och kustartilleriet enligt gällande bestämmelser. Det må

49 Kungl. Maj ds proposition nr 120.

anmärkas att det skördeuppehåll som nu förekommer vid armén och varunder utgå vanliga ekonomiska förmåner icke kvalificerar till förhöjning av bidraget. Motivet till regeln om 300 dagar torde ha varit att vid tidpunkten för andra repetitionsövningen en stor del av de värnpliktiga bildat familj och blivit försörjningspliktiga.

överbefälhavaren har i yttrande till civilförvaltningen framhållit, att första repetitionsövningen numera fullgöres av huvuddelen av arméns värnpliktiga någon gång mellan tredje och nionde åren efter inskrivningsåret. Redan vid fullgörande av denna repetitionsövning kunna åtskilliga värnpliktiga antagas vara försörj ningspliktiga. Det anses därför skäligt att det högre penningbidraget utgår redan från och med första repetitionsövningen.

Civilförvaltningen (skr. 21/i 1952) har biträtt överbefälhavarens mening.

I nyssnämnda proposition har föreslagits att första tjänstgöringen vid armén skall omfatta 304 dagar, häri inräknat det under sommarhalvåret förekommande övningsuppehållet. Därest denna tjänstgöringstid genomföres, synes det skäligt och lämpligt att förhöjt penningbidrag får utgå från och med den 305 :e tjänstgöringsdagen. Denna regel bör — såsom myndigheterna funnit — gälla enhetligt för samtliga försvarsgrenar. Penningbidraget till vapenfria värnpliktiga torde böra utgå efter motsvarande normer.

Enligt 1949 års gruppchefsutrednings förslag skola värnpliktiga gruppchefselever samt värnpliktiga föregångsmän, vilka med godkännande vitsord genomgått föreskriven utbildning, i samband med utryckningen från första tjänstgöring tilldelas premie om 200 kronor respektive 100 kronor. Dylik premie avses efter prövning i varje särskilt fall skola kunna tilldelas även värnpliktig som utan godkännande vitsord genomgått underbefälsutbildning men som under utbildningen visat ambition och intresse. I värnpliktspropositionen har lämnats en närmare redogörelse för förslagen och däröver avgivna remissutlåtanden. Vid prövningen av dessa frågor i nämnda sammanhang har jag funnit förslagen i stort sett lämpliga. Jag biträder alltså vad gruppchefsutredningen föreslagit i fråga om premier åt värnpliktiga gruppchefer och föregångsmän och föreslår, att därutöver nämnda förslag genomföres även vid marinen i den omfattning som av mig angivits i värnpliktspropositionen.

Frågan om ersättning till inskrivnings skyldiga för mistad arbetsinkomst in. in. i samband med inskrivningsförrättning har prövats av 1945 års och 1950 års riksdagar. I sina av riksdagen godkända utlåtanden (1945: 280 och 1950: 4) har statsutskottet anfört att inställelse till inskrivningsförrättning torde fä anses utgöra eu integrerande del av varje svensk man enligt värnpliktslagen åliggande skyldighet. Befogad anledning har därför icke synts utskottet föreligga att betrakta ifrågavarande inställelse såsom sådant uppdrag, för vilket gottgörelse i allmänhet plägar utgå. Utskottet har därför icke givit sin anslutning till förslag om ersättning för mistad arbetsinkomst.

4—säo m Biliang till riksdagens protokoll 191)2.

/ sand. Nr 120.

50 Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

Högerns ungdomsförbund (skr. 8/i 1952) har hemställt om en undersökning rörande möjligheterna att ändra värnpliktsavlöningsbestämmelsema såtillvida att inskrivningsskyldiga skola kunna tillerkännas ersättning för utlägg samt för förlorad arbetsförtjänst i samband med inskrivningsförrättning. Försvarets civilförvaltning har den 8 februari 1952, efter samråd med chefen för armén, avgivit yttrande i ärendet.

De skäl, som av statsutskottet anförts, torde alltjämt äga giltighet vid bedömandet av frågan om ersättning för förlorad inkomst. Däremot synes det skäligt att ersättning för utlägg för kost och logi får utgå till sådana inskrivningsskyldiga som bo så långt från närmaste inskrivningsplats att de nödgas vara frånvarande från sin bostadsort mer än ett dygn. Jag föreslår att traktamentsersättning enligt lägsta traktamentsklass i allmänna resereglementet — för närvarande 12 kronor för hel dag och 9 kronor för hel natt — skall utgå till dylika värnpliktiga.

De ändringar i gällande författningar som vid bifall till vad jag i det föregående förordat bliva erforderliga torde få utfärdas av Kungl. Maj:t. Vid beräknandet i 1952 års statsverksproposition av vederbörliga anslag för budgetåret 1952/53 ha här berörda ändringar i huvudsak beaktats, och någon uppräkning av desamma är alltså icke erforderlig.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om penningbidrag, premier samt traktamentsersättning till värnpliktiga.

[7.] Försvarets civilförvaltning: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 2 450 000 2 609 220

1951/52 (statsliggaren s. 166) 2 398 000

1952/53 (förslag) ............... 2 855 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 4) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 2 850 000 kronor.

Yrkande.

Försvarets civilförvaltning (skr. 29/s 1951) har hemställt att anslaget höjes med 452 000 kronor.

ökning Minskning

1. Uppflyttning i lönegrad

1 maskinbiträde Ce 9 — tekniker Ce 15 .................. 2 136

1 maskinbiträde Ce 9 — tekniker Cell .................. 756

2. 2 telefonister Cg 6 utgå ....................................... 8 424

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 51

Ökning Minskning

3. 1 befattning för pensionerad underofficer utgår ...... 4 220

4. 10 biträden i reglerad befordringsgång — kontorsbi-

träden Ca 8 ................................................... — -—

5. Omräkning

Löneklassuppflyttningar m. in............................... 27 240

Rörligt tillägg ................................................... 434 787

464 919 12 644

Avrundat + 452 000

Motiv.

1. Civilförvaltningen anser, att ifrågavarande lönegradsuppflyttningar, som överensstämma med militära förvaltningsutredningens förslag, äro nödvändiga för att tillförsäkra ämbetsverket kvalificerad personal för handhavande av verkets hålkortsmaskiner.

2. Under budgetåret 1951/52 ha under civilförvaltningens icke-ordinariepost beräknats medel för avlönande av två telefonister intill den 1 april 1952, då ämbetsverket föi-utsattes ha övergått till automatväxel. Posten föreslås för nästkommande budgetår minskad med motsvarande belopp (9 månaders lön).

3. Innehavaren av en i civilförvaltningens organisation ingående befattning för pensionerad underofficer med arvode motsvarande lön enligt 20 löneklassen, avsedd för ämbetsverkets sjörevision, har avgått under innevarande budgetår. Då militära förvaltningsutredningen icke föreslagit någon motsvarande tjänst, räknar civilförvaltningen med att densamma skall utgå ur organisationen.

4. Jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången böra 10 nya ordinarie kontorsbiträdestjänster uppföras å civilförvaltningens personalförteckning. Av de nytillkommande tjänsterna komma 4 att besättas med personal, som innehar högre extra ordinarie befattningar.

Departementschefen.

I sitt den 16 oktober 1950 dagtecknade betänkande (SOU 1950: 36 och 37) framlade 1946 års militära förvaltningsutredning förslag rörande försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning. Förslaget berörde följande centrala ämbetsverk, nämligen försvarets civilförvaltning och krigsmaterielverket samt armé-, marin- och flygförvaltningarna. Vid anmälan i årets statsverksproposition av förevarande anslag meddelade jag, att förvaltningsutredningens förslag vore föremål för beredning inom försvarsdepartementet och att jag avsåge att senare hemställa, att särskild proposition i ämnet förelädes 1952 års riksdag. Under den fortsatta behandlingen av ärendet har det emellertid visat sig att detsamma kräver ytterligare överväganden. Med hänsyn härtill är det icke möjligt alt på grundval av utredningsförslaget framlägga förslag till årets riksdag. Så som frågan om en omorganisation av försvarsförvaltningen nu ligger till, är

52 Kungl. Maj ds proposition nr 120.

det för nästa budgetår icke möjligt att annat än i undantagsfall vidtaga några personalförändringar vid de myndigheter som beröras av oinorganisationsförslaget.

Det uppskov med ifrågavarande organisationsfrågas slutliga lösning, som sålunda icke kan undvikas, bör emellertid icke hindra, att ändringar i den bestående organisationen provisoriskt vidtagas, i den mån så anses påkallat av rationaliseringskrav eller andra förhållanden.

Genom beslut den 28 september 1951 har Kungl. Maj:t — i anslutning till av överbefälhavaren i utlåtande över förvaltningsutredningens betänkande gjorda förslag — bl. a. förordnat om vissa ändringar beträffande krigsmaterielverkets arbetsuppgifter, varvid viss del av verkets anskaffningsverksamhet överförts på försvarsgrensförvaltningarna. Jag förutsätter att Kungl. Maj :t även i andra uppkommande fall skall äga att inom ramen för gällande stater och beviljade anslag företaga erforderliga jämkningar i förvaltningsorganisationen. Det kan härvid befinnas erforderligt att i vissa fall bereda tjänstemän vikariatslön i högre lönegrad liksom ock att med anlitande av sakanslag anställa ytterligare personal.

Civilförvaltningens förslag har icke givit mig anledning till erinran. Dock är jag icke beredd alt nu taga ställning till frågan om hålkortspersonalens löneställning. I anslutning till den år 1951 genomförda löneförhöjningen för statstjänstemän bör det till generaldirektörens ställföreträdare i civilförvaltningen utgående arvodet å 1 200 kronor uppräknas med 300 kronor till 1 500 kronor. Vidare bör uppräkning ske av 2 inspektionsarvoden å nu 1 800 kronor till 1 980 kronor och ett arvode till biträde vid civilförvaltningens arkiv å nu 588 kronor till 048 kronor.

Riksdagens beslut i anledning av propositionen 1951:114 angående lönerevision för vissa chefstjänstemän m. in. bär medfört vissa löneförhöjningar för tjänstemän, som avlönas från ifrågavarande anslag. Medel härför böra beräknas under vederbörande anslagsposter.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 2 855 000 kronor enligt följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökasmed 9 100 kronor för höjda grundlöner med anledning av 1951 års lönerevision för chefstjänstemän, med 30 000 kronor för grundlön till sex ordinariesatta biträden för skriv- och kontorsgöromål samt med 2 475 kronor för löneklassuppflvttningar. Posten ökas sålunda med i runt tal 42 000 kronor till (828 000 + 42 000 =) 870 000 kronor.

Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar minskas till följd av indragning av ett arvode med 8 136 kronor till (35 000 — 8 136 =) avrundat 27 000 kronor.

Anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, ökas på grund av den tidigare föreslagna höjningen av fyra arvoden med 720 kronor till (5 388 + 720 =) 6 108 kronor.

53 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas med 21 000 kronor för löneklassuppflyttningar och 2 000 kronor för bestridande av vikariatslön i lönegrad Ce 37 åt advokatfiskalen enligt lönerevisionen för chefstjänstemän samt minskas med 6 336 kronor för två telefonister och med 30 000 kronor för sex biträden för skriv- och kontorsgöromål. Posten minskas sålunda med (6 336 + 30 000 — 21 000 — 2 000 =) i runt tal 13 000 kronor och uppföres med (1 295000 —13 000 =) 1 282 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg höjes, främst med hänsyn till genomförd avlöningsförhöjning, med 433 280 kronor till (258 612 -f 433 280 =) 691 892 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel minskas med hänsyn till att en för pensionerad underofficer avsedd befattning indrages och ökas något till följd av det rörliga tilläggets höjning i fråga om kvarvarande två arvodesbefattningar. Posten beräknas till (2 x 10 850 =) i avrundat tal 22 000 kronor, innebärande en minskning med (24 000—-22 000=) 2 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 457 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) på personalförteckningen för försvarets civilförvaltning uppföra ytterligare 10 kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 870 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis .................................... 27 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ................................................ 6 108

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 1 282 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 691 892

Summa kronor 2 877 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 22 000

Nettoutgift kronor 2 855 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 855 000 kronor.

54 Kiingl. Maj:ts proposition nr 120 [8.] Krigsmaterielverket: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 2 385 000 2 612 958

1951/52 (statsliggaren s. 169 ) 2 465 000

1952/53 (förslag) ............... 2 960 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 8) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 2 825 000 kronor.

Yrkande.

Krigsmaterielverket (skr. 18/s 1951) har hemställt, att anslaget ökas med 460 000 kronor.

1. Klassifikations- och katalogiseringsarbete. s

1 förste byråingenjör Ce 29 ................................................ 17 520

1 ingenjör Cg 22 ............................................................... 12 132

1 tekniker Ce 15 ............................................................... 8 772

2. 1 ingenjör i Ce 22 överföres från sakanslag ........................... 12 132

3. Uppflyttningar i lönegrad.

2 byråingenjörer Ce 27 — förste byråingenjörer Ce 29 ............ 1 596

1 byråsekreterare Ce 24 — förste byråsekreterare Ce 27 ......... 1 572

4 ingenjörer Ce 22 —- byråingenjörer Ce 24 ........................... 2 952

1 bitr. ingenjör Ce 20 -— ingenjör Ce 22 ................................. 684

1 kanslibiträde Cell — kontorist Ce 13 .............................. 348

4. Krigsmaterielverkets lokalförvaltningar.

1 driftsingenjör Cg 27 ...................................................... 14 808

2 verkstadsförmän Cg 16 ................................................... 16 776

1 reparatör Ce 11 ............................................................ 6 804

1 säsonganställd eldare, 8 tjänstgöringsmånader .................. 4 500

5. Omräkning ..................................................................... 360 000

6. 1 byråingenjör Cg 27 — Ce 27 ............................................. —

460 596

eller i runt tal 460 000

Motiv.

1—3 och 6. I huvudsak samma yrkanden framställdes i verkets anslagsäskanden för innevarande budgetår. Beträffande motiveringen torde få hänvisas till propositionen 1951: 1, bil. 6, s. 36 och 37.

4. De begärda befattningarna avses för en ny lokalförvaltning, vars sammansättningsverkstad beräknas bli färdig för drift under innevarande budgetår.

5. Kostnadsökningen, som är av automatisk natur, hänför sig med omkring 30 000 kronor till löneklassuppflyttningar och i övrigt till rörligt tillägg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

55 Departementschefen.

Såsom i det föregående vid anmälan av civilförvaltningens avlöningsanslag anförts har ställning ännu icke kunnat tagas till resultatet av det utredningsarbete, som bedrivits av 1946 års militära förvaltningsutredning. Med hänsyn härtill och av skäl som jag i övrigt i nyssberörda sammanhang anfört kan jag icke tillstyrka något av de förslag till förändringar beträffande personalorganisationen vid krigsmaterielverkets huvuddel som verket nu framställt. Däremot har jag intet att erinra mot den av verket begärda personalförstärkningen för lokalförvaltningen i Kortfors.

Kungl. Maj :ts under civilförvaltningens avlöningsanslag omnämnda beslut den 28 september 1951 innebär, att vissa uppgifter överflyttas från krigsmaterielverket till försvarsgrensförvaltningarna. Jag utgår från att det skall vara Kungl. Maj :t obetaget att låta personal vid krigsmaterielverket, som härigenom frigöres, tjänstgöra vid försvarsgrensförvaltningarna.

I enlighet med riksdagens beslut i anledning av propositionen 1951: 114 angående lönerevision för vissa chefstjänstemän m. in. ha ett antal byråchefer och jämställda befattningshavare i lägre lönegrad än Ca 37 eller Ma 12 i krigsmaterielverket samt armé-, marin- och flygförvaltningarna i avbidan på resultatet av militära förvaltningsutredningens förslag förordnats att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma på tjänstemän i 37 lönegraden. Då förslag i berörda organisationsfråga icke kan föreläggas innevarande års riksdag, torde löneställningen för ifrågavarande byråchefer m. fl. snarast böra upptagas till prövning med utgångspunkt från dem nu åvilande arbetsuppgifter. Det torde därvid få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de jämkningar i vikariatslöneförordnandena vartill prövningen kan giva anledning. För krigsmaterielverkets vidkommande berör frågan tre byråchefer i Ce 33. Medel för beredande av vikariatslön åt dessa i Ce 37 torde för nästa budgetår böra beräknas under verkets icke-ordinariepost. Medel för de löneförhöjningar i övrigt, som föranletts av berörda lönerevision och ha avseende å krigsmaterielverket, böra jämväl beräknas under anslaget.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 2 960 000 kronor enligt följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 2 400 kronor på grund av 1951 års lönerevision för chefstjänstemän till (130 000 4- 2 400 =) 132 400 kronor.

P ten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal liöjes m d 33 400 kronor för den nytillkommande personalen vid lokalförvaltningarna i Kortfors, med 6 000 kronor för vikariatslön i lönegrad Ce 37 till tre byråchefer och med 30 000 kronor för löneklassuppflyttningar till (2 010 000 + 33 400 + 6 000 + 30 000 =) i runt tal 2 079 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 423 600 kronor till (256 000 -4- 423 600=) 679 600 kronor.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Utgiftsposterna Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar, 100 000 kronor, samt Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 17 000 kronor, ävensom inkomstposten Pensionsmedel, 48 000 kronor, upptagas till oförändrade belopp.

Anslagsökningen utgör 495 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) fastställa följande avlöningsstat för krigsmaterielverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 132 400

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis ................................. 100 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 17 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ...................................................... 2 079 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 679 600

Summa kronor 3 008 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 48 000

Nettoutgift kronor 2 960 000

b) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1952/ 53 anvisa ett förslagsanslag av 2 960 000 kronor.

[9.] Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 1 515 000 1 580 161

1951/52 (statsliggaren s. 173) 1 470 000

1952/53 (förslag) ............... 1 700 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 13) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 1 750 000 kronor. I samband därmed anmäldes, att fortifikationsförvaltningen gemensamt med statens organisationsnämnd i skrivelse den 26 november 1951 framlagt förslag till ny organisation av den regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen.

I skrivelse den 17 augusti 1951 med förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1952/53 erinrade fortifikationsförvaltningen om föredragande

57 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 120.

departementschefens uttalande till propositionen 1951:110 (s. 61), att en översyn av ämbetsverkets organisation borde ske, lämpligen i samband med att frågan om den lokala och regionala fortifikations- och byggnadsförvaltningens organisation löstes. Enligt ämbetsverkets uppfattning kunde en dylik översyn knappast utföras inom sådan tid, att resultatet därav kunde föreläggas 1952 års riksdag. De förslag till personalförändringar in. m., som fortifikationsförvaltningen framlagt för budgetåret 1952/53, hade ämbetsverket bedömt vara helt oberoende av en eventuell omorganisation av verket.

Yrkande.

Fortifikationsförvaltningen har i skrivelsen den 17 augusti 1951 hemställt, att anslaget höjes med 300 000 kronor.

Ökning Minskning

1. 1 pensionerad officer (skjulbaneofficer) 1:29—1:31 1 596

2. Uppfinningar i lönegrad.

6 amanuenser enligt reglerad befordringsgång — förste byråsekreterare Ce 27 .......................................... 5 607

1 kanslibiträde Ca 11 (registrator på administrativa

byrån) — kontorist Ca 13 ...................................... 339

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål — kanslibiträden Ce 11 ................................................... 1512

3. ökade kostnader för anlitande av lantmäteriteknisk

sakkunskap ...................................................... 6 000

4. 1 kansliskrivare Ca 15 å övergångsstat indrages ......... 9 864

5. Omräkning.

Löneklassuppflyttningar ....................................... 10 822

Rörligt tillägg ..................................................... 284 000_

309 876 9 864

+ 300 012

Avrundat 300 000

Motiv.

1. Förslaget motiveras med de med ifrågavarande tjänst förenade arbetsuppgifternas speciella och ansvarsfulla natur. Den genomgripande förändring på handvapenteknikens och skjututbildningsteknikens område, som ägt rum under åren närmast före det senaste världskriget, hade medfört skärpta krav på skjutbaneofficercns arbetsinsats. Denne måste ägna största uppmärksamhet åt skyddsanordningar i stridsskjutningsterräng och på skjutbanor samt åt säkerhetsföreskrifter till förebyggande av riskmoment för den militära personalen och civilbefolkningen.

2 och 3. Förslagen ha framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1951: 110, s. 58).

4. Innehavaren av den å personalförteckningen upptagna tjänsten för kansliskrivare i Ca 15 å övergångsstat pensioneras under innevarande budgetår. Med hänsyn härtill föreslås tjänsten skola avföras ur förteckningen.

58 Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 120.

I övrigt har fortifikationsförvaltningen föreslagit att å personalförteckningen för extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24 med avlöning från byggnadsanslag uppföras ytterligare två tjänster för förste byråingenjör i Ce 29, avsedda den ena för befästningsbyråns konstruktionssektion och den andra för byggnadsbyråns arkitekt- och konstruktionssektion. — Beträffande den föreslagna tjänsten för en förste byråingenjör vid befästningsbyråns konslruktionssektion har ämbetsverket framhållit, att på grund av den fortlöpande ansvällningen av sektionens arbetsuppgifter för närvarande vid sektionen funnes anställda 12 befattningshavare i lönegraderna 24—13 med arbetsuppgifter av teknisk natur. Vid sektionen funnes emellertid icke någon befattning för kvalificerad konstruktör med högre teknisk utbildning förutom sektionschefen. Ytterligare en tekniker med högre utbildning angives erforderlig. Den nye förste byråingenjören avses skola tjänstgöra såsom ställföreträdare för sektionschefen. — Inom byggnadsbyråns arkitekt- och konstruktionssektion finnes för närvarande en särskild detalj för kostnadsberäkningar. Vid detaljen tjänstgöra två byråingenjörer i 24 lönegraden och en biträdande ingenjör i 19 lönegraden. Som chef för detaljen anses med hänsyn till arbetsuppgifternas kvalificerade och ansvarsfulla natur böra avses en förste byråingenjör i Ce 29. Till stöd för lönegradsplaceringen av tjänsten har åberopats, att chefen för kostnadsberäkningssektionen inom byggnadsstyrelsen är placerad i 30 lönegraden. Omfattningen av de kvalificerade göromålen vid sektionen har, enligt vad ämbetsverket anfört, icke gjort det möjligt att disponera någon annan befattningshavare vid sektionen för ifrågavarande detalj.

Departementschefen.

Vid behandlingen av förevarande anslagsfråga i årets statsverksproposition anmälde jag, att det förslag till ny organisation av den regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen, som fortifikationsförvaltningen gemensamt med statens organisationsnämnd framlagt i skrivelse den 26 november 1951, var föremål för remissbehandling. Enär ett ställningstagande till den föreslagna nya organisationen kunde komma att påverka centralorganets personalbehov var jag icke beredd att då fatta slutlig ståndpunkt till medelsbehovet under förevarande anslag. På grund av organisationsärendets omfattning och innebörden av förslaget har ett flertal myndigheter hemställt om förlängning av remisstiden. Jag har ansett mig böra bifalla dessa yrkanden. Förlängningen av remisstiden medför emellertid, att det icke är mig möjligt att taga slutlig ställning till förslaget inom sådan tid, att proposition i ämnet kan föreläggas årets riksdag.

Vad angår fortifikationsförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1952/53 torde, i enlighet med ämbetsverkets förslag, den å övergångsstat uppförda kansliskrivartjänsten i Ca 15 få utgå ur personalförteckningen fr. o. in. nästa budgetår.

På de av fortifikationsförvaltningen anförda skälen tillstyrker jag att

59 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

befattningen som skjutbaneofficer uppflyttas från löneklass 1:29 till 1:31 ävensom att en tjänst för förste byråingenjör i Ce 29 med avlöning från byggnadsanslag inrättas vid befästningsbyråns lconstruktionssektion. Övriga förslag till personalförändringar kan jag f. n. ej biträda.

Jag anser mig icke heller för nästa budgetår kunna under anslaget beräkna ytterligare medel för lantmäteriteknisk sakkunskap.

Enligt tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente, bilaga D, III. Tjänstemän vid försvaret, utgå vid vissa myndigheter förvaltningsarvoden å 720 kronor. Vid fortifikationsförvaltningen utgå 3 dylika arvoden. Jag föreslår att arvodena i anslutning till de 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna ökas med 60 kronor till 780 kronor.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 1 700 000 kronor enligt följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 7 764 kronor för höjda grundlöner jämlikt 1951 års lönerevision för chefstjänstemän och med 973 kronor för löneklassuppflyttningar samt minskas med 7 428 kronor på grund av indragning av en kansliskrivartjänst i Ca 15. Posten ökas alltså med (7 764 + 973 — 7 428 =) 1 309 kronor till (440 000 + 1 309 =) i runt tal 441 000 kronor men kan med hänsyn till belastningen under tidigare budgetår minskas med 31 000 kronor till 410 000 kronor.

Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbef attningar ökas med 1 212 kronor för uppflyttning av skjutbaneofficeren från löneklassen 1: 29 till 1: 31 till (126 000 + 1 212 =) i runt tal 127 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, ökas med 180 kronor för höjning av 3 förvaltningsarvoden till (9 660 + 180=) 9 840 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas med 7 324 kronor för löneklassuppflyttningar till (826 000 + 7 324=) i runt tal 833 500 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 260 320 kronor till (157 340 + 260 320 =) 417 660 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel ökas med 9 000 kronor till (89 000 + 9 000 =) 98 000 kronor.

Anslagshöjningen utgör 230 000 kronor.

Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid fortifikationsförvaltningen förtecknas i personalförteckning, som fastställes av Kungl. Maj :t, torde anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal även för nästa budgetår kunna betecknas förslagsvis. Posten bör emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj :t.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) dels ur personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen utesluta en under rubriken Tjänsteman å övergångsstat upptagen tjänst för kansliskrivare i lönegrad Ca 15, dels

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ock på förteckningen under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24 med avlöning från byggnadsanslag uppföra ytterligare en tjänst för förste byråingenjör i lönegrad Ce 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1- Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 410 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt-

ningar, förslagsvis ....................................... 127 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 9 840

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ...................................................... 833 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 417 660

Summa kronor 1 798 000 Särskilda uppbärdsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 98 000

Nettoutgift kronor 1 700 000

c) till Fortifikations förvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kronor.

[10.] Arméförvaltningen: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 1 440 000 1 466 934

1951/52 (statsliggaren s. 176) 1 350 000

1952/53 (förslag) ............... 1 610 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 18) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 1 610 000 kronor.

Yrkande. <

Arméförvaltningen (skr. ,8/8 1951) har hemställt, att anslaget ökas med 274 000 kronor.

til

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

1. Uppflyttning i lönegrad. ökning

1 förste byråsekreterare Ce 27—Ce 29 ................................. 624

3 amanuenser i reglerad befordringsgång —• förste byråsekreterare Ce 27 ..................................................................... 1 836

1 kontorist Ca 13 — kontor sskrivare Ca 19 ........................... 2 028

1 expeditionsvakt Ca 9 —- förste expeditionsvakt Ca 11 ......’...... 528

4 biträden i reglerad befordringsgång — kanslibiträden Ce 11 ... 2 832

2. 6 biträden i reglerad befordringsgång uppföras å ordinarie stat —

3. Omräkning ..................................................................... 266 092

Avrundat 274 000

Motiv.

1. Till stöd för ifrågavarande yrkanden, av vilka flertalet framställts redan i tidigare av arméförvaltningen gjorda anslagsäskanden, ha i huvudsak åberopats de med respektive tjänster förenade arbetsuppgifternas art och omfattning.

3. Kostnadsökningen, som är av automatisk natur, hänför sig till avlöningsförhöjningar på grund av 1951 års lönerevision för chefstjänstemän, löneklassuppflyttning och 1951 års höjning av det rörliga tillägget.

Arméförvaltningen har vidare (skr. 16/4 1951) hemställt om ändrad tjänstebenämning för två å ämbetsverkets personalförteckning för extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24 uppförda befattningar'. Framställningen innebär att en förste byråsekreterartjänst i Ce 27 på grund av med tjänsten förenade arbetsuppgifter benämnes byråintendent samt att en ingenjörtjänst i Ce 25 med hänsyn till löneställningen benämnes byråingenjör.

Departementschefen.

Av skäl som jag anfört vid anmälan av civilförvaltningens avlöningsanslag kan jag icke tillstyrka de av arméförvaltningen begärda lönegradsuppflyttningarna.

Mot inrättande i enlighet med arméförvaltningens förslag av ytterligare 6 ordinarie kontorsbiträdestjänster i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål har jag intet att erinra. Vid arméförvaltningen utgå 25 förvaltningsarvoden å 720 kronor enligt tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente, bilaga D, III. Tjänstemän vid försvaret. Såsom jag anfört vid behandlingen av fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag böra dessa arvoden höjas till 780 kronor.

De av arméförvaltningarna föreslagna ändrade tjänstebenämningarua anser jag mig kunna godtaga.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 1 610 000 kronor enligt följande.

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 5 916 kronor till följd av den förra året beslutade chefslöneregleringen och med 31 680 kronor för ordinariesättning av 6 biträdestjänster till (340 000 + 5 916 + 31 680 =) i runt tal 378 000 kronor.

Anslagsposten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar, 365 000 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, ökas med 1 500 kronor för höjning av förvaltningsarvoden till (18 000 + 1 500 =) 19 500 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas med 7176 kronor för löneklassuppflyttningar och minskas med 31 680 kronor på grund av ordinariesättning av 6 biträdest jänster. Posten minskas med i runt tal 24 000 kronor och uppföres med (716 000—24 000=) 692 000 kronor.

;Anslagsposten Rörligt tillägg ökas med 290 500 kronor till (161 000 + 290 500 =) 451 500 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel ökas på grund av de höjda rörliga tilläggen med 46 000 kronor till (250 000 + 46 000 =) 296 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 260 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) på personalförteckningen för arméförvaltningen uppföra ytterligare 6 kontor sbi trädest jänster i lönegrad Ca 8 samt vidtaga de ändringar i fråga om tjänstebenämning, som jag i det föregående förordat;

b) fastställa följande avlöningsstat för arméförvaltningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 378 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis .................................... 365 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 19 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 692 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... 451 500

Summa kronor 1 906 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........ 296 000

Nettoutgift kronor 1 610 000

c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 1 610 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 63

[11.] Marinförvaltningen: Avlöningar.

Anslag

1950/51 .............................. 655 000

1951/52 (statsliggaren s. 178) 600 000

1952/53 (förslag) ............... 710 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 20) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 710 000 kronor.

Yrkande.

Marinförvaltningen (skr. 13/s 1951) har hemställt, att anslaget ökas med

148 400 kronor.

1. Personalförstärkningar. ökning

1 förste byråsekreterare Cg 27 (föreståndare för personalkontoret) ........................................................................... 17 313

1 byråingenjör Ce 24 (hjälpfartygsplaneringen) ..................... 13 572

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål .............................. 6 288

2. Lönegradsuppflyttningar.

1 förste byråsekreterare Ca 27 (chef för civilbyråns kansli) -—

Cg 29 ........................................................................... 1 560

1 byråsekreterare Ca 24 (vapenavdelningen) — Cg 27 ............ 804

1 kamrerare Ce 23 (dispositionsbokförare) — Ce 24 ............... 808

1 kontorist Cg 13 (sekreterare hos souschefen) — kansliskrivare

Ce 15 ........................................................................... 432

1 kanslibiträde Cg 11 (dispositionsbokf öringen) — kontorist Ce 13 ........................................................................... 435

3. Omräkning ..................................................................... 107 188

148 400

Motiv.

1. Befattningen såsom föreståndare för marinförvaltningens personalkontor bestrides f. n. av en revisor i Ca 24. Marinförvaltningen har i tidigare äskanden, med tillstyrkan av försvarets civilförvaltning, föreslagit att för befattningen inrättas en tjänst för förste byråsekreterare i Ce 27. Beträffande motiven härför torde få hänvisas till prop. 1950: 1, bil. 6, s. 37. Marinförvaltningen föreslår nu, att för befattningen i fråga tills vidare inrättas en extra tjänst i Cg 27. Därvid förutsätter ämbetsverket, att den ordinarie revisor stjänsten, som egentligen är avsedd för kameralkontoret, återföres dit.

För arbetsuppgifter i samband med hjälpfartygsplaneringen inrättades vid marinförvaltningen fr. o. m. budgetåret 1946/47 bl. a. en byråingenjörstjänst i Ce 24 och en ingenjörstjänst i Ce 22. Sedan emellertid ämbetsverket berett innehavaren av tjänsten i Ce 22 anställning såsom extra tjänsteman i Cg 24 med avlöning från sakanslag, har anslagsposten till avlöningar till

Nettoutgift

633 527

liungl. Maj:ts proposition nr 120.

övrig icke-ordinarie personal nedräknats med ett belopp motsvarande avlöning enligt lönegraden Ce 22 (prop. 1950: 1, bil. 6, s. 38). Då innehavaren av den extra tjänsten i Cg 24 avgått samt kompetent sökande till denna tjänst icke kunnat erhållas, föreslår marinförvaltningen, att i stället inrättas en byråingenjör stjänst i Ce 24 med avlöning från ämbetsverkets avlöningsanslag.

Det föreslagna nya biträdet för skriv- och kontorsgöromål avses för personalkontoret. Med hänsyn till den betungande arbetsbördan på kontoret har det visat sig nödvändigt att kunna avlasta en del rutingöromål på ett dylikt biträde.

2. Till stöd för förslaget om lönegradsuppflyttning av chefen för civilbyråns kansli anför marinförvaltningen bl. a., att befattningshavaren i fråga regelbundet vore föredragande såväl inför chefen för ämbetsverket och souschefen som inför chefen för civilbyrån samt att de ärenden han hade att föredraga ofta vore av invecklad och arbetskrävande natur. Han hade vidare beslutanderätt i samma utsträckning som byråchef inom marinförvaltningens olika avdelningar.

Marinförvaltningen har i tidigare äskanden föreslagit, att för en på vapenavdelningen tjänstgörande byråsekreterare i Ca 24 skall inrättas tjänst för förste byråsekreterare i Ce 27 (prop. 1950: 1, bil. 6, s. 37). Ämbetsverket föreslår nu, att en extra tjänst i Cg 27 inrättas för ifrågavarande befattningshavare och att den ordinarie tjänsten i Ca 24 därvid vakantsättes.

Marinförvaltningen har upprepat tidigare (prop. 1949: 1, bil. 6, s. 56) framlagt förslag om att uppflytta föreståndaren för ämbetsverkets dispositionsbokföring, nu i Ce 23 med benämningen kamrerare, till Ce 24. Denne tjänsteman hade under ämbetsverkets kamrerare (Ca 29) den närmaste uppsikten över och ansvaret för dispositionsbokföringen.

Souschefens sekreterare hade att vid sidan av övriga sekreterargöromål föra protokoll vid allmänna sammanträden, som hölles inför souschefen i regel en gång i veckan och där allmänna riktlinjer för arbetet inom förvaltningen uppdroges eller principiella frågor debatterades. Protokollen, som i flera fall vore vidlyftiga, uppsattes och utskreves självständigt av sekreteraren efter hennes stenografiska anteckningar. Sekreteraren vore vidare souschefen behjälplig med dennes korrespondens, därvid anspråk ställdes på befattningshavarens språkkunnighet. Även i övrigt hade sekreteraren att efter uppdrag av souschefen självständigt utföra kvalificerade göromål.

Det till uppflyttning i Ce 13 föreslagna kanslibiträdet i Cg 11 handhade ärenden avseende beställningar och medelsanvisningar till lokalförvaltningar in. m., uppgjorde sammanställningar och bokföringshandlingar för täckande av å förskottstitlar bokförda avlöningar till personal, avlönad från sakanslag, biträdde med kontroll över reskontrabokföringens riktighet och verkställde vederbörlig utgallring och arkivering av icke längre aktuella reskontrakort m. in.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

3. Av ökningen hänföra sig omkring 90 000 kronor till den år 1951 genomförda höjningen av det rörliga tillägget och omkring 8 000 kronor till lönerevisionen för chefstjänstemän samma år.

Marinförvaltningen har vidare (skr. 3I» 1952) hemställt om vidtagande av vissa åtgärder i syfte bl. a. att förbättra förhållandena beträffande den kvalificerade tekniska personalen vid ämbetsverket.

Departementschefen.

Av skäl som jag anfört vid anmälan av civilförvaltningens avlöningsanslag kan jag icke tillstyrka de av marinförvaltningen begärda personalförändringarna.

Vid marinförvaltningen utgå 10 förvaltningsarvoden å 720 kronor. I överensstämmelse med vad jag föreslagit under fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag böra dessa arvoden höjas till 780 kronor.

Anslaget beräknas av mig för budgetåret 1952/53 till 710 000 kronor enligt följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 5 790 kronor till följd av den förra året beslutade chefslöneregleringen. Posten uppföres med (225 000 + 5 790 =) i runt tal 231 000 kronor.

Anslagsposten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbef attningar, 170 000 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, ökas på grund av ovannämnda höjning av förvaltningsarvodena med 600 kronor till 7 800 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas med 8 000 kronor för löneklassuppflyttningar m. m. till (242 000 + 8 000 =) 250 000 kronor.

Anslagsposten Rörligt tillägg ökas med 118 400 kronor till (74 800 + 118 400=) 193 200 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel ökas på grund av höjda rörliga tilllägg med 23 000 kronor till (119 000 + 23 000 —) 142 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 110 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 231 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt-

ningar, förslagsvis .......................................... 170 000

5—»sos* Bihan g till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 120.

66 Kungl. May.ts 'proposition nr 120.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 7 800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 250 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 193 200

Summa kronor 852 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................................... 142 000

Nettoutgift kronor 710 000

b) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/ 53 anvisa ett förslagsanslag av 710 000 kronor.

[12.J Marinförvaltningen: Utrustning och inredning av nya lokaler. I annat sammanhang kommer jag att framlägga förslag om anvisande av anslag för anordnande av vissa provisoriska lokaler inom Stockholms luftvärnsregementes kasernetablissement i Stockholm. Lokalerna avses i första hand för försvarets forskningsanstalt, men i desamma avses även skola inrymmas bl. a. delar av marinförvaltningen.

Marinförvaltningen har beräknat, att för utrustning och inredning av de för ämbetsverket avsedda lokalerna erfordras ett belopp av 159 000 kronor enligt följande specifikation.

Kronor

Möblering av lokalerna ........................... 85 000

Skrivbordsutrustningar ........................... 1 800

Lysrör sarmatur....................................... 27 000

Inträdesavgift för 60 abonnenter ............... 30 000

Tjuvlarmsanläggning .............................. 9 000

Mörkläggningsgardiner ............................ 1 500

Cykelställ.............................................. 400

Flyttning av möbler m. m......................... 1 800

Anslagstavlor m. m. och oförutsett ............ 2 500

Summa 159 000

Med den begränsning av byggnadsprograinmet varmed jag nödgas räkna synes det ovisst om marinförvaltningen kommer att kunna disponera så omfattande lokalutrymmen som i ämbetsverkets kostnadsberäkning förutsatts. Med beaktande härav och med hänsyn till vikten av att begränsa statsutgifterna föreslår jag, att för ändamålet anvisas allenast 70 000 kronor. Detta belopp torde böra anvisas såsom reservationsanslag för budgetåret 1952/53.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinförvaltningen: Utrustning och inredning av nya

lokaler för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

70 000 kronor.

67 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

\ 13.] Flygförvaltningen: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 896 000 808 502

1951/52 (statsliggaren s. 179) 751 000

1952/53 (förslag) ............... 930 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 22) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 980 000 kronor.

Yrkande.

Flygförvaltningen (skr. 17/s 1951) har hemställt, att anslaget höjes med 234 000 kronor.

ökning

1. 1 byråintendent (drivmedelsassistent) Ce 27—Ca 27 ............... —

2. 3 biträden i reglerad befordringsgång uppföras å ordinarie stat —

3. Chefen för materielavdelningens elektriska byrå Cp 9 (vikariats-

lön Ca 37)—Cp 14 ............................................................ 2 000

4. Omräkning ..................................................................... 232 000

234 000

Motiv.

1. Stadigvarande behov anses föreligga av ifrågavarande tjänst oavsett den framtida utformningen av flygförvaltningens organisation; yrkandet har framställts även i anslagsäskandena för innevarande och närmast föregående budgetår.

3. Med hänsyn till den avsevärda omfattningen och den synnerligen kvalificerade arten av de göromål, som äro förenade med ifrågavarande tjänst, anses densammas inplacering från och med nästa budgetår i Cp 14 oundgängligen erforderlig.

4. Kostnadsökningen, som är av automatisk natur, hänför sig till bl. a. 1951 års lönerevision för vissa chefstjänstemän, höjningen av rörliga tilllägget samt löneklassuppflyttningar.

Departementschefen.

Av skäl som jag anfört i det föregående vid anmälan av civilförvaltningens avlöningsanslag kan jag icke nu tillstyrka den av flygförvaltningen begärda ordinariesättningen av en byråintendentstjänst.

Mot inrättande i enlighet med flygförvaltningens förslag av ytterligare 3 ordinarie kontorsbiträdestjänster i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål har jag intet att erinra.

Till frågan om löneställningen för chefen för materielavdelningens elektriska byrå kan jag icke nu taga ställning.

Vid flygförvaltningen utgå 5 förvaltningsarvoden å 720 kronor. I överensstämmelse med vad jag föreslagit under fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag böra dessa arvoden höjas till 780 kronor.

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 930 000 kronor enligt följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 26 000 kronor på grund av 1951 års chefslönereglering och med 15 000 kronor på grund av nyinrättande av ordinarie kontorsbiträdestjänster till (280 000 + 26 000 + 15 000 =) 321 000 kronor.

Anslagsposten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar, 100 000 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, ökas med 300 kronor för höjning av förvaltningsarvoden till (8 600 + 300 =) 8 900 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas med 4 000 kronor på grund av nämnda chefslönereglering och med likaledes 4 000 kronor för löneklassuppflyttningar m. m. men minskas med 15 000 kronor på grund av ordinariesättning av bi trädest jänster. Posten minskas sålunda med 7 000 kronor och uppföres med (351 000 — 7 000 —) 344 000 kronor.

Anslagsposten Rörligt tillägg ökas med 164 700 kronor till (76 400 + 164 700 =) 241 100 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel ökas på grund av höjda rörliga tilllägg med 20 000 kronor till (65 000 + 20 000 =) 85 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 179 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) på personalförteckningen för flygförvaltningen uppföra ytterligare 3 kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 321 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis .................................... 100 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 8 900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 344 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 241 100

Summa kronor 1 015 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 85 000

Nettoutgift kronor 930 000

c) till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kronor.

69 Kungl. Maj:ts proposition nr 120. [14.J Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1950/51

Anslag Nettoutgift

116 000 000 129 888 891

1951/52 (statsliggaren s. 185)1 122 000 000

1952/58 (förslag)

143 000 000

1 Därutöver 45 000 kronor överförda från anslaget Armén: Vissa repetitionsövningar m. m.

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 29) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen, att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 144 100 000 kronor.

Till följd huvudsakligast av förefintliga vakanser utvisa försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet redovisade personalstater vore fyllda. För att såvitt möjligt erhålla överensstämmelse mellan anslag och belastning ha anslagen för varje budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen på anslag för tidigare budgetår. Den beräkning av medelsbehoven under dessa anslag efter genomsnittliga löneklassplaceringar och ortsgruppsfördelning för samtlig i personalförteckningar redovisad personal som angivits av 1945 års försvarskommitté (jfr prop. 1948: 206, s. 90 f.) tillämpas sålunda icke numera. Enligt meddelade direktiv har även försvarets civilförvaltning för budgetåret 1952/53 beräknat ifrågavarande anslag med ledning av tidigare medelsförbrukning.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning har i anslutning till yrkanden av chefen för armén m. fl. myndigheter föreslagit vissa personalförändringar m. m. vid armén.

1. Arméstabens organisation.

Överste vid generalstabskåren Ma

12—Mo 14/Ma 12 ........................

1 biträdande ingenjör Cg 19—Ce 19 ... —

1 personalassistent Ce 19 (Cg 19) ... 10 320

1 kansliskrivare Ca 15 — kontors-

skrivare Ca 17 ........................... -—

1 kanslibiträde Ca 11 — kansliskrivare Ce 15 ................................. —

1 kontorsskrivare Cg 17 — Ce 17 ......

1 kanslibiträde Ce 11, vakant .........

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 förste expeditionsvakt Ca 11 med vikariatslön i 14 lönegraden — förrådsuppbördsman Ca 14 (förrådsför-

man Ce 14) .............................. — + 10 320

2. Indragning av T 2 N m. m.

1 bataljonsläkarbeställning Ca 27 tillföres infanteriets kadettskola ...... —

1 köksföreståndare Ca 12 (indrages

vid vakans) .............................. —

1 förrådsvaktmästare Ce 12 ............ 6 816

1 förrådsman Ce 9 ........................ 5 844

2 biträden för skriv- och kontors-

göromål .................................... 11 040

1 ekonomibiträde Ce 6 .................. 4 944

1 ekonomibiträde Ce 3 .................. 4 260

1 sjukvårdsbiträde Ce 3 .................. 4 260

5 ekonomibiträden Ce 2 .................. 20 400

1 förrådsunderofficer 1: 20, vakant — _ 57 554

3. Indragning av Lv 3:s mobiliserings-

central i Stockholm in. m.

1 maskinist Ca 16 (vikariatslön

Ca 17) — maskinmästare Ce 17

(Cg 17) ................................. —

1 maskinist Ca 16 (vikariatslön

Ca 17)—maskinmästare Ca 17 ... —

1 reparatör Ce 13 ........................ 7 440 4. 7 440

4. Löneställningen för och redovisningen

av vissa skolchefer.

Chefen för ridskolan Ma 11 — Ma

11/Ma 10 —

Major Ma 10 — chef för pansartrupp-

skolan Ma 11/Ma 10 .................. —

överstelöjtnant Mall — chef för

arméns signalskola Ma 12/Ma 11 ... — —

5. Löneställningen för försvarsområdes-

befälhavare.

Kommendanten i Stockholm, tillika försvarsområdesbefälhavare för Stockholms försvarsområde 2:14

— Mol4 ................................. —

7 försvarsområdesbefälhavare Mo 14 eller 1: 34 — Mo 14 .................. —

71 Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Anslagsförändringar vid bifall Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning

11 försvarsområdesbefälhavar.e 1: 34 — Ma 12 (5 försvarsområdesbefälhavare 1:34 — Ma 12 eller 1: 34) ... 19 960

Försvarsområdesbefälhavaren för Kiruna—Jokkmokks försvarsområde

Mall — Ma 12 .......................^ 5 316 +

6. Utbyggnad av regementsofficerska-

dern vid luftvärnet.

1 överstelöjtnant eller major Ma 11/Ma 10 och 1 major Ma 10 (2

majorer Ma 10) ........................ 33 596 +

7. överflyttning av viss värnpliktsut-

bildning till luftvärnet.

1 sergeantsbeställning Ma 4 vid kavalleriet överföres till luftvärnet ...... —

Beställningar för 1 kapten Ma 9, 1 löjtnant Ma 7, 1 fanjunkare Ma 5 och 1 sergeant Ma 4 vid pansartrupperna överföras till motsvarande beställningar vid luftvärnet ...... —

1 sergeantsbeställning Ma 4 vid ingen- *

jörtrupperna överföres till luftvärnet .................................... —

1 löjtnantsbeställning Ma 7 vid träng-

trupperna överföres till luftvärnet —

8. Radarskolans organisation.

1 beställning för överstelöjtnant eller

major Ma 11/10 vid luftvärnet överföres till A2 .............................. —

2 kaptener Ma 9 vid luftvärnet (Md 9

vid A 2) ................................. 26 064

1 driftingenjör Cg 24 — arméingenjör

av 1. graden Ca 29 ..................... 3 948

1 driftingenjör Cg 24 — arméingenjör av 2. graden Ca 27 ............... 2 316

2 tyghantverkare av 1. klassen Ca 18 18 936

3 armétekniker Ca 12 .................. 22 320

1 tekniskt biträde Ce 11 ............... 7 092

3 vaktmästare Ce 9 (Ce 10) ............ 20 196

4 förrådsmän Ce 9 ........................ 25 488

2 biträden för skriv- och kontorsgöro-

mål ....................................... 10 800

Vissa utbildningsarvoden ............... 2 880

till

Summa

25 276

33 596

140 040

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

9.

10.

11.

12.

13.

Arméchefens m. fl. yrkanden

Omorganisation av hundväsendet.

Personalen vid arméhundväsendet avföres från arméns stat ............

Vissa arvoden ..............................

Personal för fallskärmsjägarutbildning.

1 arméingenjör av 2. graden Ce 27 ...

1 förrådsförman Cg 12, 3 förrådsförmän Cg 11 och 1 förrådsman Cg 9 (2 förrådsvaktmästare Cg 12 och 3 förrådsman Cg 9) ............

Fortsatt planenlig utbyggnad av arméingenjörkåren.

1 arméingenjör av 1. graden Ce 29 — armédirektör av 1. graden Ca 33 ...

1 arméingenjör av 1. graden Ce 29 — armédirektör av 2. graden Ca 31 ...

2 arméingenjörer av 2. graden Ce 27

— armédirektörer av 2. graden Ca 31 .......................................

1 arméingenjör av 1. graden Ce 29 ...

Förstärkning av den tekniska tjänsten i övrigt.

1 major Ma 10 vid fälttygkåren —

överstelöjtnant Ma 11 ...............

2 majorer Ma 10 vid fälttygkåren —

överstelöjtnanter eller majorer Ma 11/10 .................................

3 majorer Ma 10 vid fälttygkåren ...

1 tygverkmästare av 1. klassen Ca 21

och 2 tygverkmästare av 2. klassen Ca 19 (3 tygverkmästare av 2. klassen Ca 19) ..............................

7 tyghantverkare av 1. klassen Ca 18

och 19 tyghantverkare av 2. klassen Ca 16 (26 tyghantverkare av 2. klassen Ca 16) ..............................

8 armétekniker Ca 12 ..................

35 furirer ....................................

Förändringar i övrigt beträffande

militär personal.

1 musikdirektör av 1. graden Ma 9 vid II — musikinspektör Ma 10 ...

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

202 656

15 000 — 217 656

14 808

32 556 + 47 364

3 041 1 599

6 462

— + 11102

2 376

29 325

224 510 58 648

232 631 + 82 228

3 948

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 120.

14.

15.

16.

17.

18.

Anslagsförändringar vid bifall till •

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 överste Ma 12 vid A 8 — överstelöjtnant eller major Mall/10 vid

krigshögskolan ........................ —

1 fanjunkare vid intendenturkåren

Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal.

1 kanslibiträde Cg 11 vid IV. militärbefälsstaben — Ce 11 .................. —

1 kontorsbiträde Ca 8 hos arméöver-

läkaren — kontorist Ca 13 (kanslibiträde Cell) ........................... 1 104

2 kontorsbiträden Ca 8, vid I 2 och

I 19 — kanslibiträden Ca 11 (Ce 11) 2 160

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål, vid V. och VI. militärbefälsstaberna -— kanslibiträden Ce 11

2 160

74 Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Arméchefens in. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål, vid I. militärbefälsstaben, K 1 och Lv 1, uppföras på personalförteckningen .............................. —

3 biträden för skriv- och kontorsgöro-

mål, vid I 1, T 1 och T 2 ............ 15 960

108 biträden för skriv- och kontors-

göromål — kontorsbiträden Ca 8 ... — _j-

19. Övriga personalförändringar m. m.

46 hästskötare Ce 9 — remontdres-

sörer Cell .............................. 32 522

Personal på avgångsstat ............... 36 180

Indelt manskap ........................... 4 000

Fänrikar ........................*............ 65 840

Vissa arvoden .............................. 4 100

Civila lärare .............................. 25 000

Höjning av de rörliga tillläggsför-

månerna ................................. 21 680 000 4.

Summa

21 384

21 635 602

20. Lönerevision för köksföreståndare m. fl. enligt beslut av 1951 års riksdag föranleder ändringar i personalförteckningen för ordinarie tjänstemän enligt följande sammanställning.

Ökning Minskning Summa

17 köksföreståndare i Ca 14 — Ca 20,

17 i Ca 14 — Ca 18, 4 i Ca 14 —

Ca 17, 1 i Ca 12 — Ca 18 och 19 i Ca 12 — Ca 17 samt 17 biträdande köksföreståndare i Ca 10 — Ca 16

och 40 i Ca 10 — Ca 14 ............... — —

21. Rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid lägre truppförband m. m. vid armén medför eller bedömes medföra följande personalförändringar fr. o. m. budgetåret 1952/53.

A i.

1 förvaltare Ma 8................................

2 förvaltare Ma 6................................

2 styckjunkare .................................

1 pensionerad officer 1: 29 .................

4 pensionerade underofficerare 1: 20 .....

1 förrådsvaktmästare Ce 12 .................

3 kanslibiträden Ce 11 .......................

5 förrådsmän Ce 9 .............................

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål

Ökning Minskning

12 132 19 728

17 544

6 670

16 880

7 740 22 176 33 180

11 232

Summa

+ 55 970

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

75 A 2.

Ing 3.

1 förvaltare Ma 8.......................................

2 förvaltare Ma 6.......................................

1 fanjunkare ...........................................

1 överfurir ..............................................

2 furirer .................................................

3 pensionerade underofficerare 1: 20, varav eu

vakanl .................................................

12 132 19 728

8 772

7 740 14 040

8 440

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Ökning Minskning

1 ingenjörförrådsförvaltare Ca 22 ............... 12 132

2 förrådsvaktmästare Ce 12 ........................ 15 480

3 kanslibiträden Ce 11 .............................. 22 176

4 förrådsmän Ce 9 .................................... 26 544

6 biträden för skriv- och kontorsgöromål ...... 33 696

K 3 och K 4.

2 förvaltare Ma 8 ....................................... 22 812

4 förvaltare Ma 6 ....................................... 37 080

4 fanjunkare ........................................... 33 000

3 pensionerade officerare 1:29 .................. 17 310

6 pensionerade underofficerare 1:20 ............ 21 468

3 förrådsvaktmästare Ce 12 ........................ 21 672

6 kanslibiträden Ce 11 .............................. 41 688

6 förrådsmän Ce 9 .................................... 37 440

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ...... 5 172

S 1 Sk.

3 pensionerade underofficerare 1:20 ............ 10 104

1 förrådsvaktmästare Ce 12 ........................ 7 116

2 förrådsmän Ce 9 .................................... 12 216

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål ...... 15 516

InfSS

t förvaltare Ma 8 ....................................... 10 692

1 fanjunkare eller styckjunkare — fanjunkare, styckjunkare eller sergeant ............... —

1 pensionerad officer 1: 29 ........................ 5 050

1 skogvaktare (arvode) .............................. 350

1 skogvaktare Ca 16 ................................. 5 352

1 stallföreståndare Ce 13 ........................... 7 116

1 kontorist Ca 13 — kansliskrivare Ca 15 ...... 612

2 förrådsvaktmästare Cg 12—Ca 12 ...............

2 kanslibiträden Ca 11 .............................. 12 984

6 förrådsmän Ce 9 .................................... 35 064

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ......... 4 944

ArtSS.

1 förvaltare Ma 8....................................... 12 132

1 skogvaktare (arvode) .............................. 200

1 skogvaktare Cg 16—Ce 16 ........................ —

1 förrådsvaktmästare Ce 12 ........................ 6 816

1 kanslibiträde Cg 11 —Ce 11 ..................... —

2 förrådsmän Ce 9 .................................... 11688

Summa

11 240

+ 128 706

- 44 952

+ 47 244

30 436

77 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

22. Avvecklingen av K 2 m. m.

Chefen för Herrevadsklosters remontdepå

1:31—1:34 ..........................................

1 förvaltningsunderofficer vid remontdepån

1:20—1:21 ..........................................

1 förrådsvaktmästare och 4 förrådsmän vid

fo 14....................................................

1 hemvärnsunderofficer 1:20 vid foll .........

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål (Herrevadsklosters remontdepå, I 7, fo 11)... 1 major Ma 10 i stället för regementschef Ma 12

vid vakans.............................................

1 major, 1 ryttmästare och 1 fanjunkare överföras till InfSS .......................................

15 överfurirer överföras till I 7,1 15, K 3 och K 4 7 arvodesbefattningar för underofficerare

(1:20) indragas .....................................

65 beställningar för icke-ordinarie manskap

överföras till 17, 115, K 3 och K 4 ............

1 furir i sjukvårdstjänst samt 9 vicekorpraler

och meniga indragas ..............................

Följande civila tjänster indragas: 1 maskinist Ca 16, 1 kontorist Ca 13, 2 förrådsvaktmästare Ca 12, 1 eldare av 1. klassen Ca 11, 1 kanslibiträde Ca 11, 1 biträdande köksföreståndare Ca 10, 3 kontor sbiträden Ca 8, 1 översköterska Ce 14, 1 förrådsvaktmästare Ce 12, 1 eldare Ce 10, 5 förrådsmän Ce 9, 8 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 3 sjukvårdsbiträden Ce 5, 13 ekonomibiträden

Ce 5 och Ce 4 .......................................

1 bataljonsläkare Ca 27 överföres till II ......

1 regementsveterinär Ca 27 och 2 förvaltare Ma 6 indragas vid vakans ........................

Ökning Minskning Summa

30 192 3 368

15 288

8 420

43 836

240 324

— 242 474

Motiv.

1. Arméstabens organisation. Arméchefen har upprepat sitt tidigare framförda yrkande om utbyte av den å staten för generalstabskåren uppförda, för chefen för sektion I vid arméstaben avsedda beställningen för överste i Ma 12 mot beställning för överste i Mo 14 (före 1951 års lönerevision för statsförvaltningens chefstjänstemän Mo 12) eller Ma 12 (prop. 1951: 110, s. 72).

Vid arméstaben finnes enligt Kungl. Maj:ts medgivande inrättad en extra tjänst för biträdande ingenjör i Cg 19, avsedd för bilddetaljen. Civilför-

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

valtningen har tillstyrkt, att tjänsten omvandlas till extra ordinarie fr. o. m. den 1 juli 1952.

Liksom vid övriga försvarsgrensstaber finnes vid arméstaben inrättad en tjänst för personalassistent i Ce 19, avsedd för handläggning av frivilligfrågor. I skrivelse den 13 januari 1951 anförde chefen för armén bl. a. följande: Erfarenheterna inom arméstaben hade bestyrkt behovet av 2 personalassistenter. Kommittén för frivilligt försvarsarbete hade räknat med att en dylik befattningshavare skulle placeras i en av kommittén föreslagen frivilligledning. I avvaktan på slutligt ställningstagande till kommitténs förslag borde i stället för en deltidsanställd mobiliseringslotta anställas en extra personalassistent vid arméstaben mot ett arvode motsvarande avlöning enligt lönegrad Ce 19. — Civilförvaltningen yttrade att, då det syntes angeläget att åstadkomma en förstärkning av representationen för det frivilliga försvarsarbetet inom arméledningen, ämbetsverket tillstyrkte att ett utbyte komme till stånd. Civilförvaltningen förordade dock, att den nya befattningen tills vidare inrättades såsom extra i lönegrad Cg 19. — Vid anmälan av propositionen 1951: 110 (s. 112) förklarade sig departementschefen emellertid icke kunna tillstyrka, att ytterligare en tjänst för personalassistent inrättades.

Arméchefen har nu återkommit till denna fråga och föreslagit, att från och med nästa budgetår ytterligare en tjänst för personalassistent i Ce 19 inrättas vid arméstaben i utbyte mot deltidstjänst för mobiliseringslotta. Civilförvaltningen har vidhållit sin förut angivna uppfattning i ämnet.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att utbyta en tjänst för kansliskrivare i Ca 15 på arméstabens expedition mot en tjänst för kontorsskrivare i Ca 17 (prop. 1951: 110, s. 72). Civilförvaltningen har förklarat att, såvitt ämbetsverket kunnat finna, på innehavaren av kansliskrivartjänsten icke ankomme göromål av den självständiga natur som förutsattes för en kontorsskrivare i 17 lönegraden, och civilförvaltningen har därför ej heller för nästa budgetår räknat med att den föreslagna uppflyttningen kommer till stånd.

Beträffande av arméchefen föreslagen uppflyttning till kansliskrivartjänst i Ce 15 av den för personalavdelningen avsedda kanslibiträdestjänsten i Ca 11 har civilförvaltningen i sina förslag till anslagsäskanden — under hänvisning till att frågan syntes komma under bedömande av 1947 års biträdesutredning — förklarat, att ämbetsverket icke räknade med den föreslagna uppflyttningen.

Enligt Kungl. Maj:ts medgivande finnes vid arméstabens taktikavdelning sedan april 1951, med vakanthållande av en kanslibi trädest jänst i Cell, inrättad en extra kontorsskrivartjänst i Cg 17, avsedd för avdelningens reglementsdetalj. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslag av arméchefen om att extra-ordinariesätta kontorsskrivartjänsten och i samband därmed indraga kanslibiträdestjänsten.

Innehavaren av tjänsten för förste expeditionsvakt i Ca 11 har sedan

79 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

den 1 juli 1948 varit förordnad att bestrida göromål, som ankomma på förrådsförman i Ca 14. Arméchefen har upprepat ett tidigare framfört förslag (jfr prop. 1951: 110, s. 72) om att i utbyte mot expeditionsvaktstjänsten inrätta en tjänst för förrådsuppbördsman i Ca 14. Civilförvaltningen har förordat, att förstnämnda tjänst utbytes mot en tjänst för förrådsförman i Ce 14, i samband varmed borde föreskrivas, att tjänsten i Ca 11 skulle hållas vakant så länge innehavaren av tjänsten uppehölle befattningen

1 Ce 14.

2. Indragning av T2N m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har 1951 års riksdag (prop. 110, p. 1; rd. skr. 4) beslutat, att Göta trängregementes kompani i Nora (T 2 N) skulle fr. o. m. budgetåret 1952/53 utgå ur fredsorganisationen, i samband varmed förbandets permanent organiserade sjukvårdskompani skulle underställas chefen för Norrlands trängregemente (T 3) och förläggas till Västernorrlands regemente (121). Det förutsattes härvid att den mobiliseringscentral, som f. n. är ansluten till T 2 N, skulle bibehållas vid sin förläggning i Nora.

Arméchefen har nu hemställt, att av honom i skrivelse den 21 december 1950 framlagt förslag till personalförändringar i samband med indragningen av T 2 N måtte genomföras fr. o. m. den 1 juli 1952. Förslaget, som tillstyrkts av civilförvaltningen, innebär följande.

Av den vid T2N befintliga militära personalen — 1 major, 1 kapten.

2 löjtnanter, 1 fanjunkare, 3 sergeanter, 3 överfurirer och 5 furirer -—- avses fanjunkaren såsom förrådsunderofficer vid mobiliseringscentralen. Övrig nu nämnd militär personal liksom 1 instruktionssköterska i Ce 15 överföres till andra trängförband.

För mobiliseringscentralen avses därutöver av personalen vid T 2 N 1 förrådsvaktmästare i Ce 12 och 3 förrådsmän i Ce 9.

_ Följande tjänster indragas, nämligen 1 förrådsvaktmästare i Ce 12, 1 köksföreståndare i Ca 12, 1 förrådsmän i Ce 9, 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 1 ekonomibiträde i Ce 6, 1 ekonomibiträde i Ce 3, 1 sjukvårdsbiträde i Ce 3 och 5 ekonomibiträden i Ce 2.

Tjänster för 1 maskinist i Ce 12 och 1 eldare av 2. klass i Ce 9 — vilkas innehavare numera förordnats att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma på maskinist i Ce 13 respektive eldare i Ce 10 — förutsättas skola bibehållas tills vidare, redovisade vid mobiliseringscentralen, så länge förvaltningen av T2N:s nuvarande etablissement ankommer på militär myndighet.

Civilförvaltningen har i enlighet med ett av arméchefen tillstyrkt förslag av arméöverläkaren förordat, att den för T 2 N avsedda, f. n. vakanta beställningen för bataljonsläkare i Ca 27 tillföres infanteriets kadettskola, där läkarbehovet i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser nu tillgodoses genom avtal om tjänstgöring med en bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

I gällande personalförteckning finnes för T 2 N uppförd en arvodesbefattning för förrådsunderofficer i 1: 20. Befattningen, som är vakant, har civilförvaltningen föreslagit skola indragas.

80 Iiungl. Maj-As proposition nr 120.

3. Indragning av Lv 3:s mobiliseringscentral i Stockholm m. m. För att säkerställa mobiliseringen av de för Stockholms försvar avsedda luftvärnsförbanden har enligt beslut av 1946 års riksdag (skr. nr 365; prop. nr 120, s. 151—152) för Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3) upprättats en mobiliseringscentral i Stockholm.

Den av statsmakterna beslutade förflyttningen av Lv 3 till Norrtälje beräknas av arméchefen kunna genomföras under år 1952, varvid utbildningsverksamheten förutsatts skola överföras fr. o. m. den 1 april samt stabs- och förvaltningstjänsten fr. o. m. den 1 oktober.

Arméchefen (skr. 29/i2 1951) har i anslutning härtill, efter samråd med statens organisationsnämnd och försvarets civilförvaltning, framlagt förslag om att indraga Lv3:s mobiliseringscentral och ersätta denna med en särskild luftvärnsavdelning vid Stockholms försvarsområdes (fo 44) stab. Arméchefen har härom anfört följande.

Så länge Lv 3 vore förlagt till Stockholm kunde regementets personal disponeras för olika uppgifter jämväl vid mobiliseringscentralen. Efter regementets förflyttning till Norrtälje kunde samverkan icke åstadkommas på samma sätt. För att undvika eljest nödvändig utökning av förvaltningspersonalen vid mobiliseringscentralen borde denna anslutas till annan myndighet. Undersökningar hade visat, att det ur såväl freds- som krigsorganisatoriska synpunkter vore lämpligt, att mobiliseringscentralen fr. o. m. den 1 juli 1952 inginge i fo 44 såsom en särskild luftvärnsavdelning.

Organisationsnämnden, som efter framställning från arméchefen verkställt undersökningar rörande mobiliseringscentralens och regementets personalbehov efter regementets förflyttning till Norrtälje, hade efter att ha slutfört undersökningarna anmält att slutgiltiga förslag icke kunde framläggas utan ingående undersökningar vid fo 44 för samtlig personal och vid regementet sedan förflyttning till Norrtälje ägt rum.

Med hänsyn härtill syntes det — med i fortsättningen angivna undantag — böra anstå med jämkningar i vederbörliga personalförteckningar till dess att resultatet av de slutliga undersökningarna förelåge. För att möjliggöra materielöverlämning m. m. före regementets avflyttning borde emellertid principbeslut snarast fattas om mobiliseringscentralens upphörande och ersättande med en särskild luftvärnsavdelning i försvarsområdesstaben.

Som chef för mobiliseringscentralen tjänstgör f. n. en major på aktiv stat vid luftvärnet. Arméchefen har föreslagit, att som chef för den ifrågasatta luftvärnsavdelningen avses en major eller kapten på aktiv stat vid luftvärnet.

Arméchefen har vidare hemställt, att personal, som f. n. funnes anställd vid Lv3:s mobiliseringscentral för materielens vård m. m., finge — i den mån personalen icke erfordrades vid Lv 3 -—- i erforderlig utsträckning tills vidare disponeras vid fo 44 med Stockholm såsom stationeringsort.

Arméchefen har slutligen föreslagit att särskilt beslut nu skulle fattas angående personalen vid Lv 3:s fasta maskinanläggningar. Det syntes lämpligt, att en del av den nuvarande maskinpersonalen avsåges för de genom Lv3:s förflyttning ledigblivna lokalerna i Stockholm, Svea livgardes förut-

81 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

varande etablissement därstädes och intendenturförvaltningsskolans lokaler, varvid, med hänsyn till att frågan om lokalernas framtida användning ännu vore oavgjord, ledigblivna tjänster tills vidare borde besättas med extra personal. Behovet av reparatör- och eldarpersonal vid regementets förläggning i Norrtälje borde tillgodoses genom överflyttning och nyanställning. I anslutning härtill har arméchefen föreslagit, att följande tjänster avses för lokalerna i Stockholm, nämligen 1 maskinmästare i Ce 17 (Cg 17), i samband varmed en nu vakant maskinisttjänst i Ca 16 förutsatts skola indragas, 1 reparatör i Ca 11, varvid förutsatts att innehavaren av tjänsten finge förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma på reparatör i Ca 13 ävensom att tjänsten vid ledighet icke finge återbesättas utan Kungl. Maj:ts medgivande, 1 reparatör i Ce 11 (Cg 11), 4 eldare i Ce 10 (Cg 10) samt 1 eldare i Ce 10, avsedd för intendenturförvaltningsskolan. Behovet av reparatör- och eldarpersorial för Lv3:s etablissement i Norrtälje har föreslagits skola tillgodoses med nu befintliga tjänster för 1 maskinist i Ca 16, 1 reparatör i Ca 11 och 4 eldare i Ce 10 samt med inrättande av 1 ny reparatör tjänst i Ce 13; maskinisttjänsten har därvid förutsatts skola utbytas mot tjänst för maskinmästare i Ca 17.

Maskinanläggningen i Norrtälje, som icke är klassificerad, beräknas skola hänföras till samma grupp som den nuvarande anläggningen i Stockholm.

4. Här redovisade förslag om ändrad löncställning för vissa skolchefer framfördes av arméchefen redan i äskandena för innevarande budgetår och tillstyrktes då av civilförvaltningen. Vid anmälan av propositionen 1951: 110 (s. 106) anförde emellertid departementschefen, att han förutsatte, att en översyn av löneställningen för cheferna för vissa skolor vid försvaret skulle komma till stånd inom en nära framtid. I avvaktan därpå ville departementschefen icke för budgetåret 1951/52 föreslå några löneförändringar för dylika chefer. Civilförvaltningen har med hänsyn till vad departementschefen sålunda anfört icke nu räknat med de föreslagna jämkningarna.

5. Löneställningen för försvarsområdesbefälhavare. Enligt gällande

fredsorganisation äro försvarsområdesbefälhavarna 20 till antalet. I gällande personalförteckningar finnas för försvarsområdesbefälhavare uppförda —- förutom 1 arvodesbcfattning i 2: 14 för kommendant i Stockholm, tillika försvarsområdesbefälhavare för Stockholms försvarsområde, och 1 beställning i Mall för försvarsområdesbefälhavare för Kiruna—Jokkmokks försvarsområde, tillika chef för arméns jägarskola — 7 beställningar i Mo 14 och 18 arvodesbefattningar i 1: 34. Beställningarna i Mo 14 må vid behov tagas i anspråk för omplacering av regementschefer till försvarsområdesbefälhavare. Beställningarna äro härvid i första hand avsedda för försvarsområdesbefälhavare för Malmö, Kristianstads, Kalmar— Växjö, Göteborg—Halmstads, Norrköping—Linköpings, Uppsala—Västerås och Härnösand—Sundsvalls försvarsområden men må i stället disponeras för annat försvarsområde. 1 den mån i enlighet härmed befattningar som 6—35o r.2 ttihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 120.

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

försvarsområdesbefälhavare uppehållas av ordinarie beställningshavare i Mo 14 skola motsvarande arvodesbefattningar hållas vakanta (jfr prop. 1949: 135, s. 53).

Arméchefen har nu föreslagit, att för samtliga befattningar som försvarsområdesbefälhavare skola avses beställningar på aktiv stat, av vilka 8 i Mo 14 och övriga i Ma 12. Till stöd för förslaget har anförts i huvudsak följande.

Den tioåriga erfarenhet av försvarsområdesbefälhavarnas verksamhet, som nu vunnits, visade att dessa befattningshavare permanent vore ställda inför stora och omfattande arbetsuppgifter. Inom flertalet av de i instruktionen för försvarsområdesbefälhavare upptagna verksamhetsområdena hade arbetsomfånget ökat sedan instruktionen år 1943 tillkom. Ett försvarsområde hade numera, i medeltal, lika stor mobiliseringsstyrka som t. ex. ett artilleriregemente — vissa försvarsområden hade en väsentligt större mobiliseringsstyrka, i några fall betydligt större än ett infanteriregemente — vartill komme hemvärn och frivilliga organisationer. En försvarsområdesbefälhavare förde vid mobilisering och i krig befälet över ett betydande antal förband. Dessa kunde vara av många olika typer. Förrådsoch mobiliseringsplatserna vore av beredskapsskäl spridda över hela försvarsområdet. För försvarsområdesbefälhavaren medförde detta omfattande planläggning och tidskrävande inspektioner.

På utbildningssidan hade verksamheten med hemvärn och andra frivilliga organisationer fått en alltmer ökad omfattning. Försvarsområdesbefälhavaren hade dessutom — efter införande av systemet med repetitionsövningar i krigsförband — betydelsefulla uppgifter vid ledande av dessa övningar för lokalförsvarsförbanden. Han måste noga följa den tekniska och taktiska utvecklingen. I detta syfte hade hl. a. kurser för försvarsområdesbefälhavare ordnats vid infanteriskjutskolan. Även i fråga om fysisk uthållighet måste numera kraven sättas högt.

Försvarsområdesstabernas ökade arbetsuppgifter hade senast kunnat konstateras i samband med statens organisationsnämnds undersökningar vid bl. a. Karlstads och Norrköping—Linköpings försvarsområden. Tendensen visade på en fortsatt stegring av verksamheten. Det vore emellertid icke enbart arbetsuppgifterna som vore betungande. Som målsman för den frivilliga utbildningen måste försvarsområdesbefälhavare i mycket stor utsträckning använda sin fritid, kvällar, söndagar och helger för tjänsteåligganden utan att någon häremot svarande kompensation kunde åstadkommas under annan tid.

En jämförelse mellan det ansvar och de uppgifter, som åvilade en överstelöjtnant vid ett förband -—- slutlönen för överstelöjtnant utginge efter 34 löneklassen — och de, som ålåge en försvarsområdesbefälhavare, talade bestämt till den senares förmån. Försvarsområdesbefälhavarens arbetsuppgifter vore närmast jämförbara med regements- eller kårchefs.

De stora krav som alltså numera ställdes på försvarsområdesbefälhavarna medförde, att det icke längre kunde anses tillrådligt att för dem avse arvodesbefattningar för pensionerad personal. Samtliga befattningar borde vara av den art att omplacering av aktiv personal till och från desamma kunde ske. De borde kunna besättas även med yngre krafter. En dylik rörlighet kunde ernås endast om befattningarna överfördes till aktiv stat. De komme då att kunna besättas med såväl överstar, regements-(kår-)chefer (vid önskat eller önskvärt ombyte) som överstelöjtnanter, dessa senare för befordran till slutpost eller — av yngre — som passage till regementschefs-

83 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

befattning. Icke minst sistnämnda möjlighet, som nu icke stode öppen, tillmätte arméchefen stor betydelse när det gällde blivande regementschefers utbildning.

Civilförvaltningen har anfört, att ämbetsverket ansåge de av arméchefen anförda motiven för det föreliggande förslaget i hög grad beaktansvärda. Emellertid syntes syftet med förslaget böra tillgodoses genom att den nuvarande anordningen, enligt vilken vissa befattningar för försvarsområdesbefälhavare kunde besättas med personal på aktiv stat, utvidgades. Tills vidare syntes man kunna stanna vid att inrätta 1 beställning i Mo 14, avsedd för kommendanten i Stockholm, samt 5 beställningar i Ma 12. Beträffande dessa beställningar borde gälla motsvarande föreskrifter som för de nu befintliga beställningarna i Mo 14. Någon minskning av det antal tjänster för försvarsområdesbefälhavare, som nu vore uppfört å personalförteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattning, borde således icke vidtagas. Mot förslaget att utbyta den för försvarsområdesbefälhavare för Kiruna—Jokkmokks försvarsområde avsedda beställningen i Ma 11 mot beställning i Ma 12 hade civilförvaltningen intet att erinra.

6. I 1942 års försvarsbeslut (prop. 1942: 210, s. 240 och 241) förutsattes, att regementsofficerskadern vid luftvärnet vid fullt utbyggd organisation skulle bestå av^tillhopa 31 regementsofficerare, varav 20 majorer. I gällande personalförteckning finnas för luftvärnet uppförda, förutom 1 beställning för alternativt major eller kapten, 29 regementsofficersbeställningar, varav 3 regementschefer i Mo 14, 4 kårchefer i Ma 12, 1 chef för luftvärnsskjutskolan i Ma 12 eller Ma 11, 3 överstelöjtnanter i Ma 11, 1 överstelöjtnant eller major i Ma 11 eller Ma 10 och 17 majorer i Ma 10. Den alternativa beställningen för överstelöjtnant eller major inrättades fr. o. in. budgetåret 1949/50 för chefen för den nyinrättade radarskolan (prop. 1949: 135, s. 60 o. f.).

Arméchefcn bär föreslagit, att fr. o. m. nästa budgetår vid luftvärnet inrättas ytterligare beställningar för 1 överstelöjtnant eller major och 1 major. Vid bifall härtill skulle antalet regementsofficersbeställningar vid luftvärnet, bortsett från den för radarskolan avsedda, komma att uppgå till det antal, som förutsatts i 1942 års försvarsbeslut. Arméchefen har i anslutning härtill anfört, att orsaken till att regementsofficerskadern vid luftvärnet ännu icke utbyggts enligt 1942 års försvarsbeslut vore den, att tillgången på kvalificerat befäl för regementsofficersbefattningarna tidigare icke varit tillräcklig; denna brist förelåge emellertid icke längre.

Civilförvaltningen har tillstyrkt, att en ökning av antalet regementsofficersbeställningar vid luftvärnet kommer till stånd, men har ifrågasatt om det icke kunde vara tillfyllest att tills vidare inrätta 2 majorsbeställningar. Såsom av det följande (p. 8) framgår har civilförvaltningen räknat med att den för radarskolan avsedda beställningen för överstelöjtnant eller major skulle överföras till staten för Göta artilleriregemente.

84 Kungl. May.ts proposition nr 120.

7. Överflyttning av viss värnpliktsutbildning till luftvärnet. Som ett led

1 strävandena att effektivisera luftvärnsutbildningen har fr. o. in. utbildningsåret 1951/52 en kontingent ur vartdera infanteriet, kavalleriet, pansartrupperna och trängtrupperna —- tillhopa 117 man — överförts till luttvärnet. Ur ingenjörtrupperna beräknas 1'r. o. m. nästa utbildningsår 45 man komma att överföras till luftvärnet för utbildning. Med hänsyn till den ökade utbildningsverksamheten vid luftvärnet har arméchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit de i sammanställningen angivna överflyttningarna till luftvärnet av beställningar ur kavalleriet, pansartrupperna, ingenjörtrupperna och trängtrupperna.

8. Sedan 1951 års riksdag (prop. 110, p. 1; rd. skr. 4) beslutat, att arméns radarskola skall förläggas i anslutning till Göta artilleriregemente (A 2), har arméchefen framlagt förslag till personaluppsättning för skolan. Enligt förslaget avses för skolan viss personal, som nu redovisas på luftvärnets eller artilleriets stat, varjämte följande beställningar och tjänster skulle inrättas för verksamheten vid skolan, nämligen vid luftvärnet 2 kaptensbeställningar i Ma 9, vid arméingenjörkåren beställningar för 1 arméingenjör av 1. graden i Ca 29 och 1 arméingenjör av 2. graden i Ca 27 i utbyte mot 2 extra driftingenjörstjänster i Cg 24, vid tygstaten beställningar för

2 tyghantverkare av 1. klassen i Ca 18 och 3 armétekniker i Ca 12 samt på särskild stat för skolan 1 tekniskt biträde i Ce 11, 3 vaktmästare i Ce 9, 4 förrådsmän i Ce 9 och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Försvarets civila tjänstemannaförbund och försvarsverkens civila personals förbund ha hemställt, att det tekniska biträdet skulle placeras i högre lönegrad än arméchefen föreslagit, varvid förstnämnda förbund förordat 15 lönegraden. Civila tjänstemannaförbundet har därjämte föreslagit, att de tre vaktmästartjänsterna placerades i 11 lönegraden och att i stället för fyra förrådsmannatjänster inrättades samma antal tjänster för institutionsvaktmästare i 11 lönegraden.

Civilförvaltningen har förutsatt att, sedan verksamheten vid skolan vunnit erforderlig stadga och frågan om A2:s rationalisering blivit aktuell genom statens organisationsnämnds försorg, undersökningar skola verkställas rörande personalbehovet vid skolan. För nästa budgetår har ämbetsverket emellertid räknat med den av arméchefen föreslagna personaluppsättningen. Då civilförvaltningen utgått från att radarskolan i förvaltningshänseende skulle vara underställd chefen för A 2, har ämbetsverket ansett att de för skolan erforderliga tjänsterna, med undantag av tjänster för arméingenjörer och tygstatspersonal, borde upptagas på regementets stat och där redovisas särskilt såsom avsedda för skolan. Därvid borde kaptensbeställningarna hänföras till lönegrad Md 9. I övrigt har civilförvaltningen icke ifrågasatt annan ändring beträffande arméchefens förslag till lönegradsplacering av de nya tjänsterna än att ämbetsverket för de tre vaktmästarna — vilka vore avsedda för bevakningsgöromål — förordat inplacering i Ce 10, vilken lönegrad kommit till användning för motsvarande tjänster vid marinens underofficersskola.

85 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Civilförvaltningen har vidare i detta sammanhang föreslagit, att den på luftvärnets stat uppförda, för chefen för radarskolan avsedda beställningen för överstelöjtnant eller major i Mall eller Ma 10 överföres till A2:s stat och där redovisas särskilt såsom avsedd för skolan.

Slutligen har civilförvaltningen på förslag av arméchefen räknat med två nya utbildningsarvoden å vartdera 1 440 kronor för lärare i radartjänst vid skolan.

9. Arméchefen har — under erinran om ett tidigare framlagt förslag rörande omorganisation av hundväsendet — hemställt att arméhundväsendet och arméhundskolan ombildas till försvarshundväsendet respektive försvarets hundtjänstskola. Därvid har förutsatts att för försvarshundväsendet skulle anvisas särskilda anslag under rubriken D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål. — Civilförvaltningen har biträtt förslaget och räknat med att all f. n. från arméns förevarande anslag avlönad, för arméhundväsendet avsedd personal skulle avföras från arméns stat. Härigenom beräknades uppkomma en kostnadsminskning under detta anslag av 202 656 kronor.

Vidare beräknas under förevarande anslag uppkomma en ytterligare kostnadsminskning av 15 000 kronor, avseende arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare.

10. Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 78) anordnades, efter det att Kungl. Maj :t den 2 juni 1950 därtill lämnat medgivande, under våren 1951 en försökskurs i fallskärmsutbildning med fast anställt befäl. Sedan chefen för armén gjort framställning bl. a. om tillstånd att under år 1952 utvidga försöksverksamheten att avse jämväl värnpliktiga, medgav Kungl. Maj :t jämlikt brev den 20 september 1951 bl. a. dels att vissa praktiska försök finge anordnas under en månad hösten 1951 och en månad senvintern 1952 med personal, som under år 1951 genomgått fallskärmsutbildning, och dels att vid 1951 års höstinskrivningar högst 135 värnpliktiga finge, efter eget åtagande, preliminärt uttagas för fallskärmsjägarutbildning med skyldighet att fullgöra första tjänstgöring under den längre tid, högst 4 månader, utöver den för övriga värnpliktiga vid armén bestämda, som kunde komma att i laga ordning beslutas. Slutligen har Kungl. Maj :t enligt brev den 18 januari 1952 medgivit att utbildning försöksvis av värnpliktiga i fallskärmsjägartjänst må äga rum med början under 1952. I brevet ha därjämte meddelats hl. a. följande bestämmelser: Av de värnpliktiga, som vid 1951 års inskrivningsförrättningar preliminärt uttagits för fallskärmsjägarutbildning, skola högst 100 slutligt uttagas till dylik utbildning. Sålunda uttagen värnpliktig är, jämlikt eget åtagande, för sin utbildning skyldig att, utöver tjänstgöringstid, som angives i 27 § 1 mom. A och — i förekommande fall — B värnpliktslagen, fullgöra tjänstgöring om ytterligare högst 120 dagar i omedelbar anslutning till första tjänstgöringen. Under utbildningens första skede skola så många värnpliktiga avskiljas från utbildningen alt högst 90 värnpliktiga komma alt genomgå grundläggande fallskärmsutbildning.

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Kungl. Maj :t har vidare medgivit att för packning, vård och kontroll m. in. av fallskärmar få anställas, enligt brevet den 20 september 1951, för högst nio månader under innevarande budgetår en ingenjör i Cg 27 vid arméförvaltningen och en förrådsman i Cg 9 vid Karlsborgs luftvärnsregementc (Lv 1) samt enligt brevet den 18 januari 1952 därutöver två förrådsvaktmästare i Cg 12, av vilka en under högst fem månader och en under högst tre månader, samt två förrådsmän i Cg 9 under högst tre månader. Lönekostnaderna för denna personal skola bestridas från förevarande anslag, delposten Tillfälligt anställd personal.

I skrivelse den 14 juli 1951 med anslagsäskandcn för budgetåret 1952/53 anmälde chefen för armén, att han hade för avsikt att, därest resultatet av försöksutbildningen motsvarade förväntningarna, göra framställning om fortsatt årlig fallskärmsjägarutbildning. Arméchefen föreslog i anslutning härtill att följande för utbildningsverksamheten i fråga erforderlig personal måtte tillkomma fr. o. m. budgetåret 1952/53, nämligen vid arméingenjörkåren 1 arméingenjör av 2. graden i Ce 27 samt vid Lv 1 1 förrådsförman i Cg 12, 3 förrådsförmän i Cg 11 och 1 förrådsman i Cg 9. Civilförvaltningen tillstyrkte, att en beställning för arméingenjör av 2. graden i Ce 27 inrättades. Vad beträffar förrådspersonalens omfattning räknade ämbetsverket liksom arméchefen med fem extra tjänster för nästa budgetår. Ämbetsverket föreslog emellertid att för ändamålet tills vidare skulle anställas 2 förrådsvaktmästare i Cg 12 och 3 förrådsmän i Cg 9.

11. Slutläget för personaluppsättningen vid arméingenjörkåren fastställdes preliminärt genom beslut av 1948 års riksdag. Vissa jämkningar i detta beslut gjordes av 1949 och 1950 års riksdagar. Härom hänvisas till prop. 1951: 110, s. 78.

Arméchefen har nu föreslagit, att vid arméingenjörkåren planenligt skola tillkomma ordinarie beställningar för en armédirektör av 1. graden i Ca 33 och tre armédirektörer av 2. graden i Ca 31 i utbyte mot beställningar för två arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 och två arméingenjörer av 2. graden i Ce 27. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Marinöverdirektören har framlagt ett tidigare framställt förslag att en för marinförvaltningen avsedd befattning för arméingenjör av 1. graden i Ce 29 (motoringenjör) måtte tillkomma på arméingenjörkårens stat (jfr prop. 1951: 110, s. 78). Chefen för marinen har ansett, att frågan härom borde lösas i samband med att ställning tages till militära förvaltningsutredningens förslag. Civilförvaltningen har förklarat sig dela marinchefeus uppfattning och har därför icke i sina anslagsäskanden räknat med att någon dylik beställning inrättas.

12. Vad beträffar personalbehovet i övrigt för den tekniska tjänsten inom armén har arméchefen återkommit till den av honom tidigare (jfr prop. 1951: 110, s. 78 o. f.) väckta frågan om att åstadkomma förbättrade befordringsförhållanden inom fälttygkåren. I detta syfte har arméchefen föreslagit, att tre maj or sbeställningar, avsedda för stabstygofficerare vid

87 Kung!. Maj:ts proposition nr 120.

militärbefälsstaber, utbytas mot beställningar för en överstelöjtnant och två överstelöjtnanter eller majorer. Civilförvaltningen har liksom tidigare förordat utbyte av två majorsbeställningar mot beställningar för överstelöjtnant eller major.

Till stöd för förslaget att inrätta tre nya majorsbeställningar vid fälttygkåren har chefen för armén framhållit, att i enlighet med ett inom arméförvaltningens tygavdelning utarbetat förslag angående omorganisation av tygavdelningens centralförråd viss materiel skulle fördelas på förråden vid A 4, A 6 och A 9. Härigenom komme dessa organisationsenheter att bli lika stora som tygstationerna. Då med befattningen såsom tygofficer vid nämnda förband icke i fortsättningen kunde förenas chefskapet över de till förbanden förlagda centralförråden, borde särskilda tjänster inrättas för cheferna för dessa förråd. Civilförvaltningen har emellertid ansett, att med frågan om inrättande av här avsedda chefstjänster borde anstå till dess ställning i princip tagits till organisationsfrågan i dess helhet.

Arméchefen har för nästa budgetår föreslagit fortsatt utbyggnad av tygstaten (jfr prop. 1951: 110, s. 80) genom att inrätta nya beställningar för -— förutom tidigare (p. 8) redovisade 2 tyghantverkare av 1. klassen och 3 armétekniker för arméns radarskola — 1 tygverkmästare av 1. klassen i Ca 21, 2 tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19, 7 tyghantverkare av 1. klassen i Ca 18, 19 tyghantverkare av 2. klassen i Ca 16 och 8 armétekniker i Ca 12. Antalet furirsbeställningar har föreslagits skola i samband därmed minskas med 35. Enligt arméchcfens mening borde utbyggnaden av tygstaten fortsätta under budgetåren 1953/55 genom att för vartdera budgetåret skulle tillkomma ytterligare 16 tyghantverkarbeställningar. Arméchefen har — under hänvisning till tidigare uttalanden av departementschefen att en viss försiktighet borde iakttagas vid den fortsatta utbyggnaden av tygstaten -— anfört att en ytterligare fördröjning av tillkomsten av tyghantverkarbeställningarna komme att medföra sådana vådor beträffande vården av nuvarande och nytillkommande dyrbar materiel, att arméchefen ansåge sig böra framföra mycket starka betänkligheter mot en sådan fördröjning.

Civilförvaltningen — som enligt det föregående tillstyrkt inrättande av de föreslagna beställningarna för radarskolan — har beträffande arméchefens förslag i övrigt anfört bl. a. följande. Tygstatens utbyggnad hade hittills skett i långsammare takt än som från början avsetts. Vid sådant förhållande och i betraktande av det alltmer ökade behovet av tekniskt utbildad personal syntes i och för sig icke något vara att invända mot den av chefen för armén föreslagna utökningen, vilken vore väsentligt mindre omfattande än enligt tidigare förslag. Emellertid vore det icke möjligt för civilförvaltningen att uttala sig om, huru tjänsterna borde fördelas på olika lönegrader. Med hänsyn härtill och då föreliggande fråga kunde komma att påverkas av resultaten såväl av arbetsledarutredningens arbete som av tilltänkta organisationsundersökningar vid tygverkstäder in. in., ansåge civilförvaltningen sig icke kunna tillstyrka någon utökning av antalet beställ-

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ningar för tygverkmästare av 1. klassen. Jämväl i fråga om tyghantverkarbeställningarna gjorde sig nyss åberopade skäl gällande. Härtill komme alt uppdelningen av nämnda beställningar på två lönegrader närmast syntes vara föranledd av önskemålet att åstadkomma en befordringsgång inom tyghantverkargraden. Då spörsmålet om befordringsgång för skilda personalkategorier syntes falla under tjänsteförteckningskommitténs bedömande, ansåge civilförvaltningen sig icke heller beredd tillstyrka utökning av antalet beställningar för tyghantverkare av 1. klassen. Mot den föreslagna ökningen av antalet armétekniker hade ämbetsverket icke något att erinra. Civilförvaltningen har i anslutning till det anförda förordat att, såvitt nu är i fråga, nya beställningar inrättas för 3 tygverkmästare av 2. klassen, 26 tyghantverkare av 2. klassen samt 8 armétekniker. Antalet beställningar för furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten borde minskas med föreslaget antal.

I skrivelse den 10 oktober 1951 har Civilmilitära tjänstemannaförbundet hemställt, att de av arméchefen föreslagna förändringarna beträffande antalet tygverkmästare av 1. och 2. klassen och tyghantverkare av 1. och 2. klassen måtte genomföras fr. o. in. nästa budgetår.

13. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. 1947 års musikutredning har i ett den 3 februari 1951 dagtecknat betänkande framlagt förslag rörande militärmusikens uppgifter och organisation. I yttrande över betänkandet har chefen för armén —- jämte det att förslag av utredningen om inrättande av en musikinspektion för militärmusiken avstyrkts — föreslagit att en musikinspektör, gemensam för hela försvaret, snarast måtte inrättas. Denne borde enligt arméchefens mening inneha majorsbeställning samt vara knuten som musikdirektör till Svea livgarde. I avvaktan på Kungl. Maj :ts beslut angående militärmusikens framtida organisation har chefen för armén nu föreslagit, att från och med budgetåret 1952/53 måtte inrättas en beställning för musikinspektör i Ma 10 vid Svea livgarde i utbyte mot en beställning för musikdirektör av 1. graden vid samma regemente, varjämte arméchefen anfört bl. a. följande. Befattningen borde tillkomma oberoende av de större eller mindre indragningar av militärmusikkårer, som kunde komma att beslutas. Behovet av en reglerande och inspekterande målsman för militärmusiken hade hittills tillgodosetts genoin att musikdirektören vid Svea livgarde utnyttjats. För detta merarbete hade musikdirektören icke erhållit särskild lön. Däremot hade efter framställning i varje särskilt fall gratifikationer tillerkänts honom.

Civilförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket i utlåtande över musikutredningens betänkande tillstyrkt, att en särskild beställning för musikinspektör i Ma 10 inrättas. Ämbetsverket har nu förklarat sig biträda arméchefens förslag för budgetåret 1952/53.

Då Norrbottens artillerikår (A 5) enligt beslut av 1951 års riksdag fr. o. m. den 1 juli samma år upphörde som självständigt fredsförband och anslöts till Bodens artilleriregemente (A 8), blev den för kåren avsedda

89 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

kårchefsbeställningen i Ma 12 övertalig. Beställningen, som i gällande personalförteckning redovisas såsom en överstebeställning i nämnda lönegrad vid A 8, skall enligt i förteckningen intagen föreskrift indragas vid uppkommande vakans (prop. 1951:110, s. 114). Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 27 juli 1951 utnyttjas innehavaren av beställningen f. n. för tjänstgöring vid arméstaben. Arméchefen har nu anfört, att sammanslagningen av krigshögskolan med artilleri- och ingenjörhögskolan till en gemensam krigshögskola i personellt hänseende innebure en viss utökning av lärarpersonalen. I avvaktan på de organisatoriska förändringar, som vore att förutse inom armén, hade arméchefen i sitt förslag rörande sammanslagningen förordat, att lärarbehovet tills vidare skulle tillgodoses kommenderingsvägen. Den nu verkställda sammanslagningen av A 5 och A 8 innebure en sådan förändring. Arméchefen föreslår nu att kårchefsbeställningen utbytes mot en beställning för överstelöjtnant eller major vid högskolan. Beställningen borde lämpligen avses för förste läraren i matematik och tillämpad mekanik. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget och i samband därmed påpekat, att i personalförteckningen borde angivas att beställningen icke finge tillsättas förrän överstebeställningen blivit vakant.

Vid Svea trängregemente finnas tre mobiliseringscentraler, varav en i Solna. Befattningen som förrådsunderofficer vid centralen i Solna uppehälles f. n. av innehavaren av en fanjunkarbeställning vid intendenturkåren, vilken beställning enligt föreskrift i personalförteckningen skall indragas vid innehavarens avgång. Då denne beräknas avgå med pension den 1 oktober 1952, har civilförvaltningen tillstyrkt förslag av arméchefen att för denna mobiliseringscentral skall — i överensstämmelse med vad som gäller för de båda andra centralerna — fr. o. m. nästa budgetår inrättas en arvodesbefattning för förrådsunderofficer i 1: 20. Befattningen förutsättes få tillsättas först i samband med indragning av fanjunlcarbeställningen.

14. Försvarets reservsjuksköterskekår utgör, enligt av Kungl. Maj:t den 15 juni 1951 meddelade provisoriska bestämmelser för kåren (jfr prop. 1950: 110, s. 55), en under försvarets sjukvårdsstyrelse stående personalkår med uppgift att i såväl fred som i krig förse försvarets förband m. m. med särskilt utbildad extra personal. Chef för kåren är sjuksköterskeinspektrisen hos sjukvårdsstyrelsen. Här avsedd sjuksköterskepersonal, som får förordnas för högst tre år i sänder, är skyldig att tjänstgöra i krig och då värnpliktiga eljest tagas i anspråk för rikets försvar eller säkerhet eller för fullgörande av beredskapsövning. Därjämte är personalen skyldig att tjänstgöra vid försvarets sjukvård sammanlagt 120 dagar under den treårsperiod för vilken vederbörande anställts. Personalen äger åtnjuta dels årsarvode med 500 kronor jämte rörligt tillägg enligt samma grunder och samma procenttal som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens löneplansförordning intagna grundlönetabcllerna, dels ock dagarvode med åtta kronor under föreskriven årlig tjänstgöring. Personalen är vidare berättigad till övertids- och reseersättningar in. m.

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Enligt beslut samma dag har Kungl. Maj :t vidare dels bemyndigat sjukvårdsstyrelsen att under budgetåret 1951/52 anställa intill 20 sjuksköterskor i reservsjuksköterskekåren, dels ock förordnat, att å nämnda budgetår belöpande avlöningskostnader för kåren skola bestridas av den under arméns avlöningsanslag, anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, upptagna delposten 3. Avlöningar till viss extra personal m. m., delposten c) Tillfälligt anställd personal. Kostnaderna för ifrågavarande personal beräknas för närvarande till 25 000 kronor för budgetår. Försvarets civilförvaltning har föreslagit att medel för detta ändamål anvisas under en särskild post, benämnd Viss icke-ordinarie sjukvårdspersonal.

I skrivelse den 16 januari 1952 har försvarets sjukvårdsstyrelse — under hänvisning till den vid 1951 års riksdag beslutade höjningen av sjuksköterskornas avlöningsförmåner — hemställt att dagarvodet till personal i reservsjuksköterskekåren höjes till 12 kronor 75 öre eller att årsarvodets grundbelopp höjes till 585 kronor och dagarvodet till 10 kronor. Civilförvaltningen har tillstyrkt en höjning av löneförmånerna och föreslagit att dagarvodet bestämmes till 10 kronor. Vid bifall till civilförvaltningens förslag skulle uppstå en kostnadsökning å 2 100 kronor.

15. Andra förändringar beträffande sjukvårdspersonal. Chefen för armén har anfört, att behovet av läkare vid II — för vilket förband enligt gällande organisation avses en regementsläkarbeställning i Ca 29 och en bataljonsläkarbeställning i Ca 25 — vore särskilt stort på grund av att regementet hade landets största inskrivningsexpedition. Sålunda hade till regementet måst kommenderas ytterligare en läkare. Kommenderingen hade i regel endast kunnat ske i enmånadsperioder. De upprepade bytena hade ur såväl medicinsk som militär synpunkt medfört betydande olägenheter. Arméchefen har med hänsyn till det anförda föreslagit, att för regementet inrättas ytterligare en bataljonsläkarbeställning i Ca 25.

Arméchefen har vidare föreslagit, att en bataljonsläkarbeställning i Ca 25 inrättas för ettvart av P 2 samt Lv 1—Lv 3. För ettvart av dessa förband avses enligt gällande organisation endast en läkarbeställning — regementsläkare i Ca 29.

Civilförvaltningen har erinrat om att f. n. åtskilliga vakanser förefunnes inom fältläkarkåren och att stora svårigheter säkerligen komme att uppstå vid besättandet även av nytillkommande beställningar. Emellertid hade arméöverläkaren framhållit betydelsen ur rekryteringssynpunkt av att fältläkarkåren tillfördes ytterligare ordinarie beställningar. Med hänsyn härtill och då den av chefen för armén nu ifrågasatta utökningen av läkarpersonalen vid P 2 och luftvärnsregementena stode i överensstämmelse med vad 1944 års militärsjukvårdskommitté därom föreslagit i sitt betänkande den 15 januari 1947 (SOU 1947:5) tillstyrkte civilförvaltningen, att nya ordinarie läkartjänster tillkomme för ifrågavarande förband. De av arméchefen anförda skälen för att tillföra I 1 ytterligare en läkartjänst funne

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 91

civilförvaltningen bärande. Ämbetsverket ville därför ej motsätta sig alt även denna tjänst inrättades.

Enligt Kungl. Maj:ts medgivande finnes vid 11 inrättad en extra tjänst för sjukgymnast i Cg 13 med halvtidstjänstgöring. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslag av arméchefen om att omvandla tjänsten till extra ordinarie, fortfarande med halvtidstjänstgöring.

16. Vissa bcvakningskostnader. I arméns gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar finnes för ettvart av militärområdena uppfört ett belopp för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd m. m. att fördelas enligt militärbefälhavarens bestämmande. För att möjliggöra tillsyn vid nya förråd eller åstadkomma ökad tillsyn vid befintliga förråd har civilförvaltningen, efter förslag av arméchefen, räknat med ett ökat medelsbehov för dylika arvoden av tillhopa 32 172 kronor.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens ämbetsbyggnad i Stockholm inrymmer lokaler även för vissa delar av arméstaben. Enligt beslut den 26 oktober 1951 har Kungl. Maj :t medgivit, att för bestridandet under innevarande budgetår av den del av kostnaderna för bevakning av ämbetsbyggnaden, som kunde anses belöpa på de för arméstaben disponerade lokalerna, 3 000 kronor finge ställas till arméchefens förfogande från den å arméns avlöningsstat upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t. Civilförvaltningen har, då här avsedda kostnader synts .vara ofrånkomliga även framdeles, räknat med samma kostnader under budgetåret 1952/53.

17. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal. I gällande personalförteckning finnes för envar av militärbefälsstaberna uppförd en tjänst för vaktmästare i Ce 9. Arméchefen har föreslagit att, enär innehavaren av den för VI. militärbefälsstaben avsedda vaktmästartjänsten numera nästan uteslutande toges i anspråk såsom bilförare, tjänsten omändras till en tjänst för bilförare i Ce 10. Befattningen i fråga vore enligt arméchefens mening lämplig för äldre underbefäl och borde därför vid nuvarande befattninghavarens avgång övertagas av sådant underbefäl. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget och därvid förutsatt, att föreskrift meddelas att bilförartjänsten vid innehavarens avgång utbytes mot överfurirsbeställning.

I gällande personalförteckning finnas för staben för Kiruna—Jokkmokks försvarsområde uppförda 5 tjänster för förrådsvaktmästare i Ca 12. Enligt en till personalförteckningen meddelad föreskrift må 3 av dessa tjänster tillsättas först i mån av vakanser i motsvarande tjänster vid övriga försvarsområden. I stället må enligt Kungl. Maj :ts medgivande vid nämnda stab finnas inrättade 3 tjänster för extra förrådsvaktmästare i 12 lönegraden.

Försvarsområdesbefälhavaren har, under framhållande av svårigheterna att i tjänst bibehålla personal med endast extra anställning, hemställt om fastare anställningsform för de tre förrådsvaktmästarna i Cg 12. Civilför-

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

valtningen har i äskandena för nästa budgetår och i särskild skrivelse den 26 oktober 1951 föreslagit, att tjänsterna i fråga, vilka funnits inrättade sedan budgetåret 1946/47, utbytas mot extra ordinarie förrådsvaktmästartjänster i Ce 12 och att i samband därmed antalet ordinarie förrådsvaktmästartjänstcr vid försvarsområdesstaben minskas till två. Ämbetsverket har härvid framhållit, att med hänsyn till bl. a. stabens förläggningsort, Kiruna, speciella skäl talade för att möjligheter funnes att bereda den därstädes anställda personalen någorlunda fast anställning. Det syntes vidare mindre sannolikt att vid en eventuellt ifrågakommande minskning av antalet ordinarie förrådsvaktmästare vid andra försvarsområden kunna omplacera sålunda övertaliga tjänstemän till Kiruna.

Enligt gällande personalförteckningar finnes vid Svea artilleriregemente (Al) inrättade tillhopa 4 tjänster för förrådsvaktmästare, av vilka 3 i Ca 12 och 1 i Ce 12. Då enligt fastställd normalorganisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid motoriserat artilleriregemente, vilken organisation i här ifrågavarande fall även skall tillämpas vid A 1, skola finnas 5 förrådsvaktmästartjänster vid sådant regemente, har civilförvaltningen föreslagit inrättande vid A 1 av ytterligare 1 dylik tjänst i Ce 12.

Enligt gällande organisation vid rationaliserat infanteriregemente är expeditionsföreståndare vid truppförbandssjukhus tillika uppbördsman för sjukvårdsmaterielen och skall med biträde av sjukvårdsunderbefälet ombesörja förrådstjänsten såvitt avser denna materiel. Med hänsyn till den ökade uppbörden av sjukvårdsmateriel vid infanteriförbanden har statens organisationsnämnd företagit förnyade undersökningar av ifrågavarande förrådstjänst och därvid funnit, att vid samtliga infanteriregementen utom 118 behov föreligger av ytterligare arbetskraft för ändamålet. Något motsvarande behov föreligger däremot icke vid kavalleriet, pansartrupperna, artilleriet och luftvärnet. Chefen för armén har nu föreslagit den jämkningen i gällande organisation vid förband tillhörande de fem nämnda truppslagen, att intendenlurförrådsförvaltaren skall övertaga uppbörden av sjukvårdsmaterielen. För att täcka behovet av arbetskraft för förrådstjänsten föreslår chefen för armén vidare, att vid varje infanteriregemente utom I 18 skall tillkomma 1 förrådsman i Ce 9. Förslaget har biträtts av organisationsnämnden, arméförvaltningens intendenturavdelning, försvarets sjukvårdsstyrelse och civilförvaltningen.

I gällande personalförteckning finnas för A 8 och arméns intendenturförråd i Stockholm uppförda 9 respektive 7 vaktmästartjänster i Ce 9, samtliga avsedda för bevakningsuppgifter. Chefen för armén har upprepat av honom tidigare framställt förslag om att uppflytta vaktmästartjänsterna vid A 8 till Ce 10. Försvarets civila tjänstemannaförbund åter har föreslagit, att här avsedda tjänster vid A 8 och intendenturförrådet uppflyttas till Ce 11. Civilförvaltningen har förklarat, att enligt ämbetsverkets mening vaktpersonal borde placeras i 10 lönegraden och har därför förordat, att tjänsterna i fråga uppflyttas till Ce 10.

93 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

I samband med sina medelsäskanden för innevarande budgetår anmälde civilförvaltningen vissa, i propositionen 1951: 110 under förevarande anslag (p. 20) närmare redovisade förslag om ändrad löneställning och tjänstebenämning för förråds- och vaktpersonal in. fl. vid arméns underofficersskola och krigsskolan. Därvid ansåg sig ämbetsverket, i avvaktan på kommande organisationsundersökningar vid dessa skolor och med hänsyn till meddelade direktiv för budgetarbetet, icke böra räkna med några ändringar i förevarande hänseende. Vid anmälan av nämnda proposition anförde departementschefen i denna fråga, att han i avvaktan på organisationsundersökningar vid skolorna icke ansåg sig kunna föreslå några förändringar beträffande personalen vid desamma.

För nästa budgetår har arméchefen upprepat förslaget att utbyta en vaktmästartjänst i Ce 9 vid underofficersskolan mot kanslibiträdestjänst i Ce 11. övriga ifrågavarande förslag till personalförändringar vid underofficersskolan och krigsskolan ha framförts ånyo av Försvarets civila tjänstemannaförbund och Försvarsverkens civila personals förbund. Civilförvaltningen har anfört att ämbetsverket — som i enlighet med vad ämbetsverket tidigare anfört ansåge det önskvärt att vissa ändringar företoges i fråga om löneställningar och tjänstebenämningar för här avsedd personal — med hänsyn till departementschefens berörda ställningstagande dock icke vore berett förorda förslagen i fråga.

Försvarsverkens civila personals förbund har yrkat, att för vissa vaktmän vid Bodens försvarsområde, vilka nu äro anställda mot arvode, måtte inrättas lönegradsplacerade tjänster. Civilförvaltningen har förklarat att, i avvaktan på förebådad utredning rörande bevakningstjänstens ordnande inom försvaret i dess helhet (jfr prop. 1951: 110, s. 140 och 141), ämbetsverket icke vore berett att nu framlägga förslag med anledning av förbundets yrkande.

18. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Arméchefen har med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepat ett för innevarande budgetår (prop. 1951: 110, s. 98 och 111) framställt förslag om att vid IV. militärbefälsstaben inrätta eu extra-ordinarie kanslibiträdestjänst i utbyte mot en extra sådan tjänst, vars innehavare avses för proviantredovisningen för de till stabens etabiissement förlagda förbanden.

I gällande personalförteckningar finnas under rubriken Tjänstegrensinspektörer uppförda tjänster för bl. a. 4 kontorsbiträden i Ca 8 och 3 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Chefen för armén har med instämmande av Försvarets civila tjänstemannaförbund föreslagit, att en av kontorsbiträdestjänsterna, avsedd för arméöverläkarens expedition, uppflyttas till tjänst för kontorist i Ca 13. Å innehavaren av denna kontorsbiträdestjänst ankomme bl. a. personalregistrering, i samband med mobiliseringsplanläggning, av landets samtliga läkare, tandläkare och apotekare jämte vissa kategorier värnpliktiga. Vederbörande förde dessutom tjänstekort in. in. för fältläkarkårens icke ständigt tjänstgörande personal. Civilför-

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

vattningen, som tidigare (prop. 1950: 110, s. 15) förordat att en kanslibiträdestjänst i Ce 11 inrättas för ifrågavarande arbetsuppgifter, har även nu räknat med att en dylik tjänst skulle tillkomma. Härvid borde en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål indragas.

Fr. o. m. innevarande budgetår ha, i utbyte mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, vid förband med större antal truppregistrerade — 28 000 och därutöver — inrättats tjänster för kanslibiträden i Cell såsom föreståndare för plåt- och maskingrupp vid mobiliseringsavdelningarna. Arméchefen har nu, med tillstyrkan av statens organisationsnämnd, hemställt, att för motsvarande befattningar vid I 2 och 119, vid vilka förband antalet truppregistrerade i det närmaste uppginge till nämnda antal, måtte inrättas kanslibiträdestjänster i Ca 11 i utbyte mot kontor sbiträdestjänster. Civilförvaltningen har förordat, att för ändamålet inrättas kanslibiträdestjänster i Ce 11 i utbyte mot tjänster för biträde för skrivoch kontorsgöromål.

Gällande personalförteckning upptager för militärbefälsstaberna bl. a. 2 kanslibiträdesbefattningar i Ce 11 vid IV. militärbefälsstaben, varav 1 i kassatjänst, samt 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid envar av övriga militärbefälsstaber. Chefen för armén har nu föreslagit, att vid vardera av V. och VI. militärbefälsstaberna skulle tillkomma en tjänst för kanslibiträde i Ce 11 för föreståndaren för stabens skrivcentral och registratorn vid expeditionen. Enligt förslaget skulle i stället en tjänst för biträde för skrivoch kontorsgöromål indragas vid vardera staben. Civilförvaltningen har ansett skäl tala för en utökning av antalet kanslibiträdestjänster vid militärbefälsstaberna och har därför tillstyrkt arméchefens förslag.

Vid I. militärbefälsstaben samt vid vartdera av K 1 och Lv 1 finnes enligt vederbörligt medgivande inrättad en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål utöver i gällande personalförteckning uppförda tjänster för dylika biträden. Då behovet av tjänsterna i fråga beräknats bli stadigvarande, ha de föreslagits skola uppföras på personalförteckningen fr. o. m. nästa budgetår.

En ny tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål har av chefen för armén föreslagits skola tillkomma vid ettvart av II, TI och T 2, avsedda den vid I 1 såsom biträde för handläggning av rättsärenden och ärenden rörande förkommen eller skadad materiel, den vid T 1 för truppregistret, där arbetet efter intendenturtruppernas överförande till trängtrupperna ökat, och den vid T 2 för underhållsskolan. Statens organisationsnämnd och civilförvaltningen ha tillstyrkt arméchefens förslag.

I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal föreslår civilförvaltningen, att tillhopa 108 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål, nämligen

hos tjänstegrensinspektör 1 tjänst;

vid militärbefälsstaberna 13 tjänster, av vilka 2 vid I., 3 vid III., 3 vid

95 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

IV., 1 vid V. och 4 vid VII. militärbefälsstaben;

vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden 1 tjänst; vid konnnendantsstaben i Stockholm 1 tjänst; vid försvarsområdesstaberna 5 tjänster, av vilka 2 vid Kiruna—Jokkmokks, 1 vid Östersunds och 2 vid Uppsala—Västerås försvarsområdesstab;

vid infanteriet 41 tjänster, av vilka 5 vid vartdera av I 4 och I 14, 4 vid 116, 3 vid ettvart av I 2, 13, 15, 16 och I 21, 2 vid ettvart av I 7, 111, I 12 och 117 samt 1 vid ettvart av I 1, I 8, I 13 och I 20;

vid kavalleriet 5 tjänster, av vilka 3 vid K 1 samt 1 vid vartdera av K 3 och K 4;

vid pansartrupperna 6 tjänster, av vilka 4 vid P 3 och 2 vid P 4; vid artilleriet 14 tjänster, av vilka 4 vid vartdera av A 4 och A 8, 3 vid A 6 samt 1 vid ettvart av A 2, A 3 och A 7;

vid luftvärnet 6 tjänster, av vilka 3 vid Lv 1 samt 1 vid ettvart av Lv 3, Lv 5 och Lv 6;

vid ingenjör trupperna 4 tjänster, av vilka 2 vid Ing 1 och 1 vid vartdera av Ing 2 och Ing 3;

vid signaltrupperna 1 tjänst, avsedd för signalregementets kompani i Boden;

vid trängen 4 tjänster, av vilka 1 vid T 2 och 3 vid T 4; ävensom vid utbildningsanstalterna 6 tjänster, av vilka 3 vid vardera av krigsskolan och arméns signalskola.

19. Övriga personalförändringar m. m. Vid remontdepåerna finnas f. n. inrättade tjänster för 38 remontdressörer i 11 lönegraden, varav 25 extra ordinarie och 13 extra, samt 65 hästskötare i 9 lönegraden, varav 46 extra ordinarie och 19 extra. Förslag om att uppflytta samtliga här avsedda hästskötartjänster till tjänster för remontdressörer i 11 lönegraden ha tidigare framförts dels motionsvis vid 1949 års riksdag (statsutsk. uti. 1949: 155, s. 30) och dels av chefen för armén i äskandena för innevarande budgetår (prop. 1951:110, s. 85 o. f.). Arméchefens förslag, vilket liksom motionärernas förslag i huvudsak motiverades med att remontdressörer och hästskötare utförde i stort sett samma arbetsuppgifter, ville civilförvaltningen icke motsätta sig under förutsättning att såsom villkor för placering i 11 lönegraden uppställdes, att vederbörande under tre år fullgjort väl vitsordad tjänstgöring i befattning med samma eller likartade arbetsuppgifter. Under denna prövotid borde vederbörande anställas såsom aspirant i Cf 9.

I anslutning till ett av Försvarsverkens civila personals förbund nu framställt yrkande i denna löneställningsfråga har civilförvaltningen förklarat sig vidhålla sin tidigare uttalade uppfattning i frågan. Ämbetsverket har räknat med att de 46 tjänsterna för hästskötare i Ce 9 utbytas mot samma antal tjänster för remontdressörer i Cell fr. o. in. den 1 juli 1952.

Civilförvaltningen har beräknat, att två till avgångsstat överförda beställningshavare avgå med pension den 1 oktober 1952.

96 Kungl. Maj ds proposition nr 120.

Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap uppskattar civilförvaltningen för nästa budgetår till 79 000 kronor, innebärande en kostnadsminskning med 4 000 kronor. Antalet kvarstående indelta har av arméchefen beräknats till 57.

I enlighet med förslag av chefen för armén räknar civilförvaltningen med att antalet fänrikar under budgetåret 1952/53 skall utgöra 220 mot för innevarande budgetår beräknade 228.

I arméns gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar finnas under rubriken Veterinärväsendet uppförda arvodesbelopp å tillhopa 18 400 kronor, varav 500 kronor för anlitande av sakkunniga i arméledningen, 16 000 kronor för veterinärvården vid de förband in. in., där dylik vård icke bestrides av militärveterinär, och 1 900 kronor för kostnader för besiktningar, överfältveterinären har framhållit, att det för anlitande av sakkunniga avsedda beloppet visat sig för lågt till följd av att sakkunniga måst tagas i anspråk i ökad utsträckning och arvodena måst beräknas efter högre grunder än hittills. Förhöjning av övriga två belopp påkallades av föreslagen höjning av veterinärpraktiktaxan och den allmänna lönestegringen. I anslutning till det anförda har överfältveterinären, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit, att arvodesbeloppen i fråga höjas till respektive 1 000 kronor, 19 200 kronor och 2 300 kronor, eller till sammanlagt 22 500 kronor.

Med hänsyn till höjning av timtaxan och med beaktande av belastningen under budgetåret 1950/51 har civilförvaltningen beräknat medelsbehovet under nästa budgetår för arvoden till civila lärare till 500 000 kronor, innebärande en höjning med 25 000 kronor.

Den genomförda höjningen av de rörliga tilläggsförmånerna beräknas erfordra en höjning av anslagsposten rörligt tillägg med i runt tal 22 300 000 kronor och av inkomstposten Pensionsmedel med omkring 620 000 kronor, innebärande en nettoökning under anslaget av (22 300 000 — 620 000 =) 21 680 000 kronor.

20. Enligt skrivelse den 12 december 1951, nr 378, har riksdagen godkänt i propositionerna nr 214 och 227 förordade riktlinjer för en lönerevision för bl. a. lägre vård- och ekonomipersonal, sjuksköterskeutbildad personal samt köksföreståndare och biträdande köksföreståndare. Tjänsteman, som innehar ordinarie tjänst, skulle jämlikt ifrågavarande beslut erhålla anställning i den nya lönegraden allenast såsom extra ordinarie i avvaktan på att ändring i vederbörande personalförteckning kunde beslutas av 1952 års riksdag. Kungl. Maj :t har sedermera enligt brev den 14 december 1951 förordnat, att personal vid försvaret som beröres av riksdagsbeslutet skall, räknat fr. o. m. den 1 juli 1951, uppflyttas i lönegrad enligt vad som framgår av vid brevet fogade tablåer. Lönerevisionen medför en kostnadsökning under förevarande anslag av i runt tal 695 000 kronor för innevarande budgetår.

97 Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

21. Rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. Kungl. Maj :t har den 11 januari respektive den 8 februari 1952 förordnat, att fastställd organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid infanteriregemente skall — utom såvitt avser kasernvårdsavdelningen — med vissa avvikelser gälla jämväl för stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid Norrlands artilleriregemente (A 4) och Gotlands artillerikår (A 7). Beträffande förbandens personalorganisation ha därvid bl. a. följande bestämmelser meddelats.

I personalorganisationen vid A 4 ha förutsatts skola ingå förvaltarbeställningar för regementsexpeditionsföreståndare, personalregistrator och tygförrådsförvaltare. Dessa beställningar ha medgivits få intill den 1 juli 1952 uppehållas av styckjunkare, vilka därvid må vara förordnade att bestrida göromål som eljest ankomma på förvaltare. För två styckjunkare, som härvid frånträda utövningen av sina beställningar, må vikarie icke förordnas.

I gällande personalförteckningar ha vidare förutsatts skola vidtagas följande ändringar. Antalet för pensionerad personal avsedda arvodestjänster ökas med tjänster för 1 batterichef i 1: 29, 1 föreståndare för förrådsbokföringskontor i 1: 20 och 1 stabsunderofficer i 1: 20 samt minskas med tjänster för 1 biträde i personaldetalj, 1 biträde åt mobiliseringsofficer, 1 biträde åt regementsintendent, 1 köksföreståndare och 2 tygunderofficerare, samtliga i 1: 20. Vidare utbytes eu arvodestjänst i 1: 20 för furageuppbördsman mot motsvarande tjänst för furageunderofficer. Tjänster för 1 förrådsvaktmästare i Ce 12, 3 kanslibiträden i Ce 11 och 5 förrådsmän i Ce 9 tillkomma. 2 tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål indragas.

I personalorganisationen vid A 7 ha förutsatts skola ingå 1 tjänst för motoringenjör samt motsvarande förvaltarbeställningar som ovan angivits beträffande A 2, varvid samma bestämmelser beträffande uppehållande av förvaltartjänsterna m. m. föreskrivits skola gälla.

I gällande personalförteckningar ha vidare förutsatts skola vidtagas följande ändringar. Antalet för pensionerad personal avsedda arvodestjänster ökas med tjänster för 1 batterichef i 1: 29 och 1 föreståndare för förrådsbokföringskontor i 1: 20 samt minskas med 1 biträde i personaldetalj, 1 biträde åt regementsintendent, 1 köksföreståndare och 1 tygunderofficer, samtliga i 1: 20. Tjänster för 2 förrådsvaktmästare i Ce 12, 3 kanslibiträden i Ce 11 och 1 förrådsmän i Ce 9 tillkomma. 2 tjänster för biträde för skrivoch kontorsgöromål indragas.

Enligt av statens organisationsnämnd verkställd kompletterande översyn av personalorganisationen för stabs- och förvaltningstjänsten m. in. vid P 4 bör dels utöver nuvarande överfurirsbeslällning vid kasernkompaniet tillkomma en dylik beställning vid kompaniet, avsedd för chef för eu för regementet och III. militärbefälsstaben gemensam körcentral, dels ock en f. n. såsom tillfällig upptagen tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid den till P4 förlagda pansartruppskolan upptagas såsom stadig- 7 —850 52 Bill ang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 120.

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

varande tjänst. Chefen för armén (skr. 3/u 1951) har hemställt, att av organisationsnämnden sålunda förordade personalförändringar måtte genomföras. Civilförvaltningen har tillstyrkt framställningen.

Under förevarande punkt ha i övrigt sammanställts de personalförändringar som, såvitt nu kan bedömas, bliva erforderliga vid genomförande av ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Göta artilleriregemente (A 2), Sundsvalls, Göteborgs och Luleå luftvärnskårer (Lv 5— Lv 7), Bodens ingenjörkår (Ing 3), Livregementets husarer (K 3), Norrlands dragonregemente (K 4), Signalregementets kompani i Skövde (SISk), Infanteriskjutskolan (InfSS) samt Artilleriskjutskolan (ArtSS), ävensom de kostnadsförändringar som kunna beräknas bli följden av dessa personalförändringar.

22. Avvecklingen av K 2 m. m. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1951:110 (s. 7 o. f.) beslöt riksdagen (skr. nr 4) dels att Skånska kavalleriregementet (K 2) skulle indragas fr. o. m. budgetåret 1952/53 och ersättas med en mobiliseringscentral, i samband varmed regementets cykelkontingent skulle förläggas till Södra skånska infanteriregementet (17) och dess ryttarkontingent till Livregementets husarer (K 3), dels ock att K 3:s cykelkontingent skulle i samband med indragningen av K 2 förläggas till Älvsborgs regemente (115).

Sedan Kungl. Maj :t uppdragit åt chefen för armén att genomföra dessa förändringar i arméns organisation samt att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till de närmare bestämmelser som borde i anledning av förändringarna meddelas av Kungl. Maj :t, har chefen för armén, efter arméförvaltningens hörande och efter att hava samrått med försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, försvarets sjukvårdsstyrelse och statens organisationsnämnd, med skrivelse den 24 augusti 1951 ingivit utredning med förslag i ämnet.

Avvecklingen av K 2 har enligt förslaget förutsatts skola ske i fyra etapper, omfattande den första etappen tidsperioden intill den 16 april 1952 och de övriga etapperna tidsperioderna den 16 april—den 30 juni, den 1 juli—den 30 september samt den 1 oktober—den 31 december 1952.

Kungl. Maj :t har enligt beslut den 15 februari 1952 bemyndigat arméchefen att i mån av behörighet vidtaga åtgärder för avveckling av K 2 i huvudsak enligt i utredningen framlagd plan. Den mobiliseringscentral, som förutsatts skola ersätta K 2 fr. o. in. ingången av budgetåret 1952/53, har föreskrivits skola förläggas till Ljungbylied och benämnas Skånska kavallerimobiliseringscentralen (kavmobcL) samt anslutas till Herrevadsklosters remontdepå. Chefen för denna depå har föreskrivits skola i egenskap av chef för mobiliseringscentralen vara underställd befälhavaren för Kristianstads försvarsområde (fo 14).

Beträffande personalfrågor i övrigt, som sammanhänga med avvecklingen, har Kungl. Maj:t meddelat bl. a. följande bestämmelser.

99 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Som utbildningsbefäl vid de cykelkontingenter från K 2 och K 3, som forutsatts skola förläggas till I 7 respektive I 15, skola vid vartdera infanteriregementet tjänstgöra iöljande ordinarie militära beställningshavare ur kavalleriet, nämligen 4 ryttmästare, 6 löjtnanter, 3 fanjunkare, 5 sergeanter och 6 överfurirer. Officerare och underofficerare skola fr. o. m. den 1 oktober 1952 placeras till tjänstgöring vid vederbörligt regemente. Intill nämnda dag må, i mån av tillgång på personal, officerare, underofficerare och överfurirer, i första hand från K. 2, kommenderas till tjänstgöring vid vederbörligt infanteriregemente.

övrig officers- och underofficerspersonal, utom musikpersonal, vid K 2 placeras till tjänstgöring vid andra kavalleriförband fr. o. in. den 15 april 1952 eller den senare tidpunkt under 1952, som med hänsyn till befälsbeliovet vid regementet under avvecklingstiden är lämplig.

Musikfanjunkare och musiksergeanter vid eller i K 2 må placeras eller tills vidare, dock längst intill den 1 oktober 1952, kommenderas till tjänstgöring vid andra närliggande truppförband.

Det skall ankomma på vederbörande förvaltningsmyndigheter att i samråd med arméchefen vidtaga åtgärder för omplacering av civil ordinarie personal vid K 2 till annan tjänst inom krigsmakten eller för att eljest bereda personalen annan anställning.

Civil icke-ordinarie personal vid K 2, som icke i enlighet med vad arméchefen föreslagit erfordras för fortsatt tjänstgöring inom försvaret, skall uppsägas och entledigas fr. o. in. tidpunkt, då personalen icke längre är erforderlig vid regementet

Av arvodesbefattningarna vid K 2 för pensionerade underofficerare skola 3 indragas fr. o. in. den 1 oktober 1952 och 4 fr. o. in. den 1 januari 1953. I

I fortsättningen lämnas en redogörelse för arméchefens förslag rörande avvecklingen av Iv 2 i de delar ärendet icke avgjorts genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 februari 1952.

I gällande personalförteckning äro för Herrevadsklosters remontdepå uppförda arvodestjänster för depåchef i 1:31 och för förvaltningsunderofficer i 1:20. Arméchefen har föreslagit, att tjänsterna uppflyttas till 1:34 respektive 1:21. Såsom skäl härför har åberopats de ökade arbetsuppgifter och det ökade ansvar, som omorganisationen medförde för dessa belattningshavare. Därjämte har föreslagits att ett biträde för skriv- och kontorsgöromål övergångsvis tillföres remontdepån.

För mobiliseringscentralens förråd har arméchefen föreslagit skola avses 1 förrådsvaktmästare och 4 förrådsmän, redovisade vid fo 14, samt 1 fanjunkare på aktiv stat vid kavalleriet såsom förrådsunderofficer. Förrådsunderofficeren förutsättes jämväl skola tjänstgöra såsom kasernunderofficcr för såväl mobiliseringscentralen som det s. k. Ljungbyhedlägret.

Enär truppregistreringen av K2:s cykelförband avses att överföras till I 7, har arméchefen räknat med att personaldetaljen vid I 7 tillföres ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Den frivilliga utbildningsverksamheten i Hälsingborgsområdet ledes av försvarsområdesbefälhavaren i Malmö (foll). Arméchefen har framhållit, att Iv 2 utgjorde ett stöd för denna utbildningsverksamhet inom såväl Hälsingborgs- som Ängel bo! in.sområdena genom alt regementet kunde ställa

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

instruktörer och materiel till förfogande. När detta stöd bortfölle borde enligt arméchefen i princip andra förband, främst ur garnisonen i Hässleholm, övertaga motsvarande uppgifter. Dock borde viss förstärkning ske av personalen vid försvarsområdet. Sålunda borde inrattas 1 arvodestjänst för hemvärnsunderofficer i 1: 20 samt till försvarsområdet kommenderas 1 underofficer på aktiv stat såsom biträdande instruktör, båda befattningshavarna med placering i Hälsingborg. Tjänsterna borde vid första tillsättandet vara förbehållna underofficerare vid K 2. Vidare erfordrades vid försvarsområdet med placering i Hälsingborg 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål, gemensamt för hemvärns- och utbildningsavdelningarna.

Rörande den militära ordinarie personalen har arméchefen förslagit bl. a. följande.

Den för K 2 avsedda regementschefsbeställningen vid kavalleriet har föreslagits skola, efter det nuvarande innehavaren avgått eller förflyttats till annan beställning, utbytas mot en majorsbeställning, avsedd för K 4, vid vilket förband behov förelåge av ytterligare en regementsofficer.

Eu majorsbeställning, som komme att bli övertalig, har föreslagits överförd till infanteriskjutskolan (InfSS). Härom har arméchefen anfört följande.

Enligt gällande personalförteckning finnes vid InfSS 1 majorsbeställning, avsedd för chefen för skyddsskolan. På grund av den ringa tekniska utbildning, som under senare år ägt rum, har emellertid chefen för skyddsskolan tagits i anspråk för taktikundervisning vid de truppslagsofficersskolor, som förlagts till Rosersberg. Vid InfSS föreligger oundgängligt behov av en kompetent taktiklärare även under de tider, då truppslagsofficersskolorna icke ha någon undervisning. Med hänsyn till den ökade vild, som numera åter måste tillmätas skvddsutbildningen inom armén, ar det oundgängligen nödvändigt, att det finnes en sakkunnig målsman för arméns skyddstjänst. På grund härav föreslås, att en genom K 2:s indragning övertalig majorsbeställning vid kavalleriet överflyttas till InfSS.

Till InfSS har vidare föreslagits skola överflyttas beställningar för 1 ryttmästare (tygofficer) och 1 fanjunkare (tygunderofficer). Övriga officers- och underofficersbetällningar utom musikpersonal har förutsatts även i fortsättningen skola redovisas på kavalleriets stat.

Beträffande överfurirsbeställningarna har föreslagits att G skola överföras till I 7, 6 till I 15, 1 till K 3 och 2 till K 4.

Vad angår beställningarna för icke-ordinarie manskap utom musikpersonal har föreslagits, att 9 beställningar för vicekorpraler och meniga indragas. Övriga beställningar borde enligt förslaget fördelas på andra förband.

Samtliga beställningar för den civila ordinarie personalen beräknades enligt arméchefen kunna dragas in fr. o. m. den 1 januari 1953.

Av andra extra ordinarie tjänstemän än manskap avsåges 12 remontryttare överföras till K 3, K 4 och Herrevadsklosters remontdepå. Övrig personal kunde dragas in.

101 Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

Vad angår musikpersonalen liar chefen för armén anfört, att frågan hur det skulle förfaras med denna personal sammanhängde med Kungl. Maj :ts framtida ställningstagande till den militära musikorganisationen i dess helhet. I avvaktan på detta ställningstagande borde personalen tills vidare kommenderas till tjänstgöring i Hälsingborgs närhet. Särskild uppmärksamhet borde ägnas de musiksergeanter i K 2, som til! följd av befordringsläget icke kunnat erhålla sergeants lön.

Beträffande den vid K 2 placerade personal som redovisas på andra personalstater har föreslagits att beställningen för bataljonsläkare överföres till Svea livgarde (II). Angående behovet av en ny läkare vid I 1 hänvisas till vad som anförts under punkten 15 i det föregående. Beställningarna för 1 regementsveterinär och 2 förvaltare vid intendenturkåren borde enligt förslaget indragas vid vakans. En övertalig kaptensbeställning vid intendenturkåren (regementsintendent) borde i avvaktan på slutligt ställningstagande till organisationen av försvarsområdesstaberna och behovet av intendenter på aktiv stat vid dessa staber icke indragas. En beställning för furir i sjukvårdstjänst föresloges skola indragas.

Chefen för armén har i särskild skrivelse den 26 november 1951 anfört följande: På grund av indragningen av K 2 och T 2 N komrne viss icke-ordinarie personal och arbetarpcrsonal att bli övertalig den 1 juli 1952 eller senare under budgetåret 1952/53. I den mån lämpliga befattningar inom armén funnes lediga vid ifrågavarande tidpunkt komrne dessa att erbjudas den personal, som sålunda bleve övertalig. Vederbörande myndigheter hade av arméchefen orienterats härom. Emellertid kunde förutses, att det icke bleve möjligt att bereda samtliga övertaliga anställning. En stor del av dem, som i så fall måste avskedas, hade varit i statens tjänst ett flertal år. Dessa borde erhålla ekonomisk kompensation. Arméchefen hemställde därför, att dylik personal inåtte beredas årlig ersättning eller avsked^ersättning.

Försvarets civilförvaltning har i yttrande (»Vis 1951) förklarat att ämbetsverket ansåge det skäligt, att ifrågavarande personal bereddes viss gottgörelse. I samband därmed har civilförvaltningen erinrat om att 1945 års försvarskommitté i sitt betänkande med förslag angående försvarets organisation del I (SOU 1947: 72, s. 115 o. f.) behandlat förevarande spörsmål och därvid anfört i huvudsak följande.

Gottgörelse till icke-ordinarie befattningshavare och arbetare, vilka bleve övertaliga och icke kunde beredas anställning i den nya försvarsorganisationen, torde kunna bestämmas i huvudsaklig anslutning till de i kungörelsen 1926: 10 tillämpade allmänna principerna och således för olika kategorier befattningshavare utgöra antingen förtidspension eller ock avskedsersättning i form av ett engångsbelopp. Med beaktande av de regleringar, som genom kungörelserna 1946:402 och 1947:657 vidtagits beträffande tidigare beviljade förtidspensioner och årliga ersättningar, syntes förtidspensionerna för de löntagare, vilka komine att beröras av pcrsonalindrag-

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ningarna, böra bestämmas till enahanda belopp, som enligt 1947 års pensionsreglementen skulle utgå som ålderspension — inberäknat därå belöpande rörligt tillägg — för respektive pensionstagare med utgångspunkt från antalet vid tidpunkten för entledigandet intjänta tjänstår. Såsom villkor för erhållande av förtidspension borde i anslutning till vad därom föreskrivits i såväl kungörelsen 1926: 10 som Kungl. Maj:ts brev den 30 november 1945 angående årlig ersättning och avskedsersättning åt viss övertalig personal vid tvätt- och reparationstjänsten inom försvarsväsendet gälla bl. a., att löntagaren vid tidpunkten för avgången ur tjänst uppnått en levnadsålder av minst 50 år och vid samma tidpunkt hade en sammanlagd anställningstid i statens tjänst av minst 15 år. Förtidspension borde utgå fr. o. in. dagen näst efter den, då avgång ur tjänst ägde rum, intill den dag, då löntagaren ägde uppbära tjänstelivränta eller pension, vid vars bestämmande hänsyn tagits till den anställningstid, för vilken den årliga ersättningen beräknats. I övrigt syntes de i Kungl. Maj :ts förenämnda brev den 30 november 1945 intagna bestämmelserna i stort sett kunna tillämpas. Kommittén ville slutligen i detta sammanhang framhålla, att för det fall, att löntagare vid inträdet i pensionsåldern tillkommande tjänstelivränta eller annan pensionsförmån skulle understiga förtidspensionens belopp, billighetsskäl talade för att tjänstelivräntan eller pensionsförmånen avpassades så, att den svarade mot förtidspensionens belopp. — Beträffande civila löntagare, som icke uppfyllde villkoren för att kunna erhålla förtidspension, föresloge försvarskonnnittén, att dylik personal skulle tillerkännas avskedsersättning med ett engångsbelopp. Vad anginge storleken av denna ersättning ansåge kommittén med hänsyn till arbetsmarknadsläget tillfyllest, att ersättningen bestämdes enligt de i förenämnda brev den 30 november 1945 angivna, i förhållande till motsvarande ersättning enligt kungörelsen 1926: 10 snävare grunderna. Ersättningen, som skulle utgå allenast till löntagare med minst fem års anställningstid, skulle alltså motsvara eu månads eller, om anställningstiden uppgått till minst 10 år, två månaders arbetsförtjänst.

Civilförvaltningen har ansett angivna ersättningsgrunder böra vinna tilllämpning jämväl å personal, som i samband med nu ifrågavarande organisationsförändringar blir övertalig, och har därför föreslagit, att av riksdagen utverkas ett allmänt bemyndigande för Kungl. Maj :t att pröva och avgöra i samband härmed uppkommande frågor i huvudsaklig överensstämmelse med de av 1945 års försvarskommitté angivna grunderna. Uppkommande kostnader ha förutsatts skola bestridas, beträffande årliga ersättningar från det under tolfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Diverse pensioner och understöd in. in. och beträffande avskedsersättningar från de anslag, från vilka löntagarens avlöningskostnader omedelbart före avgången bestritts.

Departementschefen.

1. I enlighet med beslut av innevarande års riksdag angående placering i lönegrad av vissa chefstjänster (prop. 1952: 1, bil. 2, p. 2; rd. skr. 44) skall den överstebeställning i Ma 12 vid generalstabskåren, som avses för chefen vid sektion I vid arméstaben, utbytas mot en beställning för överste i Mo 14.

103 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 120.

Förslaget om att till extra ordinarie anställning överföra den för bilddetaljen inrättade extra tjänsten för biträdande ingenjör i Cg 19 kan jag icke för närvarande biträda.

Ej heller kan jag tillstyrka, alt ytterligare en tjänst för pcrsonalassistent inrättas.

I sammanställningen angivna förslag till förändringar beträffande kontorspersonal vid annéstaben torde icke nu böra föranleda annan åtgärd än att den för personalavdelningen avsedda kanslibiträdestjänsten i Ca 11 i anslutning till beslut av innevarande års riksdag angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal in. in. (prop. 14; rd. skr. 45) utbytes mot en kontoristtjänst i Ca 13. Till följd av nämnda riksdagsbeslut böra vidare, i utbyte mot en kanslibiträdestjänst i Ca 11 och två biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål, inrättas ytterligare en kontoristtjänst i Ca 13, avsedd för sekreteraren åt chefen för utbildningsavdelningen in. m., respektive två tjänster för kanslibiträden i Ce 11, avsedda det ena biträdet för diarieföring och registrering på chefsexpeditionen och det andra för biblioteksarbete.

Förslaget att eu tjänst för förrådsförman inrättas för den förste expeditionsvakt i Ca 11, som f. n. uppbär vikariatslön i 14 lönegraden, upptager jag ej i förevarande sammanhang till prövning.

2. Jag kan icke tillstyrka att den vakanta, för T 2 N avsedda bataljonsläkarbeställningen i Ca 27 tillföres infanteriets kadettskola. Beställningen bör i stället indragas fr. o. in. nästa budgetår.

Det kan ifrågasättas huruvida icke, liksom i allmänhet vid mobiliseringscentraler, göromålen som förrådsunderofficer vid bär avsedda mobiliseringscentral böra fullgöras av underofficer i arvodesbefattning. Med hänsyn till att ifrågavarande förrådsunderofficer tills vidare torde komma att tagas i anspråk för skötseln av det nuvarande etablissementet i Nora, anser jag mig emellertid böra tillstyrka, att för befattningen tills vidare avses en fanj,unkare. Den vakanta arvodesbefattningen för förrådsunderofficer bör bibehållas på personalförteckningen. Föreskrift bör emellertid meddelas om att befattningen icke får tillsättas så länge berörda arbetsuppgifter fullgöras av underofficer på aktiv stat.

De i övrigt under förevarande punkt föreslagna personalförändringarna torde böra genomföras.

3. Jag ansluter mig till arméchefcns förslag om att Lv3:s mobiliseringscentral i Stockholm skall indragas i samband med regementets förflyttning till Norrtälje och att i stället skall inrättas en särskild luftvärnsavdelning vid Stockholms försvarsområdesstab. Till frågan om härför erforderliga jämkningar i personalförteckningarna torde jag få återkomma sedan förslag härom, grundat på vederbörliga organisationsundersökningar, framlagts av arméchefen. Under tiden torde den f. n. för materielvård in. m. anställda personalen vid mobiliseringscentralen få i erforderlig utsträckning disponeras vid försvarsområdet med Stockholm såsom stationeringsort.

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Beträffande personaluppsättningen vid Lv3:s maskinanläggningar ansluter jag mig till arméchefens förslag. Med hänsyn till den osäkerhet som f. n. råder i fråga om det framtida utnyttjandet av de lokaler, som betjänas av anläggningarna i Stockholm, torde i princip befattningarna vid dessa anläggningar böra tills vidare tillsättas med extra tjänstemän. I den mån för anläggningarna i Stockholm avses därstädes redan nu anställd ordinarie eller extra ordinarie personal, torde befattningarna tills vidare böra vid avgång ersättas med extra tjänstemän.

4.—6. De förslag, som redovisats under dessa punkter, kan jag f. n. ej biträda.

7. De föreslagna överflyttningarna till luftvärnets stat av beställningar från andra personalstater torde böra genomföras.

8. Den på luftvärnets stat uppförda, för chefen för radarskolan avsedda beställningen för överstelöjtnant eller major bör tills vidare kvarstå på luftvärnets stat.

Jag är icke f. n. beredd föreslå att ytterligare officersbeställningar inrättas för radarskolans räkning. 1

Beställningar för arméingenjörs- och tygstatspersonal torde böra finnas inrättade för radarskolan i den utsträckning arméchefen föreslagit. Jag föreslår dock att de båda arméingenjörsbeställningarna tills vidare uppföras såsom extra ordinarie i Ce 29 respektive Ce 27.

Förslaget om att för radarskolan beräkna en tjänst för tekniskt biträde i Ce It kan jag icke för närvarande biträda.

I avvaktan på närmare utredning beträffande vakttjänstens ordnande vid skolan är jag icke beredd tillstyrka att mer än en vaktmästartjänst inrättas. Denna tjänst torde böra hänföras till Ce 9.

Vad angår förrådsmän och biträden för skriv- och kontorsgöromål tillstyrker jag arméchefens förslag på det sätt att jag förordar, att för nästa budgetår vid skolan inrättas tre tjänster för förrådsmän och en tjänst för dylikt biträde.

Jag räknar enligt föreliggande förslag med att för radarskolan skola tillkomma två utbildningsarvoden för lärare i radar tjänst. Dessa arvoden böra bestämmas till 1 560 kronor.

9. Vid anmälan av innevarande års statsverksproposition har jag vid behandlingen av arméns anslag till furagering (prop. 1952: 1, bil. 6, punkt 44) förklarat mig icke för nästa budgetår räkna med någon kostnadskrävande omorganisation av hundväsendet. De kostnader för hundväsendet, som för närvarande bestridas från arméns avlöningsanslag, böra i anledning härav belasta detta anslag även under nästa budgetår.

10. Vid behandlingen till statsverkspropositionen av arméns anslag till övningar m. m. (prop. 1952: 1, bil. 6, punkt 48) har jag räknat med att under budgetåret 1952/53 skall försöksvis anordnas fallskärmsjägarutbildning även för värnpliktiga. Omfattningen av och löneställningen för den personal, som under budgetåret behöver anställas för utbildningens bedrivande, beräknar jag i enlighet med civilförvaltningens förslag, dock att

105 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

tills vidare en extra ingenjör i Cg 27 alltjämt bör vara anställd i stället för den föreslagna extra ordinarie arméingenjören samt att medel böra beräknas för anställning i 12 lönegraden av den förrådspersonal som utnyttjas för fallskärmspackning. Kostnaderna för personalen i fråga synas böra bestridas av delposten övrig extra personal.

11. Jag anser mig i likhet med civilförvaltningen kunna tillstyrka arméchefens förslag till fortsatt utbyggnad av arméingenjörkåren.

Förslaget om att på arméingenjörkårens stat inrätta en arméingenjörsbeställning av 1. graden, avsedd för marinförvaltningen, är jag fortfarande icke beredd tillstyrka.

12. De under denna punkt redovisade förslagen om uppflyttning i lönegrad av maj or sbeställningar vid fälttygkåren och om inrättande av nya sådana beställningar kan jag f. n. ej biträda.

Jag anser mig böra tillstyrka, att tygstaten fr. o. m. nästa budgetår ytterligare utbygges i enlighet med arméchefens förslag; dock förordar jag beträffande de tre tygverkmästarbeställningarna, att samtliga i enlighet med civilförvaltningens förslag upptagas såsom tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19. Förutom de beställningar jag i det föregående föreslagit skola tillkomma för arméns radarskola böra alltså följande beställningar nu tillföras tygstaten, nämligen tre tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19, sju tyghantverkare av 1. klassen i Ca 18, 19 tyghantverkare av 2. klassen i Ca 16 och åtta armétekniker i Ca 12. I samband härmed kunna 35 furirsbeställningar vid tygstaten indragas.

13. Jag anser mig böra biträda förslaget alt från och med nästa budgetår vid Svea livgarde inrätta eu beställning för musikinspektör i Ma 10 i utbyte mot den befintliga musikdirektörsbeställningen. Innehavaren av den nya beställningen bör såsom förutsatts fullgöra arbetsuppgifter såsom inspektör för musikverksamheten inom hela försvaret.

Däremot är jag icke nu beredd taga ställning till förslaget att utbyta den till följd av indragningen av Norrbottens artillerikår övertaliga kårehefsbeställningen mot en för lärare vid krigshögskolan avsedd beställning.

Såsom myndigheterna föreslagit bör för Svea trängregementes mobiliseringscentral i Solna inrättas en arvodesbefattning för förrådsunderofficer i 1: 20 i utbyte mot den övergångsvis kvarstående fanjunkarbeställning vid intendenturkåren, vars innehavare f. n. tjänstgör som förrådsunderofficer vid centralen. Arvodesbefattningen bör få tillsättas först i samband med alt fanjunkarbeställningen efter pensionsavgång kan indragas.

14. Den år 1951 beslutade höjningen av sjuksköterskornas avlöningsförmåner torde böra föranleda en förbättring även av de förmåner som tillkomma personal i reservsjuksköterskekåren. Jag anser mig böra förorda att denna förbättring i enlighet med civilförvaltningens förslag åstadkommes genom att dagarvodet under föreskriven årlig tjänstgöring höjes från åtta till tio kronor.

15. Jag tillstyrker förslaget, att I 1 tillföres en ny beställning för bataljonsläkare i Ca 25. Härför bör utnyttjas den bataljonsläkarbeställning, som blir övertalig genom indragningen av K 2 (jfr p. 22).

106 Kungl. Alaj:ts proposition nrl20.

Övriga under denna punkt redovisade förslag är jag icke beredd att f. n. tillstyrka.

16. Den ökade medelsanvisning, som föreslagits under denna punkt, anser jag mig böra tillstyrka.

17. Jag biträder förslaget att den ifrågavarande vaktmästartjänsten i Ce 9 vid VI. militärbefälsstaben omvandlas till en bilförartjänst i Ce 10. Till frågan huruvida befattningen i framtiden bör avses för äldre underbefäl tager jag icke nu ställning.

Vidare kan jag tillstyrka de under förevarande punkt föreslagna, i sammanställningen redovisade förändringarna beträffande förrådspersonal.

Jag är icke för närvarande beredd förorda ändrad löneställning för de befintliga vaktmästartjänsterna vid A 8 och arméns intendenturförråd i Stockholm.

I likhet med civilförvaltningen är jag icke heller nu beredd förorda något av de förslag till personalförändringar vid underofficersskolan och krigsskolan, som berörts under denna punkt.

18. Förslaget att omvandla den extra lcanslibiträdestjänsten vid IV. militärbefälsstaben till extra ordinarie kan jag icke heller nu förorda.

Jag är icke nu beredd pröva de föreslagna uppflyftningarna i lönegrad av ett kontorsbiträde hos arméöverläkaren samt två biträden för skriv- och kontorsgöromål vid V. och VI. militärbefälsstaberna. Ej heller kan jag tillstyrka att föreståndarna för plåt- och maskingruppen vid I 2 och I 19 nu erhålla sådan uppflyttning.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag kan jag biträda.

19. Jag är icke heller nu beredd tillstyrka att de till 9 lönegraden hänförda hästskötartjänsterna vid remontdepåerna uppflyttas till tjänster för remontdressör ill lönegraden.

Jag kommer senare under detta anslag att föreslå omreglering av vissa vid försvarsgrenarna utgående arvoden med hänsyn till de 1951 genomförda löneförhöjningarna. På grund härav föranleder förslaget under denna punkt om höjning av vissa vid veterinärväsendet utgående arvoden icke något särskilt uttalande från min sida.

Vad i övrigt föreslagits och anförts under denna punkt ger mig icke anledning till erinran.

20. De i sammanställningen angivna lönegradsuppflyttningarna böra i anslutning till berörda riksdagsbeslut genomföras fr. o. m. nästa budgetår. Därvid har hänsyn icke tagits till de inskränkningar i lönegradsuppflyttningarna som, på sätt förutsatts i riksdagsbeslutet, kunna förekomma med hänsyn till att vederbörande tjänsteman icke avlagt viss avgångsexamen. Erinran om ifrågavarande undantag från eljest gällande lönegradsplacering bör intagas i personalförteckningen.

21. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har Kungl. Maj:t enligt beslut den 11 januari respektive den 8 februari 1952 meddelat bestämmelser rörande rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid

107 Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

A 4 och A 7. De i besluten förutsatta ändringarna i personalförteckningarna torde böra vidtagas för budgetåret 1952/53. Jag föreslår vidare att för förbanden inrättas följande beställningar, nämligen 1 för A 7 avsedd beställning för arméingenjör av 2. graden i Ca 27 vid arméingenjörkåren, 2 förvaltarbeställningar i Ma 8 vid fälttygkåren, avsedda den ena för A 4 och den andra för A 7, samt 2 förvaltarbeställningar i Ma 6 (regementsexpeditionsföreståndare, personalregistrator) vid vartdera av A 4 och A 7. I samband därmed torde vid vartdera förbandet 2 styckjunkarbeställningar böra indragas.

Jag vill vidare anmäla, att Kungl. Maj :t, i enlighet med vad som förutsatts i propositionen 1951: 110 (s. 112), genom beslut den 24 augusti och den 28 september 1951 respektive den 1 november 1951 fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Södermanlands pansarregemente (P3) och Karlsborgs luftvärnsregemente (Lvl). Erforderliga ändringar i anslutning til! berörda beslut torde böra vidtagas i personalförteckningarna.

I enlighet med arméchefens av civilförvaltningen tillstyrkta framställning av den 3 november 1951 föreslår jag, att en överfurirsbeställning, avsedd för en för P 4 och III. militärbefälsstaben gemensam körcentral, inrättas. Av arméchefen föreslagen förändring beträffande 1 tjänst för skrivoch kontorsgöromål vid P 4 har icke givit mig anledning till erinran.

I propositionerna 1950: 110 (s. 12, 46 och 57) och 1951:110 (s. 70, 102 och 112) ha förslag framlagts till personalförändringar i anledning av förutsatta rationaliseringar av stabs- och förvaltningstjänsten vid samtliga vid ifrågavarande Lid motoriserade artilleriregementen (typförband A 6) samt vid Skånska luftvärnskåren (Lv4; typförband). Beslut har sedermera fattats om motorisering av A 2 (prop. 1951: 110, s. 12 o. f.). Rationalisering av sistnämnda förband och återstående luftvärnskårer kommer att succesivt genomföras. Jag föreslår, att erforderliga beställningar och befattningar inrättas för dessa förband samt att medel beräknas för att anställa övrig personal vid förbanden fr. o. in. nästa budgetår. I sammanställningen över yrkanden ha under förevarande punkt upptagits de personalförändringar som, såvitt nu kan bedömas, erfordras för att genomföra rationaliseringarna på här ifrågavarande områden. Personalförslagen överensstämma i huvudsak med de för vederbörande typförband fastställda personalstaterna. Då frågan om den regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningens organisation ännu icke lösts, böra tills vidare inga förändringar beträffande kasernvårdsavdelningarna vidtagas. I enlighet härmed föreslår jag inga beställningar för kasernförvaltare. I övrigt föreslår jag, att för A 2 inrättas eu arméingcnjörbeställning i Ce 24 vid arméingenjörkåren samt att förvaltarbeställningar till det antal, som angivits i sammanställningen över yrkanden under denna punkt, inrättas vid A 2, Lv 5—Lv 7 och fälttygkåren, varvid förvaltat-beställningarna vid förbanden förutsättas skola placeras i Ma 6 och vid fälttygkåren i Ma 8. Jag förordar vidare,

103 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

att befattningar för pensionerade officerare inrättas till det antal soin angivits i berörda sammanställning samt att indragning av beställningar för styckjunkare och befattningar för pensionerade underofficerare vidtagas i enlighet med vad i sammanställningen angivits. Speciella förhållanden vid de särskilda förbanden kunna komma att föranleda avvikelser från de angivna personaluppsättningarna. Såvitt avser arvodesbefattningar för pensionerad personal bör Kungl. Maj:t äga att reglera de personalförändringar som sålunda komma att erfordras.

Statens organisationsnämnd har avgivit rapport över organisationsundersökningar vid Ing 3, InfSS och ArtSS samt över kompletterande undersökningar vid K 3, K 4 och S 1 Sk. Ehuru slutlig ställning till dessa organisationsfrågor ännu icke kunnat tagas har jag likväl ansett mig böra föreslå vissa personalförändringar som, såvitt nu kan bedömas, bliva erforderliga för att organisationen skall kunna ändras.

Vad först angår Ing 3 förordar jag att 1 förvaltarbeställning i Ma 8 inrättas på fälttygkårens stat med placering vid tygförrådet samt att 2 förvaltarbeställningar i Ma 6, avsedda för kårexpeditionsföreståndare och personalregistrator, uppföras på ingenjörtruppernas personalstat. Beställningar för 1 fanjunkare och 1 överfurir kunna indragas. Vidare erfordras icke längre beställning för ingenjörförrådsförvaltare. 2 arvodesbefattningar i 1:20 föreslås tillkomma (föreståndare för förrådsbokföringskontor och i ekonomi tjänst) och 5 sådana befattningar indragas (biträde i personaldetalj och åt regementsintendent, expeditionsunderofficer, köksföreståndare och tygunderofficer). Viss ökning av antalet icke-ordinarie tjänstemän beräknas bli erforderlig.

Beträffande härefter K 3 och S 1 Sk ha undersökningarna enligt organisationsnämndens uppfattning bestyrkt, att stabs- och förvaltningstjänsten vid dessa förband kan samordnas. Med anledning härav förordar jag i detta hänseende följande personalförändringar. För tygförrådet vid K 3 inrättas 1 förvaltarbeställning i Ma 8 på fälttygkårens stat. Härigenom kunna indragas 2 arvodesbefattningar för underofficerare (1:20) avsedda för 1 tygunderofficer vid vartdera av K 3 och S 1 Sk. På kavalleriets personalstat uppföras 2 förvaltarbeställningar i Ma 6 (regementsexpeditionsföreståndare och personalregistrator vid K 3) i utbyte mot 2 fanjunkarbeställningar. 2 arvodesbefattningar för pensionerade officerare (1:29), avsedda för biträdande inobiliseringsofficer och skvadronschef, tillkomma vid K 3. Förutom i det föregående omnämnda 2 befattningar för pensionerade underofficerare kunna ytterligare 5 sådana arvodesbefattningar vid K 3 och S 1 Sk indragas (biträde i personaldetalj och åt regementsintendent samt köksföreståndare vid K 3, biträde i personaldetalj och expeditionsunderofficer vid S 1 Sk). Vid K 3 bör tillkomma 1 befattning för pensionerad underofficer i 1:20 (föreståndare för förrådsbokföringskontor). Vid K 3 erfordras dessutom vissa extra ordinarie tjänstemän, varigenom personaluppsättningen vid S 1 Sk kan undergå en mindre minskning.

109 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Enligt föreliggande förslag bör personalorganisationen vid K 4 givas en något annorlunda struktur än den som föreslagits för K 3 med S 1 Sk och vilken angivits vara normalorganisation. På grundval av föreliggande förslag beräknar jag för K 4 följande personaländringar. 1 förvaltarbeställning i Ma 8 på fälttygkårens stat (tygförrådet) samt 2 förvaltarbeställningar i Ma 6 på kavalleriets stat (regementsexpeditionsföreståndare och personalregistrator) tillkomma, varigenom 1 arvode för pensionerad underofficer i 1: 20 (tygunderofficer) samt 2 fanjunkarbeställningar på kavalleriets stat kunna indragas. För skvadronschefsbefattning erfordras 1 pensionerad officer i 1: 29. Därjämte bör tillkomma 1 befattning för pensionerad underofficer i 1: 20 (föreståndare för förrådsbokföringskontor) samt utgå 3 sådana befattningar (biträde i personaldetalj och åt regementsintendent samt köksföreståndare). Viss ökning av antalet extra ordinarie tjänstemän beräknas bliva erforderlig.

Angående Inf SS föreslår jag, att eu förvaltarbeställning i Ma 8 inrättas vid fälttygkåren. I enlighet med vad jag ämnar förorda vid behandlingen i det följande av personalförändringar i samband med K2:s avveckling torde beställningar för en ryttmästare (tygofficer) i Ma 9 och en fanjunkare (tygunderofficer) i Ma 5 vid K 2 böra överflyttas till infanteriskjutskolans stat. Jag förutsätter att sistnämnda beställning vid inträffande ledighet indrages och att först därvid förvaltarbeställningen tillsättes. Därjämte bör, såsom civilförvaltningen föreslagit i skrivelse den 5 februari 1952, en särskild beställning för kassachef inrättas vid skolan. Härför bör avses en befintlig beställning för förvaltare (i kassatjänst) vid intendenturkåren, som eljest genom indragningen av K 2 skulle bli övertalig. Beställningen bör placeras i Ma 8. Vidare förordar jag, att beställningen på infanteriskjutskolans stat för fanjunkare eller styckjunkare utbytes mot beställning för fanjunkare, styckjunkare eller sergeant. Beträffande arvodestjänster för pensionerad personal böra tjänsterna för intendent m. m. och tygofficer i 1: 29 samt för köksföreståndare och tygunderofficer i 1: 20 utgå. Tjänster för kasernkompanichef i 1: 29 samt föreståndare för förrådsbokföringskontor och skjutfältsunderofficer i 1: 20 tillkomma. Vidare böra tjänster tillkomma för 1 skogvaktare i Ca 16 i utbyte mot nuvarande arvodestjänst, 1 kansliskrivare i Ca 15 i utbyte mot kontoristtjänst i Ca 13, 2 kanslibiträden i Ca 11 samt 2 förrådsvaktmästare i Ca 12, de sistnämnda i utbyte mot motsvarande extra tjänster.

Beträffande slutligen ArtSS, som avses i förvaltningshänseende skola underställas chefen för Bergslagens artilleriregemente (A 9), förordar jag, att 1 förvaltarbeställning i Ma 8 inrättas vid fälttygkåren. Vidare bör 1 arvodestjänst i 1: 20 för förrådsunderofficcr tillkomma på A9:s stat och 1 dylik tjänst för köksföreståndare på artilleriskjutskolans stat utgå. De på artilleriskjutskolans stater uppförda tjänsterna för köksföreståndare i Ca 12 och biträdande intendent i 1: 29 torde böra överföras till A9:s stater.

22. Det förslag rörande avvecklingen av K 2 in. in. som arméchefen

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

framlagt har, som framgår av redogörelsen i det föregående under denna punkt, i vissa delar redan föranlett beslut av Kungl. Maj :t.

Av arméchefen framlagda förslag om förbättrade löneställningar för chefen för remontdepån och förvaltningsunderofficeren vid depån kan jag för närvarande icke tillstyrka. Jag har däremot icke något att erinra mot att ett biträde för skriv- och kontorsgöromål tillföres depån.

Jag förordar, att såsom förrådsunderofficer vid mobiliseringscentralens förråd tills vidare avses en fanjunkare på kavalleriets stat. Arméchefens förslag i övrigt i denna del föranleder icke någon erinran från min sida.

Den föreslagna personalförstärkningen vid personaldetaljen vid I 7 kan jag tillstyrka liksom förslagen om att vid fo It inrätta 1 arvodestjänst i 1:20 för hemvärnsunderofficer och 1 tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Enligt Kungl. Maj :ts förenämnda beslut ha bestämmelser meddelats om tjänstgöring vid I 7 och I 15 för ett antal officerare, underofficerare och överfurirer ur kavalleriet. Ifrågavarande beställningar för officerare och underofficerare torde tills vidare böra redovisas på kavalleriets stat. Beträffande överfurirsbeställningarna tillstyrker jag arméchefens tidigare redovisade förslag om beställningarnas överförande till andra förband.

I enlighet med Kungl. Maj :ts nyssnämnda beslut skola arvodesbefattningarna för pensionerade underofficerare indragas.

Jag är f. n. ej beredd biträda förslaget att utbyta den övertaliga regemcntschefsbeställningen vid kavalleriet mot en majorsbeställning. Vid uppkommande ledighet i beställningen torde densamma emellertid tills vidare icke böra indragas.

I enlighet med arméchefens förslag förordar jag att beställningar vid kavalleriet för 1 major, 1 ryttmästare och 1 fanjunkare överflyttas till InfSS.

Enär den civila ordinarie personalen vid K 2 synes kunna placeras på andra befattningar inom krigsmakten eller beredas annan anställning, kunna befattningarna för denna personal indragas.

Vad arméchefen föreslagit beträffande icke-ordinarie personal utom musikmanskap har icke givit mig anledning till erinran.

Genom indragningen av K 2 blir musikpersonalen övertalig. I avvaktan på att slutlig ställning tages till frågan om militärmusikens framtida organisation böra beställningarna — med undantag av musikdirektörsbeställningen, som är vakant — tills vidare icke dragas in. Personalen bör överföras till andra förband. Vid uppkommande vakans böra beställningarna icke få återbesättas utan Kungl. Maj :ts bemyndigande.

Vad angår personal på andra personalkårers än kavalleriet stater har jag i det föregående (p. 15) förklarat mig tillstyrka, att den övertaliga bataljonsläkarbeställningen vid K 2 utnyttjas för inrättande av en ny sådan beställning i Ca 25 vid 11. Den nuvarande innehavaren av förstnämnda beställning förutsättes skola erhålla begärd anställning på reserv-

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

stat. Intill den 1 oktober 1953, då en å reservstat uppförd regementsläkarbeställning beräknas bliva ledig, bör för detta ändamål kunna utnyttjas vakant majorsbeställning å reservstaten. Såsom arméchefen föreslagit bör beställningen för regementsveterinär indragas vid vakans. Av två förvaltarbeställningar vid intendenturkåren bör den ena (i kassatjänst) överflyttas till Inf SS i enlighet med vad jag tillstyrkt under nästföregående punkt, medan den andra bör indragas vid vakans. Förslaget att tills vidare bibehålla en övertalig kaptensbeställning vid intendenturkåren har icke givit mig anledning till erinran.

Såsom arméchefen framhållit torde det icke bli möjligt att bereda samtlig icke-ordinarie personal och arbelarpersonal, som i samband med avvecklingen av K 2 och T 2 N blir övertalig, anställning. Starka skäl synes mig tala för att av denna personal de som under en längre tid varit anställda i statens tjänst erhålla viss gottgörelse. I enlighet med civilförvaltningens förslag torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva och avgöra i samband med avvecklingen av förenämnda förband uppkommande frågor om ersättning till övertalig icke-ordinarie personal och arbetarpersonal i huvudsaklig överensstämmelse med de av 1945 års försvarskommitté angivna grunderna. Uppkommande kostnader torde få bestridas på sätt civilförvaltningen föreslagit.

På grund av beslut av innevarande års riksdag angående placering i lönegrad av vissa chefstjänster (prop. 1952: 1, bil. 2, p. 2; rd. skr. 44) skola, förutom den i det föregående (p. 1) angivna lönegradsuppflyttningen av den för chefen för sektion I vid arméstaben avsedda överstebeställningen, vidtagas följande lönegradsförändringar såvitt angår förevar ande anslag. Beställningen som chef för krigshögskolan i Ma 12 uppflyttas till Mo 14. De för K 3 och K 4 avsedda sekundchefs- respektive regementschefsbeställningarna samt kårchefsbeställningarna vid artilleriet, luftvärnet och ingenjörtrupperna, alla i Ma 12, ävensom beställningen som chef för infantcriskjutskolan i Ma 12 eller Mall uppflyttas till Mo 13. Beställningarna som chef för krigsskolan, arméns underofficersskola, artilleriskjutskolan och luftvärnsskjutskolan, alla i Ma 12 eller Mall, placeras i Ma 12.

För riksdagen torde anmälas, att Kungl. Maj :t den 30 november 1951, efter framställning från chefen för armén, medgivit, att ingenjörtruppernas mobiliseringsccntraler från och med den 1 december 1951 må provisoriskt överflyttas, mobiliseringscentralen i Karlstad från Göta till Svea ingenjörkår och mobiliseringscentralen i Östersund från Svea till Bodens ingenjörkår. överflyttningen erfordrar icke någon särskild medelsanvisning, och någon omflyttning av personal kommer icke att äga rum. Beslutet medför emellertid, att vissa formella jämkningar måste vidtagas under

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

rubriken Ingenjörkårerna i personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Den kontanta ersättningen till musikelever är i enlighet med beslut av 1948 års riksdag (jfr prop. 1948:206, s. 165) utformad i anslutning till penningbidraget till värnpliktiga. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1948 angående vissa anslag för budgetåret 1948/49 under riksstatens fjärde huvudtitel äger sålunda musikelev åtnjuta — förutom inkvartering, beklädnad, förplägnad och sjukvård eller ersättning för dylik förmån på sätt för icke-ordinarie, medelst kontrakt för viss tid tillsatt manskap finnes stadgat — kontantersättning, beräknad efter 540 kronor för år för de första 300 dagarna av anställningstiden och efter 720 kronor för år för tid därefter. Vid anmälan till årets statsverksproposition av arméns anslag till avlöningar in. m. till värnpliktiga har jag föreslagit förhöjning av penningbidraget till värnpliktiga. Vidare har jag i det föregående förordat ändring av bestämmelserna i kungörelsen om värnpliktsavlöning rörande bl. a. det antal tjänstgöringsdagar, som skall kvalificera till erhållande av närmast högre penningbidrag än det lägsta. Jag förutsätter att den kontanta ersättningen till musikelever anpassas efter de föreslagna ändringarna angående penningbidraget. Närmare bestämmelser härom torde böra meddelas av Kungl. Maj :t. Kostnaderna för ifrågavarande omreglering av ersättningen till musikelever beräknas för armén till omkring 17 000 kronor.

I anslutning till de under år 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna torde omreglering böra ske av flertalet vid försvarsgrenarna nu utgående arvoden, i den mån så ej redan skett. Härvid räknar jag med att arvoden, som äro avsedda att utgöra full ersättning för heltidstjänstgöring, skola uppräknas med omkring 20 %. Huvuddelen av övriga arvoden åter — exempelvis de befattningsarvoden, som upptagits i bilagan D till tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente, avdelning III. Tjänstemän vid försvaret, samt i respektive försvarsgrenars förteckningar å vissa arvoden och särskilda ersättningar upptagna bisysslearvoden — torde böra uppräknas med omkring 10 %. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga närmare föreskrifter för arvodesregleringens genomförande. Kostnaderna för densamma uppskattar jag för armén till omkring 60 000 kronor.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar m. m. vid armén och med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1952/53 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 67 300 000 (+ 3 000 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 6 500 000 (•— 100 000) kronor;

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. Ilo

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 765 000 ( + 95 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 37 700 000 (■—2 800 000 kronor;

Rörligt tillägg 34 375 000 (+ 21 065 000) kronor;

Pensionsmedel 3 640 000 (+ 260 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 143 000 000 (+ 21 000 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid armén, som föranledas av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj:ts brev den 1 juni 1951 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar för budgetåret 1951/52;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags-

vis ......................................................... 67 300 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar, förslagsvis ........................... 6 500 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 765 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 37 700 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 34 375 000

Summa kronor 146 640 000 Särskilda uppbördsmedel :

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 3 640 000

Nettoutgift kronor 143 000 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 143 000 000 kronor.

8—9#o os Bihmg till riksdagens protokoll 1902. I sand. Nr 120.

114 Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

[15.1 Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 47 200 000 49 976 436

1951/52 (statsliggaren s. 222) 47 800 000

1952/53 (förslag) ............... 57 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 69) liar Kungl. Maj it föreslagit riksdagen att, i avlad an på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 57 100 000 kronor.

Beträffande de grunder, som numera tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag därom anfört i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning har i anslutning till yrkanden av chefen för

marinen m. fl. föreslagit vissa personalförändringar m. m. rid marinen.

*

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Uppflyttning i lönegrad av vissa högre militära beställningar.

1 chef för Stockholms örlogsvarv Mo 14—Mo 15 ...........................

1 inspektörer Ma 12—Mo 15 ............ —

1 kommendör Ma 12—chef för Göteborgs örlogsvarv Mo 14 ............... —

1 souschef vid marinstaben, 2 kommendörer rid flottan (flaggkapten resp. sjögående förbandschef), 1 kommendör vid marinintendenturkåren, 1 chef för sjökrigshögskolan,

1 chef för sjökrigsskolan samt 1 chef för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands kustartillerikår, alla Ma 12—Mo 14 .........

2 kommendörkaptener av 1. graden,

chefer för vapenavdelningarna vid Stockholms och Karlskrona örlogsvarv, Ma 11—Mo 12 .................. —

1 överstelöjtnant Ma 11 — chef för kustartilleriets skjutskola Mo 14 ... —

1 överstelöjtnant Ma 11 — chef för Norrlandskustens marindistrikt, tilllika chef för Hemsö kustartilleri-

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 120.

115 Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

försvar och Härnösands kustartilleridetachement Mo 14 ............... .

2. Personal vid marinstaben för hydrografisk forskning.

1 laborator (chef för hydrografisk detalj ) Ce 29................................. 17 520

1 föreståndare för militärmeteorologisk informationstjänst Ca 27 på övergångsstat vid flygstaben över-

föres till marinstaben .................. .

• 2 hydrografassistenter Ce 19 och 2

hydrograftekniker Ce 16 (4 tekniker Ce 13) ................................. 32 352

1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål.......................................... 5 616

2 tekniker Cg 13 ........................... 16176 + 393^

3. Marinstabens bilddetalj.

1 fotograf Ce 15 — faktor Ce 18 ......

1 offsettrj-ckare Cg 12—Ce 13 .........

2 fotografer Cg 13—Ce 13 ...............

1 tekniskt biträde Cg 8 — offsettbi-

träde Ce 13 ..............................

3 tekniska biträden Cg 8 — fotokopister Ce 8 .................................

1 tekniskt biträde Cg 8 — tryckeribiträde Ce 8 .................................

1 föreståndare för fotolaboratoriet

Ce 18 .......................................

1 laboratorieförman Ce 13 ...............

1 fotograf Ce 13 ...........................

1 fotobiträde Ce 8 ........................

4. Marinstabens organisation i övrigt.

1 kommendörkapten av 2. graden Ma 10 vid marinintendenturkåren...

1 studierektor Ce 26—Cb 10 ............

1 chef för polisdetaljen Ce 25—Ce 27 1 expeditionsofficer 1:29 — förste

expeditionsofficer 1:31 ...............

1 bibliotekarie 1:29—1:31 ............

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål — kanslibiträde Ce 11 (för telefonväxel) .................................

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.20.

Anslagsförändringar vid bifall Marinchefens in. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning

1 kanslibiträde Ce 11 ..................... 7 392

1 bilförare Ce 10 — tekniskt biträde

Ce 11 (expeditionsvakt Ce 10) ...... — _ -f

5. Utökning av officer skadern vid flottan och kustartilleriet in. in.

Flottan.

1 kommendörkapten av 1. graden

Ma 11 ....................................... —

1 kommendörkapten av 2. graden

Ma 10 ....................................... ~

19 kaptener Ma 9 ........................... —

6 löjtnanter Ma 7 —• kaptener Ma 9... —

Kustartilleriet.

14 kaptener Ma 9 ........................... —

7 löjtnanter Ma 7 ........................... —__________

fl. Förändringar beträffande lärarpersonalen vid sjökrigshögskolan.

1 kapten Md 9 (lärare i taktik) — kommendörkapten av 2. graden Ma 10 (kommendörkapten av 2. graden, major eller kapten Ma 10/

Md 9) ..................................... 1974

2 kommendörkaptener av 2. graden,

majorer eller kaptener Ma 10/9 (lärare i strategi och stabstjänst) — kommendörkaptener av 2. graden eller majorer Ma 10 ..................

1 kapten Ma 9 (biträdande lärare i

artilleri) .......................................“__+

7. Sjövärnskårens organisation.

1 chef för sjövärnskåren 1:31—1: 34 —

2 expeditionsunderofficerare 1:20 __SO08 ______________ +

8. Förändringar i övrigt beträffande mi-

litär personal.

27 flaggunderofficerare vid flottan Ma 5 — förvaltare Ma 6 ...............

1 förvaltare Ma 6 vid flottan ............

1 expeditionsunderofficer 1: 20 vid Karlskrona kustartilleriregemente

1 expeditionsofficer 1: 29 och 1 expe-

28 188 9 864

3 368

till

Summa

7 392

1 974

8 008

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

118 Kungl. May.ts proposition nr 120.

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 356 1 440 20 528

4 040

7 200____+ 44 476

12. Förstärkning av brandskyddet.

1 brandmästare Cg 16 vid Stockholms

kustartilleriförsvar ..................... —

Ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar (1 200

kronor) ......................................—______ -—

13. Ordinarie kontorsbiträdestjänster.

24 biträden för skriv- och kontorsgöro-

mål — kontorsbiträden Ca 8 ......... — _

14. Förändringar i övrigt beträffande kon-

torspersonal.

Marinchefens m. fl. yrkanden

1 konstapel vid Karlskrona örlogsvarv Cg 14—Ce 14 .....................

1 vaktmästare Ce 10 vid sjökrigsskolan — förrådsförman Ce 14 .........

4 vaktmästare Cg 9 (portvakter) vid

sjökrigsskolan — Ce 9 (Ce 10) ......

ökade kostnader för tillsynsmän vid

befästningar, kruthus m. m..........

ökade kostnader för uppbörds- och tillsynsmän vid marinens kustbevakning ....................................

Vaktman vid Gustafsviks örlogsdepå

Norrlandskustens marindistrikt.

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.......................................... 5 400

Ostkustens mariudistrikt.

1 kanslibiträde Ce 11 -— kontorist Ce 13 .......................................

3 biträden för skriv- och kontorsgöro-

mål — kanslibiträden Cell ......... 3 312

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål — kanslibiträde Cell .........

1 befintlig tjänst för biträde för skriv-

och kontorsgöromål uppföres på personalförteckningen ................

Västkustens marindistrikt.

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål — kanslibiträden Ce 11 ......... —

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

119 Marinchefens in. fl. yrkanden

2 befintliga tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål uppföras på personalförteckningen ............

Sjökrigsskolan.

1 kontorist Ce 13 — kansliskrivare Ce 15 .......................................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål — kanslibiträde Ce 11 ............

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål — kanslibiträde Ce 11 ............

Övriga personalförändringar m. m.

1 förrådsförman Cg 12 vid Ostkustens

marindistrikt — Cg 14 ...............

2 stabslottor Cell med Va-tidstjänst-

göring vid Norrlandskustens och Västkustens marindistrikt .........

2 stabslottor Ce 11 med 3A-tidstjänstgöring vid Ostkustens och Sydkustens marindistrikt .....................

42 månadsarvoden å 300 kronor till

assistenter för frivilligfrågor -— 25

dylika arvoden ...........................

Viss forskning .............................. 18 000

2 stabsarvoden å 720 kronor vid kustartilleriinspektionen ................... —

2 utbildningsarvoden å 1 800 kronor till heltidstjänstgörande lärare i kustartilleritaktik och förbindelselära Aid sjökrigshögskolan ......... 3 600

1 utbildningsarvode å 1 440 kronor

till heltidstjänstgörande lärare i skjutteknik vid kustartilleriets skjutskola ............................... .

Arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare ......... 13 500

2 arvoden å 750 kronor till ledare för

specialkurs i krigsfartygs konstruktion vid teknisk högskola — 2 arvoden å 1 000 kronor ..................... —-

Arvode å 1 500 kronor till klockare vid Skeppsholms församling i Stockholm -— arvode å 1 800 kronor ...... —

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 056

9 768

120 Kungl. Maj:ls proposition nr 120.

Marinchefens in. fl. yrkanden

Arvode å 1 560 kronor till juridiskt biträde vid Stockholms kustartilleriförsvar -— arvode å 1 000 kronor ...

Civila lärare .................................

Höjt representationsbidrag till chefen

för Västkustens marindistrikt ......

Höjning av de rörliga tilläggsförmå-

nerna ....................................... 8 900 000 g 934 540

16. Lönerevision för köksföreståndare m. fl. enligt beslut av 1951 års riksdag föranleder ändringar i personalförteckningen för ordinarie tjänstemän inom marinen enligt följande sammanställning.

2 köksföreståndare i Ca 14—Ca 20, 3 i Ca 14—Ca 18, 2 i Ca 14—Ca 17, 1 i Ca 12—Ca 18 och 5 i Ca 12—Ca 17 samt 2 biträdande köksföreståndare i Ca 10—Ca 16 och 9 i Ca 10—Ca 14

Motiv.

1. Uppflyltning i lönegrad av vissa högre militära beställningar. Marinchefen har föreslagit att beställningen som chef för Stockholms örlogsvarv uppflyttas från Mo 14 till Mo 15. Till stöd härför har anförts, att denne med avseende å arten och omfattningen av sina tjänsteåligganden vore helt jämställd med chefen för Karlskrona örlogsvarv, vilken är uppförd i Mo 15.

Vid den av 1951 års riksdag beslutade lönerevisionen för vissa chefstjänstemän (prop. nr 114, rd. skr. nr 219) bibehöllos beställningshavare i Ma 12 i denna lönegrad men med lön efter 40 löneklassen ä löneplan 1. Det förutsattes emellertid att dessa tjänsters slutliga placering skulle prövas vid en särskild översyn. Chefen för marinen bar nu i sina äskanden för nästa budgetår framlagt förslag om uppflyttningar till högre lönegrader av samtliga beställningar i Ma 12 vid marinen. Förslagen framgå av sammanställningen i det föregående.

Befattningarna som chefer för vapenavdelningarna vid örlogsvarven i Stockholm och Karlskrona uppehållas av kommendörkaptener av 1. graden å flottans stat. Marinchefen har hemställt att för nämnda chefer inrättas särskilda beställningar i Mo 12. Till stöd härför har anförts bl. a.: örlogsvarvs vapenavdelning omspänner den marina vapenteknikens alla områden. Chefen för vapenavdelningen har att tjänstgöra som ställföreträdare för varvschefen och fullgör därvid dennes åligganden. Därest befattningen som varvschef innehaves av civil person eller civilmilitär beställningshavare är chefen för vapenavdelningen förbandschef för örlogsvarvet.

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

121 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

I tidigare medelsäskanden (prop. 1949:135, s. 110; prop. 1950:110, s. 82; prop. 1951: 110, s. 125) har föreslagits att för chefen för kustartilleriets skjutskola skulle inrättas en beställning för alternativt överste eller överstelöjtnant (Ma 12 eller Mall) i utbyte mot en överstelöjtnantsbeställning i Mall. Marinchefen föreslår nu att för nämnde skjutskolechef inrättas en beställning i Mo 14.

För chefen för Norrlandskustens marindistrikt, tillika chef för Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleridetacheinent, är särskild beställning icke inrättad. Befattningen bestrides av överstelöjtnant, upptagen i personalförteckningen för kustartilleriet. Chefen för marinen föreslår att särskild beställning i Mo 14 inrättas för nämnde inarindistriktschef och anför att denne har samma kvalitativa arbetsuppgifter som övriga marindistrikts-, kustartilleriförsvars- och förbandschefer.

Civilförvaltningen har i sitt förslag till anslagsäskanden förutsatt, alt löneställningen för samtliga under ifrågavarande punkt redovisade beställningar komme att prövas av särskilda sakkunniga. Med hänsyn därtill har civilförvaltningen icke i nämnda sammanhang räknat med de av marinchefen föreslagna lönegradsuppflyttningarna.

2. Såsom ledare för den hydrografiska verksamheten inom marinstaben tjänstgör f. n. innehavaren av den på flygstabens personalförteckning uppförda tjänsten på övergångsstat för föreståndare för militär-meteorologisk informationstjänst i Ca 27. För verksamheten tages dessutom i anspråk värnpliktiga, varjämte enligt Kungl. Maj :ts medgivande må finnas anställda två extra tekniker i Cg 13. Chefen för marinen har nu föreslagit, att vid marinstabens förbindelseavdelning skall inrättas en särskild hydrografisk detalj. I fråga om behovet av eu dylik organisation har marinchefen anfört i huvudsak följande.

Ljudvågornas fortplantning i vatten vore beroende av vattnets täthet, vilken bestämdes av vattnets temperatur och salthalt. Dessa element, som varierade under året samt under olika hydrografiska och meteorologiska betingelser, vore av avgörande betydelse för ljudvågornas fortplantningsriktning och -hastighet och därmed för ubåts jakttjänsten och ubåtstjänsten. Utomlands hade vidtagits vittgående organisatoriska åtgärder för att tillgodose behovet av dylika hydrografiska underlag. Omfattande mätningar hade utförts och påginge i aktuella operationsområden. Bearbetningen skedde som regel vid centrala marina organ.

Utefter Sveriges långsträckta kust vore de hydrografiska förhållandena mycket skiftande. Uppgifter av för hydrofontjänst erforderlig tillförlitlighetsgrad saknades emellertid på grund av hittillsvarande mätningars ringa omfattning och sporadiska karaktär. Endast vid kusten utfördes mera regelbundet mätningar på vissa fyrskepp, medan mätexpeditioncr till sjöss hade förekommit mera tillfälligt och huvudsakligen under sommarmånaderna. Systematiska mätningar vore oundgängligen nödvändiga för att hydrofontjänsten skulle kunna givas erforderlig effektivitet. Sådana mätningar borde fortgå under en följd av år.

Bearbetningen av de hydrografiska mätningarna avsåge i stort att utröna genomsnittsförhållandena av de tidigare nämnda hydrografiska ele-

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

inenten i olika omräden, avvikelserna från dessa genomsnittsförhållanden under olika hydrografiska och meteorologiska betingelser samt arbetsmetodik för prognostiskt, hydrografiskt bedömande i land och ombord. Dessa hydrografiska undersökningsresultats operativa utnyttjande förutsatte praktisk erfarenhet och måste därför inövas redan i fred.

Från och med sommaren 1951 vore en stor del av jaktfartygen och vissa bottenhydrofonstationer utrustade med instrument för mätning och registrering av vattentemperaturen. Observationerna, som uppginge till ca 2 000 i månaden, måste bearbetas och sammanställas statistiskt, instrumenten måste kontrolleras lortlöpande, deras glasskivor för registrering av temperatur och vattentryck omsotas, varjämte erforderlig utbildning måste äga rum. För utförande av dessa arbetsuppgifter krävdes i krig såväl som i fred en särskild organisation, vars uppgift sammanfattningsvis kunde sägas vara att tillgodose för utbåtsjakttjänsten och ubåtstjänsten erforderlig hydrografisk forskning, hydrografisk utbildning, instrumentkontroll och mätningsverksamhet samt att handlägga övriga ärenden rörande den hydrografiska tjänsten.

För chefen för den hydrografiska detaljen har marinchefen föreslagit skola inrättas eu tjänst i Ce 29, som förutsatts skola tillsättas med innehavaren av förenämnda pa övergångsstat uppförda tjänst i Ca 27. Personaluppsättningen i övrigt för den nya detaljen har marinchefen föreslagit skola utgöras av fyra tekniska biträden — två liydrografassistenter i Ce 19 och två hydrograftekniker i Ce 16 — samt ett biträde för skriv- och kontor sgöromål.

Försvarsverkens civila personals förbund har föreslagit, att hydrografteknikertjänsterna placeras i Ce 17.

Civilförvaltningen har med hänsyn till vad marinchefen anfört rörande behovet av här avsedd verksamhet och då enligt vad ämbetsverket inhämtat medel ställts till förfogande för anskaffning av ett särskilt undersökningsfartyg ansett sig böra tillstyrka, att verksamheten gives en fastare organisation. Ämbetsverket har utgått trän den av marinchefen föreslagna personaluppsättningen. Vad löneställningarna beträffade syntes intet vara att invända mot att för chefsbefattningen avsåges 29 lönegraden, vilken tilllämpades för personal med motsvarande arbetsuppgifter inom fiskeristyrelsens hydrografiska avdelning. I avvaktan på tjänsteförteckningskommitténs prövning av ifrågavarande befattning syntes densamma, i likhet med motsvarande befattningar vid fiskeristyrelsen, böra vara förenad med tjänstebenämningen laborator. Föreståndartjänsten på övergångsstat -sid flygstaben borde överflyttas till marinstabens personalförteckning över ordinarie tjänstemän. Emot en dylik anordning hade chefen för flygvapnet förklarat sig icke ha något att erinra. För de föreslagna liydrografbefattningarna i övrigt krävdes enligt vad civilförvaltningen inhämtat icke någon akademisk kompetens utan allenast praktisk kännedom om och kunskaper i handhavandet av den komplicerade tekniska hydrografmaterielen. Några befattningar med motsvarande arbetsuppgifter syntes icke finnas på andra håll inom statsförvaltningen. Frågan om löneställning och tjänstebenämning jämväl för här avsedda tjänster horde prövas av tjänsteförtecknings-

123 Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

kommittén, varvid också syntes böra övervägas, huruvida särskild befordringsgång borde införas för personalen. F. n. ansåge civilförvaltningen sig icke böra räkna med alt tjänsterna upptoges i högre lönegrad än som tilllämpades för de befintliga extra tekniker tjänsterna eller 13 lönegraden.

I ärendet ha yttranden inhämtats från statskontoret samt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Statskontoret har förklarat alt ämbetsverket icke hade något att erinra mot att en hydrografisk detalj inrättas vid marinstabens förbindelseavdelning samt att verket anslöte sig till vad civilförvaltningen anfört i ärendet; dock att, enär för chefstjänsten icke syntes komma att uppställas krav på vetenskaplig utbildning, denne icke borde betecknas laborator utan i stället föreståndare.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har förklarat sig under angivna förutsättningar tillstyrka marinchefens förslag.

3. Marinstabens bilddetalj. Förslagen innebära i huvudsak en upprepning av marinchefens för budgetåren 1950/51 och 1951/52 framställda förslag (prop. 1950: 110, s. 81, och prop. 1951: 110, s. 121 o. f.).

I sina förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår bär civilförvaltningen — i avvaktan på slutligt ställningstagande till vissa av 1946 års militära förvaltningsutredning framlagda förslag med avseende på hjälptryckerianläggningarna inom försvaret, innebärande bl. a. att marinledningens hjälptryckeri och fotolaboratorium skulle överföras från marinstaben till marinförvaltningen — icke räknat med någon jämkning i anställningsförhållandena för personalen vid marinstabens bilddetalj.

4. Marinstubens organisation i övrigt. Den beställning för kommendörkapten av 2. graden vid marinintendenturkåren, som av marinchefen föreslagits skola inrättas fr. o. in. nästa budgetår, avses för chefen för en under hållsdetalj inom marinstabens operationsavdelning. Enligt Kungl. Maj :ts medgivande är f. n. en regementsofficer ur kåren kommenderad till tjänstgöring i sådan befattning. Då emellertid ställning ännu icke kunde tagas till frågan huruvida ett underhållstjänstorgan definitivt borde inordnas i marinstaben, tmr marinchefen förutsatt alt beställningen i fråga tills vidare skulle tillsättas endast på förordnande. Civilförvaltningen har anfört, att behovet av högre beställningar inom marinintendenturkåren syntes vara beroende av ett slutligt ställningstagande till såväl förvaltningsutredningens förslag som spörsmålen om den marina organisationen över huvud taget. Vid sådant förhållande och då frågan om ställningen för och organisationen av ett blivande underhållst jänstorgan i marinledningen icke vore löst, vore civilförvaltningen icke beredd att nu tillstyrka förslaget om inrättande av här avsedd beställning.

Chefen för marinen har upprepat ett i äskandena för innevarande budgetår framfört förslag om att uppflytta tjänsten för studierektor vid marinstaben från Ce 26 till Cb 10. I avvaktan på slutlig prövning av försvarets skolutrednings förslag har civilförvaltningen icke heller nu kunnat förorda den föreslagna uppflyttningen.

124 Kungl. May.ts proposition nr 120.

Beträffande chefen för polisdetaljen vid marinstaben har marinchefen anfört bl. a. följande. Nämnda tjänst vore placerad i Ce 25 enligt beslut av 1948 års riksdag (prop. 1948:209, s. 107). Det vore av vikt att innehavaren av befattningen erhållit viss polisutbildning. Viss hänsyn härtill hade tagits vid bestämmandet av löneställningen, i det att lägsta lönen för landsfiskal utgått efter 25 lönegraden vid tiden för nämnda riksdagsbeslut. Genom beslut av 1951 års riksdag hade landsfiskalerna emellertid uppflyttats till lägst 27 lönegraden. Enär skäl talade för ett bibehållande av pariteten i lönehänseende mellan landsfiskaler och chefen för polisdetaljen föresloge marinchefen, att tjänsten i fråga skulle uppflyttas till Ce 27. Civilförvaltningen åter har anfört, att ämbetsverket för sin del icke ansåge de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna jämförbara med dem som numera ankomme på landsfiskalerna. De sistnämnda hade erhållit väsentligt förändrade arbetsuppgifter i samband med den nya processordningen och den nyligen beslutade ändrade distriktsindelningen (jfr prop. 1951: 140). Ämbetsverket kunde därför icke förorda den föreslagna uppflyttningen. — Försvarets civila tjänstemannaförbund har på anförda skäl hemställt att tjänsten måtte uppflyttas till Ce 27.

Förslagen om uppflyttning av en expeditionsofficers- och en bibliotekariebefattning ha framförts tidigare (se prop. 1951:110, s. 122). Civilförvaltningen har — med hänsyn till de av departementschefen vid anmälan av propositionen 1951: 110 (s. 137) gjorda uttalandena i anledning av en av ämbetsverket ifrågasatt allmän översyn av löneställningen i arvodesbetattningar — ansett sig icke heller nu kunna biträda förslagen.

Förslaget om att inrätta en kanslibiträdestjänst för föreståndaren för telefonväxeln framställdes av marinchefen redan i anslagsäskandena för innevarande budgetår. I anledning därav anförde civilförvaltningen i sina förslag till äskanden för samma budgetår, att en av ämbetsverket verkställd undersökning givit vid handen, alt ojämnheter förelåge i lönesättningen för telefonpersonal. Ämbetsverket förutsatte emellertid, att denna fråga skulle komma under bedömande i samband med pågående utredningar och räknade därför tills vidare icke med att Aid försvaret skulle inrättas några nya kanslibiträdestjänster för dylik personal. Av samma skäl har civilförvaltningen icke heller nu kunnat tillstyrka förslaget i fråga.

Ett av kanslibiträdena vid marinstaben användes uteslutande såsom sammanträdesstenograf. Då det emellertid ansetts nödvändigt att tillföra staben ännu en sammanträdesstenograf, har marinchefen föreslagit att för ändamålet skall inrättas ytterligare en kanslibiträdestjänst i Cell; innehavaren av den nya tjänsten avses tills vidare skola tjänstgöra jämväl såsom sekreterare hos chefen för organisationsavdelningen. Civilförvaltningen har tillstyrkt detta förslag.

Sedan en för försvarsmyndigheterna i Gärdesbyggnaden gemensam körcentral inrättats vid flvgstaben föreslog civilförvaltningen i skrivelse den 30 januari 1948, att två befattningar för bilförare i Ce 10 vid marinstaben

125 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

skulle överföras till flygstabens personalförteckning. Då den ene av bilförarna tidigare delvis utnyttjats för vaktmästargöromål inom marinstaben och då det kunde ifrågasättas, huruvida icke så kunde bli fallet även i fortsättningen, förordade departementschefen vid anmälan av propositionen 1948:209 (s. 108,) att endast en av befattningarna skulle överföras till flygstaben. Den andra befattningen skulle i avvaktan på ytterligare erfarenheter tills vidare kvarstå å marinstabens personalförteckning. Enligt departementschefen kunde det ifrågasättas, huruvida icke, därest denna ordning bleve bestående, tjänsten vid marinstaben borde ändras till cxpeditionsvaktstjänst i Ce 9. 1 äskandena för innevarande budgetår anförde civilförvaltningen beträffande sistnämnda befattning, att tjänsteinnehavarens arbetsuppgifter vid marinstaben dåmera vore av sådan storlek, att han icke kunde avses för tjänstgöring i körcentralen, varför civilförvaltningen förordade att tjänsten omvandlades till en expeditionsvaktstjänst. För att undvika löneminskning för den nuvarande innehavaren av bilförartjänsten syntes expedilionsvaktstjänsten enligt ämbetsverkets mening böra upptagas i 10 lönegraden med angivande, att tjänsten vid nuvarande innehavarens avgång skulle nedflyttas i 9 lönegraden. Statens lönenämnd ansåg tillräckliga skäl icke föreligga för en dylik övergångsanordning utan föreslog, att bilförartjänsten fr. o. in. ingången av budgetåret 1951/52 skulle utbytas mot eu expeditionsvaktstjänst i Ce 9 (prop. 1951: 110, s. 122 o. f.j. Förslagen föranledde emellertid icke någon åtgärd från statsmakternas sida.

Marinchefen har nu föreslagit, att bilförartjänsten utbytes mot en tjänst för tekniskt biträde i Cell. Marinchefen har till stöd härför anfört att ifrågavarande tjänstemans huvudsakliga arbetsuppgifter bestode i skötsel och betjänande av dupliceringsapparater vid stabsexpeditionen samt att dessa uppgifter direkt motsvarade göromål, som exempelvis inom marinförvaltningen utfördes av tekniskt biträde i Cell. Civilförvaltningen åter har vidhållit sitt tidigare förslag i ämnet.

5. Utökning av officers kadern vid flottan och kustartilleriet m. in. Marinchefen har anfört, att sjökrigsmaterielens snabba utveckling medfört en ökning av antalet tjänstegrenar inom flottan. Såväl land- som sjöorganisationen krävde därför ökad personal för stridsledning, radar, ubåtsjakt, robotvapen m. in. Uti en inom marinstabens personalavdelning upprättad promemoria hade detta personalbehov närmare belysts. Enligt promemorian krävdes för de nya tjänstegrenar na ävensom för vissa andra behov en utökning av antalet beställningar inom sjöofficerskåren för budgetåret 1952/53 med sammanlagt G2 beställningar. Marinchefen har under hänvisning till innehållet i promemorian förklarat, att en avsevärd utökning av sjöofficerskåren vore ofrånkomlig; med hänsyn till rekryteringsläget har marinchefen emellertid begränsat sig till att för nästkommande budgetår föreslå en ökning med 21 beställningar. Marinchefen bar vidare i syfte att skapa bättre befordringsmöjligheter för kompaniofficerare föreslagit, att sex löjtnant sbeställningar utbytas mot kaptensbeställningar.

126 Kungl. Maj:ts proposition nr 120

Enligt vad soin under hand inhämtats avses de två av marinchefen föreslagna nya regementsofficersbeställningarna för befattningar vid den inom flygförvaltningen organiserade försvarets robotvapenbyrå.

Jämväl för kustartilleriets del hade enligt vad chefen för marinen framhållit den tekniska utvecklingen medfört behov av personalförstärkningar. Uti en av inspektören för kustartilleriet uppgjord sammanställning hade redovisats ett ökat behov av officerare för stridslednings-, radar- och robotorganisation samt för vissa förstärkningar av det fasta kustartilleriförsvaret. Totalbehovet beräknades enligt sammanställningen till 54 beställningar, av vilka med hänsyn till rekryteringsläget 43 horde tillkomma fr. o. in. den 1 juli 1952. Denna personalökning, som borde fördela sig med 28 beställningar i Ma 9 och 15 beställningar i Ma 7, erfordrades jämväl för att tillgodose behovet av kvalificerat befäl för utbildningens rationella bedrivande. Marinchefen har funnit sig icke kunna tillstyrka en så omfattande utökning av kustartilleriets officerskår utan räknat med att beställningar skulle tillkomma endast för 14 kaptener och 7 löjtnanter.

Civilförvaltningen har anfört, att ämbetsverket väl insåge, att den utveckling, som försiggått och alltjämt påginge inom här berörda verksamhetsområden, helt naturligt måste medföra behov av personalförstärkningar. Civilförvaltningen ansåge det vanskligt att göra något uttalande om de anmälda behoven och i vilken takt de borde tillgodoses. Civilförvaltningen ville erinra om all marinens underofficerssakkunniga i sitt betänkande den 19 januari 1951 rörande flottans underofficerare föreslagit eu allmän översyn av flottans personalorganisation. En sådan översyn hade civilförvaltningen tillstyrkt. Då vidare frågan om de marina officerskadrarnas storlek och sammansättning ytterst måste vara beroende av den marina organisationen över huvud taget och jämväl av fartygsbeståndet inom flottan, förefölle det ämbetsverket tveksamt, om någon utökning av ifrågavarande officerskårer nu borde komma till stånd. Då vidare frågan om beredande av gynnsammare avlöningsförhållanden för äldre löjtnanter vore beroende av tjänsteförteckningskommitténs arbete, syntes några jämkningar i personalstaterna icke böra vidtagas enbart i syfte att åstadkomma förbättrade befordringsmöjligheter inom kompaniofficersgraderna. Skulle någon utökning av flottans och kustartilleriets officerskårer, såvitt nu vore i fråga, anses böra komma till stånd redan fr. o. m. den 1 juli 1952, borde den sålunda i allt fall vara väsentligt mindre omfattande än vad marinchefen föreslagit. Vid anslagsberäkningarna utginge civilförvaltningen från oförändrat antal beställningar i skilda grader.

6. Förändringar beträffande lärarpersonalen vid sjökrigshögskolan. Vid sjökrigshögskolan finnas inrättade beställningar för, bl. a„ 3 kommendörkaptener av 2. graden, majorer eller kaptener i Ma 10 eller Ma 9 (lärare i strategi, artilleri och stabstjänst) samt 1 kapten i Md 9 (lärare i taktikj. Chefen för marinen har — under framhållande att arbetsuppgifterna för

127 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

lärarna i strategi, stabstjänst och taktik numera vore av sådan art att för desamma endast kunde avses regementsofficerare —- föreslagit, att 2 av nämnda beställningar för kommendörkaptener av 2. graden, majorer eller kaptener utbytas mot beställningar för kommendörkaptener av 2. graden eller majorer i Ma 10 och att kaptensbeställningen utbytes mot en beställning för kommendörkapten av 2. graden i Ma 10. Civilförvaltningen har för sin del endast ansett sig kunna förorda, att kaptensbeställningen i fråga utbytes mot en beställning för kommendörkapten av 2. graden, major eller kapten i Ma 10 eller Md 0.

Med hänsyn till behovet av personal för ballistisk forskning har marinchefen föreslagit att en kaptensbeställning i Ma 9 skall inrättas för en biträdande lärare i artilleri vid sjökrigshögskolan. Civilförvaltningen har förklarat sig, i avvaktan på utredning inom försvarets forskningsanstalt rörande här avsedda spörsmål, icke vara beredd tillstyrka förslaget.

7. Sjövärnskårens organisation. Förslaget om att uppflytta den för chefen för sjövärnskåren avsedda arvodesbefattningen från löneklass 1:31 till löneklass 1: 34 bär tidigare framställts av chefen för marinen och tillstyrkts av civilförvaltningen i äskandena för innevarande och närmast föregående två budgetår (prop. 1949: 135, s. 115, prop. 1950: 110, s. 82, och prop. 1951: 110, s. 126). Förslaget har motiverats med den ökning av arbetsuppgifter och ansvar, som för befattningshavaren i fråga blivit en följd av kårens vid 1948 års riksdag beslutade omorganisation. Chefen för marinen har nu framhållit bl. a. att riksdagsbeslutet var grundat på förslag av 1945 års försvarskommitté samt att kommittén i samband med sitt förslag förordat, att till chefen för sjövärnskåren skulle utgå arvode efter löneklassen 1: 34. Civilförvaltningen har i sina förslag till anslagsäskanden för nästkommande budgetår förklarat att ämbetsverket fortfarande ansåge skäl tala för den föreslagna uppflyttningen men att ämbetsverket, med hänsyn till ifrågasatt utredning rörande löneställningen för pensionerad personal i arvodesbefattningar, icke nu vore berett upptaga förslaget.

Den nämnda omorganisationen av sjövärnskåren hade, framhåller marincbefen, inneburit en effektivisering av utbildningen, varvid sjövärnsmännen ålagts att fullgöra repetitionsutbildning. Härigenom hade expeditionsarbetet vid sjövärnsflottiljerna fått ökad omfattning. Det vore därför nödvändigt att tillföra de större flottiljerna särskild expeditionspersonal. Det mest trängande behovet härvidlag förelåge för de flottiljer, som vore förlagda i Stockholm och Göteborg. Marinchefen bär därför föreslagit, att 2 befattningar för expeditionsunderofficerare med arvode enligt löneklassen 1 : 20 inrättas för dessa flottiljer. Civilförvaltningen har icke haft något att erinra mot att nämnda befattningar tillkomma.

8. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. På grundval av

marinens underofficerssakkunnigas betänkande rörande arbetsuppgifter, anställningsvillkor in. m. för underofficerarna vid flottan föreslog Kungl. Maj:t i propositionen 1951: 110 (s. 41 441 vissa ändringar av staten för

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

flottans underofficerare. Vid framläggandet av propositionen, som i förevarande avseende vann riksdagens bifall, ansåg sig departementschefen, med hänsyn till vad chefen för marinen i yttrande över betänkandet anfört, icke utan ytterligare utredning kunna biträda underofficerssakkunnigas förslag att inrätta förvaltarbeställningar i Ma 6 för 4 vaktbefälhavare i maskin på kryssare, 6 maskintjänstchefer på kustjagare, 2 maskintjänstchefer på ubåts jaktfartyg, 11 elektrotjänstchefer på stadsjagare och jagaren Klas Horn samt 2 instruktionsunderofficerare vid vissa skolor eller kurser, d. v. s. för sammanlagt 25 befattningar. För samtliga nu nämnda befattningar räknades med beställningar i Ma 5. Departementschefen förordade vidare att bland annat maskintjänstchefer på ubåtar skulle anses bestrida göromål som ankomma på beställningshavare i Ma 8 beträffande större ubåt och Ma 6 beträffande mindre ubåt. Chefen för marinen hade i sitt nämnda yttrande föreslagit att vikariatslön skulle utgå under sjötjänstgöring.

Kungl. Maj:t har genom brev den 1 november 1951, med giltighet fr. o. in. den 1 juli 1951, utfärdat föreskrifter, som innebära bland annat, att innehavare av befattning som nyss nämnts må under sjötjänstgöring, som beräknas pågå minst sex månader i följd, vikariatslöneförordnas i Ma 6 eller —- beträffande maskintjänstchef på större ubåt — i Ma 8.

I skrivelse den 17 januari 1952 har marinens maskinbefälsförening hemställt bland annat, att beställningar i Ma 6 måtte inrättas för nyssnämnda 25 befattningar samt alt ytterligare överväganden måtte ske rörande maskintjänstchefernas i ubåt möjligheter att utnämnas till förvaltare i Ma 8 och Ma 6. Chefen för marinen har i yttrande den 14 februari 1952 över maskinbefälsföreningens nyssnämnda framställning på anförda skäl förklarat sig numera tillstyrka förslaget om att för ifrågavarande 25 befattningar inrätta beställningar i Ma t> men avstyrkt den ifrågasatta utnämningen av maskintjänstchefer på ubåtar till förvaltare. Marinchefen har sedermera föreslagit att maskintjänstchef ('uppbördsmaskinist) på ubåt måtte få meddelas vikariatslöneförordnande i huvudsak enligt ett av de underofficerssakkunniga i betänkandet närmare angivet system.

Maskinbefälsföreningen har vidare i skrivelse den 1 mars 1952 anhållit att två beställningar i Ma 6 måtte inrättas för elektrotjänstchefer (uppbördselektriker) på landskapsjagare.

Vid marinförvaltningen är på försök inrättad en skyddstjänstbyrå, för vilken bland annat avses en förvaltare i befattning som kvartermästare. Marinchefen har föreslagit att för denna befattning inrättas en förvaltarbeställning och att densamma i avvaktan på resultatet av tjänsteförteckningskommitténs prövning av frågan om löneställningen för förvaltare placeras i Ma 6. Civilförvaltningen har förklarat sig intet ha att erinra mot att en dylik beställning inrättas i samband med att beslut fattas om skyddstjänstbyråns inordnande i fredsorganisationen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 129

Civilförvaltningen har i likhet med marinchefen räknat med att de under förevarande punkt i sammanställningen angivna arvodesbefattningarna kunna utgå ur organisationen fr. o. in. budgetåret 1952/53.

9. I gällande personalförteckning äro för mariningenjörkåren uppförda följande beställningar, nämligen 1 chef, marinöverdirektör, i Cp 17, 5 marindirektörer av 1. graden i Ca 33, 15 marindirektörer av 2. graden i Ca 31, 5 förste mariningenjörer i Ca 30, 11 mariningenjörer av 1. graden i Ca 29, 22 mariningenjörer av 2. graden i Ca 27, 15 specialingenjörer av 1. graden i Ca 31, 1 specialingenjör av 1. eller 2. graden i Ca 31 eller Ca 30, 9 specialingenjörer av 2. graden i Ca 30, 3 specialingenjörer av 2. graden i Ca 29 och 21 specialingenjörer av 3. graden i Ca 27.

Till personalförteckningen har föreskrivits att, vid uppkommande vakanser i beställningarna för förste mariningenjör och specialingenjör av 2. graden i Ca 30, en beställning för specialingenjör av 2. graden, vcrkstadsingenjör, skall indragas samt — då 30 lönegraden avses icke skola ingå i lönegradsserien för ingenjör spersonal — övriga beställningar skola utbytas mot beställningar för mariningenjörer av 1. graden respektive specialingenjörer av 2. graden i Ca 29. Vidare har föreskrivits, att vid uppkommande vakans beställningen för specialingenjör av 1. eller 2. graden skall indragas.

Chefen för marinen har nu förutsatt, att frågan om utökning av och löneställning för personal vid mariningenjörkåren, som avses för tjänstgöring inom marinförvaltningen, kommer att lösas i samband med att ställning tages till militära förvaltningsutredningens förslag. Skulle en omorganisation av de militära förvaltningarna icke genomföras fr. o. m. den 1 juli 1952 vidhåller marinchefen sina för innevarande budgetår framlagda förslag beträffande här avsedd personal. Dessa förslag inneburo — frånsett vad som därav bifallits genom beslut av 1951 års riksdag — att 2 beställningar för mariningenjör av 2. graden i Ca 27 skulle utbytas mot beställningar för förste marindirektör i Co 14, avsedda för chefen för konstruktionskontoret på marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning och assistenten på samma avdelning, att 2 beställningar för specialingenjörer av 3. graden i Ca 27 skulle utbytas mot beställningar för specialingenjör av 1. graden i Ca 33, avsedda för byråchefer inom marinförvaltningen, samt att 4 beställningar för mariningenjörer av 1. graden i Ca 29, avsedda för vissa andra befattningar inom ämbetsverket, skulle tillkomma.

Civilförvaltningen har förklarat att med hänsyn til! det läge, vari frågan om de centrala förvaltningsmyndigheternas organisation befunne sig, ämbetsverket icke i sina anslagsäskanden räknat med någon förändring i mariningenjörkåren, såvitt avsåge för marinförvaltningen erforderliga beställningar.

Marinchefens förslag att i utbyte mot två beställningar för marindirektör av 1. graden i Ca 33 inrätta beställningar i Co 12 för cheferna för fartygsavdelningarna vid Stockholms och Karlskrona örlogsvarv har civilförvalt-

9—350 52 Bihana till riksdagens protokoll 1952. I samt. Nr 120.

130 Kungl. Maj:ts ■proposition nr 120.

ningen i sina förslag till anslagsäskanden förklarat sig icke kunna tillstyrka i avvaktan på resultatet av utredningen angående löneställningen för vissa högre tjänster. Däremot liar civilförvaltningen, under hänvisning till den väsentliga utökning av mariningenjörkåren, som förvaltningsutredningen förutsatt, icke haft något att erinra mot att nya beställningar inrättas vid kåren fr. o. m. nästa budgetår i den utsträckning marinchefen förordat. Beträffande placeringen av beställningarna i fråga har inhämtats i huvudsak följande.

Beställningen för marindirektör av 1. graden i Ca 33 avses för chef för marinöverdirektörens expedition. — Av de sex beställningarna för mariningenjör av 1. graden i Ca 29 avses en för instruktionsingenjör vid undervisningsanstalter, en för biträdande marinattaché, en för maskiningenjör på kryssare av typ Tre Kronor, en för avdelningsingenjör på Göteborgsavdelningen, en för avdelningschef på Stockholmsavdelningen och/eller chef för maskinskolan samt en för tjänstgöring vid skyddstjänstskolan. — Av de tre beställningarna för mariningenjör av 2. graden i Ca 27 avses eu för instruktionsingenjör vid marinens underofficersskola, en för ubåtsingenjör på Stockholmsavdelningen, maskinskolan, och en för tjänstgöring vid marinöverdirektörens inspektionsorgan. — Av de sex beställningarna för specialingenjör av 2. graden i Ca 29 avses en för experimentingenjör (miningenjör) vid Stockholms örlogsvarv, en för teleingenjör vid Göteborgs örlogsvarv, en för torpedingenjör vid försvarets robotvapenbyrå, en för eldledningsingenjör (elektroingenjör) vid Blekinge eller Göteborgs kustartilleriförsvar, en för elektroingenjör vid marinöverdirektörens inspektionsorgan och en för elektroingenjör vid marinens underofficersskola. — De båda beställningarna för specialingenjör av 3. graden i Ca 27 åter avses för artilleriingenjörer, den ene på vapenavdelningen vid Stockholms örlogsvarv och den andre vid Blekinge kustartilleriförsvar.

10. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal. I marinens förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar har upptagits bl. a. ett arvode å 9 000 kronor till läkare vid Härnösands kustartilleridetachement. Av arvodet utgöra 1 500 kronor ersättning för fullgörande av tjänst såsom stabsläkare och chef för sjukvårdsförvaltningen vid Norrlandskustens marindistrikt jämte Hemsö kustartilleriförsvar.

Marinchefen har upprepat i äskandena för innevarande och närmast föregående budgetår framställt förslag om att inrätta en beställning för marinläkare av 1. graden för stabsläkaren vid kustartilleriförsvaret, tillika detachementsläkare vid kustartilleridetachementet (prop. 1950: 110, s. 85, och prop. 1951:110, s. 129). Civilförvaltningen har tidigare icke kunnat tillstyrka förslaget med hänsyn till att militära läkarlöneutredningens arbete kunde komma att aktualisera frågor, som kunde bli avgörande för beräkningen av antalet läkare. Ämbetsverket har även nu, under åberopande av samma skäl, förklarat sig icke kunna tillstyrka förslaget.

Marinchefen har föreslagit inrättande av 2 beställningar i 25 lönegraden för marinläkare av 1. graden, avsedda den ena för biträdande regementsläkare vid Älvsborgs kustartilleriregemente och den andra för tjänstgörande läkare i marinöverläkarens expedition. Då sistnämnda beställning

131 Kungl. Maj.ts 'proposition nr 120.

borde tillsättas genom iörordnande tills vidare, har för denna beställning föreslagits en ny lönegradsbeteckning, Cd. I samband med att berörda beställningar inrättades kunde enligt marinchefen 2 arvoden för marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren indragas. Civilförvaltningen har förklarat sig icke vara beredd förorda ifrågavarande förslag.

Marinchefen har upprepat ett för innevarande budgetår (prop. 1951: 110, s. 129 o. f.) framlagt förslag om att för stabsläkare vid kustflottan inrätta 2 arvodestjänster tör marinläkare av 1. graden med tjänstgöringsskyldighet för befattningshavaren under 90 dagar per år och med årsarvode av 4 900 kronor jämte tillägg, samt att i samband därmed indraga 3 arvodestjänster lör marinläkare av 2. graden. Årsarvodet för marinläkare av 2. graden utgör 3 900 kronor jämte tillägg, och sådan läkare är tjänstgöringsskyldig under 60 dagar per år. Civilförvaltningen, som i äskandena för innevarande budgetår framhöll, att den föreslagna anordningen syntes vara beroende av de resultat, till vilka militära läkarlöneutredningen kunde komma, har icke heller nu varit beredd tillstyrka förslaget.

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslag av marinchefen om att för Gotlands kustartilleriförsvar inrätta 2 sjukvårdsbiträdestjänster i Ce 3 i utbyte mot befintliga extra tjänster.

Ett av marinchefen ånyo framställt förslag om att vid Göteborgs örlogsstation inrätta en tjänst för undersköterska i Ce 5 i utbyte mot en tjänst för sjukvårdsbiträde i Ce 3 har civilförvaltningen, som i ärendet samrått med försvarets sjukvårdsstyrelse, icke heller nu kunnat biträda.

Civilförvaltningen har icke heller kunnat tillstyrka ett av chefen för sjökrigsskolan framställt förslag om ordinariesätlning av överskötersketjänsten vid skolan.

11. Förändringar i övrigt beträffande polis- och vaktpersonal in. m. Marinchefen har upprepat av honom för innevarande och närmast föregående budgetår framfört förslag om att inrätta en för Göteborgs örlogsvarv avsedd beställning för överkonstapel i Ca 19. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Marinchefen föreslog i äskandena för innevarande budgetår, att eu beställning för inspektionskonstapel i Ce 16 skulle inrättas vid ettvart av Stockholms, Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar, avsedd såsom biträde åt kustartilleriförsvarschefen vid handläggning av bevakningsfrågor och övervakning av bevakningstjänsten inom försvarsområdet. Marinchefen betonade särskilt att —- sedan till följd av departementschefens ställningstagande vid anmälan av propositionen 1950:110 (s. 97) frågan om bevakningen vid kustartilleri försvaren ställts på framtiden — det vore ofrånkomligt, att cheferna för de tre stora kustartilleriförsvaren finge tillgång till särskild personal för kontinuerlig tillsyn av förråd och anläggningar. Civilförvaltningen ansåg sig, i avvaktan på resultatet av eu i nyssnämnda proposition omförmäld undersökning rörande hevakningsförhållandena inom försvaret, icke kunna tillstyrka att andra än extra tjänster inrättades

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

för ändamålet. Vid anmälan av propositionen 1951: 110 (s. 140 o. f.) anförde departementschefen, att frågan om hur en allsidig utredning av försvarets bevakningsförhållanden lämpligen borde anordnas övervägdes inom försvarsdepartementet. Han vore icke beredd tillstyrka, att beställningar för inspektionskonstapel, extra ordinarie eller extra, då inrättades.

Marinchefen har nu upprepat sitt berörda förslag ävensom föreslagit, att en beställning för inspektionskonstapel i Ce 16 inrättas även för Hemsö kustartilleriförsvar. Civilförvaltningen har emellertid förklarat att, med hänsyn till det läge vari frågan om en översyn av bevakningsförhållandena vid försvaret befunne sig, ämbetsverket icke nu kunde tillstyrka att de föreslagna tjänsterna inrättas.

Civilförvaltningen har däremot tillstyrkt, att en extra tjänst för konstapel i Cg 14 vid Karlskrona örlogsvarv göres till extra ordinarie.

Förslag om att utbyta en tjänst för vaktmästare i Ce 10 vid sjökrigsskolan mot en förrådsförmanstjänst i Ce 14, vars innehavare skulle svara för vården av skolans gymnastik- och idrottsmateriel, har tidigare tillstyrkts av civilförvaltningen i äskandena för budgetåren 1949/50 och 1950/51 (prop. 1949: 135, s. 123, och prop. 1950: 110, s. 91). Med hänsyn till anvisade riktlinjer för budgetarbetet kunde civilförvaltningen emellertid icke i äskandena för innevarande budgetår förorda ett för samma budgetår framlagt förslag i ämnet (prop. 1951:110, s. 131). Däremot har civilförvaltningen i äskandena för nästa budgetår åter tillstyrkt det föreslagna utbytet.

Civilförvaltningen har vidare tillstyrkt förslag av marinchefen om att till extra ordinarie omvandla 4 vid sjökrigsskolan inrättade extra tjänster för vaktmästare i Cg 9, avsedda för bevakning av skolans område. Tjänsterna borde emellertid, i överensstämmelse med vad ämbetsverket i andra sammanhang föreslagit beträffande liknande tjänster, placeras i 10 lönegraden.

I gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar finnas uppförda för Stockholms kustartilleriförsvar ett belopp av 60 290 kronor till tillsynsmän vid befästningar, kruthus in. in. och för Blekinge kustartilleriförsvar ett belopp av 53 250 kronor till huvudsakligen samma ändamål. Civilförvaltningen har förordat, att beloppen i fråga höjas med 10 910 kronor till 71 200 kronor respektive 8 850 kronor till 62 100 kronor. Enligt vad som inhämtats belöper ökningen för Stockholms kustartilleriförsvar till största delen på arvodeshöjningar med hänsyn till de allmänna lönestegringarna under det att ökningen för Blekinge kustartilleriförsvar helt beror på tillkomsten av nya bevakningsuppgifter.

Åt en särskild tillsynsman för kronans byggnader vid Carlstens f. d. fästning i Marstrand har årligen utbetalats 768 kronor av medel, som för bevakningsändamål disponerats av militärbefälhavaren för III. militärområdet. Sedan förvaltningen av ifrågavarande byggnader numera överförts till Göteborgs kustartilleriförsvar, har detta belopp föreslagits skola i stället utgå från marinens avlöningsanslag.

I berörda förteckning finnas vidare uppförda för Norrlandskustens

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 133

och Sydkustens marindistrikt 3 200 resp. 3 800 kronor till uppbördsmän vid marinens kustbevakning och för Västkustens marindistrikt 606 kronor till tillsynsman vid Södra Strandverket i Marstrand. Civilförvaltningen har förordat, att beloppen för de två förstnämnda marindistrikten höjas med 1 900 resp. 700 kronor med hänsyn till utökning av antalet bevakningsobjekt. Till tillsynsman vid Södra Strandverket i Marstrand in. fl. har civilförvaltningen föreslagit skola upptagas ett belopp av 2 046 kronor. Höjningen, 1 440 kronor, hänför sig till två nya arvoden å vartdera 720 kronor för tillsynsmän vid decentraliserade förråd.

till en heltidsanställd vaktman vid Gustafsviks örlogsdepå, Norrlandskustens marindistrikt, utgår f. n. ett arvode av 6 000 kronor från marinens anslag till drivmedelsförråd m. in. Civil förval t ningen har förordat, att kostnaderna lör arvode åt vaktmannen i fortsättningen bestridas från förevarande anslag. Därjämte har föreslagits att arvodet med hänsyn till de allmänna lönestegringarna skall höjas med 20 % till 7 200 kronor.

12. I äskandena lör innevarande budgetår förordade civilförvaltningen, i anledning av ett av forlifikationsförvaltningen avgivet förslag till förstärkning av brandskyddet vid försvaret, bland annat att vid Stockholms kustartilleriförsvar skulle tillkomma en tjänst för brandmästare i Cg 16 och att ett belopp av 3 200 kronor skulle beräknas till ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar in. in. Vid anmälan av propositionen 1951:110 (s. 110), anförde departementschefen, att han icke var beredd att förorda att särskilda tjänster inrättades för brandmästare. Denna uppgift borde liksom hittills fullgöras av militär personal. Till ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar beräknade departementschefen för marinens del ett belopp av 2 000 kronor. Ett nu av marinchefen framställt iörslag att fr. o. m. nästa budgetår inrätta en brandmästartjänst vid Stockholms kustartilleriförsvar och att höja berörda arvodesbelopp till 3 200 kronor har icke biträtts av civilförvaltningen.

13. Ordinarie kontorsbiträdestjänster. 1 enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal ha tillhopa 24 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 föreslagits skola tillkomma vid marinen i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål, nämligen

vid Norrlandskustens marindistrikt 2 tjänster, av vilka 1 för Hemsö kustartilleri försvar och 1 för Härnösands kustartilleridetachement;

vid Ostkustens marindistrikt 3 tjänster, av vilka 1 för Stockholms örlogsstalion och 2 för Stockholms kustartilleriförsvar; vid Gotlands k u s tar ti lleri försvar 1 tjänst;

vid Sydkustens marindistrikt 9 tjänster, av vilka 3 för Karlskrona örlogsstalion och 6 för Karlskrona kustartilleriregemente;

vid Västkustens marindistrikt 6 tjänster, av vilka 3 för marindistrikisslaben och gemensamma förvaltningsorgan, 1 för Göteborgs örlogsstation, 1 för Älvsborgs kustartilleriregemente och 1 för Göteborgs kustartilleriförsvar;

134 Kungl. Ma,j:ts proposition nr 120.

vid sjökrigsskolau 1 tjänst; samt

vid marinens underofficersskola 2 tjänster.

14. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Marinchefen har anmält behov av ytterligare en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid Norrlandskustens marindistrikt på grund av' ökade skrivgöromål i anledning av krigsförberedelsearbetet. Civilförvaltningen har ansett detta behov böra tills vidare tillgodoses genom anställande av extra arbetskraft.

Ostkustens marindistrikt. Marinchefen har med hänsyn tlil organisationsundersökningarna inom Sydkustens marindistrikt ansett sig icke vara beredd taga ställning till ett av chefen för Ostkustens marindistrikt framfört förslag om uppflyttning av en för marindistriktets arkiv avsedd tjänst för kanslibiträde i Ce 11 till kontoristtjänst i Ce 13. Försvarets civila tjänstemannaförbund har däremot hemställt att uppflytiningen måtte komma till stånd. Civilförvaltningen, som i sina medelsäskanden för budgetåret 1950/51 avstyrkt ett då framfört förslag i ämnet, har icke heller nu räknat med någon uppflyttning av tjänsten i fråga.

Civilförvaltningen har tidigare (jfr prop. 1951:110, s. 133) föreslagit, att 2 tjänster för kanslibiträde i Ce 11 vid kameralkontoret, avsedda för föreståndarna för detaljen för stampersonalens avlöningar och detaljen för värnpliktsavlöningar, måtte tillkomma i utbyte mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Civilförvaltningen har nu förklarat sig vidhålla detta förslag. Statens organisationsnämnd har på anförda skäl förklarat sig kunna tillstyrka uppflyttning endast av sistnämnda tjänst.

Vidare har civilförvaltningen förordat förslag av marinchefen att för föreståndaren för plåt- och maskingruppen vid Stockholms örlogsstations truppregister inrätta en kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål. Marinchefen har till stöd för förslaget anfört bl. a. följande: Vid anmälan av prop. 1951: 110 hade departementschefen under arméns allmänna avlöningsanslag uttalat sig angående fråga om lönegradsplaeering av sådana föreståndare. Av departementschefens ställningstagande framginge, att för ifrågavarande befattningar borde avses kanslibiträde vid förband med 28 000 eller flera truppregistrerade (jfr prop. s. 97 o. 111). Antalet truppregistrerade vid Stockholms örlogsstation uppginge till något över 26 000. Arbclsomfånget för föreståndaren vid stationen vore emellertid, med hänsyn till bl. a. de ständiga adressförändringarna beträffande de vid sjömanshus inskrivna värnpliktiga, betydligt större än vid ett infanteriregemente med motsvarande antal truppregistrerade.

Förslag av marinchefen om att för föreståndaren för marindistriktets telefonväxel inrätta eu kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål har civilförvaltningen, liksom i äskandena för innevarande budgetår (prop. 1951: 110, s. 133), icke kunnat tillstyrka.

135 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Från posten Övrig extra personal bestridas i', n. enligt Kungl. Maj:ts medgivande kostnaderna för lön åt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål tjänstgörande såsom signalexpeditör vid Ostkustens marindistrikt. Liksom för innevarande budgetår (prop. 1951:110, s. 133) har civilförvaltningen förordat, att tjänsten uppföres på personalförteckningen.

Västkustens marindistrikt. Civilförvaltningen tillstyrkte i äskandena för budgetåret 1950/51 (prop. 1950: 110, s. 92) förslag av marinchefen om att till kanslibiträde i Ce 11 uppflytta en för marindistriktschefens expedition avsedd tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Ett av marinchefen för budgetåret 1951/52 ånyo framställt förslag härom kunde civilförvaltningen emellertid icke biträda med hänsyn till direktiven för budgetarbetet (prop. 1951:110, s. 134). Civilförvaltningen har icke heller nu ansett sig böra biträda förslag i ämnet av marinchefen.

Ej heller har civilförvaltningen kunnat tillstyrka, att i enlighet med marindistriktschefens förslag för kameralkontoret skulle tillkomma eu kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål.

Enligt Kungl. Maj :ts medgivande avlönas f. n. från posten övrig extra personal, bland andra, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsett för signalexpeditör vid Västkustens marindistrikt, och ett dylikt biträde, avsett för kassaavdelningen vid Göteborgs kustartilleriförsvar. Civilförvaltningen har tillstyrkt framställda förslag att uppföra tjänsterna i fråga på personalförteckningen.

Sjökrigsskolan. Marinchefen har tidigare föreslagit, att eu tjänst för kontorist i Ce 13 vid intendenturavdelningen uppflyttas till kansliskrivare i Ce 15 samt att två bi trädest jänster för skriv- och kontorsgöromål uppflyttas till kanslibiträden i Ce 11, avsedda det ena för föreståndare för skrivcentralen och det andra för biträde på kassaavdelningen. Samma förslag har nu framställts för nästkommande budgetår.

Civilförvaltningen, som i äskandena för budgetåret 1950/51 (prop. 1950: 110, s. 92) förordat, att kontoristtjänsten uppflyttas till kansliskrivartjänst och att en kanslibiträdestjänst för föreståndaren för skrivcentralen inrättas i utbyte mot en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål, ansåg sig emellertid i äskandena för innevarande budgetår (prop. 1951: 110, s. 134) med hänsyn till riktlinjerna för budgetarbetet icke kunna tillstyrka det då ånyo framförda förslaget härom. Ämbetsverket var icke heller då berett upptaga förslaget om att uppflytta en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål i kassatjänst till kanslibiträde. Civilförvaltningen har nu anfört, att sedan fråga uppkommit om viss omläggning av kassaverksamheten m. m. vid skolan ämbetsverket hade för avsikt alt verkställa vissa ytterligare undersökningar rörande tjänsterna för kontorspersonal. I avvaktan på resultatet härav har ämbetsverket av nu ifrågavarande förslag kunnat tillstyrka endast att för skrivcentralen inrättas en kanslibiträdestjänst i utbyte mot en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål.

136 Kungl. Maj: Is proposition nr 120.

15. Övriga personalförändringar in. in. Enligt Kungl. Maj:ts medgivande avlönas f. n. från posten Övrig extra personal en extra förrådsförman i lönegrad Cg 12, avsedd för föreståndaren och uppbördsmannen för skrivmaterielförrådet vid Ostkustens marindistrikt. Marinchefen har med hänsyn till organisationsförsöken inom Sydkustens marindistrikt icke tillstyrkt ett av chefen för förstnämnda marindistrikt framfört förslag om att utbyta berörda extra tjänst mot en förrådsförmanstjänst i Ce 14. Försvarets civila tjänstemannaförbund har för sin del hemställt, att eu extra tjänst i Cg 14 skulle inrättas i avvaktan på nämnda organisationsförsök. Civilförvaltningen har icke nu kunnat tillstyrka förbundets förslag.

Den för innevarande budgetår med 12 600 kronor uppförda posten Assistenter för frivilligfrågor må enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser disponeras att såsom månatliga arvoden av, i ett för allt, 300 kronor av marinchefen fördelas mellan för mobiliseringsuppgifter anlitad kvinnlig krigstjänstpersonal vid marindistriktsstaber in. m. Ifrågavarande post förslår alltså för innevarande budgetår till (12 600 : 300 =) 42 dylika månadsarvoden.

Marinchefen har nu föreslagit, att 4 tjänster för stabslottor i Ce 11 med deltidstjänstgöring skola inrättas. Av tjänsterna avses en med Va-tidstjänstgöring vid vartdera av Norrlandskustens och Västkustens marindistrikt och en med 3U-tidstjänstgöring vid vartdera av Ostkustens och Sydkustens marindistrikt. Härvid skulle antalet månadsarvoden nedräknas till 25. Civilförvaltningen har emellertid, i avvaktan på slutligt ställningstagande till de förslag, som framlagts av kommittén för frivilligt försvarsarbete, ansett sig böra räkna med oförändrade grunder för avlöning till här avsedd personal.

Marinchefen har föreslagit, att för nästa budgetår ett belopp av 18 000 kronor beräknas för operativ forskning. Till stöd för förslaget har marinchefen anfört följande.

Under andra världskriget togo de krigförande staterna i anspråk civila vetenskapsmän för lösande av vissa operativa problem. De resultat, som sålunda arbetande forskare framlade, kunde anses ha i väsentlig grad underlättat de allierades slutliga seger. Sedan hösten 1950 hade motsvarande verksamhet — om än i blygsam skala -— ägt rum inom marinledningen, varvid det visat sig angeläget att civila vetenskapsmän fastare knötes till marinstaben. Deltidstjänstgöring förenad med arvode syntes därvid till en början vara den mest lämpliga anställningsformen. Det vore nämligen viktigt att de ianspråktagna forskarna uppehälle intim kontakt med den fria forskningen vid landets universitet, varvid idéer och uppslag kunde hämtas från de vidaste vetenskapliga kretsar. Enär olika vetenskapsgrenar — t. ex. statistik, psykologi, naturvetenskap — borde vara representerade syntes tills vidare tre arvoden för 1/3-tidstjänstgöring böra utgå. Då det vore angeläget att framstående vetenskapsmän knötes till verksamheten, syntes arvodena böra ansluta sig till lönen i löneklass 30 i ortsgrupp 5 eller, beräknade för heltidst jänstgöring, 18 000 kronor. För budgetåret 1952/53 borde därför ett belopp av 18 000 kronor ställas till förfogande för arvoden på vartdera 6 000 kronor till tre deltidstjänstgörande forskare.

137 Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Civilförvaltningen, som utgått från att marinchefens förslag låge i linje med den verksamhet på förevarande område, avseende försvaret i dess helhet, till vilken chefen för försvarsstaben tagit vissa initiativ, har för ändamålet räknat med det begärda beloppet.

Chefen för marinen har upprepat sitt för innevarande och närmast föregående två budgetår (prop. 1949: 135, s. 116, prop. 1950: 110, s. 81 o. f., samt prop. 1951:110, s. 134 o. f.) framställda förslag om att för kustartilleriinspektionen inrätta ytterligare två stabsarvoden om vartdera 720 kronor. Civilförvaltningen har ansett sig alltjämt vara förhindrad tillstyrka förslaget.

I äskandena för innevarande budgetår avstyrkte civilförvaltningen av marinchefen framställda förslag om att inrätta ett nytt arvode om 1 800 kronor till hellidstjänstgörande lärare i kustartilleritaktik vid sjökrigshögskolan samt att beräkna medel för en heltidstjänstgörande lärare i skjutteknik vid kustartilleriets skjutskola i stället för till en befintlig deltidstjänstgörande lärare. Ämbetsverket räknade emellertid med sådan höjning av arvodeskostnaderna för deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid marinen, att en deltidstjänstgörande lärare i kustartilleritaktik skulle kunna avses för sjökrigshögskolan. Departementschefen anslöt sig vid anmälan av propositionen 1951:110 (s. 135 och 142) till civilförvaltningens förslag.

Marinchefen har nu upprepat sina berörda förslag ävensom hemställt, att medel, 1 800 kronor, beräknas för en heltidstjänstgörande lärare i förbindelselära vid sjökrigshögskolan i stället för såsom nu till deltidstjänstgörande lärare. Civilförvaltningen har tillstyrkt att två utbildningsarvoden om 1 800 kronor till heltidstjänstgörande lärare i kustartilleritaktik och i förbindelselära vid sjökrigshögskolan inrättas allenast under förutsättning att de för ifrågavarande lärare avsedda beställningarna överföras till skolans stat. Däremot har civilförvaltningen icke heller nu tillstyrkt förslaget om att inrätta ett arvode för heltidstjänstgörande lärare i skjutteknik vid kustartilleriets skjutskola.

Medelsbehovet för deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare har civilförvaltningen, med hänsyn till genomförd höjning av arvodesbeloppen enligt timtaxan, för nästa budgetår beräknat till 106 500 kronor mot för innevarande budgetår 93 000 kronor.

För innevarande budgetår (prop. 1951: 110, s. 135, 136 och 142) ha beräknats två arvoden om vartdera 750 kronor till ledare för specialkurs i krigsbyggnadskonst vid teknisk högskola. Marinchefen har upprepat sitt för innevarande budgetår framställda förslag om att bestämma arvodena till 1 000 kronor. Civilförvaltningen har emellertid i sin pctitaskrivelse föreslagit, att arvodena i fråga bibehållas vid nuvarande belopp i avvaktan på en jämkning av de enligt gällande timtaxa ulgående timarvodena till lärare vid skola tillhörande skolkatcgori 1.

I marinens gällande förleckning å vissa arvoden och särskilda ersätt-

138 Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

ningar finnes under rubriken Ostkustens marindistrikt uppfört ett arvode å 1 500 kronor till klockare vid Skeppsholms församling i Stockholm. Marinchefen har föreslagit, att arvodet med hänsyn till den allmänna lönestegringen skall höjas till 1 800 kronor. Civilförvaltningen har emellertid icke räknat med höjning av arvodet.

I nyssnämnda förteckning finnes vidare under saimna rubrik upptaget ett arvode å 1 560 kronor till juridiskt biträde vid Stockholms kustartilleriförsvar. Civilförvaltningen har tillstyrkt, att arvodet i enlighet med förslag av marinchefen sänkes till 1 000 kronor.

Till civila lärare ha för innevarande budgetår anvisats 300 000 kronor. Marinchefen har för nästa budgetår beräknat 447 000 kronor för ändamålet. Då belastningen på bär avsedd delpost under budgetåret 1950/51 uppgått till endast i runt tal 275 000 kronor, har civilförvaltningen icke kunnat tillstyrka någon höjning av medelsanvisningen under posten i fråga.

Marinchefen har föreslagit, att det till chefen för Västkustens marindistrikt jämlikt 33 § 6 mom. statens allmänna avlöningsreglemente utgående representationsbidraget höjes från 1 500 kronor till 3 000 kronor. Härvid har marinchefen förutsatt, att frågan om representationsbidrag till innehavare av militära chefsbeställningar skulle upptagas till allsidig prövning. Civilförvaltningen har hänvisat till vad 1945 års lönekommitté beträffande representationsbidrag anfört i sitt den 11 mars 1947 dagtecknade betänkande med förslag till statens allmänna avlöningsreglemente m. in. (SOU 1947:23, s. 139 o. f.), och har i anledning av vad där anförts förklarat sig icke kunna tillstyrka marinchefens förslag.

Civilförvaltningen har beräknat att med hänsyn till höjningen av de rörliga tilläggsförmånerna anslagsposten Rörligt tillägg bör ökas med i runt tal 9 000 000 kronor och inkomstposten Pensionsmedel med i runt tal 100 000 kronor. Härigenom skulle uppkomma en nettoökning under anslaget av 8 900 000 kronor.

16. Angående denna punkt torde få hänvisas till framställningen rörande motsvarande fråga under arméns avlöningsanslag (p. 20). Ifrågavarande lönerevision medför under innevarande budgetår en kostnadsökning under förevarande anslag av i runt tal 200 000 kronor.

Departementschefen.

1. I enlighet med beslut av innevarande års riksdag angående placering i lönegrad av vissa chefstjänster (prop. 1952:1, bil. 2, p. 2; rd. skr. 44) skola följande förändringar vidtagas beträffande högre militära beställningar vid marinen. Souschefen vid marinstaben, inspektörerna för sjöartilleriet, torpedvapnet, ubåtsvapnet och minväsendet, chefen för sjökrigshögskolan samt den kommendör, som tjänstgör i befattning som flaggkapten, alla nu i Ma 12, uppflyttas till Mo 14. Den kommendör, som tjänstgör såsom chef för Göteborgs örlogsvarv, nu i Ma 12, uppflyttas i beställning såsom chef för örlogsvarvet i Mo 13. Den kommendör, som tjänstgör

139 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

i befattning som sjögående förbandschef, samt chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands kustartillerikår, båda nu i Ma 12, uppflyttas till Mo 13.

Jag anser mig vidare böra föreslå, att den överstelöjtnantsbeställning vid kustartilleriet, vars innehavare tjänstgör i befattning som chef för Norrlandskustens marindistrikt, tillika chef för Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleridetachement, omändras Ull beställning i Mo 13 för chef för marindistriktet, tillika chef för kustartilleriförsvaret och kustartilleridetachementet.

Några ytterligare förändringar beträffande de under denna punkt avsedda beställningarna är jag icke beredd tillstyrka.

2. I gällande personalförteckning för marinen finnas under rubriken Marinens väderlekstjänst uppförda 5 meteorologtjänster, av vilka 1 i Ce 22 och 4 i Ce 19. Enligt föreskrift till förteckningen må, om beställning för meteorolog icke kan besättas med kompetent beställningshavare, i stället anställas väderleksassistent eller såsom extra tjänsteman i Cg 14 person, som genomgått erforderlig utbildning i väderlekstjänst. Därjämte har Kungl. Maj :t genom beslut den 30 mars 1951 medgivit att 2 extra tekniker i Cg 13 må finnas anställda för hydrologiska undersökningar, därvid motsvarande antal meteorologbeställningar skola hållas vakanta.

Enligt vad jag inhämtat äro samtliga meteorologbeställningar vid marinen för närvarande vakanta. De 5 beställningarna utnyttjas så att 1 tekniker i Cg 13 är anställd för hydrologisk tjänstgöring med stöd av Kungl. Maj:ts medgivande den 30 mars 1951 medan 4 personer äro anställda i enlighet med omförmälda föreskrift till personalförteckningen. Av sistnämnda 4 tjänstemän sysselsättas 3 i stor utsträckning med hydrografisk verksamhet.

Av det sagda framgår, att den hydrografiska tjänsten för närvarande bedrives med utnyttjande bl. a. av personal, som är avsedd för marinens väderlekstjänst. Med hänsyn härtill är jag icke utan närmare utredning angående en eventuell omorganisation av väderlekstjänsten vid marinen och personalbehovet för denna tjänst beredd att taga ställning till marinchefens förslag om inrättande av en särskild hydrografisk detalj vid marinstaben.

3. Jag är fortfarande icke beredd förorda några förändringar beträffande personaluppsättningen vid marinstabens bilddetalj.

4. Förslaget om att inrätta ytterligare en kanslibiträdestjänst i Cell vid marinstaben, avsedd för sammanträdesstenograf, anser jag mig böra biträda.

Övriga under denna punkt i sammanställningen redovisade förslag torde icke nu böra föranleda annan åtgärd än att, i anslutning till beslut av innevarande års riksdag angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal in. m. (prop. 14; rd. skr. 45), för föreståndaren för telefonväxeln inrättas eu kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot en tjänst för biträde för skrivoch kontorsgöromål.

liungl. Maj:ts proposition nr 120.

5. Jag anser mig icke kunna tillstyrka någon utökning av officerskadern vid flottan och kustartilleriet fr. o. in. nästa budgetår. Jag är icke heller nu beredd förorda den föreslagna uppflyttningen till kaptensbeställningar av vissa löjtnantsbeställningar vid flottan.

6. Ej heller kan jag för närvarande tillstyrka något av de under denna punkt framställda förslagen.

7. Den föreslagna uppflyttningen till löneklass 1: 34 av den nu till löneklass 1:31 hänförda arvodesbefattningen såsom chef för sjövärnskåren torde böra komma till stånd fr. o. m. nästa budgetår.

Jag kan däremot icke tillstyrka, att de båda föreslagna expeditionsunderofficersbefattningarna nu inrättas.

8. Såsom framgår av det föregående har marinchefen numera tillstyrkt förslaget om att inrätta förvaltarbeställningar i Ma 6 för 4 vaktbefälhavare i maskin på kryssare, 6 maskintjänstchefer på kustjägare, 2 maskintjänstchefer på ubåts jaktfartyg, 11 elektr otjänstchefer på stads jagare och jagaren Klas Horn samt 2 instruktionsunderofficerare vid vissa skolor eller kurser. Sedan ärendet ytterligare övervägts anser jag mig böra förorda att de föreslagna 25 beställningarna i Ma 6 inrättas i utbyte mot 25 beställningar i Ma 5. Jag har vidare funnit skäl föreligga att hänföra elektrotjänstcheferna på landskaps jagare till Ma 6. Jag föreslår således att 2 beställningar i Ma 5 utbytas mot 2 beställningar i Ma 6 för nämnda befattningshavare. De nyinrättade 27 förvaltarbeställningarna böra tagas i anspråk i den takt som personaltillgång in. in. medgiver.

Frågan om att bereda maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) i ubåt löneförmåner, motsvarande dessa befattningshavares arbetsuppgifter enligt marinens underofficerssakkunnigas värdering, har varit föremål för ingående prövning. Jag finner i likhet med marinchefen att frågan bäst löses genom att inrätta ett vikariatslönesystem i huvudsak enligt underofficerssakkunnigas förslag. Detta innebär sammanfattningsvis att maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) må meddelas vikariatslöneförordnande i Ma 8 på större ubåt och i Ma 6 på mindre ubåt för period om tre år eller för den kortare tid för vilken godkännande läkarintyg för tjänst på ubåt erhållits. Förordnandet bör få bibehållas under tid vederbörande genomgår utbildning eller beordrats till tillfällig tjänstgöring i annan befattning. Vikariatslöneförordnanden av här angivet slag torde få meddelas till ett antal av högst 15 i Ma 8 och 9 i Ma 6. Närmare föreskrifter synas böra meddelas av Kungl. Maj:t.

Förslaget att inrätta en förvaltarbeställning vid flottan, avsedd för den på försök inrättade skyddstjänstbyrån vid marinförvaltningen, är jag icke nu beredd tillstyrka.

Jag har intet att erinra mot att de under förevarande punkt i sammanställningen angivna arvodesbefattningarna utgå ur organisationen fr. o. in. nästa budgetår.

141 Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

9. Jag anser mig icke kunna för nästa budgetår tillstyrka andra förändringar beträffande mariningenjörkåren än att jag förordar att nya beställningar inrättas för tre mariningenjörer av 1. graden i Ca 29 och fyra specialingenjörer av 2. graden, likaledes i Ca 29.

10. De under denna punkt redovisade förslagen är jag f. n. icke beredd tillstyrka.

11. Jag anser mig icke kunna f. n. tillstyrka något av de under denna punkt framställda förslagen till inrättande av nya tjänster eller till förändringar beträffande redan befintliga tjänster.

Vad angår de under punkten angivna arvodeskostnaderna får jag erinra om att jag vid behandlingen av arméns avlöningsanslag föreslagit att, i anslutning till de under år 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna, vissa arvoden, som nu bestridas från försvarsgrenarnas avlöningsanslag, skola omregleras. För marinens del återkommer jag härtill i det följande vid den fortsatta behandlingen av förevarande anslag. För nya ändamål, inberäknat arvode till den nu från sakanslag avlönade vaktmannen vid Gustaf sviks örlogsdepå, beräknar jag i runt tal 20 000 kronor.

12. I likhet med civilförvaltningen kan jag icke biträda marinchefens under denna punkt framställda förslag.

13. I enlighet med vad under denna punkt föreslagits böra 24 ordinarie kontorsbiträdestjänster tillkomma vid marinen i utbyte mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

14. I avvaktan på organisationsundersökningar är jag icke beredd tillstyrka förslaget att inrätta ytterligare en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid Norrlandskustens marindistrikt.

Övriga under denna punkt framställda förslag är jag icke f. n. beredd pröva i annan mån än att jag tillstyrker att på personalförteckningen uppföras tre tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

15. Jag räknar ej nu med någon uppflyttning i lönegrad av den befintliga extra förrådsförmanstjänsten vid Ostkustens marindistrikt.

Liksom civilförvaltningen räknar jag med oförändrade grunder för avlöning till personal för handläggning av frivilligfrågor.

Förslaget om att medel måtte anvisas för beredande av arvoden åt vetenskapsmän för operativ forskning kan jag icke f. n. biträda.

Jag kan alltjämt icke tillstyrka någon utökning av antalet stabsarvoden.

Två nya utbildningsarvoden till heltidstjänstgörande lärare i kustartilleritaktik respektive förbindelselära vid sjökrigshögskolan torde böra tillkomma fr. o. in. nästa budgetår. Arvodena böra bestämmas till 1 980 kronor.

Liksom civilförvaltningen räknar jag däremot icke med något nytt utbildningsarvode för heltidstjänstgörande lärare i skjutteknik vid kustartilleriets skjutskola.

Civilförvaltningens beräkning av medelsbehovet för deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare under nästa budgetår föranleder ingen erinran från min sida.

142 Kungl. Majrts proposition nr 120.

Förslagen om höjning av arvodena till ledare för specialkurs i krigsfartygs konstruktion vid teknisk högskola och till klockare vid Skeppsholms församling i Stockholm torde böra prövas i samband med den reglering av vissa befintliga arvoden, som jag vid behandlingen i det föregående av arméns avlöningsanslag förutsatt skall komma till stånd.

Arvodet till juridiskt biträde vid Stockholms kustartilleriförsvar bör såsom föreslagits sänkas från 1 560 kronor till 1 000 kronor.

Jag kan icke för närvarande tillstyrka förslaget om att höja representationsbidraget till chefen för Västkustens marindistrikt.

Civilförvaltningens förslag i övrigt under denna punkt ger mig icke anledning till erinran.

16. De i sammanställningen angivna lönegradsuppflyttningarna böra i anslutning till berörda riksdagsbeslut genomföras fr. o. m. nästa budgetår.

I övrigt hänvisar jag till vad jag anfört beträffande motsvarande fråga under arméns avlöningsanslag.

I det föregående har jag vid behandlingen av arméns avlöningsanslag förutsatt att den kontanta ersättningen till musikelever skulle anpassas efter föreslagna ändringar rörande penningbidraget till värnpliktiga. Kostnaderna härför beräknar jag för marinen till omkring 8 800 kronor.

Jag har vidare vid behandlingen av arméns avlöningsanslag uttalat att, i anslutning till de under år 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna, en omreglering borde ske av flertalet vid försvarsgrenarna nu utgående arvoden, i den mån så ej redan skett. För marinens del uppskattar jag kostnaderna härför till omkring 35 000 kronor.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar m. m. vid marinen och med ledning av belastningen på marinens avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1952/53 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 30 200 000 (+ 1 700 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 980 000 (— 60 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 470 000 (+ 127 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 13 100 000 (—500 000) kronor;

Rörligt tillägg 13 690 000 (+ 8 673 000) kronor;

Pensionsmedel 740 000 (+ 40 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 57 700 000 (+ 9 900 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

143 Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid marinen, som föranledas av vad jag i det föregående föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 30 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis ................................. 980 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 470 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ................................................... 13 100 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 13 690 000

Summa kronor 58 440 000

Särskilda uppbördsmcdel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 740 000

Nettoutgift kronor 57 700 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 57 700 000 kronor.

[16.] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 48 200 000 54 969 536

1951/52 (statsliggaren s. 242) 50 000 000

1952/53 (förslag) .................. 63 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 99) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 63 650 000 kronor.

Beträffande de grunder, som numera tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag därom anfört i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

144 Kungl. Maj:ls proposition nr 120.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning har i anslutning till yrkanden av chefen för flygvapnet m. fl. föreslagit vissa personalförändringar m. m. vid flygvapnet.

3. överförande av vissa underofficerare till civilmilitär anställningsform.

54 förvaltare (i flygstationstjänst) Ma 6 — verkmästare av 1. klassen (i flygstationstjänst) Ca 21 .........

1 998

145 Rungl. Maj-.ts proposition nr 120.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

20 förvaltare (i förrådstjänst) Ma 6

— verkmästare av 1. klassen (i förrådstjänst) Ca 21 ..................... 29 660

17 fanjunkare Ma 5 — mästare av

1. klassen Ca 18 ..........................J7272____ + 44934

4. Personal för fallskärmsjägarutbild-

ning.

1 sergeant Ma 4 ........................... 7 752

3 flygtekniker Ca 12 ..................... 21 348 + 29 100

5. Förändringar i övrigt beträffande

militär personal.

2 kaptener Ma 9, vid flygkrigshögskolan respektive flygkadettskolan

— majorer Ma 10 ..................... 7 896

2 mobiliseringsofficerare 1: 29 vid

centrala flygverkstäderna å Malmen respektive i Västerås ............ 11 180

1 mobiliseringsofficer 1: 29 vid F 2 ... 6 130

1 förvaltare (i förrådstjänst) Ma 6 vid F 2 .................................... _

1 förvaltare (i kassatjänst) Ma 6 vid

flygvapnets centrala skolor ......... 9 072

12 fänrikar ................................. 94 §92

15 sergeanter .............................. 118 365

47 korpraler eller vicekorpraler ...... 127 511

81 furirer, 22 korpraler, 101 vicekorpraler eller meniga ............._ 811 719 __ 648 617

6. Förändringar beträffande läkar- och

sjukvårdspersonal.

2 specialflygläkare, Cp 5 jämte av-

löningsförstärkning .................. —

Avlöningsförstärkning till en förste

flygläkare ................................. 10 008

5 flygläkare av 2. graden ............... 25 000

19 sjukvårdsförmån Ce 11 -—Ce 12... — , 35 008

7. Förändringar i övrigt beträffande tek-

nisk personal.

Utökning av antalet verkmästare, mästare och flygtekniker vid fullt utbyggd organisation .................. —

4 mästare av 1. klassen Ca 18 ......... 36 924

9 mästare av 2. klassen Ca 16 ......... 76 833

10—»so 52 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 120.

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

10. Förändringar i övrigt beträffande för-

råds- och vaktpersonal m. m.

18 hundgårdsföreståndare Ce 9 —

Ce 12 .......................................

19 förrådsmästare Cg 16 —- Ce 16 ... 1 förman Cg 12 vid F 17 — Ce 12 ...

34 förrådsmän Cg 9 — Ce 9 ............

1 vaktmästare Cg 9 vid F 5 — Ce 9 ...

20 förrådsmän Ce 9 .....................

19 förrådsmän Ce 9 — förrådsförmän

Ce 12 .......................................

11. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal.

1 kontorist Ce 13 vid F 2 — Ca 13 ...

1 kanslibiträde Ce 11 vid F 2 — Ca 11

2 kanslibiträden Cg 11 vid flygvap-

nets centrala skolor och centralförrådet för intendenturmateriel — Cell .......................................

1 kanslibiträde Cg 11 .....................

2 befintliga tjänster för skriv- och

kontorsgöromål, vid tredje eskaderstaben och F 2, uppföras på personalförteckningen .....................

19 biträden för skriv- och kontorsgöromål — kanslibiträden Ce 11 ... 18 biträden för skriv- och kontorsgöromål — kontorsbiträden Ca 8 ...

18 558

124 300

142 858

6 804

147 Rungl. Maj.ts proposition nr 120.

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

12. övriga personalförändringar m. m.

17 trafikledare Ce 22 — förste trafikledare Ce 23

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

+ 10 669 756

13. Lönerevision för köksföreståndare m. fl. enligt beslut av 1951 års riksdag föranleder ändringar i personalförteckningen för ordinarie tjänstemän inom flygvapnet enligt följande sammanställning.

1 köksföreståndere i Ca 14 — Ca 18,

1 i Ca 14 — Ca 17, 1 i Ca 12 — Ca 18 och 17 i Ca 12 — Ca 17, 21 biträdande köksföreståndare i Ca 10 —

Ca 14 samt 1 över sköter ska i Ca 12 — Ca 14.

Motiv.

1. Förändringar beträffande flygstaben. Chefen för flygvapnet har upprepat sitt redan för innevarande budgetår framställda förslag om att i utbyte mot en majorsbeställning inrätta en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major, avsedd för chefen för personalavdelningen (prop. 1951: 110, s. 146 o. f.). Civilförvaltningen har även nu tillstyrkt förslaget.

I sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1951/52 avstyrkte civilförvaltningen däremot förslag av chefen för flygvapnet om att för chefen för pressdetaljen inrätta en majorsbeställning i utbyte mot en kaptensbeställning (prop. 1951: 110, s. 147). Av flygvapenchefen ånyo framfört förslag i ämnet har även nu avstyrkts av civilförvaltningen.

För innevarande budgetår föreslog chefen för flygvapnet vidare, att tre beställningar för kapten, avsedda för ställföreträdande avdelningschefer vid operations-, organisations- och utbildningsavdelningarna, skulle utbytas mot majorsbeställningar. Civilförvaltningen ansåg sig i äskandena för samma budgetår icke kunna biträda förslaget (prop. 1951: 110, s. 147 o. f.). I anledning av ett av flygvapenchefen nu ånyo framfört förslag i ämnet har civilförvaltningen anfört, att ämbetsverket — även om vissa skäl talade för alt nämnda avdelningar, liksom tidigare signalavdelningen, tillfördes majorsbeställningar — dock icke nu vore beredd tillstyrka förslaget.

148 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

1945 års försvarskommitté (SOU 1947: 72, del I, s. 612) räknade i sitt förslag till organisation av flygstaben med att vid stabens expedition skulle finnas bland annat tre arvodesbefattningar för pensionerade officerare i 1: 29, av vilka en skulle vara vice värd för flygvapnets ämbetsbyggnad. Vid behandlingen i propositionen 1948:206 (s. 412) av berörda organisationsfråga hade departementschefen ej något att erinra mot försvarskommitténs förslag i förevarande del. Någon för vice värd avsedd arvodesbefattning har emellertid ännu icke inrättats. Hittills ha göromålen såsom vice värd fullgjorts av en reservofficer, som inkallats till frivillig tjänstgöring med avlöning från vakant kaptensbeställning.

Chefen för flygvapnet har nu, då frän och med budgetåret 1952/53 vakanta kaptensbeställningar beräknas icke komma att finnas tillgängliga, föreslagit, att den för vice värd avsedda arvodesbefattningen inrättas. Civilförvaltningen har emellertid anfört, att det förefölle som om frågan om bestridande av arbetsuppgifter som vice värd i vad avsåge samtliga till Ladugårdsgärde förlagda ämbetsbyggnader borde närmare övervägas. Ämbetsverket ansåge sig icke för närvarande böra räkna med att den nu ifrågavarande befattningen skulle tillkomma.

Såsom anförts i det föregående vid behandlingen av marinens avlöningsanslag (punkt 2) föreslås den på flygvapnets personalförteckning för flygstaben uppförda tjänsten på övergångsstat för föreståndare för militärmeteorologisk informationstjänst i Ca 27 skola överföras till marinstaben.

Förslag om att utbyta en vaktmästartjänst i Ce 9 mot förste vaktmästartjänst i Ca It, avsedd för bevakningstjänst, och en expeditionsvaktstjänst i Ca 9 mot en förste expeditionsvaktstjänst i Ca It, avsedd för filmtjänst, framställdes av chefen för flygvapnet för innevarande och närmast föregående budgetår (prop. 1950: 110, s. 103 o. f., och prop. 1951: 110, s. 148). I anledning av dessa förslag förordade civilförvaltningen i äskandena för nämnda budgetår, att en vaktmästartjänst i Ce 9 skulle omvandlas till tjänst för förste expeditionsvakt i Ca 11. Statens lönenämnd biträdde civilförvaltningens förslag. Sedan flygvapenchefen nu ånyo framfört sina förenämnda förslag, har civilförvaltningen förklarat att — enär från flygstaben bestämt hävdats, att av civilförvaltningen ifrågasatt omfördelning av arbetsuppgifterna befattningshavarna emellan av praktiska skäl icke kunde genomföras — ämbetsverket icke längre ville motsätta sig helt bifall till förslagen.

Civilförvaltningen har vidare liksom i äskandena för innevarande budgetår (prop. 1951:110, s. 148) tillstyrkt förslag av chefen för flygvapnet om att ordinariesätta två extra ordinarie kanslibiträdestjänster.

Enligt Kungl. Maj :ts medgivande finnes vid flygstaben med avlöning från posten Övrig extra personal anställt ett extra kanslibiträde i Cg 11, avsett för operationsavdelningen. Då ett stadigvarande behov av tjänsten anses föreligga, har civilförvaltningen tillstyrkt, att tjänsten omvandlas till extra ordinarie.

149 Kangl. Maj-.ts proposition nr 120.

Av chefen för flygvapnet föreslaget utbyte av en biträdestjänst för skrivoch kontorsgöromål mot en tjänst för kanslibiträde i Ce 11 har civilförvaltningen ansett böra anstå.

Chefen för flygvapnet har upprepat ett förslag att uppflytta tjänsten för garageförman vid flygstaben från 12 till 14 lönegraden (prop. 1951:110, s. 148 och 149). Civilförvaltningen har liksom tidigare förklarat sig anse, att åtskillnad i löneställningen mellan flygstabens garageförman och de till 14 lönegraden hänförda garageförmännen vid flygförbanden icke vore sakligt motiverad, och ämbetsverket har nu räknat med, att den föreslagna uppflyttningen kommer till stånd.

I skrivelse den 18 juli 1951 har chefen för flygvapnet hemställt, att en extra tjänst för reparatör i högst Cg 11 måtte få inrättas vid flygstaben. Tjänsten vore avsedd för bilreparatör vid den för försvarets myndigheter å Ladugårdsgärde gemensamma körcentralen. Det hade hittills varit avsett, att för ifrågavarande ändamål skulle finnas anställd en reparatör med avlöning enligt kollektivavtal. På grund av läget på arbetsmarknaden kunde dylik reparatör emellertid numera icke erhållas. Till följd därav hade de normalt förekommande reparationerna och den löpande översynen av körcentralens bilpark, som omfattade 13 fordon, måst anförtros åt privata reparationsverkstäder. Detta vore emellertid ur underhålls- och kostnadssynpunkt ofördelaktigt. Möjligheterna att anställa reparatör beräknades bli avsevärt större om tjänstemannaställning kunde erbjudas.

Civilförvaltningen har förklarat sig i avvaktan på resultatet av 1948 års anställningsutrednings och 1949 års tjänsteförteckningskommittés arbete icke vara beredd tillstyrka att den yrkade bilreparatörstjänsten i 11 lönegraden inrättas.

2. Luftbevakningens organisation. Genom beslut av 1948 års riksdag (prop. 206, s. 420—425) överfördes luftbevakningen från armén till flygvapnet och tillskapades en fast fredsorganisation för denna verksamhetsgren. Sålunda inrättades inom flygledningen en inspektion för luftbevakningen med en inspektör i Mo 14 som chef, en major eller kapten som stabschef, tre kaptener och en kommenderad officer ur luftvärnet. Vidare förstärktes envar av de fem flygbasområdesstaberna med en kapten, flygbaskåren (F21) med en major samt flygkadettskolan (F 20) — där utbildning av värnpliktiga till officerare och underofficerare i luftbevakningstjänst skulle äga rum — med en kapten och två löjtnanter. Sammanlagt skulle alltså enligt nämnda riksdagsbeslut på flygvapnets stat finnas 14 officerare för luftbevakningens ledning och för berörda utbildning vid F 20.

Jämlikt beslut av 1951 års riksdag (prop. nr 110, s. 182—188) skall utbyggnaden och moderniseringen av luftbevakningen i materiellt hänseende omfatta ytterligare områden utöver vad som förutsattes i 1948 års riksdagsbeslut.

Chefen för flygvapnet har upprepat ett för innevarande budgetår framfört förslag om att för stabschefen vid inspektionen för luftbevakningen

150 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

inrätta en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major i utbyte mot den befintliga beställningen för alternativt major eller kapten (prop. 1951:110, s. 164 o. f.). Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget.

Chefen för flygvapnet har hemställt, att en ny beställning för kapten måtte inrättas vid luftbevakningsinspektionen. Till stöd härför har flygvapenchefen anfört bland annat följande.

Det hade ursprungligen avsetts, att luftbevakningsinspektionen skulle organiseras på fyra detaljer. Chef för dessa skulle vara de tre kaptener, som enligt riksdagsbeslutet 1948 tillkommit för luftbevakningsinspektionen samt den officer ur luftvärnet, som enligt samma beslut skulle kommenderas till tjänstgöring vid inspektionen. Erfarenheterna hade emellertid redan efter första året visat, att organisationen icke vore lämplig. En omorganisation hade därför måst vidtagas, därvid eu femte detalj, avsedd för luftförsvarscentralfrågor, hade inrättats. Chef för denna detalj vore en tillfälligt kommenderad kapten. Med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning och invecklade natur — den moderna radarmaterielen med sin stora räckvidd och komplicerade konstruktion hade som följd bland annat stora problem beträffande informationsmaterialets utnyttjande, främst vid luftförsvarscentralerna — bedömdes behovet av en särskild deltaljehef för hithörande frågor bliva bestående.

På grund av att arbetsbelastningen på luftbevakningsinspektionen blivit mycket stor erfordrades, enligt vad chefen för flygvapnet vidare anfört, förstärkning även av expeditionspersonalen vid inspektionen. Med hänsyn bland annat till det stora antalet hemliga handlingar vid expeditionen har flygvapenchefen föreslagit den lösningen, att en befattning för exeditionsofficer i 1: 29 inrättas vid inspektionen. Därvid har förutsatts att en vakant befattning för mobiliseringsofficer i samma löneklass vid central flygverkstad samtidigt skall indragas (jfr p. 5).

Chefen för flygvapnet har vidare föreslagit, att från och med nästa budgetår för luftbevakningen inrättas nya beställningar för 6 majorer, 14 kaptener och 8 löjtnanter samt 5 arvodesbefattningar för pensionerade officerare i 1: 29. Av vad flygvapenchefen till stöd härför anfört inhämtas bland annat följande.

1948 års riksdagsbeslut hade grundats på omfattande utredningar och praktiska prov i begränsad utsträckning, som under åren 1944—1947 verkställts genom överbefälhavarens försorg. På grund av bland annat den otillräckliga tillgången på i luftbevaknings- och jaktstridsledningsfrågor utbildad militär och teknisk personal hade vid ifrågavarande utredningar endast riktlinjerna för den nya luftbevakningsorganisationen kunnat uppdragas, under det att detaljutformningen såväl i organisatoriskt som tekniskt avseende måst anstå. Detta omfattande utredningsarbete hade fortsatt inom flygvapnet, bland annat genom särskilda kommittéer med bistånd av berörda militära och civila myndigheter. Under arbetets gång hade anpassning successivt måst göras till den snabbt fortgående flygtekniska utvecklingen. Genom studiebesök utomlands samt genom mera fullständiga egna prov med den nya organisationen hade numera säkrare underlag erhållits för att bedöma vad som krävdes av en modern luftbevakningsorganisation med avseende på personal och materiel.

151 Kungl. Maj:ts •proposition nr 120.

Enligt föreliggande planeiy vilka vore under genomförande, skulle luftbevakningen i krig i stort sett organiseras enligt följande. Landet indelades i ett antal luftförsvarssektorer. Inom varje sektor handhades luftbevakningen av en luftbevakningsbataljon. Bataljonen bemannade en för sektorns luftförsvar gemensam större luftförsvarscentral (lfc) och ett antal mindre luftförsvarsgruppcentraler (lgc). Luftförsvarssektorerna indelades alltefter deras betydelse ur luftförsvarssynpunkt i tre olika typer, betecknade respektive I, II och III, varvid typ I avsåge de viktigaste områdena.

Detaljerade utredningar och praktiska prov rörande arbetsuppgifter, kompetenskrav och ansvar i de olika befattningarna inom lfc typ I utvisade klart, att officersbehovet i krig icke — såsom fallet varit inom närmast motsvarande organisation under beredskapsåren och såsom förutsatts även för den moderniserade organisationen enligt 1948 års försvarsbeslut — kunde tillgodoses uteslutande med reservofficerare och värnpliktiga officerare med hänsyn till den relativt korta utbildningen och starkt begränsade tjänstgöringsskyldigheten i fred för dessa personalkategorier. Ett visst minimum av aktiva officerare erfordrades därför såväl i krig som fred för att luftbevakningen omedelbart vid krigsutbrott skulle kunna fungera tillfredsställande och lämna erforderligt underlag för totalförsvarets verksamhet.

Det sammanlagda minimibehovet av aktiva officerare för luftbevakningsbataljonerna inom sektorerna av typ I och de viktigaste sektorerna av typ II hade beräknats till 28. Lfc typ I avsåges att delvis vara organiserade redan i fred. Det vore därför i och för sig lämpligt att placera samtliga de aktiva officerare, som erfordrades för dessa lfc, vid de flottiljer, som vid krig uppsatte bataljonsstaber med sådana lfc. Behov förelåge emellertid i fred av en särskild företrädare för luftbevakningstjänsten vid varje flottilj och av över hela landet fördelade instruktörer för frivillig utbildning i luftbevakningstjänst. Därjämte hade den enligt 1948 års riksdagsbeslut för F 20 beräknade lärarpersonalen visat sig otillräcklig, varför personalförstärkning erfordrades.

Med hänsyn till det anförda beräknades de för krigsorganisationen erforderliga nya aktiva officerarna fredsplaceras, en major och en löjtnant vid envar av de sex förband, som skulle organisera lfc typ I, en kapten vid envar av övriga tretton förband (motsvarande) samt en kapten och två löjtnanter vid F 20.

De fem föreslagna nya arvodesbefattningarna i 1: 29 åter avsåges för flygbasområdesstaberna. Enligt 1948 års riksdagsbeslut förstärktes envar av flygbasområdesstaberna med en kapten. Erfarenheterna hade emellertid visat, att omfattningen av de med luftbevakningen sammanhängande arbetsuppgifterna vid dessa staber bleve så betydande att uppgifterna icke kunde läggas på en enda officer. En uppdelning av dessa göromål borde ske i radartjänst och optisk tjänst. De med den optiska tjänsten förenade arbetsuppgifterna syntes tills vidare i avvaktan på ytterligare erfarenheter kunna fullgöras av en officer i arvodesbefattning.

Civilförvaltningen, som ansett sig icke kunna göra något uttalande angående de verkställda personalberäkningarna, har emellertid vid anslagsberäkningen utgått från att de föreslagna beställningarna och befattningarna skulle komma att inrättas. Ämbetsverket förutsatte därvid, att desamma i den mån de icke kunde besättas med för luftbevakningstjänst lämpad personal, skulle hållas vakanta och icke utnyttjas för meddelande av vik aria tsförordnanden.

152 Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

3. överförande av vissa underofficerare till civilmilitår anställningsform. Enligt principbeslut av 1948 års riksdag (prop. 206, s. 446, 447, 455 och 462) skulle vid fullt genomförd personalorganisation befintliga beställningar för förvaltare i flygstationstjänst och i förrådstjänst (flygmateriel) samt för fanjunkare i stationsunderofficers- och förrådsunderofficersbefattningar ersättas med verkmästare av 1. klassen respektive mästare av 1. klassen. I äskandena för budgetåret 1951/52 föreslog chefen för flygvapnet att nämnda beslut skulle genomföras från och med innevarande budgetår. Departementschefen ansåg emellertid försiktigheten bjuda att — i avvaktan på resultatet av 1949 års tjänsteförteckningskommittés utredning i fråga om löneställningen för förvaltare —- genomföra ifrågavarande principbeslut endast beträffande beställningar för fanjunkare. I avvaktan på närmare utredning beträffande vissa särskilda befattningar föreslog departementschefen, att från och med budgetåret 1951/52 60 fanjunkarbeställningar skulle utbytas mot beställningar för mästare av 1. klassen i Ca 18. Beträffande de ifrågavarande 74 förvaltarbeställningarna och återstående 17 fanjunkarbeställningar förordade departementschefen, att såsom ett provisorium extra tjänstemän i Cg 19 respektive Cg 16 skulle få anställas såsom ersättare vid uppkommande vakanser (prop. 1951:110, s. 151—154, 176 och 177). Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

Såsom framgår av det föregående har tjänsteförteckningskommittén numera slutfört utredningen angående löneställningen för militära förvaltare samt i skrivelse den 22 november 1951 framlagt härav föranledda förslag. Kommittén har emellertid ansett sig icke böra ingå på spörsmålet om lönegradsplaceringen för här ifrågavarande 74 förvaltarebeställningar, enär dessa för framtiden vore avsedda icke för militära förvaltare utan för civilmilitära verkmästare. Frågan om lönegradsplaceringen av verkmästare vid försvaret har ännu ej varit föremål för prövning av kommittén.

I sin skrivelse den 1 juni 1951 rörande medelsäskanden för budgetåret 1952/53 hemställde chefen för flygvapnet att 1948 års förenämnda riksdagsbeslut måtte genomföras i sin helhet från och med nästa budgetår. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen.

I fråga om de 17 återstående fanjunkarbeställningar, som föreslagits skola omvandlas till beställningar för mästare av 1. klassen i Ca 18, anförde flygvapenchefen bland annat följande. De nya tjänsterna avsåges numera för föreståndarna för flottiljernas instruktionsverkstäder, som enligt 1942 års försvarsbeslut skulle vara verkmästare av 2. klassen (nu Ca 19). Arbetsuppgifterna för föreståndarna i fråga vore av teknisk natur — ansvar för planläggning och ledning av viss teknisk undervisningsverksamhet samt för anskaffning och vård av undervisningsmateriel -— och motiverade väl den föreslagna löneställningen. Avsikten vore att här avsedda mästare skulle kunna omplaceras från tjänst vid instruktionsverkstad till flygstationstjänst eller omvänt.

4, I skrivelse den 11 september 1951 har chefen för flygvapnet hemställt

153 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

om viss personalförstärkning vid flygvapnet, sammanhängande med den vid behandlingen i det föregående av arméns motsvarande anslag (p. 10) berörda fallskärmsjägarutbildningen. Efter viss flygplansanskaffning avsåges nämligen ett av flygvapnets transportflygplan i fred skola ställas till arméns förfogande för nämnda utbildning. Samtidigt måste emellertid tillkomma särskild personal för flygplanets skötsel i luften och på marken. Flygvapnets personalorganisation, fullt genomförd, borde därför utökas med beställningar för 1 sergeant (flygsignalist), 2 furirer (fältflygare — flygförare) och 3 flygtekniker (2 flygplan- och 1 elektrotekniker). Samtliga beställningar utom för fältflygare erfordrades redan under budgetåret 1952/53.

5. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Chefen för flygvapnet har upprepat sina för innevarande budgetår (prop. 1951: 110, s. 165) framställda förslag om att i utbyte mot kaptensbeställningar inrätta två majorsbeställningar, avsedda den ena för förste lärare vid flygkrigshögskolan och den andra för skolchefens ställföreträdare (läraren i krigskonst eller förste flygläraren) vid flygkadettskolan. Till stöd för förslaget i vad avser flygkrigshögskolan har flygvapenchefen åberopat förstelärarbefattningarnas stora vikt för den högre utbildningen inom flygvapnet samt erinrat om att för närmast motsvarande befattningar vid krigshögskolan numera avsåges beställningar för överstelöjtnant eller major (jfr prop. 1951: 110, s. 106). Med avseende på det föreslagna utbytet vid flygkadettskolan har framhållits, att motsvarande lärarbefattningar vid arméns signalskola och sjökrigsskolan bestredes av beställningshavare i Ma 10. Civilförvaltningen har ansett sig böra biträda ifrågavarande förslag.

I flygvapnets gällande förteckning för pensionerad personal i arvodesbefattningar finnas under rubriken Centrala flygverkstäderna uppförda tre befattningar för mobiliseringsofficerare i 1: 29, en för varje verkstad. Då det visat sig omöjligt att rekrytera befattningarna vid centrala flygverkstäderna å Malmen och i Västerås, ha de för dem avsedda arbetsuppgifterna fördelats på andra tjänstemän. Såsom av det föregående (p. 2) framgår har chefen för flygvapnet förutsatt, att en av sistnämnda två befattningar skall indragas i samband med att en befattning för expeditionsofficer i 1: 29 vid inspektionen för luftbevakningen inrättas. Den andra befattningen för mobiliseringsofficer föreslås skola överflyttas till Roslagens flygkår (F2). Till stöd för förslaget, som tillstyrkts av civilförvaltningen, har i huvudsak åberopats angelägenheten av att minska kårchefens och kåradjutantens arbetsbörda, vilken blivit alltför stor till följd av verksamhetens ökning vid kåren.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att för F 2 skall inrättas en beställning för förvaltare i förrådstjänst (intendenturmateriel). Härvid har flygvapenchefen förutsatt att en beställning för verkmästare av 1. klassen i Ca 21, som disponeras vid F 2, skall indragas den 1 oktober 1952, då beställningens innehavare avgår med pension (jfr p. 7 i det följande). Civil-

154 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

förvaltningen har i avvaktan på organisationsförsök vid flygvapnets förhand ansett sig icke böra räkna med att en förvaltarbeställning nu tillkommer.

Enligt förslag av 1945 års försvar skommitté skulle kassachefen vid flygvapnets centrala skolor i Västerås vara förvaltare. Vid anmälan av propositionen 1948:206 framhöll emellertid departementschefen (s. 479), att — i avvaktan på resultatet av pågående undersökning huruvida kassatjänsten för flygvapnets centrala intendenturförråd i Västerås skulle kunna omhänderhavas av kassaavdelningen vid de centrala skolorna — någon aktiv underofficer i kassatjänst tills vidare icke borde beräknas för skolorna.

Chefen för flygvapnet har nu föreslagit, alt en förvaltarbeställning i kassatjänst inrättas för de centrala skolorna från och med nästa budgetår och därvid erinrat om att kassatjänsten vid centrala intendenturförrådet numera överförts till skolornas kassa samt att kassachefsgöromålen där för närvarande bestredes av en pensionerad förvaltare. Denne upphölle såsom extra tjänsteman en i personalförteckningen upptagen extra ordinarie befattning för kontorist vid skolorna. Han hade emellertid meddelat sin avsikt att avgå under år 1952.

Civilförvaltningen har framhållit, att till kassaavdelningen vid de centrala skolorna numera anslutits även kassaverksamheten vid ridskolan. Med hänsyn till den omfattning kassaavdelningen sålunda erhållit och med beaktande av att kassachefen måste tagas i anspråk såsom lärare vid den undervisning i kassatjänst, som bedreves vid skolorna, ansåge civilförvaltningen, att en beställning för förvaltare i kassatjänst, avsedd för de centrala skolorna, borde tillkomma från och med budgetåret 1952/53.

Civilförvaltningen har i enlighet med förslag av chefen för flygvapnet räknat med att antalet fänrikar under budgetåret 1952/53 skall utgöra i medeltal 51 mot omkring 63 under innevarande budgetår.

Enligt beslut av 1948 års riksdag (prop. 1948:206, s. 462) skola för stammanskap, som vid övergången till flygvapnets nya personalorganisation redan påbörjat sin utbildning, i princip bibehållas de möjligheter till vidareutbildning och befordran till underofficer och officer, som förelegat vid rekryteringstillfället, och följaktligen även till beställningar, som icke längre skola ingå i den nya organisationen, fullt genomförd. För att möjliggöra befordran av bland annat sådant manskap, som i överensstämmelse med nyssnämnda riksdagsbeslut under innevarande budgetår utbildas till underofficer, har chefen för flygvapnet föreslagit, att antalet sergeantsbeställningar ökas med 15. Civilförvaltningen har biträtt förslaget.

Antalet icke-ordinarie manskapsbeställningar vid flygvapnet, med undantag för musikmanskap, vid fullt genomförd organisation har senast (prop. 1951:110, s. 166 och 178) fastställts till sammanlagt 1 222, varav 653 furirer, 106 korpraler, 117 korpraler eller vicekorpraler och 346 vicekorpraler eller meniga. För budgetåret 1951/52 fastställd personalförteck-

155 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ning för flygvapnet upptager, förutom musikmanskap, följande beställningar för icke-ordinarie manskap, nämligen 1 031 furirer, 172 korpraler, 70 korpraler eller vicekorpraler och 447 vicekorpraler eller meniga, tillhopa 1 720 beställningar. Överskottet på furirer i förhållande till genomförd organisation är i huvudsak avsett att motväga brist på underofficerare (signalister) och hjälptekniker samt att vid de förband, där flottiljpolisorganisationen ej genomförts, tillgodose behovet av personal för de arbetsuppgifter som eljest ankomma på flottiljpoliser.

Flygvapenchefen har i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1952/53 räknat med följande förändringar i antalet beställningar för icke-ordinarie manskap, utom musikmanskap, nämligen minskning med 81 furirer till (1 031 — 81 =) 950, minskning med 22 korpraler till (172 — 22 —) 150, ökning med 47 korpraler eller vicekorpraler till (70 + 47 =) 117 och minskning med 101 vicekorpraler eller meniga till (447 — 101 =:) 346. Civilförvaltningen har grundat sin anslagsberäkning på det av flygvapenchefen sålunda angivna antalet beställningar.

6. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Sedan ett av chefen för flygvapnet i skrivelse den 28 februari 1949 framlagt förslag till en organisation med särskilda speciaiflygläkare (flygande flygläkare) vid flygvapnet icke vunnit statsmakternas bifall (prop. 1950: 110, s. 107—110 och 119), framlade flygvapenchefen i skrivelse den 21 december 1950 förslag till en modifierad organisation med specialflygläkare. Sistnämnda förslag, för vilket jämte däröver avgivna yttranden lämnats en redogörelse till propositionen 1951: 110 (s. 157—163), innebar bland annat att två tjänster i Cp 5 med högst tolvårigt förordnande skulle inrättas för fullständigt flygutbildade specialflygläkare med placering i flygledningen. Specialflygläkarna, som skulle vara heltidsanställda, skulle utöver lön uppbära avlöningsförstärkning med 10 000 kronor samt flygtillägg enligt gällande grunder. Vid anmälan av propositionen 1951: 110 (s. 177) kunde departementschefen alltjämt icke tillstyrka, att dylika tjänster inrättades. Departementschefen anförde vidare, att en försöksverksamhet kunde sägas redan pågå på området i det att en vid flygvapnet anställd förste flygläkare vore flygutbildad och fullgjorde arbetsuppgifter av den art som avsetts skola ankomma på en specialflygläkare. Denna hans tjänstgöring syntes ha gett goda resultat, varför departementschefen räknade med att verksamheten finge fortsätta. Departementschefen ansåg dock, att ersättning skäligen borde utgå till denne tjänsteman för arbetsuppgifter som pålagts honom utöver dem som vore förenade med hans tjänst som förste flygläkare.

Chefen för flygvapnet har i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår upprepat förslaget om att inrätta två förordnandetjänster i Cp 5 för fullständigt flygutbildade läkare, förenade med förenämnda avlöningsförstärkning.

Civilförvaltningen har med hänsyn till den ställning statsmakterna tidigare tagit till frågan om en specialflygläkarorganisation ansett sig icke

156 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

böra räkna med att de föreslagna tjänsterna skola inrättas från och med budgetåret 1952/53. Till avlöningsförstärkning åt förenämnde förste flygläkare har civilförvaltningen i detta sammanhang räknat med ett belopp av 10 008 kronor för samma budgetår.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepat sitt för innevarande budgetår framställda förslag om att öka antalet befattningar för flygläkare av 2. graden från 26 till 31.

Vid anmälan av propositionen 1951: 110 (s. 163 och 177) kunde departementschefen i avvaktan på organisationsundersökningar vid flygflottiljerna icke biträda ett av Försvarets civila tjänstemannaförbund framställt yrkande om uppflyttning till 12 lönegraden av de till 11 lönegraden hänförda tjänsterna för sjukvårdsförmån vid förbanden. Tjänstemannaförbundet har nu upprepat detta yrkande. Civilförvaltningen har, ehuru ämbetsverket icke funnit anledning frångå sin tidigare angivna uppfattning att dessa tjänster borde uppflyttas till 12 lönegraden, med hänsyn till departementschefens nyssnämnda ställningstagande ansett sig icke nu böra upptaga förbundets yrkande.

7. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal.

Antalet beställningar för verkmästare, mästare och flygtekniker har — bortsett från de verkmästar- och mästarbeställningar, vilka enligt 1948 års riksdagsbeslut avsetts skola tillkomma i utbyte mot underofficersbeställningar (jfr p. 3) — för fullt genomförd personalorganisation (jfr prop. 1948:206, s. 455, samt 1950:110, s. 111 och 120) beräknats till 25 verkmästare av 1. klassen i Ca 21, 17 verkmästare av 2. klassen i Ca 19, 91 mästare av 1. klassen i Ca 18, 198 mästare av 2. klassen i Ca 16 och 1 987 flygtekniker i Ca 12. Samtliga dessa beställningar —• jämte -vässa övergångsvis kvarstående verkmästarbeställningar och 60 mästarbeställningar av 1. klassen, vilka från och med innevarande budgetår tillkommit i utbyte mot fanjunkarbeställningar — finnas uppförda i gällande personalförteckning. Två av beställningarna för verkmästare av 1. klassen ha inberäkhats enligt beslut av 1950 års riksdag i anledning av förslag av chefen för flygvapnet om att med hänsyn till beräknat behov av personal för radartjänst öka antalet beställningar vid genomförd organisation med, förutom nyssnämnda två beställningar, 1 verkmästare av 2. klassen, 4 mästare av 1. klassen, 9 mästare av 2. klassen och 24 flygtekniker.

Chefen för flygvapnet har liksom för innevarande budgetår upprepat sitt berörda förslag i de delar detsamma icke vunnit bifall, eller alltså såvitt avser nyssnämnda beställningar för verkmästare av 2. klassen, mästare och flygtekniker. Flygvapenchefen har vidare, under framhållande av att personalbehovet för radartjänst snarast måste fyllas med hänsyn till pågående materielleveranser, föreslagit, att av beställningarna i fråga mästar- och flygteknikerbeställningarna inrättas från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen har tillstyrkt vad flygvapenchefen sålunda föreslagit.

Såsom av det föregående (p. 5) framgår har chefen för flygvapnet förut-

157 Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

satt att - - i samband med föreslaget inrättande av en förvaltarbeställning i förråds tjänst, avsedd för F 2 — en beställning för verkmästare av 1. klassen, som disponeras vid F 2, skall indragas den 1 oktober 1952, då beställningens innehavare avgår med pension. Civilförvaltningen har räknat med att beställningen i fråga indrages vid nämnda tidpunkt.

I anslutning till beslut av 1951 års riksdag (prop. 1951:110, s. 154— 156 och 177) om övergång till rekrytering av flygteknikerbeställningar från civilmilitära hjälptekniker ha från och med innevarande budgetår i personalförteckningen uppförts 150 beställningar för hjälptekniker i Ce 10. Chefen för flygvapnet har nu föreslagit, att antalet dylika beställningar ökas med 95 till 245, varigenom rekryteringsbehovet beräknades bliva täckt. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har vidhållit sitt tidigare (jfr prop. 1951: 110, s. 168 och 169) framställda yrkande om att till lönegraden Ce 24 uppflytta befintliga tjänster för fältmästare i Ca 20. Civilförvaltningen, som förutsatt att ifrågavarande löneställningsfråga komme att upptagas av tjänsteförteckningskommittén, har nu liksom tidigare räknat med att tjänsterna placeras i 22 lönegraden.

8. Enligt propositionen 1948:206 (s. 455) beräknades behovet av flottiljpoliser till 258, varav 19 förste flottiljpoliser (Ca 16) och 239 flottiljpoliser (Ca 14). Hittills har inrättats beställningar för 12 förste flotliljpoliser och 148 flottiljpoliser. Den nu föreslagna och av civilförvaltningen tillstyrkta utökningen med 1 respektive 13 beställningar skulle möjliggöra, att flottilj polisorganisationen kunde genomföras vid ytterligare eu flottilj.

9. Förändringar beträffande meteorologpersonalen. Chefen för flygvapnet har upprepat sina tidigare framförda förslag om att införa reglerad befordringsgång för extra ordinarie meteorologer, nu 19 i Ce 23, 43 i Ce 22 och 19 i Ce 19, och för meteorologassistenter, nu 3 i Ce 16 (jfr prop. 1951: 110, s. 169 och 170). Liksom i äskandena för innevarande budgetår har civilförvaltningen, i avvaktan på Kungl. Maj:ts ställningstagande till förslaget om befordringsgång för meteorologer, utgått från oförändrad löneställning för denna personal. Beträffande förslaget om befordringsgång för meteorologassistenter har ämbetsverket förklarat sig vidhålla ett av ämbetsverket tidigare framfört förslag om att uppflytta meteorologassistenttjänsterna till Ce 19.

I gällande personalförteckning finnas under rubriken Väderlekstjänsten uppförda 40 tjänster för tekniska biträden i Ce 8, 2 vid flygstaben och 2 vid varje förband. Civilförvaltningen har liksom tidigare (jfr prop. 1951: 110, s. 170) förklarat sig icke kunna biträda förslag av Försvarets civila tjästemannaförbund om att uppflytta de för förbanden avsedda tjänsterna till Ce 11.

10. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal in. in. För ettvart av flygvapnets förband utom F3 finnes i gällande personalförteckning uppförd en tjänst för hundgårdsföreståndare i Ce 9. Chefen för

158 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepat tidigare framfört förslag om att uppflytta nämnda tjänster till Ce 12 (jfr prop. 1951: 110, s. 172).

Vidare har chefen för flygvapnet ånyo framfört sitt för innevarande budgetår (prop. 1951: 110, s. 172) framlagda förslag om att till extra ordinarie omändra följande extra tjänster, nämligen 19 förrådsmästare i Cg 16, 1 förman i Cg 12 vid F 17, 34 förrådsmän i Cg 9 — 4 vid flygvapnets centrala skolor, 3 vid F 3 och F 8, 2 vid F 5, F 11, F 14, F 16 och F 21 samt 1 vid flygstaben, Fl, F 2, F 4, F 6, F 7, F 9, F 10, F12, F 13, F 15, F 17, F 18 och Flygbo O — och 1 vaktmästare i Cg 9 vid F 5. Civilförvaltningen har liksom i äskandena för innevarande budgetår tillstyrkt förslaget i vad avser de 34 förrådsmannatjänsterna. Då de nuvarande innehavarna av förrådsmästartjänsterna varit anställda under avsevärd tid, har ämbetsverket, oberoende av att slutlig ställning icke tagits till organisationen av flygflottiljerna, icke velat motsätta sig att även dessa tjänster nu omvandlas till extra ordinarie.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att från och med nästa budgetår skola för drivmedelstjänsten vid envar av tio flygflottiljer med reaktionsdrivna flygplan tillkomma tjänster för två förrådsmän i Ce 9. Till stöd för förslaget har i huvudsak åberopats det förhållandet att övergång till reaktionsdrift medför väsentligt ökad drivmedelsförbrukning och därmed ökad omfattning av drivmedelstjänsten vid vederbörande förhand.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har upprepat av förbundet tidigare framställt förslag om att till förrådsförmän i Ce 12 uppflytta de förrådsmän i Ce 9 vid flygflottiljerna, vilka tjänstgöra såsom föreståndare för fallskärmsförråd (jfr prop. 1951:110, s. 171 och 172). Civilförvaltningen, som förutsatt att löneställningsfrågan för här avsedda tjänstemän ägnas fortsatt uppmärksamhet vid de organisationsförsök som avses skola igångsättas vid flygvapnet, har icke i sina äskanden för nästa budgetår räknat med ändrad löneställning för tjänstemännen i fråga.

11. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Chefen för flygvapnet har upprepat förslag om att ordinariesätta en kontoristtjänst och en kanslibiträdestjänst vid Roslagens flygkår (F2), båda i kassatjänst. Civilförvaltningen har ansett sig numera kunna tillstyrka förslaget.

Vidare har flygvapenchefen ånyo föreslagit att två befintliga extra kanslibiträdestjänster, avsedda den ena för flygvapnets centrala skolor (kassatjänst) och den andra för centralförrådet för intendenturmateriel, utbytas mot extra ordinarie tjänster. Civilförvaltningen, som enligt det föregående (p. 5) föreslagit att en beställning för förvaltare i kassatjänst skall inrättas vid de centrala skolorna från och med nästa budgetår, har anfört att vid bifall härtill en kontoristtjänst vid skolorna komme att frigöras och att för sådant fall behov av den extra kanslibiträdestjänsten vid skolorna icke längre syntes föreligga. Tjänsten i fråga borde därför indragas från och

159 Kungl. May.ts proposition nr 120.

med samma budgetår. Beträffande den extra tjänsten vid centralförrådet borde enligt civilförvaltningens mening tills vidare anstå med extra-ordinariesättning av densamma.

Civilförvaltningen har, då stadigvarande behov av ytterligare en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål syntes föreligga vid vardera av tredje eskader staben och F 2, tillstyrkt förslaget om att på personalförteckningen uppföra de båda tjänsterna.

Med hänsyn till det ringa antalet truppregistrerade vid flygvapnets förband har civilförvaltningen ansett sig icke kunna tillstyrka ett av Försvarets civila tjänstemannaförbund ånyo framfört förslag om uppflyttning till kanslibiträden av de för föreståndare för plåt- och maskingrupp avsedda befattningarna.

Civilförvaltningen har förordat, att i enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 18 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 skola tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål med följande fördelning:

flygstaben 1,

flygförbanden 16, av vilka 3 vid vardera av F 9 och F 14, 2 vid vardera av F 16 och F 21 samt 1 vid vardera av F 4, F 6, F 7, F 10, F 12 och F 18, samt

flyg kadettskolan 1.

12. Övriga personalförändringar in. m. I gällande personalförteckning finnas uppförda följande tjänster för trafikledarpersonal, nämligen fyra förste trafikledare i Ce 23, varav två vid flygstaben och en vid vardera av F 8 och F 9 samt 57 trafikledare i Ce 22, tre vid varje förband. När tjänsterna för förste trafikledare inrättades (se prop. 1947:130, s. 196 o. 197) var avsikten, att dessa trafikledare skulle utöva distriktstrafikledningen i var sitt militära flygsäkerhetsdistrikt. Sedan chefen för flygvapnet i skrivelse den 7 juli 1947 anmält, att denna organisation icke då syntes möjlig att genomföra, medgav Kungl. Maj :t emellertid genom beslut den 19 mars 1948, att två av ifrågavarande förste trafikledare finge disponeras för den centrala flygsäkerhetsledningen samt att de två övriga finge tagas i anspråk för att reglera och samordna den militära och civila flygtrafiken vid Stockholm och Göteborg samt placeras till tjänstgöring vid F 8 respektive F 9.

Chefen för flygvapnet har nu föreslagit, att vid ettvart av de 17 förband, vid vilka tjänst för förste trafikledare i Ce 23 icke finnes, skall inrättas en dylik tjänst i utbyte mot en trafikledartjänst i Ce 22. Till stöd för förslaget har flygvapenchefen anfört i huvudsak följande.

Samtidigt med att arbetsbelastningen för trafikledarna ökat genom tillkomsten av nya hjälpmedel för flygning i nedsatt sikt samt genom den ökade flygverksamheten, hade trafikledarnas ansvar blivit avsevärt större än tidigare dels genom att de numera direkt omhänderhade signalförbindelsen mellan flygplanen och marken och dels genom att de nya hjälpmedlen för flygning i nedsatt sikt krävde, att trafikledarna direkt via radio ledde flygplanen i samband med landning och molngenomgång, övergången

160 Kungl. Ma,j:ts proposition nr 120.

till reaflygplan med höga hastigheter och korta aktionstider hade även ställt större krav på flygsäkerhetstjänsten, bland annat därigenom att beslut nu måste fattas och genomföras snabbare än tidigare. I praktiken hade det därför numera visat sig nödvändigt att ålägga en av trafikledarna vid varje flottilj att närmast under den ene av de till flottilj chefens förfogande stående regementsofficerarna ansvara för att trafikledartjänsten organiserades och leddes ändamålsenligt. Nämnda omständigheter motiverade, att vid varje flottilj en tjänst för trafikledare omvandlades till befattning för förste trafikledare. Som jämförelse kunde nämnas att vid de civila trafikflygplatserna föreståndaren för trafikledningen vore placerad i Ce 23 vid de mindre flygplatserna och i Ce 25 vid de större (Bromma, Torslanda och Bulltofta).

Civilförvaltningen har anfört att, då de för F 8 och F 9 avsedda tjänsterna för förste trafikledare tillkommit med hänsyn till de speciella förhållanden, som råda vid nämnda flottiljer, och då frågan om löneställningen för trafikledarpersonalen syntes böra prövas av tjänsteförteckningskommittén, ämbetsverket ansåge att med den ifrågasatta lönegradsuppflyttningen borde anstå tills vidare.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepat tidigare (jfr prop. 1951: 110, s. 173) framfört förslag om att uppflytta garageförmanstjänsten vid flygvapnets centrala skolor från Ce 12 till Ce 14 eller samma lönegrad i vilken flygförbandens motsvarande, befattningshavare äro inplacerade. Förslaget har understötts av Försvarets civila tjänstemannaförbund.

1 skrivelse den 5 november 1951 har chefen för flygvapnet hemställt, att för F 21 måtte inrättas en tjänst för radiotelegrafist i Ce 16 utöver de två dylika tjänster, som redan finnas vid förbandet. Till stöd härför har anförts i huvudsak följande.

För att flygvapnets övningar i övre Norrland samt flygambulanstjänsten därstädes skulle kunna bedrivas med tillräcklig effektivitet och flygsäkerhet hade det visat sig nödvändigt att komplettera det glesa radionätet i denna del av landet med en transportabel markradiostation i Kiruna. Den hade betjänats av från F 21 tillfälligt kommenderad personal. Stationen hade visat sig oumbärlig och den hölle på att göras permanent med ungefär samma utrustning som flottiljernas nuvarande fasta inarkradiostationer. Detta beräknades vara klart omkring den 1 januari 1952. På grund av personalläget inom flygvapnet hade det visat sig omöjligt att hålla radiostationen i Kiruna bemannad året runt. För att betjäna stationen erfordrades en rutinerad och yrkesskicklig telegrafist.

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget.

Till bestridande av kostnaderna för de lönetillägg, som skola utgå av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, såsom flygtillägg, mekanikertillägg in. in., beräknades 4 616 000 kronor för budgetåret 1951/ 52 enligt propositionen 1951: 110. För nästa budgetår har civilförvaltningen beräknat motsvarande kostnader till 4 900 000 kronor, vilket skulle innebära en kostnadsökning med 284 000 kronor. Kostnaderna för flygtillägg till manskap beräknas öka med 159 000 kronor till 1 635 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 161

Arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare bei äknar civilförvaltningen, i enlighet med förslag av chefen för flygvapnet, till 121 000 Kronor för nästkommande budgetår, innebärande en ökning med 21 000 kronor, ökningen beror i huvudsak på redan genomförd höjning av arvodesbeloppen.

Till civila lärare avses för innevarande budgetår ett belopp av förslagsvis 170 000 kronor enligt av Kungl. Maj :t fastställd fördelning av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Flygvapenchefen har beräknat motsvarande behov för budgetåret 1952/53 till 174 000 kronor. Med hänsyn till belastningen å posten under budgetåret 1950/51 har civilförvaltningen emellertid räknat med att höjning för ifrågavarande ändamål icke skall erfordras.

Medelsbehovet för mobiliseringslottor har av flygvapenchefen uppskattats till 59 800 kronor för nästkommande budgetår, innebärande en ökning med 41 800 kronor. Härvid har förutsatts att arvode skulle utgå med 300 kronor per 100-tal krigsfrivilliga lottor samt att mobiliseringslottorna därjämte skulle erhålla ytterligare IV2 arvode per år för tjänstgöring i flygbasområdesstab. Civilförvaltningen har emellertid förklarat sig anse att — i avvaktan på slutligt ställningstagande till de förslag, som framlagts av kommittén för frivilligt försvarsarbete — medelsbehovet borde beräknas efter nuvarande grunder. Ämbetsverket har därför föreslagit, att posten upptages till oförändrat belopp.

Civilförvaltningen har med hänsyn till höjningen av de rörliga tilläggsförmånerna räknat med en ökning av utgifterna under anslagsposten Rörligt tillägg med i runt tal 10 300 000 kronor och av inkomsterna under posten Pensionsmedel med i runt tal 100 000 kronor. Härigenom skulle uppstå en nettoökning å 10 200 000 kronor.

13. Angående denna punkt torde få hänvisas till framställningen rörande motsvarande fråga under arméns avlöningsanslag (p. 20). Ifrågavarande lönerevision medför under innevarande budgetår en kostnadsökning under förevarande anslag av i runt tal 200 000 kronor.

Departementschefen.

1. Jag kan icke heller för nästa budgetår tillstyrka de nu ånyo framställda förslagen om uppflyttning i lönegrad av en majors- och fyra kaptensbeställningar.

Liksom civilförvaltningen räknar jag icke heller med att en för vice värd avsedd arvodesbefattning tillkommer fr. o. m. nästa budgetår. Frågan om bestridande av arbetsuppgifterna som vice värd bör upptagas till förnyad prövning beträffande samtliga ämbetsbyggnader på Ladugårdsgärde.

Vid behandlingen i det föregående av marinens avlöningsanslag (p. 2) har jag förklarat mig icke nu vara beredd att taga ställning till marinchefens förslag om inrättande av eu särskild hydrografisk detalj vid marinstaben. Med hänsyn härtill bör tjänsten för föreståndare för militärmeteo-

1 1—350 52 Bihan g till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr. 120.

162 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

rologisk informationstjänst i Ca 27 tills vidare alltjämt redovisas på flygvapnets personalförteckning.

Till förslagen om uppflyttning i lönegrad av en vaktmästare, en expeditionsvakt och en garageförman är jag icke beredd taga ställning i detta sammanhang.

Förslaget att utbyta en extra kanslibiträdestjänst mot en extra ordinarie dylik tjänst anser jag mig däremot böra tillstyrka.

Beträffande kontorspersonalen vid flygstaben förordar jag i övrigt inga andra förändringar fr. o. m. nästa budgetår än som följa av beslut av innevarande års riksdag angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. in. (prop. 14; rd. skr. 45). I anslutning till detta beslut böra i utbyte mot fyra biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål inrättas samma antal kanslibiträdestjänster i Ce 11, avsedda en för avlöningsuträkning, en för kvalificerade kontorsgöromål på operationsavdelningen, en för registrering på organisationsavdelningen m. m. och en för registrering på personalavdelningen m. m.

Förslaget om att för körcentralen inrätta en reparatörstjänst i Cg 11 är jag icke för närvarande beredd biträda.

2. Jag kan icke för närvarande biträda förslagen om lönegradsuppflyttning av den för stabschef vid inspektionen för luftbevakningen avsedda beställningen och om inrättande av en ny kaptensbeställning vid inspektionen. Däremot anser jag mig böra tillstyrka, att vid inspektionen inrättas en för pensionerad officer avsedd befattning såsom expeditionsofficer med arvode enligt löneklassen 1: 29. I det följande (p. 5) föreslår jag att samtidigt en vakant befattning för mobiliseringsofficer i samma löneklass vid central flygverkstad indrages.

Övriga under denna punkt upptagna förslag anser jag kräva ytterligare överväganden. Jag är därför icke beredd att nu tillstyrka förslagen.

3. Vad angår förslaget att 1948 års principbeslut om utbyte av beställningar för vissa förvaltare och fanjunkare vid flygvapnet mot civilmilitära verkmästare- och mästarebeställningar skulle genomföras nästa budgetår beträffande återstående befattningar, får jag till en början erinra om att frågan om lönegradsplaceringen av de i sammanhanget aktuella civilmilitära beställningarna ännu ej varit föremål för prövning inom tjänsteförteckningskommittén. Härtill kommer att kommittén den 6 mars 1952 framlagt förslag till ändrad konstruktion av lönegraderna för militär personal, innebärande bl. a. att lönegraden för fanjunkare — nu med löneklasserna 15, 16, 18 och 20 — skulle omfatta löneklasserna 19, 20, 21 och 22 samt att den lägre förvaltar lönegraden — nu med löneklasserna 18, 20 och 22 — skulle omfatta löneklasserna 21, 22, 23 och 24. Den framtida löneställningen för här ifrågavarande kategorier militära och civilmilitära tjänster är således oklar. I avbidan på att dessa lönefrågor bli slutligt prövade torde det fortsatta genomförandet av 1948 års berörda principbeslut tills vidare böra anstå. Med hänsyn härtill bör den under innevarande

163 Iiungl. Maj:ts proposition nr 120.

budgetår införda provisoriska anordningen, alt vid vakanser i här ifrågavarande underofficersbeställningar såsom ersättare anställas civilmilitära extra tjänstemän, utsträckas att gälla även under budgetåret 1952/53. Löneställningen för dylika extra tjänstemän torde av Kungl. Maj :t få omprövas sedan statsmakterna meddelat beslut i anledning av tjänsteförteckningskommitténs förenämnda förslag.

4. Det torde tills vidare böra anstå med den personalökning, som föreslagits under denna punkt.

5. Jag kan icke heller nu tillstyrka förslaget om lönegradsuppflyttning av de båda för lärare vid flygkrigshögskolan respektive flygkadettskolan avsedda kaptensbeställningarna.

En av de båda vakanta befattningarna för mobiliseringsofficer (1:29) vid central flygverkstad bör indragas i samband med tillkomsten av den av mig i det föregående (p. 2) till nyinrättande föreslagna expeditionsofficersbefattningen i samma lönegrad vid inspektionen för luftbevakningen. Jag har intet att erinra mot att den återstående vakanta mobiliseringsofficersbefattningen vid central flygverkstad tills vidare i avvaktan på organisationsundersökningar överflyttas till F 2.

I avvaktan på organisationsundersökningar vid F 2 är jag icke beredd tillstyrka förslaget om att inrätta en förvaltarbeställning i förrådstjänst vid nämnda förband.

Övriga under förevarande punkt föreslagna personalförändringar kan jag tillstyrka. Förvaltaren i kassatjänst vid flygvapnets centrala skolor bör placeras i Ma 8.

6. Jag kan alltjämt icke tillstyrka att särskilda beställningar inrättas för specialflygläkare.

I fråga om avlöningsförstärkning till berörde förste flygläkare får jag erinra om att Kungl. Maj:t enligt beslut den 7 december 1951 medgivit att till denne finge, räknat fr. o. in. den 1 juli 1951, såsom särskild ersättning för arbetsuppgifter som flygande läkare utgå arvode med, i ett för allt, 6 600 kronor för år. Jag räknar med samma arvode under budgetåret 1952/53.

Förslaget om att inrätta ytterligare fem befattningar för flygläkare av

2. graden, för vilka förutsatts viss obligatorisk flygutbildning, anser jag mig alltjämt icke kunna biträda. Ej heller kan jag f. n. biträda förslaget om lönegradsuppflyttning av sjukvårdsförmännen vid flottiljerna.

7. Jag anser mig nu böra tillstyrka, att antalet beställningar för verkmästare, mästare och flygtekniker vid fullt genomförd organisation ytterligare ökas med de föreslagna för radartjänst avsedda beställningarna för en verkmästare av 2. klassen, 4 mästare av 1. klassen, 9 mästare av 2. klassen och 24 flygtekniker. Å andra sidan bör — då jag i likhet med civilförvaltningen förordar att den beställning för verkmästare av 1. klassen, vars innehavare tjänstgör vid F 2, indrages fr. o. in. den 1 oktober 1952 — antalet dylika beställningar vid genomförd organisation minskas med en.

164 Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

I enlighet med det anförda beräknar jag alltså nu antalet här avsedda beställningar vid fullt genomförd organisation — bortsett från de verkmästar- och mästarbeställningar, vilka tillkommit eller avsetts skola tillkomma i utbyte mot underofficersbeställningar — till (25 — 1 =) 24 verkmästare av 1. klassen, (17 + 1 =) 18 verkmästare av 2. klassen, (91 +4=) 95 mästare av 1. klassen, (198 + 9=) 207 mästare av 2. klassen och (1 987 + 24=) 2 011 flygtekniker.

Jag anser mig böra tillstyrka, att förenämnda för radartjänst avsedda beställningar för 4 mästare av 1. klassen, 9 mästare av 2. klassen och 24 flygtekniker inrättas fr. o. m. nästa budgetår.

Vidare kan jag tillstyrka att i enlighet med föreliggande förslag antalet hjälptekniker i Ce 10 från och med nästa budgetår ökas med 95 till 245.

Jag är icke heller nu beredd föreslå ändrad löneställning för fältmästarna.

8. Det under denna punkt redovisade förslaget kan jag tillstyrka.

9. Jag kan icke för närvarande tillstyrka något av de under denna punkt framställda förslagen.

10. Jag är icke i detta sammanhang beredd pröva de under denna punkt redovisade förslagen rörande nu befintlig personal utom såvitt avser förrådsmästarna, för vilka jag föreslår extra ordinarie anställning.

Det torde vara ofrånkomligt att nu förstärka förrådspersonalen vid de flygflottiljer som äro utrustade med reaktionsdrivna flygplan. Jag tillstyrker därför den av flygvapenchefen föreslagna personalökningen. De nya förrådsmännen böra tills vidare anställas såsom extra tjänstemän.

11. Jag förordar att det alltjämt får anstå med ordinariesättning av de för kassan vid F 2 avsedda kontorist- och kanslibi trädest jänster na.

I det föregående (p. 5) har jag tillstyrkt att en beställning för förvaltare i kassatjänst inrättas för flygvapnets centrala skolor. Då en extra ordinarie kontoristtjänst härvid frigöres för skolornas kassa, torde såsom civilförvaltningen anfört den för kassan avsedda extra kanslibi trädest jänsten kunna indragas.

Jag finner i likhet med civilförvaltningen att det tills vidare bör anstå med extra ordinariesättning av den extra kanslibi trädest jänsten vid centralförrådet för intendenturmateriel.

Förslaget om att på personalförteckningen uppföra de båda tjänsterna för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid tredje eskader staben respektive F 2 kan jag tillstyrka. Däremot kan jag icke biträda förslaget om att till kanslibiträden uppflytta de för föreståndare för plåt- och maskingrupp vid flygflottiljerna avsedda tjänsterna för biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Såsom civilförvaltningen förordat böra i enlighet med principerna för reglerad befordringsgång i utbyte mot biträdest jänster för skriv- och kontorsgöromål tillkomma tillhopa 18 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 med i det föregående angiven fördelning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 165

12. Förslaget om lönegradsuppflyttning av 17 tjänster för trafikledare i Ce 22 är jag icke beredd pröva i detta sammanhang, liksom ej heller det ånyo framställda förslaget om uppflyttning i lönegrad av garageförmanstjänsten vid flygvapnets centrala skolor.

Jag anser mig böra tillstyrka förslaget om att inrätta ytterligare en tjänst för radiotelegrafist i Ce 16 vid F 21.

Vad civilförvaltningen i övrigt föreslagit och anfört under denna punkt har icke givit mig anledning till erinran.

13. De i sammanställningen angivna lönegradsuppflyttningarna böra i anslutning till berörda riksdagsbeslut genomföras fr. o. m. nästa budgetår. I övrigt hänvisar jag till vad jag anfört beträffande motsvarande fråga under arméns avlöningsanslag.

På grund av beslut av innevarande års riksdag angående placering i lönegrad av vissa chefstjänster (prop. 1952: 1, bil. 2, punkt 2; rd. skr. 44) skola beställningarna för souschef vid flygstaben och chef för flygkrigshögskolan, båda i Mo 14 eller Ma 12, placeras i Mo 14 samt beställningen som chef för flygvapnets centrala skolor i Ma 12 eller Mall placeras i Ma 12.

I det föregående har jag vid behandlingen av arméns avlöningsanslag förutsatt att den kontanta ersättningen till musikelever skulle avpassas efter föreslagna ändringar rörande penningbidraget till värnpliktiga. Kostnaderna härför beräknar jag för flygvapnet till 7 000 kronor.

Jag har vidare vid behandlingen av arméns avlöningsanslag uttalat att, i anslutning till de under år 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna, en omreglering borde ske av flertalet vid försvarsgrenarna nu utgående arvoden, i den mån så ej redan skett. För flygvapnets del uppskattar jag kostnaderna härför till omkring 12 000 kronor.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar m. in. vid flygvapnet och med ledning av belastningen pä flygvapnets avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1952/53 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 32 100 000 (+ 1 100 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 040 000 (— 10 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 215 000 (+ 35 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 15 800 000 (+ 400 000) kronor;

Rörligt tillägg 15 145 000 (+ 10 075 000) kronor;

Pensionsmedel 600 000 (—100 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 63 700 000 (+ 11 700 000) kronor.

166 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som föranledas av vad jag i det föregående föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 32 100 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar, förslagsvis ................................. 1 040 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 215 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ................................................... 15 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 15 145 000

Summa kronor 64 300 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 000 000

Nettoutgift kronor 63 700 000

c) till Flggvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 63 700 000 kronor.

[17.] Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 1 310 000 1 405 035

1951/52 (statsliggaren s. 264) 1 315 000

1952/53 (förslag).................. 1 660 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 134) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 1 660 000 kronor.

Kungl. Maj ds proposition nr 120.

167 Yrkande.

Försvarets forskningsanstalt (skr. 24/s 1951) har hemställt, att anslaget höjes med 1 515 000 kronor.

ökning Minskning

1. Personalförstärkningar m. m.

Kansliet.

Kamrerare Ca 27 — byrådirektör Ca 31......... 1596

Avdelning 1.

3 laboratorer Cp 9 .................................... 66 708

3 laboratorer Ce 31 .................................... 57 348

1 förste forskningsläkare Ce 29 .................. 17 520

2 forskningsingenjörer Ce 27 ........................ 31 776

2 forskningsassistenter Ce 25 — forskningsingenjörer Ce 27 .................................... 1 632

Avdelning 2.

3 laboratorer Cp 9 .................................... 66 708

2 laboratorer Ce 31 .................................... 38 232

2 förste forskningsingenjörer Ce 29 ............... 35 040

8 forskningsingenjörer Ce 27 ..................... 127 104

Avdelning 3.

4 laboratorer Cp 9 .................................... 88 944

1 laborator Ce 31 ....................................... 19 116

5 förste forskningsingenjörer Ce 29 ............ 87 600

11 forskningsingenjörer Ce 27 ........................ 174 768

2. Ordinariesättningar m. m.

Revisor Ce 24—Ca 24 ................................. —

Kansliskrivare Ce 15 — kassör Ca 15 ............ —

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål -— kontorsbiträden Ca 8 enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång .....................

3. överflyttning av tjänster.

Ett antal tjänster i 24 och lägre lönegrader överflyttas från anslaget till viss forskningsverksamhet ................................................. 455 024

4. Arvodestjänst i 1: 20 för pensionerad underofficer utgår ............................................. 3 600

5. Omräkning.

Löneklassuppflyttningar in. in...................... 11 000

Rörligt tillägg .......'................................... 238 000

1 518 116 3 600

+ 1 514 516 Avrundat 1 515 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

168 Motiv.

1.—3. Förslagen innebära huvudsakligen upprepningar av förslag i forskningsanstaltens medelsäskanden för tidigare budgetår. Motiven till förslagen överensstämma i stort sett med de tidigare åberopade. Härom torde få hänvisas till prop. 1951: 110, s. 185—188.

4. Sedan innehavaren av ifrågavarande tjänst numera avlidit anses tjänsten böra indragas.

Forskningsanstalten har vidare i skrivelser den 5 och den 12 december 1951 hemställt, att för ballistisk forskning och krutforskning måtte för budgetåret 1952/53 anvisas sammanlagt (365 000 + 415 000 =) 780 000 kronor.

Vad först angår den ballistiska forskningen har forskningsanstalten anmält, att försvarets ballistiska råd enligt en av rådet till överbefälhavaren den 20 oktober 1951 överlämnad utredning med förslag angående den ballistiska forskningens ordnande inom försvaret funnit det nödvändigt, att ett för försvarsgrenarna gemensamt organ för allsidig ballistisk forskning av grundläggande karaktär med det snaraste skapades. Det ballistiska forskningsorganets arbetsuppgifter, i vilka förutsattes icke skola ingå det utvecklingsarbete och den försöksverksamhet som f. n. bedreves och alltfort måste bedrivas vid försvarsgrensförvaltningarna, ansåges vara av sådan art, att de med fördel kunde inrymmas inom en vidgad ram för forskningsanstalten.

I anslutning härtill hade försvarets ballistiska råd föreslagit, att ifrågavarande organ skulle förläggas till forskningsanstalten, varvid förutsatts, att rådet även framdeles skulle bestå såsom ett kontaktorgan i ballistiska frågor för samtliga intresserade parter. Den organisation och det personalbehov, som vid full utbyggnad erfordrades för att lösa det ballistiska forskningsorganets arbetsuppgifter, borde enligt rådet fastställas först sedan erfarenheter vunnits inom en begränsad organisation.

För egen del har forskningsanstalten, i enlighet med av rådet framlagt förslag, efter samråd med chefen för försvarsstaben förordat, att organisationen utbygges i etapper, varvid den första utbyggnadsetappen förutsattes skola genomföras under budgetåret 1952/53. Fn grupp för ballistisk mätteknik, vilken verksamhet utgör grundförutsättning för forskningens bedrivande, föreslås därvid skola inrättas vid forskningsanstaltens avdelning 2. Som chef för denna skulle avses en förste forskningsingenjör i Ce 29. Personalen i övrigt vid gruppen skulle utgöras av 1 laborant i Ce 19, 1 tekniker i Ce 15 och 1 tekniskt biträde i Ce 11. Själva forskningen avsåges skola bedrivas vid krigshögskolan och sjökrigshögskolan av i huvudsak två arbetsgrupper, den ena för innerballistik och den andra för ytterballistik. Personalen för denna forskning skulle utgöras av 1 deltidstjänstgörande lärare i ballistik från vardera av dessa högskolor, 2 deltidstjänstgörande assistenter samt 2 forskningsingenjörer i Ce 27. Som gemensam chef (sektionschef) skulle avses en laborator i Cp 9. Vid sektionen skulle vidare tjänstgöra 1

169 Ilungl. Maj:ts proposition nr 120.

tekniskt biträde i Ce 13 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål (kontorsbiträde). Avlöningskostnaderna för denna personal utom lärarna och assistenterna avsåges skola bestridas av forskningsanstaltens anslag. Under ifrågavarande fas av utbyggnadsprogrammet förutsattes att aerodynamisk sakkunskap vid arméförvaltningens tygavdelning, där f. n. en aerodynamiker i Cg 31 funnes anställd, finge disponeras. Kostnaderna för den första utbyggnadsetappen beräknades till sammanlagt 365 000 kronor, varav 115 000 kronor avsåge avlöningskostnader och 250 000 kronor kostnader för materiel m. in.

Vad härefter angår det anmälda medelsbehovet för krutforskning har forskningsanstalten framhållit, att det krut som f. n. användes inom landet icke fyllde de krav, som numera måste ställas med hänsyn till eldrörsslitning, flamfrihet och i vissa fall även ballistisk stabilitet. Det hade därför visat sig nödvändigt att söka komma fram till nya kruttyper. För att krutforskningen skulle kunna igångsättas hade för innevarande budgetår försvarsgrensförvaltningarna ställt sammanlagt 85 000 kronor till förfogande, varjämte forskningsanstalten tillskjutit 35 000 kronor av anstaltens anslag. Medel för ändamålet kunde emellertid i fortsättningen icke ställas till förfogande av nämnda förvaltningar. — Inom försvaret hade bildats en försvarets samarbetsgrupp för explosivämnesforskning, i vilken grupp funnes representanter för krigsmaterielverket, försvarets fabriksstyrelse, försvarsgrensförvaltningarna, försvarsstaben och forskningsanstalten. Gruppen hade uppdragit åt ett utskott att inventera önskemålen beträffande krutforskningen och resurserna härför samt att framlägga förslag till genomförande av denna forskning. Utskottet hade verkställt en av samarbetsgruppen med tillstyrkan till forskningsanstalten överlämnad utredning rörande arbetsprogram för krutforskningen under budgetåret 1952/53 ävensom personal- och kostnadsstat för samma budgetår. Arbetsprogrammet hade utarbetats under förutsättning, att den ballistiska forskningen ordnades i enlighet med vad nyss angivits samt att planerad försöksanläggning för krut vid Åkers krutbruk färdigställts senast den 1 juli 1952. Kostnaderna för arbetsprogrammets genomförande hade beräknats till sammanlagt 415 000 kronor, varav avlöningskostnader 215 000 kronor och materielkostnader m. in. 200 000 kronor. Personalbehovet hade angivits till, vid forskningsanstalten 1 forskningsingenjör i Ce 27, 2 forskningsassistenter i Ce 24 och 2 tekniker i Ce 13 samt vid Åkers krutbruk 1 civilingenjör i Ce 27, 1 ingenjör i Ce 19 samt 2 laboratoriebiträden.

DepartemeiUschefen.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1950 har min företrädare i ämbetet tillkallat en utredningsman för alt verkställa utredning rörande den centrala ledningen av forskningsanstalten och dess avdelningar ävensom alt i samband därmed ägna uppmärksamhet åt frågan om de olika befattningshavarnas tjänsteåligganden. Utredningsarbetet har

170 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

av olika skäl blivit fördröjt, och något resultat av utredningen föreligger sålunda ännu icke.

Bland de frågor som utredningsmannen har att undersöka märkes frågan om organisationen av anstaltens styrelse. I styrelsen ingå, förutom anstaltens överdirektör, företrädare för dels forskningen inom anstaltens huvudsakliga forskningsområden och dels de militära intressena. Med hänsyn till d’e många intressen som sålunda skola företrädas inom styrelsen består denna av icke mindre än 10 ledamöter och 8 suppleanter. Enär de sistnämnda förutsättas som regel skola närvara vid styrelsens sammanträden för att hålla sig underrättade om verksamheten, uppgår antalet vid styrelsesammanträdena närvarande — inberäknat anstaltens avdelningschefer, vilka ofta äro föredragande — till mer än 20. Erfarenheten har visat, att denna organisation icke motsvarar de krav som numera måste ställas på forskningsanstaltens ledning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan utredningen slutförts, besluta om de ändringar beträffande styrelsens sammansättning och därmed sammanhängande frågor som må befinnas påkallade. Det kan härvid visa sig erforderligt att, intill dess ärendet kan föreläggas riksdagen, vidtaga provisoriska ändringar i den för anstaltens och dess avdelningars ledning avsedda personalorganisationen.

I avvaktan på resultatet av utredningen kan jag icke nu tillstyrka de föreslagna förändringarna beträffande tjänsterna för en kamrerare i Ca 27, en revisor i Ce 24 och en kansliskrivare i Ce 15.

Enligt principerna för reglerad befordringsgång böra 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål uppföras å personalförteckningen såsom kontorsbiträden i Ca 8.

Mot förslaget att en tjänst för pensionerad underofficer med arvode enligt löneklassen 1: 20 skall indragas har jag icke något att erinra.

Vad angår förslagen i övrigt rörande personalförändringar och utbyggnad av organisationen inser jag till fullo det önskvärda i att forskningsverksamheten inom det militära området intensifieras. Jag kan emellertid icke för ändamålet tillstyrka ökning av medelsanvisningen i den utsträckning anstalten föreslagit. För att möjliggöra en viss begränsad personalökning föreslår jag endast, att anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie personal uppräknas med 75 000 kronor. Någon överflyttning av personalkostnader från forskningsanslaget till avlöningsanslaget kan jag icke tillstyrka.

Enligt tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente, bilaga D, III. Tjänstemän vid försvaret, utgå vid forskningsanstalten 6 arvoden å 720 kronor till militärassistenter. Dessa arvoden böra i anslutning till de 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna ökas med 60 kronor till 780 kronor.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 1 660 000 kronor enligt följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 171

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 10 716 kronor på grund av 1951 års lönerevision för chefstjänstemän och med 9 456 kronor för 2 kontorsbiträden i Ca 8 till (233 000 + 10 716 + 9 456 =) i runt tal 253 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, ökas med 360 kronor för höjning av arvoden till militärassistenter till (13 300 + 360 =) i runt tal 13 700 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas med förut angivet belopp, 75 000 kronor, och med 11 000 kronor för löneklassuppflyttningar m. m. samt minskas med 9 456 kronor för 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Posten upptages sålunda till (929 000 + 75 000 + 11 000 — 9 456 =) i runt tal 1 005 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 252 200 kronor till (136 100 + 252 200 =) 388 300 kronor.

Utgiftsposten Arvode till pensionerad personal i arvodesbefattning, 9 100 kronor, och inkomstposten Pensionsmedel, 5 500 kronor, utgå.

Anslagsökningen utgör 345 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) på personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 253 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ................................................ 13 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 1 005 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 388 300

Summa kronor 1 660 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 660 000 kronor.

[is.;

Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader.

1950/51 ..............................

1951/52 (statsliggaren s. 265) 1952/53 (förslag)..................

Anslag

215 000 235 000 350 000

Nettoutgift

327 094

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 134) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

172 Y rkande.

Försvarets forskningsanstalt har hemställt, att anslaget höjes med 190 000

kronor.

ökning

1. Sjukvård m. in................................................................ 5 000

2. Reseersättningar in. m....................................................... 25 000

3. Bränsle, vatten och elektrisk ström ....................................... 65 000

4. Övriga expenser ............................................................... 95 000

190 000

M o t i v.

1. Anslagsposten till sjukvård m. m. (nu 25 000 kronor) anses med hänsyn till belastningen under budgetåret 1950/51 (i runt tal 35 000 kronor) och förutsatt utökning av anstaltens organisation böra uppräknas med minst 5 000 kronor.

2. Kungl. Maj:t har medgivit, att resekostnaderna för personal, avlönad från anslaget till viss forskningsverksamhet, må bestridas från samma anslag. Det för budgetåret 1952/53 till 55 000 kronor beräknade medelsbehovet till reseersättningar m. m. (nu 30 000 kronor) grundas på förutsättningen, att så får ske jämväl i fortsättningen.

3. Delposten till bränsle, vatten och elektrisk ström (nu 65 000 kronor) anses med hänsyn till belastningen under budgetåret 1950/51 (i runt tal 131 000 kronor) böra uppräknas med åtminstone 65 000 kronor.

4. Å delposten till övriga expenser (nu 115 000 kronor) uppgingo utgifterna under budgetåret 1950/51 till i runt tal 129 400 kronor. Till det gjorda överskridandet har Kungl. Maj :t lämnat medgivande. Beträffande denna delpost framhålles att möjlighet bör förefinnas att i erforderlig utsträckning tillgodose sådana utgiftsändamål, som kunna verka främjande på verksamheten och bidraga till att göra denna framgångsrik. Med utgångspunkt härifrån och på grundval av företagna undersökningar rörande kostnaderna för ifrågavarande expenser under budgetåret 1950/51 beräknas delposten till 210 000 kronor, huvudsakligen avseende skrivmateriel o. dyl., telegram, telefon och annonsering samt inköp och underhåll av inventarier.

Departementschefen.

Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1950/51 å anslagsposten till sjukvård torde för detta ändamål böra beräknas ytterligare 10 000 kronor. I övrigt förordar jag att anslaget med hänsyn till de allmänna prishöjningarna uppräknas med 105 000 kronor. Anslaget torde således böra höjas med 115 000 kronor till 350 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 350 000

kronor.

173 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

(19.J Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet.

Anslag Nettoutgift Behållning

1950/51 ....................................'5 400 000 5 512 154 557 985

1951/52 (statsliggaren s. 265) ...... 5 900 000

1952/53 (förslag) ........................ 7 100 000

1 Därutöver anvisat på tilläggsstat 500 000 kronor och överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 283 000 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1950/51 i sin helhet bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 134) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1952/53 beräkna ett reservationsanslag av 7 100 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt (skr. äVs 1951) har efter samråd med bland andra överbefälhavaren — med angivande av att kostnaderna för forskningsverksamheten för nästa budgetår beräknats till 11 140 000 kronor men att forskningsanslaget syntes kunna gottskrivas inkomster å 1 640 000 kronor — hemställt, att anslaget höjes med 3 600 000 kronor. Därvid har anstalten utgått från att avlöningskostnader å cirka 455 000 kronor, som eljest måste bestridas från detta anslag, skulle överflyttas till avlöningsanslaget. Dessutom har anstalten liksom för innevarande budgetår hemställt om bemyndigande att utlägga beställningar på materiel för forskningsverksamhet intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade anslagsmedel. Rörande den närmare innebörden av förslaget torde få hänvisas till de handlingar som komma att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

I skrivelse den 6 november 1951 har krigsmaterielverket efter samråd med forskningsanstalten hemställt om ett anslag för budgetåret 1952/53 av 990 000 kronor för utveckling och tillverkning inom landet av elektronrör och andra teletekniska detaljer. Krigsmaterielverket har därvid erinrat om, att verket för utveckling och tillverkning inom landet av elektronrör och andra teletekniska detaljer för budgetåret 1951/52 anmält ett medelsbehov av 990 000 kronor. Medel hade emellertid anvisats endast för utveckling och tillverkning av elektronrör. För detta ändamål hade för budgetåret 1951/52 ställts till förfogande ett belopp av allenast 700 000 kronor från förevarande anslag. I anledning härav hade arbetena såvitt avsåge elektronrör icke kunnat bedrivas i planerad omfattning samt arbeten såvitt avsåge andra teletekniska detaljer än elektronrör icke igångsatts. Då möjligheterna att importera elektronrör och andra detaljer försämrats och kunde förutses komma att alltjämt försämras ansåge ämbetsverket eu sådan ökning av anslaget motiverad, att utvecklingsarbetet för svensk tillverkning kunde bedrivas snabbare än som tidigare förutsatts. Ämbetsverket ville emellertid inskränka sig till att för budgetåret 1952/53 äska endast det anslag, som

174 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

beräknades nödvändigt för att kunna bedriva arbetet beträffande elektronrör och övriga detaljer enligt tidigare uppgjorda planer.

Vidare har forskningsanstalten i skrivelse den 21 november 1951 hemställt, att för utarbetande av evakueringsplan för forskningsanstalten m. m. 180 000 kronor måtte anvisas.

Departementschefen.

Det är mig icke möjligt att tillstyrka högre anslag till viss forskningsverksamhet än 7 100 000 kronor, innebärande en anslagshöjning om 1 200000 kronor. Såsom framgår av vad jag tidigare anfört under forskningsanstaltens avlöningsanslag räknar jag därvid med att de personalkostnader, som av forskningsanstalten föreslagits skola överflyttas till avlöningsanslaget, alltjämt skola belasta forskningsanslaget. Jag förutsätter vidare, att inom ramen för det av mig för viss forskningsverksamhet tillstyrkta anslagsbeloppet skola bestridas erforderliga kostnader för utveckling och tillverkning inom landet av elektronrör och andra teletekniska detaljer, i den mån icke andra medel stå till förfogande därför. Någon särskild medelsanvisning för att förbereda anstaltens evakuering kan jag icke heller tillstyrka. Liksom för innevarande budgetår bör utverkas riksdagens bemyndigande att medgiva utläggande av materielbeställningar intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade medel.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 7 100 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000 kronor.

[20.] Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning.

Anslag Nettoutgift Behållning

1950/51 ..................................... 250 000 236 594 13 629

1951/52 (statsliggaren s. 265) ...... 245 000

1952/53 (förslag) ........................ 300 000

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1950/51 i sin helhet bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 134) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning för budgetåret 1952/53 beräkna ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt har hemställt, att anslaget uppföres med 730 000 kronor för utrustning av nytillkommande lokaler för anstalten samt

175 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

för anskaffning, i anledning av förutsatt utökning av anstaltens organisation, av instrument och verkstadsutrustning av engångsanskaffningsnatur. För egen del kan jag icke tillstyrka, att anslaget för nästa budgetår uppföres med högre belopp än 300 000 kronor, vilket skulle innebära en anslagshöjning med 55 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

[21.] Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn. I skrivelse den 24 juli 1951 har krigsskgddsnämnden för kraftanläggningar gjort framställning om medelsanvisning för att utföra ställningar och övriga anordningar för luftvärn vid vissa kraftanläggningar. Av framställningen inhämtas i huvudsak följande.

Centrala driftledningen, som utgör det gemensamma administrativa organet för de statliga samt de större kommunala och enskilda kraftverksföretagen i landet, har genom sitt utredande och verkställande organ, riksdriftbyrån, låtit uppgöra en plan för placering av luftvärn vid kraftanläggningar. Planen har godkänts av försvarsstaben, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, centrala driftledningen och krigsskyddsnämnden. Kostnaderna för de ställningar och värn jämte erforderliga förrådsbyggnader, som nödvändiggöras av luftvärnets uppställning enligt planen, ha uppskattats till i runt tal 5,5 miljoner kronor enligt prisläget i april 1951. Av beloppet belöpa omkring 2,14 miljoner kronor på vattenfallsstyrelsens anläggningar.

Grupperingen av luftvärn enligt den föreliggande planen har bestämts under beaktande uteslutande av syftet att i krig upprätthålla möjligheterna till samköming olika kraftföretag emellan och att säkerställa kraftförsörjningen inom respektive områden, de s. k. elblocken. Krigsskyddsnämnden ifrågasätter om icke de för ifrågavarande luftvärn erforderliga särskilda anordningarna äro av annan art än de skyddsåtgärder som avses i lagen den 12 juni 1942 (nr 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar och om således anläggningarnas ägare med stöd av samma lag skulle kunna förpliktas att ens till någon del bekosta anordningarna i fråga. Nämnden anser för sin del att här avsedda kostnader principiellt sett äro av natur att böra bestridas av allmänna medel. Emellertid anser nämnden att, då en anläggnings utrustande med luftvärn gagnar icke blott anläggningen själv utan också de anläggningar, som överföra kraft till eller mottager kraft från den förstnämnda anläggningen, det icke vore obilligt att ägarna till dessa anläggningar få med 25 % deltaga i kostnaden för luftvärnsuppställningarna.

Krigsskyddsnämnden har i anslutning härtill hemställt, alt medel måtte ställas till förfogande för utförande av ställningar och övriga anordningar för luftvärn vid samtliga de kraftanläggningar, där enligt den åberopade planen luftvärn vore avsett att uppställas, intill ett belopp motsvarande 75 % av den verkliga kostnaden.

Civilförsvarsstgrclscn delar krigsskyddsnämndens uppfattning att här

176 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

avsedda kostnader principiellt sett böra bestridas av allmänna medel. Då skyddandet av landets kraftförsörjning under krig är av största betydelse för civilförsvaret, finner civilförsvarsstyrelsen det synnerligen angeläget att de nya ställningar m. m., som erfordras för utplacering av det för kraftanläggningarna avsedda luftvärnet, snarast komma till utförande och att särskilda medel härför anvisas i enlighet med krigsskyddsnämndens förslag.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framhåller att tryggandet av kraftstationernas och distributionsnätets drift måste anses vara ett riksintresse av stor betydelse. Nämnden understryker därför kraftigt betydelsen av att förberedande åtgärder för utplacering av luftvärn enligt föreliggande plan snarast vidtagas.

Statskontoret anser ägarna till respektive kraftanläggningar vara enligt förenämnda lag den 12 juli 1942 (nr 335) pliktiga att svara för här avsedda kostnader. Detta anser statskontoret jämväl bestyrkas av att, statskontoret veterligt, de åtgärder för uppställande av luftvärnspjäser, som redan vidtagits vid de enskilda anläggningarna, genomförts utan bidrag av statsmedel. Statskontoret finner det också vara av praktiska hänsyn mindre välbetänkt att i särskild ordning finansiera dessa kostnader för anläggningens skydd. Valet av skyddsåtgärder bör enligt statskontoret icke få bli avgörande för den enskildes ekonomiska insats. Enligt ämbetsverkets uppfattning bör alltså något generellt medgivande om statsbidrag till ifrågavarande arbeten icke lämnas. Skulle emellertid krigsskyddsnämnden vid prövningen av omständigheterna i det enskilda fallet finna, att ett åläggande för den enskilde kan anses oskäligt betungande, bör, framhåller statskontoret vidare, möjlighet hållas öppen att lämna bidrag av statsmedel. I sådant fall borde nämnden göra framställning härom till Kungl. Maj :t. För ändamålet syntes ett lämpligt avvägt belopp, förslagsvis högst 500 000 kronor, böra ställas till förfogande. Vad anginge vattenfallsstyrelsens anläggningar syntes det få ankomma på styrelsen att äska medel i vanlig ordning.

Chefen för försvarsstaben bedömer det vara synnerligen angeläget att här avsedda luftvärnsställningar snart komma till stånd. Försvarsstabschefen anser några betänkligheter icke hehöva möta mot att det allmänna härvid medverkar på sätt krigsskyddsnämnden föreslagit. Ett lösande av frågan på det sätt statskontoret anvisat skulle på ett betänkligt sätt fördröja avgörandet av statsbidragsfrågan och leda till att ställningarnas utförande uppskötes avsevärd tid.

Departementschefen.

För det totala försvaret och folkförsörjningen torde det vara en angelägenhet av största betydelse att under krig kunna i möjligaste mån skydda landets kraftanläggningar från förstörelse genom luftanfall. De ställningar och andra anordningar soln äro nödvändiga för att man på effektivaste

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 177

sätt skall kunna utnyttja härför avsett luftvärn böra därför komina till utförande snarast möjligt.

Ifrågavarande anordningar äro av den natur, att det synes tveksamt om lagen den 12 juni 1942 (nr 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar är tillämplig å desamma. Därest så icke är fallet, föreligger för närvarande icke någon laglig skyldighet för kraftanläggningarnas ägare att vidtaga åtgärderna. Å andra sidan synas kraftföretagen själva ha ett sådant direkt intresse av ett så starkt luftförsvar som möjligt att jag icke kan förorda, att anläggningskostnaderna helt bekostas av statsmedel. Jag föreslår i stället att kostnaderna delas lika mellan staten och anläggningarnas ägare. Vattenfallsverket torde härvid böra behandlas på samma sätt som enskild ägare. Då jag icke funnit anledning till erinran

mot beräkningen av här avsedda kostnader, skulle det belopp staten bör

tillskjuta för ändamålet uppgå till (5 500 000:2 =) 2 750 000 kronor. Jagföreslår att detta belopp anvisas såsom ett särskilt reservationsanslag under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1952/53.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

2 750 000 kronor.

Sammanställning

över de i det föregående äskade anslagen ävensom de anslag under riksstatens fjärde huvudtitel, om vilka slutliga äskanden framlagts i den i annat sammanhang anmälda propositionen nr 51.

12—»so 52 Bihnvg till riksdagens protokoll l!)-r>2. / samt. Nr 120.

178 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 244) skulle fjärde huvudtitelns slutsumma för budgetåret 1952/53 vid bifall till vad däri föreslagits uppgå till 1 502 963 600 kronor. Vid bifall till de här angivna förslagen skulle slutsumman ökas med 1 794 000 kronor till 1 504 757 600 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A. Broberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

179 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

1. Fråga om inrättande av en försvarshögskola.............................. 2

Departementschefen...................................................... 8

2. Arméns manskapsorganisation ............................................ 9

Departementschefen...................................................... 27

3. Löneställningen för förvaltare vid armén, flottan och flygvapnet........ 31

Departementschefen...................................................... 35

4. Kustartilleriets underofficerare ............................................ 36

Departementschefen...................................................... 44

5. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret................................ 46

6. Avlöningsförmåner m. m. åt värnpliktiga ................................ 48

7. Försvarets civilförvaltning: Avlöningar.................................... 50

8. Krigsmateriel verket: Avlöningar .......................................... 54

9. Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar.................................... 56

10. Arméförvaltningen: Avlöningar............................................ 60

11. Marinförvaltningen: Avlöningar............................................ 63

12. Marinförvaltningen: Utrustning och inredning av nya lokaler .......... 66

13. Flygförvaltningen: Avlöningar ............................................ 67

14. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................. 69

Departementschefen...................................................... 102

15. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................. 114

Departementschefen...................................................... 138

16. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl......................... 143

Departementschefen...................................................... 161

17. Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar.................................. 166

18. Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader................................ 171

19. Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ................ 173

20. Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning____ 174

21. Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn ................ 175

Sammanställning................................................................ I77