Doc 1950:1

KUNGL. MAJ:TS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN

ANGÅENDE

STATSVERKETS TILLSTÅND OCH BEHOV UNDER BUDGETÅRET

1950/51

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj :t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1950/51.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 1.

2 Kungi. Maj.ts proposition nr 1.

Riksstat för bud-

Drift-

Kungl. Maj.is proposition nr 1.

getåret 1950/51.

budgeten.

4 Kunffl. Maj.ts proposition nr 1.

Kapital-

Lånemedel

Kronor

210 679 250

Summa

210 679 250

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

budgeten.

Drottningholms slott den 4 januari 1950.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

i . i

■ v -vA

INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1950/51.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

10 Kungl. Maj. ts proposition nr 1.

Kungl. Maj. ts proposition nr 1.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kung!. Maj.ts proposition nr 1.

13 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten.

Förslag till stat lör statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1950/51.

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................. 491 000

2. Fångvårdsstyrelsens

3. Beskickningsfastighetemas

4. Byggnadsstyrelsens

5. Generaltullstyrelsens

6. Uppsala universitets

7. Lunds universitets

8. Lotsstyrelsens

9. Medicinalstyrelsens 10. Karolinska sjukhusets

765 000 2 040 000 20 156 000 146 000 1 127 000 653 000 303 000 4 574 000 1 147 000

Kronor

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................. 225 000

2. Fångvårdsstyrelsens

3. Beskickningsfastighetemas

4. Byggnadsstyrelsens

5. Generaltullstyrelsens

6. Uppsala universitets

7. Lunds universitets

8. Lotsstyrelsens

9. Medicinalstyrelsens

10. Karolinska sjukhusets

C. Diverse inkomster:

200 000 109 000 1 250 000 70 000 20 000 22 000 63 000 860 000 250 000

1. Slottsbvggnadernas delfond:

a. Djurgårdsförvaltningens överskottsmedel ............................ 150 000

b. Bidrag från Haga och Ulriksdals slotts

försäljningsmedels fonder........... 7 000

c. Övriga diverse inkomster........... 41 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond..................

3. Beskickningsfastighetemas » ..................

4. Byggnadsstyrelsens » ..................

5. Generaltullstyrelsens » ..................

6. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning.................... 250 000

198 000 1 000 1 000 60 000 1 000

31 402 000

3 069 000

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kronor

7.

8.

9.

10.

b. Bidrag från Uppsala läns landsting .. 94 000

c. Övriga diverse inkomster............ l 000 345 000

Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsför-

valtning.......................... 50 800

b. Övriga diverse inkomster............ 200 54 poo

Lotsstyrelsens delfond.......... 4 qoo

Medicinalstyrelsens » 4 000

Karolinska sjukhusets » 4 000

B.

Summa

Utgifter.

■ Reparations- och underhållskostnader m. m

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader för

de kungl. slotten med tillhörande byggnader ............................ 543 000

b. Reparations- och underhållskostnader

för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga .......... 80 000

c. Reparations- och underhållskostnader

för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m........... 250 000

d. Vissa iståndsättningsarbeten........ 40 000 943 ooo

2. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 45g qoo

3. Beskickningsfastigheternas delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader

i allmänhet m. m.................. 505 000

b. Bränsle och lyse för kanslilokaler och

tjänstebostäder, förslagsvis.......... 258 000 7fi3 fton

4. Byggnadsstyrelsens delfond ...................... 4 447 qoo

5. Generaltullstyrelsens » ...................... 60 000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset.............. 255 000

b. Övriga fastigheter.................. 484 000 739 000

7. Lunds universitets delfond ...................... 343 qoo

8. Lotsstyrelsens delfond..................... ’ 240 000

9. Medicinalstyrelsens delfond .................. " *" 2 345 000

10. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset .............. 300 000

b. Serafimerlasarettet ...............120 000 420 000

Avsättning till vårdeminskningskonto:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis........ 428 000

3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis ........ 107 000

4. Byggnadsstyrelsens > , förslagsvis........ 2 226 000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis........ 19 000

663 000

35 134 000

10 398 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis____ 326 000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis........ 222 000 54g QOO

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis............ 94 000

8. Lotsstyrelsens » , förslagsvis............ 39 000

9. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis........ 1 402 000

10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis............ 558 000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis........ 40 000

3. Beskickningsfastigheternas > , förslagsvis........ 895 000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis........ 4 515 000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis........ 48 000

6. Uppsala universitets » , förslagsvis........ 20 000

7. Lunds universitets > , förslagsvis........ 34 000

8. Lotsstyrelsens » , förslagsvis........ 36 000

9. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis........ 8 000

10. Karolinska sjukhusets * , förslagsvis........ 75 000

överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

Kronor

5 121 000

5 671 000

1. Slottsbyggnadernas delfond.................. 1000

2. Fångvårdsstyrelsens » 340 000

3. Beskickningsfastigheternas > 385 000

4. Byggnadsstyrelsens » ..................10 578 000

5. Generaltullstyrelsens » 90 000

6. Uppsala universitets » 185 000

7. Lunds universitets » 285 000

8. Lotsstyrelsens » 55 000

9. Medicinalstyrelsens » .................. 1 680 000

10. Karolinska sjukhusets > .................. 345 000 43 944 000

Summa 35 134 000

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1950/51.

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Arméns delfond............................19 000 000

2. Marinens > 6 800 000

3. Flygvapnets » 12 300 000

4. Befästningars » 8 0o8 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Arméns delfond.............................. 1 985 ooo

2. Marinens » .............................. 555 000

3. Flygvapnets » .............................. 631000

4. Befästningars » .............................. 35 009

C. Inkomster av övnings- och skjutfält:

Kronor

46 168 001

3 206 00(

1. Arméns delfond.................

2. Marinens » .................

3. Flygvapnets » .................

D. Diverse inkomster:

1. Arméns delfond...............

2. Marinens » ...............

3. Flygvapnets » ...............

4. Befästningars » ...............

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Arméns delfond...............

2. Marinens » ...............

3. Flygvapnets » ...............

4. Befästningars » ................

1 200000 25 000 130O00

103 000 95» 000 16 000 5 000

Summa

It 143 000 3 589 000 3 822 000 3 298 000

1 355 00C

1 074 00C

51 803 00C

21 852 000

B. Avsättning till värdeminskningskonio :

1. Arméns delfond, förslagsvis................... 2 70» 000

2. Marinens » , förslagsvis................... 8 0 000

3. Flygvapnets » , förslagsvis................... 3 315 000

4. Befästningars t> , förslagsvis................... 1205 000

-

ires- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:

1. Arméns delfond, förslagsvis................... 920 000

2. Marinens » , förslagsvis................... 166 000

3. Flygvapnets » , förslagsvis................... 290 000

4. Befästningars » , förslagsvis.................. 1 045 000

8 130 000

9 A91 nnn

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 1.

UTGIFTER Å DRIFTBUDGETEN

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1

A vt - Mm c.< ttt .! för t

i

Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

22 Kungi. Maj.ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

8 9

14 Bidrag till utgivande av författningskommentarer

m. m., reservationsanslag........................

Bidrag till utgivande av lagsamling, reservationsanslag Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av

litterära och konstnärliga verk, förslagsanslag......

Bidrag till den internationella penitentiära kommissionen, förslagsanslag.......................;.....

Bidrag till internationella institutet för unifiering av

privaträtten, förslagsanslag......................

Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab . .

Bidrag till Tidskrift för kriminalvård...............

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ..................................

Planering av allmänna arbeten, reservationsanslag ....

Extra utgifter, reservationsanslag...................

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag..................................

L

Summa i

Kronor

Kronor

50 000 150 000

8 500

1 000

3 000 3 000 1 000

425 000 100 35 000

25 000

2 233

| 40 179

24 Kungl. Maj-.ts proposition nr 1.

>ii. • it* ,y. •• . 'u i

Egentliga statsutgifter.

III. Utrikesdepartementet.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

v . M i»* •*

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

•• '*<1 • «.ri ff v» •}»,>t.'*,' . m t

* Beräknat belopp.

y I it r ; ■ ' P

Kungl. Maj:ts

,• • Ml

proposition nr

1.

* Beräknat belopp.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

31 Beräknat belopp.

>7

« ',(1 »V , : (.■ ;-t ' »?, 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

33 Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

A. Socialdepartementet.

Socialdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag ... Omkostnader, förslagsanslag

B. Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt arbetsdomstolen.

Socialstyrelsen:

1 Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet,

förslagsanslag..........................••••••

2 Avlöningar till viss personal för större statistiska

specialundersökningar, reservationsanslag.......

3 Omkostnader, förslagsanslag.....................

4 Socialstyrelsens ortsombud......................

Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter:

5 Avlöningar, förslagsanslag.......................

6 Omkostnader, förslagsanslag.....................

Arbetsdomstolen:

7 Avlöningar, förslagsanslag......................

8 Omkostnader, förslagsanslag.....................

Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.:

9 Avlöningar, förslagsanslag.......................

10 Omkostnader, förslagsanslag....................

Mödrahjälp m. m.:

11 Mödrahjälp, förslagsanslag......................

12 Mödrahjälpsnäinnderna, förslagsanslag............

Social hemhjälp:

131 Bidrag till avlönande av hem vårdarinnor, förslagsanslag ......................................

14 Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor,

reservationsanslag............................

Fattigvård och barnavård m. m.:

15 Fattigvård i allmänhet, förslagsanslag............

16 Barnavård i allmänhet, förslagsanslag............

17 Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattig-

vårdskonventionen m. m., förslagsanslag.......

!} Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 1.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

35 Beräknat belopp.

36 Kungl. Maj. ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

12 Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning

m. m., förslagsanslag...........................

Bidrag till omhändertagande av utlandssvenskar m. m.,

förslagsanslag..................................

Social upplysningsfilm, reservationsanslag..........

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ................................

Extra utgifter, reservationsanslag..................

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag..................................

Summa

Kronor

Kronor

750 000

*1 550 000

*450 000 75 000

600 000 50 000

13 000

5 252 800

11447 056 900

Beräknat belopp.

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 1.

33 Förstärkning och förbättring av vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen . Vägbeläggningar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen...................

Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen...................

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare:

Bidrag till underhåll av vägar och gator, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen Bidrag till byggande av vägar och gator, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen

Enskild väghållning:

Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ..................................

Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen

Diverse ändamål:

Stensättning av vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen............

Byggande av broar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen ..................

Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar, reservationsanslag \ Underhåll av ersättningsbromateriel m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte- j

medlen........................■••••••;••

Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ............................

Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsar-

mobilskattemedlen............................

Trafikräkningar, reservationsanslag, att avräknas moi

automobilskattemedlen....................

Avsättning till statens automobilskattemedelsiond. förslagsanslag.................................

Hamnar och farleder.

Bidrag till hamn- och farledsundersökningar, reserva

tionsanslag.................................

Bidrag till handelshamnar och farleder, reservations

anslag.........................................

Statliga farledsarbeten, reservationsanslag..........

Byggande av fiskehamnar, reservationsanslag........

Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder, förslagsanslag.............................

200 000

* Beräknat belopp.

40 Iiungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

43 Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 1.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Knngl. Maj:ts proposition nr 1.

48 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

Kungl. Maj. ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

4 Dihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 1.

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kiingl. Maj.ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr t.

54 Kungl. Maj:ts proposition nr t.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

58 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

60 Kunal. Mai.ts proposition nr 1.

Kungl. Maj. ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

TH CNl CO Tf LQ CD L>

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

6 A. Jordbruksdepartementet.

Jordbruksdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag.............

Omkostnader, förslagsanslag...........

B. Lantbruksstyrelsen in. in.

Lantbruksstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Kostnader för utbetalande av producent- och kon tantbidrag ..................................

Lantbruksnämnderna:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Ersättningar åt ortsombuden, förslagsanslag......

Kostnader för planeringskommittéer, förslagsanslag Lantbruksattachéer:

Avlöningar, förslagsanslag....................

Omkostnader, förslagsanslag..................

C. Lantbruksakademien m. m.

Lantbruksakademien:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Bidrag till museum, bibliotek m. m...............

Bidrag till lantbruksakademien för bestridande av kostnaderna för jordbrukets forskningsråd m. m.......

Främjande av forskning på jordbrukets område in. m.,

reservationsanslag..............................

Statens växtskyddsanstalt:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr i.

66 Kungl. Maj:ts proposition nr i.

3 Bidrag till markkartering och grundkalkning, reservationsanslag................................

Befrämjande av mejerihanteringen m. m.:

Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter m. m.

Bidrag till Svenska smörprovningarna............

Statens jordbruksnämnd:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet,

förslagsanslag..................................

Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet, förslagsanslag ...................................

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservationsanslag ................................

Producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av

mindre jordbruk, förslagsanslag.................

Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktie-

bolagets verksamhet, reservationsanslag...........

Statlig lagerhållning:

Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverk-

samhet, förslagsanslag.........................

Jordbrukets kreditkassor:

Revision av jordbrukskasserörelsen m. m..........

Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen, förslagsanslag ..................................

Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m., förslagsanslag ..........................................

Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Bidrag till jordbrukstekniska institutet.............

Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag ..............................

Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund..........

Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond, förslagsanslag.....................

Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader,

reservationsanslag................

Jordbrukets upplysningsnämnd, förslagsanslag.......

H. Jordbrukets rationalisering in. m.

Bidrag till jordbrukets rationalisering, reservationsanslag ...................................

Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag ..............................

Ersättning åt riksbanken för förvaltningen av vissa lånefonder m. m., förslagsanslag.................

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

12 Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning av

vissa servitut, förslagsanslag....................

Kolonisation:

Byggnadshjälp till iståndsättande av vissa äldre lägenheter m. m., reservationsanslag.............

Avträdesersättningar och flyttningsbidrag, förslagsanslag ......................................

Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlings-

lägenheter m. fl., förslagsanslag................

Betesförsök i Norrland, reservationsanslag ..........

Grundförbättringar:

Statens avdikningsanslag, förslagsanslag...........

Täckdikningsförsök m. m., reservationsanslag........

Arrendenämnder, förslagsanslag....................

Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer, förslagsanslag

Kronor

Kronor

10 000

*454 000 *100 000

300 000 854 000

30 000

4 000 000 75 000 25 000 100

16 844

8 9

16 I. Fiskeriväsendet.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet, reservationsanslag ................................

Fiskeriintendenter m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reservationsanslag ........................................

Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag ....................................

Kostnader för kvalitetskontroll vid export av fisk och

fiskprodukter m. m., reservationsanslag...........

Avsättning till fonden för befrämjande av fiske på

avlägsna fiskevatten............................

Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobilskatte-

medlen........................................

Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m.,

förslagsanslag..................................

Fiskredskapsförsäkring:

Bidrag vid försäkringsförluster, förslagsanslag.....

Organisationsbidrag m. m., förslagsanslag.........

Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag ... Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg, reservationsanslag ..................................

Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation, reservationsanslag ...

642 000 308 700

121 700 27 500

950 800

149 200 53 000 *64 000 25 000 30 00C

10 000 37 000

540 000 54 60C

47 00C 10 00C

54 20C

20 00C

1 997 BOC

* Beräknat^belopp.

68 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

71 Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

72 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

05 Öl

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

E.

Patent- och registreringsväsendet m.

Kronor

Kronor

m.

7 Patent- och registreringsverket:

Avlöningar, förslagsanslag ......................

Omkostnader, förslagsanslag. ....................

Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m.,

förslagsanslag..................................

Svenska uppfinnarkontoret:

Administrationskostnader .......................

Understödjande verksamhet, reservationsanslag.....

Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, förslagsanslag .....................................

Avsättning till försäkringsinspektionens fond, förslagsanslag.........................................

3 486 000 600 000

60 000 50 000

4 086 000 2 000

110 000 275 000

400 000 4 873 OCH)

F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. in.

4 Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag .........................................

| Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggj ningar för flytande bränslen, reservationsanslag . . .

640 000 150 000

790 000 4 500 000

500 000 5 790 000

8 G. Krisförvaltningen.

Statens handels- och industrikommission:

Avlöningar, förslagsanslag............

Omkostnader, förslagsanslag..........

Statens bränslekommission:

Avlöningar, förslagsanslag............

Omkostnader, förslagsanslag..........

Statens priskontrollnämnd:

Avlöningar, förslagsanslag.............

Omkostnader, förslagsanslag...........

Överrevisionen för krisförvaltningen:

Avlöningar, förslagsanslag.............

Omkostnader, förslagsanslag........... *

9 670 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr t.

75 Kronor

8 9

15 H. Diverse.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.........

Lotsstyreisens delfond, förslagsanslag.............

Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved

m. m., förslagsanslag...........................

Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra

Atlanten, förslagsanslag.........................

Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel, förslagsanslag .....................................

Bidrag till vissa internationella byråer, förslagsanslag. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt

samarbete, förslagsanslag.......................

Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet............

Avsättning till fonden för Idrottens främjande........

Avsättning till fonden för friluftslivets främjande....

Avsättning till lotterimedelsfonden.................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag............................................

Planering av allmänna arbeten, reservationsanslag ....

Extra utgifter, reservationsanslag...................

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag...................................

Summa

Kronor

1 461 000 303 000

1 764 000

300 000

78 000

5 000 9 400

75 000 325 000 4 000 000 1 000 000 7 500 000

600 000 100 50 000

30 000

15 736 500

71 609 000

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

XI. Inrikesdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

78 Kungi. Maj:ts proposition nr 1.

60 61 62

68 69

Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag.......

Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn, förslagsanslag....................

Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset:

Avlöningar, förslagsanslag........... 10 070 000

Omkostnader, förslagsanslag......... 4 450 000

Serafimerlasarettet:

Avlöningar, förslagsanslag............ 4 280 000

Omkostnader, förslagsanslag.......... 2 030 000

Utrustning, reservationsanslag ........ 89 900

Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala, förslags-

anslag.................................

Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund, förslagsanslag..........................

Bidrag till uppförande av nybyggnad för barnsjukhuset vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund m. m., reservationsanslag................

[ Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbats-

bergs sjukhus, förslagsanslag..................

Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs

sjukhus, förslagsanslag........................

Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik i Stockholm, förslagsanslag..........................

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:

Vissa bidrag till lasarett m. m...................

Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett m. m., reservationsanslag .. Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett

m. m., förslagsanslag..........................

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberku-

lossjukvårdsanstalter, reservationsanslag.........

Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos, förslagsanslag ....................................

Bidrag till driften av anstalter för kirurgislc tuberkulos,

förslagsanslag.................................

Bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna m. in., förslagsanslag ..................

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna,

reservationsanslag............................

Bidrag till driften av folksanatorierna.............

Bidrag till ambulatorisk behandling m. m. av vissa

tuberkulospatienter, förslagsanslag.............

Behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten, förslagsanslag............................

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemivårdanstalter, reservationsanslag........

Bidrag till driften av epidemivårdanstalter, förslagsanslag .................................

Kronor

700 000 240 000

14 520 000

6 399 900 1 880 000 1 610 000

476 500 129 300 230 000 *132 000

Kronor

100 677 500

15 800

100 000

700 000

4 600 000

2 900 000

60 000

330 000 611 000

450 000

70 000

600 000

25 377 700

* Beräknat belopp.

Kungi. Maj:ts proposition nr 1.

88 89

97 Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka, reservationsanslag.......................

Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka, förslagsanslag ....................................

Bidrag till Lilla Hemmet......................•

Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi,

förslagsanslag................................

Bidrag till resor för patienter vid vissa anstalter

för radiumbehandling m. m., förslagsanslag......

Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i Lund, förslagsanslag............

Vanföreanstalter m. m.:

Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag .. Bidrag till resor för vanföra m. m., förslagsanslag . Bidrag till kuratorsverksamhet vid vanföreanstaltema

Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag.........

Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska

lasarettsavdelningar m. m., förslagsanslag........

Bidrag till de vanföras riksorganisation...........

Bidrag till anskaffande och drift av hörapparater...

Bidrag till hörselfrämjandet.....................

Förlossningsanstalter:

Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter, reservationsanslag...............

Bidrag till driften av förlossningsanstalter och väntehem m. m., förslagsanslag......................

Viss ersättning till barnbördshuset i Lund..........

Hälsovård i allmänhet.

Statens institut för folkhälsan:

Avlöningar, förslagsanslag....................

Omkostnader, förslagsanslag..................

Vissa undersökningar rörande små avloppsrenings-

anläggningar, reservationsanslag.................

Barnmorskeläroanstalterna:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Omkostnader, förslagsanslag.......................

Statens sjuksköterskeskola:

Avlöningar, förslagsanslag .......................

Omkostnader, förslagsanslag .....................

Stipendier till elever vid godkända sjuksköterske-

skolor, reservationsanslag ........................

Bidrag till driften av godkända sjuksköterskeskolor,

förslagsanslag..............................

Bidrag till utbildningskurser för instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukvårdsanstalter m. fl... Utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeutei

* Beräknat belopp.

80 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

överståthållarämbetet:

Avlöningar, förslagsanslag......

Omkostnader, förslagsanslag----

Länsstyrelserna:

Avlöningar, förslagsanslag......

Sjukvård m. m., förslagsanslag *

2 990 000

300 000 3 290 000

23 320 000 110 000!

* Beräknat belopp.

(t Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 1.

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

84 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

85 Egentliga statsutgifter.

XII. Civildepartementet.

A. Civildepartementet.

Civildepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag..........

Omkostnader, förslagsanslag........

B. Vissa myndigheter.

Statens lönenämnd:

Avlöningar, förslagsanslag..........

Omkostnader, förslagsanslag........

Statens avtalsnämnd:

Avlöningar, förslagsanslag..........

Omkostnader, förslagsanslag........

Statens pensionsanstalt:

Avlöningar, förslagsanslag..........

Omkostnader, förslagsanslag........

C. Statliga pensionsväsendet.

Pensioner åt f. d. befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag...................................

Pensioner åt personal i försvarsväsendets reserver,

förslagsanslag...................................

Pensioner enligt tjänstepensionsreglemcntet för arbetare

m. m., förslagsanslag............................

Pensioner åt viss arbetarpersonal i statens tjänst,

förslagsanslag...................................

Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag..........

Pensionering av viss flottans gemenskap, förslagsanslag Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens

tjänst, förslagsanslag.............................

Pensioner åt efterlevande till arbetare i statens tjänst,

förslagsanslag...................................

Understöd i vissa fall åt f. d. anställningshavare vid lots-

verket m. fl....................................

Diverse pensioner och understöd m. m., förslagsanslag

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

87 Egentliga statsutgifter.

XIII. Oförutsedda utgifter.

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

XIV. Riksdagen och dess verk in. m.

Kronor

6 319 000 100

2 137 000

660 000

208 000

in ioo

118 100

165 000 225

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Utgifter för statens kapitalfonder.

I. Luftfartsfonden.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

91 Utgifter för statens kapitalfonder.

II. Riksgäldsfonden.1

1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 96.

92 Kungi. Maj. ts proposition nr 1.

6 7

11 Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet: Försvarsberedskap vid telegrafverket (I: B: 12), reservationsanslag ......................

Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 14), reservationsanslag......................

B. Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

Modernisering av vissa äldre fångvårdsanstalter (III: 1), reservationsanslag....................

Kommunikationsdepartementet:

Om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats (III: 3),

reservationsanslag......................

Förvärv av fastigheten Atomena nr 1 i Stockholm

(III: 4), reservationsanslag....................

Ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1 i Stockholm (III: 5), reservationsanslag...............

Ombyggnad av fastigheten Yästertorn nr 2 i Stockholm (III: 6), reservationsanslag...............

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III: 7),

reservationsanslag.......................

Reglering av vissa markfrågor i Stockholm m. m. (III: 8), reservationsanslag.....................

Finansdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m. (III: 9), reservationsanslag

Ecklesiastikdepartementet:

Nybyggnader för kemiska och biokemiska institutionerna vid universitetet i Uppsala in. in. (III:

10), reservationsanslag........................

Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala (III: 11), reservationsanslag Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet (III: 12), reservationsanslag.......................

Kronor

212 500 71 500 250 000 250 000 500 000 285 000

Kronor

1 000 455 000

466 000

125 000

1 569 000

125 000

500 000 75 000 125 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

93 Beräknat belopp.

94 Kungi. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

95 Utgifter för statens kapitalfonder.

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder.

Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1950/51.

Kungl. Maj:ts proposition nr i.

97 Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.:

32. Ränta å lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis

Av staten övertagna lån:

33. Ränta å av staten övertagna lån, förslagsvis.................

Övrig fonderad statsskuld:

34. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen .......... 300 000

35. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvar-

teret Lejonet i Stockholm.................... 90 000

36. Ränta å konung Carl XHI:s hemgiftskapital------- 7 500

37. » » Göta kanals reparationsfond......... • • 7 045

38. » » innehållna felräkningspenningar, förslagsvis_50

B. Räntor d den tillfälliga statsskulden:

1. Ränta å skattkammarväxlar, förslagsvis.......... 32 000 000

2. » » vissa till riksgäldskontorets förvaltning

överlämnade medel, förslagsvis................ 10 000 000

C. Ränta d beräknad ny uppldning:

1. Ränta å beräknad ny upplåning, förslagsvis

D. Kapitalrabatter m. m.:

1. Kapitalrabatter, förslagsvis ...................... 1 000 000

2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis............ 250 000

3. Kursförluster, förslagsvis—..........................100

Summa

Inkomster.

A. Räntor:

1. Ränta å uppköpta statsobligationer ................ 180 000

2. » » utlånade medel m. m..................... 1 000 000

B. Uppgäld och kursvinster:

1. Uppgäld ........................................ 1°0

2. Kursvinster .....................................100

C. Diverse inkomster:

1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m....... 1 000 000

2. Depositionsavgifter för premieobligationslånen........ 50 000

3. Dragningslistor å premieobligationslånen ............ 100 000

4. Övriga diverse inkomster ...........................100

Underskott att avföras d riksstalens driftbudget.........................

Summa

Kronor

23 000 000

1 220 000

404 595

271 125 179

42 OOOOOO

2 955 021

1 250 100 317 330 300

1 180 000

1 150 100

315 OOP OOP 817 330 300

7 Bihang titt riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 1.

, -4>i.

KAPITALBUDGETEN

100 Inkomsterna å kapitalbudgeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

101 Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1950/51.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverkets fond.

B. Telegrafverkets fond.

102 Kungl. Maj.ts proposition nr i.

E. Domänverkets fond.

II. Luftfartsfonden.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Kungl. Maj:ts proposition nr i.

B. Försvarets tabriksfond.

103 V. Statens utlåningsfonder.

104 Kungi. Maj.ts proposition nr 1.

VI. Fonden för låneunderstöd.

IX. Diverse kapitalfonder.

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

B. Statens reproduktionsanstalts fond.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

105 Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

TH c* CO

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kapitalinvestering.

II. Luftfartsfonden.

K

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

109 Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Beräknat belopp.

ILO

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

111 Kapitalinvestering.

IV. Försvarets fonder.

• Beräknat belopp.

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

lo ®

Kunyl. Maj:ts proposition nr 1.

113 Kapitalinvestering.

V. Statens utlåningsfonder.

Försvarsdepartementet:

1 Värnpliktslånef onden.................

Ecklesiastikdepartementet:

2 Statens lånefond för universitetsstudier

3 Allmänna studielånefonden...........

| Jordbruksdepartementet:

Jordbrukets maskinlånefond..........

Statens avdikningslånefond............

Kronotorparnas inventarielånefond

Summa

* Beräknat belopp.

8 Bihang till riksdagens protokoll 1990. I sand. Nr 1.

114 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

Kapitalinvestering.

VI. Fonden för låneunderstöd.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

115 Kapitalinvestering.

VII. Fonden för statens aktier.

116 Kungl. Maj. ts proposition, nr 1.

Kapitalinvestering.

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

* Beräknat belopp.

h to cd

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

117 Kapitalinvestering.

IX. Diverse kapitalfonder.

Kommunikationsdepartementet: Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

Maskincentralf örr åd:

Motorfordon..................... 6 200 000

Vägmaskiner m. m............... 9 800 000

Flytande materiel............... 1 300 000

Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag......................................

Jordbruksdepartementet:

Statens reproduktionsanstalts fond:

Utökad maskinell utrustning..................

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ..

Summa

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Utdrag av protokollet över finansärenden, liället inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 4 januari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.

Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1950/51, som Kungl. Maj:t på hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med förslaget.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att proposition skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

498188. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1950

INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 4 januari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Möller, .Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1950/51 jämte därmed sammanhängande frågor.

Härvid har jag att anmäla riksräkenskapsverkets skrivelse den 7 december 1949 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (bihang 1).

Finansplanen.

Utvecklingen av det ekonomiska läget 1949. Enligt den i finansplanen till föregående års statsverksproposition anmälda nationalbudgeten för år 1949 kunde man för detta år räkna med samhällsekonomisk balans, d. v. s. jämvikt mellan det totala utbudet och den totala efterfrågan i samhället. Balansen betingades av förutsedda förändringar i förhållande till 1948 beträffande flertalet av nationalbudgetens poster. Såsom resultat av förändringar i fråga om produktion och import beräknades tillgången av varor och tjänster under 1949 minska med 200 miljoner kronor. Med hänsynstagande till samtliga förändringar på efterfrågesidan skulle enligt nationalbudgeten den totala efterfrågan i samhället nedgå med 200 miljoner kronor eller med samma belopp som den kalkylerade minskningen i varutillgången. På detta sätt skulle följaktligen jämvikt uppkomma mellan löpande varutillgång och efterfrågan och det s. k. inflationsgapet ha försvunnit.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nrl. Bil. !.

2 Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna.

Vid den avstämning av nationalbudgeten mot den faktiska utvecklingen under första halvåret, som företogs i augusti föregående år och för vilken jag lämnade en redogörelse i proposition nr 215 till 1949 års riksdag, visade det sig, att utfallet av nationalbudgeten under nämnda tidsperiod i stort sett motsvarat beräkningarna. Förhandenvaron av samhällsekonomisk balans hade således bekräftats. Utvecklingen hade närmast blivit något gynnsammare än vad man ansåg sig kunna vänta vid tidpunkten för framläggandet av 1949 års statsverksproposition.

I sin rapport »Konjunkturläget hösten 1949» (bihang 2) har konjunkturinstitutet verkställt en jämförelse mellan den prognos, som framlades i föregående års statsverksproposition, och utfallet för år 1949 såvitt nu kan bedömas. Beträffande de närmare detaljerna torde jag få hänvisa till nämnda rapport.

Nationalbudgetdelegationens beräkningar för år 1949 bestodo av två kalkyler. Dels gjordes en kalkyl (prognos) i fasta priser, som var avsedd att visa de konsekvenser som investeringsbudget och iinportplan hade för konsumtionsvaruför sörj ningen. Dels gjordes en kalkyl av sedvanlig typ över efterfrågeöverskottet, vilken visade förhandsbalans mellan tillgång och efterfrågan.

En jämförelse mellan prognosen för år 1949 i fasta priser och det nu preliminärt beräknade utfallet har följande utseende. Beloppen äro angivna i miljoner kronor; plustecknen avse en ökning och minustecknen en minskning av respektive poster på tillgångs- och efterfrågesidan under år 1949 i förhållande till 1948.

Prognos Utfall

Bruttonationalprodukt till marknadspris ........ + 400 + 900

ImP°rt ...................................... — 600 — 800

Summa tillgång (brutto) ...................... —. 200 + 100

Bruttoinvestering ............................ 300 200

Lagerförändringar1 ............................ 100 300

Export av varor och tjänster .................. 4- 100 -f- 550

Privat konsumtion1............................ ± 0 _ 50

Offentlig konsumtion .......................... +100 +100

Summa realiserad efterfrågan ................ —200 4-100

Såsom framgår av siffermaterialet i denna tabell var prognosen för ökningen i bruttonationalprodukten under år 1949 alltför försiktig. Mot en prognossiffra på 400 står en aktuell ökning på 900 miljoner kronor. Utfallet av investeringar och offentlig konsumtion, som äro bundna av myndigheternas planer, stämmer väl med prognosen. Den aktuella lagerutvecklingen är svar att uppskatta på detta tidiga stadium. En viss ökning, i försörj-

1 Underlaget för beräkningen av lagerförändringen i prognosen har förändrats så tillvida att siffran för lagerökningen under utgångsåret 1948 underskattades med 300 miljoner kronor. Med hänsyn härtill kunna nu i prognosen för 1949 alternativa siffror insättas för lagerförändring och privat konsumtion. Härom torde få hänvisas till konjunkturinstitutets rapport.

Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna. 3

ningsbalansen införd med 100 miljoner kronor, angives av institutet såsom sannolik. Förutom beträffande produktionen har justering i förhållande till prognosen för år 1949 framför allt skett beträffande utrikeshandeln. Förskjutningen i denna del slår emellertid i sin verkan på resurser för inhemsk förbrukning i motsatt riktning mot produktionsökningen. Importvolymen minskades nämligen mer än beräknat, medan exportvolymen ökade betydligt mera, 550 miljoner kronor mot förutspådda 100. Förändringen i bytesbalansens saldo i 1948 års priser bär blivit betydligt större än beräknat, 1 350 miljoner kronor mot beräknade 700. Detta har emellertid icke inneburit en motsvarande ökning av våra fordringar på utlandet. I löpade priser blir nämligen förändringen i bytesbalansens saldo blott 850 miljoner kronor. Bytesförhållandena mot utlandet ha nämligen försämrats mer än förutsett. Resultatet av försämringen har blivit en förlust för landet på 500 miljoner kronor mot beräknade 200 i 1948 års priser.

Utvecklingen mellan 1948 och 1949 sammanfattas i anslutning till tabellen av konjunkturinstitutet på följande sätt. En stark ökning i produktionsvolymen, en nedskärning av investering och lageruppbyggnad ha möjliggjort, att importöverskottet 1948 förbytts i ett exportöverskott, samt ha kompenserat försämrade bytesförhållanden med utlandet.

I den andra av nationalbudgetdelegationens förhandskalkyler grupperades för den ekonomiska utvecklingen relevanta faktorer i dels sådana som beräknades öka efterfrågeöverskottet, dels sådana som beräknades minska detsamma. En jämförelse mellan denna prognos och det beräknade utfallet, varvid de olika faktorerna sammanslagits på en del punkter av konjunkturinstitutet, redovisas i efterföljande tablå. Beloppen äro angivna i miljoner kronor; plustecknen avse en ökning och minustecknen en minskning av efterfrågeöverskottet under år 1949 i förhållande till 1948.

Prognos Utfall

Minskning av importöverskott ................ +700 + 1 350

ökning av konsumtionsvaruefterfrågan ........ + 250 + 100

Ökning av offentlig konsumtion .............. + 100 + 100

Produktionsökning .......................... — 400 — 900

Minskad lagerökning1 ........................ — 100 — 300

Minskade investeringar ...................... — 300 — 200

Redan inträdd konsumtionsprisstegring ....... —250 — 150

Rest1 .................................... ± 0 ± 0

Konjunkturinstitutet framhåller, att jämförelsen av utfallet för efterfrågeöverskottskalkylen i år icke har samma intresse som motsvarande jämförelse förra året. I kalkylen för 1949 förutsattes balans mellan ökningen i tillgång respektive efterfrågan, medan kalkylen för år 1948 räknade med ett överskott i efterfrågan på 1 000 miljoner kronor. I senare fallet var det av intresse att se, hur spänningen formellt utjämnades till balans i efterhand. I år är det endast av intresse att so om någon omfördelning mellan

1 Jämför not 1 på sid. 2.

i Statsvei'kspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

posterna förekommit. En sådan undersökning sammanfaller till stor del med den förut redovisade undersökningen av utfallet av den reala prognosen. I detta sammanhang tillkommer endast en post, »redan inträdd prisstegring», varjämte konsumtionsefterfrågan uttryckts i monetära termer. I efterhand kan konstateras, att ökningen i konsumtionspriser och även i den monetärt realiserade efterfrågan båda blevo något mindre än beräknat.

Större intresse bär, framhåller institutet, en undersökning beträffande utfallet av en »korrigerad» efterfrågeöverskottskalkyl. I en dylik kalkyl skulle vissa siffror i den vid förra årsskiftet uppgjorda prognosen korrigeras med hänsyn till vad man i dag vet om utvecklingen. Om man förutsätter, att produktionsökningen på 900 miljoner kronor och försämringen i bytesförhållandet med utlandet på 500 miljoner kronor förutspåtts, att lagerökningen under 1948 (400 miljoner kronor) varit känd, att man räknat med en planerad minskning av lagren på 100 miljoner kronor 1949 samt att kvarskatternas verkan införts till 200 miljoner kronor och salderats mot den ur den större produktionsökningen härledda ytterligare ökningen i inkomster och konsumtionsvaruefterfrågan, hade man fått ett efterfrågeunderskott på ca 600 miljoner kronor. Den verkliga utvecklingen, sådan den nu kan bedömas, skulle då, framhåller institutet, ha tolkats sålunda att efterfrågeunderskottet ej hade påverkat sysselsättningen i depressiv riktning utan tagit sig uttryck i icke avsedd lagerökning och i icke planerad ökning av valutareserven.

Konjunkturinstitutet har härefter gått in på frågan huruvida inflatoriska spänningar skulle existera i själva utgångsläget för en kalkyl över förändringar i tillgång och efterfrågan för år 1950. En undersökning av utfallet av prognosen säger ingenting om eventuellt rådande spänning mellan tillgång och efterfrågan, mellan vilka det i efterhand alltid råder balans. De prognoser, som göras för kommande år, säga heller ingenting om storleken av den spänning som eventuellt förefinnes i utgångsläget — vare sig i inflationistisk eller deflationistisk riktning — utan avse blott ökningar och minskningar i denna spänning.

Enligt institutet finnes det i den bild, som försörjningsbalansen givit av läget, icke några direkt påtagliga tendenser på inflationistiska spänningar i utgångsläget för prognosen för år 1950. Institutet har emellertid försökt att bedöma förekomsten av eventuell spänning mellan efterfrågan och tillgång med utgångspunkt från statistik över investering och sparande, utvisande kvoterna mellan bruttoinvestering (eller bruttosparande) och bruttonationalprodukt till marknadspris före och efter kriget. Jag torde beträffande de närmare detaljerna få hänvisa till institutets framställning. Den framlagda statistiken utvisar följande beträffande spänningen mellan investering och sparande. Den inhemska bruttokapitalbildningen har sjunkit successivt i relativ betydelse mellan 1947 och 1949. I den mån den kan kontrolleras av offentliga myndigheter inom ramen för byggnadsregleringen eller på annat sätt, har sålunda den spänning, som härrör från investeringssidan, successivt avtagit. Det inhemska bruttosparandet å sin sida har ut-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

vecklats i motsatt riktning under tiden 1947—1949 med successivt ökande andel av bruttonationalprodukten. I den mån detta är uttryck för ökad benägenhet till »frivilligt» sparande, har en minskning i spänningen skett även från sparandesidan. Symptomatiskt för denna utveckling är bytesbalansens saldo (differensen mellan inhemsk investering och inhemskt sparande). Från ett stort importöverskott år 1947 har utvecklingen gått till ett exportöverskott år 1949.

Konjunkturinstitutet kommer till slutsatsen att några säkra omdömen om den samhällsekonomiska balansen icke kunna dragas ur det framlagda statistiska materialet och att man blott kan konstatera, att de på senaste tid ofta omvittnade symptomen på — en vid full sysselsättning — rådande ekonomisk balans icke motsägas av detta material.

Beträffande det i konjunkturinstitutets rapport i övrigt framlagda materialet för belysning av den ekonomiska utvecklingen vill jag här blott beröra vissa spörsmål i fråga om utrikeshandeln och valutareserven.

Institutet har beräknat exportvolymens ökning mellan januari—oktober 1949 och motsvarande tid 1948 till 15 procent, medan importvolymen beräknats minska under samma tid med 17 procent. Exportpriserna ha sjunkit under de tre första kvartalen så att de under tredje kvartalet lågo 10 procent lägre än genomsnittet för 1948. Importpriserna visade först en stegring, sedan ett fall och lågo under tredje kvartalet ungefär på samma nivå som 1948. Försämringen av »terms of trade» fram till tredje kvartalet 1949 har av institutet beräknats till 9 procent i förhållande till 1948 års genomsnitt. Av institutet framlagt siffermaterial rörande utvecklingen av import- och exportpriser efter devalveringen tyder på att »terms of trade» ytterligare försämrats under fjärde kvartalet 1949.

Importen och exporten har från 1947 till 1949 alltmer utjämnats så att de under åren 1947—1948 stora importöverskotten försvunnit 1949. Nedgången i importöverskott har varit kraftigast på USA och beräknas för de nio första månaderna 1949 till 164 miljoner kronor jämfört med 338 miljoner kronor under samma tid föregående år. Denna nedgång är resultatet av en sammankrympning av både import och export till i runt tal hälften av deras värden under tiden januari—september 1948. På Storbritannien har det ganska betydande importöverskottet för 1948 förbytts i ett mindre exportöverskott under januari—september 1949. Sammanlagt hav importöverskottet under de tre första kvartalen 1949 beräknats till 162 miljoner kronor mot 1 037 miljoner kronor under samma tid 1948. Detta underskott uppväges mer än väl av övriga poster i bytesbalansen. Konjunkturinstitutets uppskattning av bytesbalansen under 1949 visar på ett positivt saldo på 360 miljoner kronor mot ett underskott på cirka 470 miljoner kronor år 1948. Då transaktionerna inom kapitalbalansen endast i mindre utsträckning uppvägt bytesbalansens positiva saldo, har valutareserven icke behövt tagas i anspråk för betalningar till utlandet, utan en nettoökning av denna har i stället ägt rum. Beträffande utvecklingen av riksbankens guld- och valuta-

6 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

behållning (i miljoner kronor) anför konjukturinstitutet följande siffror för tiden t. o. in. november 1949.

»Via 1947 S1/i2 1948 so/e 1949 30/ii 19491

Guld.............................. 379 290 256 363

US-dollar ......................... 3 113 149 343

Engelska pund.................... 351 214 296 493

Övriga valutor.................... 156 85 54 70

Summa (brutto)................... 889 702 755 1 269

Kronskulder ...................... 165 97 168 179

Summa netto 724 605 587 1 090

Anm. Häri ingår icke riksgäldskontorets andel i:

1) Treasury Bills i £, 109 milj. kr.

2) Franska Bons du trésor, 45 milj. kr.

Ökningen i riksbankens valutareserv under de första elva månaderna 1949 utgjorde sålunda 485 miljoner kronor. Därav uppgick bokföringsvinsten av devalveringen till cirka 125 miljoner kronor netto. Valutainflödet under denna tid skulle alltså utgöra i runt tal 360 miljoner kronor. Av sammanställningen framgår, att det framför allt är pundbehållningen som ökat under 1949. Även dollarställningen har stärkts avsevärt trots importöverskottet i handeln med USA. Ökningen av dollarbehållningen utgör 230 miljoner kronor under de första elva månaderna. Om man bortser från ökningen av kronvärdet på dollarreserven på grund av devalveringen, begränsas ökningen till 154 miljoner kronor. Betalningarna under Marshallplanen ha givit betydande dollartillskott under 1949. Eftersom den under året utnyttjade dollartilldelningen haft karaktären av s. k. villkorlig hjälp i utbyte mot svenska överdragningsrätter till övriga Marshalländer, påverkas betalningsbalansen i dess helhet endast av eftersläpningen vid utnyttjandet av dragningsrätterna. Sådana förskjutningar gåvo under tiden 1/1—20/12 1949 upphov till en negativ post på 12 miljoner kronor. Dollarställningen har däremot förstärkts med hela det belopp av den villkorliga hjälpen, som använts för import från USA. Under tiden 1/1—20/12 1949 uppgick detta belopp till 144 miljoner kronor.

Prognos för 1950. Nationalbudgetdelegationen har utarbetat en prognos för år 1950, som i allt väsentligt upplagts med 1949 års nationalbudget som förebild. Denna prognos framlägges i »Översikt över det ekonomiska läget 1950» (bihang 3). I översikten lämnas redogörelse för planerna beträffande utrikeshandeln, för produktion och arbetskraftstillgång, för 1950 års investeringsbudget samt för konsumtionsutvecklingen.

Prognosen för 1950 har av nationalbudgetdelegationen sammanfattats i en tablå med angivande av de faktorer som öka tillgången respektive efterfrågan under 1950 i förhållande till 1949. Denna sammanställning återges här.

1 Enligt kurserna efter devalveringen.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

7 Faktorer som öka tillgången.

Ökning av bruttonationalprodukten .............

ökning av importvolymen .......................

Milj. kr.

...... +650

....... +550

Summa + 1 200

Faktorer som öka efterfrågan.

Ökning av investeringarna.................................... + 350

Ökning av den privata konsumtionen ........................ + 250

inkomstökning för löntagare och jordbrukare........ +400

kvarstående skatt.................................. + 100

marginalskatt .................................... ' 100

redan inträdd prisstegring.......................... — 100

marginalsparande .............................. — 50

Ökning av den offentliga konsumtionen ...................... +100

Stegrad lagerökning................ ......................... +100

ökning av exporten .......................................... ~t~ ^50

Summa + 1 050.

Den uppskattade ökningen av bruttonationalprodukten — 650 miljoner kronor — är 250 miljoner kronor lägre än stegringen i produktionsvärdet under år 1949. Den kraftiga produktionsökningen under åren 1948 och 1949 sammanhängde delvis med den gynnsamma utvecklingen inom jordbruket. För år 1950 beräknas jordbruksproduktionen bliva praktiskt taget oförändrad. För industrien har räknats med en produktionsökning av 400 miljoner kronor, vilket är något lägre än utfallet under 1949. För övriga områden av produktionen har ökningen under 1949 antagits utgöra 200—300 miljoner kronor och den har i kalkylen för 1950 upptagits till 250 miljoner kronor. Bruttonationalprodukten kommer därmed att, mätt i oförändrade priser, visa en uppgång med 2,5 procent under 1950 jämfört med 3,5 procent under 1949. Uppskattningen torde få betecknas som försiktig.

Beträffande den förutsedda ökningen av export- och importvolymen må nämnas följande. Exportvärdet uppskattas komma att öka med i runt tal 400 miljoner kronor, varav omkring 150 miljoner kronor hänföra sig till en prisstegring på exportvarorna i förhållande till 1949 års genomsnittspriser. Den kvantitetsmässiga exportökningen, mätt i 1949 års priser, kan sålunda beräknas till ungefär 250 miljoner kronor. Volymökningen utgör 6 procent jämfört med 15 procent mellan 1948 och 1949. Det bör emellertid beaktas, att stor osäkerhet vidlåder exportprognosen för 1950, särskilt med hänsyn till devalveringarna och de därav betingade prisförskjutningarna. Såväl prissom kvantitetsantagandena ha dock hållits inom en försiktig ram.

Inkomstramen för importen, sådan den bestämmes av nettot från exporten av varor och tjänster, beräknas för år 1950 till cirka fem miljarder kronor. Importlicensieringen för 1950 grundas emellertid jämväl på ett visst utnytt-

8 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

jande av valutareserven, främst pundinnehavet, av omkring 300 miljoner kronor. Överskottet i bytesbalansen på nära 400 miljoner kronor för år 1949 skulle därigenom förbytas i ett underskott av nästan samma storleksordning. Räknat i 1950 års uppskattade priser skulle nettoinförseln för inhemska försörjningsändamål öka med 650 miljoner kronor. På grund av de ändrade prisrelationerna i utrikeshandeln blir emellertid den volymmässiga försörjningsförbättringen avsevärt mindre. Därest importen under 1950 helt skulle utfylla licensramen på 5 300 miljoner kronor, skulle detta innebära en värdemässig stegring jämfört med 1949 års import med icke mindre än 1 050 miljoner kronor. Av denna ökning uppskattas de höjda importpriserna i anledning av devalveringen svara för hälften, medan den andra hältten representerar en verklig ökning av importkvantiteten, motsvarande en stegring i förhållande till 1949 med 13 procent.

Importposten är emellertid — liksom exporten — nu svårare att beräkna än vad fallet varit föregående år. Importplanen för 1950 har ännu icke kunnat fastställas. Det är vidare möjligt att den förutsedda ökningen av importen, som delvis står i samband med liberaliseringen av handeln mellan Marshalländerna, är av sådan omfattning att det icke längre kan tagas för gnet att licensmöjligheterna och det faktiska utfallet av importen under året överensstämma.

Vid den förutsedda omfattningen av utrikeshandeln under 1950 skulle det svenska folkhushållet enligt de gjorda prisantagandena förlora omkring 350 miljoner kronor på grund av den ogynnsamma förskjutningen i prisrelationerna. Den i förhållande till 1949 uppkommande förbättringen av den inhemska varuförsörjningen genom utrikeshandeln motsvarar därför blott 300 miljoner kronor jämfört med en värdemässig förbättring på 650 miljoner kronor. Denna försämring av bytesförhållandet gentemot utlandet beror dels på prisutvecklingen på de internationella marknaderna, dels och framför allt på att de höjda priserna, i kronor räknat, hastigare slå igenom på importen än på exporten.

För investeringarna har räknats med en ökning på omkring 350 miljoner kronor. Därav hänföra sig cirka 200 miljoner kronor till byggnads- och anläggningsverksamhet och cirka 150 miljoner kronor till övrig investeringsverksamhet. Utformningen av investeringsbudgeten för nästa år står i vissa avseenden i direkt anknytning till vidtagna beslut om lättnader i byggnadsregleringen.

Den beräknade ökningen av den privata konsumtionen med 250 miljoner kronor utgör, som framgår av tablån, nettoresultatet av å ena sidan en inkomstökning för löntagare och jordbrukare, å andra sidan förändringar beträffande posterna kvarstående skatt, marginalskatt och marginalsparande samt redan inträdd prisstegring.

Ökningen av inkomsterna för löntagare under 1950 har beräknats i huvudsak med utgångspunkt från en mindre höjning av lönenivån i förhållande till 1949 års genomsnittsläge. Detta innebär, att en viss löneglidning förutses av samma slag som skett under 1949 trots den allmänna överenskom-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna. 9

melsen om lönestabilisering. Inkluderat en beräknad inkomstökning för det egentliga jordbruket kommer man fram till en sammanlagd ökning av inkomstsumman för löntagare och jordbrukare med i runt tal 400 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till 1949 med något över 2 procent.

I nationalbudgetkalkylen förutsättes, att konsumtionsefterfrågan icke påverkas i någondera riktningen av beskattningen under år 1950, eftersom ökningen av preliminärskattebetalningarna för löntagare och jordbrukare

_ beräknad till 25 procent av 400 miljoner kronor, d. v. s. 100 miljoner

kronor — antages jämnt kompenserad av minskade betalningar av kvarstående skatt. Beloppet för redan inträdd prisstegring beror på att konsumtionsprisnivån vid slutet av 1949 — d. v. s. den antagna genomsnittliga prisnivån för 1950 — översteg genomsnittsnivån för 1949 med en halv procent. Till följd av denna förskjutning i prisnivån skulle ökningen i konsumtionsefterfrågan reduceras med omkring 100 miljoner kronor. Dessutom har i kalkylen uppförts ett belopp av 50 miljoner kronor för sparande belöpande på de höjda inkomsterna.

Den ökade offentliga konsumtionen hänför sig huvudsakligen till kommunernas utgifter, medan beloppet för den statliga efterfrågan antages undergå en mycket begränsad ökning. I den offentliga konsumtionen ingå ej utgifter av investeringsnatur eller utgifter som ha karaktären av transfereringar. Lagerställningen antages mot bakgrunden av föreliggande importoch försörjningsplaner öka med 200 miljoner kronor, vilket innebär att, eftersom under fjolåret en stegring av lagren med cirka 100 miljoner kronor har bedömts såsom sannolik, förändringarna på lagerfronten i form av stegrad lagerökning skulle taga i anspråk 100 miljoner kronor mera av den löpande varuströmmen än vad som var fallet under år 1949.

Den här nämnda kalkylen utmynnar i att de faktorer, som verka i riktning mot en ökning av efterfrågeunderskottet, skulle vara något starkare än de faktorer, som verka åt motsatt håll. Differensen är 150 miljoner kronor. Denna differens är emellertid av så ringa storleksordning — blott en halv procent av den totala tillgången — att den måste anses talla inom felmarginalen. Det framräknade, formella efterfrågeunderskottet får ses mot bakgrunden av den förutsatta förbrukningen av en del av valutareserven. Enligt delegationen måste dock kalkylerna anses giva vid handen att, därest antagandena på de olika punkterna äro riktiga, man har att räkna med balans i samhällsekonomien under år 1950.

Delegationen erinrar avslutningsvis om att den nu framlagda nationalbudgetkalkylen, med hänsyn till den svåröverskådlighet och den brytning mellan prisstegrings- och prisfallstendenser som känneteckna den ekonomiska situationen vid 1950 års ingång, måste få större villkorlighet än vanligt. Konjunkturinstitutet har sökt att åskådliggöra möjligheterna till omkastningar i läget genom alt framlägga två ytterlighetsalternativ, ett inflations- och ett deflationsalternativ. Delegationens kalkyl representerar ett medelalternativ. Delegationen understryker, att den analys av utvecklingstendenserna under 1950, som fixerats i den uppställda kalkylen, icke ger

10 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

stöd för en fastlåsning av den ekonomiska politiken under året vid en oföränderlig konjunkturuppfattning. Snarare är större uppmärksamhet än vanligt påkallad i fråga om lägets växlingar.

Delegationen betonar emellertid, att de antaganden, som ligga till grund för nationalbudgetkalkylen, äro försiktigt hållna. Den största osäkerheten hänför sig till utrikeshandeln. I fråga om de uppskattningar som gjorts beträffande produktion, lagerökning och sparande är det möjligt, att de innebära en underskattning av deflationstendenserna. Sannolikheten för att utfallet av kalkylen går i riktning mot ökat efterfrågeunderskott får anses vara större än den motsatta möjligheten. Skulle det förstnämnda inträffa, ökas förutsättningarna för ytterligare lättnader på byggnadsområdet, samtidigt som utrymmet för skattesänkningar vidgas, över huvud taget måste det förutsättas, att regleringarnas handhavande kommer att anpassas efter den ekonomiska situationens skiftningar. Detta gäller i samma mån för det fall att utvecklingen skulle gå i den andra riktningen. I sådant fall aktualiseras en återgång till den restriktiva politik som tidigare förts.

Den samhällsekonomiska balansen och budgeten. Även om man tar hänsyn till alla de reservationer, som måste göras beträffande beräkningar av den art som redovisats i det föregående, peka kalkylerna otvetydigt mot att större framsteg under år 1949 vunnits i strävandena att nå en fri samhällsekonomisk balans än man i prognosen för ett år sedan vågade räkna med. Detta har framför allt tagit sig uttryck i en större ökning av produktionen än den kalkylerade. Den inträdda förbättringen i vår löpande betalningsbalans gentemot utlandet förtjänar också att framhållas, även om man härvid måste komma ihåg att förändringen huvudsakligen avsett s. k. mjukvalutaländer. En betydande minuspost har å andra sidan uppkommit genom att bytesförhållandena med utlandet, d. v. s. förhållandet mellan exportpriser och importpriser, försämrats i högre grad än man tidigare ansåg sig behöva räkna med.

Den samhällsekonomiska balansen under år 1949 har sålunda uppnåtts under gynnsammare omständigheter än som antogs i fjolårets statsverksproposition. Det förändrade läget avspeglar sig inte endast i siffrorna över utlallet av nationalbudgeten. Det är av betydelse att konstatera, att försörjningsläget under år 1949 undergått en betydande förbättring på olika områden, vilket möjliggjort ett hävande eller lindrande av ett flertal ransoneringar och regleringar. Denna sida av förändringarna i samhällsekonomien har icke minst betydelse.

De verkställda kalkylerna för år 1950 peka mot en ytterligare lättnad i det ekonomiska läget. Det har sålunda varit möjligt att i planerna inrymma en icke obetydlig ökning av investeringarna och importen. En ökning av investeringarna framstår för närvarande som mycket angelägen och har vid avvägningen mellan olika önskemål ansetts böra i första hand komma i fråga. Möjligheten att väsentligt öka importen bygger på den större tillgång på vissa valutor, som blivit följden av utrikeshandelns utveckling under år 1949.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna. 11

Även om sålunda betydande framsteg gjorts, bör det understrykas, att den uppnådda jämvikten ännu bygger på fortsatta regleringar framför allt på investeringsområdet och inom utrikeshandeln, och att den också alltjämt förutsätter en fortsatt medverkan av alla samhällsgrupper till en stabilisering av inkomsterna även under innevarande år. Liksom under föregående år är det endast under dessa förutsättningar möjligt att vidmakthålla den samhällsekonomiska balans, som den ekonomiska politiken de senaste åren inriktats på.

Trots de förändringar i gynnsam riktning som inträtt äro sålunda åtgärder till skydd för penningvärdet fortfarande nödvändiga och det är mot bakgrunden härav som alla samhällsgruppers medverkan till en inkomststabilisering är lika nödvändig som för ett år sedan. En allmän höjning av inkomsterna och därmed produktionskostnaderna skulle nämligen i dagens läge oundvikligen medföra en viss höjning av prisnivån. Risker skulle härvid uppkomma för en utveckling med nya successiva pris- och inkomstjusteringar. De härav följande återverkningarna på penningvärdet skulle säkerligen också komma att utöva ett menligt inflytande på sparandet. Som konjunkturinstitutet påvisat, har sparandet under de senaste åren visat en icke obetydlig ökning, vilket verksamt underlättat strävandena att återställa den samhällsekonomiska balansen. Det är också denna utveckling som skapat möjligheter till den nu förutsedda ökningen av investeringarna. En ytterligare stegring av det enskilda sparandet är emellertid i hög grad erforderlig om en fortsatt ökning av investeringarna skall bliva möjlig och samtidigt behovet av tvångssparande genom överbalansering av budgeten skall kunna göras onödigt.

En annan faktor, som kommer att påverka prisutvecklingen och därmed hela det ekonomiska läget, är emellertid devalveringen i september 1949 av den svenska kronan jämte vissa andra valutor. En utförlig redogörelse för härmed sammanhängande problem har lämnats i proposition nr 215 till 1949 års riksdag. Som i denna framhölls hade man att räkna med tendenser till prisstegringar på importen från länder, som icke devalverat eller devalverat sin valuta i mindre utsträckning än Sverige. Jag framhöll vidare, att om man tilläte en dylik prisstegring slå igenom i den svenska prisnivån, skulle detta innebära stora risker för en sådan höjning av prisnivån att förutsättningar för en fortsatt inkomststabiliseringspolitik icke längre komme att förefinnas. Med hänsyn härtill och till möjligheterna att prisstegringarna i viss utsträckning kunde komma att visa sig vara av övergående natur, föreslogos vissa subventionsåtgärder. De hittills beslutade subventionerna samt kostnaderna för ytterligare subventioner enligt nu föreliggande planer torde rymmas inom de av riksdagen beviljade anslagen. Läget är dock fortfarande i vissa avseenden oklart och en närmare redogörelse för subventionernas utformning och omfattning torde få lämnas vid ett senare tillfälle, eventuellt i samband med äskande av nya anslag för subventioner för senare halvåret 1950. Den överenskommelse om stabilisering av inkomsterna under innevarande år, som realiter redan träffats men vars

12 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna.

formella bekräftelse ännu anstår, har som förutsättning en i huvudsak oförändrad prisnivå. Det torde därför komma att visa sig nödvändigt att tillgripa subventioner även under senare delen av år 1950.

Såsom framhölls i förenämnda proposition nr 215 till 1949 års riksdag innebär en subventionering av den omfattning, som nu är i fråga, betydande olägenheter, icke minst med hänsyn till dess återverkningar på budgetöverskottet. Men det har här gällt cn avvägning mellan två faktorer, varmed den samhällsekonomiska balansen i nuvarande läge stödes, nämligen inkomststabiliseringen och budgetöverskottet. Den förra har därvid ansetts vara viktigast. För att vinna denna har en minskning av budgetöverskottet blivit nödvändig. Detta utesluter givetvis icke fortsatt behov av ett visst budgetöverskott.

I det läge, som för närvarande är för handen, spelar budgetöverskottet likväl icke samma roll som tidigare. Med hänsyn till de resultat konjunkturinstitutets och nationalbudgetdelegationens undersökningar lett fram till kan ifrågasättas, om icke budgetöverskottet skulle kunna något ytterligare förminskas genom vissa skattesänkningar. Till denna fråga återkommer jag i det följande. Jag vill i detta sammanhang dock framhålla, att jag har för avsikt att senare föreslå framläggande av förslag om en lindring av den kommunala beskattningen genom en höjning av ortsavdragen. Denna skattereform är emellertid icke avsedd att träda i kraft förrän i samband med den nya kommunindelningen den 1 januari 1952.

Devalveringens konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen låta sig ännu icke bedöma. Huruvida den kommer att utlösa inflationistiska tendenser i Europa, vilka kunna få inverkan även på vårt läge, är fortfarande en öppen fråga. Den hittillsvarande prisutvecklingen efter devalveringen motsäger dock alltjämt icke möjligheten, att den under större delen av förra året i stort sett stabila prisnivån med svagt fallande tendens kommer att fortbestå i det något högre läge de ändrade valutakurserna medfört. Till sistnämnda utveckling torde kunna medverka den ökning av den svenska exporten på s. k. hårdvalutaländer, som devalveringen skapat förutsättningar för och som av oss allvarligt bör eftersträvas. Härigenom skulle nämligen vårt land vinna ökad handelspolitisk frihet och större möjligheter till inköp av varor på de marknader, där de fördelaktigaste villkoren kunna uppnås. Åt samma håll verka också de vidtagna åtgärderna med frilistning av en stor del av den svenska importen, vilket betyder ökad konkurrens med därav följande tendenser till prissänkningar.

De möjligheter till ökad import, som föreligga under innevarande år och som sannolikt komma till stånd i den mån efterfrågan föreligger inom landet, skapa även förutsättningar för fortsatt exportökning. Behovet av ersättningsproduktion blir nämligen under dessa omständigheter mindre. Kan dessutom exportökningen i väsentlig grad inriktas på hårdvalutaländer, uppstå möjligheter till ytterligare frigörelse av importen från regleringar.

Vid olika tillfällen har framhållits, att 1950 torde bliva sista året för en inkomststabilisering av det slag, varom överenskommelse träffats under de

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna. 13

senaste åren. Såvitt nu kan bedömas, saknas icke förutsättningar för en förbättring även i fortsättningen av det ekonomiska läget. Från denna utgångspunkt synes det möjligt att under nästa år föra en mindre stel inkomststabiliseringspolitik än den nuvarande. Detta innebär dock icke att man kan räkna med att redan under nästa år få utrymme för en allmän inkomstökning, som icke skulle komma att verka höjande på prisnivån.

Den bedömning av den ekonomiska utvecklingen, som jag här givit uttryck åt, har som synes i huvudsak haft sin utgångspunkt i den uppfattningen, att densamma trots devalveringen kommer att fortskrida i stort sett i samma riktning som under 1949. I så fall skulle ytterligare steg kunna tagas på vägen mot en fri samhällsekonomisk balans. Läget är emellertid, såsom tidigare framhållits, ingalunda entydigt. Devalveringen kan komma att utlösa nya inflatoriska spänningar mellan tillgång och efterfrågan. Liksom under 1949 torde det under innevarande år vara nödvändigt att följa den ekonomiska utvecklingen med stor uppmärksamhet. På samma sätt som skedde under 1949 bör uppdrag lämnas vederbörande myndigheter att vidtaga åtgärder för inhämtande av fortlöpande informationer om det ekonomiska lägets utveckling. Härigenom kunna möjligheter skapas för att under innevarande år vidtaga erforderliga justeringar av de åtgärder, som äro avsedda att påverka den samhällsekonomiska balansen. Samtidigt erhålles material för att i god tid innan årets utgång kunna uppdraga riktlinjer för den ekonomiska politikens utformning under år 1951.

Budgetförslaget. Innan jag övergår till att närmare behandla innebörden av riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51 torde jag få lämna en kort redogörelse för innehållet i ett av 1949 års skatteutredning den 10 december 1949 avgivet betänkande. I detta har skatteutredningen behandlat frågan om fortbeståndet av de år 1948 införda extra konsumtionsskatterna. Dessa tillkommo som bekant som ett led i strävandena att skydda penningvärdet. Skatteintäkterna, som beräknades till ca 500 miljoner kronor per år, skulle sålunda uteslutande användas för överbalansering av budgeten och finge ej tas i anspråk för bestridande av statsutgifter.

I sitt nu avgivna betänkande har skatteutredningen erinrat om dessa synpunkter men också framhållit, att vissa nya omständigheter tillkommit, som borde föranleda en förutsättningslös omprövning av hela problemet. Skatteutredningen har sålunda understrukit, att behovet av lättnader i den direkta beskattningen kanske framstode såsom mera angeläget nu än tidigare. Utredningen bär även erinrat om att en särskild kommitté, ortsavdragskommittén, för närvarande verkställde en utredning rörande möjligheterna till en lindring av den kommunala beskattningen genom eu höjning av ortsavdragen. 1949 års skatteutredning har som sin åsikt uttalat, att denna kommunalskattereform syntes vara av en så hög angelägenhetsffrad, att den måste lämnas företräde i förhållande till en sänkning av vissa av de extra konsumtionsskatterna.

1 fråga om de olika skatterna har utredningen framhållit — under hän-

14 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

visning till av riksdagen i olika sammanhang gjorda uttalanden -— att pappersskatten bör komma i första hand vid en avveckling av de införda extra konsumtionsskatterna. Utredningen har samtidigt förordat en särskild beskattning av tidskrifter med huvudsaklig förströelsekaraktär.

Vid behandlingen av frågan om den extra bensinskatten, som utgår med 27 öre utöver den ordinarie skatten på 18 öre per liter, har utredningen till en början erinrat om hittillsvarande princip, att automobilskattemedlen uteslutande skola användas för vägväsendets behov m. in. Med denna utgångspunkt har utredningen funnit, att tillräckliga anslag icke kunna antagas komma att stå till vägväsendets förfogande om hela den extra bensinskatten avvecklas och har därför föreslagit, att den ordinarie bensinskatten bestämmes till 25 öre per liter. Beträffande tidpunkten för skattesänkningen har utredningen funnit sig icke böra göra annat uttalande än att sänkningen bör genomföras så snart förhållandena medge detta, varvid hänsyn måste tas till bl. a. valutaläget.

Beträffande övriga år 1948 införda extra konsumtionsskatter föreslår utredningen, att de skola bibehållas. Intäkterna av dessa skatter, som beräknats till ca 230 miljoner kronor, har utredningen funnit behövliga för finansierande av höjningen av de kommunala ortsavdragen. Statsverkets utgifter för denna reform skulle hänföra sig dels till höjda barnbidrag i samband med slopandet av de kommunala ortsavdragen för barn, dels till anslag för slcatteutjämnande åtgärder för att förhindra att höjningen av ortsavdragen leder till en alltför stor höjning av den kommunala utdebiteringen, dels ock till vissa utgifter för en sänkning av den direkta statsskatten i åtminstone sådan utsträckning, att den kommunala skattereformen icke i något inkomstskikt leder till en höjning av den totala inkomstskatten. Utredningen har icke i detta sammanhang tagit närmare ståndpunkt till frågan om utformningen av den direkta beskattningen utan kommer att behandla härmed sammanhängande spörsmål först sedan ortsavdragskommittén slutfört sitt arbete.

Ställningstagandet till de av 1949 års skatteutredning framlagda förslagen niaste givet\is paverka riksstaten för 1950/51. Även om jag för närvarande inte är beredd att mera i detalj ta ställning till de berörda spörsmålen — bl. a. måste först avvaktas ortsavdragskommitténs förslag — torde jag därför redan i detta sammanhang få behandla vissa huvudfrågor beträffande beskattningens utformning under nästa budgetår.

I likhet med skatteutredningen anser jag det — av skäl som såväl Kungl. Maj :t som riksdagen vid olika tillfällen understrukit — vara ett angeläget önskemål, att pappersskatten avvecklas så snart som möjligt. Då de tidigare redovisade kalkylerna rörande den samhällsekonomiska balansen ge vid handen, att ett visst utrymme kan anses förefinnas för en skattesänkning redan under innevarande år, har jag för avsikt att icke förorda någon förlängning av giltighetstiden för pappersskatten efter innevarande budgetårs utgång. Jag kommer därför att föreslå, att inkomsttiteln icke uppföres i riksstatsförslaget för nästa budgetår; under detta år eventuellt in-

Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna. 15

flytande skatteintäkter torde i stället få tillgodoföras inkomsttiteln Övriga diverse inkomster. Till vissa detalj spörsmål i samband med skattens avveckling torde jag få återkomma i annat sammanhang.

I fråga om den extra bensinskatten delar jag likaledes slcatteutredningens mening om önskvärdheten, att den avskaffas så snart möjligheter därtill föreligga. Såsom skatteutredningen framhållit torde dock en återgång till den förutvarande skattesatsen, 18 öre per liter, knappast vara möjlig, bl. a. med hänsyn till de stegrade kostnaderna sedan denna skattesats fastställdes. Jag vill även erinra om att i riksstatsförslaget för 1950/51 ha vägutgifterna upptagits till ett belopp, som icke oväsentligt överstiger de beräknade intäkterna av de ordinarie bilskatterna. En bensinskatt på 18 öre per liter skulle därför vid tillämpning av gällande finansieringsprinciper innebära, att utgifterna för vägväsendet för framtiden skulle få reduceras i förhållande till de för nästa budgetår beräknade anslagen. Jag är dock icke beredd att för närvarande ta definitiv ståndpunkt till frågan om storleken av bensinskatten. Härför erfordras ytterligare undersökningar rörande de beräknade utgifterna för olika vägändamål och det torde även vara nödvändigt att avvakta utvecklingen av bensinskatteintäkterna efter ransoneringens slopande.

Beträffande tidpunkten för sänkningen av bensinskatten vill jag i likhet med skatteutredningen framhålla, att den får bedömas bl. a. med hänsynstagande till verkningarna på konsumtionen av bensinransoneringens upphävande och till utvecklingen av vårt valutaläge. Givetvis kan man heller icke bortse från skattens köpkraftsuppsugande verkan, i synnerhet så länge subventioner måste utgå för att neutralisera verkningarna av den svenska kronans devalvering. Av anförda skäl är jag för närvarande icke beredd att ta ståndpunkt till frågan om tidpunkten för skattens sänkning. Jag har med anledning härav i budgetförslaget ansett mig böra utgå från att nuvarande bensinskatt kommer att bestå under hela nästa budgetår men förutsätter, att om utvecklingen går i sådan riktning att möjligheter till en sänkning av skatten visa sig föreligga, frågan upptages till förnyad omprövning.

Såsom jag nyss erinrat om betonades vid införandet av de extra konsumtionsskatterna att de vore avsedda som ett led i vidtagna åtgärder till skydd för penningvärdet och intäkterna skulle i överensstämmelse härmed icke få användas för bestridande av statsutgifter utan uteslutande avses för överbalansering av budgeten. Denna förutsättning underströks, då cn förlängning av giltighetstiden för de extra konsumtionsskatterna beslöts vid 1949 års riksdag. Det nya läge, som uppkom efter devalveringen i september 1949, föranledde dock ett i viss mån ändrat ställningstagande, och de vid höstsessionen beslutade subventionerna komma sålunda att ta i anspråk cn del av intäkterna av de extra konsumtionsskatterna. Detta kan dock icke anses strida mot den penningpolitiska motiveringen för skatterna, då ju subventionerna ha till uppgift alt skapa förutsättningar för en fortsatt inkomststabilisering. Beträffande intäkterna av de extra konsumtionsskatterna torde

16 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

även för nästa budgetår böra gälla, att de icke få tas i anspråk för andra ändamål än subventioner av nyss nämnd karaktär. Då i riksstatsförslaget icke upptagits några anslag för dylika subventioner, enär äskanden härom ansetts böra föreläggas riksdagen först vid en senare tidpunkt när medelsbehovet närmare kan bedömas, böra intäkterna av de extra konsumtionsskatterna tills vidare motsvaras av en lika stor överbalansering. Riksstatsförslaget har sålunda utarbetats med utgångspunkt från att ingen del av intäkterna av de extra konsumtionsskatterna får tas i anspråk för bestridande av utgifter, som äro uppförda i det nu framlagda förslaget till riksstat.

Utgifterna på driftbudgeten för 1950/51 ha upptagits till 4 667 miljoner kronor, medan inkomsterna beräknats till 5 139 miljoner kronor. Överskottet skulle sålunda bli 472 miljoner kronor, varvid dock bör beaktas vad nyss sagts beträffande anslagen till subventioner. I riksstaten för innevarande år äro utgifterna beräknade till 4 395 miljoner kronor och inkomsterna till 5 074 miljoner kronor med ett beräknat överskott av 679 miljoner kronor.

Riksstatsförslaget för 1950/51 utvisar sålunda en betydande minskning av budgetöverskottet i förhållande till riksstaten för 1949/50. Detta sammanhänger med den avsevärda ökningen av utgifterna, som endast till en mindre del inotväges av ökade inkomster. För utgiftsökningen lämnas en utförlig redogörelse i det följande men jag vill redan nu understryka, att den nästan helt är av automatisk karaktär och att det nya budgetförslaget måste anses präglat av stor sparsamhet. Detta har också varit nödvändigt för att nå det nyss angivna målet, nämligen en balansering av budgeten inom ramen för statsintäkterna exklusive intäkterna av de extra konsumtionsskatterna.

Det i riksstaten för 1949/50 beräknade överskottet hade följande sammansättning:

Milj. kr.

Intäkter av den extra bensinskatten............................ 210

Intäkter av övriga extra konsumtionsskatter .................... 290

Överskott av ordinarie bilskatter .............................. 15

»Ordinarie» budgetöverskott .................................... 164

Summa 679

En motsvarande uppdelning av det i riksstatsförslaget för nästa budgetår upptagna budgetöverskottet ger följande resultat (intäkterna av de extra konsumtionsskatterna exkl. bensinskatten ha upptagits med samma belopp som för innevarande budgetår, minskat med intäkterna av pappersskatten):

Milj. kr.

Intäkter av den extra bensinskatten (med avdrag för utgifter för väg-

väsendet utöver ordinarie bilskatter) ........................ 227

Intäkter av övriga extra konsumtionsskatter...................... 240

»Ordinarie» budgetöverskott .................................. 5

Summa 472

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna. 17

Budgeten för 1950/51 är sålunda jäinnt balanserad om man bortser från extraskatterna. Jag vill dock i detta sammanhang understryka, att i riksstaten icke upptagits en utgiftspost, som under budgetåret torde komma att uppgå till ett icke obetydligt belopp. Jag syftar härvid på de ökade kostnaderna för det rörliga tillägget till de statsanställda, som torde uppkomma i samband med upphörandet av den nuvarande inkomststabiliseringen vid årsskiftet 1950/51. Vid en höjning av det rörliga tillägget från 12 till exempelvis 18 procent torde de sammanlagda merkostnaderna i förhållande till de beräkningar som legat till grund för riksstatssiffrorna komma att belöpa till 40 å 50 miljoner kronor. Detta skulle närmast innebära att den ordinarie budgeten vore underbalanserad. Å andra sidan vill jag framhålla, att riksräkenskapsverkets beräkning av inkomstskatten förefaller försiktig, särskilt med hänsyn till den i nationalbudgeten kalkylerade inkomstökningen för 1950 och till den nyssnämnda eventuella höjningen av det rörliga tillägget. Jag har emellertid icke funnit anledning att för närvarande föreslå någon ändring i den av riksräkenskapsverket gjorda beräkningen av intäkterna av inkomstskatten, då jag får anledning att senare återkomma till denna fråga i samband med det definitiva förslaget till inkomstberäkning för 1950/51.

Den statsfinansiella utvecklingen under de senaste budgetåren belyses i en vid protokollet fogad promemoria (bihang U).

Riksstatsförslagets utgiftssida.

Utgiftsjämförelse mellan riksstatsförslaget och riksstaten för innevarande budgetår. Det förslag, som nu framlägges, visar på driftbudgeten en utgiftssumma av 4 667 miljoner kronor. På driftbudgeten i riksstaten för innevarande budgetår upptagas utgifterna med 4 395 miljoner kronor. Jämföras gällande riksstat och riksstatsförslaget, framträder sålunda en ökning av utgifterna med 272 miljoner kronor.

Riksstatsförslaget innefattar i fråga om driftbudgetens huvudtitelsindelning den förändringen i förhållande till riksstaten för löpande budgetår att folkhushållningsdepartementet, som nu redovisas under tolfte huvudtiteln, föreslås skola upphöra i samband varmed vissa kvarstående uppgifter föreslås överflyttade till jordbruks- och handelsdepartementen. Under tolfte huvudtiteln uppföres ett nytt departement, benämnt civildepartementet, till vilket avses skola överföras samtliga ärenden rörande löne- och pensionsväsendet, huvudsakligen från finansdepartementet. Samtidigt föreslås nuvarande trettonde huvudtiteln, pensionsväsendet, skola överflyttas till det nya civildepartementet, vilket medför ändrad numrering för efterföljande huvudtitlar. Detalj förslagen till nu berörda ändringar framläggas i annat sammanhang.

Den största utgiftsökningen redovisas under kommunikationsdepartementet, vars summa ökar med 91 miljoner kronor, huvudsakligen samman-

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nrl. Bil. i.

18 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

hängande med en uppräkning av väganslagen. Försvars-, social- och ecklesiastikdepartementen öka med 42, 55 resp. 57 miljoner kronor. Utgiftsstegringarna för jordbruks- och handelsdepartementen uppgå till 29 resp. 16 miljoner kronor, varav 3 resp. 13 miljoner kronor hänföra sig till förenämnda överflyttning från folkhushållningsdepartementet av vissa kvarstående uppgifter. Ä andra sidan uppkommer genom indragningen av sistnämnda departement en nettominskning av 24 miljoner kronor. Härvid är att märka att några utgifter för subventioner, vilka hittills redovisats under detta departement, icke beräknats i riksstatsförslaget. Även flertalet övriga huvudtitlar och de under utgifter för statens kapitalfonder uppförda titlarna visa ökningar, ehuru av mindre storleksordning.

Den sammanlagda ökningen å driftbudgeten å 272 miljoner kronor är, bortsett från väganslagen, till övervägande delen att hänföra till automatiska utgiftsstegringar, vilket närmare belyses av den följande sammanfattningen av utgiftsförändringarna under de olika huvudtitlarna jämförda med utgifterna i riksstaten för innevarande år. Bland utgiftsökningar av icke direkt automatisk karaktär må särskilt nämnas under fjärde huvudtiteln 8,s miljoner kronor till repetitionsövningar och 3,5 miljoner kronor till ökade familjebidrag och ersättningar i anledning av skador under militärtjänstgöring, under femte huvudtiteln 2,i miljoner kronor till ökade ersättningar i anledning av olycksfall i arbete, under sjätte huvudtiteln 3 miljoner kronor till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, under åttonde huvudtiteln 12 miljoner kronor till byggnadsarbeten vid folkskoleväsendet, under nionde huvudtiteln ca 4 miljoner kronor till olika anslag för lantbruksundervisning, skogsväsendet och lantmäteriväsendet, under tionde huvudtiteln omkring 7,5 miljoner kronor till ekonomisk försvarsberedskap, atomenergiforskning och flygtekniska försöksanstalten samt under elfte huvudtiteln inemot 1,5 miljoner kronor till statens sinnessjukhus. Det bör emellertid understrykas att flera av nu nämnda utgiftsändamål stå mycket nära att kunna betraktas som automatiska ökningar.

Andra huvudtiteln utvisar en ökning av 1,3 miljoner kronor, varav 0,7 miljon kronor hänföra sig till en automatisk höjning av anslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter samt 0,4 miljon kronor sammanhänger med ett förslag till rationalisering av det frivilliga skydds- och hjälparbetet beträffande villkorligt dömda m. fl.

Tredje huvudtiteln visar en ökning med 8,2 miljoner kronor, varav 4,9 miljoner kronor hänföra sig till merkostnader i anledning av den under hösten 1949 verkställda nedskrivningen av kronans värde i förhållande till vissa utländska valutor. Anslaget till Sveriges representation i utlandet har preliminärt uppräknats med 3,s miljoner kronor. Anslaget till särskilda förhandlingar med främmande makter har ökat med 0,9 miljon kronor och anslaget till Förenta Nationerna med 2 miljoner kronor.

Fjärde huvudtitelns anslagssumma ökar med 42,8 miljoner kronor. Repetitionsövningar föranleda en uppräkning av vissa anslag för armén med tillhopa 8,5 miljoner kronor. Ändrade grunder för familjebidrag

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

och militärersättningar beräknas preliminärt medföra ökade kostnader som uppskattas till 3,5 miljoner kronor. Ett nytt anslag under marinen till anskaffning av lyftkran ingår i anslagsökningarna med 0,7 miljon kronor. Anslaget till anskaffning av artillerimateriel för marinen har i samband med övergång till ändrat anslagssystem minskats med 10 miljoner kronor. Flvgmaterielanslaget har uppräknats med 25 miljoner kronor. Denna ökning är av automatisk natur. Även härefter återstående del av anslagsökningarna, 15,i miljoner kronor, är huvudsakligast att hänföra till automatiska kostnadsökningar, vilka dock till en del motvägas av automatiska kostnadsminskningar inom andra områden. Prisökningar på bränsle och drivmedel i samband med den svenska valutans devalvering orsaka merkostnader av 6 miljoner kronor. Arméns avlöningsanslag uppräknas med 2,5 miljoner kronor med hänsyn till beräknad belastning. Anslagen till beklädnad ökas med 3,6 miljoner kronor på grund av ökade materiel- och arbetskostnader. I anledning av ökad motorisering vid armén och ökad flygverksamhet till följd av flygvapnets utbyggnad stiga drivmedelskostnaderna och utgifterna för materielunderhåll vid dessa försvarsgrenar med omkring 4 miljoner kronor.

För femte huvudtiteln förutses en ökning i förhållande till gällande riksstat med 55,4 miljoner kronor. Ökningen betingas främst av att kostnaderna för folkpensioneringen preliminärt uppräknas med 37 miljoner kronor. Anslagsökning, huvudsakligen av automatisk natur, beräknas för allmänna barnbidrag med 5 miljoner kronor, bidrag och kristillägg till erkända arbetslöshetskassor med 4,7 miljoner kronor, hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer med 6 miljoner kronor samt bidrag till sjukkassor med 1,4 miljoner kronor. Anslagen till ersättningar i anledning av olycksfall i arbete beräknas preliminärt öka med 2,i miljoner kronor, varav 1,75 miljoner kronor avse beräknad förbättring av vissa äldre livräntor. Av återstående större anslagshöjningar av automatisk natur må nämnas anslagen till fattigvård nära 1 miljon kronor, bidrag till husmoderssemestern 0,5 miljon kronor och anslaget till åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet 0,5 miljon kronor. Beträffande anslagen till barnaoch ungdomsvårdsskolorna beräknas preliminärt en höjning med 0,7 miljon kronor, huvudsakligen på grund av förstatligande av enskilda skolor. Å andra sidan föreligga vissa anslagsminskningar, av vilka må nämnas mödrahjälp 1 miljon kronor, fria resor för barn 0,5 miljon kronor samt särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn ävensom moderskapspenning tillhopa 2,4 miljoner kronor.

Sjätte huvudtiteln utvisar en ökning med 91,4 miljoner kronor. Väganslagen höjas med 92,8 miljoner kronor, varjämte anslaget till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp uppräknas med 3 miljoner kronor. Ersättningsanslagen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser samt av enskildas försändelser i ransoneringsärenden nedgå med sammanlagt 4,9 miljoner kronor.

Sjunde huvudtiteln utvisar en ökning med 0,2 miljon kronor. Å huvudtiteln föreligga automatiska sänkningar å anslagen till tolagsersätt-

20 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

ning med 1,5 miljoner kronor och till bidrag till skattetyngda kommuner med 1 miljon kronor. Bland större utgiftsstegringar må nämnas 2 miljoner kronor till ränta å spärrkontomedel, 0,4 miljon kronor till årlig taxering och 0,3 miljon kronor till ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörden.

Åttonde huvudtiteln utvisar en ökning med 57,5 miljoner kronor. De största anslagsökningarna falla på bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor 17,4 miljoner kronor, på bidrag till vissa byggnadsarbeten vid folkskoleväsendet med 12 miljoner kronor och på de allmänna läroverken med 8,4 miljoner kronor. Bland övriga anslagsökningar må nämnas en höjning av bidraget till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn med 4 miljoner kronor, av anslaget till fortsättningsskolorna med 2,2 miljoner kronor, av bidraget till anordnande av skolmåltider med 2 miljoner kronor samt av anslagen till universiteten och den medicinska undervisningen m. m. med 1,9 miljoner kronor. Bland större utgiftsminskningar märkes en sänkning av bidraget till inrättande av centrala verkstadsskolor med 1 miljon kronor.

Nionde huvudtiteln utvisar en ökning med 28,s miljoner kronor. Den största höjningen faller på anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, som preliminärt uppräknas med 32 miljoner kronor. I samband med folkhushållningsdepartementets upphörande föreslås vissa utgifter skola överföras till jordbruksdepartementet, främst administrationskostnader för verksamheten för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, vilka beräknas medföra en utgiftsstegring av 3,2 miljoner kronor. Av större anslagshöjningar i övrigt falla 1 miljon kronor på anslaget till bidrag till byggnadsarbeten vid anstalter för lägre lantbruksundervisning, omkring 2 miljoner kronor på skogsvårdsanslagen samt ca 1,3 miljoner kronor på anslagen till lantmäteriväsendet. Utgiftsstegringen motverkas å andra sidan av vissa större anslagsminskningar. Sålunda föreslås anslaget till producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk skola sänkas med 5 miljoner kronor och anslaget till bidrag till jordbrukets rationalisering med 6,5 miljoner kronor. Slutligen nedräknas anslaget till bidrag till stödjande av priset å hamphalm och linhalm preliminärt med omkring 1 miljon kronor.

Tionde huvudtiteln visar en nettoökning med 16,2 miljoner kronor. Av denna stegring utgöra kostnaderna för de arbetsuppgifter, som överförts från tolfte huvudtiteln ca 13 miljoner kronor, däri inberäknat en med sammanlagt 3 miljoner kronor verkställd uppräkning av anslagen till riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap. Av ökningen i övrigt falla å anslagen till atomenergiforskning m. m. och flygtekniska försöksanstalten 3,5 resp. 1,2 miljoner kronor. Slutligen har för anskaffande av ett isbrytarfartyg upptagits ett anslag med 1,5 miljoner kronor. Å andra sidan bortfaller anslaget till täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet med 3,75 miljoner kronor.

Elfte huvudtitelns slutsumma ökar med 7,2 miljoner kronor.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna. 21

Anslagen till statens sinnessjukhus uppräknas preliminärt med 2,6 miljoner kronor. Övriga anslag inom medicinalstaten samt hälso- och sjukvården utvisa tillhopa en minskning med 0,7 miljon kronor. Anslagen till alkoholistvärden öka med 0,5 miljon kronor. Anslagen till överståthållarämbetet och landsstaten öka med tillhopa 4,4 miljoner kronor och anslagen till polisväsendet med l,s miljoner kronor. Slutligen nedräknas anslagen till civilförsvaret med 2,6 miljoner kronor och höjas anslagen till brandväsendet med 0,3 miljon kronor.

Tolfte huvudtiteln i riksstatsförslaget innefattar anslagen till ett nytt departement, civildepartementet, till vilket avses skola överflyttas de f. n. å finansdepartementet och i viss utsträckning å andra departement, främst försvarsdepartementet, handlagda ärendena rörande löne- och pensionsväsendet. Omorganisationen beräknas medföra en kostnadsökning av 0,i miljon kronor. Till huvudtiteln ha vidare, utan några mera betydande ändringar beträffande anslagsbeloppen, överförts anslag från nuvarande sjunde huvudtiteln till vissa myndigheters verksamhet. Slutligen ha till huvudtiteln överflyttats de f. n. under trettonde huvudtiteln upptagna anslagen till bestridande av utgifterna för pensionsväsendet. Summan av dessa anslag beräknas öka med 6,8 miljoner kronor, vilket belopp emellertid till 5,8 miljoner kronor motsvaras av avkastningen å statens pensionsanstalts kapitalmedel, vilken från och med nästa budgetår redovisas på driftbudgetens inkomstsida, och vidare innesluter ett belopp av 0,i miljon kronor, som för innevarande budgetår utgår från anslag under femte huvudtiteln; den med beaktande härav beräkneliga nettokostnadsökningen av 0,9 miljon kronor förorsakas i huvudsak av automatiska utgiftsstegringar.

För luftfartsfonden beräknas i riksstatsförslaget ett underskott av 6,3 miljoner kronor. I riksstaten för innevarande budgetår har underskottet upptagits med 6,7 miljoner kronor.

Riksgäldsf onden, som i gällande riksstat upptagits med ett underskott av 313 miljoner kronor, beräknas för nästa budgetår lämna ett underskott av 315 miljoner kronor.

Huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar beräknas i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår totalt minska med 6 miljoner kronor.

Huvudtiteln Avskrivning av oreglerade kapitalmedel sförluster, vilken i riksstaten för innevarande budgetår uppfördes med 15 miljoner kronor, upptages för budgetåret 1950/51 med samma belopp.

I riksstatsförslaget under kapitalbudgelen uppföras under rubriken lånemedel 211 miljoner kronor, vilket belopp utgör skillnaden mellan summan av de äskade investeringsanslagen 529 miljoner kronor och de belopp i avskrivningsmedel, inberäknat avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster, samt övriga kapitalmedel å tillhopa 318 miljoner kronor, som stå till förfogande för investeringarnas genomförande. 1 riksstaten för innevarande budgetår upptagas lånemedlen med 289 miljoner kronor utgörande saldot

22 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

mellan investeringsanslagen å sammanlagt 517 miljoner kronor och avskrivningsmedel och övriga likvida medel å tillhopa 228 miljoner kronor. Riksstatsförslaget utvisar således en minskning av 78 miljoner kronor för lånemedelsbehovet å kapitalbudgeten jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.

I följande sammanställning har angivits den ökning och minskning av investeringarna i de statliga kapitalfonderna, som föreligger i riksstatsförslaget i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår.

Översikt av behållningarna å riksstatsanslagen. En sammanställning över anslagsreservationerna den 30 juni 1949 torde i detta sammanhang få lämnas och fogas som bihang vid statsrådsprotokollet (bihang 5). Sammanställningen upptar totalsummor av reserverade medel om närmare 1,3 miljarder kronor (avskrivningarna ej inberäknade) på driftbudgeten och 2,3 miljarder kronor på kapitalbudgeten. Om man undantar reservationer för bostadsbyggande samt utlandskrediterna, representera siffrorna huvudsakligen en under kriget och tiden därefter skedd anhopning av materielanskaffnings- samt byggnads- och andra anläggningsföretag, som icke kunnat utföras därför att bristen på arbetskraft och varor samt under de senaste åren även valutaförhållandena lagt hinder i vägen. I efterföljande tablå redovisas förändringarna i behållningarna å anslagen under de senaste fyra budgetåren.

Förändring under budgetåret

Av sammanställningen framgår, att under de tre första budgetåren efter krigets slut, 1945/46—1947/48, reserverade medel å driftbudgeten ökade med 213 miljoner kronor (avskrivningarna ej inberäknade) till 1,4 miljarder kronor och på kapitalbudgeten med 438 miljoner kronor till 2,6 miljarder kronor. Av ökningen på driftbudgeten föll mer än hälften, 130 miljoner kronor, på väganslagen, medan på kapitalbudgeten 396 miljoner kronor hänförde sig till lånefonder för bostadsbyggande.

Denna utveckling med successiv anhopning av reserverade medel på riksslaten har brutits under budgetåret 1948/49. Under detta budgetår har en reservationsmedelsminskning inträtt, som uppgår till icke mindre än 471 miljoner kronor, därav 176 miljoner kronor (avskrivningarna ej inberäknade) på driftbudgeten och 295 miljoner kronor på kapitalbudgeten. Detta förklaras delvis av att vissa anslag upptagits med lägre belopp än den beräknade totala förbrukningen men torde även sammanhänga med den konjunkturomsvängning som i viss mån ägt rum, varigenom de förhållanden som tidigare föranlett den stora anhopningen av reservationsmedel inte längre verka med samma styrka. Av betydelse har vidare varit att man på såväl drift- som kapitalbudgeten i vissa fall övergått till bemyndigandesystem, varvid reservationer antingen helt eller delvis kunnat förbrukas för det med bemyndigandet avsedda ändamålet eller kunnat annulleras genom

24 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna.

överföring till budgetutjämningsfonden samtidigt med att man övergått till att anvisa motsvarande anslag å riksstaten med hänsyn till den beräknade medelsförbrukningen för det löpande budgetåret.

På driftbudgeten har nedgången i reservationsmedel under budgetåret 1948/49 varit kraftigast under fjärde huvudtiteln, huvudsakligen avseende materielanskaffningsanslagen. Reservationsbehållningen på äldre sådana anslag har minskat från 459 till 350 miljoner kronor eller med 109 miljoner kronor. Även på fortlöpande anslag sjönk reservationsbehållningen, nämligen med 15 miljoner kronor till 256 miljoner kronor. Vidare har en minskning av reservationsbehållningen på väganslagen inträtt med 38 miljoner kronor. På kapitalbudgeten ha minskningar i de outnyttjade beloppen skett beträffande samtliga fonder utom lånefonderna för bostadsbyggande med tillhopa 375 miljoner kronor. Lånefonderna för bostadsbyggande ha ökat med ytterligare 80 miljoner kronor.

Vad beträffar innevarande budgetår torde man kunna uppskatta minskningen av driftbudgetens reservationer till mellan 150 och 200 miljoner kronor. Reservationsbehållningen på väganslagen kan beräknas nedgå med omkring 80 miljoner kronor och även beträffande materielanskaffningsanslagen under fjärde huvudtiteln kan en relativt betydande medelsförbrukning förutses komma att äga rum. På övriga anslag torde reserverade medel sjunka med något tiotal miljoner kronor. På kapitalbudgeten synes förbrukningen av outnyttjade medel bli 300—400 miljoner kronor, huvudsakligen belöpande på den statliga bostadslåneverksamheten och statens affärsverksfo.tder.

Vid de antaganden som gjorts i fråga om reservationsmedelsförbrukningens storlek under budgetåret 1950/51 har det synts motiverat att räkna med att samma förhållanden, som under det senast tilländalupna och under innevarande budgetår lett till en förbrukning av den tidigare stora anhopningen av anslagsreservationer, även i fortsättningen komma att göra sig gällande. En viss minskning av medelsförbrukningen kommer dock att inträda med hänsyn till att reservationsbehållningarna å vissa anslag till stor del komma att förbrukas redan under innevarande budgetår.

Reträffande driftbudgetens anslag torde förbrukningen av reservationsmedel under nästa budgetår enligt överslagsvis gjorda beräkningar komma att uppgå till omkring 100 miljoner kronor, till större delen avseende materielanskaffningsanslagen under fjärde huvudtiteln. Den förutsebara medelsförbrukningen av tidigare anvisade anslag å kapitalbudgeten beräknas bliva av betydande omfattning, ehuru sannolikt mindre än under innevarande budgetår. Anslagen till den statliga bostadslåneverksamheten ha uppskattats kunna belastas med högst 300 miljoner kronor, därav å lånefonden för bostadsbyggande omkring 250 miljoner kronor. Den betydande reservationsmedelsförbrukningen på nämnda anslag sammanhänger med de ändrade beräkningsgrunder som införts från och med innevarande budgetår. De under statens affärsverksfonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond vid ingången av nästa budgetår outnyttjade investerings-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

anslagen förutsättas för nästa budgetår komma att tagas i anspråk med sammanlagt omkring 40 miljoner kronor. För övriga kapitalfonder kalkyleras med en reservationsmedelsförbrukning av ett par tiotal miljoner kronor. Den totala reservationsminskningen på kapitalbudgeten skulle således belöpa sig till omkring 350 miljoner kronor.

Den sammanlagda reservationsbehållningen per den 30 juni 1948 utgjorde i runt tal 4 miljarder kronor. Den totala reservationsmedelsförbrukningen utöver riksstatssiffrorna under sistförflutna och under innevarande budgetår kan i enlighet med det föregående uppskattas till omkring 1 miljard kronor. Reservationsbehållningen per den 30 juni 1950 kan således beräknas ha nedgått till omkring 3 miljarder kronor. Enligt nyss angivna antaganden skulle en ytterligare nedgång med 400 å 500 miljoner kronor kunna beräknas äga rum under budgetåret 1950/51.

Riksstatsförslagets inkomstsida.

Översikt.

I samband med beräkningarna av inkomsterna för budgetåret 1950/51 har riksräkenskapsverket även beräknat utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de å driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna väntas lämna cn inkomst av 4 970 miljoner kronor, mot i riksstaten beräknade 5 074 miljoner kronor, innebärande en minskning med drygt 100 miljoner kronor. Den sammanlagda bristen å inkomsttitlarna beräknas till 271 miljoner kronor, varemot svarar inkomstökningar å drygt 166 miljoner kronor. Den beräknade bristen är huvudsakligen att hänföra till inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst av förmögenhet m. m., vilken väsentligen på grund av det beslutade anståndet med inbetalningen av kvarstående skatt under år 1950 väntas utfalla med omkring 200 miljoner kronor mindre än i riksstaten beräknats, eller 2 000 miljoner kronor. Bland övriga inkomsttitlar, som utvisa brist, må nämnas arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. med brister å 5 resp. 7 miljoner kronor, ävensom tullmedel och varuskatt med brister a 10 resp. 5 miljoner kronor. Av inkomstökningarna hänföra sig 10 miljoner kronor till fordonsskatt, 65 miljoner kronor till bensinskatt, 25 miljoner kronor till omsättnings- och utskänkningskatt å spritdrycker, 5 miljoner kronor till statlig nöjesskatt samt 10 miljoner kronor till riksbanksfonden.

De totala statsintäkterna under budgetåret 1950/51 ha av riksräkenskapsverket beräknats till 5 190 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till de å gällande riksstat uppförda inkomstbeloppen med 116 miljoner kronor samt i förhållande till det beräknade utfallet för löpande budgetår med 220 miljoner kronor. Skatteintäkterna beräknas i förhållande till gällande riksstat stiga från 4 410 miljoner kronor

26 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

till 4 506 miljoner kronor, eller med 96 miljoner kronor, medan inkomsterna av uppbörd i statens verksamhet beräknas öka med 4 miljoner kronor, tolkpensionsavgifterna med 5 miljoner kronor, posten diverse inkomster med 4,5 miljoner kronor samt inkomsterna av statens kapitalfonder med 6 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår visar i övrigt följande mera framträdande förändringar i förhållande till gällande riksstat.

I fråga om skatterna beräknas arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt minska med 15 miljoner kronor, omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. med 7 miljoner kronor, tullmedlen med 5 miljoner kronor, varuskatter med 5 miljoner kronor, samt rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag med 6 miljoner kronor. Å andra sidan beräknas automobilskattemedlen öka med 95 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker med 30 miljoner kronor samt statlig nöjesskatt med 5 miljoner kronor. Sammanlagt väntas skatteintäkterna öka med ca 100 miljoner kronor.

Vad rör inkomsterna av statens kapitalfonder beräknas intäkterna av statens affärsverksfonder sammanlagt nedgå med 20 miljoner kronor. Överskotten från postverket, statens järnvägar och domänverket väntas nedgå med 2, 25 resp. 18 miljoner kronor, medan telegrafverket väntas lämna en ökning av 10 miljoner kronor och statens vattenfallsverk av 15 miljoner kronor, överskottet från riksbanksfonden, som i riksstaterna för budgetåren 1947/48—1949/50 uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor, har för nästkommande budgetår beräknats till 15 miljoner kronor. Inkomsterna av övriga kapitalfonder beräknas sammanlagt stiga med nära 12 miljoner kronor.

Jag har ansett mig böra godtaga riksräkenskapsverkets uppskattningar under de olika inkomsttitlarna med i huvudsak den jämkning som föranledes av mitt ställningstagande i fråga om pappersskattens bibehållande under nästa budgetår och som innebär en minskning i förhållande till ämbetsverkets beräkningar med 51 miljoner kronor. Totalinkomsten skulle sålunda bli 5 139 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. verkställt beräkning av inkomsterna för såväl budgetåret 1949/50 som 1950/51.

Riksräkenskapsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet i fråga om verksamhetsåret 1948 och den beräknade inkomstutvecklingen under verksamhetsåret 1949 räknat med någon stegring av skatteunderlaget för verksamhetsåret 1950 och den inflytande preliminärskatten under upp-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna. 27

hördsåret 1950/51. Även för uppbörden året 1951/52 har riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med ytterligare någon stegring. I fråga om skatteunderlagets utveckling har riksräkenskapsverket gjort följande antaganden. Vad först gäller fysiska personer har riksräkenskapsverket framhållit, att inkomsten av jordbruksfastighet — som för verksamhetsåret 1948 utvisar en stegring av 2 procent i jämförelse med året närmast före — torde på grund av det relativt goda skördeutfallet ha ökats under år 1949. Riksräkenskapsverket har därvid i huvudsak med ledning av de kalkyler, som legat till grund för överenskommelserna rörande prissättningen å jordbrukets produkter räknat med en betydligt större ökning under detta senare år än under år 1948. Det jämförelsevis goda skördeutfallet år 1949 beräknas komma att påverka även 1950 års inkomst av jordbruksfastighet. Till följd härav och med hänsyn till den tillämpade ordningen på prissättningen å jordbrukets produkter torde inkomsten av jordbruksfastighet sistnämnda år kunna antagas bli av samma storlek som under år 1949. Beträffande inkomsten av arbetsanställning, som under verksamhetsåret 1948 stigit med nära 14 procent i jämförelse med närmast föregående år, har riksräkenskapsverket med ledning av föreliggande statistik över löneinkomsterna uppskattat den genomsnittliga stegringen för år 1949 till omkring 3 procent i jämförelse med 1948, varvid ämbetsverket erinrat om den stabilisering av lönenivån, som kunnat ernås. Även för år 1950 har riksräkenskapsverket räknat med en i stort sett stabiliserad lönenivå. Jämväl för den närmaste tiden därefter har riksräkenskapsverket på grund av svårigheterna att för närvarande bedöma den fortsatta utvecklingen utgått från i huvudsak samma förutsättning. Vidare anser sig riksräkenskapsverket även för nästa år böra räkna med mycket god sysselsättning och en fortsatt ökning av produktionsvolymen. På grund härav och med hänsyn till den alltjämt fortgående överflyttningen av arbetskraft från lägre betalda till högre betalda yrken torde man enligt ämbetsverket även vid en stabiliserad lönenivå kunna räkna med en viss ökning av inkomsten av arbetsanställning. Inkomsten av rörelse utvisar för verksamhetsåret 1948 en ökning med närmare 5 procent i jämförelse med år 1947. För år 1949 förutsättes rörelseinkomsten i stort sett oförändrad jämfört med närmast föregående år. Aktiebolagens inkomster beräknas icke komma att under år 1949 i någon mera betydande grad avvika från taxeringsresultatet för år 1948. I fråga om fysiska personers rörelseinkomster och aktiebolagens inkomster under år 1950 har riksräkenskapsverket, bland annat med hänsyn till svårigheterna att nu på längre sikt bedöma verkningarna av kronans devalvering, utgått från ett i huvudsak oförändrat läge.

Riksräkenskapsverket framhåller, att på grundval av 1948 ars taxering kvarstående skatt påfördes de skattskyldiga ett belopp av i runt tal 850 miljoner kronor, medan ett belopp av omkring 200 miljoner kronor skulle återbetalas. Enligt av riksräkenskapsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grundval av 1949 års taxe-

28 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

ring till i runt tal 700 miljoner kronor, medan restitutionerna kunna beräknas till omkring 260 miljoner kronor.

Vad beträffar storleken av den kvarstående skatten, som kan komma att påföras och de återbetalningar av för mycket erlagd preliminärskatt, som kan komma att verkställas på grundval av 1950 års taxering, finnes enligt ämbetsverket icke anledning att räkna med en fortsatt förändring av samma storleksordning som den senast konstaterade. En viss minskning av den kvarstående skatten och ökning av den överskjutande preliminärskatten förefaller emellertid sannolik. Vissa beräkningar beträffande storleken av den slutliga skatten på 1949 års inkomst och förmögenhet med ledning av de tidigare redovisade antagandena om inkomstutvecklingen tyda härpå.

Riksräkenskapsverket erinrar om att enligt förordningen den 17 december 1948, nr 761, den kvarstående skatt på grund av 1948 års taxering, som förföll till betalning under uppbördsterminen i mars 1949, i stället skulle få erläggas under terminen i maj 1949 och att den kvarstående skatt, som förföll till betalning under majterminen, i stället skulle få erläggas under uppbördsterminen i september 1949. I proposition nr 218 till 1949 års riksdag har föreslagits, att motsvarande regler skola gälla i avseende på kvarstående skatt på grund av 1949 års taxering. Vidare har riksräkenskapsverket erinrat om att i nämnda proposition förutsatts att något liknande anståndsförfarande icke vidare skulle ifrågakomma, såvitt läget icke bleve ett annat än vad som nu kunde förutses.

Med utgångspunkt från dessa kalkyler kommer riksräkenskapsverket till det resultatet, att bruttoinkomsterna å förevarande riksstatstitel skulle komma att uppgå för budgetåret 1949/50 till omkring 4 300 miljoner kronor och för budgetåret 1950/51 till omkring 4 500 miljoner kronor.

Då utgifterna å titeln för budgetåret 1949/50 beräknas komma att uppgå till över 2 300 miljoner kronor uppskattar riksräkenskapsverket utfallet av inkomsttiteln innevarande budgetår till i runt tal 2 000 miljoner kronor.

Beträffande nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket beräknat utgifterna å inkomsttiteln på följande sätt. Utbetalningen av kommunalskattemedel — här inbegripet dels förskott å kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1950, dels fastighetsskatten, dels ock slutavräkning på det under kalenderåret 1948 utbetalade förskottet å kommunal inkomstskatt — torde under kalenderåret 1950 komma att uppgå till i runt tal 1 900 miljoner kronor, varav å första hälften av budgetåret 1950/51 skulle falla 950 miljoner kronor. Pa andra hälften av budgetåret beräknas motsvarande utbetalningar — med utgångspunkt från vad verket antagit beträffande inkomstutvecklingen samt under förutsättning av i stort sett oförändrad kommunal utdebitering för år 1951 — belöpa sig till likaledes 950 miljoner kronor. Till kommunalskattemedlen, 1 900 miljoner kronor, skall läggas dels restitutioner av preliminärskatt, beräknade till något över 260 miljoner kronor, samt omföringar av pensionsavgifter, olycksfallsförsäkringsavgifter, skogsvårdsavgifter, annuiteter in. m. med ca 165 miljoner kronor. Utgifterna å titeln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under nästa

29 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

budgetår antagas sålunda uppgå till omkring 2 300 miljoner kronor. Under framhållande av svårigheterna att beräkna förevarande inkomsttitel — bland annat på grund av att tillräcklig erfarenhet ännu ej vunnits i fråga om verkningarna av dels det nya uppbördssystemet, dels det från och med 1948 tillämpade skattesystemet — och med understrykande även av ovissheten i de gjorda antagandena om den kommande inkomstutvecklingen förordar riksräkenskapsverket, att titeln uppföres i riksstaten med 2 200 miljoner kronor.

I överensstämmelse med av överståthållarämbetet gjorda beräkningar har riksräkenskapsverket upptagit inkomsten av kupongskatt för nästa budgetår till samma belopp som för innevarande budgetår, eller 6 miljoner kronor.

Även inkomsttiteln utslciftningsskatt och e rsättningsskatt har av riksräkenskapsverket för budgetåret 1950/51 upptagits till oförändrat belopp, 1 miljon kronor.

Inkomsttiteln skog svårds a vgifter har för innevarande budgetår upptagits till 5 miljoner kronor. Under budgetåret 1948/49 utgjorde inkomsten å titeln 4,6 miljoner kronor. Under förutsättning att skogsvårdsavgiften för år 1950 fastställes att utgå efter samma promillesats som för år 1949, eller en och en halv promille, förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln för nästa budgetår upptages med 4,6 miljoner kronor, innebärande en minskning i förhållande till gällande riksstat med 0,4 miljon kronor.

Inkomsterna å titeln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter ha av riksräkenskapsverket för nästa budgetår beräknats till 200 000 kronor, innebärande en ökning med 50 000 kronor.

I anslutning till av generalpoststyrelsen gjorda beräkningar har riksräkenskapsverket för innevarande budgetår uppskattat inkomsterna under titeln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt till 65 miljoner kronor. Häri ingår emellertid ett betydande belopp från ett enda dödsbo. På grund härav och med hänsyn till den överskjutning av inkomster till budgetåret 1949/50 som föranletts av arbetskonflikten vid Stockholms rådhusrätt år 1948, har riksräkenskapsverket föreslagit att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1950/51 upptages till 55 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med 15 miljoner kronor.

Lotterivinsts katten, som för budgetåret 1948/49 uppgått till 27,2 miljoner kronor och för det löpande budgetåret beräknas inflyta med 28 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket för nästa budgetår beräknats till sistnämnda belopp innebärande en höjning i förhållande till gällande riksstat med 2 miljoner kronor.

Inkomsterna under titeln omsättnings- och expedition sstämplar m. in., som i gällande riksstat uppförts med 50 miljoner kronor, beräknas av gencralpoststyrelsen till 43 miljoner kronor för budgetåret 1949/50, vilken beräkning riksräkenskapsverket godtagit. Även för

30 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

nästa budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln upptages till sistnämnda belopp, 43 miljoner kronor. Den beräknade minskningen sammanhänger med en nedgång av stämpeluppbörden beträffande lagfarter samt aktie- och obligationsemissioner.

Automobilskattemedel. I gällande riksstat ha intäkterna av fordonskatten och bensinskatten upptagits till 85 resp. 350 miljoner kronor. Med ledning av från statens trafikkommission inhämtade uppgifter rörande motorfordonsbeståndet vid ingången av fjärde kvartalet 1949 har riksräkenskapsverket beräknat fordonsskatten till 95 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 100 miljoner kronor för budgetåret 1950/51. Enligt från statens bränslekommission efter bensinransoneringens upphörande införskaffade uppgifter rörande den beräknade totala förbrukningen av bensin under tiden fram till utgången av budgetåret 1950/51, har skatten å importerad och inom riket tillverkad bensin ansetts kunna beräknas i anslutning till av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen verkställda kalkyler samt uppskattas till nära 380 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och till något mer än 390 miljoner kronor för budgetåret 1950/ 51. Skatten å motorsprit har i enlighet med kontrollstyrelsens beräkningar uppskattats till 5 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och till 6 miljoner kronor för budgetåret 1950/51. Inkomsterna av skatt å brännoljor beräknar riksräkenskapsverket med ledning av införskaffade uppgifter från länsstyrelserna till omkring 30 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och till något högre belopp för budgetåret 1950/51. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket beräknat inkomsttiteln bensinskatt för budgetåret 1949/50 till 415 miljoner kronor och för budgetåret 1950/51 till 430 miljoner kronor.

ii.

Tullar och acciser. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret 1948/49 gav en behållen intäkt av 230 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande budgetår uppförd med 225 miljoner kronor. Vid i november 1949 gjord uppskattning har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden för innevarande budgetår till 215 miljoner kronor och för nästa budgetår till 220 miljoner kronor. Styrelsen har därvid utgått från i stort sett oförändrade tullsatser under den tid beräkningen avser och alltså icke räknat med den sänkning av vissa tullsatser, som skulle följa av en svensk anslutning till den i Annecy träffade GATT-överenskommelsen. Den sänkning av tullsatserna, som maximalt kan ifrågakomma enligt nämnda överenskommelse, har styrelsen beräknat motsvara en uppbördsminskning av 20 miljoner kronor för år.

Riksräkenskapsverket erinrar om att Kungl. Maj :t genom proposition nr 215 till 1949 års riksdag hemställt om bemyndigande att intill den 1 juli 1950 i den utsträckning Kungl. Maj :t finner lämpligt besluta om överförande av tull, tilläggstull och skatt å kaffe till clearingkassa för kaffe samt framhåller, att då ämbetsverket saknar möjlighet att bedöma i vilken om-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna. 31

fattning sådan överföring kommer att ske, tullmedelsinkomsterna och kaffeskatten här torde få upptagas till belopp, som komma i fråga, därest någon överföring av medel till clearingkassa icke kommer att äga rum. Riksräkenskapsverket, som godtagit generaltullstyrelsens beräkning i fråga om såväl löpande som nästkommande budgetår, förordar, att inkomsttiteln tullmedel, under förutsättning av oförändrade tullsatser, för budgetåret 1950/51 uppföres med 220 miljoner kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt, varunder även redovisas intäkten av pälsvaruskatt samt den särskilda försäljningsskatten å mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, upptagen till ett belopp av 155 miljoner kronor. I anslutning till beräkningar av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen och länsstyrelserna om utfallet av inkomsttiteln — ehuru med avrundning av beloppen — har riksräkenskapsverket, med utgångspunkt från nu gällande bestämmelser beträffande beskattningen av choklad- och konfektyrvaror, beräknat inkomsten å titeln för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till 150 miljoner kronor.

Inkomsttiteln pappersskatt är i riksstaten för innevarande budgetår upptagen till 50 miljoner kronor. Enligt de beräkningar, som verkställts av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen, skulle å titeln för budgetåren 1949/50 och 1950/51 inflyta cirka 48 resp. 51 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har godtagit dessa beräkningar, därvid dock beträffande budgetåret 1950/51 från riksräkenskapsverkets sida förutsatts, att pappersskatt skall uttagas jämväl efter den 1 juli 1950.

Trafikskatten, som i gällande riksstat upptagits till 35 miljoner kronor, beräknas av järnvägsstyrelsen till oförändrat 35 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51. Riksräkenskapsverket har anslutit sig till järnvägsstyrelsens beräkningar.

Riksräkenskapsverket har, i överensstämmelse med av generaltullstyrelsen gjord beräkning, uppskattat inkomsterna för nästa budgetår av accis å silke, som för löpande budgetår i riksstaten uppförts med 3,7 miljoner kronor och för löpande budgetår beräknas inflyta med 4,2 miljoner kronor, till 4,3 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har därvid förutsatt, att silkeaccis fortfarande skall uttagas enligt gällande bestämmelser.

I fråga om titeln accis å margarin och vissa andra fettvaror, som i gällande riksstat uppförts med 8 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket — med utgångspunkt från att accisen å margarin i enlighet med vad som uttalats i proposition nr 215 till 1949 års riksdag skall upphöra men att accis skall erläggas för leveranser, som ske före innevarande kalenderårs utgång — beräknat med ledning av kontrollstyrelsens kalkyler inkomsterna till 8,5 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och

3,5 miljoner kronor för budgetåret 1950/51.

I nära överensstämmelse med av gcneraltullstyrelsen och livsmedelskommissionen uppgjorda kalkyler beräknar riksräkenskapsverket, att skatt å kaffe skall inflyta under löpande budgetår med 11,4 miljoner kronor

32 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

och föreslår, att i riksstaten för nästa budgetår inkomsttiteln upptages till 11 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har därvid — på skäl som av riksräkenskapsverket anförts i sammanhang med ämbetsverkets beräkning av inkomsttiteln tullmedel — upptagit inkomsterna under förevarande inkomsttitel till belopp, som komma i fråga, därest någon sådan överföring av tull, tilläggstull och skatt å kaffe till clearingkassa för kaffe, varom Kungl. Maj:t gjort framställning till 1949 års riksdag, icke skall äga rum.

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 435 miljoner kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten för innevarande budgetår till 432 miljoner kronor samt för nästkommande budgetår, under förutsättning av någorlunda oförändrade konjunkturförhållanden, utförsäljningspriser och importmöjligheter, till 420 miljoner kronor. Nedgången sammanhänger med en av nuvarande importrestriktioner föranledd minskning av försäljningsvolymen, såvitt gäller amerikanska cigarretter, vilka betinga ett avsevärt högre utförsäljningspris än de cigarretter, som tillverkas inom landet.

Riksräkenskapsverket har ansett sig kunna räkna med att devalveringen av den svenska kronan icke under den tid riksräkenskapsverkets beräkning avser skall medföra sådan prisstegring på tobaksvaror, att tobaksskatteinkomsterna i nämnvärd grad påverkas därav. Med utgångspunkt härifrån och med hänsyn till av tobaksmonopolet lämnade uppbördssiffror —som utvisa att den inlevererade tobaksskatten för de första fyra månaderna av löpande budgetår uppgått till drygt 152 miljoner kronor — har riksräkenskapsverket funnit sig böra beräkna tobaksskatten för innevarande budgetår till det i riksstaten upptagna beloppet, 435 miljoner kronor, samt föreslår, att samma belopp, 435 miljoner kronor, uppföres i riksstaten för budgetåret 1950/51.

Brännvinstillverkningsskatten har i gällande riksstat upptagits till 17 miljoner kronor och beräknas för löpande budgetår inflyta med 18 miljoner kronor. För budgetåret 1950/51 har kontrollstyrelsen beräknat intäkten till 20 miljoner kronor. Mot denna uppskattning har riksräkenskapsverket icke haft något att erinra.

Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna av partihandelsbolag, vilka för innevarande budgetår upptagits med 26 miljoner kronor, för budgetåret 1950/51 beräknas till 20 miljoner kronor.

Inkomsterna av detaljhandelsbolag har i riksstaten för löpande budgetår upptagits med 30 miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter uppskattar riksräkenskapsverket här avsedda inkomster för vart och ett av budgetåren till oförändrat 30 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 450 miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna å förevarande titel till 475 miljoner kronor under budgetåret 1949/50 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1950/51 beräknas till 480 miljoner kronor.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

33 Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 36 miljoner kronor och torde enligt av kontrollstyrelsen nu gjorda beräkningar ge denna intäkt. Med hänsyn till den ovissa utvecklingen har styrelsen ansett inkomsterna för nästa budgetår böra upptagas med 35 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna å förevarande titel till 36 miljoner kronor för såväl det löpande budgetåret som budgetåret 1950/51.

Maltdrycksskatten, soim i gällande riksstat upptagits till 65 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med 67 miljoner kronor. Styrelsen har, under antagande av oförändrad maltdryckskonsumtion, för nästa budgetår räknat med samma belopp, 67 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har anslutit sig till kontrollstyrelsens beräkning.

I enlighet med av kontrollstyrelsen framlagt förslag beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av skatt en å läskedrycker under vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till 30 miljoner kronor, vilket är samma belopp varmed titeln uppförts i gällande riksstat.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt, som i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 40 miljoner kronor, komma att uppgå till 41,3 miljoner kronor under budgetåret 1949/50 och till något lägre belopp under budgetåret 1950/51. Riksräkenskapsverket beräknar emellertid med stöd av uppbördssiffrorna titeln för innevarande budgetår till 45 miljoner kronor och föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret 1950/51 upptages till likaledes 45 miljoner kronor.

Uppbörd i statens verksamhet. Under denna rubrik har i riksstaten för löpande budgetår upptagits 75 miljoner kronor, och utfallet av inkomstsumman har av riksräkenskapsverket beräknats till 76 miljoner kronor. För nästa budgetår har ämbetsverket upptagit ett sammanlagt belopp av drygt 79 miljoner kronor. Beträffande nedannämnda inkomsttitlar under förevarande rubrik har riksräkenskapsverket anfört i huvudsak följande.

Mynt- och justeringsverket har uppskattat inkomsterna av myntning o ch justering under budgetåret 1949/50 till 6,5 miljoner kronor mot 9 miljoner kronor i riksstaten samt föreslagit, att förstnämnda belopp skall beräknas i riksstaten för budgetåret 1950/51. Minskningen tillskrives dels marknadens mättnad av skiljemynt å högre valörer, varigenom präglingen av de lägre valörerna nu sker i större omfattning och dels de i anledning av devalveringen ökade priserna å importerade metaller, varvid särskilt silverpriserna äro av avgörande betydelse. Riksräkenskapsverket har i anslutning till mynt- och justeringsverkets beräkning upptagit inkomsterna av myntning och justering för budgetåret 1950/51 till 7 miljoner kronor.

I överensstämmelse med generaltullstyrelsens förslag har riksräkenskaps- \ er ket upptagit inkomster av fyr- och båkmedel för budgetåret 1950/51 till 3,5 miljoner kronor mot 3 miljoner kronor i riksstaten för löpande budgetår.

3 Bihnng till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nrl. Bil.!.

34 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

Riksräkenskapsverket anser inkomsten av lotspenningar kunna antagas under budgetåret 1950/51 inflyta med samma belopp som av lotsstyrelsen beräknats för budgetåret 1949/50, eller 4,5 miljoner kronor, vilket är det belopp varmed titeln uppförts i gällande riksstat.

Inkomsttiteln patent och varumärkes- samt registrelingsavgifter är för löpande budgetår upptagen till 4,5 miljoner kronor. Med utgångspunkt från gällande grunder för avgifternas uttagande har riksräkenskapsverket uppskattat ifrågavarande inkomster till 3,7 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51.

Folkpensionsavgifter. Riksräkenskapsverket erinrar om att då i riksstaten vid sidan av inkomsttiteln för preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. m. uppförts en särskild inkomsttitel för pensionsavgifter, förutsatts, att inflytande pensionsavgifter i länsstyrelsernas räkenskaper skola tillgodoföras den förstnämnda inkomsttiteln samt att sedan vid varje budgetårs utgång från denna titel till titeln för pensionsavgifter skola omföras till den senare titeln hänförliga medel.

Vid omföringen bör inkomsttiteln folkpensionsavgifter —- i analogi med vad som tillämpas vid statsverkets avräkning med kommunerna beträffande kommunerna tillkommande utskylder — tillgodoföras ett belopp motsvarande summan av debiterade pensionsavgifter efter avdrag av verkställda avkortningar av pensionsavgifter, som debiterats enligt uppbördsförordningen.

Folkpensionsavgifterna ha i riksstaten för budgetåret 1949/50 beräknats till 140 miljoner kronor. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgår beloppet av under år 1949 påförda avgifter till i runt tal 134 miljoner kronor eller till ett belopp, som med omkring 5 miljoner kronor överstiger de i budgetredovisningen för budgetåret 1948/49 upptagna debiterade pensionsavgifterna, sedan avkortade pensionsavgifter fråndragits. Det belopp, som under budgetåret 1949/50 skall omföras från titeln för preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. till inkomsttiteln folkpensionsavgifter, kan sålunda beräknas till 139 miljoner kronor.

På grund av det anförda har riksräkenskapsverket, som med hänsyn till tidigare lämnade uppgifter rörande inkomstutvecklingen räknar med någon ökning av beloppet av påförda avgifter från år 1949 till år 1950, uppskattat inkomsterna av folkpensionsavgifter för budgetåret 1949/50 till 140 000 000 kronor och för budgetåret 1950/51 till 145 000 000 kronor.

Diverse inkomster. Inkomstposterna bötes medel, totalisator medel, tipsmedel och lotterimedel, som i gällande riksstat äro upptagna med 6, 10, 30 och 73 miljoner kronor, ha av riksräkenskapsverket — på grundval av de uppgifter, som lämnats av vederbörande myndigheter resp. Aktiebolaget Tipstjänst samt Svenska penninglotteriet aktiebolag — för nästa budgetår beräknas till 6, 7,5, 33 och 75 miljoner kronor.

Inkomstposten övriga diverse inkomster, som från och med

Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna: 35

budgetåret 1948/49 tillgodoföres inflytande krigskonjunkturskatt samt belastas med restitutioner av sådan skatt, har i riksstaten för budgetåren 1948/49 och 1949/50, med hänsyn till att betydande restitutioner av krigskonjunkturskatt ansetts kunna emotses, uppförts med allenast ett formellt belopp av 1 miljon kronor. Med stöd av från länsstyrelserna införskaffade uppgifter beräknar riksräkenskapsverket den behållna uppbörden å förevarande inkomsttitel för budgetåret 1949/50 till 1 miljon kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1950/51 uppföres med ett belopp av 3 miljoner kronor.

Statens affärsverksfonder. I riksstaten för löpande budgetår äro överskotten av statens affärsverksfonder upptagna till sammanlagt 157 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar att 161 miljoner kronor skola komma att inflyta under detta budgetår och 137 miljoner kronor under nästa budgetår.

Postverkets inlevererade överskott för budgetåret 1948/49 uppgick till 24,7 miljoner kronor. I riksstaten för löpande budgetår är inkomsttiteln uppförd med 17 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har beräknat överskottet för budgetåret 1949/50 till 17,5 miljoner kronor och för budgetåret 1950/51 till 11,5 miljoner kronor. Styrelsen har föreslagit, att inkomsttiteln i riksstaten för sistnämnda budgetår upptages med 12 miljoner kronor.

Vid uppskattningen av inkomsterna har styrelsen — som icke ansett sig kunna räkna med någon utvidgning av trafikvolymen för de närmaste åren — emotsett en nettominskning från budgetåret 1948/49 till budgetåret 1949/ 50 med 0,8 miljoner kronor till 244 miljoner kronor samt från sistnämnda budgetår till budgetåret 1950/51 med 2,5 miljoner kronor till 241,5 miljoner kronor. Den beräknade minskningen är huvudsakligen att hänföra till en påräknad fortsatt avveckling av det nuvarande ransoneringssystemet; generalpoststyrelsen har räknat med att antalet försändelser från vissa krisorgan och enskilda försändelser i ransoneringsärenden komma att avsevärt nedgå och i en del fall helt upphöra under den tid beräkningarna avse.

De mot inkomsterna svarande driftskostnaderna beräknas för innevarande budgetår uppgå till 226,5 miljoner kronor samt för nästa budgetår till 230 miljoner kronor, allt under förutsättning av oförändrat rörligt tillägg och i stort sett oförändrad prisnivå.

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning till generalpoststyrelsens uppskattning inkomsterna av postverket för budgetåret 1949/50 till 18 miljoner kronor, medan det av generalpoststyrelsen för budgetåret 1950/51 beräknade beloppet av riksräkenskapsverket avjämnas uppåt till 15 miljoner kronor.

Telegrafverkets inlevererade överskott för budgetåret 1948/49 uppgick till 32,2 miljoner kronor.

I gällande riksstat är inkomsttiteln uppförd med 35 miljoner kronor. Telegrafstyrelsen beräknar vid tillämpning av oförändrade grunder för avsättningarna till värdeminskningskonto överskottet å telegrafverkets rörel-

36 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna:

se till cirka 45 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51. Vid bifall till en av telegrafstyrelsen hos Kungl. Maj :t gjord framställning om medgivande att från och med budgetåret 1949/50 få göra extra avsättningar till värdeminskningskonto med så stort belopp, att den därefter återstående delen av överskottet motsvarar statens ränteutgifter för i telegrafverket investerade lånemedel, skulle överskottet bli cirka 27,5 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och cirka 30 miljoner kronor för budgetåret 1950/51.

Totalinkomsterna för budgetåren 1949/50 och 1950/51 ha av telegrafstyrelsen beräknats till 387,5 resp. 405,s miljoner kronor, innebärande ökningar jämfört med budgetåret 1948/49 av omkring 17 och 35 miljoner kronor. Vid beräkningen har förutsatts, att nuvarande inträdesavgifter bibehållas oförändrade, att abonnentökningen kommer att omfatta ca 75 000 apparater per år samt att trafiken kommer att utvecklas i ungefär samma takt som för närvarande.

Driftskostnaderna ha för budgetåret 1949/50 upptagits i enlighet med den av Kungl. Maj :t för detta budgetår fastställda driftskostnadsstaten. För budgetåret 1950/51 ha kostnaderna blivit beräknade till omkring 360 miljoner kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till närmast föregående budgetår med 18 miljoner kronor. Vid beräkningen har förutsatts dels att prisoch lönenivån kommer att förbli oförändrad under hela budgetåret 1950/51 och dels att avsättningarna till värdeminskningskonto ske efter hittills tilllämpade grunder.

Riksräkenskapsverket framhåller, att frågan om ändrade grunder för avsättningar till telegrafverkets värdeminskningskonto ännu ej slutligt prövats, varför beräkningen av överskottet å telegrafverkets rörelse här bör verkställas med utgångspunkt från gällande avskrivningsnormer. I enlighet härmed och med utgångspunkt i övrigt från telegrafstyrelsens kalkyler föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsterna av telegrafverket upptagas till 53 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och till 45 miljoner kronor för budgetåret 1950/51.

Statens järnvägars överskott för budgetåret 1948/49 uppgick till något över 59 miljoner kronor. I riksstaten för löpande budgetår är inkomsttiteln uppförd med 60 miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har beräknat överskottet för budgetåret 1949/50 till 35 miljoner kronor och för budgetåret 1950/51 till högst 30 miljoner kronor. Styrelsen framhåller bl. a. att den verkställda krondevalveringen kan komma att medföra avsevärda förändringar i konjunkturläget, men att den framtida utvecklingen och devalveringens återverkningar på järnvägstrafiken icke för närvarande kunna överblickas. Styrelsen utgår dock från antagandet, att det nuvarande konjunkturläget i stort sett blir oförändrat och nuvarande taxor bibehållas. Styrelsen anser sig under dessa förutsättningar för innevarande och nästkommande budgetår icke behöva räkna med några större förändringar i den nu rådande trafiknivån. Med ledning av trafikresultaten under budgetåret 1948/49 och uppgifterna för de hittills gångna månaderna av innevarande

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: 37

budgetår har styrelsen dock räknat med någon minskning i trafikvolymen och därmed i trafikinkomsterna.

Beträffande utgifterna har styrelsen i huvudsak utgått från den för innevarande år fastställda omkostnadsstaten.

Med dessa utgångspunkter uppskattar styrelsen inkomsterna och utgifterna för löpande budgetår till 795 resp. 760 miljoner kronor. Vad angår budgetåret 1950/51 framhåller järnvägsstyrelsen, att det givetvis är ännu svårare med hänsyn till oklarheten om den framtida konjunkturutvecklingen att nu bedöma utfallet av rörelsen för denna period. Styrelsen anser sig emellertid med hänsyn till under innevarande år iakttagna utvecklingstendensen ha anledning att räkna med å ena sidan en viss ytterligare avmattning av inkomstgivningen, särskilt vad gäller godstrafiken, och å andra sidan med ökade utgifter och alltså med ett ännu lägre överskott, av styrelsen förslagsvis uppskattat till högst 30 miljoner kronor. Styrelsen har därvid utgått från — förutom oförändrat taxeläge — avskrivning enligt för närvarande gällande principer. Skulle i enlighet med 1948 års järnvägstaxekommittés förslag beslut meddelas, att avsättning till värdeminskningskonto i stället skall verkställas på grundval av nupriser, är enligt järnvägsstyrelsens nuvarande bedömande något överskott över huvud taget icke att påräkna från statens järnvägars sida.

Riksräkenskapsverket anser, att då avskrivningsfrågan vid statens järnvägar ännu ej blivit slutligt prövad, beräkningen av överskottet av statens järnvägar här bör verkställas med utgångspunkt från gällande avskrivningsnormer. I enlighet härmed och med utgångspunkt i övrigt från järnvägsstyrelsens beräkningar har riksräkenskapsverket uppskattat inkomsterna av statens järnvägar för budgetåret 1949/50 till 35 miljoner kronor och föreslår, att inkomsterna av statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1950/ 51 likaledes upptagas till 35 miljoner kronor.

Inkomsterna från statens vattenfallsverk, utgjorde för budgetåret 1948/49 20 miljoner kronor. Vattenfallsstyrelsen beräknar för innevarande budgetår kunna inleverera ett inkomstöverskott av 15 miljoner kronor, eller samma belopp som i gällande riksstat, medan för budgetåret 1950/ 51 inleveransen av inkomstöverskottet av styrelsen uppskattas till 25 miljoner kronor. Överskotten enligt de för löpande och nästa budgetår beräknade inkomsterna och driftkostnaderna uppskattar vattenfallsstyrelsen till 25 resp. 30 miljoner kronor. Beträffande beräkningen för sistnämnda budgetår göres sedvanlig reservation i fråga om onormala vattenförhållanden, ändringar i bränslepriser, konjunkturförhållanden och dylikt. Rörande uppskattningen av det för innevarande budgetår levererbara överskottet — som med hänsyn till det gynnsammare resultatet för budgetåret 1948/49 borde bli större än som förutberäknades 1948 —- anför vattenfallsstyrelsen, att möjligheterna för inleverans torde reduceras av de relativt höga kostnaderna för bränsle och inköpt kraft, som förutses för innevarande vinter, varjämte osäkerhet för närvarande föreligger om styrelsens behov av rörelse-

38 Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna:

medel; det kan visa sig erforderligt att temporärt taga i anspråk en del av överskottsmedlen för rörelseändamål.

Riksräkenskapsverket framhåller, att vattenfallsstyrelsen, enligt vad styrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 november 1949 meddelat, numera beslutat göra framställning hos Kungl. Maj:t om förstärkning av sitt rörelsekapital antingen genom ett investeringsanslag om 10 miljoner kronor å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår eller genom en utökning av den rörliga krediten hos riksgäldskontoret med 10 miljoner kronor, med verkan redan under innevarande budgetår, samt att vid bifall till denna framställning det för inleverans under budgetåret 1949/50 tillgängliga beloppet kommer att stiga till minst 25 miljoner kronor, möjligen 30 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som här ansett sig böra utgå från att denna förstärkning av rörelsekapitalet skall komma till stånd, beräknar i anslutning till vattenfallsstyrelsens kalkyler inkomsterna av statens vatten falls verk till 30 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51.

Domänverkets inlevererade överskott för budgetåret 1948/49 uppgick till 32,4 miljoner kronor och har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits till 30 miljoner kronor. Domänverket framhåller, att det är svårt att närmare bedöma det slutliga resultatet för år 1949 särskilt på grund av att möjlighet saknas att nu beräkna utfallet av höstens försäljningar. Styrelsen förmodar, att det för nämnda år uppkommande överskottet, vilket är avsett att inlevereras till statsverket under budgetåret 1949/50, skall komma att uppgå till omkring 30 miljoner kronor. Storleken av det överskott, som kan komma att uppstå å domänverkets rörelse under år 1950, har av domänstyrelsen ansetts än svårare att bedöma. Med ledning av vissa kalkyler, som i betraktande av den ovissa utvecklingen dock hållas för mycket osäkra, anser sig doanänstyrelsen för närvarande böra uppskatta överskottet för sistnämnda år, innan någon avsättning till förnyelsefonden för återväxtkostnader m. in. skett, till 25 miljoner kronor.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 oktober 1949 har domänverket hemställt dels om medgivande att av driftsöverskottet för år 1949 få till förenämnda förnyelsefond göra en extra avsättning av 18 miljoner kronor och dels att de nuvarande grunderna för avsättning av medel till fonden måtte från och med år 1950 avlösas med bestämmelse att, innan någon inleverering av överskottsmedel äger rum, till förnyelsefonden av överskottet skall avsättas ett belopp motsvarande 12 procent av domänverkets bruttoinkomster av skogsmedel. Styrelsen räknar med att vid bifall till denna framställning avsättningen för år 1950 skall uppgå till 13 miljoner kronor och att sålunda de för inleverering till statsverket disponibla överskottsmedlen skola för samma år uppgå till 12 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i avvaktan på säkrare hållpunkter för ett bedömande av resultatet av innevarande vinters virkesförsäljning godtagit domänstyrelsens beräkningar. För nu löpande budgetår anser sig emellertid riksräkenskapsverket endast böra räkna med en extra avsättning till domän-

Statsverkspropositionen: Bil. I: Inkomsterna: 39

verkets förnyelsefond för återväxtkostnader m. m. med 5,5 miljoner kronor. Avsättningen till fonden under nästkommande budgetår torde däremot böra upptagas till det av domänstyrelsen angivna beloppet, 13 miljoner kronor.

I enlighet med det anförda upptar riksräkenskapsverket inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1949/50 till 25 miljoner kronor samt föreslår att titeln i riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51 uppföres med ett belopp av 12 miljoner kronor.

Riksbanksfonden. Förevarande inkomsttitel har på grund av statsmakternas beslut vid 1946 års riksdag om disposition av riksbankens vinst för avskrivning av en i samband med apprecieringen av den svenska kronan uppkommen bokföringsförlust uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor i riksstaterna för budgetåren 1947/48 och 1948/49.

Bankofullmäktige anföra, att riksbankens vinst för år 1949 nominellt kommer att uppgå till cirka 75 miljoner kronor, i vilket belopp icke medräknats den bokföringsvinst, som uppkommit genom krondevalveringen och som är av den storleksordning, att den är tillräcklig för att täcka den förlust till följd av kronans appreciering sommaren 1946, som kvarstår, 120 miljoner kronor. Med hänsyn till förefintliga avskrivnings- och fonderingsbehov, vilka blivit eftersatta under tidigare år till följd av att riksbanken icke haft tillräckliga vinster för att genomföra dessa avskrivningar och fonderingar, beräkna bankofullmäktige, att av den nominella vinsten för år 1949 ett belopp av 10 miljoner kronor kommer att tillföras ifrågavarande inkomsttitel. För budgetåret 1950/51 ha fullmäktige räknat med att ett belopp av 15 miljoner kronor skall kunna inlevereras under inkomsttiteln.

Riksräkenskapsverket bär i enlighet härmed upptagit inkomsterna från riksbanksfonden för budgetåret 1950/51 till 15 miljoner kronor.

Statens allmänna fastighetsfond. I enlighet med ett av riksräkenskapsverket avgivet utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden, beräknar ämbetsverket överskottet under förevarande inkomsttitel till något över 14 miljoner kronor, innebärande en minskning med 178 000 kronor jämfört med innevarande budgetår.

Försvarets fonder. Inkomsterna under denna rubrik som i riksstaten för innevarande budgetår upptagits till 20,6 miljoner kronor, uppskattar ämbetsverket till sammanlagt 21,4 miljoner kronor för nästa budgetår, varav å försvarets fastighetsfond falla 19,4 miljoner kronor, å försvarets bostadsanskaffningsfond 0,2 miljoner kronor och å försvarets fabriksfond 1,8 miljoner kronor.

Statens utlåningsfonder. Med ledning av de fondförvaltande myndigheternas beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket överskotten från ifråga-

40 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

varande fonder till sammanlagt 31,9 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår med 2,3 miljoner kronor.

Fonden för låneunderstöd. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning till av bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret gjorda beräkningar inkomsterna för nästa budgetår å delfonderna för nämnda myndigheter till sammanlagt 19,7 miljoner kronor eller 4 miljoner kronor mindre än för innevarande budgetår.

Fonden för statens aktier. Inkomsttiteln är för innevarande budgetår uppförd med 30 miljoner kronor. För nästa budgetår har riksräkenskapsverket, med stöd av vissa lämnade upplysningar rörande det överskott som kan tänkas bli inlevererat till statsverket, räknat med oförändrat belopp, 30 miljoner kronor.

Statens pensionsfonder. För budgetåret 1949/50 är förevarande titel uppförd i riksstaten med 31,7 miljoner kronor. Enligt beslut av 1949 års riksdag skall statens pensionsanstalts pensionsfond från och med budgetåret 1950/51 ombildas till en statlig kapitalfond. Inkomsten från denna fond under budgetåret 1950/51 bär enligt från pensionsanstalten införskaffade uppgifter beräknats till i runt tal 5,8 miljoner kronor. I anslutning härtill och till av pensionsstyrelsen, statskontoret och riksgäldskontoret gjorda beräkningar beträffande övriga för närvarande såsom kapitalfonder redovisade pensionsfonder har riksräkenskapsverket uppskattat inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1950/51 till sammanlagt 36,3 miljoner kronor eller ca 4,6 miljoner kronor mer än för innevarande budgetår.

Diverse kapitalfonder. Även beträffande inkomsterna från dessa fonder räknar riksräkenskapsverket för nämnda budgetår med en stegring i förhållande till innevarande budgetår eller från 22,3 miljoner kronor till 29,9 miljoner kronor.

Beräkningen i riksstatsförslaget av de särskilda inkomsttitlarna.

Beträffande uppställningen under riksstatens inkomstsida förordar jag följande ändringar. Inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. bör erhålla ändrad benämning med hänsyn till att slutlig skatt numera med ett väsentligt belopp såsom kvarstående skatt ingår i titeln. Titeln föreslås skola benämnas skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Inkomsttiteln norrländska nyodlingsfonden under statens utlåningsfonder, som redovisas med ett formellt belopp av 100 kronor, bör utgå, då fonden numera avvecklats. Å andra sidan tillkommer under samma rubrik såsom riksräkenskapsverket föreslagit en ny inkomsttitel för en under innevarande budgetår inrättad fond, lånefonden för insamling av skogsfrö. Likaledes bör

Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna: 41

i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag under statens pensionsfonder uppföras en ny inkomsttitel för statens pensionsanstalts pensionsfond.

I fråga om beräkningen av de olika huvudtitlarna ansluter jag mig, där icke annat angives i det följande, till riksräkenskapsverkets förslag.

Vid beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. har riksräkenskapsverket utgått från att uppbörden av kvarstående skatt på grund av 1949 års taxering — i enlighet med riksdagens numera fattade beslut — delvis kommer att falla på budgetåret 1950/51. Däremot räknas icke med att någon motsvarande förskjutning kommer att ske till det därefter följande budgetåret. I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att företagas längre fram under riksdagen, förordar jag — med utgångspunkt från att den statliga inkomstskatten alltjämt uttages med 100 procent av grundbeloppet —- att inkomsttiteln nu preliminärt upptages med det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet, 2 200 miljoner kronor, eller samma belopp som i gällande riksstat.

Jag gör i det följande hemställan om att skogsvårdsavgiften för år 1950, liksom för år 1949, fastställas till det i förordningen om skogsvårdsavgift angivna maximitalet 1,5 promille. I enlighet härmed beräknar jag titeln skogsvårdsavgifter till av riksräkenskapsverket föreslaget belopp av 4,6 miljoner kronor.

Såsom i det föregående framhållits förordar jag icke någon förlängning av pappersskatten efter innevarande budgetårs utgång. Inkomsttiteln torde därför icke böra uppföras å riksstaten för nästa budgetår, vilket föranleder en minskning med 51 miljoner kronor.

I annat sammanhang denna dag anmäler jag förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond. Härvid har fondens överskott upptagits till 13 944 000 kronor, vilket belopp i förhållande till riksräkenskapsverkets beräkningar innebär en minskning med 60 000 kronor. Vad beträffar försvarets fastighetsfond har riksräkenskapsverket beräknat överskottet av fonden till 19 400 000 kronor. I avbidan på närmare prövning av medelsbehovet under de olika posterna på fondens stat, vilken senare kommer att i särskild proposition anmälas på föredragning av chefen för försvarsdepartementet, torde överskottet av försvarets fastighetsfond böra upptagas till det av riksräkenskapsverket förordade beloppet.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde — i enlighet med vad i det föregående nämnts — få fogas

Bihang t: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret

1950/51;

Bihang 2: Konjunkturläget hösten 1949.

Bihang 3: Översikt över det ekonomiska läget 1950;

Bihang i: PM angående den statsfinansiella utvecklingen;

Bihang 5: Sammanställning över behållningar å riksstatsanslag vid utgången av budgetåret 1948/49.

42 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riksräkenskapsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa budgetår hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att, i avvaktan på slutlig översyn av inkomstberäkningen, beräkna inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1950/51 enligt följande

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

43 Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1950/51.

u

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

46 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

48 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1950/51.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

4 Iiihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 1. Bil. 1.

50 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

Kronor

4. Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis........... 2 226 000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis........... 19 000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis . .. 326 000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis....... 222 000 548 000

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis ...... 94 000

8. Lotsstyrelsens » , förslagsvis.......... 39 000

9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis.......... 1 402 000

10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis.......... 558 000 5 121 000

G. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 40 000

3. Beskickningsfastigheternas * , förslagsvis....... 895 000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis....... 4 515 000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis....... 48 000

6. Uppsala universitets » , förslagsvis....... 20 000

7. Lunds universitets > , förslagsvis....... 34 000

8. Lotsstyrelsens » , förslagsvis....... 36 000

9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis....... 8 000

10. Karolinska sjukhusets * , förslagsvis....... 75 000 5 671 000

överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Slottsbyggnadernas delfond................. 1000

2. Fångvårdsstyrelsens > 340 000

3. Beskickningsfastigheternas » 385 000

4. Byggnadsstyrelsens » 10 578 000

5. Generaltullstyrelsens » 90 000

6. Uppsala universitets » 185 000

7. Lunds universitets » 285 000

8. Lotsstyrelsens » 55 000

9. Medicinalstyrelsens » 1 680 000

10. Karolinska sjukhusets » ................. 345 000 13 944 000

35 184 000

Summa

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

51 Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret

1950/51.

52 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

Jag hemställer vidare, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år 1950 utgå med en och en halv promille.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

498260. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri' Aktiebolag, 1950.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

1 Bihang 1.

Till KONUNGEN.

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år före den 10 december till Kungl. Maj:t avgiva förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreg-

1 Bihang till riksdagens protokoll 1!K>0. i samt. Nr i. Bil. 1. Bihang 1.

2 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

lering ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.

Riksräkenskapsverket inleder denna inkomstberäkning med en orienterande översikt av utfallet av driftbudgeten från och med budgetåret 1938/ 39. Uppgifterna, vilka sammanfattats i efterföljande tabell, avse de enligt budgetredovisningarna redovisade inkomsterna och utgifterna. Skillnaden mellan inkomster och utgifter betecknas i tabellen såsom utfallet av driftbudgeten. I tabellen angivas de förändringar i avseende å budgetutjämningsfondens behållning och beloppet av utestående reservationer, till vilka budgetutfallet givit upphov.

Av tabellen framgår, att den under efterkrigsåren fortsatta ökningen av inkomsternas totalsumma varit särskilt betydande under de två sistförflutna budgetåren. Stegringen under budgetåret 1948/49, vilken är något

Driftbudgetens utfall under budgetåren 1938/39—1948/49.

Miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

mindre än stegringen under det närmast föregående budgetåret, sammanhänger i främsta rummet med den av 1948 års riksdag beslutade skärpningen av den indirekta beskattningen, men även inkomsterna från statens affärsdrivande verk utvisa en avsevärd stegring på grund av vidtagna taxehöjningar vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar. De sammanlagda utgifterna, som starkt minskades under de två första eftcrkrigsåren, uppvisa en avsevärd ökning under såväl budgetåret 1947/48 som budgetåret 1948/49. Den utgiftsstegring, som ägt rum under dessa två budgetår, faller i huvudsak på utgifter för civila ändamål samt förklaras främst av höjningen från och med 1948 års ingång av folkpensionerna samt tillkomsten vid samma tidpunkt av de allmänna barnbidragen. Resultatet av inkomstoch utgiftsutvecklingen under de fyra efterkrigsåren har blivit, att driftbudgeten under alla fyra åren utfallit med överskott.

Till denna översikt av driftbudgetens utfall under budgetåren 1938/39- - 1948/49 torde riksräkenskapsverket få foga en analys av utfallet av statsregleringen för det sista i översikten ingående budgetåret. Närmare uppgifter härutinnan inhämtas i en härvid såsom bilaga A fogad sammanställning. I denna sammanställning angivas såväl i riksstaten (inklusive tilläggsstater) beräknade som i budgetredovisningen redovisade inkomst- och utgiftsbelopp å budgetens olika huvudtitlar ävensom i riksstaten beräknat och i budgetredovisningen redovisat överskott att tillföras budgetutjämningsfonden samt i budgetredovisningen redovisad minskning av utestående anslagsreservationer. Av tabellen framgår, att inkomsterna under nämnda budgetår ha belöpt sig till 4 954 miljoner kronor och utgifterna till 4 643 miljoner kronor. Budgeten har sålunda utfallit med ett reellt överskott av 311 miljoner kronor. Detta överskott utgör skillnaden mellan en minskning av bristen å budgetutjämningsfonden med 466 miljoner kronor och en minskning av beloppet av utestående reservationer med 155 miljoner kronor. I förhållande till beräkningen i riksstaten, vilken upptar ett överskott å 552 miljoner kronor att avföras å statens budgetutjämningsfond, har budgetutfallet medfört en total försämring i budgetläget om 241 miljoner kronor. Bristen å budgetutjämningsfonden har nedbringats till 6 324 miljoner kronor.

Av den å driftbudgetens inkomstsida uppkomna bristen hänföra sig 27 miljoner krouor till allmänna budgetens inkomsttitlar. Beträffande skatterna föreligger en brist av 109 miljoner kronor, vilken dock delvis uppvägs bland annat av överskott, som uppkommit beträffande folkpensionsavgifter och diverse inkomster. I fråga om skattetitlarna uppvisa titlarna preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. in. samt arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt avsevärda brister, medan betydande överskott lämnats av varuskatt, tobaksskatt och rusdrycksmedel.

Den allmänna budgetens utgiftssida utvisar en nettomerutgift av 144 miljoner kronor. Betydande merutgifter redovisas för fjärde, femte, åttonde och tolfte huvudtitlarna, medan väsentliga besparingar uppkommit på nionde huvudtiteln samt huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

4 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Å specialbudgeternas inkomsttitlar har uppstått en nettobrist om 34 miljoner kronor, hänförlig till automobilskattemedlens specialbudget. I fråga om denna specialbudget torde här i övrigt böra nämnas, att det i riksstaten till 245 miljoner kronor beräknade överskottet reducerats till 175 miljoner kronor genom dels bristen å specialbudgetens inkomsttitlar och dels merutgifter å specialbudgetens anslag. Beloppet av utestående reservationer av automobilskattemedel har minskats med 34 miljoner kronor, och statens budgetutjämningsfond har tillförts 209 miljoner kronor. Den samlade bristen å denna fond avseende automobilskattemedel belöper sig vid utgången av budgetåret 1948/49 till 118 miljoner kronor.

Närmare uppgifter rörande avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna under budgetåret 1948/49 lämnas i tabellbilagan B, i vilken jämväl intagits motsvarande uppgifter om inkomsttillflödet under budgetåren 1944/45— 1947/48.

Beträffande inkomstutvecklingen under det löpande budgetåret föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter allenast för tiden juli—oktober. Driftbudgetens inkomster ha under denna tidsperiod uppgått till 1 763 miljoner kronor mot 1 651 miljoner kronor under motsvarande tid nästföregående budgetår. Till inkomstökningen har bidrag lämnats främst av preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m„ arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt samt affärsverken, medan inkomsterna av tullmedel och varuskatt utvisa en betydande nedgång.

I närslutna bilaga C har riksräkenskapsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de å driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst om 4 970 miljoner kronor mot beräknat 5 074 miljoner kronor, innebärande en brist å drygt 100 miljoner kronor.

Inkomsterna å titeln för preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. in. beräknas komma att med 200 miljoner kronor understiga det i riksstaten upptagna beloppet, 2 200 miljoner kronor. Titeln beräknades av riksräkenskapsverket i dess föregående år avgivna inkomstberäkning till 2 300 miljoner kronor under förutsättning, att uppbörden av kvarstående skatt för 1948 års inkomster helt komme att falla på budgetåret 1949/50. Med hänsyn till möjligheten, att visst anstånd med denna kvarstående skatts erläggande kunde komma att genomföras, nedsattes det av riksräkenskapsverket sålunda beräknade beloppet i riksstatsförslaget med 100 miljoner kronor till 2 200 miljoner kronor, vilket belopp sedermera upptogs i riksstaten. Sedan beslut om anstånd numera meddelats, kan uppbörden av den kvarstående skatten för 1948 års inkomster beräknas komma att till ett belopp av omkring 250 miljoner kronor överflyttas från budgetåret 1949/50 till budgetåret 1950/51. Härtill kommer, att av den kvarstående skatt för 1947 års inkomster, som förföll till betalning under budgetåret 1949/50 och

Riksråkenskapsuerkets inkomstberäkning.

därför beräknats inflyta först detta budgetår, ett belopp av omkring 65 miljoner kronor erlagts redan under budgetåret 1948/49. Bland övriga titlar, som utvisa brist, må nämnas titlarna arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. med brister å 5 respektive 7 miljoner kronor ävensom tullmedel och varuskatt med brister å 10 respektive 5 miljoner kronor. Mot nu angivna brister stå i främsta rummet merinkomster å titlarna fordonsskatt, bensinskatt, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, statlig nöjesskatt och riksbanksfonden om respektive 10, 65, 25, 5 och 10 miljoner kronor.

Driftbudgetens utgiftssida slutar enligt riksstaten på en summa av 4 395 miljoner kronor. Härtill komma å tilläggsstat I beviljade anslag om tillhopa 236 miljoner kronor. För närvarande har man alltså att räkna med en total anslagssumma av 4 631 miljoner kronor. För utfallet av driftbudgetens utgiftssida är utvecklingen i fråga om driftbudgetens anslagsreservationer av avgörande betydelse. Före anvisandet av angivna anslag å tilläggsstat, vilka anslag alla ha karaktären av reservationsanslag, hade man enligt riksräkenskapsverkets mening anledning att räkna med en väsentlig minskning av anslagsreservationerna. Utvecklingen har blivit svårare att bedöma efter tillkomsten av tilläggsstatsanslagen. Riksräkenskapsverket anser sig emellertid böra räkna med att dessa anslag skola komma att helt utbetalas under innevarande budgetår. Under denna förutsättning kan minskningen av driftbudgetens reservationer under budgetåret 1949/50 enligt inom riksräkenskapsverket överslagsvis gjorda beräkningar uppskattas till mellan 100 och 200 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från förestående uppskattningar av driftbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1949/50 torde driftbudgeten för nämnda budgetår kunna för närvarande beräknas komma att uppvisa ett överskott av omkring 200 miljoner kronor.

Det viktigaste underlaget för statens finanser utgöres av de enskilda fysiska och juridiska personernas inkomster. Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är därför att analysera, hur de enskildas inkomster utvecklat sig under senare år. Riksräkenskapsverket torde fördenskull här få meddela en återblick på utvecklingen av de enskildas inkomster, sådana dessa komma till uttryck i det till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade beloppet. För sådant ändamål ha i efterföljande tabell till en början sammanställts uppgifter om det taxerade beloppet och dess förändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1938—1948 (motsvarande taxeringsåren 1939—1949), vad angår verksamhetsåret 1948 (taxeringsåret 1949) enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån. Siffrorna för verksamhetsåret 1948 (taxeringsåret 1949) äro på grund av omläggningen av den direkta statsbeskattningen ej fullt jämförbara med siffrorna för de föregående åren.

Av tabellen framgår, att det totala taxerade beloppet sedan verksamhets-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Utvecklingen av taxerat belopp för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1938—1948 (taxeringsåren 1939—1949).

året 1938 undergått en kraftig stegring på sammanlagt 135 procent. Denna stegring har fortgått hela tiden men varit mest markerad för åren 1941, 1942, 1943 och 1946. Under det sistnämnda året var ökningen särskilt framträdande, vilket dock i viss mån får ses mot bakgrunden av att skatten å detta års inkomster i samband med genomförandet av uppbördsreformen i huvudsak efterskänktes. Inkomstutvecklingen har emellertid varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag in. fl. samt för övriga skattskyldiga. Den förstnämnda gruppen, som starkt överväger till sitt absoluta belopp, visar praktiskt taget samma utveckling som det taxerade beloppet i dess helhet. Medan det taxerade beloppet för fysiska personer successivt stigit med sammanlagt 143 procent, har stegringen för svenska aktiebolag m. fl. år 1945 endast nått 64 procent men sedan år 1946 sprungit upp ända till 179 procent för att därefter gå ned till 105 procent år 1947 och 78 procent år 1948. Utvecklingen av det taxerade beloppet för aktiebolagen bör även ses i belysning därav, att, sedan den fria avskrivningsrätten införlivats med skattesystemet, det taxerade beloppet i hög grad bestämmes av bolagens avskrivningspolitik och sålunda kan avvika från den verkliga inkomsten. För övriga skattskyldiga har stegringen av det taxerade beloppet hela tiden varit avsevärt svagare än för fysiska personer och svenska aktiebolag och år 1946 endast uppnått 44 procent samt sedan successivt gått ned till 28 procent.

För en mera ingående analys av utvecklingen under ifrågavarande tidsperiod av det vid taxeringen till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) uppnådda taxeringsresultatet erfordras uppgifter rörande dels vid taxeringen uppskattade inkomster av olika förvärvskällor och medgivna allmänna avdrag (samt redovisad sammanlagd förmögenhetsdel) dels antalet vid taxeringen upptagna inkomsttagare och för dessa redovisade nettoinkomster med fördelning efter näringsgrenar och inkomsttagarens ställning i näringen samt efter storleken av inkomsttagarens inkomst.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. <

Statistiska centralbyrån utarbetar årligen en inkomst- och verksamhetsstatistik, avseende vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattad sammanräknad nettoinkomst för i A-längden redovisade fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser). För denna inkomststatistik uppdelas inkomsttagarna efter verksamhetens art (näringsgrenar) i åtta grupper, nämligen jordbruk med binäringar, industri och hantverk, samfärdsel, handel, allmän förvaltningstjänst, fria yrken, husligt arbete samt i övrigt. Inkomsttagarna fördelas vidare^ dels på yrkesverksamma och icke yrkesverksamma personer, dels ock, såvitt angår den förra kategorien, på företagare och anställda. Till de icke yrkesverksamma hänföras f. d. yrkesutövare, pensionärer in. fl. För statistikens genomföl ande har i inkomstlängden inlagts en kolumn, i vilken av taxeringsnämndens ordförande införts vederbörliga littera för angivande av inkomsttagarnas verksamhet och ställning. Vid littereringen skall visserligen ledning sökas i storleken av inkomsterna ur olika förvärvskällor, men inkomstens storlek får icke vara ensamt avgörande, utan vederbörandes huvudsakliga sysselsättning skall vara bestämmande. Vidare är att anteckna, att äkta makar, som samtaxerats, i föreliggande statistik behandlats som en inkomsttagare (vars inkomst utgör summan av de båda makarnas) och därvid hänförts till den yrkesgrupp, dit den av makarna hör, som haft den största inkomsten, under förutsättning att denna härrör från stadigvarande yrkesverksamhet (således icke räntor av kapital o. d.). Den sammanräknade nettoinkomsten, som gjorts till föremål för den statistiska bearbetningen, utgör summan av enligt förordningen om statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) uppskattade inkomster av olika förvärvskällor, sedan avdrag gjorts för eventuellt underskott å förvärvskälla. I statistiken ingå ej skattskyldiga, vilkas sammanräknade nettoinkomst understiger 600 kronor.

Resultaten av denna statistik sammanföras av statistiska centralbyrån i en i serien Sveriges officiella statistik ingående berättelse, benämnd »Skattetaxeringarna samt inkomstfördelningen inom yrkesgrupper». Denna berättelse innehåller även i utvidgad form den statistik rörande taxeringsutfallet, som tidigare av statistiska centralbyrån offentliggjorts i publikationen »Skattetaxeringarna». Av berättelsen ha hittills utkommit redogörelser för

1944_1948 års taxeringar (verksamhetsåren 1943—1947). Riksräkenskaps-

verket har vidare fått del av vissa preliminära resultat från den mom statistiska centralbyrån nu pågående bearbetningen av materialet för inkomstoch verksamhetsstatistiken avseende 1949 års taxering (verksamhetsåret 1948).

I det följande har riksräkenskapsverket sammanfattat huvudresultaten av centralbyråns ifrågavarande statistik. Vid utnyttjande av tabellernas siffror i lönestatistiskt syfte må uppmärksammas den felmarginal, som sammanhänger med reglerna för taxeringen och med brister i taxeringsförfarandet.

I den första tabellen (s. 8) redovisas för verksamhetsåren 1943—1948 antalet inkomsttagare och sammanräknad nettoinkomst för olika grupper

8 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Antalet inkomsttagare och sammanräknad nettoinkomst för olika grupper av företagare och anställda samt för icke yrkesverksamma enligt A-längden under verksamhetsåren 1943—1948 (taxeringsåren 1944—1949).

1 Motsvarar taxeringsåret 1944. — » Motsvarar taxeringsåret 1945. — • Motsvarar taxeringsåret 1946. — 1 Motsvarar taxeringsåret 1947. — ‘ Motsvarar taxeringsåret 1948. - 6 Motsvarar taxeringsåret 1949.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

av företagare och anställda samt för icke yrkesverksamma enligt A-längden. Av tabellen framgår till en början, att totala antalet inkomsttagare i hela riket stigit i runda tal från 2 956 000 år 1943 till 3 368 000 år 1948. Ökningen har utgjort 13,9 procent eller i genomsnitt 2,8 procent per år. Av ökningen kommer den övervägande delen på anställda. Under år 1948 utvisa emellertid även icke yrkesverksamma en avsevärd ökning, vilken ökning främst torde sammanhänga med höjningen av folkpensionerna. Inkomsttagarnas sammanlagda nettoinkomst har stigit från 10 796 miljoner kronor år 1943 till 17 857 miljoner kronor år 1948 eller med 65,4 procent eller i genomsnitt 13,i procent per år. Under år 1948 utvisar nettoinkomsten en ökning med 11,7 procent i jämförelse med nästföregående år. För företagarna har stegringen under år 1948 varit endast 5,4 procent, medan den för anställda uppgått till 11,3 procent och för icke yrkesverksamma till icke mindre än 40,7 procent. Av det i tabellen redovisade sammanlagda antalet inkomsttagare voro år 1948 15,7 procent företagare, 73,8 procent anställda och 10,5 procent icke yrkesverksamma. Relationen mellan antalet företagare och antalet anställda har undergått en viss successiv förskjutning i riktning mot en ökning av antalet anställda. Av den redovisade sammanlagda nettoinkomsten år 1948, 17 857 miljoner kronor, hänförde sig 17,8 procent till företagare, 75,7 procent till anställda och 6,5 procent till icke yrkesverksamma. Både företagarnas och de anställdas andel av den sammanlagda nettoinkomsten är något lägre än föregående redovisningsår, medan de icke yrkesverksammas andel är högre.

I den andra tabellen (s. 10) redovisas medelinkomsten per inkomsttagare för olika grupper av företagare och anställda samt för icke yrkesverksamma (enligt A-längden) åren 1943—1948. Medelinkomsten har fortsatt att stiga för såväl företagare som anställda. Stegringen under åren 1943—1948 utgjorde för företagare 40,3 procent och för anställda 53,2 procent; under år 1948 har emellertid medelinkomsten ökats endast 5,s procent för företagare men 10,3 procent för anställda.

I den tredje tabellen (s. 11) redovisas för åren 1943—1948 antalet inkomsttagare enligt A-längden, fördelade på företagare, anställda och icke yrkesverksamma samt efter den sammanräknade nettoinkomstens storlek. Tabellens sifferuppgifter lämna en summarisk bild av företagarnas, de anställdas och de icke yrkesverksammas liksom samtliga inkomsttagares fördelning på olika inkomstlägcn. Av en jämförelse mellan de sex årens siffror framgår, att en förskjutning av antalet inkomsttagare från lägre till högre inkomstklasser ägt rum.

Vad därefter angår aktiebolagens inkomster, kan en närmare analys av utvecklingen verkställas med ledning av ett inom riksräkenskapsverket upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avseende aktiebolag med ett aktiekapital av minst en miljon kronor. Registret, som omfattar nära 1 100 aktiebolag samt är uppdelat efter arten av bolagens verksamhet, hålles ständigt aktuellt bland annat genom att varje höst upp-

10 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Medelinkomst per inkomsttagare för olika grupper av företagare och anställda samt för icke yrkesverksamma enligt A-längden under verksamhetsåren 1943—1948

(taxeringsåren 1944—1949).

gifter om beskattningsbart belopp vid årets taxering införskaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda beskattningsbara belopp omfattar omkring 75 procent av hela det beskattningsbara beloppet för aktiebolagen. Återstoden representeras alltså av företag med ett aktiekapital å lägre belopp än en miljon kronor. En bearbetning av registret ger sålunda en fyllig bild av utvecklingen av bolagens skatteförhållanden inom skilda näringsgrenar.

Såsom framgår av uppgifterna i tabellen7 å s. 12 och 13, har det taxerade beloppet för samtliga bolag successivt stegrats under verksamhetsåren 1945 och 1946 men sedan nedgått i betydande grad under åren 1947 och 1948. Stegringen uppgick år 1945 till 23 procent och år 1946 till 71 procent i jämförelse med närmast föregående år. Försämringen av taxeringsresultaten från år 1946 till år 1947 uppgick för alla bolag tillsammantagna till 27 procent. Från år 1947 till år 1948 ha taxeringsresultaten för samtliga bolag försämrats med 13 procent; för storbolagen uppgår försämringen till 11 procent och för övriga bolag till 19 procent. Beträffande de i riksräkenskapsverkets register upptagna storbolagen utvisar verksamhetsåret 1948 i jämfö-

1 Motsvarar taxeringsåret 1944. — 2 Motsvarar taxeringsåret 1945. — 3 Motsvarar taxeringsåret 1946. — 4 Motsvarar taxeringsåret 1947. — 5 Motsvarar taxeringsåret 1948. — 6 Motsvarar taxeringsåret 1949. — 7 I tabellen ha med svenska aktiebolag sammanförts utländska juridiska personer och svenska försäkringsanstalter, som icke äro aktiebolag. Tabellens siffror ha emellertid så vitt här är fråga ansetts kunna betraktas såsom i sin helhet hänförliga till svenska aktiebolag.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Antalet inkomsttagare enligt A-längden under verksamhetsåren 1943—1948 (taxeringsåren 1944—1949) fördelade på företagare, anställda och icke yrkesverksamma samt efter den sammanräknade nettoinkomstens storlek.

1 Motsvarar taxeringsåret 1944. — 2 Motsvarar taxeringsåret 1945. — 3 Motsvarar taxeringsåret 1946. — 4 Motsvarar taxeringsåret 1947. — r' Motsvarar taxeringsåret 1948. — 0 Motsvarar taxeringsåret 1949.

12 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bili. 1:

Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögen-

(På grundval av taxerings-

1 Motsvarar taxeringsåret 1944. — 8 Motsvarar taxeringsåret 1945. — 3 Motsvarar taxeringsåret 194G.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

hetsskatt) för verksamhetsåren 1943—1918 (taxeringsåren 1944—1949).

nämndernas beslut.)

4 Motsvarar taxeringsåret 1947. — 6 Motsvarar taxeringsåret 1948. — 0 Motsvarar taxeringsåret 1949.

14 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

relse med närmast föregående år särskilt markant nedgång av den taxerade inkomsten för bland annat följande grupper av företag, nämligen affärsbanker, bruksrörelse, bryggerier och vattenfabriker, garverier och läderlabriker, skeppsvarv, sågverks- och annan trävaruindustri samt massa- och pappersindustri, cementfabriker och kalkbruk, rederier och ångbåtsbolag samt hotell- och restaurangbolag. Den taxerade inkomsten har däremot stigit för bland annat liv- och brandförsäkringsbolag, kraft- och belysningsverk, gruvindustri, tändsticksfabriker, kvarnindustri och margarinfabriker, skofabriker och gummivarufabriker samt järn- och stålverk.

Vid beräkningen av statens inkomster under nästkommande budgetår bär riksräkenskapsverket i första hand att med utgångspunkt från de sålunda redovisade taxeringsresultaten för verksamhetsåret 1948 uppskatta de framtida förändringarna i skatteunderlaget för tiden fram till våren 1951. Skatteunderlagets utveckling är härvid närmast avgörande allenast för de direkta statsskatternas avkastning, vilken avkastning emellertid numera representerar inemot hälften av driftbudgetens hela inkomstsumma. Skatteunderlagets utveckling är därjämte i väsentlig mån bestämmande för de indirekta statsskatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens bruttoinkomster.

Vid uppskattningen av skatteunderlagets utveckling under innevarande och nästkommande år samt de första månaderna av år 1951 är nödvändigt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och med dem likställda skattskyldiga och å andra sidan aktiebolag. Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestämmes utvecklingen — såsom ock närmare framgår av sammanställningen i tabellen å s. 12 och 13 — väsentligen av inträdda eller väntade förändringar i enskildas inkomst av jordbruksfastighet, av rörelse och av arbetsanställning. Inkomsten av jordbruksfastighet, som för verksamhetsåret 1948 utvisar en stegring med 2 procent i jämförelse med året närmast före, torde på grund av det relativt goda skördeutfallet ha ökats under år 1949. Riksräkenskapsverket har i huvudsak med ledning av de kalkyler, som ligga till grund för redan träffade uppgörelser mellan statsmakterna och jordbruksorganisationerna rörande prissättningen, räknat med en betydligt större ökning av inkomsten av jordbruksfastighet under år 1949 än under närmast föregående år. Inkomsten av rörelse utvisar för verksamhetsåret 1948 en ökning med närmare 5 procent i jämförelse med ar 1947. Vid bedömandet av denna ökning bör hänsyn tagas till att sannolikt en viss överskjutning av inkomster ägt rum från nämnda jämförelseår till det skattefria året 1946. En märkbar nedgång i detaljhandelsomsättningen inom vissa branscher mellan åren 1947 och 1948 tyder på att man måste räkna med en mindre gynnsam utveckling av rörelseinkomsten. I samma riktning ha verkat den ytterligare minskningen av importen och den skärpta regleringen av investeringarna. Riksräkenskapsverket anser sig dock böra för rörelse förutsätta i stort sett oförändrat inkomstläge under år 1949. Inkomsten av arbetsanställning slutli-

Riksräkenskapsverlcets inkomstberäkning.

gen, vilken förvärvskälla är den ojämförligt mest omfattande, har under verksamhetsåret 1948 stigit med nära 14 procent i jämförelse med närmast föregående år. Även under år 1949 har en viss stegring ägt rum. Denna har dock varit av betydligt mindre storleksordning på grund av den stabilisering av lönenivån, som kunnat ernås. Riksräkenskapsverket har med ledning av föreliggande statistik över löneinkomsterna uppskattat den genomsnittliga stegringen under år 1949 av inkomsten av arbetsanställning till omkring 3 procent i jämförelse med år 1948. Vad härefter beträffar aktiebolagen har den i det föregående konstaterade nedgången i deras inkomster mellan åren 1947 och 1948 utgjort inemot 8 procent. Denna nedgång synes åtminstone delvis ha sin förklaring i omständigheter av bokföringsteknisk art, i det att höjningen av bolagsbeskattningen från och med år 1948 sannolikt medfört en över skjutning av redovisningen av vinster till tiden före skattehöjningens inträdande. Å andra sidan torde den mindre gynnsamma utveckling under innevarande år av andra företagsinkomster än jordbrukarinkomsterna, som man har att räkna med såsom en följd av investeringsbegränsningen och importnedskärningen, få tillskrivas större betydelse för aktiebolagens inkomster än för fysiska personers rörelseinkomster. Hänsyn får vidare tagas till den försämring i prisläget för vissa exportartiklar, framför allt trämassa och papper, som ägt rum före devalveringen av den svenska kronan. Sistnämnda faktor motväges dock av en fortsatt ökning av produktions- och exportvolymen. Med utgångspunkt från vissa undersökningar rörande de för verksamhetsåret 1949 väntade taxeringsresultaten för de i riksräkenskapsverkets förenämnda register ingående bolagen och med ledning av vissa allmänna överväganden har riksräkenskapsverket kommit till den uppfattningen, att taxeringsresultatet för samtliga aktiebolag för verksamhetsåret 1949 kan beräknas komma att icke i mera betydande grad avvika från motsvarande taxeringsresultat för år 1948.

Vid bedömandet av inkomstutvecklingen för tiden efter 1950 års ingång har riksräkenskapsverket ansett sig höra räkna med eu i stort sett stabiliserad lönenivå även under år 1950. Jämväl för den närmaste tiden därefter har riksräkenskapsverket på grund av svårigheterna att för närvarande bedöma den fortsatta utvecklingen ansett sig böra räkna med i huvudsak samma förutsättning. Läget på arbetsmarknaden har eljest förändrats såtillvida, att den förut rådande starka bristen på arbetskraft efterträtts av bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Även för nästa år anser sig riksräkenskapsverket dock böra räkna med mycket god sysselsättning och en fortsatt ökning av produktionsvolymen. På grund härav rob med hänsyn jämväl till den alltjämt fortgående överflyttningen av arbetski sfi från lägre betalda till högre betalda yrken synes man även vid en stabiliserad lönenivå kunna räkna med eu viss ökning av inkomsten av arbetsanställning. Den jämförelsevis goda skörden under år 1949 påverkar också 1950 års inkomst av jordbruksfastighet. Till följd härav och med hänsyn till den tillämpade ordningen för prissättningen å jordbrukets produkter torde inkomsten av jordbruksfastighet kunna antagas bli av samma storleksord-

16 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

ning som under år 1949. För aktiebolagens inkomster och fysiska personers rörelseinkomster är utvecklingen särskilt svår att bedöma. De faktorer, som här spela in, äro framför allt den efter kronans devalvering väntade ökningen av exporten samt utvecklingen av export- och importpriserna. Hänsyn får också tagas till påräkneliga lättnader i fråga om import- och investeringsregleringarna. Med hänsyn till svårigheterna att i nuvarande läge bedöma verkningarna av krondevalveringen har riksräkenskapsverket vid sina beräkningar utgått från i huvudsak oförändrat läge för bolagsinkomster och fysiska personers rörelseinkomster.

Vad slutligen angår de af färsdrivande verkens avkastning, har riksräkenskapsverket i överensstämmelse med sitt tidigare gjorda antagande om en stabiliserad lönenivå räknat med rörliga tillägg enligt nu gällande grunder.

Det må slutligen erinras, att de här gjorda beräkningarna äro grundade på förutsättningen, att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter.

Enligt tidigare gällande regler för uppbörden av statens inkomster har en väsentlig del av driftbudgetens inkomster under ett visst budgetår, nämligen inkomst- och förmögenhetsskatten och därmed likställda skatter, hänfört sig till de ekonomiska förhållandena under en vid riksstatens fastställande förfluten tid. Efter uppbördsreformens genomförande hänför sig avkastningen under ett visst budgetår av motsvarande skatter, vilka representera inemot hälften av driftbudgetens hela inkomstsumma, väsentligen till samma budgetårs inkomstförhållanden. Denna reform har alltså fört med sig, att budgetens inkomstsiffror numera i stort sett genomgående måste beräknas med ledning av ett bedömande av de ekonomiska förhållandena under den tid budgeten omfattar. Omläggningen av uppbördsförfarandet har sålunda, såsom riksräkenskapsverket också framhållit i tidigare inkomstberäkningar, lett till ett försvagande av den säkerhet i inkomstberäkningarna, som förelåg under det äldre uppbördssystemets tid.

Taxeringsresultatet för det verksamhetsår, som gått till ända närmast före ingången av det budgetår, som inkomstberäkningen avser, har dock alltjämt betydelse i så måtto, att det är avgörande för storleken av kvarstående skatt respektive för storleken av för mycket erlagd preliminär skatt, som under senare hälften av detta budgetår skall erläggas respektive restitueras. Den totala differensen mellan erlagd preliminär skatt och debiterad slutlig skatt kan, såsom erfarenheten visat, bli betydande.

Ett visst osäkerhetsmoment i beräkningarna, som tillkommit genom omläggningen av uppbördsförfarandet, är, såsom framgår av den efterföljande beräkningen av inkomsttiteln för preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m., att hänföra till det förhållandet, att beloppet av den preliminära skatt, som skall erläggas med avseende å kommunal inkomstskatt under de två sista uppbördsterminerna under det budgetår beräkningen avser, måste — liksom delvis är fallet med beloppet av utbetalningarna

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

till kommunerna under senare hälften av budgetåret — beräknas på basis av enbart antaganden rörande storleken av kommunala utdebiteringar, som beslutas i det närmaste ett år efter beräkningens verkställande. Härigenom uppkommande felaktigheter i beräkningarna kunna icke helt förutsättas eliminera varandra, enär såsom också framgår av det följande det belopp, som under en viss tidsperiod inflyter i preliminär skatt med avseende å kommunal inkomstskatt, kan vara av en helt annan storleksordning än det belopp, som under samma tidsperiod utbetalas till kommunerna av sådan skatt.

Resultatet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning återgives i den härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1950/51. Beträffande de i denna tabell för de särskilda inkomsttitlarna beräknade beloppen får riksräkenskapsverket härefter anföra följande.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter.

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse.

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

Å inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. redovisas å ena sidan uppbörden av såväl statsskatter som kommunala skatter och å andra sidan utbetalningar av skattebelopp till kommunerna. Över inkomsttiteln i fråga redovisas jämväl uppbörden av vissa medel såsom skogsvårdsavgifter, folkpensionsavgifter och annuiteter å avdikningslån och å förskott för avlösning av frälseräntor, vilka skola omföras till andra riksstatstitlar, ävensom olycksfallsförsäkringsavgifter.

De statsskatter, vilka under budgetåret 1949/50 bliva föremål för redovisning å förevarande inkomsttitel, utgöras av dels —• i förhållandevis mindre omfattning — de förutvarande statliga skatterna statlig inkomstoch förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet, dels ock de nya statsskatterna statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt. De kommunala skatterna utgöras av allmän kommunalskatt, landstingsmedel och tingshusmedel, allt i form av dels fastighetsskatt och dels inkomstskatt, ävensom skogsaccis. Den faktiska uppbörd av olika slags skatter och avgifter m. m., som beräknas i första hand inflyta till statsverket å denna inkomsttitel, skall disponeras sålunda, att dels debiterade skogsvårdsavgifter och folkpensionsavgifter omföras till vederbörliga riksstatstitlar, varjämte beloppen av under budgetåret debiterade olycksfallsförsäkringsavgifter och annuiteter ävenledes skola i sin helhet avföras från inkomsttiteln, dels ock till kommunerna utbetalas fastighetsskatt, kommu-

2 Biliang till riksdagens protokoll 1030. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1.

18 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

nal inkomstskatt, skogsaccis, landstingsmedel och tingshusmedel. Inkomsttiteln belastas slutligen av restitutioner. Skillnaden mellan den faktiska uppbörden och de sammanlagda utgifterna kommer att utgöra den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

Beträffande konstruktionen av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten, värnskatten och den särskilda skatten å förmögenhet — vilka skatter påföras i avseende å inkomst och förmögenhet, som intjänats respektive ägts före utgången av år 1947 ■—• bär en redogörelse lämnats senast i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1948/49. Riksräkenskapsverket tillåter sig i detta sammanhang hänvisa till densamma.

Den av 1947 års riksdag beslutade omläggningen av den direkta statsbeskattningen, varom bestämmelser återfinnas i förordningarna den 26 juli 1947, nr 576 och 577, trädde i kraft den 1 januari 1948 och innebär i huvudsak följande.

Vad angår skattesystemet och skatteskalan för inkomstbeskattningen av fysiska personer, har den förutvarande kombinationen mellan inkomst- och förmögenhetsbeskattningen upphört. Den statliga beskattningen av inkomst och förmögenhet skall sålunda ske genom två från varandra fristående skatter, en inkomstskatt och en förmögenhetsskatt. Anordningen med en rörlig bottenskatt och en fast tilläggsskatt (den senare för beskattningsbara belopp över 8 000 kronor) har upphävts. Den statliga inkomstskatten skall sålunda utgå efter en enda progressiv skatteskala och vara i sin helhet rörlig, dock med maximering enligt särskilda regler. Inkomstskatteskalan i det nya systemet har konstruerats så, att detta tillämpat på skatteunderlaget vid 1945 års taxering och med hänsyn tagen till de föreslagna ändringarna i fråga om ortsavdragen vid grundbeloppsnivå skulle avkasta omkring 260 miljoner kronor mindre än det dåvarande skattesystemet. Grundbeloppet för inkomstskatten stiger från 10 procent, när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 1 000 kronor, till 70 procent för den del av den beskattningsbara inkomsten, som överstiger 200 000 kronor. 1948 års riksdag har beslutat, att den statliga inkomstskatten skall ingå med 100 procent av grundbeloppen i preliminär skatt för budgetåret 1948/49, och 1949 års riksdag har beslutat, att samma procenttal skall gälla för budgetåret 1949/50.

Ändrade bestämmelser ha genomförts beträffande familjebeskattningen. Den förutvarande uppdelningen av ortsavdraget i grundavdrag och familjeavdrag har upphört, likaså har bankningen försvunnit. Dyrortsgrupperingen av ortsavdragen har bibehållits, men spännvidden mellan högsta och lägsta ortsgrupp har minskats. Ortsavdraget för gift skattskyldig har höjts, ortsavdraget för ensamstående skattskyldig har bestämts till ungefär två tredjedelar av ortsavdraget för makar; reduktionen av ortsavdraget för ensamstående med stigande taxerat belopp har bibehållits. Systemet med barnavdrag har avskaffats och ersatts av ett system med direkta skattefria barnbidrag å 260 kronor per barn.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Den s. k. sambeskattningen av äkta makar har lindrats såtillvida som förvärvsarbetande gift kvinna berättigats till ett särskilt avdrag motsvarande hälften av hennes arbetsinkomst, dock högst 1 000 kronor.

Även i fråga om inkomstbeskattningen av juridiska personer ha väsentliga ändringar genomförts. För svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter, som icke äro aktiebolag, samt vissa utländska juridiska personer skall den statliga inkomstskatten utgöra 40 procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån försäkringsanstalterna icke driva livförsäkringsrörelse, i vilket fall skatten skall utgöra 25 procent av den beskattningsbara inkomsten. För svenska ekonomiska föreningar, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank, konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar skall skatten utgöra 32 procent av den beskattningsbara inkomsten. För andra skattskyldiga juridiska personer skall skatten utgöra 15 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Förmögenhetsskatten, som skall utgå som en enda enhetlig skatt och vara helt fristående från inkomstskatten, skall uttagas efter en progressiv skatteskala, så beskaffad, att när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 30 000 kronor, någon skatt icke utgår, och skatten sedan stiger från 6 promille till 18 promille, sistnämnda skattesats för den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 300 000 kronor. För vissa juridiska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med V/2 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kronor.

För den kommunala fastighetsskatten och den kommunala inkomstskatten gälla bestämmelserna i 1928 års kommunalskattelag. Skogsaccisen utgår enligt lagen den 28 september 1928 (nr 377) om skogsaccis, vilken författning emellertid enligt lag den 26 juli 1947 (nr 589) i huvudsak upphört att gälla med utgången av år 1948. Landstingsmedel utgå enligt lagen om landsting den 20 juni 1924 (nr 349). Tingshusmedel utdebiteras enligt förordningen den 31 december 1945 om utdebitering av tingshusmedel (nr 903).

Skogsvårdsavgift skall erläggas enligt förordningen den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift. Folkpensionsavgifterna utgå enligt lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering. Beträffande olycksfallsförsäkringsavgifter gäller förordningen den 31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete.

Enligt uppbördsförordningen den 31 december 1945, vilken trädde i kraft den 1 januari 1947, gäller att under det år inkomst förvärvas eller förmögenhet äges preliminär skatt skall utgå, beräknad så att den kan antagas väsentligen täcka den slutliga skatt, som efter verkställd taxering påföres för inkomsten och förmögenheten i fråga.

Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B- respektive C-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. B- och C-skatterna debiteras på grundval av preliminär taxering.

20 Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna: Bih. 1:

Debitering och uppbörd sker gemensamt av krono- och kommunalutskylder inklusive de tidigare nämnda avgifterna. Preliminärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden från och med mars det ena året till och med februari påföljande år. Sedan taxering blivit verkställd och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrives i fråga om A-skatt det influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om B- och C-skatt den debiterade preliminärskattens belopp. Understiger vid avräkningen den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden med viss stadgad begränsning till betalning såsom kvarstående skatt. Överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas med vissa begränsningar det överskjutande beloppet till den .skattskyldige. Fastighetsskatten, vilken icke uttages preliminärt, förfaller till betalning såsom slutlig skatt i september, november och januari. Under uppbördsåret förfaller vidare tillkommande skatt, varmed i huvudsak förstås skatt, som debiteras på grund av beslut, vilket fattats av prövningsnämnd senare än den 10 oktober taxeringsåret eller av kammarrätten eller Kungl. Maj :t eller som avser eftertaxering.

Arbetsgivarnas skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid gäller, att kvarstående skatt utgår i första hand.

I fall, då detta kan förväntas medföra att preliminärskattens slutbelopp bättre kommer att anpassas till den slutliga skatten, äga de lokala skattemyndigheterna att på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt, som eljest skulle utgå.

Slutligen bör erinras om att till kommunerna skall enligt särskilda regler utbetalas vad de beslutat utdebitera såsom skatt utan avdrag för restfört belopp. Uppkommande förlust å restantier stannar helt å statsverket.

Jämlikt övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen skulle bland annat påföras skatt för inkomstökning under åren 1945 och 1946. Uppbörd av sådan skatt har ägt rum under uppbördsåret 1948—1949. Under viss förutsättning må emellertid uppbörd av skatt för inkomstökning under år 1946 ske under uppbördsåret 1949—1950.

Beräkningen av inkomsten å riksstatstiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. in. kommer i det följande att avse såväl budgetåret 1949/50 som budgetåret 1950/51.

Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår, att nettoinkomsten för statsverket å förevarande riksstatstitel under ett budgetår utgöres av skillnaden mellan, å ena sidan, å titeln redovisade skatteintäkter och, å andra sidan, utbetalningar av kommunerna tillkommande skattemedel, återbetalningar av överskjutande preliminär skatt till de skattskyldiga samt omföringar till andra riksstatstitlar m. in.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 21

Vid uppskattningen av bruttoinkomsten lämnar den inom riksräkenskapsverket förda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik utvisar vid skatteuppbörden influtna belopp, som avse preliminär A-skatt respektive preliminär B- och C-skatt. Vägledning erhålles även av de uppgifter avseende totalt influten skatt under varje månad, vilka under hand överlämnas till riksräkenskapsverket från generalpoststyrelsen.

På grundval av nämnda material har riksräkenskapsverket kunnat beräkna uppbörden av preliminärskatt under innevarande uppbördsår.

Beträffande utvecklingen av den preliminära A-skatten kan man utgå frän att denna skatt med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt kommer att nära följa löneinkomstens förändringar. Motsvarande kan icke antagas gälla beträffande B- och C-skatterna. Storleken av sistnämnda skatter bestämmes i princip efter preliminär taxering, vilken dock icke utföres av de vanliga taxeringsorganen och vid vilken man saknar de fasta hållpunkter, som dessa organ ha i de efter inkomstårets utgång avgivna självdeklarationerna, i regel grundade på verkställda bokslut. Visserligen ingår i preliminärskattesystemet, att preliminära självdeklarationer kunna och under vissa förutsättningar skola avgivas, men sådana deklarationer bygga likväl allenast på bedömanden i förhand. Som regel torde väl kunna antagas, att skattskyldiga, vilka erlägga preliminär B- och C-skatt, vid ett gynnsamt bedömande av inkomstutvecklingen äro benägna att låta den senast fastställda taxeringen utgöra underlag för preliminärbeskattningen, medan de i tider då anledning till ett mera pessimistiskt bedömande föreligger bliva än mera angelägna om en försiktig förhandsuppslcattning. I detta senare sammanhang kan likviditetssynpunkten självfallet icke förbises.

Vid uppskattningen av den preliminärskatt, som kan förväntas inflyta under uppbördsåret 1950—1951, har riksräkenskapsverket med beaktande av de nyss anförda synpunkterna ansett sig böra med utgångspunkt från taxeringsutfallet i fråga om verksamhetsåret 1948 (s. 12 och 13) och den beräknade inkomstutvecklingen under verksamhetsåret 1949 räkna med någon stegring av skatteunderlaget för verksamhetsåret 1950 och den inflytande preliminärskatten under uppbördsåret 1950—1951. Även för uppbördsåret 1951—1952 har riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med ytterligare någon stegring.

Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att vad som betalts för mycket i preliminärskatt skall restitueras.

Den avräkning, som verkställdes på grundval av 1948 års taxering, resulterade i att ett belopp av i runt tal 850 miljoner kronor påfördes såsom kvarstående skatt, medan ett belopp av omkring 200 miljoner kronor skulle återbetalas till de skattskyldiga.

Enligt av riksräkenskapsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grund av 1949 års taxering till i runt tal 700 miljoner kronor, medan restitutionerna kunna beräknas till omkring 200 miljoner kronor.

22 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Minskningen av den kvarstående skatten från 850 miljoner kronor till 700 miljoner kronor torde i huvudsak förklaras av att den preliminära Bskatten svarade avsevärt bättre mot den slutliga skatten för verksamhetsåret 1948 än för verksamhetsåret 1947. Detta får ses mot bakgrunden av den betydande stegringen av inkomsten av jordbruk och rörelse från verksamhetsåret 1945 till verksamhetsåret 1946 och därmed i stor utsträckning av underlaget för den debiterade preliminärskatten två år senare. Därtill kommer, att särskilda övergångs svårigheter, för vilka närmare redogjorts i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1949/50, ogynnsamt påverkade uppbörden av preliminär A-skatt för det första uppbördsåret 1947—1948. ökningen av den överskjutande preliminärskatten från 200 miljoner kronor till 260 miljoner kronor torde i väsentlig mån ha samma orsaker.

Vad beträffar storleken av den kvarstående skatt, som kan komma att påföras, och de återbetalningar av för mycket erlagd preliminärskatt, som komma att verkställas på grundval av 1950 års taxering, finnes icke anledning att räkna med en fortsatt förändring av sannna storleksordning som den senast konstaterade. En viss minskning av den kvarstående skatten och ökning av den överskjutande preliminärskatten förefaller emellertid sannolik. En kalkyl beträffande storleken av den slutliga skatten på 1949 års inkomst och förmögenhet, baserad på de tidigare redovisade antagandena om inkomstutvecklingen (jfr s. 14 och 15), tyder — om den sammanställes med föreliggande uppgifter om preliminärskatten under uppbördsåret 1949—1950 —- på det berättigade i en sådan bedömning.

Kvarstående skatt skall enligt uppbördsförordningen erläggas under uppbördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Genom förordning den 17 december 1948, nr 761, stadgades emellertid, att den kvarstående skatt på grund av 1948 års taxering, som förföll till betalning under uppbördsterminen i mars 1949, i stället skulle få erläggas under terminen i maj 1949 och att den kvarstående skatt, som förföll till betalning under maj terminen, i stället skulle få erläggas under uppbördsterminen i september 1949. I proposition nr 218 till 1949 års riksdag har föreslagits, att motsvarande regler skola gälla i avseende på kvarstående skatt på grund av 1949 års taxering.

Av den kvarstående skatt, som sålunda förföll till betalning först under uppbördsterminen i september 1949, erlades i runt tal 65 miljoner kronor redan under budgetåret 1948/49. Man torde böra räkna med en motsvarande tendens i fråga om inbetalningen av kvarstående skatt på grund av 1949 års taxering.

I förenämnda proposition har vederbörande departementschef uttalat, att han utginge från att — såvitt icke läget bleve ett annat än vad som nu kunde förutses — något liknande anståndsförfarande icke vidare skulle ifrågakomma.

Till de hittills berörda inkomsterna å titeln skall, förutom ett jämförelsevis mindre belopp, avseende tillkommande skatt, även läggas den kommu-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 23

nala fastighetsskatten och i samband med denna uppburna skogsvårdsavgifter och annuiteter. Härtill kommer det beräknade beloppet av inflytande restantier.

Riksräkenskapsverket övergår härefter till att beräkna storleken av de inledningsvis omnämnda utbetalningar och omföringar från riksstatstiteln, vilka komma att belasta denna under budgetåren 1949/50 och 1950/51.

Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Kommunernas fordran på statsverket framräknas per den 1 januari varje kalenderår och utbetalas i fyra lika delar medio varje kvartal under samma kalenderår. Den bestämmes i huvudsak av tre faktorer, nämligen förskottet på den kommunala inkomstskatten, den debiterade fastighetsskatten samt slhtavräkningen på det två år tidigare uppburna förskottet å den kommunala inkomstskatten.

Beträffande utbetalningarna under budgetåret 1949/50 äro dessa kända för första hälften av budgetåret. För senare hälften av budgetåret 1949/50 bliva de beroende av storleken av kommunernas fordran för kalenderåret 1950. Vid beräkningen av denna har man att i första hand taga hänsyn till förskottet å kommunal inkomstskatt för 1950, vilket till storleken utgör produkten av det vid inkomsttaxeringen under 1949 framkomna skatteunderlaget och den under hösten samma år beslutade utdebiteringen. Med ledning av tillgängliga uppgifter om den beskattningsbara inkomstens storlek och inhämtade upplysningar om den kommunala utdebiteringen har riksräkenskapsverket beräknat utbetalningarna av förskott å kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1950 till omkring 1 500 miljoner kronor. Utbetalningarna av fastighetsskatt ha för samma kalenderår beräknats till 175 miljoner kronor. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1948 utbetalade förskottet å kommunal inkomstskatt, i runt tal 1 270 miljoner kronor, har med hänsyn till det kommunala inkomstskatteunderlagets ökning från 1947 års till 1949 års taxering beräknats till omkring 210 miljoner kronor. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1950 kunna beräknas till omkring 1 900 miljoner kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1949/50. Då utbetalningarna under första hälften av samma budgetår — vilka såsom tidigare nämnts äro kända — uppgå till omkring 1 000 miljoner kronor, kan riksstatstiteln beräknas komma att under budgetåret 1949/50 belastas med utbetalningar till kommunerna å i runt tal 1 950 miljoner kronor.

Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1950/51 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 950 miljoner kronor. Även för senare hälften av samma budgetår ha de med hänsyn till den tidigare antagna inkomstutvecklingen under år 1949 (s. 14 och 15) och under förutsättning av i stort sett oförändrad kommunal utdebitering för år 1951 beräknats till omkring 950 miljoner kronor.

Från riksstatstiteln skola vidare utanordnas restitutioner av överskjutande preliminärskatt. Dessa restitutioner ha för budgetåret 1949/50 med led-

24 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

ning av de uppgifter, som riksräkenskapsverket erhållit, beräknats till omkring 260 miljoner kronor. För budgetåret 1950/51 beräknas de komma att uppgå till något högre belopp.

Titeln skall vidare belastas med omföringar av pensionsavgifter, olycksfallsförsäkringsavgifter, skogsvårdsavgifter, annuiteter m. m. Beträffande pensionsavgifterna kan det belopp, som för budgetåret 1949/50 skall omföras till vederbörlig riksstatstitel, beräknas uppgå till 139 miljoner kronor. Sammanlagt kunna de ifrågavarande omföringarna beräknas uppgå för budgetåret 1949/50 till 160 miljoner kronor och för budgetåret 1950/51 till 165 miljoner kronor.

De beräkningar, för vilka ovan redogjorts, ha lett till det resultatet, att inkomsterna å riksstatstiteln skulle komma att uppgå för budgetåret 1949/50 till omkring 4 300 miljoner kronor och för budgetåret 1950/51 till omkring 4 500 miljoner kronor.

Utgifterna å titeln skulle för budgetåret 1949/50 komma att uppgå till över 2 300 miljoner kronor och för budgetåret 1950/51 till omkring 2 300 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket uppskattar utfallet av inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. in. för budgetåret 1949/50 till i runt tal 2 000 000 000 kronor.

Under framhållande av att beräkningen av denna riksstatstitel alltjämt är förenad med vissa svårigheter, bland annat på grund av att tillräcklig erfarenhet ännu ej vunnits i fråga om verkningarna av dels det nya uppbördssystemet, dels det från och med år 1948 tillämpade skattesystemet, och med understrykande jämväl av ovissheten i de gjorda antagandena om den kommande inkomstutvecklingen förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. i riksstaten för budgetåret 1950/51 uppföres med 2 200 000 000 kronor.

Kupongskatt.

Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skola i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomstoch förmögenhetsskatt i form av kupongskatt för utdelning å aktie i svenskt aktiebolag. Kupongskatten utgår i regel med 20 procent av utdelningen. Skatten innehålles vid utdelningens lyftande och inbetalas av bolagen till ett under överståthållarämbetet lydande organ, benämnt kupongskattekontoret.

Kupongskatten har under nedan angivna budgetår influtit med följande

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 oktober 1949 har överståthållarämbetet beräknat inkomsten av kupongskatt till 6,oo miljoner kronor för ett vart av budgetåren 1949/50 och 1950/51.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. ^

I enlighet med överståthållarämbetets beräkning har riksräkenskapsverket upptagit inkomsten av kupongskatt under budgetåret 1950/51 till 6 000 000 kronor.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.

Utskiftningsskatten utgår från och med år 1940 efter 30 procent. Under budgetåret 1948/49 ha utgifterna å titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt överstigit inkomsterna med 0,58 miljon kronor. Vid 1949 års taxering har enligt uppgift från statistiska centralbyrån utskiftningsskatt debiterats med 3,2 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har upptagit utskiftningsskatt och ersättningsskatt för budgetåret 1950/51 till 1 000 000 kronor.

Skogsvårdsavgifter.

Enligt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa undantag. Dessa taxeringsvärden ha av 1944 års skogsvårdsstyrelseutredning uppskattats till cirka 3 miljarder kronor. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock med högst en och en halv promille. För varje år bestämmes, med vilket promilletal avgiften för det året skall utgå.

Skogsvårdsavgiften inflöt under budgetåren 1947/48 och 1948/49 med 4,62 respektive 4,64 miljoner kronor mot beräknade 4,so miljoner kronor för vart och ett av dessa budgetår. I riksstaten för budgetåret 1949/50 är titeln upptagen till 5,oo miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 oktober 1949 har skogsstyrelsen meddelat, att Kungl. Maj :t i överensstämmelse med riksdagens beslut bestämt, att avgiften för år 1949 skall utgå efter en promillesats av en och en halv. Vid tillämpning av samma promilletal för år 1950 samt med utgångspunkt från skogsvårdsstyrelseutredningens uppskattning av det sammanlagda taxeringsvärdet kunde ifrågavarande inkomster för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51 beräknas till 4,so miljoner kronor. Skogsstyrelsen har emellertid ansett, att detta belopp med hänsyn till inkomsttillflödet under budgetåret 1948/49 kan höjas till 4,eo miljoner kronor.

Under förutsättning, att skogsvårdsavgiften för år 1950 fastställes att utgå efter oförändrat promilletal, förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln skogsvårdsavgifter i riksstaten för budgetåret 1950/51 upptages till 4 600 000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

De under denna titel redovisade inkomsterna uppgingo under budgetåret 1948/49 till 194 240 kronor. För de tolv månaderna oktober 1948—september 1949 har uppbörden utgjort 201 388 kronor.

26 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna å inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter för budgetåret 1949/50 till 200 000 kronor samt förordar, att titeln i riksstaten för budgetåret 1950/51 upptages till likaledes 200 000 kronor.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.

I riksstaten för budgetåret 1947/48 blevo de inkomster, vilka tidigare redovisats under inkomsttiteln stämpelmedel, uppdelade på de tre titlarna arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Den förstnämnda titeln, vilken från och med budgetåret 1948/49 erhållit den ändrade benämningen arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, avser även den från och med den 1 januari 1948 införda kvarlåtenskapsskatten. De beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande medel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning, i vilken under budgetåren 1947/48 och 1948/49 influten kvarlåtenskapsskatt, 0,25 miljon kronor respektive 13,92 miljoner kronor, sammanförts med arvsskatt (miljoner kronor).

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt

Det torde här få erinras om att den totala stämpelmedelsleveransen till statsverket från generalpoststyrelsen under ett budgetår motsvarar den verkliga uppbörden under tiden från och med juni månad det ena kalenderåret till och med maj månad påföljande år. Vidare må framhållas, att kvarlåtenskapsskatt normalt skolat börja inflyta först under juli månad och inlevereras till statsverket under augusti månad år 1948 ävensom att den vid Stockholms rådhusrätt under tiden februari—augusti år 1948 rådande arbetskonflikten medfört dels en betydande ytterligare eftersläpning i fråga om kvarlåtenskapsskattens erläggande, dels en avsevärd överskjutning av inkomster av arvsskatt från budgetåret 1947/48 till budgetåret 1948/49.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt.

Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1949/50 upptagen till 70 miljoner kronor.

Generalpoststyrelsen, som i skrivelse till riksräkenskapsverket den 18 november 1949 lämnat beräkning av inkomsterna av stämpelmedel för såväl

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

löpande som nästkommande budgetår, har till stöd för denna beräkning åberopat en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken i fråga om beräkningen av inkomsterna av arvsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt anförts bland annat följande:

»Arvsskatteuppbördens storlek under vart och ett av budgetåren 1944/45 1948/49 framgår av nedanstående tablå.

Belopp

Budgetar miij. kr.

1944/45............................ 26 6

1945/46............................ 28'6

1946/47............................ 33 1

1947/48............................ 27-4

1948/49............................ 32-1

Vid beräkningen av arvsskattens storlek för innevarande budgetår torde man med hänsyn till att den normala uppbörden av denna skatt foreter jämförelsevis ringa avvikelser år från år, kunna utgå^ från uppbörden under

den hittills förflutna delen av innevarande kalenderår.

Den normala uppbörden har under tiden januari—oktober 1949 uppgått till 19,i miljoner kronor (mot 16,9 miljoner kronor under samma tid föregående år). I medeltal per månad har denna sålunda utgjort omkring 1,9 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden, varmed forstås uppbörd 'av större skattebelopp, som var för sig överstiga 100 000 kronor, har under motsvarande tid uppgått till 6,4 miljoner kronor (mot 6,6 miljoner kronor under samma tid föregående år). I förstnämnda summa ingår emellertid ett enda skattebelopp å 2 333 967 kronor. Med hänsyn härtill torde den tillfälliga uppbörden under de återstående månaderna av innevarande budgetår icke böra uppskattas till högre belopp än i genomsnitt 0,5 miljon kro-

Vid beräkningen av arvsskatteuppbörden under innevarande budgetår synes hänsyn jämväl böra tagas till att vid Stockholms rådhusrätt ant orfarande en avsevärd arbetsbalans föreligger. Denna balans, som foranletts av dels juristkonflikten under år 1948, dels inkorporering till Stockholms stad av nya områden, beräknas enligt uppgift kunna bliva avverkad forst under första halvåret 1950. De ytterligare inkomster av arvsskatt, som beräknas inflyta från denna rådhusrätt under innevarande budgetar, torde kunna uppskattas till omkring 1 miljon kronor.

Under åberopande av vad här ovan anförts, skulle nettouppborden av arvsskatt för innevarande budgetar kunna beräknas enligt följande.

Verklig uppbörd under tiden juni—oktober 1949 ................. 13’6 milj. kr.

Beräknad normal uppbörd under tiden november 1949—maj 1950.. 13'3 »

Beräknad tillfällig uppbörd under tiden november 1949—maj 1950.. 3'5 » »

Beräknad ökning av uppbörden vid Stockholms rådhusrätt........ lo * *

Summa 81'4 milj. kr.

Såsom tidigare omnämnts har generalpoststyrelsen i skrivelse till nksräkenskapsvcrket den 25 februari 1949 beräknat inkomsten av arvsskatt till omkring 32 miljoner kronor för innevarande budgetår.

Beträffande uppbörden av gåvoskatt har generalpoststyrelsen i samma skrivelse anfört, att inkomsterna bärav torde komma att uppgå till omkring 8 miljoner kronor under budgetåret 1949/50. Såvitt nu tillgängliga siffror utvisa, torde detta belopp icke komma att inflyta.

28 Statsverkspropositionen: Bil, 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Uppbörden av gåvoskatt har under de sistförflutna budgetåren undergått mycket stora variationer, vilket torde framgå av nedanstående sammanställning avseende budgetåren 1943/44—1948/49.

Att stegringen av inkomsterna av gåvoskatt under budgetåren 1945/46_

1947/48 varit så onormalt stor, torde, såsom berörts i generalpoststyrelsens tidigare beräkningar över stämpelmedelsinkomsterna, i främsta rummet ha föranletts av en strävan hos vederbörande gåvogivare att genom kapitalöverflyttningar medelst gåvor i möjligaste män undvika följderna av de skärpningar i statsbeskattningen, vilka trädde i kraft fr. o. m den 1 januari 1948.

Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har ca 0,9 miljon kronor influtit, vilket motsvarar genomsnittlig uppbörd av 0,is miljon kronor per månad. Med hänsyn till att gåvoskatten brukar utvisa en markant ökning under månaderna omkring varje årsskifte, synes man emellertid under återstoden av innevarande budgetår kunna räkna med en avsevart högre genomsnittssiffra eller ca 0,5 miljon kronor.

I enlighet härmed skulle sålunda uppbörden av gåvoskatt för budgetåret 1949/50 kunna beräknas till ca 4,5 miljoner kronor.

For innevarande budgetår har avkastningen av kvarlåtenskapsskatten av generalpoststyrelsen tidigare beräknats till högst 24 miljoner kronor.

Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår ha ca 15,9 mil-

i°^r1iri)nor influtit- 1 detta belopp ingår emellertid ett enda skattebelopp å 7 347 500 kronor-------—___________________1

Vid beräkningen av kvarlåtenskapsskatten för den återstående delen av innevarande budgetår torde man kunna utgå från uppbörden under tiden januan—oktober 1949, sedan nyssnämnda, onormalt höga engångsbelopp franräknats. Den normala uppbörden under ifrågavarande tidsperiod har uppgått till omkring 10 miljoner kronor, vilket motsvarar en medeluppbörd per månad av 1 miljon kronor. Motsvarande siffror för den tillfälliga uppbörden efter frånräknande av ovannämnda engångsbelopp — utgöra

6,o resp. 0,6 miljoner kronor.

I enlighet härmed skulle avkastningen av kvarlåtenskapsskatten under innevarande budgetår kunna beräknas på följande sätt:

Verklig uppbörd under tiden juni—oktober 1949 ................ 15 9 mjij. kr.

Beräknad normal uppbörd under tiden november 1949—maj 1950.. 7-0 t » Beräknad tillfällig uppbörd under tiden november 1949—maj 1950,. 4-2 » j.

Summa 27’1 milj. kr.

Med hänsyn till den under första halvåret väntade stegringen av uppbörden vid Stockholms rådhusrätt synes emellertid uppbördssumman böra ökas med ytterligare 1 miljon kronor.

För budgetåret 1949/50 skulle sålunda uppbörden av kvarlåtenskapsskatt kunna beräknas till omkring 28 miljoner kronor.

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning. 29

Den sammanlagda summan av inkomsterna genom postverket å titeln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt skulle sålunda för budgetåret 1949/50 komma att uppgå till i runt tal 64 miljoner kronor. Härtill kommer ett belopp av högst 1 miljon kronor, som plägar inflyta genom länsstyrelserna.

Därest beräkningen av uppbörden av arvsskatt och kvarlåtenskapsskatt för nästkommande budgetår skall ske med ledning av de beräknade uppbördssiffrorna för nu löpande budgetår, synas dessa siffror böra minskas med de i det föregående omnämnda skattebeloppen å 2,3 resp. 7,3 miljoner kronor. Under förutsättning att arbetsbalansen vid Stockholms rådhusrätt hinner avverkas under första halvåret 1950, torde man vidare för budgetåret 1950/51 böra räkna med en något lägre uppbörd än som förutsetts för första halvåret 1950. Minskningen torde kunna uppskattas till 1,5 å 2 miljoner kronor.

Under förutsättning att uppbörden av gåvoskatt i stort sett kommer att uppgå till samma belopp som under innevarande budgetår, skulle sålunda den sammanlagda inkomsten å titeln 'Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt’ kunna beräknas till högst 54 miljoner kronor för budgetåret 1950/51.»

Inkomsterna av arvsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt torde i enlighet med generalpoststyrelsens beräkning kunna under budgetåret 1949/50 antagas komma att uppgå till 65 000 000 kronor. Häri ingår emellertid ett betydande belopp från ett enda dödsbo. På grund härav och med hänsyn till den överskjutning av inkomster till budgetåret 1949/50, som föranletts av arbetskonflikten vid Stockholms rådhusrätt år 1948, torde man böra räkna med en lägre inkomstsumma för nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna av arvsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt i riksstaten för budgetåret 1950/51 upptagas till 55 000 000 kronor.

Lotterivinstskatt.

Härom har i den förut berörda promemorian från generalpoststyrelsen anförts följande:

»Statsverkets inkomst å titeln lotterivinstskatt är i riksstaten för innevarande budgetår upptagen till 26 miljoner kronor. Bruttoinkomsten av lotterivinstskatt under budgetåret 1948/49 har utgjort 27 500 524 kronor. Motsvarande belopp under närmast föregående budgetår utgjorde 26 565 343 kronor. Vinstskattens uppdelning på olika inkomstkällor framgår av efterföljande tablå:

Budgetår

Premieobligationslånen

Penninglotteriet......

Tipstjänst...........

Övriga lotterier......

Summa

30 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Under budgetåret 1947/48 restituerades genom postverkets huvudkassa vinstskatt till ett belopp av ca 340 000 kronor, utgörande skatt för vinster, vilka antingen ej blivit av vinnare avhämtade inom föreskriven tid eller utfallit å icke försåld lottsedel. För budgetåret 1948/49 utgjorde motsvarande belopp ca 348 000 kronor. Nettouppbörden under budgetåren 1947/48 och 1948/49 uppgick sålunda till i runt tal 26,2 resp. 27,2 miljoner kronor.

Vinstskatten genom premieobligationslånen kommer under budgetåret 1949/50 icke att undergå någon större förändring i jämförelse med motsvarande siffra närmast föregående budgetår.

Från Penninglotteriet och AB Tipstjänst har under tiden juni—oktober 1949 i vinstskatt inlevererats 5,8 respektive 1,5 miljoner kronor. Under återstående del av innevarande budgetår beräknas ytterligare 8,2 respektive 3,5 miljoner kronor inflyta från dessa inkomstkällor.

Övriga lotterier beräknas komma att under löpande budgetår lämna i stort sett samma vinstskatt som under det närmast föregående eller ca 870 000 kronor.

Bruttouppbörden av lotteri vinstskatt under budgetåret 1949/50 skulle sålunda kunna beräknas på följande sätt:

Premieobligationslånen..................... 7-7 mj]j, jjr_

Penninglotteriet........................... 14-0 » »

Tipstjänst................................ 50 » »

Övriga lotterier........................... 0-9 » »

Summa 27'6 milj. kr.

Under^ budgetåret 1949/50 restituerade vinstskattemedel torde komma att uppgå till ungefär samma belopp, som under det närmast föregående eller till omkring 350 000 kronor. Statsverkets nettoinkomst under titeln lotterivinstskatt synes sålunda för innevarande budgetår kunna beräknas till 27 j eller i runt tal 27 miljoner kronor.

För budgetåret 1950/51 beräknas vinstskatten från Penninglotteriet enligt inhämtad uppgift komma att nedgå till omkring 13,5 miljoner kronor. AB Tipstjänst räknar med i stort sett likartad vinstfördelning som under innevarande budgetår, vilket skulle innebära, att vinstskatten å tippningsvinster bleve av ungefär samma storleksordning som under budgetåret 1949/50.

Vinstskatten från premieobligationslånen torde ävenledes bliva i stort sett oförändrad under nästa budgetår. En mindre höjning kan möjligen komma att inträda, därest 1947 års premieobligationslån blir i sin helhet slutsålt.

Under förutsättning att vinstskatten från övriga lotterier blir i det närmaste densamma, skulle sålunda uppbörden under ifrågavarande titel för budgetaret 1950/51 kunna beräknas till ungefär samma belopp som för budgetåret 1949/50 eller till i runt tal 27 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till 28 000 000 kronor.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.

Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1949/50 upptagen till 50 miljoner kronor.

Till ledning för beräkningen av ifrågavarande inkomster har i förenämnda inom generalpoststyrelsen upprättade promemoria anförts bland annat följande:

»Under månaderna januari—oktober 1949 ha i stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar influtit sammanlagt 12,7 respektive 5,7 miljoner krö-

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning. 31

nor (mot 14,8 respektive 5,i miljoner kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en genomsnittsuppbörd per månad av omkring 1,3 respektive 0,6 miljon kronor. Den avsevärda minskning, som stämpelavgifterna för lagfarter undergått, torde sammanhänga med det rådande läget på byggnadsmarknaden. Försiktigheten synes bjuda, att man under återstoden av innevarande budgetår beträffande detta slag av stämpelavgifter icke räknar med en högre medeluppbörd per månad än 1,2 miljoner kronor. Stämpelavgifterna för inteckningar för samma tid torde kunna beräknas med utgångspunkt från ovan angivna medeluppbörd för månaderna januari—oktober 1949.

Inkomsterna av stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar ha under budgetåren 1944/45—1948/49 uppgått till följande belopp:

Belopp

Inkomsten av försäljningen genom stämpelförsäljare av helarksstämplar, enkla beläggningsstämplar in. m. har under tiden januari—oktober 1949 uppgått till ca 7,o miljoner kronor (mot 14,s miljoner kronor under samma tid föregående år).

Medeluppbörden per månad under sistförflutna budgetår utgjorde 0,97 miljon kronor. Under den återstående delen av nu löpande budgetår torde man böra räkna med en genomsnittsuppbörd av 0,9 miljon kronor per månad.

Uppbörden av vid postanstalterna försålda enkla beläggningsstämplar, överlåtelsestämplar samt kortkonvolut för spelkort uppgick under kalenderåren 1947 och 1948 till i nedanstående sammanställning angivna belopp:

1947 1948

Enkla beläggningsstämplar....... 2 873 730 2 407 773

Överlåtelsestämplar............. 3 056 134 2 307 200

Kortkonvolut.................. 768 247 734 415

Summa kronor 6 698 111 5 449 388

Under tiden januari—oktober 1949 ha stämpelinkomsterna från postkontoren utgjort sammanlagt 4 414 191 kronor (mot 4 652 421 kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en medeluppbörd av 0,4 miljon kronor per månad. Under den återstående delen av innevarande budgetår torde man även kunna räkna med i genomsnitt samma belopp per månad.

Stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner ha under budgetåren 1944/45—1948/49 uppgått till nedan angivna belopp:

Budgetår

Belopp milj. kr.

1944/45............................. 2-4

* 1945/46............................. 4-3

1946/47............................. 4-3

1947/48............................. 7-6

1948/49............................. 5-4

32 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Under tiden januari—oktober 1949 ha inkomsterna av dessa stämpelintäkter utgjort ca 3,5 miljoner kronor (mot 6,o miljoner kronor under samma tid föregående år). Efter frånräknande av uppbörden av mera tillfällig natur (stämpelavgift över 100 000 kronor för en och samma aktie- eller obligationsemission) uppgår den normala uppbörden till i genomsnitt 0,24 miljon kronor per månad. Den tillfälliga uppbörden har under samma tid uppgått till 1 159 950 kronor, varav i en post erlagts ett belopp av 499 950 kronor. Under de återstående månaderna torde man kunna räkna med en normal uppbörd av i genomsnitt 0,3 och en tillfällig uppbörd av 0,i miljon kronor per månad. Vid beräkningen av dessa medeluppbörder har hänsyn tagits till att uppbörden under årets första månader som regel brukar vara något högre än under övriga.

Uppbörden av stämpelavgifter för lottsedlar har under budgetåren 1947/48 och 1948/1949 uppgått till 636 000 respektive 701 000 kronor. Under tiden januari—oktober 1949 ha dessa stämpelavgifter inbringat sammanlagt 626 635 kronor (mot 529 427 kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en genomsnittsuppbörd av omkring 60 000 kronor per månad. Under återstoden av innevarande budgetår torde man kunna räkna med ungefär samma medeluppbörd per månad.

Med hänsyn till vad här ovan anförts, skulle inkomsterna under titeln 'Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.’ för budgetåret 1949/50 kunna beräknas på följande sätt (miljoner kronor):

De sammanlagda inkomsterna å titeln i fråga skulle sålunda för budgetåret 1949/50 kunna beräknas till ca 43 miljoner kronor.

Under budgetåret 1950/51 torde en fortsatt nedgång av stämpeluppbörden beträffande lagfarter samt aktie- och obligationsemissioner vara att emotse. Med hänsyn härtill synas de sammanlagda inkomsterna å titeln, såvitt nu kan bedömas, böra beräknas till ett något lägre belopp än för innevarande budgetår eller högst 42 miljoner kronor.»

Av den i det föregående återgivna tabellen inhämtas en översiktlig framställning av sammansättningen av den uppbörd, som kan beräknas av omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Tabellen utvisar, att denna stämpelintäkt till stor del härrör från stämplar för lagfarter och inteckningar samt från avgifter för enkla beläggningsstämplar, helarksstämplar in. in. ävensom från emissionsstämplar för aktier och obligationer. Avkastningen av

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning. 33

stämpelavgifterna under ifrågavarande titel har under det sistförflutna budgetåret utgjort 45,69 miljoner kronor samt beräknas av generalpoststyrelsen för budgetåret 1949/50 till 43 000 000 kronor, vilken beräkning riksräkenskapsverket anser sig böra godtaga. Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsttiteln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. för budgetåret 1950/51 upptages till samma belopp, 43 000 000 kronor.

2. Automobilskattemedel.

Fordonsskatt.

Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1949/50 upptagen till 35 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna å titeln under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

Netto- Beräknad inkomst inkomst

Miljoner kronor

Budgetåret 1944/45.. 28'36 27-oo

» 1945/46.. 54-85 35-00

» 1946/47.. 70-85 60-oo

Netto- Beräknad inkomst inkomst Miljoner kronor

Budgetåret 1947/48 .. 77-98 85-oo

» 1948/49.. 84-29 80-oo

Enligt förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall för automobil eller släpvagn, som, efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestämmelser. För personautomobil utgår skatten — för år räknat — dels med en grundavgift av 70 kronor och dels därutöver med 20 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt minskad med 900 kilogram. För omnibus och lastautomobil utgör grundavgiften också 70 kronor; härutöver utgår för varje påbörjat tal av 100 kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram 22 kronor för omnibus och 25 kronor för lastautomobil. Skatten för motorcykel utan bivagn utgör 21 kronor, då motorcykelns tjänstevikt icke överstiger 75 kilogram, men eljest 28 kronor. För motorcykel med bivagn utgår skatt med 42 kronor. För automobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk utgår skatten med 70 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt. Nu berörda skattesatser ha tillämpats sedan den 1 januari 1946. Dessförinnan gällande skattesatser fastställdes genom förordning den 29 april 1938, nr 136.

1 en till riksräkenskapsverket den 7 november 1949 avlåten skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat den under budgetåret 1949/50 inflytande fordonsskatten till 90 miljoner kronor. För budgetåret 1950/51 bär styrelsen beräknat inkomsten av fordonsskatten till 95 miljoner kronor. Beträffande sistnämnda beräkning har styrelsen i sina riksdagspetita för budgetåret 1950/51 anfört följande:

»Senast tillgängliga officiella siffror rörande motorfordonsbeståndet avse tidpunkten den 31 mars 1949, då i automobilregistret voro intagna

tf Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr i. Bil. 1. Bihang 1.

34 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

131 422 personbilar, 75 648 lastbilar, 6 525 bussar och 157 075 motorcyklar. Den framtida utvecklingen är givetvis i hög grad beroende av möjligheten till import av nya fordon, särskilt från Förenta staterna. Det möter därför stora svårigheter att med någorlunda säkerhet förutsäga motorfordonsbeståndet den 1 januari 1951, vilket bör läggas till grund för beräkning av bilskattemedlen. Styrelsen uppskattar beståndet vid nämnda tidpunkt till 200 000 personbilar, 80 000 lastbilar, 7 000 bussar och 175 000 motorcyklar. Den vid debiteringen i februari 1951 inflytande fordonsskatten kan med ledning av nämnda antaganden beräknas utgöra:

Personbilar ...................... 200 000 st. å 165 kronor = 33 milj. kr

Lastbilar ........................ 80 000 » » 550 » = 44 » »

Bussar .......................... 7 000 » » 1 000 » = 7 » »

Motorcyklar ...................... 175 000 » » 25 » = 4-4 » »

Släpvagnar ...................... =1 »

Militära fordon.................... =1 » »

Summa 90'4 milj. kr

Sådan skatt som inflyter för fordon, vilka registreras under sista halvåret 1950 och under första halvåret 1951 efter huvuddebiteringen i februari, anser styrelsen kunna upptagas till cirka 5 milj. kronor. Den totala fordonsskatten kan sålunda förutses komma att uppgå till (90 + 5) 95 miljoner kronor.»

Enligt uppgifter, som inhämtats från statens trafikkommission, uppgick motorfordonsbeståndet vid innevarande kalenderkvartals ingång till 191 651 personbilar, 78 402 lastbilar, 6 932 bussar och 169 432 motorcyklar. Med ledning av dessa uppgifter beräknar riksräkenskapsverket fordonsskatten till 95 000 000 kronor för budgetåret 1949/50 och till 100 000 000 kronor för budgetåret 1950/51.

Bensinskatt.

I riksstaten för budgetåret 1949/50 är denna inkomsttitel upptagen till 350 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna å titeln under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

Netto- Beräknad inkomst inkomst Miljoner kronor Budgetåret 1944/45 3'79 4'00

» 1945/46 28-35 20'00

» 1946/47 131'98 12O'0o

Genom förordning den 23 maj 1924, nr 126, infördes en särskild skatt å bensin och motorsprit. Gällande bestämmelser återfinnas i förordning den 3 maj 1929, nr 62. Bensinskatten, som ursprungligen utgick med 6 öre för liter, har därefter successivt höjts, och den har sedan den 1 januari 1946 utgjort 18 öre för liter. Den år 1924 införda beskattningen av motor-

Netto- Beräknad inkomst inkomst Miljoner kronor

Budgetåret 1947/48 185'40 160 oo

» 1948/49 351-70 390 oo

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

sprit avsågs ursprungligen icke skola träda i tillämpning förrän den 1 juli 1929, och därefter har successivt medgivits skattefrihet för motorsprit till den 1 juli 1948. Från och med sistnämnda dag utgår skatt å motorsprit med 6 öre för liter. Enligt beslut av 1948 års riksdag har införts dels genom förordning den 5 mars 1948, nr 81, tilläggsskatt å bensin med 27 öre för liter från och med den 1 april 1948, dels genom förordning den 26 juni 1948, nr 369, tilläggsskatt å motorsprit med 9 öre för liter från och med den 1 juli 1948. Den totala skatten utgör härefter för bensin 45 öre för liter och för motorsprit 15 öre för liter. Genom förordning den 3 maj 1935, nr 142, lades skatt även å sådan petroleumprodukt (brännolja), som användes för drivande av autoinobil och för vilken icke utgår skatt enligt 1929 års förordning om skatt å bensin och motorsprit, och till denna skatt, som sedan den 1 januari 1946 utgjort 14 öre per liter, har genom förordning den 5 mars 1948, nr 83, från och med den 1 april 1948 lagts en tillläggsskatt å 20 öre för liter.

I samband med den senast beslutade skärpningen av bensinbeskattningen uttogs en särskild lagerskatt. Denna skatt, vilken fastställdes till samma belopp för liter som tilläggsskatten för bensin, skulle utgå å bensin, som fanns i riket den 1 april 1948 samt erläggas under juli månad år 1948.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1949 beräknat inkomsterna å förevarande titel till 385 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och till 410 miljoner kronor för budgetåret 1950/51.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 8 november 1949 rörande beräkningen av skatt å bensin, som införes till riket, anfört följande:

»Vad angår bensinskattemedel utgjorde införseln av bensin till svensk hamn under budgetåret 1948/49 cirka 650 000 in3. Under andra och tredje kvartalen av innevarande kalenderår uppgick emellertid införseln till cirka 400 000 in3, motsvarande för helt år cirka 800 000 in3. Styrelsen förutsätter att denna relativt höga importnivå skall kunna upprätthållas för hela budgetåret 1949/50. Med hänsyn bland annat till den ökade kapaciteten hos de svenska raffinaderierna har styrelsen däremot för budgetåret 1950/51 funnit det vara sannolikt med återgång till en importnivå, endast obetydligt överstigande den för budgetåret 1948/49 angivna, eller liggande vid cirka 700 000 in3. De till svensk hamn införda bensinkvantiteterna, vilka i allmänhet uppläggas å tullnederlag, äro icke direkt utslagsgivande för bensinskattemedlens storlek, utan denna är i första hand beroende av uttagningarna från tullnederlagen. Under 1'örenämnda båda kvartal, då införselkvantiteten uppgick till cirka 400 000 in3, förtullades endast cirka 350 000 in3, vilket för helt år motsvarar cirka 700 000 in3, och ökades behållningen å tullnederlag med cirka 50 000 m3. Med hänsyn till alt de för bensin avsedda tullnederlagens kapacitet nu är i det närmaste helt tagen i anspråk har styrelsen emellertid, oavsett den nedgång i bensinkonsumtionen som även vid ett eventuellt hävande av ransoneringen kan förutses säsongmässigt komma att ske under vinterhalvåret, ansett sig böra för budgetåret 1949/50 i dess helhet räkna med en åtskilligt högre förtullningsnivå än för nämnda båda kvartal och i

36 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

enlighet därmed uppskattat förtullningsvolymen av bensin för hela budgetåret till cirka 780 000 m3. För budgetåret 1950/51 har styrelsen räknat med en förtullningskvantitet av ungefärligen samma storlek som den beräknade införselkvantiteten, eller cirka 700 000 m3. Den del av förtullningskvantiterna, som kan väntas bliva förbrukad för sådana ändamål, att restitution av därå belöpande bensinskattemedel ifrågakommer, torde kunna för vartdera av nämnda båda budgetår uppskattas till omkring 80 000 m3. Från dessa utgångspunkter har styrelsen beräknat bruttouppbörden, restitutionerna och nettouppbörden av bensinskatt och bensintilläggsskatt enligt nedanstående tabell.

Beträffande beräkningen av skatt å bensin, som tillverkas inom riket, samt skatt å motorsprit har kontrollstyrelsen i skrivelse den 9 november 1949 anfört:

»Vid den av kontrollstyrelsen i februari månad 1949 gjorda beräkningen av statsverkets inkomst av bensinskatt under budgetåret 1949/50 upptogs skatten till 75 miljoner kronor.

Då skatten för den under varje kalenderkvartal utlämnade myckenheten inhemsk bensin erlägges under månaden näst efter kvartalets utgång, hänför sig inkomsten under budgetåret 1949/50 till utlämningen under tiden 1 april 1949—31 mars 1950. Utlämningen av inhemsk bensin under denna tid antogs komma att omfatta i runt tal 158 miljoner liter. Enligt nu inhämtade uppgifter beräknas emellertid utlämningen under nyssnämnda tid komma att uppgå till omkring 140 miljoner liter, för vilken kvantitet bensinskatt kan väntas inflyta med 63 miljoner kronor.

Skatteintäkterna av motorsprit under budgetåret 1949/50 kunna beräknas till cirka 5 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsens uppbörd av skatt på bensin och motorsprit under budgetåret 1949/50 skulle således komma att uppgå till (63 -f- 5 =) 68 miljoner kronor.

Enligt inhämtade upplysningar kan utlämningen av inhemsk bensin under tiden 1 april 1950—31 mars 1951, såvida importen av råoljor kan ske i avsedd utsträckning, antagas komma att omfatta 250 miljoner liter. Skattebeloppet för denna myckenhet utgör 112,5 miljoner kronor.

Under budgetåret 1950/51 kan skatt för motorsprit väntas inflyta med

6,o miljoner kronor.

Kontrollstyrelsens uppbörd av skatt på bensin och motorsprit under budgetåret 1950/51 skulle således komma att uppgå till (112,5 + 6,o =) 118,5 eller i runt tal 118 miljoner kronor.»

Efter bensinransoneringens upphävande från och med den 12 november 1949 har riksräkenskapsverket från statens bränslekommission införskaffat

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

uppgifter rörande den beräknade totala förbrukningen av bensin under tiden fram till utgången av budgetåret 1950/51. Dessa uppgifter ge vid handen, att skatten å importerad och inom riket tillverkad bensin torde kunna beräknas i anslutning till generaltullstyrelsens och kontrollstyrelsens kalkyler samt uppskattas till nära 380 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och till något mer än 390 miljoner kronor för budgetåret 1950/51. Skatten å motorsprit torde i enlighet med kontrollstyrelsens beräkningar böra uppskattas till 5 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och till 6 miljoner kronor för budgetåret 1950/51. Inkomsterna av skatt å brännoljor beräknar riksräkenskapsverket med ledning av införskaffade uppgifter från länsstyrelserna till drygt 30 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och till något högre belopp för budgetåret 1950/51. Å andra sidan kommer denna inkomsttitel att utöver de restitutioner generaltullstyrelsen räknat med belastas med viss skatterestitution till jordbrukare.

I enlighet med det anförda har riksräkenskapsverket beräknat inkomsttiteln bensinskatt för budgetåret 1949/50 till 415 000 000 kronor och för budgetåret 1950/51 till 430 000 000 kronor.

3. Tullar och acciser. Tullmedel.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

Tulhnedlen ha i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 225 miljoner kronor.

I efterföljande tabell lämnas i sammandrag av generaltullstyrelsen utarbetad översikt av den debiterade tulluppbörden under budgetåren 1944/45 —1948/49 samt 3:e kvartalet 1949, med särskilt angivande av vissa varuslag.

38 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Debiterad talluppbörd lör olika varugrupper.

Miljoner kronor.

Enligt av generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den debiterade tulluppbörden för varje månad under budgetåren 1944/45—1948/49 samt det löpande budgetårets fyra första månader uppgått till följande belopp:

Debiterad tulluppbörd månadsvis.

Miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1949 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen för innevarande och nästkommande budgetår av tullmedelsinkomsterna samt vissa andra av tullverket redovisade statsinkomster framhållit följande:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

»Den svenska importen, vilken för åren 1947 och 1948 haft ett ungefärligt värde av respektive 5,2 och 4,9 miljarder kronor, har under de tre första kvartalen av år 1949 utgjort något över 3,i miljarder kronor och kan beräknas komma att för hela året stanna vid omkring 4,2 miljarder kronor. Under nyssnämnda tre kvartal har varuexporten haft ett värde av i det närmaste 3 miljarder kronor, motsvarande ett årsbelopp av omkring 4 miljarder kronor. Styrelsen har därför utgått från att importen i dess helhet icke skall behöva nedpressas under nuvarande nivå, även om för vissa varuslag en ytterligare minskning av importkvantiteterna kan komma att nödvändiggöras av prisstegringar i samband med den nyligen skedda valutadevalveringen. Med hänsyn till bland annat vissa inom den senaste tiden träffade internationella överenskommelser, åsyftande liberalisering av handeln, har styrelsen i stället funnit en gradvis skeende ökning av importen i dess helhet vara sannolik. Vid framräknandet av efterföljande uppbördssiffror har styrelsen emellertid tagit hänsyn endast till sådana liberaliseringsåtgärder, om vilkas genomförande från svensk sida definitivt beslut föreligger. Styrelsen har exempelvis icke räknat med den sänkning av vissa tullsatser, som skulle följa av en svensk anslutning till den i Annecy träffade s. k. GATT-överenskommelsen och som vid ett genomförande skulle medföra en icke oväsentlig nedgång i tulluppbörden såväl som ett bortfall av silkeaccisen. Icke heller i övrigt har styrelsen vid beräkningen tagit hänsyn till sådana ändringar i tull- eller skattesatser, som må komma att verkställas för den i beräkningen avsedda tiden.»

I anslutning härtill har generaltullstyrelsen rörande beräkningen av tullmedelsuppbörden under budgetåren 1949/50 och 1950/51 anfört följande:

»Uppbörden av tullmedel har för de tre första kvartalen av innevarande kalenderår belöpt sig till respektive 56,5 miljoner, 53,8 miljoner och 56,6 miljoner kronor och kan för hela kalenderåret förutses komma att uppgå till omkring 225 miljoner kronor. På denna grundval och med hänsyn till den importökning, som enligt ovan funnits sannolik, har styrelsen ansett sig kunna upptaga bruttouppbörden av tullmedel till

för budgetåret 1949/50 ................. 230 miljoner kronor och

» » 1950/51 240 » » •

Restitutionerna av tullmedel hava för hittills gångna fyra månader av innevarande budgetår uppgått till icke fullt 5,7 miljoner kronor. Med ledning härav kan storleken av restitutionerna för innevarande budgetår beräknas till omkring 15 miljoner kronor. För budgetåret 1950/51 torde det med hänsyn bland annat till den fortgående stegringen i exporten av industriprodukter, i vilka ingår utländskt material, vara berättigat att räkna med ett högre restitutionsbelopp, sammanlagt uppgående till inemot 20 miljoner kronor. I enlighet härmed har nettouppbörden av tullmedel upptagits till

för budgetåret 1949/50 ................. 215 miljoner kronor och

» » 1950/51 220 » > ■

En sänkning av tullsatserna i den omfattning, som maximalt kan ifrågakomma enligt den förenämnda s. k. GATT-överenskommelsen, torde komma att för vartdera av de angivna budgetåren medföra en uppbördsminskning av omkring 20 miljoner kronor, räknat för hel tolvmånadersperiod.»

40 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Kungl. Maj :t har genom proposition nr 215 till årets riksdag hemställt om bemyndigande att intill den 1 juli 1950 i den utsträckning Kungl. Maj:t finner lämpligt besluta om överförande av tull, tilläggstull och skatt å kaffe till clearingkassa för kaffe. Då riksräkenskapsverket saknar möjlighet att bedöma, i vilken omfattning sådan överföring kommer att ske, torde tullmedelsinkomsterna och kaffeskatten här få upptagas till belopp, som komma i fråga, därest någon överföring av medel till clearingkassa icke skulle äga rum. Riksräkenskapsverket, som funnit generaltullstyrelsens beräkning böra godtagas i fråga om såväl löpande som nästkommande budgetår, förordar, att inkomsttiteln tullmedel, under förutsättning av oförändrade tullsatser, för budgetåret 1950/51 uppföres med 220 000 000 kronor.

Varuskatt.

Den genom förordning den 13 december 1940, nr 1000, från och med den 1 januari 1941 införda allmänna omsättningsskatten, vilken regelmässigt skulle utgå med fem procent av den skattepliktiga omsättningen, kompletterades bland annat av sociala skäl med en strängare beskattning av mera umbärliga eller lyxbetonade varor. Denna skärpta beskattning anordnades dels såsom en skärpt omsättningsskatt beträffande vissa varor, som företrädesvis försäljas i specialaffärer, och dels beträffande vissa andra varor såsom en hos tillverkaren utgående varuskatt. Enligt förordning den 25 maj 1941, nr 252, skulle sålunda beträffande bland annat mattor, vissa slag av skodon, guld- och silverarbeten, pärlor, radiogrammofoner, kikare, vissa fotografikameror, fickur och urboetter, grammofoner och grammofonskivor ävensom väskor och koffertar av läder eller skinn omsättningsskatt utgå med 20 procent å omsättningen; skärpt omsättningsskatt utgick ursprungligen även för beredda, lösa pälsverk och arbeten av pälsverk men ersattes av kontrolltekniska skäl genom förordning den 30 juni 1943, nr 477, med en särskild pälsvaruskatt, som skulle utgå dels i form av en styckeskatt på inom riket yrkesmässigt beredda, lösa pälsskinn, varierande från 5 öre till 300 kronor för skinn, och dels i form av en värdeskatt å femton procent för vissa till riket införda pälsvaror m. m. Varuskatten skulle enligt förordning den 25 maj 1941, nr 251, med visst procenttal — lägst 20 och högst 75 — av varans beskattningsvärde utgöras för choklad och konfektyrer, putsmedel för läderarbeten och skodon, essenser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker ävensom för vissa tekniska preparat, nämligen tandpulver och tandpasta, puder och smink samt lukt- och toalettvatten, munvatten, parfymer och vissa kosmetiska preparat.

Den allmänna omsättningsskatten avvecklades i huvudsak från och med den 1 januari 1947; efter detta års ingång skulle endast den skärpta omsättningsskatten samt den feinprocentiga omsättningsskatten å personautomobiler och motorcyklar utgå. Den slutliga avvecklingen av omsättningsskatten har sedan enligt beslut av 1948 års riksdag genomförts från och med den 1 juli 1948. I samband härmed har emellertid den skärpta omsättningsskatten i fråga om tre särskilda varugrupper, nämligen mattor,

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 41

guldsmedsvaror och grammofonvaror, ersatts av en särskild försäljningsskatt. Denna skatt, vilken uppbäres av kontrollstyrelsen vid försäljning inom riket och av generaltullstyrelsen vid införsel till riket, utgår som regel med 20 procent av försäljningsvärdet, dock att skatten skall för grammofonskivor erläggas med 1 krona för grammofonskiva och för importerade mattor utgå med visst belopp — lägst 40 och högst 100 kronor — för kilogram. Vid 1948 års riksdag har dessutom beslut fattats om vissa skärpningar av varuskatten och den särskilda pälsvaruskatten från och med den 1 mars 1948. Genom förordning den 27 februari 1948 (nr 66) angående ändring i förordningen om varuskatt ha sålunda skattesatserna höjts från 40 till 60 procent för choklad och konfektyrer, från 75 till 100 procent för essenser och extrakter samt, vad angår tekniska preparat, från 20 till 75 procent för preparat för nagelbehandling och preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn och från 20 till 40 procent för parfymer, hårvatten och därmed jämförliga preparat; samtidigt har varuskatten å putsmedel för läderarbeten och skodon borttagits. Genom förordning den 27 februari 1948 (nr 68) angående ändring i förordningen om skatt å vissa pälsvaror har värdeskatten å importerade skinn höjts från 15 till 20 procent, medan nedsättning av styckeskatten å vissa pälsskinn ägt rum. Även varuskatten och den särskilda pälsvaruskatten skola uppbäras av kontrollstyrelsen vid försäljning inom riket och av generaltullstyrelsen vid införsel till riket.

Å inkomsttiteln varuskatt har under budgetåret 1948/49 redovisats en behållen inkomst av 172,34 miljoner kronor, varav influtit 8,98 miljoner kronor genom tullverket, 153,20 miljoner kronor genom kontrollstyrelsen och 10,i6 miljoner kronor, utgörande kvarstående uppbörd av allmän omsättningsskatt, genom länsstyrelserna. I riksstaten för budgetåret 1949/50 har titeln beräknats till 155 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1949 har kontrollstyrelsen beräknat de till förevarande titel hänförliga inkomster, som uppbäras av styrelsen, till 142 miljoner kronor för budgetåret 1949/ 50 och till 141 miljoner kronor för budgetåret 1950/51 och härvid anfört:

»I riksstaten för budgetåret 1949/50 är varuskatten upptagen med 155 miljoner kronor, vilket belopp innefattar förutom kontrollstyrelsens och tullverkets uppbörd av varuskatt å choklad- och konfityrvaror samt tekniska preparat jämväl dessa myndigheters uppbörd av pälsvaruskatt och försäljningsskatt samt överståthållarämbetets och länsstyrelsernas uppbörd av ännu kvarstående omsättningsskattebelopp.

Vad angår kontrollstyrelsens uppbörd av nu ifrågavarande skatter under sagda budgetår beräknades densamma av styrelsen till 145 miljoner kronor, varav

för choklad- och konfityrvaror......... 110 miljoner kronor,

» tekniska preparat................. 18 » » ,

» vissa pälsvaror (pälsvaruskalt)...... 2 » » samt

» guldsmedsarbeten, knutna mattor och

grammofonvaror (försäljningsskatt) 15 » » •

42 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Under den gångna delen av budgetåret (1 juli—31 oktober) har till kontrollstyrelsen erlagts varuskatt, pälsvaruskatt och försäljningsskatt

Varuskatten erlägges i regel månadsvis och de skattskyldiga åtnjuta därvid i allmänhet 45 dagars anstånd med erläggande av den under varje kalendermånad upplöpande skatten. Skatteinkomsten för återstoden av innevarande budgetår är på grund härav närmast hänförlig till leveranser av skattepliktiga varor under tiden 1 september 1949—30 april 1950.

Den ojämförligt största delen av varuskatten hänför sig till chokladoch konfityrvaror. Såsom ovan anförts har varuskatten å choklad- och konfityrvaror under tiden 1 juli—31 oktober 1949 influtit med 35 miljoner kronor eller med omkring 1,5 miljon kronor lägre belopp än under samma tid föregående år. Skatteinkomsten under återstående del av budgetåret — hänförlig till leveranser av skattepliktiga varor under tiden 1 september 1949—30 april 1950 — skulle med hänsyn härtill kunna antagas bliva något mindre än under samma tid föregående budgetår, under vilken tid skatten inflöt med 80,9 miljoner kronor. Enligt från statens priskontrollnämnd under hand inhämtade upplysningar har prisregleringen å chokladoch konfityrvaror i stort sett upphävts från och med den 31 oktober 1949, därvid nämnden med giltighet från samma dag träffat överenskommelse med representanter för tillverkare av dylika varor angående prissänkning med i genomsnitt minst 10 procent. Det kan antagas, att viss kvantitativ ökning i efterfrågan till följd av prissänkningen skall uppstå. Då säkra hållpunkter för ett närmare bedömande av försäljningsutvecklingen saknas, synes skatteinkomsten under återstående del av budgetåret emellertid böra angivas till ett 10 procent lägre belopp än under samma tid föregående budgetår. Enligt vad från kungi. finansdepartementet under hand upplysts torde beskattningen av marsipan, mandelmassa och liknande massa komma att upphävas, räknat från och med den 1 oktober 1949. Enär inkomsten av skatten å dessa varor under tiden 1 november 1948—30 juni 1949 uppgick till omkring 2 miljoner kronor, kan skattefriheten för varorna beräknas medföra en minskning i skatteintäkten för innevarande budgetår med motsvarande belopp.

Inkomsten av skatten å choklad- och konfityrvaror under hela budgetåret 1949/50 synes på grund av vad ovan anförts böra angivas till (35 4- 80,9 -90

—lön--2 =) 105,9 miljoner kronor eller avrundat till 106 miljoner kro-

nor. Härav är ett belopp av omkring 35 miljoner kronor hänförligt till den från och med den 1 mars 1948 vidtagna höjningen av skattesatsen från 40 till 60 procent.

Vad angår varugruppen tekniska preparat har såsom ovan anförts under den gångna delen av budgetåret erlagts varuskatt med 5,2 miljoner kronor. Med ledning av uppgifter om skatteintäkten under motsvarande tid av föregående budgetår beräknar kontrollstyrelsen för återstoden av innevarande budgetår varuskatteinkomsten för tekniska preparat till cirka 12,5 miljoner kronor. Styrelsens uppbörd av varuskatt å tekniska preparat skulle alltså för budgetåret 1949/50 komma att utgöra (5,2 -f- 12,5 =) 17,7 miljoner kronor eller avrundat 18 miljoner kronor. Av detta belopp torde omkring 8 miljoner kronor vara att betrakta såsom skatteintäkt till följd

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning. 43

av den utvidgning av beskattningsområdet och den höjning av olika skattesatser, som vidtagits från och med den 1 mars 1948.

Kontrollstyrelsens uppbörd av pälsvaruskatt avser skatt å skinn som utlämnas från skinnberederierna. Under den gångna delen av budgetåret har till styrelsen erlagts pälsvaruskatt med 0,9 miljon kronor. Enär pälsvaruskatten av de skattskyldiga i regel inbetalas kvartalsvis inom en månad efter varje kalenderkvartals utgång, är skatteintäkten för återstående delen av budgetåret hänförlig till utlämningen av beredda pälsskinn under fjärde kvartalet 1949 och första kvartalet 1950. Enligt inhämtade upplysningar torde de skattskyldiga ha möjligheter att under sagda tid utlämna beredda pälsskinn ungefärligen i samma omfattning som under fjärde kvartalet 1948 och första kvartalet 1949. För sistnämnda båda kvartal erlades pälsvaruskatt med tillhopa 1,2 miljon kronor. På grund härav beräknar styrelsen uppbörden av pälsvaruskatt under budgetåret 1949/50 till (0,9 1,2 )

2,i miljoner kronor eller avrundat 2 miljoner kronor.

Statsverkets intäkt av försäljningsskatten under tiden 1 juli—31 oktober 1949 har som ovan anförts uppgått till 4,4 miljoner kronor, vilket belopp fördelar sig på de skattepliktiga varuslagen på följande sätt:

Guldsmedsarbeten................ 3'i miljoner kronor,

Grammofonvaror................ l o » * och

Knutna mattor.................. 0.3 » »

Enligt meddelade föreskrifter angående den tid, inom vilken upplöpande försäljningsskatt skall erläggas, hänföra sig de ovan angivna skatteintäkterna i fråga om guldsmedsarbeten och grammofonvaror huvudsakligen till försäljning under månaderna juni—september 1949 och i fråga om knutna mattor till försäljning under månaderna april—juni 1949. I anslutning härtill torde intäkterna under återstående delen av budgetåret få anses komma att hänföra sig huvudsakligen till försäljningen under månaderna oktober 1949—maj 1950 respektive juli 1949—mars 1950.

Under förutsättning av oförändrat marknadsläge skulle med beaktande av förekommande säsongvariationer intäkterna av försäljningsskatten under återstående delen av budgetåret kunna beräknas uppgå

för guldsmedsarbeten till ........... 7‘S miljoner kronor,

» grammofonvaror » 3'5 » » och

» knutna mattor m. m. » 1'* »_»

eller till sammanlagt.................. 12'5 miljoner kronor.

Till följd av den i mitten av september 1949 beslutade valutadevalveringen har priset på guld stigit med cirka 44 procent och priset på silver med 30 procent. I anslutning härtill och då priskontrollen på skattepliktiga guldoch silvervaror tidigare upphävts, har omkring månadsskiftet september— oktober på flertalet'varor av detta slag genomförts prishöjningar, som i genomsnitt motsvara 15—20 procent av konsumentpriset. Enär emellertid under den närmaste framtiden en försämring torde vara att emotse i fråga om tillgången på råvaror och då därjämte viss minskning i efterfrågan på guldsmedsarbeten med hänsyn till dessa varors konjunkturkänslighet kan väntas inträda, synes — oaktat prishöjningarna — skatteintäkten av berörda varor under återstående del av budgetåret icke böra beräknas till högre belopp än 6,s miljoner kronor. Skatten å grammofonvaror och knutna mattor in. in. torde däremot, såvitt nu kan bedömas, komma att inflyta med i det föregående angivna belopp.

44 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Den enligt ovan beräknade intäkten å 12,5 miljoner kronor synes fördenskull böra nedräknas till 11,7 miljoner kronor, varigenom inkomsten av försäljningsskatten för hela budgetåret 1949/50 synes böra angivas till (4,4 + 11.7 =) 16,i miljoner kronor eller avrundat till 16 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsens uppbörd under budgetåret 1949/50 av de under riksstatstiteln varuskatt redovisade skatterna torde sålunda i sin helhet kunna angivas till (106 + 18 + 2 + 16 =) 142 miljoner kronor.

Vad angår storleken av kontrollstyrelsens uppbörd av varuskatt under budgetaret 19o0/51 saknas säkra hållpunkter för ett närmare bedömande. Varuskatten å choklad- och konfityrvaror samt å tekniska preparat och skatten å vissa pälsvaror kan antagas komma att inflyta med samma belopp som under innevarande budgetår. Inkomsten av försäljningsskatten torde av enahanda skäl som i det föregående anförts, i den mån densamma hänför sig till försäljning av guldsmedsarbeten, bliva något mindre än vad ovan beräknats för innevarande budgetår och synes sålunda i sin helhet böra upptagas till högst 15 miljoner kronor. Statsverkets intäkter av de å riksstatstiteln varuskatt redovisade skatterna skulle i enlighet härmed för budgetåret 1950/51 kunna angivas till (106 + 18 + 2 + 15 =) 141 miljoner kronor eller avrundat till 140 miljoner kronor.»

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1949 beträffande beräkningen av de inkomster, som uppbäras av tullverket, anfört följande:

»För de till varuskattemedlen hänförliga avgifterna varuskatt, pälsvaruskatt och försäljningsskatt har den genom tullverket redovisade uppbörden för fyramånadersperioden juli—oktober 1949 utgjort respektive 0,9, 0,3 och 0,05 miljoner kronor, vilket för hel tolvmånadersperiod ungefärligen motsvarar respektive 2,5, 0,9 och 0,i miljoner kronor. De varor, å vilka avgifterna belöpa, äro i regel av mera umbärligt slag och torde därför först i sista hand beröras av en importökning. Med hänsyn härtill har styrelsen för vartdera av budgetåren 1949/50 och 1950/51 upptagit den under ifrågavarande inkomsttitlar inflytande uppbörden, vilken kan anses såsom nettouppbörd, till

för varuskatt .................. 2 5 miljoner kronor,

» pälsvaruskatt .............. 0-9 » » och

» försälj ningsskatl ............ Ö l » »

eller sammanlagt................ 3' 5 miljoner kronor.»

Enligt från länsstyrelserna inhämtade uppgifter kan den kvarstående uppbörden av allmän omsättningsskatt beräknas till närmare 2 miljoner kronor under budgetåret 1949/50 och till knappt 1 miljon kronor under budgetåret 1950/51.

Enligt förestående beräkningar skulle inkomsterna å titeln varuskatt uppgå till ett sammanlagt belopp av 147 å 148 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och 145 å 146 miljoner kronor för budgetåret 1950/51. I anslutning härtill har riksräkenskapsverket, med utgångspunkt från nu gällande bestämmelser beträffande beskattningen av choklad- och konfektyrvaror, upptagit inkomsttiteln varuskatt för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till ett belopp av 150 000 000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

45 Pappersskatt.

Enligt beslut av 1948 års riksdag har från och med den 1 juli 1948 införts en särskild skatt å papp och papper, benämnd pappersskatt. Denna skatt skall enligt förordning den 11 juni 1948, nr 283, utgå såsom en tillverkningsskatt å papp och papper, som tillverkas inom riket. Skatten, som uttages av tillverkaren, utgår efter vikt, och skattesatsen utgör 15 öre för kilogram för papp och papper av alla slag. Från beskattningen har dock undantagits bland annat sådant tidningspapper, som är avsett att användas till tryckning av allmän nyhetstidning. Skattskyldigheten inträder, då den obearbetade varan levereras från tillverkaren eller av denne tages i anspråk för vidare bearbetning. Även vid import av papp eller papper skall skatt utgå efter nu angivna grunder, dock att skatt härvid skall uttagas också för bearbetad vara. Ifrågavarande beskattning står under tillsyn av kontrollstyrelsen, dock att beträffande skattepliktig införsel kontrollen handhaves av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen gemensamt. Beträffande erläggande av skatt för tillverkning inom riket gäller, att tillverkare skall för varje kalenderkvartal inom en månad efter dess utgång till kontrollstyrelsen avlämna deklaration angående den myckenhet skattepliktiga varor, som levererats till köpare eller tagits i anspråk för vidare bearbetning, och samtidigt erlägga enligt deklarationen upplupen skatt.

Under budgetåret 1948/49 har i pappersskatt influtit 40,93 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1949/50 har pappersskatten beräknats till 50 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1949 beträffande beräkningen av pappersskatt å varor, som tillverkas inom riket, anfört bland annat följande:

»I riksstaten för budgetåret 1949/50 är inkomsten av pappersskatten upptagen med ett belopp av 50 miljoner kronor, häri inbegripet tullverkets uppbörd av denna skatt. I vad avser inom landet tillverkad vara skall skatten, som utgör 15 öre för kilogram till köpare levererad skattepliktig vara, i regel erläggas kvartalsvis inom en månad efter utgången av varje kalenderkvartal. Skatteintäkterna för budgetåret 1949/50 äro således hänförliga till tillverkarnas leveranser av skattepliktiga varor under tiden 1 april 1949 —31 mars 1950. Under den gångna delen av budgetåret har pappersskatt influtit till kontrollstyrelsen med i runt tal 12 miljoner kronor för leveranser, som ägt rum under andra kvartalet 1949, och skatteinkomsten för leveranser under tredje kvartalet 1949 torde enligt till styrelsen inkomna uppgifter komma att uppgå till i runt tal 10 miljoner kronor. Då leveranserna under fjärde kvartalet 1949 och första kvartalet 1950 såvitt nu kan bedömas torde bliva något mindre än under motsvarande kvartal föregående år, synes å desamma belöpande skatt kunna beräknas till omkring 25 miljoner kronor. På grund härav synes bruttointäkten av pappersskatten för hela budgetåret 1949/50 böra angivas till (12 -f- 10 + 25 =) 47 miljoner kronor.

Förordningen om pappersskatt är av riksdagen beslutad att gälla till och med den 30 juni 1950. Statsverkets inkomst av denna skatt under budgetåret 1950/51 skulle med hänsyn till vad i det föregående anförts angående betalningsterminer för skatten på grund härav inskränka sig till den skatt.

46 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

som belöper å kommande leveranser av skattepliktiga varor under andra kvartalet 1950. Därest pappersskatteförordningen icke prolongeras för budgetåret 1950/51, synes skatteinkomsten för nyssnämnda kvartal på grund av tillbakahållen efterfrågan bliva något mindre än för samma kvartal innevarande år och synes kunna beräknas till omkring 10 miljoner kronor. Skulle däremot prolongering av förordningen komma till stånd synes skatteintäkten för samma budgetår kunna angivas till 50 miljoner kronor.»

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 8 november 1949 beräknat inkomsten av pappersskatt, som uppbäres av tullverket, till 1 miljon kronor för vartdera av budgetåren 1949/50 och 1950/51.

I enlighet med kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens beräkningar torde pappersskatten för budgetåret 1949/50 kunna beräknas inflyta med 48 000 000 kronor. Även för nästa budgetår har riksräkenskapsverket ansett sig böra godtaga kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens beräkningar. Under förutsättning, att pappersskatt skall uttagas jämväl efter den 1 juli 1950, beräknar riksräkenskapsverket därför inkomsten av pappersskatt för budgetåret 1950/51 till 51 000 000 kronor.

Trafikskatt.

Vid 1942 års riksdag infördes en ny skatt, benämnd trafikskatt, i syfte att tillgodose behovet av en ökning av statsinkomsterna. Skatten utgår enligt de grunder, som angivas i förordningen den 19 juni 1942 (nr 375) om trafikskatt.

Under budgetåren 1944/45—1948/49 har i trafikskatt influtit respektive 29,oi, 28,89, 28,06, 30,75 och 35,20 miljoner kronor. Ökningen av trafikskattens avkastning förklaras av*vissa från och med den 1 januari 1948 vidtagna taxehöjningar.

I riksstaten för budgetåret 1949/50 är trafikskatten upptagen med 35 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 december 1949 har järnvägsstyrelsen beräknat den behållna inkomsten av trafikskatten för ett vart av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till 35 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse med järnvägsstyrelsens kalkyl beräknat inkomsten av trafikskatt för vart och ett av budgetåren 1949/ 50 och 1950/51 till 35 000 000 kronor.

Accis å silke.

Accis å silke har under budgetåret 1948/49 influtit med 4,07 miljoner kronor samt är i riksstaten för budgetåret 1949/50 upptagen till 3,70 miljoner kronor. Under tiden 1 juli—30 september 1949 ha inkomsterna av silkeaccis uppgått till 1,05 miljon kronor, medan inkomsterna under motsvarande tid nästföregående år utgjorde 1,03 miljon kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1949 har generaltullstyrelsen meddelat, att inkomsterna av silkeaccisen kunde beräknas till brutto 4,2 miljoner kronor

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

för budgetåret 1949/50 och till 4,3 miljoner kronor för budgetåret 1950/51, vilka belopp även angivits såsom nettouppbörd.

Under förutsättning, att silkeaccis fortfarande skall uttagas enligt gällande bestämmelser, får riksräkenskapsverket i enlighet med generaltullstyrelsens beräkning förorda, att inkomsterna av silkeaccis för budgetåret 1950/51 upptagas till 4 300 000 kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror.

Nu gällande bestämmelser rörande dessa skatter ha meddelats i förordningarna den 7 juni 1935, nr 259, och den 30 juni 1943, nr 481, samt i kungörelserna den 30 juni 1943, nr 482, den 24 mars 1949, nr 79, och den 1 april 1949, nr 102.

För de accispliktiga fettvaror, som för närvarande i nämnvärd omfattning för försäljning tillverkas inom riket, utgår accisen med följande belopp för varje kilogram av varans nettovikt, nämligen för margarin — såväl hushållsmargarin som bagerimargarin — med 8 öre, för matolja med 60 öre jämte tilläggsaccis å 40 öre och för fettemulsion, beroende på varans fetthalt, förpackning o. s. v., med antingen 50 öre eller 60 öre, i sistnämnda fall jämte tilläggsaccis 65 öre. För konstister, kokosfett och vissa andra ersättningsprodukter för smör eller flott skall enligt bestämmelserna för varje kilogram av varans nettovikt erläggas accis med 60 öre jämte tilläggsaccis, beroende på varans beskaffenhet med antingen 10 eller 98 öre. Genom kungörelsen 1949: 79 har accisen å margarin från och med den 25 mars 1949 sänkts med 30 öre för kilogram, medan genom kungörelsen 1949: 102 en viss höjning av accisen å fettemulsion med lägre fetthalt skett från och med den 11 april 1949.

Under budgetåret 1948/49 har i accis å margarin och vissa andra fettvaror influtit 21,38 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1949/50 har inkomsttiteln beräknats till 8 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1949 har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel anfört följande:

»Accisen skall av tillverkare av accispliktiga varor inlevereras till kontrollstyrelsen i regel kvartalsvis inom en månad efter utgången av varje kalenderkvartal. Äccisintäkterna för budgetåret 1949/50 äro på grund härav i stort sett beroende av försäljningen av accispliktiga varor under tiden 1 april 1949—31 mars 1950. Under den gångna delen av budgetåret har margarinaccis inbetalats till styrelsen med omkring 2,5 miljoner kronor för den försäljning, som ägt rum "under andra kvartalet 1949. Med ledning av insända försäljningsrapporter för tredje kvartalet 1949 kan accisinkomsten för samma tid beräknas uppgå till 2,3 miljoner kronor och för tiden 1 april - 30 september 1949 sålunda tillhopa till 4,8 miljoner kronor. Av sistnämnda belopp härröra omkring 3 miljoner kronor från accis å margarin och 1,8 miljoner kronor från accis å övriga accisbelagda slag av fettvaror. Enär nu gällande accis av 8 öre för kilogram margarin enligt vad som framgår av Kungl. Maj :ts proposition nr 215 till 1949 års riksdag avses skola borttagas, torde statsverkets inkomst av accis å för försäljning av därefter återstående

48 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

accisbelagda fettvaror under tiden 1 oktober 1949—31 mars 1950 komina att uppgå till 2,2 miljoner kronor.

Under budgetåret 1949/50 skulle enligt denna beräkning margarinaceisen inflyta med (4,8 + 2,2 =) 7 miljoner kronor.

Statsverkets inkomst av margarinaceisen under budgetåret 1950/51 blir i huvudsak beroende av försäljningen av accispliktiga varor under tiden 1 april 1950—31 mars 1951. Under förutsättning av att accissatserna bliva oförändrade och att accis å margarin icke skall utgå, torde inkomsten under denna skattetitel under budgetåret 1950/51 kunna angivas till 3,5 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket utgår från att accisen å margarin i enlighet med vad som uttalats i proposition nr 215 till årets riksdag skall upphöra men att accis skall erläggas för leveranser, som ske före innevarande kalenderårs utgång. I enlighet härmed beräknar riksräkenskapsverket med ledning av kontrollstyrelsens kalkyler inkomsterna å förevarande titel till 8 500 000 kronor för budgetåret 1949/50 och till 3 500 000 kronor för budgetåret 1950/51.

Skatt å kaffe.

Skatten å kaffe har införts genom beslut av 1939 års urtima riksdag och utgår enligt förordning den 22 december 1939, nr 877, som trätt i kraft den 27 december 1939. En sänkning av skatten å orostat kaffe från 65 öre till 35 öre för kilogram och för rostat kaffe samt kaffesurrogat med tillsats av kaffe från 80 till 45 öre för kilogram har skett från och med den 23 november 1946 enligt författningar den 22 november 1946, nr 698 och 699.

Avkastningen av skatten å kaffe utgjorde för budgetåret 1947/48 15,i miljoner kronor och för budgetåret 1948/49 12,4 miljoner kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår har inkomsten av skatt å kaffe beräknats till 11 miljoner kronor.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1949 rörande beräkningen av avkastningen av skatten å kaffe meddelat, att av kaffeskattemedel under f3Tamånadersperioden juli— oktober 1949 influtit omkring 4 miljoner kronor, motsvarande en uppbörd för tolvmånadersperiod av 12 miljoner kronor. Med hänsyn till den inverkan på importmöjligheterna, som kan komma att följa av prisstegringar i samband med såväl valutaförhållanden som minskad kaffeskörd, har styrelsen emellertid icke ansett sig böra räkna med högre uppbörd av kaffeskattemedel än 11 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51, vilket belopp jämväl angivits såsom nettouppbörd.

Vidare har statens livsmedelskommission i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1949 anfört följande:

»Förtullningen under de tre första månaderna av innevarande budgetår uppgick till sammanlagt ca 9 000 ton, räknat i orostad vara. Det är för närvarande svårt att bedöma importens omfattning under återstoden av budgetåret. Den senaste tidens prisutveckling kan nämligen genom inverkan på betalningsförhållandena mellan Sverige och Brasilien medföra att im-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 49

porten av kaffe avsevärt kommer att nedskäras under budgetårets senare del. Kommissionen har emellertid i dagens osäkra läge icke anledning frångå sin tidigare gjorda beräkning, enligt vilken importen under hela budgetåret uppskattats till omkring 32 500 ton, varå i kaffeskatt skulle belöpa 11 400 000 kronor.

För budgetåret 1950/51 är det med hänsyn till vad ovan sagts ytterst vanskligt att bedöma omfattningen av kaffeimporten. I avsaknad av säkra bedömningsgrunder har kommissionen ansett sig böra räkna med en import av samma storleksordning som under innevarande budgetår. Under förutsättning av oförändrade skattesatser skulle sålunda inkomsten av kaffeskatten även under nästa budgetår kunna beräknas till ca 11 400 000 kronor.»

Vid sin behandling av tullmedlen har riksrälcenskapsverket berört inverkan på förevarande inkomstberäkning av det bemyndigande att besluta om överförande av tull, tilläggstull och skatt å kaffe till clearingkassa för kaffe, varom Kungl. Maj :t gjort framställning till årets riksdag. Riksräkenskapsverket beräknar, att skatt å kaffe skall inflyta under budgetåret 1949/50 med 11 400 000 kronor samt föreslår, att i riksstaten för budgetåret 1950/51 inkomsttiteln skatt å kaffe upptages till ett belopp av 11 000 000 kronor.

Tobaksskatt.

De beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

Netto- Beräknad Netto- Beräknad

inkomst inkomst inkomst inkomst

Miljoner kronor Miljoner kronor

Budgetåret 1944/45... 289-54 260'oo Budgetåret 1947/48... 397-10 370-00

» 1945/46... 318-68 290-oo » 1948/49... 442-45 420-00

» 1946/47... 354-12 320-oo

Enligt 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror utgår tobaksskatten dels med viss procent av varans priskurantpris, dels ock med visst efter varans myckenhet bestämt belopp. Genom lag den 30 januari 1948 (nr 17) har, med tillämpning från och med den 1 februari 1948, genomförts viss skärpning av de i 1943 års lag föreskrivna skattesatserna i vad avser den s. k. myckenhetsskatten. Den under kriget införda ransoneringen av tobaksvaror upphörde den 21 september 1945.

Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde av totalförsäljningen av tobaksvaror under kalenderåren 1944—1948 ävensom den på respektive år belöpande tobaksskatten lämnas i efterföljande tabell.

Av sammanställningen framgår, att storleken av de totala omsatta varukvantiteterna under de fyra senaste åren undergått en fortskridande stegring, vilken dock varit mindre framträdande under år 1948. Den sammanlagda stegringen av omsättningen under dessa år utgör 17,6 procent av omsättningen under år 1944. Under de fyra senaste åren har även en anmärk-

4 Bihang till riksdagens protokoll 1050. 1 samt, Nr l. Bil. I. Bihang 1.

50 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Totalförsäljningen, av tobaksvaror (värde och kvantitet) samt därå belöpande

tobaksskatt.

ningsvärt stor förskjutning ägt rum i fråga om förbrukningen av de olika varuslagen. Särskilt framträdande är ökningen av cigarrettförbrukningens andel av den totala konsumtionen från 28,o procent år 1944 till 44,8 procent år 1948. Mot denna ökning av cigarrettförbrukningen svarar emellertid en minskning ay konsumtionen av röktobak och snus. Röktobakskonsumtionens andel av den totala förbrukningen har sålunda nedgått från 23,6 procent år 1944 till 15,6 procent år 1947 men uppvisar för år 1948 en mindre uppgång till 16,4 procent. Snusförbrukningens andel av den totala konsumtionen av tobaksvaror åter har nedgått från 41,i procent år 1944 till 33,2 procent år 1948. Den fortgående förskjutningen mellan de olika varuslagen har verksamt bidragit till ökningen av såväl den totala tobaksför sälj ningens värde som skatteavkastningens storlek. Försäljningsvärdet exklusive skatt, vilket år 1944 uppgick till 102,4 miljoner kronor, har stigit till 133,9 miljoner kronor år 1948 eller sammanlagt med mer än 30 procent.

De månatliga inleveranserna till statsverket av tobaksskatt, efter avdrag av utgiven gottgörelse för inköpt svensk tobak, från och med budgetåret 1944/45 till och med oktober månad år 1949 framgå av efterföljande tabell.

Tobaksskatt.

Miljoner kronor.

Vid studiet av de i denna tabell meddelade uppgifterna bör beaktas, att den förskottsbetalning, som äger rum var tionde dag, höjdes från och med januari 1946 från 7 till 8 miljoner kronor, från och med juli 1946 till 8,5

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

miljoner kronor, från och med juli 1947 till 9,5 miljoner kronor samt från och med mars 1948 till 11 miljoner kronor.

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 oktober 1949 beträffande beräkningen av tobaksskatt anfört följande:

»I skrivelse den 28 oktober 1948 meddelade vi riksräkenskapsverket, att Tobaksmonopolet då beräknade tobaksskatten för budgetåret 1949/50 till 430 miljoner kronor, och i skrivelse den 26 februari 1949 framhöllo vi, att mellan dessa tidpunkter intet inträffat, som givit Tobaksmonopolet anledning att ändra grunderna för ifrågavarande beräkning. Den totala omsättningen av tobaksvaror under innevarande år utvisar i jämförelse med motsvarande omsättning under år 1948, att tobakskonsumtionen nått sin kulmen och att en viss tillbakagång redan inträtt. Medan Tobaksmonopolet sålunda under månaderna juli—oktober 1948 till statsverket inlevererade i runt tal 155,7 miljoner kronor i tobaksskatt, komma inleveranserna under motsvarande månader innevarande år att uppgå endast till cirka 152,3 miljoner kronor, vilket innebär en minskning av 3,4 miljoner kronor under 4 månader. Om man räknar med motsvarande nedgång under återstående 8 månader av innevarande budgetår skulle tobaksskattebortfallet komma att uppgå till cirka 10,2 miljoner kronor. Eftersom det till statsverket totalt inlevererade tobaksskattebeloppet under budgetåret 1948/49 uppgick till i runt tal 442,5 miljoner kronor, skulle vid sådant förhållande det totala tobaksskattebelopp, som Tobaksmonopolet har att inleverera under budgetåret 1949/50 utgöra omkring 432 miljoner kronor.

Vid nu företagna beräkningar över det tobaksskattebelopp, som kan antagas komma att inlevereras under budgetåret 1950/51, har Tobaksmonopolet under beaktande av den nedgående tendensen i den totala tobakskonsumtionen utgått från antagandet av en minskad försäljning av samtliga varuslag utom av cigarretter, för vilket varuslag Tobaksmonopolet räknat med en obetydlig ökning av kvantiteten. Till och med år 1948 hade Tobaksmonopolet en betydande försäljning av importerade, färdiga cigarretter, beroende dels därpå, att Tobaksmonopolets dåvarande tillverkningskapacitet var otillräcklig för täckande av efterfrågan på inom landet tillverkade cigarretter och dels därpå, att Tobaksmonopolet i viss utsträckning kunde tillhandahålla inom USA tillverkade cigarretter. Sedan Tobaksmonopolet främst genom färdigställandet av ytterligare en cigarrettfabrik, i Nässjö, kunnat väsentligt utöka sin tillverkning, har försäljningen av importerade cigarretter undergått en kraftig minskning, vilken minskning förstärkts genom det förhållandet, att Tobaksmonopolet på grund av valutasvårigheterna icke längre kunnat anskaffa US A-tillverkade cigarretter utan måst övergå till att inköpa cigarretter av engelsk tillverkning, vilka cigarretter icke visat sig fullt motsvara allmänhetens smak. Eftersom genomsnittspriset på de inom landet tillverkade cigarretterna ligger betydligt lägre än genomsnittspriset på importerade cigarretter, motsvaras den beräknade obetydliga ökningen av den totala kvantitativa cigarrettförsäljningen icke av ett högre försäljningsvärde, utan detta har måst beräknas lägre jämväl för cigarretterna i sin helhet. För beräkningarna bar Tobaksmonopolet vidare utgått från oförändrade tobaksskattesatser och oförändrade utförsäljningspriser för inom landet tillverkade tobaksvaror och dessutom ingen nämnvärd försämring i konjunkturförhållandena. Beräkningarna sluta på ett tobaksskattebelopp av 420 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket bar med hänsyn lill vad som anförts i proposition nr 215 lill innevarande års riksdag angående bemyndigande alt till clearing-

52 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

kassa för kaffe överföra tull, tilläggstull och skatt å kaffe, m. m. ansett sig kunna räkna med att devalveringen av den svenska kronan icke under den tid riksräkenskapsverkets beräkning avser skall medföra sådan prisstegring på tobaksvaror, att tobaksskatteinkomsterna i nämnvärd grad påverkas därav. Riksräkenskapsverket har med utgångspunkt härifrån samt i betraktande av de ovan meddelade uppbördssiffrorna funnit sig böra beräkna tobaksskattens avkastning för nu löpande budgetår till det i riksstaten upptagna beloppet, 435 000 000 kronor, samt föreslår, att inkomsttiteln tobaksskatt även i riksstaten för budgetåret 1950/51 upptages till 435 000 000 kronor.

Brännvinstillverknings skatt.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1949 har kontrollstyrelsen i fråga om beräkning av statsverkets inkomst av brännvinstillverkningsskatt under budgetåren 1949/50 och 1950/51 anfört följande:

»I riksstaten för budgetåret 1949/50 är brännvinstillverkningsskatten upptagen med 17 miljoner kronor.

Med hänsyn till att aktiebolaget Vin- & spritcentralen till följd av den opåräknat stora tillverkningen vid potatisbrännerierna under kampanjen 1948/49 -—- den behållna skatteinkomsten för budgetåret 1948/49 uppgick till icke mindre än omkring 34 miljoner kronor —- ansett sig böra minska sina lager under innevarande budgetår, har till grund för beräkningen av nämnda belopp legat en något mindre kvantitet brännvin än som motsvarar det normala årsbehovet för framställning av förtäringsbrännvin och s. k. skattelagd sprit för vissa tekniska o. d. ändamål. Enligt nu inhämtade uppgifter synes emellertid brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1949/50 med avdrag för restitutioner böra beräknas inflyta med 18 miljoner kronor.

Inkomsten av brännvinstillverkningsskatten under budgetåret 1950/51 torde med stöd av upplysningar, som inhämtats hos ovannämnda bolag, böra upptagas med 20 miljoner kronor.»

Mot kontrollstyrelsens kalkyl har riksräkenskapsverket intet att erinra och beräknar alltså brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1950/51 till 20 000 000 kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag.

Inkomsterna från partihandelsbolag hänföra sig i första hand till aktiebolaget Vin- och spritcentralen jämte vissa agentbolag. Därjämte redovisas å inkomsttiteln i fråga ränta och amortering på de under fonden för förlag till statsverket beviljade medlen till anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1949 har kontrollstyrelsen beräknat förevarande inkomsttitel till 26 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och till 20 miljoner kronor för budgetåret 1950/51. Kontrollstyrelsen har härvid åberopat en från aktiebolaget Vin- & spritcentralen inkommen skrivelse, vari anförts följande:

»Inleveransen från Spritcentralen för budgetåret 1949/50 torde, såvitt nu kan bedömas, komma att uppgå till omkring det i riksstaten beräknade beloppet eller 26 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

53 Bolagets vinst under budgetåret 1950/51 blir i första hand beroende av dels försäljningarnas storlek och sammansättning och dels i vad män den dyrare potatisspriten kommer att användas i bolagets tillverkning i stället för sulfitsprit. Huru omsättningen kommer att utveckla sig under 1950 är svårt att bedöma. Bolaget har ansett sig preliminärt böra räkna med ungefär samma omsättning som i år. Värdemässigt visar försäljningen för tiden januari—september 1949 cn minskning från år 1948 med 3,5 %. I fråga om sammansättningen är att iakttaga, att efterfrågan undergått en icke oväsentlig förskjutning till varor, som ge Spritcentralen mindre vinst. För innevarande kampanj har bränning preliminärt medgivits av en kvantitet potatis motsvarande 25 miljoner liter råsprit av normalstyrka, medan bränningen under föregående kampanj uppgick till omkring 24 miljoner liter. Det är tänkbart, att medgivande till ytterligare bränning kommer att lämnas. Av betydelse för vinstberäkningen är vidare, att Spritcentralen har att räkna med ökade kostnader för importerade varor, om de nya växelkurserna i förhållande till exportländerna bli bestående.

Under dessa förhållanden synes det Spritcentralen uppenbart, att inleveransen för 1950 kommer att minska. Enligt av Spritcentralen företagen beräkning torde — under förutsättning av ostörd drift och att importen kan upprätthållas i beräknad omfattning — inleveransen för 1950 kunna preliminärt uppskattas till 18 miljoner kronor.

I de anförda siffrorna ingå de belopp, som av bolaget innehållas för täckande av annuiteterna på de nya sulfitspritfabrikernas anläggningskapital. De på åren 1949 och 1950 belöpande avsättningarna härför ha upptagits till 0 ,25 miljon kronor för vartdera av nämnda år.»

Kontrollstyrelsen har beträffande bolagets beräkning av inleveransen under budgetåret 1950/51 anfört följande:

»Vad angår---— vinstinleverans under budgetåret 1950/51 har denna

av nämnda bolag beräknats nedgå till i runt tal 18 miljoner kronor. Härvid har hänsyn tagits till att efterfrågan undergått en icke oväsentlig förskjutning till varor, som ge bolaget mindre vinst och till att bolaget har att räkna med ökade kostnader för importerade varor. Då emellertid sistnämnda kostnader vid behov torde komma att kompenseras av höjda priser och då någon avmattning i den totala efterfrågan på rusdrycker ännu icke kunnat förmärkas, synes beloppet i fråga kunna höjas till 20 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag för budgetåret 1950/51 upptages till 20 000 000 kronor.

Rusdnjclcsförsäljningsmedel av dcialjhandelsbolag.

Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detaljhandelsbolag har kontrollstyrelsen i förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket i fråga om beräkningen för budgetåren 1949/50 och 1950/51 anfört följande:

»Dessa medel äro i riksstaten för budgetåret 1949/50 upptagna med 30 miljoner kronor.

Enligt från systembolagen inhämtade uppgifter kan även denna beräkning väntas hålla streck. Vinstinleveransen under budgetåret 1949/50 synes alltså komma att uppgå till oförändrat 30 miljoner kronor.

54 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

För såvitt inga större rubbningar i den allmänna ekonomiska utvecklingen komma att inträffa under nästkommande år, synes vinstinleveransen för budgetåret 1950/51 böra beräknas till oförändrat 30 miljoner kronor.»

I enlighet med vad kontrollstyrelsen anfört har riksräkenskapsverket beräknat rusdrycksförsäljningsmedlen av detalj handelsbolagen för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till 30 000 000 kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1949/50 upptagen till 450 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under de fem senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning.

För att i rådande krisläge tillföra statskassan ökade inkomster beslöt 1939 års urtima riksdag en avsevärd höjning av den skatt, som från och med den 1 juli 1920 upptagits för omsättning och utskänkning av spritdrycker. Den höjda beskattning, som enligt riksdagens beslut från och med den 1 november 1939 pålades spritkonsumtionen, innebar i fråga om omsättningsskatten, att dennas grundavgift höjdes med 3 kronor för liter, eller från förutvarande 2 kronor till 5 kronor, under det att den procentuella delen av omsättningsskatten bibehölls oförändrad. Från och med den 16 mars 1942 höjdes grundavgiften till 6 kronor för liter, från och med den 1 juni 1943 till 7 kronor för liter och från och med den 1 februari 1948 till 9 kronor för liter. Den procentuella delen av omsättningsskatten utgår fortfarande med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna i butelj erat skick. I fråga om sprit för tekniska, industriella med flera ändamål innebar den år 1939 vidtagna skärpningen av omsättningsskatten, att grundavgiften för sprit avsedd för tillverkning av essenser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker höjdes från 1 krona 40 öre till 10 kronor för liter; denna höjning bortföll vid varuskattens införande. Omsättningsskatt å vin, som tidigare tillgodoförts denna titel, redovisas från och med budgetåret 1939/40 å en särskild inkomsttitel, numera benämnd omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Beträffande utskänkningsskatten å spritdrycker vidtogs vid 1939 års urtima riksdag ingen ändring i tidigare gällande skattesatser, utan denna skatt utgick intill den 1 juni 1943 med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 55

alkoholhalt var fritt från utskänkningsskatt. Från och med nyss angivna dag belädes emellertid sistnämnda slag av brännvin med utskänkningsskatt av 4 kronor för liter och höjdes skattesatsen för övriga spritdrycker med 4 kronor för liter till respektive 6 kronor och 8 kronor för liter.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1949 har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker för budgetåren 1949/50 och 1950/51 anfört följande:

»Inleveransen under juli—oktober månader 1949, avseende försäljningen under juni—september månader, har utgjort 157 miljoner kronor. Behållningen från denna fyramånadersperiod plägar normalt motsvara 33 procent av skatteintäkten för hela budgetåret. Inkomsten å ifrågavarande skattetitel kan därför under budgetåret 1949/50 beräknas inflyta med 475 miljoner kronor.

För budgetåret 1950/51 synes man icke behöva räkna med nämnvärd avmattning i efterfrågan på spritdrycker. Då däremot antalet motboksägare kan väntas fortsätta att stiga med cirka 2 procent per år, synes det antagligt att den totala skattebehållningen kommer att öka något. Inkomsttiteln för detta budgetår föreslås därför upptagen med 480 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna å förevarande titel till 475 000 000 kronor under budgetåret 1949/50 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1950/51 beräknas till 480 000 000 kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

inkomsttiteln omsättningsskatt å vin uppfördes första gången å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40 och omfattade avkastningen av dels den gamla omsättningsskatten å inhemskt vin — som utgick för mousserande viner eller viner med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent med 70 öre för liter och för andra viner med 35 öre för liter —- dels en av 1939 års urtima riksdag beslutad, från och med den 22 oktober 1939 tillämpad, särskild omsättningsskatt å alla slag av viner utgående med 50 procent av det belopp, som — denna skatt oberäknad — betingades vid systembolagens inköp av viner i buteljerat skick. För vin med en alkoholhalt över 14 volymprocent utgick den särskilda omsättningsskatten dock med lägst 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj samt i fall då vinet tillhandahölls på andra buteljstorlekar med 3 kronor för liter räknat. Genom beslut vid 1943 års riksdag skärptes vinbeskattningen genom införande av en utskänkningsskatt å vin, normerad i förhållande till priset å den beskattade varan med en viss minimibeskattning i fråga om starkvin. Härvid fastställdes samma skattesatser som för den särskilda omsättningsskatten, d. v. s. 50 procent av inköpspriset (med inräknande för svenskt vin av omsättningsskatten men oberäknat den särskilda omsättningsskatten), för starkvin dock lägst 3 kronor för liter, 2 kronor för hclbutelj och 1 krona för halvbutelj. Bestämmelserna om vinbeskattningen blcvo i samband med denna skatteskärpning sammanförda i en den 28 maj 1943 utfärdad förordning (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Genom förordning den 30 januari 1948, nr 19, ha sedan skattesatserna för om-

56 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

sättningsskatten höjts från och med den 1 februari 1948, så att procentavgiften numera utgör 60 procent av inköpspriset, för starkvin dock lägst 4 kronor 50 öre för liter, 3 kronor för helbutelj och 1 krona 50 öre för halvbutelj.

Nettoinkomsten av omsättnings- och utskänkningsskatten å vin uppgick för budgetåret 1944/45 till 23,20 miljoner kronor, för budgetåret 1945/46 till 24 ,29 miljoner kronor, för budgetåret 1946/47 till 30,34 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 34,73 miljoner kronor. Uti omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har under budgetåret 1948/49 influtit ett belopp av 37,76 miljoner kronor, varav 33,40 miljoner kronor omsättningsskatt och 4,36 miljoner kronor utskänkningsskatt.

I riksstaten för budgetåret 1949/50 har omsättnings- och utskänkningsskatten å vin beräknats till 36 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1949 har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatten å vin för budgetåren 1949/50 och 1950/51 anfört följande:

»Skatteinleveransen för juli—oktober månader 1949, avseende försäljningen under juni—september månader, har utgjort 10,76 miljoner kronor. Behållningen från nämnda 4 månader motsvarar normalt cirka 30 procent av skatteintäkten för hela budgetåret. Man kan därför räkna med att inkomsten för hela budgetåret 1949/50 kommer att uppgå till beräknade 36 miljoner kronor.

En beräkning av inkomsten under budgetåret 1950/51 är tämligen vansklig på grund av att denna skatt till skillnad från motsvarande skatt på spritdrycker huvudsakligen utgår i procent av de försålda varornas värde och icke med ett bestämt belopp per liter. Vidare har efterfrågan på vin alltid visat sig vara mera känslig för förändringar i pris- och inkomstutvecklingen. Med hänsyn härtill och till försäljningens utveckling under de senaste månaderna synes det säkrast att för budgetåret 1950/51 icke räkna med en större inkomst av denna skattetitel än 35 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatten å vin till 36 000 000 kronor för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51.

Maltdrycksskatt.

Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag har från och med den 1 januari 1940 den tidigare utgående maltskatten ersatts av en maltdrycksskatt. Allt efter alkoholstyrkan och stamvörtstyrkan indelas maltdryckerna i tre klasser. Första klassen omfattar svagdricka och maltdricka, som ej innehåller mer än 1,8 viktprocent alkohol. Andra klassen omfattar sådana till första klassen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehålla mer än 3,2 viktprocent alkohol, och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker. Gällande skattesatser finnas angivna i förordning den 15 december 1939, nr 887, vilken ändrats genom förordning den 30 januari 1948, nr 20. Enligt dessa bestämmelser utgår maltdrycksskatten från och med den 1 februari

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 57

1948 med 39 öre för liter för maltdrycker av andra klassen och med 72 öre för liter för maltdrycker av tredje klassen. Före angivna tidpunkt voro motsvarande skattesatser 30 och 54 öre för liter. Undantagna från maltdrycksskatt voro från början hemtillverkade maltdrycker samt maltdrycker av första klassen. Genom förordning den 30 januari 1948, nr 21, har emellertid från och med den 1 februari 1948 införts tillfällig skatt för lagrat svagdricka, som är hänförligt till maltdryck av första klassen. Skatten utgår med 9 öre för liter.

I riksstaten för budgetåret 1949/50 är inkomsten av maltdrycksskatten upptagen med 65 miljoner kronor.

Den försålda kvantiteten skattepliktiga maltdrycker av andra och tredje klasserna har enligt av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter under nedan angivna tillverkningsår (1 oktober—30 september) utgjort

1944/45 ............ 137 milj. liter 1947/48 ............ 165 milj. liter

1945/46 ............ 147 » » 1948/49 ............ 170 » >

1946/47 ............ 163 » »

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1949 har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av inkomsten av maltdrycksskatten för budgetåren 1949/50 och 1950/51 anfört följande:

»Såsom framgår av ovanstående sammanställning har försäljningen av nämnda slag av maltdrycker under tillverkningsåret 1948/49 ökat med 3 procent jämfört med försäljningen under närmast föregående tillverkningsår. Såvitt kontrollstyrelsen kan bedöma, torde försäljningen av skattepliktiga maltdrycker under innevarande tillverkningsår bliva minst lika stor som under det närmast föregående tillverkningsåret.

Under den gångna delen av budgetåret 1949/50 har skatt å maltdrycker av andra och tredje klasserna erlagts med sammanlagt 26,2 miljoner kronor. Den skattepliktiga utlämningen av maltdrycker under tiden 1 oktober 1948—31 maj 1949 uppgick till 103 miljoner liter motsvarande en skatteinkomst av i runt tal 40 "miljoner kronor. På grund av vad ovan anförts synes utlämningen under motsvarande del av budgetåret 1949/50 kunna angivas till samma kvantitet. Maltdrycksskatten för hela budgetåret 1949/50 skulle därför uppgå till (26,2 + 40 =) 66,2 miljoner kronor.

Den tillfälliga skatten å lagrat svagdricka har för budgetåret 1949/50 beräknats komma att inflyta med 0,9 miljon kronor. Under budgetåret har hittills influtit 0,3 miljon kronor. Under återstående del av budgetåret beräknar styrelsen en intäkt av 0,5 miljon kronor, eller sålunda tillhopa för hela budgetåret 0,8 miljon kronor.

Intäkten av maltdrycksskatten i dess helhet kan på grund av vad ovan anförts för budgetåret 1949/50 angivas till (66,2 + 0,8 =) 67 miljoner kronor.

Inkomsten av maltdrycksskatten under budgetåret 1950/51 torde, under antagande av oförändrad maltdryckskonsumtion, böra upptagas till oförändrat 67 miljoner kronor.»

1 efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis influtna uppbörden av maltdrycksskatt under såväl budgetåren 1944/45—1948/49 som under det nu löpande budgetårets första månader.

58 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Maltdrycksskatt.

Miljoner kronor.

I enlighet med kontrollstyrelsens förslag beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av maltdrycksskatt under vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till 67 000 000 kronor.

Skatt å läskedrycker.

Skatten å läskedrycker, som införts genom beslut av 1939 års urtima riksdag, utgår jämlikt förordningen den 22 december 1939, nr 919, vilken trädde i kraft den 1 februari 1940. Skattesatsen utgjorde från början 10 öre för liter, dock lägst 50 kronor för månad för varje tillverkare. Genom förordning den 25 maj 1941, nr 253, höjdes skatten till 12 öre för liter och genom förordning den 30 januari 1948, nr 22, vilken trädde i kraft den 1 februari 1948, till 18 öre för liter.

Nettoinkomsten av skatten å läskedrycker bär under nedannämnda budgetår uppgått till härefter angivna belopp:

Budgetår Milj. kr. Budgetår Milj. kr.

1944/45 .................... 12-67 1947/48 .................... 23 25

1945/46 .................... 14‘0 3 1948/49 ............ 29 34

1946/47 .................... 15-4 9

I riksstaten för budgetåret 1949/50 har ifrågavarande skatt upptagits till 30 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1949 har kontrollstyrelsen beräknat inkomsten av skatt å läskedrycker för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till 30 miljoner kronor samt anfört följande :

»Under den gångna delen av budgetåret har kontrollstyrelsens uppbörd av läskedrycksskatt, avseende skatt för tillverkarnas utlämning under månaderna juni—september 1949 uppgått till 12,i miljoner kronor. Då skatteintäkten för samma tid föregående budgetår utgjorde 11,7 miljoner kronor vid samma skattesats, 18 öre för liter, har försäljningen av läskedrycker ökat med 3 procent. Enär läskedrycksskatten av tillverkare erlägges månadsvis inom 15 dagar efter varje månads utgång, är inkomsten under återstående

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 59

del av budgetåret hänförlig till tillverkarnas utlämning av läskedrycker under tiden 1 oktober 1949—31 maj 1950. Anledning finnes till antagande att utlämningen under sagda tid blir åtminstone lika stor som under samma tid föregående år eller 97,8 miljoner liter. På grund härav skulle inkomsten av läskedrycksskatten under återstående del av budgetåret efter gällande skattesats av 18 öre för liter kunna angivas till 17,6 miljoner kronor. Inkomsten av läskedrycksskatten under hela budgetåret 1949/50 synes sålunda kunna angivas till (12,i + 17,6 =) 29,7 miljoner kronor eller avrundat till 30 miljoner kronor.

Inkomsten av läskedrycksskatten under budgetåret 1950/51 torde, under antagande av oförändrad läskedryckskonsumtion, böra upptagas till likaledes 30 miljoner kronor.»

I enlighet med kontrollstyrelsens förslag beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av läskedrycksskatten under vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till 30 000 000 kronor.

Statlig nöjesskatt.

Den statliga nöjesskatten är en genom förordning den 22 december 1939, nr 931, jämlikt beslut av 1939 års urtima riksdag från och med den 1 januari 1940 införd skatteform. Denna skatt uttogs ursprungligen i anslutning till den kommunala nöjesskatten samt utgick härvid med visst belopp för varje biljett. Sedan genomfördes genom förordning den 14 juni 1940, nr 478, den ändringen, att för nöjestillställning, till vilken allmänheten har tillträde mot avgift, kommun, inom vars område nöjestillställningen äger rum, skall uttaga en särskild avgift att fördelas mellan staten och kommunen. Vidare har genom förordning den 26 november 1943, nr 786, förordnats om uttagande i vissa fall av nöjesskatt å den s. k. restaurangdansen.

Enligt förordningen om nöjesskatt den 21 december 1945 (nr 823) med däri genom förordning den 30 januari 1948, nr 24, från och med den 2 februari 1948 genomförda ändringar beträffande nöjesskatten för biografföreställningar gäller i fråga om skattesatser, att nöjesskatten utgår med 15 procent å bruttopriset för varje biljett, inberäknat skatten, dock att för biograf föreställning nöjesskatten utgår med 30 procent, om biljettpriset icke överstiger en krona, och eljest med 30 procent av en krona och 45 procent av återstoden av biljettpriset. Motsvarande skattesatser för biograf föreställning utgjorde före den år 1948 vidtagna ändringen 15 och 30 procent. Å den s. k. restaurangdansen utgår skatt efter tre olika taxor beroende på om ifrågakommande utskänkning avser spritdrycker eller vin eller endast pilsnerdricka och alkoholfria drycker. Före den år 1948 vidtagna ändringen gällde, att nöjesskatten genomgående skulle fördelas med hälften till staten och med hälften till vederbörande kommun. Nämnda ändring innebär, att nöjesskatten för biografföreställning i stället skall fördelas med tre fjärdedelar till staten och en fjärdedel till kommunen.

I riksstaten för innevarande budgetår är ifrågavarande skatt upptagen till 40 miljoner kronor. Den till statsverket inlevererade skatten för varje kvartal från och med budgetåret 1944/45 framgår av efterföljande sammanställning.

60 Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna: Bih. 1:

1944/45 1945/46 1946/47 1947/48 1948/49 1949/59

Miljoner kronor

Juli—september .......... 4 ii 4-43 3‘29 3-93 7 32 7'85

Oktober—december........ 4 97 5 32 4so 524 12-86

Januari—mars............ 4'43 4'15 4-29 6’89 12 36

April—juni............... 4'54 416 4'32 10 67 llui

Summa 18'os 18’06 16'70 26 73 43'65

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt komina att uppgå till 41,3i miljoner kronor under budgetåret 1949/50 och till 41,io miljoner kronor under budgetåret 1950/51.

I betraktande av de ovan meddelade uppbördssiffrorna beräknar riksräkenskapsverket uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 45 000 000 kronor och föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret 1950/51 upptages till likaledes 45 000 000 kronor.

II. Uppbörd i statens verksamhet.

De under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptagna inkomsttitlarna voro i riksstaten för budgetåret 1948/49 beräknade till ett belopp av 69,86 miljoner kronor och gåvo enligt budgetredovisningen en sammanlagd nettoinkomst av 79,so miljoner kronor, överskottet utgjorde alltså 9,64 miljoner kronor. De största merinkomsterna föllo på titlarna bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet, inkomst av myntning och justering, inkomster vid statens sinnessjukhus samt inkomster vid karolinska sjukhuset. Dessa titlar redovisade en merinkomst av sammanlagt 8,59 miljoner kronor.

Riksstaten för budgetåret 1949/50 upptager under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» en sammanlagd inkomstsumma av 74,98 miljoner kronor. Beträffande samtliga de under denna rubrik upptagna inkomsttitlarna, utom vattendomstolsavgifter, har riksräkenskapsverket hos vederbörande myndigheter anhållit om uppgifter å de belopp, med vilka inkomsterna å titlarna i fråga kunde beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51. Med stöd av de utav myndigheterna i anledning av denna anhållan lämnade uppgifterna har riksräkenskapsverket, såsom framgår av bilaga C, beräknat utfallet av inkomstsumman under »Uppbörd i statens verksamhet» under budgetåret 1949/50 till 76,06 miljoner kronor eller alltså 1,08 miljoner kronor mera än som beräknats i riksstaten.

För budgetåret 1950/51 har riksräkenskapsverket under denna rubrik beräknat ett sammanlagt belopp av 79,24 miljoner kronor. På detaljerna i denna beräkning torde riksräkenskapsverket här ej behöva ingå. I fråga om titlarna bidrag till pensionsstyrelsen, patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter och inkomster vid statens rättskemiska laboratorium får riksräkenskapsverket dock på förekommen anledning framhålla, att ämbetsverket vid beräkningen av inkomsterna å dessa titlar utgått från nu gällande

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

grunder för uttagande av med titlarna avsedda bidrag och avgifter. I övrigt har riksräkenskapsverket funnit anledning göra särskilda uttalanden allenast beträffande följande inkomsttitlar.

Inkomst av myntning och justering. Å denna inkomsttitel ha under de senast förflutna fem budgetåren influtit härefter angivna belopp:

Budgetår Milj. kr. Budgetår Milj. kr.

1944/45 .................... 9*2 2 1947/48 11’06

1945/46 .................... 12*96 1948/49 11*16

1946/47 .................... 16*95

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1949 har mynt- och justeringsverket uppskattat inkomsterna å ifrågavarande titel under budgetåret 1949/50 till 6 500 000 kronor mot 9 000 000 kronor i riksstaten samt föreslagit, att samma belopp skall beräknas i riksstaten för budgetåret 1950/51. Mynt- och justeringsverket har härvid beträffande beräkningen för budgetåret 1949/50 anfört följande:

»Under de tre första månaderna av budgetåret 1949/50 har utmyntningen uppgått till 2 196 745 kronor. Under förutsättning av likformig utmyntning under budgetårets återstående nio månader skulle det utmyntade beloppet stiga till omkring 8 797 000 kronor. Med nuvarande metallpriser skulle detta motsvara en vinst av cirka 5 200 000 kronor. Beräknad vinst av medalj prägling och tillverkning av medalj tillbehör uppgår till 100 000 kronor. Inkomst av justering efter omorganisation av justeringsväsendet kan med ledning av inkomsterna under första halvåret 1949 beräknas till 940 000 kronor. Inkomst av myntning och justering under budgetåret 1949/50 kan sålunda beräknas till 6 240 000 kronor eller avrundat 6 500 000 kronor.

Den beräknade minskningen i inkomster gentemot det i verkets skrivelse den 2 mars 1949 upptagna beloppet 8 500 000 kronor är dels att tillskriva marknadens mättnad av skiljemynt å högre valörer, varigenom präglingen av de lägre valörerna nu sker i större utsträckning, och dels de genom kronans devalvering betydligt ökade priserna å importerade metaller, varvid särskilt silverpriserna äro av avgörande betydelse.»

Riksräkenskapsverket har i anslutning till mynt- och justeringsverkets beräkning upptagit inkomst av myntning och justering för budgetåret 1950/51 till 7 000 000 kronor.

Fyr- och båkmedel. Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1949 beträffande beräkning av fyr- och båkmedel anfört följande:

»I fråga om fyr- och båkmedel har uppbörden, vilken Lill följd av grunderna för avgiftens uttagande är högst under kalenderårets första del, för de tre första kvartalen år 1949 utgjort respektive omkring 1 230 000 kronor, 1 000 000 kronor och 940 000 kronor, eller sammanlagt något över 3 miljoner kronor. För hela det innevarande kalenderåret torde uppbörden kunna beräknas till minst 3,5 miljoner kronor. Styrelsen, som förutsätter alt den utrikes sjöfarten kommer att under de närmaste åren förbliva på i stort sett nuvarande nivå, har med denna utgångspunkt beräknat bruttouppbörden av fyr- och båkmedel, vilken är att betrakta såsom nettouppbörd, till

för budgetåret 1949/50 ......... 3*5 miljoner kronor samt

> » 1950 51 ......... 3*5 miljoner kronor.»

62 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bill. t:

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse med generaltullstyrelsens förslag upptagit inkomster av fyr- och båkmedel för budgetåret 1950/51 till 3 500 000 kronor.

Lotspenningar. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 oktober 1949 har lotsstyrelsen angående beräkning av inkomsten av lotspenningar anfört följande:

»I riksstaten för budgetåret 1949/50 är inkomsten å titeln lotspenningar beräknad till 4 500 000 kronor. Lotspenninginkomsten under budgetåret 1948/49 uppgick till i runt tal 4 750 000 kronor. Lotspenninginkomsten under månaderna juli—september 1949 understiger motsvarande inkomst för samma månader 1948 med cirka 85 400 kronor. Styrelsen anser anledning saknas att för närvarande beräkna lotspenninginkomsten för innevarande budgetår på annat sätt än som skett i riksstaten. Vad beträffar budgetåret 1950/51 anser styrelsen försiktigheten bjuda att icke räkna med högre lotsningsfrekvens än som motsvarar en lotspenninginkomst av 4 000 000 kronor.»

Riksräkenskapsverket anser inkomsten av lotspenningar kunna antagas under budgetåret 1950/51 inflyta med samma belopp som under budgetåret 1949/50. Då lotsstyrelsens beräkning för sistnämnda budgetår synes kunna godtagas, torde inkomsten av lotspenningar för budgetåret 1950/51 alltså böra beräknas till 4 500 000 kronor.

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter. Å denna titel influtna inkomster ha utgjort 4 028 000 kronor under budgetåret 1947/48 och 3 940 000 kronor under budgetåret 1948/49. Under tiden 1 juli—30 september 1949 ha inkomsterna å titeln uppgått till 841 000 kronor mot 969 000 kronor under motsvarande tid år 1948. Under erinran bland annat härom har patent- och registreringsverket i skrivelse den 10 oktober 1949 beträffande uppskattningen av ifrågavarande inkomster för budgetåren 1949/50 och 1950/51 anfört följande:

»Ämbetsverket har i skrivelser den 11 oktober 1948 och den 17 februari 1949 ansett försvarligt att uppskatta inkomsterna under budgetåret 1949/50 till 4 000 000, alltså ungefär det belopp som faktiskt inflöt under budgetåret 1948/49. Inkomstutvecklingen under den gångna delen av löpande budgetår tyder emellertid på en nedgång av inkomsterna. Skulle inkomsterna under de återstående månaderna av detta budgetår hålla sig på samma nivå som under det gångna kvartalet, bleve beloppet ej mer än ungefär 3 400 000 kronor. Under det senaste decenniet ha emellertid i fråga om flertalet budgetår inkomsterna varit lägre under det första kvartalet än under de följande. Med hänsyn härtill anser sig ämbetsverket kunna uppskatta inkomsterna under innevarande budgetår till en summa, som ligger emellan de båda sist angivna beloppen, nämligen 3 700 000 kronor.

Vad sedan gäller inkomsterna under budgetåret 1950/51, synes det ämbetsverket för närvarande mest sannolikt, att även dessa komma att stanna vid omkring 3 700 000 kronor, om avgiftssatserna förbli oförändrade. Emellertid har verket i underdånig skrivelse den 29 augusti 1949 med förslag till anslag för nämnda budgetår ifrågasatt vissa avgiftshöjningar, vilka avsetts träda i kraft den 1 juli 1950 och beräknats medföra en inkomststegring med

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

ungefär 600 000 kronor årligen. Skulle de ifrågasatta avgiftshöjningarna genomföras, anser sig verket därför kunna uppskatta inkomsterna under budgetåret 1950/51 till 4 300 000 kronor.»

Med utgångspunkt från nu gällande grunder för avgifternas uttagande har riksräkenskapsverket uppskattat ifrågavarande inkomster till 3 700 000 kronor för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51.

III. Folkpensionsavgifter.

Folkpensionsavgifterna utgå enligt lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering. Beloppet av den pensionsavgift, som skall av avgiftspliktig årligen erläggas, utgör en procent av hans enligt förordningen om statlig inkomstskatt (förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt) för året taxerade belopp, dock att avgiften skall erläggas med lägst sex och högst 100 kronor.

Enligt uppbördsförordningens bestämmelser skall preliminär skatt erläggas med avseende å pensionsavgifter samt pensionsavgifterna därefter debiteras i samband med annan slutlig eller tillkommande skatt än fastighetsskatt och skogsvårdsavgifter. Uppbördsförordningens bestämmelser innebära vidare, att vid redovisning av inflytande belopp någon uppdelning av beloppen på olika skatter och avgifter icke skall ske vare sig i fråga om preliminär skatt eller beträffande kvarstående slutlig skatt eller tillkommande skatt. På grund härav har, när i riksstaten vid sidan av inkomsttiteln för preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. uppförts en särskild inkomsttitel för pensionsavgifter, förutsatts, att inflytande pensionsavgifter i länsstyrelsernas räkenskaper skola, i den mån fråga ej är om influtna belopp av kvarstående restantier från år 1946 eller tidigare år, tillgodoföras den förstnämnda inkomsttiteln samt att sedan vid varje budgetårs utgång från denna titel till titeln för pensionsavgifter skola överföras till den senare titeln hänförliga medel. Vid denna omföring, som verkställes i samband med budgetredovisningens upprättande av riksräkenskapsverket, tillgodoföres inkomsttiteln pensionsavgifter ett belopp motsvarande summan av debiterade pensionsavgifter efter avdrag av verkställda avkortningar av pensionsavgifter, som debiterats enligt uppbördsförordningen. Däremot tages ej hänsyn till restitutioner, eftersom dessa liksom inflytande belopp av kvarstående restantier från år 1946 eller tidigare år redovisas direkt å inkomsttiteln folkpensionsavgifter. Omföringen baseras på de belopp, som i budgetredovisningen för samma budgetår upptagas för debiterade respektive avkortade pensionsavgifter. Det belopp, varmed saldot av de angivna beloppen sedan visar sig under- eller överstiga saldot mellan motsvarande belopp i budgetredovisningen för det nästfoljande budgetåret, gottskrives respektive belastas inkomsttiteln folkpensionsavgifter genom omföring från titeln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. in. i statsräkenskaperna för sistnämnda budgetår.

Folkpensionsavgifterna ha i riksstaten för budgetåret 1949/50 beräknats

64 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bili. 1:

till 140 miljoner kronor. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgår beloppet av under år 1949 påförda avgifter till i runt tal 134 miljoner kronor eller till ett belopp, som med omkring 5 miljoner kronor överstiger de i budgetredovisningen för budgetåret 1948/49 upptagna debiterade pensionsavgifterna, sedan avkortade pensionsavgifter fråndragits. Det belopp, som under budgetåret 1949/50 skall omföras från titeln för preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. m. till inkomsttiteln folkpensionsavgifter, kan sålunda beräknas till 139 miljoner kronor. Härjämte får hänsyn tagas till å ena sidan direkt å inkomsttiteln folkpensionsavgifter inflytande restantier från år 1946 och tidigare år samt å andra sidan från titeln utgående restitutioner.

På grund av det anförda har riksräkenskapsverket, som med hänsyn till tidigare lämnade uppgifter rörande inkomstutvecklingen räknar med någon ökning av beloppet av påförda avgifter från år 1949 till år 1950, uppskattat inkomsterna av folkpensionsavgifter för budgetåret 1949/50 till 140 000 000 kronor och för budgetåret 1950/51 till 145 000 000 kronor.

IV. Diverse inkomster.

Bötesmedel. Under budgetåret 1947/48 utgjorde uppbörden å denna titel 6,18 miljoner kronor och under budgetåret 1948/49 5,89 miljoner kronor. Under de tre första månaderna av innevarande budgetår är uppbörden å titeln 10 procent högre än för motsvarande tid under föregående budgetår. Enligt av riksräkenskapsverket från överståthållarämbetet och länsstyrelserna infordrade uppgifter beräknas inkomsten av bötesmedel för budgetåren 1949/50 och 1950/51 till respektive 5,63 och 5,61 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar bötesmedlen för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till 6 000 000 kronor.

Totalisatormedel. Inkomsterna av totalisatormedel uppgingo under budgetåren 1946/47—1948/49 till respektive 6,78, 8,96 och 8,67 miljoner kronor. Inkomsttillflödet under de två senaste budgetåren har påverkats av den av

1948 års riksdag beslutade ökningen från och med den 1 april 1948 av statsverkets andel av totalisatormedlen, vilken ökning dock genom beslut av

1949 års riksdag borttagits utom i fråga om kombinerad vadhållning. Under tiden 1 april 1948—31 mars 1949, då statsverkets andel av totalisatormedlen utgick enligt de av 1948 års riksdag fastställda grunderna, uppgingo inkomsterna å titeln till 10,3i miljoner kronor mot 7,48 miljoner kronor under motsvarande tid ett år tidigare.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 oktober 1949 har lantbruksstyrelsen uppskattat inkomsten av totalisatormedel till 6,so miljoner kronor för vartdera budgetåret 1949/50 och 1950/51. Denna beräkning har riksräkenskapsverket funnit vara väl försiktig. Ämbetsverket beräknar för sin del uppbörden å inkomsttiteln totalisatormedel för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till 7 500 000 kronor.

65 Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

Tipsmedel. Inkomsterna av tipsmedel utgjorde under budgetåren 1946/47 —1948/49 respektive 16,03, 17,03 och 49,97 miljoner kronor. Genom övergången under budgetåret 1948/49 till en ordning med successiv inleverans till statsverket av inkomsterna av tipsmedel kom titeln tipsmedel under detta budgetår att tillföras två års överskott från aktiebolaget Tipstjänst, nämligen dels överskottet under räkenskapsåret 1 juli 1947—30 juni 1948, vilket uppgick till 19,62 miljoner kronor, dels ock överskottet under räkenskapsåret 1 juli 1948—30 juni 1949. Inkomsttillflödet påverkas vidare från och med budgetåret 1948/49 av den vid 1948 års riksdag beslutade avgiftshöjningen.

Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 oktober 1949 beräknat bolagets nettovinst till 30,36 miljoner kronor för dess räkenskapsår 1 juli 1949—30 juni 1950 och till samma belopp för räkenskapsåret 1 juli 1950—30 juni 1951. Enligt vad riksräkenskapsverket under hand inhämtat är bolagets beräkning att anse såsom försiktig.

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning härtill inkomsterna å titeln tipsmedel till 33 000 000 kronor för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51.

Lotterimedel. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18 oktober 1949 har Svenska penninglotteriet aktiebolag meddelat, att bolaget — under antagande att lottförsäljningen må kunna under hela budgetåret 1949/50 fortgå i ungefär samma omfattning som efter den 1 juli i år — beräknar kunna under budgetåret 1949/50 inleverera ett belopp av i runt tal 74 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel. Vad beträffar budgetåret 1950/51 anför bolaget, att inkomsttiteln då skulle tillföras i stort sett enahanda belopp under förutsättning att ett oförändrat antal lotter kunde säljas. Då man emellertid hade anledning räkna med att en så hög avsättningssiffra icke kunde hållas annat än under sådana speciella förhållanden, som nu rådde, har bolaget förslagsvis beräknat kunna under budgetåret 1950/51 inleverera omkring 71 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel.

Vid den av bolaget för budgetåret 1949/50 verkställda beräkningen ha inleveranserna av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter uppskattats till 69,97 miljoner kronor, medan i form av vinst å bolagets verksamhet beräknats komma att å förevarande titel inflyta 4,03 miljoner kronor mot 4,43 miljoner kronor under budgetåret 1948/49. Inleveransen under första hälften av budgetåret 1949/50 av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter avser dragningarna under månaderna juni—november 1949 och kan därför redan nu exakt angivas. Den uppgår till 34 ,99 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket finner den av bolaget verkställda beräkningen av inkomsten av lotterimedel för innevarande budgetår kunna godtagas. För nästa budgetår anser ämbetsverket, att inkomsttiteln bör i riksstaten upptagas till 75 000 000 kronor.

i» llihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1.

66 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel, vilken från och med budgetåret 1948/49 tillgodoföres inflytande krigskonjunkturskatt samt belastas med restitutioner av sådan skatt, har i riksstaten för budgetåret 1949/50, med hänsyn till att betydande restitutioner av krigskonjunkturskatt ansetts kunna emotses, uppförts med allenast ett formellt belopp av 1 miljon kronor.

De å förevarande inkomsttitel under budgetåret 1948/49 redovisade inkomsterna uppgå till netto 11,89 miljoner kronor. Av detta belopp avse 4,94 miljoner kronor saldot mellan influten krigskonjunkturskatt, 10,55 miljoner kronor, och restitutioner av sådan skatt, 5,61 miljoner kronor.

Under nu löpande budgetårs tre första månader har i krigskonjunkturskatt influtit ett belopp av 0,63 miljon kronor. Enligt från länsstyrelserna införskaffade uppgifter kunna av de vid september månads utgång utestående debiterade medlen av krigskonjunkturskatt, 4,os miljoner kronor, beräknas inflyta omkring 0,5 miljon kronor under vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51. Restitutioner av krigskonjunkturskatt beräknas av länsstyrelserna till över 7 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och närmare 4 miljoner kronor för budgetåret 1950/51. För vartdera av dessa två budgetår uppskattar riksräkenskapsverket å förevarande inkomsttitel mera regelmässigt inflytande inkomster till omkring 7 miljoner kronor.

På grund av vad nu anförts beräknar riksräkenskapsverket den behållna uppbörden å inkomsttiteln övriga diverse inkomster för budgetåret 1949/50 till 1 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1950/51 uppföres med ett belopp av 3 000 000 kronor.

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder.

Postverket.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).

I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av postverket upptagits ett belopp av 17 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 67

Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 4 november 1949 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1950/51, anfört följande:

»De beräknade inkomsterna ha sammanförts i nedanstående tabell, vari för jämförelse upptagits inkomsterna jämväl för budgetåret 1948/49.

Beträffande de beräknade inkomsterna må anföras följande.

Frankoteckensuppbörden under budgetåret 1948/49 har utvisat en mindre ökning i förhållande till uppbörden för budgetåret 1947/48. Om man bortser från den uppbördsökning, som föranletts av de fr. o. in. den 1 april 1948 höjda portona, stannade emellertid ökningen för budgetåret 1948/49 vid

l,i procent mot 1,6 procent för budgetåret 1947/48. För tiden juli—september 1949 har frankoteckensuppbörden minskat med ca l,o procent i förhållande till uppbörden för samma tid 1948.

Vid beräkningen av frankoteckensuppbörden för budgetåren 1949/50 och 1950/51 har styrelsen utgått från de porton, som f. n. gälla för olika försändelseslag. Då frankoteckensuppbörden under de tre första månaderna av innevarande budgetår såsom ovan sagts utvisat en mindre nedgång, har styrelsen ansett sig icke kunna räkna med mer än högst samma inkomst för budgetåret 1949/50 som inkomsten för budgetåret 1948/49 eller 144 miljoner kronor. Efter vad nu kan bedömas anser styrelsen sig icke kunna räkna med någon ökning av trafikvolymen under budgetåret 1950/51. Frankoteckensuppbörden för detta budgetår har därför uppskattats till samma belopp, som det för innevarande budgetår beräknade beloppet.

68 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Att inkomsterna för befordran av tjänste- och ransoneringsförsändelser för budgetåret 1950/51 upptagits till ett sammanlagt belopp, som med 3,5 miljoner kronor understiger motsvarande belopp för budgetåret 1949/50, beror på att styrelsen räknat med att antalet försändelser från vissa lcrisorgan samt enskildas försändelser i ransoneringsärenden komma att avsevärt nedgå eller i en del fall helt upphöra under den tid, beräkningarna avse.

Postverkets inkomster av postgirorörelsen bestå dels av portoinkomster dels ock av ersättning för kostnaderna för girogöromålens handläggning vid generalpoststyrelsens bankavdelning och postanstalterna. Såsom framgår av tabellen har ersättningen för postgirorörelsen för budgetåret 1949/50 beräknats till ca 0,5 miljon kronor mer än ersättningen under budgetåret 1948/49. För budgetåret 1950/51 har styrelsen ansett sig kunna räkna med en inkomst av 19,5 miljoner kronor eller l,o miljon kronor mer än 1949/50.

Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden har fastställts av Kungl. Maj:t i brev till generalpoststyrelsen den 22 april 1949. Postverkets ersättning för skatteuppbörden för budgetåret 1949/50 beräknades i februari 1949 till 8 700 000 kronor men beräknas nu till 8 500 000 kronor. Generalpoststyrelsen räknade nämligen tidigare med särskild ersättning — ca 200 000 kronor — för summering av uppbördskort. Någon dylik ersättning har emellertid numera ansetts icke böra utgå. För budgetåret 1950/51 beräknas ersättningen för skatteuppbörden till 8 800 000 kronor.

Beräkningen av utgifterna har verkställts under antagande, att den procentuella förhöjningen å avlöningarna kommer att utgå med 12 procent under hela budgetåret 1949/50 samt under budgetåret 1950/51 ävensom att inga större förändringar skola komma att inträda i nuvarande prisnivå. Under dessa förutsättningar beräknas postverkets utgifter under budgetåret 1949/50 komma att uppgå till ca 226,5 miljoner kronor, vilket belopp med omkring en miljon kronor överstiger det belopp, som upptagits i den av Kungl. Maj :t för nyssnämnda budgetår fastställda driftkostnadsstaten. För budgetåret 1950/51 ha utgifterna beräknats till 230 miljoner kronor.

Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rörelse komma att uppgå till, i avrundade tal, för budgetåret 1949/50 (244,o—

226.5 = ) 17,5 miljoner kronor och för budgetåret 1950/51 (241,5—230 =)

11.5 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda får generalpoststyrelsen föreslå, att inkomstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1950/51 upptages med ett belopp av 12 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning till generalpoststyrelsens uppskattning inkomsterna av postverket för budgetåret 1949/50 till 18 000 000 kronor. Det av generalpoststyrelsen för budgetåret 1950/51 beräknade beloppet har riksräkenskapsverket funnit böra avjämnas uppåt till 15 000 000 kronor.

Telegrafverket.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rilcshuvudboken redovisade överskotten för telegrafverket för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

69 I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av telegrafverket upptagits ett belopp av 35 miljoner kronor.

Med skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1949 har telegrafstyrelsen överlämnat avskrift av sitt till Kungl. Maj :t avgivna förslag till beräkning av det inkomstöverskott av telegrafverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1950/51.

Telegrafstyrelsen beräknar vid tillämpning av oförändrade grunder för avsättningarna till värdeminskningskonto överskottet å telegrafverkets rörelse till cirka 45 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51. I anslutning till ett av styrelsen avgivet yttrande över 1948 års järnvägstaxekommittés förslag angående avskrivningsfrågan vid statens järnvägar har styrelsen emellertid hos Kungl. Maj :t hemställt om medgivande att från och med budgetåret 1949/50 få göra extra avsättningar till värdeminskningskonto med så stort belopp, att den därefter återstående delen av överskottet motsvarar statens ränteutgifter för i telegrafverket investerade lånemedel. Vid bifall till denna framställning skulle överskottet å telegrafverkets rörelse bli cirka 27,5 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och cirka 30 miljoner kronor för budgetåret 1950/51. Med hänsyn till vid respektive budgetårsskiften ännu ej inlevererade överskottsmedel beräknar dock telegrafstyrelsen motsvarande inleveranser till cirka 35 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och till cirka 30 miljoner kronor för budgetåret 1950/51.

I sin underdåniga skrivelse anför telegrafstyrelsen följande:

»Telegrafverkets redovisade inkomster, driftkostnader och överskott för de tre senaste budgetåren samt motsvarande beräknade belopp för budgetåren 1949/50 och 1950/51 framgå av efterföljande tablå.

70 Statsverkspropositionen: Bit. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

För att få fram det verkliga nettoresultatet för statsverkets del av telegrafverkets rörelse skola de i förestående tablå upptagna överskottsbeloppen minskas med riksgäldskontorets ränteutgifter för i telegrafverkets anläggningar investerade lånemedel.

den fonderade statsskulden, varvid för budgetåren 1949/50 och 1950/51 använts samma medelräntefot som under budgetåret 1948/49 eller 3,21 procent.

I fråga om de för budgetåren 1949/50 och 1950/51 beräknade inkomsterna och driftkostnaderna får telegrafstyrelsen anföra följande.

Inkomsterna för budgetåren 1949/50 och 1950/51 ha beräknats under förutsättning dels att nuvarande inträdesavgifter bibehållas oförändrade, dels att abonnentökningen kommer att omfatta cirka 75 000 apparater per är, dels slutligen att trafiken kommer att utvecklas på ungefär samma sätt som under den senaste tiden.

Vid bedömandet av siffrorna måste hänsyn tagas till att vissa taxehöjningar blevo genomförda under budgetåret 1947/48. I december 1947 höjdes sålunda inträdesavgifterna mycket kraftigt för att pressa ned den rekordartat starka tillströmningen av nya abonnenter och fr. o. in. den 1 april 1948 höjdes abonnemangsavgifterna med cirka 25 procent. Till följd av den omständigheten, att de höjda inträdesavgifterna icke ha tillämpats för sådana abonnemang, som blivit tecknade före den dag då beslutet om höjningen träffades men som ej kunnat uppsättas förrän vid senare tidpunkt, har denna taxehöjning i huvudsak kommit att göra sig gällande först under budgetåret 1948/49. Höjningen av abonnemangsavgifterna har tydligen under budgetåret 1947/48 endast gjort sig gällande under ett av årets fyra kvartal.

Driftkostnaderna ha för budgetåret 1949/50 upptagits i enlighet med den av Kungl. Maj :t för detta budgetår fastställda driftkostnadsstaten. För budgetåret 1950/51 ha kostnaderna blivit beräknade till 359,8 miljoner kronor. Vid beräkningen har förutsatts, dels att pris- och lönenivån före devalveringen kommer att förbli oförändrad under hela budgetåret 1950/51, dels att avsättningar till värdeminskningskonto ske efter samma grunder som de hittills tillämpade.

Såsom framgår av de lämnade siffrorna skulle överskottet på telegrafverkets rörelse med dessa förutsättningar under budgetåret 1950/51 kunna beräknas till cirka 45 miljoner kronor. I detta sammanhang vill styrelsen emellertid erinra om det yttrande, som styrelsen den 27 september 1949 avgav över 1948 års järnvägstaxekommittés förslag angående avskrivningsfrågan vid statens järnvägar, i vilket yttrande telegrafstyrelsen i första hand tillstyrkte införandet vid sidan av de normala avsättningarna till värdeminskningskonto av särskilda avsättningar till ett prisstegringskonto avsett

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

att möta de på grund av prisnivåns förändringar ökade återanskaffningsvärdena, och i andra hand, om Kungl. Maj :t icke skulle anse sig kunna i hela dess vidd nu godkänna det av järnvägstaxekommUtén framförda förslaget, att extra avsättningar till värdeminskningskonto åtminstone skulle få göras till så stort belopp, att det därefter återstående överskottsbeloppet icke bleve större än vad som svarar mot statsverkets utgifter för förräntning av de i vederbörande affärsverk investerade lånemedlen. I avvaktan på att Kungl. Maj:t skall taga ställning till det av järnvägstaxekommittén framlagda förslaget vill telegrafstyrelsen för sin del förorda, att det sistnämnda alternativet måtte få tillämpas för telegrafverket redan fr. o. m. budgetåret 1949/50. Enligt de ovan lämnade uppgifterna skulle telegrafverkets överskott vid sådant förhållande för budgetåret 1949/50 bliva cirka

27,5 miljoner kronor och för budgetåret 1950/51 upptagas till cirka 30 miljoner kronor, vilket skulle innebära, att extra avsättningar till värdeminskningskonto skulle kunna göras med cirka 18 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och med cirka 16 miljoner kronor för budgetåret 1950/51. Det har ännu ej varit möjligt för telegrafstyrelsen att utföra en exakt beräkning rörande storleken av de extra avsättningar till värdeminskningskonto, som skulle erfordras med den av järnvägstaxekommittén förordade avskrivningen å återanskaffningsvärdena, men en tidigare utförd överslagsberäkning i samband med styrelsens skrivelse den 19 maj 1949 med framställning om extra avsättning till värdeminskningskonto för budgetåret 1948/49 har visat, att beloppet för detta budgetår skulle ha rört sig om cirka 20 miljoner kronor.

Styrelsen är angelägen om att framhålla, att dylika extra avsättningar till värdeminskningskonto icke påverka det sammanlagda utfallet av riksstatens drift- och kapitalbudgeter, eftersom minskningen på driftbudgetens inkomstsida kommer att motsvaras av en lika stor minskning på kapitalbudgetens utgiftssida.»

Telegrafverkets inkomster och utgifter (utan saldering) för budgetåren 1946/47, 1947/48 och 1948/49 jämförda med beräknade inkomster och utgifter för budgetåren 1949/50 och 1950/51 framgå av följande sammanställning (miljoner kronor):

72 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. i:

Riksräkenskapsverket har i underdånigt utlåtande den 7 juni 1949 samt yttrande till chefen för kommunikationsdepartementet den 27 september 1949 angivit sin ståndpunkt till frågan om ändrade grunder för avsättning till telegrafverkets värdeminskningskonto. Då denna fråga ännu ej slutligt prövats, anser riksräkenskapsverket beräkningen av överskottet å telegrafverkets rörelse böra här verkställas med utgångspunkt från gällande avskrivningsnormer. I enlighet härmed och med utgångspunkt i övrigt från telegrafstyrelsens kalkyler torde inkomsterna av telegrafverket böra upptagas till 53 000 000 kronor för budgetåret 1949/50 och till 45 000 000 kronor för budgetåret 1950/51.

Statens järnvägar.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens järnvägar för de senast förflutna fem budgetåren framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor). I

I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens järnvägar upptagits ett belopp av 60 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 december 1949 med förslag till beräkning av den behållna inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1950/51 har järnvägsstyrelsen anfört följande:

»Nedan lämnas en sammanställning rörande bokförda inkomster, utgifter och överskott, dels under kalenderåren 1938—1946, dels för budgetåren 1946/47—1948/49. (Ändringen av redovisningsperioden härvid betingad av räkenskapsårets omläggning från kalenderår till budgetår fr. o. m. den y, 1946.)

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

73 Av de anförda uppgifterna framgår att statens järnvägars trafikintäkter och utgifter ökat högst betydligt under den angivna tidsperioden. Dessa successivt ökade omslutningstal äro i huvudsak att tillskriva bannätets tillväxt genom införlivning av enskilda järnvägar, stegrad trafik samt dessutom, vad trafikintäkterna angår, höjda transportavgifter och för utgifternas del ökade löne-, pensions- och materialkostnader. Utgiftsstegringen var fram till 1943 mindre än inkomststegringen. Under de närmast därpå följande åren inträdde ett motsatt förhållande, med följd att de årliga driftöverskotten efter år 1943, då rekordbeloppet 131,7 miljoner kronor uppnåddes, undan för undan minskade t. o. m. budgetåret 1947/48, då överskottet utgjorde endast 20,o miljoner kronor. Sedan en allmän reglering av de statliga löneplanerna och pensionsbestännnelserna beslutats och genomförts fr. o. m. juli 1947 och en ytterligare kraftig utgiftsstegring därigenom var att förutse blev det för åstadkommande av bättre balans mellan intäkter och kostnader nödvändigt att höja befordringsavgifterna, vilka — frånsett trafikskatten — bibehållits oförändrade alltsedan år 1940. Genom dessa höjningar av transportavgifterna, som vidtogos den 1 januari resp. 1 februari 1948, uppnåddes en förbättrad relation mellan inkomster och utgifter. Överskottet steg sålunda för budgetåret 1948/49 till 59,5 miljoner kronor, varav dock 7,i miljoner kronor är att tillskriva viss omläggning av redovisningen av den s. k. fraktökningen för lapplandsmalm. Frånsett denna tillfälliga inkomstpost skulle överskottet det sist förflutna budgetåret ha stannat vid 52,4 miljoner kronor.

För budgetåret 1949/50 föreligga driftresultaten för de fyra första månaderna. Dessa te sig på följande sätt i jämförelse med motsvarande uppgifter 1

för juli—oktober 1948 (miljoner kronor).

Juli—oktober

Inkomster. 1948 1949

Persontrafik................. 121'4 122’6

Godstrafik.................. 136'5 133-5

Lapplandsmalm (exkl. fraktökn.) 13‘7 134

Posttrafik m. m............. 6’3 6’o

Summa 277 9 276 4

1 Härav 71 miljoner kronor beroende på omläggning av redovisningen av den s. k. fraktökningen för lapplandsmalm, varigenom övergångsåret tillförts sagda fraktökning för ytterligare ett halvt år.

74 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1;

juli—oktober

Om hänsyn tages till att fr. o. m. juli i år i statsbanenätet införlivats Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar med en banlängd av ca 200 km visar persontrafiken sålunda en ungefär oförändrad, godstrafiken däremot i likhet med vad som tidigare kunnat konstateras minskad inkomstgivning. Utgifterna ha å andra sidan stigit från föregående år.

Järnvägstrafikens omfattning är i hög grad beroende av det allmänna konjunkturläget. Den stora trafik, som statens järnvägar sedan flera år haft och alltjämt har att ombesörja, kan sålunda till väsentlig del tillskrivas den rådande högkonjunkturen. Denna hade under åren närmast efter krigsslutet en inflationsbetonad karaktär, men under det sistförflutna budgetåret har en betydande förbättring i den ekonomiska balansen kunnat konstateras. Denna tendens synes ha fortsatt även under de första månaderna av innevarande budgetår. Den i september 1949 verkställda devalveringen av kronans värde kan emellertid komma att medföra avsevärda förändringar i konjunkturläget, men den framtida utvecklingen och devalveringens återverkningar på järnvägstrafiken kunna för närvarande icke överblickas. Styrelsen nödgas därför i detta sammanhang utgå från antagandet, att det nuvarande konjunkturläget icke kommer att undergå några större förändringar, och att nu tillämpade taxor bibehållas oförändrade.

Under dessa förutsättningar torde man för innevarande och nästföljande budgetår icke behöva räkna med några större förändringar i den nu rådande trafiknivån. Att döma av trafikresultaten under budgetåret 1948/49 och den hittills^ kända delen av innevarande budgetår synes man dock böra räkna med någon minskning i trafikvolymen och därmed i trafikinkomsterna.

Vad utgiftssidan angår måste en överslagsberäkning i huvudsak grundas på den för nu löpande budgetår fastställda kostnadsstaten, vilken inberäknat avsättning till värdeminskningskontot (avskrivning) enligt nu gällande grunder slutar på i runt tal 758,2 miljoner kronor. Vissa i denna stat ingående kostnadsposter — exempelvis sådana som avse kol, oljor och bensin — torde emellertid på grund av därefter inträdda prishöjningar böra uppräknas, varför en avrundning uppåt till åtminstone 760 miljoner kronor synes motiverad.

Med ledning av ovan anförda uppgifter och iakttagelser har styrelsen uppskattat inkomster, utgifter och överskott under det nu löpande budgetåret 1949/50 till följande belopp (i miljoner kronor).

Inkomster. Utgifter...................... 760

Persontrafik.................. 320 överskott......'.............. 35

Godstrafik utom malm.......... 395

Lapplandsmalm................ 55

Posttrafik m. m.............. 25

__ Summa 795

1 Av det för resp. budgetår fastställda avskrivningsbeloppet påfördes varje månad tidigare l/u. Fr. o. m. 1919 fördelas ifrågavarande årsbelopp i stället på månader i förhållande tifl dessas överskott före avskrivning. De ekonomiskt bättre månaderna få med andra ord numera bära relativt större andel av årsavskrivningen än de sämre månaderna.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

75 I anslutning till sistnämnda uppgift vill styrelsen betona, att den till grund härför liggande beräkningen såväl i vad gäller inkomst- som utgiftssidan inrymmer åtskilliga osäkerhetsmoment och att även mycket små förskjuningar i dessa var för sig stora omslutningstal kunna ge en väsentligt ändrad — och i så fall sannolikt sämre bild — av det ekonomiska läget än det nu angivna överskottet.

Vad angår budgetåret 1950/51 är det givetvis ännu svårare att med hänsyn till den oklarhet, som råder rörande den framtida konjunkturutvecklingen, åstadkomma en prognos rörande det ekonomiska utfallet av statens järnvägars verksamhet. Att döma av den under innevarande år iakttagna utvecklingstendensen finnes emellertid anledning räkna å ena sidan med en viss ytterligare avmattning i inkomstgivningen, särskilt vad gäller godstrafiken, och å andra sidan med ökade utgifter och alltså med ett ännu lägre överskott, förslagsvis högst 30 miljoner kronor.

Därvid har som framgår av det ovan anförda räknats dels med nu gällande taxeläge, dels med avskrivning enligt för närvarande gällande principer. Därest i enlighet med 1948 års järnvägstaxekommittés av de flesta hörda remissinstanser tillstyrkta förslag beslut meddelas, att avsättning till värdeminskningskontot (avskrivning) i stället skall verkställas på grundval av nupriser, är såvitt nu kan bedömas något överskott överhuvudtaget icke att påräkna från statens järnvägar.»

Riksräkenskapsverket har i underdånigt utlåtande den 29 juni 1949 samt i yttrande till chefen för kommunikationsdepartementet den 27 september 1949 angivit sin ståndpunkt till avskrivningsfrågan vid statens järnvägar. Då denna fråga ännu ej blivit slutligt prövad, anser riksräkenskapsverket, att beräkningen av överskottet av statens järnvägar här bör verkställas med utgångspunkt från gällande avskrivningsnormer. I enlighet härmed och med utgångspunkt i övrigt från järnvägsstyrelsens beräkning torde inkomsterna av statens järnvägar för budgetåret 1949/50 kunna uppskattas till 35 000 000 kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna av statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1950/51 likaledes upptagas till 35 000 000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor). I

I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens vattcnfallsvcrk upptagits ett belopp av 15 miljoner kronor.

76 StatsverksDropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1949 angående beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverlcs rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1950/51, har vattenfallsstyrelsen anfört följande:

»Fortfarande gäller vad som framhållits under de närmast föregående åren beträffande förutberäkning av kraftverksrörelsens överskott, nämligen att detta i hög grad påverkas av oförutsebara förhållanden. Ett exempel därpå är, att kraftverkens överskott för budgetåret 1948/49, som för ett år sedan uppskattades till 19 000 000 kronor, sedermera i verkligheten, väsentligen tack vare goda vattenförhållanden, blev cirka 34 000 000 kronor. För budgetåret 1949/50 angav styrelsen förra året för alla rörelsegrenarna tillsammans en siffra av 14 600 000 kronor, och i riksstaten har i anslutning därtill upptagits ett belopp av 15 000 000 kronor. I samband med att driftkostnadsstaten för budgetåret 1949/50 utarbetades under maj 1949 gjordes på grundval av dess siffror, dåvarande utsikter ifråga om vattentillgång och en ny uppskattning rörande inkomsterna en beräkning av överskottet, som gav ett mera optimistiskt resultat, nämligen cirka 30 000 000 kronor. Sedan dess ha vattenförhållandena utvecklat sig övervägande ogynnsamt, varför behovet av bränslealstrad och inköpt tillskottskraft torde bli stort under innevarande vinter. Den förbättringen relativt vad som förutsågs vid förra årets bedömning har emellertid inträtt, att det första aggregatet i Hölleforsens kraftstation torde kunna tagas i drift redan under nästa månad i stället för först i slutet av mars 1950. Å andra sidan föreligger viss osäkerhet om huruvida vattenfallsstyrelsen kommer att kunna uttaga fullt den ersättning för särskilt dyr bränslekraft, som förutsatts vid det gångna årets kraftförsäljning. Allt som allt anser styrelsen, att överskottet för innevarande budgetår i föreliggande läge bör uppskattas till 25 000 000 kronor. Sedvanliga brutto- och detalj siffror angivas i nedanstående sammanställning.

För budgetåret 1950/51 leda de förutberäkningar, som nu kunna göras, till ett överskott av 30 000 000 kronor. Beträffande detta belopp måste sedvanlig reservation göras i fråga om onormala vattenförhållanden, ändringar av bränsleprisen, ändrade konjunkturförhållanden och dylikt.

Inkomsterna.

Beträffande kraftverkens inkomster för budgetåret 1950/51 har förutberäkningen skett i anslutning till såväl den prognos rörande kraftbehovens utveckling, som ligger till grund för styrelsens anslagsäskanden, som den ökning i produktionsresurserna, vilken om intet oförutsett inträffar, in-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

träder relativt innevarande budgetår. Kraftransonering har förutsatts icke bli behövlig. Icke heller har räknats med någon återverkan av försämrade konjunkturförhållanden på kraftavsättningen.

För kanalverket och fastighetsförvaltningen har räknats med i stort sett oförändrade inkomster.

Driftkostnaderna.

Ökningen av driftkostnaderna under budgetåret 1950/51 relativt innevarande budgetår beror till väsentlig del på ökningar av driftutgifterna för särskilda förvaltningsobjekt, de allmänna omkostnaderna och avsättningarna till värdeminskningskonto i samband med rörelsens och anläggningarnas vidgade omfattning. I fråga om lönetillägg har för båda budgetåren räknats med de för budgetåret 1949/50 gällande grunderna.

Bränslekostnaderna och kostnaderna för från främmande kraftverk inköpt kraft ha uppskattats i anslutning till den redan angivna förutsättningen för kraftavsättningens ökning samt under antagande att vattenförhållandena bli någorlunda normala och bränsleprisen desamma som de för närvarande rådande.

Levererbart överskott.

Under budgetåret 1949/50 borde med hänsyn till det gynnsammare resultatet för budgetåret 1948/49 ett större belopp bli tillgängligt för inleverans än vad som förutberäknades förra året. Möjligheterna för inleverans torde dock reduceras av de relativt höga kostnader för bränsle och inköpt kraft, som förutses för innevarande vinter. Vidare föreligger för närvarande osäkerhet om styrelsens behov av rörelsemedel, vilket sammanhänger med vissa beredskaps- och anslagsfrågor. Det kan visa sig erforderligt att temporärt taga i anspråk en del av överskottsmedlen för rörelseändamål. Klarhet härutinnan kommer icke att föreligga förrän förslag i ifrågavarande hänseenden framlagts i statsverkspropositionen och riksdagen tagit ställning därtill. Vattenfallsstyrelsen förordar, att i avvaktan därpå inkomsterna under budgetåret 1949/50 å riksstatstiteln »Statens Vattenfallsverk» bibehållas vid riksstatens värde 15 000 000 kronor.

För budgetåret 1950/51 föreslås, att motsvarande inkomstbelopp upptages till 25 000 000 kronor.»

Statens vattenfallsverks inkomster och utgifter för budgetåren 1947/48 och 1948/49 jämförda med de för budgetåren 1949/50 och 1950/51 beräknade framgå av följande sammanställning (miljoner kronor).

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverkct den 17 november 1949 meddelat, att styrelsen numera beslutat göra framställning hos Kungl. Maj:t om förstärkning av sitt rörelsekapital antingen genom ett

78 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

investeringsanslag om 10 miljoner kronor å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår eller genom en utökning av den rörliga krediten hos riksgäldskontoret med 10 miljoner kronor, med verkan redan under innevarande budgetår, samt att vid bifall till denna framställning det för inleverans under budgetåret 1949/50 tillgängliga beloppet kommer att stiga till minst 25 miljoner kronor, möjligen 30 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som här ansett sig böra utgå från att denna förstärkning av rörelsekapitalet skall komma till stånd, beräknar i anslutning till vattenfallsstyrelsens kalkyler inkomsterna av statens vattenfallsverk till 30 000 000 kronor för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51.

Domänverket.

De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten för de senast förflutna fem kalenderåren (för år 1948 efter vissa salderingar) jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgå av nedanstående uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).

I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 30 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1949 har domänstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1949/50 och 1950/51 yttrat följande:

»Domänverkets inkomster utgöras i huvudsak av inkomster från statsskogarna samt arrendemedel. Under det att de senare äro jämförelsevis konstanta år från år, kunna däremot de förra växla betydligt allt efter förändringar i läget på marknaden för skogsindustriens produkter.

Domänverkets skogsindustriella rörelse har från och med 1942 överförts till Aktiebolaget Statens skogsindustrier. Domänverkets inkomster från bolaget utgöras —■ förutom av inkomster av till bolaget försålt rundvirke — av den utdelning, som bolagets aktier kunna komma att giva.

Inkomsterna a riksstatstiteln »Domänverket» omfatta därför dels domänverkets egen rörelse, dels ock inkomsterna av domänstyrelsens aktier i nämnda bolag.

Överskottet från domänverket för 1948 utgjorde i runt tal 32 400 000 kronor. Däri ingick utdelning med 880 000 kronor å aktiekapitalet 22 000 000 kronor i Aktiebolaget Statens skogsindustrier.

Beträffande överskottet av domänverkets rörelse för 1949 må framhållas

Rilcsräkenskapsverkets inkomstberäkning.

att detta överskott i riksstaten för budgetåret 1949/50 upptagits till 30 miljoner kronor. Det är ännu svårt att närmare bedöma det slutliga resultatet 1949. Sedan den övervägande delen av de norrländska trävarubolagen överenskommit att verkställa sina virkesinköp gemensamt, hållas under innevarande år liksom under 1948 inga auktioner å rotstående virke från domänverkets skogar i Norrland. Styrelsen har därför icke någon ledning av auktionsresultat vid bedömandet av den efterfrågan å virke och de virkespriser, som kunna påräknas inom ifrågavarande delar av landet. På grund härav och då omfattningen av hittills i höst skedda auktionsförsäljningar av virke från kronans skogar inom de södra delarna av landet är ringa, saknar styrelsen möjlighet att nu ens tillnärmelsevis beräkna utfallet av höstens försäljningar. Styrelsen förmodar emellertid, att domänverkets överskott för 1949, däri inräknat utdelning å aktierna i Aktiebolaget Statens skogsindustrier, skall komma att uppgå till omkring 30 miljoner kronor men vill under hänvisning till det anförda, förutskicka att det verkliga resultatet kan komma att väsentligt avvika från detta belopp.

I underdånig skrivelse den 15 oktober 1949 angående domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader har domänstyrelsen bland annat hemställt att av domänverkets driftöverskott för 1949 skall till förnyelsefonden, förutom ordinarie avsättning enligt gällande grunder, verkställas en extra avsättning av 18 miljoner kronor. Vid bifall till denna framställning skulle de för inleverering till statsverket disponibla överskottsmedlen för 1949 kunna beräknas till (30—18=) 12 miljoner kronor. Inleverering av ifrågaKommande belopp beräknas kunna ske vid eller snarast efter innevararande budgetårs slut.

Storleken av det överskott, som kan komma att uppstå å domänverkets rörelse under 1950 ställer sig än svårare att nu bedöma. Med ledning av vissa kalkyler, som i betraktande av den ovissa utvecklingen, dock äro mycket osäkra, anser sig domänstyrelsen för närvarande böra uppskatta överskottet för sistnämnda år, innan någon avsättning till förnyelsefonden för återväxtkostnader m. in. skett, till 25 miljoner kronor däri inräknat utdelning å aktierna i AB Statens skogsindustrier. I nyssnämnda underdåniga skrivelse angående domänverkets förnyelsefond har styrelsen jämväl hemställt att de nuvarande grunderna för avsättning av medel till denna fond skola från och med år 1950 avlösas med bestämmelse att innan någon inleverering av överskottsmedel äger rum till förnyelsefonden skall av överskottet avsättas ett belopp motsvarande 12 % av domänfondens bruttoinkomster av skogsmedel. Vid bifall härtill beräknar styrelsen att avsättningen för 1950 skall uppgå till omkring 13 miljoner kronor och att sålunda de för inleverering till statsverket tillgängliga överskottsmedlen skola för år 1950 uppgå till omkring (25 — 13=) 12 miljoner kronor. Ifrågakommande inleverering av överskottsmedel för år 1950 beräknar styrelsen kunna ske vid eller snarast efter utgången av budgetåret 1950/51.»

I fråga om utdelningen å aktierna i Aktiebolaget Statens skogsindustrier hänvisar domänstyrelsen till eu skrivelse från bolaget den 7 november 1949, i vilken skrivelse bolaget beräknar utdelningen för år 1949 till 4 procent å aktiekapitalet eller 880 000 kronor men förklarar sig ej kunna göra något närmare uttalande beträffande utdelningen för år 1950.

Av domänstyrelsen lämnade uppgifter rörande domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster och utgifter (efter vissa salderingar) samt överskott för vart och ett av åren 1948—1950 framgå av efterföljande sammanställning.

V

80 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. i:

Domänstyrelsens förestående beräkning torde böra godtagas, tills säkrare hållpunkter erhållits för ett bedömande av resultatet av innevarande vinters virkesförsäljningar. För nu löpande budgetår anser sig dock riksräkenskapsverket i enlighet med vad ämbetsverket förordat i utlåtande den 4 november 1949 över domänstyrelsens framställning om ändrade grunder för avsättning till domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader m. in. endast böra räkna med en extra avsättning till denna fond med 5,5 miljoner kronor. Avsättningen till fonden under nästkommande budgetår torde däremot böra upptagas till det av domänstyrelsen angivna beloppet, 13 miljoner kronor. I enlighet med det anförda upptar riksräkenskapsverket inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1949/50 till 25 000 000 kronor samt föreslår, att titeln i riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51 uppföres med ett belopp av 12 000 000 kronor.

11. Riksbanksfonden.

Förevarande inkomsttitel, som på grund av statsmakternas beslut vid 1946 års riksdag om disposition av riksbankens vinst för avskrivning av en i samband med apprecieringen av den svenska kronan uppkommen bokföringsförlust uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor i riksstaterna för budgetåren 1947/48 och 1948/49, har av samma skäl även för budgetåret 1949/50 upptagits allenast med ett formellt belopp av 100 kronor.

I en från riksbanken till riksräkenskapsverket den 24 november 1949 avlåten skrivelse angående beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel har anförts följande:

»En preliminär beräkning av riksbankens vinst för år 1949 ger vid handen, att denna vinst nominellt kommer att uppgå till cirka 75 miljoner kronor. I detta belopp har icke medräknats den bokföringsvinst, som uppkommit genom krondevalveringen och som är av den storleksordning, att den är tillräcklig för att täcka den förlust till följd av kronans appreciering sommaren 1946, som kvarstår, 120 miljoner kronor. Med hänsyn till förefintliga avskrivnings- och fonderingsbehov, vilka blivit eftersatta under tidigare år till följd av att riksbanken icke haft tillräckliga vinster för att

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 81

genomföra dessa avskrivningar och fonderingar, beräkna bankofullmäktige, att av den nominella vinsten för år 1949 ett belopp av 10 miljoner kronor kommer att tillföras ifrågavarande inkomsttitel.

Vad beträffar riksbankens vinst för verksamheten under år 1950 är det självfallet svårt att nu göra annat än en rent summarisk uppskattning. Såvitt kan bedömas torde vinsten kunna beräknas till ett belopp av storleksordningen 50 miljoner kronor. Med hänsyn till erforderlig fondering in. m. torde det belopp, som kan inlevereras under inkomsttiteln kunna beräknas till 15 miljoner kronor. Fullmäktige ha följaktligen ansett sig böra föreslå, att i riksstaten för budgetåret 1950/51 inkomsten under riksbanksfonden upptages till sistnämnda belopp.»

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed upptagit inkomsterna från riksbanksfonden för budgetåret 1950/51 till 15 000 000 kronor.

111. Statens allmänna fastighetsfond.

Statens allmänna fastighetsfond omfattar tio delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, fångvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, byggnadsstyrelsens, generaltullstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets, lotsstyrelsens, medicinalstyrelsens och karolinska sjukhusets delfonder. Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de å delfondens stat upptagna inkomsterna och utgifterna för delfonden. Beträffande övriga delfonder utom slottsbyggnadernas delfond gäller däremot, att ifrågavarande ersättning skall bestämmas så, att ett överskott erhålles motsvarande full förräntning av det å respektive delfonder disponerade statskapitalet. I olikhet mot övriga delfonder under fastighetsfonden avses slottsbyggnadernas delfond icke skola redovisa något överskott.

I skrivelse den 26 november 1949 har riksräkenskapsverket avgivit utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1950/51. I enlighet med detta förslag skulle överskotten å de särskilda delfonderna upptagas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen (kronor):

Slottsbyggnadernas delfond......................... 1 000

Fångvårdsstyrelsens delfond......................... 340 000

Beskickningsfastigheternas delfond................... 385 000

Byggnadsstyrelsens delfond......................... 10 638 000

Generaltullstyrelsens delfond........................ 90 000

Uppsala universitets delfond........................ 185 000

Lunds universitets delfond......................... 285 000

Lotsstyrelsens delfond.............................. 55 000

Medicinalstyrelsens delfond.......................... 1 680 000

Karolinska sjukhusets delfond ...................... 345 000

Summa 14 004 000

0 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1.

82 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att överskottet å statens allmänna fastighetsfond i riksstaten för budgetåret 1950/51 upptages till 14 004 000 kronor.

IV. Försvarets fonder.

Försvarets fastighetsfond. I en den 28 januari 1944 dagtecknad proposition, nr 76, har med hänsyn till att medelsanvisningar i fastighetsfonden skett i snabbare takt än som motsvarat den verkliga medelsåtgången, den tidigare använda beräkningsschablonen frångåtts. Enligt denna schablon beräknades överskottet till 4 procent å den kapitalbehållning vid ifrågavarande budgetårs ingång, som skulle föreligga, därest samtliga vid det föregående budgetårets ingång för investering disponibla medel hade förbrukats före förstnämnda tidpunkt. Den ändrade beräkningsmetoden innebar, att uppskattningen av överskotten baserades på en kapitalbehållning, som kunde förutses komma att närmare motsvara den som i verkligheten skulle komma att föreligga.

Riksräkenskapsverket beräknar från angivna utgångspunkter överskottet å försvarets fastighetsfond för budgetåret 1950/51 till 19 400 000 kronor.

Försvarets bostadsanskaffningsfond. I skrivelser till riksräkenskapsverket den 19 oktober och den 3 november 1949 har fortifikationsförvaltningen beräknat inkomsterna å riksstatstiteln försvarets bostadsanskaffningsfond till 160 000 kronor för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning härtill överskottet från försvarets bostadsanskaffningsfond för budgetåret 1950/51 till 160 000 kronor.

Försvarets fabriksfond. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1949 har fabriksstyrelsen beräknat överskottet från försvarets fabriksfond till 1,90 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och till 1,85 miljoner kronor för budgetåret 1950/51. Fabriksstyrelsen har beträffande denna beräkning anfört följande:

»Beträffande den förstnämnda inkomstposten, vilken i riksstaten för innevarande budgetår upptagits till 1 600 000 kronor, får styrelsen meddela, att uppräkningen till angivet belopp orsakas av att krigsmaterielverket under sistlidna september månad till styrelsen inlevererat inkomster av försäljning samt uthyrning av maskiner under tiden den 1 juli 1948—den 30 juni 1949 till ett ca 250 000 kronor högre belopp än tidigare av krigsmaterielverket beräknats. Beträffande den sistnämnda inkomstposten har beräkningen av densamma skett i samråd med krigsmaterielverket i vad avser inflytande försäljnings- och hyresmedel.»

Riksräkenskapsverket föreslår, att överskottet från fabriksfonden i riksstaten för budgetåret 1950/51 upptages till 1 850 000 kronor.

V. Statens utlåningsfonder.

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket ha bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 83

1950/51 till respektive 5 001 100 kronor, 13 025 000 kronor, 1 350 000 kronor, 11 968 500 kronor och 548 300 kronor. Från generaltullstyrelsen och lotsstyrelsen har inhämtats, att avkastningen från av dem förvaltade båtlånefonder för samma budgetår uppskattats till 2 000 kronor respektive 64 000 kronor. Hithörande inkomster ha sålunda av vederbörande fondförvaltande myndigheter uppskattats till sammanlagt 31 958 900 kronor.

Med ledning av de sålunda framlagda beräkningarna har riksräkenskapsverket uppskattat överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1950/51 till sammanlagt 31 934 600 kronor. Beträffande överskottens fördelning å de olika fonderna får riksräkenskapsverket hänvisa till tabellbilagan (bilaga D).

VI. Fonden för låneunderstöd.

Enligt inhämtade upplysningar ha bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av respektive delfonder för budgetåret 1950/51 till härefter angivna belopp:

Bostadsstyrelsens delfond .......................... 813 000 kronor

Statskontorets delfond ............................ 17 000 000 »

Lantbruksstyrelsens delfond ........................ 6 000 »

Riksbankens delfond .............................. 600 000 »

Riksgäldskontorets delfond.......................... 1 275 000 »

Mot förestående beräkningar har riksräkenskapsverket intet annat att erinra än att beloppen för bostadsstyrelsens och lantbruksstyrelsens delfonder torde böra avjämnas till respektive 800 000 och 5 000 kronor. Riksräkenskapsverket beräknar alltså inkomsterna under fonden för låneunderstöd för budgetåret 1950/51 till 19 680 000 kronor med den fördelning på derfonder, som angives i tabellbilagan (bilaga D).

VII. Fonden för statens aktier.

Ä fonden för statens aktier voro vid utgången av budgetåret 1948/49 bokförda av staten ägda aktier i följande aktiebolag, nämligen: Aktiebolaget Aerotransport, Aktiebolaget Transitotrafik, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Aktiebolaget Jordbrukarbanken, Aktiebolaget Industrikredit, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Aktiebolaget Göteborgs Handelsbank, Svenska spannmålsaktiebolaget, Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen, Svenska penninglotteriet aktiebolag, Norrbottens järnverk aktiebolag, Aktiebolaget Svensk torvförädling, Svenska skifferoljeaktiebolaget, Aktiebolaget Tipstjänst, Aktiebolaget Ceaverken, Ruotivare gruvaktiebolag och Aktiebolaget Atomenergi.

Av dessa å fonden för statens aktier bokförda aktieinnehav torde avkastning under budgetåret 1950/51 kunna emotses endast från Luossavaara- Kiirunavaara aktiebolag, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Aktiebolaget Jordbrukarbanken, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Svenska

84 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst. Med. stöd av vissa lämnade upplysningar rörande det överskott, som kan tänkas bliva inlevererat till statsverket, beräknar riksräkenskapsverket dessa inkomster under budgetåret 1950/51 till ett belopp av 30 000 000 kronor.

VIII. Statens pensionsfonder.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 oktober 1949 har pensionsstyrelsen beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för budgetåret 1949/50 till 26,9 miljoner kronor och för budgetåret 1950/51 till 26,3 miljoner kronor.

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket daterade den 15 oktober respektive den 17 oktober 1949 ha statskontoret och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga för närvarande såsom kapitalfonder redovisade pensionsfonder för budgetåret 1950/51 till respektive 4 215 000 kronor och 18 000 kronor.

Enligt beslut av 1949 års riksdag i anledning av proposition nr 200 rörande pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke statliga befattningshavare, m. m. skall anstaltens pensionsfond från och med budgetåret 1950/51 ombildas till en statlig kapitalfond. Inkomsten från denna fond under budgetåret 1950/51 kan enligt införskaffade uppgifter från pensionsanstalten beräknas till i runt tal 5 800 000 kronor.

I anslutning till ovanstående beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna från statens pensionsfonder under budgetåret 1950/51 till följande belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 26 300 000 kronor, från civila tjänstepensionsfonden 1 070 000 kronor, från militära tjänstepensionsfonden 140 000 kronor, från allmänna familj epensionsfonden 3 000 000 kronor, från statens pensionsanstalts pensionsfond 5 800 000 kronor samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 20 000 kronor eller sammanlagt till 36 330 000 kronor.

IX. Diverse kapitalfonder.

Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 oktober 1949 har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond till 18,5 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och till 26 miljoner kronor för budgetåret 1950/51. Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet härmed inkomsten å förevarande inkomsttitel för nästa budgetår till 26 000 000 kronor.

Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelser till riksräkenskapsverket från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, statens reproduktionsanstalt och riksgäldskontoret ha lämnats de uppgifter beträffande avkastningen från övriga diverse kapitalfonder, som framgå av följande sammanställning:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

1949/50 1950/51

Kronor Kronor

Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret).... 68 000 60 000

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond (väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen).......................... 3 224 115 3 600 000

Fonden för Södertälje kanalverk (väg- och vattenbyggnadsstyrelsen) .................................. — 60 000 — 60 000

Arrendeegnahemsfonden (lantbruksstyrelsen) .......... 200 000 200 000

Statens reproduktionsanstalts fond (statens reproduktions-

anstalt)......................................... 90 000 110 000

Summa 3 522 115 3 910 000

Riksräkenskapsverket har med stöd av förestående uppgifter beräknat inkomsttiteln övriga diverse kapitalfonder för budgetåret 1950/51 till ett avrundat belopp av 3 900 000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket föreslå, att driftbudgetens inkomster i förslaget till riksstat för budgetåret 1950/ 51 upptagas på sätt framgår av den härvid som bilaga D fogade specifikationen.

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande driftbudgetens inkomster för budgetåret 1950/51 har i efterföljande tablå sammanställts med de redovisade inkomsterna för budgetåren 1947/48 och 1948/49 samt de av ämbetsverket nu uppskattade inkomstbeloppen för budgetåret 1949/50.

Budgetåret 1948/49 uppvisar, såsom framgår av sammanställningen, en betydande inkomststegring. Det därpå följande budgetåret skulle enligt riksräkenskapsverkets beräkning ej komma att ge nämnvärt stegrade inkomster, medan under budgetåret 1950/51 åter en viss inkomststegring förutsättes komma att äga rum.

86 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

De inkomster, som hänföra sig till titeln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. ha stigit från 1 866 miljoner kronor under budgetåret 1947/48 till 1 940 miljoner kronor under budgetåret 1948/49 samt beräknas inflyta med 2 000 miljoner kronor under budgetåret 1949/50 och sedan stiga till 2 200 miljoner kronor under budgetåret 1950/51. Vid bedömandet av dessa inkomstsiffror får emellertid hänsyn tagas till att statsmakternas beslut om anstånd med erläggande av kvarstående skatt på grund av 1948 och 1949 års taxeringar medfört, att uppbörden av sådan skatt delvis överflyttats från budgetåret 1948/49 till budgetåret 1949/50 respektive från sistnämnda budgetår till budgetåret 1950/51. Därest sådan överflyttning ej skett, skulle inkomsterna å titeln under budgetåren 1948/49—1950/51 ha utgjort respektive 2 240, 1 950 och 1 950 miljoner kronor. Inkomsterna å titeln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. skulle alltså under denna förutsättning ha nedgått med omkring 300 miljoner kronor under budgetåret 1949/50 för att sedan stanna å denna nivå under budgetåret 1950/51. Nedgången förklaras bland annat av den från och med år 1948 genomförda skattesänkningen.

Andra inkomster än sådana som äro att hänföra till titeln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. uppgå tillsammantagna för budgetåret 1947/48 till 2 572 miljoner kronor och för budgetåret 1948/49 till 3 014 miljoner kronor. Ifrågavarande inkomster beräknas av riksräkenskapsverket för budgetåret 1949/50 till 2 970 miljoner kronor och för budgetåret 1950/51 till 2 990 miljoner kronor samt förutsättas således under vart och ett av dessa budgetår inflyta med i stort sett samma belopp som under budgetåret 1948/49.

I handläggningen av detta ärende ha, förutom undertecknade, byråcheferna Ehnbom och Faxelius deltagit.

Stockholm den 7 december 1949.

Underdånigst BERNT NEVRELL.

TURE WIDSTAM.

BILAGOR

88 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Utfallet av driftbudgeten

Miljoner

Allmänna budgeten.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter..................................

II. Uppbörd i statens verksamhet............

III. Folkpensionsavgifter......................

IV. Diverse inkomster .......................

Säger för egentliga statsinkomster

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ................

II. Riksbanksfonden........................

III. Statens allmänna fastighetsfond ..........

IV. Försvarets fonder........................

V. Statens utlåningsfonder ..................

VI. Fonden för låneunderstöd ...............

VII. Fonden för statens aktier ...............

VIII. Statens pensionsfonder...................

IX. Diverse kapitalfonder....................

Säger för inkomster av statens kapitalfonder Säger för allmänna budgeten

Minskning av reservationer..........................

Summa

Specialbudgeterna.

1. Automobilskattemedel................

2. Bidrag till bank- och fondinspektionen

3. Bidrag till sparbanksinspektionen.....

4. Bidrag till försäkringsinspektionen

Säger för specialbudgeterna

Minskning av reservationer (automobilskattemedel)......

Summa

Sammanlagda driftbudgeten.

Inkomster.........................................

Minskning av reservationer..........................

Tillsammans

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

för budgetåret 1948/49.

kronor.

Bilaga A.

90 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Bilaga B.

Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1944/45—1948/49.

Tusental kronor.

* Titlarna arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. motsvaras i riksstaten för budgetåret 1946/47 och tidigare av titeln stämpelmedel. I riksstaten för budgetåret 1947/48 motsvaras titeln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt av titeln arvsskatt och gåvoskatt.

2 Allmän omsättningsskatt redovisas budgetåret 1947/48 under titeln varuskatt.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

1 Titeln inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården motsvaras t riksstaterna för budgetåren 1944/45 och 1945/46 av titeln inkomster vid statens skyddshem.

* Titeln inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut motsvaras i riksstaten för budgetåret 1944/45 av titeln inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

92 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

1 Titeln inkomster vid lantbruksingenjörsorganisationen motsvaras i riksstaten för budgetåret 1944/45 av titeln inkomster av lantbruksingenjörsförrättningar.

2 Jfr not 2 å föregående sida.

Riksräkenskcipsverkets inkomstberäkning,

93 Under budgetåret 1944/45 betecknades titeln försvarsväsendets fastighetsfond.

94 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

95 Bilaga C.

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1949/50.

96 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter...........

2. Inkomster vid fångvården........

3. Inkomster vid sjökarteverket.....

4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten

och försäkringsrådet............

5. Bidrag till pensionsstyrelsen......

6. Inkomster vid statens skolor tillhö-

rande barna- och ungdomsvården

7. Inkomster vid statens geotekniska

institut........................

8. Förrättningsavgifter vid statens bil-

inspektion .....................

9. Inkomster vid väg- och vatten-

byggnadsverket ................

10. Avgifter för registrering av motor-

fordon .........................

11. Inkomster vid Sveriges meteorolo-

giska och hydrologiska institut.

12. Bidrag till statens bränslekontrol-

lerande verksamhet.............

13. Inkomster vid länsarkitektsorgani-

sationen.......................

14. Avgifter för kontroll å handeln

med skattefri sprit m. m........

15. Inkomst av myntning och justering

16. Kontrollstämpelmedel............

17. Bidrag till bank- och fondinspek-

tionen .........................

18. Bidrag till sparbanksinspektionen .

19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna

20. Inkomster vid tandläkarhögskolorna

21. Avgifter för granskning av biograf-

bilder .........................

22. Inkomster vid lantbruksnämnderna

23. Inkomster vid statens veterinär

medicinska anstalt.............

24. Inkomster vid statens centrala frö-

kontrollanstalt.................

25. Inkomster vid statens lantbruks-

kemiska kontrollanstalt.........

26. Inkomster vid lantmäteriets di-

striktsorganisation..............

27. Inkomster vid rikets allmänna kart-

verk.........................

28. Avgifter för statskontroll å krigs-

materieltillverkningen..........

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

7 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr i. Bil. i. Bihang 1.

98 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

99 Bilaga D.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1950/51.

100 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

102 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 2: Konjunkturläget.

1 Bih ang 2.

Konjunkturläget hösten 1949.

I. Internationella utvecklingstendenser.

Allmän översikt.

Under loppet av åren 1948 och 1949 skedde i flertalet mer betydelsefulla länder i Västeuropa och Amerika en successiv neddämpning av de föregående årens uppdrivna inflationshögkonjunktur. Trots en ganska påtaglig enhetlighet i den allmänna konjunkturtendensen fanns det dock betydelsefulla skiljaktigheter mellan olika länder. I vissa länder, som Kanada, England och Norge, skedde visserligen en viss minskning av inflationstrycket under 1948, men högkonjunkturen förblev i huvudsak utpräglad och åtminstone för Englands vidkommande tycktes en viss ökning av inflationstrycket åter vara på väg under 1949. I andra länder, som Frankrike, Västtyskland och i viss mån Sverige och Danmark, avbröts efterkrigsårens inflationsbetonade högkonjunktur vid slutet av 1948 och följdes av en viss deflationstendens, som dock icke innebar någon påtaglig konjunkturavmattning med avseende på produktion och sysselsättning. Och i en tredje grupp länder, dit främst Förenta staterna och Belgien och i viss mån Schweiz även höra, kännetecknades utvecklingen sedan slutet av 1948 av en så pass betydande konjunkturnedgång, att produktions- och sysselsättningsminskning plus viss arbetslöshet uppstod.

För de olika länderna har en kombination av inre och yttre faktorer varit bestämmande för dessa utvecklingstendenser. Som generellt omdöme kan man säga, att den allmänna neddämpningen av 1946—1948 års inflationsartade högkonjunktur kommit till stånd både till följd av snabb ökning av tillgången på varor (framför allt tack vare ökad produktion) och på grund av nedgång i efterfrågan eller i varje fall väsentligt minskad ökningstakt i efterfrågan för konsumtions- och investeringsändamål. Mer av en köparnas marknad och mindre av en säljarnas marknad har härigenom uppstått på olika områden och detta har under loppet av 1949 kanske gjort sig särskilt gällande inom den internationella handeln. Exporten har i allmänhet visat eu stark ökningstendens, medan importen till en del länder av olika skäl —- särskilt knapphet på betalningsmedel — hållits tillbaka. Följden har blivit prisfall i första hand på de internationella råvarumarknaderna, men under 1949 visade sig även prisfallstendenser för hel- och halvfabrikat på cn del områden. I olika länder underbyggdes eller påskyndades neddämpr,ingen av högkonjunkturen med hjälp av eu mera restriktiv ekonomisk

t Ilihang till riksdagens protokoll 1950. i samt. Nrl. Bil.l. llihnng 2.

2 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

politik, som tog formen av överskott eller mindre underskott i statsfinanserna och en mer åtstramad penning- och räntepolitik.

Den industriella produktionsutvecklingen i olika länder belyses av tabell 1.

Tabell 1. Förändringar i industriens produktionsvolym 1937—1949.

Procenttal.

Återhämtningen i industriproduktionen har sedan 1946 fortgått i mycket hög takt i flertalet europeiska länder. Särskilt anmärkningsvärd är givetvis ökningen i Västtysklands produktion sedan valutareformen i juli 1948; det rör sig om en total produktionsstegring på 70—75 procent på ett år mellan mitten av 1948 och 1949, varvid man dock bör komma ihåg, att produktionsnivån före valutareformen låg omkring 50 procent under förkrigsläget. Enligt Europakommissionens beräkningar har den genomsnittliga stegringstakten i industriens produktionsvolym för Europa (exld. Sovjetunionen) hållit sig omkring 15 procent per år under perioden 1947—1949. Härigenom har detta produktionsindextal för Europa, som förvisso är ett mycket grovt och osäkert genomsnitt, vid mitten av 1949 nått 15 procent över 1938 års nivå; exkluderas Tyskland i beräkningen, blir stegringen för övriga länder i genomsnitt nära 30 procent.

De senaste årens starka produktionsstegring har väsentligt minskat den tidigare stora spridningen mellan produktionsindextalens läge i förhållande till förkrigstiden; de länder som under de första efterkrigsåren hade de lägsta indextalen, ha, såsom framgår av tabellen, under tiden 1946—1949 visat de högsta stegringstalen. Antalet inom industrien sysselsatta arbetare har under samma tid stigit med omkring 15—20 procent, varför sålunda den genomsnittliga produktionen per arbetare undergått en relativt blygsam ökning. Det är framför allt det låga produktivitetsläget för Tyskland,

1 Procenltalen för 1949 bygga på en jämförelse med de 6—9 första månaderna under året.

2 Avser engelska och amerikanska ockupationszonerna av Tyskland.

3 Avser perioden 1936 — 1949.

Bih. 2: Konjunkturläget.

som drar ner genomsnittet; produktionen per arbetstimma skall enligt föreliggande uppgifter där ännu ligga omkring 25 procent under förkrigsnivån, framför allt befoende på dålig produktionsutrustning, försliten maskinpark och knapphet på råvaror.

I en del länder har produktionsökningen stagnerat under 1949 och i fråga om Förenta staterna och i viss mån även Belgien och Schweiz t. o. m. förbytts i nedgång. Konjunkturbakslaget i Förenta staterna behandlas närmare i ett följande avsnitt. Det nya i den internationella konjunktursituationen är, att produktionsökningen för första gången under efterkrigstiden mer generellt hämmats av växande avsättningssvårigheter. Produktionen har på olika områden så att säga vuxit ifatt efterfrågan, givetvis inte i absolut mening -— de potentiella behoven i flertalet av Europas länder även av relativt elementära livsförnödenheter och bostäder äro givetvis enorma — utan med hänsyn till den faktiska, köpkraftiga efterfrågan. De senaste årens snabba produktionsökning har vidare medfört, att de bristlägen och flaskhalsar på viktiga delområden, som i hög grad förelågo 1946 och 1947, till stor del övervunnits.

Uppbromsningen i efterfrågan under 1949 gjorde sig gällande både i avsättningen inom länderna och i handeln mellan länderna. Stagnationstendensen i den inhemska efterfrågan har tydligast framkommit i uppgifter för detaljhandelsomsättningen. Inte endast i Förenta staterna utan även i Schweiz, Danmark och Sverige visade detaljhandelsomsättningen tendens till minskning. Typiskt nog har däremot detaljhandelsomsättningen i England fortsatt att stiga, vilket endast till mindre del förklaras av prisstegring; såsom ovan framhållits, har ett visst inflationstryck fortsatt att göra sig gällande i detta land.

Växande konkurrens med ökade avsättningssvårigheter framkom i högre grad på olika områden av den internationella handeln. Det är ju naturligt, att liksom vid tidigare konjunkturförändringar utslaget på volym och priser blir särskilt markerat i fråga om utrikeshandeln. Den föregående mycket snabba ökningen i exporten bromsades upp för viktiga varuområden under 1949 och förbyttes för vissa länder i en minskning. Europakommissionens exportvolymindex för ett antal europeiska länder, som visade en ökning med omkring 25 procent mellan 1947 och 1948, har sålunda legat på ungefär konstant nivå sedan fjärde kvartalet 1948. Stagnationstendensen var påtaglig i fråga om exportvolymen från England och Schweiz. En skärpning inom den internationella konkurrensen framkom delvis till följd av ökad exportförmåga hos vissa länder, såsom Frankrike och särskilt Tyskland och i viss mån även Japan, som tidigare av olika skäl haft stagnerande eller låg export. Bland de exportindustrier, som mött växande avsättningssvårigheter under 1949, märkas främst järn- och stål- och textilindustrierna. Belgiens stålproduktion har sjunkit mellan 1948 och 1949 på grund av exportsvårigheter, Englands och Italiens textilindustrier ha mött den återvändande japanska konkurrensen. Det kan tilläggas, att exporten av massa och i viss mån även papper har träffats av ett svårt bakslag på viktiga marknader räknat från hösten 1948.

4 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

I denna konjunkturförsämring på olika exportmarknader spelade bakslaget i Förenta staterna utan tvivel en väsentlig roll. Nedgången i den amerikanska industriproduktionen med 10—15 procent från hösten 1948 till sommaren 1949 medförde en stark minskning i behovet av importerade råvaror; värdet av råvaruimporten sjönk med omkring 25 procent under samma tid beroende både på volymminskning och prisfall. Det uppstod i själva verket betydande återverkningar på de västeuropeiska länderna av konjunkturnedgången 1948—1949 i Förenta staterna via det härav framkallade prisfallet på råvarumarknaderna. Prisfallets omfattning belyses närmare i kapitel II. Det internationella prisfallet på råvaror följdes mycket oregelbundet och med stor tröghet av prissänkningstendenser för halv- och helfabrikat. Ett mer väsentligt prisfall på både råvaror och helfabrikat kom egentligen endast fram inom länder som Förenta staterna, Schweiz, Belgien och Italien, där under det senaste året en mer markerad konjunkturförsvagning gjort sig gällande och medfört mer av en köparnas marknad. För flertalet övriga länder åtföljdes råvaruprisfallet av mycket obetydligt eller inget prisfall för inom landet omsatta produkter. I en del länder, såsom England, Norge och Holland, fortsatte grosshandelsprisindextalen t. o. m. att stiga, vilket dock till en del berodde på en avveckling av tidigare utgående subventioner. I kapitel II lämnas en närmare analys av de allmänna dragen i den internationella prisutvecklingen.

Konjunkturförsämringen mellan 1948 och 1949 i Förenta staterna och i mindre mån i vissa andra länder jämte de ovan diskuterade ojämnheterna i prisutvecklingen var huvudorsaken till den skärpning i valutasvårigheterna, i första rummet i förhållandet mellan pund och dollar, som ledde fram till den stora devalveringsvågen från den 18 september.

De bestående och under 1949 åter växande valutasvårigheterna för det stora flertalet länder ha visat, att de senaste årens stora produktionsökning och den i allmänhet samtidigt förbättrade interna balansen icke varit tillräckliga förutsättningar för uppnåendet av yttre balans — totalt men framför allt med hänsyn till betalningsförbindelserna med dollarländerna. Västeuropas importberoende av Förenta staterna har ökat i hög grad sedan tiden före kriget, medan exportmöjligheterna i allmänhet minskat; Marshallländernas export utgjorde före kriget omkring V, av Förenta staternas import, medan motsvarande andel 1948 endast var V7. Interiinrapporten från OEEC-organisationen i Paris i december 1948 klarlade lägets allvarliga natur genom att visa, att Marshall-länderna enligt föreliggande långtidsplaner och även under relativt gynnsamma förutsättningar ännu efter Marshallhjälpens slut år 1952 hade att vänta ett stort sammanlagt dollarunderskott ($ 3 000 milj.) — om inte drastiska förändringar i den ekonomiska politiken framkallade väsentligt bättre betingelser för jämvikt. Läget har emeliertid allvarligt försämrats sedan slutet av 1948, framför allt gentemot Förenta staterna (bl. a. på grund av ovan diskuterade utvecklingstendenser).

Utvecklingen av export, import och handelsbalans (i milj. $) med För-

Bih. 2: Konjunkturläget. 5

enta staterna för de 10 viktigaste västeuropeiska länderna framgår av följande tablå:1

1948 1949

I II III IV I II

Import.......... 1 007-3 1 010'0 966 o 848-6 1 002-4 1 104‘fi

Export......... 178 2 193-1 212 7 226 7 191-8 1433

Importöverskott 829 i 816-9 753'3 621-9 810"6 961*2

Ökningen i handelsbalansens dollarunderskott beror sålunda i någon mån på ökad import från Förenta staterna men framför allt på minskad export till detta land — det senare en återspegling av konjunkturförsämringen i Förenta staterna. Ett närmare studium av dollarbristens problem, som är gemensamt och ganska likartat för hela raden av länder, visar att svårigheterna i första rummet koncentrera sig omkring förhållandet mellan pundet och dollarn. (Underskottet i Englands handelsbalans med Förenta staterna steg sålunda från omkring $ 100 milj. för andra kvartalet 1948 till nära det dubbla beloppet för samma tid 1949.) Dollarbristen för Västeuropas olika länder sammanhänger i själva verket intimt med Englands och hela sterlingområdets stora löpande underskott i betalningsförbindelserna med Förenta staterna och Kanada. För en bedömning av Sveriges och andra länders konjunktur- och valutaproblem måste sålunda uppmärksamheten i hög grad riktas å ena sidan på Englands och sterlingområdets betalningsbalansproblem och å andra sidan på Förenta staternas konjunktur.

Englands ekonomiska läge och sterlingområdets dollarbalans.

Svårigheterna att skapa jämvikt i betalningsförbindelserna mellan länderna bottnar som bekant i stor utsträckning i de återkommande påfrestningarna på den engelska betalningsbalansen. Efter pundkrisen sommaren 1947 skedde visserligen en betydande återhämtning inom den engelska ekonomien. Produktionen undergick en betydande ökning och en bättre intern ekonomisk balans uppnåddes under loppet av 1948, inte minst tack vare en effektiv överbalansering av den statliga budgeten. Nya svårigheter ha emellertid uppstått under loppet av 1949, delvis beroende på ett ökat inflationstryck i samband med ett försämrat budgetläge, som kom samtidigt med ett växande deflationstryck i andra länder, framför allt i Förenta staterna. Under sommaren utmynnade denna utveckling i en snabb försämring i den engelska dollarbalansen. Dessa svårigheter gåvo upphov till devalveringen den 18 september.

Denna nya pundkris har skett trots en mycket god produktionsutveckling, ökningen i den engelska industriproduktionen har varit mycket betydande

1 Statistiken är hämtad ur Economic Bulletin för Europé, andra kvartalet 1949. Länderna äro: England, Frankrike, Västtyskland, Holland, Belgien-Luxemburg, Schweiz, Italien, Danmark, Norge och Sverige.

6 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

sedan 1946. Produktionsvolymindex har sedan 1946 och fram till första hälften av 1949 stigit med omkring 30 procent. Utvecklingen för olika näringsgrenar framgår av tabell 2.

Tabell 2. Den industriella produktionen i England 1947—4949.*

Index: 1946 = 100.

Den stora produktionsökningen har åtföljts av en snabb ökning av exportvolymen, medan importvolymen genom regleringar hållits nere väsentligt under 1938 års nivå. Detta framgår av följande sammanställning:

1938 1946 1947 1948 19499

Exportvolym............. 100 99 109 136 148

Importvolym............. 100 67 76 78 84

Denna mycket starka ökning av exportvolymen i förhållande till importvolymen har delvis motverkats av en försämring av bytesförhållandet. Föl- 1948 ha genomsnittspriserna för importvaror legat 17 procent över exportpriserna i jämförelse med 1938. Härtill kommer bortfall eller drastisk minskning av inkomster från investeringar i utlandet och sjöfart. Dock har det totala underskottet i Englands löpande betalningsbalans, som uppgick till omkring £ 650 miljoner 1947, undergått en väsentlig minskning till 1948. Man räknade med att England vid slutet av 1948 och början av 1949 faktiskt hade nått ungefärlig jämvikt för den totala betalningsbalansen. Detta tillfälliga jämviktsläge har emellertid uppkommit endast tack vare en ytterst restriktiv importpolitik och en energisk exportkampanj, som i hög grad underlättats genom förefintligheten av en inflationsbetonad säljarnas marknad på mjukvalutaländer. Värdet av den uppnådda totala jämvikten i den löpande betalningsbalansen begränsades ytterligare av det förhållandet, att det inom denna jämvikt iolde sig å ena sidan ett mycket stort underskott gentemot dollarområdet (Förenta staterna och Kanada) och å andra sidan ett ungefär lika stort överskott mot ett stort antal andra länder, framför allt länder tillhörande sterlingområdet. Exportökningen ledde i dominerande grad till ökad försäljning på dessa senare länder och detta till stor del mot betalning i »deblockerade» sterlingtillgodohavanden.

De i huvudsak från kriget stammande jättelika pundskulderna (huvudsakligen till imperieländerna men också till andra länder) utgöra i själva

1 Enligt London & Cambridge Economic Service, Bulletin IV, Vol. XXVII.

2 Indextalen beräknade med ledning av jämförelse mellan de 8 eller 9 första månaderna 1948 och 1949.

3 Medeltal för de tre första kvartalen.

Bih. 2: Konjunkturläget.

verket ett ständigt hot mot pundets stabilitet. De bidrogo i hög grad till krisen sommaren 1947, sedan pundet gjorts konvertibelt i överensstämmelse med det amerikanska låneavtalet av 1946. Sedan slutet av 1946, då ifrågavarande pundskulder i summa uppgingo till £ 3 700 miljoner, ha omkring £ 550 miljoner av dessa pundbalanser lösgjorts och resulterat i motsvarande efterfrågan på engelska varor (vad engelsmännen kalla »unrequited exports»). Uppgörelser med olika fordringsägarländer om »deblockering» av pundbalanserna ha på detta sätt betytt motsvarande anspråk på engelsk exportkapacitet och i själva verket lett till en inflationsartad sugning av engelska exportvaror till mjukvalutaområdena — på bekostnad av mer härdarbetad export på hårdvalutaländerna. Denna fortgående deblockering av gamla pundfordringar har varit ganska betydande i förhållande till Englands totala export; under de första tre kvartalen 1949 uppgick denna avbetalning till omkring £ 200 miljoner, vilket svarar emot ca 15 procent av totala exporten under samma tid. Engelska kapitalinvesteringar i imperieländerna och kolonierna bidrogo ytterligare till att inrikta den engelska exporten åt dessa håll. Ett resultat av denna politik blev givetvis minskade möjligheter att få dollarinkomster från exporten. Dollarbristen förblev under dessa förhållanden ett olöst problem. Trots de stora tillskott, som erhöllos genom Marshallhjälpen och ianspråktagande av den kredit, som Kanada beviljat England, sjönk Bank of England’s guld- och dollarbehållning starkt under 1949.

Konjunkturförsämringen 1948—1949 i Förenta staterna medförde, att dollarbristen undergick en snabb ökning under våren och sommaren 1949. Dollarexportinkomsterna vid försäljning på Förenta staterna sjönko, samtidigt som det uppkom en flykt från pundet. Försvagningen i Förenta staternas konjunktur medförde såsom under tidigare konjunkturförsämringar en minskning i efterfrågan på stapelvarorna från det brittiska imperiet, vilket resulterade både i prisfall och volymminskning. Värdet av Englands export till Förenta staterna föll häftigt (med 35 procent) under andra kvartalet 1949 och träffade framför allt bilar, traktorer och textilvaror. Dessutom skedde uppenbarligen en vridning i efterfrågan från imperiets produkter till andra länders export, vilket delvis var att betrakta som ett utslag för en spekulation i pundets kommande devalvering. I sterlingområdets totala dollarinkomster spelar Englands export endast en relativt underordnad roll (omkring 20 procent); Malavas, Indiens, Sydafrikas, Australiens o. s. v. råvaror (gummi, jute, ull, kakao, kaffe) äro av dominerande betydelse och betyda hög konjunkturkänslighet. Det beräknas sålunda, att de amerikanska köpen av de viktigaste »stcrlingråvarorna» minskat med omkring 50 procent mellan första och andra kvartalen 1949. Imperiets dollarintäkter höllos ytterligare nere därigenom, att imperieprodukter i rätt stor utsträckning exporterades till Förenta staterna via mellanhänder i andra länder, som betalade i pund. Följden av allt detta blev, som sagt, cn betydande minskning i imperiets dollar- och guldreserver under sommaren 1949.

Det kan vara av intresse alt i detta sammanhang något belysa orsakerna

8 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

till och storleksordningen av Englands och sterlingsområdets dollarunderskott. Man får härigenom en utgångspunkt för en diskussion av möjligheterna för att devalveringarna och andra åtgärder i väsentlig mån kunna bidraga till uppkomsten av en bättre balans. Inte minst för en bedömning av möjligheterna att åstadkomma en friare, mer multilateralt inriktad handel i Västeuropa är pundets ställning och därmed sterlingområdets betalningsbalansläge av allra största betydelse.

Skärpningen i sterlingområdets dollarbrist under 1949 bör ses mot bakgrunden av de allvarliga störningar av förkrigstidens jämvikt i betalningsströmmarna mellan imperiets länder och mellan dessa och Förenta staterna.1 Före kriget visade det yttre sterlingområdet ett löpande underskott i betalningsbalansen med England. Detta täcktes med guldexport och under goda konjunkturer även medelst dollar från exportöverskott på Förenta staterna. På detta sätt erhöll England medel (guld och dollar) att täcka sitt stora betalningsunderskott med Förenta staterna. Under efterkrigstiden ha förutsättningarna för denna typ av jämvikt allvarligt försämrats i en rad väsentliga avseenden. De yttre sterlingländernas import från Förenta staterna och Kanada har vuxit enormt sedan tiden före kriget (en 3—5-dubbling av importvolymen för Sydafrika, Indien och Pakistan), så att dessa länder nu i stället dragit dollar från sterlingområdets centrala dollarpool. Betydelsen av guldexporten för att täcka ett dollarunderskott har minskat väsentligt, eftersom dollarpriset på guld legat oförändrat sedan förkrigstiden, medan den allmänna dollarprisnivån fördubblats. Samtidigt har Englands direkta dollarunderskott ökat på grund av den starka minskningen i nettoinkomster av kapitalinvesteringar och sjöfart men även i hög grad till följd av den allmänna prisstegringen (som ju avsevärt ökat sterling- och dollarvärdet av det redan före kriget normala underskottet i handelsbalansen) och dessutom av en försämring i »terms of trade». Och som ovan framhållits, har Englands betalningsöverskott med det yttre sterlingområdet inte längre betytt dollar och guld utan återbetalning av gamla pundskulder.

Följande siffror avse att närmare ange storleksordningen av sterlingområdets löpande dollarunderskott. De bygga på en ungefärlig kalkyl för året juli 1949 till juli 1950, som utförts av London and Cambridge Economic Service.2 Beräkningarna avse dollarunderskottet mot både Förenta staterna och Kanada, räknat i U.S. dollar. Hänsyn har tagits till den redan i juli annonserade allmänna nedskärningen av dollarimporten med 25 procent.

England beräknas under angivna förutsättningar få ett underskott i handelsbalansen på 500—550 miljoner dollar. Därtill kommer ett deficit i fråga om »osynliga» poster på 150—200 miljoner dollar. Övriga länder inom sterlingområdet arbeta också med ett betydande löpande dollarunderskott. Detta är, som ovan framhållits, en för sterlinggruppen allvarlig förändring

1 En ingående analys av dessa problem med redovisning av ett omfattande statistiskt material lämnas i Economic Bulletin för Europé, 1949, No. 2: >The Gold and Dollar Deficit of the Sterling Area».

2 C. F. Carter och R. C. Tress, >The Economics of 1950>, Bulletin IV, Nov. 1949.

Bih. 2: Konjunkturläget.

i förhållande till förkrigstiden. Indien och Pakistan hade före kriget nettoöverskott i dollarbetalningarna men ha numera i sådan grad ökat importen, att de nu belasta sterlingomådet inte bara med betydande pund- utan även med stora dollarunderskott. År 1948 beräknas det yttre sterlingområdet ha haft ett dollardeficit gentemot Förenta staterna och Kanada på omkring $ 100 miljoner, vilket för första halvåret 1949 steg till $ 350 miljoner (per år räknat). Ett prisfall på bortåt 20 procent (i amerikanska dollar) från 1948 års höga nivå skulle ungefär kompensera effekten av den planerade importnedskärningen. En återhämtning i den amerikanska konjunkturen 1949—1950 kan åter bringa upp importvolymen till 1948 års läge, varigenom storleksordningen i det yttre sterlingområdets betalningsunderskott åter eventuellt skulle röra sig om $ 100 miljoner. Detta är nog relativt optimistiskt räknat. Man räknar vidare med att sterlingområdet liksom tidigare kommer att dras med betydande dollarunderskott i handeln med »tredje land»; dollarförlusterna kunna minska till Belgien, Schweiz och Västtyskland men öka i handeln med Sydamerika och Mellersta Östern.

I summa kommer den engelska undersökningen till ett totalt dollarunderskott i sterlingområdets löpande betalningsbalans med Förenta staterna och Kanada 1949/50 på $ 1 100—1 200 miljoner, vartill lägges ett belopp på $ 100 miljoner för kapitalexport. Häremot ställes en beräknad Marshallhjälp på $ 900 miljoner och $ 80 miljoner koloniala utvecklingslän från internationella banken. Mot den hotande dollar- och guldförlusten står en total reserv på $ 1 400 miljoner (i slutet av september 1949). Slutsatsen är att dollargapet kan behärskas med tillgängliga resurser. Marshallhjälpen i dess nuvarande storlek framstår emellertid som ett fullständigt nödvändigt villkor. Och trots detta måste påfrestningarna på särskilt Englands ekonomi ändå bli allvarliga och riskerna för nya kriser betydande. Dollarimporten var redan förut hårt beskuren. Följderna av ett prisfall (i dollar) och ett nytt konjunkturbakslag i Förenta staterna, med minskade inköp från sterlingområdet som följd, kunna helt kullkasta kalkylerna. Som ovan framhållits, är ju sterlingområdets export till Förenta staterna mycket kon j unkturkänslig.

Konjunkturutvecklingen och konjunkturutsikterna i Förenta staterna.

Den amerikanska efterkrigskonjunkturen har hittills visat eu förvånande stabilitet. Någon verkligt allvarlig tendens till den befarade slora fredskrisen har ännu knappast visat sig trots upprepade pessimistiska prognoser. Karakteristiskt för efterkrigstidens konjunkturutveckling i Förenta staterna har i själva verket varit det successiva återställandet av ekonomisk balans på olika områden av näringslivet. Inflationstendenser med elterfrågeöverskott, som särskilt under de första åren efter krigets slut voro genomgående för det amerikanska näringslivet, ha sålunda successivt brutits på område efter område. I första ledet träffades olika områden av icke varaktiga konsumtionsvaror. Relativ mättnad nåddes i olika etapper för

10 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

livsmedel, textilvaror, skodon. Försvagningen av konjunkturen på dessa punkter, signalerad av delvis rätt betydande prisfall, motverkades av fortsatt högkonjunktur på andra områden. De under kriget eftersatta behoven särskilt beträffande varaktiga konsumtionsvaror och investeringar inom olika områden av näringslivet, bidrogo till att hålla uppe högkonjunkturen under denna anpassningsprocess.

Kon junkturutvecklingen 1948—i 949.

Under loppet av 1948 började också de ackumulerade behoven i fråga om en hel del varaktiga konsumtionsvaror att täckas. På område efter område har relativ mättnad nåtts och produktionsbegränsningar med prisfall inträffat. Längst tycks en högt uppdriven efterfrågan hålla sig uppe i fråga om bilar. Enligt föreliggande, givetvis mycket hypotetiska beräkningar väntas den nuvarande extremt höga produktionen och försäljningen av personbilar kunna stå sig ännu någon tid (ofta gissat till mitten av 1950). På något längre sikt, sedan nuvarande delvis mycket överåriga bilpark ersatts, måste även på detta område en nedgång i produktion och försäljning ske till mer normal nivå, bestämd av normal ersättnings- och nyanskaffning. Symptomatiskt för konjunkturavmattningen var, att konsumtionsutgifterna sedan 1947 steg väsentligt långsammare än summan av enskilda inkomsttagares inkomster. Det häremot svarande privata sparandet ökade (enligt beräkningar av Department of Commerce) från $ 6,7 miljarder för l:a kvartalet 1948 till $ 16,3 miljarder samma kvartal 1949 (siffrorna äro räknade per år).

Under det senaste året har det framför allt varit den fortsatta, delvis onormalt höga nivån för den privata investeringsverksamheten (i maskiner, byggnader in. in.) som stabiliserat högkonjunkturen i Förenta staterna. Det är naturligt, att de ackumulerade behoven på detta område varit särskilt stora, och att det tar relativt lång tid att avverka dem. Det nya i den amerikanska konjunktursituationen från 1949 är emellertid, att även en viss dämpning av den privata investeringsaktiviteten gjort sig gällande. Härigenom synes den amerikanska konjunkturutvecklingen efter kriget ha kommit in i ett nytt skede. Redan i början av 1948 voro inflationstendenserna inte längre dominerande såsom under åren 1946 och 1947. Och från slutet av 1948 och under 1949 var det inte heller längre fråga om en blandning av inflations- och deflationstendenser, som utmärkt konjunkturutvecklingen under 1948. Sedan slutet av detta år har i stället nedgångstendensen i konjunkturen blivit dominerande inom näringslivet. Orsaken härtill var framför allt en begynnande svaghet inom den privata sektorn av investeringsområdet, som i första hand hänförde sig till investeringar i lager. En sådan tendens till minskning av investeringsverksamheten efter en tid av högt uppdriven takt är fullt normal och oundviklig. Frågan är, i vilken mån nedgångstendensen på dessa områden kommer att motverkas av hög eller ökad aktivitet inom andra områden, i första hand då näringsgrenar, inom vilka fortfarande stora, sedan 1930-talet och krigsperioden ackumulerade

11 Bih. 2: Konjunkturläget.

behov ännu inte avvecklats. Sådana möjligheter synas framför allt finnas inom bostadsområdet och vidare inom det stora området för offentliga investeringar.

Den allmänna konjunkturförsämring, som ägt rum i Förenta staterna sedan hösten 1948, bottnar framför allt i en stark reduktion av lagerhållningen. Inflationshögkonjunkturen 1946—1948 matades i betydande utsträckning av en hög investering i ökade lager inom olika områden av näringslivet. Produktionens och handelns lager behövde efter uttömning under krigsåren fyllas på till normal nivå med varor av fredskvalitet. Det var fråga om mycket betydande lagerökningar; enligt beräkningar av Department of Commerce uppgick lagerökningen under sista kvartalet 1948 till storleksordningen 9 miljarder dollar räknat per år. Någorlunda normala relationer mellan lagerbestånden och löpande omsättning hade enligt föreliggande statistik uppnåtts inom flertalet näringsområden under loppet av 1948. Man torde däremot till skillnad från inflationsboomen 1919—1920 knappast kunna tala om en spekulativt uppdriven lagerökningskonjunktur. Då prisstegringen upphörde och även förbyttes i prisfall på olika områden, blev följden inte bara att denna lagerökningsprocess upphörde utan även att den förbyttes i sin motsats. En allmän försiktighet med hänsyn till osäkerheten i fråga om den framtida pris- och kostnadsutvecklingen gjorde sig gällande under loppet av 1948. Enligt Department of Commerce’s beräkningar skulle takten i iagerminskningen räknat per år under första halvåret av 1949 ha uppgått till omkring 2 miljarder dollar.1

Den tvära omkastningen i lagerinvesteringskonjunkturcn, som inträffade under det senaste året, har betytt en allvarlig påfrestning för den amerikanska konjunkturstabiliteten. Rent siffermässigt var det ju — såsom framgår av ovanstående siffror — fråga om ett efterfrågebortfall av storleksordningen $ 10 miljarder per år. Därtill kommo verkningarna av åtföljande prisfall på stämningen inom affärslivet. Just lagerinvesteringar ha tidigare alltid varit en mycket väsentlig instabilitetsfaktor i den amerikanska konjunkturen. De tvära och snabba konjunkturomslagen 1920 och 1937 bestämdes till stor del just av sådana avbrott i lagerinvesteringens konjunkturer. Härav har som regel tidigare följt en allmän, snabb konjunkturnedgång, som också stått i samband med ett starkt prisfall. Till 1920 års kris bidrog även en häftig åtstramning av kreditmarknaden och till 1937 års konjunkturomslag en omkastning i finanspolitiken, som snabbt förde från ett federalt budgetunderskott till ett överskott.

I linje med den efter kriget manifesterade anpassningsförmågan inom det amerikanska näringslivet inför förändringar i tillgång och efterfrågan på olika områden har konjunkturstabiliteten denna gång kunnat upprätt-

1 Det bör därvid observeras, att strävandet och försöken att under rådande knnjunkturförhållanden minska lagren säkerligen väsentligt underskattas av denna siffra; en allmän benägenhet att söka dra ner lagren leder nämligen till att man på många håll ofrivilligt får se sina lager ökade. Även ett misslyckat strävande efter lageravveckling bar emellertid väsentlig konjunktureffekt särskilt på priserna.

12 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

hållas i långt bättre utsträckning än vid tidigare tillfällen, då påfrestningar uppstod av denna art. I själva verket förklarar, enligt beräkningar utförda av Departement of Commerce, den ovan angivna minskningen i efterfrågan för lager ungefär 3/4 av den totala minskningen i efterfrågan på varor mellan toppunkten 1948 och läget under sommaren 1949. Den starka minskningen i investeringar i lager har icke i någon mera betydande utsträckning dragit med sig investeringsminskningar på andra områden. Prisfallstendensen har varit begränsad — inte minst tack vare prisstabiliseringspolitiken för jordbruket — men den har blivit allmännare än under de första faserna av konjunkturnedgången och även kommit att omfatta järn och metaller. Summan för enskildas totala inkomster undergick en mycket liten minskning under konjunkturnedgången; totala lönesumman sjönk sålunda endast med 2 procent från toppläget fjärde kvartalet 1948, och de totala konsumtionsutgifterna visade ungefär samma nedgång. Till stabiliteten har utan tvivel i hög grad bidragit den höga likviditet hos företag och enskilda, som varit karakteristisk för efterkrigstiden. De ansatser till kreditåtstramning, som gjordes under 1948 och början av 1949, hade ingen påtaglig verkan. Planen i slutet av 1948 att möta inflationstendensen genom höjda skatter och ökade överskott i budgeten kom aldrig i gång, innan signaler om konjunkturförsvagningen kunde uppfattas. Konjunkturen har tvärtom — i motsats till utvecklingen under 1937 — stötts av ett under 1949 växande budgetunderskott.

Kon jnnkturutsikter.

Man kan av föregående redogörelse konstatera, att den primära, från omsvängningen i lagerinvesteringen härrörande produktionsminskningen icke — i motsats till tidigare kriser — hade starkt kumulativ verkan. Stabiliteten i inkomstbildningen, i den privata investeringsverksamheten (utom i lager) och framför allt i konsumtionsutgifterna medförde, att utrymme relativt snart uppstod för återhämtning av produktionskurvan, som under lageravvecklingen böjts ned under den löpande förbrukningen av råvaror och fabrikat. En sådan stabilisering med påföljande återhämtning gjorde sig tydligt gällande för ett flertal näringsgrenar i augusti och september 1949. Många tecken tyda också på sannolikhet för en tills vidare bestående stabilitet i det amerikanska konjunkturläget. En fortsatt återhämtning av produktion och konsumtion under första hälften av nästa år är en vanlig prognos. Ser man på läget under tredje kvartalet 1949 före de europeiska devalveringarna och före de stora strejkerna inom järnindustrierna och kolgruvorna, får man följande bild.

Konsumtionsutgifterna lågo under tredje kvartalet endast obetydligt under 1948 års toppläge; en något större nedgång i enskildas totala inkomster kompenseras av en minskning i sparandet. Tages hänsyn till den genomsnittliga prissänkning på konsumtionsvaror, som ägt rum sedan den tiden, lår man till resultat en ungefär oförändrad konsumtionsvolym; inom denna ram ha vissa utgifter, såsom för kläder, undergått en sänkning, medan en

13 Bill. 2: Konjunkturläget.

stegring ägt rum i fråga om bilar och framför allt i fråga om tjänster. De totala investeringsutgifterna sjönko starkt under 1949, framför allt på grund av lagerutvecklingen. Näringslivets utgifter för byggnadsverksamhet ha däremot sjunkit relativt oväsentligt, och utgifterna för maskiner och utrustning ha snarast stigit. De senast föreliggande planerna för byggnadsverksamheten tyda närmast på utsikter för ökning under 1950, framför allt i fråga om bostadsbyggande. En annan faktor, som också pekar mot konjunkturförbättring, är den ökning i de federala utgifterna, som väntas till nästa år. Ett betydande budgetunderskott väntas uppstå under första halvåret 1950. Löneinkomsterna väntas stiga och mer än väl kompensera den fortsatta nedgången i jordbrukarnas nettoinkomster, som förutses äga rum mellan 1949 och 1950.

Det finns även andra symptom på cn konjunkturåterhämtning. Under augusti och september hade industriproduktionen upphört att sjunka och på många områden även visat stegringstendenser, som dock under oktober och november avbrötos på grund av strejkerna. Under dessa månader rapporterades en allmän ökning i företagens inköp av råmaterial och halvfabrikat. Orderböckerna, som höllo på att bli tomma under första hälften av året, ha åter börjat fyllas på. Marknadsläget har under höstmånaderna stramats till för en hel del råvaror, såsom metaller, järnskrot, olja, papper. Ökningar i inköpen och förbättringar i orderstockarna ha i hög grad minskat en pessimism inom näringslivet, som fann stark näring i konjunkturförsämringen under första halvåret. Stegringen i industriproduktionen under september hänförde sig i första rummet till ökningar inom järn- och stål-, bil-, sågverks-, textil- och pappersproduktionen. Genom återhämtningen kom produktionsindex i september upp i högre nivå än den legat i sedan maj månad. Fortfarande låg index dock omkring 10 procent lägre än förra hösten.

En relativt försiktig inställning till konjunkturutsikterna på något längre sikt gör sig dock fortfarande gällande i Förenta staterna. Man är osäker på hur länge investeringsutgifterna inom det privata näringslivet kunna hållas uppe på nuvarande relativt höga nivå. Efterfrågan på en del varaktiga konsumtionsvaror, såsom framför allt bilar, kan vidare väntas sjunka tillbaka i en nära framtid. En konjunkturdämpande effekt uppstår vidare, när det amerikanska exportöverskottet reduceras i samband med minskad Marshallhjälp och eventuellt ökad import till Förenta staterna.

Såsom torde ha framgått av diskussionen i föregående avsnitt, blir den fortsatta amerikanska prisutvecklingen av stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Europa och särskilt för den internationella handeln. Den allmänna partiprisnivån visade visserligen en viss tendens till stegring mot slutet av sommaren och under hösten, i markant avvikelse från det fortgående prisfallet sedan förra hösten. (Det finns givetvis profeter, som ur dessa tendenser härlett risk för en ny inflationsvåg under första hälften av 1950 och därför yrka på en restriktiv penning- och finanspolitik.) Devalveringarna skulle i och för sig verka i prisnedtryckande riktning och sålunda motverka denna eventuella prisstegringstendens. Verkningarna av devalve-

14 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

ringen äro emellertid mycket osäkra. Prisfallet på importerade stapelartiklar har hittills varit mycket begränsat och i genomsnitt hållit sig omkring 3—4 procent sedan september. På vissa färdigprodukter ha särskilt brittiska exportörer genomfört något större prissänkningar räknade i dollar, varvid de engelska industrivarorna i regel höjts mer i pund än de sänkts i dollar. Man synes dock i Förenta staterna i regel vänta, att deprecieringen skall ha en relativt begränsad effekt på den amerikanska prisnivån. En rent mekanisk kalkyl kan ge någon ledning vid bedömningen av storleksordningen av den primära prissänkningsimpuls, som skulle komma från devalveringarna. Ett genomsnitt för den amerikanska importen fördelad på olika länder ger till resultat ett medelprocenttal för devalveringens prissänkningseffekt vid oförändrade priser i pund, kronor o. s. v. på omkring 10 procent. Faktiskt kommer emellertid en viss primär prisstegring i pund, kronor o. s. v. att ske, och National City Bank uppskattar det faktiska genomsnittliga importprisfallet, som skulle uppstå som följd av devalveringarna, till storleksordningen 5 procent. Härtill bör läggas, att den amerikanska importens värde uppgår till endast omkring 3 procent av nationalinkomsten.

Som sammanfattning av diskussionen av de amerikanska konjunkturutsikterna kunna följande synpunkter anföras. Pristendensen är sedan mitten av oktober snarast stigande. Industrivarorna visa fast tendens, medan jordbrukspriserna fortsatt att sjunka något. Stora skördar och tyngande överskott av de viktigaste jordbruksprodukterna (bomull, vete, majs, tobak, ris) medföra en ständig press nedåt på priserna mot den fastställda stödköps- (paritets-) nivån. Den federala regeringens prisstödjande politik kommer med all sannolikhet att i växande grad kompletteras med restriktiva åtgärder på produktionen. Sannolikheten för fast och stabilt prisläge för andra varor än jordbruksprodukter stödes av stabil eller växande tendens hos efterfrågan på varor och tjänster. Produktionen håller på olika områden på att anpassas uppåt efter en relativt högre förbrukningsnivå, som dessutom väntas bli stegrad. En ny lagerpåfyllnadskonjunktur kan väntas och detta alldeles särskilt inom järn- och stålområdet och de näringsgrenar, som mer avsevärt berörts av minskad tillförsel av järn och kol under höstens strejker. Stigande löneinkomster och stora bonusbetalningar till veteraner böra åter medföra höjda konsumtionsutgifter. Ett stort statligt budgetunderskott under första halvåret 1950 bör också verka konjunkturstimulerande. Ökat bostadsbyggande och växande offentliga investeringsutgifter kan kompensera den sakta fallande tendensen hos näringslivets investeringar i byggnader och maskiner samt ett minskat exportöverskott.

Det bör observeras, att en konjunkturbedömning, som på detta sätt går ut på återhämtning och närmast stabilt prisläge, gäller en begränsad tidsperiod. I allmänhet sträcka de amerikanska konjunkturbedömarna sig inte längre än till mitten av 1950. Därefter ökar givetvis ovissheten, och riskerna för en ny konjunkturavmattning göra sig åter påminta. Budgetöverskot-

Bih. 2: Konjunkturläget.

tet kommer då sannolikt att skäras ned och framför allt är det möjligt, att efterfrågan på bilar minskas och den industriella investeringsverksamheten pressas ned mot en mer normal nivå. Betraktat ifrån dagens läge finns det dock knappast skäl att räkna med någon stor risk för en allvarlig konjunkturförsämring under 1950. Ovanstående redogörelse för den amerikanska konjunkturutvecklingen har gett otvetydiga belägg för existensen tills vidare av verkningsfulla stabilisatorer.

II. Det internationella pris- och kostnadsläget.

De prisförhållanden, som kännetecknat eller inverkat på efterkrigstidens internationella varuutbyte, ha i många avseenden varit annorlunda än de, som rådde under tiden närmast före kriget. Bortsett från de genomgående förskjutningarna uppåt av prisnivåerna ha prisernas inbördes relationer förändrats. Sådana förändringar kunna påvisas vid jämförelser mellan prisnivåerna inom olika länder, vid jämförelser mellan råvarupriser och färdigvarupriser eller vid jämförelser mellan exportpriser och hemmamarknadspriser.

I det följande beröras i första hand förskjutningar i prisrelationerna som inträffat från 1938 till 1948. I ett senare avsnitt skall redogöras för prisutvecklingen under loppet av 1949.

Förändringar sedan förkrigstiden.

Såsom framgår av de i tabell 1 återgivna indextalen över prisutvecklingen inom olika länder, ha färdigvarupriserna genomgående stigit mindre kraftigt än råvarupriser eller partipriser. Ett undantag utgör Holland, som redovisar något större stegring i färdigvarupriserna än i partipriserna.

Samtidigt ha exportpriserna för de flesta länder enligt tillgängliga indextal stigit betydligt kraftigare än hemmamarknadspriserna. I detta avseende har emellertid utvecklingen varit mindre enhetlig. Beträffande Förenta staterna kan inte konstateras någon avsevärt större uppgång i exportpriserna än i hemmamarknadspriserna räknat från 1938 till 1948. Omedelbart efter kriget var emellertid även i Förenta staterna prisuppgången betydligt kraftigare på export än på hemmamarknaden. För Belgien och Frankrike ha partipriserna stigit starkare än exportpriserna.

Av tabell 1 framgår även, att prisutvecklingen — såväl på hemmamarknad som på export —- gestaltat sig väsentligen olika inom skilda länder. I avsevärd utsträckning kvarstå dessa olikheter efter korrektion för inträffade växelkursförändringar. Omräknade i kronor skulle partipriserna på hemmamarknaden enligt tabell 1 ha stigit förhållandevis minst i Norge och därnäst i Storbritannien och Holland närmast följda av Kanada. Sverige, Schweiz, Danmark och Förenta staterna bilda en tämligen väl samlad mel-

16 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

langrupp, medan Frankrike, Belgien och speciellt Finland representera en avsevärt högre nivå.

I fråga om exportpriserna framstår spridningen i utvecklingsgången såsom något mindre markerad än i fråga om partipriserna. Omräknade i svenska kronor ha Storbritanniens exportpriser stigit mindre än övriga i tabellen upptagna länders. Förenta staternas exportpriser ha 1938—1948 stigit ca 3 % och Kanadas ca 6 % i förhållande till Storbritanniens. För övriga i tabellen upptagna länder, med undantag för Finland, ha exportpriserna omräknade i enhetlig valuta stigit 20—35 % i förhållande till Storbritanniens exportpriser. Att speciellt de finska exportpriserna stigit så kraftigt torde sammanhänga med den finska exportens ensidiga inriktning på skogsprodukter.

Tabell 1. Prisindextal lör olika länder 1948 omräknade i svenska kronor.

1938 = 100.

För vissa länder har det varit möjligt att jämföra utvecklingen av exportpriser och hemmamarknadspriser speciellt för färdigvaror. Jämförelserna ge i stort sett samma resultat som beträffande motsvarande länders ospecificerade exportpriser och partipriser. För Förenta staterna ha exportpriserna för färdigvaror stigit obetydligt mindre än hemmamarknadspriserna. För Storbritannien, Belgien och Sverige ha exportpriserna stigit avsevärt mera. Medan den totala exporten stigit kraftigare i pris för Förenta staterna än för Storbritannien, ha Storbritanniens exportpriser för färdigvaror ökat obetydligt mera än Förenta staternas.

Som en logisk följd av att exportpriserna som regel stigit betydligt kraftigare än hemmamarknadspriserna vore det att vänta, att detsamma skulle gälla om importpriserna. För Förenta staterna och Storbritannien ha im- 1 * 3

1 Råvaror och halvfabrikat.

- Industriråvaror.

3 Export- resp. importprismedeltal enligt konjunkturinstitutets volymberäkningar.

Bih. 2: Konjunkturläget.

portpriserna i själva verket stigit avsevärt mera än exportpriserna. Råvaror som dessa länder importera från transoceana och andra länder ha stigit kraftigare i pris än de färdigvaror som lämnas i utbyte. Den förhållandevis starkare prisstegringen för råvaror har för högindustrialiserade länder medfört en tendens till försämring i bytesvillkoren. Denna skulle ha framträtt klarare beträffande de västeuropeiska länderna, därest inte dessa länder i rådande konjunkturer kunnat ta ut större stegringar i sina exportpriser än i hemmamarknadspriserna.

Åtskilliga europeiska länder ha lyckats hålla sina exportpriser så väl uppe att bytesvillkoren inte blivit försämrade. Detta gäller beträffande vissa länder med starkt råvaruinslag i exporten såsom exempelvis Finland och Danmark, men det gäller även beträffande Belgien och Schweiz.

Föregående beskrivning av förskjutningar i vissa prisrelationer, som inträffat från 1938 till 1948, har i huvudsak baserats på jämförelser mellan olika prisindextal. Denna arbetsmetod torde inte lämpa sig som utgångspunkt för vittgående slutsatser rörande de jämförda ländernas inbördes konkurrensmöjligheter och därmed sammanhängande förhållanden. Prisindextal för olika länder torde sällan vara fullt jämförbara vare sig i fråga om varuurval eller beräkningsteknik. Eftersom prisutvecklingen gestaltat sig så olika inom olika varugrupper, måste utvecklingen av import- och exportpristal i speciellt hög grad bli beroende av utrikeshandelns sammansättning. Under senare år torde priskontrollen mångenstädes haft förödande verkningar på prisindextalens tillförlitlighet såsom mätare av de verkliga pro-

Tabell 2. Årslöner inom Industrien 1 olika länder &r 1948.

Indextal: 1938 = 100.

> 1936/38 = 100.

2 Mars 1939 = 100.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nrl. Bil. 1. Bihang 2.

18 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

ducentpriserna. Den ökade förekomsten av prissubventioner har även ininskat jämförbarheten av åtskilliga prisserier.

När indextalen ge uttryck för markanta förskjutningar i prisrelationerna eller när samstämmigheten i de registrerade förändringarna är betydande, synes den tillämpade metoden likväl kunna ge någon ledning. Inte minst för en bedömning av de olika ländernas konkurrensläge på internationella marknader skulle emellertid uppgifter om kostnadsutvecklingen vara av stort värde som komplement till föreliggande data om prisutvecklingen. Åtminstone i fråga om en av kostnadsposterna, och därtill den viktigaste, nämligen lönerna finns det vissa möjligheter att jämföra utvecklingen inom olika länder sedan förkrigstiden. Det är snarast sannolikt att löneserier från olika länder är o mera jämförbara än prisserier.

Inom Europakommissionens utredningsavdelning1 har företagits ett försök att beräkna, hur arbetskostnaderna per produktenhet förändrats sedan förkrigstiden inom olika länders industrier. Som ett led i denna undersökning ha uppgifter sammanställts rörande årslönernas genomsnittliga förändringar sedan förkrigstiden för industriarbetare inom ett antal länder. Löneförskjutningar ha även omräknats i enhetlig valuta. Med avseende på utvecklingen från 1938 till 1948 återges beräkningarna i tabell 2. Löneförändringarna framstå såsom synnerligen ojämna även efter omräkning i enhetlig valuta. Härvid framstår uppgången för Sveriges industriarbetarlöner såsom kraftigare än för de flesta övriga västeuropeiska länders. En jämförelse mellan utvecklingen av de engelska och de svenska industriarbetarlönerna kan av olika skäl förtjäna särskild uppmärksamhet. Det visar sig att de svenska årslönerna stigit inemot 25 % mera än de engelska, om hänsyn tages till kronans höjning i förhållande till pundet sedan 1938. Den förhållandevis ringa uppgången i de engelska lönerna torde delvis vara betingad av betydande prissubventionering.

Det höga indextalet för uppgången i de amerikanska industriarbetarnas årslöner synes delvis vara påverkat av sysselsättningsförändringar. Det förefaller som om den genomsnittliga arbetstiden per år inom Förenta staterna ökat avsevärt från 1938 till 1948. Per timma ha nämligen de amerikanska industriarbetarlönerna under denna tid inte stigit mer än 110 %, att jämföra med i tabellen angivna 150 % för årslönerna. Omräknade i svenska kronor ha de amerikanska timlönerna i genomsnitt stigit något mindre än de svenska sedan 1938.

Genom jämförelser mellan utvecklingen av löner samt produktionsvolym per år och arbetare har man inom Europakommissionens utredningsavdelning sökt finna ett mått på de procentuella förskjutningarna i lönekostnader per produktionsvolymenhet. Även resultaten av dessa beräkningar som återges i tabell 3 ha korrigerats med hänsyn till vidtagna växelkursförändringar. För Sveriges del ha Europakommissionens beräkningar dessutom underkastats ytterligare korrigeringar med hänsyn till den mera tillförlitliga produktionsvolymberäkning för 1948, som numera föreligger.

1 Economic Commission of Europé (ECE).

Bih. 2: Konjunkturläget.

19 Tabell 3. Arbetskostnader per produktenhet omräknade 1 svenska kronor i olika länder &r 1948.

Index: 1938 = 100.

Av i tabell 3 upptagna länder har den lägsta stegringen i arbetskostnader per produktenhet beräknats för Storbritannien. För Förenta staterna beräknas motsvarande kostnadsstegring ha varit cirka 20 % högre än för Storbritannien och för Sverige några få procent högre än för Förenta staterna. Inte heller för Norge, Frankrike, Nederländerna och Danmark blir den kalkylerade kostnadsstegringen mer än 1—7 % högre än för Förenta staterna.

Så långt man kan sluta sig av dessa kalkyler skulle Sveriges konkurrensläge från 1938 till 1948 avsevärt ha försämrats endast i jämförelse med Storbritannien men däremot inte gentemot Förenta staterna eller något annat av de i tabellen förekommande länderna. Storbritanniens gynnsamma särställning beträffande utvecklingen av arbetskostnader per produktenhet kan dock dragas i tvivelsmål under hänvisning till en alternativ produktionsvolymberäkning, som ger betydligt lägre produktionsstegring sedan förkrigstiden än som förutsättes i Europakommissionens kalkyler. Osäkerheten i beräkningarna torde vara betydande även beträffande övriga länder. Det gäller generellt, att tillförlitligheten hos de framkomna beräkningsresultaten inte kan tänkas vara större än i fråga om de produktionsvolymberäkningar, som lagts till grund för kalkylerna. De anförda kostnadsberäkningarna ha dessutom den begränsningen att de endast avse arbetskostnadernas utveckling men däremot inte förändringarna i fråga om kostnader för förvaltningspersonal, råvaror, avskrivningar m. in.

Om det emellertid skulle visa sig vara en riktig tolkning av tillgängliga i och för sig ofullständiga uppgifter om kostnadsutvecklingen, att Sverige och ett flertal västeuropeiska länder inte ur kostnadssynpunkt skulle ha

1 1933/38 = 100.

2 Mars 1939 = 100. '

20 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

fått sitt konkurrensläge försämrat i förhållande till Förenta staterna från 1938 till 1948, behöver detta inte utesluta att förutsättningarna för svensk respektive västeuropeisk konkurrens med amerikanska företag av andra skäl blivit ogynnsammare. Avsättningsförhållandena på de marknader, som av valutaskäl äro skyddade gentemot amerikansk konkurrens, kunna ha varit så gynnsamma, att viljan att konkurrera på de icke skyddade marknaderna i avsevärd grad blivit försvagad.

Den ovan redovisade utvecklingen av prisrelationerna tyder på att så varit förhållandet. För åtskilliga europeiska länder synas hemmamarknadspriserna — med korrektion för inträffade växelkursförändringar — ingalunda ha stigit kraftigare än de amerikanska hemmamarknadspriserna. Däremot ha de europeiska exportpriserna för färdigvaror genomgående stigit mera än de amerikanska. Att döma av i tabell 1 anförda indextal synes detta gälla såväl i fråga om råvaror som färdigvaror. Att Förenta staterna däremot inte höjt sina exportpriser kraftigare än hemmaniarknadspriserna från 1938 till 1948 tyder på att den amerikanska hemmamarknaden i förhållande till den europeiska varit förhållandevis väl mättad med varor. 1 den mån europeiska exportörer på Förenta staterna tagit ut samma överpriser i förhållande till hemmamarknad som de kunnat uppnå vid övrig export, bör minskat köpintresse från de amerikanska importörernas sida ha blivit följden. I den mån priserna blivit bättre anpassade till avsättningsmöjligheterna på den amerikanska marknaden, har i stället exportörernas leveransvilja blivit försvagad, eftersom andra exportmarknader i många fall framstått som mera lönande. Den europeiska exportens slagkraft har härigenom blivit försämrad såväl på den amerikanska marknaden som på de övriga marknader, som ej av valutaskäl äro skyddade mot amerikansk konkurrens. Följden har också blivit en stark sammankrympning i de europeiska ländernas andel av den amerikanska marknaden.

Direkta uppgifter rörande prisutvecklingen vid europeiska länders export till Förenta staterna föreligga endast i begränsad utsträckning. Särskilda prisindextal för Storbritanniens, Nederländernas och Sveriges export till Förenta staterna ha sammanställts inom Parisorganisationen. För Nederländerna och Storbritannien redovisas lägre prisstegring sedan 1938 för export till Förenta staterna än för dessa länders totala export, medan förhållandet för Sveriges del är det motsatta. Det har emellertid framhållits, att de genomsnittliga pristalen för export till Förenta staterna i hög grad måste bli påverkade av den ifrågavarande exportens varusammansättning. För Storbritanniens del anges uttryckligen, att skillnaden i prisutveckling för export till Förenta staterna och totalexport helt kan förklaras av olikheter i varusammansättningen men däremot inte av olika prissättning på enskilda varor.

För Sveriges del har inom konjunkturinstitutet företagits särskilda beräkningar i syfte att jämföra prisutvecklingen vid export till Förenta staterna med den prisutveckling, som skulle erhållas för den totala exporten, därest denna haft samma varusammansättning som exporten till Förenta staterna.

Bih. 2: Konjunkturläget.

21 Det bär visat sig att prisstegringen från 1936/38 till 1948 uppgått till 190 % vid export till Förenta staterna mot 199 % för den totala exporten.1 Prisstegringarna vid export till Förenta staterna ha blivit lägre än genomsnittligt ifråga om järnmalm samt järn och stål men kraftigare än genomsnittligt ifråga om pappersmassa. Detta innebär inte, att svenska massapriser under 1948 hållits högre på Förenta staterna än på övriga marknader. I själva verket ha massapriserna på Förenta staterna varit något lägre än på övriga marknader, men prisskillnaden har varit förhållandevis mindre än under jämförelseåren före kriget.

Massapriserna utgör ett exempel på förekomsten av internationella prisspänningar redan före kriget. Den underförstådda förutsättningen, att dylika spänningar saknats under denna tid, är alltså inte allmängiltig.

De knapphändiga uppgifterna angående prisutvecklingen sedan förkrigstiden för europeisk export till Förenta staterna skulle kunna kompletteras med prisserier för den amerikanska importen.

På grundval av officiella importvolymberäkningar har beräknats, att dollarpriserna för amerikansk import av industriella färdigvaror i genomsnitt stigit 152 % från 1938 till 1948 (vid omräkning i svenska kronor 128 %). Som en jämförelse må nämnas, att uppgången i Sveriges och Belgiens exportpriser för färdigvaror enligt tabell 1 varit ca 7 % större, medan däremot Storbritanniens exportpriser stigit avsevärt mindre. Någon beräkning av den genomsnittliga prisstegringen för Europas färdigvaruexport synes inte föreligga. För Europas totala export till transoceana länder har däremot den genomsnittliga prisstegringen (omräknad i dollar) av Europakommissionens utredningsavdelning blivit beräknad till endast ca 120 % från 1938 till 1948. Det förefaller inte sannolikt, att Europas export av färdigvaror stigit mera i pris än dess totala export. Man får närmast det intrycket, att priserna för Förenta staternas import av färdigvaror stigit kraftigare än genomsnittligt för den europeiska färdigvaruexporten. Den ifrågasatta skillnaden i prisutvecklingen är dock inte större än att den kan bero på olikheter i varusammansättningen. Det är inte heller uteslutet att prisstegringen i fråga om färdigvaror skulle ha framstått som starkare för den europeiska exporten än för den amerikanska importen, därest olikheterna i varusammansättningen kunnat elimineras.

Prisutvecklingen under 1949.

Under 1949 har den internationella prisutvecklingen fram till tidpunkten för devalveringarna i stort sett varit vikande, vilket tydligast kommit till synes på råvarumarknaderna. Tendensen har återspeglats i Moody’s index för amerikanska råvarupriser, som efter att ha passerat en toppunkt redan

1 Alternativt kan jämförelse ske mellan faktisk prisutveckling för den totala exporten å ena sidan samt å den andra den prisutveckling, som skulle erhållas för exporten till Förenta staterna, därest denna haft samma varusammansättning som den totala exporten. Vid en dylik jämförelse framkommer en prisstegring med 157 % vid export till Förenta; staterna mot 169 % för den totala exporten.

22 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

kring årsskiftet 1947/48 under 1949 fortsatt att sjunka med ytterligare 10 % räknat från början av januari till mitten av september. Under intryck av den amerikanska konjunkturförsvagningen lia emellertid även färdigvarorna sjunkit i pris i Förenta staterna. Från januari t. o. m. augusti har partiprisindex för färdigvaror sjunkit 4 % eller praktisk taget lika mycket som generalindex för partipriser, vilken även inbegriper råvaror. Inom den amerikanska utrikeshandeln ha såväl import- och exportpriser för färdigvaror som import- och exportpriser för råvaror mellan januari och juni sjunkit med 3 å 4 %.

Storbritanniens bytesvillkor förbättrades något under de tidigare delarna av 1949. Exportpristalen lågo i det närmaste oförändrade, varigenom konkurrensmöjligheterna på den amerikanska marknaden förmodligen försämrades. Samtidigt ha importpriserna sjunkit ca 5 %, vilket främst torde äga sin förklaring på råvarusidan. Partipriserna på hemmamarknaden stego under den betraktade perioden absolut sett och följaktligen även i förhållande till exportpriserna. (Denna prisuppgång herodde i huvudsak på att en del subventioner avskaffades.)

För Sveriges del ha de fallande massapriserna dominerat prisbilden under de tidigare delarna av 1949. Det allmänna prisfallet för råvaror har därför inte medfört förbättrade bytesvillkor utan tvärtom försämrade sådana. De svenska import- och exportprisernas utveckling under 1949 behandlas i kapitel V, i vilket bl. a. framhålles, att exportpriserna under tredje kvartalet 1949 voro 10 % lägre än i genomsnitt för 1948. Detta innebär, att det indexmässiga prisfallet även för Sveriges del varit avsevärt starkare för exportpriserna än för hemmamarknadspriserna. Partiprisindex för augusti 1949 var nämligen oförändrat i förhållande till genomsnittet för 1948.

Utvecklingstendenser efter devalveringen.

De i september företagna devalveringarna av västeuropeiska och andra valutor gentemot dollarn ha inneburit upptakten till svåröverskådliga omvälvningar av de internationella prisrelationerna. Vid ett försök att överblicka tendenser och utvecklingsmöjligheter på prisbildningens område under perioden omedelbart efter devalveringarna kan det måhända vara lämpligt att som en utgångspunkt för vidare diskussion i första hand söka fixera devalveringarnas rent mekaniska priseffekt. Härmed kunna avses de prisförskjutningar som internationellt sett skulle komma till synes därest varje land hölle sina exportpriser oförändrade i egen valuta. Omvänt skulle uttrycket även kunna användas för att beteckna de prisförskjutningar, som skulle uppstå, om varje land hölle sina exportpriser fixerade i respektive importlands valuta. I första fallet skulle gentemot oförändrade exportpriser uppkomma sänkta importpriser för de länder, som apprecierat sina valutor i förhållande till sina handelspartners och höjda importpriser för de länder som deprecierat sina valutor. Bytesvillkoren eller »terms of trade» skulle förskjutas i direkt proportion till devalveringens respektive apprecieringens genomsnittliga omfattning. I det senare fallet, som är av direkt motsatt in-

Bih. 2: Konjunkturläget.

nebörd, skulle gentemot allmänt oförändrade importpriser uppkomma ökade exportpriser för de länder som deprecierat sina valutor i förhållande till sina handelspartners och sänkta exportpriser för de länder som apprecierat sina valutor.

För Sveriges del har beräknats, att kostnaderna för en volymmässigt oförändrad årsimport med samma länderfördelning som under första halvåret 1949 skulle komma att stiga med drygt 800 miljoner kronor eller 20 % under förutsättning att samtliga exportörer till Sverige hölle sina priser oförändrade i egen valuta. Annorlunda uttryckt innebär detta, att uppgången i Sveriges utländska växelkurser i genomsnitt blir 20 % under förutsättning att varje valuta tillmätes en vikt som svarar mot Sveriges import från ifrågavarande valutaområde. Om man i stället förutsätter att all import från Sverige sker till oförändrade priser i importörernas egen valuta, skulle intäkterna från en volymmässigt oförändrad svensk årsexport med samma länderfördelning som under första halvåret 1949 komma att stiga med ca 600 miljoner kronor eller 16 %. De devalverande länderna ha en större andel av Sveriges export än av dess import. Uppskrivningen av Sveriges utländska växelkurser blir därför starkare, om man väger de olika valutorna med hänsyn till deras betydelse för Sveriges import än om man tilldelar dem vikter som svara mot fördelningen av Sveriges export.

Som redan i viss utsträckning bestyrkts av den faktiska prisutvecklingen måste det vara orealistiskt att förutsätta att vare sig import- eller exportpriser ens på kort sikt skola förbli allmänt oförändrade efter devalveringarna. Man får räkna med en tendens till prisstegring för de devalverande ländernas export till följd av ökad efterfrågan från icke devalverande länders sida samt en tendens till prissänkning för de icke devalverande ländernas export till följd av ökad konkurrens från de devalverande ländernas sida. Omedelbart efter devalveringarna förelågo på åtskilliga varuområden starka spänningar mellan priserna på export från devalverande och icke devalverande länder. Prisspänningar förekommo emellertid även före devalveringen, varför det potentiella behovet av prisanpassningar efter devalveringen inte torde ha stått i direkt proportion till växelkursernas förskjutning. Frågan gäller närmast, hur snabbt förefintliga spänningar kunna komma att utjämnas och på vad sätt en sådan utjämning företrädesvis kan komma att ske: genom att de devalverande ländernas priser lyftas upp till paritet med de icke devalvarande ländernas, eller tvärtom genom att de icke devalverande ländernas priser pressas ned till paritet med de devalverande ländernas.

Förutsättningarna för dylika prisanpassningar kunna vara väsentligt olika för olika varugrupper. Ur denna synpunkt torde vara befogat att göra åtskillnad mellan råvaror av det slag, som omsättas i transocean handel, övriga råvaror samt industriella färdigvaror.

Med den förstnämnda varugruppen avses råvaror, som anskaffas från transoceana länder eller som frambringas inom Europa men i mera avsevärd utsträckning avsättas på transoceana marknader (typexempel pap-

24 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell 4. Partiprisutvecklingen i olika länder 1947—1949.

Index: 1947 = 100.

Bih. 2. Konjunkturläget.

persmassa). För dylika varor synes prissättningen på världsmarknaden vara mera enhetlig än i fråga om färdigvaror. Den spänning mellan dollar- och pundpriser, som uppkom omedelbart efter devalveringen, har i många fall utjämnats nära nog momentant. Denna utjämning har i regel åstadkommits genom en synnerligen kraftig stegring av pundpriserna samtidigt med en tämligen obetydlig sänkning av dollarpriserna. Moody’s amerikanska råvaruindex sjönk 4 % efter devalveringarna men har därefter åter stigit några procent. Schematiskt uttryckt ha råvarupriserna varit stabila i dollar, medan råvarunoteringar i nedskrivna valutor stigit desto kraftigare. Reuters engelska råvaruindex hade vid början av december månad stigit 16 % räknat från devalveringen.

Att uppgången i Reuters index inte blivit mera betydande synes kunna förklaras av skilda omständigheter. I Reuters index ingå inte vissa i Moody’s index representerade varor, som stigit särskilt starkt i pris efter devalveringen (kaffe och järnskrot). Före devalveringen förekommo på vissa marknader överpriser för betalning i svagare valutor. Så förhöll sig exempelvis i fråga om argentinska hudar och brasiliansk bomull. Skandinavisk massa avsattes på europeiska marknader till något högre priser än på den amerikanska. Överpriser av detta slag kunna i någon mån ha påverkat Reuters index.

Vad beträffar hudar ha priserna på Chicagomarknaden sjunkit med 11 % efter devalveringen, medan däremot de argentinska priserna omräknade i dollar blivit sänkta med ca 15 %. Stegringen av importpriset fob för tunga oxhudar omedelbart efter devalveringen har härigenom begränsats till 22 % för Storbritannien och de länder, som följde Storbritannien vid devalveringen. Det argentinska priset låg dock fortfarande i slutet av december ca 50 % över den amerikanska noteringen för jämförbar typ. Romullsnoteringen i New York steg 1 % räknat från devalveringen fram till den 21 december. Samtidigt sjönk det brasilianska bomullspriset med 10 %. överpriset på brasiliansk bomull har alltså undergått någon minskning. Prisnoteringen för kautschuk i New York sjönk 3 % från devalveringen till den 21 december, medan Londonnoteringen i pund under samma tid steg 13 %. Detta innebär, att ett obetydligt överpris för kautschuk i Londonmarknaden förbytts i ett visst underpris. Utvecklingen av massapriserna har varit likartad, såtillvida som priserna på europeiska marknader, från att ha varit överpriser, övergått till att efter devalveringen vara underpriser i förhållande till noteringarna på den amerikanska marknaden.

I de anförda exemplen ha förskjutningarna av dollar- och pundpriser inte stått i direkt proportion till devalveringens omfattning. Anpassningen mellan pund- och dollarpriser har i viss utsträckning blivit ofullständig även inom den transoceana råvarugruppen. Mera fullständig anpassning mellan pundoch dollarpriser synes ha förekommit exempelvis beträffande metaller och mineraloljor.

Den förhållandevis begränsade uppgången i Reuters index kan vidare i någon mån förklaras av att denna index även omfattar vissa råvaror, som

26 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

endast i mindre utsträckning äro föremål för transocean handel. För råvaror av denna typ (exempelvis kol, trävaror, järnmalm, kemikalier) ha prisstegringstendcnserna efter devalveringarna varit betydligt mindre utpräglade än mom den transoceana råvarugruppen. För polska kol har dock inträffat en tämligen betydande prisuppgång (med 25 % räknat i svenska kronor).1 Oljeprisernas uppgång efter devalveringarna synes ha inneburit ett stöd åt kolpriserna. Av svenska trävaror ha under hösten 1949 i huvudsak endast förekommit kompletteringsköp, då försäljningarna för nästa säsong ännu inte tagit sin början. Härvid ha prisstegringar om några få procent noterats. På kemikalieområdet ha prisrörelserna i samband med devalveringen varit synnerligen splittrade. Svavel och kalciumklorid ha stigit i pris med 45 å 50 % eller kraftigare än de 44 devalveringsprocenten. För råfosfat och glaubersalt ha noterats måttligare prisstegringar om 20 å 30 %. Sodapriserna ha fallit med 17

Bland råvaror inräknas i vissa sammanhang även varmvalsat järn och stål. På europeiska marknader ha priserna för handelsjärn i stort sett varit vikande under 1949. I juli 1949 sänktes de belgiska järnpriserna för import till Sverige med närmare 10 %. Då den belgiska valutan genom den kraftigare svenska devalveringen höjdes gentemot den svenska genomfördes en ny sänkning av det belgiska fobpriset med ett par procent. För stångjärn kom det svenska cifpriset från kaj härigenom att ligga några procent under det pris som gällde i juli. Även andra länder såsom Västtyskland och Frankrike ha följt den belgiska prissättningen.

Beträffande färdigvaror finns det knappast samma möjligheter som i fråga om råvaror att snabbt avläsa devalveringarnas återverkningar på prisbildningen. För Storbritanniens del ha publicerats prisuppgifter för export av vissa varor till Förenta staterna under månaderna augusti—oktober 1949. Härav framgår att pundpriserna under oktober månad inte ha ökat nämnvärt i förhållande till läget före devalveringen. Det är därför inte uteslutet, att prisstegringar kunna ha inträffat efter devalveringen, utan att de på grund av leveranstidernas längd ännu kommit till synes i handelsstatistiken. För garner och bomullsvävnader ha offerterna för import till Sverige från olika länder stigit åtminstone 15 å 20 % sedan devalveringen.

För färdigvaror synas de allmänna förutsättningarna för prisutvecklingen efter devalveringen emellertid vara helt annorlunda än för råvaror. I det föregående har framhållits att de amerikanska importpriserna för färdigvaror sedan förkrigstiden stigit avsevärt kraftigare än såväl hemmamarknadssom exportpriserna för dylika varor. Per juni månad 1949 hade priserna för importerade industriella färdigvaror stigit 32 % sedan 1938 i förhållande till priserna för exporterade sådana varor. Det är emellertid inte uteslutet att den betydande skillnaden i fråga om prisutveckling till väsentlig del skulle kunna bero på tänkbara olikheter i varusammansättningen av import och export. Ju bättre de europeiska exportörernas priser redan före devalve-

1 Dessa prisnoteringar avse läget i början av december.

27 Bih. 2: Konjunkturläget.

ringen varit anpassade till de amerikanska hemmamarknadspriserna, desto större utrymme för prisstegringar torde ha förelegat efter devalveringen. I den mån förhållandevis höga priser uttagits vid export av färdigvaror till Förenta staterna har exportörernas konkurrensförmåga sannolikt blivit försämrad härigenom.1 I sådana fall förefaller det rimligt att antaga, att devalveringen i betydande grad kommer att utnyttjas för sänkning av dollarpriserna. Med hänsyn till svårigheten i att göra terrängvinster på den amerikanska marknaden förefaller det sannolikt att höjda priser i devalverad valuta komma att uttagas med försiktighet, när det gäller export av färdigvaror till Förenta staterna.

Om det nu skulle visa sig vara ett riktigt antagande, att prisstegringen blir tämligen måttlig för färdigvaror, som devalverande europeiska länder avsätta på Förenta staterna och andra transoceana marknader, som ligga öppna för amerikansk konkurrens, medan däremot de råvaror, som anskaffas från transoceana marknader tills vidare komma att vara avsevärt mycket högre i pris än före devalveringen, måste detta innebära en betydande försämring av Europas bytesvillkor gentemot transoceana marknader. Försämringen i bytesvillkoren skulle vara priset för ökad konkurrensförmåga i fråga om färdigvaror på de marknader, varifrån Europa skaffar sig likvider för en viktig del av sin råvaruimport. En framtida förbättring av bytesvillkoren vore givetvis tänkbar, därest råvarupriserna inom dollarområdet framdeles skulle komma att sjunka i förhållande till färdigvarupriserna.

Det är synnerligen vanskligt att bedöma vilka återverkningar en måttlig eller eventuellt betydande prisstegring för devalverande länders färdigvaruexport på Förenta staterna kommer att medföra på prisbildningen inom den intereuropeiska handeln samt på de europeiska hemmamarknaderna. I den mån en sådan prisstegring endast skulle innebära att priserna för export till Förenta staterna lyftes upp till den nivå, som tidigare kunnat uppnås för export till vissa andra marknader, kunna återverkningarna på det europeiska prissystemet tänkas bli relativt obetydliga. Gå prisstegringarna därutöver, förefaller det sannolikt, att en viss prisspridning förr eller senare kommer till stånd. En sådan anpassning kan emellertid förmodas ske med betydande tröghet. En mycket kraftig ökning av exporten till Förenta staterna kan möta organisatoriska hinder, även om exporten dit tills vidare skulle kunna avsättas till avsevärt bättre priser än övrig export. Under en övergångstid skulle överpriser vid export till Förenta staterna kunna vara tänkbara lika väl som tidigare förekommande underpriser. Emellertid äro vissa kostnadsstegringar oundvikliga inom de devalverande länderna till följd av den kraftiga prisuppgången för importerade råvaror. Om prispolitiken inriktas på att förhindra prisstegringar på hemmamarknaderna som svara mot kostnadshöj-

1 Bland europeiska länder, vars exportpriser synas lia stigit jämförelsevis obetydligt sedan förkrigstiden, märkes främst Storbritannien. Sedan 1938 och fram till juni 1949 beräknas Storbritanniens exportpriser för färdigvaror (med hänsyn tagen till inträffade kursförändringar) ha stigit 12 % i förhällande till Förenta staternas. Det kan emellertid ifrågasättas, om inte Storbritanniens konkurrensläge på den amerikanska marknaden varit tämligen ogynnsamt omedelbart före kriget.