('angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud\xad titel för budgetåret 195*1155 m. m.',)
Hänvisat till av
- Prop. 1955:110: angående vissa av¬ lönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud¬ titel för budgetåret 1955/56 m. m., avsnitt 104, 134 och 154
- Prop. 1956:110: ('angående vissa av\xad lönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud\xad titel för budgetåret 1956/57 m. m.',)
- Prop. 1957:110: ('angående vissa av\xad lönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud\xad titel för budgetåret 1957/58 m. m.',), avsnitt 168
- Prop. 1958:110: ('angående vissa organisations- och anslagsfrågor rörande försvaret',), avsnitt 126
- Prop. 1959:110: angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1959/60 m. m., avsnitt 109
- Prop. 1966:110: ('angående vissa organisa\xad tions- och anslagsfrågor rörande försvaret',), avsnitt 28
- SOU 1960:12: Krigsmaktens högsta ledning, avsnitt 1945
- SOU 1969:33: Militära tjänstgöringsåldrar, avsnitt 7
- SOU 1970:54: Forskning för försvarssektorn : delbetänkande, avsnitt 3.3
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 1
Nr 110.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud titel för budgetåret 195*1155 m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 195b.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Torsten Nilsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande vissa anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med allenast beräknade belopp. Under flygvapnets avlöningsanslag anmäles för slag om utbyggnad av luftbevakningens personalorganisation. Forsknings anstalten föreslås skola erhålla ett antal tjänster för forskningsplanering in. m. Vidare framlägges förslag till ändrad organisation av försvarets regio nala och lokala fastighetsförvaltning samt av marinledningen. Antalet be ställningar för försvarets reservstater föreslås skola begränsas.
1—188 54 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 110.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr HO.
Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars 195b.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden S köld , Z etterberg , T orsten N ilsson , S träng , E ricsson , A ndersson , N orup , H edlund , P ersson , H jälmar N ilson , L indell , N ordenstam .
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och t. f. chefen för civildepartementet, statsrådet Nordenstam, anför chefen för för svarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, följande.
I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast be räknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar har sedermera framlagts be träffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag, som återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till behand ling vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera allmän räckvidd. En sammanställning av de uppskjutna slutliga anslagsäskandena under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1954/55 torde få intagas i protokollet efter anslagsberäkningarna.
[1] Försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 15 juli 1953 en utredningsman1 för att verkställa översyn av föreliggande utredningar och förslag rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen inom försvaret samt därmed sammanhängande spörsmål ävensom avgiva de förslag, vilka av utredningen föranleddes. Ifrågavarande översyn är numera slutförd och utredningsmannen har med skrivelse den 1 december 1953 överlämnat betänkande med förslag i ämnet. Över betänkandet har yttranden avgivits av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets civilförvalt ning, fortifikationsförvaltningen, byggnadsstyrelsen, statskontoret, statens sakrevision, statens organisationsnämnd, statens lönenämnd, svenska väg-
1 Direktören A. Lindencrona.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 3
och vattenbyggares riksförbund, svenska arkitekters riksförbund, svenska byggnadsingenjörers riksförbund, statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges arbetsledareförbund, svenska officersförbundet, svenska underofficersförbundet, försvarsväsendets underbefälsförbund, försvarets civila tjänstemaunaförbund och försvarsverkens civila personals förbund. Innan jag upptager utredningsmannens förslag och däröver avgivna ytt randen till behandling vill jag lämna en kortfattad redogörelse för tidigare utredningar och förslag i ämnet.
Tidigare utredningar och förslag.
Den 27 december 1945 avgav 1944 års fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredning betänkande med förslag angående omorganisation av fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret (SOU 1945:65). Förslaget berörde såväl den centrala som den regionala och lokala förvalt ningsorganisationen. Frågan om organisationen av den centrala förvalt ningen löstes genom beslut av 1947 års riksdag och som resultat härav trädde fortifikationsförvaltningen i funktion den 1 maj 1948. Slutlig ställ ning togs däremot icke till organisationsfrågorna beträffande den regionala och lokala förvaltningen. Dessa frågor ansågs äga sådant samband med den framtida utformningen av försvarsorganisationen i övrigt, att desamma icke för det dåvarande kom under bedömande. Det av 1944 års utredning framlagda förslaget till regional och lokal för valtningsorganisation kan i korthet sammanfattas sålunda. För arméns del borde militärbefälhavarna alltjämt fungera såsom regio nala fastighetsförvallande myndigheter. Ansvaret för den direkta fastig hetsförvaltningen borde åvila truppförbandscheferna och därmed jäm ställda chefer. Vissa skolor, verkstäder och anstalter borde dock sortera direkt under centralförvaltningen. Inom militärbefälsstaben borde finnas en fortifikationsavdelning uppdelad på befästningsdetalj och kaserndetalj. En regementsofficer ur fortifikationskåren avsågs såsom avdelningschef och samtidigt chef för befästningsdetaljen. En kvalificerad byggnadstek niker borde vara chef för kaserndetaljen och biträdas av en eller flera byggnadsingenjörer. Den lokala förvaltningen vid de förband, som är un derställda militärbefälhavarna, ansågs icke kräva någon personal med mera ingående byggnadstekniska kunskaper. Uppgifter, som krävde sådan sak kunskap, borde åvila det regionala organet och övriga uppgifter borde kunna ombesörjas av en truppofficer på deltid som kasernofficer och en kasern underofficer i arvodesbefattning. För marinens del ansåg 1944 års utredning det icke erforderligt med något mellanled mellan centralorganet och de myndigheter, som omhänderhar den direkta förvaltningen. Cheferna för byggnadsavdelningarna vid Stockholms och Karlskrona örlogsvarv borde i fråga om rätten att själva fatta beslut vara likställda med föredraganden av fortifikations- och byggnadsärenden vid militärbefälsstab.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
För flygvapnets del föreslog utredningen icke någon ändring av då gäl lande organisation. Samtliga lokalmyndigheter skulle således vara direkt u nderställda centralförvaltningen. Sedan överbefälhavaren 1946 avgivit förslag om ändrad militärterritoriell indelning och vissa ändringar i hefälsförhållandena, vilket förslag dock ej genomfördes, lät överbefälhavaren verkställa särskild utredning av frågan om den regionala och lokala byggnadsförvaltningens organisation. Den 31 mars 1947 ingavs skrivelse med förslag i detta hänseende, över befälhavarens förslag innebar, att regionala organ gemensamma för samt liga försvarsgrenar skulle upprättas. Dessa regionalorgan borde utrustas med såväl fortifikatorisk som byggnadsteknisk expertis och ställas under ledning av en regementsofficer ur fortifikationskåren såsom fortifikationsbefälhavare. Organen borde inordnas i militärbefälsstaberna och benämnas fortifikationsavdelning. Föredragande i byggnadsärenden borde vara en väl kvalificerad byggnadstekniker. Ansvaret för den lokala byggnadsförvaltningen borde anförtros den myndighet, som disponerar lokalerna. Regionalorganet skulle icke äga befälsrätt över dessa lokalmyndigheter, som sålunda i princip underställdes centralförvaltningen. Arbetsuppgif terna borde fördelas så, att de ur teknisk synpunkt mera krävande ären dena ålades regionalorganet. I övrigt skulle regionalorganet tillhandahålla lokalmyndigheterna erforderlig teknisk expertis, granska, sammanställa och ur teknisk synpunkt angelägenhetsgradera samt därefter till central myndigheten insända lokalmyndigheternas underhållsförslag. I yttrande med anledning av överbefälhavarens organisationsförslag för klarade statens organisationsnämnd, att nämnden i vissa avseenden icke kunde biträda förslaget. Bl. a. önskade nämnden, att samtliga lägre för hand och försvarsområden i frågor rörande husbyggnader, övningsfält in. m. borde utan mellaninstans vara direkt underställda centralorganet. Kasernofficeren kunde utgå ur organisationen och ersättas av en byggnads teknisk expert till truppförbandschefens förfogande såsom föredragande i frågor rörande byggnadsunderhåll. En särskilt utbildad underofficer borde i egenskap av kasernförvaltare vara målsman på platsen för kasernvården samt såsom sådan stå till byggnadsteknikerns förfogande och utöva den dagliga tillsynen över truppförbandens byggnader. 1946 års militära förvaltningsutredning förordade i sitt yttrande över överbefälhavarens organisationsförslag, att viss försöksverksamhet förlagd till tredje militärområdet borde komma till stånd. Försöksorganisationen borde enligt förvaltningsutredningens mening ansluta till de förslag organisationsnämnden skisserat. Dåvarande arméns fortifikationsförvaltning framhöll i anledning av för valtningsutredningens förslag, att förutsättningarna härför icke kunde god tagas. Förvaltningen betonade starkt nödvändigheten av regionala organ på ifrågavarande områden. Ämbetsverket ville ej motsätta sig försöken
Kungl. Majrts proposition nr 110. 5
men föreslog, att parallellt med dessa borde överbefälhavarens organisationsförslag prövas. Vid anmälan av propositionen 1948: 209 tillstyrkte min företrädare i äm betet, att försök ordnades i tredje militärområdet i vad rörde den av forvaltningsutredningen föreslagna försöksverksamheten och i första militär området såvitt avsåg det regionala organet enligt den av överbefälhavaren föreslagna organisationen. Riksdagen lämnade Kungl. Maj :ts förslag utan erinran (rd. skr. 1948: 370). I anledning därav uppdrogs 1948 åt fortifikationsförvaltningen och statens organisationsnämnd att utföra föi söken i samråd med 1946 års militära förvaltningsutredning. Under tiden den 1 juli 1949—den 1 oktober 1950 utfördes ifrågavarande försök. Härvid prövades inom första militärområdet en organisation med ett starkt, till militärhefälsstaben anslutet och för samtliga försvarsgrenar gemensamt regionalt organ. Inom tredje militärområdet tillämpades sam tidigt en annan organisation med militärbefälhavaren som regional myn dighet för förband ur samtliga försvarsgrenar i fråga om befästningsverksamheten och med alla lokalmyndigheter direkt underställda centralmyn digheten i fråga om övrig fastighetsförvaltning. Efter framställning av fortifikationsförvaltningen och statens organisa tionsnämnd medgav Kungl. Maj :t genom beslut den 1 juni 1951 att de under försöken tillämpade organisationsformerna fick tills vidare bibe hållas i avvaktan på beslut om slutlig organisation. Erfarenheterna från dessa försök sammanfattades i en utförlig rapport. Denna utmynnade i ett organisationsförslag, som i allt väsentligt anslöt till principerna i det förslag som överbefälhavaren avgav 1947. Fortifikationsförvaltningens och organisationsnämndens förslag innebar i huvud sak följande. Direkt under centralmyndigheten borde sortera dels de sju regionalmyn digheterna, militärbefälsstaberna, dels de fyra största marina lokalmyndig heterna nämligen Stockholms och Karlskrona örlogsvarv samt Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar. Inom regionalmyndigheterna borde det för samtliga försvarsgrenar gemensamma regionalorganet för fastighetsför valtningen, fortifikationssektionen (sektion VIII) inom militärbefälsstaben, stå under militär ledning med fortifikationsofficeren såsom sektions chef och föredragande av gemensamma eller rent militära ärenden. Forti fikationssektionen borde vara uppdelad på två avdelningar, nämligen dels en befästningsavdelning med fortifikationsofficeren såsom chef och före dragande, dels en byggnadsavdelning med eu chefsingenjör (byggnadsdirektör) såsom avdelningschef och föredragande direkt inför militärbe fälhavaren i de fall detta icke borde åligga sektionschefen. Militärbefälha varen borde till chefsingenjören delegera byggnadsärenden av teknisk-eko nomisk natur rörande arméns anläggningar samt i princip alla byggnads ärenden rörande marinens och flygvapnets lokalmyndigheter. Chefsingen
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
jören borde med biträde av heltidsanställd personal samt vid behov till fälligt anställda tekniker svara för kontroll av verksamheten m. m. vid byggnadsarbeten. Under chefsingenjören borde sortera drift-, elektro- samt värme-, ventilations- och sanitetsingenjörer, vilka i tekniskt-ekonomiskt avseende borde biträda samtliga lokalmyndigheter inom militärområdet oberoende av försvarsgren. Genom denna förstärkning av de fastighetsförvaltande regionala och lokala myndigheterna ansågs det möjligt att öka dessas befogenheter och därmed avlasta centralmyndigheten. Inom lokalmyndigheterna borde i övrigt icke några betj'dande ändringar vidtagas, dock att kasernofficerare ansågs böra finnas vid de rationaliserade infan teriförbanden samt att törsvarsområdesstaberna i likhet med militärbefälsstaberna ansågs böra förstärkas med viss personal ur fortifikationskåren. I skrivelse den 26 november 1951 hemställde fortifikationsförvaltningen och organisationsnämnden om ny organisation av försvarets fastighetsför valtning i enlighet med de principer, som föreslagits i rapporten. Samtidigt erinrades om att 1947 års beslut om fortifikationsförvaltningens organisa tion var baserat på en utredning avseende jämväl regional- och lokalför valtningen, som däri avsetts erhålla en stark uppbyggnad. Då regionaloch lokalförvaltningens organisation 1948, när centralförvaltningens orga nisation genomfördes, ställdes på framtiden i avvaktan på vidare utred ning och då regional- och lokalorganen ditintills varit svagt uppbyggda, var det uppenbart, att denna omständighet medfört väsentliga svårigheter på förvaltningsområdet. Över fortifikationsförvaltningens och organisationsnämndens rapport av gav berörda myndigheter och organisationer yttranden, överbefälhavaren framlade i sitt yttrande efter hörande av försvarsgrenscheferna och efter samråd med fortifikationsförvaltningen och organisationsnämnden ett nytt förslag till organisation av fastighetsförvaltningen inom försvaret. Detta förslag avvek från det i rapporten avgivna förslaget i bl. a. följande av seenden. Marinens och flygvapnets lokala myndigheter borde liksom f. n. vara direkt underställda den centrala myndigheten. Ifrågavarande myn digheter borde således icke sortera under militärbefälhavare i dennes egen skap av regional myndighet för fastighetsförvaltningen. Militärbefälsstaberna borde erhålla en något annorlunda personalförstärkning än den som upptagits i rapporten. Fortifikationssektionerna vid militärbefälsstaberna borde organiseras på annat sätt än som föreslagits i rapporten. Befattningen som kasernunderoificer vid arméns lokalmyndigheter borde i vissa fall kunna besättas med överfurir (rustmästare). Utöver den personal som föreslagits i rapporten borde vid arméns förband finnas en kasernöverfurir. Marinens och flygvapnets lokalmyndigheter borde i huvudsak bibe hålla nuvarande organisation. Flertalet lokalmyndigheter tillhörande flyg vapnet borde erhålla byggnadstekniskt biträde från fortifikationsförvalt ningens organisation för nybyggnadskontroll eller från annan myndighet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 7
Ifrågavarande förslag till organisation av den regionala och lokala fas tighetsförvaltningen anmäldes i propositionen 1953: 110. Jag anförde där vid att jag icke var beredd att utan ytterligare prövning taga slutlig ställ ning till de framlagda förslagen. På grundval av de verkställda undersök ningarna borde, enligt min mening, undersökas huruvida icke fastighets förvaltningen inom områden med flera enheter ur krigsmakten kunde sam ordnas. Härvid borde även prövas om icke flera enheter belägna i näiheten av varandra kunde betjänas av ett gemensamt organ för fastighets förvaltning. Jag framhöll, att de olika försvarsgrenarnas problem inom detta förvaltningsområde torde vara så likartade att möjlighet borde före ligga att, liksom inom centralförvaltningen, samordna desamma i gemen samma förvaltningsorgan. Om en sådan organisation genomfördes ansåg jag det möjligt att nedbringa kostnaderna för verksamheten. Den av mig ifrågasatta utredningen har utförts av den i det föregående omnämnde utredningsmannen.
Utredningsmannens förslag.
Allmänna synpunkter. Inledningsvis berör utredningsmannen möjligheten att låta all statens byggnadsverksamhet -— militär och civil — bedrivas av ett enda centralt ämbetsverk med regional organisation. Utredningsmannen understryker, att den militära byggnadsvolymen redan i och för sig är tillräckligt stor för att uppnå både den specialisering och den decentralisering som synes önskvärd. Dessutom är den militära byggnadsvolymen väsentligt större än den civila statliga byggnadsvolym som f. n. omhänderhaves av byggnads styrelsen. Det väsentligaste skälet mot ett sådant gemensamt ämbetsverk är dock att större delen av den militära byggnadsverksamheten utgör för beredelser för krig och att det är uppenbart att denna byggnadsverksam het under alla omständigheter måste skötas i militär regi. Utredningsmannen har konstaterat att fortifikationsförvaltningen be lastas med avgöranden i detaljfrågor, vilket lett till en betydande tungrodd het, tidsförluster samt avsevärda administrations- och resekostnader. Enig het råder om att ämbetsverket bör avlastas vissa arbetsuppgifter genom att de regionala byggnads- och underhållsorganen omorganiseras och utbygges. Däremot råder delade meningar i fråga om det regionala organets ställning i organisationen. Bl. a. har föreslagits, att regionalorganet pla ceras neutralt i förhållande till de tre försvarsgrenarna. Föi en sådan ordning har, enligt utredningsmannens uppfattning, anförts skäl av både saklig och mindre saklig natur. Till det senare har utredningsmannen nödgats räkna den under utredningen klart dokumenterade lika traditio nella som beklagliga misstänksamheten mellan företrädare för olika för svarsgrenar. Till sakliga skäl hänför utredningsmannen sådana förhållan den som att den nuvarande militärterritoriella indelningen icke är ensartad
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
samt att armén i sina territoriella organ, militärbefälsstaberna, i freds tid icke äi utiustad med sakkunskap, som kan sätta vederbörande militär befälhavare i tillfälle att göra sakligt grundade, rättvisande avvägningar mellan de olika försvarsgrenarnas intressen. Utredningsmannen har för sin del tagit intryck av sistnämnda argument och har blivit övertygad om att framför allt flygvapnet i fredstid har så säregna och snabbt skiftande problem att lösa, att dess byggnadsverksamhet i vad avser särskilt behovsprövning och angelägenhetsgradering bör ledas centralt. Detsamma gäller emelleitid i viss utsträckning även armén. Utredningsmannen för ordar emellertid att de regionala byggnads- och underhållsorganen anknytes till militärbefälsstaberna. Detta sker dock med den bestämda reservatio nen, att avvägningen mellan olika objekt i fråga om medelstilldelningen skall ske centralt. Från flygvapnets sida har till utredningsmannen uttryckts önskemål om ftygförvaltningen måtte erhålla en mindre byggnadsavdelning med upp gitt att genomföra vissa brådskande och angelägna arbeten sammanhäng ande med luftbevakningens utbyggnad. Utredningsmannen kan icke till styrka en sådan ordning. Utredningsmannen framhåller att om ett stort ^y§Snadsobjekt aktualiseras, som icke lämpligen bör åläggas regionalorga net, hinder icke bör möta för fortifikationsförvaltningen att med utnytt jande av byggnadsanslag temporärt upprätta lokalt byggnadskontor. Det kan av principiella skäl synas önskvärt, framhåller utredningsman nen, att överföra flygförvaltningens flygfältsbyrå till fortifikationsförvalt ningen. Med hänsyn till att ifrågavarande byrå f. n. leder relativt omfat tande byggnadsarbeten bör, föreslår utredningsmannen, tills vidare icke någon ändring av nuvarande organisation komma till stånd. Utredningsmannen förordar, att marinens byggnadsorgan d. v. s. örlogs varvens byggnadsdepartement (motsvarande) och kustartilleriförsvarets fortifikationsförvaltningar med hänsyn till deras betydande kapacitet i fortsättningen liksom hittills skall vara direkt underställda fortifikations förvaltningen i Stockholm. Fortifikationsförvaltningen vid Gotlands kust artilleriförsvar anses dock böra vara lokalorgan under militärbefälsstaben i Visby. Den förordade organisationen bör icke hindra samarbete och sam verkan på sätt redan i åtskilliga fall förekommer — mellan marinens byggnadsorgan och militärbefälsstaberna. För regionalorganets utformning har utredningsmannen byggt på de er farenheter som gjorts dels inom de båda försöksorganisationerna (första och tredje militärområdena) och dels inom sjätte militärområdet, där av ålder en relativt kraftig byggnadsorganisation finnes. Utredningsmannen har jämväl beaktat hur den förhållandevis starka byggnadsorganisationen inom kustartilleriförsvaren påverkat förhållandena därstädes. Utrednings mannen har kommit till den slutsatsen att regionalorganet bör utformas som en sektion uppdelad på en befästningsavdelning och en byggnadsav-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 9
delning samt vissa andra enheter. Befästningsavdelningen bör lyda under eu fortifikationsofficer. Som chef för byggnadsavdelningen räknar utred ningsmannen med en byggnadsdirektör. En mycket omstridd fiåga hai varit huruvida byggnadsdirektören skall vara underställd fortifikationsofficeren i dennes egenskap av sektionschef eller icke. Utredningsmannen bar i denna fråga anfört i huvudsak följande. De militära synpunkterna härutinnan är entydiga, nämligen att så bör vara fallet. Häremot har anförts i huvudsak psykologiska skäl, bl. a. att en duktig byggnadstekniker icke kommer att finna sig i att vara under ställd en måhända ung och på byggnadsområdet alls icke lika framstå ende fortifikationsofficer. Såsom skäl för fortifikationsofficerens befälsställning har framhållits, att befästningsavdelningen är i behov av den civila byggnadsavdelningens tekniska expertis, vilket säkrast kan åstad kommas genom klara befälslinjer. Gentemot detta har invänts, att samma resultat kan åstadkommas genom samråd, varemot betonats, att i så tall vid olika meningar det skulle ankomma på stabschefen i militärbefälsstaben att fatta avgöranden. Denne saknar emellertid i motsats till fortifikationsofficeren teknisk utbildning och är dessutom belastad med en mångfald andra betungande uppgifter. Man synes ej från något håll be strida, att fortifikationsofficeren i krig skall lia befälsrätt, och detta fak tum har för utredningsmannen framstått som det väsentligaste skälet för att i organisationsförslaget ge fortifikationsofficeren befälsrätten. Det psykologiska momentet har utredningsmannen ingalunda underskattat men iakttagit, att några svårigheter veterligen icke uppstått av att exempel vis läkaren i militärbefälsstaben -- i regel med överstelöjtnants grad — är underställd en generalstabskapten. Väsentligare än prestigefrågor av nu antytt slag är emellertid det sätt, på vilket militärbefälhavaren kom mer att tillämpa den föreslagna organisationen. Han bör äga betydande frihet härutinnan och får han, vilket är osannolikt — men kan inträffa under semester eller liknande — en ung fortifikationsofficer som chef för befästningsavdelningen, samtidigt som en äldre framstående byggnads direktör är chef för byggnadsavdelningen, lärer militärbefälhavaren eller hans stabschef icke sakna möjlighet att vidtaga temporär ändring i befälsförhållandet. Med hänsyn till de omfattande uppgifter av rent teknisk ekonomisk natur, som kommer att åvila regionalorganet, synes det dock nödvändigt att inom ramen för det föreslagna befälsförhållandet differen tiera ansvaret mellan fortifikationsofficeren och byggnadsdirektören. Detta låter sig göra genom instruktioner.
Huvuddragen av den föreslagna organisationen. Fortifikationsförvaltningen — centralorganet — bör avlastas vissa ar betsuppgifter. Under fortifikationsförvaltningen bör därför finnas en i personella och andra hänseenden välutrustad regional organisation för uppgifter sammanhängande med nybyggnad, underhåll m. in. av fortitikatoriska anläggningar av skilda slag. Ifrågavarande organisation bör i prin cip vara gemensam för samtliga försvarsgrenar och anslutas till militärbefälsstaberna. Fortifikationsavdelningarna vid vissa örlogsvarv och kuslartilleriförsvar bör vara regionalorgan under den centrala fortifikations-
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
förvaltningen. Regionalorganen bör omhänderhava ledningen och utövan det av all rutinmässig byggnadsverksamhet samt byggnadskontroll och underhållsverksarnhet. Planläggning och forskning in. m. samt projekte ring och byggande av särskilt stora eller svåra objekt bör utföras av cen tralorganet. Avvägningsfrågor i samband med medelstilldelning för olika objekt bör avgöras centralt i samråd mellan fortifikationsförvaltningen och respektive försvarsgrenschef. Fortifikationsförvaltningens nuvarande or gan för kontroll av nybyggnader in. m., de s. k. H-distrikten, kan vid bifall till utredningsmannens förslag utgå. Om så befinnes lämpligt bör dock för större arbetsuppgifter lokala byggnadskontor upprättas. Med hänsyn till pågående, relativt omfattande byggnadsverksamhet i fråga om flygfält in. in. bör den till flygförvaltningen hörande flygfältsbyrån tills vidare bibehållas enligt nuvarande organisation. Den lokala fastighetsförvaltningen bör ■— under regionalorganen — handhavas av särskild personal vid truppförband, försvarsområdesstaber, flygbasområdesstaber m. m. Utredningsmannen för ordar icke den ifrågasatta organisationen med en för flera enheter gemen sam lokal fastighetsförvaltning. Utredningsmannen har ansett sig icke böra närmare pröva frågor rö rande den fasta maskintjänsten, fastighetsförvaltningens förrådstjänst och skogsvård.
Föreslagen regional organisation. Regionala fastighetsförvaltande organ bör, som i det föregående nämnts, organiseras vid varje militärbefälsstab. Som regionala organ räknas i detta sammanhang även byggnadsdepartementet vid Karlskrona örlogsvarv och by§8nadsavdelningarna vid Stockholms och Göteborgs örlogsvarv samt fortifikationsförvaltningarna vid Stockholms, Blekinge, Göteborgs och Härnösands kustartilleriförsvar. Fortifikationsförvaltningen vid Gotlands kustartilleriförsvar bör vara lokalorgan under regionalorganet vid staben för sjunde militärområdet. Det regionala organet inom militärbefälsstaben har i förslaget utformats som en sektion med en fortifikationsofficer såsom chef. Sektionen har uppdelats på — förutom expedition och ritkontor — en befästningsavdelning och en byggnadsavdelning. För nämnda avdelningar bör enligt förslaget finnas gemensamma specialdetaljer med ingenjörer och i vissa fall biträdande ingenjörer för utförande av värme-, vatten- och sanitetssamt elektricitetsinstallationer in. m. Fortifikationsofficeren skall jämväl vara chef för befästningsavdelningen. Till avdelningen hör bl. a. en bi trädande fortifikationsofficer och i vissa fall driftingenjörer. Chefen för byggnadsavdelningen bör benämnas byggnadsdirektör och till sitt förfo gande ha driftingenjörer och verkmästare. Byggnadsdirektören skall ha det direkta tekniskt-ekonomiska ansvaret för byggnadsverksamheten i fred. I sin egenskap av avdelningschef kom
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 11
mer byggnadsdirektören att deltaga i stabsorienteringar o. d. Militärbefäl havaren kan uppdraga åt byggnadsdirektören att vara direkt föredragande i vissa ärenden. Militärbefälhavaren eller hans stabschef kan vidtaga tem porär ändring i befälsförhållandet mellan fortifikationsofficeren och bygg nadsdirektören. Driftingenjörerna vid regionalorganen avses för truppförband och sta ber inom militärområdet. En driftingenjör beräknas kunna betjäna fyra eller möjligen fem förband, om dessa är förlagda på samma plats, men en dast tre förband om förbanden är stora eller belägna å skilda orter. In fanteriregementet i Falun och arméns jägarskola i Kiruna bör, med hän syn till deras geografiska läge, anlita lämplig på platsen verksam ingenjör. Marinens regionalorgan bör -— i avvaktan på resultaten av pågående ut redning rörande örlogsvarvens organisation m. m. samt organisationsundersökning beträffande Blekinge kustartilleriförsvar — i huvudsak bibehållas vid nuvarande organisation. Fortifikationsförvaltningen vid Stockholms kustartilleriförsvar anses dock redan nu böra förstärkas med en drift ingenjör. Det bör ankomma på vederbörande militärbefälhavare att utfärda be stämmelser rörande fördelning m. m. av regionalorganets personal.
Föreslagen lokal organisation. Vid arméns förband bör regelmässigt intendenten tillika vara kasern officer och chef för kasernvårdsavdelningen. Vid sådana förband, där övnings- och skjutfältsfrågor är betydande, bör finnas en särskild skjutfältsofficer. Den dagliga tillsynen av byggnader m. in. bör utövas av en kasernunderofficer. Brandtjänsten bör sortera under kasernvårdsavdel ningen. Slutlig ställning har i detta sammanhang icke tagits till frågan om kasernunderofficeren skall var underofficer på aktiv stat eller i arvodesbefattning. Utredningsmannen förordar med hänvisning till tidigare för slag av statens organisationsnämnd och chefen för armén att ytterligare undersökningar verkställes i denna fråga. Till kasernunderofficerens för fogande skall stå en eller flera fastighetsarbetare beroende på förbandets storlek. Dessa arbetare avses ej för större arbeten. För sådant ändamål bör på orter med flera förband finnas en gemensam arbetargrupp under verkmästares ledning. För ensamliggande törband bör entreprenadförfa rande i största möjliga utsträckning utnyttjas. Med hänsyn till det stora antalet tjänstebostäder i Boden bör repara tions- och underhållsarbeten beträffande dessa handläggas direkt av re gionalorganet, under det att vederbörande förbandschef liksom hittills skall ha ansvaret för tjänstebostädernas fördelning. Beträffande Karlsborg föreslås gemensam lokalförvaltning för platsbe fälet, luftvärnsregementet, tygstationen och intendenturförrådet under che fen för luftvärnsregementet i lians egenskap av platsbefälhavare.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Förvaltningen av militärstabsbyggnaderna i Stockholm bör överföras från fortifikationsförvaltningen till fjärde militärområdet. Vid försvarsområdesstaberna bör en officer med annan kvalificerad sysselsättning inom staben vara chef för fortifikationsavdelningen. För Malmö, Stockholm och Kalix försvarsområdesstaber anses det dock erfor derligt med heltidstjänstgörande aktiva officerare ur fortifikationskåren som avdelningschefer. Varje försvarsområdesstab bör tilldelas en aktiv un derofficer ur fortifikationskåren som biträde åt avdelningschefen. Möjlighet bör därvid beredas nuvarande förrådsmästare vid försvarsområdesstaberna att — efter prövning i varje särskilt fall — antagas som underofficerare vid fortifikationskåren. Försvarsområdesstaberna bör vidare biträdas av driftingenjörer enligt samma grunder, som gäller för annan lokalmyndighet inom armén. Marinens lokalorgan bör i princip bibehålla sin nuvarande organisa tion. Sålunda bör såväl fortifikationsunderofficeren som kasernförestån daren vid Gotlands kustartilleriförsvar bibehållas. Därjämte skall kust artilleriförsvaret biträdas av en driftingenjör från militärbefälsstaben i Visby, örlogsstationerna i Stockholm, Karlskrona och Göteborg bör i fråga om fastighetsförvaltningen bibehållas under respektive örlogsvarv. Stationschefernas möjligheter att bevaka rent militära önskemål bör säker ställas genom instruktioner. Förvaltningen av de byggnader som tillhör sjökrigsskolan i Näsbypark bör omhänderhavas av fortifikationsförvalt ningen vid Stockholms kustartilleriförsvar. För flygvapnets del innebär förslaget följande. Flygvapnets anlägg ningar på Gotland bör förvaltas av Gotlands kustartilleriförsvar och ej som nu sker av flygbasområdesstaben i Stockholm. Detta beräknas icke med föra någon utökning av personalen vid Gotlands kustartilleriförsvar. I öv rigt föreslås ingen ändring av nuvarande personalorganisation vid flyg vapnets flottiljer och flygbasområdesstaber. Dessa skall — i likhet med arméns förband — biträdas av driftingenjörer från regionalorganen. Där jämte skall på orter, där arbetargrupp finnes, denna jämväl utnyttjas för härför lämpliga uppgifter vid förband ur flygvapnet.
Föreslagna personaländringar. För att genomföra den föreslagna organisationen räknar utredningsman nen med en utökning av fortifikationskårens officerskader med samman lagt tio beställningar, varav fyra för majorer i Ma 30 och sex för kaptener i Ma 27. Av maj or sbeställningarna avses en för officer till chefens för fortifikationskåren förfogande, en för Heinsö kustartilleriförsvar samt två för försvarsområdesstaber. Kaptensbeställningarna avses för fem militärbefälsstaber och en försvarsområdesstab. Vidare föreslås att en beställ ning för överste eller överstelöjtnant i Ma 37 eller Ma 33 utbytes mot en beställning för överste i Ma 37, en beställning för överstelöjtnant i Ma 33
14 Kungl. Maj:ts proposition nr HO.
Kostnadsberäkningar. Den föreslagna personalorganisationen beräknas beträffande civil per sonal vid regionalorganen medföra en ökning av belastningen på avlöningsanslag med i runt tal 1 215 000 kronor. Kostnadsökningen vid fullt genom förd organisation för föreslagen utbyggnad och förändring av fortifikations kåren beräknas till cirka 285 000 kronor. Den totala ökningen av belast ningen på avlöningsanslag uppgår således vid bifall till utredningsmannens förslag till i runt tal (1 215 000 + 285 000 =) 1 500 000 kronor. Utrednings mannen räknar emellertid med att denna ökning, efter det den föreslagna organisationen helt genomförts, minst skall kompenseras av motsvarande minskning av kostnaderna för den centrala förvaltningen.
Remissutlåtanden.
Flertalet remissinstanser tillstyrker i huvudsak utredningsmannens för slag till organisation av försvarets fastighetsförvaltning. Frågorna om mili tärt anknutna eller fristående civila regionalorgan, om byggnadsdirektörernas ställning inom föreslagna regionalorgan samt om utformningen av flygvapnets organisation för fastighetsförvaltning m. m. har dock föran lett mera väsentliga meningsskiljaktigheter. Därutöver har anförts skilj aktiga meningar i vissa detaljfrågor. Några myndigheter anser att den före slagna organisationen nu kan i huvuddrag genomföras men att vissa ytter ligare utredningar kräves innan förslaget i sin helhet kan godtagas. Överbefälhavaren och övriga militära myndigheter med undantag av che fen för flygvapnet tillstyrker i allt väsentligt det framlagda förslaget. Över befälhavaren uttalar, att försvarsgrensledningarnas berättigade intressen sy nes ha tillgodosetts i förslaget, samtidigt som den föreslagna organisationen väl torde fylla de krav, som måste ställas — framför allt i krig — på be fästnings- och byggnadsverksamheten inom militärområdena. Genom att all avvägning rörande medelstilldelningen för skilda objekt skall ske cen tralt, tillförsäkras försvarsgrenscheferna erforderligt inflytande på ny byggnadsverksamheten. överbefälhavaren framhåller vidare, att den sam ordning i regional instans, som föreslagits, står i överensstämmelse med principerna i de direktiv, som givits pågående utredning rörande den mili tärterritoriella indelningen, överbefälhavaren hälsar med tillfredsställelse förslaget att fortifikationsofficeren skall vara chef för militärbefälsstabens fortifikationssektion. Chefen för armén förordar, att föreslagen organisation av regionalorga nen och försvarsområdesstaberna genomföres den 1 juli 1954 samt att övriga organ i princip organiseras i enlighet med utredningsmannens för slag fr. o. m. nyssnämnda tidpunkt. Detaljutformningen och personalbe hovet bör närmare undersökas av statens organisationsnämnd. Arméche fen föreslår vissa ändringar av utredningsmannens personalberäkningar. Chefen för marinen anser att förvaltningen av sjökrigsskolans byggna
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 15
der m. m. bör handhavas av Stockholms örlogsvarv och ej, som utrednings mannen föreslagit, av Stockholms kustartilleriförsvar. I övrigt har ma rinchefen i stort sett intet haft att erinra mot utredningsmannens förslag. Chefen för flygvapnet framhåller bl. a. följande. Fastighetsförvaltningen har en militär sida och en byggnadsteknisk-ekonomisk sida. Den först nämnda sidan omfattar operativa och ekonomiska avvägningar i stort, byggnadsplanering m. m. Denna verksamhet kan för flygvapnets del endast ledas av flygvapnets myndigheter. Den sistnämnda sidan består huvudsakligast av åtgärder för att sätta i gång nybyggnads- och under hållsarbeten samt för att kontrollera sådana arbeten. Endast den byggnadsteknisk-ekonomiska sidan av verksamheten kan decentraliseras och bör så långt möjligt delegeras till lokalorganen. I den mån sådan verk samhet icke kan handhavas av lokalorganen bör den åvila fortifikationsförvaltningen eller regionalorgan, som är gemensamma för försvarsgre narna och i förhållande till dem neutrala. En stel organisation med an slutning till militärbefälsstaberna anser flygvapenchefen vara olämplig. Beträffande anläggningar invid Stockholm bör all teknisk-ekonomisk verk samhet, som ej kan delegeras till lokalorganen, lämpligen handhavas av centralorganen. Förvaltningen av flygvapnets anläggningar på Gotland bör även i fortsättningen handhavas av flygbasomrädesstaben i Stockholm. De militära och regionala cheferna bör ha direktivrätt i förhållande till de fristående regionalorganen för fastighetsförvaltning in. m. Lokalorganen bör i tekniskt-ekonomiskt avseende biträdas av lokalt placerade, regelmäs sigt deltidstjänstgörande byggnadsingenjörer som rekryteras från i första hand statliga organ på platsen. Flygvapnets lokalorgan bör bibehålla sin nuvarande organisation. Fortifikationsförvaltningen anser, att utredningsmannens förslag inne bär en ändamålsenlig lösning av hithörande problem. Ämbetsverket delar helt utredningsmannens uppfattning att en avsevärd del av centi-alförvaltningens arbetsuppgifter bör överföras till regionalmyndigheten. Fortifika tionsförvaltningen har intet att erinra mot att fortifikationsofficer place ras som chef för militärbefälsstabens fortifikationssektion. De vid sektio nen placerade ingenjörerna in. fl. för värme, vatten och sanitet samt elektri citet bör inordnas i byggnadsavdelningen. Den för flerförbandsorter före slagna arbetargruppen bör i administrativt avseende knytas till visst lokal förband. Enligt ämbetsverkets mening bör redan nu principbeslut fattas om att överföra bränslekontrollen och därtill anknutna verksamheter från arméförvaltningen till fortifikationsförvaltningen. Ämbetsverket anser det möjligt att vid genomförandet av den föreslagna organisationen minska avlöningskostnaderna på sakanslag med belopp, som motsvarar den av ut redningsmannen framräknade kostnadsökningen på avlöningsanslag för förordad omorganisation av regional- och lokalorganen samt fortifikations kåren. Detta innebär personalminskningar vid fortifikationsförvaltningen.
16 Knngl. Maj:ts proposition nr 110.
Ämbetsverket utesluter icke möjligheten av att ytterligare kostnadsminsk ningar kan ernås sedan organisationen vunnit erforderlig stadga. Enligt fortifikationsförvaltningens uppfattning torde det bli nödvändigt att även i framtiden bibehålla extra ordinarie tjänster på sakanslag vid regionaloch lokalorgan. För detaljutformningen av organisationsförslagen, under sökningar av dess inverkan på centralförvaltningens organisation, utarbe tande av erforderliga reglementen och instruktioner samt för genomförande av beslutade förändringar i personaluppsättningen anser ämbetsverket ofrånkomligt att tillsätta en särskild kommitté, vilken lämpligen bör be stå av en enda utanför ämbetsverket stående person med erforderligt sekre tariat. Fortifikationsförvaltningen föreslår slutligen att föreskrift utfärdas om att vid återbesättande av vakanta tjänster inom fortifikationsförvalt ningen samråd skall äga rum med nyssnämnde utredningsman. Försvarets civilförvaltning anser det beklagligt, att utredningsmannen icke ingått mera i detalj än som skett på alla de spörsmål, som måste lösas i samband med ställningstagandet till föreliggande organisations fråga. Med hänsyn till att förslaget i allt väsentligt ansluter sig till och bygger på tidigare framlagda, mera detaljerade förslag i ämnet, anser civilförvaltningen det likväl vara möjligt att nu taga slutlig ställning till förevarande spörsmål. Ämbetsverket erinrar om att departementschefen vid anmälan av propositionerna 1950: 196 och 1951: 110 framhållit att frå gan om organisationen av den fasta maskintjänsten vid försvaret borde upptagas till slutlig prövning sedan klarhet vunnits om den militära fastig hetsförvaltningens framtida gestaltning. Ämbetsverket ifrågasätter nöd vändigheten av att tillskapa särskilda regionala organ för marinens myn digheter i den utsträckning, som utredningsmannen föreslagit. Detta organisationsspörsmål bör enligt civilförvaltningens mening prövas av nu på gående utredning rörande örlogsvarvens organisation m. m. Ämbetsverket framlägger vissa detalj förslag till övergångsanordningar vid genomföran det av förslaget. Den nya organisationen bör enligt civilförvaltningens me ning genomföras av fortifikationsförvaltningen i samråd med statens organisationsnämnd, måhända lämpligen genom en för ändamålet utsedd sär skild arbetsdelegation med representanter för nämnda organ. Statskontoret har i stort sett icke funnit något att invända mot att hit hörande frågor löses efter nu angivna riktlinjer. Statskontoret finner det dock synnerligen angeläget att — innan principbeslut fattas — en upp skattning av nedgången i fortifikationsförvaltningens lönekostnader kom mer till stånd. Först härigenom skapas förutsättningar för ett närmare bedömande av det ekonomiska utfallet av omorganisationen. Statens sakrevision, som ansett sig icke böra ingå på de i förslaget upp tagna personal- och lönefrågorna, vill för sin del tillstyrka, att den regio nala och lokala fastighetsförvaltningen inom försvaret ordnas efter de riktlinjer utredningsmannen uppdragit. Sakrevisionen har härvid särskilt
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 17
beaktat de fördelar, som i underhållshänseende kan ernås genom den före slagna organisationen. Statens organisationsnämnd anser att en stark regional organisation är en viktig förutsättning för en effektiv förvaltning på ifrågavarande om råde. Nämnden biträder vad utredningsmannen föreslagit om de regionala organens uppgifter och organisation. Nämnden är dock något tveksam i fråga om ändamålsenligheten av att personalen för värme m. m. och elektricitet vid regionalorganet bildar särskilda detaljer utanför byggnadsavdelningen. Vad utredningsmannen föreslagit om den lokala organisa tionen tillstyrkes av nämnden med den reservationen att arbetsuppgifterna för kasernunderofficer i de fall då arbetsgrupp står till förfogande icke motiverar att för tjänsten avses underofficer. För sådana fall torde det vara lämpligare med överfurir. Nämnden anser det angeläget, att ny orga nisation i huvudsaklig överensstämmelse med den av utredningsmannen föreslagna snarast genomföres. Byggnadsstyrelsen delar utredningsmannens uppfattning, att den mili tära byggnadsvolymen är tillräckligt stor för att uppnå den specialisering och den decentralisering som är önskvärd. Byggnadsstyrelsen anser att det militära inflytandet på försvarets byggnadsverksamhet i allt väsentligt bör begränsas till det förberedande och planerande planet. Styrelsen kan alltså icke ansluta sig till utredningsmannens förslag att utförandet av mili tära byggnads- och underhållsarbeten skall stå under militär ledning. Sty relsen ifrågasätter huruvida det är möjligt att inom ett regionalorgan, som är utformat enligt utredningsmannens förslag, överflytta ansvaret i tekniskt-ekonomiskt avseende från organets chef till en honom underordnad befattningshavare. Det synes byggnadsstyrelsen självklart och nödvändigt att de i regionalorganen upptagna värme-, sanitets- och elingenjörerna underställes byggnadsdirektören. Styrelsen finner det vara en allvarlig brist att utredningsmannen icke närmare klarlagt regionalorganens ställ ning i förhållande till centralorganet samt de ekonomiska konsekvenserna för centralorganet vid ett genomförande av den föreslagna organisationen. Statens lönenämnd har den uppfattningen, att det är synnerligen ange läget att föreliggande fråga snarast bringas till sin slutliga lösning. Lönenämnden förordar emellertid, att förslaget i vad det avser personalens lönegradsplacering göres till föremål för ytterligare översyn. Svenska underofficersförbundet anser det möjligt att med den upplägg ning av den lokala organisationen som utredningsmannen föreslagit slopa befattningen som kasernunderofficer. Förbundet betraktar det som en fel bedömning att utredningsmannen upptagit nämnda befattning. I övrigt uttalar sig förbundet i huvudsak för den föreslagna organisationen. Svenska officersförbnndet och försvarsväsendets underbefälsförbund har avstått från att taga ställning till huvuddragen av utredningsmannens förslag. Förbunden har emellertid närmare yttrat sig i vissa personalfrågor.
2-168 54 Ttihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 110.
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Flertalet civila personalorganisationer anser att utredningsmannens för slag icke är den bästa lösningen av ifrågavarande problem. Bl. a. anser för bunden att den regionala byggnadsorganisationen bör vara fristående i för hållande till militära myndigheter och lyda direkt under fortifikationsförvaltningen. De tillstyrker emellertid att en organisation i enlighet med de av utredningsmannen uppdragna riktlinjerna prövas. Förbunden har som regel uttalat avvikande meningar i fråga om utredningsmannens för slag till personalorganisation. Svenska väg- och vatlenbtjggares riksförbund framhåller att en fristå ende regionalorganisation gör det lättare att i framtiden samordna statens militära och civila byggnadsverksamhet. Fortifikationsförvaltningens möj ligheter att utöva den högsta tillsynen av underhåll och vård av försvarets fastigheter minskar enligt förbundets mening, om militärbefälsstaberna blir regionalorgan. Förbundet har intet att erinra mot utredningsmannens för slag beträffande utformningen av den lokala organisationen. Enligt svenska byggnadsingenjörers riksförbund bör regionalförvaltning ens geografiska verksamhetsområde icke bestämmas så fast som sker, om den föreslagna organisationen genomföres. Behovet av samråd mellan å ena sidan byggnadsorganet och å andra sidan olika militära myndigheter bör icke hindra ett tämligen fritt val av verksamhetsområden. Förbundet kan icke dela utredningsmannens uppfattning i fråga om utformningen av den lokala organisationen. Förbundet har funnit att lokalmyndigheternas in tresse för biträde av teknisk sakkunskap är större än intresset för en mer eller mindre utpräglad militär organisation. Av instruktionen för kasern officer vid förband inom första militärområdet under organisationsförsöken framgår, enligt förbundet, att arbetsuppgifterna är av civil och tek nisk natur och knappast kan anföras som motiv för behov av militär sak kunskap. Av uttalanden från militärbefälhavarna för första och tredje militärområdena efter försöksperioden har förbundet funnit att vare sig kasernofficeren eller kasernunderofficeren är kompetent att handhava ka sernvården m. m. utan att han dessförinnan erhåller byggnadsteknisk ut bildning. Förbundet förordar således civil kasernförvaltare som chef för kasernvårdsavdelningen. Denne bör jämte maskinmästaren sortera direkt under högre teknisk sakkunskap lämpligen en driftingenjör med anknyt ning till ett regionalorgan. Statsverkens ingenjörsförbund anser att utredningsmannen lagt ton vikten mindre på vård i teknisk betydelse än på förvaltning i administra tiv mening. Förbundet beklagar att det efter den senaste utredningen fort farande icke finnes något genomarbetat alternativ till en rent militär lös ning. Fortifikationsförvaltningens nuvarande regionala organisationsfor mer är emellertid, enligt förbundets uppfattning, ur många synpunkter otillfredsställande, varför förbundet — ehuru med största tvekan — fun nit att en organisation enligt utredningsmannens huvudprinciper med
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 19
vissa ändringar utgör ett mindre ont än ett ytterligare uppskov under fort satt utredande med ovisst resultat. Utredningsmannens förslag är enligt Sveriges arbetsledare/örbund i rätt hög grad en kompromisslösning. Då detta måhända är enda sättet, fram håller förbundet, att överhuvudtaget finna någon lösning av detta problem komplex, har förbundet avstått ifrån att anlägga några principiella syn punkter på förslaget. Förbundet har emellertid anfört vissa detaljanmärk ningar samt framhållit att det icke tagit ställning till de av utrednings mannen föreslagna lönegradsplaceringarna. Försvarets civila tjänstemannaförbund hävdar, att det vid varje lokal förvaltning bör finnas ett lokalt nybyggnads- och underhållsorgan under ställt driftingenjören, varvid dock två förband — under vissa förutsätt ningar tre — kan betjänas av en och samme driftingenjör. Vid varje för band bör för den dagliga verksamheten finnas en civil kasernföreståndare med verkmästarkompetens samt maskinmästare. Tjänstemannaförbundet föreslår, att Gotlands kustartilleriförsvar i likhet med övriga kustartilleri försvar upptages såsom regionalt organ. I fråga om regionalorganets ut formning förordar förbundet att detaljerna för värme, vatten och sanitet samt elektricitet ingår i byggnadsavdelningen. Ritkontorets personal bör lämpligen fördelas på byggnads- och befästningsavdelningarna med hän syn till behoven. Förbundet framhåller, att tillräcklig motivering för ut byte av förrådsmästarna vid försvarsområdesstaberna mot underofficerare icke förebragts. Förrådsmästarna bör enligt förbundets mening bibehållas och överföras till extra ordinarie anställning, varvid lönegradsplaceringen bör bli föremål för omprövning. Om beslut fattas innebärande att förråds mästarna skall utgå ur organisationen bör dock nuvarande befattnings havare få kvarstå i tjänst till uppnådd pensionsålder. Föreslagen personal organisation bör enligt förbundets mening betraktas som en försöksorganisation och frågan om såväl personalbehov som lönegradsplacering över ses sedan organisationen hunnit erhålla erforderlig stadga. I likhet med tjänstemannaförbundet hävdar försvarsverkens civila per sonals förbund att kasernvården vid lokalorganen bör vara underställd civil verkmästare. Därigenom skulle kasernunderofficeren icke vara be hövlig. Förbundet delar icke utredningsmannens uppfattning att även smärre arbetsuppgifter bör kunna utlämnas till enskilda firmor. Skapas en erfaren yrkesarbetarkår för kasernvården bör det, framhåller förbun det, bli billigare att utföra allt underhållsarbete och även mindre till- och ombyggnader i egen regi. Förbundet har ej något att erinra mot de före slagna lönegradsplaceringarna men anser ändock att sakkunnig personal inom eller anknuten till försvarsdepartementet bör granska förslaget i denna del.
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Departementschefen.
Fastighetsförvaltningen inom försvaret har varit föremål för ett flertal utredningar under de senaste tio åren. Utredningsarbetet har hittills haft till resultat att en för försvaret gemensam central myndighet för fastig hetsfrågor -—- fortifikationsförvaltningen -—- inrättats. Den regionala och lokala fastighetsförvaltningen har av skilda anledningar icke fått sin orga nisation slutligt ordnad. Bl. a. har det visat sig svårt att nå en någorlunda fullständig anslutning till vissa av de framlagda förslagen. Därjämte har det vid vissa tillfällen ansetts nödvändigt att avvakta resultaten av på gående översyn av försvarsorganisationen i övrigt innan beslut fattades rörande ifrågavarande delar av fastighetsförvaltningen. Situationen är f. n. den att fastighetsförvaltningen på det regionala och lokala planet i flera fall ombesörjes av provisoriska organ av skilda typer. Vid anmälan av propositionen 1953: 110 anförde jag, att jag icke var beredd att utan ytterligare prövning taga slutlig ställning till de före liggande förslagen till organisation av försvarets regionala och lokala fas tighetsförvaltning. Ifrågavarande prövning, som utförts av en tillkallad utredningsman, är numera slutförd. Betänkande i ämnet avgavs i decem ber 1953 och jag har i det föregående lämnat en redogörelse för detsamma. Även om, som utredningsmannen för övrigt förutsatt, vissa ytterligare ut redningar erfordras anser jag i likhet med flertalet remissinstanser det dock angeläget att ett principförslag ifråga om organisationen av före varande förvaltningsområde nu framlägges och underställes riksdagen för godkännande. De ytterligare undersökningar på speciella punkter som er fordras torde få verkställas i samband med att organisationen närmare utformas och genomföres. För dessa uppgifter räknar jag med att anlita särskild sakkunnig. Jag delar utredningsmannens uppfattning att den militära byggnads volymen är så stor och speciell att den bör särskiljas från övrig statlig bygSnadsverksamhet. Jag instämmer ävenledes i den av utredningsmannen förordade principen att välutrustade regionala organ bör skapas för för valtningen av försvarets befästningar och byggnader. Dessa organ bör övertaga vissa av de arbetsuppgifter som f. n. fullgöres av den centrala myndigheten. Härigenom kan fortifikationsförvaltningens organisation minskas. Därjämte bör en sådan ändring medföra att fortifikationsför valtningen i högre grad än nu är fallet kan inrikta sin verksamhet på centrala och mer betydande frågor. De framlagda utredningarna synes mig klart utvisa att fortifikationsförvaltningen f. n. i alltför stor utsträck ning tages i anspråk för att handlägga rutinärenden och detaljfrågor. Enligt nu gällande ordning omhänderhaves fastighetsförvaltningen på det regionala planet förutom av militärbefälsstaberna dels av vissa organ för nybvggnadskontroll in. in. som inrättats av fortifikationsförvaltningen
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 21
och vilka utgör delar av denna myndighet, dels av örlogsvarvens och kust artilleriförsvarens fortifikationsorgan. Sistnämnda organ har successivt ut byggts och därigenom kommit att erhålla ställning som regionalmyndigheter. Utredningsmannen förordar att de av foriifikationsförvaltningen inrättade regionala organen utgår ur organisationen och att enheterna för befästnings- och byggnadsfrågor inom militärbefälsstaberna utbygges. Örlogsvarven och kustartilleriförsvaren — med undantag av Gotlands kust artilleriförsvar — bör bibehålla sin ställning. Vid varje militärbefälsstab skall enligt förslaget finnas en fortifikationsseklion uppdelad på en befästningsavdelning, en byggnadsavdelning, två detaljer för värme-, vatten-, sanitets- och elkraftsfrågor, ett ritkontor samt en expedition. Som sek tionschef skall tjänstgöra en fortifikationsofficer, vilken tillika skall vara chef för befästningsavdelningen. Byggnadsavdelningen skall stå under ledning av en byggnadsdirektör. Genom tjänstgöringsföreskrifter skall uppdragas åt byggnadsdirektören att direkt under militärbefälhavaren ansvara för vissa åtgärder inom sitt verksamhetsområde. Byggnadsdirek tören skall sålunda i tekniskt och ekonomiskt avseende ansvara för bygg nadsverksamheten inom militärområdet i fred. Det väsentligaste skälet till att fortifikationsofficeren bör vara sektionschef är, enligt utrednings mannen, att fortifikationsofficeren skall leda all byggnadsverksamhet inom militärområdet under krig. Skiljaktiga meningar har anförts rörande utformningen av den före slagna sektionen inom militärbefälsstaben. Vissa militära och civila myn digheter instämmer i utredningsmannens förslag, under det att framförallt personalorganisationerna riktar invändningar mot detsamma. Personal organisationerna finner ej tillräckliga skäl förebragta för att byggnadsdirek tören skall ställas under fortifikationsofficeren. Jag har för min del kommit till den slutsatsen att i vart fall inom vissa ur mobiliseringssynpunkt sär skilt viktiga militärområden såsom sjätte militärområdet bör finnas en fortifikationssektion under ledning av en fortifikationsofficer. Inom övriga militärområden torde det i princip icke vara nödvändigt att sammanslå befästnings- och byggnadsavdelningarna till en sektion. Jag har därvid beaktat att utredningsmannen i likhet med tidigare utredningar förordat att byggnadsdirektören erhåller en icke obetydlig självständighet i för hållande till fortifikationsofficeren. Därest fortifikationssektion icke in rättas, kommer avdelningscheferna att lyda direkt under militärbefälha varen. Erforderligt samarbete mellan avdelningscheferna bör då kunna regleras genom instruktioner. Det bör ankomma på den sakkunnige som jag avser att anlita för att närmare utforma och genomföra organisationen efter de allmänna riktlinjer som här uppdrages att avgiva detaljförslag i denna de!. Jag förutsätter givetvis att, därest en organisation med skilda avdelningar genomföres, detta icke skall medföra att befästningsavdel ningen kommer alt utvecklas till en byggnadsavdelning.
22 Kiingl. Maj:ts proposition nr 110.
Med hänsyn till vad bl. a. byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen härutinnan anfört förordar jag att ingenjörer och övriga tekniker avsedda för installationer in. in. för värme, vatten, sanitet och elström underställes byggnadsdirektören. De av utredningsmannen förordade detaljerna kommer härigenom icke att erfordras. För ritarbete erforderlig personal bör vid de militärområdesstaber där fortifikationssektion icke bildas antingen sammanföras till ett ritkontor eller fördelas på befästningsoch byggnadsavdelningarna. Nämnda avdelningar bör vid samtliga militär områdesstaber betjänas av en gemensam expedition som i administrativt avseende regelmässigt bör ställas under fortifikationsofficeren. Enligt utredningsmannens förslag skall varje militärbefälhavare i frågor rörande befästningars och andra byggnaders förvaltning in. in. vara regional instans för lokalmyndigheter ur samtliga försvarsgrenar. Med hänsyn till alt örlogsvarven och kustartilleriförsvaren med undantag av Gotlands kustartilleriförsvar avses erhålla ställning som regionalmyndigheter kommer marinens lokalförband icke att underställas militärbefälhavarna. örlogsstationerna och kustartilleriets truppförband bör nämligen liksom hittills ifråga om fastighetsförvaltningen sortera under närbeläget örlogsvarv respektive kustartilleriförsvar. Gotlands kustartilleriförsvar med tillhörande truppförband föreslås skola lyda under militärbefälhavaren i sjunde militärområdet. Vidare skall enligt förslaget flygflottiljerna i Kalmar och Ronneby samt sjökrigsskolan i Näsbvpark repliera på Blekinge respektive Stockholms kustartilleriförsvar. Med nämnda undantag skall flygvapnets flottiljer, flygbasområdesstaber, verkstäder in. in. i likhet med arméns truppförband, försvarsområdesstaber in. in. i fråga om fastighets förvaltningen lyda under militärbefälhavare. Utredningsmannen har emel lertid betonat att hans förslag bygger på förutsättningen alt behovsprövning och angelägenhetsgradering av förekommande arbetsuppgifter skall ske centralt i samråd mellan 1'ortifikationsförvaltningen och respektive försvarsgrenschef. Jag har i stort sett intet att erinra mot de av utred ningsmannen framlagda huvudprinciperna för ordnandet av förvaltnings-och befälslinjer mellan regional- och lokalorganen. Jag vill emellertid framhålla, att i de fall lokalmyndighet har för dess normala arbetsuppgifter i övrigt avsedd personaluppsättning och utrustning som gör det möjligt för myndigheten att självständigt ombesörja huvuddelen av förekommande ar betsuppgifter inom myndighetens verksamhetsområde regionalorganets in flytande på verksamheten i erforderlig grad torde böra minskas. Ur dessa synpunkter synes exempelvis flygvapnets centrala verkstäder böra erhålla en relativt självständig ställning i organisationen. Beträffande den lokala organisationen har utredningsmannen föreslagit i huvudsak följande. Vid arméns truppförband skall fastighetsfrågorna hand läggas inom en kasernvårdsavdelning. Intendenten bör regelmässigt tillika vara kasernofficer. Vidare bör finnas en kasernunderofficer samt ett med
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 23
hänsyn till de lokala förhållandena avpassat antal fastighetsarbetare. Vid vissa förband bör finnas särskild skjutfältsofficer. Frågan om befatt ningen såsom kasernunderofficer skall bestridas av underofficer på aktiv stat eller i arvodesbefattning bör enligt utredningsmannen ytterligare undersökas. Utredningsmannen föreslår att brandtjänsten handhaves av kasernvårdspersonalen. Marinens och flygvapnets truppförband föreslås skola bibehålla nuvarande personalorganisation. Försvarsområdesstabernas fortifikationsavdelningar bör stå under ledning av en officer med annan kvalificerad sysselsättning vid staben. För Kalix, Stockholms och Malmö försvarsområdesstaber räknar utredningsmannen med heltids tjänstgörande aktiva officerare ur fortifikationskåren. Vid envar av försvarsområdesstaberna bör finnas en aktiv underofficer ur fortifikations kåren som biträde åt avdelningschefen. Flygbasområdesstaberna bör bibe hållas vid nuvarande organisation. Lokalmyndigheterna skall betjänas av deltidstjänstgörande driftingenjörer tillhörande regionalorganen. På garni sonsorter bör finnas en för samtliga förband på orten gemensam arbetar grupp för större arbeten. Ensamliggande förband bör för sådana arbeten anskaffa arbetskraft genom entreprenadförfarande. Utredningsmannen har ansett sig icke kunna förorda att flera enheter ur krigsmakten belägna i närheten av varandra betjänas av ett gemensamt organ i fastighetsfrågor. Jag har vid mina överväganden rörande den lokala organisationen kommit till delvis andra slutsatser än utredningsmannen. Jag anser således att den av utredningsmannen föreslagna arbetargruppen på orter med flera förband bör kompletteras med personal för övriga kasernvårdsuppgifter. Därest arbetsuppgifterna vid garnisonsförbanden kommer att helt sysselsätta en driftingenjör, bör denne placeras som chef för ifråga varande organ. Till organet torde därjämte böra knytas en underofficer på aktiv stat eller i arvodesbefattning för göromål som kräver militära insikter. Jag räknar vidare med att på de håll där så erfordras förstärka organisationen med personal för skjutfält, större övningsplatser in. m. Organet bör som regel lyda under platsbefälhavaren inom garnisonsorten. Hinder bör icke möta för förbandscheferna på garnisonsorterna att taga i an språk intendenten eller annan officer som biträde vid handläggning av fastighetsfrågor. Jag anser det emellertid icke nödvändigt att inrätta sär skilda kasernvårdsavdelningar vid här avsedda förband. Det torde få an komma på Kungl. Maj:t att besluta om den närmare utformningen av ifrågavarande organ. Vid ensamliggande förband åter torde fa inrättas kasernvårdsavdelningar. Såsom kasernofficer bör regelmässigt avses in tendenten. Till hans förfogande bör ställas underofficer, överfurir eller civil befattningshavare samt arbetskraft i erforderlig omfattning. Jag bär intet att erinra mot att ytterligare undersökningar verkställes i frågan huru vida kasernunderofficeren bör vara underofficer på aktiv stat eller under officer i arvodesbefattning. Driftingenjör bör ställas till förbandschefs för fogande i enlighet med utredningsmannens förslag.
24 Kungl. Maj:ls proposition nr 110.
Beträffande försvars- och flygbasområdesstabernas organisation för fas tighetsförvaltning in. in. vill jag anföra följande. Enligt gällande ordning ombesörjes förvaltningsuppgifterna vid krigsflygfälten av personal från såväl vederbörande flygbasområdesstab som vederbörande försvarsområdesstab. Jag finner detta vara mindre rationellt och förordar att alla ifråga varande uppgifter berörande krigsflygfälten överföres till flygbasområdesstaberna. En sådan ändring anses icke kräva ytterligare personal vid flygbasområdesstaberna. Ändringen bör å andra sidan medföra vissa lättnader i arbetsbördan vid försvarsområdesstaberna. Jag räknar med att flygbasområdesstaberna tills vidare behåller sin nuvarande personaluppsättning. Jag kan däremot icke biträda att försvarsområdesstabernas personalorganisa tion förstärkes i enlighet med utredningsmannens förslag. Jag räknar med att ett mindre antal underofficersbeställningar på fortifikationskårens stat inrättas för arbetsuppgifter vid försvarsområdesstaberna i utbyte mot mot svarande antal tjänster för förrådsmästare. Försvars- och flygbasområdesstaberna bör inordnas i organisationen på sätt utredningsmannen före slagit. Fortifikationsförvaltningen föreslår att principbeslut nu fattas om att överföra bränslekontroll in. m. från arméförvaltningen till fortifikations förvaltningen. Som jag tidigare denna dag vid anmälan av propositionen angående organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civil förvaltning m. m. anfört bör med ställningstagandet till denna fråga tills vidare anstå. Jag har i det föregående skisserat huvuddragen av den organisation som enligt min mening bör genomföras för fastighetsförvaltningen vid regionala och lokala myndigheter samt de befälslinjer mellan skilda enheter som bör finnas. Med hänsyn till att vissa ytterligare undersökningar genom särskild sakkunnig måste utföras är det, som jag i det föregående anfört, icke möjligt att nu framlägga detaljerade förslag till lösning av förevarande frågor. Erforderliga beslut härutinnan torde få ankomma på Kungl. Maj:t. Jag vill emellertid i detta sammanhang betona vikten av att organisationen utformas på ett sådant sätt att den förhindrar kon flikter mellan olika intressen samt tillvaratager alla möjligheter till ratio nellt och ekonomiskt handlande. Utredningsmannen föreslår att fortifikationskåren utökas med vissa beställningar samt att kårens nuvarande personalstat i viss utsträckning ändras. Utredningsmannen föreslår vidare att ett antal tjänster med avlöning från avlöningsanslag nu inrättas för den civila personal som beräknas komma att placeras vid de regionala organen. De vid bifall till nämnda förslag uppkommande ytterligare lönekostnaderna kompenseras enligt utredningsmannens beräkningar genom motsvarande minskningar av personalkostnaderna vid den centrala fortifikationsförvaltningen, var vid medräknats att ämbetsverkets organ för nybyggnadskontroll skall utgå
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 25
ur organisationen. Utredningsmannens beräkningar har godtagits av fortifikationsförvaltningen. Ämbetsverket anser det icke uteslutet att till och med kostnadsminskningar kan åstadkommas när den nya organisationen blivit helt uppbyggd och vunnit erforderlig stadga. Jag har intet att in vända mot principen att omorganisationen sker inom nuvarande kostnads ram. Jag vill emellertid betona nödvändigheten av att återhållsamhet iakttages vid uppbyggnaden av den nya personalorganisationen. På längre sikt bör en minskning av administrations- och lönekostnaderna för försvarets fastighetsförvaltning eftersträvas. Med hänsyn till att jag föreslår vissa modifikationer av utredningsman nens förslag rörande organisationen av försvarets regionala och lokala fas tighetsförvaltning anser jag det nödvändigt att överarbeta framlagda för slag till personaluppsättning vid de fastighetsförvaltande organen. Det torde emellertid vara möjligt att påbörja genomförandet av den av mig förordade principorganisationen med utnyttjande av den personal som nu finnes för här avsedda ändamål. Samtidigt som den nya organisationen genomföres bör ifrågavarande överarbetning komma till stånd och därav betingade förslag ingivas till Kungl. Maj:t. Jag torde därefter få upptaga personalfrågorna till slutlig prövning. Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att besluta, att försvarets regionala och lokala fastighets förvaltning omorganiseras efter i huvudsak de riktlinjer, som av mig i det föregående angivits.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
[2] Försvarets reservstater.
Vid anmälan av anslaget Armén: Avlöningar till personal å reservstat i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 22) anmälde jag att en särskild utredningsman1 under hand fått i uppdrag att inom försvars- och civil departementen verkställa en allsidig översyn rörande försvarets reserv stater. Utredningsarbetet hade slutförts och redovisats i ett den 30 november 1953 avgivet betänkande. Detta var vid den tidpunkt då stats verkspropositionen avlämnades föremål för remissbehandling. Jag räknade emellertid med att beredningen av ärendet skulle vara avslutad å sådan tid att förslag i ämnet skulle kunna föreläggas årets riksdag. Under hänvisning till det anförda anhåller jag nu att få upptaga till Provning utredningsmannens förslag i vad det avser storleken och sam mansättningen av reservstaterna, villkor för övergång till reservstatsbe ställning samt tjänstgöringsskyldighet för innehavare av reservstatsbeställning. Utredningsmannens förslag rörande löne- och pensionsförmåner anmäles i annat sammanhang av chefen för civildepartementet. Yttranden över utredningsmannens förslag har efter remiss avgivits av' överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, statskontoret, statens lönenämnd, svenska officersförbundet samt svenska underofficersförbundet. Vidare har chefen för marinen överlämnat ett av inspektören för kustartilleriet avgivet yttrande i ärendet.
Nuvarande organisation.
För närvarande finnes reservstatsbeställningar för officerare och under officerare samt läkare och veterinärer vid armén, för officerare och under officerare vid kustartilleriet samt för officerare i intendenturbefattning och en läkare vid flygvapnet. Arméns reservstat består av beställningar för 1 generalmajor, 17 överstar, 8 överstelöjtnanter, 87 majorer, 72 kom paniofficerare, 106 underofficerare, 3 fältläkare, 3 regementsläkare, 2 fältveterinärer och 2 regementsveterinärer. Kustartilleriets reservstat upptager beställningar lör 1 överste, 3 majorer, 5 kompaniofficerare och 6 under officerare. Flygvapnets reservstat slutligen omfattar beställningar för 1 överstelöjtnant, 1 kapten och 1 flygläkare av 1. graden. De reservstatsanställdas löneförmåner regleras i kungörelsen 1943: 749. Bestämmelser rörande tjänste- och familjepension för här avsedd personal återfinnes i 1941 års tjänste- och familjepensionsreglementen.
Utredningsmannens synpunkter och förslag.
Reservstaten utgör, framhåller utredningsmannen, en mycket särpräglad institution inom svensk statsförvaltning och är förhållandevis kostsam för 1 Statskommissarien K. A. Lindbergson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 27
statsverket. De ekonomiska fördelar i form av lön och pension som är förenade med innehav av reservstatsbeställning gör att reservstatsinstitu tionen betecknas som en förmån för personalen. Vissa myndigheter har vid skilda tillfällen riktat invändningar mot att reservstaten bibehålies i varje fall i dess nuvarande form. Utredningsmannen har kunnat konstatera att den nuvarande reserv staten endast delvis tillgodoser huvudsyftet med densamma, nämligen att bidraga till att täcka behovet av regementsofficerare i krigsorganisationen. Med hänsyn härtill samt till de uttalanden som gjorts rörande reservstats institutionen har utredningsmannen närmare undersökt huruvida det är motiverat att över huvud behålla reservs ta tsorganisationen. Efter ingående överväganden av de skäl, som från militära myndigheter härutinnan framlagts, har utredningsmannen kommit till den slutsatsen, att reservstats institutionen bör bibehållas. Genom reservstaterna bör krigsmakten till försäkras personal med kvalificerad utbildning och omfattande erfarenhet förvärvad genom relativt lång tjänstetid som befäl på aktiv stat. För att bedöma reservstaternas storlek har utredningsmannen på grundval av upp gifter från militära staber studerat behovet av personal av den utbiidningsstandard in. in. som bör känneteckna reservstatspersonalen samt till gången på sådan personal. Undersökningen har lett till slutsatsen att de nuvarande reservstaterna bör begränsas samt att deras sammansättning i viss utsträckning bör ändras. Utredningsmannen anser det vidare nöd vändigt att skärpa kraven för övergång till reservstat. Arméns reservstat föreslås skola minskas från nuvarande 301 beställ ningar till 225 beställningar. Utredningsmannen räknar med reservstats beställningar för 15 överstelöjtnanter, 80 majorer, 70 kaptener och 60 fanjunkare (stvekjunkare). Förslaget innebär dels att beställningar för 1 generalmajor, 17 överstar, 3 fältläkare, 3 regementsläkare, 2 fältveteri närer samt 2 regementsveterinärer utgår, dels eu ökning av antalet beställ ningar för överstelöjtnanter, dels ock en begränsning av antalet beställ ningar för majorer, kaptener och underofficerare. Eftersom iesei\staten främst har till uppgift att bidraga till att täcka krigsorganisationens behov av regementsofficerare har utredningsmannen varit tveksam om beställ ningar för kaptener bör ingå i organisationen. Armémyndigheterna har emellertid hävdat att reservstaten måste omfatta kaptensbeställningar för att syftet med densamma skall nas. Med hänsyn härtill har utrednings mannen föreslagit att kaptensbeställningar upptages på reservstaten. Ut redningsmannen har dock framhållit vikten av att endast sådana kaptcnei överföres till reservstat som utan tvekan kan fullgöra regementsofficers åligganden i krig. 1 betraktande av vad de militära myndigheterna härut innan anfört räknar utredningsmannen jämväl med beställningar för underofficerare på reservstat. Ifrågavarande underofficerare avses placeras som, hl. a., kompanikvartermästare vid de stridande förbanden. Utred
28 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.
ningsmannen har icke funnit några krigsorganisatoriska skäl för att bibe hålla i esei' statsbeställningar för fältläkare och fältveterinärer. Beträffande kustartilleriets reservstat föreslås icke andra ändringar än att den befintliga överstebeställningen utbytes mot beställning för överste löjtnant samt att nuvarande beställningar för kompaniofficerare och underotficerare utbytes mot beställningar för kaptener respektive flaggunder officerare. För flyg'apnets del föreslås att beställningen för flygläkare av 1. graden utgår. Utredningsmannen förordar att följande krav stipuleras för övergång till beställning på reservstat. Sökanden bör ha uppnått en levnadsålder av 35 år, innehaft beställning på aktiv stat inom försvaret under minst 12 år efter fyllda 21 år samt under minst 3 år innehaft beställning på aktiv stat i tjänstegraden. För övergång till kaptensbeställning på reserv stat bör därjämte krävas att vederbörande befunnits lämplig att i krig uppehålla regementsofficersbefattning eller tjänstgöra i lika kvalificerad befattning i högre staber. Utredningsmannen anser sig icke böra framlägga förslag om utökning av tjänstgöringsskyldigheten för personal å reservstat. Reservstatspersonalen skall således i fred tjänstgöra under 90 dagar för varje hel treårs period. Det torde knappast vara möjligt att under så kort tjänstgöringstid nämnvärt förbättra reservstatspersonalens militära kunskaper. Tjänste tiden kommer sannolikt helt att utnyttjas för att vidmakthålla förvärvade kunskaper. Innehavare av beställning på reservstat bör därför icke be fordras till innehavare av högre beställning på reservstat. Detta bör dock icke hindra vederbörande att befordras till högre grad i armén, marinen eller flygvapnet. Enligt utredningsmannens beräkningar kommer kostnaderna för avlö ning in. in. till beställningshavare på reservstat — sedan förslaget helt genomförts — att minskas med i runt tal l,i miljon kronor. Utredningsmannen förordar att den av honom föreslagna organisationen genomföres med början den 1 juli 1954.
Remissyttranden.
överbefälhavaren är övertygad om nödvändigheten av att även i fort sättningen bibehålla reservstater. Överbefälhavaren tillstyrker de minsk ningar som föreslagits av chefen för armén och inspektören för kustartil leriet i deras yttranden över utredningen samtidigt som överbefälhavaren i princip finner det motiverat med en utbyggnad av flygvapnets reserv stat. För övergång till reservstatsbeställning bör det vara tillräckligt att sökanden dels är lämplig för ifrågavarande befattning, dels under minst 12 år innehaft beställning på aktiv stat. överbefälhavaren avstyrker för slaget om att vederbörande före övergång till reservstatsbeställning skall ha innehaft beställning på aktiv stat i tjänstegraden under viss tid.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 29
Chefen för armén förordar, att arméns reservstat tills vidare får omfatta beställningar för 6 överstar eller överstelöjtnanter, 9 överstelöjtnanter, 80 majorer, 70 kaptener samt 80 fanjunkare eller sergeanter. Arméchefen tillstyrker att reservstatsbeställningarna för läkare och veterinärer utgår. Arméchefen kan icke biträda förslagen att vederbörande skall ha innehaft beställning på aktiv stat i tjänstegraden under minst tre år samt uppnått minst 35 års ålder för att få övergå till reservstat. Mot utredningsmannens uttalanden rörande tjänstgöringsskyldighet för här avsedd personal har arméchefen intet att erinra. Chefen för marinen understryker betydelsen av en befälsreserv för kustartilleriet bestående av reservstatspersonal. Försvarets civilförvaltning förordar för sin del bestämt att föreliggande utredning lägges till grund för beslut vid 1954 års riksdag. Ämbetsverket ifrågasätter om icke en ytterligare beskärning av antalet beställningar på reservstat är möjlig. Endast en mindre del av reservstatsbeställningarna bör avses för personal i stabs- och förvaltningstjänst. Civilförvaltningen ifrågasätter om icke reservstatsbefälets obligatoriska tjänstgöringsskyldig het under en treårsperiod bör motsvara sammanlagda tiden för tre befälsoch repetitionsövningar i krigsförband. Statskontoret vill — oaktat ämbetsverket ej är övertygat om att orga nisationens effektivitet står i rimligt förhållande till de dryga kostnaderna för densamma — icke motsätta sig, att beställningar på reservstat alltjämt ingår i den militära organisationen. Ämbetsverket ifrågasätter om ej antalet kaptens- och underofficersbeställningar för armén kan reduceras respektive utgå. Då tillräckliga skäl ej förebragts för att för flygvapnets del avse en reservstat, omfattande två beställningar, kan statskontoret ej tillstyrka att ifrågavarande tjänster upptages i den nya reservstaten. Statens lönenämnd finner det tveksamt om kravet på treårsanställning på aktiv stat kan anses erforderligt för erhållande av regementsofficersbeställning. Ifrågavarande kvalifikationskrav kan medföra att övergång till reservstatsbeställning kommer att ske vid alltför hög levnadsålder. Med innehav av beställning synes böra jämställas vikariatslöneförordnande å motsvarande beställning. Svenska officersförbundet anser det fullt betryggande att för övergång till reservstat stadgas skyldighet att inneha visst antal tjänsteår. Kravet att vederbörande under minst tre år skall ha innehaft beställning på aktiv stat i den grad i vilken överföring till reservstat skall ske kan bedömas komma att i hög grad motverka rekryteringen. Svenska iindcroffieersförbundct finner det framlagda förslaget genom minskningen av antalet underofficersbeställningar innebära begränsningar av den nuvarande underofficerskårens arbetsområde. Något sakligt under lag för en sådan förändring redovisas icke av utredningsmannen. För bundet motsätter sig förslaget i denna del. Med hänsyn till rådande beford-
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
ringsförhållanden kan reservstaten rekryteras ur ett bredare underlag om även sergeantsbeställningar uppföres på densamma. Förbundet förordar därför att underofficersbeställningarna göres tillgängliga även för ser geanter. Utredningsmannens förslag i fråga om villkor för övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet biträdes av förbundet.
Departementschefen.
Verkställd utredning rörande försvarets reservstater har utmynnat i för slag att reservstatsinstitutionen bör bibehållas. Den nuvarande reservstatsorganisationen bör dock enligt utredningen minskas och ändras i vissa avseenden. Således föreslås vissa begränsningar av antalet reservstatsbe ställningar vid armén och flygvapnet, mindre förändringar av kustartille riets reservstat, skärpta föreskrifter för övergång till beställning på reserv stat samt ändringar av gällande bestämmelser för lön och pension till här avsedd personal. Nu gällande bestämmelser rörande tjänstgöringsskyldighet för reservstatspersonalen föreslås skola erhålla fortsatt giltighet. I detta sammanhang prövas förslagen rörande reservstaternas storlek och sam mansättning samt villkor för övergång till reservstatsbeställning. Tf. chefen för civildepartementet upptager i annat sammanhang frågan om löne- och pensionsförmåner åt personal på reservstat. I likhet med utredningsmannen finner jag krigsorganisatoriska skäl förebragta för att tills vidare bibehålla reservstatsinstitutionen. Denna bör ha till uppgift att tillförsäkra försvaret personal med goda militära kvali fikationer. Vad angår storleken och sammansättningen av arméns reservstat vill jag anföra följande. Ur besparingssynpunkt finner jag det angeläget att en ytterligare reduktion av antalet beställningar för kaptener och under officerare genomföres utöver utredningsmannens förslag. Å andra sidan är jag med hänsyn till krigsorganisationens krav icke beredd att gå så långt i dessa hänseenden som ifrågasatts av vissa remissinstanser. Jag in stämmer i utredningsmannens uppfattning att av underofficerare endast fanjunkare bör äga möjlighet att övergå till beställning på arméns reserv stat. Under hänvisning till det anförda föreslår jag att på arméns reserv stat upptages beställningar för 15 överstelöjtnanter, 80 majorer, 40 kaptener samt 50 fanjunkare (styckjunkare). Jag tillstyrker utredningsmannens förslag till ändrad sammansättning av reservstaterna vid kustartilleriet och flygvapnet. Kustartilleriets reserv stat kommer vid bifall till mitt förslag att bestå av beställningar för 1 överstelöjtnant, 3 majorer, 5 kaptener samt 6 flaggunderofficerare. Reserv staten vid flygvapnet kommer att omfatta beställningar för 1 överste löjtnant och 1 kapten. Chefen för flygvapnet, som delar utrednings
Kungl. Maj.ts proposition nr 110. 31
mannens uppfattning att den nuvarande beställningen för flygläkare av 1. graden kan utgå, har i sitt remissyttrande hänvisat till tidigare förslag rörande flygvapnets reservstat samt förordar att beslut nu fattas om utbyggnad av ifrågavarande organisation. Med hänsyn till de övriga förslag, berörande flygvapnets personaluppsättning, som chefen för flyg vapnet avgivit, anser jag det icke möjligt att f. n. förstärka flygvapnets reservstat. Vissa av de villkor för övergång till beställning på reservstat, som ut redningsmannen föreslagit, har mött invändningar framförallt från de militära myndigheterna. I likhet med utredningsmannen anser jag det emellertid nödvändigt att stipulera relativt stränga villkor för erhållande av reservstatsbeställning. Härigenom bör garantier skapas för att reserv statsbeställningarna kommer att besättas med personal av god kvalitet. Jag tillstyrker därför att för vinnande av reservstatsbeställning sökanden skall ha uppnått en ålder av 35 år samt innehaft beställning på aktiv stat inom försvaret under minst 12 år efter fyllda 21 år. Därjämte bör fordras att vederbörande under viss tid innehaft beställning på aktiv stat i den grad i vilken överföring till reservstatsbeställning skall ske. Utrednings mannen föreslår att ifrågavarande tidrymd bestämmes till tre år. Med hänsyn till vad i remissyttrandena anförts på denna punkt förordar jag emellertid att tiden begränsas till två år. Med innehav av beställning på aktiv stat bör, som lönenämnden framhållit, i förevarande hänseende jäm ställas vikariatslöneförordnande å motsvarande beställning. För övergång till kaptensbeställning på reservstat bör slutligen fordras att vederbörande befunnits lämplig att i krig uppehålla regementsofficersbefattning eller lik värdig befattning vid högre staber. Befordran på reservstat bör icke ske. Utredningsmannens förslag att nuvarande bestämmelser rörande tjänst göringsskyldighet skall bibehållas har godtagits av praktiskt taget alla remissinstanser. Förslaget föranleder ej heller någon erinran från min sida. I årets statsverksproposition (bil. 6, punkterna 22, 63 och 93) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för avlöning av personal på arméns, marinens och flygvapnets reservstater under budgetåret 1954/55 beräkna förslagsanslag av 2 000 000 kronor, 100 000 kronor respektive 31 000 kronor. I förhållande till anvisade medel för innevarande budgetår innebär nämnda förslag att arméns anslag till av löning av personal på reservstat minskas med 100 000 kronor. På grundval av mina i det föregående avgivna förslag och med hänsyn till belastningen å ifrågavarande anslag räknar jag med att arméns anslag för avlöning av reservstatspersonal kan utöver nämnda 100 000 kronor minskas med ytterligare 50 000 kronor. För marinens och flygvapnets del torde de be räknade anslagsbeloppen anvisas. Fullt genomförd bör den av mig för
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
ordade reservstatsorganisationen medföra minskade lönekostnader med sammanlagt omkring 1 400 000 kronor. De närmare föreskrifter som erfordras för genomförande av den nya reservstatsorganisationen torde i vanlig ordning få utfärdas av Kungl. Maj :t. Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte före slå riksdagen att godkänna vad jag i det föregående föreslagit beträffande reservstatsorganisationen inom försvaret.
[3] Marinledningens organisation.
Enligt Kungl. Maj :ts instruktion för marinledningen skall denna ut göras av chefen för marinen, marinstaben, kustartilleriinspektionen, tjänstegrensinspektörerna och marinförvaltningen. Marinstaben skall enligt in struktionen bestå av en operationsavdelning, en förbindelseavdelning, en organisationsavdelning, en personalavdelning, en utbildningsavdelning, en sjövärnsdetalj, en pressdetalj, en expedition och ett för marinledningen gemensamt bibliotek. Sedan chefen för marinen efter samråd med chefen för försvarsstaben och statens organisationsnämnd därom gjort framställning har Kungl. Maj :t genom beslut den 27 november 1953 medgivit att vissa försök rörande ändrad organisation av marinstaben m. m. får verkställas under tiden den 1 januari—den 30 september 1954. Under försökstiden skall marinstabens organisation ändras såtillvida att en planeringsavdelning, en underrättelse avdelning och en sjöfartsavdelning nyinrättas för handläggning av ärenden angående sjökrigsmaterielens utveckling m. m., underrättelse- och presstjänsten respektive sjöfart och sjövägar m. m. I samband med att ifråga varande avdelningar inrättas skall följande detaljer utgå ur organisatio nen, nämligen pressdetaljen samt av marinchefen inrättade detaljer för planerings-, underrättelse-, sjöfarts- och sjövägsärenden. Marinstabens av delningar skall sammanföras till två sektioner. Sektion I skall bestå av planerings-, underrättelse-, operations-, sjöfarts- och förbindelseavdelning arna. Chefen för marinstaben skall tillika vara chef för sektion I. Till sek tion II skall hänföras organisations-, utbildnings- och personalavdelning arna samt chefen för sjövärnskåren med kårstab. Inspektören för ubåtsvapnet skall med bibehållande av inspektör sbefattningen tillfälligt tjänst göra som chet för sektion II. Innehavaren av den på marinstabens stat uppförda beställningen för souschef -— överste ur kustartilleriet — avses i första hand tjänstgöra som ställföreträdande chef för sektion I. Han skall därjämte bestrida vissa andra uppgifter. Marinledningens övriga or gan skall under försökstiden icke undergå några organisatoriska föränd-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 33
ringar. Genom marinchefens försorg utfärdas bestämmelser för att, bl. a., reglera arbetsfördelningen mellan tjänstegrensinspektörerna å ena sidan och marinstaben och marinförvaltningen å andra sidan. Chefen för marinen har i skrivelse den 18 december 1953 avgivit förslag till en genomgripande omorganisation av marinledningen, avsedd att träda i kraft den 1 oktober 1954. Förslaget, som genom marinchefens försorg underställts överbefälhavaren och statens organisationsnämnd och därvid lämnats utan erinran, innebär i huvudsak följande.
Marinledningen skall utgöras av chefen för marinen, marinstaben, kust
artilleriinspektionen, tjänstegrensinspektionerna, marinchefen direkt un derlydande personalkårchefer samt marinförvaltningen.
Marinstaben skall indelas i två sektioner i enlighet med den försöksorga-
nisation som f. n. prövas. Marinstabschefen avses jämväl vara chef för sektion I. Den nuvarande souschefen vid marinstaben utgår ur organisatio nen. I stället tillkommer en befattning för ställföreträdande sektionschef. Innehavaren av sistnämnda befattning — officer ur kustartilleriet —• skall vara ställföreträdare för chefen för sektion I samt biträda chefen för sek tion II vid handläggning av ärenden berörande kustartilleriet. Chefen för sektion II skall bl. a. vara inspektör för marinens utbildningsanstalter samt chef för sjöofficerskåren. Beträffande den sistnämnda uppgiften torde få hänvisas till vad i det följande anföres. De nuvarande direkt under marin chefen lydande tjänstegrensinspektionerna för sjöartilleriet, torpedvapnet, ubåtsvapnet samt minväsendet ombildas till avdelningar och inordnas i marinstaben. För torpedvapnet och minväsendet organiseras därvid en gemensam avdelning. Inspektionen för marinens förbindelseväsende sam manslås med marinstabens förbindelseavdelning. Varje inspektör har f. n. en expedition. Därest förslaget till ändrad organisation av tjänstegrens inspektionerna genomföres kan ifrågavarande expeditioner utgå ur orga nisationen. Till marinstaben skall höra ett bibliotek, en kassa, en intendentsdetalj samt en expedition.
Kustartilleriinspektionen skall enligt förslaget bibehållas vid nu gällande
organisation.
Marinens tjänstegrensinspektioner skall utgöras av en sjukvårdsinspek-
tion, en intendenturinspektion och en skeppsteknisk inspektion. Såsom in spektörer för intendentur- och sjukvårdstjänsten avses marinöverintendenten respektive marinöverläkaren. Några organisationsändringar i fråga om dessa inspektioner förutsättes icke med undantag av att uppgifterna för inspektörerna såsom personalkårchefer formellt skiljes från inspektionsuppgifterna. Enligt nu gällande ordning är marinöverdirektören till lika inspektör för den skeppstekniska tjänsten. Han är därjämte chef för mariningenjörkåren. Erfarenheten har emellertid visat, att det icke varit
3—168 54 Bihang till riksdagens protokoll 195U. 1 samt. Nr 110.
34 Kungl. Muj:ts proposition nr 110.
möjligt för en person att fullgöra samtliga med nämnda befattningar för enade göromål. Marinchefen föreslår därför att en särskild beställning in rättas för uppgifterna att vara inspektör för den tekniska tjänsten och chef för mariningenjörkåren. Följande personalkårchefer skall finnas, nämligen chefen för sektion II i marinstaben för sjöofficerskåren, inspektören för kustartilleriet för kust artilleriets officers- och underofficerskårer, marinöverintendenten för marinintendenturkåren, inspektören för den skeppstekniska tjänsten för ma riningenjörkåren samt marinöverläkaren för marinläkarkåren. F. n. är chefen för marinen chef för sjöofficerskåren. De till befattningen såsom chef för sjöofficerskåren hörande uppgifterna anses emellertid vara av så dan art och omfattning att de icke bör åvila marinchefen. Med hänsyn till att ärenden angående sjöofficerarnas utbildning och tjänstgöring handlägges inom marinstabens sektion II bör chefen för denna sektion vara chef för sjöofficerskåren. Beträffande chefskapet över mariningenjörkåren torde få hänvisas till vad som anförts i det föregående. Marinchefen har för avsikt att under medverkan av statens organisationsnämnd verkställa en översyn av expeditionsarbetet inom marinled ningen för att tillvarataga förekommande möjligheter till rationalisering. För att genomföra förslaget anser marinchefen det erforderligt att vid taga följande ändringar i personalförteckningarna för innevarande bud getår. Beställningen för souschef i Mo 14 på marinstabens stat utbytes mot be ställning för ställföreträdande sektionschef i Ma 37 på marinstabens stat. Beställningen i Mo 14 för inspektör för torpedvapnet och en beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33 på flottans stat utbytes mot beställ ningar för sektionschef i Mo 15 respektive avdelningschef i Ma 33 och upp föres på marinstabens stat. Beställningen för sektionschef i Mo 15 avses för chefen för sektion II. Uppflyttningen från lönegraden Mo 14 till löne graden Mo 15 motiveras med hänvisning till de med sektionschef sbefatt ningen förenade arbetsuppgifternas omfattning samt till den omständig heten att innehavaren av beställningen enligt förslaget skall vara chef för sjöofficerskåren och som sådan bör inneha minst samma tjänsteställning som den till tjänsteåldern främste medlemmen av kåren. Beställningen för avdelningschef i Ma 33 avses för befattningen såsom chef för förbindelse avdelningen. Ifrågavarande befattning kan enligt förslaget besättas med officer ur antingen flottan eller kustartilleriet. De på flottans stat upp tagna beställningarna för chef för marinstaben i Mo 15 och inspektörer för sjöartilleriet, ubåtsvapnet och minväsendet i Mo 14 bör överföras till marinstabens stat. Inspektörbeställningarna omvandlas samtidigt till be ställningar för avdelningschefer för artilleri-, ubåts- samt torped- och mintjänstavdelningarna. De för inspektörernas expeditioner inrättade fyra arvodesbefattningarna i 1 : 22 för pensionerade underofficerare föreslås
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 35
överföras till marinstaben. För befattningen såsom inspektör för den skeppstekniska tjänsten hemställes om en beställning på mariningenjörkårens stat för förste marindirektör i Co 15. Innehavaren bör tilldelas kom mendörs tjänsteklass. Mariningenjörkåren bör vidare utökas med en be ställning för mariningenjör av 1. graden i Ca 29, elektroingenjör, för inspek tionen för den skeppstekniska tjänsten. Den nu befintliga beställningen i Cp 17 på mariningenjörkårens stat för chef och marinöverdirektör föreslås skola överföras till personalförteckningen under marinförvaltningens avlöningsanslag. Marinchefen föreslår vidare att på personalförteckningarna avseende ordinarie tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän vid marin staben skall uppföras en tjänst för kontorsbiträde i Ca 8 för sekreterare åt marinöverintendenten respektive tjänster för en assistent i Ce 25 och en kontorist i Ce 13 för den skeppstekniska inspektionen samt tjänster för två kontorister i Ce 13 för sekreterare åt marinchefen och marinstabschefen. Vid bifall till förslaget erfordras icke längre följande tjänster in rättade med utnyttjande av sakanslag, nämligen tjänster för ett kontors biträde i Ce 8 , en assistent i Ce 25, en kontorist i Ce 13 och en kontorist i Cg 13. En tjänst för kanslibiträde i Cell, uppförd på personalförteck ningen avseende extra ordinarie tjänstemän vid marinstaben, kan även ledes utgå.
Departementschefen.
Som framgår av den lämnade redogörelsen har Kungl. Maj :t genom be slut i november 1953 medgivit att vissa försök rörande ändrad organisa tion av marinstaben får verkställas under tiden januari—september inne varande år. Chefen för marinen har nu — i anslutning till ifrågavarande försöksverksamhet — framlagt förslag till en mera definitiv omorganisa tion av marinledningen. Det kunde ifrågasättas att låta ett ställnings tagande till detta förslag anstå till dess att erfarenheterna av pågående för sök slutligt kan överblickas. Av flera skäl anser jag det emellertid angeläget att ifrågavarande förslag prövas redan nu. Jag har sålunda under hand inhämtat, att den på försök tillämpade organisationen klart visat sig fun gera bättre än den organisation som staben skall ha enligt gällande instruk tion. Det bör i detta sammanhang framhållas, att man vid utformningen av förevarande organisationsförslag, som i princip överensstämmer med den sedan länge tillämpade organisationen av arméstaben, haft att tillgå erfarenheter från verksamheten vid sistnämnda stab. Jag har vidare fun nit det lämpligt att samordna omorganisationen av marinförvaltningen, en fråga som jag förut i annat sammanhang denna dag anmält, med omorga nisationen av marinledningen i övrigt. Jag övergår härefter till en närmare prövning av det av marinchefen framlagda organisationsförslaget. Den nu på försök tillämpade sektionsindelningen av marinstabens avdelningar bör med hänsyn till de vunna, goda
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
erfarenheterna bibehållas. Marinchefen har föreslagit, att chefen för ma rinstaben tillika skall vara chef för sektion I, att den nu befintliga beställ ningen för souschef vid marinstaben i Mo 14 utbytes mot beställning för ställföreträdande sektionschef i Ma 37 samt att nuvarande beställning för inspektör för torpedvapnet i Mo 14 utbytes mot beställning för sektions chef i marinstaben i Mo 15. Innehavaren av sistnämnda tjänst skall till lika vara chef för sjöofficerskåren. Enligt nu gällande bestämmelser är marinchefen chef för sjöofficerskåren. Jag kan icke biträda marinchefens förslag i denna del. Jag förordar, att den nuvarande beställningen i Mo 14 för souschef i marinstaben utbytes mot en beställning i samma lönegrad för sektionschef i staben. Innehavaren av sistnämnda tjänst, som regel mässigt bör vara officer ur kustartilleriet, bör placeras som chef för sek tion I varigenom marinstabschefen kan befrias från uppgiften att vara chef för nämnda sektion. Med hänsyn till det anförda räknar jag icke med någon beställning för ställföreträdande sektionschef. Jag förordar vidare, att beställningen för inspektör för torpedvapnet i Mo 14 utbytes mot be ställning i Mo 14 för sektionschef i marinstaben. Innehavaren av sist nämnda beställning bör enligt min mening icke vara chef för sjöofficers kåren. Ifrågavarande uppgift bör antingen fullgöras av marinchefen eller av marinstabschefen. Jag anser det icke nödvändigt att nu fatta slutlig ställning till denna fråga. Marinchefen föreslår vidare att en beställning för förste marindirektör i Co 15 inrättas för befattningen såsom inspektör för den skeppstekniska tjänsten. Marinchefen har därvid förutsatt, att innehavaren av nämnda be ställning tillika skall vara chef för mariningenjörkåren. Marinöverdirek tören, som enligt nu gällande ordning är såväl avdelningschef i marinför valtningen som inspektör för den skeppstekniska tjänsten och chef för mariningenjörkåren, skall enligt marinchefens förslag helt avses för be fattningen såsom avdelningschef i marinförvaltningen. Själv har jag vid mina överväganden räknat med att uppgiften att vara chef för marin ingenjörkåren tills vidare skall åvila marinöverdirektören. För befattningen som inspektör för den skeppstekniska tjänsten föreslår jag att mariningenjörkårens stat utökas med en beställning för förste marindirektör. Med beaktande av löneställningen för inspektörerna i marinledningen an ser jag att beställningen bör placeras i Ca 37. Beställningen bör upptagas under tjänstebenämningen förste marindirektör (inspektör för den skepps tekniska tjänsten). Någon ytterligare utökning av mariningenjörkårens stat i detta sammanhang är jag icke beredd att tillstyrka. Enligt min mening bör prövas om icke inspektören för den skeppstekniska tjänsten med hän syn till de göromål som han enligt mitt förslag kommer att få bör in placeras i marinstaben. Jag föreslår att beställningarna för marinstabschef i Mo 15 och två sek tionschefer i Mo 14 fr. o. m. nästa budgetår redovisas under rubriken
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 37
Marinstaben i marinens personalförteckning för ordinarie tjänstemän. Jag anser mig således icke böra tillstyrka att inspektörsbeställningarna om vandlas till beställningar för avdelningschefer och redovisas under nyss nämnda rubrik. Hinder bör icke möta att placera inspektörer såsom av delningschefer i marinstaben. I likhet med marinchefen anser jag att en översyn av expeditionstjänsten inom marinledningen bör komma till stånd. Undersökningarna bör verkställas under medverkan av statens organisationsnämnd. Det torde emellertid vara möjligt att redan innan resultaten av ifrågavarande under sökningar föreligger i viss utsträckning ändra den personalorganisation som f. n. avses för uppgifter inom expeditionstjänsten. Jag räknar således med att antalet arvodesbefattningar i 1 : 22 för pensionerade underoffice rare (expeditionsunderofficerare) kan minskas med fyra i samband med att inspektörernas expeditioner utgår ur organisationen. Å andra sidan biträder jag förslagen att inrätta två kontoristtjänster i Ce 13 för sekrete rare åt marinchefen och marinstabschefen i utbyte mot de tjänster som f. n. finnes inrättade för ifrågavarande sekreterare, d. v. s. en kontorist tjänst i Cg 13 på sakanslag och en kanslibiträdestjänst i Cell på avlöningsanslag. Med hänsyn till de förändringar i fråga om utformningen av inspektionen av den skeppstekniska tjänsten som jag förordat är jag icke beredd att nu fatta ståndpunkt till föreliggande förslag till ändringar rörande en tjänst för assistent i Ce 25 och en tjänst för kontorist i Ce 13, båda på sakanslag. Den föreslagna ändringen av en tjänst för kontorsbiträde i Ce 8 avsedd för sekreterare åt marinöverintendenten föranleder i detta sammanhang ingen åtgärd från min sida. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att på förslag i vanlig ordning närmare utforma marinledningens organisation i enlighet med de huvud principer som i det föregående anförts samt att utfärda de bestämmelser som erfordras för den nya organisationen. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i per sonalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pen sionerad personal i arvodesbefattningar vid marinen som föranlcdes av vad jag i det föregående föreslagit.
[4] Rationaliseringsverksamhet inom försvaret.
Liksom skett föregående år torde i detta sammanhang böra lämnas eu översikt över det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksam het inom försvaret som bedrives genom statens organisationsnämnds för sorg, särskilt i den mån denna verksamhet påverkar anslagsberäkningarna
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
i det följande eller utformningen av skilda organisationsenheter under nästa budgetår. Stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid artilleri- och ingenjörofficersskolan, Göta trängkårs mobiliseringscentral i Nora samt försvarsområdesstaberna med undantag av staben för Stockholms försvarsområde tillika kommendantsstab i Stockholm samt staben för Kiruna—Jokkmokks för svarsområde med arméns jägarskola har under år 1953 omorganiserats i enlighet med förslag som avgivits av chefen för armén i samråd med sta tens organisationsnämnd. Förslagen har i samtliga fall grundats på under sökningar som verkställts av organisationsnämnden. F. n. föreligger förslag till omorganisation av följande staber och för band, nämligen kommendantsstaben i Stockholm tillika stab för Stock holms försvarsområde, Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab, jägar skolan, Stockholms luftvärnsregemente, luftvärnsskjutskolan, Svea och Göta ingenjörkårer, Signalregementet, Signalregementets kompani i Boden samt tygförvaltningsskolan. Förslaget rörande Svea ingenjörkår berör även fältarbetsskolans organisation. I skrivelsen med förslag till ändrad organisation av Signalregementets kompani i Boden har arméchefen an mält att stabs- och förvaltningstjänsten vid samtliga förband och försvarsområdesstaber numera undersökts av statens organisationsnämnd. Med hänsyn till de förändringar som inträffat i fråga om utbildning, krigsorganisation, materielmängder m. in. har organisationsnämnden an sett det erforderligt att verkställa fortsatta undersökningar av vissa för band. Ifrågavarande undersökningar, som beräknas komma att påbörjas under budgetåret 1954/55, kommer i första hand att avse expeditions-, för råds- och ekonomitjänsten och därmed sammanhängande verksamhets områden. Den av Kungl. Maj:t år 1952 fastställda organisationen av Sydkustens marindistrikt är numera i det närmaste genomförd. Övergången till ny organisation har skett under medverkan av statens organisationsnämnd. Organisationsnämnden har slutfört vissa kompletterande organisationsundersökningar av verksamheten vid marinens skolor på Berga. Rapport över undersökningsresultaten har i vanlig ordning överlämnats till chefen för marinen. Organisationsundersökningar pågår vid Blekinge kustartilleri försvar och beräknas bliva slutförda under innevarande år. Vid flygvapnet torde försök med flottiljorganisation, grundade på verk ställda undersökningar vid eu flottilj, kunna igångsättas tidigast under år 1955. Flertalet av här angivna förslag till organisationsändringar vid förband och staber kommer i det följande att upptagas till behandling. De perso nalförändringar som beräknas bliva erforderliga för övergång till ny orga nisation kommer att närmare behandlas under vederbörliga avlöningsanslag. I den mån det skulle visa sig möjligt att tidigare än nu beräknats
Kuiigl. Maj:ts proposition nr 110. 39
ändra organisationen även vid andra enheter än som f. n. kan förutses komina att omorganiseras före utgången av nästa budgetår bör sådana möjligheter tillvaratagas. Jag förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår — Kungl. Maj :t skall äga att jäm väl under budgetåret 1954/55 vidtaga de jämkningar i vederbörande per sonalorganisationer som blir erforderliga i anledning av beslut om organisationsändring, dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt att bereda särskild ersättning åt personal som med bibehållen löneställning bestrider göromål som i en ny organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.
Vid anmälan i annat sammanhang denna dag av proposition angående organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning in. in. har jag haft anledning att omnämna den rationaliseringsverksamhet inom försvaret som består i övergång till hålkortsmässig redovisning på olika områden. En mera detaljerad redogörelse lämnas därvid för förrådsoch verkstadsbokföringen vid flygvapnet, där verksamheten i dessa hän seenden nått längst. Kostnadsminskningar har redan uppnåtts i denna verksamhet dels i form av personalbesparingar dels — och främst — genom de möjligheter som det nya redovisningssystemet erbjuder till effektiv förrådsövervakning. Sedan flera år tillbaka bearbetas största delen av försvarets bokföring och anslagsredovisning maskinellt vid försvarets civilförvaltnings hålkortsanläggning. I denna bearbetning har numera inlagts flygförvaltningens dispositionsbokföring såvitt avser anslag till anskaffning och underhåll av flygmateriel. För närvarande pågår försök med central uträkning och utbetalning med användning av bålkortsanläggningen vid civilförvaltningen av månadslöner till tjänstemän inom hela försvaret. Genom en dylik centralisering beräknas betydande personalbesparingar kunna vinnas. Inom arméstaben undersökes möjligheterna att i samband med omlägg ning av personalredovisningen inom försvaret övergå till redovisning på hålkort. En sådan redovisning bedömes kunna medföra avsevärda effektivi tetsvinster. För närvarande pågår uppläggning på hålkort av arméns mobiliseringsverk. Inom armén pågår för övrigt försök med avlöningsuträkning samt full ständig verkstadsbokföring och fakturering vid de 19 tygverkstäderna av 1. klass. Beräknade kostnadsbesparingar härigenom uppgår till omkring 100 000 kronor per år. För detta arbete anlitas tills vidare civilförvalt ningens anläggning. Vidare har utarbetats ett förslag till förrådsredovisning av ammunition inom armén. Även beträffande reservdelsredovisning och dispositionsbokföring avses undersökningar skola ske av lämpligheten av alt övergå till hålkortsbearbetning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 41
Motiv.
1 . För försvarets regionala <Jch lokala fastighetsförvaltning avsedd tek nisk personal i 27 lönegraden och högre lönegrader bör uppföras på ämbets verkets personalförteckning. 2. Till stöd för ifrågavarande yrkanden har främst åberopats de med respektive tjänster förenade arbetsuppgifternas art och omfattning. För slaget om uppflyttning i lönegrad av kanslibiträdestjänsten på administra tiva byrån har framställts i tidigare äskanden (prop. 1953: 110, s. 51). Genom beslut den 18 december 1953 angående ändrad löneställning för viss biträdespersonal m. m. har Kungl. Maj :t förordnat, bland annat, att innehavaren av denna tjänst skall meddelas förordnande att mot vikariatslön bestrida göromål, som eljest ankommer på tjänsteman i Ca 13 för tiden den 1 januari—den 30 juni 1954. Fortifikationsförvaltningen föreslår därjämte följande förändringar be träffande personal med avlöning från annat anslag än avlöningsanslag. En tjänst för tekniskt biträde (befästningsbyrån) i Cg 11, vars inne havare avses för kvalificerad kartritning, föreslås skola utbytas mot en tjänst för tekniker i Ce 13. En befattning för skriv- och kontorsgöromål (administrativa byrån), vars innehavare disponeras för avlöningsuträkning m. m., föreslås skola utbytas mot en tjänst för kanslibiträde i Cell. Två extra kanslibiträdestjänster med placering, en på kasernbyråns bostadssektion och en på byggnadsbyråns arbetssektion, föreslås skola utbytas mot två extra ordinarie tjänster för kanslibiträden. För att tillfredsställande kunna fullgöra på administrativa byråns kansli sektion åvilande arbetsuppgifter har fortifikationsförvaltningen sett sig nödsakad att, utöver i personalförteckningen upptaget antal amanuenser, anställa ytterligare två amanuenser, enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång, med avlöning från sakanslag. Då någon minskning av arbetsuppgifternas omfattning icke synes vara att förvänta föreslår ämbets verket att två amanuenstjänster, enligt bestämmelserna om reglerad be fordringsgång, upptages i personalförteckningen. Inom byggnadsbyråns arkitekt- och konstruktionssektion är inrättad en detalj för kostnadsberäkning av arbeten för kaserner och andra bygg nader. På detaljen ifråga har under budgetåret 1952/53 kostnadsberäknats omkring 200 byggnader till en sammanlagd kostnad av omkring 80 mil joner kronor. Med hänsyn till arbetsuppgifternas kvalificerade natur bör såsom chef för detaljen avses en förste byråingenjör i Ce 29. Omfattningen av de kvalificerade göromålen vid sektionen i övrigt gör det icke möjligt att avse någon av sektionens redan befintliga befattningar i 29 lönegraden eller högre lönegrad för ifrågavarande detalj. Fortifikationsförvaltningen föreslår därför att en tjänst för förste byråingenjör i Ce 29 inrättas avsedd för chefen för detaljen.
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Såsom militär sektionschef vid fortifikationsförvaltningen avses f. n. överstelöjtnant eller major vid fortifikationskåren. Fortifikationsförvalt ningen hemställer nu, under hänvisning till en skrivelse i ämnet från chefen för fortifikationskåren, att ifrågavarande bestämmelser ändras så att endast överstelöjtnant vid fortifikationskåren avses för sektionschefsbefattning inom ämbetsverket. Ämbetsverket hänvisar till arten av de arbetsuppgifter, som åvilar de militära sektionscheferna, samt till det för hållandet att motsvarande civila befattningshavare inom ämbetsverket är placerade i 33 lönegraden. De enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1951 tillkallade sak kunniga med uppdrag att inom civildepartementet biträda med översyn av löneställningen för vissa chefstjänstemän har i en den 23 februari 1954 dagtecknad promemoria framlagt förslag angående löneställningen för vissa chefstjänstemän inom fortifikationsförvaltningen. De sakkunniga har prö vat löneställningen för byråchef i Cp 14 (chef för kasernbyrån), chefsarki tekt i Cp 12, sektionschef (forskare) i Cp 12 eller Cr 12, byrådirektör (chef för byggnadsbyråns värmesektion) i Ca 33 samt domänofficer i 1:40. Be träffande förenämnda tjänster för chefsarkitekt, sektionschef och byrå direktör har de sakkunniga på i promemorian närmare angivna skäl ansett att någon ändring av löneställningen för närvarande icke bör vidtagas. Där emot föreslås att byråchefstjänsten uppflyttas till Cp 15. För befattningen som domänofficer anser de sakkunniga att en arvodesbefattning i 1 : 36 är tillfyllest.
Departementschefen. Jag har inledningsvis anmält den utredning som verkställts rörande organisationen av försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning och därvid avgivit mina förslag i ämnet. Vad angår fortifikationsförvaltningens förslag till ändring av ämbets verkets personal med avlöning från avlöningsanslag tillstyrker jag att en tjänst för kanslibiträde i Ca 11 avsedd för registrator på administrativa byrån utbytes mot en tjänst för kontorist i Ca 13. Jag föreslår vidare, att ytterligare två amanuenstjänster enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång inrättas. Vid bifall härtill räknar jag med att två av ämbets verket inrättade amanuenstjänster med avlöning från byggnadsanslag ut går ur organisationen. Beträffande personal med avlöning från annat anslag än avlöningsan slag räknar jag med att en tjänst för tekniker i Ce 13 inrättas i utbyte mot en tjänst för tekniskt biträde i Cg 11 och att två kanslibiträdestjänster i Ce 11 inrättas i utbyte mot två tjänster för kanslibiträden i Cg 11. I anslutning till vad som i det föregående sagts beträffande löneställ-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 43
ningen för vissa chefstjänstemän inom fortifikationsförvaltningen till styrker jag att tjänsten för byråchef, chef för kasernbyrån, i Cp 14 upp flyttas till Cp 15 samt att en arvodesbefattning för pensionerad officer, do mänofficer, i löneklass 1: 36 inrättas i utbyte mot en motsvarande befatt ning i löneklass 1: 40. Sistnämnda befattning torde emellertid övergångsvis få bibehållas intill nuvarande innehavarens avgång. På fortifikationsförvaltningens personalförteckning avseende extra ordi narie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25 med avlöning från byggnadsanslag finnes upptagna tre tjänster för överkontrollanter i Ce 31. Under band har framställts önskemål om att ändra tjänstebenämningen för ifråga varande tjänster till byrådirektör. Jag har icke något att erinra häremot. Någon annan förändring beträffande fortifikationsförvaltningens perso nal än nu sagts kan jag för närvarande icke tillstyrka. Anslaget beräknar jag för budgetåret 1954/55 till 2 112 000 kronor enligt följande. Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 1 452 kronor på grund av det föreslagna utbytet av tjänsterna för byråchef i Cp 14 och ett kanslibiträde i Ca 11 mot tjänster för byråchef i Cp 15 och en kontorist i Ca 13 och med 3 520 kronor på grund av löneklassuppflyttningar till (425 000 + 1 452 + 3 520 =) i runt tal 430 000 kronor. Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas med 21 228 kronor för två amanuenstjänster enligt den reglerade befordringsgången samt med 10 200 kronor för löneklassuppflyttningar. Posten ökas alltså till (885 000 + 21 228 + 10 200 =) i runt tal 917 000 kronor. Posten Rörligt tillägg ökas med sammanlagt 18 000 kronor för de förslag som i det föregående avgivits beträffande personalorganisationen vid ämbetsverket in. m. till (740 160 + 18 000 = ) i runt tal 758 160 kronor. Posterna Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar, 127 000 kronor, och Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 9 840 kronor, samt inkomstposten Pen sionsmedel, 130 000 kronor, upptages med oförändrade belopp. Anslagshöjningen utgör 55 000 kronor. Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid forti fikationsförvaltningen upptages i personalförteckning, som fastställes av Kungl. Maj :t, torde anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal även för nästa budgetår kunna betecknas förslagsvis. Posten bör emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj :t. Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 45
fikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1954/55 beräkna ett förslagsanslag av 295 000 kronor. Fortifikationsförvaltningen framhåller att ämbetsverket icke räknar med några utgifter under förevarande anslag för sådan personal vid regionala och lokala fastighetsförvaltande myndigheter som enligt ämbetsverkets i det föregående anmälda förslag bör uppföras på fortifikationsförvaltningens personalförteckning. Kostnaderna för resor och traktamenten för nämnda personal bör enligt fortifikationsförvaltningen bestridas från sak anslag och uppkommande kostnader för sjukvård och expenser bör be lasta försvarsgrenarnas anslag till sjukvård och expenser. Fortifikations förvaltningen räknar sålunda med ett oförändrat medelsbehov för nästa budgetår.
Departementschefen. Anslaget bör enligt min mening uppföras med oförändrat belopp. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för bud
getåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 295 000 kronor.
[7] Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. Anslag Nettoutgift
1953/54 (statsliggaren s. 185) 181 500 000
I årets statsverksproposition (bil. 6 , punkt 20) har Kungl. Maj:t före slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1954/55 beräkna ett för slagsanslag av 180 000 000 kronor. Till följd huvudsakligast av förefintliga vakanser utvisar försvarsgre narnas allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvap net redovisade personalstater vore fyllda. För att såvitt möjligt erhålla överensstämmelse mellan anslag och belastning har anslagen för varje budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsför brukningen på anslag för tidigare budgetår.
Y r k ande n. Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen för armén m. fl. myndigheter vissa personalförändringar in. m. vid armén.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 59
av en motoringenjör vid regementet. Arméchefen har därför föreslagit att en beställning för arméingenjör i Ca 25 inrättas. Civilförvaltningen, som inhämtat att regementet redan under innevarande budgetår kommer att tillföras motorfordon i sådan utsträckning att behov föreligger av en motor ingenjör, tillstyrker förslaget. 3. Organisationen av fallskärmsjägarutbildningen. Kungl. Maj:t har den 18 januari och den 22 augusti 1952 lämnat medgivande till utbildning av värnpliktiga i fallskärmsjägartjänst, avseende utbildningsåren 1952 1953 respektive 1953—1954. Kungl. Maj :t har sedermera den 4 september 1953 meddelat bestämmelser om fortsatt utbildning av värnpliktiga till fallskärmsjägare under utbildningsåret 1954—1955 in. m. samt angående särskilda ersättningar, hopptillägg, till personal i fallskärmstjänst. För arméns fallskärmsjägarskolas räkning finns inrättade tjänster för en byråingenjör i Cg 27 vid arméförvaltningen samt för fyra packningsförmän i Cg 14, en förrådsman i Cg 11 och ett extra biträde för skriv- och kontorsgöromål vid Lv 1. Civilförvaltningen har räknat med att fallskärmsjägarutbildningen, i överensstämmelse med förslag av arméchefen, fr. o. in. nästa budgetår in ordnas i den ordinarie utbildningsverksamheten vid armén. Med utgångs punkt härifrån biträder ämbetsverket förslag av arméchefen att en sär skild beställning inrättas för chefen för skolan, varvid ämbetsverket i avbidan på förutsatt översyn av lönesättningen för skolchefer (prop. 1953: 110, s. 113) upptager beställningen i Ma 30, att byråingenjörstjänsten i Cg 27 omvandlas till beställning för arméingenjör av 2. graden i Ce 27, att tjänsterna för fyra packningsförmän i Cg 14 uppflyttas till Ce 15, att tjäns ten för förrådsman extraordinariesättes samt att biträdestjänsten uppföres på personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än man skap. Beställningen för chef för skolan samt tjänsterna för packningsförman, förrådsman och biträde bör enligt civilförvaltningen uppföras pa sär skild stat för skolan. I och med att fallskärmsjägarutbildningen lämnar försöksstadiet och inordnas i arméns ordinarie utbildningsverksamhet bör enligt civilförvalt ningen kostnaderna för hopptillägg till instruktörer och övrigt befäl över föras från arméns övningsanslag till förevarande anslag. 4. Personalförändringar i anledning av minskat antal stamridhästar. Chefen för armén bär i sitt militärorganisatoriska underlag framlagt för slag till minskning av arméns stamridhästbestånd med omkring 300 häs tar, varvid avvecklingen förutsättes skola påbörjas under budgetåret 1954/55. I anledning härav beräknas en överfurirsbeställning (i hovslagartjänst) vid I 18 samt tjänster för tre remontryttare, 11 remontdrcssörer och två häst skötare kunna indragas under nästa budgetår. Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår med indragningar i enlighet med arméchefens förslag. I senare avgivet besparingsförslag har arméchefen förordat att minsk
60 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
ningen av stamridhästbeståndet i sin helhet genomföres under budgetåret 1954/55. I anslutning härtill beräknas förenämnda överfurirsbeställning samt tjänster för sju remontryttare i Ce 12, tio remontdressörer i Cg 12 och fem hästskötare i Cg 10 kunna indragas under nästa budgetår. 5. Arméns underbefälsorganisation. Arméchefen har anmält att planenlig övergång till den av 1952 års riksdag beslutade nya underbefälsorga nisationen vid armén ägt rum den 1 april 1953. För att tillgodose behovet av underbefäl för trupptjänst, vakttjänst m. m. har armécheten till en början föreslagit inrättande fr. o. in. nästa budgetår av beställningar för 48 rustmästare i Ma 16 och 169 överfurirer i Ma 14. Av överfurirsbeställningarna förutsättes 142 beställningar, avsedda 89 för instruktör, 50 för vaktchef (fyra vid ettvart av 12 förband och två vid radarskolan), två för garageförman vid IV. militärbefälsstaben och infan teriets kadettskola samt en för biträde vid frivilligutbildning m. in. vid VII. militärbefälsstaben, skola tillkomma utan utbyte mot andra tjänster. Av övriga överturirsbeställningar avses skola tillkomma, vid försvarsområdesstaber 25 beställningar, varav 16 vid rationaliserade och nio vid icke rationaliserade staber, i utbyte mot befattningar för sex pensionerade under officerare i 1:22 (ammunitionsförvaltare) och 11 bilförare i Ce 10 vid ifrågavarande staber, vid V. militärbefälsstaben en beställning i utbyte mot en vakant bilförartjänst i Ce 10 samt vid krigshögskolan en beställ ning i utbyte mot en kanslibiträdestjänst i Ce 11. Då antalet beställningar för överfurir i hovslagartjänst kan minskas med två utöver den i det före gående (punkt 4) omnämnda överfurirsbeställningen i hovslagartjänst vid 118 har annéchefen upptagit det ökade behovet av överfurirer till (169 — 2=) 167. — I förevarande sammanhang har arméchefen beträffande de s. k. inretjänstbefattningarna erinrat om att vid genomförandet av rationaliserad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid försvarsomi ådesstaberna förutsatts att vissa befattningar, som innehaves av andra än militära beställningshavare, vid innehavarnas avgång skall omvandlas till militära beställningar och därvid besättas med underbefäl. Arméchefen har nu hemställt att principbeslut meddelas om fortsatt överförande av civila m. fl. befattningar till beställningar för överfurir. I fråga om furirsbeställningarna innebär arméchefens förslag en minsk ning med 37 extra ordinarie beställningar, varav 35 i trupptjänst (vakanta) och 2 i hovslagartjänst. I syfte att bereda möjlighet för furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten att erhålla ordinarie anställning bör enligt arméchefen 60 ordinarie furirsbeställningar vid truppförbanden överföras till tygstaten och samma antal extra ordinarie furirsbeställningar vid tyg staten överföras till förbandens stater. Det årliga behovet av instruktörsaspiranter har på längre sikt och vid jämn åldersfördelning beräknats till 470. I avvaktan på närmare erfaren heter i fråga om avgångar in. m. samt med hänsyn till nuvarande vakan
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 61
ser och ojämna åldersfördelning föreslår arméchefen att minskningen av antalet instruktörsaspiranter för nästa budgetår begränsas till 410. I en lighet härmed upptager arméchefen antalet beställningar för instruktörsaspirant till (1 110 — 410 =) 700. Enligt gällande bestämmelser skall instruktörsaspirant vara placerad i Mf 8 , dock att aspirant intill utgången av det kalenderkvartal, varunder 21 års ålder uppnås, skall vara placerad i Mf 7. Under framhållande att dessa bestämmelser i praktiken medför att samtliga instruktörsaspiranter hänföres till den lägre av de båda lönegraderna föreslår arméchefen att samtliga instruktörsaspiranter placeras i Mf 8 . Civilförvaltningen är i avvaktan på resultatet av befälsutredningens ar bete icke beredd tillstyrka förslagen om införande av särskilda beställ ningar för rustmästare och utökning av antalet för instruktör avsedda överfurirsbeställningar vid armén. Förslagen om att inrätta beställningar för 50 överfurirer i vakttjänst, en överfurir (garageförman) vid infante riets kadettskola och en överfurir (för frivilligutbildning in. m.) vid VII. militärbefälsstaben tillstyrkes av civilförvaltningen. Däremot anser civil förvaltningen det vara tveksamt, huruvida tillräckliga skäl för närvarande föreligger att inrätta särskild för överfurir avsedd garageförmansbefattning vid IV. militärbefälsstaben, men vill icke motsätta sig att förslaget bifalles. Arméchefens förslag i vad avser inrättande av överfurirsbeställningar vid försvarsområdesstaber tillstyrkes av civilförvaltningen i vad gäller rationaliserade staber. Civilförvaltningen räknar sålunda med 16 nya över furirsbeställningar, varav fem för Göteborg—Halmstads försvarsområde, två för Uddevalla försvarsområde samt tre för ettvart av Skövde, Sträng näs och Falu försvarsområden. Beställningarna förutsättes skola tillsättas först i samband med att innehavarna av fem arvodesbefattningar i 1 : 22 för ammunitionsförvaltare och fem tjänster för bilförare i Ce 10 vid ifråga varande staber avgå. Under förutsättning av bifall till arméchefens förslag att principbeslut nu fattas om fortsatt utbyte av bl. a. civila tjänster mot beställningar för överfurir synes enligt civilförvaltningen det av arméchefen föreslagna ut bytet av en vakant bilförartjänst i Ce 10 vid V. militärbefälsstaben mot en överfurirsbeställning böra komma till stånd. Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag om att inrätta en över furirsbeställning för krigshögskolan. Beställningen förutsättes skola till sättas först i samband med att innehavaren av en kanslibiträdestjänst vid skolan avgår och tjänsten indrages. Civilförvaltningen räknar i likhet med arméchefen med indragning av två överfurirsbeställningar i hovslagar tjänst. Arméchcfens förslag om överföring av 60 ordinarie furirsbeställningar till tygstaten i utbyte mot motsvarande antal extra ordinarie beställningar
62 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
samt om minskning av antalet beställningar för extra ordinarie furirs- och instruktörsaspirant biträdes av civilförvaltningen. Vad beträffar instruktörsaspiranternas löneställning anser sig civilför valtningen med hänsyn till att hithörande lönespörsmål förhållandevis ny ligen varit föremål för Kungl. Maj :ts ställningstagande icke böra räkna med någon ändring i gällande bestämmelser.
6 . Personal för frivilligfrågor. Arméchefen har upprepat förslag i äskan
dena för innevarande budgetår om inrättande, för handläggning av frivillig frågor, av sju arvodesbcfattningar för pensionerade officerare i 1:30, en vid varje militärbefälsstab, samt om förbättrad löneställning för assisten ter för frivilligfrågor vid försvarsområdesstaber in. m. Arméchefens i sist
nämnda hänseende framlagda förslag innebär dels att arméstaben och 19
försvarsområdesstaber tillföres 22 extra ordinarie tjänster för assistent i Ce 13, varav två med heltidstjänstgöring under 12 månader och återstoden med deltidstjänstgöring under minst sex månader, i stället för de nuva
rande med månadsarvoden förenade assistentbefattningarna, dels ock att
assistenter med deltidstjänstgöring understigande sex månader erhåller ett månatligt arvode motsvarande månadslön i 13 lönegraden. Civilförvaltningen är alltjämt icke beredd tillstyrka att för angivna ända mål vid militärbefälsstaberna inrättas arvodesbefattningar för pensionerad officer. Vad angår arméchefens förslag om förbättrad löneställning för assistenter för frivilligfrågor framhåller civilförvaltningen att 22 av assis tenterna beräknas fullgöra tjänstgöring i sådan omfattning att i 10 § A 2 mom. statens allmänna avlöningsreglemente angivna förutsättningar för anställning för avkortad tjänstgöring är för handen. Vid sådant förhål lande och då från såväl försvarsgrensledningarnas som statens organisationsnämnds sida bestämt framhållits önskvärdheten av att bereda ifråga varande assistenter en fastare anställningsform än f. n. vill civilförvalt ningen icke motsätta sig att så sker. Ämbetsverket anser sig dock tills vidare böra räkna med extra anställning. Mot den föreslagna lönegradsplaceringen har ämbetsverket icke något att erinra. Ämbetsverket räknar följaktligen med att fr. o. m. nästa budgetår inrättas tjänster i Cg 13 för 22 assistenter, av vilka 20 är avsedda för tjänstemän med avkortad tjänst göring. För de assistenter, vilka har en tjänstgöring understigande sex månader för år, beräknar ämbetsverket arvoden motsvarande lön i 13 löneklassen å löneplan nr 1 .
7. Utbyggnad av signaltruppernas organisation m. m. Arméchefen har
framhållit att inom arméledningen företagen utredning angående signal truppernas krigs- och fredsorganisation otvetydigt givit vid handen att signaltruppernas personal är alltför fåtalig för att tillgodose de på grund av utvecklingen på teleteknikens område starkt ökade behoven. Förslag framlägges därför nu om en första utbyggnad av signaltruppernas perso nalorganisation m. m. Behov av personalökningar anses föreligga såväl vid staber och utbildningsanstalter som vid förbanden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 63
Vid arméstaben erfordras enligt arméchefen en fanjunkare för biträde vid handläggning av personalfrågor i vad avser signaltrupperna. Armé chefen föreslår därför att för ändamålet uppföres en beställning för fan junkare i Ma 19 på signaltruppernas stat. Chefen för signalregementets kompani i Boden (major) tjänstgör f. n. även som signalofficer vid VI. militärbefälsstaben. Enligt arméchefen, som i det följande föreslår att nämnda kompani omändras till bataljon, bör majorsbeställningen avses enbart för signalofficer vid VI. militärbefäls staben och en särskild beställning inrättas för chefen för Bodens signal bataljon. Beställningen föreslås skola avses för överstelöjtnant. Armé chefen föreslår vidare att på signaltruppernas personalförteckningar skall tillkomma beställningar för en major, avsedd för signalofficer vid IV. mili tärbefälsstaben, och en kapten, avsedd för biträdande signalofficer vid I. militärbefälsstaben, ävensom arvodesbefattningar i 1:22 för sju pensio nerade underofficerare, en vid varje militärbefälsstab. Beträffande personalbehovet för utbildningsanstalter har arméchefen upprepat i tidigare äskanden framförda förslag dels om inrättande av be ställningar för en major, avsedd som lärare i sambandstjänst m. m. vid krigshögskolan, och en kapten, avsedd som lärare i sambandstjänst vid artilleri- och ingenjörofficersskolan, samt en arvodesbefattning vid signal skolan för förvaltningsunderofficer i 1 : 22 , dels ock om omvandling av två beställningar för förvaltare eller fanjunkare i Ma 21 eller Ma 19, vilkas innehavare avses för lärarverksamheten m. m. vid signalskolan, till förvaltarbeställningar i Ma 23. I fråga om förbanden har arméchefen framhållit att signaltruppernas fredsorganisation är beräknad för en väsentligt mindre värnpliktskontingent än som f. n. utbildas inom truppslaget. Den verkställda utredningen rörande signaltruppernas organisation har givit vid handen att ytterligare ökning av värnpliktskontingenten bör genomföras. Den utsvällning, som redan skett, har kunnat bemästras endast med stora ansträngningar från personalens sida samt genom anlitande av provisoriska förläggningar och överbeläggning. De åtgärder, som närmast erfordras, är i första hand en konsolidering av rådande läge, d. v. s. tillgodoseende enligt gängse normer av befälsbehovet för utbildning av nuvarande kontingent, och i andra hand en utbyggnad av fredsorganisationen till erforderlig styrka. Armé chefen föreslår nu, med beaktande av tillgängliga förläggningsmöjligheter, att signaltruppernas fredsorganisation utgöres av signalregementet (SI) med en utbildningskontingent om 700 man fördelade på sex kompanier och kadettskola, samt två i förhållande till regementet fristående enheter, nämligen signalkompaniet i Skövde (S2), vars nuvarande organisation tills vidare bör bibehållas med en utbildningskontingent om 100 man men som framdeles bör omvandlas till bataljon, och Bodens signalbataljon (S 3) med en utbildningskontingent om 400 man fördelade på tre kompanier.
64 Kungi. Maj:ts proposition nr 110.
I förvaltningshänseende bör S2 och S3 alltjämt vara anknutna till K 3 respektive I 19. Det av den ökade värnpliktskontingenten föranledda be hovet av utbildningsbefäl beräknas av arméchefen till tre kaptener, sex löjtnanter, tre fanjunkare och tre sergeanter. För behovets tillgodoseende föreslås följande beställningar skola överföras från andra truppslag, näm ligen från kavalleriet beställningar för tre ryttmästare, fyra löjtnanter, en fanjunkare och en sergeant samt från pansartrupperna beställningar för två fanjunkare och två sergeanter. Återstående behov av två löjtnanter avses skola tillgodoses genom ianspråktagande av två fänriksbeställningar inom ramen för tillgängligt antal dylika beställningar. Arméchefens förslag om utbyggnad av signaltruppernas personalupp sättning för arméstaben och militärstabernas räkning biträdes av civilför valtningen. Civilförvaltningen tillstyrker vidare alltjämt att beställningar för en major och en kapten samt en arvodesbefattning för förvaltningsunderofficer i 1 : 22 uppföres på personalförteckningen för respektive krigs högskolan, artilleri- och ingenjörofficersskolan samt signalskolan. Beträf fande arméchefens förslag att omvandla två beställningar för förvaltare eller fanjunkare vid signalskolan till förvaltarbeställningar i Ma 23 vid håller civilförvaltningen sitt tidigare uttalande att ämbetsverket, därest för ifrågavarande ändamål anses böra avses militära beställningar, icke har något att erinra mot förslaget. Civilförvaltningen räknar med de av arméchefen i övrigt föreslagna personalförändringarna. 8 . Förändringar beträffande fälttygkåren utom såvitt avser armétygförvaltningen. Av de i gällande personalförteckning för fälttygkåren uppförda majorsbeställningarna avses en för chef för tygförvaltningsskolan. Chefen för armén har ånyo föreslagit att beställningen uppflyttas till Ma 33, var vid förutsatts att beställningen bibehålies på fälttygkårens stat. Civilför valtningen förordar att i utbyte mot en major sbeställning vid fälttygkåren en beställning för chef för tygförvaltningsskolan uppföres på personalför teckning för skolan med placering, i avvaktan på i det föregående (punkt 3 ) omförmäld översyn av löneställningen för skolchefer, i Ma 30. Arméchefen har upprepat följande tidigare framförda förslag: utbyte av tre majorsbeställningar, avsedda för stabstygofficerare vid militärstaber, mot tre beställningar för överstelöjtnant, inrättande av tre majors beställningar, avsedda för cheferna för centralförråden för tygmateriel vid A 4, A 6 och A 9, utbyte av en kaptensbeställning, avsedd för tygmästare vid Karlsborgs tygstation, mot majorsbeställning, i samband varmed förutsättes att ett till tygmästare utgående arvode å 780 kronor för år bort faller, samt inrättande av sex kaptensbeställningar, avsedda fem för bi trädande tygofficer vid militärbefälsstaber och en för adjutant tillika lärare vid tygförvaltningsskolan. Förslagen tillstyrkes alltjämt av civilförvalt ningen, varvid sistnämnda beställning förutsättes skola uppföras på per sonalförteckning för tygförvaltningsskolan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 65
Arméchefen har ånyo framlagt förslag om överföring till fälttygkåren av beställningar från andra personalstater m. in. Förslaget innebär dels överföring till fälttygkåren av 60 kaptens-(ryttmästar-)beställningar, av sedda för tygofficerare vid försvarsområden, truppförband och infanteriskjutskolan, dels överföring till fälttygkåren av fem beställningar för ingenjörförrådsförvaltare vid ingenjörtrupperna och en beställning för signalförrådsförvaltare vid signaltrupperna, samtliga i Ca 23, varvid förutsättes att beställningarna omvandlas till beställningar för förvaltare i Ma 23, dels överföring från tygstaten till fälttygkåren av sex beställningar för förste tygförvaltare och 25 beställningar för tygförvaltare, samtliga i Ca 23, samt 12 beställningar för tygskrivare i Ca 19, i samband varmed förutsättes att de 31 förstnämnda beställningarna i Ca 23 omvandlas till beställningar för förvaltare i Ma 23 och de 12 beställningarna för tygskrivare till be ställningar för fanjunkare i Ma 19, dels ock inrättande vid fälttygkåren av en beställning för fanjunkare i Ma 19 (tygskrivare), avsedd för ett ny tillkommet centralförråd. Arméchefen har därjämte upprepat förslag om att innehavarna av de från beställningar för förste tygförvaltare omvand lade förvaltarbeställningarna utöver sin lön skall erhålla särskilda befattningsarvoden i avvaktan på en omprövning av löneställningen för dessa förvaltare. Civilförvaltningen biträder arméchefens förslag utom såvitt av ser överföring av beställningarna för ingenjörförrådsförvaltare och signalförrådsförvaltare samt inrättande av särskilda befattningsarvoden. I gällande personalförteckning för fälttygkåren finns uppförd en be ställning för major eller kapten, avsedd för militärassistent vid försvarets forskningsanstalt. I anslutning till förslag i betänkande rörande omorga nisation av den centrala ledningen av forskningsanstalten m. m. har armé chefen (skr. 29/i 2 1953) föreslagit att beställningen för major eller kapten utbvtes mot majorsbeställning och att vid fälttygkåren inrättas en kap tensbeställning i Ma 27, avsedd för militärassistent vid forskningsanstalten. Arméchefen har i sistnämnda skrivelse vidare föreslagit att vid fält tygkåren inrättas en förvaltarbeställning i Ma 23, avsedd för ett under uppförande varande centralförråd, vilket beräknas kunna tagas i bruk om kring den 1 juni 1954. 9. Utbyggnad av tggslaten. I gällande personalförteckningar för lygstatcn finns uppförda, förutom tygförvaltar- och tygskrivarbeställningar, beställningar för 47 förste tygverkmästare i Ca 22, 32 tygverkmästare i Ca 21, 114 förste tyghantverkare i Ca 19, 179 tyghantverkare i Ca 17, 386 armétekniker i Ca 14 och 304 furirer i beställningsmannatjänst i Me 11 eller Mc 10. Arméchefen bar på grundval av en inom arméledningen företagen ut redning i ämnet (den s. k. mekanikerkommittén) framlagt förslag rörande utbyggnad av tygstaten. Till grund för beräkningarna av behovet av tygstatspersonal har enligt arméehefen legat bl. a. krigsorganisationens be-
5 __ 188 54 Biliang till riksdagens protokoll 1964. 1 saml. Nr 110.
66 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
hov, fredsorganisationens behov av personal för instruktörs- och reparationstjänst enligt av arméförvaltningens tygavdelning gjord planläggning med hänsyn till materielprogrammet samt principerna för den nya under befälsorganisationen. Arméchefen har hemställt att principbeslut nu meddelas rörande an talet beställningar vid tygstaten för tygverkmästare, tyghantverkare, armétekniker och furirer för budgetåren 1954/59, innebärande i slutläge en ök ning beträffande beställningar för tygverkmästare med 22 till (79 + 22 =) 101, beträffande beställningar för tyghantverkare med 46 till (293 + 46 =) 339 och beträffande beställningar för armétekniker med 151 till (386 + 151 =) 537 samt en minskning beträffande beställningar för furir i beställningsmannatjänst med 124 till (304 — 124 =) 180. Den föreslagna fördel ningen på budgetår beträffande tillkomsten respektive indragningen av be ställningar framgår av följande sammanställning.
Tygverk Tyghant Armé
| Budgetår | mästare verkare tekniker | Furirer | ||
| 1954/55 | 4 | 20 | 33 | —20 |
| 1955/56 | 4 | 8 | 30 | —26 |
| 1956/57 | 4 | 8 | 30 | —26 |
| 1957/58 | 5 | 6 | 29 | —26 |
| 1958/59 | 5 | 4 | 29 | _26 |
Såsom framgår av sammanställningen förutsättes för nästa budgetår beställningar för fyra tygverkmästare, 20 tyghantverkare och 33 armétek niker tillkomma och 20 furirsbeställningar indragas. De fyra tygverkmästarbeställningarna avses skola besättas med signalmekaniker. Beställ ningarna anses främst med hänsyn till krav på utbildning och med be ställningarna förenade arbetsuppgifter och ansvar böra uppföras såsom förste tygverkmästarbeställningar i Ca 22. Beträffande förslaget om att inrätta ytterligare tyghantverkarbeställningar framhålles att 16 dylika be ställningar återstår att inrätta för att det tidigare beräknade totala beho vet skall fyllas (jfr prop. 1948: 209, s. 57). Vidare bör av det av arméns radarkommitté preliminärt beräknade behovet av 18 tyghantverkarbeställ ningar för radarmekaniker fyra beställningar nu inrättas. Sammanlagt er fordras sålunda för nästa budgetår (16 + 4= ) 20 tyghantverkarbeställ ningar, vilka bör fördelas med tio beställningar för förste tyghantverkare i Ca 19 och tio beställningar för tyghantverkare i Ca 17. Av de föreslagna 33 beställningarna för armétekniker avses åtta beställningar för instruk törer vid luftvärnsförbanden och luftvärnsskjutskolan samt 25 beställ ningar för instruktörer vid mekanikerskolor för värnpliktiga, radarskolan, signalskolan och tygförvaltningsskolan ävensom för att tillgodose det ökade behovet av instruktörer på grund av artilleriets fortsatta motorisering.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 67
Civilförvaltningen tillstyrker att principbeslut nu fattas om antalet be ställningar vid tygstaten för de närmaste åren i huvudsaklig överensstäm melse med arméchefens förslag. Vad angår de av arméchefen för budget året 1954/55 föreslagna personalförändringarna vid tygstaten räknar civil förvaltningen med att beställningar för fyra tygverkmästare i Ca 21 och 20 tyghantverkare i Ca 17 skall tillkomma samt tillstyrker att 33 beställningar för armétekniker i Ca 14 inrättas och att 20 extra ordinarie furirsbeställningar indrages. Såsom framgår av det föregående (punkt 5) räknar civil förvaltningen med att tygstaten skall tillföras 60 ordinarie furirsbeställningar i utbyte mot samma antal beställningar för extra ordinarie furir. Enligt arméchefen bör armétekniker, som ej kunnat befordras till tyg hantverkare men i övrigt är lämpliga, fr. o. m. 42 års ålder inplaceras i 16 lönegraden med tjänstebenämningen förste armétekniker. I anslutning härtill föreslår arméchefen för nästa budgetår att två beställningar för armétekniker i Ca 14 omvandlas till beställningar för förste armétekniker i Ca 16. Civilförvaltningen är i avvaktan på resultatet av befälsutredningens arbete icke beredd att tillstyrka förslaget. Arméchefen har vidare (skr. 27/ g 1953), med tillstyrkan av civilförvalt ningen såvitt avser löneställningen, föreslagit att fem extra tjänster för yrkeslärare i Cg 19, avsedda för luftvärnets mekanikerskola, inrättas. 10. Förändringar beträffande intendenturkåren utom såvitt avser arméintendenturförvaltningen. Arméchefen har upprepat tidigare framförda för slag dels om uppflyttning av två kaptensbeställningar till beställningar för major, avsedda den ena för försvarsstabens kvartermästaravdelning och den andra för en av de inom intendenturkåren som personalreserv av sedda beställningarna, dels om inrättande av en kaptensbeställning för intendent med placering vid arméstabens organisationsavdelning, avsedd att handlägga bl. a. ärenden rörande budgetberäkningar samt förvaltningsoch ekonomiska ärenden i allmänhet, dels ock om inrättande av en beställ ning för förvaltare i kassatjänst i Ma 23, avsedd att ingå i personalreserv. Förslagen tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen. Arméchefen har vidare upprepat förslag om att en på personalförteck ningen för intendenturkåren uppförd, för chef för intendenturförvaltningsskolan avsedd maj or sbeställning, överföres till skolans personalförteck ning och uppflyttas till beställning i Ma 33. Civilförvaltningen tillstyrker överföringen men förordar i avvaktan på den i det föregående (punkt 3) omnämnda översynen av löneställningarna för skolchefer att beställningen tills vidare bibehålies i Ma 30. T gällande personalförteckning för vissa utbildningsanstalter finns upp tagna 46 beställningar för kapten, ryttmästare eller löjtnant i Md 27 eller Md 23/19, varav It beställningar avses för avdelningschefer vid arméns underofficersskola. Av sistnämnda beställningar har en avsetts för beställningshavare ur intendenturkåren. Sedan intendenturtruppernas utbild
68 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
ning inordnats i trängorganisationen tjänstgör emellertid denne beställningshavare icke längre som avdelningschef utan har i stort sett att ut föra samma göromål som intendent vid förband. Arméchefen föreslår där för, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att ifrågavarande beställning överföres till intendenturkåren och därvid uppföres i Ma 27. Av de på personalförteckningen för intendenturkåren uppförda 88 kap tensbeställningarna avses två för försvarsområdesstaberna. Vid två försvarsområdesstaber (Linköpings och Uppsala—Västerås) är enligt sär skilda medgivanden av Kungl. Maj :t två kaptener vid intendenturkåren förordnade att, med avstående av dem i egenskap av beställningshavare på aktiv stat tillkommande avlöningsförmåner, uppehålla arvodesbefattningarna för intendent. Motsvarande är förhållandet med den för pensio nerad officer avsedda arvodesbefattningen för förvaltningsofficer i 1: 30 vid infanteribefälhavarstaben i Karlskrona. Arméchefen har, med fram hållande av nödvändigheten av att förstärka försvarsområdesstabernas per sonaluppsättning, föreslagit att intendenturkåren tillföres fem kaptensbe ställningar, avsedda för befattningar såsom försvarsområdesintendenter, varvid förutsatts att beställningarna hålles vakanta då befattningarna uppehälles av pensionerade officerare. Förslaget har tillstyrkts av organisationsnämnden. Civilförvaltningen vill icke motsätta sig att förslaget genomföres. Av arméchefen framfört förslag om uppflyttning av sju beställningar för förvaltare i intendenturförrådstjänst i Ma 21 till Ma 23 avstyrkes av civil förvaltningen med hänsyn till att löneställningen för ifrågavarande förval tare nyligen prövats. 11. Förändringar i övrigt beträffande arméingenjörkåren utom såvitt avser armétggförvaltningen. Slutläget för personaluppsättningen vid armé ingenjörkåren fastställdes preliminärt genom beslut av 1948 års riksdag. Vissa jämkningar i detta beslut gjordes av 1949 och 1950 års riksdagar (jfr prop. 1951: 110, s. 78). Arméchefen har föreslagit att beställningar för tre arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 och tre arméingenjörer av 2. graden i Ce 27 planenligt ordinariesättes. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen. Arméchefen har upprepat förslag i tidigare äskanden om inrättande av beställningar för en armédirektör av 2. graden i Ca 31, avsedd för försvars stabens signaltjänstavdelning, och en arméingenjör av 2. graden i Ce 27, avsedd för motoringenjör vid P 3. Förslagen tillstyrkes alltjämt av civil förvaltningen. Civilförvaltningen tillstyrker även förslag av arméchefen om att inrätta en arméingenjör sbeställning i Ce 25, avsedd för motorskolan. I anledning av förslag av arméchefen att utöka arméingenjörkåren med en beställning för armédirektör av 1. graden i Ca 33, avsedd för teknisk militärattaché, ifrågasätter civilförvaltningen om icke detta personalbehov tills vidare kan tillgodoses inom ramen för befintligt antal beställningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 69
Av arméchefen framlagt förslag om att inrätta en beställning för armédirektör av 2. graden i Ca 31, avsedd för chef för en vid försvarsstabens utrikesavdelning inrättad teknisk detalj, biträdes icke av civilförvaltningen. Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om överföring av befattningar för två sakanslagsavlönade radaringenjörer i Cg 24 och Cg 22 vid Lv 3 och Lv 6 samt en sakanslagsavlönad vapeningenjör i Cg 22 vid Lv 6 till arméingenjörkåren med inplacering, radaringenjörsbefattningarna i Ce 29 och vapeningenjörsbefattningen i Ce 27. Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka förslaget i avvaktan på att löneställningarna för dessa befattningar kommer under prövning av den med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade utredningsmannen för översyn av lönegradsplaceringen för extra personal inom försvaret, avlönad från andra an slag än avlöningsanslag. Arméchefen har vidare ånyo framlagt förslag dels om överföring till arméingenjörkåren av befintliga befattningar för verkstadschef och verkstadsingenjör med avlöning från arméns avlöningsanslag och sakanslag, varvid samtliga befattningar förutsättes skola ordinariesättas och befatt ningarna under sakanslag därjämte inplaceras i högre lönegrad, dels ock om inrättande vid arméingenjörkåren av två beställningar för verkstadsingenjör i Ca 27, avsedda för tygverkstäderna vid Bodens tygstation och P 3. Civilförvaltningen avstyrker att befattningarna för verkstadschef hänföres till arméingenjörkåren. Även om enligt civilförvaltningens mening verkstadsingenjörsbefattningarna lämpligen skulle kunna inordnas i armé ingenjörkåren räknar civilförvaltningen dock i förevarande sammanhang icke med att så sker. Däremot tillstyrker civilförvaltningen att de från sakanslag avlönade befattningarna för verkstadschef och verkstadsingenjör överföres till arméns avlöningsanslag, varvid ämbetsverket dock räknar med oförändrade löneställningar. Civilförvaltningen tillstyrker att två be ställningar för verkstadsingenjör inrättas, dock att beställningarna förordas skola placeras i Ce 27. 12. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater. Arméchefen har föreslagit att vid luftvärnet inrättas två för radar skolan avsedda kaptensbeställningar i Ma 27. Av beställningarna avses den ena för skoladjutant, biträdande kurschef för befälskurser, chef för försöksavdelning och förste lärare i radartjänst samt den andra för förste lärare i militär utbildning och chef för mekanikerutbildning. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget. Beträffande trängtru pper na har arméchefen upprepat i tidigare äskanden framfört förslag om att en av de för T 4 avsedda tre majorsbeställningarna skall omvandlas till beställning för överstelöjtnant. För slaget tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen. Arméchef en har vidare upprepat tidigare förslag om att fyra förvaltarbeslällningar i Ma 21 vid Irängtrupperna, avsedda för sjukvårdsförrådsför-
70 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
valtare, skall inplaceras i 23 lönegraden. Civilförvaltningen anser sig allt jämt icke kunna tillstyrka förslaget. En av kaptensbeställningarna vid fälttygkåren avses för arméstabens trängavdelning. Med hänsyn till befattningens förhållandevis ringa sam band med tygförvaltningstjänsten har arméchefen (skr. 29/12 1953) före slagit att beställningen överföres till trängtrupperna. 13. Förändringar i övrigt beträffande vissa utbildningsanstalter. Armé chefen har upprepat tidigare framfört förslag om att vid infanteriets kadettskola inrättas en tjänst för förrådsman i Ce 11, avsedd för för rådet för signal-, eldlednings- och belysningsmateriel samt ackumulato rer. Civilförvaltningen tillstyrker att för ändamålet inrättas en förrådsmanstjänst men förordar att tjänsten i avvaktan på organisationsundersökningar vid skolan upptages såsom extra. På personalförteckning för krigsskolan finns uppförd en för gym nastik- och idrottsskolan avsedd extra tjänst för instruktör i Cg 19. Med hänsyn till angelägenheten av att behålla nuvarande innehavare av tjäns ten föreslår arméchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att tjänsten uppföres såsom extra ordinarie. Arméchefen har föreslagit att tjänsten för förste vaktmästare i Ce 11 vid krigsskolan uppföres i Ca 14 med tjänstebenämningen materielförvaltare. Med hänsyn till att löneställningen för tjänsten nyligen varit föremål för överväganden i samband med översyn av vissa vaktmästartjänster (prop. 1952: 241) avstyrker civilförvaltningen förslaget. Civilförvaltningen (skr. 22/i 1954) har föreslagit att en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring inrättas vid skolan. Tjänsten avses för skolans kassaavdelning. I propositionen 1952: 107 har förutsatts att beträffande de i propositio nen med tjänstebenämning vaktmästare upptagna tjänsterna skall under sökas i vad mån viss tjänst eller vissa tjänster bör med ändrad tjänstebe nämning uppföras i annan löneställning än den i propositionen upptagna. Civilförvaltningen föreslår nu, efter förhandlingar med vederbörande per sonalorganisationer, att vid krigsskolan inrättas fyra tjänster för vaktman i Ce 12 i utbyte mot tre vaktmästartjänster i Ce 10 och en med vaktmästargöromål förenad tjänst för hästskötare i Ce 10. Arméchefen har, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit att tjänsten för skogvaktare i Ce 17 vid artilleriskjutskolan ordinarie sättes. Beträffande signalskolan har arméchefen föreslagit att två beställ ningar för överfurir i Ma 14 uppflyttas till beställningar för rustmästare i Ma 16 eller befattningar för yrkesinstruktör i Ce 17. I anslutning till sitt i det föregående (punkt 5) redovisade ställningstagande till inrättande av rustmästarbeställningar avstyrker civilförvaltningen det nu framförda förslaget om inrättande av en dylik beställning. Ej heller är civilförvalt
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 71
ningen beredd att tillstyrka förslaget om inrättande av en yrkesinstruktörsbefattning. Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att för befatt ningen som föreståndare för signalskolans verkstadsförråd, vilken befatt ning uppehälles av en kollektivavtalsanställd arbetare, inrättas en tjänst för förrådsman i Ce 11. Förslaget tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen. Av chefen för signalskolan framförda förslag om inrättande vid skolan av en arvodesbefattning i 1: 22 för pensionerad underofficer (redogörare) och en befattning för kontorist i kassatjänst i Ce 13 kan civilförvaltningen, i avvaktan på närmare erfarenheter rörande kassatjänstens omfattning vid signalskolan efter radarskolans förflyttning, icke biträda. Beträffande radarskolan har arméchefen föreslagit dels inrättande av en tjänst för tekniskt biträde i Ce 14, avsett främst för ritarbeten, dels ock uppflyttning av en tjänst för förrådsman i Cell till tjänst för förrådsförman i Ce 13, avsedd som arbetsledare för förrådsvården beträffande radarmateriel och övrig teleteknisk utrustning. Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka förslagen i avvaktan på resultatet av organisationsundersökningar, som ämbetsverket förutsätter skola genomföras vid skolan sedan denna överflyttats till Göteborg. I gällande personalförteckning finns för skyddsskolan, som varit an sluten till infanteriskjutskolan men numera utgör en särskild utbildningsanstalt, uppförda en maj or sbeställning i Ma 30, avsedd för chef för skolan, och två beställningar för kapten, ryttmästare eller löjtnant i Md 27 eller Md 23/19, avsedda för lärare i gas- och röktjänst vid skolan. Civilförvalt ningen (skr. 27/u 1953) har framhållit att, då såväl skolchefen som övriga båda befattningshavare synes få betraktas som heltidstjänstgörande lärare, ersättning för lärarverksamheten bör utgå i form av utbildningsarvode. Civilförvaltningen har därför föreslagit att tre utbildningsarvoden, ettvart å 1 560 kronor, inrättas vid skyddsskolan. I samband därmed kan ett av de för infanteriskjutskolan jämte infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolorna inrättade utbildningsarvodena å 1 560 kronor, vilket avsetts för skyddsskolan, indragas. En av majorsbeställningarna vid fälttygkåren avses för chef för motor skolan. Arméchefen (skr. 1953) har föreslagit att beställningen upp föres på personalförteckning för motorskolan. Civilförvaltningen (skr. 13/ii 1953) har, efter samråd med organisationsnämnden, föreslagit att vid infanteriskjutskolan inrättas en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för skolans förvaltningsexpedition. 14. Förändringar beträffande arméhundväsendet. Med hänsyn till per sonalens specialutbildning anses det nödvändigt att behålla densamma un der längre tid. Arméchefen har därför föreslagit att den för arméhundskolan avsedda sergeantsbeställningen, vars innehavare uppnått sådan
72 Kungl. May.ts proposition nr 110.
ålder att han bör befordras till fanjunkare, omvandlas till fanjunkarbeställning. Civilförvaltningen tillstyrker att sergeantsbeställningen utbytes mot beställning för fanjunkare, styckjunkare eller sergeant. Arméchefen har vidare föreslagit att tjänster inrättas vid arméhundväsendet dels för en tillsynsman i Ce 16, en förrådsförman i Ce 13, fem andre hunddressörer i Ce 12 och ett kanslibiträde i Ce 11 i utbyte mot tjänster för respektive en hunddressör i Ce 14, en förrådsman i Cg 11, fem hundskötare i Ce 10 och ett extra biträde för skriv- och kontorsgöromål, dels ock för en hantverkare i Ce 12, två förrådsmän i Ce 11 och tre hund skötare i Ce 10 i utbyte mot sex kollektivavtalsanställda arbetare. Förslag har vidare framlagts av arméchefen om extraordinariesättning av tjänster för två hantverkare i Cg 12, en bilförare i Cg 10, ett ekonomibiträde i Cg 5 och två ekonomibiträden i Cg 4. Civilförvaltningen, som förutsätter att arméhundskolan göres till föremål för förnyad översyn genom organisationsnämndens försorg, är icke beredd biträda arméchefens förslag i vidare mån än att ämbetsverket tillstyrker extraordinariesättning av en förrådsmanstjänst i Cg 11 och övriga föreslagna extraordinariesättningar samt att tjänsten för extra biträde för skriv- och kontorsgöromål uppföres på förteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap. 15. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Arméchefen har —- med erinran om att vid samtliga militärbefälsstaber utom VII. militärbefälsstaben finns inrättade arvodesbefattningar i 1:30 för expeditionsofficer — föreslagit att en dylik befattning även inrättas vid VII. militärbefälsstaben. Civilförvaltningen, som anser det tveksamt om, i avvaktan på resultatet av en översyn av militärbefälsstabernas organisation, försla get bör bifallas, tillstyrker likväl i betraktande av de arbetsuppgifter, för vilka den föreslagna befattningen är avsedd, att densamma inrättas. Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att för perso naldetaljen vid överläkarens expedition inrättas en arvodesbefattning i 1: 22 för expeditionsunderofficer. Förslaget tillstyrkes alltjämt av civilförvalt ningen. I gällande personalförteckning finns upptagen en för I 21 avsedd befatt ning för verkstadsunderofficer i 1: 22. Befattningen kan med hänsyn till att tvätt- och reparationstjänsten vid regementet numera är centraliserad utgå. 16. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Arméchefen har upprepat tidigare framförda förslag om att inrätta beställningar för en bataljonsläkare i Ca 27 vid infanteriets kadettskola, en bataljonsläkare i Ca 25 vid ettvart av P 2, Lv 1, Lv 2 och Lv 3, samt en bataljonsläkare i Ca 27 vid krigsskolan, sistnämnda beställning i utbyte mot en f. n. för skolan disponerad extra tjänst för läkare i Cg 25. Förslagen biträdes allt jämt av civilförvaltningen. Arméchefen har vidare föreslagit att en för Ing 1 avsedd bataljonsläkar-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 73
beställning i Ca 27 uppflyttas till regementsläkarbeställning i Ca 29. Då organisationsnämnden i anseende till värnpliktskontingentens storlek fun nit kåren i sjukvårdshänseende jämförbar med infanteriregemente räknar civilförvaltningen med att uppflyttningen kommer till stånd. Civilförvaltningen tillstyrker ett av arméchefen ånyo framfört förslag om att en vid I 1 inrättad extra tjänst för sjukgymnast i Cg 13 med halv tidstjänstgöring omvandlas till extra ordinarie, fortfarande med halvtids tjänstgöring. I gällande personalförteckning finns upptagna tjänster för sex instruktionssköterskor i Ce 20 eller Ce 18, avsedda två för vardera T 2 och T 4 samt en för vardera TI och T 3. Sjukvårdsstyrelsen har framhållit att den vid T 2 N bedrivna utbildningsverksamheten vid förbandets indrag ning fördelats på T 2 och T 3, vilket för T3:s del innebär en betydande ökning av utbildningsverksamheten. På grund härav föreslår sjukvårds styrelsen, med tillstyrkan av arméchefen och civilförvaltningen, att ytter ligare en för T 3 avsedd tjänst för instruktionssköterska inrättas. Vid vissa trängregementen har under ett antal år under 7 å 8 måna der måst anställas extra instruktionssköterskor för att säkerställa ett nöj aktigt utbildningsresultat. Då sådan personalförstärkning även framdeles är oundgänglig vid T 2 i vad avser den del av utbildningsverksamheten, som är förlagd till I 3, och vid T 1 har sjukvårdsstyrelsen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit att medel beräknas för anställande av två extra instruktionssköterskor i Cg 20 eller Cg 18 under längst åtta måna der för år. Sjukvårdsstyrelsen har med hänsyn till att I 3 icke längre kommer att tilldelas värnpliktiga i sjukvårdstjänst föreslagit att ytterligare en tjänst för sjukvårdsbiträde i Ce 5 tillföres regementet. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen. Enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t må sjukvårdsstyrelsen anställa intill 20 sjuksköterskor i försvarets reservsjuksköterskekår. Ersättning till reservsjuksköterska utgår med årsarvode av 768 kronor jämte dagarvode av tio kronor vid föreskriven tjänstgöring. Sjukvårdsstyrelsen har med hänsyn till behovet av extra sjuksköterskepersonal vid försvaret och ange lägenheten ur beredskapssynpunkt att så många sjuksköterskor som möj ligt bli förtrogna med de speciella förhållanden, under vilka den militära sjukvården bedrives, ansett en utökning av kåren erforderlig. Då ökningen anses böra ske stegvis har sjukvårdsstyrelsen för nästa budgetår föreslagit eu ökning med tio reservsjuksköterskor. Förslaget tillstyrkes av civilför valtningen. Civilförvaltningen (skr. 27/n 1953) har anmält att det med nuvarande löneförmåner föreligger synnerligen stora svårigheter att förvärva och i tjänst behålla reservsjuksköterskor. Vid förhandlingar med vederbörande personalorganisation har enighet nåtts om att årsarvodet bör höjas till
74 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
1 008 kronor samt dagarvodet utgå med 10 kronor vid tjänstgöring inom och 17 kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort. Civilförvaltningen, som anser sig böra biträda den träffade överenskommelsen, har i samråd med sjukvårdsstyrelsen hemställt att års- och dagarvode till reservsjuk sköterska fr. o. m. den 1 juli 1954 må utgå med angivna belopp. Ett bifall härtill beräknas medföra en kostnadsökning för arvoden till 30 sjukskö terskor av i runt tal 15 100 kronor. 17. Förändringar beträffande ekonomipersonal. Arméchefen har före slagit att tjänsterna för köksföreståndare i Ca 18 respektive biträdande köksföreståndare i Ca 14 vid I 2, 112 och T 1 uppflyttas till Ca 20 respek tive Ca 16. Till stöd härför åberopas att portionstagarantalet vid nämnda förband numera uppgår och även för framtiden beräknas komma att uppgå till lägst det tal som gäller för förband, där tjänster av ifrågavarande slag med tillämpning av i propositionen 1951: 227 angivna principer hänförts till 20 respektive 16 lönegraden. Civilförvaltningen framhåller att i betrak tande av de principer efter vilka inplaceringen av köksföreståndartjänsterna ägt rum arméchefens förslag förefaller sakligt grundat. Emellertid måste förutsättas att en lönegradsplacering, som bygger på sådana siffer mässiga beräkningar som dem, om vilka här är fråga, alltid måste komma att medföra vissa ojämnheter till följd av från tid till annan uppkommande variationer i underlaget för inplaceringen. Uppenbart synes enligt civil förvaltningen också vara att jämkningar i lönegradsplaceringen icke kan företagas med utgångspunkt från varje sådan variation. Vid sådant för hållande och då enligt civilförvaltningens mening hittills alltför kort tid förflutit fi ån genomförandet av den nu aktuella tjänsteförteckningsrevisionen för att jämkningar bör företagas, räknar ämbetsverket icke med bifall till arméchefens förslag. I gällande personalförteckning finns övergångsvis uppförd en tjänst för kokerska i Ce 6, avsedd för Ing 3. Då innehavaren av tjänsten avgått med pension kan tjänsten indragas. Civilförvaltningen har i yttrande (4/s 1953) över framställning i ämnet av chefen för A 6, med tillstyrkan av arméchefen, arméförvaltningen och organisationsnämnden, föreslagit att vid A 6, i avvaktan på resultatet av blivande översyn rörande personalbehovet vid regementet, inrättas en extra tjänst för biträdande köksföreståndare i Cg 14, avsedd för skjutfältet vid Skillingaryd. Till stöd för förslaget åberopas förläggningsfrekvensen vid skjutfältet. 18. Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och maskinperso nal. I gällande personalförteckning finns för arméns underofficersskola uppförd en tjänst för maskinist i Ca 16. Enligt till förteckningen medde lade föreskrifter gäller att tjänsten ej må vid ledigblivande återbesättas utan medgivande av Kungl. Maj :t och att innehavaren av tjänsten må för ordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma på
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 75
maskinmästare i Ca 17. Fortifikationsförvaltningen (skr. 21/9 1953) har föreslagit att tjänsten, som är vakant, indrages och ersättes med en tjänst för maskinmästare i 17 lönegraden, vilken i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till frågan om inrättande av garnisonsmaskinistorganisationen bör upptagas såsom extra. Kungl. Maj:t har den 2 oktober 1953 medgivit att vid skolan må tills vidare intill utgången av budgetåret 1953/54 finnas inrättad en extra tjänst för maskinmästare i Cg 17, varvid den ordi narie maskinisttjänsten förutsatts skola hållas vakant. I gällande personalförteckning finns uppförda två tjänster för eldare av 1. klassen i Ca 11 vid A 8. Enligt till förteckningen meddelade före skrifter gäller att tjänsterna ej må vid ledigblivande återbesättas utan med givande av Kungl. Maj :t samt att innehavaren av en av tjänsterna må förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer på reparatör i Ca 13. Fortifikationsförvaltningen (skr. 9/e 1953) har anmält att en av tjänsterna är vakant. Med hänsyn härtill och då tjänster för eldare av 1. klassen är under avveckling har fortifikationsförvaltningen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit att tjänsten indrages och ersättes med en reparatör stjänst i 12 lönegraden, vilken i avvaktan på stats makternas ställningstagande till frågan om inrättande av garnisonsmaskinistorganisationen bör upptagas såsom extra. Kungl. Maj :t har den 2 okto ber 1953 medgivit att vid regementet må tills vidare intill utgången av budgetåret 1953/54 finnas inrättad en extra tjänst för reparatör i Cg 12, varvid en av de ordinarie eldartjänsterna förutsatts skola hållas vakant. I gällande personalförteckning finns uppförd en tjänst för maskinist i Ca 16 vid Lv G. Enligt till förteckningen meddelad föreskrift gäller att tjänsten vid ledigblivande ej må återbesättas utan medgivande av Kungl. Maj :t. Fortifikationsförvaltningen (skr. 28/o 1953) har framhållit att tjäns ten, som beräknas inom den närmaste tiden bli vakant, med hänsyn till att vid den genomförda klassificeringen av försvarets fasta maskinanlägg ningar maskinanläggningen vid kåren hänförts till anläggningsgrupp 4, bör vara placerad i 15 lönegraden. I anslutning därtill har fortifikations förvaltningen föreslagit dels att, med vakantsättande av den ordinarie maskinisttjänsten, en tjänst för maskinist i Ce 15 inrättas intill den 1 juli 1954, dels ock att fr. o. in. nästa budgetår maskinisttjänsten i Ca 16 ut bytes mot eu dylik tjänst i Ca 15. Kungl. Maj:t har den 30 oktober 1953 medgivit att vid kåren må tills vidare intill utgången av budgetåret 1953/54 finnas inrättad en maskinisttjänst i Ce 15, varvid förutsatts att den ordi narie maskinisttjänsten hålles vakant. I gällande personalförteckning finns för I 7 uppförda två maskinist tjänster i Ca 16, varav den ena avses för förläggningen å Revinge. Inne havaren av denna tjänst må, enligt till förteckningen meddelad föreskrift, förordnas alt mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma på maskinmästare i Ca 17. Civilförvaltningen (skr. 2-/i 1954) har framhållit att
76 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
från arméstabens sida räknas med att I 7:s särförläggning bibehålies. Även om särförläggningen skulle upphöra föreligger enligt arméstaben ett stadig varande behov av ifrågavarande förläggningsutrymmen för försvaret. Med hänsyn härtill kan enligt civilförvaltningen anledning icke längre anses föreligga att bibehålla nuvarande provisoriska anordning beträffande maskinisttjänsten å Revinge. Civilförvaltningen har därför, efter samråd med fortifikationsförvaltningen, föreslagit att tjänsten omvandlas till tjänst för maskinmästare i Ca 17. Civilförvaltningen har, i anslutning till vad i det föregående (punkt 13) anförts beträffande innehållet i ifrågavarande hänseende i propositionen 1952:107, efter förhandlingar med vederbörande personalorganisationer föreslagit att 16 tjänster för vaktmästare i Ce 10, varav nio vid A 8 och sju vid arméns intendenturförråd i Stockholm, uppflyttas till tjänster för vaktman i Ce 12. Enligt gällande personalförteckning finns vid A 4 inrättad en extra tjänst för hantverkare i Cg 12, avsedd för det s. k. Björnängelägret. Armé chefen har föreslagit att tjänsten uppföres såsom extra ordinarie. Med hänsyn till att behovet av tjänsten bestyrkts vid organisationsnämndens undersökningar tillstyrker civilförvaltningen förslaget. Av arméchefen med tillstyrkan av fortifikationsförvaltningen framlagt förslag om utbyte av en extra tjänst för värmeskötare i Cg 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden mot tjänst för eldare i Cell är civilför valtningen i avbidan på slutligt ställningstagande till frågan om maskin tjänstens ordnande i Boden icke beredd biträda. Arméchefen har med tillstyrkan av fortifikationsförvaltningen föreslagit att en vid A 6 inrättad tjänst för eldare i Ce 10, avsedd för skjutfältet vid Skillingaryd, uppflyttas till Ce 11. Förslaget tillstyrkes jämväl av civil förvaltningen. Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att i utbyte mot två kollektivavtalsanställda arbetare inrätta två förrådsmanstjänster i Ce 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden. I avvaktan på resultatet av blivande organisationsundersökningar vid staben är civilförvaltningen allt jämt icke beredd tillstyrka förslaget. 19. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Av arméchefen framlagt förslag om ordinariesättning av för kassatjänst vid IV. militärbefälsstaben avsedda tjänster för en kansliskrivare i Ce 15 och en konto rist i Ce 13 avstyrkes av civilförvaltningen. Arméchefen och 1947 års biträdesutredning (skr. 13/e 1953) har före slagit uppflyttning av två kontorsbiträdestjänster i Ca 8 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden till tjänster för respektive kontorist i Ca 13, av sedd för avlöningsuträkning in. in., och kanslibiträde i Ca 11, avsett för dispositionsbokföring m. in. Civilförvaltningen räknar med uppflyttning av tjänsterna i enlighet med förslagen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 77
Biträdesutredningen har vidare framlagt förslag om att uppflytta en för föreståndare för centralexpeditionen vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden avsedd kanslibiträdestjänst i Ce 11 till tjänst för kontorist i Ce 13. Civilförvaltningen tillstyrker förslag av arméchefen om dels att vid IV. militärbefälsstaben en kanslibiträdestjänst i Cell ordinariesättes och en dylik tjänst i Cg 11 upptages som extra ordinarie, dels ock att tre extra biträden för skriv- och kontorsgöromål, varav två vid IV. militärbefäls staben och en vid T 2, uppföres på personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap. Arméchefen har föreslagit att en halvtidstjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedi tion, inrättas. Civilförvaltningen vill icke motsätta sig att en dylik tjänst inrättas men förordar att densamma upptages som extra. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal föreslår civilförvaltningen att tillhopa 75 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 tillkommer i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål, nämligen vid arméöverläkarens expedition en tjänst; vid militärbefälsstaberna tre tjänster, av vilka två vid I. och en vid V. militärbefälsstaben; vid försvarsområdesstaberna 25 tjänster, av vilka fem vid Malmö, en vid Kalmar—Växjö, en vid Gävle, två vid Härnösand—Sundsvalls, fyra vid Göteborg—Halmstads, tre vid Uddevalla, en vid Linköpings, en vid Stock holms, tre vid Uppsala—Västerås, tre vid Karlstads och en vid Falu försvarsområdesstab; vid infanteriet 18 tjänster, av vilka tre vid ettvart av I 1, 18, I 11 och 113, två vid I 5 samt en vid ettvart av 112, 114, 118 och I 20; vid pansartrupperna fyra tjänster, av vilka två vid P 1 samt en vid vart dera av P 2 och P 3; vid artilleriet 11 tjänster, av vilka sju vid A 2, två vid A 1 samt en vid vartdera av A 3 och A 7; vid luftvärnet sju tjänster, av vilka två vid ettvart av Lv 2, Lv 6 och Lv 7 samt en vid Lv 4; vid ingenjörtrupperna tre tjänster vid Ingl; ävensom vid tr ängtrupper na tre tjänster, av vilka två vid T 1 och en vid T 2. 20. Övriga personalförändringar m. m. Av arméchefen framfört förslag om att uppflytta skogvaktartjänsten i Ca 17 vid fortifikationsbefälhavar staben i Boden till Ca 19 anser sig civilförvaltningen med hänsyn till att löneställningen för tjänsten prövats så sent som vid 1952 års höstriksdag icke kunna biträda. Civilförvaltningen tillstyrker förslag av arméchefen om att den extra tjänsten för skogvaktare i Cg 17 vid P2 omvandlas till extra ordinarie. Civilförvaltningen (skr. 2n/i 2 1953) har i anledning av framställning från
78 Kiingl. Maj:ts proposition nr 110.
fortifikationsförvaltningen rörande inrättande vid platsbefälet i Karlsborg av en tjänst för brandmästare i Ce 17, avsedd som chef för garnisonsbrand kåren i Karlsborg, framhållit att enligt uttalande i betänkande den 1 de cember 1953 av den utredningsman, som haft att verkställa översyn av föreliggande utredningar och förslag rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen inom försvaret m. in., det i princip syntes lämpligt att brandtjänsten vid arméns truppförband inordnades under kasernvårdsavdelningen, där kasernunderofficerens lokalkännedom gjorde honom spe ciellt lämpad att leda brandtjänsten. I betänkandet har emellertid icke framlagts något förslag om vid vilka förband så skall ske. Civilförvalt ningen, som förutsätter att det skall ankomma på fortifikationsförvalt ningen att närmare överväga denna fråga liksom frågan om behovet av brandavdelningar överhuvudtaget vid förbanden, är i avvaktan på dessa överväganden icke beredd tillstyrka inrättande av den föreslagna tjänsten. Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap under nästa budgetår upp skattar civilförvaltningen till 95 000 kronor, innebärande en kostnadsminsk ning av 5 000 kronor. Antalet kvarstående indelta beräknar arméchefen till 47. I likhet med arméchefen beräknar civilförvaltningen kostnaderna för timarvoden till civila lärare för manskapsutbildning till 320 000 kronor, innebärande en kostnadsökning med 50 000 kronor. Enligt från arméförvaltningens tygavdelning lämnad uppgift beräknas inkomstmedlen under uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift för nästa budgetår minska med i runt tal 132 000 kronor. Då dessa beräkningar grundar sig på nuvarande personalläge och den av civil förvaltningen i det föregående förordade överföringen till förevarande avlöningsanslag' av lönekostnaderna för viss annan verkstadspersonal m. in. kommer att medföra en ökning av ifrågavarande inkomstmedel med 132 456 kronor upptager civilförvaltningen posten till oförändrat belopp. De löneregleringar, som föranledes av propositionerna 1953: 134 och 1953: 165, beräknas enligt civilförvaltningen medföra en merkostnad under förevarande anslag av i runt tal 321 000 kronor. 21. Rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. På grundval av organisationsnämndens undersökningar har chefen för armén avgivit förslag till ändrad organisation av de i sammanställningen angivna förbanden. Arméchefens förslag har avgivits i samråd med organisationsnänmden och efter hörande av civilförvaltningen. Arméchefens förslag till ändrad organisation av kommendantsstaben i Stockholm tillika stab för Stockholms försvarsområde innebär i huvudsak följande. Med hänsyn till att huvuddelen av stabens arbetsuppgifter är betingade av verksamheten inom fo 44 bör benämningen ändras till »Sta ben för Stockholms försvarsområde tillika kommendantsstab i Stock holm». För svar sområdesbefälhavaren uppbär f. n. lön enligt lönegraden
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 79
Mo 14 eller arvode enligt löneklassen 2:14. Organisationsnämnden anser det skäligt att en beställning för överste i lönegraden Mo 15 avses för be fattningen. Civilförvaltningen och chefen för armén föreslår att försvarsområdesbefälhavarens löneställning prövas av de jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 mars 1951 tillkallade sakkunniga för översyn av löneställningen för vissa chefstjänstemän. Genom beslut den 5 juni 1953 fastställde Kungl. Maj :t organisationen av flertalet försvarsområdesstaber. Det nu avgivna förslaget avseende Stockholms försvarsområdesstab är grundat på de principer som fastställdes genom nämnda beslut. För hand läggning av ärenden som berör garnisonstjänsten i Stockholm bör till komma en särskild garnisonsavdelning. Beträffande de i sammanställ ningen upptagna tjänsterna må följande anföras. Kaptensbeställningarna avses för vissa göromål på mobiliseringsavdelningen och för befattningen såsom adjutant på stabsavdelningen. En arvodesbefattning i 1: 30, avsedd för adjutant på stabsavdelningen, föreslås skola utbytas mot en motsvarande arvodesbefattning för chef för garnisonsavdelningen. Av föreslagna överfurirsbeställningar avses två för utbildningsavdelningen och fyra för tyg avdelningen. Därest förslaget i denna del genomföres kan en befattning för pensionerad underofficer i 1: 22 (ammunitionsförvaltare) samt tjäns terna för två bilförare i Ce 10 utgå ur organisationen. Innehavaren av den föreslagna arvodesbefattningen i 1: 32 för utbildningsofficer avses ersätta en kapten ur infanteriet, som f. n. kommenderas till tjänstgöring vid sta ben. En arvodesbefattning i 1: 30 för förvaltningsofficer föreslås skola utgå och en arvodesbefattning i 1: 30 för biträdande mobiliseringsofficer anses böra tillkomma. För utbildnings- och hemvärnsavdelningarna samt förvaltningsexpeditionen föreslås skola tillkomma tre arvodesbefattningar i 1:22. I samband med att Lv3:s mobiliseringscentral utgick ur organisa tionen överflyttades provisoriskt viss personal, avsedd för materielvård in. m. från Lv 3 till fo 44. Av denna personal bör följande, enligt armé chefens förslag, uppföras på personalförteckningen för fo 44, nämligen 1 arvodesbefattning i 1: 22 för tygunderofficer, 2 tjänster i Ca 13 för förrådsförmän samt 7 tjänster i Ce 11 för förrådsmän. Två tjänster för skrivoch kontorsgöromäl samt en extra tjänst för kanslibiträde kan vid bifall till den föreslagna organisationen utgå. För assistenten för frivilligfrågor beräknas en tjänstgöringstid av 12 månader per år. Enligt det av Kungl. Maj :t fastställda reglementet för arméns jägar skola är försvarsområdesbefälhavaren för Kiruna—Jokkmokks försvars område tillika chef för jägarskolan. Förvaltningsgöromålen vid skolan omhänderhaves av försvarsområdesstaben. Chefen för armén föreslår, att försvarsområdesbefälhavaren befrias från chefsskapet över skolan. Som chef för skolan bör enligt arméchefens förslag avses den major som f. n. är chef för skolans utbildningsförband. Majorsbeställningen bör i sam band därmed ändras till beställning för chef för arméns jägarskola. Löne-
80 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
ställningen för skolchefen bör omprövas. Arméohefen räknar tills vidare med lönegraden Ma 30. Skolan bör i frågor rörande inre tjänst, allmän ordning, anslagsförvaltning m. m. vara underställd försvarsområdesbefälhavaren för fo 66/65. Skolchefen bör dock i egenskap av lokal förvalt ningsmyndighet meddela beslut i förvaltningsfrågor berörande anslagen till övningar och utbildning. Förvaltnings- samt expeditionstjänsten för sko lan skall liksom f. n. omhänderbavas av försvarsområdesstaben. Beträf fande de av arméchefen avgivna förslagen till ändrad personalorganisa tion vid fo 66/65 torde följande få framhållas. Den för befattningen som tygofficer nu befintliga kaptensbeställningen i Ma 27 bör ombildas till kap tensbeställning i Md 27. För att biträda tjänstegrenscheferna med mobiliseringsarbete m. m. bör avses en fanjunkare eller sergeant på aktiv stat. För ändamålet hemställes om en beställning för fanjunkare eller sergeant. Fem av de på jägarskolans stat upptagna överfurirsbeställningarna avses för förvaltningstjänst. Med hänsyn till att skolans förvaltningstjänst skall omhänderhavas av försvarsområdesstaben bör ifrågavarande fem överfurirsbeställningar överföras till försvarsområdesstabens stat. Därutöver föreslår arméchefen att ytterligare fyra beställningar för överfurirer in rättas. Tre av dessa avses ersätta tjänster för en förrådsförman i Ce 13 vid ammunitionsförrådet samt två bilförare i Ce 10. Den fjärde överfurirsbeställningen avses för befattningen såsom föreståndare för budcentralen. Den för förråden avsedda personalen bör, utöver angivet utbyte av en tjänst för förrådsförman mot en beställning för överfurir, ändras såtill vida, att en tjänst för förrådsförman i Ce 13 utgår och sex tjänster för förrådsmän i Ce 11 tillkommer. Arméchefen föreslår slutligen att vissa i sammanställningen angivna extra tjänster för eldare och biträden för skriv- och kontorsgöromål utbytes mot extra ordinarie motsvarande tjäns ter samt att en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål in drages. För assistenten för frivilligfrågor beräknas en sammanlagd arbetstid av 10 månader per år. I statsverkspropositionen för innevarande år (bil. 6, s. 88 o. f.) an mäldes frågan om arvode till instruktörer vid den frivilliga försvarsverksamheten. Därvid framhölls, att en promemoria med vissa synpunkter på frågan översänts till försvarets civilförvaltning med anmodan till ämbets verket att i samråd med chefen för armén och centralförbundet för befälsutbildning avgiva yttrande i anledning av vad i promemorian anförts ävensom avgiva förslag till de bestämmelser som borde av Kungl. Maj:t utfärdas därest frågan komme att lösas enligt i promemorian angivna rikt linjer. Ifrågavarande förslag har numera ingivits och Kungl. Maj :t har den 15 januari 1954 meddelat bestämmelser i ämnet. Bestämmelserna innebär i huvudsak att instruktörerna äger uppbära årsarvoden enligt ett särskilt system. Förslaget till ändrad organisation av Stockholms luftvärnsregemente
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 81
och laflvärnsskjutskolan är uppgjord på grundval av den av Kungl. Maj:t fastställda organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten in. in. vid luftvärnsregementen. Därutöver har undersökts skjutskolans ställning i förhållande till Lv 8. Förslaget innebär i huvudsak följande. Skjutskolan bör med avseende pa förvaltningen vara underställd chefen för Lv 3. Förvaltningsärenden berörande utbildningen bör dock avgöras av skolchefen i egenskap av lokal förvaltningsmyndighet. Viss personal, som upptagits under särskild rubrik i sammanställningen, bör till följd av den angivna utformningen av organisationen överföras från LvSS till Lv 3. Beträffande personaluppsättningen vid Lv 3 må i anslutning till sammanställningen följande anföras. Förvaltarbeställningarna, vilka av ses för expeditionsföreståndare, personalregistrator och tygförvaltare, in rättades fr. o. m. budgetåret 1951/52 men har i avvaktan på resultatet av organisationsundersökningarna hållits vakanta. När förvaltarbeställ ningarna tillsättes kan två styckjunkarbeställningar och en arvodesbefattning i 1: 22 för tygunderofficer utgå. Innehavaren av den föreslagna tjäns ten för arméingenjör av 1. graden avses för arbetsuppgifter sammanhäng ande med den till förbanden hörande radarutrustningen. För ifrågava rande uppgifter finnes f. n. en tjänst för ingenjör i Cg 24, med avlöning från sakanslag, som vid bifall till förslaget att inrätta en tjänst på arméingenjörkårens stat kan utgå. Förutom den nämnda arvodesbefattningen i 1: 22 för tygunderofficer kan, enligt förslaget, arvodesbefattningarna i 1:22 för biträde i personaldetalj, biträden åt mobiliseringsofficer och regementsintendent samt köksföreståndare utgå. Arvodesbefattningen i 1:22 för skjutplatsunderofficer föreslås med hänsyn till de arbetsuppgif ter som tillhör skjutfältet skola utbytas mot arvodesbefattning i 1: 23 för förvaltningsunderofficer. Tre arvodesbefattningar i 1: 22 anses böra till komma för expeditionsunderofficer, föreståndare för förrådsbokföringskontor samt stabsunderolficer. Tjänsten för förrådsförman i Ce 13 avses för befattningen såsom motorbåtsförare m. m. För att nå överensstäm melse med fastställd normalorganisation erfordras för stabs-, mobilise rings- och intendenturavdelningarna tre kanslibiträdestjänster i Ce 11 var jämte en extra sådan tjänst föreslås skola utbytas mot en extra ordinarie motsvarande tjänst. Verkställda organisationsundersökningar har visat, att behov föreligger av ytterligare tre förrådsmän i Ce 11. Vissa i sam manställningen särskilt angivna tjänster har i samband med att förban det flyttade från Stockholm till Norrtälje överförts till fo 44. Sju tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål erfordras icke längre. Två mot svarande tjänster för deltidstjänstgörande skrivbiträden bör dock till komma. Den vid LvSS placerade arvodesbefattningen i 1: 22 för förrådsundcrofficer erfordras icke längre. Föreliggande förslag till organisation av Svea och Göta ingenjörkårer är uppgjorda under beaktande av de undersökningar som låg till grund ti 108 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 110.
82 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
för Kungl. Maj :ts beslut rörande organisationen av Bodens ingenjörkår. Beträffande personalorganisationen innebär detta i förhållande till per sonalförteckningen för innevarande budgetår, enligt arméstabens beräk ningar, att för envar av Svea och Göta ingenjörkårer erfordras förvaltarbeställningar i Ma 21 för expeditionsföreståndare och personalregistrator samt två förvaltarbeställningar i Ma 23 för förråd som lyder under tyg officeren. Vid bifall till förslaget kan antalet beställningar för fanjunkare i Ma 19 vid ingenjör trupperna minskas med sammanlagt fyra samt an talet beställningar för ingenjörförrådsförvaltare i Ca 23 minskas med två. Ifrågavarande beställningar för ingenjörförrådsförvaltare bör dock över gångsvis bibehållas intill nuvarande innehavares avgång. En överfurirsbeställning i Ma 14 anses böra tillkomma för den till Ing 1 hörande fält arbetsskolan. Antalet arvodesbefattningar i 1: 22 för tygunderofficerare vid Ing 1 och Ing 2 kan minskas med två respektive tre. Vid vartdera av Ing 1 och Ing 2 bör en arvodesbefattning i 1: 22 för föreståndare för förrådsbokföringskontor tillkomma och två arvodesbefattningar i 1:22 för bi träde åt regementsintendent och köksföreståndare utgå. Vid Ing 1 bör tillkomma en arvodesbefattning i 1:30 för chef för kasernkompani och en arvodesbefattning i 1: 22 för expeditionsunderofficer vid bataljonsexpedition. Vid Ing 2 bör tillkomma två arvodesbefattningar i 1:22 för expeditionsunderofficerare vid stabsavdelning och ekonomigrupp samt utgå en arvodesbefattning i 1: 22 för förrådsunderofficer vid mobiliseringscentral. Ifrågavarande mobiliseringscentral förutsättes icke komma att upprättas. Den i sammanställningen upptagna tjänsten för förrådsförman i Ce 13 avses för förråd som lyder under intendenten vid Ing 1. Av föreslagna tjänster för förrådsmän i Cell avses nio för Ing 1 och fem för Ing 2. För befattningarna som föreståndare för skrivcentral, förestån dare för plåt- och maskingrupp, biträde vid proviantredovisning m. m. samt tjänsteman för handhavande av hemliga handlingar m. m. hemställes om fyra kanslibiträdestjänster vid Ing 1 respektive Ing 2. En tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål bör tillkomma vid Ing 1. Två mot svarande tjänster vid Ing 2 bör utgå. Beträffande Ing 1 har arméchefen dessutom föreslagit, att en tjänst för ingenjörbiträde i Cg 17 inrättas för vissa arbetsuppgifter vid fältarbetsskolan. Den för fältarbetsskolan av sedda personalen bör enligt arméchefens uppfattning redovisas under sär skild rubrik i personalförteckningarna. Slutligen föreslås att löneställningen för chefen för Ing 1 prövas av de av Kungl. Maj :t tillkallade sak kunniga för översyn av löneställningen för vissa chefstjänstemän. Stabs- och förvaltningstjänsten vid Signalregementet har ansetts i hu vudsak kunna ordnas i enlighet med den av Kungl. Maj:t fastställda orga nisationen av motsvarande tjänst vid infanteriregementen. Beträffande den för stabs- och förvaltningstjänsten föreslagna personalorganisationen må följande anföras. För ifrågavarande uppgifter disponeras två rege-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 83
mentsofficersbeställningar. Undersökningarna har visat att dessa i första hand bör avses för utbildnings- och mobiliseringsavdelningarna. Organisationsnämnden har därför räknat med en kapten som chef för stabsavdel ningen. Enligt nämndens synpunkt är det dock önskvärt med en rege mentsofficer för denna befattning. Arméchefen föreslår att för ändamålet inrättas en beställning för major i Ma 30 i utbyte mot en beställning för kapten i Ma 27. De föreslagna beställningarna för två förvaltare i Ma 21 avses för expeditionsföreståndare respektive personalregistrator. Om nämnda förvaltarbeställningar inrättas kan beställningar för två fanjun kare i Ma 19 utgå. För tygförrådstjänsten m. m. föreslås inrättande av en beställning för förvaltare i Ma 23 på fälttygkårens stat i utbyte mot en tjänst för signalförrådsförvaltare i Ca 23. Sistnämnda beställning bör dock bibehållas intill nuvarande innehavares avgång. En befintlig arvodesbefattning i 1: 30 för biträdande mobiliseringsofficer erfordras icke i den föreslagna organisationen. För uppgiften såsom chef för kasernkom paniet föreslås skola tillkomma en arvodesbefattning i 1: 30. Fyra arvodesbefattningar i 1: 22 för respektive biträde i personaldetaljen, biträde åt regementsintendenten, köksföreståndare och tygunderofficer kan utgå. Däremot innebär förslaget, att arvodesbefattningar i 1: 22 för en förestån dare för förrådsbokföringskontoret och en stabsunderofficer tillkommer. För tillsyn, reparation m. m. av viss för övnings- och undervisningsändamål erforderlig telemateriel finns f. n. tillfälligt anställd en pensionerad linjeförman med månatligt arvode å cirka 750 kronor från sakanslag. Arméchefen räknar för dessa arbetsuppgifter med en förste reparatijr i Ce 15 i stället för nuvarande befattningshavare. Verkställda undersök ningar av förrådstjänsten har utvisat ett behov av ytterligare fyra förrådsmän. Av de föreslagna fyra kanslibiträdestjänsterna avses en för befatt ningen såsom föreståndare för skrivcentralen, två för vissa uppgifter inom mobiliseringsavdelningen samt en för proviantredovisning m. m. Förevarande förslag bygger på förutsättningen alt Signalregementets kompani i Boden ombildas till en bataljon och frigöres från signalrege mentet i Stockholm. Bataljonen föreslås skola benämnas Bodens signal bataljon (S3). Det nybildade förbandet skulle, liksom nu är fallet beträf fande S 1 B, anslutas till I 19 och i disciplinärt avseende samt i allt vad rör inre tjänst och allmän ordning ävensom i viss utsträckning i frågor som rör förvaltningstjänst underställas chefen för I 19. Förvaltningsären den rörande utbildning och övningar bör avgöras av chefen för S 3 i egen skap av lokal förvaltningsmyndighet. Förslaget medför att personalorga nisationerna vid såväl signalförbandet som I 19 och fo 63 samt fo 66/65 måste förändras. Beträffande de i sammanställningen upptagna personal ändringarna må följande anföras. Maj or sbeställningen och en kaptensbe ställning avses för cheferna för utbildningsavdelningen respektive stabs avdelningen vid S 3. En beställning för kapten på fälttygkårens stat före
84 Kungl. Maj:ts proposition nr ilo.
slås skola tillkomma för uppgiften att vara biträdande tygofficer vid 1 19. För kasernkompaniet vid nämnda regemente hemställes om en beställ ning för överfurir i Ma 14. F. n. finnes vid A 8 fjorton beställningar för furirer, avsedda för bevakningsuppgifter vid A8:s och förutvarande A5:s etahlissement samt vid Bodens fästning. Av dessa avses fyra beställningar för bevakning vid förutvarande A5:s etablissement. Ifrågavarande beställ ningar anses i detta sammanhang böra utbytas mot överfurirsbeställningar samt överföras till S 3. En arvodesbefattning i 1 : 22 för biträde i perso naldetaljen vid S 1 B beräknas utgå. En motsvarande befattning för tyg underofficer vid S 1 B bör enligt förslaget överföras till I 19. Vidare före slås överföring till I 19 från S 1 B av tjänster för en förrådsförman i Ce 13 och fyra förrådsmän i Ce 11. Enligt förslaget beräknas en tjänst för kansli biträde vid S 3 tillkomma. Däremot kan eu tjänst för kontorsbiträde vid S 1 B utgå och en dylik tjänst överföras till 119. Slutligen föreslås extraordinariesättning av fyra tjänster för ekonomibiträden i Cg 4 vid 119 samt uppflyttning av en av dessa tjänster till Ce 6. Arméchefens förslag till organisation av tygförvaltningsskolan grundar sig på förutsättningen att skolan tills vidare skall vara inrymd i nuva rande lokaler och innebär i huvudsak följande. Skolan skall i förvaltningsavseende lyda under militärbefälhavaren för IV. militärområdet. I fråga om förvaltningen av medel, som anvisas under övnings- och tygmaterielanslagen in. in., skall skolan lyda under vederbörliga centrala förvaltnings myndigheter. Framställningar berörande sistnämnda anslag skall insändas genpm generalfälttygmästaren. Den nuvarande kassaavdelningen vid sko lan skall utgå. Skolan skall i kassahänseende anslutas till krigsskolan. Bifall till förslaget medför att en beställning för förste tygförvaltare, f. n. avsedd för befattningen såsom kassachef, icke längre erfordras vid skolan. Chefen för armén föreslår, att ifrågavarande beställning för förste tyg förvaltare utbytes mot beställning för tygförvaltare. Innehavaren av sist nämnda tjänst avses vid uppkommande behov tjänstgöra såsom vikarie för annan tygförvaltare m. m. Som föreståndare för skolans matinrättning tjänstgör innehavaren av tjänsten som biträdande köksföreståndare i Ca 14 vid Al. Civilförvaltningen föreslår, att nämnda tjänst överföres till TygS. Enligt arméchefens förslag bör ifrågavarande tjänst för biträdande köksföreståndare i Ca 14 med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfatt ning vid TygS utbytas mot en tjänst för köksföreståndare i 17 lönegra den. Sistnämnda tjänst bör uppföras på TygS stat. Beträffande övriga i sammanställningen upptagna förslag må följande anföras. För befatt ningen som chef för skolan avses f. n. eu majorsbeställning uppförd på fälttygkårens stat. Arméchefen föreslår, att ifrågavarande majorsbeställ ning utbytes mot en överstelöjtnantsbeställning. Kaptensbeställningen av ses för befattningen såsom adjutant, tillika lärare och chef för stabsavdel ningen. Ifrågavarande beställningar för överstelöjtnant och kapten bör
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 85
redovisas under TygS i vederbörlig personalförteckning samt besättas av personal ur fälttygkåren. Innehavaren av den föreslagna arvodesbefattningen i 1: 22 avses placeras såsom föreståndare för förvaltningsexpeditionen. Därest de i sammanställningen upptagna tjänsterna för garage förman, kanslibiträden, förrådsman samt eldare i Ce 10 inrättas, kan föl jande tjänster med avlöning från sakanslag indragas, nämligen en tjänst för kontorist i Cg 13, eu tjänst för kanslibiträde i Cg 11 samt två tjänster för eldare i Cg 10. Därutöver kan personaluppsättningen mins kas med en garageförman, anställd enligt kollektivavtal. Beträffande förrådsförmän föreslås de ändringar som framgår av sammanställningen. Den sammanlagda lönekostnaden för nu angivna tjänster med avlöning från sakanslag uppgår till i runt tal 35 000 kronor.
Civilförvaltningen (skr. 22/i 1954) har anmält att vid personalstatskon troll vid II. militärbefälsstaben konstaterats att alltsedan den 1 juli 1951 disponerats fem arvodesbefattningar för expeditionsunderofficer eller en befattning mer än det enligt personalförteckningarna för budgetåren 1951/54 för staben avsedda antalet. Av befattningarna är tre tillsatta med pensionsavgången eller reserven eljest tillhörande militär personal och två med kvinnliga civila befattningshavare, avlönade såsom extra tjänstemän i Cg 12. Av de båda sistnämnda befattningshavarna är den ena förordnad för tiden den 1 juli 1951—högst t. o. in. den 30 juni 1954 och den andra för tiden den 1 oktober 1952—högst t. o. m. den 31 mars 1955. Civilför valtningen, som i ärendet samrått med chefen för armén, anser åtgärd böra vidtagas för att snarast möjligt nedbringa antalet expeditionsunderofficerare vid II. militärbefälsstaben till det för staben enligt vederbörlig personalför teckning avsedda. Närmast till hands synes därvid vara att en av de civila tjänstemännen med iakttagande av sedvanlig uppsägningstid entledigas från sitt förordnande. Civilförvaltningen har därför anmodat militärbefäl havaren för II. militärområdet att snarast vidtaga erforderliga åtgärder för ett tillrättaläggande av här påtalat missförhållande. Då den begångna fel aktigheten torde ha sin grund i att befattningarna i personalförteckningen redovisats gemensamt för I.—VI. militärbefälen och att alltså direkt ur per sonalförteckningen icke kan utläsas det antal befattningar, som må finnas inrättade vid de olika militärbefälsstaberna, har civilförvaltningen hemställt att riksdagens medgivande utverkas att låta vid den vidtagna anställningsåtgärden bero.
Departementschefen. 1. Förslagen under denna punkt kan jag alltjämt icke biträda. 2. Jag anser mig böra förorda att för A 4 inrättas en arméingenjörsbe' ställning i Ce 25.
86 Kungl Maj:ts proposition nr 110.
3. Utbildningen av fallskärmsjägare torde fr. o. m. nästa budgetår böra inordnas i arméns ordinarie utbildningsverksamhet. Med hänsyn härtill föreslår jag att på särskild stat för skolan uppföres tjänster för fyra packningsförmän i Ce 15, en förrådsman i Ce It och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål i utbyte mot nuvarande för skolan avsedda tjänster för packningsförman, förrådsman och biträde samt att på arméingenjörkårens stat uppföres en för skolan avsedd beställning för arméingenjör av 2. graden i Ce 27 i utbyte mot nuvarande byråingenjörstjänst. Förslaget om att för chef för skolan inrätta en särskild beställning kan jag icke biträda. I anslutning till förslag av civilförvaltningen (jfr prop. 1954: 1, bil. 6, s. 47) torde kostnaderna för hopptillägg fr. o. m. nästa budgetår böra över föras från arméns övningsanslag till förevarande anslag i vad gäller in struktörer och övrigt befäl samt till arméns värnpliktsavlöningsanslag i vad gäller värnpliktiga. I likhet med civilförvaltningen räknar jag för nästa budgetår under nu förevarande anslag med ett medelsbehov av 48 500 kro nor för ändamålet. 4. I likhet med arméchefen räknar jag med att eu överfurirsbeställning samt tjänster för sju remontryttare i Ce 12, tio remontdressörer i Cg 12 och fem hästskötare i Cg 10 indrages under nästa budgetår. 5. Arméchefens förslag om att inrätta rustmästarbeställningar är jag f. n. icke beredd tillstyrka. Av de av arméchefen föreslagna 142 beställningarna för överfurir anser jag mig kunna tillstyrka inrättande av 85 beställningar, varav 35 för instruktör och 50 för vaktchef. Beträffande de 25 överfurirsbeställningar, som av arméchefen föreslagits skola tillkomma vid försvarsområdesstaber, tillstyrker jag i likhet med civilförvaltningen att 16 dylika beställningar tillkommer vid rationaliserade staber, varvid beställningarna förutsättes skola tillsättas lörst i samband med att innehavarna av fem arvodesbefattningar i 1: 22 för ammunitionsförvaltare och fem tjänster för bilförare i Ce 10 vid ifrågavarande staber avgår. Till förslaget i vad avser inrättande av överfurirsbeställningar vid icke rationaliserade staber tager jag ställning i det följande (punkt 21). I likhet med arméchefen räknar jag med en minskning av antalet beställningar för överfurir i hovslagartjänst med två utöver den i det föregående (punkt 4) omnämnda överfurirsbeställningen i hovslagartjänst vid I 18. Jag räknar vidare med att 37 extra ordi narie furirsbeställningar, varav 35 i trupptjänst och två i hovslagartjänst, indrages. I enlighet med arméchefens förslag upptager jag antalet beställ ningar för instruktörsaspirant till 700. Arméchefens förslag om ändrade lönebestämmelser för instruktörsaspirant kan jag däremot icke biträda. Arméchefens i övrigt under förevarande punkt redovisade förslag är jag icke beredd tillstyrka. Med utgångspunkt från vad jag sålunda anfört — och med beaktande av att jag i det följande (punkt 21) ämnar tillstyrka att 12 nya överfurirsbe-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 87
ställningar inrättas, varav tio vid försvarsområdesstaber, en vid Svea ingen jörkår och en vid 119, samt att fyra furirsbeställningar vid A 8 utbytes mot överfurirsbeställningar vid SI B (S 3) — föreslår jag att kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter, med undantag av musikpersonal och furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten, fastställes på sätt som framgår av följande sammanställning.
Budgetår 1953/54 1954/55
| 1 669 | 1 783 |
| 2 451 | 2 410 |
| 1 no | 700 |
| Summa 5 230 | 4 893 |
6. Förslagen under denna punkt är jag icke beredd biträda. 7. Av de under denna punkt föreslagna personalförändringarna är jag, i förevarande sammanhang, endast beredd tillstyrka överförande till sig naltrupperna av beställningar för tre ryttmästare, fyra löjtnanter, en fanjunkare och en sergeant från kavalleriet samt två fanjunkare och tva sergeanter från pansartrupperna. 8. Jag tager i det följande ställning till förslag rörande ändrad löneställning in. m. för den för chef för tygförvaltningsskolan avsedda majorsbeställningen, inrättande av en för adjutant m. in. vid skolan avsedd kap tensbeställning samt om utbyte av tjänster för två ingenjörförrådsförvaltare och en signalförrådsförvaltare mot förvaltarbeställningar i Ma 23. Armé chefens under förevarande punkt redovisade förslag i övrigt är jag icke beredd tillstyrka. 9. Av arméchefen under denna punkt framlagda förslag är jag icke be redd biträda i vidare mån än att jag föreslår att för nästa budgetår en tygverkmästarbeställning i Ca 21, fem tyghantverkarbeställningar i Ca 17, tolv arméteknikerbeställningar i Ca 14 och tre yrkeslär ar tjänster i Cg 19 inrättas samt att 20 beställningar för furir i beställningsmannatjänst utgår. 10. I enlighet med arméchefens förslag torde fr. o. m. nästa budgetår på intendenturförvaltningsskolans stat böra uppföras en särskild beställning för chef för skolan. I anslutning härtill och under hänvisning till vad jag i det följande anför rörande löneställningen för vissa skolchefer föreslår jag att på skolans stat uppföres en beställning i Ma 30, avsedd för chef för skolan, i utbyte mot en majorsbeställning vid intendenturkåren. Vad i övrigt föreslagits under denna punkt kan jag icke biträda. 11. Vad angår den under förevarande punkt redovisade personalen med avlöning från sakanslag tillstyrker jag arméchefens förslag om att befatt
88 Kungl. Maj:ts proposition nr ilo.
ningar för en radaringenjör och en vapeningenjör vid Lv 6 överföres till arméingenjörkåren. I anslutning därtill föreslår jag att på arméingenjörkårens stat uppföres beställningar för en arméingenjör (radaringenjör') i Ce 25 och eu arméingenjör (vapeningenjör) i Ce 23. Till förslaget om att till arméingenjörkåren överföra en befattning för radaringenjör vid Lv 3 taSei JaS ställning i det följande (punkt 21). I likhet med civilförvaltningen anser jag att befattningar för i sammanställningen redovisad verkstadspersonal med avlöning från sakanslag bör överföras till arméns avlöningsanslag. Jag förordar därvid att under förevarande anslag uppföres befatt ningar för en verkstadschef i högst Ce 29 (Ing 1), en verkstadschef i högst Cg 29 (Ing 2), en förste driftingenjör i Ce 29 (signalverkstäderna i Stock holm), en driftingenjör i Ce 27 (P 4), en driftingenjör i Cg 27 (Stockholms tygstation) och en driftingenjör i Ce 25 (P2). Vad i övrigt föreslagits under förevarande punkt är jag icke beredd biträda. 12. Arméchefens under denna punkt redovisade förslag kan jag icke biträda. 13. I enlighet med civilförvaltningens förslag förordar jag att vid krigs skolan inrättas fyra tjänster för vaktman i Ce 12 i utbyte mot tjänster för tre vaktmästare och en hästskötare i Ce 10. Civilförvaltningens förslag rörande utbildningsarvoden vid skyddsskolan kan jag icke tillstyrka i vidare mån än att jag föreslår att ett av de för infanteriskjutskolan jämte infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolorna inrättade arvodena å 1 560 kronor överföres till skyddsskolan. Vad i övrigt föreslagits under förevarande punkt kan jag icke biträda. 14. Arméchefens under denna punkt redovisade förslag är jag icke be redd tillstyrka. 15. Den för I 21 avsedda befattningen för verkstadsunderofCcer i 1 : 22 bör utgå ur personalförteckningen. Övriga under förevarande punkt redo visade förslag kan jag icke biträda. 16. Under förevarande punkt redovisade förslag om alt inrätta en för T 3 avsedd tjänst för instruktionssköterska samt att beräkna medel för an ställande vid T 1 och T 2 av två extra instruktionssköterskor är jag icke beredd biträda. Jag tillstyrker förslaget om att inrätta en för 13 avsedd sjukvårdsbiträdestjänst i Ce 5. 1 likhet med civilförvaltningen och sjukvårdsstyrelsen anser jag mig beträffande ersättning till reservsjuksköterska böra förorda att årsarvodet höjes till 1 008 kronor samt att dagarvodet utgår med tio kronor vid tjänst göring inom och 17 kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort. I anslut ning till myndigheternas förslag räknar jag för nästa budgetår med 30 reservsjuksköterskor.
Kiingl. Maj:ts proposition nr HO. 89
Vad i övrigt föreslagits under denna punkt kan jag icke biträda. 17. Den vakanta tjänsten för kokerska i Ce 6 vid Ing 3 bör utgå ur per sonalförteckningen. Övriga förslag under denna punkt kan jag icke biträda. I anslutning till vad jag tidigare denna dag i proposition angående organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning in. in. anfört i ämnet torde på personalförteckning för signalregementet upp föras tjänster för en köksföreståndare i Ce 17 och en biträdande köksföre ståndare i Ce 14 i utbyte mot motsvarande ordinarie tjänster. 18. I anslutning till framlagda förslag tillstyrker jag att tjänster inrättas för en maskinmästare i Cg 17 vid arméns underofficer sskola, en reparatör i Cg 12 vid A 8, en maskinist i Ca 15 vid Lv 6 och en maskinmästare i Ca 17 vid I 7 i utbyte mot tre maskinisttjänster i Ca 16 och en tjänst för eldare av 1. klassen i Ca 11. Jag har därvid icke beaktat de förslag om lönegradsplacering av maskinmästare som på föredragning av chefen för civil departementet framlagts i proposition angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. 1 enlighet med civilförvaltningens förslag förordar jag att 16 tjänster för vaktmästare i Ce 10, varav nio vid A 8 och sju vid arméns intendenturförråd i Stockholm, uppflyttas till tjänster för vaktman i Ce 12. Vad i övrigt föreslagits under denna punkt kan jag icke biträda. 19. Av de under denna punkt redovisade förslagen kan jag endast till styrka att vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden inrättas tjänster föl en kontorist i Ca 13 och ett kanslibiträde i Ca 11 i utbyte mot två kontorsbiträdestjänster i Ca 8 samt att enligt principerna för reglerad befordringsgång 75 biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål utbytes mot kontorsbiträdestjänster i Ca 8. 20. Under denna punkt föreslagna personalförändringar är jag icke beredd tillstyrka. Vad i övrigt anförts under punkten har icke givit mig anledning till erinran. 21. Chefen för armén har i samråd med statens organisationsnämnd och efter hörande av försvarets civilförvaltning avgivit förslag till ändrad organisation av kommendantsstaben i Stockholm tillika stab för Stock holms försvarsområde, Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab, arméns jägarskola, Stockholms luftvärnsregemente, luftvärnsskjutskolan, Svea och Göta ingenjör kårer, signalregementet, signalregementets kompani i Boden samt tygförvaltningsskolan. För inhämtande av närmare upplys ningar rörande innebörden av förslagen torde få hänvisas till vad som an förts i det föregående. Jag tillstyrker den föreslagna namnändringen av staben för fo 44 samt att försvarsområdesstaben organiseras i huvudsak enligt arméchefens för slag. Jag räknar med oförändrad löneställning för försvarsområdesbefälhavaren. Beställningar för sex överfurirer i Ma 14 vid tyg- och utbildnings avdelningarna bör tillkomma. Jag kan icke tillstyrka inrättandet av ytter ligare kaptensbeställningar för mobiliseringsavdelningen och befattningen
90 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.
såsom adjutant. Ifrågavarande göromål torde få bestridas av personal inom ramen för nuvarande stater. Tre arvodesbefattningar i 1: 30 för utbildningsofficer, chef för garnisonsavdelning och biträdande mobiliseringsofficer samt tre arvodesbefattningar i 1 :22 för två expeditionsunderofficerare och en hemvärnsunderofficer bör nyinrättas. Två arvodesbefattningar i 1: 30 och en arvodesbefattning i 1: 22 för adjutant och förvaltningsofficer respektive ammunitionsförvaltare bör utgå. Jag har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att hänföra utbildningsofficeren till löneklassen 1: 32. Två förrådsförmän i Ca 13, en tygunderofficer i 1: 22 samt sju förrådsmän i Ce 11 bör med hänsyn till vad arméchefen härutinnan anfört överföras från Lv3 till fo 44. I enlighet med arméchefens förslag räknar jag slut ligen med att följande tjänster utgår ur organisationen, nämligen tjänster för ett kanslibiträde i Cg 11, två bilförare i Ce 10 samt två biträden för skriv- och kontorsgöromål. För att möjliggöra att organisationen av fo 66/65 och JS ändras i huvud sak enligt föreliggande förslag tillstyrker jag att en kaptensbeställning i Ma 27 utbytes mot en kaptensbeställning i Md 27, att en beställning för sergeant i Ma 16 inrättas för arbetsuppgifter i samband med mobiliseringsarbetet samt att fyra beställningar för överfurir i Ma 14 tillkommer var igenom tjänster för eu förrådsförmän i Ce 13 och två bilförare i Ce 10 kan utgå. Jag har vidare intet att erinra mot att fem beställningar för över furir i Ma 14 överföres från jägarskolans stat till staten för fo 66/65. Armé chefen har föreslagit att ytterligare en tjänst för förrådsförmän i Ce 13 ut går samt att sex tjänster för förrådsmän i Ce 11 inrättas. Jag biträder för slaget beträffande förrådsförmannen men förordar att endast fyra tjänster för förrådsmän i Ce 11 nu inrättas. Jag räknar vidare med att föreslaget ut byte av en eldartjänst i Cg 11 och tre eldartjänster i Cg 10 mot motsvarande extra-ordinarie tjänster kommer till stånd. Jag biträder arméchefens för slag till förändringar av nuvarande tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål. Med hänsyn till den självständiga ställning jägarskolan föreslås skola erhålla har jag intet att erinra mot att den på skolans stat uppförda beställningen för major i Ma 30 utbytes mot beställning för skol chef i Ma 30. Jag anser att Lv 3 och LvSS kan organiseras i huvudsak enligt avgivet förslag. Personaluppsättningen vid Lv 3 torde böra ändras enligt följande. Be ställningar för två förvaltare i Ma 21 och en förvaltare i Ma 23 bör nu få ianspråktagas varvid, bland annat, två styckjunkarbeställningar i Ma 19 kan utgå. För de med radarutrustningen sammanhängande arbetsupp gifterna räknar jag med en tjänst för arméingenjör i Ce 25. Den för ifråga varande ändamål inrättade tjänsten för ingenjör i Cg 24 med avlöning från sakanslag bör indragas. Jag tillstyrker de föreslagna ändringarna av arvodespersonalen innebärande att organisationen minskas med tre pen
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 91
sionerade underofficerare i 1:22 och ökas med eu pensionerad under officer i 1:23. Mot förslaget att inrätta tjänster för en förrådsman i Ce 13 och tre kanslibiträden i Ce 11 har jag intet att erinra. Två tjänster för förrådsman i Ce 11 bör ävenledes inrättas. En kanslibiträdestjänst i Cg 11 bör utbytas mot en kanslibiträdestjänst.i Ce 11. Jag tillstyrker att be fattningarna för biträden för skriv- och kontorsgöromål ändras i enlighet med förslaget samt att föreslagna överföringar från Lv 3 till fo 44 av tjänster för två förrådsförmän i Ca 13, en pensionerad underofficer i 1: 22 samt sju förrådsinän i Cell genomföres. Föreslaget utbyte av en tjänst för bil förare i Cg 10 mot en motsvarande tjänst i Ce 10 kan jag icke tillstyrka. Beträffande LvSS räknar jag med att en förrådsunderoffieer i 1: 22 skall utgå samt att upptagna överföringar av tjänster från LvSS till Lv 3 kommer till stånd. Beträffande Svea och Göta ingenjörkårer räknar jag med följande per sonaländringar. För befattningarna såsom expeditionsföreståndare och personalregistrator erfordras fyra förvaltarbeställningar i Ma 21. Sam tidigt bör fyra beställningar för fanjunkare i Ma 19 utgå ur organisationen. För tjänst vid tygförråden erfordras enligt arméchefens förslag sammanlagt fyra förvaltarbeställningar i Ma 23. Två av dessa beställningar kan enligt arméchefens förslag erhållas genom utbyte av beställningar för två ingenjör förrådsförvaltare i Ca 23. Vid bifall härtill har sammanlagt tre av befint liga fem beställningar för ingenjörförrådsförvaltare i Ca 23 utbytts mot beställningar för tygförvaltare i Ma 23 på fälttygkårens stal. Resterande två beställningar för ingenjörförrådsförvaltare avses f. n. för mobiliseringscentraler. För ifrågavarande mobiliseringscentraler finnes dessutom inrättade befattningar för pensionerade underofficerare i 1: 22. Det torde få ankomma på statens organisationsnämnd att i vanlig ordning undersöka behovet av personal vid ifrågavarande mobiliseringscentraler. Jag räknar t. v. med att arvodesbefattningarna i 1: 22 för förrådsunderofficerare vid Ing 1 och Ing 3 mobiliseringscentraler icke återbesättes vid nuvarande innehavares avgång. Under nu angivna förutsättningar tillstyrker jag att två förvaltar beställningar i Ma 23 vid fälttygkåren tillkommer från och med nästa bud getår samt att två beställningar för ingenjörförrådsförvaltare i Ca 23 ut bytes mot två beställningar för förvaltare i Ma 23 vid fälttygkåren. På de av arméchefen anförda skälen räknar jag med en utökning av antalet be ställningar för överfurir i Ma 14 vid Ing 1 med en beställning avsedd för fältarbetsskolan. Jag tillstyrker vidare arméchefens förslag till ändringar av arvodesbefattningarna vid Ing 1 och Ing 2 vilket sammanfattningsvis innebär att en befattning för pensionerad officer i 1: 30 skulle tillkomma samt att fem befattningar för pensionerade underofficerare i 1: 22 utgår. I likhet med arméchefen räknar jag med ytterligare en tjänst för förrådsförman i Ce 13. Jag kan däremot icke tillstyrka att 14 tjänster för för rådsman i Cell inrättas. Jag förordar att åtta tjänster för förrådsman
92 Kungl. Maj:ts proposition nr ilo.
nu inrättas varav fem avses för Ing 1 och tre för Ing 2. Jag kan vidare icke biträda förslaget att inrätta en tjänst för ingenjörbiträde i Cg 17 vid Ing 1. Däremot kan jag tillstyrka inrättandet av sex tjänster för kansli biträde i Ce 11 samt att minska organisationen med en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Därest det vid en fortsatt prövning av frågan skulle visa sig ändamålsenligt att särskilt redovisa de för fält arbetsskolan vid Ing 1 inrättade tjänsterna, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga härför erforderliga ändringar i personalförteck ningarna. Jag förordar slutligen att befattningen som chef för Ing 1 bebålles i nuvarande löneställning. Vid S 1 bör eu beställning för kapten i Ma 27 utbytas mot en beställ ning för major i Ma 30. Jag anser det vidare erforderligt med föreslagna beställningar för två förvaltare i Ma 21 samt eu förvaltare i Ma 23. I enlig het med förslaget räknar jag med att beställningar för två fanjunkare i Ma 19 och eu signalförrådsförvaltare i Ca 23 samt två arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare i 1:22 utgår. Jag förordar att personal organisationen utökas med en förste reparatör i Ce 15, två förrådsmän i Cell, fyra kanslibiträden i Cell samt ett biträde för skriv- och kontors göromål. Vid bifall till förslaget att inrätta en tjänst för förste reparatör i Ce 15 kan en arvodesanställd linjeförman utgå. Ett extra biträde för skriv- och kontorsgöromål bör uppföras på personalförteckningen över andra extra ordinarie tjänstemän än manskap. Jag är beträffande S 1 B icke beredd att tillstyrka att beställningar till kommer för en major i Ma 30 och två kaptener i Ma 27 varav en vid I 19. Däremot biträder jag förslaget i vad det avser inrättande av beställning för en överfurir i Ma 14 vid I 19 samt utbyte av tjänster för fyra furirer i Me 10/11 vid A 8 mot fyra överfurirer i Ma 14 vid S 3. Jag har heller intet att erinra mot att en befattning för pensionerad underofficer i 1: 22 utgår samt att en motsvarande befattning tillika med tjänster för en förrådsförman i Ce 13, fyra förrådsmän i Cell samt ett kontor sbiträde i Ca 8 överföres till I 19. Jag räknar icke med den föreslagna tjänsten för ett kanslibiträde i Cell. Den till indragning föreslagna tjänsten för kontorsbiträde i Ca 8 torde om så erfordras få utbytas mot en befattning för skrivoch kontorsgöromål enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång. Jag tillstyrker att en tjänst för ekonomibiträde i Cg 4 vid I 19 utbytes mot en motsvarande tjänst i Ce 6 samt att tjänster för tre ekonomibiträden i Cg 4 vid I 19 utbytes mot tre motsvarande tjänster i Ce 4. Det torde få an komma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma S 1 B framtida organisation och benämning. Förslaget till ändrad organisation av TygS, som jag i princip godtager, ger mig anledning räkna med följande ändringar av personaluppsättningen vid nämnda skola. I samband med att TvgS i kassahänseende anslutes till krigsskolan bör fälttygkåren minskas med en beställning för förste tyg
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 93
förvaltare i Ca 23. Erforderliga övergångsbestämmelser torde få meddelas av Kungl. Maj:l. Den på personalförteckningen för Al upptagna tjänsten för biträdande köksföreståndare i Ca 14, vars innehavare f. n. disponeras av TvgS, bör utgå och ersättas av en beställning för köksföreståndare i Ca 17 uppförd på personalförteckningen för TygS. För befattningen såsom föreståndare för förvaltningsexpeditionen bör tillkomma en pensionerad underofficer i 1: 22. Av nu befintliga två extra tjänster för förrådsman i Cg 13 bör en utbytas mot en extra ordinarie motsvarande tjänst och en utgå ur organisationen. En tjänst för kanslibiträde i Ce 11 samt två tjänster för eldare i Cg 10 bör tillkomma. Jag räknar t. v. icke med någon ändrad anställningsform för en maskinist i Cg 13 och en eldare i Cg 11. Vid bifall till mina förslag kan vissa tjänster med avlöning från sakanslag utgå. Vad arméchefen i övrigt föreslagit kan jag för närvarande icke tillstyrka.
Såsom framgår av det föregående har vid II. militärbefälsstaben dispo nerats en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer utöver medgivet antal dylika befattningar. I anslutning till civilförvaltningens förslag torde riksdagens medgivande böra utverkas att låta vid den vidtagna anställningsåtgärden bero.
Vid behandlingen i propositionen 1953: 110 (s. 113) av förslag rörande löneställningarna för vissa skolchefer framhöll jag att löneställningarna för de skolchefer, vilka icke omfattats av verkställd översyn rörande lönegradsplaceringen av vissa chefstjänster, borde överses. En dylik översyn har nu verkställts inom försvars- och civildepartementen. På grundval härav föreslår jag att beställningen för chef för artilleri- och ingenjörofficersskolan, nu i Ma 33 eller Ma 30, uppföres i Ma 33 samt att beställ ningen för chef för ridskolan, nu i Ma 33, uppföres i Ma 30. Sistnämnda beställning i Ma 33 torde böra indragas vid vakans. Jag kan icke förorda förbättrad löneställning för de för cheferna för tyg- och intendenturförvaltningsskolorna avsedda beställningarna. Även för övriga här avsedda skol chefer räknar jag med oförändrad löneställning.
I anslutning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan av proposition angående organisationen av försvarets centrala tyg-, inten dentur- och civilförvaltning in. m. torde av riksdagen böra inhämtas be myndigande för Kungl. Maj:t att under budgetåret 1954/55 i avseende å staterna för de under förevarande anslag redovisade militära och civil militära kårerna vidtaga de provisoriska åtgärder (exempelvis meddelande av vikariatslöneförordnanden, vakanssättningar m. m.) som betingas av den i propositionen föreslagna omorganisationen.
Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om perso nalförändringar in. in. vid armén och med ledning av belastningen på
104 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
i Ca 27 överföres till marinstaben. De nya tjänsterna föreslås skola erhålla följande tjänstebenämningar: tjänsten i Ce 29 stabshydrograf, tjänsterna i Ce 19 förste hydrografassistent och tjänsterna i Ce 16 hydrografassistent. Civilförvaltningen biträder alltjämt förslaget att överföra de nuvarande meteorologtjänsterna till flygvapnets stat. 2. Marinstabens fotolaboratorium och hjälptryckeri. Marinchefens för slag innebär i stort sett en upprepning av tidigare framställda förslag beträffande marinstabens bilddetalj (prop. 1953: 110, s. 133). I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår räknade civilförvaltningen med att personaluppsättningen vid hjälptryckeriet skulle utökas med en extra tjänst för offsettryckare i Cg 12, i syfte att möjliggöra ett mera rationellt utnyttjande av tryckeriets maskinpark, samt att en befintlig tjänst för fotograf i Cg 13 skulle överföras från sakanslag. Med hänsyn till stats makternas ställningstagande till berörda förslag utgår civilförvaltningen från att nuvarande organisation bibehålies. Chefen för marinen (skr. 19/i 2 1953) har vidare föreslagit att en tjänst för typograf i Cg 10 vid tryckeriet uppflyttas till Cg 12. Till stöd för för slaget åberopas svårigheter att med nuvarande Jöneställning rekrytera tjänsten med kompetent personal. 3. Marinstabens bibliotek. Marinchefen har upprepat tidigare framförda förslag om förbättrad löneställning för en för bibliotekarie avsedd arvodesbefattning i 1: 30 (prop. 1953: 110, s. 134) samt om inrättande vid biblio teket av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål (prop. 1951: 110, s. 123). Därjämte har marinchefen föreslagit att för biblioteket inrättas ytterligare en arvodesbefattning för pensionerad officer. Civilförvaltningen räknar i avbidan på en allmän översyn av löneställningen för arvodesbefattningar för pensionerad militär personal icke med förbättrad löne ställning för den för bibliotekarie avsedda arvodesbefattningen. Civilför valtningen är icke heller beredd att biträda marinchefens förslag i övrigt i vidare mån än att ämbetsverket tillstyrker att en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål inrättas. 4. Marinstabens organisation i övrigt. Marinchefen har upprepat tidigare framfört förslag om förbättrad löneställning för en arvodesbefattning för expeditionsofficer i 1: 30 vid marinstaben. Av skäl, som anförts i det före gående (punkt 3) beträffande löneställningen för en bibliotekariebefattning, räknar civilförvaltningen icke med någon jämkning av löneställningen för nu ifrågavarande arvodesbefattning. Vid marinstabens bildbandsdetalj tjänstgör en officer såsom detaljchef, för ändamålet särskilt uttagna värnpliktiga tecknare samt tre bildbandstekniker i Cg 18. Marinchefen har föreslagit att en av tjänsterna för bildbandstekniker utbytes mot en tjänst för produktionsledare (assistent) i Cg 25, med bl. a. uppgift att vara detaljchefens rådgivare i fackfrågor, vara sakkunnig vid uppgörande av avtal, uppfölja beställningar, biträda
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 105
vid utformningen av manuskript, följa utvecklingen inom facket samt biträda vid ledningen av arbetet inom detaljen. Civilförvaltningen anser i likhet med marinchefen att den bildbandstekniker, som får sig ålagd nämnda produktionsledande uppgifter, bör intaga ett försteg i lönehänseende framför övriga båda bildbandstekniker. Tjänstens lönegradsplacering förutsättes skola prövas i samband med den översyn av löneställningen för extra tjänster på avlöningsanslag, som enligt civilförvaltningen bör komma till stånd. Civilförvaltningen räknar i förevarande samman hang med att tjänsten inplaceras i Cg 25. 5. Sjökrigshögskolans organisation. De under denna punkt redovisade förslagen innebär en upprepning av förslag för innevarande budgetår (prop. 1953:110, s. 134). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslagen. 6. Sjövärnskårens organisation. Marinchefen har i sina medelsäskanden för budgetåret 1952/53 framlagt förslag om inrättande av två arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare såsom förstärkning av expeditionspersonalen vid sjövärnsflottiljer i Stockholm och Göteborg (prop. 1952: 120, s. 127). Marinchefen har nu återkommit till frågan och därvid föreslagit att för ändamålet inrättas två arvodesbefattningar i 1: 22. Civilförvalt ningen förutsätter att ett tillgodoseende av förevarande behov skall kunna ske genom ianspråktagande av övertaliga underofficerare vid flottan och räknar därför icke med att befattningarna skola inrättas. 7. Personalförändringar beträffande marinens skolor på Berga. I en av civilförvaltningen med eget yttrande (22/i 1954) överlämnad framställ ning har marinchefen anmält att organisationsnämnden den 2 november 1953 överlämnat rapport med förslag till ändrad organisation av marinens skolor på Berga. Marinchefen avser att i allt väsentligt vidtaga av förslaget betingade åtgärder och att framdeles till Kungl. Maj:t ingiva förslag till organisation av skolorna. Vissa förslag till personalförändringar beträf fande skolorna anser marinchefen emellertid redan nu bör framläggas. Civilförvaltningens yttrande innefattar, då ämbetsverket icke varit i till fälle att i detalj granska organisationsnämndens förslag, icke något defini tivt ställningstagande till de med organisationsfrågan sammanhängande spörsmålen. Enligt organisationsnämnden bör chefen för Bergaskolorna i fortsätt ningen icke utöva det direkta chefsskapet för marinens underofficersskola, vilket bör övertagas av en regementsofficer ur kustartilleriet. Chefen för Bergaskolorna bör däremot kvarstå som chef för vapenofficerssltolan, vars elever uteslutande utgöres av officerare ur flottan. Marinchefen, som ansluter sig till förslaget, föreslår att den på marinens underofficersskolas stat uppförda beställningen för chef för skolan i Ma 33 utgår och att i stället på flottans stat tillkommer eu beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33, avsedd för chef för Bergaskolorna. Marinchefen föreslår vidare, i anslutning till förslag av organisationsnämnden, all en för chef
106 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
för underofficersskolan avsedd beställning i Ma 30 uppföres på kustartille riets stat, varvid en på staten för skolan upptagen befattning för souschef i Ma 27 förutsättes skola utgå. — De båda föreslagna skolchefsbefattningarna bör enligt civilförvaltningen redovisas på personalförteckning för skolorna. Löneställningen för befattningarna förutsättes skola prövas i samband med översyn av löneställningen för skolchefer (jfr punkt 3 i det föregående under arméns avlöningsanslag). I avvaktan på resultatet av denna översyn synes för befattningen såsom chef för Bergaskolorna böra avses den nu varande för chef för underofficersskolan avsedda beställningen i Ma 33. Beträffande den töreslagna befattningen för chef för underofficersskolan ifrågasätter civilförvaltningen om icke i avbidan på resultatet av berörda översyn den nuvarande för souschef vid underofficersskolan avsedda be ställningen i Ma 27 bör utnyttjas för ändamålet, varvid innehavaren må hända bör förordnas att bestrida göromål som eljest ankommer på beställningshavare i högre lönegrad. Organisationsnämnden har räknat med en kapten ur flottan såsom utbildningsadjutant vid Bergaskolorna. Marinchefen föreslår att för ända målet en kaptensbeställning i Ma 27 uppföres på flottans stat. Enligt civil förvaltningen synes en statökning motiverad för att tillgodose det anmälda behovet. Beställningen bör emellertid enligt civilförvaltningen redovisas på personalförteckning för skolorna. Av i gällande personalförteckning uppförda förvaltarbeställningar i Ma 21 avses en för kasernuppbördsman och en för kassachef vid marinens underofficersskola. Sistnämnda beställning må tills vidare uppehållas endast på förordnande. Organisationsnämnden räknar med fyra förvaltar beställningar vid Bergaskolorna, avsedda för respektive föreståndare för skolexpeditionen, centraluppbördsman, chef för kasernavdelningen och kassachef. Marinchefen föreslår beträffande kassachefsbefattningen att nämnda föreskrift om vikariatslöneförordnande upphäves och att, i utbyte mot nuvarande beställning, fr. o. m. nästa budgetår en förvaltarbeställning i Ma 23, avsedd för kassachef vid Bergaskolorna, uppföres på flottans stat. Marinchefen föreslår därjämte att den nuvarande förvaltarbeställningen för kasernuppbördsman vid underofficersskolan avses för chef för kasernav delningen vid Bergaskolorna samt att två förvaltarbeställningar i Ma 21, avsedda den ena för föreståndare för skolexpeditionen och den andra för centraluppbördsman vid Bergaskolorna, tillkommer på flottans stat i ut byte mot beställningar för två flaggunderofficerare i Ma 19. — Mot för slaget om att för befattningarna såsom föreståndare för skolexpeditionen och centraluppbördsman avses förvaltare i åla 21 synes enligt civilför valtningen icke vara något att erinra. Den ifrågasatta omvandlingen av den nuvarande förvaltarbeställningen för kasernuppbördsman torde enligt civilförvaltningen bli beroende av statsmakternas ställningstagande till för slag rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningens organisa
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 107
tion. Förslaget om ändrad löneställning för den för kassachef avsedda förvaltarbeställningen är civilförvaltningen med hänsyn till pågående ut redning rörande utnyttjandet av hålkortsanläggningar inom försvaret icke beredd biträda utan räknar med att nuvarande anordning med vikariatslön i Ma 23 tills vidare bibehålies. Marinchefen har, i anslutning till förslag av organisationsnämnden, föreslagit att på personalförteckning för marinens underofficersskola upp föres tjänster för en kontorist i Ce 13, avsedd för intenuenturavdelningens expedition, i utbyte mot en kanslibiträdestjänst i Cell, ett kanslibiträde i Ca 11, avsedd för föreståndare för chefsexpeditionen inom Bergaskolornas stab in. m., i utbyte mot en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. — Civilförvaltningen ifrågasätter om till räckliga skäl föreligger för förbättrad löneställning för kanslibiträdestjänsten. De med tjänsten för föreståndare för chefsexpeditionen m. in. förenade arbetsuppgifterna anser civilförvaltningen motivera att för ända målet avses ett biträde i 11 lönegraden. Tjänsten torde dock enligt civil förvaltningen böra tills vidare upptagas sasom extra ordinaiie. Förslaget om att inrätta en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål tillstyrkes av civilförvaltningen, dock att tjänsten förutsättes skola uppföras såsom extra. 8. Förändringar beträffande marinintendenturkåren utom såvitt avser arméintendentur- och marinförvaltningarna. Marinchefen har anyo föreslagit att en beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33, avsedd för chefen för intendenturförvaltningen vid Ostkustens marindistrikt, upp flyttas till beställning för kommendör i Ma 37 samt att en beställning för kommendörkapten av 2. graden i Ma 30, avsedd för mots\aiande befatt ningshavare vid Västkustens marindistrikt, uppflyttas till beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33. Civilförvaltningen anser sig allt jämt icke kunna tillstyrka förslagen. Marinchefen har vidare föreslagit att vid marinintendenturkåren in rättas en beställning för kommendörkapten av 2. graden i Ma 30, avsedd för marinstabens underhållsdetalj. Civilförvaltningen är icke beredd till styrka förslaget. Marinchefen har, med tillstyrkan av civilförvaltningen, upprepat tidigare framfört förslag om att uppflytta den för chefen för intendenturförvalt ningen vid Norrlandskustens marindistrikt avsedda kaptensbeställningen i Ma 27 till beställning för kommendörkapten av 2. graden i Ma 30. Enligt till personalförteckningen meddelad föreskrift må eu av kaptens beställningarna vid marinintendenturkåren tillsättas allenast medelst för ordnande tills vidare. Marinchefen har föreslagit alt föreskriften utgår. Därjämte har marinchefen föreslagit att två löjtnantsbeställningar vid marinintendenturkåren utbytes mot beställningar för kapten. Till stöd för förslagen åberopas att, med hänsyn till den alltmera komplicerade förvalt ningstjänsten, för åtskilliga självständiga befattningar numera erfordras
108 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
kaptenei mot tidigare löjtnanter. Civilförvaltningen har erinrat om att berörda föreskrift tillkommit i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar vid marinen. Vid sådant förhållande och då marinintendenturkårens sammansättning kan komma att röna påverkan av bin ande ställningstagande till förvaltningsutredningens arbete anser civilförvaltningen sig icke nu böra räkna med att marinchefens förslag genomföres. 9. Forändringar i övrigt beträffande militär personal utom såvitt avser marin- och flggförvaltningarna. b lottan. Marinchefen har upprepat tidigare framlagda förslag om uppflyttning av beställningen för chef för Stockholms örlogsvarv från Mo 14 till Mo 15 samt om vikariatslöneförordnanden i Ma 37 för cheferna för vapenavdelningarna vid Stockholms och Karlskrona örlogsvarv. Civilför valtningen anser sig i avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande örlogsvarvens organisation icke böra räkna med ändrad löneställning för dessa befattningshavare. Civilförvaltningen tillstyrker förslag av marinchefen om att inrätta beställningar för en kommendörkapten av 2. graden i Ma 30 och sex kaptener i Ma 27, avsedda för sju motortorpedbåtar typ T 101, som under år 1954 beräknas tillföras flottan. Marinchefen har föreslagit att den för chef för underofficersdetaljen vid Göteborgs örlogsstation avsedda förvaltarbeställningen i Ma 21 upp flyttas till Ma 23. Till stöd härför åberopas att beställningen med hänsyn till arbetsuppgifternas svårighetsgrad och det med densamma förenade ansvaret är fullt jämföfbar med motsvarande befattningar vid örlogsstationerna i Stockholm och Karlskrona, vilka befattningar placerats i Ma 23. Med hänsyn till att löneställningen för den av marinchefen åsyftade för valtarbeställningen så sent som vid 1952 års vårriksdag varit föremål för Provning anser civilförvaltningen sig böra tills vidare utgå från oför ändrad löneställning för beställningen. Marinchefen har framlagt förslag om att inrätta två förvaltarbeställningar, avsedda den ena för fartygschef på trängfartvget Freja och den andra för maskintjänstchef på isbrytarfartyget Thule. Beträffande den för fartyget Freja avsedda beställningen har marinchefen framhållit att fartygschefen på Freja med hänsyn till ansvar och arbetsupp gifter bör erhålla samma löneställning, Ma 23, som chef för fartyg av typ Eldaren. För befattningen som fartygschef på tendern Sökaren, vilken förlist under år 1953 och icke beräknas kunna ersättas förrän tidigast om två år, har disponerats en förvaltarbeställning i Ma 21. Marinchefen har i det föregående (punkten 7) föreslagit inrättande av två förvaltarbeställningar i Ma 21, den ena avsedd för föreståndare för skolexpeditionen och den andra för centraluppbördsman vid Bergaskolorna. Marinchefen räknar med att i samband med tillkomsten av dessa båda förvaltarbeställningar nuvarande innehavare av den för
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 109
fartygschef på Sökaren avsedda förvaltarbeställningen skall kunna om placeras till annan förvaltarbestälining i land. Marinchefen har föreslagit att under angivna förutsättningar den för fartygschef på Sökaren avsedda förvaltarbeställningen utbytes mot en förvaltarbestälining i Ma 23, avsedd för fartygschef på Freja. Då Freja avses skola ersätta proviantfartyget Hårsfjärden kan den flaggunderofficersbeställning i Ma 19, som nu avses för chef på sistnämnda fartyg, indragas. — Beträffande den för isbrytarfartyget Thule avsedda förvaltarbeställningen har marinchefen framhållit att ur maskintjänstsynpunkt Thule är likartad med isbrytarfartyget Ymer, vars maskintjänstchef är förvaltare i Ma 21. Med hänsyn härtill bör enligt marinchefen en förvaltarbestälining i Ma 21 inrättas för maskintjänstchef på Thule, i samband varmed en flaggunderofficersbeställning i Ma 19 kan utgå. — Civilförvaltningen (skr. 24/s 1953, 22/i 1954) tillstyrker de av marin chefen föreslagna personalförändringarna. Därest de båda för Bergaskolorna avsedda förvaltarbeställningarna icke skulle tillkomma fr. o. in. nästa budgetår bör enligt ämbetsverket föreskrift meddelas att befattningen såsom fartygschef på Freja må uppehållas av flaggunderofficer med vikariatslöneförordnande i Ma 23 intill dess nuvarande innehavare av den för fartygschef på Sökaren avsedda beställningen i Ma 21 placeras i för förvaltare avsedd befattning i land. Marinchefen har, med tillstyrkan av civilförvaltningen, upprepat sitt tidigare framförda förslag om att inrätta en förvaltarbestälining i Ma 21, avsedd för chef och uppbördsman vid radiostation. Marinchefen har föreslagit en utökning av flottans underofficerskader med 16 flaggunderofficerare i Ma 19, avsedda för tjänstgöring, två vid torpedförråd, vilka beräknas bli färdigställda under innevarande budgetår, och 14 på förenämnda motortorpedbåtar av typ T 101. Då civilförvaltningen utgår från att ifrågavarande behov icke kan tillgodoses genom ianspråktagande av övertaliga underofficerare anser sig ämbetsverket böra räkna med de av marinchefen föreslagna beställningarna. Tre beställningar för övertaliga underofficerare, flaggunderofficerare eller underofficerare av 2. graden i Ma 19 eller Ma 16, beräknas kunna till följd av pensionsavgång avföras ur personalförteckningen fr. o. in. nästa budgetår. I anslutning härtill bör planenligt tillkomma tre beställ ningar för högbåtsman i Ma 14. Enligt gällande bestämmelser skall furirsaspirant vid flottan vara placerad i Mf 8, dock att han intill utgången av det kalenderkvartal, var under 21 års ålder uppnås, skall vara placerad i Mf 7. Marinchefen har föreslagit att furirsaspirant oavsett ålder skall placeras i Mf 8. Civilför valtningen räknar i anslutning till ämbetsverkets ställningstagande till motsvarande fråga under arméns avlöningsanslag (punkt 5) med oför ändrade bestämmelser. Kustartilleriet. Ett av marinchefen ånyo framlagt förslag om att
no Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
två överstelöjtnanter i Ma 33, tjänstgörande som tygmästare vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar, skali förordnas att mot vikariatslön be strida göromål som eljest ankommer på beställningshavare i Ma 37 avstyrkes alltjämt av civilförvaltningen. Inspektören för kustartilleriet har föreslagit att officers- och underofficerslcadrarna vid kustartilleriet utökas under den kommande fyraårs perioden med beställningar, avsedda för arbetsuppgifter utöver vad som beräknades i 1942 och 1948 års försvarsbeslut. För budgetåret 1954/55 upptager förslaget i vad avser officerskadern beställningar för en major eller kapten, avsedd för lärare vid sjökrigshögskolan, och två kaptener, av sedda en för försvarsstaben och en för marinstaben. Förslagen tillstyrkes av marinchefen och civilförvaltningen. Marinchefen har därjämte, med tillstyrkan av civilförvaltningen, framlagt förslag om inrättande av en beställning för kapten i Ma 27, avsedd för militärassistent vid försvarets forskningsanstalt. Beträffande underofficerskadern vid kustartilleriet innebär förenämnda förslag av inspektören för kustartilleriet att för budgetåret 1954/55 inrättas beställningar för fem flaggunderofficerare i Ma 19 och sex underofficerare av 2. graden i Ma 16. Förslaget tillstyrkes av marinchefen och civilförvalt ningen. Med avseende å underbefälsorganisationen vid kustartilleriet har marin chefen föreslagit att 17 furirsbeställningar i Ma 11 eller Ma 10 utbytes mot överfurirsbeställningar i Ma 14, avsedda för furirer som under nästa bud getår beräknas uppnå det antal tjänsteår som angivits såsom minimum för befordran till överfurir (prop. 1953: 110, s. 19), samt att beställningar för tio överfurirer i Ma 14, avsedda för vakttjänst, inrättas. Civilförvalt ningen räknar med att sistnämnda tio överfurirsbeställningar skola till komma men avstyrker marinchefens förslag i övrigt. För instruktörsaspirant vid kustartilleriet gäller samma lönebestämmelser som för furirsaspirant vid flottan. I anslutning till vad inarinchefen i det föregående föreslagit beträffande furirsaspirant förutsätter marinchefen att instruktörsaspirant oavsett ålder skall placeras i Mf 8. Marinchefen har vidare föreslagit att beställningar för 55 instruktörsaspiranter inrättas samt att beställningar för 27 korpraler och 191 vicekorpraler och meniga utgår ur organisationen. Marinchefens förslag har icke givit civilförvaltningen anledning till annan erinran än att ämbetsverket i an slutning till vad ämbetsverket i det föregående anfört i ämnet räknar med oförändrad löneställning för instruktörsaspiranter vid kustartilleriet. 10. Förändringar beträffande mariningenjörkåren utom såvitt avser marin- och flggförvallningarna. Marinchefen har återkommit till frågan om höjd löneställning för två marindirektörer av 1. graden i Ca 33, chefer för fartygsavdelningarna vid Stockholms och Karlskrona örlogsvarv, samt därvid föreslagit att de uppflyttas till Ca 37. I avvaktan på resultatet av
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. in
utredningen rörande örlogsvarvens organisation räknar civilförvaltningen icke med ändrad löneställning för tjänsterna. Ej heller anser civilförvaltningen sig kunna räkna med genomförande av förslag av marinchefen om förstärkning av personalen på marinöver direktörens expedition med två mariningenjörer av 1. graden i Ca 29. Däremot tillstyrker civilförvaltningen marinchefens förslag om inrät tande av en beställning för mariningenjör av 1. graden i Ca 29, avsedd för far tygsingenjör på jagare typ Halland. Enligt beslut av 1948 års riksdag (prop. nr 209, s. 99) förutsattes en beställning för specialingenjör av 1. eller 2. graden i Ca 31 eller Ca 30, stationsingenjör, indragas vid uppkommande vakans. I propositionen 1952:241 (bil. A: 17) framlades ett av riksdagen sedermera godkänt förslag, grundat på förhandlingsöverenskommelser mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté och vederbörande personalorganisationer, om förbättrad löne ställning för specialingenjörer vid mariningenjörkåren, innebärande bl. a. att tio beställningar för marindirektör av 1. graden i Ca 33 inrättades. I samband därmed omvandlades förenämnda beställning för stationsingenjör till beställning för marindirektör av 2. graden i Ca 31, vilken beställning förutsattes skola indragas vid uppkommande vakans. Chefen för byggnadsavdelningen vid Stockholms örlogsvarv, E. Bergquist, som är innehavare av förenämnda beställning för marindirektör av 2. graden, har, med tillstyrkan av marinchefen (yttr. 3/ g 1953), anhållit att beställningen med hänsyn till med densamma förenade arbetsuppgifter och ansvar uppflyttas till 33 lönegraden räknat fr. o. m. den 1 januari 1953, då förenämnda löneregleringar genomfördes. Bergquist inträder i pensions åldern den 1 oktober 1954. 11. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Marin chefen har upprepat tidigare framlagda förslag om inrättande dels av en beställning för marinläkare av 1. graden i Ca 25, avsedd för biträdande regementsläkare vid Älvsborgs kustartilleriregemente, och en motsvarande beställning i Cg 25 för marinöverläkarens expedition, dels ock av två arvo destjänster för marinläkare av 1. graden vid marinläkarkåren, avsedda för stabsläkare vid kustflottan, i utbyte mot arvodestjänster för två marin läkare av 2. graden vid kåren och en marinläkarstipcndiat. Civilförvalt ningen biträder icke heller nu förslagen. Civilförvaltningen tillstyrker av marinchefen framlagt förslag om att den som distriktsläkare vid Ostkustens marindistrikt tjänstgörande marinläka ren av 1. graden i Ca 27 avses för arbetsuppgifter inom den militära sjuk vården vid marindistriktet och tages i anspråk för sjukvården vid Stock holms örlogsstation intill dess stationen utflyttas till Berga, varigenom be hovet av arvoden för två marinläkare av 2. graden och tre marinläkarslipendiater bortfaller. Likaså tillstyrker ämbetsverket förslag av marinchefen om att en tjänst
112 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
för översköterska i Ce 14 överföres från Hårsfjärdens örlogsdepå till mari nens underofficersslcola. Kungl. Maj :t har medgivit att under tidsperioderna den 1 september— den 15 oktober 1952, den 1 januari—den 15 april 1953 och den 1 septem ber 1953—den 15 april 1954 må finnas anställd en extra instruktionssköterska för en försöksvis anordnad sjukvårdsskola i Karlskrona för värn pliktiga sjukvårdare. Marinchefen (skr. 8/a 1954) har framhållit att, då erfarenheterna från sjukvårdsskolan varit synnerligen goda, verksamheten bör givas permanent karaktär. Kurser avses att anordnas årligen under tiden den 1 september—den 20 december och den 1 januari—den 15 april. Marinchefen har därför föreslagit att på vederbörlig personalförteckning uppföres en extra tjänst för instruktionssköterska i Cg 20 eller Cg 18. Beträffande beställningen för sjukhusläkare vid samarbetssjukhuset i Karlskrona, marinläkare av 1. graden i Ca 29, föreskrives i gällande perso nalförteckning att beställningen skall indragas vid uppkommande vakans. Då innehavaren av beställningen numera beviljats avsked kan beställ ningen utgå ur förteckningen. 12. Ordinarie kontorsbiträdestjänster. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal föreslås sammanlagt 24 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 tillkomma vid marinen i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål, nämligen vid marinstaben tre tjänster; vid Ostkustens marindistrikt nio tjänster, av vilka tre för marindistriktsstaben och sex för Stockholms kustartilleriförsvar; vid Sydkustens marindistrikt nio tjänster, av vilka tre för marindistriktsstaben och gemensamma förvaltningsorgan, en för Blekinge kustartilleriförsvar och fem för Karlskrona kustartilleriregemente; samt vid Västkustens marindistrikt tre tjänster, av vilka en för marindistriktsstaben, en för Göteborgs kustartilleriförsvar och en för Älvsborgs kustartilleriregemente. 13. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Beträffande Norrlandskustens marin distrikt tillstyrker civilförvaltningen för slag av marinchefen om att två extra tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedda den ena för kassaavdelningen vid marindistriktsstaben och gemensamma förvaltningsorgan samt den andra för personal avdelningen vid Härnösands kustartillerikår, uppföres på personalförteck ningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap. Ostkustens marindistrikt. Civilförvaltningen avstyrker förslag av marinchefen om ordinariesättning av tjänster för en kansliskrivare i Ce 15 och fyra kontorister i Ce 13, samtliga vid kameralkontoret, samt av marinchefen ånyo framställt förslag om uppflyttning av en för marindistriktets arkiv avsedd tjänst för kanslibiträde i Ce 11 till kontoristtjänst i Ce 13. På vederbörlig personalförteckning för innevarande budgetår upptages
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 113
tjänster för tre extra biträden för skriv- och kontorsgöromål vid marindistriktsstaben och gemensamma förvaltningsorgan. Marinchefen har före slagit att en av dessa, vilken tjänstgör såsom signalexpeditör vid förbindelseavdelningen, uppföres på personalförteckningen för andra extra ordi narie tjänstemän än manskap. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget. Marinchefen har föreslagit att, med hänsyn till ökade arbetsuppgifter i samband med omregistrering av värnpliktiga från inskrivningsområdena till Stockholms örlogsstation, stationens registerdetalj tillföres en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget efter samråd med organisationsnämnden. Civilförvalt ningen utgår vid anslagsberäkningarna från att tjänsten tillkommer redan under innevarande budgetår. Marinchefen har, med hänsyn till att Stockholms landstationsnummer skall nedläggas, anmält behov av förstärkning av personalen vid Hårsfjär dens örlogsdepås telefonväxel med ytterligare ett biträde för skriv- och kontorsgöromål (telefonist), vilket i avvaktan på erfarenheter från verk samheten vid telefonväxeln tills vidare bör anställas såsom extra. Civilför valtningen räknar för nästa budgetår med inrättande av tjänsten. Sydkustens marindistrikt. Civilförvaltningen avstyrker av marin chefen framlagda förslag om ordinariesättning av tre kontoristtjänster i Ce 13 vid kameralkontoret samt om uppflyttning av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid Blekinge kustartilleriförsvar till kansli biträde i Ce 11. Marinchefen har föreslagit inrättande av en tjänst för biträde för skrivoch kontorsgöromål vid Malmö marina bevakningsområde. Civilförvalt ningen tillstyrker att för ändamålet inrättas en dylik extra tjänst med halvtidstjänstgöring. 1947 års biträdesutredning (skr. 13/s 1953) har framlagt förslag om för bättrad Iöneställning för kontorspersonal vid intendenturförvaltningens expedition innebärande uppflyttning av tjänster för en kansliskrivare i Ce 15 till förste kansliskrivare i Ce 17, avsedd för föreståndare för redovisningscentral, ett kanslibiträde i Ce 11 till kansliskrivare i Ce 15, avsedd för beredning av ärenden angående upphandling av proviant, ett kanslibiträde i Cell till kontorist i Ce 13, avsedd för räkningsgranskning och dispositionsbokföring, samt två biträden för skriv- och kontorsgöromål till kansli biträden i Ce 11, avsedda det ena för bokföring för proviantförråd och mat inrättningar samt det andra för granskning av tillverkningsrapporter. Västkustens marindistrikt. Civilförvaltningen avstyrker marin chefens förslag om ordinariesättning av en kansliskrivartjänst i Ce 15 vid kameralkontoret, extraordinariesättning av två tjänster för kanslibiträde i Cg 11 vid Göteborgs kustartilleriförsvar respektive Älvsborgs kustartil leriregemente samt om inrättande av en extra tjänst för biträde för skrivoch kontorsgöromål för kustartilleriets radarskola.
8—168 64 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 110.
114 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Sjökrigsskolan. Marinchefen har ånyo framfört förslag om uppflyttning av en tjänst för kontorist i Ce 13 vid intendenturavdelningen till kansliskrivartjänst i Ce 15. Vidare har framlagts förslag av marinchefen om inrättande av en tjänst för kanslibiträde i Ce 11 i kassatjänst, varvid en kontorsbiträdestjänst förutsättes skola hållas vakant. Civilförvaltningen avstyrker förslagen. 14. Förändringar beträffande polis- och vaktpersonal m. m. Marin chefen har på grundval av en i medelsäskandena för innevarande budgetår (prop. 1953: 110, s. 139) förutsatt, numera slutförd utredning framlagt förslag till förstärkning av marinens polis- och vaktpersonal in. m. Den av marinchefen föreslagna utökningen av polispersonalen innebär i huvudsak en upprepning av tidigare framfört förslag (prop. 1953: 110, s. 140). Det nu framlagda förslaget innebär att tjänster inrättas för en överkonstapel i Ca 19 vid Göteborgs örlogsvarv, sex inspektionskonstaplar i Ce 16, varav två vid Stockholms och en vid ettvart av Hemsö, Gotlands, Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar, samt fem konstaplar i Cg 14, varav fyra vid Karlskrona och en vid Göteborgs örlogsvarv. Civilförvalt ningen tillstyrker att de föreslagna tjänsterna inrättas, varvid ämbets verket dock förordar att samtliga tjänster upptages såsom extra. Marinchefen har föreslagit att för 18 nu mot arvode heltidsanställda tillsynsmän inrättas tjänster för vaktman i Cg 10, varvid förutsättes att i det föregående (punkt 8) omförmälda tio överfurirsbeställningar i vakttjänst tillkomma. Av de nya tjänsterna avses fyra för Hemsö, två för Stockholms, två för Gotlands, sex för Blekinge och fyra för Göteborgs kust artilleriförsvar. Vid bifall till förslaget i vad avser Gotlands kustartilleri försvar kan enligt marinchefen den befintliga tjänsten för vaktmästare i Cg 10 vid kustartilleriförsvaret indragas. Civilförvaltningen (skr. 24/s, 27/n 1953) har erinrat om att departements chefen i uttalande till propositionen 1953: 110 (s. 148) ansett det böra över vägas huruvida icke i viss utsträckning befintliga högbåtsmän vid flottan skulle kunna avdelas för aktuella bevakningsgöromål inom kustartilleri försvaren. Enligt vad civilförvaltningen under hand inhämtat från marin ledningen kan under nästa budgetår högbåtsmän icke utnyttjas för bevak ningsgöromål. Det har vidare framhållits från marinledningens sida att det visat sig vara förenat med synnerligen stora svårigheter att med den mera lösliga anställningsform som ett anställande mot arvode innebär för värva och behålla för bevakningsuppgifter lämplig personal. Det utgjorde för den skull en trängande nödvändighet att bevakningstjänsten vid mari nen gåves den fastare organisation, som marinchefen föreslagit. För egen del anser civilförvaltningen i likhet med marinchefen att för bevaknings göromål erforderliga heltidstjänster bör inordnas å löneplan. Civilförvalt ningen — som i anslutning till vad i det föregående under arméns avlöningsanslag (punkt 13) anförts i ämnet, efter förhandlingar med veder
Kungl. Maj:ts proposition nr i JO. 115
börande personalorganisationer, förordar att förenämnda tjänst för vakt mästare i Cg 10 vid Gotlands kustartilleriförsvar omvandlas till tjänst för vaktman i Cg 12 — räknar för nästa budgetår med, förutom sistnämnda tjänst, en tjänst för vaktman i Cg 12, avsedd för vaktchef vid Gotlands kustarilleriförsvar, samt 17 tjänster för vaktmästare i Cg 10. Civilförvaltningen har vidare, efter förhandlingar med vederbörande personalorganisationer, föreslagit att följande vaktmästartjänster, näm ligen en i Ce 10 vid sjökrigsskolan, tre i Ce 10 vid marinens underofficersskola, tre i Cg 10 vid sjökrigsskolan och en i Cg 10 vid marinens underofficersskola utbytes mot tjänster för vaktman i 12 lönegraden, varvid, i anslutning till förslag av marinchefen, de tre extra tjänsterna vid sjö krigsskolan förutsättes skola upptagas såsom extra ordinarie. Marinchefen har, under förutsättning av bifall till i det föregående framlagda förslag om inrättande av tjänster för sex inspektionskonstaplar i Ce 16 och 18 vaktmän i Cg 10 samt tio överfurirsbeställningar i Ma 14, för nästa budgetår för arvoden till tillsynsmän vid befästningar in. m. inom kustartilleriförsvaren räknat med ett medelsbehov av 122 096 kronor (nu 200 181 kronor), fördelade med 17 988 kronor (nu 3 450 kronor) på Hemsö kustartilleriförsvar, med 47 948 kronor (nu 49 220 kronor) på Stockholms kustartilleriförsvar, med 6 500 kronor (nu 33 976 kronor) på Gotlands kustartilleriförsvar, med 26 916 kronor (nu 71 455 kronor) på Blekinge kustartilleriförsvar och med 22 744 kronor (nu 42 080 kronor) på Göteborgs kustartilleriförsvar. Civilförvaltningen räknar i anslutning till marinchefens förslag med ett medelsbehov av i runt tal 122 100 kronor. För arvoden till uppbörds- och tillsynsmän vid marinens kustbevakning in. in. inom Gotlands och Västkustens marindistrikt räknar marincliefen för nästa nästa budgetår med ett ökat medclsbehov av tillhopa 3 800 kro nor. Härav belöper 2 680 kronor på Gotlands och 1 120 kronor på Väst kustens marindistrikt. Civilförvaltningen har icke något att erinra mot dessa beräkningar. Marinchefen har ånyo föreslagit att arvodet å 660 kronor till tillsyns man vid de sjökrigshistoriska samlingarna i Karlskrona höjes till 1 500 kronor. Civilförvaltningen räknar med hänsyn till att statsmakterna ny ligen prövat frågan om arvodesbeloppets storlek icke med någon jämk ning av arvodet (prop. 1953:110, s. 141). 15. Övriga personalförändringar m. m. Vid Karlskrona örlogsstation finns enligt gällande personalförteckning upptagna fyra adjunktstjänster, varav två i Ce 29 och två i Ce 27. Marinchefen har med hänsyn till att viss del av flottans korpralskola, vilken helt varit förlagd till Karlskrona, nu mera uppdelats på Karlskrona och Stockholms örlogsstationer, föreslagit, alt av nämnda tjänster en i Ce 29 och en i Ce 27 överföres till sistnämnda örlogsstation. Civilförvaltningen biträder förslaget. Marinchefens förslag om ordinariesättning av kamrerartjänsterna vid
116 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Ostkustens, Sydkustens och Västkustens marindistrikt är civilförvaltningen icke beredd tillstyrka. Ej heller anser civilförvaltningen sig med hänsyn till statsmakternas ställningstagande till frågan om extraordinariesättning av gymnastiklärar tjänsterna i Cg 23 vid marinen och flygvapnet böra räkna med bifall till marinchefens nu upprepade förslag om extraordinariesättning av en dylik tjänst vid Karlskrona örlogsstation. Marinchefen har föreslagit att befattningen för maskinmästare i Cg 19 vid Karlskrona örlogsstation extraordinariesättes och att' vid marinens underofficersskola inrättas en maskinmästartjänst i Cg 19, varvid nuva rande maskinmästartjänst i Ce 17 vid skolan förutsättes skola hållas va kant (jfr prop. 1953: 110, s. 144). Fortifikationsförvaltningen tillstyrker förslagen. Civilförvaltningen anser att några jämkningar icke bör vidtagas med avseende å tjänsterna. Ej heller kan civilförvaltningen biträda marin chefens förslag om att vid Stockholms örlogsstation inrättas en tjänst för eldare i Cg 10. Däremot tillstyrker civilförvaltningen marinchefens förslag om att en tjänst för maskinist i Ca 16 vid Blekinge kustartilleriförsvar, sedan innehavaren av tjänsten numera avlidit, utgår ur personalförteck ningen samt att en maskinisttjänst i Ce 12 å sakanslag vid Stockholms kustartilleriförsvar överföres till förevarande anslag. Civilförvaltningen är alltjämt icke beredd tillstyrka marinchefens ånyo framförda förslag om att extraordinariesätta en förrådsförmanstjänst i Cg 13 vid Ostkustens marindistrikt. Marinchefens förslag om att extraordinariesätta en tjänst i Cg 8 för tekniskt biträde vid Blekinge kustartilleriförsvar kan civilförvaltningen i avvaktan på resultatet av organisationsundersökningarna vid nämnda kustartilleriförsvar icke tillstyrka. Marinchefen har återkommit till frågan om anvisande av särskilda medel för operativ forskning och därvid föreslagit att för arvoden till tre deltidstjänstgörande forskare beräknas ett sammanlagt belopp av 21 000 kronor (jfr prop. 1953: 110, s. 145). Med hänsyn till den ställning stats makterna tidigare intagit till frågan anser civilförvaltningen sig icke böra räkna med medel för ändamålet. I gällande förteckning finns upptaget ett arvode å 1 315 kronor till kyrk vaktare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. Civilförvaltningen räk nar med att arvodet indrages med utgången av innevarande budgetår. Av marinchefen ånyo framfört förslag om att inrätta två stabsarvoden om vartdera 780 kronor för kustartilleriinspektionen kan civilförvalt ningen alltjämt icke biträda. Ej heller anser civilförvaltningen sig böra tillstyrka marinchefens åter framförda förslag om att inrätta ett utbildningsarvode å 1 560 kronor till lärare i skjutteknik vid kustartilleriets skjutskola och ett befattningsarvode å 780 kronor för chefen för Hårsfjärdens örlogsdepå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 117
Av marinchefen framlagt förslag om att inrätta fyra utbildningsarvoden, ettvart å 1 560 kronor, för lärare vid kustartilleriets radarskola avstyrkes av civilförvaltningen. Civilförvaltningen är alltjämt icke beredd biträda av marinchefen ånyo framfört förslag om att höja representationsbidraget till chefen för Väst kustens marindistrikt från 1 500 kronor till 3 000 kronor. I enlighet med förslag av marinchefen räknar civilförvaltningen för timarvoden till lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor med ett medelsbehov av 310 000 kronor, vilket i förhål lande till innevarande budgetår innebär en ökning med 53 000 kronor. Behovet av medel för timarvoden till civila timlärare för manskapsutbildning upptager civilförvaltningen i enlighet med förslag av marin chefen till 261 615 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en kostnadsminskning med 88 385 kronor. Antalet fänrikar beräknas under nästa budgetår uppgå till 50 mot för innevarande budgetår beräknade 48. Marinchefen har upprepat tidigare framfört förslag om dels att en tjänst för assistent för frivilligfrågor i Ce 13 inrättas vid ettvart av Norr landskustens, Ostkustens, Sydkustens och Västkustens marindistrikt — med en tjänstgöringstid av nio månader per år vid Ostkustens och Syd kustens marindistrikt samt av sex månader per år vid de båda andra marindistrikten — dels ock att därutöver medel anvisas för anställande med motsvarande arvode av sådan assistent vid Stockholms kustartilleri försvar under fyra månader och vid Gotlands marindistrikt under tre månader. Därest förslaget icke vinner bifall bör enligt marinchefen an talet disponibla arvodesmånader utökas från 42 till 47. I anslutning till sitt uttalande i det föregående vid behandlingen av motsvarande personalgrupp vid armén (punkten 6) föreslår civilför valtningen att vid ettvart av Norrlandskustens, Ostkustens, Sydkustens och Västkustens marindistrikt inrättas en tjänst för assistent för frivillig frågor i Cg 13. För Stockholms kustartilleriförsvar och Gotlands marin distrikt beräknar civilförvaltningen medel för arvoden motsvarande lön i 13 löneklassen å löneplan nr 1 under det antal tjänstgöringsmånader marinchefen angivit såsom erforderligt. Inkomsterna under posten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift beräknar civilförvaltningen till 53 000 kronor, innebärande en minskning med 37 000 kronor. Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1952/53 å anslagspos terna Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och Rörligt tillägg räk nar civilförvaltningen med en höjning av posterna med respektive 1 000 000 och 500 000 kronor. De löneregleringar, som genomförts i anledning av propositionerna 1953:134 och 165, beräknas medföra en merkostnad under förevarande anslag av i runt tal 38 000 kronor.
118 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Departementschefen. 1. Jag anser mig böra förorda att den hydrografiska verksamheten vid marinen ges en fastare organisation. I sådant syfte föreslår jag att på marinens stat uppföres dels en tjänst för stabshydrograf i Ca 27 i utbyte mot den på övergångsstat vid flygvapnet uppförda tjänsten för föreståndare för militärmeteorologisk informationstjänst i Ca 27, dels ock tjänster för fyra hydrografassistenter i reglerad befordringsgång enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande, i samband varmed fyra av de för marinens väder lekstjänst nu upptagna fem meteorologtjänsterna torde böra indragas. Jag anser mig vidare böra förorda att återstående meteorologtjänst överföres till flygvapnets stat och därvid avses för marinens väderlekstjänst. I övrigt räknar jag icke med några personalförändringar under före varande punkt. 2. Av de under denna punkt redovisade förslagen kan jag endast till styrka att en tjänst för typograf i Cg 10 uppflyttas till Cg 12. 3. Marinchefens under denna punkt redovisade förslag kan jag icke biträda. 4. Marinchefens förslag under denna punkt kan jag icke biträda i vadare mån än att jag förordar att en av tjänsterna för bildbandstekniker i Cg 18 uppflyttas till tjänst för assistent i Cg 23. 5 och 6. Marinchefens under dessa punkter redovisade förslag kan jag icke tillstyrka. 7. Jag är icke beredd att nu taga ställning till de av marinchefen under förevarande punkt föreslagna personalförändringarna. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag i det föregående vid behandlingen av i’ationaliseringsverksamheten inom försvaret förutsatt att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår —- Kungl. Maj:t skall äga att jämväl under budgetåret 1954/55 vidtaga de jämkningar i vederbörande personalorganisationer som blir erforderliga i anledning av beslut om organisationsändring, dock icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt att bereda särskild ersättning åt personal som med bibe hållen löneställning bestrider göromål som i en ny organisation ankom mer på innehavare av högre tjänst. 8. Förslagen under denna punkt kan jag icke tillstyrka. 9. Marinchefen har under förevarande punkt beträffande flottan för nästa budgetår anmält ökat behov av militär personal till följd av, bl. a., ändrad sammansättning av flottans fartygsbestånd. Jag vill i detta sam manhang framhålla att ifrågavarande ändringar torde göra det nödvändigt att närmare klarlägga flottans personalbehov på längre sikt. Med hänsyn härtill anser jag mig f. n. icke kunna biträda marinchefens framlagda för slag om inrättande av ytterligare beställningar för militär personal. Jag räknar med att tre beställningar för övertaliga underofficerare, flaggunderofficerare eller underofficerare av 2. graden i Ma 19 eller Ma 16, utgår ur personalförteckningen fr. o. m. nästa budgetår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 119
Till förslaget om att inrätta en förvaltarbeställning, avsedd för fartygs chef på trängfartyget Freja, och därmed sammanhängande personalfrågor är jag i anslutning till vad jag i det föregående (punkt 7) anfört beträf fande personalförändringar vid marinens skolor på Berga icke beredd nu taga ställning. Däremot tillstyrker jag att en för maskintjänstchef på isbry tarfartyget Thule avsedd förvaltarbeställning i Ma 21 inrättas i utbyte mot en flaggunderofficersbeställning i Ma 19. Vad angår kustartilleriet förordar jag att beställningar inrättas för två flaggunderofficerare i Ma 19 och tre underofficerare av 2. graden i Ma 16. I enlighet med marinchefens förslag tillstyrker jag att 17 överfurirsbeställningar inrättas i utbyte mot 17 ordinarie furirsbeställningar. Jag räknar vidare med att beställningar för 55 instruktörsaspiranter tillkommer samt att beställningar för 27 korpraler och 191 vicekorpraler och meniga in drages. I anslutning till vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av motsvarande fråga under arméns avlöningsanslag (punkt 5) kan jag icke biträda marinchefens förslag om ändrade lönebestämmelser för furirsaspirant och instruktörsaspirant. Vad i övrigt föreslagits under förevarande punkt är jag f. n. icke beredd biträda. Vid anmälan av propositionerna 1951:110 och 1952:120 förordades att flottans och kustartilleriets förvaltarbeställningar skulle fördelas på vissa i propositionerna angivna befattningar. Med hänsyn till inträf fade förändringar ifråga om fartygsbestånd, organisationens utformning in. m. uppkommer tid efter annan behov av att ändra ifrågavarande för delning. Hinder bör icke föreligga för Kungl. Maj :t att vidtaga sådana ändringar. 10. Av de under denna punkt redovisade förslagen kan jag endast till styrka inrättande av en beställning för mariningenjör av 1. graden i Ca 29, avsedd för fartygsingenjör på jagare typ Halland. 11. I enlighet med marinchefens förslag torde den som distriktsläkare vid Ostkustens marindistrikt tjänstgörande marinläkaren av 1. graden i Ca 27 böra avses för arbetsuppgifter inom den militära sjukvården vid marindistriktet och tagas i anspråk för sjukvården vid Stockholms örlogsstation intill dess stationen utflyttas till Berga. Härigenom bortfaller be hovet av arvoden för två marinläkare av 2. graden och tre marinläkarstipendiater. I enlighet med marinchefens förslag torde vidare en tjänst för översköterska i Ce 14 böra överföras från Hårsfjärdens örlogsdepå till mari nens underofficersskola. Till marinchefens förslag om att inrätta en extra tjänst för instruktionssköterska i Cg 20 eller Cg 18 vid den försöksvis anordnade sjukvårdsskolan i Karlskrona är jag icke beredd nu taga ställning.
120 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Den för sjukhusläkare vid samarbetssjukhuset i Karlskrona avsedda marinläkarbeställningen av 1. graden i Ca 29 bör indragas. Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke tillstyrka. 12. I enlighet med förslag under denna punkt bör 24 ordinarie kontorsbiträdestjänster tillkomma vid marinen i utbyte mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. 13. I enlighet med biträdesutredningens förslag förordar jag att vid Sydkustens marindistrikt tillkommer tjänster för en förste kansliskrivare i Ce 17, en kansliskrivare i Ce 15, en kontorist i Ce 13 samt två kansli biträden i Cell i utbyte mot tjänster för en kansliskrivare i Ce 15, två kanslibiträden i Ce 11 samt två biträden för skriv- och kontorsgöromål. Övriga förslag under denna punkt kan jag icke tillstyrka. 14. Marinchefens förslag om att inrätta nya tjänster för polis- och vaktpersonal är jag icke beredd tillstyrka. Jag anser mig i stället böra förorda att den för innevarande budgetår beräknade medelsanvisningen för arvoden till tillsynsmän vid befästningar m. m. inom kustartilleri försvaren höjes med i runt tal 75 000 kronor samt att det ökade kravet på personal för bevakningsändamål tillgodoses inom ramen för detta be lopp. I enlighet härmed räknar jag för nästa budgetår med ett medels behov för arvoden till tillsynsmän vid befästningar m. m. inom kustartilleriförsvaren av 275 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa fördelningen av beloppet på de olika kustartilleriförsvaren. Mot marinchefens beräkning av kostnaderna för uppbörds- och till synsmän vid marinens kustbevakning m. m. inom Gotlands och Väst kustens marindistrikt har jag icke något att erinra. I enlighet med civilförvaltningens förslag torde en tjänst för vaktmäs tare i Cg 10 vid Gotlands kustartilleriförsvar böra omvandlas till tjänst för vaktman i Cg 12. Jag förordar vidare att en vaktmästartjänst i Ce 10 vid sjökrigsskolan och tre vaktmästartjänster i Ce 10 vid marinens underofficersskola utbytes mot tjänster för vaktman i Ce 12 samt att tre vakt mästartjänster i Cg 10 vid sjökrigsskolan och en vaktmästartjänst i Cg 10 vid marinens underofficersskola uppflyttas till tjänster för vaktman i Cg 12. Vad i övrigt föreslagits under förevarande punkt kan jag icke biträda. Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i äm net i proposition den 26 februari 1954 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. föreslår jag uppflyttning av en inspektionskonstapelstjänst i Ca 16 vid Göteborgs örlogsvarv till tjänst för överkonstapel i Ca 19 och en konstapelstjänst i Ca 14 vid samma varv till tjänst för inspektionskonstapel i Ca 16. 15. Jag tillstyrker att en adjunktstjänst i Ce 29 och en dylik tjänst i Ce 27 överföres från Karlskrona örlogsstation till Stockholms örlogsstation.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 121
I enlighet med marinchefens förslag torde en maskinisttjänst i Ca 16 vid Blekinge kustartilleriförsvar böra utgå ur personalförteckningen. De under förevarande punkt redovisade förslagen rörande assistenter för frivilligfrågor kan jag icke biträda. Jag kan ej heller tillstyrka övriga under denna punkt framställda för slag till förändringar beträffande befintliga tjänster eller till inrättande av nya tjänster. Att medel för operativ forskning beräknas under förevarande anslag kan jag alltjämt icke tillstyrka. I likhet med civilförvaltningen räknar jag med att arvodet till kyrk vaktare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona indrages. Marinchefens förslag om inrättande av befattningsarvoden kan jag icke biträda. Jag räknar ej heller med höjt representationsbidrag till chefen för Västkustens marindistrikt. Civilförvaltningens beräkningar av medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor samt till lärare för manskapsutbildning har icke givit mig anledning till erinran. Antalet fänrikar beräknar jag för nästa budgetår till 50. Vad civilförvaltningen i övrigt anfört under denna punkt har ej heller givit mig anledning till erinran.
På grundval av den i det föregående under arméns avlöningsanslag om nämnda översynen av löneställningarna för vissa skolchefer anser jag mig böra föreslå att en på kustartilleriets stat uppförd, för chef för kust artilleriets skjutskola avsedd överstelöjtnantsbeställning i Ma 33 utbytes mot beställning för överste i Ma 37. För övriga här avsedda skolchefer räk nar jag med oförändrade löneställningar.
Jämlikt 6 § statens allmänna avlöningsreglemente gäller bl. a. att för ening icke må ske av ordinarie tjänst med lika hög extra ordinarie statlig tjänst, med mindre Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut för visst fall därtill lämnat medgivande. Det torde i detta sammanhang för riks dagens kännedom få anmälas att Kungl. Maj:t genom beslut den 5 juni 1953 medgivit underofficeren av 2. graden vid flottan B. I. W. Hjort att räknat fr. o. in. den 1 juli 1952 med beställningen i Ma 16 få förena tjänst såsom kartassistent i Ce 16 vid rikets allmänna kartverk. Därvid har före skrivits att Hjort under tiden för tjänsteföreningen skall frånträda ut övningen av den militära beställningen.
Vid anmälan tidigare denna dag av proposition angående organisationen av försvarets centrala lyg-, intendentur- och civilförvaltning m. m. har jag förutsatt att vissa f. n. under marinens avlöningsanslag upptagna tjänster skall överföras till annat anslag. I anledning härav räknar jag för nästa budgetår med ett minskat medelsbehov av 100 000 kronor under före varande anslag.
122 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
I anslutning till vad jag anfört i nämnda proposition angående organisa tionen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning m. m. torde av riksdagen böra inhämtas bemyndigande för Kungl. Maj :t att under budgetåret 1954/55 i avseende å staterna för de under förevarande anslag redovisade militära och civilmilitära kårerna vidtaga de provisoriska åt gärder (exempelvis meddelande av vikariatslöneförordnanden, vakanssätt ningar m. m.) som betingas av den i propositionen föreslagna omorganisa tionen.
Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit ifråga om perso nalförändringar in. m. vid marinen och med ledning av belastningen på marinens avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1954/55 sålunda: Avlöningar till ordinarie tjänstemän 32 000 000 (+ 400 000) kronor; Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 985 000 (— 85 000) kronor; » Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 585 000 (-— 10 000) kronor; Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 13 400 000 (—600 000) kronor; Rörligt tillägg 24 303 000 (+ 678 000) kronor; Pensionsmedel 720 000 (—80 000) kronor; Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 53 000 (— 37 000) kronor. Anslaget bör alltså upptagas till 70 500 000 (+ 500 000) kronor. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för ordinarie tjänstemän vid marinen, som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit; b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personal förteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämp liga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda be stämmelser som genom Kungl. Maj :ts brev den 5 juni 1953 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens personalförteckningar för budgetåret 1953/54; c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å staterna för militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provi soriska åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående för ordat; d) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1954/55:
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 129
Civilförvaltningen anser sig icke kunna biträda förslag av flygvapen chefen att upptlytta en kanslibiträdestjänst vid flygsäkerhetsavdelningen till tjänst för kontorist i Ca 13. Civilförvaltningen är ej heller beredd tillstyrka förslag av flygvapen chefen om ordinariesättning av en tjänst för kontorist i 13 lönegraden, av sedd för flygstabens kassaavdelning. Enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 1952: 107) har en tjänst för garageförman i Ce 12 vid flygstaben uppflyttats till 13 lönegraden. Chefen för flygvapnet har med hänsyn till att de med tjänsten förenade arbets uppgifterna ökat betydligt och att ytterligare personal underställts inne havaren av tjänsten föreslagit att tjänsten uppflyttas till Ce 15. Civilför valtningen vill icke motsätta sig att tjänsten uppflyttas i enlighet med flygvapenchefens förslag. Av flygvapenchefen framfört förslag om ordinariesättning av en tjänst för förste vaktmästare i Cell vid flygstaben tillstyrkes av civilförvalt ningen. I gällande personalförteckning finns vid flygstaben inrättade fyra extra tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, varav en är avsedd för stabens kassaavdelning. Då stadigvarande behov av denna tjänst förelig ger föreslår civilförvaltningen att tjänsten uppföres på personalförteck ningen för andra extra ordinarie tjänstemän än förste fältflygare och man skap. 2. Förändringar beträffande flygbasområdesstaberna. Chefen för flyg vapnet har framhållit att det, i händelse av ändring i flygbasområdesin delningen i Norrland i enlighet med förslag, som överbefälhavaren avser att framlägga, är erforderligt att staben för övre Norrlands flygbasområde förstärkes med en beställning för kapten i intendenturbefattning i Ma 27, en arvodesbefattning för pensionerad officer (expeditionsofficer) i 1: 30 och en tjänst för fältmästare i Ce 22, i samband varmed en för staben för Norra flygbasområdet avsedd arvodesbefattning i 1: 30 kan indragas. Civil förvaltningen (skr. 27/u 1953) har, med erinran om att Kungl. Maj:t den 20 november 1953 bemyndigat överbefälhavaren att tillkalla utrednings män för att verkställa utredning angående den militärterritoriella indel ningen och därmed sammanhängande frågor, ansett sig i avbidan på resul tatet av utredningen icke böra räkna med de av flygvapenchefen föreslagna personalförändringarna. 3. Luftbevakningens organisation. Genom beslut av 1948 års riksdag (prop. 206, s. 420—425) överfördes luftbevakningen från armén till flyg vapnet och tillskapades en fast fredsorganisation för denna verksamhets gren. Sålunda inrättades inom 1'lyglcdningen en inspektion för luftbevak ningen med en inspektör som chef, en major eller kapten som stabschcf, tre kaptener och en kommenderad officer ur luftvärnet. Vidare förstärktes envar av de fem flygbasområdesstaberna med en kapten, flygbaskåren 9—168 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 110.
130 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
(F 21) med en major samt flygkadettskolan (F 20) — där utbildning av värnpliktiga till officerare och underofficerare i luftbevakningstjänst skulle äga rum -—• med en kapten och två löjtnanter. Sammanlagt skulle alltså enligt nämnda riksdagsbeslut på flygvapnets stat finnas 14 officerare för luftbevakningens ledning och för berörda utbildning vid F 20. Utöver nu nämnd personal ingår i luftbevakningsorganisationen 200 reservofficerare (prop. 1948:206, s. 449) och 79 flygtekniker i reserven (prop. 1950:1, bil. 6, s. 126) m. m. Jämlikt beslut av 1951 års riksdag (prop. 110, s. 182—183) skall ut byggnaden och moderniseringen av luftbevakningen i materiellt hänseende omfatta ytterligare områden utöver vad som förutsattes i 1948 års riks dagsbeslut. Chefen för flygvapnet har på grundval av en inom flygstaben verkställd allmän översyn av personalbehovet för luftbevakningsorganisationen fram lagt förslag, vilket tillstyrkts av överbefälhavaren, till förstärkning av orga nisationen. Förslaget innebär i vad berör förevarande anslag följande per sonalförändringar. Inspektionen för luftbevakningen. Chefen för flygvapnet har upprepat tidigare framfört förslag om att för stabschefen vid inspektio nen för luftbevakningen inrätta en beställning för alternativt överstelöjt nant eller major i utbyte mot den befintliga beställningen för alternativt major eller kapten. Civilförvaltningen anser sig alltjämt icke böra räkna med det föreslagna utbytet. Vidare har chefen för flygvapnet ånyo föreslagit att en ny beställning för kapten inrättas vid luftbevakningsinspektionen. Civilförvaltningen till styrker liksom tidigare förslaget. Förband och skolor. Chefen för flygvapnet har återkommit till tidi gare väckta förslag om inrättande för luftbevakningen av ett antal beställ ningar för officer på aktiv stat och arvodesbefattningar för pensionerad officer med placering vid förband och flygkadettskolan (prop. 1953: 110, s. 158). Flygvapenchefen föreslår nu att beställningar för sex majorer och 14 kaptener samt arvodesbefattningar i 1: 30 för fem pensionerade officerare inrättas ävensom att principbeslut fattas om inrättande av åtta löjtnantsbeställningar. Chefen för flygvapnet har framhållit att det visat sig nödvändigt att i luftbevakningsorganisationen placera 62 fast anställda furirer och korp raler, som enligt 1948 års försvarsbeslut avsetts för andra uppgifter. Av dessa befattningshavare avses 35 skola tjänstgöra som radartroppchefer. I anledning härav föreslås att 35 furirsbeställningar i Me 11/10 uppflyttas till överfurirsbeställningar i Ma 14. I gällande personalförteckning finns vid F 9 inrättade extra tjänster för tre tekniska biträden i Cg 11, avsedda för viss försöksverksamhet. En ligt av Kungl. Maj :t lämnat bemyndigande må därjämte tills vidare intill
Kungl. Maj:ts proposition nr HO. 131
den 1 juli 1954 finnas anställda 17 befattningshavare i luftbevaknings tjänst. Chefen för flygvapnet har för nästa budgetår anmält behov av, in klusive nämnda tjänster, (3 + 4=) sju tjänster i Cg 11, (17 + 14=) 31 tjänster med heltidstjänstgöring i Cg 8 och 31 tjänster med halvtidstjänst göring i Cg 8, samtliga med tjänstebenämningen luftförsvarsbiträde. Där jämte föreslås att medel anvisas för avlöning åt deltidstjänstgörande luftförsvarsbiträden i Cg 11 under 90 tjänstgöringsdagar och åt deltidstjänst görande luftförsvarsbiträden i Cg 8 under 810 tjänstgöringsdagar. Luftförsvarsbiträdena, vilka avses skola rekryteras bland flyglottor, föreslås skola åläggas uniformsplikt och vara krigsmän. Civilförvaltningen har ansett sig böra utgå från att de av flygvapen chefen för nästa budgetår föreslagna jämkningarna i personaluppsätt ningen på förevarande område kommer att vidtagas. Vad angår de för vissa tjänstgöringsdagar anlitade biträdena bör enligt civilförvaltningen lönen utgå i form av arvode motsvarande daglön i 11 respektive 8 löneklassen på löneplan nr 1. Vidare bör enligt ämbetsverket tjänstebenäm ningen för samtliga biträdestjänster i Cg 11 och Cg 8 vara tekniskt biträde. Mot förslaget att samtliga biträden ålägges uniformsplikt och att de hänföres till kategorien krigsmän har civilförvaltningen icke något att invända. Biträdena synes böra erhålla erforderlig beklädnad som lån, de Cg-anställda dock mot ersättning efter enahanda grunder som gäller för furirer. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av flygvapnets anslag till avlöningar till personal i flygvapnets reserv i 1954 års statsverksproposition (bil. 6, s. 124) har chefen för flygvapnet, utöver ovan angivna per sonalförstärkningar, föreslagit en utökning av flygvapnets reserv med 200 officerare och 76 flygtekniker, samtliga avsedda för luftbevakningstjänst.
4. Personal för fallskärmsjägarutbildning. Chefen för flygvapnet har
upprepat tidigare framfört förslag om att inrätta beställningar för en ser geant och tre flygtekniker, avsedda för skötsel av det transportflygplan som utnyttjas vid arméns fallskärmsjägarutbildning. Civilförvaltningen an ser sig alltjämt böra räkna med tillkomsten av ifrågavarande beställningar.
5. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Chefen för flyg
vapnet har upprepat förslag om att i utbyte mot en kaptensbeställning in rätta en majorsbeställning, avsedd för skolchefens ställföreträdare (läraren i krigskonst eller förste flygläraren) vid flygkadettskolan. Civilförvalt ningen biträder alltjämt förslaget. Chefen för flygvapnet har vidare upprepat tidigare framlagda förslag om inrättande av ytterligare tre kaptensbeställningar, avsedda en för chef för den till Roslagens flygkår (F 2) förlagda förberedande fältflygarskolan, eu för fotoolficer vid Södermanlands flygflottilj (F It) och chef för flottil jens fotoavdelning samt eu för chef för femte divisionen vid Upplands flygflottilj (F 16), omfattande personal och flygplan för flygkadettskolans flygövningar. Civilförvaltningen räknar alltjämt med att beställningarna inrättas.
132 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Chefen för flygvapnet har ånyo föreslagit att för F 2 inrättas en beställ ning för löjtnant, avsedd som chef för kårens specialavdelning, tillika bi trädande skolchef vid den förberedande fältflygarskolan. Civilförvaltningen anser av tidigare anförda skäl (prop. 1953: 110, s. 160) att det bör anstå tills vidare med inrättande av beställningen. Chefen för flygvapnet har upprepat tidigare framfört förslag om att för F 2 inrätta en beställning för förvaltare i förrådstjänst (intendenturmateriel). Liksom tidigare anser sig civilförvaltningen i avvaktan på organisationsförsök vid flygvapnets förband icke böra räkna med att en dylik beställning tillkommer. Enligt beslut av riksdagen (jfr prop. 1953: 110, s. 158 o. f.) lörutsättes 77 fanjunkarbeställningar vid flygvapnet skola utbytas mot beställningar för förste mästare i Ca 19. För att tillgodose behovet av tillräckligt tekniskt skolad personal i be fattningar som föreståndare för flottiljernas instruktionsverkstäder har chefen för flygvapnet föreslagit att 18 av berörda beställningar för förste mästare tillsättes med mästarutbildad personal i stället för med inneha vare av fanjunkarbeställningar. Vid bifall härtill kommer antalet över taliga fanj unkarbeställningar att öka med 18. Innehavarna av dessa be ställningar avses enligt flygvapenchefen skola tagas i anspråk för tillgodo seende av behov, som uppstått efter 1948 års försvarsbeslut och som under alla förhållanden småningom måste tillgodoses. Sålunda föreligger utöver nu föreliggande organisation behov av extra underofficerare för tjänst göring bl. a. såsom befäl vid vaktplutoner och såsom trupputbildare. Med hänsyn till arbetsuppgifterna för föreståndarna för flottiljernas instruktionsverkstäder och de krav på tekniskt kunnande, som ansetts be höva ställas på dessa föreståndare, synes det enligt civilförvaltningen moti verat att för ifrågavarande föreståndarbefattningar avses mästarutbildad personal. Ämbetsverket har därför icke något att invända mot flygvapen chefens förslag härutinnan. Beträffande de övertaliga fanjunkarbeställningarna framhåller civilförvaltningen att det synes tveksamt om alla de av flygvapenchefen anmälda behoven av utvidgning av flygvapenorganisa tionen är av natur att böra tillgodoses genom ianspråktagande av under officersbeställningar. Civilförvaltningen anser därför att beträffande de övertaliga fanjunkarbeställningarna föreskrift bör meddelas av innebörd att vid uppkommande ledighet i dylik beställning frågan om tjänstens åter besättande skall underställas Kungl. Maj :ts prövning. I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet räknar civilförvaltningen med att antalet fänrikar under budgetåret 1954/55 skall utgöra i medeltal 63, innebärande en ökning med tio i förhållande till innevarande budgetår. Beträffande beställningar för förste fältflygare och icke-ordinarie man skap, utom musikmanskap, har flygvapenchefen räknat med att vid fullt genomförd organisation skall finnas 120 beställningar för förste fältfly
Kungl. Maj:ts proposition nr tlO. 133
gare i Me 16 och sammanlagt 1 072 beställningar för icke-ordinarie man skap, varav 85 fältflygare av 1. graden i Me 14, 448 furirer och fältflygare av 2. graden i Me 11 eller Me 10, 206 korpraler och fältflygare av 3. gra den i Mha 2 samt 333 vicekorpraler och meniga i Mha 1. För budgetåret 1953/54 fastställd personalförteckning upptager, förutom musikmanskap, 20 beställningar för förste fältflygare samt 1 339 beställningar för icke ordinarie manskap, varav 50 fältflygare av 1. graden, 750 furirer och fält flygare av 2. graden, 206 korpraler och fältflygare av 3. graden samt 333 vicekorpraler och meniga. Chefen för flygvapnet har — utöver i det föregående under punkt 3 redovisat förslag om utbyte av 35 furirsbeställningar mot samma antal överfurirsbeställningar — föreslagit att för nästa budgetår antalet beställ ningar för förste fältflygare ökas med 60 till (20 -f- 60 =) 80 och antalet beställningar för fältflygare av 1. graden med tio till (50 + 10 =) 60 samt att antalet beställningar för vicekorpraler och meniga minskas med 83 till (333 — 83 =) 250. Civilförvaltningen grundar sin anslagsberäkning på det av flygvapenchefen sålunda angivna antalet beställningar.
6. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Chefen för
flygvapnet bär upprepat tidigare framfört förslag om att inrätta två för ordnandetjänster i Cp5 för fullständigt flygutbildade läkare, förenade med avlöningsförstärkning på 10 000 kronor. Med hänsyn till den ställning stats makterna tidigare intagit till frågan om en specialflygläkarorganisation räknar civilförvaltningen ej heller nu med att de föreslagna tjänsterna inrättas. Civilförvaltningen biträder av chefen för flygvapnet ånyo framfört för slag att öka antalet befattningar för flygläkare av 2. graden från 26 till 31.
7. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. I anslutning till
ett av flygförvaltningen i anslagsäskandena för nästa budgetår framlagt förslag om medelsanvisning för att anskaffa transportflygplan har chefen för flygvapnet föreslagit inrättande av 55 beställningar för flygtekniker i Ca 15 avsedda för dessa flygplans vård och tillsyn. Civilförvaltningen utgår från att de föreslagna beställningarna inrättas.
8. Fortsatt utbgggnad av flottiljpolisorganisationen. Enligt prop. 1948:
206 (s. 455) beräknades behovet av flottiljpoliser till 258, varav 19 förste flottilj poliser (Ca 16) och 239 llottiljpoliser (Ca 14). Hittills har inrättats beställningar för 15 förste flottiljpoliser och 187 flottiljpoliser. Chefen för flygvapnet har, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit att flottiljpolisorganisationen utökas med beställningar för en förste flottiljpolis och 13 flottilj poliser, motsvarande behovet för en flygflottilj.
9. Förändringar beträffande meteorologpersonal. Chefen för flygvapnet
har föreslagit att de meteorologtjänster -— 19 i Ce 27 och 19 i Ce 25 — som icke är underkastade bestämmelserna om reglerad befordringsgång ordi nariesättes. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.
134 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Såsom anförts i det föregående vid behandlingen av marinens avlöningsanslag (punkt 1) föreslås att den på flygstabens personalförteckning upp förda tjänsten på övergångsstat för föreståndare för militär-meteorologisk informationstjänst i Ca 27 överföres till marinstaben och att fem på mari nens personalförteckning uppförda meteorologtjänster i reglerad befordringsgång avföres ur förteckningen. I samband därmed föreslås att dessa fem tjänster uppföres på flygvapnets personalförteckning.
10. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal. Chefen
för flygvapnet har ånyo framfört förslag om att extraordinariesätta tjäns ter för en förman i Cg 13 vid F 17, 34 förrådsmän i Cg 11 (fyra vid flyg vapnets centrala skolor, tre vid F 3 och F 8, två vid F5, Fil, Fl 4, F16 och F 21 samt en vid flygstaben, Fl, F 2, F 4, F 6, F 7, F 9, F 10, F 12, F 13, F 15, F 17, F 18 och Flybo O) samt en förste vaktmästare i Cg 11 vid F 5. Civilförvaltningen har liksom tidigare tillstyrkt förslaget i vad avser de 34 förrådsmanstjänsterna. Övriga av flygvapenchefen föreslagna överföringar till extra ordinarie anställning anser civilförvaltningen böra anstå i avvaktan på organisationsundersökningar. Enligt beslut av 1953 års riksdag (prop. 1953: 165, Bil. B) har vid ett vart av de 14 flygförband, som utrustats med reaktionsdrivna flygplan, en för drivmedelsförråd avsedd förrådsmanstjänst i Ce 11 omvandlats till förrådsförmanstjänst i Ce 13. Dylika flygplan har börjat tillföras ytterligare en flygflottilj (Fil). Chefen för flygvapnet har därför föreslagit att en tjänst för förrådsmän i Ce 11 vid nämnda flygflottiljs drivmedelsförråd omvandlas till tjänst för förrådsförman i Ce 13. Civilförvaltningen biträ der förslaget. De flygflottiljer, som utrustats med reaktionsdrivna flygplan, har till delats extra förrådsmän i Cg 11, två vid varje flottilj (prop. 1953: 110, s. 163). Då ytterligare flygflottiljer beräknas komma att tillföras reaktions drivna flygplan under nästa budgetår har chefen för flygvapnet föreslagit inrättande av ytterligare tre förrådsmanstjänster i Cg 11. Med erinran om att en av dessa tjänster redan tillkommit fr. o. m. den 1 juli 1953 räknar civilförvaltningen endast med två nya dylika tjänster. Enligt gällande personalförteckning finns vid flygvapnets centrala sko lor inrättade tre vaktmästartjänster i Ce 10. Då denna personal, som av ses för portvaktstjänst, icke är tillräcklig för tjänstens bestridande dygnet runt, har flygvapenchefen föreslagit att ytterligare en dylik tjänst inrättas. Civilförvaltningen vill icke motsätta sig förslaget. Under hänvisning till vad i det föregående under arméns avlöningsanslag (punkt 13) anförts i ämnet föreslår civilförvaltningen, efter för handlingar med vederbörande personalorganisationer, att förenämnda fyra vaktmästartjänster placeras i Ce 12 med tjänstebenämningen vaktman.
11. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Förslag av che
fen för flygvapnet om att ordinariesätta två kansliskri var tjänster i Ce 15,
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 135
varav en vid F 2 och en vid flygvapnets centrala skolor, samt en kon toristtjänst i Ce 13 vid F 2, samtliga i kassatjänst, är civilförvaltningen f. n. icke beredd tillstyrka. Civilförvaltningen kan ej heller biträda förslag av chefen för flygvapnet att extraordinariesätta en för kasernavdelningen vid F 21 avsedd kansli biträdestjänst i Cg 11. Däremot vill ämbetsverket icke motsätta sig flyg vapenchefens ånyo framförda förslag om att extraordinariesätta en extra kanslibiträdestjänst vid flygvapnets centralförråd för intendenturmateriel i Västerås. Vid fjärde eskader staben finns enligt gällande personalförteckning in rättad en tjänst för tekniskt biträde i Ce 11, avsedd främst för vissa kartritningsarbeten. Av flygvapenchefen framfört förslag om uppflyttning av tjänsten till 13 lönegraden kan civilförvaltningen, då frågan om tjänstens lönegradsplacering prövats så sent som 1953 i samband med statsmakter nas ställningstagande till förslag av 1947 års biträdesutredning, icke till styrka. Civilförvaltningen förordar att i enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 16 kontorsbiträdestjänster skall tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål, nämligen vid flygförbanden 12 tjänster, av vilka två vid envar av F 5, F 13, F 15 och F 21 samt en vid envar av F 2, F 3, F 12 och F 16; vid väderlekstjänsten fyra tjänster. 12. Övriga personalförändringar in. m. Chefen för flygvapnet har före slagit att vid Fil inrättas en tjänst för fotoingenjör i Ce 25 och anför till stöd härför i huvudsak följande. Flygmaterielens utveckling har medfört att flygspaningen i allt större utsträckning utföres med flygkamera. Sedan 1948, då nuvarande organisa tion fastställdes och då man ännu saknade erfarenheter beträffande flyg spaning med nu använd materiel, har flygfotoverksamheten vid F 11, som är den enda spaningsflottiljen, tiodubblats. För det tekniska underhållet av kameramaterielen och för den tekniska utprovningsverksamhet, som måste bedrivas vid flottiljen, saknas personal med högre fototeknisk ut bildning. Med anledning härav har under det senaste året en fotoingenjör försöksvis varit anställd på vakant flygingenjörslön. Då sådan lön ej dis poneras i fortsättningen och då försöksverksamheten bekräftat behovet av en fotoingenjör bör en dylik tjänst inrättas. Som ytterligare skäl för be hovet av tjänsten åberopas att flygförvaltningen kommer att under de när maste åren ålägga flottiljen omfattande uppdrag beträffande utprovning av ny fotomateriel. Civilförvaltningen anser sig på de anförda skälen böra biträda förslaget. Chefen för flygvapnet har upprepat tidigare framlagt förslag om extraordinariesättning av fyra extra tjänster i Cg 23 för lärare i gymnastik och idrott vid F 2, F 5, F 20 och flygvapnets centrala skolor. Med hänsyn till statsmakternas ställningstagande till det tidigare framlagda förslaget an
136 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
ser sig civilförvaltningen icke böra räkna med ändrad löneställning för tjänsterna. I gallande personalförteckning finns upptagna tjänster för 17 kasern föreståndare i Ce 19, fördelade med en vid envar av F 1—F 7, F 12__F 18 en vid flygvapnets centrala skolor samt två vid F21. Chefen för flygvap net har ånyo föreslagit att jämväl envar av F8—F 11, vid vilka förband underofficerare på aktiv stat f. n. tjänstgör i befattningar som kasern underofficer, tillföres en dylik tjänst. Civilförvaltningen anser sig, med hänsyn till att antalet övertaliga underofficerare vid bifall till i det före gående (punkt 5) framfört förslag rörande rekrytering av vissa civilmili tära tekniska befattningar med mästarutbildad personal skulle komma att icke oväsentligt öka samt till statsmakternas ställningstagande till tidigare förslag i ämnet, icke kunna tillstyrka att ytterligare befattningar för civila kasernföreståndare inrättas. Chefen för flygvapnet har upprepat förslag om att en extra tjänst för reparatör i Cg 12 vid F 3 extraordinariesättes. Civilförvaltningen tillstyrker nu förslaget efter samråd med fortifikationsförvaltningen. Till den väderlekspersonal, som tjänstgör vid de lokala militära observa tionsstationerna, utgår grundarvoden jämte arvodestillägg i enlighet med av flygförvaltningen i samråd med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut fastställda grunder. Kostnaderna härför, som f. n. belastar flygvapnets övningsanslag, har av flygvapenchefen för nästa budgetår be räknats till 251 000 kronor. Flygvapenchefen föreslår nu att kostnaderna skola fr. o. m. nästa budgetår bestridas från förevarande anslag. Civilför valtningen tillstyrker att ifrågavarande kostnader fr. o. m. nästa budgetår belastar flygvapnets avlöningsanslag och räknar därvid med det av flyg vapenchefen angivna medelsbehovet. För timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid flyg vapnets fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar civilförvaltningen ett belopp av 222 000 kronor, innebärande en merkostnad i förhållande till innevarande budgetår med 12 000 kronor. Kostnaderna för timarvoden till civila timlärare för manskapsutbiklning uppskattar civilförvaltningen till 130 200 kronor, vilket utgör en ökning i förhållande till nu löpande budgetår med 30 200 kronor. Chefen för flygvapnet har, med tillstyrkan av överbefälhavaren, fram lagt förslag om förbättrad löneställning för assistenter för frivilligfrågor (flottiljmobiliseringslottor), innebärande att flottiljmobiliseringslottorna vid Fl, F 4, F 9, F 10, F 12, F 13, F 15, F 16, F 18 och F 21 heltidsanställes i Cg 13 och att flottiljmobiliseringslottorna vid F 3, F 5, F 6, F 7, F 8, Fil, F 14, F 17 och 118 (avlönas av F 13) halvtidsanställes i Cg 13. Därest föi slaget ej bifalles föreslås att medel anvisas för 174 tjänstgöringsmanader mot för innevarande budgetår 100 tjänstgöringsmånader. Till stöd för förslaget har flygvapenchefen anfört i huvudsak följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 137
Närmare 2!a av luftbevakningens personal i krig utgöres av lottor. Även om lottorna rekryteras på frivillighetens väg är de nödvändiga i flygvap nets krigs- och fredsorganisation, framför allt vad beträffar luftförsvaret. Det är därför av stor betydelse att flygvapnet tillföres erforderligt antal flyglottor och att dessa redan i fred utbildas för sina krigsbefattningar. Detta är särskilt betydelsefullt under den utbyggnad och modernisering av luftbevakningen och jaktstridsledningen som nu pågår. På grund av lottaorganisationens frivilligkaraktär blir omsättningen av denna personal stor. Detta ställer ökade krav på lottarekryteringsverksainheten, lottaut bildningen och mobiliseringsplanläggningen vid förbanden. De årligen återkommande större övningarna, under vilka luftbevakningen inom aktu ella områden delvis krigsorganiseras, ställer också stora krav på anskaff ning av flyglottor för tjänstgöring i luftbevakningsförband. Denna anskaffningsverksamhet måste pågå under avsevärd tid före övningarnas början. Vid förbanden föreligger sålunda under hela året betydande ar betsuppgifter i fråga om flyglottaorganisationen. Dessa arbetsuppgifter måste fullgöras av därtill kompetent personal. Flottiljmobiliseringslottornas nuvarande anställningsform med ett, f. n. otillräckligt, antal tjänstgöringsmånader mot visst arvode är ej lämplig med hänsyn till kravet på kvalifikationer hos dessa befattningshavare och önskvärdheten av att und vika alltför täta personalbyten i dessa befattningar. Det är ej heller möj ligt att med nuvarande anställningsvillkor rekrytera och få behålla kvali ficerade flottiljmobiliseringslottor. Vid de flottiljer, som beröres av den i annat sammanhang föreslagna utbyggnaden av luftbevakningsorganisationen, kommer lottaverksamheten att bli avsevärt mera omfattande än vad som i det föregående angivits. Detta medför ökad arbetsbelastning för flottiljmobiliseringslottorna vid dessa förband. Med anledning av vad sålunda anförts bör flottiljmobiliseringslottorna tills vidare anställas såsom extra tjänstemän. Med hänsyn till deras arbetsuppgifter, som delvis är av synnerligen hemlig natur, bör de placeras i Cg 13. Vid de förband som har särskilt om fattande lottaverksamhet bör flottiljmobiliseringslottorna heltidsanställas. Vid övriga förband bör ifrågavarande personal, i avvaktan på ytterligare erfarenheter, tills vidare halvtidsanställas. Nu föreslagen anställning skulle medgiva att flottiljmobiliseringslottorna, i den mån de utbildats härför, även kunde tjänstgöra såsom lottainstruktriser.
Civilförvaltningen (skr. 27/n 1953) vill icke motsätta sig att flygvapen chefens förslag genomföres fr. o. m. nästa budgetår. Kostnaderna för de lönetillägg, som skall utgå av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, såsom flygtillägg in. m., beräknar civilförvaltningen för nästa budgetår till 4 260 000 kroncfr, vilket innebär eu minskning med 240 000 kronor. Motsvarande tillägg, som utgår av an slagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, uppskattas för samma budgetår till 2 150 000 kronor, innebärande en ökning med 279 920 kronor. Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1952/53 räknar civilför valtningen med en minskning av utgifterna under anslagsposten Rörligt tillägg med 1 500 000 kronor.
138 Kimgl. Maj:ts proposition nr 110.
De löneregleringar, som föranledes av propositionerna 1953: 134 och 1953: 165, beräknas enligt civilförvaltningen medföra en merkostnad under förevarande anslag av i runt tal 332 000 kronor.
Departementschefen. 1. Jag tillstyrker att tjänsten för garageförman i Ce 13 uppflyttas till Ce 15 och att tjänsten för förste vaktmästare i Ce 11 ordinariesättes. Några ytterligare personalförändringar är jag icke beredd tillstyrka i an ledning av de under förevarande punkt redovisade förslagen. 2. Till förslagen under denna punkt är jag i avbidan på resultatet av utredningen angående den militärterritoriella indelningen och därmed sam manhängande frågor icke beredd taga ställning. 3. Vid anmälan av flygvapnets anslag till avlöningar till personal i flyg vapnets reserv till 1954 års statsverksproposition (bil. 6, s. 125) framhöll jag att flygvapenchefen för luftbevakningens och jaktstridsledningens be hov begärt en betydande utökning av personalen såväl på aktiv stat som i reserven. Denna fråga förutsatte jag skola upptagas till behandling i sam band med att jag tog slutlig ställning till flygvapnets allmänna avlöningsanslag. Jag framhöll vidare att såvitt avsåg reservpersonalen bifall till den föreslagna utökningen icke i nämnvärd grad syntes påverka anslaget till av löningar till personal i flygvapnets reserv för nästa budgetår. Jag upptager nu de av flygvapenchefen föreslagna personalförändringarna till behandling, varvid jag först behandlar de personalförändringar som berör flygvapnets allmänna avlöningsanslag. Av flygvapenchefen framförda förslag om att för stabschefen vid luftbevakningsinspektionen inrätta en beställning för överstelöjtnant eller major i utbyte mot en beställning för major eller kapten samt att vid in spektionen inrätta en ny kaptensbeställning kan jag alltjämt icke biträda. Beträffande de av flygvapenchefen föreslagna personalförändringarna vid förband och skolor anser jag mig böra förorda att beställningar för tre majorer i Ma 30 och sju kaptener i Ma 27 samt arvodesbefattningar i 1: 30 för fem pensionerade officerare inrättas. Jag förordar vidare att 25 furirsbeställningar i Me 11/10 utbytes mot överfurirsbeställningar i Ma 14. Däremot kan jag icke tillstyrka att principbeslut fattas om inrättande av åtta löj tnantsbeställningar. Beträffande biträdespersonal för luftbevakningen räknar jag för nästa budgetår med ett behov av fem tjänster i Cg 11, 25 tjänster med heltidstjänstgöring i Cg 8 och 16 tjänster med halvtidstjänstgöring i Cg 8. Jag räknar vidare med medel för avlöning åt deltidstjänstgörande biträden under 90 respektive 810 tjänstgöringsdagar, varvid avlöningen förutsättes skola utgå i form av arvode motsvarande daglön i 11 respektive 8 löneklassen på löneplan nr 1. Tjänstebenämningen för ifrågavarande biträden torde böra vara tekniskt biträde. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 139
att taga ställning till frågan om uniformsplikt för biträdena och därmed sammanhängande frågor. Den av flygvapenchefen föreslagna utökningen av flygvapnets reserv anser jag mig såtillvida kunna biträda att jag tillstyrker en utökning med 175 officerare och 41 flygtekniker. 4. Jag kan alltjämt icke tillstyrka den personalökning, som föreslås under denna punkt. 5. Förslaget om att inrätta en kaptensbeställning, avsedd för fotoofficer vid F 11 och chef för flottiljens fotoavdelning, kan jag tillstyrka. Beräkningen av antalet fänrikar under nästa budgetår har icke givit mig anledning till erinran. Jag tillstyrker vidare vad flygvapenchefen föreslagit för nästa budgetår beträffande antalet beställningar för förste fältflygare, fältflygare av 1. graden samt vicekorpraler och meniga. Övriga under förevarande punkt redovisade förslag är jag icke beredd biträda. 6. Förslagen under denna punkt kan jag alltjämt icke tillstyrka. 7. Vid anmälan av flygvapnets anslag till anskaffning av flygmateriel m. m. till 1954 års statsverksproposition (bil. 6, s. 140) förordade jag att medel anvisades för anskaffning av transportflygplan. Jag är icke beredd att nu taga ställning till det totala behovet av flygtekniker för ifrågavarande flygplan. För nästa budgetår räknar jag för ändamålet med ett behov av 15 flygtekniker och föreslår sålunda att 15 beställningar för flygtekniker i Ca 15 inrättas. 8. Jag tillstyrker förslaget om att flottiljpolisorganisationen utökas med beställningar för en förste flottiljpolis och 13 flottiljpoliser. I anslutning härtill och under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i ämnet i proposition den 26 februari 1954 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. in. räknar jag vid flygvapnet med beställningar för 16 förste flottiljpoliser i Ca 19, 76 flottiljpoliser i Ca 16 och 124 flottiljpoliser i Ca 14. 9. I anslutning till vad jag i det föregående vid behandlingen av marinens motsvarande anslag (punkt 1) anfört torde tjänsten för föreståndare för militär-meteorologisk informationstjänst utgå ur flygvapnets personalför teckning och en meteorologtjänst i reglerad befordringsgång uppföras på personalförteckning för flygvapnet. Vad i övrigt föreslagits under denna punkt är jag icke beredd tillstyrka. 10. Förslaget om att en tjänst för förrådsman i Ce 11 vid F 11 uppflyttas till förrådsförmanstjänst i Ce 13 kan jag biträda. Jag tillstyrker jämväl att tre tjänster för vaktman i Ce 12 inrättas vid flygvapnets centrala skolor i utbyte mot tre vaktmästartjänster i Ce 10. Övriga under förevarande punkt redovisade förslag är jag icke beredd biträda.
140 Kungl. Maj:ts proposition nr HO.
11. Jag tillstyrker att i enlighet med principerna för reglerad befordringsgång IG kontorsbiträdestjänster i Ca 8 inrättas i utbyte mot biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål. Övriga under förevarande punkt redovisade förslag kan jag icke biträda. 12. Jag är icke beredd tillstyrka flygvapenchefens förslag om förbättrad löneställning för assistenter för frivilligfrågor eller anvisande av medel för ytterligare tjänstgöringsmånader. Ej heller kan jag biträda av flygvapen chefen föreslagna personalförändringar i övrigt. Vid anmälan av flygvapnets övningsanslag till 1954 års statsverksproposition (bil. 6, s. 135) förutsatte jag att kostnaderna för den militära väderlekstjänsten i fortsättningen skulle belasta bl. a. flygvapnets avlöningsanslag. I anslutning till flygvapenchefens förslag räknar jag under före varande anslag för nästa budgetår med ett medelsbehov av 251 000 kronor för ändamålet. Vad civilförvaltningen i övrigt anfört under denna punkt har icke givit mig anledning till erinran.
Vid anmälan tidigare denna dag av proposition angående organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning m. in. har jag förutsatt att vissa f. n. under flygvapnets avlöningsanslag upptagna tjänster skall överföras till annat anslag. I anledning härav räknar jag för nästa budgetål- med ett minskat medelsbehov av 400 000 kronor under före varande anslag. I anslutning till vad jag anfört i nämnda proposition angående organisa tionen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning m. m. torde av riksdagen böra inhämtas bemyndigande för Kungl. Maj :t att under budgetåret 1954/55 i avseende å den ordinarie personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder (exempelvis meddelande av vikariatslöneförordnanden, vakanssättningar m. m.) som betingas av den i propositionen föreslagna omorganisationen.
Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personal förändringar m. m. vid flygvapnet och med ledning av belastningen på flygvapnets anslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1954/55 sålunda: Avlöningar till ordinarie tjänstemän 35 100 000 kronor; Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 105 000 (+ 55 000) kronor; Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 475 000 (+ 260 000) kronor; Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 17 500 000 (+ 200 000) kronor;
142 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
[12] Flygvapnet: Avlöningar till personal å reservstat.
Anslag Nettoutgift
1953/54 (statsliggaren s. 248) 31 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 93) har Kungl. Maj :t före slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flyg vapnet: Avlöningar till personal å reservstat för budgetåret 1954/55 beräkna ett förslagsanslag av 31 000 kronor. Under hänvisning till vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av arméns motsvarande anslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte före slå riksdagen att till Flygvapnet: Avlöningar till personal å reservstat för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 31 000 kronor.
[13] Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1953/54 (statsliggaren s. 264) 2 510 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 129) har Kungl. Maj:t före slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försva rets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1954/55 beräkna ett för slagsanslag av 3 000 000 kronor. Vid anmälan av nämnda punkt i statsverkspropositionen framhöll jag att min företrädare i ämbetet med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1950 tillkallat en utredningsman1 för att verkställa utredning rörande den centrala ledningen av forskningsanstalten och dess avdel ningar ävensom att i samband därmed ägna uppmärksamhet åt frågan om de olika befattningshavarnas tjänsteåligganden. Jag framhöll vidare, att utredningsarbetet hade slutförts samt att utredningsmannen med skrivelse den 24 september 1953 hade avgivit betänkande med förslag till omorga nisation av den centrala ledningen av forskningsanstalten m. m. över be tänkandet har yttranden avgivits av överbefälhavaren, cheferna för ar mén, marinen och flygvapnet, armé-, marin- och flygförvaltningarna, för svarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets forsknings anstalt, civilförsvarsstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket, statens lönenämnd, universitetskanslern, överstyrelsen för de tekniska högskolorna,
1 Numera landshövdingen G. A. Widell.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 143
svenska vetenskapsakademien, svenska nationalkommittéerna för fysik, kemi och vetenskaplig radio samt försvarets civila tjänstemannaförbund. Vissa av utredningen betingade frågor var vid den tidpunkt då statsverks propositionen anmäldes i behov av ytterligare överväganden. Jag var där för icke beredd att då taga ställning till föreliggande förslag. Jag anhåller att nu få upptaga frågan till slutlig prövning. Jag vill då först lämna en kortfattad redogörelse för nuvarande organisation samt utredningsman nens synpunkter och förslag. Jag kommer därefter att anmäla forsknings anstaltens medelsäskanden för nästa budgetår.
Nuvarande organisation m. m. Försvarets forskningsanstalt inrättades fr. o. in. den 1 april 1945. I samband därmed fastställdes en ännu gällande, provisorisk instruktion för anstalten. Enligt denna skali anstalten stå under ledning av en styrelse, vars ledamöter och suppleanter förordnas av Kungl. Maj :t för en tid av intill tre år. Inom styrelsen skall finnas företrädare för dels forskningen inom anstaltens huvudsakliga verksamhetsområde, dels ock de militära in tressena. Enligt instruktionen ankommer det på styrelsen att besluta om de större forskningsuppgifter, som skall bearbetas, att fördela viktigare forskningsuppgifter mellan olika forskningsinstitutioner, att handlägga frå gor om anstaltens organisation och personal m. m. Under styrelsen utövas ledningen av en överdirektör och chef för anstalten. Vissa ärenden, som det enligt instruktionen ankommer på styrelsen att avgöra, har av styrelsen delegerats till styrelsens ordförande eller överdirektören. Anstaltens verk samhet bedrives på tre fasta huvudavdelningar jämte tillfälliga arbetsgrup per, kansli och övriga hjälporgan. I sin till 1948 års riksdag framlagda revisionsberättelse upptog 1947 års statsrevisorer frågan om forskningsanstaltens ledning till behandling. I revisionsberättelsen anfördes bl. a., att det av styrelseprotokollen fram gick att styrelsens arbete i betydande mån kommit att omfatta administra tiva ärenden, medan de egentliga forskningsuppgifterna syntes intaga en förhållandevis undanskymd plats. Revisorerna fann, att även avdelnings cheferna i stor utsträckning nödgades taga sin tid i anspråk för rent admi nistrativa angelägenheter. För att de egentliga forskningsfrågorna skulle ägnas tillbörlig uppmärksamhet syntes därför i första hand anstaltens kansli behöva förstärkas.
Utredningsmannens förslag.
Den centrala ledningen av försvarets forskningsanstalt.
I likhet med 1947 års statsrevisorer har utredningsmannen funnit, att forskningsfrågor endast i obetydlig omfattning kommit att handläggas inom forskningsanstaltens styrelse. Orsaken härtill torde enligt utredningsman
144 Kimgl. Maj:ts proposition nr 110.
nen vara dels att rent administrativa frågor med hänsyn till bl. a. anstal tens snabba tillväxt tagit oproportionerligt stor omfattning, dels att en forskningsplanering i den utsträckning, som instruktionen förutsatt, icke kunnat företagas inom en styrelse, vilken endast sammanträder relativt sällan och vars medlemmar av förklarliga skäl endast kunnat disponera ringa tid för forskningsanstaltens frågor. Vidare har en viss fördröjning av beslut i föreliggande frågor föranletts av att även rent rutinmässiga ären den såsom personalfrågor, utläggning av forskningsuppdrag m. in. skall underställas styrelsen. För att avhjälpa olägenheterna föreslår utredningsmannen att ett sär skilt forskningsråd inrättas, lämpligen benämnt försvarets forskningsråd, vilket-skall övertaga den nuvarande styrelsens handläggning av forsknings frågor in. m. Anstaltens chef skall genom föredragning, skriftliga rappor ter och anordnande av studiebesök hålla rådet informerat om arbetet vid anstalten. Forskningsrådet skall vidare på förslag av anstalten eller på eget initiativ kunna pröva frågor av intresse för den militära forskningen m. m. Det skall åligga anstalten att inhämta rådets mening i forsknings frågor av väsentlig betydelse ävensom i andra frågor av större vikt. Forskningsrådet föreslås bestå av följande medlemmar, nämligen generalfälttygmästaren, souscheferna i marin- och flygförvaltningarna, general läkaren, forskningsofficeren i försvarsstaben, generaldirektören och chefen för civilförsvarsstyrelsen, statssekreteraren i försvarsdepartementet, fem civila ledamöter främst representerande naturvetenskaplig och teknisk forskning vid universitet och högskolor samt vid industrier, chefen för forskningsanstalten samt anstaltens avdelningschefer. Det är icke erfor derligt, anser utredningsmannen, att utse suppleanter för rådets ledamöter. Rådet bör tillsättas av Kungl. Maj :t. Fn av ledamöterna bör av Kungl. Maj :t utses att vara ordförande. Till de ledamöter av rådet, som icke till hör forskningsanstalten, bör utgå skäligt årsarvode. Erforderliga kontakter mellan anstaltens ledning eller specialister, å ena sidan, och forskningsspecialister på olika andra håll, å andra sidan, förutsättes kunna hållas i obundna former, varvid ersättning till utomstående bör kunna utgå — förutom för direkt utfört arbete med resekostnadsoch traktamentsersättning samt i förekommande fall dagarvode. Utredningsmannen föreslår vidare, att anstaltens ledning anförtros åt en verksstyrelse, bestående av anstaltens chef, de tre avdelningscheferna samt chefen för anstaltens kansli. Styrelsen bör handlägga frågor av administrativ art. Det bör tillkomma anstaltens chef att ensam besluta efter föredragning av avdelningschef eller annan därtill utsedd befattnings havare med skyldighet för vederbörande att i händelse av avvikande me ning låta till protokollet anteckna denna. För att säkerställa det militära inflytandet bör i anstaltens instruktion intagas föreskrift om att överbefälhavaren, därest han i särskilda fall ej
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 145
kan åtnöjas med anstaltens beslut, skall äga underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.
Anstaltschefens arbetsuppgifter m. m. överdirektörens huvuduppgift har angivits vara, framhåller utrednings mannen, att samordna det vetenskapliga arbetet inom anstalten och att övervaka att tillgängliga resurser härför utnyttjas på bästa sätt. Det har emellertid visat sig, att administrativa frågor kommit att taga huvuddelen av överdirektörens tid i anspråk bl. a. på grund av att kansliet under an staltens snabba tillväxt kommit att bli helt underdimensionerat. Utredningsmannen anser det angeläget, att anstaltens chef i fortsätt ningen kan ägna huvuddelen av sin insats åt viktigare forsknings- och lik nande frågor. Hans främsta arbetsuppgifter bör vara att samordna den tekniskt-vetenskapliga forskningen inom anstaltens verksamhetsområden såväl inom anstalten som vid andra institutioner samt att planera och före slå åtgärder för främjande av sådan forskning på nya områden. Vidare är det angeläget att chefen verkar för förståelse för den vetenskapliga ut vecklingens konsekvenser för vårt försvar. Med hänsyn till anstaltens omfattning och anstaltschefens ansvarsfulla uppgifter föreslår utredningsmannen, att befattningen som överdirektör i Cp 17 utbytes mot befattning för generaldirektör i Cp 19.
Forsknings planering m. m. Avdelningschefernas huvuduppgifter är att samordna forskningen inom respektive områden, att leda och planera forskningsverksamheten vid res pektive avdelning, att övervaka utlagda forskningsuppdrag samt att med verka till att utvecklingen inom forskningen beaktas vid försvarets upp byggnad. Jämväl avdelningscheferna har, enligt utredningsmannens upp fattning, kommit att i hög grad belastas med administrativa bestyr sam tidigt som deras egentliga arbetsuppgifter kraftigt stegrats. För att anstaltschefen och de tre avdelningscheferna skall kunna ägna sig åt uppgifter sammanhängande med forskningen synes det utredningsmannen vara ofrånkomligt, att anstaltens kansli och de tre avdelningarnas administra tiva enheter omorganiseras och förstärkes. Därjämte bör organ tillskapas för forskningsplanering, utredningar m. m. Avdelningscheferna är f. n. placerade i högst Cp 14. Med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter och det ansvar, som åvilar dem föreslår utredningsmannan att de inplaceras i högst Cp 16. Utredningsmannen föreslår, att till verksstyrelsens förfogande ställes ett
organ för central forskningsplanering inom anstalten. Forskningsanstal
tens nuvarande omfattning gör det omöjligt för anstaltschefen och avdel ningscheferna att medhinna erforderligt utrednings- och planeringsarbete. Det föreslagna planeringsorganet får ej, enligt utredningsmannan, belastas
10—168 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 110.
146 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
med handläggning av dagliga rutinärenden. Det måste vara väl förtroget med det tekniska och vetenskapliga område, som anstalten representerar, varjämte det måste äga god kännedom om avdelningarnas personella och materiella resurser. En ingående kännedom om de tre försvarsgrenarna och deras uppgifter i krig är därjämte nödvändig. Som chef för det centrala planeringsorganet föreslås en laborator i högst Cp 10. Personalen bör i övrigt utgöras av en laborator i högst Ce 33, en laborator i högst Ce 31 samt ett kanslibiträde i Ca 11. Därjämte bör som regel tre militärassistenter ingå i organet. Utredningsmannen föreslår vidare, att varje avdelningschef får en ut rednings- och planeringsgrupp, som inom varje avdelning arbetar i prin cip på samma sätt som anstaltens centrala forskningsplanering. I betrak tande av de höga krav, som måste ställas på innehavaren av befattningen som chef för eu sådan grupp, föreslår utredningsmannen att befattningen placeras i högst Cp 10. Dessutom bör ingå ytterligare en laborator i högst Ce 31 i varje sådan grupp. Härutöver erforderlig personal torde kunna från fall till fall tillskjutas från avdelningens övriga forskningspersonal. För att kunna avlasta avdelningarna från administrativa uppgifter fram lägger utredningsmannen förslag till omorganisation av anstaltens kansli och en utökning av kanslipersonalen. Kansliet bör, enligt utredningsman nen, organiseras som en självständig enhet med en byrådirektör som chef. Kansliet föreslås uppdelat i tre sektioner, personalsektionen direkt under byrådirektören, administrativa sektionen under en förste byråsekreterare i Ce 29 och kamerala sektionen under en kamrerare i Ce 29. För handlägg ning av militära administrationsfrågor skall i den administrativa sektio nen ingå en byråassistent i Ce 27. Förslaget innebär en utökning av an staltens personal med en kamrerare i Ce 29 och ett kanslibiträde i Ca 11 samt utbyte av en revisor i Ce 25 mot en förste byråsekreterare i Ce 29, en extra tjänsteman i Cg 25 mot en byråassistent i Ce 27, en kansliskrivare i Ce 15 mot en kassör i Ca 15 och en kontorist i Ce 13 mot en kontorist i Ca 13. Utredningsmannen förordar vidare att en tjänst för byråassistent i Ce 23 inrättas för vissa uppgifter inom den centrala, tekniska administrationen. Därjämte erfordras tjänster för en tillsynsman i Ce 16 samt en förman jämte bilförare till det antal, som befinnes påkallat med hänsyn till före kommande transportuppgifter. Huruvida de för den tekniska administra tionen avsedda befattningshavarna bör inordnas under chefen för kansliet synes enligt utredningsmannen böra göras beroende av ytterligax-e erfaren heter. Inom avdelningarna erfordras enligt utredningsmannen ytterligare ett antal befattningshavare för administrativa uppgifter. Utredningsmannen anser att det bör ankomma på forskningsanstaltens styrelse att uppgöra och till Kungl. Maj :t avgiva förslag härtill.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 147
Föreslagna nya befattningar och förhöjda löneställningar beräknas med föra en årlig merkostnad av inemot 300 000 kronor.
Remissutlåtanden. Delade meningar råder hos remissinstanserna om den föreslagna orga nisationen av forskningsanstaltens centrala ledning.
Försvarets civilförvaltning, civilförsvarsstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, nationalkom mittén för fysik och försvarets civila tjänstemannaförbund tillstyrker i hu
vudsak förslaget i denna del eller lämnar detsamma utan erinran.
överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, armé-, marin- och flygförvaltningarna, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets forskningsanstalt, universitetskanslern, vetenskapsakademien och national kommittén för kemi gör däremot väsentliga erinringar mot förslaget. Så
lunda avstyrker eller ifrågasätter ett flertal av nyss nämnda remissorgan lämpligheten av det föreslagna forskningsrådet, samtidigt som den före slagna sammansättningen av rådet i flera uttalanden anses passande för
en ombildad styrelse. Universitetskanslern framhåller, att erfarenheten
visat att andra rådgivande organ av här ifrågasatt typ ofta arbetar med låg effektivitet. Han föreslår att forskningsrådet icke inrättas utan att en styrelse bildas, bestående av anstaltens chef, tillika ordförande, de tre av delningscheferna, chefen för kansliet, en representant för de militära myn digheterna, den naturvetenskapliga forskningen vid universitet och hög skolor respektive forskningen vid privata industrier. Flera remissmyndigheter har tillstyrkt förslaget att inrätta särskilda
organ för forskningsplanering m. m. Universitetskanslern fram
håller emellertid, att för hithörande arbetsuppgifter bör icke avses arbets grupper med fixerad sammansättning. Arbetsgrupper bör bildas för varje
uppkommande behov. Vetenskapsakademien och nationalkommittén för kemi riktar viss kritik mot förslaget i denna del och framhåller betydelsen
av att forskningsplaneringen handhaves av aktiva forskare. I övrigt berör remissinstansernas uttalanden som regel löneställningsfrågor.
Försvarets forskningsanstalts yrkanden.
Försvarets forskningsanstalt (skr. 24/s och 2S/io 1953) hemställer, att an
slaget höjes med 1 285 000 kronor. Ökning Minskning
3. Omräkning. Löneklassuppflyttningar m. m. 20 000
148 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Ökning Minskning Viss reducering med hänsyn till beräknad inpla
1 689 688 404 688 + 1 285 000 M o t i v. Forskningsanstalten erinrar om att anstalten 1949 i samarbete med försvarsgrensförvaltningarna utarbetade en plan för verksamheten vid forsk ningsanstalten i syfte att under budgetåren 1949/52 successivt utvidga anstalten för att kunna genomföra de forskningsuppgifter, som från såväl försvarsgrensförvaltningarnas som forskningsanstaltens sida bedömdes som mest angelägna. Statsmakterna har emellertid icke ansett sig kunna i nämnvärd utsträckning öka medelsanvisningen till forskningsanstalten. På grund härav har anstalten nödgats att under de senaste budgetåren ned skära och begränsa forskningsverksamheten i förhållande till vad som planerats i förutnämnda treårsprogram. Anstalten har också, till en del beroende på svårigheter att med den nuvarande bristen på tjänster i högre lönegrader förvärva tillräckligt många högkvalificerade forskare, tvingats att frånsäga sig forskningsuppgifter, vilka såväl anstalten som försvarsgrensförvaltningarna ansett vara utomordentligt viktiga för vårt försvar. Den av statsmakterna hittills tillämpade restriktiva politiken i fråga om inrättande av högre forskarbefattningar i förening med de militära myn digheternas allt större behov av att få de mest angelägna forskningsupp gifterna lösta genom ekonomiska bidrag till anstalten har resulterat i en icke önskvärd förskjutning av proportionen mellan antalet ledande forskar befattningar och tjänster för forskare med kvalificerad utbildning å ena sidan och forskningspersonal med lägre utbildning å andra sidan. Forskningsanstalten framlägger nu åter sin långtidsplan för anstaltens verksamhet. Då det emellertid icke är praktiskt möjligt att redan under nästkommande budgetår få organisationen genomförd i full utsträckning, har styrelsen ansett sig böra begränsa medelsäskandena för budgetåret 1954/55 så, att den önskvärda utbyggnaden genomföres under två på var andra följande budgetår. Med hänsyn till nödvändigheten av att i tid kunna vidtaga erforderliga förberedelser är det emellertid angeläget, att stats makterna snarast i princip beslutar om utvidgningen av forskningsanstal tens verksamhet i hela den utsträckning som föreslagits. De sammanlagda kostnaderna vid fullt utbyggd organisation i enlighet med den föreslagna långtidsplanen och utredningsmannens i det föregå ende anmälda förslag beräknas till 21 495 000 kronor. Av skäl som i det föregående anförts anser sig styrelsen böra begränsa medelsbehovet för budgetåret 1954/55 till 17 885 000 kronor. Beträffande de särskilda yrkandena under förevarande anslag är att anföra i huvudsak följande.
Knngl. Maj:ts proposition nr 110. 149
1. Under denna punkt beräknar anstalten medel för genomförande av dels utredningsmannens förslag, dels i huvudsak de förslag till förstärk ning och ändring av anstaltens personaluppsättning som tidigare framlagts (prop. 1953: 110, s. 171). 2. Förslaget innebär en upprepning av äskandena för innevarande bud getår (prop. 1953: 110, s. 172) om inrättande av tre ställföreträdarearvo den om 2 000 kronor per år, avsedda för befattningshavare, som under avdelningschefernas frånvaro representerar dessa. På grundval av belastningen beräknar anstalten för arvoden i övrigt en minskning av medelsbehovet med 2 000 kronor. 3. Befattningshavare i nytillkommande tjänster i högstlönegrader be räknas bliva inplacerade i lägre lönegrader än den begärda högstlönegra den. Med anledning härav räknar forskningsanstalten med en minskning av det under punkten 1 beräknade medelsbehovet med angivet belopp.
I proposition förut denna dag angående organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning in. m. har jag anmält för slag beträffande ett för försvaret gemensamt teletekniskt laboratorium vid forskningsanstalten. Forskningsanstalten har framlagt förslag (skr. 14/i 2 1953) till personaluppsättning för laboratoriet. Anstalten beräknar härför erforderliga medel under förevarande anslag till 68 000 kronor för nästa budgetår. Ifrågavarande belopp har icke beaktats vid beräkningarna i det föregående.
Departementschefen. Beträffande den av utredningsmannen föreslagna organisationen av forskningsanstaltens ledning har delade meningar gjort sig gäl lande under ärendets remissbehandling. Sålunda har starka betänklig heter framförts mot inrättande av ett forskningsråd. Jag vill särskilt er inra om universitetskanslerns uttalande att erfarenheterna av andra, rent rådgivande organ visat, att sådana organ ofta arbetar med låg effektivitet. Den föreslagna organisationen med ett forskningsråd vid sidan av det beslutande organet synes för övrigt väl tung, låt vara att anstaltschefen redan som ledamot av forskningsrådet skulle taga ställning till där före kommande frågor och att styrelsen skulle befrias från allt utrednings- och planeringsarbete. Emellertid torde ett ledande organ, bestående av representanter för så väl den civila forskningen inom anstaltens verksamhetsområden som de militära myndigheterna, icke kunna undvaras. Forskningsanstaltens led ning bör därför anförtros åt en styrelse representerande dessa intressen. Styrelsen bör emellertid befrias från flertalet administrativa ärenden var igenom den väsentligaste olägenheten med den nuvarande organisationen avlägsnas. Det torde icke vara erforderligt att tillskapa ett särskilt råd
150 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
givande organ. Antalet styrelseledamöter synes kunna begränsas till sju, nämligen anstaltens chef, tre civila och tre militära ledamöter. Till civila ledamöter bör utses personer med allsidig kännedom om den naturveten skapliga och tekniska forskningen inom landet. Såväl forskningen vid universitet och högskolor som inom industrien bör vara representerad. Ord föranden i styrelsen bör äga kännedom om och ha god kontakt med an staltens speciella problem. Därför synes det lämpligast, att anstaltens chef tillika är ordförande i styrelsen. Det torde icke vara erforderligt att utse suppleanter för styrelseledamöterna. Endast viktigare frågor såsom väsentliga forskningsfrågor och frågor rörande medelsäskanden bör i plenum avgöras av styrelsen. Avdelnings cheferna och chefen för kansliet bör vara föredragande var och en inom sitt område samt närvara vid styrelsens sammanträden. Vederbörande bör därvid äga rätt att till protokollet låta anteckna sin mening. Sådana sty relseärenden, som icke är pleniärenden, bör avgöras av anstaltens chef ensam efter föredragning av avdelningschef eller chefen för kansliet. Det bör få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare bestämma om verksamheten inom anstalten och dess styrelse. I nu gällande provisoriska instruktion för forskningsanstalten stadgas skyldighet för anstalten att till närmare undersökning upptaga av överbe fälhavaren eller försvarsgrenschef angiven forskningsuppgift, varjämte regleras förfarandet, när anstalten finner hinder härför föreligga. Dessa bestämmelser förutsättes få fortsatt giltighet. Vad därefter angår det av utredningsmannen föreslagna organet för forskningsplaner in g, så anser jag det erforderligt att vissa tjänster inrättas för ifrågavarande arbetsuppgifter. Frågan om denna planerings verksamhet bör ske inom ett centralt organ under styrelsen eller om den bör förläggas till de olika avdelningarna inom anstalten bör emellertid prövas ytterligare. Jag anser det icke erforderligt med någon särskild chefsbefattning på detta område och anser icke heller skäl föreligga att placera de civila befattningshavarna i olika lönegrader. Jag förordar där för, att för ändamålet inrättas tre tjänster för laborator i högst Cp eller Cr 10. Tre av de vid anstalten placerade militärassistenterna bör även ledes knytas till verksamheten. Jag räknar slutligen med en tjänst för kanslibiträde i Ce 11. Utredningsmannen föreslår vidare att en utrednings- och plane ringsgrupp inrättas för var och en av anstaltens tre avdelningar. Jag anser i likhet med utredningsmannen, att avdelningscheferna bör avlastas en del arbetsuppgifter. Jag kan dock icke tillstyrka utredningsmannens förslag till personalförstärkning. Jag förordar att för ändamålet inrättas tre tjänster för laborator i högst Cp eller Cr 10. Beträffande kansliet har utredningsmannen föreslagit en betydande
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 151
personalförstärkning. I anslutning till utlåtande av statens lönenämnd, som företagit studiebesök vid anstalten, föreslår jag — i avvaktan på erfaren heter från verksamheten efter de grunder som jag förordat — att tjänster för en kamrerare i Ce 23 samt ett kanslibiträde i Ce 11 tillkommer. Utredningsmannens förslag om utbyte av tjänsten för överdirektör mot en tjänst för generaldirektör samt om högre löneställning för avdelnings cheferna kan jag icke tillstyrka. Under en följd av år har forskningsanstalten framlagt förslag om en väsentlig utbyggnad av organisationen i övrigt vid anstaltens tre avdel ningar. Förslagen har grundats på en treårsplan, som anstalten gjort upp i samråd med försvarsgrensförvaltningarna. Förslagen har hittills endast i begränsad omfattning kunnat genomföras. Anstalten föreslår nu att den angivna treårsplanen lägges till grund för förslag till årets riksdag. Utbyggnaden skall äga rum under två år. Jag vill erinra om vad jag vid anmälan av propositionen 1953: 110 (s. 175) anförde angående betydelsen av att forskningen ges tillräckligt ut rymme inom den totala försvarsbudgetens ram. En viss utbyggnad av organisationen för att tillgodose de mest angelägna behoven bör komma till stånd. På grundval av anstaltens förslag förordar jag således att för nästa budgetår tjänster inrättas för två laboratoriechefer eller laboratorer i högst Ce 33, fyra laboratorer eller förste forskningsingenjörer i högst Ce 31, en laborator eller forskningsläkare i högst Ce 31 samt två förste forskningsingenjörer eller forskningsingenjörer i högst Ce 29. Jag kan icke förorda att särskilda arvoden beräknas för ställföreträdare åt anstaltens avdelningschefer. Under anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, beräknas f. n. arvode å sammanlagt 5 000 kronor för sty relsens ordförande. Med den av mig föreslagna organisationen torde an slagsposten kunna minskas med nämnda belopp. Tidigare denna dag har jag anmält förslag rörande ett för försvaret gemensamt teletekniskt laboratorium vid forskningsanstalten. För detta laboratorium med däri ingående telestandardsektion föreslår jag att tjänster inrättas för en laboratoriechef i högst Cp eller Cr 10, en byrådirek tör i Ce 31, en biträdande ingenjör i Ce 19 samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång. Jag räknar med att avlöningskostnaderna för ifrågavarande tjänster skall be stridas från förevarande anslag. Anslaget beräknar jag för budgetåret 1954/55 till 2 967 000 kronor enligt följande. Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 117 600 kronor för en laboratoriechef och sex laboratorer i högst Cp eller Cr 10 (255 000 + 117 600 =) 372 600 kronor.
152 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, minskas med 5 000 kronor till (11 700 — 5 000 =) 6 700 kronor. Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas med 28 872 kronor för två laboratoriechefer eller laboratorer i högst Ce 33, med 66 120 kronor för fyra laboratorer eller förste forskningsingenjörer samt en laborator eller forskningsläkare i högst Ce 31, med 14 436 kro nor för en byrådirektör i Ce 31, med 23 976 kronor för två förste forsk ningsingenjörer eller forskningsingenjörer i högst Ce 29, med 9 684 kro nor för en kamrerare i Ce 23, med 7 776 kronor för en biträdande ingenjör i Ce 19, med 11 112 kronor för två kanslibiträden i Ce 11, med 4 728 kronor för ett biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång samt med 13 000 kronor för löneklassuppflyttningar m. m. Posten ökas således med (28 872 + 66 120 + 14 436 + 23 976 + 9 684 + 7 776 + 11 112 + 4 728 + 13 000 =) omkring 180 000 kronor till (1 388000 + 180 000 =) 1 568 000 kronor. Posten Rörligt tillägg ökas med 164400 kronor till (855 300 + 164 400 =) 1 019 700 kronor. Anslagsökningen utgör 457 000 kronor. Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att a) besluta, att försvarets forskningsanstalt skall fr. o. m. budgetåret 1954/55 omorganiseras efter i huvudsak de rikt linjer, som av mig i det föregående angivits; b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i per sonalförteckningen för försvarets forskningsanstalt, som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit; c) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forsk ningsanstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:
Avlöningsstat. 1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 372 600 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 568 000
Summa kronor 2 967 000
d) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budget året 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 967 000 kronor.
154 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
4. Beloppet utgör den beräknade kostnaden för verkskyddsmateriel för forskningsanstalten, huvudsakligen avseende brandskyddsmateriel. Som anförts under forskningsanstaltens avlöningsanslag har tidigare denna dag anmälts förslag rörande ett för försvaret gemensamt teletek niskt laboratorium vid forskningsanstalten. Forskningsanstalten har för nästa budgetår beräknat laboratoriets omkostnader till 7 000 kronor att be stridas från förevarande anslag. Ifrågavarande kostnader har icke beaktats i anstaltens ordinarie medelsäskanden.
Departementschefen. Vid anmälan av forskningsanstaltens avlöningsanslag har jag föreslagit en viss utökning av anstaltens organisation, däri inberäknat försvarets teletekniska laboratorium. I anledning härav samt med hänsyn till an slagsbelastningen under budgetåret 1952/53 förordar jag, att anslaget höjes med 100 000 kronor. Jag beräknar icke medel för verkskyddsutrustning under förevarande anslag. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Ivungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för bud
getåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
[15] Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet.
Anslag Nettoutgift Behållning
1953/54 (statsliggaren s. 265) 8 090 000
1 Därutöver 600 000 kronor anvisade på tilläggsstat II och 614 000 kronor överförda från anslag under tolfte huvudtiteln.
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 129) har Kungl. Maj:t före slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försva rets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1954/55 beräkna ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor.
Yrkande.
Försvarets forskningsanstalt hemställer, efter samråd med bland andra
överbefälhavaren, att anslaget höjes med 4 425 000 kronor. Av det äskade beloppet, 12 515 000 kronor, avses 1 140 000 kronor för utveckling och försökstillverkning av elektronrör m. m. Dessutom hemställer anstalten lik som för innevarande budgetår om bemyndigande att utlägga beställningar på materiel för forskningsändamål intill ett belopp av 1 500 000 kronor ut över anvisade anslagsmedel.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 155
Motiv.
Därest forskningsverksamheten vid anstalten finge bedrivas i enlighet med en under år 1949 av anstalten i samråd med försvarsgrensförvaltningarna utarbetad plan för verksamheten under de närmast påföljande åren, skulle medelsbehovet under anslaget uppgå till 15 730 000 kronor. Av skäl som anförts under forskningsanstaltens avlöningsanslag har emeller tid anstalten icke ansett sig böra hemställa om hela nämnda belopp utan föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 12 515 000 kronor. Som anförts under forskningsanstaltens avlöningsanslag har tidigare denna dag anmälts förslag rörande ett för försvaret gemensamt teletekniskt laboratorium vid forskningsanstalten. Anstalten bär för nästa budgetår föreslagit, att 130 000 kronor anvisas för detta laboratorium under ett sär skilt anslag, benämnt Försvarets forskningsanstalt: Försvarets teletekniska laboratorium. Av beloppet belöper 70 000 kronor på löner och arvoden, 40 000 kronor på anskaffning och underhåll av instrument, maskiner in. m. samt 20 000 kronor på materialer och andra omkostnader.
Departementschefen. Jag finner det angeläget att forskningsverksamheten på försvarets om råde intensifieras. Med hänsyn härtill och med beaktande av den utbygg nad av forskningsanstaltens personalresurser som jag i det föregående för ordat bör medelsanvisningen under förevarande anslag ökas. Jag föreslår att anslaget höjes med 1 910 000 kronor till 10 000 000 kronor. Jag förut sätter, att erforderliga kostnader för utveckling och tillverkning inom lan det av elektronrör och andra teletekniska detaljer skall bestridas från före varande anslag, i den män icke andra medel står till förfogande för detta ändamål. Liksom för innevarande budgetår bör utverkas riksdagens be myndigande att medgiva anstalten att utlägga materielbeställningar intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade medel. Forskningsanstaltens förslag om att anvisa medel under ett särskilt an slag för försvarets teletekniska laboratorium kan jag icke tillstyrka. Vid anmälan av forskningsanstaltens avlöningsanslag har jag föreslagit att vissa tjänster inrättas för laboratoriet. Härigenom uppkommande lönekost nader skall bestridas från anstaltens avlöningsanslag. Jag räknar med att uppkommande kostnader för anskaffning av materiel för laboratoriet skall bestridas från förevarande anslag. Under erinran om att anslagshöjningen uppgår till 1 910 000 kronor får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverk samhet för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor;
156 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver be ställningar av materiel för försvarets forskningsanstalts verk samhet må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000 kronor.
[16] Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning.
Anslag Nettoutgift Behållning
1953/54 (statsliggaren s. 265) 325 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 129) har Kungl. Maj:t före slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till För svarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning för bud getåret 1954/55 beräkna ett reservationsanslag av 325 000 kronor. Försvarets forskningsanstalt hemställer, att anslaget uppföres med 840 000 kronor för utrustning av nytillkommande lokaler ävensom för en gångsanskaffning av instrument och verkstadsutrustning i anledning av föreslagen utökning av anstaltens organisation. Som anförts under forskningsanstaltens avlöningsanslag har tidigare denna dag anmälts förslag rörande ett för försvaret gemensamt teletekniskt laboratorium vid forskningsanstalten. Anstalten har för nästa budgetår räknat med att belastningen under förevarande anslag i anledning av verk samheten vid laboratoriet kommer att stiga med 75 000 kronor. Ifråga varande utgiftsökning har icke beaktats i anstaltens ordinarie medelsäskan den.
Departementschefen. Jag kan icke tillstyrka att anslaget höjes. Jag räknar med att det inom ramen för ett oförändrat anslagsbelopp skall bliva möjligt täcka uppkom mande kostnader för engångsanskaffning av utrustning för det teletek niska laboratoriet. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservations anslag av 325 000 kronor.
Sammanställning
över de i det föregående äskade anslagen ävensom de anslag under riksstatens fjärde huvudtitel, om vilka slutliga äskanden framlagts i den i annat sammanhang anmälda propositionen angående stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1954/55 samt i proposition denna dag angå ende organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilför valtning m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 159
Kostnaderna under de i sammanställningen upptagna anslagen beräknas komma att stiga med 23 255 000 kronor i förhållande till de i statsverks propositionen beräknade beloppen. Ifrågavarande kostnadsökning betingas av att lönekostnaderna för viss personal vid försvarsförvaltningarna från och med nästa budgetår skall belasta avlöningsanslag i stället för sakan slag. I en promemoria till riksdagens vederbörande utskott har anmälts att vissa av de sakanslag, som f. n. är föremål för riksdagens prövning, av angivet skäl kan minskas med ett belopp av i runt tal 23 300 000 kronor. Av samma skäl kommer dessutom 500 000 kronor att innehållas av an slaget Vissa flygfältsarbeten in. in. på kapitalbudgeten för budgetåret 1954/55. Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 211) skulle fjärde huvud titelns slutsumma för budgetåret 1954/55 vid bifall till vad däri föreslagits uppgå till 2 019 221 100 kronor. Med hänsyn till vad i det föregående an förts kommer slutsumman att minskas med (23 300 000 — 23 255 000 =) 45 000 kronor till 2 019 176 100 kronor.
Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga leda möter, hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar. Ur protokollet:
Brita Wassén.