Doc 1954:1
Hänvisat till av
- Prop. 1954:110: ('angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud\xad titel för budgetåret 195*1155 m. m.',), avsnitt 86
- Prop. 1954:150: angående ytterligare ut¬ gifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54, avsnitt 32
- Prop. 1954:68: angående vissa anslag för budgetåret 1954/55 till folk- och småskolesernina- riema, avsnitt 19 och 30
- Prop. 1954:96: angående vissa markförvärv för försvaret, avsnitt 8
- Prop. 1955:128: ('med förslag till lag an\xad gående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr b31) om folkpensionering, m. m.',), avsnitt 30
- Prop. 1955:2: Doc 1955:2, avsnitt 47
- Prop. 1958:144: ('med förslag till ärvda- balk m. m.',)
- Prop. 1962:169: Doc 1962:169, avsnitt 28
- SOU 1957:16: Remissyttranden över Allmänna pensionsberedningens betänkande om Förbättrad pensionering., avsnitt 68
- SOU 1971:37: Konsumentpolitik, avsnitt 74
- SOU 1982:41: Överklagande av kommunala beslut, avsnitt 126
KUNGL. MAJ:TS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN
ANGÅENDE
STATSVERKETS TILLSTÅND OCH BEHOV UNDER BUDGETÅRET
1954/55
Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj :t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1954/55.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:
1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 1.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Riksstat för bud-
Drift-
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter.........................
II. Uppbörd i statens verksamhet
III. Diverse inkomster.............
7 627 450 000 154 306 000 226 000 000
Kronor
8 007 756 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I.
II.
m.
IV.
V. VI. VII.
vin.
IX.
Statens affärsverksfonder ..................... 211 000 000
Riksbanksfonden .............................. 15 000 000
Statens allmänna fastighetsfond................ 16 251 000
Försvarets fonder............................. 25 610 000
Statens utlåningsfonder........................ 66 849 800
Fonden för låneunderstöd...................... 22 650 000
Fonden för statens aktier..................... 70 000 000
Statens pensionsfonder ........................ 39 159 000
Diverse kapitalfonder.......................... 43 200 000
Säger för inkomster å driftbudgeten
Summa
509 719 800
8 517 475 800
8 517 475 800
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
getåret 1954/55.
budgeten.
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna .............. 3 588 500
II. Justitiedepartementet. ........................ 67 392 100
ID. Utrikesdepartementet ........................ 48 801 000
IV. Försvarsdepartementet........................ 2 019 221 100
V. Socialdepartementet.......................... 2 376 537 600
VI. Kommunikationsdepartementet .............. 749 081100
VII. Finansdepartementet.......................... 177 297 200
Vin. Ecklesiastikdepartementet.................... 983 486 700
IX. Jordbruksdepartementet...................... 447 072 200
X. Handelsdepartementet........................ 127 079 500
XI. Inrikesdepartementet.................... 506 756 500
XII. Civildepartementet......................... 257 015 900
XIII. Oförutsedda utgifter.......................... 1 000 000
XIV. Riksdagen och dess verk m. m............. 13 633 600
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden .............................. 8 300 000
II. Riksgäldsfonden .............................. 390 000 000
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar____ 309 771 800
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför-
luster.................................... 31 000 000
Säger för utgifter å driftbudgeten
Beräknat överskott å statsregleringen.............................
Summa
Kronor
7 777 963 000
739 071 800 8 517 034 800
441 000 8 517 475 800
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Lånemedel
Kapital
Kronor
1 074 376 400
1 074 376 400
Summa
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
budgeten.
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond............................ 7 699 000
Televerkets fond............................ 45 100 000
Statens järnvägars fond...................... 132 700 000
Statens vattenfallsverks fond ................ 288 000 000
Domänverkets fond.......................... 178 700
n. Luftfartsfonden...........................................
in. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond...................... 15 562 000
Försvarets fabriksfond........................ 1 639 000
V. Statens utlåningsfonder.....................................
VI. Fonden för låneunderstöd..................................
VII. Fonden för statens aktier..................................
VIII. Fonden för förlag till statsverket...........................
IX. Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond .... 30 500 000
Jordfonden................................ 6 000 000
Statens reproduktionsanstalts fond ............ 24 000
Säger
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster 31 000 000
Övrig kapitalåterbetalning ........................ 36 075 100
Summa
Stockholms slott den 4 januari 1954.
GUSTAF ADOLF.
Kronor
473 677 700 5 989 000 22 690 600
17 201 000 311 325 000 74 125 200 199 999 000 -80 000
36 524 000
1 141 451 500
67 075 100 1 074 376 400
Per Edvin Sköld.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Inkomster å driftbudgeten.
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1954/55,
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
8 Kungl Maj:ts proposition nr 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
11 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.
Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1954/55.
B.
Inkomster.
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond.................. 1 235 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 1 192 000
3. Beskickningsfastigheternas » 3 109 000
4. Byggnadsstyrelsens » 25 128 000
5. Generaltullstyrelsens » 262 000
6. Uppsala universitets » .................. 1 758 000
7. Lunds universitets > 980 000
8. Lotsstyrelsens » 446 000
9. Medicinalstyrelsens » 8 211 000
10. Karolinska sjukhusets » 1 317 000
Hyror och arrenden för lill enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond.................. 257 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 215 000
3. Beskickningsfastigheternas » 467 000
4. Byggnadsstyrelsens » 2 000 000
5. Generaltullstyrelsens » 150 000
6. Uppsala universitets » 25 000
7. Lunds universitets » 30 000
8. Lotsstyrelsens » 68 000
9. Medicinalstyrelsens » 1 090 000
10. Karolinska sjukhusets » 410 000
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a. Djurgårdsförvaltningens överskottsmedel ............................ 150 000
b. Övriga diverse inkomster............ 52 000 202 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................. 1 000
3. Beskickningsfastigheternas » 1 000
4. Byggnadsstyrelsens > 156 000
5. Generaltullstyrelsens » 1 000
6. Uppsala universitets delfond:
a. Bidrag från universitetets egendoms- och
skogsförvaltning.................... 250 000
Kronor
43 638 000
4 712 000
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
b. Bidrag från Uppsala läns landsting .. 159 000
c. Övriga diverse inkomster............ 1 000 410 000
7. Lunds universitets delfond:
a. Bidrag från universitetets egendomsför-
valtning.......................... 50 800
b. Övriga diverse inkomster............ 200 51 000
8. Lotsstyrelsens delfond.................... 1000
9. Medicinalstyrelsens » .................... 1 000
10. Karolinska sjukhusets » .................... 1 000
Summa
Utgifter.
A. Reparations- och underhållskostnader m. rn.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a. Reparations- och underhållskostnader för
de kungl. slotten med tillhörande byggnader ............................ 758 000
b. Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga .......... 216 000
c. Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken in. m........... 274 000
d. Vissa iståndsättningsarbeten........ 445 000 1 693 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 733 000
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a. Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m.................. 795 000
b. Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis.......... 390 000 1 185 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond ...................... 7 505 000
5. Generaltullstyrelsens » ...................... ISO 000
6. Uppsala universitets delfond:
a. Akademiska sjukhuset.............. 412 000
b. Övriga fastigheter.................. 787 000 1 199 000
7. Lunds universitets delfond ...................... 463 000
8. Lotsstyrelsens delfond........................... 335 000
9. Medicinalstyrelsens delfond ...................... 4 212 000
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a. Karolinska sjukhuset .............. 353 000
b. Serafimerlasarettet ................ 150 000 503 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis........ 140 000
3. Beskickningsfastigheternas > , förslagsvis........ 151 000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis........ 2 705 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis........ 48 000
Kronor
825 000
49 175 000
17 978 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
13 Kronor
6. Uppsala universitets delfond:
a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis____ 311 000
b. Övriga fastigheter, förslagsvis........ 398 000 709 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis............ 178 000
8. Lotsstyrelsens » , förslagsvis............ 53 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis............ 2 186 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis ............ 690 000 6 860 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden :
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis........ 65 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis........ 1 616 000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis........ 6 074 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis........ 60 000
6. Uppsala universitets » , förslagsvis........ 30 000
7. Lunds universitets » , förslagsvis -....... 40 000
8. Lotsstyrelsens » , förslagsvis........ 42 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis........ 24 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis........ 135 000 8 086 000
Överskott alt tillföras riksstaiens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond.................. 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 470 000
3. Beskickningsfastigheternas » 625 000
4. Byggnadsstyrelsens » ..................11 000 000
5. Generaltullstyrelsens » 155 000
6. Uppsala universitets » 255 000
7. Lunds universitets » 380 000
8. Lotsstyrelsens » 85 000
9. Medicinalstyrelsens » .................. 2 880 000
10. Karolinska sjukhusets » .................. 400 000 16 251 000
49 175 000
Summa
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.
Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1954/55.
Inkomster.
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméns delfond............................33 700 000
2. Marinens » 10 500 000
3. Flygvapnets » 18 000 000
4. Befästningars » 15 500 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Arméns delfond.............................. 2 275 000
2. Marinens » 820 000
3. Flygvapnets » 720 000
4. Befästningars > 290 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Arméns delfond.............................. 1 350 000
2. Marinens » .............................. 100 000
3. Flygvapnets » ............................... 70 000
4. Befästningars » .............................. 25 000
D. Diverse inkomster:
1. Arméns delfond............................ 50 000
2. Marinens » 750 000
3. Flygvapnets » 60 000
4. Befästningars » 20 000
Summa
Utgifter.
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Arméns delfond............................23 118 000
2. Marinens » 6 992 000
3. Flygvapnets » 7 163 000
4. Befästningars » 8 946 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméns delfond, förslagsvis................... 3 503 000
2. Marinens » , förslagsvis................... 940 000
3. Flygvapnets » , förslagsvis................... 4 149 000
4. Befästningars » , förslagsvis................... 1 870 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden :
1. Arméns delfond, förslagsvis................... 2 368 000
2. Marinens » , förslagsvis................... 320 000
3. Flygvapnets » , förslagsvis................... 347 000
4. Befästningars » , förslagsvis.................. 1 504 000
Kronor
77 700 000
4 105 000
1 545 000
880 000 84 280 000
46 219 000
10 462 000
4 539 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
16 Iiungl. Maj:ts proposition nr 1.
Utgifter å driftbudgeten.
Egentliga statsutgifter.
I. Kungl. hov- och slottsstaterna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
17 II. Justitiedepartementet.
* Beräknat belopp.
2 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr i.
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
20 Kungl. Maj:ts proposition nr i.
III. Utrikesdepartementet.
Kungl. May.ts proposition nr 1.
21 IV. Försvarsdepartementet.
* Beräknat belopp.
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
23 Beräknat belopp.
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
25 Beräknat belopp.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition, nr 1.
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
V. Socialdepartementet.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
* Beräknat belopp.
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
33 VI. Kommunikationsdepartementet.
* Beräknat belopp.
3 Bihang till riksdagens protokoll i95t. 1 samt. Nr 1.
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
37 VII. Finansdepartementet.
Beräknat belopp.
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
VIII. Ecklesiastikdepartementet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
* Beräknat belopp.
44 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
46 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
* Beräknat belopp.
48 Kungl. Maj:ts proposition nr t.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
4 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 saml. Nr 1.
50 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
52 Kungl. Maj:ts proposition nr t.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
54 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
co<100xt|u. w to
Kungl. Maj:ts proposition nr t.
55 IX, Jordbruksdepartementet.
i 3 4
i 5
56 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr i.
58 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
59 Beräknat belopp.
60 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
61 Beräknat belopp.
62 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr i.
64 Kungl. Maj:ts proposition nr t.
X. Handelsdepartementet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
* Beräknat belopp.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 1.
66 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
* Beräknat belopp.
68 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
69 XI. Inrikesdepartementet.
Beräknat belopp.
70 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
* Beräknat belopp.
72 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
* Beräknat belopp.
74 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Beräknat belopp.
Kunpl. Mai:ts proposition nr 1.
♦Beräknat belopp.
76 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
78 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
79 XII. Civildepartementet.
80 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
XIII. Oförutsedda utgifter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
81 XIV. Riksdagen och dess verk m. in.
6 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 saml. Nr 1.
82 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
83 Utgifter för statens kapitalfonder.
I. Luftfartsfonden.
It. Riksgäldsfonden.1
1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 89.
84 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
86 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
88 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
89 Bilaga till XJtgifter för statens kapitalfonder.
Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1954/55.
A. Räntor ä statsskulden:
Utgifter.
Räntelöpande obligationslån:
Kronor
217 446 292
90 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
Premieobligationslån:
9 872 000 5 253 000 5 991 500 7 880 000
3 700 000 7 400 000
4 200 000
Kronor
44 296 500
39. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis..................
40. » » sparobligationer, förslagsvis........................
41. » » rikskonton, förslagsvis ............................
42. > » inlåning från sparbanker..........................
43. » » dollarkredit hos Export-Import Bank of Washington,
(Marshall-lånet), förslagsvis........................
44. » » av staten övertagna lån, förslagsvis ................
45. » » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis
46. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen......................
47. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet
i Stockholm.....................................
48. » » konung Carl XIII:s liemgiftskapital.................
49. » » Göta kanals reparationsfond......................
50. > » skattkammarväxlar, förslagsvis.....................
51. » » beräknad ny upplåning, förslagsvis.................
B. Kapitalrabatter m. m.:
1. Kapitalrabatter, förslagsvis.................... 1 000 000
2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis........... 200 000
3. Kursförluster, förslagsvis.......................100
Summa
9 000 000 3 200 000 150 000
1 415 050
2 642 000 860 000
29 000 000 300 000
90 000 7 500 7 045 75 000 U00 37 390 813
420 805 200
1 200 100 422 005 300
Inkomster.
A. Räntor:
1. Ränta å uppköpta obligationer................... 130 000
2. > » rörliga krediter.......................... 30 000 000
3. > » utlånade medel m. ..................... 100 000
30 230 OOO
B. Uppgåld och kursvinster:
1. Uppgäld........................................ 100
2. Kursvinster..................................... 100
200 C. Diverse inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m..... 1 500 000
2. Depositionsavgifter för premieobligationslånen...... 100 000
3. Dragningslistor å premieobligationslånen............. 175 000
4. Övriga diverse inkomster........................___ 100 1 775 100
32 005 300
Underskott att avföras d riksstatens driftbudget
390 OOO OOO 422 005 300
Summa
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
91 Kapitalbudgeten.
Inkomsterna å kapitalbudgeten.
92 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Investeringsstater för budgetåret 1954/55.
I. Statens affärsverksfonder.
A. Postverkets fond.
B. Televerkets fond.
C. Statens järnvägars fond.
D. Statens vattenfallsverks fond.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
93 E. Domänverkets fond.
II. Luftfartsfonden.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
IV. Försvarets fonder.
A. Försvarets fastighetsfond.
94 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
B. Försvarets fabriksfond.
V. Statens utlåningsfonder.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
96 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
IX. Diverse kapitalfonder.
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets törrådslond.
B. Jordfonden.
C. Statens reproduktionsanstalts fond.
Säger beträffande samtliga investeringsstater för*.
Kronor
Avskrivningsmedel från riks-
staten ................
Avskrivningsmedel inom fonden....................
Övriga kapitalmedel ......
Investeringsbemyndigande..
309 771 800
400 762 000 18 508 100 1 141 451 500
1 876 493 400
Summa investeringsanslag..
Kronor
1876 493 400
1 876 493 400
CD 00 <1 05 O i 4». WbJH OOO MO Öl 4^ 00 tO K 00 <1 OS W
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
97 Kapitalinvestering.
I. Statens affärsverksfonder.
A. Postverket.
4 Posthus m. m.................................
Inköp av fastigheten Kvasten nr 8 i Stockholm . . .
Inköp av fastigheter...........................
Anskaffning av automobiler m. m...............
Postverkets diligenstrafik:
Garagebyggnader m. m......................
Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen .
Förvärv av billinjer.........................
Postverkets dispositionsanslag..................
B. Televerket.
Telefonstationsbyggnader m. m.................
Förrådsbyggnader m. m........................
Telefon- och telegrafanläggningar:
Riks- och landskablar in. m...................
Telefon- och telegrafstationer.................
Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och
blanka mellanortsledningar................
Radioanläggningar för televerket:
Rundradioanläggningar......................
Radioanläggningar för kommersiell trafik......
Radioanläggningar för luftfarten................
Försvarsberedskap vid televerket...............
C. Statens järnvägar.
11 Byggnader och anläggningar:
Bangårdar .................................
Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar ... Ombyggnad till normalspår av linjen Forshem— Lidköping—Håkantorp med Källby—Kinne-
kleva....................................
Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda
och Bredåkra—Växjö.....................
Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden
Broar m. m.................................
Husbyggnader..............................
Signalsäkerhetsanläggningar..................
Vägskyddsanläggningar......................
Telefonanläggningar m. m....................
Anläggningar för elektrisk tågdrift............
7 Bihang till riksdagens protokoll 195t. i samt. Nrl.
98 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
99 II. Luftfartsfonden.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
100 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
101 IV. Försvarets fonder.
* Beräknat belopp.
102 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
V. Statens utlåningsfonder.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
103 VI. Fonden för låneunderstöd.
VII. Fonden för statens aktier.
Beräknat belopp.
104 Kungi. Maj:ts proposition nr t.
VIII. Fonden för förlag till statsverket.
IX. Diverse kapitalfonder.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
105 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1954.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1954/55, som Kungl. Maj :t på hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna och utgifterna å riksstalen, och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med förslaget.
Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att proposition skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Harald Häggquist.
8 Bihang till riksdagens protokoll 195i. i samt. Nr 1.
BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1954
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1954.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför.
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1954/55 jämte därmed sammanhängande frågor.
Härvid har jag att anmäla riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1953 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (bihang 1).
Finansplanen.
1. Den internationella utvecklingen. När finansplanen för budgetåret 1953/ 54 framlades, förklarade jag, att det syntes rimligt att räkna med att det internationella ekonomiska läget skulle komma att präglas av en relativt hög produktion och handel, men med fortsatta tendenser till skärpt konkurrens och måttligt fallande priser. Såvitt då kunde bedömas fanns det icke anledning att befara förnyade inflationstendenser eller mera utpräglade depressionstendenser. Såsom framgår av nationalbudgetdelegationens undersökningar, vartill jag återkommer i det följande, svarar denna beskrivning rätt väl mot utvecklingen under det senaste året, låt vara att det ekonomiska klimatet utomlands under loppet av fjolåret undergått någon grads temperaturförhöjning. Beskrivningen synes också i stort sett tillämplig på utsikterna för den närmaste framtiden.
1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 1. Bil. 1.
2 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
En känslig indikator på den internationella konjunktursituationen är råvaruprisutvecklingen. Denna har under det senaste året kännetecknats av en anmärkningsvärd stabilitet med någon dragning nedåt. Prisfallet har särskilt gällt jordbruksprodukter. Trots dessas stora tyngd i de vanligaste indexberäkningarna har nedgången i indextalen under fjolåret endast utgjort några få procent.
Produktionsutvecklingen har under det senast förflutna året i flertalet länder snarast varit gynnsammare än väntat. I Förenta staterna ägde en stark uppgång rum under första halvåret 1953, men under hösten har en viss tillbakagång inträffat. Såväl produktion som sysselsättning ligger dock alltjämt på en mycket hög nivå. En viss ytterligare nedgång är icke utesluten i samband med en förutsedd mindre nedskärning av rustningsutgifterna. En motsedd måttlig minskning av bostadsbyggande och industriinvesteringar kan också tänkas verka i samma riktning. Dessutom kan en tendens till lageravveckling inom handeln skönjas. En sådan tendens har tidigare visat sig vara en efterfrågeininskande faktor av stor betydelse för den allmänna konjunkturutvecklingen i Förenta staterna. Mot detta får emellertid ställas den stimulans som kan följa av stigande inkomster och sänkta skatter och som närmast kan väntas påverka konsumenternas inköp. Många bedömare betraktar för närvarande riskerna för en allvarlig konjunkturnedgång i USA under den närmaste framtiden som ganska små. Andra är mera pessimistiska. I detta läge, med delvis motsatta tendenser som bryter sig mot varandra, får man enligt min mening icke hårt binda konjunkturbedömningen vid möjligheten av ett bestämt konjunkturförlopp i Förenta staterna, utan med skärpt uppmärksamhet följa lägets fortsatta utveckling. För dagen kan man endast konstatera, att en hög aktivitet nu präglar det amerikanska näringslivet.
I Västeuropas industriländer har produktionen under det senaste året varit stigande och läget sålunda präglats av en återhämtning efter den tidigare avmattningen för textilindustrin och andra konsumtionsvarubranscher. Utvecklingen i Förenta staterna har härvid också verkat stimulerande. Utmärkande för den västeuropeiska konjunkturbilden är även en gynnsammare utveckling av konsumtionsvarubranscherna än av t. ex. verkstadsindustrin. Den senare har fått känning av tendenser till minskade investeringar i Europa. Ifrågavarande bransch har vidare mött avsättningssvårigheter i de råvaruproducerande länderna, vilka haft att brottas med följdverkningarna av den tidigare råvarupriskonjunkturens sammanbrott. Dessa följdverkningar förefaller dock vara på väg att övervinnas.
Även för Västeuropas industriländer får man i dag utgå från förutsättningen, att nuvarande höga produktion och sysselsättning tills vidare kommer att bestå. I den mån tendenser till avsaktning i produktionsutvecklingen framträtt, har den tidigare restriktiva politiken i åtskilliga länder mjukats upp och givits en mera expansiv inriktning. Vissa skattesänkningar har genomförts i olika länder, och räntorna har i allmänhet varit fallande.
Att döma av företagna undersökningar inom konjunkturinstitutet och na-
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
tionalbudgetdelegationen synes de starka spänningarna i de internationella betalningarna vara på väg att utjämnas. Dollarbristen har åtminstone för tillfället gjort sig mindre kännbar än tidigare. Förenta staternas löpande betalningsbalans har närmat sig jämvikt genom att den amerikanska importen varit hög. Härtill kommer, att den amerikanska exporten gått tillbaka, sedan det blivit möjligt för köparna att i ökad utsträckning förse sig med erforderliga förnödenheter från andra källor. En ytterligare faktor av betydelse för dollarbalansen är, att de amerikanska rustningsutgifterna i utlandet stigit till betydande belopp. Hänsyn får jämväl tas till att övriga valutaområden sedan mitten av år 1952 haft möjlighet att öka sina guld- och dollarreserver med omkring 1/2 miljard dollar i kvartalet tack vare USA:s ekonomiska hjälp och kapitalexport. Enligt beräkningar byggda på antagandet om en väl hävdad produktion inom Förenta staterna och på föreliggande planer för de amerikanska rustningsutgifterna m. m. väntas en ytterligare förstärkning av övriga länders dollarreserver kunna ske under år 1954.
Huvudparten av det tidigare dollarunderskottet liksom också av denna förbättring i läget har kommit på de västeuropeiska länderna och med dem förenade valutaområden. Denna omsvängning har inte kunnat undgå att framkalla en diskussion om möjligheterna att åstadkomma friare handels- och betalningsförhållanden mellan Västeuropa och dollarländerna, inklusive en fri omväxling — konvertibilitet — mellan de olika valutorna. Det skall därvid erinras om att orsakerna till att dollarbristen lättat åtminstone delvis är av temporär natur. Den nuvarande omfattningen av de amerikanska rustningsutgifterna utomlands kan knappast påräknas under någon längre tid. Vidare har den här berörda utvecklingen av dollarbalanserna nåtts under en tid, då flertalet av de västeuropeiska länderna uppehållit importrestriktioner gentemot dollarområdet. På längre sikt blir balansen beroende av Förenta staternas möjlighet att undvika en depression och av dess allmänna handelspolitik. Slutligen måste en fri konvertibilitet åtföljas av en icke obetydlig flexibilitet i det internationella betalningssystemet, vilken endast kan erhållas genom öppnandet av kreditmöjligheter av tillräcklig storlek. Sådana kreditmöjligheter finns för närvarande i begränsad utsträckning inom den europeiska betalningsunionen. Också den internationella valutafonden bör nämnas i detta sammanhang, även om den verkar inom än snävare marginaler än betalningsunionen. Med hänsyn till de många villkor som sålunda måste vara uppfyllda, innan övergång till en allmän konvertibilitet kan ske, framstår en sådan övergång icke som omedelbart aktuell, även om den på längre sikt måste ligga i linje med Västeuropas och icke minst vårt lands intresse.
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. I den av nationalbudgetdelegationen framlagda nationalbudgeten för 1954 (bihang 2) analyseras den ekonomiska utvecklingen under fjolåret och utsikterna för innevarande år. Av den redogörelse i försörjningsbalansens termer för samhällsekonomin under 1953 som där lämnas framgår, att produktionens om-
4 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
fattning blivit betydligt större än man hade anledning förmoda vid årets ingång. Å ena sidan steg industriproduktionen med endast 1 å 11/2 procent, främst till följd av genomförandet av den andra etappen av semesterförlängningen samt på grund av verkstadsindustrins avsättningssvårigheter under större delen av året. Bidraget från jordbruket ökade å andra sidan med cirka sex procent under inflytande av den mycket goda skörden. Vidare medförde den livliga aktiviteten inom byggnadsbranschen en kraftig stegring av denna näringsgrens produktionsbidrag. Även handeln och den offentliga verksamheten expanderade under fjolåret, den förra huvudsakligen till följd av ökningen i den privata konsumtionens volym. Produktionsstegringen inom industrin och byggnadsbranschen hade delvis till underlag en överströmning av arbetskraft från skogsbruket, där avverkningarna sjönk under fjolåret efter att ha legat på en mycket hög nivå under år 1952. Den totala produktionsstegringen i den svenska ekonomin uppgick, efter vad som nu kan bedömas, till nära 1,4 miljarder kronor under 1953, vilket kan jämföras med den prognos — pekande på 250 miljoner kronors totalökning — som uppgjordes på grundval av vid ingången av året kända förhållanden och som framlades i nationalbndgeten för 1953.
Förklaringen till produktionsökningen är bland annat att söka i en väsentligt gynnsammare utveckling på utrikeshandelns område än som kunde överblickas vid årsskiftet 1952—53. Exportvolymen av varor och tjänster blev sålunda större än vad som ursprungligen antogs, medan importen blev något mindre än väntat. Att prognosen beträffande exporten överträffades av den faktiska utvecklingen får tillskrivas den ökade avsättningen av skogsprodukter och livsmedel, medan maskinexporten å andra sidan fallit tillbaka. Stegringen av exporten av skogsprodukter har delvis möjliggjorts genom avtappning av de tidigare onormalt stora lagren. Samtidigt har prisförskjutningarna i utrikeshandeln under 1953 icke blivit så ogynnsamma som man antog vid årets ingång. Både export- och importpriser låg år 1953 på en genomsnittligt sett lägre nivå än årsmedeltalet för 1952, men försämringen av bytesförhållandet gentemot utlandet stannade vid drygt tre procent mot tidigare antagna tio procent. Under loppet av år 1953 förbättrades vidare bytesförhållandet successivt i förhållande till bottenläget vid årets början. Dessa tendenser har medfört att valutareserven i stället för att minska med 400—500 miljoner kronor, som man i början av år 1953 hade anledning befara, ökade med 300—350 miljoner kronor under fjolåret. Härtill kommer en viss långfristig kreditgivning från Sverige till utlandet under samma tid. Per den 31 december 1953 uppgick riksbankens valutareserv till 2 621 miljoner kronor.
I enlighet med denna påtagliga förbättring av läget i fråga om produktion och utrikeshandel under 1953 har även sysselsättningen i stort sett kunnat väl hävdas. Bortsett från de säsongmässiga svårigheter, som drabbade byggnadsarbetarna under förra vintern, och de omställningsproblem, som uppstått inom vissa områden av metall- och verkstadsindustrin, har arbetsmarknaden präglats av god sysselsättning och låg arbetslöshet. Balansen mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft har förbättrats, och
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
5 Val utareser ven
Miljoner kronor.
överrörligheten och frånvarofrekvensen har minskat ytterligare, vilket haft gynnsam effekt för produktiviteten inom näringslivet.
Produktionsökningen har inneburit ett vidgat utrymme för investeringar och konsumtion. Inom investeringssektorn har de privata bruttoinvesteringarna i bostäder och transportmedel (handelsfartyg och motorfordon) ökat kraftigt, medan de egentliga industriinvesteringarna gått något tillbaka. Den statliga och den kommunala investeringsverksamheten bär i det rådande gynnsamma försörjningsläget kunnat utvidgas i betydande grad. Även den offentliga konsumtionen av varor och tjänster har stigit under 1953. För den privata konsumtionen har en ökning med två procent beräknats, vilken fördelar sig tämligen jämnt på de olika huvudgrupperna. Inköpen av och drifts- och underhållskostnaderna för personbilar har procentuellt sett visat den kraftigaste stegringen. Inkomstökningen efter skatt har ungefär motsvarat värdet av den privata konsumtionens stegring, varför det personliga sparandet synes ha varit i stort sett oförändrat.
Beträffande utsikterna för år 195b understryker nationalbudgetdelegationen, att till följd av detaljregleringarnas avveckling det prognosmässiga inslaget i nationalbudgeten blivit allt mer dominerande. Nationalbudgeten måste därför ses som en vid viss tidpunkt gjord bedömning, grundad på de vid denna tidpunkt kända förhållandena och på de överväganden som föranleds av dessa. Med detta betraktelsesätt står det klart, att möjligheterna är stora att mellankommande, oförutsebara omständigheter ändrar utvecklingen och därmed förrycker underlaget för prognosen. Som nationalbudgetdelegationen framhåller kan detta dock icke anses som ett argument mot en kvantitativ precisering av den framtidsbedömning, som göres vid ett visst tillfälle.
I hög grad betydelsefull för bedömningen av den svenska ekonomin under år 1954 blir den internationella konjunkturutvecklingen. Osäkerheten
6 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
beträffande denna gör, att starka reservationer får knytas till nationalbudgetens prognoser, vilka alla bygger på det försiktigt optimistiska antagande om den internationella konjunkturen som redovisats i det föregående.
Läget på arbetsmarknaden kan väntas även under 1954 förbli i stort sett tillfredsställande. Med de produktionsutsilcter som nu kan skönjas skulle en viss mindre ökning av sysselsättningen vara att vänta innevarande år. Av olika anledningar kan dock driftsinskränkningar befaras inom en del industrier, varvid svårigheter kan uppstå att överföra friställd arbetskraft till andra arbetsområden. Antalet företag med brist på ickeyrkesutbildade arbetare är nämligen numera obetydligt. Detta gäller bland annat järnbruken, vilka tidigare utgjort ett område med stark brist även på okvalificerad arbetskraft. Den säsongmässiga arbetslösheten inom byggnadsfacken väntas bli mindre omfattande denna vinter än i fjol. Även skogsbrukets vintersysselsättning torde komma att ligga högre än under säsongen 1952/53. ökningen av befolkningen i de arbetsföra åldrarna blir under 1954 något större än föregående år.
Utsikterna för produktionen bedöms av nationalbudgetdelegationen som relativt ljusa. Försörjningen med arbetskraft, råvaror, bränsle etc. är god. Det kan även antagas, att produktionsapparaten efter de två senaste årens stockningskriser nu bättre anpassats till rådande köparens marknad, vilket tillsammans med den goda balansen på arbetsmarknaden bör kunna leda till höjd produktionsvolym och produktivitet. Med hänsyn härtill och till de förväntningar om efterfrågeläget inom och utom landet som delegationen redovisar, beräknas produktionen inom den egentliga industrin komma att stiga med tre procent, ökningen skulle uppkomma genom produktionsstegringar i förhållande till 1953 inom flertalet industrigrenar. Fortsatt expansion väntas inom byggnads- och anläggningsindustrin samt för kraftoch belysningsverken. För jordbruket skulle en normalskörd under år 1954 innebära ett något minskat bidrag till bruttonationalprodukten än vad denna näringsgren lämnade 1953 med dess rekordstora skörd. Skogsbrukets produktiva insats kommer däremot att stiga i takt med de ökade avverkningarna. Även statens och kommunernas verksamhet kan beräknas innebära ett höjt produktionsbidrag. Vidare stiger bostadsutnyttjandet allt eftersom nya lägenheter tages i bruk. Handelns omsättning kan förväntas öka någon procent, liksom samfärdselns transportarbete. —• Den totala produktionen kan enligt nationalbudgetdelegationens beräkningar väntas stiga med 1,5 miljarder kronor eller 3 V2 procent.
Grundläggande för prognoserna beträffande produktionen är förväntningarna om utrikeshandeln. Här väntas både import- och exportvolymen vara i stort sett oförändrade under år 1953 i förhållande till år 1954. En viss nedgång i exporten av skogsprodukter förutses. Den höga nivån under 1953 möjliggjordes delvis genom lageruttömning. Exporten av livsmedel och fartyg beräknas stiga. Beträffande verkstadsexporten i allmänhet ägde under 1953 en viss anpassning rum till en lägre nivå på grund av kravet på bilateral utjämning gentemot vissa valutasvaga områden. Den-
Statsverkspropositionen: Bil. I: Inkomsterna.
na process synes nu vara i huvudsak avslutad. — Importens sammansättning kommer enligt föreliggande planer att karakteriseras av en större andel bränslen och en mindre andel järn och stål samt maskiner. Prismässigt innebär beräkningarna en fortsatt nedgång i såväl import- som exportpriserna med fem procent, d. v. s. oförändrade bytesförhållanden innevarande år jämfört med fjolåret. Det totala exportvärdet kalkyleras till 7 100 miljoner kronor, medan importen väntas uppgå till 7 800 miljoner kronor. Med hänsyn tagen till sjöfartsnetto och övriga osynliga transaktioner innebär detta praktiskt taget jämvikt i bytesbalansen. Valutareserven kan dock förändras något till följd av förskjutningar i betalningsströmmarna.
En bedömning av investering sutvecklingen för industrins del tyder på att någon ökning icke kommer till stånd under 1954. Inom den offentliga sektorn kan fortsatt expansion av såväl de statliga som de kommunala investeringarna förutses. Ökningen inom den statliga sektorn beror i väsentlig grad på att den faktiska omfattningen av investeringsverksamheten visar eftersläpning i förhållande till de anslagsmässiga besluten i samband med budgetarbetet. De kommunala investeringsplanerna innefattar en betydande ökning av byggnader och anläggningar. Dessa planer kan dock endast till en del beräknas bli förverkligade. Nettoresultatet av investeringsutvecklingen 1954 har av nationalbudgetdelegationen kalkylerats till en stegring med 400 miljoner kronor eller drygt tre procent, varav 315 miljoner kronor skulle komma på byggnader och anläggningar och återstoden på maskiner, transportmedel etc. Bostadsinvesteringarna väntas bli oförändrade till sin volym, vilket dock medför ett större antal färdigställda lägenhe. ter än 1953. Den tillståndsberoende byggnads- och anläggningsverksamheten — som fr. o. in. 1954 ej längre innefattar bostadsbyggandet •— väntas öka med tio procent eller 150 miljoner kronor (bihang 3). —- Beträffande lagerinvesteringarna räknas i nationalbudgeten med oförändrad lagerställning totalt sett under 1954.
Den statliga konsumtionen har beräknats utifrån medelsförbrukningen 1953 samt budgetförslaget för 1954/55. Volymmässigt förutses en ökning med 3 å 4 procent för 1954. Den kommunala k o n s u mt i o n e n synes med ledning av den s. k. kommunenkäten rörande de kommunala myndigheternas utgiftsplaner kunna väntas stiga med minst sju procent från 1953 till 1954. Sammanlagt skulle den totala offentliga konsumtionen på dessa grunder komma att öka med cirka sex procent.
Utvecklingen av den privata konsumtionen beräknas även under 1954 innebära en mindre stegring. Härvid blir förändringar i konsumenternas inkomster och sparande samt beskattningen och prisutvecklingen avgörande. Fysiska personers inkomster beräknas komma att öka åtminstone i samma utsträckning som 1953. För prisnivån förutses inga större förändringar, liksom ej heller för det personliga sparandet. Nettoresultatet av de nu berörda förändringarna skulle enligt nationalbudgetdelegationens beräkningar bli en ökning av den privata konsumtionen med 2 å 3 procent mellan 1953 och 1954.
8 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
Nationalbudget för år 1954.
Miljoner kronor i 1953 års priser.
Förskjutningarna på de olika områdena redovisas i tabellen över nationalbudgeten för år 1954.
3. Den ekonomiska politiken. Av den nu lämnade redogörelsen för den ekonomiska utvecklingen framgår, att under det gångna året några fundamentala förändringar icke inträtt i de yttre eller inre betingelserna för den ekonomiska politiken. Denna har under hela fjolåret avsett att i enlighet med de riktlinjer, som uppdrogs i förra årets finansplan, hindra kostnadsuppdrivande inflationsimpulser att nå spridning i näringslivet. Statsmakternas åtgärder har därför närmast syftat till att verka återhållande på ännu kvardröjande tendenser till för stark efterfrågeexpansion i samhället. Det har gällt att med stöd av en förbättrad balans mellan tillgång och efterfrågan på marknaden skapa förutsättningar för rationaliseringar och utgiftsbegränsningar för att därigenom bana vägen för pris- och kostnadssänkningar. Önskemålet att stärka den svenska industrins internationella konkurrenskraft har härvid stått i förgrunden med tanke på exportens betydelse för produktion och sysselsättning. Samtidigt med att läget sålunda motiverat en allmänt restriktiv ekonomisk politik, har en förhållandevis hög beredskap upprätthållits för att ge sysselsättning i statliga och kommunala projekt samt bostadsbyggnadsföretag åt den arbetskraft som tillfälligt friställts på grund av produktionsomläggningar och inskränkningar i samband med det ekonomiska livets omställning från överkonjunktur till en mera balanserad konjunktur. En hög beredskap har även varit påkallad med hänsyn till riskerna för depressiva återverkningar på den inhemska ekonomin av en långtgående internationell konjunkturavmattning.
Den hittills inträdda dämpningen av överkonjunkturen har gjort det möjligt att lätta på vissa av de investeringsbegränsande åtgärderna och detaljregleringarna, såsom ett led i strävandena att så långt det är framkomligt
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
ersätta dessa med ekonomiskt-politiska medel av generell natur. Sålunda har i enlighet med den ursprungliga planen investeringsavgiften och bilaccisen upphört omkring årsskiftet. Inskränkningarna i rätten till fri lagervärdering har redan tidigare upphävts. Däremot kräver läget ännu att de särskilda bestämmelserna om begränsningen av rätten till fria avskrivningar bibehålies. På byggnadsregleringens område har tillståndstvånget för bostadsbyggande i praktiken avskaffats. Ytterligare vill jag i sammanhanget erinra om att priskontrollen successivt reducerats i omfattning. En beredskap på detta område måste dock tills vidare bibehållas, så att statsmakterna icke förtages möjligheten till snabbt och effektivt ingripande, därest omständigheterna skulle nödvändiggöra detta. Även i fråga om utrikeshandeln och valutakontrollen har liberaliseringen fortsatt under det sistförflutna året. Lättnader och jämkningar beträffande dessa och övriga detaljregleringar bör även i fortsättningen genomföras, allt efter som läget medger det, och kvarvarande kontrollåtgärder handhas så smidigt som möjligt.
I samma mån som detaljregleringarna avvecklats eller uppmjukats, har kreditpolitiken fått vidgad betydelse såsom instrument för den ekonomiska politiken. En aktiv kreditpolitik har under det senaste året varit grundläggande för statsmakternas åtgärder i syfte att bevara och stärka den samhällsekonomiska jämvikten och för att inom dennas ram skapa utrymme för det allmännas investeringsprogram. Riksbankens överenskommelser med kreditinstituten har ingått såsom ett viktigt led i den förda kreditpolitiken. Sedan dessa överenskommelser på riksbankens initiativ ytterligare utbyggts och preciserats, har mera tillfredsställande förutsättningar ernåtts för bostadsfinansieringen samt för den statliga och kommunala upplåningen. Jag ser häri en bekräftelse på det förtroende för kreditinstitutens vilja till samarbete, jag i förra årets finansplan gav uttryck åt. De förhoppningar jag i nämnda sammanhang uttalade om penning- och kapitalmarknadens förmåga att tillgodose det statliga upplåningsbehovet har infriats. Utvecklingen i detta hänseende har betingats av likviditetsförbättringen på penning- och kapitalmarknaden till följd av valutatillflödet och den statliga utgiftsutvecklingen jämte därmed sammanhängande lättnader i kommunernas finansiella ställning. Såsom en anpassning till de nya förhållandena på kreditmarknaden har under hösten en mindre diskontosänkning vidtagits. Denna får ses såsom utslag av en eftersträvad marknadsmässig ränterörlighet inom lågräntepolitikens ram.
Vad jag här anfört om den förda ekonomiska politiken under det senaste året har i stort sett också tillämpning på det framförliggande året, så långt det kan överblickas. Konjunkturbilden, sådan den i det föregående analyserats i anslutning till nationalbudgetdelegationens bedömning, ger ej anledning till en allmän omprövning av principerna för den fortsatta ekonomiska politiken, vare sig i fråga om mål eller medel. Målet är alltjämt ekonomiskt och socialt framåtskridande och fortsatt höjning av levnadsstandarden under en hög och jämn sysselsättning med bibehållen inre och yttre samhällsekonomisk balans och stabilt penningvärde. Medlen för den
10 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
ekonomiska politiken får liksom under det senaste året huvudsakligen utgöras av allmänt verkande åtgärder framför allt på det finanspolitiska och kreditpolitiska planet, vid behov kompletterade med direkta kontroller på speciella punkter. Den inbördes avvägningen av dessa medel och den närmare utformningen av den ekonomiska politiken under innevarande år måste bli beroende av tendenserna i den kommande utvecklingen. Det väsentliga är, att åtgärderna anpassas så smidigt som möjligt efter de förskjutningar som läget undergår. Med nuvarande konjunkturutsikter kan den ekonomiska politiken för år 1954 tills vidare även i detalj uppläggningen fullföljas enligt de linjer som utvecklingen under det gångna året utkristalliserat.
Läget karakteriseras i dag av en balanserad högkonjunktur och det gäller nu att väl vårda den uppnådda samhällsekonomiska balansen och motverka de krafter som vill vrida ekonomin ur jämvikt igen. Häri ligger kravet på en tvåfaldig beredskap: å ena sidan mot återuppflammande tendenser till överkonjunktur och inflation och å andra sidan mot en markerad konjunkturavmattning med risker för depression och arbetslöshet. Man kan för tillfället i samhällsekonomin sida vid sida varsna latenta möjligheter till förskjutningar i bägge dessa riktningar. Bedömningen av det aktuella läget tyder dock närmast på att den omedelbara uppgiften för den ekonomiska politiken är att sörja för att den totala efterfrågan icke överstiger de tillgängliga resurserna. Behovet av en dämpning av expansionen i samhällsekonomin föreligger enligt min mening ännu, och jag kan icke förorda att statsmakterna utan vidare avhänder sig de medel som härvid erfordras. En restriktiv politik är sålunda fortfarande nödvändig.
Riskerna för att ramen för resurserna skall sprängas hänför sig framför allt till investeringssektorn. Någon kraftig ansvällning av konsumtionsefterfrågan torde man väl för ögonblicket icke behöva räkna med. Inkomststegringen för enskilda sker i ett lugnare tempo. Hittills slutförda avtalsförhandlingar har icke jävat denna uppfattning, och situationen på arbetsmarknaden ger ingen anledning att vänta några övernormala löneglidningar. Under sådana förhållanden bör därför den ekonomiska politiken inriktas på att bevara jämvikt på investeringsområdet. Den tillfälliga begränsningen av rätten till fria avskrivningar hos företagen bör, med hänsyn till det nära sambandet med den allmänna kreditpolitiken, tills vidare bibehållas. Härutinnan vill jag även hänvisa till vad jag senare denna dag kommer att anföra i samband med anmälan av förslag till riksdagen i ämnet. Tills vidare får tillståndsgivningen för kommunal och enskild byggnadsverksamhet med undantag för bostadsbyggandet bibehållas. Den ram för byggnadstillståndsgivningen som nu finnes ger ett betydande utrymme för det privata näringslivet. Det är angeläget att företagen i största möjliga utsträckning utnyttjar detta utrymme för rationaliseringar och tillvaratar övriga möjligheter till kostnadssänkande utgiftsbesparingar. I fråga om de statliga investeringarna har utvecklingen nu nått en punkt, då ökad återhållsamhet får iakttagas. Förskjutningen mot den statliga sektorn av investeringsområdet har under
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
de senaste åren fått en betydande omfattning. Riktpunkten bör nu vara att stabilisera de statliga investeringarna vid den uppnådda höga nivån. Någon ytterligare ökning kan det under nuvarande förhållanden icke bli fråga om. Budgetarbetet har bedrivits med tanke härpå. Som framgår av det följande har en stark återhållsamhet också fått iakttagas beträffande statens utgifter för den löpande verksamheten. Det är angeläget, att även kommunerna ådagalägger största möjliga försiktighet beträffande sina investeringar och löpande utgifter. Kommunernas synnerligen starka expansion av den ekonomiska verksamheten, vilken närmare belyses i nationalbudgeten, har under efterkrigstiden inneburit ett ianspråktagande av samhällets tillgängliga resurser i relativt sett väsentligt högre grad än vad som skett från statens, företagens och enskildas sida. Den för närvarande goda likviditeten hos kommunerna bär lett till en accelererad real utgiftsstegring för dessa, vilken minskar möjligheterna att tillgodose behoven på andra områden av ekonomin. När jag riktar uppmärksamheten på detta problem är det icke för att ifrågasätta några nya åtgärder, som skulle innebära ingrepp i kommunernas självbestämmanderätt, utan för att framhålla det allmänna intresset av att kommunerna i sin förvaltning beaktar det inflytande de utövar på samhällsekonomins övriga områden och det ansvar de delar med statsmakterna för en sund ekonomisk utveckling i landet.
För att hålla aktiviteten i den enskilda sektorn inom de gränser som utstakas av tillgången på arbetskraft och material får man, såsom tidigare nämnts, huvudsakligen lita till finanspolitiken och kreditpolitiken. Utvecklingen har emellertid lett till att de finanspolitiska möjligheterna att i begränsande riktning påverka köpkraft och efterfrågan hos företag och konsumenter minskat. Det torde ligga utanför området för en praktisk politik att genom skattehöjningar eller drastiska utgiftsnedskärningar åstadkomma en överbalansering av budgeten och därigenom en indragning av köpkraft från allmänheten. Statsmakterna har därför medvetet avstått från att skapa överskott på driftbudgeten, och de statliga investeringsutgifterna får numera finansieras genom upplåning. Med den normalisering som konjunkturen undergått bör denna utveckling av statsbudgeten icke inge betänkligheter. Å andra sidan är en formell underbalansering av budgeten icke försvarlig i rådande läge.
I och med att finanspolitiken sålunda förlorat en del av sin betydelse såsom en allmänt aktiv konjunkturdämpande faktor och i stort sett endast användes för att reglera statens eget ianspråktagande av samhällets resurser, skjutes penningpolitiken i förgrunden såsom det kanske betydelsefullaste konjunkturpolitiska instrumentet i ett läge där alltjämt vissa spänningsmoment kan uppkomma. Liksom under det gångna året måste kreditpolitikens uppgift vara att med bibehållen inre och yttre stabilitet bereda erforderligt utrymme för det investeringsprogram, som statsmakterna beslutar sig för, och för den bostadsbyggnadsverksamhet som arbetsmarknadsläget och tillgängliga materialresurser möjliggör. Att uppgiften kan lösas visar väl förhållandena under fjolåret, då trots farhågorna för en kreditexpansion ett
12 Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna.
balanserat läge kunnat upprätthållas på kreditmarknaden. Det är riksbankens uppgift att på grundval av statsmakternas allmänna målsättning självständigt träffa valet av de metoder som allt efter lägets växlingar bör komma till användning i kreditpolitiken. Med tanke på de ibland framförda farhågorna för att den nuvarande goda likviditeten på penning- och kapitalmarknaden i ett läge med mera accentuerade expansionstendenser än för närvarande kan komma att medföra tendenser till ökad kreditgivning och därmed visa sig vara oförenlig med villkoren för bibehållen samhällsekonomisk balans, vill jag här endast framhålla, att det torde få förutsättas, att riksbanken i en dylik situation tar initiativet till en prövning av frågan om likviditetsåtstramning genom skärpta kassareservbestämmelser eller på annat sätt.
En klar omsvängning i depressiv riktning under det framförliggande året kan icke i dag förutses. Möjligheten till en sådan vändning i konjunkturen kan dock, såsom nämnts, ingalunda uteslutas. Det är därför, som jag förut framhållit, av största vikt att en effektiv beredskap upprätthålles för att möta även detta utvecklingsalternativ. En kontinuerlig översyn av planerna för de offentliga arbetena pågår genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg i samarbete med kommunerna och de statliga myndigheterna. Planerna omfattar icke endast anläggningsarbeten utan även en reserv i form av industribeställningar för civila och militära statsmyndigheters räkning. Av vikt är också att verkens ordinarie arbetsprogram upplägges med en sådan elasticitet, att sysselsättningen smidigt kan anpassas efter lägets skiftningar, varvid även behovet av en önskvärd säsongutjämning bör tillgodoses. Jag vill vidare erinra om att i kapitalbudgeten inrymts ett minimi- och ett maximialternativ, varigenom en viss, ehuru av naturliga skäl begränsad variationsmarginal erhållits.
Även om konjunkturrörelsen är i stort sett uppåtgående, har den statliga och kommunala sysselsättningsberedskapen sitt stora värde för att övervinna de svårigheter av tillfällig art som lokalt och branschvis uppträtt på arbetsmarknaden i samband med produktionens omställning till förändrade marknadslägen inom och utom landet. Av större vikt, för den händelse mera allmänna depressiva tendenser kommer att framträda, är emellertid de åtgärder av generell art som kan vidtagas för att underlätta investeringsverksamheten och stimulera aktiviteten i näringslivet. Även i ett dylikt konjunkturläge har kreditpolitiken eu viktig uppgift att fylla. Jag vill i sammanhanget erinra om den utredning som äger rum rörande utformningen av stödåtgärder i svfte att stimulera avsättning, produktion och sysselsättning inom näringslivet.
Möjligheterna att vidmakthålla exporten får en avgörande betydelse för en aktiv inhemsk konjunkturpolitik i tider av krympande efterfrågan. I den mån den nu förda ekonomiska stabiliseringspolitiken blir framgångsrik i sina strävanden att hålla tillbaka kostnadsstegringar och befordra en förbättring av det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft, har en värdefull grund lagts för ansträngningarna att vid vikande världskonjunk-
Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna.
turer upprätthålla produktion och sysselsättning inom landet. Ur denna synvinkel blir den restriktiva ekonomiska politik jag förordar i nuvarande konjunkturläge ett led i beredskapen mot framtida arbetslöshetsrisker.
I blickfältet kommer i detta sammanhang också frågan om den fortsatta valutapolitiken. En stark valutareserv får nämligen betraktas såsom väsentlig för den fulla sysselsättningens politik och beredskapen mot arbetslöshet. Under det gångna året har en värdefull påfyllning av valutareserven ägt rum. Det måste emellertid alltfort vara ett mål på längre sikt att utbygga valutareserven och därigenom ge denna ökad styrka såsom buffert mot fluktuationerna i den internationella konjunkturen. Även med tanke på de påfrestningar som torde uppstå vid den framtida tidpunkt då en övergång kan ske till fri konvertibilitet, är det nödvändigt att sörja för en ytterligare förstärkning av valutareserven. De i ett tidigare avsnitt redovisade uppskattningarna beträffande utrikeshandeln under år 1954 antyder visserligen, att man med de för dagen rådande prisrelationerna icke skulle kunna påräkna något överskott i betalningsbalansen men detta ger endast desto större eftertryck åt ansträngningarna att på längre sikt ernå en utökad valutareserv.
4. Budgetläget. Utfallet av driftbudgeten under budgetåret 1953/54 kommer så vitt nu kan bedömas icke nämnvärt att skilja sig från vad som förutsattes vid fastställandet av riksstaten. Driftbudgeten är ungefärligen formellt balanserad. Med hänsyn till förbrukningen av medel å tidigare anvisade reservationsanslag beräknas likväl ett kassamässigt underskott uppkomma av storleksordningen 100 miljoner kronor, vilket i stort sett motsvarar uppskattningarna i våras. Trots att utfallet icke undergått några väsentliga förändringar innebär det emellertid ej att läget är oförändrat. Sammanlagt beräknas nämligen statsutgifterna stiga med drygt 150 miljoner kronor till följd av äskanden å tilläggsstaterna I och II. Huvudparten av dessa utgiftsökningar beror på kostnadsstegringar för beslutade fartygsbyggen för marinen (38 mkr), vidgad verksamhet på vägväsendets område till följd av läget på arbetsmarknaden under förra hälften av år 1953 (35 mkr) samt ökade kostnader för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet (68 mkr) på grund av spannmålsprisernas utveckling på världsmarknaden och den kraftiga ökningen av de för export tillgängliga kvantiteterna brödsäd. Utgiftsstegringen uppväges emellertid av ökade statsinkomster. Denna ökning beror huvudsakligen på att den kvarstående skatten, som kommer att inflyta under våren 1954, blir högre än vad som räknades med i våras. Detta sammanhänger i sin tur med att inkomstutvecklingen för rörelseidkare och jordbrukare under år 1952 blev gynnsammare än vad som tidigare förutsattes. Vidare förtjänar understrykas att ett effektivare preliminärskatteuttag uppnåtts genom viss omläggning av källskattetabellerna för år 1953.
Vid uppgörande av budgetförslaget för 1954/55 har jag utgått ifrån samma konjunkturbild som den vi för närvarande har. Detta har också satt
14 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
spår i kalkylerna rörande statsinkomsternas utveckling. Bakom beräkningen av inkomsterna ligger sålunda en förutsättning om en viss höjning av såväl löne- som företagsinkomster. Inkomstberäkningen grundar sig därför på ett optimistiskt antagande. Detta har valts emedan det i dagens läge framstår såsom det mest sannolika.
Beträffande det föreliggande riksstatsförslagets inkomstsida må vidare framhållas att vissa justeringar vidtagits i de av riksräkenskapsverket gjorda beräkningarna. Den största ändringen gäller titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. som nedräknats med 150 miljoner kronor till 4 350 miljoner kronor. Beloppet motsvarar de inkomster, som för tiden 1 januari— 30 juni 1955 beräknats inflyta i avgifter och arbetsgivarbidrag till sjukförsäkringen, d. v. s. medel som skall tillfalla sjukkassorna. Jag kommer senare att närmare utveckla denna redovisningsfråga. De beräkningar av inkomsterna och utgifterna in. m. på inkomstskattetiteln, som leder fram till det av mig förordade beloppet, 4 350 miljoner kronor, kan med ledning av riksräkenskapsverkets uppgifter sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse har därvid även medtagits motsvarande beräkning, sådan den nu föreligger, för innevarande budgetår.
Inkomster:
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar............
Sjukförsäkringsavgifter................................
Kvarstående skatt....................................
Fastighetsskatt.......................................
Tillkommande skatt...................................
Restantier m. m.......................................
Arbetsgivarbidrag till sjukförsäkring....................
Summa inkomster
Utgifter:
Kommunalskattemedel................................
Sjukförsäkringsavgifter................................
Arbetsgivarbidrag till sjukförsäkringen..................
Överskjutande skatt..................................
Restitutioner.........................................
Omföring av folkpensionsavgifter.......................
Övriga omföringar....................................
Summa utgifter
Inkomster utöver utgifter.............................
Återföring från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel...........................
4 460 4 625
3 720 4 050
450 300
Beräknad nettoinkomst på titeln 4 170
4 350
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna. ]5
Av sammanställningen framgår att inkomstskattetiteln visar en uppgång med i runt tal 150 miljoner kronor för 1954/55 jämfört med 1953/54. Denna ökning är emellertid helt formell. Som senare kommer att beröras i samband med redogörelsen för riksräkenskapsverkets inkomstberäkning har nämligen för 1954/55 inte räknats med någon omföring av folkpensionsavgifter från titeln, vilket däremot skett till ett belopp av 220 miljoner kronor för innevarande budgetår. Om man bortser från detta formella tillskott, visar de beräknade inkomsterna på titeln en mindre nedgång jämfört med nu föreliggande beräkning för innevarande budgetår. Denna nedgång får främst tillskrivas den omständigheten att den kvarstående skatt, som påförts vid 1953 års taxering och som skall inflyta under 1953/54, uppgår till ett högre belopp än vad som i motsvarande hänseende beräknas för 1954/55. Samtidigt har utbetalningarna av överskjutande skatt beräknats öka från innevarande till nästfoljande budgetår. I övrigt har en ökning av preliminärskattebetalningarna från såväl löntagare som rörelseidkare och bolag förutsatts. Denna torde emellertid komma att delvis uppvägas av ökade utbetalningar av kommunalskattemedel och en nedgång av återföringen från kommunalskattemedelsfonden.
Beträffande övriga inkomsttitlar har här räknats med en höjning av skatterna å tobak och spritdrycker. Härtill återkommer jag i det följande. Vidare har titeln inkomst av myntning och justering med hänsyn till att jag senare denna dag kommer att föreslå prägling av 5-kronemynt uppräknats. Å andra sidan har inkomsten av vattenfallsverkets fond nedräknats med hänsyn till att jag avser att förorda en extra avsättning till värdeminskningskonto. Utöver vad här nämnts har vissa smärre justeringar vidtagits i de av riksräkenskapsverket gjorda beräkningarna. Jag återkommer i annat sammanhang härtill.
I enlighet med vad jag här anfört skulle inkomsterna sammanlagt uppgå till 8 517 miljoner kronor.
Det bör understrykas att dessa inkomster kommer att uppnås endast under de samhällsekonomiska förutsättningar som antagits gälla under budgetåret. Riksräkenskapsverket har också ansett angeläget att framhålla den osäkerhet som därför vidlåder beräkningarna.
Vad budgetens utgiftssida beträffar må först nämnas att utgångsläget för budgetbehandlingen syntes föga gynnsamt. Enligt den av f. d. överståthållaren Nothin verkställda utredningen om de automatiska utgiftsökningarna skulle dessa för 1954/55 uppgå till 575 miljoner kronor, varav 475 i egentliga statsutgifter och 100 miljoner kronor i utgifter för statens kapitalfonder. Uppgången i utgifterna har dock kunnat begränsas till ett lägre belopp, nämligen 328 miljoner kronor, varav 267 miljoner kronor utgör automatiska ökningar. Jag kommer senare denna dag att under För flera huvudtitlar gemensamma frågor lämna en redogörelse för utredningens beräkning av de automatiska ökningarna och den automatikstegring som framkommit vid budgetbehandlingen. Jag vill i detta sammanhang nämna, att kostnadsstegringen under IV ht begränsats till 37 miljoner kronor, trots
16 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
att anslaget till flygmateriel höjts med 100 miljoner kronor. Detta resultat har åstadkommits genom nedpressningar av de automatiska utgiftsstegringarna på övriga håll inom denna huvudtitel. — De icke-automatiska utgiftsökningarna uppgår för driftbudgeten i dess helhet till (328 — 267 ==) 61 miljoner kronor. För V ht har en icke-automatisk uppgång av utgifterna ägt rum med 14 miljoner kronor. Denna hänför sig till ett belopp av 5 miljoner kronor till bostadsförbättringar på landsbygden, 5 miljoner kronor till införande av en allmän moderskapsförsäkring samt 3 miljoner kronor till en förbättring av blindtilläggen m. in. inom folkpensioneringen. Under VIII ht föreligger en icke-automatisk uppgång med 7 miljoner kronor. Vidare kan nämnas att under VI ht räknas med en stegring av sammanlagt 27 miljoner kronor, varav 21 miljoner kronor hänför sig till vägväsendet och belöper på de mot automobilskattemedlen avräknade anslagen. I det här framlagda budgetförslaget har emellertid bland annat anslagen till statlig, kommunal och enskild väghållning upptagits med beräknade belopp i avvaktan på behandlingen av frågan om bilbeskattningen. Jag återkommer senare härtill. De nu preliminärt angivna anslagsbeloppen har beräknats på grundval av de inkomster fordons- och bensinbeskattningen efter hittills gällande grunder kan väntas tillföra statsverket under budgetåret 1954/55. Det bör påpekas att inga medel av automobilskatteinkomsterna för nästa budgetår reserverats för täckning av det underskott å automobilskattebudgeten, som förutses uppkomma under innevarande budgetår. — Slutligen vill jag i detta sammanhang nämna att under våren förslag kommer att framläggas rörande nykterhetspolitikens omläggning. Dessa förslag jämte vissa andra ännu ej slutberedda anslagsärenden kan beräknas medföra ytterligare utgiftsökningar om 5—10 miljoner kronor, vilka icke kunnat uppföras å här föreliggande preliminära riksstatsförslag.
Driftbudgeten skulle enligt här företagna beräkningar komma att uppvisa ett underskott med närmare 100 miljoner kronor. Om hänsyn tagcs till en fortsatt förbrukning av medel å äldre reservationsanslag skulle budgetunderskottet komma att stiga till ca 150 miljoner kronor. Det kan vidare erinras om att avskrivningarna på driftbudgeten av tilläggslånen för bostadsbyggande kunnat nedbringas med hänsyn till att äldre lån i viss omfattning skall förräntas och amorteras. Härigenom friställs nämligen tidigare anvisade avskrivningsmedel om sammanlagt 115 miljoner kronor för dessa lån. Av detta belopp disponeras 33 miljoner kronor för reglering av en brist mellan hittills anvisade avskrivnings- resp. investeringsanslag för tillläggslån. Återstoden (115 — 33 =) 82 miljoner kronor, har avräknats å det anslag som erfordras för avskrivning av investeringsanslaget till tilläggslån för nästa budgetår. Utan denna avräkning skulle driftbudgetens utgiftssida ha ökat med motsvarande belopp.
I ett balanserat ekonomiskt läge som tydligt präglas av en högkonjunktur kan underskott i budgeten ej accepteras. Riktpunkten måste vara en balanserad driftbudget. Redan av denna anledning har jag ansett det nödvändigt att överväga åtgärder varigenom statskassan skulle kunna tillföras medel
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
till täckning av det underskott som annars skulle uppkomma. Jag vill i detta sammanhang också erinra om att det redan vid beslutet om sjukförsäkringen våren 1953 kunde förutses att särskilda åtgärder skulle behöva vidtagas för att täcka de utgifter som staten skulle komma att åsamkas genom denna reform. Någon höjning av den direkta beskattningen och då närmast inkomstskatten kan ej komma i fråga. Tvärtom bör enligt min uppfattning alla möjligheter tillvaratagas i framtiden för en önskvärd förenkling av skattesystemet, vilket knappast kan ske utan att ett visst skattebortfall inträffar. Redan mot bakgrund av vad som nu anförts har jag ansett det ofrånkomligt att framlägga förslag om höjning av skatterna på tobak och spritdrycker. Härtill kommer emellertid också den bild som nu kan erhållas av läget under budgetåret 1955/56. Såvitt nu kan bedömas har man att räkna med fortsatta automatiska utgiftsökningar. Enligt den Nothinska utredningen har dessa för budgetåret 1955/56 i vad gäller de egentliga statsutgifterna uppskattats till 175 miljoner kronor och om hänsyn tages till samtliga utgifter å driftbudgeten till 275 miljoner kronor. Å andra sidan bör man i en oförändrad konjunktur kunna räkna med en fortsatt långsam förbättring av skatteunderlaget och skatteinkomsterna. Av alla tecken att döma skulle något överskott om konjunkturen blir i stor sett oförändrad inte heller då vara att vänta. Ett underskott i budgeten för 1954/55 skulle enligt denna bedömning kvarstå även under det följande budgetåret. Även en mycket begränsad konjunkturdämpning skulle med all sannolikhet medföra ett större budgetunderskott. Utsikterna såväl för budgetåret 1954/55 som det därpå följande budgetåret visar tydligt på behovet av något ökade statsinkomster. Det är av dessa skäl som jag senare denna dag hos Kungl. Maj:t anmäler förslag om ändring av beskattningen på tobak och spritdrycker. Vid bifall till dessa förslag skulle budgeten formellt bli balanserad och det reella budgetunderskottet begränsas till ett belopp av 60 miljoner kronor.
Driftbudgeten.
Miljoner kronor.
1 Reservationsmedelsförändringar under äldre anslag inräknade.
2 Därav riksstat 8188, tilläggsstater I och II 151 mkr.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 1. Bil. 1.
18 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
Under förutsättning av fortsatt försiktig utgiftspolitik kommer ytterligare skattehöjningar att kunna undvikas under de närmaste åren, såvitt nu kan överblickas.
Budgetutfallet under de angivna förutsättningarna framgår närmare av här återgivna tablå över driftbudgeten.
Innan jag övergår till att redogöra för kapitalbudgeten vill jag endast i korthet beröra de i inkomstberäkningen ingående tillfälliga inkomsterna. För 1953/54 beräknades i föregående års statsverksproposition dessa inkomster till ett belopp mindre än 250 miljoner kronor. Det underströks dock att det knappast var möjligt att mera bestämt ange summan. Såvitt nu kan bedömas torde motsvarande inkomster belöpa sig till ca 350 miljoner kronor. Hänsyn har då tagits till att bilaccisen upphört fr. o. m. den 20 december 1953. För 1954/55, då även investeringsavgiften bortfallit, beräknas de tillfälliga inkomsterna bli av storleksordningen 200 miljoner kronor. Dessa inkomster kan vägas mot vissa utgifter av icke stadigvarande natur, sammanhängande bland annat med kostnaderna för jordbruksregleringarna.
Vad därefter kapitalbudgeten beträffar vill jag till en början erinra om att under föregående och innevarande budgetår en ökning av de statliga investeringsutgifterna ägt rum. Detta har varit möjligt till följd av en viss nedgång i det enskilda näringslivets investeringsanspråk. De statliga investeringarna har med andra ord i viss mån fått verka som utjämningsfaktor. Under en följd av år efter kriget hölls sålunda investeringarna i de af färsdrivande verken och i bostäder avsiktligt tillbaka. Endast utbyggnaden av elkraften tilläts få en omfattning, som svarade mot vad som var tekniskt möjligt. Genom begränsningen av utbyggnadstakten i den offentliga sektorn kunde näringslivets investeringar beredas ett större utrymme än vad som annars skulle ha varit fallet. Det är emellertid tydligt att eftersläpningen i de offentliga investeringarna i längden kan komma att skapa svårigheter. I ett skede med stigande produktion ökar givetvis anspråken på transportapparaten och kommunikationerna överhuvudtaget. Som ett uttryck för en på längre sikt rimlig avvägning av investeringarna på olika områden av det ekonomiska livet framhöll 1950 års långtidsutredning på sin tid nödvändigheten av en utbyggnad av kommunikationsverken och ett ökat bostadsbyggande. Vad som inträffat under de tre senaste åren ligger såsom också framhålles av nationalbudgetdelegationen i linje med utredningens rekommendationer.
Om den nuvarande konjunkturbilden består, har man emellertid att vänta en viss stegring av investeringsbenägenheten både inom den enskilda sektorn av näringslivet och från kommunernas sida. Under denna förutsättning har det inte ansetts möjligt att i det föreliggande budgetförslaget räkna med en vidgad volym för de statliga investeringarna. En beskärning av äskandena har därför vidtagits även på vattenfallsstyrelsens område.
Vid uppgörandet av kapitalbudgeten har utgångspunkten varit ett investeringsprogram av i det närmaste samma omfattning som under innevarande budgetår (normalalternativet). Med hänsyn till ovissheten beträffande den
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna. 19
framtida utvecklingen och inför risken av en tillspetsning av konjunkturen har härjämte ett lägre alternativ för investeringarna i de affärsdrivande verken uppgjorts. Det definitiva ställningstagandet till vilket av dessa två investeringsalternativ som skall följas bör uppskjutas tills en bättre överblick av läget i framtiden kan erhållas. Minimialternativet representerar en medelsförbrukning som med 65 miljoner kronor understiger normalalternativet. Det kan tilläggas att genom de marginaler som föreligger å anslagen, ett visst utrymme för en utökning av investeringsprogrammet utöver normalalternativet föreligger. Om en omsvängning skulle inträffa och utvecklingen gå i depressiv riktning, finns sålunda möjligheter för en utvidgning av investeringsverksamheten inom affärsverken. Enligt detta maximialternativ skulle investeringarna genom ianspråktagande av outnyttjade belopp å äldre anslag kunna ökas med ca 75 miljoner kronor utöver normalalternativet. På sedvanligt sätt har kapitalutgifterna redovisats i efterföljande sammanställning.
Kapitalbudgeten.
Miljoner kronor.
Vid en bedömning av de statliga låneanspråken måste hänsyn tagas jämväl till vissa andra faktorer än dem som redovisas i samband med kapitalbudgeten. För det första skall under 1954/55 utbetalas 300 miljoner kronor till kommunerna från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. För det andra kan, som jag senare torde få närmare beröra, ett belopp av inemot 100 miljoner kronor komma att belasta inkomstskattetiteln såsom förskottering till sjukkassorna av eftersläpande avgifter och arbetsgivarbidrag till sjukförsäkringen. Slutligen måste beaktas driftbudgetens kassamässiga underbalansering i samband med förbrukningen av äldre reservationsmedel, vilken som tidigare nämnts beräknats till 60 miljoner kronor. Som framgår av följande översikt blir resultatet av de olika posterna en minskning i det totala statliga lånemedelsbehovet under budgetåret 1954/55 i jämförelse med innevarande budgetår om 375 miljoner kronor. Skulle läget bli sådant, att endast minimialternativet följdes beträf-
1 Förbrukning av äldre anslagsmedel inräknad.
2 Därav tilläggsstat II 24 mkr.
3 Häri ingår ej avskrivningsanslag å tilläggsstat II.
20 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
fande investeringarna i affärsverken kommer lånemedelsbehovet att ytterligare nedbringas med omkring 65 miljoner kronor. Det bör även framhållas, att ett utnyttjande av de för nästa budgetår äskade anslagen erfarenhetsmässigt icke kommer till stånd i den utsträckning som förutsatts vid budgetbehandlingen, vilket även innebär en viss reducering av det här redovisade kassamässiga lånemedelsbehovet.
Naturligtvis kan svårigheter uppstå att finansiera ett lånemedelsbehov av denna storlek. Erfarenheterna från det gångna året tyder emellertid på att möjligheter bör föreligga att i samverkan med de enskilda kreditinstituten
Kassamässigt lånemedelsbehov.
Miljoner kronor.
Driftbudgeten 1953/54 1954/55
Över- (—) eller underskott (-f) ...................... — 28 —
Reservationsmedelsförbrukning........................ 140 60
Kommunmedel ...................................... 450 300
Förskott i samband med sjukförsäkringen (prel. beräkning) — 100
562 460
Kapitalbudgeten
Investeringsbemyndiganden........................... 1 297 11 074
Förbrukning av äldre anslag.......................... 200 *150
Rörliga krediter...................................... 100 100
1 597 1 324
Totalt 2 159 1 784
i den ena eller andra formen placera en statlig upplåning av ifrågavarande omfattning på marknaden. I själva verket måste förutsättningarna nu vara något gynnsammare än för ett år sedan, eftersom kreditmarknaden redan under det gångna året hunnit ställa in sig på en betydande statlig lånevolym. Givetvis kommer också likviditetslägets framtida gestaltning under intryck av valutautvecklingen att spela in.
Den statsfinansiella utvecklingen under de senaste åren belyses i en vid protokollet fogad promemoria (bihang 4).
Riksstatsförslagets utgifter under de särskilda huvudtitlarna och
kapitalbudgeten.
För driftbudgetens utgifter lämnas följande sammanfattning för de olika huvudtitlarna utöver den allmänna jämförelse, som i den föregående redogörelsen för finansplanen gjorts mellan utgiftsläget i riksstatsförslaget och gällande riksstat.
Andra huvudtiteln utvisar en nettoökning med 2,5 miljoner kronor. Av höjningen, som till större delen är av automatisk karaktär, hänför
1 Hänsyn tagen till tidigare nämnd reaktivering av avskrivningsmedel för tilläggslån.
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
sig 0,4 miljon kronor till domstolsväsendet. Under rubriken Rättegångsväsendet i allmänhet har uppräkning skett av anslagen till ersättning åt domare, vittnen och parter samt till kostnader enligt lagen om fri rättegång med 0,35 resp. 0,i miljon kronor. Vad angår fångvården m. m. redovisas anslagsökningar med sammanlagt 2,3 miljoner kronor. Dessa uppväges av anslagsminskningar å 0,7 miljon kronor. Nettoökningen beträffande fångvården har härigenom kommit att stanna vid 1,6 miljoner kronor. Huvudparten av ökningarna, som i huvudsak är av automatisk karaktär, faller på iangvårdsanstalternas avlöningsanslag, där en uppräkning med 1,5 miljoner kronor skett på grund av att anslaget tidigare varit för lågt beräknat i förhållande till den faktiska belastningen vid gällande avlöningsgrunder. Anslaget har vidare höjts med 0,5 miljon kronor på grund av tillkomsten av Roxtunaanstalten. Å andra sidan har det för innevarande budgetår uppförda anslaget om 0,6 miljon kronor till inventarier in. m. för Roxtunaanstalten utgått.
Tredje huvudtiteln visar anslagsökningar med sammanlagt 0,6 miljon kronor, som emellertid uppväges av anslagsminskningar å ungefär samma belopp. Nettoökningen har härigenom kommit att stanna vid 122 000 kronor. Av ökningarna, som till största delen är av automatisk karaktär, faller 0,3 miljon kronor på avlöningsanslaget och 0,2 miljon kronor på anslagen till ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Minskningarna hänför sig med 0,3 miljon kronor till omkostnadsanslaget samt med 0,i miljon kronor till anslaget till särskilda förhandlingar med främmande makter.
Under fjärde huvudtiteln redovisas en automatisk nettoåkning med sammanlagt 37 miljoner kronor. För marinens och flygvapnets del föreligger anslagshöjningar på 9 resp. 100 miljoner kronor. Dessa ökningar hänför sig beträffande marinen till vapenmaterielanslaget, som uppräknats med 10 miljoner kronor, en ökning som dock delvis motverkats av en nedräkning av övriga anslag med 1 miljon kronor, samt beträffande flygvapnet till flygmaterielanslaget, som höjts med 100 miljoner kronor. Å andra sidan har anslagen till armén nedräknats med 59 miljoner kronor, varav 35 miljoner kronor faller på anslaget till anskaffning av tygmateriel, 20 miljoner kronor på minskade repetitionsövningar och 4 miljoner kronor på övriga anslag inom armén. Vidare har å anslag till andra ändamål en minskning skett med 13 miljoner kronor, fördelade enligt följande, nämligen engångskostnader för industriell krigsberedskap med 3 miljoner kronor, engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel med 1 miljon kronor, anskaffning av taggtråd 2 miljoner kronor och diverse andra anslag med 7 miljoner kronor.
Femte huvudtiteln utvisar en ökning med 182,5 miljoner kronor, varav ca 168 miljoner kronor utgör automatisk nettoökning. Rland mera betydande ökningar av helt eller till största delen icke-automatisk karaktär må nämnas 5 miljoner kronor till bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet, 3 miljoner kronor till förbättring av blindtilläggen m. m. inom folkpensioneringen samt ett preliminärt beräknat belopp av 5 miljoner kronor till införande av en allmän moderskapsförsäkring (inräknat under an-
22 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna.
slaget till bidrag till sjukkassor). Den största automatiska anslagsökningen faller på anslaget till bidrag till sjukkassor med 83 miljoner kronor och betingas av den allmänna sjukförsäkringens genomförande. Beträffande de allmänna barnbidragen och ersättningarna för bidragsförskott beräknas automatiska anslagshöjningar med 9 resp. 0,6 miljoner kronor. Däremot minskas anslagen till uppförande eller inrättande av barnhem och till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna med 0,s respektive 0,5 miljon kronor. Medelsbehovet till bidrag till erkända arbetslöshetskassor beräknas öka med 20 miljoner kronor, främst beroende på de nya ersättningsgrunderna. Till kostnader för arbetslöshetens bekämpande beräknas ytterligare 4 miljoner kronor. Vad angår anslagen till förbättrande av bostadsförhållandena redovisas automatiska anslagsökningar med 3,2 miljoner kronor till kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter samt 11 miljoner kronor till bostadsrabatter. Å andra sidan har anslaget till inrättande av pensionärshem, som för innevarande budgetår är uppfört med 12 miljoner kronor, för nästa budgetår förslagsvis uppförts med endast formellt belopp. Under anslagen till folkpensioner har räknats med automatiska ökningar av sammanlagt 53 miljoner kronor. Däremot minskas medelsbehovet till särskilda barnbidrag med 2,4 miljoner kronor. Slutligen har anslagen till avlöningar och omkostnader ökats med sammanlagt ca 1,6 miljoner kronor.
Sjätte huvudtiteln ökar med 27 miljoner kronor, varav 21,4 miljoner kronor belöper på de mot automobilskattemedlen avräknade anslagen och 5,6 miljoner kronor på övriga anslag. Bilskattemedelsanslagen är emellertid till huvudsaklig del, nämligen i fråga om anslagen till statlig, kommunal och enskild väghållning, upptagna med endast preliminära belopp. Dessa preliminärt beräknade anslag ökar med tillhopa 19,6 miljoner kronor. På anslag, som icke utbrytes, redovisas en ökning av 8,6 miljoner kronor, som dock reduceras av vissa anslagsbegränsningar. Av mera betydande ökningar må nämnas 5 miljoner kronor till en höjning av bidragsanslaget till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt något över 1 miljon kronor till avlöningar och omkostnader för tillfällig personal vid väg- och vattenbyggnadsverket. Den automatiska nettoökningen på de icke utbrutna anslagen uppgår till ca 2 miljoner kronor.
Under sjunde huvudtiteln har räknats med en nettoökning med 2,2 miljoner kronor, vilken i huvudsak är av automatisk karaktär. Den största ökningen hänför sig till anslaget till provisorisk skatteersättning till kommunerna, in. in. med 3,3 miljoner kronor. Anslaget till kostnader för årlig taxering stiger med l,i miljoner kronor och anslaget till ersättning till städerna för mistad tolag med l,o miljon kronor. Å andra sidan erhålles en minskning med 1,8 miljoner kronor genom att anslaget till ränta å spärrkontomedel bortfaller. Av andra större minskningar må nämnas 0,7 miljon kronor å anslaget till ersättning till postverket in. fl. för bestyret med skatteuppbörden som en följd av vidtagna förändringar i uppbördsförfarandet, och 0,6 miljon kronor å anslaget till avlöningar till befatt-
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
ningshavare å tullstaten. Sistnämnda minskning beror till omkring hälften på vidtagna rationaliseringsåtgärder.
Åttonde huvudtiteln utvisar en nettoökning med 12,2 miljoner kronor, därav drygt 5 miljoner kronor är att räkna som automatik. De största förändringarna redovisas under anslagen till folkundervisningen. Statens andel i kostnaderna för skolskjutsar samt uppförande av folkskolebyggnader beräknas sålunda stiga med 3,o respektive 6,3 miljoner kronor och anslaget till understöd åt folkhögskolor med 1,6 miljoner kronor. Å andra sidan minskar automatiskt anslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor med 19,2 miljoner kronor. För de allmänna läroverken m. m. förutses utgifterna komma att stiga med 10,i miljoner kronor. Därav faller 7,7 miljoner kronor å det i riksstatsförslaget preliminärt beräknade anslaget till de allmänna läroverkens avlöningar samt 1,8 miljoner kronor å anslaget Bidrag till vissa privatläroverk. För universiteten, den medicinska undervisningen m. m. förutses en nettoökning med 1,3 miljoner kronor. Därvid har bl. a. räknats med å ena sidan bortfall av vissa engångsanslag till Stockholms högskola å i runt tal 1,5 miljoner kronor och å andra sidan uppräkning av anslaget till naturastipendier med i det närmaste 1 miljon kronor. Den fortsatta utbyggnaden av de tekniska högskolorna har vidare föranlett en höjning av anslagen härför med 1,5 miljoner kronor. Slutligen har kostnaderna för yrkesundervisningen beräknats öka med 2,3 miljoner kronor och kostnaderna för vissa folkbildningsåtgärder med 2,8 miljoner kronor. Av sistnämnda belopp gäller 1,4 miljoner kronor det preliminärt beräknade anslaget till undervisningsoch upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande.
Under nionde huvudtiteln beräknas en ökning med 51,6 miljoner kronor. Denna ökning är av automatisk natur och hänför sig huvudsakligen till anslagen till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och till kostnader i samband med svenska spannmålsbolagets verksamhet, vilka båda anslag uppförts med sammanlagt 54 miljoner kronor mer än som anvisats i gällande riksstat. Dessa anslagsbelopp är dock endast preliminärt beräknade. A övriga anslag under huvudtiteln har däremot räknats med en nettominskning av ungefär 2,4 miljoner kronor, varav 2 miljoner kronor hänför sig till anslaget till statlig lagerhållning.
Tionde huvudtiteln redovisar anslagsökningar med sammanlagt 9,5 miljoner kronor. Ä andra sidan föreligger anslagsminskningar med 11,3 miljoner kronor. Huvudtitelns slutsumma uppvisar således en nettominskning med 1,8 miljoner kronor. Av ökningen faller på anslaget till atomenergiforskning in. m. inom Aktiebolaget Atomenergi 2,9 miljoner kronor. Anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten har uppräknats med 1,7 miljoner kronor, varav 1,5 miljoner kronor för byggande av ett nytt tjänstefartyg för östra lotsdistriktet. Bland övriga anslagsökningar må nämnas, att anslagen till omkostnader för statlig lagerhållning in. m., till fonden för friluftslivets främjande, till Hemmens forskningsinstitut och till läkarundersökning av sjöfolk höjts med 500 000, 250 000, 200 000 kronor respektive 155 000 kronor. För projektering av en ny statsisbrytare begäres ett nytt anslag av 150 000 kronor. Minskningarna har uppkommit bl. a. därigenom, att anslaget
24 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
till den under år 1953 färdigställda isbrytaren Thule, som för innevarande budgetår anvisats med 3,7 miljoner kronor, utgår ur riksstaten. Anslaget till omkostnader i samband med inköp och lagring av fasta bränslen nedsättes med 2 miljoner kronor, då vissa förluster, som hittills bestritts från anslaget, anses i fortsättningen böra täckas med anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Anslaget till kostnader för främjande av företagsverksamhet m. in. å 1,5 miljoner kronor har överflyttats till kapitalbudgeten. Kostnaderna för krisförvaltningen beräknas för nästa budgetår nedgå med sammanlagt 1,1 miljoner kronor.
Elfte huvudtiteln beräknas stiga med 23,4 miljoner kronor. På anslagen under medicinal staten samt hälso- och sjukvård redovisas en ökning med 10,4 miljoner kronor, väsentligen av automatisk karaktär och sammanhängande med höjda avlönings-, omkostnads- och bidragsanslag. Anslagen under avdelningen alkoholistvård beräknas stiga med 2,o miljoner kronor, varvid dock ett flertal anslag upptagits med preliminärt beräknade belopp i avvaktan på särskild proposition. En ökning å anslagen till överståthållarämbetet och landsstaten med 2,6 miljoner kronor beror i huvudsak på automatiska förändringar. Beträffande polisväsendet har skett en uppräkning med 8,o miljoner kronor. Av detta belopp hänföres 3,9 miljoner kronor till anslagen till statspolisorganisationen m. in. och statens polisskola, vilka kommer att bli föremål för särskild proposition, varjämte en höjning med 3,5 miljoner kronor å anslaget till bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. in. föranledes av den ändring i polislagen, som trätt i kraft den 1 januari 1954.
Tolfte huvudtitelns slutsumma utvisar en nettominskning med 16,i miljoner kronor. Å ena sidan föreligger en anslagsminskning med i runt tal 19,5 miljoner kronor, huvudsakligen beroende på att nettokostnaderna för den statsunderstödda pensioneringen beräknas tillfälligt minska med 9 miljoner kronor samt att de i riksstaten för innevarande budgetår upptagna anslagen om 7,5 resp. 3,o miljoner kronor till täckning av dels beräknat överskridade av anslagsmedel på grund av ändrad lönegruppering och dels beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering in. in. bortfaller. Å andra sidan föreligger en ökning med i runt tal 3,5 miljoner kronor, som väsentligen föranletts av pensionsförhöjningar av automatisk natur.
Fjortonde huvudtiteln utvisar en minskning med nära 0,4 miljon kronor.
För luftfarts fonden beräknas underskottet minska med 0,4 milj on kronor.
Riksgäldsfondens underskott upptages till 390 miljoner kronor, innebärande en ökning med 35,o miljoner kronor.
Huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar beräknas i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår minska med 56,6 miljoner kronor.
Beträffande titeln Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster räknas preliminärt med en ökning av 30,o miljoner kronor.
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
25 I riksstatsförslaget under kapitalbudgeten uppföres under rubriken lånemedel 1 074 miljoner kronor, vilket belopp utgör skillnaden mellan summan av de äskade investeringsanslagen 1 876 miljoner kronor och de belopp i avskrivningsmedel, inberäknat avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster, samt övriga kapitalmedel å tillhopa 802 miljoner kronor, som står till förfogande för investeringarnas genomförande. I riksstaten för innevarande budgetår upptages lånemedlen med 1 273 miljoner kronor utgörande saldot mellan investeringsanslagen å sammanlagt 2 091 miljoner kronor och avskrivningsmedel och övriga likvida medel å tillhopa 818 miljoner kronor. Riksstatsförslaget utvisar således en minskning med 199 miljoner kronor under rubriken lånemedel å kapitalbudgeten jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.
I följande sammanställning har angivits den ökning och minskning av investeringarna i de statliga kapitalfonderna, som föreligger i riksstatsförslaget i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår.
Översikt av behållningarna å riksstatsanslagen.
En sammanställning över anslagsbehållningarna den 30 juni 1953 torde i detta sammanhang få lämnas och fogas som bihang vid statsrådsprotokollet (bihang 5). Sammanställningen upptar totalsummor av reserverade medel om 881 miljoner kronor å driftbudgeten (exkl. avskrivningar) och av outnyttjade belopp om 704 miljoner kronor å kapitalbudgeten, innebärande en minskning i medelsbehållningarna under budgetåret 1952/53 med sammanlagt 196 miljoner kronor. Utvecklingen av behållningarna på riksstatsanslagen under budgetåren 1942/43—1952/53 framgår av efterföljande tablå.
I det följande kommer närmare att redogöras för de huvudtitlar respektive fonder, som enligt de såsom bihang redovisade sammanställningarna utvisar större anslagsbehållningar.
Förändringarna i driftbudgetens reservationsbehållning under det sist förflutna budgetåret har under fjärde huvudtiteln inneburit en minskning
26 Statsverkspropositionen: Bil. I: Inkomsterna.
Medelsbehållning (miljarder kr.) vid utgången av budgetåret 1942 1943 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952
/ 43 /44 /45 / 46 /47 /48 / 49 /50 /Öl /52 /53
Reservationer å driftbudgeten (exkl. avskrivningar av nya kapitalinvesteringar)......... 1,13 1,11 1,21 1,16 1,50 1,43 1,25 1,01 0,91 1,02 0,88
Outnyttjade belopp
å kapitalbudgeten 0,93 1,13 2,15 2,10 2,38 2,59 2,29 1,29 0,77 0,76 0,70
Tillhopa 2,06 2,24 3,36 3,26 3,88 4,02 3,54 2,30 1,68 1,78 1,58
med 40 miljoner kronor. På äldre anslag än de för budgetåret 1952/53 uppförda har skett en medelsförbrukning med 57 miljoner kronor, varigenom behållningen på dessa anslag gått ned från 138 till 81 miljoner kronor. Av sistnämnda belopp har ca 70 miljoner kronor disponerats genom utlagda beställningar m. m. På fortlöpande anslag och för budgetåret 1952/53 anvisade anslag av engångsnatur, där reservationerna uppgår till 146 miljoner kronor, har skett en ökning av behållningen med 17 miljoner kronor. Av sistnämnda belopp faller 10 miljoner kronor på anslaget till Krigsmaterielverket: Engångskostnader för industriell krigsberedskap. Ifrågavarande belopp skall sedan Kungl. Maj :t utfärdat bestämmelser i ämnet återföras till krigsmaterielverkets rörelsekapital. Resterande belopp, 7 miljoner kronor, beror huvudsakligen på att drivmedelspriserna under budgetåret 1952/53 sjunkit samt att vissa utbetalningar för anskaffning av materiel utfallit senare än beräknat. — Femte huvudtiteln utvisar liksom under föregående budgetår endast obetydliga reservationer på de äldre anslagen. På fortlöpande anslag fanns däremot ca 70 miljoner kronor reserverade vid utgången av budgetåret 1952/53. Huvudparten av beloppet hänför sig till anslag till åtgärder för förbättrande av bostadsförhållandena m. m. samt till arbetsmarknadens reglering. Till väsentliga delar är dessa reservationer disponerade. — Under sjätte huvudtiteln har reservationerna ökat med 129 miljoner kronor och uppgick vid utgången av budgetåret 1952/53 till 217 miljoner kronor. Ökningen sammanhänger till större delen med den omständigheten, att flertalet anslag till den statliga vägbyggnadsverksamheten i anledning av beslutad omläggning till kalenderårsberäkning uppskattats för ett och ett halvt års medelsförbrukning. Av sagda behållning hänför sig ett belopp om cirka 100 miljoner kronor till medel, som erfordras för ifrågavarande verksamhet under andra halvåret 1953. Vad gäller återstående del av reservationsmedelsbehållningen är denna bunden så när som på ett belopp av 4,5 miljoner kronor.
Beträffande behållningen under sjunde huvudtiteln har icke några nämnvärda förändringar ägt rum. Det totala beloppet reservationsmedel uppgår till 24 miljoner kronor, varav ett oförändrat belopp på 22 miljoner kronor hänför sig till medel anvisade såsom bidrag till internationellt återupp-
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
byggnadsarbete i enlighet med Washingtonöverenskommelsen. Dispositionen av dessa medel är beroende av kommande överläggningar med berörda länder. —- Även under åttonde huvudtiteln är förändringarna obetydliga. Den reservationsmedelsbehållning som föreligger, 21 miljoner kronor, faller främst på universitetens och högskolornas anslag till byggnads-, inrednings-, utrustnings- och materieländamål, vissa bidragsanslag till skolhemsbyggnader samt forskningsanslagen. — Under nionde huvudtiteln har skett en betydande minskning av reservationsmedlen. Totalt uppgick dessa per den 30 juni 1953 till 195 miljoner kronor, vilket i jämförelse med läget ett år tidigare innebär en minskning med 162 miljoner kronor. Av denna minskning kan 159 miljoner kronor föras tillbaka på anslagen till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och till bestridande av kostnader i samband med Svenska spannmålsbolagets verksamhet samt förklaras i huvudsak med det förhållandet att regleringsåret icke sammanfaller med budgetåret. Reservationerna under nyssnämnda tvenne anslag, tillhopa 127 miljoner kronor, är nu till större delen förbrukade. Övriga reservationer under ifrågavarande huvudtitel faller främst på anslagen till jordbrukets rationalisering, landsbygdens elektrifiering samt vissa skolbyggnads- och skogsarbeten. — Vad beträffar förändringarna under tionde huvudtiteln omnämndes redan i statsverkspropositionen till 1953 års riksdag, att genom Kungl. Maj :ts beslut den 12 december 1952 ett belopp om 55 miljoner kronor från anslaget till subventionering av införseln av vissa varor såsom besparing tillförts budgetutjämningsfonden. — Elfte huvudtiteln uppvisar en minskning i reservationerna med 6 miljoner kronor. Beträffande anslagen till civilförsvaret uppgick den totala behållningen å dessa anslag vid utgången av budgetåret 1952/53 till 76 miljoner kronor, varav dock 59 miljoner kronor var disponerade. I övrigt fördelar sig behållningen under ifrågavarande huvudtitel med 26 miljoner kronor å medicinalstatens anslag och 3 miljoner kronor å diverse smärre anslag. Härav var vid ingången av budgetåret 1953/54 23 resp. 3 miljoner kronor disponerade.
Reservationsmedelsutvecklingen på driftbudgeten har sammanfattningsvis resulterat dels i en minskning av behållningarna på fortlöpande anslag och under det sistförflutna budgetåret anvisade anslag av engångsnatur med 3 miljoner kronor till 760 miljoner kronor, dels en minskning av behållningarna på anslag anvisade före budgetåret 1952/53 med 136 miljoner kronor. Av sistnämnda belopp har ca 66 miljoner kronor indragits till budgetutjämningsfonden. Utvecklingen under de olika huvudtitlarna beträffande nämnda äldre anslag framgår närmare av sammanställningen i det följande.
Av den totala behållningen å ifrågavarande äldre anslag är enligt inhämtade uppgifter ca 80 miljoner kronor disponerade genom utlagda beställningar in. in.
För innevarande budgetår kan numera räknas med en reservationsmedelsförbrukning under driftbudgeten av ca 140 miljoner kronor.
Även för budgetåret 1954/55 torde en förbrukning av reservationsmedel
28 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
kunna förutses, men av betydligt mindre omfattning än den för nu löpande budgetår beräknade. Väsentligen kan den väntas under fjärde, femte, sjätte och elfte huvudtitlarna med sammanlagt ca 60 miljoner kronor. Hänsyn har då icke tagits till medelsförbrukningen under avskrivningshuvudtiteln.
Förändringarna i behållningarna å kapitalbudgetens anslag har under budgetåret 1952/53 resulterat i en minskning med 57 miljoner kronor. Bakom denna siffra ligger å ena sidan en ökning av behållningen på de under det sistförflutna budgetåret anvisade medlen med cirka 107 miljoner kronor i jämförelse med motsvarande behållning ett år tidigare samt å andra sidan en minskning av de outnyttjade beloppen på anslag anvisade t. o. m. budgetåret 1951/52 med 164 miljoner kronor. Denna minskning fördelar sig på de olika fonderna på sätt som framgår av följande sammanställning.
Nedgången i behållningarna å ifrågavarande äldre anslag beror till ett belopp av ca 14 miljoner kronor på att outnyttjade medel indragits som besparing. Dessa indragna medel fördelar sig bl. a. med 10 miljoner kronor på statens affärsverksfonder och 3 miljoner kronor på statens allmänna fastighetsfond. Beträffande uppdelningen å skilda anslag under fonderna torde jag få hänvisa till budgetredovisningen för budgetåret 1952/53.
Av därefter återstående behållning å äldre anslag är de under statens affärsverksfonder redovisade medlen i huvudsak bundna genom vidtagna dispositionsåtgärder. Detsamma gäller om tillsammans ca 30 miljoner kronor av de under statens allmänna fastighetsfond och försvarets fonder upptagna behållningarna. Storleken av den outnyttjade medelsbehållningen under sistnämnda fonder torde få ses mot bakgrunden av den allmänna investeringsbegränsningen, vilken medfört tidsförskjutningar i byggnadsarbetenas igångsättande. — Beträffande statens utlåningsfonder utgör större de-
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
29 Behållningen å anslag
len av ett belopp under anslaget till luf tf artslånefonden om 36 miljoner kronor anslagsanvisning i samband med riksdagens beslut om organisation och finansiering av den reguljära luftfartstrafiken (prop. nr 176/1948 och 126/1949).
Förbrukningen av outnyttjade kapitalbudgetmedel kan för innevarande budgetår uppskattas till ca 200 miljoner kronor, d. v. s. 50 miljoner kronor mer än vad tidigare räknats med. Det torde emellertid vara sannolikt att de för innevarande budgetår anvisade anslagen icke i full omfattning kan utnyttjas, bland annat beroende på att en viss eftersläpning av utbetalningarna som regel måste förutsättas.
För budgetåret 1954/55 torde medelsförbrukningen å äldre anslag kunna uppskattningsvis angivas till ca 150 miljoner kronor.
En redovisning av vidtagna dispositioner under fortlöpande anslag å såväl drift- som kapitalbudgeten lämnas i regel vid anmälan av respektive anslagsfrågor, vartill torde få hänvisas.
Riksstatsförslagets inkomstsida.
1. Översikt av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
I samband med beräkningarna av inkomsterna för budgetåret 1954/55 har riksräkenskapsverket även beräknat utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt den-
30 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
na beräkning skulle de å driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst av 8 360 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 8 159 miljoner kronor, innebärande en merinkomst av 201 miljoner kronor. Inkomsterna å titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas komma att med 200 miljoner kronor överstiga det i riksstaten upptagna beloppet, 4 000 miljoner kronor. Överskottet beror bl. a. på att de som löneavdrag uppburna preliminärskatteinkomsterna liksom de under våren 1954 inflytande betalningarna av kvarstående skatt väntas bli större än vad som tidigare beräknats. Titelns nettoinkomst påverkas även i höjande riktning av att utbetalningarna till kommunerna nedgår i jämförelse med vad som antogs vid riksstatens upprättande till följd av under hösten 1953 beslutade utdebiteringssänkningar. Å andra sidan väntas inkomsterna i form av preliminärskatt från bolag, rörelseidkare m. fl. bli lägre än beräknat. Bland titlar, som utvisar merinkomst, må nämnas titlarna fordonsskatt med 10, tullmedel med 50 samt totalisator- och tipsmedel med 12 miljoner kronor. Underskott förutses bl. a. för bensinskatt med 20, varuskatt med 35, tobaksskatt med 25, televerket med 10 samt domänverket med 15 miljoner kronor.
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1954/55 har av riksräkenskapsverket uppskattats till 8 561 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till de å gällande riksstat uppförda inkomstbeloppen med drygt 400 miljoner kronor. I förhållande till det beräknade utfallet för löpande budgetår utgör uppgången omkring 200 miljoner kronor. Inkomststegringen kan, enligt vad ämbetsverket framhåller, till ett belopp av 150 miljoner kronor förklaras av att avgifter och arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen förutsatts skola tillföras inkomstskattetiteln. Skatteintäkterna beräknas i förhållande till gällande riksstat stiga från 7 101 miljoner kronor till 7 681 miljoner kronor, eller med 580 miljoner kronor. Uppgången är emellertid till ett belopp av drygt 200 miljoner kronor av helt formell natur, beroende på att, såsom i det följande närmare skall beröras, riksräkenskapsverket har föreslagit, att inkomsttiteln folkpensionsavgifter utgår ur riksstaten från och med nästa budgetår och att någon omföring från inkomstskattetiteln av folkpensionsavgifter icke längre skall verkställas från och med nämnda budgetår. Inkomsterna av uppbörd i statens verksamhet beräknas öka med 11,8 miljoner kronor, samt titeln diverse inkomster med 36 miljoner kronor, varemot inkomsterna av statens kapitalfonder uppskattas komma att minska med 0,8 miljon kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår visar i övrigt följande mera framträdande förändringar i förhållande till gällande riksstat.
Inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. har beräknats komma att öka med 500 miljoner kronor. Ökning har påräknats även för inkomsttitlarna lotterivinstskatt med 9, automobilskattemedel med 55, tullmedel med 50 och omsättnings- och utskänkningsslcatt å spritdrycker med 25 milioner kronor. Å andra sidan har minskade inkomster beräknats för
Statsverkspropositionen: Bit. 1: Inkomsterna.
titein varuskatt med 75 miljoner kronor. Vad rör inkomsterna av statens kapitalfonder beräknas under affärsverksfonderna ökning för domänverket med 5 miljoner kronor, medan för statens järnvägar och statens vattenlällsverk redovisas minskningar med 9 resp. 20 miljoner kronor. Slutligen har inkomsttiteln statens utlåningsfonder uppräknats med 13 miljoner kronor.
2. Riksräkenskapsverkets beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. verkställt beräkning av inkomsterna för såväl budgetåret 1953/54 som 1954/55.
Ämbetsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet i fråga om verksamhetsåret 1952 haft att uppskatta inkomstutvecklingen under verksamhetsåren 1953 och 1954 samt under de första månaderna av år 1955. 1 fråga om skatteunderlagets utveckling gör riksräkenskapsverket följande antaganden, varvid särskilda kalkyler gjorts för å ena sidan fysiska personer och med dem likställda och å andra sidan aktiebolag.
Vad först gäller fysiska personer framhåller riksräkenskapsverket, att inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, som representerar 4/5 av de fysiska personernas nettoinkomst, under verksamhetsåret 1952 stigit med 16,6 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna för en bedömning av utvecklingen under år 1953 angives ännu vara begränsade. Ämbetsverket anser emellertid, att lönenivån år 1953 för industriarbetare (genomsnittlig timförtjänst) kan beräknas komma att ligga 2 å 3 procent över genomsnittet för år 1952. För övriga grupper löntagare finner verket sig kunna räkna med en stegring av samma storleksordning. Med hänsyn till att något skäl att räkna med mera betydelsefulla sysselsättningsförändringar icke finnes, kommer ämbetsverket fram till en sannolik sammanlagd ökning av inkomst av tjänst med 2 å 3 procent från år 1952 till 1953. I fråga om inkomstutvecklingen för fysiska personer under år 1954 framhåller riksräkenskapsverket, att denna icke torde komma att visa några mera betydande olikheter i jämförelse med år 1953. Detta antagande sammanhänger med de allmänna förutsättningar beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen under år 1954, som riksräkenskapsverket ansett sig böra lägga till grund för beräkningen av statsverkets inkomster under innevarande och nästfoljande budgetår. Även om det icke kan bortses från risken av utifrån kommande störningar, vilka i första hand skulle drabba de svenska exportnäringarna, synes dock enligt ämbetsverkets mening tendenserna inom den svenska ekonomin för närvarande närmast peka på en stabil utveckling med i stort sett oförändrad prisnivå samt någon stegring av produktion och konsumtion totalt sett. Ämbetsverket betonar, att det svenska näringslivets starka beroende av utvecklingen utomlands dock talar för en relativt försiktig bedömning av utvecklingen av underlaget för statsinkomsterna. När det gäller inkomst av tjänst konstaterar verket till
32 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
en början, att enligt tillgängliga uppgifter en mindre glidning uppåt av lönenivån inträffat under år 1953, varigenom denna vid ingången till år 1954 något överstiger den för år 1953 genomsnittliga. Även under år 1954 torde, med hänsyn till de gjorda antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen, en viss glidning uppåt kunna förutsättas. Omfattningen av de avtalsmässiga lönestegringar, som kan komma att bli resultatet av förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter, kan givetvis ännu icke överblickas men torde enligt verkets mening bli av mindre räckvidd. Beträffande sysselsättningen finner riksräkenskapsverket i anslutning till de allmänna förutsättningarna i övrigt snarast en tendens till stegring framstå som sannolik för år 1954. Även om under ogynnsamma omständigheter, närmast som följd av accentuerade svårigheter för exportindustrierna, en försämring av sysselsättningen kan tänkas inträda, synes tillräckliga skäl icke föreligga för att en beräkning av statens inkomster skulle baseras på ett sådant antagande.
Sammanfattningsvis anser sig riksräkenskapsverket böra grunda sina beräkningar på antagandet om en mindre höjning av den sammanlagda inkomsten av tjänst under år 1954 i jämförelse med år 1953 och ytterligare någon stegring under år 1955. — Inkomst av jordbruksfastighet har under verksamhetsåret 1952 visat en stegring på 10 procent och torde även under år 1953 väntas visa någon uppgång, trots att inkomsterna av skogsbruket torde nedgå. — Beträffande övriga förvärvskällor under år 1953 synes en viss ytterligare uppgång av inkomsten riksräkenskapsverket trolig. En viss ytterligare stegring beträffande fysiska personers inkomster av övriga förvärvskällor tillsammantagna anses vara att vänta under år 1954.
Vad därefter beträffar aktiebolagens taxerade inkomster förelåg en nedgång under verksamhetsåret 1952 med i det närmaste 15 procent. Riksräkenskapsverket konstaterar emellertid, att nedgången av bolagens redovisade nettoinkomst endast utgjorde 10 procent. Den starkare nedgången för det taxerade beloppet förklaras av en kraftig stegring av de allmänna avdragen. Nedgången år 1952 av bolagens sammanlagda inkomst kan enligt ämbetsverket väsentligen återföras på skogsindustriernas försämrade avsättningsvillkor på utlandsmarknaderna men också till någon del på svårigheter för vissa hemmamarknadsindustrier, främst textilindustrin. För båda dessa industrigrupper har år 1953 medfört en klar förbättring, som i varje fall för skogsindustriernas del anses komma att avspeglas i stegrade inkomster vid 1954 års taxering. Produktionen inom vissa av verkstadsindustriens grenar, som visade fallande tendens under andra halvåret 1952 i samband med vikande efterfrågan på såväl utlands- som hemmamarknaden, synes däremot under år 1953 ha legat på en väsentligt lägre nivå än tidigare. Sammanfattningsvis framhåller ämbetsverket, att utvecklingen under år 1953 för bolagens del torde peka på en viss förbättring av redovisade nettoinkomster vid 1954 års taxering. Med ledning av gjorda undersökningar samt vissa allmänna överväganden har riksräkenskapsverket funnit sig böra
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
grunda sin beräkning på det antagandet, att det sammanlagda taxerade beloppet för svenska aktiebolag vid 1954 års taxering skall komma att utvisa en stegring av storleksordningen 5 procent. På grund av att de allmänna avdragen vid taxeringen väntas stiga kraftigt som följd av att de vid 1953 års taxering påförda investeringsavgifterna — för bolagen uppgående till ca 100 miljoner kronor — är avdragsgilla vid 1954 års taxering, motsvaras den anförda ökningen av det taxerade beloppet av en stegring av nettoinkomsten med närmare 10 procent.
Utvecklingen av aktiebolagens inkomster under år 1954 anger rilcsräkenskapsverket inrymma stora osäkerhetsmoment. Då klara tendenser till vare sig försämring eller förbättring, totalt sett, knappast kan sägas föreligga, bär ämbetsverket i avvaktan på säkrare hållpunkter för ett bedömande utgått från en i jämförelse med år 1953 oförändrad sammanlagd taxerad inkomst, varvid förutsatts att liksom vid 1953 och 1954 års taxeringar även vid 1955 års taxering kommer att galla regler som begränsa rätten till fri avskrivning.
Riksräkenskapsverket erinrar vidare om att nettoinkomsten för statsverket å förevarande titel under ett budgetår utgöres av skillnaden mellan, ä ena sidan, å titeln redovisade intäkter av statsskatter, kommunalskatter samt vissa medel, som uppbäres i samband med den allmänna uppbörden, samt, å andra sidan utbetalningar av kommunerna tillkommande skattemedel, återbetalningar av överskjutande preliminär skatt samt omföringar av vissa influtna medel till andra riksstatstitlar m. m. Till titeln kommer under budgetåren 1953/54 och 1954/55 vidare att återföras medel från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Vid uppskattningen av bruttoinkomsterna har ämbetsverket viss ledning av den inom verket förda uppbördsstatistiken ävensom av generalpoststyrelsens månatliga rapporter om totalt influten skatt. På grund av nämnda material och under de gjorda antagandena angående inkomstutvecklingen beräknar riksräkenskapsverket uppbörden av preliminär skatt på följande sätt.
Beträffande den preliminära A-skatten utgår verket från att denna skatt med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt kommer att nära följa löneinkomstens förändringar. Det förutsättes, att den statliga inkomstskatten under hela budgetåret 1954/55 utgår med oförändrad uttagningsprocent, d. v. s. 110 procent. Ämbetsverket uttalar sammanfattningsvis, att betalningarna av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1954—55 och de första terminerna av uppbördsåret 1955—58 kan väntas stiga utöver nivån under innevarande budgetår. Det förhållandet, att under våren 1955 som en del av den preliminära A-skatten kommer att inflyta sjukförsäkringsavgifter, torde enligt ämbetsverket medföra ett ytterligare tillskott av preliminär A-skatt under budgetåret 1954/55 av storleksordningen 100 miljoner kronor. Vad angår uppbörden av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1954—55 och de två terminer av uppbördsåret 1955—56, som faller inom budgetåret 1954/55, framhålles, att den normalt, d. v. s. utan ledning av särskild preliminärdeklaration, debiterade preliminärskatten i det enskilda fallet kan 3 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 1. Bih 1.
34 Staisvcrkspi-opositionen: Bil. I: Inkomsterna.
komma att betydligt avvika från vad som väntas bli påfört som slutlig skatt. Även om det förutsatts, att såväl bolagens som fysiska personers inkomster totalt sett vid 1955 års taxering kommer att ligga högre än vid 1953 års taxering, måste man ändå enligt verkets mening räkna med att preliminärdeklaration eller jämkning av den preliminärt debiterade skatten kommer att ske i åtskilliga fall. Riksräkenskapsverket har dock ansett sig böra förutsätta en i jämförelse med innevarande budgetår stegrad uppbörd av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna under uppbördsåren 1954—55 och 1955—56. Därtill kan såväl under våren 1954 som under våren 1955 väntas inflyta vissa belopp som fyllnadsbetalning.
Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1953/54 och 1954/55 inflytande preliminär A- och Bskatt, inkl. under våren 1955 inflytande sjukförsäkringsavgifter, samt fyllnadsbetalningar av preliminärskatt till ca 6 800 resp. 7 400 miljoner kronor. Det understrykes dock, att dessa belopp är osäkra inom vida marginaler både med hänsyn till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling och möjligheten för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.
Riksräkenskapsverket framhåller, att på grundval av 1952 års taxering ett belopp av i runt tal 820 miljoner kronor påfördes de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, medan ett belopp av omkring 372 miljoner kronor skulle återbetalas. Räntan på den kvarstående skatten uppgick till 14 miljoner kronor. Enligt av ämbetsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grund av 1953 års taxering till i runt tal 975 miljoner kronor, medan återbetalningarna kan beräknas till omkring 435 miljoner kronor. Räntan å den kvarstående skatten uppgår till 16 miljoner kronor. Saldo t mellan kvarstående och överskjutande skatt har sålunda från 1952 års till 1953 års taxering ökat från omkring 450 till 540 miljoner kronor, vilken stegring helt anges falla på fysiska personer. Den kvarstående skatt, som kan komma att påföras på grundval av 1954 års taxering, finner riksräkenskapsverket sannolikt komma att nedgå i jämförelse med föregående år med minst 100 miljoner kronor, varemot den överskjutande skatten kommer att öka med närmare 100 miljoner kronor. — Till inkomsterna å titeln skall, förutom ett jämförelsevis mindre belopp i tillkommande skatt, läggas den kommunala fastighetsskatten. Det under budgetåret 1953/54 inflytande beloppet av fastighetsskatt, beräknat till 350 miljoner kronor, är 50 miljoner kronor högre än det, som inflöt under närmast föregående budgetår, vilket förklaras av höjd kommunal utdebitering mellan 1951 och 1952. Den under budgetåret 1954/55 inflytande fastighetsskatten beräknas understiga 300 miljoner kronor till följd av repartitionstalets sänkning från fem till fyra. Inflytande restantier, tillkommande skatt samt övriga inkomster, nämligen skogsvårdsavgifter och annuiteter, beräknas uppgå till 205 resp. 235 miljoner kronor. Vid sin beräkning har riksväkenskapsverket vidare förutsatt, att inflytande arbetsgivarbidrag till den allmännna sjukförsäkringen och till yrkesskadeförsäkringen skall redovisas
Statsverkspropositionen: Bil. I: Inkomsterna.
som inkomster på titeln. De senare anges ännu icke kunna beräknas men inflytande bidrag till sjukförsäkringen under våren 1955 beräknas uppgå till 50 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets beräkningar har lett till resultatet, att bruttoinkomsterna å förevarande riksstatstitel kommer att uppgå för budgetåret 1953/54 till 8 180 miljoner kronor och för budgetåret 1954/55 till 8 675 miljoner kronor.
Då utgifterna å titeln för budgetåret 1953/54 beräknas till omkring 4 460 miljoner kronor, inkl. utbetalningar till kommunerna å ett belopp av omkring 3 720 miljoner kronor, uppskattar riksräkenskapsverket utfallet av inkomsttiteln för innevarande budgetår till 4 200 miljoner kronor.
Beträffande nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket beräknat utgifterna å inkomsttiteln på följande sätt. Utbetalningarna av kommunalskattemedel under kalenderåret 1954 — här inbegripet dels förskott å kommunal inkomstskatt för kalenderåret 1954, dels fastighetsskatten, dels ock slutavräkning på det under kalenderåret 1952 utbetalade förskottet å kommunal inkomstskatt — torde komma att uppgå till omkring 4 030 miljoner kronor, varav å första hälften av budgetåret 1954/55 skulle falla omkring 2 015 miljoner kronor. För andra hälften av budgetåret beräknas motsvarande utbetalningar — med utgångspunkt från vad verket antagit beträffande inkomstutvecklingen under år 1953 samt under förutsättning av en kommunal utdebitering av samma höjd som under år 1953 — belöpa sig till omkring 1 865 miljoner kronor. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under kalenderåret 1955 beräknas sålunda komma att sjunka i jämförelse med år 1954, vilket till en del beror på att fastighetsskattens belopp nedgår men främst sammanhänger med att slutavräkningen på tidigare uppburna förskott av kommunal inkomstskatt kan beräknas komma att nedgå med närmare en halv miljard kronor i förhållande till året före. Till kommunalskattemedlen, 3 880 miljoner kronor, skall läggas, förutom restitutioner till ett belopp av 60 miljoner kronor, dels återbetalningar av överskjutande skatt, beräknade till omkring 500 miljoner kronor, dels ock omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, olycksfallsförsäkringsavgifter, skogsvårdsavgifter och annuiteter med omkring 35 miljoner kronor. För nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket — till följd av från verkets sida framlagt förslag om slopande av titeln folkpensionsavgifter — icke räknat med någon omföring av dylika avgifter. Någon avsättning till fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel synes enligt ämbetsverket icke böra ske för nästa budgetår, medan däremot från fonden en återföring skall ske av återstoden av de till fonden hittills avsatta medlen eller 300 miljoner kronor. Utgifterna å titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under nästa budgetår antages i enlighet härmed uppgå till 4 475 miljoner kronor, innebärande ett inkomstöverskott av i runt tal 4 500 miljoner kronor.
Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen med flera på skattetitelns utfall inverkande omständig-
36 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
heter förordar riksräkenskapsverket, att titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med 4 500 miljoner kronor.
Inkomsten av kupongskatt, som av överståthållarämbetet beräknats till 4,5 miljoner kronor för nästa budgetår, har av riksräkenskapsverket upptagits till 6 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till gällande riksstat med 1 miljon kronor.
Inkomsttiteln utslciftningsskatt och ersättningsskatt har ämbetsverket för budgetåret 1954/55 beräknat till oförändrat 1 miljon kronor.
Inkomsten å titeln skogsvårdsavgifter utgjorde under budgetåret 1952/53 7,86 miljoner kronor. Skogsstyrelsen erinrar, att Kungl. Maj :t i överensstämmelse med riksdagens beslut bestämt, att avgiften för år 1953 skall utgå efter en promillesats av en och en halv. Med utgångspunkt från detta promilletal och med tillämpning av ett sammanlagt taxeringsvärde å skogsmark och växande skog av 5,2 miljarder kronor beräknar styrelsen statens inkomster härav för budgetåret 1953/54 til) 7,8 miljoner kronor. Under förutsättning att skogsvårdsavgifterna jämväl för nästa budgetår kommer att uttagas efter angivna promilletal kan inkomsterna av dessa avgifter enligt styrelsens mening för budgetåret 1954/55 i nuvarande läge beräknas till samma belopp som för budgetåret 1953/54 eller 7,8 miljoner kronor. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket upptagit inkomsttiteln med oförändrat belopp eller 7,8 miljoner kronor.
I fråga om inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, som i gällande riksstat uppförts med 300 000 kronor, har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna för vart och ett av budgetåren 1953/54 och 1954/55 till 650 000 kronor.
Generalpoststyrelsens beräkningar av inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt slutar på i runt tal 65 miljoner kronor för innevarande budgetår. Intäkterna för budgetåret 1954/55 bör enligt styrelsens uppfattning beräknas till högst 70 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket framhåller, att vid beräkning av inkomsterna av kvarlåtenskapsskatt för innevarande och nästfoljande budgetår hänsyn måste tagas till att ändrade skattesatser kan väntas medföra ett visst inkomstbortfall. Emellertid torde till följd av höjda taxeringsvärden på fastigheter och värdestegring även för andra kapitaltillgångar böra räknas med eu fortgående stegring av den normala uppbörden av såväl arvslottsskatt som gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. Större engångsposter kommer därtill under innevarande budgetår att tillföra titeln betydande inkomster. Man torde enligt ämbetsverket böra räkna med att även under nästföljande budgetår något eller några större engångsbelopp kommer att inflyta. Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet härmed inkomsterna för budgetåret 1953/54 till 70 miljoner kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med 70 miljoner kronor eller samma belopp varmed titeln uppförts i gällande riksstat.
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna. 37
Lotterivin sts katten, som för budgetåret 1952/53 uppgått till 37 miljoner kronor och för det löpande budgetåret av generalpoststyrelsen beräknats inflyta med i runt tal 38 miljoner kronor, har av rilcsräkenskapsverket för budgetåret 1953/54 beräknats till 42 miljoner kronor. För budgetåret 1954/55 föreslår ämbetsverket att titeln uppföres med 45 miljoner kronor, innebärande en höjning i förhållande till gällande riksstat med 9 miljoner kronor.
Inkomsterna under titeln omsättnings- och expedition sstämplar m. in., som i gällande riksstat upptagits med 60 miljoner kronor, beräknas av riksräkenskapsverket, med ledning av för innevarande budgetår influten uppbörd, till 60 miljoner kronor för budgetåret 1953/54. För budgetåret 1954/55 förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln upptages med samma belopp eller 60 miljoner kronor.
Automobilskattemedel. I gällande riksstat har intäkterna av f o r d o n sskatten och bensinskatten upptagits till 200 resp. 410 miljoner kronor. Med utgångspunkt från en fortsatt stark tillväxt av fordonsbeståndet har riksräkenskapsverket beräknat fordonsskatten till 210 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 225 miljoner kronor för budgetåret 1954/55. Riksräkenskapsverket har i nära anslutning till av generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen, överståthållarämbetet och länsstyrelserna verkställda kalkyler, vilka i huvudsak sammanfaller med handels- och industrikommissionens beräkningar, uppskattat inkomsttiteln bensinskatt för budgetåret 1953/54 till 390 miljoner kronor och för budgetåret 1954/55 till 440 miljoner kronor.
Tullar och acciser. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetaret 1952/53 gav en behållen intäkt av ca 379 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande budgetår uppförd med 350 miljoner kronor. Vid i november 1953 gjord uppskattning har generaltullstyrelsen — under förutsättning bl. a. att villkoren för det internationella varuutbytet ej kommer att mera avsevärt försämras och att i Sverige de direkta importrestriktionerna förblir i stort sett oförändrade — beräknat nettouppbörden för innevarande budgetår till 390 miljoner kronor och för nästa budgetår till 360 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket framhåller, att tullinkomsternas i jämförelse med importvärdet höga nivå under det gångna budgetåret liksom under de hittills förflutna månaderna av innevarande budgetår sammanhänger med att den tullbelagda delen av importen utgjort en osedvanligt stor andel av den totala införseln. Denna förskjutning i importens sammansättning har givit till resultat, att tullinkomsterna stegrats trots att det totala importvärdet nedgått. Den konstaterade förändringen i importens sammansättning får bl. a. ses mot bakgrunden av att importen av vissa bränslen och råvaror under år 1953 synes ha varit otillräcklig för att hålla lagren på samma nivå som tidigare. En återgång till en mera normal sammansättning av införseln torde därför i första hand komma till stånd genom en ökning av denna del av importen.
38 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
Beträffande den fullbelagda delen av införseln synes för närvarande icke tillräckliga skäl finnas för att förutsätta en nedgång totalt sett, även om för vissa varugrupper en nedgång av importvärdet kan te sig sannolik bl. a. som följd av prissänkningar. Riksräkcnskapsverket upptar, med hänvisning till vad nu anförts samt på grundval av tillgängliga uppgifter om tulluppbörden under den gångna delen av innevarande budgetår, inkomsterna av tullmedel för budgetåret 1953/54 till 400 miljoner kronor samt förordar, att titeln, under förutsättning av oförändrade tullsatser, för budgetåret 1954/55 uppföres med likaledes 400 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt, varunder även redovisas intäkter av pälsvaruskatt samt den särskilda försäljningsskatten å mattor, guldsmedsvaror och grammofonskivor ävensom skatten vid tillverkning och import av personbilar och motorcyklar m. m., upptagen till ett belopp av 260 miljoner kronor. Enligt riksdagens beslut har nyssnämnda personbilskatt upphört att gälla fr. o. m. den 20 december 1953. De av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen och länsstyrelserna gjorda beräkningarna, med bortseende från den särskilda personbilskatten, innebär en sammanlagd inkomst å titeln varuskatt under budgetåren 1953/54 och 1954/55 på 175,6 resp. 157,5 miljoner kronor. Inkomsten av personbilskatten under innevarande år har av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen beräknats uppgå till 90 miljoner kronor under förutsättning att beskattningen skulle kvarstå oförändrad under hela budgetåret. Riksräkenskapsverket, som i likhet med vad som förutsatts i proposition nr 241 antager att inkomsten av personbilskatten under innevarande budgetår kommer att inbringa 40 miljoner kronor, beräknar inkomsttiteln varuskatt till 225 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 upptages till 185 miljoner kronor.
I fråga om titeln införselavgift och accis å f ettvaror m. m., som i samband med en omläggning av fettvarubeskattningen med ingången av innevarande budgetår ersatt den tidigare titeln accis å margarin och vissa andra fettvaror och som i gällande riksstat uppförts med 54 miljoner kronor uppskattar riksräkenskapsverket i anslutning till statens jordbruksnämnds och kontrollstyrelsens beräkningar inkomsterna för budgetåret 1953/ 54 till 44 miljoner kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 upptages till 53 miljoner kronor.
Inkomsterna på titeln skatt å kaffe, som för innevarande budgetår är uppförd i riksstaten med 17 miljoner kronor, har av generaltullstyrelsen och statens jordbruksnämnd beräknats till oförändrat belopp, 17 miljoner kronor, för vart och ett av budgetåren 1953/54 och 1954/55. Riksräkenskapsverket har anslutit sig till nämnda kalkyler.
I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 650 miljoner kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten för innevarande budgetår till 610 miljoner kronor.
Vid beräkningar av det tobaksskattebelopp, som kan antagas komma att inlevereras under budgetåret 1954/55, har tobaksmonopolet funnit, att
Stcdsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
tendensen för efterfrågan av tobaksvaror under innevarande kalenderår icke motiverar ett antagande av någon nämnvärd ökning i efterfrågan på något enda varuslag men väl minskning på flertalet varuslag. Med utgångspunkt från en i stort sett oförändrad kvantitativ försäljning av cigarretter och röktobak samt eu minskning på de övriga varuslagen ävensom under antagande av oförändrade utförsäljningspriser och ingen nämnvärd förändring av konjunktur förhållandena har tobaksmonopolet funnit sig böra beräkna inkomsterna av tobaksskatt till 610 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket — som med hänsyn till inkomsttillflödet under månaderna juli—november 1953 funnit sig böra räkna med en högre inkomstnivå än tobaksmonopolet kalkylerat med — har under förutsättning av oförändrade skattesatser uppskattat tobaksskattens avkastning för nu löpande budgetår till 625 miljoner kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgeåret 1954/55 upptages till 650 miljoner kronor.
B ränn vinstillverkning sskatten, som i gällande riksstat upptagits til! 25 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen för löpande budgetår inflyta med samma belopp. För budgetåret 1954/55 har styrelsen beräknat intäkten till 24 miljoner kronor. Mot denna uppskattning har riksräkenskapsverket icke haft något att erinra.
Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med kontrollstyrelsens förslag inkomsttiteln rusdrycksförsäljnings medel av partihandelsbolag, vilken i gällande riksstat upptagits med 16 miljoner kronor, för budgetåret 1953/54 till 16 miljoner kronor samt föreslår, under förutsättning att en av Vin- och spritcentralen beräknad avsättning till pensionsändamål skall äga rum, att den för nästkommande budgetår upptages till 12 miljoner kronor.
Inkomsterna av rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhand e 1 s b o I a g har i riksstaten för löpande budgetår upptagits med 34 miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter uppskattar riksräkenskapsverket här avsedda inkomster för budgetåret 1953/54 till 34 miljoner kronor och för budgetåret 1954/55 till 35 miljoner kronor.
Omsättnings- och utslcänkningsskatten å spritdrycker har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 650 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen beräknar, att inkomsterna å titeln för budgetåren 1953 /54 och 1954/55, förutsatt att priser och inkomster förblir i stort sett oförändrade, skall inflyta med 640 resp. 650 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket upptar under förutsättning av oförändrade skattesatser inkomsterna å förevarande titel till 650 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och föreslår, att titeln för nästa budgetår beräknas till 675 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskän k ning sskatt åvin har i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 50 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har — under beaktande av den nuvarande tendensen i vinförsäljningen — beräknat inkomsten å denna titel till 53 miljoner kronor för löpande och 55 miljoner kronor för nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket uppskattar, under förutsättning av oförändrade skattesatser, inkomsterna för bud-
40 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
getåret 1953/54 till 53 miljoner kronor samt föreslår i överensstämmelse med kontrollstyrelsens kalkyler, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1954 /55 uppföres med 55 miljoner kronor.
Maltdrycksskatten, som i gällande riksstat upptagits till 80 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen innevarande budgetår inflyta med 82 miljoner kronor. Styrelsen har uppskattat inkomsterna för nästa budgetår till i runt tal 80 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknat inkomsterna för innevarande budgetår till 85 miljoner kronor, föreslår att titeln för budgetåret 1954/55 uppföres med likaledes 85 miljoner kronor.
Skatten å läskedrycker, som i gällande riksstat upptagits till 35 miljoner kronor, beräknas av kontrollst yreisen inflyta med ca 38 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och med 36 miljoner kronor för budgetåret ±954/5o. Riksräkenskapsverket beräknar här avsedda inkomster för innevarande budgetår till 40 miljoner kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 uppföres med 40 miljoner kronor.
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsterna å titeln statlig nöjesskatt, som i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 55 miljoner kronor, komma att uppgå till 53,94 miljoner kronor under budgetåret 1953/54 och till 54,oc miljoner kronor under budgetåret 1954/55. Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 57 miljoner kronor och föreslår, att inkomstposten för nästa budgetår upptages till 60 miljoner kronor.
Skatt å elektrisk kraft, som i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 35 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med i runt tal 30 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1953/54 och 1954/ 55. Vattenfallsstyrelsen framhåller, att en beräkning av denna inkomstpost måste grundas på osäkra uppskattningar med hänsyn till att bl. a. någon statistik icke finnes över landets slutliga kraftkonsumenters totala kraftbetalning. Därest för elskatten i fortsättningen kommer att gälla nuvarande grunder, kan enligt vattenfallsstyrelsens mening totalbeloppet för skatt å elektrisk kraft uppskattas till 37 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och till 40 miljoner kronor för budgetåret 1954/55. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av elskatten för innevarande budgetår till 30 miljoner kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 uppföres med ett belopp av 35 miljoner kronor.
Uppbörd i statens verksamhet. Under denna rubrik har i riksstaten för löpande budgetår upptagits 122,36 miljoner kronor och utfallet av inkomsttiteln har av riksräkenskapsverket beräknats till 132,51 miljoner kronor eller alltså 10,15 miljoner kronor mera än som beräknats i riksstaten. För nästa budgetår upptar ämbetsverket ett sammanlagt belopp av 134,17 miljoner kronor. Beträffande nedannämnda inkomsttitlar under förevarande rubrik har riksräkenskapsverket anfört i huvudsak följande.
Bidrag till rik sförsä k ringsans tälten och försäkring srådet är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med ett
Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna.
4!
belopp av 5,so miljoner kronor. För budgetåret 1953/54 kan inkomsterna under ifrågavarande titel, enligt vad riksförsäkringsanstalten uttalar, uppskattas till i runt tal 5,85 miljoner kronor. Med hänsyn till att under senare hälften av budgetåret 1954/55 inflytande försäkringsavgifter till viss del utgör provisoriskt debiterade belopp för år 1955, vilkas storlek blir beroende av innehållet i den yrkesskadeförsäkringslag, som är avsedd att efter beslut vid 1954 års riksdag träda i kraft vid påföljande årsskifte, kan enligt anstaltens mening beträffande budgetåret 1954/55 endast uttalas, att beloppet torde komma att icke oväsentligt överstiga 4,6 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet under budgetåret 1953/54 till 5,9 miljoner kronor. Beträffande inkomsterna på titeln för budgetåret 1954/55 föreslår riksräkenskapsverket, att i riksstatsförslaget i avvaktan på beslut om ny yrkesskadeförsäkringslag upptages samma belopp eller 5,9 miljoner kronor.
Titeln inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har i gällande riksstat upptagits med ett belopp av 2,25 miljoner kronor. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har beräknat ifrågavarande inkomster till 2,39 miljoner kronor för innevarande och — under förutsättning av bifall till gjorda anslagsäskanden —; 2,69 miljoner kronor för nästa budgetår. I anslutning till dessa beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket titeln för budgetåret 1953/54 till avrundat 2,4 miljoner kronor samt föreslår, att den tills vidare för budgetåret 1954/55 upptages till 2,7 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är titeln inkomst av myntning och justering upptagen med 4 miljoner kronor. Mynt- och justeringsverket har uppskattat inkomsterna å ifrågavarande titel under budgetåret 1953/54 till 5,5 miljoner kronor samt föreslagit, att titeln skall beräknas till likaledes 5,5 miljoner kronor i riksstaten för budgetåret 1954/55. Myntoch justeringsverket erinrar vidare, att vid bifall till en hos Kungl. Maj:t gjord hemställan om prägling av 100 miljoner kronor i 5-kronemynt och under förutsättning, att myntningen härav kan påbörjas under innevarande budgetår, en betydligt större vinst skulle uppstå, vilken dock för närvarande icke kan beräknas. Även för budgetåret 1954/55 måste beräkningarna bli ytterst osäkra beroende på den vinst en eventuell 5-kroneprägling skulle lämna; en prägling av exempelvis 50 miljoner kronor i 5-kronemynt skulle komma att lämna en inkomst av ca 39 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket uppskattar i anslutning till mynt- och justeringsverkets beräkning inkomst av myntning och justering för innevarande budgetår till 5,5 miljoner kronor. Beträffande inkomsterna för budgetåret 1954/55 föreslår riksräkenskapsverket, att de i avvaktan på prövning av förslaget om prägling av 5-kronemynt upptages till samma belopp, som beräknas för innevarande budgetår, eller 5,5 miljoner kronor.
Titeln bidrag till bank- och fondinspektionen har å gällande riksstat upptagits med 350 000 kronor. I överensstämmelse med bank- och fondinspektionens beräkning, vilken förutsätter viss ändring i
42 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
lagen om bankrörelse, uppskattar riksräkenskapsverket bidrag till bank- och tondinspektionen för budgetåret 1953/54 till 420 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 beräknas till 440 000 kronor.
Beträffande titeln inkomster vid statens lantbrukskemiska k o n t r o 11 a n s t a 11, vilken titel i gällande riksstat uppförts med 250 000 kronor, har statens lantbrukskemiska kontrollanstalt beräknat ifrågavarande inkomster under innevarande och nästfoljande budgetår till 275 000 resp. 300 000 kronor. Kontrollanstalten har emellertid framhållit, att en förutsättning för den höjning av inkomsterna, som här angivits, var att anstalten beredes möjlighet inrätta en modern vattenanalysavdelning, där såväl bakteriologiska som kemiska undersökningar av vatten kan utföras. Under nämnda förutsättning beräknar riksräkenskapsverket titeln till 275 000 kronor under budgetåret 1953/54 samt föreslår, att den upptages till 300 000 kronor för budgetåret 1954/55. Om den nya avdelningen icke kommer till stånd, har inkomsterna beräknats bli 25 000 kronor lägre under innevarande budgetår och 50 000 kronor lägre under det nästföljande.
Diverse inkomster. Inkomsttitlarna bötesmedel, totalisatormedel, tipsmedel och lotterimedel, som i gällande riksstat är upptagna med 9, 15, 65 och 95 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket —• på grundval av de uppgifter, som lämnats av vederbörande myndigheter resp. Aktiebolaget Tipstjänst samt Svenska penninglotteriet aktiebolag —• för nästa budgetår beräknats till 13, 18, 85 och 100 miljoner kronor.
Inkomstposten övriga diverse inkomster, som från och med budgetåret 1948/49 tillgodoföres infljdande krigskonjunkturskatt, från och med budgetåret 1952/53 inflytande tillfällig automobilskatt och från och med budgetåret 1953/54 inflytande konjunkturskatt samt belastas med restitutioner av dessa skatter, har i riksstaten för budgetåret 1953/54 uppförts med ett belopp av 6 miljoner kronor. Enligt från länsstyrelserna införskaffade uppgifter beräknas av krigskonjunkturskatt, tillfällig automobilskatt och konjunkturskatt tillsammans inflyta omkring 0,8 miljon kronor under budgetåret 1953/54 samt avsevärt lägre belopp under budgetåret 1954/55. Restitutioner av krigskonjunkturskatt beräknas av länsstyrelserna till 2,s miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och 0,9 miljon kronor för budgetåret 1954/55. För vartdera av dessa budgetår uppskattar riksräkenskapsverket å förevarande inkomsttitel mera regelmässigt inflytande inkomster till omkring 7 å 8 miljoner kronor. Under såväl budgetåret 1953/ 54 som budgetåret 1954/55 kan vidare väntas inflyta betydande inkomster i form av vissa arrendeavgifter för kronans gruvegendom. I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket den behållna uppbörden å inkomsttiteln övriga diverse inkomster för budgetåret 1953/54 till 10 miljoner kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med likaledes 10 miljoner kronor.
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
43 Statens affärsverksfonder. I riks staten för löpande budgetår är överskotten av statens affärsverksfonder upptagna till sammanlagt 245 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar att 230 miljoner kronor skall komma att inflyta under detta budgetår och 221 miljoner kronor under nästa budgetår.
Postverkets inlevererade överskott för budgetåret 1952/53 uppgick till omkring 11 miljoner kronor. I riksstaten för löpande budgetår är inkomsttiteln uppförd med 10 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har beräknat överskottet för budgetåret 1953/54 till 9,7 miljoner kronor och för budgetåret 1954/55 till 10,2 miljoner kronor. Styrelsen har föreslagit, att inkomsttiteln i riksstaten för sistnämnda budgetår upptages med 10 miljoner kronor.
Vid uppskattningen av inkomsterna har styrelsen emotsett en ökning från budgetåret 1952/53 till budgetåret 1953/54 med 1,7 miljoner kronor till 344,S7 miljoner kronor samt från sistnämnda budgetår till budgetåret 1954/ 55 med 6,2 miljoner kronor till 351,17 miljoner kronor. Större delen av ökningen från budgetåret 1952/53 till det nu löpande budgetåret belöper sig å frankoteckensuppbörden, som med hänsyn till någon ökning av trafikvolymen beräknas stiga från 205 till 207 miljoner kronor, innebärande en ökning med 2 miljoner kronor. Från budgetåret 1953/54 till budgetåret 1954/ 55 beräknas frankoteckensuppbörden stiga med ytterligare 3 miljoner kronor till 210 miljoner kronor. Vid uppskattningen av frankoteckensuppbörden för innevarande och nästkommande budgetår har styrelsen utgått från de porton, som för närvarande gälla för olika försändelseslag, samt ansett sig kunna räkna med någon ökning i trafikvolymen även under budgetåret 1954/55. Även beträffande posterna inkomster för befordran av tj änsteförsändelser, inkomster av tidningsrörelsen, ersättning för postgirorörelsen, ersättning från postsparbanken, ersättning för bestyret med skatteuppbörden samt ersättning för utbetalning av folkpensioner och av barnbidrag räknar styrelsen med ökade intäkter under de närmaste åren. Dessa poster beräknas sålunda stiga med sammanlagt 0,9 miljoner kronor från budgetåret 1952/53 till budgetåret 1953/54 samt med 3,2 miljoner kronor från sistnämnda budgetår till budgetåret 1954/55. Inkomsterna å övriga inkomstposter beräknas icke komma att undergå större förändringar under innevarande eller nästkommande budgetår.
De mot inkomsterna svarande driftkostnaderna beräknas för innevarande budgetår uppgå till 335,3 miljoner kronor samt för nästa budgetår till 341 miljoner kronor. Därvid har antagits att rörligt tillägg (procentuell förhöjning) kommer att utgå efter oförändrade grunder såväl under innevarande som under nästkommande budgetår. Vidare har hänsyn icke tagits till större förändringar i nuvarande prisnivå, som kan komma att inträffa under den tidsperiod beräkningarna omfattar.
Med utgångspunkt från nuvarande taxor samt nu gällande grunder för det rörliga tillägget har riksräkenskapsverket i anslutning till generalpoststyrelsens kalkyler upptagit inkomsterna av postverket för vart och ett av budgetåren 1953/54 och 1954/55 till 10 miljoner kronor.
44 Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna.
Televerkets inlevererade överskott för budgetåret 1952/53 uppgick till omkring 11 miljoner kronor. I gällande riksstat är inkomsttiteln uppförd med 60 miljoner kronor. Telestyrelsen beräknar vid oförändrad löneoch prisnivå överskottet å televerkets rörelse till 50 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och till omkring 57 miljoner kronor för budgetåret 1954/55.
Totalinkomsterna för budgetåren 1953/54 och 1954/55 har av telestyrelsen beräknats till 643,9 resp. 664,i miljoner kronor, innebärande ökningar jämfört med budgetåret 1952/53 av 19,6 och 39,8 miljoner kronor. Telestyrelsen framhåller, att ökningen av antalet inländska och utländska rikssamtal under den hittills förflutna delen av år 1953 varit något större än under år 1952. Den in- och utländska telextrafiken har visat stark ökning, vilket också är förklarligt med hänsyn till att ett stort antal nya telexabonnenter har tillkommit. Ännu så länge spelar emellertid inkomsterna av denna trafik absolut taget en mindre roll. Den inländska telegramtrafiken har fortsatt att sjunka i ungefär samma takt som tidigare, medan nedgången i den utländska telegramtrafiken har upphört. Antalet nytecknade abonnemang har fr. o. in. mars månad 1953 för varje månad visat större siffror än ett år tidigare.
Televerket har vidare berört möjligheterna att närmare ansluta verkets inleveranser av överskottsmedel till de bokförda överskotten. Verket framhåller, att dess möjligheter att inleverera överskottsmedel i hög grad påverkas därav, att verket i stor utsträckning lämnar kredit på samtals- och telegramavgifter in. m. De under ett kvartal bokförda inkomsterna inflyter därför delvis först under det påföljande kvartalet. Vid budgetårsskiftet den 1 juli 1953 uppgick sålunda verkets nettofordringar hos abonnenter till 27,6 miljoner kronor och detta belopp stiger oavbrutet med den ökade omfattningen av rörelsen. Under antagande att stegringen utgör ca 4 miljoner kronor per år och att de bokförda överskotten för budgetåren 1953/54 och 1954/55 kommer att uppgå till 50 resp. 57 miljoner kronor har styrelsen beräknat, att leveranserna under budgetåret 1953/54 skulle komma att uppgå till 46 miljoner kronor och under budgetåret 1954/55 till 52 miljoner kronor. Härvid har förutsatts att leveranser av tillgängliga överskottsmedel för ett kvartal skulle ske först i påföljande kvartals första månad, under vilken månad televerkets kassaställning är som mest gynnsam. Telestyrelsen anför emellertid, att det dock ej förefaller uteslutet att just vid budgetårsskiftena delvis förskjuta leveranserna till juni månad, så att de inlevererade beloppen under budgetåret kommer att bättre överensstämma med de bokförda överskotten.
Driftkostnaderna har för budgetåret 1953/54 upptagits till 594,i miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor mindre än i den av Kungl. Maj:t för detta budgetår fastställda driftkostnadsstaten. För budgetåret 1954/55 har kostnaderna blivit beräknade till 607 miljoner kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till löpande budgetår med omkring 13 miljoner kronor. För båda budgetåren har beräkningen avsett driftkostnadernas storlek vid nuvarande löne- och prisnivå.
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
45 I enlighet med televerkets beräkningar och med utgångspunkt från oförändrade grunder, såvitt gäller det rörliga tillägget, samt under antagande, att televerkets inleveranser av överskottsmedel skall kunna anslutas till de bokförda överskotten, har riksräkenskapsverket ansett inkomsterna av televerket höra upptagas till 50 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och till
00 miljoner kronor för budgetåret 1954/55.
Statens järnvägar har för budgetåret 1952/53 till statsverket inlevererat ett belopp av 3,8 miljoner kronor. I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens järnvägar upptagits 10 miljoner kronor.
Järnvägsstyrelsen, som för nästkommande år räknar med en viss nedgång i såväl persontrafiken som godstrafiken, har under förutsättning av oförändrade taxor uppskattat driftinkomsterna för innevarande budgetår till 1 151 miljoner kronor och för nästa budgetår till 1 110 miljoner kronor.
Utgifterna — frånsett avskrivningarna — har under antagande av oförändrat löneläge beräknats till 1 005 miljoner kronor för löpande budgetår och till 965 miljoner kronor för budgetåret 1954/55.
Driftöverskottet före avskrivningar har i enlighet härmed angivits till 146 miljoner kronor för innevarande samt 145 miljoner kronor för nästkommande budgetår.
Utgifterna för erforderliga avskrivningar enligt nuvärdesprincipen har av järnvägsstyrelsen beräknats till 141 miljoner kronor för budgetåret 1953/54. För budgetåret 1954/55 har enligt samma grunder räknats med ett till 145 miljoner kronor höjt avskrivningsbelopp.
Styrelsen har sålunda räknat med ett överskott efter avskrivningar enligt återanskaffningsprincipen på 5 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 samt för budgetåret 1954/55 ansett balans mellan driftöverskott och avskrivningsbehov uppkomma. Styrelsen föreslår, att som inkomst å titeln för innevarande budgetår räknas med 5 miljoner kronor samt för budgetåret 1954/55 endast upptages ett formellt belopp av 100 kronor.
Riksräkenskapsverket har för innevarande budgetår endast räknat med inleverans av balanserade vinstmedel, som vid utgången av sistlidna budgetår uppgick till i runt tal 15 miljoner kronor, och föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med ett formellt belopp av
1 miljon kronor.
Inkomsterna från statens vattenfalls verk utgjorde för budgetåret 1952/53 drygt 99 miljoner kronor. I gällande riksstat har såsom inkomst å denna titel upptagits 130 miljoner kronor. Vattenfallsstyrelsen räknar med att för innevarande budgetår kunna inleverera ett inkomstöverskott av 110 miljoner kronor. I beloppet ingår ett erhållet anslag å 20 miljoner kronor till inventarier m. m. Vid beräkningen har vidare hänsyn tagits till medgiven ökning av den rörliga krediten hos riksgäldskontoret. För budgetåret 1954/55 har det leveransbara överskottet av styrelsen uppskattats till 85 miljoner kronor.
Vattenfallsstyrelsen framhåller, att de beräknade avsättningarna till vär-
46 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
deminskningskonto är höjda i förhållande till de normenliga i anslutning till penningvärdets ändringar, vilket för vartdera av budgetåren 1953/54 och 1954/55 innebär en höjning av avsättningarna med 25 miljoner kronor. 1 fråga om lönetillägg har för båda budgetåren räknats med att de skall utgå efter oförändradé grunder. Sedvanlig reservation har gjorts i fråga om onormala vattenförhållanden, ändringar av bränslepriser, ändrade konjunkturförhållanden och dylikt.
Riksräkenskapsverket utgår från att de av vattenfallsstyrelsen förutsatta principerna för avsättning till värdeminskningskonto i anslutning till penningvärdets ändringar icke bör tillämpas för statens vattenfallsverk. Med godtagande i övrigt av vattenfallsstyrelsens kalkyler beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av statens vattenfallsverk till 135 miljoner kronor för löpande budgetår och till 110 miljoner kronor för nästa budgetår.
Från domänverket inlevererades under budgetåret 1952/53 till statsverket nära 70 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 35 miljoner kronor. Domänverket framhåller de sedvanliga svårigheterna att med större noggrannhet nu bedöma resultatet för år 1953. På grundval av hittills verkställda försäljningar av virke har styrelsen dock ansett sig kunna beräkna domänverkets överskott för år 1953 till 20 miljoner kronor. Storleken av det överskott, som kan komma att uppstå å domänverkets rörelse under år 1954, har domänstyrelsen -— med understrykande av de stora svårigheterna att göra en prognos för kommande år — upppskattat till 40 miljoner kronor.
I avvaktan på säkrare hållpunkter för ett bedömande av resultatet av innevarande vinters virkesförsäljningar har riksräkenskapsverket ansett domänverkets beräkning för år 1953 böra godtagas och i enlighet härmed samt under förutsättning av oförändrat rörligt tillägg upptagit inkomsttiteln för budgetåret 1953/54 till 20 miljoner kronor. För budgetåret 1954/55 föreslår riksräkenskapsverket, att titeln tills vidare uppföres med ett belopp av 40 miljoner kronor.
Riksbanksfonden. I skrivelse från riksbanken till riksräkenskapsverket har förevarande inkomsttitel beräknats till 15 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1953/54 och 1954/55.
Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed upptagit inkomsterna från riksbanksfonden för budgetåret 1954/55 till 15 miljoner kronor.
Statens allmänna fastighetsfond. I enlighet med ett av riksräkenskapsverket avgivet utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighets- 1 onden beräknar ämbetsverket överskottet under förevarande inkomsttitel till 16,3 miljoner kronor, innebärande en ökning med 1,2 miljoner kronor jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.
Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna.
47 Försvarets fonder. Inkomsterna under denna rubrik, som i riksstaten för innevarande budgetår upptagits till 24,3 miljoner kronor, uppskattar riksrälcenskapsverket till sammanlagt 25,6 miljoner kronor för nästa budgetår, varav å försvarets fastighetsfond faller 23,o miljoner kronor och å försvarets fabriksfond 2,6 miljoner kronor.
Statens utlåningsfonder. Med ledning av de fondförvaltande myndigheternas beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket överskotten från ifrågavarande fonder för budgetåret 1954/55 till sammanlagt 66,8 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår med 13,3 miljoner kronor.
Fonden för låneunderstöd. Riksräkenskapsverket beräknar i huvudsaklig anslutning till av bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret gjorda beräkningar inkomsterna för nästa budgetår å delfonderna för nämnda myndigheter till sammanlagt 22,7 miljoner kronor, innebärande en ökning med 1,6 miljoner kronor jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.
Fonden för statens aktier. Inkomsttiteln är för innevarande budgetår uppförd med 70 miljoner kronor. För nästa budgetår har riksräkenskapsverket, med stöd av vissa lämnade upplysningar rörande det överskott som kan tänkas bli inlevererat till statsverket, beräknat inkomsterna under titeln till likaledes 70 miljoner kronor.
Statens pensionsfonder. För budgetåret 1953/54 är förevarande titel uppförd i riksstaten med 38,6 miljoner kronor. I anslutning till av pensionsstyrelsen, statskontoret, riksgäldskontoret och statens pensionsanstalt gjorda beräkningar har riksräkenskapsverket uppskattat inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1954/55 till sammanlagt 39,2 miljoner kronor.
Diverse kapitalfonder. Beträffande inkomsterna från dessa fonder räknar riksräkenskapsverket för budgetåret 1954/55 med en ökning i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår med 5,4 miljoner kronor till 43,2 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har — såsom redan berörts — väckt förslag om att inkomsttiteln folkpensionsavgifter skall utgå ur riksstaten från och med budgetåret 1954/55 och att någon omföring av folkpensionsavgifter från inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. icke längre skall verkställas från och med nämnda budgetår. Till närmare motivering av nämnda förslag har ämbetsverket anfört i huvudsak följande.
Folkpensionsavgifterna uppbäres i samband med preliminärskatteuppbörden och redovisas därför över titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Folkpensionsavgifterna utgår enligt lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om
48 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna.
folkpensionering. Beloppet av den pensionsavgift, som skall av avgiftspliktig årligen erläggas, utgjorde enligt denna lag en procent av hans enligt förordningen om statlig inkomstskatt för året taxerade belopp, dock att avgiften skulle erläggas med lägst sex och högst 100 kronor. Genom lag den 5 juni 1953 (nr 291), varigenom tidigare bestämmelser ändrats, gäller från den 1 januari 1954, att pensionsavgift skall utgå med 1,8 procent av den avgiftspliktiges taxerade inkomst. Avgift skall dock erläggas med högst 180 kronor, beträffande makar med sammanlagt högst 360 kronor. Dessa bestämmelser skall första gången tillämpas i fråga om avgifter, som påföres i samband med taxeringen 1955. Enligt lag den 1 juni 1951 (nr 332) gäller vidare, att avgift icke "utgår om den taxerade inkomsten understiger 1 200 kronor. Höjningen av folkpensionsavgifterna från den 1 januari 1954 kommer att inverka höjande på den preliminärskatt, som skall erläggas under år 1954.
Vid gällande uppbördsordning kan vid redovisning av inflytande belopp någon uppdelning av olika skatter och avgifter icke ske vare sig i fråga om preliminär skatt eller beträffande kvarstående slutlig skatt eller 1111kommande skatt. Uppgift om för visst år påfört belopp pensionsavgifter erhålles däremot i samband med debitering av slutlig och tillkommande skatt. I samband med budgetredovisningens upprättande gäller för närvarande, att till en särskild riksstatstitel folkpensionsavgifter genom omföring från inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. överföres ett belopp motsvarande summan av debiterade pensionsavgifter efter avdrag av verkställda avkortningar av avgifter, som debiterats enligt uppbördsförordningen. Omföringen baseras på de belopp, som i budgetredovisningen för samma budgetår upptages för debiterade resp. avkortade pensionsavgifter. Det belopp, varmed saldot av de angivna beloppen sedan visar sig under- eller överstiga saldot mellan motsvarande belopp i budgetredovisningen för det nästkommande budgetåret, gottskrives resp. belastas inkomsttiteln folkpensionsavgifter genom omföring från titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. i statsräkenskaperna för sistnämnda budgetår.
Enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån har vid 1953 års taxering för år 1952 "påförts folkpensionsavgifter till ett sammanlagt belopp av ca 198 miljoner kronor, mot för år 1951 174,6 och för år 1950
144,i miljoner kronor. De vid 1954 års taxering påförda avgifterna kan beräknas komma att något överstiga 200 miljoner kronor. Till följd av avgiftshöjningen från den 1 januari 1954 kan de vid 1955 års taxering påförda avgifterna väntas utvisa en kraftig uppgång.
Genom utformningen av de i det föregående angivna reglerna för beräkning av det belopp, som skall redovisas som inkomst på titeln folkpensionsavgifter, kommer, enligt vad riksräkenskapsverket vidare framhåller, höjningen av folkpensionsavgifterna från den 1 januari 1954 icke att påverka ifrågavarande inkomsttitel förrän under budgetåret 1955/56, trots att höjningen påverkar de inflytande preliminärskatteinkomsterna redan från början av år 1954. Det till titeln omförda beloppet, som för budgetåret 1952/53 uppgick till 204,6 miljoner kronor, kan för budgetåret 1953/54 beräknas komma att stiga til! ca 220 miljoner kronor för att under budgetåret 1954/ 55 nedgå till omkring 210 miljoner kronor. Under budgetåret 1955/56 skulle däremot beloppet komma att överstiga 500 miljoner kronor för att under det därpå följande budgetåret sannolikt åter sjunka i betydande grad.
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
49 Riksräkenskapsverket finner en sådan redovisning av inkomsterna av folkpensionsavgifter uppenbarligen otillfredsställande. Genom de kraftiga fluktuationerna av de från inkomstskattetiteln omförda beloppen förryckes redovisningen av de behållna inkomsterna av skatt på inkomst och förmögenhet. Vidare erhålles en missvisande bild av det belopp, varmed folkpensionsavgifter inflyter till statsverket.
Riksräkenskapsverket har fördenskull ansett sig böra framlägga det förslag till ändring, som förut omtalats.
Även om sålunda inkomster av folkpensionsavgifter icke särskilt redovisas i riksstaten, kan dock, inenar riksräkenskapsverket, i fortsättningen liksom hittills ur budgetredovisningens översikt över debiterade riksstatsmedel hämtas uppgift om de debiterade folkpensionsavgifternas belopp.
3. Beräkningen i riksstatsförslaget av de särskilda inkomsttitlarna.
I fråga om beräkningen av de olika inkomsttitlarna i riksstatsförslaget ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives i det följande.
Inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. har av riksräkenskapsverket beräknats till 4 500 miljoner kronor. I detta belopp ingår de avgifter och bidrag till sjukförsäkringen, som kommer att införas fr. o. m. den 1 januari 1955, nämligen sjukförsäkringsavgifter med 100 miljoner kronor och arbetsgivarbidrag till sjukförsäkringen med 50 miljoner kronor. En dylik redovisning av de för sjukförsäkringen utgående avgifterna och bidragen förutsätter att ett särskilt anslag anvisas, från vilket utbetalningarna till sjukkassorna verkställes. Som chefen för socialdepartementet senare denna dag i annat sammanhang kommer att beröra, bör emellertid en dylik anordning undvikas. Den skulle nämligen medföra, att budgetens slutsumma av statsverkets inkomster och utgifter kommer att innefatta avgifter och bidrag, som icke är statens utan sjukkassornas medel. I stället synes motsvarande system, som tillämpas beträffande kommunalutskylderna, böra komma till användning. Detta innebär att utbetalningarna till sjukkassorna verkställes direkt från inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. Titeln bör följaktligen nedräknas med det belopp som beräknas inflyta i avgifter och bidrag. Som chefen för socialdepartementet vidare kommer att närmare beröra kan utbetalningarna till sjukkassorna under budgetåret 1954/55 eventuellt komma att överstiga influtna avgifter och bidrag med ett belopp som uppgår till 75—100 miljoner kronor. Detta sammanhänger med att inkomsttiteln endast tillgodoföres de försäkringsavgifter, som inflyter vid preliminärskatteuppbörderna i mars och maj 1955 och de preliminärt inbetalade arbetsgivarbidragen, medan utbetalningarna till sjukkassorna kommer att avse ett halvt års försäkringsavgifter och arbetsgivarbidrag. Storleken av den förskottering, varav behov övergångsvis skulle kunna uppkomma, är emellertid synnerligen oviss. Den blir bl. a. beroende av dels den omfattning sjukkassornas utgifter kommer 4 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr t. Bil. 1.
50 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
att få och dels de olika sjukkassornas tillgång på likvida medel vid skilda tidpunkter.
Med hänsyn till vad jag här anfört och i avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att företagas längre fram under riksdagen, förordar jag — med utgångspunkt från att den statliga inkomstskatten alltjämt uttages med 110 procent av grundbeloppet — att inkomsttiteln preliminärt uppföres med (4 500 — 150 =) 4 350 miljoner kronor för nästa budgetår.
Beträffande skogsvårdsavgiften vill jag erinra om att bevillningsutskottet (uti. nr 24) vid frågans behandling under fjolårets riksdag förutsatt att Kungl. Maj :t skulle överväga önskemålet att den ökade tillgången på skogsvårdsavgiftsmedel tillgodofördes skogsnäringen i form av ökat statligt stöd åt skogsvården. När den nuvarande skogsvårdsavgiften infördes vid 1946 års riksdag utgick man bland annat från att avgiftens belopp skulle fastställas så att den motsvarade ungefär två tredjedelar av medelsbehovet hos skogsvårdsstyrelserna. De medel som genom avgiften tillföres statsverket, även efter höjningen av taxeringsvärdena, uppgår för innevarande budgetår till knappt mer än hälften av nyssnämnda kostnader. I det här föreliggande riksstatsförslaget har utgifterna för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet uppräknats med sammanlagt omkring 450 000 kronor. Något äskande om en ökning av övriga anslag för de skogsvårdande åtgärderna, utöver vad som enligt riksstatsförslaget avses skola ställas till förfogande, har vid budgetbehandlingen icke framkommit för nästkommande budgetår. Det bör emellertid nämnas att anslaget till bidrag till vissa skogsbrukskurser i avvaktan på särskild proposition endast uppförts med preliminärt belopp. Givetvis kommer även i fortsättningen utvecklingen på skogsvårdens område att få följas med uppmärksamhet. Uppkommande behov av ytterligare anslagsmedel under kommande år torde i vanlig ordning få anmälas för Kungl. Maj :t. Jag vill vidare tillägga att möjligheterna att tillgodose önskemål på dessa områden kan bli väsentligt större i ett ändrat konjunkturläge, där åtgärder fordras för att uppehålla sysselsättningen. Som ett uttryck härför har i gällande beredskapsstat uppförts ett anslag till bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. in. Med åberopande av vad jag nu anfört gör jag i det följande hemställan om att skogsvårdsavgiften för år 1954, liksom för år 1953, fastställes till det i förordningen om skogsvårdsavgift angivna maximitalet 1,5 promille. I enlighet härmed beräknar jag titeln slcogsvårdsavgifter till av riksräkenskapsverlcet föreslaget belopp av 7,8 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har beräknat auto mobilskatte in edlen till 665 miljoner kronor, varav 225 miljoner kronor i fordonsskatt och 440 miljoner kronor i bensinskatt. I ett den 4 november 1953 dagtecknat betänkande har 1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken framlagt förslag till ändrade grunder för uttagning av fordons- och bensinskatt. Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling. Som jag förut antytt räknar jag med att kunna underställa årets riksdag ett förslag i frågan. I avvaktan härpå har huvuddelen av de mot bilskattemedlen avräknade anslagen, nämligen bl. a. anslagen till statlig, kommunal och en-
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
skild -väghållning, upptagits i riksstatsförslagel med preliminärt beräknade belopp. Totalt sett uppgår utgifterna för vägväsendet m. m. till 665 miljoner kronor, d. v. s. till samma belopp som riksräkenskapsverket beräknat automobilskattemedlen. Under åberopande av vad jag här anfört föreslår jag att titlarna för fordonsskatt och bensinskatt preliminärt beräknas till 225 resp. 440 miljoner kronor.
Såsom förut nämnts kommer jag senare denna dag att föreslå en fr. o. m. den 1 april 1954 höjd beskattning av tobaksvar or och spritdrycker, som under budgetåret 1954/55 beräknas tillföra statsverket en sammanlagd inkomsthöjning av 96 miljoner kronor utöver riksräkenskapsverkets inkomstförslag beträffande tobaks- och spritskattetitlarna. I samband med en samtidigt föreslagen omläggning av beskattningssystemet kommer brännvinstillverkningsskatten att borttagas och i stället inarbetas i omsättningsskatten å spritdrycker. Under hänvisning till det förslag i förevarande frågor som i annat sammanhang denna dag kommer att föreläggas riksdagen, föreslår jag att titlarna tobaksskatt samt omsättnings- och utskänkningsslcatt å spritdrycker uppräknas med 25 resp. 95 miljoner kronor i förhållande till riksräkenskapsverkets beräkningar, d. v. s. upptages med ett belopp av 675 resp. 770 miljoner kronor. Titeln brännvinstillverkningsskatt, som av riksräkenskapsverket beräknats till 24 miljoner kronor, uppföres av skäl som nyss anförts icke i riksstatsförslaget för nästa budgetår. I efterskott eventuellt inflytande inkomster av denna skatt torde få redovisas å inkomsttiteln övriga diverse inkomster. Jag torde
1 detta sammanhang få nämna att genom ifrågavarande skattehöjningar beräknas inkomsterna av tobaksskatt samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker öka med 4 resp. 5 miljoner kronor för innevarande budgetår. Den samtidigt genomförda omläggningen av vinbeskattningen tordé för innevarande budgetår medföra en minskning av titeln omsättnings- och utskänkningsslcatt å vin med omkring 1 miljon kronor jämfört med riksräkenskapsverkets beräkningar. För nästa budgetår torde titeln kunna upptagas till det av ämbetsverket angivna beloppet.
I fråga om de under uppbörd i statens verksamhet redovisade inkomsttitlarna torde titeln inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, vilken av riksräkenskapsverket i anslutning till institutets beräkningar upptagits med 2 700 000 kronor, böra nedräknas till
2 500 000 kronor, då vissa av institutet gjorda anslagsäskanden icke kommer att föranleda något förslag till riksdagen. Titeln inkomst av myntning och justering bör uppräknas från 5 500 000 kronor till 25 500 000 kronor med hänsyn till att jag i annat sammanhang denna dag kommer att föreslå prägling av 5-kronemynt. Under rubriken uppbörd i statens verksamhet torde i enlighet med vad chefen för handelsdepartementet kommer att anföra vid anmälan av tionde huvudtiteln böra uppföras en till 185 000 kronor beräknad ny titel, benämnd skeppsmätningsavgifter. Vidare föreslår jag, att titeln avgifter för registrering i förenings- m. fl. register beräknas till 450 000 kronor mot av riksräkenskapsverket föreslagna 300 000 kronor,
52 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
varvid jag förutsatt att en avgiftshöjning kominer att genomföras. Chefen för handelsdepartementet återkommer till sistnämnda fråga senare denna dag.
Vid beräkningen av överskotten från statens affärsverks fonder har riksräkenskapsverket utgått från nuvarande avgifter och taxor samt från oförändrade grunder för det rörliga tillägget å löner och pensioner. Beträffande postverket, televerket och statens järnvägar, för vilka överskotten beräknas till 10, 60 resp. formellt 1 miljoner kronor, har dessutom ämbetsverket i likhet med vederbörande affärsverksstyrelser förutsatt att avsättningar göres till värdeminskningskonto på grundval av nuvärdesprincipen. För statens vattenfallsverk har riksräkenskapsverket däremot icke kalkylerat med den extra avsättning till värdeminskningskonto, som av vattenfallsstyrelsen beräknats till 25 miljoner kronor. Överskottet har sålunda av ämbetsverket uppräknats till 110 miljoner kronor. Beträffande domänverket har riksräkenskapsverket föreslagit att överskottet tills vidare upptages med 40 miljoner kronor. I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen som senare göres föreslår jag att överskotten för affärsverksfonderna — utom statens vattenfallsverks fond —- preliminärt uppföres med de av riksräkenskapsverket beräknade beloppen. I fråga om vattenfallsverket anser jag mig på de av verksstyrelsen anförda skälen till viss del böra tillmötesgå förslaget om en extra avsättning till värdeminskningskonto för budgetåret 1954/55. Jag föreslår sålunda att överskottet för vattenfallsverkets fond preliminärt upptages med 100 miljoner kronor, vilket möjliggör en extra avsättning om 10 miljoner kronor. I den mån inkomsterna från vattenfallsverket kommer att överstiga här nämnt belopp vill jag tillstyrka en motsvarande ökning av den extra avsättningen, dock högst intill ett belopp av 25 miljoner kronor.
I annat sammanhang denna dag kommer jag att anmäla förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond. Härvid har fondens överskott upptagits till 16 251 000 kronor, vilket belopp i förhållande till riksräkenskapsverkets beräkningar innebär en minskning med 50 000 kronor.
Vad slutligen beträffar försvarets fastighetsfond har riksräkenskapsverket beräknat överskottet av fonden till 23 010 000 kronor. I avbidan på närmare prövning av medelsbehovet under de olika posterna på fondens stat, vilken senare kommer att i särskild proposition anmälas på föredragning av chefen för försvarsdepartementet, torde överskottet av försvarets fastighetsfond böra upptagas till det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde — i enlighet med vad i det föregående nämnts — få fogas
Bihang 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1954/ 55;
Bihang 2: Nationalbudget för år 1954;
Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna.
53 Bihang 3: Investeringsbudgeten 1954;
Bihang 4: PM angående den statsfinansiella utvecklingen;
Bihang 5: Sammanställning över behållningar å riksstatsanslag vid utgången av budgetåret 1952/53.
Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riksräkenskapsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa Budgetår hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att, i avvaktan på slutlig översyn av inkomstberäkningen, beräkna inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1954/55 enligt följande
54 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1954/55.
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
56 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
58 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
59 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.
Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1954/55.
60 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
b. Bidrag från Uppsala läns landsting ... 159 000
c. Övriga diverse inkomster..........
7. Lunds universitets delfond:
a. Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning ........................
b. Övriga diverse inkomster............
8. Lotsstyrelsens delfond...........
9. Medicinalstyrelsens » ............
10. Karolinska sjukhusets » ............
Summa
Utgifter.
Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a. Reparations- och underhållskostnader
för de kungl. slotten med tillhörande byggnader ....................... 758 000
b. Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga ..... 216 000
c. Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m....... 274 000
d. Vissa iståndsättningsarbeten....... 445 000
Kronor
2.
3.
7.
8.
9.
10.
Fångvårdsstyrelsens delfond.....................
Beskickningsfastigheternas delfond:
a. Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet in. m.................. 795 000
b. Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis.......... 390 000
Byggnadsstyrelsens delfond ....................
Generaltullstyrelsens * ....................
Uppsala universitets delfond:
a. Akademiska sjukhuset............. 412 000
b. Övriga fastigheter................. 787 000
Lunds universitets delfond......................
Lotsstyrelsens delfond..........................
Medicinalstyrelsens delfond....................
Karolinska sjukhusets delfond:
a. Karolinska sjukhuset............... 353 000
b. Serafimerlasarettet................. 150 000
1 693 000 733 000 i
1 185 000 7 505 000 150 000
1 199 000 463 000 335 000 4 212 000
503 000
B.
Avsättning till värdeminskningskonlo:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 140 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis....... 151 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis........... 2 705 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis........... 48 000
825 000
49 175 000
17 978 000
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
62 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten.
Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1954/55.
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
68 Jag hemställer vidare, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år 1954 utgå med en och en halv promille.
Vad departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Harald Häggquist.
64 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
Innehåll.
Finansplanen.......................................................... 1
1. Den internationella utvecklingen...................................... 1
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet ............................ 3
3. Den ekonomiska politiken............................................ 8
4. Budgetläget......................................................... 13
Riksstalsförslagets utgifter under de särskilda huvudtitlarna och kapitalbudgeten 20
Översikt av behållningarna å riksslaisanslagen ............................ 25
Riksstatsförslagets inkomstsida............................................ 29
1. Översikt av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.................... 29
2. Riksräkenskapsverkets beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.......... 31
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse............................ 31
Automobilskattemedel.............................................. 37
Tullar och acciser ................................................ 37
Uppbörd i statens verksamhet...................................... 40
Diverse inkomster ................................................ 42
Statens affärsverksfonder .......................................... 43
Diverse fonder.................................................... 46
3. Beräkningen i riksstatsförslaget av de särskilda inkomsttitlarna .......... 49
537910. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG 1
RIKSRÄKENSKAPSVERKETS INKOMSTBERÄKNING
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
1 Iiihang 1.
Till KONUNGEN.
Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år före den 10 december till Kungl. Maj:t avgiva förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästfoljande stats- 1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 saml. Nr 1. Bil.l. Bihang 1.
2 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
reglering ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Innan riksräkenskapsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1954/55 vill ämbetsverket inledningsvis lämna en orienterande översikt av utfallet av driftbudgeten för de sistförflutna finansåren.
Driftbudgetens inkomster och utgifter enligt budgetredovisningarna för de fem sistförflutna budgetåren sammanfattas i efterföljande tabell. I tabellen angivas de förändringar i avseende å budgetutjämningsfondens behållning och beloppet av utestående reservationer, till vilka budgetutfallet givit upphov.
Driftbudgetens utfall under budgetåren 1948/49—1952/33.
Miljoner kronor.
Som av tabellen framgår ha inkomsterna under de senaste tre budgetåren utvisat uppgång. Stegringen var särskilt betydande budgetåren 1950/51 och 1951/52, främst beroende på de då snabbt stigande inkomstoch förmögenhetsskatteinkomsterna. Dessa inkomster utvisa däremot un-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
der det senaste budgetåret, liksom tidigare under budgetåret 1949/50, en mindre nedgång. För övriga inkomstgrupper redovisas under de senaste tre budgetåren en mera jämn stegring, som i vad avser skatterna till en del kan återföras på skärpning av den indirekta beskattningen.
Underlaget för inkomst- och förmögenhetsskatterna har fortgående ökats, om än stegringstakten varierat betydligt år från år. Då skatteunderlagets stegring i vad avser fysiska personers inkomster till största delen berott på höjda medelinkomster, har genom skatteskalornas progressivitet även en successiv skärpning av beskattningen blivit följden. Att inkomstoch förmögenhetsskatterna trots detta utvisade en mindre nedgång under budgetåret 1949/50, beror bland annat på viss eftersläpning i fråga om utbetalningen av kommunerna tillkommande utskylder. I detta sammanhang bör även uppmärksammas, att kvarstående skatt erlades första gången under år 1949 samt att — på grund av de åren 1949 och 1950 medgivna anstånden med inbetalning av kvarstående skatt — tre terminer för erläggande av sådan skatt kommo att infalla under budgetåret 1950/51 mot två terminer under budgetåret 1949/50 och en termin under budgetåret 1948/49. Att de behållna inkomsterna av inkomst- och förmögenhetsskatterna likväl voro större under budgetåret 1948/49 än under budgetåret 1949/50, förklaras även av att den kvarstående skatt som erlades år 1949 var större än den som erlades år 1950 och av att den skatt å inkomstökning, som jämlikt övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen uttogs för inkomståren 1945 och 1946, i stort sett inflöt under budgetåret 1948/49. Stegringen av inkomst- och förmögenhetsskatterna under budgetåret 1950/51 förklaras till ett belopp av ca 300 miljoner kronor av den av de medgivna anstånden föranledda förskjutningen i tiden av kvarskattebetalningarna. Dessutom uppkom under detta budgetår på grund av den starka stegringen av skatteunderlaget under år 1951 en viss eftersläpning i fråga om utbetalningarna till kommunerna.
Den ökning av inkomst- och förmögenhetsskatteinkomsterna med över 50 procent, som redovisades under budgetåret 1951/52, förklaras av ett flertal, delvis tillfälliga, omständigheter. Bland annat tillämpades från och med år 1951 ändrade skattetabeller, vilket medförde ett skärpt uttag av preliminärskatt. Främst inverkade dock den starka stegringen av fysiska personers inkomster under såväl år 1951 som 1952, vilken medförde en betydande uppgång av preliminärskatteinkomsterna, samt stegringen av bolagens taxerade inkomster under åren 1950 och 1951, vilken medförde stegrade preliminärskattebetalningar samt omfattande fyllnadsbetalningar under våren 1952. Då från och med år 1951 det ursprungligen avsedda tidsschemat för inbetalning av kvarstående skatt tillämpats, inföllo under budgetåret 1951/52 två terminer för erläggande av sådan skatt mot, som ovan nämnts, tillfälligt tre terminer under närmast föregående budgetår. Effekten härav på inkomstskattetitelns behållning kompenserades emellertid delvis av att den vid 1951 års taxering påförda kvarstående skatten översteg närmast föregående års med ca 200 miljoner kronor.
4 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Under budgetåret 1951/52 uppkom även en kraftig eftersläpning av utbetalningarna av skattemedel till kommunerna. Härtill togs emellertid — i motsats till tidigare — hänsyn i den statliga bokföringen genom att i samband med bokslutet 500 miljoner kronor av inkomstskattetitelns bruttoinkomster överfördes till en jämlikt beslut av 1952 års riksdag nyinrättad fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel.
Även för budgetåret 1952/53 har en överföring till nämnda fond verkställts i samband med bokslutet. Statens inkomster av preliminärt erlagd kommunal inkomstskatt avseende inkomståret 1952 översteg nämligen de samtidiga utbetalningarna till kommunerna av förskott på kommunal inkomstskatt i betydande grad. Eftersläpningen har till den del den varit att hänföra till budgetåret 1952/53 beräknats till 400 miljoner kronor. Under år 1953 föreligger däremot ingen sådan eftersläpning beroende på att förskottens belopp ökat kraftigt samtidigt med att ökningen av preliminärskatteinkomsterna till följd av den lugnare inkomstutvecklingen saktat av. Under år 1953 ha utbetalningarna till kommunerna ökat synnerligen kraftigt icke endast till följd av förskottens stegring utan även på grund av att slutavråkningarna avseende 1951 års skatt resulterat i ett i förhållande till året före kraftigt ökat saldo kommunerna till godo. Under budgetåret 1952/ 53 har även skett en återföring från den ovan nämnda fonden av under budgetåret 1951/52 avsatta medel. Då denna återföring uppgått till 150 miljoner kronor, har sålunda behållningen på fonden under budgetåret 1952/53 ökats med netto 250 miljoner kronor.
Till nedgången under det senaste budgetåret av de behållna inkomsterna av inkomst- och förmögenhetsskatten har bidragit bland annat, att omläggningen av den statliga inkomstbeskattningen för fysiska personer från den 1 januari 1953 inneburit ett visst bortfall av preliminär skatt våren 1953. Vidare ha fyllnadsbetalningarna våren 1953 understigit föregående års med ca 140 miljoner kronor, vilket sammanhänger med nedgången av bolagens taxerade inkomster från 1951 års höga nivå. Därtill kommer att den under budgetåret inflytande kvarstående skatten var ca 130 miljoner kronor lägre än året före samtidigt som den överskjutande skatten översteg föregående års med närmare 140 miljoner kronor.
Medan inkomst- och förmögenhetsskatterna på grund av den vid stigande inkomstnivå inträdande skärpningen av progressiviteten i beskattningen proportionsvis stigit mera än skatteunderlaget, är förhållandet närmast det motsatta för andra skatter. Till den del dessa senare skatter utgå såsom vikttullar eller, vad angår acciser, såsom myckenhetsskatter, ha de, i den mån skattehöjningar ej ägt rum, endast ökat i takt med ökningen av produktion och handel. Blott till den del skatterna ha karaktär av värdetullar eller värdeacciser ha de även påverkats av uppkomna prisförändringar.
Vad angår inkomsterna av affärsverken har den för kommunikationsverlcen sedan flera år fortgående nedgången accentuerats under budgetåret 1952/53 genom kraftig minskning av inlevererade överskott från framför allt televerket och statens järnvägar. För statens vattenfallsverk redo-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
visas däremot kraftig uppgång och också inkomsterna av domänverket ha varit betydande, även om nedgång inträffat från den höga nivån under budgetåret 1951/52.
De sammanlagda utgifterna ha kontinuerligt ökat under hela den i tabellen redovisade perioden. Utgiftsökningen under budgetåret 1949/50 är till en betydande del att återföra på kostnader för de subventionsåtgärder, som vidtogos i syfte att motverka av krondevalveringen framkallade prisstegringstendenser. Särskilt under de sista tre budgetåren ha lönehöjningar och prisstegringar bidragit till utgiftsökningen.
Resultatet av inkomst- och utgiftsutvecklingen under den i tabellen redovisade perioden har blivit, att driftbudgeten utfallit med överskott under alla åren utom budgetåret 1949/50, då underskott uppkom bland annat på grund av ovanligt stor reservationsförbrukning. I jämförelse med budgetåret 1951/52 visar det senaste budgetåret en stark sammankrympning av överskottet. Mot en utgiftsökning på mer än 1 200 miljoner kronor har stått en inkomstökning på blott 300 miljoner kronor. Budgetåret 1951/52 redovisades också en betydande utgiftsstegring, uppgående till närmare en miljard kronor, men samtidigt stegrades inkomsterna med närmare 1 700 miljoner kronor.
Närmare redogörelser för hithörande förhållanden lämnas i vad avser tiden till och med budgetåret 1951/52 i riksräkenskapsverkets årsbok 1953.
För utfallet av statsregleringen under det senaste i förenämnda översikt ingående budgetåret, 1952/53, lämnas närmare redogörelse i en härvid såsom bilaga A fogad tabell. Av tabellen framgår, att inkomsterna under nämnda budgetår uppgingo till 7 808 miljoner kronor och utgifterna till 7 647 miljoner kronor. Budgeten utföll sålunda med ett reellt överskott av 161 miljoner kronor. Kassamässigt var överskottet ytterligare 250 miljoner kronor större, i det från inkomstskattetiteln bokföringsmässigt överförts ett belopp av denna storlek till fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. De utestående reservationerna minskades med 21 miljoner kronor. Om detta belopp fråndrages utgifterna, erhålles ett formellt överskott av 182 miljoner kronor, som tillförts budgetutjämningsfonden.
De redovisade inkomsterna för allmänna budgeten understego de beräknade med 598 miljoner kronor. Brist i förhållande till beräknade belopp redovisades för skatter med netto 670 miljoner kronor och för statens affärsverlcsfonder med netto 49 miljoner kronor, medan överskott uppkom för uppbörd i statens verksamhet på 17 miljoner kronor, för folkpensionsavgifter på 50 miljoner kronor, för totalisator-, tips- och lotterimedel på 16 miljoner kronor och för fonden för statens aktier på 18 miljoner kronor.
Bland skattetitlarna redovisades den största bristen för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Underskottet, som uppgick till 674 miljoner kronor, förklaras i främsta rummet av att titelns bruttoinkomster i form av såväl preliminärskatt under de ordinarie uppbördsterminerna och fyllnadsbetal-
6 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
ningar av preliminärskatt som inflytande kvarstående skatt blevo mindre än vad som förutsatts vid riksstatens upprättande. Även konjunkturskatten uppvisade ett betydande underskott, uppgående till 96 miljoner kronor. De indirekta skatterna gåvo däremot som regel överskott. Sålunda redovisades merinkomster för tullmedel på 29 miljoner kronor, för varuskatt på 38 miljoner kronor och för tobaksskatt på 15 miljoner kronor. Även rusdrycksmedelstitlarna uppvisade netto ett mindre överskott.
Den för affärsverksfonderna uppkomna nettobristen föll helt på televerket och domänverket, vilka i förhållande till riksstaten redovisade brist på 32 respektive 30 miljoner kronor, medan övriga affärsverk uppvisade mindre överskott i jämförelse med riksstaten.
Den allmänna budgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag utvisade en nettobesparing av 52 miljoner kronor. Vid framräknandet av detta belopp har bland besparingarna medtagits ett belopp på 8 miljoner kronor, som tillförts budgetutjämningsfonden över anslaget å sjätte huvudtiteln till avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beloppet motsvarar en vid realiserandet av riksstaten uppkommen förbättring av relationen mellan inkomster och utgifter å automobilskattemedlens specialbudget. I verkligheten uppkom alltså en nettobesparing på endast 44 miljoner kronor.
På specialbudgeternas inkomsttitlar uppstod en merinkomst på 15 miljoner kronor, hänförlig till automobilskattemedlens specialbudget. Nettoöverskottet på sistnämnda specialbudget stannade vid 8 miljoner kronor. Såsom redan nämnts överfördes detta belopp till statens budgetutjämningsfond. Realiserandet av budgeten har med detta belopp minskat den brist å automobilskattemedlens specialbudget om 222 miljoner kronor, som beräknats enligt riksstat och tilläggsstat. Den å budgetutjämningsfonden redovisade behållningen av medel, som tidigare tillförts fonden som överskott å automobilskattemedlens specialbudget, har sålunda minskats med 214 miljoner kronor från 273 miljoner kronor vid budgetårets ingång till 59 miljoner kronor.
Närmare uppgifter rörande avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna under budgetåret 1952/53 lämnas i tabellbilagan B, i vilken jämväl intagits motsvarande uppgifter om inkomsttillflödet under budgetåren 1948/ 49—1951/52.
Beträffande inkomstutvecklingen under det löpande budgetåret föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter allenast för tiden juli—oktober. Driftbudgetens inkomster ha under denna tidsperiod uppgått till 2 189 miljoner kronor mot 2 537 miljoner kronor under motsvarande tid nästföregående budgetår. För inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. redovisas 1 050 miljoner kronor innevarande budgetår mot 1 502 miljoner kronor för samma tid under föregående budgetår. Vid en sådan jämförelse bör dock beaktas, att utbetalningarna av kommunalskattemedel från och med juli månad 1953 utbetalas varannan månad, med en sjättedel av årsbeloppet, mot
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
tidigare var tredje månad med en fjärdedel av årsbeloppet. Om under innevarande budgetår samma ordning för utbetalningen hade tillämpats som under det föregående, skulle den till och med oktober månad redovisade nettoinkomsten på titeln ha uppgått till ca 1 335 miljoner kronor. Det kan påpekas, att vid angivandet av de nämnda beloppen ingen hänsyn tagits till att titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1953/ 54 beräknas komma att tillföras 450 miljoner kronor genom i samband med bokslutet verkställd återföring från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel eller till att i bokslutet för budgetåret 1952/53 till nämnda fond överfördes 250 miljoner kronor.
Bland övriga inkomsttitlar redovisas mera betydande inkomststegringar i jämförelse med föregående budgetår för stämpelmedel, bensinskatt, tullmedel, varuskatt, tobaksskatt samt för överskotten från televerket och statens vattenfallsverk.
I närslutna bilaga C har riksräkenskapsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de å driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst om 8 360 miljoner kronor mot i riksstaten beräknat 8 159 miljoner kronor, innebärande en merinkomst om 201 miljoner kronor.
Inkomsterna å titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas komma att med 200 miljoner kronor överstiga det i riksstaten upptagna beloppet, 4 000 miljoner kronor. Överskottet beror bland annat på att de som löneavdrag uppburna preliminärskatteinkomsterna liksom de under våren 1954 inflytande betalningarna av kvarstående skatt väntas bli större än vad som tidigare beräknats. Titelns nettoinkomst påverkas även i höjande riktning av att utbetalningarna till kommunerna nedgå i jämförelse med vad som antogs vid riksstatens upprättande till följd av under hösten 1953 beslutade utdebiteringssänkningar. Å andra sidan väntas inkomsterna i form av preliminärskatt från bolag, rörelseidkare m. fl. bli lägre än beräknat.
Bland övriga inkomsttitlar räknas med överskott i förhållande till i riksstaten upptagna belopp bland annat för fordonsskatt med 10, tullmedel med 50 samt totalisator- och tipsmedel med 12 miljoner kronor. Underskott förutses bland annat för bensinskatt med 20, varuskatt med 35, tobaksskatt med 25, televerket med 10 samt domänverket med 15 miljoner kronor.
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är att analysera förändringarna av de enskilda fysiska och juridiska personernas inkomster. Riksräkenskapsverket torde fördenskull här först få meddela en återblick på utvecklingen av de enskildas inkomster, sådana dessa komma till uttryck i det till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade beloppet. I efterföljande tabell sammanställas uppgifter om den taxerade inkomsten (det taxerade beloppet) och dess förändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksam-
8 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
hetsåren 1945—1952 (motsvarande taxeringsåren 1946—1953), vad angår verksamhetsåret 1952 (taxeringsåret 1953) enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån. Siffrorna för verksamhetsåren 1948—1952 (taxeringsåren 1949—1953) äro på grund av omläggningen av den direkta statsbeskattningen ej fullt jämförbara med siffrorna för de föregående åren. Sedan i samband därmed bland annat den s. k. förmögenhetsdelen bortfallit, har termen taxerat belopp utbytts mot taxerad inkomst.
Utvecklingen av taxerad inkomst (taxerat belopp) för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1945—1952 (taxeringsåren 1946—1953).
Av tabellen framgår, att det totala taxerade beloppet sedan verksamhetsåret 1945 undergått en stegring med sammanlagt 105 procent. Utvecklingen har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag in. fl. samt för övriga skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt absoluta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett avgörande för utvecklingen av det taxerade beloppet i dess helhet. Det taxerade beloppet för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt 108 procent. Stegringen för svenska aktiebolag in. fl. har under samma period uppgått till 77 procent, varvid dock är att märka att under år 1952 inträffat en nedgång från 1951 års höga nivå. För övriga skattskyldiga har stegringen av det taxerade beloppet varit svagare än för fysiska personer och aktiebolag och har för hela perioden stannat vid 23 procent.
För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) uppnådda taxeringsresultatet hänvisas till tabellen på s. 10—11, vilken lämnar upplysning rörande vid de senaste sex taxeringarna uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag. Uppgifterna avseende senaste taxering äro preliminära.
Nämnda tabell visar i vad avser sammanräknad nettoinkomst för fysiska
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 9
personer m. fl., representerande Tid den senaste taxeringen mer än 90 procent av den totala sammanräknade nettoinkomsten, att den till största delen, drygt 80 procent, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse komma inkomst av jordbruksfastighet och inkomst av rörelse med vardera närmare 8 procent. Övriga förvärvskällor spela mindre roll.
Beträffande inkomst av tjänst kan under efterkrigstiden tre olikartade skeden urskiljas. Under det första, omfattande tiden fram till och med inkomståret 1948, ägde en snabb expansion av inkomsterna rum med omkring 15 procents ökning per år. Större delen hänför sig till en stegring av medelinkomsterna för inkomsttagarna, även om någon ökning av det redovisade antalet inkomsttagare kan konstateras. Det andra skedet, under vilket antalet anställda varit ungefär oförändrat, karakteriseras däremot av en långsammare inkomststegring, med en ökning mellan inkomståren 1948 och 1949, respektive 1949 och 1950 på 3,4 och 4,8 procent. Bakgrunden till denna förändring i stegringstakten är den nästan fullständiga frånvaron av avtalsmässiga lönerörelser under åren 1949 och 1950. Det förtjänar emellertid påpekas, att detta i då rådande konjunkturläge, karakteriserat av i stort sett livlig efterfrågan på arbetskraft och fortgående produktionsökning, icke hindrade en viss fortsatt expansion av inkomsterna. Den förklaras främst av löneglidning och överflyttning till bättre betalda yrken och näringsgrenar. Löneglidningen för industriarbetare och vissa andra arbetargrupper har för ifrågavarande år uppskattats till 3—4 procent per år. Under åren 1951 och 1952 har inkomstnivån på nytt förskjutits kraftigt uppåt till följd av avtalsmässiga lönestegringar och fortsatt löneglidning, vilket i tabellen återspeglas i ökning av inkomst av tjänst m. in. med 21 och 16,6 procent under de båda åren.
Även i fråga om övriga förvärvskällor redovisas en icke oväsentlig stegring år 1952 utöver den betydande uppgång som inträffade år 1951 för de flesta av dessa inkomstslag.
Det sammanlagda beloppet av s. k. allmänna avdrag, som få göras vid beräkning av den taxerade inkomsten, har som likaledes framgår av tabellen för fysiska personer stegrats successivt under de fyra senaste åren. I synnerhet vid den senaste taxeringen var ökningen betydande, vilket i första hand får sättas i samband med kommunalskattens i anslutning till 1951 års inkomststegring stigande belopp. För år 1948 (1949 års taxering) redovisas en mycket kraftig uppgång av avdragsbeloppet. Denna uppgång sammanhänger bland annat med tillkomsten av det särskilda avdraget för förvärvsarbetande gift kvinna samt med de i samband med folkpensionsreformen höjda folkpensionsavgifterna. Främst har dock spelat in, att den betydande ökning av kommunalutskylderna, som ägt rum i anslutning till skatteunderlagets tillväxt efter 1945 års taxering, kommit att på grund av uppbördsförfarandets omläggning påverka de allmänna avdragen först vid 1949 års taxering.
Beloppet utnyttjade ortsavdrag har förändrats obetydligt vid de fyra se-
10 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögen-
(På grundval av taxerings-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
hetsskatt) tör verksamhetsåren 1917—1952 (taxeringsåren 1948—1953).
nämndernas beslut.)
12 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser år 1952 (taxeringsåret 1953),
naste taxeringarna, varigenom den beskattningsbara inkomsten stigit betydligt snabbare än både den taxerade inkomsten och den sammanräknade nettoinkomsten. Medan sålunda den taxerade inkomsten vid den senaste taxeringen steg med 14,4 procent, utgjorde den beskattningsbara inkomstens stegring ej mindre än 22,8 procent. Den tillfälliga uppgången av summan utnyttjade ortsavdrag år 1948 (1949 års taxering) sammanhänger bland annat med ändrade ortsavdragsbestämmelser.
Riksräkenskapsverket har i tidigare inkomstberäkningar även meddelat vissa resultat av den statistik över inkomsternas fördelning på inkomsttagare efter inkomstens storlek och efter yrkesgrupper, som årligen utarbetas av statistiska centralbyrån och som redovisas i publikationen Skattetaxeringarna. Denna statistik avsåg till och med år 1950 vid taxering till statlig bi-
inkomstens storlek för inkomsttagare i olika åldrar år 1952 (taxeringsåret 1953).
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
13 Inkomsttagarna fördelade efter civilstånd (samtaxerade äkta makar = en inkomsttagare) och inkomstens storlek, Jämte inkomstsummor och medelinkomst för de olika eivilståndskategorierna, år 1952 (taxeringsåret 1952).
komstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) uppskattad nettoinkomst för i A-längden upptagna skattskyldiga (fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser).
Från och med år 1951 (taxeringsåret 1952) skiljer sig ifrågavarande statistik i betydelsefulla avseenden från den tidigare utarbetade. Från att ha utgjort en fullständig undersökning har den omlagts till huvudsakligen stickprovsundersökning, omfattande ungefär en tiondel av inkomsttagarna. Alla personer, som ensamma eller tillsammans med maken haft minst 30 000 kronors årsinkomst, skola dock medtagas. Till den del uppgifterna ha stickprovskaraktär, sker givetvis uppräkning till att avse hela antalet inkomsttagare.
Statistiken upptager liksom tidigare inkomstbelopp (sammanräknad nettoinkomst efter avdrag av underskott på förvärvskälla) och yrkesbeteckningar men dessutom nu även uppgifter om ålder, kön och civilstånd. Statistiken omfattar endast fysiska personer (ej oskifta dödsbon och familjestiftelser). Medan samtaxerade äkta makar förut betraktades som en inkomsttagare, ingå de i de senaste uppgifterna som skilda taxeringsenheter.
Alldeles bortsett från de brister, som kunna förefinnas beträffande representativitet och primärmaterialets beskaffenhet i övrigt, innebära nämnda förändringar i redovisningsprinciperna, att resultatet av de två senaste undersökningarna icke kan sammanställas med de uppgifter för tidigare år,
14 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
som lämnats i föregående inkomstberäkningar. Detta gäller såväl det redovisade antalet inkomsttagare som inkomstbeloppens storlek för olika kategorier inkomsttagare.
Icke heller de båda senaste undersökningarna äro emellertid helt jämförbara. Den i detta sammanhang betydelsefullaste olikheten innebär, att till följd av ändrade bestämmelser i taxeringsförordningen, varigenom inkomster under 1 200 mot tidigare 600 kronor i allmänhet icke deklareras, inträffat ett bortfall av inkomsttagare med låga inkomster i 1952 års statistik. Härigenom påverkas icke endast redovisningen av antalet inkomsttagare av olika kategorier utan även fördelningen på inkomstklasser liksom uppgifter om medelinkomst för olika yrkes-, ålders- och civilståndsgrupper. De inkomsttagare, som fallit bort, tillhöra nämligen huvudsakligen dels vissa yrkesgrupper, dels de yngsta och äldsta åldersgrupperna.
Om sålunda analysen av inkomstutvecklingen under de gångna åren väsentligen måste bygga på den statistik över taxeringsutfallet, som likaledes utarbetas av statistiska centralbyrån och som ligger till grund för ovan kommenterade tabell på s. 10—11, ger dock den nya inkomststatistiken en god bild av inkomststrukturen, vilken kan tjäna till ledning vid ett bedömande av skatteunderlagets fortsatta utveckling. I det följande lämnas därför vissa preliminära uppgifter från 1952 års inkomststatistik.
Hela antalet inkomsttagare uppgick enligt 1952 års inkomststatistik till 3 735 086. I förhållande till folkmängden utgjorde antalet inkomsttagare 52,2 procent.
Av hela antalet inkomsttagare utgjorde företagarna 14,3, de anställda
74,i och de icke yrkesverksamma 11,6 procent. Företagarnas sammanlagda inkomst utgjorde 4,4 miljarder kronor (16,9 procent), de anställdas 20,o miljarder kronor (76,9 procent) och de icke yrkesverksammas 1,6 miljarder kronor (6,2 procent). Medelinkomsten för de tre grupperna uppgick till respektive 8 223, 7 234 och 3 744 kronor.
Uppgifterna om medelinkomstens höjd för företagare, anställda och icke yrkesverksamma kompletteras genom den bild av inkomsttagarnas fördelning på olika inkomstlägen, som lämnas i den övre tabellen på s. 12.
Medelinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder, vilket belyses av den nedre tabellen på s. 12. Som synes stiger medelinkomsten med åldern för att nå maximum i åldersgruppen 40—50 år. Medan i fråga om inkomsttagarna i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisa en tämligen likartad fördelning på olika inkomstklasser, förskjutes tyngdpunkten kraftigt nedåt för de lägre och de högsta åldersklasserna. Delvis sammanhänger detta med att det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst endast uppbäres under en del av året, exempelvis i samband med inträde i respektive utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring o. s. v.
Eftersom ålder och civilstånd äga ett relativt starkt samband är det naturligt att, mot bakgrunden av den givna bilden av sammanhanget mellan ålder och inkomst, även finna att ogifta och förut gifta inkomsttagare redovisa lägre inkomster än gifta, i varje fall i vad avser den manliga delen av be-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 15
Tolkningen. Detta framgår av tabellen på s. 13. I denna tabell ha — till skillnad mot de föregående — samtaxerade äkta makar behandlats som en inkomsttagare. Sistnämnda förhållande innebär alltså, att i detta avseende samma redovisningsprincip tillämpats som vid föregående års undersökningar.
Vad därefter angår aktiebolagens inkomster, kan i första hand tabellen på s. 10—11 tjäna till belysning. Av denna framgår bland annat att inkomst av rörelse m. m. är av dominerande betydelse. Av ali redovisad inkomst av rörelse m. m. hänför sig vid den senaste taxeringen betydligt mer än hälften till bolagen.
För en närmare analys av bolagens inkomstutveckling kunna uppgifterna i nämnda tabell kompletteras med ledning av ett inom riksräkenskapsverket upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avseende aktiebolag med ett aktiekapital av minst en miljon kronor. Registret, som omfattar omkring 1 100 aktiebolag samt är uppdelat efter arten av bolagens verksamhet, hålles ständigt aktuellt bland annat genom att varje hösi uppgifter om beskattningsbar inkomst vid årets taxering införskaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda beskattningsbara inkomst omfattar vid den senaste taxeringen mer än 80 procent av hela den beskattningsbara inkomsten för aktiebolagen. Återstoden representeras alltså av företag med ett aktiekapital å lägre belopp än en miljon kronor. En bearbetning av registret ger sålunda en fyllig bild av utvecklingen av bolagens skatteförhållanden inom skilda näringsgrenar.
Såsom framgår av uppgifterna i tabellen1 å s. 8 (jfr även tabellen s. 10_
11), steg det taxerade beloppet för samtliga bolag under verksamhetsåret 1946 men nedgick sedan i betydande grad under åren 1947 och 1948 för att under år 1949 åter något ökas. Stegringen uppgick år 1946 till 71 procent i jämförelse med närmast föregående år. Försämringen av taxeringsresultaten uppgick från år 1946 till år 1947 för alla bolag tillsammantagna till 27 procent och från år 1947 till år 1948 till 13 procent. Taxeringsresultaten för samtliga bolag förbättrades med 4 procent från år 1948 till år 1949, med 34 procent Irån år 1949 till år 1950 och med ytterligare 37 procent till år 1951. Vid den senaste taxeringen uppvisar den taxerade inkomsten däremot nedgång med närmare 15 procent. För storbolagen uppgår försämringen till 16 procent och för övriga bolag till 10 procent. Beträffande de i riksräkenskapsverkets register upptagna storbolagen redovisas i synnerhet för skogsindustriföretagen en betydande reduktion av den taxerade inkomsten, men även ett flertal andra ur skattesynpunkt betydelsefulla grupper uppvisa försämring. Detta gäller bland annat järn- och stålverk, järn- och stålmanufakturföretag, mekaniska verkstäder, textilföretag, kemisk-teknisk industri samt rederier. Å andra sidan redovisas uppgång för bland annat affärsbanker, järnmalmsgruvor, skeppsvarv och elektroteknisk industri.
I tabellen ha med svenska aktiebolag sammanförts utländska juridiska personer och svenska försäkringsanstalter, som icke äro aktiebolag. Tabellens siffror ha emellertid så vitt här är fråga ansetts kunna betraktas såsom i sin helhet hänförliga till svenska aktiebolag.
16 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Vid beräkningen av statens inkomster under nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket i första hand att med utgångspunkt från de sålunda redovisade taxeringsresultaten för verksamhetsåret 1952 uppskatta de framtida förändringarna i skatteunderlaget för tiden fram till våren 1955. Den allmänna inkomstutvecklingen är härvid avgörande i första hand för de direkta statsskatternas avkastning, vilken avkastning numera representerar omkring hälften av driftbudgetens hela inkomstsumma, men är därjämte i väsentlig mån bestämmande för de indirekta statsskatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens bruttoinkomster.
Vid uppskattningen av skatteunderlagets utveckling under innevarande och nästkommande år samt de första månaderna av år 1955 är det nödvändigt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och med dem likställda skattskyldiga och å andra sidan aktiebolag.
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestämmes utvecklingen såsom närmare framgår av sammanställningen i tabellen å s. 10— 11 väsentligen av förändringarna i enskildas inkomst av jordbruksfastighet, av rörelse samt av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Den sista av de tre nämnda förvärvskällorna, som representerar 4/5 av de fysiska personernas sammanräknade nettoinkomst, utvisade för verksamhetsåret 1952 en ökning med 16,6 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna att bedöma utvecklingen under år 1953 äro ännu begränsade. Sistnämnda år kan lönenivån för industriarbetare (genomsnittlig timförtjänst) beräknas komma att ligga 2 å 3 procent över genomsnittet för år 1952.
För övriga grupper löntagare torde man ha anledning att räkna med en stegring av samma storleksordning. Något skäl att räkna med mera betydelsefulla sysselsättningsförändringar totalt sett med därav föranledd påverkan av den sammanlagda lönesumman torde icke finnas. Med hänsyn härtill framstår en ökning av den sammanlagda inkomsten av tjänst med 2 å 3 procent från år 1952 till 1953 som sannolik.
Beträffande utvecklingen av inkomst av jordbruksfastighet, vilken under verksamhetsåret 1952 visade en stegring på 10 procent, torde även under år 1953 kunna väntas någon uppgång, trots att inkomsterna av skogsbruket torde nedgå.
Även beträffande övriga förvärvskällor synes en viss ytterligare uppgång av inkomsten trolig.
Inkomstutvecklingen för fysiska personer under nästa år torde icke komma att visa några mera betydande olikheter i jämförelse med år 1953. Detta antagande sammanhänger med de allmänna förutsättningar beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen i stort under år 1954, som riksräkenskapsverket ansett sig höra lägga till grund för beräkningen av statsverkets inkomster under innevarande och nästföljande budgetår. Även om det icke kan bortses från risken av utifrån kommande störningar, vilka i första hand skulle drabba de svenska exportnäringarna, synas dock tendenserna inom den svenska ekonomien för närvarande närmast peka på en stabil utveck-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
ling med i stort sett oförändrad prisnivå samt någon stegring av produktion och konsumtion totalt sett. Detta utesluter icke ojämnheter i utvecklingen mellan olika sektorer inom ekonomien. En anpassning antages emellertid kunna ske utan mera betydande störningar. Det svenska näringslivets starka beroende av utvecklingen utomlands talar dock för en relativt försiktig bedömning av utvecklingen av underlaget för statsinkomsterna under den iånga tidsperiod, som inkomstberäkningarna ha att behandla.
Vad beträffar utvecklingen av inkomst av tjänst under år 1954 kan först konstateras, att enligt tillgängliga uppgifter en mindre glidning uppåt av lönenivån inträffat under år 1953, varigenom denna vid ingången till år 1954 något överstiger den för år 1953 genomsnittliga. Även under år 1954 torde, med hänsyn till ovan gjorda antagande beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen, en viss glidning uppåt kunna förutsättas. Omfattningen av de avtalsmässiga lönestegringar, som kunna komma att bli resultatet av förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter, kunna givetvis ännu icke överblickas. Att de komma att bli av mindre räckvidd torde emellertid redan nu stå klart.
Beträffande sysselsättningen synes i anslutning till de allmänna förutsättningarna i övrigt snarast en tendens till stegring framstå som sannolik för år 1954. Även om under ogynnsamma omständigheter, närmast som följd av accentuerade svårigheter för exportindustrierna, en försämring av sysselsättningen kan tänkas inträda, synas icke tillräckliga skäl föreligga för att en beräkning av statens inkomster skulle baseras på ett sådant antagande.
Riksräkenskapsverket har sammanfattningsvis ansett sig böra grunda sina beräkningar på antagandet om en mindre höjning av den sammanlagda inkomsten av tjänst under år 1954 i jämförelse med år 1953 och ytterligare någon stegring under år 1955.
Beträffande fysiska personers inkomster av övriga förvärvskällor tillsammantagna torde likaså en viss ytterligare stegring vara att vänta under år 1954.
Vad därefter beträffar aktiebolagen har den i det föregående konstaterade nedgången i deras taxerade inkomster under år 1952 utgjort i det närmaste 15 procent. Det har emellertid i detta sammanhang intresse att konstatera, att nedgången av bolagens redovisade nettoinkomst endast utgjorde 10 procent. Den starkare nedgången för det taxerade beloppet förklaras av en kraftig stegring av de allmänna avdragen (jfr tabellen s. 10—11). Nedgången år 1952 av bolagens sammanlagda inkomst kan väsentligen återföras på skogsindustriernas försämrade avsättningsvillkor på utlandsmarknaderna men också till någon del på svårigheter för vissa hemmamarknadsindustrier, främst textilindustrien. För båda dessa industrigrupper har år 1953 medfört en klar förbättring, som i varje fall för skogsindustriernas del torde komma att avspeglas i stegrade inkomster vid 1954 års taxering. Produktionen inom 2 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nrl. Bil.l. Bihang 1.
18 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
vissa av verkstadsindustriens grenar, som visade fallande tendens under andra halvåret 1952 i samband med vikande efterfrågan på såväl utlandssom hemmamarknaden, synes däremot under år 1953 ha legat på en väsentligt lägre nivå än tidigare.
Sammanfattningsvis torde utvecklingen under år 1953 för bolagens del peka på en viss förbättring av redovisade nettoinkomster vid 1954 års taxering. Med ledning av vissa undersökningar rörande de för verksamhetsåret 1953 väntade taxeringsresultaten för de i riksräkenskapsverkets förenämnda register ingående bolagen samt utifrån allmänna överväganden har riksräkenskapsverket funnit sig böra grunda sin beräkning på det antagandet, att det sammanlagda, till statlig inkomstskatt taxerade beloppet för svenska aktiebolag vid 1954 års taxering skall komma att utvisa en stegring av storleksordningen 5 procent. På grund av att de allmänna avdragen vid taxeringen väntas stiga kraftigt som följd av att de vid 1953 års taxering påförda investeringsavgifterna — för bolagen uppgående till ca 100 miljoner kronor — äro avdragsgilla vid 1954 års taxering, motsvaras den anförda ökningen av det taxerade beloppet av en stegring av nettoinkomsten med närmare 10 procent.
Ett bedömande av utvecklingen av aktiebolagens inkomster under år 1954 inrymmer stora osäkerhetsmoment. För närvarande kan knappast sägas föreligga klara tendenser till vare sig försämring eller förbättring, totalt sett. I avvaktan på säkrare hållpunkter för ett bedömande har riksräkenskapsverket utgått från en i jämförelse med år 1953 oförändrad sammanlagd taxerad inkomst, varvid förutsatts att liksom vid 1953 och 1954 års taxeringar även vid 1955 års taxering komma att gälla regler som begränsa rätten till fri avskrivning.
Vad slutligen angår de affärsdrivande verkens avkastning, har riksräkenskapsverket i avbidan på statsmakternas prövning av frågan om storleken av det rörliga tillägget för tiden efter innevarande års utgång vid beräkningen utgått från nu gällande grunder för det rörliga tillägget samt, vad angår inkomsterna av post- och televerken samt statens järnvägar, baserat beräkningen på nuvarande taxor.
Det må slutligen erinras, att de här gjorda beräkningarna äro grundade på förutsättningarna, att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett detsamma som för närvarande samt att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter.
Resultatet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning återgives i den härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1954/55. Beträffande de i denna tabell för de särskilda inkomsttitlarna beräknade beloppen får riksräkenskapsverket härefter anföra följande.
Riksi-äkenskapsverkets inkomstberäkning.
19 A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter.
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Å inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. redovisas å ena sidan uppbörden av såväl statsskatter som kommunala skatter och å andra sidan utbetalningar av skaitebelopp till kommunerna. Över inkomsttiteln i fråga redovisas jämväl uppbörden av vissa medel såsom utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter, folkpensionsavgifter och annuiteter å förskott för avlösning av frälseräntor, vilka skola omföras till andra riksstatstillar, ävensom olycksfallsförsäkringsavgifter och annuiteter å avdikningslån.
De statsskatter, vilka under budgetåren 1953/54 och 1954/55 skola slutligt redovisas å förevarande inkomsttitel, utgöras, frånsett inflytande restantier å äldre skatter, av statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt. Å titeln skall även redovisas den enligt förordning den 14 december 1951 (nr 794) utgående investeringsavgiften, gällande inkomståren 1952 och 1953. De kommunala skatterna utgöras av allmän kommunalskatt, landstingsmedel och tingshusmedel, allt i form av dels fastighetsskatt och dels inkomstskatt. Den faktiska uppbörd av olika slags skatter och avgifter m. in., som beräknas inflyta till statsverket å denna inkomsttitel, skall disponeras sålunda, att dels debiterade belopp av utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och folkpensionsavgifter omföras till vederbörliga riksstatstitlar, varjämte beloppen av under budgetåret debiterade olycksfailsförsäkringsavgifter och annuiteter ävenledes skola i sin helhet avföras från inkomsttiteln dels ock till kommunerna utbetalas dem tillkommande utskylder. Inkomsttiteln belastas vidare av restitutioner. Till titeln kommer under budgetåren 1953/54 och 1954/55 vidare att återföras medel från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel (jfr riksdagens skrivelse 1952: 384). Skillnaden mellan den faktiska uppbörden och de sammanlagda utgifterna kommer att utgöra den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576). Till och med år 1952 utgick skatten för fysiska personer efter progressiv skatteskala, dock med maximering enligt särskilda regler. Skattens grundbelopp steg från 10 procent, när den beskattningsbara inkomsten icke översteg 1 000 kronor, till 70 procent för den del av den beskattningsbara inkomsten, som översteg 200 000 kronor. I samband med omläggningen av det kommunala ortsavdragssystemet beslöts en provisorisk jämkning av
20 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
statsskatteskalan. Enligt dessa bestämmelser gällde, bland annat, att nyssnämnda högsta procentsats lör beräkning av skattens grundbelopp skulle tilllämpas först å den del av den beskattningsbara inkomsten, som översteg 250 000 kronor. Förordningen härom trädde i kraft den 1 januari 1952, dock att äldre bestämmelser fortfarande skulle gälla i fråga om 1952 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1952 eller tidigare år.
Statlig inkomstskatt för fysiska personer in. fl. utgår från och med år 1953 efter ändrade grunder. Författningar i ämnet ha utfärdats den 6 juni 1952 (nr 405—406). De nya bestämmelserna ligga till grund för preliminärskatteuttaget från och med år 1953 och tillämpas vid taxering första gången år 1954. Den nya lagstiftningen innebär bland annat, att ortsavdraget för gifta höjes med omkring en tredjedel och att ortsavdraget för ensamstående utgår med ett fast belopp, utgörande hälften av giftas ortsavdrag. Inkomstskattens grundbelopp bestämmes enligt två progressiva skiktskalor, den ena avseende sådana skattskyldiga, för vilka ortsavdrag beräknas enligt de för gift skattskyldig gällande grunderna, och den andra avseende övriga skattskyldiga. Grundbeloppet utgör 12 procent av den beskattningsbara inkomsten, om denna icke överstiger 8 000 kronor i den förra skalan och 4 000 kronor i den senare skalan. Upp till nämnda belopp för den beskattningsbara inkomsten utgår sålunda skatten proportionellt, medan vid högre inkomst skatteprocenten är stigande. Skattesatsen är maximerad till 65 procent. Förvärvsavdraget för gift kvinna utgår vidare efter nya grunder och med ändrade belopp. Under år 1954 kommer att tillämpas en uttagningsprocent av 110, liksom varit fallet under år 1953.
För svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter, som icke äro aktiebolag, samt vissa utländska juridiska personer skall den statliga inkomstskatten utgöra 40 procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån försäkringsanstalterna icke driva livförsäkringsrörelse, i vilket fall skatten skall utgöra 10 procent — t. o. m. 1950 25 procent — av den beskattningsbara inkomsten. För andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar, för sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksförenirigar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar skall skatten utgöra 32 procent av den beskattningsbara inkomsten. För andra skattskyldiga juridiska personer skall skatten utgöra 15 procent av den beskattningsbara inkomsten.
Statlig förmögenhetsskatt uttages enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 577) av fysiska personer in. fl. Skatten utgick till och med år 1952 efter en progressiv skatteskala, så beskaffad, att när den beskattningsbara förmögenheten icke översteg 30 000 kronor, någon skatt icke utgick, och skatten sedan steg från 6 promille till 18 promille, sistnämnda skattesats för den del av den beskattningsbara förmögenheten, som översteg 300 000 kronor. Enligt förordning den 6 juni 1952 (nr 407) har med tillämpning från den l januari 1953 beträffande den statliga förmögenhetsskatten för fysiska personer m. fl. vidtagits den förändringen, att det skattefria beloppet höjts
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
till 50 000 kronor. Vidare har skatteskalan mildrats. Den lägsta skattesatsen är sålunda 5 promille och den högsta, 18 promille, uppnås först vid en beskattningsbar förmögenhet överstigande 1 000 000 kronor. För vissa juridiska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med 1 1/2 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kronor.
För den kommunala fastighetsskatten och den kommunala inkomstskatten gälla bestämmelserna i 1928 års kommunalskattelag. Landstingsmedel utgå enligt lagen om landsting den 20 juni 1924 (nr 349). Tingshusmedel utdebiteras enligt förordningen den 31 december 1945 om utdebitering av tingshusmedel (nr 903). Ortsavdragen vid kommunalbeskattningen ha enligt lag den 2 juni 1950 (nr 252) höjts. De höjda ortsavdragen ha tillämpats fr. o. m. inkomståret 1952. Det skatteunderlagsbortfall för kommunerna, som höjningen orsakat, kompenseras till en del genom särskilda statsbidrag. Genom lag den 5 juni 1953 (nr 399) kommer det för beräknande av underlag för fastighetsskatten tillämpade repartitionstalet att sänkas till fyra från tidigare fem. Ändringen får tillämpning första gången på den fastighetsskatt, som påföres vid taxeringarna 1955. Enligt lag den 5 juni 1953 (nr 400) kommer, med tillämpning första gången vid 1956 års taxering, fastighetsbeskattningen i sin hittillsvarande form att upphöra. Den nya beskattningsformen innebär, att som underlag för den kommunala inkomstskatten skall upptagas ett belopp motsvarande fyra procent av fastighetens taxeringsvärde.
Enligt den från och med år 1954 gällande uppbördsförordningen, utfärdad den 5 juni 1953 (nr 272), skall skattskyldig utgöra preliminär skatt med det belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter.
Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. Med tillämpning från och med inkomståret 1951 ha grunderna för skattetabellernas konstruktion i vissa delar ändrats så att tabellskatten för en viss inkomst utgår med högre belopp än tidigare. B-skatten har hittills normalt debiterats med ledning av inkomsten och förmögenheten två år före det aktuella inkomståret eller i vissa fall på grundval av särskild preliminär taxering. Från och med år 1954 skall i stället debiteringen normalt ske med det belopp som enligt senaste taxeringpåförts som slutlig skatt.
Debitering och uppbörd sker gemensamt av krono- och kommunalutskylder inklusive de tidigare nämnda avgifterna. Preliminärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden från och med mars det ena året till och med februari påföljande år. Sedan taxering blivit verkställd och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrives i fråga om A-skatt det influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. säl skilt uppdebiterat belopp samt i fråga om B-skatt det debiterade beloppet. Understiger vid avräkningen den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden med viss stadgad begränsning till
22 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
betalning såsom kvarstående skatt under uppbördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår till minst en femtedel av den slutliga skatten eller minst 10 000 kronor, skall med tillämpning fr. o. m. 1952 års taxering den skattskyldige erlägga ränta med fem procent av den kvarstående skatten efter avdrag för 1 000 kronor. Överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas med vissa begränsningar det överskjutande beloppet till den skattskyldige jämte, i viss utsträckning, tre procents ränta. I samband med nämnda bestämmelser om ränta ha, med tillämpning från och med 1952, i uppbördsförordningen införts bestämmelser av innebörd att vid ränteberäkningen hänsyn skall tagas även till preliminär skatt, som erlagts efter uppbördsårets utgång, dock senast den 30 april året efter inkomståret. Fastighetsskatten, vilken icke uttages preliminärt, förfaller till betalning såsom slutlig skatt i september, november och januari. Från och med år 1955 kommer emellertid i samband med att fastighetsskatten inarbetas i den kommunala inkomstskatten även fastighetsskatten att uppbäras tillsammans med preliminärskalteuppbörden av övriga stats- och kommunalskatter. Under uppbördsåret förfaller vidare tillkommande skatt, varmed i huvudsak förstås skatt, som debiteras på grund av beslut, vilket fattats av prövningsnämnd senare än den 10 oktober taxeringsåret eller av kammarrätten eller Kungl. Maj :t eller som avser eftertaxering.
Arbetsgivarnas skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid fr. o. m. 1952 -— i motsats mot tidigare — gäller, att preliminär skatt utgår i första hand.
I fall, då detta kan förväntas medföra att preliminärskattens slutbelopp bättre kommer att anpassas till den slutliga skatten, äga de lokala skattemyndigheterna att på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminär skatt, som eljest skulle utgå. Vissa nya bestämmelser om nedsättning av löneavdrag för skatt på grund av s. k. existensminimum ha trätt i tillämpning fr. o. m. 1952.
Slutligen bör erinras om att till kommunerna skall enligt särskilda regler utbetalas vad de beslutat utdebitera såsom skatt utan avdrag för restfört belopp. Uppkommande förlust å restantier stannar helt å statsverket.
Såsom framgår av det föregående uppbäras folkpensionsavgifterna i samband med preliminärskatteuppbörden och redovisas därför över titeln skatt å inkomst- och förmögenhet in. in.
Folkpensionsavgifterna utgå enligt lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering. Beloppet av den pensionsavgift, som skulle av avgiftspliktig årligen erläggas, utgjorde enligt denna lag en procent av hans enligt förordningen om statlig inkomstskatt för året taxerade belopp, dock att avgiften skulle erläggas med lägst sex och högst 100 kronor. Genom lag den 5 juni 1953 (nr 291), varigenom tidigare bestämmelser ändrats, gäller från den 1 januari 1954, att pensionsavgift skall utgå med 1,8 procent av den
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
avgiftspliktiges taxerade inkomst. Avgift skall dock erläggas med högst 180 kronor, beträffande makar med sammanlagt högst 360 kronor. Dessa bestämmelser skola första gången tillämpas i fråga om avgifter, som påföras i samband med taxeringen 1955. Enligt lag den 1 juni 1951 (nr 332) gäller vidare, att avgift icke utgår om den taxerade inkomsten understiger 1 200 kronor.
Höjningen av folkpensionsavgifterna från den 1 januari 1954 kommer att inverka höjande på den preliminär skatt, som skall erläggas under år 1954.
Vid gällande uppbördsordning kan vid redovisning av inflytande belopp någon uppdelning på olika skatter och avgifter icke ske vare sig i fråga om preliminär skatt eller beträffande kvarstående slutlig skatt eller tillkommande skatt. Uppgift om för visst år påfört belopp pensionsavgifter erhålles däremot i samband med debitering av slutlig och tillkommande skatt. I samband med budgetredovisningens upprättande gäller för närvarande, att till en särskild riksstatstitel folkpensionsavgifter genom omföring från inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. överföres ett belopp motsvarande summan av debiterade pensionsavgifter efter avdrag av verkställda avkortningar av avgifter, som debiterats enligt uppbördsförordningen. Omföringen baseras på de belopp, som i budgetredovisningen för samma budgetår upptagas för debiterade respektive avkortade pensionsavgifter. Det belopp, varmed saldot av de angivna beloppen sedan visar sig under- eller överstiga saldot mellan motsvarande belopp i budgetredovisningen för det nästkommande budgetåret, gottskrives respektive belastas inkomsttiteln folkpensionsavgifter genom omföring från titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. i statsräkenskaperna för sistnämnda budgetår.
Enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån har vid 1953 års taxering för år 1952 påförts folkpensionsavgifter till ett sammanlagt belopp av ca 198 miljoner kronor, mot för år 1951 174,6 och för år 1950
144,i miljoner kronor. De vid 1954 års taxering påförda avgifterna kan beräknas komma att något överstiga 200 miljoner kronor. Till följd av avgiftshöjningen från den 1 januari 1954 kan de vid 1955 års taxering påförda avgifterna väntas utvisa en kraftig uppgång.
Genom utformningen av de i det föregående angivna reglerna för beräkning av det belopp, som skall redovisas som inkomst på titeln folkpensionsavgifter, kommer höjningen av folkpensionsavgifterna från den 1 januari 1954 icke att påverka ifrågavarande inkomsttitel förrän under budgetåret 1955/56, trots att höjningen påverkar de inflytande preliminärskatteinkomsterna redan från början av år 1954. Det till titeln omförda beloppet, som för budgetåret 1952/53 uppgick till 204,6 miljoner kronor, kan för budgetåret 1953/54 beräknas komma att stiga till ca 220 miljoner kronor för att under budgetåret 1954/55 nedgå till omkring 210 miljoner kronor. Under budgetåret 1955/56 skulle däremot beloppet komma att överstiga 500 miljoner kronor för att under det därpå följande budgetåret sannolikt åter sjunka i betydande grad.
Uppenbarligen är en sådan redovisning av inkomsterna av folkpensionsav-
24 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
gifter otillfredsställande. Genom de kraftiga fluktuationerna av de från inkomstskattetiteln omförda beloppen förryckes redovisningen av de behållna inkomsterna av skatt på inkomst och förmögenhet. Vidare erhålles en missvisande bild av det belopp, varmed folkpensionsavgifter inflyter till statsverket.
Riksräkenskapsverket föreslår under hänvisning till det anförda, att inkomsttiteln folkpensionsavgifter utgår ur riksstaten från och med budgetåret 1954/55 och att någon omföring av folkpensionsavgifter från inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. icke längre verkställes från och med nämnda budgetår.
Även om sålunda inkomster av folkpensionsavgifter icke särskilt redovisas i riksstaten, kan dock i fortsättningen liksom hittills ur budgetredovisningens översikt över debiterade riksstatsmedel hämtas uppgift om de debiterade folkpensionsavgifternas belopp.
Genom beslut av 1953 års riksdag (lag den 19 juni 1953, nr 569) träder den 1 januari 1955 lagen om allmän sjukförsäkring i kraft. Förutom genom statligt bidrag skall försäkringen finansieras med hjälp av avgifter från de försäkrade samt arbetsgivarbidrag. Vid samma tidpunkt avses den hittillsvarande olycksfallsförsäkringen, vars uppgifter delvis övertagas av sjukförsäkringen, komma att ersättas av en ny yrkesskadeförsäkring. Beslut härom torde komma att fattas vid 1954 års riksdag. Yrkesskadeförsäkringen kan förutsättas komma att finansieras genom avgifter från arbetsgivarna.
Avgifterna från de sjukförsäkrade avses skola uttagas tillsammans med de allmänna skatterna och sålunda även ingå i preliminärskatteuppbörden från och med år 1955. Även arbetsgivarbidragen komma till en mindre del att uppbäras i samband med skatteuppbörden. Bidrag från större arbetsgivare torde däremot, liksom för närvarande gälla olycksfallsförsäkringsavgifterna, komma att inbetalas direkt till riksförsäkringsanstalten. Vad här sagts om sjukförsäkringens arbetsgivarbidrag, torde även komma att gälla den nya yrkesskadeförsäkringen, då bidragen till de båda försäkringsformerna förutsatts skola erläggas i ett sammanhang.
Det är ännu icke avgjort, hur redovisningen av de inflytande avgifterna och bidragen liksom utbetalningarna till sjukkassorna av dem tillkommande avgifter och bidrag budgetmässigt skall ske. Riksräkenskapsverket har emellertid i underdånig skrivelse den 23 november 1953 avgivit utlåtande över av riksförsäkringsanstalten framlagda förslag angående anslag till vissa förskott till sjukkassor för budgetåret 1954/55. Verket har därvid förordat, att avgifter och arbetsgivarbidrag skola i sin helhet utgå förskottsvis samt att erforderliga medel härför skola ställas till förfogande genom särskilda anslag på riksstaten. I nämnda skrivelse har riksräkenskapsverket i konsekvens härmed förordat, att samtliga avgifter och arbetsgivarbidrag skola redovisas bland budgetens inkomster samt även föreslagit, att de skola slutligt tillgodoföras inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. m.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
25 Riksräkenskapsverket har i det följande vid beräkningen av nettoinkomsterna på nämnda titel utgått från vad i utlåtandet sålunda förordats.
Beräkningen av inkomsten å riksstatstiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. kommer i det följande att avse såväl budgetåret 1953/54 som budgetåret 1954/55. Beträffande de grundläggande antagandena om skatteunderlagets förändringar får hänvisas till vad som inledningsvis (s. 7—18) anförts om utvecklingen av fysiska personers och bolags inkomster.
Vad först angår uppskattningen av titelns bruttoinkomster lämnar den inom riksräkenskapsverket förda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik utvisar vid skatteuppbörden influtna belopp av preliminär A-skatt, preliminär B-skatt, kvarstående skatt, fastighetsskatt samt tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har kunnat följas uppbörden till och med skatteterminen i september 1953. Vägledning erhålles även av de uppgifter avseende totalt influten skatt under varje månad, vilka under hand överlämnas till riksräkenskapsverket från generalpoststyrelsen.
På grundval av nämnda material kan den totala uppbörden av preliminärskatt under de ordinarie terminerna av innevarande uppbördsår approximativt angivas. Vad beträffar den preliminära A-skatten synes denna under uppbördsåret komma att uppgå till ett högre belopp än vad som tidigare antagits och vad som mot bakgrunden av den sammanlagda lönesummans sannolika utveckling under år 1953 vore att vänta. Uppbörden av sådan skatt visar i jämförelse med föregående uppbördsår en viss stegring, trots det skattebortfall, som förorsakats av den nya skatteskalan för den statliga inkomstskatten och som endast till en del kompenseras av i jämförelse med året före höjd kommunal utdebitering. Förklaringen torde få sökas i en ökning av antalet personer, som erlägga preliminär A-skatt, samt att preliminärskattebetalningarna totalt sett kommit att närmare ansluta sig till vad som kommer att påföras som slutlig skatt. I den mån det senare varit fallet kommer alltså den kvarstående skatten att nedgå.
Beträffande den fortsatta utvecklingen av den preliminära A-skatten kan man utgå från att denna skatt med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt kommer att nära följa löneinkomstens förändringar. Det förutsättes,, att den statliga inkomstskatten under hela budgetåret 1954/55 utgår med oförändrad uttagningsprocent, d. v. s. 110 procent. Därtill skall beaktas, att höjningen av folkpensionsavgifterna från den 1 januari 1954 kan väntas stegra källskatteinkomsterna, medan å andra sidan en sänkning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med omkring 40 öre per skattekrona från den under år 1953 gällande utdebiteringen av 12,72 — verkar i motsatt riktning. En viss ökning av den preliminära Askatten bör även bli följden av att en effektivisering av preliminärskatteuttaget, bland annat vid korttidsarbete, är att vänta under år 1954 liksom av att fysiska personer, som hittills erlagt preliminär B-skatt, i viss utsträckning kunna väntas övergå till att betala A-skatt. Sammanfattningsvis gäller, att betalningarna av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1954—55 och
26 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
de första terminerna av uppbördsåret 1955—56 kunna väntas stiga utöver nivån under innevarande budgetår.
Under våren 1955 kommer även att som en del av den preliminära Askatten inflyta sjukförsäkringsavgifter. Detta förhållande torde medföra ett ytterligare tillskott av preliminär A-skatt under budgetåret 1954/55 av storleksordningen 100 miljoner kronor.
Vad beträffar inkomsterna av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna av innevarande uppbördsår visa tillgängliga uppgifter, att de komma att väsentligt understiga vad som med utgångspunkt från grunderna för beräkning av sådan skatt utan föregående preliminärdeklaration vore att vänta. Detta beror sannolikt till en del på att antalet fysiska personer med preliminär B-skatt nedgått, men förklaringen torde främst vara att finna i att preliminärdeklarationer avgivits och jämkningar nedåt av den preliminärt debiterade skatten företagits. Detta förklaras av att inkomsterna under år 1953 för bolagens del i synnerhet inom vissa näringsgrenar av de skattskyldiga bedömts komma att väsentligt understiga 1951 års höga inkomster, vilka normalt skulle ha utgjort underlag för debitering av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1953—54.
Bestämmelserna om ränta å kvarstående skatt föranleda numera, att den preliminära skatten blir närmare anpassad till den slutliga skatten genom att fyllnadsbetalningar av preliminärskatt inbetalas efter uppbördsårets utgång. Med utgångspunkt från vissa antaganden om vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt — inklusive investeringsavgift för är 1953 — vid 1954 års taxering och vad som erlagts i preliminärskatt under uppbördsåret 1953'—54 kan man räkna med ett betydande utrymme för sådana fyllnadsbetalningar. Då erfarenheterna under de två senaste åren visa, att räntebestämmelserna i varje fall vad avser bolagen stimulerat till omfattande fyllnadsbetalningar, torde väsentliga belopp komma att inflyta under våren 1954 i form av sådana betalningar. Under våren 1952 och våren 1953 inflöto fyllnadsbetalningar av preliminärskatt med respektive 532 och 390 miljoner kronor, varav såsom B-skatt 500 respektive 360 miljoner kronor.
Vad därefter angår uppbörden av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1954—55 och de två terminer av uppbördsåret 1955—56, som falla inom budgetåret 1954/55, har man att ta hänsyn till att preliminärskatten genom ändrade bestämmelser normalt — d. v. s. om icke preliminär självdeklaration avlämnas — kommer att debiteras med det belopp, som enligt 1953 års respektive 1954 års taxering påförts som total slutlig skatt för den skattskyldige och alltså icke som tidigare uträknas särskilt med ledning av den vid senast kända taxering fastställda inkomsten med tillämpande av för beskattningsåret gällande skatteregler, kommunal utdebitering etc. Vid debiteringen av preliminär B-skatt för uppbördsåret 1954—55 kommer alltså normalt icke att för fysiska personer tas hänsyn till den statliga inkomstskattens ändrade skatteskala, de höjda folkpensionsavgifterna eller den i jämförelse med år 1952 sänkta kommunala utdebiteringen. Vidare ingick
Riks råkens kapsverkets inkomstberäkning.
i den vid 1953 års taxering påförda slutliga skatten investeringsavgift med ca 115 miljoner kronor, medan sådan avgift icke skall utgå för år 1954.
På samma sätt gäller för debitering av preliminärskatt under uppbördsåret 1955—56 att den enligt 1954 års taxering påförda slutliga skatten — inklusive vid nämnda taxering påförd investeringsavgift för år 1953 -—- normalt skall läggas till grund. Vid debiteringen av preliminär B-skatt för fysiska personer kommer icke att tagas hänsyn till de höjda folkpensionsavgifterna liksom ej heller till de sjukförsäkringsavgifter, som skola påföras vid taxeringen 1956. Däremot tages hänsyn till den nya skatteskalan för den statliga inkomstskatten, som tillämpas vid 1954 års taxering.
Av det sagda framgår att den sålunda normalt debiterade preliminärskatten i det enskilda fallet under ifrågavarande uppbördsår kan komma att avvika betydligt från vad som väntas bliva påfört som slutlig skatt. Även om det förutsatts, att såväl bolagens som fysiska personers inkomster totalt sett vid 1955 års taxering komma att ligga högre än vid 1953 års taxering, måste man ändå räkna med att jämkning av den preliminärt debiterade skatten kommer att ske i åtskilliga fall. Riksräkenskapsverket har dock ansett sig böra förutsätta en i jämförelse med innevarande budgetår stegrad uppbörd av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna under uppbördsåren 1954—55 och 1955—56. Därtill kan även under våren 1955 väntas inflyta vissa belopp som fyllnadsbetalning.
Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1953/54 och 1954/55 inflytande preliminär A- och Bskatt, inklusive under våren 1955 inflytande sjukförsäkringsavgifter, samt fyllnadsbetalningar av preliminärskatt till ca 6 800 respektive 7 400 miljoner kronor. Det bör understrykas, att dessa belopp äro osäkra inom vida marginaler både med hänsyn till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling och möjligheten för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.
Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att vad som betalts för mycket i preliminärskatt skall återbetalas som överskjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå bland inkomstskattetitelns bruttoinkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptagas bland titelns utgifter.
Den avräkning, som verkställdes på grundval av 1952 års taxering, resulterade i att ett belopp av i runt tal 820 miljoner kronor påfördes såsom kvarstående skatt, varav 690 miljoner kronor på fysiska personer m. fl. och 130 miljoner kronor på bolag och övriga i B- och C-längd upptagna skattskyldiga. Den överskjutande skatten å andra sidan uppgick till 372 miljoner kronor, varav 295 miljoner kronor på fysiska personer in. fl. och 77 miljoner kronor på B- och C-längderna. Räntan på den kvarstående skatten uppgick till 14 miljoner kronor.
Enligt av riksräkenskapsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter
28 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. t:
uppgår den kvarstående skatten på grund av 1953 års taxering till i runt tal 975 miljoner kronor, med 870 miljoner kronor på A-längden och 105 miljoner kronor på B- och C-längderna. Räntan å den kvarstående skatten uppgår till 16 miljoner kronor, varav 12 miljoner kronor för A-längden. Återbetalningarna av överskjutande skatt kan beräknas till omkring 435 miljoner kronor, varav på A-längden 322 miljoner kronor och på B- och C-längderna 113 miljoner kronor.
Saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt har sålunda från 1952 års till 1953 års taxering ökat från omkring 450 miljoner kronor till 540 miljoner kronor. Stegringen faller helt på fysiska personer, med en uppgång från 395 till ca 550 miljoner kronor, medan för bolagen och övriga i B- och C-längderna upptagna skattskyldiga redovisas en nedgång från drygt 50 till minus 8 miljoner kronor.
Vad beträffar saldot mellan den kvarstående och överskjutande skatt, som kommer att bli resultatet av 1954 års taxering, räknar riksräkenskapsverket med en betydande nedgång, i första hand hänförlig till fysiska personer. Verket har därvid, som av det föregående framgått, räknat med att liksom löregående år fyllnadsbetalningar skola äga rum i betydande utsträckning under våren 1954 samt i övrigt utgått från å ena sidan uppskattningarna av erlagd preliminärskatt under uppbördsåret 1953—54 och å andra sidan beräkningar av den slutliga skatt, som skall komma att påföras vid 1954 års taxering. Riksräkenskapsverket finner det sannolikt, att den kvarstående skatten i jämförelse med föregående år skall komma att nedgå med minst 100 miljoner kronor och att därtill den överskjutande skatten skall komma att öka med närmare 100 miljoner kronor.
Till de hittills berörda inkomsterna å titeln skall, förutom ett jämförelsevis mindre belopp avseende tillkommande skatt, läggas den kommunala fastighetsskatten och i samband med denna uppburna skogsvårdsavgifter och annuiteter ävensom det beräknade beloppet av inflytande restantier. Det under budgetåret 1953/54 inflytande beloppet av fastighetsskatt, beräknat till 350 miljoner kronor, är 50 miljoner kronor högre än det som inflöt under närmast föregående budgetår. Uppgången förklaras av höjd kommunal utdebitering mellan 1951 och 1952. Den under budgetåret 1954/55 inflytande fastighetsskatten beräknas understiga 300 miljoner kronor till följd av repartitionstalets sänkning från fem till fyra.
Inflytande restantier, tillkommande skatt samt övriga inkomster, nämligen skogsvårdsavgifter och annuiteter, beräknas uppgå till 205 respektive 235 miljoner kronor.
Såsom ovan anförts har riksräkenskapsverket vidare vid sin beräkning förutsatt, att inflytande arbets givar bidrag till den allmänna sjukförsäkringen och till yrkesskadeförsäkringen skola redovisas som inkomster på titeln. De senare kunna ännu icke beräknas. Inflytande bidrag till sjukförsäkringen under våren 1955 kunna beräknas vara av storleksordningen 50 miljoner kronor.
Under hänvisning till det anförda beräknar riksräkenskapsverket samt-
Riksräkenskapsnerkets inkomstberäkning.
liga inflytande inkomster på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret 1953/54 till (6 800 + 825 + 350 + 205 =) 8 180 miljoner kronor och under budgetåret 1954/55 till (7 400 + 700 + 290 + 235 -{- 50 =) 8 675 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket övergår härefter till att beräkna storleken av de inledningsvis omnämnda utbetalningar och omföringar från riksstatstiteln, vilka komma att belasta denna under budgetåren 1953/54 och 1954/55.
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna an kommunalskattemedel. Kommunernas fordran på statsverket framräknas per den 1 januari varje kalenderår och utbetalas från och med juli 1953 varannan månad med en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle. Tidigare skedde utbetalningarna i fyra lika delar medio varje kvartal. Den bestämmes i huvudsak av tre faktorer, nämligen förskottet på den kommunala inkomstskatten, den debiterade fastighetsskatten samt slutavräkningen på det två år tidigare uppburna förskottet å den kommunala inkomstskatten.
Beträffande utbetalningarna under budgetåret 1953/54 äro dessa kända för första hälften av budgetåret. För senare hälften av budgetåret 1953/54 bli de beroende av storleken av kommunernas fordran för kalenderåret 1954. Vid beräkningen av denna har man att i första hand taga hänsyn till förskottet å kommunal inkomstskatt för 1954, vilket till storleken utgör produkten av det vid inkomsttaxeringen under 1953 framkomna skatteunderlaget och den under hösten samma år beslutade utdebiteringen. Med ledning av från statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter om den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksräkenskapsverket beräknat utbetalningarna av förskott å kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1954 till 2 740 miljoner kronor. Utbetalningarna av fastighetsskatt ha för samma kalenderår beräknats till 360 miljoner kronor. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1952 utbetalade förskottet å kommunal inkomstskatt, i runt tal 1 860 miljoner kronor, har med hänsyn till det kommunala inkomstskatteunderlagets ökning från 1951 års till 1953 års taxering beräknats till omkring 930 miljoner kronor. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1954 kunna beräknas till omkring 4 030 miljoner kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1953/54. Då utbetalningarna under första hälften av samma budgetår — vilka såsom tidigare nämnts äro kända — uppgå till omkring 1 705 miljoner kronor, kan riksstatstiteln beräknas komma att under budgetåret 1953/54 belastas med utbetalningar till kommunerna å ett belopp av omkring 3 720 miljoner kronor.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1954/55 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 2 015 miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår ha de med hänsyn till den tidigare antagna inkomstutvecklingen under år 1953 samt under förutsättning av en kommunal utdebitering av samma höjd som under år 1953 beräknats till omkring 1 865 miljoner kronor. Statens utbetalningar av kom-
30 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
munalskattemedel under kalenderåret 1955 beräknas sålunda komma att sjunka i jämförelse med år 1954, vilket till en del beror på att fastighetsskattens belopp nedgår men främst sammanhänger med att slutavräkningen på tidigare uppburna förskott av kommunal inkomstskatt kan beräknas komma att nedgå med närmare en halv miljard kronor i förhållande till året före.
Från riksstatstiteln skola vidare utanordnas återbetalningar av överskjutande preliminärskatt. Dessa ha, såsom framgått av det föregående, för budgetåret 1953/54 med ledning av de uppgifter, som riksräkenskapsverket erhållit från länsstyrelserna, beräknats till omkring 435 miljoner kronor. För budgetåret 1954/55 ha de beräknats till omkring 500 miljoner kronor. Härtill komma restitutioner på grund av nedsättning i taxering m. m., vilka uppskattats till 50 respektive 60 miljoner kronor.
Titeln skall vidare under båda budgetåren belastas med omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, olycksfallsförsäkringsavgifter, skogsvårdsavgifter och annuiteter. Sammanlagt kunna de ifrågavarande omföringarna beräknas uppgå till omkring 35 miljoner kronor båda budgetåren. För budgetåret 1953/54 skall vidare omföras till titeln folkpensionsavgifter ett belopp, som kan uppskattas till 220 miljoner kronor. För nästkommande budgetår har, som en följd av det förslag om slopande av titeln folkpensionsavgifter som riksräkenskapsverket i det föregående framlagt, icke räknats med någon omföring av folkpensionsavgifter.
Enligt det föregående har riksräkenskapsverket sålunda beräknat titelns utgifter till sammanlagt för budgetåret 1953/54 (3 720 + 435 + 50 + 35 + 220=) 4 460 miljoner kronor samt för budgetåret 1954/55 (3 880 + 500 + 60 -f- 35 =) 4 475 miljoner kronor.
Till den inledningsvis omnämnda fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel har under budgetåret 1951/52 från inkomstskattetiteln överförts 500 miljoner kronor, vilket belopp var avsett att återföras med 300 miljoner kronor kalenderåret 1953, varav 150 miljoner kronor på vartdera budgetåren 1952/53 och 1953/54, och med 200 miljoner kronor kalenderåret 1954, varav 100 miljoner kronor på vartdera budgetåren 1953/ 54 och 1954/55. Under budgetåret 1952/53 har till fonden överförts netto 250 miljoner kronor. Detta belopp har framkommit som skillnaden mellan en bruttoavsättning på 400 miljoner kronor och en återföring på 150 miljoner kronor av under budgetåret 1951/52 avsatta medel. Nämnda bruttoavsättning på 400 miljoner kronor är avsedd att helt återföras under kalenderåret 1954, med hälften på vartdera budgetåren 1953/54 och 1954/55.
I riksstaten för budgetåret 1953/54 har icke räknats med någon avsättning men däremot med en återföring av 500 miljoner kronor. Vid riksstatens upprättande antogs emellertid, att den under budgetåret 1952/53 verkställda bruttoavsättningen skulle komma att uppgå till 500 miljoner kronor, medan den såsom redan sagts kom att utgöra endast 400 miljoner kronor. Man torde därför nu böra räkna med en återföring under budget-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
året 1953/54 från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel med 450 miljoner kronor. Under budgetåret 1954/55 skall återstoden av de till fonden hittills avsatta medlen eller 300 miljoner kronor återföras till inkomstskattetiteln.
Beträffande grunderna för beräkning av överföringar till och återföringar från ifrågavarande fond får hänvisas till riksräkenskapsverkets årsbok 1953 (s. 36—38).
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln samt återföringarna till titeln från kommunalskattemedelsfonden, för vilka redogjorts i det föregående, kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner kronor).
Inkomster: 1953/54
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar................ 6 800
Sjukförsäkringsavgifter...................................
Kvarstående skatt......................................
Fastighetsskatt.........................................
Tillkommande skatt ....................................
Restantier m. m.........................................
Arbetsgivarbidrag till sjukförsäkring.......................
Summa inkomster
Utgifter:
Kommunalskattemedel .................................. 3 720
Överskjutande skatt....................................
Restitutioner ..........................................
Omföring av folkpensionsavgifter..........................
Övriga omföringar...................................
Summa utgifter
8 180
4 460
Inkomster utöver utgifter.................................. 3 720
Återföring från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel ...................................... 450
Beräknad nettoinkomst på titeln 4 170
1954/55
7 300 100 700 290
8 675
3 880 500
4 475
4 200
4 500
Vid en jämförelse mellan de båda budgetåren bör beaktas, att beloppen för titelns beräknade nettoinkomst icke äro jämförbara, i det att för det senare budgetåret, i enlighet med vad riksräkenskapsverket ovan (s. 24) föreslagit, icke räknats med någon omföring av folkpensionsavgifter. Bland inkomsterna för det senare budgetåret ingå vidare inkomster till ett belopp av 150 miljoner kronor i form av avgifter och arbetsgivarbidrag till sjukförsäkringen.
Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen med flera på skattetitelns utfall inverkande omständigheter uppskattar riksräkenskapsverket den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. för budgetåret 1953/54 till 4 200 000 000 kronor och förordar, att samma titel i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med 4 500 000 000 kronor.
32 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Kupongskatt.
Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skola i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning å aktie i svenskt aktiebolag. Kupongskatten utgår med 20 procent av utdelningen. Enligt avtal med vissa länder gälla särskilda bestämmelser för därav berörda skattskyldiga. Skatten innehålles vid utdelningens lyftande och inbetalas av bolagen till ett under överståthållarämbetet lydande organ, benämnt kupongskattelcontoret.
Kupongskatten har under nedan angivna budgetår influtit med följande
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1953 har överståthållarämbetet beräknat inkomsten av kupongskatt till 4,so miljoner kronor för ett vart av budgetåren 1953/54 och 1954/55.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av kupongskatt för budgetåret 1953/54 till 6 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 beräknas till likaledes 6 000 000 kronor.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.
lltskiftningsskatten har från och med år 1940 utgått efter 30 procent. Enligt beslut av 1950 års riksdag utgår denna skatt från och med den 1 januari 1951 efter 40 procent. Under budgetåret 1952/53 ha inkomsterna å titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt utgjort 2,86 miljoner kronor. Vid 1953 års taxering har enligt uppgift från statistiska centralbyrån utskiftningsskatt debiterats med 4,5 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 4 500 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 uppföres med 1 000 000 kronor.
Skogsvårdsavgift er.
Enligt förordningen den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa undantag. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock med högst en och en halv promille. För varje år bestämmes, med vilket promilletal avgiften för det året skall utgå.
Skogsvårdsavgiften inflöt under budgetåret 1952/53 med 7,86 miljoner kronor mot beräknade 4,60 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1953/ 54 är titeln upptagen till 7,so miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
33 I skrivelse till riksräkenslcapsverket den 10 oktober 1953 har skogsstyrelsen meddelat, att Kungl. Maj :t i överensstämmelse med riksdagens beslut bestämt, att avgiften för år 1953 skall utgå efter en promillesats av en och en halv. Skogsstyrelsen har i sin skrivelse vidare anfört:
»Med utgångspunkt från detta promilletal och med tillämpning av det sammanlagda taxeringsvärde å skogsmark och växande skog som skogsstyrelsen angivit i sin skrivelse till Eder den 13 oktober 1952 angående beräkningen av ifrågavarande inkomster för budgetåren 1952/53 och 1953/ 54 eller 5,2 miljarder kronor, kunna skogsvårdsavgifterna för budgetåret 1953/54 beräknas tillföra statsverket 7,8 miljoner kronor.
Beträffande inkomster av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1954/55 må följande framhållas.
I sin ovannämnda skrivelse till riksräkenslcapsverket ifrågasatte skogsstyrelsen en sänkning av promilletalet för avgiftens uttagande i samband med den höjning av taxeringsvärdena för skogsmark och växande skog, som föranletts av verkställd omtaxering. Föredragande departementschefen ansåg emellertid, enligt vad som framgår av 1953 års statsverksproposition, Bil. 1 sid. 51, att någon sänkning av promilletalet icke kunde förordas med hänsyn till de successivt ökade statliga kostnaderna för såväl skogsvårdsstyrelsernas verksamhet som övriga skogsvårdsåtgärder.
Då man sålunda torde kunna utgå från att skogsvårdsavgifterna jämväl för de närmaste åren komma att uttagas efter ovan angivna högsta promilletal, kunna inkomsterna av dessa avgifter för budgetåret 1954/55 i nuvarande läge beräknas till enahanda belopp som för budgetåret 1953/54 eller 7,8 miljoner kronor.»
Riksräkenslcapsverket beräknar i enlighet med skogsstyrelsens förslag inkomster av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1953/54 till 7 800 000 kronor samt föreslår, att de i rilcsstaten för budgetåret 1954/55 upptagas till likaledes 7 800 000 kronor.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
De under denna titel redovisade inkomsterna uppgingo under budgetåret 1951/52 till 245 620 kronor och under budgetåret 1952/53 till 428 876 kronor. I jämförelse med år 1952 har uppbörden under den hittills förflutna delen av år 1953 mer än fördubblats, vilket torde sammanhänga med att vissa avgiftshöjningar trätt i kraft den 1 januari 1953 enligt förordning den 23 maj 1952 (nr 360).
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna å inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter för budgetåret 1953/54 till 650 000 kronor samt förordar, att titeln i riksstaten för budgetåret 1954/55 upptages till likaledes 650 000 kronor.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
I riksstaten för budgetåret 1947/48 blevo de inkomster, vilka tidigare redovisats under inkomsttiteln stämpelmedel, uppdelade på de tre titlarna 3 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1.
34 Statsverkspropositionen: Bit. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar m. in. Den förstnämnda titeln, vilken från och med budgetåret 1948/49 erhållit den ändrade benämningen arvslottsskatt, gåvoskatt och lcvarlåtenskapsskatt, avser även den från och med den 1 januari 1948 införda kvarlåtenskapsskatten. De beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande medel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning, i vilken under budgetåren 1948/49—1952/53 influten lcvarlåtenskapsskatt, uppgående till respektive 13,92, 31,84, 24,38, 24,17 och 21,78 miljoner kronor, sammanförts med arvslottsskatt (miljoner kronor).
Det torde här få erinras om att den totala stämpelmedelsleveransen till statsverket från generalpoststyrelsen under ett budgetår motsvarar den verkliga uppbörden under tiden från och med juni månad det ena kalenderåret till och med maj månad påföljande år.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt.
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1953/54 upptagen till 70 miljoner kronor.
Generalpoststyrelsen, som i skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 november 1953 lämnat beräkning av inkomsterna av stämpelmedel för såväl löpande som nästkommande budgetår, har till stöd för denna beräkning åberopat en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken i fråga om beräkningen av inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt anförts bland annat följande:
»Nettouppbörden av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt genom postverket utgjorde under budgetåret 1952/53 56,i miljoner kronor. Av efterföljande tablå framgår uppbördens storlek under de tre sistförflutna budgetåren samt hur densamma fördelas på de olika inkomstkällorna (miljoner kronor).
Riksrälcenskapsverkets inkomstberäkning.
35 Såsom av förestående sammanställning framgår, företer uppbörden av arvslottsskatt under de olika budgetåren siffermässigt sett inga större skiljaktigheter. Uppbördssiffrorna för budgetåren 1950/51 och 1951/52 påverkas emellertid av två osedvanligt stora engångsbelopp å resp. 1,3 och 1,8 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden, varmed förstås uppbörd av högre skattebelopp över 100 000 kronor, har i övrigt under resp. budgetår uppgått till 3,3, 4,6 och 3,i miljoner kronor. Den återstående, mera normala uppbörden utgör följaktligen 24,5, 26,i och 28,5 miljoner kronor. En kontinuerlig stegring av denna uppbörd är sålunda märkbar. Denna stegring torde till övervägande del ha föranletts av den värdestegring, som kapitaltillgångar i allmänhet undergått under de sistförflutna budgetåren.
Den tillfälliga uppbörden av gåvoskatt har under budgetåren 1950/51 och 1951/52 uppgått till 0,64 resp. 0,15 miljoner kronor. Den normala uppbörden av gåvoskatt har sålunda under de sistförflutna tre budgetåren varit tämligen konstant.
Uppbördssiffran för kvarlåtenskapsskatten under budgetåret 1950/51 påverkas av ett osedvanligt stort engångsbelopp å 5,4 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden i övrigt har för budgetåren 1950/51—1952/53 uppgått till i runt tal 6,o, 8,o resp. 7,4 miljoner kronor och har sålunda varit relativt jämn. Den normala uppbörden har sålunda för budgetåren i fråga utgjort 13,o, 16,i resp. 14,4 miljoner kronor. I jämförelse med budgetåret 1951/52 utvisar den normala uppbörden för det sistförflutna budgetåret en mindre nedgång men är dock högre än under budgetåret 1950/51. Det bör emellertid framhållas, att den normala uppbörden under budgetåret 1951/52 varit väsentligt högre än motsvarande uppbörd under budgetåren 1949/50—1950/ 51 (cirka 3 miljoner kronor). Uppbörden under det sistförflutna budgetåret torde emellertid i någon mån ha hunnit påverkas av de fr. o. m. den 1 januari 1953 gällande bestämmelserna om ändrade grunder för skattens uttagande.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 mars 1953 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsterna av arvslotts-, gåvo- och kvarlåtenskapsskatt till 65 miljoner kronor under innevarande budgetår.
Den normala uppbörden av arvslotts-, gåvo- och kvarlåtenskapsskatt plägar som regel förete jämförelsevis små avvikelser år från år. Utgår man från antagandet, att penningvärdet icke kommer att undergå någon mera väsentlig förändring, torde man vid beräkningen av dessa intäkters storlek under innevarande och nästa budgetår kunna utgå från den kända uppbörden under den hittills förflutna delen av innevarande kalenderår.
Den normala uppbörden av arvslottsskatt har under tiden januari—september 1953 uppgått till 21,8 miljoner kronor (mot 19,8 miljoner kronor under samma tid föregående år). I medeltal per månad har denna sålunda utgjort omkring 2,4 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden, varmed som ovan sagts förstås uppbörd av större skattebelopp, som var för sig överstiga 100 000 kronor, har under motsvarande tid uppgått till 6,4 miljoner kronor (mot 2,4 miljoner kronor under samma tid föregående år). I förstnämnda summa ingå emellertid två engångsbelopp å resp. 3,2 och l,o miljoner kronor. Under de återstående månaderna av innevarande budgetår torde den tillfälliga uppbörden böra uppskattas till i genomsnitt 0,4 miljoner kronor per månad.
Under åberopande av vad här ovan anförts, skulle nettouppbörden av arvslottsskatt — frånsett onormalt stora engångsbelopp — för innevarande budgetår kunna beräknas enligt följande:
36 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Verklig uppbörd under tiden juni—september 1953............... 15'i milj. kr.
Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1953—maj 1954 ... 19'2 » » Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1953—maj 1954 ... 3'2 s> »
Summa B7'5 milj. kr.
Uppbörden av gåvoskatt har under de sistförflutna budgetåren undergått mycket stora variationer, vilket torde framgå av nedanstående sammanställning avseende budgetåren 1945/46—1952/53.
Budgetår
1945/46
1946/47
1947/48
1948/49
Belopp milj. kr.
16'4
25'7
42-8
7-9
Budgetår
1949/50
1950/51
1951/52
1952/53
Belopp milj. kr.
2'5
3'2
2-8
2-7
Att stegringen av inkomsterna av gåvoskatt under budgetåren 1945/46— 1947/48 varit så onormalt stor, torde, såsom berörts i generalpoststyrelsens tidigare beräkningar över stämpelmedelsinkomsterna, i främsta rummet ha föranletts av en strävan hos vederbörande gåvogivare att genom kapitalöverflyttningar medelst gåvor i möjligaste mån undvika följderna av de skärpningar i statsbeskattningen, vilka trädde i kraft fr. o. in. den 1 januari 1948.
Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår ha ca 0,54 miljoner kronor influtit. Medeluppbörden per månad under tiden januari— september 1953 har uppgått till 0,2 miljoner kronor. Under återstoden av innevarande budgetår synes man kunna räkna med i stort sett samma medeluppbörd.
I enlighet härmed skulle sålunda uppbörden av gåvoskatt för budgetåret 1953/54 kunna beräknas till ca 2,i miljoner kronor.
Den normala uppbörden av kvarlåtenskapsskatt har under tiden januari— september 1953 uppgått till omkring 9,2 miljoner kronor (mot 11,i miljoner kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en medeluppbörd per månad av l,o miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden har under samma tid uppgått till 8,o miljoner kronor (mot 5,9 miljoner kronor under samma tid föregående år). I förstnämnda belopp ingår emellertid ett större engångsbelopp å 2,8 miljoner kronor. Med hänsyn till de ändrade skatteskalorna synes emellertid för de återstående månaderna av innevarande budgetår icke böra räknas med en högre normal uppbörd än 0,9 miljoner kronor per månad. Den genomsnittliga tillfälliga uppbörden per månad torde kunna uppskattas till 0,5 miljoner kronor.
I enlighet härmed skulle avkastningen av kvarlåtenskapsskatten — frånsett onormalt stora engångsbelopp — under innevarande budgetår kunna beräknas på följande sätt:
Verklig uppbörd under tiden juni—september 1953 ............... 8'8 milj. kr.
Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1953—maj 1954 ... 7'2 » » Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1953—maj 1954 ... 4'0 » »
Summa 20'o milj. kr.
Enligt förestående beräkningar skulle den sammanlagda uppbörden genom postverket under titeln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt för budgetåret 1953/54 sålunda komma att uppgå till i runt tal 60 miljoner kronor (37,5 -4- 2,i + 20,o). Härtill kommer emellertid uppbörden genom länsstyrelserna, vilken torde kunna uppskattas till högst 2 miljoner
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
kronor. Vidare bör räknas med en viss marginal för större engångsbelopp. De totala inkomsterna å titeln i fråga torde därför kunna beräknas något högre än vad ovan sagts eller till i runt tal 65 miljoner kronor.
Vid uppskattningen av det belopp, vartill inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt kunna antagas komma att uppgå under budgetåret 1954/55, torde man åtminstone med en viss grad av tillförlitlighet kunna utgå från den beräknade uppbörden för det löpande budgetåret. En mycket osäker faktor utgöra emellertid de onormalt stora engångsbeloppen. Under innevarande budgetår ha hittills cirka 7 miljoner kronor inbetalats i form av dylika belopp och ytterligare ett å 3,5 miljoner kronor förväntas inflyta. Vid jämförelse med de beräknade inkomsterna under budgetåret 1953/54 bör även beaktas, att de ändrade skattesatserna för kvarlåtenskapsskatten icke hunnit verka i full utsträckning under detta budgetår. Tidigare har inkomstbortfallet av generalpoststyrelsen beräknats till 2,5 å 3 miljoner kronor per budgetår, vilket belopp emellertid förutsetls komma att i någon mån reduceras till följd av ökade inkomster på grund av de stegringar av fastighetsvärdena, vilka blivit en följd av den nya fastighetstaxeringen. Under antagande att engångsbelopp komma att inflyta i ungefär samma omfattning som förutsetts för nu löpande budgetår och med beaktande av vad härovan i övrigt anförts, synas de totala inkomsterna under titeln för budgetåret 1954/55 böra beräknas till högst 70 miljoner kronor, även om inkomsterna från särskilt arvslottsskatten kunna antagas komma fortsättningsvis stiga på grund av alltmer ökade tillgångar i dödsbona.»
Vid beräkning av inkomsterna av kvarlåtenskapsskatt för innevarande och nästfoljande budgetår måste hänsyn tagas till att de ändrade skattesatserna kunna väntas medföra ett visst inkomstbortfall. Emellertid torde man till följd av höjda taxeringsvärden på fastigheter och värdestegring även för andra kapitaltillgångar böra räkna med en fortgående stegring av den normala uppbörden av såväl arvslottsskatt som gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. Större engångsposter komma därtill under innevarande budgetår att tillföra titeln betydande inkomster. Man torde böra räkna med att även under nästföljande budgetår något eller några större engångsbelopp komma att inflyta.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna under inkomsttiteln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt under budgetåret 1953/54 till 70 000 000 kronor, samt föreslår att denna inkomsttitel i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med 70 000 000 kronor.
Lotterivinsts k åt t.
Härom har i den förut berörda promemorian från generalpoststyrelsen anförts följande:
»Statsverkets inkomst å titeln lotterivinstskatt är i riksstaten för innevarande budgetår upptagen till 36 miljoner kronor. Bruttoinkomsten av lotterivinstskatt under budgetåret 1952/53 har uppgått till 37 005 378 kronor. Motsvarande belopp under närmast föregående budgetår utgjorde 34 014 314 kronor. Vinstskattens uppdelning på olika inkomstkällor framgår av efterföljande tablå:
38 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Premieobligationslånen
Penninglotteriet......
Tipstjänst..........
Övriga lotterier......
Budgetår
1951/52
8 403 810 15 974 600 7 973 497 1 662 407
1952/53
8 585 070 17 294 000
9 110 276 2 016 032
Summa kronor 34 014 314 37 005 378
Under budgetåret 1951/52 restituerades genom postverkets’ huvudkassa vinstskatt till ett belopp av ca 399 600 kronor, utgörande skatt för vinster, vilka antingen ej blivit av vinnare avhämtade inom föreskriven tid eller utfallit å icke försåld lottsedel. För budgetåret 1952/53 utgjorde motsvarande belopp ca 407 600 kronor. Nettouppbörden under budgetåren 1951/52 och 1952/53 uppgick sålunda till i runt tal 33,6 resp. 36,6 miljoner kronor.
Vinstskatten genom premieobligationslånen beräknas komma att under budgetåret 1953/54 uppgå till 8,6 miljoner kronor, förutsatt att de olika beloppen av riksgäldslcontoret inlevereras vid samma tidpunkter som tidigare.
Från Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst ha under tiden juniseptember 1953 i vinstskatt inlevererats 5,9 resp. 3,2 miljoner kronor. Under återstående del av innevarande budgetår beräknas ytterligare 12 resp. 6,5 miljoner kronor inflyta från dessa inkomstkällor. Det bör emellertid framhållas, att inkomsterna från tipsvinsterna visa starka fluktuationer beroende på vinstutfallet.
Övriga lotterier beräknas komma att under löpande budgetår lämna i stort sett samma vinstskatt som under det närmast föregående eller ca 2,2 miljoner kronor.
Bruttouppbörden av lotterivinstskatt under budgetåret 1953/54 skulle sålunda kunna beräknas på följande sätt.
Premieobligationslånen..................... 8‘6 milj. kr.
Penninglotteriet........................... 17-9 » »
Tipstjänst................................ 9-7 » »
Övriga lotterier........................... 2’2 » »
Summa 38’4 milj. kr.
Under budgetåret 1953/54 torde vinstskattemedel komma att restitueras i ungefär samma utsträckning som under närmast föregående budgetår. Statsverkets nettoinkomst under titeln lotterivinstskatt torde sålunda för innevarande budgetår kunna beräknas till i runt tal 38 miljoner kronor.
Vinstskatten från premieobligationslånen kan för nästa budgetår beräknas till 8,6 miljoner kronor under förutsättning, att ingen konvertering sker eller något nytt dylikt lån upptages.
Med hänsyn till att inkomstflödet under senare år från framför allt Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst varit i stigande, torde inkomsterna under ifrågavarande titel för budgetåret 1954/55 böra beräknas något högre än för innevarande budgetår eller till förslagsvis 40 miljoner kronor.»
Med hänsyn till utvecklingen av inkomsterna på ifrågavarande titel under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår beräknar riksräken-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
skapsverket inkomsterna av lotterivinstskatt för budgetåret 1953/54 till 42 000 000 kronor. För budgetåret 1954/55 föreslår riksräkenskapsverket, att titeln uppföres med 45 000 000 kronor.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. in.
Till ledning för beräkningen av ifrågavarande inkomster har i förenämnda inom generalpoststyrelsen upprättade promemoria anförts bland annat följ ande:
»Under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. redovisas övriga stämpelmedel, vilka ej upptagits under någon av de båda förutnämnda inkomsttitlarna. Här redovisas sålunda stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar, inkomster genom försäljning av helarksstämplar, enkla beläggnings- och överlåtelsestämplar samt kortkonvolut, vidare stämpelavgifter för aktie- och obligationsemissioner samt lottsedlar. Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1953/54 upptagen till 60 miljoner kronor. I sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 mars 1953 har generalpoststyrelsen med utgångspunkt från då kända uppbördssiffror beräknat ifrågavarande inkomster till 56 miljoner kronor.
I efterföljande sammanställning lämnas uppgift å de tre sistförflutna budgetårens nettouppbörd av intäkter under ifrågavarande titel (tusental kronor):
Såsom av sammanställningen framgår, har de behållna intäkterna under det sistförflutna budgetåret minskat med omkring 9 miljoner kronor i jämförelse med budgetåret 1951/52. Inkomstminskningen faller i första hand på stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner (—3,7 milj.) samt Jagfarter (—5,o milj.), men även uppbörden genom stämpelförsäljarna av avgifter för helarksstämplar, enkla beläggningsstämplar m. m. har visat nedgång.
Inkomsterna av stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar ha under budgetåren 1948/49—1952/53 uppgått till följande belopp:
40 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. i:
Budgetår Belopp milj. kr.
lagfarter inteckningar
1948/49 .................. 16-3 6-t
1949/50 .................. 15-9 7-8
1950/51 .................. 18*0 9*0
1951/52 .................. 22*3 10-o
1952/53 .................. 17-3 13*o
Under månaderna januari—september 1953 ha i stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar influtit sammanlagt 12,7 resp. 10,6 miljoner kronor (mot 14,6 resp. 8,7 miljoner kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en genomsnittsuppbörd per månad av omkring 1,4 resp. 1,2 miljoner kronor. Stämpelavgifterna för såväl lagfarter som inteckningar torde under den närmaste tiden sannolikt icke komma att undergå några större förändringar. Beräkningen av intäkterna från dessa inkomstkällor under den återstående delen av innevarande budgetår torde därför kunna ske med utgångspunkt från ovan angivna genomsnittsuppbörder.
Inkomsten av försäljningen genom stämpelförsäljare av helarksstämplar, enkla beläggningsstämplar m. m. har under tiden januari—september 1953 uppgått till ca 8,3 miljoner kronor (mot 9,6 miljoner kronor under motsvarande tid föregående år). Medeluppbörden per månad har sålunda uppgått till 0,9 miljoner kronor eller samma belopp, som medeluppbörden per månad under sistförflutna budgetår belöper sig till. Under återstående delen av nu löpande budgetår torde man kunna räkna med i stort sett samma genomsnittsuppbörd som under den hittills förflutna delen av kalenderåret 1953 eller 0,9 miljoner kronor per månad.
Uppbörden av vid postanstalterna försålda enkla beläggningsstämplar, överlåtelsestämplar samt kortkonvolut för spelkort uppgick under kalenderåren 1950—1952 till i nedanstående sammanställning angivna belopp:
1950 1951 1952
Enkla beläggningsstämplar ........... 2 381 247 3 077 573 3 323 748
Överlåtelsestämplar ................. 3 423 929 3 356 619 3 127 546
Kortkonvolut ...................... 1 080 757 1 251 241 1 247 684
Summa kronor 6 885 933 7 685 433 7 698 978
Under tiden januari—september 1953 ha stämpelinkomsterna från postkontoren utgjort sammanlagt 5 145 578 kronor (mot 5 983 433 kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en medeluppbörd av 0,6 miljoner kronor per månad. Under den återstående delen av innevarande budgetår beräknas den genomsnittliga uppbörden komma att uppgå till ungefär samma belopp.
Stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner ha under budgetåren 1948/49—1952/53 uppgått till nedan angivna belopp:
Budgetår
1948/49
1949/50
1950/51
1951/52
1952/53
Belopp milj. kr.
5*4
3*8
5*5
8*8
5*1
Under tiden januari—september 1953 ha inkomsterna av dessa stämpelintäkter utgjort 5,1 miljoner kronor (mot 5,3 miljoner kronor under samma lid föregående år). Efter frånräknande av uppbörden av mera tillfällig natur (stämpelavgift över 100 000 kronor för en och samma aktie- eller obliga-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 41
tionsemission) uppgår den normala uppbörden till 2,i miljoner eller i genomsnitt 0,23 miljoner kronor per månad. I den tillfälliga uppbörden ingår ett engångsbelopp å 1 190 000 kronor samt tio andra belopp om tillhopa 1 820 900 kronor. Under de återstående månaderna av innevarande budgetår torde man icke böra räkna med en högre normal uppbörd än i genomsnitt 0,2 miljoner kronor per månad. Den genomsnittliga tillfälliga uppbörden synes kunna uppskattas till samma belopp.
Uppbörden av stämpelavgifter för lottsedlar har under budgetåren 1951/ 52 och 1952/58 uppgått till 1 265 000 resp. 1 424 000 kronor. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har sammanlagt 633 522 kronor influtit. För återstoden av budgetåret beräknas uppbörden till omkring 900 000 kronor.
I enlighet med vad här ovan anförts skulle inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. för budgetåret 1953/54 kunna beräknas på följande sätt (miljoner kronor):
1 Varav ett engångsbelopp å 1'2 milj.
De sammanlagda inkomsterna å titeln i fråga skulle sålunda för budgetåret 1953/54 kunna beräknas till ca 58 miljoner kronor.
Vid uppskattningen av den uppbörd, som kan förväntas inflyta från omsättnings- och expeditionsstämplar m. in. under budgetåret 1954/55, synes man i stort sett kunna utgå från den beräknade uppbörden för innevarande budgetår. Stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner torde emellertid icke komma att lämna lika stor avkastning som förutsetts för det löpande budgetåret. Å andra sidan ha intäkterna, som härröra från stämpelavgifterna för inteckningarna, visat en successiv ökning. Ett inkomstbortfall på 1 å 1,5 miljoner kronor i form av stämpelmedel kan emellertid komma att ske, om den av statsrevisorerna ifrågasatta ändringen av beskattningen av kortlekar genomföres och får verkan redan vid budgetårets ingång. De sammanlagda inkomsterna under titeln torde, så vitt nu kan bedömas, böra beräknas till högst det belopp, som förutsetts för budgetåret 1953/54, eller till 58 miljoner kronor. Förestående beräkning har emellertid gjorts under antagandet, att stämpelavgifterna under budgetåret i fråga komma att utgå efter oförändrade tariffer.»
Med hänsyn till den ökning av inkomsterna under ifrågavarande titel, som föreligger under de fem första månaderna av innevarande budgetår jämfört med motsvarande tid föregående år, beräknar riksräkenskapsverket uppbörden av omsättnings- och expeditionsstämplar under budgetåret 1953/54 till 60 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med likaledes 60 000 000 kronor.
42 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
T 2. Automobilskattemedel.
Fordonsskatt.
Denna inkomsttitel är i rilcsstaten för budgetåret 1953/54 upptagen till 200 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna å titeln under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Netto- Beräknad inkomst inkomst Miljoner kronor
Budgetåret 1948/49 84'29 80'00
» 1949/50 92-02 85'00
» 1950/51 107-97 lOO-oo
Enligt förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall för automobil eller släpvagn, som, efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestämmelser. Enligt förordning den 23 maj 1952 (nr 328) utgår skatten från och med den 1 januari 1953 med ändrade belopp. För personautomobil utgår skatten sålunda från nämnda dag -— för år räknat — dels med en grundavgift av 100 kronor och dels därutöver med 28 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt minskad med 900 kilogram. För om nibus och lastautomobil utgör grundavgiften också 100 kronor; härutöver utgår för varje påbörjat tal av 100 kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram 33 kronor för omnibus och 37 kronor för lastautomobil. Skatten för tvåhjulig lätt motorcykel utgör 30 kronor och för tvåhjulig tung motorcykel utan sidvagn 40 kronor. För motorcykel med bivagn och för trehjulig motorcykel utgår skatt med 60 kronor. Även för automobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk samt för släpvagn utgår skatten efter ändrade grunder.
I en till riksräkenskapsverket den 2 november 1953 avlåten skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat den under budgetåret 1953/54 inflytande fordonsskatten till 200 miljoner kronor. För budgetåret 1954/55 har styrelsen beräknat inkomsten av fordonsskatten till 210 miljoner kronor. Beräkningen har gjorts under förutsättningen, att motorfordonsbeståndet kommer att öka i samma omfattning som under de senaste åren samt att nu gällande skatteuttag kvarstår oförändrat.
Länsstyr elserna ha i skrivelser till riksräkenskapsverket uppskattat fordonsskatten för budgetåret 1953/54 till 198 miljoner kronor och för budgetåret 1954/55 till 205 miljoner kronor.
Utvecklingen av beståndet av olika fordonsslag under de senaste åren enligt centrala automobilregistret belyses av följande uppställning.
Netto- Beräknad inkomst inkomst Miljoner kronor
Budgetåret 1951/52 118'83 110-oo
» 1952/53 189-71 180-00
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
43 Under de tio första månaderna av år 1953 ha enligt preliminära uppgifter nyinregistrerats 67 475 personbilar och 10 480 lastbilar. Under samma tid år 1952 var antalet 42 600 respektive 9 225 nyinregistrerade fordon. Fordonsparken kan under år 1953 väntas öka icke oväsentligt mera än något föregående år. Vid sin beräkning av fordonsskatteinkomsterna har riksräkenskapsverket utgått från en fortsatt stark tillväxt av fordonsbeståndet.
Under den angivna förutsättningen och med utgångspunkt från oförändrade skattesatser beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av fordonsskatt under budgetåret 1953/54 till 210 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 upptages till 225 000 000 kronor.
Bensinskatt.
I riksstaten för budgetåret 1953/54 är denna inkomsttitel upptagen till 410 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna å titeln under
de senast förflutna fem budgetaren ning.
Netto- Beräknad inkomst inkomst Miljoner kronor
Budgetåret 1948/49 351'7 0 390-oo
» 1949/50 351-93 350-oo
» 1950/51 363-92 300-oo
ga av efterföljande sammanställ-
Netto- Beräknad inkomst inkomst Miljoner kronor
Budgetåret 1951/52 292'40 250'00
» 1952/53 330-ot 325'00
Genom förordning den 23 maj 1924 (nr 126) infördes en särskild skatt å bensin och motorsprit. Gällande bestämmelser återfinnas i förordning den 3 maj 1929 (nr 62). Bensinskatten utgick från och med den 1 januari 1946 med 18 öre för liter. Mellan den 1 april 1948 och den 31 december 1950 utgick även tilläggsskatt å bensin med 27 öre för liter, varför den totala skatten då utgjorde 45 öre för liter. I samband med tilläggsskattens borttagande höjdes bensinskatten från och med den 1 januari 1951 till 25 öre för liter. Genom förordning den 8 maj 1953 (nr 216) har bensinskatten ytterligare höjts till 28 öre för liter från och med den 1 juli 1953. I samband med sistnämnda skattehöjning uttages enligt förordning den 8 maj 1953 (nr 217) under innevarande budgetår även tillfällig skatt med 3 öre för liter å bensin, som den 1 juli 1953 fanns i lager i riket. — Genom förordning den 3 maj 1935 (nr 142) lädes skatt även å sådan petroleumprodukt (brännolja), som användes för drivande av automobil och för vilken icke utgår skatt enligt 1929 års förordning om skatt å bensin och motorsprit, och till
44 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
denna skatt har lör tiden 1 april 1948—31 december 1950 lagts en tilläggsskatt å 20 öre för liter. Den förstnämnda av dessa båda skatter, som sedan den 1 januari 1946 utgjorde 14 öre för liter, höjdes genom förordning den 2 juni 1950 (nr 415) till 20 öre för liter från och med den 1 januari 1951 och har genom förordning den 8 maj 1953 (nr 220) ytterligare höjts till 23 öre för liter från och med den 1 juli 1953.
Från beskattningen av motorsprit medgavs successivt skattefrihet intill den 1 juli 1948. Från nämnda dag uttogs å motorsprit skatt med 6 öre för liter samt tilläggsskatt med 9 öre för liter. Enligt förordning den 15 december 1950 (nr 659) skulle bestämmelserna om skatt å motorsprit enligt 1929 års förordning icke vara i tillämpning under tiden 1 januari 1951—30 juni 1952. Genom förordning samma dag (nr 660) avskaffades tilläggskatten å motorsprit. Enligt förordning den 15 maj 1952 (nr 243) har skatt å motorsprit ej heller utgått under tiden 1 juli 1952—30 juni 1953. I samband med höjningen av skatterna å bensin och brännoljor från den 1 juli 1953 har även förordnats om uttagande av skatt å motorsprit med 3 öre för liter.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1953 beräknat inkomsterna å förevarande titel till 380 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och till 440 miljoner kronor för budgetåret 1954/55.
Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 6 november 1953 rörande beräkningen av skatt å bensin, som införes till riket anfört följande:
»Den genom tullverket debiterade uppbörden av bensinskatt har, i runda tal, belöpt år 1952 å 940 000 m3 bensin, under budgetåret 1952/53 å 960 000 m? och under året oktober 1952—september 1953 å något över 970 000 m3. Därest denna ökning av förtullningsvolymerna fortgår i oförändrad takt, något som synes vara sannolikt, skulle förtullningsvolymen komma att utgöra för budgetåret 1953/54 drygt 1 000 000 in3 och för budgetåret 1954/55 inemot 1 075 000 m3. Motsvarande ungefärliga uppbördsbelopp, räknade efter 28 öre för liter, bli respektive 280 och 300 miljoner kronor. En eftersläpning av debiteringen vid förtullningar från tullnederlag har emellertid medfört, att viss del av den bensinskatteuppbörd, som efter den 1 juli 1953 influtit till tullverket, utgjorts av skatt efter 25 öre för liter. Till följd härav torde för budgetåret 1953/54 den verkliga uppbörden komma att stanna vid omkring 270 miljoner kronor. De på tullverket ankommande restitutionerna av bensinskatt, vilka under de senaste budgetåren utgjort mellan 15,5 och 16,5 miljoner kronor för år, torde för den tid, nu förevarande beräkningar avse, kunna antagas närma sig ett år sbelopp av 20 miljoner kronor.
Enligt dessa beräkningar har tullverkets uppbörd av bensinskatt under budgetåren 1953/54 och 1954/55 upptagits brutto till respektive 270 och 300 miljoner kronor samt netto till respektive 250 och 280 miljoner kronor.»
Beträffande beräkningen av skatt å bensin, som tillverkas inom riket, samt skatt å motorsprit har kontrollstyrelsen i skrivelse den 10 november 1953 anfört:
»Skatten för den under varje kalenderkvartal utlämnade myckenheten inhemsk bensin erlägges under månaden näst efter kvartalets utgång. På grund härav hänför sig inkomsten under budgetåret 1953/54 till utlämning-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
en under tiden 1 april 1953—31 mars 1954. Enligt inhämtade uppgifter beräknas utiämningen av bensin under nämnda tid komma att uppgå till omkring 330 miljoner liter. Då skattesatsen var 25 öre för liter intill den 1 juli 1953 och är 28 öre för liter från och med nämnda tidpunkt, kan styrelsens uppbörd av bensinskatt under budgetåret 1953/54 beräknas till 90 miljoner kronor.
Utiämningen av inhemsk bensin under tiden 1 april 1954—31 mars 1955 kan enligt inhämtade upplysningar antagas komma att omfatta omkring 370 miljoner liter. Styrelsens uppbörd av bensinskatt under budgetåret 1954/ 55 kan på grund härav beräknas till 105 miljoner kronor.
Från och med den 1 juli 1953 utgår skatt å motor sprit med 3 öre för liter. Försäljningen och förbrukningen i egen rörelse härav uppskattas under vartdera av budgetåren 1953/54 och 1954/55 komma att uppgå till cirka 17 miljoner liter, motsvarande i skatteintäkter cirka 0,5 miljoner kronor.»
Statens handels- och industri ko mmission har i skrivelse till riksräkcnskapsverket den 7 november 1953 anfört följande:
»Med stöd av föreliggande förbrukningsstatistik och med ledning av den härur utläsbara förbrukningstrenden beräknar kommissionen att — under förutsättning av ett framtida tillskott i motorfordonsbeståndet av samma storleksordning som nu och under i övrigt oförändrade förhållanden — förbrukningexr av motorbensin och spritblandningar för motordrift kommer att för vart och ett av budgetåren 1953/54 och 1954/55 uppgå till respektive cirka 1,3 milj. m3 och 1,4 milj. m3.»
överståthällaräm betet och länsstyrelserna ha i skrivelser till riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna av skatt å brännoljor samt, i vad avser budgetåret 1953/54, tillfällig bensinskatt till omkring 42 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och till omkring 41 miljoner kronor för budgetåret 1954/55.
4 Enligt generaltullstyrelsens, kontrollstyrelsens och länsstyrelsernas beräkningar skulle alltså inkomsterna på titeln bensinskatt kunna uppskattas till mellan 382 och 383 miljoner kronor under budgetåret 1953/54 och till mellan 426 och 427 miljoner kronor under budgetåret 1954/55. De bakomliggande antagandena om bensinförbrukningens ökning sammanfalla i huvudsak med handels- och industrikommissionens beräkningar.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna å titeln bensinskatt till 390 000 000 kronor för budgetåret 1953/54 och föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1954/55 upptages till 440 000 000 kronor.
3. Tullar och acciser.
Tnllmedel.
Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Tullmedlen ha i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 350 miljoner kronor.
I tabellen s. 47 lämnas i sammandrag av generaltullstyrelsen utarbetad översikt av den debiterade tulluppbörden under budgetåren 1948/49—1952/ 53 samt 3:e kvartalet 1953, med särskilt angivande av vissa varuslag.
Enligt av generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den influtna bruttouppbörden för varje månad under budgetåren 1948/49—1952/ 53 samt det löpande budgetårets fyra första månader uppgått till följande belopp:
Influten tulluppbörd månadsvis.
Miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 november 1953 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen för innevarande och nästkommande budgetår av tullmedelsinkomsterna samt vissa andra av tullverket redovisade statsinkomster framhållit följande:
»Under de tre första kvartalen av innevarande år har importnivån, totalt sett, varit något lägre än under år 1952. Emellertid har importens sammansättning undergått vissa förskjutningar, nämligen sålunda att de avgiftsfria varornas andel i den totala importen minskat och importen av en del relativt högt avgiftsbelagda varuslag, främst textilvaror och motorfordon, visat en markerad uppgång. Tullverkets uppbörd å de ifrågavarande riksstatstitlarna har därför nått en betydande höjd. Vissa uppgifter rörande importen och uppbörden sammanställas här nedan. 1 2
1 Bland utbetalade restitutioner budgetåren 1949/50 och 1950/51 redovisas överföringar till clearingkassa för kaffe med 8-96 respektive 1'24 miljoner kronor.
2 Genomsnitt för kvartal.
Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning. 47
Debiterad tulluppbörd för olika varugrupper.
Miljoner kronor.
Efterföljande beräkningar av den blivande uppbörden ha gjorts under förutsättning bland annat, att villkoren för det internationella varubytet ej komma att mera avsevärt försämras och att i Sverige de direkta importrestriktionerna förbli i stort sett oförändrade. Vid beräkningarna har Styrelsen bortsett från sådana ändringar i tull- eller skattesatser eller i sättet för avgifternas redovisning, som kunna komma att inträda under den tid uppgifterna avse.»
I anslutning härtill har generaltullstyrelsen rörande beräkningen av tullmedelsuppbörden under budgetåren 1953/54 och 1954/55 anfört följande:
48 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
»Uppbörden av tullmedel har utgjort år 1952 omkring 395 miljoner kronor, under budgetåret 1952/53 omkring 410 miljoner och under de fyra kvartalen oktober 1952—september 1953 inemot 420 miljoner kronor. Stegringen har ägt rum i samband med förenämnda förskjutningar i importens sammansättning. Under nu löpande budgetårs fyra första månader, då införseln av livsmedel varit säsongmässigt hög och en avsevärd import av motorfordon ägt rum, har den debiterade tullmedelsuppbörden nått 147 miljoner kronor, vilket för helt år motsvarar 440 miljoner kronor. En så hög nivå torde icke kunna bli bestående under budgetårets återstående två tredjedelar. Förutom att tullinkomsterna av livsmedel in. in. normalt sjunka under budgetårets senare hälft, torde nämligen en påbörjad nedåtglidning av värdet å och intäkterna av maskinimporten komma att fortgå ännu någon tid, varjämte en temporär tillbakagång lärer vara att emotse för motorfordonsimporten. Det får emellertid anses vara sannolikt, att den nedgång i uppbörden, som således är att vänta, icke blir större än att sammanlagda tullmedelsuppbörden under nu löpande budgetår når ungefärligen samma storlek som uppbörden under året oktober 1952—september 1953.
I fråga om den framtida utvecklingen synas åtskilliga faktorer — utbyggnaden av konkurrenskraftiga utländska exportindustrier samt förekomsten av importspärrar på stora delar av världsmarknaden men en betydande frilistning i Sverige, där även en god köpkraft för konsumtionsvaror torde finnas — tala för att den tullbelagda delen av importen förblir på hög nivå. Vad angår importens tullfria del, vilken under de gångna kvartalen av år 1953 synes ha varit otillräcklig för att hålla lagren av vissa bränslen och råvaror vid samma storlek som tidigare, torde en icke obetydlig ökning kunna emotses. Emellertid ha hittills under året landets inkomster av export och sjöfart m. m. ej varit större än som ungefärligen motsvarat utgifterna för importen. Med hänsyn till nuvarande och väntade exportsvårigheter torde någon mera väsentlig ökning i nyssnämnda inkomster icke vara att påräkna. Därest den såsom behövlig förutsatta ökningen av importens tullfria del skall kunna ske utan att valutareserven alltför mycket tages i anspråk, kommer följaktligen utrymmet för importens tullbelagda del att bli mindre än hittills. Generaltullstyrelsen har därför ansett sig böra räkna med att efter någon tid den tullbelagda importen kommer att minska något. I följd härav kan även för tullmedelsuppbörden en nedgång förutses, dock icke längre än ungefärligen till 1952 års nivå.
I enlighet med ovanstående har bruttouppbörden av tullmedel för budgetåren 1953/54 och 1954/55 uppskattats till respektive 420 och ej fullt 395 miljoner kronor. Då restitutionerna av tullmedel numera utgöra drygt 30 miljoner kronor årligen, ha uppbördens nettobelopp för de båda budgetåren angivits till respektive 390 och 360 miljoner kronor.»
Tullinkomsternas i jämförelse med importvärdet höga nivå under det gångna budgetåret liksom under de hittills förflutna månaderna av innevarande budgetår sammanhänger med att den tullbelagda delen av importen utgjort en osedvanligt stor andel av den totala införseln. Denna förskjutning i importens sammansättning har givit till resultat, att tullinkomsterna stegrats trots att det totala importvärdet nedgått. Den konstaterade förändringen i importens sammansättning får bland annat ses mot bakgrunden av att importen av vissa bränslen och råvaror under år 1953 synes ha varit otillräcklig för att hålla lagren på samma nivå som tidigare. En återgång till en mera normal sammansättning av införseln torde därför i första hand
Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.
komma till stånd genom en ökning av denna del av importen. Beträffande den fullbelagda delen av införseln synes för närvarande icke tillräckliga skäl finnas för att förutsätta en nedgång totalt sett, även om för vissa varugrupper en nedgång av importvärdet kan te sig sannolik bland annat som följd av prissänkningar.
Med hänvisning till vad som nyss anförts samt på grundval av tillgängliga uppgifter om tulluppbörden under den gångna delen av innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av tullmedel för budgetåret 1953/54 t ill 400 000 000 kronor samt förordar, att titeln, under förutsättning av oförändrade tullsatser, för budgetåret 1954/55 uppföres med likaledes 400 000 000 kronor.
Varuskatt.
Varuskatt skulle enligt förordning den 25 maj 1941 (nr 251) med visst procenttal — lägst 20 och högst 75 — av varans beskattningsvärde utgöras för choklad och konfityrer, putsmedel för läderarbeten och skodon, essenser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker ävensom för vissa tekniska preparat, nämligen tandpulver och tandpasta, puder och smink samt lukt- och toalettvatten, munvatten, parfymer och vissa kosmetiska preparat. Genom förordning den 27 februari 1948 (nr 66) angåénde ändring i förordningen om varuskatt höjdes skattesatserna från 40 till 60 procent för choklad och konfityrer, från 75 till 100 procent för essenser och extrakter samt, vad angår tekniska preparat, från 20 till 75 procent för preparat för nagelbehandling och preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn och från 20 till 40 procent för parfymer, hårvatten och därmed jämförliga preparat; samtidigt blev varuskatten å putsmedel för läderarbeten och skodon borttagen. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 574) angående ändring i förordningen om varuskatt höjdes skattesatserna i fråga om choklad- och konfityrvaror (med undantag av glass) från 60 till 80 procent av beskattningsvärdet och i fråga om essenser och extrakter från 100 till 120 procent. Enligt förordning den 30 november 1951 (nr 724) har varuskatten å choklad och konfityrer sänkts till 60 procent från den 1 december 1951. Genom förordning den 22 maj 1953 (nr 247) ha grunderna för beräkning av varans beskattningsvärde ändrats. I samband därmed ha skattesatserna justerats i syfte att ge oförändrad skatteinkomst. Skattesatsen utgör sålunda beträffande choklad- och konfityrvaror samt glass 65 procent, essenser och extrakter 120 procent, tandpasta och munvatten 25 procent, puder, nagellack och likartade skönhetsmedel 80 procent samt parfymer, hårvatten etc. 50 procent.
Genom förordning den 30 juni 1943 (nr 477) ersattes tidigare omsättningsskatt för pälsvaror med en särskild pälsvaruskatt, som skulle utgå dels i form av en styckeskatt på inom riket yrkesmässigt beredda, lösa pälsskinn, varierande från 5 öre till 300 kronor för skinn, och dels i form av en värdeskatt å 15 procent för vissa till riket införda pälsvaror m. in. Genom förordning den 27 februari 1948 (nr 68) angående ändring i för-
i Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 1. Bil. i. Bihangl.
50 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
ordningen om skatt å vissa pälsvaror har värdeskatten å importerade skinn höjts från 15 till 20 procent, medan nedsättning av styckeskatten å vissa pälsskinn ägt ram. Beträffande den senare ha vissa justeringar även vidtagits genom förordningar den 11 maj 1951 (nr 214) och den 22 maj 1953 (nr 248).
När den tidigare allmänna omsättningsskatten slutligt avvecklades från och med den 1 juli 1948 ersattes denna i fråga om tre särskilda varugrupper, nämligen mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, av en särskild försäljningsskatt. Denna skatt utgår som regel med 20 procent av försäljningsvärdet, dock att skatten skall för grammofonskivor erläggas med 1 till 3 kronor för grammofonskiva och för importerade mattor utgå med visst belopp — lägst 40 och högst 100 kronor — för kilogram.
Enligt beslut vid 1951 års riksdag har genom förordning den 24 oktober 1951 (nr 660) med omedelbar tillämpning införts skatt vid tillverkning och import av personbilar och motorcyklar m. m., att gälla till och med den 30 juni 1953. Skatten skall enligt förordning den 22 maj 1953 (nr 259) utgå även under budgetåret 1953/54. Enligt proposition nr 241/1953 har emellertid riksdagen förelagts förslag om upphävande av ifrågavarande beskattning fr. o. m. den 20 december 1953. Skatten har utgått med 10 procent av fordonens beskattningsvärde.
Samtliga här nämnda skatter skola uppbäras av kontrollstyrelsen vid tillverkning respektive försäljning inom riket och av generaltullstyrelsen vid införsel till riket.
Å inkomsttiteln varuskatt har under budgetåret 1952/53 redovisats en behållen inkomst av 2 62,56 miljoner kronor, varav influtit 55,29 miljoner kronor genom tullverket, 207,os miljoner kronor genom kontrollstyrelsen och 0,22 miljon kronor, utgörande kvarstående uppbörd av allmän omsättningsskatt, genom länsstyrelserna. 78,4 miljoner kronor av inkomsten å titeln avse den under budgetåret 1951/52 införda personbilskatten. I riksstaten för budgetåret 1953/54 har titeln varuskatt beräknats till 260 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1953 har kontrollstyrelsen beräknat de till förevarande titel hänförliga inkomster, som uppbäras av styrelsen, för budgetåret 1953/54 till 205,5 miljoner kronor och för budgetåret 1954/55 till 150,5 miljoner kronor eller alternativt, för det fall skatten vid tillverkning och import av personbilar m. m. skulle förlängas att gälla även under budgetåret 1954/55, till 182,5 miljoner kronor. Styrelsen har härvid anfört:
»Under riksstatstiteln varuskatt redovisas i vad avser kontrollstyrelsens skatteuppbörd följande skatter, nämligen varuskatt å choklad- och konfityrvaror samt tekniska preparat, pälsvaruskatt, försäljningsskatt å guldsmedsvaror, grammofonvaror och knutna mattor samt skatt vid tillverkning och import av personbilar in. m.
Varuskatten å choklad- och konfityrvaror har under månaderna juli—oktober 1953 influtit med 37,5 miljoner kronor. Under månaderna november 1952—juni 1953 utgjorde skatteinkomsten 80,6 miljoner
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
kronor. Sistnämnda skatteinkomst svarar mot ett beskattningsvärde av 134,3 miljoner kronor (räknat efter då gällande beskattningsvärdesregler, d. v. s. efter priset till detaljist), vilket med hänsynstagande till nu gängse rabatter inom branschen kan omräknas till ett beskattningsvärde enligt från och med den 1 juli 1953 gällande regler (d. v. s. värdet efter lägsta priset vid försäljning i större poster till återförsäljare) av 115,5 miljoner kronor. Räknat efter den från nyssnämnda dag gällande skattesatsen, 65 procent av beskattningsvärdet, skulle skatteinkomsten under ifrågavarande tid ha belöpt sig till 75,i miljoner kronor. Då anledning icke synes föreligga att för månaderna november 1953—juni 1954 räkna med någon nämnvärd förändring i omsättningen, skulle följaktligen skatteinkomsten under budgetåret 1953/54 kunna beräknas till (37,5 + 75,1 =) 112,6 eller avrundat 113 mitjoner kronor. Under antagande att en viss konjunktur avmattning kan komma att inträda under senare delen av nästkommande år synes skatteinkomsten för budgetåret 1954/55 icke böra beräknas till högre belopp än 100 miljoner kronor.
Inkomsten av varuskatt å tekniska preparat har under månaderna juli—oktober 1953 uppgått till 8,o miljoner kronor eller samma belopp som under motsvarande tid år 1952. Skatteinkomsterna under tiden 1 november 1953—30 juni 1954 kunna antagas bli i stort sett desamma som under motsvarande tid under budgetåret 1952/53, då inkomsten utgjorde 17,6 miljoner kronor. För hela budgetåret 1953/54 skulle skatteinkomsten sålunda kunna angivas till (8,0+17,6=) 25,6 eller avrundat 26 miljoner kronor. Under antagande att en viss konjunktur avmattning kan komma att inträda under senare delen av nästkommande år synes skatteinkomsten för budgetåret 1954/55 icke böra beräknas till högre belopp än 23 miljoner kronor.
Pälsvaruskatten har under månaderna juli—oktober 1953 influtit med l,o miljoner kronor mot 0,76 miljoner kronor under motsvarande tid år 1952. Även för återstående delen av innevarande budgetår torde skatteinkomsterna öka något eller, jämfört med inkomsterna under motsvarande tid föregående budgetår, från 1,3 till 1,5 miljoner kronor. Uppbörden av pälsvaruskatt under budgetåret 1953/54 kan sålunda beräknas till (l,o +
l, 5 =) 2,5 miljoner kronor. Inkomsten under budgetåret 1954/55 synes böra beräknas till oförändrat 2,5 miljoner kronor.
Försäljningsskatten å guldsmedsarbeten, grammofonvaror och knutna mattor har under månaderna juli—oktober 1953 influtit med respektive 4,4, 1,5 och 0,4 miljoner kronor eller tillhopa med 6,3 miljoner kronor. Under motsvarande tid föregående budgetår utgjorde skatteinkomsterna respektive 4,3, 1,7 och 0,4 miljoner kronor eller tillhopa 6,4 miljoner kronor. För återstående del av innevarande budgetår torde inkomsten av försäljningsskatten böra beräknas till 17,7 miljoner kronor, vilket belopp med omkring 1,2 miljoner kronor understiger motsvarande belopp föregående budgetår. Skillnaden hänför sig framför allt till omsättningsminskning inom grammofonbranschen, som sedan i februari 1953 återspeglat sig i skatteinkomsterna och som, ehuru i mindre omfattning, kan påverka skatteutfallet även under återstoden av budgetåret. Skatteinkomsten för budgetåret 1953/ 54 skulle sålunda kunna beräknas till (6,3+17,7 =) 24 miljoner kronor. För budgetåret 1954/55 synes inkomsten försiktigtvis icke böra beräknas till mer än 22 miljoner kronor.
Skatten vid tillverkning och import av personbilar
m. m. inflöt under månaderna juli—oktober 1953 med 12,6 miljoner kronor mot 8,s miljoner kronor under samma tid föregående budgetår. Ökningen kan i sin helhet hänföras till den ökade försäljning av personbilar, som
52 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
inträdde våren 1953 och som bl. a. kunde avläsas i starkt stegrade siffror för antalet inregistrerade nya personbilar. Ifråga om motorcyklar har däremot en viss nedgång i försäljningen kunnat konstateras. Då någon mera betydande förändring i efterfrågan på skattepliktiga fordon icke torde vara att förvänta under tiden fram till nästa budgetårsskifte, torde skatteinkomsten under återstående del av innevarande budgetår kunna beräknas till 27,i miljoner kronor. För budgetåret 1953/54 synes skatteinkomsten sålunda kunna beräknas till (12,6 -f 27,4 =) 40 miljoner kronor.
Då ifrågavarande skatt är beslutad att gälla endast till och med den 30 juni 1954, torde statsverkets inkomst av densamma under budgetåret 1954/ 55 komma att uppgå till 3 miljoner kronor, utgörande resterande under innevarande budgetår upplöpande skatt, som förfaller till betalning först i början av nästa budgetår.
Därest riksdagen skulle prolongera denna skatt, synes inkomsten av densamma under budgetåret 1954/55 kunna beräknas till ett belopp, som med hänsyn till en eventuell konjunkturavmattning icke torde böra angivas högre än till 35 miljoner kronor.»
Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 november 1953 beträffande beräkningen av de inkomster, som uppbäras av tullverket, anfört följande:
»Av de till varuskattemedlen hänförliga avgifterna varuskatt, pälsvaruskatt och försäljningsskatt ha sammanlagt omkring 10 miljoner kronor influtit till tullverket under vart och ett av de senaste tre budgetåren. Styrelsen finner det vara sannolikt, att tullverkets uppbörd av dessa avgifter förblir av ungefärligen samma storlek under de närmaste åren.
Den till varuskattemedlen jämväl hänförliga särskilda personbilskatten, enligt förordningar den 24 oktober 1951 (nr 660) och den 22 maj 1953 (nr 259) utgående vid tillverkning eller införsel av personbilar m. in., som levereras, uttagas från rörelse eller införas senast den 30 juni 1954, har under de båda första kvartalen år 1953 debiterats med sammanlagt omkring 25 miljoner kronor och kan även för andra halvåret beräknas till ungefärligen samma belopp. Styrelsen finner det sannolikt, att uppbörden kommer att bli av denna storlek även under första halvåret 1954. För budgetåret 1953/ 54 skulle alltså tullverkets uppbörd av personbilskatt kunna beräknas till 50 miljoner kronor.
Den eftersläpning, som i fråga om särskild personbilskatt uppkommer i samband med påförandet av skattebeloppen och erläggandet av desamma efter medgiven kredittid, torde omfatta högst 5 miljoner kronor. Därest personbilskatt skall uttagas även under budgetåret i954/55, torde tullverkets uppbörd därav, med hänsyn såväl till vad i fråga om tullmedelsuppbörden anförts om minskat utrymme för fullbelagd import som ock till möjligheten av en nedgång i bilpriserna, icke böra beräknas högre än till 45 miljoner kronor.
I enlighet med ovanstående har Styrelsen beräknat tullverkets bruttouppbörd, tillika nettouppbörd, av varuskattemedel för budgetåret 1953/54 till 60 miljoner kronor, därav 50 miljoner kronor i särskild personbilskatt, samt för budgetåret 1954/55 till 15 miljoner kronor, därav 5 miljoner kronor i eftersläpande personbilskatl, alternativt — om särskild personbilskatt skall utgå även efter den 30 juni 1954 — till 55 miljoner kronor, därav 45 miljoner kronor i särskild personbilskatt.»
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 53
Enligt från länsstyrelserna inhämtade uppgifter kan den kvarstående uppbörden av allmän omsättningsskatt beräknas till ca 130 000 kronor under budgetåret 1953/54 och till ca 35 000 kronor under budgetåret 1954/55.
Riksräkenskapsverket har vid sin beräkning av inkomsttiteln varuskatt i enlighet med förslag i proposition nr 241 till innevarande års riksdag utgått från förutsättningen att skatten vid tillverkning och import av personbilar m. in. kommer att upphöra fr. o. m. den 20 december 1953.
De av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen och länsstyrelserna gjorda beräkningarna, med bortseende från den särskilda personbilskatten, innebära en sammanlagd inkomst å titeln varuskatt under budgetåren 1953/54 och 1954/55 på 175,6 respektive 157,5 miljoner kronor. Inkomsten av personbilskatten under innevarande budgetår har av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen beräknats uppgå till 90 miljoner kronor under förutsättning att beskattningen skulle kvarstå oförändrad under hela budgetåret.
Riksräkenskapsverket, som i likhet med vad som förutsatts i proposition nr 241 antager att inkomsten av personbilskatten under budgetåret 1953/54 kommer att inbringa 40 miljoner kronor, beräknar inkomsttiteln varuskatt till 225 000 000 kronor för budgetåret 1953/54 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 upptages till 185 000 000 kronor.
Införselavgift och accis å fettvaror m. m.
Denna inkomsttitel har i samband med en omläggning av fettvarubeskattningen med ingången av innevarande budgetår ersatt den tidigare titeln accis å margarin och vissa andra fettvaror. Nu gällande bestämmelser rörande ifrågavarande avgifter och acciser återfinnas i förordningen den 5 juni 1953 (nr 395) angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. in., i förordningen den 5 juni 1953 (nr 396) om accis å fettemulsion m. in., i förordningen den 30 juni 1944 (nr 459, ändrad genom förordning 475/1950) angående avgift för smör, som användes för framställning av grädde in. m. samt i förordning den 5 juni 1953 (nr 397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. in.
Inkomsterna på titeln, som redovisas av statens jordbruksnämnd och kontrollstyrelsen, ha i innevarande års riksstat beräknats till 54 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1953 har s t a t e n s jordbruksnämnd ifråga om regleringsavgiften på fettvaror hänvisat till en skrivelsen bifogad promemoria, i vilken anföres bland annat följande:
»Budgetåret 1953/54.
Ovannämnda författningar1 trädde i kraft den 1 september 1953 och innebär, att alla slag av fettråvaror och fettämnen samt i begränsad omfattning
1 Förordning 395/1953, kungörelse 578/1953.
54 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. I:
färdiga fettvaror, som kan tjäna matnyttigt ändamål, är belagda med särskild införselavgift — regleringsavgift. Avgiftens uppgift är att möjliggöra upprätthållande av sådan prisspänning mellan smör och margarin, att avsättningen av inhemskt smör tryggas.
Då avgift i princip icke skall slutligt belasta fettförbrukning för annat än matnyttigt ändamål (tekniskt bruk) eller exporttillverkning av varor, innehållande fett, gäller särskilda bestämmelser angående möjlighet att hos jordbruksnämnden erhålla regleringsbidrag. Sådant bidrag kan således erhållas för fett som användes till tekniskt bruk med belopp högst motsvarande regleringsavgiften och för fett som ingår i exportprodukter med belopp, motsvarande den regleringsavgift, som skulle ha utgått vid samtidig import av vara av samma eller liknande slag.
Regleringsbidrag utgår icke blott för avgiftsbelagda fettämnen utan även för clearingprissatta oljor, utvunna ur inhemskt oljeväxtfrö, samt för inhemskt slakterifett, för vilket avgiftsplikt icke föreligger. För inhemskt slakterifett utgår dock icke bidrag vid direkt export.
En beräkning av statsverkets nettointäkt av regleringsavgift kan lämpligen verkställas med utgångspunkt från den kvantitativa omsättning av avgiftsbelagda fettvaror, som förekommit under år 1952. Den största delen av importen av fettämnen -— över 70 % — förbrukas inom margarinindustrien. Dess behov av importfett, som står i tämligen bestämt förhållande till produktionen av margarin m. in., är av särskilt stor betydelse vid beräkningen av totala fettråvaruimportens storlek. Under år 1952 uppgick produktionen av hushålls- och bagerimargarin till omkring 93 000 ton. I denna beräkning antages margarinproduktionen för år räknat bli lika stor som under år 1952. Förbrukningen av de mest betydande, nu avgiftsbelagda fettämnena uppgick under år 1952 till följande kvantiteter.
Varuslag Ton
Kokosolja .................. 35 400
Valolja..................... 21 800
Palmolja................... 2 400
Övriga oljor................ 2 900
62 500
Att angiva de kvantiteter fett, för vilka regleringsbidrag kan komma att utbetalas, är förenat med synnerligen stora svårigheter. Under år 1952 förbrukade den inhemska industrien för icke matnyttigt ändamål omkring 17 000 ton fett, varav omkring 9 000 ton inhemskt slakterifett. Vid beräkning av den totala kvantiteten bidragsberättigat fett under ett budgetår måste härtill läggas de fettkvantiteter, som årligen direkt exporteras eller ingår i exportvaror. En säker uppfattning om storleken av sistnämnda kvantiteter kan icke vinnas, men man kan förmoda att de tillhopa icke överstiger 5 000 ton. Enligt denna beräkning skulle regleringsbidrag under ett budgetår kunna bli aktuellt för omkring 22 000 ton fett.
Regleringsavgiftens storlek är betingad huvudsakligen av utvecklingen av världsmarknadspriserna för oljor och fetter, som ingår i hushållsmargarin. Under tiden 1 september—18 oktober 1953 var avgiften 1 krona 44 öre för kilogram fett och sänktes fr. o. m. den 19 oktober till 1 krona 37 öre för kilogram till följd av stegring i världsmarknadspriserna. Då fettråvarorna, särskilt kopra, är relativt priskänsliga, kan ändring i avgiften under vissa förhållanden bli tämligen stark. Det är sålunda icke uteslutet att avgiften kan nedgå till 1 krona 20 öre för kilogram eller lägre. Å andra sidan kan densamma bli höjd t. o. m. över dess ursprungliga belopp. Då prisut-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
vecklingen på sistone visat tämligen stadigt uppåtgående tendens, synes man vid beräkning av bruttointäkten av regleringsavgifterna icke böra räkna med högre avgiftsbelopp än 1 krona 30 öre för kilogram.
Då som ovan anförts den totala avgiftsbelagda kvantiteten kan angivas till 62 500 ton, blir bruttointäkten efter ett genomsnittligt avgiftsbelopp å 1 krona 30 öre för kilogram för helt budgetår 81 milj. kronor. För innevarande budgetår bör från detta belopp dragas utebliven intäkt av regleringsavgift å omkring 14 miljoner kronor till följd av att fettvaruregleringen trädde i kraft först två månader efter budgetårsskiftet eller m. a. o. fr. o. m. den 1 september 1953. Vidare bör hänsyn tagas till att regleringsavgiften av de två inhemska oljefabrikerna erlägges månadsvis i efterskott i stället för såsom i övriga fall senast före utfåendet av varan från tullverket. Oljefabrikernas inbetalning för juni månad 1954 kommer att verkställas först i juli samma år och kan beräknas till omkring 4 milj. kronor. Bruttointäkten av regleringsavgiften under budgetåret 1953/54 kan sålunda beräknas till (81,o— (14+4) =) 63 milj. kronor.
Som ovan angivits kan regleringsbidrag för helt budgetår beräknas skola utbetalas för omkring 22 000 ton fett. För innevarande budgetår torde regleringsbidrag komma att utbetalas för omkring 16 000 ton.
Av flera skäl måste en beräkning av det totala belopp, som skall utbetalas i regleringsbidrag under budgetåret bli osäker. Regleringsavgiften och därmed regleringsbidraget kan variera och bidrag utgår med belopp motsvarande avgiften vid export men utgör i regel 90 % av avgiftens belopp vid fettanvändning för tekniskt bruk. Om man räknar med en genomsnittlig avgift under den aktuella tiden (1 september 1953—30 juni 1954) av lägst 1 krona 30 öre torde genomsnittliga bidragsbeloppet böra angivas till likaledes 1 krona 30 öre. Med denna beräkning kan totalsumman för regleringsbidrag under budgetåret 1953/54 angivas till (16 000 ton X 1 300 =) 20,8 milj. kronor eller avrundat till 20 milj. kronor.
Statsverkets nettointäkt av regleringsavgift under budgetåret 1953/54 blir sålunda enligt denna beräkning (63 — 20 =) 43 milj. kronor.
Budgetåret 195i/55.
Bruttointäkten av regleringsavgiften för budgetåret 1954/55 kan med användning i tillämpliga delar av samma beräkningssätt som för innevarande budgetår uppskattas till (62 500 ton X 1 300 =) 81 milj. kronor. Efter avdrag för regleringsbidrag med (22 000 ton X 1 300 =) 28,6 milj. kronor blir nettointäkten för budgetåret 1954/55 (81 —28,6 =) 52,4 milj. kronor eller avrundat 53 milj. kronor.»
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande titeln införselavgift och accis å fettvaror m. m. anfört följande:
»I riksstaten för budgetåret 1953/54 är inkomsten av införselavgift och accis å fettvaror upptagen med 54 miljoner kronor. Härav är dock den ojämförligt största delen hänförlig till införselavgift, som uppbäres och redovisas av statens jordbruksnämnd. Kontrollstyrelsen uppbär numera, sedan förordningen om accis å margarin och vissa andra fettvaror upphört att gälla den 1 juli 1953, endast accisen å fettemulsion in. in. samt avgifter för smör som användes vid framställning av grädde m. m. och för vissa andra fettvaror som användas vid framställning av fettemulsion m. m. Styrelsens uppbörd under innevarande budgetår kan sålunda icke tillnärmelsevis komma att uppgå till tidigare, under förutsättning av oförändrade accissatser, beräknade 4 miljoner kronor.
Under månaderna juli—oktober 1953 har i accis och avgift efter avdrag av
56 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
restitutioner influtit 0,55 miljon kronor. Större delen av detta belopp utgör accis å andra fettvaror än fettemulsion, levererade före den 1 juli 1953.
Av inkomsten under föregående budgetår utgjorde 0,27 miljon kronor accis å fettemulsion. Framhållas må dock, att försäljningen av sådan emulsion under tredje kvartalet 1953 jämfört med motsvarande kvartal 1952 visar en minskning från 108 000 till 61 000 kilogram eller med 44 procent.
Accisinkomsterna för återstående delen av innevarande budgetår äro i stort sett beroende av försäljningen av fettemulsion under tiden 1 oktober 1953—31 maj 1954. För motsvarande tid förra budgetåret påfördes i fettemulsionsaccis 0,22 miljon kronor. Därest man även i fortsättningen räknar med en försäljningsminskning av 44 procent och de jämförelsevis obetydliga inkomsterna av avgiften å smör och vissa andra fettvaror medtagas, synes inkomsten under månaderna november 1953—juni 1954 kunna beräknas uppgå till 0,15 miljon kronor. Inkomsten av fettvaruaccis och avgift för hela budgetåret 1953/54 skulle sålunda kunna angivas till (0,55 -f- 0,15 = ) 0,7 miljon kronor.
Inkomsten under budgetåret 1954/55 synes icke böra angivas till högre belopp än 0,2 miljon kronor.»
I anslutning till jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av titeln införselavgift och accis å fettvaror in. in. till 44 000 000 kronor för budgetåret 1953/54 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 upptages till 53 000 000 kronor.
Skatt å kaffe.
Skatten å kaffe har införts genom beslut av 1939 års urtima riksdag och utgår enligt förordning den 22 december 1939 (nr 877), som trätt i kraft den 27 december 1939. Fn sänkning av skatten å orostat kaffe från 65 öre till 35 öre för kilogram och för rostat kaffe samt kaffesurrogat med tillsats av kaffe från 80 till 45 öre för kilogram har skett från och med den 23 november 1946 enligt författningar den 22 november 1946 (nr 698 och 699).
Avkastningen av skatten å kaffe utgjorde för budgetåret 1952/53 17,24 miljoner kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår har inkomsten av skatt å kaffe beräknats till 17 miljoner kronor. Under budgetårets fyra första månader har uppbörden legat obetydligt högre än under motsvarande period föregående budgetår.
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket beräknat avkastningen av skatt å kaffe för vartdera av budgetåren 1953/54 och 1954/55 till 17 miljoner kronor.
Vidare har statens jordbruksnämnd i skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1953 för båda budgetåren 1953/54 och 1954/ 55 beräknat kaffeimporten till 48 000 ton samt skatteinkomsten till 17 miljoner kronor, under förutsättning av oförändrad skattesats.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av skatt å kaffe för budgetåret 1953/54 till 17 000 000 kronor samt föreslår, att i riksstaten för budgetåret 1954/55 inkomsttiteln skatt å kaffe uppföres med 17 000 000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
57 Tobaksskatt.
De beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Netto- Beräknad Netto- Beräknad
inkomst inkomst inkomst inkomst
Miljoner kronor Miljoner kronor
Budgetåret 1948/49.. . 442-45 420-00 Budgetåret 1951/52... 512 81 500-oo
» 1949/50... 424-22 435'00 » 1952/53... 590-33 575’oo
> 1950/51... 467-96 430-oo
Beträffande nettoinkomsten för budgetåret 1951/52 hänvisas till kommentaren till tabellen på följande sida.
I riksstaten för budgetåret 1953/54 har tobaksskatten beräknats till 650 miljoner kronor.
Enligt 10 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror utgår tobaksskatten dels med viss procent av varans priskurantpris, dels ock med visst efter varans myckenhet bestämt belopp. Genom lag den 30 januari 1948 (nr 17) har, med tillämpning från och med den 1 februari 1948, genomförts viss skärpning av de i 1943 års lag föreskrivna skattesatserna i vad avser den s. k. myckenhetsskatten. Från och med den 1 juli 1952 har genom lag den 15 maj 1952 (nr 242) en ändrad avvägning mellan värdeskatten och myckenhetsskatten genomförts i syfte att reducera värdeskattens prisfördyrande verkan.
Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde av totalförsäljningen av tobaksvaror under kalenderåren 1948—1952 ävensom den på respektive år belöpande tobaksskatten lämnas i efterföljande tabell.
TotalSörsäljningen av tobaksvaror (värde och kvantitet) samt därå belöpande
tobaksskatt.
Av sammanställningen framgår att cigarrettkonsumtionens andel av den totala konsumtionen har ökats medan konsumtionen av andra tobaksvaror minskats. Ökningen av cigarrettkonsumtionen har medfört ökning både av tobaksskatten och av försäljningsvärdet exklusive skatt. Försäljningsvärdet exklusive skatt, som år 1948 uppgick till 133,9 miljoner kronor, hade år 1951 stigit till 163,4 miljoner kronor och uppgick år 1952 till 195,2 miljoner kronor.
58 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
De månatliga inleveranserna till statsverket av tobaksskatt, efter avdrag av utgiven gottgörelse för inköpt svensk tobak, från och med budgetåret 1948/49 till och med november månad år 1953 framgå av efterföljande tabell.
Tobaksskatt.
Miljoner kronor.
Vid studiet av de i denna tabell meddelade uppgifterna bör beaktas, att den förskottsbetalning, som tidigare ägde rum var tionde dag och som höjts från och med juli 1947 från 8,5 till 9,5 miljoner kronor och från och med mars 1948 till 11 miljoner kronor, från och med januari 1951 höjdes ytterligare till 12,5 miljoner kronor. Numera skall enligt avtal mellan svenska staten och Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet den 23 maj 1952 någon förskottsbetalning av tobaksskatt icke äga rum utan i stället den på varje månad belöpande tobaksskatten i sin helhet inlevereras till staten först den 22 i påföljande månad. Denna förändring, som har tillämpats från och med juni månad 1952, har inneburit en minskning med 37,5 miljoner kronor av det belopp, som enligt tidigare gällande bestämmelser skulle inlevereras under nämnda månad.
Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 oktober 1953 uppskattat inkomsterna av tobaksskatt till 610 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och till likaledes 610 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 samt härvid anfört följande:
»I skrivelse den 13 november 1952 föreslogo vi, att statsverkets inkomster under riksstatstiteln tobaksskatt under budgetåret 1953/54 skulle upptagas till 625 miljoner kronor. Nu företagen förnyad beräkning med hänsyn till omsättningen av tobaksvaror under innevarande kalenderår utvisar emellertid, att ifrågavarande belopp visat sig väl optimistiskt beräknat, främst beroende därpå, att försäljningen av cigarretter icke motsvarat den förväntade stegringen. Beloppet synes därför böra reduceras till 610 miljoner kronor.
Vid företagna beräkningar över det tobaksskattebelopp, som kan antagas komma att inlevereras under budgetåret 1954/55, har konstaterats att ten-
Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning. 59
densen för efterfrågan av tobalcsvaror under innevarande kalenderår icke motiverar ett antagande av någon nämnvärd ökning i efterfrågan på något enda varuslag men väl minskning på flertalet varuslag. Vi hava därför ansett oss böra räkna med i stort sett oförändrad kvantitativ försäljning av cigarretter och röktobak samt med minskning på de övriga varuslagen, därvid det beräknade skattebeloppet stannar vid 610 miljoner kronor. Vidare ha vi utgått från i huvudsak oförändrade utförsäljningspriser samt ingen nämnvärd förändring av konjunkturförhållandena.»
Inkomsttillflödet under månaderna juli—november i år synes tyda på att inkomstnivån under innevarande budgetår torde bli högre än tobaksmonopolet räknat med.
Med utgångspunkt härifrån samt under förutsättning av oförändrade skattesatser beräknar riksräkenskapsverket tobaksskattens avkastning för nu löpande budgetår till 625 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret 1954/55 upptages till 650 000 000 kronor.
Brännvinstillverkningsskatt.
Avkastningen av brännvinstillverkningsskatten utgjorde för budgetåret 1951/52 27,05 miljoner kronor och för budgetåret 1952/53 27,23 miljoner kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår har inkomsten av denna skatt beräknats till 25 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1953 har kontrollstyrelsen beräknat statsverkets inkomst av brännvinstillverkningsskatt till 25 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och till 24 miljoner kronor för budgetåret 1954/55.
Mot kontrollstyrelsens kalkyl har riksräkenskapsverket intet att erinra och beräknar alltså brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1953/54 till 25 000 000 kronor samt förordar, att titeln för budgetåret 1954/55 uppföres med 24 000 000 kronor.
Rusdrgcksförsäljningsmedel av partihandelsbolag.
Inkomsterna från partihandelsbolag hänföra sig i första hand till aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag. I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen med stöd av från aktiebolaget Vin- & spritcentralen lämnade upplysningar beräknat förevarande inkomsttitel till 16 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och till 12 miljoner kronor för budgetåret 1954/55. Vin- & spritcentralen har för sistnämnda budgetår räknat med viss avsättning för pensionsändamål.
Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med kontrollstyrelsens förslag inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag för budgetåret 1953/54 till 16 000 000 kronor samt föreslår under förutsättning att avsättning till pensionsändamål skall äga rum, att den för budgetåret 1954/55 upptages till 12 000 000 kronor.
60 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Rusdnjcksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag.
Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detaljhandelsbolag har kontrollstyrelsen i förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket i fråga om beräkningen för budgetåren 1953/54 och 1954/55 anfört följande:
»Enligt från systembolagen inhämtade uppgifter kommer inleveransen för budgetåret 1953/54, avseende vinsten på 1953 års rörelse efter avskrivningar och reservationer, att uppgå till 34 miljoner kronor.
Vinsten på 1954 års rörelse kan beräknas komma att ökas något jämtöl t med innevarande ar pa grund av dels ökad utminutering av rusdrycker, dels fortsatt nedskrivning av restaurangernas vinstkvantiteter. Såvitt nu kan bedömas kommer vinstinleveransen för budgetåret 1954/55 att uppgå till omkring 35 miljoner kronor.»
I enlighet med vad kontrollstyrelsen anfört, beräknar riksräkenskapsverket rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag för budgetåret 1953/ 54 till 34 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 upptages till 35 000 000 kronor.
Omsättnings- och ntskänkningsskatt å spritdrycker.
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1953/54 upptagen till 650 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under de fem senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning.
För att i rådande krisläge tillföra statskassan ökade inkomster beslöt 1939 års urtima riksdag en avsevärd höjning av den skatt, som från och med den 1 juli 1920 upptagits för omsättning och utskänkning av spritdrycker. Den höjda beskattning, som enligt riksdagens beslut från och med den 1 november 1939 pålades spritkonsumtionen, innebar i fråga om omsättningsskatten, att dennas grundavgift höjdes med 3 kronor för liter, eller fi an föi utvai ande 2 kronor till 5 kronor, under det att den procentuella delen av omsättningsskatten bibehölls oförändrad. Från och med den 16 mars 1942 höjdes grundavgiften till 6 kronor för liter, från och med den 1 juni 1943 till 7 kronor för liter och från och med den 1 februari 1948 till 9 kronor för liter. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 570) har grundavgiften från och med den 1 december 1950 höjts till 11 kronor för liter. Samtidigt har den procentuella delen av omsättningsskatten höjts fi an förutvarande 60 pi ocent till 80 procent av det belopp, som, skatten
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick. I fråga om sprit för tekniska, industriella med flera ändamål innebar den år 1939 vidtagna skärpningen av omsättningsskatten, att grundavgiften för sprit avsedd för tillverkning av essenser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker höjdes från 1 krona 40 öre till 10 kronor för liter; denna höjning bortföll vid varuskattens införande. Omsättningsskatt å vin, som tidigare tillgodoförts denna titel, redovisas från och med budgetåret 1939/40 å en särskild inkomsttitel, numera benämnd omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Beträffande utskänkningsskatten å spritdrycker vidtogs vid 1939 års urtima riksdag ingen ändring i tidigare gällande skattesatser, utan denna skatt utgick intill den 1 juni 1943 med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt var fritt från utskänkningsskatt. Från och med nyss angivna dag belädes emellertid sistnämnda slag av brännvin med utskänkningsskatt av 4 kronor för liter och höjdes skattesatsen för övriga spritdrycker med 4 kronor för liter till respektive 6 kronor och 8 kronor för liter.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker för budgetåren 1953/54 och 1954/55 anfört följande:
»Inleveransen under månaderna juli—oktober 1953, avseende försäljningen under månaderna juni—september, 210,os miljoner kronor, visar ökning från föregående år med 2,4 procent eller lika mycket som för de tre närmast föregående månaderna. Den totala försäljningen av spritdrycker för konsumtionsändamål i liter räknat visar ökning från tredje kvartalet 1952 till tredje kvartalet 1953 med 4,i procent. Antalet motböcker för spritdrycker har från den 30 juni 1952 till den 30 juni 1953 ökat med endast 1,3 procent.
Det förefaller med hänsyn till de anförda siffrorna rimligt att för budgetåret 1953/54 räkna med cirka 3 procents ökning av skatteutfallet jämfört med föregående budgetår eller med ett till 640 miljoner kronor avrundat belopp.
För budgetåret 1954/55 synes man, förutsatt att priser och inkomster förblir i stort sett oförändrade, kunna räkna med ytterligare någon höjning av skatteinkomsten, förslagsvis till 650 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket har, under förutsättning av oförändrade skattesatser, upptagit inkomsterna å förevarande titel till 650 000 000 kronor för budgetåret 1953/54 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 beräknas till 675 000 000 kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.
Inkomsttiteln omsättningsskatt å vin uppfördes första gången å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40 och omfattade avkastningen av dels den gamla omsättningsskatten å inhemskt vin — som utgick för mousserande viner eller viner med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent med 70 öre för liter och för andra viner med 35 öre för liter — dels en av 1939 års urtima riksdag beslutad, från och med den 22 oktober 1939
62 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
tillämpad, särskild omsättningsskatt å alla slag av viner utgående med 50 procent av det belopp, som — denna skatt oberäknad —- betingades vid systembolagens inköp av viner i butelj erat skick. För vin med en alkoholhalt över 14 volymprocent utgick den särskilda omsättningsskatten dock med lägst 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj samt i fall då vinet tillhandahölls på andra butelj storlekar med 3 kronor för liter räknat. Genom beslut vid 1943 års riksdag skärptes vinbeskattningen genom införande av en utskänkningsskatt å vin, normerad i förhållande till priset å den beskattade varan med en viss minimibeskattning i fråga om starkvin. Härvid fastställdes samma skattesatser som för den särskilda omsättningsskatten, d. v. s. 50 procent av inköpspriset (med inräknande för svenskt vin av omsättningsskatten men oberäknat den särskilda omsättningsskatten), för starkvin dock lägst 3 kronor för liter, 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj. Bestämmelserna om vinbeskattningen blevo i samband med denna skatteskärpning sammanförda i en den 28 maj 1943 utfärdad förordning (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Genom förordning den 30 januari 1948 (nr 19) höjdes skattesatserna för omsättningsskatten från och med den 1 februari 1948 till 60 procent av inköpspriset, för starkvin dock lägst 4 kronor 50 öre för liter, 3 kronor för helbutelj och 1 krona 50 öre för halvbutelj. Genom förordning den 21 mars 1952 (nr 97), som trädde i kraft den 1 april 1952, har grundavgiften å inhemskt vin nedsatts från 35 till 20 öre för liter svagvin och från 70 till 50 öre för liter starkvin eller mousserande vin samt minimibeloppet för den särskilda omsättningsskatten å starkvin — med slopande av de särskilda skattesatserna för hel- och halvbuteljer -— generellt fastställts till 4 kronor 50 öre för liter.
De beräknade och behållna inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin under de fem senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning.
Omsättnings-
skatt
Budgetåret 1948/49 ........ 33'40
» 1949/50........ 32-33
» 1950/51 32-38
» 1951/52........ 38-17
» 1952/53........ 44-4 3
I riksstaten för budgetåret 1953/54 har omsättnings- och utskänkningsskatten å vin beräknats till 50 miljoner kronor.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av inkomsterna av omsättnings- och utslcänkningsskatten å vin för budgetåren 1953/54 och 1954/55 anfört följande:
»Vinförsäljningen har under senare år ökat mycket starkt. Inleveransen under månaderna juli—oktober 1953, avseende försäljningen under månaderna juni—september, 15,5 miljoner kronor, visar ökning från föregående
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
år med 7,4 procent. Systembolagens totala försäljning av vin i kronor ökade under samma tid med 8,2 procent. För hela budgetåret 1953/54 synes man därför kunna räkna med att den totala skattebehållningen å förevarande skattetitel skall komma att öka med 7 procent jämfört med närmast föregående budgetår, d. v. s. till i runt tal 53 miljoner kronor.
För budgetåret 1954/55 synes ytterligare någon ökning av vinförsäljningen kunna förutses. Skattebehållningen för nämnda budgetår föreslås därför beräknad till 55 miljoner kronor.»
Under förutsättning av oförändrade skattesatser beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatten å vin till 53 000 000 kronor för budgetåret 1953/54 samt föreslår, att ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med 55 000 000 kronor.
Maltdrycksskatt.
Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag har från och med den 1 januari 1940 den tidigare utgående maltskatten ersatts av en maltdrycksskatt. Allt efter alkoholstyrkan och stamvörtstyrkan indelas maltdryckerna i tre klasser. Första klassen omfattar svagdricka och maltdricka, som ej innehåller mer än 1,8 viktprocent alkohol. Andra klassen omfattar sådana till första klassen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehålla mer än 3,2 viktprocent alkohol, och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker. Gällande bestämmelser finnas angivna i förordningen den 15 december 1939 (nr 887). Skattesatserna utgjorde från början 30 öre för liter för maltdrycker av andra klassen och 54 öre för liter för maltdrycker av tredje klassen. Genom förordning den 30 januari 1948 (nr 20) höjdes dessa skattesatser från och med den 1 februari 1948 till 39 respektive 72 öre för liter. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 571) som trätt i kraft den 1 december 1950, ha skattesatserna ytterligare höjts till 42 respektive 78 öre för liter. Undantagna från maltdrycksskatt voro från början hemtillverkade maltdrycker samt maltdrycker av första klassen. Genom förordning den 30 januari 1948 (nr 21) infördes emellertid från och med den 1 februari 1948 tillfällig skatt för lagrat svagdricka, som är hänförligt till maltdryck av första klassen, med 9 öre för liter. Denna skattesats har genom förordning den 17 november 1950 (nr 572) höjts till 12 öre för liter.
I riksstaten för budgetåret 1953/54 är inkomsten av maltdrycksskatten upptagen med 80 miljoner kronor.
Den försålda kvantiteten skattepliktiga maltdrycker av andra och tredje klasserna har enligt av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter under nedan angivna tillverkningsår (1 oktober—30 september) utgjort:
1948/49 ............ 170 milj. liter 1951/52 ............ 185 milj. liter
1949/50 ............ 173 » » 1952/53 ............ 193 » »
1950/51 ............ 172 » »
I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis influtna uppbörden av maltdrycksskatt såväl under budgetåren 1948/49—1952/53 som under det nu löpande budgetårets första månader.
64 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna: Bih. 1:
Maltdrycksskatt.
Miljoner kronor.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av inkomsten av maltdrycksskatten för budgetåren 1953/54 och 1954/55 anfört följande:
»Under månaderna juli—oktober 1953 har skatt å maltdrycker av andra och tredje klasserna samt å lagrat svagdricka influtit med 32,9 respektive 0,5 miljon kronor eller tillhopa 33,4 miljoner kronor. Inkomsterna av ifrågavarande skatter under motsvarande tidsperiod föregående år utgjorde 29,3 respektive 0,5 miljon kronor eller tillhopa 29,8 miljoner kronor. Inkomstökningen föranleddes i huvudsak av den under juni månad rådande värmen. Enligt vad kontrollstyrelsen inhämtat synes man dock för återstående del av innevarande budgetår försiktigtvis icke böra räkna med eu ökad utlämning jämfört med motsvarande del av föregående budgetår. Inkomsterna av maltdrycksskatten och skatten å lagrat svagdricka under månaderna november 1952—juni 1953 utgjorde 48,4 respektive 0,6 miljon kronor eller tillhopa 49 miljoner kronor. Inkomsten av maltdrycksskatten för hela budgetåret 1953/54 kan på grund av vad ovan framhållits angivas till (33,4 -4- 49,o =) 82,4 eller avrundat 82 miljoner kronor.
Inkomsten av maltdrycksskatten under budgetåret 1954/55 synes under förutsättning av oförändrade skattesatser böra upptagas till 80 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av maltdrycksskatt till 85 000 000 kronor för budgetåret 1953/54 samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med likaledes 85 000 000 kronor.
Skatt å läskedrycker.
Skatten å läskedrycker, som införts genom beslut av 1939 års urtima riksdag, utgår jämlikt förordning den 22 december 1939 (nr 919) vilken trädde i kraft den 1 februari 1940. Skattesatsen utgjorde från början 10 öre för liter, dock lägst 50 kronor för månad för varje tillverkare. Genom förordning den 25 maj 1941 (nr 253) höjdes skatten till 12 öre för liter och genom förordning den 30 januari 1948 (nr 22), vilken trädde i kraft den 1 februari 1948, till 18 öre för liter. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 573)
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 65
har skatten från och med den 1 december 1950 ytterligare höjts till 21 öre för liter.
Nettoinkomsten av skatten å läskedrycker har under nedannämnda budgetår uppgått till härefter angivna belopp:
Budgetår Milj. kr. Budgetår Milj. kr.
1948/49 .................... 29-34 1951/52 34’76
1949/50 .................... 30-39 1952/53 35’46
1950/51 .................... 31'n
Den influtna skatten under de första fyra månaderna av innevarande budgetår överstiger uppbörden under motsvarande period föregående år med 25 procent. I riksstaten för budgetåret 1953/54 har ifrågavarande skatt upptagits till 35 miljoner kronor.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen rörande beräkningen av statsverkets inkomster av skatt å läskedrycker för budgetåren 1953/54 och 1954/55 anfört följande:
»Under månaderna juli—oktober 1953 har uppbörden av läskedrycksskatt uppgått till 16,2 miljoner kronor. Under motsvarande tid föregående år inflöt 13,i miljoner kronor. Inkomstökningen för denna tid torde, i likhet med vad som gäller maltdrycker, huvudsakligen bero på väderleksförhållandena under juni månad. Enligt vad som inhämtats från bransclimannahåll synes man dock för återstående delen av innevarande budgetår icke böra räkna med en ökad utlämning, varför beräkning torde kunna ske med ledning av förra årets siffror. Inkomsterna av läskedrycksskatten under månaderna november 1952—juni 1953 utgjorde 22,3 miljoner kronor. Inkomsten av läskedrycksskatten för hela budgetåret 1953/54 skulle sålunda kunna angivas till (16,2 /- 22,3 =)38,5 eller avrundat 38 miljoner kronor.
Inkomsten av läskedrycksskatten under budgetåret 1954/55 synes, likaledes under antagande av oförändrade skattesatser, icke böra upptagas till högre belopp än 36 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av läskedrycksskatten till 40 000 000 kronor för budgetåret 1953/54 samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med 40 000 000 kronor.
Statlig nöjesskatt.
Den statliga nöjesskatten är en genom förordning den 22 december
1939 (nr 931) jämlikt beslut av 1939 års urtima riksdag från och med den 1 januari 1940 införd skatteform. Denna skatt uttogs ursprungligen i anslutning till den kommunala nöjesskatten samt utgick härvid med visst belopp för varje biljett. Sedan genomfördes genom förordning den 14 juni
1940 (nr 478) den ändringen, att för nöjestillställning, till vilken allmänheten har tillträde mot avgift, kommun, inom vars område nöjestillställningen äger rum, skall uttaga en särskild avgift att fördelas mellan staten och kommunen. Vidare har genom förordning den 26 november 1943 (nr 786) förordnats om uttagande i vissa fall av nöjesskatt å den s. k. restaurangdansen.
Enligt förordningen om nöjesskatt den 21 december 1945 (nr 823) med
5 Bihang till riksdagens protokoll 195'i. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1.
66 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Eib. 1:
däri genom förordning den 30 januari 1948 (nr 24) från och med den 2 februari 1948 genomförda ändringar beträffande nöjesskatten för biografföreställningar gäller i fråga om skattesatser, att nöjesskatten utgår med 15 procent å bruttopriset för varje biljett, inberäknad skatten, dock att för biografföreställning nöjesskatten utgår med 30 procent, om biljettpriset icke överstiger en krona, och eljest med 30 procent av en krona och 45 procent av återstoden av biljettpriset. Motsvarande skattesatser för biografföreställning utgjorde före den år 1948 vidtagna ändringen 15 och 30 procent. Å den s. k. restaurangdansen utgår skatt efter tre olika taxor beroende på om ifrågakommande utskänkning avser spritdrycker eller vin eller endast pilsnerdricka och alkoholfria drycker. Före den år 1948 vidtagna ändringen gällde, att nöjesskatten genomgående skulle fördelas med hälften till staten och med hälften till vederbörande kommun. Nämnda ändring innebär, att nöjesskatten för biograf föreställning i stället skall fördelas med tre fjärdedelar till staten och en fjärdedel till kommunen.
Enligt förordning den 8 juni 1951 (nr 457) utgår från den 1 juli 1951 till producent av svensk film bidrag med 20 procent av statens andel i nöjesskatten för biografföreställning, vid vilken bidragsberättigande film visas. Den under budgetåret 1952/53 till statsverket influtna nöjesskatten, 53,79 miljoner kronor, fördelar sig med 9,86 miljoner kronor på nöjesskatt för svensk film och med 43,93 miljoner kronor på övrig nöjesskatt. Bidrag till producenter av svensk film ha utgått med 2,47 miljoner kronor under detta budgetår.
I riksstaten för innevarande budgetår är statlig nöjesskatt upptagen till 55 miljoner kronor. Den till statsverket inlevererade skatten för varje kvartal från och med budgetåret 1948/49 framgår av efterföljande sammanställning.
1948/49 1949/50 1950/51 1951/52 1952/53 1953/54
Miljoner kronor
Juli—september .......... 7-32 7'8S 7'30 8'08 9-82 10-38
Oktober—december........ 12’86 1348 13io 1439 15'3i
Januari—mars............ 12 36 12 74 11-82 13-72 14 56
April—juni............... 11-11 11-03 11-62 12‘88 14-10
Summa 43-65 45-io 43-84 49 07 53‘79
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifler beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till 53,94 miljoner kronor under budgetåret 1953/54 och till 54,06 miljoner kronor under budgetåret 1954/55.
Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 57 000 000 kronor samt föreslår, alt inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret 1954/55 upptages till 60 000 000 kronor.
Skatt å elektrisk kraft.
Genom förordning den 1 juni 1951 (nr 374) infördes från den 20 juni 1951 skatt å elektrisk kraft. Skatten utgick för lågspänd kraft, som upp-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
mättes, med 1 öre för kilowattimme och för annan lågspänd kraft ävensom för högspänd kraft med 10 procent av kraftens beskattningsvärde. Genom förordning den 23 maj 1952 (nr 358), vilken trädde i kraft den 20 jnni
1952, har skatteplikten begränsats till kraft, som förbrukas i industriell rörelse med en årsförbrukning av mer än 40 000 kilowattimmar. För denna förbrukning utgår elskatten liksom förut med 10 procent av kraftens beskattningsvärde.
I riksstaten för budgetåret 1953/54 har skatt å elektrisk kraft upptagits med 35 miljoner kronor.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har k o n t r o 11 s t yr e 1 s e n vid beräkning av inkomsterna å denna titel anfört följande:
»Under tiden 1 juli—31 oktober 1953 har el skatt influtit med 10,2 miljoner kronor. Ifrågavarande skattebelopp hänför sig till skatteredovisningar avseende andra och tredje kalenderkvartalen samt andra kalendertertialet
1953.
Viss skatt återstår att redovisa för tredje kvartalet 1953, bl. a. i fråga om företag, vilka skola redovisa elskatt först två månader efter redovisningsperiodens utgång. Resterande skatt för tredje kvartalet 1953 kan beräknas till 3,s miljoner kronor. För återstående del av innevarande budgetår kan elskatten å industrikraft beräknas till 16 miljoner kronor. Inkomsten av elskatten för budgetåret 1953/54 kan i enlighet med det anförda beräknas inflyta med (10,2 -f- 3,3 -f- 16,o =) 29,5 eller avrundat 30 miljoner kronor.
För budgetåret 1954/55 kan elskatt under förutsättning av fortsatt god sysselsättning inom industrin beräknas komma att inflyta med oförändrat 30 miljoner kronor.»
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1953 har vattenfallsstyrelsen beträffande beräkning av skatt å elektrisk kraft meddelat :
»Någon statistik över landets slutliga kraftkonsumenters totala kraftbetalning finnes icke och ännu mindre över den del därav, som belöper på industrier resp. på sådana med större förbrukning än 40 000 kWh per år. En beräkning beträffande denna inkomstpost måste därför grundas på osäkra uppskattningar. Under förutsättning dels att landets energikonsumtion kommer att förlöpa enligt en inom Centrala Driftledningen uppgjord prognos, dels att Vattenfallsstyrelsens medelpriser för industriell kraftförbrukning äro tillämpliga inom hela landet, dels att vattentillgången blir normal, kan, därest för elskatten i fortsättningen komma att gälla nuvarande grunder, totalbeloppet för skatt å elektrisk kraft uppskattas till 37 000 000 kronor för budgetåret 1953/54 och 40 000 000 kronor för budgetåret 1954/55.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av skatt å elektrisk kraft för budgetåret 1953/54 till 30 000 000 kronor samt föreslår, att ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med ett belopp av 35 000 000 kronor.
G8
Statsverkspropositionen: Bil. I: Inkomsterna: Bih. I:
IL Uppbörd i statens verksamhet.
De under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptagna inkomsttitlarna voro i riksstaten för budgetåret 1952/53 beräknade till ett belopp av 103,61 miljoner kronor och gåvo enligt budgetredovisningen en sammanlagd nettoinkomst av 120,61 miljoner kronor, överskottet utgjorde alltså 17 miljoner kronor. Hur den redovisade nettoinkomsten fördelade sig på de olika uppbördstitlarna framgår av bilaga B. De största merinkomsterna föllo på titlarna inkomst av myntning och justering, inkomster vid statens sinnessjukhus samt inkomster vid karolinska sjukhuset.
Riksstaten för budgetåret 1953/54 upptager under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» en sammanlagd inkomstsumma av 122,36 miljoner kronor. Beträffande samtliga de under denna rubrik upptagna inkomsttitlarna, utom vattendomstolsavgifter, har riksräkenskapsverket hos vederbörande myndigheter anhållit om uppgifter å de belopp, med vilka inkomsterna å titlarna i fråga kunde beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1953/54 och 1954/55. Med stöd av de utav myndigheterna i anledning av denna anhållan lämnade uppgifterna har riksräkenskapsverket, såsom framgår av bilaga C, beräknat utfallet av inkomstsumman under »Uppbörd i statens verksamhet» under budgetåret 1953/54 till 132,51 miljoner kronor eller alltså 10,i5 miljoner kronor mera än som beräknats i riksstaten.
För budgetåret 1954/55 har riksräkenskapsverket på sätt framgår av närslutna bilaga D under denna rubrik beräknat ett sammanlagt belopp av 134,n miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har funnit anledning göra särskilda uttalanden allenast beträffande följande inkomsttitlar.
Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet. För denna titel redovisas budgetåret 1952/53 en inkomst på 5,90 miljoner kronor. I riksstaten för innevarande budgetår har titeln upptagits till 5,so miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1953 har riksförsäkringsanstalten angående beräkning av inkomsterna på titeln meddelat följande:
»Under ifrågavarande riksstatstitel redovisas följande inkomster:
1. tilläggsavgifter enligt 10 § första stycket lagen om försäkring för olycksfall i arbete till bestridande av omkostnaderna för försäkringsrådets och riksförsäkringsanstaltens verksamhet,
2. bidrag enligt 16 § andra stycket samma lag till bestridande av nyssnämnda omkostnader,
3. ersättning från riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkringsfond för anstaltens bestyr med förvaltningen av fonden,
4. ersättning från riksförsäkringsanstaltens trafiklivräntefond för anstaltens bestyr med livränterörelse enligt lagen om trafikförsäkring å motorfordon.
1. Tilläggsavgifter. Med ledning av nu föreliggande uppgifter kan beloppet av de försäkringsavgifter enligt förenämnda lag, som under budgetåret 1953/54 komma att inflyta till riksförsäkringsanstalten, efter avdrag av återreglerade avgifter uppskattas till omkring 64,5 milj. kr. Lindring i försäkringsavgift enligt 15 § samma lag beräknas till omkring 6,5 milj. kr. Motsvarande tilläggsavgifter, som utgöra 5 % å summan av dessa båda belopp, 71,o milj. kr., kunna således beräknas till omkring 3 550 000 kr.
Riks räkenskaps verkets inkomstberäkning.
69 Beträffande budgetåret 1954/55 gäiler, att de under dess senare hälft inflytande försäkringsavgifterna till viss del utgöra provisoriskt debiterade belopp för år 1955, vilkas storlek blir beroende av innehållet i den yrkesskadeförsäkringslag, som är avsedd att efter beslut vid 1954 års riksdag träda i kraft vid påföljande årsskifte. Det är därför icke möjligt att nu verkställa en uppskattning av motsvarande tilläggsavgifter. De under budgetåret inflytande tilläggsavgifter, som avse tid före den 1 januari 1955, kunna uppskattas till omkring 2 300 000 kr.
2. Bidrag. Under budgetåret 1953/54 skall enligt från försäkringsinspektionen under hand erhållen uppgift i bidrag erläggas kr. 2 298 532: 38.
De ömsesidiga olycksfalls försäkringsbolagens försäkringsavgifter för år 1953 kunna uppskattas till omkring 75,o milj. kr., däri inberäknat förekommande lindringsbelopp enligt 15 § olycksfallsförsäkringslagen. De häremot svarande bidragen, utgörande 3 % av summan, vilka skola erläggas under budgetåret 1954/55, kunna sålunda beräknas till omkring 2 259 000 kr.
3. Ersättning från riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkrings fond. Enligt kungl. brev den 27 juni 1930 skall från denna fond för varje budgetår utgå ett belopp av 22 000 kr. såsom ersättning till statsverket för anstaltens bestyr med förvaltning av fonden.
4. Ersättning från riksförsäkringsanstaltens trafiklivräntefond. Enligt kungl. brev den 19 december 1930 utgår från denna fond viss ersättning till statsverket för anstaltens bestyr med livränterörelse enligt lagen om trafikförsäkring å motorfordon. Denna ersättning, som under budgetåret 1953/54 inflyter med kr. 2 991:45, kan under budgetåret 1954/55 beräknas inflyta med omkring 3 000 kr.
För budgetåret 1953/54 kunna inkomsterna under ifrågavarande riksstatstitel sålunda uppskattas till i runt tal 5 850 000 kr. Beträffande budgetåret 1954/55 kan av ovan angivet skäl för närvarande endast uttalas, att beloppet torde komma att icke oväsentligt överstiga 4 600 000 kr.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet under budgetåret 1953/54 till 5 900 000 kronor. Beträffande inkomsterna på titeln för budgetåret 1954/55 föreslår riksräkenskapsverket, att i riksstatsförslaget i avvaktan på beslut om ny yrkesskadeförsäkringslag upptages samma belopp eller 5 900 000 kronor.
Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 oktober 1953 har Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut beräknat ifrågavarande inkomster till 2 387 000 kronor för innevarande budgetår och 2 690 000 kronor för budgetåret 1954/55 samt därvid meddelat följande:
»Enligt nu gällande bestämmelser skall luftfartsfonden debiteras ett belopp motsvarande belastningen å institutets anslag 'Väderlekstjänst för luftfarten' samt en tredjedel av belastningen å anslagen 'Aerologiska stationer’ samt 'Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland’. Motsvarande belopp inflyter bland institutets inkomster. Från luftfartsstyrelsen har emellertid framförts vissa önskemål om att luftfartsfondens bidrag i en framtid skulle begränsas till ett belopp motsvarande endast belastningen å anslaget 'Väderlekstjänst för luftfarten’. Institutet vill emellertid understryka att dess uppfattning är att den civila luftfartens intresse i utgifterna för aerologiska stationer och väderleksstationerna i Nordatlanten och på Grönland torde vara av sådan omfattning att någon minskning av bidraget
70 Statsverkspropositionen: Bit. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
av denna grund icke torde vara motiverad. Därest minskning av luftfartsfondens bidrag av andra skäl skulle vara erforderlig, har institutet icke något emot en sådan omfördelning av kostnaderna, som ifrågasatts från luftfartsstyrelsens sida.
Inkomstberäkningen för budgetåret 1954/55 förutsätter även att institutets i anslagsäskandena för budgetåret 1954/55 gjorda beräkningar av utgifterna under anslagen till 'Uppdragsverksamhet’, 'Väderlekstjänst för luftfarten’, 'Aerologiska stationer’ och 'Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland’ bifalles, i motsatt fall föranledes vissa minskningar av inkomsterna.»
I anslutning till Sveriges meteorologiska och hydrologislca instituts beräkning uppskattar riksrälcenskapsverket titeln för budgetåret 1953/54 till avrundat 2 400 000 kronor samt föreslår, att den tills vidare för budgetåret 1954/55 upptages till 2 700 000 kronor.
Inkomst av myntning och justering. Å denna inkomsttitel ha under de senast förflutna fem budgetåren influtit härefter angivna belopp:
Budgetår Milj. kr. Budgetår Milj. kr.
1948/49 .......................... 11-16 1951/52 .......................... 3’74
1949/50 .......................... 8-90 1952/53 .......................... 5'67
1950/51 .......................... 6-4 3
Inkomsttiteln är i riksstaten för innevarande budgetår beräknad till 4 miljoner kronor. I skrivelse till riksrälcenskapsverket den 13 oktober 1953 har mynt- och justeringsverlcet uppskattat inkomsterna å ifrågavarande titel under budgetåret 1953/54 till 5 500 000 kronor samt föreslagit, att titeln skall beräknas till likaledes 5 500 000 kronor i riksstaten för budgetåret 1954/55. Mynt- och justeringsverlcet har härvid anfört följande:
»På grund av forcerad prägling, vilken dock till huvudsaklig del består av mynt å lägre valörer å vilken vinsten är mindre än för högre valörer kan inkomsten av myntning för hudgetåret 1953/54 beräknas till 4 500 000 kronor. Beräknad vinst å medalj prägling och medalj tillbehör samt probering, stanstillverkning in. m. uppgår till 100 000 kronor. Inkomsterna av justering kunna beräknas till ungefär 800 000 kronor. Inkomst av myntning och justering kan med ledning härav beräknas till 5 500 000 kronor. Verket vill emellertid meddela, att förslag om prägling av 100 miljoner lcronor i 5-kronemynt inlämnats till Kungl. Maj :t. I händelse av bifall till denna hemställan och under förutsättning att myntningen kan påbörjas under budgetåret uppstår en betydligt större vinst, vilken för närvarande icke kan beräknas.
För budgetåret 1954/55 måste beräkningarna bliva ytterst osäkra beroende på att en eventuell 5-kroneprägling skulle komma att lämna en betydande vinst. Fm prägling av exempelvis 50 miljoner kronor i 5-kronemynt kommer att lämna en inkomst av ca 39 miljoner kronor.»
Inför denna osäkerhet i beräkningen har mynt- och justeringsverlcet ansett sig böra upptaga inkomsterna på ifrågavarande titel för budgetåret 1954/55 till samma belopp, som beräknats för innevarande budgetår, eller 5 500 000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
71 Riksräkenskapsvcrket uppskattar i anslutning till mynt- och justeringsverkets beräkning inkomst av myntning och justering för innevarande budgetår till 5 500 000 kronor. Beträffande inkomsterna för budgetåret 1954/55 föreslår riksräkenskapsverket, att de i avvaktan på prövning av förslaget om prägling av 5-kronemynt upptagas till samma belopp, som beräknas för innevarande budgetår, eller 5 500 000 kronor. Verket har i detta sammanhang icke funnit anledning att taga ställning till huruvida skillnaden mellan det nominella värdet och tillverkningskostnaderna för 5-kronemynten med hänsyn till de avsevärda belopp, varom här är fråga, bör redovisas såsom vinst på driftbudgeten.
Bidrag till bank- och fondinspektionen. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 oktober 1953 har bank- och fondinspektionen angående beräkning av inkomsterna på ifrågavarande titel anfört följande:
»Vad först angår budgetåret 1953/54 har i riksstaten inkomsttiteln bidrag till bank- och fondinspektionen upptagits med ett belopp av 350 000 kronor. Däri ingående delbelopp av bidrag till bankinspektionen kan vid nu gällande bidragsgrunder beräknas utgöra ca 240 000 kronor. Då detta belopp emellertid befunnits otillräckligt — särskilt med hänsyn därtill att inspektionens pensioneringskostnader enligt uttalande av 1952 års riksdag anses framdeles skola bestridas i samma ordning som inspektionens övriga utgifter •— bar finansdepartementet i en nyligen inom departementet utarbetad och i dagarna til! inspektionen remitterad promemoria förordat en sådan höjning av bidragen, att dessa, om förslaget genomföres, kunna beräknas för 1954 stiga till ca 300 000 kronor. (Proposition rörande erforderlig ändring av 239 § lagen om bankrörelse torde vara avsedd att avlåtas till riksdagen i början av 1954.) — Bidragen till fondinspektionen anser sig inspektionen kunna uppskatta till samma belopp som angivits i ämbetsverkets skrivelse till Eder den 14 oktober 1952, d. v. s. 40 000 kronor, vilket belopp torde komma att inflyta i början av 1954. — Vad slutligen angår bidraget till jordbrukskassetillsynens fond har detta för innevarande budgetår bestämts till 80 000 kronor, varav 40 000 kronor redan inbetalts, medan återstoden skall inbetalas före den 1 april 1954. Å inkomsttiteln kan sålunda, förutsatt att bidragen till bankinspektionen höjas i enlighet med vad i ovannämnda promemoria föreslagits, antagas under budgetåret 1953/54 inflyta tillhopa (300 000 + 40 000 -i- 80 000 =) 420 000 kronor.
Beträffande härefter budgetåret 1954/55 torde delbeloppen 'Bidrag till bankinspektionen’ och 'Bidrag till fondinspektionen’ kunna uppskattas till 300 000 respektive 40 000 kronor. Storleken av bidraget till jordbrukskassetillsynen har i förutnämnda promemoria förordats bli för budgetåret 1954/55 höjd till 100 000 kronor. Om denna höjning genomföres, skulle för sagda budgetår inkomsttitelns hela belopp kunna skattas till (300 000 + 40 000 + 100 000 =1 440 000 kronor.»
I överensstämmelse med bank- och fondinspektionens beräkning, vilken förutsätter viss ändring av lagen om bankrörelse, uppskattar riksräkenskapsverket bidrag till bank- och fondinspektionen för budgetåret 1953/54 till 420 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 beräknas till 440 000 kronor.
72 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. I:
Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 oktober 1953 har statens lantbrukskemiska kontrollanstalt beräknat ifrågavarande inkomster under innevarande och nästföljande budgetår till 275 000 respektive 300 000 kronor samt därvid anfört:
»Om den höjning av inkomsterna, som kontrollanstalten här räknat med, skall kunna komma till stånd, erfordras, att anstalten beredes möjlighet inrätta en modern vattenanalysavdelning, där såväl bakteriologiska som kemiska undersökningar av vatten kunna utföras. Styrelsen för anstalten har i underdånig skrivelse den 22 september 1953 hemställt om medel till en sådan avdelning.»
Under den i skrivelsen angivna förutsättningen beräknar riksräkenskapsverket titeln till 275 000 kronor under budgetåret 1953/54 samt föreslår, att den upptages till 300 000 kronor för budgetåret 1954/55. Om den nya avdelningen icke kommer till stånd, ha inkomsterna beräknats bli 25 000 kronor lägre under innevarande budgetår och 50 000 kronor lägre under det nästföljande.
Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter. Inkomsterna på denna titel äro i riksstaten för innevarande budgetår beräknade till 6,3 miljoner kronor. Patent- och registreringsverket har i skrivelse den 12 oktober 1953 beträffande uppskattningen av ifrågavarande inkomster för budgetåren 1953/54 och 1954/55 anfört följande:
»Under budgetåret 1952/53 uppgingo inkomsterna till omkring 5 500 000 kronor och under första kvartalet av innevarande budgetår till ungefär 1 400 000 kronor. I båda fallen har resultatet påverkats av de höjningar i vissa patentavgifter, som vidtagits genom lag den 27 mars 1953 (nr 103) om vissa ändringar i patentförordningen. Lagen trädde i kraft den 1 juli 1953. De föiestaende avgiftshöjningarna medförde dock, att avgifter, som normalt skulle ha erlagts under innevarande budgetår, inbetalats före den 1 juli 1953 enligt de då gällande lägre avgiftssatserna, vilket enligt övergångsbestämmelserna till nyssnämnda lag i viss utsträckning var tillåtet. Det kan beräknas att av inkomsterna under budgetåret 1952/53 omkring 300 000 kronor utgjordes g v sådana inbetalningar i förväg, varför de ordinära inkomsterna under budgetåret torde ha uppgått till 5 200 000 kronor. Det har beräknats (se prop. 1953: 42), att avgiftshöjningarna skulle medföra en inkomstökning med 1 200 000 kronor för helt budgetår. Med hänsyn till övergångsbestämmelserna har verket dock redan tidigare ansett sig "böra uppskatta inkomstökningen under budgetåret 1953/54 till blott 800 000 kronor.
Från nu angivna utgångspunkter synas inkomsterna kunna beräknas till 6 000 000 kronor under budgetåret 1953/54 och 6 400 000 kronor under budgetåret 1954/55.»
I överensstämmelse med patent- och registreringsverkets förslag beräknar riksräkenskapsverket inkomster av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter till 6 000 000 kronor för budgetåret 1953/54 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 uppföres med 6 400 000 kronor.
Riksräkenslcapsverkets inkomstberäkning.
73 III. Diverse inkomster.
Bötesmedel. Under budgetåret 1951/52 utgjorde uppbörden å denna titel 8,86 miljoner kronor och under budgetåret 1952/53 10,73 miljoner kronor. Under de tre första månaderna av innevarande budgetår är uppbörden å titeln 18,5 procent högre än för motsvarande tid under föregående budgetår. Enligt av riksräkenskapsverket från överståthållarämbetet och länsstyrelserna infordrade uppgifter beräknas inkomsten av bötesmedel för budgetåren 1953/54 och 1954/55 till respektive 10,06 och 10,u miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar bötesmedlen för innevarande budgetår till 12 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 beräknas till 13 000 000 kronor.
Totalisatormedel. Inkomsterna av totalisatormedel uppgingo under budgetåren 1949/50—1952/53 till respektive 7,46, 8,83, 12,84 och 15,12 miljoner kronor. Inkomsterna ha ökats starkt sedan början av år 1951. Under innevarande budgetårs första kvartal ha inkomsterna i förhållande till motsvarande tid föregående år ökats med 15,7 procent.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1953 har lantbruksstyrelsen uppskattat inkomsten av totalisatormedel till 15 miljoner kronor för vartdera budgetåret 1953/54 och 1954/55.
Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden å inkomsttiteln totalisatormedel för budgetåret 1953/54 till 17 000 000 kronor samt förordar, att titeln för budgetåret 1954/55 upptages till 18 000 000 kronor.
Tipsmedel. Inkomsterna av tipsmedel utgjorde under budgetåren 1951/52 och 1952/53 48,30 respektive 56,88 miljoner kronor.
Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 19 oktober 1953 beräknat bolagets nettovinst till 72,5 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och till samma belopp för budgetåret 1954/55. Härvid har bolaget med hänsyn till en betydande omsättningsökning under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår i jämförelse med motsvarande period föregående år samt en ökning av antalet tävlingsveckor från 42 till 43 räknat med en ökning av insatsbeloppen under innevarande och nästkommande budgetår i förhållande till budgetåret 1952/53.
Med hänsyn till den sedan lång tid fortgående och i år accentuerade omsättningsökningen torde aktiebolaget Tipstjänsts beräkning i vad avser budgetåret 1954/55 få anses som försiktig. Riksräkenskapsverket har för sin del upptagit inkomsterna å titeln tipsmedel till 75 000 000 kronor för budgetåret 1953/54 samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med 85 000 000 kronor.
Lotterimedel. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 oktober 1953 har Svenska penninglotteriet aktiebolag meddelat, att bolaget •— under antagande att lottförsäljningen må kunna under liela budgetåret 1953/54 fortgå i ungefär samma omfattning som efter den 1 juli i år — beräknar kunna
74 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. I:
under budgetåret 1953/54 inleverera ett belopp av i runt tal 90,5 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel. Vad beträffar budgetåret 1954/55 anför bolaget, att då en så hög avsättningssiffra som den för budgetåret 1953/54 beräknade endast torde kunna hållas under sådana konjunktur- och andra förhållanden som nu rådde, har bolaget förslagsvis beräknat kunna under budgetåret 1954/55 inleverera omkring 87 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel.
Vid den av bolaget för budgetåret 1953/54 verkställda beräkningen ha inleveranserna av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter uppskattats till 86,02 miljoner kronor, medan i form av vinst å bolagets verksamhet beräknats komma att å förevarande titel inflyta 4,48 miljoner kronor. Inleveransen under första hälften av budgetåret 1953/54 av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter avser dragningarna under månaderna juni—november 1953 och kan därför redan nu exakt angivas. Den uppgår till 43,50 miljoner kronor, vilket belopp överstiger inleveranserna under motsvarande period föregående år med ca 5 procent.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av lotterimedel för budgetåret 1953/54 till 95 000 000 kronor samt förordar, att den för budgetåret 1954/55 beräknas till 100 000 000 kronor.
Övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel har i riksstaten för budgetåret 1953/54 uppförts med ett belopp av 6 miljoner kronor. Titeln tillgodoföres från och med budgetåret 1948/49 inflytande krigskonjunkturskatt, från och med budgetåret 1952/53 inflytande tillfällig automobilskatt och från och med budgetåret 1953/54 inflytande konjunkturskatt samt belastas med restitutioner av dessa skatter.
De å förevarande inkomsttitel under budgetåret 1952/53 redovisade inkomsterna uppgå till netto 8,39 miljoner kronor. Bland inkomsterna ingår krigskonjunkturskatt med 0,78 miljon kronor, medan restitutioner av sådan skatt belastat titeln med 2,54 miljoner kronor.
Enligt från länsstyrelserna införskaffade uppgifter beräknas av krigskonjunkturskatt, tillfällig automobilskatt och konjunkturskatt tillsammans inflyta omkring 0,8 miljon kronor under budgetåret 1953/54 samt avsevärt lägre belopp under budgetåret 1954/55. Restitutioner av krigsko njunkturskatt beräknas av länsstyrelserna till 2,8 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och 0,9 miljon kronor för budgetåret 1954/55. För vartdera av dessa två budgetår uppskattar riksräkenskapsverket ä förevarande inkomsttitel mera regelmässigt inflytande inkomster till 7 å 8 miljoner kronor. Under såväl budgetåret 1953/54 som budgetåret 1954/55 kan vidare väntas inflyta betydande inkomster i form av vissa arrendeavgifter för kronans gruvegendom.
På grund av vad nu anförts beräknar riksräkenskapsverket den behållna uppbörden å inkomsttiteln övriga diverse inkomster för budgetåret 1953/54 till 10 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med likaledes ett belopp av 10 000 000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
75 B. Inkomster av statens kapitalfonder.
L Statens affärsverksfonder.
Postverket.
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av postverket upptagits ett belopp av 10 miljoner kronor.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 23 oktober 1953 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1954/55 anfört följande:
»De beräknade inkomsterna ha sammanförts i nedanstående tabell, vari för jämförelse upptagits inkomsterna jämväl för budgetåret 1952/53.
Beträffande de beräknade inkomsterna må anföras följande.
Under budgetåret 1952/53 uppgick frankoteckensuppbörden till 204 953 465 kronor mot 186 346 724 kronor budgetåret 1951/52, dvs. en ökning med 18 606 741 kronor. Om man bortser från den uppbördsökning, som föranletts av de fr. o. m. den 1 juni 1952 höjda portona, uppgick ökningen till omkring 3,2 procent i förhållande till uppbörden för budgetåret 1951/52. För tiden juli—september 1953 har frankoteckensuppbörden ökat med ca 0,8 procent i förhållande till uppbörden för samma tid 1952. Härvid är emellertid att märka, att uppbörden för september månad 1952 på grund av riksdagsmannavalen detta år uppgick till betydligt större belopp, än vad som kan anses såsom normalt för månaden.
Vid beräkningen av frankoteckensuppbörden för budgetåren 1953/54 och 1954/55 har styrelsen utgått från de porton, som f. n. gälla för olika försändelseslag. Med hänsyn till att uppbörden såsom ovan sagts utvisat en viss ökning såväl för det sistförflutna budgetåret som för den hittills förflutna delen av innevarande budgetår, har styrelsen nu ansett sig kunna beräkna frankoteckensuppbörden för innevarande budgetår till 207 miljoner kronor, motsvarande en ökning av ca 1 procent i förhållande till uppbörden för budgetåret 1952/53. Efter vad nu kan bedömas anser styrelsen sig kunna räkna med någon ökning av trafikvolymen även under budgetåret 1954/55. Frankoteckensuppbörden för sistnämnda budgetår har därför uppskattats till 210 miljoner kronor.
76 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna: Bih. 1:
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser utgår jämlikt § 2 tjänstebrevsförordningen med viss procent av frankoteckensuppbörden. Storleken av denna procent bestämmes beträffande samtliga tjänstebrevsberättigade myndigheter med undantag av telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket, försvarets fabriksverk samt riksbanken av generalpoststyrelsen och statskontoret gemensamt. För tiden fr. o. in. den 1 juli 1951 t. v. har ersättningen efter överenskommelse med statskontoret fastställts att utgå med 16 procent av uppbörden. I skrivelse till Kungl. Maj :t den 28 augusti 1953 har generalpoststyrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte förordna att undersökning, varom förmäles i § 2 andra stycket förordningen den 8 juni 1945 (SFS nr 329) angående utgörande av postavgifter för tjänsteförsändelser m. in., skall verkställas beträlfande samtliga tjänstebrevsberättigade, samt att undersökningen skall taga sin början, så snart lämpligen kan ske. Då resultatet av undersökningen icke torde bliva klart förrän någon gång under budgetåret 1954/55 har styrelsen såväl för budgetåret 1953/54 som för budgetåret 1954/55 räknat med oförändrat procenttal.
Såvitt nu kan bedömas synes ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser, häri inbegripet jämväl ersättning för befordran av posten från de statliga kristidsorganen ävensom för befordran av militärbrev samt för postverkets bestyr med delgivningsförsändelser, för innevarande budgetår kunna beräknas till sammanlagt 38,8 miljoner kronor samt för nästkommande budgetår till 39,4 miljoner kronor.
Av inkomsterna under titeln 'Inkomster av tidningsrörelsen' utgöres något
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
mer än hälften av postavgifter vid postabonnemang å tidningar samt återstoden av avgifter för utgivarkorsband och tidningsbilagor.
Inkomsterna av avgifterna för postabonnemang å tidningar uppgick för budgetåret 1952/53 till 13 774 446 kronor mot 11 393 905 kronor för budgetåret 1951/52. Med bortseende från avgiftsf örhöjningarna fr. o. m. den 1 januari 1952 resp. den 1 januari 1953 har emellertid uppbörden minskat med ca 0,8 procent. För innevarande budgetår beräknas inkomsterna för postbefordran av tidningar och andra periodiska skrifter till 14,i miljoner kronor samt för budgetåret 1954/55 till 14,2 miljoner kronor.
Om man bortser från avgiftsförhöjningarna fr. o. m. den 1 januari 1952 resp. den 1 januari 1953 ha inkomsterna av avgifterna för utgivarkorsband och tidningsbilagor ökat något för budgetåret 1952/53 i förhållande till uppbörden för budgetåret 1951/52. Ökningen uppgick dock endast till 0,03 procent. Inkomsterna av avgifterna för utgivarkorsband och tidningsbilagor kalkyleras nu för innevarande budgetår till 11,7 miljoner kronor samt för nästkommande budgetår till 12 miljoner kronor.
Inkomsterna för budgetåret 1953/54 under titeln 'Inkomster av tidningsrörelsen’ torde sålunda nu kunna beräknas till sammanlagt 25,8 miljoner kronor. För budgetåret 1954/55 beräknas inkomsterna till sammanlagt 26,2 miljoner kronor.
Postverkets inkomster av postgirorörelsen utgöras av ersättning för kostnaderna för girogöromålens handläggning vid postanstalterna samt vid generalpoststyrelsens bankavdelning, inom styrelsen i övrigt och vid postdirektionerna. Från denna beräknade ersättning avgår av postverket uppburna portoinkomster avseende girorörelsen. Det nettobelopp, som därvid framkommer, gottskrives postverket. Ersättningen för budgetåret 1953/54 beräknas nu till ca 32 miljoner kronor eller 2,5 miljoner kronor mindre än ersättningen under budgetåret 1952/53. För budgetåret 1954/55 ha inkomsterna beräknats till 34 miljoner kronor.
Såvitt nu kan bedömas torde av postgirots vinstmedel för år 1953 4 miljoner kronor komma att levereras till postverket under innevarande budgetår. Jämväl nästkommande budgetår torde såsom vinst av postgirot kunna upptagas ett belopp av 4 miljoner kronor.
Ersättningen (från postsparbanken för budgetåret 1953/54 har såsom framgår av tabellen nu beräknats till 16,4 miljoner kronor. För budgetåret 1954/ 55 har inkomsterna beräknats till 16,9 miljoner kronor eller 0,5 miljoner kronor mer än de nu beräknade inkomsterna för innevarande budgetår.
Huruvida postsparbanksrörelsens ekonomiska förhållanden under åren 1953 och 1954 kommer att medge leverans av vinstmedel är för närvarande ovisst. I anledning härav har styrelsen ansett sig nu icke böra upptaga högre belopp än 1 miljon kronor såsom vinstmedel från postsparbanken såväl för innevarande som nästkommande budgetår.
Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden har för tiden fr. o. m. uppbördsåret 1953/54 räknat fastställts av Kungl. Maj :t i brev till generalpoststyrelsen den 30 december 1952. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 mars 1953 beräknade styrelsen här ifrågavarande ersättning till 10 750 000 kronor. Ersättningen beräknas emellertid nu icke komma att uppgå till mer än 10 500 000 kronor, enär antalet inbetalningar avseende kvarstående skatt minskats mer än vad som tidigare kunnat förutses.
I anledning av ikraftträdandet av den nya uppbördsförordningen fr. o. m. den 1 januari 1954 (SFS nr 272/53) torde grunderna för beräknandet av ersättningen för postverkets bestyr med skatteuppbörden i viss mån böra
78 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
ändras. Postverkets kostnader kunna emellertid fastställas först sedan de nya bestämmelserna tillämpats någon tid och nya kostnadsberäkningar verkställts. Ersättningen för bestyret med skatteuppbörden för budgetåret 1954/ 55 kalkyleras emellertid nu till 10 100 000 kronor.
Enligt Kungl. Socialdepartementets ämbetsskrivelse till pensionsstyrelsen den 22 maj 1953 resp. Kungl. Maj :ts brev till generalpoststyrelsen den 10 april 1953 utgår ersättningen till postverket för budgetåret 1953/54 för bestyret med utbetalning av folkpensioner resp. allmänna barnbidrag med 35 resp. 50 öre för varje under år 1953 utbetalad folkpensions- resp. barnbidragsanvisning. I skrivelse till Kungl. Maj :t den 11 september 1953 har generalpoststyrelsen hemställt, att ersättningen till postverket för budgetåret 1954/55 skall beräknas efter samma grunder som för budgetåret 1953/ 54. Postverkets inkomster för här ifrågavarande bestyr för budgetåret 1953/ 54 beräknas nu till 3 200 000 kronor resp. 2 025 000 kronor samt, under förutsättning av Kungl. Maj :ts bifall till styrelsens förenämnda hemställan, för budgetåret 1954/55 till 3 250 000 kronor resp. 2 050 000 kronor.
Postverkets inkomster av utrikes rörelsen utgöras huvudsakligen av portoandelar för paket och postanvisningar. Beträffande denna inkomstpost måste en förhandskalkyl alltid bliva mycket osäker bl. a. på grund därav, att man icke med säkerhet kan beräkna, vid vilken tidpunkt likvid i varje särskilt fall kan komma att inflyta för uppkommande fordringar. Styrelsen anser sig emellertid kunna räkna med en inkomst under här ifrågavarande titel på 800 000 kronor för innevarande och 700 000 kronor för nästkommande budgetår.
Inkomsterna å övriga inkomsttitlar beräknas icke komma att undergå större förändringar vare sig under innevarande eller nästkommande budgetår i förhållande till inkomsterna för budgetåret 1952/53, varför någon närmare motivering rörande beräkningen av inkomsterna å dessa titlar icke ansetts erforderlig.
Beräkningen av utgifterna har i enlighet med riksräkenskapsverkets direktiv verkställts under antagande, att rörligt tillägg (procentuell förhöjning) kommer att utgå efter oförändrade grunder såväl under innevarande som nästkommande budgetår. Vidare har hänsyn icke tagits till eventuella större förändringar i nuvarande prisnivå.
Under nu angivna förutsättningar beräknas postverkets utgifter under budgetåret 1953/54 komma att uppgå till 335,3 miljoner kronor, vilket belopp med omkring 1 miljon kronor understiger det belopp, som upptagits i den av Kungl. Maj :t för nyssnämnda budgetår fastställda driftkostnadsstaten.
För budgetåret 1954/55 ha utgifterna beräknats till 341 miljoner kronor.
Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rörelse komma att uppgå till, i avrundade tal, för budgetåret 1953/54 (345 — 335,3) 9,7 miljoner kronor och för budgetåret 1954/55 (351,2 — 341) 10,2 miljoner kronor.
Under åberopande av det anförda får generalpoststyrelsen föreslå, att inkomstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1954/55 enligt ovan angivna beräkningar upptages med ett till 10 miljoner kronor avrundat belopp.»
I enlighet med det nu anförda och i överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningen, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget, beräknar riksräkenskapsverket inkoms-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
tema av postverket till 10 000 000 kronor för budgetåret 1953/54 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 upptages till likaledes 10 000 000 kronor.
Televerket.
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av televerket upptagits ett belopp av 60 miljoner kronor.
Med skrivelse till riksräkenskapsverket den 20 november 1953 har telestyrelsen överlämnat avskrift av sitt till Kungl. Maj :t avgivna förslag till beräkning av det inkomstöverskott av televerkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1954/55.
Telestyrelsen beräknar vid oförändrad löne- och prisnivå överskottet å televerkets rörelse till 50 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och till 57 miljoner kronor för budgetåret 1954/55.
I sin underdåniga skrivelse anför telestyrelsen följande:
»Televerkets redovisade inkomster, driftkostnader och överskott för de sista fyra budgetåren samt motsvarande beräknade belopp för budgetåren 1953/54 och 1954/55 framgå av efterföljande tablå. Driftkostnaderna ha därvid beräknats på basis av nu gällande löne- och prisnivå.
verkets rörelse skola de i förestående tablå upptagna överskottsbeloppen
80 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna: Bih. 1:
minskas med riksgäldskontorets ränteutgifter för i televerkets anläggningar investerade lånemedel.
Ränteutgifterna ha beräknats efter den effektiva medelräntefoten på den fonderade statsskulden, varvid för budgetåren 1953/54 och 1954/55 räknats med en medelräntefot av 3,15 %.
I fråga om de för budgetåren 1953/54 och 1954/55 beräknade inkomsterna får telestyrelsen anföra följande.
Ökningen av antalet inländska och utländska rikssamtal har under den hittills förflutna delen av år 1953 varit något större än under år 1952. Den in- och utländska telextrafiken har visat stark ökning, vilket också är förklarligt med hänsyn till att ett stort antal nya telexabonnenter har tillkommit. Ännu så länge spela emellertid inkomsterna av denna trafik absolut taget en mindre roll. Den inländska telegramtrafiken har fortsatt att sjunka i ungefär samma takt som tidigare, medan nedgången i den utländska telegramtrafiken har upphört. Antalet nytecknade abonnemang har fr. o. in. mars månad 1953 för varje månad visat större siffror än ett år tidigare.
Helhetsbilden är sålunda vad televerket beträffar ganska gynnsam. Telestyrelsen har det oaktat, med hänsyn framför allt till att försämrade ekonomiska konjunkturer i Förenta Staterna kunna komma att medföra svårigheter även för det svenska näringslivet, ansett sig böra bedöma den fortsatta inkomstutvecklingen med viss försiktighet.
Driftkostnaderna voro för budgetåret 1953/54 i den av Kungl. Maj :t för detta budgetår fastställda driftkostnadsstaten beräknade till 603,i milj. kronor. Nya beräkningar ha givit till resultat, att beloppet bör kunna sänkas till
594,i milj. kronor. Minskningen beror i huvudsak på att i någon mån sänkta kostnader har medfört en nedgång i nuvärdet av televerkets anläggningar och därmed också av avsättningen till värdeminskningskonto. För budgetåret 1954/55 ha kostnaderna blivit beräknade till 607,o milj. kronor. För båda åren har beräkningen såsom förut nämnts avsett driftkostnadernas storlek vid nuvarande löne- och prisnivå.
I enlighet med förestående beräkningar får telestyrelsen föreslå, att överskottet på televerkets rörelse i statsverkspropositionen för budgetåret 1954/ 55 upptages till ett belopp av 57 milj. kronor.»
Televerkets inkomster och utgifter (utan saldering) för budgetåren 1950/ 51, 1951/52 och 1952/53 jämförda med beräknade inkomster och utgifter för budgetåren 1953/54 och 1954/55 framgå av följande sammanställning (miljoner kronor):
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 81
Vid bedömandet av inkomstsiffrorna i sammanställningen måste hänsyn tagas till, att taxehöjningar blevo genomförda under loppet av såväl år 1951 som år 1952, dels till att den fortskridande automatiseringen av rikssamtal medför en överflyttning av inkomster från kontot samtalsavgifter till kontot abonnemangsavgifter.
Den stora ökningen av avsättningen till värdeminskningskonto, som inträtt från och med budgetåret 1951/52, beror på, att avsättningen från och med detta budgetår beräknas på anläggningarnas nuvärden i stället för på de bokförda värdena.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 december 1953 har telestyrelsen framhållit att televerkets möjligheter att inleverera överskottsmedel påverkas i hög grad därav, att verket i stor utsträckning lämnar kredit på samtals- och teiegramavgifter m. m. De under ett kvartal bokförda inkomsterna inflyta därför delvis först under det påföljande kvartalet. Vid budgetårsskiftet den 1 juli 1953 uppgingo sålunda verkets nettofordringar hos abonnenter till 27,6 miljoner kronor och detta belopp stiger oavbrutet med den ökade omfattningen av rörelsen. Under antagande att stegringen utgör ca 4 miljoner kronor per år har telestyrelsen i en till skrivelsen bifogad tablå angivit de leveranser av överskottsmedel, som såvitt nu kan beräknas komma att 6 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 1. Bil.l. Biliangl.
82 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
bli möjliga under budgetåren 1953/54 och 1954/55, varvid dessutom förutsatts att de bokförda överskotten för dessa två år komma att uppgå till 50 respektive 57 miljoner kronor. Av tablån framgår att leveranserna med dessa förutsättningar under budgetåret 1953/54 skulle komma att uppgå till 40 miljoner kronor och under budgetåret 1954/55 till 52 miljoner kronor. Härvid har förutsatts att leveranser av tillgängliga överskottsmedel för ett kvartal skulle ske först i påföljande kvartals första månad, under vilken månad televerkets kassaställning är som mest gynnsam. Telestyrelsen anför emellertid, att det dock ej förefaller uteslutet att just vid budgetårsskiftena delvis förskjuta leveranserna till juni månad, så att de inlevererade beloppen under budgetåret komma att bättre överensstämma med de bokförda överskotten.
Under antagande att televerkets inleveranser av överskottsmedel skola kunna anslutas till de bokförda överskotten och i överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningen, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget, har riksräkenskapsverket upptagit inkomsterna av televerket för budgetåret 1953/54 till 50 000 000 kronor och föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med 00 000 000 kronor.
Statens järnvägar.
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens järnvägar för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även med tagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor). I
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens järnvägar uppiagits ett belopp av 10 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 december 1953 med förslag till beräkning av den behållna inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1954/55 har järnvägsstyrelsen anfört följande:
»Nedan lämnas en sammanställning utvisande bokförda inkomster, utgifter och överskott, dels under kalenderåren 1938—1946, dels under budgetåren 1946/47—1952/53.
Statens järnvägars överskott (efter avskrivningar) ha, med undantag för budgetåret 1947/48, under den i sammanställningen angivna perioden varje räkenskapsår fram till 1951/52 varit så stort, att det väl motsvarat den beräknade räntan på statskapitalet. Under de två sistförflutna budget-
Riks räkenskaps verkets inkomstberäkning.
åren ha emellertid överskotten varit mindre än den beräknade räntekostnaden.
Orsakerna till denna utveckling äro dels den under de båda närmaste åren efter Koreakrigets utbrott 1950 starkt stegrade kostnadsnivån inom järnvägsdriften, dels den snabba förändringen på transportmarknaden med markerad förskjutning från kollektiva till individuella transportmedel, dels ock den för statens järnvägars del föreliggande eftersläpningen ifråga om modernisering och rationalisering av anläggningar och drift efter framför allt krigsårens intensiva trafik, vilken eftersläpning varit en starkt bidragande orsak till den från den 1 juli 1951 genomförda, nödvändiga höjningen av avskrivningarna. De inträdda lcostnadsstegringarna och det genom strukturändringarna på transportmarknaden uppkomna inkomstbortfallet har med andra ord icke kunnat helt kompenseras genom utmognande rationaliseringar eller genom höjning av befordringsavgifterna. I skrivelse till Kungl. Maj :t den 30 maj 1953, dnr Ekbr 265/53, har styrelsen närmare utvecklat sin syn på statens järnvägars ekonomiska problem och därvid bl. a. framhållit att en varaktig förbättring och tillfredsställande balans i företagets ekonomi sannolikt icke kunde åstadkommas enbart genom taxeåtgärder och intern rationalisering utan att därtill också syntes erforderligt att statens järnvägar kompenserades för de ekonomiska förluster, som föranledas av de allmänna förpliktelser av social och näringspolitisk natur, som ålagts statens järnvägar som allmänföretag.
Det aktuella ekonomiska läget för statens järnvägar framstår som väsentligt labilare än som framgår av uppgifterna i den inledande tablån. Många av statens järnvägars inkomstposter äro nämligen starkt konjunkturberoende. Som framhållits av styrelsen i den tidigare nämnda skrivelsen skulle en relativt måttlig konjunkturnedgång kunna medföra ett inkomstbortfall för statens järnvägar av storleksordningen 100 miljoner kronor per 1 2 3
1 Härav 7 miljoner kronor beroende på omläggning av redovisningen av den s. k. fraktökningen för lapplandsmalm, varigenom övergångsåret tillfördes sagda fraktökning för l'/2 år.
2 Härav ha 7 miljoner kronor i form av extra avsättn. gottskrivits SJ värdeminskningskonto (Kungl. Maj:ts beslut UJ» 1951).
3 Ny princip för beräkning av avskrivningarna tillämpad fr. 0. m. 1/i 1951.
84 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
år, vilket endast delvis och så småningom skulle kunna kompenseras genom kostnadsminskningar.
Varje uppskattning av statens järnvägars driftresultat för innevarande och nästföljande budgetår måste därför i dagens läge bliva mycket osäker. Utvecklingstendensen under senare år har varit en successiv minskning i järnvägarnas person- och godstrafik. Antalet personkm på statens järnvägar har sålunda minskat under de tre kalenderåren 1950, 1951 och 1952 med 0,6, 1,4 resp. 2,8 procent. Även för 1953 torde en viss minskning kunna förutses. Nedgången i antalet personkm har dock varit något mindre än i antalet resor, som exempelvis mellan budgetåren 1951/52 och 1952/53 nedgått med 4,4 procent. Antalet godstonkm av vagnslastgods utom lapplandsmalm minskade successivt mellan 1946 och 1949. Nedgången mellan de angivna åren var 15 procent. Under åren 1950 och 1951 inträdde genom den accentuerade högkonjunkturen en återhämtning, så att sistnämnda år uppnåddes en godstrafikvoiym, som är den största hittills vid statens järnvägar. Mellan budgetåren 1951/52 och 1952/53 minskade därefter godstransportarbetet på statens järnvägar (exld. lapplandsmalm) med 12,7 procent till en nivå endast obetydligt över 1950 års. Godsmängden minskade nära nog i samma proportion. Uppgifter från tredje kvartalet 1953 tyda på en fortsatt — ehuru mindre markerad — minskning i godstrafiken.
Det svenska konjunkturläget har det senaste året präglats av relativt god balans vid full sysselsättning. Under 1954 synes emellertid konjunkturläget enligt konjunkturinstitutets nyligen publicerade rapport kunna komma att märkbart påverkas av en väntad, men ingalunda säker, konjunkturavmattning i Förenta Staterna. Styrelsen har dock vid sin nu verkställda beräkning av statens järnvägars överskott utgått från ett i stort sett oförändrat konjunkturläge. Skulle eu allmän konjunkturförsämring inträda under 1954 torde påfrestningarna på statens järnvägars ekonomi sannolikt bliva så stora, att i varje fall för budgetåret 1954/55 ett betydande driftunderskott (efter avskrivningar) skulle kunna väntas uppkomma.
I enlighet med vad ovan anförts och under antagande av oförändrad lönenivå (enligt Edra direktiv för beräkningarna) och oförändrade anställningsvillkor i övrigt har styrelsen ansett sig kunna uppskatta inkomster, utgifter och avskrivningar till följande belopp (milj. kronor). Inom parentes har för budgetåret 1953/54 angivits i skrivelse till Eder den 20 mars 1953 upptagna belopp.
Uppskattningen ger till resultat ett överskott av storleksordningen 5 milj. kronor för budgetåret 1953/54 samt för budgetåret 1954/55 balans mellan driftöverskott och avskrivningsbehov. Styrelsen får därför föreslå att som inkomst å riksstatstiteln statens järnvägar för budgetåret 1953/54 räknas med 5 milj. kronor mot i riksstaten upptagna 10 milj. kronor och för budgetåret 1954/55 endast upptages ett formellt belopp av 100 kronor.»
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
85 Såsom av järnvägsstyrelsens skrivelse framgår, har styrelsen, därest avskrivningarna skola verkställas på anläggningarnas återanskaffningsvärden, för innevarande budgetår räknat med att 5 miljoner kronor kunna tillföras inkomsttiteln. För nästkommande budgetår räknar järnvägsstyrelsen däremot under samma förutsättning beträffande avskrivningsmetoden icke med något för budgeten disponibelt överskott. Vid bedömandet av de siffror som järnvägsstyrelsen framlagt, bör vidare hänsyn tagas till att löner och pensioner i beräkningen ha uppskattats enligt oförändrade grunder i överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningen, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget.
Riksräkenskapsverket har för innevarande budgetår endast räknat med inleverans av balanserade vinstmedel, som vid utgången av sistlidna budgetår uppgingo till i runt tal 15 miljoner kronor, och föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med ett formellt belopp av 1 000 000 kronor.
Statens vattenfallsverk.
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens vattenfallsverk upptagits ett belopp av 130 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1953 angående beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1954/55, har vattenfallsstyrelsen anfört följande:
»Fortfarande gäller vad som framhållits under de närmast föregående åren beträffande förutberäkningen av kraftverksrörelsens överskott, nämligen att detta i hög grad påverkas av oförutsebara förhållanden. Nedan angivas uppskattningar rörande de bokföringsmässiga resultaten för budgetåren 1953/54 och 1954/55. Sedvanlig reservation måste göras i fråga om onormala vattenförhållanden, ändringar av bränslepriser, ändrade konjunkturförhållanden och dylikt. Vid beräkning av överskottet för budgetåret 1953/ 54 har hänsyn tagits till det förhållandet att vattentillgången för närvarande är god, vilket bör leda till ett större överskott än vad som tidigare angivits, såvida icke något exceptionellt inträffar.
86 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna: Bih. 1:
Inkomster Driftkostnader Överskott
kronor kronor kronor
Budgetåret 1953/54
Inkomsterna.
Beträffande kraftverkens inkomster för budgetåret 1954/55 har förutberäkning skett i anslutning till såväl den prognos rörande kraftbehovens utveckling, vilken ligger till grund för styrelsens anslagsäskanden, som den ökning i produktionsresurserna, vilken, om intet oförutsett inträffar, inträder i förhållande till innevarande budgetår. Kraftransonering har förutsatts icke bli behövlig. Icke heller har det räknats med någon återverkan av försämrade konjunkturförhållanden på kraftavsättningen.
För kanalverken har räknats med oförändrade inkomster, medan fastighetsförvaltningens inkomster för budgetåret 1953/54 torde komma att öka på grund av en större markförsäljning till Trollhättans stad.
Driftkostnaderna.
Ökningen av driftkostnaderna under budgetåret 1954/55 i förhållande till innevarande budgetår beror på ökningar av driftutgifterna för särskilda förvaltningsobjekt, de allmänna omkostnaderna och avsättningarna till värdeminskningskonto i samband med rörelsens och anläggningarnas vidgade omfattning. De beräknade avsättningarna till värdeminskningskonto äro höjda i förhållande till de normenliga i anslutning till penningvärdets ändringar, vilket för vartdera av budgetåren 1953/54 och 1954/55 innebär en höjning av avsättningarna med 25 000 000 kronor. Vattenfallsstyrelsen ämnar föreslå Kungl. Maj :t en sådan höjd avsättning. I fråga om lönetillägg har för båda budgetåren räknats med att de skola utgå efter oförändrade grunder.
Leverer bar t överskott.
Då styrelsen under innevarande budgetår erhållit förstärkning av rörelsemedlen dels i form av ett anslag till inventarier m. m. på 20 000 000 kronor, dels i form av en ökning av den rörliga krediten hos Riksgäldskontoret, kunna de inlevererbara överskottsmedlen under budgetåret 1953/54 beräknas till 110 000 000 kronor.
För budgetåret 1954/55 synas inkomsterna på riksstatstiteln statens vattenfallsverk kunna beräknas till 85 000 000 kronor.»
Statens vattenfallsverks inkomster och utgifter för budgetåren 1951/52 och 1952/53 jämförda med de för budgetåren 1953/54 och 1954/55 beräknade framgå av följande sammanställning (miljoner kronor).
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 87
satta principerna för avsättning till värdeminskningskonto i anslutning till penningvärdets ändringar icke böra tillämpas för statens vattenfallsverk. Med godtagande i övrigt av vattenfallsstyrelsens kalkyler och i överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningen, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget, beräknar verket inkomsterna av statens vattenfallsverk till 135 000 000 kronor för budgetåret 1953/54 samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1954/ 55 beräknas till 110 000 000 kronor.
Domänverket.
De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten för de senast förflutna fem kalenderåren (för år 1948 efter vissa salderingar) jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgå av nedanstående uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 35 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1953 har domänstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1953/54 och 1954/55 yttrat följande:
»Inkomsterna på riksstatstiteln domänverket omfatta dels domänverkets egen rörelse, dels ock avkastningen av domänverkets aktier i AB Statens skogsindustrier. Överskottet för domänverket för 1952 utgjorde i runt tal 70 miljoner kronor, varav utdelning på aktiekapitalet i AB Statens skogsindustrier 1 760 000 kronor. Överskottet för domänverkets rörelse för
88 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
budgetåret 1953/54 har i riksstaten beräknats till 35 miljoner kronor. Även om, såsom alltid, vissa svårigheter föreligga att vid denna tidpunkt angiva det väntade resultatet av rörelsen under det löpande året ge de hittills hållna auktionerna — varvid den huvudsakliga delen av det utbjudna virket försålts —■ vid handen att beträffande rotstående virke en obetydlig prishöjning skett från föregående år. Då inkomsterna för de upphuggna virkeskvantiteterna innevarande år huvudsakligen äro beroende av överenskommelser kring årsskiftet 1952—1953, varvid vissa kvantiteter ej funno köpare, förefaller det som om det redan av styrelsen under hand hösten 1952 angivna beloppet å 20 miljoner kronor som överskott för 1953 skulle vara det riktiga.
Överskottet för domänverkets rörelse för 1954 är givetvis ännu svårare att bedöma, men då avsevärda avslut för det upphuggna virket avseende detta år redan skett, anser styrelsen att det vid ovannämnda tidpunkt hösten 1952 angivna överskottet för 1954 av 40 miljoner kronor, inberäknat utdelning av aktier i AB Statens skogsindustrier, icke bör ändras. I övrigt får styrelsen hänvisa till bifogade uppställning.»
Domänstyrelsens ovannämnda uppställning lämnar följande uppgifter rörande domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster och utgifter (efter vissa salderingar) samt överskott för vart och ett av åren 1952—1954.
Domänverkets förestående beräkning för år 1953 torde få godtagas, tills säkrare hållpunkter erhållits för ett bedömande av resultatet av innevarande vinters virkesförsäljningar. I enlighet härmed och i överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningarna, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget, beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1953/54 till 20 000 000 kronor. För budgetåret 1954/55 föreslår riksräkenskapsverket att titeln tills vidare uppföres med ett belopp av 40 000 000 kronor.
Riksrälcenskapsverkets inkomstberäkning.
89 II. Riksbanksfonden.
I en från riksbanken till riksräkenskapsverket den 7 oktober 1953 avlåten skrivelse har förevarande inkomsttitel beräknats till 15 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1953/54 och 1954/55.
Riksräkenskapsverket föreslår i enlighet härmed att inkomsterna från riksbanksfonden för budgetåret 1954/55 upptagas till 15 000 000 kronor.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Statens allmänna fastighetsfond omfattar tio delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, fångvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, byggnadsstyrelsens, generaltullstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets, lotsstyrelsens, medicinalstyrelsens och karolinska sjukhusets delfonder. Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de å delfondens stat upptagna inkomsterna och utgifterna för delfonden. Beträffande övriga delfonder utom slottsbyggnadernas delfond gäller däremot, att ifrågavarande ersättning skall bestämmas så, att ett överskott erhålles motsvarande full förräntning av det å respektive delfonder disponerade statskapitalet. I olikhet mot övriga delfonder under fastighetsfonden avses slottsbyggnadernas delfond icke skola redovisa något överskott.
I skrivelse den 8 december 1953 har riksräkenskapsverket avgivit utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1954/55. I enlighet med detta förslag skulle överskotten å de särskilda delfonderna upptagas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen (kronor):
Slottsbyggnadernas delfond......................... 1 000
Fångvårdsstyrelsens delfond......................... 470 000
Beskickningsfastigheternas delfond................... 625 000
Byggnadsstyrelsens delfond......................... 11 050 000
Generaltullstyrelsens delfond........................ 155 000
Uppsala universitets delfond........................ 255 000
Lunds universitets delfond......................... 380 000
Lotsstyrelsens delfond.............................. 85 000
Medicinalstyrelsens delfond.......................... 2 880 000
Karolinska sjukhusets delfond ...................... 400 000
Summa 16 301 000
Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att överskottet å statens allmänna fastighetsfond i riksstaten för budgetåret 1954/55 upptages till 16 301 000 kronor.
90 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
IV. Försvarets fonder.
Försvarets fastighetsfond. I en den 28 januari 1944 dagtecknad proposition (nr 76) har med hänsyn till att medelsanvisningar i fastighetsfonden skett i snabbare takt än som motsvarat den verkliga medelsåtgången, den tidigare använda beräkningsschablonen frångåtts. Enligt denna schablon beräknades överskottet till 4 procent å den kapitalbehållning vid ifrågavarande budgetårs ingång, som skulle föreligga, därest samtliga vid det föregående budgetårets ingång för investering disponibla medel hade förbrukats före förstnämnda tidpunkt. Den ändrade beräkningsmetoden innebar, att uppskattningen av överskotten baserades på en kapitalbehållning, som kunde förutses komma att närmare motsvara den som i verkligheten skulle komma att föreligga.
Riksräkenskapsverket beräknar med hänsynstagande till den ökning av delfondernas kapitalbehållningar, som ägt rum under budgetåret 1952/53, överskottet å försvarets fastighetsfond för budgetåret 1954/55 till 23 010 000 kronor.
Försvarets fabriksfond. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 oktober 1953 bär fabriksstyrelsen beräknat överskottet från försvarets fabriksfond till 2 850 000 kronor för budgetåret 1953/54 och till 2 600 000 kronor för budgetåret 1954/55.
Riksräkenskapsverket föreslår, att överskottet från fabriksfonden i riksstaten för budgetåret 1954/55 upptages till 2 600 000 kronor.
V. Statens utlåningsfonder.
I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket ha bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1954/55 till respektive 52 516 550 kronor, 2 688 300 kronor, 1 450 000 kronor, 9 667 400 kronor och 391 000 kronor. Bland de av bostadsstyrelsen förvaltade fonderna ingår även den genom beslut av 1952 års riksdag inrättade lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien. Från generaltullstyrelsen och lotsstyrelsen har inhämtats, att avkastningen från av dem förvaltade båtlånefonder för samma budgetår uppskattats till 1 500 kronor respektive 135 000 kronor. Hithörande inkomster ha sålunda av vederbörande fondförvaltande myndigheter uppskattats till sammanlagt 66 849 750 kronor.
Med ledning av de framlagda beräkningarna föreslår riksräkenskapsverket, att överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1954/55 upptagas till sammanlagt 66 849 800 kronor. Beträffande överskottens fördelning å de olika fonderna får riksräkenskapsverket hänvisa till tabellbilagan (bilaga D).
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
91 VI. Fonden för låneunderstöd.
Enligt inhämtade upplysningar ha bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av respektive delfonder för budgetåret 1954/55 till härefter angivna belopp:
Bostadsstyrelsens delfond.................................. 19 200 000 kronor
Statskontorets delfond.................................... 1 125 000 »
Lantbruksstyrelsens delfond................................ 212 900 »
Riksbankens delfond...................................... 480 000 »
Riksgäldskontorets delfond................................. 1 630 000 »
Mot förestående beräkningar har riksräkenskapsverket intet annat att erinra än att beloppet för lantbruksstyrelsens delfond torde böra avjämnas till 215 000 kronor. Riksräkenskapsverket föreslår alltså, att inkomsterna under fonden för låneunderstöd för budgetåret 1954/55 upptagas till 22 650 000 kronor med den fördelning på delfonder, som angives i tabellbilagan (bilaga D).
VII. Fonden för statens aktier.
Ä fonden för statens aktier voro vid utgången av budgetåret 1952/53 bokförda av staten ägda aktier i följande aktiebolag, nämligen: Aktiebolaget Aerotransport, Aktiebolaget Transitotrafik, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Sveriges kreditbank aktiebolag, Aktiebolaget Industrikredit, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Svenska spannmålsaktiebolaget, Aktiebolaget Fjäråssand, Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen, Svenska penninglotteriet aktiebolag, Norrbottens järnverk aktiebolag, Aktiebolaget Svensk torvförädling, Svenska skifferoljeaktiebolaget, Aktiebolaget Tipstjänst, Aktiebolaget Ceaverken, Ruotivare gruvaktiebolag, Aktiebolaget Atomenergi och Aktiebolaget Statsgruvor.
I fråga om dessa å fonden för statens aktier bokförda aktieinnehav torde någon mera betydande avkastning under budgetåret 1954/55 kunna emotses endast från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Sveriges kreditbank aktiebolag och Sveriges centrala restaurangaktiebolag. Med stöd av vissa lämnade upplysningar rörande det överskott, som kan tänkas bliva inlevererat till statsverket, föreslår riksräkenskapsverket, att dessa inkomster för budgetåret 1954/55 upptagas till ett belopp av 70 000 000 kronor.
VIII. Statens pensionsfonder.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 oktober 1953 har pensionsstyrelsen beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för såväl budgetåret 1953/54 som budgetåret 1954/55 till 26,9 miljoner kronor.
92 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna: Bih. t:
I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket ha statskontoret, statens pensionsanstalt och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga såsom kapitalfonder redovisade pensionsfonder för budgetåret 1954/55 till respektive 4 9C2 000 kronor, 7 275 000 kronor och 22 000 kronor. Vid beräkning av inkomsten av statens pensionsanstalts pensionsfond har medtagits avkastningen av Stockholms högskolas pensionsfonder, vilka enligt kungl. brev den 16 oktober 1953 överförts till statens pensionsanstalts pensionsfond.
I anslutning till ovanstående beräkningar föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1954/55 beräknas till följande belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 26 900 000 kronor, från civila tjänstepensionsfonden 1 260 000 kronor, från militära tjänstepensionsfondcn 152 000 kronor, från allmänna familjepensionsfonden 3 550 000 kronor, från statens pensionsanstalts pensionsfond 7 275 000 kronor samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 22 000 kronor eller sammanlagt till 39 159 000 kronor.
IX. Diverse kapitalfonder.
Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 oktober 1953 har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond till 31 196 000 kronor för budgetåret 1953/54 och till 36 076 000 kronor för budgetåret 1954/55. Riksräkenskapsverket föreslår i enlighet härmed, att inkomsten å förevarande inkomsttitel för nästa budgetår upptages till 36 000 000 kronor.
Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelser till riksräkenskapsverket från riksgäldskontoret, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen och statens reproduktionsanstalt ha lämnats de uppgifter beträffande avkastningen från övriga diverse kapitalfonder, som framgå av följande samman-
ställning:
1953/54 1954/55
Kronor Kronor
Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret).... 37 000 26 000
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond (väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen).......................... 5 900 000 7 000 000
Fonden för Södertälje kanalverk (väg- och vattenbyggnadsstyrelsen) .................................. -5 000 —5 000
Arrendeegnahemsfonden (lantbruksstyrelsen) .......... 116 000 110 000
Statens reproduktionsanstalts fond (statens reproduktionsanstalt)........................................ 100 000 100 000
Summa 6 148 000 7 231 000
Riksräkenskapsverket förordar med stöd av förestående uppgifter, att inkomsttiteln övriga diverse kapitalfonder för budgetåret 1954/55 upptages till ett avrundat belopp av 7 200 000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
93 Sammanfattning.
I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskap sverket föreslå, att driftbudgetens inkomster i förslaget till riksstat för budgetåret 1954/55 upptagas på sätt framgår av den härvid som bilaga D fogade specifikationen.
Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande driftbudgetens inkomster för budgetåret 1954/55 har i efterföljande tablå sammanställts med de redovisade inkomsterna för budgetåren 1951/52 och 1952/53 samt de av ämbetsverket nu uppskattade inkomstbeloppen för budgetåret 1953/54.
Den för budgetåret 1952/53 redovisade inkomstökningen väntas enligt riksräkenskapsverkets nu gjorda beräkningar fortsätta under budgetåren 1953/54 och 1954/55. Inkomststegringen under det sistnämnda budgetåret beräknas dock bli mindre än året innan.
För budgetåret 1953/54 beräknas inkomsterna stiga med 552 miljoner kronor till 8 360 miljoner kronor. Inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. visar en uppgång med omkring 320 miljoner kronor. Även för automobilskattemedlen beräknas en betydande uppgång, delvis som en följd av höjd bensinbeskattning från och med ingången av budgetåret 1953/ 54. För tullar och aeciser har räknats med en ökning av icke fullt 85 miljoner kronor. Avskaffandet av bilaccisen i december 1953 orsakar en nedgång från föregående år av inkomsttiteln varuskatt från 263 till 225 miljoner kronor. För skatt å elektrisk kraft väntas även en nedgång sammanhängande med att beskattningen begränsats till större industriella förbrukare. För övriga större titlar bland tullar och acciser räknas emellertid med uppgång. Även de bland övriga egentliga statsinkomster redovisade totalisator-, tips- och lotterimedlen väntas stiga betydligt.
Överskottet från statens affärsdrivande verk, som för budgetåret 1952/53
94 Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna: Bih. 1:
uppgick till närmare 195 miljoner kronor, beräknas för innevarande budgetår till 230 miljoner kronor. Uppgång emotses för televerket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, medan en kraftig nedgång förutses för domänverket.
I jämförelse med den fastställda riksstaten skulle enligt den nu verkställda beräkningen av inkomsterna för budgetåret 1953/54 uppkomma ett överskott av omkring 200 miljoner kronor. Merinlcomsten hänför sig närmast till skatt å inkomst och förmögenhet m. m., medan övriga titlar tillsammantagna beräknas lämna ett i förhållande till riksstaten i huvudsak oförändrat belopp.
För budgetåret 1954/55 skulle driftbudgetens inkomster enligt de verkställda beräkningarna uppgå till 8 561 miljoner kronor, vilket skulle innebära en uppgång med omkring 200 miljoner kronor i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1953/54 och en uppgång med drygt 400 miljoner kronor i jämförelse med riksstaten för sistnämnda budgetår. Vid en sådan jämförelse bör beaktas, att inkomststegringen till ett belopp av 150 miljoner kronor förklaras av att avgifter och arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen förutsatts skola tillföras inkomstskatteliteln. Uppgången för denna inkomsttitel är vidare till ett belopp av drygt 200 miljoner kronor av helt formell natur, beroende på att det icke räknats med någon omföring från titeln av folkpensionsavgifter.
För automobilskattemedel beräknas i jämförelse med löpande budgetår en inkomstökning av 65 miljoner kronor. Bland tullar och acciser, som sammanlagt beräknas öka med 25 miljoner kronor, visar titeln varuskatt en nedgång med 40 miljoner kronor orsakad av bilaccisens slopande, medan för flertalet övriga titlar räknas med oförändrade eller stigande inkomster.
Statens affärsverk beräknas totalt sett lämna ett i huvudsak oförändrat överskott under nästkommande budgetår.
Såsom framgår av tablån äro inkomsterna å titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. i hög grad bestämmande för utvecklingen av budgetens totala inkomster. På titeln redovisas icke endast den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten utan bland annat även den för åren 1952 och 1953 utgående investeringsavgiften. Vid beräkningarna har vidare förutsatts, att från och med budgetåret 1954/55 skall, av skäl för vilka redogjorts på s. 23, på denna titel slutligt redovisas även folkpensionsavgifter samt dessutom avgifter och bidrag till den allmänna sjukförsäkringen. Över titeln passera även andra skatter och avgifter, av vilka kommunalskatterna äro de betydelsefullaste. Såsom närmare berörts i samband med beräknandet av titeln (s. 19—31), framkommer dennas nettoinkomst som skillnaden mellan en rad inkomst- och utgiftsposter, vilka var för sig i regel äro svåra alt förutberäkna. Osäkerheten i beräkningarna ökas genom att större delen av skatteinkomsterna uppbäres som preliminärskatt, varigenom skatteuppbörden blir direkt beroende av den samtidiga utvecklingen
Riks räkenskaps verkets inkomstberäkning.
av löner och företagsinkomster. Beräkningarna måste därför bygga på antaganden om sannolika förändringar av fysiska personers och bolags inkomster. För dessa antaganden har redogjorts på s. 16—18.
Det överskott på 200 miljoner kronor i jämförelse med riksstaten, som enligt beräkningarna skulle framkomma å titeln budgetåret 1953/54, kan återföras på ett flertal faktorer. De viktigaste förändringarna gälla titelns bruttoinkomster, medan för utgifterna icke räknas med större avvikelser. Preliminärskatten för bolag och vissa andra skattskyldiga väntas inflyta med ett lägre belopp än tidigare antagits. Detta inkomstbortfall kompenseras dock mer än väl av att den preliminärskatt, som uttages i form av löneavdrag, och den under budgetåret inflytande kvarstående skatten torde komma att överstiga tidigare beräknade belopp. Avvikelsen beträffande preliminärskatten för löntagare synes icke sammanhänga med att löneinkomsterna skulle ha utvecklats väsentligt annorlunda än vad tidigare antagits. Stegringen av preliminärskatten för löntagare under innevarande budgetår torde därför komma att leda till nedgång av den kvarstående skatten vid 1954 års taxering, varigenom den under nästfoljande budgetår inflytande kvarstående skatten minskas i jämförelse med innevarande budgetår.
Den för budgetåret 1954/55 beräknade uppgången av inkomsterna på titeln med 300 miljoner kronor förklaras, såsom ovan framhållits, till ett belopp av 150 miljoner kronor av avgifter och bidrag till allmänna sjukförsäkringen, varjämte föreligger en formell ökning på 220 miljoner kronor i förhållande till föregående budgetår till följd av att det icke räknats med någon omföring av folkpensionsavgifter från titeln. Om man bortser från dessa tillskott, visa de beräknade inkomsterna en mindre nedgång i förhållande till löpande budgetår. Denna nedgång får främst förklaras av att den kvarstående skatt, som påförts vid 1953 års taxering och som skall inflyta under innevarande budgetår, uppgår till ett högre belopp än vad som beräknas bli påfört vid 1954 års taxering och inflyta under budgetåret 1954/55. Samtidigt antagas utbetalningarna av överskjutande skatt öka från innevarande till nästföljande budgetår. 1 övrigt har en ökning av utbetalningarna av kommunalskattemedel och nedgång av återföringen från kommunalskattemedelsfonden antagits komma att mer än kompenseras av en ökning av preliminärskattebetalningarna från såväl löntagare som rörelseidkare och bolag.
I handläggningen av detta ärende ha, förutom undertecknade, byråcheferna Ehnbom och Faxelius samt tillförordnade byråchefen Thor son deltagit.
Stockholm den 9 december 1953.
Underdånigst BERNT NEVRELL.
Georg Ringström.
V
BILAGOR
7 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nrl. Bil.l. Bihangl.
98 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Utfallet av driftbudgeten
Miljoner
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
för budgetåret 1952/58.
kronor.
Bilaga A.
100 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Bilaga B.
Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1948/49—1952/53.
Tusental kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
101 Jfr not 2.
Redovisas från och med budgetåret 1949/50 under titeln inkomster vid lantbruksnämnderna.
102 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
1 Titeln inkomster vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg motsvaras i riksstaten för budgetåret 1948/49 och tidigare av titeln inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
104 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bill. 1:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
105 Bilaga C.
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för
budgetåret 1953 54.
106 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
108 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
B. Inkomster av statens kapitalfonder.
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning............
2. Televerket......................
3. Statens järnvägar ..............
4. Statens vattenfallsverk..........
5. Domänverket ..................
Säger för statens affärsverksfonder
II. Riksbanksfonden....................
III. Statens allmänna fastighetsfond......
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond........
2. Försvarets fabriksfond..........
Säger för försvarets fonder
V. Statens utlåningsfonder..............
VI. Fonden för låneunderstöd...........
VII. Fonden för statens aktier............
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden.........
2. Civila tjänstepensionsfonden.....
3. Militära tjänstepensionsfonden ...
4. Allmänna familjepensionsfonden .
5. Statens pensionsanstalts pensions-
fond..........................
6. Pensionsfonden för vissa riks-
dagens verk..................
Säger för statens pensionsfonder
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till ut-
landet .......................
2. Övriga diverse kapitalfonder ....
Säger för diverse kapitalfonder Säger för inkomster av statens kapitalfonder
Tillsammans
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.
109 Bilaga D.
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1954/55.
il.
A. Egentliga statsinkomster.
Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.,
bevillning........................ 4 500 000 000
b. Kupongskatt, bevillning .............. 6 000 000
c. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,
bevillning.......................... 1 000 000
d. Skogsvårdsavgifter, bevillning......... 7 800 000
e. Bevillningsavgifter för särskilda för-
måner och rättigheter, bevillning.... 650 000
f. Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlå-
tenskapsskatt, bevillning............ 70 000 000
g. Lotterivinstskatt, bevillning .......... 45 000 000
h. Omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m., bevillning................... 60 000 000
2. Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevillning .............. 225 000 000
b. Bensinskatt, bevillning................ 440 000 000
3. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning ................ 400 000 000
b. Varuskatt, bevillning................. 185 000 000
c. Införselavgift och accis å fettvaror
m. m., bevillning .................. 53 000 000
d. Skatt å kaffe, bevillning.............. 17 000 000
e. Tobaksskatt, bevillning .............. 650 000 000
f. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning 24 000 000
g. Rusdrycksförsäljningsmedel av parti-
handelsbolag, bevillning ............ 12 000 000
h. Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj-
handelsbolag, bevillning............ 35 000 000
i. Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker, bevillning ............ 675 000 000
j. Omsättnings- och utskänkningsskatt å
vin, bevillning .................... 55 000 000
k. Maltdrycksskatt, bevillning............ 85 000 000
l. Skatt å läskedrycker, bevillning....... 40 000 000
m. Statlig nöjesskatt, bevillning.......... 60 000 000
n. Skatt å elektrisk kraft, bevillning .... 35 000 000
Uppbörd, i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter..............................
2. Inkomster vid fångvården..........................
3. Inkomster vid sjökarteverket.......................
Kronor
Kronor
4 690 450000
665 000 000
2 326 000000
100 000 1 650 000 400 000
7 681450 000
no
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.
112 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.
8 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 1. Bil. 1.
114 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Innehåll.
Inledning.
översikt över driftbudgetens utfall budgetåren 1948/49—1952/53 s. 2. — Utfallet av statsregleringen budgetåret 1952/53 s. 5. — Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1953/54 s. 6. — Utvecklingen av skatteunderlaget inkomståren 1945—1952 s. 7. — Antaganden beträffande skatteunderlagets utveckling inkomståren 1953—1955 s. 16.
A. Egentliga statsinkomster .......................................... 19
I. Skatter......................................................... 19
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse...................... 19
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m...................... 19
Kupongskatt .............................................. 32
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ....................... 32
Skogsvårdsavgifter ......................................... 32
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter ..... 33
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expeditionsstämplar m. m................ 33
2. Automobilskattemedel........................................ 42
Fordonsskatt .............................................. 42
Bensinskatt ............................................... 43
3. Tullar och acciser............................................ 45
Tullmedel ................................................ 45
Varuskatt ................................................ 49
Införselavgift och accis å fettvaror m. m.................... 53
Skatt å kaffe ............................................. 56
Tobaksskatt .............................................. 57
Brännvinstillverkningsskatt ................................. 59
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag ............. 59
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag ............ 60
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ........... 60
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin ................... 61
Maltdrycksskatt ........................................... 63
Skatt å läskedrycker ...................................... 64
Statlig nöjesskatt ......................................... 65
Skatt å elektrisk kraft ..................................... 66
II. Uppbörd i statens verksamhet..................................... 68
III. Diverse inkomster ............................................... 73
Bötesmedel................................................... 73
Totalisatormedel.............................................. 73
Tipsmedel.................................................... 73
Lotterimedel ................................................. 73
Övriga diverse inkomster...................................... 74
B. Inkomster av statens kapitalfonder.................................. 75
I. Statens affärsverksfonder......................................... 75
Postverket................................................... 75
Televerket................................................... 79
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. 115
Statens järnvägar............................................ 82
Statens vattenfallsverk....................................... 85
Domänverket................................................ 87
II. Riksbanksfonden................................................ 89
III. Statens allmänna fastighetsfond................................... 89
IV. Försvarets fonder............................................... 90
V. Statens utlåningsfonder.......................................... 90
VI. Fonden för låneunderstöd ....................................... 91
VII. Fonden för statens aktier........................................ 91
VIII. Statens pensionsfonder.......................................... 91
IX. Diverse kapitalfonder........................................... 92
Sammanfattning........................................................ 93
Bilaga A. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1952/53 .............. 98
Bilaga B. Inkomster å driftbudgeten för budgetåren 1948/49—1952/53 ____ 100
Bilaga C. Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för
budgetåret 1953/54 ................................................. 105
Bilaga D. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1954/55 ........................................................... 109
537766. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG 2
NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1954
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 2: Nationalbudget för år 195b.
1 Bihang 2.
Nationalbudget för år 1954 I. Inledning
Denna nationalbudget ansluter sig till sin allmänna uppläggning nära till de tidigare översikterna av motsvarande slag. På grund av den numera uppnådda samhällsekonomiska balansen och den rådande stabiliteten i det ekonomiska läget väntas det kommande året inte medföra mera avsevärda förskjutningar inom det svenska näringslivet. Den fortgående avvecklingen av detaljregleringarna har ytterligare minskat den planerade sektorn av ekonomin och därmed också ökat nationalbudgetens prognosmässiga inslag.
Nationalbudgeten, sådan den utformats i Sverige, är en ekonomisk översikt, innefattande en bedömning av den sannolika ekonomiska utvecklingen under det närmaste året, i vilken hänsyn tagits till statsmakternas ekonomiska politik enligt föreliggande planer. Ju mer den ekonomiska politiken ingriper med detaljregleringar, desto större är behovet av att dessa samordnas för att konflikter mellan de olika regleringarna skall kunna i tid upptäckas och undanröjas. Intresset knyter sig därvid framför allt till särskilt trånga sektioner inom ekonomin. Det har tidvis gällt arbetskraft. Det har under olika perioder av den första efterkrigstiden gällt vissa råvaror och förnödenheter. Under skeden då den totala efterfrågan hotat att överstiga landets resurser har en avvägning mellan total tillgång och total efterfrågan tilldragit sig intresse.
Även i ett mera balanserat läge och i ett läge med mindre av detaljregleringar kan en nationalbudget ha en uppgift att fylla. Den är ett pedagogiskt hjälpmedel för att klargöra sammanhang inom samhällsekonomin. Den söker ange den bakgrund, mot vilken den ekonomiska politiken måste bedömas. Den kan bidraga till utformningen av en konsekvent ekonomisk politik, vars olika led bringas i samklang med varandra. En kvantitativ precisering av föreställningarna om den sannolika ekonomiska utvecklingen, inklusive verkningarna av statsmakternas egna, vidtagna eller föreslagna, åtgärder, måste i och för sig vara ägnad att främja utformningen av en rationell politik och utgöra ett bidrag till den ekonomisk-politiska diskussionen.
En sådan kvantitativ precisering möter betydande praktiska svårigheter. En av dessa är den ekonomiska statistikens bristfällighet. Betydande framsteg har på detta område ägt rum under senare år. Alltjämt kvarstår dock luckor i den tillgängliga kunskapen om det ekonomiska skeendet. Under de senaste åren har frånvaron av uttömmande lageruppgifter gjort sig särskilt
1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. i samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 2.
2 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 2:
märkbar. En annan punkt, där svårigheter föreligger att mera exakt mäta förändringarna, gäller storleken av prisförskjutningarna, särskilt för de år då dessa var av större omfång. Registreringen av förändringarna på arbetsmarknaden lämnar även åtskilligt övrigt att önska. Statistikens ofullkomligheter medför, att redan utgångsläget för bedömningen av det kommande årets utveckling, dvs. resultatet av det gångna årets, icke är med tillräcklig säkerhet och precision känd.
Därtill kommer svårigheterna att förutse framtiden. Särskilt gäller detta en fri ekonomi sådan som den svenska, där konsumenterna förfogar över sina inkomster, löntagarna över sin arbetskraft och företagsamheten har ett stort svängrum. Alla dessa led påverkas dock i viss mån av den ekonomiska politiken i landet. Därtill kommer emellertid Sveriges stora handel och samfärdsel med andra länder, som gör oss i betydande utsträckning beroende av utvecklingen ute i världen.
Det är den ekonomiska forskningens uppgift att lämna sitt bidrag till analysen av förefintliga tendenser inom näringslivet och verkningarna av olika åtgärder. Framtidsbedömningen i nationalbudgeten underbygges med förfrågningar rörande företagens avsikter t. ex. inom det viktiga investeringsområdet och genom kontakter med representanter för olika grupper i samhället. Det är dock givet att framtidsbilden med nödvändighet måste vara osäker inom ganska vida marginaler.
Man måste vidare räkna med att förutsättningarna för framtidsbedömningen kan ändras under årets lopp. Sådana förändringar kan aldrig helt förutses. För att endast ta ett mycket extremt exempel hade det uppenbarligen varit omöjligt att i slutet av 1949 vid uppgörandet av nationalbudgeten för 1950 förutse utbrottet av kriget i Korea i juni 1950 och dess verkningar på världsekonomin. Den ekonomiska politiken i vårt land med dess jämförelsevis starka utlandsberoende måste därför vara flexibel, måste kunna ganska snabbt anpassas till förändringar i utlandet.
En nationalbudget kan således inte vara annat än en vid en viss tidpunkt gjord bedömning, som grundas på vid denna tidpunkt kända förhållanden och sådana överväganden som föranleds av dessa. Ur vissa synpunkter kan man säga att det är fråga om en ögonblicksbild, som av praktiska skäl projiceras på en årsperiod. Om det under loppet av denna tid inträffar oförutsedda tilldragelser, som det alltid sker, får man göra en ny bedömning.
En jämförelse mellan det faktiska förloppet, sådant det i efterhand registreras, och prognosen kan vara av intresse. Men det är av vikt att klargöra, att eventuella avvikelser kan vara av två olika slag: de kan bero på brister i den ursprungliga analysen och de kan bero på att oförutsedda och oförutsebara händelser inträffat, som ändrat utvecklingen. I det förra fallet finns anledning till kritik, en kritik som kan ha det positiva syftet att förbättra prognosmetoderna. I det senare fallet synes det knappast berättigat med en sådan. Skiljaktigheterna mellan prognosen och utfallet vittnar endast om att vissa mellankommande förändringar, som på rimliga grunder betraktas som oförutsebara, inträffat och innebär inte att prognosen varit oriktig utifrån
Nationalbudget för år 1954.
de förutsättningar, som förelåg då den uppgjordes. Inte heller kan möjligheten av att oförutsedda händelser inträffar vara ett argument mot en kvantitativ precisering av den framtidsbedömning, som göres vid ett visst tillfälle. Däremot kan själva osäkerheten om framtiden i och för sig vara en faktor, som bör tagas med i beräkningen vid nationalbudgetens uppgörande och vid utformningen av den ekonomiska politiken.
Med den svenska ekonomins starka utlandsberoende måste bedömningen av utvecklingen under det närmaste året ställas in mot bakgrunden av den sannolika utvecklingen i andra länder. Härvid tilldrar sig förändringar inom det amerikanska näringslivet särskilt intresse. Förenta staterna som världens största industriland utövar nämligen på olika vägar ett avgörande inflytande på hela världsekonomin. För det första är Förenta staterna den störste konsumenten, den störste köparen och i vissa fall den störste säljaren av råvaror och den amerikanska marknaden bestämmer därför i stor utsträckning prisutvecklingen på de olika råvaror, som är föremål för internationell handel. För det andra bestämmer de amerikanska köpen från andra länder dessas tillgång på dollar och utövar därigenom inflytande på utformningen av de internationella betalningarna. Härvid är att märka, att den amerikanska utrikeshandeln, trots dess stora betydelse för världen, är liten i förhållande till den amerikanska hushållningens omfattning och uppvisar starka variationer även vid relativt begränsade konjunkturförändringar på den amerikanska hemmamarknaden. En amerikansk konjunkturstegring eller konjunktur avmattning behöver därför inte nödvändigtvis vara särskilt kraftig för att få kännbara internationella återverkningar. För det tredje påverkar konjunkturutvecklingen i Förenta staterna direkt framtidsbedömningen i andra länder och därmed den ekonomiska utvecklingen i dessa.
Det senast förflutna året har karakteriserats av en god konjunktur i Förenta staterna. Under första halvåret 1953 översteg bruttonationalprodukten nivån under samma tid föregående år med 7 procent och under andra kvartalet nådde industriproduktionen en rekordnivå. Andra halvåret medförde en stagnation i utvecklingen och på vissa områden en tillbakagång, men alltjämt har produktion och sysselsättning hållit sig på en hög nivå. Den preliminära produktionsindexberäkningen för november 1953 — den senaste uppgift, som funnits tillgänglig då detta skrives — visar dock en nedgång av industriproduktionen med omkring 6 procent jämfört med vårmånadernas maximisiffror och en minskning med inte fullt 3 procent jämfört med november 1952. Ehuru arbetslösheten alltjämt är mycket låg, har sysselsättningen inskränkts genom att den genomsnittliga arbetsveckan förkortats och en del äldre personer lämnat arbetsmarknaden.
Framtidsbedömningen i Amerika varierar ganska mycket och växlar snabbt. Farhågor för en konjunkturavmattning har förknippats med en förutsedd inskränkning av rustningsutgifterna, med en avtagande byggnadsverksamhet, minskade investeringar inom näringslivet, sjunkande avsättning av bilar och andra varaktiga konsumtionsvaror samt med en av-
4 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 2:
veckling av de på sina håll relativt stora lagren inom handeln. Otvivelaktigt föreligger också en viss risk för att sådana eller andra faktorer kan medföra en minskning i den totala efterfrågan, som, om den inte motverkas i tid, lätt kan framkalla en kumulativ process med minskad produktion, fallande inkomster, sjunkande investeringsvilja etc. De svaghetstendenser, som uppträtt på de utpekade områdena, har dock hittills inte ens tillsammantagna varit tillräckligt starka för att åstadkomma ett mera betydande allmänt konjunkturomslag. Minskningen av rustningsutgifterna synes komma att hålla sig inom mycket måttliga gränser. Då vissa skattesänkningar träder i kraft från ingången av 1954, är ett avsevärt federalt budgetunderskott att påräkna också för det närmaste året. Den hittills iakttagna tillbakagången i påbörjade byggen är begränsad och kan komma att motvägas av effekten av omläggningen av penningpolitiken från stramhet under första halvåret 1953 till lättnad under andra halvåret. Nyligen företagna undersökningar rörande näringslivets investeringsplaner tyder på att investeringarna visserligen tenderar nedåt men att de likväl kommer att ligga på en hög nivå under det kommande året. Om inte sparandet ytterligare ökar, vilket bedöms som mindre sannolikt, bör den minskade avsättningen av bilar motvägas av ökade utgifter på andra områden, över huvud tillmäts konsumtionsefterfrågans förändringar i det nuvarande läget mycket stor vikt. Sammanfattningsvis tyder nu skönjbara utvecklingstendenser närmast på en viss fortsatt produktionsnedgång men ger knappast stöd för uppfattningen att någon mera avsevärd konjunkturförsämring skulle vara att befara i Förenta staterna under större delen av 1954.
Vad Förenta staternas utrikeshandel beträffar har importen stabiliserat sig på en jämförelsevis hög nivå, medan exporten — exklusive naturaleveranser av rustningsmateriel m. in. — gått tillbaka, då Västeuropas behov av att från Amerika köpa kol, bomull och spannmål minskat. Betalningsläget påverkas av de betydande amerikanska utläggen för försvarsändamål i andra länder. Inräknas dessa har Förenta staternas löpande betalningar på senare tid vägt tämligen jämnt. Därutöver har lämnats ekonomisk hjälp till vissa länder och en viss kapitalexport från Förenta staterna förekommit. De härigenom utgående beloppen har möjliggjort för andra länder att öka sina kortfristiga dollarfordringar och därmed stärka sina guld- och hårdvalutareserver med belopp av storleksordningen 500 miljoner dollar i kvartalet (2 miljarder dollar per år) sedan mitten av 1952. Huvudparten härav har kommit på Västeuropa och framför allt på Storbritannien och Västtyskland. Denna utveckling har hittills inte visat tecken till ändring och väntas fortsätta även under det kommande året. Under förutsättning av fortsatt gynnsam konjunkturutveckling i Förenta staterna har ett totalt betalningsunderskott av minst ovan angiven storleksordning, 2 miljarder dollar, beräknats uppkomma även under 1954, varvid hänsyn tagits till de betydande, fördragsmässigt utfästa militärutgifterna utanför Amerika. Om dessa beräkningar är riktiga, skulle även någon mindre avmattning i den amerikanska aktiviteten kunna äga rum utan att behöva medföra omedelbara betalningssvårigheter för andra länder.
Nationalbudget för år 1954-.
5 Detta påverkar utvecklingen i Västeuropa, varmed Sverige har de mest intima handelsförbindelser; omkring 70 procent av vårt handels- och betalningsumgänge sker med Västeuropas länder och därmed förbundna utomeuropeiska områden. I dessa länder har 1953 i allmänhet inneburit en konjunkturåterhämtning och produktionsstegring. Denna har varit särskilt betydande i Västtyskland, som alltjämt befinner sig i ett tidigare skede av sin återhämtning efter kriget än flertalet av de övriga, och i Storbritannien, medan däremot utvecklingen i Frankrike och Belgien präglats av en viss stagnation. På det hela taget har produktionsökningen i Västeuropa släpat efter utvecklingen i Förenta staterna. Det synes ha varit ett allmänt drag, att återhämtningen framför allt gjort sig gällande inom konsumtionsvaruområdena, medan tecken visat sig på en viss avmattning inom investeringsverksamheten. Båda områdena har emellertid stimulerats av uppmjukningar i den tidigare i allmänhet rätt restriktiva finans- och penningpolitiken. Med det gynnsamma betalningsläge, som väntas följa av den amerikanska utvecklingen, finns förutsättningar för en fortsatt expansion i Västeuropa. Man skulle därför kunna räkna med att det allmänna ekonomiska klimatet i de länder, med vilka vi har de närmaste förbindelserna, icke kommer att försämras under den närmaste framtiden.
Förbättringen i dollarbalansen är såtillvida temporär som den bygger på extraordinära amerikanska utgifter i andra länder, vilka inte kan påräknas fortsätta på längre sikt. Det skall också framhållas, att flertalet länder alltjämt upprätthåller stränga restriktioner för sin import från dollarområdet. Den dollarbrist, som kännetecknat hela efterkrigstiden, kan därför ingalunda betraktas såsom undanröjd. Den nu uppnådda förbättrade balansen i de internationella betalningarna kan dock komma att föranleda ytterligare uppmjukningar i handels- och betalningsregleringarna. Man avvaktar också resultaten av den pågående omprövningen av Förenta staternas handelspolitik. I ett senare kapitel (kap. VIII) skall några ytterligare synpunkter på innebörden av denna internationella utveckling anföras.
Till framställningen rörande den ekonomiska utvecklingen ute i världen under det närmaste året måste givetvis fogas den reservationen, att den representerar den bedömning, som kan göras för närvarande. Möjligheten av en annan och ogynnsammare utveckling kan naturligtvis inte uteslutas. Men sannolikheten av en sådan konjunkturförsämring i Amerika eller annorstädes, som redan under det närmaste året skulle få allvarligare återverkningar på vår ekonomi, framstår inte nu som så betydande att det funnits anledning att ta hänsyn därtill i här föreliggande kalkyler, som därvid skulle få en alltför hypotetisk karaktär. Risken för ett internationellt konjunkturbakslag måste dock beaktas. I vissa sammanhang, närmast på tal om arbetsmarknaden, antyds också den beredskap, som upprätthålles för en ogynnsammare utveckling. I övrigt får här den inledningsvis anförda reservationen gälla, att därest det internationella läget skulle undergå några större, nu icke förutsedda förändringar, får en omprövning av bedömningen av Sveriges ställning ske.
6 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna: Bih. 2:
II. Försörjningsbalansen för år 1953
Preliminära beräkningar över försörjningsbalansens olika poster tyder på att den ekonomiska utvecklingen under 1953 på flera punkter blivit gynnsammare än man räknade med vid uppgörandet av nationalbudgeten före årets början. Den totala produktionen beräknas ha blivit högre och bytesförhållandet i det svenska varuutbytet med utlandet har icke försämrats så mycket som man då hade anledning att förmoda. Även om framställningen i delta kapitel huvudsakligen skall koncentreras på 1953 (i jämförelse med 1952) kan det vara av intresse att som bakgrund till denna framställning beröra utvecklingen av lager och bruttonationalprodukt under 1950— 1952. Dessa poster har representerat ouppklarade problem vid tolkningen av utvecklingen under den tidigare delen av perioden 1950—1953 — den period som ur ekonomisk synpunkt starkt influerats av Koreakriget.
Lager och bruttonationalprodukt åren 1950—1952
De stora förändringarna i priser och framför allt i lager under åren 1950—1952 utgör, såsom påpekats i tidigare nationalbudgeter, ett hinder för fullständig statistisk kartläggning av den ekonomiska utvecklingen un-
Tabell 1. Försörjningsbalans åren 1950—1953 i löpande priser
Miljoner kronor
Nationalbudget för år 1954. 7
Tabell 2. Försörjningsbalans åren 1950—1953 i 1952 års priser
der dessa år. Den tillgängliga primärstatistiken över lagerförändringar och priser är icke tillräcklig som grundval för tillförlitlig kvantitativ precisering. Svårigheten att ställa upp försörjningsbalanser för dessa år har vid tidigare beräkningstillfäilen belysts av de resultat som erhållits för bruttonationalproduktens ökning och som icke stämt överens med de resultat som erhållits vid försök till approximativa kalkyler över bruttonationalproduktens förändringar genom summering av olika näringsgrenars bidrag.1
Det synes emellertid önskvärt att trots det statistiska primärmaterialets bristfällighet (speciellt för 1951 och 1952) nu söka presentera försörjningsbalansens poster för hela perioden 1950—1953. Tabellerna 1 och 2 visar hur långt man kommer med tillgänglig statistik vid ekonomisk statistisk kartläggning av denna period inom försörjningsbalansens ram. En annan fråga är, huruvida siffermaterialet kan anses ge en tillräckligt god bild av verkligheten. Man behöver i varje fall knappast understryka, att det givetvis rör sig om approximativa beräkningar, där de olika posterna är behäftade med stundom betydande felmarginaler.
»Lagerförändringar» (post 6 i tabellerna 1 och 2) har utgjort den största stötestenen vid sammanställning och tolkning av försörjningsbalansen under de senaste åren. Variationerna i lagerförändringar har varit mycket stora, ofta lika stora som en normal årlig ökning av bruttonationalprodukten. Resultatet av de grova kalkyler som gjorts beträffande lagrens förändringar har spelat en avgörande roll för bestämningen av bruttonationalproduktens
1 Se Meddelanden från konjunkturinstitutet, Serie B: 14, s. 9, och Serie B: 15, s. 10.
8 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 2:
Tabell 3. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden
Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser för respektive år Ofullständiga siffror
storlek. Den bild av lagrens utveckling, som tidigare kunnat ges för vissa viktiga varuområden, kan numera kompletteras med approximativa kalkyler över lagerutvecklingen inom verkstadsindustrin på grundval av statistiska centralbyråns statistik över företagens inkomstutbetalningar och vinster.1 Sålunda visar anförda statistik, att verkstadsindustrins lager genomgått en mycket betydande ökning under 1952. Detta bidrar till, att försörjningsbalansen ger en ur tolkningssynpunkt mer acceptabel bild av bruttonationalproduktens ökning från 1951 till 1952 än som var fallet vid tidigare beräkningstillfällen.
Sammanställes tillgänglig lagerstatistik, erhålles den bild över lagerförändringarna (på olika varuområden och totalt sett) under 1950—1952 som framgår av tabell 3. Efter en mindre nedgång under 1950 beräknas de totala lagren inom landet under vartdera av åren 1951 och 1952 ha stigit med ett belopp som uppgår till ungefär 900 miljoner kronor. De mest påtagliga dragen i denna utveckling är den starka ökningen under 1951 och minskningen under 1952 av textilvarulagren samt ökningen av lagren av skogsprodukter och verkstadsprodukter under 1952. Dessa lagerförändringar har ett nära samband med variationer i utrikeshandeln. Sålunda ägde efter textilvarulagrens ökning 1951 en nedgång i textilimporten rum från 1951 till 1952 (30 procent) samtidigt med en lagerminskning av textilvaror. Vidare
1 Vinststatistiken omfattar för verkstadsindustrin företag med ett sammanlagt arbetarantal uppgående till drygt 50 procent av det totala arbetarantalet inom den i kommerskollegii industristatistik täckta delen av verkstadsindustrin. I brist på annan information har en uppmultiplicering med hjälp av antalet anställda arbetare ägt rum. Schematiska avdrag har gjorts för lager inom verkstadsindustrin som beräknas ingå i någon av de andra grupperna av tabell 3. Resultatet av dessa beräkningar är givetvis mycket osäkert.
9 Nationalbudget för år 195b.
minskade exporten av skogsprodukter från 1951 till 1952 (20 procent). Dessa svängningar mellan utrikeshandel och lager kan beräknas ha fortsatt under 1953 med en förtäring av lagren av skogsprodukter och ökad export av dessa samt en ny ökning av textilimporten, sannolikt med en viss om ock mycket blygsam lagerökning som följd.
Bruttonationalprodukten framräknas vid sammanställningen av försörjningsbalansen indirekt via övriga poster (= investering + lagerförändringar -f- export -j- konsumtion — import). Av tabell 2 framgår, att en beräkning av bruttonationalprodukten via användningssidans poster ger till resultat i det närmaste oförändrad bruttonationalprodukt mellan 1950 och 1951 (en nedgång på 70 miljoner kronor mätt i 1952 års priser). Däremot beräknas bruttonationalprodukten ha ökat med ca 2 procent mellan 1951 och 1952, eller med ca 800 miljoner kronor mätt i 1952 års priser. Vid bedömning av denna siffras storlek bör hänsyn tagas till den förlängning av den lagstadgade semestern från 2 till 3 veckor som till hälften genomfördes 1952.
Det avbrott i efterkrigstidens snabba produktionsökning1, som registreras i tabell 2 för 1951, tilldrar sig speciellt intresse och är svårt att tolka. Visserligen kan man ange vissa faktorer, som kan ha bidragit till lägre ökningstal för bruttonationalprodukten än tidigare, men deras totala effekt kan knappast preciseras. Sådana faktorer diskuterades relativt utförligt i Meddelanden från konjunkturinstitutet, Serie A: 21 (s. 44—45). En av dessa faktorer skall nämnas här som ett viktigt exempel, nämligen en nedgång av produktiviteten inom handeln. Handelns kostnader är på kort sikt ganska fasta och kapaciteten är tänjbar. 1951 minskade den privata konsumtionen. Det innebar minskad varuström genom handeln. Varorna passerade icke den sista länken i produktionsprocessen utan lades i lager, och med använda beräkningsmetoder kommer handelsmarginalerna icke med i beräkningarna förrän varorna sålts. Detta kan betyda flera hundra miljoner kronors mindre ökning av bruttonationalprodukten. Denna eventuella produktivitetsnedgång i handeln skulle alltså återspeglas i försörjningsbalansen i konsumtionsnedgång och lagerökning av färdiga konsumtionsvaror. En motsvarande effekt är emellertid även möjlig för andra varor (och andra näringsgrenar) och symtomet, dvs. den statistiska återspeglingen i försörjningsbalansen, skulle då vara variationen i lagerförändring. Den stora skillnaden i lagerutveckling mellan 1950 och 1951 skulle således kunna tagas som ett indicium på möjligheten att en produktivitetshämmande effekt (delvis beräkningstekniskt betingad) förefunnits inom olika näringsgrenar, främst handeln.
Det är emellertid svårt att väga olika faktorer mot varandra i och för bedömning av realiteten i den ekonomiska utveckling som speglas i tabell 2. Det är givetvis icke osannolikt, att bruttonationalproduktens utveckling 1950—1952 — kanske även 1949 skulle inräknas — med tillförlitligare
1 Under perioden 1947—1950 beräknas bruttonationalprodukten årligen ha ökat med ca 5 procent.
10 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 2:
primärstatistik skulle visa ett jämnare förlopp. I varje fall kan hävdas, att den osedvanligt stora årliga ökning av bruttonationalprodukten som registrerats i försörjningsbalansen tidigare efterkrigsår (1947—1950) åtminstone tillfälligt ersattes med en betydligt lägre ökningstakt 1950—1952 (se även kap. IV).
Konsumtion och investering under år 1953
Under 1953 har de inhemska bruttoutgifterna för konsumtion och för investering stigit betydligt mer än man fann skäligt att räkna med i nationalbudgeten. Den successiva ökning av de offentliga utgifternas andel i de totala inhemska bruttoutgifterna för varor och tjänster som varit ett karakteristiskt drag i den svenska ekonomins efterkrigsutveckling har fortsatt även under 1953. Mätt i 1952 års priser beräknas de privata bruttoutgifterna 1953 ha legat drygt 3 procent och de offentliga ca 13 procent över 1952 års nivå. I förhållande till 1950 års nivå beräknas motsvarande tal för 1953 vara 3 procent respektive ca 30 procent. Fördelningen av bruttoutgifterna i löpande priser framgår av tabell 4, där ovannämnda förskjutning från privata till offentliga utgifter tydligt framgår.
Tabell 4. Inhemska bruttoutgifter åren 1950—1953 i löpande priser
Procenttal
Denna ökning av de offentliga utgifterna fördelar sig på följande sätt mellan stat och kommun (index över utgifter mätta i 1952 års priser med 1950 = 100):
Ökningen i de statliga utgifterna för investering under senare år är en återspegling bl. a. av upprustningen av vägnätet och av ökningen i försvarsutgifterna. Den senare spelar även en viss roll för att förklara den statliga konsumtionens ökning 1953, som i övrigt är ganska jämnt fördelad över olika verksamhetsområden.
Den kommunala utgiftsökningen har i förhållande till andra poster i för-
Nationalbudget för år 195b. 11
Tabell 5. Investeringsverksamheten åren 1950—1953
Miljoner kronor
sörjningsbalansen varit kraftig under hela efterkrigstiden (sedan 1946 har de kommunala konsumtionsutgifterna i löpande priser ökat med 180 procent mot en stegring av bruttonationalprodukten på mindre än 90 procent). Av speciellt intresse är den registrerade kraftiga ökningen i de kommunala utgifterna mellan 1952 och 1953.
De starkt ökade kommunala utgifterna torde delvis få ses mot bakgrunden av de ökade kommunala inkomsterna under 1953. Staten överförde mycket stora belopp till kommunerna i samband med den definitiva avräkningen för skatterna på 1951 års inkomster. Samtidigt skedde den preliminära utbetalningen av skatt till kommunerna för 1953 på grundval av det 1951 höjda inkomstlaget. Allt som allt beräknas kommunerna ha erhållit skattebetalningar från staten till ett belopp som var ungefär 1 150 miljoner kronor högre 1953 än 1952, varav dock ca 300 miljoner kronor maximalt faller under bestämmelserna om obligatorisk avsättning till skattereglerings-
12 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 2:
Tabell 6. Privat konsumtion åren 1950—1953
Miljoner kronor
Löpande priser
1. Livsmedel......................
2. Bostad.........................
3. Bränsle och lyse................
4. Beklädnad.....................
5. Varaktiga konsumtionsvaror......
6. övrigt..........................
Summa
1952 års priser
1. Livsmedel......................
2. Bostad.........................
3. Bränsle och lyse................
4. Beklädnad.....................
5. Varaktiga konsumtionsvaror.....
6. övrigt.........................
Summa
Index 1952 = 100
1. Livsmedel......................
2. Bostad.........................
3. Bränsle och lyse................
4. Beklädnad.....................
5. Varaktiga konsumtionsvaror......
6. övrigt.........................
Summa
fond för kommuner. Denna ökning av kommunernas likviditet har medfört att finansiell grundval funnits för dem att tillgodose sina stora investeringsbehov i betydligt större utsträckning 1953 än under 1952. I någon mån torde den stora inkomstökningen kunna ge en förklaring även till ökningen i de kommunala konsumtionsutgifterna, särskilt som vissa eftersatta behov kan ha funnits sedan de »magra åren» 1951 och 1952.
En stark reservation måste uttalas för den angivna storleken av de kommunala konsumtionsutgifterna 1953 i 1952 års priser. Siffrorna över de kommunala utgifternas förändring från 1952 till 1953 grundas på den sedvanliga enkäten som utföres på hösten varje år och omfattar landsting, flertalet städer och ett relativt stort urval av landskommuner. Enkäten gäller utgifter i löpande priser och dessa torde vara relativt tillförlitliga. Däremot är det ytterligt svårt att bedöma, vad som kan betraktas som volymkomponent respektive priskomponent i utgiftsökningen. Detta gäller speciellt löneutbetalningarna. Även om ingen generell höjning av lönesat-
Nationalbudget för år 1954. 13
Tabell 7. Volymen av födo- och njutningsämneskonsumtionen åren 1939 och 1950—1953
Indextal: 1939 = 100
Anm. Beräkningarna utförda inom statens jordbruksnämnd.
1 Delvis preliminära uppgifter.
2 Prognos för 4:e kvartalet 1953.
serna förekommit 1953 kan flera »priselement» tänkas ingå i siffrorna. I vissa fall har »eftersläpande» löne- och pensionsjusteringar ägt rum och inneburit utbetalning av retroaktiva belopp under 1953. I vissa fall har pensionsreglementena ändrats. Beträffande landskommunerna har vidare sammanslagningen till storkommuner medfört en viss övergång från relativt lågt betalade förtroendemän till anställda tjänstemän. Sådana faktorer gör, att man i den totala ökningen av de kommunala lönekostnaderna på drygt 12 procent har svårt att skilja volym- och priskomponenter åt. Det är emellertid ej uteslutet att en relativt betydande uppgång i sysselsättningens volym har ägt rum. Det har ansetts rimligt att i den preliminära försörjningsbalansen för 1953 förutsätta, att hälften av ökningen i löneutgifterna kan betraktas som volymkomponent och den andra hälften som priskomponent. Detta innebär givetvis ett visst mått av godtycke.
Även de privata investeringarna (se tabell 5) beräknas ha ökat mellan 1952 och 1953 (ca 6 procent). Ökningen faller främst på samfärdseln, där investeringsvolymen i handelsfartyg och i motorfordon beräknas ha legat betydligt över 1952 års siffra (45 procent resp. 25 procent). Även volymen av det privata bostadsbyggandet har stigit (8 procent). Däremot har industrins investeringar gått tillbaka (6 procent).1
Ökningen av den privata konsumtionens volym med drygt 2 procent mellan 1952 och 1953 har ägt rum utan några mer anmärkningsvärda variationer i utvecklingen mellan de olika huvudgrupper som redovisas i tabell 6. Inom livsmedelsposten (tabell 7) kan noteras en fortsatt ökning av konsumtionen av drycker, främst vin och läskedrycker (med ca 13 procent var- 1 Se vidare kap. VI.
14 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 2:
Tabell 8. Tillförseln av beklädnadsvaror åren 1950—1953 i 1952 års detaljhandelspriser
Miljoner kronor
Anm. Beräkningarna utförda inom handels- och industrikommissionen. Tillförseln är lika med produktion plus import minus export.
dera). Konsumtionen av vin och läskedrycker har därmed mer än fördubblats sedan förkrigstiden.
Beklädnadskonsumtionen beräknas inte ha förändrats nämnvärt mellan 1952 och 1953, medan tillförseln av beklädnadsvaror ökat starkt efter nedgången 1952 i samband med lagerförtäringen (tabell 8). Det är emellertid möjligt, att beräkningarna för textilkonsumtionen 1953 ligger i överkant. Den varma hösten och spekulation i nyårsrealisationer kan ha medfört mindre efterfrågan under fjärde kvartalet än vad här antagits, i vilket fall större lagerökning för textilvaror än beräknat skulle ha ägt rum.
Bland de varaktiga konsumtionsvarorna har inköpen av personbilar legat betydligt över 1952 års nivå (35 procent). Driftskostnaderna för personbilar ingår vid konsumtionsberäkningarna i övriggruppen (tabell 6, post 6) och har på grund av det stigande antalet privata personbilar ökat med 21 procent, vilket är den största ökning som noterats inom denna grupp.
Lager, nationalprodukt och utrikeshandel under år 1953
Underlaget för den ökning av bruttoutgifterna för konsumtion och investering som sålunda ägt rum under 1953 har på tillgångssidan varit dels en avveckling av lager (mot en tidigare ökning under 1952), dels en betydande ökning av bruttonationalprodukten. Utrikeshandeln har däremot icke netto tillfört landet ökad tillgång på varor och tjänster att användas för inhemskt bruk under 1953 utan tvärtom minskat dessa.