Doc 1962:169

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

1 Nr 169

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statstjänstemännens löner under åren 1962 och 1963 m. m.; given Stockholms slott den 4 maj 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ statens löneförordning den 31 maj 1957 (nr 228); samt

2) förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. och 4 § statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286);

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sigurd Lindholm

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas en den 19 april 1962 — under förbehåll för Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande — med statstjänstemännens huvudorganisationer träffad överenskommelse om statstjänstemännens löner under åren 1962 och 1963 m. m. I anslutning härtill underställes riksdagen för antagande vissa av överenskommelsen betingade förslag till ändringar i statens löneförordning och statens pensionslöneförordning.

För innevarande och nästkommande budgetår äskas särskilda anslag till täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner till följd av den sålunda träffade överenskommelsen.

1 Ililmng till riksdagens protokoll 1962.1 samt. Nr 169

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ statens löneförordning den 31 maj 1957 (nr 228)

Härigenom förordnas, att 2 och 3 §§ statens löneförordning den 31 maj 1957 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

Löneplaner

Lö ne plan A

Löneplan B

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

3 Löneplan D

Löneplan E

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

3 §•

Grundlönetabeller

Tabell till löneplan A, ortsgrupp 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

5 Tabell till löneplan A, ortsgrupp 4

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

Tabell till löneplan A, ortsgrupp 5

Tabell till löneplan B

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Tabell till löneplan D, lönegrupp I

Tabell till löneplan D, lönegrupp II

Tabell till löneplan D, lönegrupp III

Tabell till löneplan D, lönegrupp IV

Tabell till löneplan D, lönegrupp V

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

Tabell till löneplan E, avdelning A

Tabell till löneplan E, avdelning B, ortsgrupp 3

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1962.

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

9 Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. och 4 § statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286)

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. och 4 § statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §•

2 mom. För lönegradsplacerad tjänst, å vilken statens löneförordning är tillämplig, utgöres pensionslönen av månadslönen för den lönegrad, till vilken tjänsten hör, eller, vad angår tjänst tillhörande lönegrad C 1 eller D 1, månadslönen för lönegrad A 23 och, vad angår tjänst tillhörande lönegrad E 1, månadslönen för lönegrad A 1. Hänsyn skall härvid tagas, inom lönegrad, som omfattar flera löneklasser, till den högsta löneklassen, och inom löneklass, som upptager flera lönebelopp, till det av dessa lönebelopp, efter vilket anställningshavarens lön bestämmes.

I pensionslönen---lönegrad B 7.

4 §•

Utan hinder av bestämmelserna i 2 och 3 §§ skall pensionslönen i nedan under a)—d) angivna fall bestämmas med hänsyn till sådan anställning som där avses.

a) Där tjänsteman--—- denna tjänst.

Åtnjuter tjänsteman —--sagda löneklass.

b) Tjänsteman, vilken — —- — sistnämnda tjänst.

c) För anställningshavare---för pensioneringen.

d) Har riksförsäkringsverket med stöd av 25 § fjärde stycket lagen om yrkesskadeförsäkring eller häremot svarande stadgande i annan författning beslutat, att livränta i anledning av skada skall utgå till anställningshavare med hänsyn till att denne på grund av skadan gått miste om viss befordran, skall anställningshavaren i fråga om pensionslön behandlas som om avsedda befordran erhållits.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1962.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 maj 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Lindström, Lindholm, Skoglund, Edenman, Johansson, ap Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om statstjänstemånnens löner under åren 1962 och 1963 m. m. samt anför härvid följande.

Inledning

Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor i årets statsverksproposition (bil. 2, p. 1) lämnade jag en redogörelse för den allmänna lönenivån för statstjänstemännen samt vissa därmed sammanhängande frågor. Jag anmälde därvid bl. a., att några överläggningar med statstjänstemännens huvudorganisationer om storleken av totallönerna och om ev. förändring av pensionerna under 1962 ännu ej ägt rum. Jag förutsatte att ifrågavarande spörsmål senare skulle få underställas riksdagen.

Vid anmälan av statsverkspropositionen (bil. 2, p. 3) nämnde jag vidare, att förberedande överläggningar upptagits med personalorganisationerna angående s. k. B-frågor, d. v. s. förslag som beträffande vissa tjänster eller grupper av tjänster avser omprövning av normerna för lönegradsplaceringen, men att de slutliga förhandlingarna i ämnet syntes kunna äga rum tidigast under mars. Med hänsyn härtill framhöll jag, att det kunde bli nödvändigt att senare under riksdagen framlägga förslag till lönegradsändringar, som påverkade personalförteckningarna.

Mot vad som sålunda anmälts har riksdagen ej haft något att erinra (SU 14, rskr 14).

Förhandlingar i nyss angivna hänseenden samt om vissa ändringar av avlönings- och anställningsvillkoren i övrigt har nu förts med statstjänstemännens huvudorganisationer — Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och TCO:s statstjänstemannasektion. Därvid har — under förbehåll för Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande — den 19 april 1962 träffats en överenskommelse av följande innehåll.

1. För 1962 höjes totallönerna för 1961 med 6,5 procent.

Fr. o. m. den 1 juli 1962 införes å löneplan A i statens löneförordning en

11 Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

ny löneklass med numret 30 och i bilaga A till löneförordningen en ny lönegrad å löneplan A med numret 27, omfattande löneklasserna 27—30.

Beträffande den nya löneklassen 30 å löneplan A samt löneklasserna å löneplanerna B och D skall höjningen fr. o. m. den 1 juli 1962 ske med utgångspunkt i de baslönebelopp, som framgår av vid överenskommelsen fogad bilaga.

För 1963 höjes de vid utgången av 1962 gällande totallönerna med 3,5 procent.

2. Till statens löneförordning knutna tillägg, ersättningar och avdrag omräknas i anslutning till totallönerna enligt punkten 1.

3. Av Kungl. Maj :t fastställd avlöning till arvodesanställd personal höjes för 1962 med ungefär 6,5 procent och för 1963 med ungefär 3,5 procent.

4. Den retroaktiva regleringen för 1962 av löneförmånerna sker enligt schablonmässiga grunder med beaktande endast av löneplanslönen för månad, C-avdrag samt B-avdrag vid längre tids ledighet.

5. Ändrad lönegradsplacering av tjänster in. m. genomföres i enlighet med vad som framgår av vid överenskommelsen fogad bilaga. Förslagen genomföres — där ej annat särskilt angives —- fr. o. m. den 1 juli 1962.

I fråga om tjänster, som föreslås till nedflyttning i lönegrad, skall nuvarande tjänstinnehavares lönegradsplacering ej påverkas.

6. Ändringar beträffande vissa avlöningsförmåner m. m. för personal inom undervisningsväsendet genomföres i enlighet med vad som framgår av vid överenskommelsen fogad bilaga. Förslagen genomföres — där ej annat särskilt angives — fr. o. m. den 1 juli 1962.

7. Ändringar av gällande pensioneringsperioder m. m. sker i enlighet med vad som framgår av vid överenskommelsen fogad bilaga.

Övergångsbestämmelserna till Kungl. Maj :ts brev till statskontoret den 15 januari 1960 angående föreskrifter i fråga om pensioneringsperioder och pensionsåldrar m. m. för anställningar, som avses i 1 § 1 mom. statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR), skall äga motsvarande tillämpning.

8. Ändringar beträffande vissa avlöningsförmåner m. m. genomföres i enlighet med vad som framgår av vid överenskommelsen fogad bilaga. Förslagen genomföres — där ej annat särskilt angives — fr. o. m. den 1 juli 1962.

9. Ändringar och kompletteringar av vissa bestämmelser om pension m. m. sker fr. o. in. den 1 juli 1962 i enlighet med vad som framgår av vid överenskommelsen fogad bilaga.

10. Beträffande inverkan av retroaktivt lönetillägg på beräkning av personalpensioner, förändring av bruttobelopp, särskilt pensionstillägg och beräkning av pensionslön för lönegrad å löneplan B samt förändring av basbelopp skall vad som föreskrivits härom i kungörelserna 1960: 220, 221 och 225 äga motsvarande tillämpning, dock att brutto- och basbeloppsförändring den 1 juli 1962 skall ske med 6,5 procent och den 1 januari 1963 med

3,5 procent.

It. Kristillägg, som utgår på lönerna till vissa befattningshavare, som överförts till indragningsstat eller enligt egen önskan kvarstår på gammal lönestat, ävensom på vissa pensioner, beräknas för 1962 och 1963 i anslutning till pensionshöjningarna enligt punkten It).

12. Fr. o. in. den 1 januari 1963 införes en motsvarighet till den grupplivförsäkring, varom överenskommelse den 29 mars 1962 träffats mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige.

13. Fredsplikt skall gälla intill dess förhandlingar upptas om 1964 års löner.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

I de efterföljande avsnitten om lönenivån m. m., om lönegradsändringar m. m. samt om vissa avlönings- och pensionsförmåner behandlas närmare den nu träffade överenskommelsen.

Jag får i detta sammanhang anmäla, att vid beredningen av förevarande ärende prövats vissa från verk och myndigheter eller personalorganisationer i särskilda framställningar framförda yrkanden om ändrad lönegradsplacering m. m.

Lönenivån m. m.

överenskommelsen, som gäller för två år, innebär beträffande löneplanslönerna att för 1962 de för 1961 gällande totallönerna generellt höjes med

6,5 procent.

Fr. o. m. den 1 juli 1962 införes på löneplan A i statens löneförordning en ny löneklass med numret 30 och i bilaga A till löneförordningen en ny lönegrad på löneplan A med numret 27, omfattande löneklasserna 27—30. För löneklass 30 har överenskommits om särskilda baslönebelopp, som motsvarar de för 1961 för 29 löneklassen gällande totallönebeloppen höjda med de inom löneplanen tillämpade procentuella löneklassdifferenserna. Totallönerna för löneklass 30 under andra halvåret 1962 erhålles genom att ifrågavarande baslönebelopp höjes med det generella procenttalet 6,5. I anslutning härtill har överenskommits att i fråga om löneplan B lönehöjningen fr. o. m. den 1 juli 1962 skall ske med utgångspunkt i baslönebelopp, som för de olika löneklasserna motsvarar 1961 års totallönebelopp höjda med 5,3 procent. På motsvarande sätt skall beträffande löneplan D fr. o. m. den 1 juli 1962 höjningen ske med utgångspunkt i baslönebelopp, som i princip motsvarar 1961 års totallönebelopp höjda med 8 procent. Avsedda baslönebelopp för löneplanerna A, B och D framgår av bilaga A till statsrådsprotokollet i detta ärende.

För 1963 höjes de vid utgången av 1962 gällande totallönerna med 3,5 procent.

I anslutning till höjningen av löneplanslönerna skall omräkning ske av till statens löneförordning knutna tillägg, ersättningar och avdrag. Härmed avses en teknisk anpassning till månadslönebeloppen av daglöne- och A-avdragsbelopp, beloppen för övertids- och vikariatsersättning samt kallortstilläggen. Beträffande övertidsersättningen skall härvid, vilket kommer att redovisas i det följande, fr. o. m. den 1 juli 1962 till grund för beräkningen av timbeloppen läggas en timlön av 1/187,5 av månadslönen i stället för såsom f. n. 1/195.

Revisionen av löneplanerna A, B och D samt ändringen av kvoten för beräkning av övertidsersättning föranleder ändringar i statens löneförordning. Inom civildepartementet har utarbetats förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ statens löneförordning den 31 maj 1957 (nr 228), vilket förslag torde underställas riksdagen för antagande. Vid för-

Iiungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

slagets utarbetande har beaktats att i enlighet med beslut av 1960 års riksdag antalet ortsgrupper inom lönegrupperingen den 1 januari 1962 minskats från fyra till tre genom uppflyttning av samtliga till ortsgrupp 2 hänförda orter till ortsgrupp 3.

De ändringar och kompletteringar av vissa bestämmelser om pension m. in., varom uppgörelse nu träffats och som närmare redovisas i avsnittet om vissa avlönings- och pensionsförmåner, föranleder ändringar i statens pensionslöneförordning. Inom civildepartementet har på grundval av den träffade överenskommelsen utarbetats förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. och 4 § statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286), vilket förslag torde underställas riksdagen för antagande.

Liksom fallet varit de senare åren avses av Kungl. Maj :t fastställd avlöning för icke löneplansplacerad personal skola höjas i ungefär samma grad som totallönerna enligt löneförordningen.

Det har vid förhandlingarna förutsatts, att den retroaktiva regleringen av löneförmånerna för innevarande år till följd av den träffade överenskommelsen skall ske enligt schablonmässiga grunder. För månaderna januari—juni i år avses därför lönehöjningen skola uträknas med hjälp av särskilda tabeller, uppgjorda med beaktande endast av löneplanslönen för månad, C-avdrag och B-avdrag vid längre tids ledighet. Utbetalningen av schablontilläggen i juni har — på sätt gällde 1960 — förutsatts kunna äga rum vid den tidpunkt, som med hänsyn till omständigheterna kan befinnas lämplig, utan hinder av avlöningsreglementenas allmänna bestämmelser om den tidigaste tidpunkten för utbetalning av lön.

Vad angår pensionerna innebär överenskommelsen i princip en höjning med 6,5 procent fr. o. m. den 1 juli 1962 samt en ytterligare höjning med

3,5 procent fr. o. m. den 1 januari 1963. Vad angår första halvåret 1962 kan en retroaktiv omräkning av pensionerna svårligen ske. Med hänsyn härtill skall enligt överenskommelsen i stället utbetalas ett särskilt pensionstillägg till den, som vid utgången av juni 1962 uppbär pension enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) eller pension enligt äldre bestämmelser. Tillägget skall uträknas på grundval av förhållandena vid sistnämnda tidpunkt och i princip utgå med sex gånger skillnaden mellan månatlig pension med 1962 års förhöjning och icke förhöjd sådan pension.

Det kris tillägg, som alltjämt utgår på lönerna till vissa befattningshavare, som överförts till indragningsstat eller efter egen önskan kvarstår på gammal lönestat, ävensom på vissa pensioner, bestämmes enligt beslut vid 1955 års riksdag av Kungl. Maj :t från fall till fall. Enligt överenskommelsen skall kristillägget för 1962 och 1963 uppräknas i anslutning till höjningen av pensionerna. Löneökningen för befattningshavare, som åtnjuter kristilllägg, bör liksom hittills beräknas så, alt den icke överstiger den löneökning som tillkommer närmast motsvarande tjänsteman på reglerad lönestat.

I överenskommelsen har intagits att fredsplikt skall gälla intill dess förhandlingar upptas om 1964 års löner. Det har vid överläggningarna förut-

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

satts, att denna fredsplikt skall anses ha i huvudsak samma innebörd som fredsplikten enligt lagen om kollektivavtal. Av denna fredsförpliktelse bör följa, att de särskilda tillägg, som enligt överenskommelsen skall läggas till grundlönerna enligt statens löneförordning, ej bör utgå till medlemmar i en organisation, som genom stridsåtgärd bryter mot den angivna fredsplikten. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om de undantag från tillämpningen av de särskilda tilläggen, som till följd härav kan komma i fråga. Även i andra fall torde emellertid Kungl. Maj :t liksom tidigare böra äga befogenhet att besluta, att ifrågavarande lönetillägg icke skall utgå. Härutinnan torde få hänvisas till vad som anförts i prop. 1955: 191 (s. 6).

Lönegradsändringar m. m.

De förslag till lönegradsändringar i den föreliggande förhandlingsöverenskommelsen, vilka bör redovisas för riksdagen, har upptagits i en tabellsammanställning, vilken torde få såsom bilaga B fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. De förslag, som ej medtagits i bilagan, avser i första hand vissa tjänster med avlöning från andra anslag under fjärde huvudtiteln än avlöningsanslag samt vissa tjänster i A 19 eller lägre lönegrader vid kommunikationsverken. I nämnda hänseenden ankommer det på Kungl. Maj :t att sätta överenskommelsen i kraft. Vad åter angår i överenskommelsen ingående förslag om lönegradsändring för vissa högre tjänster vid postverket, televerket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk har dessa förslag tidigare denna dag redovisats av chefen för kommunikationsdepartementet vid anmälan av proposition angående vissa tjänster vid kommunikationsverken. Framhållas må att vissa förslag till lönegradsändringar intagits i särskild bilaga rörande vissa avlöningsförmåner m. m. för personal inom undervisningsväsendet, vilken bilaga kommer att redovisas under nästföljande avsnitt.

I fråga om de förslag till lönegradsändringar, som innefattas i förhandlingsöverenskommelsen, får anföras följande.

Vissa befordringsgångar m. m. Enligt bilaga B föreslås bl. a. ändrad befordringsgång för amanuenser samt för tjänstemän, som avses i 1 § b)—d) kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 436) angående reglerad befordringsgång för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst. Förslaget innebär, att begynnelselönegraden för här avsedd personal höjes från A 15 till A 17 och att i samband härmed en förkortning sker av tiden för befordran till A 19 från 3 1/2 till 1 1/2 år. Anmärkas må, att förslaget har avseende även på andra grupper av tjänstemän, vilka icke direkt omfattas av befordringskungörelsens bestämmelser, men för vilka föreskrifter finns utfärdade om befordringsgång av enahanda utseende. Detta gäller bl. a. tingsnotarier och pastoratsadjunkter.

Kungl. Maj:ls proposition nr 169 år 1962

15 Även beträffande befordringsgången för vissa assistenter och amanuenser vid universitet och högskolor föreslås högre begynnelselönegrad och förkortning av tiden i befordringsgången. I anslutning härtill må framhållas att, såsom senare kommer att redovisas, förbättringar föreslås i fråga om befordringsgångar för olika lärarkategorier.

Enligt 1 § a) förenämnda befordringskungörelse gäller kungörelsens bestämmelser bl. a. för icke-ordinarie biträden för skriv- och kontorsgöromål, inberäknat telefonister, överenskommelsen innefattar förslag om ändrad befordringsgång för dessa grupper, innebärande att lönegradsserien A 1— A 3—A 5 utbytes mot A 2—A 4—A 5. Vidare föreslås att föreskrifter skall utfärdas, som medför vidgade möjligheter för vederbörande myndighet att i särskilda fall tillämpa högre begynnelselön eller förmånligare befordringsgång. överenskommelsen innebär på sistnämnda punkt att beträffande här avsedd personal gällande föreskrifter om tillgodoräkning för inplacering i befordringsgången av anställning hos icke-statlig arbetsgivare och om prövning av vissa hithörande ärenden av statens befordringsnämnd skall upphöra att gälla. Slutligen föreslås att vederbörande tjänsteman efter viss tjänstetid i A 5 skall erhålla personlig tjänst som kanslibiträde (motsvarande) i A 7.

Nu berörda förslag avser även institutionsbiträden, fotobiträden, frökontrollbiträden och apoteksbiträden samt vissa andra biträdeskategorier, beträffande vilka f. n. tillämpas samma befordringsgång som för biträden för skriv- och kontorsgöromål. Härav följer också att i den mån A 3 nu utnyttjas såsom begynnelselönegrad inom befordringsgång — såsom är fallet i fråga om bl. a. vissa kartritningsbiträden — denna lönegrad bör utbytas mot A 4.

I anslutning till förslaget om att innehavare av tjänst i A 7 efter viss tid skall erhålla personlig tjänst i A 8 har föreslagits ett relativt stort antal uppflyttningar av tjänster i A 8 till A 9 samt även vissa lönegradsuppflyttningar från A 9 till A 10. Sålunda uppflyttas vid statens järnvägar omkring 4 500 tjänster från A 8 till A 9 och omkring 1 000 tjänster från A 9 till A 10. Sistnämnda förslag avser bl. a. tjänster som stationsförmän och banförinän. Vid postverket föreslås samtliga nu i A 8 placerade förste postiljonstjänster, däribland s. k. brevbärarförmän, uppflyttade till A 9. Antalet dylika tjänster utgör omkring 2 900. Vid postverket har vidare lönegradsserien för sådana stationsmästare, som nu är placerade i A 8, A 9 eller A 10, enligt överenskommelsen ändrats till A 9, A 10 eller All samt ca 400 expedilionskassörer på A-postexpeditioner uppflyttats från A 8 till A 9. Vid televerket föreslås lönegradsuppflyttning från A 8 till A 9 av omkring 250 montörstjänster. Vidare föreslås ändrad lönegradsplacering från A 8 till A 9 av sammanlagt ca 1 100 tjänster som vaktkonstapel eller vårdare vid fångvårdsanstalterna, ungdomsvårdsskolorna och anstalterna för alkoholmissbrukare.

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

Vissa tjänster inom sjukvårdsområdet m. m. De nu avslutade förhandlingarna har, såsom framgår av bilaga B, omfattat frågan om lönegradsplaceringen av vissa tjänster i A 3 och A 4 för sjukvårds- och ekonomibiträden m. fl. Det har förutsatts, att förhandlingar sedermera skall upptagas beträffande lönegradsplacering m. m. för sådana tjänstemannagrupper, företrädesvis inom sjukvårdsområdet, beträffande vilka en anpassning av lönesättningen tidigare skett till vad som gällt för närmast motsvarande personalgrupper på den kommunala sektorn av arbetsmarknaden.

Tjänster i nuvarande A 24 och A 26. Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår innebär den träffade uppgörelsen att löneplan A skall utökas med en ny lönegrad A 27. Till denna lönegrad har enligt överenskommelsen hänförts huvuddelen av de nu i A 26 placerade tjänsterna. Till A 25 har vidare uppflyttats flertalet tjänster i A 24. Det bör framhållas, att i bilaga B under för flera huvudtitlar gemensamma förslag icke redovisats tjänstebenämningar för sådana tjänster eller grupper av tjänster, vilka i samma bilaga under vederbörliga huvudtitlar föreslås uppflyttade till A 27 eller A 25 från andra lönegrader än närmast underliggande.

I förevarande sammanhang vill jag anmäla följande fråga. Enligt de under 4 § Saar intagna särskilda bestämmelserna för statens affärsdrivande verk gäller att extra ordinarie tjänster i A 25 och A 26 inrättas och lönegradsplaceras av Kungl. Maj :t medan andra extra ordinarie tjänster på löneplan A må, med vissa inskränkningar varom här ej är fråga, inrättas och lönegradsplaceras av vederbörande myndighet. Vid flera tillfällen under de senare åren har bl. a. tele-, järnvägs- och vattenfallsstyrelserna hemställt om befogenhet att inrätta extra ordinarie tjänster inom hela löneplan A. Efter samråd med cheferna för försvars-, kommunikations-, finans- och jordbruksdepartementen föreslår jag en sådan vidgning av affärsverkens befogenheter på löneområdet.

Viss arbetsledarpersonal (mästare). Den i fjol träffade förhandlingsöverenskommelsen om vissa lönegradsändringar m. m. innebar att i A 12 placerade arbetsledare änster med tekniska arbetsuppgifter uppflyttades till A 13.

Den nu träffade uppgörelsen innefattar en allmän omprövning av lönegradsplaceringen för såväl tekniska mästartjänster som icke-tekniska sådana tjänster. F. n. utnyttjas för förstnämnda slag av tjänster A 14, A 16 och A 17 och för gruppen icke-tekniska mästare A 12, A 14 och A 16. Enligt förslaget skall tekniska mästare, vartill hänförts bl. a. kvalificerade arbetsledare av typen verkmästare (i verkstads-, byggnads- eller underhållstjänst) inplaceras i lönegradsserien A 15, A 17 och A 19. Vid förhandlingarna har ifrågavarande tjänster uppflyttats till A 15 eller A 17. Det har vidare förutsatts, att placering i A 19 skall kunna ifrågakomma för ett fåtal högt kvalificerade tekniska mästartjänster och att en undersökning härutinnan skall ske med sikte på ett genomförande fr. o. m. den 1 juli 1962.

17 Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga åtgärder för genomförande av de förslag, som kan föranledas av nämnda undersökning.

Med icke-tekniska mästare har avsetts bl. a. stationsmästare vid statens järnvägar och postverket och vissa andra mästare inom trafik-, transporteller bevakningstjänst, såsom förste bangårdsmästare, kupémästare, vissa vaktföreståndare vid televerket samt tullöveruppsyningsmän och tullmästare. Beträffande ifrågavarande tjänster har överenskommelse träffats om inplacering i A 13, A 15 och A 17.

Sammanlagda antalet tjänster, som berörs av den nu redovisade omprövningen av lönegradsplaceringen för mästartjänster, utgör omkring 3 500.

I fråga om vissa arbetsledare änster i övrigt innebär överenskommelsen bl. a. lönegradsuppflyttning från A 10 till A 11 för hantverksföreståndare, yrkesmästare vid fångvården samt vissa förmanstjänster vid statens järnvägar.

Viss personal vid statens fasta maskinanläggningar. För maskintjänsten vid statens fasta maskinanläggningar finns inrättade tjänster — förutom för eldar- och reparatörspersonal — för ansvarsmän och biträdande ansvarsmän.

Såsom framgår av bilaga B har enighet nu nåtts om ändrad lönegradsplacering av ansvarsmän och biträdande ansvarsmän. överenskommelsen omfattar ca 870 tjänster av angivna slag.

Det bör framhållas att vid anläggningar tillhörande klassificeringsgrupp 5, där förste maskinisttjänst icke bedöms erforderlig, samt vid vissa anläggningar i klassificeringsgrupp 4 tjänst för maskinförman i A 11 skall kunna komma i fråga såsom biträdande ansvarsman. För innehav av sådan tjänst skall några formella kompetensvillkor icke uppställas.

Viss personal vid försvaret. Enligt överenskommelsen uppflyttas samtliga militära beställningar för förvaltare i A 15, fanjunkare (motsvarande)

1 A 13, sergeant (motsvarande) i A 11, rustmästare (motsvarande) i A 11 och överfurir (motsvarande) i A 9 genomgående två lönegrader. Totalt berörs omkring 9 000 tjänster. I anslutning härtill och i överensstämmelse med de normer, som enligt vad förut anförts tillämpats för lönegradsplacering av arbetsledarpersonal, har enighet vidare nåtts om uppflyttning av omkring 3 300 civilmilitära beställningar för tygverkmästare, verkmästare, förste tyghantverkare, förste mästare, förste armétekniker, förste flygtekniker, armétekniker och flygtekniker.

Vidare må framhållas att överenskommelsen beträffande försvaret, utöver vad som redovisas i bilaga B, avser ca 90 icke-ordinarie tjänster, som avlönas från andra anslag än avlöningsanslag (s. k. sakanslag), i huvudsak vid de centrala flygverkstäderna och flygflottiljernas materielavdelningar.

Förslag till lönegradsändringar beträffande vissa tjänster vid försvarets radioanstalt överlämnas direkt till riksdagens vederbörande utskott.

2 Dihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 169

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Anställnings- och avlöningsvillkor för lärarpersonal vid vissa specialskolor m. m. Inom civildepartementet har yrkeslärarberedningen gjort en översyn av anställnings- och avlöningsvillkoren för yrkeslärare och andra lärarkategorier vid vissa specialskolor, överenskommelsen innefattar, såsom framgår av bilaga B, förslag till vissa förbättringar av löne- och anställningsvillkoren för lärarpersonal vid fångvårdsanstalterna, ungdomsvårdsskolorna, statens blind- och dövskolor in. in., statens mentalsjukhus, statens skoloch yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg, de statsunderstödda särskolorna för psykiskt efterblivna, Vilhelmsro sjukhus, epileptikeranstalten Margarethahemmet, vanföreanstalterna samt Eugeniahemmet. Förslagen innebär i huvudsak följande.

Tjänsterna som yrkeslärare i A 15/16 vid fångvårdsanstalterna och ungdomsvårdsskolorna ändras till tjänster som utbildningsassistent i A 17. För placering i denna lönegrad förutsättes behörighet till yrkeslärartjänst i A 16. Den som saknar dylik behörighet placeras i A 15. Normalarbetstiden för utbildningsassistent skall utgöra 45 timmar per vecka.

Tjänsterna som yrkeslärare i A 16 och biträdande yrkeslärare i A 14 vid vanföreanstalterna ändras till tjänster som yrkeslärare i A 15/16. För dylik tjänst skall gälla en tjänstgöringsskyldighet av 40 timmar per vecka under 42 veckor samt ferier i stället för semester.

Undervisningsskyldigheten vid specialskolorna för folk- och småskollärare, lärare i läroämnen eller kunskapsämne, slöjdlärare, yrkeslärare och förskollärare minskas. Samtidigt befrias här avsedda lärare från dem åvilande tillsynsskyldighet m. m., utom såvitt avser tillsyn vid raster och hemresor. Lärarna vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg erhåller ferier i stället för semester.

Genom den föreslagna förbättringen av tjänstgöringsförhållandena för ifrågavarande lärarpersonal sker en närmare anpassning till vad som i detta hänseende gäller för motsvarande lärarkategorier vid skolväsendet i övrigt.

Vid ett genomförande av de här redovisade förslagen i fråga om minskad tjänstgöringsskyldighet och slopande av lärarnas tillsynsskyldighet uppkommer behov av vissa personalförstärkningar. Härom får jag, efter samråd med vederbörande departementschefer, anföra följande.

Minskningen av tjänstgöringsskyldigheten för folkskollärare vid ungdomsvårdsskolorna medför visst ökat medelsbehov för personal för att undervisningen skall kunna upprätthållas i oförändrad omfattning. Bortfallet av lärartillsynen vid blind- och dövskolorna medför likaledes behov av personalförstärkningar. Sålunda erfordras vid blindinstitutet å Tomteboda tre tjänster som elevhemsföreståndare, varav två i Ae 12 och en i Ae 10, samt ytterligare två tjänster som vårdare i Ae 8. Beträffande dövskolorna erfordras inrättande av en tjänst som biträdande husmor i Ae 9 vid envar av skolorna i Härnösand, Lund, Örebro och Växjö. Härutöver erfordras särskilda medel för arvoden åt timanställda fritidsledare vid vård-

19 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

anstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte samt för anordnande av fritidsverksamhet för eleverna vid dövskolorna. Viss ökning av disponibla medel för timlärartimmar kan vidare visa sig erforderlig vid blindinstitutet å Tomteboda.

Beträffande statens skol- och yrkeshem på Salbohed torde de framlagda förslagen kunna genomföras inom ramen för nuvarande personaluppsättning, medan däremot vid statens skol- och yrkeshem i Vänersborg behov torde uppkomma av viss personalförstärkning. Även i fråga om Vilhelmsro sjukhus torde viss personalförstärkning bli erforderlig. Vad angår särskolorna för psykiskt efterblivna kan minskningen av undervisningsskyldigheten och inskränkningen av tillsynsskyldigheten väntas medföra behov av ökat antal lärare. En ökning av statsbidraget till lärarlöner kan sålunda förutses. Då detta bidrag utbetalas i efterskott för redovisningsår, påverkas emellertid icke medelsbehovet för budgetåret 1962/63. Även beträffande epileptikeranstalten Margarethahemmet torde viss personalförstärkning bli erforderlig, vilket kan komma att påverka statsbidraget för lärarlöner till hemmet. Vad slutligen angår vanföreanstalterna torde inskränkningen av tjänstgöringsskyldigheten för yrkeslärare medföra ett motsvarande ökat behov av timavlönad personal. Minskningen av tjänstgöringsskyldigheten för förskollärarpersonal samt avlyftningen av tillsynsskyldigheten från folk- och småskollärarpersonalen vid Eugeniahemmet kan vidare nödvändiggöra vissa personalförändringar m. m.

Jag tillstyrker inrättande av i det föregående angivna tjänster vid blindinstitutet å Tomteboda samt vid dövskolorna. Jag föreslår vidare, att kostnaderna härför liksom för de personalförstärkningar i övrigt, som enligt det föregående kan visa sig erforderliga till följd av de nu redovisade förslagen om ändrade anställnings- och tjänstgöringsvillkor för viss lärarpersonal, i förekommande fall under nästa budgetår får bestridas genom överskridande av vederbörliga anslag och anslagsposter inom ramen för det allmänna överskridandebemyndigande med anledning av den nu träffade löneuppgörelsen, varom jag i det följande kommer att framlägga förslag.

Småskollärare m. fl. Enligt överenskommelsen uppflyttas ordinarie småskollärarc från A 10 till A 13. I samband härmed ändras undervisningsskyldigheten från 28 till 30 veckotimmar.

I anslutning till lönegradsändringen för småskollärarna föreslås lönegradsplaceringen för småskollärare med ettårig speciallärarutbildning, som i prop. 1962: 106 — efter överläggningar med vederbörande personalorganisationer — föreslagits till Ao 13, skola ändras till Ao 16. I samband härmed må nämnas all överenskommelsen innebär, att undervisningsskyldigheten för folk- och småskollärare, som meddelar undervisning i annan specialklass än frilufts- eller hälsoklass, skall vara 26 veckotimmar.

Ändringen i småskollärarnas lönesättning har vidare föranlett ändrad lönegradsplacering för bl. a. småskollärarkompetent lektor i lågstadiets metodik från Ao 17 till Ao 20, för småskollärarkompetent övningsskol-

20 Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

lärare från A 14 till A 17, för föreståndarinna vid nomadskolhem från Ao 10 till Ao 13 och för biträdande föreståndarinna vid sådant skolhem från Ao 8 till Ao 10.

Vissa tjänster vid kommunikationsverken. De lönegradsuppflyttningar ax vissa högre tjänster vid kommunikationsverken, varom överenskommelse nu träffats, redovisas — såsom förut framhållits — i annat sammanhang.

I fråga om tjänster i A 19 eller lägre lönegrader vid kommunikationsverken, vilka ej redovisas i bilaga B, innefattar överenskommelsen, utöver vad förut framhållits, bl. a. följande lönegradsändringar. För postverkets vidkommande föreslås ändrad lönegradsplacering för postexpeditörer, vilka uppflyttas från A 10 till All. överpostexpeditörer placeras i A 15 och A 17 i stället för A 14 och A 16. 450 överpostiljonstjänster uppflyttas från A 10 till A 11. Vid televerket ändras tjänsterna som förste telegrafexpeditör i A 12 till övertelegrafexpeditörstjänster i A 13 samt uppflyttas telegrafexpeditörstjänsterna från A 10 till A 11. Omkring 190 reparatörstjänster i A 9 uppflyttas till All med tjänstebenämningen förste reparatör.

Vid statens järnvägar skall enligt överenskommelsen finnas inrättade tjänster för förste järnvägsexpeditör i A 13 samt expeditionsföreståndartjänster i A 15 eller A 17. Samtliga lokförartjänster i A 12 — enligt gällande personalförteckning 3 158 tjänster — uppflyttas till A 14. Vidare föreslås ändrad lönegradsplacering från A 9 till A 10 för konduktörer (drygt 1 100 tjänster). För statens vattenfallsverks del föreslås bl. a. ändring av samtliga tjänster för förste maskinist i A 12 till övermaskinisttjänster i A 13. Vid domänverket uppflyttas bl. a. kronojägare från A 13 till A 15.

Den träffade förhandlingsöverenskommelsen innebär lönegradsuppflyttning för sammanlagt inemot 110 000 tjänster.

Det torde slutligen få anmälas, att vid förhandlingarna enighet nåtts om vissa ändringar fr. o. m. den 1 juli 1962 i fråga om pensioneringsperioder och pensionsåldrar. Det ankommer på Kungl. Maj :t att i denna del sätta uppgörelsen i kraft.

Vissa avlönings- och pensionsförmåner

Grupplivförsäkring. Enligt den träffade överenskommelsen skall såsom framgår av den föregående redogörelsen fr. o. m. den 1 januari 1963 för statstjänstemän och tjänstemän inom statsunderstödd verksamhet med lön enligt av Kungl. Maj :t utfärdade avlöningsbestämmelser införas en motsvarighet till den grupplivförsäkring, varom överenskommelse den 29 mars 1962 träffats mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige.

Sistnämnda försäkring, som skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1963, om-

21 Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

fattar alla arbetare, som fyllt 21 år, och gäller under anställningstiden intill dess vederbörande fyllt 67 år. Vid dödsfall under anställningstiden utgör försäkringsbeloppet 24 000 kr., om den försäkrade vid dödsfallet ej fyllt 55 år. Fr. o. in. det år den försäkrade fyllt 55 år reduceras försäkringsbeloppet med 2 000 kr. för varje ytterligare levnadsår. För arbetare, som fyllt 65 men ej 67 år, utgör försäkringsbeloppet 2 000 kr. Har den försäkrade vid dödsfallet barn, som ej fyllt 21 år, utgår alltefter barnets ålder ett tillägg till försäkringsbeloppet med högst 7 000 och lägst 2 000 kr.

Riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t bör utverkas att meddela de föreskrifter och vidtaga de åtgärder i övrigt, som erfordras för införande av en dylik försäkringsform för tjänstemän inom det statliga avtalsområdet. Kungl. Maj:t bör vidare för första halvåret 1963 äga besluta om hur de till följd av försäkringen uppkommande kostnaderna skall bestridas. Ifrågavarande kostnader har beaktats vid beräkningen av för nästa budgetår erforderliga täckningsanslag.

De förslag rörande avlönings- och pensionsförmåner, som i övrigt innefattas i förhandlingsöverenskommelsen och är av natur att böra redovisas för riksdagen, har sammanställts i bilagorna C, D och E till statsrådsprotokollet i detta ärende. I anslutning till dessa förslag får anföras följande.

Ersättning till deltagare i fortbildningskurser vid yrkesundervisningen. I prop. 1962: 54 har Kungl. Maj :t efter överläggningar med vederbörande personalorganisationer — med hänsyn till den betydelse som bör tillmätas fortbildningsverksamheten — förordat, att till deltagare i fortbildningskurser, anordnade med medel ur det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget Lärares fortbildning in. m. ersättning skall utgå enligt allmänna resereglementet.

Den nu träffade överenskommelsen innebär, att ersättning enligt allmänna resereglementet skall utgå jämväl till deltagare i vissa fortbildningskurser anordnade med medel ur det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen.

Kallortstillägg. Genom kungörelse den 31 maj 1957, nr 342, infördes för tjänstemän med rätt till kallortstillägg en ny löneförmån, benämnd provisoriskt extra tillägg. Tillägget utgick endast om och i den mån det översteg tjänstemannens kallortstillägg och beräknades i princip så, att det utgick med viss procent av månadslönen å 5-ort. För tjänstemän å löneplan B maximerades tillägget till samma belopp som tillägget i 29 löneklassen å löneplan A. Genom kungörelse den 26 maj 1961, nr 239, sammanslogs kallortstillägg och extra tillägg till ett lönetillägg, benämnt kallortstillägg. De för det extra tillägget tillämpade beräkningsgrunderna bibehölls därvid i princip, vilket innebär att kallortstillägget i de olika löneklasserna å löncplan B till beloppet överensstämmer med tillägget i 29 löneklassen å löneplan A.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

överenskommelsen innebär, att maximeringen av kallortstillägget skall slopas, varigenom tillägget för tjänstemän å löneplan B kommer att anknyta till lönen i tillämplig löneklass.

Heltidsanställda lärare vid polisskolan m. m. överenskommelsen innebär att de heltidsanställda lärarna i juridik och i polisiära ämnen skall vara skyldiga meddela undervisning under sammanlagt 880 undervisningstimmar per läsår, att läsåret skall omfatta 42 veckor samt att ifrågavarande lärare skall äga åtnjuta ferier i stället för semester.

Ersättning för polisman vid vikariatsförordnande i vissa fall. Polisman, som vikarierar inom annat polisdistrikt än det egna, skall enligt överenskommelsen äga uppbära resekostnadsersättning och traktamente enligt allmänna resereglementet. Det har härvid förutsatts, att kostnaderna härför ävensom kostnaderna för polismannens övriga avlöningsförmåner under vikariatet skall bestridas av det polisdistrikt, inom vilket vikariatstjänstgöringen fullgöres. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda ev. erforderliga föreskrifter härom.

Läns- och distriktsveterinärer. Såsom tidigare nämnts medför den träffade överenskommelsen viss höjning fr. o. m. den 1 juli 1962 av distriktsveterinärernas löner utöver den generella höjningen med 6,5 procent.

Överenskommelsen innebär dessutom en höjning med 10 procent av ersättningsbeloppen i den i veterinärtaxan ingående praktiktaxan, varjämte vissa ändringar av huvudsakligen teknisk karaktär vidtages i den i veterinärtaxan ingående tjänstetaxan.

Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga ändringar i veterinärtaxan ävensom meddela föreskrifter beträffande avsedd förhöjning av praktiktaxan.

Reglering av arbetstiden för viss militär och civilmilitär personal på aktiv stat. överenskommelsen om arbetstidsreglering för militär och civilmilitär personal på aktiv stat innebär bl. a., att sagda personalgrupper blir berättigade till övertidsgottgörelse enligt samma grunder som gäller för civil personal. Detta medför ändring av de i 32 § Saar meddelade särskilda bestämmelserna för försvaret.

Vissa samordningsfrågor beträffande statliga personalpensioner m. m. Den slutliga utformningen av de statliga personalpensionernas samordning med allmän tilläggspension och vissa andra socialförsäkringsförmåner har under hösten 1961 och våren 1962 varit föremål för förhandlingar mellan representanter för civildepartementet, å ena sidan, samt för de statsanställdas huvudorganisationer, å andra sidan. Vid förhandlingarna har beaktats föreliggande förslag till lag om allmän försäkring, m. m. (jfr prop. 1962: 90). Förhandlingarna ledde den 19 april 1962 till överenskommelse i enlighet med vad som framgår av förenämnda bilaga E.

23 Kiingl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

Vid ifrågavarande förhandlingar har även upptagits frågan om samordning mellan statlig personalpensionering och viss annan personalpensionering. Härutinnan får erinras, att i tilläggsbestämmelserna till SPR finns vissa föreskrifter intagna angående samordning av pensionsförmåner enligt reglementet med andra pensionsförmåner för den, som vid statens övertagande helt eller delvis av kommunalt driven verksamhet eller enskilt företag eller i samband med dylik verksamhets eller sådant företags nedläggande övergår till anställning i statens tjänst.

Förhandlingsöverenskommelsen innehåller, att vid övergång till statligt pensionsreglerad anställning, som ej har samband med förut avsett statsövertagande, tidigare anställning hos landsting, stad eller annan kommun skall beaktas för tillgodoräkning i pensionshänseende. Samordning skall vidare ske av kommunala och statliga pensionsförmåner samt i förekommande fall av lön och utgående kommunal pensionsförmån. Frågan om samordning i fall då anställning innehafts vid vissa statliga bolag m. m. skall ytterligare undersökas. Det har vid förhandlingarna i denna del förutsatts, att en dylik samordning närmast bör komma till stånd i fall då övergång sker från anställning hos allmän sjukkassa (allmän försäkringskassa) samt från sådana statliga bolag, där anställningen varit förenad med pensionsrätt av SPR-typ. Vad samordningen med sjukkassornas pensionering beträffar, torde få erinras om vad chefen för socialdepartementet härutinnan anfört i prop. 1961:45 (s. 189). Därest riksdagen ej har något att erinra häremot torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förenämnda undersökning reglera nu berörda samordningsfrågor.

Förhandlingsöverenskommelsen innefattar, utöver de förslag som framgår av bilagorna C-E, bl. a. ändrade bestämmelser rörande lönegradsplacering för vissa extra lärare, ersättning enligt timlärarkungörelsen samt avlöningsförmåner till vissa pensionsavgångna lärare, överenskommelsen innefattar vidare förslag rörande ersättning till polisman, som beordras fullgöra ordningshållning vid offentlig tillställning, nya arbetstidsföreskrifter för tjänstemannapersonal i postal drifttjänst, vissa ändringar i arbetstidsföreskrifterna för personal vid statens järnvägar ävensom ändrade grunder för beräkning av arbetstiden för viss personal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt för polispersonal.

Vissa särskilda frågor

Jag torde i förevarande sammanhang få anmäla följande särskilda frågor.

Vissa tjänster på löneplan B. I anslutning till de förhandlingar, för vilka jag redogjort i det föregående, har till prövning upptagits frågan om löneställningen för vissa tjänster på löneplan B.

Såsom framgår av tidigare denna dag anmäld proposition angående vissa

24 Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

tjänster vid kommunikationsverken har föreslagits uppflyttning av vissa tjänster på löneplan B vid postverket, televerket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk. I förevarande sammanhang får jag föreslå, att vid luftfartsverket överdirektörstjänsten i Bp 5 ändras till generaldirektörstjänst i Bp 6 samt att tjänsten som byråchef i Bo 1 på kanslibyrån uppflyttas till Bo 3.

Beträffande förevarande tjänster föreslås i övrigt lönegradsändringar för vissa verkschef stjänster enligt följande. Tjänsten som bankinspektör i Br 8 uppflyttas till Br 9 vid bifall till den i prop. 1962: 134 föreslagna sammanslagningen av bank- och fondinspektionen med sparbanksinspektionen. Generaldirektörstjänsterna vid försvarets forskningsanstalt, arbetsmarknadsstyrelsen, riksförsäkringsverket, byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen uppflyttas från Bp 6 till Bp 7. överdirektörstjänsten i Bp 5 vid flygtekniska försöksanstalten ändras till generaldirektörstjänst i Bp 6. Vid statens hantverksinstitut uppflyttas tjänsten som överdirektör från Bp 4 till Bp 5. Motsvarande lönegradsuppflottning — från B 4 till B 5 — föreslås för tjänsterna som myntdirektör och som föreståndare för statens veterinärmedicinska anstalt. Vid konjunkturinstitutet ändras den i Bp 4 placerade tjänsten som professor och chef till överdirektörstjänst i Bp 5. För cheferna för militärapoteket och för centrala värnpliktsbyrån samt för direktören vid statens institut för konsumentfrågor föreslås ändrad lönegradsplacering från B 1 till B 3.

I fråga om vissa militära chefstjänster innebär förslaget följande. Cheferna för arméstaben, marinstaben och flygstaben erhåller ändrad lönegradsplacering från Bo 5 eller Bo 4 (arméstaben) resp. Bo 4 till Bo 5, varvid förutsättes att nu utgående avlöningsförstärkningar indrages. Rikshemvärnschefen och chefen för försvarshögskolan uppflyttas likaledes från Bo 4 till Bo 5. Cheferna för krigsskolan och för Berga örlogsskolor uppflyttas från Bo 1 till Bo 3.

I övrigt föreslås beträffande myndigheter under försvarsdepartementet att fyra byråchefstjänster i Bp 1 vid vissa försvarsförvaltningar ändras till överingenjörstjänster i Bp 3, nämligen vid armétygförvaltningen en tjänst på fordonsbyrån samt vid marinförvaltningen en tjänst på envar av torpedbyrån, fartygsbyrån och ubåtsbyrån. Styresmännen vid centrala flygverkstäderna föreslås uppflyttade från Bp 3 till Bp 4, varjämte tjänstebenämningen ändras till verkstadsöveringenjör. För avdelningschef vid försvarets forskningsanstalt är f. n. inrättade fyra tjänster i högst Bp eller Br 4. Lönegradsplaceringen för dessa tjänster föreslås ändrad till högst Bp eller Br 5. Vid försvarets fabriksstyrelse föreslås ändrad lönegradsplacering från Bo 1 till Bo 3 för cheferna för administrativa byrån och anläggningsbyrån.

Vidare föreslås beträffande högre tjänster under vissa andra departement följande. Vid riksåklagarämbetet uppflyttas en byråchefstjänst från Bo 1 till Bo 3. I utbyte mot byråchefstjänster i Bp 1 avses överingenjårstjänster i Bp 3 för arbetsmarknadsstyrelsens tekniska byrå samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vatten- och avloppsbyrå. Vid sistnämnda myndig-

25 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

het föreslås dessutom ändrad lönegradsplacering från Bo 1 till Bo 3 för tjänsten som byråchef på administrativa byrån. För följande avdelningschefstjänster föreslås lönegradsuppflyttning från B 1 till B 3, nämligen för fem tjänster vid statens väginstitut, tre vid statens geotekniska institut, två vid flygtekniska försöksanstalten och två tjänster vid statens skeppsprovningsanstalt. Tjänsterna som kammarrättsråd och divisionsordförande uppflyttas från Bo 3 till Bo 4. Byråchefstjänsterna vid riksskattenämnden skall vara förenade med avlöningsförstärkning på 2 760 kr. för år. Samtliga sju professorstjänster vid konsthögskolan och tjänsten som professor i komposition, instrumentation och formlära vid musikhögskolan föreslås få ändrad lönegradsplacering från ABq 26 till Bq 3. Vid konsthögskolan inrättas vidare för professuren i svensk och jämförande arkitekturhistoria en tjänst i Bo 3 i stället för nuvarande tjänst i Ao 23. Direktören vid musikhögskolan tillerkännes avlöningsförstärkning med 1 380 kr. för år.

Under jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen föreslås slutligen följande lönegradsuppflyttningar in. m. för tjänster på löneplan B. Samtliga fyra byråchefstjänster i Bo 1 vid lantmäteristyrelsen ändras till överingenjörstjänster i Bo 3. För kommerserådet på bergsbyrån i kommerskollegium ändras lönegradsplaceringen från Bo 1 till Bo 3. Vid sjöfartsstyrelsen uppflyttas två tjänster som sjöfartsråd från Bo 1 till Bo 3, nämligen på kanslibyrån och fartygsbyrån samt föreslås ändrad tjänstebenämning från överingenjör till sjöfartsråd för tre tjänster i Bo 3. Vid rektorstjänst på sjöbefälsskola skall utgå avlöningsförstärkning med 1 380 kr. för år. Tjänsten som statsepidemiolog vid statens bakteriologiska laboratorium och avdelningsföreståndartjänsten vid statens farmacevtiska laboratorium uppflyttas från B 1 till B 3, varvid förutsättes att i fråga om kompetenskrav och tillsättningsförfarande skall gälla i princip detsamma som för professor vid medicinsk fakultet samt att vederbörande befattningshavare i viss utsträckning skall vara skyldig att i tjänsten meddela undervisning. Till statsepidemiologen nu utgående avlöningsförstärkning indrages. Till överläkare och biträdande överläkare vid psykopatsjukhuset i Katrineholm, som skall öppnas 1963, bör särskilt arvode utgå med 10 000 resp. 5 000 kr. för år utöver de avlöningsförmåner, som f. n. tillkommer överläkare och biträdande överläkare vid statens mentalsjukhus.

I detta sammanhang får jag vidare föreslå, att tjänsterna som regeringsrättssekreterare uppflyttas från A 26 till A 27, varjämte skall utgå avlöningsförstärkning med 2 760 kr. för år. I samband härmed bör gällande föreskrifter angående särskilda lönetillägg till regeringsrättssekrelerare slopas.

Kontraktsanställning. I prop. 1957: 120 framlade Kungl. Maj:t vissa förslag rörande kontraktsanställning av högskoleutbildad teknikerpersonal. Förslaget godkändes av riksdagen (SU 90, rskr 225).

I prop. 1959: 141, 1960: 151 och 1961: 1, bil. 2, har Kungl. Maj:t sedermera framlagt förslag till eu vidgning av tillämpningsområdet in. in. för

26 Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

kontraktsanställning. Förslagen har godkänts av riksdagen (1959: SU 90, rskr 248; 1960: SU 143, rskr 323; 1961: SU 14, rskr 14).

Riksdagens beslut innebär, att kontraktsanställning kan komma i fråga inom alla sådana statliga verksamhetsgrenar, där för fullgörande av tekniska uppgifter i regel tas i anspråk universitets- eller högskoleutbildad personal, vare sig fråga är om forsknings- och utvecklingsarbete eller om konstruktionsarbete, planering, byggande verksamhet eller ledande funktioner inom drift och produktion. Anställningsformen kan tillämpas för såväl nyanställning som bibehållande vid tjänsten av universitets- eller högskoleutbildad personal. Såsom allmänna riktlinjer för kontraktsanställning gäller att dylik anställning begränsas till tjänster i 26 lönegraden på löneplan A samt tjänster på löneplan B. Före kontraktsanställning erfordras i varje särskilt fall — såväl vid nyanställning som vid bibehållande i tjänst av redan anställd —- Kungl. Maj :ts bemyndigande till vakantsättning av viss tjänst inom nyss angivet lönegradsområde. Tjänsteman, som erhåller kontraktsanställning, skall i förekommande fall avgå från sin tjänst. Kungl. Maj :t äger att, där så kan visa sig angeläget, medge avsteg från de sålunda redovisade riktlinjerna. Kungl. Maj :t äger vidare att även inom andra områden av statsverksamheten än det tekniska i starkt begränsad omfattning medge kontraktsanställning, nämligen då det gäller att från arbetsmarknaden i övrigt till statlig tjänst knyta personer i sådana fall, då löneplanslönen ej är konkurrenskraftig, eller att kvarhålla en tjänsteman vid statlig anställning.

Kontraktsvillkoren för nyssnämnda personal med tekniska uppgifter fastställes av vederbörande myndighet. I övrigt prövas frågan om kontraktsvillkoren inom Kungl. Maj :ts kansli. Med kontraktsanställning följer i princip ej pensionsrätt enligt statligt pensionsreglemente. Kungl. Maj :t äger dock jämlikt 1 § 2 mom. SPR rätt att i fall av kontraktsanställning förordna om tillämpning av SPR för här avsedd befattningshavare.

Kungl. Maj :ts beslut i ärende rörande kontraktsanställning, vilket beslut skall avse viss angiven person, meddelas på föredragning av vederbörande departementschef efter hörande av den för ändamålet inom Kungl. Maj :ts kansli inrättade kontraktsdelegationen.

Kostnaderna för kontraktsanställd personal bestrides vid de affärsdrivande verken av driftmedel och inom statsförvaltningen i övrigt från det anslag, från vilket lönen skulle ha utgått, därest befattningshavarna innehaft motsvarande vakantsatta tjänster. Särskilda medel för möjliggörande av kontraktsanställning har ej ställts till förfogande. Såsom huvudregel gäller sålunda, att av kontraktsanställning föranledda merutgifter skall rymmas inom vederbörande anslag. Vad angår avlöningsanslagen, skall härvid kostnaderna för kontraktslön belasta icke-ordinarieposten. Denna får därvid i förekommande fall överskridas med belopp, motsvarande grundlön och rörligt tillägg, då den vakantsatta tjänsten är ordinarie, samt rörligt tillägg, då den vakantsatta tjänsten är icke-ordinarie. Kungl. Maj:t har dock bemyndigats att efter prövning i varje särskilt fall medge överskri-

27 Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

dande av maximerad anslagspost på grund av merkostnader till följd av kontraktsanställning.

Kungl. Maj :t har efter den 1 juli 1957, då kontraktsdelegationen inrättades, medgivit kontraktsanställning i sammanlagt 146 fall, varav fem fall rört annan personal än sådan med tekniska uppgifter.

Departementschefen. Genom kontraktsanställningen avsågs att öppna möjlighet till en smidigare anpassning av de statliga teknikerlönerna till löneläget på den enskilda sektorn av arbetsmarknaden än den, som kunde ske inom ramen för det gällande lönesystemet. Erfarenheten av kontraktsanställning har också — såsom tidigare redovisats för riksdagen — klart visat värdet av anordningen som sådan.

Bristen på kvalificerad personal med universitets- eller högskoleutbildning hänför sig emellertid i dagens läge inte enbart till det tekniska området. Knapphet på personal råder således inom flertalet verksamhetsgrenar, där akademikerpersonal tas i anspråk. Bristsituationen har så småningom lett till en kännbar konkurrens om personalen med åtföljande uppskruvning av löneläget. Den utjämning av semester-, sjukvårds- och pensionsförmånerna mellan de i offentlig tjänst anställda och anställningshavarna på arbetsmarknaden i övrigt, som skett under de senare åren, synes vidare ha lett till en ökad rörlighet hos personalen och därmed till ökade svårigheter för statsförvaltningen att rekrytera och behålla här avsedd kvalificerad personal.

Såsom förut nämnts äger Kungl. Maj:t inom andra områden än det tekniska i starkt begränsad omfattning medge kontraktsanställning, nämligen då det gäller att från arbetsmarknaden i övrigt till statlig tjänst knyta personer i sådana fall, då löneplanslönen ej är konkurrenskraftig, eller att kvarhålla en tjänsteman vid statlig anställning. Detta bemyndigande synes emellertid inte lämna utrymme för erforderliga åtgärder för att åt statsverket säkra tillgången på kvalificerad akademikerpersonal.

Mot bakgrunden av det anförda föreslår jag en sådan vidgning av området för kontraktsanställning, att anställningsformen över huvud kan komma i fråga inom sådana statliga verksamhetsgrenar, där universitets- eller högskoleutbildad personal regelmässigt tas i anspråk.

För den sålunda vidgade kontraktsanställningen bör i princip gälla de av riksdagen tidigare godkända riktlinjerna för kontraktsanställning av teknikerpersonal med den jämkningen, att även tjänster i den nya lönegraden A 27 skall kunna vakantsättas för möjliggörande av sådan anställning. Kungl. Maj :t hör dock äga medge erforderliga avsteg från dessa riktlinjer.

Kontraktsvillkoren bör fastställas av vederbörande myndighet, där ej skäl föreligger för den nu i särskilda fall tillämpade ordningen, att villkoren prövas inom Kungl. Maj:ts kansli. Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att träffa avgörande härutinnan. Det bör vidare ankomma på Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter om kontraktsdclegationens medverkan vid prövningen av kontraktsärenden samt att förordna om de ändringar av

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

delegationens sammansättning och arbetsformer, som kan komma att visa sig erforderliga på grund av den nu föreslagna vidgade tillämpningen av kontraktsanställning. Jag förutsätter slutligen, att det av årets riksdag lämnade bemyndigandet för Kungl. Maj:t att för budgetåret 1962/63 medge överskridanden på grund av merkostnader till följd av kontraktsanställning får gälla även vid den vidgade tillämpning av anställningsformen, som kan följa av vad jag här föreslagit.

Sjuklöner m. m. I prop. 90 till årets riksdag har Kungl. Maj :t framlagt förslag till lag om allmän försäkring. Förslaget innebär bl. a. ändringar i sjukpenningförsäkringen, moderskapsförsäkringen och tilläggspensioneringen. Vid bifall till angivna förslag uppkommer bl. a. behov av ändringar i de bestämmelser, som reglerar sammanträffandet av förmåner enligt nämnda försäkringar och motsvarande förmåner enligt av Kungl. Maj :t utfärdade avlöningsbestämmelser, samt av nya bestämmelser för reglering av sammanträffandet mellan förtidspension enligt den allmänna försäkringen och lön från myndigheten. Vissa ändringar har redan i tidigare sammanhang vidtagits i lagen om allmän sjukförsäkring och i skattelagstiftningen, vilka ändringar i och för sig kan föranleda nya beräkningar av de speciella avdrag — sjukpenningavdrag, havandeskapsavdrag och yrkesskadeavdrag — genom vilka samordningen av förmåner sker.

b rågan om ändringar fr. o. m. den 1 januari 1963 av bestämmelserna om sjuk- och havandeskapslön för statstjänstemän och tjänstemän i statsunderstödd verksamhet har varit föremål för överläggningar i samband med årets löneförhandlingar. Med hänsyn till den korta tid, som stått till förfogande för genomgång av frågan, förutsatte parterna i samband med löneförhandlingarnas avslutande att frågan skulle upptagas till särskilda överläggningar vid senare tidpunkt.

De ändrade bestämmelserna om sjuk- och havandeskapslöner bör utfärdas i god tid före ikraftträdandet av lagen om allmän försäkring. Kungl. Maj:t synes därför böra utverka riksdagens bemyndigande att utfärda bestämmelser och vidtaga de åtgärder i övrigt, som kan erfordras för genomförande av ändringar i systemet för samordning mellan lön och förmåner enligt sociallagstiftning.

Riskgaranti för vissa tjänstemän inom utrikesförvaltningen m. m. Vid årets förhandlingar har framförts yrkande om att tjänsteman tillhörande utrikesförvaltningen skall erhålla en riskgaranti liknande den, som gäller enligt 8 § utlandsresereglementet, för skada, som drabbar tjänstemannen eller medlem av hans familj under tjänstgöring i land, där krig eller oroligheter råder, ävensom för verkningar av vissa klimatsjukdomar, som tjänstemannen eller medlem av hans familj ådrar sig under eller till följd av tjänstgöring å ort med hälsovådligt klimat.

Den vid förhandlingarna väckta frågan övervägs f. n. inom utrikes- och civildepartementen. Därest dessa övervägapden skulle leda till att en stat-

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

lig riskgaranti av här avsedd innebörd bör införas för utomlands stationerade tjänstemän och deras familjemedlemmar, synes det böra ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda föreskrifter härom. Uppkommande kostnader för dylik garanti torde — därest riksdagen icke har något att erinra häremot — på sätt gäller i fråga om kostnader, som statsverket kan komma att åsamkas på grund av den i 8 § utlandsresereglementet intagna riskgarantien, böra bestridas från det under femte huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m. (jfr prop. 1954: 1, bil. 2, p. 6).

Reglering av vissa arvoden. I samband med förhandlingarna om statstjänstemännens löner för åren 1960 och 1961 överenskoms med personalorganisationerna, att en översyn skulle göras av tilläggsersättningar och särskilda ersättningar, översynen ledde till att sagda ersättningar den 1 juli 1961 uppräknades med i princip det procenttal, varmed löneplanslönerna höjts under tiden 1958—1961. De ersättningar, som härvid kom i fråga, utgjordes i första hand av de i 5 kap. Saar med tilläggsbestämmelser intagna lönetilläggen och tilläggsarvodena samt de tillägg och arvoden av motsvarande slag, som regleras i övriga av Kungl. Maj :t utfärdade avlöningsförfattningar.

Egentliga bisysslearvoden och andra arvoden av liknande natur prövades icke i nyssnämnda sammanhang. En höjning av sådana arvoden kan därför i vissa fall vara motiverad med hänsyn till den höjda lönenivån eller på grund av förhållanden i övrigt, som inträffat efter det arvodet senast fastställdes.

Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att i angivna fall besluta om en uppräkning av bisysslearvoden och andra arvoden av motsvarande slag.

Vissa pensionsfrågor i samband med omorganisationen av Karlskrona örlogsvarv. I prop. 1960: 184 framlades förslag rörande bl. a. omorganisation av Karlskrona örlogsvarv till aktiebolag. Härvid uttalade föredragande departementschefen att förhandlingar snarast borde komma till stånd med berörda personalorganisationer rörande villkoren vid övergången till det nya bolaget. Vidare uttalades, att i samband med bolagsbildningen aktualiserades frågan om ersättning till bolaget för pensionskostnader, som kunde hänföras till anställningstid före övergången i bolagets tjänst, och att det borde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta i denna fråga. Ersättning, som beslutades, borde utbetalas från de anslag under tolfte huvudtiteln som eljest skulle belastas med kostnaderna för förekommande pensioner. Anmälan härom finge i sinom tid göras till riksdagen.

Någon erinran mot vad som sålunda uttalats och föreslagits gjordes icke av riksdagen (SU 206, rskr 402).

Förhandlingar mellan varvsledningen och de varvsanställdas organisationer ledde den 20 december 1961 till förhandlingsöverenskominelser. I skrivelse till Kungl. Maj :t den 27 februari 1962 har varvsledningen gjort fram-

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

ställning dels om godkännande av vissa förutsättningar, som överenskommelserna byggt på, dels om medelsanvisning.

Framställningen går ut på att arbetare, som den 30 juni 1961 var underkastad SPR, bibehålies därvid utan hinder av bolagsbildandet den 1 juli 1961 och att kostnaden härför skall bestridas av staten med hänsyn till att fråga är om en extra kostnadsbelastning, vilken dels sammanhänger med förändringen av driftsformen, dels ock är av övergångskaraktär. Arbetare som inte var underkastad SPR erhåller utfästelse om industritjänstepension (ITP) med den förbättring av änkepensionen, som för tjänstemännen genomförts inom de statsägda bolagens område. Med hänsyn till att den svenska industrin i övrigt inte har motsvarande kostnad skall ett engångsbelopp av 5 miljoner kr. ställas till bolagets förfogande för att medverka till en utjämning av kostnadsdifferensen.

Tjänsteman som den 30 juni 1961 var underkastad SPR skall antingen — efter eget val — kvarstå på SPR-systemet eller övergå till ITP-systemet i nyssnämnda utformning. I senare fallet erhåller vederbörande ett engångsbelopp, alltefter anställningstidens längd avvägt till 1 500—7 000 kr. Sammanlagt beräknas här avsedda ersättningar uppgå till högst 1,5 miljoner kr., vilket belopp skall bekostas av statsverket. Vad angår de till statsanställning hänförliga, efter anställningstid beräknade pensionskostnaderna förutsättes dessa i sista hand skola falla på staten, under det att bolaget betalar tjänstemännens pensioner i vad dessa hänför sig till anställningstid hos bolaget. Administrerandet av den enligt SPR-systemet utformade pensioneringen föreslås ske genom statens pensionsanstalt.

Departementschefen. Jag finner det skäligt att bolaget som en engångsåtgärd i detta speciella fall beredes kompensation för de jämfört med den svenska industrin i övrigt ökade pensionskostnader, som föranledes av att örlogsvarvets anställda haft bättre pensionsförmåner. Jag finner därför — efter samråd med chefen för försvarsdepartementet — att den av varvsledningen föreslagna regleringen av pensionsfrågorna vid Karlskrona örlogsvarv, vilken utgjort en förutsättning för de överenskommelser, som träffades med de anställdas organisationer den 20 december 1961, bör godkännas och föreslår att frågan underställes riksdagens prövning. Ifrågavarande engångsbelopp om sammanlagt högst 6,5 miljoner kr. bör, därest riksdagen ej har något att erinra häremot, i anslutning till vad som uttalades i prop. 1960: 184 belasta det under tolfte huvudtiteln upptagna anslaget till Egenpensioner åt f. d. anställningshavare i statens tjänst. Med hänsyn till bl. a. förekommande samordningsfrågor bör administrerandet av de enligt SPRsystemet bestämda pensionsförmånerna till såväl arbetare som tjänstemän ske genom att SPR göres tillämpligt i enlighet med 1 § nämnda reglemente.

Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962 31

Förslagens genomförande m. m.

Jag finner att överenskommelsen den 19 april 1962 angående statstjänstemannens löner under åren 1962 och 1963 m. m. bör godtagas och föreslår att den underställes riksdagens prövning.

Frågan om storleken av löner, pensioner och kristillägg efter utgången av den tid överenskommelsen gäller torde sedermera få underställas riksdagen. Därest beslut i ämnet ej skulle ha meddelats före årsskiftet 1963/ 64, torde provisoriskt få tillämpas samma grunder som under 1963.

Vad angår den arvodesanställda personalen bör det få ankomma på Kungl. Maj :t att medge höjning icke blott av sådana arvoden, som bestämts av Kungl. Maj :t, utan även av arvoden, som fastställts av riksdagen.

Förslagen om lönegradsändringar och om ändringar av vissa avlöningsoch pensionsförmåner påkallar i vissa fall ikraftträdandebestämmelser och övergångsanordningar, som Kungl. Maj :t bör äga besluta om. Vidare fordras ändringar i gällande personalförteckningar. Under hänvisning till att riksdagen numera fattat beslut i enlighet med vad som i årets statsverksproposition (bil. 2, p. 3) förordats, föreslår jag, att riksdagens bemyndigande inhämtas att vidtaga erforderliga ändringar i personalförteckningarna.

Av riksdagen bör vidare inhämtas bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidtaga av förslagen betingade ändringar i av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut utfärdade avlönings- och pensionsförfattningar. I anslutning härtill får jag erinra, att förslag angående reformering av den obligatoriska skolan m. m. är föremål för riksdagens prövning. Inom ecklesiastikdepartementet pågår vidare arbete med en för de olika skolformerna gemensam stadga. Med hänsyn till att den slutliga utformningen av nämnda stadga och övriga föreskrifter av organisatorisk karaktär på skolområdet ännu icke kan överblickas i alla delar och delvis är beroende av de förslag, som underställts riksdagen, har det icke varit möjligt att för riksdagen redovisa samtliga de ändringar i reglementen och andra föreskrifter berörande avlönings- och pensionsförmåner, som kan bli erforderliga på grund av skolreformen. Därest riksdagen ej har något att erinra häremot, torde det därför få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga sådana ändringar i gällande avlönings- och pensionsbestämmelser.

Kostnadsökningen för statsverket vid ett genomförande av förslagen kan för generella löne- och pensionshöjningar uppskattas till ca 191 miljoner kr. för budgetåret 1961/62 och ca 491 miljoner kr. för budgetåret 1962/63. Av dessa belopp hänför sig ca 66 resp. 170 miljoner kr. till de affärsdrivande verken samt ca 125 resp. 321 miljoner kr. till statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet.

Kostnadsökningen för lönegradsuppflyttning av tjänster — inberäknat revisionen av löneplanerna B och I) — fr. o. in. den 1 juli 1962 kan för nästa budgetår uppskattas till i runt tal 149 miljoner kr. Härav hänför sig ca 43 miljoner kr. till de affärsdrivande verken samt 106 miljoner kr. till statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet.

32 Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

För ändring av vissa avlönings- och pensionsförmåner fr. o. m. den 1 juli 1962 eller den 1 januari 1963 kan kostnadsökningen för nästa budgetår uppskattas till ca 62 miljoner kr. Härav faller ca 29 miljoner kr. på de affärsdrivande verken samt ca 33 miljoner kr. på statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet.

De ökade kostnaderna vid ett genomförande av de av mig i det föregående redovisade förslagen torde i många fall belasta anslag eller anslagsposter, som är maximerade. Beträffande dessa anslag och anslagsposter synes Kungl. Maj :t därför böra erhålla bemyndigande att medge erforderliga överskridanden. I de fall, då kostnaderna faller på reservationsanslag, torde det emellertid vara lämpligare att särskilda medel ställes till förfogande. På grund härav och då kostnaderna torde böra komma till uttryck i budgeten bör under tolfte och fjärde huvudtitlarna upptagas särskilda anslag för ändamålet. Merkostnaderna för de affärsdrivande verken bör bestridas i den ordning, i vilken dessa verks övriga utgifter bestrides.

På grund av det anförda torde under tolfte huvudtiteln för nästa budgetår böra upptagas ett särskilt anslag till Täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. med 353 miljoner kr. För innevarande budgetår bör ett motsvarande anslag å 102 miljoner kr. anvisas å tilläggsstat. Vad angår fjärde huvudtiteln föreslår jag, efter samråd med chefen för försvarsdepartementet, att för nästa budgetår under denna huvudtitel uppföres ett särskilt anslag till Täckning av beräknade merkostnader för löner med 84 miljoner kr. För innevarande budgetår bör ett motsvarande anslag å 22 miljoner kr. anvisas å tilläggsstat. Vid avvägningen av dessa anslag har beaktats vad chefen för försvarsdepartementet anfört i prop. 1961:110 (p. 24).

Myndigheterna bör ej äga förfoga över nyss angivna täckningsanslag. Kungl. Maj :t torde böra erhålla bemyndigande att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gällt beträffande tidigare anvisade täckningsanslag — efter prövning i varje särskilt fall — från anslagen anvisa medel, då överskridande till följd av genomförande av de av mig i det föregående redovisade förslagen ej lämpligen bör ske.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) antaga förenämnda förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ statens löneförordning den 31 maj 1957 (nr 228);

2) antaga förenämnda förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. och 4 § statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286);

33 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

3) godkänna den i det föregående redovisade överenskommelsen den 19 april 1962 angående statstjänstemännens löner under åren 1962 och 1963 m. m.;

4) besluta att till de i statens löneförordning angivna grundlönerna skall, med de undantag varom Kungl. Maj :t kan finna gott förordna, under åren 1962 och 1963 läggas särskilda tillägg enligt de grunder, som anges i förenämnda överenskommelse den 19 april 1962;

5) besluta att pensioner och kristillägg skall höjas i enlighet med de grunder, som redovisats i det föregående;

6) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse med förut angivna grunder besluta om höjning av arvoden till befattningshavare i statlig eller statsunderstödd verksamhet;

7) bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter och vidtaga de åtgärder i övrigt, som erfordras för införande av grupplivförsäkring i överensstämmelse med vad som i det föregående anförts;

8) godkänna de i det föregående framlagda grunderna för kontraktsanställning;

9) bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter och vidtaga de åtgärder i övrigt, som erfordras för genomförande av ändringar i systemet för samordning mellan lön och förmåner enligt sociallagstiftning;

10) godkänna de i det föregående angivna grunderna för reglering av vissa pensionsfrågor i samband med omorganisationen av Karlskrona örlogsvarv;

11) godkänna övriga i det föregående berörda förslag av beskaffenhet att böra prövas av riksdagen;

12) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av förslagen betingade ändringar i vederbörliga personalförteckningar;

13) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av förslagen betingade ändringar i med stöd av riksdagens beslut utfärdade avlönings- och pensionsförfattningar;

14) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i övrigt erforderliga åtgärder för förslagens genomförande ävensom meddela erforderliga övergångsbestämmelser;

15) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåren 1961/62 och 1962/63 i enlighet med vad som i det föregående anförts medge överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter;

16) till Täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1961/62 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 102 000 000 kr.;

3 llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 169

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

17) till Täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. å riksstaten för budgetåret 1962/63 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 353 000 000 kr.;

18) till Täckning av beräknade merkostnader för löner å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1961/62 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 22 000 000 kr.; samt

19) till Täckning av beräknade merkostnader för löner å riksstaten för budgetåret 1962/63 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 84 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C.-E. Mellgård

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

35 Bilaga A

Baslönebelopp fr. o. m. den 1 juli 1962

Löneplan A

Löneplan B

Löneplan D

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Bilaga B

Förslag till lönegradsändringar m. m.

För flera huvudtitlar gemensamma förslag

A. Vissa befordringsgångar m. in.

1. Befordringsgången skall vara Af (Ag) 17 (1 1/2 år)—Ae (Ag) 19 för följande tjänstemän:

a) Amanuenser och tjänstemän, som avses i 1 § b)—d) kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 436).

b) Tingsnotarieaspiranter och tingsnotarier. I anslutning härtill skall gälla att fiskalsaspiranter och fiskaler i hovrätt eller kammarrätten skall vara placerade, fiskalsaspiranter i Af (Ag) 19 och fiskaler i Ae (Ag) 21.

c) Pastoratsadjunkter.

2. För sådan assistent och förste amanuens vid universitet och högskolor, som avses i 2 a) k. br. den 26 september 1958, skall tillämpas följande befordringsgång, nämligen Af (Ag) 17 under tre terminer (minst 1 1/2 år), varefter befordran sker till Ae (Ag) 19.

Övergångsbestämmelser till 1 och 2: Sådan innehavare av här avsedd tjänst, å vilken någon av angivna befordringsgångar vinner tillämpning fr. o. in. den 1 juli 1962 eller vid början av läsåret 1962/63 (tillämpningstidpunkten) och som den 30 juni 1962 eller under läsåret 1961/62 inom nu gällande motsvarande befordringsgång varit placerad i A 15 eller A 17, skall, där detta är till fördel för honom, från och med nämnda tillämpningstidpunkt placeras och uppflyttas i lönegrad som om den nya befordringsgången varit tillämplig å honom under hela anställningstiden.

Vid sådan omräkning skall beaktas jämväl medgivande, som lämnats med stöd av 5 eller 7 § kung. 1947: 436 eller eljest genom särskilt beslut.

Placering och uppflyttning i löneklass i högre tjänst, som erhållits genom förenämnda omräkning, skall bestämmas med utgångspunkt i tidigare innehavd tjänst.

3. För landsfiskalsaspirant och landsfiskalsassistent skall följande tilllämpas:

a) 23 § kung. om antagande av aspiranter å landsfiskalstjänst m. in. (SFS

1961:359) skall erhålla följande ändrade lydelse: Landsfiskalsaspirant, som----lönegrad Af 15. Efter ett och ett halvt års tjänstgöring i den-

na lönegrad må han befordras till landsfiskalsassistent utan fast stationeringsort med placering i lönegrad Ae 17.

b) Den i 36 § landsfiskalsinstruktionen (SFS 1961:358) angivna tiden om fem år och sex månader för behörighet att erhålla biträdande landsfiskalstjänst skall ändras till minst fyra år och sex månader.

Övergångsbestämmelser till 3: Landsfiskalsaspirant/landsfiskalsassistent i A 15, å vilken de ändrade bestämmelserna vinner tillämpning fr. o. in. den 1 juli 1962, skall, där detta är till fördel för honom, placeras och uppflyttas i lönegrad som om bestämmelserna varit tillämpliga å honom under hela anställningstiden.

4. Innehavare av tjänst i A 7 skall från och med kalenderkvartalet näst efter det, då vederbörande under tre år innehaft tjänst i A 7, erhålla per-

37 Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

sonlig icke-ordinarie tjänst i A 8. Vid beräknande av dylik tidsperiod skall tillämpas samma regler som för uppflyttning i loneklass.

övergångsbestämmelser till i: Den som den 30 juni 1962 innehar tjänst i A 7 skall i fråga om tid för erhållande av tjänst i A 8 ävensom för placering och uppflyttning i loneklass behandlas som om bestämmelserna val gällande under hela fnställningstiden, doek att förhöjd lön till foljd harav ej må utgå för tid före den 1 juli 1962.

5. För icke-ordinarie biträden för skriv- och kontorsgöromål, telefonister, insritutionsbiträden och fotobiträden skall tillampas befordnngsganöen .

Vederbörande myndighVskall äga medgiva förmånligare tö^gradsplacering inom befordringsgången, därest myndigheten provar■sar skilda ska’ till föreligga på grund av anställmngshavarens särskilda kvalifikationer ellei

lidEhajSeStSrihlr avsedd tjänst skall fr. o. m. kalenderkvartalet näs.

efter det, då vederbörande under 12 år innehaft ordinarie eller icke-ordinarie

tjänst i A 5, erhålla personlig extra ordinarie tjänst som kanslibilrade (mot svarande tjänst) i A 7. Vid beräknande av dylik tidsperiod skall tillampa samma regler som för uppflyttning i loneklass.

övergångsbestämmelser till 5: Den som den 30 juni i%2 innehar bär avsedd tjänst i A 5 skall i fråga om tid för erhållande av tjänst i lönegrad A 7 ävensom för placering och uppflyttning i loneklass behandlas som om bestämmelserna varit gällande under hela anställningstiden, dock att höjd lön till följd härav ej må utgå för hd fore den 1 juli 19b2.

6 Nuvarande tjänster för sjukvårds- och ekonomibiträden (avdelmngsbiträden, biträden, effektvårdare, städerskor åt^farja, tamburvakter, telefonister, tågstäderskor, vagnstäderskor in. fl.) i A 3 och A 4 utbytes mot

tja4nm Bestämmelserna den 26 maj 1961 rörande lönegradsplacering m m.

av sjukvårds- och ekonomipersonal upphör att galla i vad avser bär avsedda tjänster (kung. 1957: 628 om tjänsletidsbetordran blir alltså tillämplig).

I fråga om lönegradsplacering skall följande gälla:

a) Anställningshavare, som icke uppnått 19 års ålder, skall intill utgången av den kalendermånad, varunder sådan ålder uppnatts, vara placeiad

b; Anställningshavare skall under de tre första anställningsåren efter fyllda 19 år vara placerad i A 3. . , ... ,. r

c) Anställningshavare skall från och med kalendermånaden nast etter fullgjord sådan anställning, som avses under b), vara placerad i A 5.

V id r be r ä k n i n g° a v "a n sfä U n i n gs ti d må beaktas allenast tid (kalendermånad) varunder vederbörande fullgjort tjänstgöring i en omfattning som kan anses motsvara minst hälften av den, vilken under eu kalendermånad normalt åligger heltidsanställd arbetstagare av ifrågavarande slag inom statsförvaltningen; med tjänstgöring skall härvid hkstallas tid tor tjänstledighet med bibehållande helt eller delvis av lönen. , ,

För lönegrads- och löneklassplacering må den, som tillträder bär avsedd tjänst, tillgodoräknas hos kommunal huvudman tullgjord anställning som om den fullgjorts i statlig tjänst; med statlig tjänst skall hkstallas anställning vid vanföreanstalten i Stockholm och vid hugemaheinmet.

38 Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

Övergångsbestämmelser till 6: Sådan anställningshavare å tjänst i f. n. A d eller A 4, å vilken dessa bestämmelser vinner tillämpning, placeras i lönegrad som om bestämmelserna varit tillämpliga under hela anställningstiden For inplacering och uppflyttning i löneklass skall härvid gälla föreskrifterna i Saar med utgångspunkt i vederbörandes lönegrads- och löueklassplacering fore bestämmelsernas ikraftträdande.

B. Vissa tjänster m. m.

1. Tjänster (beställningar) i A 26 med i nedanstående givna tjänstebenämningar skall uppflyttas till A 27

Akademiräntmästare

Akademisekreterare

Apoteksinspektör

Arbetschef

Arkitekt

Arkivchef (landsmålsarkivet i Lund och ortnamnskommissionen) Armédirektör av 1. graden Assessor Avdelningschef Avdelningsdirektör Avdelningsföreståndare Baningenjör Biträdande länsarkitekt Biträdande taxeringsintendenl Biträdande överlantmätare Byggnadsinspektör Byrådirektör

Byrådirektör och ombudsman Byrådirektör för bankärenden Byrådirektör för fondärenden Chef för materiallaboratorium Direktör vid vårdanstalt för alkoholmissbrukare Distriktsingenjör Distriktslantmätare Distrikt ssekreterare Distrikt söverkontrollör Ekonometriker Elektroingenjör Fabriksingenjör F astighetsintendent Filialföreståndare Fiskeriintendent Flygdirektör av 1. graden Flygplatschef F olkhögskolinspektör Forskardocent

Föreståndare för musikhistoriska museet

Förrådsintendent Förste antikvarie Förste arkivarie

förteckning an-

Förste avdelningsingenjör

Förste bibliotekarie

Förste drift(s)ingenjör

Förste forskningsingenjör

Förste forskningssekreterare

Förste fysiker

Förste intendent

Förste militärpsykolog

Förste museiintendent

Förste radioingenjör

Förste sektionsingenjör

Förste stabsmeteorolog

Förste strålskyddsinspektör

Förste trädgårdsintendent

Förste vägingenjör

Jägmästare

Konsulent

Kyrkoherde

Laborator

Laboratoriechef

Laboratoriechef eller laborator

Landsarkivarie

Landsbibliolekarie

Lantbruksingenjör

Lantmätare

Lektor

Lektor i botanik

Lotsdirektör

Luftfartsinspektör

Länsarbetsdirektör

Länsassessor

Länsbostadsdirektör

Länsjägmästare

Länsrevisor

Marindirektör av 1. graden Maskiningenjör

Museiföreståndare (Medelhavsmuseet)

Observatör

Reaktorinspektör

Rättsläkare

Sakkunnig (konjunkturinstitutet) Sekreterare (musikaliska akademien)

39 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Signalingenjör ^eleingenjör ...

Sjukhusintendent Trafikinspektor

Siöåklaeare Universitetslektor _

Skogsskoleföreståndare Verkstadsöveringenjor

SkolDsvkoloa Vägtrafikinspektor

Sprängämnesinspektör överingenjör (verkstadsovermgen-

Statsgeotekniker J°r)

SSÄr.* (»».svarande miH-

Särskild inskrivningsdomare tär beställning).

2. Tjänster (beställningar) i A 24 med i nedanstående förteckning angivna tjänstebenämningar skall uppflyttas till A 25

Advokatfiskal Akademiombudsman Arbetschef

Armédirektör av 2. graden Assessor Avdelningschef Avdelningsingenj ör Besiktningsingenjör Biträdande civilförsvarsdirektör Biträdande länsarkitekt Biträdande läns jägmästare Biträdande länsrevisor Biträdande taxeringsinlendent Biträdande över jägmästare Byrådirektör

Byrådirektör och ombudsman Direktör vid vårdanstalt för alkoholmissbrukare

Direktörsassistent vid kraftverk

Distrikt sförsöksledare

Docent

Domänfiskal

Domänintendent

Fabriksingenjör

Filialföreståndare

Flygdirektör av 2. graden

Flygplatschef

Forskningsingenjör

Forskningsläkare

Forskningssekreterare

Fångvårdsdirektör

Förrådsintendent

Förste arkivarie (kammarkollegiet) Förste avdelningsingenj ör Förste bilinspektör Förste distriktsingenjör Förste drift(s)ingenjör Förste forskningsingenjör Förste fysiker Förste inspektör

Förste intendent (statens institut för konsumentfrågor)

Förste konsulent Förste radioingenjör Förste skeppsmätare Förste statshydrolog Förste statsmeteorolog Förste strålskyddsinspektör Förste taxeringsinspektör Förste taxeringsrevisor Försöksledare (forskningsanstalten för lantmannabyggnader) Gruvingenjör Kyrkoherde Landsarkivarie Lantbruksattaché Lantbrukskonsulent Lantmätare Lektor Länsassessor

Lärare i artificiell insemination Lärare i klinisk farmakologi Lärare i medicinsk fysik Major (motsvarande militär beställning)

Marindirektör av 2. graden

Militärpsykolog

Postinspektör

Planeringsingenjör

Psykolog

Rationaliseringsingenjör

Sekreterare (arbetsdomstolen)

Sektionsingenjör

Skolpsykolog

Socialattaché

Studierektor (civilförsvarsstyrelsen)

Trafikinspektör (luftfartsverket)

Tryckeriintendent

Verkstadschef

Verkstadsingenjör

Verkstadsinspektör

Vägingenjör

Värme- och sanitetsingenjör

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

3. Tjänster som verkmästare i A 14 och förste verkmästare i A 16, vilka icke särskilt redovisas i det följande under vederbörliga huvudtitlar och myndigheter, uppflyttas till resp. A 15 och A 17.

4. Placering i A 19 skall kunna ifrågakomma för ett fåtal högt kvalificerade tekniska mästartjänster. En undersökning härutinnan skall ske med sikte på ett genomförande fr. o. in. den 1 juli 1962.

5. I A 10 placerade tjänster som kansliskrivare, förste kontorist, kassör, registrator och vägkassör uppflyttas till A 11 med tjänstebenämningen kanshskrivare.

6.4 A 12 placerade tjänster som förste kansliskrivare, förste kassör, kassor, registrator och vägkassör uppflyttas till A 13 med tjänstebenåinmngen kontorsskrivare, dock att vid statens järnvägar tjänstebenämningen skall vara förste järnvägsexpeditör.

7. För icke-ordinarie landskanslister och kanslister tillämpas föliande befordrmgsgång, nämligen Af (Ag) 9 (1 1/2 år)—Ae (Ag) 11 (2 år) —

Ap l 1 Q ° '

Övergångsbestämmelser till 7: Här avsedd tjänsteman i A 9, A 10 eller i -1 v ™ke,n ?,en "y® befordringsgången vinner tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1962, skall, dar detta är till fördel för honom, placeras och uppflyttas i lönegrad, som om befordringsgången varit tillämplig å honom under hela anställningstiden.

Vid sådan omräkning av befordringsturen skall beaktas jämväl medgivande, som lamnats med stöd av 5 eller 7 § kung. 1947-436

PJacering och uppflottning i löneklass i högre tjänst, som erhållits gen1°™, lorenamnda omräkning, skall bestämmas med tillämpning av föreskrifterna i Saar med utgångspunkt i tidigare innehavd tjänst.

8. För ansvarsmän och biträdande ansvarsmän vid statens fasta maskin- «ällagfölj£mde-Skal * °m tjänstebenämning och lönegradsplacering

Gällande bestämmelser beträffande kompetensvillkor m. m. för ansvars- T och biträdande ansvarsmän (ingenjör och förste maskinist) skall forttl'lamPas- Vad genom beslut av Kungl. Maj:t den 7 februari 1958 föreskrivits om ersättning till maskinmästare (maskinister) för övervakning av vissa maskinella installationer skall upphöra att gälla.

Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

41 II huvudtiteln

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 dr 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

44 Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

III huvudtiteln

IV huvudtiteln

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

45 Nuvarande

Ae 26

Ae 26 Ae 26 Ao 24 Ag 24 Ao 23

Ae 23 Ae 23

Ae 21

Ae 21

Ae 21 Ae 21

Ao 19 Ae 19 högst Ae 15 Ae 13 Ae 9

Ae 9 Af 1— Ae 5

Ae 24 Ae 23 Ag 23 Ae 21

Ae 19

Ae 23 Ae 21

Ae 19

högst Ae 15

nadsbyrån, väg- och vattenbyggnadssekt. (1), byggnadssekt. (1), kasernbyrån, arkitekt- och konstruktionskont. (1)

marksekt. II (1)

I (1), marksekt.

planeringsdet. örste byråingenjör. Befästningsbyrån (1), kasernbyrån (2), byggnadsbyrån (2) Förste byråintendent. Byggnadsbyrån, inköpssekt. Adm. byrån, kanslisekt. Kamrerare. Adm. byrån, kameralsekt.

Kasernbyrån

Byggnadsbyrån

Byggnadsbyrån Markbyrån, domänsekt.

Förste reparatör. Tre Vapen, berganläggning Markbyrån, marksekt. I Kanslibiträde. Adm. byrån, kameralsekt.

Kasernbyrån, arkitekt- och konstruktionskont. Byrådirektör. Byggnadsbyrån, byggnadssekt.

Byrådirektör. Kasernbyrån, underhållssekt.

Förste byråingenjör. Befästningsbyrån (2), kasernbyrån (2), byggnadsbyrån (2) Befästningsbyrån (2), kasernbyrån (1), byggnadsbyrån (2)

I, III, IV, VI och VII milo Förste driftingenjör. I milo (2), II milo (1), III milo (2), IV milo (3), VI milo (2)

I milo (4), II milo (5), III milo (4), IV milo (7), V milo (3), VI milo (3), VII milo (2), ÖVG (1), fo 46 med SK (2)

ÖVG

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

46 Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

Förste verkmästare. II milo (1), IV milo (4), VI milo (3), ÖVS (1), fo 32/31 med Gbk (1), NK med KA 5 (2) Bokhållare. I, II, III, IV, V, VI och VII milo Assistent. VI milo Kontorist. I milo (1), III milo (1), IV milo (1), VII milo (1), to 46 med SK (1)

Avdelningsdirektör. Fordonsbyrån, projektsekt. Avdelningsdirektör. Telebyrån, radiosekt. (1), radarbyrån, specialradarsekt. (1), inköpsavd., inköpssekt. (1) Fordonsavd., kontrollsekt. (1), telebyrån, nätsekt. (1), anläggningssekt. (1), radarbyrån, stridsledningsradarsekt. (1), centralplaneringen (1) Telebyrån, specialsekt. (1), radarbyrån, eldledningsradarsekt. (1)

Byrådirektör. Fordonsbyrån, projektsekt. (1), fordonsavd., specialtekniska sekt. (1), telebyrån, nätsekt. (1) Byrådirektör. Inköpsavd., inköpssekt. (1), normalieby-j rån, beskrivningssekt. (1)

Förste byråingenjör. Radarbyrån, stridsledningsradarsekt. (1), elektroavd., ritkont. (1)

Förste byråingenjör. Radarbyrån

Elektroavd., ritkont.

Andra vapenbyrån (1), fordonsavd., kontrollsekt. (1), fordonsbyrån (1), elektroavd., elkraftsekt. (2), telebyrån (1), driftbyrån (1), tygförrådsbyrån (1), normaliebyrån (1) Byråintendent. Normaliebyrån Byråassistent. Inköpsavd. Byråingenjör. Första vapenbyrån (1), elektroavd., kontrollsekt. (1), driftbyrån (2) Centralplaneringen Driftbyrån

Vapenavd., andra vapenbyrån (1), kontrollbyrån (1) Assistent. Ammunitionsförrådsbyrån, ammunitionsredovisningssekt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

materielsekt.

exp.

avd., specialtekn. sekt. (6), normaliebyrån, experimentverkstad (4)

lansliskrivare. Centralplaneringen

'ekniker. Elektroavd., kontrollsekt.

'ekniker. Driltbyrån, ammunitionsverkstadssekt. Tjänsten i Ao 5 tår icke uppehållas

Kanslibiträde. Fordonsavd., centralsekt.

Kanslibiträde. Normaliebyrån, beskrivningssekt.

Förrådsmästare. Ammunitionsförråd

Drivmedelsförråd

Avdelningsdirektör. Torpedbyrån, torpedsekt. (1), telebyrån, radarsekt. (1), radiosekt. (1)

Chef för centralplaneringen

Telebyrån, radarsekt. (1), inköpsavd., inköpssekt. (1), verkstadsbyrån, driftsekt.

(1)

Byrådirektör. Telebyrån, radiosekt. (1), elektrobyrån, materielsekt. (1)

Marindirektör av 1. gr eller byrådirektör. Ubåtsbyrån, projektsekt.

Byrådirektör. Minbyrån, minskyddssekt.

Kommendörkapten av 1. gr eller överstelöjtnant. Telebyrån, centralsekt. (1), vapenavd., kontrollkont. (1)

Byrådirektör. Torpedbyrån, torpedsekt.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

53 Nuvarande

lönegrad tjänstebenämning

Ao 24

Ao 23 Ao 21 Ao 19

Marindirektör av 2. gr .

Mariningenjör av 1. gr

Kapten.............

Marinläkare av 1. gr

Ao 17

Ae 19

Ae 17

Förvaltare

Driftingenjör

Ingenjör

Ao 27

Ao 25 Ao 25 Ao 21

Ao 19

Ae 21

Ae 19

Marindirektör av 1. gr. Marinförvaltningen, fartygsbyrån, utrustningssekt. (1), maskinbyrån, anläggningssekt. (1) Marindirektör av 2. gr. Avsedd för BÖS

Kommendörkapten av 2. gr.

Kontrollofficer vid CTV Det förutsattes, att militärläkare vid förband skall åligga att inom ramen för fastställd veckoarbetstid i tjänsten svara för sjukvård ifråga om sådan krigsmakten tillhörig personal, som tjänstgör vid förbandet eller dit hänvisas för sjukvård. Med krigsmakten tillhörig personal förstås militär, civilmilitär och värnpliktig personal

Kustartilleriet (kassatjänst). Nu utgående särskilt arvode indrages

Fo 46 med SK (1), fo 15 med BK (1), GK med KA 3 (1), fo 32/31 med GbK (1), NK med KA 5 (1)

MKS

vik. lön Ao 16

Ae 14 Ae 14

Ae 13 Ao 13 Ae 11

Flaggunderofficer

ca 9

vik. lön Ao 17

Faktor.....

Linjemästare

2 Ae 15 Ae 15

Maskintekniker Överkonstapel . Förste montör ,

1 Ae 15

3 Ao 15

8 Ae 13

Normalarbetstid 45 timmar för vecka

Marinstaben

Fo 46 med SK och fo 15 med BK

Assistent. CUM

Linjeförman. Fo 46 med SK (1), fo 15 med BK (1), GK med KA 3 (2), fo 32/31 med GbK (2), NK med KA 5 (2)

Ao 11 Ae 10 Ae 10 Ao (Ae) 10

Inspektionskonstapel

Båtmaskinist......

Förste reparatör . .. Kansliskrivare.....

Ae 9

Montör

Ao (Ae) 9

Förrådsförman

Ao, Ae, Konstapel

Ag 9

Ae 9 Reparatör

5 Ao 13 Ae 11 Ae 11 Ao (Ae) 13

12 Ae 11

8 Ae 10

1 Ao, Ae, Ag 11 Ae 11

ÖVS (4), MKS (4) Maskinförman. ÖVG, KSS Kontorsskrivare. Fo 46 med SK (1), GK med KA 3 (1), fo 32/31 med GbK (1), NK med KA 5 (1), BÖS (1) Förste montör. Fo 46 med SK (6), fo 15 med BK (4), fo 32/ 31 med GbK (1), NK med

KA5(1) „ Förste förrådsförman. Fo 4b

med SI< (3), fo 15 med BK (3), fo 32/31 med GbK (2)

Maskinförman. Fo 32/31 med GbK

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Kungi. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

55 Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

Normalarbetstid 45 timmar för vecka. 3 föreslagna till inrättande i prop. 1962: 110

1 föreslagen till inrättande i prop. 1962: 110 Förste mästare. Normalarbetstid 45 timmar för vecka Ingenjör. F 1, F 4, F 9, F 10, F 12, F 13, F 16, F 18, F 21 300 föreslagna till inrättande i prop. 1962:110 Maskinförman. F 3 och F 18 1 föreslagen till inrättande i prop. 1962: 110 Tekniker. F 11

Förste meteorologassistent. Flygstaben

Kontorsskrivare. F 1, F 5, F 6, F 9, F 10, F 12, F 16, F 18, F 21

9 föreslagna till inrättande i prop. 1962: 110

Tekniker. F 1 (1), F 2 (1), F 3 (1), F 4 (1), F 5 (1), F 6 (1), F 7 (1), F 9 (1), F 10 (1), F 11 (3), F 12 (1), F 13 (1), F 14 (1), F 15 (1), F 16 (1), F 17 (1), F 18 (1)

Förste förrådsförman. 1 för flygförrådet vid envar av F 1, F 3, F 4, F 5, F 6, F 7, F 9, F 10, F 11, F 12, F 13, F 15, F 16, F 17, F 18 och F 21

Förste reparatör. F 13 (inneranläggning)

Förrådsförman. Flygstaben och F 2

Förste förrådsman. F 14

Tekniker. Flygstaben (väderlekstjänsten)

Förste vaktmästare. Flygstaben. Tjänsten i Ao 7 får icke uppehållas

Luftförsvarstjänst

Kanslibiträde. F 11

Uppsyningsman

56 Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

57 V huvudtiteln

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

61 Nuvarande

lönegrad tjänstebenämning

Ao, Ae 24

Ae 23 Ao, Ae 23

Ao, Ae 21

Ao 13 Ae 10 Ae 9 Ao, Ae 7

Ao 26 Ao, Ae 23

Ao 21 Ae 19

Ao, Ae 7

Ao 24 Ae 21 Ao, Ae Ao, Ae 19 Ao 17 Ao 7

Af 1—Ae 5

Riksförsäkringsverket Byrådirektör.......

Förste aktuarie.......

Förste byråsekreterare .

Förste byråsekreterare .

Kassör.......

Kansliskrivare Kontorist .... Kanslibiträde .

Arbelarskyddsslyrelsen

inspektör ........

Förste byråingenjör

Förste byråsekreterare . Byråingenjör.........

Kanslibiträde

yrkesinspektionen Skogsyrkesinspektör Förste distriktsingenjör .

Distriktsingenjör.......

Socialinspektör.........

Distriktsinspektör......

Kanslibiträde..........

Kontorsbiträde

kaUSllUjlall) jjciauuaiovnv.j

första skaderegleringsbyrån, matematisk-stat. byrån, tekn. sekt., samt första och andra besvärsbyråerna

lyrådirektör. Avgiftsbyrån, datacentralen

lyrådirektör. Utbetalningsbyrån, sekt. för betalningsmottagare, och andra skaderegleringsbyrån

Wgiftsbyrån, debiteringsavd.; allm. avd., registersekt. samt lagbyrån, försäkringsplikten

Bokhållare. Kanslibyrån, kamerala sekt.

Kontorsskrivare. Matematiskstat. byrån

Kansliskrivare. Utbetalningsbyrån

Kontorist. Matematisk-stat. byrån och utbetalningsbyrån

Skogsyrkesinspektör Byrådirektör. Maskintekniska byrån, allmäntekniska byrån samt trafikavd. Allmäntekniska byrån Förste byråingenjör. Trafikavd.

Kontorist. Skogsavd., soc.avd. och trafikavd.

Förste distriktsingenjör

Distriktsingenjör Kontorist. Skogsinsp., norra distr.

Kanslibiträde

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

VI huvudtiteln

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

63 VII huvudtiteln

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

Avdelningsdirektör Byrådirektör eller matematiker/förste byråingenjör

Byrådirektör. Personalbyrån, allm. avd.

Byrådirektör. Undervisningsanstalten

Byrådirektör. Kassakontoret och revisionsbyrån

Förste byråinspektör. Tullbehandlingsbyrån

Förste aktuarie. Statistiska avd.

Förste byråsekreterare. Kanslibyrån och kameralbyrån

Förste byråsekreterare. Kanslibyrån

Förste revisor. Kameralbyrån (2) och revisionsbyrån (3)

Byråinspektör. Personalbyrån (2) och tullbehandlingsbyrån (1)

Kontorist. Byråregistratorer. Personalbyrån; revisionsbyrån och tullbehandlingsbyrån

Karlstad

Haparanda

Landskrona, Sundsvall, Örebro och Frihamnstullavd. i Malmö

Tullavd. Masthuggskajen (Göteborg), Packhuskajen (Göteborg), Nyhamnen (Malmö), Stadsgården III (Stockholm) och järnvägstullavd. i Stockholm

Örnsköldsvik

Taxekont. i Göteborg och bevakningssekt. i Hälsingborg

Karlskrona och Lund

Tullöverkontrollör. Gävle (1), Göteborg (15), Hälsingborg (3), Jönköping (1), Linköping (1), Malmö (8), Norrköping (1), Stockholm (17), Södertälje (1), Trelleborg (1), Uddevalla (1), Uppsala (1), Västerås (1), Norra kustdistriktet (1), Östra kustdistriktet (1), Södra kustdistriktet (1) och Västra kustdistriktet (1)

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

65 Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

1 tjänst (Hån) hålles t. v. vakant

Förste kammarskrivare

Förste tullkontorist

Det förutsättes, att befordran till tullvakttjänst i A 8 icke skall ske av bevakningstjänstemän, anställda efter utgången av juni 1962 Det förutsättes, att befordran till kustvakttjänst i A 8 icke skall ske av kustbevakningstjänstemän, anställda efter utgången av juni 1962. 29 kustvakter Ao 8 uppföras på övergångsstat

Förste tulluppsyningsman

Byrådirektör. Andra byrån

Byrådirektör

Juridiska avd.

Kansliskrivare. II byrån, exp. Kanslibiträde

Malmö, Göteborg, Sundsvall Kanslibiträde

Byrådirektör. Avd. för kontroll av ädelmetaller

Förste ingenjör. Avd. för mått och vikt Kanslibiträde

Distriktsjusterare

Avlöningsförstärkning skall utgå med 2 760 kronor för år

5 ISihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 169

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

66 VIII huvudtiteln

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

* Ungefärligt antal

Anmärkning ang. t j ans tebenämning, placering etc.

Byrådirektör. Lund Förste stiftsnotarie. Lund

Byrådirektör. Adm. avd. (A 2 och A 3)

Adm. avd. (A 3)

Avlöningsförstärkning motsvarande timarvode med beteckning ÅT för två veckotimmar, dock högst enligt ÅT 24

Första byrån, adm. ärenden

Byrådirektör. Första byrån, statsbidragsärenden. Andra byrån

Kontorist. Andra byrån, sekt. för verkstadsskolor

Ämneslärare

Föreståndare Biträdande föreståndare

30 vt:s undervisningsskyldighet samt möjl. för SO att nedsätta med högst 4 vt. Tillsynsskyldighet borttages utom betr. raster och hemresor

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

34 vt:s undervisningsskyldighet, varav 4 vt må utbytas mot annat arbete än undervisning

36 vt:s tjänstgöringsskyldighet Kansliskrivare. Lund

6—12 vt:s undervisningsskyldighet

30 vt:s undervisningsskyldighet samt möjl. för SÖ att nedsätta med högst 4 vt.

f Tillsynsskyldighet borttages utom betr. raster och hemresor

34 vt:s undervisningsskyldighet, varav 4 vt må utbytas mot annat arbete än undervisning

36 vt:s tjänstgöringsskyldighet

Värmeskötare. Manilia

Nu utgående avlöningsförstärkning å 1 380 kr för år indrages

Arvode skall utgå med belopp motsvarande 1/3 respektive 1/4 av lönen i 17 löneklassen, löneplan A, lärosätets ortsgrupp

Förste instrumentmakare. Fysiologi

Förste instrumentmakare. De kemiska institutionerna och zoofysiologi

Förste laboratorieassistent. Fysikalisk kemi

Förste instrumentmakare.

Oorganisk kemi Instrumentmakare. Klinisktkemiska centrallab.

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

69 Nuvarande

lönegrad

Ae 9

högst Ae 9 Ao 7

Ao 19 Ao 12 Ae 10 Ae 9 Ae 9

högst Ae 9 Ae 7

högst Ae 5

Ae 25

Ao 11 Ae 9

högst Ae 9

Ao 7

A 23 Ao 11

Ae 9

högst Ae 9 Ae 7

Ao 9 Ae 9

högst Ae 9

Ae 25 Ao 13

tjänstebenämning

Institutionstekniker Laboratoriebiträde .

Vaktmästare......

Lunds universitet

Antal

Före-

slagen

lönegrad

Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

1 Ae 11

1 Ae 11

1 Ao 9

Laboratorieassistent. Bakteriologi

Laboratorieassistent. Obstetrik-gynekologi Institutionstekniker. Medicinsk kemi

Akademiträdgårdsmästare

Trädgårdsmästare.......

Bokbinderiförman.......

Institutionstekniker . ,... Fotograf...............

Laboratoriebiträde......

Vaktmästare...........

Fotobiträde............

1 Ao 21

2 Ao 13

1 Ae 11

1 Ae 11

1 Ae 11

2 Ae 11

1 Ae 9

1 Ae 7

Instrumentmakare. Hygien Förste fotograf. Röntgendiagnostik

Laboratorieassistent. Histologi och zoofysiologi Institutionstekniker. Kemi Förste fotobiträde

Göteborgs universitet

Föreståndare, tillika huvudlärare, vid tandteknikerskolan i Göteborg ........................ 1

Ae 26

Instrumentmakare

1 Ao 13

Institutionstekniker

3 Ae 11

Laboratoriebiträde

1 Ae 13

Vaktmästare

1 Ao 9

Rektor vid tandteknikerskolan

Förste instrumentmakare. Fysiologi

Instrumentmakare. Medicinsk fysik, klinisk kemi och radiofysik

Förste laboratorieassistent. Medicinsk biokemi. Lönegradsplaceringen omprövas vid vakans

Institutionstekniker. Histologi

Stockholms universitet

Psykolog...................... 1

Instrumentmakare............. 1

Institutionstekniker........

Laboratoriebiträde.........

Vaktmästare..............

Karolinska mediko-kirurgiska institutet

Institutionstekniker........

2 Institutionstekniker

1 Laboratoriebiträde............. 1

Tandläkarhögskolan i Stockholm

Föreståndare och huvudlärare vid

tandteknikerskolan........... 1

Förste instrumentmakare....... 1

A 25 Ao 13

Ae 11 Ae 11

Ae 9

Psykotekn. institutet Förste instrumentmakare. Oorganisk och fysikalisk kemi

Instrumentmakare. Fysik Laboratorieassistent. Oorganisk och fysikalisk kemi samt Wenner-Grens institut Institutionstekniker. Organisk kemi och biokemi

Ao 11 Ae 11 Ae 11

Laboratorieassistent. Farmakologi och rättsmedicin Laboratorieassistent. Bakteriologi

Laboratorieassistent. Kemi

Ae 26 Rektor vid tandtcknikerskolan

Ae 15 Verkmästare. Tjänsten i löne-

grad Ao 13 föres på övergångsstat

70 Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

Rektor vid tandteknikerskolan V erkstadsförman Laboratorieassistent. Tandhistopatologi

Förste montör Montör

Förste montör

Nu utgående avlöningsförstärkning å 1 380 kr för år indrages

Ingenjör

Ämneslärare

Ämneslärare

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

71 Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

Ämneslärare

Föreståndararvode 8 000 (t. n.

4 600) kr för år Rådgivningsbyrån

IX huvudtiteln

Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

Avdelningsdirektör. Yttre rationaliseringsbyrån, skoglig avd.

Byrådirektör. Lantbruksbyrån, allmänna sekt.

Byrådirektör. Inre rationaliseringsbyrån, kalkylverksamhet m. m. samt yttre rationaliseringsbyrån, individualplanering m. m.

Byrådirektör. Yttre rationaliseringsbyrån, skoglig avd.

Byrådirektör. Husdjursbyrån

Husdjursbyrån. Totalisatorsfrågor m. m.

Förste lantbrukskonsulent. Yttre rationalisering. H, L, M, R, S, W, X, Y, Z, AC, BD län

Inre rationalisering. H, L, M, R, S, W, X, Y, Z, AC, BD län

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Nuvarande

lönegrad

tjänstebenämning

Ao 19 Ao 15

Förste assistent Assistent.......

Ae 15 Ae 12 Ae 12 Ao, Ae 13

Assistent................

Byggnadskontrollant.....

Lantbruksinstruktör......

Förste lantbruksinstruktör

Antal

Före-

slagen

lönegrad

Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

26 of 11 Ao 17

20 Ao 17

23 Ae 17 Ae 13 Ae 13 of

Ingenjör. Torrläggningsverksamhet

Yttre rationaliseringsuppgifter. H, L, M, R, S, W, X, Y, Z, AC, BD län

Ingenjör. Torrläggningsverksamhet

Skogliga uppgifter

Lantbruksinstruktör

Ao 12 Ao 13

Ae 10 Ae 9 Ae 9 Ae 8 Ae 7

Ao 23 Ao 21 Ao 17

Hushållningssällskapen

Instruktör...........

Förste instruktör

Statens hingstdepå och stuteri

Fodermarsk...............

Förste stallbetjänt.........

Körmästare...............

Stallbetjänt...............

Nattvakt..................

Statens jordbruksnämnd

Förste byråsekreterare......

Förste byråsekreterare......

Assistent..................

1 Ao 13 of

Instruktör

Ae 11 Ae 10 Ae 10 Ae 9 Ae 9

Stallbetjänt

Ao 25 Ao 23 Ao 19

Byrådirektör. Adm. byrån

Animaliebyrån

Kamrerarekontoret

Ao 24 Ao 21 Ae 21

Statens centrala frökontrollanstalt

Avdelningsföreståndare........

Förste byråsekreterare.........

Förste assistent................

3 Ao 27

1 Ao 23

2 Ae 23

Ae 21

Statens växtskyddsanslalt Förste assistent........

1 Ae 23

Ae 17

Ae 16 Ae 15

Ae 15

Ao 13

Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

Assistent.................

Assistent Assistent .

Assistent .

Assistent .

of

Ae 17 Ae 17

of

1 Ao 15

överassistent. Groningsavd. och fältkontrollavd., potatislab.

Överassistent. Förrådsskadedjursbekämpandet

Försökstekniker. Växtodlingslära, öppen växtodling resp. ogräsbekämpningsavd.; växtnäringslära och jordbearbetning, försöksavd.; samt husdjurens utfodring och vård, nötkreatur Försökstekniker. Husdjurens utfodring och vård, svin Försökstekniker. Husdjurens utfodring och vård, svin (1), fjäderfä (2) samt pälsdjur (1) Försökstekniker. Genetik och växtförädling samt husdjurens utfodring och vård, nötkreatur (Alnarp) „ Försökstekniker. Genetik och växtförädling

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

74 Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

X huvudtiteln

1 Ungefärligt antal

s Avsedda för f. n. kommenderade underofficerare

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

76 Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 dr 1962

77 XI huvudtiteln

78 Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

benämning, placering etc.

Västra Ny

Maskinförman. Vipeholm Förste yrkesmästare S:ta Maria, S:t Lars, Ulleråker, Restad, S:ta Gertrud, Säter, Marieberg och S:t Sigfrid

Maskinförman. Salberga

Förste förrådsförman Hantverksföreståndare. S:ta Maria och Furunäset (tapetseri) samt Vipeholm och Västra Ny (mureri)

Assistent

Förskollärare. Vipeholm

Hantverkare. Hammar och Järvsö

26 vt:s undervisningsskyldighet samt möjl. för SO att nedsätta med högst 4 vt.

■ Tillsynsskyldighet borttages utom betr. raster och hemresor. Ferier i st. för semester

Yrkesmästare

26 vt:s undervisningsskyldighet samt möjl. för SO att nedsätta med högst 4 vt. Tillsynsskyldighet borttages utom betr. raster och hemresor. Ferier i st. för semester

löjdlärare. 30 vt:s undervisningsskyldighet, varav 4 vt må utbytas mot annat arbete än undervisning. Ferier i st. för semester

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

Johannesberg, Stretered Hammarby, GersiUaskolan, Nannylund, Slagsta Backa, Brattby, Fridhem, Gerestaskolan, Höghammar, Katarina västra skola, Möllevångshemmet, Nävertorpskolan, Sävstaholms och Söderhaga skolhem, Tallheden, Ålerydskolan Betaniahemmets skolhem, Bingeby skola, Ekhagen, Furuhagen, Hallagården, Håkanstorp, Rickomberga, Ulleberg, Östra Hagaskolan Norrköping

26 vt:s undervisningsskyldighet samt möjl. för SÖ att nedsätta med högst 4 vt. Tillsynsskyldighet borttages utom betr. raster och hemresor

30 vt:s undervisningsskyldighet, varav 4 vt må utbytas mot annat arbete än undervisning

36 vt:s tjänstgöringsskyldighet

26 vt:s undervisningsskyldighet samt möjl. för SÖ att nedsätta med högst 4 vt. Tillsynsskyldighet borttages utom betr. raster och hemresor

30 vt:s undervisningsskyldighet, varav 4 vt må utbytas mot annat arbete än undervisning 1

1 Ungefärligt antal.

3 Speciallärarutbildning förutsättes.

Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

het samt möjl. för SÖ att nedsätta med högst 4 vt. Tillsynsskyldighet borttages utom betr. raster och hemresor

0 vt:s undervisningsskyldighet, varav 4 vt må utbytas mot annat arbete än undervisning

6 vt:s tjänstgöringsskyldighet

Laboratorieassistent. Klinisktfysiologiska centrallab.

Yrkeslärare. 40 vt:s tjänstgöringsskyldighet under 42 veckor. Ferier i st. för semester

Elevhemsföreståndare. Stockholm

26 vt:s undervisningsskyldighet samt möjl. för SÖ att nedsätta med högst 4 vt. Tillsynsskyldighet borttages utom betr. raster och hemresor

36 vt:s tjänstgöringsskyldighet

Kansliskrivare. Kassagöromål

Kanslibiträde

Prövningsnämndens kansli Socialsckt.

1 Speciallärarutbildning förutsättes.

Iiihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 169

82 Kungl. Maj.is proposition nr 169 år 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

6-f liihang till riksdagens protokoll 1962.1 samt. Nr 169

84 Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

XII huvudtiteln

Statens affärsdrivande verk

Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

85 Bilaga C

Förslag rörande vissa avlöningsförmåner m. m. för personal inom undervisningsväsendet

1. Lönegradsplaceringen för vissa rektorstjänster

a) Rektorstjänster i kommun, där det obligatoriska skolväsendet omfattar försöksskola (grundskola) eller folkskolor med inbyggd realskollinje

Adjunkts- och Övriga

ämneslärarkompetenta

Grupp I ABp 25.................... ABp 20

II ABp 25.................... ABp 22

III ABp 26.................... ABp 24

IV ABp 27.................... ABp 26

Anmärkning. Avlöningsförstärkning å 1 380 kronor för adjunktskompetent rektor i grupp IV indrages.

b) Rektorstjänster vid realskola, högre kommunal skola och enskild flickskola (enskild goss- eller samskola) eller enskild realskola

Adjunktskompetenta Övriga

Grupp VI ABp 27.................... ABp 26

2. Adjunkter och ämneslärare

Tjänst som alternativt adjunkt i Ao 21 eller ämneslärarinna (ämneslärare) i Ao 19 vid de allmänna läroverken, de högre kommunala skolorna, de statsunderstödda privatläroverk, för vilka gäller privatläroverksstadgan, och de i folkskolan inbyggda realskollinjerna ävensom på försöksskolans (grundskolans) högstadium ändras till alternativt adjunkt i Ao 23 eller ämneslärarinna (ämneslärare) i Ao 21.

3. Reglerad befordringsgång för vissa icke-ordinarie lärare i läroämnen (högre befordringsgång)

a) För i cirkuläret den 8 maj 1953 avsedda icke-ordinarie lärare, vilka med avseende på teoretisk utbildning är behöriga till lektors- eller adjunktstjänst, skall tillämpas befordringsgången Af (Ag) 17—Ae (Ag) 19, varvid för uppflyttning till A 19 erforderlig kortaste anställnings- och tjänstgöringstid i A 17, ferietid frånräknad, skall utgöra 378 resp. 302 dagar.

Lärare som innehar folkskollärartjänst i Ao 16 eller är behörig att som folkskollärare anställas i Ae 16 placeras direkt i Ae 19.

Föreskrifterna i cirkuläret skall tillämpas jämväl å sådan icke-ordinarie lärare vid sjöbefälsskola, som med avseende å teoretisk utbildning är behörig till tjänst, som avses i 100 § a) stadgan för sjöbefäls skol om a i riket.

övergångsbestämmelser. Icke-ordinarie lärare, å vilken här avsedd befordringsgång vinner tillämpning den 1 juli 1962 eller senare och som dessförinnan i nu gällande befordringsgång varit placerad i A 15 elLer A 17, skall, där detta är till fördel för honom, placeras och uppflyttas i lönegrad som om den nya befordringsgången varit tillämplig å honom under hela hans anställningstid.

Vid sådan omräkning skall beaktas jämväl tidigare lämnade medgivanden om viss förmånligare tillgodoräkning.

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Löneklassplacering i den lönegrad, som följer av omräkningen, skall ske med utgångspunkt i av läraren närmast före övergången innehavd lönegradsplacerad tjänst.

b) Icke-ordinarie lärare i A 17, som övergår från den i punkt 6 angivna befordringsgången till den befordringsgång, som tillämpas för lärare som med avseende å teoretisk utbildning är behörig till lektors- eller adjunktstjänst, må för inplacering i sistnämnda befordringsgång tillgodoräkna den tid han tillhört eller skall anses ha tillhört A 17 inom förstnämnda befordringsgång. För sådan icke-ordinarie ämneslärare som avses i den lägre befordringsgången i cirk. den 8 maj 1953 skall dock gälla föreskrifter motsvarande de i sista stycket punkten 2 förenämnda brev meddelade.

4. Reglerad befordringsgång m. in. för vissa icke-ordinarie lärare vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter (högre befordringsgång)

För sådan icke-ordinarie ämneslärare vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter, som avses i punkt A 1 brevet den 24 september 1954 resp. i punkt 1 brevet den 31 maj 1957, skall tillämpas befordringsgången Ag 17—Ae (Ag) 19, varvid för uppflyttning till A 19 skall gälla samma villkor som enligt gällande bestämmelser föreskrives för uppflyttning till A 17. Härvid skall till punkten 3 a) meddelade övergångsbestämmelser äga motsvarande tillämpning.

5. Reglerad befordringsgång m. m. för vissa icke-ordinarie lärare vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter (lägre befordringsgång)

För sådan icke-ordinarie ämneslärare vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter, som avses under A 8 och B k. br. den 24 september 1954 resp. i punkt 9 k. br. den 31 maj 1957 skall tillämpas befordringsgången Ag 15—Ae (Ag) 17, varvid för uppflyttning till A 17 skall gälla samma villkor som enligt gällande bestämmelser föreskrives för uppflyttning till A 15.

Lärare, som avses under A 8 och punkt 9 här ovan, må uppflyttas i lönegrad Ae (Ag) 19 på samma villkor som enligt gällande bestämmelser.

övergångsbestämmelser. Icke-ordinarie lärare, å vilken här angiven befordringsgång vinner tillämpning den 1 juli 1962 eller senare och som varit placerad i A 14 eller A 15, må placeras och uppflyttas i lönegrad som om den nya befordringsgången varit tillämplig å honom under "hela hans anställningstid.

Vid sådan omräkning skall beaktas jämväl tidigare lämnade medgivanden om viss förmånligare tillgodoräkning.

Placering och uppflyttning i löneklass i högre tjänst, som erhållits genom förenämnda omräkning, skall bestämmas med utgångspunkt i tidigare innehavd tjänst.

k Reglerad befordringsgång m. m. för icke-ordinarie lärare i läroämnen m. 11. (lägre befordringsgång)

För icke-ordinarie lärare, vilken med avseende å teoretisk utbildning är behörig till ordinarie ämneslärarinnetjänst, ämneslärartjänst, däri inberäknad sådan tjänst avsedd för gymnasieekonom eller gymnasieingenjör, folkskollärartjänst i A 19, däri inberäknad jämväl annan tjänst i samma lönegrad avsedd för folkskollärare med ettårig speciallärarutbildning, eller lärartjänst i läroämnen vid statens blindskolor m. m. eller statens dövskolor,

87 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

skall tillämpas befordringsgången Af (Ag) 15—Ae (Ag) 17, varvid för uppflyttning till A 17 erforderlig kortaste anställnings- och tjänstgöringstid i A 15, ferietid frånräknad, skall utgöra 378 resp. 302 dagar.

Efter 3 års anställning i A 17 må lärare erhålla anställning i Ae 19.

Lärare som är behörig att som folkskollärare anställas i Ae 14 placeras direkt i Ae 17 och må efter 3 år erhålla anställning i Ae 19 samt lärare som innehar folkskollärartjänst i Ao 16 eller är behörig att som folkskollärare anställas i Ae 16 må direkt erhålla anställning i Ae 19.

Föreskrifter i övrigt utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med bestämmelserna i k. br. den 30 juni 1959 om anställnings- och avlöningsförhållanden för vissa folkskollärare med särskild ämnesutbildning, m. in.

Övergångsbestämmelser. Icke-ordinarie lärare, a vilken här avsedda bestämmelser vinner tillämpning den 1 juli 1962 eller senare, må placeras och uppflyttas i lönegrad inom befordringsgången resp. erhålla anställning i Ae 19 som om de nya bestämmelserna varit tillämpliga å honom under hela hans anställningstid. .

Vid sådan omräkning skall beaktas jämväl tidigare lämnade medgivanden om viss förmånligare tillgodoräkning.

Placering och uppflyttning i löneklass i högre tjänst, som erhållits genom förenämnda omräkning, skall bestämmas med utgångspunkt i tidigare innehavd tjänst.

7. Arvode till tillsynslärare

I kungörelsen 1958: 412 om arvode till tillsynslärare vid det obligatoriska skolväsendet (ändr. 1961:246) angivna årsarvoden om 420, 80 och 60 kronor höjes till resp. 480, 96 och 72 kronor.

8. Arvode till yrkesvalslärare

Punkt 1 i de i k. br. den 24 maj 1957 meddelade bestämmelserna i anslutning till fastställda arvodesplaner för yrkesvalslärare skall fr. o. m. den 1 juli 1962 ha följande lydelse.

Arvode bestämmes för läsår räknat med utgångspunkt i det för varje arvodesgrupp fastställda timantalet och beloppet för ersättning per timme vid arbete å enkel övertid enligt löneklass 18, ortsgrupp 4, dock att beträffande yrkesvalslärare, som ej innehar av arbetsmarknadsstyrelsen utfardat behörighetsbevis, motsvarande belopp enligt löneklass 15, ortsgrupp 4, skall läggas till grund för bestämmande av arvodet.

9. Lönegradsplacering in. in. för speciallärarutbildade småskollärare

a) Lönegradsplaceringen för tjänst som småskollärare med ettårig speciallärarutbildning i Ao 13 enligt överenskommelsen den 8 mars 1962 ändras till Ao 16.

b) För icke-ordinarie lärare, vilken med avseende å teoretisk utbildning är behörig till ordinarie småskollärartjänst i A 16, däri inberäknad jämväl annan tjänst i samma lönegrad avsedd för småskollärare med ettårig speciallärarutbildning, skall tillämpas befordringsgången Af (Ag) 12—Ae (Ag) 14 varvid för uppflyttning till A 14 erforderlig kortaste anställnings- och tjänstgöringstid i A'l2, ferietid frånräknad, skall utgöra 378 resp. 302 dagar.

Efter 3 års anställning i A 14 må lärare erhålla anställning i Ae 16.

I övrigt skall bestämmelserna i k. br. den 30 juni 1959 om anställningsoch avlöningsförhållanden för vissa folkskollärare med särskild ämnesut-

88 Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

bildning, m. m. äga motsvarande tillämpning, därvid dock jämväl folk- och småskollärartjänstgöring samt tjänstgöring som lärare i kunskapsämne vid statlig eller statsunderstödd kommunal särskola må tillgodoräknas.

Övergångsbestämmelser. Icke-ordinarie lärare, å vilken här avsedda bestämmelser vinner tillämpning den 1 juli 1962 eller senare och som innehaft anställning såsom icke-ordinarie småskollärare eller lärare i kunskapsämne (motsvarande) vid det statliga eller statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet, må placeras och uppflyttas i lönegrad inom befordringsgången resp. erhålla anställning i Ae 1(5 som om de nya bestämmelserna varit tillämpliga å honom under hela hans anställningstid.

Löneklassplacering i den lönegrad, som följer av omräkningen, skall ske med utgångspunkt i av läraren närmast före övergången innehavd lönegradsplacerad tjänst.

10. Lönegradsplacering m. m. för småskollärare

a) Lönegradsplaceringen för tjänst som småskollärare i Ao 10 ändras till Ao 13.

Den i 195 § folkskolestadgan föreskrivna undervisningsskyldigheten för småskollärare ändras till 30 veckotimmar.

I anslutning härtill skall bestämmelserna i andra och tredje styckena samma paragraf upphöra att gälla.

b) För icke-ordinarie småskollärare skall tillämpas befordringsgången Af (Ag) 9—Ae (Ag) 11, varvid för uppflyttning till All erforderlig kortaste anställnings- och tjänstgöringstid i A 9, ferietid frånräknad, skall utgöra 378 resp. 302 dagar.

Efter 5 års anställning i A 11 må lärare erhålla anställning i Ae 13.

I övrigt skall föreskrifterna i k. br. den 3 juni 1960 om anställningsform och lönegradsplacering för icke-ordinarie folk- och småskollärare m. m. gälla.

övergångsbestämmelser. Icke-ordinarie lärare, å vilken här avsedda bestämmelser vinner tillämpning den 1 juli 1962 eller senare, må placeras och uppflyttas i lönegrad inom befordringsgången resp. erhålla anställning i Ae 13 som om de nya bestämmelserna varit tillämpliga å läraren under hela hans anställningstid inom det statliga eller statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet.

Vid sådan omräkning skall beaktas jämväl tidigare lämnade medgivanden om viss förmånligare tillgodoräkning.

Löneklassplacering i den lönegrad, som följer av omräkningen, skall ske med utgångspunkt i av läraren närmast före övergången innehavd lönegradsplacerad tjänst.

c) I anslutning till lönegradsförändringen för småskollärare ändras 45 § i avlöningsreglementet för folkskolan på så sätt att där angivna lönegrader (löneklasser) Ao, Ag 8 (8—11) för biträdande föreståndare och vikarie för föreståndare vid vissa elevhem och Ag 7 (7—10) för vikarie för biträdande föreståndare ändras till Ao, Ag 11 (11—14) resp. Ag 10 (10—13). 11

11. Undervisningsskvldighet för rektor tillika skolchef

För rektor tillika skolchef må den för honom enligt 143 § 1 och 2 mom. folkskolestadgan fastställda undervisningsskyldigheten kunna nedsättas med högst 5 veckotimmar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

12. Undervisningsskyldighet för vissa speciallärare

För folk- och småskollärare, som meddelar undervisning i annan specialklass än frilufts- eller hälsoklass, skall undervisningsskyldigheten vara 26 veckotimmar.

Om särskilda skäl är därtill, må undervisningsskyldigheten nedsattas av länsskolnämnden med högst fyra veckotimmar, i den mån undervisningen under motsvarande timantal meddelas av annan, lärare med erforderlig kompetens.

13. Ersättning till lärare, som medverkar i lärarutbildning

a) Till lärare vid grundskolans högstadium, som är handledare vid till skolan förlagd undervisningsserie från lärarhögskola, folkskoleseminarium eller läroverk med praktisk lärarkurs, skall utgå ersättning för varje serie med 800 kronor. Sådan lärare är dessutom skyldig att utan särskild ersättning mottaga auskultanter.

Till lärare i läroämnen i övrigt vid grundskolans högstadium, som mottager auskultanter, skall ersättning utgå i enlighet med skolöverstyrelsens närmare bestämmande.

b) Ersättning till handledare vid teckningslärarinstitutets provårskurs skall utgå med 250 kronor för läsår för varje lärarkandidat.

c) Ersättning till lärare, som icke är anställda vid gymnastiska centralinstitutet men som fullgör arbete med handledning av institutets elever vid deras undervisningsövningar, må utgå med 10 kronor för undervisningstimme.

14. Särskild ersättning för viss undervisning

Ingår enligt bestämmelserna i 27 § i) övningslärarstadgan undervisning i teoretiskt läroämne i övningslärartjänst, må läraren för varje sådan undervisningstimme uppbära särskild ersättning med 1 krona 75 öre.

15. Ersättning till deltagare i fortbildningskurser vid yrkesundervisningen

Till deltagare i kurser, som avses i k. br. den 28 juli 1960 med bestämmelser angående utbildning av lärare för yrkesundervisningen m. m. under II, punkterna 4 b) och c) samt 6, skall utgå resekostnadsersättning och traktamente enligt allmänna resereglementet.

16. Lön under tjänstledighet för vissa akademiska studier

Lärare i läroämne, som i fråga om teoretisk och praktisk utbildning är behörig till ordinarie tjänst såsom lektor, adjunkt, ämneslärarinna, ämneslärare eller folkskollärare med särskild ämnesutbildning och som tillhör avdragsgrupp 3, må — efter skolöverstyrelsens prövning — vid tjänstledighet för akademiska studier för vinnande av full behörighet till tjänst i samma lönegrad omfattande samhällskunskap åtnjuta lön med B-avdrag sammanlagt högst 180 dagar utöver vad som följer av punkten 1 a) av de under 28 § B Saar meddelade särskilda bestämmelserna för läroverk m. fl. läroanstalter; dock att härigenom lön med B-avdrag vid tjänstledighet för studier m. m. icke må under loppet av tio på varandra följande kalenderål utgå för sammanlagt mer än 360 dagar.

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

17. Ersättning till folkhögskollärare vid genomgång av viss utbildningskurs

Ämneslärare, som deltager i femveckorskurs anordnad av skolöverstyrelsen rörande metodproblem vid undervisning i visst eller vissa läro- eller övningsämnen vid folkhögskola, skall härvid uppbära arvode med belopp motsvarande läsårsdaglön med B-avdrag vid anställning som extra ämneslärare vid folkhögskola å kursorten. Dylik ersättning utgår icke för tid, då kursdeltagare åtnjuter lön med B-avdrag vid tjänstledighet från innehavande tjänst.

Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

91 Bilaga D

Förslag rörande vissa avlöningsförmåner m. m.

1. Ersättning för resa mellan tjänstgörings- och stationeringsorterna i samband med semester

I 33 § 2 mom. första stycket Saar samt i 20 § 1 mom. andra stycket TB Saar ändras texten »minst sex dagar i följd» till »minst fem dagar i följd».

2. Vikariatsersättning

I 31 § 1 mom. Saar ändras texten »högst sju dagar i följd» till »högst två dagar i följd».

3. övertidsersättning

Till grund för beräkningen av timbelopp för övertidsersättning skall läggas en timlön motsvarande 1/187,5 av månadslönen.

4. Personal vid utrikesförvaltningen

a) Semester

29 § 1 mom. andra stycket Saar kompletteras med föreskrift av innebörd att tjänsteman stationerad utomlands skall kunna erhålla återstående semester under nästpåföljande år i följd med semester för detta år.

Den i 29 § B under Utrikesdepartementet. Beskickningar och konsulat intagna texten skall erhålla följande ändrade lydelse.

För följande tjänstemän vid utrikesförvaltningen må årssemestern vid stationering utomlands, i den mån sådant utan olägenhet kan ske, förlängas

till nedan angivna antal dagar:

tjänsteman tillhörande lönegraden A 9 från och med det kalenderår, under vilket tjänstemannen fyller 40 år..............

tjänstemän tillhörande lönegraderna A 10—20 ..............

tjänstemän tillhörande lönegraderna Ao, Ae och Ag 21—27 eller lönegraderna med någon av beteckningarna Bo och Be......

40 dagar, 45 dagar,

60 dagar.

b) Förf Ig ttning sbidrag

Förflyttningsbidrag skall utgå jämväl till attaché, som icke är familjeförsörjare, samt till biträden för kontors- och arkivgöromål.

För sistnämnda personal utgår bidraget under förutsättning att tjänstgöringen utomlands fastställts att omfatta minst två år. Förflyttningsbidraget skall för dylik personal utgå med belopp, som motsvarar en månadslön vid tjänstgöring i Sverige.

c) Barnbidrag

I 33 § B punkten 2 a) Saar omförmält förhöjt barnbidrag på grund av att barnet erhåller utbildning vid undervisningsanstalt i Sverige må efter Kungl. Maj :ts prövning utgå från och med det kalenderhalvår, varunder förflyttning från Sverige till ort utom riket äger rum.

d) Hälsokontroll

Tjänsteman jämte familj må efter bemyndigande av chefen för utrikesdepartementet kostnadsfritt genomgå läkarundersökning för hälsokontroll före och efter stationering i land med hälsovådligt klimat.

92 Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

5. Lots- och fyrstaten

Personal å Erholmens gasstation skall fr. o. m. den 1 juli 1962 äga åtnjuta särskilda arvodestillägg till utgående löner i enlighet med vad som gäller för personal å fast fyrplats (prop. 1961: 142; kungl. brev 16/6 1961).

I Kungl. Maj :ts brev den 29 juni 1956 angående tjänstefrihet för fyrskeppspersonal m. fl. angivet högsta antal tjänstefria dagar höjes från 30 till 40 per år (jfr prop. 1956: 158).

6. Ersättning för beredskapstjänst

I bil. D till TB Saar under II B, punkt 4, tillföres en föreskrift att påskafton, pingstafton, midsommarafton och julafton i ersättningshänseende skall likställas med sön- eller helgdag.

7. Kungörelsen den 26 maj 1961 (nr 239) angående kallortstillägg

Den för tjänster å löneplan B gällande maximeringen av kallortstillägget slopas.

8. Obekvämhetstillägg

Till lönegradsplacerad tjänsteman med arbetstid reglerad genom tjänstgöringslista eller därmed jämförlig handling må, där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, utgå obekvämhetstillägg för sådan i enlighet med tjänstgöringslistan fullgjord tjänstgöring på obekväm arbetstid, som icke skall anses utgöra övertidsarbete.

Vad ovan sägs skall icke gälla lärare, till vilken vid tjänstgöring utöver fastställd undervisningsskyldighet ersättning utgår enligt timlärarkungörelsen.

Obekvämhetstillägg skall utgå för sådan i veckoarbetstiden inräknad beredskapst jänstgöring å arbetsplatsen, som till minst hälften tillgodoräknas såsom arbetstid.

Obekvämhetstillägget skall utgöra 2 kronor 25 öre för timme för arbete å kvalificerad tid och 1 krona för timme för arbete å annan tid.

9. Ersättning för riskfyllt arbete å större höjd

Särskild ersättning för riskfyllt arbete å större höjd skall utgå enligt i huvudsak samma grunder, som gäller för kollektivavtalsanställd personal, dock må ersättningen icke bestämmas till högre belopp än som motsvarar 75 % av den beräknade timlönen.

10. Arvode m. m. till handledare vid poliskår under tiden för polisaspiranters praktiska tjänstgöring

Polisman i lägre lönegrad än A 17, som under tiden för polisaspiranternas praktiska fackutbildning helt befrias från de med den egna tjänsten förenade arbetsuppgifterna för att vara handledare, skall härunder förordnas uppehålla en tillfällig befattning i lönegraden närmast över den i vilken polismannen är placerad. Befrias polisman endast i begränsad omfattning helt från de med den egna tjänsten förenade arbetsuppgifterna för att vara handledare eller fullgöres sådant uppdrag jämsides med den egna tjänsten, äger han i anledning av handledaruppdraget uppbära särskilt arvode med 95 kronor för månad räknat. I sistnämnda fall förutsättes att handledaren under högst 6 dagar för utbildningsperiod skall kunna helt befrias från de med den egna tjänsten förenade arbetsuppgifterna för att ägna sig åt planläggning in. m. av aspiranternas utbildning. Behovet av sådan befrielse skall prövas av utbildningskårens chef.

Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

11. Heltidsanställda lärare vid polisskolan m. m.

Tjänstgöringsförhållandena för de heltidsanställda lärarna i juridik och i polisiära ämnen vid polisskolan regleras i enlighet med de förslag till ändrad lydelse av 10, 14 och 50 §§ stadgan för statens polisskola (SFS 1954: 511), som polislärarutredningen framlagt i skrivelse den 21 juni 1961.

12. Ordningshållning vid offentlig tillställning (s. k. betalningskommendering)

Sådan ordningshållning vid offentlig tillställning, vartill polisman beordras, utgör tjänstgöring vid polisväsendet.

Polisman, som tillhör arbetstidsgrupp III, skall vid beordrat deltagande i sådan ordningshållning äga uppbära i 19 § polislönereglementet omförmält tjänstgöringstillägg även för tid, som infaller mellan kl. 6.00 och 9.00 samt mellan kl. 17.45 och 22.00.

Av tiden för färd från tjänstestället till platsen för den offentliga tillställningen och åter skall såsom arbetstid tillgodoräknas 30 min.

13. Ersättning till polisman vid vikariatsförordnande i vissa fall

Polisman, som erhållit förordnande som avses i 15 § 1 och 2 mom. polislönereglementet å högre tjänst inom annat polisdistrikt än det egna, skall härvid — med bibehållande av dittillsvarande stationeringsort och tjänsteställe — äga uppbära resekostnadsersättning och traktamente med tillämpning av bestämmelserna i allmänna resereglementet.

14. Tjänstefria dagar för kyrkomusiker

Organist, kyrkokantor och biträdande kyrkomusiker skall, beroende på tjänstgöringens omfattning per vecka, beredas det antal tjänstefria sön- eller helgdagar för år som framgår av följande sammanställning.

Tjänstgöring

»

»

»

omfattande 15—19 veckotimmar —3 tjänstefria dagar/år » 20—24 » —4 » »

» 25—29 » —5 » »

» minst 30 » —6 » »

15. Orgelspelares arvode

Arvodet för orgelspelare med lägst organist- och kantorsexamen eller däremot svarande äldre kyrkomusikaliska kunskapsprov skall bestämmas efter 13 löneklassen.

16. Distriktsveterinärs pensionslön

För tjänst som distriktsveterinär skall pensionslönen från och med den 1 juli 1962 utgöras av månadslönen för lönegrad A 23.

17. Läns- och distriktsveterinärer

Beloppen i nuvarande praktiktaxa höjes med 10 %.

Tjänstetaxan erhåller i princip den ändrade lydelse, som framgår av bilaga l.1

I anslutning härtill upphäves

kungörelsen 1952: 750 ang. provisorisk höjning av de i veterinärtaxan bestämda arvodena,

1 Redovisas såsom underbilaga 7 II i han g till riksdagens protokoll 1962.1 samt. Nr 169

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

kungörelsen 1938: 700 ang. ersättning till veterinär för vissa åtgärder mot tuberkulos hos nötkreatur, samt

kungl. brev den 20 april 1956 ang. höjning av vissa i veterinärtaxan angivna arvoden.

18. Reglering ar arbetstiden för viss militär och civilmilitär personal på aktiv stat

Arbetstiden för militär och civilmilitär personal på aktiv stat skall i princip utgöra 45 timmar per vecka. Omfördelning av arbetstid från normal arbetsvecka till vecka, varunder förbandsövning äger rum, skall ske i sådan omtattning, att det normala behovet av antalet förbandsövningsdygn inom resp. försvarsgren täckes. Med förbandsövningsdygn förstås härvid varje under planerad tid för förbandsövning infallande hel tidsperiod om 24 timmar.

Deltagande i förbandsövningar i större utsträckning än som motsvarar det antal förbandsövningsdygn, till vilket omfördelning av arbetstid sålunda skett, utgör till viss del — högst 8 timmar för förbandsövningsdygn — övertidst jänstgöring.

Under förbandsövningsdygn skall viss tid anses utgöra arbetstid och övrig tid beredskapstid. Arbetstiden har schablonberäknats till 16 timmar i trupptjänst och till 14 timmar i sjötjänst, flygtjänst och teknisk tjänst vid flygvapnet.

För under förbandsövningsdygn infallande beredskapstjänst samt under sådant dygn fullgjord tjänstgöring på obekväm arbetstid m. m. utgår särskild ersättning med 50 kronor för dygn.

Den arbetstid för vecka räknat, som återstår efter omfördelning av tid till förbandsövningsdygn, utgör ordinarie veckoarbetstid. Vid tjänstgöring utöver den ordinarie veckoarbetstiden utgår övertidsgottgörelse till därtill berättigad personal.

Arbetstiden i dagbefälstjänst och sådan vakttjänstgöring i sjötjänst, som tullgöres i form av ronder, beräknas och fastställes till antalet timmar av vederbörande regementschef (motsvarande). Därvid fastställes även antalet timmar på obekväm arbetstid.

För beredskaps- och jourtjänst å arbetsplatsen å annan tid än som utgör arbetstid skall ersättning utgå med tillämpning av bestämmelserna under II punkterna 3 och 4 i bilaga D till TB Saar och med belopp, som gäller för beredskapsgrad I. Beredskapstjänsten (jourtjänsten) skall anses såsom sammanhangande även om under tid, då beställningshavaren beordrats fullgöra sådan tjänst, infaller ett eller flera arbetspass, för vilka tiden räknas såsom arbetstid.

bör beredskapstjänst (jourtjänst) i hemmet skall tillämpas bestämmelserna under II punkterna 2-—6 nyssnämnda bilaga.

Bätten till trupptraktamente vid dagbefälstjänst m. m. (15 § Förr) skall upphävas fr. o. m. den tidpunkt då ovanstående bestämmelser om ersättning för beredskapstjänst träder i kraft.

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

95 Underbilaga till bilaga D

Tjänstetaxa 1 §•

1 mom. För tjänsteförrättning, som veterinär utför på grund av gällande instruktion eller myndighets uppdrag, äger han, där ej fall som sägs i 2, 4 eller 5 mom. är för handen, erhålla ett arvode av 10 kronor; dock att, därest under samma dygn flera tjänsteförrättningar verkställas, arvodet för var och en av den andra till och med den fjärde förrättningen utgår med 5 kronor samt för varje förrättning utöver den fjärde med 2 kronor 50 öre.

Vid förrättning, som annorstädes än å tjänsterummet utföres av läns- eller distriktsveterinär, må arvodet i stället utgå med 4 kronor för varje påbörjad halvtimme som åtgått för förrättningen jämte resan. I restiden inräknas tid, varunder veterinären nödgats under färden avvakta luftfartygs-, järnvägs-, båt- eller busslägenhet, men icke tid som åtgått för nattlogi. Ersättning må icke utgå för längre tid än åtta timmar för varje dygn.

Har veterinär att för förrättning som avses i detta mom. företaga särskild resa, äger han erhålla resekostnadsersättning och traktamente enligt allmänna resereglementet; läns- eller distriktsveterinär äger dock ej åtnjuta traktamente i vidare mån än att nattraktamente må utgå, om förrättningen omfattar två eller flera dagar i följd.

2 mom. Då veterinär vid förrättning som avses i 1 mom. jämlikt gällande föreskrifter verkställer fullständig obduktion av djur, äger han erhålla ett arvode av 25 kronor; dock att, därest vid samma tillfälle flera obduktioner verkställas, arvodet för varje obduktion utöver den första utgår med 15 kronor.

3 mom. Därest veterinär i samband med tjänsteförrättning som avses i 1 mom. utför mikroskopisk undersökning, tillkommer honom särskilt arvode med 4 kronor för varje undersökning.

4 mom. Veterinär, vilken av veterinärstyrelsen förordnats att för bekämpande av sjukdom som avses i epizootilagen skyddsbehandla djur med vaccin eller serum, äger erhålla arvode med 25 öre för varje djur. Minsta arvode för besättning skall dock utgöra 5 kronor.

Veterinär, som förordnats att taga prov av blod eller träck från annat husdjur än fjäderfä, äger erhålla arvode med 50 öre eller, då fråga är om nötkreatur i lösdrift eller svin, 1 krona för varje prov samt därutöver 7 kronor för varje besättning.

Veterinär, som förordnats att taga blodprov från fjäderfä, äger erhålla arvode, om proven skola insändas till bakteriologiskt laboratorium, med 15 öre för vart och ett av de etthundra första djuren i en besättning och 10 öre för varje följande djur i samma besättning samt, om veterinären undersöker proven enligt snabbagglutinationsmetoden, med 10 öre för varje djur. Minsta arvode för besättning skall dock utgöra vad enligt 1 mom. skulle ha utgått för förrättningen.

5 mom. Veterinär, som på grund av föreskrift eller enligt förordnande av veterinärstyrelsen verkställt undersökning med tuberkulin, äger erhålla arvode med 70 öre eller, då fråga är om nötkreatur i lösdrift eller svin, 1 krona för varje djur samt därutöver 7 kronor för varje besättning. Göres undersökningen med såväl bovint som aviärt tuberkulin, må arvodet per djur höjas till 1 krona respektive 1 krona 40 öre.

Veterinär, vilken annorstädes än å kontrollslakteri på grund av föreskrift

96 Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

eller enligt förordnande av veterinärstyrelsen verkställt besiktning och kontroll av djur som nedslaktats på grund av tuberkulos, äger erhålla arvode med 5 kronor för varje djur.

6 mom. Veterinär, vilken förordnats att i egenskap av överveterinär eller biträdande överveterinär biträda med att diagnostisera sjukdom som avses i epizootilagen eller med att leda bekämpande av sådan sjukdom, äger för varje dag förordnandet omfattar erhålla arvode med visst av veterinärstyrelsen fastställt belopp, dock högst 50 kronor.

Veterinär, vilken förordnats såsom extra tj änsteveterinär för bekämpande av sjukdom som avses i epizootilagen, äger för varje dag förordnandet omfattar erhålla arvode med visst av veterinärstyrelsen fastställt belopp, dock högst 30 kronor för distriktsveterinär och högst 40 kronor för annan veterinär.

7 mom. Vad i denna paragraf stadgas angående veterinär skall även gälla veterinärkandidat och sådan studerande vid veterinärhögskolan, vilken förordnats att i egenskap av extra veterinär eller vikarie för tj änsteveterinär helt eller delvis ombesörja den civila husdjurssjukvården inom visst område eller att uppehålla lärartjänst med tjänstgöringen helt eller delvis förlagd till högskolans ambulatoriska klinik.

8 mom. Ersättning, som utgår enligt denna paragraf, gäldas av statsmedel, om ej annat är särskilt stadgat.

2 §•

1 mom. För besiktning, som veterinär på grund av gällande bestämmelser till förebyggande av djursjukdomars införande i riket verkställer å djur vid införsel till riket, ävensom för tillsyn å transport av djuren från lossningsstället till karantänslokal skall arvode utgå för varje djur, vare sig djuret godkännes till införsel eller icke, sålunda:

för häst eller annat hovdjur samt för nötkreatur över 1/2

års ålder ........................................ 2 kronor 50 öre

för nötkreatur av högst 1/2 års ålder, svin, får, get, annat

klövbärande djur, hund, katt eller pälsdjur.......... 1 krona 25 öre

för marsvin eller annat laboratoriedjur................ 15 öre

för annat däggdjur ................................ 1 krona

för dagsgammalt fjäderfä............................ 10 öre

för burfågel........................................ 15 öre

för annat fjäderfä.................................. 30 öre

Minsta besiktningsarvode per djurägare och införseltillfälle skall dock utgöra 20 kronor.

För varje besiktning å infört djur, som hålles i karantän, utgår arvode med hälften av vad som skolat utgå enligt första och andra styckena.

För utförande av tuberkulinundersökning, malleinögonprov eller annat allergiskt prov och ögonslemprov samt tagande av blodprov jämte blodprovets emballerande och insändande till bakteriologiskt laboratorium så ock för härmed jämförbar undersökning av djur, som hålles i karantän, äger veterinären erhålla, förutom besiktningsarvode, en särskild avgift av 10 kronor för vart och ett av de fem första djuren i en ägo och 1 krona 50 öre för varje följande djur i samma ägo. Om blodprov ej tages, nedsättas nämnda .avgifter till hälften.

2 mom. För obduktion, som veterinär verkställer på grund av gällande införselbestämmelser, utgår arvode på sätt stadgas i 1 § 2 mom.

3 mom. För besiktning, som veterinär på grund av gällande införselbestäm-

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

melser utför å varor av nedan angivna slag, lopp:

hudar och skinn..................................

ull och ullavfall..................................

borst, hår, horn, klövar, dun och fjäder ......

utgår arvode med följande be-

1 öre för varje hud eller skinn 35 » » » bal

35 » » » kolli

För å konossement och faktura upptagna varor av ensartad beskaffenhet utgår arvodet i varje fall för dygn räknat med lägst 14 kronor och med högst 40 kronor eller, när fråga är om besiktning av hudar eller skinn, högst 20 kronor.

För övervakande av desinfektion av gods som avses i första stycket utgar ej särskilt arvode.

För övervakande av desinfektion av fartyg eller luftfartyg, som anvants vid införsel, utgår ett arvode av 10 kronor.

För övervakande av desinfektion av järnvägsvagn eller bil, som använts vid införsel, utgår ett arvode av 5 kronor för den första vagnen och 2 kronor 50 öre för varje ytterligare vagn som behandlas vid samma tillfälle.

För förrättning, som veterinär i annat fall utför på grund av gällande införselbestämmelser, äger han erhålla ett arvode av 10 kronor.

4 mom. Har veterinär att för förrättning som avses i denna paragraf företaga särskild resa, äger han erhålla resekostnadsersättning enligt allmänna resereglementet. Däremot utgår icke traktamente, såvida icke Kungl. Maj :t med hänsyn till särskilda förhållanden förordnar därom.

3 §•

1 mom. För besiktning, som veterinär verkställer på grund av gällande bestämmelser om utförsel ur riket av levande djur, skall arvode utgå för varje djur, vare sig djuret godkännes till utförsel eller icke, enligt de i 2 § 1 mom. första stycket angivna grunderna.

Minsta besiktningsarvode per djurägare och utförseltillfälle skall dock utgöra 20 kronor.

Vid utförsel för omedelbar nedslaktning skall besiktningsarvodet utgöra en tredjedel av vad eljest skolat utgå.

2 mom. För besiktning av transportmedel, som veterinär verkställer på grund av gällande utförselbestämmelser, jämte övervakande av desinfektion av transportmedlet utgår arvode enligt de i 2 § 3 mom. fjärde och femte styckena angivna grunderna.

3 mom. Vad i 2 § 4 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning å förrättning som avses i denna paragraf.

4 §•

1 mom. För besiktning, som veterinär, i anledning av ansökan hos hälsovårdsnämnd om tillstånd jämlikt 9 § livsmedelsstadgan den 21 december 1951 (nr 824) att taga i bruk lokal för slakteri eller för framställning av köttvaror, fiskvaror, margarinvaror eller glass, verkställer å sådan lokal, skall arvodet utgöra lägst 10 kronor och högst 50 kronor.

2 mom. För besiktning, som veterinär på grund av föreskrifterna i 5 kap. livsmedelsstadgan angående kringföringshandel verkställer å bil eller annat för sådan handel avsett fordon, äger han i arvode för varje fordon erhålla 10 kronor.

3 mom. Vad i 2 § 4 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning å forrättning som avses i denna paragraf.

4 mom. Ersättning för förrättning varom förmäles i 1 mom. skall gäldas av den som gjort ansökan som avses i samma moment.

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Ersättning för förrättning varom förmäles i 2 mom. skall gäldas av fordonets ägare. Innehar någon fordon på grund av avbetalningsköp, åligger dock betalningsskyldigheten honom, ändock att äganderätten icke övergått å honom.

Resekostnadsersättning enligt 3 mom. skall gäldas av den som har att svara för förrättningskostnaden.

5 §•

Har förrättningsman, som avses i denna tjänstetaxa, haft särskild utgift för transport av instrument eller annan icke personlig utrustning, skall sådan utgift gottgöras honom av den som har att svara för förrättningskostnaden.

6 §‘

Kan icke förrättning som avses i 2—4 §§ påbörjas inom femton minuter efter den tid, till vilken förrättningsmannen på kallelse infunnit sig, äger han av den, som har att gälda ersättning för förrättningen, såsom väntpenningar uppbära 2 kronor för varje fjärdedels timme eller del därav, han ytterligare måst vänta för att kunna utföra förrättningen; dock må väntpenningar icke åtnjutas till sammanlagt högre belopp än 8 kronor.

7 §•

För protokoll och intyg över förrättningar som avses i denna tjänstetaxa åtnjutes ej särskild gottgörelse.

8 §.

_ Tredskas den, som är betalningsskyldig enligt denna tjänstetaxa, att erlägga utgående ersättning, njute veterinären för utbekommande därav handräckning hos överexekutor, därest han styrker att räkning å beloppet blivit minst trettio dagar tidigare tillställd den betalningsskyldige.

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

99 Bilaga E

Förslag till ändringar och kompletteringar av vissa bestämmelser

om pension m. m.

I. Statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959, nr 286

4 §.

Utan hinder---innehavd anställning.

a) Där tjänsteman---denna tjänst.

Åtnjuter tjänsteman — — — sagda löneklass.

b) Tjänsteman, vilken----sistnämnda tjänst.

c) För anställningshavare —---för pensioneringen.

d) Har anställningshavare ådragit sig skada, som vid tillämpningen av lagstiftningen om yrkesskadeförsäkring bedömts vara yrkesskada, och har han på grund av skadan gått miste om viss befordran samt i enlighet med nyss avsedd lagstiftning under anställningstid erhållit häremot svarande livräntebelopp, skall han i fråga om pensionslön behandlas som om nyss avsedd befordran skett.

II. Statens allmänna tjänstepensionsreglemente den 28 maj 1959, nr 287

9 §.

Pensionsunderlag

2 mom. Pensionsunderlaget må icke överstiga en femtedel av sammanlagda beloppet av följande pensionslöner nämligen för vart och ett av de fem senaste kalenderår, under vilka anställningshavaren må hava varit underkastad statliga pensionsbestämmelser minst tre månader, en pensionslon för månad, varvid för det fall, att olika pensionslöner gällt under ett och samma kalenderår, må beaktas den högsta, som varit för anställmngshavaren tillämplig minst tre månader under kalenderåret. För uppnående av sådan tremånaderstid för viss pensionslön må tillgodoräknas tid, varunder gällt högre pensionslön.

Vid bestämmande —--eller pensionslöneklass.

Där fråga---fem år.

3 mom. Ortsgrupperad pensionslön skall vid pensionsunderlagets bestammande beaktas med beloppet för ortsgrupp 3, i förekommande fall förhöjt med hänsyn till ortsgrupperingen av orter, på vilka anställningshavaren varit stationerad under de senaste femton kalenderår, under vilka han ma hava varit underkastad statliga pensionsbestämmelser minst tre månader. Förhöjning skall ske med en femtondel av skillnaden mellan beloppen för ortsgrupperna 3 och 5 för varje kalenderår, under vilket anställningshavaren varit minst tre månader stationerad på ort tillhörande ortsgrupp 5, och med en femtondel av skillnaden mellan beloppen för ortsgrupperna 3 och 4 för varje annat kalenderår, under vilket anställningshavaren varit minst tre månader stationerad på ort tillhörande högre ortsgrupp än ortsgrupp 3. Vid tillämpning härav skall beaktas den vid avgången gällande ortsgrupperingen.

100 Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

10 §.

Tjäns tårsberäkning

2 mom. Vid beräkning av tjänstår skall gälla,

a) att tid---• och c) beaktas,

b) att vidare tid, under vilken anställningen avsett avkortad tjänstgöring eller varunder anställningshavaren åtnjutit partiell ledighet med avlöning svarande mot tjänstgöringens omfattning, icke må vid tillämpning av 1 mom. a)—c) beaktas till större del än som svarar mot förhållandet mellan den avlöning, som åtnjutits, och hel avlöning, samt

c) att beträffande---- författningsrum avses.

Med tid---eller förordning.

Kungl. Maj :t äger---ovan sägs.

11 §•

Förutsättningar för egenpensionsförmåner

1 mom. Reglementet underkastad anställningshavare äger rätt att komma i åtnjutande av ålderspension, därest han tidigast vid pensioneringsperiodens nedre gräns avgar från anställningen och sådant fall ej föreligger som avses i 5 §, av sjukpension, därest han entledigas i fall som avses i 5 §, samt av egenlivränta, därest han i annat fall avgår från anställningen tidigast vid utgången av den månad, då han uppnår 30 års ålder, och därvid kan tillgodoräkna minst tre tjänstår eller under minst tre år varit underkastad statliga pensionsbestämmelser samt icke övergår till eller kvarstår i annan med statlig pensionsrätt förenad anställning.

Anställningshavare må---nedre gräns.

Därest ordinarie----för egenlivränta.

III* Kungl. Maj: ts kungörelse den 28 maj 1959, nr 420, med tilläggsbestämmelser till statens allmänna tjänstepensionsreglemente m. m.

1 a §.

Förutsättningar för reglementets tillämpning m. m.

(3 § SPR m. m.)

5 mom. Vad som stadgas i 3 § 4 mom. SPR skall icke tillämpas i annat fall än då anställningshavaren inom den tid, som angives i stadgandet, blir berättigad att komma i åtnjutande av pension enligt reglementet eller inom nämnda tid avlider.

4 §•

Tjänstepensions rättens allmänna omfattning

(6 § SPR)

1 mom. De i 6 § SPR avsedda förmåner på grund av socialförsäkring m. m., som skola beaktas vid bestämmande av tjänstepensionsförmån enligt reglementet, utgöras tills vidare av dels folkpension, vilken ej är föremål för inkomstprövning, dels tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring, dels sjömanspension enligt reglementet den 2 juni 1961 (nr 302) för handelsflottans pensionsanstalt, dels yrkesskadelivränta, dels ock sjukpenning enligt nämnda lag eller enligt yrkesskadeförsäkring.

Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962

101 Härvid iakttages,

i fråga om rätt till förmån på grund av socialförsäkring m. m.: att sådan utländsk förmån, som har väsentligen samma syfte som i första stycket avsedd förmån, skall vid tillämpning av föreskrifterna i denna paragraf behandlas som om den även utgjorde sådan förmån enligt närmare bestämmande av den myndighet, som är beslutande såvitt gäller utbetalning av tjänstepensionsförmånen, samt att beträffande den, för vilken i första stycket avsedd förmån eller därmed jämställd förmån utbytts mot eller endast kunnat utgå i form av engångsbelopp, skall anses som om månatlig förmån utginge med belopp som enligt de vid beviljandet tillämpade grunderna svarar mot engångsbeloppet,

i fråga om folkpension och tilläggspension: att beträffande den, som kommit i åtnjutande av ålderspension enligt lagen om allmän försäkring för tid före den, som avses i 6 kap. 1 § första stycket eller 12 kap.

1 § första stycket nämnda lag, eller som börjat åtnjuta sådan pension efter den i nämnda lagrum avsedda tidpunkten härför, skall så anses som om ålderspensionen började utgå vid sistnämnda tidpunkt och som om den hade det i sådant fall tillämpliga beloppet, att beträffande den, som jämte pension enligt nyssnämnda lag åtnjuter egen- eller familjelivränta enligt SPR, pensionen skall anses utgå med så stor del av det gällande beloppet, som framkommer genom att detta multipliceras med kvoten mellan det vid avgångsårets början gällande basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring och det vid utbetalningsårets början gällande basbeloppet, samt att beträffande den, för vilken undantagande enligt It kap. 7 § nyssnämnda lag ägt giltighet och för vilken tilläggspension därför icke utgår med eljest tillämpligt belopp, undantagandet icke skall föranleda att tilläggspension anses utgå med annat belopp än som må gälla,

1 fråga om yrkesskadelivränta och sjukpenning: att med yrkesskadelivränta avses sådan livränta, som på grund av bestämmelser om obligatorisk försäkring fastställes av eller utbetalas från riksförsäkringsverket eller försäkringsbolag, som avses i 1 § lagen om yrkesskadeförsäkring, ävensom sådan däremot svarande ersättning, som enligt särskilda bestämmelser skall utgivas av statsmedel, att beträffande den, som för viss tid erhåller sjukpenning i utbyte mot yrkesskadelivränta, skall anses som om livränta litginge med det belopp, som skolat utgå, om utbytet ej skett, att sjukpenning skall beaktas allenast om den utgår under sjukperiod påbörjad före avgången från anställningen och ej träder i stället för yrkesskadelivränta eller utgör sjukpenning på grund av frivillig försäkring, därvid med sjukperiod avses tid, under vilken på grund av sjukdom föreligger minst halv nedsättning av arbetsförmågan, att med sjukpenning enligt yrkesskadeförsäkring avses sjukpenning på grund av anordning, enligt vilken må utgå yrkesskadelivränta, samt att sjukpenning skall beaktas vid avvägning av tjänstepensionsförmånen för månaden efter den, som sjukpenningen avser, i den mån icke vederbörande pensionsmyndighet efter samråd med riksförsäkringsverket annorlunda bestämmer.

Vid avvägningen —---här nedan.

Det ankommer--— paragraf sägs.

2 mom. Beträffande folkpension skall bortses från barntillägg, invaliditetstillägg och, såvitt gäller ett belopp motsvarande sistnämnda tillägg, invaliditetsersättning ävensom från folkpension i övrigt i följande utsträckning.

Vid avvägning —---som folkpensionen.

I fråga om barn, som enligt K kaj), lagen om allmän försäkring är berättigat till barnpension med det belopp, som gäller då båda föräldrarna av-

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

lidit, men icke på grund av tjänstepensionering åtnjuter familjepensionsförmån efter mer än en anställningshavare, skall den här först avsedda pensionen anses utgå med det belopp, som normalt gäller då endast den ena av föräldrarna avlidit.

Vidare skall---utgående pensionen.

Där i sådant fall, som avses i 7 § 5 mom. SPR, fråga är om mer än en tjänstepension enligt statliga pensionsbestämmelser, skola, sedan en av dessa pensioner avvägts med hänsyn till folkpension, ovan meddelade bestämmelser vid avvägning av annan tjänstepension tillämpas så som om folkpensionen hade allenast det belopp, från vilket bortsetts vid föregående pensionsavvägning. I första hand skall familjepension avvägas med hänsyn till folkpension. Även om det icke följer av det nyss sagda, skall, om familjepensionstagaren är änka eller frånskild hustru, vid avvägning av egenpension för tid före 67 års ålder bortses från minst hälften av det folkpensionsbelopp, från vilket bortsetts vid avvägning av hel familjepension för änka eller frånskild hustru, i den mån härav icke skulle följa bortseende från större belopp än det, varmed familjepensionen på grund av 7 § 5 mom. reglementet understiger det eljest gällande beloppet. Vid avvägning enligt detta stycke iakttages, att pensionsinkomsten skall utgöra lägst det belopp, som skolat gälla, om endast en tjänstepension utgått.

Ovan i detta moment meddelade bestämmelser skola i fråga om egen- eller familjelivränta tillämpas som om denna utgjorde avkortad egen- respektive familjepension.

2 a mom. Vid avvägning av egenpensionsförmån med hänsyn till tilläggspension, som utgår i form av ålders- eller förtidspension, skall bortses från vad av tilläggspensionen må överskjuta den del därav, som enligt nästföljande två stycken skall beaktas.

Beaktande skall ske av för vederbörande beräknad oavkortad tilläggspension multiplicerad med deu del av tilläggspensionens poängårsfaktor, som anses belöpa på tid för anställning av betydelse inom tjänstepensioneringen, samt den återstående delen av poängår sfaktorn i den mån denna del jämte tjänstepensionsförmånens tjänstetidsfaktor överstiger talet 1.

Av poängårsfaktorn skall på nyssnämnda tid anses belöpa så stor del, som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan den tid, räknad i hela och påbörjade fjärdedels år, som vid tjänstårsberäkning eller motsvarande må hava tillgodoräknats anställningshavaren för tid efter 1959 års utgång, och å andra sidan samma tid ökad, om pensionspoäng tillgodoräknats för tid som är längre, med tidsskillnaden. Vid beräkning som avses i detta stycke beräknas tjänstepensionsförmånen utan iakttagande av föreskriften i 10 § 2 mom. första stycket b) SPR och tilläggspensionen såsom om för oavkortad sådan pension erfordras minst 00 poängår.

Vid avvägning av familjepensionsförmån med hänsyn till tilläggspension i form av familjepension efter samme person som den, efter vilken förstnämnda förmån utgår, skola de för avvägning av egenpensionsförmån bär ovan meddelade bestämmelserna äga motsvarande tillämpning.

Sammanträffar tjänstepensionsförmån med tilläggspension i fall, där föregående bestämmelser icke äro tillämpliga, skall bortses från så stort belopp av tilläggspension, att de sammanlagda förmånerna av tjänstepensionsförmån och tilläggspension uppgå till det belopp, som vid tillämpning av 7 § 5 mom. reglementet skulle hava framkommit, om tilläggspensionen utgjort pensionsförmån enligt SPR. Vad nu sagts skall gälla jämväl i fall, där föregående bestämmelser äro tillämpliga men därjämte förekommer annan fråga om sammanträffande av tjänstepensionsförmån med tilläggspension, varvid de enligt de föregående bestämmelserna samordnade förmånerna

Kungl. Maj.ts proposition nr 169 år 1962 103

skola anses som en egenpensionsförmån respektive en familj epensionsför-

mån. ...

2 b mom. Vid avvägning av tjänstepensionsförmån med liansyn till sjomanspension skola de i 2 a mom. meddelade bestämmelserna äga motsvarande tillämpning, dock skall

av sjömanspensions belopp icke beaktas den del, som må hänföra sig till manskapstid före den 1 juli 1961,

vad i 2 a mom. andra och tredje styckena sägs om poängår, poängårstaktor och oavkortad tilläggspension avse efter år 1960 infallande kalenderår med minst sex manskapsmånader, förhållandet mellan antalet sådana kalenderår och talet 30, dock högst förhållandet 1, respektive sjömanspension som grundas på minst 30 nyss avsedda kalenderår, samt

vid tillämpningen av 2 a mom. tredje stycket vad där sägs om tid efter 1959 års utgång avse tid efter utgången av juni 1961.

6 §■

Vissa inskränkningar i pensionsrätten

(8 § SPR)

Vederbörande pensionsmyndighet äger, om den finner skäl därtill föreligga, medgiva, att, utan hinder av att beslut jämlikt 8 § 1 mom. SPR är beträffande anställningshavare gällande, rätt skall föreligga till sådana pensionsförmåner, från vilka anställningshavaren och hans efterlevande eljest skolat vara undantagna jämlikt nämnda författningsrum. Där sådant medgivande lämnas, skola dessa pensionsförmåner utgöra en tredjedel av eljest gällande belopp.

I föregående stvcke avsedd rätt skall utan särskilt medgivande föreligga i det fall, att förhållandet mellan å ena sidan antalet tillgodoräknade tjänstår av annat slag än som avses i 10 § 3 mom. reglementet och å andra sidan dessa tjänstår jämte tid, som må återstå från avgången ur tjänst eller dödsfallet intill pensioneringsperiodens nedre gräns, utgör minst en tredjedel. I sådant här avsett fall, då nämnda förhållande överstiger en tredjedel, skola ifrågavarande pensionsförmåner utgöra så stor del av eljest gällande belopp, som svarar mot förhållandet. Vad i detta stycke sägs om pensioneringsperiodens nedre gräns skall i fråga om egenlivränta och familjelivränta i stället gälla utgången av den kalendermånad, varunder anställningshavaren fyllt eller skulle hava fyllt 65 år.

7 §•

Pensionsunderlag

(9 § SPR)

1 mom. Vid tillämpning av 9 § 2 och 3 mom. SPR iakttages, att i fall, då avgång sker mellan två årsskiften, den skall anses ske vid det senare av dessa och ifrågavarande kalenderår skola räknas med beaktande härav, dock att tid efter avgången beaktas endast i det fall, att avgången skett före den 31 mars, och i sådant fall som om anställningshavaren till och med sistnämnda dag kvarstått i sin senaste anställning, att med tre månader likställas sammanlagt 92 dagar, att för kalenderår, som må beaktas, hänsyn må tagas till pensionslön och stationeringsort även för sådan del av kalenderåret, under vilken anställningshavaren innehaft i reglementet avsedd anställning utan att vara underkastad statliga pensionsbestämmelser samt att vid bestämmande av livränta sådan pensionslön, som i det fall att fråga varit om pension skolat beaktas med visst vid avgången gällande belopp, skall anses utgöra 95 procent av sådant belopp.

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

Vid tillämpning av 9 § 2 och 3 mom. reglementet skall villkoret om att anställningshavare skall hava varit underkastad statliga pensionsbestämmelser minst tre månader avse det fall att anställningshavaren minst tre månader innehaft i reglementet avsedd anställning, vad angår tid för anställning av sådant slag, som avses i 1 § 1 mom. andra stycket reglementet, dock endast såframt tiden tillgodoräknats mot särskild avgift. Vidare skall vid tillämpning av 9 § 3 mom. reglementet bortses från tid, som infallit tidigare än 15 år före den tidpunkt, vid vilken avgång skett eller skall anses hava skett.

2 mom. Där anställningshavare jämlikt särskilt beslut av Kungl. Maj :t åtnjuter lön enligt den för viss annan ort än stationeringsorten gällande ortsgruppen, skall vid tillämpning av 9 § 3 mom. SPR förstnämnda ort anses som stationeringsort. Då lönen jämlikt särskilt beslut av Kungl. Maj :t anknutits till viss angiven ortsgrupp, skall vid tillämpningen av nämnda stadgande anställningshavaren för berörda tid anses hava varit stationerad på ort hänförd till den ortsgrupp, som pensionsmyndigheten bestämmer.

Där stationeringsort —- — — finnas erforderliga.

8 §•

Tj änstårsberäkning

(10 § SPR)

1 mom. Vad i---partiellt C-avdrag.

Beträffande annan —- —- — underkastad reglementet.

Innehålla de —--gällande kollektivavtal.

I fall, där enligt kollektivavtal eller eljest söndag och lördag eller den ena av dessa dagar regelmässigt är tjänstefri och icke förenad med kontant avlöning, skall likväl sådan tjänstefri tid vid tjänstårsberäkning beaktas dels då den närmast föregås eller efterföljes av dag som eljest tillgodoräknas vid tj änstårsberäkning, dels då den ingår i ledighetsperiod omfattande mindre än sju dagar.

IV. Kungl. Maj:ts kungörelse den 28 maj 1959, nr 290, med bestämmelser om vissa pensionsförmåner enligt föreskrifter meddelade före utfärdandet av statens allmänna tjänstepensionsreglemente

2 §•

Basbelopp

Till grund för beräkningen av pensionsförmån skall ligga förmånens basbelopp, omfattande grundbelopp jämte förekommande rörliga tilläggsförmåner. Basbeloppet skall förändras i samma förhållande som bruttobelopp av pension enligt SPR. Pensionsförmån skall, där ej annat följer av vad nedan stadgas eller av Kungl. Maj :t för visst fall eller viss grupp av fall föreskrives, utgå med basbeloppet.

Basbelopp, som slutar på öretal, skall jämkas till närmaste krontal eller, om det slutar på 50 öre, till närmast högre krontal.

3 §.

Samordning med folkpension m. m.

Samordning med folkpension och tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring skall, på sätt i det följande sägs, ske i fråga om sådan i denna

105 Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1962

kungörelse avsedd personalpension, som utgår enligt pensionsbestämmelser, vilka avses i 2 § 2 mom. SPR.

Jämväl i---samordning ske.

Föreskrifterna om---om samordning.

4 §•

Förmånernas riktnivå

För den som är berättigad till personalpension, vilken avses i 3 §, skall genom särskild beräkning jämlikt 5 § fastställas, till vilket belopp pensionen eller i förekommande fall denna jämte vissa andra förmåner skulle ha uppgått, om personalpensionen beviljats enligt SPR. Detta belopp benämnes riktnivå.

5 §•

Tillämpning av SPR för bestämmande av riktnivå

Riktnivå skall motsvara de sammanlagda förmåner av personalpension, folkpension och tilläggspension, som i motsvarande fall med beaktande av följande särskilda bestämmelser skulle kunnat utgå vid tillämpning beträffande personalpensionen av bestämmelserna i SPR.

A. Till 6 och 7 §§ SPR

1. Vid tillämpning av 6 § SPR beaktas andra där avsedda förmåner på grund av socialförsäkring m. m. än folkpension och tilläggspension endast då detta följer av punkten 2 här nedan och skall, då den enligt äldre bestämmelser fastställda pension grundats å annan reservstatsbeställning än sådan med beteckningen Rs, tilläggspension beaktas såsom om tjänstårsberäkningen för tid efter år 1959 skett enligt de för sist avsedd beställning meddelade föreskrifterna.

2. Minskas den —--äldre bestämmelserna.

3. Vid tillämpning----äldre bestämmelserna.

C. Till 10,12 och 14 §§ SPR

1. I stället---gälla följande.

Pensionen skall —---och tamiljepensionsunderlaget.

Härvid skall--— stycket a), begynnelseunderlaget.

Såsom undantag---tillämpliga lönegraden.

2. Beträffande förtidspension---stycket SPR.

3. Vid tillämpning av 12 § 3 inom. SPR skall, om avgång skett före år 1959, avgångsåret anses vara 1959.

5 a §.

Personalpension, som avses i 3 §, skall till beloppet motsvara en enligt SPR beräknad pension. Dennas bruttobelopp skall överensstämma med den bruttopension av vilken riktnivån är beroende. Beträffande samordning med förmåner på grund av socialförsäkring m. m. skall gälla vad härom föreskrives i fråga om den i riktnivån ingående personalpensionen.

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1962

6 §.

Omreglering av vissa pensioner

Därest 1 3 § första stycket avsedd personalpension skulle hava beviljats enligt SPR, om reglementet jämte därtill anslutande författningar trätt i kraft den 1 april 1958 och det i 3 § reglementet angivna villkoret om kvalifikationstid varit uppfyllt, skall pensionen eller i förekommande fall de sammanlagda förmånerna av personalpension, folkpension och tilläggspension icke understiga vad som under sådana förhållanden skulle hava tillkommit pensionstagaren.

Vid beräkning---nämnda paragraf.

Sådan bruttopension--— enligt reglementet.

Övergångsbestämmelser meddelas om bl. a. vissa yrkesskadefall där avgång skett under tiden juli 1959—juni 1962, grundbeloppsgaranti i fråga om äldre personalpension, beräkning av äldre personalpensions belopp i vissa fall för egenpensionstagare födda före juli 1895 och familjepensionstagare födda före juli 1897 och om personalpensions samordning med barnpension under tiden juli—december 1962.

Tidigare anställning hos landsting, stad eller annan kommun skall, då det inte är fråga om statsövertagande, beaktas beträffande tillgodoräkning i pensionshänseende och samordning av pensionsförmåner eller av löneförmåner med hänsyn till utgående pensionsförmåner. Detta skall ske på principiellt samma sätt som om den kommunala anställningen utgjort anställning inom det statligt pensionsreglerade området och som om en enligt kommunala bestämmelser gjord tillgodoräkning i pensionshänseende skett enligt statliga bestämmelser. — Frågan om samordning i fall då anställning innehafts vid vissa statliga bolag m. m. skall ytterligare utredas.

Förslagen till författningstext är ej bundna till ordalydelsen utan möjlighet skall föreligga till formella jämkningar.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag