angående vissa av¬ lönings- in. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud¬ titel för budgetåret 1961/62 m. m.

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1901

1 Nr 110

Knngl. Maj:Is proposition till riksdagen angående vissa avlönings- in. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1961/62 m. m.; given Stockholms slott den 10 mars 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträtlande de anslag under fjärde huvudtiteln som i förslaget till riksstat upptagits med allenast beräknade belopp.

Förslag framlägges i vissa organisationsfrågor in. in. Sålunda föreslås personalstater in. m. för den år 1960 beslutade, för krigsmakten gemensamma krigshögskolan. Flygverksamheten vid f. d. Svea flygflottilj (F 8) föreslås skola begränsas till i huvudsak flygning med propellerflygplan. Vidare redovisas resultaten av gjorda överväganden rörande försvarsuttachéorganisationens omfattning samt rörande tryckning och förrådshållning av publikationer och blanketter för försvarsväsendet.

1 — 1827 Bl

ftihnnij till riksdagens protokoll 1901. 1 samt. Nr 110

2 Kutigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kung, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, ap (xeijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande. I

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast beräknade belopp. Jag får nu anmäla de anslag som återstår att slulligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till behandling vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera allmän räckvidd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

[1] Tryckning och förrådshållning av publikationer inom försvaret in. in.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 16 maj och den 6 juni 1958 tillkallade chefen för försvarsdepartementet fem sakkunniga1 för att verkställa utredning rörande försvarets kommandoexpeditions ställning, uppgifter och organisation. De sakkunniga, som antagit benämningen kommandoexpeditionsutredningen, har med skrivelse den 19 december 1960 överlämnat en promemoria med förslag till ändrad handläggning av ärenden som ankommer på bokdetaljen inom försvarets kommandoexpedition m. m.

över utredningens förslag har yttranden avgivits av överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, fortifikations förvaltningen, armétyg förvaltningen, arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen, statskontoret, statens organisationsnämnd, riksräkenskapsverket, statens sakrevision och statens lönenamnd.

I det följande lämnar jag en kortfattad redogörelse för nuvarande ordning för handläggning av ärenden rörande framställning av tryck samt lagerhållning och distribution in. in. av publikations- och blankettryck inom krigsmakten, för utredningens förslag samt för däröver avgivna remissutlåtanden.

Nuvarande ordning

Nuvarande ordning för t rycknings verk sa mheten inom försvaret grundas i huvudsak på beslut av 1945 års riksdag (prop. 170; SU 178; rskr. 358). Bestämmelser i ämnet har meddelats av Kungl. Maj:t genom brev den 1 februari 1946. Enligt dessa bestämmelser ankommer tryckning — med vissa undantag — för försvarets räkning på försvarets kommandoexpedition och försvarets civilförvaltning. Härvid skall kommandoexpeditionen ombesörja ärenden rörande publikationstryck och civilförvaltningen ärenden rörande blankettryck.

Rörande framställning av tryckt publikation, som enligt förenämnda bestämmelser den 1 februari 1946 omfattar utarbetande av manuskript, fastställelse av innehållet samt ombesörjande av Iryckning, gäller för närvarande i huvudsak följande.

Manuskript till publikation utarbetas på initiativ av chefen för försvarsstaben, försvarsgrenschef eller central förvaltningsmyndighet. Om publikation beräknas draga större kostnad eller avses bli utgiven i större upplaga, 1

1 Expeditionschefen i försvarsdepartementet K. G. Linden, generallöjtnanten C. N. G. Årmann, generalmajoren C. T. E. Göransson, t. f. byråchefen i försvarsdepartementet A. C. R. Resare och t. f. byråchefen i finansdepartementet G. V. V. Paulsson.

I

Kungl. M(ij:ls proposition nr 110 dr 19t>1

skall innan arbetet påbörjas samråd ske med chefen för försvarets kommandoexpedition angående behovet av publikationen. Kan del förutses, att utarbetandet medför särskilda kostnader, skall Kungl. Maj ris medgivande inhämtas, innan utarbetandet påbörjas. Innehållet i eu publikation skall fastställas antingen av Kungl. Maj:t i kommandoväg eller av chefen för kommandoexpeditionen eller av annan myndighet enligt vad därom är särskilt föreskrivet, överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna har 1958 genom generalorder (nr 1(506) erhållit bemyndigande att fastställa ett flertal publikationer inom vederbörandes ämbetsområde. Endast vissa särskilt angivna publikationer fastställes alltjämt i kommandoväg. De materielförvaltande verken fastställer själva publikationer berörande myndigheternas verksamhetsområden. Stöd härför utgör — förutom bestämmelser i instruktioner, reglementen m. m. statsmakternas ställningstagande till förslag av 1946 års militära förvaltningsutredning (jfr prop. 1954: 109, s. 194 och 197). I enlighet härmed äger de materielförvaltande verken inom ramen för anvisade medel att själva bestämma om utgivning och tryckning av publikationer, som erfordras för materielförvaltningen.

Beträffande undantag från huvudregeln, att försvarets kommandoexpedition skall ombesörja tryckning av krigsmaktens publikationer kan följande anföras.

I fråga om de materielförvaltande verken tillämpas, som nyss nämnts, den ordningen att myndighet själv beslutar om tryckning av publikationer soin behövs för materielförvaltningen. Vidare länder bestämmelserna i brevet den 1 februari 1946 ej till inskränkning i den statsmyndigheter enligt kungörelse den 25 maj 1945 (nr 311) medgivna rätten att låta trycka — förutom vissa för olika myndigheter särskilt angivna publikationer sådana kortare anvisningar, meddelanden, råd eller upplysningar, som är avsedda för allmännare spridning. Denna regel tillämpas så att myndigheten själv i samråd med statskontoret ombesörjer tryckning om den har tillgång till erforderliga medel härför. I annat fall ombesörjes tryckningen av försvarets kommandoexpedition.

Tillstånd till tryckning meddelas av Kungl. Maj:t eller av Konungen i kommandoväg, i sistnämnda fall såvitt innehållet fastställes i sådan ordning, men eljest av chefen för försvarets kommandoexpedition. Numera begäres emellertid endast i undantagsfall tryckningstillstånd för publikation, som myndighet framställer med anlitande av medel som står till dess förfogande.

Chefen för kommandoexpeditionen skall i sakligt hänseende granska manuskript till publikation, vars innehåll fastställes av vederbörande myndighet. Denna föreskrift torde icke nu kunna följas. För ändamålet lämpad personal står icke till förfogande inom kommandoexpeditionen i erforderlig omfattning.

Beträffande tryck som ombesörjes av försvarets kommandoexpedition har statskontoret sedvanliga granskande och rådgivande funktioner (jfr

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

b

SFS 19157: 780). Tryckeriteknisk eller redigeringsteknisk sakkunskap finnes icke inom kommandoexpeditionen. Inom normaliebyråerna vid armétygförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen finnes däremot sådan sakkunskap att tillgå. De nämnda enheterna biträder jämväl arméintendenturförvaltningen samt marin- och flygstaberna. Sakkunnig personal finnes jämväl inom anméstabens taktikavdelning. Sistnämnda personal lämnar vid behov redigeringshjälp åt försvarsstaben, gemensamma förvaltningsmyndigheter in. fl.

Kommandoexpeditionen disponerar den under förslagsanslaget Publikations- och blankettryck uppförda anslagsposten till publikationstryck för bestridande av kostnader för tryck, som ombesörjes av kommandoexpeditionen. För vissa myndigheter finnes under omkostnadsstaterna uppförda särskilda anslagsposter till publikationstryck. I övrigt anlitas av de materielförvaltande verken anskaffnings- och underhållsanslag för bestridande av tryckningskostnader.

För frågor rörande publikationstryck finnes vid försvarets kommandoexpedition en pensionerad officer i A: 27 — chef för kommandoexpeditionens bokdetalj — samt två pensionerade officerare i A: 24, den ene för armépublikationer och den andre lör marin- och flygvapenpublikationer. Fn av arvodesofficerarna i A: 24 har även uppgifter avseende förrådshållning av hemliga publikationer.

Enligt särskilt medgivande av Kungl. Maj:t må vidare vid kommandoexpeditionen icke tjänstgörande pensionerade officerare och underofficerare tagas i anspråk för övervakning av sättning, tryckning och bindning av krigsmaktens hemliga publikationer ävensom för införande av vissa ändringar och tillägg i publikationer, som förrådshålles vid kommandoexpeditionen. Till ifrågavarande personal utgår för närvarande ersättning med fem kronor för timme.

Ärenden rörande blankettryck ombesörjes, som förut nämnts, av försvarets civilförvaltning. Arbetet omhänderhaves av ämbetsverkets blankettkontor. Delta omfattar för närvarande eu byråintendent i Ao 21, två amanuenser, eu assistent i Ae It), eu kontorist i Ao 9, ett kanslibiträde i Ao 7 och två kontorsbiträden. För bestridande av kostnaderna för blanketttrycket disponerar civilförvaltningen posten (ill blankettryck under anslaget Publikations- och blankettryck.

Fö n åd shål I n in g och distribution av publikationer ankommer i princip på tre bokförråd, ett för varje försvarsgren.

Armé- och marinbokförråden är anslutna till kommandoexpeditionens bokdetalj. Personalen vid armébokförrådet omfattar eu arvodesunderofficer i A: 17, en förrådsförinan i Ae 9 och fyra värnpliktiga under det alt för marinbokförrådet utnyttjas eu arvodesunderofficer i A: 17, en förrådsman i Ag 8 och eu värnpliktig. Eu av arvodesofficerarna i A: 24 vid

6 Kungl, Maj.ts proposition nr 110 år 1961

bokdetaljen svarar även för ärenden rörande hemliga publikationer i marinbokförrådet.

Flygbokförrådet är anknutet till flygstabens expedition. I flygbokförrådet förvaras öppna och hemliga publikationer samt kartor. Hemliga publikationer, som förrådshålles inom ämbetsbyggnaden på Gärdet, handhaves av eu arvodesofficer i A: 24. Denne har även andra uppgifter berörande säkerhets- och expeditionstjänst. Vid flygbokförrådet i övrigt utgöres personalen av eu fanjunkare vid flygvapnet i Ao 13, tre kontorsbiträden, tva förrådsmän i A 7 samt omkring fem värnpliktiga. Dessutom är för närvarande eu garageförman av personliga skäl placerad vid förrådet, där han utför göromål närmast motsvarande ett kontorsbiträdes.

Förutom vid nu nämnda förråd lagerhålles av armétygförvaltningen utgivna publikationer vid förråd inom Stockholms och Karlsborgs tygstationer. Förråden innehåller även blanketter, satskort och planscher. Vartdera förrådel förestås av eu förrådsförman i Ae 51, varjämte i övrigt tjänstgör i Stockholm eu och i Karlsborg två kollektivavtalsanställda förrådsarbetare. Inom armétygförvaltningens tygförrådsbyrå svarar en kansliskrivare i Aell) lör vissa uppgifter avseende bokförråden vid tygstationerna, såsom förrådsredovisning in. in.

Myndighet som endast utgiver ett fåtal publikationer, t. ex. civilförvaltningen och sjukvårdsstyrelsen, ombesörjer som regel själv lagring och distribution av dessa.

Lagerhållning och distribution av blanketter sker främst genom ett blankettförråd som är anslutet till försvarets civilförvaltnings blankettkontor. Förrådets personal omfattar en förrådsmästare i Ao 12, en förrådsförman i Ao 9, fem förrådsmän i Ao eller Ae 7 samt två kontorsbiträden. Av samtliga blanketter inom försvaret handhar civilförvaltningens blankettförråd för närvarande cirka 65 %. Övriga blanketter lagerhålles bland annat vid armé- och marinbokförråden, marinens centrala förråd i Eskilstuna, flygledningens blankettförråd samt i förutnämnda förråd vid Stockholms och Karlsborgs tygstationer. För handhavandet av blanketter finnes vid nu nämnda enheter icke någon särskild personal med undantag för flygledningens blankettförråd, för vilket beräknats en förrådsmän i Ae 7 vid flygförvaltningen.

Beträffande förrådslokaler må nämnas, att armébokförrådet för närvarande är provisoriskt förlagt till konstfackskolan, medan marinbokförrådet är inrymt i Storkyrkobrinken 7—9. Flygbokförrådet är beläget i Svea artilleriregementes förutvarande kasern vid Valhallavägen. Även civilförvaltningens blankettförråd är förlagt dit. För de tre bokförråden samt för ett planerat centralt blankettförråd håller nya lokaler på att iordningställas i Solvalla. Väggarna mellan expeditionsrummen utföres härvid så att de kan flyttas, därest en omdisponering skulle bli aktuell.

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1961

7 Tidigare utredningar och förslag

1 skilda sammanhang har det aktualiserats att förlägga kommandoexpeditionens uppgifter med avseende å beställning, lagerhållning och distribution av publikationstryck till andra organ.

Till den förut nämnda propositionen 1945: 170 anmäldes ett av försvarsvåsendets trgekeriutredning den 23 december 1942 avgivet betänkande. Utredningen föreslog häri, bland annat, att ett särskilt tryckerikontor skulle inrättas med uppgift att fungera som eu för hela försvaret gemensam beställningsorganisation för alla slag av tryckalster. Under tryckerikontoret borde inordnas ett för försvaret gemensamt bok- och blankettförråd, ett centralt hjälptryckeri ävensom ett mindre bokbinderi och ett annonskontor. Föredragande departementschefen fann det sannolikt, att det genom ytterligare centralisering skulle bli möjligt att nedbringa kostnaderna för framställning av tryckalster. Del ansågs emellertid icke välbetänkt att under dåvarande förhållanden skrida till mer genomgripande förändringar i organisatoriskt hänseende. l‘å grund härav förordade departementschefen, att beställning av tryck för försvarets räkning skulle ombesörjas av kommandoexpeditionen såvitt rörde publikationstryck och av försvarets civilförvaltning såvitt rörde blankettryck. I övrigt borde ett centralt bokoch blankettförråd samt ett för försvaret gemensamt tryckeri inrättas och förläggas till arméns intendenturförråd i Stockholm. Riksdagen beslöt i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

Anledningarna till att de sålunda beslutade centrala enheterna, bok- och blankettförrådet samt försvarets tryckeri icke kommit att inrättas torde, ha varit dels lokalsvårigheter dels ock de förslag som framlades av 1946 års militära förnaltningsutredning. Enligt förvaltningsutredningens mening behövde ettvarl av de tygförvaltande verken disponera egen hjälptryckerianläggning. Denna tanke biträddes av föredragande departementschefen vid anmälan av förvaltningsfrågan i propositionen 1954: 109 och lämnades av riksdagen utan erinran. Beträffande hokförrådsverksamheten anförde utredningen.

Utredningen, som i annat sammanhang föreslår, att ett för hela försvaret gemensamt blankettförråd inordnas i försvarets civilförvaltning, har icke kunnat finna att några nämnvärda fördelar skulle vinnas genom centralisering av försvarets alla bokförråd till ett enda. Tvärtom anser utredningen, atl den omfattande ändringstjänst beträffande materielpublikationerna, som utredningen räknat med och som huvudsakligen bör baseras på utbyte av lösblad, kan ske med erforderlig säkerhet och snabbhet blott om ett centralt bokförråd finnes för varje försvarsgren. För arméns vidkommande bör <let centrala bokförrådet lämpligen förläggas till Stockholms lygstation. Detta bokförråd avses även skola betjäna försvarsstaben och försvarets intendenturförvaltning. Arméförvaltningen skall beträffande lygmaterielpublikationerna i samråd med arméstaben uppgöra distributionsplaner och ge distributionsorder till bokförrådet. Till hjälp vid änd-

8 Kungl. Maj ds proposition nr Ilo år 1961

ringstjänsten bör inom förvaltningen uppläggas ett register över mottagare av sådana publikationer som utgivas i lösbladssystem. Ett genomförande av utredningens förslag om ordnande av tryckningsverksamheten samt förvaringen och distributionen av publikations- och blankettryck för försvaret medför att försvarets kommandoexpeditions nuvarande uppgifter härutinnan komma att upphöra i vad avser av utredningens förslag berörda förvaltningar.

Sedermera har efter initiativ av riksdagens revisorer ett sammanförande av tryckerianläggningarna inom försvaret aktualiserats. Kungl. Maj:t har den 30 september 1960 uppdragit åt civilförvaltningen att verkställa utredning i ämnet.

Kommandoexpeditionsutredningens förslag

Kommandoexpeditionsutredningen framhåller som sin uppfattning, att uPP§tfterna med avseende å beställning, lagerhållning och distribution av publikationstryck är av den art att de principiellt icke bör ankomma på statsdepartement.

Enligt utredningens mening är det sannolikt, att man erhållit lägre kostnader för framställning av publikationstryck genom atl beställningen av sådant tryck sammanförts inom kommandoexpeditionen. Skälen för en central beställningsorganisation kvarstår således. Däremot har de skäl som tidigare kunde tala för en förläggning av ett sådant organ till kommandoexpeditionen enligt utredningens mening i stort sett bortfallit. Utredningen pekar här på att flertalet publikationer fastställes i annan ordning än i kommandoväg samt att någon sakgranskning av sådana publikationer icke göres inom kommandoexpeditionen.

På grundval av gjorda överväganden anser utredningen, att infordran av anbud på samt beställning av publikationstryck bör ske centralt. Ekonomiska fördelar synes vara alt vinna, om tillgång till kvalificerad tryckeriteknisk expertis finnes vid detta arbete. Utredningen anser bland annat, att förutsättningar härigenom erhålles för att i större utsträckning än för närvarande anlita tryckerier utanför stockholmsområdet, vilket ofta ställer sig billigare.

Utredningen anser, att arbetsuppgifterna ifråga bör anförtros åt central förvaltningsmyndighet. Bland annat med hänsyn till att uppgifter beträffande blankettrycket redan åligger civilförvaltningen, föreslår utredningen, att även ifrågavarande arbetsuppgifter tills vidare ålägges civilförvaltningen. Myndighet som äger utfärda de bestämmelser in. in. som avses skola mångfaldigas i tryck skall härvid tillställa civilförvaltningen manuskript till publikationen.

Anbudsinfordran och beställning i fråga om publikationstryck bör således enligt utredningen i princip ske genom försvarets civilförvaltnings försorg. Vissa undantag härifrån anses dock böra göras. När det gäller

9 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

publikationer, för vilkas tryckning myndighet disponerar särskild anslagspost till publikationstryck under oinkostnadsanslag, är det oftast fråga om tryck med bestämd utformning. Några påtagliga fördelar torde enligt utredningen ej i dessa fall vinnas genom central upphandling. Beträffande publikationer, som erfordras för materielförvaltningen, anser utredningen vidare, att undantag bör göras för sådana publikationer vilka är av natur att böra bekostas av sakanslag. Utredningen påpekar, att publikationstryck för materielförvaltningen ofta utarbetas och tryckes av företag, som levererar materielen.

1 avbidan på resultaten av pågående utredning rörande krigsmaktens hjälptryckerianläggningar, vilka helt består av kontorsoffsetmaskiner, anser utredningen slutligen det praktiskt, att hänvändelse icke skall behöva göras till civilförvaltningen, när det gäller publikationer som kan mångfaldigas med utnyttjande av befintliga anläggningar. Utredningen anför dock, att en förutsättning härför bör vara att fråga är om sådana publikationer som lämpligen bör mångfaldigas medelst kontorsoffsetmaskiner. Utredningen erinrar härvid om att hjälptryckerianläggning icke må anskaffas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Publikationstryck, å vilket enligt vad nyss sagts anbudsinfordran och beställning skall ankomma på civilförvaltningen, bör enligt utredningens mening bekostas från anslaget Publikations- och blankettryck. Detta anslag anses framdeles i sin helhet böra disponeras av civilförvaltningen.

Oaktat vissa uppgifter avseende publikationstryck lör krigsmakten enligt förslaget skall centralt handläggas i försvarets civilförvaltning förutsättes — i likhet med vad som för närvarande gäller beträffande handläggningen inom kommandoexpeditionen — att statskontorets befattning med ifrågavarande tryck skall fortsätta. Någon lättnad i fråga om arbetet i statskontoret synes dock enligt utredningen kunna påräknas, därest kvalificerad tryckeriteknisk expertis anställes i civilförvaltningen.

Enligt utredningens mening skall innehållet i en viss publikation fastställas av den myndighet som har befogenhet att utfärda de bestämmelse] som publikationen innehåller. Utredningen anser vidare, att korrekturläsning liksom bestämmande av upplagestorlek bör ombesörjas av den manuskriptutarbetande myndigheten.

Det framlagda förslaget beträffande publikationstryck bör enligt utredningen i avbidan på ställningstagandet till pågående översyn av frågan om utgivandet av försvarsgrenarnas tjänstemeddelanden, icke föranleda ändring i kommandoexpeditionens uppgifter med avseende å utgivandet av tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret och sjöförsvaret, b öiandct a\ försvarsväsendets rulla, som nu oinbesörjes av särskild personal vid kommandoexpeditionen, beröres ej heller av utredningens förslag.

Då lokaler för försvarsgrenarnas bokförråd och för planerat centralt blankettförråd för närvarande är under iordningställande i en gemensam

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

byggnad i Solvalla, anser utredningen, att förutsättningar numera föreligger för realiserande av det år 1945 fattade beslutet om ett centralt bokooh blankettförråd (jfr prop. 1945:170). Den avsevärda tid som förflutit sedan beslutet fattades medför dock enligt utredningen, att en omprövning bör ske av frågan om ett dylikt förråds uppgifter och organisation. Det av 1960 års riksdag fattade principbeslutet om förflyttning av arméns intendenturförråd (jfr prop. 1960: 120) medför också enligt utredningen, att frågan om ett centralt bok- och blankettförråds organisatoriska ställning bör upptas till förnyad prövning.

Vad gäller lagerhållning och distribution av publikationer skiljer kommandoexpeditionsutredningen på en sakfunktion och en förrådsfunktion. Till sakfunktionen anses höra att avgöra vilka befattningshavare som skall erhålla publikationer och vid vilken tidpunkt samt att bestämma storleken av förrådsreserv. Till förrådsfunktionen räknas lagerhållning, utlämning, distribution och lagerbokföring samt i förekommande fall införande av ändringar och försäljning till enskilda.

I fråga om armé- och marinbokförråden sker emellertid bedömande i sak i respektive försvarsgrensstaber (försvarsstaben). Några olägenheter av denna uppdelning har enligt utredningen ej kunnat iakttagas. Utredningen finner det naturligt, att den myndighet som fastställer vederbörande publikation bestämmer upplaga, tilldelning och distributionstidpunkter. Något behov av att samma myndighet också svarar för förrådsfunktionerna finnes icke enligt utredningens mening. Kostnadsbesparingar anses kunna ernås genom sammanförande av nuvarande bokförråd — armé-, marinoch flygbokförråden samt armétygförvaltningens bokförråd i Stockholm och Karlsborg — till ett förråd. Ett sådant sammanförande bör därför enligt utredningen ske, varigenom vinnes — förutom att distributionstjänsten samordnas, vilket i och för sig är möjligt även vid en organisation med flera samförlagda förråd — att lokalerna kan disponeras ändamålsenligare och att antalet anställda kan nedbringas.

Förrådshållning av armétygförvaltningen tillhöriga planscher, bildband med kommentarer, tvgmaterielregister och tillbehörs-(sats-)kort anser utredningen alltjämt böra ske genom förvaltningens försorg vid tygstation. Utredningen förutsätter vidare, att det skall ankomma på armétygförvaltningen att pröva huruvida av beredskapsskäl vissa boklager bör uppläggas inom någon eller några av tygstationerna.

Utredningen erinrar om att i samband med påbörjad utredning rörande organisation av en gemensam intendenturförvaltning skall prövas om handhavandet av bok- och blankettärenden bör ankomma på ett dylikt verk. I avvaktan på resultatet härav anser utredningen, att ett gemensamt bokförråd tills vidare bör inordnas i försvarets civilförvaltning och där sammanföres med det centrala blankettförrådet.

Inom försvarets civilförvaltning bör uppgifter med avseende å publika-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

tions- och blankettryck samt lagerhållning och distribution av sådant tryck enligt utredningen sammanhållas. Därför föreslås, att inom ämbetsverkets kameralbyrå skall inrättas ett kontor för bok- och blankettärenden.

Chefen för kontoret anses böra ha specialutbildning i samt mångårig erfarenhet av tryckeriteknik ävensom lämplig ekonomisk eller merkantil grundutbildning. För befattningen föreslås en tjänst för förste byråintendent i Ao 23.

För expeditionsgöromål räknar utredningen med nuvarande kontorspersonal å civilförvaltningens blankettkontor, nämligen en kontorist, ett kanslibiträde och två biträden för skriv- och kontorsgöromål.

För ärenden rörande blanketter och beställning m. m. av publikationstryck beräknar utredningen tjänster för en byråassistent i Ae 19, en förste tryckeriassistent i Ae 19 och tre assistenter, en i Ae 17 och två i Ae 15. Tryckeriassistenten, som bör ha utbildning såsom kalkyleringsfaktor vid boktryckeri, förutsättes ha som huvuduppgift beställning av publikationstryck, medan byråassistentens uppgifter i första hand bör avse blankettfrågor. För att övervaka tryckning av hemliga publikationer bör, i likhet med vad som för närvarande förekommer, vid behov anställas lämpliga pensionerade officerare eller underofficerare mot timersättning.

Under chefen för kontoret bör enligt utredningens mening ledningen av det centrala bok- och blankettförrådet ankomma på en förrådschef, arvodesofficer i A: 24, som bör ägna särskild uppmärksamhet åt handhavandet av hemliga handlingar. I övrigt bör förrådspersonalen omfatta en förrådsförvaltare i Ao 13, en förrådsunderofficer i A: 17, två förrådsförmän, en i Ao 9 och en i Ae 9, 13 förrådsmän samt sex biträden för skriv- och kontorsgöromål. Av befattningshavarna bör förrådsförvaltaren i första hand avses för ledning av förrådsarbetet beträffande blanketter, medan motsvarande arbete beträffande publikationer skall ombesörjas av förrådschefen med biträde av underofficeren, som jämväl bör övervaka arbetet med införande av rättelser och tillägg i publikationer. Utredningen förutsätter, att personalbehovet för förrådet omprövas, sedan närmare erfarenheter av organisationen erhållits.

För tjänstgöring inom det i försvarets civilförvaltning ingående centrala förrådet bör enligt utredningens mening ekonomivärnpliktiga icke utnyttjas.

Utredningen anser vidare, att i det föreslagna kontoret för bok- och blankettärenden framdeles bör kunna inordnas utgivandet av försvarsgrenarnas tjänstemeddelanden.

Beträffande förrådets organisation och personaluppsättning har två av utredningens ledamöter (Årmann och Göransson) avgivit reservation. Dessa ledamöter hävdar, att större urvalsmöjligheter skulle föreligga, om befattningen för chef för förrådet placerades alternativt i A: 27 eller A: 24, varför en sådan placering förordas. Reservanterna anser det icke heller lämp-

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

ligt att sammanföra (let öppna och det hemliga publikationstrycket till ett förråd. Främst med hänsyn till sekretess- och säkerhetssynpunkter bör dessa båda slag av tryck skiljas från varandra i två förråd och för vart och ett av dem avses eu pensionerad underofficer i A: 17, som under arvodesofficeren svarar för sitl förråd. Till följd härav bör ytterligare eu befattning för pensionerad underofficer i A: 17 tillkomma. Härigenom anses den övriga förrådspersonalen kunna minskas med en förrådsman, vilket skulle medföra eu kostnadsbesparing.

Den föreslagna gränsdragningen mellan de centrala stabernas och försvarets civilförvaltnings (centrala bok- och blankettförrådets) arbetsuppgifter kommer enligt utredningens mening sannolikt att medföra vissa ytterligare arbetsuppgifter —- bland annat avseende uppgörande av bokorder, bokregister m. in. i arméstaben. Dessa nytillkommande uppgifter torde bli av den omfattning att visst personaltillskott erfordras. Utredningen föreslår därför, att eu befattning för arvodesofficer i A: 24 inrättas för arméstaben. Utredningen förutsätter, att arbetsfördelningen mellan de centrala staberna och försvarets civilförvaltning (centrala bok- och blankettförrådet) närmare regleras genom överenskommelse mellan myndigheterna.

Utredningen föreslår, att den tjänst för kansliskrivare i Ae 10 vid armétygförvaltningen (tygförråd sby rån), vilkens arbetsuppgifter uteslutande sammanhänger med publikationsförräden på tygstationerna, skall indragas liksom en tjänst för förrådsman i Ae 7 vid flygförvaltningen. Sedan publikationer och blanketter överförts från tygstalionerna, beräknar utredningen för kvarvarande uppgifter vid någon av tygstationerna en tjänst för förrådsman i Ae 7.

Ett genomtörande av utredningens förslag medför behov av nya tjänster i försvarets civilförvaltning för eu förste byråintendent i Ao 23, en byråassistent i Ae 19, en förste tryckeriassistent i Ae 19, en assistent i Ae 17, två assistenter i Ae 15, eu förrådsförvaltare i Ao 13, eu förrådsförman i Ae 9, åtta förrådsmän i Ae (Ag) 7 samt tre biträden för skriv- och kontorsgöromål ävensom en arvodesbelattning för pensionerad officer i A: 24 och en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 17. Vidare erfordras enligt förslaget en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 i arméstaben och en tjänst för förrådsman i Ae 7 under armétygförvaltningens anstalter.

Ä andra sidan kan vissa tjänster (befattningar) utgå, nämligen vid försvarets kommandoexpedition tre arvodesbefattningar för pensionerade officerare, en i A: 27 och två i A: 24, två underofficersbefatlningar i A: 17 samt tjänster för eu förrådsförman i Ae 9 och en förrådsman i Ag 8, vid försvarets civilförvaltning en tjänst för byråintendent i Ao 21, två för amanuens i reglerad befordringsgång, en för assistent i Ae 16 och en för förrådsmästare i Ao 12, vid armétygför-

Kmif/l. Maj :ts proposition nr 110 tir 1901

val In ingen eu tjänst för kansliskrivare i Ae 10, vid armétygförval In ingens anstalter två tjänster för förrådsförman i Ae 9 och tre befattningar för kollektivavtalsanställd förrådsnian, vid flygvapnet eu beställning för fanjunkare i Ao 13 sand tjänster för två förrådsmän i A 7 och tre biträden för skriv- och kontorsgöromål (kontorsbiträden) i reglerad befordringsgång (Aoö) samt vid flygförvaltningen eu tjänst för förrådsman i Ae 7.

Vidare kan antalet värnpliktiga minskas med tio (fyra armén, en marinen och fem flygvapnet).

Utredningen beräknar, att förslaget innebär eu kostnadsminskning med icke fullt 30 000 kronor per år såvitt avser förrådsverksainheten, medan för verksamheten i övrigt uppkommer en kostnadsökning med drygt 23 000 kronor, helt hänförlig till tillkomsten av en tjänst för tryekeriassistent. Kostnadsminskningen netto kommer således att uppgå till omkring 6 000 kronor för år. Härtill kommer emellertid, utt ekonomivärnpliktiga icke anses erforderliga i den nya organisationen, vilket jämfört med nuläget beräknas medföra en årlig besparing av cirka 40 000 kronor. Vid en organisation med samförläggning av befintliga förråd vid kommandoexpeditionen och flygledningen anser utredningen, att antalet ekonomivärnpliktiga sannolikt skulle ha kunnat nedbringas så att merkostnaderna i förhållande till utredningens förslag skulle komma att uppgå till icke fullt 30 000 kronor för år.

Kommandoexpeditionsutredningen förutsätter, att frågan om bevakning av förrådslokalerna i Solvalla erhåller sin lösning genom åtgärder från vederbörande myndigheters sida, men anser sig böra framhålla, att man måste räkna med särskilda kostnader för bevakningen, oavsett hur bokförråden än kommer att ordnas.

Yttranden

överbefälhavaren — som vid avgivandet av sitt remissyttrande haft tillfälle taga del av de yttranden som avgivits av cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, armétygförvaltn ingen, arméinlendenturförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen — delar utredningens uppfattning att försvarets kommandoexpeditions uppgifter beträffande publikationstryck och förrådsverksamhet tills vidare och i avbidan på resultatet av utredningen rörande en för krigsmakten gemensam intendenturförvaltning bör åläggas försvarets civilförvaltning. Även chefen för armén, försvarets civilförvaltning, fortif i kations förval t ningen, a rméintendent nr förvaltningen, statens organisationsnämnd, riksräkenskapsverket och statens sakrevision biträder i huvudsak eller lämnar utan erinran förslaget all överföra ifrågavarande ärenden till försvarets civilförvaltning. Statskontoret ifrågasätter, om en reform är av den angelägenhetsgrad alt den bör genomföras utan att man avvaktar

14 Kungl. Maj:ts proposiiion nr HD år 1961

resultatet av utredningen rörande ett gemensamt intendenturförvaltningsverk. Därest emellertid en omorganisation likväl nu anses böra genomföras, anser sig statskontoret kunna godtaga de framlagda förslagen.

Chefen för marinen, chefen för flygvapnet samt marinförvaltningen delar i princip kommandoexpeditionsutredningens uppfattning, att beställning och förrådshållning av publikationstryck inte bör ankomma på statsdepartement. De nämnda myndigheterna jämte armétygförvaltningen och flygförvaltningen kan däremot inte biträda utredningens förslag att dessa uppgifter skall åläggas försvarets civilförvaltning. I fråga om beställning m. m. av publikationstryck hävdar chefen för marinen, marinförvaltningen och flygförvaltningen, att kommandoexpeditionens nuvarande uppgifter avseende anbudsinfordran, beställning m. m. av publikationstryck bör överföras till statskontoret i stället för till försvarets civilförvaltning. Chefen för flygvapnet anser i första hand, att ändring i nuvarande ordning inte bör ske i avvaktan på resultatet av utredningen om ett gemensamt intendenturförvaltningsverk. Därest nuvarande organisation anses böra ändras oaktat detta, föreslår även flygvapenchefen, att uppgifterna överföres till statskontoret. Alternativt föreslår flygvapenchefen, att ifrågavarande uppgifter rörande flygvapnets samtliga publikationer skall ombesörjas av flygförvaltningen. Armétygförvaltningen är av den meningen att uppgifterna bör kunna omhänderhas av myndighet som fastställer publikationerna under medverkan av statskontoret. Marinchefen, marinförvaltningen och armétygförvaltningen framhåller, att den av utredningen föreslagna tjänsten för förste tryckeriassistent i Ae 19 vid civilförvaltningen blir obehövlig, därest förevarande uppgifter inte överföres till civilförvaltningen.

Statens sakrevision framhåller däremot, att utredningens förslag i fråga om anbuds- och beställningsförfarandet torde garantera en rationellare ordning än den nuvarande och medverka till bland annat större affärsmässighet i beställningsledet liksom en effektivare handläggning i samband med tryckningsförfarandet. Enligt sakrevisionen synes det vidare ändamålsenligt att statskontorets hittillsvarande befattning med försvarets tryck bibehålies utan inskränkning. Den föreslagna förstärkningen med en fackutbildad tryckeriassistent i civilförvaltningen torde enligt sakrevisionen inte inskränka på statskontorets granskning av föreliggande anbud utan få ses som ett komplement till denna granskning. En dylik förstärkning av den tekniska sakkunskapen anser sakrevisionen vara väl motiverad, därest den föreslagna samordningen kommer till stånd. Personalbehovet i övrigt bör enligt sakrevisionen omprövas, sedan närmare erfarenheter av organisationen vunnits.

I fråga om personalbehovet för ärenden rörande blanketter och beställning av publikationstryck anser statskontoret, att — i avbidan på att närmare erfarenheter rörande göromålens omfattning vinnes — endast en assistenttjänst i Ae 15 bör inrättas i stället för de föreslagna två. Statens

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

lönenumnd, som inte ingått på prövning av den föreslagna organisationen, hävdar, att den till inrättande föreslagna tjänsten som byråassistent i Ae 19 bör placeras som assistent i Ae 17. Vidare ifrågasätter nämnden om inte den föreslagna assistenttjänsten i Ae 17 bör placeras i Ae 15 samt om inte de två föreslagna assistenttjänsterna i Ae 15 bör avses för kanslister i reglerad befordringsgång.

Beträffande förrådsorganisationen kan överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna och marinförvaltningen inte ansluta sig till förslaget, att hemliga och öppna publikationer skall förvaras i samma förråd. De nämnda myndigheterna anser, att förslaget främst ur säkerhetssynpunkt inte är tillfredsställande och ansluter sig därför till reservanternas förslag att bokförrådet delas i ett för öppna och ett för hemliga publikationer, överbefälhavaren anser i likhet med reservanterna, att båda dessa förråd bör förestås av arvodesunderolficerare i A: 17. Vidare anser överbefälhavaren, att personal till chefsbefattningarna bör utväljas så att samtliga försvarsgrenar blir representerade.

Chefen för armén förordar, att den del av förrådet som förvarar och distribuerar öppna böcker organiseras med en avdelning för varje försvarsgren och en för armétygförvaltningen, var och en med en arvodesunderoffieer i A: 17 som uppbördsman. Den hemliga förrådsdelen anses jämväl böra förestås av eu arvodesunderofficer i A: 17. Chefen för marinen finner likaså, att den bästa servicen i bokverksamhelen erhålles, om densamma bedrives försvarsgrensvis eller samma grunder som för närvarande. Gemensamma funktioner expedition, säkerhetstjänst, transporter m. in. — torde vid gemensam lokalisering utan olägenhet kunna åläggas en av försvarsgrensledningarna. Marinchefen föreslår därför, att de nya lokalerna ianspråktages med i huvudsak bibehållande av nuvarande organisation och personal. Chefen för flygvapnet framhåller betydelsen för utbildningsarbetet och inaterieltjänsten av att boktjänsten vid flygvapnet fungerar väl och utan friktioner. Flygvapnets nuvarande system anses vara väl inarbetat och tillgodose kravet på en säker, snabb och smidig bokförråds- och rättningstjänst. Vid bifall till utredningens förslag anses samarbetet mellan stabsoch förvaltningssidan — främst i vad avser rättningstjänsten — komma att försvåras samt servicen att försämras. Nuvarande system bör därför bibehållas. Därest ett överförande av kommandoexpeditionens uppgifter rörande bokförrådstjänsten m. in. inte kan anstå, synes det flygvapenchefen mera ändamålsenligt att försvarsgrensledningarna övertar dessa uppgifter än att nya organisationsformer tillskapas. Om utredningens förslag likväl accepteras anser flygvapenchefen, att följande ändringar i förslaget bör genomföras. Chef för bok- och blankettförrådet bör vara en arvodist i A: 27, varjämte en arvodist ur varje försvarsgren bör finnas vid förrådet. För bokförrådstjänsten avseende hemliga publikationer bör avses en arvodist i A: 24 och en i A: 17, medan för den öppna tjänsten bör avses en arvodist

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1001

i A: 17, och en förrådsförman samt förrådsmän. En arvodist i A: 17 bör vara föreståndare för expeditionen och en förrådsmästare i A 12 — med en förrådsförman i A 9 och förrådsmän som medhjälpare — för blankettförrådet. Civilförvaltningens blankettkontor sidoordnas med förrådet och bibehålies vid nuvarande uppgifter och befattningar. Försvarsgrensslaberna (försvarsstaben), försvarsgrensförvallningarna och civilförvaltningens blankettkontor erhåller direktivrätt gentemot bok- och blankettförrådet. Prioritet bör vidare ges flygvapnets och flygförvaltningens publikationsärenden av flygsäkerhetsnatur. Slutligen bör försvarsgrensstaberna förstärkas till följd av det merarbete i staberna som blir nödvändigt sedan civilförvaltningen interimistiskt övertagit boktjänsten. Personalförändring vid civilförvaltningen erfordras dock inte vid bifall till flygvapenchefens förslag.

Försvarets civilförvaltning, som anser det klart att ett sammanförande av nuvarande bokförråd till ett centralt förråd innebär eu rationellare ordning än den hittillsvarande, ifrågasätter om inte antalet förrådsmän kan minskas något i förhållande till utredningens förslag.

Armétygförvaltningen, som finner det vara ovisst om utredningens förslag innebär någon besparing av den storleksordningen att ändrad organisation är motiverad, framhåller, att därest utredningens förslag genomföres, bör all lagerhållning av ämbetsverkets publikationer överföras till det nya förrådet. För ämbetsverkets vidkommande kommer dock mobiliseringslager av publikationer att erfordras vid två tygstationer för ersättningstjänsten i krig. Armétygförvaltningen anför vidare, att indragning av en tjänst för kansliskrivare i Ae It) vid ämbetsverkets tygförrådsbyrå inte kan ske, då denna tjänst alltjämt erfordras för arbetsuppgifter avseende behovsprövning, lagerbokföring in. in. av publikationer. Slutligen bör eu förrådsmän i Ae 8 tillkomma vid armétygförvaltningens anstalter i stället för den föreslagna förrådsmannen i Ae 7.

Marinförvaltningen anser sig bäst betjänt av att marinbokförrådet underställes chefen för marinen, då utlämning av publikationer bör ske under bokutgivande myndighets överinseende.

Flygförvaltningen, som i fråga om bokförrådstjänsten hänvisar till de av flygvapenchefen framförda synpunkterna i ämnet, framhåller betydelsen av att rättnings-, ändrings- och distributionstjänsten avseende flygvapnets publikationer fungerar snabbt och säkert. För arbetsuppgifter i flygförvaltningens expensförråd bör tillkomma en tjänst med arvode motsvarande lön i högst A 5.

Statens organisationsntimnd framhåller angelägenheten av alt ändringstjänsten göres till föremål för översyn och rationalisering i samband med den föreslagna omorganisationen. Enligt nämnden är nuvarande förfarande vid förband och staber med bokförråd kostnadskrävande och orationellt. En effektiv sanering bör ske, varvid uppläggningen av arbetet i det centrala bokförrådet är en av utgångspunkterna. Nämnden föreslår, att en arbetsgrupp tillsättes för att lösa frågan i syfte att uppnå förenklingar.

17 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Statens sakrevision framhåller, att en enhetlig förrådsverksamhet - gemensam ledning, redovisning, distribution in. in. — efter de av utredningen angivna riktlinjerna bör ge rum för en icke oväsentlig kostnadssänkning, främst i fråga om förrådshanteringen och distributionen.

Statens lönenämnd ifrågasätter slutligen, huruvida bok- och blankettförrådet behöver stå under ledning av en officer.

Departementschefen

I det föregående har jag i korthet redogjort för nuvarande ordning för handläggning av ärenden rörande framställning av tryck samt lagerhållning och distribution m. in. av publikations- och blankettryck inom krigsmakten, för kommandoexpeditionsutredningens förslag avseende ändringar härutinnan samt för däröver avgivna remissutlåtanden.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att tryckning för försvarets räkning för närvarande ombesörjes av försvarets kommandoexpedition såvitt avser publikationstryck och av försvarets civilförvaltning såvitt avser blankettryck. Statskontoret har därjämte enligt kungörelse av år 1937 (SFS nr 780) granskande och rådgivande funktioner i fråga om tryckningsarbeten. Från huvudregeln att försvarets kommandoexpedition skall ombesörja tryckning av publikationer finnes emellertid vissa undantag. De materielförvaltande verken kan sålunda själva med utnyttjande av salcanslag ombesörja tryckning av publikationer, som erfordras för materielförvaltningen. Vidare har statsmyndighet enligt kungörelse av år 1945 (SFS nr 311) rätt att låta trycka sådana kortare anvisningar, meddelanden, råd eller upplysningar som är avsedda för allmännare spridning.

Förrådshållning och distribution av publikationer ankommer i huvudsak på tre bokförråd, ett för varje försvarsgren. Armé- och marinbokförråden är anslutna till kommandoexpeditionens bokdetalj, medan flygbokförrådet är anknutet till flygstabens expedition. Härjämte lagerhålles av armétygförvaltningen utgivna publikationer vid förråd inom Stockholms och Karlsborgs tygstationer. Lagerhållning och distribution av blanketter sker främst genom ett blankettförråd, som är anslutet till försvarets civil förval tnings blankettkontor.

Nu tillämpad organisation tillkom i huvudsak efter beslut vid 1945 års riksdag (prop. 1945: 170). Därvid beslöts även inrättandet av ett centralt bok- och blankettförråd samt ett för försvaret gemensamt tryckeri, anslutna till arméns intendenturförråd i Stockholm. Att den sålunda beslutade organisationen inte kommit till stånd sammanhänger bland annat med lokalsvårigheter. Sedan riksdagens revisorer ånyo aktualiserat frågan om ett sammanförande av tryckerianläggningarna inom försvaret, har Kungl. Maj :t den 30 september 1960 uppdragit åt försvarets civilförvaltning att verkställa utredning i ämnet.

Kommandoexpeditionsutredningen framhåller som sin mening att upp- 2—1827 Öl Ii ilning till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 110

18 Kuncil. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

gifter avseende beställning och lagerhållning m. in. av publikationstryck principiellt inte bör ankomma på statsdepartement. Infordran av anbud på samt beställning av publikationstryck för försvaret bör enligt utredningen tills vidare handhas centralt genom försvarets civilförvaltning. Enligt utredningens förslag bör emellertid undantag göras för publikationer som kan och bör tryckas på myndighets egen hjälptryckerianläggning eller med anlitande av särskild anslagspost till publikationstryck samt för sådana för materielförvaltningen erforderliga publikationer vilka är av natur att böra bekostas av sakanslag. Utgivandet av tjänstemeddelanden rörande lantföi svaret och sjöförsvaret samt förandet av försvarsväsendets rulla föiutsättes tills vidare alltjämt skola ankomma på kommandoexpeditionen.

Då lokaler för försvarsgrenarnas bokförråd och för planerat centralt blankettförråd är under iordningställande i en gemensam byggnad vid Solvalla, anser utredningen vidare, att det år 1945 fattade beslutet om ett centralt bok- och blankettförråd nu kan realiseras. Försvarsgrenarnas bokförråd armé-, marin- och flygbokförråden — samt armé tygförvaltningens bokförråd i Stockholm och Karlsborg föreslås därvid skola sammanföras med civilförvaltningens blankettförråd till ett centralt bok- och blankettförråd anslutet till civilförvaltningen. Utredningen föreslår, att ett särskilt kontor för bok- och blankettärenden inrättas inom ämbetsverkets kameralbyrå för uppgifterna avseende publikations- och blankettryck samt lagerhållning och distribution av sådant tryck.

Utredningens förslag är enhälligt utom i vad avser personaluppsättningen in. m. vid det centrala bok- och blankettförrådet.

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har de flesta myndigheterna i princip biträtt förslaget eller lämnat det utan erinran. Cheferna for marinen och flygvapnet samt marinförvaltningen och flygförvaltningen har emellertid ifrågasatt, om inte beställning in. m. av publikationstryck kunde åläggas statskontoret i stället för civilförvaltningen. Armétygförvaltningen har ansett, att dessa uppgifter bör kunna omhänderhas av myndighet, som fastställer publikation under medverkan av statskontoret. I fråga om det centrala bok- och blankettförrådet har i första hand överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna framhållit, att detta av säkerhetsskäl bör delas på öppen och hemlig del. Försvarsgrenscheferna har dessutom föreslagit, att bokförrådet organiseras försvarsgrensvis.

För egen del finner jag utredningens förslag till organisationsförändringar väl avvägt och ägnat att medföra en mera rationell ordning än den nuvarande. Jag anser det sannolikt att en omorganisation efter de av utredningen föreslagna riktlinjerna kan medverka till att hålla nere kostnaderna för framställning av publikationstryck samt för förrådshållning och distribution av publikationer och blanketter in. m. I fråga om de skilda delarna av utredningens förslag vill jag anföra följande.&

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

19 Jag ansluter mig helt till utredningens principiella uppfattning att uppgifter rörande publikationstryck — anbudsinfordran, beställning in. in. — inte längre bör ankomma på försvarets kommandoexpedition. I likhet med utredningen anser jag, att infor dr an av anbud på samt beställning av publikationstryck alltjämt bör sammanhållas centralt. Jag tillstyrker, att dessa uppgifter på föreslaget sätt tills vidare överföres till försvarets civilförvaltning. Det må erinras om att uppgifter avseende blankettrycket redan åvilar försvarets civilförvaltning.

Anbudsinfordran och beställning i fråga om publikationstryck bör således i princip ske genom försvarets civilförvaltnings försorg. I likhet med utredningen anser jag emellertid, att följande undantag härifrån bör göras, nämligen för publikationer som kan och bör tryckas på myndighets egen lijälptryckerianläggning eller med anlitande av särskild anslagspost till publikationstryck under omkostnadsanslag samt för sådana för materielförvaltningen erforderliga publikationer vilka är av natur att böra bekostas av sakanslag. Jag vill erinra om att anskaffning av hjälptryckerianläggning icke må ske utan Kungl. Maj :ts medgivande. Utgivandet av tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret och sjöförsvaret samt förandet av försvarsväsendets rulla bör tills vidare alltjämt ankomma på kommandoexpeditionen.

Jag ansluter mig likaså till utredningens uttalanden rörande lagerhållning och distribution av publikationer m. in. och tillstyrker de av utredningen framförda förslagen. Armé-, marin- och flygbokförråden samt armé tygförvaltningens bokförråd i Stockholm och Karlsborg bör således sammanslås och sammanföras med civilförvaltningens blankettförråd till ett centralt bok- och blankettförråd, förlagt till de under iordningställande varande lokalerna vid Solvalla. Förrådet bör sortera under civilförvaltningen. Jag anser det självfallet, att säkerhetssynpunkter beaktas vid iordningställande av förrådslokalerna. Betryggande förvaringsrum kommer också att ordnas för hemliga publikationer in. in. i vilket dessa på vederbörligt sätt kan förvaras åtskilda från icke hemliga handlingar.

Inom civilförvaltningens kameralbyrå bör ett särskilt kontor för bokoeh blankettärenden inrättas för uppgifterna avseende publikations- och blankettryck samt lagerhållning och distribution av sådant tryck. Jag tillstyrker i huvudsak den av utredningen beräknade personaluppsättningen. För befattningen som chef för kontoret bör således tillkomma en tjänst för förste byråintendent i Ao 23. För expeditionsgöromål räknar jag med nuvarande personal å civilförvaltningens blankettkontor, nämligen en kontorist, ett kanslibiträde och två biträden för skriv- och kontorsgöromål. För ärenden rörande blanketter och beställning in. in. av publikationstryck bör avses tjänster för en förste tryckeriassistent i Ae 19, en assistent i Ae 17 och tre assistenter i Ael5. Under chefen för kontoret bör ledningen av det centrala bok- och blankettförrådet åligga eu arvodesofficer

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

i A: 24. I övrigt räknar jag för förrådet med tjänster för en förrådsförvaltare i Ao 13, en förrådsunderofficer i A: 17, två förrådsförmän, en i Ao 9 och en i Ae 9, tre förste förrådsmän i Ae 8, nio förrådsmän i Ao, Ae eller Ag 7 samt sex biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Personalrekryteringen till det centrala bok- och blankettförrådet bör ske med särskild omsorg och med beaktande av verksamhetens karaktär. Jag har däremot icke blivit övertygad om att säkerheten vid förrådet blir större genom att antalet befattningshavare ökas.

I likhet med utredningen anser jag, att värnpliktiga inte längre bör utnyttjas för tjänstgöring i förrådet. Personalbehovet bör som utredningen förutsatt omprövas, sedan närmare erfarenheter av organisationen erhållits.

Jag tillstyrker, att en arvodesbefattning i A: 24 i enlighet med utredningens förslag tillkommer vid arméstaben.

Sedan publikationer in. in. överförts från tygstationerna i Stockholm och Karlsborg till det centrala bok- och blankettförrådet, bör — såsom utredningen föreslagit — för kvarvarande uppgifter vid någon av tygstationerna inrättas en tjänst för förrådsmän i Ae 7. Befintlig personal för uppgifterna kan därvid friställas.

Utredningen har härjämte föreslagit till indragning en tjänst för kansliskrivare i Ae 10 vid armétygförvaltningen. Enligt ämbetsverkets mening är emellertid en dylik åtgärd icke motiverad av förrådets tillkomst. Frågan bör — efter ytterligare överväganden inom armétygförvaltningen —- upptagas till prövning i anslutning till anslagsäskandena för budgetåret 1962/63.

Ett genomförande av den nu föreslagna personalorganisationen medför, att nya tjänster behöver inrättas i försvarets civilförvaltning för en förste byråintendent i Ao 23, en förste tryckeriassistent i Ae 19, en assistent i Ae 17, tre assistenter i Ae 15, en förrådsförvaltare i Ao 13, en förrådsförman i Ae 9, tre förste förrådsmän i Ae 8, fyra förrådsmän i Ae eller Ag 7 samt tre biträden för skriv- och kontorsgöromål ävensom arvodesbefattningar för en pensionerad officer i A: 24 och en pensionerad underofficer i A: 17. Vidare erfordras vid arméstaben en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 och vid armétygförvaltningens anstalter en tjänst för förrådsmän i Ae 7.

Följande tjänster m. m. kan däremot utgå, nämligen vid försvarets kommandoexpedition för tre pensionerade officerare -— en i A: 27 och två i A: 24 — två pensionerade underofficerare i A: 17 samt en förrådsförmän i Ae 9 och en förrådsmän i Ag 8, vid försvarets civilförvaltning för en byråintendent i Ao 21, två amanuenser i reglerad befordringsgång, en assistent i Ae 16 och en förrådsmästare i Ao 12, vid armétygförvaltningens anstalter för två förrådsförmän i Ae 9 och tre kollektivavtalsanställda förrådsarbetare, vid flygvapnet för en fanjunkare i Ao 13, två förrådsmän -— en i Ae och en i Ag 7 — och tre biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång samt vid flygförvaltningen för eu förrådsmän i Ae 7.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

21 Jag kommer i det följande vid anmälan av anslagen Försvarsdepartementet: Avlöningar, Försvarets civilförvaltning: Avlöningar, Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. samt Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl. att framlägga slutliga förslag rörande ifrågavarande tjänsteförändringar från och med nästa budgetår. Förevarande förslag innebär att jämväl medelsbehovet under anslagen Armétygförvaltningen: Armétygförvaltningens anstalter: Avlöningar och Flygförvaltningen: Avlöningar för nästa budgetår minskar. Slutliga äskanden beträffande dessa anslag har emellertid redan framlagts i årets statsverksproposition (bil. 6, p. 18 och 24). Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att vid utformningen av dispositionsföreskrifterna för vederbörliga anslag beakta de i det föregående angivna personalförändringarna vid armétygförvaltningens anstalter och flygförvaltningen.

Statens organisationsnämnd har framhållit angelägenheten av att ändringstjänsten i fråga om krigsmaktens publikationer överses och rationaliseras. Enligt min mening skulle det vara värdefullt om en särskild arbetsgrupp närmare undersökte ifrågavarande spörmål.

De i det föregående föreslagna organisations- och personalförändringarna bör i princip genomföras från och med nästa budgetår. Då det emellertid kan bli aktuellt att den nya organisationen genomföres successivt samt att vissa befintliga tjänster föres på övergångsstat eller övergångsvis kvarstår i organisationen, bör det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut härom liksom att i övrigt meddela erforderliga föreskrifter för genomförande av ifrågavarande organisationsförändringar.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits rörande tryckning och förrådsliållning av publikationer m. m. inom försvaret;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet av de i det föregående föreslagna personalförändringarna vidtaga erforderliga övergångsåtgärder. 12

12] Försvarsattachéorganisationen

I sitt den 6 augusti 1959 avgivna betänkande upptog 1958 års besparingsutredning frågan om försvarsattachéorganisationens omfattning. Utredningen anförde följande.

»Med hänsyn till de betydande kostnader som försvarsattachéorganisationen drager bör enligt besparingsutredningens uppfattning — även om utredningen är medveten om de betydelsefulla uppgifter som åvilar försvarsattachécrna — frågan om möjligheterna till reducering av organisationen övervägas. I första band synes förutsättningarna för en dylik begränsning böra prövas i vad avser de nordiska länderna. Behovet av

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

militärattaché i Helsingfors torde dock böra bedömas från andra utgångspunkter än beträffande de övriga nordiska länderna. En utredning med sikte på att undersöka möjligheterna att begränsa antalet försvar sattachéer och därmed kostnaderna bör sålunda enligt utredningens mening snarast företagas. Avgörande för organisationens omfattning blir givetvis ytterst en avvägning mellan nyttan av och kostnaderna för densamma.»

I anslutning till besparingsutredningens förslag tillkallades den 20 november 1959 en sakkunnig1 för att verkställa utredning rörande försvarsattachéorganisationens omfattning samt avgiva av utredningen betingade förslag. Ifrågavarande utredning antog benämningen Försvarsattachéutredningen 1960. Denna har med skrivelse den 8 november 1960 överlämnat betänkande med förslag i ämnet.

Över försvarsattachéutredningens betänkande har yttranden avgivits av överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, armétygförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarets forskningsanstalt, statens organisationsnämnd, statskontoret, riksräkenskapsverket samt statstjänstemännens riksförbund.

Innan jag upptager försvarsattachéutredningens förslag samt däröver avgivna yttranden till behandling vill jag lämna en kortfattad redogörelse för nuvarande organisation.

Nuvarande organisation

Försvarsattachéorganisationen omfattar för närvarande 16 försvarsattachéer samt fyra biträdande försvarsattachéer med följande placering och fördelning på försvarsgrenar (A = ur armén, M = ur marinen, F = ur flygvapnet).

1 Ledamoten av riksdagens första kammare, rektorn B. F. Elmgren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

23 Såsom framgåx- av sammanställningen är befattningen som biträdande flygattaché i London förenad med befattning som biträdande marinattaché därstädes. Tidigare fanns intill den 1 oktober 1959 skilda befattningar för ifrågavarande uppgifter.

Försvarsattachéerna innehar med ett undantag regementsofficersbeställningar på försvarsstabens stat. Undantaget avser försvarsattachén i Wien, vilken innehar denna befattning vid sidan av befattning i försvarsstaben. Tjänstgöringen i Wien omfattar 45 dagar per år. Marin- och flygattachéerna i Moskva tjänstgör därstädes halvårsvis. I övrigt är deras tjänstgöring förlagd till försvarsstaben.

Som biträdande försvarsattachéer tjänstgör officerare eller civilmilitära tekniker. De kommenderas till tjänstgöring i här avsedda befattningar utöver den för försvarsattachéorganisationen fastställda staten.

Försvarsattachéerna och de biträdande försvarsattachéerna åtnjuter i princip — jämte lön i innehavda beställningar — särskilda förmåner enligt 33 § statens allmänna avlöningsreglemente. Dessa förmåner är ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg, ersättning för bilresor samt förflyttningsbidrag. Härjämte utgår till ifrågavarande personal prisutjämningstillägg, som fastställes av Kungl. Maj :t halvårsvis.

Kostnaderna för nuvarande försvarsattachéorganisation uppgår till något över 2 miljoner kronor för år, räknat efter 1961 års löneläge. Huvuddelen av kostnaderna eller cirka 1,5 miljon kronor belastar försvarsstabens avlöningsanslag. Omkostnaderna, utgörande reseersättningar m. m„ för organisationen bestrides från försvarsstabens omkostnadsanslag. Dessa kostnader har för innevarande budgetår beräknats till närmare 260 000 kronor. Övriga kostnader, vilka helt avser lön och särskilda förmåner åt biträdande försvarsattachéer, bestrides från marinens och flygvapnets allmänna avlöningsanslag samt vissa sakanslag.

Förslag av försvarsattachéutredningen 1960

Försvarsattaché har beträffande det land där han är placerad till uppgift att, bland annat, följa den militärpolitiska utvecklingen och utvecklingen av det totala försvaret samt att därom lämna chefen för försvarsstaben uppgifter. Ifrågavarande verksamhet är enligt utredningen försvarsattachéernas kanske väsentligaste uppgift. Av stor vikt är, anför utredningen, möjligheterna att registrera indikationer på krigsfara och ökad beredskap samt att göra härav erforderliga bedömanden. Sveriges alliansfria ställning medför en i och för sig icke önskvärd militär isolering. Genom de officiella kontakter, som skapas av försvarsattachéerna, anses förutsättningar finnas för att delvis häva denna isolering. — Fn annan viktig uppgift för försvarsattachéerna — främst de biträdande försvarsatIachéerna — är att medverka vid svenska inköp av krigsmateriel utomlands. Denna medverkan anses i icke ringa utsträckning medföra

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

minskade kostnader på försvarets niaterielanslag. — Försvarsattaché åligger att vara rådgivare i militära frågor åt vederbörande beskickningschef ävensom att efter beskickningschefens anvisningar biträda denne vid handläggning av sådana ärenden beträffande vilka försvarsattachén besitter särskild sakkunskap. Beskickningschefen kan icke vara expert på alla områden, som den diplomatiska verksamheten omspänner. Mot denna bakgrund och i beaktande av att militära förhållanden i rådande världsläge ofta är avgörande vid bedömningen av politiska situationer är det enligt utredningen värdefullt för en beskickningschef att ha tillgång till erfaren militär expertis. — En icke obetydlig arbetsbelastning för försvarsattachéeima är den s. k. serviceverksamheten, avseende förberedelser och biträde vid svenska officerares m. fl. studiebesök utomlands.

Vad här anförts rörande försvarsattachéerna anses i tillämpliga delar gälla även de biträdande försvarsattachéerna. Dessa, som kan vara tekniker, avlastar försvarsattachéerna en mångfald göromål till förmån för de senares viktigaste uppgift att följa den militärpolitiska och militärtekniska utvecklingen.

Utredningen understryker den good-will och den respekt för det svenska försvaret som skapas genom militär representation vid viktigare beskickningar. Genom en dylik representation kan enligt utredningen även vinnas förståelse för vår alliansfria politik och vår vilja att försvara vår neutralitet. En beskärning av vår försvarsattachéorganisation skulle, anför utredningen, kunna uppfattas så, att vi icke ägnar våra nationella säkerhetsfrågor tillräcklig omsorg. För att i önskvärd utsträckning få del av utländska militära erfarenheter krävs en viss motprestation från den nation som önskar informationerna i fråga. Sålunda förekommer allmänt under iakttagande av reciprocitetsprinciper ett utbyte av informationer. Utbytet genomföres på diplomatisk väg genom förmedling av försvarsattachéer.

Sammanfattningsvis framhåller utredningen att en ökad aktivitet för att inhämta upplysningar om den militärpolitiska utvecklingen är med hänsyn till vår alliansfria ställning icke blott önskvärd utan nödvändig. De främsta och avgörande motiven för att upprätthålla en jämförelsevis stor försvarsattachéorganisation är enligt utredningen säkerhets- och beredskapskrav. Utredningen har funnit att det mot denna bakgrund i dagens läge är riskfyllt att beskära nuvarande organisation. Kostnaderna för denna är — anför utredningen — ett av de pris vi har att betala för vår alliansfrihet.

Utredningen tar därefter upp nuvarande organisation till detaljgranskning och framlägger i anslutning därtill sina förslag. Vad utredningen anför i detta avsnitt är i stora delar av sådan natur att redogörelse därför inte bör lämnas i förevarande sammanhang. I dessa delar torde få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

25 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Beträffande representationen inom Öststaterna framlägger utredningen vissa ändringsförslag. Nuvarande anordning med marinattachén och flygattachén tjänstgörande alternativt sex månader i Moskva anses med hänsyn till kraven på kontinuitet och effektivitet icke rationell. Starka skäl talar emellertid, anför utredningen, för en representation med två i Moskva ständigt tjänstgörande försvarsattachéer. Nuvarande två alternerande befattningar bör därför enligt utredningen omvandlas till en befattning för ständigt tjänstgörande försvarsattaché. Utredningen anser det lämpligt, att de två befattningar, som därmed kommer att finnas i Moskva, alternerar mellan försvarsgrenarna. Vidare föreslår utredningen att tjänstgöringstiden för reseattachéerna i Warszawa och Prag förlänges från nuvarande omkring två veckor till högst omkring fyra veckor, önskemål om en dylik förlängning har även framförts av respektive beskickningschefer. Ackrediteringen i Prag bör emellertid enligt utredningen överflyttas till den i Wien ackrediterade försvarsattachén.

I fråga om den militära representationen vid beskickningarna i Amerikas förenta stater samt Kanada föreslår utredningen icke någon förändring. Utredningen framhåller, att en stark militär representation i Washington är nödvändig om den militära utvecklingen skall kunna följas effektivt. Vidare kräver den svenska inköpsverksamheten i USA en stor arbetsinsats. Mot bakgrunden av den tekniska utvecklingen har önskemål framförts om utökning av antalet attachéer i Washington. Utredningen finner starka skäl tala härför men kan av statsfinansiella skäl icke tillstyrka detta. Bristen på främst teknisk personal anses i någon mån kunna kompenseras genom lämplig rekrytering av de biträdande försvarsattachéerna.

Behovet av tre ordinarie försvarsattachéer vid beskickningen i Storbritannien är enligt utredningen klart motiverat med hänsyn till arbetsuppgifterna och de resultat som erhålles. Utredningen framhåller, att försvarsattachéerna vid denna beskickning intar en betydande roll i samband med anskaffning av materiel för svenska krigsmakten. Mot bakgrund av den omfattande inköpsverksamheten i vad avser flygmateriel anses en biträdande flygattachébefattning vara väl motiverad. Även om starka skäl motiverar skilda befattningar för biträdande marinattaché och biträdande flygattaché anser utredningen det av statsfinansiella skäl icke möjligt att för närvarande realisera en sådan anordning. Utredningen förordar emellertid att placeringen av biträdande försvarsattachéer i London tiån tid till annan anpassas till det aktuella läget.

Utredningen understryker vikten av att den militära utvecklingen i Frankrike följes av kompetenta iakttagare. Under senare år har försvarsattachéerna vid beskickningen i Paris i avsevärd utsträckning tagits i anspråk för arbetsuppgifter i samband med inköp av krigsmateriel. En utökning av försvarsattachéorganisationen vid beskickningen med eu biträdande försvarsattaché anses motiverad men av ekonomiska skäl kan utredningen icke för närvarande tillstyrka eu sådan åtgärd.

26 Kungl. Haj:ts proposition nr 110 år 1901

Representationen i Bonn är, anför utredningen, viktig med hänsyn till den västtyska återupprustningen och Västtysklands för vårt land strategiskt betydelsefulla läge. Under tiden den 1 oktober 1957—den 30 september 1959 var en marinattaché — jämte arméattachén — placerad vid beskickningen i Bonn. Erfarenheterna därefter visar enligt utredningen att en försvarsattaché icke ensam kan lösa alla arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Utredningen anser därför att attachéorganisationen i Bonn bör förstärkas med marin personal. Inrättande av en befattning för heltidstjänstgörande marinattaché anses av ekonomiska skäl icke möjligt och utredningen föreslår därföi' att den i Köpenhamn placerade försvarsattachén ackrediteras jämväl som marinattaché i Bonn med tjänstgöring därstädes högst sex veckor per år.

Sveriges militära representation vid beskickningarna i Nederländerna, Belgien, Schweiz och Österrike sker genom s. k. reseattachéer. Dessa är — utom försvarsattachén i Wien -- stationerade utomlands. Utredningen föreslår i fråga om representationen i Nederländerna och Schweiz en mindre utökning av tjänstgöringstiden för försvarsattachéerna. Försvarsattachébelattnmgen i Belgien bör enligt utredningen indragas med hänsyn till det nuvarande relativt ringa utbytet. I fråga om representationen i Wien föreslås ingen förändring. Där ackrediterad försvarsattaché skall emellertid enligt utredningens i det föregående redovisade förslag jämväl ackrediteras i Prag.

Någon begränsning av vår försvarsattachéorganisation i vad avser de nordiska länderna bör enligt utredningen inte ske. För bibehållande av nuvarande organisation åberopas främst säkerhets- och beredskapsskäl ävensom reciprocitetshänsyn. Såsom framgår av det föregående föreslår utredningen, att den i Köpenhamn stationerade försvarsattachén jämväl ackrediteras som marinattaché i Bonn.

Ur säkerhets- och beredskapssynpunkt är — anför utredningen — Danmark av särskild betydelse med hänsyn främst till den roll landet spelar i vad avser kontrollen av östersjöinloppen.

Motiven för att ha en försvarsattaché i Norge är enligt utredningen främst dikterade av säkerhets- och beredskapsskäl. Utredningen erinrar bland annat om betydelsen i förevarande sammanhang av vår långa med Norge gemensamma landgräns och vår geografiska gemenskap i övrigt.

Säkerhets- och beredskapsskäl åberopas även i fråga om försvarsattachébefattningen i Finland. Vidare understryker utredningen den historiskt betingade samhörigheten mellan Finland och Sverige och den betydelse försvarsattachén har som en länk i de svensk-finska relationerna.

Ett direkt samarbete mellan försvarsstaben i Stockholm och motsvarande myndigheter i övriga nordiska huvudstäder är enligt utredningen icke möjligt med hänsyn till vår alliansfria utrikespolitik. Vårt behov av internordiska kontakter på det militära området bör därför enligt utredningen tillgodoses genom försvarsattachéer.

Kungl. Maj:ts proposition lir 110 år 1961

27 Utredningens nu redovisade förslag innebär i korthet, att nuvarande två alternerande försvarsattachébefattningar i Moskva omvandlas till en befattning för ständigt tjänstgörande försvarsattaché samt att vissa ändringar vidtages i fråga om de s. k. reseattachébefattningarna — innefattande bland annat inrättande av en befattning i Bonn samt indragande av en befattning i Bryssel. Ett genomförande av utredningens förslag medför enligt utredningen en kostnadsbesparing av cirka 50 000 kronor för år.

Utredningen upptager vissa ytterligare frågor rörande försvarsattachéerna såsom lydnadsförhållanden, utbildning in. m. Redogörelse härför lämnas icke i förevarande sammanhang. I dessa delar torde få hänvisas till betänkandet samt därtill hörande bilagshäfte, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Slutligen upptager utredningen vissa frågor rörande ersättning för automobilresor samt beträffande biträdespersonal åt försvarsattachéerna. Utredningen föreslår, att frågan om ersättning åt försvarsattachéerna för automobilresor göres till föremål för undersökning så att skäliga belopp, motsvarande verkliga behov, kan utgå. Beträffande den andra frågan framhåller utredningen vikten av att försvarsattachéerna erhåller nödvändig biträdespersonal och att denna personal bör vara anställd av en och samma myndighet.

Yttranden

Utredningens förslag i fråga om försvarsattachéorganisationerna i Öststaterna samt Västtyskland har rönt stark kritik av de militära myndigheterna. Dessa anser samtliga, att en förstärkning bör ske av den militära representationen i Bonn med ständigt tjänstgörande attachépersonal. Vissa myndigheter hävdar, att den av utredningen föreslagna förstärkningen av Bonnrepresentationen endast har symbolisk betydelse, överbefälhavaren samt armé- och marincheferna anser att försvarsattachéorganisationen i Moskva bör omfatta tre ständigt tjänstgörande attachéer. Chefen för flygvapnet föreslår, att nuvarande tre befattningar i Moskva bibehålies men att sammanlagda antalet tjänstgöringsmånader fördelas lika på försvarsgrenarna. Flera myndigheter anser, att utredningens förslag på denna punkt innebär en försämring i förhållande till nuläget. Ackrediteringen av eu och samma attaché i såväl Wien som Prag anses av överbefälhavaren in. fl. olämplig. Betydelsen av militär representation i Warszawa understrykes av vissa myndigheter. Enligt överbefälhavaren och flygvapenchefen bör samtliga försvarsattachéer i Moskva jämväl ackrediteras i Warszawa. Arméchefen och armétygförvaltningen föreslår, att i Warszawa ackrediteras en där ständigt tjänstgörande arméattaché. Förslag har även framförts om förstärkning av den militära representationen i Washington, London och Paris. Chefen för flygvapnet uttalar att om en besparing inom attachéorganisationen måste göras bör den avse de nordiska länderna.

28 Kunc/l. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Departementschefen

Försvarsattachéutredningen 1960 har haft till uppgift att undersöka möjligheterna för en begränsning av försvarsattachéorganisationen. Utredningen har emellertid funnit, att det i dagens läge är riskfyllt att beskära nuvarande organisation. Därvid åberopas främst säkerhets- och beredskapskrav. Vår alliansfria utrikespolitik medför enligt utredningen en militär isolering, som delvis kan hävas genom försvarsattachéernas kontakter. Utredningen har konstaterat behov av en förstärkning av organisationen på skilda håll men av ekonomiska skäl avstått från att framlägga några förslag därom. De förslag, som utredningen framlagt och för vilka jag redogjort i det föregående, innebär endast vissa jämkningar av nuvarande organisation.

De skäl utredningen framlagt för bibehållande av en försvarsattachéorganisation av nuvarande omfattning finner jag övertygande. 1958 års besparingsutredning uttalade, att avgörande för organisationens omfattning ytterst blir en avvägning mellan nyttan av och kostnaderna för densamma. Jag anser, att försvarsattachéutredningen klargjort, att den verksamhet som bedrives av försvarsattachéerna i skilda avseenden är till stort gagn för vårt land. Jag kan exempelvis erinra om de — icke minst ur kostnadssynpunkt — betydelsefulla uppgifter, som utföres av försvarsattachéerna (biträdande försvarsattachéerna) i samband med inköp av krigsmateriel utomlands. I likhet med försvarsattachéutredningen anser jag, att de kostnader, som nedlägges på försvarsattachéorganisationen, väl uppväges av de resultat som ernås genom attachéernas verksamhet på skilda områden. Jag kan också i allt väsentligt ansluta mig till de förslag utredningen framlagt.

Liksom attachéutredningen bedömer jag det lämpligt att — inom ramen för den befintliga attachéorganisationen — vidtaga vissa jämkningar. Utredningens förslag har emellertid på vissa punkter starkt kritiserats av de militära remissmyndigheterna. Detta gäller framförallt i fråga om representationen i öststaterna samt i Västtyskland. I likhet med utredningen är jag dock icke beredd att tillmötesgå myndigheternas krav om en utökning av organisationen med nya befattningar för ständigt tjänstgörande attachéer. Jag är emellertid ej heller beredd tillstyrka av utredningen föreslagna jämkningar i fråga om representationen i dessa stater. För egen del föreslår jag, att nuvarande organisation i Moskva med en ständigt tjänstgörande arméattaché samt en marin- och en flygattaché alternativt tjänstgörande under sex månader per år bibehålies. Samtliga tre försvarsattachéer i Moskva bör tillika ackrediteras i Warszawa. Därjämte bör armé- och flygattachéerna ackrediteras i Prag. Den årliga tjänstgöringen bör för envar attaché omfatta högst fyra veckor i vardera Warszawa och Prag. Liksom utredningen och flertalet remissmyndigheter bedömer jag det angeläget med en förstärkning av representationen i Bonn. Jag tillstyrker

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

förslaget, att försvarsattachén i Köpenhamn tillika ackrediteras i Bonn. Tjänstgöringen därstädes bör omfatta cirka tre månader per år. Vad utredningen i övrigt föreslagit rörande försvarsattachéorganisationens omfattning (ackreditering och tjänstgöring) föranleder ingen erinran från min sida. Jag räknar således med att försvarsattachébefattningen i Bryssel indrages samt att tjänstgöringstiden för de s. k. reseattachéerna i Haag och Bern förlänges något.

Enligt 1958 års besparingsutredning borde i första hand förutsättningarna för en begränsning av försvarsattachéorganisationen i de nordiska länderna prövas. Av skäl, som attachéutredningen anfört och som delvis redovisats i det föregående, anser jag det inte lämpligt att vidtaga några inskränkningar av organisationen i våra grannländer.

Beställningarna för försvarsattachéerna bör som hittills uppföras på försvarsstabens personalförteckning. De biträdande försvarsattachéerna bör på sätt nu sker i innehavda beställningar vid försvarsgrenarna kommenderas till tjänstgöring i här avsedda befattningar. En beställning lör armédirektör av 2. graden i Ao 24, avsedd för biträdande arméattaché i Washington, bör tillkomma vid tygtekniska kåren. Ifrågavarande personalbehov beaktades inte, då organisationen av tygtekniska kåren fastställdes 1958. Befattningen uppehälles för närvarande av en övergångsvis kvarstående armédirektör. Bifall till mitt förslag innebär således icke några ökade lönekostnader i dagsläget. Jag återkommer till frågan i det följande vid behandlingen av arméns allmänna avlöningsanslag. Kostnaderna för de särskilda attachéförmånerna åt de biträdande försvarsattachéerna bestrides för närvarande i huvudsak från sakanslag. Jag räknar med att samtliga dessa kostnader i fortsättningen bestrides från försvarsstabens avlöningsanslag.

Vid bifall till det förslag rörande försvarsattachéorganisationen, som jag nu framlagt, uppkommer en ökning av de årliga kostnaderna med cirka 20 000 kronor, ökningen avser rese- och traktamentskostnader för representationen i Warszawa, Prag, Bonn, Haag och Bern. Medel för täckning av ifrågavarande kostnadsökning bör beräknas under försvarsstabens omkostnadsanslag. Jag förutsätter, att försvarsattachéernas resor planlägges så att kostnaderna begränsas så långt det är möjligt utan att ändamålet med verksamheten förfelas.

Jag återkommer i det följande vid behandlingen av försvarsstabens anslag till frågan om erforderliga medel för försvarsattachéorganisationen under nästa budgetår.

Av attachéutredningen föreslagen undersökning beträffande utgående ersättningar för automobilresor bör ske i samband med pågående översyn av avlöningsförmånerna för utomlands stationerade diplomatiska och konsulära tjänstemän in. fl.

Anställande av erforderlig biträdespersonal åt försvarsattachéerna bör i princip ske genom utrikesdepartementets försorg. Jag förutsätter, all spörs-

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

målet uppmärksammas vid beräkningen av vederbörliga anslag för kommande budgetår.

Under åberopande av del anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad i det föregående föreslagits rörande försvarsattachéorganisationen.

[3] Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom försvaret

Liksom skett tidigare år torde i detta sammanhang böra lämnas en översikt av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg.

Vid anmälan av propositionen 1960: 110 (s. 18) berördes den fortlöpande översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband, som verkställes av organisationsnämnden. Denna översyn har i första hand till ändamål att klarlägga behovet av jämkningar — inom ramen för fastställda personalstater — såväl i organisationen som beträffande personal för olika berörda verksamhetsområden. Efter förslag, som chefen för armén på grundval av en av nämnden gjord principutredning avgivit i samråd med nämnden, har Kungl. Maj :t i brev den 18 november 1955 meddelat allmänna bestämmelser om ändringar i organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten in. in. vid arméns förband. Ändringarna skall enligt dessa bestämmelser successivt genomföras vid de olika förbanden, sedan organisationsnämnden verkställt kompletterande undersökningar vid vederbörande förband.

I propositionerna 1957:110 (s. 96), 1958:110 (s. 159), 1959:110 (s. 20) och 1960:110 (s. 18) anmäldes att Kungl. Maj :t under 1956, 1957, 19o8, 1959 och lebruari 1960, på grundval av förslag från chefen för armén i samråd med organisationsnämnden, fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid vissa i propositionerna angivna förband m. m.

Under 1960 har Kungl. Maj :t, efter det organisationsnämnden verkställt kompletterande undersökningar och chefen för armén i samråd med nämnden avgivit på undersökningarna grundade förslag, meddelat beslut i nämnda hänseende beträffande Upplands signalregemente med arméns signalskola och signal truppernas kadettskola, arméns underofficersskola och staben för Uppsala—Västerås försvarsområden. Vidare har Kungl. Maj :t, på grundval av förslag av chefen för armén i samråd med, bland andra, organisationsnämnden, meddelat provisoriska bestämmelser om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid Svea artilleriregemente med tygförvaltningsskolan.

I anslutning till riksdagens beslut i anledning av förslag av Kungl. Maj:t

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

i propositionerna 1958: 110 (s. 63—67 och 105—106), 1959: 115 (s. 3—24) och 1959: 117 (s. 2—12 och 28) har Kungl. Maj :t genom särskilda beslut den 20 maj 1960 meddelat dels bestämmelser om indragning av Karlsborgs luftvärnsregemente och Göta artilleriregemente jämte omorganisation av vissa förband m. m. inom armén, dels vissa övergångsbestämmelser i anledning av berörda förbands in. m. omorganisation, dels ock provisoriska bestämmelser om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid det i Karlsborg nyorganiserade signalförbandet — som benämnts Göta signalkår — med arméns fallskärms jägarskola, vid Skaraborgs pansarregemente med pansartruppskolan och Livregementets husarer, vid Livgrenadjärregementet med infanteriets stridsskola (tidigare benämnd infanteriskjutskolan), vid Hallands regemente med infanteriets kadett- och aspirantskola ävensom vid Göteborgs luftvärnskår med arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola samt luftvärnets kadett- och aspirantskola. Vidare har Kungl. Maj :t meddelat beslut om arméns skyddsskolas förläggande till Svea livgarde samt om viss ändring av organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid Livgrenadjärregementet med stridsskolan.

Sistnämnda beslut har föranletts av att verksamheten vid stridsskolan kommer att utökas väsentligt till följd av den genom beslut av 1960 års riksdag fastställda befälsordningen vid infanteriet. Den tidigare planerade särskilda skolbyggnaden för skolan inom Livgrenadj ärregementets etablissement var icke dimensionerad för den ökade kursverksamheten. Frågan om lokalisering av skolan har därför måst tagas under omprövning. Delegationen för anordnande av övnings- och skjutfält för skolan har — på initiativ av kommunen — träffat avtal med Borensbergs kommun om förvärv av en skolbyggnad med lärarbostäder vid Kvarn. Av fortifikationsförvaltningen gjorda beräkningar visar att tillbyggnad av den vid Kvarn befintliga skolbyggnaden, varigenom all vid stridsskolan avsedd kursverksamhet kan förläggas till Kvarn, betingar en lägre kostnad än en nybyggnad av erforderlig storlek vid Livgrenadjärregementet. För att skolhus och skjutfält skall kunna utnyttjas på effektivaste sätt bör eleverna vid stridsskolan förläggas till Kvarn. De minskade kostnaderna för skolhus har förutsatts disponerade för utbyggnad av internatförläggning för eleverna. Även från utbildningssynpunkt medför en förläggning av kursverksamheten till Kvarn väsentliga fördelar, i det att tidsödande transporter av elever mellan Linköping och Prästtomtafältet kan undvikas. Beslutet innebär dock icke ändring av tidigare beslut om skolans anslutning i administrativt hänseende till Livgrenadjärregementet. Kostnaderna för avlöning av vissa nytillkommande lägre tjänster för administrativ personal och ekonomipersonal beräknas till fullo komma att uppvägas av besparingar på arméns anslag till reseersättningar in. m.

Chefen för armén har vidare på grundval av organisationsnämndens undersökningar avgivit förslag till organisation av stabs- och förvaltnings-

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

tjänsten vid hemvärnets stridsskola, vid staberna för Örebro försvarsområde och Umeå—Storumans försvarsområden, vid Norrbottens regemente med Norrbottens pansarbataljon och Norrlands signalbataljon, där vissa ytterligare undersökningar visat sig vara erforderliga, samt vid Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani. Något beslut i sistnämnda ärende har icke meddelats, enär såsom redovisas i annat sammanhang fråga uppkommit om indragning av Livgardesskvadronen eller förläggning av densamma och stabskompaniet till andra i Stockholmsområdet befintliga militära etablissement. Ej heller har ställning ännu tagits till av chefen för armén, med anledning av IV. militärbefälsstabens flyttning till Strängnäs, ingivna förslag till ändring av organisationen av militärbefälsstaben samt av stabs- och förvaltningstjänsten vid Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani och Svea livgarde in. fl. inom IV. militärområdet belägna förband m. m.

Arméchefen har även ingivit förslag angående ändrad militärterritoriell indelning i fred inom VI. militärområdet, innebärande att Jokkmokks försvarsområde stabsmässigt skiljes från Kiruna försvarsområde och överföres till Bodens försvarsområde. Jag förutsätter, att Kungl. Maj :t äger meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Organisationsnämnden har verkställt kompletterande undersökningar och avgivit därpå grundade förslag till chefen för armén beträffande staben för Strängnäs försvarsområde och arméns lokala fastighetsförvaltning i Karlsborg. Nämnden har även till arméchefen avgivit förslag beträffande organisation vid arméns centralförråd av tygmateriel. Kompletterande undersökningar pågår vid Bodens ingenjörkår med arméns helikopterskola.

I propositionerna 1958: 110 (s. 298 f. och 372 ff.), 1959: 110 (s. 21) och 1960: 110 (s. 19) lämnades redogörelse för vissa personalförändringar i samband med organisation av Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar och av Älvsborgs försvarsområde ävensom för vissa förändringar av III. militärområdets indelning i försvarsområden. Såsom av sistnämnda proposition framgår har Kungl. Maj :t den 18 juni och den 29 augusti 1958 meddelat beslut om organisation m. m. av nu berörda enheter. I sistnämnda proposition anmäldes vidare att chefen för marinen avgivit ett på undersökningar av organisationsnämnden grundat förslag till ny organisation av Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår, vilket förslag var under beredning i försvarsdepartementet, samt att undersökningar genom nämndens försorg pågick vid Hemsö kustartilleriförsvar. Numera har Kungl. Maj :t den 1 april 1960 meddelat beslut om ändrad organisation av stabsoch förvaltningstjänsten m. in. i fred vid Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår och om ändrade personalförteckningar för nämnda kustartilleriförsvar m. m. Vidare har marinchefen, sedan organisationsnämnden slutfört undersökningarna vid Hemsö kustartilleriförsvar, ingivit

33 Kungl. Mnj:ls proposition nr 111) år 19til

förslag till ny organisation av delta kustartilleriförsvar ävensom, efter kompletterande undersökningar av nämnden, lörslag till oiganisation av Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar. Båda förslagen är under beredning i försvarsdepartementet. Jag återkommer härtill i det töljande vid anmälan av arméns och marinens allmänna avlöningsanslag.

Ytterligare anmäldes i propositionen 11)60: 110 (s. 19 tf.) bland annat att undersökningar genom organisationsnämndens försorg pågick vid flottans skolor i Karlskrona och vid marinstaben, såvitt anginge expeditionstjänsten inom staben, varjämte vissa kompletterande undersökningar, huvudsakligen berörande förrådstjänsten, pågick vid intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna inom marinkommando Syd, ävensom att marinchefen ingivit på undersökningarna grundade förslag. Sedan riksdagen fattat beslut (skr. 1960:402) om att organisera marinverkstäderna i Karlskrona som ett statligt aktiebolag i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts av departementschefen i propositionen 1960: 184 och av statsutskottet i dess utlåtande 1960:206, har Kungl. Maj:t genom beslut den 16 december 1960 uppdragit åt chefen för marinen att, i samråd med statens organisationsnämnd rörande organisationens huvuddrag och med noggrant beaktande av vad i förenämnda proposition och utskottsutlåtande anförts i ämnet, före den 1 maj 1961 inkomma med förslag till utformning av en provisorisk organisation av ledningsorganen vid marinkommando Syd, att tillämpas från och med den 1 juli 1961. I propositionen 1960: 110 (s. 20) anmäldes beträffande organisationen av expeditionstjänsten inom marinstaben att chefen för marinen, sedan organisationsnämnden slutfört sina undersökningar vid staben, ingivit därav föranlett förslag men att Kungl. Maj:t genom beslut den 11 december 1959 anbefallt marinchefen att företaga ytterligare utredning beträffande vissa organisationsenheter inom staben, bland dem stabens tryckeri, och att avge därav betingat förslag före utgången av maj 1960. Marinchefen bar även ingivit sådant förslag, syftande bland annat till all tryckeriet från och med den 1 juli 1961 överföres till marinförvallningens normaliebyrå. Såsom framgår av innevarande års slatsverksproposition (bil. 6, s. 109) har Kungl. Maj:t emellertid den 30 september 1960 uppdragit åt försvarets civilförvaltning alt i samråd med vederbörande myndigheter utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av eu sammanslagning av försvarets hjälptryc.kerier. Intill dess resultatet av denna utredning föreligger synes marinstabens tryckeri böra kvarbli i staben. Vad beträffar expeditionstjänsten i övrigt inom marinstaben synes ställning icke böra lagas i avvaktan på den omorganisation av marinstaben, som kan föranledas av ställningstagandet till det i propositionen 1961:109 framlagda förslaget rörande organisationen av krigsmaktens högsta ledning.

Bihang till riksdagens protokoll IIlo 1. 1 samt. Nr Ilo

3—1827 Öl

.34

Knntjl. Mnj:ts proposition nr 110 nr 1901

Sedan riksdagen fattat beslut (skr. 1960:291) i anledning av ett av Kungl. Maj:t i propositionen 1960:110 (s. 81 tf.) framlagt förslag angående central personalregistrering vid kustartilleriet, har Kungl. Maj:t genom beslut den 3 juni 1960 meddelat provisoriska bestämmelser i ämnet.

Beträffande flygvapnet anmäldes i propositionen 1960:110 (s. 20), att undersökningar och försök pågått beträffande floltiljorganisationen, huvudsakligen förlagda till Blekinge flygflottilj, samt att organisationsnäinnden, sedan undersökningarna slutförts, avgivit därpå grundat förslag till chefen för flygvapnet. Undersökningarna vid Blekinge flygflottilj avsåg närmast organisationen av en attackflottilj. Under 1960 har dessa undersökningar utsträckts att omfatta jaktflottilj med därtill ansluten st ridslednings- och luftbevakningsorganisation. Som typförband för dylika flottiljer, kallade sektorflottiljer, bär använts Bråvalla flygflottilj. Organisationsundersökningarna är även här numera avslutade och förslag liar avgivits till chefen för flygvapnet.

Sedermera har flygvapenchefen till Kungl. Maj:t ingivit förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygvapnets förband som följd av de organisationsundersökningar, som sålunda utförts av organisationsnämnden. Förslaget, som innefattar betydande personalökningar avseende såväl beställningar som tjänster vid flygförbanden under fyra budgetår, är under beredning i försvarsdepartementet. Bemyndigande torde dock kunna lämnas flygvapenchefen att i viss omfattning och med tillgänglig personal på försök tillämpa förslaget i den mån detta kan ske utan ökade avlöningskostnader.

Organisationsnämndens undersökningar har numera överflyttats till krigsflygskolan. Nämnden avser att under våren påbörja undersökningar även vid Norrbottens flygbaskår. Undersökningarna förutses vara avslu tade under våren respektive försommaren.

Den fortlöpande rationaliseringsverksamheten och andra organisationsförändringar efter den 5 februari 1960 har medfört vissa besparingar av lönemedel. I detta sammanhang torde sålunda följande personalförändringar böra redovisas, varvid uppdelning gjorts efter försvarsgrenst ill hörighet. Inom armén kan — sedan avräkning skett av de tjänster, vilka till följd av förenämnda indragningar av förband och omorganisation av andra förband m. m. indragits vid vissa förband och ersatts med motsvarande tjänster vid andra förband m. m. — 99 extra ordinarie och extra tjänster i 12 och lägre lönegrader indragas. Vidare kan — sedan motsvarande avräkning skett beträffande arvodesbefattningar — 2 arvodesbefattningar i A: 24 och 13 i A: 17 indragas. Den härav uppkommande besparingen i lönemedel uppgår till ungefär 1 240 000 kronor. Vid uppkommande ledighet kan 9 extra ordinarie tjänster i 9 och lägre lönegrad indragas. De uppkommande besparingarna av lönemedel beräknas till ungefär 110 000 kronor. — Inom marinen har — bortsett från de 6 arvodes-

35 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år Ulfil

befattningar, som enligt propositionen 1960: 110 (s. 98) kunnat indragas vid Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår — 25 extra ordinarie och extra tjänster i 19 och lägre lönegrader kunnat indragas, motsvarande eu beräknad besparing av lönemedel av ungefär 290 000 kronor, varav ungefär 230 000 kronor på annat anslag än avlöningsanslag. Vid uppkommande ledighet kan 7 extra ordinarie och extra tjänster indragas. De härav följande besparingarna av lönemedel beräknas till cirka 90 000 kronor, varav cirka 15 000 kronor på annat anslag än avlöningsanslag. Det har emellertid befunnits ofrånkomligt alt inrätta 14 nya extra ordinarie tjänster i 14 och lägre lönegrader. Av dessa tjänster avses 3 för verkstad av 1. klass, där avlöningskostnaderna för personalen enligt förslag i årets stalsverksproposilion (hil. 6, s. 41 ff.) bör bestridas från annat anslag än avlöningsanslag. De sammanlagda avlöningskostnaderna för ifrågavarande 14 tjänster beräknas uppgå till ungefär 175 000 kronor, varav ungefär 40 000 kronor från annat anslag än avlöningsanslag.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning under budgetåret 1961/62 beträffande de förband in. in., i fråga om vilka förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj:t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår — Kungl. Maj :t jämväl för budgetåret 1961/62 skall äga vidtaga de jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt bereda särskild ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider göromål, vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.

]4] Verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj

Ett av chefen för flygvapnet i anslutning till riksdagens beslut 1958 och 1959 rörande förändringar i flygvapnets organisation framlagt förslag till dels tidsplan för genomförande av de beslutade organisationsförändringarna, dels organisation av de förband (motsvarande) som berördes av förändringarna anmäldes i propositionen 1960: 110 (s. 103 ff). Beträffande Svea flygflottilj (F 8) föreslog flygvapenchefen därvid att förbandet skulle ombildas till flygkår, i vilken skulle ingå kårstab, flygledningens flygavdelring, transportdivision, specialdivision och musikkår.. Personaluppsättningen vid vissa av nämnda enheter skulle enligt förslaget förstärkas. Såvitt avser den föreslagna organisationen vid F 8 uttalade föredragande departementschefen följande.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att 1959 års riksdagsbeslut icke innebär något definitivt ställningstagande till vilken verksamhet som i framtiden skall vara lokaliserad till F8 etablissement. I proposition 1959: 117 (s. 24) uttalade jag hland annat, all del syntes böra övervägas, huru-

Kiunjl. Mnj:ls proposition nr 110 år 1901

vida flygledningens flygavdelning, de i den nu föreslagna transportdivisionen ingående enheterna samt flygvapnets musikkår i Stockholm kunde behöva flyttas från F 8. Beträffande användningen av lokalerna vid F 8 ansåg jag, att möjligheterna att till F 8 lokalisera luftförsvarsrobotförband, centrala staber, förvaltningsmyndigheter in. in. borde hållas öppna. Det nu föreliggande förslaget rörande organisationen av F 8 har framlagts utan att några ingående undersökningar gjorts om förutsättningarna för eu förläggning av flygledningens flygavdelning och transportdivisionen till annan plats. Enligt min mening är det ur skilda synpunkter fördelaktigt att till F 8 förlägga annan verksamhet än sådan som flygvapenchefen föreslagit. 1 enlighet med denna uppfattning har jag i det föregående (jfr punkt 1) föreslagit, att tredje eskaderstaben flyttas till F 8 etablissement. Med hänsyn till de fördelar som står att vinna om flygavdelningarna vid F8 flyttas bör ställning icke nu tagas till den föreslagna organisationen vid F 8. Jag avser i stället att uppdraga åt flygvapenchefen alt noggrant överväga möjligheterna att annorstädes bedriva den flygverksamhet som enligt föreliggande förslag skall äga rum vid F 8. Såsom framgått av det föregående (punkt 2) har jag föreslagit, att flygvapnets musikkår i Stockholm skall indragas.

Till fullgörande av erhållet uppdrag har chefen för flygvapnet den 14 november 1960 framlagt utredning och förslag rörande förläggning av den flygverksamhet som bedrives vid flygledningens flygavdelning, 6. transportgruppen och flygräddningsgruppen m.m. Häröver har yttranden avgivits av överbefälhavaren, fortifikationsförvaltningen, byggnadsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, statskontoret, statens institut för folkhälsan, överståthållarämbetet samt länsstyrelsen i Stockholms län, som överlämnat yttranden från Sollentuna köping och Järfälla kommun.

Jag anhåller nu att få upptaga förevarande frågor till behandling. Därvid redogör jag först för flygvapenchefens utredning och förslag samt däröver avgivna yttranden. Slutligen framlägger jag mina egna synpunkter och förslag.

Chefens för flygvapnet utredning och förslag

Behovet av F 8 som krigsbas. Vid beslutet om indragning av F8 i Barkarby förutsattes, att flottiljens flygfält alltjämt skulle utnyttjas, som krigsbas. I föreliggande utredning framhålles, att den flygtekniska utvecklingen samt de utomordentliga svårigheterna och stora kostnaderna alt bygga en ny bas inom detta område accentuerat behovet att behålla F 8 som krigsbas. I sammanhanget erinras, om alt i runt tal 49 miljoner kronor i dagens penningvärde investerats i flygfält, drivmedels,anläggningar och berghangar vid F 8. Vidtagna undersökningar rörande lokalisering av robotförband till F 8 har enligt utredningen vidare visat, att ett sådant utnyttjande icke beskär möjligheterna att använda F 8 som flygbas i krig.

Med hänsyn till den förutsatta användningen av F 8 som krigsbas anses F 8 ur beredskapssynpunkt böra utnyttjas på sådant sätt i fred att krigsanvändningen underlättas. För kännedom om de motiv som anförts här-

37 Kuiiyt. Maj:Is proposition nr 110 är 1961

utinnan torde iå hänvisas till de handlingar sou» kommer alt tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Av utredningen framgår, alt Barkarbyflygfältets krigsanvändning av flygsäkerhetsskäl medfört viss bebyggelsebegränsning i fältets omedelbara närhet men att dessa förhudsnormer enligt vad flygvapenchefen under hand inhämtat från Sollentuna köping, Järfälla kommun och Stockholms stad icke innebär någon begränsning av planerad bebyggelse.

Flygbuller störningar na kring Barkarby in. in. Flygvapenchefen redovisar i samråd med 195(1 års flygbullerutredning gjorda bedömningar rörande flygbullerstörningarna in. in. kring Barkarby. Beträffande bullerförhållandena vid eu organisation av F8 enligt del av flygvapenchefen framlagda och i propositionen 1960: 110 redovisade förslaget framhålles, att indragningen av jaktdivisionerna vid F8 beräknas medföra en betydande minskning av bullerstörningarna inom Sollentuna kommun men att kvarvarande bullerstörningar i främst Tureberg och Edsberg likväl fålen sådan omfattning att del från bullersynpunkt är önskvärt att jetflygverksamheten vid F 8 begränsas ytterligare.

Eu bedömning av bullerförhållandena har vidare gjorts avseende ett organisationsalternativ som innebär, att flygverksamheten vid F 8 i huvudsak endast skulle bedrivas med propellerflygplan. Antalet starter med jetflygplan beräknas enligt sistnämnda alternativ uppgå till cirka 200 per år under dagtid, vartill kommer jetflygning under omkring två veckor per tvåårsperiod i samband med tillämpningsövningar. Med hänsyn till att flygverksamheten enligt delta alternativ kommer att vara av förhållandevis ringa omfattning och huvudsakligen bedrivas med propellerflygplan samt till att flygfrekvensen med jetflygplan kommer att vara mycket låg bedömes de direkta bullerstörningarna kring Barkarby komma att i huvudsak upphöra. Från flygbullersynpunkt anses därför inga invändningar kunna resas mot att eu flygverksamhet av nu angiven art och omfattning fortsättningsvis bedrives vid F 8.

I förevarande sammanhang framhålles vidare, att den begränsning av flygverksamheten som en bortflyttning från b’ 8 av huvuddelen av flygningen med jetflygplan (jaktdivisionerna samt jetflygplanen vid flygledningens flygavdelning) innebär bland annat reduceras antalet starter per år med 2/3 samtidigt som kvarvarande flygplantyper har sådana egenskaper att de i stor utsträckning kan undvika tätbebyggelsen invid flygfältet medför väsentligt minskade olycksrisker för kringliggande bebyggelse. Jämfört med vad som kan vara fallet vid andra flygplatser, militära såväl som civila, anses riskerna i förevarande hänseende vara små.

Den militära flygverksamhetens inverkan på civil flygtrafik i Stockholmsområdet. Inom Stockholms Icrminalområde ligger två flygförband, F8 och F18 (Södertörns flygflottilj, Tullinge). Såväl civil som militär flygtrafik inom lerminalområdet kontrolleras av ett ny-

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

upprättat, för den civila luftfarten och flygvapnet gemensamt trafikledningsorgan på Bromma flygplats. Redan då flygverksamheten vid F 8 alltjämt pågick utan reduceringar kunde denna trafikledningsorganisation enligt flygvapenchefen separera den militära flygtrafiken från den civila på ett ur flygsäkerhetssynpunkl betryggande sätt och även utan nämnvärt men för den militära trafiken. Svårigheterna och olägenheterna för den militära flygverksamheten har emellertid varit större vid F 18 än vid F 8.

Efter indragningen av jaktdivisionerna vid F 8 kommer enligt chefen för flygvapnet antalet flygplanstarter att minska från cirka 17 800 till omkring 7 800 per år. Om härutöver även jetflygplanen vid flygledningens flygavdelning flyttas bort och alltså resterande flygning med enstaka undantag endast sker på propellerflygplan, beräknas ytterligare drygt 2 000 starter per år bortfalla. Kvarvarande flygplan anses i sistnämnda fall dels ha goda bränslemarginaler, dels kunna ur bullersynpunkt framföras under terminalområdets lägsta nivå. Vidare kan ett enklare landningsförfarande, vilket hland annat kräver ett mycket begränsat utrymme i luftrummet, tillämpas. Anpassningen av den resterande flygverksamheten vid F 8 till den civila flygtrafiken bör därför icke innebära några problem.

Såsom framgått av det föregående har det enligt chefen för flygvapnet visat sig, att F 18 påverkas av den civila flygtrafiken i avsevärt större utsträckning än F 8. Av den civila trafiken till Stockholms terminalområde framföres sålunda cirka 65 % omedelbart väster om flygfältet vid Tullinge och täcker där nivåer från 400 till 12 000 meter. Samordningen med den civila trafiken har för F 18 inneburit, att stigning efter start endast i mycket begränsad utsträckning kan ske i västlig riktning. Flygning med jetflygplan under terminalområdets lägsta nivå från flygfältet till områdets västra gräns är ej heller möjlig med hänsyn till de bullerstörningar som därvid skulle uppkomma över tättbebyggt område. På grund av angivna förhållanden måste huvudsakligen området öster om Tullinge utnyttjas. Inom detta område ligger emellertid dels marinens helikopterbas vid Berga, dels marina övningsområden för artilleriskjutningar i havsbandet. Berörda omständigheter innebär svårbemästrade samordningsproblem.

Beträffande F 8 tramhalles i förevarande hänseende, afl den civila trafiken väster om flygfältet har en relativt ringa omfattning. Till terminalområdets västra gräns är avståndet från flygfältet fyra mil, men då Mälaren ligger nära flygfältet, kan även jetflygplan relativt obehindrat framföras under dessa delar av terminalområdet utan att nämnvärda bullerstörningar uppkommer. Öster ul disponeras övningssektorn ostört.

Av det anförda framgår enligt flygvapenchefen, att erforderligt utrymme i luften bättre kan tillgodoses vid F 8 än vid F 18, främst med hänsyn till den civila flygtrafiken men även till möjligheterna att bedriva formella militära övningar. Från dessa synpunkter anses det ogynnsamt att överflytta flygverksamhet från F8 till F 18.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

39 Flygledningens flygavdelning. Flygande personal, som tjänstgör vid flygledningen och andra staber (skolor) i Stockholm, uppgår till i medeltal 215. Av dessa fullgör cirka 130 nu flygtjänstgöring vid flygledningens flygavdelning på F 8. Med hänsyn till behovet att avlasta luftrummet i Stockholmstrakten har återstående personal sedan hösten 1959 haft sin flygtjänstgöring på krigsflygplan förlagd till flottiljer utanför Stockholmsområdet. Vid flygledningens flygavdelning utgöres flygplanen av äldre krigsflygplan (jetflygplan) och propellerdrivna skolflygplan. Flygplanen utnyttjas dels för övningsflygning i Stockholms närhet, dels för övningsflygning i samband med tjänsteresor. Avsevärd arbetstid åtgår för genomförande av flygtjänstgöringen för här berörd personal. Flygtjänstgöringen hör därför enligt flygvapenchefen förläggas till F 8 i den utsträckning så är möjligt.

Med hänsyn till flygbullerförhållandena kring Barkarhy har emellertid såsom framgått av det föregående beaktansvärda skäl ansetts föreligga att flytta flygledningens jetflygplan från F 8. Ur kommunikationssynpunkt borde dessa plan därvid i första hand baseras vid F18. Den starkt begränsade rörelsefriheten i luftrummet kring F 18 anses emellertid omöjliggöra en sådan förflyttning. Däremot kan enligt chefen för flygvapnet flygledningens propellerflygplan om så blir erforderligt flyttas till F 18, enär flygning med dessa flygplantyper lättare kan anpassas till där rådande förhållanden. För basering av flygledningens jetflygplan anses i andra hand Upplands flygflottilj i Uppsala (F16) vara lämpligast. Flygvapenchefen avser emellertid att förlägga centraliserad typinflygning för de jaktförband som utrustas med flygplanlyp Draken till nämnda flottilj. På grund härav och med hänsyn till dels den stora omfattningen av flygverksamheten vid F16 och flygkadcltskolan, dels närheten till stor flygplatsen vid Arlanda anses det icke vara möjligt att förlägga ytterligare flygverksamhet till Uppsalaområdet.

Med hänsyn lill avståndet från Stockholm är enligt chefen för flygvapnet Västmanlands flygflottilj i Västerås (Fl) och Södermanlands flygflottilj i Nyköping (F 11) därnäst av övriga flottiljer bäst lämpade för basering av ifrågavarande jetflygplan. Vare sig F 1 eller F 11 väljes ökar restiden med cirka 3 timmar i förhållande lill den nuvarande restiden till F 8. Av nämnda flottiljer anses I*' 1 lämpligast med hänsyn lill att den dels har eu division mindre än Fil, dels i mindre grad påverkas av den civila flygtrafiken. Oavsett vilken flottilj som än väljes kommer överflyttningen av jetflygplanen vid flygledningens flygavdelning alt medföra, afl eu ny hangar till eu beräknad kostnad av cirka 4 miljoner kronor måste tillkomma.

Förlusten av arbetstimmar blir enligt flygvapenchefen avsevärd vid eu flyttning av jetflygverksamheten till Västerås och anses nödvändiggöra vissa kompenserande åtgärder. .Sålunda bör antalet resor till Västerås hållas nere genom att eu större del av den flygande personalen än för närvarande

40 Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1961

regelmässigt flyger endast propellerflygplan. Med hänsyn till ålder samt freds- och krigstjänstgöring hedömes emellertid högst 60 flygförare in. fl. kunna placeras i sådan flygtjänstgöring. I tidsbesparande syfte bör enligt chefen för flygvapnet flygtjänstgöringen för den personal som skall flyga i Västerås i möjligaste utsträckning koncentreras. Nämnda förflyttning anges innebära, att den arbetstid personalen i flygledningen in. fl. staber (skolor) måste ägna åt flygning ökar i förhållande till nuläget med 13 100 timmar per år, vilket, omräknat i antal man, motsvarar 7 befattningshavare. En personalökning av i stort sett angiven omfattning synes enligt flygvapenchefen ofrånkomlig. Del framhålles slutligen, att det verkliga merbehovet av personal blir än större med hänsyn till stabs- och förvaltningsarbetets differentiering och arbetsplatsernas spridning.

6. t rån spor Igruppen och flygräddningsgruppen. Transportgruppen ställer flygplan till förfogande för försöksverksamhet vid bland annat försvarets forskningsanstalt och flygförvallningen. Vidare ombesörjer gruppen flygtransporter till och från Stockholm för militära och civila myndigheter. Försöksverksamheten omfattar huvudsakligen hemlig utrustning, varför provflygplanen kräver särskild bevakning och skydd mot insyn. För cirka 30 procent av flygvapnets flygtransporter är Stockholm utgångspunkt och/eller målpunkt. Flygvapenchefen anser, att 6. transportgruppen på grund av uppdragsgivarnas lokalisering bör vara baserad i Stockholms närhet och med hänsyn till sekretesskravet på en militär flygplats. Transportgruppen, som för närvarande disponerar 0 tvåmotoriga transportflygplan (varav 2 jetflygplan avsedda uteslutande för försöksverksamhet), kräver avsevärda hangar-, verkstads-, förråds- och expeditionsutrymmen. Detta behov har bland annat tillgodosetts vid F 8 genom ett särskilt hangarbygge.

Flygräddningsgruppen var tidigare baserad till Roslagens flygkår (F2) men har efter flygverksamhetens avveckling vid detta förband överflyttats till F 8. Gruppens basering till Stockholmstrakten är enligt chefen för flygvapnet betingad dels av denna trakts centrala läge inom det område, där huvuddelen av flygvapnets övningar bedrives, dels av önskvärdheten av omedelbar kontakt med den centrala flygsäkerhetsledningen i Stockholm. Behov av flygräddningsflygplan i andra landsdelar tillgodoses genom detachering av flygplan ur gruppen eller av helikoptrar ur armén och marinen. Flygräddningsgruppen, vars nuvarande flygplan (typ Catalina) är förslitna, avses framdeles komma att erhålla medeltunga helikoptrar. Förutom i räddningstjänst beräknas helikoptrarna bli utnyttjade som transportmedel i stridsledningsorganisationen. Mot bakgrund av bland annat de tillkommande transportuppgifterna är det enligt flygvapenchefen rationellt att sammanslå flygräddningsgruppen med 6. transportgruppen till en transportdivision.

Av anförda skäl anser flygvapenchefen, att flygtransportdivisionen i första hand alltjämt bör förläggas till Barkarby, där erforderligt utrymme

41 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

finnes tillgängligt. Något hinder för en sådan basering med hänsyn till den civila flygtrafiken och flygbullerförhållanden anses icke föreligga.

För verksamheten vid transportdivisionen är enligt flygvapenchefen även F 18 lämpligt belägen men ej så fördelaktigt som F 8. Som framgått av det föregående har emellertid ansetts, att propellerflygplanen vid flygledningens liygavdelning — därest all flygverksamhet skall flyttas från F8 — bör överföras till F 18, där de beräknas ianspråktaga det ytterligare utrymme som kan beredas vid nämnda flottilj. Därtill beräknas en basering av transportdivisionen till F 18 medföra förhållandevis höga investeringskostnader. Chefen för flygvapnet anser därför, att transportdivisionen icke bör förläggas till F 18. I stället bör divisionen i andra hand baseras på Bromma flygplats, där visst hangarutrymme beräknas bli friställt i samband med att Arlanda flygplats tages. i bruk. Möjligheterna att utnyttja nämnda byggnader för transportdivisionen liksom att — om ett sådant utnyttjande ej kan ske — disponera mark för byggande av en särskild hangar är emellertid ovissa. Om det skulle visa sig att transportdivisionen icke kan baseras på Bromma bör den enligt flygvapenchefen flyttas till Arlanda, som — trots därmed förenade olägenheter — bör accepteras i ett sådant läge. Vid Arlanda föreligger icke några möjligheter att hyra lokaler. Mark för hangarbygge beräknas däremot kunna ställas till förfogande.

Med hänsyn till ett antal ovissa faktorer anses för närvarande det underlag som erfordras som grund för ett beslut om flygtransportdivisionens flyttning till Bromma eller Arlanda ej kunna presenteras.

Förjäggning av flygledningens flygavdelning, 6. transportgruppen och flygräddningsgruppen. Chefen för flygvapnet erinrar om de möjligheter som föreligger att lokalisera förenämnda flygförband till annan plats än F 8. Då det visat sig att det — om erforderlig hänsyn tages till arbetsförhållandena vid flygledningen in. fl. staber och till ändamålet med verksamheten vid den föreslagna transportdivisionen — är lämpligast att alltjämt bibehålla viss flygverksamhet vid F 8 och då inga olägenheter härav uppstår, framlägger chefen för flygvapnet följande två alternativa förslag.

Alternativ A innebär, att flygverksamheten vid nuvarande 6. transportgruppen och flygräddningsgruppen alltjämt förlägges till F8 samt att verksamheten vid flygledningens flygavdelning uppdelas på F 8 och F 1 på sådant sätt, att flygning med propellerflygplan bedrives vid F 8 och med jetflygplan vid F 1. Beträffande motiven för detta förslag framhålles följande.

Utredningen har visat alt det är ändamålsenligt att flygtransport- och flygräddningsuppdrag utgår från F 8 i hittillsvarande omfattning samt att personalens vid flygledningen m. 11. staber llygtjänstgöring i möjlig utsträckning alltjämt förlägges till F 8. De omfattande investeringar som gjorts vid denna bas hör så långt möjligt nyttiggöras för avsett ändamål. De totala investeringarna uppgår i dagens penningvärde till cirka 74 mil-

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

joner kronor. Ett nytt trafikledningstorn samt berghangaren färdigställdes så sent som 1953 respektive 1957. I detta alternativ har de två mer vägande invändningar som kunnat resas mot en viss fortsatt flygverksamhet eliminerats. Verksamheten kommer sålunda icke att lägga hinder i vägen för planerad utbyggnad av kringliggande samhällen och innebär endast obetydlig och i detta sammanhang försumbar influens med den civila flygtrafiken.

Alternativ B innebär, att all flygverksamhet vid F 8 bortflyttas, att verksamheten vid flygledningens flygavdelning uppdelas på F 1 och F 18 på sådant sätt, att flygning med jetflygplan förlägges till F 1 och med propellerflygplan till F 18, samt att nuvarande 6. transportgruppen och flygräddningsgruppen baseras på Bromma eller Arlanda.

Organisationsförändringar vid F8 m. m. Om flygverksamhet skall bedrivas vid F 8 i den omfattning som angivits i det föregående (alternativ A), bör F 8 enligt chefen för flygvapnet ombildas till flygkår, i vilken bör ingå kårstab, flygtransportdivision, baskompani, flygavdelning för flygledningen samt specialkompani. Kårchefen, vilken numera icke beräknas erhålla uppgifter inom stridslednings- och luftbevakningsorganisationen, anses böra vara överste i Bo 1. Kårstaben har enligt flygvapenchefen kunnat ges begränsad omfattning främst genom att materielavdelningen med flottiljverkstad i princip indragits. Verkstadsarbeten på transport-och forskmngsflygplan bedöms nämligen kunna utläggas på civila företag. Till följd av den minskade organisationen anses kåren i kassahänseende kunna anslutas till F 2. Då endast öppen sjukvård beräknas ske vid kåren har personalminskningar ansetts möjliga beträffande sjukvårdspersonalen.

Med hänsyn till att flygtransporter skall kunna utföras varje dag och flygräddningsuppdrag kunna igångsättas med kort varsel beräknas antalet trafikledare till oförändrat 4 och antalet meteorologer till 3, innebärande en minskning med en meteorolog.

Det förutsättes att en särskild flygavdelning för flygledningen tillkommer vid F 1.

I förhållande till personaluppsättningen vid motsvarande enheter vid F 8 innebär förslaget, att sammanlagt 39 tjänster (motsvarande), varav 20 med avlöning från sakanslag, samt cirka 30 sakanslagsavlönade arbetare kan friställas, medan 14 nya beställningar (tjänster) föreslås tillkomma. Såvitt avser personal med avlöning från avlöningsanslag anses sålunda beställningar för en överstelöjtnant i Ao 26, en förvaltare i Ao 17, en fanjunkare i Ao 13, 2 furirer i Ae 8/7, en flygingenjör av 1. graden i Ao 23, en meteorolog i reglerad befordringsgång, 2 verkmästare i Ao 16 och 3 flottiljpoliser i Ao 11 samt tjänster för en förrådsmästare i Ae 12, en förrådsförman i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, en undersköterska i Ae 4 och ett sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 ävensom en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 kunna indragas. Be-

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

ställningar anses böra tillkomma för en kapten i Ao 21, en förste verkmästare i Ao 17, 3 förste mästare i Ao 14 eller mästare i Ao 12 samt 8 förste flygtekniker i Ao 12 eller flygtekniker i Ao 10, därvid behovet av de civilmilitära beställningarna kan tillgodoses genom utnyttjande av vissa vakantsatta beställningar som tidigare blivit övertaliga vid genomförande av 1958 års försvarsbeslut (jfr SP 1960, bil. 6, s. 92—93). Vidare erfordras en tjänst för förrådsman i Ae 7. Flygvapenchefen har slutligen räknat med att en beställning för flottiljchef i Bo 3 skall utbytas mot beställning för kårchef i Bo 1.

Om flygverksamhet icke skall bedrivas vid F 8 (alternativ B i det föregående) bör F 8 enligt chefen för flygvapnet omvandlas till flygkår, organiserad på kårstab och specialkompani. Kårchefen, som bedömes komma att åläggas omfattande förvaltningsansvar, anses böra vara överstelöjtnant. Kårstaben har i förevarande fall, bortsett från de delar av intendentur- och byggnadsavdelningen som erfordras för skötsel av byggnader, erhållit begränsad omfattning. Därvid förutsättes att F 8 i kassahänseende skall anslutas till F 2 samt beträffande sjukvård repliera på F 2. Beträffande de organisationsenheter som enligt detta alternativ skall förläggas till F1 (jetflygavdelning för flygledningen), Bromma eller Arlanda (flygtransportdivision och baskompani) samt F 18 (propellerflygavdelning för flygledningen) räknar flygvapenchefen med samma personaluppsättning som enligt alternativ A.

Enligt organisationsalternativ B beräknas sammanlagt 68 tjänster (motsvarande), varav 22 med avlöning från sakanslag, och cirka 34 sakanslagsavlönade arbetare kunna indragas medan behov föreligger att utnyttja 12 nu vakantsatta civilmilitära teknikerbeställningar.

I båda organisationsalternativen har flygvapenchefen räknat med omvandling av en tjänst för kansliskrivare i Ao 10 (kassatjänst) till tjänst för förste kansliskrivare i Ao 12 samt anpassning av löneställningen för sådan personal vid avvecklingsorganisationen F 8, vars lönegradsplacering skiljer sig från den som tillämpas för motsvarande befattningshavare vid flygvapnets förband.

Beträffande den föreslagna personaluppsättningen vid i det föregående angivna organisationsenheter torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Kostnadsförändringar. Vid genomförande av föreslagna organisationsändringar erfordras enligt flygvapenchefen vid båda organisationsalternativen en ny hangar för flygledningens flygavdelning vid F 1. Hangaren har kostnadsberäknats till 4 miljoner kronor. Enligt organisationsalternativ B uppkommer vidare behov av en hangar för flygledningens flygavdelning vid F 18 till en beräknad kostnad av 2 miljoner kronor samt — om flygtransportdivisionen förlägges till Arlanda eller om erforderliga utrymmen för divisionen icke kan förhyras på Bromma — ytterligare en hangar till en uppskattad kostnad av cirka 4 miljoner kronor. Kostnaderna

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

å kapitalbudgeten beräknas alltså till 4 miljoner kronor enligt organisationsalternativ A och till 6 eller 10 miljoner kronor enligt alternativ B.

Vad gäller kostnaderna å driftbudgeten redovisar flygvapenchefen — under erinran om att engångskostnader för flyttning av utrustning, personalens omstationering m. m. icke nu kan beräknas med någon tillförlitlighet — följande beräknade förändringar beträffande de årliga kostnaderna (beloppen angivna i tusental kronor).

Beräknad kostnadsförändring enligt organisationsalternativ

1. Genom personalreducering minskade avlöningskostnader

a) avlöningsanslag

b) sakanslag .....

2. Verkstadsarbeten å transport- och forsknings-

flygplan vid civila firmor ..............................

3. Hangarhyror vid Bromma ..............................

4. Landningsavgifter vid Bromma eller Arlanda ...

5. Traktamenlskostnader vid flygtjänstgöring ......

6. Resekostnader vid flygtjänstgöring ..................

Summa

- 127 —240'

Då chefen för flygvapnet vid redovisningen av kostnadsförändringarna förutsatt, att F 8 etablissement skall bibehållas, har minskningar i fråga om bränslekostnader ej angivits. De kostnadsminskningar som uppkommer i de båda organisationsalternativen sker enligt flygvapenchefen delvis på bekostnad av arbetskraftstillgången i flygledningen m. fl. staber (skolor). Vinsten anses därför böra reduceras med avlöningskostnaderna för den personal som måste tillkomma på grund av arbetskraftsbortfallet.

Utnyttjande av F 8 etablissement i övrigt. Enligt beslut av 1960 års riksdag skall tredje flygeskaderstaben föxläggas till F 8 (jfr prop. 1960:110, s. 4). Flygvapenchefen tar upp frågan om utnyttjande av F8 etablissement sedan den föreslagna flygkårens och tredje eskaderstabens lokalbehov tillgodosetts.

Vid Hallands flygkår (F 14) utnyttjas — sedan Hallands flygflottilj indragits —- flottiljens förutvarande hangarer för lörrådsuppställning av flygplan som icke omedelbart erfordras för förbandens fredstjänst. Hangarerna vid F 14 kompletterar behovet av hangarutrymmen för de flottiljer som ingår i attackeskadern. Enligt flygvapenchefen är hangarulrymmet emellertid fortfarande otillräckligt vid vissa övriga flottiljer. Den ny- 1

1 Om erforderliga hangarutrymmen ej kan förhyras på Bromma eller om verksamheten förlägges till Arlanda utgår denna post och ersättes med en post för markhyra om 4- 65 000 kronor. Summan enligt alternativ B blir härvid — 585 000 kronor.

45 KiWf/I. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

byggnad av hangarer som i samband med ombeväpning till flygplantyp Draken i vissa fall blir nödvändig anses kunna begränsas, om berghangaren vid F 8 utnyttjas för förrådsuppslällning av flygplan. Detta anses medföra betydande besparingar i fråga om investeringskostnader. Liksom vid F 14 innebär förrådsuppställningen behov av en särskild, i organisationstörslagen medtagen organisation för skötseln av de förrådsuppställda flygplanen.

Den genom beslut vid 1960 års riksdag inrättade bastjänstskolan (jfr SP 1960, bil. 6, s. 88), vilken organisatoriskt knutits till inspektionen för bastjänsten vid flygledningen, bör enligt utredningen ur skilda synpunkter förläggas till Stockholms närhet. Då lämpliga lokaler för skolan friställts vid F 8 föreslås, att skolan förlägges till detta förband. Någon utökning av administrationen vid F 8 med anledning härav anses icke erforderlig.

Enligt flygvapenchefen föreligger behov att inrätta en särskild skola för utbildning av trafikledarpersonal. Det anses ur flera synpunkter fördelaktigt att förlägga trafikledarskolan i anslutning till bastjänstskolan. Bland annat kan nämnda skolor gemensamt utnyttja vissa lokaler. Trafikledartornet vid F 8, vilket med hänsyn till den reducerade flygverksamheten vid Barkarbybasen kommer att vara relativt litet belastat, anses vidare med fördel kunna utnyttjas för trafikledarutbildning. Med hänsyn till att lärarpersonalen i stor utsträckning bör tagas från flygledningen och luftfartsstyrelsens trafikledarskola vid Bromma är en förläggning av skolan till stockholmstrakten också ändamålsenlig. Flygvapenchefen föreslår därför, att trafikledarskolan förlägges till F 8. Någon utökning av administrationen vid F 8 anses icke behöva uppkomma. Särskilda investeringskostnader för trafikledarskolan beräknas också kunna undvikas genom den förordade förläggningen.

Flygvapenchefen har vidare ansett det ändamålsenligt att räkna med att F 8 utnyttjas för förläggning av vissa, för stridsledningsorganisationen avsedda värnpliktiga.

Såvitt avser kvarvarande utrymmen erinrar chefen för flygvapnet om att departementschefen i propositionen 1959: 110 uttalat, att möjligheterna att till F 8 lokalisera luftförsvarsrobotförband, centrala staber, förvaltningsmyndigheter m. m. borde hållas öppna. Sedan lokalbehoven för den föreslagna flygkåren, tredje eskaderstaben samt bastjänst- och trafikledarskolorna tillgodosetts kommer enligt flygvapenchefen ändock vissa utrymmen att vara disponibla vid F 8.

Beträffande lokaler för luftförsvarsrobotförband framhåller flygvapenchefen, alt utrymmen såsom verkstäder, hangarer, utbildningslokaler, expeditioner och förråd kan friställas för aktuella storlekar av robotförband, exempelvis Bloodhound II eller Hawk. Om en bataljon Hawk förlägges till F 8 räknar dock flygvapenchefen med att förläggningskapaciteten måste utökas med 100 platser om organisationsalternativ A väljes och med 40 platser enligt organisationsalternativ B. Denna utökning anses emellertid kunna ske genom alt nuvarande barackbestånd upprustas. Kost-

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

naderna härför har preliminärt beräknats till 75 000 respektive 25 000 kronor.

Utöver de lokalbehov som angivits i det föregående kan enligt chefen för flygvapnet lokaler komma att erfordras för försvarets forskningsanstalt, vilken 1963 kommer att få lämna vissa vid Bromma för närvarande disponerade lokaler. Anstalten har anmält intresse av att flytta den vid Bromma bedrivna verksamheten till Barkarby. Med hänsyn till speciella krav på lokalernas belägenhet i terrängen beräknas ifrågavarande verksamhet kräva nybyggnad vid F 8.

Förslagets genomförande. Beträffande tidsförhållandena för genomförande av föreslagna organisationsförändringar anför flygvapenchefen i huvudsak följande.

Av vad tidigare anförts framgår, att flyttningen av flygavdelningens jetflygdel till F 1 i Västerås samt — i alternativ B — förflyttning av propellerflygdelen till F 18 i Tullinge och transportdivisionen till Bromma eller Arlanda endast kan genomföras om nybyggnad — vid Bromma alternativt förhyrning — av hangarer kommer till stånd.

Projekteringstiden för erforderliga hangarbyggnader har av fortifikationsförvaltningen bedömts till cirka ett år. Under förutsättning av riksdagsbeslut våren 1961 skulle sålunda byggnationen kunna påbörjas tidigast våren 1962. Med hänsyn till arbetsmarknadsförhållanden torde det emellertid knappast vara realistiskt att räkna med att byggnadsarbetena påbörjas förrän hösten samma år. Byggnadstiden har beräknats till cirka ett år. Hangarerna skulle således kunna vara färdigställda omkring årsskiftet 1963/64. De enheter som skall förflyttas från F8 måste således kvarbliva vid F 8 fram till denna tidpunkt.

Liksom vid tidigare organisationsförändringar inom flygvapnet förutsättes, att reduceringen av F 8 administration sker successivt och att administrationens omfattning lämpas efter den efter hand ändrade verksamheten.

Avvecklingen bör även, med hänsyn till de därmed sammanhängande personalomflyttningarna, ske på ett gentemot personalen hänsynsfullt sätt. I enlighet med de principer som tillämpas inom flygvapnets personaldelegation bör en förvarningstid på ett år ges innan förflyttning skall ske. Med dessa utgångspunkter bör, om beslut beträffande F 8 organisation fattas våren 1961 och förberedelsetiden för personaldelegationen beräknas till fyra månader, avvecklingen påbörjas hösten 1962. Den tid då avvecklingsåtgärderna kan vara genomförda bör bestämmas av den takt i vilken erforderliga omplaceringar in. m. kan genomföras.

Med utgångspunkt i de arbetsuppgifter som kommer att åvila flygkåren F 8 skulle materielavdelningen med flottiljverkstad kunna avvecklas med början sommaren 1961 men med hänsyn till berörd personal bör tidpunkten sättas till hösten 1962. I övrigt måste nuvarande organisation i allt väsentligt bibehållas intill dess för flygverksamhet erforderliga lokaler står färdiga på andra platser.

Sammanfattning och förslag. Flygvapenchefen redovisar två förslag till lokalisering av flygverksamheten vid F 8 ävensom därav betingade organisatoriska förändringar.

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

47 Enligt det ena förslaget (alternativ A) skall 6. transportgruppen och flygräddningsgruppen, vilka anses böra sammanslås till en flygtransportdivision, alltjämt vara förlagda till F 8 medan verksamheten vid flygledningens flygavdelning skall bedrivas vid F8 och F 1 med den fördelningen att flygning med propellerflygplan utföres vid F8 och med jetflygplan vid F 1.

Det andra förslaget (alternativ B) innebär, att all flygverksamhet flyttas från F 8, varvid flygtransportdivisionen med tillhörande baskompani förlägges till Bromma eller Arlanda och verksamheten vid flygledningens flygavdelning bedrives vid F 18 och F 1 med den fördelningen att flygning vid F 18 utföres med propellerflygplan och vid Fl liksom enligt alternativ A med jetflygplan.

Enligt chefen för flygvapnet är det ändamålsenligt att flygtransporter och flygräddningsuppdrag utgår från F 8 i hittillsvarande omfattning samt att personalens vid flygledningen m. fl. staber flygtjänstgöring i möjlig utsträckning alltjämt förlägges till F 8. De stora investeringar som gjorts vid denna bas bör vidare enligt flygvapenchefen nyttiggöras för avsett ändamål.

De två mer vägande invändningar som kunnat resas mot fortsatt flygverksamhet vid F 8 har enligt flygvapenchefen eliminerats i förslaget enligt alternativ A. Flygvapenchefen framhåller sålunda, att verksamheten icke kommer att från flygbullersynpunkt hindra planenlig utbyggnad av kringliggande samhällen samt endast innebära obetydlig och i detta sammanhang försumbar influens med den civila flygtrafiken. Vidare erinras om att icke obetydliga utrymmen vid F 8 blir disponibla för nu icke förutsebara ändamål.

I fråga om förslaget enligt alternativ B framhåller flygvapenchefen särskilt att Barkarbyflygfältets förutsatta oförändrade användning som krigsflygfält i princip innebär, att föreliggande byggnadsförbudsnormer kvarstår även om all flygverksamhet i fred flyttas bort och att en sådan åtgärd således icke medför någon ytterligare vinst för den planerade civila byggnationen kring flygfältet utöver den som uppkommer enligt förslaget i alternativ A.

Med hänsyn till förenämnda faktorer förordar chefen för flygvapnet det förslag till lokalisering av ifrågavarande flygverksamhet som betecknats såsom alternativ A.

Yttranden

överbefälhavaren, fortifikationsförvaltningen, luftfartsstijrelsen och överståthållarämbetet tillstyrker eller förklarar sig kunna godtaga flygvapenchefens förslag rörande förläggning av den verksamhet som bedrives vid flygledningens flygavdelning, f>. transportgruppen och flygräddningsgruppen (organisationsalternativ A).

överbefälhavaren understryker, att Barkarbyhasen med dess färdig-

48 Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 år 1961

ställda skyddsanordningar för flygplan är och kommer att vara av stor betydelse för luftförsvaret samt att möjligheterna att ersätta nämnda bas med annan krigsbas av motsvarande operativa värde synes obefintliga. Liksom flygvapenchefen betonar överbefälhavaren vikten av att F 8 ur beredskapssynpunkt utnyttjas på sådant sätt i fred att den förutsatta användningen som krigsbas underlättas. Nämnda krav kan enligt överbefälhavaren bäst tillgodoses enligt organisationsalternativ A. Beträffande interferensen mellan olika slag av militär flyg- och övningsverksamhet framhåller överbefälhavaren bland annat, att utökad flygverksamhet vid F 18 — särskilt med propellerflygplan som till stor del utnyttjar samma luftrum som marinens på Berga baserade helikoptrar — ger upphov till en svårbemästrad och flygsäkerhetshotande interferens. överbefälhavaren framhåller också att flygträningen för flygande personal i allsidigt sammansatta staber, där den flygande personalen har att samarbeta med annan militär och civil personal, redan nu vållar särskilda olägenheter. Bland annat med hänsyn härtill anses det nödvändigt att vidtaga åtgärder som gör att en liten arbetstidsinsats ger maximalt utbyte i flygtid.

Vid F 8 befintliga anläggningar och byggnader bör enligt fortifikationsförvaltningen utnyttjas så effektivt som möjligt för att sådana investeringar i ersättningsbyggnader in. m. som kan leda till att tidigare planerade angelägna byggnads- och anläggningsarbeten icke kan beredas ekonomiskt utrymme skall kunna begränsas. Det är enligt ämbetsverket icke ändamålsenligt att från F 8 flytta några organ, som utan större olägenhet kan vara kvar.

Luftfartsstyrelsen anser det framlagda organisationsalternativet B vara att föredraga men finner även alternativ A godtagbart med hänsyn till att den kvarvarande militära flygtrafiken ansetts helt kunna anpassas till den civila trafiken. Styrelsen förutsätter dock, att utvecklingen i frågan liksom hittills följes och att en övergång till alternativ B sker, därest detta skulle visa sig erforderligt. Tillämpningsövningarna med jetflygplan vid Barkarby, vilka anses komma att medföra mycket svåra samordningsproblem, torde enligt styrelsen endast kunna genomföras med stränga restriktioner och endast under tider då den civila trafikfrekvensen är låg.

överståthållarämbetet konstaterar, att organisationsalternativet A innebär en ytterligare minskning av bullerstörningarna kring Barkarby utöver den som jaktdivisionernas bortflyttande medför. Även om det varit önskvärt att flygledningens flygavdelning kunnat förläggas utanför stockholmstrakten anser överståthållarämbetet, ur de synpunkter det har att företräda, att alternativ A är godtagbart. Skulle all flygverksamhet flyttas från Barkarby, avstyrker överståthållarämbetet förslaget att basera flygtransportdivisionen på Bromma.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att Barkarby flygplats, vilken ingår som ett led i de nuvarande militära anläggningarna på Järvafältet, bidrar till

49 Kanyl. Maj:ls proposition nr 111) nr 19111

alt nämnda, förhållandevis centrala område blir oåtkomligt för Storstockholms utbyggande samt att flygverksamheten medför, alt vissa områden utanför Järvafältet - - i första hand inom Järfälla och Sollentuna — belastas med allvarliga bullerstörningar och hindras att fullfölja en utbyggnad i enlighet med riktlinjerna i tramlagda regionala och kommunala översiktsplaner. Även om del i eu storstadsregion mer än eljest är nödvändigt att räkna med reservområden för framtida behov — bland annat behovet av mark för olika statliga ändamål - är det enligt styrelsen samtidigt angeläget, att regionens centrala delar kan utbyggas i lämplig ordningsföljd till eu väl avvägd ekonomisk helhet. Ur de synpunkter byggnadsstyrelsen har att företräda anses därför övervägande, skäl tala för den lösning som i flygvapenchefens utredning betecknats såsom alternativ B.

Länsstyrelsen i Stockholms län, som inhämtat yttranden från kommunalnämnderna i Sollentuna köping och Järfälla kommun, framhåller, att vid den nödvändiga ökningen av bostadsproduktionen inom länsdelen av storstockholmsområdet i första hand de områden kommer i fråga vilka ligger närmare Stockholm och redan har de bästa kommunikationerna med denna stad. Utbyggnaden av de ur trafiksynpunkt synnerligen välbelägna orterna i Sollentuna och Järfälla har emellertid enligt länsstyrelsen särskilt genom bullerstörningar hämmats av flygverksamheten vid F 8. Länsstyrelsen framhåller vidare, att de inskränkningar i byggnadshöjden som meddelats av flygsäkerhetsskäl och som under alla förhållanden avses att bibehållas icke torde motverka lämplig utbyggnad av de olika samhällena. Så vitt avser flygbullret kommer bortflyttningen av jetflyget enligt länsstyrelsen givetvis att eliminera de svåraste störningarna inom Sollentuna och Järfälla. Vad beträffar Sollentuna och dä i första rummet Tureberg anser länsstyrelsen dock att organisationsalternativet A icke kan godtagas. Det är, anför länsstyrelsen, en samhällelig angelägenhet av stor vikt att de bostäder som nu byggs inte blott erhåller god utrustningsstandard utan även blir platser där de boende får trivsel och avkoppling. Så kan enligt länsstyrelsen knappast bli möjligt om flygverksamheten vid F8 — även i den föreslagna begränsade omfattningen skall fortsätta. Länsstyrelsen, som också erinrar om de vid utnyttjande av Barkarbyfältet uppkommande störningarna för den civila luftfarten till och från Bromma, förordar, att all flygverksamhet vid F 8 bortflyttas i enlighet med organisationsalternativ B.

Statens institut för folkhälsan framhåller, att en bedömning enligt hittillsvarande praxis av redovisade bullermattor från jetflygplan ger vid handen, att jettrafik över huvud ej borde förekomma på Barkarbyfältet. Man kan dock enligt institutet förmoda, att en radikal inskränkning av jettrafiken till endast cirka 200 starter per år under dagtid (alternativ A) skulle innebära, att bullerstörningarna ej skulle bli avsevärda. Bullerstörningarna av den förutsatta trafiken med propellerflygplan anses erfarenhetsmässigt bli av ringa omfattning, övningarna med jetflygplan under eu 4—1827 01 llihanij till riksdagens protokoll 19111. 1 samt. Nr 110

50 Kniu/1. Maj:In proposition nr 110 år 1001

14-dagarsperiod vartannat år kommer däremot enligt institutet att förorsaka svåra bullerstörningar under perioden i fråga. Huruvida de kringboende med hänsyn till övningarnas vikt för effektiviteten av rikets försvai skall utsättas lör dessa störningar anses vara eu fråga som svårligen kan bedömas av institutet.

Statskontoret erinrar om att de beräknade årliga driftkostnaderna enligt organisationsalternativ B understiger motsvarande kostnader enligt alternativ A med 11.1 000 kronor medan å andra sidan enligt förstnämnda alternativ ett hangarbygge erfordras vid F 18 för flygledningens propellertill eu beräknad kostnad av 2 miljoner kronor. Beträffande sistnämnda kostnad framhåller statskontoret, att frågan om vidmakthållande av flygfärdigheten på propellerflygplan hos flygledningens personal torde böra ingående övervägas, enär dylika för krigsbruk avsedda flygplan ej längre finnes. Om övningsflygningarna med propellerflygplan kunde av- \ecklas, torde enligt ämbetsverket större delen av flygledningens bestånd av sådana plan kunna slopas och kostnaden för berörda hangarbygge väsentligen kunna nedbringas eller helt undvikas. Oavsett vad sålunda anförts synes alternativ B enligt statskontoret vara att föredraga ur kostnadssynpunkt. Vidare förefaller de nackdelar som enligt flygvapenchefen vidlåder alternativ B i jämförelse med alternativ A statskontoret icke vara av den art att icke den i propositionen 1960: 110 förordade förflyttningen av flygavdelningarna vid F8 bör genomföras. Slutligen framhåller statskontoret, i anslutning till i propositionen 1959: 110 gjorda uttalanden, all frågan om lokalisering av bland annat luftförsvarsrobotförband till F8 endast knapphändigt behandlats av flygvapenchefen och att det i betraktande härav icke synes böra ifrågakomma att utan närmare klarläggande av berörda spörsmål överväga organisationsalternativ A.

Vad gäller kostnaderna lör genomförande av ifrågavarande organisationsändringar erinrar överbefälhavaren om att 1960 års försvarskommitté uttalat, att kostnader som uppstår på grund av all militära anläggningar måste flyttas med hänsyn till civila krav bör bestridas av medel, som ligger utanföi krigsmaktens totala kostnadsram. Denna princip bör enligt överbefälhavaren tillämpas i fråga om de byggnadsobjekt som måste tillkomma, oavsett vilket alternativ som lägges till grund för den fortsatta verksamheten.

Såvitt avser frågan om ledigbi i vande utrymmen vid F 8 bör denna enligt överbefälhavaren prövas ytterligare sedan ställning tagits beträffande flygverksamhetens bedrivande. Fortifikations för vattningen anser också, alt eu mera ingående redovisning av lokalbehov för de olika myndigheterna och befintliga lokalers fördelning bör ske innan definitiv ställning tages till nämnda utrymmens disponerande.

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 ur 1901

r>i

Departementschefen

Verksamheten vid Svea flygflottilj (F 8) liar hittills omfattat den egentliga flottiljen — tre jaktdivisioner — en särskild för flygledningens personal m. fl. avsedd flygavdelning, en transportgrupp, en flygräddningsgrupp samt musikkår.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1958:110 har riksdagen (SU B:98; rskr B 125) beslutat om indragning av flottiljen. Enligt beslutet förutsattes, att flygfältet vid F 8 alljämt skulle bibehållas som krigsbas. Någon slutlig ställning togs däremot inte till verksamheten i fred.

Till propositionen 1959:117 redovisade jag ett av flygvapenchefen framlagt förslag rörande den framtida verksamheten i fred vid F 8. Förslaget innebar, att — med undantag för de tre jaktdivisionerna - tidigare bedriven flygverksamhet bibehölls och i viss mån utökades, varjämte viss utbildning som bedrivits i Västerås skulle överföras till F 8. Jag ansåg mig icke kunna medverka till att någon verksamhet överflyttades från Västerås till stockholmsområdet. Vidare ansåg jag mig icke böra ta ställning till huruvida flygledningens flygavdelning, transportgruppen, flygräddningsgruppen och musikkåren framdeles borde flyttas från F 8. Dessa frågor borde övervägas ytterligare, vad gällde flygverksamheten under beaktande av, bland annat, utvecklingen av den civila flygtrafiken i stockholmsområdet. Jag fann emellertid anledning understryka, att den beslutade indragningen av jaktflottiljen innebar väsentliga lättnader för den civila flygtrafiken och en avsevärd minskning av bullerstörningarna för den kringliggande bebyggelsen. Mot vad jag sålunda uttalat gjorde riksdagen icke någon erinran (SI! 99; rskr 254).

År 1959 återkom chefen för flygvapnet med förslag i fråga om organisationen vid F 8. Enligt detta förslag som anmäldes till propositionen 1960:110 skulle förbandet ombildas till eu flygkår, omfattande kårstab, flygledningens flygavdelning, transportdivision, speeialdivision och musikkår. På sätt angivits i del föregående ansåg jag det emellertid ur skilda synpunkter fördelaktigt att till F 8 förlägga annan verksamhet än sådan som flygvapenchefen föreslagit. Med hänsyn härtill var jag icke beredd att taga ställning till den föreslagna organisationen vid F 8. I stället uppdrogs genom beslut den Öl mars 1960 åt flygvapenchefen att noggrant överväga möjligheterna alt annorstädes hedriva den flygverksamhet som enligt förslaget skulle äga rum vid F 8. Samtidigt föreslogs i annat sammanhang att musikkåren vid F 8 skulle indragas. Riksdagen (SU 114; rskr 291) gjorde ingen erinran mot vad som sålunda anförts rörande verksamheten vid F 8.

I del föregående har jag redovisat resultaten av den utredning flygvapenchefen verkställt med anledning av förutnämnda uppdrag. Flygvapenchefen redovisar två organisationsförslag. Enligt båda förslagen skall Barkarbyflygfältet utnyttjas som krigsbas och vissa befintliga hangarutrymmen som förråd för krigsflygplan medan befintliga byggnader skall utnyttjas för viss

Kiuu/I. Mtijils proposition nr 110 ur 19ti1

skolverksamliet och som förläggning. Vidare skall i båda förslagen jetflygning med flygledningens flygavdelning förläggas till Västmanlands flygflottilj (F 1) i Västerås, där en hangar till eu kostnad av 4 miljoner kronor hedömes böra tillkomma. Enligt det ena förslaget (organisationsalternativ

A) skall F 8 alltjämt utnyttjas för transport- och räddningsflygning samt den del av flygledningens flygavdelning vid vilken flygning med propellerflygplan utföres. 1 det andra redovisade förslaget (organisationsalternativ

B) förutsättes att sistnämnda del av flygledningens flygavdelning förlägges till Södertörns flygflottilj (F 18), Tullinge, medan transport- och räddningsflyget baseras på Bromma eller Arlanda. Enligt av flygvapenchefen gjorda beräkningar minskar driftkostnaderna, mest i alternativ B. Å andra sidan tillkommer i detta alternativ ytterligare investeringsbehov uppskattat till 2 alternativt 6 miljoner kronor. Flygvapenchefen förordar för sin del organisationsalternativ A. Därvid pekar flygvapenchefen på att enligt detta alternativ de mer vägande invändningar som kunnat resas mot fortsatt flygverksamhet vid Barkarbybasen eliminerats. Alternativ B medför enligt flygvapenchefen icke någon vinst för den civila byggnationen utöver alternativ A, men är ur organisatoriska och ekonomiska synpunkter ogynnsammare för flygvapnet.

Jag vill erinra om att i samband med genomförandet av de år 1958 beslutade riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta utveckling två flygflottiljer skall indragas. Att därvid F 8 ifrågakommit för indragning har väsentligen betingats av civila intressen, främst önskemål att undanröja de hinder mot bebyggelse som hittillsvarande flygverksamhet inneburit ur Indiersynpunkt och att lösa interferensproblem i fråga om den civila luftfarten. Jag har ansett det väsentligt att tillse att den framtida verksamheten vid F 8 utformas på ett sätt som står i överensstämmelse med motiven för indragningen av flottiljen. Med hänsyn härtill har jag icke ansett mig kunna biträda av flygvapenchefen åren 1958 och 1959 framlagda organisationsförslag beträffande F 8.

Remissmyndigheterna bär vitsordat, att de svåraste flygbullerstörningarna kring Barkarby kommer att bortfalla enligt det av flygvapenchefen förordade organisationsalternativet. De kvarvarande bullerstörningarna torde huvudsakligen vara sådana som orsakas av jetflygningar i samband med tillämpningsövningar under cirka två veckor per tvåårsperiod. Dessa flygningar sammanhänger med Barkarbybasens användning som krigsbas. Med hänsyn till dessa flygövningars begränsade omfattning bör de, såvitt nu kan bedömas, icke ur bullersynpunkt utgöra hinder för bebyggelse. Att icke utnyttja F 8 som krigsbas synes med hänsyn till vad överbefälhavaren och flygvapenchefen anfört icke kunna ifrågakomma av operativa och ekonomiska skäl.

Genom transportflygningarna och flygningarna med propellerplan vid flygledningens flygavdelning torde enligt vad som framkommit några känn-

53 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

bara bullerstörningar, som lägger hinder i vägen för ett önskvärt utbyggande av omkringliggande samhällen, icke behöva uppkomma. Några nämnvärda olägenheter i berört avseende synes icke heller förorsakas av den begränsade flygverksamhet som följer av föreslagen förrådsuppställning av flygplan vid F 8.

Såvitt avser samordningen med den civila flygtrafiken är organisationsalternativ A enligt vad luftfartsstyrelsen uttalat i vart fall tills vidare godtagbart.

Av det anförda framgår att den flygverksamhet som enligt flygvapenchefen alltjämt bör bedrivas vid F 8 icke torde medföra några allvarliga olägenheter i fråga om flygbuller. Vidare synes samordningen av denna flygverksamhet med den civila flygtrafiken kunna ske utan större svårigheter. Med hänsyn härtill och till de fördelar som enligt flygvapenchefen är förknippade med organisationsalternativet A anser jag mig böra tillstyrka, att flygverksamhet i den omfattning och av del slag flygvapenchefen föreslagit i vart fall tills vidare bihehålles vid F 8. Jag vill erinra om att ifrågavarande verksamhet icke kräver några investeringar vid F 8. Åtgärder behöver alltså inte vidtagas som skulle kunna åberopas som skäl ur ekonomisk synpunkt mot att framdeles ytterligare begränsa organisationen. Ur kostnadssynpunkt föreligger enligt min mening icke heller några avgörande skillnader mellan de föreliggande organisationsalternativen, vilka båda innebär avsevärda personalminskningar. Visserligen blir, såsom statskontoret framhållit, de årliga kostnaderna ä fjärde huvudtiteln drygt 100 (100 kronor lägre enligt alternativ B. Vid jämförelsen bör emellertid hänsyn tagas till de i detta alternativ högre investeringskostnaderna, för vilka ränteutgifterna i stort sett torde motsvara den förut angivna skillnaden mellan de båda alternativens årliga kostnader.

Med den begränsade verksamhet som framdeles kommer att bedrivas vid F 8 bör detta förband enligt min mening icke benämnas flygkår. Jag föreslår, att den organisation som skall administrera flygbasen m. in. benämnes Barkarby flygdepå (F 8). Som chef för förbandet bör avses eu regementsofficer. Den av flygvapenchefen beräknade personalen för F 8 och flygledningens flygavdelning vid F 1 bör vidare kunna minskas med eu kapten och en sergeant. Övriga föreslagna personalförändringar kan jag biträda. I förhållande till flygvapenchefens förslag innebär mitt ställningstagande att beställningar för eu flottiljchef i Bo 3 och eu sergeant i Ao 11 indrages, alt eu övcrstelöjtnantsbeställning i Ao 26 bihehålles samt att någon ytterligare kaptensbeställning i Ao 21 icke tillkommer. Del torde få ankomma på Kungl. Maj :t att inom den av mig sålunda föreslagna personalramen besluta om den närmare utformningen av organisationen vid Barkarby flygdepå och flyglcdningcns flygavdelning vid F I.

Mot vad flygvapenchefen anfört rörande det tidsmässiga genomförandet av de föreslagna organisationsförändringarna har jag icke funnit anledning

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

till erinran. För all angivna tidsförhållanden skall kunna hållas bör projektering av den vid F 1 erforderliga hangaren snarast påbörjas. Del torde få ankomma på Kungl. Maj:l åt! meddela härför erforderliga beslut. De föreslagna personalförändringarna bör enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande verkställas i takt med genomförandet av organisationsändringarna.

Till frågan om utnyttjande av F <S etablissement i övrigt är jag icke nu beredd att ta ställning. Vid disponerandet av ifrågavarande utrymmen bör bland annat hänsyn tagas till de lokaldispositioner som kan bli aktuella i samband med den i annat sammanhang denna dag föreslagna förflyttningen av det nu i närheten av F 8 belägna Svea artilleriregemente (A 1). Det synes lämpligen böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter vissa ytterligare undersökningar meddela beslut om förläggning till F 8 av annan nu i Stockholmstrakten lokaliserad verksamhet. Mot förslaget att till F 8 förlägga bastjänstskolan samt viss utbildning av trafikledare synes emellertid, såvitt nu kan bedömas, icke finnas anledning till erinran.

Såsom framgått av det föregående tillstyrker jag, att vissa hangarutrymmen vid F 8 utnyttjas för förrådsuppställning av krigsflygplan.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna de organisationsförändringar m. m. beträffande flygvapnet som jag föreslagit i det föregående.

[5] Organisationen av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan

Föregående års riksdag godkände ett av Kungl. Maj:t i proposition framlagt förslag till principbeslut om inrättande av en för krigsmakten gemensam krigshögskola (prop. 142; SU 130; rskr. 313). I förenämnda proposition togs icke ställning till personalbehovet för den gemensamma krigshögskolan utan denna fråga förutsattes skola på sedvanligt sätt prövas i samband med de årliga medelsäskandena. Icke heller omfattade propositionen förslag till detaljorganisation m. in. för den nya högskolan; det uttalades av föredragande departementschefen att det borde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles besluta härom liksom att i övrigt reglera erforderliga övergångsåtgärder in. in. i anledning av den nya organisationen.

överbefälhavaren har, i anledning av ett av Kungl. Maj:t den 3 juni 1900 meddelat uppdrag, med skrivelse den 24 oktober 1960 framlagt förslag med fullständig organisationsplan och kostnadsberäkningar för den gemensamma krigshögskolan.

Över överbefälhavarens skrivelse har, efter remiss, yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning, 1954 års personalkårutredning och, vad gäller föreslagen anskaffning av inventarier m. in., arméintendenturförvaltningen.

Knngl. Mnj:Is proposition nr ltO är li)61

55 Nuvarande organisation in. in.

I)en militära högskoleutbildningen i Sverige bedrives väsentligen försvarsgrensvis. Vid envar av de tre krigshögskolorna — krigshögskolan, sjökrigshögskolan och flygkrigshögskolan meddelas dock viss undervisning om andra försvarsgrenar och om det totala försvaret. De olika försvarsgrenarnas krigshögskolor lyder direkt under försvarsgrenscheferna utom i förvaltningshänseende, där högskolorna lyder under vederbörande centrala förvaltningsmyndighet. Varje högskolas uppgifter löses av dess chef och av den stabs-, lärar- och övriga personal som står till chefens förfogande. Cheferna för krigshögskolorna är beställningshavare i lönegrad B 3. Rörande högskolornas personaluppsättning i övrigt torde få hänvisas till särskilda sammanställningar (bilagorna A och B).

Krigshögskolan (KHS) har till uppgift att meddela de vidgade kunskaper i krigsvetenskapens olika delar och de ökade insikter i icke militära ämnen som är erforderliga för arméns högre befälspersonal samt för den militära personalen vid högre staber och vissa förvaltningar.

Vid KHS meddelas undervisning på tre utbildningslinjer, stabslinjen (linje I a) — undervisning anordnas för närvarande icke på linje Ib-— vapentekniska linjen (linje It) samt ingenjörlinjen (linje III), vilken är uppdelad på eu underlinje för högre fältarbetsteknik (linje III a) och en underlinje för fortifikationsuthildning (linje III b).

Utbildningstiden vid KHS är omkring Ivå år på stabslinjen och drygt två år vid de tekniska linjerna. Eu stabslinje börjar varje år, övriga linjer vartannat år. Inryckning sker till samtliga kurser omkring den 15 oktober. — Inträde vid KHS vinnes efter inträdesprövning.

Del genomsnittliga antalet elever utgör, vid linje I a 35, vid linje II 25 samt vid envar av linjerna III a och III b It).

Den av 1960 års riksdag i princip beslutade nya befälsordningen för armén innefattar bland annat alt eu allmän krigshögskolekurs om cirka 8 månaders längd skall inrättas (prop. 1960: 109, s. 52, SU 113, rskr. 290). Kursen, som skall vara obligatorisk för alla arméns officerare, skall fast knytas till den nuvarande krigshögskoleutbildningen.

Ändamålet med allmänna kursen vid sjökrigshögskolan (KSHS) är alt meddela eleverna de vidgade kunskaper i krigsvetenskapens, särskilt sjökrigsvetenskapens, olika delar och de ökade insikter i icke militära ämnen som erfordras, vad beträffar flottans officerare för tjänst som fartygschef samt vad beträffar kustartilleriets officerare för bestridande av adjutantsbefatlning inom lägre förbands staber och för tjänst som chef för kompani (motsvarande förhand).

Vid KSHS anordnas vidare högre kurser, vilka har till ändamål att meddela eleverna den högre krigsvclenskapliga utbildning som erfordras för tjänstgöring vid högre staber samt vid centrala och lokala förvaltningar. De högre kurserna är slabskurs, förbindelsekurs och tekniska kurser (arlilleiikurs, torpedkurs, minkurs och nautisk kurs).

56 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1961

Slutligen anordnas vid KSHS en marinintendenturofficerskurs, som har till ändamål att meddela eleverna den krigsvetenskapliga och allmänt ekonomiska utbildning som erfordras för tjänstgöring i mera kvalificerade befattningar vid förvaltningar och staber.

Utbildningstiden är vid allmänna kursen och marinintendenturofficerskursen sex månader. De högre kurserna utom stabskursen och artillerikursen omfattar för närvarande ett år; stabskursen omfattar 14 månader, och artillerikursen omfattar ett och ett halvt år. Allmänna kursen och marinintendenturofficerskursen anordnas varje år, medan högre kurser utom nautiska kursen anordnas vartannat år. Nautiska kursen anordnas i allmänhet blott vart fjärde år. Inryckning sker till samtliga kurser omkring den 15 oktober.

Inträdesprov förekommer icke vid KSHS. Som ordinarie elever till allmänna kursen beordras samtliga sjö- och kustartilleriofficerare med en tjänstetid såsom officer av minst fyra år. Till marinintendenturofficerskursen beordras som ordinarie elev officer med en tjänstetid av minst sex år. Till de högre kurserna beordras efter ansökan officerare ur marinen, vilka genomgått allmänna kursen och därvid samt i övrigt uppfyllt av chefen för marinen stadgade fordringar.

Det genomsnittliga antalet elever utgör, vid allmänna kursen 12—20 sjöofficerare och 8- It) kustartilleriofficerare, vid marinintendenturofficerskursen tre marinintendenturofficerare, vid stabskursen 8—12 sjö- och kustartilleriofficerare samt vid samtliga övriga högre kurser 12—15 sjö- och kustartilleriofficerare.

Allmänna kursen vid flygkrigshögskolan (FKHS) har till ändamål att bibringa eleverna de vidgade kunskaper i krigsvetenskapens olika delar och de ökade insikter i icke militära ämnen som främjar tjänsten vid flygvapnet. Undervisningen vid allmänna kursen har vidare till syfte att öka elevernas förmåga alt utbilda och leda andra, att snabbt och logiskt lösa olika problem och att muntligt eller skriftligt redovisa lösningen.

Vid FKHS anordnas vidare en stabskurs och en teknisk kurs. Ändamålet med stabskursen är att meddela eleverna de ytterligare kunskaper och insikter som är erforderliga för flygvapnets personal i högre staber. Den tekniska kursen har till ändamål att bibringa eleverna kunskaper och insikter, som är erforderliga för tjänst i motsvarande teknisk befattning vid högre staber och flygförvaltningen.

Utbildningstiden är för närvarande vid allmänna kursen omkring sju månader och vid de högre kurserna omkring 12 månader. Allmänna kursen skall anordnas varje år och de högre kurserna vartannat år. Inryckningen sker till samtliga kurser i början av oktober.

I likhet med förhållandet vid KSHS förekommer ej några inträdesprov vid FKHS. Som ordinarie elev till allmänna kursen beordras samtliga officerare på stat vid flygvapnet efter fem (från och med 1960 sex) års anställ-

57 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

ning som officer. Kommendering till stabskursen eller tekniska kursen kan konmia i fråga för officer, som under allmänna kursen erhållit sådana betyg och allmänna vitsord, att han dels bedömes kunna tillgodogöra sig utbildningen vid vederbörande kurs, dels ock bedömes lämplig för tjänst i högre staber och i flygförvaltningen.

Det genomsnittliga antalet elever utgör, vid allmänna kursen 20—25 samt vid stabskursen och tekniska kursen ett drygt tiotal för år räknat.

Det är förutsatt, att utbildningen vid krigshögskolorna i viss utsträckning skall vara samordnad skolorna emellan.

1960 års principbeslut

1960 års principbeslut om inrättande av en för krigsmakten gemensam krigshögskola innebär i förhållande till nuvarande organisation avsevärda ändringar. Sålunda skall enligt beslutet ske en ökad samordning av utbildningen av dem, som skall bekläda viktigare befattningar inom krigsmaktens ledning. Därjämte skall den högre stabsutbildningen för marinens och flygvapnets officerare förlängas.

Ytterligare innebär principbeslutet följande.

Den nya högskolan skall lyda direkt under överbefälhavaren. Försvarsgrenschefernas inflytande skall säkerställas genom direktiv- och inspektionsrätt med avseende på den icke samordnade delen av undervisningen.

Vid den nya högskolan skall bedrivas utbildning, som svarar mot de nuvarande högskolornas allmänna kurser, stabskurser och tekniska kurser. Till skolan skall också framdeles knytas den planerade allmänna krigshögskolekurs om cirka 8 månaders, längd, vilken skall bli obligatorisk för alla arméns officerare. Vad gäller marinintendenturkurserna vid nuvarande KSHS har förutsatts, att ställning i denna del tas i anslutning till pågående utredningar rörande inrättande av en gemensam intendenturkår.

Den högre stabsundervisningen skall samordnas i den utsträckning, som är erforderlig för att åstadkomma förutsättningar för en gemensam militär grundsyn hos personalen i ledande befattningar. Stabskurserna för marinens och flygvapnets officerare skall i princip förlängas till omkring 18 månader för marinens officerare och 17 månader för flygvapnets. Även i fråga om den tekniska undervisningen har statsmakterna utgått från att en samordning skall vara möjlig i icke ringa utsträckning; förutsättningarna härför ansågs dock vid principbeslutets fattande böra närmare utredas. En viss samordnad undervisning skall eftersträvas även vid de allmänna kurserna.

Hela den utbildning, som behöver bibringas officerare för att de skall kunna bekläda särskilt kvalificerade befattningar vid högre staber och särskilt kvalificerade lärarbefattningar samt för att de sedermera skall kunna tjänstgöra som chefer för högre förband, anses icke kunna meddelas inom

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

den föreslagna utbildningstiden vid högskolan. Särskilt uttagna officerare, stabsaspiranter, skall därför enligt principbeslutet ges kompletterande stabsutbildning — aspiranttjänstgöring — i form av praktisk stabstjänslgöring och fältövningar in. in. Deras utbildning bör vidare omfatta tjänstgöring vid andra försvarsgrenar än den egna och om möjligt även regional stab.

Antalet elever vid den högre stabsutbildningen vid krigshögskola skall stå i bestämd relation till redovisade krigs- och fredsorganisatoriska behov beträffande befattningar, för vilka bör krävas genomgång av högre stabsutbildning eller fullgjord stabsaspiranttjänstgöring. Ifrågavarande behov ansågs, då principståndpunkt våren 1960 togs i krigshögskolefrågan, icke val a preciserat och det förutsattes, att behovstrågan skulle uppmärksammas ytterligare vid det fortsatta utredningsarbetet.

Tidpunkten för högskoleutbildningens organiserande på en gemensam högskola skall bestämmas av när inflyttning kan ske i Svea artilleriregementes förutvarande elablissement. Detta antog man våren 1960 kunna ske under de närmaste budgetåren. Medel anvisades år 1960 för eu första etapp av erforderliga byggnadsarbeten in. in. inom nämnda etablissement för tillgodoseende av högskolornas behov. Även innan en flyttning ägt rum borde, uttalades det i förenämnda proposition, inom nuvarande organisation med tre högskolor en viss samordning av i vart fall stabsutbildningen ske redan vid de kurser, som skulle inrycka hösten 1960.

Överbefälhavarens förslag

Den tidpunkt, då den gemensamma krigshögskolan skall organiseras, bestäms, erinrar överbefälhavaren i sin skrivelse, av när inflyttning kan ske i Svea artilleriregementes förutvarande etablissement. Ombyggnadsarbetena kan, anför överbefälhavaren, enligt fortifikationsför- ^Itningens beräkningar till sin huvuddel vara slutförda omkring den 1 oktober 1961. Vid denna tidpunkt färdiga lokaler bedömes provisoriskt kunna i huvudsak tillgodose skolans lokalbehov. En så snar omflyttning som möjligt är önskvärd även för att kunna friställa vissa av skolornas nuvarande lokaler för andra angelägna behov. Den gemensamma skolan bör därför organiseras hösten 1961.

Överbefälhavaren redovisar därefter vissa grundläggande överväganden av betydelse för bedömning av skolans organisation och personalbehov.

Överbefälhavaren erinrar härvid först, att försvarets högskoleutredning 1958 vad gäller stabskurserna dels kartlagt i vilken utsträckning elever ur olika försvarsgrenar bör bibringas ett ensartat kunskapsstoff, d. v. s. i vilken utsträckning utbildningen bör samordnas, dels övervägt i vilken omfattning den samordnade undervisningen kan drivas gemensamt. Härvid har man

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

utgått från att de olika möjligheterna att bedriva samordnad undervisning utgöres av sainläsning, gemensamma föreläsningar, diskussioner och gruppstudier samt utnyttjande av gemensamma lärare och kompendier. För att få till stånd samordnad undervisning i betydande omfattning har bedömts vara erforderligt att eleverna befinner sig på likartad kunskapsnivå, att kurserna är samordnade till tiden samt att gemensamma skollokaler och en gemensam ledning finns. Högskoleutredningen angav att under dessa förutsättningar omkring 40 % av stabskursernas undervisning kunde samordnas.

Nu har genom överbefälhavarens försorg utretts möjligheterna till samordnad undervisning även av de tekniska kurserna. Härvid har undersökts samordning dels mellan de skilda tekniska kurserna, dels mellan de tekniska kurserna, å ena, och stabskurserna, å andra sidan. Den gjorda utredningen har givit vid handen att även mellan de skilda tekniska kurserna omkring 40 % av undervisningen bör kunna samordnas. Mellan de tekniska kurserna, å ena, och stabskurserna, å andra sidan, beräknas samtidigt omkring 10 % av undervisningen kunna samordnas.

Den samordnade undervisningen vid den föreslagna skolan är, anför överbefälhavaren, av större omfattning än tidigare och arbetsbelastningen på lärarna ökar därför. Större samordning kräver särskilt mer omfattande planläggning. Samordnad undervisning av mera betydande omfattning kräver därför fler heltidstjänstgörande lärare än en i huvudsak försvarsgrensvis bedriven undervisning. Det bedömes, att i praktiken ingen samordning kan påräknas i ämnen, där samordningsplaneringen inte kan åläggas en heltidstjänstgörande lärare. Effektivitet i och omfattning av samordningen måste således ses som en funktion av antalet heltidsanställda lärare.

Försvarsgrenscheferna har, heter det i överbefälhavarens skrivelse, i sammanhanget framhållit att den alltmer ökade arbetsbördan bland kvalificerade officerare i staber och förvaltningar medför svårigheter för de nuvarande skolledningarna att erhålla och behålla kompetenta, deltidstjänstgörande lärare. Det blir nödvändigt att splittra ämnen i allt mindre avsnitt och avse en deltidstjänstgörandc lärare för varje avsnitt; åtgärden är i många fall till klart förfång för ämnets sammanhållning. Också med hänsyn till det nyss nämnda bör man enligt överbefälhavaren i största möjliga utsträckning basera undervisningen vid skolan på heltidstjänstgörande lärare.

Vad därefter gäller elevantalet vid skolan anför överbefälhavaren, att antalet elever påverkar organisation och personalbehov vid skolan endast i den mån antalet kurser och antalet läsavdelningar förändras samt att elevantalet beräknats med hänsyn till vad som enligt gällande beräkningsgrunder erfordras för försvarsgrenarnas behov.

Under hand har sedermera skrivelsen kompletterats med resultatet av en inom försvarsgrensstaberna gjord översyn av behovet av högskoleutbildad

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

personal. — För marinens del har härvid redovisats ett behov av 20—22 elever i stabskursen och 12—14 elever i de tekniska kurserna, förutsatt alt kurserna ordnas vartannat år. Främst beroende på önskemålet att till elever vid kurserna antaga endast sådana officerare som har förutsättningar alt helt tillgodogöra sig utbildningen anses dock stabskursen icke böra ha flet än cirka 15 elever och de tekniska kurserna tillsammantagna knappt It) elever. Det sålunda föreslagna, sammanlagda elevantalet, omkring 25, överensstämmer i huvudsak med det nuvarande. — För flygvapnets del räknas i princip med ett något ökat behov, nämligen av 17 elever årligen för stabsoch tekniska kurserna tillsammantagna mot för närvarande i genomsnitt för år ett drygt tiotal elever. Kurserna, som börjar åren 1961, 1964 och 1965, beräknas dock bli något mindre. — För arméns de! pågår alltjämt en behovsinventering. Det anses emellertid, att någon ökning av elevantalet icke bör komma till stånd, enär en dylik icke torde kunna genomföras utan en betänklig sänkning av elevmaterialets genomsnittliga kvalitet.

Om kursernas antal och längd anför överbefälhavaren följande.

För arméns del bör stabskurserna med hänsyn lill elevantalet — omkring 35 elever per kurs — liksom för närvarande börja varje år. De tekniska kurserna, som var för sig har ett mindre elevantal, påbörjas nu vartannat år. Ur samordningssynpunkt vore det en fördel om dessa kurser i stället påbörjades årligen. Emellertid skulle detta öka lärarbehovet. Med hänsyn härtill bör arméns tekniska kurser även i framtiden påbörjas vartannat år, varvid den vapentekniska kursen bör påbörjas udda år och de ingenjörs- och fortifikationstekniska kurserna jämna år.

För marinens del påbörjas varje höst omväxlande stabskurs och teknisk kurs. Elevantalet är för litet för årliga kurser. Ur vissa synpunkter vore det fördelaktigt om dessa kurser kunde börja samtidigt vartannat år. Emellertid bör för att säkra tillgången på marina elever på likartad kunskapsnivå för den redan nu samordnade strategiundervisningen kurserna fortfarande påbörjas växelvis vartannat år. De tekniska kurserna bör påbörjas udda år för att kunna samordnas med arméns vapentekniska kurser. — Kungl. Maj :t har, i avvaktan på pågående utredningar om inrättande av en för försvaret gemensam intendenturkår, icke tagit ställning till huruvida marinintendentskurser bör ordnas vid skolan, överbefälhavaren framhåller, att dessa kurser — som i regel haft få elever — icke påverkar antalet vid skolan heltidstjänstgörande lärare.

Vid flygvapnet har tidigare varje år påbörjats växelvis stabskurs och teknisk kurs. Läsåret 1959—1960 har försöksvis anordnats båda kurserna med omfattande samläsning mellan dessa. Erfarenheterna härav är goda, varför i fortsättningen stabskurser och tekniska kurser bör påbörjas samtidigt. Sådana kurser bör påbörjas varje år dels för att elevantalet ej skall bli för stort, dels för att armélinjens stabskurser — av vilka endast var-

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

annan kan samordnas med marinlinjens stabskurs — skall kunna varje år samordnas med flyglinjens stabskurser. För flyglinjens tekniska kurser innebär den föreslagna ordningen alt endast varannan kurs kan samordnas med armé- och marinlinjernas vapentekniska kurser medan varannan flygteknisk kurs får samordnas med armélinjens ingenjörs- och fortifikationsk urser.

Längden på arméns slabskurs bör vara den nuvarande, omkring 24 månader. För att nå goda betingelser för samordnad undervisning och enhetlig bedömning av eleverna, bland annat för urval till fortsatt stabsulbildning, bör in- och ulryckningstider och därmed kurslängder för de olika linjernas stabskurser vara lika. Marin- och flyglinjernas stabskurser bör därför i stort ansluta till armélinjens stabskurs i dessa avseenden.

Försvarets högskoleutredning 1958 föreslog, att marin- och flyglinjernas stabskurser skulle omfatta 17 respektive 18 månader samt att kurserna skulle pågå från sommaren ett år till och med sommaren påföljande år. Cheferna för marinen och flygvapnet anmälde båda i sina yttranden häröver betänkligheter beträffande den långa tid som eleverna enligt förslaget skulle vara borta från tjänst ombord, vid kustartilleriförband och krigsmässig flygtjänst. — överbefälhavaren uttalar för sin del att den av högskoleutredningen föreslagna utbildningsgången är olämplig med hänsyn till att vinterhalvår är betydligt gynnsammare än sommarhalvår för teoretisk undervisning.

överbefälhavaren föreslår nu i fråga om kurslängd för marin- och flyglinjernas stabskurser följande. Kurserna får en längd av cirka 24 månader. 1 denna tid inräknas en till första sommarhalvåret förlagd trupptjänstgöring om 4 månader för marinens elever och 5 månader för flygvapnets. Denna ordning anses ge de bästa betingelserna för eu samordnad undervisning — bland annat kan med armélinjen gemensamma slutövningar anordnas under kursernas andra sommar — vilket jämte de likartade kurslängderna kommer att underlätta den fortsatta utbildningen som stabsaspirant och inplacering i sådana befattningar, som tillsättes oberoende av försvarsgren. Förslaget innebär för marin- och flyglinjernas stabskurser någon ökning av kurslängderna jämfört med högskoleutredningens förslag. Härigenom vinnes, anför överbefälhavaren, fördelen av en något lugnare utbildningstakt och bättre möjligheter till självstudier för eleverna.

För de tekniska kurserna — vilka som nämnts icke närmare behandlades av försvarets högskoleutredning 1958 — kan, anför överbefälhavaren, samordning ske i stor utsträckning i flera grundläggande tekniska ämnen medan i många tillämpade ämnen gemensamma studier är önskvärda. Skälen för samordnad undervisning i strategi, taktik och stabstjänst är enligt överbefälhavaren desamma som för stabskurserna. — Den tekniska utvecklingen bär, anför överbefälhavaren vidare, ökat utbildningsomfånget och medfört nit någon minskning av nuvarande högre tekniska kursers längd icke bör

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

ifrågakomma. Armélinjens kurser — den vapentekniska om cirka 29 månader samt den ingenjörstekniska och den fortifikationstekniska om cirka 26 manader bör därtör även i fortsättningen ha ungefär samma längd som nu. För marinlinjens tekniska kurs föreslås en utbildningstid, med till stor del samordnad undervisning, om 24 månader; i denna tid är icke inräknad någon period för praktisk tjänstgöring såsom fallet är vid marinens stabslinje. Flyglinjens tekniska kurs bör i stor utsträckning samordnas med linjens stabskurs, varför den bör ha ungefär samma längd som denna. Till armélinjens tekniska kurser, som är längre än 24 månader, bör inryckning ske vid sådan tid, att utryckning sker gemensamt med samtidiga tekniska kurser vid marin- och flyglinjerna. Därigenom kan elever i alla högre kurser delta i de avslutande gemensamma tillämpningsövningarna.

För de allmänna kurserna vid marin- och flyglinjerna föreslår överbefälhavaren årliga kurser såsom nu samt oförändrade kurslängder, d. v. s. 6 respektive 7 månader. Förslag till utformning av den beslutade allmänna kursen på armélinjen, vilken torde tillkomma tidigast hösten 1964, framlägges icke nu.

Såsom namn på den nya högskolan har, anför överbefälhavaren, föreslagits krigshögskolan, militärhögskolan och krigsmaktshögskolan; överbefälhavaren föreslår för sin del att skolan benämnes krigshögskolan.

I fråga om den personella organisationen av den nya högskolan anför överbefälhavaren följande.

Skolan bör bestå av chef m. in., skolstab samt tre utbildningslinjer, nämligen en armélinje, en marinlinje och en flyglinje.

Stabs- och förvaltningstjänsten. Skolchefen föreslogs av försvarets högskoleutredning 1958 skola placeras i lönegrad Bo 5. överbefälhavaren föreslår nu att, för att öka möjligheterna till urval och framtida omplacering, skolchefen i stället placeras i lönegrad Bo 4. — Skolchefen skulle enligt högskoleutredningens förslag biträdas av en souschef i lönegrad Bo 1, närmast avsedd att ansvara för armélinjens tekniska kurser, samt två andra regementsofficerare. överbefälhavaren föreslår nu, att skolchefen till sitt förfogande skall ha två regementsofficerare i lönegrad A 26/24 med uppgift att biträda, den ene med samordningen av den tekniska undervisningen, den andre med samordningen av övrig utbildning. En av dem bör tjänstgöra som stabschef i skolstaben. Båda bör dessutom kunna åläggas undervisningsskyldighet. — Skolchefen och de båda nu föreslagna regementsofficerarna bör enligt överbefälhavaren tillsättas oberoende av försvarsgren, helst dock ur olika försvarsgrenar.

Hos skolchefen skall vidare enligt förslaget placeras en kontorist i lönegrad A 9 såsom sekreterare.

Skolstaben skall enligt överbefälhavarens förslag — som härutinnan i stort ansluter till den tidigare högskoleutredningens förslag — organiseras

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

på en utbildnings- och förvaltningsavdelning, en expedition och ett bibliotek samt, senast från den 1 juli 1962, en kassaavdelning. — Statens organisationsnämnd har i ett av överbefälhavaren infordrat yttrande för sin del förordat att förvaltningsfrågorna skall handläggas inom en särskild förvaltningsavdelning.

Personaluppsättningen på skolstabens avdelningar enligt förslaget framgår av följande sammanställning, avseende budgetåret 1961/62.

Utbildnings- och förvctltningsavdelningen

(Stabschefen)

Adjutant A 21

Förvaltningsofficer1 Förval t ningsunderofficer*

Uppbördsmanna-

grupp:

(Förvaltningsunderofficeren)

3 underbefäl (uppbördsmän) All/9

Vaktmästare A 7

4—5 värnpliktiga

Expeditionen

Expeditionsofficer1 Expeditionsunderofficer A 13

Telefonist reglerad befordringsgång

3 underbefäl (vaktche-

fer) A 11/9

Skrivcentral:

(Expeditionsunderofficeren)

4 kanslibiträden A 7 9 kontorsbiträden reglerad befordringsgång

Bud- och dupliceringscentral:

2 underbefäl A 11/9

6 värnpliktiga

Biblioteket

Bibliotekarie1 Kontorist A 9

Värnpliktig

Om arbetsuppgifterna för vissa av skolstabens befattningshavare anföres i huvudsak följande. Adjutanten skall bland annat förestå utbildningsdetaljen och därvid handlägga ärenden rörande lokalfördelning, slutjustera kursprogrammen, planlägga organisatoriskt fältövningar och tjänstgöra som kommendant under dessa. Han skall även leda fysisk träning med eleverna. Adjutanten bör vara högskoleutbildad kapten på aktiv stat. — Förvaltningsofficeren skall vara chef för förvaltningsdetaljen och därvid svara för intendenlur-, tyg- och kasernvårdstjänsten vid skolan m. m. men skall vid behov också vara fältövningskommendant. — Uppbördsmännen avses svara för utbildningsmaterielen, iordningställa lokaler för lektion, ombesörja kartarbeten, svara för filmförevisningar in. in. samt handha fördelning av hemliga handlingar till eleverna. — Behovet av tele-

1 Arvodesbefattning för pensionerad personal.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

fonist uppkommer genom flyttningen till nya lokaler. — Vaktcheferna skall svara för inpasseringskontroll vid skolbyggnaden och bevakning av denna, vilket är erforderligt ur säkerhetssynpunkt. — Av de fyra kanslibiträdena avses en som chef för skrivcentralen och tre som sekreterare hos linjecheferna. — Av de två underbefälen vid bud- och dupliceringscent ra len skall det ena ha till särskild uppgift att svara för dupliceringen av hemliga handlingar.

I förhållande till nuläget vid högskolorna innebär överbefälhavarens förslag beträffande stabs- och förvaltningstjänsten för nästa budgetår en utökning med en skolchef i Bo 4, två regementsofficerare i Ao 26/24, en arvodesanställd officer i A: 24, en kontorist i Ao 9 och ett biträde i reglerad befordringsgång, sex underbefäl och en eller två värnpliktiga samt en minskning med tre skolchefer i Bo 3, två underofficerare, varav en arvodesanställd, och en förste kansliskrivare i Ae 12.

En sammanställning av överbefälhavarens förslag till personalorganisation för ledning och administration återfinnes i Bilaga A.

Utbildningslinjerna. Rörande ledningen av de tre linjerna erinrar överbefälhavaren inledningsvis, att försvarets högskoleutredning föreslog att linjerna skulle under en övergångstid ledas av nuvarande skolchefer i egenskap av linjechefer och att därefter linjechefsuppgifterna skulle övertas av äldste kurschefen inom varje linje. Denne skulle härvid placeras i lönegrad Bl. överbefälhavaren framhåller nu, att på linjechefen ankommer flera viktiga uppgifter — främst att biträda skolchefen vid ledningen av den ej samordnade undervisningen vid linjen, vid bedömningen av eleverna och vid ledningen av tillämpningsövningarna, överbefälhavaren biträder därför icke förslaget att äldste kurschef samtidigt skall vara linjechef utan föreslår att för linjechefer inrättas tre särskilda beställningar i Bo 1. Det anföres, att försvarsgrenscheferna uttryckt önskemål om särskilda linjechefer, bland annat för att säkerställa försvarsgrenschefernas inflytande på den icke samordnade delen av undervisningen. Linjechefsbefattning bör kunna kombineras med undervisningsskyldighet, som dock bör vara mindre omfattande än för övriga heltidstjänstgörande lärare.

Om grunderna för beräkning av lärarbehovet anför överbefälhavaren inledningsvis följande. Arméns officersutbildningskommitté redovisade i sitt betänkande (SOU 1946: 38) vissa sådana grunder, innebärande i ämnen, där undervisningen huvudsakligen är applikatorisk och bygger på tillämpningsexempel av större omfattning, en undervisningsskyldighet på lärorummet av i genomsnitt 100—150 timmar per år och heltidstjänstgörande lärare. I andra ämnen borde enligt nämnda utredning undervisningsskyldigheten sättas högre, i regel dock icke över 250 timmar.

Ytterligare anför överbefälhavaren härom följande.

Det ovan redovisade behovet av heltidstjänstgörande lärare grundar sig på en beräkning utförd i stort enligt officersutbildningskommitténs nor-

65 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

mer. För ämnen med omfattande applikatorisk undervisning har sålunda räknats med minst 150 timmars undervisning. Är undervisningen till stor del (cirka 40 % eller mer) samordnad har räknats med cirka 90 % (d. v. s. minst cirka 135 timmar). För kurschefer (och tillika lärare i ämnen med omfattande applikatorisk undervisning) har räknats med cirka 75 % av nämnda siffror (d. v. s. minst 110 respektive 100 timmar). I ovan angivna timantal har icke medräknats deltagande i lektioner i andra lärares ämnen, i fältövningar, uteövningar, studiebesök in. m. För civila lärare har räknats med en undervisningsskyldighet ungefär lika med universitetslektors. Denna är vid universitet 12 lektionstimmar i veckan (cirka 400 per läsår) in. in. Undervisningen vid en militär högskola är emellertid av något annan karaktär än vid ett universitet, t. ex. vad gäller omfattningen av tentamen. Man torde därför kunna kräva dels något högre antal lektionstimmar per läsår, dels andra uppgifter vid sidan av schemabunden undervisning, t. ex. deltagande i tillämpningsövningar.

För den samordnade undervisningen har således krävts något mindre undervisningsskyldighet än för annan undervisning. Erfarenheterna från den samordnade undervisningen under de senaste läsåren visar, att längre förberedelsetid kräves för denna undervisning. Vid samordnade applikatoriska övningar, krigsspel, stabstjänstövningar och fältövningar måste fler lärare samtidigt delta i förberedelserna (jfr högskoleutredningens betänkande s. 49). Sådana föreläsningar, som hålls gemensamt för flera kurser innebär vissserligen något mindre belastning för lärarna, men sådan samordnad undervisning blir med de alltjämt olika kurslängderna, den nödvändiga uppdelningen i läsavdelningar på grund av elevantalet och hänsynen till den försvarsgrensvisa utbildningen så sällan förekommande, att detta inte alls kan uppväga den längre förberedelsetiden med den mera tilllämpade samordnade undervisningen.

Antalet heltidstjänstgörande lärare vid de nuvarande högskolorna är sammanlagt 29.

För undervisningen i stabsämnen räknar överbefälhavaren, liksom också tidigare liögskoleutredningen, med en ökning av antalet heltidstjänstgörande lärare. Till följd av att flyglinjen icke kommer att uppnå fullt antal kurser under budgetåret 1961/62 utan först därpå följande budgetår blir ökningen för nästa budgetår något mindre än som eljest skulle ha blivit fallet. För nästa budgetår föreslås i ämnena strategi, taktik och operationer samt stabstjänst m. in. tillkomma sex heltidstjänstgörande lärare, nämligen på armélinjen två, på marinlinjen två och på flyglinjen två. För det därpå följande budgetåret räknas för flyglinjens del med ett behov av ytterligare tre lärare i nämnda ämnen.

För undervisningen i de tekniska ämnena föreslår överbefälhavaren att för nästa budgetår skall tillkomma på marinlinjen eu civilmilitär lärare i teleteknik samt på flyglinjen en militär lärare i teknik och en civilmilitär lärare i robotlära med aerodynamik. Härjämte föreslås skola tillkomma två civila lärare, en i matematik och en i elektricitetslära med regleringsteknik. För budgetåret 1962/63 räknas med ytterligare eu lärare i teknik på flyglinjen.

5—-1827 61 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 110

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Lärarbefattningen i krigshistoria upptages under armélinjen men föreslås skola tillsättas oberoende av försvarsgren.

Sammanlagt räknar således överbefälhavaren för nästa budgetår med — utöver linjecheferna — 40 heltidstjänstgörande lärare.

Överbefälhavaren föreslår, att förste lärarna skall vara placerade i den alternativa lönegraden A 26/24. I denna lönegrad bör även beställningen för lärare i krigshistoria vara placerad, övriga militära lärare bör placeras i lönegrad A 24/21. Med hänsyn till att normalt ett antal lärarbefattningar är besatta med innehavare i den lägre av de alternativa lönegraderna kan några alternativa beställningar i A 26/24 ersättas med beställningar i A 24 liksom några i A 24/21 med andra i A 21. — För att man skall få möjlighet till urval mellan marindirektörer av 2. graden och mariningenjörer av

1. graden, liksom mellan motsvarande flygingenjörer, bör de civilmilitära lärarna placeras i lönegrad A 24/23. De båda civila lärarna föreslås placerade i likhet med universitetslektorer i lönegrad Ag 26 med ett rörligt tillläggsarvode av 3 600 kronor för år.

Den närmare fördelningen av linjechefer och lärare på linjer och ämnen enligt överbefälhavarens förslag framgår av Bilaga B.

Beställningar och tjänster. Överbefälhavaren förordar, att för flertalet av de angivna heltidsbefattningarna för ledning, administration och undervisning vid den nya högskolan uppföres beställningar och tjänster på högskolans stat. Att icke samtliga befattningar begäres uppförda på skolans stat motiveras dels med önskvärdheten av att ha viss möjlighet att göra de organisatoriska ändringar, som under det första verksamhetsåret kan visa sig erforderliga, dels med önskemålet att begränsa kostnaderna för den nya skolan. Till följd härav bör enligt överbefälhavaren för nästa budgetår förutsättas vissa kommenderingar ur försvarsgrenarna till skolan.

Överbefälhavaren föreslår i anslutning till det tidigare anförda att för budgetåret 1961/62 upptages följande ordinarie och icke-ordinarie befattningar vid högskolan. Fördelningen mellan ordinarie och extra-ordinarie befattningar har härvid i huvudsak gjorts med hänsyn till hur i förekommande fall motsvarande befattningar vid de nuvarande högskolorna fördelar sig i detta avseende.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

67 Ordinarie beställningar och tjänster

Rustmästare (motsvarande) eller överfurirer (motsvarande) .........................................................

Kontorist .........................................................

Kanslibiträden ...................................................

Kontorsbiträden ................................................

Arvo

Arvodesbefattningar för pensionerad personal

Förvaltningsofficer .............................................

Expeditionsofficer .............................................

Bibiotekarie ......................................................

Förvaltningsunderofficer ....................................

Icke-ordinarie tjänster

Lektor, lärare i matematik .................................

Lektor, lärare i elektricitetslära och regleringsteknik

Kontorist .........................................................

Kanslibiträden ...................................................

Vaktmästare ......................................................

Biträden för skriv- och kontorsgöromål .................. Reglerad be-

fordringsgång

54 Övrig för nästa budgetår erforderlig personal, vilken enligt överbefälhavaren så långt möjligt bör kommenderas ur försvarsgrenarna, utgöres av tre officerare ur armén, en civilmilitär ingenjör ur vardera marinen och flygvapnet samt slutligen tre underbefäl.

Samtidigt med att tidigare angivna befattningar upptages på den nya högskolans personalstat bör indragas de tjänster, som upptages på personalförteckningarna för de nuvarande högskolorna. Därjämte bör ur flygvapnets förteckning över ordinarie tjänstemän -— särskild sådan förteckning för FKHS saknas — utgå dels de fem beställningar, som enligt flygvapenchefens personalfördelning nu avses för FKHS, dels två andra beställningar, som bedömes kunna frigöras; i enlighet härmed skulle ur förteckningen utgå en chef för FKHS i Bo 3, en överstelöjtnant eller major,

1 Såsom för närvarande gäller för en motsvarande tjänst vid FKHS, bör en av tjänsterna, vars innehavare uppehåller annan tjänst, icke få utnyttjas för förordnande.

2 Utöver lön tillkommer ett rörligt tilläggsarvode om 3 600 kronor per år och lärare.

3 Såsom för närvarande gäller för en motsvarande befattning vid KHS bör en av tjänsterna övergångsvis få bibehållas så länge viss befattningshavare är förordnad i arvodesbefattning som expeditionsunderofficer vid hemvärnsstaben. Vikariatsförordnande bör härvid icke få meddelas å tjänsten.

4 En av tjänsterna avsedd för telefonist.

68 Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1961

en major, en major eller kapten och tre kaptener. Ur arméns personalförteckning för ordinarie tjänstemän bör utgå tre kaptener — en vid ingenjörtrupperna, en vid signaltrupperna och en vid trängtrupperna — en fanjunkare vid kavalleriet och en rustmästare vid A 1; samtliga dessa är för närvarande kommenderade att tjänstgöra vid KHS. Vidare föreligger enligt överbefälhavaren möjligheter att minska marinens personalförteckningar med dels en kapten vid flottan, en vid kustartilleriet och en vid marinintendenturkåren samt ett underbefäl i Ao 9 vid flottan, vilka nu är kommenderade som lärare eller biträde vid IvSHS, dels en kommendörkapten av 2. graden, en kapten och två—tre underbefäl i Ao 9, samtliga vid flottan. Sistnämnda två officersbeställningar skulle dock kunna indragas endast under förutsättning att ett av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga framlagt förslag tilll omorganisation av marinförvaltningen skulle vinna statsmakternas bifall. Härjämte anmäler överbefälhavaren, att en beställning för flaggunderofficer — vars innehavare nu är kommenderad till KSHS — enligt chefen för marinen kan avstås endast i marinens fredsorganisation och därför icke kan överföras till skolans stat.

Överbefälhavaren anför i personalfrågan slutligen, att i samband med omorganisationen uppstår behov av att övergångsvis få utbyta beställning eller tjänst mot annan beställning eller tjänst och att detta spörsmål bör utredas i särskild ordning.

Hörande medelsbehovet för nästa budgetår anför överbefälhavaren följande.

Till avlöningar erfordras med angivna förutsättningar ett anslag av 1 867 300 kronor. I nämnda belopp ingår även 5 250 kronor till arvode åt en pensionerad officer under 6 månader; denne avses skola ordna arkiv, bibliotek m. m. i samband med flyttningen till den nya skolan. Avlöningsanslagen för försvarsgrenarna kan samtidigt enligt överbefälhavaren avlastas utgifter om sammanlagt drygt 1 600 000 kronor.

För omkostnader vid den nya högskolan äskar överbefälhavaren för nästa budgetår ett belopp av 1 302 000 kronor, varav för löpande kostnader 790 000 kronor och för engångsutgifter 512 000 kronor.

Av beloppet till de löpande kostnaderna avser 10 000 kronor sjukvård, 50 000 kronor flyttningsersättningar, 470 000 kronor övriga reseersättningar, 90 000 kronor bränsle, lyse och vatten samt 170 000 kronor övriga expenser. Beloppet motsvaras till en betydande del av minskningar, som kan göras under försvarsgrenarnas anslag.

Uppkommande engångskostnader i samband med högskolans inflyttning i nya lokaler beräknar överbefälhavaren till sammanlagt 768 500 kronor, fördelade sålunda:

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 69

Kronor

Flyttning till nya lokaler ...................................................... 22 500

Anskaffning av telefonväxel ................................................ 72 000

Anskaffning av snabbtelefonanläggning ................................. 45 000

Anskaffning av högtalaranläggning ....................................... 3 000

Flyttning från nuvarande krigshögskolan av övningsnät för stabs-

tjänstövningar; vissa nyanläggningar härtill ........................ 45 000

Inventarier ........................................................................ 581 000

768 500

Av det sålunda angivna beloppet för engångsanskaffningar m. m., 768 500 kronor, föreslås som nämnts 512 000 kronor skola anvisas för nästa budgetår.

För krigshögskolans övningar begär överbefälhavaren för budgetåret 1961/62 ett reservationsanslag av 600 000 kronor. Anslaget avses för resor, traktamenten, frakter, idrott, övnings- och utbildningsmateriel, drivmedel, övningsexpenser, m. in. Anslagsbeloppet svarar ungefär mot vad som anvisats de nuvarande högskolorna.

överbefälhavaren anmäler slutligen, att samråd ägt rum med försvarsgrenscheferna som — utom vad beträffar kommendering av militära eller civilmilitära lärare och underbefäl till skolan — biträder förslaget.

Yttranden

Försvarets civilförvaltning anför som helhetsomdöme om överbefälhavarens förslag att detsamma väl ansluter sig till de i propositionen 1960: 142 framlagda riktlinjerna. Civilförvaltningen erinrar om att förvaltningen tidigare uttalat, att en gemensam högskola i längden skulle bli mindre kostnadskrävande än den på tre särskilda högskolor uppdelade utbildningsverksamheten samt att en gemensam högskola även ur administrativ-organisatorisk synpunkt vore att föredraga. Ämbetsverket konstaterar nu, att någon kostnadsminskning icke, enligt vad som framgår av överbefälhavarens förslag, torde vara möjlig och att detta främst synes sammanhänga med de utvidgade kurserna för marinens och flygvapnets personal men även med att den samordnade undervisningen kräver ett större antal heltidsanställda lärare.

Enligt civilförvaltningens åsikt är den föreslagna skolorganisationen måhända av väl stor omfattning, särskilt om man jämför med andra organisationer av liknande slag. Ett omdöme därom bör dock få anstå till dess organisationen prövats någon tid och man därigenom erhållit säkra grunder för bedömning av organisation och personalbehov. Redan nu anser sig dock civilförvaltningen kunna förorda den av statens organisationsnämnd föreslagna delningen av utbildnings- och förvaltningsavdelningen.

70 Kungl. Mcij:ls proposition nr 110 år 1961

Civilförvaltningen understryker vikten av att lärarbehovet i största möjliga utsträckning tillgodoses med heltidstjänstgörande lärare, även om övergångsvis undervisningen till en del måste handhas av deltidstjänstgörande lärare.

Det begärda avlöningsanslaget innefattar icke, framhåller civilförvaltningen, medel för timlärararvoden till deltidstjänstgörande lärare, timarvoden till föreläsare samt för inträdesprövningar. Försvarsgrenscheferna har i sina äskanden för nästa budgetår härför begärt sammanlagt 251 000 kronor. Civilförvaltningen, som inhämtat att deltidstjänstgörande lärare erfordras även i fortsättningen ehuru i något mindre omfattning än nu, föreslår att skolans avlöningsanslag för ändamålet höjes med 230 000 kronor. Civilförvaltningen gör därutöver vissa beräkningstekniska jämkningar av anslagssumman och föreslår anslaget skola uppföras med 2 042 700 kronor.

I fråga om medel till de årliga omkostnaderna anföres följande. Sjukvårdsposten bör upptas med ett något lägre belopp än överbefälhavaren begärt, eller med 8 000 kronor. I det begärda beloppet till reseersättningar m. m., 520 000 kronor, ingår bland annat elevernas kostnader för flyttningar, anståndstraktamenten, in- och utryckningsresor samt fria semesterresor. Nämnda kostnader för eleverna bör enligt civilförvaltningen även i fortsättningen bestridas från försvarsgrenarnas reseanslag; högskolans post till reseersättningar föreslås främst med hänsyn härtill minskad till 200 000 kronor. Posten till löpande expenser, 260 000 kronor, föranleder ingen erinran från civilförvaltningens sida. För de nu angivna ändamålen tillstyrkes sålunda sammanlagt 468 000 kronor.

Civilförvaltningen har intet att erinra mot de angivna kostnaderna för flyttningen, telefonväxeln och högtalaranläggningen men uttalar en förmodan att kostnaderna för snabbtelefonanläggningen och övningsnätet kan minskas. I fråga om inventarieanskaffningen anföres, att härför äskat belopp synes väl högt beräknat. Bland annat avstyrkes anskaffning av en offsettryckmaskin. Medel för erforderliga engångsanskaffningar bör enligt ämbetsverket anvisas under ett särskilt reservationsanslag.

Medelsäskandet för övningar tillstyrkes av civilförvaltningen.

Arméintendenturförvaltningen tillstyrker det begärda anslaget för anskaffning av inventarier.

1954 års personalkårutredning anför följande.

Personalkårutredningen har inhämtat att den föreslagna förlängningen av de tekniska kurserna för officerare ur marinen och flygvapnet närmast syftar till att anpassa utbildningen till den tekniska utvecklingen samt att åstadkomma en mera allsidig och likvärdig utbildning av officerare ur olika försvarsgrenar i såväl stabs- som förvaltningstjänst. Däremot anges den föreslagna förlängningen icke ha som mål att skapa tekniska specialister eller utvidga officerarnas användningsområde inom den tekniska förvaltningstjänsten.

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1001

71 Utgående från det anförda finnes från de synpunkter kårutredningen har att företräda icke något att erinra mot förslaget.

Departementschefen

För närvarande bedrives den militära högskoleutbildningen i Sverige försvarsgrensvis vid krigshögskolan (KHS), sjökrigshögskolan (KSHS) och flygkrigshögskolan (FKHS). Vid KHS meddelas undervisning på tre utbildningslinjer, nämligen stabslinjen, vapentekniska linjen samt ingenjörlinjen. Utbildningstiden vid KHS är två år eller något längre. Vid KSHS anordnas allmän kurs samt högre kurser, nämligen stabskurs, förbindelsekurs och tekniska kurser, liksom även en marinintendenturofficerskurs. Utbildningstiden är för närvarande vid allmänna kursen sex månader, vid stabskursen 14 månader och vid de tekniska kurserna 12—18 månader. Vid FKHS anordnas allmän kurs samt högre kurser, stabskurs och teknisk kurs. Allmänna kursen omfattar för närvarande omkring sju månader och de högre kurserna omkring 12 månader.

Enligt ett av föregående års riksdag fattat principbeslut skall KHS, KSHS och FKHS ersättas av en för krigsmakten gemensam krigshögskola. En sådan omorganisation syftar till att i ökad utsträckning samordna utbildningen av dem, som skall bekläda viktigare befattningar inom krigsmaktens ledning. Beslutet innefattar också att den högre stabsutbildningen för marinens och flygvapnets officerare skall förlängas.

Principbeslutet innebär vidare bland annat följande.

Den nya högskolan skall lyda direkt under överbefälhavaren; försvarsgrenschefernas inflytande skall säkerställas genom direktiv- och inspektionsrätt beträffande den icke samordnade delen av undervisningen. — Vid den nya högskolan skall bedrivas utbildning, som svarar emot de nuvarande högskolornas allmänna kurser, stabskurser och tekniska kurser, samt framdeles också den planerade allmänna krigshögskolekursen för arméofficerare. I fråga om marinintendenturkurserna vid KSHS har förutsatts att ställning i denna del tas i anslutning till pågående utredningar om inrättande av en gemensam intendenturkår. — Den högre stabsundervisningen skall samordnas i den utsträckning som är erforderlig för att åstadkomma förutsättningar för en gemensam militär grundsyn hos personalen i ledande befattningar. Stabskurserna för marinens och flygvapnets officerare skall i princip förlängas till omkring ett och ett halvt år. Även i fråga om den tekniska undervisningen har statsmakterna utgått från att en samordning skall vara möjlig i icke ringa utsträckning; förutsättningarna härför ansågs dock vid principbeslutets fattande böra närmare utredas. En viss samordnad undervisning skall eftersträvas även vid de allmänna kurserna. — Antalet elever vid den högre stabsutbildningen skall stå i bestämd relation till redovisade krigs- och fredsorganisatoriska behov beträffande befattningar, för vilka bör krävas genom-

72 Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

gång av, bland annat, högre stabsutbildning. Ifrågavarande behov ansågs, vid tidpunkten för principbeslutet, icke vara preciserat och det förutsattes, att behovsfrågan skulle uppmärksammas ytterligare vid det fortsatta utredningsarbetet. — Tidpunkten för omorganisationen till en gemensam högskola skall bestämmas av när inflyttning kan ske i Svea artilleriregementes förutvarande etablissement; medel anvisades våren 1960 för eu första etapp av en ombyggnad av etablissementet.

I det föregående har jag redogjort för huvudpunkterna i det av överbefälhavaren framlagda förslaget till organisation av den gemensamma högskolan och de däröver avgivna remissyttrandena.

Överbefälhavarens förslag innebär i huvudsak följande. Den gemensamma krigshögskolan organiseras hösten 1961. — Tidigare har räknats med att under vissa förutsättningar omkring 40 % av stabskursernas undervisning kunde samordnas. Enligt av överbefälhavaren nu gjorda utredningar kan också mellan de skilda tekniska kurserna omkring 40 % av undervisningen samordnas. Viss samordning mellan stabskurser och tekniska kurser beräknas också kunna ske. Överbefälhavaren framhåller i anslutning härtill, att den samordnade undervisningen ökar arbetsbelastningen på lärarna och kräver en ökning av antalet heltidstjänstgörande lärare. — Av överbefälhavaren gjorda utredningar om behovet av högskoleutbildade officerare -— utredningarna är dock delvis ännu icke slutförda — synes närmast ge vid handen att vissa svårigheter föreligger att med bibehållen kvalitet hos elevmaterialet tillgodose nämnda behov. Man räknar med hänsyn härtill icke med några väsentliga ändringar i elevantalet. — För arméns och marinens del föreslås i princip inga ändringar i fråga om antalet kurser; för flygvapnets del föreslås att stabskurser och tekniska kurser i fortsättningen skall påbörjas varje år mot tidigare vanligen växelvis vartannat år. — Stabskursen för arméofficerare föreslås omfatta, såsom för närvarande, 24 månader. För marin- och flygofficerarnas del föreslås motsvarande kurser utsträckta till denna längd; i kurstiden ingår dock härvid ett uppehåll om 4—5 månader för tjänstgöring vid förband. Den föreslagna ordningen anses, bland annat, ge de bästa betingelserna för en samordnad undervisning. För de tekniska kurserna — vilka icke närmare behandlades vid de utredningar som föregick 1960 års principbeslut — föreslår överbefälhavaren för armékursernas del oförändrade kurslängder, d. v. s. drygt två år, för marinkursernas del en förlängning till 24 månader och för flyglinjens till likaledes 24 månader, dock att i sistnämnda fall i kurstiden är inräknat, liksom vid stabskursen, ett uppehåll för tjänstgöring vid förband. — Den nya högskolan bör enligt överbefälhavaren benämnas krigshögskolan. — överbefälhavaren föreslår, att den nya krigshögskolan skall bestå av chef m. in., skolstab samt tre utbildningslinjer, nämligen en armélinje, en marinlinje och en flyglinje. Skolchefen föreslås placerad i Bo 4. Han avses skola biträdas av två rege-

73 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

mentsofficerare i Ao 26/24 med huvudsaklig uppgift att biträda, den ene med samordningen av den tekniska undervisningen, den andre med samordningen av övrig utbildning. Härtill kommer en kontorist såsom skolchefens sekreterare. Samtidigt bortfaller behovet av nuvarande tre skolchefer i Bo 3. Skolstaben förslås för nästa budgetår skola bestå av en adjutant, tre arvodesanställda officerare, två underofficerare, femton biträden, åtta underbefäl, en vaktmästare samt ett antal värnpliktiga. I förhållande till de nuvarande högskolornas personaluppsättning för administration innebär detta en ökning med en arvodesanställd officer, ett biträde och sex underbefäl och en minskning med två underofficerare och en förste kansliskrivare. Utbildningslinjerna föreslår överbefälhavaren skola för nästa budgetår tillföras tre linjechefer i Bo 1 och 40 heltidstjänstgörande lärare, av vilka två civila lektorer. I förhållande till nuläget innebär detta en ökning med tre linjechefer och elva heltidstjänstgörande lärare, varav två civila lektorer. På den nya högskolans personalstat föreslås skola uppföras all nu nämnd personal utom tre underbefäl och fem militära eller civilmilitära lärare, vilka föreslås skola kommenderas ur försvarsgrenarna till skolan. — I anslutning härtill bör enligt överbefälhavaren indragas, med något undantag, alla de tjänster inom försvarsgrenarna som nu innehas av befattningshavare vid de nuvarande skolorna samt därutöver ytterligare några beställningar vid flottan och flygvapnet. — överbefälhavaren räknar med att den nya organisationen kräver ett avlöningsanslag för skolan om cirka 1 870 000 kronor; försvarsgrenarnas avlöningsanslag kan samtidigt minskas med omkring 1 600 000 kronor. Härjämte äskar överbefälhavaren 790 000 kronor till skolans löpande omkostnader, 600 000 kronor till skolans övningar och 768 500 kronor till engångskostnader i samband med skolans flyttning; de två förstnämnda posterna motsvaras till betydande del av minskningar under försvarsgrenarnas anslag. — Försvarsgrenscheferna har, anmäler överbefälhavaren, biträtt förslaget utom vad gäller vissa föreslagna kommenderingar till skolan av personal.

Vid remissbehandlingen har överbefälhavarens förslag i allt väsentligt tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

För min del ansluter jag mig till överbefälhavarens förslag, att den gemensamma krigshögskolan skall organiseras hösten 1961 och att för skolan erforderliga anslag anvisas från och med budgetåret 1961/62.

överbefälhavaren har, som framgår av vad jag tidigare anfört, fiamhållit, att samordnad undervisning i princip kräver omfattande planläggning och därför, bedriven i mera betydande utsträckning, kräver fler heltidstjänstgörande lärare än en i huvudsak försvarsgrensvis bedliven undcivisning. I princip kan jag ansluta mig till denna bedömning.

Vissa beräkningar av antalet elever vid den nya högskolan har framlagts mot bakgrund av antalet befattningar, för vilka bör krävas genomgång av högre stabsutbildning. Ytterligare undersökningar på detla om-

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

råde pågår. De ändringar av elevantalet, som här synes kunna komma i fråga, torde enligt min mening knappast bli av sådan storlek att de blir av betydelse ur skolorganisatorisk synpunkt och torde därför inte kräva något ställningstagande nu. Det är emellertid ur andra synpunkter angeläget, att antalet elever blir noga avvägt med hänsyn till de krigs- och fredsorganisatoriska behoven. Så snart inom krigsmakten pågående behovsundersökningar slutförts, bör resultatet därav redovisas till Kungl. Maj :t, varefter slutlig ståndpunkt till frågan om antalet elever torde få tagas.

Vad överbefälhavaren föreslagit om antalet kurser för arméns del lämnar jag utan erinran. Arméns stabskurser bör sålunda påbörjas årligen och de tekniska kurserna — den vapentekniska samt de fältarbets- och tortifikationstekniska — påbörjas vartannat år. Marinens stabskurser och tekniska kurser bör som överbefälhavaren föreslagit påbörjas växelvis vartannat år. I fråga om flygvapnets kurser har överbefälhavaren föreslagit, att stabskurser och tekniska kurser skulle påbörjas varje år. Jag kan inte biträda sistnämnda förslag — bland annat med hänsyn till vad jag i det följande föreslår om de tekniska kurserna — utan förordar, att skoloiganisationen beträffande flygvapnets högre kurser avpassas för kurser, påbörjade vartannat år.

Arméns stabskurser bör, såsom överbefälhavaren föreslagit, bibehållas vid nuvarande längd av omkring 24 månader. För marinens och flygvapnets stabskurser förordar jag, i huvudsaklig anslutning till överbefälhavarens förslag, en kurslängd av omkring 18 månader. I sistnämnda tidrymd har jag härvid icke inräknat de längre uppehåll i kurserna för tjänst vid förband, som kan befinnas lämpliga att inlägga.

I fråga om de tekniska kurserna — vilka icke närmare behandlades vare sig av försvarets högskoleutredning 1958 eller i propositionen 1960: 142 — föreslår överbefälhavaren oförändrade kurslängder för armékursernas del men däremot icke obetydliga förlängningar av marin- och flygvapenkurserna. Sådana förlängningar har betydelse för såväl skolorganisationens omfattning som personalbehovet vid försvarsgrenarna. På nu av överbefälhavaren förebragt material är jag inte beredd att tillstyrka någon förlängning av de tekniska kurserna utan föreslår att dessa tills vidare bibehålies vid nuvarande längd. Jag har emellertid intet att erinra mot att nuvarande tekniska kurser vid marinen sammanföres till en enda om högst 18 månaders längd. Det är min avsikt att låta utföra kompletterande utredning i fråga om de tekniska kursernas anordnande. Till marinintendenturkursernas framtida ställning tar jag i överensstämmelse med principbeslutet icke nu ställning.

Beträffande marinens och flygvapnets allmänna kurser bör, såsom föreslagits, nuvarande kursordning bibehållas. Till frågan om utformningen av den beslutade allmänna kursen för arméofficerare torde ställning få tagas senare.

Kurtgl. Muj:ts proposition nr 110 år 1961

75 Såsom namn på den gemensamma högskolan förordar jag, i enlighet med överbefälhavarens förslag, krigshögskolan.

Vad därefter gäller den personella organisationen av den nya högskolan vill jag för egen del anföra följande.

Skolan bör såsom föreslagits bestå av chef m. m., skolstab samt tre utbildningslinjer, nämligen en armélinje, en marinlinje och en flyglinje.

För skolchefen bör såsom föreslagits av överbefälhavaren avses en beställning i lönegrad Bo 4. överbefälhavarens förslag att skolchefen skulle biträdas av två regementsofficerare -— placerade i lönegrad A 26/24 — kan jag icke tillstyrka. Jag föreslår, att högskolechefen närmast skall biträdas av en regementsofficer, stabschef i Br 1, med uppgift tillika att biträda högskolechefen vid samordning av undervisningen mellan olika linjer. Skolchefen och stabschefen bör tillsättas oberoende av försvarsgren. — Hos skolchefen bör såsom föreslagits placeras en kontorist såsom sekreterare; för ändamålet bör avses en tjänst i Ae 9.

För skolans stab beräknar jag i övrigt följande personalbehov.

Av officerare och underofficerare bör ingå en adjutant — högskoleutbildad kapten —- i År 21, en förvaltningsofficer och en bibliotekarie, båda pensionerade officerare i A: 24, en förvaltningsunderofficer i A: 17 och en expeditionsunderofficer — på aktiv stat — i År 13. Inrättandet av den av överbefälhavaren föreslagna arvodesbefattningen för en expeditionsofficer tillstyrker jag sålunda inte. Mitt förslag innebär i förhållande till nuläget en minskning med en aktiv och en arvodesanställd underofficer. Här torde också böra erinras om att en nu befintlig befattning som förste kansliskrivare i Ae 12 vid KHS icke har någon motsvarighet i den nya skolans organisation vare sig enligt överbefälhavarens eller enligt mitt förslag.

Behovet av skrivbiträdespersonal beräknar jag, skolchefens sekreterare oräknad, till 14 befattningar, av vilka en kontorist i Ae 9, två kanslibiträden i Ao 7 och ett biblioteksbiträde i Ae 7, fem kontorsbiträden i Ao 5 och fem biträden i reglerad befordringsgång. Därutöver bör upptagas en kanslibi trädest jänst i Ae 7, motsvarande en nu på staten för KHS uppförd tjänst, vilken övergångsvis må bibehållas.

För vaktmästargöromål bör räknas med fyra underbefäl i År 11/9, av vilka dock en bör hållas vakant och ersättas med en vaktmästartjänst i Ae 7 så länge nuvarande innehavare av en sådan tjänst vid KHS kvarstår. Detta innebär i förhållande till nuläget en ökning med en befattning och i förhållande till överbefälhavarens förslag en minskning med två befattningar. För att motverka en personalökning för krigsmakten sedd som helhet bör i samband härmed indragas tre underbefälsbeställningar vid flottan.

Slutligen bör för bevakning av och inpasseringskontroll vid högskolans byggnader såsom överbefälhavaren föreslagit tillkomma tre underbefäl så-

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

som vaktchefer. Dessa underbefäl, som icke har någon motsvarighet i nuvarande skolorganisationer, bör tills vidare kommenderas ur försvarsgrenarna, varigenom bland annat möjligheterna att infoga dem i en eventuell framtida bevakningsorganisation för försvarets anläggningar i Stockholm underlättas.

Det torde tå ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den närmare organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid krigshögskolan inom ramen för nu angiven personaluppsättning.

En sammanställning av personalorganisationen vid genomförande av vad jag nu förordat beträffande personal för ledning och stabsorganisation in. m. framgår av bilaga A.

Vad därefter gäller lärarbehovet vill jag anföra följande.

För linjecheferna skulle enligt överbefälhavarens förslag avses tre beställningar i Bo 1. Jag kan inte biträda detta förslag utan föreslår placering i Ao 26. Linjechef bör ha undervisningsskyldighet; för chefen för armélinjen räknar jag härvid med undervisning i av överbefälhavaren föreslagen omfattning, för cheferna för marin- och flyglinjerna bör den däremot vara av större omfattning än som föreslagits. Linjechef bör, vad gäller rätt till utbildningsarvode, likställas med heltidstjänstgörande lärare.

Om man bortser från linjecheferna skall enligt överbefälhavarens förslag antalet heltidstjänstgörande militära lärare för nästa budgetår utgöra 36, av vilka 19 för armélinjen, 10 för marinlinjen och 7 för flyglinjen, innebärande en ökning med sammanlagt 7 befattningar. Vidare skulle tillkomma 2 befattningar för civilmilitära lärare och 2 befattningar för civila lärare — mot för närvarande icke någon dylik befattning. För egen del föreslår jag, att antalet heltidstjänstgörande militära lärare bestämmes till sammanlagt 33. Jag tillstyrker härvid en ökning av antalet lärare med två heltidstjänstgörande vid vardera armélinjen och flyglinjen. Jag vill härvid erinra om att fråga är om dels utökad undervisning, dels ur lärarsynpunkt mer tidskrävande undervisning, dels ock en relativ minskning av antalet deltidstjänstgörande lärare. Beträffande övriga föreslagna befattningar för heltidstjänstgörande lärare vill jag föreslå inrättande av två lektorstjänster i lönegrad Ao 26/24, en för matematik och en för teleteknik m. m. Dessa tjänster, vid vilka icke bör utgå särskilt arvode, bör icke knytas till viss undervisningslinje.

Vad överbefälhavaren anfört i fråga om undervisningsskyldigheten för militära lärare lämnar jag utan erinran. Riktpunkten beträffande de civila lärarnas undervisningsskyldighet bör vara vad som gäller för läroverkslektor, dock att hänsyn skall tas dels till att undervisningen här är mer kvalificerad, dels att utöver undervisningen kan ifrågakomma andra uppgifter, exempelvis deltagande i tillämpningsövningar.

Vid bifall till vad jag nu förordat kommer för nästa budgetår vid den nya högskolan att finnas tre linjechefer och 35 heltidstjänstgörande lärare.

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

77 En sammanställning över den av mig nu föreslagna organisationen i nämnda hänseenden framgår av bilaga B.

På skolans stat bör utöver linjecheferna upptagas samtliga föreslagna lärarbefattningar utom 4, vilka jag föreslår skola såsom för närvarande bestridas kommenderingsvägen. De nämnda 4 befattningarna avser specialämnen, för vilka nu är kommenderade som heltidstjänstgörande lärare en kapten ur vardera ingenjörtrupperna, signaltrupperna, trängtrupperna och marinintendenturkåren.

De på skolans stat upptagna lärarna bör placeras i lönegrad så, att 3 förste lärare i strategi samt vid armélinjen 5, vid marinlinjen 2 och vid flyglinjen 2 kurschefer placeras i lönegrad År 26 eller År 24. övriga militära lärare bör placeras i lönegrad År 24 eller År 21.

Antalet heltidstjänstgörande linjechefer och lärare vid den nya högskolan kommer enligt mitt förslag att överstiga motsvarande antal vid nuvarande högskolor med 9. Till en del — närmast vad gäller linjecheferna — kan denna personalökning anses kompenserad genom bortfallet av nuvarande tre skolchefer. För att ytterligare begränsa personalökningen för krigsmakten sedd som helhet föreslår jag vidare, i viss anslutning till vad överbefälhavaren framfört, indragning av tre till högskoleundervisningen icke anknutna officersbeställningar, varav en vid flottan och två vid flygvapnet.

Härvid skulle antalet officersbeställningar vid försvaret genom högskolans tillkomst öka med sammanlagt tre.

Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att i reglemente för den nya krigshögskolan och vid meddelande av dispositionsföreskrifter för vederbörliga anslag närmare reglera frågor om antalet kurser och deras längd, kommenderingar av lärare, elever m. fl., undervisningsskyldighet för lärare in. m.

Sammanfattningsvis skulle på skolans stat för nästa budgetår uppföras följande ordinarie tjänster, nämligen 1 chef Bo 4, 1 stabschef Br 1, 3 linjechefer Ao 26, 12 militära förste lärare eller kurschefer År 26 eller År 24, 2 lektorer Ao 26 eller Ao 24, 17 militära lärare År 24 eller År 21, 1 kapten (adjutant) År 21, 1 fanjunkare (motsvarande) År 13, 4 rustmästare (motsvarande) eller överfurirer (motsvarande) År 11 eller År 9, varav dock en tills vidare skall hållas vakant, 2 kanslibiträden Ao 7 och 5 kontorsbiträden Ao 5. Vidare hör upptagas följande arvodesbefatlningar för pensionerad personal, nämligen en förvaltningsofficer A: 24, en bibliotekarie A: 24 och en förvaltningsunderofficer A: 17. Slutligen bör av ickeordinarie personal beräknas följande, nämligen 2 kontorister Ae 9, ett biblioteksbiträde Ae 7, ett kanslibiträde Ae 7, 5 biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång (varav eu telefonist) samt en vakt-

78 Kiinyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

mästare Ae 7. Kanslibiträdestjänsten i Ae 7 skall bibehållas övergångsvis och må icke uppehållas. Vaktmästartjänsten bör vara inrättad endast så länge den innehas av nuvarande innehavare av en motsvarande tjänst vid KHS.

I samband med att de nu angivna tjänsterna inrättas bör indragas de tjänster, som avses för de nuvarande högskolorna, samt därutöver ytterligare ett antal tjänster. Härvid bör för arméns del indragas dels alla de befattningar, som nu på personalförteckningarna är uppförda under KHS, dels en fanjunkare vid kavalleriet och en rustmästare vid Al; innehavarna av sistnämnda två beställningar är nu kommenderade till KHS. För marinens del bör indragas dels alla de befattningar, som nu på personalförteckningarna är uppförda under KSHS, dels en kapten vid kustartilleriet samt en kapten, eu flaggunderofficer och en högbåtsman vid flottan, vilken personal nu är kommenderad till KSHS, dels en kommendörkapten av 2. graden och tre högbåtsmän vid flottan. För flygvapnets del bör indragas dels alla befattningar, som nu på personalförteckningarna är uppförda under FKHS, dels följande för FKHS avsedda officersbeställningar vid flygvapnet, nämligen en chef för flygkrigshögskolan Bo 3, en överstelöjtnant eller major, en major, en major eller kapten och en kapten, dels två kaptener vid flygvapnet. Hemställan om dessa ändringar beträffande försvarsgrenarnas personalförteckningar göres vid anmälan av vederbörande avlöningsanslag.

Till varje linjechef och militär lärare vid den nya högskolan — sammanlagt således 36 befattningshavare — bör utgå ett utbiidningsarvode av 2 400 kronor; vid de nuvarande högskolorna finnes sammanlagt 24 arvoden av i allmänhet denna storlek, vilka kan indragas. Därjämte bör, såsom nu är fallet vid KHS, utgå två utbildningsarvoden om vardera 960 kronor till vissa repetitörer. Förslaget angående utbildningsarvoden bör icke anses innefatta ställningstagande till denna avlöningsforms användande på längre sikt. — Vidare bör för adjutanten beräknas ett stabsarvode om 960 kronor.

Även i fortsättningen kommer för den militära högskoleundervisningen, oaktat antalet heltidstjänstgörande lärare ökat, att erfordras ett antal deltidstjänstgörande lärare och föreläsare. Jag beräknar härför ett belopp av 240 000 kronor, innebärande någon minskning i förhållande till vad som för närvarande avses för detta ändamål.

För tillgodoseende av behovet av tillfällig skrivhjälp, viss personalförstärkning vid biblioteket under omorganisationen m. m. räknar jag under icke-ordinarieposten med ett belopp av 10 000 kronor.

Vid överföringen av personal från de nuvarande högskolorna till den nya högskolan torde det i vissa fall bli aktuellt att vissa befintliga tjänster föres på övergångsstat eller övergångsvis kvarstår i organisationen. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut härom liksom att i övrigt meddela erforderliga föreskrifter för genomförande av organisations-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

förändringen. Från de anslag som för nästa budgetår anvisas för krigshögskolan bör jämväl bestridas utgifterna vid nuvarande högskolor intill dess den nya högskolan träder i verksamhet.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit skulle för nästa budgetår erfordras ett avlöningsansiag för den nya högskolan av 1 916 000 kronor. Anslaget bör fördelas på olika poster på sätt framgår av avlöningsstaten i efterföljande hemställan. Samtidigt bör försvarsgrenarnas avlöningsansiag minskas med sammanlagt 1 780 000 kronor, varav för armén 828 000 kronor, för marinen 524 000 kronor och för flygvapnet 428 000 kronor.

Rörande anslaget till de löpande omkostnaderna vill jag, i anslutning till vad civilförvaltningen anfört, förorda att till sjukvård anvisas 8 000 kronor. Från posten till reseersättningar bör, såsom civilförvaltningen förordat, bestridas för personal, som avlönas från skolan, samtliga hithörande kostnader men för elever endast kostnader för i utbildningen ingående resor. Utgifterna under posten beräknar jag med denna förutsättning för nästa budgetår till 200 000 kronor. Med hänsyn till att i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 258) i skolans omkostnadsanslag preliminärt inräknats ett belopp av 520 000 kronor för detta ändamål samtidigt som motsvarande försvarsgrensanslag frånräknats ett belopp av ungefär denna storlek bör dock posten för nästa budgetår formellt upptagas till 520 000 kronor. För bränsle, lyse och vatten bör beräknas av överbefälhavaren föreslaget belopp, 90 000 kronor. Till övriga expenser bör anvisas 150 000 kronor eller ett något lägre belopp än det begärda. Här avsedda omkostnader bör uppföras under ett särskilt förslagsanslag, benämnt Krigshögskolan: Omkostnader, vilket således bör upptagas till 768 000 kronor. Utgifterna vid den nya högskolan för här angivna ändamål motsvaras av besparingar av samma storleksordning under försvarsgrenarnas anslag.

Vidare bör, i enlighet med överbefälhavarens förslag, anvisas ett reservationsanslag benämnt Krigshögskolan: övningar av 600 000 kronor. Beloppet motsvarar i stort sett för motsvarande ändamål för närvarande anvisade medel.

För anskaffning av inventarier och andra engångskostnader i samband med övertagandet av de nya skollokalerna har överbefälhavaren beräknat sammanlagt 768 500 kronor, varav huvuddelen skulle anvisas för nästa budgetår. Vissa begränsningar av det härför erforderliga beloppet synes kunna göras, bland annat torde icke någon konlorstryckerimaskin böra anskaffas innan resultaten av pågående utredning rörande hjälptryckerianläggningar föreligger och prövats av Kungl. Maj :t. Sammanlagt bör för hithörande ändamål beräknas ett belopp av 700 000 kronor, vilket i sin helhet bör anvisas för nästa budgetår under ett särskilt reservationsanslag benämnt Krigshögskolan: Inventarier in. in.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning för krigshögskolan i enlighet med vad jag i det föregående anfört;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet av de i det föregående föreslagna personalförändringarna vidtaga erforderliga övergångsåtgärder;

c) godkänna följande avlöningsstat för krigshögskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 109 300

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis ................................... 22 300

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................... 329 400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 86 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................. 345 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 23 800

Summa kronor 1 916 000

d) till Krigshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 916 000 kronor;

e) till Krigshögskolan: Omkostnader för budgetåret 1961/ 62 anvisa ett förslagsanslag av 768 000 kronor;

f) till Krigshögskolan: Övningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor;

g) till Krigshögskolan: Inventarier m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.

[6] Försvarsdepartementet: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 1 379 000 1 369 993

1960/61 (statsliggaren s. 165) 1 424 000

1961/62 (förslag) ............... 1 540 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 2) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag av 1 610 000 kronor.

Jag får nu framlägga slutligt förslag rörande medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår.

81 Kungl. Maj ds proposition nr 110 är 1961

Jag föreslår, att en ny tjänst för budgetsekreterare i ABr 25 inrättas för departementets organisationsavdelning.

I det föregående (punkten 1) bär jag framlagt förslag om att de arbetsuppgifter rörande tryckning och förrådshållning av publikationer in. m. som för närvarande ankommer på försvarets kommandoexpeditions bokdetalj från och med nästa budgetår skall åläggas försvarets civilförvaltning. Vid bifall härtill bör tre arvodesbefattningar för pensionerade officerare — en i A: 27 och två i A: 24 — två underofficersbefattningar i A: 17 samt tjänster för en förrådsförman i Ae 9 och en förrådsman i Ag 8 utgå vid kommandoexpeditionen.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet i årets statsverksproposition föreslagit vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknar jag vidare medel för uppflyttningar av tjänster för en kontorist i Ao 9 till kansliskrivare i Ao 10 och ett kanslibiträde i Ae 7 till kontorist i Ae 9.

Anslagsposten till ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft bör uppräknas främst med hänsyn till inträffade lönehöjningar.

Med beaktande av det nu anförda samt av 1960 års lönereglering, löneklassförändringar samt belastningen på olika anslagsposter beräknar jag förevarande anslag till 1 540 000 kronor med den fördelning på olika poster som framgår av avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

Anslagsökningen utgör 116 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för försvarsdepartementet, som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarsdepartementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen ....................

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

3. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar, förslagsvis ...................................

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ...............................

5. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft, förslagsvis ..........................................

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......

7. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ...................................................

Summa kronor 1 540 000

H ilning till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 110

51 000 710 000

70 000

1 920

130 000 245 000 313 080

19 000

ö—1827 Öl

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

c) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 540 000 kronor.

[7] Försvarsdepartementet: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 117 000 137 954

1960/61 (statsliggaren s. 166) 117 000

1961/62 (förslag) ............... 140 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 2) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsdepartementet: Omkostnader för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

Med hänsyn främst till belastningen å anslagsposterna till resor och till publikationstryck föreslår jag, att anslaget höjes med 23 000 kronor till 140 000 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsdepartementet: Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

[8] Försvarets civilförvaltning: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 5 065 000 4 966 470

1960/61 (statsliggaren s. 166) 5 170 000

1961/62 (förslag) ............... 6 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 6) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag av 5 980 000 kronor.

Yrkande

Försvarets civilförvaltning (skr. 24/s och 26/io 1960) hemställer, att anslaget höjes med 836 000 kronor.

. .i ,, . , , Ökning Minskning

1. Personalbehov i samband med övertagandet av

vissa av försvarets socialbyrås uppgifter 1 byrådirektör Ae 24, 1 förste byråsekreterare Ae 23, 2 förste byråsekreterare Ae 21, 2 assistenter Ae 15, 1 kanslibiträde Ao 7 samt 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål

183 996

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

ökning Minskning

2. Omorganisation av hålkortscentralen

1 byråintendent Ae 21 — förste byråintendent Ae 23, 1 byråassistent Ae 19, 1 assistent Ae 17,

1 assistent Ae 15, 1 assistent Ae 13 och 2 assistenter Ae 12 ................................................... 114 768

1 förste maskinoperatör Ae 12 — assistent Ae 12,

1 maskinoperatör Ae 10 — tekniker Ae 10, 1

maskinoperatör Ae 9 — kontorist Ae 9 och 1 maskinoperatör Ae 7 — kanslibiträde Ae 7 ........

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål utgår ... 22 400

3 maskinoperatörer Ae 10, 1 maskinoperatör Ae 9,

2 maskinoperatörer Ae 7 och 4 maskinbiträden

Ae 5 utgår den 1 januari 1962 ........................ 63 594

3. övriga personalförändringar

a. Lönebyrån

3 kontorister Ao 9 — kansliskrivare, vikariats-

lön Ae 10 ................................................ 2 268

b. Kameralbyrån

1 förste byråsekreterare Ao 21 — Ao 23 ......... 2 784

1 förste förrådsman Ae 8 .............................. 13 080

1 tekniker Ae 9 utgår ................................. 13 788

1 förrådsman Ao 7 — tekniker Ae 9 ............... 1 344

c. Revisionsbyrån

1 förrådsman Ae 7 — förste förrådsman Ae 8 ... 636

1 amanuens i reglerad befordringsgång utgår ... 24 348

d. Juridiska byrån

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9 ............ 1 344

1 kontor sbiträde Ao 5 — kanslibiträde Ao 7 ... 1224 4 5 6 7 8 9

4. Arvode till organisationsföredragande ................. 1 200

5. Lönegradsuppflyttningar enligt prop. 1960: 151 ... 57 046

6. Löneklassuppflyttningar m. m......................... 30 469

7. 1960 års lönereglering .................................... 536 000

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ...... 4 620

9. Avrundning m. m........................................... 9 351

960 130 124 130

+ 836 000

84 Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 dr 1961

Motiv

1. Efter förslag i 1960 års statsverksproposition (bil. 6, s. 302—307) har riksdagen fattat beslut om avveckling av försvarets socialbyrå samt om överförande av huvuddelen av byråns uppgifter till försvarets civilförvaltning. Kungl. Maj:t bemyndigades i samband härmed att meddela de närmare föreskrifter som erfordrades för genomförande av ifrågavarande omorganisation. Med överlämnande av en inom försvarets civilförvaltning utarbetad promemoria med synpunkter och förslag i anledning av vad i förenämnda proposition anförts beträffande avveckling av försvarets socialbyrå har civilförvaltningen den 15 juni 1960 ingivit förslag till åtgärder i ämnet. Kungl. Maj :t har sedermera den 15 september 1960 förordnat, att försvarets socialbyrå skall nedläggas med utgången av mars 1961 samt att därvid, vad beträffar fördelningen av byråns arbetsuppgifter, till försvarets civilförvaltning skall överföras huvuddelen av dessa uppgifter, nämligen ärenden rörande familjebidrag, ersättningsfyllnad till i militärtjänst skadade, värnpliktslån, civilanställningsförmåner och civilanställningsutbildning. Vidare har föreskrivits, att byrån åliggande återstående uppgifter, d. v. s. rekryteringsverksamheten, skall överföras till försvarsgrenscheferna (inspektören för kustartilleriet) i vad denna verksamhet angår den egna försvarsgrenen (kustartilleriet), dock att försvarets civilförvaltning skall äga vissa samordnande och granskande uppgifter i vad avser den med rekryteringen förenade upplysningsverksamheten. Kungl. Maj :t har slutligen medgivit att för handläggning inom civilförvaltningen av de nytillkommande ärendena må från och med den 1 april 1961 tills vidare under budgetåret 1960/61 utöver vad som föreskrives i gällande personalförteckningar finnas inrättade vissa i beslutet närmare angivna extra ordinarie tjänster.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslår civilförvaltningen i anledning av överförandet till ämbetsverket av förutnämnda arbetsuppgifter inrättande av sammanlagt nio nya tjänster. För kanslibyrån, till vilken ärenden rörande familjebidrag och värnpliktslån avses skola föras, beräknas sålunda följande nya tjänster, nämligen för en byrådirektör i Ae 24, en förste byråsekreterare i Ae21, två assistenter i Ae 15 och ett kanslibiträde i Ao 7. För lönebyrån, inom vilken på civilförvaltningen ankommande ärenden rörande rekryterings- och civilans tällningsverksamheten avses skola handläggas, beräknas vidare tjänster för en förste byråsekreterare i Ae 23 och för en förste byråsekreterare i Ae 21. Slutligen avses för den för kansli- och lönebyråerna gemensamma skrivcentralen en ny tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål ävensom en dylik tjänst för registratorsexpeditionen. Härjämte föreslås vissa jämkningar i kansli- och lönebyråernas organisation. Sålunda förutsättes en helt ny sektion — värnpliktslönesektionen — skola tillkomma inom kanslibyrån.

De av civilförvaltningen föreslagna tjänsterna överensstämmer i huvud-

85 Kitngl. Maj:ts proposition nr HO år 1961

sak med de preliminära personalberäkningar som redovisades vid förra årets principbeslut angående avveckling av socialbyrån (prop. 1960: 1, bil. 6, s. 304). Preliminärt beräknades dock en amanuensbefattning i stället för en förste byråsekreterare i Ae 21 för lönebyrån samt tre tjänster för skriv- och kontorsgöromål i stället för två och en tjänst för kontorist i Ae 9 i stället för kanslibiträde.

2. Såsom anmäldes till 1960 års statsverksproposition (bil. 6, s. 110) har Kungl. Maj :t den 11 december 1959 bemyndigat civilförvaltningen att teckna kontrakt angående förhyrande av en databehandlingsmaskin, typ IBM 1401. Ämbetsverket upplyser, att ifrågavarande maskin beräknas kunna levereras omkring den 1 oktober 1961. För närvarande utgöres personalen vid civilförvaltningens hålkortscentral av tre befattningshavare för planeringsarbete och 21 befattningshavare för det maskinella halkortsarbetet. Sistnämnda befattningshavare är indelade i grupper, som var och en tilldelats viss arbetsuppgift i form av en hålkortsrutin. Civilförvaltningen framhåller, att vid övergång från nuvarande hålkortsmaskiner till elektroniskt databehandlingssystem, IBM 1401, erfordras i första hand en såväl kvalitativ som kvantitativ förstärkning av planeringsarbetet. Tills vidare räknar ämbetsverket med att planeringsavdelningen bör bestå av — förutom en förste byråintendent i lönegrad 23 — en byråassistent, fyra assistenter, en tekniker samt en kontorist.

Det maskinella arbetet avses skola utföras a en maskindetalj, bestående av två enheter — 1401-gruppen och hålkortsgruppen. Civilförvaltningen anför härom.

För 1401-gruppen erfordras sex tjänstemän, vilka skola bilda två arbetslag om vartdera tre man. Åt varje lag avses skola uppdragas ett flertal rutiner, som måste behandlas i maskinen. Av varje lag måste krävas kännedom om alla rutiner. Varje i laget ingående enskild operatör måste ha betydande maskin- och programmeringskunskaper för att kunna penetrera ett program och redigera om detsamma, därest så erfordras. För ifrågavarande arbetsuppgifter beräknar civilförvaltningen, förutom en assistent i Ae 17 som chef "för detaljen, fyra assistenter och två maskinoperatörer.

Hålkortsgruppen skall i vissa fall framtaga delresultat av databehandlingsarbetet och kommer därför ej att belastas med maskinbeai betningar av kvalificerad natur. Kraven på hålkortsoperatörerna bli sålunda icke så stora. Vissa uppgifter av statistisk art komma dock fortfarande att bearbetas hålkortsmässigt. Denna grupp bör bestå av två maskinoperatörer och två maskinbiträden.

Civilförvaltningen anser det nödvändigt att åstadkomma befordringsmöjligheter för personalen vid hålkortscentralen och hävdar, att ett antal i och för sig relativt likvärdiga tjänster med hänsyn härtill bör differentieras i lönehänseende. Mot bakgrunden härav föreslår ämbetsverket, att följande tjänster tillkommer, nämligen eu för förste byråintendent i Ae 23, eu för byråassistent i Ac 19, sex för assistent, av vilka eu i Ae 17, en i Ae 15,

«(>

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1901

en i Ae 13 och tre i Ae 12, en för tekniker i Ae 10, en för kontorist i Ae 9 och en för kanslibiträde i Ae 7. I anslutning härtill anses följande tjänster i nuvarande organisation kunna utgå, nämligen en för byråintendent i Ae21, en för förste maskinoperatör i Ae 12, fyra för maskinoperatör i Ae 10, två för maskinoperatör i Ae 9, tre för maskinoperatör i Ae 7, fyra för maskinbiträde i Ae 5 samt två för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Av de utgående tjänsterna säges emellertid sex för maskinoperatör, av vilka tre i Ae 10, en i Ae 9 och två i Ae 7, samt fyra tjänster för maskinbiträde böra bibehållas under en kortare övergångstid. Civilförvaltningen utgår från att de kan indragas från och med den 1 januari 1962. Sammanfattningsvis innebär den föreslagna nya organisationen, att elva nya tjänster tillkommer, medan 17 utgår. Civilförvaltningen beräknar den årliga minskningen av avlöningskostnaderna vid genomförd organisation till 31 500 kronor.

3. a. Vid lönebvråns avlöningscentral, till vilken avlöningsuträkning och avlöningsutbetalning av tjänstemannalönerna inom försvaret är centraliserad, utföres det manuella uträkningsarbetet av sex kontorister i A 9. Med hänsyn till arbetsuppgifter och ansvar anses tre kontorister i lönehänseende böra givas ett försteg framför de övriga. På grund av pågående utveckling i vad avser den centraliserade avlöningsuträkningen bör emellertid några nya ordinarie tjänster icke tillskapas utan innehavarna av åsyftade tre kontoristtjänster bör i stället beredas vikariatslöneförordnande såsom kansliskrivare i lönegrad 10.

b. Förslaget om uppflyttning av tjänsten för förste byråsekreterare, vilken är placerad å kameralbyrån och avses för ärenden rörande lägeroch manskapskassor, har även framförts för innevarande budgetår (prop. 1960: 1, bil. 6, s. 106).

I samband med utflyttning av civilfövaltningens blankettförråd till ett under byggande varande förråd i Solvalla beräknas det nya blankettförrådet komma att omfatta omkring 50 % fler blanketter än det nuvarande. På grund härav erfordras enligt civilförvaltningen personalökning med en förste förradsman i Ae 8. Innehavaren av tjänsten säges även böra kunna tjänstgöra som bilförare.

En tjänst för tekniker i Ae 9 vid blankettkontorets tryckeri kan utgå på grund av rationalisering.

Föreståndare för ämbetsverkets skrivmaterielförråd är för närvarande förrådsman i Ao 7. Med hänsyn till arbetsuppgifterna bör i stället för befattningen avses en tekniker i Ae 9.

c. Till följd av rationalisering inom revisionsbyrån kan en tjänst för amanuens i reglerad befordringsgång indragas från och med nästa budgetår.

För föreståndare för revisionsbyråns räkenskapsarkiv finnes en tjänst för förradsman i Ae 7. Göromålen bestrides emellertid av innehavaren av en på övergångsstat förd tjänst för expeditionsvakt i Ao 7, varvid förråds-

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1901

mannatjänsten hålles vakant. Civilförvaltningen föreslår, att förrådsmannatjänsten med hänsyn till arbetsuppgifterna utbytes mot tjänst för förste förrådsman i Ae 8.

d. Med hänsyn till arten och omfattningen av arbetsuppgifterna bör en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 och en för kontorsbiträde i Ao 5, vilka är placerade vid patentsektionens expedition respektive indrivningsdetaljen, böjas till kontorist i Ae 9 respektive kanslibiträde i Ao 7. Förslaget om böjning av kontorsbiträdestjänsten har framförts tidigare (prop. 1960: 1, bil. 6, s. 107).

4. I propositionen 1960: 126 angående organisationen av den statliga centrala rationaliseringsverksamheten, in. m. (s. 75) har bland annat framlagts förslag om särskilt arvode till organisationsföredragande vid myndighet utan egen särskild rationaliseringsavdelning. Mot förslaget har riksdagen icke haft något att erinra. I enlighet härmed upptager civilförvaltningen i sina medelsäskanden ett arvode om 1 200 kronor för ändamålet.

Civilförvaltningen anmäler, att under nästa budgetår ett biträde för skriv- och kontorsgöromål beräknas komma att uppfylla fordringarna för att jämlikt gällande grunder för reglerad befordringsgång ifrågakomma till tjänst för kontorsbiträde i Ao 5.

Slutligen anmäler ämbetsverket sin avsikt att låta anordna viss vidareutbildning av personal vid verket. Civilförvaltningen förutsätter, att kostnaderna härför kan bestridas från verkets avlönings- och omkostnadsanslag och räknar icke med att någon uppräkning av dessa anslag för ändamålet skall erfordras.

Departementschefen

Jag vilt erinra om att riksdagen efter förslag i 1960 års statsverksproposition (bil. 6, s. 302—307) fattat beslut om att försvarets socialbyrå skall avvecklas samt att huvuddelen av byråns uppgifter skall överföras till försvarets civilförvaltning. I samband härmed erhöll Kungl. Maj:t bemyndigande att utfärda de närmare föreskrifter som erfordrades för genomförande av ifrågavarande omorganisation. I enlighet härmed har Kungl. Maj :t den 15 september 1960 förordnat, att försvarets socialbyrå skall nedläggas med utgången av mars 1961 samt att därvid huvuddelen av byråns arbetsuppgifter skall överföras till försvarets civilförvaltning. I enlighet härmed tillföres civilförvaltningen ärenden rörande familjebidrag, ersättningsfyllnad till i militärtjänst skadade, värnpliktslån, civilanställningsförmåner och civilanställningsutbildning. Byråns övriga uppgifter, d. v. s. rekryteringsverksainheten, skall överföras till försvarsgrenscheferna (inspektören för kustartilleriet) i vad verksamheten rör den egna försvarsgrenen (kustartilleriet), dock att försvarets civilförvaltning skall äga vissa samordnande och granskande uppgifter i vad avser den med rekryteringen förenade upplysningsverksamheten.

88 Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1961

I anledning av överförandet till civilförvaltningen av förenämnda arbetsuppgifter föreslår jag inrättande av nya tjänster i ämbetsverket för en byrådirektör i Ae 24, en förste byråsekreterare i Ae 23, två förste byråsekreterare i Ae 21, två assistenter i Ae 15, ett kanslibiträde i Ae 7 och två biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång. Den föreslagna personalförstärkningen överensstämmer med civilförvaltningens förslag med undantag av att ämbetsverket räknat med en ordinarie kanslibiträdestjänst i stället för en extra ordinarie.

I förhållande till personaluppsättningen vid socialbyråns normalorganisation innebär förevarande förslag dels en ökning med en byrådirektör i Ae 24 och två förste byråsekreterare i Ae 21, dels ock en minskning med en byråchef i Bp 1, en förste byråsekreterare i Ae 23, tre amanuenser i reglerad befordringsgång, en assistent i Ae 15, en kansliskrivare i Ae 10, en expeditionsvakt i Ae 7 och tre biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Jag vill i förevarande sammanhang även erinra om att Kungl. Maj :t genom förenämnda bestämmelser den 15 september 1960 föreskrivit, att inom kanslibyrån må finnas inrättad en värnpliktslönesektion.

Jag tillstyrker dkn föreslagna omorganisationen av hålkortscentralen inom kameralbyrån. I anslutning till förslag av civilförvaltningen i skrivelse den 15 februari 1961 bör därvid en tjänst för byrådirektör uppflyttas från Ae 24 till Ae 26. I enlighet med civilförvaltningens förslag i petitaskrivelsen räknar jag vidare från och med nästa budgetår med nya tjänster för en förste byråintendent i Ae 23, en byråassistent i Ae 19, sex assistenter — en i Ae 17, en i Ae 15, en i Ae 13 och tre i Ae 12 — en tekniker i Ae 10, en kontorist i Ae 9 och ett kanslibiträde i Ae 7. Följande tjänster bör därvid utgå, nämligen för en byråintendent i Ae 21, en förste maskinoperatör i Ae 12, nio maskinoperatörer — fyra i Ae 10, två i Ae 9 och tre i Ae 7 — fyra maskinbiträden i Ae 5 samt två biträden för skriv- och kontorsgöromål. Av de utgående tjänsterna bör emellertid sex för maskinoperatör, av vilka tre i Ae 10, en i Ae 9 och två i Ae 7, samt de fyra tjänsterna för maskinbiträde i Ae 5 övergångsvis kvarstå längst intill den 1 januari 1962.

Jag föreslår, att innehavarna av tre tjänster för kontorist i Ao 9 vid lönebyråns avlöningscentral må förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som ankommer på kansliskrivare i lönegrad Ae 10.

En tjänst för tekniker i Ae 9 vid blankettkonlorets tryckeri inom kameralbyrån bör i enlighet med civilförvaltningens förslag indragas. Härjämte föreslår jag indragning av en tjänst för revisor i Ao 19 vid revisionsbyrån. Civilförvaltningen har för sin del föreslagit indragning av en amanuensbefattning.

Jag biträder förslaget att en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 vid juridiska byråns patentsektion utbytes mot tjänst för kontorist i Ae 9. Jag kan likaledes tillstyrka förslaget om utbyte av en tjänst för kontorsbiträde i Ao 5 vid juridiska byrån mot tjänst för kanslibiträde i Ao 7.

89 Kungl. Maj:(s proposition nr 110 år 1961

I enlighet med civilförvaltningens förslag räknar jag slutligen med alt en tjänst för kontor sbiträde i Ao 5 tillkommer vid ämbetsverket i utbyte mot en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång.

I övrigt är jag inte beredd tillstyrka de av civilförvaltningen framförda förslagen till tjänsteförändringar vid ämbetsverket för nästa budgetår. Jag föreslår emellertid därjämte att en befattning för pensionerad officer, mobiliseringsofficer i A: 24, uppflyttas till A: 27.

Enligt vad jag inhämtat har en tjänst för byråsekreterare i Ao 19 å övergångsstat utgått, sedan innehavaren av tjänsten från och med den 1 juli 1960 erhållit högre ordinarie tjänst. Jag vill vidare erinra om att Kungl. Maj :t den 14 oktober 1960 med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1960:151, SU 143, rskr. 323) förordnat, att tjänster för två byråsekreterare i Ao 19 och en revisor i Ao 19 skulle föras på övergångsstat. Eu av tjänsterna för byråsekreterare har sedermera från och med den 1 januari 1961 utgått, varjämte revisorstjänsten från samma dag återförts till ordinarie stat.

Jag beräknar under förevarande anslag i enlighet med civilförvaltningens förslag ett särskilt arvode om 1 200 kronor till organisationsföredragande inom ämbetsverket.

Civilförvaltningen har förutsatt, att kostnaderna för vidareutbildning av personal vid verket skall bestridas från verkets avlönings- och omkostnadsanslag. Jag vill emellertid erinra om att förslag sedermera framlagts i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 307—310) om att kostnaderna för dylik utbildning skall bestridas från ett särskilt reservationsanslag Vidareutbildning av viss civil personal.

I det föregående har jag framlagt förslag rörande tryckning och 1'örrådshållning av publikationer m. m. inom försvaret (punkt 1). I enlighet med vad jag därvid anfört bör nya tjänster inrättas i försvarets civilförvaltning för en förste byråintendent i Ao 23, en förste tryckeriassistent i Ae 19, en assistent i Ael7, tre assistenter i Ae 15, en förrådsförvaltare i Ao 13, en förrådsförman i Ae 9, tre förste förrådsmän i Ae 8, fyra förrådsmän i Ae eller Ag 7 samt tre biträden för skriv- och kontorsgöromål, ävensom arvodesbefattningar för en pensionerad officer i A: 24 och en pensionerad underofficer i A: 17. Vid ämbetsverket kan därvid tjänster för en byråintendent i Ao 21, två amanuenser i reglerad befordringsgång, en assistent i Ae 16 och en förrådsmästare i Ao 12 utgå.

Vid beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag beaktar jag _ förutom tidigare nämnda personalförändringar m. in. — 1960 års lönereglering, löneklassuppflyttningar m. m. samt belastningen på olika anslagsposter. Anslaget beräknar jag för nästa budgetår till 6 000 000 kronor med den fördelning på olika poster som framgår av avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

90 Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 år 1961

Anslagshöjningen utgör 830 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för försvarets civilförvaltning, som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 380 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis ................................... 29 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................... 3 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 2 172 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 328 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ........................... 88 000

Summa kronor 6 000 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

[9] Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 1 194 000 1 156 574

1960/61 (statsliggaren s. 168) 1 234 000

1961/62 (förslag) ............... l 830 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 6) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag av 2 155 000 kronor.

Yrkande

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 593 000 kronor.

Ökning Minskning

1. Övertagandet av arbetsuppgifter från försvarets

socialbyrå ..................................................... 13 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 91

ökning Minskning

2. Anskaffning av databehandlingssystem

a) Årliga kostnader

Hyra för anläggningen .............................. 430 100

Hyra för ytterligare en minnesenhet ........... 26 800

Hyra för återlämnade hålkortsmaskiner (från

1.1.1962) ................................................. 179 500

b) Engångskostnader

Tull och importkostnader ........................... 248 000

Bandrullar ............................................... 20 000

Luftkonditionering .................................... 15 000

Bandskåp in. m........................................ 15 000

Ombyggnad av hålkortsmaskiner ................. 16 000

Allmän varuskatt ...................................... 46 000

3. ökad kursverksamhet .................................... 7 500

4. Rabattavtal med järnvägsstyrelsen ................... 2 500

5. Belastningen å posten till publikationstryck ...... 2 000

6. Ersättning för uppvärmning av konstfackskolans

lokaler ........................................................ 50 000

7. ökade inkomster av bokbinderiverksamhet ........ 10 000

8. Avrundning ................................................... 400

837 400 244 400

+ 593 000

Motiv

1. Vid anmälan av civilförvaltningens avlöningsanslag i det föregående har en kortfattad redogörelse lämnats för de ärendesgrupper som vid försvarets socialbyrås avveckling skall överföras till civilförvaltningen. Ämbetsverket beräknar det ökade medelsbehovet för omkostnader i samband härmed till sammanlagt 13 000 kronor. Av detta belopp hänför sig 8 000 kronor till reseverksamhet och 5 000 kronor till expenser. För innevarande budgetår har under socialbyråns omkostnadsanslag anvisats 6 000 respektive 21 000 kronor för angivna ändamål.

2. Genom beslut den 11 december 1959 bemyndigade Kungl. Maj:t försvarets civilförvaltning att teckna kontrakt angående förhyrande av en databehandlingsmaskin, typ IBM 1401. I det föregående under civilförvaltningens avlöningsanslag har redovisats förslag angående omorganisation av ämbetsverkets hålkortscentral med anledning av övergången till elektroniskt databehandlingssystem.

Den årliga hyreskostnaden för den nya anläggningen uppgår till 573 500 kronor. Civilförvaltningen antar emellertid, att maskinen kommer att levereras först den 1 oktober 1961, och beräknar därför medelsbehovet för nästa budgetår till 430 000 kronor. Den beställda anläggningen är försedd med

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

en minnesenhet. Sedermera har leverantören meddelat, att anläggningen kan byggas ut och utrustas med ytterligare minnesenheter, var och en om 4 000 positioner. Den årliga kostnaden för ytterligare en minnesenhet uppgår till 35 700 kronor. För nästa budgetår skulle erfordras 26 800 kronor. Beträffande fördelarna med ytterligare en minnesenhet anför ämbetsverket följande.

Vid verkställda undersökningar beträffande de vinster, som kunna ernås vid en dylik utbyggnad av anläggningen, har konstaterats, att enbart i fråga om två av civilförvaltningens egna arbetsrutiner uppkommer en besparing med tillsammans 44 000 kronor för år, eller alltså väsentligt mera än en årshyra för utbyggnaden. I fråga om de arbeten, som utföras för andra myndigheters räkning och som även komma att behandlas i anläggningen, innebär en större minneskapacitet vidgade möjligheter i planeringen och även i detta fall mindre maskinkostnader. Belastningen minskar och härigenom uppkomma möjligheter att utnyttja anläggningen för ytterligare arbetsuppgifter.

Civilförvaltningen har ansett ytterligare lönsamhetsberäkningar beträffande driftskostnaderna erforderliga. Dylika beräkningar pågå för närvarande och ämbetsverket avser att anmäla resultatet härav i särskild ordning. Civilförvaltningen anser sig dock redan nu kunna konstatera, att anskaffningen av ytterligare en minnesenhet är så ekonomiskt lönande, att ämbetsverket finner sig böra föreslå, att anläggningen kompletteras i nyssnämnt hänseende.

Utöver de årliga kostnaderna tillkommer vissa engångskostnader, sammanlagt uppgående till 360 000 kronor. Sålunda uppgår tull- och importkostnaderna för databehandlingsmaskinen till 233 000 kronor och för en extra minnesenhet till 15 000 kronor, kostnader för första uppsättning bandrullar utgör 20 000 kronor, för luftkonditionering av anläggningen erfordras 15 000 kronor, kostnader för anskaffning av bandskåp, vagnar och övrig inredning uppgår till 15 000 kronor samt för ombyggnad av kvarvarande hålkortsmaskiner till samma teckenrepresentation som databehandlingsmaskinen beräknas 16 000 kronor. Kostnaderna för allmän varuskatt beräknas slutligen till 46 000 kronor.

Till följd av anskaffningen av databehandlingsanläggningen blir efter viss övergångstid en del av de nuvarande hålkortsmaskinerna obehövliga. Civilförvaltningen räknar med att ifrågavarande maskiner skall kunna återlämnas den 1 januari 1962. De inbesparade hyreskostnaderna härför beräknas under budgetåret 1961/62 uppgå till 179 500 kronor.

Då databehandlingsanläggningen i stor utsträckning även skall användas för andra ändamål än civilförvaltningens egna arbetsuppgifter bör enligt ämbetsverket måhända övervägas, huruvida icke kostnaderna till viss de! bör bestridas från andra anslag.

3 och 4. Kursverksamheten, exempelvis i vad avser kassatjänst, har ökat i omfattning. Till följd härav beräknas medelsbehovet för resor öka med 7 500 kronor. Å andra sidan väntas i anslutning till avtal med järn-

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

vägsstyrelsen angående transporter på järnväg för försvaret en besparing på omkring 2 500 kronor uppkomma.

5. Med hänsyn till belastningen under de tre sistförflutna budgetåren föreslår civilförvaltningen, att anslagsposten till publikationstryck minskas med 2 000 kronor.

6. För uppvärmning av konstfackskolans lokaler inflyter numera ersättning. Den beräknas för nästa budgetår till 50 000 kronor.

7. Inkomsterna av bokbinderiverksamhet har ökat. För nästa budgetår beräknas inkomsterna uppgå till 40 000 kronor, vilket innebär en ökning med 10 000 kronor.

Departementschefen

Civilförvaltningen har under förevarande anslag räknat med ökningar av medelsbehovet om sammanlagt 593 000 kronor. Av detta belopp har 360 000 kronor beräknats för utgifter av engångsnatur, huvudsakligen avseende kostnader för förhyrande av databehandlingsmaskin, typ IBM 1401.

För egen del föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 1 830 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 596 000 kronor. Jag förutsätter härvid, att samtliga kostnader för civilförvaltningens databehandlingsanläggning och hålkortsutruslning m. in. — i vart fall tills vidare — skall bestridas från förevarande anslag, oaktat anläggningen i stor utsträckning även kommer att användas för andra ändamål än civilförvaltningens egna arbetsuppgifter. Vid anslagsavvägningen beaktar jag vidare, att anslagsposten till bränsle med hänsyn till belastningen bör uppräknas med 10 000 kronor. Det ökade medelsbehovet för kursverksamhet uppskattar jag till 2 500 kronor i stället för föreslagna 7 500 kronor och förutsätter därvid — som jag berört vid anmälan av civilförvaltningens avlöningsanslag — att kostnaderna för vidareutbildning av civil personal skall bestridas från särskilt anslag. För merkostnader under förevarande anslag till följd av civilförvaltningens övertagande av socialbyråns uppgifter beräknar jag vidare för egen del 11 000 kronor. I övrigt biträder jag i huvudsak civilförvaltningens beräkningar av medelsbehovet. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att vid fastställande av stat för anslaget taga slutlig ställning Lill hur detta bör fördelas på olika ändamål.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 830 000 kronor.

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

[10] Försvarets förvaltningsilirektion: Avlöningar

Anslag

Nettoutgift 182 539

1959/60 ..............................

1960/61 (statsliggaren s. 190) 1961/62 (förslag) ...............

203 000 214 000 280 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 27) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag av 242 000 kronor.

Yrkande

Försvarets förvaltningsdirektion (skr. 25/s 1960) hemställer, att anslaget höjes med 82 000 kronor.

1. Vid inrättandet av tjänsten som kanslidirektör placerades denna i lönegrad Cp 16 (prop. 1954: 109, s. 150 och 449). Som motiv härför anfördes, att befattningshavaren måste besitta höga kvalifikationer samt att en auktoritativ ställning borde beredas honom. Samtidigt med placeringen av kanslidirektörstjänsten i Cp 16 placerades vissa befattningar för avdelningschefer (motsvarande) vid försvarsgrensförvaltningarna i lönegrad M15 (C15). Vid 1957 års löneplansrevision inplacerades emellertid i lönegrad 4 på den nya löneplan B såväl lönegrad 15 som 16 på dåvarande löneplan 2. Kanslidirektörstjänsten blev därmed i lönehänseende jämställd med tjänsterna för avdelningschefer (motsvarande) vid förvaltningarna. En uppflyttning av kanslidirektörstjänsten till lönegrad Bp 5 anses återställa den tidigare relationen och ligga i överensstämmelse med de motiv som anfördes för tjänstens placering i förutvarande lönegrad Cp 16.

2. Med hänsyn till att arbetsuppgifterna ökat erfordras personalförstärkning. Bland de områden där arbetsuppgifter måst eftersättas nämnes främst huvudförvaltningsprincipens tillämpning. Här anses en avsevärt större,

1. Kanslidirektören Bp 4 — Bp 5 .............................

2. 2 förste byråsekreterare högst Ae 23 .....................

3. Lönegradsförändringar enligt proposition 1960: 151

4. Löneklassförändringar ........................................

5. 1960 års lönereglering .......................................

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter .........

7. Avrundning ......................................................

ökning Minskning

2 988 54 048

3 024

30 21 841 600

82 531 531

+ 82 000

Motiv

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

kontinuerlig arbetsinsats krävas från direktionen än vad som hittills varit möjligt. Vidare har direktionens uppgifter i fråga om samordningen av anskaffningsverksamheten och krigsproduktionsplanläggningen blivit eftersatt. Samarbetsdelegationernas verksamhet har icke heller kunnat följas i önskvärd utsträckning. Härutöver anföres, att önskemål om medverkan från direktionens kansli i mera begränsade samordningsfrågor endast delvis har kunnat tillgodoses. En ökning av antalet tjänster säges därför vara ofrånkomlig. Den erforderliga ökningen anges till två tjänster för förste byråsekreterare i högst Ae 23. Därest förslag i fråga om förvaltningsdirektionens uppgifter från 1958 års försvarsledningskommitté (SOU 1960: 12) realiseras, säges kravet på personalökning bli än större.

I yttrande över 1960 års försvarsledningsutrednings betänkande har förvaltningsdirektionen vidhållit sina i petitaskrivelsen framlagda förslag och därjämte föreslagit uppflyttning av tjänsten för byrådirektör i Ae 26 till byråchef i Be 1.

Departementschefen

Jag har tidigare denna dag framlagt förslag rörande krigsmaktens högsta ledning (prop. 109). Jag har därvid även behandlat försvarets förvaltningsdirektions ställning och arbetsuppgifter. I enlighet med vad jag därvid anfört bör det till direktionens ordförande utgående arvodet höjas med 7 000 kronor till 12 000 kronor.

Jag föreslår vidare, att löneställningen för tjänsten för kanslidirektör höjes från Bp eller Br 4 till Bp eller Br 5.

Slutligen tillstyrker jag, att en ny tjänst för förste byråsekreterare eller förste byråingenjör i högst Ae 23 inrättas för direktionens kansli.

Vid beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag beaktar jag — förutom tidigare nämnda personalförändringar — 1960 års lönereglering, löneklassförändringar m. m. samt belastningen på olika anslagsposter. Anslaget beräknar jag för nästa budgetår till 280 000 kronor med den fördelning på olika anslagsposter som framgår av avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

Anslagshöjningen utgör 66 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för försvarets förvaltningsdirektion, som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets förvaltningsdirektion, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ... 40 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis................................. 17 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 163 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 55 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis ...................................................... 4 000

Summa kronor 280 000

c) till Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kronor.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 27) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

Y rkande

Försvarets förvaltningsdirektion hemställer, att anslaget höjes med 6 000 kronor. Den sänkning av anslaget med 2 000 kronor som företogs från och med budgetåret 1959/60 har enligt direktionens mening icke visat sig lämplig, varför en återgång till anslagssumman 20 000 kronor bör ske vid oförändrad personalorganisation. Vid bifall till förslaget om inrättande av två nya tjänster (se i det föregående under förvaltningsdirektionens avlöningsanslag) bör vidare förevarande anslag höjas med 2 000 kronor för vardera tjänsten.

Departementschefen

För egen del föreslår jag, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med 20 000 kronor, vilket innebär en höjning med 2 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

Knngl. Maj ds proposition nr 110 år 1961

[12] Försvarsstaben: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 16 140 000 16 388 525

1960/61 (statsliggaren s. 191) 17 040 000 1961/62 (förslag) ............... 8 651 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 28) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag av 19 485 000 kronor.

Yrkande

Chefen för försvarsstaben (skr. 'Va 1960) hemställer, att anslaget, såvitt avser försvarsstaben, i den del varom här är fråga, höjes med 703 000 kronor.

ökning Minskning

1. Nya tjänster in. in.

2 regementsofficerare Ao 26 eller Ao 24 ............... 66 384

1 major Ao 24 ................................................ 29 928

2 kaptener År 21 ............................................. 51264

1 pensionerad underofficer A: 17 ..................... 7 978

1 aktuarie Ae 21 ............................................. 25 632

1 ingenjör Ae 14 ............................................. 17 868

1 tekniskt biträde Ae 7 utgår .............................. 12 444

1 portvakt Ae 8 ............................................. 13 080

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål ............ 18 288

Visst arvode ................................................... 2 250

2. Lönegradsuppflyttningar

1 regementsofficer Bo 1 — Bo 3 ........................ 4 392

1 kapten År 21 -major eller kapten Ao24 eller År 21 4 296

1 pensionerad officer A: 24 A: 29 .................. 3 087

1 arkivassistent Ae 10 — kartassistent Ae 13 ......... 2 412

1 kansliskrivare Ae 10— förste kansliskrivare Ae 12 1 572

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål — kansli-

biträde Ae 7 ................................................ 1 224

3. överföring av vissa kostnader från annat anslag ... 358 848

4. Omräkning

Löneklassuppflyttningar in. in............................ 70 000

Anslagsbelastning in. in..................................... 29 100

7—1827 61 Bihung till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 110

98 Kungl. Mnj:ts proposition nr Ilo är 1001

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

Ökning Minskning 8 000

Avrundat

715 603 12 444

+ 703 159

703 000

Motiv

1. Försvarsstabschefen upprepar sitt tidigare framförda äskande om inrättande av en beställning för regementsofficer i Ao 26 eller Ao 24 vid vardera planeringsavdelningen och forskningsavdelningen (jfr senast prop. 1960: 1, bil. 6, s. 177).

Vidare föreslår försvarsstabschefen ånyo, all beställningar inrättas fölen major i Ao 24 vid utrikesavdelningen och en kapten i År 21 vid signaltjänstavdelningen (prop. 1960: 1, bil. 6, s. 178 och 179).

En beställning för kapten i År 21 äskas för inrikesavdelningen. Beträffande motiven för detta yrkande torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

I äskandena för innevarande budgetår föreslog chefen för försvarsstaben inrättande av en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 16, avsedd för expeditionen vid sektion 1 (prop. 1960: 1, bil. 6, s. 178). Med beaktande av numera tillämpad löne&tällning för ifrågavarande befattningar föreslår försvarsstabschefen nu att för ändamålet inrättas en arvodesbefattning i A: 17.

Inom en detalj vid flyg- och luftförsvarsavdelningen sker, bland annat, granskning av flygfotografier, tillståndsgivning för fotografer och för flygning inom förbjudna områden samt handläggning av luftfartsfrågor. Detaljchefen biträdes av en frivilligt tjänstgörande reservkapten, som anställts genom ianspråktagande av de tjänstgöringsmånader som Kungl. Maj:t medgivit för anställande av frivilligt tjänstgörande personal. Med hänsyn bland annat till önskvärd stabilitet och kontinuitet i arbetet föreslår chefen för försvarsstaben att för befattningen inrättas en tjänst för aktuarie i Ae 21.

Chefen för försvarsstaben föreslår inrättande av en tjänst för ingenjör i Ae 14, avsedd för arbetsledare vid fotoavdelningens laboratorium. Ifrågavarande arbetsuppgifter har tidigare åvilat verkmästaren vid avdelningen, men då denne numera helt måst avdelas för andra uppgifter har åt en av försvarsstabens fotografer uppdragits att vara arbetsledare i laboratoriet. Denne har därvid meddelats vikariatslöneförordnande i 14 lönegraden. Vid bifall till försvarsstabschefens förslag kan enligt denne eu tjänst för tekniskt biträde i Ae 7 indragas.

Förslag framlägges ånyo om inrättande av en tjänst för portvakt i Ae 8 samt om en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för det för militärstaberna gemensamma materialförrådet (prop. 1960: 1, bil.

Kungl. Maj:ts proposition nr tlö är 1961

6, s. 179 och 180). Vidare föreslår försvarsstabschefen, att för sektion IV inrättas en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Därvid åberopas, bland annat, de vid sektionen alltmer vidgade arbetsuppgifterna.

För handläggning av vissa personalärenden vid försvarsstaben anlitas en pensionerad officer. Försvarsstabschefen räknar med att ifrågavarande befattningshavare under nästa budgetår behöver tagas i anspråk högst 90 dagar. Kostnaderna för arvode i befattningen beräknas till 2 250 kronor, motsvarande 25 kronor för dag.

Chefen för försvarsstaben anmäler vissa ytterligare personalbehov utan att nu framlägga därav betingade förslag.

2. För chefen för sektion IV utnyttjas en tidigare för forskningsofficer avsedd beställning för regementsofficer i Bo 1. Under hänvisning till att cheferna för sektionerna I och II innehar beställningar i Bo 3 föreslår försvarsstabschefen, att förstnämnda beställning uppflyttas till Bo 3.

Fn beställning för kapten i År 21 och en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24, båda vid inrikesavdelningen, hör enligt försvarsstabschefen uppflyttas till beställning för major eller kapten i Ao 24 eller År 21 respektive arvodesbefattning i A: 29. Angående motiven för förslagen torde få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Chefen för försvarsstaben föreslår, att tjänster för en arkivassistent i Ae 10 samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, båda vid arméavdelningen, utbytes mot tjänster för kartassistent i Ae 13 respektive kanslibiträde i Ae 7. Förslagen innebär i huvudsak eu upprepning av för innevarande budgetår framförda förslag (prop. 1960: 1, bil. 6, s. 178).

Vidare framför försvarsstabschefen ånyo förslag om utbyte av en tjänst för kansliskrivare i Ae 10 vid utrikesavdelningen mot eu tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12 (prop. 1960: 1, bil. 6, s. 179).

Chefen för försvarsstaben framlägger vissa ytterligare förslag om löneregleringar - bland annat om utbyte av en tjänst för kontorist i Ao 9 mot en tjänst för kansliskrivare i Ao 10, avsedd för sekreteraren för chefen för försvarsstaben. Ifrågavarande förslag anges vara av natur att böra upptagas vid de s. k. B-listeförhandlingarna.

3. Enligt beslut av 1960 års riksdag (jfr prop. 1960: 110, s. 42) bestrides kostnaderna för viss frivilligt tjänstgörande personal vid försvarsstaben under innevarande budgetår från arméns allmänna avlöningsanslag. Jämlikt dispositionsföreskrifterna för nämnda anslag får därunder uppförd delpost, Till frivillig tjänstgöring inkallad personal, av försvarsstabschefen tagas i anspråk för avlönande av befäl under högst 170 tjänstgöringsmånader. Försvarsstabschefen räknar med att ifrågavarande kostnader från och med nästa budgetår skall bestridas från förevarande anslag. Antalet tjänstgöringsmånader beräknas till oförändrat 170. Kostnadsökningen under anslaget beräknas till 358 848 kronor.

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 111) år 19H1

Chefen för försvarsstaben hemställer ånyo, att storleken av det arvode som utgår till överbefälhavarens juridiska biträde måtte omprövas (prop. 1960: 1, bil. 6, s. 181).

Yttrande

Försvarets civilförvaltning har avgivit yttrande över försvarsstabschefens äskanden under förevarande anslag, utom såvitt avser inrikesavdelningen.

Ämbetsverket tillstyrker försvarsstabschefens förslag om inrättande av två beställningar för regementsofficer vid planerings- respektive lorskningsavdelningarna. Därvid förutsätter ämbetsverket liksom tidigare att föreskrift meddelas om vakantsättning av två motsvarande beställningar vid försvarsgrenarna.

Personalbehovet vid utrikesavdelningen bör enligt civilförvaltningen bedömas enligt särskilda grunder och ämbetsverket anser sig icke kunna avstyrka bifall till förslaget om inrättande av eu majorsbeställning för avdelningen.

Liksom tidigare tillstyrker civilförvaltningen försvarsstabschefens förslag om inrättande av eu kaptensbeställning för signaltjänstavdelningen och en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer för sektion I.

I anledning av förslaget om inrättande av en aktuarietjänst vid flyg- och luftförsvarsavdelningen ifrågasätter civilförvaltningen om icke för göromålen med fördel skulle kunna avses eu arvodesbefattning för pensionerad officer. Vad angår löneställningen för den äskade tjänsten anser ämbetsverket en inplacering i högst 19 lönegraden tillfyllest.

Civilförvaltningen tillstyrker förslagen om inrättande av tjänster för eu ingenjör i Ae 14 vid fotoavdelningen, en portvakt i Ae 8 samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsett för militärstabernas förråd. Däremot anser sig ämbetsverket icke kunna tillstyrka förslaget om att inrätta en biträdestjänst för sektion IV.

Civilförvaltningen har intet att erinra mot beräkningen av arvodet till den pensionerade officer, som ianspråktages för handläggningen av vissa personalärenden.

I avvaktan på statsmakternas ställningstagande i frågan om krigsmaktens högsta ledning är civilförvaltningen icke beredd biträda förslaget om uppflyttning av den av chefen för sektion IV innehavda beställningen i Bo 1.

Av chefen för försvarsstaben framförda förslag om reglering av tjänsterna för en arkivassistent i Ae 13, en kansliskrivare i Ae 10 samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål kan civilförvaltningen icke tillstyrka.

Civilförvaltningen anser icke att frågan om uppflyttning av den för sekreterare åt chefen för försvarsstaben inrättade kontoristtjänsten i Ao 9 är av natur att i första hand upptagas vid B-listeförhandlingar. Ämbets-

Kuiiyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 101

verket tillstyrker, att tjänsten utbytes mot en tjänst för kansliskrivare i Ao 10.

Frågan om storleken av arvodet åt överbefälhavarens juridiska biträde bör enligt civilförvaltningen tagas under övervägande.

Medelsbehovet under anslaget beräknar civilförvaltningen med beaktande av 1960 års lönereglering till cirka 355 000 kronor mera än som äskats av chefen för försvarsstaben.

Departementschefeu

I annat sammanhang denna dag har jag framlagt förslag till ny organisation av krigsmaktens högsta ledning (prop. 109). Förslaget innebär, bland annat, en genomgripande förändring av försvarsstabens organisation. Därmed sammanhängande personalförändringar vid staben har i stort redovisats vid anmälan.av förenämnda proposition. I anslutning härtill föreslår jag följande i fråga om personal, avlönad från förevarande anslag.

Nuvarande beställning för chef för försvarsstaben i Ilo 5 eller Bo 4 utbytes mot beställning i Bo 5. Eu beställning för överste eller kommendör i Bo 4 (souschef) inrättas. Beställningar för två överstar i Bo 4 eller Bo 3 samt en överste eller kommendör i Bo 4 eller Bo 3 tillkommer vid försvarsstaben genom överföring och omvandling av följande beställningar vid försvarsgrenarna, nämligen för eu kårchef i Bo 1 vid Göteborgs luftvärnskår, eu kommendör i Bo 3 vid flottan (inspektör för sjöartilleri tjänsten) samt eu flottiljchef i Bo 3 vid flygvapnet (Hallands flygflottilj). Sistnämnda beställning skall enligt beslut av 1960 års riksdag indragas i samband med flottiljens avveckling (jfr prop. 110). .lag anser emellertid att beställningen i stället bör utnyttjas på nu föreslaget sätt. Eu regementsofficersbeställning i Bo I vid försvarsstaben uppflyttas till beställning för överste eller kommendör i Bo 4 eller Bo 3. Tio beställningar för regementsofficer, varav åtta i Ao 26 eller Ao 24 samt två i Ao 24, tillkommer. Av de tio beställningarna är fyra helt nya; två av dessa avses för befattningar, vilka sedan flera år är besatta med kommenderad personal. En av de övriga sex beställningarna tillkommer genom omvandling av eu kaptensbeställning i År 21 vid försvarsstaben, medan återstående fem beställningar motsvaras av indragningar av regementsofficersbeställningar vid försvarsgrenarna, tre vid armén samt en vid vardera marinen och flygvapnet. 40 kaptensbeställningar i År 21 tillkommer vid försvarsstaben. Av dessa motsvaras 38 av indragningar av kaptensbeställningar vid försvarsgrenarna, 17 vid armén, 12 vid marinen och 9 vid flygvapnet. Fem arvodesbefattningar för pensionerad officer i A: 24 inrättas. Detta personalbehov tillgodoses för närvarande genom utnyttjande av tjänstgöringsinånader för till i rivi I lig tjänstgöring inkallad personal. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att etter närmare prövning besluta om inrättande av civila personliga tjänster för nuvarande befattningshavare, mot del atl här avsedda arvodeshefallningar vakant-

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

hålles. En tjänst för assistent i Ael7 vid flygstaben överföres till försvarsstaben. Sju nya tjänster för biträdespersonal, varav två för kanslibiträde i Ae 7 och fem för biträde för skriv- och kontorsgöromål, inrättas vid försvarsstaben.

Befästningsinspektionens inordnande i försvarsstaben medför, att eu arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 samt tjänster för en tekniker i Ae 10, en bilförare i Ae 7 och ett kanslibiträde i Ae 7 (jfr prop. 1961:1, bil. 2, s. 15) bör överföras till försvarsstaben från fortifikationsförvaltningen. Då medel för avlöning av denna personal redan äskats under fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag, bör medel för nästa budgetår icke beräknas under förevarande anslag.

Handläggningen av kartärenden samt fotoavdelningens verksamhet in. m. överflyttas till arméstaben. I anslutning härtill överföres följande beställningar (motsvarande) till annéstabens från försvarsstabens stal, nämligen för en regementsofficer i Ao 26 eller Ao 24, en kapten i År 21, en pensionerad underofficer i A: 17, en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i Ae21, en verkmästare i Ae 14, en faktor i Ae 14, eu förste fotograf i Ae 11, en arkivassistent i Ae 10, fyra fotografer i Ac9, eu kontorist i Ao 9, två kanslibiträden, varav ett i Ao 7 och ett i Ae 7, samt ett kontorsbiträde i Ao 5.

Nu redovisade personalförändringar bör genomföras den I oktober 1961, dock med undantag för de fem nya arvodesbefattningarna för pensionerad officer i A: 24, vilka bör tillkomma den 1 juli 1961.

En arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 bör överföras till Örebro försvarsområdesstab från och med nästa budgetår.

I anslutning till försvarsstabschefens i det föregående redovisade äskanden för nästa budgetår föreslår jag vidare, atl eu tjänst för kontorist i Ao 9 utbytes mot en tjänst för kansliskrivare i Ao 10, avsedd för sekreterare åt chefen för försvarsstaben, all en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 vid inrikesavdelningen uppflyttas till A: 29 samt atl eu tjänst för portvakt i Ag 8 inrättas.

Antalet tjänstgöringsmånader för personal, inkallad till frivillig tjänstgöring, har försvarsstabschefen i äskandena för nästa budgetår beräknat till 170. Med beaktande av mitt förslag i del föregående om inrättande av fem arvodesbefattningar för pensionerad officer, avsedda för vissa av ifrågavarande befattningar, beräknar jag för egen del antalet tjänstgöringsmånader för budgetåret 1961/62 till NO. Kostnaderna för denna personal vid försvarsstaben bestrides under innevarande budgetår från arméns allmänna avlöningsanslag men bör i fortsättningen belasta förevarande anslag. Den härav föranledda kostnadsökningen under anslaget beräknar jag till cirka 235 000 kronor.

Utöver det nu anförda räknar jag icke i förevarande sammanhang med några personalförändringar in. in. i anledning av försvarsstabschefens äskande.

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo är 1!)61

103 I det föregående har jag framlagt förslag om vissa ändringar i försvarsattachéorganisationen. Jag har därvid föreslagit att samtliga särskilda attachéförmåner skall bestridas från förevarande anslag. För närvarande bestrides vissa av dessa kostnader från sakanslag. Med beaktande av vad jag sålunda föreslagit samt med hänsyn till automatiska kostnadsförändringar beträffande ifrågavarande förmåner räknar jag för särskilda löneförmåner åt försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer med en sammanlagd kostnadsökning av i runt tal 150 000 kronor under förevarande anslag.

Kostnaderna för försvarsstabens avlöningar beräknar jag, med beaktande av vad jag nu anfört, 1960 års lönereglering, löneklassuppflyttningar in. m. till 7 640 000 kronor med den fördelning på olika poster som framgår av avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

För försvarsstabens avlöningar föreslår jag alltså en ökning i förhållande till vad som anvisats för innevarande budgetår, 5 579 500 kronor, med 2 060 500 kronor.

Medel för viss ytterligare verksamhet vid försvarsstaben har för budgetåret 1960/61 beräknats till 875 500 kronor, såvitt avser under förevarande anslag redovisade kostnader. På sätt framgår av en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria, som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, beräknar jag motsvarande kostnader för budgetåret 1961/62 till 1 011 000 kronor, vilket innebär en ökning med 135 500 kronor.

Kostnaderna för försvarets radioanstalt bestrides för närvarande från försvarsstabens anslag till avlöningar, omkostnader, övningar samt anskaffning och underhåll av materiel. Efter överväganden inom försvarsdepartementet har det befunnits lämpligt, att särskilda anslag uppföres på riksstaten för radioanstaltens verksamhet. Jag föreslår därför att medel under försvarsstabens olika anslag beräknas endast för försvarsstabens verksamhet. Till radioanstaltens medelsbehov för nästa budgetår återkommer jag i det följande. Under förevarande anslag har för innevarande budgetår beräknats 10 585 000 kronor för radioanstaltens avlöningar.

Förevarande anslag bör alltså uppföras med (7 640 000 + 1 011 000 =) 8 651 000 kronor, innebärande eu anslagsminskning med 8 389 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa att Kungi. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungi. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för försvarsstaben, som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

104 Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis ................................. 360 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj: t, förslagsvis .............................. 102 000

4. Ersättningar till särskilt tillkallade sakkunniga 50 000

5. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer

a) Ortstillägg ................................. 321 000

b) Prisutjämningstillägg, förslagsvis ... 585 000

c) Särskilda förmåner i övrigt, förslugs-

vis ............................................. 199 000 l 105 000

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ...................................................... 1 287 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 440 000

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 90 000

Summa kronor 7 640 000

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 8 651 000 kronor.

[13] Försvarsstaben: Omkostnader

Anslag Nettoutgift.

1959/60 .............................. 3 325 000 3 361 169

1960/61 (statsliggaren s. 194) 3 380 000

1961/62 (förslag) ............... 1 801 000

Chefen för försvarsstaben hemställer, att anslaget, såvitt avser försvarsstaben, i den del varom här är fråga, höjes med 18 500 kronor, varav 10 500 kronor för avtalsenlig höjning av städlönerna samt 8 000 kronor för anskaffning av viss materiel för försvarsattachéerna (jfr prop. 1960: 1, bil. 6, s. 188).

Försvarets civilförvaltning tillstyrker i yttrande över försvarsstabschefens äskande att anslaget uppräknas med 18 500 kronor för angivna ändamål men anser, att en minskning av anslagsposten till sjukvård in. in. (31 000 kronor) bör övervägas med hänsyn till utgifterna härför under senare år.

Sedermera har i en inom försvarsstaben upprättad promemoria redovisats det ytterligare medelsbehov under förevarande anslag, som föranledes av omorganisationen av försvarsstaben. Därvid har för nästa budgetår be-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ar 1961 105

räknats 101 100 kronor för engångsanskaffningar, varav 4 000 kronor för telefon in. in., tö 100 kronor för snabblelefonanläggning, BO 000 kronor för inköp av möbler in. in., 10 000 kronor för kontorsmaskiner, 4 000 kronor för dömnarkeringar samt 10 000 kronor för flyttningskostnader. Ökningen av de löpande utgifterna beräknas i förenämnda promemoria till 86 500 kronor, varav ;$5 000 kronor för reseersättningar för befästningsinspektionen, 15 000 kronor för bränsle, lyse och vatten, 12 500 kronor för renhållning och städning, 3 000 kronor för skrivmaterialier, 14 500 kronor för telefon in. in., 6 000 kronor för inköp och underhåll av möbler in. in. samt 500 kronor för bokinköp, bindning av böcker in. m. Huvuddelen av ifrågavarande kostnadsökningar — såväl i fråga om engångsanskaffningarna som de löpande utgifterna — hänför sig till lokaler, som försvarsstaben kommer att övertaga från krigshögskolan och försvarshögskolan. — I nämnda promemoria har vidare föreslagits, att kostnaderna för fotoavdelningens verksamhet samt för materiel för centrala kart- och bildregistret, vilka nu bestrides från anslaget Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel, överföres till anslag under armén. Återstående kostnader under försvarsstabens ifrågavarande anslag avser drift och underhåll av motorfordon in. in. och har för innevarande budgetår beräknats till 20 000 kronor. På grund av befästningsinspektionens överförande till försvarsstaben bör för sistnämnda ändamål anvisade medel — enligt förenämnda promemoria uppräknas med 5 600 kronor.

Departementschefen

För höjning av städlönerna samt för viss materiel för försvarsattachéerna räknar jag med äskade 18 500 kronor.

Av civilförvaltningen ifrågasatt minskning av sjukvardsposten kan jag — med hänsyn till den utökning av personal på försvarsstabens stat som vid bifall till mina förslag kommer att ske nästa budgetår — icke tillstyrka.

För engångsanskaffningar i samband med försvarsstabens omorganisation beräknar jag 90 000 kronor. För löpande utgifter (expenser), föranledda av omorganisationen, räknar jag med en kostnadsökning av 45 000 kronor. Reseersättningar för befästningsinspektionen bestrides lör närvarande från fortifikationsförvaltningens omkostnadsanslag. Då äskanden beträffande detta anslag redan framlagts för nästa budgetår beräknar jag icke medel för ändamålet under förevarande anslag.

Handläggningen av karlärenden samt fotoavdelningens verksamhet kommer i samband med föreslagen omorganisation av lörsvarsstaben att ö\eiföras till arméstaben. På grund härav föreslår jag, att de kostnaden föi fotoavdelningen samt för centrala kart- och bildregistret (41 000 kronor) som nu bestrides från försvarsstabens anslag till anskaffning och underhåll av materiel överföres till anslag under armén. De bör i vart fall under nästa budgetår bestridas från anslaget Armén: övningar in. in. Återstående

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1961

kostnader under försvarsstabens ifrågavarande anslag avser underhåll och drift av motorfordon, revidering av flygplanigenkänningsbok in. in. samt materiel för konstruktion av kryptornedel in. in. Dessa kostnader, beräknade till sammanlagt 20 000 kronor, bör i fortsättningen bestridas från försvarsstabens omkostnadsanslag. Motsvarande kostnader för befästningsinspektionen bör icke under nästa budgetår bestridas från försvarsstabens anslag. Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit kan anslaget Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel utgå ur riksstaten. .lag förutsätter därvid, att medel för försvarets radioanstalts materiel, som hittills beräknats under sistnämnda anslag, från och med nästa budgetår anvisas under ett särskilt anslag (jfr anslaget Försvarsstaben: Avlöningar). Jag återkommer härtill i det följande.

Under anslaget Försvarsstaben: Avlöningar har jag föreslagit, att en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 frän och med nästa budgetår överföres till Örebro försvarsområdesstab från försvarsstaben. Medel för befattningshavarens resor och traktamenten bör därför fortsättningsvis icke beräknas under förevarande anslag, som till följd härav kan minskas med 6 000 kronor.

Undei förevarande anslag bör beräknas medel för omkostnader för personal, som ställts till Förenta Nationernas förfogande såsom observatörer. Kostnaderna avser resor i Sverige, inventarier, telefon, tidningar, frakter m. in. .lag beräknar för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår cirka 0 000 kronor.

I det föregående har jag framlagt förslag om vissa ändringar av försvarsattachéorganisationen. Såsom därvid anförts uppkommer vid bifall till förslaget eu ökning, beräknad till cirka 20 000 kronor, av kostnaderna lor försvarsatlachécrnas reseersättningar. Medel härför bör beräknas under förevarande anslag.

De kostnadsförändringar under förevarande anslag, som jag nu beräknat, innebär eu ökning med (DS 500 + 90 000 + 45 000 + 20 000 — 0 000 + 0 000 + 20 000 =) avrundat 195 000 kronor. Medelsbehovet under ifrågavarande del av anslaget uppgår därmed till 985 000 kronor.

Medel för viss ytterligare verksamhet vid försvarsstaben har för budgetåret 1960/61 beräknats till 715 000 kronor, såvitt avser under förevarande anslag ledovisade kostnader. Pa sätt framgår av den under föregående anslag angivna promemorian beräknar jag motsvarande kostnader för budgetåret 1961/62 till 818 000 kronor, innebärande eu ökning med 105 000 kronor.

Försvarsstabens sammanlagda mcdelsbehov för omkostnader beräknar jag således till (985 000 + 818 000 =) 1 801 000 kronor.

För innevarande budgetår har under delta anslag beräknats 1 875 000 kronor för radioanstaltens omkostnader. Såsom anförts i det föregående (jlr anslaget Försvarsstaben: Avlöningar) bör medel för radioanstalten i fortsättningen anvisas under särskilda anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO År 1961

107 Förevarande anslag bör i enlighet med det anförda för nästa budgetår uppföras med 1 801 000 kronor, innebärande en minskning med 1 579 000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1961/ 62 anvisa ett förslagsanslag av 1 801 000 kronor.

[14]

Försvarsstaben: Övningar

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1959/60 bunden intill ett belopp av cirka 5 000 kronor.

Från anslaget bestrides för närvarande kostnaderna för dels anordnande av fältövningar eller (och) utbildningskurser för försvarsstabens personal samt personal, som genom stabens fösorg krigsplaceras i särskilda befattningar, för vilka specialutbildning erfordras, dels ock vissa med försvarets radioanstalts verksamhet sammanhängande kostnader.

I enlighet med vad jag anfört i det föregående (jfr anslaget Försvarsstaben: Avlöningar) räknar jag med att medel för radioanstaltens övningar från och med nästa budgetår anvisas under särskilt anslag. Jag återkommer härtill i det följande.

Medelsanvisningen för försvarsstabens verksamhet under förevarande anslag uppgår för innevarande budgetår till 42 000 kronor. I enlighet med förslag av chefen för försvarsstaben bör för nästa budgetår beräknas oförändrat belopp. Anslaget bör således uppföras med 42 000 kronor, innebärande cn minskning med 35 000 kronor.

Under åberopande av del anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Övningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 42 000 kronor.

[15J Armén: Avlöningar till akliv personal in. fl.

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 239 500 000 248 600 718

1960/61 (statsliggaren s. 196) 246 000 000 1961/62 (förslag) ............... 278 500 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 31) har Kungl. Maj:l föreslagit riksdagen alt, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1961

Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag av 279 400 000 kronor.

'till följd huvudsakligen av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet redovisade personalslater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla överensstämmelse mellan anslag och belastning har anslagen för varje budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen på anslag för tidigare budgetår.

Yrkand e

börsvarets civilf ör va Ilning (skr. och 2H/i« 1960) föreslår i anslutning till yrkanden av chefen för armén in. fl. myndigheter vissa personalförändringar in. in. vid armén.

Anslagsförändringar enligt Arniéchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Personalförändringar beträffande arméstaben in. in.

1 major Ao 24 vid generalstabskåren

överstelöjtnant eller major Ao

26 eller Ao 24 ........................... 1 632

1 kapten vid generalstabskåren Ao

21 .......................................... 25 632

1 expeditionsofficer A: 24 ............ 10 475

1 aktuarie A: 24 ......................... 10 475

1 förste byråsekreterare Ae 21 ...... 25 632

1 assistent Ae 17 — ateljéchef Ae 21 (civilförvaltningen: byråintendent

Ag 21 ) .................................... 4 776

1 assistent Ae 15 — amanuens Ae 19 (civilförvaltningen: assistent Ae 17) ........................................ 2 040

1 tekniker Ae It) — Ae 12 ............

2 kanslibiträden Ag 7 .................. 24 888

1 kontorist Ae 9 — förste kansliskrivare Ae 12 (civilförvaltningen: kansliskrivare Ae 10) ............... 756

1 förste kansliskrivarc Ae 12 — kon-

torsskrivare Ae 13 .....................

1 statistiker Ae 11 ....................... —

1 bataljonsläkare Ao 21 ................ —

Kunfil. Maj:ls proposition nr 110 dr 1901

109 Anslagsförändringar enligt Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Sunima

1 kanslibiträde Ae 7 (civilförvaltningen: Ag7) .......................... 12 444

2 extra biträden för skriv- och kon-

torsgöromål ............................. 20 232 + 138 982

2. Arméns flygorganisation

1 kapten År 21 ..........................

1 förste trafikledare Ae 21 ...........

2 flyglärare Ae 11 .......................

1 biträde för skriv- och kontors

göromål .................................

9 armétekniker Ao 9 ...................

1 tekniskt biträde Ae 7 ...............

3. Vissa personalförändringar beträf-

fande militärbefäl sstaberna 1 expeditionsunderofficer A: 17 vid

It. militärbefälsstaben ...............

1 signalitnderofficer A: 17 vid VII.

militärbefälsstaben ....................

4 överfnrirer Ao 9 vid III. militärbefälsstaben .............................

1 tillsynsman Ae 8 vid V. militärbefälsstaben .............................

4. Vissa personalförändringar beträffande försvarsområdesstaberna

1 major Ao 24 vid fo 11 ............... 28 410

1 underofficer A: 17 vid fo 1 1 ...... 7 373

3 överfurirer Ao 9 vid fo 44 ......... 41 364

I kapten År 21 vid fo 03 ............... 25 032

Vid fn .r,1

I major Ao 24 — överstelöjtnant el.

major Ao 20 el. Ao 24 ............... 1 098

1 kapten År 21 vid trängtrupperna 24 000

1 officer A: 24 — kapten Ao 21 vid

intendenturkåren ...................... 14 054

2 officerare A: 24 ........................ 19 892

1 underofficer A: 17 — förvaltare

Ao 15 ..................................... 9 703

1 underofficer A: 17 .................... 7 373

7 978 7 373 49 050

11 040 + 70 047

25 632 30 624

124 092 12 444

+ 192 792

110 Kanyl. Maj:Is proposition nr 110 år 1001

Kiinfjl. Maj ds proposition nr 110 ar 1001

111 Arméchefens m. fl. yrkanden

Lönetillägg till 17 tyghantverkare ... 10 arméingenjörer i reglerad befordringsgäng — 8 arméingenjörer Ae 17 ....................................

Anslagsförändringar enligt civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Fortifikationskåren 2 överstelöjtnanter Ao 20 överstar Bni (civilförvaltningen: 1) 2 majorer Ao 24 — överstelöjtnanter Ao 20 (civilförvaltningen: 1) 2 kaptener Ao 21 — majorer Ao 24

(civilförvaltningen: 1) .............

1 fanjunkare Ao 13 — förvaltare

Ao 17 ....................................

1 förvaltare Ao 17 .....................

lntendenturkåren

1 förvaltare Ao 17 .....................

1 kapten Ao 21 ..........................

2 förvaltare Ao 17 .....................

10 504

3 350

4 368

3 804 20 856

+ 160 104

7. Vissa förändringar beträffande ar-

méns underbefälsorganisation 100 furirer Ao el. Ae 8/7 — rust-

mästare Ao 11 ...................... 233 400 — + 233 400

8. Förändringar beträffande sjukvårds-

personal m. m.

.S jnkvårdspersonal 8 instruktionssköterskor Ae 14/10

— Ao 14/16 ........................... —

3 översköterskor Ae 12 -— översköterskor i sluten vård, tillika personalföreståndarinnor Ae 14 ..... —

Arvoden till vissa översköterskor ... —

23 sjukvårdsbiträden Ae 2/3 — undersköterskor Ae 4 .................. —

överflyttning av

1 översköterska Ae 12 vid InlSS

till I 12 ................................. -•

1 översköterska Ae 12 vid A 2/bv 0 till Ing I ................................ —

112 Knngl. Maj:In proposition nr 110 år 1901

Avlöningar till fänrikar och extra

ordinarie löjtnanter ................. 200 000

rande personal ........................ 4 240 000 + 4 543 085

113 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar enligt civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

10. Omräkning

Tjänstetidsbefordran .................... 106 097

Vikariatslöneförordnanden till löjtnanter in. fl............................. 19 533

Lönegradsuppflyttningar jämlikt

prop. 1960:151 ........................ 364 992

Arvodesreglering ......................... 85 000

1960 års lönereglering .................. 24 955 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ............................ 110 000

Avlöningar till viss personal i verk-

stadsdrift ................................ 200 000

Omräkning i övrigt ..................... 245 + 25 440 867

Motiv

1. Personalförändringar beträffande arméstaben m.m. För innevarande budgetår framlade chefen för armén förslag om inrättande av två beställningar för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24 vid generalstabskåren i utbyte mot två maj or sbeställningar vid kåren. Beställningarna avsågs för avdelningschefer vid central stab och/eller stabschefer vid militärbefälsstaber. Förslaget bifölls såvitt avsåg en av beställningarna (prop. 1960:110, s. 65). Arméchefen föreslår nu motsvarande utbyte av en beställning, avsedd för avdelningschef vid försvarsstaben eller arméstaben. Civilförvaltningen har intet att erinra mot förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker vidare ett av arméchefen ånyo framfört förslag om inrättande vid generalstabskåren av en beställning för kapten i Ao 21, avsedd för chef för robotdetalj vid arméstabens utrustningsavdelning (prop. 1960: 110, s. 49).

Arméchefen föreslår, att vid arméstaben inrättas två arvodesbefattningar för pensionerade officerare i A: 24, avsedda för biträdande expeditionsofficer vid chefsexpeditionen respektive aktuarie vid personalavdelningen. Ifrågavarande personalbehov tillgodoses för närvarande vid chefsexpedilionen genom utnyttjande av tjänstgöringsmånader för till frivillig tjänstgöring inkallad personal samt vid personalavdelningen genom kommendering. Här avsedda arbetsuppgifter vid personalavdelningen utgöres bland annat av ärenden rörande reservofficerare och reservunderofficerare samt frivilligt tjänstgörande personal. Civilförvaltningen ifrågasätter om icke arméstabens expeditionstjänst borde bli föremål för ingående organisationsundersökningar genom försorg av statens organisationsnämnd. Med hänsyn till pågående överväganden rörande försvarets högsta ledning och 8—1 827 01 II i haag till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 110

114 Kungl. Muj:ts proposition nr 110 är 1961

de jämkningar i de högsta stabernas organisation, som kan bli resultatet av dessa överväganden, synes det dock enligt ämbetsverket lämpligt att tills vidare låta anstå med en översyn av expeditionstjänsten i arméstaben. Vid sådant förhållande och då civilförvaltningen icke är beredd förorda att särskilda tjänstgöringsmånader för frivilligt tjänstgörande personal tages i anspråk för att täcka ifrågavarande arbetskraftsbehov vid chefsexpeditionen tillstyrker ämbetsverket att för ändamålet tills vidare avses en arvodesbefattning i A: 24. Civilförvaltningen biträder jämväl förslaget om inrättande av förenämnda arvodesbefattning vid arméstabens personalavdelning.

Civilförvaltningen tillstyrker förslag av arméchefen om inrättande av en tjänst för förste byråsekreterare i Ae 21 vid arméstabens taktikavdelning. Befattningen bestrides under innevarande budgetår av officer i reserven som anställts med anlitande av tjänstgöringsmånader för frivilligt tjänstgörande personal. Ytterligare uppgifter angående tjänsten bör av sekretesskäl icke lämnas till statsrådsprotokollet. I stället torde få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Av arméchefen framförda förslag om uppflyftning av tjänster för en assistent i Ae 17 till ateljéchef i Ae21, en assistent i Ae 15 till amanuens i Ae 19 samt en tekniker i Ae 10 till Ae 12, samtliga vid taktikavdelningen, innebär i huvudsak en upprepning av för innevarande budgetår framställda förslag (prop. 1960: 110, s. 50). Amanuensen är avsedd att biträda med reglementsarbete. Civilförvaltningen räknar för ändamålet med en tjänst för assistent i Ae 17. De båda övriga tjänsterna avses för avdelningens bilddetalj. Civilförvaltningen anser att det borde övervägas om icke det vid detaljen förekommande arbetet med publikationer in. m. borde i vart fall i viss utsträckning överlåtas åt reklambyrå i allmänna marknaden. I avvaktan på resultatet av sådana överväganden anser ämbetsverket sig icke kunna tillstyrka arméchefens förslag i fråga om tjänsterna vid bilddetaljen i vidare mån än att ämbetsverket förordar att innehavaren av nuvarande assistenttjänst tills vidare beredes lön såsom extra tjänsteman i 21 lönegraden med tjänstebenämningen byråintendent.

Vid arméstaben bör enligt förslag av arméchefen tillkomma två tjänster för kanslibiträde i Ag 7, avsedda för sekreterare åt signalinspektören respektive chefen för sektion I. Civilförvaltningen anser sig kunna biträda förslaget.

För innevarande budgetår föreslog arméchefen att en kontoristtjänst i Ae 9 vid arméstabens sektion I skulle omvandlas till tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12 (prop. 1960: 110, s. 50). Arméchefen återkommer nu till denna fråga men föreslår att för nuvarande befattningshavare inrättas en Personlig tjänst i Ae 12. Civilförvaltningen ifrågasätter om icke för här avsedda arbetsuppgifter borde avses äldre långtjänstunderbefäl eller under-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1901

officer i arvodesbefattning men vill dock icke motsätta sig att för nuvarande befattningshavare inrättas en extra ordinarie tjänst i 10 lönegraden (kansliskrivare).

Civilförvaltningen avstyrker ett av arméchefen framfört förslag om inrättande av en tjänst för kontorsskrivare i Ae 13 vid utrustningsavdelningen i utbyte mot en tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12.

Icke heller kan civilförvaltningen tillstyrka arméchefens förslag om inrättande vid personalavdelningen av en tjänst för statistiker, tillika sekreterare i Ae 11.

För utbildningsavdelningen vid arméöverläkarens tjänstegrensinspektion äskar arméchefen en beställning för bataljonsläkare i Ao 21. Arméchefen anför, bland annat, att den moderna krigföringens stridsmedel ställer större krav än tidigare på all militär personals sjukvårdsutbildning, vilket nödvändiggör en motsvarande ökning av utbildnings- och inspektionsverksamheten vid arméöverläkarens tjänstegrensinspektion. Civilförvaltningen har icke något att erinra mot att en bataljonsläkarbeställning avses för nämnda tjänstegrensinspektion. I avvaktan på att ställning tages till frågan om omdisposition av en vid Göteborgs luftvärnskår övertalig beställning för bataljonsläkare i Ao 21 är ämbetsverket icke berett tillstyrka att någon ny beställning inrättas för det nu aktuella ändamålet.

Vid överfältveterinärens tjänstegrensinspektion bör enligt förslag av arméchefen tillkomma en tjänst för kanslibiträde i Ae 7. Befattningshavaren skall biträda och vikariera för expeditionsunderofficeren vid tjänstegrensinspektionen ävensom tjänstgöra som överfältveterinärens sekreterare. Vid bifall till förslaget kan en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, inrättad under arméintendenturförvaltningens avlöningsanslag men avsedd för överfältveterinärens tjänstegrensinspektion, indragas. Civilförvaltningen föreslår — under hänvisning till den av ämbetsverket ifrågasatta översynen av expeditionstjänsten inom arméstaben — att innehavaren av nuvarande tjänst förordnas såsom extra kanslibiträde samt att tjänsten för biträde för skriv- och kontorsgöromål överflyttas till personalförteckning för arméstaben.

Civilförvaltningen föreslår — under erinran om att ämbetsverket årligen ställer ett stort antal tjänstgöringsmånader till arméstabens förfogande för anställande av extra biträden för skriv- och kontorsgöromål — att två extra tjänster för här avsedd personal inrättas vid arméstaben.

2. Arméns [li/gorgcinisation. Arméchefen föreslår, att utbyggnaden av arméns flygorganisation fortsättes (jfr prop. 1960: 110, s. 50—51 samt 66). Organisationen skall enligt arméchefen omfatta dels en stabsdel inom arméstaben, dels en förbandsdel (flygskolan) omfattande artilleriflyg, helikoptrar och s. k. STOL-flygplan. På grundval av vunna erfarenheter har artilleriinspektören utarbetat ett förslag till organisation, innebärande vissa förändringar i förhållande till den tidigare avsedda. Chefen för armén har

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

ännu icke tagit ställning till detta förslag i avvaktan på, bland annat, resultatet av statens organisationsnämnds undersökning av stabs- och förvaltningstjänsten vid helikopterskolan och av skolans verksamhet berörda organ vid förbanden i Boden. Av arméchefen äskade beställningar och tjänster anses icke föregripa ett senare ställningstagande i frågan om organisationens utformning och är enligt arméchefen nödvändiga för den fortsatta, följdriktiga uppbyggnaden av organisationen. Arméchefens äskanden i denna del omfattar en beställning för kapten i År 21, avsedd för detaljchef inom arméstaben, samt följande beställningar och tjänster avsedda för arméns helikopterskola, nämligen för en förste trafikledare i Ae 21 vid flygvapnet, två flyglärare i Ae 11, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål samt vid tygtekniska kåren nio armétekniker i Ao 9.

Civilförvaltningen räknar med att föreslagna beställningar och tjänster inrättas med undantag av tjänsten för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Inrättandet av denna tjänst bör enligt ämbetsverket anstå i avvaktan på resultatet av organisationsnämndens undersökning.

Chefen för flygvapnet har i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår framlagt förslag rörande den militära väderlekstjänsten vid helikopterskolan. (Detta redovisas i det följande.) I anslutning till ifrågavarande förslag föreslår civilförvaltningen, att på vederbörlig personalförteckning för armén uppföres en tjänst för tekniskt biträde i Ae 7.

3. Vissa personalförändringar beträffande militärbefäls stab er na. Civilförvaltningen tillstyrker av arméchefen ånyo framlagda förslag om inrättande av arvodesbefattningar för en expeditionsunderofficer i A: 17 vid

II. militärbefälsstaben samt en signalunderofficer i A: 17 vid VII. militärbefälsstaben (prop. 1960: 110, s. 51 f.).

För III. militärbefälsstaben äskar arméchefen fyra beställningar för överfurir i Ao 9, avsedda för vaktchefer. Civilförvaltningen, som inhämtat att beställningarna skall utnyttjas för portvakter samt att staben icke kan repliera på något förband inom orten i fråga om vakttjänsten, anser sig böra räkna med bifall till arméchefens förslag.

Arméchefen föreslår, att vid V. militärbefälsstaben inrättas en tjänst för tillsynsman i Ae 8. Ifrågavarande arbetskraftsbehov har hittills i viss utsträckning tillgodosetts genom att en extra tillsynsman med civilförvaltningens medgivande anställts för ett år i taget. Civilförvaltningen har i och för sig intet att erinra mot förslaget men anser sig dock böra ställa frågan huruvida icke för här avsett ändamål lämpligen kunde avses äldre långtjänstunderbefäl.

4. Vissa personalförändringar beträffande försvarsområdesstaberna. Under åberopande av att försvarsområdesstaberna ålagts allt större uppgifter inom mobiliserings- och krigsplanläggningen upprepar arméchefen sitt yrkande från föregående år om en beställning för major, avsedd för mobiliseringsofficer vid Malmö försvarsområdesstab (prop. 1960:110, s. 52).

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

117 Vidare föreslår arméchefen att vid Malmö försvarsområdesstab inrättas en arvodesbefattning för underofficer i A: 17, avsedd för tygunderofficer (biträde åt uppbördsmannen). Förslaget tillstyrkes av statens organisationsnämnd.

Civilförvaltningen biträder arméchefens förslag i fråga om Malmö försvarsområdesstab.

För Stockholms försvarsområdesstab föreslår arméchefen tre beställningar för överfurir i Ao 9, avsedda för vaktchefer. Civilförvaltningen har under en följd av år för detta ändamål medgivit anställning av extra vaktmän. Ämbetsverket biträder arméchefens förslag.

I skrivelse den 6 september 1960 har chefen för armén framlagt förslag om ändrad militärterritoriell indelning i fred inom VI. militärområdet. Förslaget innebär att Jokkmokks försvarsområde skiljes från Kiruna— Jokkmokks »dubbelförsvarsområde» och överföres till Bodens försvarsområde så att ett nytt »dubbelförsvarsområde», Boden—Jokkmokks försvarsområde (fo 63/65), bildas. Motiveringen för ifrågavarande åtgärd har lämnats i särskild ordning och bör av sekretesskäl icke redovisas i förevarande sammanhang. Här avsedd handling kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Arméchefens skrivelse innefattar vidare förslag till personalorganisation i fred av staberna i berörda försvarsområden m. m. I denna del innebär förslaget att vid Boden—Jokkmokks försvarsområdesstab nyinrättas en beställning för kapten, avsedd för utbildningsofficer, samt en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, medan ändrade personalbehov i övrigt tillgodoses genom överföring av beställningar (motsvarande) från nuvarande Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab till Boden—Jokkmokks försvarsområdesstab. Den föreslagna överföringen omfattar en kaptensbeställning, en arvodesbefattning för pensionerad officer samt tjänster för en förrådsförman, två förrådsmän och 36 månader för arbetarpersonal. Den föreslagna organisationen bör enligt arméchefen betraktas som provisorisk i avvaktan på närmare erfarenheter samt undersökning, utförd av det blivande statskontoret. — Kostnaderna för genomförande av ifrågavarande omorganisation beräknas till cirka 70 000 kronor, avseende iordningställande av lokaler, anskaffning av inventarier, inventering m. m.

I militärorganisatoriska underlaget för nästa budgetår föreslår arméchefen att förenämnda beställning för kapten i År 21, avsedd för utbildningsofficer vid Boden—Jokkmokks försvarsområdesstab, inrättas. Civilförvaltningen biträder förslaget.

1 anslutning till ett av chefen för armén i annat sammanhang — efter verkställda undersökningar av statens organisationsnämnd — framlagt förslag angående stabs- och förvaltningstjänsten vid Örebro försvarsområde föreslår chefen för armén i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår att följande beställningar (motsvarande) inrättas för försvars-

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

områdesstaben, nämligen för en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24 i utbyte mot en majorsbeställning i Ao 24, en kapten i År 21 vid trängtrupperna, en kapten i Ao 21 vid intendenturkåren i utbyte mot en arvodesbefattning i A: 24, två pensionerade officerare i A: 24, en förvaltare i Ao 15 i utbyte mot en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 17, en pensionerad underofficer i A: 17, ett kanslibiträde i Ae 7 samt tre förrådsmän i Ae 7. Beträffande motiven för förslagen hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. I organisationsnämndens rapport angående undersökningarna vid ifrågavarande stab upptogs samtliga nu äskade beställningar (motsvarande) utom en av arvodesbefattningarna i A: 24, kanslibiträdestjänsten och förvaltarbeställningen. — Civilförvaltningen tillstyrker samtliga äskade personalförstärkningar vid Örebro försvarsområdesstab. Ämbetsverket erinrar dock om dess i annat sammanhang framförda förslag att för intendenten vid försvarsområdesstaben skulle avses någon av de i samband med omorganisation av bland annat Signalbataljonen i Skövde, Östgöta luftvärnsregemente och infanteriskjutskolan frigjorda kaptensbeställningarna vid intendenturkåren.

5. Personalförändringar beträffande vissa utbildningsanstalter. Chefen för armén föreslår, att beställningar inrättas för vissa skolchefer enligt följande, för chefen för arméns fältarbetsskola en beställning för överstelöjtnant i Ao 26 vid ingenjörtrupperna i utbyte mot en majorsbeställning i Ao 24 (jfr prop. 1960: 110, s. 53), för chefen för arméns signalskola en beställning för överste i Bo 1 vid signaltrupperna i utbyte mot en beställning för överstelöjtnant i Ao 26, för chefen för arméns fallskärmsjägarskola en beställning för major i Ao 24 (jfr prop. 1960: 110, s. 53) samt för chefen för pansartruppsskolan en beställning för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24 vid pansartrupperna i utbyte mot en majorsbeställning i Ao 24. Vidare hemställer arméchefen, att för chefen för signalskolans försöksavdelning, inrättad den 1 januari 1960, tillkommer en beställning för major eller kapten i Ao 24 eller År 21. Förslagen motiveras med omfattningen av ifrågavarande arbetsuppgifter samt det med befattningarna förenade ansvaret. Civilförvaltningen räknar med bifall till arméchefens förslag.

Arméchefen föreslår, att vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan inrättas tjänster för en facklärare i Ae 19 och två facklärare i Ae 17, samtliga i utbyte mot tjänster för yrkeslärare i Ae (Ag) 15/16. Förslaget motiveras med svårigheterna att under längre tid kvarhålla lämpliga yrkeslärare i tjänst. Civilförvaltningen erinrar om att inom civildepartementet nyligen tillsatts en särskild beredning för att biträda med överväganden rörande vissa lönespörsmål m. m. för yrkeslärare och därmed likartade lärarkategorier. Ämbetsverket anser sig därför icke i detta sammanhang böra räkna med någon ändrad lönegradsplacering för ifrågavarande tjänster.

Kuiigl. Maj:ls proposition nr 110 år 1961

6. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater. Chefen för armén föreslår, att vid signaltrupperna inrättas en beställning för överstelöjtnant i Ao 26, avsedd för chefen för Norrlands signalbataljon. För närvarande disponeras en majorsbeställning för den kombinerade befattningen som chef för signalbataljonen och milosignalofficer vid VI. militärbefälsstaben. Enligt arméchefen är dessa arbetsuppgifter av sådan omfattning att de ej kan lösas av en och samme befattningshavare. Med hänsyn till den självständiga ställning, som förbandet intar i bland annat utbildningshänseende, samt med hänsyn till utbildningskontingentens storlek bör enligt arméchefen för chefen för signalbataljonen avses en överstelöj tnantsbeställning.

Vidare föreslår annéchefen, att vid signaltrupperna inrättas en majorsbeställning i Ao 24, avsedd för stabschef vid Göta signalkår, i utbyte mot en kaptensbeställning. Kungi. Maj :t har den 20 maj 1960 meddelat provisoriska bestämmelser om organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid Göta signalkår med arméns fallskärmsjägarskola. Därvid har föreskrivits, att chefen för stabsavdelningen skall vara regementsofficer.

Civilförvaltningen räknar med att de föreslagna personalförändringarna vid signaltrupperna kommer till stånd.

Arméchefen föreslår, att vid fälttygkåren inrättas en beställning för major i Ao 24 (teknisk stabsofficer) i utbyte mot en beställning för kapten i Ao 21. I fråga om motiven för förslaget torde få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 67 o. 74) anmäldes ett av arméchefen framfört, av civilförvaltningen tillstyrkt förslag om inrättande vid fälttygkåren av en beställning för kapten i Ao 21, avsedd för centralplaneringen vid armétygförvaltningen. Frågan avsågs skola slutligt prövas vid behandlingen av förevarande anslag. Arméchefen framhåller, att nuvarande personaluppsättning vid centralplaneringen är otillräcklig för att arbetsuppgifterna skall kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt.

Arméchefen återkommer till sitt tidigare framförda förslag om inrättande vid tygtekniska kåren av en beställning för armédirektör av

2. graden i Ao 24, avsedd för biträdande försvarsattaché vid beskickningen i Washington (prop. 1959: 110, s. 65). Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t är sedan flera år eu arméingenjör placerad på ifrågavarande befattning. Avlöningskostnaderna bestrides från anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. Civilförvaltningen vidhåller sin tidigare vidtagna ståndpunkt att -— därest en ny beställning tillkommer — denna bör uppföras på försvarsstabens stat. I avvaktan på resultatet av utredningen rörande försvarsattachéorganisationen anser emellertid ämbetsverket att inrättandet av beställningen bör anstå.

För innevarande budgetår föreslog arméchefen, att fyra beställningar

120 Kanyl. i\laj:ts proposition nr 110 år 1961

för arméingenjör i Ao 21 skulle utbytas mot beställningar för arméingenjör av 1. graden i Ao 23, avsedda för vapeningenjör vid Roslagens luftvärnsregemente och motoringenjör vid Skånska pansarregementet, Skaraborgs pansarregemente respektive arméns motorskola (prop. 1960:110, s. 54). Efter förslag i propositionen 1960: 151 har den äskade beställningen för motorskolan tillkommit den 1 juli 1960. För nästa budgetår upprepar arméchefen sitt yrkande, såvitt avser återstående tre beställningar. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget om uppflyttning av den för Roslagens luftvärnsregemente avsedda beställningen men är icke beredd tillstyrka förslaget i övrigt.

Arméchefen hemställer, att 20 beställningar för förste armétekniker i Ao 11 inrättas i utbyte mot beställningar för biträdande armétekniker i Ao eller Ae 8/7. Till stöd för yrkandet åberopas, bland annat, konkurrensen från den civila marknaden inom de tekniska facken samt betydelsen av att den mera kvalificerade delen av mekanikerpersonalen kvarstannar i tjänst inom armén. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Viss mekanikerpersonal tjänstgör som arbetsstudiemän vid tygverkstäderna. Denna verksamhet har bidragit till rationaliseringar, som medfört väsentliga besparingar. Utbildningen till arbetsstudieman omfattar två år och bör enligt arméchefen medföra en högre löneställning. På grund härav samt under åberopande av rekryteringsskäl föreslår arméchefen att tyghantverkare under tid då han är placerad som arbetsstudieman skall åtnjuta lönetillägg motsvarande skillnaden emellan löneklasserna A 14 och A 12. Civilförvaltningen anser att denna fråga bör komma under prövning i annat sammanhang och räknar därför icke nu med bifall till förslaget.

Vidare föreslår arméchefen, att åtta beställningar för arméingenjör i Ae 17 inrättas varvid tio beställningar för arméingenjör i reglerad befordringsgång indrages. Arméchefen anför, bland annat, att armén är och blir framdeles alltmer beroende av att teknikerbefattningar kan rekryteras med erforderligt kvalificerad personal. Konkurrensen med civila företag om denna personal är hård och det är, anför arméchefen, väsentligt att rimliga löneförhållanden åstadkommes. Av nuvarande 15 beställningar i reglerad befordringsgång har flertalet icke kunnat besättas. Civilförvaltningen anser att jämväl ifrågavarande förslag bör komma under prövning i annat sammanhang och räknar därför icke med några förändringar i anledning av arméchefens förslag.

I fråga om fortifikationskåren erinrar arméchefen om det behov av officersbeställningar som tidigare redovisats av chefen för kåren (prop. 1960: 110, s. 55). Behovet omfattar åtta nya beställningar. Därest icke behovet tillgodoses kan enligt arméchefen en allvarlig eftersläpning på framför allt den fortifikatoriska planläggningens område uppstå.

För nästa budgetår föreslår arméchefen inrättande av ett antal nya officersbeställningar vid fortifikationskåren i utbyte mot lägre beställ-

121 Kungl. Majilx proposition nr HO år 1961

ningar. Förslaget innebär följande. Två beställningar för överstelöjtnant i Ao 26 utbytes mot beställningar för överste i Bo 1, avsedda för cheferna för sektion VIII vid I. och VI. militärbefälsstaberna. Dessa militärområden är enligt arméchefen jämte IV. militärområdet de ur fortifikatorisk synpunkt mest krävande områdena. För motsvarande befattningar inom II. och III. militärbefälsstaberna inrättas två överstelöjtnantsbeställningar i Ao 26 i utbyte mot majorsbeställningar. Annéchefen framhåller, bland annat, att omfattningen och betydelsen av befästningsverksamheten har ökat starkt inom sistnämnda båda militärområden. Två kaptensbeställningar utbytes mot majorsbeställningar i Ao 24, avsedda för ställföreträdande fortifikationsofficer vid I. militärbefälsstaben respektive för fortifikationsbefälhavaren vid Hemsö kustartilleriförsvar. I anslutning till yrkandet i fråga om sistnämnda befattning framhåller arméchefen, bland annat, att fortifikationsbefälhavaren inom detta kustartilleriförsvar måste åläggas göromål som eljest handlägges vid örlogsvarvens byggnadsorgan samt att stora och komplicerade befästningsanläggningar för marinen under senare år tillkommit utefter hela norrlandskusten.

Civilförvaltningen anser, att de skäl arméchefen anfört talar för att eu utbyggnad av fortifikationskåren kommer till stand. Med hänsyn till rådande rekryteringsmöjligheter bör enligt ämbetsverket förstärkningen genomföras på sådant sätt att befordringsmöjligheterna ökar. Civilförvaltningen anser, att förändringarna bör ske successivt, och är i dagens läge endast beredd tillstyrka utbyten av en överstelöjtnantsbeställning mot överstebeställning, en majorsbeställning mot överstelöjtnantsbeställning samt en kaptensbeställning mot majorsbeställning.

I fråga om fortifikationskårens underofficerskader föreslår arméchefen att en beställning för fanjunkare i Ao 13 utbytes mot beställning för förvaltare i Ao 17, avsedd för Malmö försvarsområdesstab, samt att en beställning för förvaltare i Ao 17, avsedd för Kalix försvarsområdesstab inrättas. Förslaget beträffande befattningen vid Malmö försvarsområdesstab motiveras med, bland annat, det med befattningen förenade stora ansvaret. Vid Kalix försvarsområdesstab saknas helt fortifikationsutbildad personal. För planläggning och kontroll av byggnads- och fortifikationsverksamheten inom detta försvarsområde erfordras enligt arméchefen en underofficer med omfattande erfarenhet i fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet. — Civilförvaltningen biträder båda dessa förslag.

Arméchefen föreslår, att vid intendenturkåren inrättas en beställning för förvaltare i Ao 17 i intendenturförrådstjänst, avsedd för chef för arméns centralmagasin i Norberg. Ifrågavarande befattning är enligt arméchefen förenad med samma arbets- och ansvarsuppgifter som befintliga magasinschcfsbefattningar med beställning i 17 lönegraden. Civilförvaltningen erinrar om att 195!) års besparingsutredning för försvaret upptagit frågan om behovet av centrala intendenturförråd och magasin och anser sig icke för närvarande kunna tillstyrka arméchefens förslag.

122 Kungl. Maj:Is proposition nr Ilo är 1961

I gällande peisonalförteckning för ordinarie tjänstemän vid armén har beträffande en beställning för kapten i Ao 21 vid intendenturkåren föreskrivits, att den skall indragas vid uppkommande vakans och att den övergångsvis må avses för arméstabens organisationsavdelning. Arméchefen föreslår nu, att beställningen fortsättningsvis får finnas inrättad och avses lör nämnda avdelning inom annéstaben. Enligt arméchefen är det oundgängligen nödvändigt, att avdelningen disponerar en förvaltningsutbildad officer för handläggning av, bland annat, ärenden rörande budgetberäkningar samt förvaltnings- och ekonomiska ärenden. Civilförvaltningen tillstyrker bifall till förslaget.

I förenämnda personalförteckning har vidare föreskrivits att viss beställning för förvaltare i Ao 17 i intendenturförrådstjänst skall indragas vid uppkommande vakans och att beställningen övergångsvis må avses för Kalmar—Växjö försvarsområdesstab. Arméchefen föreslår, att för ifrågavarande befattning fortsättningsvis avses en förvaltarbeställning i Ao 17. Behovet har styrkts vid undersökning, utförd av statens organisationsnämnd. Civilförvaltningen tillstyrker bifall till förslaget.

Kungl. Maj:t bar den 5 februari 1960 fastställt organisation av stabsoch förvaltningstjänsten in. m. ■säd Västerbottens regemente med Norrlands dragoner och kavalleriets kadettskola. Därvid har föreskrivits, att en förvaltningsutbildad fanjunkare tills vidare må kommenderas såsom biträde åt intendenten. För närvarande tjänstgör i denna befattning en förvaltare i intendenturförrådstjänst, tidigare uppbördsman vid Norrlands dragoner. Arméchefen föreslår, att ifrågavarande beställning för förvaltare i Ao 17 i fortsättningen avses för biträde åt intendenten vid Västerbottens regemente. Enligt statens organisationsnämnd bör för ifrågavarande arbetsuppgifter vid sistnämnda förband avses aktiv förvaltare på intendenturkårens stat. Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag.

7. Vissa förändringar beträffande arméns underbefälsorganisation. Arméchefen föreslår, att 100 rustmästarebeställningar i Ao 11 inrättas i utbyte mot 25 ordinarie och 75 extra ordinarie furirsbeställningar. Innevarande budgetår har tillkommit 200 rustmästarebeställningar (prop. 1960: 110, s. 67). Antalet överfurirer, som vid ingången av budgetåret uppfyllde kvalifikationerna för befordran till rustmästare, uppgick till omkring 350. Intill budgetåret 1961/62 tillkommer ytterligare omkring 115 för befordran lämpliga överfurirer. Med hänsyn härtill är det enligt arméchefen nödvändigt att avsevärt utöka antalet rustmästarebeställningar. Detta anses tills vidare kunna ske genom utbyte av furirsbeställningar. Civilförvaltningen räknar med fortsatt utbyggnad av rustmästarkadern i enlighet med arméchefens förslag.

8. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal m.m. Försvarets sjukvårdsstyrelse föreslår ånyo, att tjänsterna för instruktionssköterska i Ae 14/16 ordinariesättes (prop. 1960:110, s. 57). Antalet dylika tjänster

Kungi. Maj:ls proposition nr 110 år 1961

utgör åtta. Då förslaget framfördes för innevarande budgetår förklarade sig civilförvaltningen icke beredd att tillstyrka detsamma i avvaktan på resultatet av utredningen angående försvarssjukvårdens organisation. Sjukvårdsstyrelsen framhåller nu, att frågan om ordinariesättning av dessa tjänster icke beröres av nämnda utredning. Civilförvaltningen tillstyrker numera sjukvårdsstyrelsens förslag.

Sjukvårdsstyrelsen föreslår, att tre tjänster för översköterska i Ae 12 vid de centrala förbandssjukhusen vid respektive Svea livgarde, Norrbottens regemente och Västerbottens regemente utbytes mot tjänster för översköterska i sluten vård, tillika personalföreståndarinna i Ae 14. Vidare föreslår sjukvårdsstyrelsen, alt en översköterska vid ett vart av övriga centrala förbandssjukhus tillerkännes arvode, motsvarande skillnaden mellan t. ex. två lönegrader. Arbetsupgifter, som vid civila sjukhus brukar åligga personalföreståndarinnor, utföres i viss utsträckning och utan särskilt åläggande av flertalet förbandssjuksköterskor och är enligt sjukvårdsstyrelsen betungande vid de större sjukhusen, speciellt vid de centrala förbandssjukhusen. Vid sådant sjukhus med minst tre översköterskor bör enligt sjukvårdsstyrelsen en av tjänsterna erhålla ändrad benämning och lönegradsplacering i enlighet med ämbetsverkets här redovisade förslag. Centrala förbandssjukhus med flera än två översköterskor kommer efter den 31 mars 1961 att finnas vid förenämnda tre förband. Vid övriga centrala förbandssjukhus finns endast två översköterskor. Av sjukvårdsstyrelsen föreslaget arvode bör vid dessa sjukhus utgå till den översköterska, som ålägges personalföreståndarinnas arbetsuppgifter. Civilförvaltningen anser, att dessa frågor är av natur att böra prövas i annat sammanhang och räknar därför icke nu med några förändringar.

För att tillgodose de större förbandssjukhusens — speciellt de centrala förbandssjukhusens — behov av utbildad biträdespersonal föreslår sjukvårdsstyrelsen, att antalet tjänster för undersköterska i Ae 4 utökas från nuvarande 23 till 46 samt att samtidigt antalet tjänster för sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 minskas med 23. Civilförvaltningen har i anledning av förslaget övervägt, huruvida icke skäl kunde föreligga att inrätta ett antal nya underskötersketjänster för de centrala förbandssjukhusen. Då emellertid sjukvårdsstyrelsens förslag innefattar eu fördubbling av antalet underskötersketjänster vid armén och förslaget enligt vad civilförvaltningen inhämtat närmast betingas av rekryteringsskäl, anser civilförvaltningen att frågan bör behandlas i annan ordning.

Sjukvårdsstyrelsen föreslår vidare en ökning av antalet överskötersketjänster vid Norra Smålands regemente från två till tre och vid Svea ingenjörregemente från eu till två. Likaledes bör enligt sjukvårdsstyrelsen antalet sjukvårdsbiträden vid dessa förband samt vid Skånska luftvärnskåren utökas med en vid vartdera förbandet. Vid det centrala förbandssjukhuset vid Norra Smålands regemente, som bär såväl röntgen- som labora-

1 - < Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 är 1061

torieavdelning och även specialutbildad personal, utreds och behandlas ett stort antal lasaretlsfall. Beläggningen per dygn har i genomsnitt uppgått till 130 patienter, vilket anses motivera den för förbandet äskade personalökningen. Förslaget såvitt avser Svea ingenjörregemente motiveras med förbandets storlek samt de speciella arbetsförhållandena med två förläggningar i Solna och desutom återkommande tjänstgöringar på Laxön. Vid förbandssjukhuset vid Skånska luftvärnskåren har intill slutet av mars 1960 funnits anställd ett extra sjukvårdsbiträde med utnyttjande av en vakant underbefälsbeställning. Fn ökning av antalet sjukvårdsbiträden vid förbandet från två till tre är enligt sjukvårdsstyrelsen oundgängligen nödvändig. Sjukvårdsstyrelsen föreslår, att ifrågavarande personalbehov vid nämnda tre förband skall tillgodoses genom omdisponering av motsvarande tjänster vid infanteriskjutskolan och Göta artilleriregemente—Göteborgs luftvärnskår i samband med flyttning respektive indragning av skolan och artilleriregementet. Civilförvaltningen anser, att omplaceringen av ifråga- \ arande personal icke bör tagas upp i detta sammanhang och att frågan härom bör behandlas i samband med övriga återstående personalproblem vid indragna förband (motsvarande).

För innevarande budgetår har för veterinärväsendet anvisats ett belopp av sammanlagt 25 700 kronor till arvoden och särskilda ersättningar för veterinärvården vid de förband in. m. där dylik vård icke bestrides av militära veterinärer, för anlitande av sakkunniga i arméledningen samt för besiktningar. Civilförvaltningen utgår vid sina beräkningar för nästa budgetår från ett av överfältveterinären framlagt lörslag, innebärande en ökning av medelsbehovet för ifrågavarande arvoden och ersättningar med 300 kronor. Överfältveterinären har vid sina beräkningar av medelsbehovet utgått från att antalet hästar vid vissa förband nedgår men förutsatt en uppräkning av arvodena med fem procent vid övriga förband in. in.

Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 19 februari 1960 får vid III. militärbefälsstaben anställas legitimerad veterinär mot ett arvode av 8 000 kronor för år. Enligt överfältveterinären är arvodet med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifterna in. in. icke tillräckligt. Överfältveterinären föreslår, att arvodet uppräknas till 11 000 kronor. Civilförvaltningen erinrar om att enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut möjligheterna att samordna veterinärtjänsten vid militärbefälsstaben med veterinärvården och den hygieniska livsmedelskontrollen inom Skövde garnison skall undersökas. Med hänsyn härtill kan civilförvaltningen för närvarande icke biträda förslaget om höjning av arvodet.

9. Övriga personalförändringar m. m. Civilförvaltningen föreslår, att i enlighet med nu tillämpade principer för reglerad befordringsgång 44 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 inrättas vid arméns förband (motsvarande) i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Vidare bör enligt civilförvaltningen 25 vid arméns förband (motsvarande)

Kungl. MajUs proposition nr 110 år 1961

inrättade tjänster för kontor sbiträde i Ao 5, vilka beräknas icke kunna besättas med formellt kompetenta innehavare, utbytas mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Behovet inom armén av nya ordinarie kontorsbiträdestjänster för sådana biträden för skriv- och kontorsgöromål, som anställts såsom ersättare för ordinarie kontorsbiträden, förordnade å högre tjänst, uppger civilförvaltningen till fem (jfr prop. 1960: 110, s. 59). Slutligen kan enligt ämbetsverket 11 ordinarie kontorsbiträdestjänster, som finns inrättade utöver fastställd personalorganisation, utgå ur vederbörlig personalförteckning för armén.

Chefen för armén föreslår, att vid Norrlands dragoner inrättas en tjänst för remontdressör i Ae 8. Enligt arméchefen föreligger behov av ersättare för nuvarande remontdressörer vid sjukdom, varjämte det anses önskvärt att en remontdressör tidvis kan givas till uppgift att korrigera äldre hästar.

Vid Gotlands artillerikår bör enligt arméchefen tillkomma en beställning för överfurir i Ao 9, avsedd för chef för körcentralen. Ifrågavarande arbetsuppgifter utföres för närvarande av chefen för kaserntroppen. Med hänsyn till dennes arbetsbörda bör enligt arméchefen en särskild chef för körcentralen tillkomma. Denna uppfattning delas av statens organisationsnämnd.

Vid Göta pansarlivgarde har under en följd av år med civilförvaltningens medgivande anställts en biträdande köksföreståndare i Ag 10, avsedd för etablissementet på Utö. Arméchefen framhåller, att ifrågavarande personalbehov är permanent, och föreslår att för befattningen inrättas eu tjänst i Ae 10.

Vid Svea ingenjörregemente finns inrättad en arvodesbefattning för kasernofficer i A: 24. Jämlikt meddelad föreskrift skall befattningen, därest annorlunda icke förordnas, indragas vid utgången av budgetåret 1960/61. Arméchefen hemställer, att befattningen må finnas inrättad även efter nämnda tidpunkt. Statens organisationsnämnd bestyrker behovet av befattningen även efter den 30 juni 1961.

Arméchefen föreslår vidare, att vid Svea ingenjörregemente inrättas en arvodesbefattning för underofficer i A: 17, avsedd för chef för transportcentralen. Huvuddelen av fordonen vid IV. militärbefälsstabens transportcentral har under år 1959 överförts till regementet. Arméchefen anför, att det vid undersökningar som företagits i samråd med statens organisationsnämnd konstaterats, att den utökade körcentralen vid nämnda förband bör ha eu underofficer i arvodesbefattning som chef.

Slutligen föreslår arméchefen, att en tjänst för förste reparatör i Ae 10 inrättas vid Göta signalkår. Befattningshavaren skall biträda vid utbyggnad och underhåll av den tekniskt komplicerade trådstationsanläggningen i Karlsborg.

Civilförvaltningen räknar med all arméchefens samtliga i det föregående under denna punkt redovisade förslag vinner bifall. Ämbetsverket ifråga-

126 Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1961

sätter dock om icke den för Göta signalkår äskade tjänsten för förste reparatör i stället bör ha tjänstebenämningen förste montör. Motsvarande ändring bör enligt ämbetsverket ske beträffande andra tjänster med likartade göromål.

Fortifikationsförvaltningen föreslår, att en tjänst för maskinist i Ae 11 inrättas. Befattningshavaren erfordras för drift och underhåll av värmeinstallationer m. m. i viss anläggning. Civilförvaltningen biträder förslaget om en ny tjänst men anser att frågan om dennas lönegradsplacering bör avgöras sedan anläggningen i vederbörlig ordning klassificerats.

I enlighet med arméchefens förslag räknar civilförvaltningen med 222 tjänstgöringsmånader för assistenter lör trivilligfrågor. Under innevarande budgetår får denna personal utnyttjas under eu sammanlagd tjänstgöringstid av 221 månader.

Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar civilförvaltningen i enlighet med förslag av arméchefen till 928 000 kronor eller 108 000 kronor mera än som anvisats för innevarande budgetår, ökningen betingas huvudsakligen av de senaste höjningarna av timtaxan. Härjämte beräknas genomförandet av den nya befälsordningen vid armén medföra en merkostnad av 15 000 kronor. Det äskade beloppet innefattar, bland annat, medel för timarvoden för utbildning av tolkar i Tyska språket. För ifrågavarande ändamål har innevarande budgetår tillkommit en tjänst för adjunkt i Ae 21 (prop. 1960: 110, s. 66). Enligt armechefen erfordras härjämte för timarvoden 14 000 kronor. Vidare beräknas för biträdande lärare i ryska språket 4 000 kronor.

Kostnaderna för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd m. m. vid militärområdena samt för civil vakthållning vid tygförvaltningsskolan har för innevarande budgetår beräknats till 573 500 kronor, varjämte 20 000 kronor ställs till civilförvaltningens förfogande för tillgodoseende av uppkommande oundgängliga behov av tillsyn och bevakning av byggnader m. m. I enlighet med förslag av arméchefen räknar civilförvaltningen med en ökning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål med 18 500 kronor. Sedermera har arméchefen anmält behov av ytterligare 67 000 kronor för ändamålet. Till civilförvaltningens förfogande stående medel upptages till oförändrat 20 000 kronor.

För innevarande budgetår har arméchefen räknat med 330 fänrikar och 80 extra ordinarie löjtnanter. För nästa budgetår beräknar arméchefen motsvarande antal till 210 respektive 150. Civilförvaltningen, som inhämtat att antalet fänrikar och extra ordinarie löjtnanter den 1 augusti 1960 utgjorde 153 respektive 77, räknar med utgångspunkt i härav betingad anslagsbelastning och med hänsyn till vakansläget med en kostnadsökning av 200 000 kronor.

Arméchefen beräknar antalet kvarstående indelta under nästa budgetår

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

till 15 vicekorpraler och meniga, varav fyra i ständig tjänstgöring. Avlöningskostnaderna för dessa uppskattar civilförvaltningen till cirka 33 000 kronor, innebärande eu minskning med 17 000 kronor.

I enlighet med förslag av arméchefen beräknar civilförvaltningen medelsbehovet för avlöningar åt civila lärare för underbefälsutbildning till 450 000 kronor, innebärande en höjning med 40 000 kronor.

Efter förslag i propositionen 1960: 110 (s. 39 f.) har 1960 års riksdag fattat beslut om ändrade principer för ianspråktagande av personal för frivillig tjänstgöring. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t den 3 juni 1960 meddelat bestämmelser om viss frivillig tjänstgöring och utbildning vid försvaret m. m. Kostnaderna för här avsedd personal har tidigare i fråga om samtliga försvarsgrenar bestritts från dels de allmänna avlöningsanslagen, dels anslagen till avlöning av reservpersonal, dels ock värnpliktsavlöningsanslagen. Jämlikt de numera gällande bestämmelserna skall samtliga avlöningskostnader för ifrågavarande personal bestridas från försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag. Kostnaderna för dylik personal i försvarsstaben bestrides under innevarande budgetår från arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. Av skäl som redovisades i propositionen 1960: 110 (s. 42) har nu angivna kostnadsöverföringar icke beaktats vid anslagsberäkningarna för innevarande budgetår.

Jämlikt dispositionsföreskrifterna för förevarande anslag för budgetåret 1960/61 får under anslaget uppförd delpost Till frivillig tjänstgöring inkallad personal tagas i anspråk dels av chefen för försvarsstaben för avlönande av befäl vid ifrågavarande tjänstgöring under högst 170 tjänstgöringsmånader, dels ock av chefen för armén för avlönande av befäl under högst 5 900 tjänstgöringsmånader och av övrig personal under högst 400 tjänstgöringsmånader. Behovet av tjänstgöringsmånader vid armén under nästa budgetår beräknar arméchefen till 5 906 för befäl och 394 för övrig personal. Civilförvaltningen räknar med de av arméchefen angivna tjänstgöringsinånaderna. De totala kostnaderna härför beräknar civilförvaltningen till cirka 8 520 000 kronor, varav 4 240 000 kronor motsvarar kostnadsökningen under förevarande anslag. I

I detta sammanhang vill jag även anmäla föreliggande förslag rörande ny organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar.

Jämlikt principbeslut av 1955 års riksdag (prop. 110) skulle skillnaden mellan lantmilitära och marina försvarsområden upphöra samt vissa marina försvarsområden — bland dem Göteborgs skärgårds försvarsområde — sammanföras med angränsande lantmilitära försvarsområden. I anslutning härtill förordnades med giltighet från och med den 1 juli 1958 om, bland annat, ny indelning av tredje militärområdet i försvarsområden.

128 Kmujl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

I enlighet härmed har Göteborgs skärgårds försvarsområde sammanförts med delar av tidigare Halmstads, Göteborgs och Uddevalla försvarsområden till ett försvarsområde, Göteborgs och Bohus försvarsområde, medan återstående delar av Göteborgs och Uddevalla försvarsområden sammanförts till Älvsborgs försvarsområde. Återstående del av Halmstads försvarsområde bildar Hallands försvarsområde.

Organisationen i fred av stabs- och förvaltningstjänsten vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar bär fastställts genom Kungl. Maj :ts brev den 29 augusti 1958 (jfr prop. 1958:110, s. 386 f.). Jämlikt bestämmelserna i detta brev har ifrågavarande försvarsområden och kustartilleriförsvar gemensam chef och gemensamma stabs- och förvaltningsorgan. Kungl. Maj :t har samma dag — i avvaktan på att efter undersökningar genom statens organisationsnämnds försorg slutlig organisation kan fastställas — meddelat beslut om provisorisk personalorganisation vid dessa enheter.

Sedan ifrågavarande organisationsundersökningar numera slutförts har chefen för marinen efter samråd med fortifikationsförvaltningen, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse och statens organisationsnämnd i skrivelse den 9 februari 1961 framlagt ett på organisationsnämndens undersökningsrapport grundat förslag till ny organisation av stabsoch förvaltningstjänsten i fred vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar. Den nya organisationen bör enligt marinchefen genomföras den 1 juli 1961. Vidare har chefen för armén i skrivelse den 13 februari 1961 framlagt förslag såvitt rör personal ur armén vid berörda enheter.

Såvitt rör armén innebär nämnda förslag i huvudsak följande. En beställning för major i Ao 24 utbytes mot beställning för överstelöjtnant i Ao 26, avsedd för stabschef. En beställning för överstelöjtnant i Ao 26, avsedd för chefen för utbildningsavdelningen, tillkommer. Nuvarande innehavare av denna befattning åtnjuter vikariatslön såsom överstelöjtnant (prop. 1958: 110, s. 321). En arvodesbefattning för tygofficer i A: 24 utgår. En beställning för fanjunkare i Ao 13, avsedd för biträde åt tygförvaltaren, inrättas budgetåret 1962/63 vid fälttygkåren. Behovet tillgodoses under nästa budgetår genom kommendering. En förvaltarbeställning i Ao 17 i intendenturförrådstjänst tillkommer. Behovet tillgodoses genom omdisponering av en vid Göta artilleriregemente eller Östgöta luftvärnsregemente övertalig beställning för förvaltare i Ao 17 i kassatjänst. Samtidigt indrages en arvodesbefattning för förrådsunderofficer i A: 17. Vid fortifikationskåren tillkommer beställningar för dels en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24, avsedd för fortifikationsbefälhavaren, i utbyte mot en majorsbeställning i Ao 24, dels en kapten i Ao 21 i utbyte mot en beställning för kapten eller löjtnant i Ao 21 eller Ao 17/13, dels ock en fanjunkare i Ao 13.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1961

129 Marinchefens förslag innebär, såvitt avser militär personal vid marinen (kustartilleriet), i huvudsak följande förändringar. En beställning för major i Ao 24 utbytes mot en beställning för överstelöjtnant i Ao 26, avsedd för tygmästare. Två kaptensbeställningar i Ao 21, avsedda en för chefen för stabsavdelningen och en för utbildningsavdelningen, tillkommer. Fem nya förvaltarbeställningar, varav en i Ao 19, en i Ao 17 och tre i Ao 15, inrättas, under det att två övergångsvis kvarstående förvaltarbeställningar i Ao 15, avsedda för fartygschefer, samt fyra beställningar för flaggunderofficer i Ao 13 indrages. En beställning för marinläkare av 1. graden i Ao 19 tillkommer på marinläkarkårens stat. Fem arvodesbefattningar för pensionerad underofficer i A: 17 tillkommer.

Vidare har organisationsnämnden föreslagit vissa förändringar beträffande den civila personalen. Nämndens förslag i denna del bär i huvudsak icke föranlett någon erinran från marinchefen. Förslaget i fråga om den civila personalen innebär en besparing av de årliga lönekostnaderna med närmare 500 000 kronor. Huvuddelen härav hänför sig till den kollektivavtalsanställda personalen.

Vid bifall till nu redovisat förslag om ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar uppkommer enligt marinchefen en sammanlagd kostnadsbesparing av cirka 415 000 kronor för år.

Organisationsnämnden har föreslagit, att all ifrågavarande personal skall avlönas från avlöningsanslag utom — i avvaktan på ställningstagande till 1957 års sakanslagsutrednings förslag — personalen vid motorverkstaden, kollektivavtalsanställda arbetare i servicegrupperna och fortifikations- och byggnadsförvaltningens egenregistyrka samt serviceskräddare (motsvarande) i intendenturförrådet.

Organisationsnämnden bar vid sina undersökningar konstaterat behov av ytterligare lokaler. Härför krävs om- eller tillbyggnad av kanslihuset. Kostnadsberäkningar har ännu icke uppgjorts, men enligt marinchefens bedömande torde byggnadskostnaderna belöpa sig till 600 000 å 700 000 kronor. Vidare bör enligt organisationsnämnden en omdisposition av befintliga förrådsbyggnader verkställas i syfte att koncentrera förrådsverksambeten till en byggnad eller varandra närliggande byggnader. Kostnaderna för härmed förenade ombyggnadsarbeten in. in. har nämnden preliminärt beräknat till cirka 165 000 kronor. Efter genomförd förrådsomflyttning kan viss minskning av förrådspersonalen ske. Denna minskning medför en besparing av de årliga lönekostnaderna med cirka 110 000 kronor.

Departementschefen

1. Chefen för armén bar föreslagit, att för biträdande expeditionsofficer vid arméstabens chefsexpedition inrättas eu arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24. För egen del föreslår jag, att ifrågavarande personalliihung till riksdagens protokoll 1961. I samt. Nr 110

9—1 827 61

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

behov tills vidare tillgodoses genom att för en för närvarande frivilligt tjänstgörande reservofficer inrättas en tjänst för byråassistent i Ae 19.

Arméchefens förslag om inrättande av en arvodesbefattning för pensionerad officer, aktuarie i A: 24, samt en tjänst för förste byråsekreterare i Ae 21 tillstyrker jag. I anslutning härtill förutsätter jag motsvarande minskning av den personal som för närvarande är ianspråktagen för frivillig tjänstgöring i arméstaben.

För erforderlig förstärkning av biträdespersonalen vid arméstaben bör t\å tjänster för kanslibiträde i Ag 7 tillkomma. I samband därmed bör de medel som ställes till civilförvaltningens förfogande för anställande av tillfällig personal minskas med lo 000 kronor. I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 84) har jag tillstyrkt förslag om överföring till arméstaben från arméintendenturförvaltningen av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för biträde åt överfältveterinären. I enlighet med förslag av arméchefen bör tjänsten utbytas mot en tjänst för kanslibiträde i Ae 7.

För innehavaren av en kontoristtjänst i Ae 9 vid arméstabens sektion I, N. Othén, bör inrättas en personlig tjänst för kansliskrivare i Ae 10. Under tiden för Othéns innehav av sistnämnda tjänst bör kontoristtjänsten vakan thållas.

Arméchefen har föreslagit inrättande av en tjänst för statistiker i Ae 11. Jag kan icke tillstyrka detta förslag men föreslår, att för befattningen inrättas en tjänst för kontorist i Ae 9 i utbyte mot en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Med anledning av arméchefens förslag föreslår jag, att vid arméöverläkarens tjänstegrensinspektion inrättas en beställning för bataljonsläkare i Ao 21.

Övriga förslag under denna punkt kan jag icke tillstyrka.

Under avsnittet Tryckning och förrådshållning av publikationer inom försvaret in. m. har jag föreslagit, att vid arméstaben skall tillkomma en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24.

I enlighet med vad som anförts under anslaget Försvarsstaben: Avlöningar bör i samband med att arméstaben från försvarsstaben övertager handläggningen av kartärenden samt fotoavdelningens verksamhet m. in. följande beställningar (motsvarande) tillkomma vid arméstaben, nämligen för en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24, en kapten i År 21, en pensionerad underofficer i A: 17, en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i Ae 21, en verkmästare i Ae 14, en faktor i Ae 14, en förste fotograf i Ae 11, en arkivassistent i Ae 10, fyra fotografer i Ae 9, en kontorist i Ao 9, två kanslibiträden, varav en i Ao 7 och en i Ae 7, samt ett kontorsbiträde i Ao 5. I detta sammanhang vill jag upptaga frågan om bestridandet av vissa kostnader för avlöning av pensionerad personal, som jämlikt Kungl. Maj.ts beslut den 2 februari 1961 får anlitas såsom kontrollanter vid repro-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

duktion och tryckning vid rikets allmänna kartverk av eldledningskartor in. m. Dessa kostnader skal! enligt beslutet bestridas från försvarsstabens avlöningsanslag men bör i samband med omorganisationen av försvarsstaben överföras till förevarande anslag.

2. För fortsatt utbyggnad av arméns flygorganisation bör nästa budgetår tillkomma en tjänst för tekniskt biträde i Ae 7 vid Norrbottens regemente, nio beställningar för armétekniker i Ao 9 vid tygtekniska kåren samt — i avbidan på ytterligare överväganden rörande lämpligaste anställningsform för ifrågavarande personal — två tills vidare civila tjänster för flyglärare i Ag 13, placerade vid Norrbottens regemente.

Till frågan om inrättande av en tjänst för förste trafikledare vid flygvapnet återkommer jag vid behandlingen av flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke tillstyrka.

3. Förslaget om inrättande av en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer i A: 17 vid II. militärbefälsstaben kan jag alltjämt icke tillstyrka.

En arvodesbefattning för signalunderofficer i A: 17 bör tillkomma vid VII. militärbefälsstaben. Därmed har för samtliga militärbefälsstaber inrättats befattningar av ifrågavarande art.

Arméchefen har föreslagit, att för III. militärbefälsstaben inrättas fyra överfurirsbeställningar i Ao 9, avsedda för vaktchefer. För egen del kan jag endast tillstyrka inrättande av tre beställningar för ifrågavarande ändamål.

Vid V. militärbefälsstaben bör tillkomma en tjänst för vaktman i Ae 8.

Vid VI. militärbefälsstaben bör tillkomma en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 29, avsedd för handläggning av vissa ärenden rörande förråd och baracker. Personalbehovet har tidigare tillgodosetts genom ianspråktagande av tjänstgöringsmånader för till frivillig tjänstgöring inkallad personal. Jag räknar med att behovet av befattningen efter utgången av budgetåret 1963/64 omprövas.

4. Jag biträder förslaget om inrättande av en maj or sbeställning i Ao 24, avsedd för mobiliseringsofficer vid Malmö försvarsområdesstab. Däremot kan jag icke tillstyrka förslaget om inrättande av en arvodesbefattning för underofficer i A: 17 vid staben.

Arméchefen har föreslagit inrättande av tre beställningar för överfurir i Ao 9, avsedda för vaktchefer vid Stockholms försvarsområdesstab. För egen del kan jag endast tillstyrka, att två beställningar inrättas för ändamålet.

Såsom anförts i det föregående, avsnittet Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom försvaret, förutsätter jag, att Kungl. Maj :t skall äga meddela bestämmelser i anslutning till arméchefens förslag om ändrad militärterritoriell indelning i fred inom VI. militärom-

132 Kungl. Muj:ts proposition nr 110 år 1961

rådet. Jag tager därför icke nu ställning till de i sammanhanget föreslagna personalförändringarna, utoin såvitt avser inrättande av en kaptensbeställning i År 21, avsedd för utbildningsofficer vid Boden—Jokkmokks försvarsområdesstab. Förslaget härom kan jag icke tillstyrka.

I anslutning till arméchefens förslag om nya beställningar och tjänster in. in. vid Örebro försvarsområdesstab föreslår jag följande. En beställning för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24 tillkommer i utbyte mot en majorsbeställning i Ao 24. En kaptensbeställning i År 21 inrättas, avsedd för officer ur trängtrupperna. Behovet av intendent på aktiv stat tillgodoses inom ramen för antalet befintliga beställningar vid intendenturkåren. Den för intendent nu avsedda arvodesbefattningen i A: 24 indrages. Två arvodesbefattningar för pensionerad officer i A: 24 nyinrättas. Därjämte tillkommer en sådan befattning genom överföring från försvarsstaben (jfr Försvarsstaben: Avlöningar). En arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 17 samt tre tjänster för förrådsman i Ae 7 inrättas. Arméchefens förslag om utbyte av en arvodesbefattning i A: 17 mot beställning för förvaltare i Ao 15 samt om inrättande av en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 kan jag icke tillstyrka.

I anslutning till föreliggande förslag om ny organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar föreslår jag, såvitt avser ordinarie tjänstemän och militär arvodespersonal vid armén, följande. Beställningar inrättas för två överstelöjtnanter eller majorer i Ao 26 eller Ao 24, varav en i utbyte mot en majorsbeställning. En beställning för överstelöjtnant i Ao 26 tillkommer vid fortifikationskåren i utbyte mot en majorsbeställning vid kåren. Vid vardera fälttygkåren och fortifikationskåren inrättas en beställning för fanjunkare i Ao 13. Behovet av aktiv förvaltare i intendenturförrådstjänst tillgodoses genom omdisponering av en befintlig beställning för förvaltare i Ao 17 i kassatjänst vid intendenturkåren. Nuvarande arvodesbefattningar för en pensionerad officer i A: 24 samt en pensionerad underofficer i A: 17 indrages. Till frågan om personal ur marinen vid ifrågavarande enheter återkommer jag i det följande vid behandlingen av marinens motsvarande anslag.

5. Den för chefen för fältarbetsskolan inrättade inajorsbeställningen i Ao 24 bör utbytas mot beställning för överstelöjtnant i Ao 26.

För chefen för signalskolan bör inrättas en beställning i Bo 1, chef för signalskolan, i utbyte mot en överstelöjtnantsbeställning i Ao 26.

Arméchefens förslag om inrättande av beställningar för chefen för försöksavdelningen vid signalskolan samt för chefen för fallskärmsjägarskolan kan jag icke tillstyrka.

Förslaget om utbyte av en majorsbeställning i Ao 24 mot en beställning för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24, avsedd för chefen för pansartruppskolan, biträder jag.

133 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

Befintliga tjänster för yrkeslärare, två i Ae 15/16 och tre i Ag 15/16, vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan bör utbytas mot tjänster för ingenjör i Ae 19 respektive Ag 19.

Vidare bör två kaptensbeställningar i Ao 21, vilka enligt Kungl. Maj :ts beslut den 20 maj 1960 genom omdisposition tillföres artilleriskjutskolan, omvandlas till beställningar i År 21.

6. Efter förslag i propositionen 1960: 109 har 1960 års riksdag fattat beslut om personalstaten för ett normalinfanteriregemente. Det i enlighet härmed föreliggande behovet av nya beställningar vid infanteriet redovisades i propositionen 1960: 110 (s. 63). Behovet har efter förslag i samma proposition tillgodosetts utom såvitt avser kaptens- och underbefälsbeställningar. I fråga om dessa personalkategorier kvarstår ett behov av 16 kaptensbeställningar och 39 underbefälsbeställningar. Jag är — i avvaktan på resultatet av den genomräkning av befälsbehovet vid andra truppslag inom armén som utföres av 1960 års befälsstatsdelegation — icke beredd föreslå någon ytterligare utökning av ordinarie officersbeställningar vid infanteriet. Däremot föreslår jag, att 16 beställningar för kapten i Ao 21 inrättas vid infanteriet i utbyte mot ordinarie löjtnantsbeställningar. Vidare föreslår jag, att 39 beställningar för rustmästare i Ao 11 inrättas vid infanteriet. — Till frågan om anpassning av befälsstaten vid kavalleriet till befälsbeslutet är jag alltjämt icke beredd taga slutlig ställning.

I det föregående har jag vid behandlingen av anslaget Försvarsstaben: Avlöningar föreslagit, att ett antal beställningar inrättas vid försvarsstaben i utbyte mot beställningar vid försvarsgrenarna. Sålunda utgår den för kårchefen vid Göteborgs luftvärnskår avsedda beställningen i Bo 1 ur arméns personalförteckning. Vidare skall enligt ifrågavarande förslag beställningar för tre regementsofficerare och 17 kaptener vid armén indragas. I anslutning härtill föreslår jag, att följande av försvarsstaben utnyttjade beställningar indrages, nämligen för en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24, två majorer i Ao 24 och nio kaptener i Ao 21, samtliga vid generalstabskåren, samt fem beställningar för kapten i Ao 21, varav två vid ingenjörtrupperna samt en vid vardera kavalleriet, lälttygkåren och intendenturkåren. Därjämte bör indragning ske av en beställning vid fälttygkåren för kapten i Ao 21, avsedd för biträdande stabstygofficer vid III. militärbefälsstaben, samt en beställning vid intendenturkåren för kapten i Ao 21, som frigöres i samband med indragning eller flyttning av förband. Indragning av sistnämnda två beställningar bör ske vid första uppkommande vakans vid respektive personalkår. Jag är för närvarande icke beredd att taga ställning till frågan om vilken ytterligare kaptensbeställning som bör indragas. Jag får därför föreslå, att en kaptensbeställning vid armén i avvaktan på närmare undersökningar vakantsättes.

Jag övergår nu Ull att behandla arméchefens förslag under förevarande punkt.

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

Förslaget om att inrätta eu beställning vid signaltrupperna för överstelöjtnant i Ao 26, avsedd för chefen för Norrlands signalbataljon, biträder jag. Jag räknar dock med att en kaptensbeställning i Ao 21 vid truppslaget samtidigt indrages. Vidare tillstyrker jag förslaget om utbyte av en kaptensbeställning i Ao 21 vid signaltrupperna mot beställning för major i Ao 24, avsedd för stabschef vid Göta signalkår.

Arméchefens förslag under denna punkt beträffande fälttygkåren kan jag endast tillstyrka, såvitt avser utbyte av en kaptensbeställning mot beställning för major i Ao 24 (teknisk stabsofficer). I det föregående har jag framlagt vissa förslag beträffande fälttygkåren.

Vid tygtekniska kåren bör tillkomma en beställning för armédirektör av 2. graden i Ao 24, avsedd för biträdande försvarsattaché vid beskickningen i Washington (jfr avsnittet Försvarsattachéorganisationen). — En beställning för arméingenjör i Ao 21 vid kåren bör utbytas mot beställning för arméingenjör av 1. graden i Ao 23, avsedd för vapeningenjör vid Roslagens luftvärnsregemente. — Förslaget om uppflyttning av ytterligare två arméingenjörbeställningar i Ao 21 kan jag icke tillstyrka. — Jag föreslår vidare inrättande av 20 beställningar för förste armétekniker i Ao 11 vid tygtekniska kåren i utbyte mot samma antal beställningar för biträdande armétekniker i Ae 8/7. — I likhet med arméchefen anser jag, att den mekanikerpersonal som efter särskild utbildning tjänstgör som arbetsstudiemän bör erhålla högre löneställning. För egen del föreslår jag, att detta tillgodoses genom att 17 beställningar för förste tyghantverkare i Ao 14 inrättas vid tygtekniska kåren i utbyte mot beställningar för 12 tyghantverkare i Ao 12 och fem armétekniker i Ao 9. — I syfte, bland annat, att söka förbättra rekryteringen till arméingenjörbefattningarna bör nu befintliga 15 beställningar för arméingenjör i reglerad befordringsgång utbytas mot beställningar för fyra arméingenjörer i Ae 17 och 11 arméingenjörer i Ae 15. Vid bifall härtill kommer vid kåren att finnas 11 beställningar i vardera lönegraden Ae 15 och Ael7. — Jag erinrar vidare om att jag i det föregående föreslagit inrättande av nio beställningar för armétekniker i Ao 9 vid tygtekniska kåren.

Beträffande fortifikationskåren har jag under punkten 4 framlagt förslag om inrättande av en överstelöjtnantsbeställning och en fanjunkarbeställning — den förra i utbyte mot en majorsbeställning. — I övrigt föreslår jag att beställningar tillkommer vid kåren för dels ytterligare en överstelöjtnant i Ao 26 i utbyte mot en majorsbeställning i Ao 24, dels en major i Ao 24 i utbyte mot en kaptensbeställning i Ao 21, dels en förvaltare i Ao 15 i utbyte mot en fanjunkarbeställning i Aol3, dels ock en förvaltare i Ao 17. Den nya majorsbeställningen samt förvaltarbeställningen i Ao 17 bör avses för Norrlands (Hemsö) kustartilleriförsvar. Ifrågavarande personalbehov har konstaterats vid undersökningar, som statens organisationsnämnd utfört. Förvaltarbeställningen i Ao 15 avses för Malmö för-

Kuriyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

svarsområdesstab. — Arméchefens förslag om inrättande av ytterligare beställningar vid fortifikationskåren är jag icke beredd att tillstyrka.

I fråga om intendenturkåren bär jag i det föregående framlagt vissa förslag. Därjämte föreslår jag, att vid kåren inrättas en beställning för förvaltare i Ao 17, avsedd för chef för arméns centralmagasin i Norberg. — Behovet av aktiv förvaltare som biträde åt intendenten vid Västerbottens regemente har tillgodosetts genom beslut av Kungl. Maj :t den 30 juni 1960. -— Övriga förslag beträffande intendenturkåren är jag icke beredd att tillstyrka.

7. Förslaget om inrättande av 100 beställningar för rustmästare i Ao 11 tillstyrker jag. Beställningarna bör tillkomma i utbyte mot 75 ordinarie och 25 extra ordinarie furirsbeställningar.

Jämlikt Kungl. Maj :ts brev den 4 november 1960 angående organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid Upplands signalregemente med arméns signalskola och signaltruppernas kadettskola, vid arméns underofficersskola samt vid staben för Uppsala—Västerås försvarsområde har vid regementet, signalskolan samt underofficersskolan tillkommit sammanlagt sex nya befattningar för överfurir. I anslutning härtill föreslår jag, att sex överfurirsbeställningar i Ao 9 inrättas.

Arméchefens under punkten 9 redovisade förslag om inrättande av en beställning för överfurir i Ao 9, avsedd för chef för körcentralen vid Gotlands artillerikår, tillstyrker jag.

I det föregående har jag under punkterna 3, 4 och 6 föreslagit inrättande av 39 rustmästarbeställningar vid infanteriet och sammanlagt fem överfurirsbeställningar, avsedda för vaktchefer vid III. militärbefälsstaben samt Stockholms försvarsområdesstab. Vidare har jag vid behandlingen av frågan om organisationen av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan föreslagit, att en rustmästarbeställning i Ao 11 vid Svea artilleriregemente indrages.

Utgående från vad jag sålunda anfört föreslår jag, att kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) vid armén för nästa budgetår fastställes på sätt framgår av följande sammanställning. 8

8. Försvarets sjukvårdsstyrelse har föreslagit att behovet av ytterligare sjukvårdspersonal vid Norra Smålands regemente, Svea ingenjörregemente

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

samt Skånska luftvärnskåren skall tillgodoses genom omdisponering av tjänster vid infanteriskjutskolan samt Göta artilleriregemente—Göteborgs luftvärnskår. Den därvid redovisade tjänsten för översköterska i Ae 12 vid infanteriskjutskolan, som enligt förslaget skulle avses för Norra Smålands regemente, erfordras emellertid vid sjukvårdsavdelningen vid Prästtomta skjutfält. Jag får därför föreslå att för Norra Smålands regemente inrättas en ny tjänst för översköterska i Ae 12. I fråga om övriga förslag till omdisponering har jag intet att erinra.

Sjukvårdsstyrelsens övriga under denna punkt redovisade förslag är jag icke beredd tillstyrka.

Jag tager icke i förevarande sammanhang ställning till frågan om uppräkning av arvodena för veterinärvården vid de förband in. in., där dylik vård icke bestrides av militär veterinär samt för besiktningar. Jag räknar emellertid med det för veterinärväsendet, såvitt nu är i fråga, äskade beloppet. Därjämte bör medel beräknas under detta anslag för ersättning till veterinär, som kontrakteras för fortlöpande veterinärvård avseende flygflottiljernas stamhundar i de fall då militär veterinär icke kan anlitas. Jag beräknar för ändamålet 3 500 kronor.

Jag tar inte nu ställning till storleken av arvodet till den vid III. militärbefälsstaben anställde veterinären.

9. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång bör vissa tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 tillkomma i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Jag tillstyrker även, att ett antal nya tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 inrättas för därför formellt kompetenta befattningshavare, vilka enligt civilförvaltningens bestämmande anställes enligt föreskrifterna om reglerad befordringsgång under tid då ordinarie kontorsbiträde uppehåller högre icke-ordinarie tjänst. Jag vid dock erinra om Kungl. Maj :ts beslut den 20 mars 1959, vari föreskrivits att vid förband m. m., som berörs av organisationsförändringar, Iedigblivande civila ordinarie tjänster endast må uppehållas på förordnande eller återbesättas med extra tjänsteman. I likhet med civilförvaltningen räknar jag med att 44 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 tillkommer inom armén i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Härutöver erfordras fem kontorsbiträdestjänster för tjänstemän, som enligt civilförvaltningens bestämmande anställts i stället för å högre tjänster förordnade biträden. Vidare kan 11 nu befintliga kontorsbiträdestjänster, som finns inrättade utöver fastställd personalorganisation, utgå ur personalförteckningen. Slutligen tillstyrker jag civilförvaltningens förslag, att 25 tjänster för kontorsbiträde, vilka icke beräknas kunna besättas med formellt kompetenta innehavare, ersättes med tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Förslaget om inrättande av en tjänst för remontdressör i Ae 8 vid Norrlands dragoner kan jag icke tillstyrka.

137 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

Arméchefens förslag om inrättande av en överfurirsbeställning vid Gotlands artillerikår har jag tillstyrkt i det föregående.

Vid Göta pansarlivgarde bör tillkomma en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ag 10, avsedd för etablissementet på Utö.

Förslaget om bibehållande av en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 vid Svea ingenjörregemente tillstyrker jag. Däremot kan jag icke biträda förslaget om inrättande av en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 17 vid regementet.

Vid Göta signalkår bör inrättas en tjänst för förste montör i Ae 11.

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit inrättande av en tjänst för förste maskinist i Ae 11, avsedd för viss anläggning. Jag biträder förslaget om en ny tjänst men tar icke nu — i avvaktan på att anläggningen klassificeras — ställning till frågan om tjänstens lönegradsplacering.

Jag har intet att erinra mot förslaget om utökning av antalet tjänstgöringsmånader för frivilligassistenter med en.

Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar civilförvaltningen i enlighet med förslag av arméchefen till 928 000 kronor. Jag har i och för sig intet att erinra mot beloppets storlek men då —■ vid bifall till mitt förslag i det föregående om organisationen av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan — medel för ifrågavarande ändamål vid krigshögskolan icke längre erfordras under förevarande anslag kan beloppet begränsas till 828 000 kronor.

För arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd in. in. vid militärområdena samt för vakthållning vid tygförvaltningsskolan — och det till inrättande föreslagna centrala bok- och blankettförrådet vid Solvalla — beräknar jag cirka 660 000 kronor jämte 20 000 kronor, som ställes till civilförvaltningens förfogande för tillgodoseende av uppkommande oundgängliga behov av tillsyn och bevakning av byggnader m. in.

Mot arméchefens och civilförvaltningens beräkning av medelsbehovet för avlöningar åt civila lärare lör underbefälsutbildning har jag intet att erinra.

Antalet tjänstgöringsmånader vid armén för till frivillig tjänstgöring inkallad personal har arméchefen i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår beräknat till högst 5 906 för befäl och 394 för övrig personal. Frågan om antalet tjänstgöringsmånader för här avsedd personal vid armén erfordrar närmare överväganden. Under erinran om att Kungl. Maj :t äger besluta i denna fråga utgår jag vid anslagsberäkningen från det antal tjänstgöringsmånader, som arméchefen angivit. 1

1 enlighet med ett förslag av försvarets civilförvaltning den 17 februari 1961 föreslår jag, att ersättningen åt de i arméns brandavdelningar ingående tjänstemännen och beställningshavarna för övningar in. in. utom ordinarie arbetstid höjes från sex kronor för timme till sju kronor för

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1961

timme. Den härav föranledda kostnadsökningen under anslaget beräknar jag till cirka (i 000 kronor.

Jag vill här anmäla fråga om personalorganisationen för de fasta maskinanläggningarna vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden. Denna omfattar elva anläggningar med stor geografisk spridning och av komplicerad beskaffenhet. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 3 mars 1961 skall dessa maskinanläggningar och en anläggning — B 232 — vid Bodens försvarsområdesstab från och med den 1 juli 1961 i klassificeringshänseende utgöra en anläggning vid fortifikationsbefälhavarstaben.

För maskintjänsten vid fortifikationsbefälhavarstaben disponeras för närvarande enligt gällande personalförteckningar in. in. tjänster för fem fortmaskinister i Ao 11, två fortmaskinister och en maskinist i Ae 10, två maskinister och två reparatörer i Ae 9 samt 10 eldare i Ae eller Ag 7 varjämte medgivits, att förordnande att bestrida göromål som eljest ankommer på maskinchef i Ao lo må meddelas vid staben under förutsättning att vid staben inrättad tjänst för maskinmästare i Ao 14 ej uppehälles på förordnande. För maskintjänsten vid staben disponeras således för närvarande 23 tjänster. (I detta sammanhang må erinras om att vid försvarsområdesstaben finnes för närvarande en tjänst för maskinist i Ae 9 som föreslås bli överförd till fortifikationsbefälhavarstaben.)

Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den 31 januari 1961 efter samråd med chefen för armén avgivit förslag till personalorganisation för den nya anläggningen. Förslaget innefattar en personaluppsättning på 25 tjänster, varav tva för lörste maskinist i Ae 11. För egen del beräknar jag för den nya anläggningen tjänster för en maskinchef i A 17 (ansvarsman), en förste maskinist i A 12 (biträdande ansvarsman), fyra förste reparatörer i A 10, åtta reparatörer i A 9, sex värmeskötare i A 8 och fyra eldare i A 7 eller sammanlagt 24 tjänster. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i enlighet med riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1959: 1, bil. 2, s. 10

16 och 1959:152, s. 10) framdeles — sedan klassificeringsgrupp fastställts — slutligt reglera lönegradsplaceringen för ifrågavarande tjänster löi ansvarsman och i förekommande fall — biträdande ansvarsman. Tjänsten för ansvarsman bör upptagas såsom ordinarie, medan övriga tjänster bör vara extra ordinarie. Jag förutsätter i enlighet härmed att befintliga ordinarie tjänster indrages vid uppkommande ledighet. Från och med nästa budgetår bör samtliga för anläggningen avsedda tjänster redovisas vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden varvid personaluppsättningen vid staben för Bodens försvarsområde bör — såvitt nu är i fråga_

minskas med en tjänst för maskinist i Ae 9. Sålunda beräknad personaluppsättning vid anläggningen medför för nästa budgetår ett ökat medelsbehov av omkring 32 000 kronor under förevarande anslag.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 54 f.) har anmälts ett beslut av Kungl. Maj :t den 2 december 1960 angående sammanförande av maskin-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

anläggningarna vid IV. militärbefälsstaben och Stockholms försvarsområdesstab med fortifikationsförvaltningens maskinanläggningar. Samtliga för anläggningen avsedda tjänster in. in. skall, enligt vad som anförts i propositionen, redovisas vid fortifikationsförvaltningen, varvid i propositionen redovisade 15 tjänster för maskinpersonal vid IV. militärbefälsstaben samt Stockholms försvarsområdesstab kan utgå ur arméns personalförteckningar.

Vidare vill jag erinra om det i statsverkspropositionen (bil. 6, s. 56) framlagda förslaget om överföring av tjänster vid regionalmyndigheter in. in. för fortifikatorisk rustningsplanläggningsverksamhet från, bland annat, förevarande anslag till fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag.

I enlighet med förslag i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 41 ff.) bör lönekostnaderna för tjänstemän vid fortifikationssektionerna (byggnadsavdelningarna) i militärbefälsstaber samt personal vid arméförbandens intendenturavdelningar överföras från sakanslag till förevarande anslag. Därvid uppkommer under detta anslag en kostnadsökning av i runt tal 4 675 000 kronor, huvudsakligen avseende kollektivavtalsanställd personal vid arméförbandens intendenturavdelningar. I avlöningsstaten bör tillkomma en ny anslagspost, Avlöningar till viss arbetarpersonal.

I det föregående har jag framlagt förslag rörande organisationen av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan. Vid bifall till förslaget kan samtliga nu på personalförteckningen för krigshögskolan uppförda beställningar (motsvarande) indragas. Härjämte bör såsom anförts i berörda sammanhang beställningar för en fanjunkare i Ao 13 vid kavalleriet och en rustmästare i Ao 11 vid Svea artilleriregemente indragas.

I detta sammanhang torde få anmälas ett beslut av Kungl. Maj :t den 3 mars 1961 angående anställande av viss teknisk personal vid armén. Kungl. Maj :t har därvid medgivit att för fullföljande av försök med luftvärnsrobot 365 må under försökstiden från och med den 1 mars 1961 finnas inrättade dels tjänster för en verkstadsingenjör i Ag 23 och en radaringenjör i Ag 23, dels ock inom en kostnadsram av 300 000 kronor för år extra tjänster för teknisk personal i högst lönegraden 19 eller arvodesbefattningar för dylik personal med motsvarande arvode. Medel för avlöning av ifrågavarande personal bör beräknas under förevarande anslag för nästa budgetår.

Medelsbehovet under anslaget påverkas vidare av de under avsnittet Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom försvaret redovisade personalförändringar, som beslutats av Kungl. Maj:t.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar m. in. vid armén samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn till merkostnaderna för år 1960 beslutade lönehöjningar, tjänstetidsbefordran in. in. beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1961/62 till 278 500 000 (+ 32 500 000) kronor.

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för armén samt de övriga åtgärder, som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj:ts brev den 3 juni 1960 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar för budgetåret 1960/61;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags-

vis ......................................................... 132 400 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes-

befattningar, förslagsvis ............................. 7 400 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 700 000

4. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsvis ......................................................... 3 350 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 69 600 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 62 800 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 4 000 000

Summa kronor 281 250 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 600 000

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för

arméns rid- och körskola ........................... 150 000

Nettoutgift kronor 278 500 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 278 500 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

[16] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

, Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 90 650 000 92 537 522

1960/61 (statsliggaren s. 237) 93 000 000

1961/62 (förslag) ............... 107 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 64) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag av 106 800 000 kronor.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag får jag hänvisa till vad jag anfört därom vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 29/s och 28/io 1960) föreslår i anslutning till yrkanden av chefen för marinen m. fl. vissa personalförändringar m. m. vid marinen.

Marinchefens m. fl. yrkanden

1. Personalförändringar beträffande marinstaben m. m.

1 förvaltare i Ao 15 med vikariatslön i A 17 (vakant beställning åter-

besättes och omdisponeras) .........

1 byråinspektör Ae 19 —- Ae 21 ... 1 kansliskrivare Ao 10 — förste

kansliskrivare Ao 12 ...............

4 hydrografassistenter, ny beford-

ringsgång ..............................

1 kontorist Ae 9 — Ao 9 ...............

1 kanslibiträde Ao 7 -—- kontorist

Ao 9 ....................................

1 flaggunderofficer Ao 13 — vikariatslön i A 15 ........................

Anslagsförändringar enligt civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

18 816

1 572

+ 20 388

2. Marinens helikopterorganisation 1 förvaltare Ao 15 (vakant beställning återbesättes och omdisponeras) .......................................

1 trafikledare Ael7 .....................

17 940

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Anslagsförändringar enligt Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 marindirektör av 2. graden Ao 24,

1 mariningenjör av 2. graden

Ao 21 ................................... —_ + 17 940

3. Förändringar i övrigt beträffande flottans och kustartilleriets personalstater

S jöunderofficerare

1 förvaltare Ao 17 — Ao 19 ......... —

1 förvaltare Ao 15 (vakant beställ-

ning återbesättes och omdisponeras; civilförvaltningen tillstyrker vikariatslön i A 15) ............... 1 824

3 underofficerare Ao 13/11 utgår ... 45 846

4 flaggunderofficerare beredes viss

särskild ersättning .................. 15 504

Flottans underbefälskår 50 högbåtsmän Ao 9 — förste hög-

båtsmän Ao 11 ........................ 71 400

10 högbåtsmän Ao 9 utgår ............ —

35 furirer Ae 8/7 utgår ............... .

20 furirsaspiranter Af 5/4 utgår...... —

Kustartilleriet

2 överstelöjtnanter Ao 26 erhåller

vikariatslön i B 1 ..................... ..

1 kapten Ao 21 — major Ao 24 ... —

3 kaptener Ao 21 ..................... —

6 förvaltare Ao 17 — Ao 19 ......... —.

10 överfurirer Ao 9 — flaggfurirer

Ao 11 .................................... 13 890

10 överfurirer Ao 9 ..................... 127 180

10 furirer Ae 8/7 utgår ............... — + 183 952 4

4. Förändringar beträffande marinintendenturkåren

1 kapten Ao 21 — kommendörkapten av 2. graden eller kapten

Ao 24/21 ................................. _ ± o

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

143 Anslagsförändringar enligt Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

5. Förändringar i övrigt beträffande

mariningen jörkår en

10 mariningenjörer Ao 19 — Ao 21 25 680

3 mariningenjörer i reglerad be-

fordringsgång — Ao 19 ............ 15 696 + 41 376

6. Förändringar beträffande läkar- och

s j ukvårdsper sonal

3 förste marinläkare Ao 24 — Ao 25 4 824

1 specialmarinläkare ABp 23 +

tilläggsarvode (civilförvaltningen: marinläkare av 1. graden + till-

läggsarvode) ........................... 45 192

Arvode till översköterska ............ — + 50 016

7. Förändringar beträffande sjökrigs-

högskolan

1 kommendörkapten av 2. graden/ major eller kapten Ao 24/21 — kommendörkapten av 1. graden/ överstelöjtnant eller kommendörkapten av 2. graden/major

Ao 26/24 ................................. — ±0

8. Personalförändringar i övrigt vid

marinkommandostaber m. m.

Marinkommando Ost Berga örlogsskolor 1 förrådsman Ae 7 — förrådsför-

man Ae 9 .............................. —

1 biträde för skriv- och kontors-

göromål ................................. 9 576

S jölcrigsskolan

1 förman Ag 10 — Ae 10 ............ —

Stockholms kustartilleriförsvar

3 reparatörer Ae 9 —■ Ae 10 .........

1 reparatör Ae 9 — Ao 9 ............ —

1 kanslibiträde Ae 7 — Ao 7 ...... —

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

145 Kungl. Mcij:ts proposition nr 110 år 1961

Marinchefens m. fl. yrkanden

Arvodesreglering ........................

1960 års lönereglering ..................

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ...........................

Avlöningar till viss personal i verk-

stadsdrift ..............................

Ersättning för avlöningskostnader på

statens isbrytarfartyg ...............

Avrundning ..............................

Anslagsförändringar enligt civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

42 500 9 295 000

32 900

5 000

558 + 9 657 787

Motiv

Chefen för marinen anmäler, att säker grund för långsiktig personalplanering för närvarande saknas inom marinen. Anledning härtill är främst att statsmakterna icke tagit ställning till framlagda utredningsförslag eller att utredningar pågår. Med hänsyn härtill har marinchefen iakttagit återhållsamhet vid äskandet av nya tjänster och föreslagit endast sådana som är särskilt angelägna.

1. Personalförändringar beträffande marinstaben m. m. I anslutning till föreslagna förändringar inom krigsmaktens högsta ledning har marinchefen föranstaltat om en utredning rörande marinstabens organisation. I avvaktan på beslut rörande krigsmaktens högsta ledning och resultatet av nämnda utredning framlägges endast sådana förslag beträffande tjänsteförändringar inom marinstaben som enligt chefen för marinen torde vara helt oberoende av förestående organisationsförändringar.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 februari 1958 må bland annat en beställning för förvaltare i Ao 15, avsedd för elektrotjänstchef på jagaren Göteborg, icke återbesättas vid uppkommande ledighet. Denna beställning är numera vakant. Marinchefen föreslår, att beställningen skall få utnyttjas för förvaltare tjänstgörande vid marinöverläkarens expedition. Beställningen bör i samband härmed överföras till personalförteckning för marinstaben och avses för underofficer ur flottan eller kustartilleriet. Med hänsyn till de med befattningen förenade arbetsuppgifterna anses lön böra utgå efter lönegrad A 17. Då icke någon beställning i denna lönegrad kan utnyttjas föreslås, att vikariatslön i A 17 får beredas underofficer som uppehåller beställningen i Ao 15.

Enligt vad civilförvaltningen erfarit under hand har sedan en tid tillbaka en underofficer tidvis varit kommenderad till marinstaben för bland annat biträde åt marinöverläkaren. Ämbetsverket anser sig böra räkna med alt en förvaltarbeställning i Ao 15 omdisponeras på sätt marinchefen föreslagit och uppföres på marinstabens personalförteckning. Till frågan om 10—1827 61 Biliang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 110

146 Kungl. Mcij:ls proposition nr 110 år 1961

innehavaren av beställningen bör beredas vikariatslön i A 17 bör enligt civilförvaltningens mening ställning tagas först sedan någon tids erfarenhet vunnits av verksamheten i dess nya form.

På marinstabens personalförteckning finnes uppförda två tjänster för byråinspektör i Ae 19 av vilka den ena må tillsättas först efter samråd med chefen för försvarsstaben. Tjänsten avses för marinledningens säkerhetsdetalj. Marinchefen föreslår, att denna tjänst med hänsyn till arbetsuppgifternas art med flera omständigheter uppflyttas till lönegrad Ae21. — Civilförvaltningen anser sig icke böra i förevarande sammanhang räkna med ändring av löneställningen för ifrågavarande tjänst.

Civilförvaltningen biträder numera ett av chefen för marinen upprepat förslag om uppflyttning av en tjänst för kansliskrivare i Ao 10, avsedd för registrator vid kryptodetaljen inom marinstabens signaltjänstavdelning, till tjänst för förste kansliskrivare i Ao 12 (jfr prop. 1960: 110, s. 79).

Å personalförteckning för marinstaben finnes uppförda fyra tjänster för hydrografassistent. För innehavarna av dessa tjänster gäller enligt föreskrifter av Kungl. Maj:t den 3 juni 1955 en befordringsgång, omfattande lönegraderna Af 7, Ae 9 och Ae 11. Som villkor för placering i sistnämnda lönegrad gäller dock bland annat att vederbörande befattningshavare med godkännande vitsord genomgått visst prov i oceanografi. Då det visat sig förenat med svårigheter att behålla hydrografassisterna med gällande lönegradsplacering, bör enligt chefen för marinen nya bestämmelser om lönegradsplaceringen meddelas. Marinchefen föreslår, att hydrografassistent skall anställas som aspirant i Af 6 under två år, varefter befordran i mån av tillgång till ledig tjänst skall kunna ske till lönegrad Ae It och — under särskilda förutsättningar — till lönegraderna Ae 12 och Ae 14.

Civilförvaltningen utgår från att frågan kommer att behandlas i anslutning till kommande B-listeförhandlingar.

Civilförvaltningen avstyrker chefens för marinen ånyo framförda förslag om att ordinariesätta en tjänst för kontorist i Ae 9, avsedd för sekreterare åt marinchefen (jfr prop. 1960:110, s. 79). Likaledes avstyrker ämbetsverket förslag av marinchefen om uppflyttning av en tjänst för kanslibiträde i Ao 7, föreståndare för marinledningens telefonväxel, till kontorist i Ao 9.

Civilförvaltningen räknar ej heller med bifall till ett av marinchefen framfört förslag om beredande av vikariatslön i A 15 åt en flaggunderofficer tjänstgörande på »allmän- och radiodetalj» å marinstabens signaltjänstavdelning. Frågan bör enligt ämbetsverkets mening tas upp först då möjlighet uppstår att omdisponera en beställning för ifrågavarande befattning.

2. Marinens helikopterorganisation. Jämlikt beslut av 1960 års vårriksdag (prop. 110, s. 94) får från och med innevarande budgetår en tidigare för sjötjänst avsedd beställning för förvaltare i Ao 15 utnyttjas i befatt-

147 Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1901

ning såsom chef för kontrollgrupp, tillika lärare vid mekanikerskola vid helikopterförbandet inom marinkommando Ost. Under uppgivande av att från och med den 1 oktober 1959 ett helikopterförband organiserats vid marinkommando Väst hävdar chefen för marinen, att behov föreligger av ytterligare en beställning för förvaltare med uppgifter motsvarande vad som ankommer på innehavaren av tidigare medgiven beställning. I anslutning härtill föreslår marinchefen, att en beställning för förvaltare i Ao 15 skall tillkomma från och med budgetåret 1961/62. Beställningen föreslås skola erhållas genom omdisponering av en numera ledig beställning i Ao 15, tidigare avsedd för elektrotjänstchef å jagaren Klas Horn vilken beställning enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 februari 1958 icke må återbesättas vid uppkommande ledighet.

Civilförvaltningen räknar med bifall till marinchefens ifrågavarande förslag.

Under hänvisning till tidigare redovisning av behovet av trafikledare för reglering av flygtrafiken vid och omkring helikopterbasen vid Berga (jfr prop. 1960: 110, s. 81) föreslår chefen för marinen — under erinran om att från och med innevarande budgetår inrättats en beställning för trafikledare i Ael7 — att ytterligare en trafikledarbeställning tillkommer från och med budgetåret 1961/62. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget men förutsätter, att medel för beställningen beräknas under flygvapnets motsvarande anslag (jfr i det följande).

Marinchefens förslag rörande inrättande av beställningar för mariningenjör, avsedd för handläggning av helikopterärenden inom marinförvaltningen, har anmälts i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 107).

3. Förändringar i övrigt beträffande flottans och kustartilleriets personalstater. Sjö underofficera re. Ett av marinchefen ånyo framfört förslag om uppflyttning till lönegrad Ao 19 av en beställning för förvaltare i Ao 17, avsedd för maskintjänstchef på statsisbrytaren Oden, anser civilförvaltningen böra behandlas i anslutning till B-listeförhandlingar (jfr prop. 1960:110, s. 85). I anslutning härtill erinras om att en för marinstabens organisationsavdelning avsedd förvaltarbeställning placerats i lönegrad Ao 19 från och med innevarande budgetår efter förslag i propositionen 1960:151 (s. 53).

Marinchefen återkommer till tidigare förslag om inrättande av en förvaltarbeställning i lönegrad Ao 15 för proviantförrådet vid marinkommando Väst (jfr prop. 1960:110, s. 85). Beställningen föreslås skola erhållas genom omdisposition av en beställning i Ao 15, avsedd för maskintjänstchef på jagaren Renms. Denna beställning, som enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 februari 1958 icke må återbesättas vid uppkommande ledighet, är för närvarande obesatt.

I avvaktan på beslut rörande ny varvsorganisation och dennas inverkan på förrådsverksamheten vid marinkommandot anser civilförvaltningen, att

148 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

slutlig ställning icke nu bör tagas till chefstjänsten vid ifrågavarande förråd. Civilförvaltningen tillstyrker emellertid, att den övertaliga beställningen i Ao 15, avsedd för jagaren Remus, må utnyttjas för att bereda innehavaren av ifrågavarande tjänst vikariatslön tills vidare i lönegrad A 15.

I enlighet med förslag av chefen för marinen räknar civilförvaltningen för budgetåret 1961/62 med 120 beställningar i lönegrad Ao 13/11 på särskild stat för övertaliga underofficerare, innebärande en minskning med 3 beställningar vid jämförelse med antalet beställningar å personalförteckningen för innevarande budgetår.

Marinchefen upprepar tidigare framfört förslag, att vikariatslöneförordnande i lönegrad A 17 skall meddelas underofficerare ur flottan i befattningar såsom fartygschefer för sjömätningsfartygen Ejdern, Nils Strömcrona, Tärnan och Peder Gedda under tid då fartygen är rustade för sjömätningsexpeditioner.

Civilförvaltningen föreslår, att särskilda tilläggsarvoden motsvarande skillnaden mellan lön i löneklass A 17 och lönen i vederbörandes löneklass inrättas för här avsedd tjänstgöring. Ämbetsverket anför härom.

Civilförvaltningen, som tidigare utgått från att denna fråga skulle behandlas i anslutning till B-listeförhandlingarna, vill, med hänsyn till att så icke synes ha skett, numera förorda att chefens för marinen framställning vinner tillmötesgående. Av principiella skäl vill civilförvaltningen dock icke tillstyrka anordningen med vikariatslön utan föreslår i stället att bestämmelser meddelas angående särskilda arvoden för avsedd tjänstgöring. Dylika bestämmelser böra intagas i bilaga till tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente. I fråga om arvodenas storlek synes de böra bestämmas att motsvara skillnaden mellan lön i 17. löneklassen och lönen i vederbörandes löneklass.

Flottans underbefälskår. Marinchefen anser det lämpligt att tills vidare i avvaktan på resultaten av kommande undersökningar rörande flottans framtida personalorganisation och därav föranledda beslut som riktpunkt använda det personalbehov som i marinplan 60 anges för budgetåret 1966/67 (jfr prop. 1960: 110, s. 87). Behovet av underbefälsbeställningar vid flottan under budgetåret 1961/62 beräknar chefen för marinen med denna utgångspunkt enligt följande (inom parentes anges ökning eller minskning i förhållande till personalförteckningen för innevarande bud-

getår) :

Förste högbåtsmän Ao 11 ......... 170 (+ 50)

Flaggkorpral Ao 10 .................. 1 (± 0)

Högbåtsmän Ao 9 .................... 567 (—60)

Furirer Ae 8/7 ......................... 600 (—35)

Furirsaspiranter Af 5/4 ............ 480 (—-20)

Meniga Eh 1 ............................ 300 (± 0)

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

149 Som motivering för sitt förslag beträffande antalet beställningar för förste högbåtsman anför chefen för marinen följande.

I föregående års militärorganisatoriska underlag räknade jag med att 270 befattningar för 1. högbåtsman och 500 befattningar för högbåtsman skulle finnas från budgetåret 1966/67. De 270 befattningarna föreslogs skola bestridas av 95 övertaliga underofficerare och 175 1. högbåtsmän.

Enligt min mening var avsikten vid tillkomsten av beställningar för

1. högbåtsman i lönegrad Ao 11, att beställningshavare i denna lönegrad skulle avses för mera kvalificerade befattningar, bland annat sådana som tidigare uppehållits övergångsvis av underofficerare på övertalig stat. Principiellt bör sålunda underbefälsbeställningar i Ao 11 avsedda för 1. högbåtsman även tillkomma i takt med avgången av övertaliga underofficerare.

Enligt vad som kan utläsas i proposition 1960: 110 — som även vunnit riksdagens gillande — har statsmakterna icke gjort den av mig skisserade sammankopplingen av övertaliga underofficerare och förstetjänster för underbefäl, eftersom man beslutat ett annat antal förstetjänster än det som av mig föreslagits för budgetåret 1960/61 (20 i stället för 47 beställningar).

På grund av viss ojämn fördelning av övertaliga underofficerare inom yrkesavdelningarna och betydande vakanser inom den ordinarie underofficersstaten, är det icke alltid möjligt att placera underofficerare tillhörande den övertaliga staten på befattningar avsedda för 1. högbåtsman. Ett stort antal övertaliga underofficerare måste sålunda utnyttjas på för underofficerare avsedda befattningar. Tillräckligt antal 1. högbåtsmän finnes för närvarande heller icke att bestrida för sådana avsedda befattningar.

Med hänsyn härtill och till att ett stort antal högbåtsmän redan nu är kompetenta för befordran till 1. högbåtsman, föreslås att ytterligare 50 beställningar i Ao It för 1. högbåtsman tillkomma från budgetåret 1961/62 i utbyte mot samma antal beställningar i Ao 9 för högbåtsman.

Civilförvaltningen biträder marinchefens förslag beträffande flottans underbefälskår.

Kustartilleriet. Marinchefens ånyo framförda förslag, att två överstelöjtnanter i Ao 26, tygmästare vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar, skall erhålla vikariatslöneförordnande i lönegrad B 1 (jfr prop. 1960: 110, s. 88) avstyrkes av civilförvaltningen under hänvisning till Kungl. Maj :ts ställningstagande till av ämbetsverket ifrågasatt översyn av löneställningen för vissa högre chefstjänster.

I propositionen 1959: 110 (s. 88) redovisades resultatet av verkställd översyn av kustartilleriets utbildningsorganisation. Enligt denna utredning erfordrades vid kustartilleriet bland annat nya beställningar för en major (chef för kustartilleriets mekanikerskola) och sex kaptener. Sedan detta behov numera delvis tillgodosetts (jfr prop. 1960: 110) utgöres enligt marinchefen kvarstående behov av beställningar för en major i Ao 24 och Ire kaptener i Ao 21. Av sistnämnda beställningar avses en för vapenofficersskolan, vars verksamhet avses börja bösten 1961, och två för kustjägarskolan.

150 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Civilförvaltningen anser — med hänsyn till vad som uttalats i propositionen 1959: 110 (s. 106) vid behandlingen av marinchefens i äskandena för budgetåret 1959/60 framlagda förslag om inrättande av vissa nya beställningar vid kustartilleriet — att med ställningstagande till de framlagda förslagen bör anstå tills vidare i avvaktan på resultaten av organisationsundersökningar inom kustartilleriet.

Marinchefen återkommer med förslag om uppflyttning av vissa förvaltare vid kustartilleriet från lönegrad Ao 17 till Ao 19. Dylik uppflyttning föreslås nu i fråga om förvaltare vid förrådsgrupp 1 vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar, förvaltare vid teleservicegrupp vid samma kustartilleriförsvar och kassachef vid Stockholms kustartilleriförsvar (jfr prop. 1960: 110, s. 88) samt tygförvaltaren vid Gotlands kustartilleriförsvar (nytt förslag). Civilförvaltningen anser förslagen böra upptagas i annan ordning samt hänvisar beträffande kassachefstjänsten till uttalande vid behandlingen av flygvapnets avlöningsanslag (jfr i det följande).

Vid kustartilleriet erfordras enligt marinchefen cirka 150 beställningar för flaggfurir vid fullt utbyggd underbefälskår. För närvarande finnes 70 dylika beställningar. Med hänsyn till åldersfördelningen bland det äldre underbefälet föreslås emellertid endast 10 dylika beställningar tillkomma i utbyte mot beställningar för överfurir i Ao 9 från och med budgetåret 1961/62. Civilförvaltningen tillstyrker vad sålunda föreslagits. Ämbetsverket biträder också marinchefens övriga förslag beträffande kustartilleriets underbefälskår, innebärande en ökning av antalet beställningar för överfurir i Ao 9 med 10 och en motsvarande minskning av antalet furirsbeställningar i Ae 8/7.

4. Förändringar beträffande marinintendenturkåren. Ett av chefen för marinen framlagt förslag att utbyta en kaptensbeställning i Ao 21 vid marinintendenturkåren, ianspråktagen för heltidstjänstgörande lärare i underhållstjänst vid sjökrigshögskolan, mot beställning för kommendörkapten av 2. graden eller kapten i Ao 24/21 anser sig civilförvaltningen ej kunna tillstyrka. Ämbetsverket erinrar om pågående utredningar berörande intendenturområdet samt om att ställning ännu icke tagits till organisationen av den för försvarsgrenarna gemensamma krigshögskolan.

5. Förändringar i övrigt beträffande mariningenjörkåren. Marinchefen hänvisar till att han år 1957 insänt en plan för utbyggnaden av kategorien mariningenjörer (L). Enligt denna plan skall mariningenjörkåren tillföras sammanlagt 179 beställningar för ifrågavarande kategori mariningenjörer, fördelade på lönegrader enligt följande:

62 i lönegrad Ao 21 31 i » Ao 19

62 i » Ao 17/13 samt

24 i » Ae 11.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 är 1901

151 Vid planens uppgörande har förutsatts, att beställning i lönegraderna Ao 19 och Ao 21 skall kunna uppnås vid cirka 35 respektive 41 år.

Vid utgången av hudgetåret 1960/61 beräknas 45 icke högskoleutbildade mariningenjörer vara utexaminerade. Under budgetåret 1961/62 utexamineras ingen. Enligt personalförteckningarna må för innevarande budgetår sammanlagt 45 beställningar finnas inrättade av vilka 5 i Ao 21, 15 i Ao 19 och 25 i reglerad befordringsgång.

Under hänvisning till vad som förutsatts beträffande åldersfördelning in. m. vid uppgörande av förenämnda plan samt vederbörande beställningshavares levnadsålder föreslår marinchefen, att 10 beställningar för mariningenjör i Ao 19 uppflyttas till Ao 21 samt att tre beställningar i befordringsgång er sättes med motsvarande antal beställningar i Ao 19.

Civilförvaltningen, som från marinstaben under hand inhämtat uppgifter rörande avsedd placering av beställningshavare i lönegrad Ao 21 och att det för närvarande finnes 10 beställningshavare i Ao 19 med likvärdiga kvalifikationer för uppflyttning till lönegrad Ao 21, tillstyrker marinchefens förslag beträffande ifrågavarande mariningenjörer.

6. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Chefen för marinen upprepar föregående år framfört förslag att tre förste marinläkare i Ao 24 (en assistent hos marinöverläkaren, en stabsläkare vid MKO och en stabsläkare vid MKS) uppflyttas till Ao 25 (prop. 1960:110, s. 90). Civilförvaltningen finner den föreslagna uppflyttningen motiverad och räknar med att den kommer till stånd.

Från och med budgetåret 1961/62 bör enligt chefen för marinen inrättas en beställning för specialmarinläkare i ABp 23 jämte tilläggsarvode av 12 000 kronor för år. Befattningshavarens avlöningsförhållanden och dagliga arbetstid förutsättes härvid böra vara i princip desamma som för innehavare av beställning för specialflygläkare (jfr prop. 1956: 110, s. 194). Rörande behovet av den föreslagna beställningen anför marinchefen följande.

Efter andra världskriget har en utomordentligt snabb och omfattande utveckling ägt rum på det dykeri- och ubåtstekniska området. För att denna utveckling skall kunna nyttiggöras utan åsidosättande av säkerhetskraven fordras eu ingående kunskap om den inverkan på fysisk och psykisk prestationsförmåga, som ubåtstjänst och olika former av dykning medför. Sådan kunskap kan erhållas dels genom speciell navalmedicinsk forskning, dels genom bearbetning och praktisk tillämpning av tekniska och medicinska forskningsresultat. Den första komponenten i utvecklingskedjan tillgodoses i väsentlig utsträckning genom navalmedicinska institutionen å Karolinska Institutet. Den andra komponenten saknas och man liar vid många tillfällen för att råda bot mot de allvarligaste följderna härav måst utnyttja den ovannämnda navalmedicinska institutionens resurser och därmed landets ende laborator i navalmedicin, vilket verkat inkräktande på den speciella forskningen.

152 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1001

Ansvaret för bearbetning och praktisk tillämpning av forskningsresultat synes böra åvila den myndighet, som svarar för den praktiska tjänstens behov. Om hithörande frågor skola kunna lösas inom rimlig tid fordras oundgängligen en förstärkning genom inrättande av en specialmarinläkartjänst i dykeri- och ubåtshygien.

På de av marinchefen anförda skälen anser civilförvaltningen att möjlighet bör öppnas för marinen att anställa läkare med speciell inriktning på ubåts- och dykeritjänst. Ämbetsverket är emellertid tveksamt huruvida den föreslagna anställningsformen är lämplig. Ämbetsverket ifrågasätter därför om icke den föreslagna tjänsten bör utgöra tjänst för marinläkare av 1. graden vid vilken får utgå särskilt arvode, då innehavaren av Kungl. Maj:t förordnats till specialmarinläkare. Arvodet bör avpassas så att specialmarinläkares lön motsvarar vad som nu tillkommer specialflygläkare. Civilförvaltningen utvecklar sin uppfattning sålunda.

Några nya tjänster med lönegradsbeteckningen ABp torde icke böra tillkomma (jfr 1957 års statsverksproposition Bil. 2 Gemensamma frågor Bil. D s. 48). Vid sådant förhållande och då jämväl andra vägande skäl enligt civilförvaltningens åsikt kunna tala för ändrade anställningsgrunder för den personal, om vilken bär är fråga, anser civilförvaltningen detta problem böra upptagas till särskilt övervägande. Civilförvaltningen vill härutinnan erinra att på senare tid allt fler läkartjänster differentierats i lönehänseende genom olika arvoden såsom tillägg till lönen i en för kategorien i övrigt använd normal lönegrad. En dylik anordning ger möjlighet att inom nuvarande tjänsteförteckning och lönegradssystem åstadkomma lämpligt avvägda löneförmåner för specialtjänster inom hithörande områden vartill kommer den fördelen att anordningen i hög grad torde underlätta personalbyten och därmed möjliggöra det bästa personvalet. Sistnämnda synpunkt torde vara av särskild betydelse, när det gäller sådana tjänster som specialläkarnas inom försvaret, där — förutom de särskilda kunskapsområdena — den fysiskt pressande tjänsten ställer krav på vederbörande, som icke envar besitter och som för övrigt icke heller alltid torde kunna uppfyllas av vederbörande under hela hans tjänstetid.

Statens nämnd för flyg- och navalmedicinsk forskningsoch försöksverksamhet (flyg- och navalmedicinska nämnden) ansluter sig i avgivet yttrande till vad marinchefen anfört rörande behovet av beställning för specialmarinläkare. Nämnden framhåller, att den planerade tillkomsten av nya ubåtstyper, konstruerade för stora dykdjup och för lång tids kontinuerlig gång i undervattensläge utan användande av snorkel, har aktualiserat frågan om möjligheten till räddning av ubåtspersonal från dessa djup. De nya ubåtstyperna har enligt nämnden även aktualiserat en mångfald praktiska frågeställningar, som har nära anknytning till det »slutna rummets fysiologi och psykologi». Sådana frågor berör bland annat luftrening, inredning och födoämneshygien ombord på ubåt. Slutligen anför nämnden följande.

Tillkomsten av en specialmarinläkare i dykeri- och ubåtshygien skulle i hög grad undanröja de uppenbara nackdelarna med hittillsvarande provi-

153 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

soriska arrangemang för lösande av de mest angelägna uppgifterna av medicinsk-teknisk natur. Det är uppenbart, att specialmarinläkaren utöver anförd verksamhet kommer att få ett stort antal arbetsuppgifter, som är av omedelbart praktisk betydelse för marinen, speciellt för dess ubåts- och dykeritjänst. Det kan även framhållas att tillkomsten av specialmarinläkaren skulle för marinen öppna möjligheter till en kontinuerlig uppföljning och bearbetning för den praktiska tjänstens behov av de rön och erfarenheter på hithörande områden, som erhålles såväl inom som utom landet. Marinens beredskap för och möjligheter att med medicinsk sakkunskap ingripa för att rädda människoliv vid tillbud och olyckor främst i samband med dykning både inom den egna och den civila sektorn skulle därigenom även väsentligt öka.

Försvarets forskningsanstalt instämmer i avgivet yttrande i de av marinchefen framförda synpunkterna beträffande utvecklingen inom det dykeri- och ubåtstekniska området och tillstyrker därför inrättandet av beställning för specialmarinläkare samt anför följande.

Vid sin verksamhet inom det försvarsmedicinska området har forskningsanstalten funnit att det föreligger ett stort behov av specialiserade läkare med forskningsinriktning av den typ som föreslagits av marinchefen. Ökade medicinska insatser på grund av den aktuella utvecklingen av ubåtsvapnet har sålunda visat sig vara erforderliga, varvid det särskilt gäller att på grundval av utländska erfarenheter inrikta forskningen på speciellt svenska förhållanden.

Civilförvaltningen erinrar om det under arméns avlöningsanslag (punkt 8) upptagna av försvarets sjukvårdsstyrelse framlagda förslaget om arvoden till vissa översköterskor, vilket förslag även berör marinen.

7. Förändringar beträffande sjökrigshögskolan. Med hänsyn till ovissheten rörande den för försvarsgrenarna gemensamma krigshögskolans framtida organisation och omfattning anser civilförvaltningen att det böi anstå med genomförandet av en av marinchefen ånyo föreslagen uppflyttning från lönegrad Ao 24/21 till Ao 26/24 av en beställning vid sjökrigshögskolan, avsedd för lärare i stabstjänst (jfr prop. 1960: 110, s. 84).

8. Personalförändringar vid marinkommandostaber m. in. Marinkommando Ost. Civilförvaltningen räknar icke med bifall till ett av chefen för marinen ånyo framfört förslag om utbyte vid Berga örlogsskolor av eu tjänst för förrådsman i Ae 7 mot tjänst för torrådsförman i Ae 9 (jfr prop. 1960: 110, s. 91).

Med anledning av att chefen för marinen aktualiserat bland annat frågan om utökning av biträdespersonalen vid Berga örlogsskolors kassaavdelning föreslår civilförvaltningen, att eu tjänst för ett extra biträde för skriv- och kontorsgöromål avsedd för skolorna, från och med budgetåret 1961/62 uppföres på marinens personalförteckning. Ämbetsverket upplyser, alt ämbetsverket senast för innevarande budgetår med anlitande av till verkets förfogande stående medel för anställande av extra personal medgivit an-

1^4 Kuiujl. Muj:ts proposition nr t It) är 19C1

ställande av ett extra biträde vid Bergaskolornas kassaavdelning. Behovet av en dylik arbetskraftsförstärkning bedömes bli varaktigt.

I personalförteckningen för sjökrigsskolan finnes uppförda två förmanstjänster, en AelO och en Ag 10, därvid tillika föreskrives att den extra ordinarie tjänsten icke må utnyttjas så länge den extra tjänsten utnyttjas. Marinchefen föreslår, att extra ordinarie anställning skall få beredas inneha\aren a^ den extra förmanstjänsten. Marinchefen hänvisar till att det lör närvarande icke är aktuellt att kommendera underbefäl för tjänstgöring i befattningen samt att nuvarande extra förman, som har sammanlagt 16 års statstjänst, har för befattningen erforderlig militär kunskap och ertarenhet. Civilförvaltningen föreslår, att för nuvarande extra förman inrättas en personlig extra ordinarie tjänst.

Civilförvaltningen räknar icke med bifall till ett av chefen för marinen upprepat förslag om uppflyttning av tre tjänster för reparatör vid Stockholms kustartilleriförsvars tygförvaltning från Ae 9 till AelO (ifr prop 1957: 110, s. 164).

Av chefen för marinen framförda förslag om ordinariesättning av två tjänster vid Stockholms kustartilleriförsvar, en för reparatör i Ae 9 vid lortifikationsförvaltningen och en för kanslibiträde i Ae 7 vid chefsexpeditionen, finner civilförvaltningen icke skäl tillstyrka.

Marinkommando Syd. Å personalförteckning finnes för Karlskrona örlogsskolor uppförda åtta tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 av vilka tre

skall indragas vid uppkommande ledighet. Marinchefen föreslår _ under

åberopande av att innehavaren av en biträdestjänst vid KÖS tjänstgör vid MKS stab samt att behov av personalförstärkning föreligger vid marinkommandostaben — att en kontorsbiträdestjänst överföres från örlogsskolorna till staben för marinkommando Syd och att samtidigt föreskrives att endast två kontorsbiträdestjänster vid KÖS skall indragas vid uppkommande ledighet. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget.

Mar in ko mm and o Väst. Civilförvaltningen avstyrker alltjämt ett av chefen för marinen upprepat förslag om ordinariesättning av en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 vid intendenturförvaltningen vid marinkommando Väst (jfr prop. 1960: 110, s. 92).

Såvitt avser frågan om behovet vid marinen av kontorsbiträdestjänster i Ao 5 i enlighet med principerna om reglerad befordringsgång för biträdespersonal (jfr det föregående under arméns motsvarande anslag) föreslår civilförvaltningen (skr. »/i» 1960) att dels 19 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 inrättas i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång, dels 4 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 utbytes mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, dels ock 1 kontorsbiträdestjänst i Ao 5 tillkommer för att bereda ordinarie anställning åt ett biträde som anställts som ersättare för å högre tjänst för-

155 Kungl. Maj:ls proposition nr 110 är 1961

ordnat kontorsbiträde. För upplysning om hur ifrågavarande tjänster för biträdespersonal fördelas på olika förband in. in. torde få hänvisas till civilförvaltningens skrivelse.

9. Övriga personalförändringar in. in. Med anledning av förslag av fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 27 juni 1960 beräknar civilförvaltningen medel för en tjänst för förste maskinist i Ae 11, ansvarsman i anläggning B 454, och en tjänst för maskinist i Ae 10 för den i Stockholms kustartilleriförsvars fasta maskinanläggning ingående anläggning B 601. Ämbetsverket räknar härvid med att lönegradsplaceringen för tjänsten för ansvarsman avgöres sedan anläggningen klassificerats och att den andra tjänsten prövas i samband med 1960 års reparatörs- och eldaröversyn.

I enlighet med uppgifter från chefen för marinen beräknar civilförvaltningen för budgetåret 1961/62 antalet icke-ordinarie löjtnanter till fem ( + 2 i förhållande till vad som beräknats för innevarande budgetår) och antalet fänrikar till 67 (— 3 i förhållande till beräknat antal för innevarande budgetår).

För nya bevakningsobjekt beräknar civilförvaltningen i enlighet med förslag av chefen för marinen ytterligare 2 100 kronor för arvoden till tillsynsmän vid marinens kustbevakning.

Enligt 7 § skyddsområdeskungörelsen den 21 oktober 1955 (nr 572) äger länsstyrelse, där förhållandena anses påkalla sådant, förordna särskild tillsynsman att biträda polismyndigheten vid tillsynen av efterlevnaden av skvddsområdeskungörelsen. På därom av chefen för marinen gjord framställning avger civilförvaltningen förslag i syfte att kostnaderna för arvoden till dylika av länsstyrelse förordnade tillsynsmän, som för närvarande utgår från övnings- eller underhållsanslag, skall bestridas från marinens allmänna avlöningsanslag, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t. För ändamålet beräknas 7 000 kronor.

I enlighet med marinchefens förslag beräknar civilförvaltningen medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän vid befästningar in. m. inom kustartilleriförsvaren till 356 900 kronor (enligt beräknat löneläge 1961) för budgetåret 1961/62, innebärande en uppräkning med 6 000 kronor i förhållande till för innevarande budgetår för motsvarande ändamål i personalförteckning upptagna medel (jfr prop. 1960:110, s. 92). ökningen motiveras med avtalsenliga lönehöjningar.

Civilförvaltningen anser alltjämt att av marinchefen ånyo väckt fråga om höjda arvoden till ledare för specialkurs i krigsfartygs konstruktion (varje arvode om 1 200 kronor för år) bör upptagas till prövning i samband med pågående utredning om lärararvodena inom försvaret.

Medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar civilförvaltningen efter förslag av chefen för marinen för budgetåret 1961/62 till 532 000 kronor (beräknat efter den 1 juli 1959 gällande timtaxa). I

136 Kuiujl. Maj:ls proposition nr 110 är 1961

förhållande till vad som beräknats för innevarande budgetår innebär detta eu minskning med 8 000 kronor. Ämbetsverket förutsätter härvid att av marinchefen upptagen fråga om ökat antal utbildningsarvoden vid sjökrigshögskolan och förhöjning av vissa utbildningsarvoden vid Berga örlogsskolor (vapenofficersskolan) kommer att prövas av utredningen om lärararvoden vid försvaret.

Medelsbehovet för civila timlärare för underbetälsutbildning beräknas av marinchefen för nästa budgetår till avrundat 175 000 kronor, innebärande en ökning med 41 000 kronor. Denna föranleds huvudsakligen av att antalet undervisningsavdelningar ökat. Sålunda har vid Älvsborgs kustartilleriregemente tillkommit ytterligare en avdelning inusikaspiranter. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Enligt personalförteckning för innevarande budgetår finnes inom marinen sex tjänster för assistenter för frivilligfrågor i Ag 7. Tre av dessa avses för deltidstjänstgörande befattningshavare och får utnyttjas sammanlagt högst 15 72 månader för år, bortsett från semestrar. Efter förslag av chefen för marinen tillstyrker civilförvaltningen att från och med budgetåret 1961/62 antalet tjänster för deltidstjänstgörande assistent utökas till fyra samt att antalet tjänstgöringsmånader ökas med 572 månader till sammanlagt 21. ökningen avses i första hand för att tillgodose personalbehovet vid marinkommando Väst och Göteborgs kustartilleriförsvar.

Från och med innevarande budgetår har under förevarande anslag upptagits en särskild delpost för till frivillig tjänstgöring inkallad personal (.jfr prop. 1960: 110, s. 31 ff och under arméns avlöningsanslag i det föregående). Enligt meddelade dispositionsföreskrifter får posten utnyttjas för avlönande av befäl vid ifrågavarande tjänstgöring under högst 1 575 tjänstgöringsmånader och av övrig personal under högst 225 tjänstgöringsmånader. Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår i överensstämmelse med förslag från chefen för marinen medel för avlönande av befäl under 1 657 tjänstgöringsmånader och av övrig personal under 300 tjänstgöringsmånader, innebärande ökning med 82 respektive 75 tjänstgöringsmånader. Uppkommande kostnadsökningar under förevarande anslag beräknas av civilförvaltningen till 813 755 kronor.

Departementschefen

1. Med anledning av marinchefens förslag i ämnet föreslår jag, att för flaggunderofficeren vid kustartilleriet S. G. Johannesson inrättas en personlig beställning för förvaltare i Ao 17, avsedd för marinöverläkarens expedition. Beställningen bör redovisas å personalförteckning för marinstaben. I samband härmed bör en vakant beställning för förvaltare i Ao 15 (avsedd för elektrotjänstchef på jagaren Göteborg) indragas. Till förslaget om ny befordringsgång för hydrografassistenter tar jag inte ställning i förevarande sammanhang. Övriga förslag avseende marinstaben anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

2. Marinchefens förslag att återbesätta och omdisponera en vakant beställning för förvaltare i Ao 15 (avsedd för elektrotjänstchef å jagaren Klas Horn) kan jag icke biträda utan föreslår i stället att beställningen indrages.

För flygsäkerhetsledningen vid helikopterbasen vid Berga bör tillkomma en beställning för trafikledare. I likhet med civilförvaltningen anser jag, att beställningen bör ingå i flygvapnets trafikledarorganisation och redovisas vid flygvapnet. Jag avser att senare vid anmälan av flygvapnets avlöningsanslag framlägga förslag om beställningens inrättande.

Till marinchefens förslag rörande inrättande av beställningar för mariningenjör, avsedda för handläggning av helikopterärenden inom marinförvaltningen, har jag tagit ställning vid anmälan av ämbetsverkets avlöningsanslag i årets statsverksproposition. Jag har där icke räknat med tillkomsten av nya beställningar för ifrågavarande uppgifter.

3. Med anledning av marinchefens förslag att återbesätta och omdisponera en vakant beställning för förvaltare i Ao 15 (avsedd för maskintjänstchef på jagaren Remus) föreslår jag, att en flaggunderofficersbeställning i Ao 13 utbytes mot en förvaltarbeställning i Ao 15, avsedd för proviantförrådet vid marinkommando Väst, samt att den vakanta övertaliga beställningen indrages.

Tre beställningar för övertaliga underofficerare i Ao 13/11 bör i enlighet med myndigheternas förslag utgå.

I anslutning till mitt i det följande framlagda förslag om inrättande av 7 mariningenjörsbeställningar i Ao 21 räknar jag i förevarande sammanhang med att 7 beställningar för flaggunderofficer i Ao 13 eller underofficer av 2. graden i Ao 11 indrages.

Till civilförvaltningens förslag om viss särskild ersättning åt 4 flaggunderofficerare tar jag inte ställning i förevarande sammanhang.

Jag anser mig endast kunna tillstyrka, att 20 beställningar för högbåtsman i Ao 9 utbytes mot beställningar för förste högbåtsman i Ao 11. Såvitt avser underbefäl vid flottan räknar jag vidare med myndigheternas förslag att indraga beställningar för 10 högbåtsmän i Ao 9, 35 furirer i Ae 8/7 och 20 furirsaspiranter i Af 5/4.

Marinchefens förslag beträffande underbefäl vid kustartilleriet kan jag biträda. Jag räknar således med att 10 beställningar för flaggfurir i Ao 11 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för furir i Ae8/7.

Härutöver kan jag icke tillstyrka några personalförändringar under förevarande punkt.

4. Beträffande under denna punkt redovisat förslag hänvisar jag till vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av frågan om organisationen av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan.

5. Jag anser mig böra föreslå, att 7 beställningar för mariningenjör i

158 Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 ur 1901

Ao 21 tillkommer i utbyte mot beställningar för mariningenjör i reglerad befordringsgång. Vid behandlingen av punkt 3 i det föregående har jag föreslagit indragning av samma antal beställningar för underofficer vilka för närvarande vakanthålles med anledning av ifrågavarande icke-ordinarie mariningenjörsbeställningars tillkomst.

0. Till förslaget om ändrad löneställning för förste marinläkare i Ao 24 tar jag inte ställning i förevarande sammanhang.

Jag föreslår, att en beställning för specialmarinläkare inrättas. Denna bör placeras i lönegrad ABr 23. Härjämte bör utgå avlöningsförstärkning med 15 000 kronor för år. Mot denna löneställning har berörd personalorganisation ej framställt erinran. — Däremot anser jag mig icke kunna biträda förslaget om arvode till översköterska.

7. Beträffande förslaget under denna punkt hänvisar jag till vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av frågan om organisationen av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan.

8. Civilförvaltningens förslag om inrättande av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid BÖS kassaavdelning anser jag mig kunna tillstyrka.

Vidare tillstyrker jag att för nuvarande extra förman vid sjökrigsskolan inrättas en personlig extra ordinarie tjänst.

Beträffande föreslagna förändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 och lör biträdespersonal i reglerad befordringsgång har jag inte funnit någon anledning till erinran.

I övrigt räknar jag icke med några förändringar under denna punkt.

9. Utan att taga ställning till lönegradsplaceringarna beräknar jag medel för tjänster för en förste maskinist (ansvarsman) och en maskinist, avsedda för vissa anläggningar.

Mot civilförvaltningens beräkning av medelsbehoven för avlöningar till icke-ordinarie löjtnanter och till fänrikar samt för arvoden till tillsynsmän vid marinens kustbevakning, tillsynsmän vid befästningar m. in. och civila timlärare för underbefälsutbildning har jag icke funnit anledning till erinran.

Jag tillstyrker civilförvaltningens förslag att kostnaderna för arvoden till tillsynsmän förordnade av länsstyrelse skall bestridas från förevarande anslag och har icke funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens beräkning av medelsbehovet härför.

Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar civilförvaltningen efter förslag av marinchefen till 532 000

kronor. Med beaktande av beslutade höjningar av timtaxan och då _vid

bifall till mitt förslag i det föregående om organisationen av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan — medel för undervisning vid sjökrigshögskolan icke längre erfordras under förevarande anslag, bör beloppet begränsas till 480 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1961

159 Civilförvaltningens i överensstämmelse med marinchefens beräkning framlagda förslag om ökat antal tjänstgöringsmånader vid marinen för till frivillig tjänstgöring inkallad personal ävensom övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke biträda. Jag erinrar om att Kungl. Maj:t äger besluta om tjänstgöringsmånader för personal under frivillig tjänstgöring och räknar för nästa budgetår med oförändrad medelsanvisning för sagda ändamål.

1 anslutning till det i det föregående under arméns allmänna avlöningsanslag redovisade förslaget om ny organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar föreslår jag, såvitt avser ordinarie tjänstemän och militär arvodespersonal vid marinen, följande. En beställning för kapten i Ao 21 vid kustartilleriet, chef för stabsavdelningen, inrättas. Vid kustartilleriet bör tillkomma 2 beställningar för förvaltare i Ao 15, medan en förvaltarbeställning i Ao 17 kan indragas. 5 arvodesbefattningar för pensionerad underofficer i A: 17 tillkommer. Behovet av ytterligare en läkare för kustartilleriet föreslår jag skall tillgodoses genom ianspråktagande av en beställning för marinläkare av 1. graden i Ao 19 vid marinläkarkåren, som tidigare utnyttjats för marinkommando Väst. I

I detta sammanhang vill jag dessutom anmäla, att chefen för marinen på grundval av statens organisationsnämnds undersökningar avgivit förslag rörande ny organisation av Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartillerikår. Detta förslag är alltjämt under beredning i försvarsdepartementet. Jag anser mig dock i förevarande sammanhang kunna ta ställning till i förslaget berörda frågor, främst sådana som inverkar på behovet av ordinarie tjänster och arvodesbefattningar för pensionerad militär personal. Jag föreslår samtidigt med hänsyn till den betydande utbyggnad av Hemsö kustartilleriförsvar, som skett under de senare åren och som gör nuvarande benämning föga adekvat, att benämningen å kustartilleriförsvaret ändras till Norrlands kustartilleriförsvar. Vidare bör en kaptensbeställning i Ao 21 tillkomma i utbyte mot en beställning för löjtnant i Ao 17/13, en beställning för marinläkare av 1. graden i Ao 21 vid marinläkarkåren utbytas mot en beställning i Ao 23 och 2 flaggunderofficersbeställningar i Ao 13 utbytas mot 2 beställningar för förvaltare i Ao 15, avsedda för tygförvaltningens pjäs- och eldledningsverkstad respektive minservicegrupp. Slutligen föreslår jag, att en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 utgår. I detta sammanhang vill jag erinra om att jag vid min behandling av arméns motsvarande anslag föreslagit, att för Norrlands kustartilleriförsvar en beställning för kapten i Ao 21 vid fortifikationskåren utbytes mot en majorsbeställning i Ao 24 vid kåren och att en förvaltarbeställning i Ao 17 inrättas vid kåren.

160 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Nu redovisade tvenne organisationsförslag torde jämväl medföra att 8 flaggunderofficersbeställningar i Ao 13 och 10 beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 11 kan indragas. Indragningarna bör verkställas så snart det är möjligt ur organisatoriska och personella synpunkter. Av organisatoriska skäl bör sålunda vissa indragningar verkställas först under budgetåret 1962/63. I anslutning härtill föreslår jag, att 8 underofficersbeställningar övergångsvis bibehålies under nästa budgetår. För att underlätta genomförandet av övriga indragningar bör undersökas huruvida ett antal underofficerare vid kustartilleriet kan överföras till anställningar vid armén, flottan eller flygvapnet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare reglera ordningen härför liksom takten vid verkställandet av ifrågavarande indragningar i övrigt.

I enlighet med vad som i årets statsverksproposition (jfr bil. 6, s. 109) förutsatts beträffande militär och civilmilitär personal vid marinförvaltningen föreslår jag att å marinens personalförteckningar beställningar tillkommer för en kommendörkapten av 1. graden i Ao 26, en major eller kapten (kustartilleriet) i Ao 24/21 samt två marindirektörer av 1. graden i Ao 26. Vidare föreslår jag, att å nämnda personalförteckningar samtidigt indrages beställningar för två kommendörkaptener av 2. graden i Ao 24, en major i Ao 24, en kapten vid flottan i Ao 21, en löjtnant vid kustartilleriet i Ao 13/17 och en marindirektör av 2. graden i Ao 24.

I det föregående har jag vid behandlingen av anslaget Försvarsstaben: Avlöningar föreslagit, att ett antal beställningar inrättas vid försvarsstaben i utbyte mot beställningar vid försvarsgrenarna. Sålunda utgår en kommendörsbeställning i Bo 3 (inspektör för sjöartilleritjänsten) ur marinens personalförteckning. Vidare skall till följd av ifrågavarande förslag indragas beställningar för en kommendörkapten av 1. graden i Ao 26 och 8 kaptener i Ao 21 vid flottan, 3 kaptener i Ao 21 vid kustartilleriet och en kapten vid inarinintendenturkåren Ao 21. Å andra sidan bör tillkomma två beställningar för försvarsstabsaspiranter. I enlighet härmed föreslår jag att en kaptensbeställning i Ao 21 tillkommer vid vardera flottan och kustartilleriet. I

I det föregående har jag framlagt förslag rörande organisationen av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan. Vid bifall till förslaget kan samtliga nu på personalförteckningarna för sjökrigshögskolan uppförda beställningar (motsvarande) indragas. Härjämte bör såsom anförts i berörda sammanhang beställningar för en kommendörkapten av 2. graden i Ao 24, en kapten i Ao 21, en flaggunderofficer i Ao 13 och 4 högbåtsmän i Ao 9 vid flottan samt en kapten i Ao 21 vid kustartilleriet indragas. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag under punkt 9 i det föregående anfört rörande vissa arvoden vid högskolan.

161 K un fil. Mnj:ts proposition nr 110 åt- 1901

I enlighet med ett förslag av försvarets civilförvaltning den 17 februari 1961 föreslår jag, att ersättningen åt de i marinens brandavdelningar ingående tjänstemännen och beställningshavarna för övningar m. in. utom ordinarie arbetstid höjes från sex kronor för timme till sju kronor för timme. Den härav föranledda kostnadsökningen under anslaget beräknar jag till cirka 3 000 kronor.

Vidare vill jag erinra om det i statsverkspropositionen (bil. 6, s. 56) framlagda förslaget om överföring av tjänster vid regionala myndigheter in. m. för fortifikatorisk rustningsplanläggningsverksamhet från, bland annat, förevarande anslag till fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag.

I enlighet med förslag i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 41 f.) bör lönekostnaderna för tjänstemän vid fortifikationssektionerna (byggnadsavdelningarna) i örlogsvarv och kustartilleriförsvar samt personal vid de militärtekniska avdelningarna vid örlogsvarven överföras från sakanslag till förevarande anslag. Därvid uppkommer under detta anslag en kostnadsökning av i runt tal 8 000 000 kronor, till viss del avseende kollektivavtalsanställd personal vid de militärtekniska avdelningarna vid örlogsvarven. I avlöningsstaten bör därför tillkomma en ny anslagspost, Avlöningar till viss arbetarpersonal.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar in. m. vid marinen samt med ledning av belastningen på marinens avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn till merkostnaderna för år 1960 beslutade lönehöjningar, tjänstetidsbefordran m. m. beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1961/62 till 107 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för marinen samt de övriga åtgärder, som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj:ls brev den 3 juni 1960 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens personalförteckningar för budgetåret 1960/61;

c) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under budgetåret 1961/62:

11—1827 61 Bihang till riksdagens protokoll 1901. 1 samt. Nr 110

162 Kungl. Maj:ts proposition nr 111) år 1961

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslngs-

l,is ......................................................... 52 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis ................................ 650 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 800 000

4. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslags-

vis ......................................................... 1 600 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................... 27 200 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 23 655 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 1 600 000

Summa kronor 107 705 000 Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift... 105 000

2. Ersättning för avlöningskostnader på statens

isbrytarfartyg ........................................... 600 000

Nettoutgift kronor 107 000 000

d) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 107 000 000 kronor. 17

[17] Marinen: Underhåll av fartyg in. in.

Anslag Nettoutgift Behållning

1959/60 ..............................>45 500 000 43 152 208 7 250 329

1960/61 (statsliggaren s. 255) 46 000 000 1961/62 (förslag) ............... 42 500 000

1 Därutöver överfört från anslaget Regleringjavjprisstegringar 810 000 kronor.

Av reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1959/60 i runt tal 6 500 000 kronor bundna.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 86) bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Underhåll av fartyg in. m. för budgetåret 1961/62 beräkna ett reservationsanslag av 42 300 000 kronor.

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

163 Marinförvaltningen (skr. '“/s och l7/s 1960) har hemställt, alt anslaget höjes med 2 400 000 kronor.

Vid beräkningen av medelsbehovet har inarinförvaltningens utgått från den i marinplan 60 för anslagel angivna årskvoten uppräknad med hänsyn till att haverikostnader för fartyg och helikoptrar samt drift- och underhållskostnader för avmagnetiseringsstationer numera helt skall bestridas från anslaget. För att rymma underhållskostnaderna inom denna ram har det därvid varit nödvändigt att utsträcka intervallerna mellan besiktningar och översyner samt eftersätta underhållet av viss materiel. Till följd härav kommer enligt ämbetsverket marinens materiella standard och beredskap att i viss mån nedgå och möjligheterna att hålla fartygsmaterielen i tidsenligt skick att minska. Beroende på haverifrekvensen kan vidare tillfällig uppläggning av stridsfartyg bli aktuell. Marinförvaltningen framhåller slutligen, att de nödvändiga ökningarna av intervallerna mellan materielöversynerna kan komma att medföra en så försämrad materielberedskap att en återgång till tidigare gällande tidsintervaller blir erforderlig med framdeles ökade kostnader som följd.

Marinförvaltningen uppskattar medelsbehovet för budgetåret 1961/62 till 48 400 000 kronor. Av ökningen, 2 400 000 kronor, hänför sig 1 300 000 kronor till löne- och prisstegringar.

Departementschefen

I årets statsverksproposition uttalade jag, att det syntes erforderligt att överväga vilka återverkningar det vid 1960 års riksdag fattade beslutet om organisering av marinverkstäderna i Karlskrona som ett statligt aktiebolag (jfr prop. 1960: 184; SU 206; rskr. 402) kunde medföra för beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag. Vid de överväganden som ägt rum inom försvarsdepartementet har det framkommit, att bolaget vid prissättningen av för marinförvaltningens räkning utförda arbeten in. in. måste beakta vissa kostnader (pensionskostnader, kostnader för olycksfall i arbetet, försäkringskostnader m. m.) som marinverkstäderna kunnat bortse från. För att bland annat få möjligheter till eu fortlöpande modernisering av driften torde bolaget i nämnda priser även få inkalkylera ett vinstpålägg. Med hänsyn till vad sålunda anförts synes utgifterna under förevarande anslag komma att i viss utsträckning öka, medan däremot belastningen å vissa andra anslag i statsbudgeten minskar. Å andra sidan torde man - såsom bland annat anfördes i statsverkspropositionen kunna räkna med eu förbättring av effektiviteten i de marina arbetena som ett resultat av de beslutade nyinvesteringarna vid bolaget. Den förbättrade effektiviteten måste emellertid förutsättas uppkomma successivt i takt med investeringsprogrammets genomförande. I avvaktan på att del vid beslutet om ifrågavarande bolagsbildning förutsatta ramavtalet mellan marinförvaltningen och bolaget avseende underhålls- och ombyggnadsarbeten in. in. kommer

Kniif/I. Mnj:ht proposition nr 110 år 1!)t>1

till stånd torde man beträffande de marina underhållsarbeten som skall utföras vid bolaget böra räkna med minst oförändrade kostnader.

Med hänsyn till vad bär anförts och med beaktande av den kostnadsram som kan avses för marinen under nästa budgetår föreslår jag, att förevarande anslag uppföres med 42 500 000 kronor, innebärande en sänkning med .1 500 000 kronor. Härvid har jag i anslutning till förslag i årets statsverksproposition — förutsatt, att avlöningskostnader om i runt tal 5 700 000 kronor icke skall belasta anslaget från och med nästa budgetår. Mitt förslag innebär således en reell uppräkning av anslaget med 2 200 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Underhåll av fartyg m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 42 500 000 kronor.

[18] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl,

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 113000 000 118 904 573

1960/61 (statsliggaren s. 256) 121 800 000 1961/62 (förslag) ............... 136 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 89) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag av 137 600 000 kronor.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag får jag hänvisa till vad jag anfört härom i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

I det föregående (punkt 4) har jag anmält ett av chefen för flygvapnet den 14 november 1960 avgivet förslag rörande verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj.

Y rkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 29/s och 2S/m 1960) föreslår i anslutning till yrkanden av chefen för flygvapnet m. fl. vissa personalförändringar m. m. vid flygvapnet.

Anslagsförändringar enligt Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande flygstaben

Chef för flygstaben Bo 4 med avlö-

ningsförstärkning — Bo 5 ......... —

Kungl. Maj:ts proposition nr HO dr 1961

165 Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Planeringsavdel ningen

1 major Ao 24 ...........................

3 kaptener Ao 21 ........................

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae It

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

29 928 76 896 1 344

Underrättelseavdelningen

1 kapten Ao 21 ........................... 25 632

1 tolk Ae 19 (civilförvaltningen: assistent Ae 19) ........................... 23 124

Organisationsav delningen

1 pensionerad officer A: 24 ......... 10 475

1 personalassistent Ae 13 — Ae 19

Utbildningsavdelningen 1 gymnastikdirektör Ae 20 (civilförvaltningen: kapten eller löjtnant

Ao 21 eller Ao 17/13) ............... 23 811

1 assistent Ae 15 — Ae 17 ............ 2 040

Personalavdelningen

1 pensionerad officer A: 24 ......... 10 475

1 förvaltare Ao 15 — Ao 17 ............ 2 040

Flygsäkerhetsavdelningen

1 major Ao 24 ........................... 29 928

1 kapten Ao 21 ........................... 25 632

1 amanuens -— forskningsassistent Ae 23 (civilförvaltningen: förste

byråsekreterare Ae23) ............ 7 560

1 ingenjörbiträde Ae 12 ............... 16 116

1 stabstrafikledare Ao 23 ............ 28 416

1 trafikledare Ao 19 ..................... 23 124

1 kanslibiträde Ao 7 — kontorist

Ao 9 (civilförvaltningen: Ae9) ... 1344

Pressdetaljen

1 kapten Ao 21 — major Ao 24 ......

1 biträde för skriv- och konlorsgöromål — kanslibilräde Ae 7 (civilförvaltningen: Ag 7) .................. 2 328

166 Kung!. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Expeditionen m. m.

1 pensionerad officer A: 27 — major Ao 24 eller pensionerad officer

A: 27 ....................................

1 byråinspektör Ae 21 — Ao 21 ......

1 kansliskrivare Ao 10 — förste

kansliskrivare Ao 12 (civilförvaltningen: Ael2) ........................

1 vaktmästare Ao 7 — portvakt Ao 9 1 förrådsman Ag 7 — Ae 7 .........

1 förrådsman Ae 7 .....................

2 biträden för skriv- och kontors-

göromål (civilförvaltningen: extra tjänster) .................................

1 förste flygläkare Ao 23 — stabs-

flygläkare Ao 25 .....................

1 översköterska Ae 10 ..................

2. Förändringar beträffande flygför-

valtningen

Flygplanavdelningen

3 flygingenjörer av 1. graden Ao 23

1 kapten Ao 21 utgår ..................

2 flygdirektörer av 2. graden Ao 24

flygdirektörer av 1. graden

Ao 26 ....................................

1 förste flygläkare Ao 23 ............

Underrättelsecentralen 1 överstelöjtnant eller major Ao 26/24 .................................

Systemplaneringen 1 flygdirektör av 1. graden Ao 26 ...

3. Förändringar beträffande eskader-

staber

4 eskaderchefer Bo 4 Bo 5 .........

3 ställföreträdande eskaderchefer

Bo 3 .......................................

1 ställföreträdande eskaderclicf Bo 1/Ao 26 ..............................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 572

12 444

20 232 3 096

14 544 + 392 101

85 248

25 632

6 528 28 416

31 560

33 192 + 92 928

141 696

37 465

Kungl. Maj.ls proposition nr 110 år 1961

167 Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

4 pensionerade officerare B: 3 utgår

1 kapten Ao 21 ...........................

3 löjtnanter (i intendenturbefattning) Ao 17/13 — majorer Ao 24 (civilförvaltningen: kaptener Ao

21) .......................................

1 löjtnant (i intendenturbefattning)

Ao 17/13 — kapten Ao 21 .........

1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål .......................................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring ...

Anslagsförändringar enligt civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

66 124

24 331

20 376

6 792

9 230

4 615 + 178 381

4. Förändringar beträffande stridslednings- och luftbevakningsorganisa-

tionen

1 överste Bo 1 ........................... 42 840

2 överstelöjtnanter Ao 26 ............ 64 180

3 majorer Ao 24 ........................ 86 157

7 kaptener Ao 21 ........................ 170 317

3 löjtnanter Ao 17/13 .................. 52 617

5 förvaltare Ao 17 ..................... 97 370

3 fanjunkare Ao 13 ..................... 46 812

10 rustmästare Ao 11 .................. 139 370

14 överfurirer Ao 9 ..................... 175 924

12 furirer Ae 8/7 ........................ 139 704

3 pensionerade officerare A: 24 ... 30 156

+ 1 045 447

5. Förändringar i övrigt beträffande militär personal

1 överstelöjtnant Ao 26 vid F 20 överste eller överstelöjtnant Bo

1/Ao 26 (civilförvaltningen: överste Bo 1) ................................. 10 750

1 major Ao 24 vid F 20 ............... 28 719

1 kapten Ao 21 vid F2 -- major

Ao 24 .................................... 1 388

1 kapten Ao 21 vid FÖFS major

Ao 24 ....................

1 kapten Ao 21 vid F21

24 331

168 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1961

Chefens för flygvapnet m. fl, yrkanden

1 pensionerad underofficer A: 17 vid

F 21 .......................................

3 kaptener Ao 21 ........................

1 kapten Ao 21 ...........................

1 fanjunkare Ao 13 .....................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

72 993 15 604

2 löjtnanter (i intendenturbefattning) Ao 17/13 vid FF och F 7 ...

6. Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjäns-

ten

1 förste stabsmeteorolog Ao 26 ...... 33 192

1 meteorolog Ao 21 ..................... 25 632

4 meteorologer i reglerad befordringsgång — eskadermeteorologer Ao 23 .............................. 30 872

1 meteorolog Ao 21 ..................... 24 331

1 meteorolog Ae 19 ..................... 23 124

2 meteorologer i reglerad beford-

ringsgång .............................. 41 712

1 meteorolog Ao 21 ..................... 25 632

1 meteorolog Ae 19 ..................... 23 124

1 meteorolog i reglerad befordrings-

gång .................................... 20 856

19 meteorologer Ae 19 — Ao 19 ...... —

7. Förändringar i övrigt beträffande

trafikledarpersonal

2 trafikledare Ao 19 ..................... 43 512

1 förste trafikledare Ao 21 ............ 24 331

2 trafikledare Ao 19 ..................... 43 512

3 trafikledare i reglerad befordrings-

gång .................................... 58 422

7 trafikledare Ao 19 .................... 152 292

7 trafikledare i reglerad befordringsgång ....................................... 136 318

+ 156 785

+ 248 475

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

169 Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m.fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

3 trafikledare i reglerad befordringsgång ....................................... —

1 förste trafikledare Ae 21 ............ 24 331

1 trafikledare i reglerad befordringsgång .................................... 19 474 + 502 192

8. Förändringar i övrigt beträffande civilmilitär personal

1 flygläkare av 1. graden Ao 21

vid F 21 ..............................

2 flygläkare av 2. graden (arvode)

1 förste flottiljpolis Ao 13 vid F 7

2 mästare Ao 12 — verkmästare

Ao 16 .................................

3 mästare Ao 12 -— verkmästare

Ao 16 .................................

200 flygtekniker Ao 10 — förste flygtekniker Ao 12 .................

18 flygdirektörer av 2. graden Ao 24 — flygdirektörer av 1. graden Ao 26 ...........................

9. Förändringar i övrigt beträffande viss personal vid förbanden in. m.

3 adjunkter Ae 21 vid FÖFS ......

3 lärare Ae 13 vid FÖFS ............

1 ekonomibiträde Ae 2/3 vid F 12 8 995

2 ekonomibiträden Ae 2/3 vid

F 13 G ................................. 17 990

1 vaktman Ag 8 vid F 9 — Ae 8 ...

1 översköterska Ae 10 vid F 5 ...... 13 250

1 undersköterska Ae 4 vid F 5 ...... 9 720

24 tjänstgöringsmånader för assistenter för frivilligfrågor i A 7 22 700

17 sjukvårdsförmån Ae 9 — Ae 11 —

2 sjukvårdsförmån Ae 9 — vikariatslöneförordnanden i A 11

25 632 17 904

7 372 11 058 298 600

— + 360 566

170 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

18 hundgårdsförmän Ae 8 — Ae 9 —

2 hundgårdsförmän Ae 8 — vika-

riatslöneförordnanden i A 9 ...... .—

1 förste fotograf Ae 11 vid F 11 — fotoassistent Ae 13 .................. .

3 fotografer Ae 9 vid F 11 — förste

fotografer Ae 11 ..................... .

Arvoden till veterinärer ............ 3 500

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid F2 ..................... 10 116

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring

vid F 12 .............................. 4 615

2 biträden för skriv- och kontors-

göromål — kontorsbiträden Ao 5 —

4 kontorsbiträden Ao 5 — biträden

för skriv- och kontorsgöromål ... —

7 kontorsbiträden Ao 5 utgår ......

1 maskinmästare Ae 12 — maskinchef Ae 17 ........................... 4 731

1 förste maskinist Ae 12 ............ 14 743

2 maskinister Ae9 ..................... 25 132

10. Förändringar i övrigt

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid fasta ut-

bildningsanstalter och skolor ...... 75 000

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning ........................ 10 000

Arvoden till observationspersonal i

väderlekstjänst ........................ 38 000

Flygtillägg in. m......................... 100 000

Förändringar med anledning av organisationsundersökningar ......... 300 000

11. Omräkning

Lönegradsuppflyttningar m. m. jämlikt prop. 1960:151 .................. 218 992

Arvodesreglering ........................ 47 500

Tjänstetidsbefordran .................. 28 952

+ 135 492

+ 523 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

171 Chefen för flygvapnet m. fl. yrkanden

Vikariatslöneförordnanden till löjtnanter m. fl............................

1960 års lönereglering ..................

Till frivillig tjänstgöring inkallad

personal .................................

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ...........................

Omräkning i övrigt .....................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

15 442 12 245 000

1 532 865

97 464

13 678 + 14 114 633

Motiv

Chefen för flygvapnet framhåller, att flygvapnets personalorganisation i huvudsak är grundad på 1948 års försvarsbeslut och endast i mindre utsträckning anpassats till den snabba tekniska utvecklingen under de senare åren. Följden har blivit ackumulerade brister, som berör ett flertal tjänstegrenar samt både ledningsorgan och förband. Bristerna är särskilt framträdande inom flygstaben samt inom luftbevaknings-, stridslednings-, flygsäkerhets- och teleorganisationerna. De tidigare betydande bristerna vid utbildningsanstalterna har däremot i stor utsträckning reducerats genom den förstärkning av personalorganisationen vid dessa som kommit till stånd genom det år 1960 fattade beslutet rörande fullföljden av förbandsindragningarna och därmed sammanhängande organisationsändringar.

Flygvapenchefen erinrar vidare om dels att alternativ Adam, som i huvudsak låg till grund för 1958 års försvarsbeslut och därmed även får anses vara grundläggande för flygvapnets personalplanering, innebär en väsentlig personalförstärkning vid flygvapnet, dels att chefen för försvarsdepartementet vid anmälan av propositionen 1958: 110 framhöll, bland annat, att den alltmer komplicerade tekniska materielen samt det ökade tempot i utbildningsarbetet liksom i fråga om utvecklings- och planläggningsarbetet i allmänhet inom försvaret torde medföra krav på mer personal inom vissa områden av krigsmakten. Detta uttalande har enligt flygvapenchefen särskild aktualitet för flygvapnet. Av betydelse är även att kraven på personalens kvalitet kan tillgodoses. Lönesättningen bör därför avvägas så att flygvapnet icke kommer i underläge i konkurrensen om kvalificerad personal.

De nu föreslagna personalförändringarna utgör enligt flygvapenchefen resultatet av en noggrann avvägning mellan olika utgiftsändamål inom den för flygvapnet tillgängliga kostnadsramen med syfle att utvinna största möjliga effekt. Förslagen grundas i allt väsentligt på eu inom flygledningen upprättad 7-årig personalplan, omfattande budgetåren 1961/68.

172 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

Merkostnaderna per budgetår för de enligt planen erforderliga personalförändringarna beräknas i genomsnitt uppgå till cirka 2,2 miljoner kronor. Under det första budgetåret i 7-årsperioden ligger kostnaderna över genomsnittet, vilket sammanhänger med de under de senare åren ackumulerade bristerna. För att inte ytterligare eftersläpning på personalsidan skall uppkomma i förhållande till materielutvecklingen och materielens leveranstakt är det därför enligt flygvapenchefen synnerligen angeläget att de i planen angivna förändringarna genomföres.

1. Förändringar beträffande flygstaben. I sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1961/62 upprepar chefen för flygvapnet flertalet av de förslag beträffande flygstaben som framfördes föregående år men då icke vann bifall (jfr prop. 1960: 110, s. 116—119 o. 133). Härutöver föreslås ytterligare ett stort antal personalförändringar vid staben.

Chefen för flygvapnet föreslår sålunda ånyo, att den för chef för flygstaben avsedda beställningen uppflyttas från lönegrad Bo 4 till Bo 5. Civilförvaltningen, som anser att detta löneställningsspörsmål bör bedömas i samband med frågan om löneställningen för motsvarande beställningar vid armén och marinen, är i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till frågan om krigsmaktens högsta ledning icke nu beredd biträda förslaget.

Kungl. Maj :t har den 29 juli 1957 bemyndigat chefen för flygvapnet att försöksvis tillämpa en ändrad organisation för flygledningen. Härigenom har bland annat en planeringsavdelning tillkommit vid flygstaben (Jfr prop. 1958: 110, s. 432). Arbetsuppgifterna vid denna avdelning utgöres i huvudsak av planering på lång sikt av flygvapnets verksamhet i stort samt samordning av vapensystem och dessas konsekvenser beträffande organisation, personal, utbildning och kostnader. För avdelningen avses för närvarande — förutom viss biträdespersonal — en överstelöjtnant eller major (avdelningschef) samt 6 kaptener, av vilka 2 är kommenderade från armén (luftvärnet) för biträde med arbetsuppgifter rörande dels spaning och stridsledning för luftvärnet, dels försöksverksamhet med luftförsvarsrobotar. De 4 kaptenerna ur flygvapnet avses för arbetsuppgifter rörande flygplansystem (1), stridslednings- och luftbevakningssystem (2) och organisation (1).

Långtidsplaneringens betydelse har enligt flygvapenchefen på senaste tid allmänt omvittnats. Den snabba tekniska utvecklingen, som för med sig alltmer komplexa vapensystem, anses vidare komma att än mer accentuera kraven på ökade insatser inom området. Med hänsyn härtill och då tillgänglig personal redan i nuläget är för fåtalig för att kunna lösa föreliggande arbetsuppgifter bör avdelningen enligt flygvapenchefen förstärkas med 2 majorer och 5 kaptener. Även om till följd av förändringar beträffande krigsmaktens högsta ledning vissa förskjutningar skulle uppkomma beträffande fördelningen av långsiktsplaneringen mellan för-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1901

svarsstaben och försvarsgrensstaberna erfordras enligt flygvapenchefen, nämnda personalökning ändock för planläggning på längre sikt av de olika komponenterna i luftförsvaret. För nästa budgetår anser sig flygvapenchefen emellertid med hänsyn till den begränsade ekonomiska ramen endast kunna föreslå, att beställningar för en major i Ao 24 och 3 kaptener i Ao 21 inrättas.

Av de för planeringsavdelningen erforderliga officersbeställningarna bör enligt flygvapenchefen en majorsbeställning avses för ställföreträdande avdelningschef. Vidare anses en särskild detalj för operationsanalys och systemvärderingar böra inrättas, för vilken erfordras en major och en kapten. De övriga 4 kaptenerna har beräknats för arbetsuppgifter avseende flygplan- och robotsystem mot mark- och sjömål (2), luftförsvarsrobotsystem (1) samt stridslednings- och luftbevakningssystem (1).

För inhämtande av närmare upplysningar rörande den anmälda personalförstärkningen vid planeringsavdelningen torde få hänvisas till civilförvaltningens anslagsäskanden.

Civilförvaltningen räknar med bifall till den av chefen för flygvapnet för nästa budgetår föreslagna utökningen av personalen vid planeringsavdelningen med en major i Ao 24 och 3 kaptener i Ao 21.

Flygvapenchefen upprepar sitt tidigare framförda förslag att utbyta en kanslibiträdestjänst i Ae 7, vilken i försöksorganisationen för flygstaben är placerad vid planeringsavdelningen, mot tjänst för kontorist i Ae 9. Liksom föregående år tillstyrker civilförvaltningen förslaget.

I likhet med föregående år framhåller chefen för flygvapnet att personaltillgången vid den försöksvis inrättade underrättelseavdelningen är otillräcklig för att tillgodose de krav som måste ställas på underrättelsetjänsten. Med hänsyn till den stora betydelse som tillmätes ifrågavarande verksamhet är det enligt flygvapenchefen synnerligen angeläget, att det nuvarande provisoriet upphäves och beslut fattas om inrättande av en underrättelseavdelning vid flygstaben. För nästa budgetår föreslår flygvapenchefen att en kaptensbeställning i Ao 21 och en tjänst för tolk i Ae 19 tillkommer. Kaptensbeställningen begärdes jämväl föregående år. — För inhämtande av närmare upplysningar om underrättelseavdelningens arbetsuppgifter och föreslagna organisation torde få hänvisas till de handlingar som i sedvanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Civilförvaltningen tillstyrker föreslagen utbyggnad av personaluppsättningen för underrättelsetjänsten. Av handlingarna framgår, att ämbetsverket ansett att tjänsten i Ae 19 bör erhålla tjänstebenämningen assistent.

Vid organisatio n sav delningens byggnadsdetalj handlägges vissa ärenden (koncessionsansökningar om framdragning av elledningar, byggnadsförbudsärenden, kartärenden m. fl. ärenden av mer rutinmässig karaktär) sedan några år av eu frivilligt tjänstgörande reservofficer. Med hän-

174 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

syn till arbetsbelastningen på detaljen kan nämnda ärenden enligt flygvapenchefen icke utan allvarliga konsekvenser överföras på detaljens övriga officerare. Då frivillig tjänstgöring i princip endast skall förekomma för kortare tid (jfr prop. 1960: 110, punkt 6), föreslår flygvapenchefen, att en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i A: 24 tillkommer för ifrågavarande arbetsuppgifter från och med nästa budgetår. Förslaget biträdes av civilförvaltningen.

Beträffande organisationsavdelningen upprepar flygvapenchefen vidare sitt tidigare framförda förslag att tjänsten för personalassistent uppflyttas från Ae 13 till Ae 19. Civilförvaltningen, som tidigare föreslagit, att ifrågavarande personalassistent vid flygstaben skulle meddelas förordnande att mot vikariatslön bestrida göronrål som eljest ankommer på tjänsteman i 15 lönegraden, har i och för sig icke funnit anledning att ändra uppfattning i förevarande fråga. Med hänsyn till statsmakternas ställningstagande hittills räknar ämbetsverket emellertid icke i detta sammanhang med någon förändrad löneställning för ifrågavarande tjänst. Civilförvaltningen har dock ifrågasatt, om icke löneställningsfrågan beträffande personalassistenterna vid samtliga försvarsgrensstaber är av natur att kunna upptagas som s. k. B-fråga.

Chefen för flygvapnet har senast i det militärorganisatoriska underlaget för budgetåret 1959/60 föreslagit, att eu tjänst för gymnastikdirektör skall tillkomma vid utbildningsavdelningen för arbetsuppgifter avseende övervakning och samordning av idrottsverksamheten vid förbanden, försöksverksamhet för effektivering av idrotten m. m. (jfr prop. 1959: 110, s. 122). Flygvapenchefen återkommer nu härtill och hemställer, att en gymnastikdirektör stjänst i Ae 20 inrättas från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen har tidigare icke motsatt sig att en extra ordinarie tjänst för gymnastikdirektör tillkommer för utbildningsavdelningen men föreslagit, att denna tjänst — i likhet med vad som gäller för motsvarande tjänster vid de allmänna läroverken — inplaceras i 18 lönegraden. Ämbetsverket har alltjämt intet att invända mot att en tjänst tillkommer för ifrågavarande ändamål. Det kan emellertid enligt civilförvaltningen ifrågasättas, om icke en idrottsutbildad yngre officer skulle kunna avses för göromålen i stället för en civil lärare med de omplaceringsproblem inrättandet av en sådan tjänst torde komma att vålla. Vid kostnadsberäkningarna utgår civilförvaltningen från att en beställning för alternativt kapten eller löjtnant i Ao 21 eller Ao 17/13 tillkommer.

Flygvapenchefen föreslår vidare ånyo, att en assistenttjänst i Ae 15 vid utbildningsavdelningen uppflyttas till Ae 17 (jfr prop. 1960:110, s. 117). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslaget.

Det av flygvapenchefen ånyo upprepade förslaget att utöka personalavdelningen med en pensionerad officer i arvodesbefattning i A: 24 (jfr prop. 1960: 110, s. 117) biträdes alltjämt av civilförvaltningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961 175

Från och med budgetåret 1959/60 tillkom en beställning för förvaltare i Ao 15 vid förevarande avdelning i utbyte mot en fanjunkarbeställning i Ao 13 (jfr prop. 1959: 110, s. 122 o. 143). Flygvapenchefen, som för nämnda budgetår begärde en förvaltarbeställning i Ao 17, föreslår nu, att ifrågavarande förvaltarbeställning med hänsyn till arbetsuppgifternas art uppflyttas till 17 lönegraden. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

De höga farterna hos moderna flygplan samt det förhållandet att den civila luftfarten numera utnyttjar luftrum som tidigare fritt kunnat disponeras för enbart militär flygverksamhet har enligt chefen för flygvapnet medfört, att arbetsbelastningen vid flygsäkerhetsavdelningen ökat och alltjämt fortsätter att öka. Flygvapenchefen framhåller, att de starka krav på en effektiviserad haveriförebyggande verksamhet som den flygtekniska utvecklingen framkallat bland annat på grund av personalbrist icke kunnat tillgodoses. För att möjliggöra en rationellare arbetsfördelning och ett bättre arbetsresultat inom avdelningen anses det angeläget, att avdelningen från och med nästa budgetår förstärkes med 2 officerare, 2 trafikledare samt en civil tjänsteman. Vidare anses löneställningen för viss nu befintlig personal böra förbättras.

Flygvapenchefen föreslår sålunda, att en beställning tillkommer för major i Ao 24, avsedd för ställföreträdande avdelningschef vid flygsäkerhetsavdelningen. Genom att vissa ärenden härigenom kunde avlastas avdelningschefen skulle denne få bättre möjligheter att hålla nära kontakt med flygverksamheten vid förbanden, en uppgift som bedömes synnerligen angelägen. Chefen för flygvapnet framhåller i sammanhanget, att det förhållandet att han enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 juni 1960 ålagts att svara för flygsäkerhetstjänsten inom hela krigsmakten kommer att ytterligare öka arbetsomfånget vid flygsäkerhetsavdelningen. Med hänsyn till det omfattande planeringsarbete som den under utbyggnad varande gemensamma militära och civila organisationen för radarövervakning av luftrummet (jfr punkt 7 i det följande) kräver föreslås vidare, att en kaptensbeställning i Ao 21 tillkommer vid flygsäkerhetsavdelningen.

För att inom flygvapnet en nedgång av haverifrekvensen skall möjliggöras måste enligt flygvapenchefen det haveriförebyggande arbetet intensifieras. Möjligheter föreligger att nedbringa haverifrekvensen genom förebyggande verksamhet i form av prognoser på grundval av statistisk analys men dessa kan enligt flygvapenchefen för närvarande icke tillvaratagas på grund av personalbrist. För att svara för den statistiska analysen för flygsäkerhetsarbetet erfordras vid flygsäkerhetsavdelningens haveridetalj en befattningshavare med fackutbildning i statistik och psykologi. Med hänsyn till de kvalifikationer som måste ställas på ifrågavarande befattningshavare föreslår flygvapenchefen, att en tjänst för forskningsassistent i Ae 23 inrättas. I samband härmed kan den tjänst för amanuens i reglerad befordringsgång som från och med innevarande

176 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

budgetår överförts från flygförvaltningen till flygstabens flygsäkerhetsavdelning indragas. Vidare föreslås, att en tjänst för ingenjörbiträde i Ae 12 tillkommer för inom haveridetaljen i stor omfattning förekommande arbetsuppgifter av rutinmässig karaktär.

Flygvapenchefen framhåller, att de förändringar som följt av den civila luftfartens utveckling innebär en avsevärt ökad arbetsbelastning för personalen vid den i flygsäkerhetsavdelningen ingående centrala flygsäkerlietsledningen. De för militär och civil luftfart gemensamma problemen kräver från militär sida ingående kännedom om den civila luftfarten och luftfartslagstiftningen. För att skapa ömsesidig flygsäkerhet måste ett kontinuerligt samarbete ske med luftfartsstyrelsen rörande luftrummets utnyttjande, tillämpning av internationella flygsäkerhetsbestämmelser, översyn av gällande luftledssystein och terminalområden samt uppbyggnad av gemensamma övervaltningsorganisationer. Då personal som kontinuerligt kan avdelas för handläggning av dessa för såväl den internationella luftfarten över svenskt område som för flygvapnets övningsverksamhet betydelsefulla frågor saknas vid förevarande avdelning, erfordras enligt flygvapenchefen förstärkning med en stabstrafikledare i Ao 23. Vidare föreslås, att flygsäkerhetsavdelningen förstärkes med en trafikledare i Ao 19 för handläggning av ärenden rörande flyginformations- och flygtransporttjänst. Motsvarande förstärkning begärdes även föregående år (jfr prop. 1960: 110, s. 126).

Beträffande flygsäkerhetsavdelningen upprepar flygvapenchefen slutligen sitt tidigare framförda förslag om inrättande av en kontoristtjänst i Ao 9 i utbyte mot en befintlig tjänst för kanslibiträde i Ao 7 (jfr prop. 1960: 110, s. 118).

Civilförvaltningen tillstyrker i allt väsentligt de av chefen för flygvapnet nu föreslagna personalförändringarna beträffande flygsäkerhetsavdelningen. Ämbetsverket föreslår dock, att den begärda tjänsten i Ae 23 erhåller tjänstebenämningen förste byråsekreterare i stället för forskningsassistent samt att kanslibiträdestjänsten i Ao 7 ersättes med kontoristtjänst i Ae 9.

Luftfartsstyrelsen, som yttrat sig i ärendet, har vitsordat behovet av trafikledarpersonal (jfr punkt 7 i det följande).

Flygvapenchefen återkommer ånyo till förut framförda förslag om att utbyta den för chef för pressdetaljen avsedda kaptensbeställningen i Ao 21 mot beställning för major i Ao 24 samt att ombilda detaljen till en avdelning, uppdelad på en press- och en rekryteringsdetalj. Med hänsyn till pågående utredning rörande försvarsupplysningen anser civilförvaltningen att den föreslagna lönegradsförändringen, som tidigare tillstyrkts av ämbetsverket, tills vidare bör anstå. Vad angår frågan om att ombilda pressdetaljen till avdelning anser ämbetsverket liksom tidigare att detta spörsmål bör upptagas först i samband med slutligt ställningstagande till blivande organisation av flygstaben.

177 Kuih/I. Maj:ls proposition nr 110 år 1901

Flygvapenchefen föreslår vidare, att eu för pressdetaljen avsedd tjänst för biträde för skriv- och konlorsgöromål i reglerad hefordringsgång med hänsyn till arten och omfattningen av de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna utbytes mot kanslibiträdestjänst i Ae 7. Civiltörvaltningen tillstyrker, att skrivbiträdestjänsten omvandlas till tjänst för kanslibiträde men föreslår — i avvaktan på resultatet av törenämnda utredning rörande försvarsupplysningen att sistnämnda tjänst tills vidare uppföres såsom extra.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att den för chef för tlygstabens expedition avsedda arvodesbefattningen för pensionerad officer i numera A: 27 utbytes mot beställning för major i Ao 24 alternativt arvodesbefatlning för pensionerad officer i A: 27. Såsom nämnts i det föregående (jfr arméns motsvarande anslag) har civilförvaltningen ifrågasatt en översyn av expeditionstjänsten inom arméstaben. En liknande översyn bör enligt ämbetsverket verkställas jämväl inom flygstaben sedan dess organisation slutligt fastställts. I avvaktan härpå anser civilförvaltningen sig icke böra tillstyrka förevarande förslag.

Genom beslut vid 1959 års riksdag tillkom vid flygstaben en tjänst för byråinspektör i Ae 19, avsedd för säkerhetstjänsten vid flygvapnet. Från och med innevarande budgetår har denna tjänst placerats i lönegrad Ae21. Linder framhållande dels att det med hänsyn till säkerhetstjänstens betydelse även fortsättningsvis erfordras eu särskild befattningshavare som svarar för ifrågavarande tjänst inom flygvapnet, dels att nuvarande innehavare av byråinspektörstjänsten förenar denna tjänst med ordinarie tjänst vid flygförvaltningen föreslår flygvapenchefen, att tjänsten för byråinspektör i Ae 21 ordinariesättes från och med nästa budgetår. På grund av rådande personella förhållanden tillstyrker civilförvaltningen förslaget.

Chefen för flygvapnet har ånyo hemställt, att den vid expeditionen befintliga tjänsten för kansliskrivare (registrator) i Ao It) utbytes mot tjänst för förste kansliskrivare i Ao 12 (jfr prop. 19(50: 110, s. 118). Civilförvaltningen anser alltjämt, att förenämnda tjänst bör hänföras till 12 lönegraden. Med hänsyn till den av ämbetsverket ifrågasatta översynen av expeditionstjänsten vid flygstaben föreslås dock, att tjänsten tills vidare upptages såsom extra ordinarie.

Det av flygvapenchefen upprepade förslaget att utbyta en tjänst för vaktmästare i Ao 7 mot tjänst för portvakt i Ao 9 (jfr prop. 19(50:110, s. 119) anser civilförvaltningen sig alltjämt icke böra biträda.

För flygvapnets bok- och kartförråd, som är anslutet till flygstaben, har bland annat avsetls tvä tjänster för förrådsman i 7 lönegraden. Den ena av dessa tjänster är extra ordinarie medan den andra, som 1958 tillkom i utbyte mot eu befattning för kollektivavtalsanställd arbetare, är extra. Då behovet av två förrådsmän vid ifrågavarande förråd förutses komma all bestå, hemställer flygvapenchefen, att förenämnda tjänst för 12—1827 61 nihanij till riksdagens protokoll 1961. t samt. Nr 110

178 Kangl. Maj ds proposition nr 110 År 1901

lörrådsman i Ag 7 omvandlas till extra ordinarie. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Såsom redovisats i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 129) tillstyrker civilförvaltningen ett av chefen för flygvapnet i samråd med flygförvaltningen tramlagt förslag om överförande av en för flygledningens godsexpedition avsedd tjänst för förrådsman i Ae 7 från flygförvaltningen till flygstaben.

Utöver i vederbörliga personalförteckningar upptagen skrivbiträdespersonal har med hänsyn till arbetsomfånget vid flygstaben dylik personal under de senaste budgetåren måst tillfälligt anställas i relativt stor omfattning. Trots fortlöpande rationalisering av expeditions- och skrivtjänsten förutses icke någon minskning i arbetsomfattningen för ifrågavarande biträdespersonal. Då det ur personalsynpunkt är önskvärt, att ständigt tjänstgörande personal gives fastare anställningsform föreslår flygvapenchefen, att tvä tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång tillkommer frän och med nästa budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker att två dylika biträdestjänster inrättas men föreslår — i avbidan på att den av ämbetsverket ifrågasatta översynen av expeditionstjänsten vid flygstaben verkställes — att tjänsterna inrättas såsom extra.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att en beställning för förste flygläkare i Ao 23, avsedd för assistent åt flygöverläkaren, uppflyttas till Ao 25 (jfr prop. 1960: 110, s. 119). 1 samband därmed anses beställningen böra benämnas stabsflygläkare. Civilförvaltningen, som tidigare i avvaktan på slutligt ställningstagande till försvarssjukvårdens fi-amtida organisation icke ansett sig kunna biträda förslaget, vill numera icke motsätta sig den föreslagna förändringen.

Slutligen hemställer flygvapenchefen ånyo, att en tjänst för översköterska i Ae 10 tillkommer för den till flygstaben knutna medicinska undersökningscentralen (jfr prop. 1960:110, s. 119). Civilförvaltningen biträder förslaget.

2. Förändringar beträffande flggförvaltningen. De av flygvapenchefen framförda förslagen avseende personal vid flygförvaltningen med avlöning t rån förevarande anslag har redovisats i 1961 års statsverksproposition vid anmälan av flygförvaltningens avlöningsanslag (bil. 6, s. 128—129).

3. Förändringar beträffande eskaderstaber. Chefen för flygvapnet återkommer till frågan om eskaderchefernas löneställning och föreslår ånyo, att fyra beställningar för eskaderchef i Bo 4 uppflyttas till Bo 5 (jfr prop. 1960:110, s. 120). Detta löneställningsspörsmål bör enligt civilförvaltningen icke ses isolerat från frågan om lönegradsplaceringen för andra högre tjänster, beträffande vilken statsmakternas ställningstagande till krigsmaktens högsta ledning bör avvaktas. Ämbetsverket är därför icke berett att biträda den föreslagna förändringen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur t till 1

179 Flygvapenchefen har vidare dels upprepat förslaget alt — i utbyte mot 3 befattningar för pensionerad officer i B: 15 — inrätta 11 beställningar för ställföreträdande eskaderchef, av vilka 2 i Bo 3 och eu i Bo 1 eller Ao 26 (jfr prop. 1960: 110, s. 120), dels föreslagil, att eu särskild beställning i Bo 3 tillkommer för ställföreträdande eskaderchef vid fjärde flygeskadern samt att en för chef för norra flygbasområdel ursprungligen avsedd arvodesbefattning för pensionerad officer i B: 3 utgår. Beträffande sistnämnda förslag framhåller flygvapenchefen under erinran om den enligt 1958 års försvarsbeslut förutsatta höjningen av luftförsvarets beredskap i bland annat övre Norrland samt det i anslutning härtill fattade beslutet om överförande av en jaktdivision från Kalmar flygflottilj till Norrbottens flygbaskår (F 21)—att F 21 numera består av en jaktdivision, en spaningsdivision, en basbataljon, vilken under stor del av året är organiserad på självständiga baskompanier för bemanning av baser i övre Norrland, samt ett större stridslednings- och luftbevakningsförband, att F 21 för flera sektorer har samma funktioner som en sektorflottilj, samt att personalstyrkan vid F 21 är större än vid en normalflottilj. Vid 1956 års beslut om ny regional ledningsorganisation för flygvapnet förutsattes, att chefen för F 21 tillika skulle vara ställföreträdande eskaderchef vid fjärde flygeskadern (jfr prop. 1956: 110, s. 12). övergångsvis har emellertid den för chef för det numera indragna norra flygbasområdet avsedda arvodesbefattningen fått bibehållas och avses för ställföreträdande eskaderchef (jfr prop. 1959: 110, s. 125). Enligt flygvapenchefen har erfarenheterna visat, att befattningen som ställföreträdande eskaderchef bland annat med hänsyn till eskaderområdets storlek är så arbetskrävande att den icke kan uppehållas av chefen för F 21, vilken enbart som kårchef har hög arbetsbelastning.

Civilförvaltningen tillstyrker de av flygvapenchefen framförda förslagen.

Vidare tillstyrker ämbetsverket flygvapenchefens förslag att inrätta en för jakteskaderstab avsedd beställning för kapten i Ao 21, avsedd för arbetsuppgifter rörande viss televerksamhet.

Under en följd av år har flygvapenchefen föreslagit, att beställningar för 4 löjtnanter i intendenturbefattning utbytes mot kaptensbeställningar (jfr prop. 1960: 110, s. 120). Flygvapenchefen framhåller nu, att erfarenheterna av 1956 års eskaderorganisation visat, att eskaderintendenterna vid andra—fjärde eskadrarna, i vilka förutom flygstyrkor ingår lultbevaknings- och stridsledningsförband, bör vara majorer. För nästa budgetår föreslås därför, att förenämnda 4 löjtnantsbeställningar utbytes mot beställningar för 3 majorer i Ao 24 och en kapten i Ao 21.

1 avvaktan på resultatet av personalkårutredningens arbete med intendenturkårfrågorna är civilförvaltningen icke beredd förorda, att några nya regementsofficersbeställningar för intendenter tillkommer utan räknar liksom tidigare med kaptensbeställningar för intendenterna vid eskaderstaberna.

ISO

Knnr/I. Maj ds proposition nr 110 År 1!)ti1

Vid första eskaderstaben tillkom från och med budgetåret 1959/60 en för telefonist avsedd tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring (jfr prop. 1959: Ilo, s. 126 o. 144). För att godtagbar service skall erhållas under stabens ordinarie tjänstetid bör ifrågavarande tjänst enligt flygvapenchefen utökas till alt avse heltidstjänstgöring. Härigenom anses antalet värnpliktiga telefonister kunna minskas från 4 till 3. De erfarenheter som numera vunnits beträffande behovet av skrivpersonal vid törsta eskaderstaben talar enligt flygvapenchefen vidare för en utökning av berörda personal. För nästa budgetår föreslås därför, att 2 tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, varav en med halvtidstjänstgöring, tillkommer vid förevarande eskaderstab. Civilförvaltningen biträder förslaget.

4. Förändringar beträffande stridslednings- och luftbevakningsorganisationen. I särskild bilaga till sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1961/62 har chefen för flygvapnet angivit den personalökning som erfordras för modernisering och utbyggnad av stridslednings- och luftbevakningsorganisationen. Moderniseringen avser huvudsakligen de delar av landet där behovet av ett effektivt luftförsvar bedömts vara störst. Personalbehovet har redovisats för de olika enheterna i ett moderniserat stridsledningssystem (stril 60). övergången till en ny organisation innebär, att det nuvarande stridsledningssystemet (stril 50) samtidigt avvecklas. Nettobehovet av personalökning utgör enligt flygvapenchefen för sjuårsperioden 1961/68 sammanlagt 354 militära beställningar och 5 arvodesbefattningar för pensionerade officerare. Nämnda personalbehov, i vilket icke inräknats personal för lele- och motmedelsorganisationerna, hänför sig huvudsakligen till den operativa personalen. Med ett par undantag redovisas nämligen behovet av teknisk personal och personal i stabs- och förvaltningstjänst icke i detta sammanhang.

För nästa budgetår hemställer flygvapenchefen, att beställningar tillkommer för eu överste i Ilo I (sektorledare), 2 överstelöjtnanter i Ao 26, 3 majorer i Ao 24, 7 kaptener i Ao 21, 3 löjtnanter i Ao 17/13, 5 förvaltare i Ao 17, 3 fanjunkare i Ao 13, 10 ruslmästare i Ao 11, 14 överfurirer i Ao 9 och 12 furirer i Ae 8/7 samt att arvodesbefattningar inrättas för 3 pensionerade officerare i A: 24 (ledare för optisk luftbevakning).

Civilförvaltningen biträder den av flygvapenchefen för nästa budgetår föreslagna personalökningen.

5. Förändringar i önrigt beträffande militär personal. Flygkadettskolan 1F 20) är organiserad på chef (överstelöjtnant i Ao 26), stab och skolavdelningar. I administrativt avseende replierar F 20 i stor utsträckning på Upplands flygflottilj. Verksamheten vid skolan har enligt flygvapenchefen särskilt under de senaste åren påtagligt ändrat karaktär. Sålunda bär beträffande officers- och reservofficersutbildningen antalet linjer och omfattningen av utbildningen ökat. Främst i fråga om taktiska och tekniska

181 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

ämnen har eu förskjutning mot kvalitativt sett högre utbildning ägt rum, något som ställer större krav på chef och lärare. Utöver det utbildningsansvar som med avseende a elevernas allmänna användbarhet och duglighet åvilar chefen för F 20 framhåller flygvapenchefen särskilt del med flygutbildningen förenade ansvaret. Flygverksamheten vid skolan är av samma omfattning som vid eu flottilj men av mera kvalificerad art. Vid jämförelse mellan krigsskolechefcrna vid armén och marinen samt cheferna för Roslagens och Hallands flygkårer, vilka samtliga är placerade i lönegrad Bo 1, och chefen för F 20 uppväges enligt flygvapenchefen de förstnämndas fullständiga administrativa ansvar av den sistnämndes ansvar för flygtjänsten. Även chefen för F 20 anses därför böra vara placerad i Bo 1. Med hänsyn till ifrågavarande befattnings vikt måste å densamma placeras synnerligen dugliga officerare, som fortfarande är i karriären. Då nuvarande system medfört alltför många chefsbyten för att vederbörande inte skall bli förbigången i karriären, föreslår flygvapenchefen i syfte att i viss mån undvika berörda nackdel att för chef för F 20 avses en beställning för alternativt överste eller överstelöjtnant i Bo 1/Ao 26. Civilförvaltningen föreslår i anledning av förslaget att ifrågavarande överstelöjtnantsbeställning i Ao 26 utbytes mot en beställning för chef för F 20 i Bo 1.

Såvitt avser F 20 tillstyrker civilförvaltningen vidare alltjämt flygvapenchefens upprepade förslag om inrättande av en beställning för major i Ao 24, avsedd för regementsofficer till förfogande (jfr prop. 1060: 110, s. 123).

Vid Roslagens flygkår (F 2) har från och med innevarande budgetår tillkommit en kaptensbeställning, avsedd för chefen för försöksanläggningen för robotändamål. Flygvapenchefen, som föregående år begärde eu niajorsbeställning för nyssnämnda befattning (jfr prop. 1060: 110, s. 105) föreslår nu, att den sålunda inrättade kaptensbeställningen i Ao 21 utbytes mot beställning för major i Ao 24. Förslaget biträdes av civilförvaltningen.

I likhet med föregående år föreslår tlygvapenchefen vidare, att eu beställning för kapten i Ao 21, avsedd för chef lör förberedande tältllygaiskolan, utbytes mot majorsbeställning i Ao 24 (jfr prop. 1060: 110, s. 106). Civilförvaltningen anser, alt del i avvaktan på alt överblick vinnes över arbetsuppgifternas art och omfattning vid förberedande fältflygarskolan efter dess förflyttning bör kunna anstå med den föreslagna lönegradsuppflyttningcn.

Beträffande Norrbottens flygbaskår har flygvapenchefen upprepat tidigare framförda förslag om inrättande av eu beställning för kapten i Ao 21, avsedd för baskompanichef, och eu arvodesbefattning för pensionerad underofficer, numera i A: 17, avsedd lör mobiliseringsavdelningen (jli prop. 1060:110, s. 122 o. 123). Liksom föregående år tillstyrker civilförvaltningen den föreslagna personalförstärkningen för basbalaljonen men avstyrker — i avvaktan pa resultatet av pågående organisations-

182 K ung t. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

undersökningar av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygförbanden__

inrättande av arvodesbefattningen.

Chefen för flygvapnet föreslår, att för signalorganisationen inrättas beställningar för 4 kaptener i Ao 21, varav 3 för sektorflottiljstab och en för den for totalförsvaret gemensamma signalskyddsskolan, samt en fanjunkare i Ao 13, avsedd för sektorflottiljstab. För inhämtande av närmare upplysningar rörande förslagen avseende sektorflottiljstab, vilka biträtts av civilförvaltningen, torde få hänvisas till de handlingar som i sedvanlig ordning tillhandahålles riksdagens vederbörande utskott.

Beträffande den för signalskyddsskolan avsedda kaptensbeställningen framhåller flygvapenchefen, att det förutsatts, att de 3 militära lärare som beräknats ertorderliga för skolan skall fördelas med en från varje försvarsgren. Då det militära utbildningsbehovet vid skolan beräknats bli konstant året om och då ifrågavarande utbildnings karaktär ställer stora krav på kontinuitet i undervisningen, bör enligt flygvapenchefen tillfälliga kommenderingar av lärare icke komma i fråga. En särskild beställning bör därför tillkomma för lärare ur flygvapnet, vilken med hänsyn till undervisningens art bör vara avsedd för kapten. Civilförvaltningen erinrar om att Kungl. Maj:t den 3 juni 1960 bland annat föreskrivit, att för tjänstgöring vid signalskyddsskolan skall kommenderas dels för budgetåret 1960/61 en officer av chefen för armén, dels ock för de tider under sagda budgetår, då så enligt radioanstaltens bedömande oundgängligen erfordras, sammanlagt en officer och eu underofficer av chefen för marinen och chefen för flygvapnet. Med hänsyn härtill anser ämbetsverket — i avvaktan på att ytterligare erfarenheter vinnes av ifrågavarande verksamhet samt med eiinran om att cheferna för armén och marinen icke äskat särskilda beställningar för ändamålet — sig icke kunna tillstyrka, att en för signalskyddsskolan avsedd kaptensbeställning vid flygvapnet nu inrättas.

Flygvapenchefen föreslår ånyo, alt 2 beställningar för löjtnant i intendenturbefattning tillkommer, avsedda för Skaraborgs flygflottilj (F 7) — biträdande intendent respektive flygförvaltningen — rekryteringstjänst.

I avvaktan på resultatet av personalkårsutredningens arbete samt — vad avser beställningen för F 7 jämväl statens organisationsnämnds undersökningar av flygförbandens stabs- och förvaltningstjänst anser sig civilförvaltningen alltjämt icke kunna tillstyrka förslagen (jfr prop. 1960: 110, s. 123).

6. Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjänsten. Chefen för flygvapnet föreslår i samförstånd med försvarets forskningsanstalt, att forsknings- och utvecklingssektionen vid flvgstabens väderleksavdelning förstärkes på grund av det ökade behovet av forskning och utredning beträffande meteorologiska problem, som är av vikt för försvaret. Med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning och de höga krav som måste ställas dels med avseende på teoretisk kompetens, dels rörande kunskaper

183 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

i militärmeteorologisk metodik anses för ändamålet böra avses beställningar för förste stabsmeteorolog i Ao 26. Ehuru behov föreligger av 2 dylika beställningar föreslår flygvapenchefen för nästa budgetår, att eu beställning för förste stabsmeteorolog i Ao 26 tillkommer. Flygvapenchefen fiamhåller i sammanhanget att möjligheterna att utnyttja universitetens resurser genom t. ex. uppdragsverksamhet med hänsyn till ifrågavarande inålforsknings specifikt militära anknytning är relativt begränsade och icke kan utökas nämnvärt. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget.

Flygvapenchefen föreslår, att en beställning för meteorolog i Ao 21 tillkommer för föreståndare för väderleksavdelningens centraldetalj, vid vilken handlägges frågor av allmän och gemensam natur och ombesörjes expeditionsgöromål. Därigenom anses detaljens kapacitet kunna öka i sådan grad att övriga arbetsenheter, vilka är sysselsatta med meteorologiska specialuppgifter, kan avlastas rutingöromål. Civilförvaltningen tillstyrkei förslaget.

Flygvapenchefen upprepar sitt tidigare förslag om inrättande av 4 beställningar för eskadermeteorolog i Ao 23 i utbyte mot samma antal beställningar för meteorolog i reglerad befordringsgång (jfr prop. 1960: 110, s. 124). Civilförvaltningen biträder även nu förslaget.

Vid flygförvaltningens försöksplats i övre Norrland har, sedan från och med budgetåret 1959/60 tjänster tillkommit för en meteorologassistent och två tekniska biträden (jfr prop. 1959: 110, s. 145), ett embryo till väderleksstation organiserats. Nämnda personal är avsedd dels för meteorologisk observationstjänst av vanligt slag, dels för att vid behov utföra speciella aerologiska mätningar. För att försöksverksamheten skall kunna bedrivas rationellt och med tillräcklig säkerhet är det enligt flygvapenchefen nödvändigt, att lokal prognostjänst kan utföras på platsen. Vidare anses den kvalificerade bearbetningen av framtagna mätvärden och meteorologisk rådgivning i samband därmed böra ske i direkt samarbete med törsökslcdare och tekniker. Flygvapenchefen föreslår därför, all eu beställning för meteorolog i Ao 21 tillkommer för all leda den meteorologiska verksamheten vid försöksplatsen. Jämväl detta förslag biträdes av civilförvaltningen.

Flygvapenchefen återkommer till frågan om personalförstärkning för väderleksstationen vid marinkommande Osl (jfr prop. 1960: 110, s. 124) och föreslår — med förmälan att huvuddelen av marinens hclikopterflygverksamhet under våren 1961 avses komma att törläggas till helikopterbasen vid Berga, vilken då beräknas vara färdigställd all beställningai tillkommer för en meteorolog i Ae 19 och 2 meleorologer i regleiad befoidringsgång. Civilförvaltningen räknar med bitall till föl slaget.

Efter samråd med chefen för armén föreslår chefen för flygvapnet, som enligt sin instruktion är ansvarig för att krigsmaktens behov av väderleksinformationer in. in. tillgodoses, att vid arméns helikopterskola i Boden

184 Kungl. Maj ds proposition nr 110 år 1961

organiseras en väderleksstation av i princip samma lyp som de vid flygvapnets flottiljer, tills vidare dock något reducerad. Stationen anses böra inga som lokali organ i den militära väderlekstjänstens organisation och liksom övriga lokala väderleksorgan basera sin verksamhet på underlag från den militära väderlekscenfralen vid flygstaben. Från och med nästa budgetår föreslås, att ö meteorologbeställningar, av vilka eu i Ao 21, en i Ae 19 och en i reglerad befordringsgång, tillkommer för helikopterskolan. Såsom framgått av det föregående har härutöver för helikopterskolan en tjänst för tekniskt biträde föreslagits skola tillkomma å arméns personalförteckning (jfr arméns motsvarande anslag). Till stöd för förslaget har flygvapenchefen framhållit i huvudsak följande.

Verksamheten vid arméns helikopterskola i Boden avses bedrivas året om och omfatta fortsatt förarutbildning, tillämpningsövningar samt repetitionsövningar för arméns flygande personal.

Den militära väderlekscentralen och väderleksstationen vid Norrbottens flygbaskår har hittills genom provisoriska arrangemang sökt tillgodose helikopterskolans behov av väderleksinformation och biträde i meteorologiska frågor. Fn meteorolog ur flygvapnet har under 1960 tillfälligt vissa tider tjänstgjort vid helikopterskolan. Uppgifterna för denne meteorolog har varit dels att under en period av livlig övningsverksamhet svara för lokal prognostjänst och hålla vädergenomgångar för den flygande personalen, dels att i samband därmed närmare studera vilka behov av väderlekstjänst som tinnes och hur dessa lämpligen bör tillgodoses.

Erfarenheterna har visat, att flygning med helikopter i vissa avseenden är synnerligen väderberoende. Sålunda är det exempelvis icke möjligt att med betryggande säkerhet flyga i moln eller i områden där sikten är mycket dålig på grund av dimma, starkt dis eller kraftig nederbörd. Flygning måste vidare undvikas i områden där risk för isbildning föreligger och särskild försiktighet iakttagas vid flygning under speciella vindförhållanden. För att flygtiden och flygmaterielen skall kunna effektivt utnyttjas krävs dessutom, att väderleksinflytandena beaktas redan vid övningarnas uppläggning. Den flygande personalen behöver slutligen ha goda kunskaper i flygmeteorologi för att rätt kunna utnyttja de informationer och råd som väderlekstjänsten kan lämna. Detta åstadkommes bäst genom daglig kontakt med meteorolog i samband med vädergenomgångar före och efter flygning.

Förhållandena vid helikopterflygning synes jämförbara med dem som rådde vid flygvapnet i början av 1940-talet och som efter eif antal svåra s.k. väderhaverier ledde till att väderleksstationer organiserades vid samtliga flygflottiljer (motsvarande).

Civilförvaltningen tillstyrker bifall jämväl till delta förslag.

Chefen för flygvapnet hemställer ånyo, all de på flygvapnets personalförteckning upptagna beställningarna för meteorolog i Ae 19, vilka för innevarande budgetår utgör 19, ordinariesätlcs. I likhet med tidigare år tillstyrker civilförvaltningen förslaget.

7. Förändringar i övrigt beträffande Imfikledurpersonal. Flygvapenchefen föreslår fortsatt utbyggnad av den regionala och lokala radaröver-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 185

vakningen. Den regionala radarövervakningen, som ledes från militära luftförsvarscentraler och ombesörjes av trafikledare från flygvapnet och luftfartsverket, avser främst gemensam ledning och övervakning av militär och civil flygtrafik i luftlederna samt luftrummen kring dessa. Personalbehovet för övervakningen inom Stockholms, Göteborgs och Malmö flyginformationsområden beräknas alltjämt till 21 trafikledare ur flygvapnet (7 per område) (jfr prop. 1959: 110, s. 136). För de båda förstnämnda områdena har hittills tillkommit 6 trafikledare. Enligt flygvapenchefens nu framlagda beräkningar erfordras därutöver 12 trafikledare för två luftförsvarscentraler, vilka framdeles anses böra ingå i övervakningsorganisationen. För nästa budgetår föreslår flygvapenchefen, att beställningar för 2 trafikledare i Ao 19 tillkommer och avses för Stockholms respektive Malmö flyginformationsområden.

Den lokala radarövervakningen, som är avsedd för kontroll av luftrummet runt en flygplats samt för ledning till en lämplig inflygningspunkt för landningsplané, kan betjäna en ensamt belägen flygplats eller en grupp av närbelägna flygplatser. För ifrågakommande övervakning erfordras enligt flygvapenchefen vid ensamt belägen flygplats, som ej beröres av luftled, en och vid sådan flygplats, vars ytterzon berörs av luftled, 2 trafikledare ur flygvapnet. Vid lokala radarövervakningsorgan för grupp av flygplatser har tidigare 3 trafikledare ur flygvapnet beräknats. Erfarenheterna har emellertid enligt flygvapenchefen visat, att antalet trafikledare vid nämnda organ bör utökas till, beroende på trafikintensiteten, 4 eller 5 för att flygsäkerheten icke skall äventyras. Av följande tablå framgår av flygvapenchefen beräknat totalbehov av respektive redan erhållna trafikledare för de förband vid vilka lokal radarövervakning numera anses böra finnas. (För tidigare beräkningar har redogjorts i prop. 1959: 110, s. 136—137.)

186 Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1961

Återstående behov av personal för den lokala radarövervakningen bör enligt flygvapenchefen tillgodoses under budgetåren 1961/66. För nästa budgetår föreslås, att beställningar tillkommer för en förste trafikledare i Ao 21 (för F 3), 2 trafikledare i Ao 19 (för F 8 A och F 9) samt 3 trafikledare i reglerad befordringsgång (för F 3, F 7 och F 11).

Civilförvaltningen tillstyrker den föreslagna utbyggnaden av personalorganisationen för den regionala och lokala radarövervakningen.

Flygvapenchefen återkommer till frågan om trafikledarpersonal för betjäning av landningsradarstationer (jfr prop. 1960: 110, s. 127) och upplyser, att totalt 23 flygplatser avses erhålla landningsradar samt att 7 dylika radarstationer beräknas ha tillkommit till och med nästa budgetår. Ifrågavarande radarstationer skall Arara i bruk äA’en under goda väderleksförhållanden för övning av trafikledare och flygförare i landningsmetodiken samt för flygsäkerhetsmässig uppföljning och ledning av flygplanen under landning. Personalbehovet beräknas tills vidare till 2 trafikledare per station utom för krigsflygskolan, där den höga landningsfrekvensen kräver 3 trafikledare. För nästa budgetår föreslås, att beställningar tillkommer för 14 trafikledare, varav 7 i Ao 19 och 7 i reglerad befordringsgång. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Chefen för flygvapnet har upptagit frågan om trafikledarpersonal för betjäning av civil flygtrafik på militära flygplatser och därvid anfört följande.

Flygvapnet har sedan ett antal år, genom tillstånd i varje särskilt fall, upplåtit vissa militära flygplatser för reguljär civil flygtrafik. Denna flygtrafik, som från början varit provisorisk och av ringa omfattning, har under senare år ökat i omfattning samt fått en alltmer permanent karaktär vid ett ökat antal militära flygplatser.

Då civil reguljär flygtrafik infallit under flygvapnets icke ordinarie flygövningstid, har vissa personalgrupper, bland annat trafikledare, efter överenskommelse direkt med luftfartsstyrelsen, mot auss ersättning anlitats för extra arbetsuppgifter för den civila flygtrafiken.

Flygvapnets flygsäkerhetsorganisation är dimensionerad efter flygvapnets behov av flygsäkerhetstjänst. Varje ny uppgift, som ålägges denna organisation utanför den ordinarie arbetstiden, medför en icke förutsedd merbelastning av flygsäkerhetspersonalen, som bland annat begränsar flygvapnets möjligheter att utnyttja ifrågavarande personal för övriga arbetsuppgifter, t. ex. övningar under icke ordinarie tjänstgöringstid, kommenderingar till kurser in. in. Av flygsäkerhetsskäl måste även flygsäkerhetspersonalens tjänstgöring utöver ordinarie arbetstid begränsas. Flygvapnet kan därför endast åtaga sig uppgifter, som är förenliga med den militära verksamheten i övrigt eller som är möjliga med hänsyn till personaltillgången.

Denna flygsäkerhetsservice åt den ciAila luftfarten kräver för varje år en ökad arbetsinsats av flygvapnets trafikledarpersonal.

Chefen för flygvapnet kan i fortsättningen med nuvarande personaluppsättning vid F 12, F 14, F 17 och F 21 icke medge flygsäkerhetsservice i den utsträckning, som den civila reguljära flygverksamheten kräver vid dessa

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

flottiljer såvida icke luftfartsstyrelsen ställer erforderlig trafikledarpersonal till flygvapnets förfogande. För att möjliggöra detta avser luftfartsstyrelsen framdeles föreslå inrättandet av trafikledarbefattningar att disponeras av flygvapnet. För budgetåret 1961/62 begär luftfartsstyrelsen att tre tjänster för trafikledare i reglerad befordringsgång inrättas.

Kostnaderna för nämnda trafikledare skall icke belasta flygvapnets anslag.

Den på detta sätt från Luftfartsverket utlånade trafikledarpersonalen måste vara kvalificerad för militär trafikledning, ingå i arbetspass med de civilmilitära trafikledarna och vara förtrogna med de lokala förhållandena vid flottiljen. Härför kräves att trafikledare ur Luftfartsverket kontinuerligt och under lång tid tjänstgör vid flygvapnet.

I samråd med luftfartsstyrelsen föreslår flygvapenchefen, att de av styrelsen för nästa budgetår begärda 3 trafikledartjänsterna skall ingå i flygvapnets trafikledarorganisation såsom civilmilitära trafikledare och placeras enligt av flygvapenchefen i samråd med luftfartsstyrelsen fastställd fördelning.

Civilförvaltningen biträder förslaget. Ämbetsverket framhåller, att ifrågavarande beställningar, för vilka medel icke beräknats i anslagsäskandena, bör redovisas särskilt i flygvapnets personalförteckning. I sammanhanget anför civilförvaltningen, som yttrat sig över ett inom flygförvaltningen upprättat förslag till ramavtal mellan flygvapnet och luftfartsstyrelsen angående upplåtelse av militärflygplatser för civil lufttrafik, att en motsvarande redovisning bör ske jämväl av andra tjänster m. m. som kan bli aktuella i förevarande hänseende.

Såsom framgått av det föregående (jfr under arméns och marinens motsvarande anslag) räknar civilförvaltningen med att beställningar tillkommer vid flygvapnet för eu förste trafikledare i Ae 21 och eu trafikledare i reglerad befordringsgång, avsedda för respektive arméns och marinens helikopterorganisationer.

Luftfartsstyrelsen, som yttrat sig över föreslagna förändringar beträffande trafikledarpersonal vid flygvapnet samt i samband därmed redogjort för personaluppsättningen vid de gemensamma radarledningsorganen såvitt avser trafikledarpersonal ur luftfartsverket, konstaterar — liksom flygvapenchefen gjort — att utvecklingen inom såväl civil som militär luftfart mot högre flyghastigheter och kortare aktionstider samt den civila luftfartens ökade utnyttjande av luftrum och flygplatser, som tidigare kunnat fritt disponeras för militär flygverksamhet, medfört krav på en mera noggrann uppföljning och kontroll av flygverksamheten ävensom en betydligt vidgad samordning av militär och civil flygverksamhet.

Beträffande omfattningen av det ökade personalbehovet för flygvapnets del för tillgodoseende av ifrågavarande krav uttalar styrelsen helt allmänt, att personalförstärkning blir ofrånkomlig inom såväl centrala som regionala och lokala trafikledningsorgan samt anför därefter i huvudsak följande.

188 Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

På det centrala planet har antalet för luftfartsstyrelsen och chefen för flygvapnet gemensamma ärenden ökats avsevärt under de senaste åren. Enligt styrelsens uppfattning har behandlingen av dessa ärenden ofta blivil fördröjd på grund av bristande personaltillgång inom flygledningen.

På det regionala planet samarbetar luftfartsverket och flygvapnet beträffande driften av de s. k. regionala radarcentralerna.

Den personal, som luftfartsverket under innevarande budgetår disponerar för tjänstgöring vid dessa centraler, uppgår till 4 trafikledare (därav 2 förste trafikledare i Ae21) och 4 trafikexpeditörer. Av dessa befattningshavare är 2 trafikledare och 2 trafikexpeditörer fördelade på vardera Radar Ost och Radar Syd (svarande för övervakning inom Stockholms respektive Malmö flyginformationsområden). Under budgetåret 1961/62 avses ytterligare en trafikledare anställas för vart och ett av dessa båda organ.

Enligt preliminära planer skulle Radar Ost och Radar Syd år 1965 behöva vardera 5 trafikledare och 3 trafikexpeditörer ur luftfartsverket samt Radar Väst (Göteborgs flyginformationsområde), vilket organ bedömes erforderligt på längre sikt, 3 trafikledare och 2 trafikexpeditörer ur luftfartsverket.

Vid bedömning av personalbehovet för den regionala radarövervakningen måste beaktas, att luftfartsverkets personal har den relativt begränsade uppgiften att följa upp och vid behov leda den flygtrafik som förekommer i luftleder och längs övriga fastställda flygsträckor.

För att nämnd flygtrafik skall kunna försiggå med betryggande säkerhet fordras, att den militära delen av radarcentralerna får en kapacitet, som möjliggör uppföljning och ledning av praktiskt taget all militär flygverksamhet. En sådan kapacitet finnes för närvarande icke.

På det lokala planet samarbetar luftfartsverket och flygvapnet i fråga om driften av gemensamma radarorgan, upprättade vid Stockholm-Bromma (Stockholm Radar) och Göteborg-Torslanda (Göteborg Radar).

Luftfartsverkets personal vid Stockholm Radar utgöres av befattningshavare, som även har att vid Bromma flygplats ombesörja inflygningskontrolltjänst samt svara för övervaknings- och landningsradar. För dessa arbetsuppgifter erfordras för närvarande, med en öppethållningstid av 14 timinar/dygn, 8 trafikledare och 3 trafikexpeditörer.

Göteborg Radar är inrättad i samma lokal som Göteborgs kontrollcentral, varför luftfartsverkets personal här även har att ombesörja oinrådesoch inflygningskon t roll tjänst.

För den funktion, som kan anses ingå i Göteborg Radars verksamhet, nämligen betjäning av övervakningsradar, åtgår ungefär 4 trafikledare, vilket medger en öppethållning av 16 timmar/dygn.

8. Förändringar i övrigt beträffande civilmilitär personal. Civilförvaltningen biträder numera det av chefen för flygvapnet upprepade förslaget att inrätta en för Norrbottens flvgbaskår (F 21) avsedd beställning för flygläkare av 1. graden i Ao 21 (jfr prop. 1960: 110, s. 123).

Det stora antalet flygelever och flygande personal vid krigsflygskolan (F 5) har enligt flygvapenchefen hittills medfört, att tillfälliga kommenderingar av arvodesanställda flygläkare av 2. graden måst äga rum. Till följd av förberedande fältflygarskolans flyttning till Ilerrevadskloster och

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

anslutning till F 5 ökar arbetsuppgifterna för läkarpersonalen vid sistnämnda förband. Med hänsyn härtill har chefen för flygvapnet i särskild skrivelse den 21 juli 1960, efter hörande av Sveriges läkarförbund, föreslagit dels att den vid F 5 placerade förste flygläkaren skall åläggas en med cirka 17 timmar per vecka utökad tjänstgöringsskyldighet, dels ock att nämnde läkare skall uppbära ett tilläggsarvode om 27 200 kronor för år samt erhålla rätt att mot särskild ersättning ha mottagning av viss civil personal å sjukhuset vid F 5.

Även med den ifrågasatta utökade tjänstgöringsskyldigheten för läkaren vid F 5 erfordras enligt flygvapenchefen förstärkning av läkarpersonalen vid förbandet. På grund av Ljungbyheds ringa folkmängd, som icke anses utgöra underlag för mer än en läkare, föreslås icke någon ny läkarbeställning tillkomma. De tillfälliga kommenderingarna av flygläkare av 2. graden förutsättes i stället fortgå. Med hänsyn till det stora behovet av tillfälligt kommenderade läkare vid andra förband och krigsflygfält föreslår flygvapenchefen, att antalet flygläkare av 2. graden ökas med 2 från och med budgetåret 1961/62. Civilförvaltningen biträder den föreslagna utökningen av mot arvode anställda flygläkare av 2. graden.

Flygvapenchefen framhåller, att uppbyggnaden av flottiljpolisorganisationen nu fortskridit så långt att beställningar i princip erhållits för samtliga förband utom ett, Skaraborgs flygflottilj (F7). I samband med beslutade förbandsindragningar kan emellertid viss flottiljpolispersonal tillföras F 7, varigenom brand- och räddningstjänsten i viss utsträckning kan tillgodoses även vid detta förband. I avvaktan på ett ställningstagande till den framtida verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj (F 8), varigenom antalet flottiljpoliser vid detta förband skulle kunna påverkas, föreslås nu icke inrättande av nya beställningar för flottiljpolis i Ao It och Ao 9. Däremot erfordras enligt flygvapenchefen en förste flottiljpolis i Ao 13 såsom chef för flottiljpolisorganisationen vid F 7, vilken även innefattar värnpliktig personal för vakttjänst. Någon dylik beställning beräknas icke komma att frigöras vid F 8, oavsett ställningstagandet till den framtida flygverksamheten där.

Civilförvaltningen anser det i och för sig rimligt, att en beställning för förste flottiljpolis tillkommer jämväl för F 7 men finner det naturligt, att med inrättande av beställningen anstår i avvaktan på de personalomflyttningar som kan föranledas av de beslutade förbandsindragningarna. Civilförvaltningen anser nämligen att ställning icke nu bör tagas till frågan om förste flottiljpolis erfordras för F 8 etablissement efter flottiljens indragning.

Med hänsyn till att ny flygmateriel med komplicerad teleteknisk utrustning successivt tillkommer har, såvitt avser den elektrotekniska personalen, hittills 12 beställningar för förste mästare eller mästare utbytts mot verkmästarbeställningar (jfr senast prop. 1960: 110, s. 125 o. 135). För nästa

190 Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1961

budgetår föreslår flygvapenchefen, att ytterligare 2 beställningar för verkmästare i Ao 16 tillkommer i utbyte mot mästarbeställningar i Ao 12. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Till följd av införandet av attack- och jaktrobotar har hittills bland annat beställningar för 7 verkmästare tillkommit i utbyte mot mästarbeställningar (jfr senast prop. 1960: 110, s. 126 o. 135). Flygvapenchefen, som tidigare uttalat, att sammanlagt 15 beställningar för mästare borde omvandlas till verkmästarbeställningar, anmäler, att det numera på grund av beslutade organisationsförändringar är tillfyllest med utbyte beträffande 14 beställningar. För nästa budgetår föreslås, att 3 beställningar för verkmästare i Ao 16 tillkommer i utbyte mot mästarbeställningar i Ao 12. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Genom beslut av 1959 och 1960 års riksdagar har 250 flygteknikerbeställningar i Ao 10 utbytts mot beställningar för förste flygtekniker i Ao 12. Flygvapenchefen, som tidigare anmält behov av sammanlagt 823 beställningar i Ao 12, anser, att det sålunda påbörjade utbytet bör fortsätta och föreslår för nästa budgetår att ytterligare 200 beställningar för förste flygtekniker inrättas i utbyte mot samma antal flygteknikerbeställningar. Civilförvaltningen tillstyrker jämväl detta förslag.

Flygvapenchefen föreslår ånyo, att flygdirektörer av 1. graden i Ao 26 avses för flottiljernas (motsvarande) materielavdelningar i stället för flygdirektörer av 2. graden i Ao 24 (jfr SP 1960, bil. 6, s. 70—71 och 86 samt prop. 1960: 110, s. 126). Den sålunda föreslagna förhöjda löneställningen anses numera jämväl böra avse chefen för materielavdelningen vid Roslagens flygkår (F2). Civilförvaltningen förutsätter alltjämt, att denna löneställningsfråga kommer under behandling i annat sammanhang.

9. Förändringar i övrigt beträffande viss personal vid förbanden m. m. För förberedande fältflygarskolan (FÖFS) har inrättats tjänster för 3 adjunkter i Ae 23 och 2 adjunkter i Ae 21. Den rutin och erfarenhet som kräves, av den civila lärarpersonalen vid FÖFS fordrar enligt flygvapenchefen icke blott en viss tjänstgöringstid vid skolan utan även förståelse för skolans särart och speciella utbildningsmål. För all erhålla kvalitativt bästa möjliga lärare vid FÖFS anses det nödvändigt, att tjänstgöringsförhållandena där är fullt jämförbara med dem vid civila skolor. Det synes därför enligt flygvapenchefen orimligt, att endast 5 adjunktstjänster finnes vid FÖFS, där med hänsyn till undervisningens omfattning behov föreligger av cirka 20 lärare. Med hänsyn till önskemål och krav om fastare anställningsform för lärarpersonalen föreslås att denna utökas med 3 adjunkter i Ae 21.

Flygvapenchefen anser det rimligt, att vid FÖFS heltidstjänstgörande timlärare med folkskollärarexamen erhåller dels en löneställning som motsvarar deras utbildning, dels samma anställningsform som tillämpas vid civila skolor. Med anledning härav föreslås, att vid FÖFS inrättas 3 lärartjänster i Ae 13.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

191 Därest föreslagna lärartjänster inrättas, kommer enligt flygvapenchefen kostnaderna för civila lärare (timlärare) för underbefälsutbildning att minska.

I avbidan på att ytterligare erfarenheter vinnes av organisationen och verksamheten vid FÖFS efter dess förflyttning anser sig civilförvaltningen för närvarande icke beredd tillstyrka förslagen.

Flygvapenchefen föreslår, att tjänster tillkommer för 3 ekonomibiträden i Ae 2/3, varav ett vid Kalmar och 2 vid Bråvalla flygflottilj (detachementet å Gotland). Tjänsterna är avsedda för luftbevakningsanläggningar. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Sedan åtta tjänster för vaktman i Ag 8 numera extraordinariesatts (5 från och med föregående och 3 från och med innevarande budgetår) återstår vid flygförbanden en extra vaktmannatjänst. Flygvapenchefen, som tidigare föreslagit, att jämväl denna tjänst omvandlas till extra ordinarie, upprepar nu detta förslag (jfr prop. 1960: 110, s. 128). I likhet med föregående år anser sig civilförvaltningen icke böra biträda förslaget.

Med hänsyn till att förberedande fältflygarskolan i administrativt hänseende anslutits till krigsflygskolan (F 5) föreslår flygvapenchefen ånyo, att sjukvårdspersonalen vid F 5 förstärkes. Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning anses numera tjänster böra tillkomma för en översköterska i Ae 10 och en undersköterska i Ae 4. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Från och med budgetåret 1958/59 har för assistenter för frivilligfrågor inrättats 19 tjänster i Ag 7, varav 9 med deltidstjänstgöring. Tjänsterna får emellertid endast utnyttjas under en sammanlagd tjänstgöringstid av 150 månader för år, semestrar icke inräknade (jfr prop. 1958: 110, s. 469). Trots stor arbetsinsats av ifrågavarande assistenter har behovet av flyglottor för krigsorganisationen inte kunnat täckas. Det anses därför nödvändigt att ytterligare intensifiera rekryteringsverksamheten. För att detta skall kunna möjliggöras föreslår flygvapenchefen, att förenäinnda assistenttjänster får utnyttjas under en sammanlagd tjänstgöringstid av 174 månader per år, vilket innebär en utökning med 24 månader. Jämväl detta förslag tillstyrkes av civilförvaltningen.

Flygvapenchefen återkommer till frågan om löneställningen för sjukvårdsförmån och hundgårdsförmän (jfr prop. 1960: 110, s. 128). Nu föreslås att tjänster för 17 sjukvårdsförmån i Ae 9 och 18 hundgårdsförmän i Ae 8 uppflyttas till Ae 11 respektive Ae 9 samt att innehavarna av ifrågavarande tjänster vid förband som bildar avvecklingsorganisationer (F 8 och F 14) förordnas att bestrida göroinål som eljest ankommer på tjänsteman i All respektive A 9. Civilförvaltningen anser alltjämt, att ifrågavarande löneställningsfrågor bör upptagas till prövning i annat sammanhang.

Lönegradsplaceringen av fotograftjänsterna vid Södermanlands flygflottilj (Fil) har sänkts från och med innevarande budgetår (jfr prop.

192 Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

1960: 151). Med hänsyn till arten och omfattningen av de arbetsuppgifter som är förenade med ifrågavarande tjänster bör enligt flygvapenchefen den tidigare löneställningen bibehållas. Flygvapenchefen föreslår därför, att en tjänst för förste fotograf i Ae 11 och 3 tjänster för fotograf i Ae 9 utbytes mot tjänster för en fotoassistent i Ae 13 och 3 fotografer i Ae 11. Civilförvaltningen anser frågan om jämkning av den helt nyligen prövade löneställningen för här berörda tjänster vara av karaktär att böra upptagas i annan ordning och räknar därför icke med någon förändring i ifrågavarande avseende. Ämbetsverket anser sig dock böra uttala den uppfattningen, att den tidigare löneställningen för ifrågavarande tjänster synes väl vald.

Flygvapenchefen har uttalat, att ersättning till veterinärer, som kontrakteras för fortlöpande veterinärvård avseende flottiljernas stamhundar i de fall då militär veterinär icke kan anlitas, bör utgå från avlöningsanslag. I anledning härav har civilförvaltningen för ändamålet beräknat ett belopp av 3 500 kronor under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Civilförvaltningen anmäler, att av ämbetsverket verkställda beräkningar rörande personalbehovet för kassaavdelningarna vid Roslagens flygkår (F 2) och Kalmar flygflottilj (F 12) visat, att viss personalförstärkning erfordras. Civilförvaltningen föreslår därför, att 2 tjänster för biträde för skrivoch kontorsgöromål i reglerad befordringsgång, varav ett vid F 2 och ett med halvtidstjänstgöring vid F 12, tillkommer från och med budgetåret 1961/62.

Såvitt avser kontorspersonal har civilförvaltningen vidare (skr. 28/io 1960) upptagit frågan om behovet vid flygvapnet av kontorsbiträdestjänster i Ao 5 i enlighet med principerna om reglerad befordringsgång för biträdespersonal (jfr i det föregående under arméns motsvarande anslag) och därvid föreslagit, att dels 2 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 inrättas i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång, dels 4 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 utbytes mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, dels ock 7 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 utgår på grund av organisatoriska förändringar m. m. För upplysning om hur ifrågavarande tjänster för biträdespersonal fördelas på olika förband in. in. torde få hänvisas till civilförvaltningens skrivelse.

Beträffande maskinpersonal har fortifikationsförvaltningen anmält, atl för drift och underhåll av i viss anläggning ingående installationer avseende uppvärmning m. m. erfordras en maskinchef i Ael7, en förste maskinist i Ae 12 och 2 maskinister i Ae 9. Civilförvaltningen tillstyrker, att tjänster inrättas för här avsett ändamål. Frågan om lönegradsplacering och tjänstebenämning för ansvarsmannatjänsten bör enligt ämbetsverket avgöras först sedan anläggningen i vederbörlig ordning klassificerats enligt av statsmakterna fastställda grunder. Vidare anses de föreslagna maskinisttjänsterna

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

i 9 lönegraden böra prövas i samband med 1900 års reparatörs- och eldaröversyn. Civilförvaltningen bar emellertid beräknat kostnaderna för ifrågavarande maskinpersonal i de av fortifikationsförvaltningen angivna lönegraderna. Enär medel för anställande av ansvarsman i 12 lönegraden redan anvisats (jfr prop. 1960: 110, s. 136), har ämbetsverket upptagit kostnaden för ansvarsmannalönen endast till belopp motsvarande skillnaden mellan lön i 17 och 12 lönegraderna.

10. Förändringar i övrigt. För timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna under nästkommande budgetår beräknar flygvapenchefen 575 000 kronor, vilket innebär en kostnadsökning med 75 000 kronor, ökningen beror bland annat på tillkomst av nya kurser, exempelvis vid den nyinrättade bastjänstskolan, och höjda arvoden. Civilförvaltningen, som erinrar om att frågan om lärararvodena vid försvaret för närvarande är föremål för översyn samt att lönespörsmålen avseende yrkeslärare in. fl. skall övervägas inom en särskild beredning, upptager i anslagsäskandena det av flygvapenchefen föreslagna beloppet.

Medelsbehovet för timarvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning beräknas enligt civilförvaltningen öka med 10 000 kronor, ökningen betingas bland annat av att timlärare efter uppnådd kompetens inplaceras i reglerad befordringsgång samt att antalet undervisningstimmar i allmänbildande ämnen vid flygvapnets stridsledningsskola ökar.

1 enlighet med av flygvapenchefen framlagda beräkningar upptager civilförvaltningen kostnaderna för arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst till 340 000 kronor, vilket innebär en ökning med 38 000 kronor.

Med hänsyn till ökat antal flygande personal räknar civilförvaltningen med att kostnaderna för flygtillägg ökar med 100 000 kronor.

Sedan flygvapenchefen anmält, att lian hösten 1960 avsåge att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag till organisatoriska och personella förändringar vid attackflottilj och sektorflottilj som resultatet av statens organisationsnämnds undersökningar kunde föranleda samt att den i törevarande sammanhang för nästa budgetår uppskattade kostnadsökningen uppginge till cirka 300 000 kronor, har civilförvaltningen vid anslagsberäkningarna medtagit angivna ökningsbelopp.

11. Omräkning. Från och med innevarande budgetår bar under förevarande anslag upptagits eu särskild delpost för till frivillig tjänstgöring inkallad personal (jfr prop. 1960: 110, s. 31 tf och under arméns avlöningsanslag i del föregående). Enligt meddelade dispositionsföreskrifter får posten utnyttjas för avlönande av befäl vid ifrågavarande tjänstgöring under högst 785 tjänstgöringsmånader och av övrig personal under högst 1 215 tjänstgöringsmånader. Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår medel för avlönande av befäl och övrig personal under motsvarande antal tjänst- 13—1827 til liihang till riksdagens protokoll 1901. 1 samt. Nr Ilo

194 Kuin/I. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

göringsmånader. Uppkommande kostnadsökningar under förevarande anslag utgör härvid enligt ämbetsverket l 532 865 kronor.

Av flygflottiljernas regementsofficerare bilräder eu (flygchefen) närmast flottiljchefen vid ledningen av flygverksamheten. Vid nattjaktflottiljen Fl, Västmanlands flygflottilj, och spaningsflottiljen F It, Södermanlands flygllottilj, har majorsbeställningar tillkoiniuil lör biträdande flygchef genom beslut av 1956 respektive 1960 års riksdagar (jfr prop. 1956:110, s. 192 och 1960: 110, s. 134). Dubbleringen av flygchefsbefattningen har främst skett med hänsyn till den omfattande flygverksamhet under mörker som bedrives vid ifrågavarande flottiljer. Såvitt avser Fil har även anförts att nämnda flottilj har fyra flygande divisioner mot normalt tre vid övriga förband.

I skrivelse den 23 december 1960 har chefen för flygvapnet anmält behov av biträdande flygchef vid attackflottiljerna.

Flygvapenchefen framhåller, att attackflottiljerna numera tillförts flygplantyp Lansen. Härigenom bär attackförbanden fått en mer differentierad vapenutrustning och ett flygplan med god instrumentering, varigenom insats under mycket varierande väderleksförhållanden och i avsevärt ökad omfattning under mörker möjliggöres. För att flygmaterielen skall kunna fullt utnyttjas vid krig är det enligt flygvapenchefen nödvändigt med en omfattande fredsutbildning, där samtliga anfallsformer övas. För att utbytet av övningarna skall hl i optimalt och med hänsyn till flygsäkerhetsskäl anses det nödvändigt att ställa höga krav såväl på förberedelserna för som ledningen av flygövningarna. Vid attackflottiljerna bedrives enligt flygvapenchefen mörker flygningar två dagar i veckan under större delen av året. Rutinen för mörkerflygning är i stort sett densamma som vid F 1 och F It.

Flygvapenchefen framhåller vidare, all flyghaverierna under senare år till cirka 65 % berott på personalfel, huvudsakligen avseende flygförare. Anledningen till att felen begåtts har i flera fall ej kunnat klarläggas men det är enligt flygvapenchefen uppenbart, att noggrannare uppföljning av den flygande personalens fysiska och psykiska status än som nu är genomförbar skulle ge ökade möjligheter att begränsa förarfelen.

1 samband med de överväganden och överläggningar som ägt rum inom flygvapnet med anledning av den senaste lidens haverier har enligt flygvapenchefen särskilt framhållits, att flygchefernas arbetsbelastning är så stor att de ej hinner ägna tillräcklig tid åt ledningen och uppföljningen av flygutbildningen samt åt kontroll av den flygande personalens kunskap om materiel och bestämmelser. En dubblering av flygchefsbefattningarna anses därför nödvändig vid attackflottiljerna. Med hänsyn härtill föreslår flygvapenchefen, att fyra majorsbeställningar i Ao 24 tillkommer från och med nästa budgetår.

K ungt. Maj:Is proposition nr 110 år 1901

19fi

Försvarets civilförvaltning, som yttrat sig över förevarande förslag, anser sig på av flygvapenchefen anförda skål icke kunna motsätta sig bifall till framställningen.

Departementschefen

1. Mot bakgrund av att jag i annat sammanhang meddelat min avsikt att föranstalta om en översyn av försvarsgrensstabernas organisation har jag ansett det nödvändigt att iakttaga försiktighet vad beträffar inrättande av nya beställningar och tjänster vid flygstaben. Ett undantag bör i detta hänseende göras beträffande flygsäkerhetsavdelningen. Med hänsyn till det ökade arbetsomfånget vid nämnda avdelning ävensom till den vikt som bör tillmätas haveriförebyggande åtgärder föreslår jag, att för avdelningen inrättas beställningar för en major i Ao 24, en kapten i Ao 21 och en stabstrafikledare i Ao 23. Vidare kan jag tillstyrka, att tjänster för en amanuens i reglerad befordringsgång och ett kanslibiträde i Ao 7 utbytes mot tjänster för respektive förste aktuarie i Ae 23 och kontorist i Ao 9.

Med anledning av förslaget att inrätta en arvodesbefattning för pensionerad officer vid organisationsavdelningen anser jag mig böra föreslå, att för den nu vid nämnda avdelning frivilligt tjänstgörande reservofficeren inrättas en personlig tjänst för byråassistent i Ae 19.

Såvitt avser personalavdelningen kan jag tillstyrka, att eu arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 tillkommer. Vidare tillstyrker jag, att en för pressdetaljen avsedd tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål omvandlas till kanslihiträdestjänst i Ae 7, att 2 tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål tillkommer vid flygstabens expedition samt att den för säkerhetsfrågor inrättade tjänsten för byråinspektör ordinariesättes. I anslutning till förslag i årets statsverksproposition räknar jag vidare med att en tjänst för förrådsman i Ae 7 överföres från flygförvaltningen till flygstaben.

Förslaget att uppflytta en beställning för förste flygläkare i Ao 23, avsedd för assistent åt flygöverläkaren, till Ao 2f> är jag inte beredd att ta ställning till.

I förevarande sammanhang vill jag anmäla, att försvarets sjukvårdsstyrelse till fullgörande av erhållet uppdrag med skrivelse den 31 maj 1960 redovisat eu verkställd utredning angående gemensam organisation för militärmedicinska undersökningscentralen och flygvapnets medicinska undersökningscentral. Ämbetsverket bar därvid framhållit, att definitiva kostnadsberäkningar för den ifrågasatta sammanslagningen av nämnda undersökningscentraler icke nu kan göras samt att beslut i ämnet icke lämpligen bör fattas innan resultatet av vissa pågäede utredningar, i första hand försvarsniedicinska forskningsutredningen och undersökningarna om lokaldispositionen inom karolinska sjukhusets thoraxklinik, föreligger. Sjukvårdsstyrelsens uppfattning delas av chefen för försvarsstaben, chefen

1 or»

Kmu/I. Maj:/.s' proposition nr 111) är 1!)l‘,1

för flygvapnet, försvarets civilförvaltning, fortifikntionsförvaltningen, medicinalstyrelsen, statskontoret och statens sakrevision, vilka yllral sig i ärendet. I likhet med remissmyndigheterna finner jag del lämpligt all ställningstagandet till frågan om en gemensam organisation för ifrågavarande u nder sök ni ngscen tral er uppskjules i avvaktan på angivna utredningar. Med anledning av förslaget att inrätta eu tjänst för översköterska för flygvapnets medicinska undersökningscentral anser jag mig höra föreslå, att eu extra dylik tjänst, vilken hör inplaceras i It lönegraden, tillkommer. I anslutning härtill och till i det föregående föreslagen förstärkning av biträdespersonalen hör de medel som ställes till civilförvaltningens förfogande för anställande av tillfällig personal minskas med 25 000 kronor.

Övriga förslag under denna punkt kan jag icke biträda.

2. I anslutning till vad jag anfört i innevarande års statsverksproposition (bil. <5, punkt 24) vid anmälan av anslaget Flygförvaltningen: Avlöningar föreslår jag, atl beställningar för en flygdirektör av 1. graden i Ao 26 och en förvaltare i Ao 17 indrages.

Några förändringar i övrigt beträffande flygförvaltningen är jag icke beredd tillstyrka.

6. Såvitt avser under förevarande punkt redovisade förslag är jag endast beredd tillstyrka, att 2 tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, varav en med halvtidstjänstgöring, tillkommer vid första eskaderstaben.

4. Med hänsyn till pågående modernisering av stridsledningssystemet synes eu relativt betydande personalförstärkning ofrånkomlig, .lag anser det nämligen vara ytterst angeläget att personella resurser kan ställas till förfogande i den utsträckning som erfordras för att de betydande materielinvesteringarna skall kunna till fullo nyttiggöras. Med hänsyn till materielleveranser in. in. synes emellertid eu viss begränsning av de för nästa budgetår föreslagna personalökningarna möjlig. Med anledning av flygvapenchefens förslag föreslår jag, att beställningar tillkommer för eu sektorledare i Bo 1, eu överstelöjtnant i Ao 26 (luftbevakningsledare), .1 kaptener i Ao 21, 7 förvaltare i Ao 17 (5 för chefsradarjaktledare och 2 för radarstationschefer), 19 överfurirer i Ao 9 och 12 furirer i Ae S/7. Härvid har jag för några befattningar i viss utsträckning beräknat personal med lägre löneställning än flygvapenchefen gjort, exempelvis beträffande befattningen chefsradarjaktledare, för vilken icke enhart kapten utan även kvalificerad underofficer bör kunna avses. Till följd av rådande rekryteringsläge har jag för nästa budgetår icke beräknat några underbefälsbeställningar tör mstmästare. Del torde få ankomma på Kungi. Maj:t att — med hänsyn till materielläget — besluta från och med vilken lid- Punkt de här föreslagna beställningarna skall få utnyttjas. Såvitt nu kan bedömas bör beställningarna i allt fall icke tillsättas före den 1 januari 1962.

Kungl. Moj:ts proposition nr ItO år 1961

197 Förslaget atl från och med näsla budgetår inrätta 3 arvodesbefattningar för pensionerad officer i A: 24 (för den optiska luftbevakningen) kan jag biträda.

5. .lag anser mig kunna tillstyrka att eu beställning för chef för flygkadettskolan i Bo 1 tillkommer i utbyte mot eu överstelöjtnantsbeställning i Ao 26.

I övrigt kan jag under förevarande punkt endast biträda förslaget att inrätta en för signalorganisationen (sektorflottiljstab) avsedd kaptensbeställning i Ao 21.

6. Med hänsyn till vad som under hand upplysts rörande behovet av befattningen anser jag mig böra biträda förslaget att en beställning för förste stabsmeteorolog i Ao 26 skall tillkomma för flygstabens väderleksa vdelning.

Såvitt avser frågan om personalförstärkning vid väderleksstationen vid marinkommando Ost föreslår jag, att 2 meteorologer, varav en i Ae 19 och en i reglerad befordringsgång, tillkommer.

Med hänsyn till vad flygvapenchefen anfört bör en väderleksstation organiseras vid arméns helikopterskola i Boden. För stationen bör från och med nästa budgetår tillkomma beställningar för eu meteorolog i Ao 21 och en meteorolog i reglerad befordringsgång.

Övriga förslag avseende beställningar för meteorolog kan jag inte biträda liksom ej heller förslaget om ordinariesättning av meteorologbeställningar i Ae 19.

7. Det torde vara erforderligt, att den personella utbyggnaden av den gemensamma militära och civila radarövervakningsorganisationen fortsättes. Flygvapenchefens förslag att inrätta 8 trafikledarheställningar, av vilka en för förste trafikledare i Ao 21, 4 för trafikledare i Ao 19 och 3 för trafikledare i reglerad befordringsgång, kan jag biträda.

Med anledning av flygvapenchefens förslag om tillkomst av trafikledare för betjäning av landningsradarstationer föreslår jag med beaktande av leveranstakten för ifrågavarande materiel all 8 beställningar för trafikledare i reglerad befordringsgång inrättas från och med nästa budgetår.

I avvaktan på slutförandet av pågående överläggningar mellan flygvapnet och luftfartsstyrelscn angående regleringen av frågor i samband med upplåtelse av militära flygplatser för civil lufttrafik kan jag inte tillstyrka, att några trafikledarbeställningar tillkommer vid flygvapnet för arbetsuppgifter enbart avseende den civila flygtrafiken på militärflygfäll. Ifrågavarande personalbehov torde tills vidare få tillgodoses i annan ordning genom luftfartsstyrelsens försorg.

I anslutning till vad som anförts i del föregående vid anmälan av arméns och marinens avlöningsanslag föreslår jag, atl beställningar tillkommer för eu förste trafikledare i Ao 21 och en trafikledare i reglerad befordringsgång, avsedda för respektive arméns helikopterskola i Boden och marinens helikopterbas vid Berga.

198 Kungl. Muj.ts proposition nr 110 dr 1901

Den kraftiga utbyggnaden av trafikledarorganisationen under de senaste åren, vilken utbyggnad enligt flygvapenchefens bedömning måste fortsätta ytterligare ett anlal år, skärper enligt min mening kraven på att trafikledarpersonalen rekryteras och utbildas på ett sätt som gör den allsidigt användbar i den militära organisationen, .lag anser, att denna fråga måste ägnas skärpt uppmärksamhet i sytte att minska ytterligare personalbehov vid framtida jämkningar i organisation och arbetsuppgifter.

8. Jag anser mig kunna tillstyrka, att ytterligare en beställning för flygläkare av I. graden tillkommer för F21. Beställningen bör emellertid placeras i Ao 19. När denna beställning blir tillsatt bör en arvodesbefattning för flygläkare av 2. graden indragas.

Med hänsyn till att arbetsuppgifterna för läkarpersonalen vid F 5 ökat har flygvapenchefen, som bedömt det icke vara möjligt att besätta ytterligare en fast läkartjänst vid nämnda förband, föreslagit utökad tjänstgöringsskyldighet för den vid F 5 fast stationerade flygläkaren. Då jag erfarit att det icke kan anses omöjligt att rekrytera ytterligare en läkartjänst vid F 5, anser jag mig icke böra biträda flygvapenchefens förslag. Jag föreslår i stället att ytterligare en beställning för flygläkare av 1. graden i Ao 19 inrättas och avses för F 5. Även i detta fall bör gälla att en arvodesbefattning för flygläkare av 2. graden skall indragas när den nya läkarbeställningen blir tillsatt.

Med anledning av flygvapenchefens förslag i ämnet föreslår jag, att beställningar för 5 verkmästare i Ao 16, varav 2 tillhörande kategorien elektrotekniker, tillkommer i utbyte mot beställningar för 5 mästare i Ao 12.

Såvitt rör övriga förslag under denna punkt kan jag enbart tillstyrka, att 100 flygteknikerbeställningar i Ao 10 utbytes mot beställningar för förste flygtekniker i Ao 12.

9. Jag anser det rimligt att antalet fasta lärartjänster vid FÖFS i viss utsträckning utökas. Jag föreslår därför, att 3 tjänster för adjunkt i Ae 21 samt 3 extra ordinarie tjänster för folkskollärare eller folkskollärare med särskild ämnesutbildning och med placering i lönegrad enligt de grunder som tillämpas inom det allmänna skolväsendet inrättas från och med nästa budgetår.

I enlighet med flygvapenchefens förslag bör 3 tjänster för ekonomibiträde i Ae 2/3 tillkomma för luftbevakningsanläggningar. Såvitt avser förslagen om förstärkning av sjukvårdspersonalen vid F 5 anser jag det däremot tillfyllest, om för nästa budgetår inrättas en tjänst för sjukvårdsbiträde i Ae 2/3.

Jag har intet att erinra mot att förefintliga tjänster för assistenter för frivilligfrågor lår utnyttjas under ytterligare sammanlagt 24 månader per år.

Beträttande lörändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 och för biträde för skriv- och kontorsgöromål har jag icke funnit anled-

Kungl. Muj:ts proposition nr 110 är 1961

ning till annan erinran mot civilförvaltningens förslag än att jag icke kan tillstyrka, att eu kontorsbiträdestjänst i Ao 5 tillkommer vid Hallands flygflottiljs avvecklingsorganisation (F 14 A) samt all eu dylik tjänst indrages vid flygkrigshögskolan (FKHS). Eu tjänst vid FKHS, som för närvarande icke må utnyttjas för förordnande, bör överföras till flygstaben.

Såvitt avser den föreslagna maskinpersonalen beräknar jag i förevarande sammanhang medel för anställande av densamma. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t alt framdeles besluta om tjänsternas inrättande.

Såsom framgått av det föregående har jag under arméns motsvarande anslag beräknat medel för ersättning till veterinärer som handhar fortlöpande veterinärvård vid flygvapnets förband (motsvarande) i de fall militär veterinär icke kan anlitas. 1 övrigt kan jag icke tillstyrka några personalförändringar under denna punkt.

10. För timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid fasta utbildningsanstalter och skolor, arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning och arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst beräknar jag sammanlagt i runt tal 1 050 000 kronor, innebärande en minskning med 82 000 kronor. Härvid har jag beaktat dels att medel för ifrågavarande ändamål icke längre erfordras för högskoleundervisningen (jfr i det föregående förslaget om organisation av den för krigsmakten gemensamma högskolan), dels ock förslaget under töregående punkt om inrättande av nya lärartjänster vid förberedande fältflygarskolan.

Såsom framgått av avsnittet Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom försvaret är det av flygvapenchefen numera ingivna förslaget till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygvapnets förband under beredning inom försvarsdepartementet. Några tjänsteförändringar in. in. i anledning av förslaget kommer icke att bli aktuella för nästa budgetår.

11. Under erinran om att Kungl. Maj:t äger besluta i frågan utgår jag vid anslagsberäkningen i likhet med civilförvaltningen från oförändrat antal tjänstgöringsmånader för till frivillig tjänstgöring inkallad personal vid flygvapnet.

Det i flygvapenchefens skrivelse den 23 december 1960 framförda förslaget om inrättande av 4 inajorsbeställningar i Ao 24, avsedda för biträdande flygchefer vid attaekflott.iljerna, är jag icke beredd biträda. .lag anser att det bör undersökas vilka möjligheter som föreligger att på annat sätt tillgodose föreliggande personalbehov. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att under nästa budgetår vidtaga de provisoriska anordningar som kan visa sig erforderliga för all minska arbetsbördan för flygcheferna vid attackflottiljerna.

I enlighet med ett förslag av försvarets civilförvaltning (jfr i det föregående under arméns motsvarande anslag) föreslår jag, att ersättningen

200 Kumjl. Maj:ts proposition nr Ilo ar 1961

åt de i flygvapnets brandavdelningar ingående tjänstemännen och beställningshavarna för övningar m. in. utom ordinarie arbetstid höjes från (i till 7 kronor lör timme. Härav föranledd kostnadsökning under anslaget beräknar jag till 3 000 kronor.

Såsom föreslagits i årets statsverksproposition (bil. 0, s. 41 ff) bör lönekostnaderna för viss personal, som nu redovisas under anslaget Drift och underhåll av flygmateriel in. in., överföras till avlöningsanslag. Därvid bör medel beräknas under förevarande anslag för avlönande under nästa budgetår av tjänstemannapersonal vid dels sektorflottiljernas lultbevakningsstationer, dels 6. transportgruppen (F8), dels vissa försöksanläggningar m. m. vid Roslagens flygkår (F 2), dels ock fasta anläggningar inom stridsledningsorganisationen. Medelsbehovet härför uppskattar jag till i runt tal 3 miljoner kronor. Å andra sidan bör — i anslutning till vad jag anfört i förenäinnda proposition (s. 41 tf> om redovisning direkt över verkstadstitel av samtlig personal vid centrala flygverkstäder — tjänster för 3 styresmän i Bp 3, 3 verkstadsöver ingenjör er i Bp 1, en föreståndare för materiallaboratoriet vid CVM i Ae 26, 3 överingenjörer i Ae 26 samt 3 för regionala televerkstäder avsedda driftingenjörer i Ae 19 utgå ur flygvapnets personalförteckning. Någon nettopåverkan uppkommer härigenom icke på anslaget, då såväl utgifter som uppbördsmedel minskas med samma belopp.

I det föregående har jag framlagt förslag rörande organisationen av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan. Vid bifall till detta förslag kan beställningar för en chef för flygkrigshögskolan i Bo 3, en överstelöjtnant eller major i Ao 26/24, eu major i Ao 24, en major eller kapten i Ao 24/21 och 3 kaptener i Ao 21 samt två arvodesbefattningar, en i A: 24 och en i A: 17, ävensom tjänster för en kontorist i Ae 9 och ett kontorsbiträde i Ao 5 utgå ur flygvapnets personalförteckningar.

I anslutning till vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av frågan om tryckning och förrådshållning av publikationer inom försvaret in. in. föreslår jag, all eu fanjunkarbeställning i Ao 13 samt tjänster vid flygstaben för 2 förrådsmän, varav en i Ae 7 och en i Ag 7, och 3 biträden för skriv- och kontorsgöromål indrages.

I det föregående har jag vid behandlingen av anslaget Försvarsstaben: Avlöningar föreslagit, all ett antal beställningar inrättas vid försvarsstaben i utbyte mot beställningar vid försvarsgrenarna. I enlighet härmed bör beställningar för en övergångsvis kvarstående flottiljchef i Bo 3, en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24 samt 9 kaptener i Ao 21 utgå ur flygvapnets personalförteckning. Vidare överföres en assistenttjänst i Ae 17 från flygstaben till försvarsstaben. I förevarande sammanhang vill jag vidare — i anslutning till vad som härutinnan anförts i propositionen 109

föreslå, att 2 kaptensbeställningar i Ao 21, avsedda för försvarsstabsaspiranter, tillkommer vid flygvapnet från och med nästa budgetår.

201 Kungl. Maj ds proposition nr 110 år 1961

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar vid flygvapnet samt med ledning av belastningen på flygvapnets avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn till merkostnaderna för år 1960 beslutade lönehöjningar, tjänstetidsbefordran in. m. beräknar jag förevarande anslag för budgetåret 1961/62 till 136 000 000 (+ 14 200 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet samt de övriga åtgärder, som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1960 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1960/61;

c) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......................................................... 65 300 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes-

befattningar, förslagsvis ............................. 1 350 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 900 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 36 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 30 900 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 2 050 000

Summa kronor 137 300 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ..... 1 300 000

Nettoutgift kronor 136 000 000

d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 136 000 000 kronor.

202 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

[19] Flygvapnet: Luftförsvarsrobot

Anslag Nettoutgift Behållning

1959/60 .............................. 1 61 000 000 20 134 373 43 235 392

1960/61 (statsliggaren s. 269) 63 000 000

1961/62 (förslag) ............... 103 550 000

1 Därutöver överfört från anslaget Reglering av prisstegringar 750 000 kronor.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 107) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Lutttörsvarsrobot för budgetåret 1961/62 beräkna ett reservationsanslag av 102 600 000 kronor.

För budgetåren 1955/61 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva utläggandet av beställningar för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar in. m. inom en kostnadsram av sammanlagt 223 miljoner kronor, häri icke inräknat medel som överförts från anslaget Reglering av prisstegringar. Såsom betalningsmedel har under samma tid anvisats 161,2 miljoner kronor. Enligt sålunda meddelade beslut kommer alltså den 30 juni 1961 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (223 — 161,2=) 61,8 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den 1 februari 1961 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av i runt tal 33 miljoner kronor icke utnyttjade. Av dessa må 7 miljoner kronor tagas i anspråk endast efter särskilt medgivande av Kungl. Maj:t.

För nästa budgetår hemställer flygförvaltningen (skr. 12/s 1960) för fortsatt utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar om ett beställningsbemyndigande av 60 miljoner kronor och ett betalningsanslag till samma belopp, allt räknat i prisläget maj 1960. Av beställningsbemyndigandet avses 54 miljoner kronor för anskaffning m. m. av luftförsvarsrobotar och, i likhet med innevarande budgetår, 6 miljoner kronor för allmän robotutveckling. För ytterligare upplysningar torde få hänvisas till de handlingar som i vanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

I yttrande den 22 september 1960 över försvarsmyndigheternas förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1961/62 föreslår överbefälhavaren — med hänsyn till att en uppräkning av förevarande anslag beräknas kunna rymmas inom försvarets kostnadsram — att av flygförvaltningen äskade betalningsmedel höjes och upptages med cirka 65 miljoner kronor. En sådan uppräkning av anslaget anses motiverad med hänsyn till dels tidigare nedskärningar av anslaget, dels ock det betalningsutfall som kan förväntas under nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

203 Departementschefen

Från förevarande anslag skall kostnaden för den hösten 1960 beslutade anskaffningen av luftvärnsroboten Hawk bestridas. Denna anskaffning beräknas totalt draga en kostnad av 107 miljoner kronor. Då Hawk-anskaffningen delvis innebär ersättning av luftvärnsartilleri, bar det ansetts riktigt, att densamma får inverka på arméns anslag till anskaffning av tygmateriel in. in. Detta anslag har därför, såsom framgår av årets statsverksproposition, av angiven anledning minskats med 42 miljoner kronor. Med beaktande av förenämnda reducering av arméns tygmaterielanslag bar förevarande anslag i statsverkspropositionen preliminärt upptagits till 102,6 miljoner kronor.

För närvarande pågår undersökningar rörande anskaffning av ytterligare luftförsvarsrobotar. Sedan klarhet vunnits angående för svenska förhållanden lämpliga robotsystem bör möjligheter föreligga att utlägga erforderliga beställningar. Betalningsmedel och beställningsbemyndiganden bör därför vara av sådan storlek att Kungl. Maj:t har tillräcklig handlingsfrihet. Det må här nämnas att av icke utnyttjade beställningsbemyndiganden ett belopp av It) miljoner kronor beräknas åtgå för fullföljande av Hawkanskaffningen. På grund av det anförda och med hänsyn till utrymmet inom den för fjärde huvudtiteln bestämda anslagsramen föreslår jag, att förevarande anslag för nästa budgetår slutligt upptages med 103,55 miljoner kronor. Nya beställningar bör få utläggas till samma belopp. Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga närmare föreskrifter rörande utnyttjandet av ifrågavarande beställningsbemyndiganden.

Vid bifall till mina förslag kommer den 30 juni 1962 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (61,8 + 103,55— 103,55 =) 61,8 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslaget höjes med 40,55 miljoner kronor — att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar för anskaffning av luftförsvarsrobotar in. m. inom en kostnadsram av 103 550 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1961/ 62 anvisa ett reservationsanslag av 103 550 000 kronor. 20

[20] Försvarets radioanstalt

Medel för försvarets radioanstalts verksamhet har hittills anvisats under försvarsstabens anslag till avlöningar, omkostnader, övningar samt anskaffning och underhåll av materiel. I det föregående har jag vid behandlingen av försvarsstabens anslag föreslagit, att medel för radioanstalten från och med budgetåret 1961/62 skall anvisas under särskilda anslag.

204 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Under hänvisning till den promemoria, som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, föreslår jag att till radioanstalten anvisas 11 930 000 kronor för avlöningar, 2 130 000 kronor för omkostnader, 50 000 kronor för övningar samt 2 000 000 kronor för anskaffning och underhåll av materiel.

Jag får således hemställa att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1961/62 anvisa

a) till Försvarets radioanstalt: Avlöningar ett förslagsanslag av 11 930 000 kronor;

b) till Försvarets radioanstalt: Omkostnader ett förslagsanslag av 2 130 000 kronor;

c) till Försvarets radioanstalt: övningar ett reservationsanslag av 50 000 kronor; samt

d) till Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

[21] Garnisonssjukhusen: Avlöningar

Anslag 1959/60

Utgifter ............................ 1 265 000

Vårdavgifter ...................... 1 000 000

Nettoanslag 265 000 213 000 130 000

................ 1 226 414

................ 1 085 283

Nettoutgift 141 131

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 133) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag av 213 000 kronor.

Innan jag går in på anslagsäskandena för nästa budgetår upptager jag i det följande dels fråga om vissa samarbetsavtal om vård av civila patienter på garnisonssjukhusen, dels ock ett förslag från försvarets sjukvårdsstyrelse om nedläggande av garnisonssjukhuset i Sollefteå m. m.

Utfall

Utgifter .....

Vårdavgifter

1960/61 1961/62

(statsl. s. 285) (förslag)

1 025 000 285 000

812 000 155 000

Vissa samarbetsavtal om vård av civila patienter på garnisonssjukhusen

I sitt av riksdagen godkända utlåtande (SU 1957:93; rskr 1957:249) i anledning av riksdagens revisorers berättelse för år 1956 anslöt sig statsutskottet till revisorernas förslag om sådan ändring i de med Jönköpings läns och Skaraborgs, läns landsting ingångna samarbetsavtalen angående vård av civila patienter vid vissa garnisonssjukhus, att den kronan tillkom-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

mande ersättningen i fortsättningen baserades på det löpande årets och ej föregående års kostnader samt förklarade sig förutsätta, att förhandlingar i ärendet komme att inledas med vederbörande landsting. Utskottet uttalade vidare, att det av praktiska skäl syntes lämpligt att i samband därmed till närmare övervägande upptaga den av revisorerna likaledes berörda frågan om vilka omkostnadsposter som skulle medtagas vid beräkningen av kronans kostnader för vården på garnisonssjukhusen. Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj :t den 29 juli 1957 åt försvarets sjukvårdsstyrelse att upptaga förhandlingar med vederbörande landsting beträffande de av utskottet berörda frågorna. Med skrivelse den 24 mars 1960 har sjukvårdsstyrelsen, efter samråd med försvarets civilförvaltning och fortifikationsförvaltningen, redovisat resultatet av förhandlingarna och därvid i huvudsak anfört följande. Överenskommelse har träffats dels med Jönköpings läns landsting om ändring med giltighet från och med den 1 juli

1957 i det med landstinget ingångna samarbetsavtalet, dels ock med Skaraborgs läns landsting om ändring med giltighet från och med den 1 april

1958 i det med sagda landsting träffade samarbetsavtalet. Uppgörelsen innebär — beträffande båda landstingen — att kronan äger för vård och underhåll av civila patienter från vederbörande landstingsområde å garnisonssjukhusen i Eksjö och Karlsborg uppbära ersättning per vårddag, motsvarande vårddagkostnaden vid garnisonssjukhusen under det budgetår, ersättningen avser och att i vårddagkostnaden skall såsom kompensation för kostnader för personalens pensionering inräknas ett tillägg motsvarande tio procent av i vårdkostnadsunderlaget inräknade avlöningskostnader. Beträffande beräkning av vårddagkostnad har vidare överenskommelse av enahanda innehåll som den förut berörda träffats med Västernorrlands läns landsting, genom vilken överenskommelse samarbetsavtalet med landstinget dessutom förlängts till utgången av 1960. överenskommelser har även träffats med Östergötlands läns och Kalmar läns norra landsting om ändrad beräkning av vårddagkostnad av innehåll, att räknat från och med den I juli 1957 skall i vårddagkostnad inräknas samtliga avlöningskostnader jämte ett tillägg av fyra procent därå, utgörande kompensation för de pensionsavdrag, som enligt föreskrift i samarbetsavtalet tidigare inräknats i vårddagkostnaden. Sjukvårdsstyrelsen har beträffande den olikhet, som i fråga om procentsatsen för beräkning av nyssnämnda kompensation föreligger mellan å ena sidan överenskommelserna med Östergötlands läns och Kalmar läns norra landsting (4%) och å andra sidan övriga berörda landsting (10 %), anfört följande.

Enligt de intill den 1 juli 1959 gällande statliga tjänstepensionsbestämmelserna ägde extra tjänstemän och arvodesanställd personal icke pensionsrätt. Med beaktande av antalet sådana anställningshavare vid garnisonssjukhuset i Eksjö förklarade Östergötlands läns och Kalmar läns norra landsting vid förhandlingar sommaren 1957, att de ansåge sig kunna godtaga en kompensation för pensionskostnader med högst 4 % å samtliga i

206 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

vårdkostnadsunderlaget inräknade avlöningsförmåner. I de senare ingångna överenskommelserna har kompensation — med hänsyn till den utvidgning av tjänstepensionsrätten som var att emotse i de nya tjänstepensionsbestämmelserna — fastställts till ett belopp motsvarande 10 % av förenämnda avlöningskostnader. Då verksamheten vid garnisonssjukhuset i Eksjö emellertid upphörde med utgången av 1958 och därvid praktiskt taget all sjukhusets pensionsberättigade personal erhöll pensionsberättigande kommunal anställning, ansågs icke påkallat att söka åvägabringa någon jämkning i fråga om det 4-procentiga tillägget i de två tidigare överenskommelserna.

Fortifikationsförvaltningen har uttalat, att förvaltningen funnit sig icke böra påyrka ändring av samarbetsavtalen i vad avsåg ersättning för fastighetskostnader med hänsyn till att det enda slag av fastighetskostnader, för vilka ersättning ej utgår enligt gällande avtal, är förräntning och amortering av det investerade kapitalet, att av garnisonssjukhusens etablissement endast obetydliga värden återstår att avskriva (den 1 juli 1957 sammanlagt omkring 80 000 kronor) samt att, såvitt kunde förutses, samtliga tre garnisonssjukhus kommer att nedläggas under de närmaste åren.

Kungl. Maj :t har sedermera genom beslut den 10 mars 1961 godkänt förenämnda med Skaraborgs läns landsting och Västernorrlands läns landsting ingångna tilläggsavtal till ifrågavarande samarbetsavtal.

Vid förevarande ärendes beredning inom försvarsdepartementet har en teoretisk beräkning över utfallet av anförda ändringar i samarbetsavtalen verkställts. Denna ger vid handen, att verkställda ändringar under 1958 torde ha medfört en inkomstökning för garnisonssjukhusen med omkring (— 167 000 + 2 000 + 73 000 + 118 000 =) 26 000 kronor. Den relativt ringa inkomstökningen torde bero på att vårddagkostnadsersättningen vid ett garnisonssjukhus enligt tidigare gällande avtal med visst landsting grundats på medelkostnaden å samtliga landstingets lasarett inom landstingsområdet, medan ändringen medfört att ersättningen beräknas på vårddagkostnaden vid garnisonssjukhuset, vilken kostnad undersökningsåret betydligt understeg kostnaden å nämnda landstingslasarett.

Förslag om nedläggande av garnisonssjukhuset i Sollefteå m. m.

Genom beslut den 27 maj 1949 godkände Kungl. Maj :t — efter att därtill ha inhämtat riksdagens bemyndigande (prop. 1949: 88, SU 73, rskr. 152) — ett mellan dåvarande riksdagsmannen J. E. G. Fast, i egenskap av utredningsman å Kungl. Maj :ts och kronans vägnar, och Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskott preliminärt träffat avtal om vård av militärpatienter på länslasarettet i Sollefteå in. m. Enligt avtalet skall länslasarettet lämna vård åt militärpatienter mot ersättning till landstinget per vårddag motsvarande vårddagkostnaden vid lasarettet under nästföregående år. Kronan skall vidare utöver dagkostnadsbeloppet för varje vårddag ut-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

giva ett belopp av 3 kronor, motsvarande den beräknade räntan på landstingets engångskostnader för byggnader och inventarier. Avtalet var avsett att träda i kraft så snart en planerad medicinsk avdelning vid lasarettet kunde tagas i bruk, vilket beräknades komma att ske senast den 1 juli 1953. Ett mellan kronan och landstinget träffat samarbetsavtal om vård av civila patienter på garnisonssjukhuset i Sollefteå skulle därvid upphöra att gälla. Garnisonssjukhuset beräknades, samtidigt kunna nedläggas.

Utbyggnaden av lasarettet i Sollefteå har emellertid avsevärt fördröjts och är ännu icke verkställd.

Med stöd av beslut vid 1958 års riksdag (jfr prop. 1958: 110, SU B 53, rskr. B 83) och med bifall till därom av försvarets sjukvårdsstyrelse i samråd med försvarets civilförvaltning gjord framställning bemyndigade Kungl. Maj :t genom beslut den 15 augusti 1958 förenämnda ämbetsverk att upptaga förhandlingar med Västernorrlands läns landsting om upphävande av det av Kungl. Maj :t den 27 maj 1949 godkända avtalet rörande vård av militärpatienter på länslasarettet i Sollefteå in. in. Anledningen till att avtalet ansågs böra upphävas var att de däri stadgade ersättningsgrunderna stod i strid med i andra sammanhang efter avtalets ingående godtagna principer.

I skrivelse den 16 december 1960 har sjukvårdsstyrelsen i samråd med civilförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att dels besluta, att verksamheten vid garnisonssjukhuset i Sollefteå skall upphöra med utgången av september 1961, dels ock godkänna det mellan civilförvaltningen och sjukvårdsstyrelsen, å ena, samt Västernorrlands läns landsting, å andra sidan, preliminärt träffade avtalet angående med nedläggandet av förenämnda garnisonssjukhus sammanhängande frågor.

Såsom framgår av avtalet, vilket torde få fogas såsom bilaga C till statsrådsprotokollet i detta ärende, beräknas den planerade medicinska avdelningen vid lasarettet i Sollefteå ha kommit till stånd den 1 oktober 1961. Samtidigt kan enligt sjukvårdsstyrelsen garnisonssjukhuset nedläggas.

I avtalet, genom vilket det tidigare berörda avtalet om vård av militärpatienter på länslasarettet i Sollefteå m. m. upphäves, har någon särskild bestämmelse icke intagits om vård av militära patienter på nämnda länslasarett och om ersättning härför. Parterna är nämligen enligt sjukvårdsstyrelsen överens om att sådan bestämmelse ej erfordras, enär sjukhuslagens stadganden om landstingens skyldighet att meddela sjukhusvård och rätt att erhålla ersättning för denna vård skall tillämpas med avseende å militära patienter, därest särskilt avtal om vård av dylika patienter icke finnes.

Enligt avtalet förbinder sig landstinget att, med några undantag, bereda anställning åt den personal som vid avtalstidpunkten var anställd vid garnisonssjukhuset. Anställningsvillkoren i landstingets tjänst för den personal som landstinget övertager finnes upptagna dels i 3 och 4 §§ i avtalet, dels ock i en till avtalet fogad personalförteckning, som bland annat inne-

208 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

håller vissa övergångsbestämmelser. Härigenom har enligt sjukvårdsstyrelsen åstadkommits en reglering i stort sett motsvarande den som skedde vid avvecklingen av garnisonssjukhusen i Skövde, Boden och Eksjö.

Eftersom överläkartjänsten vid lasarettets blivande medicinska avdelning skall tillsättas av Kungl. Maj:t, beredes chefläkaren vid garnisonssjukhuset (regementsläkare i Ao 23) på grund av stadgande i avtalet icke enligt detta möjlighet till anställning hos landstinget. Sjukvårdsstyrelsen upplyser, att det från kronans sida vid förhandlingarna uttalats, att frågan om chefläkarens placering efter garnisonssjukhusets nedläggande borde lösas på sätt som beträffande motsvarande beställningshavare skedde vid avvecklingen av garnisonssjukhusen i Skövde och Boden. Landstinget borde sålunda hos Kungl. Maj :t hemställa, att den nyinrättade överläkartjänsten vid lasarettets medicinska avdelning måtte — efter riksdagens medgivande — utan ansökningsförfarande få besättas med nämnde chefläkare. Sjukvårdsstyrelsen anmäler, att någon överenskommelse härom hittills ej nåtts.

Beträffande övrig personal har enligt sjukvårdsstyrelsen landstinget ej ansett sig kunna övertaga ett sjukvårdsbiträde, en deltidsanställd sjukgymnast och en kollektivavtalsanställd arbetare. Ämbetsverket anför härom följande.

Sjukgymnasten har, när garnisonssjukhuset nedlägges, 13 månader kvar till pensioneringsperiodens nedre gräns. Under denna tid bör hon, enligt de avtalsslutande parternas samstämmiga uppfattning, bibehållas vid sin statliga tjänst och beredas tjänstledighet för att — med samma löneställning som hon har när garnisonssjukhuset nedlägges — tjänstgöra hos landstinget. Vid utgången av nämnda tid bör hon erhålla tjänstepension av staten. Vid sådant förhållande bör en tjänst i lönegrad Ag 12, avsedd för sjukgymnast med halvtidstjänstgöring, från och med den 1 oktober 1961 inrättas förslagsvis vid Västernorrlands regemente. Sjukvårdsbiträdet, som uppnått pensioneringsperiodens nedre gräns, bör beviljas pension med utgången av september 1961. Landstinget är villigt att därefter bereda henne sysselsättning. Beträffande den kollektivavtalsanställde arbetaren, för vilken landstinget saknar arbetsuppgifter, torde möjligheter till omplacering inom försvaret få bevakas.

De till garnisonssjukhuset hörande byggnaderna avses efter sjukhusets avveckling bli utnyttjade för olika militära ändamål.

över sjukvårdsstyrelsens framställning har yttranden avgivits av statskontoret och medicinalstyrelsen, vilka icke haft något att erinra mot förslaget om nedläggande av garnisonssjukhuset i Sollefteå eller mot föreliggande preliminära avtal. Beträffande frågan om chefläkarens placering efter garnisonssjukhusets nedläggande förordar medicinalstyrelsen, atl den blivande överläkartjänsten vid medicinska kliniken å lasarettet i Sollefteå utan ansökningsförfarande får tillsättas med nämnde chefläkare. Vidare har yttrande avgivits av Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskott. Förvaltningsutskottet har bland annat framhållit, att det från landstingets

209 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

sida ansetts olämpligt att på en ny lasarettsklinik, vars verksamhet i väsentliga delar bedrives annorlunda än ett garnisonssjukhus, såsom chef placera en överläkare, vilken vid tidpunkten för tjänstens tillträdande endast har drygt ett år kvar till pensionsålderns uppnående i sin nuvarande tjänst. Därest sjukvårdsstyrelsens inställning, vilken delas av Sveriges läkarförbund, accepteras, skulle, anför förvaltningsutskottet, landstinget efter kort tid få en ny överläkare vid medicinska kliniken med de förändringar i organisation, utrustning m. in. som därvid kunde komma att aktualiseras. Av bland annat dessa skäl har man enligt förvaltningsutskottet från landstingets sida hävdat, att staten såsom arbetsgivare och huvudman för chefläkaren borde antingen bereda honom annan anställning, exempelvis vid statlig sjukvårdsinrättning eller vid försvarets sjukvårdsstyrelse, eller bevilja honom förtidspension. Några skäl för landstinget att frångå denna inställning i ärendet föreligger icke enligt förvaltningsutskottets uppfattning.

Försvarets civilförvaltnings förslag till anslagsäskande

Civilförvaltningen (skr. 29/s 1960) föreslår, med anledning av förslag från sjukvårdsstyrelsen, att anslaget sänkes med 88 000 kronor och uppföres med 125 000 kronor.

I avvaktan på slutligt ställningstagande till frågan rörande eventuell sammanslagning av militärmedicinska undersökningscentralen och flygvapnets medicinska undersökningscentral har civilförvaltningen i likhet med sjukvårdsstyrelsen icke räknat med några personalförändringar vid förstnämnda undersökningscentral. Med hänsyn till beräknad nedläggning av driften vid garnisonssjukhuset i Sollefteå har ämbetsverket under förevarande anslag härutöver endast upptagit lönekostnader för detta sjukhus för tiden till och med den 30 september 1961. Då något garnisonssjukhus icke avses skola finnas i drift efter nämnda tidpunkt ifrågasätter civilförvaltningen, om icke förevarande anslag borde utgå ur riksstaten från och med nästa budgetår och erforderliga medel i stället överföras till annat anslag, förslagsvis anslaget Försvarets sjukvårdsförråd: Avlöningar, vilket därvid kunde benämnas Försvarets sjukvårdsförråd m. in.

Departementschefen

Sjukvårdsstyrelsens förslag att garnisonssjukhuset i Sollefteå skall nedläggas, då den medicinska avdelningen vid lasarettet därstädes blir färdigställd, kan jag helt biträda. Härmed har samtliga garnisonssjukhus nedlagts eller övertagits av landsting. Denna avveckling, som påbörjades den 1 juli 1949 genom att Östergötlands läns landsting övertog garnisonssjukhuset i Linköping, kommer således att kunna verkställas inom en 12-årsperiod.

Gentemot det med landstinget preliminärt träffade avtalet synes i och 14—1827 oi Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 110

210 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

för sig icke vara något att erinra. Vad gäller frågan om chefläkarens vid garnisonssjukhuset fortsatta tjänstgöring har jag under hand inhämtat, att möjligheter torde föreligga att åstadkomma en överenskommelse med Västernorrlands läns landsting av innebörd, att landstinget tillfälligt anställer nämnde läkare i överläkarbefattning intill dess denne i innehavande beställning vid 63 års ålder uppnår pensionsåldern. Med hänsyn till att en sådan överenskommelse kan uppnås synes hinder icke förefinnas mot godkännande av förenämnda avtal med Västernorrlands läns landsting. Under den sålunda angivna tjänstgöringen vid landstinget bör chefläkaren erhålla tjänstledighet från sin regementsläkarbeställning i Ao 23, vilken i samband med garnisonssjukhusets nedläggande bör föras på övergångsstat. Såvitt avser övrig personal vid garnisonssjukhuset, som enligt det föreliggande avtalet icke övertages av landstinget, bör av sjukvårdsstyrelsen föreslagna åtgärder få vidtagas. I övrigt torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av vederbörande myndigheter få meddela de bestämmelser som kan erfordras i anledning av sjukhusets nedläggande.

Anslaget för nästa budgetår påverkas i väsentlig utsträckning av nedläggandet av garnisonssjukhuset i Sollefteå, vilket bedömes kunna ske från och med den 1 oktober 1961. Jag vill även erinra om att medel för driften under ett halvår av det med utgången av december 1960 nedlagda garnisonssjukhuset i Karlsborg inräknas i innevarande budgetårs anslag.

Enligt beslut av 1948 års riksdag skall de vårdavgifter, som inflyter såsom ersättning för vård av civila patienter vid garnisonssjukhusen, redovisas såsom inkomster under garnisonssjukhusens avlönings- och omkostnadsanslag. Dessa inkomster beräknas för nästa budgetår till 230 000 kronor, varav 155 000 kronor bör redovisas under avlöningsanslaget.

Vid beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag, vars benämning bör vara oförändrad under nästa budgetår, beaktar jag även beslutet om ändrad lönegradsplacering för sjuksköterskor m. fl. (jfr prop. 1960: 178), 1960 års lönereglering m. in. Anslaget bör för nästa budgetår uppföras med 130 000 kronor med fördelning på olika poster i enlighet med avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

Anslagsminskningen utgör 83 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om verksamhetens upphörande vid garnisonssjukhuset i Sollefteå och därmed sammanhängande frågor i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit;

b) fastställa följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961 211

Avlöningsstat U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 6 500

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt-

ning, förslagsvis ............................................. 2 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 52 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ...................................................... 169 000

5. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsvis ... 6 600

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 46 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis ...................................................... 2 900

Summa kronor 285 000

Särskilda uppbördsmedel

Vårdavgifter ................................................... 155 000

Nettoutgift kronor 130 000

c) till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kronor. I

Nettoinkomst 30 505

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 133) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsstyrelse hemställer (skr. n/s 1960) att anslaget minskas med 28 000 kronor med hänsyn till att garnisonssjukhuset i Sollefteå avses komma att nedläggas med utgången av september 1961 och garnisonssjukhuset i Karlsborg utgår ur organisationen från och med den

212 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

1 januari 1961. För verksamheten vid militärmedicinska undersökningscentralen räknar ämbetsverket med oförändrade kostnader, 27 000 kronor.

Departementschefen

Till följd av att garnisonssjukhuset i Sollefteå, vid bifall till det under föregående anslagspunkt framlagda förslaget, kommer att nedläggas den 30 september 1961 torde anslaget kunna minskas med av sjukvårdsstyrelsen angivet belopp och således uppföras med (60 000 — 28 000 =) 32 000 kronor. Härvid beräknar jag i likhet med sjukvårdsstyrelsen utgifterna till 107 000 kronor, varjämte av de beräknade inkomsterna avseende vårdavgifter 75 000 kronor bör redovisas under detta anslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 32 000 kronor.

[23] Inredning m. m. av vissa förrådslokaler

Anslag

1961/62 (förslag) ............... 300 000

Som framgår av en i det föregående lämnad redogörelse finnes för närvarande flera centrala bok- och blankettförråd. Av dessa är armébokförrådet för närvarande provisoriskt förlagt till konstfackskolan, marinbokförrådet är inrymt i Storkyrkobrinken 7—9 och flygbokförrådet i Svea artilleriregementes förutvarande kasern vid Valhallavägen. Även försvarets civilförvaltnings blankettförråd är förlagt till sistnämnda etablissement. Kungl. Maj:t har den 30 juni 1960 medgivit fortifikationsförvaltningen att disponera sammanlagt högst 650 000 kronor — 250 000 kronor av investeringsanslaget Förråd för armén och 400 000 kronor av den i staten för försvarets fastighetsfond, arméns delfond, under rubriken Reparations- och underhållskostnader m. in. upptagna delposten Övriga iståndsättningsarbeten — för utförande av vissa byggnadsarbeten för bok- och blankettförråden vid Solvalla. Sedermera har Kungl. Maj:t den 10 februari 1961 bemyndigat civilförvaltningen att inom ramen för ett belopp av högst 180 000 kronor beställa hyllinredning för nämnda bok- och blankettförråd. Kungl. Maj :t förklarade sig framdeles vilja meddela beslut rörande kostnadernas bestridande.

I det föregående (punkt 1) har jag föreslagit, att försvarsgrenarnas bokförråd — armé-, marin- och flygbokförråden —- samt armétygförvaltningens bokförråd i Stockholm och Karlsborg skall sammanslås och sammanföras med ett planerat centralt blankettförråd under civilförvaltningens ledning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

213 Det centrala bok- och blankettförrådet avses skola inrymmas i förenämnda lokaler vid Solvalla.

Engångskostnaderna för flyttning till de nya förrådslokalerna samt för dessas inredning m. m. uppskattar jag till i runt tal 300 000 kronor. Av beloppet beräknas 180 000 kronor för hyllinredningar m. in. beställda enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 10 februari 1961, drygt 30 000 kronor för inventarier m. in., omkring 5 000 kronor för telefoner och snabbtelefonanläggningar, samma belopp för transportutrustning för transporter inom förrådslokalerna samt återstoden för kostnader i samband med flyttningar in. m. och oförutsett. Medel för bestridande av förenämnda engångskostnader bör enligt min mening bestridas från ett särskilt reservationsanslag, Inredning m. m. av vissa förrådslokaler.

Behovet av en lastbil för transporter inom stockholmsområdet förutsätter jag skall kunna tillgodoses genom att civilförvaltningen tilldelas ett stammotorfordon. Beslut i ämnet kan fattas av Kungl. Maj :t.

Jag vill slutligen framhålla, att behov av medelsanvisning för inredning m. m. av förrådslokalerna vid Solvalla föreligger oavsett ställningstagandet till mitt i det föregående redovisade förslag rörande inrättande av ett centralt bok- och blankettförråd. Därest detta förslag inte vinner bifall bör nämligen de nuvarande förråden med oförändrad organisation förläggas till lokalerna vid Solvalla.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Inredning in. in. av vissa förrådslokaler för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

[24] Reglering av prisstegringar

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 40 000 000 17 400 000

1960/61 (statsliggaren s. 315) 60 000 000 1961/62 (förslag) ............... 60 000 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 188) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till reglering av prisstegringar för budgetåret 1961/62 beräkna ett anslag av 60 000 000 kronor.

Förevarande anslag skall utnyttjas för att på sätt närmare framgår av propositionerna 1959:119 och 1960:110 (p. 12) täcka sådana prisfördyringar på reservationsanslag och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln som inträffar från den tidpunkt anslagen beräknas intill utgången av det budgetår för vilket de anvisats.

Vid anmälan av förevarande fråga i årets statsverksproposition framhöll

214 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

jag, att den under de senaste budgetåren tillämpade prisregleringen av försvarshuvudtiteln borde tillämpas jämväl under de närmaste budgetåren efter i stort sett samma regler som tidigare. Vissa frågor ansågs emellertid tarva ytterligare överväganden. Jag syftade härvid främst på den konstruktion med en gemensam utgiftsram för driftbudgeten och kapitalbudgeten som jag föreslog på grundval av 1960 års försvarskommittés förslag. Denna fråga samt vissa andra av försvarskommittén resta spörsmål har utretts av försvarets prisregleringsdelegation enligt av Kungl. Maj:t den 16 december 1960 lämnat uppdrag. Med skrivelse den 25 februari 1961 har delegationen redovisat resultaten av verkställda utredningar. Jag redogör i det följande för skrivelsens innehåll. Dessförinnan torde emellertid få redogöras för dispositionen av det för budgetåret 1959/60 beviljade anslaget samt för utvecklingen under innevarande budgetår m. m.

Dispositionen av för budgetåret 1959/60 anvisat anslag

Resultaten av verkställda prisindexberäkningar för budgetåret 1959/60 framgår av följande sammanställning.

Ramen för försvarshuvudtiteln har på sätt närmare framgår av 1959 års statsverksproposition (bil. 6, s. 10) bestämts till 2 776 miljoner kronor. Av detta belopp har 1 787 miljoner kronor anvisats på reservationsanslag och obetecknade anslag samt 989 miljoner kronor på förslagsanslag. Medelsförbrukningen uppgick enligt budgetredovisning till 1 686 respektive 1 014 miljoner kronor eller till sammanlagt 2 700 miljoner kronor. Samtidigt ökade reservationerna med 97 miljoner kronor.

Nettoresultatet av prisregleringen skall enligt antagna grunder i princip motsvara en hundradel av summan av ifrågavarande anslag i riksstaten för budgetåret 1959/60 multiplicerad med skillnaden mellan genomsnittsindextalet för budgetåret 1958/59 och motsvarande tal för budgetåret 1959/60, varvid förstnämnda tal förutsättes vara lika med 100.

I enlighet med vad nyss sagts skall nettoresultatet av prisreglering av

fjärde huvudtiteln under budgetåret 1959/60 bli (1,6 x - 77^ =) 44,4

miljoner kronor. Att märka är emellertid att vid prisindexberäkningarna inlagts den höjning av penningbidragen till de värnpliktiga som genom-

215 Ktinyl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1901

förts per den 1 juli 1959 och till vilken hänsyn tagits redan vid anslagsberäkningarna. Om det på detta sätt dubbelräknade beloppet — 5,3 miljoner kronor — fråndrages skall nettoresultatet bli (44,4 — 5,3 =) 39,i miljoner kronor.

Under förutsättning av oförändrade reservationer har utgifterna under fjärde huvudtiteln under budgetåret 1959/60 efter prisomräkning kunnat inom fastställd ram uppgå till (2 776 + 39,1 =) 2 815,i miljoner kronor. Då reservationerna ökade med 97 miljoner kronor, reduceras emellertid utgiftsramen till (2 815,i —97 =) avrundat 2 718 miljoner kronor. De bokförda utgifterna utgjorde enligt vad förut anförts 2 700 miljoner kronor. Denna summa bör emellertid justeras med hänsyn till att i räkenskaperna redovisats från prisregleringsanslag överförda belopp, 17,4 miljoner kronor, samt belopp som vid prisregleringen överförts till budgetutjämningsfonden, 3,i miljoner kronor. Med beaktande härav skulle de verkliga utgifterna under huvudtiteln utgöra (2 700 + 17,4— 3,1 =) avrundat 2 714 miljoner kronor. Ramen hade följaktligen underutnyttjats med (2 718 2 714 =) 4 miljoner kronor.

Prisindexberäkningarna i fråga om reservationsanslag och obetecknade anslag utvisar som framgått av det anförda en ökning med 0,8 enheter. Nettoresultatet av prisregleringen på dessa anslag bör följaktligen — förutsatt att förslagsanslagen icke överskridits mer än prisindexberäkning-

1 787

arna ger vid handen — för budgetåret 1959/60 utgöra (0,8 x =)

avrundat 14,3 miljoner kronor.

Kungl. Maj :t har den 30 juni 1960 meddelat beslut om dispositionen av det för budgetåret 1959/60 anvisade anslaget till reglering av prisstegringar m. m. Med hänsyn till inträffade prissänkningar reducerades härvid anslagen Marinen: övningar m. m. och Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m., delpost till Kungl. Maj :ts disposition, med 65 000 kronor respektive 3 035 000 kronor, vilka belopp överförts till budgetutjämningsfonden. Anslaget till reglering av prisstegringar har härvid fått tagas i anspråk intill ett belopp av (14,3 + 3,i =) 17,4 miljoner kronor. Angivna belopp har tillgodoförts i riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisade re-

servationsanslag enligt följande.

Belopp

Anslag (kronor)

Armén: Beklädnad m. m.................................................... 741 000

Armén: Anskaffning av drivmcdelsutrustning ....................... 210 000

Armén: Hundväsendet ...................................................... 9 000

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m............................ 2 100 000

Armén: Underhåll av tygmateriel m. m............................... 1 680 000

Armén: Hemvärnets tygmateriel m. m................................. 105 000

Marinen: Beklädnad m. in................................................. 115 000

216 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Anslag Belopp

(kronor)

Marinen: Fartygsbyggnader m. m................................ 700 000

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m...................... 450 000

Marinen: Underhåll av fartyg m. m..................................... 810 000

Flygvapnet: Beklädnad m. in.............................................. 105 000

Flygvapnet: övningar m. m................................................ 300 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m...................... 6 500 000

Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ............................................ 750 000

Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m., anslagsposten B. Underhållskostnader m. m............................... 2 150 000

Flygvapnet: Anskaffning av drivmedelsutrustning .................. 160 000

Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ...... 200 000

Vissa signalförbindelser m. m............................................. 125 000

Järnvägskrigsbromateriel ................................................... 190 000

Kungl. Maj :t föreskrev samtidigt, att av angivna belopp skulle — i avbidan på slutlig redovisning för utfallet av driftbudgeten för budgetåret

1959/60 — sammanlagt 10,5 miljoner kronor reserveras till Kungl. Maj :ts disposition. Sedan numera klarlagts att överskridande på förslagsanslag icke ger anledning innehålla någon del av dessa prisregleringsmedel, kommer de att ställas till vederbörande myndighets förfogande.

Utvecklingen under budgetåret 1960/61 m. m.

För prisregleringen under innevarande budgetår skall i princip tillämpas samma regler som för prisregleringen under budgetåret 1959/60. Nettoresultatet av prisregleringen för budgetåret 1960/61 skall emellertid motsvara en hundradel av summan av ifrågavarande anslag i riksstaten för detta budgetår — 2 850,4 miljoner kronor -— multiplicerad med skillnaden mellan indextalet för maj 1959 och genomsnittsindextalet för budgetåret 1960/61. Vidare skall enligt riksdagens beslut hänsyn tagas till den allmänna varuskatten genom att i vägningsschemat för indexserien för budgetåret 1960/61 införes en särskild post, bestämd med hänsyn till skillnaden mellan den merkostnad som skatten faktiskt beräknas orsaka och den kostnadsökning som beräkningarna anses inregistrera. Denna post har av Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni 1960 bestämts till 3,4 miljoner kronor.

Hittills framräknade indextal för prisförändringarna under försvarshuvudtiteln budgetåret 1960/61 framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

217 Det för närvarande föreliggande materialet tyder närmast på att det för innevarande budgetår anvisade anslaget till reglering av prisstegringar om 60 miljoner kronor icke kommer att förslå för att bereda full täckning för inträffade prisstegringar. Emellertid bör påpekas, att indextal skall beräknas för ytterligare två tillfällen under innevarande budgetår — för februari och maj 1961. Tendenserna kring årsskiftet 1960—1961 kan måhända delvis belysas medelst kommerskollegii indexserie för maskiner och transportmedel, vilken har betydande inverkan på indextalen för försvarskostnaderna. Nämnda serie har från och med ingången av innevarande budgetår utvecklats enligt följande: juli 142, augusti—oktober 143 samt november—januari 144. Det må vidare erinras om att enligt gällande tvåår savtal på arbetsmarknaden vissa höjda löner utgår från och med den 1 januari 1961. I vilken utsträckning dessa lönehöjningar kommer att påverka prisutvecklingen på här relevanta varugrupper under första halvåret 1961 torde inte för närvarande kunna bedömas med säkerhet.

Utredning rörande vissa ändringar i prisindexberäkningama m. m.

Som förut nämnts har Kungl. Maj :t genom beslut den 16 december 1960 uppdragit åt försvarets prisregleringsdelegation att utreda vissa frågor rörande prisregleringsförfarandet som aktualiserats av 1960 års försvarskommitté. Delegationen har i enlighet härmed haft att dels överarbeta riktlinjerna för regleringen av prisförändringarna å försvarskostnaderna vid genomförande av vad 1960 års försvarskommitté föreslagit rörande en gemensam kostnadsram för driftbudgeten och kapitalbudgeten, dels ock pröva frågan om mätning av förändringar i storleken av den fast anställda och den värnpliktiga personalens kontanta förmåner.

När det gäller konsekvenserna i fråga om reglering av prisförändringarna å försvarskostnaderna vid genomförande av en gemensam kostnadsram för driftbudgeten och kapitalbudgeten konstaterar prisregleringsdelegationen, att såväl en viss utökning av hittillsvarande beräkningar av prisförändringarna som en komplettering av reglerna för den budgetära lillämpningen blir erforderliga.

Delegationen föreslår, att prisutvecklingen på nyttigheter som anskaffas med investeringsanslag för militära ändamal tills vidare inätes med eu allmän indikator på prisutvecklingen. Härtill bör enligt delegationen utväljas den indexserie avseende samtliga reservationsanslag, vilken utgör eu delserie till försvarsindex. Delegationen anför som motiv för sitt förslag att ett omedelbart behov föreligger att erhålla ett mått på prisutvecklingen i fråga om nyttigheter som anskaffas med anlitande av anslag under kapitalbudgeten men att befintliga indexserier för mätning av prisförändringar på olika slag av byggnads- och anläggningsarbeten är mindre väl lämpade att utnyttjas för ifrågavarande prisindexberäkningar. I sistnämnda fråga anför delegationen följande.

218 Kunt/l. Maj:ts proposition nr 110 ur 1901

Eu utökning av beräkningarna som förestavas av genomförandet av eu gemensam kostnadsram för driftbudgeten och kapitalbudgeten fordrar en komplettering av försvarsindexens prismaterial och vägningsschema med prisserier och vikter för investeringsutgifterna för försvarets fastighetsfond och försvarets fabriksfond. För närvarande avser dessa investeringsutgifter i huvudsak anskaffning av husbyggnader, flygfält, bergrum, markområden och maskiner.

Vad till en början beträffar markområden och maskiner finns enligt delegationens mening prismaterial som skulle kunna tänkas användas för att följa prisutvecklingen på dessa avsnitt, vilka emellertid svarar för en relativt ringa del av investeringsutgifterna inom försvaret. Frågan vilket prismaterial som skall utnyttjas vid prisomräkning av investeringsanslagen bör därför enligt delegationens uppfattning avgöras väsentligen med hänsyn till möjligheterna att erhålla lämpligt prismaterial för husbyggnader, flygfält och bergrum.

Beträffande möjligheterna att mäta prisändringarna på husbyggnader, flygfält och bergrum får delegationen anföra följande. Sedan åtskilliga år insamlas ett förhållandevis omfattande material rörande prisändringar på byggnadsmaterial och löneutvecklingen för byggnadsarbetare. Detta material används dels för beräkning av olika byggnadskostnadsindexar, dels som underlag när det gäller att beräkna kostnadsändringar på olika slags entreprenader. Flertalet förekommande byggnadskostnadsindexar beräknas av statliga organ. Tillvägagångssätten vid beräkning av kostnadsändringar på entreprenader regleras genom överenskommelser mellan statliga organ och byggnadsindustriens branschorganisation.

Föreliggande byggnadskostnadsindexar har på senare tid utsatts för viss kritlk och byggfackens industriutredning har hemställt att erforderliga åtgärder vidtas i syfte att upprätta eu ny och förbättrad byggnadskostnadsindex. I årets statsverksproposition (bil. 7, s. 196) har statsrådet och chefen för socialdepartementet uttalat att ett behov av fylligare information om byggnadskostnadernas förändringar torde föreligga på många håll. Enligt departementschefen är det emellertid ovisst, om utarbetandet av noggrannare byggnadskostnadsindex erbjuder en lämplig väg att tillhandahålla ett vidgat kunskapsmaterial på ifrågavarande område. Med hänvisning till att statens institut för byggnadsforskning har för avsikt att närmare undersöka vilka behov av information rörande dessa frågor, som föreligger hos olika institutioner, och att utreda på vad sätt behovet bör tillgodoses, uttalar departementschefen att resultatet av institutets undersökning bör avvaktas, innan någon ställning tas till frågan om byggnadskostnadsindex.

Delegationen har studerat nuvarande byggnadskostnadsindexars konstruktion och prismaterial varvid bland annat den tjänsteman i byggnadsstyrelsen som svarar för styrelsens indexberäkningar inför delegationen redogjort för arbetet därmed. Vid detta studium har bland annat konstaterats att det i dessa kostnadsindexar icke direkt tages någon hänsyn till produktivitetsutvecklingen. Det kan erinras om att försvarsindexgruppen särskilt underströk att en korrigeringsfaktor för produktivitetsförändring bör införas vid ett eventuellt användande av kostnadselement för att mäta prisutvecklingen för omkostnader, materiel eller underhåll (P. M. med preliminärt förslag rörande löne- och prisomräkning av fjärde huvudtiteln, s. 22). Delegationen har bland annat med hänsyn härtill kommit till den uppfattningen att nuvarande byggnadskostnadsindexar lämpar sig mindre

Ktnigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 219

väl som hjälpmedel vid beräkningar av prisändringarna å försvarskostnaderna.

En tänkbar utväg, när det gäller att mäta prisutvecklingen för husbyggnader in. m., är att det prismaterial som står till förfogande sammanvägs med hänsyn till investeringsverksamhetens inriktning och kostnadsstrukturen för olika slags anläggningsarbeten samt att en korrigeringsfaktor för produktivitetsförändringar införes. Underlag för beräkning av en korrigeringsfaktor saknas dock för närvarande. Risk föreligger även att för sådant ändamål uppgjorda vägningsschema snabbt föråldras. Vidare bör vid en sådan beräkning användas andra uppgifter om löneutvecklingen än de som utnyttjas för byggnadskostnadsindexarna. Det är osäkert om de löneuppgifter, som erfordras för sagda beräkningar, kan erhållas till de tidpunkter då beräkningarna skall utföras. Delegationen anser därför att här antytt förfaringssätt icke kan förordas.

Delegationen framhåller att den finner det synnerligen angeläget, att åtgärder vidtages för att tillhandahålla statistikkonsumenter tillförlitliga löpande uppgifter rörande prisutvecklingen på byggnadsområdet.

I övrigt bör anslagen under kapitalbudgeten enligt delegationens förslag infogas i försvarsindex på samma sätt ur indexsynpunkt som övriga utgifter. De bör således ingå i den generella försvarsindexen och dessutom bör det framläggas en särskild delindex för investeringsanslagen. Det är emellertid enligt delegationen i och för sig inte nödvändigt att beräkna försvarsindex inklusive delindexen för investeringsanslagen mer än en gång om året, nämligen vid fjärde beräkningstillfället varje budgetår, som inträffar i juni och avser prisläget i maj.

I fråga om den budgetära regleringen av korrigeringar för prisförändringar på utgifter under kapitalbudgeten utgår delegationen från att korrigeringar skall göras med hänsyn till prisförändringar som inträffar under löpande budgetår. Sådan korrigering bör enligt delegationens uppfattning kunna verkställas i efterhand. Vid fall av prishöjningar bör således anvisas särskilda merkostnadsanslag, svarande mot fördyringen. Delegationen utgår emellertid från att tilläggsstatsanslag anvisas under löpande budgetår om prisökningar föranleder så stor medelsförbrukning att likviditetssvårigheter uppkommer. Vid fallande priser åter bör enligt delegationen vid bestämmandet av anslagsbeloppen för följande budgetår avdrag göras som svarar mot prissänkningen.

Vad beträffar förändringar i den fast anställda personalens kontanta förmåner har hittills vid prisindexberäkningarna hänsyn endast tagits till generella lönehöjningar medan däremot lönehöjningar som tillkommit på den s. k. B-listan icke beaktats. Delegationen föreslår emellertid, att fortsättningsvis hänsyn skall tagas jämväl till höjningar på B-listan. Hur den totala löneökningen vid varje särskilt avtalstillfälle fördelar sig på böjningar av ena och andra slaget är, anför delegationen, främst cn förbandlingsfråga. I enlighet med de ursprungligen antagna principerna för försvarsindexberäkningarna bör enligt delegationen löneutvecklingen för

220 Kuiujl. May.ts proposition nr 110 år 1961

den fast anställda personalen mätas på grundval av uppgifter avseende statsförvaltningen i allmänhet.

Den värnpliktiga personalens kontanta förmåner utgöres av värnpliktsavlöning och familjebidrag. Värnpliktsavlöning utgöres i huvudsak av penningbidrag' och premier. De viktigaste familjebidragsformerna är bostadsbidrag och familjepenning. Förändringar i kostnaden för bostadsbidrag beaktas vid indexberäkningarna genom anknytning till konsumentprisindexens delserie för bostad, bränsle och lyse. I övrigt behandlas anslagen till värnpliktsavlöning och familjebidrag vid prisindexberäkningarna som icke indexreglerad del.

Delegationen hav efter utredning kommit till att någon ändring i för närvarande tillämpad ordning beträffande prisindexberäkningar av värnpliktsavlöning och familjebidrag icke bör göras. Av motiveringen för detta förslag må följande återges.

Såvitt delegationen kan finna har statsmakterna hittills icke tagit principieH ställning till frågan hur förändringar i de värnpliktigas kontanta förmåner skall mätas. Ställningstagandena i fråga om höjningarna av penningbidragen till de värnpliktiga år 1959 och av familjepenningen år 1960 synes sålunda delvis motstridiga. 1960 års försvarskommitté har förutsatt, att en viss omprövning av beräkningsmetoderna för prisregleringen av försvarskostnaderna kommer att göras i samband med den revision som blir erforderlig, om även utgifterna under kapitalbudgeten inräknas i ramen för försvarsutgifterna. Härvid har frågor som sammanhänger med förändringar i de värnpliktigas kontanta förmåner särskilt omnämnts (SOU 1960: 40, s. 40—41). Delegationen har för sin del tolkat kommitténs uttalanden i detta hänseende som en uppmaning till statsmakterna att söka åstadkomma riktlinjer för en konsekvent praxis i frågan hur ändringar i de värnpliktigas kontanta förmåner skall påverka ramen för det militära försvaret.

Det har hävdats att de värnpliktigas penningbidrag närmast har karaktären av bidrag för täckande av utgifter för personlig hygien, förströelse m m. (prop. 1952: 1, bil. 6, s. 58 ff.), medan familjebidragen avser att i mån av behov täcka ofrånkomliga utgifter för uppehälle m. in. för den värnpliktiges familjemedlemmar (jfr prop. 1960:33). Vid lidigare höjningar av penningbidrag och familjepenning har också som motiv åberopats höjda levnadskostnader eller dylikt. Som skäl för den 1980 beslutade höjningen av familjepenningen anfördes främst att bidragen skulle knytas till konsumtion av flera förnödenheter än tidigare, önskan att uppmuntra de värnpliktiga till ökade insatser kan även ha ingått bland motiven för höjning.

Som framgår av ovanstående har många olika synpunkter anförts som motiv för ändringar i de värnpliktigas kontantförmåner. I och för sig kunde det, i enlighet med de grundläggande principerna för försvarsindexberäkningarna, tyckas mest logiskt att betrakta dessa förmåner som eu form av ersättning för de värnpliktigas insatser i försvarets tjänst, och vid beräkningar anknyta dem till någon allmän löneindex. Efter grundliga överväganden har delegationen dock kommit till den uppfattningen, att det till följd av föreliggande teoretiska och beräkningstekniska svårig-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 221

heter för närvarande är lämpligast att på denna punkt ge avkall på dessa principer.

Departementschefen

Som jag redan tidigare uttalat bör hittills tillämpad ordning för prisomräkning av försvarsutgifterna i sina huvuddrag tillämpas även under de närmast följande budgetåren. Att försvarsanslagens reella innehåll icke skall påverkas av pris- och löneförändringar ingick som en viktig punkt i de överenskommelser rörande försvarsutgifternas storlek som träffats åren 1958 och 1960. Riksdagsbesluten 1958, 1959 och 1960 har följt denna princip. Jag vill också erinra om att 1960 års försvarskommitté, som studerat tillämpningen av prisregleringen av försvarshuvudtiteln, icke uttalat någon erinran mot principerna härvidlag. Däremot har kommittén uttryckt önskemål om ytterligare överväganden rörande förfaringssättet på enstaka punkter. I det föregående har jag redogjort för resultaten av de utredningar rörande vissa ändringar i prisindexberäkningarna m. m. som utförts av försvarets prisregleringsdelegation.

I enlighet med erhållet uppdrag har prisregleringsdelegationen behandlat tre frågor, nämligen erforderliga ändringar i riktlinjerna för prisregleringen vid införandet av en gemensam utgiftsram för driftbudgeten och kapitalbudgeten samt spörsmål sammanhängande med mätning av förändringar i storleken av den fast anställda och den värnpliktiga personalens kontanta förmåner. Delegationens förslag innebär i sina huvudpunkter följande. Prisindexberäkningarnas prismaterial och vägningsschema kompletteras på det sättet, att den indexserie som för närvarande beräknas för samtliga reservationsanslag jämväl utnyttjas för en delindexserie avseende samtliga anslag under kapitalbudgeten. Budgetärt regleras prisförändringar å kapitalbudgetanslag under ett budgetår i efterskott genom merkostnadsanslag utöver anslagsramen för följande budgetår eller genom minskning av densamma. I undantagsfall kan även anslag å tilläggsstat bli aktuella. Vidkommande mätning av förändringar i den fast anställda personalens kontanta förmåner föreslås att — förutom den generella lönehöjningen — jämväl lönehöjningar på den s. k. B-lislan skall beaktas. Vad åler gäller mätning av förändringar i den värnpliktiga personalens förmåner föreslås icke någon förändring i för närvarande tillämpad ordning.

För egen del har jag icke funnit anledning till erinran mot delegationens förslag. Jag föreslår således, att de hittillsvarande prisindexberäkningarna och prisregleringsförfarandet på angivet sätt kompletteras och jämkas. Det bör liksom tidigare ankomma på kommerskollegium atl sammanställa prismaterial och beräkna prisindextal.

Av den redogörelse som i det föregående lämnats för prisutvecklingen in. m. under förfluten del av innevarande budgetår framgår, att det är tveksamt huruvida anvisat anslag till reglering av prisstegringar kommer atl

222 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

vara tillfyllest. För medelsbehovet under nästa budgetår finns icke några egentliga hållpunkter. Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår upptages med oförändrat belopp, 60 miljoner kronor. Samtidigt vill jag emellertid föreslå, att ett belopp om 16 miljoner kronor av medel som står till Kungl. Maj :ts disposition under reservationsanslaget Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel in. m. får utnyttjas för att i mån av behov under innevarande och nästa budgetår förstärka anslaget Reglering av prisstegringar. Ifrågavarande belopp svarar mot återstoden av det belopp om 68 miljoner kronor som anvisades för budgetåret 1958/59 under flygmaterielanslaget för att täcka eventuellt uppkommande merkostnader under detta budgetår. Beloppet erfordras ej för ursprungligen avsett ändamål. Nu föreslagen användning synes emellertid väl förenlig med det ursprungliga syftet med ifrågavarande medel.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad som i det föregående föreslagits rörande dels komplettering av och jämkning i prisindexberäkningarna m. m. i fråga om försvarsutgifterna, dels ock utnyttjande av ett belopp av 16 miljoner kronor under reservationsanslaget Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m.;

b) till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 60 000 000 kronor.

över å ena sidan dels de i det föregående slutligt äskade anslagen, dels ock de anslag under fjärde huvudtiteln, om vilka slutliga äskanden framlagts i den i annat sammanhang anmälda propositionen angående stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1961/62 samt å andra sidan de i årets statsverksproposition (bil. 6) under riksstatens fjärde huvudtitel för motsvarande ändamål beräknade beloppen.

Sammanställning

Anslag

I statsverkspropositionen upptaget belopp

Slutligt

äskat

belopp

Försvarsdepartementet: Avlöningar ................

Försvarsdepartementet: Omkostnader .............

Försvarets civilförvaltning: Avlöningar ...........

Försvarets civilförvaltning: Omkostnader ........

Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar ... Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader.

Försvarsstaben: Avlöningar...........................

Försvarsstaben: Omkostnader .....................

19 485 000 3 652 000

1 610 000 140 000 5 980 000 2 155 000 242 000 20 000

8 651 000 1 801 000

1 540 000 140 000 6 000 000 1 830 000 280 000

20 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

223 Anslag

I statsverkspropositionen upptaget belopp

Försvarsstaben: övningar ............................. 92 000

Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av

materiel ................................................. 2 061 000

Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. ... 279 400 000 Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. ... 106 800 000

Marinen: Underhåll av fartyg in. m................ 42 300 000

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. 137 600 000

Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ..................... 102 600 000

Försvarets radioanstalt: Avlöningar ................ —

Försvarets radioanstalt: Omkostnader ............

Försvarets radioanstalt: övningar .................. —

Försvarets radioanstalt: Anskaffning och un-

derhåll av materiel ..................................

Krigshögskolan: Avlöningar ........................ 2 100 000

Krigshögskolan: Omkostnader ....................... 1 300 000

Krigshögskolan: övningar ............................. 600 000

Krigshögskolan: Inventarier in. m.................. —

Garnisonssjukhusen: Avlöningar .................... 213 000

Garnisonssjukhusen: Omkostnader ................. 60 000

Kasernbyggnaders delfond ............................ 103 300 000

Befästningars delfond .................................. 29 020 000

Inredning in. in. av vissa förrådslokaler ......... —

Reglering av prisstegringar ........................... 60 000 000

Summa kronor 900 730 000

Slutligt

äskat

belopp

42 000

278 500 000 107 000 000 42 500 000 136 000 000 103 550 000 11 930 000 2 130 000 50 000

2 000 000 1 916 000 768 000 600 000 700 000 130 000 32 000 103 950 000 28 370 000 300 000 60 000 000 900 730 000

Fjärde huvudtitelns slutsumma kommer med hänsyn till de här avgivna förslagen att uppgå till samma belopp som upptagits i det preliminära riksstatsförslaget eller 3 056 800 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl Hanström

224 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Bilaga A

Heltidstjänstgörande personal för ledning och administration av krigshögskoleundervisningen i nuvarande organisation och i organisation enligt överbefälhavarens och enligt departementschefens förslag för budgetåret 1961162.

till

Högskolechef (B 4)............

Högskolechef (B 3)............

Stabschef eller regementsofficer förfogande

Adjutant (A 21)...............

Expeditionsofficer (arvode).....

Förvaltningsofficer (arvode) ....

Bibliotekarie (arvode) .........

Expeditionsunderofficer (A 13) Expeditionsunderofficer (arvode). Kontorist; sekreterare åt skolchefen (A 9)

Kontorist; biträdande bibliotekarie (A 9)

Skrivcentral, bud- och dupliceringscentral, telefonväxel

Expeditionsunderbefäl (A 11 /9)......

Kanslibiträde (A 7)................

Kontorsbiträde (regi. bef.gång).......

Telefonist (regi. bef.gång)...........

Vaktmästaravdelning, bevakning

Underbefäl; uppbördsman (All /9).

Vaktmästare (A 7)...............

Underbefäl; vaktchef (A 11/9)

Kassa’

Förste kansliskrivare (A 12) . . . Värnpliktiga; ordonnanser m.fl.

1 Denna befattning motsvaras i prop. 1960: 142, Bilaga A, av en expeditionsofficer (A 21).

2 Förvaltningsunderofficer.

3 Lönegrad A 7.

4 Ytterligare en kanslibiträdestjänst är uppförd på skolans personalförteckning. Denna

tjänst, som är extra ordinarie, må övergångsvis bibehållas så länge dess nuvarande innehavare är förordnad i viss annan befattning. Vikariatsförordnande må icke meddelas å tjänsten.

6 Härav 3 sekreterare hos linjechef.

6 Härav 1 i lönegrad A 9.

7 Härutöver 1 i lönegrad A 7, vilken icke skall uppehållas.

8 Härutöver finnes en tjänst i Ao 5; denna, vars innehavare uppehåller annan tjänst, må icke utnyttjas för förordnande.

9 Fr.o.m. budgetåret 1962/63 bör enligt överbefälhavaren till skolan överföras för kassagöromål 1 förvaltare (A 17), 1 kansliskrivare (A 10), 1 kanslibiträde (A 7) och 1 kontorsbiträde (regl.bef.gång).

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1901

225 Bilaga B

Linjechefer och heltidstjänstgörande lärare i nuvarande organisation av krigshögskoleundervisningen samt i organisation enligt överbefälhavarens och enligt departementschefens förslag för budgetåret 1961/62.

15_ig27 el Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. AV 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 11.0 år 1961

226 Bilaga C.

AVTAL

Mellan försvarets civilförvaltning och försvarets sjukvårdsstyrelse å Kimgl. Maj:ts och Kronans vägnar, å ena, samt Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskott, å andra sidan, har under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande — med upphävande av avtal den 14 februari den 28 mars 1947 om vård av militärpatienter på länslasarettet i Sollefteå in. in. löljande avtal träffats angående nedläggande av garnisonssjukhuset i Sollefteå och därmed sammanhängande frågor,

§ I-

Det mellan försvarets civil- och sjukvårdsförvaltningar, arméns fortitikationsförvaltning och arméförvaltningens inlendenluravdclning å Kungl. Maj :ts och Kronans vägnar, å ena, samt Västernorrlands läns landsting, å andra sidan, den ,‘tl mars den ,10 april 1944 slutna kontraktet om vård ävensom poliklinisk undersökning och behandling av civila patienter å garnisonssjukhuset i Sollefteå skall upphöra att gälla, då planerad medicinsk avdelning blivit tagen i bruk vid lasarettet i Sollefteå. Sådan avdelning beräknas hava kommit till stånd den 1 oktober 1961, från och med vilken dag nämnda kontrakt — även utan att vad däri stadgats beträffande uppsägning iakttages — icke längre skall vara gällande.

§ 2.

Mom. 1. Landstingen förbinder sig att bereda anställning åt i bifogade förteckning1 upptagna anställningshavare vid garnisonssjukhuset i Sollefteå, därest de — vid tidpunkten för garnisonssjukhusets avveckling önska övergå i landstingets tjänst vid lasarettet i Sollefteå och utan hinder av bestämmelserna i landstingets tjänstereglemente och kollektivavtal om högsta uppnådda ålder vid nyanställning i landstingets tjänst.

Mom. 2. Personal, som anställes vid garnisonssjukhuset i Sollefteå efter det detta avtal slutits, skall äga rätt att jämställa tjänstgöringen å garnisonssjukhuset med tjänstgöring i landstingets tjänst och till följd härav vid ansökan om anställning i landstingets tjänst kunna åberopa bestämmelserna i § 5 mom. 3 i gällande tjänstereglemente och kollektivavtal för landstingets befattningshavare (LTR 1960 och AB 1960).

Mom. 3. Ä bifogade förteckning upptagen personal, som önskar övergå i landstingets tjänst, skall före övergången undergå läkarundersökning, varefter läkarintyg skall utfärdas å härför fastställt formulär för anställningssökande i landstingets tjänst. Om dylik läkarundersökning utvisar sådant resultat att — vid ett sedvanligt anställningsförfarande -— ett anställande av vederbörande person icke skulle ske eller endast skulle ske med reservation enligt för landstinget gällande bestämmelser, skola förhandlingar i varje enskilt fall upptagas mellan Kronan, landstinget och vederbörande personalorganisation angående eventuellt uppkommen fråga om sjukpensionering, inskränkning i rätten till sjuklön och dylikt.

1 Här ej tryckt.

Kuiir/l. Maj ds proposition nr 110 år 1961

227 Mom. 4. Landstingets åtagande eidigt denna paragraf gäller endast personal, varom enligt gällande bestämmelser anställningsbeslnt fattas av direktionen för lasarettet eller landstingets förvaltningsutskott.

§ 3.

Anställningshavare vid garnisonssjukhuset, som den 1 oktober 1961 övergår i landstingets tjänst, skall efter övergången åtnjuta löne- och andra förmåner enligt landstingets tjänsteregleinente och kollektivavtal med därtill hörande spccialbestämmelser och övriga bilagor. Därvid skall anställningshavare äga rätt att dels bibehålla sin löneklassplacering vid övergången, dels för rätt till uppflyttning i närmast högre löneklass tillgodoräkna statlig anställningstid med tillämpning av landstingets bestämmelser.

Ulan hinder av bestämmelserna i föregående stycke äger viss personal övergångsvis åtnjuta högre löneförmåner (personlig lönegradsplacering) på sätt framgår av den till detta avtal fogade förteckningen.

Anställningshavare, som med stöd av bestämmelserna i § 2 i detta avtal, övergår i landstingets tjänst men som vid övergångstillfället åtnjuter tjänstledighet (t. ex. ledighet för sjukdom, yrkesskada, havandeskap, enskilda angelägenheter) eller semester skall icke inträda i landstingets tjänst förrän vederbörandes ledighet avslutats.

Anställningshavare skall äga ad tillgodoräkna anställningstid vid garnisonssjukhuset för åtnjutande av lön under havandeskap och lön under värnpliktstjänstgöring enligt härför gällande bestämmelser i landstingets tjänsteregleinente och kollektivavtal.

§ 4.

Anställningshavare vid garnisonssjukhuset, som den 1 oktober 1961 övergår i landstingets tjänst, beredes pensionsrätt enligt för landstingets befattningshavare gällande pensionsbestämmelser. Pensionsrätten grundas på antingen statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) eller tjänslepensionsreglementet för arbetstagare hos landsting (LPR 1960).

För dem som äro hänförliga till SPR:s tillämpningsområde (personal grupper som kunna anslutas till statens pensionsanstalt) skall landstinget svara för betalningen av engångsavgifter, som uppstå till följd av lönegradsuppflyttningar i samband med eller efter övergången i landstingets tjänst. Engångsavgifterna betalas i den omfattning och enligt de grunder, som tillämpas för andra motsvarande personalgrupper bos landstinget. Härvid skall del av engångsavgift, som enligt gängse fördelningsgrunder är hänförlig till anställningstid bos garnisonssjukhuset, jämställas med anställningstid, som fullgjorts bos landstinget.

För dem som äro hänförliga till LPR:s tillämpningsområde (personalgrupper som ej kunna anslutas till statens pensionsanstalt) u t fäster sig landstinget att jämlikt bestämmelserna i LPR 1960 § 5 inom. 5 såsom tjänstår tillgodoräkna lid före övergången i landstingets tjänst i den omfattning sådan tid fått tillgodoräknas enligt de tjänstepensionsbestämmelser anställningshavaren varit underkastad i statens tjänst omedelbart före övergången. I samband med personalens övergång skall staten till landstinget lämna bcstyrkl förteckning utvisande för varje anställningshavare det antal tjänslär som sålunda skall tillgodoräknas.

228 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

För anställningshavare, som enligt § 3 övergångsvis tillerkännas personliga lönetillägg, skall — i fråga om anställningshavare som kunna anslutas till statens pensionsanstalt — landstinget betala fortlöpande pensionsavgifter för den pensionslön, som statens pensionsanstalt må komma att med hänsyn till vederbörandes anställningsförhållanden fastställa och — i fråga om anställningshavare på vilka LPR 1960 blir tillämpligt — pensionslönen bestämmas på grundval av den personliga lönegradsplaceringen oavsett vad därom stadgas i reglementet § 6.

Tvist angående detta avtal må icke dragas inför domstol utan skall avgöras av skiljemän enligt lag.

Stockholm den 16 december 1960. Härnösand den 28 november 1960.

För Kungl. Maj:t och Kronan:

För Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskott:

Ragnar Lundberg Carl-Erik Groth Sven Engdahl Karl Eriksson

Erik Olsson

Bengt Olsson

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 229

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. Tryckning och förrådshållning av publikationer inom försvaret

m. .................................................................................... ^

2. Försvarsattachéorganisationen ................................................ 21

3. Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar

inom försvaret ..................................................................... 30

4. Verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj ....................... 35

5. Organisationen av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan ................................................................................ 34

6. Försvarsdepartementet: Avlöningar ......................................... 80

7. Försvarsdepartementet: Omkostnader ..................................... 82

8. Försvarets civilförvaltning: Avlöningar .................................... 82

9. Försvarets civilförvaltning: Omkostnader ................................. 90

10. Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar ........................... 94

11. Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader ........................ 96

12. Försvarsstaben: Avlöningar .................................................... 97

13. Försvarsstaben: Omkostnader ................................................ 104

14. Försvarsstaben: Övningar ...................................................... 107

15. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................. 107

16. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................... 141

17. Marinen: Underhåll av fartyg m. ......................................... 162

18. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................ 164

19. Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ................................................ 202

20. Försvarets radioanstalt .......................................................... 203

21. Garnisonssjukhusen: Avlöningar ............................................. 204

22. Garnisonssjukhusen: Omkostnader .......................................... 211

23. Inredning m. m. av vissa förrådslokaler ................................. 212

24. Reglering av prisstegringar ................................................... 213

Bilagor .............................................................................. 224