('med förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 19i6 (nr 99)',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960 1

Nr 33

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 19i6 (nr 99); given Stock­ holms slott den 30 december 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till förordning om ändring i familj ebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99).

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att maximibeloppen för familj epenning enligt 6 § familjebidragsförordningen med hänsyn till allmän standardhöjning under de senaste åren skall höjas med omkring tio procent. Bidragen, som nu utgår med sex kronor, tre kronor 60 öre och två kronor 40 öre, föreslås skola höjas till sex kronor 60 öre, tre kronor 95 öre och två kronor 65 öre. Begravningsbidragen föreslås skola höjas till 600 kronor för hustru (nu 500 kronor) och 300 kronor för barn eller adoptivbarn (nu 250 kronor). Det föreslås att begravningsbidrag skall kunna utgå även till värnpliktig, som icke uppbär familj epenning för familjemedlem eller åtnjuter närings­ bidrag. Bestämmelserna om statsbidrag för sådana kostnader, som icke till fullo ersättes av statsmedel, föreslås skola förenklas. Sådana statsbidrag utgår för närvarande med olika procentsatser, 95, 90 och 80 procent. I pro­ positionen föreslås att dessa statsbidrag skall utgå efter en enhetlig pro­ centsats om 88 procent. Bestämmelserna om familjebidragsnämnds orga­ nisation och arbetsformer har i propositionen anpassats till bestämmelserna i kommunallagen. I övrigt föreslås bland annat en klarare utformning av stadgandet om behörighet alt fullfölja talan mot beslut rörande familje­ bidrag. 1—1782 59 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 33

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

Förslag

till

Förordning om ändring i familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99)

Härigenom förordnas att 6, 19, 21, 23—26, 29, 35 och 39 §§ familje­ bidragsförordningen1 skola erhalla ä lydelse på sätt nedan angives.

Familj epenning utgår — — — Familj epenning utgår — — — för dag: Kronor för dag: Kronor 1) För hustru — — —- 16 år 6: — 1) För hustru — — — 16 år 6:60 2) För annan—■■—--—■ under 1) 3:60 2) För annan----------- under 1) 3:95 3) För annan----------- under 1) 2: M 3) För annan------- — under 1) 2:65 När synnerliga skäl därtill äro När synnerliga skäl därtill äro må efter särskilt medgivande, enligt må efter särskilt medgivande, enligt vad i 39 § stadgas, familj epenning vad i 39 § stadgas, familj epenning för värnpliktigs moder, som förestår för värnpliktigs moder, som förestår hans hem, utgå med högst 6 kronor hans hem, utgå med högst 6 kronor för dag, oaktat den värnpliktige icke 60 öre för dag, oaktat den värnplik­ har hemmavarande familjemedlem tige icke har hemmavarande familje­ under 16 år. medlem under 16 år.

19 §.

Har familjemedlem, som avses i Har familjemedlem, som avses i 3 § a), avlidit och ägde den värn­ 3 § a), avlidit och ägde den värn­ pliktige vid tiden för dödsfallet upp­ pliktige vid tiden för dödsfallet upp­ bära familj epenning för familjemed­ bära familj epenning för familjemed­ lemmen eller åtnjöt den värnpliktige lemmen eller åtnjöt den värnpliktige vid nämnda tidpunkt näringsbidrag vid nämnda tidpunkt näringsbidrag som i 14 § sägs, skall begravnings- som i 14 § sägs, skall begravningsbidrag tillerkännas den värnpliktige. bidrag tillerkännas den värnpliktige. Sådant bidrag utgår med femhundra Begravningsbidrag må utgå jämväl kronor för hustru och med tvåhund­ till annan värnpliktig, som kan an­ rafemtio kronor för barn eller adop­ ses vara i behov av sådant bidrag. tivbarn. Begravningsbidrag utgår med sex-

Senaste lydelse, av 6 § se SFS 1958:440 samt av 19 och 39 §§ se SFS 1951:117.

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960 3

hundra kronor för hustru och med

trehundra kronor för barn eller

adoptivbarn.

1 mom. När skäl----------------------- — ock indragas. 2 mom. Skyldighet, som — — — ------------- bör avbrytas. 3 mom. Om vad som förstås med 3 mom. Om vad som förstås med lämpligt arbete gäller vad därom lämpligt arbete gäller vad därom stadgas i förordningen den 15 juni stadgas i förordningen den 14 de­ 1934 (nr 264) om erkända arbets­ cember 1956 (nr 629) om erkända löshetskassor. arbetslöshetskassor.

23 §. Kommun skall antingen inrätta Kommun skall antingen inrätta särskild familj ebidragsnämnd eller särskild familjebidragsnämnd eller ock uppdraga åt annan kommunal ock uppdraga åt annat kommunalt myndighet att vara familj ebidrags­ organ att vara familj ebidrags­ nämnd. nämnd.

24 §• 1 mom. Särskild familjebidrags- Ledamöter och suppleanter i sär­ nämnd utses av dem, som i allmän­ skild familj ebidragsnämnd väljas het utöva kommunens beslutande­ av kommunens fullmäktige till det rätt, samt består av tre eller fem antal fullmäktige bestämma. Antalet ledamöter. Jämte ledamöterna utses ledamöter må dock icke vara under suppleanter till lika antal. Där­ fem. vid bestämmes tillika, i vilken ord­ Valet skall vara proportionellt, ning suppleanterna skola inkallas. därest det begäres av minst så Vid val av ledamöter och supplean­ många väljande, som motsvara det ter skall tillses, att erfarenhet på den tal, vilket erhålles, om samtliga väl­ sociala behovsprövningcns område jandes antal delas med det antal blir företrädd inom nämnden. Där­ personer valet avser, ökat med 1. jämte skall beaktas stadgandet i 26 Om förfarandet vid sådant propor­ § 1 mom. andra punkten. tionellt val är särskilt stadgat. Sker 2 mom. Uppdraget att vara leda­ ej val av suppleanter proportionellt, mot av familjebidragsnämnden gäl­ skall tillika bestämmas den ordning, ler för fyra år. Avgår ledamot under i vilken suppleanterna skola inkallas den för honom bestämda tjänst- till tjänstgöring.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

1 mom. Ledamot eller suppleant I fråga om familjebidragsnämnd i särskild familjebidrag snämnd må i annan kommun än Stockholm skall ej vara: utöver bestämmelserna i 24 § vad i a) den, som icke uppnått tjugutre 32—42 §§ kommunallagen är stadgat års ålder; rörande kommunens styrelse även­ b) den, som icke råder över sig som i 45 § andra och tredje styckena och sitt gods. samma lag i fråga om där avsedd 2 mom. Ledamot eller suppleant nämnd äga motsvarande tillämp­ i särskild familjebidragsnämnd må ning, dock att det ej är erforderligt kunna avsäga sig uppdraget: att protokollet upptager annat än a) om han icke är boende inom förteckning å närvarande ledamöter kommunen; och beslutet i varje ärende. b) om han är ämbets- eller tjäns­ teman och av sin befattning hindras att fullgöra uppdraget; c) om han efter fyra års tjänst­ göring såsom ledamot i nämnden är i tur att därifrån avgå; d) om han uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av den väljande myndigheten godkännes. 26 §• 1 mom. Särskild familjebidrags­ nämnd utser inom sig ordförande och vice ordförande för ett år i sän­ der. Endera av ordföranden eller vice ordföranden skall vara icke krigstjänstskyldig person. Äro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att bevista sammanträde, utses ordförande för tillfället. 2 mom. Består nämnden av fem ledamöter, må ärende ej av nämnden företagas till avgörande, där ej minst tre ledamöter eller suppleanter äro

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960 5

Beträffande familjebidrag snämnd

i Stockholm skola, utöver vad i 2b §

är stadgat, bestämmelserna i 51 §

kommunallagen för Stockholm äga

tillämpning, varjämte skall gälla vad

stadsfullmäktige med tillämpning av

stadgandena i sagda lag föreskriva.

Protokoll som föres vid familjebi-

dragsnämndens sammanträde behö-

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

ver dock ej upptaga annat än för­

teckning å närvarande ledamöter och

beslutet i varje ärende.

Kommun, som enligt 27 § utgivit Kommun, som enligt 27 § utgivit familjebidrag, äger av staten erhålla familjebidrag, äger av staten erhålla gottgörelse, för familj epenning av­ gottgörelse, för familj epenning av­ seende familjemedlem, som i 3 § a) seende familjemedlem, som i 3 § a) sägs, ävensom för begravningsbidrag sägs, ävensom för begravningsbidrag med hela utgivna beloppet, för nä­ med hela utgivna beloppet samt ringsbidrag jämlikt H § med nittio­ för familjepenning i annat fall än fem procent av bidraget, för bostads­ ovan sagts, för bostadsbidrag, nä­ bidrag med nittio procent av bidraget ringsbidrag och sjukbidrag med samt för familj epenning i annat åttioåtta procent av utgivet belopp; fall än ovan sagts, näringsbidrag dock att vad Stockholms stad på jämlikt 15 § och sjukbidrag med grund av stadgandet i 27 § utgivit till åttio procent av utgivet belopp; dock värnpliktig, bosatt utom riket, skall att vad Stockholms stad på grund av i sin helhet återgäldas av staten. För stadgandet i 27 § utgivit till värn­ hemortslönens hela belopp utgår pliktig, bosatt utom riket, skall i sin gottgörelse av staten. helhet återgäldas av staten. För hemortslönens hela belopp utgår gott­ görelse av staten. Då särskilda---------------------------- stycket sägs. Har familjebidrag på grund av felaktigt förfarande från militär myndighet rörande åtgärd, som jäm­ likt meddelade föreskrifter ålegat militärmyndigheten, utgått med för högt belopp eller för längre tid än som rätteligen skolat ske och hade familjebidragsnämnden icke skäligen bort inse, att sådan felaktighet före­ kommit, äger kommun, som utgivit ersättningen, på villkor som Konung­ en äger fastställa efter ansökan hos tillsynsmyndigheten av statsmedel erhålla åter det för mycket utgivna beloppet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960 7

Behörighet att fullfölja talan mot Talan mot beslut i ärende, som beslut i ärende, som avses i denna avses i denna förordning, må full­ förordning, tillkommer värnpliktig, följas av värnpliktig, vars rätt be­ vars rätt beslutet rörer, samt, i fråga slutet rörer, samt i fråga om familje­ om familjebidrag, jämväl familje­ bidrag jämväl av den, för vilken medlem, som av den värnpliktige familjebidrag kan utgå. För barn må angivits såsom betalningsmottagare barnavårdsman fullfölja talan. för bidraget, ävensom, därest annan än den värnpliktige gjort ansökning om bidrag, sökanden. Talan mot-------- -- beslutet rörer.

39 §. Sådant medgivande------------------ ------tillsynsmyndigheten återkallas. Har familj ebidragsnämnd icke Har familjebidragsnämnd icke funnit skäl att hos tillsynsmyndig­ funnit skäl att hos tillsynsmyndig­ heten göra ansökan om medgivande, heten göra ansökan om medgivande, som avses i 3 § andra stycket, äger som avses i 3 § andra stycket, äger den värnpliktige ävensom sådan an­ den värnpliktige ävensom sådan an­ hörig eller husföreståndarinna som hörig eller husföreståndarinna som där sägs göra ansökan direkt hos till­ där sägs göra ansökan direkt hos till­ synsmyndigheten. I övriga i första synsmyndigheten. I övriga i första stycket avsedda fall tillkommer så­ stycket avsedda fall tillkommer så­ dan rätt den värnpliktige samt fa­ dan rätt den värnpliktige samt den, miljemedlem, som av den värnplik­ för vilken familjebidrag kan utgå. tige angivits såsom betalningsmotta­ För barn må barnavårdsman göra gare för bidraget, ävensom, därest sådan ansökan. annan än den värnpliktige hos famil­ jebidrag snämnd gjort ansökan om bidrag, sökanden. Tillsynsmyndigheten äger med­ giva familjebidragsnämnd befrielse från skyldighet att inhämta med­ givande enligt första stycket.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

Har kommun tillsatt särskild familjebidragsnämnd enligt äldre bestäm­ melser skall val av sådan nämnd enligt de nya bestämmelserna i annan kommun än Stockholm första gången äga rum under år 1963. Tjänst­ göringstiden för enligt äldre bestämmelser valda ledamöter och suppleanter i särskild familjebidragsnämnd skall i Stockholm upphöra med utgången av år 1960 och i annan kommun med utgången av år 1963. I fråga om kommuns rätt att erhålla gottgörelse av statsmedel för famil­ jebidrag, som utgått för tiden före den 1 juli 1960, skola bestämmelserna i 29 § första stycket äldre lydelsen äga tillämpning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960 9

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet in­ för Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stock­ holms slott den 30 december 1959.

Närvarande : Ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden N ilsson , S träng ,

A ndersson , L indström , L ange , L indholm , K ling , S koglund , E den man , N etzén , J ohansson , af G eijerstam , N ordlander .

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter gemensam beredning med cheferna för finans- och inrikesdepartementen fråga om ändring i familjebidragsförordningen och anför därvid följande.

1954 års värnpliktsavlöningsutredning 1 har den 30 december 1958 fram­ lagt förslag till ny familjebidragsförordning. Över förslaget har efter remiss följande myndigheter och sammanslut­ ningar yttrat sig, nämligen överbefälhavaren, efter försvarsgrenschefernas hörande, försvarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå, försvarets upp­ lysnings- och personalvårdsnämnd, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrel­ sen, statskontoret, kammarrätten, överståtliållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Norr­ bottens län, svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund, tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisa­ tion, svenska arbetsgivareföreningen, landsorganisationen i Sverige, statstjänstemännens riksförbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisa­ tion, Sveriges lantbruksförbund, riksförbundet landsbygdens folk, Sveriges förenade studentkårer, folkpartiets ungdomsförbund, högerns ungdomsför­ bund och Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. I det följande redogör jag kortfattat för dels gällande familjebidragssystem, dels utredningens förslag och däröver avgivna yttranden.

Nuvarande familjebidragssystem

Gällande bestämmelser återfinnes i familjebidragsförordningen och familjebidragskungörelsen, båda givna den 29 mars 1946, med däri sedermera vidtagna ändringar. Familjebidrag kan utgå på närmare angivna villkor för familjemedlemmar —- hustru, barn, föräldrar och husföreståndarinna — samt undan­ tagsvis för annan anhörig. Bidragsformerna är familjepenning, bostads-

1 T.f. expeditionschefen G. Söderberg, ordförande, numera byråchefen U. S. Rosen­ blad samt ledamöterna av riksdagens första kammare, numera talmannen G. V. Sundelin och E. B. Holmqvist.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

bidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Bidrag utgår i prin­ cip efter behovsprövning. När det gäller familjepenningen bestämmes i familjebidragsförordningen maximibelopp för olika kategorier av familje­ medlemmar. Familjepenningen utgör för närvarande för hustru och från­ skild hustru ävensom — därest värnpliktig icke sammanlever med hustru eller hustru, med vilken han sammanlever, är arbetsoförmögen -— för annan familjemedlem, som förestår hemmet åt värnpliktig med hemma­ varande familjemedlem under 16 år, sex kronor för dag, för annan familje­ medlem över 16 år tre kronor 60 öre för dag samt för annan familjemed­ lem under 16 år två kronor 40 öre för dag. Bostadsbidrag utgår i första hand för bestridande av kostnader för bostad, där värnpliktig sammanbor med familjemedlem. Det utgår högst med belopp svarande mot de faktiska kostnaderna. Näringsbidrag kan utgå dels för upprätthållande av näring eller rörelse, som drives av den värnpliktige, eller för upprätthållande av näring eller rörelse, som innehaves av den värnpliktiges hustru och i vilken den värnpliktige är anställd, dels ock för att möjliggöra återupptagande av näring eller rörelse, som under värnpliktigs militärtjänstgöring måst ned­ läggas. Bidragen utgör för närvarande i det förra fallet högst 22 kronor 50 öre för dag och i det senare fallet högst 225 kronor för månad. Näringsbidrag för upprätthållande av rörelse utesluter familjepenning och bostadsbidrag, medan näringsbidrag för nedlagd rörelse kan utgå vid sidan av dessa bi­ drag. Sjukbidrag och begravningsbidrag är avsedda att täcka de särskilda behov, som uppkommer med anledning av familjemedlems sjuk­ dom eller frånfälle. Sjukbidrag utgår högst med belopp svarande mot de verkliga kostnaderna, medan begravningsbidrag utgör 500 kronor för hustru och 250 kronor för barn och adoptivbarn. Begravningsbidrag utgår för hustru, med vilken den värnpliktige sammanlever, samt för barn och adop­ tivbarn under sexton år, som står under hans vård, medan sjukbidrag kan utgå även till annan familjemedlem. Familjebidragen är beskattningsbara. Vid behovsprövningen av familjepenning och bostadsbidrag för hustru, med vilken den värnpliktige sammanlever, samt för hans barn och adoptiv­ barn under 16 år som står under hans vårdnad skall s.k. normerad be­ hovsprövning tillämpas. Bestämmelserna härom, som är meddelade i 14 § familjebidragskungörelsen, innebär i huvudsak följande. Den värnplik­ tiges under militärtjänstgöringen från civil anställning behållna inkomst skall, i den mån den överstiger en fjärdedel av den normala inkomsten, av­ dragas från familjebidraget. Har den värnpliktiges hustru arbetsinkomst, som uppgår till eller överstiger 800 kronor för månad, utgör en fjärdedel av inkomsten avdragsfritt belopp, medan överskjutande del skall med hälften avdragas familjebidraget. Har hustrun lägre arbetsinkomst än 800 kronor för månad är det avdragsfria beloppet 200 kronor för månad. Åter­ stoden föranleder med halva sitt belopp avdrag å familjebidraget. Minder­ årigt barns liksom vissa andra inkomster kan även påverka familjebidraget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960 11

Familjebidrag utgår i princip för den värnpliktiges tjänstgöringstid. I vissa fall kan emellertid bidrag beviljas även för tid efter tjänstgöringens upphörande — s. k. förlängt familjebidrag. Därest särskilda skäl och före­ liggande behov därtill föranleder, kan t. ex. sålunda familjepenning utgå för högst tjugo dagar efter tjänstgöringens slut — i fråga om värnpliktig, som tjänstgjort jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen, dock allenast därest tjänstgöringen upphört tidigare än som vid tjänstgöringens början kunde förutsättas. Bostadsbidrag kan i vissa fall och om särskilda skäl föreligger utgå för högst trettio dagar utöver tjänstgöringstiden. Familjebidragsärendena handlägges i kommunerna av familjebidragsnämnder. Kommun har att antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd eller också uppdraga åt annan kommunal myndighet att vara familj ebidragsnämnd. För tillsyn av familjebidragsförfattningarnas tillämpning m.m. finnes en särskild tillsynsmyndighet, försvarets socialbyrå. I vissa fall erfordras denna myndighets medgivande för att familjebidrag skall kunna beviljas av familjebidragsnämnd. Medgivande erfordras sålunda alltid t. ex. för att familjebidrag skall få utgå för annan anhörig än i familjebidragsförordningen angivna familjemedlemmar och för att bostadsbidrag skall kunna beviljas för mer än en bostad. Vidare erfordras då det gäller värnpliktig under första tjänstgöring medgivande t. ex. för att bostads­ bidrag skall kunna utgå till värnpliktig, som ej sammanbor med person, som är familjemedlem enligt förordningen, för att näringsbidrag skall kunna utgå för upprätthållande av rörelse och för att näringsbidrag skall kunna utgå för under tjänstgöringen nedlagd rörelse. Den direkta tillsynen över familjebidragsnämndernas verksamhet utövas av länsstyrelserna, vilka även, bland annat, har att pröva ansökningar från familjebidragsnämnder om statsbidrag och förskott, verkställa utbetalningar därav, pröva bes%är över familjebidragsnämnds beslut samt utöva medelskontroll och verkställa fortlöpande revision av familjebidragsnämndernas verksamhet. Över läns­ styrelses beslut rörande tillämpningen av förordningen må besvär anföras hos kammarrätten. Familjebidragen utbetalas av kommunerna, i regel den kommun där den värnpliktige är bosatt. Kommunernas utgifter för familjebidrag täckes till största delen av statsbidrag. Staten ersätter sålunda helt familjepenning till hustru, med vilken den värnpliktige sammanbor, samt till barn och adop­ tivbarn under 16 år, som står under hans vårdnad, ävensom begravningsbidrag. Familjepenning i övrigt, näringsbidrag för nedlagd rörelse och sjuk­ bidrag ersättes med 80 % . Bostadsbidrag gottgöres med 90 % och närings­ bidrag för upprätthållande av rörelse med 95 %. Gällande familjebidragsförordning innehåller förutom bestämmelser om familjebidrag i egentlig mening även föreskrifter om s. k. hemortslön till värnpliktiga. Hemortslön utbetalas kontant såsom bcfälslön och langtidslön. Befälslönen avses utgöra en kompensation för det ansvarsfullare och

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

mera kvalificerade arbete, som följer med högre tjänsteställning, och långtidslönen, som tillskapades under den senaste beredskapstiden, är närmast avsedd att utgöra ersättning för den längre tjänstgöring, som ålägges vissa värnpliktiga. Bestämmelserna om hemortslön skall träda i kraft å tidpunkt, varom framdeles förordnas. Sådant förordnande har icke meddelats.

Utredningens förslag

Till en början må erinras om att värnpliktsavlöningsutredningen enligt sina direktiv haft att pröva frågan om familjebidragssystemet under krig, varvid möjligheterna till samordning mellan familjebidragsformerna och hjälpåtgärder genom civilförsvarets och den allmänna socialtjänstens för­ sorg även borde undersökas. Enligt direktiven skulle utredningen vidare verkställa allmän översyn av de nuvarande familjebidragsbestämmelserna med hänsyn till deras ändamålsenlighet under fred och beredskapstillstånd. Bland frågor som utredningen därvid särskilt borde uppmärksamma nämn­ des lämpligheten av den normerade behovsprövningen och frågan om för­ längt familjebidrag. Utredningen framlägger förslag till bestämmelser, vilka enligt utred­ ningen i princip är avsedda att tillämpas såväl i fred som under beredskapsoch krigstillstånd. Vissa särbestämmelser för krigs- och beredskapstillstånd anses dock vara erforderliga. Utredningen anmäler sin avsikt att framdeles avge förslag härutinnan. Utredningen förutsätter, att samtliga nu existerande familj ebidragsfor­ mer bibehålies. Likaså förutsätter utredningen, att nuvarande bestäm­ melser angående familjebidragsberättigade familjemedlemmar m. in. skall bibehållas oförändrade. Familjepenning och bostadsbidrag föreslås skola utgå utan behovsprövning för den trängre familjekretsen, d. v. s. för den värnpliktiges barn och adoptivbarn under 16 år som står under hans vårdnad och för hustru med vilken han sammanlever och som sammanbor med nu nämnt barn. I övrigt förutsättes familjepenning och bostadsbidrag alltjämt skola utgå efter behovsprövning. Som motivering för sitt ställningstagande anför utredningen bland annat följande. »I tidigare diskussioner angående familjebidragssystemets utformning har man skilt på å ena sidan en understödsprincip, enligt vilken bidrag utgår i mån av behov, och å andra sidan en löneprincip, enligt vilken bidragen betraktas som vederlag för det för staten nödvändiga och betydelsefulla arbete, som den värnpliktige utför, och därför utgår utan prövning av behovet. —--------- Ehuru statsfinansiella skäl talar för att man i fråga om familjebidrag åt de värnpliktiga tillämpar understödsprincipen, har utred­ ningen funnit löneprincipen ur psykologisk synpunkt så värdefull, att den i den utsträckning, som är statsekonomiskt försvarbar, bör på understödsprincipens bekostnad få en plats i vårt familjebidragssystem. Enligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960 13

utredningens mening bör detta i princip tillgå så, att staten — liksom den utan behovsprövning under tjänstgöring tillhandahåller den värnpliktige mat, kläder, husrum och sjukvård samt därutöver ett kontant bidrag, avsett att tillgodose rimliga behov av förströelse, personlig hygien in. m. — i de fall den värnpliktige har familj att försörja, utan att pröva behovet, ger den värnpliktige ett familjebidrag så tilltaget, att det i ungefär motsvarande mån täcker familjens levnadsomkostnader under tiden för den värnpliktiges tjänstgöring. Utredningen har funnit en dylik eftergift åt löneprincipen även såtillvida ändamålsenlig, att den medger en betydande förenkling av familjebidragssystemet. Vad nyss sagts om den värnpliktiges familj gäller famil­ jen i trängre mening — i första hand med den värnpliktige sammanboende hustru, som icke är självförsörjande, samt barn och adoptivbarn under 16 år. Men även andra den värnpliktiges anhöriga kan för sin försörjning vara mer eller mindre beroende av den värnpliktige och i dylika fall bör möjlig­ het finnas för den värnpliktige att efter behovsprövning erhålla familje­ bidrag för att under tjänstgöringstiden kunna fullfölja sina försörjningsåtaganden».

Ett genomförande av utredningens förslag i denna del kan medföra, att vissa värnpliktiga under militärtjänst kan erhålla sammanlagt högre in­ komst än eljest. Härom anför utredningen. »Utredningen har övervägt huruvida man i familjebidragsbestämmelserna borde söka införa regler, som förhindrar en sådan förbättring, måhända begränsade till att gälla anställningshavare hos staten. En utväg, som utred­ ningen prövat, innebär att medgiva arbetsgivare, som låter värnpliktig be­ hålla lön under värnpliktstjänstgöringen, rätt att få till sig utbetalat så stor del av familjebidraget, som motsvarar den behållna lönen. Utredningen har emellertid funnit, att regler i förevarande hänseende icke kan åstadkommas utan att den förenkling utredningen eftersträvat tillspilloges. Enligt utred­ ningens mening är det påvisade förhållandet en ofrånkomlig följd av löne­ principens tillämpning och måste, om man överhuvudtaget vill åstadkomma en mera väsentlig förenkling av systemet, godtagas. För att det föreslagna systemet invändningsfritt skall kunna accepteras, förutsättes emellertid, att de förbättringar utredningens förslag medför för de värnpliktiga vinner beaktande vid kommande löneförhandlingar och att regler därvid tillskapas, som undanröjer det förhållandet, att värnpliktig under militärtjänst till följd av familjebidrag kan komma att åtnjuta sammantaget högre inkomst än eljest. Det må dock erinras om att då det gäller värnpliktiga, som gör sin första tjänstgöring, det stora flertalet icke lär få behålla något av sin civila lön. Statens tjänstemän har t. ex. först det år de fyller 23 år möjlighet att under vissa förutsättningar behålla viss del av lönen (B-avdrag) vid värn­ pliktstjänstgöring. Under repetitionsövningar är det vanligare att en del av den civila lönen bibehålies även om det då endast rör sig om en tjänstgö­ ringsperiod på omkring en månad. För krigs- och beredskapsförliållanden kan måhända särskilda föreskrifter bli erforderliga. Utredningen återkom­ mer till denna fråga under sitt fortsatta arbete».

Några förslag till normer för bebovsprövningen i de fall sådan skall ske enligt utredningens förslag avges inte. Att märka är att enligt utredningens förslag familjebidrag till hustru utan bidragsberättigat barn endast kan utgå efter behovsprövning.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

I konsekvens med utredningens ståndpunktstagande till behovsprövningen förutsattes näringsbidrag för upprätthållande av rörelse kunna utgå jämsides med familjepenning och bostadsbidrag, varvid hänsyn dock skulle tagas till vad som utgår i familjepenning eller bostadsbidrag. Nuvarande regler för förlängt familjebidrag föreslås oförändrade. Då utredningen finner starka skäl tala för att staten i olika avseenden under­ lättar för den värnpliktige och hans familj att efter tjänstgöringstidens slut återgå till levnadsförhållandena före tjänstgöringen, föreslår utredningen dessutom, att familjepenning alltid skall utgå till och med utgången av den kalendervecka, under vilken tjänstgöringen upphört, i de fall då tjänst­ göringen varat minst 45 dagar. Som motivering för förslaget anför utred­ ningen vidare att dess förslag om utryckningsbidrag icke vunnit statsmak­ ternas bifall (jfr prop. 1958: 110, s. 334). I fråga om familjepenningens storlek påpekar utredningen, att bidragen under senare år — utan att från början ha satts i bestämd relation till livsmedelskostnaderna — förhöjts i ungefärlig proportion till stegringen av nämnda kostnader. Utredningen för sin del är av den uppfattningen, att familj epenningen bör vara så tilltagen, att den icke endast täcker skäliga kostnader för mat och dryck utan också i rimlig omfattning sådana utgifter som för kläder och skor, för personlig hygien, för lyse, för före­ nings- och försäkringsavgifter m.m. Enligt vissa undersökningar utred­ ningen företagit rörande konsumtionsförhållandena inom olika kategorier av hushåll i landet har utredningen funnit, att nuvarande familjepenningbelopp bör uppräknas med 20 procent, för att de skall förslå till en måttlig konsumtion av sådana varor och tjänster, vartill hänsyn i förevarande sammanhang skäligen bör tagas. Utredningen räknar i sitt förslag även med att de nuvarande familjepenningbeloppen uppräknas med 20 procent. I fråga om bostadsbidraget föreslås bl. a. den ändringen att bidraget för den som fullgör första tjänstgöring skall vara maximerat till högst nio kronor för dag. Beträffande näringsbidragens belopp och beträffande sjuk­ bidrag anses skäl till ändring ej föreligga. Begravningsbidragen slutligen föreslås höjda till 600 kronor för hustru och 300 kronor för barn och adop­ tivbarn. Utredningen förutsätter, att bidragen alltjämt skall vara beskattnings­ bara. Några ändringar i nuvarande administration förutsättes icke. Tillsyns­ myndighetens befattning med familjebidragsärenden anses dock böra få en något annan karaktär än för närvarande. Utredningen föreslår nämligen, att tillsynsmyndighetens medgivande för utgivande av familjebidrag ej längre skall behöva inhämtas. Enligt utredningens uppfattning har nämligen familj ebidragsnämndcrna numera vunnit en sådan erfarenhet och stadga, att de bör kunna betros med att själva besluta i de fall, där tillstånd av till­ synsmyndigheten nu erfordras. Utredningen anser, att ett avförande av till-

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960 15

ståndsinstitutet ur familjebidragssystemet är ägnat att väsentligt förenkla systemet och att avsevärt förkorta berörda ärendens behandlingstid. I fråga om familjebidragens bestridande förutsättes staten helt skola bestrida kostnaderna för familjepenning och bostadsbidrag till familj i trängre mening. I samtliga övriga fall och beträffande samtliga övriga bi­ dragsformer anses kommun böra bidraga med 20 % av utgivet belopp. Beträffande hemortslön intager utredningen den ståndpunkten, att be­ stämmelserna icke bör vara intagna i en förordning om familjebidrag. I den mån regler om förmåner av ifrågavarande slag alltjämt anses behövliga, bör föreskrifterna enligt utredningens mening närmast ha sin plats i krigsavlöningsreglementet eller annan för avlöning under beredskap och krig avsedd författning. Ett genomförande av utredningens förslag bedömes medföra relativt betydande kostnadsökningar. Vid oförändrat antal tjänstgöringsdagar och oförändrad sammansättning av värnpliktskontingenten beräknas sålunda förslagen om att familjepenning och bostadsbidrag i viss omfattning skall utgå utan behovsprövning samt om ändrade grunder för familjebidragskostnadernas bestridande öka medelsbehovet med omkring 5 miljoner kro­ nor. Härtill kommer kostnaderna för av utredningen föreslagen höjning av familjepenningens maximibelopp. Dessa kostnader uppskattas av utred­ ningen under angivna förutsättningar till omkring 5,5 miljoner kronor, öv­ riga förslag synes enligt utredningen icke vara av sådan beskaffenhet att de nämnvärt kan påverka kostnadsberäkningarna. Vid ett genomförande av föreliggande förslag räknar utredningen sålunda med en ökning av statens utgifter för familjebidrag med omkring 10,5 miljoner kronor per år.

Yttranden De myndigheter och organisationer som yttrat sig över det framlagda förslaget har i flertalet fall intagit en kritisk inställning till detta och flera har ifrågasatt om det utan viss översyn och omarbetning kan läggas till grund för en ny familjebidragsförordning. I fråga om de olika punkterna i utredningens förslag har i huvudsak följande anförts. Överbefälhavaren och försvarets civilförvaltning anför, att förhållandena under krig kan väntas bli så olikartade förhållandena i fred, att tillämp­ ningen av förordningen svårligen kan genomföras under krigsförhållanden. I stället torde under krig familjehjälpen få bedrivas enligt mera schablon­ mässiga normer. Sveriges förenade studentkårer framhåller likaså, att be­ stämmelserna för familjehjälp under krig måste vara enklare utformade än de som avses tillämpas i fredstid. Sveriges socialdemokratiska ungdoms­ förbund ifrågasätter, om den föreslagna förordningen kan ligga till grund för bestämmelser om familjeförsörjningen under krig. Enligt förbundet måste under krigstid en myndighet på den bidragsberättigades uppehålls­ ort utbetala bidragen i stället för som i fredstid familjebidragsnämnden

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

i hemortskommunen. Överhuvud erfordras enligt förbundet en långtgående samordning mellan olika bidragstyper. Försvarets socialbyrå och försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd anser sig ej ha möjlighet att bedöma förslaget i denna del innan förslag till särbestämmelser för beredskap och krig framlagts. Beträffande förslaget om slopande av den normerade beliovsprövningen biträder kammarrätten för sin del grundtanken att värnpliktig med försörj­ ningsplikt mot hustru och barn utan behovsprövning skall tillerkännas ett familjebidrag så avpassat att det kan beräknas täcka familjens oundgängliga levnadskostnader under inkallelsetiden. Tjänstemännens centralorganisation tillstyrker förslaget i denna del. Ett genomförande härav anses medföra vidgade möjligheter för arbetsmarknadens parter att nå överenskommelse om samordning mellan familjebidragen och lönebidragen under militär­ tjänstgöring. Folkpartiets ungdomsförbund och riksförbundet landsbygdens folk tillstyrker likaså förslaget. Sveriges akademikers centralorganisation önskar en mera radikal omläggning av familjebidragssystemet — enligt den s. k. inkomstbortfallsprincipen — än den utredningen föreslår. Slopandet av den normerade behovsprövningen finner organisationen dock vara ett framsteg. Landskommunernas förbund finner förslaget godtagbart, då det medför en förenkling av administrationen för kommunerna. Då förslaget ur andra synpunkter inger betänkligheter, ifrågasätter förbundet dock om det ej ur rättvisesynpunkt måste anses förkastligt att vissa grupper av värnplikti­ ga, d.v.s. sådana som under militärtjänstgöring bibehåller del av lön från ci­ vilt arbete, kan bli överkompenserade om behovsprövningen slopas. Försva­ rets socialbyrå anser däremot, att gällande regler i huvudsak är ändamålsen­ liga och relativt enkla att tillämpa. Länsstyrelserna i Malmöhus och Got­ lands län samt överståthållarämbetet anför liknande synpunkter eller ifråga­ sätter om förslaget innebär en förenkling. Av samma skäl avstyrker arbetisgivareföreningen och stadsförbundet. Arbetsgivareföreningen påpekar även, att lönefrågan under militärtjänstgöring aldrig varit föremål för förhand­ lingar. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd anser, att en för­ enklad »standardprincip» för behovsprövning bör kunna utformas. Läns­ styrelsen i Gotlands län anser, att familjebidragens karaktär av understöd aldrig kan ändras. Sveriges förenade studentkårer anför, att så länge sam­ hället ej helt kan lämna kompensation för militärtjänstgöring, nuvarande system för familjebidrag är bättre än det av utredningen föreslagna. Läns­ styrelserna i Stockholms och i Götetborgs och Bohus län samt lantbruksförbundet anser sig ej kunna tillstyrka förslaget bland annat med hänsyn till de ökade kostnader det skulle medföra. Försvarets civilförvaltning anser, att frågan ytterligare bör övervägas i all synnerhet med hänsyn till de ökade kostnaderna. Utredningens förslag att familjebidrag efter minst 45 dagars tjänstgöring skall fortsätta att utgå till och med utgången av den kalendervecka tjänst­

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960 17

göringen upphör tillstyrkes eller lämnas utan erinran av socialstyrelsen, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, landsorganisationen och folkpartiets ungdomsförbund, överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå, kammarrätten, länsstyrelsen i Stockholms län och stadsförbundet biträder likaså tanken på en obligatorisk förlängning av familjebidraget men anser, att bidraget bör utgå för ett bestämt, för alla lika antal dagar. Tre—sju dagar föreslås. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd tillstyrker förslaget men anser, att fem dagars förlängning bör vara mini­ mum. Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att om särskilda skäl föreligger bör bidrag kunna utgå intill 60 dagar efter tjänstgöringens upphörande. Sveriges förenade studentkårer är av den meningen att det föreslagna systemet med­ för alltför stor slumpmässighet. Studentkårerna föreslår i stället att om särskilda skäl föreligger och om tjänstgöringsperioden varat mer än fyra månader skall bidrag kunna utgå en månad efter tjänstgöringens slut. Soci­ aldemokratiska ungdomsförbundet föreslår, att familjepenning normalt skall utgå tjugo dagar efter tjänstgöringens slut, om tjänstgöringsperioden vid inkallelsen var avsedd att pågå minst tre månader, och att denna anord­ ning kombineras med generellt utgående utryckningsbidrag. Statskontoret kan ej tillstyrka förslaget med motivering, att statsmakterna tidigare ej accepterat utredningens förslag om utryckningsbidrag till värnpliktiga. Länsstyrelsen i Uppsala län avvisar även förslaget. Arbetsgivareföreningen anför, att förslaget innebär ett alltför slumpmässigt system och ifrågasätter om obligatoriskt förlängd familjepenning alls bör ifrågakomma. 1 anslutning till förslaget att näringsbidrag för upprätthållande av rörelse skall kunna utgå jämsides med familjepenning och bostadsbidrag anför försvarets socialbyrå, att det för familjebidragssystemet enligt byråns upp­ fattning är likgiltigt om erforderligt bidrag utgår för att hålla rörelse i gång under militärtjänstgöring eller för att möjliggöra densammas åter­ upptagande efter sådan tjänstgörings slut. Enligt byrån behövs därför ej två former av näringsbidrag. Då förslaget kan tänkas medföra överkompen­ sation för vissa grupper — familjepenning och bostadsbidrag föreslås del­ vis utgå utan behovsprövning — anser sig byrån även av den anledningen ej kunna biträda förslaget. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd avstyrker likaså. Statskontoret finner ej förslaget innebära en förenkling. Enligt ämbetsverket är behovet av näringsbidrag avhängigt av frågan om villkoren för erhållande av värnpliktslån. Arbetsgivareföreningen anser, att, i den mån rörelseidkare bör få eu förbättrad ställning, detta bör ske genom ett generösare medgivande av näringsbidrag, överbefälhavaren och för­ svarets civilförvaltning delar utredningens uppfattning, att näringsbidrag skall kunna utgå jämsides med familjepenning och bostadsbidrag och under hänsynstagande till eventuellt utgående sådana förmåner. Arbetsmarknads­ styrelsen, tjänstemännens centralorganisation, folkpartiets ungdomsförbund och hantverks- och småindustriorganisationen ställer sig positiva till för­ slaget i denna del eller lämnar det utan erinran. 2—1782 50 Bihang titt riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 33

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 33 är 1960

I fråga om avskaffande av försvarets socialbyrås tillståndsgivande verk­ samhet ifrågasätter försvarets socialbyrå om administrativ förenkling eller tidsvinst kommer att uppnås om medgivandeärendena slopas. Enligt byråns mening kommer i stället länsstyrelsernas befattning med familjebidragsäiendena att öka. Möjlighet att göra socialbyrån till besvärsmvndighet synes även föreligga. Länsstyrelserna i Stockholms och Gotlands län anser, att nuvarande system bör bestå. För att vinna en mera enhetlig tillämpning av bestämmelserna är det nämligen önskvärt att vissa mera kvalificerade ärendesgrupper underställs tillsynsmyndighetens prövning. Stadsförbun­ det är inte övertygat om lämpligheten att generellt avföra tillståndsinstitutet ur familjebidragssystemet. Lantbriiksförbundet avstyrker likaså ett slo­ pande av kravet på medgivande i vissa ärenden. Länsstyrelsen i Uppsala län tillstyrker däremot förslaget i denna del. Tillsynsmyndigheten skall dock utfärda anvisningar för familjebidragsnämndernas verksamhet. Läns­ styrelsen i Malmöhus län lämnar förslaget utan erinran. Överbefälhavaren och socialdemokratiska ungdomsförbundet, vilka synes biträda förslaget att regler om medgivandeärendena numera ej erfordras, anser dock, att det bör prövas om ej tillsynsmyndigheten kan bli besvärsmyndighet. Enligt ungdomsförbundet skulle härigenom den administrativa verksamheten ytterligare vinna i effektivitet. Beträffande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun anser stats­ kontoret, att nuvarande regler är lämpliga. Någon kostnadsövervältring från kommun till stat får ej ske. Ämbetsverket biträder dock förslaget om mera enhetliga fördelningsnormer för de olika bidragen. Försvarets socialbyrå samt länsstyrelserna i Uppsala, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län till­ styrker en förenkling eller lämnar förslaget utan erinran. Landskommuner­ nas förbund lämnar förslaget utan erinran förutsatt att utredningens för­ slag även i övrigt genomföres. Riksförbundet landsbygdens folk föreslår, att statsbidrag helt skall utgå för familjepenning och bostadsbidrag till familj i trängre mening. I samtliga Övriga fall och beträffande samtliga övriga bidragsformer föreslår riksförbundet, att statsbidrag skall utgå med 90 procent av totalkostnaderna. I fråga om utredningens förslag till höjd familjepenning anser överbefäl­ havaren, att höjningen är väl motiverad och att den bör genomföras utan dröjsmål. Kostnadsökningen måste dock enligt överbefälhavaren bestri­ das av medel anvisade utanför de enligt 1958 års försvarsbeslut angivna kostnadsramarna. Socialstyrelsen finner enligt vissa inom styrelsen gjorda beräkningar en höjning med 25 procent av bidragsbeloppen nödvändig för att uppnå den angivna kostnadstäckningen. Landsorganisationen tillstyrker en höjning av beloppen med hänsyn till att nuvarande belopp synes för snävt tilltagna för att medge ett någorlunda tillfredsställande bottenskydd. Socialdemokratiska ungdomsförbundet föreslår på samma grunder en kraftigare höjning än utredningen föreslagit. Tjänstemännens centralorganisa­

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960 19

tion tillstyrker förslaget med hänsyn till standard- och levnadskostnadsutvecklingen. Försvarets socialbyrå, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Uppsala, Malmöhus, Göteborgs och Bohus och Norrbottens län samt statstjänstemännens riks­ förbund tillstyrker likaså en höjning av beloppen. Försvarets civilförvalt­ ning avstyrker däremot den föreslagna höjningen med hänsyn dels till att denna ej är motiverad av några höjda livsmedelspriser, dels till det statsfinansiella läget. Statskontoret avstyrker likaså. Landskommunernas för­ bund finner föreslagen höjning i och för sig rimlig. Då höjning nyligen genomförts ifrågasätter förbundet dock om ytterligare höjning ej bör anstå för närvarande. Arbetsgivareföreningen och högerns ungdomsförbund av­ styrker med hänsyn till att utvecklingen sedan senaste höjningen ej moti­ verar ytterligare höjning. Länsstyrelsen i Gotlands län avstyrker höjning under förutsättning att bidragen blir skattefria. Landskommunernas förbund, riksförbundet landsbygdens folk och hant­ verks- och småindustriorganisationen framhåller som sin mening att näringsbidragen bör uppräknas. Beträffande frågan om familjebidragen bör vara beskattningsbara anser stadsförbundet i likhet med utredningen att bidragen även i fortsättningen bör vara beskattade. Förbundet synes då utgå ifrån att behovsprövningen delvis försvinner på sätt utredningen föreslagit. Folkpartiets ungdomsför­ bund är likaså av åsikten att ett system enligt »löneprincipen» medför skat­ teplikt. Länsstyrelsen i Uppsala län anser att bidragen ej bör åtnjuta skatte­ frihet med hänsyn till den föreslagna uppräkningen av bidragen. Lands­ organisationen är av den meningen att om behovsprövningen kvarstår frågan om beskattningen bör omprövas. Högerns ungdomsförbund ifråga­ sätter om ej skattefrihet är att föredraga framför en höjning av beloppen. Försvarets socialbyrå, länsstyrelserna i Gotlands och Norrbottens län samt statst jänstemännens riksförbund anser att fragan om skattefrihet ytter­ ligare bör övervägas. Sveriges förenade studentkårer betraktar familje­ bidragen som en social förmån som bör vara skattefri. Överbefälhavaren, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd och socialdemokratiska ungdomsförbundet anser likaså att bidragen ej bör beskattas.

I förevarande sammanhang bör jämväl anmälas en av 1958 ars besparingsutredning (betänkande den 6 aug. 1959) upptagen fråga om förskott av familjebidragskostnaderna. — Kommun är för närvarande berättigad att av statsverket erhålla förskott å statsbidrag för familjebidragen. Sådant förskott utbetalas av länsstyrelserna med anlitande av förevarande anslag efter ansökan av familjebidragsnämnd. Besparingsutredningen har ansett det böra prövas om inte kommunerna skulle kunna förskottera de inte alltför avsevärda belopp det under normala förhållanden rör sig om. Av­ skaffandet av förskottssystemet skulle enligt besparingsutredningens upp­

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

fattning föra med sig betydande förenklingar i bokförings- och redovis­ ningshänseende. Av remissmyndigheterna tillstyrker bl. a. försvarets civilförvaltning besparingsutredningens förslag under det att bl. a. försvarets socialbyrå inte anser sig böra biträda detsamma.

Departementschefen Det nuvarande familjebidragssystemet är reglerat i familj ebidragsförordningen och familjebidragskungörelsen, båda av år 1946, med däri seder­ mera vidtagna ändringar. I det föregående har lämnats en redogörelse över värnpliktsavlöningsutredningens förslag till ny familjebidragsförordning. Sammanfattningsvis innebär detta förslag i sina huvuddrag följande. Be­ stämmelserna avses i princip skola tillämpas såväl i fred som under krigsoch beredskapstillstånd. Den nuvarande administrationen av familjebidragen bibehålies oförändrad, dock att sådant medgivande av tillsynsmyndigheten som nu i vissa fall erfordras för utgivande av familjebidrag icke längre föreskrives. Nuvarande bestämmelser för erhållande av statsbidrag för vad kommun utgivit i familjebidrag föreslås ändrade. Staten förutsättes helt skola bestrida kostnaderna för familjepenning och bostadsbidrag till fa­ miljemedlemmar i trängre mening. I samtliga övriga fall och beträffande samtliga övriga bidragsformer förutsättes kommun böra bidraga med tjugo procent av kostnaderna. Den föreslagna förordningen avses bli tillämplig på samma personalkategorier som den nu gällande. Nuvarande bidrags­ former förutsättes skola bibehållas. Den s. k. normerade behovsprövningen föreslås slopad. För familjemedlemmar i den trängre kretsen avses familjepenning och bostadsbidrag sålunda utgå utan behovsprövning. Enligt för­ slaget skall vidare, om tjänstgöringen varar minst 45 dagar, familj epenning obligatoriskt utgå till utgången av den kalendervecka varunder tjänstgöring­ en upphört. Familjepenningens belopp förutsättes vidare höjda med tjugo procent med hänsyn till den allmänna standardhöjningen. Begravningsbidragen, som skulle utgå utan behovsprövning, föreslås slutligen höjda till 600 respektive 300 kronor. Vid remissbehandlingen har flertalet myndigheter och organisationer intagit en kritisk inställning till förslaget och flera har ifrågasatt om det utan viss översyn och omarbetning kan läggas till grund för en ny förord­ ning. För egen del anser jag icke att utredningens förslag kan tjäna som underlag för en allmän revision av familj ebidragssystemet i fred och krig. Förhållandena i krig torde enligt mitt förmenande fordra ett betydligt för­ enklat förfaringssätt och en radikal samordning av olika former av hjälpatgärder. Frågan bör alltsa övervägas ytterligare. Däremot har jag inte funnnit något hinder mot att en begränsad revision av familjebidragssystemet i fred företages och jag anser, att en sådan bör ske med utgångs­ punkt i utredningens förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960 21

Jag räknar icke med att principiella ändringar vidtages i nuvarande regler om behovsprövning. Familjepenning och bostadsbidrag till den trängre kretsen av familjemedlemmar förutsätter jag alltså även i fort­ sättningen skola utgå efter s. k. normerad behovsprövning. Jag räknar följ­ aktligen även med att näringsbidrag för upprätthållande av rörelse i fort­ sättningen — liksom för närvarande — icke skall kunna utgå jämsides med familjepenning och bostadsbidrag. Jag anser mig dock böra föreslå, att bestämmelserna i 14 § familjebidragskungörelsen om normerad behovs­ prövning ändras i viss utsträckning (jfr sid. 10). Förslaget innebär, att för den s. k. normerade behovsprövningen beträffande hustrus arbets­ inkomst kommer att gälla följande. Överstiger hustruns arbetsinkomst 1 200 kronor i månaden, utgör en fjärdedel av inkomsten avdragsfritt belopp, medan hälften av återstoden avdrages från familjepenning en­ ligt 7 § 1 mom. första stycket eller bostadsbidrag enligt 12 § 1 mom. första stycket familjebidragsförordningen. Har hustrun lägre inkomst utgör det avdragsfria beloppet 300 kronor. Hälften av återstoden av­ drages från familjebidraget. Stadgandet i 14 § familj ebidragskungö­ relsen har sedan dess införande 1952 varit oförändrat. Beloppen enligt 6 § familjebidragsförordningen utgick då för de olika kategorierna med 4 kronor 60 öre, 2 kronor 70 öre och 1 krona 85 öre. Med hänsyn till de höjningar av beloppen som därefter företagits och nu föreslås skola före­ tagas anser jag skäligt att det avdragsfria beloppet höjes. Jag förutsätter, att gällande regler för förlängt familjebidrag tills vidare bibehålies oförändrade. Beträffande utredningens förslag att familjepenningen obligatoriskt skall utgå till och med utgången av den kalendervecka tjänstgöringen upphört i de fall då tjänstgöringen varat minst 45 dagar, vill jag erinra om att en av 1954 års befälsutredning ifrågasatt omläggning av de värnpliktigas in- och utryckningstider -— innebärande att inryck­ ning sker i början av vecka och utryckning i slutet av vecka — för när­ varande är under beredning inom försvarsdepartementet. Under senare år har familjepenningens belopp höjts i ungefärlig pro­ portion till stegringen av livsmedelskostnaderna. Den senaste höjningen vidtogs från och med den 1 september 1958. Efter den tidpunkten har livs­ medelspriserna stigit endast obetydligt. Med hänsyn härtill och till att ut­ vecklingen i vad gäller livsmedelspriserna ter sig osäker räknar jag för närvarande icke med att familjepenningens belopp höjes på grund av levnadskostnadsutvecklingen. Däremot biträder jag den av värnpliktsavlöningsutredningen framförda tanken att familjepenningen bör uppräknas med ut­ gångspunkt från den allmänna standardförbättringen i landet. Med hänsyn till avvägningen mellan andra utgiftsändamål inom fjärde huvudtiteln an­ ser jag mig emellertid inte böra räkna med en större höjning av familje­ penningens belopp än med cirka tio procent. Maximibeloppen för de olika kategorierna av familjemedlemmar, vilka nu uppgå till sex kronor, tre kro­

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

nor 60 öre och två kronor 40 öre för dag, föreslås skola höjas till sex kro­ nor 60 öre, tre kronor 95 öre och två kronor 65 öre för dag. Jag föreslår vidare höjning av begravningsbidragen från 500 respektive 250 kronor till 600 respektive 300 kronor. Begravningsbidrag kan nu utgå endast till värnpliktig, som åtnjuter familjepenning för familjen i trängre mening eller som åtnjuter näringsbidrag. Jag anser det skäligt att be­ gravningsbidrag skall kunna utgå för samma kategori familjemedlemmar även till annan värnpliktig, som kan anses vara i behov av sådant bidrag. Ett dödsfall inom familjen kan ställa t. ex. en värnpliktig, vars hustru haft sådan arbetsinkomst att familjebidrag ej kunnat utgå, inför plötsligt behov av bidrag till de med begravningen förenade utgifterna. Jag föreslår icke några ändringar i sättet för familjebidragens admi­ nistrerande. Därest försvarets socialbyrå i enlighet med vad jag avser att föreslå (statsverkspropositionen, bilaga 6) indrages och byråns arbetsupp­ gifter i huvudsak överföres till försvarets civilförvaltning, bör civilförvalt­ ningen bli tillsynsmyndighet. Med hänsyn till vad vissa remissmyndigheter ifrågasatt om att förenklat förfarande skulle ernås, om tillsynsmyndighetens medgivande i vissa fall för utgivande av familjebidrag ej längre skall erfordras, vill jag förklara att jag inte räknar med några principiella änd­ ringar i tillsynsmyndighetens befattning med familjebidragsärendena. Enligt min mening bör dock tillsynsmyndigheten få befogenhet att med­ giva, att familjebidragsnämnd må besluta i s. k. medgivandeärenden utan att höra tillsynsmyndigheten i varje särskilt fall. Jag föreslår vidare, alt reglerna om familjebidragsnämnd i förevarande sammanhang anpassas till den nya kommunallagstiftningen. Vissa mindre ändringar av formell nati r föreslås även. Jag hänvisar i dessa avseenden till specialmotiveringen. För närvarande bestrider staten helt kostnaderna för familjepenning till den trängre kretsen familjemedlemmar och för begravningsbidrag, med 80 procent kostnaderna för familjepenning i övrigt, näringsbidrag för ned­ lagd rörelse och sjukbidrag, med 90 procent för bostadsbidrag och med 95 procent för näringsbidrag för upprätthållande av rörelse. Totalt sett ersätter staten för närvarande omkring 95 procent av alla kostnader för familje­ bidrag. I likhet med utredningen anser jag att reglerna för familjebidragens bestridande bör förenklas. Någon procentuell genomsnittlig ökning för staten i fråga om de delvis bidragsberättigade kostnaderna — vilket utred­ ningens förslag torde innebära — bör emellertid enligt min mening inte äga rum i detta sammanhang. För egen del föreslår jag därför att staten liksom nu helt skall bestrida kostnaderna för familjepenning till familj i trängre mening och för begravningsbidrag men att för kostnaderna i övrigt statsbidrag skall utgå med 88 procent. Enligt mina beräkningar torde detta innebära att statens kostnader relativt sett blir oförändrade liksom den totala kommunandelen. För budgetåret 1958/59 utgick statsbidrag för ifrå­

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 är 1960 23

gavarande kostnader med 88,21 procent. För de enskilda kommunerna kan det däremot bli smärre kostnadsförskjutningar beroende på befolknings­ struktur m.m. Jag ansluter mig till utredningens principiella uppfattning att bestäm­

melserna om hemortslön ej bör vara intagna i familj ebidragsförordningen.

Utan ytterligare överväganden anser jag emellertid att någon ändring för närvarande icke bör vidtagas härutinnan. Jag anser mig icke böra biträda besparingsutredningens förslag att kom­ muns rätt att av statsverket erhålla förskott å statsbidrag för familjebi­ dragen skall avskaffas. De besvär som orsakas för de administrativa myn­ digheterna kan icke anses särskilt betydande. I gällande familj ebidragsförfattningar finnes icke något stadgande rörande ersättning för sådan oriktig utbetalning av familjebidrag, som föranletts av felaktigt förfarande av militär myndighet m.m. Hittills på området meddelade föreskrifter har grundats på särskilt beslut av Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande (jfr prop. 1947: 309). Det synes mig ända­ målsenligt att en föreskrift härom intages i familjebidragsförordningen. Rörande utformningen får jag hänvisa till specialmotiveringen. Det föreslås att ändringarna i förordningen skall gälla från och med den 1 juli 1960. Kostnadsökningen med anledning av de föreslagna ändringarna beräk­ nas för budgetåret 1960/61 uppgå till drygt 2 000 000 kronor.

Speeialmotivering

I enlighet med de riktlinjer, som uppdragits i det föregående, har inom försvarsdepartementet upprättats förslag till förordning om ändring i fa­ miljebidragsförordningen. Rörande de särskilda stadgandena torde utöver vad tidigare anförts böra nämnas följande.

19 §. Som tidigare nämnts föreslås att begravningsbidrag icke, såsom nu äi fallet, endast skall kunna utgå till värnpliktig, som uppbär familjepenning för familjemedlem eller åtnjuter näringsbidrag, utan skall kunna utgå jämväl till annan värnpliktig, som kan anses i behov av sådant bidrag. Prövningen härav har lagts hos vederbörande familjebidragsnämnd. Några generella regler för beliovsprövningen har icke uppställts utan bidrag far utgå i sådana fall, där familjebidragsnämnden finner att begravnings­ bidrag skäligen bör utgå. Begravningsbidrag utgick för budgetåret 1958/59 med sammanlagt 1 750 kronor. Begravningsbidrag ersättes för närvarande av statsmedel med 100 procent. I de fall då begravningsbidrag skulle utgå till värnpliktig, som icke uppbär familjepenning eller åtnjuter närings­ bidrag, borde rätteligen vederbörande kommun bidraga med någon del av

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

utgivet bidrag. Med hänsyn till att statsverkets kostnader för ifrågavarande slag av bidrag blir förhållandevis obetydliga och till att enhetliga bestäm­ melser bör gälla rörande alla begravningsbidrag, torde statsbidrag med 100 procent böra utgå även för dessa begravningsbidrag.

21 §.

Den föreslagna ändringen i 3 mom. är huvudsakligen av formell natur. Förordningen den lo juni 1934 (nr 264) om erkända arbetslöshetskassor har upphört att gälla från och med den 1 september 1957, då förordningen den 14 december 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor trädde i kraft.

23—26 §§. I värnpliktsavlöningsutredningens förslag till familj ebidragsförordning var nuvarande bestämmelser i 23—26 §§ om familjebidragsnämnds orga­ nisation och arbetsformer oförändrade intagna i 14__17 §§. I remissyttranden erinrade svenska stadsförbundet och svenska lands­ kommunernas förbund, att utredningen upptagit nuvarande bestämmelser om familjebidragsnämnds organisation och arbetsformer och icke anpassat dessa till bestämmelserna i kommunallagen. Jag ansluter mig till stadsförbundets och landskommunernas förbunds uppfattning att bestämmelserna om familjebidragsnämnd bör anpassas till bestämmelserna i kommunallagen. Den rekommendation, som uttalades såväl i propositionen nr 210/1953 med förslag till ny kommunallag som av riksdagen vid behandlingen av samma proposition, innebärande att de organisatoriska bestämmelserna i speciallagstiftningen icke onödigtvis skulle avvika från kommunallagens motsvarande bestämmelser, bör iakt­ tagas. De i 24—26 §§ i propositionen upptagna stadgandena om familj ebidrags­ nämnd har utformats i enlighet med vad som föreslagits rörande civilförsvarsnämnd i propositionen nr 5/1960 med förslag till ny civilförsvarslag. Bestämmelserna i 24 § om särskild familj ebidragsnämnd innebär några ändringar i förhållande till nuvarande bestämmelser. För närvarande gäller att särskild familj ebidragsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter. I socialhjälpslagen, nykterhetsvårdslagen, kommunalförbundslagen och hälsovårdsstadgan — liksom i förslaget till civilförsvarslag — finnes bestäm­ melser om att ledamöter i respektive styrelser eller nämnder skall vara minst fem; i skolstyrelselagen stadgas minst sju ledamöter. För att ernå såvitt möjligt enhetliga bestämmelser och då en nämnd om tre ledamöter synes väl liten i de nuvarande storkommunerna föreslås, att särskild familjebidragsnämnd skall bestå av minst fem ledamöter. En följd härav är att särskilda beslutförhetsregler kan undvaras i familjebidragsförordningen. Nuvarande stadgande i 24 § 1 mom. att vid val av ledamöter eller supple­

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960 25

anter i särskild familjebidragsnämnd skall tillses att erfarenhet på den sociala behovsprövningens område blir företrädd inom nämnden torde få utgå. Man kan nämligen icke räkna med att en sådan regel generellt sett går att tillämpa vid proportionellt val. Krav på sådan erfarenhet uppställes för närvarande icke i fråga om ledamot i annan nämnd, som fungerar som familj ebidragsnämnd. Man torde dock kunna förutsätta att i varje särskild familjebidragsnämnd kommer att inväljas åtminstone någon person med erfarenhet från socialvårdande verksamhet. I nuvarande 24 § 1 mom. hänvisas till en bestämmelse i 26 § av inne­ håll att endera av ordföranden eller vice ordföranden i särskild familje­ bidragsnämnd skall vara icke krigstjänstgöringsskyldig person. Då det icke kan räknas med att ifrågavarande bestämmelse alltid kan upprätt­ hållas föreslås att stadgandet får utgå. Det får även räknas med att bestäm­ melserna om familjebidragsnämnd främst få avseende vid fredsförhållanden. Påpekas må att beträffande annan nämnd, som fungerar som familje­ bidragsnämnd, icke finnes något sådant stadgande. Ändringen i 23 § av begreppet kommunal myndighet till kommunalt organ är endast av formell natur.

29 §. Första stycket föranleder icke några kommentarer utöver vad som redo­ visats i den allmänna motiveringen. Till paragrafen har gjorts ett tillägg angående rätt för kommun att av statsmedel erhålla åter vad den utgivit för mycket i familjebidrag på grund av felaktigt förfarande av militär myndighet. Felaktiga uppgifter kan t. ex. ha lämnats rörande in- och utryckningsdagar. Vid hemförlovning, rymning m. m. kan ha underlåtits att omedelbart göra anmälan till familjebidragsnämnden. I proposition nr 40 till 1944 års riksdag upptogs fråga om bestridande av kostnader för oriktigt utbetalade familjebidrag. Med stöd av riksdagens skrivelse nr 346 utfärdade Kungl. Maj :t i brev den 22 juni 1944 bestämmelser rörande ersättning för vissa oriktigt utbetalade familje­ bidrag m. in., vilka bestämmelser gällde för tiden den 1 juli 1944—den 30 september 1945. I proposition nr 309 till 1947 års riksdag (anslag till av­ veckling av beredskapen m. m.) upptogs bland annat fråga om statsbidrag för vissa felaktigt utbetalade familjebidrag. Sedan riksdagen i skrivelse nr 399 bland annat anmält att den godkänt av föredragande departements­ chefen angiven ändring i grunderna för bestridande av kostnader för orik­ tigt utbetalade familjebidrag m. m., utfärdade Kungl. Maj :t bestämmelser därom i brev den 30 juni 1947, vilka förklarades gälla för tiden efter den 30 september 1945 och tills vidare. Ifrågavarande bestämmelser är fort­ farande i tillämpning. Det synes lämpligt att stadgande om ersättning av statsmedel för orik­ tigt utbetalade familjebidrag intages i familjebidragsförordningen i anslut­

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 33 är 1960

ning till bestämmelserna om statsbidrag. Bestämmelsen har utformats så att i familjebidragsförordningen angives de allmänna förutsättningar, som skall föreligga, för att kommun på villkor som Kungl. Maj :t äger fastställa skall av statsmedel erhålla åter vad den utgivit för mycket i familjebidrag. De villkor som Kungl. Maj :t skulle fastställa avser, dels att kommun skall visa sig ha vidtagit åtgärd för att av den värnpliktige återfå det för mycket utgivna beloppet, dels att kommunen överlåtit sin rätt mot den eller de återbetalningsskyldiga till kronan samt förbundit sig att lämna erforderligt biträde vid utkrävande av kronans fordringsrätt.

35 §. I remissyttrande har kammarrätten förklarat att nuvarande stadgande i 35 § första stycket vid kammarrättens handläggning av besvärsmål visat sig kunna medföra viss tvekan om besvärsrättens omfattning. Kammar­ rätten framlade förslag om följande ändrade lydelse av stadgandet: Talan mot beslut i ärende, som avses i denna förordning, må fullföljas av värn­ pliktig, vars rätt beslutet rörer, samt i fråga om familjebidrag av den för vilken familjebidrag kan utgå. För barn må jämväl barnavårdsman full­ följa talan. Jag finner — med utgångspunkt från att envar, vars rätt beröres av ett beslut, skall vara behörig att fullfölja talan mot beslutet — den av kam­ marrätten föreslagna lydelsen lämpligare än den nuvarande. Bestämmelsen i förslaget har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med kammarrättens förslag. Det föreslagna stadgandet innebär i förhållande till nuvarande bestäm­ melse en utvidgning av besvär srätten på så sätt att den, för vilken familje­ bidrag enligt familjebidragsförordningens bestämmelser kan utgå, alltid är behörig att fullfölja talan i familjebidragsärende. Enligt nuvarande stad­ gande är familjemedlem behörig att fullfölja talan endast om han av den värnpliktige angivits som betalningsmottagare. Rätt att fullfölja talan mot beslut om familjebidrag beträffande barn tillkommer förmyndaren. Därutöver bör barnavårdsman äga rätt att full­ följa talan mot sådant beslut.

39 §. Bestämmelserna i andra stycket föreslås ändrade i överensstämmelse med den ändrade utformningen av 35 §. Som tidigare angivits anser jag att det icke bör göras annan ändring i bestämmelserna rörande de s. k. medgivandeärendena än att tillsynsmyn­ digheten skall äga meddela familj ebidragsnämnd befrielse från skyldighet att inhämta medgivande från tillsynsmyndigheten. Sådan befrielse avses kunna givas generellt rörande alla slag av medgivandeärenden eller också beträffande vissa slag av sådana ärenden. Avsikten är att familjebidragsnämnder, som enligt tillsynsmyndighetens erfarenhet handlägger med­

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960 2

givandeärenden på sådant sätt att inhämtande av tillsynsmyndighetens medgivande kan anses vara endast en onödig formalitet, skall kunna med­ givas befrielse från angivna skyldighet. Ett dylikt medgivande kan givetvis återkallas om förhållandena ger anledning därtill.

Övergångsbestämmelser m. m.

De nya bestämmelserna föreslås som tidigare angivits skola träda i kraft den 1 juli 1960. Bestämmelserna om särskild familjebidragsnämnd påkallar övergångsbe­ stämmelser, varigenom familjebidragsnämndernas tjänstgöringstid bringas att löpa parallellt med andra kommunala nämnders. Sådana nämn­ der skall, bortsett från Stockholm, utses år 1963, varför de nya reglerna för familj ebidragsnämnderna bör komma i allmän tillämpning först under detta år. För Stockholms del bör de dock gälla redan vid det val, som förrättas under hösten 1960 och som avser den familjebidragsnämnd, vilken skall tjänstgöra från och med år 1961. Någon särregel i fråga om ikraftträdande av de nya bestämmelserna är för Stockholms del med hän­ syn härtill ej erforderlig i vidare mån än att det bör föreskrivas att tjänst­ göringstiden för nu utsedd nämnd löper ut först med utgången av år 1960. Ikraftträdandet av de nya bestämmelserna den 1 juli 1960 medför sålunda icke i något fall, att nya nämnder måste utses omedelbart. I den mån nya val till familj ebidragsnämnder skall ske under tiden till dess de nya reg­ lerna skall tillämpas får mandattiden göras kortare än fyra år. I fråga om kommuns rätt till gottgörelse för familjebidrag, som utgått för tid före den 1 juli 1960, skall de nuvarande bestämmelserna i 29 § första stycket gälla även efter angivna tidpunkt. I övrigt synes de föreslagna ändringarna icke påkalla några övergångs­ bestämmelser.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om de ändringar i familjebidragskungörelsen den 29 mars 1946 (nr 101), som föranledes av mina här ovan framlagda förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att antaga upprättat förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99). Med bifall till denna av statsrådets övriga leda­ möter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Ko­ nungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar. Ur protokollet: Åke Lindwall