angående medelsbeho¬ ven under försvarsgrenarnas avlöning sanslag för bud¬ getåret 1963/64 m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

1 Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående medelsbehoven under försvarsgrenarnas avlöning sanslag för budgetåret 1963/64 m. m.; given Stockholms slott den 15 mars 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

/ Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begäres för budgetåret 1963/64 anslag om sammanlagt 923,306 miljoner kronor under fjärde huvudtiteln. Huvuddelen av de äskade medlen hänför sig till försvarsgrenarnas anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. och värnpliktiga.

Förslag framläggs om förbättrade värnpliktsförmåner m. m. till en sammanlagd kostnad av ca 57 miljoner kronor. Lägsta penningbidrag till värnpliktig höjs sålunda från 2 kr. 75 öre till 4 kr. Övriga penningbidrag höjs i motsvarande mån. Ett utryckningsbidrag om 200 kr. införes. Utbildnings- och tjänstgöringspremier föreslås skola höjas med i genomsnitt 60 %. Antalet fria resor för värnpliktig under första tjänstgöring ökas från 3 till 5. Slutligen föreslås, att grupplivförsäkring enligt statens grupplivreglemente skall införas för värnpliktiga in. fl.

I fråga om försvarsgrenarnas aktiva personal föreslås bl. a. följande. 1—4306 03 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 110

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

I anslutning till 1960 års beslut om befälsordningen vid armén utbytes ett antal lägre officers- och underofficersbeställningar vid specialtruppslagen mot högre. Jämväl vid marinen och flygvapnet utbytes lägre underofficersbeställningar mot högre. Vid samtliga försvarsgrenar föreslås vidare beställningar för rustmästare och överfurir (motsvarande) i utbyte mot beställningar för underbefäl i lägre lönegrad. Vid armén föreslås personalförstärkningar vid bl. a. försvarsområdesstaberna, arméns helikopterskola och krigsskolan. För marinens del erfordras personal för bl. a. en ny statsisbrytare. Behoven av personalförstärkning vid flygvapnet sammanhänger väsentligen med den fortsatta utbyggnaden av strilsystemet, tillkomsten av robotförband samt ökat behov av meteorolog- och trafikledarpersonal. I sammanhanget anmäles också ett av chefen för flygvapnet avgivet förslag rörande verksamheten vid Barkarby flygdepå (F 8).

En redogörelse lämnas för rationaliseringsverksamheten inom krigsmakten. Slutligen underställes viss organisationsändring i försvarets fabriksstyrelse riksdagens prövning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1963

3 Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 mars 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.

[1] Översikt över framlagda förslag m. m.

I statsverkspropositionen har i avbidan bl. a. på 1962 års försvarskommittés betänkande åtskilliga anslagspunkter upptagits med beräknade belopp. I särskilda propositioner har härefter förslag framlagts i vissa anslagsfrågor. Tidigare denna dag har anmälts 1962 års försvar skommittés betänkande samt anslag till anskaffning av tygmateriel in. m. (motsvarande) och investeringar i försvarets fastighetsfond. I det följande framläggs förslag i fråga om återstående anslag som upptagits med beräknade belopp i statsverkspropositionen. I sammanhang härmed redogör jag för rationaliseringsverksamheten inom krigsmakten samt tar upp en fråga om organisationsförändring i försvarets fabriksstyrelse. Nu framlagda förslag har anpassats med hänsyn till den utgiftsram som angivits i statsverkspropositionen (bil. 6, s. 13), 3 919,133 miljoner kronor. Av följande sammanställning framgår storleken av preliminärt beräknade och slutligt äskade anslagsbelopp samt i vilken proposition slutliga förslag framlagts.

I sammanhanget bör erinras om att beredningen av försvarets arbetsgrupps för teleunderliåll förslag den 1 december 1962 rörande underhållsverksamheten ifråga om teleteknisk materiel kommer att anmälas i annat sammanhang.

Till propositionen 1962: 110 anmäldes, att frågan om försvarsgrensledningarnas (utom försvarsgrensförvaltningarna) organisation m. m. behövde prövas ytterligare och att en överarbetning av ingivna organisationsförslag pågick inom försvarsdepartementet. Denna överarbetning är nu i det närmaste klar. Arbetet har i första hand avsett grunddragen i försvarsgrensledningarnas (utom förvaltningarna) organisation, principerna för

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

ärendesfördelningen samt ansvarsförhållandena i stabsarbetet. För närvarande föreligger utarbetat ett principförslag till organisation av de tre försvarsgrensstaberna. Detaljutformningen av organisationerna och närmare prövning av personalbehoven återstår att utföra.

Det är min avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att fastställa principorganisationer för de tre försvarsgrensstaberna samt att uppdraga åt försvarsgrenscheferna att i medelsäskandena för budgetåret 1964/65 inkomma med förslag till personalorganisationer på grundval av dessa principorganisationer och inom personalramar som fastställes i uppdraget. Genom dessa personalramar skall tillgodoses de minskningar av personalomfattningen vid ifrågavarande staber som det enligt uttalanden i propositionen 1961: 109 och i statsutskottets utlåtande 1961: 90 ansetts nödvändigt att vidtaga.

[2] Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom försvaret

På motsvarande sätt som skett tidigare år torde i detta sammanhang böra lämnas en översikt av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom försvaret, som bedrivits under medverkan av dåvarande statens organisationsnämnd intill den 1 juli 1961 och statskontoret för tiden därefter.

Armén

Vid anmälan av propositionen 1962: 110 (s. 3) berördes den fortlöpande översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband, som skett och sker genom organisationsnämnden och statskontoret. Denna över-

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 110- år 1963

syn har i första hand till ändamål att klarlägga behovet av jämkningar såväl i organisationen som —- inom ramen för fastställda personalstater — beträffande personal för olika berörda verksamhetsområden. Efter förslag, som chefen för armén på grundval av en av organisationsnämnden gjord principutredning avgivit i samråd med nämnden, har Kungl. Maj:t i brev den 18 november 1955 meddelat allmänna bestämmelser om ändringar i organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid arméns förband. Ändringarna skall enligt dessa bestämmelser successivt genomföras vid de olika förbanden, sedan kompletterande undersökningar vid vederbörande förband verkställts. Sistnämnda uppgift åvilar numera statskontoret.

I propositionerna 1957: 110 (s. 96), 1958: 110 (s. 159), 1959: 110 (s. 20), 1960: 110 (s. 18) och 1961: 110 (s. 30) anmäldes att Kungl. Maj:t under åren 1956—1960, på grundval av förslag från chefen för armén i samråd med organisationsnämnden, fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid vissa i propositionerna angivna förband m. m.

I anslutning till riksdagens beslut i anledning av förslag av Kungl. Maj:t i propositionerna 1958: 110 (s. 63—67 och 105—106), 1959: 115 (s. 3—24) och 1959: 117 (s. 2—12 och 28) har Kungl. Maj:t genom särskilda beslut den 20 maj 1960 meddelat dels bestämmelser om indragning av Karlsborgs luftvärnsregemente och Göta artilleriregemente jämte omorganisation av vissa förband m. in. inom armén, dels vissa övergångsbestämmelser i anledning av berörda förbands m. m. omorganisation, dels ock provisoriska bestämmelser om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid det i Karlsborg nyorganiserade signalförbandet — Göta signalkår, från och med den 1 juli 1962 Göta signalregemente — med arméns fallskärmsjägarskola, vid Skaraborgs pansarregemente med pansartruppskolan och Livregementets husarer, vid Livgrenadjärregementet med infanteriets stridsskola (tidigare benämnd infanteriskjutskolan), vid Hallands regemente med infanteriets kadett- och aspirantskola ävensom vid Göteborgs luftvärnskår, numera Göta luftvärnsregemente, med arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola samt luftvärnets kadett- och aspirantskola. Vidare har Kungl. Maj:t meddelat beslut om arméns skyddsskolas förläggande till Svea livgarde samt om viss ändring av organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid Livgrenadjärregementet med stridsskolan.

Under 1961 har Kungl. Maj:t, efter det organisationsnämnden verkställt kompletterande undersökningar och chefen för armén i samråd med nämnden avgivit på undersökningarna grundade förslag, meddelat beslut om organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid hemvärnets stridsskola, staben för Örebro försvarsområde samt Norrbottens regemente med Norrbottens pansarbataljon och Norrlands signalbataljon. Vidare har Kungl. Maj :t på förslag av chefen för armén meddelat beslut angående ändrad militärterritoriell indelning i fred inom VI. militärområdet, innebärande att Jokkmokks försvarsområde stabsmässigt skilts från Kiruna försvars-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

område och överförts till Bodens försvarsområde. Med anledning av den av Kungl. Maj:t i propositionen 1961:123 föreslagna och av riksdagen (SU 113; rskr. 282) beslutade flyttningen från och med den 1 april 1963 av Svea artilleriregemente till Östgöta luftvärnsregementes kasernetablissement har Kungl. Maj :t meddelat dels beslut angående inrättande av en avvecklingsorganisation för Östgöta luftvärnsregemente jämte ändrad organisation av vissa förband inom II., IV. och VII. militärområdena m. m., dels provisoriska bestämmelser angående organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid Gotlands artillerikår med Gotlands luftvärnsdivision och vid Svea artilleriregemente, dels ock vissa särskilda bestämmelser angående organisation av Gotlands luftvärnsdivision.

Under 1962 har Kungl. Maj:t på förslag av chefen för armén meddelat beslut angående viss ändring av organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid Upplands signalregemente med arméns signalskola och signaltrnppernas kadett- och aspirantskola samt fastställt dels provisorisk personalorganisation av stabs- och förvaltningsorganen i fred vid tygförvaltningsskolan med arméingenjörkadettskolan och försvarets radioanstalts värnpliktskontingent, m. m., dels ock provisorisk organisation av arméns hundskola. Vidare har Kungl. Maj:t, efter det statskontoret verkställt undersökningar och chefen för armén avgivit därpå grundade förslag, meddelat beslut angående organisation av fastighetsförvaltningen i Karlsborg samt av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid staben för Umeå-Stornmans försvarsområden och arméns cenfralförråd av tggmateriel. I sistnämnda beslut har tillika uppdragits åt fortifikationsförvaltningen att i samråd med chefen för armén, armétvgförvaltningen och maskinpersonalberedningen så snart ske kan utreda frågan hur fastighetsförvaltningarna vid Bodens tvgstation och Stockholms tvgstation lämpligast bör anordnas samt att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag i ämnet. Sedermera har Kungl. Maj :t utvidgat uppdraget till att jämväl avse en översyn av maskintjänstens organisation vid de fasta maskinanläggningarna vid Gotlands tvgstation och arméns centralförråd av ammunition, varvid förekommande möjligheter att samordna tjänsten vid olika maskinanläggningar bör beaktas.

Härjämte har Kungl. Maj:t på förslag av chefen för armén meddelat beslut avseende vissa förberedande åtgärder för artilleriskjutskolans flyttning till Älvdalen samt IV. militärbefälsstabens flyttning till Strängnäs.

Chefen för armén har vidare på grundval av organisationsundersökningar avgivit förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani. Något beslut i ärendet bar icke meddelats i avvaktan på ett ställningstagande till frågan om indragning av Livgardesskvadronen eller förläggning av densamma och stabskompaniet till andra i Stockholmsområdet befintliga militära etablissement. Av arméchefen på grundval av statskontorets undersökningar ingivna för-

8 Kiingl. Maj:ts proposition, nr 110 år 1963

slag angående stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid staberna för Strängnäs och Kalix försvarsområden, vid Göta pansarlivgarde och Skånska pansarregementet samt vid arméns helikopterskola ävensom ett av arméchefen ingivet förslag beträffande krigsskolan är under beredning i försvarsdepartementet. Detsamma gäller de ytterligare åtgärder, som föranledes av artilleriskjutskolans flyttning till Älvdalen. Jag återkommer härtill i det följande vid anmälan av arméns allmänna avlöningsanslag.

Statskontoret har verkställt kompletterande undersökningar och avgivit därpå grundade förslag till chefen för armén beträffande Göta signalregemente. Vidare har en bearbetning av frågan angående organisationen vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår efter sammanslagning av arméns truppregister på Gotland avslutats under hösten 1961 med förslag till chefen för armén. Kompletterande undersökningar av stabs- och förvaltningstjänsten pågår vid arméns hundskola. Vidare pågår en kontinuerlig uppföljning vid förband (motsvarande) av materielhanteringen och förrådslokalernas rationella utformning.

Marinen

I propositionerna 1958: 110 (s. 298 f. och 372 ff.), 1959: 110 (s. 21), 1960: 110 (s. 19), 1961: 110 (s. 32) och 1962: 110 (s. 5) redogjordes för de beslut som Kungl. Maj:t meddelat rörande stabs- och förvaltningstjänsten vid de olika kustartilleriförsvaren. Ytterligare anmäldes i propositionen 1960: 110 (s. 19 ff.) att undersökningar genom organisationsnämndens försorg ägt rum vid flottans skolor i Karlskrona och vid marinstaben, såvitt det gällde expeditionstjänsten inom staben, varjämte vissa kompletterande undersökningar, huvudsakligen berörande förrådstjänsten, genomförts vid intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna inom marinkommando Syd, ävensom att marinchefen ingivit på undersökningarna grundade förslag. Vidare anmäldes i propositionen 1962: 110 (s. 6) att, sedan riksdagen fattat beslut (rskr. 1960: 402) om att marinverkstäderna i Karlskrona skulle organiseras som ett statligt aktiebolag i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts av departementschefen i propositionen 1960: 184 och av statsutskottet i dess utlåtande 1960: 206, Kungl. Maj:t på grundval av ett av marinchefen, efter samråd med organisationsnämnden, ingivet förslag i ämnet genom beslut den 16 juni 1961 meddelat bestämmelser angående provisorisk organisation av förvaltningsorganen vid marinkommando Sgd. — I samma brev har Kungl. Maj:t uppdragit åt statskontoret att, med beaktande av vad i propositionen 1960: 184 anförts av föredragande departementschefen, så snart ske kan verkställa organisationsundersökningar som grundval för ett förslag till slutlig organisation av förvaltningsverksamheten vid marinkommando Syd. Enligt brevet skall chefen för marinen därefter hava att till Kungl. Maj :t ingiva förslag i ämnet.

Vad beträffar Stockholms örlogsvarv torde få erinras om att riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

(rskr. 1960: 402) beslutat alt örlogsvarvet skall organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen angivit i propositionen 1960: 184. Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 30 december 1960 uppdragit åt chefen för marinen att — i samråd med marinförvaltningen och med noggrant beaktande av vad departementschefen enligt förenämnda proposition anfört i ämnet — inom marinledningen utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med fullständigt förslag till utformning av en ny organisation av Stockholms örlogsvarv. Sedan överbefälhavaren med yttrande överlämnat ett av chefen för marinen efter samråd med marinförvaltningen avgivet förslag i ämnet, har Kungl. Maj:t genom beslut den 28 juni 1962 meddelat provisoriska bestämmelser angående organisation av Stockholms örlogsvarv att tillämpas från och med den 1 juli 1962 tills vidare till och med den 30 juni 1965. I beslutet har uppdragits åt statskontoret att, med beaktande av vad i propositionerna 1960: 184 och 1962: 88 anförts av föredragande departementschefen, så snart ske kan verkställa organisationsundersökningar som grundval för ett till kommande förläggning till Muskö närmare anpassat förslag till organisation av örlogsvarvet. I anslutning härtill har Kungl. Maj :t föreskrivit, att chefen för marinen skall, efter samråd med vederbörande centrala förvaltningsmyndigheter och statskontoret, senast den 1 december 1964 till Kungl. Maj:t hava inkommit med förslag till organisation av Stockholms örlogsvarv vid förläggning på Muskö. Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 15 februari 1963 föreskrivit att statskontoret skall vid fullgörandet av sina uppdrag enligt förenämnda båda brev samråda med 1960 års försvarsledningsutredning, att de åt statskontoret och chefen för marinen lämnade uppdragen rörande Stockholms örlogsvarv skall avse jämväl organisationen av den förvaltningsverksamhet, som nu bedrives inom intendentur-, sjukvårds- och byggnadsförvaltningarna samt kamrerarkontoret vid marinkommando Ost, att statskontorets undersökningar vid marinkommando Syd och Ost samt Stockholms örlogsvarv skall avse även sådana funktioner vid marinkommandostaberna, som bedömes lämpligen böra samordnas med eller påverkas av motsvarande funktioner vid marinkommandonas förvaltningsorgan och Stockholms örlogsvarv, samt att det åt chefen för marinen givna uppdraget rörande Stockholms örlogsvarv m. m. skall redovisas senast den 1 november 1965.

I propositionerna 1960: 110 (s. 20), 1961: 110 (s. 33) och 1962: 110 (s. 6) anmäldes beträffande organisationen av expeditionstjänsten inom marinstaben att chefen för marinen, sedan organisationsnämnden slutfört sina undersökningar vid staben, ingivit därav föranlett förslag men att Kungl. Maj :t genom beslut den 11 december 1959 anbefallt marinchefen att företaga ytterligare utredning beträffande vissa organisationsenheter inom staben, bland dem stabens tryckeri, och att avge därav betingat förslag före utgången av maj 1960. Det omförmäldes också att marinchefen ingivit sådant förslag, syftande hland annat till alt tryckeriet från och med den 1

10 Kungl. Maj:ts proposition nr ltO år t963

juli 1961 skulle överföras till marinförvaltningens normaliebyrå. Såsom framgår av 1961 års statsverksproposition (bil. 6, s. 109) har Kungl. Maj:t emellertid den 30 september 1960 uppdragit åt försvarets civilförvaltning att i samråd med vederbörande myndigheter utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av en sammanslagning av försvarets hjälptryckerier.

En redogörelse för resultatet av utredningen har numera i form av en promemoria ingivits av civilförvaltningen. Utredningen har dock icke berört frågan, huruvida marinförvaltningens kontorsoffsetanläggning skall ingå i marinstaben eller i marinförvaltningen. Med hänsyn bland annat till att Kungl. Maj:t genom beslut den 28 juni 1962 (finansdepartementet) uppdragit åt statskontoret att utreda ändamålsenligheten och konsekvenserna i kostnadshänseende av nuvarande spridning av statsförvaltningens tryckeriresurser m. m. har promemorian för kännedom överlämnats till statskontoret. I avvaktan på resultaten av den anbefallda utredningen synes marinstabens tryckeri böra kvarstå i staben. — Vad beträffar expeditionstjänsten i övrigt inom marinstaben har ställning därtill ansetts icke böra tagas i avvaktan på pågående översyn av bland annat marinledningens organisation.

Chefen för marinen har — på grundval av statskontorets undersökningar — avgivit förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Berga örlogsskolor, Karlskrona örlogsskolor och sjökrigsskolan. Förslagen är under beredning i försvarsdepartementet. Jag återkommer härtill i det följande vid anmälan av marinens allmänna avlöningsanslag. En av marinchefen lämnad redogörelse för erfarenheter av viss försöksorganisation vid Luleå marina bevakningsområde vilar med hänsyn till pågående utredning om den regionala ledningsorganisationen.

Organisationsnämnden slutförde 1961 vissa av Kungl. Maj:t genom beslut den 3 juni 1960 anbefallda undersökningar beträffande förutsättningarna för att sammanföra expeditionstjänsten vid Malmö marina bevakningsområde och staben för Malmö försvarsområde. Organisationsundersökningar pågår vid 1. helikopterdivisionen.

Flygvapnet

I propositionen 1962: 110 (s. 9 ff.) lämnades en redogörelse för rationaliseringsarbetet vid flygvapnets förband och utbildningsanstalter. I detta sammanhang torde därför endast få erinras om att under medverkan av organisationsnämnden undersökningar och försök beträffande stabs- och förvaltningstjänsten under åren 1958—1960 ägt rum vid Blekinge flygflottilj (F 17) och Bråvalla flygflottilj (F 13) m. m. samt att chefen för flygvapnet i anslutning till nämndens rapporter framlagt vissa i propositionen närmare redovisade förslag. Sedan riksdagen, i enlighet med förslag i propositionen, godkänt där angivna grunder för utformning av personalstaterna avseende flygvapnets förband i fred, har Kungl. Maj:t genom beslut den 28 juni 1962 fastställt organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

11 Bråvalla och Blekinge flygflottiljer m. m. I beslutet har tillika uppdragits åt flygvapenchefen att, inom ramen för tillgänglig personal och i den utsträckning så kan ske med hänsyn till tillgängliga lokaler m. m., genomföra motsvarande förändringar i personalorganisationen vid övriga flygflottiljer och Norrbottens flygbaskår (F 21). Därvid skall tjäna till ledning, för jaktflottiljer (utom F 3) och F 21 den för F 13 fastställda organisationen och för övriga flottiljer den för F 17 fastställda. Slutlig organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid de enskilda flygförbanden avses sedermera skola fastställas efter förslag av flygvapenchefen i samråd med statskontoret.

Chefen för flygvapnet har vidare avgivit förslag — på grundval av statskontorets undersökningar — till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid krigsflygskolan, Södermanlands flygflottilj och Norrbottens flygbaskår samt förslag till omorganisation av Barkarby flygdepå, för vilken gällande organisationsbeslut meddelats den 16 juni 1961. Förslagen är under beredning i försvarsdepartementet. Jag återkommer härtill i det följande vid anmälan av flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning under budgetåret 1963/64 beträffande de förband m.m., i fråga om vilka förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj:t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår -— Kungl. Maj:t jämväl för budgetåret 1963/64 skall äga vidtaga de jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt bereda särskild ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider göromål, vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.

Åberopande det anförda hemställer jag

att Kungl. Maj:t måtte bereda riksdagen tillfälle avgiva yttrande med anledning av vad sålunda anförts.

[3] Organisationsförändring inom försvarets fabriksstyrelse

Enligt beslut av 1943 års riksdag (prop. 1943: 180; första särskilda utsk. 1943:2; rskr. 1943:319) ombildades den provisoriskt inrättade försvarsväsendets verkstadsnämnd till ett permanent ämbetsverk, benämnt försvarets fabriksstyrelse. Enligt beslutet skulle verksamheten inom ämbetsverket bedrivas på två byråer, fabriksbyrån och administrativa byrån. Med hänsyn till fabriksverkets ökade produktion medgav Kungl. Maj:t att från och med den 1 januari 1945 provisoriskt inrättades en särskild byrå, anläggningsbyrån. Denna byrå infogades i fabriksstyrelsens organisation genom beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960: 110; statsutsk. 1960: 114; rskr. 1960: 291).

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

Genom beslut den 15 februari 1963 har Kungl. Maj:t medgivit, att en fristående tvätteribyrå tills vidare provisoriskt inrättas inom fabriksstyrelsen. Samtidigt har en tjänst vid försvarets fabriksverk för överingenjör i lönegrad högst Be 1 utbytts mot en tjänst för överingenjör, chef för försvarets fabriksstyrelses tvätteribyrå i lönegrad Be 3. Den beslutade organisationsändringen innebär, att det för närvarande under fabriksstyrelsen lydande ledningsorganet för tvätterierna, tvätteriernas driftledning, sammanförs med en del av fabriksbyrån, tvätt- och beklädnadssektionen. Förändringen har vidtagits efter framställning från fabriksstyrelsen i skrivelse den 14 december 1962, över vilken statskontoret avgivit yttrande.

Tvätteribyrån synes vara erforderlig för framtiden och bör därför permanent ingå i fabriksstyrelsens organisation. Frågan om dess inrättande bör därför i överensstämmelse med vad som skett åren 1943 och 1960 underställas riksdagens prövning. Kungl. Maj :t bör emellertid — även om organisationen tidigare underställts riksdagens prövning — ha befogenhet att själv besluta om sådana ändringar i fabriksstyrelsens interna organisation, som kan genomföras utan att behov uppkommer av tjänster vilkas inrättande ankommer på riksdagen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad i det föregående föreslagits rörande försvarets fabriksstyrelses organisation.

FJÄRDE HUVUDTITELN

[4] Försvarets intendenturverk: Avlöningar

1963/64 (förslag) .........................

Anslag

7 000 000

Efter förslag i proposition 1962:168 har riksdagen beslutit (SU 157; rskr. 367), att arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå skall utgå ur organisationen från och med den 1 juli 1963 samt att från och med sagda dag ett för försvaret gemensamt centralt intendenturverk, benämnt försvarets intendenturverk, skall inrättas. Genom beslut den 6 juni 1962 har inrättats en särskild delegation (intendenturförvaltningsdelegationen) för uppgifter sammanhängande med omorganisationen.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 14) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1963/64 upptaga nya förslagsanslag till Försvarets intendenturverk: Avlöningar och Försvarets intendenturverk: Omkostnader med allenast beräknade belopp i avbidan på att frågan angående medelsbehoven under anslagen kunde slutligt beredas. Avlöningsanslaget har upptagits med 6 400 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963 13

Intendenturförvaltningsdelegationen (skr. 28/2 1963) hemställer, att förevarande anslag uppföres med 7 000 000 kr.

Delegationen anför, att avlöningskostnaderna för den inom de olika förvaltningsenheterna verksamma personalen för innevarande budgetår har redovisats så att militär personal i byråchefs eller högre ställning samt civil personal och personal i arvodesbefattning redovisats på respektive central förvaltningsmyndighets avlöningsanslag samt militär personal i övrigt på vederbörande försvarsgrens anslag till avlöningar m. m. till fast anställd personal. Efter organiserandet av försvarets intendenturverk kommer all för verket avsedd personal, förtecknad i vid proposition 1962: 168 fogad bilaga att avlönas från verkets avlöningsanslag.

Intendenturförvaltningsdelegationen har att till Kungl. Maj :t avgiva förslag om tillsättning av eller att själv tillsätta för verket inrättade tjänster. Arbetet härmed har enligt delegationen ännu inte avslutats, varför det inte är möjligt för delegationen att f. n. avgiva något med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder utformat förslag beträffande intendenturverkets avlöningskostnader. Delegationen har därför valt att beräkna medelsbehovet under avlöningsstatens poster till ordinarie tjänstemän, till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, till rörligt tillägg och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter med utgångspunkt i den för intendenturverket beslutade personaluppsättningen samt en avlöningskostnad för varje tjänst, motsvarande lönegradens näst högsta löneklass.

Såvitt intendenturförvaltningsdelegationen bedömer, kommer flertalet av de på personalförteckningen för intenden/turverket upptagna civila tjänsterna att besättas med personal, som nu är knuten till arméintendenturförvaltningen och vederbörande organisationsenheter inom marinförvaltningen, flygförvaltningen och försvarets civilförvaltning. Då emellertid personaluppsättningen för det nya verket är mindre än för de nuvarande enheterna, kan man enligt delegationen förutse att vissa övertalighetsproblem uppkommer. Det ankommer på delegationen att i samråd med försvarets personalnämnd vidtaga eller föreslå åtgärder för att i möjligaste mån bemästra dessa problem. Enligt delegationens uppfattning blir viss personalförstärkning övergångsvis erforderlig i samband med övergången till den nya organisationen. Omfattningen och varaktigheten av denna personalförstärkning kan enligt delegationen inte nu överblickas.

Det är enligt delegationen således för närvarande inte möjligt att bedöma i vad mån erforderliga övergångsåtgärder kommer att påverka anslagsposterna under intendenturverkets avlöningsstat. Med hänsyn till svårigheterna att mera exakt beräkna medelsbehovet under anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal föreslår delegationen, att denna post för budgetåret 1963/64 gives beteckningen förslagsvis.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

Departementschefen

Försvarets intendenturverk skall jämlikt beslut av 1962 års riksdag (SU 157; rskr. 367) efter förslag i proposition 1962: 168 inrättas från och med den 1 juli 1963. Med hänsyn till att för verket inrättade tjänster ännu inte tillsatts kan avlöningskostnaderna inte uppskattas med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder. Jag bär inte någon erinran mot intendenturförvaltningsdelegationens beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag. Under anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, upptages ett belopp av 2 000 kr., vilket avses för gottgörelse till militärveterinär vid hinder att utöva enskild praktik. Med hänsyn till svårigheterna att exakt beräkna medelsbehovet under anslaget bör samtliga poster i avlöningsstaten för budgetåret 1963/64 upptagas förslagsbetecknade. Någon ändring i det till propositionen 1962: 168 fogade förslaget till personalförteckningar ifrågasättes icke. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i överensstämmelse med till proposition 1962: 168 fogade förteckning över tjänster (beställningar) fastställa personalförteckning för försvarets intendenturverk;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets intendenturverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 075 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis ................................. 215 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 2 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ...................................................... 2 540 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 075 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................................... 92 300

Summa kr. 7 000 000

c) till Försvarets intendenturverk: Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.

Försvarets intendenturverks Omkostnader Anslag

1963/64 (förslag) ....................................... 460 000

Anslaget har, av skäl som angivits under föregående punkt, i årets stats-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963 15

vårproposition (bil. 6, punkt 14) upptagits till ett allenast beräknat belopp av 350 000 kr.

Intendenturförvaltningsdelegationen hemställer, att anslaget uppföres med 460 000 kr.

Arméintendenturförvaltningens omkostnadsanslag har för innevarande budgetår uppförts med 285 000 kr. I sina äskanden för budgetåret 1963/64 har arméintendenturförvaltningen uppskattat medelsbehovet till 312 000 kr.

För marinförvaltningens och flygförvaltningens del har i ämbetsverkens äskanden för nästa budgetår angivits, att omkostnadsanslagen i samband med att vederbörliga intendenturenheter utgår ur organisationen kan minska med (58 000 + 36 000 =) 94 000 kr.

Någon motsvarande beräkning av omorganisationens inverkan på försvarets civilförvaltnings omkostnadsanslag har inte anmälts i ämbetsverkets anslagsäskanden. Enligt vad som under hand inhämtats från civilförvaltningen beräknas omkostnaderna för de delar, vilka överflyttas till intendenturverket, uppgå till omkring 36 000 kr.

Enligt nu angivna utgångspunkt skulle medelsbehovet under intendenturverkets omkostnadsanslag uppgå till 456 000 kr.

Intendenturförvaltningsdelegationen har under medverkan av de nuvarande organisationsenheterna sökt uppskatta medelsbehovet för budgetåret 1963/64 under intendenturverkets omkostnadsanslag, varvid hänsyn tagits till den beslutade förläggningen av verket till förhyrda lokaler i Solna samt till att särskilt engångsanslag — i årets statsverksproposition beräknat till 1 000 000 kr. — skall anvisas för inredning m. in. av dessa lokaler.

Departementschefen

Jag har inte någon erinran mot intendenturförvaltningsdelegationens beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag. Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets intendenturverk: Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 460 000 kr.

6] Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

Anslag Nettoutgift

1961/62 .............................. 278 500 000 276 746 480

1962/63 .............................. 270 000 000

1963/64 (förslag) ............... 317 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 30) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 320 000 000 kr.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

Till följd huvudsakligen av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet redovisade personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla överensstämmelse mellan anslag och belastning har anslagen för varje budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen på anslag för tidigare budgetår.

Yrkande

Chefen för armén (skr. 14/8, 29/8, 31/8, 8/12 1962 och 30/1 1963) hem-

ställer, att anslaget höjes med 46 579 000 kr.

ökning Minskning Summa

A. Personalförändringar beträffande

arméstaben .............................. + 94 199

B. Arméns flygorganisation (helikopterskolan i Boden)

1 kapten eller löjtnant År 21/17/15 — major eller kapten Ao 25/

21, 2 kaptener År 21, 6 kaptener eller löjtnanter År 21/17/

15, 1 löjtnant År 17/15, 7 fanjunkare eller sergeanter Ao/Ar 15/13, 3 rustmästare eller överfurirer År 13/11, 2 underofficerare A: 18, 1 arméingenjör Ao 21, 2 tyghantverkare Ao 13, 2 armétekniker Ao 11, 2 förrådsmän Ae 7, 2 kanslibiträden Ae 7 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål tillkommer; 1 flyglärare Ag

13 utgår ................................. + 590 854

C. Personalförändringar vid militärbefälsstaberna

I. militårbefålsstaben

1) 1 bilförare Ae 7 — bilförare och

garageförman Ae 9 ............ 1 308

IV. militårbefålsstaben

2) 1 kontorsbiträde Ae 5 — kans-

libiträde Ae 7 .................. 1 344

VI. militårbefålsstaben

3) 1 tryckeriföreståndare Ae 13 ... 18 696

4) 1 radiotelegrafist Ao 13 ......... 18 696

Kungl. Muj:ls proposition nr 110 ilr 1963

17 VII. militurbefälsstaben

5) 1 bilförare Ae 7 — bilförare och

garageförman Ag 9 ............

6) 1 förrådsförvaltare Ag 13 —

Agl5 ..............................

ökning

1 308 1 902

Minskning

D. Personalförändringar beträffande försvarsområdesstaberna

1) 4 överstar Bo 1—Bo 3 ............ 20 400

2) 7 överstar B: 1—B: 3 ............ 12 495

3) 11 officerare A: 24 (biträdan-

de mobiliseringsofficerare) 122 738

4) 1 förrådsförman Ag 9 vid fo 11

(ej indragning vid vakans) ... —

5) 1 kanslibiträde Ao 7 vid fo 41

— kansliskrivare Ag 11 ...... 2 160

6) 1 förvaltare Ao 17 och 1 under-

officer A: 18 tillkommer vid fo 43; 1 förrädsmästare Ae 13 vid fo 43 — fanjunkare Ao 15; 1 biträde för skriv- och kontorsgöroinäl (halvtid) vid fo 43 tillkommer ................................. 36 112

7) 1 kapten Ao 21 vid fo 44 ......... 28 260

8) 1 förvaltare Ao 17, 1 rustmästa-

re Ao 13, 1 kontorist Ao 9 och 2 förrådsinän Ae 7 tillkommer vid fo 51 ........................... 75 828

9) 1 major Ao 25, 2 förvaltare Ao

17, 1 tekniski biträde Ae 5, 3 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 1 förrådsförman Ae 9 och eu förråd små n Ae 7 tillkommer vid fo 67; I officer A: 24 utgår vid fo 67;

2 officerare A: 24 vid fo 67 — kaptener Ao 21; 1 förrådsförvaltare Ae 13 vid fo 67 — förvaltare Ao 17; 1 förrådsförvaltare Ae 13 vitl fo 67 — fanjunkare Ao 15 ............... 185 478

2—4388 83 Hihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr no

Summa

+ 43 344

-1- 483 471

18 Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

E. Personalförändringar beträffande utbildningsanstalter

Krigsskolan

1) 7 kaptener eller löjtnanter Ar/

21/17/15, 1 rustinäslare Ao 18,

1 officer A: 24, 1 underofficer A: 18, 1 kanslibiIräde Ae 7, 1 biträde för skriv- och kontorsgöroinål och 8 ekonomibiträden Ae 5 tillkommer; 1 officer A: 24 — A: 28 samt 1 fanjunkare Ao 15 — underofficer A: 18 ............ 2(17 112

Gymnastik- och idrottsskolan

2) 1 major eller kapten Ao 25/21

(skolchef) ........................ 81 500

8) 1 kapten eller löjtnant År 21/17/

15 25 062

4) 1 instruktör Ae 18 — lärare Ae

17 4 296

Infanteriets stridsskola

5) 8 majorer eller kaptener Ao 25/

21 (avdelningschefer och lärare) — överstelöjtnanter el-

ler majorer Ao 27/25 ......... 16 002

6) 2 kaptener År 21 (andre lärare) 52 920

Pansartmppskolan

7) 1 överstelöjtnant eller major

Ao 27/25 (skolchef) — överste Bo 1 ........................... 14 580

8) 1 kapten Ao 21 (förste lärare i

taktik) — major Ao 25 ...... 6 684

9) 1 kapten Ao 21 (förste lärare i

truppföring och trupputbildning) —- major Ao 25 ......... 6 684

10) 1 kapten Ao 21 — major Ao 25

(förste försöksofficer) ......... 6 684

Summa

Ku ngt. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

It)

ökning Minskning

A rméns fältarbetsskola

11) 1 kapten Ao 21 (förste försöks-

officer) — major eller kapten

Ao 25/21 ........................... .‘1240

12) 1 kapten Ao 21 (förste lära-

re) — major eller kapten Ao

25/21 .............................. .1240

13) 1 förvaltare Ao 17 (biträdande

lärare) ........................... 22 992

Arméns signalskola

14) 1 kapten Ao21 (lärare i taktik) 26 460

15) 2 yrkeslärare Ae It) ............... 17 232

Infanteriets kadett- och aspirantskola

16) 1 överstelöjtnant eller major

Ao 27/25 (skolehef) — överstelöjtnant Ao 27 ............... 1992

17) 1 major eller kapten År 25/21

(ställföreträdande skolehef) 29 802

Övriga ut bildningsanstalter

18) 1 major eller kapten Ao 25/21 vid artilleri- och ingenjörofficersskolan (lärare i sam-

bandstjänst) ..................... 31 500

19) 1 major eller kapten År 25/21

vid arméns underofficersskola (chef för stabsbiträdesskolan) ................................. 29 802

20) 1 major Ao 25 vid arméns täll-

skärmsjägarskola (skolchef) 33 144

21) 1 major Ao 25 vid artilleri-

skjutskolan (avdelningschef och lärare) — överstelöjtnant eller major Ao 27/25 ......... 1 992

22) 7 ingenjörer Ag 17 vid arméns

radar- och luftvärnsmekanikerskola — ingenjörer Ag It) 17 556

23) 1 major Ao 25 vid arméns un-

derhållsskola (skolchef) — överstelöjtnanl eller major Ao 27/25 ........................... 1 992

Summa

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

ökning Minskning

24) 1 major Ao 25 vid arméns mo-

torskola (skolchef) — överstelöjtnant eller major Ao 27/25 ............................... 1 092

25) 1 kansliskrivare Ao 11 vid lyg-

förvaltningsskolan — kontorsskrivare Ao 13 ............ 1 812

F. Förstärkning av befälskategorier vid vissa förband och truppslag

1) 34 löjtnanter Ao 17/15 — kap-

tener Ao 21 ..................... 220 116

2) 20 fanjunkare Ao 15 — för-

valtare Ao 17 ..................... 45 200

3) 23 sergeanter Ao 13 — förvalta-

re Ao 17 ........................... 98 164

ti. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater.

Kavalleriet, pansartrupperna, luftvärnet, ingenjörtrupperna och signaltrupperna

1) 1 ryttmästare Ao 21 vid K 3

(utbildningsofficer) —- major Ao 25 ........................ 6 684

2) 1 officer A: 24 vid I 6 (kasern-

officer) ........................... 10 962

3) 1 underofficer A: 18 vid I 7

(expeditionsunderofficer) ... 7 816

4) 2 löjtnanter Ao 17/15 — majo-

rer Ao 25 (stabschefer, varav

en vid Lv 4) ..................... 26 172

5) 1 kapten A*> 21 vid Lv 4 (chef

för utbildningsavdelningen)

— överstelöjtnant Ao 27 ...... 10 668

6) 1 officer A: 24 vid Lv 4 (ka-

sernofficer) ..................... 10 962

7) 1 underofficer A: 18 vid Lv 4

(föreståndare för divisionsexpeditionen) ..................... 7 816

8) 1 överste Bo 1 vid Ing 2 (kår-

chef) — Bo 3..................... 5 100

Summa

+ 686 272

+ 363 480

Ktingl. Maj.ts proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

9) 1 major Ao 25 vid Ing 3 (chef

för utbildningsbataljonen) ... 34 740

10) 1 underofficer A: 18 vid Ing 1

(chef för transportcentralen) 8 471

11) 1 kaplen Ao 21 vid signaltrup-

perna .............................. 26 460

12) 1 löjtnant Ao 17/15 vid signal-

trupperna ........................ 19 950

13) I fanjunkare Ao 15 vid signal-

trupperna ........................ 18816

14) 1 sergeant Ao 13 vid signal-

trupperna ....................... 16 824

Fälttygkåren

15) 1 kapten Ao 21 vid KATF (cen-

tralplaneringen) ............... 28 260

16) 1 kapten Ao 21 vid KATF (un-

derrättelseorganisationen) ... 28 260

17) 2 förvaltare Ao 19 (chefer för

ammunitionsförråd) ......... 48 464

18) 2 förvaltare Ao 17 vid Stock-

holms och Bergslagens tygstationer ........................ 44 076

19) 1 förvaltare Ao 17 vid Lv 6 —

fanjunkare Ao 15 ............... 2 256

Intendent urkåren

20) 1 förvaltare Ao 17 vid fo 18/16

(uppbördsman för intendentur- och sjukvårdsmateriel)

21) I förvaltare Ao 17 vid arméns

intendenturförråd i Stockholm (chef för förrådsavdelningen) — förvaltare Ao 19 2 496

Tygtekniska kåren

22) 1 armédirektör av 2. graden Ao

25 (biträdande försvarsattaché i Washington) — armédirektör av 1. graden Ao 27 ... 3 780

23) 3 arméingenjörer av 1. graden

Ao 23 (stabsingenjörer vid militärbefälsstaber) — armédirektörer av 2. graden Ao 25 10 392

Stimma

22 Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

24) 3 artnéingenjörer Ae 21 vid Karlsborgs, Smålands och Gotlands tygstationer (verkstadschefer) — arméingenjörer av 1. graden Ao 23 ......... 9 420

251 1 arméingenjör Ae 21 vid Lv 4 (regementsvapeningenjör) — arméingenjör av 1. graden

Ao 23 .............................. 3 180

261 2 arméingenjörer Ae 19 vid Lv 5 och Lv 6 (vapeningenjör) —

Ao 21 .............................. 5 664

27) 4 arméingenjörer Ae 19 vid Lv

6, Ing 1, T 1 och T 3 (regementsmotoringenjörer) —

Ao 21 .............................. 11280

28) 1 arméingenjör Ae 19 vid ar-

méns signalskola (lärare) —

Ao 21 .............................. 2 844

29) 2 ingenjörer Ag 17 vid Lv 4 och

arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (robotingenjörer) — arméingenjörer Ao 21 10 704

30) 1 armédireklör av 2. graden Ao

25 vid tygförvaltningsskolan (teknisk chef för utbildningsavdelning och utbildnings-

verkstäder) ...................34 740

31) 1 arméingenjör av 1. graden Ao

23 vid I 7 (verkstadschef) ... 29 640

32) 1 arméingenjör Ae 21 vid I 10

(regemenlsmoloringenjör) — arméingenjör av 1. graden Ao 23.................................... 3 180

33) 1 arméingenjör Ae 19 vid I 7

(regementsmotoringenjör) — arméingenjör av 1. graden Ao 23 6 024

34) 1 arméingenjör av 1. graden Ao

23 vid I 6 (regementsmotoringenjör) ........................... 29 640

Summa

Kuiif/I. Mnj:ls proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

35) 3 arméingenjörer Ao 21 vid I 5,

I 18 och Lv 4 (regementsmotoringen jörer) .................. 81 180

36) 1 arméingenjör Ae 10 vid 1 20

(regementsmotoringenjör) ... 23 616

37) 18 lörste tyghantverkare Ao 15

förste tygverkinästare Ao 17 40 680

38) 45 armétekniker Ao 11 — förs-

te armétekniker Ao 13 ......... 82 620

Fortifikationskåren

39) 2 överstar Bo 1 vid FortF och

IV. militärbelälsstaben ...... 09 432

40) 1 överstelöjtnant Ao 27 vid V.

militärbefälsstaben ............ 37 128

41) 1 överstelöjtnant eller major

Ao 27/25 vid III. militärbefälsstaben — överstelöjtnant Ao 27 1 992

42) 3 kaptener Ao 21 vid FortF

samt I. och IV. militärbefälsstaberna — majorer Ao 25 ... 10 644

Fältläkarkåren

43) 1 bataljonsläkare Ao 21 vid Lv

4 — regementsläkare Ao 23 3 180

44) 1 bataljonsläkare Ao 21 vid P 2 26 460

H. Förändringar beträffande arméns underbefäl sorganisation

142 furirer Ao(e) 8/7 rusl-

mästarc Ao 13 .................. 625 936

I. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal m. m.

1 översköterska Ae 12, 4 undersköterskor Ae 5 och 8 sjukvårdsbiträden Ae 5 utgår ...

■I. Övriga personalförändringar

1) 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid I 4 (personaldetaljen)

Summa

+ 937 161

■f 625 936

144 144

10 440

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

2) 2 förrådsmän Ae 7 vid I 14

(tygavdelningen) ............... 24 408

3) 1 biträde för skriv- och kon-

torsgöromål, halvtid, vid I 16 (sjukvårdsavdelningen) ...... 5 220

4) 3 biträden för skriv- och kon-

torsgöromål vid I 19, heltid, samt Lv 3 och Ing 3, halvtid (kassaavdelningarna) ......... 22 842

5) 1 kanslibiträde Ae 7 vid K 1

(proviantredovisning)— kontorist Ae 9 ........................ 1 308

6) 2 rustmästare eller överlurirer

Ao 13/11, 1 förste reparatör Ae 10, 5 förrådsmän Ae 7, leldare Ag 7 samt 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid P 1 ................................. 129 720

7) 1 rustmästare eller överfurir Ao

13/11 och 5 förrådsmän Ae 7

vid P 2 ........................... 76 926

8) 1 vägförman Ae 13 vid I 7 (ka-

sernvårdsavdelningen) ...... 16 824

9) 2 förrådsförmän Ag 9 vid A 1

— förste förrådsförmän Ae 10 1 464

10) 2 förrådsmän Ae 7 vid Al —

förste förrådsmän Ae 8 ...... 1 248

11) 1 kanslibiträde Ae 7 vid A 1

(proviantredovisning) -—kontorist Ae 9 ........................ 1 308

12) 1 förste förrådsförmän Ae 10

vid Lv 4 (förråd för robotinateriel) ........................ 14 244

13) 1 biträde för skriv- och kon-

torsgöromål vid Lv 5 (personaldetaljen) ..................... 10 440

14) 1 biträde för skriv- och kon-

torsgöromål vid T 1 (personaldetaljen) ..................... 10 440

15) 28 biträden för skriv- och kon-

torsgöromål — kontorsbi-

Summa

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning Summa

träden Ao 5; 44 kontorsbiträden Ao 5 — biträden för skriv- och kontorsgöromål;

2 kontor sbiträden Ao 5 utgår 29 000 + 300 832

K. Förändringar i övrigt

1) Ökade kostnader för flygtillägg

och hopptillägg .....................

2) Avlöningar till indelt manskap

3) Arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid fasta utbildningsanstalter

4) Arvoden för tillsyn och bevakning av byggnader in. m.......

5) Arvode till ögonläkare ............

6) Arvoden för livsmedelskontroll

7) Ersättning för förlorad arbets-

arbetsförtjänst vid brandövningar m. in.........................

8) Ekiperingsersättningar .........

9) Skrivdagar och skrivmånader ...

10) Assistenter för frivilligfrågor ...

11) Personal för vissa byggnadsun-

derhållsuppgifter ..................

12) Tillfälligt anställd personal ...

13) Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning ...............

14) Frivillig personal ..................

15) Aspirantanställda ..................

L. 1962 års lönereglering

1) Generell lönehöjning ............... 26 000 000

2) Lönegradsuppflyttningar m. in. 10 645 060

3) Förbandsövningsersättningar ... 5 000 000 + 41 645 060

M. Folkpensionsavgifter .................. + 61 052

N. Avrundning .............................. 2 851

Summa + 46 579 000

58 130

6 000

125 000

136 600 450

1 000

7 500 10 000 31 662

128 700 67 142

7 150

329 000 + 894 334

Motiv

Av de av chefen för armén anförda motiven må följande återgivas.

B. Statskontoret har under år 1961 genomfört organisationsundersök-

2(j Kungl. \fnj:ls proposition nr t It) nr t!>63

ningar vid arméns helikopterskola i Boden och avlämnat utredning med förslag till provisorisk organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred in. in. Chefen för armén biträder i allt väsentligt statskontorets förslag till personalorganisation.

Chefen för armén föreslår i enlighet med statskontorets förslag, alt helikopterskolans organisation skall omfatta skolchef, skolstab, flygkompani, baskompani och teknisk avdelning. Repetitionsövningsförband hör lyda direkt under skolchefen och särskilda kurser lyda direkt under honom eller ingå i flygkompaniet.

Frågan om en flygorganisation för armén underställdes första gången riksdagens prövning år 11)58 (prop. 110, s. 348—350, 353—354). Efter lörslag av Kungl. Maj:t har under budgetåren 1958/63 inrättats ett antal beställningar och tjänster för verksamheten. För helikopterskolan i Boden finns f. n. inrättade beställningar och tjänster enligt följande.

I övrigt tjänstgör kommenderad personal vid skolan.

Flygparken vid helikopterskolan omfattar f. n. 16 helikoptrar och 8 flygplan. Statskontorets organisationsförslag har uppgjorts med utgångspunkt i att flygtidsultaget vid skolan uppgår till minst 6 000 timmar per år.

Statskontorets förslag rörande skolans ställning inom arméns organisation och dess anknytning till flygvapnet innebär i huvudsak följande. Helikopterskolan anses med anledning av anknytningen i materielavseende till flygvapnet böra organisatoriskt hänföras till två försvarsgrenar. Även flygsäkerhetsljänslen anses motivera detta. Då skolan emellertid är ett arméförband, anses skolchefen inte böra underställas chefen för F 21. Samarbetet förutsättes i stället hl i reglerat genom inom armén och flygvapnet utfärdade instruktioner, vilka för båda parter klarlägger ansvarsområden och direktivrätt samt innehåller övriga inom vederbörlig försvarsgren erforderliga bestämmelser för helikopterskolan. I fråga om flygsäkerhetstjänsten är dock helikopterskolan att jämställa med ett under chefen för flygvapnet lydande förband, då denna tjänst handhas centralt inom krigsmakten av centrala flygsäkerhetsledningen, underställd chefen

Kungl. Maj As proposition nr 110 är 1963

för flygvapnet. I fråga om flygmaterielunderhållet förutsättes helikopterskolan erhålla tekniskt bistånd från F 21. Eftersom skolan är ett för hela armén gemensamt förband, anses verksamheten böra regleras av chefen för armén. Ordervägen för sådan verksamhet som utbildning, övningar och försök anses därför böra gå direkt från chefen för armén till chefen för helikopterskolan. I de ärenden, som direkt sammanhänger med eller beror av verksamheten inom VI. militärområdet, t. ex. krigsförberedelsearbete, övningar och operativ utbildning, anses militärbefälhavaren — såsom i nuläget — böra ha skolan sig direkt underställd. Skolan föreslås i förvaltningshänseende samt i disciplinärt avseende ävensom i vad rör inre tjänst och allmän ordning lyda under chefen för Ing 3 och inta samma ställning som en till Ing 3 hörande bataljon. Däremot anses skolchefen böra vara egen förvaltningsmyndighet i ärenden rörande utbildning, övningar och försök vid skolan samt i fråga om medel som ställes till hans förfogande. I detta hänseende anses han böra ha regementschefs befogenheter och vara direkt underställd — förutom chefen för armén — vederbörande centrala förvaltningsmyndigheter.

I fråga om personalorganisationen föreslår chefen för armén, att den beställning för utbildningsofficer som för närvarande är uppförd på I 19 stat uppflyttas till beställning för major eller kapten i Ao 25/21 och överföres till helikopterskolans stat. En på I 19 stat uppförd tjänst för flyglärare i Ag 13 anses böra utgå. Övriga beställningar och tjänster som nu är uppförda på I 19 stat föreslås överförda till särskild stat för helikopterskolan. Utöver de beställningar och tjänster som nu finns inrättade för helikopterskolan föreslår arméchefen inrättande av beställningar, arvodesbefattningar och tjänster enligt följande.

Beställning/arvodesbefattning/tjänst

Befattning

Stal

1 kapten År 21

Kompanichef

1 kapten År 21 Försöksofficer

1 kapten eller löjtnant År 21/17/15 Skoladjutant 1 kapten eller löjtnant År 21/17/15 Utbildningsadjutant 4 kaptener eller löjtnanter År 2l/l7/15l,lutonchefer, flygkompaniet 1 löjtnant År 17/15 Plutonchef, baskompaniet

4 fanjunkare eller sergeanter År 15/13 Ställföreträdande plutonchefer 1 fanjunkare eller sergeant Ao 15/13 Flyglärare 1 fanjunkare eller sergeant Ao 15/13 Biträde åt tygförrådsförvaltare 1 fanjunkare eller sergeant Ao 15/13 Kompanikvartermästare

Helikop-

terskolan

t*

Ftk

Helikopterskola n

1 rustmästare eller överfurir År 13/11 Tillsynsman för utbildningsanord-

ningar

1 rustmästare eller överfurir År 13/11 Fotounderbefäl 1 rustmästare eller överfurir År 13/11 Ställföreträdande chef för räddnings- och service! ropp 1 underofficer A: 18 Expeditionsföreståndare

1 underofficer A: 18 Chef för räddnings- och

servicetropp

i reglerad befordringsgång

C. 2) Innehavaren av ifrågavarande tjänst är sekreterare åt militärbefälhavaren och stabschefen samt svarar för biblioteksärenden.

3) Chefen för armén föreslår, att en tjänst i Ae 13 inrättas för föreståndaren för VI. militärbefälsstabens tryckeri. Befattningen uppehälles för närvarande av en frivilligt tjänstgörande värnpliktig sergeant. Arméchefen anser det önskvärt, att tryckeriet kan kontinuerligt fortsätta verksamheten. En förutsättning härför anses vara att föreståndaren ges en fastare anställningsform.

Försvarets civilförvaltning har i yttrande över förslaget under denna punkt uttalat, att civil tjänst såsom föreståndare för tryckeriet bör placeras i lönegrad 13 med tjänstebenämningen tryckeriförman.

4) Bodens radio är i organisatoriskt avseende hänförd till VI. militärbefälsstaben och som chef skall tjänstgöra en sergeant vid signaltrupperna, som är placerad vid staben. I övrigt betjänas radiostationen av en radioassistent i Ae 13 och två telegrafister i Ae 11. Dessas tjänster redovisas vid S 1. Med hänsyn till att Bodens radio utöver de rent militära funktionerna är kustradiostation och sjöräddningscentral i Bottenviken är det enligt arméchefen önskvärt, att chefskapet vid stationen skiftar så sällan som möjligt. En civil tjänst anses därför höra inrättas.

D. 1) och 2) Enligt gällande personalförteckningar finns på personalförteckningar för armén följande beställningar och arvodesbefattningar för försvarsområdesbefälhavare:

7 beställningar för överste Bo 3 eller arvodesbefattningar B: 3

1 beställning för överste Bo 3 eller arvodesbefattning B: 1

t beställning för överste Bo 1

3 beställningar för överste Bo I eller arvodesbefattningar B: t

7 arvodesbefattningar B: 1.

Chefen för armén anser denna lönegrads- och löneklassplacering inte vara i överensstämmelse med de uppgifter och det ansvar som är förenade med befattningarna. Enligt arméchefen ökar försvarsområdesstabernas uppgifter kontinuerligt. Sålunda har praktiskt taget alla nya uppgifter inom totalförsvaret, vilka kräver militär medverkan, ålagts försvarsområdesorganisationen. Även inom den rent militära sektorn anses arbetsomfånget och

Kunyl. Maj:ts proposition nr HD år 1063

ansvaret öka. Försvarsområdesbetalhavarna har sålunda ålagts ökat ansvar för inobiliseringsplanläggning, bl. a. till följd av förbandsindragningar, samt för samordning av åtgärder för kuppförsvaret. Chefen för armén anser det nödvändigt att samtliga försvarsområdesbefälhavare är aktiva officerare och att de placeras i lägst lönegrad Bo 3. Med hänsyn till bl. a. vissa försvarsområdens betydelse ur operativ synpunkt bör vidare enligt arméchefen ett mindre antal försvarsområdesbefälhavare placeras i lönegrad Bo 4. Utbyte av beställningar för överste i Bo 1 samt arvodesbefattningar i B: 1 och B: 3 mot beställningar för överste i Bo 3 samt höjning av vissa befattningar till Bo 4 bör enligt arméchefen genomföras i etapper. Härvid föreslår chefen för armén, att från och med nästa budgetår samtliga beställningar för överste i Bo 1 utbytes mot beställningar för överste i Bo 3 samt arvodesbefattningar i B: 1 mot arvodesbefattningar i B: 3. Därefter bör enligt arméchefen vissa befattningar höjas till Bo 4 samt i samband med befattningshavares avgång från arvodesbefattningar i B: 3 dessa utbytas mot beställningar för överste i Bo 3. Första sådan avgång från arvodesbefattning beräknas ske under år 1965.

3) Arbetsbelastningen vid försvarsområdesstabernas mobiliseringsavdelningar har enligt arméchefen efter hand ökat. Mobiliseringsavdelningen vid fo 61/62 har förstärkts vid fastställande av organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten in. m. i fred därstädes. Statskontoret (statens organisationsnämnd) har vid organisationsundersökningar vid fo 43 och fo 67 konstaterat, att bl. a. mobiliseringsavdelningarna bör förstärkas. Enligt arméchefen föreligger behov av personalförstärkningar även vid de försvarsområdesstaber, vilkas organisation inte översetts de senaste åren. Med hänsyn till befälsläget vid förbanden är det enligt arméchefen inte möjligt att kommendera aktiv personal från dessa för att täcka behoven vid försvarsoinrådesstaberna. Chefen för armén föreslår därför, att arvodesbefattningar för pensionerade officerare i A: 24, avsedda för biträdande mobiliseringsofficerare, inrättas vid fo 11, fo 14, fo 21, fo 22, fo 23, fo 34, fo 35, fo 43, fo 52, fo 53 och fo 66.

4) Chefen för armén hemställer, att eu tjänst för förrådsförman i Ag 9 vid fo 11 (intendenturavdelningen) i Hälsingborg, vilken enligt föreskrift i gällande personalförteckning skall indragas vid vakans, måtte få bibehållas. Intendenturförrådsförvaltaren vid fo 11, som är placerad vid fostaben i Malmö, skall leda arbetet även vid förrådsgruppen i Hälsingborg och lämnar förrådsförman nen i Hälsingborg högst en gång per vecka erforderliga order för förrådstjänsten. Ett bortfall av arbetsledningen i Hälsingborg kommer enligt arméchefen att väsentligt försvåra intendenturförrådstjänstens bedrivande därstädes.

61 Dåvarande statens organisalionsnämnd har under år 1961 utfört eu kompletterande översyn av stabs- och förvaltningstjänsten in. in. vid fo 43. Chefen för armén biträder de av orgunisationsnämnden redovisade för-

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

slagen till vissa ändringar i organisationen. En aktiv underofficer, förvaltare i Ao 17, föreslås sålunda tillkomma vid intendenturavdelningen med förvaltningsexpeditionen, som är uppdelad mellan Strängnäs och Malmköping. Förvaltaren anses böra vara ansvarig för båda expeditionerna och avses leda arbetet i Strängnäs. Därjämte föreslås, att förvaltningsexpeditionen i Strängnäs tillföres eu arvodesanställd underofficer i A: 18 för biträde med rutinmässigt mobiliserings- eller försvarsplanläggningsarbete. Vidare bör förvaltningsexpeditionen tillföras ett halvtidstjänstgörande biträde för skriv- och kontorsgöromål. En fanjunkare i Ao 15 vid fortifikationskåren föreslås tillkomma i utbyte mot förrådsmästare i Ae 13.

Efter samråd med statskontoret föreslås slutligen, att fo 43 tilldelas 60 arbetsmånader per år för intendenturförrådstjänst.

7) Beträffande motiven till förslaget under denna punkt torde få hänvisas till de handlingar som kommer att tillställas vederbörande utskott.

8) Statskontoret bar genomfört en översyn av verksamheten vid försvarsområdesstaben vid fo 67 i syfte att organisatoriskt anpassa staben till vidgade arbetsuppgifter bl. a. på grund av ökat mobiliseringsarbete, större materielhantering och stegrat antal övningar inom området. Chefen för armén har med några undantag biträtt statskontorets förslag med anledning av undersökningen.

Statskontoret har föreslagit, att stabens mobiliseringsavdelning med hänsyn till arbetsbelastningen och de speciella förhållandena inom ett gränsförsvarsområde förses med två mobiliseringsofficerare, varav en anses böra vara arvodist. Chefen för armén anser, att båda mobiliseringsofficerarna bör vara aktiva och att eu av dem skall vara major. Arméchefen hänvisar härvid till alt vid staben för fo 11, där förhållandena är likartade, finns en beställning för major i Ao 25, avsedd för mobiliseringsofficer. Statskontoret har i yttrande över arméchefens förslag till organisation vid mobiliseringsavdelningen avstyrkt detta bl. a. med hänvisning till att utredning pågår rörande försvarets regionala ledning.

Instruktörspersonalen vid utbildningsavdelningen bör enligt statskontoret förstärkas, bl. a. på grund av ökad frekvens i fråga om utbildning av repetitionsövningsförband. Statskontoret har föreslagit, att utbildningsavdelningens personal skall förstärkas med en aktiv kommenderad underofficer alternativt en rustinästare eller överfurir som ordinarie instruktör med placering vid utbildningsavdelningen men även med uppgifter inom hemvärnsavdelningen eller vid annan enhet enligt försvarsområdesbefälhavarens bestämmande. Chefen för armén föreslår, att en beställning för fanjunkare i Ao 15 inrättas för ändamålet. Statskontoret har förklarat sig inte vilja motsätta sig en sådan lösning.

Statskontoret har inte föreslagit någon ändring av nuvarande organisation av lygavdelningen. Befattningen som lygofficer är f. n. avsedd för en officer i arvodesbefattning. Befattningen skall dock hållas vakant om

Kuntjl. Maj.ls proposition nr 110 år 1963

.'il

tjänsten uppehälles av kapten på aktiv stat. Chefen för armén anser, att befattningen med hänsyn till områdets betydelse hör avses för kapten på aktiv stat och föreslår, att en beställning för kapten i Ao 21 vid fälttygkåren inrättas i utbyte mot eu arvodesbefattning i A: 24.

Statskontoret har föreslagit, alt en kapten placeras som intendent vid staben i stället för en officer i arvodesbefattning. Detta motiveras bl. a. med att intendenten föreslås vara chef även för fortifikationsavdelningen. Vidare har statskontoret föreslagit, att en beställning för förvaltare i Ao 17 inrättas för föreståndaren för förvaltningsexpeditionen. Arméchefen biträtter förslagen. Förvaltarbeslällningen anses böra tillkomma i utbyte mot eu beställning för fanjunkare eller sergeant.

Vid förråd lydande under intendenten anses en förvaltare i Ao 17 på intendenturkärens stat böra placeras som uppbördsman för intendenturoch sjukvårdsmateriel. En arvodesbefattning för underofficer i A: 18 anses därvid böra utgå.

Läger verksamheten vid fn (57 har enligt statskontoret väsentligt utvidgats. Statskontoret föreslår därför, att i stabens organisation tillkommer en underofficer i arvodesbefattning i A: 18, lägerföreståndare. Denne anses böra redovisas på intendenturavdelningen och vara underställd intendenten. Chefen för armén biträder förslaget.

Statskontoret bar föreslagit, att organisationen vid stabens fortifikationsav delning förstärkes. Sålunda anser ämbetsverket, att intendenten i stället för som nu barackofficeren i A: 24 bör avses såsom avdelningschef och att han bör biträdas av aktiva fortifikationsunderofficerare, en förvaltare i Ao 17 och en fanjunkare i Ao 15, båda på fortifikationskårens stat, och i utbyte mot 2 förrådsmästare i Ae ltl. 1 likhet med statskontoret föreslår chefen för armén att intendenten blir chef för fortifikationsavdelningen, varvid arvodesbefattningen i A: 24 för barackofficer kan utgå.

överbefälhavaren har yttrat sig över arméchefens förslag beträffande organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid fn 67. Överbefälhavaren biträder förslagen samt anför beträffande mobiliseringsofficerarna bl. a. följande. Mobiliseringsoflicerens arbetsuppgifter kräver att denne genomgått militär högskola och att han har en mot sina arbetsuppgifter svarande löneställning. Fo 67 trupper i krig utgöres av ett stort antal fältförband utöver lokalförsvarsförbanden, vilket innebär att det operativa krigsplanläggningsarbetet är av så stor omfattning, att den personal som skall handlägga dessa ärenden måste äga stor skicklighet, kunnighet och arbetsförmåga. Detta anses särskilt gälla mobiliseringsofficeren. Denne utför bl. a. även självständigt en del av del operativa krigsplanläggningsarbetet. Mobiliseringsofficerens vidgade arbetsuppgifter anses leda till att kraven på biträdande mobiliseringsofficeren ökas. överbefälhavaren anser, att den biträdande mobiliseringsofficeren bör vara eu aktiv kapten. Beträffande organisationen av stabens fortifikationsavdelning anser överbefälhavaren, att

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

intendenten tills vidare provisoriskt kan vara chef för avdelningen i avvaktan på nytt fastighetsförvaltningsreglemente. överbefälhavaren anser dock att intendenten i princip inte böra vara chef för en avdelning där befästningsfrågorna är de helt dominerande.

E. 1) Chefen för armén återkommer med förslag till förstärkning av krigsskolans personalresurser med anledning av den till följd av 1960 års befälsbeslul utökade undervisningen, innebärande bl. a. uppdelning på två årskurser (jfr prop. 1962: 110, s. 48—50).

Chefen för armén beräknar behovet av officerare för att leda utbildningen till 1 utbildningsofficer, 1 utbildningsadjutant och 8 lärare gemensamma för de båda kurserna, 1 kompanichef och 4 lärare, tillika avdelningschefer, vid yngre kursen samt 1 kompanichef, 6 avdelningschefer och

6 lärare vid äldre kursen. Undantas beställningarna för utbildningsofficer och utbildningsadjutant disponerar krigsskolan enligt personalförteckningen 19 beställningar för lärare. Om det av chefen för armén angivna totala behovet av lärare och avdelningschefer skall tillgodoses, erfordras

7 nya beställningar för alternativt kapten eller löjtnant. Av dessa avses 1 för eu för de båda kurserna gemensam lärare i stabs- och sambandstjänst, 2 för lärare i taktik vid äldre kursen samt 4 för avdelningschefer och taktiklärare vid yngre kursen.

Chefen för armén föreslår ånyo, att arvodesbefattningar inrättas dels för en officer i A: 24, avsedd för skoladjutant vid stabsavdelningen, dels för en underofficer i A: 18, avsedd för kasernunderofficer (jfr prop. 1962: 110, s. 49).

Statskontoret har i avgivet yttrande ansett, att prövning av frågan om en arvodesbefattning för skoladjutant skall inrättas bör anstå, tills krigsskolans nya organisation fungerat någon tid.

Förvaltningsansvaret vid krigsskolan är enligt arméchefen f. n. uppdelat så att en intendent svarar för intendenlur- och kasernvårdstjänsten medan en av lärarna utses till tygofficer. Chefen för armén föreslår, att även tygtjänsten anförtros intendenten, soin därvid i stället anses böra benämnas förvaltningsofficer samt placeras i löneklass A: 28.

Vidare upprepar arméchefen sin hemställan för innevarande budgetår om utbyte av en beställning för fanjunkare vid övningskompaniet mot en arvodesbefattning för underofficer i A: 18, avsedd för kompaniadjutant för yngre kursen och reservofficerskursen.

Genom övergången till utbildning med dubbla kurser kommer enligt arméchefen behovet av skrivpersonal att öka. Skrivcentralen anses böra utökas från 5 biträden för skriv- och kontorsgöromål till att omfatta ett kanslibiträde som chef samt 6 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Slutlig ställning till utspisningssystem vid krigsskolan har enligt arméchefen ännu inte tagits. Med hänsyn till den ökade portionsstyrkan anser arméchefen dock att antalet ekonomibiträden måste utökas med 3 från och med nästa budgetår.

Kungl. Mnj:Is proposition nr 111) nr 196H

5) Arniéchelen föreslår, att 3 av 5 förste lärare och avdelningschefer vid infanteriets stridsskola uppflyttas till överstelöjtnanter eller majorer Ao 27/ 25 för att möjliggöra större kontinuitet. Sådan uppflyltning anses böra ske beträffande dels förste läraren i taktik och truppföring, tillika chef för utbildningsavdelning IV, dels förste läraren i trupputbildning, tillika chef för läraravdelning III, dels ock förste läraren i taktik, tillika chef för försöksavdelningen.

6) De föreslagna beställningarna för kapten avses för speciallärare i sambandstjänst respektive stridsfordonstjänst. F. n. är dessa lärare endast deltidstjänstgörande, men med hänsyn till utbildningens omfattning anses beställningar böra inrättas.

7—10) Med hänsyn till utvidgningen av pansartruppernas organisation och verksamhet anser chefen för armén, att en viss förstärkning bör ske i fråga om personalen vid pansartruppskolan. Sålunda anses chefen för skolan böra uppflyttas till Bo 1. Denne lyder direkt under pansarinspektören i fråga om utbildning och verksamhet. I fråga om förläggning, inre tjänst och allmän ordning lyder chefen för pansartruppskolan under chefen för P 4, som också är förvaltningsmyndighet för pansartruppskolan. Skolchefen har regementschefs ansvar i fråga om anslag för övningar och ammunition, samt i övrigt bataljonschefs ansvar. Uppflyttning anses också böra ske av tjänsterna för förste läraren i taktik, som är kurschef för den till pansartruppskolan anknutna pansarofficersskolan, förste läraren i truppföring och trupputbildning samt förste försöksofficeren, som är chef för skolans försöksavdelning och leder försöksverksamheten vid skolan efter direktiv i stort från skolchefen.

11) Förste försöksofficeren vid arméns fältarbetsskola leder under skolchefen försöksverksamheten vid skolan. Denna verksamhet bär enligt arméchefen väsentligt utökats främst genom senare års ökade motorisering och användning av maskinella hjälpmedel inom armén. Förste försöksofficeren är f. n. kommenderad till fältarbetsskolan. Arméchefen föreslår, att beställningen överföres till skolan i samband med att den höjes.

15) Yrkeslärarna är avsedda att undervisa i ellära, radioteknik, transistorteknik och materielkunskap vid leknikerskola II, signalteknikerkurs, signalmekanikerkurs samt vid kurser för mekanikerpersonal med eu total undervisningsskyldighet för en var av lärarna av 28 lektionstimmar per vecka. Befattningshavarna bör enligt arméchefen ha examen från tekniskt läroverk, teleteknisk linje. Utbildningens omfattning har ökat och den alltmer komplicerade materielen anses ställa större krav på undervisningens kvalitet.

18) Undervisningen vid artilleri- och ingenjörofficersskolan bedrives år ligen på en artilleri-, en luftvärns-, en ingenjör- och en signalofficersskola. Vid samtliga skolor erfordras eu lärare i sambandstjänst som tillika är chef för signalofficersskolan. Vid AIDS finns redan beställningar för heltids- 3—4366 83 Bihang till riksdagens protokoll 19t>3. I samt. Nr 110

Kiint/l. Maj:Is proposition nr 110 år 1960

anställda lärare och chefer för samtliga skolor utom signalofficersskolan. Chefen för armén föreslår, att AIOS tillföres eu beställning för major eller kapten i Ao 25/21, avsedd för en lärare i sambandstjänst, tillika chef för signalofficersskolan.

21) Undervisningen vid artilleriskjutskolan är sedan år 1960 omorganiserad, varvid läraravdelningar har organiserats. Den viktigaste undervisningen leds av läraravdelning I (taktik och stridsteknik) och läraravdelning II (underrättelse- och eldledningstjänst samt skjutning). Förste läraren och chefen för läraravdelning I är överstelöjtnant eller major. Chefen för armén anser, att motsvarande beställning bör inrättas för förste läraren och chefen för försöksavdelning II. Genom alternativ beställning ökas enligt arméchefen möjligheterna till lämpligt personval varjämte kontinuiteten gynnas.

22) Genom beslut den 7 april 1961 har Kungl. Maj:t inrättat 9 tjänster för ingenjör i Ag 17, avsedda för robot 067 (Hawk). Innehavarna av dessa tjänster är f. n. under utbildning i USA. De 5 ingenjörer som avses för arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS) kommer beträffande robotsystem 067 alt ha motsvarande uppgifter som övriga 5 ingenjörer i Ae/Ag 19 vid RMS har beträffande övriga luftvärnssystem. Chefen för armén anser därför, att även löneställningen bör vara densamma. Arméchefen föreslår också, att de 2 övriga tjänsterna i Ag 17 utbytes mot beställningar för arméingenjör i Ao 21 och avses för RMS och Lv 4 (se punkten G. 29).

23) Arméns underhållsskola är i vad avser utbildning, övningar och försök direkt underställd chefen för armén. 1 disciplinärt avseende samt i vad rör inre tjänst och allmän ordning ävensom i törvaltningshänseende är skolan underställd chefen för T 2. Skolcheten har enligt arméchefen på grund av avsevärt utökad kurs- och iörsöksverksamhet tått ökade arbetsuppgifter och ökat ansvar, vilket anses motivera den begärda lönegradsuppflyttningen.

25) Chefen för armén föreslår i enlighet med förslag av försvarets civilförvaltning, att en kontorsskrivartjänst i Ao 10, avsedd för kassagöromål, tillkommer vid tygförvaltningsskolan i utbyte mot eu tjänst som kansliskrivare i Ao 11.

F. 1)—3) Efter Kungl. Maj:ts förslag i proposition 1960: 109 har riksdagen fattat principbeslut om ny befälsordning för armén. Riksdagen anslöt sig därvid till principen att en precisering av befälsbehoven inom arméns truppslag skulle klarläggas på grundval av en detaljmässig redovisning av det personella innehållet i krigsorganisationen. Eu sådan redovisning förelåg i samband med principbeslutet endast för infanteriet och kavalleriet. Riksdagen biföll då framlagda förslag beträffande personalbehoven för dessa truppslag. Härvid inrättades hl. a. vid varje infanteriregemente 2 beställningar för kapten i Ao 21, varav en i utbyte mot en beställning för ordinarie löjtnant, samt 4 beställningar för förvaltare i trupptjänst. För

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1900

atl la behoven vid arméns övriga truppslag på motsvarande sätt preciserade tillsattes 1961) års befälsstalsdelegation, vars arbete fortfarande pågår.

1962 års riksdag beslöt i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag i proposition 1902: 110 alt beställningar för förvaltare i truppljänst skulle tillkomma vid truppslag, vilkas personalorganisation inte anpassats till 1960 års principbeslut beträffande ny befälsordning för armén. Härigenom har 57 beställningar för förvaltare i Ao 17 tillkommit i utbyte mot samma antal beställningar för ordinarie fanjunkare (styckjunkare) och sergeanter. Chefen för armén anser, alt fortsatta personalförbättringar bl. a. beträffande antalet kaptener och förvaltare i truppljänsl vid förutnämnda truppslag är angelägna från utbildnings-, rekryterings- och rättvisesynpunkter. Arméchefen föreslår sålunda, atl i utbyte mot lika mänga beställningar för löjtnant i Ao 17/15 tillkommer kaptensbeställningar i Ao 21 till ett antal av

2 vid 1 7, 2 vid 1 It), 2 vid I 15, 6 vid pansartrupperna, 1 vid artilleriet, 6 vid luftvärnet, 1 vid ingenjörtrupperna, 6 vid signaltrupperna samt 8 vid trängtrupperna. Vidare föreslås, alt beställningar för förvaltare i trupptjänsl i Ao 17 tillkommer i ett antal av 2 vid vardera 1 7, I 10 och I 15 i utbyte mot 3 beställningar för fanjunkare i Ao 15 och 3 beställningar för sergeant i Ao 13, 7 vid pansarlrupperna i utbyte mot 3 beställningar för fanjunkare i Ao 15 och 4 beställningar för sergeant i Ao 13, ti vid artilleriet i utbyte mot 3 beställningar för styckjunkare i Ao 15 och 3 beställningar för sergeant i Ao 13, 6 vid luftvärnet i utbyte mot 3 beställningar för styckjunkare i Ao 15 och 3 beställningar för sergeant i Ao 13, 5 vid ingenjörtrupperna i utbyte mot 2 beställningar för fanjunkare i Ao 15 och 3 beställningar för sergeant i Ao 13, 5 vid signaltrupperna i utbyte mot 2 beställningar för fanjunkare i Ao 15 och

3 beställningar för sergeant i Ao 13 samt 8 vid trängtrupperna i utbyte mot

4 beställningar för fanjunkare i Ao 15 och 4 beställningar för sergeant i Ao 13.

G. I) Genom underrättelsetjänstens ökade betydelse och därmed sammanhängande utökning av fjärrspaningsförbanden har utbildningsoinfånget vid K 3 ökats sedan 1961). Nuvarande tillgäng på regementsofficerare inom kavalleriet medger enligt arméchefen inte att major placeras vid K 3. En omplacering från K 4 till K 3 anses inte lämplig, hl. a. därför att behovet av regementsofficer vid K 4 är motiverat av att kavalleriets kadett- och aspirantskola jämte annan för Iruppslaget gemensam utbildning är förlagd dit. Enligt föreliggande planer kommer enligt arméchefen K 3 att ha större värnpliktsstyrka är A 7 och S3 samt i stort samma som Ing 3. Vid samtliga dessa förband är utbildningsolficeren regementsofficer.

2) Befattningshavaren avses vara chef för kasernvårdsavdelningen, som lyder direkt under regementschefen. Enligt nuvarande organisation vid I 6 är regementsintendenlen samtidigt kasernofficer. Chefen för armén anser dock, alt omfattningen av kasern vårdsärendena vid pansarregementena krä-

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1963

ver särskild kasernolTicer. Vid I 6 kommer i samband med att regementet omvandlas till blandat pansarregemente all bedrivas omtattande utbyggnadsarbeten. Chefen för armén anser det angeläget, alt regementet tillföres kasernofficer redan under utbyggnadsskedel.

Fortifikationsförvaltningen, som haft att avge yttrande över arméchefens förslag under denna punkt, anser det synnerligen angeläget att kasernollicer tillkommer vid regementet.

3) Arméchefen hemställer, att en arvodesbefattning för underofficer i A: 18 inrättas vid 1 7 och avses för expeditionsunderofficer vid kassaavdelningen med placering på Revingehed. Enligt arméchefen kommer regementets verksamhet på Revingehed alt öka i samband med regementets omorganisation till pansarregemente. Arbetsuppgifterna vid kassaavdelningen i Ystad anses inte medge någon omdisponering av personal till Revingehed.

Försvarets civilförvaltning har yttrat sig över lörslaget under denna punkt. Kassaarbetet vid 1 7 är enligt civilförvaltningen onödigt arbetskrävande och tungrott. Civilförvaltningen anser del angeläget, att kassatjänsten vid Revingehed kan anordnas på ett lämpligare sätt än för närvarande. En förutsättning härför anser civilförvaltningen vara att den föreslagna befattningen inrättas. Civilförvaltningen tillstyrker således bitall till lörslaget.

5)__7) I samband med att kv4 ombildats till regemente och utbildningen

med luftvärnsroboten Hawk skall börja vid regementei hösten 1963 måste enligt arméchefen två utbildningsdivisioner upprättas. Utbildningsorganisationens omfattning och mångskiftande art anses motivera, åt! för befattningen som utbildningsofficer och chef för utbildningsavdelningen vid regementet avses en beställning för överstelöjtnant. Beställningen anses böra tillkomma i utbyte mot en beställning för kapten. Därjämte anses böra tillkomma en arvodesbefattning lör underotlicer i A: 18, avsedd för stabsunderofficer och föreståndare för divisionsexpeditionen. Ombildningen av Lv 4 till regemente och påbörjandet av utbildningen med luftvärnssystemet Hawk kommer vidare att medföra, att törbandel tillföres ny materiel och att utbyggnader kommer att ske. Härvid ökar arbetsuppgifterna för kasernofficeren. Enligt nuvarande organisation är regementsintendenten samtidigt kasernofficer. Chefen för armén anser det inte vara möjligt för intendenten att medhinna de nya kasernvårdsuppgifterna vid sidan av sitt ordinarie arbete, varför regementet anses böra tillföras en arvodesbefattning för kasernofficer och chef för kasernvårdsavdelningen. Denne avses tillika vara chef för kaserntroppen, som anses böra omorganiseras till kasernbatteri.

Fortifikationsförvaltningen har yttrat sig över lörslaget att inrätta en arvodesbefattning för kasernofficer och tillstyrker detsamma.

8) Chefen för armén anser Ing 2 redan nu vara av regementes storlek. Det årliga utbildningsbehovet är enligt arméchefen lika stort som och i vissa fall större än vid flera av arméns nuvarande regementen. En rationell utbildningsorganisation vid Ing 2 anses kräva två utbildningsbataljoner. Chelen

37 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

för armén föreslår, att Ing 2 omvandlas till regemente och att beställningen för förbandschef uppflyttas från överste i Bo 1 till överste i Bo 3.

9) Utbildningsofficeren vid Ing 3 är för närvarande tillika chef för utbildningsbataljonen. Utbildningsofficerens övriga uppgifter har enligt arméchelen medfört, att han inle kunnat tjänstgöra som bataljonschef i önskvärd omfattning, varigenom kårchefen belastats med uppgifter, som normalt inle skall tillkomma denne. Arméchefen anser sålunda att en rationell utbildningsorganisation vid Ing 3 kräver en särskild befattning för utbildningsbataljonschef samt att denne bör vara major.

11)—14) Beträffande motiven till förslagen under dessa punkter torde få hänvisas till de handlingar som kommer all överlämnas Till vederbörande utskott.

17) För chefer för nytillkommande centralförråd för ammunition bör enligt arméchefen tillkomma 2 beställningar för förvaltare i Ao 19.

18) I samband med omorganisation av arméns centralförråd för tygtnateriel indrogs i enlighet med arméchefens förslag genom beslut av 1962 års riksdag 2 beställningar för förvaltare. Vid den organisationsundersökning som låg till grund för arméchefens förslag hade nian utgått från att 30 förvaltare fanns vid tygstationerna. Del verkliga antalet var enligt arméchefen endast 28. Om organisationen skall kunna fungera erfordras 28 förvaltare, varför chefen för armén hemställer, alt två beställningar för förvaltare i Ao 17 tillkommer och avses för Stockholms och Bergslagens tygstationer.

19) Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 maj 1960 skall en beställning för förvaltare i Ao 1 7 överföras från A 2 och övergångsvis omplaceras till Lv 6. Därjämte föreskrives, att vid förråd lydande under tygofficeren skall finnas en förvaltare och en styckjunkare eller fanjunkare. Enligt gällande personalförteckning finns under fälttygkåren inte upptagen någon beställning för fanjunkare, avsedd för Lv 6. Chefen för armén föreslår, att en beställning för fanjunkare i Ao 17 tillkommer vid Lv 6 i utbyte mot eu beställning för förvaltare i samband med den till Lv 6 omplacerade förvaltarens avgång under första halvåret 1963.

20) Innehavaren av ifrågavarande beställning avgår med ålderspension den 30 september 1963. Enligt gällande personalförteckning skall beställningen indragas vid uppkommande vakans. Den må enligt personalförteckningen övergångsvis avses för fn 18/16. Chefen för armén åberopar, att dåvarande statens organisalionsnämnd eller en undersökning år 1958 vid fo 18/16 funnit, alt en förvaltare bör avses såsom uppbördsman för intendentur- och sjukvårdsmateriel med hänsyn lill den omfattning, svårighetsgrad och ansvar, som arbetet vid tjänslen fält vid dubbelförsvarsområdet och hemställer, all en beställning för förvaltare inrättas vid fo 18/16 från och med den I oktober 1963.

25) och 26) I samband med indragningen av luftvärnsförband har luft-

38 Knngl. Mnj:ts proposition nr III) år 1963

värnets utbildning koncentrerats bil de återstående förbanden. På grund härav och till följd av anskaffning av ny, mer komplicerad luftvärnsmateriel anses vapeningenjörernas arbetsuppgifter vid Lv4, Lv 5 och Lv6 ha ökat.

29) Såsoin tidigare nämnls har inrättats it tjänster i Ag 17, avsedda för robot 367 (Hawk). Arméchefen föreslår, att 7 av dessa tjänster uppflyttas till Ag 19 (jfr punkt E. 22) samt all de 2 återstående tjänsterna utbytes mot beställningar för arméingenjör i Ao 21. Den ena av dessa avses för lärare vid teknisk undervisning rörande robot 367 vid arméns radar- och luftvärnsrnekanikerskola, den andra för robotingenjör vid Lv 4. Den sistnämnde avses svara för robotsystemels funktion och viss undervisning.

30) Utbildningen vid lygförvaltningsskolan kommer atl öka (jfr prop. 1962: 110, s. 25 ff). Arméchefen föreslår därför, atl en ny befattningshavare skall tillkomma för planläggning och samordning av undervisningen, för kvalificerad iärarverksamhel sand såsom chef för ulbildningsverksläderna vid skolan.

32)— 34) Chefen för armén anser, att den tekniska utbildningen vid 1 6, I 7 och I It) kommer alt öka i omfattning, då regementena omvandlats till s. k. blandade pansarregementen. Regementsmoloringenjörerna bör leda denna utbildning. Dessa anses böra ha samma löneslällning som moloringenjörerna vid P 2 och 1* 4, nämligen Ao 23.

35) Fordonsbeståndet vid I 5 är stort och kommer enligt arméchefen att ökas, främst genom tillförsel av bandvagnar, varför del behov av en motoringenjör som redan anses föreligga, kommer atl öka. 1 18 bör enligt chefen för armén senast i samband med att regementet skall ingå i pansartrupperna tillföras en moloringenjör. Lv 4 är ombildat lill regemente och utbildning med luftvärnssystemet Hawk skall börja vid detsamma. Chefen för armén anför, atl tillförseln av robotmaleriel även medför stor ökning av antalet stamfordon. Regementet anses därför böra tillföras eu motoringenjör.

36) Fordonsbeståndet vid I 26 med K 4 skall enligt arméchefen ökas, främst genom all förbandet tillföres bandvagnar, varför del behov av motoringenjör som redan anses föreligga, kommer atl öka.

37) och 38) Efter förslag i proposition 1962: Ilo (s. 25 tf) har under innevarande budgetår genomförts vissa personalförändringar vid tygtekniska kåren. Arméchefen föreslår för nästa budgetår viss fortsatt uppflyttning av kårens inästar- och teknikerpersonal.

39)—42) Genom beslut av 1962 års riksdag har skett eu viss utbyggnad av fortifikationskåren. Chefen för armén finner det angeläget, att denna utbyggnad fortsätter under budgetåret 1963/64. Huvuddelen av de föreslagna personalförändringarna avser befattningar vid militärbefälsstaber, vilka berörs av 1960 års försvarsledningsutredning. Personalen i inilitärbefälsstabernas sektion Vill, som redan nu löser uppgifter för samtliga försvarsgrenar, bedöms emellertid erforderlig oavsett hur den regionala ledningen i övrigt kan komma all organiseras.

39 Kungl. Maj-.ts proposition nr 111) år 1963

43) Lv 4 är sedan den 1 juli 1962 regemente. I överensstämmelse härmed bör enligt arméchefen inrättas eu beställning för regementsläkare i Ao 23 i utbyte mot en bataljonsläkarbeslällning i Ao 21.

H. Enligt nu gällande grunder för befordran bör enligt arméchefen härför lämpad furir utnämnas till överfurir efter 6 ars tjänst. Rustmästarbeställning bör erhållas efter minst 16 års tjänst som furir och överfurir. Befordran sker enligt praxis efter ålder. Utbyggnaden av underbefälskadern bör enligt chefen för armén ske så, att befordran kan ske i förenämnd ordning. Med hänsyn härtill föreslås alt 142 rustmästarbeställningar tillkommer från och med nästa budgetår i utbyte mot samma antal furirsbeställningar.

I. 1)—3) Till följd av centralisering av den slutna förbandssjukvården anses tjänster för sjukvårdspersonal kunna utgå enligt följande.

Förband Övertalig7personal Sluten vård vid

I 5 och A 4 1 sjukvårdsbiträde I 5

I 21 och T 3 1 undersköterska T 3

Ing 1 och krigsskolan 1 översköterska1, 2 undersköterskor, 4 sjukvårdsbiträden —

Lv 7 1 undersköterska, 2 sjukvårdsbiträden F 21

1 Indragen 1.1.1963.

Ytterligare en tjänst för sjukvårdsbiträde kan därjämte utgå till följd av att A 2 indragits.

J. 1) och 2 ) Beträffande motiven för förslagen under dessa punkter torde lä hänvisas till de handlingar som kommer alt tillställas riksdagens vederbörande utskott.

3) Skrivarbetet och expeditionsgöromålen vid sjukvårdsavdelningen vid 1 16 har enligt arméchefen ökat avsevärt genom tillkomsten av infanteriets kadett- och aspirantskola samt genom alt regementei har vår- och höstinryckningar.

4) Genom försvarets civilförvaltnings försorg har personalbehovsberäkningar utförts vid I 19 och Lv 3 kassaavdelningar. Därvid har framkommit att för I 19 erfordras ytterligare eu tjänsl för biträde för skriv- och kontorsgörotnål och för Lv 3 etl dylikl biträde med halvtidstjänstgöring. Personalförstärkningen har bedömts bli bestående.

Efter undersökningar vid Ing 3 har statskontoret funnit behov föreligga av ytterligare en Ijiinst för biträde för skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring vid kassaavdelningen. Personalbehovet anses vara föranlett av arméns helikopterskolas förvaltningsmässiga anknytning till Ing 3. Härutöver har dåvarande statens organisationsnämnd i rapport den 5 januari 1961 konstaterat att ytterligare Ivå halvtidstjänstgörande biträden för skrivoch kontorsgöromål är erforderliga vid tyg- respektive intendenturavdelningen vid Ing 3. Dessa behov har ej upptagits i arméchefens petita.

6) Statskontoret har genomfört kompletterande undersökning beträffan-

40 Kunyl. Mnj:Is proposition nr Ilo dr 196.1

de vissa delar av stabs- och förvaltningstjänsten vid P 1. Under denna punkt redovisas de personalförändringar som arméehefen på grundval av statskontorets rapport bedömt erforderliga.

7) Statskontoret har utfört kompletterande undersökningar jämväl beträffande P 2. Arméchefens förslag med anledning härav framgår av sammanställningen.

8) Chefen för armén anför, all omfallande övningar med stridsvagnar och andra banddrivna fordon bedrives på Revingehed i anledning av omorganisationen av I 7 till pansarregemente. Övningsfältet vid Revingehed beräknas bli avsevärt utökat och förutses bli militärområdesövningsfält för pansarförbandens övningar i kompani och bataljon. Arméchefen föreslår därför, alt en vägavdelning inrättas och all I 7 tillföres en tjänst för vägförman i Ae 13, avsedd för chefen för den sålunda föreslagna vägavdelningen.

För tif i ko Höns för no It ii i nye n anför i yttrande över ifrågavarande förslag, att inrättandet av tjänsten synes nödvändigt både med hänsyn till påfrestningarna på del nuvarande övningsfältet vid Revingehed genom omfattande övningar med stridsvagnar och andra banddrivna fordon samt till pågående och planerad omfattande utvidgning av övningsfältet. Förvaltningen tillstyrker förslaget.

9) —11 j t samband med A I:s förflyttning till Linköping den 1 april 1963 skall viss personal överföras till regementet från Östgöta luftvärnsregeinentes avvecklingsorganisation (Lv 2 A). Den personal som skall överföras är enligt arméehefen bl. a. följande, nämligen 2 förrådsförmän i Ag 9, 2 förrådsinän i Ac 7 och ell kanslibiträde i Ae 7, sysselsatt med proviantredovisning. Beträffande denna personals lönegradsplacering anför chefen för armén, att vid förband av regementes storlek finns 2 tjänster för förste förrådsförmän i Ae It), som tillkommit i utbyte mot lägre tjänster, samt att från och med den 1 juli 1962 vid varje regemente och kår tillkommit 2 tjänster för förste lörrådsmän i Ae 8 och en tjänst för kontorist i Ae 9 (proviantredovisning) i utbyte mot 2 tjänster för förrådsinän i Ae 7 och en tjänst för kanslibiträde i Ao(e) 7. Chefen för armén föreslår, att motsvarande lönegradsuppflyttningar genomföres även för den från Lv 2 A till A 1 överförda personalen.

12) Chefen för armén anför, att förrådsarbetet med robotmateriel vid Lv 4 blir, sedan regementet tillförts robot 367, av sådan omfattning att en kvalificerad arbetsledare erfordras. En förste förrådsförmän anses böra avses för uppgiften.

13) Beträffande motiven till förslaget under denna punkt hänvisas till de handlingar som kommer alt tillställas vederbörande utskott.

14) Statskontoret har enligt arméehefen uttalat, att vid personaldetaljen vid T 1 erfordras från och med budgetåret 1962/63 en ökning med ett biträde för skriv- och konlorsgöromål under förutsättning att antalet truppregistrerade ej nedgår. Då antalet trupp registrerade inte nedgått, föreslår

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 dr 1963

chefen för armén att ett biträde för skriv- och kontorsgöromål tillkommer från och med nästa budgetår.

15) Chefen för armén föreslår, att i enlighet med nu tillämpade principer för reglerad befordringsgång 28 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 inrättas vid arméns förband (motsvarande) i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Vidare bör enligt arméchefen 44 vid arméns förband (motsvarande) inrättade övertaliga tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 utbytas mot tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål. Slutligen föreslår chefen för armén att 2 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5, som finns inrättade utöver fastställd personalorganisation, utgår ur vederbörlig personalförteckning. För upplysning om hur tjänsterna fördelas på olika förband in. in. torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Genom beslut den 14 december 1962 har Kungl. Maj:t medgivit att kontoristen i Ao 9 Maj-Britt M. Pettersson vid kassaavdelningen vid A 6 skulle få fortsättningsvis i avvaktan på yttrande från försvarets sjukvårdsstyrelse tjänstgöra vid regementets mobiliseringsavdelning samt att förordnande afl bestrida å kontorist ankommande göromål skulle få meddelas vid kassaavdelningen under nämnda provtjänstgöring. Försvarets civilförvaltning har i skrivelse den 2 januari 1968, med åberopande bl. a. av att sjukvårdsstyrelsen anser omplaceringen ur medicinsk synpunkt lämplig, föreslagit dels att Maj-Britt Pettersson må tjänstgöra vid mobiliseringsavdelningen, varvid en av de vid avdelningen placerade kanslibiträdestjänsterna skall hållas vakant, dels att vid regementets kassaavdelning må utöver fastställd personal organisation finnas inrättad en tjänst för kontorist i Ae 9.

K. 2) Antalet ständigt tjänstgörande, indelta vicekorpraler bar minskat med en. Kostnadsminskningen beräknas till 6 000 kr.

3) Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar chefen för armén till 985 000 kr. eller 125 000 kr. mer än vad som anvisats för innevarande budgetår. Av ökningen hänför sig 91 000 kr. till lönehöjningar och 34 000 kr. till ökad verksamhet, som betingas av omorganisationen av pansartrupperna, genomförandet av den nya befälsordningen för armén, utvidgningen av psykologiundervisningen vid krigsskolan, arméns underofficersskola och kadett- och aspirantskolorna samt utbildningen av reservofficerare vid reservofficerskurserna 1 och II.

4) Kostnaderna för bestridande av arvoden för lillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd in. m. vid militärområdena samt för civil vakthållning vid tygförval t ni ngsskolan har för innevarande budgetår beräknats till 742 600 kr. varjämte 20 000 kr. ställts till försvarets civilförvaltnings förfogande för tillgodoseende av uppkommande oundgängliga behov av tillsyn och bevakning in. in. Chefen för armén räknar med en ökning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål med 73 400 kr., främst till följd av ökat

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

antal objekt. Till civilförvaltningens förfogande stående medel upptages till oförändrat 20 000 kr.

Sedermera har arméchefen i skrivelse den 40 januari 1063 anmält att ifrågavarande medelsbehov för tillsyn och bevakning inom militärområdena och vid tygförvaltningsskolan beräknas uppgå till 879 200 kr. Ökningen -—- 136 600 kr. — sammanhänger enligl arméchefen huvudsakligen med decentralisering av mobiliseringsförråden.

5) Till följd av beslutade lönehöjningar anses arvodet till ögonläkare vid den militära ögonpolikliniken vid karolinska sjukhuset böra uppräknas från 13 200 kr. till 13 650 kr.

6) Enligl gällande bestämmelser äger civil veterinär, med vilken avtal träffats om biträde med hygienisk livsmedelskontroll, uppbära 100 kr. i årsarvode för ettvart förband, som omfallas av avtalet. Vid särskild törrättning om minst tre timmar ulgär arvode med 60 kr. utöver årsarvodet. Årsarvodet utgör ersättning bl. a. för undervisning i livsmedelshygien under högst två timmar årligen vid förbanden. Chefen lör armén anlör, att det med nuvarande arvoden föreligger svårigheter att få civila veterinärer att åtaga sig livsmedelskontrollen inom försvaret. Undervisningen av den personal som handhar livsmedel, anses böra utökas till fyra timmar. Chefen för armén föreslår sålunda, att årsarvodet höjes till 600 kr., varvid undervisningsskyldigheten anses kunna utökas till fyra timmar, samt att ersättningen för särskild förrättning höjes till 75 kr. Ökningen av arvodena beräknas kunna rymmas inom ramen för oförändrad medelsanvisning, 60 000 kr.

7) Fortifikationsförvaltningen beräknar medelsbehovet till ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar in. in. till 43 880 kr. Chefen för armén föreslår att 44 000 kr. avses för ändamålet, innebärande en minskning med 1 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

10) Chefen för armén räknar för nästa budgetår med 251 Ijänstgöringsmänader för assistenter för frivilligfrågor, vilket innebär en ökning av antalet tjänster med 2 och av antalet tjänstgöringsmånader med 27. ökningen förorsakas enligt arméchelen av att rekryterings- och utbildningsverksamheten vid arméstaben och försvarsområdesstaberna har måst intensifieras. Därjämte har en mindre reserv till chefens för armén förfogande för uppkommande oundgängliga behov visat sig önskvärd. Arméchefen föreslår att 6 tjänstgöringsmånader tilldelas för ändamålet. Merkostnaderna för det ökade antalet tjänstgöringsmånader beräknas till 31 662 kr.

11) Med anledning av förslag av fortifikationsförvaltningen beräknar chefen för armén merkostnaderna under nästa budgetår för personal för vissa byggnadsunderhållsuppgifter in. in. till 128 700 kr., varav 11 700 kr. hänför sig till lönehöjningar.

12) Behovet av skrivmånader till följd av krigsorganisatoriska förändringar beräknas till 374 månader, innebärande en ökning med 74 månader. Härav föranledd kostnadsökning anges till 67 142 kr.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 dr 1963

13) Chelen för armén beräknar, att delposten till avlöningar åt civila lärare för underbefälsutbildning för nästa budgetår bör upptagas till 450 000 kr., innebärande en ökning med 5 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Den totala kostnadsökningen beräknas till 7 150 kr.

14) Chefen för armén beräknar, att behovet av tjänstgöringsmånader för lill frivillig tjänstgöring inkallad personal under nästa budgetår för annan personal än befäl ökar med 100 månader till 700 månader. Med hänsyn till anslagsbelastningen och då viss minskning av behovet av tjänstgöringsmånader för befäl kan uppstå, föreslår chefen för armén inte någon ökning av för innevarande budgetår anvisade medel.

15) Antalet tjänstgöringsdagar för instruktörsaspiranter beräknas öka med 10 960. Merkostnaden, beräknad efter 30 kr. för dag, utgör 329 000 kr. Arméchefen har härvid förutsatt, att antalet instruktörs- (tekniker-) aspiranter skall öka från nuvarande 600 till 640.

Departementschefen

Jag behandlar i det följande armécliefens yrkanden punktvis i den ordning de förut omnämnts. De förslag som inte särskilt nämns har jag inte ansett mig kunna tillstyrka.

B. I anslutning till arméchefens förslag om organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid helikopterskolan i Boden föreslår jag vissa personalförändringar. Vid I 19 för närvarande redovisade, för skolan avsedda beställningar och tjänster bör överföras till särskild stat för skolan. På denna bör vidare tillkomma beställningar för 3 kaptener eller ryttmästare i År 21 (kompanichef samt försöks- och utbildningsofficerare), 4 överfurirer i Ao 11 (kompanikvartermästare, tillsynsman för utbildningsanordningar, fotounderbefäl och ställföreträdande chef för räddnings- och servicetropp) samt 2 arvodesunderofficerare i A: 18 (expeditionsföreståndare och chef för räddnings- och servicetropp). Vid Ing 3 bör tillkomma en beställning för fanjunkare i Ao 15 (kompaniadjutant vid kasernkompani) samt eu kasernofficersbefattning i A: 24. En arvodesbefattning i A: 18 för chef för kasernpluton vid Ing 3 kan härvid utgå. Fälttygkåren bör tillföras en beställning för fanjunkare i Ao 15 (biträde åt tygförrådsförvaltare). Slutligen föreslår jag, att vid tygtekniska kåren tillkommer beställningar för en arméingenjör i Ae 21, 2 tyghantverkare i Ao 13 och 2 armétekniker i Ao 11. Vad gäller icke-ordinarie civil personal beräknar jag medel för nytillkommande tjänster i enlighet med arméchefens förslag. Då beslut om tjänsternas inrättande kan fattas av Kungl. Maj:t torde slutlig ställning till lönegrad och anställningsform få tas i samband med den slutliga prövningen av organisationsförslaget. Vid anmälan av flygvapnets anslag i det följande återkommer jag med förslag till personalförändringar som berör flygvapnet.

Hclikopterskolans behov av militär och civilmilitär personal ur armén

44 Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

utöver av mig tillstyrkta förändringar bör tills vidare tillgodoses genom kommendering.

C. Jag bar inte någon erinran mot att den för sekreterare åt militärbefäl b avaren och stabschefen vid IV. militärbefälsstaben avsedda tjänsten föi biträde för skriv- och kontorsgöromål höjcs till tjänst för kanslibiträde i Ae7-

Vid VI. militärbefälsstaben bör tillkomma eu tjänst för tryckeriförman i Ae 13 samt en tjänst för radiotelegrafist i Ae 11, avsedd för Bodens radio. Härvid bör även övriga för radiostationen avsedda tjänster, nämligen en radioassistenttjänst i Ae 13 — som bör avses för chef för stationen och 2 radiotelegrafisttjänster i Ae 11 överföras från S 1 stat till staten för VI. militärbefälsstaben.

I). Försvarsområdena bär under senaste åren successivt pålagts vidgade uppgifter. Försvarsområdenas viktiga roll i försvarsorganisationen har därigenom ytterligare understrukits. Fragan om ändrad anställningsform för vissa försvarsområdesbefälhavare synes emellertid böra prövas i samband med pågående översyn av försvarets regionala ledning. Frågan om ändrad lönegradsplacering bör prövas i annat sammanhang.

I likhet med arméchefen anser jag, att förstärkning bör ske av personalen vid vissa försvarsområdesstabers mobiliseringsavdelningar. Jag tillstyrker, att 5 arvodesbefattningar i A: 24 för biträdande mobiliseringsofficer inrättas, en vid ett vart av fo 14, fo 21, fo 43, fo 52 och fo 66.

Mot förslaget att en tjänst för förrådsförman i Ag 9 vid fo 11 skall bibehållas har jag inte något att erinra.

I anslutning till förslag rörande organisationsändringar vid fo 43 bör vissa personalförändringar komma till stånd. Enligt gällande personalförteckning avses en beställning för fanjunkare i Ao 15 vid fortifikationskåren för fo 43, varjämte i personalförteckningen meddelats föreskrift om indragning av cn förrådsmästartjänst i Ae 13 vid uppkommande ledighet. Arméchefens förslag om inrättande av en fanjunkarbeställning i utbyte mot en förrådsmästartjänst erfordrar således inte någon åtgärd. I enlighet med arméchefens förslag bör däremot vid fo 43 tillkomma en beställning för förvaltare i Ao 17, avsedd för föreståndare för förvaltningsexpeditionen i Strängnäs. Vidare bör tillkomma en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 18, avsedd för expeditionsunderofficer. Jag räknar slutligen medel för civil icke-ordinarie personal i den omfattning arméchefen föreslagit. Inrättandet av tjänster torde sedermera få prövas av Kungi. Maj :t.

Vid fo 51 bör tillkomma beställningar för en förvaltare i Ao 17 (fälttygkåren) och en rustmästare i Ao 13 samt tjänster för en kontorist i Ae 9 och 2 förrådsmän i Ae 7.

I anslutning till förslag beträffande organisationsändringar vid staben för fo 67 bör vissa personalförändringar komma till stånd. Jag tillstyrker, att mobiliseringsavdelningen förstärkes med en major i Ao 25 såsom mobi-

Killigl. Mnj:ta proposition nr 110 År 1063

liseringsofficer. Utbildningsavdelningen bör förstärkas med en fanjunkare i Ao lä. Då befattningen som tygofficer redan uppehälles av kapten på aktiv stat erfordrar arméchefens förslag i denna del inte någon åtgärd. Den för tygofficer avsedda arvodesbefatlningen för officer i A: 24 bör dock utgå. Nuvarande arvodesbefattning för intendent vid staben bör enligt min mening bibehållas t. v. För föreståndaren för förvaltningsexpeditionen bör tillkomma eu beställning för förvaltare i Ao 17 i utbyte mot en beställning för fanjunkare i Ao 15. En beställning för förvaltare i Ao 17 bör vidare inrättas på intendenturkårens stat och avses för uppbördsman för intendentur- och sjukvårdsmateriel. Härvid kan en befattning för förrådsunderofficer i A: IN utgå. För lägerföreståndare föreslår jag att eu arvodesbefattning i A: 18 tillkommer. Eu för barackofficer avsedd arvodesbefattning i A: 24 bör utgå. Vid fortifikationsavdelningen bör vidare tillkomma beställningar för en förvaltare i Ao 17 och en fanjunkare i Ao 15, båda på fortifikationskårens stat, i utbyte mot 2 tjänster för förrådsförvaltare i Ae 13. övergångsvis bör dock dels dessa sistnämnda tjänster finnas kvar men indras vid vakans, dels fanjunkarbeställningen hållas vakant så länge den ena lörrådsförvaltartjänsten uppehälles. Beträffande övriga icke-ordinarie tjänster, om vilkas inrättande Kungl. Maj:t äger besluta, ansluter jag mig i storl till arméchefens förslag och beräknar medel för föreslagna tjänster.

E. Till följd av den utökade utbildningsverksamheten vid krigsskolan bör ytterligare beställningar för avdelningschef och lärare tillkomma vid skolan från och med nästa budgetår. .lag tillstyrker att 5 beställningar för kapten eller löjtnant i År 21/17/15 inrättas vid skolan. Vidare bör 2 arvodesbefattningar tillkomma vid skolan, nämligen eu för kasernunderofficer i A: 18 och en för förvaltningsoffieer i A: 28 i utbyte mot eu arvodesbefattning i A:24.Eu beställning för överfurir i Ao 11 (kompaniadjutant) bör tillkomma i utbyte mot en beställning för fanjunkare i Ao 15. Vidare bör en tjänst för kanslibiträde i Ae 7, avsedd för chef för skrivcentralen, inrättas vid skolan.

Arméchefens förslag beträffande infanteriets slridsskola bör såtillvida bifallas, att en beställning för major eller kapten i Ao 25/21, avsedd för chefen för försöksavdelningen, utbytes mot beställning för överstelöjtnant eller major i Ao 27/25.

I samband med utvidgningen av pansartruppernas organisation bör viss förstärkning ske av personalen vid pansartruppskolan. Jag föreslår, att den för skolchef avsedda beställningen i Ao 27/25 uppflyttas till Bo 1. Därjämte föreslår jag, atl en beställning för major eller kapten i Ao 25/21 tillkommer vid skolan i utbyte mot en beställning för kapten i Ao 21 och avses för förste lärare i taktik. För förste försöksoflicer vid skolan bör tillkomma en majorsbeställning i Ao 25 i utbyte mot en beställning för kapten i Ao 21.

Beställningen för förste försöksofficer vid arméns fältarbetsskola bör uppflyttas frän kapten i Ao 21 till major i Ao 25.

4(5

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

Jag tillstyrker vidare, att en beställning för major i Ao 25, avdelningschef och lärare vid artilleriskjutskolan, utbytes mot eu beställning för överstelöjtnant eller major i Ao 27/25.

Arméchefens förslag till uppflyttning av 7 ingenjörtjänster i Ag 17 vid arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola till tjänster för ingenjör i Ag It) kan jag biträda.

Jag har heller inte någon erinran mot alt beställningen för skolchef vid arméns underliållsskola uppflyttas från major i Ao 25 till överstelöjtnant eller major i Ao 27/25.

F. Efter samråd med 1960 års befälsstatsdelegation anser jag mig kunna tillstyrka, att vissa personalförbättringar sker vid truppslag, vilkas personalorganisationer inte anpassats till 1960 års principbeslut beträffande ny befälsordning för armén. Jag föreslår således, att i enlighet med annéchefens förslag 34 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot beställningar för kapten i Ao 21. Jag tillstyrker vidare arméchefens förslag till fortsatt utbyte av fanjunkar-(styckjunkar-)beställningar mot beställningar för förvaltare i trupptjänst utom i vad avser luftvärnet, där jag endast kan tillstyrka att 3 förvaltarbeställningar tillkommer. Således bör enligt min mening beställningar för 19 fanjunkare (styckjurikare) i Ao 15 och 21 sergeanter i Ao 13 utbytas mot 40 förvaltarbeställningar i Ao 17. I avbidan på resultaten av befälsstatsdelegationens arbete bör också ett antal beställningar för sergeant vid andra förband (truppslag) än infanteriet utbytas mot beställningar för fanjunkare (styckjunkare). Jag anser mig således böra föreslå, att sammanlagt 170 beställningar för sergeanter i Ao 13 utbytes mot lika många beställningar för fanjunkare (styckjunkare) i Ao 15. Enligt mitt förslag bör således utbyte ske av 7 sergeantsbeställningar vid ett vart av I 7, I 10 och I 15 mot lika många fanjunkarbeställningar, 4 sergeantsbeställningar vid kavalleriet mot 4 fanjunkarbeställningar, 23 sergeantsbeställningar vid pansartrupperna mot 23 fanjunkarbeställningar, 38 sergeantsbeställningar vid artilleriet mot 38 styckjunkarbeställningar, 24 sergeantsbeställningar vid luftvärnet mot 24 styckjunkarbeställningar, 24 sergeantsbeställningar vid ingenjörtrupperna mot 24 fanjunkarbeställningar, 14 sergeantsbeställningar vid signaltrupperna mot 14 fanjunkarbeställningar samt 22 sergeantsbeställningar vid trängtrupperna mot 22 fanjunkarbeställningar.

1962 års riksdag har (rskr. 401) godkänt de i proposition 1962:173 framlagda förslagen angående omorganisation av pansartrupperna. Pansartrupperna och pansarinfanteriet skall således från och med den 1 april 1963 sammanföras till ett truppslag, benämnt pansartrupperna. Pansartrupperna skall omfatta följande förband, nämligen P 1, P 2, P 4, P 5, I 6, 1 7, 1 10 och I 18 med P 1 G. Enligt gällande personalförteckning redovisas infanteriets personal förbandsvis, medan pansartrupperna har gemensam personalstat. Det bör ytterligare övervägas vilken redovisningsmetod som i fortsättningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

är lämpligast för pansar trupper na och jag är för närvarande inte beredd att laga ställning i saken. Jag utgår dock från att del får ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i denna fråga.

G. 1)—14) Vid kavalleriet bör i enlighet med arméchefens förslag tillkomma en beställning för major i Ao 25 i utbyte mot beställning för ryttmäslare i Ao 21. Beställningen avses för utbildningsofficer vid K 3.

Jag biträder förslaget om inrättande av eu arvodesbefattning för kasernofficer i A: 24 vid 1 6.

För expeditionsunderofficer vid 1 7 bör i enlighet med arméchefens förslag inrättas eu arvodesbefattning för underofficer i A: 13.

Jag bär inte någon erinran mot arméchefens förslag att som chef för utbildningsavdelningen vid Lv 4 avse en överstelöjtnant i Ao 27. Därvid bör en kaptensbeställning i Ao 21 utgå. Jag kan även tillstyrka att 2 arvodesbefattningar tillkommer vid Lv 4, den ena för officer i A: 24 och avsedd för kasernofficer och den andra för underofficer i A: 18 och avsedd för föreståndare för divisionsexpeditionen.

Utbildningsverksamheten vid Ing 2 är jämförbar med motsvarande verksamhet vid regementena. Jag föreslår därför, att Ing 2 ombildas till regemente Göta ingenjörregemente — från och med nästa budgetår. I enlighet med arméchefens förslag bör därvid en beställning för kårchef i Bo 1 utbytas mot beställning för regementschef i Bo 3.

Förslaget om inrättande av en majorsbeställning i Ao 25 vid ingenjörtrupperna för chef för utbildningsbataljonen vid Ing 3 kan jag biträda.

1 enlighet med arméchefens förslag bör vid signaltrupperna inrättas beställningar för eu kapten i Ao 21, eu löjtnant i Ao 17/15, en fanjunkare i Ao 15 samt en sergeant i Ao 13.

1 anslutning till vad jag anfört i 1963 års statsverksproposition (bil. 6, punkt 130) vid anmälan av anslaget Militärhögskolan: Avlöningar, föreslår jag att en kaptensbeställning i Ao 21 vid vardera ingenjörtrupperna, signaltrupperna och trängtrupperna utgår.

15) —19) Jag kan tillstyrka, att 2 förvaltare i Ao 19 tillkommer vid fälttygkåren och avses för nya ainmunitionsförråd.

Jag anser i likhet med armécliefen, att 2 förvaltarbeställningar i Ao 17 bör tillkomma vid lalttygkåren och avses för tygstationer.

För Lv 6 bör i enlighet med arméchefens förslag på fälttygkårens stat tillkomma eu beställning för fanjunkare i Ao 15 i utbyte mot en förvaltarbeställning i Ao 17.

20) Få intendent urkårens stat bör tillkomma eu beställning för förvaltare i Ao 17 vid fo 18/16, avsedd för uppbördsman för intendentur- och sjukvårdsmateriel.

22)—38) I likhet med arméchefen anser jag att vissa beställningar för vapeningenjör vid luftvärnet bör uppflyttas i lönegrad. Jag föreslår, att en

48 Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

beställning för arméingenjör av 1. graden i Ae 23 tillkommer vid Lv 4 i utbyte mot en beställning för arméingenjör i Ae 21 samt att vid Lv 5 och Lv 6 tillkommer 2 beställningar för arméingenjör i Ae 21 i utbyte mot 2 beställningar för arméingenjör i Ae 19.

Jag föreslår vidare, att 2 ingenjörtjänster i Ag 17 vid Lv 4 och arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola ersättes med beställningar för arméingenjör i Ae 21.

Förslaget att inrätta eu beställning för armédirektör av 2. graden i Ao 25 vid tygförvaltningsskolan kan jag biträda. Innehavaren av beställningen skall vara teknisk chef för utbildningsavdelning och utbildningsverkstäder.

Jag tillstyrker att regementsmotoringenjörerna vid I 10 och 1 7 uppflyttas till arméingenjörer av 1. graden i Ae 23 samt att en beställning för arméingenjör av 1. graden i Ae 23 inrättas vid I 6 och avses för regementsmotoringenjör.

Jag föreslår vidare, att för regementsmotoringenjörer inrättas beställningar för en arméingenjör i Ae 21 vid vardera I 18 och Lv 4 samt för en arméingenjör i Ae 19 vid vardera 1 5 och I 20.

I övrigt kan jag beträffande förslagen rörande tygtekniska kåren under denna punkt tillstyrka, att 10 beställningar för förste tygverkmästare i Ao 17 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för förste tyghantverkare i Ao 15 samt att 32 beställningar för förste armétekniker i Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för armétekniker i Ao 11.

39)—42) Vid fortifikationskåren föreslår jag följande personalförändringar. Vid IV. militärbefälsstaben bör tillkomma en beställning för överste i Bo 1 i utbyte mot en beställning för överstelöjtnant i Ao 27. V. militärbefälsstaben bör tillföras en beställning för överstelöjtnant i Ao 27 i utbyte mot en beställning för major i Ao 25. Vidare föreslår jag i enlighet med arméchefens förslag, att en beställning för överstelöjtnant eller major i Ao 27/25 vid III. militärbefälsstaben uppflyttas till beställning för överstelöjtnant i Ao 27 samt att 2 beställningar för kapten i Ao 21 upflyttas till beställningar för major i Ao 25.

I anslutning till vad jag anfört i proposition 1963: 107 angående omorganisation av fortifikationsförvaltningen bör vidare beställningar för en överste i Bo 1 och en överstelöjtnant i Ao 27 utgå ur fortifikationskårens stat, varjämte en beställning för major i Ao 25 bör tillkomma i utbyte mot eu beställning för kapten i Ao 21.

43) Av arméchefens förslag till förändringar beträffande fältläkarkåren kan jag endast biträda förslaget att en beställning för bataljonsläkare i Ao 21 vid Lv 4 utbytes mot eu beställning för regementsläkare i Ao 23.

H. Jag föreslår, att för nästa budgetår 120 rustmästarbeställningar i Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för ordinarie furir.

Kanyl. Maj: Is proposition nr III) är 19 Ii'.i

49 I det föregående liar jag under punkterna B., D. och E. föreslagit inrättande av eu beställning för rustinäslare samt 5 beställningar för överfurir.

Antalet beställningar för instruktörs-(tekniker-)aspiranter bör i anslutning till förslag av arinéc.hefen (jfr K. 15) från och med nästa budgetår ökas med 40.

Utgående från vad jag sålunda anfört beräknar jag kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) vid armén för nästa budgetår på sätt framgår av följande sammanställning.

I. Beträffande sjukvårdspersonal bör till följd av rationalisering följande tjänster indras, nämligen 5 undersköterskor i Ae 7 samt 6 sjukvårdsbiträden i Ae 5. Jag har härvid inte tagit ställning till förslaget i vad rör Lv 7.

1)—14) Det anmälda ytterligare behovet av aktivt underbefäl vid P 1 och P 2 bör tills vidare tillgodoses genom kommendering. Jag kan inte biträda förslaget om böjning av eu tjänst för kanslibiträde vid K 1. Vad gäller övriga förslag till personalförändringar beträffande civil icke-ordinarie personal beräknar jag medel för vidtagande av förändringar i huvudsaklig överensstämmelse med myndigheternas förslag. Det ankommer på Kungi. Maj:t att besluta om inrättande av tjänsterna.

Eu tjänst för skogvaktare i Ao 13 bör överföras till P 1 från IV. militärbefälsstaben.

15) I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång bör såsom aimechefen föreslagit 28 tjänster för kontorsbilräde i Ao 5 tillkomma i utbyte mot samma antal tjänster för biträde lör skriv- och kontorsgöromål. Vidare tillstyrker jag förslaget, att 44 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5, vilka icke beräknas kunna besättas med formellt kompetenta innehavare, eisättes med tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Därjämte kan 2 nu befintliga kontorsbiträdestjänster, som finns inrättade utöver fastställd personalorganisation, utgå ur personalförteckningen.

.lag t Öl eslåi vidare, atl eu tjänst för kontorist i Ao 9 inrättas vid A (> och avses för Maj-Britt M. Petersson. En tjänst för ordinarie kanslibiträde vid mobiiiseringsa vdel ningen bör hållas vakant så länge förenämnda tjänst finnes inrättad.

K. Arvodet till ögonläkaren vid den militära ögonpolikliniken vid karo- 4—43ti6 63 Hiliany till riksdagens protokoll 19611. 1 samt. Nr 110

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

linska sjukhuset bör i enlighet med arméchefens förslag uppräknas trån 13 200 kr. till 13 650 kr.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att reglera arvode och undervisningsskyldighet för veterinär som anlitas för hygienisk livsmedelskontroll. Medelsanvisningen förutsättes bli oförändrad.

Jag räknar med en ökning av antalet tjänstgöringsmånader för assistenter för frivilligfrågor med 12 månader.

Till personal för vissa byggnadsunderhållsuppgifter beräknar jag på grund av lönehöjningar en merkostnad av 11 700 kr.

För att bereda möjligheter att med hänsyn till krigsorganisatoriska förändringar m. m. anställa tillfällig personal föreslår jag en anslagsuppräkning med 40 000 kr.

Jag föreslår inte någon ändring beträffande tilldelning av antalet tjänstgöringsmånader och medelsanvisningen för till frivillig tjänstgöring inkallad personal.

Såsom jag tidigare under punkten G. omnämnt, beräknar jag för instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) en ökning med 40 tjänster.

Medel för arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid fasta utbildningsanstalter beräknas för närvarande under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, medan under icke-ordinarieposten medel beräknas för civila timlärare för underbefälsutbildning. Med anledning av förslag av försvarets lärarutredning (skr. 28/2 1963) beräknar jag för budgetåret 1963/64 medel för ifrågavarande ändamål under anslagsposten till icke-ordinarie personal. I fråga om medelsbehovet godtar jag arméchefens beräkningar.

Arméchefens medelsbehovsberäkningar i övrigt under denna punkt kan jag godtaga.

1 proposition 1962: 168 angående organisation m. m. av försvarets centrala intendenturförvaltning anförde föredraganden (s. 71) bl. a., att om en gemensam intendenturkår tillkom borde för intendenturverket avsedda beställningar på aktiv stat uppföras på den gemensamma kårens stat. 1 den mån frågan om gemensam intendenturkår inte kunde lösas före den 1 juli 1963 borde enligt föredraganden de för det nya ämbetsverket avsedda militära beställningarna tills vidare redovisas på verkets personalförteckning varvid lönegradsbeteckningen för dessa beställningar borde vara År. Samtidigt borde enligt föredraganden beställningar för intendenturpersonal, avsedda för arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå, vakanthållas. Av en vid propositionen fogad bilaga framgår att antalet militära beställningar i den centrala intendenturförvaltningen nedgår från 74 till 45. Ytterligare 6 beställningar kan dock erfordras bland annat för de centrala staberna. Provisoriska åtgärder beträffande personal för handläggning av kårärenden anses också kunna bli nödvändiga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

51 Då något förslag i kårfrågan ännu inte framlagts och definitiva förslag rörande försvarsgrensstaberna ännu inte föreligger, är behovet av beställningar för intendenter utom intendenturverkets organisation alltjämt svårt att beräkna. Förslag till definitiv organisation beträffande beställningar för intendenturpersonal kan således nu ej framläggas. 1 enlighet med vad som anförts i proposition 1962: 168 bör beställningar för intendenturofficerare till antal och grader motsvarande dem som finns inrättade på intendenturverkets stat iöras över stat och hållas vakanta. Det i proposition 168 redovisade personalöverskottet begränsas såsom också angivits i propositionen av behovet av intendenturpersonal i staberna samt för handläggning av kårärenden. Den personal som inte behövs inom intendenturverkets organisation hör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande få tas i anspråk för nämnda ändamål. 1 den mån beställningar är vakanta och inte behövs, skall de bibehållas vakanta. Behov kan vidare uppkomma att för viss personal meddela förordnande att med vikariatslön bestrida göromål i högre lönegrad än den vederbörande innehar. Till följd av överföringen av personal till intendenturverket uppkommer vissa besparingar under anslaget vilka beaktas vid anslagsberäkningen. Jag föreslår vidare, att beställningen för generalintendent i Bo 5 såsom under alla förhållanden icke erforderlig indras från och med nästa budgetår. I sammanhanget erinras om att jag i proposition 1963:33 föreslagit indragning av beställningen för marinöverintendent i Bo 4 varjämte jag i proposition 1963:31 föreslagit, att en beställning för överste i Bo 1 i intendenturbefattning skall utgå vid flygförvaltningen.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 1 februari 1963 med anledning av en av försvarets civilförvaltning i skrivelse den 19 december 1962 gjord framställning medgivit, att kansliskrivaren i Ao 11 vid Lv 6 U. M. Waltbrand från och med den 1 mars 1963 tills vidare må i innehavande tjänst vara placerad vid marinkommando Väst, varvid en tjänst för kansliskrivare i Ae 11 vid marinkommandot skall hållas vakant. Vidare har i beslutet anförts, att Kungl. Maj:t framdeles ville underställa riksdagens prövning frågan om överföring från och med den 1 juli 1963 av den av Waldbrand innehavda tjänsten för kansliskrivare i Ao 11 från Lv 6 till marinkommando Väst samt om indragning från och med samma dag av förenämnda tjänst för kansliskrivare i Ae 11 vid marinkommandot, .lag föreslår med anledning här av, att den av Waltbrand innehavda tjänsten för kansliskrivare i Ao 11 överföres från Lv 6 till marinkommando Väst. Till denna fråga liksom till 1 råga ii om indragning av den extra ordinarie kansliskrivartjänsten vid marinkommandot återkommer jag senare vid anmälan av marinens allmänna avlöningsanslag.

Chefen för armén har i skrivelse den 15 februari 1963 med anledning av Kungl. Maj :ts uppdrag den 20 maj 1960 inkommit med förslag till indrag-

52 Kunyl. Muj:ts proposition lir Ilo dr 1963

ning och omdisponering av vissa ordinarie tjänster vid Lv 6 och A 1. Jag föreslår med anledning av arméchefens förslag, dels att eu tjänst för köksföreståndare i Ao 12 vid Lv 6 ocii en tjänst för föiTådsförman i Ao 9 vid A 1 indrages, dels att en tjänst t Öl* lörrådsiörman i Ao 9 öveitöres trän A 1 till tygförvaltningsskolan.

Genom beslut den 1 februari 1963 har Kungl. Maj:t med anledning av förslag av fortifikationsförvaltningen och maskinpersonalberedningen — meddelat bestämmelser angående klassificering av de fasta maskinanläggningarna vid vissa förband i Linköping in. in. Med anledning av beslutet föreslår jag dels inrättande från och med den 1 juli 1963 av eu tjänst för maskinchef i Ao 19 vid I 4 i utbyte mot en tjänst för maskinchef i Ao 17, dels indragning vid 1 4 av en tjänst för reparatör i Ao 8 samt, vid uppkommande ledighet, av en tjänst för maskinmästare i Ao 14.

I enlighet med vad jag anfört i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 34) under anslaget Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal bör huvuddelen av den för närvarande kollektivavtalsanställda personalen, som är avsedd för eldningstjänst, erhålla tjänstemannaanställning. Avlöningskostnaderna för den personal som anställes som tjänstemän bör härvid öveiföras till försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag från försvarsgrenarnas anslag till avlöningar till arbetarpersonal. För arméns del har jag föreslagit, att sammanlagt55arbetare i eldningstjänst erhåller anställning i Ag 7. Med hänsyn härtill hör förevarande anslag uppräknas med ca 800 000 kr.

Jag vill i detta sammanhang anmäla fråga om rätt att i vissa tall uppbära ekiperingshjälp. Militära beställningshavare och sådana civilmilitäi a beställningshavare, som är skyldiga att inneha tjänstedräkt, kan vid övergång mellan olika organisationsenheter inom försvaret åsamkas särskilda ekiperingskostnader. Enligt gällande bestämmelser utgår inte ekiperingshjälp för den nyanskaffning som erfordras i samband med en sådan övergång om vederbörande i annan tidigare anställning vid försvaret uppburit ekiperingshjälp. Det synes mig emellertid skäligt att bestäliningshavaie i sådana fall kan tillerkännas förnyad ekiperingshjälp. Kungl. Maj:t bör således enligt min mening inhämta riksdagens bemyndigande att få besluta om dylik ersättning.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar in. in. vid armén och kostnaderna för år 1962 beslutade lönehöjningar samt med ledning av belastningen på anslaget under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag anslaget lör budgetåret 1963/64 till 317 000 000 kr. (+ 47 000 000 kr.).

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

53 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1903

a) bemvndiga Kungl. Maj:t att besluta om förnyad ekiperingshjälp åt beställningshavare vid övergång mellan olika organisationsenheter inom försvaret;

b) bemyndiga Kungl. Maj :l att vidtaga de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för armén samt de övriga åtgärder som föranledcs av vad jag föreslagit i det föregående;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal in. fl., afl tillämpas under budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ....................... .................................. 133 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis ................................. 7 900 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 100 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 83 000 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 90 700 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 4 020 000

Summa kr. 319 720 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ... 2 600 000

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för arméns rid- och körskola .............................. 120 000

Nettoulgift kr. 317 000 000

d ) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 317 000 000 kr.

[7] Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

Anslag

53 600 000 57 550 000 91 000 000

Nettoulgift

53 847 597

1961/62 ............

1962/63 ............

1963/64 (förslag)

54 Kungl. Maj ds proposition nr 110 år 196S

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 35) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 93 700 000 kr.

Enligt sina direktiv har 1962 års försvarskommitté haft att i samband med övervägandena av frågan om kostnadsramen för det militära försvaret göra en översyn av de värnpliktigas allmänna avlöningsförmåner. Till dessa har kommittén hänfört både de värnpliktigas egna förmåner enligt värnpliktsavlöningskungörelsen (SF nr 485/58 med ändringar) och förmåner till de värnpliktigas anhöriga enligt familjebidragsförordningen (SF nr 99/46 med ändringar).

De värnpliktiga erhåller enligt värnpliktsavlöningskungörelsen dels kontanta förmåner (penningbidrag och premier), dels vissa naturaförmåner (fri kost, beklädnad, förläggning och sjukvård samt fria resor). 1 förevarande sammanhang upptar kommittén till prövning penningbidrag m. m., premier och fria resor vid övningsuppehåll och tjänstledighet. Såvitt avser förmåner enligt familjebidragsförordningen har kommittén i första hand övervägt behovet av förbättring av 1'arniljepenningen.

Innan jag upptager försvarets civilförvaltnings äskanden till behandling vill jag anmäla försvarskommitténs förslag beträffande de värnpliktigas förmåner enligt värnpliktsavlöningskungörelsen. Försvarskommitténs överväganden rörande behovet av förbättring av familjepenningen har redovisats i propsitionen 1963: 70.

Nuvarande förmåner m.ni.

Under tiden för anbefalld tjänstgöring erhåller värnpliktig penningbidrag. Sådant utgår för närvarande med för dag räknat 2 kr. 75 öre till menig med mindre än 304 tjänstgöringsdagar, 3 kr. 75 öre till annan menig och till vicekorpral (motsvarande) samt med belopp från 4 kr. 75 öre till 12 kr. för annat befäl. Dessa belopp har gällt sedan den 1 juli 1959.

Förändring i fråga om lägsta penningbidraget sedan 1915 är följande. (Beloppen i öre).

Då det lägsta penningbidraget höjdes år 1952 med en krona för dag och övriga penningbidrag procentuellt i motsvarande grad motiverades åtgärden främst av de stegringar av levnadskostnaderna som inträtt efter 1948 (prop. 1952: 1, bil. 6, rskr. 4).

I propositionen 1958: 110 (s. 328—333) lämnades en kortfattad redo-

Kungl. Mnj:ts proposition nr 110 år 1903

görelse för ett av 1954 års värnpliktsavlöningsulredning avgivet förslag till värnpliktsavlöningskungörelse. Utredningen hade bl. a. föreslagit att penningbidragen skulle höjas och ett särskilt utryckningsbidrag införas. Detta bidrag var avsett att utgå till värnpliktig som utryckt från första tjänstgöring för att täcka ofrånkomliga utgifter från utryckningsdagen till första avlöningstillfället i civil verksamhet. Departementschefen ansåg det i och för sig skäligt med en förbättring av de värnpliktigas ekonomiska förmåner men kunde likväl ej tillstyrka utredningens förslag. Riksdagen gjorde ej erinran häremot (rskr. 1958: B 83).

I 1959 års statsverksproposition (bil. (5, s. 158) upptogs ånyo till prövning frågan om en inkomstförbättring för de värnpliktiga. Av den inkomstförbättring som värnpliktsavlöningsutredningen föreslagit ansåg sig departementschefen emellertid endast kunna tillstyrka höjningen av penningbidragen. Höjningen utgjorde ca 10 % av då gällande belopp. Förslaget om införande av utryckningsbidrag tillstyrktes ej. Riksdagen följde departementschefens förslag (rskr. 4).

Enligt värnpliktsavlöningskungörelsen utgår till olika kategorier värnpliktiga med längre tjänstgöring än värnpliktiga i allmänhet två slag av premier, benämnda utbildningspremier och tjänstgöringspremier.

Enligt beslut vid 1949 års riksdag (prop. 202, rskr. 215) är premierna skattefria.

Utbildningspremie utgår till värnpliktig som med godkännande betyg genomgått befälsutbildning. Det lägsta beloppet, 100 kr., utgår till värnpliktig, som genomgått underbefälsutbildning, och det högsta, 5 000 kr., till reservofficersaspirant i flygförartjänst vid flygvapnet. För underofficersutbildning utgör premien normalt 1 200 kr. och för officersutbildning 2 400 kr.

Utbildningspremierna tillkom år 1942 efter förslag av 1941 års försvarsutredning. Utredningen anförde, att ett system med tvångsvis uttagning av vissa värnpliktiga för utbildning till befäl under viss längre tid krävde — därest systemet i tillämpningen skulle bli effektivt — att de sålunda uttagna ekonomiskt kompenserades för de särskilda bördor, som pålades dem.

Premierna har höjts dels 1940 (prop. 1946: 346) då de fördubblades, dels 1952 (prop. 1952: 1, bil. 6), då de uppräknades med ytterligare 20 %.

Tjänstgöringspremie utgår till alla värnpliktiga med längre tjänstgöring än värnpliktiga i allmänhet. Såsom villkor för att erhålla tjänstgöringspremie gäller att den värnpliktige icke blivil berättigad till utbildningspremie för utbildning anordnad under samma tjänstgöring. Tjänstgöringspremie utgår med 100 kr. för varje hel premieberättigad tjänstgöringsperiod om 20 dagar.

Tjänstgöringspremie infördes är 1958 (prop. 1958: 110) efter förslag av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning. Premiebeloppet bar stått oförändrat sedan tjänstgöringspremierna beslutades. Jämväl dessa premier är skattefria.

56 Kungl. Maj:la proposition nr 110 år 1963

Enligt värnpliktsavlöningskungörelsen äger värnpliktig vid övningsuppehåll och annan tjänstledighet under tiden för första tjänstgöring åtnjula tre fria resor. Under tjänstgöring, soin fullgöres i direkt anslutning till första tjänstgöring (i fredstid i de flesta fall = befälsutbildning av något slag) äger värnpliktig därutöver åtnjuta en fri resa för varje påbörjad period av tre månader, som tjänstgöringen anses omfatta. Under annan tjänstgöring äger värnpliktig åtnjuta en fri resa för varje hel tjänstgöringsperiod om tre månader som inkallelsen avser, dock att, därest inkallelsen avser längre tid än eu sådan tjänstgöringsperiod, sagda förmån skall utgå även i fall, då sista tjänstgöringsperioden icke uppgår till tre men överstiger två månader. Fri resa vid tjänstledighet skall i första hand utgå vid övningsuppehåll. Bestämmelserna i fråga har varit gällande sedan år 1948.

1954 ars värnpliktsavlöningsulredning föreslog, att antalet fria resor skulle ökas så all de värnpliktiga skulle äga möjlighet att i medeltal en gång varannan månad på kronans bekostnad hesöka sitt hem.

Föredragande departementschefen (prop. 1958: NO) ansåg sig av kostnadsskäl icke kunna tillstyrka utredningens förslag i förevarande hänseende. Riksdagen gjorde inte någon erinran mot departementschefens ställningstagande.

Förevarskommitténs förslag

Försvarskommittén anser det naturligt att de värnpliktigas förmåner från tid till annan måste omprövas med hänsyn till prisutvecklingen. Försvarskommittén anser vidare all förändringar i värnpliktsförmånerna icke bör bestämmas uteslutande med hänsyn till prisutvecklingen. Man måste enligt kommitténs mening också beakta den allmänna slandardstegringen. Ej heller får man bortse från att värnpliklsförmånernas storlek kan ha betydelse för de värnplikligas allmänna inställning till försvaret.

Försvarskommittén erinrar om all penningbidraget höjdes senast år 1959 och att höjningen då hlev något lägre än vad som svarade mot konsumentprisindex’ stegring från tidpunkten för närmast föregående höjning (år 1952). Enligt försvarskommitténs mening finns del därför skäl att vid prövning av penningbidragets storlek beakta prisutvecklingen sedan år 1952. Konsumentprisindex visar från 1952 till september 1962 en stegring från 126 till 171. Detta motiverar all penningbidraget räknas upp till ca .‘16 % över 1952 års nivå. Detta skulle innebära alt lägsta penningbidraget sattes till 8 kr. 40 öre. Eu något större höjning synes emellertid motiverad. Kommittén vill dock erinra om alt de värnpliktiga fått en icke oväsentlig standardförbättring under senare år genom hl. a. bättre förplägnad, bättre beklädnad och genom efter hand upprustade förläggningslokaler.

Försvarskommittén har i förevarande sammanhang även övervägt det av 1954 års värnpliktsavlöningsulredning väckta förslaget om ett utryckningsbidrag till värnpliktig efter fullgjord första tjänstgöring. Förslag i

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

denna riktning har senare framförts i flera motioner i riksdagen och i framställningar från politiska ungdomsförbund. Del synes kommittén rikligt afl en del av en inkomstförstärkning för en värnpliktig under längre sammanhängande tjänstgöring avsättes för att utbetalas efter utryckningen. Härigenom får den värnpliktige möjlighet att tillgodose ofrånkomliga utgiftsbehov som kan föreligga omedelbart efter militärtjänstgöringens slut.

På anförda skäl har försvarskommittén ansett sig böra föreslå alt lägsta penningbidraget för värnpliktig under första tjänstgöring höjes från 2 kr. 75 öre för dag till 4 kr. Detta är en uppräkning med ca 45 % i förhållande till den nivå, som gällt sedan år 1959. Övriga penningbidrag bör också höjas med i genomsnitt 45 %. Ett utryckningsbidrag om 200 kr. bör härutöver utgå till värnpliktig som fullgjort första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) om minst 180 dagar i ett sammanhang; dock att den som utan eget förvållande, t. ex. på grund av sjukdom, tvingas fullgöra tjänstgöringen i kortare tjänstgöringsomgångar, bör äga rätt till utryckningsbidrag efter en sammanlagd tjänstgöring av 180 dagar. Utryckningsbidrag bör utbetalas vid hemförlovning närmast efter den tidpunkt då den värnpliktige blivit berättigad till utryckningsbidrag, i allmänhet efter avslutad första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd). Utbetalningen bör i regel ske till den värnpliktiges hemortsadress.

Försvarskommittén erinrar om att utbildningspremierna stått oförändrade sedan år 1952. Enligt kommitténs mening utgör premierna en väsentlig förutsättning för tillfredsställande resultat vid utbildningen av värnpliktigt befäl och därmed för tillräcklig kvalitet hos krigsförbanden. Prisstegringen under senare år har otvivelaktigt minskat premiernas realvärde. Eu uppräkning synes därför befogad. Försvarskommittén föreslår, alt utbildningspremierna höjes procentuellt lika mycket som penningbidragen, räknat från år 1952, d.v. s. med 60 %. Motsvarande höjning bör göras beträffande Ijänstgöringspremierna vilkas nivå bestämts med utgångspunkt i utbildningspremiernas storlek år 1958.

Önskemål om en utvidgning av antalet fria resor haj- framförts både av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning och i motioner i riksdagen. Utökning av antalet fria resor är enligt kommitténs mening ett led i strävan att avpassa de värnpliktigas förmåner efter rimliga behov. Försvarskommittén förordar att antalet fria resor för värnpliktig vid övningsuppehåll och annan tjänstledighet under tiden för första tjänstgöring ökas från tre till fem.

Inom försvarskommittén har ifrågasatts huruvida icke värnpliktig borde ges möjlighet att resa för nedsatt pris även med andra kollekliva transportmedel än järnväg. Försvarskommittén iir medveten om alt full rättvisa mellan värnpliktiga från olika orter inle kan åsladkommas och all rabatteringen på järnväg i första hand tillkommit av kommersiella skäl. Kommittén anser emellertid att dessa frågor bör övervägas ytterligare. En prövning härutinnan synes i första hand böra ske genom försorg av försvarets civilförvaltning.

58 Kunql. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

Om kostnaderna för införande av utryckningsbidrag och ökat antal fria resor lägges till föreslagna penningbidragsbelopp, skulle detta enligt försvarskommittén svara mot en höjning av lägsta penningbidraget till 5 kr. Kostnaderna för de av försvarskommittén sålunda föreslagna förmånsförbättringarna beräknas till totalt drygt 50 miljoner kronor. Av detta belopp belöper ca 30 miljoner kronor på höjningen av penningbidragen, ca 10 miljoner kronor på utryckningsbidragen, ca 4 miljoner kronor på ytterligare fria resor och ca 6,5 miljoner kronor på uppräkning av premier.

Försvarskommittén har utgått från att detaljerade förslag till bestämmelser om penningbidrag och premier utarbetas genom Kungl. Maj.ts försorg.

Kommittén har ägnat uppmärksamhet åt de förmåner som utgår till efterlevande i samband med värnpliktigs frånfälle. Enligt värnpliktsavlöningskungörelsen skall begravningshjälp om 600 kr. utgå till dödsboet efter värnpliktig som avlidit under tjänstgöring m. in. Förmånerna härvidlag överensstämmer med dem som utgår till statsanställda enligt statens allmänna avlöningsreglemente. Till efterlevande anhörig kan vidare utgå livränta eller annan ersättning enligt bestämmelserna i militärersättningsförordningen.

Från flera håll har enligt försvarskommittén hävdats, att begravningshjälpen vid värnpliktigs död är otillräcklig. Efterlevande till statsanställda in. fl. över 21 års ålder, som anställts för att utföra arbete minst 18 timmar i veckan, har genom reglemente den 14 december 1962 (SF 698) tillförsäkrats ett efterlevandeskydd om lägst 2 000 kr. Till efterlevande till annan personal utgår enligt vissa förutsättningar begravningshjälp om 2 000 kr. Grupplivskydd finns också för anställda inom den kommunala och den privata sektorn. Kommittén finner att de angivna förhållandena talar för att frågan om efterlevandeskyddet för värnpliktigs anhörig bör göras till föremål för skyndsam utredning, varvid särskilt bör uppmärksammas förutsättningarna att införa någon form av ersättningar motsvarande grupplivskyddet.

Anslagsäskanden för badgetåret 1963/64

Försvarets civilförvaltning (skr. 29/8 1962) hemställer, att anslaget höjes med 1 670 000 kr. Ämbetsverket utgår därvid från nu gällande förmåner till värnpliktiga.

Chefen för armén beräknar antalet tjänstgöringsdagar vid armén under nästa budgetår till 14 456 000 dagar. Dessa fördelar sig med 11 575 000 dagar på första tjänstgöring, med 2 400 000 dagar på repetitionsövningar, med 180 000 dagar på befälsövningar i samband med repetitionsövningar, med 51 000 dagar på särskilda befälsövningar samt med 250 000 dagar på tjänstgöring för blivande instruktörsaspiranter. Det sammanlagda antalet dagar överstiger med omkring 266 000 det antal, som ligger till grund för medelsanvisningen för innevarande budgetår (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s.

59 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

118). Härvid ökar antalet tjänstgöringsdagar avseende första tjänstgöring med 275 000 medan antalet tjänstgöringsdagar för särskilda befälsövningar minskar med 9 000.

Civilförvaltningen beräknar medelsbehovet för penningbidrag m. m. för nästa budgetår med utgångspunkt i förenämnda antal tjänstgöringsdagar för värnpliktiga till 49 140 000 kr. eller 1 540 000 kr. mer än vad som beräknats för innevarande budgetår. Kostnaderna för hopptillägg till värnpliktig personal i fallskärmsjägartjänst samt kostnaderna för flygtillägg in. m. till värnpliktig personal beräknas till 240 000 (+ 40 000) kr. På grundval av från chefen för armén lämnade uppgifter angående antalet till premier berättigade värnpliktiga beräknar civilförvaltningen medelsbehovet för premier till 8 940 000 kr., vilket innebär en ökning med 90 000 kr. Kostnaderna för inkvarteringsersättningar beräknas till oförändrat 900 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar m. m. till värnpliktiga beräknas således till (49 140 000 + 240 000 + 8 940 000 + 900 000 =) 59 220 000 kr.

Departementschefen

I sitt betänkande har 1962 års försvarskommitté föreslagit förbättringar i fråga om till värnpliktiga utgående förmåner. Sålunda har förslag framlagts om dels höjning av penningbidrag, familjepenning och premier, dels ökat antal fria resor, dels ock införande av särskilt utryckningsbidrag.

Vad först beträffar penningbidrag och utryckningsbidrag har kommittén föreslagit, att det lägsta nuvarande penningbidraget höjes med 1 kr. 25 öre lör dag till 4 kr. för dag samt att ett utryckningsbidrag om 200 kr. härutöver skall utgå till värnpliktig som fullgjort första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) om minst 180 dagar i ett sammanhang, övriga penningbidrag anses böra höjas i motsvarande mån, d. v. s. med ca 45 %. Beträffande utbildnings- och tjänstgöringspremier föreslås en uppräkning med 60 %. Antalet fria resor för värnpliktig vid övningsuppehåll och annan tjänstledighet under tiden för första tjänstgöring (däremot svarande del av tjänstgöring i en följd) föreslås utökat från tre till fem. Slutligen förordar kommittén att familjepenningens maximibelopp höjes med i genomsnitt 25 %.

1 likhet med försvarskommittén anser jag det naturligt, att de värnpliktigas förmåner omprövas med hänsyn till prisutvecklingen. Jag kan även ansluta mig till kommitténs uppfattning, att man vid omprövning av ifrågavarande förmåner jämväl bör beakta den allmänna standardstegring som sker i samhället. Vidare bör man, som kommittén påpekat, icke bortse från den betydelse värnpliktsförmånerna kan ha för de värnpliktigas allmänna inställning till försvaret.

Den höjning av de värnpliktigas penningbidrag som kommittén föreslår är något högre än vad som betingas av prisutvecklingen. Som framgår av

lid

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

det föregående anser jag en sådan något större uppräkning av penningbidragen motiverad. Jag finner det vidare lämpligt att en del av avlöningsförbättringen för de värnpliktiga på sätt kommittén föreslagit utbetalas i form av utryckningsbidrag i samband med utryckningen. Vid en förbättring av värnpliktsförmånerna synes det också motiverat att det vid skilda tillfällen framförda önskemålet om utökat antal fria resor under liden för första tjänstgöring vinner beaktande. Vid prövning av försvarskommitténs förslag om höjning av penningbidraget, införande av utryckningsbidrag samt ökning av antalet fria resor bar jag funnit förslaget väl avvägt, och jag kan därför ansluta mig till detsamma.

.lag tillstyrker alltså, att penningbidraget höjes med i genomsnitt 45 % och föreslår, att penningbidragen för olika förekommande värnpliktskategorier fastställes till de belopp som framgår av följande sammanställning.

Menig som icke tillgodoräknats tjänstgöringstid av

sammanlagt 304 dagar .................................

Annan menig, vicekorpral .................................

Korpral .........................................................

Furir ............................................................

Överfurir, rustmästare .......................................

Sergeant .........................................................

Fänrik, fanjunkare ..........................................

Löjtnant, förvaltare ..........................................

Kapten och högre .............................................

Penningbidrag

Beträffande utryckningsbidraget innebär mitt ställningstagande alt ett dylikt bidrag om 200 kr. bör utgå till värnpliktig som fullgjort första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd). År tjänstgöringen uppdelad i omgångar skall utryckningsbidrag icke utgå med mindre eu av omgångarna haft en längd av minst 180 dagar. Såsom kommittén funnit bör utryckningsbidrag kunna utgå även om värnpliktig exempelvis på grund av sjukdom tvingats fullgöra tjänstgöringen i kortare omgångar; i dessa fall bör värnpliktig äga rätt till utryckningsbidrag efter eu sammanlagd tjänstgöring om 180 dagar. Jag förutsätter, att utryckningsbidraget utbetalas vid utryckning närmast efter den tidpunkt då den värnpliktige blivit berättigad till sådant bidrag samt att utbetalningen som regel sker till den värnpliktiges hemortsadress.

Slutligen innebär mitt nyssnämnda ställningstagande att jag förordar, att värnpliktig skall vara berättigad till fem fria resor vid övningsuppehåll och annan tjänstledighet under liden för första tjänstgöring (däremot svarande tjänstgöring i en följd). Beträffande värnpliktig som fullgör tjänstgöring utöver normal första tjänstgöring gäller i huvudsak att vederböran-

Kungl. Muj:ts proposition nr Ilo är 1963

Öl

de är berättigad till en fri resa för varje hel tjänstgöringsperiod om tre månader som inkallelsen avser. Jag föreslår att denna regel ändras så alt eu tri resa i avsedda fall må erhållas för varje tvåmånadersperiod.

Försvarskommittén har ifrågasatt, om icke värnpliktiga borde ges möjlighet atl resa för nedsatt pris även med andra kollektiva transportmedel ån järnväg. 1 likhet med kommittén anser jag att denna fråga bör närmare övervägas, i första hand genom försvarets civilförvaltnings försorg.

Sammantaget innebär det av mig nu tillstyrkta förslaget förmånsförbättringar av eu storlek, som motsvarar höjning av lägsta penningbidraget med 5 kr.

Utbildningspremierna har varit oförändrade sedan år 1952. Tjänstgöringspremierna, vilka infördes år 1958, har bestämts med utgångspunkt i utbildningspremiernas storlek. Med hänsyn främst till prisstegringar under senare år synes eu uppräkning av premierna väl motiverad. Försvarskommittén bar föreslagit eu höjning av premierna med 60 %, eller, räknat från år 1962, en procentuellt lika stor höjning som den vilken förordats beträffande penningbidragen.

För egen del tillstyrker jag, atl premierna genomsnittligt höjes med ca 60 %. Eu differentierad höjning av utbildningspremierna synes emellertid lämplig. Det torde vara ställt utom tvivel att utbildningspremierna utgör eu viktig förutsättning för goda resultat vid utbildningen av värnpliktigt befäl och därmed tillräcklig kvalitet hos krigsförbanden. När det gäller officersutbildningen, som sker efter frivilligt åtagande, synes utbildningspremierna ha stor betydelse från rekryteringssynpunkt. Vid bestämmandet av premiebeloppen bör dessa på lämpligt sätt avrundas. Med hänsyn till vad sålunda anförts föreslår jag, att premierna för genomgången underbefälsutbildning, f. n. 100 kr. för underbefälsutbildning under den för värnpliktiga i allmänhet gällande tjänstgöringstiden och 200 kr. för dylik utbildning under viss förlängd tjänstgöring, tiöjes till 150 kr. respektive .‘100 kr. Vidare bör premierna för genomgången underofficers- och officersutbildning, nu normalt 1 200 kr. respektive 2 400 kr., höjas till 2 000 kr. för underofficersutbildning och 4 000 kr. för officersutbildning. Övriga utbildningspremier bör uppräknas i stort sett i motsvarande mån. När det gäller höjningen av olika utbildningspremier har jag under hand sainrått med 1960 års värnpliktsutredning som funnit de av mig förordade höjningarna lämpligt avvägda inbördes. Detaljerat förslag beträffande de av mig förordade ändringarna av utbildningspremierna framgår av en sammanställning som torde få intagas som bilaga till detta statsrådsprotokoll (bilaga 1).

.lag föreslår vidare att tjänstgöringspremierna, vilka nu utgår med 100 kr. för varje hel premieberättigande tjänstgöringsperiod vilket belopp ansluter till lägsta förekommande utbildningspremie — uppräknas till 150 kr. Premierna för de särskilda belalsövningarna bör dock under beak-

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

tande av att dessa övningar fullgöres av i allmänhet något äldre värnpliktiga höjas från 250 kr. till 500 kr.

Försvarskommitténs förslag om höjd familjepenning har anmälts i proposition 1963: 70, varvid föreslagits en höjning av familjepenningen med genomsnittligt ca 25 % samt en fördubbling av begravningsbidraget vid familjemedlems död.

Kostnaderna för föreslagna förbättringar av värnpliktsförmånerna beräknas för nästa budgetår uppgå till ca 56,5 miljoner kronor. Av detta belopp belöper ca 30 miljoner kronor på höjning av penningbidragen, ca 10 miljoner kronor på utryckningsbidrag, ca 4 miljoner kronor på ökat antal fria resor, ca 6,5 miljoner kronor på uppräkning av premier och ca 6 miljoner kronor på höjning av familjepenningen. Härtill bör läggas den kostnadsökning om ca 0,5 miljon kronor som kan uppskattas inträda till följd av beslutad ändring av normerna för beviljande av familjebidrag till näringsidkare (prop. 1962: 188, L2U nr 42, rskr. 371). Sammanlagt torde således bär ifrågavarande kostnader för nästa budgetår komma att uppgå till ca 57 miljoner kronor.

De av mig föreslagna förbättringarna av de värnpliktigas förmåner bör genomföras från och med den 1 juli 1963. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om erforderlig ändring i värnpliktsavlöningskungörelsen.

Försvarskommittén har också tagit upp frågan om en förbättring av efterlevandeskyddet för värnpliktigs anhörig och anser att denna fråga bör göras till föremål för skyndsam utredning, varvid särskilt bör uppmärksammas förutsättningarna för att införa någon form av ersättningar motsvarande grupplivskyddet för de anställda i statlig tjänst. I likhet med kommittén anser jag det viktigt att denna fråga får en snabb lösning och jag har därför låtit utreda densamma inom försvarsdepartementet. Försäkringsskyddet för arbetstagare som omfattas av statens grupplivförsäkring gäller under arbetstagarens värnpliktstjänstgöring. Samma är förhållandet med arbetstagare, som grupplivförsäkrats i Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag. Gjorda undersökningar visar att försäkringsskydd under värnpliktstjänstgöring och däremot svarande tjänstgöring inom krigsmakten och civilförsvaret i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för arbetstagare i statens tjänst kan införas även för dem som icke redan har sådant skydd. Jag föreslår att grupplivskydd införes fr. o. m. den 1 juli 1963. Det torde få ankomma på Kungl. Maj ;t att bestämma, vilka personalkategorier som skall erhålla grupplivskydd, samt att taga ställning till förutsättningarna för rätt till försäkringsbelopp ävensom att utfärda de övriga föreskrifter i ämnet som befinnes erforderliga. Kostnaderna för grupplivförsäkring åt de värnpliktiga, som icke för närvarande har sådant skydd, beräknas uppgå till ca 150 000 kr. per år; dessa kostnader bör bestridas på samma sätt som kostnaderna för grupplivförsäkringen av arbetstagare i

Kungl. Maj:ts proposition nr tlO år 1963

statens tjänst. Jag förutsätter, att statens grupplivnämnd skall handlägga även ärenden rörande ifrågavarande grupplivförsäkring. Vid införande av grupplivskydd kominer i allmänhet behov av särskild begravningshjälp icke att föreligga. Begravningshjälp kan för närvarande enligt värnpliktsavlöningskungörelsen utgå med 600 kr. Jag föreslår, att bestämmelsen ändras så att begravningshjälpen höjes till 2 000 kr. varigenom överensstämmelse erhålles med begravningshjälpen till grupplivförsäkrad arbetstagare. Det bör få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om samordning av förmåner enligt värnpliktsavlöningskungörelsen och grupplivförsäkringen.

Jag övergår så till att behandla frågan om beräkningen av anslaget Armén: Avlöningar m. in. till värnpliktiga för nästa budgetår. Försvarets civilförvaltning har föreslagit, att anslaget vid oförändrade förmåner uppföres med 59,22 miljoner kronor. Jag har icke funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens beräkningar av antalet tjänstgöringsdagar för nästa budgetår. Med hänsyn till anslagsbelastningen m. m. synes anslaget emellertid vid oförändrade förmåner ha kunnat uppföras med i runt tal 57 miljoner kronor. Av i det föregående angivna kostnadsökningar avseende penningbidrag, utryckningsbidrag och premier faller ca 34 miljoner kronor på armén. Förevarande anslag bör därför uppföras med (57 + 34 =) 91 miljoner kronor, innebärande en ökning med 33,45 miljoner kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) fatta beslut om förbättrade förmåner för värnpliktiga m. m. i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;

b) till Armén: Avlöningar m.m. till värnpliktiga för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 91 000 000 kr.

[8] Marinen s Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1961/62 .............................. 107 000000 116613 214

1962/63 .............................. 106 000 000

1963/64 (förslag) ............... 125 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 64) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 127 000 000 kr.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgre-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

narnas allmänna avlöningsanslag torde få hänvisas till vad som anförts därom vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkande

Chefen för marinen (skr. 14/8 1962) hemställer, att anslaget höjes med 17 830 000 kr.

ökning Minskning Summa

A. Förändringar beträffande marinledningen

Marinförvaltningen

1) 1 kommendörkapten av 2. gra-

den eller kapten Ao 25/21 — kommendörkapten av 2. graden Ao 25 (nautisk assistent) 3 174

2) 1 kapten Ao 21 — major Ao 25

(vapenplaneringen) ............ 6 619

3) 3 marindirektörer av 2. graden

A o 25 — marindirektörer av 1. graden Ao 27 (fartygsplaneringen och verkstadsbyrån) 11 340

Marinledningen i övrigt

4) 2 pensionerade officerare A: 24

(marinstaben) .................. 22 512

5) 1 pensionerad officer A: 24 —

A: 28 (marinstaben) ......... 2 713

6) 1 marinöverläkare Bo 1 — Bo 4 7 848

7) Avlöningsförstärkning till 1

förste marinläkare Ao 25 (marinöverläkarens assistent) ... 15 000

8) 1 pensionerad underofficer A:

18 (marinöverläkarens expedition) ........................... 8 148

+ 77 354

B. Förändringar beträffande vissa utbildningsanstalter

Kustartilleriets skjutskola

1) 1 chef Bo 1 — Bo 3 ............... 5 100

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 ur 19(13

S jökrigsskolan

2) 1 chef Bo 1 — Bo 3 ...............

3) 1 souschef Ao 25 —Ao 27/25 ...

4) 1 kapten Ao 21 .....................

Berga örlogsskolor

5) 5 underofficerare av 2. graden

Ao 13 — förvaltare Ao 17 (1. instruktionsunderof ficer are)

ökning Minskning

5 100 1 944 27 300

21 360

Karlskrona örlogsskolor

6) 1 chef Bo 1— Bo 3.................. 5 100

7) 2 kommendörkaptener av 2.

graden Ao 25 — kommendörkaptener av 1. eller 2. graden Ao 27/25 (bataljonschefer) ... 3 880

8) 1 kapten Ao 21 — kommendör-

kapten av 1. eller 2. graden

Ao 27/25 (utbildningsavd.) ... 8 676

9) 4 löjtnanter Ao 17/15 — kapte-

ner Ao 21 (kompanichefer) 26 040

10) 3 underofficerare av 2. graden

Ao 13 — förvaltare Ao 17 (1.

lärare) ........................... 12 816

11) 1 underofficer av 2. graden Ao

13 — förvaltare Ao 17 (expeditionsföreståndare) ......... 4 272

12) I adjunkt Ae 23 lektor Ae

27/25 .............................. 5 496

Kustartilleriets mekanikerskola

13) 4 underofficerare av 2. graden Ao 13 — förvaltare Ao 17 (1. lärare) ........................... 17 068

Kustartilleriets radarskola

14) 2 underofficerare av 2. graden

Ao 13 — förvaltare Ao 17 (1.

lärare) ........................... 8 534

Marinens sjukvårdsskola

15) 1 marinläkare av 1. graden Ao

23 ................................. 30 492

5—4360 03 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 110

65 Summa

(jg K ii ny l. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

16) 1 underofficer av 2. graden Ao

13 — förvaltare Ao 17 ...... 4 272

17) 2 instruktionssköterskor Ag 16/

14 — Ae 16/14 .................. —

C. Marinens helikopterorganisation

1) 2 kaptener Ao 21 (kustartille-

riet) .............................. 64 000

2) 3 flaggunderofficerare Ao 15

(kustartilleriet) ............... 58176

D. Personal för ny isbrytare

1 kommendörkapten av 1. eller 2. graden Ao 27/25, 1 kapten Ao 21,

1 förvaltare Ao 19, 4 flaggunderofficerare Ao 15, 3 underofficerare av 2. graden Ao 13, 7 högbåtsmän Ao 11 ....................................

E. Förändringar i övrigt beträffande

militär och civilmilitär personal

Flottan

Summa

+ 187 510

+ 112 176

+ 331 632

Knngl. Muj:ls proposition nr 110 ur 1903

ökning Minskning

9) 50 underofficerare av 2. graden Ao 15 — flaggunderofficerare Ao 15 ..................... 100 800

10) (5 underofficerare Ao 15/18

(övertaliga) utgår............... 112 608

11) 1 flaggkorpral Ao 10 — Ao 18 2 616

12) 104 högbåtsmän Ao 11 — förste

högbåtsmän Ao 18 ......... 190 944

Kustartilleriet

13) 1 chef för marinkommando Nord

Bo 3—Bo 4........................ 2 748

14) 1 chef för Gotlands kustar-

tilleriförsvar Bo 1—Bo 3 ... 5 100

15) 2 överstelöjtnanter Ao 27 — vi-

kariatslöneförordnanden B 1 (tygmästare vid SK och BK) 24 340

16) 1 kapten Ao 21 (chef för vapen -

officersskola) .................. 27 000

17) 7 förvaltare Ao 17 — Ao 19 (vid

kustartilleriförsvarens tygförvaltningar m. m.) ............ 17 619

18) 13 flaggunderofficerare Ao 15

— vikariatslöneförordnanden A 17 (instruktionsunderofficerare vid KA 1 —- KA 5) ........................... 29 393

19) 50 underofficerare av 2. graden

Ao 13 — flaggunderofficerare Ao 15 ........................ 99 800

20) 10 överfurirer Ao 11 — flagg-

furirer Ao 13 .................. 18 360

21) 15 furirer Ae 8/7 — överfurirer

Ao 11 ........................... 38 445

Flottan och/eller kustartilleriet

22) 10 beställningar för underoffi-

cer av 2. graden Ao 13 vakanthålles .....................

Marinintendent urkåren

23) 1 marinöverintendent Bo 4

överföres från marinförvaltningen ........................... 57 564

Summa

08 Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

Mariningen jörkåren

24) 1 marindirektör av 1. graden

Ao 27 — avdelningsdirektör Bo 1 (fartygsavdelningen vid ÖVS) .............................. 11 1%

25) 1 marindirektör av 1. graden

Ao 27 — vikariatslöneförordnande B 1 (stabsingenjör vid kustflottan) ..................... 11 196

Marinläkarkåren

26) 1 förste marinläkare Ao 24 —

Ao 25 jämte avlöningsför-

stärkning (MKS) ............... 16 824

27) 1 förste marinläkare Ao 24 —

Ao 25 (MKO) .................. 1 824

28) 1 marinläkare av 1. graden Ao

23 — förste marinläkare Ao

24 (GbK) ........................ 1 668

29) 5 marinläkare av 2. graden, 1

marinläkarstipendiat ......... 49 668

F. Övriga personalförändringar

1) 1 chef för Stockholms örlogs-

varv Bo 3 — Bo 4 ............... 2 748

2) 4 pensionerade officerare A: 28

(marinkommandostaberna) 55 876

3) 5 pensionerade officerare A: 24

(MKO, MKS, MKV, NK och

SK) ................................. 56 280

4) 1 adjunkt Ae 23 (KA 4 instruk-

törsskola) ........................ 30 492

5) 2 skogvaktare Ae 13 — Ae 15

(MKO och SK) .................. 4 080

6) 1 teletekniker Ae 13 (Ruda ra-

dio) ................................. 10 824

7) 1 biträdande köksföreståndare

Ae 10 (BK) ..................... 14 244

8) 1 förrådsförman Ae 9 — förste

förrådsförman Ae 10 (MKV) 792

9) 1 förrådsförman Ae 9 (MKO) 14 352

10) 1 kontorist Ae 9 — kansliskrivare Ae 11 (MKO) ............ 1 572

Summa

+ 649 545

Knntjl. Maj:Is proposition nr till År 1!)li.'l

ökning Minskning

11) 1 biträde för skriv- och kon-

torsgöromål — kanslibiträde Ae 7 (sekr. åi stabschefen vid MKO) .............................. 1 860

12) 2 ekonoinibiträden Ae 5 (KÖS) 22 032

G. Förändringar i övrigt

1) Avlöningar till fänrikar ......... 177 760

2) Arvode till arkivföreståndare

vid MKO ........................... 250

3) Marinens kustbevakning ...... 6 600

4) Tillsynsman vid befästningar 22 700

5) Arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstal-

ler .................................... 112 000

6) Arvoden till civila lärare vid underbefälsskolorna och marinens

tekniska skola ..................... 35 000

7) Kontorsbud ........................ 175 000

8) Extra personal i eldningstjänst 190 000

9) Tillfälligt anställd personal ... 35 000

10) Ekiperingsersättningar ......... 35 000

11) Tjänstetidsbefordran ............ 133 040

12) Vikariatslöneförordnanden ... 6 441

13) Avlöningar till viss personal i

verkstadsdrift ..................... 5 000

14) Ersättning för avlöningskostna-

der på statens isbrytarfartyg ... 400 000

15) Ersättning för avlöningskostna-

der på sjöinätningsfartyg ...... 600 000

16) Höjda sjötillägg för viss personal .................................... 200 000

H. 1962 års lönereglering

1) Generell lönehöjning ............... 10 041 800

2) Lönegradsuppflyttningar m. m. 4 910 827

3) FörbandsövningsersäIlningar ... 1 530 000

I. Folkpensionsavgifter .................. I

.1. Avrundning

69 Summa

+ 221 152

285 171

16 482 627

89 863 36 688

17 830 000

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 nr 1963

Motiv

Av de av chefen för marinen anförda motiven må följande återges.

A 1)—3) Yrkandena avseende marinförvaltningen har anmälts i propositionen 33 till innevarande års riksdag.

7) Med hänsyn till pågående upprustning av sjukvårdstjänsten har arbetsomfånget inom marinöverläkarens stab under senare år ökat i omfång. Staben, som ledes av marinöverläkarens assistent (förste marinläkare i Ao 25), omfattar numera sjukvårdsdetalj, personaldetalj, forskningsdetalj, militärdetalj (för taktik och ABC-skydd) och expedition. För att marinöverläkaren skall kunna driva den ökade verksamheten bör han enligt chefen för marinen som stabschef ha eu högt meriterad assistent, som odelat kan ägna sig åt sammanhållande och ledande uppgifter. Då erfarenheterna visat att den för assistenten fastställda tjänstgöringstiden om 5 timmar per dag är för kort med hänsyn till föreliggande arbetsuppgifter, föreslår marinchefen. att ifrågavarande assistentbefattning förenas med heltidstjänstgöring. Till följd av den utökade tjänstgöringsskyldigheten anses avlöningsförstärkning böra utgå med 15 000 kr. för år.

1962 års försvarssjukmirdsutredning (FSU 62), som avgivit utlåtande över föreslagna personalförändringar rörande marinläkarkåren, har beträffande förevarande yrkande anfört följande.

FSU 62 planerar alt under detta är avlämna delbetänkande rörande bl. a. den fredsmässiga förbandssjukvårdens ordnande. Ett flertal alternativ föreligger för diskussion alltifrån den ytterligheten att den fredsmässiga sjukvården helt skall ombesörjas av civila läkare och sjukvårdsanstalter till den andra ytterligheten av en stark koncentration inom krigsmakten av fredssjukvården. Oberoende av hur den fredsmässiga sjukvården kommer att ordnas finnes emellertid ett krav inom varje försvarsgren på ett antal heltidsanställda stabsläkare för krigsplanering. Dessa stabsläkarbefattningar är av nyckelkaraktär för krigssjukvården. Befattningshavarna bör ha god medicinsk utbildning och de bör helst inneha specialistkompetens. De bör vidare ha erfarenhet av stabsarbete samt om möjligt ha genomgått militärhögskolan eller försvarshögskolan. Tillkomsten av dessa befattningar, som utredningen ser det, binder icke ställningstagandena avseende den fredsmässiga förbandssjukvårdens framtida utformning. Med hänsyn till det anförda tillstyrker utredningen alt befattningen som marinöverläkarens assistent förenas med heltidstjänstgöring. Avlöningsförstärkning bör utgå i form av arvode, vilket skall vara konkurrenskraftigt, men vars storlek utredningen saknar anledning att nu gå in på.

8) Personalärendena vid marinöverläkarens stab handläggs f. n. av arvodesanställda marinläkare av 2. graden, som på personaldetaljen fullgör sin årliga tjänstgöringsskyldighet om 60 dagar. Enligt marinchefen synes det ändamålsenligt att till förmån för andra uppgifter avlasta dessa läkare den expeditionella delen av personalärendena. En arvodesbefattning i A: 18 för pensionerad underofficer föreslås därför tillkomma vid marinöverläkarens expedition.

71 Kungl. Maj:1a proposition nr t it) år 1963

11 3) För souschef vid sjökrigsskolan finns f. n. en beställning i Ao 25. Souschefens ansvar och arbetsuppgifter är enligt chefen lör marinen jämförbara med utbildningsofficerens vid krigsskolan, för vilken från och med den 1 januari 1963 inrättats en beställning för överstelöjtnant eller major i Ao 27/Ao 25 (jfr. prop. 1962: 110, s. 61). Marinchefen anför vidare, att souschefen under sommarhalvåret, då chefen för sjökrigsskolan tungerar som sjögående förbandsehef, övertar eu stor del av dennes uppgifter i vad avser den landbaserade utbildningen. Marinchefen föreslår, alt för souschefen vid sjökrigsskolan från och med nästa budgetår inrättas en beställning i Ao 27 eller Ao 25 i utbyte mot nuvarande beställning i Ao 25.

I) Statskontoret har den 20 februari 1962 redovisat resultatet av utförda organisationsundersökningar vid sjökrigsskolan. Därvid har bl. a. påvisats behov av ytterligare en officersbefattning vid skolans stab (bataljonsadjutant). T anslutning härtill föreslår marinchefen, att en kaptensbeställning i Ao 21 från och med nästa budgetår tillkommer på sjökrigsskolans stat.

5) Marinchefen föreslår ånyo (jfr prop. 1962: 110, s. 73) att 5 förvaltarbeställningar tillkommer för förste instruktionsunderotficerare vid följande skolor ingående i llerga örlogsskolor, nämligen marinens underofficersskola, artilleriskolan, radarskolan, ubålsjaktskolan och skyddstjänstskolan. I samband härmed föreslås indragning av motsvarande antal beställningar för underofficer av 2. graden. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 28 juni 1962 må tills vidare beställningshavare vid bestridande av befattningen för förste instruktionsunderofficer vid marinens underofficersskola med undervisning i maskinlära, skeppsbyggeri och ångteknik erhålla vikariatslöneförordnande (vikariatsförordnande) såsom vid uppehållande av beställning i Ao 17.

7)—il) De under förevarande punkter redovisade yrkandena i chefens för marinen anslagsäskanden har samband med ett av marinchefen den 5 november 1962 framlagt förslag till ny organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Karlskrona örlogsskolor. Detta förslag bygger i huvudsak på av statens organisationsnämnd utförda organisationsundersökningar vid örlogsskolorna.

Kommendörkaptenerna av 2. graden är chefer för örlogsskolornas utbildningsbataljoner, bataljon af Trolle och bataljon Sparre, vilka numera vardera har en utbildningskonlingent av i medeltal cirka I 000 elever. — Kaptenen är chef för utbildningsavdelningen, där planläggning och organisation sker av utbildningen vid örlogsskolorna. -— Löjtnanterna är kompanichefer. Enligt marinchefen kan inom ramen för tillgängliga kaptensbeställningar vid flottan kaptener avses för endast 2 av de vid örlogsskolorna organiserade 6 kompanierna. — Av underofficerarna av 2. graden är 3 förste lärare och uppbördsmän vid övningsanläggningar för respektive skjut-, skydds- och signalutbildning och 1 föreståndare för skolexpeditionen vid örlogsskolornas centralavdelning.

12) Som motiv för omvandling av en för adjunkt i elteknik vid marinens

72 Kungl. Maj:ls proposition nr Ilo är t!)63

tekniska skola avsedd tjänst i Ae 23 till lektorstjänst i Ae 27/25 liar chefen Tör marinen anfört i huvudsak följande.

Kompetenskraven för adjunktur vid marinens tekniska skola har likställts med de som gäller för adjunktur vid sjöbefälsskolorna, vilket bl. a. innebär två ars undervisningsvana. Enligt nuvarande praxis kan civilingenjöi utnämnas till adjunkt i lönegrad 2.'i eller lektor i lönegrad 25 respektive 27 vid tekniskt gymnasium ulan någon som helst undervisningsvana.

Undervisningen vid marinens tekniska skola är jämställd med gymnasieundervisning och tjänstgöringsskyldigheten för lärarna är densamma som vid ett gymnasium. I likhet med fallet vid till exempel sjöbefälsskola bör därför även vid marinens tekniska skola möjlighet finnas för avancemang till lektorat.

Elteknik är ett myckel centralt och viktigt ämne för marinen. Del är därför ur utbildningssynpunkt nödvändigt att marinens tekniska skola tillföres en kompetent lärare som kan verka vid skolan under en följd av år. Det är dessutom avsikten alt nämnde lärare i egenskap av huvudlärare i elteknik skall ansvara för detta ämne vid marinens samtliga skolor i Karlskrona. För att säkerställa afl god lärarkrafl erhålles, synes det vara erforderligt att en tjänst för adjunkt omvandlas till lektorstjänst.

överstyrelsen för yrkesutbildning, som avgivit utlåtande över förevarande yrkande, tillstyrker att eu lektorstjänst tillkommer vid marinens tekniska skola.

13) — It) Vid kustartilleriets radar- och mekanikerskolor måste enligt marinchefen kraven på militära lärare ställas minst lika höga som på lärare vid civila yrkesskolor. Vid förstnämnda skolor anses varje yrkesgren böra vara företrädd av en särskilt kvalificerad lärare. F. n. är 4 förvaltarbeställningar i Ao 17, av vilka 3 vid mekanikerskolan och 1 vid radarskolan, avsedda för förste instruktionsunderofficerare. Vid dessa skolor tjänstgör emellertid ytterligare (i underofficerare, 4 vid mekanikerskolan (motor-, min-, verkstads- och maskintjänsl) och 2 vid radarskolan (teknisk radartjänst), med åligganden och ansvar som förste instruktionsunderofficerare. Sistnämnda 4 underofficerare vid mekanikerskolan åtnjuter jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 28 juni 1962 vikariatslöneförordnande (vikariatsförordnande) såsom vid uppehållande av beställning i Ao 17.

Marinchefen föreslår nu all 6 förvaltarbeställningar i Ao 17 från och med nästa budgetår tillkommer i utbyte mot beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 13 och avses för förste instruktionsunderofficerare vid kustartilleriets mekaniker- och radarskolor.

17) Vid den numera till Alvsborgs kuslartilleriregemente förlagda marinens sjukvård sskola tjänstgör 2 instruktionssköterskor, vilka med stöd av heslut vid 1962 års höstriksdag (rskr. nr 402) från och med 1/1 1963 är placerade i lönegrad Ag 17. Dä behovet av ifrågavarande instruktionssköterskor är stadigvarande, föreslår marinchefen i samråd med försvarets sjukvårdsstyrelse att dessa tjänster blir extra ordinarie.

D) Genom beslut den 1 december 1961 bemyndigade Kungl. Maj:t ma-

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

TA

rinförvaltningen att teckna kontrakt om leverans av ett nytt isbrytarfartyg, som beräknas bli levererat under nästa budgetår. Provtur bedömes kunna äga rum senast under januari 1964. Den nya isbrytaren blir av ungefär samma storlek som den senast tillkomna isbrytaren Oden.

Tillkomsten av en ny isbrytare medför enligt chefen för marinen behov av ytterligare personal. Marinchefen framhåller, att den äldsta av nuvarande isbrytare, Atle, vilken under en följd av år utnyttjats som reservfartyg, huvudsakligen varit bemannad med reservpersonal och värnpliktiga; för fartyget har endast tillkommit en förvaltarbeställning avsedd för maskintjänsfcchef. Vidare bedömes Atle ännu någon tid komma att kvarstå såsom reservfartyg.

Då den nya isbrytaren icke anses kunna bemannas med enbart reservpersonal och värnpliktiga, föreslår marinchefen, att sammanlagt 17 nya beställningar tillkommer, nämligen för 1 kommendörkapten av 1. eller 2. graden i Ao 27/25 (fartygschef), 1 kapten i Ao 21 (förste officer), 1 förvaltare i Ao 19 (uppbördsmaskinist), 4 flaggunderofficerare i Ao 15 (däcksuppbördsman, uppbördselektriker, förste maskinist och redogörare), 5 underofficerare av 2. graden i Ao 13 (vakthavande maskinister) samt 7 högbåtsmän i Ao 11 (däcksunderbefäl, kock, radiotelegrafist och vakthavande maskinrumsbefälhavare).

Enligt marinchefen erfordras vidare 2 löjtnanter för bemanning av den nya isbrytaren. Med hänsyn till föreliggande vakanser bland löjtnanterna vid flottan äskas emellertid icke nu några nya beställningar för denna personal. Slutligen anmäles, att behov föreligger av ytterligare 2 högbåtsmän, därest förutsatt automatisering av maskinmanövreringen på den nya isbrytaren ej kommer till stånd.

E 5) Den hösten 1961 utrangerade tendern Sprängaren kommer att ersättas av en nybyggd tender, Achilles. Med hänsyn härtill föreslår marinchefen, att en för fartygschef på tender avsedd förvaltarbeställning i Ao 17, vilken nu får uppehållas endast medelst förordnande, får tillsättas.

6) Fartygschef å tvättbytesfartyget Sigrun, vilket levererades hösten 1961, är för närvarande en flaggunderofficer. Fartygschefens ansvar och arbetsuppgifter motiverar enligt marinchefen afl för befattningen bör avses en beställning för förvaltare i Ao 17. Förvaltarbeställningen föreslås lillkomma i utbyte mot en beställning för flaggunderofficer i Ao 15.

8) Det nuvarande dykeri- och bärgningsfartyget Belos ersättes under 1963 med ett nytt fartyg, vilket ävenledes kommer att få namnet Belos. För maskintjänstchef A nya Belos, som får en mer komplicerad utrustning än sin föregångare, bör enligt marinchefen avses en förvaltare. En förvaltarbeställning i Ao 17 föreslås därför tillkomma från och med nästa budgetår i utbyte mot en beställning för underofficer av 2. graden i Ao 13.

9) , 18) och 19) Chefen för marinen har i särskild ordning hemställt, att eu marin befälsutredning tillsätts. Eu sådan utredning bedömes mycket

74 Knngl. Mnj.ts proposition nr 110 år 1063

angelägen bl. a. med hänsyn till de otillfredsställande befordringstörhållanden som no råder inom vissa befälskårer. Med hänsyn till att alltmer kvalificerade uppgifter och ökat ansvar måst åläggas flertalet underofficeiaie anser marinchefen del motiverat att, i avvaktan på resultatet av en särskild befälsutredning, för nästa budgetår föreslå förbättringar för vissa underofficerare. Sålunda föreslås — under erinran om att vissa truppförvaltarbeställningar från och med innevarande budgetår tillkommit vid sådana personalkårer inom armén, vid vilka betälsbehovet icke närmare preciseiats — alt 13 flaggunderofficerare i Irupptjänsl vid kustartilleriet erhåller vikarialslöneförordnanden såsom lörvaltare. Vidare hemställer marinchefen, att tillhopa 100 beställningar för underofficerare av 2. graden, 50 vid vardera flottan och kustartilleriet, utbytes mot flaggunderofficersbeställningar. Marinchefen har härvid i avvaktan pa personalkarutredningens pågående öveisyn icke förutsatt utbyten i fråga om underofficerare i teknisk tjänst.

10) Marinchefen anmäler, att för budgetåret 106.3/64 erfordras 108 beställningar i lönegrad Ao 15/13 för övertaliga underofficerare på särskild stat. Detta innebär en minskning med 6 dylika beställningar i lörhållande till innevarande budgetår.

11) Från och med innevarande budgetår uppflyttades höghätsmännen från lönegrad Ao 9 till Ao 11 och förste högbåtsmännen från lönegrad Ao 11 till Ao 13. Med hänsyn härtill anser marinchefen det rättvist att den vid flottan övergångsvis kvarstående flaggkorpralsbeställningen i Ao 10 från och med nästa budgetår placeras i lönegrad Ao 13.

12) Med hänsyn till tjänsteåldern för nuvarande högbåtsmän vid flottan hör enligt marinchefen 104 beställningar för förste högbåtsman i Ao 13 tillkomma i utbyte mot motsvarande antal beställningar för högbåtsman i Ao II.

16) Chefen för marinen återkommer till sitt senast i föregående års äskande (jfr prop. 1962: 110, s. 74) framförda törslag rörande inrättande av eu för chef för kustartilleriets vapenofficersskola avsedd beställning för kapten i Ao 21. Marinchefen framhåller, att kvarstående behov av kaptener enligt den genom generalorder (nr 1326/1959) lastställda fredsorganisationen nu utgöres av ifrågavarande kapten. Vidare erinras i sammanhanget om att personalbehovet för vapenofficersskolan endast utgöres av skolchefen.

20) och 21) Kustartilleriets underbefälskär enligt det är 1958 reviderade förslaget av år 1955 är ännu icke fullt utbyggd, bör att så skall bil fallet eifordras att 70 beställningar för flaggfurir och 26 beställningar för överfurir tillkommer i utbyte mot 96 furirsbeställningar. Med hänsyn till åldersfördelningen hland underbefälet föreslår marinchefen, att för nästa budgetår omvandling sker av 10 beställningar för överfurir i Ao 11 till beställningar för flaggfurir i Ao 13 samt av 15 furirsbeställningar i Ae 8/7 till beställningar för överfurir i Ao 11.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1963

22) Marinchefen anmäler, att sammanlagl 10 underofficerare (5 vid flottan och 5 vid kustartilleriet), vilka nu genomgår utbildning i teknisk tjänst, beräknas bli antagna som mariningenjörer i reglerad befordringsgång under hösten 1063. Härvid räknar marincbefen med att 10 beställningar för underofficer av 2. graden vid flottan och kustartilleriet vakanthålles.

F 2) Beträffande förslaget att inrätta eu arvodesbefattning i A: 28 för pensionerad officer vid envar av marinkommandostaberna anför marinchelen i huvudsak följande.

Marinkommandostaberna har under hela efterkrigstiden ålagts allt större arbetsuppgifter beträffande krigsförberedelsearbetet och mobiliseringsplanläggning utan att staberna kunnat förstärkas med mot de nya uppgifterna svarande nya befattningshavare. Situationen är nu sådan alt väsentliga arbetsuppgifter inom nämnda områden måste eftersättas, vilket medför minskad effektivitet beträffande marinens krigsberedskap.

1 flottans krigsorganisation ingår ett stort antal hjälpfartyg, som f. n. bemannas nästan uteslutande med krigsplacerad militär personal. För att dels minska behovet av att i fred utbilda sådan personal, dels i krigsorganisationen få tillgång till de kunskaper om hjälpfartyg och de erfarenheter beträffande dessas egenskaper som normalt besitles av fartygens fredsbesättning, är det önskvärt att flottan i krig kan disponera i vart fall den kvalificerade delen av befälet på ett stort antal av ifrågavarande fartyg. Sådan disposition kan åstadkommas inom ramen för gällande föreskrifter men fordrar ett tidskrävande och kvalificerat samarbete mellan militära myndigheter och fartygens rederier (ägare). Detta arbete bör åläggas marinkommandostaberna. Med liänsyn till pågående utredning av den militära regionala led ningen vill chefen för marinen f. n. icke föreslå att marinkommandostaberna förstärks med stampersonal. Chefen för marinen föreslår därför att vid envar av staberna inom marinkommando Nord, Ost, Syd och Väst tillkommer en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 28.

3) Som motiv för förslaget att inrätta 5 arvodesbefattningar i A: 24 för pensionerade officerare, säkerhetsofficerare, med placering vid marinkommando Ost, Syd och Väst samt Stockholms och Norrlands kuslartilleriförsvar, anför chefen för marinen i huvudsak följande.

Ärenden berörande säkerhetstjänsten har alltmer ökat i omfattning beroende på dels den fortlöpande moderniserings- och nybyggnadsverksamheten, dels ökade krav på effektivare säkerhetstjänst. Bl. a. har nya föreskrifter och anvisningar utfärdats beträffande sekretessen kring upphandling eller arbete för statens behov, som med hänsyn till rikets säkerhet bör hemlighållas. Dessa föreskrifter innebär en ökad kontrollverksamhet beträffande leverantörer och entreprenörer etc. EU ökande antal viktiga anläggningar i land ställer vidare ökade krav på bevakning och tillsyn. Antalet ärenden rörande utlänningars tillträde till skyddsområden och övriga ärenden angående tillträde till befästningar m. m. visar även ökning.

Ärenden rörande säkerhetstjänst handlägges för närvarande vid marinkommando- och kustartilleri försvarsstaber av skilda befattningshavare vid sidan av annan tjänst. För att möjliggöra den inspektions- och kontrollverksamhet, som en effektiv säkerhetstjänst kräver, och för alt över huvud laget effeklivera säkerhetstjänsten behövs särskilda befattningshavare vid nämn-

7(i Kungl. Mnj:ts proposition nr 110 dr 1963

da staber för dessa uppgifter. 1 likhet med vad som är fallet beträtfande inilitärbefälsstaberna bör därför arvodesbefattningar för säkerhetsofficerare inrättas vid marinkommandostaber och vissa kustartilleriförsvarsstaber. Vid marinkommando Nord och Norrlands kustartilleriförsvar kan därvid gemensam befattningshavare avses, vilken bör placeras vid kustartilleriförsvarsstaben. Av övriga kustartilleriförsvar föreslås tills vidare endast att eu dylik tjänst inrättas vid Stockholms kustartilleriförsvar. De föreslagna befattningshavarna bör även i mån av lid biträda med sammanställning av mobiliserings- och krigsplaner vid respektive staber.

1) Föregående är föreslog marinchefen all I tjänster för adjunkt skulle tillkomma för instruktörsskolan vid Älvsborgs kustartilleriregemente (jtr prop. 1962: HD, s. 78—79). Innevarande budgetår har it dylika tjänster in rättats. Marinchefen föreslår nu, att ytterligare en adjunktstjänst i Ae 28 tillkommer från och med nästa budgetår.

7.) 1 samband med den rationalisering av utbildningsorganisationen inom kustartilleriet som ägt rum på senare år har viss utbildning, som tidigare varit förlagd till andra kustartilleriförband, överförts till Karlskrona kustartilleriregemente. Samtidigt härmed har utbildningen inom Karlskrona kustartilleriregemente koncentrerats, bl. a. genom all den i högre grad än tidigare sammanförts Till Kungsholmsfort. Portionsanlalet vid tortels matinrättning är därför regelmässigt så stort, att eu biträdande köksföreståndare erfordras. Sedan budgetåret 1959/60 har eu biträdande köksföreståndare i Ag 10 med avlöning från medel avsedda för avlöning av personal för tillfälliga arbetsuppgifter ianspråktagils vid ifrågavarande matinrättning. Då behov av denna befattningshavare även fortsättningsvis kommer att föreligga, föreslås, att en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ae 10 tillkommer vid Blekinge kustartilleriförsvar, avsedd för Kungsholmsfort.

G l) Chefen för marinen räknar med att antalet fänrikar under nästa budgetår blir 74, varav 45 vid flottan, 24 vid kustartilleriet och 5 vid marininlendenturkåren. Jämfört med innevarande budgetår innebär detta en ökning med sammanlagi 10 fänrikar.

2) Till arkivföreståndare vid marinkommando Ost har sedan är 1958 utgått ett arvode av 500 kr. för är. Med hänsyn till den allmänna löneutvecklingen sedan arvode! inrättades synes enligl marinchefen en reglering nu hefogad. Marinchefen föreslår därför all arvode! höjes med 250 kr.

8) Medelsbehovet för arvoden lill tillsynsmän vid marinens kustbevakning beräknas av marinchefen för nästa budgetår till 53 400 kr., innebärande en ökning med 6 600 kr. Ökningen anses erforderlig med hänsyn till dels tillkomst av nya bevakningsobjekt (krigsförråd och utrustningsdepåer), dels vissa önskvärda arvodesförhöjningar.

t) Medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän vid befästningar in. m. inom kustartilleriförsvaren beräknas öka med 22 700 kr. till 405 600 kr. Härvid har marinchefen räknat med dels en mindre ökning av arvodesbeloppen till deltidsanställda tillsynsmän, dels arvode till ytterligare en heltids-

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 År 1963

anställd tillsynsman, vilken erfordras på grund av omorganisation av maskintjänsten vid Stockholms kustartilleriförsvar.

5) För timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar marinchefen för nästa budgetär i runt tat 517 000 (+ 112 000) kr. Orsaken till uppräkningen är höjda timarvodesbelopp (cirka 47 000 kr.) samt ökat antal läsavdelningar och tillkomst av nya skolor och kurser. Sålunda har bl. a. medel beräknats för marinens sjukvårdsskola, för vilken arvodeskostnaderna hittills bestritts från övningsanslaget men som nu förutsättes skola få en fastare organisation, och kustartilleriets vapenofficersskola, vilken förutsättes skola inrättas (jfr p. E 16).

6) Under förutsättning att eu tjänst för adjunkt i Ae 23 från och med nästa budgetår tillkommer vid Älvsborgs kustartilleriregemente (jfr p. F 4) utgör enligt marinchefen medelsbehovel för arvoden till civila lärare vid underbefälsskolorna och marinens tekniska skola 265 000 (—35 000) kr.

8) Förslaget har anmälts i årets statsverksproposition (bil. 6, punkterna 34 och 68).

9) Med hänsyn till föreliggande behov vid främst regionala och lokala myndigheter hör medlen för tillfälligt anställd personal enligt marinchefen uppräknas med 35 000 kr.

14) Inkomsterna under den särskilda uppbördsposlen Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg har chefen för marinen beräknat till 1 000 000 kr., innebärande en ökning med 400 000 kr. Beräkningen är gjord med utgångspunkt i en sträng vinter. Vidare har hänsyn tagits till att eu ny isbrytare beräknas tillkomma vintern 1961.

15) Marinchefen framhåller, till den verksamhet som bedrivs av personal ur flottan inom ramen för sjöfartsstyrelsens isbrytar- och sjömätningstjänst till sin natur är skild från marinens förbandsproducerande verksamhet. Såsom framgår av föregående punkt tillgodoförs förevarande anslag årligen från anslag till sjöfartsändamål ett belopp motsvarande avlöningskostnaderna för vid marinen anställda officerare, underofficerare och underbefäl under den tid de tjänstgör på isbrytarfartyg. Marinchefen föreslår nu, atl motsvarande skall gälla beträffande avlöningskostnaderna för personal tjänstgörande på sjörnätningslärtyg. För nästa budgetår beräknas dessa kostnader till 600 000 kr.

1 skrivelse den 21 januari 1963 har chefen för marinen framlagt förslag om inrättande av en beställning för heltidstjänstgörande marinläkare, avsedd för ubåtshygieniska uppgifter. Marinchefen anför därvid bl. a. all hittills gjorda undersökningar entydigt visal, atl de medicinska problem som sammanhänger med vistelse i slutna rum under längre tidsperioder icke torde kunna lösas utan kontinuerliga arbetsinsatser av högt kvalificerad militärmedieinsk expertis, som bär ingående kunskap om marinens arbets-

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1963

förhållanden och stridsproblem samt uppfattning om de konstruktionsmässiga möjligheterna att åstadkomma praktiskt användbara lösningar för ubåtstjänslen. För ifrågavarande uppgifter hör enligt marinchefen en beställning för specialmarinläkare i ABr 23 tillkomma från och med nästa budgetår. Beställningshavaren anses böra erhålla avlöningsförstärkning med hänsyn till att han icke kan beräknas åtnjuta inkomst från civil läkarverksamhet.

1962 års försvarssjukvårdsutredning har avgivit utlåtande över förevarande yrkande. Enligt utredningen är de med den föreslagna specialmarinläkarbefattningen förenade arbetsuppgifterna av kvalificerad natur samt har betydelse för lösandet av vissa problem av speciell karaktär för marinen. Förslaget att inrätta ifrågavarande tjänst anses vidare ligga i linje med utredningens strävan att tillskapa heltidsbefattningar inom försvarsgrensledningarna för läkare med forskningsutbildning. Med hänsyn till att den specialmarinläkartjänst som inrättades år 1961 (jfr prop. 1961: 110, s. 151) jämväl var avsedd för arbetsuppgifter inom det dykeritekniska området har utredningen noga övervägt om ytterligare en tjänst inom området erfordras. Utredningen har därvid funnit att vid sidan av den tidigare för lösande av fysiologiska problemställningar i samband med dykning inrättade specialmarinläkartjänsten den nu föreslagna befattningen, som avses för ubåtshygien med särskild inriktning på det slutna rummets hygien, är motiverad. Utredningen tillstyrker därför att den föreslagna specialmarinläkarbeställningen inrättas.

Chefen för marinen föreslår (skr. 21/1 1963) att i enlighet med nu tilllämpade principer för reglerad befordringsgång 6 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 inrättas vid marinens förband (motsvarande) i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Vidare kan enligt marinchefen 11 vid ifrågavarande förband (motsvarande) inrättade tjänster för kontorsbiträde i Ao 5, vilka beräknas icke kunna besättas med formellt kompetenta innehavare, utbytas mot tjänster för biträde för skrivoch kontorsgöromål. Marinchefen anmäler slutligen, att 4 ordinarie kontorsbiträdestjänster, vilka enligt vederbörlig personalförteckning för marinen övergångsvis må finnas inrättade, kan indragas från och med nästa budgetår. För upplysning om hur tjänsterna fördelas på olika förband m. m. torde få hänvisas till marinchefens framställning i ämnet.

De partemen tschefen

Jag behandlar i det följande marinchefens yrkanden punktvis i den ordning de anmälts. De förslag som inte särskilt nämns har jag inte ansett mig kunna tillstyrka.

A. I anslutning till vad som förutsatts i propositionen nr 33 till årets riksdag angående medelsbehovet under anslaget Marinförvaltningen: Av-

Kungl. Mnj:ts proposition nr 110 är 1963

löningar för budgetåret 1963/64 föreslår jag, att en kaptensbeställning i Ao 21 vid kustartilleriet, avsedd för marinförvaltningens vapenplanering, utbytes mot maj or sbeställning i Ao 25, att en kaptensbeställning i Ao 21 vid marinintendenturkåren, avsedd för ämbetsverkets centralplanering, utbytes mot beställning för kommedörkapten av 2. graden i Ao 25 samt att eu löjtnantsbeställning i Ao 17/15 vid flottan utgår.

Med hänsyn till arten och omfattningen av förekommande arbetsuppgifter anser jag det motiverat, att arbetstiden för marinöverläkarens assistent, vilken innehar beställning för förste marinläkare i Ao 25, omregleras till deltidstjänstgöring. 1 samband därmed bör avlöningsförstärkning utgå till ifrågavarande marinläkare med 15 (JOO kr. för år.

Marinchefens förslag om inrättande av en arvodesbefattning i A: 18 lör pensionerad underofficer vid marinöverläkarens expedition kan jag tillstyrka.

B. Beträffande sjökrigsskolan och Karlskrona örlogsskolor har chefen för marinen framlagt förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred. Dessa förslag är alltjämt under beredning i försvarsdepartementet. Ställning torde dock redan nu kunna tas till vissa med stabs- och förvaltningsorganisationen sammanhängande frågor.

Vid sjökrigsskolan bör sålunda nuvarande souschefsbeställning i Ao 25 omvandlas till beställning i alternativt Ao 27/25 med tjänstebenämning chef för utbildningsavdelningen. För denna avdelning bör vidare tillkomma en kaptensbeställning i Ao 21. 1 samband härmed bör eu löjtnantsbeställning i Ao 17/15 vid flottan indragas.

Jag föreslår vidare, att för nämnda skola inrättas beställningar vid flottan för en förvaltare i Ao 17 (intendenturavdelningen) och 5 högbåtsmän

1 Ao It (vaktchefer och föreståndare för budcentralen). Ifrågavarande beställningar bör emellertid vakanthållas så länge nuvarande, för motsvarande befattningar avsedda civila tjänstemän kvarstår i tjänst. Slutligen torde

2 beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 13 (1 vid vardera flottan och kustartilleriet), vilkas innehavare för närvarande tjänstgör som kasernunderofficer respektive tyguppbördsman vid sjökrigsskolan, kunna indragas.

Beträffande Karlskrona örlogsskolor föreslår jag, att beställningar för en kapten i Ao 21 (chef för utbildningsavdelningen) och 4 löjtnanter i Ao 17/15 (kompanichefer) utbytes mot beställningar för en kommendörkapten av 1. eller 2. graden i Ao 27/25 och 4 kaptener i Ao 21. Jag kan även tillstyrka, att en för expeditionsföreståndare vid örlogsskolorna avsedd förvaltarbeställning i Ao 17 tillkommer i utbyte mot eu beställning för underofficer av 2. graden i Ao 13.

Härutöver bör vid förevarande skolor tillkomma 3 arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare i A: 18 i utbyte mot samma antal beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 13.

80 Kungl. Maj:ts proposition nr tlO dr 1963

Genom beslut den 14 december 1962 har Kungl. Maj:t medgivit, att eu tjänst för lektor i Ag 27/25 får finnas inrättad vid Karlskrona örlogsskolor från och med den 1 januari 1963 tills vidare intill den 1 juli samma år. Därvid skall en adjunktstjänst i Ae 23 vakanthållas. Från och med nästa budgetår bör i enlighet med marinchelens förslag förenämnda adjunktstjänst utbytas mot en tjänst för lektor i Ae 27/25.

Med anledning av marinchefens förslag under 14. vill jag erinra om att Kungl. Maj:t tidigare denna dag på mitt förslag förordnat, att 2 förste instruktionsunderofficerare vid kustartilleriets radarskola får meddelas vikariatslöneförordnande (vikariatsförordnande) i lönegrad A 17. Förslaget att 2 tjänster för instruktionssköterska — numera i Ag 17 — skall extraordinariesättas tillstyrker jag.

Slutligen vill jag anmäla, att chefen för marinen den 25 september 1961 avgivit ett förslag rörande organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid Berga örlogsskolor. Med anledning av förslaget, vilket för närvarande är under beredning inom försvarsdepartementet, vill jag i detta sammanhang föreslå, att en för kompaniadjutant vid kasernkompaniet avsedd förvaltarbeställning i Ao 17 vid uppkommande vakans utbytes mot beställning för flaggunderofficer i Ao 15.

1). För närvarande finns fyra statsisbrytare. Under nästa budgetår tillkomer ytterligare eu sådan. Dä den äldsta av nuvarande isbrytare, Atle, torde komma att kvarstå, i vart fall som reservfartyg, innebär tillkomsten av det nya fartyget att organisationen utökas. Detta medför i och för sig ett behov av personalökning. Emellertid avses den i fred för isbrytarverksamheten ianspråktagna personalen för andra befattningar i krig. I avvaktan på en närmare precisering av personalbehoven för marinens krigsorganisation, vilken bör verkställas i samband med förestående översyn av marinens befälsstater, är jag icke beredd tillstyrka någon statökning i anslutning till att en ny isbrytare tillkommer. Däremot bör vissa jämkningar vidtagas i personalstaterna för att dessa skall bli bättre anpassade till behovet för den utökade isbrytarverksamheten. Med dessa utgångspunkter föreslår jag, att beställningar för eu kommendörkapten av 2. graden i Ao 25, en kapten i Ao 21, en förvaltare i Ao 19 och 2 flaggunderofficerare i Ao 15 tillkommer från och med den 1 oktober 1963. I samband härmed bör beställningar för 2 löjtnanter i Ao 17/15 och 2 underofficerare i Ao 15/13, de sistnämnda å särskild stat för övertaliga, indragas. Vidare bör en övergångsvis kvarstående beställning för förvaltare i Ao 17 indragas. Vid bifall till detta förslag bör under nästa budgetår 2 beställningar för kommendörkapten av 2. graden vid flottan disponeras för fartygschef på isbrytare.

E. En översyn av befälsordningen vid marinen liknande den som skett vid armén torde, såsom jag tidigare uttalat, kunna påbörjas tidigast under år 1963. Relationerna mellan obefordrade och befordrade underofficerare är

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1963

för närvarande betydligt oförmånligare vid marinen än vid infanteriet. Skäl synes alltså föreligga att vidta vissa jämkningar härvidlag utan alt avvakta resultaten av en översyn. Jag har härvid särskilt beaktat att något förslag till ändrad organisation beträffande underofficerspersonal i teknisk tjänst vid marinen icke kan föreläggas årets riksdag. Jag anser mig böra föreslå ett utbyte av 150 beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 13, varav 100 vid flottan och 50 vid kustartilleriet, mot beställningar för flaggunderofficer i Ao 15.

Jag anser mig böra biträda marinchefens förslag att tillsätta en för fartygschef på tender avsedd förvaltarbeställning i Ao 17, vilken nu får uppehållas endast med förordnande.

Vidare tillstyrker jag att en för fartygschef å tvättbytesfartyget Sigrun avsedd flaggunderofficersbeställning i Ao 15 utbytes mot förvaltarbeställning i Ao 17.

För maskintjänstchefen på det nya dykeri- och bärgningsfartyget Belos bör avses en förvaltarbeställning i Ao 17. Jag föreslår, att en övergångsvis kvarstående förvaltarbeställning omdisponeras och avses för nämnda befattning. I samband härmed bör en beställning för underofficer av 2. graden i Ao 13 indragas.

Jag föreslår, att för chef för kustartilleriets vapenofficersskola inrättas en beställning för kapten i Ao 21. I samband härmed bör en löjtnantsbeställning i Ao 17/15 vid kustartilleriet utgå.

I likhet med marinchefen räknar jag med att 6 beställningar för övertaliga underofficerare i Ao 15/13 indrages. Vidare bör indragning ske av 3 vakanta förvaltarbeställningar i Ao 17, tidigare avsedda för befattningar, vilka ej längre ingår i organisationen.

Vid anslagsberäkningen tar jag hänsyn till att högst 9 beställningar för underofficer av 2. graden vakanthålles för underofficerare, som efter genomgången teknisk utbildning erhåller extra ordinarie mariningenjörsbeställning. Med anledning av att 12 ordinarie maringenjörsbeställningar enligt vad jag inhämtat tillsatts med underofficerare bör vidare motsvarande antal beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 13, av vilka 11 vid flottan och 1 vid kustartilleriet, indragas.

Såvitt avser marinens underbefäl föreslår jag, att 60 beställningar för högbåtsman i Ao 11 vid flottan utbytes mot beställningar för förste högbåtsman i Ao 13 samt att 15 furirsbeställningar i Ao 8/7 vid kustartilleriet omvandlas till beställningar för överfurir i Ao 11. Vidare kan jag biträda marinchefens förslag att uppflytta en vid flottan övergångsvis kvarstående flaggkorpral från lönegrad Ao 10 till Ao 13.

F. Chefen för marinen har bl. a. föreslagit, att vid var och en av marinkominandostaberna skall tillkomma dels en pensionerad officer i A: 28 för mobiliseringsplanläggning, dels en pensionerad officer i A: 24 för ärenden 6—4360 03 Iiihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 110

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

rörande säkerhetstjänsten. För ifrågavarande arbetsuppgifter vid marinkommandostaberna synes viss personalförstärkning erforderlig. Jag finner det emellertid tills vidare vara tillfyllest, om för berörda uppgifter inrättas en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i A: 24 vid envar av staberna för marinkommando Nord, Ost, Syd och Väst.

Förslaget om inrättande av ytterligare en adjunktstjänst i Ae 23 för instruktörsskolan vid Älvsborgs kustartilleriregemente kan jag biträda. Jag bar heller icke funnit anledning till erinran mot att en extra ordinarie tjänst för biträdande köksföreståndare tillkommer vid Blekinge kustartilleriförsvar. Tjänsten bör placeras i lönegrad Ae 12.

G. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva frågan om höjt arvode till arkivföreståndare vid marinkommando Ost.

För timarvoden m. in. till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare samt till civila lärare för underbefälsutbildning in. in. beräknar jag för nästa budgetår — under icke-ordinarieposten (jfr arméns motsvarande anslag) —- i runt tal 800 000 kr., innebärande en ökning med ca 100 000 kr. Jag har därvid förutsatt, att uppkommande arvodeskostnader vid marinens sjukvårdsskola alltjämt skall bestridas från övningsanslag. Vidare bar jag beaktat ett av marinchefen i särskild skrivelse den 20 februari 1963 anmält medelsbehov för arvoden vid musikaspirantutbildning.

Av marinchefen föreslaget utbyte av ekonomivärnpliktiga mot kontorsbud kan jag icke tillstyrka. Medel för anställande av ytterligare kontorsbud bör därför icke beräknas.

För tillfälligt anställd personal bör medelsanvisningen ökas med 10 000 Ur.

Med hänsyn till i det föregående föreslagna utbyten av underofficersbeställningar av 2. graden mot flaggunderofficersbeställningar torde kostnaderna för personliga vikariatslöneförordnanden minska med ca 300 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

Inkomstposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift torde för nästa budgetår kunna upptagas till 400 000 (+ 295 000) kr. med hänsyn främst till omorganisation vid Stockholms örlogsvarv.

Inkomstposten Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg beräknar jag, med beaktande bl. a. av att en ny isbrytare tillkommer, till 825 000 (+ 225 000) kr.

Marinchefens förslag att avlöningskostnaderna för personal på sjömätningsfartyg slutligt skall belasta anslag för sjöfartsändamål kan jag icke biträda. Jag räknar ej heller med bifall till förslaget om höjning av sjötilllägget för viss personal.

I enlighet med vad jag föreslagit i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 119) beräknar jag medel för inrättande av 10 tjänster för eldare i Ag 7.

Marinchefens under denna punkt i övrigt redovisade beräkningar av förändringar under anslaget lämnar jag utan erinran.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1963

83 Marinchefens i skrivelse den 21 januari 1963 framförda förslag om inrättande av en beställning för specialmarinläkare i ABr 23, vilket förslag tillstyrkts av 1962 års försvarssjukvårdsutredning, anser jag mig böra biträda. Till innehavaren av denna tjänst bör utgå avlöningsförstärkning med 15 000 kr. för år.

Beträffande i marinchefens skrivelse den 21 januari 1963 föreslagna förändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 och för biträdespersonal i reglerad befordringsgång har jag icke funnit någon anledning till erinran.

I anslutning till ett av mig i årets statsverksproposition framlagt förslag om inrättande av en tjänst för förste byråsekreterare i Ae 23 vid försvarets radioanstalt (jfr prop. 1963: 1, bil. 6, punkt 127) räknar jag med att antalet tjänstgöringsmånader för till frivillig tjänstgöring inkallad personal minskas med 12.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 192) har jag bl. a. föreslagit att 3 beställningar för lärare i År 25/21 tillkommer vid militärhögskolan, varav en avsedd för undervisning på marinlinjen. I enlighet härmed bör vid bifall till detta förslag en kaptensbeställning i Ao 21 vid flottan indragas.

Under erinran om vad jag i det föregående vid anmälan av arméns allmänna avlöningsanslag anfört föreslår jag, att vid marinkommando Väst tillkommer en tjänst för kansliskrivare i Ao 11 i utbyte mot en dylik tjänst i Ae 11.

Beträffande vakanthållande m. m. av beställningar för intendenturofficerare i samband med inrättandet av försvarets intendenturverk vill jag hänvisa till vad jag anfört därom vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Med beaktande av dels vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar m. m. vid marinen dels kostnaderna för år 1962 beslutade lönehöjningar samt med ledning av belastningen på anslaget under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 125 000 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning med 19 000 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för marinen samt de övriga åtgärder som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1963/64:

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

Avlöningsstat U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......................................................... 54 500 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis ................................. 750 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 675 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 33 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 35 200 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................................. 1 600 000

Summa kr. 126 225 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 400 000

2. Ersättning för avlöningskostnader på statens

isbrytarfartyg .......................................... 825 000

Nettoutgift kr. 125 000 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 000 kr.

[9] Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

Anslag Nettoutgift

1961/62 ....................................... 11 200 000 11 099 298

1962/63 ....................................... 11 400 000

1963/64 (förslag) ........................ 19 300 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 69) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 19 300 000 kr.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 1 130 000 kr.

Civilförvaltningen grundar sina anslagsberäkningar på uppgifter från chefen för marinen om dels antalet tjänstgöringsdagar under budgetåret 1963/64 och dessas fördelning på olika kategorier värnpliktiga, dels antalet till premier berättigade värnpliktiga. Antalet tjänstgöringsdagar

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

förutsattes uppgå till sammanlagt ca 2 600 000, vilket innebär en ökning med 210 000 dagar. Med hänsyn härtill beräknas kostnaderna för penningbidrag och sjötillägg öka med 1 160 000 kr. Medelsbehovet för premier har för nästa budgetår angetts till 1 640 000 kr., innebärande en ökning med 270 000 kr. Efter förslag av chefen för marinen har civilförvaltningen nedräknat anslaget med 300 000 kr., utgörande uppskattade avlöningskostnader för värnpliktiga tjänstgörande på isbrytare och sjömätningsfartyg. Ifrågavarande medel, som förutsatts slutligt skola bestridas från anslag för sjöfartsändamål, bör enligt civilförvaltningen tillgodoföras förevarande anslag som särskilda uppbördsmedel.

Departementschefen

Vid anmälan av arméns motsvarande anslag i det föregående har jag framlagt förslag om förbättrade förmåner åt värnpliktiga. För marinens vidkommande innebär detta förslag en kostnadsökning av i runt tal 6 400 000 kr., varav ca 4 200 000 kr. för höjt penningbidrag, ca 1 200 000 kr. för utryckningsbidrag och ca 1 000 000 kr. för höjda premier. Av civilförvaltningen med hänsyn till ökat antal tjänstgöringsdagar m. m. föreslagen anslagsuppräkning med (1 160 000 + 270 000 =) 1 430 000 kr. kan jag godtaga. Däremot kan jag inte biträda förslaget om att under anslaget upptaga särskilda uppbördsmedel avseende avlöningsförmåner till värnpliktiga på statens isbrytarfartyg och sjömätningsfartygen. Anslaget bör därför uppföras med (11 400 000 + 6 400 000 + 1 430 000 =) avrundat 19 300 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 19 300 000 kr.

[10] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1961/62 .............................. 136 000 000 132 175 262

1962/63 .............................. 134 000 000

1963/64 (förslag) ............... 156 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 89) har Kungl. Majrt föreslagil riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 154 000 000 kr.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag torde få hänvisas till vad som anförts härom i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

86 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1963

Yrkande

Chefen för flygvapnet (skr. 14/8 1962) hemställer, att anslaget höjes med 22 530 000 kr. Sedermera har flygvapenchefen (skr. 23/1 1963) inkommit med vissa ytterligare förslag.

ökning

A. Förändringar beträffande flygstaben m. m.

1) 1 förvaltare Ao 17 — Ao 19 (te-

leavdelningen) .................. 2 496

2) 1 kansliskrivare Ao 11 — kon-

torsskrivare Ao 13 (sekr. åt flygvapenchefen) ............... 1 812

3) 1 kansliskrivare Ao 11 — kon-

torsskrivare Ao 13 (registra-

tor) .............................. 1 812

4) 1 kontorist Ao 9 — kansliskri-

vare Ao 11 (sekr. åt chefen

för flygstaben) .................. 1 680

5) 2 kontorsskrivare Ae 13, 2 kans-

liskrivare Ae 11, 6 kontorister Ae 9 och 4 kanslibiträden (expeditionsföreståndare m. fl.) tillkommer; 12 biträden för skriv- och kontorsgöromål och 4 pensionerade underofficerare A: 18 utgår ............ 42 388

6) 1 expeditionsvakt Ao 7 — tek-

niker Ao 10 ..................... 2 316

7) 1 undersköterska Ae 5 (flyg-

vapnets medicinska undersökningscentral) ............... 12 372

Minskning Summa

+ 64 876

B. Förändringar beträffande flygförvaltningen

1) 1 kapten Ao 21 — major eller kapten Ao 25/21, 1 flygingenjör Ae 21 — flygdirektör av

2. graden Ao 25 ............... 9 370

1 flygdirektör av 1. graden Ao 27 och 1 flygingenjör av 1. graden Ao 23 utgår (flygplanavdelningens vapenbyrå) 69 840

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1963

2) 1 flygingenjör av 1. graden Ao

23 — flygdirektör av 2. graden Ao 25 ........................

1 flygdirektör av 1. graden Ao 27 utgår (flygplanavdelningens flygplanbyrå) ............

3) 1 överstelöjtnant eller major

Ao 27/25 och 1 major eller kapten Ao 25/21; 1 kapten Ao 21 — överstelöjtnant eller major Ao 27/25 (försökscentralen) ...........................

4) 1 flygingenjör av 1. graden Ao

23 utgår (personal- och utbildningssektionen) ............

C. Förändringar beträffande stridslednings- och luftbevakningsorganisationen

1) 1 sektorledare Bo 1, 3 överste-

löjtnanter Ao 27, 2 majorer Ao 25, 5 kaptener Ao 21, 4 förvaltare Ao 17, 10 fanjunkare Ao 15, 6 rustmästare eller överfurirer Ao 13/11, 10 furirer Ae 8/7 och 1 pensionerad officer A: 24 ...............

2) 2 flygdirektörer av 1. graden

Bo 1, 1 flygdirektör av 2. graden Ao 25 och 3 flygingenjörer av 1. graden Ao 23 ......

15 flygtekniker Ao 11 utgår ...

ökning Minskning

3 420

38 520

73 614

31 320

878 052

222 836

230 430

D. Förändringar beträffande teleorganisationen

1) 1 kapten Ao 21 och 1 fanjunka-

re Ao 15 (telemotmedel) ... 46 020

2) 1 fanjunkare Ao 15, 1 assistent

Aell, 8 tekniker Ae 9 och 4 assistenter Ae 10 — Aell (krigsmaktens gemensamma fjärrskriftnät) .................. 151 812

Summa

— 53 276

+ 870 458

88 Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

3) 2 assistenter Ae 11 och 3 assis-

tenter Ae 10 — Ae 11 (flygvapnets telefaxcentral) ...... 36 324

4) 1 radioassistent Ae 13 — radio-

kommissarie Ae 17 och 6 radioassistenter Ae 13 — förste radioassistenter Ae 15 (flygvapnets radionät) ............ 16 277

5) 8 furirer Ae 8/7 — rustmästare

eller över furirer Ao 13/11 (luftförsvarscentraler) ...... 27 592

E. Förändringar beträffande luftvärnsrobotorganisationen 1 kapten Ao 21, 4 fanjunkare Ao 15,

1 rustmästare eller överfurir Ao 13/11 och 2 förste verkmästare

Ao 17 .................................... 162 854

1 förste verkmästare Ao 17 och 3 mästare Ao 13 (vakantsatta beställningar) ........................... 79 080

1 förrådsförvaltare Ao 17 och 10 flygtekniker Ao 10 utgår............ 175 083

F. Förändringar beträffande utbildningsanstalter

1) 1 major Ao 25 — överstelöjtnant eller major Ao 27/25 (chef för stridsledningssko-

lan) ................................. 1 890

2) 1 major Ao 25 — överstelöjt-

nant eller major Ao 27/25

(chef för bastjänstskolan) ... 1 890

3) 1 major Ao 25 — överstelöjt-

nant eller major Ao 27/25 (chef för bomb- och skjutskolan) ........................... 1 890

4) 1 major Ao 25 (F 20) ......... 33 144

5) 1 kapten Ao 21 — major Ao

25 och 1 planeringsingenjör Ae 23 (försöksanläggningen för robotändamål vid F 2) ... 37 800

Summa

+ 278 025

+ 66 851

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

6) 1 kapten Ao 21 — major Ao 25

(FÖFS) ........................... 6 684

7) 2 driftingenjörer Ae 19 (F 2,

FRAS) ........................... 50 976

8) 2 furirer Ae 8/7 — rustmästa-

re eller överfurirer Ao 13/11 (markstridsskolan) ............ 6 780

9) 1 förste mästare Ao 15 (tek-

niska skolan) .................. 18 816

G. Personal för frivilligverksamhet

9 fanjunkare Ao 15 och 7 pensionerade officerare A: 24 ...............

H. Förändringar i övrigt beträffande

militär personal

1) 9 rustmästare eller överfurirer

Ao 13/11 (vaktchefer inom stridsledningsorganisationen) 146 520

2) 17 sergeanter Ao 13 — förvalta-

re Ao 17 (utbildningsledare

vid specialkompani) ......... 72 505

3) 32 överfurirer Ao 11 — rustmäs-

tare Ao 13 ........................ 58 752

4) 34 flottilj poliser Ao 11 — Ao 13 62 424

5) 541 flygtekniker Ao 11 — förste

flygtekniker Ao 13 ............ 993 276

I. Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjänsten

1) 1 meteorolog Ao 21, 1 meteorolog Ao 19 och 1 meteorolog i reglerad befordringsgång (flyg-

stabens väderleksavdelning) 76 740

2) 1 meteorolog i reglerad beford-

ringsgång (robotförsöksplatsen i övre Norrland) .................. 22 992

3) 1 meteorolog i reglerad beford-

ringsgång (MKO) ............... 22 992

4) 1 meteorolog Ao 21, 1 meteoro-

logassistent Ae 11 och 2 tekniska biträden Ae 7 (stridsledningsorganisationen) ............ 67 204

Summa

+ 159 870

+ 250 360

+ 1 333 477

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

ökning

5) 4 förste meteorologassistenter

Ae 15 .............................. 75 264

2 meteorologer i reglerad befordringsgång utgår (väderskolan)

6) 1 förste meteorologassistent Ae

15 (väderradar på Gotland) ... 18 816

7) 1 förste stabsmeteorolog Ag 27

— Ao 27 (flygstabens väderleksavdelning) .................. —

8) 3 meteorologer Ae 19 — Ao 19 —

9) Återbesättande av 1 vakant be-

ställning för meteorolog i reglerad befordringsgång ......... —

Minskning

42 168

.1. Förändringar beträffande trafikledarpersonal

1) 1 stabstrafikledare Ao 25 och 2

trafikledare Ao 19 (trafikledarskolan) ........................ 85 716

2) 1 trafikledare Ao 19 och 1 tra-

fikledare i reglerad befordringsgång (tornkontroll) ...... 45 449

3) 1 förste trafikledare Ao 21 och 1

trafikledare i reglerad befordringsgång (regional radarövervakning) ........................... 48 283

4) 3 trafikledare Ao 19 och 2 tra-

fikledare i reglerad befordringsgång (lokal radarövervakning) ........................... 114 884

5) 5 trafikledare Ao 19 och 5 tra-

fikledare i reglerad befordringsgång (landningsradar) ... 227 245

K. Förändringar i övrigt beträffande teknikerpersonal

1) 52 förste verkmästare Ao 17 —

Ao 19 (stationsavdelningsche-

fer vid baskompani) ......... 131 196

2) 1 förste verkmästare Ao 17 —

Ao 19 (lärare vid robotdivision) ................................. 2 523

Summa

+ 241 840

+ 521 577

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

91 Vapenpersonal

3) 2 mästare Ao 13 — förste verk-

mästare Ao 17 (F 3 och F 4)

Elteknisk personal

4) 2 mästare Ao 13 — förste verk-

mästare Ao 17 (F 4 och F 5)

5) 13 förste mästare Ao 15 — förs-

te verkmästare Ao 17 och 5 mästare Ao 13 — förste verkmästare Ao 17 (chefer för el tropp) ...........................

6) 2 förste mästare Ao 15 — förste

verkmästare Ao 17, 1 mästare Ao 13 — förste verkmästare Ao 17 och 2 flygtekniker Ao 11

— förste mästare Ao 15 (lärare vid FRAS) .....................

7) 2 förste mästare Ao 15 — förste

verkmästare Ao 17, 1 mästare Ao 13 — förste verkmästare Ao 17, 8 flygtekniker Ao 11

— förste mästare Ao 15 och 3

flygtekniker Ao 11 — mästare Ao 13 (lärare vid FTS) .........

8) 12 flygtekniker Ao 11 — förste

mästare Ao 15 och 4 flygtekniker Ao 11 — mästare Ao 13 (för central tillsyn) ............

9) 13 flygtekniker Ao 11 — förste

mästare Ao 15 och 5 flygtekniker Ao 11 — mästare Ao 13 (kommenderingsreserv) ......

ökning Minskning Summa

8 556

8 556

50 744

16 495

45 003

53 400

59 074 + 375 547

L. Personalförändringar i samband

med förslag i ÖB 62 .................. (+ 608 636)

M. Övriga personalförändringar

1) 2 pensionerade officerare (CVM och CVV) A: 24..................

21 924

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

ökning Minskning

2) 5 undersköterskor Ae 5 och 6

sjukvårdsbiträden Ae 5 utgår (centralisering av sluten för-

bandssjukvård) .................. 124 080

3) 1 ekonomibiträde Ae 5 (F 10) 11016

4) 1 ekonomibiträde Ae 5 (F 12) 11016

5) 1 kokerska Ae 7 (F 13) ......... 12 204

6) 1 biträdande köksföreståndare

Ae 12, 2 kokerskor Ae 7 och 8 ekonomibiträden Ae 5 (för viss luftförsvarscentral) ...... 144 168

7) 1 förste reparatör Ae 10 (F 4) 16 032

8) 4 förste reparatörer Ae 10 (F 10,

F 12, F 13 och F 18) ............ 58 416

9) 1 värmeskötare Ae 8 (fjärde

eskaderstaben) .................. 14 424

10) 4 biträden för skriv- och kon-

torsgöromål med halvtidstjänstgöring (kassaavd. vid F10, F12, F15 och F 18) ... 21418

11) 9 biträden för skriv- och kon-

torsgöromål — kontorsbiträden Ao 5, 9 kontorsbiträden Ao 5 — biträden för skrivoch kontorsgöromål ............

N. Förändringar i övrigt

1) Arvoden till tillsynsmän vid

krigsflygfält m. m................... 21 800

2) Arvoden till deltidstjänstgörande

lärare och föreläsare vid fasta utbildningsanstalter och skolor ... 112 500

3) Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning ............... 35 500

4) Extra teknikerpersonal ............ 1 000 000

5) Extra personal i eldningstjänst 245 000

6) Tillfälligt anställd personal ...... 60 000

7) Avlöningar till viss personal i

verkstadsdrift ........................ 300 000

Summa

+ 186 538

— 825 200

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963 93

ökning Minskning Summa

O. 1962 års lönereglering

1) Generell lönehöjning ............... 11 527 732

2) Lönegradsuppflyttningar ni. m. 5 829 713

3) Förbandsövningsersättningar ... 1 100 000 + 18 457 445

P. Folkpensionsavgifter .................. + 130 223

Motiv

Av de av flygvapenchefen anförda motiven må följande återges.

A. 1) Beställningen är avsedd för teleförvaltaren och chefen för huvudcentralen i krigsmaktens fjärrskriftnät, tillika chef för flygvapenchefens signalstation.

B. 1) Under denna punkt föreslår flygvapenchefen bland annat att en beställning för kapten utbytes mot beställning för major/kapten. Innehavaren av ifrågavarande befattning skall vara militärteknisk expert särskilt i vad avser siktes- och vapensystemens praktiska användning. Han är vidare vapenbyråns kontaktman med flygstaben, försvarsstaben och övriga staber samt dess representant vid operationsanalytiska spel och utredningar.

Kontinuitet i befattningen är önskvärd, varför personalbyten enbart till följd av befordran bör undvikas. Befattningen bör därför vara placerad som major/kapten.

3) Vid försökscentralen sker bland annat teknisk och taktisk ^provning av nya flygplantyper, innan dessa tilldelas flygförbanden. På grund av flygmaterielens ökande komplicitet kräver utprovningen en allt större arbetsinsats. För att leverans av nya flygplan och övrig flygmateriel, som utprovas vid försökscentralen, ej skall försenas fordras enligt flygvapenchefen, att personalen vid försökscentralen utökas. I huvudsak anföres följande.

För utprovning av nya vapensystem finns en systemgrupp organiserad. Gruppen arbetar för närvarande med utprovning av vapensystem 35 D och 35 F. Den samordnar utprovning av flygplan med sikte, radar, datacentraler, navigeringsutrustning och raketer samt vad avser 35 F även målsökande robotar. Vidare ingår i utprovningsprogrammet service- och testutrustningar för flygplan och robotar samt utrustning för flygplan i högsta startberedskap (hydraul-, elkraft-, kyl- och startaggregat). Systemgruppen skall samordna utprovningen av angivna komponenter och svara för att vapensystemet blir en fungerande enhet, innan det tas i bruk vid förbanden.

Angivna arbetsuppgifter har hittills — i brist på särskild personal — ålagts sektionschefer och militärassistent. Detta har emellertid medfört att ulprovningsprogrammet fördröjts och andra viktiga arbetsuppgifter måst eftersättas. Det är nödvändigt att särskild personal tillkommer för sammanhållande uppgifter inom systemgruppen. Stora krav måste ställas på

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

personalens teoretiska och praktiska kvalifikationer. Chefen för flygvapnet föreslår att för angivna arbetsuppgifter tillkommer en överstelöjtnant/major och en major/kapten.

C. För närmare upplysningar rörande innebörden av förslagen under denna punkt torde få hänvisas till de handlingar som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

D. 2) Principiell uppbyggnad, personalbehov m. in. för krigsmaktens gemensamma fjärrskriftnät har närmare redovisats i proposition 1960: 110 (s. 120—121). I denna angavs huvudcentralens personalbehov till 5 vaktföreståndare (underofficerare) och 16 tekniker (tekniska biträden) för att ombesörja trafiken. Flygvapenchefen upprepar sitt i föregående års äskande (jfr prop. 1962: 110, s. 93) framförda förslag att en fanjunkarbeställning samt 2 tjänster för tekniker i Ae 9 skall tillkomma. Teknikertjänsterna anses erforderliga för att centralen skall kunna betjänas på ett tillfredsställande sätt utan att övertidsarbete skall behöva tillgripas.

För den trafiktekniska kontrollen i huvudcentralen tillkom genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 110, s. 105) 4 tjänster för assistent i Ae 10. Flygvapenchefen hävdar, att 5 assistenter erfordras och motiverar detta i huvudsak sålunda.

Verksamheten i huvudcentralen — och därmed den trafiktekniska kontrollen — pågår dygnet runt. På grund av de speciella kunskaper som krävs av assistenterna är det omöjligt att vid förfall för någon av dem utnyttja tillfälligt tjänstgörande personal som ersättare. Antalet assistenter måste beräknas så att det täcker behovet av ersättare vid semester och sjukdom. Med ett — med hänsyn till semester, sjukdagar och helger — normalt arbetstidsuttag av 45 veckor per år och 42 arbetstimmar per vecka erfordras för att täcka årets 8 760 arbetstimmar 4,6 man. Ytterligare en tjänst erfordras därför för assistent avsedd för den trafiktekniska kontrollen.

Flygvapenchefen föreslår ånyo (jfr prop. 1962: 110, s. 93—94) att för vardera av de 3 undercentralerna tillkommer 2 tjänster för tekniker i Ae 9. Detta anses erforderligt för att möjliggöra bemanning med kvalificerad personal under hela dygnet.

3) I militärorganisatoriskt underlag för budgetåret 1962/63 anmälde chefen för flygvapnet behov av 5 assistenter i Ae 11 för betjäning av flygvapnets telefaxcentral (jfr prop. 1962: 110, s. 94). 1962 års riksdag beslutade om inrättande av 3 tjänster för assistent i Ae 10 för detta ändamål.

Verksamheten vid centralen pågår dygnet runt och har hittills kunnat bedrivas med hjälp av tillfälligt kommenderade underofficerare och underbefäl från flygvapnets förband. På grund av arbetsbelastningen vid förbanden och kravet på ingående kunskap om materielen kan denna lösning icke utan stora olägenheter för verksamheten vid förbanden och tjänsten vid telefaxcentralen tillgripas för att erhålla den för kontinuerlig verksamhet erforderliga bemanningen med 5 befattningshavare. Chefen för flyg-

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1963

vapnet föreslår därför, att ytterligare 2 tjänster för assistent, vilka liksom befintliga 3 tjänster föreslås bli placerade i Ae It, tillkommer för telefaxcentralen.

4) Chefen för flygvapnet anför i huvudsak följande rörande förslagen under denna punkt.

Radionätet inom flygvapnet omorganiseras för närvarande. De nuvarande radiostationerna vid flygledningen och flottilj flygplatserna utbytes därvid mot 20 från förbindelsesynpunkt lämpligare belägna radiostationer (huvudstation och 19 understationer), vilka var och en kan betjäna flera abonnenter, t. ex. flottilj-, övnings- och krigsflygplatser samt luftförsvarscentraler. Under omläggningsperioden 1963/64—1967/68 bedömes det möjligt att bemanna de nya radiostationerna genom att disponera om tillgänglig civil telegrafistpersonal (62 st.). I fred erfordras egentligen totalt 66 telegrafister. Chefen för flygvapnet önskar emellertid avvakta vidare erfarenheter från omläggningsperioden, innan utökning av antalet tjänster föreslås. Av funktions- och beredskapsskäl anses samtliga stationer i radionätet böra hållas i gång i fred. Radiostation med fredsflottilj som abonnent kommer att vara i drift sannolikt cirka 60 timmar/vecka, medan övriga stationers drifttid/vecka sannolikt ej kommer att överstiga 45 timmar.

Huvudstationen avses — i likhet med den vid flygledningen nu befintliga radiostationen -— skola underställas chefen för flygstabens teleavdelning. Understationerna ansluts funktionsmässigt och administrativt till närmast liggande fredsflottilj.

Chef för huvudstationen bör enligt flygvapenchefen vara en radiokommissarie i 17 lönegraden. Ställföreträdande chef för huvudstationen bör vara förste radioassistent i A 15. Chef för understation, som har en eller flera fredsflottilj er (motsvarande) som abonnenter, bör likaledes vara en förste radioassistent i A 15. För ledning och övervakning av trafiken erfordras under respektive stations öppenhållningstid ständigt en kvalificerad telegrafist. Då denna tid är så lång (12 timmar/dag) att förste radioassistenten inte ensam kan klara denna uppgift, erfordras även ersättare för denne. Han bör vara radioassistent. Utöver nu nämnda tjänster erfordras — liksom för närvarande — tjänster för radioassistenter och -telegrafister.

De nya tjänsterna bör tillkomma genom omvandling av befintliga. Förutsatt bemanning av radiostationerna i fred genom omfördelning av nuvarande antal radioassistent- och radiotelegrafisttjänster samt flygvapenchefens förslag till nya tjänster i utbyte mot radioassistent- och radiotelegrafisttjänster framgår av följande tablå.

För nästa budgetår föreslår chefen för flygvapnet, att 7 tjänster för radioassistent i Ae 13 utbytes mot en tjänst för radiokommissarie i Ae 17 och 6 tjänster för förste radioassistent i Ae 15.

5) Flygvapenchefen återkommer till sitt i föregående års äskande (jfr

96 Kiingl. Maj.ts proposition nr 110 år 1963

prop. 1962: 110, s. 92—93) framförda förslag rörande utbyte av 8 beställningar för furir i Ae 8/7 mot 8 beställningar för rustmästare/överfurir i Ao 13/11 avsedda för signalunderbefäl vid luftförsvarscentraler. Som motiv härför anföres att tjänsten vid luftförsvar scentralerna kommer att ställa stora krav på den befattningshavare som placeras som signalunderbefäl i fråga om både yrkeskunskaper och förmåga att leda underställd personal. Befattningen bör därför uppehållas av rustmästare eller överfurir.

E. För närmare upplysningar rörande innebörden av förslagen under denna punkt torde få hänvisas till de handlingar som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

F. 7) Chefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr. prop. 1962: 110, s. 90) att 2 tjänster för driftingenjör i Ae 19 tillkommer vid flygvapnets radarskola (FRAS). Som stöd för framställningen anföres i huvudsak följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1960

97 I chefens för flygvapnet skrivelse (24/11 1969) föreslogs att FRAS vid fullt utbyggd organisation skulle disponera åtta driftingenjörer i Ae 19. Två av dessa avsågs för undervisning vid operativa kurser och sex för undervisning av teknisk personal. Av de ingenjörer som för närvarande är placerade vid F 2 är två avdelade för den förstnämnda undervisningen och fyra för den sistnämnda.

Genom att flygvapnet under 1961 erhållit och de närmast följande åren i ökad omfattning kommer att erhålla ny och mera komplicerad telemateriel har ett stort behov av omskolning av teknisk personal på nya teletekniska utrustningar uppstått. Innan denna omskolning kan äga rum måste dock lärarna vid FRAS utbildas vid instruktörskurser. Samtidigt som detta sker skall den fortsatta utbildningen av teknisk personal på den äldre inaterielen fortgå. Vid den tekniska sektionen erfordras för dessa uppgifter tillsammans sex driftingenjörer. För att nödvändig utbildning skall kunna genomföras på ett godtagbart sätl fordras att det personalbehov, som anmäldes av chefen för flygvapnet i ovan nämnd skrivelse, nu tillgodoses.

8) Chefen för flygvapnet motiverar det föreslagna tjänsteutbytet på i huvudsak följande sätt.

Instruktörerna vid utbildningsanstalterna bör vara av hög kvalitet. Man bör också med hänsyn till önskemålet om kontinuitet i utbildningen kunna räkna med dem för längre lid. På grund av löneställningen har omsättningen av furirer vid F 14 (tidigare FGS) varit stor. För att motverka detta bör instruktörerna vara rustmästare/överfurirer. Verkställd undersökning beträffande instruktörsbehovel av trupputbildarunderbefäl visar att behovet kan tillgodoses inom befintligt antal beställningar genom omfördelning.

9) Beställningen är avsedd för eu lärare för utbildning av flygplan- och vapentekniker vid flygvapnets tekniska skola. Flygvapenchefen anför, att antalet elever, som utbildas vid skolan, måste fördubblas, för att behovet av flygtekniker under de närmaste åren skall kunna tillgodoses. Denna utökning av utbildningsvolymen erfordras endast under ett begränsat antal år, varför behovel av lärare kan tillgodoses genom att personal från förbanden utnyttjas som lärare vid skolan. För utbildning av flygplan- och vapentekniker föreligger dock behov atl konstant öka utbildningskapaciteten i en sådan omfattning att ytterligare eu lärare bör tillkomma för denna undervisning.

H. 1) Flygvapenchefen upprepar silt föregående år (jfr prop. 1962: HD, s. 96 och 106) framförda förslag alt beställningar för rustmästare eller överlurirer tillkommer avsedda för vaktchefer för de viktigaste objekten inom strilorganisationen. Departementschefen ansåg sig ej kunna tillstyrka förslaget för innevarande budgetår utan anförde all det torde kunna ifrågasättas om ej bevakning kunde ordnas tillfredsställande med enbart värnpliktig personal. I vad avser uppgiften för vaktcheferna att svara för vidareutbildningen i markstridstjänst av värnpliktiga vid anläggningarna anförde departementschefen att i första hand möjligheterna borde prövas att utnyttja annan aktiv personal som tjänstgör vid anläggningarna.

7—4306 63 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr Ilo

98 Kunyl. Maj:ts jiroposilion nr 116 år 1963

Flygvapenchefen anför, att vid beräkningen av antalet värnpliktiga för flygvapnet i samband med överbefälhavarens utredningar har behov av värnpliktiga som vaktchefer inom strilorganisationen ej förutsetts.

Enligt flygvapenchefen liar den personal som i strilanläggningarna upptagits i operativa befattningar samt i vissa fall i stabs- och förvaltningstjänst beräknats med utgångspunkt i arbetsuppgifter inom respektive tjänsteområde. Någon kapacitet för markstridsutbildning av värnpliktiga rymmes ej inom denna personaluppsättning. Skali de värnpliktiga under andra perioden av värnpliktstjänstgöringen vid strilanläggningarna kunna få reglementerad markstridsutbildning måste enligt flygvapenchefen särskild personal tillkomma härför.

För inhämtande av närmare upplysningar rörande förslaget torde i övrigt 1a hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

2) Chefen för flygvapnet motiverar det föreslagna tjänsteutbytet i huvudsak sålunda.

Vid specialkompanierna finns eu fanjunkare som utbildningsledare. Denne ansvarar för, planlägger självständigt och leder under kompanichefen all militärutbildning. Vid varje flottilj utbildas i regel omkring 350 värnpliktiga per år uppdelade i fyra omgångar. Härtill kommer fortsatt militärutbildning av all övrig militär- och civilmilitär personal. Utbildningsledaren har en befattning motsvarande förvaltare i trnpptjänst vid infanteriförband.

3) —5) Chefen för flygvapnet anför som motiv för förslagen, att det är synnerligen angeläget att befordran till »förstetjänst» för underbefäl kan ske vid uppnådd ålder skompetens för befordran. Detta kan ske genom att alternativa beställningar för rustmästare/överfurir, floltiljpolis i Ao 13/Ao It, respektive förste flygtekniker/flygtekniker införes. Med hänsyn till antalet befintliga åldersmässigt befordringskompetenta underbefäl för befordran till »förstetjänst» räknar flygvapenchefen för nästa budgetår kostnader för utbyte av 32 beställningar för överfurir mot samma antal beställningar för rustmästare, av 34 beställningar för flottiljpolis i Ao 11 mot beställningar för flottiljpolis i Ao 13 samt av 541 beställningar för flygtekniker i Ao 11 mot beställningar för förste flygtekniker i Ao 13.

I. 1) Under denna punkt föreslår flygvapenchefen bland annat, att 2 beställningar för meteorolog, den ena i Ao 19 och den andra i reglerad befordringsgång, tillkommer vid flygstabens väderleksavdelning. Denna förstärkning erfordras för tjänsten vid prognoscentralen. För denna har genom riksdagsbeslut år 1962 tillkommit 2 beställningar för meteorolog i Ae 19 (prop. 1962: 110, s. 106). Det underlag för verksamheten vid de lokala väderleksorganen som rutinmässigt framställs vid prognoscentralen täcker cirka 12 timmar per dygn de dagar då flygverksamheten pågår, övningsverksamheten vid flygförbanden har emellertid i ökande omfattning förlagts till kvällar och nätter. Det är därför enligt flygvapenchefen nöd-

Kungl. Muj.ts proposition nr 110 år 1963

vändigl, atl det meteorologiska underlag som lämnas för övningsverksamhet under annan tid än dagtid har samma omfattning och kvalitet som det som lämnas för verksamheten under dygnets ljusa del. Verksamheten vid beredskapsförbanden och för flygräddningsljänsten kräver dessutom att väderleksuppföljning äger rum kontinuerligt hela dygnet och att meteorolog är beredd att omgående utfärda erforderliga flygprognoser. Ytterligare 2 beställningar erfordras därför för prognoscentralen.

4) För närmare upplysningar rörande förslagen under denna punkt torde tå hänvisas till de handlingar som i sedvanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

f)) Rörande dessa förslag anför flygvapenchefen bland annat följande.

Personalbehovet för yrkesutbildning vid väderskolan uppgår, utöver skolchet, till ö lärare för utbildning av väderleksbiträden samt eu lärare för undervisningen av väderleksunderbefäl i mättjänst. Dessutom krävs ett tekniskt biträde för expeditionella göromäl. För dessa behov finns vid väderskolan beställningar för skolchefen, meteorolog i Ao 21, och för 2 meteorologer i reglerad befordringsgång samt eu tjänst för tekniskt biträde i Ae 7. Eu tredje lärare har varit kommenderad till skolan sedan den 1 augusti 1961. Denne lärare liksom de lärare, som upprätthåller de 2 meteorologbefattningarna, är förste meteorologassistenter i Ae 15. Dessa har visat sig mycket lämpliga för denna undervisningsverksamhet. Även i fortsättningen synes därför undervisningen böra bedrivas av lärarpersonal med motsvarande kompetens, varigenom meteorolog utöver skolchefen icke behöver tagas i anspråk. Chefen för flygvapnet föreslår, att 4 tjänster för förste meteorologassistent i Ae 15 inrättas vid F 12 avsedda för väderskolan, 2 av dessa tjänster i utbyte mot 2 beställningar för meteorolog i reglerad befordringsgång. Utökningen av antalet lärarbefatlningar från 3 till 4 motiveras med atl utbildningen av väderleksunderbefäl tillkommit.

6t För att erhålla nödvändig geografisk utspridning och täckning av vindmätningen i landet samt för alt öka informationerna om vädret från områden med för närvarande få observationer kommer en radarstation atl från och med år 1963 placeras på Gotland. Verksamheten där avses bland annat omfatta s. k. radiosonderingar, d. v. s. mätning med hjälp av ballongburna instrument av temperatur och fuktighet i högre luftlager. Sådana mätningar erfordras som underlag för bland annat radarräckviddsprognoser och för prognoser av flygvädret i östersjöområdet. För den rutinmässiga mätverksamhelen avses värnpliktig personal. För ledning och för att säkerställa att mätleknisk sakkunskap kontinuerligt finns tillgänglig bör avses en förste meteorologassistent. Chefen för flygvapnet föreslår därför att eu tjänst för förste meteorologassistent i Ae 15 inrättas vid F 13.

.1. 1 ) Under år 1961 har inom flygstaben, bland annat i samarbete med luftfartsstyrelsen, utretts möjligheterna att inrätta en för flygvapnet och luftfartsslyrelsen gemensam trafikledarskola. Utredningen har visat att

100 Kanyl. Maj.ls prupusil ion nr 110 Or Ii)6\‘f

detta icke är möjligt främst på grund av olikhet i fråga om utbildningsmål. Vid flygvapnet bör därför enligt flygvapenchefen tillkomma eu trafikledarskola. Ett samgående med luftfartsverket inom vissa delar av undervisningen genom gemensamt utnyttjande av lärare och utbildningsmateriel är dock möjligt och hör i största möjliga utsträckning komma till stånd.

Utbildningen vid flygvapnets trafikledarskola hör enligt chefen för flygvapnet omfatta grundläggande utbildning i lorntrafikledning och radartjänst för nyanställda trafikledare, speciella kurser för den regionala och lokala radarövervakningen och för landningsradar samt vidareutbildning av äldre trafikledare. Vid trafikledarskoian skall även utbildas värnpliktiga trafikledare och trafikledarbiträden. Av beredskapsskäl anses det även nödvändigt att trafikledare inom luftfartsstyrelsen får viss utbildning i militär trafikledningstjänst.

Behovet av lärare vid trafikledarskoian har enligt flygvapenchefen beräknats med utgångspunkt i del utbildningsbehov som kommer att finnas sedan den planerade utbyggnaden av trafikledningsorganisationen genomförts. Det extra lärarbehov som följer av den mer omfattande utbildningen under trafikledningsorganisationens uppbyggnadsperiod beräknas kunna tillgodoses genom kommenderingar. För att utbildningsverksamheten vid trafikledarskoian skall kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt fordras att kvalificerad lärarpersonal avses särskilt för detta ändamål. Som lärare, fast knutna till skolan, behövs — vid genomförd organisation — 4 trafikledare, varav en bör avses som skolchef. För närvarande finns en beställning för förste trafikledare i Ao 21, avsedd för trafikledarutbildning. Chefen för flygvapnet föreslår, alt beställningar tillkommer nästa budgetår för en stabstrafikledare i Ao 25 och 2 trafikledare i Ao 1!).

2) Under denna punkt föreslår flygvapenchefen bland annat att beställning för eu trafikledare i reglerad befordringsgång tillkommer avsedd för arméns helikopterbas i Boden. Torntrafikledningen är uppbyggd på samma sätt som vid flygvapnet, varför med hänsyn till beredskap för räddningstjänst antalet trafikledare per bas bör beräknas till 3. För närvarande finns 2 beställningar för trafikledare för ifrågavarande bas, en i Ao 21 och en i reglerad befordringsgång.

3) De föreslagna beställningarna avses för den regionala radarcentralen för Göteborgs flyginformationsområde (Radar Väst). Förslag föreligger från luftfartsstyrelsen att en övre luftled skall öppnas inom Göteborgs flyginformationsområde. Tillkomsten av eu sådan övre luftled kommer att medföra restriktioner för flygvapnet, som ytterligare begränsar möjligheterna att bedriva flygövningar i göteborgsområdet. Vikten av att Radar Väst tas i bruk ökar i och med tillkomsten av en övre luftled. För Radar Väst bör, liksom för övriga radarcentraler (jfr prop. 1962: 110, s. 99), avses 7 beställningar för trafikledare ur flygvapnet, av vilka flygvapenchefen äskar 2 för nästa budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo är 19611

4) Beställningarna avses för den lokala radarövervakningen (jfr prop. 1061: 110, s. 185) vid F 3, F 5, F 6, F 11 och F 16.

5) Ytterligare 5 landningsradar (jfr prop. 1961: 110, s. 186) beräknas komma att tagas i bruk under nästa budgetår. Av flygvapenchefen föreslagna beställningar avses för F 1, F 6, F 10, F 11 och F 15.

Luftfartsstyrelsen har yttrat sig (skr. 30/10 1962) över chefens för flygvapnet förslag till förändringar beträffande trafikledarpersonal vid flygvapnet. Styrelsen anför, att den föreslagna ökningen förefaller rimlig med hänsyn till arfen och omfattningen av den militära flygverksamheten. Vidare anför styrelsen att den i likhet med flygvapnet beräknar personal för bemanning av regional radarcentral i västra Sverige (Radar Väst) från och med budgetåret 1963/64. Luftfartsstyrelsen framhåller, atl den är införstådd med att flygvapnet upprättar eu egen trafikledarskola, som emellertid kommer att intimt samarbeta med luftfartsverkets motsvarande skola. Med hänsyn till nödvändigheten av alt civil och militär trafikledning samverkar så effektivt som möjligt i fredstid och att dessa organisationer i krigstid snabbt kan omvandlas till eu integrerad organisation är det enligt styrelsens mening angeläget, alt alla möjligheter utnyttjas att samordna organisationerna och verksamheten inom dessa.

K. 3) Med hänsyn till tillkomsten av attack- och jaktrobotar har hittills 13 beställningar för mästare (vapen) vid flottiljerna utbytts mot samma antal beställningar för förste verkmästare (jfr senast prop. 1962: 110, s. 102 och 106). Del sammanlagda behovet av sådana utbyten har bedömts till 15. Med hänsyn till robotmaterielens leveranstukt föreslår flygvapenchefen, att de återstående förändringarna — utbyte av 2 beställningar för mästare i Ao 13 mot beställningar för förste verkmästare i Ao 17 — genomföres nästa budgetår.

4) Vid televerkstäderna vid flottiljernas (motsvarande) materielavdelningar har sedan 1955 tillkommit 16 beställningar för verkmästare i utbyte mot beställningar för mästare (jfr senast prop. 1962: 110, s. 101—102 och 106). Chefen för flygvapnet har tidigare angivit att totalt 17 sådana beställningar behövde utbytas, varvid F 5 undanlagils vid beräkningarna. Då emellertid omfattningen av verksamheten vid F 5 numera motiverar att som arbetsledare även vid denna verkstad avses eu mer kvalificerad befattningshavare, bör ett utbyte ske också vid F 5.

5) I syfte alt höja insatsberedskapen bedrivs tjänsten inom flygvapnet i alll högre grad i form av fältmässiga övningar på förbandens krigsbaser. Denna verksamhet har medfört krav på ökad planläggning centralt inom flottiljen (motsvarande). Den alll mer dominerande teletekniska tjänsten motiverar enligt flygvapenchefen, att eu befattningshavare vid baskompanierna särskilt åläggs alt inom flottiljen (motsvarande) biträda vid planläggningen i vad avser teletekniska frågor. För denna verksamhet bör avses eu av cheferna för i kompanierna ingående elektrotroppar. Chefen för flyg-

102 Kungl. Maj:ts proposition nr HO dr 1000

vapnet anför, att det utökade ansvaret motiverar alt för befattningen avses verkmästare. För detta ändamål erfordras att 18 beställningar för förste verkmästare i Ao 17 tillkommer i utbyte mot beställningar för förste mästare i Ao 15 eller mästare i Ao 13.

6) Vid flygvapnets radarskola och flygvapnets tekniska skola tjänstgör såsom lärare dels verkmästare och mästare, dels flygtekniker. Kungl. Maj:l bär den 16 juni 1961 och den 16 november 1962 medgivit, att vissa av dessa befattningshavare förordnas afl bestrida göromål som eljest ankommer på befattningshavare i högre lönegrad, verkmästare i Ao 19 och övriga i högst Ao 16.

Som lärare vid radarskolan tjänstgör 2 flygtekniker med vikariatslöneförordnande i högst Ao 16. För detta ändamål bör 2 beställningar tillkomma för förste mästare i Ao 15 i utbyte mot teknikerbeställningar i Ao 11.

7) Vid tekniska skolan tjänstgör såsom chefer för instruktionsverkstäder 3 mästare. Dessa har mer omfattande arbetsuppgifter och större ansvar än de övriga lärarna. För befattningarna bör avses verkmästare. Flygvapenchefen föreslår, all 3 beställningar för förste verkmästare i Af) 17 tillkommer i utbyte mot beställningar för 2 förste mästare i Ao 15 och eu mästare i Ao 13. Vidare tjänstgör 11 flygtekniker som lärare med vikariatslöneförordnande i högst Ao 16. För detta ändamål bör tillkomma 8 förste mästare i Ao 15 och 3 mästare i Ao 13 i utbyte mot beställningar för flygtekniker i Ao 11.

8) De mer omfattande tillsynerna av kompaniernas flygplan sker sedan några år centraliserat vid tlottiljverksläderna. Den eltekniska personal som ingår i tillsynslaget utgörs för närvarande av flygtekniker. Utökningen av teleteknisk materiel i flygplanen och materielens koinplicitet motiverar enligt flygvapenchefen, all arbetsledare!! för i Ii 1 Isynslaget ingående elpersonal är mästare. Vid alla flottiljer sand vid F 21 bör därför eu beställning för förste mästare i Ao 15 eller mästare i Ao 13 tillkomma i utbyte mot beställning för flygtekniker i Ao 11. Totalt erfordras, alt 16 beställningar utbytes.

9) Inom flygvapnet bar biltills ej räknats med någon reserv för kommenderingar in. in. Genom omdisponering av beställningar bar det blivit möjligt att inom ramen för tillgängliga beställningar avse eu reserv. När del gäller reserven av mästare erfordras dock alt 18 beställningar för flygtekniker i Ao 11 omvandlas till beställningar för förste mästare i Ao 15 eller mästare i Ao 13.

M. 1) Omfattningen av mobiliseringsarbetet vid de centrala verkstäderna har i samband med alt flygvapnets verkstadstjänst i krig omorganiserades den 1 januari 1961 ökat genom att samarbete numer krävs med de flesta av flygvapnets truppregistreringsmyndigheter. För handläggning av huvudsakligen mobiliseringsärenden finns vid centrala flygverkstaden i Arboga en befattning för pensionerad officer i A: 24. Motsvarande befattning saknas vid de båda övriga centrala flygverkstäderna.

Kungl. Muj:ts proposition nr ItO år 1963

103 Vid centrala flygverkstaden i Malmslätt har tidigare funnits en befattning för pensionerad officer i lönegrad A: 24. Den 30 september 1949 överfördes mobiliseringsarbetet — i samband med ovannämnda befattningshavares avgång ur tjänsten — på en civil tjänsteman, som samtidigt tjänstgjorde som skyddsingenjör och säkerhetschef. Denne tjänsteman har i allt större utsträckning fått andra arbetsuppgifter varför det ej längre är möjligt för denne att även svara för mobiliseringsfrågor. För handläggning av dessa ärenden föreslår flygvapenchefen att en officer i arvodesbefattning tillkommer. Denne bör tillika svara för säkerhetsfrågor och vakttjänst.

Handläggningen av mobiliseringsärenden, säkerhets- och bevakningsfrågor samt ledning av driftvärnet vid centrala flygverkstaden i Västerås har luttills varit fördelad på 3 befattningshavare. Mobiliseringsärendena har sålunda handlagts av en driftingenjör i Ae 19. Denne befattningshavare kommer inom kort att avgå med pension. I samband därmed bör enligt flygvapenchefen tillkomma en befattning för pensionerad officer som mobiliseringsofficer. Denne bör även svara för säkerhets- och bevakningsfrågor samt leda driftvärnet vid flygverkstaden. I samband med att en befattning för pensionerad officer tillkommer, kan en tjänst för driftingenjör i Ae 19 vid flygverkstaden indras.

2) Vid flygvapnet centraliseras den slutna förbandssjukvården.

Enligt försvarets sjukvårdsstyrelses uppfattning är sjukvårdsarbetet vid mottagningarna på flygförbandens sjukhus i regel av så ringa omfattning att personalen, om den slutna vården läggs ned, kan begränsas till en översköterska vid varje förband för den öppna vården. Centraliseringen av den

104 Kungl. Maj:ta proposition nr 110 dr 1963

slutna vården vid flygvapnet framgår av tabell (s. 103). Vid samtliga förband utom b 3, F 16/F 20 och F 18 är centraliseringen redan genomförd. Sjukvårdsstyrelsen anser, alt den slutna vården jämväl vid dessa förband med fördel kan centraliseras.

3) På grund av ökad verksamhet vid eu luftbevakningsanläggning anknuten till b 10 bar portionsstyrkan fördubblats och avses skola ökas ytterligare. Arbetsbelastningen för ekonomipersonalen har således stigit avsevärt, varför flottiljen tilldelats tjänstgöringsmånader för etl extra ekonomibiträde under hela hudgetåret 1962/63. Behovet är stadigvarande, varför chefen för flygvapnet föreslår, all eu tjänst för ekonomibiträde i Ae 5 inrättas vid F 10.

4) Vid en luftbevakningsanläggning anknuten till F 12 har utspisning av personalen i anläggningen hittills kunnat ske endast genom att ekonomipersonal ianspråklagits från flottiljens malinrällning. 1 anläggningen finns köksavdelning som väl lämpar sig för utspisning även under fredstid. Behovet är stadigvarande och ekonomipersonalen vid flottiljen är ej beräknad för tillgodoseende härav. Flygvapenchefen föreslår därför, att en tjänst för ekonomibiträde i Ae 5 inrättas vid F 12.

5) Vid en luftbevakningsanläggning anknuten till F 13 finns två ekonomibiträden. Med anledning av ökad verksamhet och då utspisning av värnpliktig personal sker samtliga dagar i veckan har behovet av ekonomipersonal beräknats till tre personer. Behovet är stadigvarande. Anläggningen är belägen på stort avstånd från F 13. Arbetet måste därför skötas självständigt heträftande såväl anskaffning av livsmedel som ansvar för förplägnaden. Civilförvallningen har därför medgivit att en extra kokerska må vara anställd under hela budgetåret 1962/63. Chefen för flygvapnet föreslår, att en tjänst för kokerska i Ae 6 tillkommer vid F 13.

6) Innehavarna ar' föreslagna tjänster är avsedda för att ombesörja utspisning i viss luft försvarsanläggning. För tiden den 1 mars—30 juni 1963 har medel beräknats för tillfällig anställning av extra ekonomipersonal under sammanlagt 20 tjänstgöringsmånader (jfr prop. 1962: 110, s. 103 och 107).

7) Under 1961 tillfördes F 4 5 länkstationer inom sin sektor. Dessa bär medfört eu väsentlig ökning av den kvalificerade maskinpersonalens arbetsuppgifter i fråga om tillsyn avseende värme- och vattensystem samt sanitära och elektriska system. Anläggningarna är placerade över hela sektorn. Anbefallda tillsyner (en gång/vecka) anses kräva så stor arbetsinsats, all en befattningshavare ständigt är engagerad för nämnda uppgifter. Med hänsyn till kravet på tekniskt kunnande bör förste reparatör avses härför. Fortifikationsförvaltningen tillstyrker tillkomsten av en tjänst för förste reparatör för uppgifterna.

8) Föreslagna tjänster avses för reparatörer som skall sköta värme- och vattensystem samt sanitära och elektriska installationer vid vissa luftförsvarsanläggningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963 105

9) Innehavaren av föreslagen tjänst avses för teknisk tillsyn och skötsel av VVS- och elinstallationer vid och i anslutning till ett krigsflygfält.

10) Försvarets civilförvaltning har undersökt behovet av biträdespersoual vid F 10, F 12 och F 15 kassaavdelningar och därvid funnit, att ett halvlidstjänstgörande biträde för skriv- och kontorsgöromål bör tillkomma vid vart och ett av förbanden.Civilförvaltningen föreslår dessutom, att en Ijänst för halvtidstjänstgörande biträde för skriv- och kontorsgöromål inrättas vid F 18 kassaavdelning.

Övriga förslag under denna punkt berör förändringar beträffande konlorsbiträdestjänster i Ao 5 i enlighet med principerna om reglerad befordringsgång för hiträdespersonal (jfr i det föregående under arméns motsvarande anslag). För upplysning om hur tjänsterna fördelas på olika förband in. m. torde få hänvisas till chefens för flygvapnets skrivelse i ärendet (23/1 1963).

N. 1) För arvoden till tillsynsman vid krigsflygfält och övningsflygplatser m. in. beräknar chefen för flygvapnet ett belopp av 75 500 kr., vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 21 800 kr. Ökningen beror dels på tillkomsten av nya anläggningar, dels på cn uppräkning med 20 % av arvodenas storlek med hänsyn till löneutvecklingen för löneplansanställd personal åren 1960—1963.

2) För arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid flygvapnets fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar chefen för flygvapnet ett belopp av 672 500 kr., innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 112 500 kr. Ökningen beror främst på höjning av arvodena (32 500 kr.), ökad utbildning vid flygvapnets radarskola och stridsledningsskolan med anledning av tillkomst av luftförsvarsroboten typ Bloodhound II, uppsättning av Stril 60 sand tillkomst av från elektronisk synpunkt mera komplicerade versioner av flygplan J 35 (44 800 kr. resp. 25 000 kr.) samt slutligen ett från 90 till 120 för år ökat antal elever i elektroteknikerkurser vid flygvapnets tekniska skola (5 000 kr.).

3) Kostnaderna för timarvoden till civila lärare för underbefälsutbildning beräknar chefen för flygvapnet till 425 500 kr., vilket innebär en uppräkning med 35 500 kr. i förhållande till anslagets storlek för innevarande budgetår. Höjningen beror främst på att antalet undervisningstimmar i allmänbildande ämnen ökar med cirka 3 000 timmar vid Hallands flygkår (cirka 84 500 kr.) samt ökad kostnad för utbildning av underbefäl i stridsledningstjänst vid krigsflygskolan (cirka 10 000 kr.). Däremol beräknas medelsbehovet för undervisningen vid förberedande fältflygarskolan minska med cirka 65 000 kr.

6) För personal som enligt försvarets civilförvaltnings medgivande atiställes för fullgörande av tillfälliga arbetsuppgifter beräknar chefen för flygvapnet ett belopp av 195 000 kr., vilket med 60 000 kr. överstiger anslaget för innevarande budgetår. Flygvapenchefen motiverar böjningen i huvud-

106 Ktingl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

sak sålunda. Ett avsevärt behov av extra arbetskraft vid såväl staber som förband föreligger sedan en följd av år. Vid både flygstaben och eskaderstaberna finns behov av tillfälligt anställd skrivbiträdespersonal, vilket inte tillgodosetts på grund av pågående utredningar. Vid förbanden föreligger brist på biträdespersonal främst vid mobiliseringsavdelningarna men även vid kassaavdelningarna. Sammanlagt uppgår del beräknade merbehovet till cirka 100 tjänstgöringsmånader. Härför beräknas en kostnad av 60 000 kr.

Chefen för flygvapnet bedömer bristen på biträdespersonal vid mobiliseringsavdelningarna vara allvarlig. Stora svårigheter föreligger att medhinna även rena rutinuppgifter, 1. ex. adressförändringar och omregistreringar, vilket minskar möjligheterna att hålla krigsplaceringarna aktuella med hänsyn till lokal rekrytering, övergången till 4 inryckningsomgångar per år för den värnpliktiga personalens första tjänstgöring har medfört behov av krigsplacering ända upp till 4 gånger om året. Bristen på biträdespersonal försenar krigsplaceringsarbetet.

7) Flygvapenchefen räknar med att uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift i enlighet med flygförvaltningens beräkningar för budgetåret 1963/64 höjs med 300 000 kr. till 1 800 000 kr.

O. 3) Antalet förbandsövningsdygn för budgetåret 1963/64 beräknar flygvapenchefen till 22 000.

Såsom framgått av det föregående har statskontoret under år 1962 fortsatt sina organisationsundersökningar vid flygvapnet. På grundval av undersökningarna bar chefen för flygvapnet (skr. 11/12 1962) framlagt förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid F 5, b 11 och F 21. I den mån flygvapenchefens förslag avviker från statskontorets anges detta i det följande.

Statskontorets förslag till organisation av F 21 anknyter nära till gällande principorganisation för sektorflottilj. Verksamheten vid F 21 är i flera avseenden lik den som bedrives vid sektorflottilj men uppvisar vissa skillnader, som bl. a. betingas av F 21 speciella ställning som bas- och slrilförband i övre Norrland. De omfattande uppgifterna medför att F 21 är ett av flygvapnets största fredsförband. Chefen för flygvapnet föreslår därför i likhet med statskontoret, att förbandet i fortsättningen benämnes Norrbottens flygflottilj med organisation i stort i likhet med sektorflottilj.

Vad gäller teknisk underhållstjänst föreslår statskontoret bl. a. att F 21 ålägges ansvar för underhåll av arméflygmateriel för arméns helikopterskola i Boden. Mot denna principiella ansvarsfördelning har chefen för flygvapnet intet att erinra. Chefen för flygvapnet förutsätter därvid att av statskontoret föreslagen tjänst såsom tredje flottiljingenjör vid F 21 inrättas, då befattningen främst motiveras av tillkomst av helikoptermateriel vid F 21 och den tekniska tjänsten vid arméns helikopterskola.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

(lliefens för flygvapnet förslag till personalförändringar vid F 21, som i stort ansluter sig till den av statskontoret föreslagna personalorganisationen framgår i huvudsak av följande tabell, ökat personalbehov redovisas främst inom stril- och basorganisationen till följd av dess stora omfattning såväl ansvarsmässigt som geografiskt.

Flygvapenchefen motiverar sitt förslag att som baschef avse en överstelöjlnanl i stället för som statskontoret angivit överstelöjtnant eller major i huvudsak på följande sätt.

Baschefens stora ansvarsområde, bl. a. som baschef och samordnare av bastjänsten inom F 21 vidsträckta ansvarsområde, samt den särskilda vikt, som bör tillmätas ledningen av basijänsten inom övre Norrland ställer stora krav på ifrågavarande befattningshavare. Då CF 21 på grund av den stora geogra fiska spridningen av F 21 förband och anläggningar ofta befinner sig på resor kommer baschefen därvid att tilldelas befogenheter och ansvar som eljest brukar åvila flottiljchefen.

När del gäller befallningen som utbildningsofficer vid strilavdelningen räknar flygvapenchefen med en kapten, medan statskontoret redovisat behov av kapten eller löjtnant. Den omfattande utbildningsverksamheten vid F21 sand de kvalitetskrav som ställs vid ledning av denna verksamhet

KIN

Kunql. Maj :ts proposition nr 110 år tU(i3

motiverar enligt flygvapenchefen — med avsteg från ordningen vid övriga sektorflottiljer — att för befattningen avses en beställning som kapten.

Statskontorets förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid F 5 innebär i princip att nuvarande organisation i stort bibehålies och anpassas efter den normalorganisation som statskontoret föreslagil för övriga flottiljer (motsvarande). Viss personalförstärkning föreslås tillkomma främst för expeditionstjänsten. Chefens för flygvapnet förslag till personalförändringar vid F 5, som i stort ansluter sig till den av statskontoret föreslagna personalorganisationen, framgår i huvudsak av följande tablå.

Chefen för flygvapnet räknar med beställning för överstelöjtnant/major som baschef, medan statskontoret angivit regementsofficer. Som motiv härför anför flygvapenchefen i huvudsak följande.

Baschefen vid F 5 bör vid sidan av sin ordinarie uppgift som baschef åläggas ansvar för samordning av bl. a. flygsäkerhetsfrågor och därmed sammanhängande verksamhet. De utökade uppgifterna samt baschefens ställning inom staben som ställföreträdare för CF 5 är ansvarsmässigt av storleksordning att höra åvila en överstelöjtnant.

Som chef för flygskola bär statskontoret angivit regementsofficer men enligt flygvapenchefen bör för denna befattning avses överstelöjtnant/

Kmujl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963 109

major. Detla motiveras lrämsl med att kvalificerad flygchef med lång förbandserfarenhet av flygtjänst — vilket är önskvärt från utbildningsoch flygsäkerhetssynpunkt ej skall behöva omplaceras enbart tör att tå möjlighet till befordran.

Statskontorets förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid F 11 innebär bl. a. utöver anpassningen av organisationen vid F 11 till den för normalflottilj att en särskild avdelning i flottiljstaben tillkommer för operations- och underrättelsetjänsten vid flottiljen. Chefen lör flygvapnet understryker vikten av att operations- och underrättelsetjänsten för flygspaningen — med hänsyn till dess centrala ställning och betydelse för spaningstjänsten inom hela krigsmakten — blir företrädd genom en särskild ledningsorganisation. Härigenom skapas bättre förutsättningar för att kunna leda och följa upp denna för vårt försvar så viktiga verksamhetsgren samt på ett rationellt sätt svara för de omfattande planläggningsoch samverkansuppgifterna i samband därmed.

Chefens för flygvapnet förslag till personalförändringar, som vid F 11 i stort grundas på statskontorets förslag till personalorganisation, framgår av följande tablå, ökat behov av personal föreligger hl. a. inom operationsoch underrättelseavdelningen där beställningar för en major och en kapten föreslås tillkomma.

Departementschefen

Jag torde först få la upp vissa frågor som sammanhänger med verksamheten vid Barkarby flygdepå (F8).

Efter förslag i propositionen 1961: 110 (s. 51—54) beslöts vid 1961 års riksdag att hland annat för administration av flygbasen på Barkarby, sedan Svea flygflottilj indragits, skulle finnas eu organisation benämnd Barkarhy flygdepå (F8). Till flygdepån skulle förläggas en flygtransportdivision och, tills vidare, den del av flygledningens flygavdelning vid vilken flyg-

Ilo

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 år 1900

ning med propellerflygplan bedrives. Den del av nämnda flygavdelning, vid vilken flygning med jetflygplan äger rum, skulle förläggas till Västmanlands flygflottilj, där en ny hangar förutsattes skola uppföras för ändamålet. Kungl. Maj :t fastställde den 16 juni 1961 organisation av Barkarby flygdepå.

Vid 1962 års riksdag godkändes i propositionen nr 110 (s. 23 25) fram-

lagda förslag om att de första två luftvärnsrobotdivisionerna typ Bloodhound II skulle förläggas till flygdepån och att den grundläggande utbildningen på ifrågavarande system skulle centraliseras till eu särskild skoldivision därstädes. Till det av chefen för flygvapnet anmälda totalbehovet av personal för robotdivisionerna togs icke ställning, men el t antal beställningar av olika slag inrättades för ändamålet. Flygvapenchefen hade föreslagit att till F 8 skulle förläggas även en robotverkstad. En för chef för sådan verkstad avsedd flygdirektörsbeställning av 2. graden inrättades också, men detta förklarades icke innebära att slutlig ställning togs till hur underhållet av ifrågavarande robotmateriel borde organiseras. — Av den till propositionen lämnade redogörelsen för flygvapenchefens förslag framgick att behovet av personal vid F 8, utöver den som erfordrades vid robotdivisioner och robotverkstad, icke kunde anges förrän ytterligare utredning gjorts.

I en av överbefälhavaren med yttrande den 16 januari 1963 överlämnad skrivelse har chefen för flygvapnet framlagt förslag till organisation av F 8. Förslagen innebär i huvudsak att flygdepån omvandlas till flottilj — Svea flygflottilj — med organisation och personaluppsättning inom stabsoch förvaltningstjänstens område lämpade efter den organisation som fastställts för annan flygflottilj än sektorflottilj samt att flygledningens flygtjänst omlägges.

Jag redogör först för förslagen i sistnämnda hänseende. Med hänsyn bland annat till svårigheterna för personal i flygledningen att utföra flygtjänst så långt från arbetsplatsen som i Västerås föreslår chefen för flygvapnet att det beslutade inrättandet av en jetflygavdelning vid F 1 ej genomföres och att ej heller den för avdelningen avsedda hangaren uppföres. I stället föreslås följande. Personal, som under tiden för placering vid flygledningen måste bedriva sin flygtjänst på moderna jetflygplan, bör göra detta genom tjänstgöring vid lämplig flottilj. En mindre del av denna personal, som ej hinner flyga vid flottilj utanför Stockholmsområdet, bör flyga på Södertörns flygflottilj (F 18). Detta medför att vissa utrymmen för flygplan och någon utökning av den tekniska personalen erfordras vid F 18. Förslag härom avser flygvapenchefen att framlägga senare. När flygtjänsten vid F 18 kan igångsättas, kan flygledningens flygning på jetplan vid F 8 helt avvecklas. — Av kostnadsskäl måste flygledningens jetflygning starkt begränsas, och antalet förare som utför sådan flygning vid flottilj kommer att successivt minska. Övriga förare bör flyga propellerplan vid

Kunyl. Maj:ta proposition nr 110 år 1963

111 F 8. Anlalel av dessa förare beräknas öka successivt under 1960-talet. Flygtidsförbrukningen ökar därvid med ca 40 %, jämfört med nuläget, och det blir nödvändigt att till F 8 överföra ytterligare ca 15 propellerflygplan. De beställningar och tjänster som avsetts för jetflygavdelningen vid F 1 bör utnyttjas vid F 8.

Luftfartsstyrelsen liar i yttrande över flygvapenchefens förslag anfört, bland annat, att fortsatt flygning på Barkarby tills vidare bör kunna accepteras trots den ökade verksamheten med propellerflygplan, under den av styrelsen i tidigare sammanhang angivna förutsättningen att en samarbetsgrupp representerande flygvapnet och styrelsen följer utvecklingen och att, om det senare skulle visa sig erforderligt, all flygverksamhet flyttas bort från Barkarby. Den föreslagna utökade jetflygningen vid F 18 vill styrelsen icke motsätta sig under förutsättning att detta icke medför restriktioner för den civila flygtrafiken och alt berörda trafikledningsorgan har kapacitet alt utöva en säker trafikkontroll.

Förslaget, att F 8 skall ombildas till flygflottilj, motiveras bland annat med att F 8 genom organiserandet av robotdivisioner tillföres förband med operativa uppgifter och i storlek väl kan jämföras med nuvarande flottiljer. Även eu utökad flygverksamhet åberopas som motiv. — Uppbyggnaden av en flottilj stab skulle innebära, att en robot-, eu flyg- och bas-, en trafiklednings- samt en mobiliserings- och en kassaavdelning skulle tillkomma. — överbefälhavaren har i sitt yttrande biträtt förslaget till omorganisation av F 8 från flygdepå till flygflottilj.

Enligt flygvapenchefen behöver vid bifall till organisationsförslagen tillkomma 73 beställningar och tjänster på avlöningsanslag, bortsett från robotdivisionernas personalbehov; redogörelse för flygvapenchefens förslag i sistnämnda hänseende lämnas i annat sammanhang. 9 beställningar och tjänster anses kunna indragas. Vidare föreslås några lönegradsförändringar. Förslagen framgår i huvudsak av följande sammanställning (s. 112).

Flygvapenchefens förslag bygger på att F 8 framdeles skall ha till huvudsakliga uppgifter dels att — liksom nu — administrera krigsflygbasen Barkarby och förrådsuppställningen av krigsflygplan därstädes, dels att bedriva utbildning och övningar in. in. på luftvärnsroboten 368 vid två divisioner, vilket redan tidigare beslutats, dels att ombesörja underhåll av materiel för nämnda rohotdivisioner och ytterligare en sådan division inom östra Mellansverige, dels ock att vara bas för viss flygverksamhet, vilken förutsättes öka i omfattning. I fråga om de verksamhetsgrenar som sålunda föreslås tillkomma eller få större omfattning tillstyrker jag att verkstadsresurser tillföres F 8 för robotunderbåll och atl den blivande verkstaden skall kunna betjäna även en framdeles uppsatt tredje robotdivision. Beträffande flygverksamheten vid F 8 vill jag anföra följande.

Vid anmälan till propositionen 1961: 110 av fråga om verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj (F 8) redogjorde jag för två av chefen för

112 Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 är 1963

Kanyl. Maj: Is proposition nr titt iir Ii) ti-t

flygvapnet utarbetade alternativa organisationsförslag. Förslagen överensstämde med varandra bland annat däri, all jetflygning med flygledningens flygavdelning skulle förläggas till Västmanlands flygflottilj (Fl) i Västerås. Enligt det ena förslaget (A) skulle F8 alltjämt utnyttjas för transportoch räddningsflygning samt den del av flygledningens flygavdelning vid vilken flygning med propellerflygplan ulföres. 1 del andra förslaget (B) förutsattes att sistnämnda del av flygledningens flygavdelning skulle förläggas till Södertörns flygflottilj (F 18), medan transport- och räddningsflyget skulle baseras på Bromma eller Arlanda. För egen del anförde jag bland annat, att jag ansåg mig böra tillstyrka att flygverksamhet i den omfattning och av del slag flygvapenchefen föreslagit i vart fall tills vidare bibehölls vid F 8. Jag erinrade om att ifrågavarande verksamhet icke krävde några investeringar vid F 8 och uttalade, att åtgärder alltså icke behövde vidtagas som skulle kunna åberopas som skäl ur ekonomisk synpunkt mot att framdeles ytterligare begränsa organisationen. — Riksdagen godkände vad sålunda anförts.

Sedan beslut fattades om att vid F 8 tills vidare bibehålla flygverksamhet av den omfattning och art som avsågs i förenämnda alternativ A, har förutsättningarna för att på Barkarby bedriva fredsmässig flygning ändrats. Jag syftar härvid på att — såsom redovisats i proposition 1962: 190 — utredningar igångsatts i syfte att i huvudsak friställa Järvafältet från militär verksamhet för att möjliggöra fältets användning för civil statlig verksamhet samt för bostadsexploatering. En utgångspunkt för dessa utredningar är visserligen, att anläggningarna vid Barkarby flygfält under överblickbar tid skall disponeras för militära ändamål. När det gäller att bestämma vilken verksamhet som skall vara förlagd dit, måste man emellertid självfallet överväga i vad mån olika verksamhetsformer lämpligen kan bedrivas under de nya villkor som man har att räkna med sedan Järvafältet exploaterats för bland annat bostadsbebyggelse. Eu framsynt planering kräver, att man försöker bedöma betingelserna för verksamheten även efter det att exploateringen kommit till stånd. Härvid ser jag intet skäl att ifrågasätta lämpligheten av att till F 8 förlägga robotförband och robotverkstad. Däremot bör man enligt min mening icke inrikta sig på att på lång sikt bibehålla transport- och helikopterflygning samt flygning med flygledningens flygavdelning vid F 8. Jag har funnil, all del bör undersökas vilka åtgärder som erfordras för afl möjliggöra, all vid F8 från och med den 1 juli 1968 icke skall förekomma annan flygning än sådan som är nödvändig på grund av att F 8 bibehålies som krigsbas och användes för förrådsuppställning av krigsflygpian. Uppdrag afl utreda denna fråga och inkomma med förslag i ämnet bör lämnas ål chefen för flygvapnet.

Del är mot denna bakgrund jag prövat flygvapenchefens föreliggande förslag till organisation och personaluppsättning för F 8. Förbandet hör enligt min mening benämnas Barkarby flygkår. För dess chef räknar jag 8—4366 63 Bihang till riksdagens protokoll 19 ti ii. I samt. Nr 110

114 Kungl. Maj:ts proposition nr till är 1963

med en beställning för överste i Bo 1. En beställning för överstelöjtnant i Ao 27 kan därvid utgå. .lag föreslår vidare alt eu beställning lör kapten i Ao 21 (chef för skoldivisionen, jfr prop. 1962: 110, s. 24) utbytes mot beställning för major i Ao 2f), avsedd för chef för robotavdelningen, tillika chef för skoldivisionen, samt alt eu beställning för flygdirektör av 2. graden i Ao 25 utbytes mot beställning för flygdirektör av 1. graden i Ao 27 tchel för materielavdelningen). För materieiavdelningen räknar jag också med beställningar för en förste verkmästare i Ao 19 och 2 törste verkmästare i Ao 17. Jag räknar i övrigt med att beställningar tillkommer för en förvaltare i Ao 17 (stabsunderofficer på kårexpeditionen), en fanjunkare i Ao 15 (utbildningsledare vid specialkompaniet) och 6 överfurirer i Ao 11 (varav en chef för budcentral, 2 lärare vid teleavdelningen, ett expeditionsunderbefäl vid vartdera baskompaniet och specialkompaniet och en chef tör itlbildningsförrådet). Samtidigt kan en beställning för fanjunkare i Ao 15 utgå. Beställningar för 2 överfurirer i Ao 11 i utbyte mot tjänster för eu sjukvårdsförmån i Ae 9 och eu garageförman i Ae 10 bör även tillkomma. Ifrågavarande beställningar bör emellertid tillsättas först i samband med inträffande ledighet i de civila tjänsterna. Slutligen kan en vakant tjänst för kontorsskrivare i Ao 13 och 4 tjänster i Ae 10 och lägre lönegrader, varav 3 vakanta, indragas. 1 fråga om arvodesbefattningar och icke-ordinarie tjänster ankommer det på Kungl. Maj: t att besluta i samband med att organisation för F8 fastslälles. .lag har därvid beräknat medel för icke-ordinarie civil personal i huvudsaklig överensstämmelse med förenämnda tabell (s. 112). I likhet med chefen för flygvapnet har jag räknat med att de beställningar som tidigare avsetts för flygledningens jetflygavdelning vid förläggning till F 1 får användas för F 8 behov. Vidare räknar jag med att beställningar in. in. vid F 8 A må kunna disponeras i mån av behov.

.lag övergår härefter till att behandla flygvapenchefens yrkanden under avlöningsanslaget för näsla budgetår. De förslag jag inte särskilt nämner har jag inte ansett mig kunna tillstyrka.

B. Flygvapenchefens förslag att utbyta eu kaptensbeställning i Ao 21 vid vapenbyrån i flygförvaltningen mot eu beställning för alternativt major eller kapten i Ao 25/21 anser jag mig kunna biträda. Jag kan också tillstyrka att eu beställning för alternativt överstelöjtnant eller major i Ao 27/25 inrättas för försökscentralen.

Under hänvisning till de förslag som jag framlagt till personalförändringar vid flygförvaltningen (prop. 1963: 31, s. 28 —29) föreslår jag, att eu beställning för flygingenjör av 1. graden i Ao 23 tillkommer avsedd för personal- och utbildningssektionen. Vid bifall till mitt förslag att en avdelningsdirektörst jänst i Bo 1 inrättas för vapenbyrån räknar jag med att en beställning för flygdirektör av 1. graden i Ao 27 utgår ur flygvapnets personalförteckning.

C. De föreslagna nya beställningarna för stridslednings- och luftbevak-

Kungl. Maj: Is proposition nr III) dr Ii) Ii il

nr.

ningsorganisationen avses för en luflförsvarscentral typ 1, eu radargruppeentral och ett antal radarstationer. Den relativt betydande personaltorstärkning, som flygvapenchefen föreslagil, anser jag mig böra tillstyrka för att den omfattande investeringen i modern materiel skall ge åsyftad effekthöjning hos vårt luftförsvar. Jag föreslår sålunda, att beställningar tillkommer för en sektorledare i Bo 1, eu överstelöjtnant i Ao 27 (luftbevakningsledare), 2 majorer i Ao 25 (en för chefrobotledare och en för chefjaktledare), 5 kaptener i Ao 21 (eu för biträdande luftbevakningsledare, 2 för chefradarjaktledare, en för biträdande robotledare och eu för biträdande jaktledare), 4 förvaltare i Ao 17 (eu för chef för radargruppcentral och 3 för chefradarjaktledare), It) fanjunkare i Ao 15 (bland annat 3 för radarjaktledare, 3 för målföljningsledare och I för ställföreträdande chef för radargruppcentral), 6 överfurirer i Ao It samt 10 furirer i Ae 8/7. Härvid räknar jag med alt ti löjtnanlsbeställningar i Ao 17/15 kan utgå. Jag har för några befattningar beräknat personal med lägre löneställning än flygvapenchefen gjort, exempelvis för chef för radargruppcentral för vilken befattning enligt min mening bör avses eu kvalificerad underofficer, förvaltare. En sådan ordning bör bidra till att skapa förutsättningar för eu lämpligt utformad underofficerskarriär inom slridsledningsorganisalionen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att - med hänsyn till materiellägel — besluta från vilken tidpunkt de av mig föreslagna beställningarna skall få utnyttjas. Såvitt nu kan bedömas bör beställningarna i varje fall icke tillsättas före den 1 januari 1964.

Föreslagna beställningar för civilmilitär personal avses för befattningshavare för ledning av underhållstjänsten inom strilorganisationen. 1 detta sammanhang vill jag erinra om att föregående års riksdag biföll mitt förslag (prop. 1962: 110, s. 108—109) om att inrätta eu tjänst för förste driftingenjör i Be 1 avsedd som teknisk chef för el t ledningsorgan för drift och underhåll av all luftbevaknings- och stridsledningsmateriel inom viss luflförsvarssektor. Kungl. Maj:t har vidare den 9 mars 1962 medgivit inrättande på verkstadstitel för centrala flygverkstaden i Arboga av en tjänst för driftingenjör i Ag 23 och en tjänst för driftingenjör i Ag 21 avsedda att ingå i nämnda ledningsorgan. De nu framförda förslagen avser dels omvandling av ifrågavarande tjänster till civilmilitära beställningar, dels tillkomst av ytterligare beställningar för befattningar inom vissa andra luftförsvarssektorer. Jag anser mig emellertid i förevarande sammanhang endast kunna tillstyrka, att en tjänst för förste driftingenjör i Be 1 tillkommer. Avlöningskostnaderna bör i likhet med tidigare medgivna tjänster för här aktuellt ändamål bestridas från verkstadstitel. Såsom flygvapenchefen föreslagit bör 15 beställningar för flygtekniker i Ao 11 utgå.

D. Med anledning av förevarande förslag tillstyrker jag, att tjänster tillkommer för 1 assistent i Ae 10 och 4 tekniker i Ae 9 för krigsmaktens gemensamma fjärrskriftnät samt för 1 assistent i Ae It) för flygvapnets tele-

1 It)

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1060

faxcentral. Såvitt avser flygvapnets radionät kan jag endast tillstyrka, atl en tjänst för radioassislenl i Ae 13 utbytes mot tjänst för förste radioassistent i Ae 15, avsedd som chef för huvudstationen i radionätet. Jag anser mig vidare böra föreslå, all 7 furirsbeslällningar i Ae 8/7 avsedda för signalunderbefäl i luftförsvarscentraler utbytes mot beställningar för överfurir i Ao 11.

E. Flygvapenchefens förslag liil förändringar inom luftvärnsrobotorganisationen vid Barkarby flygdepå anser jag mig böra tillstyrka. Jag räknar således med att beställningar tillkommer för en kapten i Ao 21 (chef för övningsdivisionen), 4 fanjunkare i Ao 15, eu överfurir i Ao 11 och 2 förste verkmästare i Ao 17 samt att därvid beställningar för eu förrådsförvaltare i Ao 17 och 10 flygtekniker i Ao 11 indrages. Jag har vidare räknat med att vakantsatta beställningar för en förste verkmästare i Ao 17 och 3 mästare

1 Ao 13 får utnyttjas vid robotförbanden. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att med hänsyn till materiellägel — besluta från vilken tidpunkt de föreslagna beställningarna skall få utnyttjas.

F. Jag anser mig kunna tillstyrka, att 2 tjänster för driftingenjör i Ae 19 tillkommer för flygvapnets radarskola. Enligt under hand inhämtade upplysningar erfordras med hänsyn till rekryteringsläget föreslagen mästarbeställning för lärare vid tekniska skolan först efter den 1 juli 1964, varför jag ej anser mig nu böra ta ställning till förslaget. 1 övrigt kan jag under förevarande punkt endast biträda flygvapenchefens förslag om utbyte av

2 beställningar för furir i Ae 8/7 mot beställningar för överfurir i Ao II.

H. I likhet med föregående år (prop. 1962: 110, s. 106) anser jag mig icke kunna tillstyrka den föreslagna ordningen för bevakning av centraler och radarstationer inom strilorganisationen. Inga nya omständigheter har framkommit i flygvapenchefens utredning, som motiverar ell frångående av mitt tidigare ställningstagande. Jag anser mig också böra avvakta vad 1960 års värnpliktsutredning kan föreslå beträffande utnyttjande av värnpliktig personal för huvudsakligen vakttjänst.

Jag är icke beredd att tillstyrka det föreslagna utbytet av beställningar för utbildningsledare vid specialkompani. En översyn av befälsordningen vid flygvapnet liknande den som skett vid armén torde som jag tidigare uttalat tidigast kunna påbörjas under år 1963. Relationen mellan obefordrade och befordrade underofficerare är f. n. betydligt oförmånligare vid flygvapnet än vid infanteriet. Skäl synes alltså föreligga att vidtaga vissa jämkningar härvidlag utan att avvakta resultaten av en översyn. Jag anser mig böra föreslå ett utbyte av 100 beställningar för sergeant i Ao 13 mot samma antal beställningar för fanjunkare i Ao 15.

I övrigt kan jag endast tillstyrka, att 26 beställningar för rustmästare i Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma antal överfurirsbeställningar i Ao 11 och att 200 flygteknikerbeställningar i Ao 11 utbytes mot beställningar för förste flygtekniker i Ao 13. Jag har härvid räknat med att 11 rustmästar-

Kungl. Maj:ts proposition nr till år 1963

beställningar avses för tidigare sjukvårdsförmån, som erhållit underbefälsanställning vid flygvapnet i samband med ny organisation av stabs- och förvaltningstjänsten (prop. 1962: 110, s. 20).

I. Såvitt avser föreslagna förändringar för den militära väderlekstjänsten tillstyrker jag, att beställningar tillkommer för 2 meteorologer i Ao 21 ( en för flygstabens väderleksavdelning och eu för stridsledningsorganisationen). Jag föreslår vidare, att 4 tjänster för förste meteorologassistent i Ae 15 inrättas, varvid 2 beställningar för meteorolog i reglerad befordringsgång kan indragas. Av dessa tjänster är en avsedd för väderradar på Gotland. För stridsledningsorganisationen räknar jag även med tjänster för en meteorologassistent i Ae 11 och 2 tekniska biträden i Ae 7.

,1. Fn fortsatt förstärkning av trafikledarorgamisationen synes erforderlig. Jag föreslår därför att sammanlagt 9 beställningar för trafikledare tillkommer, av vilka en i Ao 19 för trafikledarutbildning, en i reglerad befordringsgång för tornkontroll vid arméns helikopterskola, en i Ao 21 och en i reglerad befordringsgång för regional radarcentral för Göteborgs flyginformationsområde, 2 i Ao 19 för lokal radarövervakning samt — med beaktande av leveranstakten för landningsradar — 2 trafikledare i Ao 19 och en i reglerad befordringsgång för landningsradar. Jag förutsätter, att utformningen av trafikledarutbildningen ytterligare överväges i samråd med luftfartsstvrelsen.

K. Jag tillstyrker, att <1 beställningar för förste verkmästare i Ao 17, av vilka eu vid F 4 tillhörande kategorien elektrotekniker, tillkommer i utbyte mot beställningar för mästare i Ao 13.

Med anledning av flygvapenchefens förslag i övrigt rörande beställningar för elteknisk personal föreslår jag, åt! sammanlagt följande antal beställningar tillkommer, nämligen 24 för förste verkmästare i Ao 17, 18 för förste mästare i Ao 15 och 5 för mästare i Ao 13, i utbyte mot 47 beställningar för flygtekniker i Ao 11.

M. Jag tillstyrker, att 2 arvodesbefattningar i A: 24 för pensionerad officer inrättas för mobiliseringsofficer, en vid centrala flygverkstaden i Mahnslätt och en vid centrala flygverkstaden i Västerås. Härvid kan en tjänst för driftingenjör i Ae 19 (med avlöning från verkstadstitel) vid flygverkstaden i Västerås utgå.

Mot föreslagen centralisering av sjukvården vid vissa av flygvapnets förband har jag icke någon erinran, och jag räknar med att tjänster för 5 undersköterskor i Ae 5 och 6 sjukvårdsbiträden i Ae 5 indrages.

Vad gäller under 3—9 redovisade förslag till personalförändringar beträffande civil icke-ordinarie personal beräknar jag medel för vidtagande av förändringar i huvudsaklig överensstämmelse med myndigheternas förslag. Det ankommer på Kungl. Maj:l all heslula om inrättande av tjänsterna.

Beträffande förändringar i övrigt i fråga om tjänster för kontorsbiträde

1 IS

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

i Ao 5 och för biträde för skriv- och kontorsgöromål har jag intet att erinra mot flygvapenchefens förslag.

N. Flygvapenchefens förslag till arvoden till tillsynsman vid krigsflygfält m. in. tillstyrker jag.

För timarvoden till dellidstjänstgörande lärare och föreläsare vid fasta utbildningsanstalter och skolor samt arvoden till civila lärare för underbefälsntbildning beräknar jag under icke-ordinarieposten (jfr arméns motsvarande anslag) sammanlagt i runt tal 1 065 000 kr., innebärande eu ökning med 115 000 kr.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 140) har jag föreslagit att sammanlagt 15 arbetare i eldningstjänst skall erhålla anställning i Ag 7. Jag har vid beräkningen av förevarande anslag därför inräknat omkring 190 000 kr. för detta ändamål.

Jag anser mig kunna tillstyrka att posten Tillfälligt anställd personal upptas till 540 000 kr., innebärande en höjning med 20 000 kr.

Mot flygvapenchefens förslag om uppräkning av uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift med 300 000 kr. har jag intet att erinra.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 192) har jag föreslagit, att 3 beställningar för lärare i År 25/21, av vilka 2 avsedda för undervisning på flyglinjen skall tillkomma vid militärhögskolan. 1 enlighet härmed bör •— vid bifall till dessa förslag beställningar för 2 kaptener i Ao 21 utgå ur flygvapnets personalförteckning.

I samband med att flygfältshyrån i flygförvaltningen överföres till fortifikationsförvaltningen fr. o. in. den 1 juli 1963 (jfr prop. 1963:31, s. 30) bör 2 tjänster, en för byråintendent i Ao 21 och en för ingenjör i högst Ae 15 överföras till flygstaben.

En beställning för musikdirektör av I. graden i Ao 21 på övergångsstat vid flygvapnet kan numera indragas sedan vederbörande innehavare avgåtl med pension.

Beträffande vakant hållande in. in. av beställningar för intendenturofficerare i samband med inrättandet av försvarets inlendenturverk vill jag hänvisa till vad jag anfört därom vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Jag övergår härefter till alt behandla personal- och organisationsförändringar vid de flottiljer (motsvarande) som under år 1962 blivit organisationsundersökta.

För F21, som i fortsättningen hör benämnas Norrbottens flygflottilj, anser jag mig kunna tillstyrka att beställningar tillkommer för en överstelöjtnant i Ao 27 (baschef), en kapten i Ao 21 (utbildningsofficer) och en flygingenjör i Ae 21 (3. flottiljingenjör) för helikoptermaterial m. m. Jag förutsätter, att F 21 ålägges ansvar för underhåll av arméflygmateriel för

Kungl. Mnj:ts proposition nr 110 år 1963 119

arméns helikopterskola i Boden, .lag förordar vidare att för stiidsledningsofficer inrättas en beställning för kapten i Ao 21 i utbyte mot beställning för löjtnant i Ao 17/15. Som chef för luftförsvarsgruppcentral räknar jag vidare med en befattning i A: 24 för pensionerad officer. Jag beräknai vidare medel för inrättande av 4 ic.ke-ordinarie civila tjänster, som bör inrättas efter prövning av Kungl. Maj:l.

För F 5 kan jag tillstyrka alt en beställning för överfurir i Ao 11 (sjukvårdsunderbefäl) tillkommer, .lag beräknar också medel för inrättande av 3 tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång.

Såvitt avser flygvapenchefens förslag till förändringar vid F 11 kan jag tillstyrka, att eu operations- och underrättelseavdelning skapas. .Tåg kan också biträda att 2 beställningar tillkommer för denna avdelning, eu för major i Ao 25 (chef) och eu för kapten i Ao 21 (underrättelseofficer). Vid bifall härtill bör 2 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utgå. Jag beräknar medel för en halvtidstjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Med skrivelse den 20 mars 1962 bär chefen för flygvapnet framlagt förslag att eu yrkesgren, stridslednings- och luftbevakningstjänst (striltjänst), bör tillkomma vid flygvapnet för underbefäl. Enligt kungörelsen den 1 juni 1956 angående rekrytering av underbefäl på aktiv stat vid försvaret in. m. (SF 378/56) kan vid flygvapnet — utöver fältflygare och flygnavigatörer — kontraktsanställas ynglingar som önskar genomgå utbildning till furir inom yrkesgrenarna trupputbildare och signalister. Inom sistnämnda yrkesgren har sedan år 1954 även inrymts underbefäl avsedda för striltjänst. Kraven på ökad specialisering har enligt flygvapenchefen medfört att utbildningen efter hand kommit att inriktas efter två skilda linjer, en för signaltjänsl och en för striltjänst. För att få överensstämmelse med rådande förhållanden bör därför enligt flygvapenchefens mening yrkesgrenen stridsledningsoch luftbevakningstjänst tillkomma.

Försvarets civilförvaltning har icke något alt erinra mot flygvapenchefens förslag.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka flygvapenchefens förslag, att yrkesgrenen stridslednings- och luftbevakningstjänst (striltjänst) tillkommer vid flygvapnet. Det torde vid bifall härtill - få ankomma på Kungl. Maj:l att närmare reglera denna fråga.

I anslutning till riksdagens beslut med anledning av propositionen 1962: 88 angående marinens tekniska personal in. in. har Kungl. Maj:t den 6 juni 1962 meddelat bestämmelser angående lån till flygingenjörer i vissa fall, varvid koslnaderna skall bestridas från fjärde huvudtitelns anslag till exlra utgifter. Bestämmelserna har i princip samma innebörd som motsvarande bestämmelser för lån till arméingenjör under utbildning vid teknisk högskola in. in. och till viss teknisk personal vid marinen vid viss utbildning.

120 Kungl. Maj;ts proposition nr 110 år 1963

i vilka fall kostnaderna skall bestridas från vederbörande försvarsgrens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. Jag anser detta vara ändamålsenligt och föreslår därför, alt kostnaderna för lån till flygingenjörer i fortsättningen skall bestridas från anslaget Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar in. m. vid flygvapnet och kostnaderna för år 1962 beslutade lönehöjningar samt med ledning av belastningen på anslaget under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 156 000 000 kr., vilket innebär eu anslagsökning med 22 000 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet samt de övriga åtgärder som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......................................................... 70 500 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis .............................. 1 300 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 300 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................... 38 000 000

5. Rörligt lillägg, förslagsvis ........................... 44 500 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .......................................... 2 200 000

Summa kr. 157 800 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 1 800 000

Neftoutgift kr. 156 000 000

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 156 000 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

[11] Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

Anslag Nettoutgift

1961/62 .............................. 8 650 000 8 586 879

1962/63 .............................. 9 280 000

1963/64 (förslag) ............... 15 200 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 94) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar m. in. till värnpliktiga beräkna ett förslagsanslag av 15 100 000 kr.

På grundval av uppgifter från chefen för flygvapnet om antalet tjänstgöringsdagar och antalet till premier berättigade värnpliktiga beräknar försvarets civilförvaltning medelsbehovet under ifrågavarande anslag till 9 800 000 kr., innebärande eu anslagshöjning med 520 000 kr. Det ökade medelsbehovet föranleds huvudsakligen av att antalet tjänstgöringsdagar förutses öka med omkring 137 000 till ca 2 802 000. I det föregående har jag under arméns motsvarande anslag framlagt förslag om förbättrade förmåner åt värnpliktiga. Härigenom uppkommer för flygvapnets del en koslnadsökning av i runt tal 5 600 000 kr., varav ca 3 900 000 kr. för höjda penningbidrag, ca 1 500 000 kr. för utryckningsbidrag och ca 200 000 kr. för höjda premier. Med beaktande av i det föregående angivna kostnadsökningar avseende förbättrade förmåner och ökat antal tjänstgöringsdagar samt under hänsynstagande jämväl till belastningen under budgetåret 1961/ 62 föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 15 200 000 kr. Detta innebär en anslagsuppräkning med 5 920 000 kr. Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar in. m. till värnpliktiga för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 15 200 000 kr.

[12] Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

Anslag Nettoutgift Behållning

1961/62 ........................... '36 000 000 28 073 413 23 248 301

1962/63 ........................... 37 000 000

1963/64 (förslag) ............... 33 182 000

1 Härutöver har 1 800 000 kr. överförts från anslaget Reglering av prisstegringar.

Av reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1961/62 5 668 000 kr. bundna genom utlagda beställningar.

1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 125) har Kungl. Maj:1 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag av 34 715 000 kr.

122 Kungl. Maj:ls proposition nr 110 är 1963

Yrkand e

Försvarets forskningsanstalt (skr. 13/8 1962) föreslår, att anslaget minskas med 1 243 000 kr. samt hemställer om bemyndigande att utlägga beställningar på materiel för forskningsändamål intill ett belopp av 2 500 000

kr. utöver anvisade medel.

Ökning Minskning

1. Prisstegringar .......................................... 500 000

2. 1962 års lönereglering................................. 1 700 000

3. överföring av tjänster till avlöningsanslag .... 2 657 000

4. Anpassning till kostnadsram och hänsynstagande till reservationer ............................ 786 000

2 2ÖÖ 00Ö 3 443 000

— 1 243 000

M o t i v

1. Det äskade beloppet för prisstegringar, 500 000 kr., utgör 2,5 % av den del av det för innevarande budgetår anvisade anslaget, som avses för annat än löner, arvoden och resekostnader.

3. Det under denna punkl upptagna beloppet utgör den av forskningsanstalten beräknade kostnadsminskningen under anslaget vid bifall till av forskningsanstalten framlagda förslag om överförande av vissa tjänster till anstaltens avlöningsanslag.

4. Forskningsanstalten beräknar behovet av ytterligare medel för forskningsverksamhet under nästa budgetår till 2 500 000 kr. Med hänsyn till reservationsbehållningens storlek och den av överbefälhavaren anvisade anslagsramen föreslås emellertid en minskning av anslaget med 768 000 kr.

1 särskild skrivelse har forskningsanstalten närmare redogjort för hur anslaget avses skola användas. Då redogörelse härför inte bör lämnas till statsrådsprotokollet, torde få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Departementschefen

i innevarande års statsverksproposition (bil. 6, punkt 123) har jag föreslagit inrättande av ett visst antal extra ordinarie tjänster under forskningsanstaltens avlöningsanslag i utbyte mot motsvarande extra tjänster på förevarande anslag. Med anledning härav bör förevarandc anslag minskas med 1 650 000 kr. Med hänsyn till den ram för utgifterna för det militära försvaret som föreslås för nästa budgetår anser jag mig böra föreslå eu ytterligare minskning under anslaget, som bör uppföras med 33 182 000 kr., vilket belopp med hänsyn till befintliga reservationer bör vara tillfyllest. Liksom för innevarande budgetår bör medgivande inhämtas till att materielbeställningar utlägges till ett belopp av 2 500 000 kr. utöver anvisade medel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963 123

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 33 182 000 kr.;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet må utläggas inom en kostnadsram av 2 500 000 kr.

[13] Årskostnader för industriell krigsheredskap

Anslag Nettnutgift

'1961/62 ................................................... 700 000 699 404

1962/63 ................................................... 700 000

1963/64 (förslag) .................................... 700 000

1 Anslaget Armétygförvaltningen: Årskostnader för industriell krigsheredskap.

I årets statsverksproposition (bil. 6. punkt 152) bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på slutförandet av beredningen av en av armétygförvaltningen avlämnad utredning rörande det framtida behovet av beredskapsmaskiner m. in., till Årskostnader för industriell krigsheredskap för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 700 000 kr. Beredningen av ärendet har ännu inte kunnat slutföras, varför hänsyn ej kan tagas till resultatet av denna vid den slutliga beräkningen av förenämnda anslag för nästa budgetår.

Armétygförvaltningen hemställer (skr. 7/8 1962), att anslaget uppföres med oförändrat belopp, 700 000 kr. Anslaget är avsett att bestrida kostnader sammanhängande med förvaltningen av ämbetsverket underställda s. k. skuggfabriker och maskiner. Fasta utgifter för lokalhyror, uppvärinningsoch kraftavgifter och löner till vakter och tillsynsmän beräknas till minst 380 000 kr. För kontinuerliga reparations- och underhållsarbeten å byggnader och maskiner m.m. erfordras 265 000 kr. Ersättningarna till försvarets fabriksfond beräknas slutligen uppgå till 55 000 kr.

Jag tillstyrker armétygförvaltningens förslag och hemställer således, afl Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen atl

till Årskostnader för industriell krigsheredskap för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kr.

124 Knngt. Moj.ls proposition nr till år 1!)63

[14j Engångskostnader för industriell krigsheredskap

Anslag Nettoutgift Behållning

'1961/62 ........................... -4600 000 5 000 812 Ml 272 391

1962/63 ........................... 4 850 000

1963/64 (förslag) ............ 5 000 000

1 Anslaget Armétygförvaltningen: Engångskostnader för industriell krigsheredskap.

2 Härutöver har överförts 200 000 kr. från anslaget Reglering av prisstegringar.

9 Häri ingår ett belopp av 4 900 000 kr, utgörande kontant behållning av armétygförvaItningens beredskapskapital.

Reservalionsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1961/62 bunden intill ett belopp av i runt tal 8 340 000 kr.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkl 152) bar Kungl. Maj:l föreslagit riksdagen ad, i avbidan på slutförandet av beredningen av armétygförvaltningens utredning rörande det framtida behovet av beredskapsmaskiner in. in., till Engångskostnader för industriell krigsheredskap för budgetåret 1963/64 beräkna ell reservationsanslag av 5 000 000 kr. Såsom anförts under föregående punkt har beredningen av ärendet ännu inte kunnat slutföras, varför även förevarande anslag måste slutligt beräknas utan hänsynstagande till dennas resultat.

Armétygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 250 000 kr. Från ifrågavarande anslag skall bestridas för försvaret gemensamma kostnader för investeringar i syfte att främja och i vissa fall möjliggöra krigsproduklion. Det av armétygförvaltningen för nästa budgetår äskade beloppet grundar sig på av ämbetsverket i samråd med övriga berörda försvarsförvaltningar gjorda beräkningar. Armétygförvaltningen beräknar för egen räkning ett behov av 1 200 000 kr. för att slutföra anskaffningen av maskiner för tillverkning av granatkastarammunition och fullfölja planerad utbyggnad av maskinparken för tillverkning av artilleriammunition. För anskaffning av maskiner för tillverkning av annan ammunition än till granatkastare och artilleripjäser beräknar ämbetsverket ett belopp av 1 200 000 kr. För att förbättra tillgången på verktygsutrustning och mätdon för ammunitionstillverkning erfordras ett belopp av 300 000 kr. Slutligen äskas för armétygförvaltningens egen räkning ett belopp av 800 000 kr. för fortsatt anskaffning av maskinutrustning för tillverkning av viss skyddsinateriel främst skyddsmasker och tnaskeringsnät. För arméintendenturförvaltningen upptar ämbetsverket anskaffning av verktyg för viss intendenturmaterieltillverkning till eif belopp av 140 000 kr. och för marinförvaltningen anskaffning av verktyg för vass minmateriel till ett belopp av 160 000 kr. För vissa installationsarbeten ifråga om maskinutrustning in. in. i lokaler för underhåll av flygmateriel upptager armétygförvaltningen för flygförvaltningens räkning ett belopp av 350 000 kr., och 600 000 kr. äskas i syfte att minska forlifikationsförvaltningens brist på vissa slag av gjut-

Kungl. Maj:ls proposition nr 110> år 1963

formar. För anskaffning av vissa för läkeniedelsframställning erforderliga apparater och maskiner upptar armétygförvaltningen slutligen ett belopp av ,‘150 000 kr. för försvarets sjukvårdsstyrelses räkning.

Medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande anslag beräknas således av armétygförvaltningen till (1 200 000 + 1 200 000 + 300 000 + 800 000 + 140 000 t 160 000 f 350 000 | 600 000 + 350 000 =) 5 100 000 kr.

Departementschefen

För egen del föreslår jag, att anslaget höjes med 150 000 kr. och således uppföres med 5 000 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Engångskostnader för industriell krigsberedskap för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

[15] Familjebidrag

Anslag Nettoutgift

1961/62 .............................. 34 500 000 33 478 014

1962/63 .............................. 33 000 000

1963/64 (förslag) ............... 38 500 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 161) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Familjebidrag för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 38 500 000 kr.

Försvarets civilförvaltning föreslår, att anslaget höjes med 7 000 000 kr.

Ämbetsverket uppskattar medelsbehovet för familjebidrag vid nuvarande familjepenningbelopp till 35 546 000 kr., varav omkring 22 098 000 kr. för värnpliktiga inkallade till befäls- och repetitionsövning. Antalel tjänslgöringsdagar anger civilförvaltningen till ca 16 810 000 för första tjänstgöring och 3 048 000 för befäls- och repetitionsövningar. Civilförvaltningen har uppskattat den genomsnittliga familjebidragskostnaden per man och tjänstgöringsdag till 80 öre vid första tjänstgöring och till 7 kr. 25 öre vid befäls- och repetitionsövning. I sina anslagsäskanden har civilförvaltningen, i avvaktan på ställningstagande till ett av ämbetsverket i särskild ordning avgivet förslag till höjd familjepenning in. in., räknat med att familjepenningen med hänsyn till fördyrade livsmedelskostnader höjes med 12,5 %. Denna höjning beräknas medföra en kostnadsökning av 3 110 000 kr. Till följd av beslutad ändring av normerna för beviljande av familjebidrag in. in. till näringsidkare (prop. 1962: 188; L-U nr 42; rskr. 371) beräknas vidare medelsbehovet öka med 500 000 kr. Övriga utgifter under anslaget beräknas slutligen till 200 000 ( 25 000) kr. Medelsbehovet för

126 Kungl. Maj:ls proposition nr 11(} år 1963

nästa budgetår utgör således enligt civilförvaltningens beräkningar sammanlagt (35 546 000 + 3 110 000 + 500 000 + 200 000 =) avrundat 40 000 000 kr., innebärande en ökning med 7 000 000 kr.

Departementschefen

Föregående budgetår uppgick utgifterna under familjebidragsanslaget till i runt tal 33,5 miljoner kronor. Med utgångspunkt i denna belastning synes anslaget för nästa budgetår vid oförändrade förmåner ha kunnat uppföras med 32 miljoner kronor. Ilänsyn bar härvid tagits till att antalet tjänstgöringsdagar för befäls- och repetitionsövningar till följd av förskjutning av vissa dylika övningar från hösten till våren 1962 var relativt stort under föregående budgetår. Såsom framgår av punkt 7 i det föregående bör emellertid anslaget för nästa budgetår uppräknas dels med 6 miljoner kronor till följd av mitt i propositionen 1963: 70 framlagda förslag om förhöjd familjepenning in. in., dels med 0,5 miljon kronor med anledning av beslutad ändring av normerna för beviljande av familjebidrag in. in. till näringsidkare.

Anslaget bör således för nästa budgetår uppföras med (32 000 000 + 6 000 000 + 500 000 =) 38 500 000 kr. .lag hemställer, under erinran om att anslagshöjningen utgör 5 500 000 kr., att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Familjebidrag för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 38 500 000 kr.

jl6] Heseersättningar till värnpliktiga m. fl.

Anslag Nettoutgift

1961/62 .............................. 8 000 000 8 598 195

1962/63 .............................. 8 800 000

1963/64 (förslag) ............... 13 900 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 175) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Reseersättningar till värnpliktiga in.fl. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 13 900 000 kr.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget till följd av höjda järnvägstaxor in. m. och anslagsbelastningen under budgetåret 1961/62 ökas med 1 200 000 kr. I det föregående har jag under anslaget Armén: Avlöningar in. m. till värnpliktiga anmält förslag om utökade förmåner till värnpliktiga. Antalet fria resor för värnpliktig under tiden för första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) föreslås därvid skola ökas från tre till fem. Detta torde medföra en kostnadsökning under förevarande anslag av ca 4 000 000 kr. Med beaktande av sålunda angivna kostnadsökningar föreslår

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1903

1 27

jag, att anslaget uppföres med 13 900 000 kr., innebärande en anslagsökning med 5 100 000 kr. .lag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Reseersättningar till värnpliktiga m.fl. för budgetåret 1903/04 anvisa ett förslagsanslag av 13 900 000 kr.

[17] Inredning in. in. av vissa kontorslokaler Anslag

1903/04 (förslag) ................................................ 1000 000

Efter förslag i propositionen 1902: 108 har riksdagen beslutit (SU 157; rskr. 307) om inrättande från och med den 1 juli 1903 av försvarets intendenturverk. Eu särskild delegation har inrättats för uppgifter sammanhängande med omorganisationen av försvarets centrala intendenturförvaltning. Vidare har Kungl. Maj:t den 19 oktober 1902 föreskrivit, att försvarets intendenturverk provisoriskt skall förläggas till Solna centrum i avbidan på ställningstagande till byggnadsstyrelsens förslag med anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag den 18 maj 1902 att närmare utreda förutsättningarna för att förlägga intendenturverket till Märsta. 1 anslutning härtill har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att efter samråd med fortifikationsförvaltningen och inlendenturförvaltningsdelegationen gå i författning om förhyrning i Solna centrum av för försvarets intendenturverk erforderliga lokaler. Under budgetåret 1903/04 torde kostnader uppkomma för inredning m. in. av dessa lokaler. I årets statsverksproposition (bil. 0, s. 274) liar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på att dessa kostnader kan fastställas, till Inredning in. in. av vissa kontorslokaler upptaga ett reservationsanslag till ett beräknat belopp av 1 000 000 kr.

lntendenlnrförvaltningsdelegalionen hemställer, att anslaget uppföres med 1 000 000 kr. Delegationen anför, att beräkningarna rörande behovet av särskilda anslagsmedel för inredning in. in. av de numera förhyrda lokalerna i Solna centrum ännu inte har kunnat slutföras, då dessa lokalers utformning först helt nyligen kunnat fastställas. Medelsbehovet har dock enligt delegationen kunnat överblickas så långt, att det i statsverkspropositionen beräknade beloppet 1 000 000 kr. kan antagas under alla förhållanden bli erforderligt. Det synes enligt delegationen inte uteslutet, att det kan visa sig vara omöjligt att hålla kostnaderna inom det angivna beloppet och att således ytterligare medel kan bli erforderliga.

Departementschefen

I enlighet med intendenturförvaltningsdelegationens förslag bör förevarande anslag för nästa budgetår uppföras med 1 000 000 kr. .lag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Inredning in. in. av vissa kontorslokaler för budgetåret 1903/04 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

[18] Vissa attitydundersökningar

1962/63 .......................

1963/64 (förslag) ...........

För bestridande av kostnaderna för vissa attitydundersökningar i anslutning till studier och prognoser i syfte att erhålla underlag för åtgärder avsedda att förbättra rekryteringen av aktivt befäl har för budgetåret 1962/63 under förevarande anslagsrubrik anvisats ett anslag av 38 000 kr. (prop. 1962:110, p. 17).

Överbefälhavaren (skr. 9/1 1963) hemställer för nästa budgetår om ytterligare 64 000 kr. för fortsatta attitydundersökningar. Av angivna utgifter anses 17 200 kr. hänförliga till budgetåret 1962/63. Enligt överbefälhavaren erfordras för attitydundersökningar för budgetåren 1963/66 ytterligare sammanlagt 114 000 kr. överbefälhavaren grundar sin beräkning på uppgifter från militärpsykologiska institutet. Enligt överbefälhavaren bör följande undersökningar komma till stånd under budgetåren 1963/66, nämligen uppföljning under 1963 och 1964 av en under innevarande budgetår gjord undersökning rörande officers- och underofficersuttagna värnpliktiga, undersökning rörande inställningen till underbefälsoch underofficersyrkena med år 1961 inskrivna underbefälsuttagna värnpliktiga samt med värnpliktiga under underbefälsutbildning ävensom uppföljning under 1965 och 1966 av de av sistnämnd undersökning berörda värnpliktiga. Överbefälhavaren anser dock, att slutlig ställning icke nu bör tagas till huruvida sagda uppföljning under 1965 och 1966 bor genomföras. överbefälhavaren avser pröva i vilken utsträckning möjlighet kan föreligga att efter budgetåret 1963/64 inrymma undersökningar av ifrågavarande art i militärpsykologiska institutets ordinarie verksamhet.

Departementschefen

Jag föreslår, att 64 000 kr. anvisas för nästa budgetår för utförande av attitydundersökningar i huvudsak enligt överbefälhavarens förslag. Medlen bör liksom för innevarande budgetår anvisas under ett särskilt anslag, Vissa attitydundersökningar. Vad avser till innevarande budgetår hänförliga ytterligare utgifter har Kungl. Maj :t genom beslut den 8 mars 1963 medgivit, att för ändamålet förskottsvis må disponeras ett belopp av 14 000 kr. av fjärde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa attitydundersökningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 64 000 kr.

Anslag

38 000 64 000

Kungl. Muj-.tx proposition nr 110 ur 1963

fl9] Reglering av prisstegringar

Anslag Nettoutgift

1959/69 .............................. 40 000 000 17 400 000

1960/61 .............................. 60 000 000 60 000 000

1961/62 ..............................\-80 000 000 =79 800 000

1962/63 .............................. 80 000 000

1963/64 (förslag) ............... 100 000 000

1 Varav 20 000 000 kr. å tilläggsstat II.

2 Härutöver 4 000 000 kr. avseende anslaget Reglering av prisstegringar för budgetåret 1961/62 å tilläggsstat II för budgetåret 1962/63.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 206) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1963/64 beräkna ett anslag av 100 000 000 kr.

Förevarande anslag skall utnyttjas för att på sätt närmare framgår av propositionerna 1959: 119, 1960: 110 (punkt 12) och 1961: 110 (punkt 24) täcka sådana prisfördyringar på reservationsanslag och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln som inträffar från den tidpunkt anslagen beräknas intill utgången av det budgetår för vilket de anvisats.

Vid anmälan av förevarande anslagsfråga i statsverkspropositionen hävdade jag, att ytterligare uppgifter om prisutvecklingen in. m. borde avvaktas innan slutlig ställning togs till anslagsbeloppet för nästa budgetår. Då visst ytterligare material nu föreligger, torde jag ånyo få anmäla anslagsfrågan. Dessförinnan torde jag emellertid få redogöra för dispositionen av det för budgetåret 1961/62 anvisade anslaget m. in. Jag torde också få anmäla ett av försvarets prisregleringsdelegation framlagt förslag rörande ändring i mätningen av förändringar av den fast anställda personalens kontanta förmåner vid prisberäkningarna.

Dupositionen av för budgetåret 1961/62 anvisat anslag

Resultatet av verkställda indexberäkningar för budgetåret 1961/62 framgår av följande sammanställning.

I fråga om reservationsanslag och obetecknade anslag utvisar prisberäkningarna alltså eu ökning med 4,3 enheter. Nettoresultatet av prisreg- 9—4360 03 Rihang till riksdagens protokoll 1963. t samt. Nr 110

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

leringen på dessa anslag, vilka för ifrågavarande budgetår uppförts med sammanlagt 1 838 miljoner kronor, bör följaktligen — förutsatt att förslagsanslagen icke överskridits mer än prisindexberäkningarna ger vid handen

( 1 838 \

4,3 x - —- = ) avrundat 79 miljoner

kronor.

Till förfogande för prisregleringen för budgetåret 1961/62 har stått — förutom anslagen Reglering av prisstegringar och Reglering av prisstegringar för budgetåret 1961/62 — en reservation om 3 miljoner kr. under anslaget Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. in. (jfr prop. 1961: 110, p. 24). Kungl. Maj:t har den 2 och 30 mars 1962, den 28 juni 1962 samt den 1 mars 1963 meddelat beslut om dispositionen av de för prisreglering avseende budgetåret 1961/62 tilll förfogande ställda medlen. Med hänsyn till inträffade prissänkningar har anslaget Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. in., delposten till Kungl. Maj :ts disposition reducerats med 8 miljoner kronor. För kompensation för prisstegringar har härvid — med beaktande av att en medelsanvisning om 0,2 miljon kronor å tilläggsstat 11 för budgetåret 1961/62 förutsatts skola medföra reducering av medlen för priskompensation — fått tagas i anspråk högst (79 + 8 — 0,2 —) 86,8 miljoner kronor. Genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut har sammanlagt 86,8 miljoner kronor tillgodoförts i riksstaten för budgetåret 1961/62 anvisade reservationsanslag enligt följande.

Anslag

Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet Armétygförvaltningen: Engångskostnader för industriell krigs-

beredskap .................................................................. 200 000

Armén: Beklädnad in. m.................................................... 1 280 000

Armén: Inventarier m. m. ................................................ 250 000

Armén: Övningar in. in.................................................... 1 300 000

Armén: Anskaffning av drivmedelsutrustning ..................... 100 000

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m............................ 14 500 000

Armén: Underhåll av tygmateriel m. m............................... 4 300 000

Armén: Hemvärnets övningar............................................. 75 000

Armén: Hemvärnets intendenturmateriel m. m...................... 25 000

Armén: Hemvärnets tygmateriel m. m.................................. 300 000

Marinen: Beklädnad m. m................................................. 190 000

Marinen: Inventarier m. m................................................. 60 000

Marinen: övningar m. m................................................. 1 000 000

Marinen: Fartygsbyggnader m. in........................................ 2 500 000

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m...................... 3 000 000

Marinen: Underhåll av fartyg m. m..................................... 3 800 000

Belopp

(kronor)

nn nnn

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1063 131

. , Belopp

Anslag (kronor)

Flygvapnet: Beklädnad m. m.............................................. 200 000

Flygvapnet: Inventarier m. m........................................... 60 000

Flygvapnet: övningar m. in.............................................. 600 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. ni....................• • 39 000 000

Flygvapnet: Luftförsvarsrobot .......................................... 3 700 000

Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m., anslagsposten B. Underhållskostnader m. m............................... 7 100 000

Flygvapnet: Anskaffning av drivmedelsutrustning ............... 75 000

Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ...... 1 800 000

Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av vass utrustning ..................................................................... 200 000

Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel 150 000

Sjukvårdsmateriel ............................................................ 75 000

Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m................... 100 000

Vissa signalförbindelser m. m.............................................. 700 000

Järnvägskrigsbromateriel ....................................... 100 000

Summa kr. 86 800 000

Ramen för försvarshuvudtiteln för budgetåret 1961/62 har — med borträknande av anslag och anslagsbelopp av prisregleringskaraktär — utgjort 2 956,7 miljoner kr. i prisläge maj 1960. Till följd av prisstegringar skall ramen enligt försvarsindex uppräknas med 5,7 %. I medelprisläge för

5 / 2 956 7 \

budgetåret 1961/62 uppgår ramen således till I 2 956,7 -f 5,7 x ’ =j

avrundat 3 125,2 miljoner kronor.

För budgetåret 1961/62 har enligt budgetredovisningen utgifterna under fjärde huvudtiteln — bortsett från anslag till bärgning av regalskeppet Wasa, svenska FN-styrkor och svenska övervakningskontingenten i Korea samt visst, för budgetåret 1958/59 beviljat reservationsanslag — uppgått till i runt tal 3 036,9 miljoner kronor. Vidare har reservationerna under sagda budgetår ökat med ca 45,8 miljoner kronor. Slutligen har, såsom framgår av det föregående, ett belopp av 8 miljoner kronor med hänsyn till prissänkningar överförts till budgetutjämningsfonden. Summan av sagda belopp understiger den prisomräknade ramen för budgetåret 1961/62 med (3 125,2 —- 3 036,9 -— 45,8 — 8,0 =) 34,5 miljoner kronor. Ramen har alltså underutnyttjats med detta belopp.

Utvecklingen under budgetåret 1962/63

För prisregleringen under innevarande budgetår skall i huvudsak tilllämpas samma regler som för budgetåret 1961/62. Såvitt gäller driftbudge-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1963

ten skall således nettoresullatet av prisregleringen under budgetåret 1962/ 63 i princip motsvara en hundradel av summan av i riksstaten för detta budgetår anvisade anslag med undantag för anslag och anslagsbelopp av prisregleringskaraktär — 3 103,9 miljoner kronor i pris- och löneläge maj 1961 — multiplicerad med skillnaden mellan indextalet för maj 1961 och genomsnittsindextalet för budgetåret 1962/63.

Hittills framräknade indextal för prisförändringar under försvarshuvudtiteln framgår av följande sammanställning.

Indextal skall beräknas för ytterligare två tillfällen under innevarande budgetår — för februari och maj 1963. Tendenserna kring årsskiftet 1962—1963 kan delvis belysas med den i partiprisindex ingående indexserien för maskiner och transportmedel, vilken har betydande inverkan på indextalen för försvarskostnaderna. Nämnda serie visar för innevarande budgetår följande utveckling: 1962, juli—augusti 150, september—oktober 151, november 150, december 151 och 1963, januari 151. Det må vidare erinras om att enligt gällande tvåårsavtal på arbetsmarknaden vissa höjda löner utgår från och med den 1 januari 1963. I vilken utsträckning dessa lönehöjningar kommer att påverka prisutvecklingen på här relevanta varugrupper under första halvåret 1963 torde icke f. n. kunna bedömas med säkerhet. Hittills tillgängligt material beträffande prisutvecklingen under budgetåret 1962/63 synes ge vid handen att det för innevarande budgetår anvisade prisregleringsanslaget sannolikt kommer att räcka.

Förslag till ändrad mätning av förändringar av den fast anställda personalens kontanta förmåner

Prisförändringarna avseende anslagen under fjärde huvudtiteln mätes och sammanställes till indextal kvartalsvis med begagnande av de metoder och det prismaterial som angivits i propositionerna 1959:119, 1960:110 och 1961:110. Såvitt avser anslag till avlöningar till tjänstemän in. fl. (anslagsgrupp F 1 a) skall gruppindextalet beräknas på grundval av två prisindexserier, av vilka den ena avser uppgifter rörande löneutvecklingen för statstjänstemän och den andra betecknats som icke indexreglerad del.

Vid beräkning av indextalet avseende löneutvecklingen för statstjänstemän beaktas såväl generella höjningar som höjningar enligt den s.k. B-listan. I enlighet med de antagna principerna för försvarsindexberäk-

Kungl. Mnj:ts proposition nr It!) är 1963

ningarna mätes löneutvecklingen på grundval av uppgifter avseende statsförvaltningen i allmänhet. Lndextalet avseende den del av anslagsgrupp F 1 a, som betecknats som icke indexreglerad, beräknas på grundval av uppgifter om kostnadsförändringar på försvarshuvudtitelns avlöningsanslag till följd av inträffade förändringar på den s.k. C-listan, innefattande särskilda arvoden och tillägg, traktamenten man.

1 skrivelse den 7 december 1962 har försvarets prisregleringsdelegation framlagt förslag till ändring i mätningen av förändringen av den fast anställda personalens kontanta förmåner vid beräkning av försvarsindex.

Delegationen har därvid erinrat om att resultaten av de senaste årens löneförhandlingar för statstjänstemän i hög grad påverkats av förändringar på B- och C-listorna. Sålunda utgjorde år 1962 den generella lönehöjningen 6,5 % och höjningarna enligt B- och C-listorna 4,4 %. Hur den totala löneökningen fördelar sig vid varje särskilt avtalstillfälle är enligt delegationen främst eu förhandlingsfråga. Höjningarnas fördelning mellan B- och C-listorna kan vidare vara annorlunda för försvaret än för statsförvaltningens civila sektor. Den nuvarande metoden för beräkning av försvarsindexens delserie för anslagsgrupp F 1 a, enligt vilken höjningarna på B-listan mätes på grundval av uppgifter avseende statsförvaltningen i allmänhet och höjningarna på C-listan på grundval av uppgifter avseende enbart försvaret, kan därför enligt delegationens uppfattning leda till att prisförändringar inom försvaret mätes på ett sätt som icke överensstämmer med de principer som ligger till grund för försvarsprisindex.

Försvarets prisregleringsdelegation föreslår, att kostnadsförändringarna såvitt avser anslag till avlöningar till tjänstemän in.fl. (anslagsgrupp F 1 a) i fortsättningen mätes med hjälp av en enda indexserie. De generella höjningarna och höjningarna på B-listan bör beaktas i sin helhet. Av höjningarna på C-listan bör endasl beaktas de kostnadshöjningar som för myndigheter i allmänhet belastar avlöningsanslag. I enlighet med de allmänna principerna för försvarsindexberäkningarna bör enligt delegationen löneutvecklingen för den fast anställda personalen mätas på grundval av uppgifter avseende statsförvaltningen i allmänhet. Den föreslagna ändringen bör, enligt delegationens mening, genomföras senast i försvarsindexens hudgctårslänk för budgetåret 1963/64.

Departementschefen

Under avd. I i det föregående har jag föreslagil, att samma grunder för prisregleringen av försvarsutgifterna som gäller under innevarande budgetår skall tillämpas under budgetåren 1963/67. Någon ändring synes ej heller vara aktuell i fråga om villkoren för utnyttjande av förevarande anslag. I vad gäller inverkan på indexberäkningarna av förändringar beträffande den fast anställda personalens kontanta förmåner ansluter jag mig till vad försvarets prisregleringsdelegation föreslagit. Kostnadsförändringar beträf-

134 Kutigl. Maj:Is proposition nr 110 är 19611

fande anslag till avlöningar till tjänstemän in. fl. bör således från och med budgetåret 1963/64 mätas med en indexserie, vilken ger uttryck åt dels de generella lönehöjningarna och höjningarna på B-listan, dels höjningar på C-listan i den mån dessa medför kostnadshöjningar under avlöningsanslag.

Anslaget för nästa budgetår bör enligt min mening slutligt uppföras med det i förslaget till riksstat preliminärt upptagna beloppet, 100 miljoner kronor. Som framgått av det anförda har för prisregleringen såvitt avser budgetåret 1961/62 tagits i anspråk sammanlagt 86,8 miljoner kronor. För innevarande budgetår torde inemot 80 miljoner kronor bli erforderliga. Anledning alt för budgetåret 1963/64 anta att medelsbehovet skulle bli lägre synes inte föreligga. Med hänsyn härtill och under beaktande av att summan av reservationsanslag och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisningar för budgetåret 1963/64 blir ca 10 % högre än för budgetåret 15)62/63, synes del lämpligt att anslaget höjes till nyss angivet belopp, 100 miljoner kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, åt) Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Reglering au prisstegringar för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 100 000 000 kr.

Med bifall till vari föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till delta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Eric Wachtmeister

Bilaga 1

Sammanställning av utgående och föreslagna utbildningspremier

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1963

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. översikt över framlagda förslag m. m................................................. 3

2. Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsän dringar inom försvaret ..................-........................................................................ 5

3. Organisationsförändring inom försvarets fabriksstyrelse ........................ 11

4. Försvarets intendenturverk: Avlöningar ............................................. 12

5. Försvarets intendenturverk: Omkostnader .......................................... 14

6. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................................ 15

7. Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga .......................................... 53

8. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................................ 63

9. Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga ....................................... 84

10. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.................................. 85

11. Flygvapnet: Avlöningar m. in. till värnpliktiga .................................... 121

12. Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ..................... 121

13. Årskostnader för industriell krigsberedskap ....................................... 123

14. Engångskostnader för industriell krigsberedskap ................................. 124

15. Familjebidrag ................................................................................. 125

16. Reseersättningar till värnpliktiga m. fl.............................................. 126

17. Inredning m. m. av vissa kontorslokaler ............................................. 127

18. Vissa attitydundersökningar ............................................................ 128

19. Reglering av prisstegringar ............................................. 129

Bilaga .......................................................................................... 135

K L BECKMANS TRYCKERIER AB - STHLM 1963