Doc 1963:1
Hänvisat till av
- Prop. 1972:75: Kungl. Maj:ts proposition angående försvarets fortsatta inriktning m.m., avsnitt 1
- Prop. 1977/78:159: om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, m. m., avsnitt 5.7
- Prop. 1981/82:145: om ändrat huvudmannaskap för akedemiska sjukhuset i Uppsala, m.m.
- Prop. 1963:108: ('angående vissa anslags\xad frågor m. m. rörande det militära försvaret under bud\xad getåret 1963/64',), avsnitt 60
- Prop. 1963:110: angående medelsbeho¬ ven under försvarsgrenarnas avlöning sanslag för bud¬ getåret 1963/64 m. m., avsnitt 83
- Prop. 1963:114: ('angående samordning av underhållet av krigsmaktens telemateriel m. m.',)
- Prop. 1963:36: ('angående ökat stöd till före\xad läsnings- och studiecirkelverksamhet m. to .',), avsnitt 4
- Prop. 1963:44: med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1963/64, avsnitt 14 och 23
- Prop. 1964:31: angående försvarsgrens- stabernas organisation m. m., avsnitt 6 och 53
- Prop. 1964:42: ('med förslag till lag om ändring i vattenlagen',), avsnitt 68
- Prop. 1964:55: Doc 1964:55, avsnitt 20
- Prop. 1964:69: ('angående anslag jör budget\xad året 1964/65 till vissa forskningsråd m. m.',)
- Prop. 1964:72: angående anslag för budget¬ året 196b/65 till byggnadsarbeten vid vissa universitet, m.m., avsnitt 36, 41, 42, 48 och 51
- Prop. 1964:83: angående skolväsendets cen¬ trala ledning m. m., avsnitt 85
- Prop. 1965:104: angående anslag för budget¬ året 1965/66 till byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor m. m., avsnitt 8, 10, 14, 18 och 20 m.fl.
- Prop. 1965:2: Doc 1965:2, avsnitt 40
- Prop. 1965:26: angående anslag till in¬ vesteringar i försvarets fabriksfond m. m., avsnitt 16
- Prop. 1965:50: Doc 1965:50, avsnitt 3
- Prop. 1965:65: Doc 1965:65, avsnitt 30
- Prop. 1965:82: angående anslag för budgetåret 1965/66 till statistiska centralbyrån, m. m., avsnitt 39
+17 fler
- Prop. 1966:104: angående anslag för budget¬ året 1966/67 tid, byggnadsarbeten samt inredning och ut¬ rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. to., avsnitt 1, 13, 45, 46 och 47 m.fl.
- Prop. 1966:105: angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budget¬ året 1965/66, avsnitt 27
- Prop. 1967:104: ('angående anslag för budget\xad året 1967/68 till byggnadsarbeten samt inredning och ut\xad rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.',)
- Prop. 1967:105: ('angående ytterligare ut\xad gifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67',), avsnitt 12
- Prop. 1967:43: ('angående ökad utbildning av journalister rrv. to.',), avsnitt 2.1
- Prop. 1967:90: ('med förslag till förköps\xad lag m. m.',), avsnitt 54
- Prop. 1968:26: angående vissa byggnadsarbe¬ ten vid universiteten m. m., avsnitt 6
- Prop. 1968:61: angående riktlinjer för företagareföreningarnas organisation och verksamhet, m.m., avsnitt 32 och 35
- Prop. 1970:165: ('angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71',), avsnitt 44
- Prop. 1970:46: angående dialekt- och ort¬ namnsarkiven m. in., avsnitt 3.1 och 5.2
- SOU 1964:60: Vattenvårdens organisation m. m., avsnitt 918
- SOU 1968:54: Frivilligförsvaret, avsnitt 1
- SOU 1969:31: Olja i beredskap, avsnitt 10
- SOU 1974:100: Internationella överenskommelser och svensk rätt, avsnitt 40
- SOU 1975:39: Statsbidrag till kommunerna, avsnitt 34
- SOU 1975:67: Utbildning i samspel, avsnitt 6.1
- SOU 1977:36: Ersättning för brottsskador, avsnitt 2.4
KUNGL. MAJ:TS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN
ANGÅENDE
STATSVERKETS TILLSTÅND OCH BEHOV UNDER BUDGETÅRET
1963/64
Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1963/64.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:
1 Iiihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
RIKSSTAT FÖR BUD-
DRIFT-
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter............................... 18 040 200 000
II. Uppbörd i statens verksamhet.......... 276 141 000
III. Diverse inkomster..................... 391 000 000 18 707 341 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens alfärsverksfonder......
II. Riksbanksfonden.............
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fonder............
V. Statens utlåningsfonder.......
VI. Fonden för låneunderstöd.....
VII. Fonden för statens aktier.....
VIII. Statens pensionsfonder........
IX. Diverse kapitalfonder.........
415 000 000 50 000 000 34 258 000 41 713 000 334 217 000 14 202 000 105 000 000 77 415 000 43 500 000
1 115 305 000
Säger för inkomster å driftbudgeten 19 822 646 000
Återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel .. 250 000 000
Summa kr. 20 072 646 000
Iiungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
3 GETÅRET 1963/64
BUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna .
II. Justitiedepartementet.........
III. Utrikesdepartementet.........
IV. Försvarsdepartementet........
V. Socialdepartementet..........
VI. Kommunikationsdepartementet
VII. Finansdepartementet..........
VIII. Ecklesiastikdepartementet.....
IX. Jordbruksdepartementet.......
X. Handelsdepartementet........
XI. Inrikesdepartementet.........
XII. Civildepartementet............
XIII. Oförutsedda utgifter..........
XIV. Riksdagen och dess verk m. m,
5 499 000 194 055 000 177 942 000 3 645 833 000 5 588 713 000 1 700 958 000
1 024 646 000
2 743 371 000 601 965 000 258 950 000
1 293 366 000 805 035 000 1 000 000
35 026 000 18 076 359 000
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder................
II. Luftfartsfonden.......................
III. Riksgäldsfonden.......................
IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar .
V. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-
förluster..............................
50 000 000 12 300 000 820 000 000 668 270 000
1 000 000 1 551 570 000
Säger för utgifter å driftbudgeten *19 627 929 000
Beräknat överskott å statsregleringen:
Överskott av inkomster...................... *194 717 000
Balanserade kommunalskattemedel............ 250 000 000 *444 717 000
Summa kr. 20 072 646 000
Exklusive beräknad förbrukning av reservationsmedel 100 000 000 kr.
4: Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1963
KAPITAL-
Lånemedel.................................................... 1 112 897 000
Summa kr. 1 112 897 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
5 BUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond.......................... — 401 000
Televerkets fond.......................... 99 800 000
Statens järnvägars fond.................... 87 500 000
Statens vattenfallsverks fond............... 225 000 000
Domänverkets fond........................ 313 000 412 212 000
II. Luftfartsfonden............................. 1 ®®9
III. Statens allmänna fastighetsfond............... 104 834 000
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond................... 38 826 000
Försvarets fabriksfond..................... 9 849 000 48 675 000
V. Statens utlåningsfonder............ 019 693 000
VI. Fonden för låneunderstöd.................... 4 044 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket............. 34 900 000
IX. Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond . 6 900 000
Jordfonden..................................6 000 000 12 900 000
1 238 317 000
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels-
förluster........................................ 1 900 000
övrig kapitalåterbetalning........................ 124 420 000 125 420 000
Summa kr. 1112 897 000
Stockholms slott den 3 januari 1963
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA Å DRIFTBUDGETEN FÖR BUDGETÅRET 1963/64
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse: a) Skatt å inkomst och förmögenhet m.m., bevillning 8 200 000 000
b) Kupongskatt, bevillning . 8 000 000
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning 1 000 000
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning ............... 10 200 000
e) Bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter, bevillning . . 2 000 000
f) Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning............. 120 000 000
g) Lotterivinstskatt, bevillning .................. 87 000 000
h) Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m., bevillning ............... 126 000 000 8 554 200 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning . 505 000 000
b) Bensin- och brännolje-
skatt, bevillning........ 1 160 000 000 1 665 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning____ 925 000 000
b) Allmän varuskatt, bevillning .................. 2 800 000 000
c) Särskilda varuskatter, be-
villning ............... 415 000 000
d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning____ 230 000 000
e) Regleringsavgift och accis
å fettvaror m. m., bevillning .................. 37 000 000
f) Skatt å kaffe, bevillning.. 29 000 000
g) Tobaksskatt, bevillning.. 1 035 000 000
h) Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag,
bevillning.............. 20 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
i) Rusdrycksförsäljningsme-
del av detaljhandelsbolag, bevillning.......... 35 000 000
j) Skatt å sprit, bevillning.. 1 325 000 000
k) Skatt å vin, bevillning... 120 000 000
l) Skatt å malt- och läskedrycker, bevillning...... 185 000 000
m) Statlig nöjesskatt, bevill-
nina ............... 25 000 000
n) Energiskatt, bevillning .. 640 000 000 7 821 000 000 18 040 200 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.................
2. Inkomster vid fångvården..............
3. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ..............................
4. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäk-
ringsrådet.............................
5. Inkomster vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare.....................
6. Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen
7. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ...................................
8. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium ..............................
9. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium ...............................
10. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ..............................
11. Inkomster vid statens mentalsjukhus.....
12. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus........
13. Inkomster vid karolinska sjukhuset......
14. Inkomster vid serafimerlasarettet........
15. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, att tillföras automobilskattemedlen ..
16. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, att tillföras automobilskattemedlen . . .
17. Avgifter för registrering av motorfordon . .
18. Försäljning av sjökort m. m.............
19. Fyr- och b åkmedel.....................
20. Lotspenningar.........................
21. Skeppsmätningsavgifter.................
22. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut...................
23. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet.................... • • ......
24. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.
25. Inkomster vid statens geotekniska institut
26. Inkomster vid matematikmaskinnämnden .
27. Inkomst av myntning och justering......
28. Kontrollstämpelmedel...................
29. Bidrag till bankinspektionen ...........
1 000 000 4 500 000
9 400 000
3 800 000
350 000 11 000
700 000
4 700 000
830 000
450 000 49 000 000 325 000 46 000 000 8 700 000
1 300 000
5 000 000
10 800 000 720 000
18 000 000 12 000 000 500 000
8 000 000
110 000 1 000 000
1 500 000
2 500 000 15 000 000
1 400 000 1 050 000
8 Kungl. Maj.ts proposition nr i år 1963
30. Bidrag för revision av sparbankerna...... 530 000
31. Bidrag till försäkringsinspektionen....... 1 670 000
32. Avgifter för granskning av biograffilm .... 270 000
33. Inkomster vid tandläkarhögskolorna..... 430 000
34. Inkomster vid lantbruksnämnderna...... 1 300 000
35. Inkomster vid statens jordbruksnämnd ... 450 000
36. Inkomster vid statens centrala frökontroll-
o7 ansta,1.t .......................... 3 000 000
o/. Avgifter for vaxtskyddsinspektion m. m. .. 1 100 000
38. Inkomster vid statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt......................... 250 000
39. Inkomster vid statens maskinprovningar. . 300 000
40. Avgifter vid köttbesiktning............. 4 400 000
41. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt ................................ 1 600 000
42. Inkomster vid veterinärhögskolan........ 840 000
43. Inkomster vid lantmäteriväsendet....... 19 500 000
44. Inkomster vid rikets allmänna kartverk... 4 200 000
45. Avgifter för statskontroll å krigsmateriel-
tillverkningen......................... 55 000
46. Inkomster vid Sveriges geologiska under-
sökning ......................... 1 100 000
4/. inkomster vid statens provningsanstalt ... 3 400 000
48. Inkomster vid statens skeppsprovningsan-
49. Inkomster vid statens institut för konsu-
mentfrågor ................
50. Patent- och varumärkes- samt registre-
ringsavgifter.......................
51. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.
300 000 17 000 000
276 141 000
391 000 000
18 707 341 000
415 000 000
II. Riksbanks fonden
50 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
9 III. Statens allmänna fastighets fond:
1. Slottsbyggnadernas delfond....... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 2 915 000
3. Beskickningsfastigheternas » 1 755 000
4. Byggnadsstyrelsens » 14 617 000
5. Generaltullstyrelsens » ....... 275 000
6. Uppsala universitets » 1 270 000
7. Lunds universitets » 1 195 000
8. Sjöfartsstyrelsens » ....... 185 000
9. Medicinalstyrelsens » 10 565 000
10. Karolinska sjukhusets » 1 480 000
I V. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond............... 38 713 000
2. Försvarets fabriksfond................. 3 000 000
34 258 000
41 713 000
V. Statens ntlåningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond.......... 30 000
2. Yärnpliktslånefonden................... 1 000
3. Statens bostadslånefond................ 1 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................ 2 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer ......... 3 300 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer
och stadsliknande samhällen............. 11 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.................. 250 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande......... 310 000 000
9. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrin..................... 615 000
10. Lånefonden för allmänna samlingslokaler.. 1 600 000
11. Statens bosättningslånefond............. 1 450 000
12. Vattenkraftslånefonden................. 240 000
13. Luftfartslånefonden.................... 750 000
14. Tullverkets båtlånefond................. 1 000
15. Statens lånefond för universitetsstudier ... 510 000
16. Allmänna studielånefonden.............. 700 000
17. Lånefonden för inventarier i studentbostäder ................................... 300 000
18. Jordbrukets lagerhusfond............... 470 000
19. Jordbrukets maskinlånefond............. 1 075 000
20. Statens sekundärlånefond för jordbrukare . 70 000
21. Fonden för supplementär jordbrukskredit . 1 000
22. Kraftledningslånefonden................ 210 000
23. Elektrifieringslånefonden................ 1 000
24. Egnahemslånefonden................... 4 000 000
25. Arrendelånefonden..................... 1 000
26. Arbetarsmåbrukslånefonden............. 1 000
27. Västerbottens och Norrbottens nybygges-
och bostadsförbättringslånefond......... 1 000
28. Kronotorparnas inventarielånefond....... 1 000
29. Statens avdikningslånefond............. 1 900 000
10 Kungl. Mcij:ts proposition nr 1 år 1963
30. Täckdikningslånefonden................ 1 000
31. Bevattningslånefonden................. 1 000
32. Fiskerilånefonden...................... 500 000
33. Statens fiskredskapslånefond............ 1 000
34. Skogsväglånefonden.................... 35 000
35. Statens skogslånefond.................. 1 000
36. Lånefonden för insamling av skogsfrö .... 30 000
37. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten ................................... 1 400 000
38. Statens sekundärlånefond för rederinäringen 30 000
39. Sjöfartsverkets båtlånefond............. 1 000
40. Statens hantverks- och industrilånefond... 4 725 000 334 217 000
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond
2. Statskontorets »
3. Lantbruksstyrelsens »
4. Riksbankens »
5. Riksgäldskontorets »
600 000 10 500 000 2 000 2 500 000
600 000 14 202 000
VII. Fonden för statens aktier
105 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden................ 57 000 000
2. Civila tjänstepensionsfonden............ 1 800 000
3. Militära tjänstepensionsfonden........... 180 000
4. Allmänna familjepensionsfonden......... 5 400 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond .... 13 000 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .. 35 000
77 415 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet ....
2. Övriga diverse kapitalfonder............
23 500 000
20 000 000 43 500 000
1 115 305 000
Summa kr. 19 822 646 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
11 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten
FÖRSLAGTILL
STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1963/64
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 2 488 000
2. Fångvårdsstyrelsens * 6 877 000
3. Beskickningsfastigheternas » 9 679 000
4. Byggnadsstyrelsens ► 75 102 000
5. Generaltullstyrelsens * ................. 610 000
6. Uppsala universitets > 4 768 000
7. Lunds universitets * 3 519 000
8. Sjöfartsstyrelsens ► ................. 957 000
9. Medicinalstyrelsens » 25 660 000
10. Karolinska sjukhusets * 5 302 000 134 962 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 400 000
2. Fångvårdsstyrelsens t 750 000
3. Beskickningsfastigheternas » 137 000
4. Byggnadsstyrelsens » 4 300 000
5. Generaltullstyrelsens » 250 000
6. Uppsala universitets * 45 000
7. Lunds universitets * 48 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 165 000
9. Medicinalstyrelsens * 2 325 000
10. Karolinska sjukhusets * 1 160 000 9 580 000
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 96 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 1 000
3. Beskickningsfastigheternas * 1 000
4. Byggnadsstyrelsens » 235 000
5. Generaltullstyrelsens » 1 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning............... 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting .. 320 000
c) Övriga diverse inkomster........... 1 000 571 000
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning........................ 50 000
b) Övriga diverse inkomster........... 1 000 51 000
8. Sjöfartsstyrelsens delfond........... 1 000
9. Medicinalstyrelsens * 1 000
10. Karolinska sjukhusets » 1 000
Summa kr.
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostna-
der för de kungl. slotten med tillhörande byggnader................. 1 241 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga........ 355 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m...... 582 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten....... 805 000 2 983 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 3 248 000
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m................ 2 565 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis........ 745 000 3 310 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond..................... 32 876 000
5. Generaltullstyrelsens * .................... 245 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset............ 825 000
b) Övriga fastigheter................ 1 536 000 2 361 000
7. Lunds universitets delfond...................... 1 458 000
8. Sjöfartsstyrelsens * ...................... 705 000
9. Medicinalstyrelsens t ...................... 12 186 000
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset............. 2 440 000
b) Serafimerlasarettet............... 230 000 2 670 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......
3. Beskickningsfastigheternas * , förslagsvis.......
4. Byggnadsstyrelsens * , förslagsvis.......
5. Generaltullstyrelsens t , förslagsvis.......
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .. 597 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis...... 556 000
1 015 000 342 000 7 086 000 101 000
1 153 000
959 000
145 501 000
62 042 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis........... 465 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis........... 118 000
9. Medicinalstyrelsens * , förslagsvis........... 5 170 000
10. Karolinska sjukhusets * , förslagsvis........... 1 523 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis...... 450 000
3. Beskickningsfastigheternas * , förslagsvis...... 4 410 000
4. Byggnadsstyrelsens * , förslagsvis...... 25 058 000
5. Generaltullstyrelsens * , förslagsvis...... 240 000
6. Uppsala universitets * , förslagsvis...... 600 000
7. Lunds universitets * , förslagsvis...... 500 000
8. Sjöfartsstyrelsens * , förslagsvis...... 115 000
9. Medicinalstyrelsens * , förslagsvis...... 65 000
10. Karolinska sjukhusets * , förslagsvis.......790 000
överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond................ 1000
2. Fångvårdsstyrelsens » 2 915 000
3. Beskickningsfastigheternas * 1 755 000
4. Byggnadsstyrelsens * 14 617 000
5. Generaltullstyrelsens • ................ 275 000
6. Uppsala universitets » 1 270 000
7. Lunds universitets * 1 195 000
8. Sjöfartsstyrelsens ► ................ 185 000
9. Medicinalstyrelsens » 10 565 000
10. Karolinska sjukhusets » 1 480 000
16 973 000
32 228 000
34 258 000
Summa kr. 146 501 000
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten
BERÄKNAT FÖRSLAG TILL STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1963/64
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Kasernbyggnaders delfond..................... 121 349 000
2. Befästningars * 38 700 000 160 049 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond
2. Befästningars »
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Kasernbyggnaders delfond..................... 2 600 000
2. Befästningars » ..................... 100 000 2 700 000
D. Diverse inkomster:
1. Kasernbyggnaders delfond
2. Befästningars *
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1, Kasernbyggnaders delfond.............
2. Befästningars » .............
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis.......... 14 080 000
2. Befästningars » , förslagsvis.......... 2 205 000 16 285 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis........... 11 100 000
2. Befästningars » , förslagsvis........... 3 960 000 15 060 000
överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Kasernbyggnaders delfond..................... 34 900 000
2. Befästningars * ..................... 3 813 000 38 713 000
2 000 000
100 000 2 100 000 Summa kr. 170 449 000
71 119 000
29 272 000 100 391 000
5 250 000
350 000 5 600 000
Summa kr. 170 449 000
Kungl. Maj.ts proposition nr t år 1963 15
UTGIFTER Å DRIFTBUDGETEN
EGENTLIGA STATSUTGIFTER
I. KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA
A. Kungl. hovstaten
1 Kungl. Maj:ts hovhållning..................................... 2 575 000
2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten............ 190 000
3 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland..................... 125 000
4 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier
i de kungl. slotten......................................... 395 000
3 285 000
B. Kungl. slottsstaten
1 Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl. slotten 1 639 000
2 Ved och kol för de kungl. slotten............................ 575 000
_2 214 000
Summa kr. 5 499 000
16 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1963
II. JUSTITIEDEPARTEMENTET
A. Justitiedepartementet m. m.
Statsrådsberedningen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 811000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 38 000
Justitiedepartementet:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 543 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 239 000
5 Svensk författningssamling, förslagsanslag...... 375 000
6 Lagberedningen, reservationsanslag...............
7 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag ........................................
8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ................................
9 Fideikommissnämnden, reservationsanslag..........
10 Extra utgifter, reservationsanslag..................
B. Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet
Justitiekanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 408 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 48 000
Riksåklagarämbetet:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 539 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 29 000
C. Domstolarna
Högsta domstolen m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 822 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 310 000
Regeringsrätten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 200 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 22 000
5 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag......... 55 000
Hovrätterna:
6 Avlöningar, förslagsanslag.................... 13 821 000
7 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 234 000
Häradsrätterna:
8 Avlöningar, förslagsanslag .................... 33158 000
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 959 000
10 Ersättningar till nämndemän, förslagsanslag____ 4 500 000
849 000
3 157 000 316 000
35 000
2 300 000 75 000 225 000
6 957 000
456 000
568 000
1024 000
5 132 000
1 277 000
15 055 000
39 617 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år i 963
14 Vattendomstolarna:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet,
reservationsanslag...............................
Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker m. m. för domstolsväsendet, förslagsanslag........
4 831 000 591 000
D. Rättegångsväsendet i allmänhet
1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ........................................
2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsanslag ........................................
3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslagsanslag ........................................
4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag.....
5 Efterutbildning inom rättegångsväsendet, reservationsanslag ....................................
E.
8 9
16 17
Fångvården m. m.
Fångvårdsstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Fångvårdsanstalterna:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag ..................................
Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag ................................
Anskaffning, montering och transport av baracker m. m., reservationsanslag...............
Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej
tillhör fångvården, m. m„ förslagsanslag.........
Interneringsnämnden, förslagsanslag.............
Ungdomsfängelsenämnden, förslagsanslag.........
Skyddskonsulentorganisationen:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag . Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl., förslagsanslag Kurser för övervakare, tillsynsmän och person-
undersökare, reservationsanslag..................
Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. Bidrag till svenska skyddsförbundet.............
3 532 000 1 160 000
53 765 000 22 202 000
1 100 000
1 000 000
1 400 000
3 864 000 684 000
5 422 000
210 000
250 000 66 963 000
8 500 000
5 500 000
1 700 000 160 000
45 000 15 905 000
4 692 000
79 467 000
142 000 60 000 57 000
4 548 000 3 000 000 800 000
15 000 1 000 000 228 000
2 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. l\r 1
94 009 000
18 Kungl. Maj:ls proposition nr 1 år 1963
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastignetsfond:
1 Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 6 877 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 1 967 000
3 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,
förslagsanslag.................................
4 Ersättning till försvarets fastighetsfond för fång-
vårdsanstalten i Hälsingborg, förslagsanslag.......
5 Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m., reservationsanslag......................
6 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. inom privaträttens område, förslagsanslag ..
7 Bidrag till Nordisk årsbok m. m., reservationsanslag
Summa kr.
8 844 000 184 000
67 000
50 000
42 000 10 000
9 197 000 194 055 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
19 A.
8 9
11 B.
6 C.
7 III. UTRIKESDEPARTEMENTET
Utrikesdepartementet m. m.
Utrikesförvaltningen:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Vissa bostadskostnadsersättningar, förslagsanslag----
Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag........................
Kursdifferenser, förslagsanslag....................
Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag . . . Särskilda förhandlingar med främmande makter,
förslagsanslag..................................
Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag . Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
Extra utgifter, reservationsanslag.................
Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag ..........................................
*37 000 000
* 8 500 000 45 500 000
* 2 500 000
*1 500 000 1 000 1 100 000
2 200 000 30 000
300 000 125 000
350 000 53 606 000
Bidrag till vissa internationella organisationer
Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i
Haag, förslagsanslag............................
Förenta Nationerna, förslagsanslag...............
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, förslagsanslag ........................
Europeiska frihandelssammanslutningen, förslagsanslag ..........................................
Europarådet, förslagsanslag.....................
Bidrag till Röda Korsets internationella kommitté .
4 000 14 450 000
2 175 000
740 000 617 000 50 000
18 036 000
Internationell biståndsverksamhet
Bistånd genom internationella organ
FN:s utvidgade tekniska biståndsprogram (EPTA)
FN:s särskilda fond............................
FN:s barnfond (UNICEF)......................
Internationella livsmedelsfonden, reservationsanslag.. övrigt multilateralt tekniskt bistånd, reservationsanslag ........................................
Bilateralt tekniskt bistånd
Nämnden för internationellt bistånd (NIB):
Avlöningar, förslagsanslag ....................
Omkostnader, förslagsanslag ..................
10 400 000 27 200 000 3 900 000 6 910 000
5 000 000 53 410 000
1 723 000
390 000 2 113 000
Beräknat belopp.
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
8 F ältprojekt, reservationsanslag.................... 23 000 000
9 Stipendiat- och kursverksamhet, reservationsanslag.. 3 500 000
10 Rekrytering och utbildning av experter, reservationsanslag ........................................ 500 000
11 Bidrag till insamlingen »Sverige Hjälper», reservationsanslag .................................... 1 000 000
3 0 113 000
Nordiskt bistånd
12 Bistånd till Tanganyika, reservationsanslag........ 2 750 000
2 750 000
Humanitärt bistånd
13 Humanitärt bistånd, reservationsanslag............ 5 000 000
5 000 000 91 273 000
D. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag 9 629 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 585 000 10 214 000
3 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska medborgare, förslagsanslag............... 150 000
4 Förstärkning av avkastningen av understödsfonden
för rysslandssvenskar........................... 25 000
5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige,
reservationsanslag.............................. 3 372 000
6 Särskilda medel för upplysningsverksamhet i utlandet
angående Sverige, reservationsanslag.............. 1 100 000
7 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Na-
tionerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag ......................................... l 000
8 Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frågor...................... 165 000
15 027 000
Summa kr. 177 942 000
Kungl. Maj:ls proposition nr 1 år 1963 21
IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET
A. Försvarsdepartementet m. m.
Försvarsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 095 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 340 000
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag............................. 1 000 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag................350 000 3 785 000
3 785 000
B. Centrala förvaltningsmyndigheter
Försvarets civilförvaltning:
Beräknat belopp.
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
Försvarets förvaltningsdirektion:
19 Avlöningar, förslagsanslag................... 325 000
20 Omkostnader, förslagsanslag................. 18 000
C. Försvarskraftema
Försvarsstaben
Försvarsstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 9 465 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 2 077 000
3 övningar, reservationsanslag................. 44 000
4 Vissa bostadskostnadsersättningar, förslagsanslag 350 000
Armén
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
5 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags-
anslag..................................... *320 000 000
6 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ..... 1 400 000
7 Avlöningar till personal i arméns reserver m. fl.,
förslagsanslag............................... 11 700 000
8 Rekryteringskostnader, reservationsanslag...... 250 000
9 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ..................................... 20 000 000
10 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag
11 Sjukvård m. m., förslagsanslag..................
12 Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
Expenser m. m.:
13 Bränsle m. m.. förslagsanslag................ 16 200 000
14 Renhållning, förslagsanslag .................. 4 700 000
15 Telefon m. m., förslagsanslag................ 2 330 000
16 Övriga expenser m. m., reservationsanslag..... 1 300 000
Mathållning m. m.:
17 Mathållning, förslagsanslag................... 49 000 000
18 Furagering, förslagsanslag................... 1 000 000
Intendenturmateriel m. m.:
19 Beklädnad m. m., reservationsanslag.......... *56 300 000
20 Inventarier m. m., reservationsanslag......... 11 000 000
21 Tvätt, förslagsanslag........................ 4 500 000
övningar m. m.:
22 övningar m. m., reservationsanslag........... 39 000 000
23 ökning av drivmedelslagringen, reservationsan-
sla9....................................... 1 000
24 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag....... 2 050 000
25 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag ................................. 3 400 000
Anskaffning och vård av hästar m. m.:
26 Remontering, reservationsanslag.............. 1 000
27 Uttagning av hästar, förslagsanslag........... 50 000
* Beräknat belopp.
343 000
139 967 000
11 936 000 11 936 000
353 350 000
*93 700 000 3 935 000 11 500 000
24 530 000
50 000 000
71 800 000
44 451 000
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
23 Veterinärvård, reservationsanslag............. 1 000
Hundväsendet, reservationsanslag..............71 000
Tygmateriel m. m.:
Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag ..................................... *410 000 000
Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag ..................................... 78 000 000
Förhyrning av motorfordon m. m., förslagsanslag 5 800 000
Uttagning av motorfordon och motorredskap,
förslagsanslag...............................
Hemvärnet:
Hemvärnets avlöningar, förslagsanslag........
Hemvärnets omkostnader, förslagsanslag......
Hemvärnets intendenturmateriel m. m., reservationsanslag .................................
Hemvärnets övningar, reservationsanslag...... *2 950 000
Hemvärnets tygmateriel m. m., reservationsanslag ....................................... 4 815 000
123 000
134 000 493 934 000
1 034 000 753 000
725 000
10 277 000 1 157 600 000
59 Marinen
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ..................................... *127 000 000
Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ..................................... 185 000
Avlöningar till personal i marinens reserver,
förslagsanslag............................... 2 100 000
Rekryteringskostnader, reservationsanslag ..... 265 000
Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ..................................... 11 750 000
Avlöningar m. in. till värnpliktiga, förslagsanslag
Sjukvård m. m. förslagsanslag .................
Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
Expenser m. m.:
Bränsle m. m., förslagsanslag................ 6 100 000
Renhållning, förslagsanslag.................... 2 550 000
Telefon m. m., förslagsanslag................ 1 180 000
Övriga expenser m. m., reservationsanslag..... 450 000
Mathållning, förslagsanslag.....................
Intendenturmateriel m. m.:
Beklädnad m. in., reservationsanslag.......... 7 500 000
Inventarier in. m., reservationsanslag......... 2 000 000
Tvätt, förslagsanslag........................ 1 300 000
141 250 000 *19 300 000 1 060 000 3 100 000
10 280 000 17 000 000
10 800 000
övningar m. m.:
övningar m. m., reservationsanslag........... 23 500 000
Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag....... 200 000
Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag ................................. 415 000
Materialförråd m. m., förslagsanslag.......... 255 000
Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag .... _10 000
24 380 000
* Beräknat belopp.
* Beräknat belopp.
1 359 000 000
2 997 136 000
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1963
25 D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål
Krigsarkivet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 607 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 54 000
3 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag ...................... 3 660
4 Inredning av vissa arkivaliemagasin, reservationsanslag.........................................20 000
Armémuseum:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... 316 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................. 72 000
7 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag ........................................18 000
Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... 58 000
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. 10 000
10 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag_40 000
Försvarets forskningsanstalt:
11 Avlöningar, förslagsanslag................... 14 800 000
12 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 155 000
13 Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag .. *34 715 000
14 Engångsanskaffning av viss utrustning, reservationsanslag ................................. 1 400 000
Försvarets radioanstalt:
15 Avlöningar, förslagsanslag .................... 14 470 000
16 Omkostnader, förslagsanslag .................. 3 004 000
17 Övningar, reservationsanslag.................. 55 000
18 Anskaffning och underhåll av materiel, reservationsanslag .................................. 2 825 000
Försvarshögskolan:
19 Avlöningar, förslagsanslag................... 394 000
20 Omkostnader, förslagsanslag..................70 OOP
Militärhögskolan:
21 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 985 000
22 Omkostnader, förslagsanslag................. 350 000
23 övningar, reservationsanslag .................. 800 000
24 Militärhistorisk forskning, reservationsanslag .... _100 000
Försvarets läroverk:
25 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 710 000
26 Omkostnader, förslagsanslag................. 100 000
Försvarets brevskola:
27 Avlöningar, förslagsanslag................... 266 000
28 Omkostnader, förslagsanslag..................60 000
Försvarets sjukvårdsförråd:
29 Avlöningar, förslagsanslag................... 734 000
30 Omkostnader, förslagsanslag................. 121 000
31 Vissa flyttningskostnader m. m., reservationsanslag 100 000
Militärapoteket:
32 Avlöningar, förslagsanslag................... 866 000
33 Omkostnader, förslagsanslag..................50 000
684 000
406 000
108 000
52 070 000
20 354 000
464 000
4 235 000
1 810 000
326 000
955 000
916 000
Beräknat belopp.
26 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1963
Försvarets tandvård:
34 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 490 000
35 Omkostnader, förslagsanslag................. 280 000
Militärpsykologiska institutet:
36 Avlöningar, förslagsanslag.................... 660 000
37 Omkostnader, förslagsanslag.................. 145 000
Centrala värnpliktsbyrån:
38 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 150 000
39 Omkostnader, förslagsanslag................. 470 000
Militärmusiken:
40 Avlöningar, förslagsanslag ..................... 12 500 000
41 Reseersättningar m. m., förslagsanslag.......... 540 000
42 Materiel, reservationsanslag .................. 160 000
Industriell krigsberedskap:
43 Årskostnader för industriell krigsberedskap, förslagsanslag ................................ *700 000
44 Engångskostnader för industriell krigsberedskap,
reservationsanslag........................... *5 000 000
Byggnads- och reparationsberedskapen:
45 Övningar m. m., reservationsanslag............ 100 000
46 Materiel, reservationsanslag.................... 2 200 000
Anskaffning av viss materiel m. m.:
47 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.......... 2 500 000
48 Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. in.,
reservationsanslag........................... 3 600 000
49 Vissa signalförbindelser m. in., reservationsanslag 11 300 000
50 Anskaffning av fortifikatoriskt materiel, reservationsanslag ................................ 2 000 000
51 Järnvägskrigsbromateriel, reservationsanslag ... 3 000 000
52 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag .. 700 000
53 Familjebidrag, förslagsanslag...................
Personalvårdsverksamhet m. m.:
54 Försvarets personalvård: Avlöningar, förslagsanslag...................................... 1 555 000
55 Försvarets personalvård: Omkostnader, förslagsanslag ..................................... 230 000
56 Soldathemsverksamhet, reservationsanslag...... 190 000
57 Fritidsundervisning m. m., reservationsanslag . . 563 000
Bidrag och understöd:
58 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reservationsanslag ............................... *3 625 000
59 Lottaorganisationen, reservationsanslag........ *1 185 000
60 Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag ..................................... 160 000
61 Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsanslag 20 000
62 Frivilliga skytteväsendet, reservationsanslag ... 2 100 000
63 Understöd åt vissa föreningar m. m.......... 80 000
64 Bidrag till social verksamhet m. m., reservationsanslag ..................................... 100 000
2 770 000
805 000
1 620 000
13 200 000
5 700 000
2 300 000
23 100 000 *38 500 000
2 538 000
7 270 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Majsts proposition nr 1 år 1963
27 Vissa övriga gemensamma ändamål:
65 Inskrivningskostnader, förslagsanslag.......... 1 700 000
66 Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag 460 000
67 Reseersättningar till värnpliktiga m. fl., förslagsanslag .................................... *13 900 000
68 Vissa civilanställningsåtgärder, förslagsanslag---- 2 000 000
69 Vidareutbildning av viss civil personal, reservationsanslag ................................ 263 000
70 Försvarsupplysning, reservationsanslag........ 600 000
71 Försvarsfilm, reservationsanslag............... 568 000
72 Publikations- och blankettryck, förslagsanslag . 4 000 000
73 Militärmedicinsk forskning, reservationsanslag . .. *1 500 000
E. Flygtekniska försöksanstalten
Flygtekniska försöksanstalten:
1 Avlöningar, förslagsanslag .................... 7 770 000
2 Omkostnader, förslagsanslag .................. 2 880 000
3 Utrustning, reservationsanslag...................300 000
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag..... 32 000
2 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag 50 000
3 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 1 129 000
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
4 Kasernbyggnaders delfond, förslagsanslag ...... *121 282 000
5 Befästningars delfond, förslagsanslag.......... *38 700 000
6 Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk, förslagsanslag.....................
7 Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag ....
8 Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag
9 Resestipendier, reservationsanslag...............
10 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag............
11 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag......................
12 Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. in., förslagsanslag..............
13 Vissa hälsovårdsåtgärder m. m., förslagsanslag ....
14 Täckande av vissa medelsbrister, förslagsanslag ...
15 Borttagande av pansarhinder m. m., reservationsanslag .......................................
16 Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring m. m., förslagsanslag ...
17 Omskolning av i militärtjänst skadade, förslagsanslag .......................................
18 Rationaliseringsförsök, reservationsanslag........
19 Prisundersökningar m. ........................
20 Bärgning m. m. av regalskeppet Wasa, reservationsanslag ........................................
* Beräknat belopp.
24 991 000 205 122 000
10 950 000 10 950 000
1211 000
159 982 000
1 600 000
7 700 000 15 000 15 000
275 000
235 000
2 000 000 80 000 10 000
300 000 13 000 000
250 000 50 000 50 000
1 100 000
28 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1963
21 Inredning m. m. av vissa kontorslokaler, reserva-
tionsanslag .................................. 1 000 000
22 Reglering av prisstegringar..................... *100 000 000
288 878 000
Summa kr. 3 645 833 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
29 V. SOCIALDEPARTEMENTET
A. Socialdepartementet m. m.
Socialdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 413 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 140 000 2 553 000
3 Socialattachéer, förslagsanslag.................... 323 000
4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ................................ 3 000 000
5 Extra utgifter, reservationsanslag ................ 130 000
6 006 000
B. Allmän försäkring m. m.
Försäkringsdomstolen:
1 Avlöningar, förslagsanslag .................... 670 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.....................35 000 705 000
Försäkringsrådet:
3 Avlöningar, förslagsanslag .................... 724 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.....................35 000 759 000
Riksförsäkringsverket:
5 Avlöningar, förslagsanslag .................... 15 793 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................... 3 130 000 18 923 000
7 Bidrag till folkpensioner m. m., förslagsanslag...... 3 110 000 000
8 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,
förslagsanslag.................................. 6 200 000
9 Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag ........ 365 000 000
10 Yissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag .. 4 900 000
3 506 487 000
C. Socialvård, nykterhetsvård m. m.
Socialstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 443 000
2 Omkostnader, förslagsanslag...................490 000 3 933 000
Statens socialvårdskonsulenter:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 505 000
4 Omkostnader, förslagsanslag....................129 000 634 000
5 Ersättningar till kommunerna enligt, socialhjälps- och
barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag .......... 6 750 000
6 Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av
ålderdomshem, reservationsanslag ................ 4 000 000
7 Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem .......................................... 133 000
8 Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag ........................................ 35 000
9 Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem,
reservationsanslag .............................. 214 000
30 Kungl. Maj.is proposition nr i år 1963
10 Bidrag till driften av barnhem, förslagsanslag ......
11 Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem .. Ungdomsvårdsskolorna:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... 13 793 000
13 Omkostnader, förslagsanslag.................. 6 443 000
14 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag .................................... 530 000
15 Anordnande och drift av provisoriska förläggningar,
reservationsanslag ............................ 550 000
16 Personalutbildning, reservationsanslag .......... 55 000
17 Bidrag till inackorderingshem m. m., reservationsanslag ........................................
18 Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor, reservationsanslag ..................................
Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
19 Avlöningar, förslagsanslag .................... 5 344 000
20 Omkostnader, förslagsanslag .................. 3 100 000
21 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag. .
22 Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag ........................................
23 Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykter-
hetsvård m. m., förslagsanslag..................
24 Utbildning av nykterhetsvårdspersonal, reservations-
anslag ........................................
Länsnykterhetsnämnderna:
25 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 140 000
26 Omkostnader, förslagsanslag................... 599 000
27 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder, förslagsanslag ........................................
28 Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. m.........................................
29 Bidrag till Länkrörelsen........................
30 Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar
m. fl., förslagsanslag ..........................
D. Stöd åt barnfamiljer m. m.
1 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag.............
2 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag, förslagsanslag................
3 Bostadsrabatter, förslagsanslag ..................
4 Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag, förslagsanslag......
5 Bidrag till driften av barnstugor, reservationsanslag .
6 Bidrag till barnpsykologiska forskningslaboratoriet
m. m., reservationsanslag........................
7 Ferieresor, förslagsanslag ......................
8 Bidrag till driften av semesterhem, förslagsanslag..
1 600 000 89 000
21 371 000 227 000 600 000
8 444 000 1 500 000
24 500 000
1 050 000
97 000
2 739 000
20 000 000
103 000 400 000
60 000 98 479 000
947 000 000
3 100 000 180 000 000
31 000 000 *5 300 000
100 000 1 200 000 460 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1963
9 Stipendier för underlättande av husmoderssemestei, reservationsanslag..........................
10 Bidrag till driften av barnkolonier m. m., reservationsanslag ....................................
11 Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarin-
nor, reservationsanslag .........................
12 Omkostnader för statens bosättningslån, förslagsanslag
E. Arbetarskydd
Arbetarskyddsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 405 000
2 Omkostnader, förslagsanslag...................295 000
Yrkesinspektionen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 653 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 039 000
5 Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område..........................
6 Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt
arbetarskyddslagen, förslagsanslag...............
F. Medicinalstyrelsen in. m.
Medicinalstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 5 980 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 846 000
Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 702 000
4 Omkostnader, förslagsanslag ................. 207 000
5 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m. m., förslagsanslag...........................
6 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara, reservationsanslag.....................
Strålskyddsverksamliet m. m.:
7 Avlöningar, förslagsanslag .................... 1 714 000
8 Omkostnader, förslagsanslag................... 225 000
9 Inredning och utrustning, reservationsanslag .... 800 000
Centrala sjukvårdsberedningen:
10 Avlöningar, förslagsanslag ................... 1 196 000
11 Omkostnader, förslagsanslag ................. 176 000
Statens institut för folkhälsan:
12 Avlöningar, förslagsanslag ................... 4 970 000
13 Omkostnader, förslagsanslag ................. 1 144 000
Statens bakteriologiska laboratorium:
14 Avlöningar, förslagsanslag.................... 7 618 000
15 Omkostnader, förslagsanslag.................. 4 382 000
16 Inredning och utrustning, reservationsanslag .... 350 000
Statens rättskemiska laboratorium:
17 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 842 000
18 Omkostnader, förslagsanslag...................483 000
1 000 000
2 950 000
350 000 350 000
1 172 810 000
2 700 000
5 692 000 100 000
_3 000
8 495 000
6 826 000
909 000 727 000
5 000 000
2 739 000
1 372 000
6 114 000
12 350 000
2 325 000
32 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1963
Statens farmacevtiska laboratorium:
19 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 410 000
20 Omkostnader, förslagsanslag.................. 323 000
21 Svenska farmakopékommittén m. m., förslagsanslag Statens rättsläkarstationer:
22 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 035 000
23 Omkostnader, förslagsanslag.................. 238 000
24 Anordnande av en rättsläkarstation i Göteborg, reservationsanslag ..................................
25 Medikolegala besiktningar, förslagsanslag.........
L änsläkarv äsendet:
26 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 073 000
27 Omkostnader, förslagsanslag.................. 294 000
Pro vinsiall äkare:
28 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 000 000
29 Omkostnader, förslagsanslag................... 30 000
30 Bidrag till provinsialläkarväsendet m. m., förslagsanslag ..........................................
G. Mentalsjukhus m. m.
Statens mentalsjukhus:
1 Avlöningar, förslagsanslag ................... 222 000 000
2 Omkostnader, förslagsanslag ................. 76 150 000
3 Kostnader för mentalsjukvårdsberedningen, förslagsanslag ....................................
4 Utrustning av nya mentalsjukhus m. m., reservationsanslag ...................................
Utbildning av mentalsjukvårdspersonal:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 6 710 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................... 815 000
7 Bidrag till driften av vissa mentalsjukhus, förslagsanslag ....................................
8 Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö, förslagsanslag.................
9 Bidrag till anordnande av psykiatriska kliniker
vid lasarett, reservationsanslag..................
10 Bidrag till driften av psykiatriska kliniker vid
lasarett, förslagsanslag.........................
11 Bidrag till anordnande av sjukhem för lättskötta
psykiskt sjuka, reservationsanslag................
12 Bidrag till driften av sjukhem för lättskötta psy-
kiskt sjuka, förslagsanslag ......................
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 700 000
14 Omkostnader, förslagsanslag.................. 260 000
Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:
15 Avlöningar, förslagsanslag.................... 403 000
16 Omkostnader, förslagsanslag.................. 117 000
17 Bidrag till anordnande av särskolor och vårdanstalter för psykiskt efterblivna, reservationsanslag ........................................
* Beräknat belopp.
I 733 000 264 000
1 273 000
1 000 50 000
2 367 000
3 030 000
II 325 000 58 405 000
298 150 000
1 500 000 *7 300 000
7 525 000 14 000 000 53 000 000 1 000 1 100 000 no ooo
2 300 000
960 000
520 000
5 000 000
33 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
18 Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna, förslagsanslag..........................
19 Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt
efterblivna, förslagsanslag.......................
Yilhelmsro sjukhus:
20 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 780 000
21 Omkostnader, förslagsanslag.................. 625 000
22 Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag......
23 Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska
och nervösa barn m. m., förslagsanslag..........
H. Universitetssjukhus m. m.
Karolinska sjukhuset:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 62 898 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 16 400 000
3 Utrustning, reservationsanslag................. *5 100 000
Serafimerlasarettet:
4 Avlöningar, förslagsanslag.................... 12 294 000
5 Omkostnader, förslagsanslag.................. 3 955 000
6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid
serafimerlasarettet m. m., reservationsanslag........
7 Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus, förslagsanslag..
8 Bidrag till vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus,
förslagsanslag.................................
9 Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan
Lovisas barnsjukhus, förslagsanslag...............
10 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare, förslagsanslag...........................
11 Driftkostnader vid akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag.............................
12 Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala,
reservationsanslag.............................
13 Bidrag till anordnande av undervisning i klinisk
epidemiologi vid epidemisjukhuset i Uppsala, förslagsanslag ....................................
14 Bidrag till lasarettet i Lund, förslagsanslag.......
15 Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag. .
16 Bidrag till vissa Göteborgs stad tillhöriga sjukhus, förslagsanslag..............................
17 Bidrag till lasarettet i Umeå, förslagsanslag......
18 Bidrag till anordnande av barnavdelningar vid
lasarett in. m., reservationsanslag................
19 Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett
m. m., förslagsanslag..........................
20 Bidrag till anordnande av tuberkulossjukvårds-
anstalter, reservationsanslag.....................
21 Bidrag till driften av tuberkulossjukvårdsanstalter,
förslagsanslag.................................
22 Bidrag till anordnande av epidemivårdanstalter,
reservationsanslag..............................
* Beräknat belopp.
3 Uihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 1
15 000 000
11 300 000
3 405 000 1 800 000
1 200 000 424 171 000
84 398 000
16 249 000 *430 000 *553 000
*1 120 000
1 400 000 6 080 000 3 900 000
2 000 000
80 000 14 000 000 *5 300 000
12 000 000 5 100 000
200 000
1 500 000
80 000
1 760 000
1 000
34 Kungl. Maj:is proposition nr 1 år 1963
23 Bidrag till driften av epidemivårdanstalter, förslagsanslag .................................... 300 000
24 Bidrag till anordnande av sjukhem för långvarigt
kroppssjuka, reservationsanslag .................. 500 000
25 Bidrag till driften av sjukhem för långvarigt kroppssjuka, förslagsanslag............................ 5 500 000
26 Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi, förslagsanslag........................... 2 700 000
27 Bidrag till anordnande av förlossningsanstalter, reservationsanslag................................ 100 000
28 Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag........ 2 535 000
167 786 000
I. Viss rehabiliteringsverksamhet
1 Statens arbetsklinik i Stockholm, reservationsanslag.. 630 000
2 Åtgärdei till förebyggande och hävande av invaliditet, reservationsanslag........................ 19 600 000
3 Bidrag till ortopediska hjälpmedel m. m., förslagsanslag ....................................... 12 700 000
4 Bidrag till Svenska vanförevårdens centralkommitté 200 000
5 Bidiag till De vanföias riksförbund.............. 425 000
6 Bidrag till De blindas förening.................. 680 000
7 Bidrag till hörapparater, förslagsanslag............ 5 000 000
8 Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund.......... 225 000
39 460 000
J. Utbildning av sjukvårdspersonal
Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:
1 Avlöningar, förslagsanslag ................... 228 000
2 Omkostnader, förslagsanslag ................. 229 000
3 Anordnande av elevbostäder, reservationsanslag.. 350 000 807 000
Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:
4 Avlöningar, förslagsanslag ................... 214 000
5 Omkostnader, förslagsanslag ................. 117 000 331 000
Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:
6 Avlöningar, förslagsanslag ................... 782 000
7 Omkostnader, förslagsanslag ................. 205 000 987 000
Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:
8 Avlöningar, förslagsanslag ................... 405 000
9 Omkostnader, förslagsanslag ................. 350 000 755 000
Statens sjuksköterskeskola i Norrköping:
10 Avlöningar, förslagsanslag .................... 285 000
11 Omkostnader, förslagsanslag .................. 149 000 434 000
12 Bidrag till vissa sjuksköterskeskolor, förslagsanslag 1 160 000
Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor:
13 Avlöningar, förslagsanslag ................... 885 000
14 Omkostnader, förslagsanslag .................. 128 000 1 013 000
Kungl. Maj:is proposition nr 1 år 1963
15 Utbildning av viss sjukvårdspersonal, förslagsanslag .........................................
16 Utbildningskurser i arbetsterapi, förslagsanslag..
K. Allmän hälsovård m. m.
1 Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m.,
förslagsanslag .................................
2 Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor m. m.,
förslagsanslag..................................
3 Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande
mödra- och barnavård, förslagsanslag ...........
4 Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag ........................................
5 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag ......
6 Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning,
förslagsanslag..................................
7 Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård,
förslagsanslag .................................
8 Stipendier till studerande vid tandläkarhögskola,
förslagsanslag ................................
9 Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag ........................................
10 Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård, reservationsanslag ....................
11 Kurs för vissa utländska tandläkare, förslagsanslag ......................................
12 Understödjande av dispensärverksamhet m. m.,
förslagsanslag .................................
13 Allmän hälsokontroll, förslagsanslag.............
14 Medicinalstyrelsens skärmbildscentral, förslagsanslag ..........................................
15 Nyanskaffning av materiel för den statliga skärm-
bildsverksamheten, reservationsanslag ............
16 Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar,
förslagsanslag..................................
17 Skyddsympning mot difteri, förslagsanslag ......
18 Skyddsympning mot polio, förslagsanslag ........
19 Yrkesmedicinska centralen, förslagsanslag........
20 Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens område, reservationsanslag ................
21 Ambulans- och räddningsflygtjänst, förslagsanslag..
22 Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård,
förslagsanslag .................................
23 Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag ..........
24 Ersättning vid vissa ingripanden i hälsovårdens
intresse, förslagsanslag ........................
25 Kostnader för överförande till Sverige av vissa
utländska läkare, förslagsanslag ................
26 Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m.,
förslagsanslag ................................
27 Vissa internationella resor, reservationsanslag ....
354 000 28 000
5 869 000
16 400 000
3 500 000
8 400 000
1 900 000 390 000
100 000
700 000
750 000
11 000 000
200 000
46 000
1 900 000
1 650 000
660 000 60 000
2 500 000 120 000
2 700 000 320 000
50 000 900 000
200 000 300 000
200 000
60 000
2 160 000
60 000
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
28 Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea, reservationsanslag.................................. *2 600 000
59 826 000
L. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 6 733 000
2 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag .... 1 586 000
3 Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag ...... 25 660 000
4 Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag .... 5 302 000 39 281 000
5 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,
förslagsanslag................................. 208 000
6 Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag ........................................ 1 300 000
7 Bidiag till bestlidande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag .. 130 000
_ 40 919 00Ö
Summa kr. 5 588 713 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
37 VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
A. Kommunikationsdepartementet ro. m.
Kommunikationsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag...................
2 Omkostnader, förslagsanslag.................
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, re-
servationsanslag, därav hälften att avräknas mot auto mobilskattemedlen............................
4 Extra utgifter, reservationsanslag...............
2 109 000 143 000
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet
Väg- och vattenbyggnadsverket
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... 14 111 000
2 Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 2 324 000
Vägförvaltningarna:
3 Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... 36 610 000
4 Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 5 941 000
5 De lokala vägnämnderna m. m., förslagsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen............
6 Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen........
Vägunderhåll och vägbyggnader
Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare:
7 Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen.................. 440 000 000
8 Byggande av riksvägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen............ 275 000 000
9 Byggande av länsvägar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... 202 000 000
10 Byggande av ödebygdsvägar, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 5 000 000
11 Byggande av storbroar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen............ 18 000 000
2 252 000
1 400 000 160 000 8 812 000
16 435 000
42 551 000 325 000
875 000 60 186 000
940 000 000
39 Kungl. Maj:is proposition nr t år 1963
8 Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen........................£
9 Statens trafiksäkerhetsråd m. m., förslagsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen...........
10 Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning,
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ........................................
11 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen .......................................
D. Sjöfart
Sjöfartsverket Sjöf artsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag . .
2 Omkostnader, förslagsanslag Lots- och fyrstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag . .
4 Omkostnader, förslagsanslag Fartygsinspektionen:
5 Avlöningar, förslagsanslag . .
6 Omkostnader, förslagsanslag
6 558 000 1 365 000
26 948 000 6 582 000
1 718 000 243 000
Säkerhetsansialter för sjöfarten m. m.
7 Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag.
8 Materielanskaffning till vissa farleder m. m„ reservationsanslag ................................'
9 Viss omläggning av utprickningssystemet för sjöfarten, reservationsanslag..........................
10 Driftkostnader för radionavigeringsstationer, förslagsanslag ........................................
11 Anskaffning av lotsbåtar, reservationsanslag.......
12 Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg,
reservationsanslag ...............................
13 Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet,
reservationsanslag................................
14 Statens isbrytarverksamhet, förslagsanslag.......
15 Nytt isbrytarfartvg, reservationsanslag............
16 Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reservationsanslag ....................................
17 Ombyggnad av sjömätningsfartyg, reservationsanslag
Hamnar och farleder
18 Bidrag till handelshamnar och farleder, reservationsanslag ........................................
19 Statliga farledsarbeten, reservationsanslag.........
20 Byggande av fiskehamnar, reservationsanslag.....
21 Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder, förslagsanslag............................
* Beräknat belopp.
986 000 228 000
900 000
♦900 000 14 933 000
7 923 000
33 530 000
1 961 000 43 414 000
2 700 000 300 000
90 000
200 000 1 500 000
30 000
80 000 6 143 000 11 700 000
1 850 000 400 000
24 993 000
2 000 000 200 000
3 000 000
175 000
22 Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen..............
36 F.
2 Sjöbefälsskolorna
Sjöbefälsskolorna:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Inventarier till nya skollokaler, reservationsanslag
Utrustning, reservationsanslag..................
Fortbildningskurser m. m., reservationsanslag Ersättning åt författare av läroböcker m. m., reservationsanslag..............................
Övriga sjö fartsändamål Handelsflottans pensionsanstalt:
Administrationskostnader.....................
Statens sjöhistoriska museum:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Underhåll och ökning av samlingarna, reservationsanslag ...............................
Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag......
Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid
vissa resor, förslagsanslag......................
Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, förslagsanslag ...................................
Understöd åt skärgårdsrederier m. m., reservationsanslag ............................
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Underhåll av materiel m. m., förslagsanslag.....
Nyanskaffning av instrument m. m., reservationsanslag...........................
Uppdragsverksamhet, förslagsanslag...........
Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag____
Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m., förslagsanslag..................
Byggnadsväsendet
Byggnadsstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag ., Omkostnader, förslagsanslag
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
3 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag........................ 700 000
Länsarkitektsorganisationen:
4 Avlöningar, förslagsanslag.................... 6 798 000
5 Omkostnader, förslagsanslag...................596 000 7 394 000
6 Bidrag till upprättande av regionplaner m. m„
reservationsanslag.............................. 100 000
7 Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse
m. m. inom vissa strandområden, förslagsanslag ... _50 000
17 442 000
G. Tekniska institut
1 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen......................... 1 385 000
2 Statens väginstitut: Utrustning, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen......... 105 000
Statens geotekniska institut:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 982 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 129 000
5 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ............ 1 444 000
6 Utrustning, reservationsanslag................. 100 000 2 655 000
4 145 000
H. Statens elektriska inspektion m. m.
Statens elektriska inspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 794 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 62 000 856 000
3 Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström,
förslagsanslag.................................. .9 000
865 000
I. Djurgårdsnämnden
Djurgårdsnämnden:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 212 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 17 000_229 000
229 000
J. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastiglietsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... 2 325 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 6 260 000
3 Sjöfartsstyrelsens delfond, förslagsanslag...........957 000 9 542 000
4 Driftbidrag till statens järnvägar................ *80 000 000
5 Bidrag till viss busstrafik m. m., att avräknas mot
automobilskattemedlen ........................ 3 000 000
6 Ersättning till postverket för befordran av tjänste-
försändelser, förslagsanslag...................... 60 700 000
* Beräknat belopp.
42 Kungl. Maj:is proposition nr 1 år 1963
7 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag. . 20 000
8 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m., förslagsanslag........................... 511000
9 Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m.,
reservationsanslag.............................. 50 000
10 Viss beredskapsutrustning, reservationsanslag....... .100 000
153 923 000
Summa kr. 1 700 958 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
43 VII. FINANSDEPARTEMENTET
A. Finansdepartementet m. m.
Finansdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 5 336 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 433 000
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag ..............................
4 Extra utgifter, reservationsanslag..................
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
Kammarkollegiet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 550 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 125 000
Kammarrätten:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 192 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 157 000
5 Anskaffning av vissa inventarier m. m., reservationsanslag ...................................105 000
Statistiska centralbyrån:
6 Avlöningar till personal för verksamheten 1 allmänhet, förslagsanslag........................ 9 715 000
7 Omkostnader för verksamheten i allmänhet, förslagsanslag .................................. 5 595 000
8 Särskilda undersökningar, reservationsanslag...... 1 250 000
9 Utredningsinstitutet, förslagsanslag.............. 1000
10 Maskincentralen, förslagsanslag ................ * 1000
11 Kostnader för 1960 års folkräkning, reservationsanslag ......................................... 200 000
12 Kostnader för specialredogörelser baserade på 1960
års folk- och bostadsräkningar, reservationsanslag 1 500 000
13 Kostnader för 1965 års folkräkning, reservationsanslag ...................................... .150 000
14 Delegationen för statistikfrågor, reservationsanslag ..
Folkbokföringen:
15 Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer, förslagsanslag .................................. 85 000
16 Ersättningar till Stockholm, Göteborg och Malmö
för vissa kostnader för folkbokföringen, förslagsanslag ....................................... 152 000
17 Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.,
förslagsanslag................................ 2 358 000
6 769 000
2 500 000 125 000
9 894 000
1 675 000
4 454 000
18 412 000 240 000
2 595 000
Beräknat belopp.
44 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
Konj unkturinstitutet:
18 Avlöningar, förslagsanslag..................... 811 000
19 Omkostnader, förslagsanslag .................. 165 000
20 Särskilda undersökningar, reservationsanslag..... 390 000
Statskontoret:
21 Avlöningar, förslagsanslag..................... *3 815 000
22 Omkostnader, förslagsanslag................... *461 000
Riksrevisionsverket:
23 Avlöningar, förslagsanslag...................... 4 648 000
24 Omkostnader, förslagsanslag.................... 787 000
Matematikmaskinnämnden:
25 Avlöningar, förslagsanslag..................... *3 260 000
26 Omkostnader, förslagsanslag.................... *785 000
27 Materiel m. m., reservationsanslag.............. *700 000
28 Kostnader för maskintid vid andra datamaskiner
än nämndens egna, förslagsanslag.............. *4 000 000
29 Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen,
reservationsanslag ...............................
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket:
1 Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen, förslagsanslag....................... 5 017 000
2 Avlöningar till befattningshavare å tullstaten, förslagsanslag .................................. 79 560 000
3 Omkostnader, förslagsanslag................... 8 860 000
4 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag.. 1 400 000
Kontrollstyrelsen:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... 3 048 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................... 360 000
Kontrollstyrelsens lokalförvaltning:
7 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 497 000
8 Omkostnader, förslagsanslag .................. 695 000
Mynt- och justeringsverket:
9 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 227 000
10 Omkostnader, förslagsanslag................... 253 000
11 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag .................................. 270 000
Statens justerare:
12 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 083 000
13 Omkostnader, förslagsanslag................... 146 000
Riksskattenämnden:
14 Avlöningar, förslagsanslag..................... 876 000
15 Omkostnader, förslagsanslag................... 95 000
16 Avsättning till banktillsynens fond, förslagsanslag
17 Avsättning till fondtillsynens fond, förslagsanslag....
18 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond, förslagsanslag ..................................
* Beräknat belopp.
1 366 000
4 276 000
5 435 000
8 745 000
1 400 000 48 598 000
94 837 000
3 408 000
3 192 000
2 750 000
1 229 000
971 000 445 000 55 000
100 000
45 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
19 Avsättning till sparbankstillsynens fond, förslagsanslag .......................................... 450 000
20 Revision av sparbankernas förvaltning, förslagsanslag 530 000
21 Avsättning till försäkringsinspektionens fond, förslagsanslag ........................................ 1970 000
22 Stämpelomkostnader, förslagsanslag.............. 1 255 000
23 Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag .. 24 000 000
24 Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1965,
förslagsanslag........ 1........................ 200 000
25 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörden, förslagsanslag.................. 11 000 000
26 Anmärkningsarvoden, förslagsanslag.............. ..4 000
146 393 000
D. Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter m. m.
1 Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag ........................................ 41 000 000
2 Städers friheter, förslagsanslag................... 30 000
3 Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., förslagsanslag ........................................ 36 000 000
4 Skatteersättning till kommunerna i anledning av 1957
års ortsavdragsreform, m. m., förslagsanslag........ 410 000 000
5 Skatteersättning till kommunerna i anledning av
1961 års ortsavdragsreform, förslagsanslag........ 290 000 000
797 030 000
E. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag....... 1 625 000
2 Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag......610 000 2 235 000
3 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag..................... 340 000
4 Bilateralt finansiellt bistånd, reservationsanslag .... 20 000 000
5 Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag 31 000
6 Bidrag till Föreningen fruktdrycker.............. 25 000
7 Bidrag till vanföra ägare av motorfordon, förslagsanslag __600 000
23 231 000
Summa kr. 1 024 646 000
46 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
VIII. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
A. Ecklesiastikdepartementet
Ecklesiastikdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 3 141 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 290 000
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
4 Extra utgifter, reservationsanslag................
B. Allmänna kultur- och bildningsändamål
a) Konst, litteratur, musik m. m.
1 Stöd åt konstnärlig veiksamhet m. m.............
Statens biografbyrå:
2 Avlöningar, förslagsanslag...................... 236 000
3 Omkostnader, förslagsanslag.................... 33 000
b) Arkiv, bibliotek, museer m. m.
Riksarkivet:
4 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 615 000
5 Omkostnader, förslagsanslag................... 110 000
6 Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservationsanslag .................................. 9 000
7 Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som är
av vikt för fäderneslandets historia, reservat länsanslag ...................................... 2 000
Landsarkiven:
8 Avlöningar, förslagsanslag .................... 1 437 000
9 Omkostnader, förslagsanslag .................. 181 000
10 Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservationsanslag .................................. 7 000
11 Bokbindning och konservering av arkivalier, reservationsanslag ................................ 15 000
Ortnamnskommissionen:
12 Avlöningar, förslagsanslag...................... 267 000
13 Omkostnader, förslagsanslag .................. 27 000
14 Insamling och bearbetning av vetenskapligt material, reservationsanslag........................ 49 000
Landsmålsarkiven:
15 Avlöningar, förslagsanslag .................... 536 000
16 Omkostnader, förslagsanslag .................. 26 000
17 Insamling och bearbetning av vetenskapligt material, reservationsanslag........................ 83 000
* Beräknat belopp.
3 431 000
3 000 000 300 000
6 731 000
*42 542 000
269 000 42 811 000
1 736 000
1 640 000
343 000
645 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
20 21
45 Kungl. biblioteket:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . .. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, förslagsanslag ........................................
Bokinköp och bokbindning vid statens psykologiskpedagogiska bibliotek, reservationsanslag..........
Stifts- och landsbibliotcken:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ........................................
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och statens historiska mu-
seum m. m.:
Avlöningar, förslagsanslag.......... 2 676 000
Omkostnader, förslagsanslag........ 419 000
Inredning och utrustning, reservationsanslag ......................... 50 000
Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen, förslagsanslag......................
Statens historiska museum m. m.:
Underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag ................................
Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken, reservationsanslag ...................... 325 000
Fornminnesinventering, reservationsanslag ............................ 206 000
Nationalmuseet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag ................................
Livrustkammaren:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Naturhistoriska riksmuseet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. in., reservationsanslag..............
Statens etnografiska museum:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Underhåll och ökande av samlingarna m. in., reservationsanslag ..............................
Medelhavsmuseet, förslagsanslag.................
Bidrag till nordiska museet.....................
2 286 000 492 000 638 000
464 000 12 000
98 000
3 145 000 921 000
65 000
531 000
1 740 000 283 000
421 000
352 000 40 000
1 768 000 229 000 275 000
262 000 78 000
8 000
3 416 000 90 000 45 000
574 000
4 662 000
2 444 000
392 000
2 272 000
348 000 181 000 *656 000
Beräknat belopp.
48 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
46 Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund........ 104 000
47 Bidrag till vissa museer m. m..................... 191 000
Svenskt biografiskt lexikon:
48 Avlöningar, förslagsanslag .................... 227 000
49 Omkostnader, förslagsanslag .................. 45 000 272 000
50 Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker, reservationsanslag.................... 77 000
51 Bidrag till nämnden för svensk språkvård.......... 20 000
20 108 000
c) Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksamhet m. m.
52 Bidrag till folkbibliotek, förslagsanslag ............ 7611 000
53 Bidrag till föreläsnings- och studiecirkelverksamhet
m. m., förslagsanslag............................ *23 000 000
54 Bidrag till verksamheten vid hemgårdar .......... 300 000
55 Utbildning av ungdomsledare, reservationsanslag .... 1 700 000
56 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, förslagsanslag .......................................... 6 200 000
57 Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer .................................... 771 000
58 Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervis-
ning, reservationsanslag.......................... 1 000 000
59 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reservationsanslag .................................... 1 873 000
60 Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet.......... 15 000
61 Bidrag till framställning av blindskrifter och talböcker
för blinda, reservationsanslag .................... 437 000
62 Bidrag till kulturell verksamhet bland döva........ 13 000
42 920 000
d) Internationellt-kulturellt samarbete
63 Främjande av internationellt-kulturellt samarbete,
reservationsanslag .............................. 732 000
64 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.,
förslagsanslag.................................. 1 575 000
65 Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar m. m., förslagsanslag .... 82 000
66 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag.... 310 000
67 Bidrag till svenska institut i utlandet m. m......... 210 000
68 Bidrag till avlönande av föreståndare för svenska studenthemmet i Paris ............................ 26 000
69 Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen
av S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m.......... 15 000
70 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsanslag .................................... 700 000
71 Vissa kostnader föi den nordiska hushållshögskolan,
förslagsanslag.................................. 22 000
3 672 000
109 511 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
49 C. Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 440 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 192 000
3 Kostnader för skogsbiträden, förslagsanslag......1 000 1 633 000
4 Kleresistaten, förslagsanslag..................... 8 000
5 Vissa ersättningar till kyrkofonden............... 5 051 000
6 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag .................................... 113 000
7 Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med
finska och lapska språken....................... 6 000
8 Bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka, reservationsanslag ............................. 300 000
9 Bidrag till restaurering av Västerås domkyrka .... 250 000
10 Ersättningar till kyrkor, förslagsanslag............ 100 000
11 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord, förslagsanslag............................. 1 000
12 Bidrag till svenska ekumeniska nämnden......... 27 000
7 489 000
D. Skolväsendet
a) Centrala och regionala myndigheter m. m.
Skolöverstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag...................... 7 818 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................... 1 052 000 8 870 000
överstyrelsen för yrkesutbildning:
3 Avlöningar, förslagsanslag...................... 6 005 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................... 639 000 6 644 000
Länsskolnämnderna:
5 Avlöningar, förslagsanslag...................... 7 979 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................... 1 497 000 9 476 000
7 Läroboksnämnden, förslagsanslag ................ 182 000
8 Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet, förslagsanslag.............................. 1 000
9 Bidrag till skolbibliotek, förslagsanslag ............ .200 000
25 373 000
b) Pedagogiskt utvecklingsarbete
Statens försöksskola i Linköping:
10 Avlöningar, förslagsanslag...................... 1 534 000
11 Omkostnader, förslagsanslag.....................88 000 1 622 000
12 Pedagogiskt utvecklingsarbete inom det allmänna
skolväsendet, reservationsanslag.................. 1 874 000
13 Pedagogiska hjälpmedelscentraler, förslagsanslag .... 513 000
14 Information om skolreformen, reservationsanslag .... 200 000
15 Yrkespedagogisk reformverksamhet, reservationsanslag _300 000
4 509 000
4 Dihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 1
50 Kungl. Maj:is proposition nr 1 år 1963
51 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
50 Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter,
reservationsanslag..............................
Vissa kostnader för student- och realexamina, förslagsanslag ....................................
Tekniska gymnasier:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.......
Fortbildningskurser, reservationanslag...........
Bidrag till handelsgymnasier, förslagsanslag........
Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen, förslagsanslag ........................................
36 650 000 4 090 000 4 200 000 50 000
190 000 1 215 000
44 990 000 12 500 000
90 000 408 579 000
«)
60 61
63 Yrkesskolor m. m.
Konstfackskolan:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag........•..........
Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag.. Bidrag till driften av centrala yrkesskolor, förslagsanslag ..................................... • • •
Bidrag till driften av lokala yrkesskolor, förslagsanslag ........................................
Bidrag till bergsskolan i Filipstad, förslagsanslag... Bidrag till textilinstitutet i Borås, förslagsanslag ... Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping, förslagsanslag..........................
Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av
elektriska installatörer, förslagsanslag.............
Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter, reservationsanslag..................
Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m., förslagsanslag.......................
Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov ....................................
Resestipendier för yrkesutbildning, reservationsanslag
1 983 000 266 000 220 000
2 469 000
38 000 000
95 000 000 260 000 309 000
216 000
90 000
78 000
2 700 000
25 000 100 000
139 247 000
/) Folkhögskolor
64 Bidrag till driften av folkhögskolor, förslagsanslag
65 Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor, förslagsanslag ..........................
26 300 000
49 000 26 349 000
g) Investeringsbidrag
66 Bidrag till byggnadsarbeten m. m. inom skolväsendet,
förslagsanslag..............................; • • •
67 Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna
skolväsendet, reservationsanslag ..................
68 Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet, förslagsanslag ....................
*170 000 000 1 000 3 000 000
* Beräknat belopp.
52 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1963
69 Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska
skolväsendet, förslagsanslag...................... 500 000
70 Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, reservationsanslag .................................... 2 500 000
176 101 000 1 965 136 000
E. Högre utbildning och forskning
a) Centrala myndigheter m. m.
Universitetskanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 756 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 80 000
3 Ämnes- och fakultetskonferenser, reservationsanslag 10 000 846 000
4 Antagningsnämnden för civilekonomutbildning, förslagsanslag.................................... 19 000
överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... 164 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................... 68 000 232 000
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor:
7 Avlöningar, förslagsanslag..................... 296 000
8 Omkostnader, förslagsanslag................... 64 000 360 000
9 Bidrag till akademiska rektorskonventet i Stock-
holm, reservationsanslag ........................ 31 qoo
1 488 000
b) Universiteten m. m.
Uppsala universitet:
10 Avlöningar, förslagsanslag..................... 34 107 000
11 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 841 000
12 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 3 785 000
13 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag 875 000
14 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag...................... 715 000 41 323 000
Lunds universitet:
15 Avlöningar, förslagsanslag..................... 33 034 000
16 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 550 000
17 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 3 665 000
18 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag 630 000
19 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag...................... 730 000 39 609 000
Göteborgs universitet:
20 Avlöningar, förslagsanslag .................... 19 876 000
21 Omkostnader, förslagsanslag.................... 1461000
22 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 2 385 000
23 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ...................................... 210 000
24 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag ...................... 650 000
25 Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid
Göteborgs botaniska trädgård.................. 180 000 24 762 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
53 Stockholms universitet:
26 Avlöningar, förslagsanslag..................... 20 075 000
27 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 406 000
28 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 970 000
29 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ...................................... 490 000
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
30 Avlöningar, förslagsanslag..................... 14 195 000
31 Omkostnader, förslagsanslag................... 936 000
32 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 2 145 000
33 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag 250 000
34 Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag .................................. .150 000
Medicinska högskolan i Umeå:
35 Avlöningar, förslagsanslag .................... 4 508 000
36 Omkostnader, förslagsanslag .................. 341 000
37 Materiel in. m., reservationsanslag.............. 515 000
38 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag 70 000
39 Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag .................................110 000
Tandläkarhögskolan i Stockholm:
40 Avlöningar, förslagsanslag..................... 5 679 000
41 Omkostnader, förslagsanslag................... 851 000
42 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 205 000
43 Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ...................................... 25 000
44 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ................................ 230 000
Tandläkarhögskolan i Malmö:
45 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 987 000
46 Omkostnader, förslagsanslag................... 651 000
47 Materiel m. m., reservationsanslag ............. 185 000
48 Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ...................................... 25 000
49 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ................................ 140 000
Tandläkarhögskolan i Umeå:
50 Avlöningar, förslagsanslag .................... 4 005 000
51 Omkostnader, förslagsanslag.................... 882 000
52 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 160 000
53 Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ........................................ 25 000
54 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ................................ 62 000
Tandläkarhögskolorna:
55 Lärarkliniker, förslagsanslag
56 Matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildning och forskning i Umeå..........
Farmacevtiska institutet:
57 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 878 000
58 Omkostnader, förslagsanslag................... 165 000
23 941 000
17 676 000
5 544 000
6 990 000
5 988 000
5 134 000 450 000 *572 000
Beräknat belopp.
54 Kungl. Maj:is proposition nr 1 år 1963
59 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 385 000
60 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag 20 000
61 Bidrag till handelshögskolan i Stockholm..........
Handelshögskolan i Göteborg:
62 Avlöningar, förslagsanslag .................... 1 560 000
63 Omkostnader, förslagsanslag.................... 165 000
64 Materiel m. m., reservationsanslag .............. 65 000
Journalistinstitutet i Stockholm:
65 Avlöningar, förslagsanslag .................... 238 000
66 Omkostnader, förslagsanslag .................. 57 000
Journalistinstitutet i Göteborg:
67 Avlöningar, förslagsanslag .................... 236 000
68 Omkostnader, förslagsanslag .................. 59 000
69 Socionomutbildning ............................
70 Nordiska Afrikainstitutet, reservationsanslag........
71 Vidareutbildning av läkare, reservationsanslag ......
72 Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor, förslagsanslag........................
73 Bidrag till den internationella engelskspråkiga kurs-
verksamheten vid Stockholms universitet, reservationsanslag ....................................
c) Tekniska högskolorna
Tekniska högskolan i Stockholm:
74 Avlöningar, förslagsanslag, varav 180 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen .......... 24 276 000
75 Omkostnader, förslagsanslag................... 2 485 000
76 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 2 575 000
77 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag 1 350 000
78 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag......................... 190 000
79 Resebidrag till studerande.................... 100 000
Chalmers tekniska högskola:
80 Avlöningar, förslagsanslag, varav 154 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen........... 19 701 000
81 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 399 000
82 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 2 205 000
83 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag 950 000
84 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag........................ 190 000
85 Resebidrag till studerande.................... 54 000
Tekniska högskolan i Lund:
86 Avlöningar, förslagsanslag...................... 2 623 000
87 Omkostnader, förslagsanslag.................... 338 000
88 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 325 000
89 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ...................................... 100 000
90 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,
reservationsanslag ............................ 85 000
91 Resebidrag till studerande.................... 2 000
2 448 000 1 285 000
1 790 000
295 000
295 000 *2 465 000 298 000 85 000
60 000
110 000 181 120 000
30 976 000
24 499 000
3 473 000
* Beräknat belopp.
58 948 000
55 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1963
d) Högre konstnärlig utbildning
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
92 Avlöningar, förslagsanslag.....................
93 Omkostnader, förslagsanslag...................
94 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag. . Musikaliska akademien med musikhögskolan:
95 Avlöningar, förslagsanslag.....................
96 Omkostnader, förslagsanslag...................
97 Inköp och bindning av böcker och musikalier samt
underhåll och vård av instrument, reservati >nsanslag......................................
98 Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg........
99 Bidrag till musikkonservatoriet i Malmö ..........
939 000 224 000 155 000
2 697 000 139 000
71 000
e) Gemensamt för universitet och högskolor
100 Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer, förslagsanslag .....................................
101 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden,
förslagsanslag..............................
102 Resestipendier åt lärare m. fl., reservationsanslag..
103 Gästföreläsningar, reservationsanslag ..............
104 Extra utgifter vid universitet och högskolor, reservationsanslag ....................................
/) Vissa forskningsändamål
105 Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga
verksamhet m. m., reservationsanslag...............
106 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier, reservationsanslag ..................... •
107 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, förslagsanslag ....................................
108 Medicinsk forskning ............................
109 Humanistisk forskning, reservationsanslag..........
Statens råd för samhällsforskning:
110 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............
111 Samhällsforskning, reservationsanslag............
Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
112 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............
113 Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag ..
114 Atomforskning, reservationsanslag ......•.........
115 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, förslagsanslag ....................................
116 Rymdforskning, reservationsanslag............... •
117 Europeiskt samarbete inom rymdforskningen, förslagsanslag ....................................
118 Särskilda forskartjänster, förslagsanslag............
119 Bidrag till nordiskt institut för sjörätt, förslagsanslag
120 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut . .
121 Bidrag till Institutet för internationell ekonomi ....
91 000 2 000 000
209 000 8 950 000
1 318 000
2 907 000 205 000 132 000
4 562 000
150 000
1 360 000 155 000 228 000
685 000
2 578 000
3 825 000
6 716 000
1 100 000 *9 800 000 2 125 000
2 091 000
9 159 000 7 675 000
4 900 000 2 000 000
3 700 000 1 666 000 30 000 324 000 150 000
* Beräknat belopp.
56 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
122 Bidrag till vetenskaplig verksamhet vid vetenskapsakademien, förslagsanslag..................
123 Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i
Stockholm ...................
124 Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik
förslagsanslag........................ ’
g) Inredning och utrustning
125 Inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet, högskolor m. m., reservationsanslag
F. Lärarutbildning
a)
19 Klass- och ämneslärarulbildning m. m.
ökad ämnes- och förskollärarutbildning m. in.
förslagsanslag...................
Lärarhögskolan i Stockholm:
Avlöningar, förslagsanslag.................... 926 000
Omkostnader, förslagsanslag.................. *692 000
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag...... *120 000
Lärarhögskolan i Malmö: --
Avlöningar, förslagsanslag..................... *5 43g qqq
Omkostnader, förslagsanslag................... *500 000
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ...... *457 000
Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. *30Q 00Q
Lärarhögskolan i Göteborg: -
Avlöningar, förslagsanslag .................... *3 279 000
Omkostnader, förslagsanslag .................. *497 qqq
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ...... *155 000
F olkskoleseminarierna:
Avlöningar, förslagsanslag .................... *29 717 000
Omkostnader, förslagsanslag.................... *2 181000
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag........ *695 000
Utrustning, reservationsanslag.................. *950 000
Utbildning av förskollärare, förslagsanslag..........
Vidareutbildning av lärare in. m., reservationsanslag.. Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m., förslagsanslag.................
Arvoden åt blivande lärare för blinda och dövå,förslagsanslag .................
b) övnings- och yrkeslärarutbildning Gymnastiska centralinstitutet:
20 Avlöningar, förslagsanslag..............
21 Omkostnader, förslagsanslag............
22 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag
* Beräknat belopp.
1 002 000 216 000 58 000
530 000
130 000
642 000 56 563 000
15 000 000 15 000 000 320 259 000
*19 326 000
7 738 000
6 695 000
3 631 000
33 543 000 *1 450 000 *1 840 000
*7 554 000
*398 000 82 175 000
1 276 000
Kungl. Maj:is proposition nr 1 år 1963
57 Seminarier för huslig utbildning:
23 Avlöningar, förslagsanslag...................... 5 616 000
24 Omkostnader, förslagsanslag.................... 738 000
25 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag........ 165 000
26 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 175 000 6 694 000
Slöjdlär arseminariet:
27 Avlöningar, förslagsanslag..................... 425 000
28 Omkostnader, förslagsanslag............ 80 000
29 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... 30 000 535 000
30 Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning ................................ 80 000
31 Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag .................................... 2 600 000
32 Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, förslagsanslag ................ 4 840 000
16 025 000
c) Fortbildning m. m.
33 Lärares fortbildning m. m., reservationsanslag ...... 4 965 000
34 Utbildning av lärare vid folkhögskolor, reservationsanslag .......................................... 88 000
35 Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag .......... 221 000
36 Kurser för personal m. fl. vid skolor för blinda och
döva, reservationsanslag.......................... 58 000
37 Resestipendier till vissa lärare i främmande språk, reservationsanslag ................................ 195 000
38 Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag ................................ 32 000
39 Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa i engelska, förslagsanslag ........ 75 000
5 634 000 103 834 000
G. Studiesociala ändamål
Studiehj älpsnämnden:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 208 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 45 000 253 000
Garantilånenämnden:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... 419 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 83 000 502 000
5 Studiebidrag och stipendier, förslagsanslag......... 141 000 000
6 Brevskolestipendier, reservationsanslag............. 100 000
7 Naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter, reservationsanslag.............. 26 270 000
8 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
statlig kreditgaranti, förslagsanslag.............. 6 200 000
9 Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån, förslagsanslag........................ 300 000
10 Bidrag till anordnande av skolmåltider, förslagsanslag.......................................... 18 300 000
58 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
11 Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider, förslagsanslag............................ 150 000
12 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem
vid högre läroanstalter, förslagsanslag............. 85 000
193 160 000
H. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... 41 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 30 482 000
3 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..... 3 182 000
4 Lunds universitets delfond, förslagsanslag....... 3 519 000 37 224 000
5 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag............................ 27 000
_ 37 251 000
Summa kr. 2 743 371 000
Kungl. Maj.ls proposition nr 1 år 1963
59 IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
A. Jordbruksdepartementet in. m.
6 J ordbruksdepartementet:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Lantbruksrepresentanter:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................
Extra utgifter, reservationsanslag..............
1 766 000 128 000
157 000 32 000
1 894 000
189 000
1 300 000 200 000
3 588 000
B.
2 C.
8 9
12 Lantbruksstyrelsen
Lantbruksstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag .. Omkostnader, förslagsanslag
4 256 000
578 000 4 834 000
4 834 000
Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.
Lantbruksnämnderna:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Bidrag till hushållningssällskapen:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, reservationsanslag.............
Utbildningskurser för viss personal vid lantbruksnämnder och hushållningssällskap, reservationsanslag ........................................
Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m., förslagsanslag .........................
Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., reservationsanslag ................................
Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, reservationsanslag ..............................
Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag........................
Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets
maskinlånefond, förslagsanslag.................
Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i
Norrland m. m., reservationsanslag.............
Befrämjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag ......................................
13 652 000 3 180 000
11 044 000 5 785 000
16 832 000
16 829 000
75 000 3 110 000 13 000 000 400 000 500 000
1 030 000 3 825 000
2 415 000
60 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
Statens hingstdepå och stuteri:
13 Avlöningar, förslagsanslag................... 655 000
14 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 000 656 000
15 Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen...... 34 000
16 Bidrag till vissa åtgärder för kvalitetsförbättring
av matpotatis, reservationsanslag................ 435 OOO
17 Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot
automobilskattemedlen........................ 350 000
59 191 000
D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk
Statens jordbruksnämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 648 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 764 000 4 412 000
3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,
förslagsanslag................................. *153 000 000
4 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och
fodermedel m. m., förslagsanslag.............. 22 000 000
5 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket, förslags-
anslag....................................... 100 000 000
6 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa
kronolägenheter m. m., förslagsanslag.......... 2 117 000
7 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket, reservationsanslag........................ 994 qoo
8 Kostnader i samband med permanent skördeskade-
skydd, reservationsanslag ...................... 43 640 000
296 163 000
E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m. m.
Statens centrala frökontrollanstalt:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 084 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 4 464 000
3 Utrustning, reservationsanslag............... 800 000 5 045 000
Statens växtskyddsanstalt:
4 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 245 000
5 Omkostnader, förslagsanslag................. 657 000 2 902 000
6 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag .. 400 000
Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
7 Avlöningar, förslagsanslag................... 523 000
8 Omkostnader, förslagsanslag................. 454 000 677 000
Statens maskinprovningar:
9 Avlöningar, förslagsanslag................... 599 000
10 Omkostnader, förslagsanslag................. 357 000
11 Utrustning för provningsavdelningen i Norrland,
reservationsanslag .......................... 60 000 1 016 000
9 740 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
61 F. Undervisningsanstalter på jordbrukets område, m. in.
Lantbrukshögskolan:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 11 245 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 060 000
3 Materiel, reservationsanslag.................. 1 015 000
4 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag .................................... 1 010 000
5 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . 180 000
6 Försöksverksamheten, reservationsanslag...... 2 295 000
7 Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.,
förslagsanslag.............................. 1 000
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
8 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 028 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................. 499 000
10 Materiel, reservationsanslag.................. 63 000
11 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ............................ 137 000
12 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . 17 000
13 Trädgårdsekonomisk byrå, förslagsanslag..... 23 000
14 Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogs-
studerande, förslagsanslag.....................
Trädgårdsskolan i Norrköping:
15 Avlöningar, förslagsanslag................... 222 000
16 Omkostnader, förslagsanslag................. 46 000
17 Utrustning, reservationsanslag ................ 500 000
18 Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m.,
förslagsanslag................................
19 Studiehjälp åt elever vid lantbrukets yrkesskolor
m. m., förslagsanslag..........................
20 Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor, reservationsanslag ...................
21 Reseunderstöd för studier på lantbrukets område,
reservationsanslag............................
G. Övrig forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område
1 Främjande av forskning på jordbrukets område
m. m., reservationsanslag......................
Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
2 Avlöningar, förslagsanslag................... 358 000
3 Omkostnader, förslagsanslag................. 142 000
4 Försöksverksamheten, reservationsanslag....... 50 000
5 Bidrag till jordbrukstekniska institutet........
6 Bidrag till Sveriges utsädesförening............
7 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
8 Åtgärder för att förebygga skördeskador, reservationsanslag ..................................
16 806 000
2 767 000 154 000
768 000 15 596 000
3 050 000
6 000 000
75 000 45 216 000
2 100 000
550 000 400 000 2 246 000 430 000
250 000 5 976 000
62 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1963
H. Veterinär väsendet m. m.
Veterinärstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 106 000
2 Omkostnader, förslagsanslag..................93 000
Veterinärstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 8 549 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 250 000
5 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning
vid kontrollslakterier, förslagsanslag............
Statens veterinärmedicinska anstalt:
6 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 617 000
7 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 039 000
8 Förekommande och hämmande av smittsamma
husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag........
9 Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos
nötkreaturen, förslagsanslag...................
10 Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård, förslagsanslag.......................
Veterinärhögskolan:
11 Avlöningar, förslagsanslag................... 4 881 000
12 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 248 000
13 Materiel, reservationsanslag.................. 375 000
14 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ............................ 300 000
15 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . _60 000
Veterinärinrättningen i Skara:
16 Avlöningar, förslagsanslag................... 336 000
17 Omkostnader, förslagsanslag...................1 000
I. Skogsväsendet
Skogsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 581 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 307 000
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 18 382 000
4 Omkostnader, reservationsanslag.............. 5 487 000
5 Statens skogsförbättringsanslag, förslagsanslag ...
6 Vägbyggnader å skogar i enskild ägo, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen .
7 Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. in., reservationsanslag......................
8 Kostnader för virkesmätning, förslagsanslag .... Skogshögskolan:
9 Avlöningar, förslagsanslag................... 6 488 000
10 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 820 000
11 Materiel, reservationsanslag.................. 850 000
12 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag .................................... 250 000
13 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . 50 000
1 199 000
8 799 000
3 665 000
4 656 000 500 000 280 000 750 000
6 864 000
337 000 27 050 000
1 888 000
23 869 000 6 500 000
10 000 000
6 500 000 274 000
9 458 000
Kungl. Maj:ls proposition nr i år 1963
63 Statens skogsmästarskola:
14 Avlöningar, förslagsanslag................... 229 000
15 Omkostnader, förslagsanslag................. 147 000
16 Stipendier, förslagsanslag.................... 70 000
Statens skogsskolor m. m.:
17 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 318 000
18 Omkostnader m. m., förslagsanslag............ 1 407 000
19 Bidrag till vissa skogsbrukskurser.m. m., förslagsanslag ......................................
20 Ersättning till domänverkets fond för utgifter för
övertalig personal, förslagsanslag...............
J. Lantmäteri- och kartväsendet
Lantmäteristyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 591 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 284 000
Lantmäteristaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 34 490 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 6 327 000
5 Utrustning, reservationsanslag................450 000
6 Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal
m. fl., reservationsanslag......................
7 Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri-
och vägförrättningar m. m., förslagsanslag......
Rikets allmänna kartverk:
8 Avlöningar, förslagsanslag................... 7 615 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................. 427 000
10 Kartarbeten m. m., reservationsanslag........ 2 793 000
11 Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag .................................... 2 636 000
12 Utrustning m. m., reservationsanslag......... 1 250 000
13 Inlösen och tryckning av kartor m. m., förslagsanslag .................................... 1 440 000
K. Fiskeriväsendet m. m.
Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 765 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 615 000
Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Yatteninspektionen:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 849 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 257 000
5 Undersökningar inom fiskeriorganisationen, för-
slagsanslag ................................
Fiskeriintendenter in. m.:
6 Avlöningar, förslagsanslag................... 302 000
7 Omkostnader, förslagsanslag................. 27 000
446 000
2 725 000
5 400 000
329 000 67 389 000
2 875 000
41 267 000 431 000 445 000
16 161 000 61 179 000
2 380 000
1 106 000 1 000
329 000
64 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1963
8 Utbildning av fiskeritjänstemän, förslagsanslag .. 60 000
9 Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag ................................ 235 000
10 Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske,
förslagsanslag................................ 20 000
11 Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation, reservationsanslag 65 000
12 Stödfartyg för sillfisket, reservationsanslag...... 10 000
13 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag 20 000
14 Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobil-
skattemedlen................................ 910 000
15 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt
m. m., förslagsanslag......................... 4 000 000
9 136 000
L. Lappväsendet m. m.
Lappväsendet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 650 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 212 000 862 000
3 Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande,
reservationsanslag ............................ 70 000
932 000
M. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .... 7 985 000
2 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag.......................... 665 000
3 Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m., förslagsanslag .................................. 30 000
Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:
4 Akademien, förslagsanslag................... 130 000
5 Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. m.,
förslagsanslag.............................. 94 000 224 000
6 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
m. m., reservationsanslag...................... 250 000
7 Bidrag till viss ungdomsverksamhet ........... 525 000
8 Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m., förslagsanslag......................... 1 600 000
9 Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder,
förslagsanslag................................ 142 000
10 Ersättningar för vissa besiktningar och syneför-
rättningar, förslagsanslag...................... 5 000
11 Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.,
förslagsanslag................................ 100 000
12 Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. m., förslagsanslag......................... 50 000
11 576 000
Summa kr. 601 965 000
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1963
65 X. HANDELSDEPARTEMENTET
A. Handelsdepartementet m. m.
5 Handelsdepartementet:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk-
ningen, förslagsanslag ........................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag ..............................
Extra utgifter, reservationsanslag ................
2 114 000 170 000
55 000
B. Industri, hantverk och handel
8 9
18 Kommerskollegium:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag ................................
Bergsstaten:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Sprängämnesinspektionen:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Statens institut för hantverk och industri:
Avlöningar till viss personal, förslagsanslag ......
Vissa omkostnader, förslagsanslag ..............
Bidrag till kursverksamheten m. m., reservationsanslag ........................................
Utrustning och inredning, reservationsanslag......
Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader, reservationsanslag ................
Bidrag till företagareföreningar: Räntegaranti, förslagsanslag ....................................
Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag m. m.,
förslagsanslag..................................
Bidrag till Sveriges standardiseringskommission ....
Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag......
Bidrag till svenska slöjdföreningen................
Främjande av utrikeshandeln m. m., reservationsanslag
3 698 000 307 000
8 000 000
386 000 54 000
425 000 55 000
980 000 69 000
485 000 400 000
1 300 000 1 000 000
2 339 000
500 000 165 000
3 004 000
12 005 000
440 000
480 000
1 934 000
2 300 000
1 200 000 615 000 266 000 50 000 5 446 000
b
Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 1
24 786 000
66 Kiingl. Maj.ts proposition nr 1 år 1963
C. Sveriges geologiska undersökning
Sveriges geologiska undersökning:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 788 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 995 000
3 Resor och fältarbeten, reservationsanslag ........ 178 000
4 Utrustning, reservationsanslag.................. 250 000
5 Malmletning, reservationsanslag ................ 2 791 000
6 Järnmalmsinventering m. m. i Norrbotten, reservationsanslag .................................. 2 865 000 9 867 000
9 86" 000
D. Teknisk provnings- och försöksverksamhet
Statens provningsanstalt:
1 Avlöningar, förslagsanslag .................... 1 483 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 184 000
3 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ............ 2 821 000
4 Utrustning, reservationsanslag.................. 800 000 5 288 000
Statens skeppsprovningsanstalt:
5 Avlöningar, förslagsanslag...................... 1 522 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................... 219 000
7 Utrustning, reservationsanslag.................. 60 000
8 Vissa projekteringsarbeten, reservationsanslag...... 200 000 2 001 000
7 289 000
E. Teknisk forskning
1 Statens tekniska forskningsråd, förslagsanslag...... 244 000
2 Teknisk forskning, reservationsanslag.............. 8 100 000
3 Bidrag till Ingeniörsvetenskapsakademien.......... 471 000
4 Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet, förslags-
ansla9 ........................................ 1 960 000
5 Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet, förslagsanslag ....... 324 000
6 Bidrag till Institutet för metallforskning, förslagsanslag 301 000
7 Bidrag till Svenska institutet för konserveringsforsk-
ning, förslagsanslag ............................ 888 000
8 Bidrag till Institutet för optisk forskning, förslags-
ansla9 ........................................ 167 000
9 Bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet, förslagsanslag .... 134 000
10 Bidrag till Tekniska nomenklaturcentralen.......... 15 000
12 604 000
F. Atomenergiverksainhet
1 Delegationen för atomenergifrågor, reservationsan-
n slag.......................................... 225 000
2 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi, reservationsanslag........................ 113 000 000
3 Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag.. 9 260 000
122 485 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1963
67 G. Pris- och konkurrensförhållanden m. in.
Näringsfrihetsrådet:
1 Avlöningar, förslagsanslag......................
2 Omkostnader, förslagsanslag....................
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
3 Avlöningar, förslagsanslag......................
4 Omkostnader, förslagsanslag....................
Statens pris- och kartellnämnd:
5 Avlöningar, förslagsanslag......................
6 Omkostnader, förslagsanslag....................
Statens institut för konsumentfrågor:
7 Avlöningar, förslagsanslag......................
8 Omkostnader, förslagsanslag....................
9 Statens konsumentråd, förslagsanslag..............
10 Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning,
reservationsanslag ..............................
11 Bidrag till varudeklarationsnämnden..............
156 000 10 000
449 000 32 000
2 847 000 399 000
1 244 000 478 000
166 000
481 000
3 246 000
1 722 000 83 000
1 250 000 300 000
7 248 000
H. Patent- och registreringsväsendet in. m.
5 Patent- och registreringsverket:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Svenska uppfinnarkontoret:
Administrationskostnader.....................
Understödjande verksamhet, reservationsanslag .. Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, förslagsanslag ....................................
12 032 000 1 664 000
295 000 85 000
13 696 000
380 000
470 000
14 546 000
I. Ekonomisk försvarsberedskap
Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap:
1 Avlöningar, förslagsanslag......................
2 Omkostnader, förslagsanslag....................
3 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag ........................................
4 Distributionsmateriel för olja, reservationsanslag----
1 790 000
210 000 2 000 000
33 240 000 500 000
35 740 000
J. Diverse
Statliga krisorganen:
1 Avlöningar till viss personal, förslagsanslag......
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
3 Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet........
4 Turistpropaganda i Amerikas förenta stater......
5 Avsättning till fonden för idrottens främjande . . .
92 000
2 663 000 1 900 000 104 000 14 100 000
68 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
6 Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. 2 100 000
7 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 210 000
8 Bidrag till vissa internationella byråer m. m., förslagsanslag .................................... u2 000
9 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete, reservationsanslag.................... 150 000
__21 431 000
Summa kr. 258 950 000
Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1963
69 XI. INRIKESDEPARTEMENTET
A. Inrikesdepartementet in. m.
Inrikesdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 099 000
2 Omkostnader, förslagsanslag...................368 000
3 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslagsanslag ....................................
4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag ..............................
5 Extra utgifter, reservationsanslag ................
B. Överståthållarämbetet och landsstaten
Överståthållarämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 11 684 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 850 000
Länsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 99 700 000
4 Sjukvård m. m., förslagsanslag................ 220 000
5 Reseersättningar, förslagsanslag............... 3 000 000
6 Expenser, förslagsanslag...................... 12 586 000
7 Publikationstryck, förslagsanslag.............. 260 000
Landsfogdarna m. fl.:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 605 000
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. 549 000
Häradsskrivarna m. fl.:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 21 860 000
11 Omkostnader, förslagsanslag.................. 2 120 000
Landsfiskalerna m. fl.:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... 36 570 000
13 Omkostnader, förslagsanslag.................. 5 010 000
C. Arbetsmarknad m. m.
Arbetsdomstolen:
1 Avlöningar, förslagsanslag...................
2 Omkostnader, förslagsanslag ................
Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.:
3 Avlöningar, förslagsanslag ..................
4 Omkostnader, förslagsanslag ................
253 000 21 000
200 000 25 000
2 467 000
47 000
2 000 000 150 000
4 664 000
12 534 000
115 766 000
4 154 000
23 980 000
41 580 000 198 014 000
274 000
225 000
70 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
Arbetsmarknadsstyrelsen:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... 10 516 000
6 Omkostnader, förslagsanslag .................. 2 328 000
Arbetsförmedlingen:
7 Avlöningar, förslagsanslag..................... 52 005 000
8 Omkostnader, förslagsanslag .................. 12 803 000
9 Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder, reservationsanslag, därav förslagsvis 170 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.................
10 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverk-
samhet, reservationsanslag.......................
11 Omskolning m. m., förslagsanslag................
12 Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsanslag
13 Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade, reservationsanslag.........................
14 Bidrag till driften av verkstäder för handikappade,
förslagsanslag..................................
15 Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag . .
16 Omhändertagande av flyktingar, förslagsanslag ....
17 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag ....................................
D. Bostadsbyggande m. m.
Bostadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 568 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 980 000
Länsbostadsnämnderna:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... 7 205 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 901 000
Statens hyresråd:
5 Avlöningar, förslagsanslag .................... 937 qoo
6 Omkostnader, förslagsanslag................... 89 000
7 Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag. .
8 Räntebidrag, förslagsanslag......................
9 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet, reservationsanslag ..................................
10 Byggnadsforskning.............................
11 Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler ........................................
12 Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler,
reservationsanslag ..............................
E. Polisväsendet
Statspolisintendenten m. fl.:
1 Avlöningar, förslagsanslag, därav 720 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen......... 2 464 000
Statspolisorganisationen:
2 Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag,
därav 1 590 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen ............................. 1 837 qoo
* Beräknat belopp.
A
‘ 12 844 000 64 808 000
300 000 000
1 000 135 000 000 62 000 000
* 7 600 000
* 3 100 000 7 720 000 4 500 000
9 000 698 081 000
5 548 000
8 106 000
1 026 000 87 000 240 000 000
9 000 000 800 000
' 30 000
600 000 265 197 000
20 Kungl. Maj.ls proposition nr 1 år 1963
Underhålls-, drift- och expeditionskostnader, förslagsanslag, därav 4 051 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen......................
Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag, därav 21 690 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen ...............................
Polisradioväsendet, reservationsanslag, därav 288 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen ..................................... .
Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av spioneri m. m., förslagsanslag. .
Norrbottens statliga poliskår:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Statens polisskola:
Avlöningar, förslagsanslag, därav 330 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen..........
Omkostnader, förslagsanslag, därav 56 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen..........
Inredning och utrustning av nybyggnad, reservationsanslag, därav 130 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen ..........................
Statens kriminaltekniska anstalt:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Polisväsendets organisationsnämnd, förslagsanslag . . Bidrag till reservpolisorganisationen m. m., förslagsanslag ........................................
Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m., förslagsanslag.............
Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet i dess
helhet m. m., förslagsanslag....................
Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m.,
förslagsanslag.................................
Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m., förslagsanslag, därav 1 620 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen........
Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslagsanslag ........................................
4 422 000
32 512 000
339 000.
961 000 342 000
2 533 000 428 000
1 000 000
1 543 000 703 000
F. Civilförsvaret m. m.
Civilförsvarsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag .
2 Omkostnader, förslagsanslag
Statens civilförsvarsskolor:
3 Avlöningar, förslagsanslag ■.
4 Omkostnader, förslagsanslag
4 318 000 1 046 000
2 337 000
3 685 000
41 574 000 13 250 000
1 303 000
3 961 000
2 246 000 452 000
1 600 000
36 500 000
1 300 000
1 200 000
9 000 000
600 000 112 986 000
5 364 000
6 022 000
72 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
5 Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m., förslags-
anslag ............................. 3 800 000
b Vissa kostnader tor civilförsvarsutbildning m. m.,
förslagsanslag.................................. 7 252 000
7 Civilförsvarsfilm, reservationsanslag .............. 15q qqq
8 Försöksverksamhet, reservationsanslag............’ 400 000
9 Anskaffning av civilförsvarsmateriel,reseraaho/isa/isZap * 41 406 000
10 Förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel m m
11 - ■■■,.....,.......................’’ 8 896 000
l Bidrag till byggande av skyddsrum, reservationsanslaq *14 500 000
12 Drift av skyddsrum, förslagsanslag............... qqq qqq
13 Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål, reservationsanslag____ *500 000
14 Viss sambandsverksamhet, förslagsanslag.......... j 302 000
15 Anskaffning av viss sambandsmateriel, reservationsanslag ........................................ 935 000
16 Vissa teleanordningar, reservationsanslag.......... 1 000 000
17 Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor m m
förslagsanslag.................................400 000
Statens brandinspektion:
18 Avlöningar, förslagsanslag.................... 442 000
19 Omkostnader, förslagsanslag................’ 102 000 544 000
Statens brandskola: -
20 Avlöningar, förslagsanslag.................... 352 000
^ „ Omkostnader, förslagsanslag.................. 129 000 481 000
22 Bidrag till förebyggande och släckning av brand, för-
sla^slag.................................... 1 190 000
94 802 000
G. Diverse
Statens utlänningskommission:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 734 qqq
Omkostnader, förslagsanslag.................. 294 000 4 078 000
3 Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslags-
4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag . . 30 qqq
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
5 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag........ 90 000
6 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 15 324 000 15 414 000
_ 19 622 000
Summa kr. 1 293 366 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
73 XII. CIVILDEPARTEMENTET
A. Civildepartementet m. m.
Civildepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 644 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 50 000 1 694 000
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag .................................. 300 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag.................. 30 000
2 024 000
B. Vissa myndigheter
Statens lönenämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 345 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 6 000 351 000
Statens avtalsnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 512 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 66 000 578 000
Statens personalpensionsverk:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 857 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 396 000
7 Utrustning och inredning av nya lokaler m. in.,
reservationsanslag............................ 200 000 6 453 000
8 Statens personalbostadsdelegation, förslagsanslag ... 110 000
7 492 000
C. Pensionsväsendet
1 Personalpensionsförmåner m. m., förslagsanslag, därav 23 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemed-
len.......................................... *616 000 000
2 Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag...... 270 000
3 Understöd i vissa fall åt f. d. anställningshavare vid
lotsverket m. fl................................ 10 000
4 Diverse pensioner och understöd m. m., förslagisanslag ........................................ 7 700 000
628 980 000
D. Allmänna indragningsstaten
1 Avlöningar till personal å indragningsstat m. in.,
förslagsanslag.................................. 250 000
Beräknat belopp.
74 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1963
E. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ...... 229 000
2 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslagsanslag .......................... 130 000 000
3 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m., förslagsanslag .................... 40 000 000
4 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag ..... 650 000
5 Lönekostnader vid omplacering av partiellt arbetsföra, förslagsanslag ............................ 300 000
6 Kostnader för vissa förhandlingar m. m., förslagsanslag ........................................ 10 000
7 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 100 000
_171 289 000
Summa kr. 805 035 000
XIII. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag............................ 1 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1963
75 XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
Riksdagen:
1 Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 13 900 000
2 Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag .................................. 1 750 000
3 Avlöningar till personal, förslagsanslag......... 1 960 000
4 Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag ... 1 500 000
5 Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag .................................. 79 000
6 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag .................................. 75 000
7 Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp, förslagsanslag......................... 80 000
8 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ 725 000
9 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag..............
Riksgäldskontoret:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 352 000
11 Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag .................................. 1 190 000
12 Övriga omkostnader, förslagsanslag.............275 000
Riksdagens ekonomibyrå:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 058 000
14 Omkostnader, förslagsanslag...................465 000
Riksdagsbiblioteket:
15 Avlöningar, förslagsanslag.................... 573 000
16 Omkostnader, förslagsanslag.................. 60 000
17 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . . 135 000
Justitieombudsmannen och hans expedition:
18 Avlöningar, förslagsanslag.................... 575 000
19 Omkostnader, förslagsanslag.................. 32 000
20 Utgivande av register till justitieombudsmannens
ämbetsberättelser, reservationsanslag............ 5 000
Militieombudsmannen och hans expedition:
21 Avlöningar, förslagsanslag.................... 324 000
22 Omkostnader, förslagsanslag...................28 000
Riksdagens revisorer och deras kansli:
23 Arvoden till revisorerna, förslagsanslag........ 45 000
24 Avlöningar, förslagsanslag.................... 254 000
25 Omkostnader, förslagsanslag.................. 28 000
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
26 Avlöningar, förslagsanslag..................... 224 000
27 Omkostnader, förslagsanslag................... 86 000
28 Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag............................ 63 000
29 Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt. förslagsanslag............................ 45 000
20 069 000 550 000
3 817 000
1 523 000
768 000
612 000
352 000
327 000
418 000
76 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
Pensioner:
30 Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag .. 1 680 000
31 Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag .................................. 435 000
32 Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag ....................................... 1 025 000
33 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare,
förslagsanslag................................ 125 000 3 265 000
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
34 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 120 000
35 Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande, förslagsanslag........................... 900 000
36 Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande,
förslagsanslag .................................. 1 500 000
37 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag.................................. 10 000
38 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen
m. va., förslagsanslag............................ 195 000
39 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslagsanslag............................ 600 000
Summa kr. 35 026 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
77 UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
1 Underskott å statens järnvägars fond......................... *50 000 000
II. LUFTFARTSFONDEN
1 Underskott å luftfartsfonden............................... 12 300 000
III. RIKSGÄLDSFONDEN1
1 Underskott å riksgäldsfonden .............................. 820 000 000
IV. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
A. Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
1 Teleanläggningar m. m. (I: B: 1), reservationsanslag ........................................ 12 100 000
2 Järnvägar m. m. (I: C: 1), reservationsanslag ... 4 500 000
16 600 000
B. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1 Vissa byggnadsarbeten för fångvården (III: 1),
reservationsanslag............................ 8 250 000
Utrikesdepartementet:
2 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig-
heter för utrikesrepresentationen (III: 2), reservationsanslag ............................... 3 100 000
Försvarsdepartementet:
3 Byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten (III: 3), reservationsanslag............ 788 000
Socialdepartementet:
4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna (III: 4), reservationsanslag............ 2 300 000
5 Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-
het m. m. (III: 6), reservationsanslag.......... 765 000
6 Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens
bakteriologiska laboratorium (III: 7), reservationsanslag ................................ 1 500 000
’ Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 82. * Beräknat belopp.
78 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1963
7 Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens
rättsläkarstation vid Stockholm (III: 8), reservationsanslag .............................. 350 000
8 Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus
m. m. (III: 9), reservationsanslag.............. *29 000 000
9 Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och yrkeshem för barn med komplicerad utvecklings-
hämning (111:10), reservationsanslag .......... 1 850 000
10 Utbyggande av karolinska sjukhuset (III: 11),
reservationsanslag .......................... *3 000 000
11 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
(111:12), reservationsanslag .................. *4 500 000
12 Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid
lasarettet i Lund (111:13), reservationsanslag . . *1 000 000
Kommunikationsdepartementet:
13 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm (III: 14), reservationsanslag............ 75 000
14 Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm
(III: 17), reservationsanslag.................. 2 500 000
15 Byggnadsarbeten för statens bilinspektion (III:
18) , reservationsanslag ...................... 525 000
16 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III:
19) , reservationsanslag...................... 90 000
17 Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 20), reservationsanslag .............................. 1310 000
Finansdepartementet:
18 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m. (III: 21), reservationsanslag ....................................
Ecklesiastikdepartementet:
19 Nybyggnad för riksarkivet (111:22), reservationsanslag .................................... 387 000
20 Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala
(III: 23), reservationsanslag.................. *2 951 000
21 Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund (III:
24), reservationsanslag....................... 2 610 000
22 Byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm
(III: 26), reservationsanslag................... 3719 000
23 Byggnadsarbeten vid karolinska mediko-kirur-
giska institutet (III: 27), reservationsanslag .... 1 005 000
24 Byggnadsarbeten vid medicinska högskolan i
Umeå (III: 28), reservationsanslag ............ *1 094 000
25 Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Stockholm (III: 29), reservationsanslag............ 4 202 000
26 Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola
(III: 30), reservationsanslag.................. 11 232 000
27 Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund
(III: 31), reservationsanslag .................. *6 500 000
28 Nybyggnad för forskningslaboratorium i Studs-
vik (111:32), reservationsanslag .............. 163 000
* Beräknat belopp.
44 265 000
4 500 000
35 000
Kungl. Maj:Is proposition nr 1 år 1963
79 Beräknat belopp.
80 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
Inrikesdepartementet:
5 Lånefonden för bostadsbyggande (V: 10), reservationsanslag ................................ 148 000 000
6 Lånefonden för allmänna samlingslokaler (V: 12),
reservationsanslag .......................... 5 400 000
E. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1 Lån till nybyggnader m. m. vid erkända vård-
anstalter för alkoholmissbrukare (VI: 1), reservationsanslag ................................ 784 000
2 Lån till föreningen Mellansjö skolhem för vissa
byggnadsarbeten (VI: 3), reservationsanslag .. 210 000
3 Lån till Svenska diakonsällskapet för vissa byggnadsarbeten (VI: 4), reservationsanslag ...... 380 000
4 Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande
av lasarettet i Visby (VI: 5), reservationsanslag 825 000
Finansdepartementet:
5 Bidrag till Internationella utvecklingsfonden (VI:
7), reservationsanslag ........................ 32 102 000
6 Kreditgivning m. m. för utvecklingsändamål
(VI: 8), reservationsanslag.................... 30 000 000
Ecklesiastikdepartementet:
7 Lån till Uppsala studentkår (VI: 10), reservationsanslag ................................. 419 000
8 Lån till Bibliotekstjänst aktiebolag (VI: 11), reservationsanslag ............................ 990 000
Jordbruksdepartementet:
9 Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. (VI: 12), reservationsanslag ....
Handelsdepartementet:
10 Lån till utbyggnad av oljelagringen (VI: 14),
reservationsanslag.......................... 2 600 000
11 Lån till utbyggnad av oljelagringen 1963—1969
(VI: 15), reservationsanslag .................. 59 000 000
Inrikesdepartementet:
12 Räntefria lån till bostadsbyggande (VI: 16), reservationsanslag ............................
153 400 000 185 040 000
2 199 000
62 102 000
1 409 000
70 000
61 600 000
20 000 000
147 380 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963 81
F. Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
1 Anordnande av drivmedelsförråd (IX: 3), reservationsanslag ................................ 2 000 000
Summa kr. 668 270 000
V. AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELSFÖRLUSTER
1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster............ 1 000 000
..... *Usu*vi r.toO •> il
År
6 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 1
82 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder
FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN FÖR BUDGETÅRET 1963/64
Utgifter
A. Räntor d statsskulden:
1. Ränta å räntelöpande obligationslån, förslagsvis................
2. Vinster å premieobligationslån, förslagsvis.....................
3. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis....................
4. » » sparobligationer, emission 5, förslagsvis...............
5. » » sparobligationer av år 1960 och 1961, förslagsvis........
6. » »av staten övertagna lån, förslagsvis.................
7. » » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis
8. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen.......................
9. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret
Lejonet i Stockholm...............................
10. » » konung Carl XIII:s hemgiftskapital.................
11. » » Göta kanals reparationsfond........................
12. » » kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis.....
13. » » skattkammarväxlar, förslagsvis......................
14. * » beräknad ny upplåning, förslagsvis..................
B. Kapitalrabatter m. m.:
1. Kapitalrabatter, förslagsvis........................ 1 000 000
2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis ............ 600 000
3. Kursförluster, förslagsvis.......................... 1 000 1 601000
Summa kr. 857 027 000
467 194 354 82 390 000 59 000 000 100 000 12 000 000 400 000 34 000 000 300 000
90 000 7 500 7 045 10 000 000 170 000 000 19 937 101
855 426 000
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta å uppköpta obligationer.................... 20 000
2. » » rörliga krediter.......................... 35 000 000
3. * » utlånade medel m. m.................... 200 000 85 220 000
B. Uppgäld och kursvinster:
1. Uppgäld........................................ 1 000
2. Kursvinster..................................... 1 000 2 000
C. Diverse inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m...... 1 600 000
2. Dragningslistor å premielånen..................... 200 000
3. Övriga diverse inkomster......................... 5 000 1 805 000
87 027 000 820 000 000
Underskott att avföras d riksstatens driftbudget
Summa kr. 857 027 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
83 KAPITALBUDGETEN
INKOMSTERNA Å KAPITALBUDGETEN
1 Lånemedel................................................ 1 112 897 000
84 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1963
INVESTE RINGS STATER FÖR RUDGETÅRET 1963/64
I. STATENS AFFÄRSYERKSFONDER
A. Postverkets fond
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 437 000 000
från riksstaten......... 12 100 000
inom fonden.......... 325 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 99 800 000
437 000 000 437 000 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 312 000 000
från riksstaten......... 4 500 000
inom fonden........... 215 000 000
Övriga kapitalmedel...... 5 000 000
Investeringsbemyndigande. 87 500 000
312 000 000 312 000 000
D. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 430 000 000
inom fonden........... 204 500 000
Övriga kapitalmedel...... 500 000
Investeringsbemyndigande. 225 000 000
430 000 000 430 000 000
E. Domänverkets fond
Övriga kapitalmedel....... 1 000 Summa investeringsanslag .. 314 000
Investeringsbemyndigande.. 313 000
814 000
814 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
85 II. LUFTFARTSFONDEN
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 7 500 000
inom fonden............ 6 440 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 1 059 000
7 500 000 7 500 000
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 258 645 000
från riksstaten..........114 937 000
inom fonden............ 38 873 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande. .104 834 000
258 645 000 258 645 000
IV. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 257425 000
från riksstaten..........202 313 000
inom fonden............ 16 285 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 38 826 000
257 425 000 257 425 000
B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 13 800 000
inom fonden............ 3 950 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 9 849 000
13 800 000 13 800 000
V. STATENS UTLÅNINGSFONDER
Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande 200 000 Investeringsanslag........ 200 000
V ärnpliktslå nefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten ........ 500 000 Investeringsanslag........ 600 000
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag........ 1 000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande. 1000 Investeringsanslag........ 1000
86 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
Statens lånefond för universitetsstudier
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 15 800 000 Investeringsanslag ...
Allmänna studielånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 15 300 000 Investeringsanslag ...
Lånefonden för inventarier i studentbostäder
Investeringsbemyndigande . 730 000 Investeringsanslag..
Fiskerilånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 540 000
Investeringsbemyndigande. 2 160 000
2 700 000
Investeringsanslag
Statens hantverks- och industrilånefond
Investeringsbemyndigande. 21 000 000 Investeringsanslag
Lånefonden för bostadsbyggande
Avski ivningsmedel Investeringsanslag
från riksstaten ........ 148 000 000
Investeringsbemyndigande. 592 000 000
740 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyndigande. 1000 Investeringsanslag........
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel Investeringsanslag........
från riksstaten......... 5 400 000
Investeringsbemyndigande. 3 600 000
9 000 000
Summa investeringsbemyndiganden för statens utldningsfonder............ 619 693 000
15 300 000
15 300 000
730 000
2 700 000
2 700 000
21 000 000
740 000 000
740 000 000
1 000
9 000 000
9 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
87 VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 170 062 000
från riksstaten......... 147 380 000
Övriga kapitalmedel...... 18 638 000
Investeringsbemyndigande. 1 044 000 __
170 062 000 170 062 000
VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Övriga kapitalmedel....... 7 000 000 Summa investeringsanslag . 41 900 000
Investeringsbemyndigande.. 34 900 000 _
41 900 000 41 900 000
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 51 000 000
från riksstaten.......... 2 000 000
inom fonden........... 42 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 6 900 000
51 000 000 51 000 000
B. Jordfonden
Investeringsbemyndigande . 6 000 000 Investeringsanslag........ 6 000 000
SÄGER BETRÄFFANDE SAMTLIGA INVE STE RINGS STATER FÖR:
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 2 797 379 000
från riksstaten....... 668 270 000
inom fonden......... 859 448 000
Övriga kapitalmedel .... 31 344 000
Investeringsbemyndigande 1 238 317 000
2 797 379 000
2 797 379 000
88 Kungl. Maj:ts proposition nr J år 1963
KAPITALINVESTERING I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverket
1 Posthus m. m................................. 7 000 000
B. Televerket
1 Teleanläggningar m. m.......................... 402 000 000
2 Rundradioanläggningar......................... 35 000 000
437 000 000
C. Statens järnvägar
1 Järnvägar m. m................................ 312 000 000
D. Statens vattenfallsverk
1 Kraftstationer m. m............................. 430 ooo 000
E. Domänverket
J ustitiedepartementet:
1 Förvärv av fångkolonier...................... 140 000
Jordbruksdepartementet:
2 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruks-
II. LUFTFARTSFONDEN
Kommunikationsdepartementet: Luftfartens markorganisation:
1 Flygplatser m. m...........................
7 500 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
89 III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Justitiedepartementet:
1 Vissa byggnadsarbeten för fångvården
8 9
26 27
Utrikesdepartementet:
Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen..............
Försvarsdepartementet:
Byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten.
Socialdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna ....................................
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare ................
Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-
het m. ....................................
Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens
bakteriologiska laboratorium ..................
Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens
rättsläkarstation vid Stockholm................
Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus
m. ........................................
Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och yrkeshem för barn med komplicerad utvecklingshämning
Utbyggande av karolinska sjukhuset............
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala .. Uppförande av en barnpsykiatri sk klinik vid lasarettet i Lund................................
Kommunikationsdepartementet:
Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm
Radiohus...................................
Televisionshus...............................
Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm
Byggnadsarbeten för statens bilinspektion.......
Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.......
Säkerhetsanstalter för sjöfarten................
4 600 000
1 000
1 530 000
3 000 000
700 000
*58 000 000
3 700 000 *6 000 000 *9 000 000
*2 000 000
300 000 12 000 000 11 900 000 10 000 000 2 100 000 180 000 1 450 000
Finansdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och
gränsbevakning m. .........................
Ecklesiastikdepartementet:
Nybyggnad för riksarkivet....................
Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala....
Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund.....
Byggnadsarbeten vid universitetet i Göteborg. . Byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm.. Byggnadsarbeten vid karolinska mediko-kirurgiska institutet ..................................
1 547 000 *5 901 000
5 220 000 1 000 7 438 000
2 010 000
* Beräknat belopp.
18 000 000
5 300 000 1 575 000
88 531 000
37 930 000
140 000
90 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
28 Byggnadsarbeten vid medicinska högskolan i Umeå *2 188 000
29 Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Stockholm ....................................... 8 404 000
30 Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola 22 464 000
31 Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund.. *13 000 000
32 Nybyggnad för forskningslaboratorium i Studsvik. 325 000
33 Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning.................................... 2 000 000
34 Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor
m. m....................................... 4 006 000
Jordbruksdepartementet:
35 Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontroll-
anstalt .................................... 175 000
36 Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt .. 80 000
37 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan........ 4 260 000
38 Byggnadsarbeten vid Svenska Reproduktions
Aktiebolaget................................ 4 000 000
Inrikesdepartementet:
39 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna........... 6 000 000
40 Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål .. 4 000 000
41 Nybyggnad för statens polisskolas huvudskola
i Stockholm ................................ 4 500 000
42 Vissa skyddsrumsanläggningar................ 8 600 000
43 Anordnande av en civilförsvarsskola m. m....... 300 000
44 Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret 750 000
Summa kr.
74 504 000
8 515 000
24 150 000 258 645 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
91 IV. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond:
1 Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål
2 Byggnadsarbeten för armén..............
3 Byggnadsarbeten för marinen............
4 Byggnadsarbeten för flygvapnet..........
5 Flygfältsarbeten m. m...................
6 Markförvärv för övningsfält m. m.........
*15 425 000 *42 200 000 *10 000 000
* 7 400 000 *18 000 000
* 7 600 000 100 625 000
8 9
18 19
Befästningars delfond:
Berghangarer................................
Anordnande av vissa drivmedelsförråd........
Vissa ammunitionsförråd.....................
Uppställningsplatser för radarstationer.........
Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleri-
batterier ....................................
Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
m. ........................................
Tygmaterielförråd i berg.....................
Bergverkstädei vid flygvapnet ................
Fullträffsäkra uppehållsplatser................
Anläggningar för robotvapen.................
Övriga befästningsarbeten....................
Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) Markförvärv för befästningar.................
* 2 500 000 ♦13 900 000 *15 200 000
* 9 300 000
*19 500 000
*34 700 000
* 1 500 000
* 600 000
* 5 000 000
* 3 800 000 *19 800 000 *30 000 000
* 1 000 000
156 800 000 257 425 000
B. Försvarets fabriksfond
3 Anskaffning av maskiner och utrustning m. m.
för försvarets fabriksverk.....................
Vissa byggnadsarbeten för försvarets fabriksverk Ämbetsbyggnad för försvarets fabriksstyrelse.....
6 700 000
3 100 000
4 000 000 13 800 000
_13 800 000
Summa kr. 271 226 000
V. STATENS UTLÅNINGS FONDER
Utrikesdepartementet:
1 Utrikesförvaltningens lånefond ................
Försvarsdepartementet:
2 Värnpliktslånefonden.........................
* Beräknat belopp.
200 000 500 000
Kungl. Maj ds proposition nr i år 1963
Socialdepartementet:
Statens bosättningslånefond..................
Kommunikationsdepartementet:
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten ....
Ecklesiastikdepartementet:
Statens lånefond för universitetsstudier........ 15 300 000
Allmänna studielånefonden................... 15 300 000
Lånefonden för inventarier i studentbostäder..... 730 000
Jordbruksdepartementet: Fiskerilånef onden.....................
Handelsdepartementet: Statens hantverks- och industrilånefond
Inrikesdepartementet:
Lånefonden för bostadsbyggande............... 740 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien................................... 4 000
Lånefonden för allmänna samlingslokaler........ 9 000 000
Summa kr.
VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
ocialdepartementet:
Lån till nybyggnader m. m. vid erkända vårdan-
stalter för alkoholmissbrukare ................ 784 000
Lån till utländska läkare för viss efterutbildning .. 1 000
Lån till föreningen Mellansjö skolhem för vissa
byggnadsarbeten............................. 210 000
Lån till Svenska diakonsällskapet för vissa byggnadsarbeten ................................ 380 000
Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande av
lasarettet i Visby ............................ 825 000
Kommunikationsdepartementet: Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1962/63 .....................................
Finansdepartementet:
Bidrag till Internationella utvecklingsfonden .... 32102 000
Kreditgivning m. m. för utvecklingsändamål .... 30 000 000
Lån för inrättande av alkoholfria restauranger .. 1 000
Ecklesiastikdepartementet:
Lån till Uppsala studentkår................... 419 000
Lån till Bibliotekstjänst aktiebolag ............ 990 000
Jordbruksdepartementet:
Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m..................
1 000
1 000
31 330 000
2 700 000 21 000 000
749 001 000 804 733 000
2 200 000
7 500 000
62 103 000
1 409 000
250 000
Kungl. Maj ds proposition nr 1 år 1963 93
Handelsdepartementet:
13 Lån till Aktiebolaget Atomenergi.............. 15 000 000
14 Lån till utbyggnad av oljelagringen ........... 2 600 000
15 Lån till utbyggnad av oljelagringen 1963—1969. 59 000 000 76 600 000
Inrikesdepartementet:
16 Räntefria lån till bostadsbyggande...............20 000 000
Summa kr. 170 062 000
VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Kommunikationsdepartementet:
1 Förskott till vissa plankostnader m. m........... 300 000
Finansdepartementet:
2 Vissa projekteringskostnader.................. 25 000 000
Jordbruksdepartementet:
3 Särskild lagring av livsmedel ................ *10 000 000
4 Förskott för inköp av inventarier vid vissa för lantbrukshögskolans försöksverksamhet disponerade
jordbruksegendomar...........................300 000 10 300 000
Handelsdepartementet:
5 Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län m. m..._6 300 000
Summa kr. 41 900 000
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Kommunikationsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
1 Vägmaskiner m. m........................... 49 000 000
Jordbruksdepartementet:
2 Jordfonden ................................. 6 000 000
Handelsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
3 Anordnande av diivmedelsförråd .............. 2 000 000
Summa kr. 57 000 000
Beräknat belopp.
94 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1963
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling,
Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1963/64, som Kungl. Maj:t på hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med förslaget.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Lars Wettergren
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621440
BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1963
FINANSPLANEN
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kung, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning finansplan och beräkning av inkomster för budgetåret 1963/64 jämte därmed sammanhängande frågor.
Härvid har jag att anmäla riksrevisionsverkets skrivelse den 14 december 1962 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (bihang 1).
Finansplanen
Den internationella ekonomiska utvecklingen
Framstegstakten i den västeuropeiska ekonomin var 1962 något långsammare än 1961, men avsaktningen var mindre påtaglig än den som inträdde mellan 1960 och 1961. I högre grad än 1961, då begynnande kapacitetsbrist bromsade hastigheten i expansionen, återspeglade dämpningen under loppet av 1962 en avmattning i efterfrågans tillväxt, även om arbetskraftsbrist på sina håll fortfor att öva ett återhållande inflytande på produktionsökningen. Försvagningen av efterfrågan var främst lokaliserad till industrins investeringar; dessutom synes den västeuropeiska exporten till Förenta Staterna ha stagnerat på den nivå som uppnåddes mot slutet av 1961 — då den amerikanska återhämtningen började förlora i styrka —- medan exporten till området utanför OECD-länderna tenderade nedåt, ökningstakten i den privata konsumtionen i Västeuropa synes visserligen ha reducerats något under 1962 men var fortfarande, underbyggd av ansenliga inkomststegringar, högre än bruttonationalproduktens tillväxt. De svackor i den totala efterfrågan som uppstod främst genom industrins avtagande investeringsbenägen-
1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nrl. Bil. 1
- Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
het fylldes emellertid ut genom en ökning i det offentligas efterfrågan på varor och tjänster. Byggnadsverksamheten har i allmänhet också positivt influerats genom särskilda åtgärder för stimulans av bostadsbvggandet.
Även under 1963 torde man kunna räkna med en fortsatt ekonomisk expansion i Västeuropa och förloppet synes rätt nära ansluta sig till de utvecklingstendenser som observerats under föregående år. I Storbritannien synes därvid den tidigare stagnationen efterträdas av en måttlig expansion bl. a. till följd av de stimulerande åtgärder som vidtogs mot slutet av fjolåret. I flertalet övriga länder beräknas produktionens ökningstakt snarast bli något lägre än 1962. Den privata konsumtionen kommer att utgöra en expansiv faktor även under 1963 och stiga snabbare än den totala produktionen; inkomststegringarna har åtminstone hittills tenderat att fortgå i blott obetydligt reducerad takt. Å andra sidan kan industrins investeringar antas avta ytterligare. En dämpning av industrins investeringar har som nämnts gjort sig gällande redan under 1962. Den har bl. a. yttrat sig i en svag tillbakagång i maskinindustrins produktionsvolym under tredje kvartalet i Västtyskland, Frankrike och Österrike. Bakom tendensen till avmattning av företagens investeringskonjunktur ligger en inträffad sammanpressning av industriföretagens vinstmarginaler med åtföljande begränsning av deras självfinansieringsmöjligheter samt eu inom flera industrigrenar framträdande överkapacitet. Det förefaller troligt, att dessa tendenser kommer att fortsätta att göra sig gällande under 1963. Avmattningen i industriinvesteringarna synes emellertid i betydande omfattning — enligt mönstret från föregående år — komma att uppvägas av en stegrad ökningstakt i offentliga utgifter av investeringskaraktär samt ökat bostadsbyggande. I Västtyskland strävar dock myndigheterna att hålla igen på bostadsbyggandet för att mildra rådande tendenser till övertryck på byggnadsmarknaden. Den stimulans som Västeuropa kan påräkna under 1963 via vidgad export till andra världsdelar torde vara relativt blygsam. En sammanvägning av de angivna tendenserna pekar enligt de senaste prognoserna för de europeiska OECD-länderna mot en ökning i den sammanlagda bruttonationalprodukten 1963 med 3 1/2 å 4 procent att jämföra med 4 och 4 1/2 procent under 1961 respektive 1960.
Återhämtningen i Förenta Staterna efter konjunkturavmattningen vintern 1960—1961 bromsades upp redan i början av 1962 vid en nivå avsevärt under fullt kapacitetsutnyttjande. Näringslivets investeringar blev sålunda knappast den drivfjäder som man ursprungligen hade förmodat. Exporten utvecklades däremot gynnsamt och den privata konsumtionen synes ha stigit i stort sett enligt förväntningarna. Till stor del var det emellertid endast tack vare stegrade offentliga utgifter som aktivitetsnivån över huvud taget visade någon uppgång under hösten 1962. Mot slutet av året framträdde dock vissa tecken på förnyad ekonomisk livaktighet, vilket medfört att man nu ser något mer optimistiskt på konjunkturutsikterna än blott för några månader sedan. Såväl privat konsumtion som näringslivets fasta investeringar antas komma att ligga något högre 1963 än 1962, även om investe-
Statsverkspropositionen är 19(>3: Bil. 1: Finansplanen 3
ringsexpansionen under loppet av 1963 torde bli begränsad. Dessutom kan en positiv effekt emotses genom att lagerinvesteringarna ånyo ökar. Byggnadsverksamheten förutses totalt stiga med ca 3 procent från 1962 till 1963. Den mest betydande stimulansen till aktiviteten synes dock härröra från de offentliga utgifterna och vidare kan exporten förmodas stiga något under inflytande av förbättrat kostnadsläge och en fortsatt expansion i Västeuropa. Det står emellertid klart, att en mer väsentlig förbättring av sysselsättningen och kapacitetsutnyttjandet endast kan uppnås om den ekonomiska politiken ges en starkare efterfrågebefrämjande inriktning.
Arbetsmarknaden har i flertalet västeuropeiska länder även under 1962 utmärkts av brist på arbetskraft, låt vara att denna tenderade att lättas något mot slutet av året, då arbetslösheten i allmänhet låg något högre än ett år tidigare. I Västtyskland har de lediga platserna fortsatt att mångdubbelt överstiga antalet arbetslösa och även i Italien har bristen på kvalificerad arbetskraft börjat bli kännbar. Under inflytande av det alltjämt spända arbetsmarknadsläget har lönerna allmänt skjutit starkt i höjden och ökningen har i regel med bred marginal överskridit produktivitetsförbättringarna. Denna omständighet torde i betydande omfattning ha medverkat till den uppgång i prisstegringstakten som gjorde sig gällande under 1962, även om denna delvis också återspeglar höjda livsmedelspriser till följd av felslagna skördar 1961. Prisstegringarna har varit mer moderata i Förenta Staterna och Storbritannien än i övriga länder. Det därigenom förbättrade relativa konkurrensläget i de båda nämnda länderna synes i viss mån redan ha gynnsamt påverkat exportutvecklingen, vilket i Storbritannien — delvis också på grund av att 1961 års efterfrågedämpande politik hållit tillbaka importen -— lett till en förbättring i bytesbalansen. I Förenta Staterna har däremot den kraftiga importökning som beledsagat konjunkturåterhämtningen hittills förhindrat motsvarande förbättring. Å andra sidan har handelsbalansen undergått försämring i de länder där kostnadsstegringarna varit mest markerade såsom i Västtyskland och i mindre utsträckning i Frankrike och Italien. Nedgången i den västtyska konkurrensförmågan belyses bl. a. av att exportpriserna på industriprodukter — delvis till följd av uppskrivningen av den tyska valutan — ökade med 7 ä 8 procent från mitten av 1960 till mitten av 1962 efter att dessförinnan varit stabila i tre år. Tendensen till utjämning av konkurrenslägena förefaller således ha verksamt bidragit till den utveckling mot bättre jämvikt i de internationella betalningarna som ägde rum under 1962.
Sammanfattningsvis föreligger för närvarande en stark inriktning på ökade offentliga investeringar och ökat bostadsbyggande. Med hänsyn härtill förefaller det inte sannolikt att föreliggande tendenser till uppbromsning och tillbakagång i fråga om företagsinvesteringarna, främst industrins investeringar, skall få så genomgripande återverkningar på sysselsättning och inkomstbildning, att den internationella ekonomiska expansionen kommer åt! väsentligt mattas under 1963, i varje fall inte under den nu överblickbara delen av året.
4 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
Denna bedömning av den internationella konjunkturen 1963 har påverkats av den utveckling mot en högre ambitionsnivå, som numera präglar den ekonomiska politiken. Beslutet att uppställa en femtioprocentig produktionstillväxt under 1960-talet som riktmärke för OECD-länderna tillsammantagna är betecknande för de enskilda staternas ökade benägenhet att se den ekonomiska utvecklingen i längre perspektiv. En långsiktig, balanserad expansion uppfattas numera också i högre grad än tidigare som eu målsättning med direkta konsekvenser för konjunkturpolitiken.
Utvecklingen i Storbritannien och framför allt Förenta Staterna, som tillsammans svarar för mer än två tredjedelar av OECD-staternas sammanlagda produktion, har mot bakgrund av femtioprocentsmålet hittills knappast varit tillfredsställande. I båda länderna synes man emellertid nu — trots kvarstående svårigheter på betalningsbalansområdet — inrikta sig på en klart expansionsfrämjande politik. De amerikanska myndigheterna har sålunda tillkännagivit sin avsikt att trots föreliggande budgetunderskott, som för innevarande budgetår beräknas uppgå till 7 å 8 miljarder dollar, söka genomföra en omfattande skattesänkning i syfte att motverka förefintliga avmattningstendenser. I Storbritannien har man under hösten genomfört lättnader inom såväl penning- som finanspolitiken. På den europeiska kontinenten, där den samhällsekonomiska utvecklingen de senaste åren varit gynnsammare, har det i allmänhet hittills inte förelegat behov avgenerellt efterfrågestimulerande åtgärder. I olika sammanhang har man emellertid demonstrerat en högre beredskap mot en konjunkturförsvagning än vad som tidigare varit fallet.
Vid höstens möte i OECD:s ministerråd enades de tjugo ländernas representanter om ett klart uttalande till förmån för tanken på en intensifierad expansionspolitik i Förenta Staterna och underströk i samband därmed att möjligheterna nu förbättrats att undgå eller motverka eventuellt uppkommande balansstörningar på det internationella betalningsområdet. För några år sedan skulle farhågorna för inflationistiska följdverkningar ha förhindrat en sådan enighet.
Även de mera långsiktiga problemen kring tillväxtmålet har varit föremål för diskussioner inom OECD. Härvid har — speciellt med tanke på den fleråriga undersysselsättningen i Nordamerika — framhållits behovet av en ekonomisk politik som framkallar en generellt sett tillräckligt expansiv efterlrågeutveckling för att säkra full sysselsättning. Å andra sidan har man också anfört att de av en sådan politik framkallade inflationsriskerna borde förebyggas genom »en adekvat inkomstpolitik och åtgärder för att säkra produktionsresursernas rörlighet».
Bland annat på grundval av erfarenheter vunna under efterkrigstidens i det närmaste permanent fulla sysselsättning har från svensk sida i dessa diskussioner varnats mot att alltför ensidigt betrakta tillväxttakten som bestämd enbart av- efterfrågetryckets styrka samt att i alltför hög grad lita till direkta politiska ingripanden i löne- och prisbildningsprocessen, då det gällt att förebygga inflation. Statliga ingripanden i lönebildningen kan —
5 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
även om de på kort sikt skulle vara effektiva — lätt åstadkomma snedvridningar i inkomstfördelningen. De kan därmed på längre sikt utlösa balansrubbande lönerörelser för att återställa relationerna mellan löner och andra inkomster, eller mellan olika löntagargrupper inbördes; den vid högt efterfrågetryck påskyndade löneglidningen på områden med elastiskt lönesystem spelar härvid en betydande roll.
Att med generella medel driva en målmedvetet antiinflatorisk, d. v. s. efterfrågedämpande, politik kompletterad med selektiva och anpassningsfrämjande åtgärder på arbetsmarknaden i så stor omfattning att full sysselsättning ändå uppnås, inåste därför, enligt den mening som från svensk sida hävdats i OECD, vara huvudlinjen i strävandet efter en hög och stabil framstegstakt. Det gäller dels att underlätta näringslivets anpassning till förändrade marknads- och tekniska förhållanden, dels — vilket till stor del är samma sak — att främja arbetskraftens anpassning till näringslivets behov med hjälp av åtgärder för omskolning och omflyttning samt mobilisering av existerande arbetskraftsreserver. Det kan även bli fråga om särskilda åtgärder för arbetsanskaffning på områden där existerande arbetskraftsöverskott inte på annat sätt kan utnyttjas. En sådan politik bör, om den bedrives tillräckligt aktivt, medföra ett rationellt utnyttjande av produktionsfaktorerna under ett snabbt framåtskridande samtidigt som den verkar stabiliserande på kostnadssidan. Den är också en förutsättning för att de omställningssvårigheter, som vi kan ställas inför i en större marknad och som en följd av industrialiseringsprocessen i u-länderna, skall kunna övervinnas på ett tillfredsställande sätt.
Som jag tidigare erinrat om har läget på det internationella betalningsområdet utvecklats relativt gynnsamt under 1962. Den fortsatta produktionskostnadsstegringen på den europeiska kontinenten har inneburit en förbättring av konkurrensbetingelserna för exporten från Förenta Staterna och Storbritannien. Den amerikanska betalningsbalansen har stärkts genom omfattande återbetalningar i förtid av amerikanska krediter till olika europeiska stater, i första hand Frankrike. I detta sammanhang kan nämnas, att Sverige under 1962 återbetalade hela det kvarstående beloppet, ca 16 milj. dollar av det s. k. Marshall-lånet, som eljest skulle ha förfallit till successiv återbetalning fram till och med 1983. Om man bortser från de stora förskjutningarna mellan Förenta Staterna och Kanada under sommarhalvåret i samband med den kanadensiska valutakrisen, har de kortfristiga kapitalrörelserna varit betydligt mera begränsade än under de närmast föregående åren. Till eu del sammanhänger detta med den fortgående utjämningen av räntedifferenserna länderna emellan. Det vidgade internationella samarbetet på betalningsområdet har emellertid otvivelaktigt också avsevärt bidragit till atl förebygga balansstörande spekulativa kapitalrörelser. Inom ramen för detta samarbete har centralbankerna åstadkommit en bättre stabilisering än tidigare av guldmarknaden i London. Inte minst under höstens Kuba-kris torde centralbankernas åtgärder i sistnämnda hänseende haft eu viss betydelse för vidmakthållandet av den relativa balansen på valutaom-
6 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
rådet. Genom speciella ömsesidiga låneöverenskommelser med flera europeiska centralbanker har vidare de amerikanska myndigheterna förvärvat europeiska valutor för att vid behov kunna intervenera på valutamarknaderna till stöd för dollarkursen.
Ratifikationsprocessen för den generella låneöverenskommelse som ingåtts mellan tio till internationella valutafonden anslutna industriländer har nu i det närmaste avslutats; Sveriges deltagande godkändes genom riksdagens beslut i maj 1962. Därmed har valutafondens resurser att förhindra allvarliga betalningsrubbningar förbättrats högst avsevärt. En viss ytterligare förstärkning av dess resurser synes vidare ske genom att Schweiz, som inte är medlem av valutafonden, kan väntas ansluta sig till det generella lånearrangemanget genom särskilda avtal.
Inom ramen för det fortsatta EFTA-samarbetet har de inbördes tullarna nu sänkts med 50 procent eller parallellt med tullavtrappningarna inom EEC. Utvecklingen mot en vidare europeisk integration har under 1962 haft som huvudelement förhandlingarna om i första hand Storbritanniens inträde som medlem i EEC. Sverige har liksom Schweiz och Österrike inför EEC.s ministerråd presenterat sina synpunkter beträffande en association med EEC. Vårt lands intresse av att på alla områden där det är förenligt med den svenska neutralitetspolitiken deltaga i integrationsarbetet har därvid klart framhållits. I avvaktan på förhandlingar om association med Gemenskapen har det interna svenska utredningsarbetet intensifierats.
Realekonomiskt innebär integrationen en inbördes anpassning av de deltagande staternas ekonomier med därav betingade strukturomvandlingar. För den individuella staten är storleken av de omställningssvårigheter, som en sådan process innebär, främst beroende av det skydd som dess näringsliv tidigare haft och den allmänna förmåga till anpassning efter ändrade förhållanden som dess näringsliv och ekonomiska politik uppvisar. I båda dessa hänseenden synes vårt lands utgångsläge vara gott. Genom en sedan länge liberal handelspolitik har näringslivet i Sverige i högre grad än i de flesta andra länder stimulerats och tvingats till specialisering och tillvaratagande av arbetsfördelningens fördelar. Sverige är också välrustat internationellt sett i vad avser de ekonomisk-politiska instrumenten för en långt gående anpassning av produktionsresurserna till ändringar i efterfrågebetingelserna. Det är emellertid uppenbart att integrationen även för vår del kommer att skapa problem, vilkas smidiga lösning kräver ett intensivt utnyttjande av den ekonomiska politikens arsenal. I första hand får därvid en ytterligare utbyggnad av den i vid mening rörlighetsfrämjande politiken antas komma i förgrunden. Även i fråga om mera generellt verkande medel, såsom t. ex. finanspolitiken, kan emellertid det västeuropeiska ekonomiska samarbetet väntas skapa krav på höjd beredskap och effektivitet. Till arten är dock de problem som den pågående utvecklingen i Europa kan väntas aktualisera inte annorlunda än dem som vi redan förut är rätt väl förtrogna med. I långa stycken blir dessa problem också oberoende av den närmare utformningen av vår association med EEC.
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 7
Inom GATT har arbetet på en allmännare liberalisering av världshandeln fortsatt. Möjligheterna att härvid uppnå väsentliga resultat har förbättrats genom godkännandet i Förenta Staternas kongress av den nya handelslagen, den s. k. Trade Expansion Act. Härigenom har den amerikanske presidenten erhållit fullmakt att under en femårsperiod förhandla om bl. a. en femtioprocentig reduktion av de amerikanska importtullarna samt ett fullständigt borttagande av tullarna för sådana varugrupper, där handeln mellan Förenta Staterna och EEC täcker åttio procent eller mera av världshandeln. Beslut om upptagande av förhandlingar om linjära tullsänkningar torde komma att fattas i GATT under våren 1963. Såvitt nu kan bedömas kan förhandlingarna dock icke komma i gång förrän tidigast under 1964. Dessa förhandlingar måste tillmätas stor vikt inte endast med avseende på Sveriges och andra industriländers handelsutveckling utan kanske framför allt genom att de öppnar möjlighet till en radikal reduktion av hindren gentemot u-ländernas export.
Olika åtgärder ägnade att möjliggöra en ökning och stabilisering av uländernas exportintäkter bär diskuterats såväl inom GATT som i olika FN-organ och på andra håll. Från svensk sida har härvid drivits en aktiv politik i överensstämmelse med den fundamentala vikt som enligt proposition nr 100 till fjolårets riksdag bör tillmätas de handelspolitiska åtgärderna i strävandena att underlätta u-ländernas ekonomiska utveckling. Sålunda har de svenska representanterna i den särskilda GATT-kommitté som arbetar med dessa frågor verkat för en fortgående reduktion av tullar, kvantitativa restriktioner och interna skatter på importvaror från u-länderna. I en av FN:s råvarukommission tillsatt arbetsgrupp under svenskt ordförandeskap har man närmare utarbetat vissa förslag avsedda att kompensera u-länderna för de kraftiga fluktuationerna i deras exportintäkter. Sverige har vidare medverkat i förhandlingarna om ett långtidsavtal syftande till en stabilisering av kaffemarknaden; proposition angående Sveriges anslutning till detta avtal kommer att föreläggas årets riksdag. På det hela taget har emellertid under det gångna året få konkreta framsteg gjorts i riktning mot en lösning av u-ländernas handelsproblem. Dessa länder knyter nu stora förhoppningar till den FN-konferens rörande handel och utveckling som enligt ett nyligen av generalförsamlingen träffat beslut skall äga rum senast i början av 1964.
Även kapitaltillförseln till u-länderna har varit föremål för fortsatt internationell uppmärksamhet, främst inom FN och OECD. Strävandena har inriktats på att inle bara öka denna kapitaltillförsel utan också förbättra de villkor på vilka den sker och åstadkomma en lämplig fördelning både på givar- och mottagarsidan. Det statliga biståndet har under de senaste åren svarat för eu ailt större del av det totala kapitalflödet till u-länderna medan den privata kapitalexporten till dessa länder snarast varit sjunkande. Inom den statliga biståndsgivningen har en förskjutning skett från gåvor till lån, vilka emellertid i ökad utsträckning lämnats på för mottagai länderna gynnsamma villkor. Ehuru några totalsiffror för det internationella
8 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
biståndet under 1962 ännu inte föreligger, vill det synas som om expansionstakten för den kvantitativt helt dominerande bilaterala biståndsgivningen skulle vara avtagande.
Den ekonomiska politiken
Konjunkturutveckling och konjunkturpolitik under 1962. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1962 kan betecknas som tillfredsställande. I vårt land liksom i flertalet andra västeuropeiska länder framträdde under året visserligen en del tendenser till avmattning i konjunkturen, men dessa kunde i hog grad neutraliseras av den ekonomiska politiken. Enligt nu föreliggande preliminära beräkningar uppvisade den totala produktionen en volymmässig stegring utöver 1961 års nivå med omkring 3 1/2 procent. Denna ökning är visserligen mindre än vad som registrerades för de närmast föregående åren, men den ligger å andra sidan väl i linje med vad som genomsnittligt uppnåddes under 1950-talet. Uppbromsningen i ökningstakten har inom flertalet branscher främst berott på att produktionskapaciteten successivt blivit allt fullständigare utnyttjad i och med att högkonjunkturen fortskridit. Samtidigt har vissa branscher mött en dämpning i efterfrågan. Långsammare produktionsökning under 1962 jämfört med 1961 noteras i första hand för industrin. Inom skogsbruket har avverkningen direkt minskat. Tjänstesektorerna bär fortsatt att expandera i ungefär oförändrad takt. För byggnads- och anläggningsverksamhetens del skedde en mycket betydande aktivitetshöjning under årets senare del.
I fråga om konjunkturens interna drivkrafter kan observeras att de totala investeringarna i fast realkapital ökat 1962 inemot lika mycket som året innan eller med 4 procent. Näringslivets investeringar, som under en råd år visat en betydligt större ökning än de offentliga," har emellertid redan första halvåret 1962 visat tecken på avmattning. Detta har motvägts genom betydande utvidgningar av de offentliga investeringarna, framför allt de kommunala. Tyngdpunkten i investeringsökningen under 1962 har härmed förskjutits från det privata till det offentliga området. De privata investeringarnas volym beräknas preliminärt ha ökat 3 procent 1962 mot 7 procent 1961. För de offentliga investeringarna är motsvarande ökningstal 6 respektive 4 procent.
Den privata konsumtionen uppvisade 1962 enligt de informationer som nu föreligger en stegring med ca 3 procent. Inkomststegringen kan beräknas ha varit betydligt större, varför en ytterligare uppgång i det personliga sparandet torde ha ägt rum. Den förhållandevis kraftiga ökningen av inkomster och lönekostnader har utlöst en prisstegring, som varuskatten inräknad uppgått till närmare 5 procent under loppet av 1962. Exkluderas effekten av den allmänna varuskattens höjning, vilken ju utgjorde ett led i en total skattesänkning, begränsar sig prisstegringen till 3 procent. Sta-
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 9
tens och kommunernas löpande utgifter för konsumtionsändamål, d. \. s. för framför allt sjukvård, undervisning och försvar, fortsatte även under fjolåret att vara ett expansivt element i konjunkturen med eu sammanlagd volymmässig ökning av ca 5 procent.
I överensstämmelse med tidigare erfarenheter har konjunkturimpulserna i stor utsträckning förmedlats via utrikeshandeln. Exportleveranserna av verkstadsprodukter har fortsatt att öka i snabb takt under intryck av den under 1962 ännu rådande internationella investering-skönj unkturen och steg med inte mindre än ca 15 procent över nivån 1961. På andra områden — i första hand massa och trävaror men också järnmalm — förelåg däremot avsättningssvårigheter, främst på grund av lagerreduktioner i avnämarländerna. Exportvolymen beräknas ha minskat något mellan 1961 och 1962 för järnmalm och trävaror samt ökat förhållandevis obetydligt för massa. Totala exportvolymen beräknas ha ökat med 8 procent 1962, vilket må jämföras med en ökning av 5 procent för OECD-länderna tillsammantagna. Samtidigt steg den svenska importvolymen med 5 procent. Trots att exportvolymen' således ökade inte obetydligt kraftigare än importvolymen har en viss försämring av bytesbalansen i förhållande till 1961 inträffat, främst på grund av att förhållandet mellan export- och importpriserna för sämrades med 2 å 3 procent mellan de båda åren. Valutareserven bär emellertid fortsatt att stiga; under de elva första månaderna 1962 utgjorde uppgången ca 600 milj. kr.
Som en följd av förändringarna i konjunkturläget framträdde på arbetsmarknaden under fjolåret tendenser till avmattning i den höga efterfrågan på arbetskraft som kännetecknade 1960 och 1961. Detta gäller särskilt de av avsättningssvårigheter påverkade exportindustrierna; det dämpade läget i skogsindustrin återverkade också på sysselsättningen i skogsbruket. Även om detta lokalt medfört en viss höjning av arbetslösheten, har 1962 dock karakteriserats av en hög sysselsättning. Möjligheterna att tillgodose efterfrågan på arbetskraft var något större än tidigare, men fortfarande förelåg stor brist på yrkesarbetare och fackutbildad arbetskraft.
Den tillfredsställande utvecklingen av produktion och sysselsättning under fjolåret betingades i inte oväsentlig grad av att den ekonomiska politiken på ett tidigt stadium ingrep mot uppdykande avmattningstendenser. Den förda politiken har som en av sina förutsättningar haft att finanspolitiken generellt ej har lättats. Statsbudgetens inverkan på totalefterfrågan torde i själva verket under 1962 ha varit tämligen neutral. Genom finanspolitikens styrka skapades utrymme för en betydande stimulans av sysselsättningen på utsatta områden utan att därmed någon allmän balansrubbning behövt riskeras.
Budgetpolitiken möjliggjorde eu avsevärd lättnad av kreditmarknaden syftande till att allmänt stimulera företagens upplånings- och investeringsverksamhet. Diskontot sänktes under våren i två omgångar från 5 till 4 procent, varvid det allmänna ränteläget justerades ned i motsvarande mån; placeringskvoterna för kapitalmarknadsinstituten mildrades eller upphäv-
10 Statsverkspropositionen år 1903: Bil. 1: Finansplanen
dos och bankernas utlåningsmöjligheter ökades genom statsskulds- och likviditetspolitikens utformning.
Under den snabba konjunkturuppgången 1960—1961 åstadkoms genom iondering av statsskulden en omfattande indragning av likvida tillgångar från affärsbankerna, varigenom bankernas utlåningsmöjligheter gick ned kraftigt, samtidigt som man på olika sätt sökte begränsa deras upplåning i riksbanken. I det nuvarande läget har politiken i stället inriktats på att säkra en likviditetsökning i banksystemet ägnad att stimulera eu ökning av utlåningen. Den markanta ökning av näringslivets upplåning på såväl den korta som den langa delen av kreditmarknaden som sedan ägt rum tyder på att åtgärderna möjliggjort investeringar som annars ej kommit till stånd. Eu viss del av upplåningsökningen torde dock ha använts av företagen till att bygga upp likviditetsställningen efter den kraftiga likviditetsminskning som skedde 1960 och 1961.
På bostadsbyggnadsområdet medgavs ökad igångsättning i syfte att motverka en befarad ökning av arbetslösheten inom byggnadsfacket under årets andra hälft. Under hösten vidtogs ytterligare åtgärder syftande till att säkra en hög igångsättning under kvartalen krirtg årsskiftet 1962—1963. Arbetslöshetsperspektiven inför hösten och vintern föranledde vidare arbetsmarknadsmyndigheterna att under våren frisläppa investeringsfonder för byggnadsprojekt som påbörjades före november månads ingång och avseende de kostnader som nedlägges under perioden juli 1962—april 1963. Ansökningar motsvarande en beräknad bvggnadskostnad av 1 200 milj. kr. har beviljats. Hela detta belopp torde ej hinna utnyttjas under den föreskrivna tidrymden; ej heller kan det utnyttjade beloppet i dess helhet förutsättas täcka projekt som annars ej kommit till utförande under denna period. Detta hindrar inte att frisläppandet av fonderna ändå haft en ej obetydlig inverkan på näringslivets byggnadsinvesteringar. I denna riktning pekar den betydande uppgången i ansökningar om igångsättningstillstånd från näringslivets sida under höstmånaderna, liksom även uppgifterna om beviljade tillstånd och verkställd igångsättning. Vidare torde de under årets andra hälft expanderande investeringarna i undervisningsanstalter och sjukhus i allt högre grad ha bidragit till ökad efterfrågan på byggnadsarbetsmarknaden.
Den konjunktur som rått under 1962 med markanta skillnader i efterfrågan på arbetskraft mellan olika näringsgrenar och mellan olika delar av landet har illustrerat betydelsen av en aktiv arbetsmarknadspolitik. Sysselsättningsstimulerande åtgärder har också under året insatts i växande omfattning. Utnyttjandet av de rörlighetsstimulerande medlen har intensifierats och utbildningen vid omskolningskurserna har ökat väsentligt. Arbetsmarknadsverket beräknar sålunda att under innevarande budgetår komma upp i en utbildningskapacitet omfattande 30 000 personer, vilket är ca 10 000 mer än förra budgetåret. Behovet av beredskapsarbeten har ökat inte oväsentligt och under november 1962 sysselsattes härigenom i genomsnitt ca 6 300 mot ca 3 000 under samma tid året innan. Intensifieringen av arbets-
11 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
marknadspolitiken medför att förslag kommer att föreläggas riksdagen att på tilläggsstat bevilja ytterligare 200 milj. kr. innevarande budgetår för vissa sysselsättningspolitiska åtgärder.
Orderutvecklingen i verkstadsindustrin under fjolåret gav vissa antydningar om att också vissa delar av denna bransch skulle kunna komma att råka i ett mer utsatt läge. Detta får främst ses som en följd av den ökade försiktigheten hos företagen när det gäller maskininvesteringar, vilket på ett påtagligt sätt senare kommit till uttryck i industrins i den senaste investeringsenkäten redovisade planer för 1963. I detta läge har möjlighet lämnats att utnyttja investeringsfonder för maskininvesteringar. Storleksordningen av den stimulerande effekt man därigenom kan uppnå på detta område, är dock än så länge svårbedömbar.
Den fortsatta snabba ekonomiska expansionen och den därmed följande stegringen av den allmänna inkomstnivån har medfört kraftiga ökningar också av statsinkomsterna. För budgetåret 1961/62 redovisas sålunda en inkomstökning av närmare 1,4 miljarder kr., vilket överensstämmer med de beräkningar som anmäldes i kompletteringspropositionen våren 1962. För innevarande budgetår beräknas inkomstökningen till inemot 1,8 miljarder kr., vilket med nära 600 milj. kr. överstiger tidigare beräkningar. Orsakerna härtill är en något snabbare stegring av skatteunderlaget än vad som beräknats samt en viss ökning av skatteuppbörden också vid givet skatteunderlag.
De totala statsutgifterna steg 1961/62 med 1,2 miljarder kr., vilket innebär en något lägre ökning än vad som förutsetts. Detta sammanhängei med en inte väntad fortsatt uppbyggnad av reservationsmedelsbehållningarna. Den överbalansering av totalbudgeten som uppnåddes 1960/61 bibehölls därmed även under 1961/62 och förstärktes ytterligare något. För innevarande budgetår är utgiftsstegringen väsentligt större — ca 2,7 miljarder kr. — vilket i hög grad är en följd av de stora socialpolitiska reformerna vid 1962 års riksdag och ökade utbetalningar till kommunerna i anslutning till 1961 års skattereform. Trots den snabba inkomstökningen under 1962/63 skulle därmed ett visst underskott uppstå å totalbudgeten. Omsvängningen i budgetutvecklingen har ännu inte avspeglat sig i den löpande inkomst- och utgiftsutvecklingen utan kommer, bl. a. på grund av att socialreformernas fulla genomslag inträder först från kalenderårsskiftet, att göra sig gällande under första halvåret 1963.
Konjunkturutsikterna för 1963. Såsom framhålles i den preliminära nationalbudgeten (bihang 2) väntas inför 1963 varken något generellt inflationstryck eller några allmänna deflationstendenser. Arbetsmarknadsläget kännetecknas för närvarande av en viss ojämnhet som i stort sett varit tilltagande under 1962. Sålunda råder ett inte oväsentligt överskott på arbetskraft inom skogsbruket och inom nordligare delar av landet, samtidigt som det alljämt föreligger tendenser till brist på arbetskraft inom sydligare delar av
12 Statsverkspropositionen är 1963: Bil. 1: Finansplanen
lan^!t ,?ch. dar särskilt inom byggnadsindustrin. Arbetsmarknadspolitiken ar darfor inställd på att stimulera arbetskraftens rörlighet i riktniim mot de regioner och de näringsgrenar som uppvisar eu alltjämt kvarstående brist pa arbetskraft. Det blir delvis ett avvägningsproblem, hur långt en rorlighetsbefrämjande arbetsmarknadspolitik kan lösa de akuta problem som uppstår i dagens läge. Utvecklingen får visa i vad mån det kan bli möjligt att genom en aktiv lokaliseringspolitik, som inte uppger kravet på samhällsekonomisk effektivitet, i ökad utsträckning bereda arbetskraften stadigvarande sysselsättning inom nuvarande överskottsområden.
I den preliminära nationalbudgeten förutses eu fortsatt ehuru avsaklande uppgång av exportvolymen, ökningen är starkast framträdande ifråga om papper och massa, sedan lageravvecklingen för sistnämnda produkt numera förefaller vara avslutad. Även för verkstadsindustrin väntas någon fortsatt exportstegring. För exportpriserna förutses i medeltal eif oforandrat lage, liksom även för importpriserna. Totalt sett beräknas därmed exporten även under 1963 förbli en expansionsstödjande faktor. Huru- \ida den beräknade exportökningen till fullo kommer att förverkligas blir iramst beroende av den internationella konjunkturutvecklingen, som i synnerhet vad avser andra halvåret 1963 är svårbedömbar.
För näringslivets investeringar väntas eu obetydlig volymminskning från 1962 till 1963. Bakom uppskattningen av en nästan oförändrad totalvolym ligger en förutsedd nedgång i industrins investeringar med ca 8 procent, medan investeringarna inom handeln och samfärdseln beräknas visa en fortsatt uppgång. Med hänsyn till den investeringsexpansion, som ägt rum inom industrin utan avbrott från 1957 och som 1962 fört upp investeringsmvån till inte mindre än 60 procent över 1957 års nivå, behöver en i och föi sig begränsad nedgång under 1963 inte anses anmärkningsvärd. Jag kommer i det följande att ytterligare beröra denna fråga.
1 rots det förutsedda stilleståndet i näringslivets investeringar väntas investeringsvolymen totalt komma att stiga med 4 procent under 1963, vilket for övrigt står i god överensstämmelse med den av långtidsutredningen skisserade utvecklingen, ökningen avser emellertid helt bostäder
samt statliga och kommunala investeringar och kommer _ i huvudsak
som en följd härav — att domineras av byggnads- och anläggningsarbeten. Med hänsyn till de kapacitetsproblem som föreligger på planerings- och projekteringssidan och med tanke på de begränsade möjligheterna att tillföra, utbilda och omskola arbetskraft för byggnadsindustrin och på den pågående kostnadsstegringen inom denna sektor, har det inte ansetts rimligt att nu förutsätta en större ökning av byggnadsvolymen än den i nationalbudgeten beräknade, d. v. s. / a 8 procent. Igångsättningen av nya byggnadsföretag under 1963 får anpassas med hänsyn till nämnda kapacitetsförhållanden. Det är angeläget att planerings- och projekteringsarbetet på byggnadsområdet intensifieras inom såväl den statliga som kommunala och privata sektorn för alt öka utrymmet för sysselsättningspolitiska åtgärder.
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 13
Sysselsättningspolitiken under 1963 kommer framför allt att bestämmas av utvecklingen inom investeringsområdet. Uppgifterna blir emellertid av helt olika karaktär när det gäller byggnadsområdet och när det gäller verkstadsproduktionen. På byggnadssidan föreligger, som jag redan antytt, framför allt ett produktions- och kapacitetsproblem; på verkstadssidan däremot kan ett efterfrågeproblem tänkas bli aktualiserat. Jag återkommer senare till frågan om hur det allmänna skall kunna öka sina möjligheter att i konjunkturutjämnande syfte inverka på den efterfrågan som riktar sig mot verkstadsproduktionen.
I fråga om löpande utgifter och därmed följande anspråk på arbetskraft och produktionskapacitet planerar både stat och kommun också för 1963 relativt kraftiga ökningar. Offentlig konsumtion väntas sålunda stiga 6 procent i real omfattning.
Även för den privata konsumtionen förutses en förhållandevis betydande ökning, ca 4 procent. Eftersom de enskilda konsumenternas disponibla inkomster beräknas öka med realt ca 5 procent, förutses en kraftig ökning av det personliga sparandet komma till stånd.
I fråga om lagerinvesteringarna kalkylerar nationalbudgeten med en nedgång från 1962 till 1963 på ca en halv miljard kr. Nedgången torde främst komma att avse råvaror och skogsindustriprodukter.
Med avseende på produktionsutvecklingen under 1963 tyder föreliggande kalkyler på ungefär samma stegring som 1962. Till denna väntas bidraga en icke oväsentlig produktionsåterhämtning inom massaindustrin, som dock trots detta beräknas få ett relativt lågt kapacitetsutnyttjande. Till ökningen bidrar även verkstadsindustrin, som enligt en av konjunkturinstitutet upprättad försörjningsbalans kan väntas öka sin produktion med ett par procent. Efterfrågan på verkstadsprodukter förutses få tillskott från privat konsumtion, offentliga investeringar — däribland beställningar från försvaret och vissa av affärsverken — och export, medan däremot industrins maskininvesteringar svarar för ett visst efterfrågebortfall. För importen av verkstadsprodukter slutligen räknar man med samma procentuella volymökning som för exporten vid likaledes i medeltal oförändrade priser.
Sammanfattningsvis synes den svenska ekonomin under det närmaste året få stöd av en i stort sett stigande internationell efterfrågan, åtminstone under den första delen av året för vilken utsikterna med högre grad av säkerhet kan överblickas. Exportvolymen som helhet kan väntas stiga, även om marknadsutsikterna för vissa exportgrenar är mindre gynnsamma. Ifråga om den svenska konjunkturens drivkrafter synes emellertid komma att gälla, att dessa i än högre grad än under 1962 förskjutes i riktning mot bostäder och offentliga investeringar och därmed till byggnadsoch anläggningsverksamheten.
Hållbarheten i den preliminära nationalbudgetens bedömningar är givetvis mera begränsad för senare delen av året. I nationalbudgeten räknas med en fortsatt internationell ekonomisk expansion som det mest sanno-
14 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
lika alternativet för hela året 1963. Osäkerheten i denna bedömning gör, att man inte helt kan bortse från möjligheten att en mer markerad för sämring av den internationella investeringskonjunkturen kan inträda under senare delen av året.
Svensk ekonomi har sedan länge gynnats av utvecklingen på de internationella marknaderna. Speciellt under tiden efter kriget har världshandeln växt relativt snabbt, och våra traditionella exportprodukter har inom ramen för denna utveckling i stort sett haft ett gynnsamt läge. Därmed har utrymme skapats för en relativt snabbt fortgående höjning av svensk produktion och levnadsstandard. Under de senaste åren har emellertid, internationellt sett, tendenser framträtt till en alltför snabb ökning av produktionskapaciteten på ett antal områden, där Sverige har väsentliga exportintressen. Denna tendens har tagit sig uttryck i outnyttjad produktionskapacitet, sänkta priser och krympta vinstmarginaler. Denna marknadsutveckling för ett antal av våra viktigare exportnäringar har återverkat på orderingången till verkstadsföretagen, bl. a. varven och tillverkarna av utrustning för pappersmassefabriker.
Det är ännu för tidigt att bedöma, hur länge den svaga konjunkturen för dessa viktiga exportnäringar kommer att bestå eller om den eventuellt kommer att ytterligare försämras. Avgörande blir den fortsatta internationella konjunkturutvecklingen samt takten i den långsiktiga ekonomiska expansionen på våra viktigare exportmarknader.
Arets budgetförslag. Den ekonomiska expansionen under fjolåret medförde en fortsatt snabb ökning av skatteunderlaget. För inkomst av tjänst uppgick ökningen till inte mindre än ca 10 procent. Det var därmed tredje året i följd som lönesumman i samhället steg med 10 procent eller mera. Det är klart, att en ökning i denna takt i varje fall på sikt inte är förenlig med samhällsekonomisk balans. I förhållande till lönekostnadernas stegring har dock prishöjningarna varit begränsade, vilket innebär att en sammanpressning av företagens vinstmarginaler ägt rum. Såsom framgått av det föregående har den svenska ekonomin härvidlag följt ett mönster, som varit typiskt på den västeuropeiska kontinenten. Jämfört med flera betydande industriländer såsom Frankrike och Västtyskland framstår höjningen av den svenska kostnads- och prisnivån som förhållandevis måttlig och behöver därmed från synpunkten av vårt internationella konkurrensläge inte inge oro.
Den nu förutsedda uppbromsningen i ökningen av skatteunderlaget är mot bakgrunden av den extremt snabba ökningen under de senast förflutna åren och den lugnare konjunkturatmosfären naturlig och ur balanssynpunkt önskvärd. För 1963 har sålunda riksrevisionsverket liksom konjunkturinstitutet räknat med en uppgång i lönesumman med 7 procent. Även med denna begränsning av ökningstakten torde dock en viss prisstegring inte kunna undvikas under 1963 även om den blir mindre än i fjol. För 1964 utgår riks-
15 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
revisionsverket i enlighet med praxis från ett schablonmässigt antagande om en fyraprocentig ökning av skatteunderlaget, emedan hållpunkter för en i någon mening realistisk prognos saknas. Antagandet för 1963, vilket för inkomstkalkylen för 1963/64 spelar störst roll, skiljer sig inte nämnvärt från den genomsnittliga faktiska stegringen sedan mitten av 1950-talet. Trots detta blir uppgången detta budgetår i de samlade statsinkomsterna obetydlig, ca 50 milj. kr., i jämförelse med nu föreliggande beräkningar för 1962/63. Detta beror på att en förutsedd normal ökning i uppbörden av indirekta skatter nästan helt uppväges av en nedgång på inkomstskattetiteln, som enligt riksrevisionsverket skulle komma att redovisa en 400 milj. kr. lägre nettointäkt än under innevarande budgetår. Denna omsvängning, som redan tidigare förutsetts, bör något kommenteras, eftersom den i hög grad påverkar det nu framlagda riksstatsförslaget.
Det är framför allt två faktorer som betingar omsvängningen i intäkterna av inkomstskatten. Den ena gäller regleringen av kommunalskatteuppbörden och den andra verkningarna av 1961 års skattereform. Under de närmast föregående åren har uppbörden av kommunal inkomstskatt, vilken ju inflyter tillsammans med den statliga inkomstskatten, väsentligt överstigit den samtidiga utbetalningen av förskott till kommunerna. Detta sammanhänger med att utbetalningen av förskott beräknas på det senast kända skatteunderlaget, som baseras på förhållandena två år före det aktuella uppbördsåret. Den starka stegring av skatteunderlaget som ägt rum under senare år, har härigenom automatiskt medfört en betydande statlig »skuld» till kommunerna, en »skuld» som regleras när taxeringsresultaten föreligger. Detta innebär, att kommunerna under 1963 och 1964 vid sidan av utbetalningar av förskott för dessa år även erhåller betydande belopp i slutavräkning på skatten för inkomståren 1961 och 1962. Utbetalningarna av kommunskattemedel belastar inkomstskattetitelns utgiftssida och minskar följaktligen i samma mån statens behållning på titeln. Under budgetåret 1961/62 steg de totala utbetalningarna av kommunalskattemedel (förskott plus slutavräkning samt övergångsvis utbetalning från titeln av ersättning på grund av 1961 års ortsavdragshöjning) med 700 och för 1962/63 beräknas nu en ökning med 600 milj. kr. Av skäl som jag här anfört skulle ökningen i utbetalningarna under 1963/64 bli väsentligt större och uppgå till inemot 1 000 milj. kr. Den kassamässiga belastningen ur statens synpunkt motsvaras alltså av en förbättring i kommunernas finansiella ställning. Det statliga lånebehovet ökar härigenom, samtidigt som kommunernas inkomster ökar. Om kommunernas utgifter vore oberoende av växlingar i deras inkomster, skulle transaktionen vara neutral för den offentliga sektorns totala lånebehov men så är som bekant inte förhållandet. Under 1963 planerar kommunerna en utgiftsökning framför allt för investeringsändamål, vilket torde medföra att kommunernas upplåningsbehov under 1963 trots de starkt stigande inkomsterna inte beräknas minska med mer än 200 milj. kr.
Den andra orsak som förklarar uppbromsningen i statsinkomsternas ökning under nästa budgetår är de eftersläpande effekterna av 1961 års skattereform. Det framhölls redan i proposition 1961:188 att det kassamässiga
16 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
inkomstbortfallet för staten till följd av skattesänkningsförslagen skulle bli större under 1963/64 än som motsvarade skattereformens långsiktiga helårseffekt. Sänkningen av skatteskalorna och ortsavdragens höjning, som gällt från och med inkomståret 1962, påverkade ej med hela sin effekt uppbörden under detta år utan en del av skattesänkningseffekten framkommer i form av minskad kvarskatt våren 1964 och ökad skatteåterbäring hösten 1963. Detta torde vara den väsentligaste förklaringen till att nettokvarskatten, d. v. s. nettot mellan kvarstående och överskjutande skatt, av riksrevisionsverket beräknas sjunka 1963/64 med ca 350 milj. kr. jämfört med budgetåret 1962/63.
Den här diskuterade utvecklingen av inkomstskatten påverkas självfallet om de grundläggande antagandena om skatteunderlagets höjning ändras, men det bör understrykas, att även rätt långtgående ändringar av dessa antaganden inte upphäver omsvängningen. Skulle t. ex. skatteunderlaget även under 1964 förutsättas stiga med 7 procent (i stället för såsom schablonmässigt antagits 4 procent), skulle inkomstskatten ändå ge en lägre intäkt 1963/64 än innevarande budgetår. Minskningen skulle då bli ca 200 milj. kr. Även om man skulle utgå från ett med hänsyn till den allmänna konjunkturutvecklingen så relativt högt alternativ som en 8-procentig ökning av inkomst av tjänst för såväl 1963 som 1964, skulle också i detta fall, ehuru på en höjd nivå, inträda en viss minskning av inkomstskatten 1963/64 jämförd med 1962/63. Vid bedömningen av den statsfinansiella effekten av ett sådant antagande, bör emellertid beaktas ofrånkomliga effekter på budgetens utgiftssida i form av pris- och lönehöjningar.
Utvecklingen av statsinkomsterna under ett framförliggande budgetår kan naturligtvis aldrig med exakthet förutsägas. Tendensen till en mycket markerad uppbromsning av statsinkomsternas ökning under 1963/64 är dock helt klar. Den medför, att en väsentlig höjning av budgetens underskott är omöjlig att undvika 1963/64 även vid en ytterst restriktiv budgetbehandling. Budgetarbetet för 1963/64 har härutöver bestämts av att flera väsentliga utgiftsökningar redan i utgångsläget var givna. Detta gäller verkningarna av de socialpolitiska reformer som beslöts av fjolårets riksdag och som trädde i kraft genom lagen om allmän försäkring den 1 januari innevarande år. Reformerna kommer därmed att belasta budgeten 1963/64 med sin helårseffekt. Den i november 1962 träffade överenskommelsen i försvarsfrågan medför en väsentlig uppräkning av försvarsanslagen. Den konjunkturbedömning för 1963, som jag tidigare redovisat, har klarlagt behovet att i sysselsättningsstabiliserande syfte ytterligare öka de offentliga investeringarna och att även under nästkommande budgetår bedriva en aktiv och därmed kostnadskrävande arbetsmarknadspolitik. Härtill kommer att den statliga utgiftsutvecklingen på många viktiga områden, såsom utbildningsväsendet och sjukvården, i långa stycken ligger fast. Den automatiska uppräkningen till helt budgetår av 1963 års lönenivå för de statsanställda medför en betydande utgiftsstegring.
Fullföljandet av tidigare utgiftsbeslut och en målmedveten satsning på
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 17
eu effektiv sysselsättningsberedskap har i förening med uppbromsningen av statsinkomsternas ökning nödvändiggjort en restriktiv behandling av nya ntgiftsåtaganden. Trots detta kommer det statliga upplåningsbehovet enligt föreliggande riksstatsförslag att öka med i runt tal 600 milj. kr. över det upplåningsbehov som nu förutses för innevarande budgetår och därmed komma upp i storleksordningen 1 miljard kr. Det betyder, att den utveckling, som inleddes under 1962/63 kommer att ytterligare accentueras under nästkommande budgetår. Den under 1962/63 inträdande försvagningen av budgetbalansen fortsätter och realt kommer utvecklingen under 1963 liksom under 1962 att kännetecknas av en viss förskjutning av expansionskraften inom ekonomin till offentliga investeringar och bostadsbyggande. Försvagningen av budgetbalansen bör, om den håller sig inom den här angivna ramen, vara konjukturpolitiskt försvarlig. Det sistnämnda gäller under förutsättning att det statliga upplåningsbehov som nu förutses kan tillgodoses på ett sätt som inte leder till en likviditetsökning i samhällsekonomin av inflationistisk karaktär. Utvecklingstendenserna på kapitalmarknaden gör det dock realistiskt att räkna med att denna förutsättning skall kunna förverkligas.
Vad här anförts ger sålunda klart vid handen, att det statsfinansiella läget på sikt är långt ifrån problemfritt. Visserligen torde statsinkomsternas stegring under budgetåret 1964/65 bli större än under nästa budgetår, men samtidigt kan redan nu betydande utgiftsökningar förutses. Enbart försvarskostnadernas fortsatta utveckling enligt den träffade överenskommelsen, helårskostnaden för en föreslagen reform av familjebostadsbidragen samt folkpensionskostnadernas ökning vid en förutsatt standardhöjning 1964 medför utgiftsstegringar sammanlagt av storleksordningen 1/2 miljard kr. Härtill kommer de mer eller mindre automatiska utgiftsstegringar som föreligger på olika områden, exempelvis för undervisning och forskning samt vård i olika former. För dessa liksom andra utgiftsområden gäller också, att vi kommer att möta starkt motiverade ^byggnadskrav, som det är angeläget att kunna tillgodose. Genom det pågående utredningsarbetet kommer vidare många väsentliga reformer att aktualiseras. Att ökningen av statens inkomster under 1964/65 rimligen bör bli större än under 1963/64 innebär därför inte, att den under 1963/64 inträdda budgetförsvagningen inhämtas utan endast att en ytterligare försvagning då bör kunna undvikas.
Jag övergår nu till att närmare kommentera utgiftsutvecklingen enligt det framlagda riksstatsförslaget. Jag kommer därvid av redovisningstekniska skäl att låta jämförelsen avse förändringarna från riksstaten 1962/63 till riksstatsförslaget 1963/64.
Drift- och kapitalbudgetanslagen stiger enligt årets budgetförslag med ca 1 250 milj. kr. Motsvarande siffra innevarande budgetår är drygt 2 300 milj. Ur. För en mer rättvisande jämförelse bör emellertid från dessa ökningstal borträknas de fluktuationer i statens kompensation till kommunerna
2 liihanq till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
18 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
som följer av 1961 års skattesänkningsreform. Även om så sker blir ök ningen i årets budgetförslag väsentligt lägre än för innevarande budgetår, eller ca 1 400 milj. kr. mot ca 1 900 milj. kr. i riksstaten 1962/63.
Av utgiftsökningen i rikstatsförslaget hänför sig ca 650 milj. kr. eller inte fullt hälften till investeringsutgifter och ca 400 milj. kr. eller drygt en fjärdedel till konsumtionsutgifter och den återstående fjärdedelen till inkomstöverföringar och finansiella transaktioner av olika slag. Jämfört med ökningen i riksstaten för innevarande budgetår innebär detta en betydande omfördelning av den statliga utgiftsexpansionen i riktning mot en ökad andel för konsumtion och investering och därvid speciellt för investeringssektorn. Av utgiftsökningen i innevarande års riksstat svarar nämligen investeringsutgifterna för knappt 15 procent mot inemot hälften för inkomstöverföringar och finansiella transaktioner.
Skillnaden i ökningstakt jämfört med innevarande budgetår hänför sig väsentligen till de statliga inkomstöverföringarna till hushållen. Genom de höjda barnbidragen och studiebidragen samt reformerna på socialförsäkringens område svarar inkomstöverföringarna budgetåret 1962/63 för mer an en tredjedel av den totala utgiftsstegringen eller ca 700 milj. kr. För nästa budgetår begränsar sig deras andel av ökningen till en sjundedel eller ca 200 milj. kr.
Av ökningen i inkomstöverföringarna 1962/63 hänför sig 526 milj. kr. till anslagen till folkpensionering och sjukförsäkring. Huvudparten av ökningen beror på standardhöjningen av folkpensionerna fr. o. m. 1 juli 1962. Vid årsskiftet 1962—1963 trädde lagen om allmän försäkring i kraft. Härigenom har en generösare förtidspensionering av invalider och handikappade genomförts. Vid sjukdom kommer högre ersättningar många till del, däribland husmödrarna. Moderskapsförsäkringen har kraftigt förbättrats. Genom det successiva ikraftträdandet av bestämmelserna om förtida uttag av allmän ålderspension uppmjukas vidare den tidigare gällande regeln att sådan pension kan utgå först från 67 års ålder. I sammanhanget bör också erinras om att tilläggspensioner från ATP utgår fr. o. m. innevarande år.
Då lagen om allmän försäkring trätt i kraft vid årsskiftet framkommer helårskostnaderna för fjolårets reformbeslut på socialförsäkringens område först nästa budgetår. Detta förhållande i förening med automatiska förändringar beroende på åldersförskjutningar och kostnader för ytterligare ett indextillägg till folkpensionärerna medför en ökning av anslagen till folkpensioner och sjukförsäkring med 168 milj. kr. i årets riksstatsförslag.
I detta belopp ingår också statens kostnad för en föreslagen jämkning av avdragsreglerna för inkomstprövade folkpensionsförmåner, främst kommunala bostadstillägg.
Ökade möjligheter skapas för barnfamiljerna att efterfråga moderna, rymliga bostäder genom det förslag om utvidgning av systemet med familjebostadsbidrag som framlägges i årets statsverksproposition. Förslaget innebär, att inkomstgränsen för bidrag höjs väsentligt och att nu gällande tidsgräns för lägenhetens färdigställande — den 1 januari 1942 — slopas. Refor-
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 19
men väntas medföra att antalet bidragstagare, som nu är 130 000, fördubblas och att åtskilliga familjer blir berättigade till bidrag med högre belopp än enligt nu gällande bestämmelser. Den årliga kostnaden beräknas till 130 milj. kr. Eftersom reformen föreslås träda i kraft nästa årsskifte kommer endast halva beloppet att belasta budgetåret 1963/64. I samband med denna utbyggnad av det familjesociala bostadsstödet föreslås en partiell avveckling av räntebidragen. Avvecklingen har utformats med beaktande av önskvärdheten att få en jämnare hyresnivå för lägenheter i hus av olika ålder. Reformen beräknas vid fullt genomslag reducera utgifterna för räntebidrag med ca 75 milj. kr. Utgifterna för räntesubventioner under nästa budgetår kommer dock inte att påverkas härav.
På det bostadspolitiska området föreslås vidare, att kvarstående räntefria och stående tilläggslån och delar av egnahemslån efterskänkes. Därmed kommer hela den återstående stocken av tidigare utbetalade ränte- och amorteringsfria lån att slutgiltigt regleras.
I överensstämmelse med det allmänna programmet för det svenska utvecklingsbiståndets utbyggnad, som antogs av fjolårets riksdag, bär anslagen för bistånd till de ekonomiskt mindre utvecklade länderna icke oväsentligt höjts i årets budgetförslag. Sålunda föreslås det tekniska och humanitära biståndet ökat från 70 till 94 milj. kr. ökningen gäller såväl de svenska bidragen till FN:s hjälporgan, där Sverige i förhållande till folkmängd och nationalinkomst är den totalt sett största bidragsgivaren, som de bilaterala fältprojekten, där särskilt familjeplaneringsbiståndet avses öka i omfattning. Det finansiella biståndet föreslås höjt från 60 till 82 milj. kr. Förslaget innebär bl. a. att den svenska pappersgåvan till fyra asiatiska stater upprepas nästa budgetår, att vårt land lämnar ett ytterligare extra bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA) och att till kreditgivning m. m. för utvecklingsändamål anvisas ett nytt anslag, som avses kunna tagas i anspråk för delvis nya typer av finansiellt bistånd. Sammanlagt skulle härmed det svenska utvecklingsbiståndet budgetåret 1963/64 komma att uppgå till 176 milj. kr.
Den del av budgeten som innebär ett direkt ianspråktagande av ekonomiska resurser väntas stiga något snabbare än den totala produktionen. Stegringen av den statliga konsumtionen är i första hand uttryck för den fortsatta expansionen inom utbildning, forskning och olika vårdområden. Utbyggnaden inom dessa områden medför också krav på betydande investeringar.
Omfattningen av den statliga konsumtionen, liksom av investeringsverksamheten, påverkas markant också av försvarsutgifternas ökning under nästa budgetår. Till grund för riksstatsförslagets beräkning av utgifterna för såväl det militära försvaret som civilförsvaret ligger den inom 1962 års försvarskommitté träffade överenskommelsen rörande försvarets kostnader för den närmaste fyraårsperioden. Jämfört med de å riksstaten för innevarande budgetår uppförda militära försvarskostnaderna innebär detta en kostnadsökning på 406 milj. kr. Av denna ökning hänför sig 118 milj. kr.
20 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
till höjningen av pris- och lönenivån och 57 milj. kr. till förbättrade värnpliktsförmåner. Budgetförslaget innebär, att det militära försvarets andel av bruttonationalprodukten förutses stiga från 4,2 till uppskattningsvis 4,4 procent.
Den snabba expansionen av utbildningsväsendet är ett av de dominerande inslagen i reformpolitiken. Den successiva övergången till grundskola ställer väsentligt ökade krav på statliga insatser. Driftbidragsanslaget till grundskolan föreslås uppräknat med 200 milj. kr. till närmare 1,1 miljard kr. Härutöver kommer ökad medelsanvisning till pedagogiska hjälpmedel, intensifierad lärarfortbildning m. m. Investeringsramen för grundskolan, som för innevarande budgetår uppgår till 350 milj. kr., förutses bibehållen på denna höga nivå även under budgetåret 1963/64. Den av fjolårets riksdag beslutade fackskolan börjar byggas upp under nästa budgetår. En fortsatt utbyggnad sker av gymnasiernas utbildningsresurser. I enlighet med den utbildningspolitiska målsättningen är expansionen framför allt hänförlig till det tekniska och merkantila gymnasiet. Till yrkesutbildningen, liksom till utbildningen för skilda vårdområden, beräknas ökade anslag och möjligheterna till vuxenutbildning förbättras.
Den starka studenttillströmningen medför att väsentligt ökade resurser måste ställas till universitetens och högskolornas förfogande. Driftkostnaderna för universitets- och högskoleväsendet, förutom de särskilda anslagen till forskning, förutsättes stiga med 45 milj. kr. Planering och igångsättning av nya institutionsbyggnader sker i forcerad takt, och medelsförbrukningen för denna byggnadsverksamhet beräknas 1963/64 bli mer än fördubblad jämfört med 1961/62. Forskningen erhåller ökade resurser både genom tillkomsten av nya professurer och övriga forskartjänster samt genom en uppräkning av forskningsrådens anslag under olika huvudtitlar med i genomsnitt 25 procent.
På kulturområdet sker en utbyggnad av de statliga insatserna för teater, konsertverksamhet samt övrig konstnärlig och litterär verksamhet. Förslag kommer även att framläggas om ökat statligt stöd till folkbildningsverksamheten.
Inom den statliga sektorn av sjukvården dominerar den fortsatta upprustningen av mentalvården. Under tiden fram t. o. m. utgången av nästa budgetår tillkommer i runt tal 2 200 nya vårdplatser. Driften av två nytillkommande sjukhus är enligt avtal överlåten på vederbörande landsting. För övriga nytillkommande vårdplatser vild statliga sjukhus samt för att höja vårdstandarden vid befintliga sjukhus föreslås 650 nya tjänster. Även vid den av staten drivna kroppssjukvården sker en väsentlig ökning av resurserna.
Rehabiliteringsverksamheten för handikappade förstärks bl. a. genom en fortsatt upprustning av arbetsförmedlingarna. Förslag kommer att framläggas om ökat stöd till arbetsvärden vid verkstäderna för handikappade. Av väsentlig betydelse är också de under senare år bedrivna beredskapsarbetena för vissa grupper av handikappade. För såväl innevarande som nästa
21 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
budgetår upptas betydande belopp för denna verksamhet under sysselsättningsanslaget.
Fångvården befinner sig i ett utvecklingsskede, där ett omfattande utrednings- och planeringsarbete nu materialiseras i praktiska resultat. Med anledning av den nya brottsbalkens bestämmelser om skyddstillsyn föreslås fyra särskilda anstalter med sammanlagt 160 platser för korttidsbehandling av unga brottslingar. Inom ramen för den planerade utbyggnaden av fångvården i övrigt tillkommer vidare i runt tal 400 platser under innevarande och nästa budgetår.
För att möta de ökade kraven på arbetsmarknadspolitiken till följd av de vrkesmässiga och geografiska ojämnheterna i sysselsättningsläget föreslås iile rörlighetsstimulerande åtgärderna förstärkta. Omfattningen av omskolningsverksamheten föreslås utvidgad. Starthjälpen höjs och utsträckes att omfatta även säsongarbetslösa med tillfällig anställning utom hemorten. Riktlinjer anges för en vidare geografisk spridning av beredskapsarbetena, varigenom ökade förutsättningar skapas för att de mest angelägna bered-
skapsprojekten kommer till utförande.
Jag har uppehållit mig relativt utförligt vid innehållet i de utgiftsökningar som tekniskt rubriceras som statlig konsumtion. Min avsikt därmed har varit att illustrera den mångskiftande reformverksamhet som pågår och vartill inte oväsentligt ökade resurser kunnat beredas trots en avsevärd restriktivitet i budgetberedningen.
lag har tidigare angivit de konjunkturpolitiska bedömningar som påverkat avvägningen av förslagen rörande den statliga investeringsverksamheten. För att motverka dämpningen i industrins investeringsvilja bär innevarande budgetår i överensstämmelse med grunderna för stabiliseringspolitiken de statliga investeringarna ökats. Enligt 1962/63 års riksstat stiger de statliga realinvesteringarna, inklusive investeringsutgifter på driftbudgeten _ främst väginvesteringar och försvarets materielanskaffning med
omkring 250 milj. kr. Detta är en snabbare ökning än de två närmast föregående budgetåren, då de statliga investeringarna var nominellt ungefär oförändrade. För nästa budgetår beräknas motsvarande ökning till ca 650 milj. kr. Genom den föreslagna utvidgningen av beredskapsarbetenas omfattning under 1962/63 utjämnas dock stegringstakten under innevarande och nästa budgetår.
En betydande del av stegringen utgöres som jag förut nämnt av investeringsökningar inom försvaret. En uppgång beräknas även för den statliga civila byggnadsverksamheten, främst inom undervisningen och olika vårdområden.
Ovissheten om utvecklingen av de privata investeringarna under senare delen av 1963 nödvändiggör en betydande flexibilitet i den statliga sektorn. Affärsverkens investeringsanslag har i årets statsverksproposition uppräknats med ca 90 milj. kr. eller drygt 8 procent och uppgår därmed till ca 1,2 miljard kr. Anslagen har därvid avvägts så att de tillåter en höjning av rambeloppen för medelsförbrukningen, om en sådan av konjunkturmässiga skäl
22 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
skulle påkallas. Liksom innevarande budgetår hänför sig investeringsökningen praktiskt taget helt till televerket. Investeringarna inom affärsverken består i stor utsträckning av inköp av maskiner och andra verkstadsprodukter och de verkar härigenom som en motvikt mot de avmattningstendenser som börjat göra sig gällande inom verkstadsindustrin. I detta sammanhang kan jämväl nämnas att årets budgetförslag bl. a. med hänsyn till rådande läge inom varvsindustrin i största möjliga utsträckning tillgodosett behov av förnyelse av tull- och sjöfartsverkens bestånd av mindre fartyg.
De ordinarie väganslagen har i statsverkspropositionen upptagits med ca
1,3 miljard kr., en ökning i förhållande till innevarande budgetår med drygt 100 milj. kr. Till vägbyggandet på landsbygden föreslås totalt 1/2 miljard kr., och anslagsgivningen når därmed en sådan storlek att den mera långsiktiga planering av vägbyggandet, varom riksdagen uttalat önskemål, väsentligt underlättas. Vid sidan av de ordinarie anslagen har för beredskaps- ■vägar beräknats ett betydande belopp. I detta sammanhang bör jämväl nämnas att den av föregående års riksdag beslutade specialdestinationen av viss del av de ordinarie väganslagen för Norrlandslänen föreslås utsträckt att omfatta även Värmlands och Kopparbergs län.
„Vld sidan av de offentliga investeringarna utgör bostadsbyggandet under saväl 1962 som 1963 den väsentligaste expansionsfaktorn på investeringsområdet Under 1962 beräknas byggen inrymmande inemot 90 000 lägenheter ha igångsatts, vilket skulle innebära en ökning av igångsättningen med närmare 15 000 lägenheter från 1961. Denna höga siffra förklaras bl. a. av att påbörjandet av nya byggen särskilt under senare delen av året påskyndades av arbetsmarknadsskäl. För vart och ett av åren 1963 och 1964 planeras en igångsättning av 85 000 lägenheter, varvid förutsättes att en ytterligare ökning av byggandet bör komma till stånd om läget på arbetsmarknaden medger detta. Den höga igångsättningen under 1962 och de nu uppställda planerna för 1963 innebär att det mål som 1959 års långtidsutredning uppställde for 1965, nämligen en byggnadsvolym omfattande 85 000 lägenheter, kan komma att uppnås och eventuellt överträffas redan 1963.
Den betydande ökningen av bostadsbyggandet är en väsentlig förklaring till den kraftiga expansionen av de kommunala investeringarna. Kommunernas utgiftsplaner för 1963 innebär sålunda en ökning med 15 procent. Förutom följdinvesteringar till bostadsbyggandet i form av vägar och gator samt vatten- och avloppsanläggningar är det investeringar för undervisningsändamål och inom hälso- och sjukvården som står för uppgången. Förutsättningar for en så betydande investeringsökning föreligger genom att de totala kommunala inkomsterna under 1963 beräknas öka till följd av Ökade slututbetalningar av kommunalskattemedel från staten, fortsatt ökning av skatteunderlaget och en viss höjning av utdebiteringarna.
23 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
Sammanfattning. Det nu framlagda budgetförslaget tillsammans med den beräknade utvecklingen av kommunernas verksamhet och det starkt höjda bostadsbyggandet innebär att det samhällsekonomiska utrymme, som i ar uppkommer genom försvagningen i det privata näringslivets efterfrågan, utnyttjas för att tillgodose tidigare tillbakahallna, angelägna behov. Förutsättningar bör härmed ha skapats för en allmänt balanserad ekonomisk utveckling och bevarad hög sysselsättning under 1963. Det synes sannolikt, att vi kan räkna med en produktionsökning innevarade år av storleksordningen 3 1/2 procent. Under 1960-talets tre första år skulle härigenom uppnås en tillväxt av sammanlagt 13 å 14 procent, vilket per år motsvarar ett genomsnitt av 4,2 procent. Därmed har utvecklingen hittills t. o. m. något överträffat den senaste långtidsutredningens målsättning för perioden 1960—1965, trots att denna målsättning — 4 procents produktionsökning per år — vid utredningens publicering framstod som starkt optimistisk.
Självfallet kan man inte utesluta, att det kan komma att uppstå större påfrestningar på den samhällsekonomiska balansen än vad som nu framstår som sannolikt. Det är därför angeläget, att ansträngningarna inriktas på att öka reserven av sysselsättningsskapande projekt, även om jag är medveten om att arbetet härpå hämmas av den brist på projekteringsresurser, som för närvarande råder till följd av den redan mycket högt uppdrivna byggnadsverksamheten. Inriktningen av den offentliga sektorns verksamhet medför, att den offentliga beredskapsreserven får sin tyngdpunkt inom byggnadsområdet. Jag har emellertid i det föregående angivit vissa tendenser i den inhemska och den internationella konjunkturutvecklingen, som pekar på önskvärdheten av att åtgärder förberedes för att vid behov stimulera även verkstadsindustrins produktion. Såsom framgått av den lämnade redogörelsen innebär redan årets budgetförslag i detta avseende en inte oväsentlig stimulans framför allt genom höjningen av försvarsutgifterna. Men det är självfallet effektivast — och även ur synpunkten av den långsiktiga expansionen angeläget — om näringslivets egen beställningsaktivitet hålles uppe eller till och med ökar. Den minskning i industrins investeringsvilja, som framkommit i industrins planer för 1963, är i och för sig rätt naturlig efter de senaste årens snabba kapacitetsutvidgningar och det för närvarande något pressade vinstläget. Dessa förhållanden medför emellertid samtidigt, att industrins benägenhet att reagera positivt på med ekonomiskpolitiska medel insatta investeringsincitament kan befaras vara mindre än t. ex. under konjunkturavmattningen 1957—1958. Arbetsmaiknadsmyndigheterna har redan medgivit, att investeringsfonder må utnyttjas for tidigareläggning av beställningar av maskiner, inventarier och fartyg, om beställningsavtal upprättas före den 1 maj 1963. Det är ännu för tidigt att avläsa några effekter av denna åtgärd.
Den nu gällande investeringsfondslagstiftningen har nyligen varit föremål för en allmän översyn av särskilt tillkallade sakkunniga. Beredningen i finansdepartementet av ärendet är ännu inte avslutad, men jag räknar med
24 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
att inom kort framlägga förslag som syftar till att öka dess konjunkturpolitiska effektivitet och utvidga dess användningsområde att omfatta också lagerinvesteringar. Den förmånliga behandlingen av maskininvesteringar i den ordinarie företagsbeskattningen medför dock, att alltför stora förhoppningar inte bör ställas på möjligheterna att genom investeringsfonderna stimulera denna del av företagens investeringar. Jag är därför inte främmande för tanken att även andra åtgärder kan bli önskvärda i detta syfte men är för dagen inte beredd att ta ställning till frågan om den lämpligaste utformningen av sådana åtgärder.
Det finns som jag tidigare antytt inga övertygande skäl som talar för afl den nu aktuella avmattningen i industrins investeringsvilja bör ses som inledningen till eu mer djupgående och långvarig nedgång i industrins utbyggnadstakt. Hur industrins investeringsvilja i fortsättningen kommer att utvecklas, blir rimligen i första hand beroende av hur industrins avsättningsmöjligheter och vinstutsikter i framtiden kommer att gestalta sig. Detta är i sin tur beroende väsentligen av den internationella utvecklingen och därmed av faktorer som ligger utanför vår kontroll. Glädjande nog har emellertid den internationella konjunkturutvecklingen fått ett debattforum framför allt i OECD:s ekonomisk-politiska kommitté, där riskerna för eu mera allmän konjunkturdämpning uppmärksammas. För vårt land, som ifråga om aktiv konjunkturpolitik kan räknas bland de avancerade nationerna, är det naturligt alt i internationella sammanhang med kraft driva uppfattningen om regeringarnas skyldighet till snabba ingripanden för att motverka nedgångstendenserna.
En speciell fråga, som i detta sammanhang tilldrar sig ökad uppmärksamhet både i vårt land och utomlands, är den allmänna tendensen till minskade självfinansieringsmöjligheter och de verkningar denna tendens kan antas utöva på den framtida industriella expansionen. Den rätt markerade ökningen i lånefinansieringen som under 1961 och ännu mer under 1962 möjliggjorts av den starkt förbättrade balansen på den svenska kapitalmarknaden bör ha haft en gynnsam effekt både på investeringarnas omfattning och deras fördelning. Uppmärksammas bör att av ATP-fondernas medel icke mindre än en tredjedel placerats hos näringslivet för finansiering av företagens investeringar. Expanderande företag har haft större möjligheter än tidigare att utvidga sin verksamhet utöver de gränser som sättes av företagens tillgång till egenfinansiering. För sådana företag och speciellt för de mindre och medelstora bland dem, kommer den genomförda förstärkningen av AB Industrikredits utlåningskapacitet och dess nya komplement AB Företagskredit att spela en betydelsefull roll. Detta" hindrar inte, att en ökad grad av yttre finansiering på längre sikt även kan resa en del problem. Bland annat kan vissa tekniskt-institutionella frågor bli aktualiserade till följd av nu gällande bestämmelser om arten av belåningsbara säkerheter. Ett ökat beroende av främmande kapital kan också komma att påverka själva benägenheten att investera och därmed aktualisera frågan om möjligheterna att erhålla det främmande kapitalet i riskvilligare
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 25
former än för närvarande. Jag har här i största korthet pekat på några av de problem som framöver kan få ökad betydelse. De bör diskuteras mot bakgrunden av den allmänna problematik, som avser den långsiktiga expansionstakten i vår ekonomi.
Det är naturligt att i detta sammanhang erinra om att regeringen nyligen tillkallat ett ekonomiskt planeringsråd, som skall fungera som rådgivare åt regeringen i just de frågor som berör tillväxttakten i den svenska ekonomin. Det är min förhoppning att i vårens kompletteringsproposition kunna redovisa de första resultaten av det arbete som nu inletts under medverkan av detta råd. Parallellt med denna utbyggnad av resurserna för ekonomisk långtidsplanering framstår med önskvärd tydlighet behovet av en framsynt och samordnad verksamhet på de områden, som ter sig alltmer betydelsefulla i utvecklingsperspektivet. Detta har föranlett regeringen att genomföra dels en samordning och dels en utbyggnad i Kungl. Maj :ts kansli av den administrativa och prognosbetonade verksamheten inom den statliga företagssektorn, i avseende på lokaliseringsfrågorna och därmed sammanhängande problem samt på hela det omfattande forskningsområdet. Det är regeringens mening att den här startade verksamheten bäst fyller sin uppgift om den utföres i samarbete med de av frågorna berörda intressenterna, varför arbetsmarknadsorganisationerna, näringslivets representanter, forskningens utövare och kommunernas företrädare här beredes tillfälle att framföra sina på erfarenhet grundade synpunkter.
En utblick i världen ger klara anvisningar om att en nations ansträngningar i en alltmer integrerad världsekonomi måste inriktas på samlade och så långt möjligt planerade insatser för att vår levnadsstandard och våra ekonomiska resurser skall kunna vidmakthållas och vidareutvecklas.
Som här framgått, har efter två budgetår av ovanligt starka statsfinanser nu en märkbar förändring ägt rum. Utgiftsautomatiken och det fortsatta reformarbete, varom i stort sett enighet råder, föranleder för nästkommande budgetår ett behov av statlig upplåning av relativt stor omfattning. De aktuella förändringarna i konjunkturbilden gör enligt regeringens mening en sådan upplåning försvarlig. Den kan emellertid vid en ny konjunkturuppgång, präglad av ökad efterfrågan från näringslivets sida, framstå som i viss utsträckning riskfylld. Den statsfinansiella och penningpolitiska beredskapen måste därför ständigt vara i god funktion för att möta de erfarenhetsmässigt återkommande konjunkturväxlingarna. Balans i vår inre ekonomi, en tillfredsställande valutareserv och en konkurrenskraftig export är de huvudpunkter, på vilka vårt välstånd och våra möjligheter till full sysselsättning vilar. Omsorgen härom tvingar oss till noggrannhet, vaksamhet och ansvar i alla de avseenden som kan rubba dessa grundläggande förutsättningar. I flera hänseenden har vi i vårt land större möjligheter än många andra att under frihet förenad med ansvar samordna de egna medborgarnas intressen med de krav eu utvecklingsduglig och balanserad samhällsekonomi ställer.
26 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
Budgetläget
Jag övergår härefter till en mera teknisk presentation av det föreliggande riksstatsförslaget för budgetåret 1963/64. I samband härmed redovisar jag dels budgetutfallet för budgetåret 1961/62, dels nya beräkningar rörande utfallet av riksstaten för det nu löpande budgetåret.
För budgetåret 1961/62 gav totalbudgeten ett överskott på över 500 milj. kr. Detta innebär en förbättring med inemot 150 milj. kr. i jämförelse med närmast föregående budgetutfall. I förhållande till beräkningarna i propositionen nr 150 till 1962 års riksdag angående komplettering av riksstatsförslaget förbättrades totalbudgetens utfall vid realiserandet av riksstaten med ca 300 milj. kr. Nämnda differens hänför sig främst till relativt betydande underbelastningar på såväl drift- som kapitalbudgetens utgiftssida. Vad driftbudgetens inkomster beträffar utvisar dessa en ökning i förhållande till beräkningarna i kompletteringspropositionen med 44 milj. kr. Förändringarna fördelar sig på olika inkomsttitlar på följande sätt:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m............... + 77 milj. kr.
Bensinskatt ........................................ — 16 »
Allmän varuskatt.................................... — 34 »
Omsättningsskatt å motorfordon ...................... + 10 »
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .... — 22 »
Övriga diverse inkomster ............................ + 28 »
Övriga inkomsttitlar (netto) .......................... + 1 »
S:a förändring från prop 1962: 150 + 44 milj. kr.
Utgifterna på driftsidan underskred med 195 milj. kr. det i kompletteringspropositionen beräknade beloppet. Därav hänför sig 58 milj. kr. till ytterligare besparingar å förslagsanslag och obetecknade anslag och 137 milj. kr. till en i förhållande till kompletteringspropositionens beräkning minskad förbrukning å reservationsanslag. Sistnämnda icke obetydliga avvikelse förklaras av en överskattning av reservationsmedelsförbrukningen på flertalet huvudtitlar. En relativt stor skillnad mellan prognos och utfall förelåg beträffande femte huvudtiteln till följd av eftersläpande betalningsutfall på anslaget till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder samt beträffande anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. En ökning av behållningarna å de senare anslagen utgör en reflex av kapitalbudgetutfallet, där en underförbrukning å investeringsanslagen med 102 milj. kr. i förhållande till kompletteringspropositionens beräkning redovisas. Väsentligast såsom förklaring till nämnda avvikelse å kapitalbudgeten är att behållningarna å bostadslåneanslagen, där antagandet om en betydande medelsförbrukning låg till grund för kompletteringspropositionens beräkning, låg kvar på samma höga nivå som vid budgetårets ingång. Enligt bostadsstyrelsens uppgifter berodde detta på en icke beräknad eftersläpning i utbetalningen av räntefria stående delar av egnahemslån och en minskad fördjupning av räntelöpande delar av sådana lån. Tillgången på
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
avskrivningsmedel och övriga likvida medel blev 6 milj. kr. mindre än beräknat. Slutligen blev dispositionen av rörliga krediter 18 milj. kr. större än vad som antogs i kompletteringspropositionen.
Även om avvikelsen mellan kompletteringspropositionens prognos och budgetutfallet 1961/62 utgjorde mindre än ett par procent av budgetomslutningen och man i praktiken, beroende på tillfälliga omständigheter in. m., aldrig kan nå en exakt överensstämmelse, utgör dock den redovisade differensen ett tillräckligt skäl för att söka ytterligare förbättra beräkningsmetoderna i fråga om reservationsmedelsutvecklingen. Ett ökat krav på realism i bedömningarna måste ställas på de uppgiftslämnande myndigheterna, som nu i allmänhet har en alltför stor benägenhet att överskatta medelsförbrukningen.
Den av 1962 års riksdag fastställda riksstaten för budgetåret 1962/63 innebar, sedan hänsyn tagits till en i kompletteringspropositionen beräknad minskning av anslagsbehållningarna med 150 milj. kr. på driftbudgeten och 100 milj. kr. på kapitalbudgeten samt ett beräknat anslagsöverskridande av 30 milj. kr. på statens järnvägars underskottsanslag, ett totalbudgetunderskott av ca 700 milj. kr. Driftbudgetens inkomster och utgifter är i riksstaten upptagna med 19 206 respektive 18 203 milj. kr. och summan av kapitalbudgetens investeringsanslag med 2 683 milj. kr.
I de beräkningar rörande det nu löpande budgetåret som förra våren presenterades i kompletteringspropositionen hade givetvis hänsyn icke kunnat tagas till eventuella tilläggsstater. Icke heller hade räknats med några anslagsöverskridanden utöver nyssnämnda ökning av statens järnvägars underskott, som var en beräknad följd av 1962 års lönerörelse. Jag underströk då även den osäkerhet som rådde beträffande inkomstberäkningen, framför allt i vad avsåg inkomstskattetiteln. Självfallet måste statsinkomsterna bli beroende av konjunkturutvecklingen och det nominella skatteunderlagets förändringar. De beräkningar som nu utförts beträffande budgetutfallet för 1962/63 avviker också inte oväsentligt från de tidigare.
Statsinkomsterna för innevarande budgetår uppskattas nu av riksrevisionsverket till 19 729 milj. kr. Med den uppräkning av titeln övriga diverse inkomster, som jag i det följande kommer att redovisa, bör denna siffra höjas till 19 774 milj. kr., vilket är 568 milj. kr. mer än enligt gällande riksstat. Den övervägande delen härav faller på inkomstskattetiteln, som beräknas öka med ytterligare 400 milj. kr. Medan kompletteringspropositionens inkomstberäkning byggde på en ökning av lönesumman med 8 ä 9 procent för år 1962, räknar riksrevisionsverket nu med en ökning av 10 procent. För år 1963 beräknade ämbetsverket i våras motsvarande ökning till 6 procent, vilket antagande nu uppjusterats till 7 procent, bortsett från den realökning som den mellan arbetsmarknadsparterna överenskomna grupplivförsäkringen innebär. Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst räknas däremot nu icke med någon ökning. Inte
28 Statsverkspropositionen dr 1963: Bil. 1: Finansplanen
heller för aktiebolagen beräknar ämbetsverket nu någon ökning av inkomsterna under de båda åren. I det beräkningsunderlag som kompletteringspropositionen byggde på hade räknats med en uppgång av bolagens till statlig inkomstskatt taxerade inkomster med 5 procent mellan 1961 och 1962 och 4 procent mellan 1962 och 1963. Den nu redovisade ökningen av lönesumman — nedjusteringen av inkomstantagandena för bolagen och fysiska personers inkomster av övriga förvärvskällor betyder relativt sett mindre — räcker emellertid icke som förklaring till den angivna uppräkningen av inkomstskattetiteln om 400 milj. kr. Den faktiska uppbörden av källskatt under senare delen av fjolåret — en viktig utgångspunkt för ämbetsverkets kalkyl — överstiger sålunda med ett belopp, som för hela budgetåret kan uppskattas till storleksordningen 200 milj. kr., den ökning som de ändrade inkomstantagandena i och för sig skulle ge anledning till enligt de grunder som tillämpades vid ämbetsverkets beräkning förra våren. Denna avvikelse, som ännu inte kunnat närmare analyseras av ämbetsverket, synes bl. a. bero på en ojämn fördelning under året av lönesummans uppgång till följd av fjolårets sena avtalsrörelse, varigenom den helt övervägande delen av den angivna ökningen av lönesumman kommit att falla på det senare halvåret, d. v. s. under innevarande budgetår. Härigenom har också utgångsnivån för 1963 blivit höjd.
På titeln bensin- och brännoljeskatt beräknas nu, sedan den tillfälliga nedgången i samband med uppbördssystemets omläggning år 1961 övervunnits, en merinkomst å 100 milj. kr. Inkomsttiteln allmän varuskatt upptages med samma belopp som i riksstaten, medan flera andra titlar inom gruppen tullar och acciser uppvisar förändringar. I fråga om inkomsterna av kapitalfonderna må nämnas att affärsverkens överskott väntas nedgå med 38 milj. kr., vilket inte helt kompenseras av ökningar å vissa andra fonder. De väsentligaste förändringarna i förhållande till riksstaten framgår sammanfattningsvis av följande uppställning:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m............... + 400 milj. kr.
Arvs- och gåvoskatt ................................ + 25 »
Bensin- och brännoljeskatt .......................... + 100 »
Särskilda varuskatter .............................. + 15 »
Omsättningsskatt å motorfordon .................... + 15 »
Regleringsavgift och accis å fettvaror ................ — 15 »
Skatt å sprit ...................................... — 25 »
Övriga diverse inkomster ............................ + 45 »
Televerket ........................................ — 20 »
Domänverket ...................................... — 20 »
Fonden för statens aktier............................ + 25 »
Övriga inkomsttitlar (netto) ........................ + 23 »
S:a förändring från riksstaten -f- 568 milj. kr.
Även i vad avser utgifterna för innevarande budgetår redovisas nu icke obetydliga förändringar i förhållande till riksstaten. I fråga om driftbudgeten
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 29
har riksdagen på tilläggsstat I anvisat 25 milj. kr. och senare denna dag kommer att på tilläggsstat II äskas 264 milj. kr. Av utgifterna på tilläggsstat 1 avsåg övervägande delen eller 17 milj. kr. täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m. Bland de största posterna på tilläggsstat II märks 48 milj. kr. till kostnader för svenska FN-styrkor m. m. och 200 milj. kr. till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder. På kapitalsidan har på tilläggsstat I anvisats 18 milj. kr. till olika byggnadsarbeten under statens allmänna fastighetsfond. Nu aktuella äskanden på tilläggsstat II uppgår till 92 milj. kr. Av nämnda summa avser 59 milj. kr. teckning av aktier i Sveriges Kreditbank, 10 milj. kr. räntefria lån till bostadsbyggande och ett lika stort belopp anslag till vissa projekteringskostnader.
På grundval av nu kända faktorer förutses merutgifter på vissa i gällande riksstat upptagna anslag. I propositionen nr 190 till fjolårets riksdag anmäldes sålunda, att en av arbetsmarknadspolitiska skäl föranledd ökning av investeringsramen för byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet kan väntas medföra ett anslagsöverskridande om 11 milj. kr. Vidare beräknas merutgifter av 10 milj. kr. på bidragsanslaget till erkända arbetslöshetskassor och 25 milj. kr. på bidragsanslaget till folkpensioner. Anslaget till bidrag till driften av folkskolor synes komma att överskridas med 70 milj. kr., vilket belopp icke mer än delvis uppväges av häremot svarande andel i det allmänna täckningsanslaget för fjolårets lönerörelse. Å andra sidan torde vissa minskningar av tidigare beräknade utgifter uppkomma. En mer optimistisk bedömning, som nu kan göras av statens järnvägars driftresultat under budgetåret, föranleder en nedjustering av den i fjolårets kompletteringsproposition till 80 milj. kr. beräknade belastningen på underskottsanslaget till det i riksstaten uppförda anslagsbeloppet 50 milj. kr. Minskningar i förhållande till riksstatens utgiftssiffra kan också beräknas på anslagen till ränteeftergifter å vissa bostadslån m. m. med 10 och till bostadsrabatter med 30 milj. kr. På anslaget till särskilt stöd åt det mindre jordbruket synes uppkomma en underbelastning av 10 15 milj. kr.
Vissa avlöningsanslag kan erfarenhetsmässigt antagas ge besparingar. Även utgifterna för statsskuldräntorna kan bli något lägre än vad som tidigare föiutsatts. Med hänsyn till den osäkerhet som även vid denna tidpunkt måste prägla beräkningarna finner jag inte skäl göra annat antagande än att merutgifter och besparingar på förslagsanslag och obetecknade anslag totalt sett kommer att uppväga varandra. Detta innebär en nedräkning med 30 milj. kr. i jämförelse med kompletteringspropositionen.
I kompletteringspropositionen räknades med en förbrukning av anslagsbehållningarna på driftbudgetens reservationsanslag med 150 milj. kr. och på investeringsanslagen å kapitalbudgeten med 100 milj. kr. Enligt från vederbörande myndigheter nu inhämtade uppgifter skulle minskningen av reservationerna uppgå till ca 175 respektive drygt 200 milj. kr. Med hänsyn till förut påtalade överskattning av medelsförbrukningen vid myndigheternas bedömningar, anser jag mig dock inte böra räkna med en större minskning än 100 milj. kr. på vardera drift- och kapitalbudgeten.
30 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
I samband med bedömningen av budgetutfallet för budgetåret 1962/63 bär vidare gjorts en förnyad beräkning rörande avskrivningsmedel inom fonderna och övriga på kapitalbudgetens fonder inflytande medel. Dessa beräkningar har lett till att i de sammanställningar som presenteras i det följande avskrivningsmedel och övriga likvida medel upptagits till 1 375 milj. kr. mot 1 281 milj. kr. i riksstaten. Jag vill i detta sammanhang erinra om att avskrivningsbehovet för de investeringsanslag som begärts å tilläggsstater som vanligt torde få anmälas i propositionen angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II senare under vårsessionen. En viss förskjutning mellan driftbudgetsaldot och kapitalbudgetens medelsbehov uppkommer härigenom. I samband med avskrivningsberäkningen å de nya investeringarna bör under innevarande budgetår också vidtagas en retroaktiv reglering av avskrivningarna inom vissa kapitalfonder, som enligt gällande budgetteknik påkallas av vidtagna och nu aktuell höjning av statens förräntningskrav. Till frågan om förräntningskravet återkommer jag i annat sammanhang senare denna dag. Genom nu antydda förhållanden kan nyssnämnda förskjutning, som givetvis inte påverkar totalbudgetens saldo, väntas bli av betydande storleksordning. Jag har för avsikt att inom kort hemställa om Kungl. Maj :ts uppdrag till riksrevisionsverket att verkställa utredning om den exakta storleken av det retroaktiva avskrivningsbehovet.
Ianspråktagandet av rörliga krediter beräknades i kompletteringspropositionen komma att öka med 50 milj. kr. mellan utgången av budgetåren 1961/62 och 1962/63. Det finns inte skäl att nu frångå detta antagande. En beräknad minskning av domänverkets kreditbehov synes därvid bli mer än utfylld av ökade krediter främst till Svensk spannmålshandel och överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap.
Sammanfattningsvis skulle, utifrån de sålunda redovisade förändringarna av inkomster och utgifter i förhållande till riksstaten, underskottet på totalbudgeten för budgetåret 1962/63 bli ca 385 milj. kr., vilket är nära 350 milj. kr. mindre än enligt tidigare beräkning. I förhållande till närmast föregående budgetutfall skulle uppkomma en försämring av storleksordningen 900 milj. kr. Jag vill dock i detta sammanhang understryka att utfallsberäkningarna fortfarande är osäkra såväl i fråga om inkomsterna som utgifterna. Hänsyn har bl. a. icke kunnat tagas till ytterligare utgifter å tilläggsstat.
Jag övergår härefter till att behandla riksstatsförslaget för budgetåret 1963/64.
Med utgångspunkt från riksrevisionsverkets inkomstberäkning beräknar jag statsinkomsterna för nästa budgetår till 19 823 milj. kr. Jag har därvid gjort vissa justeringar i verkets beräkning, för vilken en särskild redogörelse lämnas i det följande. Beloppet är ca 50 milj. kr. högre än det nu beräknade utfallet för innevarande budgetår. Med utgångspunkt från de
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 31
sistnämnda beräkningarna fördelar sig de större inkomstökningarna för budgetåret 1963/64 på följande områden. Den allmänna varuskatten beräknas ge ett 100 milj. kr. högre belopp än 1962/63. För bensin- och brännoljeskatten förutses en ökning med 60 milj. kr. Högre inkomster väntas även för fordonsskatten (-f- 30), tullmedel (+ 35), särskilda varuskatter (+ 20), tobaksskatten (.-{- 35), skatten på sprit (-f- 50) och energiskatten (+ 30). Avkastningen av statens kapitalfonder väntas öka med ca 60 milj. kr., varav 20 milj. kr. hänför sig till statens affärsverk. Mot dessa och andra, mindre inkomstökningar står en betydande minskning under inkomstskattetiteln. Denna förutses sålunda av riksrevisionsverket nedgå med 400 milj. kr. Även för titeln arvsskatt och gåvoskatt beräknas en minskning i förhållande till den tillfälligt mycket höga nivå som nu förutses för 1962/63. Minskningen uppgår här till 20 milj. kr.
Utgångspunkten för riksrevisionsverkets beräkning av inkomstskattetiteln för nästa budgetår utgör bl. a. de antaganden om skatteunderlagets utveckling under 1962 och 1963 som angivits i det föregående. Enligt dessa hade inkomsterna av tjänst ökat med 10 procent under 1962, medan inkomsterna från övriga förvärvskällor varit i huvudsak oförändrade. Detta innebär att fysiska personers inkomster totalt kan uppskattas ha ökat ca 9 procent mellan åren 1961 och 1962. För år 1963 finner sig ämbetsverket — mot bakgrunden av de avtalsmässiga löneökningarna och en sannolik, mindre löneglidning samt under antagande av en ökning av antalet sysselsatta — böra räkna med en lägre ökning av lönesumman än under 1962. Såsom i det föregående nämnts, har antagandet här satts till 7 procent. Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna 1964 har schablonmässigt räknats med ytterligare en stegring av 4 procent. Medan fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst beräknats ligga oförändrade även under 1963, har för 1964 det förenämnda schablonantagandet även anlagts på dessa inkomster. Beträffande aktiebolagen hade riksrevisionsverket icke räknat med någon ökning av de taxerade inkomsterna för 1962 och 1963. För år 1964 har antagits en ökning med 4 procent.
Den ökning av inkomsterna på inkomstskattetiteln som kan beräknas uppkomma vid nu redovisade antaganden innebär bl. a. en uppgång i preliminärskatteinflödet på ca 1 000 milj. kr. Den förut angivna minskningen på titeln om 400 milj. kr. är en följd av väsentligt ökade utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande skatt. För att något belysa dessa förhållanden kan nämnas, att utbetalningarna av skatt till kommunerna i form av förskott och slutregleringslikvider mellan budgetåren 1961/62 och 1962/63 beräknas öka med ca 600 milj. kr., medan motsvarande ökning mellan budgetåren 1962/63 och 1963/64 uppskattas till närmare 1 000 milj. kr. Detta är främst en effekt av systemet för dessa utbetalningar, som innebär, att skatteförskotten beräknas på senast kända taxeringsutfall, d. v. s. eu inkomstnivå som ligger två år före det aktuella uppbördsåret. Vid en sjunkande ökningstakt i skatteunderlaget medför detta förhållande alltså en mycket kraftig reduktion av den behållna inkomsten på titeln även
32 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
Drift-
Milj.
Anm. Då avsättning till (—) och återföring från (+) budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte representerar någon kassamässig utgift respektive inkomst för staten, har nettobeloppen för dessa bokföringsmässiga transaktioner satts inom parentes.
om — som nu antages — inkomstnivåns uppgång under de senare åren i och för sig inte blir obetydlig. Ökningen av den överskjutande skatten, å andra sidan, sammanhänger främst med 1961 års skattereform och är såtillvida en övergångsföreteelse. Under år 1962 kom preliminärskattetabeller enligt de nya skalorna inte att användas förrän från och med mars och påverkade därigenom endast uppbörden från och med maj. För B-skattebetalarna uppkom i princip icke något genomslag av de nya skalorna under hela detta år. Med andra ord kan alltså sägas, att denna vid flera tillfällen tidigare påpekade effekt av skattereformen innebar från statsverkets synpunkt en inkomstöverflyttning från budgetåret 1963/64 till 1961/62 och delvis 1962/63.
Storleken av de eftersläpningar i skatteutbetalningarna till kommunerna
Kapital-
Milj.
1 Därav riksstat 2 683 mkr. samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.
* Därav riksstat 2 683 mkr., tilläggsstat I och II 110 mkr. samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
budgeten
kr.
1 Därav riksstat 18 203 mkr„ beräknad reservationsmedelsförbrukning 150 mkr. samt beräknat
anslagsöverskridande 30 mkr. .
» Därav riksstat 18 203 mkr., tilläggsstat I och II 289 mkr. samt beraknad reservationsme-
delslörbrukning 100 mkr. , ... . .
• Därav riksstatslörslag 19 628 mkr. och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.
* Under dessa år gjordes dessutom avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken med 356, 184 respektive 100 mkr. (se motsvarande tabell i finansplanen for budgetåret 1958/59).
som uppkommer genom nyss antydda förhållanden, kan för budgetåret 1962/63 nu uppskattas tilll 1 200 milj. kr. och för budgetåret 1963/64 till 800 milj. kr. Motsvarande belopp bör enligt gällande grunder i bokföringen avsättas till budgetutjämningsfonden. Å andra sidan beräknas återföring av tidigare avsatta medel ske med 775 respektive 1 050 milj. kr. Man kan således räkna med en bokföringsmässig nettoavsättning på 425 milj. kr. för budgetåret 1962/63 och med en nettoåterföring på 250 milj. kr. för budgetåret 1963/64. Denna nettoåterföring, som väl formellt men inte kassamässigt påverkar statsregleringen, kan också sägas representera det belopp varmed statens utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret överstiger kommunernas beräknade andel av preliminärskatteuppbörden för samma år.
budgeten
kr.
* Anslagsbehållningar beräknas till oförändrat belopp.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nrl. Bil. 1
34 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
Beträffande budgetens utgiftssida för nästa budgetår har jag i det föregående lämnat en översikt av huvudlinjerna i det nu föreliggande riksstatsförslaget. Vidare kommer i det följande att lämnas en mer detaljerad redogörelse för utgiftsutvecklingen inom de olika departementens verksamhetsområden m. in. Jag torde därför här kunna inskränka mig till att konstatera, att föreliggande rikstatsförslag beträffande driftbudgeten visar en ökning för de egentliga statsutgifterna med 1 140 milj. kr. i förhållande till 1962/63 års riksstat. Utgifterna för statens kapitalfonder ökar samtidigt med netto 285 milj. kr. till följd av ökade avskrivningar å riksstaten.
Den totala ökningen under driftbudgeten är alltså 1 425 milj. kr. och driftbudgetens utgifter uppgår därmed till 19 628 milj. kr.
Då inkomsterna beräknats till 19 823 milj. kr. och utgifterna upptagits till 19 628 milj. kr., skulle för budgetåret 1963/64 uppkomma ett överskott på driftbudgeten om 195 milj. kr. Driftbudgetutfallet kommer emellertid att påverkas av eventuella förändringar av behållningar på reservationsanslag. Hur dessa kommer att utvecklas är beroende av dels konjunkturutvecklingen och de åtgärder statsmakterna i anledning därav kan komma att vidtaga, dels de betalningsförskjulningar som kan äga rum innevarande budgetår. Jag har tidigare redovisat ett antagande om en minskning av driftbudgetens reservationer om 100 milj. kr. under innevarande budgetår. I avsaknad av mera hållfasta utgångspunkter räknar jag med samma minskning även för nästa budgetår. Som framgår av särskild tabell kommer därmed de totala löpande utgifterna under nästa budgetår att uppgå till 19 728 milj. kr. mot nu beräknat 18 592 milj. kr. för innevarande budgetår, vilket innebär en ökning med 1 136 milj. kr. Driftbudgetens överskott för budgetåret 1963/64 reduceras samtidigt till 95 milj. kr. mot nu beräknat 1 182 milj. kr. för budgetåret 1962/63. Hänsyn har då inte tagits till erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden till följd av t. ex. lönehöjningar för de statsanställda för kalenderåret 1964. Det må här erinras om att varje procents ökning av statstjänstemannalönerna med åtföljande genomslag på pensionssidan medför en kostnad för statsverket av drygt 60 milj. kr. per år. I detta sammanhang vill jag också än en gång understryka osäkerheten i inkomstberäkningarna.
Vad härefter gäller förslaget till kapitalbudget innebär detta i förhållande till nu gällande riksstat en mindre ökning av investeringsanslagen, vilket närmare framgår av en i det följande redovisad översikt. Totalt upptages investeringsanslagens summa i riksstatsförslaget med 2 797 milj. kr. Jämfört med den förnyade beräkningen för innevarande budgetår innebär detta anslagsmässigt ungefär oförändrad nivå. För den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten beräknas emellertid en icke obetydlig ökning.
Då man tills vidare inte torde ha anledning räkna med någon nettoförbrukning å anslagsbehållningarna på kapitalbudgeten för nästa budgetår, skulle också de totala utgifterna på kapitalbudgetens investeringsanslag under budgetåret 1963/64 uppgå till nyss angivet belopp, 2 797 milj. kr.
Det bör understrykas, att även på kapitalbudgeten kan tillkomma utgifter, vartill hänsyn inte kunnat tagas vid nu verkställda beräkningar.
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 35
Totalbudgeten Milj. kr.
1 Utan hänsynstagande till ev. ytterligare tilläggsstater och överskridanden. s Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.
Såsom framgår av den lämnade översikten skulle, sedan avdrag gjorts för avskrivningsmedel m. m. för kapitalbudgetens finansiering framkomma ett medelsbehov av 1 113 milj. kr. för budgetåret 1963/64.
I fråga om dispositionen av rörliga krediter synes skäl inte för närvarande föreligga att räkna med någon förändring från utgången av innevarande budgetår till utgången av nästa.
För att få en samlad bild av statens totala faktiska inkomster och utgifter bör drift- och kapitalbudgeten på vanligt sätt sammanställas till en totalbudget. Resultatet redovisas i särskild tabell.
Enligt de redovisade beräkningarna skulle de nu kända transaktionerna för budgetåret 1963/64 alltså medföra ett underskott på totalbudgeten om 1 018 milj. kr. mot 386 milj. kr. för innevarande budgetår.
För att ytterligare belysa innebörden av det beräknade saldot på totalbudgeten för nästa budgetår vill jag återge följande uppgifter rörande totalbudgetens saldon under budgetåren 1951/52—1961/62 tillika med de av mig nyss beräknade saldona för budgetåren 1962/63 och 1963/64.
1 Utan hänsynstagande till ev. ytterligare tilläggsstater och överskridanden.
2 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.
Den statsfinansiella utvecklingen under de senaste åren belyses ytterligare i vissa vid protokollet fogade tabeller (bihang 3).
36 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
Riksstatsförslagets utgifter
I följande avsnitt lämnas en koncentrerad redogörelse för förändringarna i riksstatsförslaget för budgetåret 1963/64 i jämförelse med riksstaten för innevarande budgetår i vad avser dels driftbudgetens olika huvudtitlar och dels kapitalbudgeten.
I förevarande sammanhang må erinras om att varje huvudtitel inleds med en relativt omfattande översikt över utgiftsutvecklingen under såväl driftsom kapitalbudgeten. För vidare upplysningar torde få hänvisas till dessa översikter.
Utgiftsförändringarna sammanfattas först i följande tabell. I tabellen har riksstatssiffrorna för budgetåret 1962/63 justerats med hänsyn till departementsreformen m. m. så att utgiftsbeloppen under respektive huvudtitel motsvarar anslagsgrupperingen för 1963/64.
Driftbudgeten
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna ................
II. Justitiedepartementet..........................
III. Utrikesdepartementet..........................
IV. Försvarsdepartementet ........................
V. Socialdepartementet ..........................
VI. Kommunikationsdepartementet ................
VII. Finansdepartementet ..........................
VIII. Ecklesiastikdepartementet......................
IX. Jordbruksdepartementet........................
X. Handelsdepartementet ........................
XI. Inrikesdepartementet ..........................
XII. Civildepartementet ............................
XIII. Oförutsedda utgifter ..........................
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.................
Summa
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder......................
II. Luftfartsfonden................................
III. Riksgäldsfonden ..............................
IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar........
V. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
Summa
Totalt för utgifterna å driftbudgeten ................
Kapitalbudgeten
Statens affärsverksfonder............................
Luftfartsfonden ....................................
Statens allmänna fastighetsfond......................
Försvarets fonder ..................................
Statens utlåningsfonder..............................
Fonden för låneunderstöd ..........................
Fonden för statens aktier............................
Fonden för förlag till statsverket....................
Diverse kapitalfonder................................
Summa
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 37
För justitiedepartementets verksamhetsområde bestämmes utgifterna till största delen av anslagen till domstolar och fångvård. Den totala utgiftsökningen å driftbudgeten uppgår till 26,0 milj. kr., av vilka 5,2 milj. kr. är av icke-automatisk karaktär. För domstolsväsendet föreslås en uppräkning med 1,6 milj. kr., varav största delen avser personalförstärkningar vid häradsrätterna. Anslagsökningarna under fångvården, 2,4 milj. kr., syftar till en fortsatt upprustning av hela vårdområdet. Bl. a. må nämnas förslag till vissa åtgärder för att öka undersökningskapaciteten inom det rättspsykiatriska området och för att intensifiera behandlingsarbetet vid vissa disciplinanstalter. Förslag framlägges vidare om att försöksvis anpassa prestationsersättning åt intagna efter löneförhållandena i öppna marknaden samt för att förbättra personalutbildningen. När det gäller kriminalvården i frihet beräknas medel för en andra etapp i utbyggnaden av skyddslconsulentorganisationen.
Under kapitalbudgeten föreslås ett investeringsanslag av 18,1 milj. kr. Medel beräknas till den pågående byggnadsverksamheten, bl. a. centralanstalterna Hall och Kumla. Med anledning av den nya brottsbalkens bestämmelser om skyddstillsyn föreslås, att fyra särskilda anstalter med sammanlagt 160 platser tillskapas för korttidsbehandling av unga brottslingar.
Medelsanvisningen under utrikesdepartementets verksamhetsområde utvisar en nettoökning med 34,3 milj. kr., varav 29,5 milj. kr. utgöres av ickeautomatiska ökningar. Med hänsyn till att särskild proposition torde föreläggas vårriksdagen angående utrikesförvaltningens organisation och personalbehov m. m„ har bl. a. berörda anslag för avlöningar och omkostnader upptagits med beräknade belopp. Sveriges bidrag till vissa internationella organisationer, främst till FN och OECD, förutses stiga med 1,8 milj. kr. Den fortsatta utvidgningen av det tekniska och humanitära bistånd, som Sverige lämnar till u-länderna, innebär för utrikesdepartementets del en ökning från 67 till 91 milj. kr. Härtill kommer tekniskt bistånd under social- och ecklesiastikdepartementen på sammanlagt 3 milj. kr. Den resterande icke-automatiska ökningen hänför sig bland annat till upplysningsverksamheten i utlandet angående Sverige, vilken kommer att ytterligare intensifieras.
Utgifterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde har bestämts i anslutning till den överenskommelse rörande kostnaderna för det militära försvaret som träffats inom 1962 års försvarskommitté. Till det av försvarskommittén angivna basbeloppet 3 780 milj. kr. bär lagts prisregleringsanslag, preliminärt 100 milj. kr., anslag för flygtekniska försöksanstalten — tidigare redovisade under tionde huvudtiteln — 11,0 milj. kr., vissa militära objekt utanför ramen 14,3 milj. kr. samt — likaledes utanför ramen — anslag till investeringar i försvarets fabriksfond 13,8 milj. kr. Sammanlagt kommer härigenom utgifterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde enligt riksstatsförslaget att uppgå till 3 919,1 milj. kr.
Anslagen ökar alltså med sammanlagt 406,0 milj. kr., varav 343,5 milj. kr. under driftbudgeten inkluderande jämväl överföringspost å 8,7 milj. kr. och ca 62 milj. kr. under kapitalbudgeten. Merkostnaderna för löne- och
38 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
prisstegringar i förhållande till innevarande års riksstat kan uppskattas till 98,5 milj. kr. Sammanlagt 307,5 milj. kr. utgör alltså ökningar av andra orsaker. Bland dessa kan nämnas 57 milj. kr. för förbättrade värnpliktsförmåner, 7,8 milj. kr. för ökade investeringar i försvarets fabriksfond samt anslag till flygtekniska försöksanstalten 11,0 milj. kr. De anslag som beräknas vid sidan av den militära ramen utvisar — främst till följd av att 20 milj. kr. som under innevarande budgetår anvisats för vissa beredskapsförstärkande åtgärder, bortfaller — en minskning om 10,3 milj. kr. Prisregleringsanslaget föreslås vidare preliminärt uppräknat med 20 milj. kr. Återstående anslagshöjning, 222 milj. kr., kan karakteriseras som tillskott för teknisk utveckling.
Socialdepartementets verksamhetsområde kommer fr. o. m. nästa budgetar att väsentligen förändras. Hälso- och sjukvårdsfrågor överföres från inrikesdepartementet samtidigt som ärenden rörande arbetsmarknaden samt bostadsbyggandet och därmed sammanhängande frågor övergår från socialdepartementet till inrikesdepartementet. De driftbudgetanslag, som uppföres under femte huvudtiteln, beräknas i jämförelse med motsvarande anslag på riksstaten för innevarande budgetår öka med ca 313 milj. kr. Därav utgör 48 milj. kr. utgiftsförändringar av icke-automatisk natur. Anslagen under kapitalbudgeten föreslås öka med ca 30 milj. kr.
Inom familjepolitiken framlägges förslag som innebär att familjebostadsbidragen får ökad räckvidd. Förslagen torde i stort sett medföra en fördubbling av bidragsgivningens omfattning. För helt år beräknas reformen medföra en kostnadsökning av ca 130 milj. kr., varav hälften faller på nästa budgetår. Förslag rörande stöd till barnstugorna beräknas komma att framläggas i särskild proposition.
Vid årsskiftet 1962/63 har lagen om allmän försäkring trätt i kraft. Den innebär betydande förbättringar främst inom förtidspensioneringen och sjukförsäkringen. Hälften av kostnadsökningen på grund av hithörande reformer kommer att slå igenom nästa budgetår, vilket tillsammans med andra automatiska förändringar medför en utgiftsstegring på drygt 160 milj. kr.
På hälso- och sjukvårdens område fortsätter expansionen. För statens mentalsjukhus m. m. beräknas en anslagsökning på driftbudgeten med drygt 68 milj. kr. ökningen sammanhänger bl. a. med tillkomsten av två nya sjukhus, nämligen ett psykopatsjukhus i Katrineholm och ett sjukhus för höggradigt psykiskt efterblivna i Sala, samt en ny barnavdelning vid Vipeholms sjukhus. För mentalsjukhusen föreslås att sammanlagt 643 nya tjänster inrättas. Investeringsanslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. beräknas preliminärt öka med ca 26 milj. kr.
För undervisningssjukhusen föreslås på driftbudgeten anslagsökningar med sammanlagt ca 21 milj. kr., varav ca 7 milj. kr. av icke-automatisk natur. Bl. a. föreslås 18 nya läkartjänster vid karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet och akademiska sjukhuset. Statens bidrag till driften och utbygg-
39 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
naden av de kommunala undervisningssjukhusen beräknas — delvis preliminärt — uppgå till närmare 40 milj. kr. På kapitalbudgeten beräknas preliminärt anslag för utbyggnad av karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset med 15 milj. kr.
För de centrala medicinalorganen beräknas en icke-automatisk ökning på driftbudgeten med ca 4 milj. kr. Kostnadsökningen avser främst intensifiering av läkemedelskontrollen, strål skyddsverksamheten och centrala sjukvårdsberedningens rationaliseringsverksamhet.
Vad gäller kommunikationsdepartementets verksamhetsområde ökar sjätte huvudtitelns slutsumma med 236,0 milj. kr. Härav utgör 81,4 milj. kr. anslag till sjöfart m. in., vilka för innevarande budgetår är upptagna under tionde huvudtiteln med ett sammanlagt belopp av 81,1 milj. kr. Med borträknande av sistnämnda belopp uppgår ökningen till 154,9 milj. kr., varav 49,1 milj. kr. utgör automatisk nettohöjning och 105,8 milj. kr. icke-automatisk höjning. Av eu sammanlagd ökning med 101,6 milj. kr. på väg- och gatuanslagen fördelar sig 25 milj. kr. på det statliga vägunderhållet, 40 milj. kr. på det statliga vägbyggandet, 1 milj. kr. på det kommunala gatuunderliållet, 30 milj. kr. på det kommunala gatubyggandet och 5,6 milj. kr. på bidrag till enskild väghållning. Det nuvarande anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten om 20 milj. kr. föreslås skola uppgå i de ordinarie anslagen till vägbyggandet. Härigenom kommer ramen för det statliga vägbyggandet att utgöra 500 milj. kr. Motsvarande anslag till det kommunala gatubyggandet uppgår till 215 milj. kr. För kostnader i samband med övergång till högertrafik beräknas ett anslag av 10 milj. kr. Anslaget till vatten- och avloppsanläggningar uppräknas med 15 milj. kr. till 70 milj. kr. På trafiksäkerhetens område föreslås fortsatt upprustning av statens bilinspektion och en ökning av anslaget till trafiksäkerhetsforskning från 700 000 kr. till 900 000 kr. För byggnadsstyrelsen och statens geotekniska institut föreslås betydande personella förstärkningar i anslutning till framlagda förslag rörande omorganisation. Driftbidraget till statens järnvägar upptages med oförändrat 80 milj. kr. i avvaktan på särskild proposition om den framtida trafikpolitiken. För bidrag till viss busstrafik föreslås en ökning med 0,3 milj. kr. till 3 milj. kr.
I fråga om kommunikationsdepartementets del av kapitalbudgeten redovisas en anslagsmässig ökning med 103,8 milj. kr. till 1 288,2 milj. kr. Investeringsomslutningen inom affärsverken och väg- och vattenbyggnadsverkets lorrådsfond beräknas öka med sammanlagt 23 milj. kr. Beträffande de olika verken ökar postverkets, televerkets och förrådsfondens investeringar med respektive 3,5, 53,0 och 3,0 milj. kr., medan minskningar redovisas för vattenfallsverket och luftfartsverket med respektive 27,5 och 9,0 milj. kr. För statens järnvägar upptas en oförändrad investeringsram. Den avsevärda höjningen av televerkets investeringar syftar till att ge televerket ökade resurser för att möta den kraftigt ökade efterfrågan och förbättra servicen, totalt skulle därmed de nämnda verkens investeringar nå upp till 1 204,5 milj.
40 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
kr. under nästa budgetår. För husbyggnadsarbeten under statens allmänna fastighetsfond stiger anslagen med 18,8 milj. kr., till 37,9 milj. kr., vilket möjliggör fortsatta arbeten på uppförandet av radio- och televisionshus i Stockholm, ett större kontorshus på Kungsholmen i Stockholm samt byggnader för statens bilinspektion inom olika delar av landet.
Utgiftsutvecklingen under finansdepartementets verksamhetsområde domineras å driftbudgeten av anslagen till skatteersättning till kommunerna. Denna ersättning är ett led i fullföljandet av 1957 och 1961 års skattereformer, innebärande bl. a. sänkningar av kommunalskatten genom ortsavdragens böjning. Anslaget till skatteersättning på grund av 1961 års ortsavdragsreform minskar med 130 milj. kr. genom att anslaget för innevarande budgetår avser 11/2 års bidrag. Den planenliga reduceringen av kommunernas skatteersättning enligt 1957 års ortsavdragshöjning utgör 70 milj. kr. Anslaget för skattelindringsbidrag till kommunerna ökar med 16 milj. kr. genom att nya bidragsgrunder tillämpas fr. o. m. kalenderåret 1963. Beträffande huvudtiteln i övrigt är anslagsökningen sammanlagt 22 milj. kr. Härav utgör omkring 19 milj. kr. automatiska utgiftsstegringar. Totalt uppvisar driftbudgeten således en minskning med 162 milj. kr. Inom tullverket redovisas fortsatta betydande personalminskningar till följd av rationaliseringar. För nästa budgetår beräknas dessa medföra besparingar under tullverkets avlöningsanslag med omkring 1 milj. kr. Förslag framlägges om en fortsatt centralisering av den statliga statistikproduktionen till statistiska centralbyrån. En särskild proposition om den automatiska databehandlingen inom statsförvaltningen är avsedd att föreläggas 1963 års riksdag. Förslag till införande av automatisk databehandling inom folkbokförings- och uppböi dsA äsendet har efter ett omfattande utredningsarbete framlagts av uppbördsorganisationskommittén. En proposition med förslag till principbeslut i denna fråga är också avsedd att föreläggas årets riksdag. De ekonomiska planeringsfrågorna ägnas ökad uppmärksamhet. De ökade insatserna i fråga om biståndsgivningen till u-länderna kommer också till uttryck i finansdepartementets huvudtitel.
Finansdepartementets del av kapitalbudgeten beräknas för nästa budgetår till cirka 87 milj. kr. Beloppet avser i huvudsak anslag till internationell biståndsverksamhet och till förskottering av projekteringskostnader för statliga husbyggnadsföretag.
Beträffande ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde präglas utgiftsutvecklingen av en aktiv uppföljning av utbildningspolitiken liksom fortsatta ökade insatser på det allmänna kultur- och bildningsområdet. Av den sammanlagda utgiftsökningen på driftbudgeten av ca 398 milj. kr., vartill kommer 28 milj. kr. genom överföring från annan huvudtitel, faller merparten, drygt 290 milj. kr. på skolväsendet. Framför allt grundskolans successiva genomförande slår nu igenom med betydande anslagsökningar- sålunda höjes driftsbidragsanslaget för grundskolan med 200 milj. kr. till närmare 1,1 miljarder kr. Den kraftiga expansionen av utbildningsväsendet kommer också till uttryck i anslagsökningar om sammanlagt närmare 47 milj.
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 41
kr. för gymnasieorganisationen, huvudsakligen avseende en fortsatt kraftig utbyggnad av fackgymnasiernas resurser. Studerandeantalets snabba tillväxt vid de fria fakulteterna och den planmässiga utbyggnaden av de »spärrade» utbildningslinjerna föranleder betydande utgiftsökningar. För högre utbildning och forskning beräknas således anslagsökningar med sammanlagt drygt 56 milj. kr., vari även ingår en uppräkning av forskningsrådsanslagen med i genomsnitt 25 %. För att möjliggöra den fortsatta utbyggnaden av utbildningsväsendet anvisas vidare ökade resurser till lärarutbildning för samtliga utbildningsområden, medförande utgiftsstegringar på i runt tal 20 milj. kr. Anslagen till allmänna kultur- och bildningsändamål höjes med närmare 40 milj. kr., varav 28 milj. kr. motsvarar den hittillsvarande lotterimedelsfonden under handelsdepartementet, medan återstoden möjliggör en ytterligare utbyggnad av det statliga stödet åt bl. a. teater, konsertverksamhet samt övrig konstnärlig och litterär verksamhet.
Vad gäller kapitalbudgeten, som för ecklesiastikdepartementets del utvisar en nettoökning av ca 28 milj. kr., gäller de huvudsakliga investeringarna nya institutionsbyggnader vid universitet och högskolor. För detta ändamål beräknas medelsförbrukningen, som budgetåret 1961/62 var ca 35 milj. kr., stiga till över 80 milj. kr. nästa budgetår.
Vad gäller jordbruksdepartementets verksamhetsområde föreslås ökade insatser för jordbrukets och skogsbrukets rationalisering och för fortsatt utbyggnad av forskningen och den högre undervisningen. Sammanlagt innebär förslagen under nionde huvudtiteln en ökning med 39,5 milj. kr. Härav utgör 16,3 milj. kr. icke-automatiska utgiftsstegringar. Av detta belopp disponeras 6,6 milj. kr. till olika åtgärder för ökad rationaliseringsverksamliet. Bland annat förordas att en statlig nämnd för skoglig fotogrammetri inrättas. Till förstärkning av resurserna för forskning och undervisning m. m. avses sammanlagt 6,5 milj. kr.
Till fiskerinäringens främjande föreslås ökade insatser huvudsakligen under kapitalbudgeten. Till fiskerilån och lån till främjande av beredning och avsättning av fisk äskas sålunda sammanlagt nära 3,0 milj. kr. Det bör även nämnas att statens vatteninspektion föreslås förstärkt med särskild expertis för forskning och tillsyn i fråga om radioaktiv vattenförorening.
Under jordbruksdepartementets del av kapitalbudgeten föreslås en sammanlagd medelsanvisning av 28,1 milj. kr. Härav avses 8,6 milj. kr. til! byggnadsarbeten, 10,0 milj. kr. till särskild lagring av livsmedel och 6.0 milj. kr. för förstärkning av jordfonden.
Handelsdepartementets driftbudget för nästa budgetår omfattar 259 milj. kr. I förhållande till riksstaten för innevarande budgetår — varvid de anslagsändamål lämnats å sido som överflyttas från eller till annat departement — innebär detta en nettoökning med ca 25 milj. kr. Denna ökning får ses mot bakgrunden av bl. a. de senaste årens utveckling på det handelspolitiska området, berörande flera av departementets verksamhetsgrenar._Un-
der kapitalbudgeten förordas för nästa budgetår en minskning med ca 104 milj. kr., sammanhängande huvudsakligen med bortfall av det för inneva-
42 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
rande budgetår med 130 milj. kr. uppförda anslaget Teckning av aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier.
Vad gäller de olika verksamhetsgrenar som sorterar under handelsdepartementet kan nämnas att vissa anslagshöjningar föreslås som ett led i åtgärderna att främja hantverk och industri. Bl. a. förordas att statens hantverks- och industrilånefond för nästa budgetår tillförs ytterligare 21 milj. kr., varvid fonden kommer att uppgå till sammanlagt 136 milj. kr.
För att tillgodose de växande behoven av kommersiella stödjepunkter, kommersiell upplysningsverksamhet och för deltagande i internationella mässor och utställningar föreslås att för nästa budgetår anvisas sammanlagt
5,4 milj. kr., innebärande en ökning med i det närmaste 2 milj. kr. av de under handelsdepartementet för sådana ändamål nu anvisade medlen. Huvudparten av ökningen avses till de redan tidigare beslutade upplysningskampanjerna i Förbundsrepubliken Tyskland samt Frankrike och Belgien.
Driftbudgetanslagen till geologiska undersökningen förutsätts öka med 2,2 milj. kr., avseende framför allt den under budgetåret 1961/62 påbörjade prospekteringen av Norrbottens järnmalmstillgångar och fortsatta undersökningsarbeten inom Stekenjokks gruvfält. I fråga om Stekenjokkfältet bär dessutom till vissa förberedande arbeten för gruvdrift, däribland färdigställande av väg, på kapitalbudgeten beräknats 4,5 milj. kr. Vad gäller teknisk provnings- och försöksverksamhet föreslås förstärkningar för såväl statens provningsanstalt som statens skeppsprovningsanstalt. Vid skeppsprovningsan. stalten avses en utredning komma till stånd om komplettering av anstaltens utrustning med en ny anläggning för kavitationsforskning. Även anslaget till teknisk forskning föreslås öka.
På energiområdet dominerar anslagen till atomenergiverksamheten. Till Aktiebolaget Atomenergis förfogande kommer att för budgetåret 1963/64 ställas samma belopp, som är anvisat för innevarande budgetår, d. v. s. 128 milj. kr. Medlen skall användas för pågående utbyggnad av Ranstads-verket, för färdigställande av anläggningarna i Studsvik, Stockholm och Ågesta samt för fortsatta utrednings- och utvecklingsarbeten. — 1962 års riksdag har nyligen beslutat om en fortsatt utbyggnad av oljelagringen. Programmet avser en sjuårsperiod och omfattar i 1961 års prisläge 112 milj. kr./år, varav staten skall bidra med 59 milj. kr. i form av ränte- och amorteringsfria lån, medan återstoden skall finansieras via prissättningen på olja. I enlighet härmed föreslås att för oljelagringsändamål på kapitalbudgeten för nästa budgetår anvisas 59 milj. kr.
Slutligen må nämnas att anslagen till patentverket uppräknats med 2,1 milj. kr. samt idrotts- och friluftsanslagen med resp. 1,4 och 0,3 milj. kr.
Vad gäller inrikesdepartementets verksamhetsområde medför överföringen av hälso- och sjukvårdsfrågorna till socialdepartementet en budgetmässig minskning i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår med i runt tal 625 milj. kr. a driftbudgeten och 56 milj. kr. å kapitalbudgeten. Å andra sidan ökar huvudtiteln med anslag till arbetsmarknad och bostadsbyggande om cirka 863 milj. kr. å driftbudgeten. Å kapitalbudgeten repre-
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 43
senterar dessa anslag en ökning för inrikesdepartementets del med omkring 770 milj. kr.
Reellt innebär de under elfte huvudtiteln redovisade anslagsbehoven en ökning i förhållande till anslagen för motsvarande ändamål på riksstaten för innevarande budgetår med ca 143 milj. kr.
Beträffande överståthållarämbetet och landsstaten föreslås anslagsökning med i runt tal 26 milj. kr., varav 4,4 milj. kr. av icke-automatisk natur. Bl. a. upptages i avlöningsstaten för överståthållarämbetet ett belopp av 0,5 milj. kr. för att möjliggöra en etappvis beräknad förstärkning av ämbetets skatteavdelning. I syfte att förbättra taxeringskontrollen, inkl. varuskattekontrollen förordas en fortsatt utbyggnad av taxeringsväsendet inom länsstyrelserna. Ett 100-tal nya tjänster föreslås skola inrättas.
Upprätthållandet av hög och jämn sysselsättning med god balans på arbetsmarknaden kräver energiska insatser från det allmännas sida. De rörlighetsstimulerande åtgärderna inriktas liksom tidigare dels på att underlätta geografiska förflyttningar, dels på att möjliggöra yrkesmässig rörlighet. Anslaget för omskolning beräknas öka med 10 milj. kr. till 135 milj. kr. och kostnaderna för respenning, starthjälp och familjebidrag med 5 milj. kr. till 14 milj. kr. I denna beräkning ingår kostnad för en höjning av starthjälpsbeloppet från 300 till 500 kr. Insatserna för de handikappades sysselsättning fortsätter att intensifieras. Detta sker dels genom att hälften av arbetsmarknadsverkets personalökning tillföres arbetsvärden, dels genom en fortsatt ökning av de särskilda beredskapsarbetena för handikappade. I vilken omfattning beredskapsarbeten behöver bedrivas nästa budgetår kan f. n. inte beräknas med någon säkerhet. Hela anslaget för sysselsättningspolitiska åtgärder beräknas till 300 milj. ler., varav 250 milj. kr. för beredskapsarbeten. Av utgifterna för beredskapsarbeten beräknas 170 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Bostadsbyggnadsprogrammet, som för innevarande budgetår omfattar 75 000 lägenheter och som föreslås utvidgat till 87 000 lägenheter, beräknas för vart och ett av åren 1963 och 1964 till 85 000 lägenheter.
Beträffande räntesubventionerna för bostäder föreslås en partiell avveckling. För helt år uppkommer på grund härav en besparing av ca 75 milj. kr. på driftbudgeten. Besparingen uppkommer dock först under budgetåret 1964/65. Räntesänkningarna under år 1962 beräknas emellertid medföra en automatisk minskning av utgifterna för räntebidrag med 60 milj. kr. under nästa budgetår.
För ordningsstatspolisen föreslås en förstärkning med 40 man för att förbättra trafikövervakningen. Totalt ökar polisanslagen med cirka 20 milj. kr.
Den pågående upprustningen av civilförsvaret föreslås nästa budgetår skola fortsättas i planenlig omfattning enligt 1959 års principbeslut. Anslagen föreslås ökade med 18,4 milj. kr. till 90 milj. kr. Kostnadsramen överensstämmer med den av 1962 års försvarskommitté förordade kostnadsramen för civilförsvarets verksamhet under nästa budgetår. En fortsatt utbyggnad av utbildningsorganisationen förutsättes äga rum, så att utbild-
44 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
ningen under budgetåret uppnår full kapacitet. Materielanskaffning till den nya organisationen föreslås ske inom principbeslutets ram. Till skyddsrumsbyggande beräknas i stort sett oförändrat belopp.
Till civildepartementet hänförliga anslag under driftbudgeten beräknas komma att minska med i runt tal 171 milj. kr. Förändringarna är till största delen av automatisk natur. Riksstatsförslaget upptar ej någon motsvarighet till det i gällande riksstat uppförda anslaget till täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. på 353 milj. kr. Bortsett från nämnda anslag föreligger under tolfte huvudtiteln en ökning med ca 182 milj. kr. Den största ökningen, huvudsakligen automatisk, redovisas under pensionsväsendet med 133 milj. kr., vari dock även ingår preliminärt beräknat anslagsbehov i avvaktan på proposition med förslag till ändrade grunder för SPA-pensioneringen. Anslagen till arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen och arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m. föreslås uppräknade med 30 milj. resp. 15 milj. kr. Till följd av förslag till en centralisering fr. o. m. den 1 juli 1963 av beviljandet av statliga personalpensionsförmåner genom en utbyggnad av statens pensionsanstalt till ett nytt verk, statens personalpensionsverk, ökar medelsbehovet under tolfte huvudtiteln med ca 3,7 milj. kr., varvid emellertid samtidigt viss minskning beräknas ske under femte huvudtiteln ävensom i affärsverkens driftutgifter.
För luftfartsfonden upptages underskottet till 12,3 milj. kr., vilket är 2,7 milj. kr. mindre än för budgetåret 1962/63.
Riksgäldsfondens underskott beräknas till 820 milj. kr., vilket innebär oförändrat belopp jämfört med riksstaten för innevarande år.
Huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar ökar med 287,9 milj. kr. ökningen är till stor del betingad av att avskrivningsanslag nu ånyo beräknas för bostadsinvesteringarna, sedan tidigare reaktiverade avskrivningsmedel utnyttjats. Sammanlagt beräknas avskrivningsbehovet för bostadsinvesteringarna till 168 milj. kr. I övrigt märkes höjningar till följd av ökade investeringar under allmänna fastighetsfonden med 54,8 milj. kr. och under försvarets fastiglietsfond med 42,1 milj. kr. Det nyligen antagna oljelagringsprogrammet för tiden 1963—-69 innebär höjda investeringsanslag och därmed också ett ökat avskrivningsbehov med 25,6 milj. kr. Vidare kan nämnas, att höjda anslag för kreditgivning för utvecklingsändamål m. m. medför att motsvarande avskrivningsanslag ökar med 21,9 milj. kr. Å andra sidan redovisas även vissa minskningar, bl. a. under affärsverksfonderna med 17 milj. kr.
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
45 Översikt av behållningarna å riksstatsanslagen
En sammanställning över anslagsbehållningarna den 30 juni 1962 torde i detta sammanhang få lämnas och fogas som bihang till statsrådsprotokollet (bihang 4). För en närmare specifikation av anslagsbehållningarnas utveckling torde få hänvisas till riksrevisionsverkets budgetredovisning för budgetåret 1961/62. Sammanställningen upptar totalsummor av reserverade medel om 1471 milj. kr. på driftbudgeten (exkl. avskrivningar) och av outnyttjade belopp om 937 milj. kr. på kapitalbudgeten. Detta innebär att an-
Medelsbehållning (miljarder kr.) vid utgången av budgetåret 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961
/53 /54 /55 /56 /57 /58 /59 /60 /61 /62
Reservationer å driftbudgeten (exkl. avskrivning av nya kapitalinvesteringar) .......... 0,88 1,15 1,26 1,27 1,28 1,07 1,12 1,14 1,41 1,47
■Outnyttjade belopp å kapitalbudgeten .................. 0,70 0,81 0,61 0,48 0,50 0,55 0,56 0,77 0,98 0,94
Tillhopa 1,58 1,96 1,87 1,75 1,78 1,62 1,68 1,91 2,39 2,41
ökning (+) resp. minskning (—)
under budgetåret ..........—0,20 + 0,38 — 0,09 —0,12 +0,03 — 0,16 + 0,06 +0,23 +0,48 + 0,02
slagsbehållningarna under budgetåret 1960/61 ökat med 63 milj. kr. på driftbudgeten och minskat med 48 milj. kr. på kapitalbudgeten. Totalt har således skett en nettoökning med 15 milj. kr. Som jämförelse lämnas även uppgifter om motsvarande anslagsbehållningar under den senaste tioårsperioden.
På driftbudgeten innebar reservationsmedelsutvecklingen under budgetåret 1961/62 en ökning av behållningarna på nya och fortlöpande anslag med 70 milj. kr. Den sammanlagda behållningen på dessa anslag uppgick därigenom vid utgången av budgetåret till 1 449 milj. kr. Ifråga om anslag, som anvisats t. o. m. budgetåret 1960/61, s. k. äldre anslag, inträdde däremot en minskning med 7 milj. kr.
Beträffande utvecklingen under de huvudtitlar som uppvisar mera betydande reservationsmedelsbehållningar kan följande nämnas. Under tredje huvudtiteln redovisas en ökning av reservationsmedelsbehållningarna med 11 milj. kr. till 15 milj. kr. ökningen hänförde sig praktiskt taget helt till anslaget till bidrag till internationell hjälpverksamhet. Fjärde huvudtiteln uppvisar en ökning med 55 milj. kr. till 631 milj. kr., varav 310 milj. kr. faller på de till anskaffning av flygmateriel samt till luftförsvarsrobot anvisade anslagen. Reservationsmedelsbehållningen under femte huvudtiteln ökade med 79 milj. kr. från 68 milj. kr. till 147 milj. kr. Huvuddelen av denna ökning hänförde sig till anslaget till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder. Den under sjätte huvudtiteln kvarstående reservationen ökade med 21 milj. kr. till 396 milj. kr., varav 392 milj. kr. hänför sig till de kalenderårsvis beräknade anslagen till väg- och vattenbyggnadsväsendet. Nionde huvudtiteln uppvisar en minskning av reservationsmedelsbehållningarna med 127 milj. kr. till 83
46 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
milj. kr. Praktiskt taget hela minskningen hänförde sig till anslagen för särskilt stöd åt det mindre jordbruket samt för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Av budgettekniska skäl anvisas från och med budgetåret 1962/63 medel för ifrågavarande ändamål som förslagsanslag, varför den vid utgången av budgetåret 1961/62 kvarstående reservationen i sin helhet tillfördes budgetutjämningsfonden. Under elfte huvudtiteln redovisas en ökning av reservationsmedelsbehållningarna med 22 milj. kr., varav 14 milj. kr. hänförde sig till det till engångsanskaffning av materiel inom civilförsvaret anvisade anslaget. Av den kvarstående reservationen under elfte huvudtiteln på totalt 110 milj. kr. redovisas 70 milj. kr. under civilförsvaret och 40 milj. kr. under hälso- och sjukvården.
För innevarande budgetår beräknades i propositionen 1962: 150, att behållningarna å reservationsanslagen skulle komma att minska med 150 milj. kr. Nu gjorda beräkningar innebär ett antagande om en minskning med 100 milj. kr.
För budgetåret 1963/64 torde man kunna räkna med att reservationsmedelsbehållningarna minskar med ytterligare 100 milj. kr.
För kapitalbudgetens anslag innebar förändringarna under budgetåret 1961/62 en minskning av medelsbehållningarna med 48 milj. kr. Behållningarna på nya och fortlöpande anslag ökade med 20 milj. kr., och behållningarna på äldre anslag minskade med 68 milj. kr. Beträffande utvecklingen under de olika fonderna kan i huvudsak nämnas följande. Anslagsbehållningarna under affärsverksfonderna uppvisade en nettominskning med 17 milj. kr. Behållningen under statens vattenfallsverks fond minskade med 15 milj. kr. En minskning med 27 milj. kr. under det till kraftverksbyggnader anvisade anslaget utgjorde därvid den dominerande förändringen, som motvägdes av ökningar under andra anslag. Televerkets fond uppvisade en minskning med 5 milj. kr., som uppvägdes av en lika stor ökning under statens järnvägars fond. Under luftfartsfonden uppkom en minskning av anslagsbehållningen med 8 milj. kr., som helt hänförde sig till anslaget till utbyggnad av storflygplats. Övriga större förändringar av anslagsbehållningarna uppkom under fonden för statens aktier, försvarets fonder och fonden för låneunderstöd. Förändringarna under fonden för statens aktier hänförde sig till ett äldre anslag, nämligen det till teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport år 1960/61 anvisade anslaget. Under försvarets fonder uppkom en minskning i anslagsbehållningarna på 13 milj. kr., medan fonden för låneunderstöd uppvisade en ökning med 15 milj. kr.
I propositionen 1962: 150 beräknades det samlade beloppet av kvarstående anslagsbehållningar komma att minska med 100 milj. kr. under innevarande budgetår. De förnyade kalkyler som gjorts ger inte anledning att frångå resultatet av dessa beräkningar.
För budgetåret 1963/64 synes det sannolikt att anslagsbehållningarna inte kommer att undergå någon mera betydande ändring.
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
4T
Översikt av riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Beräkningen av inkomsterna på driftbudgeten under innevarande och nästkommande budgetår bygger på en bedömning av den ekonomiska utvecklingen i Sverige fram t. o. m. de första månaderna av år 1964. Härvid har riksrevisionsverket utgått från ett antagande om ytterligare någon produktionsökning och fortsatt hög sysselsättningsnivå under 1963 och första halvåret 1964.
Enligt det nu beräknade utfallet för budgetåret 1962/63 skulle inkomsterna på driftbudgeten komma att uppgå till 19 729 milj. kr. Detta överstiger det i riksstaten upptagna beloppet med 523 milj. kr. Härav faller 400 milj. kr. på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. och 100 milj. kr. på bensinskattetiteln.
För budgetåret 1963/6i beräknas inkomsterna till 19 777 milj. kr. Detta innebär en ökning med 571 milj. kr. i förhållande till gällande riksstat och med 48 milj. kr. jämfört med det nu beräknade utfallet. Bakom denna ökningssiffra ligger relativt betydande ökningar och minskningar av olika titlar. Totalt uppgår ökningsposterna till 467 milj. kr. och minskningsposterna till 419 milj. kr. De största ökningarna faller på den allmänna varuskatten med 100 milj. kr., på automobilskattemedlen med 90 milj. kr. och på skatten å sprit med 50 milj. kr. Minskningen faller nästan helt på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Trots en uppgång i preliminärskatteflödet med ca 1 000 milj. kr. förutses sålunda nettoinkomsten på titeln till följd av ökade utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande skatt komma att nedgå med 400 milj. kr.
Följande sammanställning visar resultatet av riksrevisionsverkets beräkningar. Utfallet för budgetåret 1961/62 och de i gällande riksstat upptagna beloppen har medtagits som jämförelse.
1961/62
utfall
milj. kr.
48 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
En sammanfattande redogörelse för riksrevisionsverkets beräkningar lämnas i det följande. Härvid beröres endast de poster som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av intresse. I övrigt får hänvisas till det vid denna bilaga fogade bihang 1.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Nettoinkomsten på denna titel framkommer som skillnaden mellan de inkomster och utgifter som redovisas över titeln. Inkomsterna utgöres i första hand av preliminär skatt, som till större delen i form av källskatt nära följer den löpande utvecklingen av skatteunderlaget. De mest betydande utgiftsposterna är utbetalningarna av kommunalskattemedel och av överskjutande skatt.
Som underlag för sin bedömning av inkomsterna under titeln lämnar riksrevisionsverket inledningsvis en redogörelse för den antagna inkomstutvecklingen för fysiska personer och aktiebolag.
Inkomst av tjänst m. m., som representerar 86 procent av de fysiska personernas sammanräknade nettoinkomster, ökade verksamhetsåret 1961 med
10,3 procent i förhållande till 1960. För 1962 finner riksrevisionsverket en ökning med ca 10 procent sannolik. Beträffande övriga förvärvskällor, för vilka statistiskt material nästan helt saknas, räknar riksrevisionsverket med att de sammanlagda inkomsterna i stort sett kommer att vara av samma storlek vid 1963 års taxering som vid 1962 års. Sammanfattningsvis finner ämbetsverket med hänvisning bl. a. till höjningen av gränsen för deklarationsskyldigheten till 2 400 kr., att kalkylerna pekar på en ökning av fysiska personers deklarerade inkomster med omkring 7 procent mellan verksamhetsåren 1961 och 1962.
Vad gäller utvecklingen under 1963 anför riksrevisionsverket, att en viss fortsatt löneglidning, ehuru mindre än föregående år, förefaller sannolik samt att någon ökning av antalet anställda också kan väntas. Totalt har ämbetsverket ansett sig böra räkna med ungefär samma ökning av de deklarerade inkomsterna som under verksamhetsåret 1962. För inkomstutvecklingen under de första månaderna 196i har riksrevisionsverket schablonmässigt räknat med en stegring med 4 procent.
Aktiebolagens taxerade inkomster steg med 5 procent från 1961 till 1962 års taxering. Den av riksrevisionsverket gjorda enkäten beträffande de förväntade inkomsterna vid 1963 års taxering tyder på att flertalet bolag förutser en nedgång av de taxerade inkomsterna. Ämbetsverket har ansett sig böra räkna med i stort sett oförändrade bolagsinkomster vid 1963 och 1964 års taxeringar.
Med utgångspunkt i de nu redovisade antagandena om fysiska personers och bolags inkomster har riksrevisionsverket uppskattat de behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. för budgetåret 1962/63 till 8 600 milj. kr., vilket i förhållande till utfallet 1961/62 innebär en ökning med drygt 300 milj. kr. Denna jämförelse påverkas emellertid av de under år 1962 övergångsvis gällande formerna för utbetalningen av skatteersättningen till kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 49
(prop. 1962: 69). övergångsvis utbetalades ersättningen från inkomstskattetiteln, varför denna budgetåret 1961/62 belastades med ett belopp av 140 milj. kr. Vid avräkningen med kommunerna i november 1962 reducerades då utgående förskott med hela det belopp om 282 milj. kr., som kommunerna tidigare under året uppburit till följd av att förskotten baserats på de under 1961 gällande lägre ortsavdragen. Detta innebär således att inkomstskattetiteln under 1962/63 tillfördes ett belopp som delvis var hänförligt till ett tidigare budgetår. Vid en jämförelse bör därför utfallssiffran för budgetåret 1961/62 ökas med ett belopp av 140 milj. kr. och det beräknade utfallet för 1962/63 minskas med motsvarande belopp. I så fall skulle utfallet 1961/62 ha blivit 8 417 milj. kr. och 1962/63 beräknas till 8 480 milj. kr. ökningen av titelns inkomster skulle således utgöra 63 milj. kr.
För budgetåret 1963/6k räknar riksrevisionsverket med en nedgång i de behållna inkomsterna på titeln med 400 milj. kr. Förutom de ökade utbetalningarna av kommunalskattemedel är härvid av betydelse att medan överskjutande och kvarstående skatt ungefär väntas balansera 1962/63 den överskjutande skatten beräknas överstiga den kvarstående med ca 400 milj. kr. 1963/64. Detta beror bl. a. på att skattetabeller hänförliga till tidigare gällande högre skattesatser tillämpades första uppbördsterminen uppbördsåret 1962—63. Följande tabell visar utvecklingen av inkomstskattetiteln budgetåren 1961/62—1963/64.
Inkomstskattetitelns utveckling under budgetåren 1961/62—1963/64; milj. kr.
Beträffande transaktionerna över fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel räknar riksrevisionsverket för budgetåret 1962/ 63 med en nettoavsättning av 425 milj. kr. mot i riksstaten upptagna 400 milj. kr. För budgetåret 1963/64 beräknas en nettoåterföring ske med 250 milj. kr.
övrig skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Som framgår av den följande sammanställningen härrör inkomsterna på denna post huvudsakli-
4 Dihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Xr 1. Bil. t
50 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
gen från inkomsttitlarna arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt och omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
Anledningen till den föreslagna uppräkningen av inkomsterna under titeln arvsskatt och gåvoskatt 1962/63 med 25 milj. kr. i förhållande till gällande riksstat är väsentligen att man ansett sig böra räkna med en förhållandevis bred marginal för onormalt stora engångsbelopp. Inkomsterna av lotterivinstskatt har för budgetåret 1963/64 uppförts med 87 milj. kr. under förutsättning att det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas. Vid uppskattningen av inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m.m. för budgetåret 1963/64 har hänsyn inte tagits till den inverkan som de av utredningen för översyn av lösen och stämpelförordningarna föreslagna ändringarna av vissa ansöknings- och expeditionsavgifter eventuellt kan få på inkomstutfallet. Ändringarna har av utredningen beräknats medföra en stegring av statsverkets stämpeluppbörd med drygt 15 milj. kr. för helt år räknat. "*
Under denna rubrik faller jämväl inkomsttiteln skogsvårdsavgifter. Riksrevisionsverket har för 1962/63 uppskattat inkomsterna under denna titel till 10,2 milj. kr. och föreslår, i avvaktan på beslut om promilletalets storlek, att de för 1963/64 uppföres med oförändrat belopp.
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 51
Automobilskattemedel. Riksrevisionsverkets beräkning av inkomsterna under ifrågavarande titlar framgår av närmast föregående sammanställning.
Den förutsedda starka ökningen av inkomsterna under titeln bensin- och brännoljeskatt 1962/63 kan hänföras till såväl höjda skattesatser för bensin och brännolja som ett tillfälligt skattebortfall 1961/62 till följd av ändrat uppbördsförfarande.
Tullar och acciser. Inkomsterna under denna post väntas, som framgår av följande sammanställning, stiga med inemot en miljard kr. från 1961/62 till 1962/63 och med ca 300 milj. kr. under 1963/64. Den starka ökningen mellan de båda förstnämnda budgetåren faller väsentligen på den allmänna varuskatten. Dennas ökning sammanhänger med höjningen av skattesatsen från 4 till 6 procent fr. o. m. 1962 samt med ökad omsättning. För nästa budgetår beräknas den allmänna varuskatten stiga med ytterligare 100 milj. kr. I övrigt faller ökningen på inkomsttitlarna skatt å sprit med 50 milj. kr., på tullmedel och tobaksskatt med vardera 35 milj. kr. samt på energiskatten med 30 milj. kr. I samband med sin redovisning av beräkningarna av inkomsterna under sistnämnda titel anför riksrevisionsverket att vattenfallsstyrelsen utreder en sänkning av krafttaxorna och att en sådan möjligen skulle genomföras vid årsskiftet 1962/63. Riksrevisionsverket har emellertid i inkomstberäkningen förutsatt oförändrade taxor för elektrisk kraft.
4j- liihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr ]. Bil. 1
52 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
Uppbörd i statens verksamhet. Inkomsterna under denna rubrik uppgick budgetåret 1961/62 till 245 milj. kr. För innevarande budgetår beräknas nu inkomsterna till 268 milj. kr., vilket är en ökning i förhållande till gällande riksstat med ca 10 milj. kr. För budgetåret 1963/64 beräknas inkomsterna till 276 milj. kr.
Förrättningsavgifterna vid bilinspektionen har upptagits med 5 milj. kr. 1963/64 under förutsättning att bilinspektionens arbetsuppgifter förblir oförändrade och att trafikkortskravet icke utvidgas att omfatta även icke yrkesmässig trafik. Riksrevisionsverket förordar att de två riksstatstitlarna bidrag till bank- och fondinspektionen och bidrag till sparbanksinspektionen, vilka bägge är hänförliga till specialbudgeter, sammanslås till en riksstatstitel med benämningen bidrag till bankinspektionen. Med avvikelse från vad bankinspektionen föreslagit förordar riksrevisionsverket att nämnda titel icke skall omfatta den nuvarande inkomsttiteln bidrag för revision av sparbankerna, vilken enligt riksrevisionsverkets förslag alltjämt bör behållas som en särskild inkomsttitel. Inkomsterna på den föreslagna titeln bidrag till bankinspektionen uppskattas av riksrevisionsverket för 1963/64 i avvaktan på ställningstagande till förslaget om höjda bidragssatser till 1,05 milj. kr. Titeln bidrag för revision av sparbankerna föreslås av riksrevisionsverket för 1963/64 uppförd med 530 000 kr. Inkomsterna under titeln bidrag till försäkringsinspektionen föreslås av riksrevisionsverket under förutsättning av bifall till försäkringsinspektionens framställning om högre bidragssatser för 1963/64 uppförd med 1,67 milj. kr. I enlighet med förslag av chefen för statens biografbyrå föreslår riksrevisionsverket, att inkomsttiteln avgifter för granskning av biografbilder erhåller benämningen avgifter för granskning av biograffilm. Inkomsterna av avgifter för växtskyddsinspektion m. m. föreslås av riksrevisionsverket, under förutsättning att växtskyddsanstaltens förslag till ändrade växtskyddsavgifter genomföres, för 1963/64 uppförda med 920 000 kr. Inkomsttiteln avgifter vid köttbesiktning föreslås i avvaktan på beslut i taxefrågan uppförd med 4,4 milj. kr. 1963/64. Med anledning av att samtliga inkomster hos centrala sjukvårdsberedningen fr. o. m. innevarande budgetår skall tillföras riksstatens inkomstsida föreslår riksrevisionsverket att inkomsterna för budgetåret 1963/ 64 i enlighet med vad som förutsattes av 1962 års riksdag redovisas på särskild uppbördstitel, förslagsvis benämnd inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen och uppförd med 11 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 53
Diverse inkomster. De beräknade inkomsterna anges i följande sammanställning.
Statens affärsverksfonder. Resultatet av riksrevisionsverkets beräkningar framgår av följande sammanställning.
Postverkets inkomster utgjorde 1961/62 646 milj. kr. och driftkostnaderna 642 milj. kr., varför överskottet uppgick till 4 milj. kr. För budgetåren 1962/63 och 1963/64 beräknas inkomsterna till 746 respektive 791 milj. kr. och utgifterna till 731 respektive 777 milj. kr. överskotten skulle således uppgå till 15 respektive 14 milj. kr. Härvid har generalpoststyrelsen förutsatt Kungl. Maj :ts bifall till styrelsens framställning om höjning av ersättningen avseende utbetalade folkpensions- och barnbidragsanvisningar. Någon beräkning av kostnaderna för den fr. o. m. 1963 gällande riskförsäkringen vid dödsfall för tjänstemännen har icke ansetts kunna göras. Riksrevisionsverket har uppfört överskotten budgetåren 1962/63 och 1963/64 med 15 milj. kr. vartdera budgetåret.
54 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
Inkomsterna av televerket utgjorde 1961/62 1 334 milj. kr. medan utgifterna uppgick till 1 171 milj. kr. överskottet var således 163 milj. kr. För budgetåren 1962/63 och 1963/64 beräknas inkomsterna till 1 441 respektive 1 540 milj. kr. och utgifterna till 1 308 respektive 1 421 milj. kr. överskotten skulle sålunda uppgå till 133 respektive 119 milj. kr. Alltsedan 1954/55 har en extra avsättning till värdeminskningskonto gjorts med belopp motsvarande en del av den inkomstökning för televerket som uppstått genom de höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. För budgetåret 1963/64 har denna avsättning av telestyrelsen upptagits med 15 milj. kr. eller samma belopp som 1962/63. Efter avdrag för överskotten av inkomster av ljudradio- och televisionsradiolicenser, vilka inte inlevereras till statskontoret utan balanseras i räkenskaperna, uppskattas överskotten till 108 respektive 118 milj. kr. och beräknas av riksrevisionsverket till 110 respektive 120 milj. kr.
Inkomsterna av statens vattenfallsverk utgjorde 1961/62 653 milj. kr. medan driftkostnaderna uppgick till 391 milj. kr. Överskottet uppgick således till 262 milj. kr., varav 239 milj. kr. inlevererats till statsverket under 1961/62. För budgetåren 1962/63 och 1963/64 uppskattas inkomsterna till 690 respektive 715 milj. kr. och driftkostnaderna till 440 respektive 455 milj. kr. Överskotten skulle sålunda utgöra 250 respektive 260 milj. kr.
Domänverkets räkenskapsår är kalenderår. Kalenderåret 1961 uppgick inkomsterna till 544 milj. kr. och driftkostnaderna till 500 milj. kr. överskottet var således 44 milj. kr., vilket belopp utgjorde domänverkets inleverans budgetåret 1961/62. För budgetåren 1962/63 och 1963/64 beräknas inkomsterna till 20 milj. kr.
För statens järnvägar är ingen inkomsttitel uppförd för innevarande budgetår. Inte heller för budgetåret 1963/64 förutses något överskott.
Övriga kapitalfonder. Riksrevisionsverkets beräkning har sammanställts i följande tablå.
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 55
Beträffande inkomster av statens utlåningsfonder föreslår riksrevisionsverket att lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1963/64 uppföres med 310 milj. kr. Inkomsterna på titeln fonden för statens aktier domineras helt av avkastningen från LKAB. Enligt inhämtade upplysningar beräknas avkastning på i fonden bokförda aktier endast komma att inflyta från LKAB, Svenska tobaksaktiebolaget, Sveriges kreditbank aktiebolag, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst. Från inkomsterna på fonden avgår avsättning av statens vinst för stöd till industriellt forskningsarbete. Avsättningen uppskattas för vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1963/64 till 25 milj. kr. Under inkomsttiteln diverse kapitalfonder har riksrevisionsverket förutsatt att fr. o. in. budgetåret 1963/64 en särskild av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap förvaltad kapitalfond, förslagsvis benämnd fonden för oljelagringsanläggningar, inrättas för redovisning av de oljelagringsanläggningar, som för närvarande redovisas av väg- och vattenbyggnadsverket. Fondens avkastning för budgetåret 1963/64 kan vid en normalräntesats av 5 procent beräknas till 1,8 milj. kr.
Riksrevisionsverket» beräkning av statsinkomsternas utveckling
på längre sikt
Riksrevisionsverket redovisar i en bilaga till sin inkomstberäkning en PM angående statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1964/65—1966/67. Inledningsvis framhåller ämbetsverket att utvecklingen av statsinkomsterna i första hand är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen, för vilken på längre sikt endast schablonmässiga antaganden kan göras.
Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen är särskilt utpräglat för titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Varje procents höjning av skatteunderlaget kan beräknas medföra en ökning i de påförda statsskatterna med drygt 100 milj. kr.
De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas av riksrevisionsverket vid ett schablonmässigt antagande om en fyraprocentig ökning av skatteunderlaget vid 1965—1967 års taxeringar uppgå till följande belopp i milj. kr.
Taxeringsår
1963 1964 1965 1966 1967
7 640 8 280 8 610 9 070 9 540
+ 640 + 330 + 460 + 470
I en kommentar till sammanställningen har riksrevisionsverket anfört följande.
Genom uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader förekomma mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på skattetiteln under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas efter-
56 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
släpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt märkbar vid större förändringar av skatteunderlaget. En antagen stegring av skatteunderlaget under budgetåren 1964/65—1966/67 med 4 procent skulle innebära, att inkomsterna på titeln skulle uppgå till 8 500 miljoner kronor under budgetåret 1964/65. Budgetåret 1965/66 skulle de kassamässiga intäkterna på titeln uppgå till 9 200 miljoner kronor och under budgetåret 1966/67 till 9 800 miljoner kronor.
Beträffande övriga inkomsttitlar bygger riksrevisionsverkets beräkningar på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar såsom allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån affärsverksfonderna råder ett nära samband mellan intäkter och den löpande ekonomiska utvecklingen. Riksrevisionsverket betonar därför att också tämligen små förändringar i utvecklingstakten för nationalprodukten och dess komponenter kan ge utslag i dessa intäkter.
Följande sammanställning anger de beräknade inkomstbeloppen enligt nyss gjorda antaganden.
Statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1961/62—1966/67 enligt riksrevisionsverkets
beräkningar; milj. kr.
Årlig förändring.............. + 1722 + 48 + 805 + 1185 + 1085
Investeringsplan för budgetåret 1963/64
Vid 1944 års riksdag beslöts (statsverksprop. 1944: kapitalbudgeten: investeringsplan; rskr 45; prop. 276; rskr 464), att kapitalbudgeten skulle fr. o. m. budgetåret 1944/45 erhålla en ändrad utformning av i huvudsak följande innebörd.
För varje statlig kapitalfond fastställes årligen en investeringsstat, på vars ena sida redovisas beloppet av den sammanlagda bruttoinvesteringen i fonden enligt av riksdagen fattade anslagsbeslut och på vars andra sida upptages dels tillgängliga avskrivningsmedel inom fonden (årsavskrivning), dels avskrivningsmedel anvisade över riksstaden (grundavskrivning), dels övriga för investering disponibla kapitalmedel, dels ock i förekommande fall bidrag från särskilda fonder eller kommuner till investeringsföretagens genomförande. Saldot mellan dessa poster anger det nettotillskott av kapitalmedel som erfordras för de beslutade bruttoinvesteringarnas genomförande och betecknas investeringsbemyndigande. Investeringsbemyndigandena för de olika kapitalfonderna sammanställes till en investeringsplan, vars summa, sedan avdrag skett för återbetalning av kapitalmedel över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster och i förekommande fall även från andra fon-
57 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
der, utvisar den totala nettoinvesteringen av lånemedel, som erfordras för genomförande av samtliga de av riksdagen beslutade investeringarna. Investeringsplanen utgör kapitalbudgetens utgiftssida enligt riksstaten. På kapitalbudgetens inkomstsida upptages under beteckningen lånemedel en balanspost med samma belopp som investeringsplanens slutsumma. I specifikationerna till riksstaten upptages för kapitalbudgetens del nämnda inkomsttitel, efter angivna grunder upprättade investeringsstater för samtliga kapitalfonder samt fullständiga anslagsspecifikationer till investeringsplanen.
I samband med ifrågavarande omläggning överflyttades redovisningen mot riksstaten av kapitalbudgetanslagen från riksgäldskontoret till de fondförval tand e myndigheterna. Dessa ålades att vid genomförande av investeringarna i första hand anlita avskrivningsmedel och övriga inom respektive fonder disponibla kapitalmedel och att först när dessa förbrukats utnyttja investeringsbemyndigandena för rekvisition av lånemedel från riksgäldskontoret.
Förslag framlägges denna dag om avlåtande till riksdagen av framställningar om investeringsanslag under olika kapitalfonder med följande totala belopp.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond........................ 7 000 000
B. Televerkets fond........................ 437 000 000
C. Statens järnvägars fond.................. 312 000 000
D. Statens vattenfallsverks fond ............ 430 000 000
E. Domänverkets fond...................... 314 000 1 186 314 000
II. Luftfartsfonden........................................ 7 500 000
III. Statens allmänna fastighetsfond.......................... 258 645 000
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond ................ 257 425 000
B. Försvarets fabriksfond .................. 13 800 000 271 225 000
V. Statens utlåningsfonder ................................ 804 733 000
VI. Fonden för låneunderstöd .............................. 170 062 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket........................ 41 900 000
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 51 000 000
B. Jordfonden ............................ 6 000 000 57 000 000
Summa kr. 2 797 379 000
För genomförandet av de i föregående sammanställning upptagna investeringarna å tillhopa 2 797 milj. kr. skall såsom inledningsvis framhållits i första hand anlitas dels de avskrivningsanslag för ifrågavarande investeringar som i annat sammanhang denna dag äskas å driftbudgeten, dels tillgängliga avskrivningsmedel inom fonderna och dels övriga å fonderna disponibla
58 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
kapitalmedel. Avskrivningsinedlen å riksstatsförslagets driftbudget uppgår till 668 milj. kr. Enligt från de fondförvaltande myndigheterna lämnade uppgifter kan avskri vningsmedlen inom de å riksstatsförslagets investeringsstater upptagna fonderna uppskattas till sammanlagt 860 milj. kr. Övriga kiapitalmedel, som beräknas inflyta genom återbetalningar å lån m. m. under de å riksstatsförslagets investeringsstater uppförda fonderna, upptages till sammanlagt 31 milj. kr. Det sistnämnda beloppet faller huvudsakligen å fonden för låneunderstöd. Sammanlagt skulle alltså för investeringarnas genomförande i första hand stå till förfogande (668 -f 860 + 31 =) 1 559 milj. kr. Den närmare fördelningen av nämnda belopp å de olika i investeringsstaterna upptagna fonderna framgår av följande sammanställning.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond ...................... 7 401 000
B. Televerkets fond ...................... 337 200 000
C. Statens järnvägars fond................ 224 500 000
D. Statens vattenfallsverks fond .......... 205 000 000
E. Domänverkets fond.................... ] 000
II. Luftfartsfonden .....................................
III. Statens allmänna fastighetsfond........................
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond .............. 218 599 000
B. Försvarets fabriksfond.................. 3 951000
V. Statens utlåningsfonder.............................
VI. Fonden för låneunderstöd ............................
VIII. Fonden för förlag till statsverket......................
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds-
fond............................................
Summa kr. 1 559 062 000
Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena preliminärt beräknas till de belopp som framgår av följande
774 102 000 6 441 000 153 811 000
222 550 000
185 040 000 166 018 000 7 000 000
44 100 000
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1963/64
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond...................... . 401 q00
B. Televerkets fond...................... 99 800 000
C. Statens järnvägars fond................ 87 500 000
D. Statens vattenfallsverks fond .......... 225 000 000
E. Domänverkets fond.................... 313 000
Statsverkspropositionen år i963: Bil. 1: Finansplanen 59
II. Luftfartsfonden ...................................... 1 059 000
III. Statens allmänna fastighetsfond........................ 104 834 000
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond .............. 38 826 000
B. Försvarets fabriksfond.................. 9 849 000 48 675 000
V. Statens utlåningsfonder .............................. 619 693 000
VI. Fonden för låneunderstöd ............................ 4 044000
VIII. Fonden för förlag till statsverket...................... 34 900 000
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Våg- och vattenbyggnadsverkets förråds-
fond.................................. 6 900 000
B. Jordfonden............................ 6 000 000 12 900 000
Säger 1 238 317 000
Avgår kapitalåterbetalning:
Oreglerade kapitalmedelsförluster.............. 1000 000
övrig kapitalåterbetalning.................... 124 420 000 125 420 000
Summa kr. 1 112 897 000
Det såsom övrig kapitalåterbetalning i investeringsplanen upptagna beloppet 124 420 000 kr. utgöres av dels återbetalningar å fonden för kreditgivning till utlandet med ett belopp av tillhopa 103,6 milj. kr., vilket av riksgäldskontoret beräknas inflyta under nästa budgetår i enlighet med kända lånevillkor och amorteringsplaner, och dels återbetalningar å vissa lånefonder med ett sammanlagt belopp av 20,8 milj. kr. Det må tilläggas, att i budgetredovisningen kommer dessa återbetalningar, i den mån outnyttjade belopp å investeringsanslagen fortfarande finnes, att redovisas bland investeringsstaterna.
Slutlig beräkning av investeringsplanen bör anstå i avvaktan på de definitiva äskanden av investeringsanslag som kan komma att framläggas under riksdagens lopp.
Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.
Det torde böra erinras om att det i investeringsplanen beräknade lånemedelsbehovet på grund av gällande principer för riksstatens uppställning är av formell innebörd.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avvaktan på särskild proposition i ämnet beräkna investeringsplanen för budgetåret 1963/64 jämte därtill fogade stater i enlighet med här framlagda förslag samt
att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten beräkna en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel
kr. 1 112 897 000
60 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna
I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget ansluter jag mig till riksrevisionsverkets förslag där intet annat anges i det följande.
I enlighet med gällande grunder bör, som jag tidigare framhållit, under budgetåret 1963/64 avsättning ske till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring från budgetutjämningsfonden ske av tidigare avsatta medel. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag kan dessa avsättningar och återföringar beräknas resultera i en nettoåterföring av 250 milj. kr.
I sitt den 5 december 1962 avgivna betänkande (SOU 1962: 52) bär 1956 års postutredning föreslagit, att generalpoststyrelsens uppgifter som central myndighet för stämpelväsendet skall överflyttas till kontrollstyrelsen. Till dess ställning tagits till denna fråga — vilket kan ske först sedan remissbehandlingen av postutredningens betänkande avslutats — torde frågan om ny lagstiftning på stämpelområdet i anledning av stämpelutredningens förslag böra anstå. Jag föreslår därför, att titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. budgetåret 1963/64 uppföres med av riksrevisionsverket förordat belopp, 126 milj. kr.
Skogsvårdsavgiften har av 1962 års riksdag fastställts att för 1962 utgå efter promilletalet 1,0. I anslutning till de principer för finansieringen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet som antogs av 1960 års riksdag förordar jag, att skogsvårdsavgiften för år 1963 skall utgå efter oförändrat promilletal, 1,0. Jag hemställer i det följande härom, varvid jag beräknar inkomsterna av titeln skogsvårdsavgifter till 10,2 milj. kr.
Vattenfallsstyrelsen har med verkan fr. o. m. den 1 januari 1963 beslutat eu sänkning av gällande elkrafttaxor. Sänkningen torde komma att återverka i minskande riktning på inkomsterna av energiskatt såväl innevarande budgetår som budgetåret 1963/64. Med hänsyn till ovissheten om verkningarna av sänkningen förordar jag emellertid, att inkomsttiteln energiskatt för budgetåret 1963/64 preliminärt uppföres med av riksrevisionsverket föreslaget belopp, 640 milj. kr.
I fråga om de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna förordar jag följande. Inkomsttiteln inkomster vid matematikmaskinnämnden torde i avbidan på särskild proposition om handläggningen av vissa databehandlingsfrågor inom statsförvaltningen för 1963/64 böra uppföras med av riksrevisionsverket förordat belopp 2,5 milj. kr. I enlighet med det av riksrevisionsverket omnämnda förslaget av försäkringsinspektionen har Kungl. Maj :t numera fastställt ändrade bidragssatser. Inkomsttiteln bidrag till försäkringsinspektionen torde således böra uppföras med av riksrevisionsverket förordat belopp 1 670 000 kr. I avvaktan på ställ-
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 61
ningstagande till växtskyddsanstaltens förslag till ändrade växtskyddsavgifter torde inkomsttiteln avgifter för växtskyddsinspektion m. m. budgetåret 1963/64 med avvikelse från riksrevisionsverkets förslag böra uppföras med oförändrat belopp, 1,1 milj. kr. Inkomsttiteln avgifter vid köttbesiktning bör — sedan beslut i taxefrågan numera träffats — uppföras med av riksrevisionsverket föreslaget belopp, 4,4 milj. kr.
Riksrevisionsverket har för 1963/64 upptagit inkomsterna av inkomsttiteln övriga diverse inkomster med i förhållande till riksstaten 1962/63 oförändrat belopp 20 milj. kr. De verkliga inkomsterna under denna titel utgjorde budgetåret 1961/62 68 milj. kr., varav 44 milj. kr. utgjorde återbetalning av kostnader för svenska FN-styrkor. Sådana återbetalningar torde komma att ske jämväl under budgetåren 1962/63 och 1963/64. Med anledning härav beräknar jag med avvikelse från riksrevisionsverkets förslag inkomsterna av titeln övriga diverse inkomster budgetåret 1962/63 till 65 milj. kr. och föreslår att de för nästa budgetår uppföres med samma belopp.
Enligt vad jag under hand inhämtat har vattenfallsstyrelsen vid beräkningen av överskotten för budgetåren 1962/63 och 1963/64 beaktat verkningarna av den nyss nämnda sänkningen av elkrafttaxorna. Jag ansluter mig därför till riksrevisionsverkets förslag beträffande beräkningen av inkomsterna under statens affärsverksfonder, vilket bl. a. innebär, att jag räknar med en extra avsättning till värdeminskningskonto om 15 milj. kr. för televerket.
Frågan om inrättande av en fond för oljelagringsanläggningar torde inte hinna föreläggas 1963 års riksdag. Någon ändring av riksrevisionsverkets beräkning av inkomsterna under övriga diverse kapitalfonder bör dock inte föranledas härav. Inkomsttiteln bör sålunda budgetåret 1963/64 uppföras med 20 milj. kr.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde — i enlighet med vad i det föregående nämnts — få fogas
Bihang 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1963/64;
Bihang 2: Preliminär nationalbudget för år 1963;
Bihang 3: Vissa tabeller till belysning av den statsfinansiella utvecklingen;
Bihang 4: Sammanställning över behållningar å riksstatsanslag.
Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riksrevisionsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa budgetår hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) i avvaktan på slutlig översyn av inkomstberäkningen beräkna inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1963/64 enligt den vid detta protokoll såsom bilaga 1 fogade specifikationen;
b) medgiva, att avsättning av kommunalskattemedel må ske till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1963/64 för att där särrcdovisas; samt
5 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
c) besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år 1963 utgå med 1 promille.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet: Lars Wettergren
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
63 Bilaga 1
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1963/64
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1.
Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning ..
b) Kupongskatt, bevillning ...
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning ..
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning ....................
e) Bevillningsavgifter för sär-
skilda förmåner och rättigheter, bevillning..........
f) Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning...............
g) Lotterivinstskatt, bevillning
h) Omsättnings- och expedi-
tionsstämplar m. m., bevillning ....................
8 200 000 000 8 000 000
1 000 000
10 200 000
2 000 000
120 000 000 87 000 000
126 000 000 8 554 200 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning ... 505 000 000
b) Bensin- och brännoljeskatt,
bevillning ............... 1 160 000 000 1 665 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning...... 925 000 000
b) Allmän varuskatt, bevillning 2 800 000 000
c) Särskilda varuskatter, bevillning .................... 415 000 000
d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning......... 230 000 000
e) Regleringsavgift och accis å
fettvaror m. m., bevillning 37 000 000
f) Skatt å kaffe, bevillning .. 29 000 000
g) Tobaksskatt, bevillning.... 1 035 000 000
h) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevillning .................... 20 000 000
i) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevillning ................. 35 000 000
j) Skatt å sprit, bevillning ... 1 325 000 000
64 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
k) Skatt å vin, bevillning . . . 120 000 000
l) Skatt å malt- och läskedrycker, bevillning ....... 185 000 000
m) Statlig nöjesskatt, bevillning 25 000 000
n) Energiskatt, bevillning .... 640 000 000 7 821 000 000 18 040 200 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.................. 1 000 000
2. Inkomster vid fångvården............... 4 500 000
3. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten 9 400 000
4. Bidrag till riksförsäkringsverket och för-
säkringsrådet........................... 3 800 000
5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare .......................... 350 000
6. Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen 11 000
7. Inkomster vid statens institut för folkhälsan 700 000
8. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium ................................. 4 700 000
9. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium ........ 830 000
10. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ................................. 450 000
11. Inkomster vid statens mentalsjukhus ..... 49 000 000
12. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus........ 325 000
13. Inkomster vid karolinska sjukhuset....... 46 000 000
14. Inkomster vid serafimerlasarettet......... 8 700 000
15. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, att tillföras automobilskattemedlen..... 1 300 000
16. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, att tillföras automobilskattemedlen..... 5 000 000
17. Avgifter för registrering av motorfordon... 10 800 000
18. Försäljning av sjökort m. m............. 720 000
19. Fyr- och båkmedel...................... 18 000 000
20. Lotspenningar.......................... 12 000 000
21. Skeppsmätningsavgifter.................. 500 000
22. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut.................... 8 000 000
23. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet............................. 110 000
24. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.. 1 000 000
25. Inkomster vid statens geotekniska institut . 1 500 000
26. Inkomster vid matematikmaskinnämnden ... 2 500 000
27. Inkomst av myntning och justering...... 15 000 000
28. Kontrollstämpelmedel.................... 1 400 000
29. Bidrag till bankinspektionen.............. 1 050 000
30. Bidrag för revision av sparbankerna...... 530 000
31. Bidrag till försäkringsinspektionen........ 1 670 000
32. Avgifter för granskning av biograffilm .... 270 000
33. Inkomster vid tandläkarhögskolorna...... 430 000
34. Inkomster vid lantbruksnämnderna....... 1 300 000
35. Inkomster vid statens jordbruksnämnd---- 450 000
36. Inkomster vid statens centrala frökontroll-
anstalt................................. 3 000 000
Statsverkspropositionen är 1963: Bil. 1: Finansplanen 65
37. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m..... 1 100 000
38. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt ............................. 250 000
39. Inkomster vid statens maskinprovningar... 300 000
40. Avgifter vid köttbesiktning............... 4 400 000
41. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt................................. 1 600 000
42. Inkomster vid veterinärhögskolan......... 840 000
43. Inkomster vid lantmäteriväsendet........ 19 500 000
44. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ... 4 200 000
45. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-
verkningen............................. 55 000
46. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning ................................... 1 100 000
47. Inkomster vid statens provningsanstalt---- 3 400 000
48. Inkomster vid statens skeppsprovningsan-
stalt................................... 1 500 000
49. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor .................................. 300 000
50. Patent- och varumärkes- samt registrerings-
avgifter................................ 17 000 000
51. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register .................................. 400 000
52. Inkomster av statens gruvegendom....... 3 900 000
276 141 000
111. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel.............
2. Totalisatormedel........
3. Tipsmedel..............
4. Lotterimedel............
5. Övriga diverse inkomster
40 000 000 63 000 000 105 000 000 118 000 000
65 000 000 391 000 000
18 707 841 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder
1. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning.................... 15 000 000
2. Televerket.............................. 120 000 000
3. Statens vattenfallsverk.................. 260 000 000
4. Domänverket........................... 20 000 000
11. Riksbanksfonden...........................
111. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond......... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens * 2 915 000
3. Beskickningsfastigheternas * 1 755 000
4. Byggnadsstyrelsens » 14 617 000
5. Generaltullstyrelsens » 275 000
6. Uppsala universitets » 1 270 000
7. Lunds universitets » 1 195 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 185 000
9. Medicinalstyrelsens ► 10 565 000
10. Karolinska sjukhusets * 1 480 000
415 000 000 50 000 000
34 258 000
66 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond................ 38 713 000
2. Försvarets fabriksfond................... 3 000 000
V. Statens utlåningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond............ 30 000
2. Värnpliktslånefonden.................... 1 000
3. Statens bostadslånefond................. 1 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................. 2 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer............. 3 300 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen................. U 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden................... 250 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande......... 310 000 000
9. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrin ...................... 615 000
10. Lånefonden för allmänna samlingslokaler .. 1 600 000
11. Statens bosättningslånefond.............. 1 450 000
12. Yattenkraftslånefonden.................. 240 000
13. Luftfartslånefonden...................... 750 000
14. Tullverkets båtlånefond.................. 1 000
15. Statens lånefond för universitetsstudier.... 510 000
16. Allmänna studielånefonden............... 700 000
17. Lånefonden för inventarier i studentbostäder 300 000
18. Jordbrukets lagerhusfond................ 470 000
19. Jordbrukets maskinlånefond.............. 1 075 000
20. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.. 70 000
21. Fonden för supplementär jordbrukskredit.. 1000
22. Kraftledningslånefonden................. 210 000
23. Elektrifieringslånefonden................. 1 000
24. Egnahemslånefonden.................... 4 000 000
25. Arrendelånefonden...................... \ 000
26. Arbetarsmåbrukslånefonden.............. 1 000
27. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond............... 1 000
28. Kronotorparnas inventarielånefond........ 1 000
29. Statens avdikningslånefond............... 1 900 000
30. Täckdikningslånefonden.................. 1 000
31. Bevattningslånefonden................... 1 000
32. Fiskerilånefonden....................... 500 000
33. Statens fiskredskapslånefond............. 1 000
34. Skogsväglånefonden..................... 35 000
35. Statens skogslånefond................... 1 000
36. Lånefonden för insamling av skogsfrö..... 30 000
37. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 1 400 000
38. Statens sekundärlånefond för rederinäringen 30 000
39. Sjöfartsverkets båtlånefond.............. 1 000
40. Statens hantverks- och industrilånefond____ 4 725 000
41 713 000
334 217 000
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
67 VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond................ 600 000
2. Statskontorets » ................ 10 500 000
3. Lantbruksstyrelsens » ................ 2 000
4. Riksbankens t ................ 2 500 000
5. Riksgäldskontorets * ................ 600 000
VII. Fonden för statens aktier...................
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden................. 57 000 000
2. Civila tjänstepensionsfonden.............. 1 800 000
3. Militära tjänstepensionsf onden............ 180 000
4. Allmänna familj epensionsfonden.......... 5 400 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond..... 13 000 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .. _35 000
14 202 000 105 000 000
77 415 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet . . . .
2. Övriga diverse kapitalfonder.............
23 500 000
20 000 000 43 500 000
_1 115 305 000
Summa kr. 19 822 646 000
68 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
Bilaga A till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1963/64
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 2 488 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 6 877 000
3. Beskickningsfastigheternas » ................. 9 679 000
4. Byggnadsstyrelsens » ................. 75 102 000
5. Generaltullstyrelsens » ................. 610 000
6. Uppsala universitets » 4 768 000
7. Lunds universitets * 3 519 000
8. Sjöfartsstyrelsens » ................. 957 000
9. Medicinalstyrelsens » 25 660 000
10. Karolinska sjukhusets » 5 302 000 134 962 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 400 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 750 000
3. Beskickningsfastigheternas » 137 000
4. Byggnadsstyrelsens » 4 300 000
5. Generaltullstyrelsens » 250 000
6. Uppsala universitets » 45 000
7. Lunds universitets » 48 000
8. Sjöf artsstyrelsens » 165 000
9. Medicinalstyrelsens » 2 325 000
10. Karolinska sjukhusets t ................. 1 160 000
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 96 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 1 000
3. Beskickningsfastigheternas * 1 000
4. Byggnadsstyrelsens » 235 000
5. Generaltullstyrelsens » 1 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning................ 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting... 320 000
c) Övriga diverse inkomster............ 1 000 571 000
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning......................... 50 000
b) Övriga diverse inkomster............ 1 000 51 000
8. Sjöf artsstyrelsens delfond................... 1 000
9. Medicinalstyrelsens * 1 000
10. Karolinska sjukhusets » 1 000
9 580 000
959 000
Summa kr. 145 501 000
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
69 Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
för de kungl. slotten med tillhörande byggnader........................ • 1 241 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga........... 355 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m........ 582 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten....... 805 000 2 983 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond..................... 3 248 000
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. .................... 2 565 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis........... 745 000 3 310 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond .................... 32 876 000
5. Generaltullstyrelsens * .................... 245 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset.............. 825 000
b) Övriga fastigheter.................. 1 536 000 2 361 000
7. Lunds universitets delfond...................... 1 458 000
8. Sjöfartsstyrelsens » ...................... 705 000
9. Medicinalstyrelsens » ...................... 12 186 000
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset................ 2 440 000
b) Serafimerlasar ettet.................. 230 000 2 670 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis.......
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .... 597 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis...... 556 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis...........
8. Sjöf artsstyrelsens » , förslagsvis...........
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...........
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis..........._
1 015 000 342 000 7 086 000 101 000
1 153 000 465 000 118 000 5 170 000 1 523 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis.......
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......
450 000 4 410 000 25 058 000 240 000
62 042 000
16 973 000
70 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
6. Uppsala universitets delfond, förslagsvis......... 600 000
7. Lunds universitets » , förslagsvis......... 500 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis......... 115 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis......... 65 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis......... 790 000 32 228 000
överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 2 915 000
3. Beskickningsfastigheternas » 1 755 000
4. Byggnadsstyrelsens » 14 617 000
5. Generaltullstyrelsens » 275 000
6. Uppsala universitets » 1 270 000
7. Lunds universitets » 1 195 000
8. Sjöf artsstyrelsens » 185 000
9. Medicinalstyrelsens » 10 565 000
10. Karolinska sjukhusets * 1 480 000 34 258 000
Summa kr. 145 501 000
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
71 Bilaga B till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
Beräknat förslag till stat för försvarets fastiglietsfond för budgetåret 1963/64
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 121 349 000
2. Befästningars » .................... 38 700 000 160 049 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 5 250 000
2. Befästningars » .................... 350 000 5 600 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 2 600 000
2. Befästningars » .................... 100 000 2 700 000
D. Diverse inkomster:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 2 000 000
2. Befästningars * ................._100 000 2 100 000
Summa kr. 170 449 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 71 119 000
2. Befästningars » .................... 29 272 000 100 391 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis.......... 14 080 000
2. Befästningars o , förslagsvis.......... 2 205 000 16 285 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis.......... 11 100 000
2. Befästningars » , förslagsvis.......... 3 960 000 15 060 000
överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 34 900 000
2. Befästningars » .................... 3 813 000 38 713 000
Summa kr. 170 449 000
72 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
Förslag till
Investeringsstater för budgetåret 1963/64 I. Statens affärsverksfonder A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag
inom fonden........... 7 400 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. - 401 000
7 000 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 12 100 000
inom fonden.......... 325 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 99 800 000
437 000 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag.
från riksstaten......... 4 500 000
inom fonden........... 215 000 000
Övriga kapitalmedel...... 5 000 000
Investeringsbemyndigande. 87 500 000
812 000 000
D. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
inom fonden........... 204 500 000
Övriga kapitalmedel...... 500 000
Investeringsbemyndigande. 225 000 000
Bilaga 2
. 7 000 000
7 000 000
437 000 000
437 000 000
312 000 000
312 000 000
430 000 000
430 000 000
430 000 000
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
73 E. Domänverkets fond
Övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag ... 314 000
Investeringsbemyndigande. 313 000 __
314 000 314 000
II. Luftfartsfonden
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 7 500 000
inom fonden........... 6 440 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 1 059 000 _
7 500 000 7 500 000
III. Statens allmänna fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 258 645 000
från riksstaten......... 114 937 000
inom fonden........... 38 873 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 104 834 000 _
258 645 000 258 645 000
IV. Försvarets fonder A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 257 425 000
från riksstaten......... 202 313 000
inom fonden........... 16 285 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 38 826 000 __
257 425 000 257 425 000
B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag.. 13 800 000
inom fonden........... 3 950 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 9 849 000 _.
18 800 000
13 800 000
74 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
V. Statens utlåningsfonder Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande .
Avskrivningsmedel från riksstaten .
200 000 Investeringsanslag
V ärnpliktslånefonden
500 000 Investeringsanslag
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag .
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag.,
Avskrivningsmedel från riksstaten .
Statens lånefond för universitetsstudier
.... 15 300 000 Investeringsanslag
Avskrivningsmedel från riksstaten .
Allmänna studielånefonden
15 300 000 Investeringsanslag
Lånefonden för inventarier i studentbostäder
Investeringsbemyndigande . 730 000 Investeringsanslag .
Avskrivningsmedel
från riksstaten.........
Investeringsbemyndigande.
Fiskerilånefonden
Investeringsanslag
540 000 2 160 000
2 700 000
Statens hantverks- och industrilånefond
Investeringsbemyndigande. 21 000 000 Investeringsanslag
Lånefonden för bostadsbyggande
Avskrivningsmedel Investeringsanslag
från riksstaten......... 148 000 000
Investeringsbemyndigande . 592 000 000
200 000
500 000
1 000
1 000
15 300 000
15 300 000
730 000
2 700 000
2 700 000
21 000 000
740 000 000
740 000 000
740 000 000
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen 75
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin
Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag........ 1000
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 5 400 000 Investeringsanslag........ 9 000 000
Investeringsbemyndigande. 3 600 000 _
9 000 000 9 000 000
Summa investeringsbemyndiganden för statens utlåningsfonder............ 619 693 000
VI. Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 147 380 000
Övriga kapitalmedel...... 18 638 000
Investeringsbemyndigande. 4 044 000
170 062 000
Summa investeringsanslag . 170 062 000
170 062 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel....... 7 000 000 Summa investeringsanslag . 41 900 000
Investeringsbemyndigande.. 34 900 000 __
41 900 000 41 900 000
IX. Diverse kapitalfonder A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 51 000 000
från riksstaten.......... 2 000 000
inom fonden............ 42 000 000
Övriga kapitalmedel....... 100 000
Investeringsbemyndigande.. 6 900 000 __
Öl 000 000 51 000 000
B. Jordfonden
Investeringsbemyndigande . 6 000 000 Investeringsanslag
6 000 000
76 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
Säger beträffande samtliga investeringsstater för:
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 2 797 379 000
från riksstaten....... 668 270 000
inom fonden......... 859 448 000
Övriga kapitalmedel .... 31 344 000
Investeringsbemyndigande 1 238 317 000
2 797 379 000 2 797 379 000
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621514
BIHANG 1
RIKSREVISIONSVERKETS
INKOMSTBERÄKNING
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen: Bih. 1:
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
1 Bihang 1
Till KONUNGEN
Enligt den för riksrevisionsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år före den 15 december till Kungl. Maj :t avgiva förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering
1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang i
2 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Innan riksrevisionsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1963/64 vill ämbetsverket inledningsvis lämna en orienterande översikt av utfallet av driftbudgeten för de sistförflutna finansåren.
Driftbudgetens utfall budgetåren 1957/58—1961/62
Driftbudgetens inkomster och utgifter enligt budgetredovisningarna för de lem sistförflutna budgetåren sammanfattas i efterföljande tabell. I tabellen angives även de förändringar i avseende på budgetutjämningsfondens behållning och beloppet av utestående reservationer, till vilka budgetutfallet givit upphov. Inkomsternas utveckling belyses närmare av de uppgifter rörande avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna, som lämnas i tabellbilaga B.
Driftbudgetens utfall under budgetåren 1957/58—1961/62
Miljoner kronor
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
3 Såsom framgår av tabellen har såväl inkomster som utgifter under den redovisade perioden utvisat en fortgående uppgång. Stegringstakten har dock varierat, vilket belyses i nedanstående tablå.
Den ojämna ökningen av intäkterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. sammanhänger, förutom med skiftningar i skatteunderlagets tillväxttakt, med ändrade skatteregler och uppbördstekniska förhållanden (jfr s. 18 ff).
För driftbudgetens övriga intäkter förekom särskilt kraftiga ökningar under budgetåren 1959/60 och 1960/61. De kraftiga stegringarna berodde till väsentlig del på den allmänna varuskatten, som infördes från och med 1960.
Under budgetåren 1958/59, 1959/60 och under det senast förflutna budgetåret ökade intäkter och utgifter i ungefär samma takt. Under 1960/61 var emellertid ökningen av intäkterna nära nog tre gånger större än utgiftsökningen. Utgiftsökningen har utom för budgetåret 1961/62 varit snabbare för civila utgifter än för försvarsutgifterna.
Resultatet av inkomst- och utgiftsutvecklingen under ifrågavarande femårsperiod har blivit, att driftbudgeten utfallit med ett betydande överskott under budgetåren 1960/61 och 1961/62 medan underskott uppstått för de övriga budgetåren. Närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter lämnas i vad avser tiden till och med budgetåret 1960/61 i riksrevisionsverkets årsbok 1962.
Utfallet av statsregleringen budgetåret 1961/62
För utfallet av statsregleringen under budgetåret 1961/62 lämnas närmare redogörelse i en härvid såsom bilaga A fogad tabell. Av tabellen framgår, att inkomsterna uppgick till 18 007 miljoner kronor och utgifterna till 15 993 miljoner kronor. Budgeten utföll sålunda med ett överskott av 2 014 miljoner kronor. De utestående reservationerna ökade med 88 miljoner kronor. Om detta belopp lägges till de kassamässiga utgifterna, erhålles ett formellt överskott av 1 926 miljoner kronor, som tillförts budgetutjämningsfonden.
De redovisade inkomsterna för allmänna budgeten översteg de beräknade med 1 037 miljoner kronor utgörande merinkomster för skattetitlarna, uppbörd i statens verksamhet, diverse inkomster och statens kapitalfonder på 932, 10, 71 respektive 24 miljoner kronor.
4 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Av den redovisade merinkomsten för skattetitlarna hänförde sig 377 miljoner kronor till titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. och 391 miljoner kronor till titeln allmän varuskatt. I detta sammanhang må erinras om de reformer av beskattningen av fysiska personer och höjning av den allmänna varuskatten som genomfördes från och med 1962. I övrigt redovisas merinlcomster för bland andra titlarna omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 68 miljoner kronor, tobaksskatt med 34 miljoner kronor, särskilda varuskatter med 17 miljoner kronor och omsättningsskatt å motorfordon med 15 miljoner kronor. Lägre inkomster än i riksstaten redovisas bland annat för titeln energiskatt med 32 miljoner kronor.
Merinkomsten för statens kapitalfonder hänförde sig huvudsakligen till statens affärsverksfonder. Den sammanlagda merinkomsten för affärsverksfonderna, 18 miljoner kronor, utgjorde nettot av å ena sidan merinkomster för televerket med 15 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk med 14 miljoner kronor och för domänverket med 5 miljoner kronor och å andra sidan lägre inkomster än i riksstaten för postverket med 16 miljoner kronor.
Driftbudgetens redovisade sammanlagda utgifter, 15 993 miljoner kronor, understeg de på riksstat och tilläggsstat redovisade anslagen med 333 miljoner kronor. Detta belopp utgör skillnaden mellan nettobesparingar på allmänna budgeten på 347 miljoner kronor och nettomerutgifter på specialbudgeterna på 14 miljoner kronor. Enligt budgetredovisningen utvisade den allmänna budgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag besparingar på 591 miljoner kronor och merutgifter på 459 miljoner kronor, d. v. s. en nettobesparing av 132 miljoner kronor. I merutgifterna ingår ett belopp på 151 miljoner kronor, som påförts budgetutjämningsfonden över anslaget på sjätte huvudtiteln till avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beloppet motsvarar en vid realiserandet av riksstaten uppkommen försämring av relationen mellan inkomster och utgifter på automobilskattemedlens specialbudget. I realiteten uppgick alltså nettobesparingen på allmänna budgeten i vad avser de mot budgetutjämningsfonden reglerade anslagen till 283 miljoner kronor.
På specialbudgeternas inkomsttitlar uppstod i jämförelse med de beräknade inkomsterna en nettobrist på 113 miljoner kronor. Denna brist, som med undantag av helt obetydliga belopp hänförde sig till automobilskattemedlens specialbudget, får ses mot bakgrunden av att de på titeln bensinskatt redovisade inkomsterna understeg riksstatens belopp med 116 miljoner kronor. För specialbudgetens anslag redovisas merutgifter på 38 miljoner kronor. Detta innebär att realiserandet av budgeten med 151 miljoner kronor minskat det överskott på automobilskattemedlens specialbudget om 91 miljoner kronor, som beräknats enligt riksstat och tilläggsstat. Behållningen på automobilskattemedlens specialbudget vid ingången av budgetåret på 747 miljoner kronor har sålunda minskat med 60 miljoner kronor till 687 miljoner kronor. Härtill kommer att beloppet av oförbrukade reservationer på anslag hänförliga till specialbudgeten uppgick till 400 miljoner kronor. I realiteten var alltså det totala överskottet av automobilskattemedel 1 087 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 1961/62.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1962/63
Beträffande utvecklingen av statsinkomsterna under det löpande budgetåret föreligger ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden juli— oktober. Driftbudgetens inkomster har under denna period uppgått till 5 994 miljoner kronor mot 5 378 miljoner kronor under motsvarande period föiegående budgetår. Av denna ökning på 616 miljoner kronor hänför sig större delen eller 357 miljoner kronor till titeln allmän varuskatt. Till ökningen har främst bidragit den från 4 till 6 procent höjda skattesatsen. De redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet uppgick under de fyra första månaderna under innevarande budgetår till 2 589 miljoner kronor och var därmed 49 miljoner kronor större än under motsvarande period nästföregående budgetår. Den i förhallande till skatteunderlagets stegring måttliga ökningen kan förutom uppbördstekniska förhållanden tillskrivas den från och med 1962 sänkta statliga inkomstskatten. I bensin- och brännoljeskatt inflöt under den här betraktade fyramånadersperioden 118 miljoner kronor mer än under motsvarande period budgetåret 1961/62. Förutom de från och med i år höjda skattesatserna kan denna ökning sättas i samband med det föregående budgetårets tillfälliga skattebortfall, som förorsakades av det från och med juli 1961 ändrade uppbördsförfarandet. Även för flertalet andra större inkomsttitlar såsom fordonsskatt, tullmedel, tobaksskatt, skatt å sprit samt energiskatt redovisas ökningar i de influtna beloppen.
I närslutna bilaga C har riksrevisionsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbugetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst av 19 729 miljoner kronor mot i riksstaten beräknat 19 206 miljoner kronor.
Inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas komma att med 400 miljoner kronor överstiga det i riksstaten upptagna beloppet, 8 200 miljoner kronor. Bland övriga inkomsttitlar räknas med merinkomster för bland andra arvsskatt och gåvoskatt med 25 miljoner kronor samt bensin- och brännoljeskatt med 100 miljoner kronor. Lägre inkomster än i riksstaten väntas bland annat för skatt å sprit med 25 miljoner kronor.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1952—1961
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är att analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers inkomster. Riksrevisionsverket lämnar fördenskull här först en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer till uttryck i taxeringsstatistiken.
I tabellen på s. 6 sammanställes uppgifter om den till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade inkomsten och dess förändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1952—1961
6 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Utvecklingen av taxerad inkomst för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1952—1961 (taxeringsåren 1953—1962)
(motsvarande taxeringsåren 1953—1962), vad angår verksamhetsåret 1961 enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån.
Av tabellen framgår, att den totala taxerade inkomsten sedan verksamhetsåret 1952 undergått en stegring med sammanlagt 67 procent. Utvecklingen har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag m. fl. samt för övriga skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt absoluta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett avgörande för utvecklingen av den taxerade inkomsten i dess helhet. Den taxerade inkomsten för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt 70 procent. Utvecklingen för svenska aktiebolag m. fl. har varierat betydligt under samma period. Den taxerade inkomsten för verksamhetsåret i961 ligger 29 procent över 1952 års nivå. Den mindre betydelsefulla gruppen övriga skattskyldiga (ekonomiska föreningar, sparbanker m. fl.) uppvisar en ökning med 154 procent.
För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet hänvisas till tabellen på s. 8 9, vilken lämnar upplysning rörande vid de senaste sex taxeringarna
uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag. Uppgifterna avseende senaste taxering är preliminära.
Nämnda tabell visar i vad avser sammanräknad nettoinkomst för fysiska personer m. fl., representerande vid den senaste taxeringen 93 procent av den totala sammanräknade nettoinkomsten, att den till största delen, 86 procent, bestar av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse kommer inkomst av rörelse med 7 procent och inkomst av jordbruksfastighet med 4 procent.
Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sexärsperioden. ökningstakten utvisar emellertid stora variationer. Betydande
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
avtalsmässiga lönelyftningar i förening med löneglidning och ökat antal inkomsttagare medförde en kraftig stegring av lönesumman under åren 1960 och 1961. För inkomst av tjänst redovisas nämnda år en inkomstökning på
11,3 respektive 10,3 procent. Även under perioden 1956—1959 utvisade inkomst av tjänst en betydande stegring beroende på såväl avtalsmässiga inkomstökningar som fortsatt löneglidning och ökat antal anställda. De redovisade ökningstalen har dock varit lägre än för 1960 och 1961.
För inkomst av rörelse redovisas en fortgående ökning.
Beträffande inkomst av jordbruksfastighet är utvecklingen oregelbunden, vilket främst sammanhänger med variationer i skogsinkomster och skördeutfall. Den successiva nedgången under åren 1957—1959 torde främst ha orsakats av dåliga skördar, vartill kommer för år 1958 inverkan av minskade skogsförsäljningar. I motsats till föregående år utvisade inkomst av jordbruksfastighet emellertid en ökning för åren 1960 och 1961 med 12,2 respektive 4,6 procent. Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfastighet utvisat en fortgående minskning under hela den i tabellen medtagna perioden.
Inkomst av kapital visar stora procentuella förändringar under perioden 1956—1961. År 1957 inträffade en nedgång med 8,3 procent, vilken främst torde ha orsakats av att schablonavdraget för inkomst av kapital vid 1958 års taxering höjts till 300 kronor för ogifta och 600 för äkta makar. För åren
1958, 1959 och 1960 redovisas en betydande ökning av inkomst av kapital eller med 8,4, 7,8 respektive 9,8 procent. Inkomstökningen torde främst ha orsakats av höjda ränteinkomster. För år 1961 redovisas en inkomststegring med 1,9 procent.
Avdragen för underskott å förvärvskälla ökade med 43,6 procent från 1957 till 1958 års taxering. Främst torde ökningen bero på ändrade regler för beskattningen av egnahemsfastigheter, i första hand det vid 1958 års taxering införda extra avdraget på 200 kronor. Ökningen under åren 195o,
1959, 1960 och 1961 torde väsentligen vara att tillskriva inverkan av höjda räntekostnader för fastighetsägare.
Det sammanlagda beloppet av allmänna avdrag in. in., som får göras vid beräkning av den taxerade inkomsten, har som likaledes framgår av tabellen för fysiska personer stegrats successivt. I synnerhet för verksamhetsåren 1960 och 1961 var ökningen betydande, vilket främst torde sammanhänga med tidigare höjningar av kommunalskatterna och folkpensionsavgifterna, höjningen av de gifta kvinnornas förvärvsavdrag samt de vid 1961 års taxering införda förlustavdragen. Ökningen för verksamhetsåret 1961 torde dessutom sammanhänga med alt maximibeloppet för avdrag för försäkringspremier vid 1962 års taxering höjts från 300 kronor till 400 kionor för ensamstående och från 600 kronor till 800 kronor för gifta.
I tidigare inkomstberäkningar har även meddelats vissa resultat av den statistik över inkomstfördelningen, som ärligen utarbetas av statistiska centralbyrån och som redovisas i publikationen Skattetaxeringarna.
8 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt för verksamhetsåren 1956—1961 (taxeringsåren 1957—1962) (På grundval av taxeringsnämndernas beslut)
Ifrågavarande statistik utarbetas genom att uppgifter insamlas för alla personer födda den 5, 15 eller 25 dagen i månaden. I fråga om samtaxerade äkta makar gäller emellertid att om endera av dem är född på sådan dag medtages bägge i statistiken. Vidare insamlas uppgifter för alla personer, som ensamma eller tillsammans med maken haft årsinkomst uppgående till
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
9 Övriga skattskyldiga
Inkomst av jordbruksfastighet.. annan fastighet ....
rörelse m. m.......
kapital............
Summa
Avdrag för underskott å förvärvskälla
Sammanräknad nettoinkomst ........
Allmänna avdrag och förlustavdrag ....
1961 Miljoner kronor
Taxerad (= beskattningsbar) inkomst..
Samtliga skattskyldiga
Inkomst av jordbruksfastighet..
annan fastighet----
rörelse m. m.......
tj änst el. tillfällig f örvärvsverksamhet.. kapital............
Summa
Avdrag för underskott å förvärvskälla
Sammanräknad nettoinkomst ........
Allmänna avdrag, förlustavdrag och avjämning ..........
Taxerad inkomst....
Utnyttjade ortsavdrag m. m.........
23.5 107,7
49,1
203,!
2,7
200,5
2 227,9 455,0 5 200,0
28 737,7 820,9
37441,5
Beskattningsbar inkomst ...........
18,9
24,7
126,1
54,1
223,8
3,3
220,5
30,2
190,3
2 158,1 445,6 5 562,1
30 996,5 763,3
39925,6
230,7 37 210,8
5 502,4
31708,4
9 724,4
325,9 39 599,7
5 727,7 33 S72,0
9 877,1
21,0
26,8
150,0
60,7
258,6
3,2
255.3 33,0
2 033,1 456,4 5 507,2
32 607,9 830,7
41435,3
21984,0 23 994,9
378,0 41057,3
6 284,3
34 773,0
9 959,0
24 814,0
28.4 171,6
65,7
282,0
3,8
278,2
237,8
1 943,8 479,8
5 738,6
34172,9 892,4
43 227,5
432,0 42 795,5
6 323,3
36 472,2
10 083,0 26 389,2
332,9
3,8
282,5
2 213,7
6 349,3
38 033,9
48069,1
480.2 47 588,9
7 479,0
40109,9
10362,0
29 747,9
Procentuell förändring från
1956 till
1957 till
1958 till
1959 till
33.9 231,1
79,2
368,0
4,1
363,9
54,4
309,5
17,5 + 5,1 + 17,1 + 10,2
+ 10,1
+22,2
+ 10,0
+ 5,6
+10,7
2 317,7
547.4 6 653,3
41951,1 1008,5
52 478,0
541.5 51936,5
8 408,3
43 528.2
10 585,7
32 942,5
+11,1 + 8,5 + 19,0 + 12,2
+15,5
- 3,0
+ 15,: + 9,3
+16,8
+ 7,0
+ 7,9 7,0
+ 6,6
+ 41,3 + 6,4
+ 4,1
+ 6,8
+ 1,6
+ 9,1
-22,4 + 6,0 + 14,4 + 8,2
+ 9,1
+ 18,8
+ 9,0 +22,4
+ 7,0
- 5,8 + 2,4
- 1,0
+ 5,2
+ 8,8
+ 3,8
+ 16,0 + 3,7
+ 9,7 + 2,7
+ 0,8
+ 3,4
+44.2 + 2,8 +21,8 + 8,4
+18,0
± 0
+18,3
+15,3
+18,8
1960 till
- 4,4 + 5,1 + 4,2
+ 4,8 + 7,4
+ 4,3
+ 14,3 + 4,2
+ 0,6
+ 4,9
+ 13,9 + 2,6 + 10,6
+11,3 + 9,8
+11,2
+ 11,2 + 11,2
+ 18,3
+ 10,0
+ 1,2
+ 6,3
+ 2,8
+ 12,7
+ 1,3 + 16,1 + 10,6 + 11,2
+10,5
+ 7,9
+ 10,6
+ 16,7
+ 9,6
+ 4,7 + 11,2 + 4,8
+ 10,3 + 2,9
+ 9,2
+ 12,8
+ 9,1
+ 12,4 + 8,5
+ 2,2
+ 10,7
minst 50 000 kronor. Till den del uppgifterna har stickprovskaraktär sker uppräkning till alt avse hela antalet inkomsttagare.
Statistiken upptager förutom uppgifter om inkomstbelopp (sammanräknad nettoinkomst efter avdrag av underskott på förvärvskälla) och yrkcsbeteckningar även uppgifter om ålder, kön och civilstånd. Statistiken om-
10 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Tab. 1. Antalet inkomsttagare samt medelinkomsten inom skilda yrkesgrupper år 1961 (taxeringsåret 1962)
lattar endast fysiska personer (ej oskifta dödsbon och familjestiftelser). Samtaxerade personer ingår som skilda taxeringsenheter.
I tabellerna 1—5 lämnas vissa preliminära uppgifter från inkomststatis tiken för år 1961. I tabell 5, i vilken samtaxerade personer behandlas som en inkomsttagare, lämnas med reservation för vissa brister i jämförbarhet även en bild av förskjutningarna i inkomstfördelningen sedan år 1957.
Hela antalet inkomsttagare uppgick enligt 1961 års statistik till 4 299 450. I förhållande till tolkmängden vid årets slut utgjorde antalet inkomsttagare 57 procent.
Tabell 1 visar antalet inkomsttagare samt medelinkomstens storlek inom skilda yrkesgrupper. Av hela antalet inkomsttagare utgjorde företagarna 11, de anställda 73 och de icke yrkesverksamma 16 procent. Företagarnas sammanlagda inkomst utgjorde 5,9 miljarder kronor (12,7 procent), de anställdas 37,2 miljarder kronor (79,3 procent) och de icke yrkesverksammas
3,8 miljarder kronor (8,0 procent). Medelinkomsten för de tre grupperna uppgick till 12 729, 11 855 respektive 5 449 kronor. Företagarnas redovisade inkomster ligger högre än de anställdas inom varje näringsgren. Bilden av medelinkomsternas relativa höjd för anställda inom de redovisade näringsgrenarna påverkas icke endast av skillnader i det relativa löneläget för jämförbara grupper inom olika näringsgrenar utan bland annat även av hur de anställda inom de skilda näringsgrenarna fördelar sig på olika dyrorter och på olika kategorier av anställda, såsom tjänstemän och arbetare. Det kan påpekas, att huvudparten av statens och kommunernas arbetarpersonal redovisas under andra näringsgrenar än allmän förvaltningstjänst.
Uppgifterna om medelinkomstens höjd för företagare, anställda och icke yrkesverksamma kompletteras genom den bild av inkomsttagarnas fördel-
Bih. 1: RiksrevisionsDerkets inkomstberäkning
11 Tab. 2. Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser år 1961 (taxeringsåret 1962)
ning på olika inkomstlägen, som lämnas i tabell 2. Av tabellen framgår att företagarna är relativt talrikare än de anställda i inkomstlägena mellan 3 000 och 11 000 kronor och över 25 000, medan de anställda i högre grad är koncentrerade till — bortsett från den allra lägsta inkomstklassen där inkomsten knappast torde vara representativ för löneläget vid helårsanställning — de mellersta inkomstlägena.
Medelinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder vilket belyses av tabell 3. Som synes stiger medelinkomsten med åldern för
Tab. 3. Inkomstens storlek för inkomsttagare i olika åldrar år 1961 (taxeringsåret 1962)
12 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Tab. 4. Inkomsttagarna fördelade efter civilstånd och inkomstens storlek, jämte inkomstsummor och medelinkomst för de olika civilståndskategoriema, år 1961 (taxeringsåret 1962)
att nå maximum i åldersgruppen 40—44 år. Medan i fråga om inkomsttagarna i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisar en tämligen likartad fördelning på olika inkomstklasser, förskjutes tyngdpunkten kraftigt nedåt för de lägre och de högsta åldersklasserna. Delvis sammanhänger detta med atl det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst endast uppbäres under en del av året, exempelvis i samband med inträde i respektive utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring o. s. v.
Ettersom ålder och civilstånd äger ett relativt starkt samband är det naturligt att, mot bakgrunden av den givna bilden av sammanhanget mellan ålder och inkomst, även finna att ogifta och förut gifta inkomsttagare redovisar lägre inkomster än gifta, i varje fall i vad avser den manliga delen av befolkningen. Detta framgår av tabell 4.
I tabell 5 lämnas en bild av inkomstfördelningen åren 1957—1961. Eu fortlöpande förskjutning från lägre till högre inkomstklasser har ägt rum.
Vad angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s. 8—9 vissa upplysningar. Av denna framgår bland annat, att inkomst av rörelse m. m. naturligt nog är den helt dominerande inkomstkällan. Tabellen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdrags-
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
13 Tab. 5. Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser åren 1957—1961 (taxeringsåren 1958—1962) Samtaxerade personer behandlade som en inkomsttagare
gilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad inkomst icke är helt parallell. I stort sett är emellertid utvecklingen av såväl nettoinkomsten som den taxerade inkomsten ett uttryck för konjunkturelit men även skattepolitiskt betingade förändringar i bolagens redovisade vinster. Det kan i detta sammanhang påpekas, att bolagen i betydande utsträckning utnyttjat möjligheterna att göra avdragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning.
För en närmare analys av bolagens inkomstutveckling kan uppgifterna i nämnda tabell kompletteras med ledning av ett inom riksrevisionsverket upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avseende bolag med ett aktiekapital av minst en miljon kronor. Registret hålles aktuellt bland annat genom att varje höst uppgifter om taxerad (= beskattningsbar) inkomst vid årets taxering enligt taxeringsnämndernas beslut införskaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda taxerade inkomst omfattar vid den senaste taxeringen 83 procent av hela den taxerade inkomsten för aktiebolagen.
I tabellen på s. 14 sammanfattas resultatet av en bearbetning av registrets uppgifter för de fyra senaste verksamhetsåren. (Beträffande utvecklingen under tidigare år hänvisas till riksrevisionsverkets årsbok.) I tabellen har ifrågavarande aktiebolag under den gemensamma rubriken »större aktiebolag» fördelats på branscher. För bolag med ett aktiekapital understigande eu miljon kronor saknas specificerade uppgifter. Under rubriken »mindre aktiebolag» har därför utan fördelning på branscher upptagits differensen mellan den i taxeringsstatistiken redovisade taxerade inkomsten för samtliga svenska aktiebolag in. fl. (jfr tabellen s. 8—9) och summa taxerad inkomst för »större aktiebolag». Inplaceringen av företagen i branschgrupper bygger på en karakteristik av de producerade varorna eller tjänsterna. En dy-
14 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för svenska aktiebolag m. fl. verksamhetsåren 1958— 1961 (taxeringsåren 1959—1962) med fördelning på olika branscher av bolag med ett aktiekapital av minst 1 miljon kronor
lik klassificering erbjuder betydande svårigheter, företagen karakteriseras ofta av en mångsidig produktion som stundom är att hänföra till flera olika branscher. Särskilt utpräglat är detta för vissa bruksföretag, som vid sidan av exempelvis järn- och stålverk även bedriver en omfattande skogsindustri (jfr grupp 2 c i tabellen) och för företag där produktion kombineras med varuhandel.
De i statistiken medtagna större bolagens antal utgör 1 393. Av dessa redovisade vid den senaste taxeringen 329 bolag ingen taxerad inkomst. Av tabellen framgår, att de 280 storbolagen under rubriken malmbrytning och metallindustri vid 1962 års taxering stod för 43 procent av det av samtliga
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
svenska aktiebolag representerade skatteunderlaget. Vissa andra branscher, som mätta exempelvis efter arbetarantal är betydande nog, motsvarar däremot endast en jämförelsevis ringa andel av skatteunderlaget. Stora kastningar kan dock konstateras för olika branscher, varigenom dessas relativa andel i bolagens samlade inkomst förskjutes från år till år.
Av tabellen framgår vidare att bolagens samlade taxerade inkomst efter nedgången 1958 och 1959 åter steg under 1960 och 1961. Nedgången under 1958, som var särskilt framträdande för de branscher som domineras av stora exportföretag, får sältas i samband med avmattningen i den internationella konjunkturen under året. Till den trots konjunkturuppgången fortsatta nedgången i bolagsinkomsterna under 1959 torde bidragit, att bolagens vinstdispositioner påverkats av den från och med 1960 sänkta statliga bolagsskatten. Fortsatt konjunkturuppgång, den sänkta bolagsskatten samt skärpta regler för varulagervärdering medförde en kraftig stegring av bolagsinkomsterna under 1960. Den mera splittrade konjunkturen under 1961 avspeglas i betydligt minskade taxerade inkomster för skogs- och varvsindustrin samt i en nedgång även för gruvindustrin medan stegrade inkomster redovisas för flertalet andra branscher. Särskilt kraftig var uppgången för verkstadsindustrin. Förutom på konjunkturutvecklingen torde den i förhållande till 1960 lägre ökningstakten för de totala taxerade bolagsinkomsterna under 1961 ha berott på att taxeringsresultatet icke påverkats av engångsartade företeelser på samma sätt som under nästföregående år.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1962—1964
Den allmänna inkomstutvecklingen är avgörande för de direkta statsskatternas avkastning och är även i väsentlig mån bestämmande för de indirekta skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens inkomster. Vid beräkningen av statens inkomster under nästkommande budgetår har riksrevisionsverket därför i första hand att med utgångspunkt från det kända taxeringsutfallet för verksamhetsåret 1961 och allmänna antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen uppskatta förändringarna i skatteunderlaget fram till våren 1964.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har under 1962 kännetecknats av motstridiga tendenser men nationalprodukten synes ha stigit i ungefär samma takt som genomsnittligt under 1950-talet. En minskning i tillväxttakten för industriproduktionen uppväges härvid av betydande ökningar inom andra näringsgrenar bland annat bostadsbyggandet. Ehuru avmattningstendenserna i hög grad sammanhängt med en försämrad exportkonjunktur framförallt för vissa delar av skogsindustrin har den totala exporten ökat icke oväsentligt.
De splittrade konjunkturtendenserna består vid ingången av 1963. En viss förbättring för skogsindustrins avsättningsförhållanden kan möjligen skönjas men å andra sidan har marknadsläget försämrats för andra betydande exportindustrier bland annat för den hittills starkt expansiva verk-
16 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
stadsindustrin. Den inhemska efterfrågeutvecklingen kan totalt sett väntas visa en fortsatt stegring. Riksrevisionsverket har mot bakgrunden härav räknat med en fortsatt ökning av nationalprodukten under 1963 vid full sysselsättning och något ökande utrikeshandel.
Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under åren 1962 och 1963 samt de första månaderna av år 1964 är det lämpligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestämmes utvecklingen, som närmare framgår av sammanställningen på s. 8—9, väsentligen av förändringarna i enskildas inkomst av jordbruksfastighet, av rörelse samt av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet.
Inkomst av tjänst m. m., som representerar 86 % av de fysiska personernas sammanräknade nettoinkomster, utvisade för verksamhetsåret 1961 en ökning med 10,3 procent i jämförelse med 1960. Möjligheterna att med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under 1962 är ännu begränsade till följd av löne- och sysselsättningsstatistikens ofullständighet. Enligt socialstyrelsens kvartalsstatistik för industriarbetare låg i maj och augusti 1962 den genomsnittliga timförtjänsten för ifrågavarande arbetargrupper 7 respektive 9 procent över motsvarande siffror för 1961. Antalet sysselsatta industriarbetare har under de tio första månaderna 1962 enligt socialstyrelsens statistik varit ungefär detsamma som under motsvarande period 1961, varför den totala lönesumman för industriarbetare har ökat i stort sett i samma takt som de genomsnittliga timförtjänsterna. För tjänstemannagrupperna kan lönesumman beräknas ha stigit väsentligt till följd av avtalsuppgörelsen, en sannolik ökning i antalet sysselsatta och löneglidning. För övriga grupper finnes endast sporadiska löne- och sysselsättningsuppgifter tillgängliga. Att döma av avtalsuppgörelsen kan dock väsentliga ökningar i lönesumman väntas för dessa grupper. Totalt sett finner riksrevisionsverket det sannolikt att de anställdas inkomster under 1962 ökat med ca 10 procent. Också för de icke yrkesverksamma, vilkas inkomster väsentligen hänföres till förvärvskällan inkomst av tjänst, kan i och för sig antagas en kraftig ökning av inkomstsumman under 1962. Borttagandet av deklarationsskyldigheten för inkomster upp till 2 400 kronor mot tidigare 1 200 kronor kan emellertid särskilt för denna grupp väntas komma till uttryck i ett betydande bortfall av deklarerade inkomster. Det bortfall av inkomster hänförliga till förvärvskällan inkomst av tjänst som detta skulle föranleda kan dock endast i mycket ringa utsträckning väntas påverka storleken av den beskattningsbara inkomstsumman.
Beträffande övriga förvärvskällor saknas statistiskt material nästan helt. Riksrevisionsverket räknar emellertid med att de sammanlagda inkomsterna för övriga förvärvskällor i stort sett kommer att vara av samma storlek vid 1963 års taxering som vid 1962 års.
Sammanfattningsvis pekar kalkylerna på en ökning av fysiska personers
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 17
deklarerade inkomster med omkring 7 procent mellan verksamhetsåren 1961 och 1962.
Vid bedömningen av utvecklingen av inkomst av tjänst under 1963 har man i första hand att ta hänsyn till dels de avtalsmässiga löneökningarna och dels att lönenivån till följd av löneglidning under 1962 överstiger den för 1962 genomsnittliga. Vid den samhällsekonomiska utveckling, som i det föregående förutsatts, förefaller en viss fortsatt löneglidning, ehuru mindre än under föregående år, sannolik. Någon ökning av antalet anställda kan också väntas. Totalt sett har riksrevisionsverket ansett sig böra räkna med ungefär samma ökning av de deklarerade inkomsterna under verksamhetsåret 1963 som under verksamhetsåret 1962. Det må härvid påpekas att i den mån ökningen under 1963 har antagits härröra från förmånen av grupplivförsäkring har huvuddelen av denna ökning förutsatts komma att motsvaras av ökade avdrag för försäkringspremier.
Inkomstutvecklingen under de första månaderna 1964 kan självfallet ännu ej överblickas. Liksom tidigare har riksrevisionsverket därför schablonmässigt räknat med en stegring av lönesumman med 4 procent för denna period.
För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har sammanlagt räknats med i stort sett oförändrade belopp under 1963 och en schablonmässigt räknad uppgång av 4 procent under 1964.
För aktiebolagen steg de taxerade inkomsterna med 5 procent från 1961 till 1962 års taxering. Riksrevisionsverket har genom en enkät till ett antal större bolag, vilka svarade för tre fjärdedelar av samtliga bolags taxerade inkomster vid 1962 års taxering, inhämtat uppgifter om de förväntade inkomsterna vid 1963 års taxering. Denna undersökning tyder på att flertalet bolag förutser en nedgång av de taxerade inkomsterna vid 1963 års taxering, varigenom de sammanlagda taxerade inkomsterna skulle komma att utvisa någon minskning. Riksrevisionsverket har ansett sig böra räkna med i stort sett oförändrade bolagsinkomster vid 1963 års taxering. Inte heller mellan 1963 års och 1964 års taxeringar har riksrevisionsverket mot bakgrund av de allmänna förutsättningarna om konjunkturutvecklingen räknat med någon förändring av bolagsinkomsterna.
Resultatet av riksrevisionsverkets inkomstberäkning återgives i den härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1963/64. Dessutom har riksrevisionsverket verkställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1964/65—1966/67. Huvudresultatet sammanfattas i en härtill fogad promemoria (bilaga E).
Eeträffande de för budgetåret 1963/64 beräknade beloppen för de särskilda inkomsttitlarna får riksrevisionsverket anföra följande.
2 intrång till riksdagens protokoll 1063. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. liihang 1
18 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Gällande bestämmelser
På inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. redovisas förutom uppbörden av de statsskatter, som slutligt skall redovisas på titeln, även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden.
De statliga skatter och avgifter, som under budgetåren 1962/63 och 1963/ 64 slutligt skall redovisas på titeln, utgöres, frånsett inflytande restantier av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, sjömansskatt samt folkpensionsavgifter.
De kommunala skatterna utgöres av allmän kommunalskatt, landstingsmedel och tingshusmedel, allt i form av inkomstskatt beräknad på grundval av inkomst och garantibelopp för fastighet.
Över inkomsttiteln redovisas också uppbörden av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter, annuiteter å avdikningslån och å förskott för avlösning av frälseräntor och allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter, vilka medel omföres till andra riksstatstitlar. Dessutom redovisas till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och arbetsgivarbidrag, yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter samt vissa transaktioner hänförliga till försäkringen för allmän tilläggspension.
Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder, överskjutande skatt och övriga restitutioner samt ersättning till kommuner och sjukkassor för minskade skatteintäkter och sjukförsäkringsavgifter till töljd av sjömansskatten. Vidare belastas titeln genom omföring till vederbörliga riksstatstitlar av debiterade belopp av utskiftningsskatt, ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter, annuiteter och allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter. Dessutom skall från titeln avföras byggnadsforskningsavgifter samt till den allmänna sjukförsäkringen och försäkringen för allmän tilläggspensionering hänförliga arbetsgivaravgifter och tilläggspensionsavgifter. I avräkning på de influtna beloppen av sjukförsäkringsavgifter samt bidrag från mindre arbetsgivare utbetalas från titeln förskott till sjukkassorna. Skillnaden mellan å ena sidan den faktiska uppbörden och å andra sidan de sammanlagda utgifterna kommer att utgöra den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576). Inkomstskattens grundbelopp bestämmes enligt två progressiva skiktskalor,
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
den ena avseende sådana skattskyldiga, för vilka ortsavdrag beräknas enligt de för gift skattskyldig gällande grunderna, och den andra avseende övriga skattskyldiga. Grundbeloppet utgjorde från och med år 1960 10 procent av den beskattningsbara inkomsten, om denna icke översteg 8 000 kronor i den förra skalan och 4 000 kronor i den senare skalan. Upp till nämnda belopp för den beskattningsbara inkomsten utgick sålunda skatten proportionellt, medan vid högre inkomst skatteprocenten var stigande. Skattesatsen var i bägge skalorna maximerad till 65 procent för den del av den beskattningsbara inkomsten som översteg 150 000 kronor.
Genom förordning den 15 december 1961 (nr 623) ändrades skatteskalorna så att bland annat det intervall, i vilket grundbeloppet på 10 procent tilllämpas, höjdes till 12 000 kronor respektive 6 000 kronor. Skattesatsen är liksom tidigare maximerad till 65 procent för den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 150 000 kronor. Dessutom höjdes ortsavdragen till 4 500 kronor för gifta och till 2 250 kronor för ogifta samtidigt som den tidigare dyrortsgrupperingen av ortsavdragen slopades. De nya bestämmelserna, som trädde i kraft från och med 1962, kommer att första gången tillämpas vid 1963 års taxering.
Från och med 1961 års taxering har vissa reformer genomförts på familj ebeskattningens område. Förvärvsavdraget för gift yrkesarbetande kvinna med minderårigt barn har sålunda fördubblats jämfört med tidigare bestämmelser. Vidare skall för s. k. ofullständiga familjer ortsavdrag och statlig inkomstskatt beräknas efter de förmånligare grunder som tillämpas för gifta. Från och med år 1963 har vissa ytterligare skattelättnader för ensamstående med hemmavarande barn beslutats.
Genom författningar utfärdade den 31 mars 1955 (nr 122—-125) infördes vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa extra avdrag för fysiska personer, som haft intäkt av kapital. Dessa bestämmelser tillämpades första gången vid 1957 års taxering. Vissa av de schablonmässiga avdragen har sedermera höjts, senast från och med år 1961.
Under budgetåret 1962/63 tillämpas en uttagningsprocent av 100.
Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser indelas i beskattningshänseende i följande fyra grupper:
a) svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke är aktiebolag samt andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon och familjestiftelser, varvid dock försäkringsanstalter som driver livförsäkringsrörelse hänföres till grupp c,
b) andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,
c) försäkringsanstalter i den mån de driver livförsäkringsrörelse samt
d) övriga skattskyldiga.
20 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Enligt förordning den 5 juni 1959 utgör den statliga inkomstskatten räknad i procent av den beskattningsbara inkomsten för grupp a) 40 procent, för grupp b) 32 procent, för grupp c) 10 procent samt för grupp d) 15 procent.
Statlig förmögenhetsskatt uttages enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 577) av fysiska personer m. fl. Genom förordning den 12 april 1957 (nr 106) höjdes det skattefria beloppet för fysiska personer från 50 000 kronor till 80 000 kronor från och med 1958 års taxering. Den lägsta skattesatsen är 5 promille. Den högsta, 18 promille, utgår för den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 1 000 000 kronor. För vissa juridiska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med 11/2 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kronor.
Sjömansskatt utgår enligt förordning den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt, vilken trädde i kraft den 1 januari 1959. Den är en definitiv källskatt, som tillfaller staten, men kommunerna skall, liksom de allmänna sjukkassorna, för varje år beredas ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter respektive sjukförsäkringsavgifter. De inträdda förändringarna i skatteskalorna för den statliga inkomstskatten och reformerna på familjebeskattningens område tillämpas även i fråga om sjömansskatten.
Folkpensionsavgift utgår enligt lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering.1 Från och med den 1 januari 1959 höjdes pensionsavgiften från
2,5 till 4 procent enligt lag den 2 maj 1958 (nr 192). Maximibeloppet höjdes samtidigt från 360 till 600 kronor för ensamstående. Även äkta makar erlägger sammanlagt högst 600 kronor i folkpensionsavgift mot tidigare 500 kronor. De nya bestämmelserna tillämpades första gången vid 1960 års taxering. Enligt lag den 1 juni 1951 (nr 332) utgick icke avgift om den taxerade inkomsten understeg 1 200 kronor. I samband med den från och med 1962 genomförda skattereformen höjdes denna undre gräns för uttag av folkpensionsavgifter till 2 400 kronor.
Lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring1 trädde i kraft den 1 januari 1955 genom beslut av 1953 års riksdag (lag den 19 juni 1953, nr 569). Till försäkringen är knuten en särskild moderskapsförsäkring (lag den 21 maj 1954, nr 266). Förutom genom statligt bidrag finansieras sjukoch moderskapsförsäkringarna med avgifter från de försäkrade samt arbetsgivarbidrag. Vid samma tidpunkt ersattes den dittillsvarande olycksfallsförsäkringen, vars uppgifter delvis övertagits av sjukförsäkringen, av en ny yrkesskadeförsäkring (lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeförsäkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivarna. För vissa arbetsgivare utgår sedan 1955 särskild byggnadsforskningsavgift. Från och med 1961 gäller ändrade bestämmelser enligt förordning den 22 april 1960 (nr 77).
Avgifterna från de sjukförsäkrade uttages tillsammans med de allmänna skatterna och ingår för huvuddelen av de försäkrade i preliminärskatteuppbörden från och med år 1955. Även arbetsgivarbidragen till sjukförsäkringen och avgifterna till yrkesskadeförsäkringen uppbäres till en mindre del i
1 Fr. o. m. 1963 ersatt av lag om allmän försäkring, jfr s. 21.
Bih. t: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 21
samband med skatteuppbörden. Bidrag och avgifter från större arbetsgivare, vilka inbetalas till riksförsäkringsverket antingen direkt eller via de bolag, som meddelar yrkesskadeförsäkring, redovisas även över inkomsttiteln.
Lagen den 28 maj 1959 (nr 291) om försäkring för allmän tilläggspension1 trädde i kraft den 1 januari 1960; dock skall pension ej utgå före den 1 januari 1963. Försäkringen finansieras med årliga avgifter samt avkastning av fondmedel. Avgifterna utgår efter för året fastställd procentsats och erlägges av arbetsgivare för vad han under året till arbetstagare hos honom utgivit i kontantlön eller naturaförmån med korrigering efter vissa regler och av den försäkrade själv i den mån han haft inkomst av annat förvärvsarbete. Procentsatsen utgjorde 3 procent för år 1960, 4 procent för 1961 och höjes för vart och ett av de därpå följande åren med en enhet så att procentsatsen kommer att utgöra 7 procent för år 1964, vilket är det sista år för vilket procentsats fastställts. De försäkrades egna avgifter och avgifterna för vissa mindre arbetsgivare uppbäres i samband med de allmänna skatterna. Övriga avgifter för tilläggspensioneringen uppbäres direkt av riksförsäkringsverket.
I samband med vissa reformer på socialförsäkringens område från och med den 1 januari 1963 har bestämmelserna om sjukförsäkring, folkpensionering och försäkring för tilläggspension sammanförts i lag om allmän försäkring den 25 maj 1962 (nr 381), varvid de förutnämnda lagarna om folkpensionering, allmän sjukförsäkring, moderskapshjälp och försäkring för allmän tilläggspension upphäves. Kostnadsfördelning och uppbörd skall ske efter i princip samma grunder som tidigare. Beträffande folkpensioneringen stadgas i lag om finansiering av folkpensioneringen den 25 maj 1962 (nr 398), att folkpensionsavgift med vissa begränsningar skall utgå med fyra procent av den avgiftspliktiges till statlig inkomstskatt taxerade inkomst. Begränsningarna avser bland annat liksom tidigare att avgiftsbeloppet är maximerat till 600 kronor och att avgift icke utgår om den taxerade inkomsten understiger 2 400 kronor.
För den kommunala inkomstskatten gäller bestämmelserna i 1928 års kommunalskattelag. Landstingsmedel utgår enligt landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319). Tingshusmedel utdebiteras enligt förordningen den ol december 1945 om utdebitering av tingshusmedel (nr 903). I samband med höjningen av taxeringsvärdena genom 1957 års allmänna fastighetstaxering sänktes procenttalet för beräkning av garantibelopp för fastighet från fyra till två och en halv. Dessutom tillerkändes fysisk person som blivit året nast före taxeringsåret eller samma taxeringsår mantalsskriven å honom tillhörig fastighet ett extra avdrag med, för helt år räknat, 200 kronor, dock högst med det belopp som skall upplagas som intäkt av fastigheten.
Genom lag den 16 maj 1957 (nr 200) höjdes de kommunala ortsavdragen så att de överensstämmer med de statliga. Höjningen trädde i kraft från och med den 1 januari 1958 och tillämpades första gången i fråga om den pre-
1 Fr. o. in. 1963 ersatt av lag om allmän försäkring, jfr nedan.
22 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
liminära skatten för 1958 och vid 1959 års taxering. Under eu övergångsperiod av tre år — 1958—1960 — utgick statsbidrag till alla kommuner så att full kompensation erhölls för den av ortsavdragshöjningen föranledda inkomstminskningen. Under de följande fem åren skall statsbidraget successivt minskas i en del kommuner samt helt avvecklas i de beträffande skatteunderlaget bäst ställda kommunerna. Inkomstbortfallet till följd av de från och med 1962 höjda ortsavdragen kompenseras helt genom statsbidrag.
Från och med 1961 års taxering gäller på familjebeskattningens område samma bestämmelser i fråga om den kommunala beskattningen som beträffande den statliga.
Enligt den från och med år 1954 gällande uppbördsförordningen, utfärdad den 5 juni 1953 (nr 272), skall skattskyldig utgöra preliminär skatt med det belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter.
Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiteras normalt med det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.
Debitering och upphörd sker gemensamt av krom)- och kommunalutskylder inklusive de tidigare nämnda avgifterna. Preliminärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden från och med mars det ena året till och med februari påföljande år. Sedan taxering blivit verkställd och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrives i fråga om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om Bskatt det debiterade beloppet. Dessutom gottskrives den skattskyldige sådan preliminärskatt som erlagts efter uppbördsårets utgång (s. k. fyllnadsbetalning av preliminärskatt). Understiger vid avräkningen den gottskrivna preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden, om denna är 5 kronor eller större, till betalning såsom kvarstående skatt under uppbördsterininerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår till minst en femtedel av den slutliga skatten eller minst 10 000 kronor, skall den skattskyldige erlägga ränta för den kvarstående skatten efter avdrag för 1 000 kronor. Överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är 5 kronor eller större, till den skattskyldige. Dessutom utgår ränta på den del av det överskjutande beloppet, som överstiger 1 000 kronor, dock ej om räntebeloppet understiger 5 kronor. Från och med år 1958 utgör räntesatsen för kvarstående skatt 9 och för överskjutande skatt 5 procent. Räntebeloppet på överskjutande skatt maximerades genom förordning den 13 maj 1960 (nr 155) till 100 000 kronor från och med 1960 års taxering. Tillkommande skatt debiteras i huvudsak på grund av beslut rörande taxering, som kommit den lokala skattemyndigheten tillhanda efter den 20 november under taxeringsåret, eller på grund av eftertaxering eller beslut rörande ändrad debitering.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 23
Arbetsgivarnas skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid gäller, att preliminär skatt ntgår i första hand.
I fall, då detta kan förväntas medföra att preliminärskattens slutbelopp bättre kommer att anpassas till den slutliga skatten, äger de lokala skattemyndigheterna att på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt, som eljest skulle utgå.
Slutligen bör erinras om att till kommunerna skall enligt särskilda regler utbetalas vad de beslutat utdebitera såsom skatt utan avdrag för restfört belopp. Uppkommande förlust på restantier stannar helt på statsverket.
Inkomstskattetitelns utveckling budgetåren 1 95 7/5 8 —196 1/6 2
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning.
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1957/58 ...... 5 952,90 6100,00 1960/61
1958/59 ...... 6 094,93 6100,00 1961/62
1959/60 ...... 6157,40 5 900,00 1962/63
De uträknade beloppen av de skatter och avgifter som under ifrågavaran-
de period slutligt redovisats på inkomstskattetiteln har sammanställts i nedanstående tablå.
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
7 669,37 6 900,00
8 276,73 7 900,00
8 200,00
6 394 5 241 1 153 227 1 166
7 787
Förmögenhetsskatten faller nästan uteslutande på fysiska personer in. fl. (A-längden), medan däremot investeringsavgiften till större delen belastat bolag och ekonomiska föreningar (B-längden).
Om de ovan återgivna beloppen av uträknad skatt jämföres med de redovisade nettoinkomsterna på inkomstskattetiteln framträder vissa olikheter i
Preliminära uppgifter.
24 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
utvecklingen. Detta sammanhänger med att förskjutningar i tidpunkten för inbetalning av skatt inverkar på det kassamässiga utfallet och med att även andra skatter och avgifter än de ovan angivna statsskatterna passerar över titeln, vars kassamässigt redovisade nettoinkomster därigenom påverkas.
Efterföljande uppställning är avsedd att belysa utvecklingen av de inkomster och llttfiffpr nå inl/nmetclrnHn4U«l« ____l!ll
Inkomster:
Prel. A-skatt under terminerna Prel. B-skatt under terminerna Fyllnadsbetalningar av prel. A-
och B-skatt................
Kvarstående skatt............
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsavgifter från
större arbetsgivare..........
Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier m. m.......
Summa inkomster
Utgifter:
Kommunalskattemedel.........
Överskjutande skatt...........
Övriga restitutioner............
Avförda yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare Förskott till sjukkassorna m. m... Utbetalningai till allmänna pensionsfonden ................
Övriga omföringar............
Summa utgifter Inkomster utöver utgifter......
Beräkning av titelns inkomster
Preliminärskatteinkomsterna utgör de dominerande posterna bland inkomsttitelns bruttoinkomster. De har utvisat en snabb och oavbruten stegring under budgetåren 1957/58—1961/62. För bedömning av preliminärskatteuppborden under innevarande budgetår lämnar den inom riksrevisionsverket forda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik omfattar torutom uppgifter om influtna belopp av preliminär A- och B-skatt även uppgifter om kvarstående skatt och tillkommande skatt. Med hjälp av namnda statistik har uppbörden kunnat följas till och med skatteterminen i september 1962. Vägledning erhålles även av de uppgifter avseende totalt influten skatt under varje månad, vilka lämnas av generalpoststyrelsen.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 25
Vad beträffar den preliminära A-skatten följer denna med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt nära löneinkomsternas förändringar. Den faktiska uppbörden av preliminär A-skatt under uppbördsterminerna i juli och september uppbördsåret 1962—63 är betydligt större än vad som räknades med i april. Att döma av de uppgifter, som nu föreligger angående den totala uppbörden för novemberterminen, kan också för denna räknas med en högre uppbörd. Riksrevisionsverket räknar med att också uppbörden under januariterminen innevarande uppbördsår kommer att överstiga tidigare beräknat belopp. Det i jämförelse med de tidigare beräkningarna ökade inflödet av preliminär A-skatt, som kan uppskattas till sammanlagt ca 350 miljoner kronor för de fyra sista terminerna av innevarande uppbördsår, synes i huvudsak kunna återföras på att lönerna och därmed skatteunderlaget stigit snabbare och att även marginalskatteeffekten blivit större, än vad som tidigare antagits.
Vid beräkningen av uppbörden av preliminär A-skatt under nästkommande uppbördsår har riksrevisionsverket utgått från den förutsedda stegringen av lönesumman under 1963 (jfr s. 17). Källskatteuppbörden kan vid nu gällande skattesatser grovt räknat väntas öka med 120 å 130 miljoner kronor för år för varje procents ökning av lönesumman. I höjande riktning påverkas uppbörden även av en höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 23 öre per inkomstskattekrona från den under 1962 gällande medelutdebiteringen av 15,24 kronor samt av i samband med vissa reformer på sjukförsäkringens område höjda sjukförsäkringsavgifter.
Inkomsterna av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna av innevarande uppbördsår kommer enligt tillgängliga uppgifter att bli av ungefär den storlek som förutsattes vid beräkningen i april 1962. Preliminär B-skatt debiteras normalt med det belopp som senast påförts som total slutlig skatt. Detta betyder, att de kända resultaten av 1961 års taxering legat till grund för den debiterade B-skatten för innevarande uppbördsår. På samma sätt kommer det nu kända taxeringsresultatet av 1962 års taxering att ligga till grund för den debiterade B-skatten för nästkommande budgetår och taxeringsresultatet vid 1963 års taxering för den debiterade B-skatten för uppbördsåret 1964—65. Eftersom de från och med 1962 införda lägre skattesatserna för fysiska personer kommer att tillämpas första gången vid 1963 års taxering, kommer den preliminära B-skatten normalt att påverkas av de nya skattesatserna först från och med uppbördsåret 1964 —65. De skattskyldiga, som erlägger preliminär B-skatt, har emellertid möjlighet att på grundval av preliminära självdeklarationer begära jämkningar i den preliminära B-skatten. Av denna anledning har den debiterade B-skatten väsentligt brukat avvika från senast kända slutliga skatt. Med hänsyn till de ändrade skattesatserna har riksrevisionsverket ansett sig böra räkna med ett större antal jämkningar för fysiska personer än tidigare under det närmast följande uppbördsåret. För bolagen vilka inte minst har svarat för förekommande avvikelser har riksrevisionsverket förutsatt ungefär samma
26 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
jämkningsfrekvens under de kommande uppbördsåren som under det innevarande. Mot bakgrunden av resultatet av 1962 års taxering kan en ökad uppbörd av preliminär B-skatt väntas under uppbördsåret 1963—64. En fortsatt ökning bland annat föranledd av vid 1963 års taxering påförda höjda kommunalskatter och tilläggspensionsavgifter kan också förutses för de två terminer av uppbördsåret 1964—65, som faller inom budgetåret 1963/64.
Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riksrevisionsverket uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1963 och 1964 års taxeringar. Vid beräkningen har, förutom med påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med påförda folkpensionsavgifter och debiterade sjukförsäkrings- och tilläggspensionsavgifter till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1962 års taxering medtagits.
Med utgångspunkt från ovan nämnda beräkningar av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1963 års och 1964 års taxeringar kan man räkna med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av preliminärskatt efter utgången av uppbördsåren 1962—63 respektive 1963—64. Bolagen har under den ticl möjligheter till fyllnadsbetalningar efter uppbördsårets utgång förefunnits svarat för den övervägande delen av de fullgjorda fyllnadsbetalningarna. Under de senaste åren har dock fyllnadsbetalningarna från andra kategorier skattskyldiga ökat väsentligt. De betydande fyllnadsbetalningarna har medfört att den sammanlagda preliminära skatten för bolagens del under de senaste taxeringsåren överstigit den slutliga skatten. Under våren 1962 inflöt fyllnadsbetalningar av preliminärskatt med 802 miljoner kronor, varav bolagen svarade för 497 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket räknar med att bolagen kommer att verkställa fyllnadsbetalningar under våren 1963 och våren 1964 i sådan omfattning, att för deras del den kvarstående skatten vid taxeringarna 1963 och 1964 blir av ungefär samma storlek som den överskjutande skatten. Riksrevisionsverket anser sig vidare med hänsyn till inkomstutvecklingen böra räkna med att övriga fyllnadsbetalningar kommer att bli av betydande omfattning såväl under våren 1963 som under våren 1964. Under dessa förutsättningar och med de antaganden beträffande utvecklingen av bolagens taxerade inkomster som berörts i det föregående beräknar riksrevisionsverket de totala fyllnadsbetalningarna till 700 miljoner kronor under våren 1963 och till 800 miljoner kronor under våren 1964.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
27 Riksrevisionsverket har ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1962/ 63 och 1963/64 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsbetalningar av preliminärskatt, till ca 15 600 respektive 16 600 miljoner kronor. Det bör understrykas, att de angivna beloppen är osäkra inom vida marginaler med hänsyn till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling och möjligheten för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.
Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att vad som betalts för mycket i preliminärskatt skall återbetalas som överskjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå bland inkomstskattetitelns bruttoinkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptages bland titelns utgifter.
Omfattningen av den kvarstående och den överskjutande skatten, som belyser preliminärskattebetalningarnas bristande anpassning till de slutligt debiterade skatterna, framgår av följande uppgifter. I tablån har även införts procenttal, som visar storleken av den kvarstående skatten och den överskjutande skatten jämförd med den enligt respektive taxering påförda slutliga skatten.
Den väsentliga uppgången i den överskjutande skatten vid 1959 års taxering och den fortsatta minskningen i den kvarstående skatten berodde bland annat på att överuttaget av preliminär A-skatt ytterligare accentuerades genom den inverkan de från och med verksamhetsåret 1958 införda höjda kommunala ortsavdragen fick på preliminärskattetabellernas utformning. Av tekniska skäl tillämpades nämligen vid uträkningen av den i tabellerna ingående statliga inkomstskatten de höjda kommunala ortsavdragen vid beräkningen av avdragen för kommunalskatt. De kommunala skatter, som var avdragsgilla vid den efterföljande taxeringen till statlig inkomstskatt, var i allmänhet väsentligt högre eftersom därvid de lägre kommunala ortsavdragen fortfarande skulle tillämpas. Efter denna engångsföreteelse ökade åter den kvarstående skatten vid 1960 års taxering medan den överskjutande skatten minskade, så att beloppen av överskjutande och kvarstående skatt kom att nära nog bli desamma. Vid 1961 års taxering ökade den kvarstående skatten kraftigare än den överskjutande, så att den kvarstående skatten kom att överstiga den överskjutande med 128 miljoner kronor, ökningen av den kvarstående skatten torde bland annat bero på att vederbörande
Preliminära uppgifter.
28 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
skattskyldiga icke utökat sina inbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning att full täckning erhållits för påförda tilläggspensionsavgifter. Av samma orsak förblev den kvarstående skatten vid 1962 års taxering på samma höga nivå som vid 1961 års taxering.
Enligt uppgifter avseende 1962 års taxering, vilka infordrats från länsstyrelserna, fördelar sig den kvarstående skatten med 1 150 miljoner kronor på fysiska personer och 113 miljoner kronor på aktiebolag m. fl. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 41 miljoner kronor, varav 35 miljoner kronor för fysiska personer. Återbetalningarna av överskjutande skatt fördelar sig med 1 005 miljoner kronor på fysiska personer och 124 miljoner kronor på övriga skattskyldiga.
Riksrevisionsverket har räknat med att den överskjutande skatten kommer att överstiga den kvarstående skatten vid 1963 års taxering bland annat till följd av att skattetabeller hänförliga till tidigare gällande högre skattesatser tillämpades för första uppbördsterminen under innevarande uppbördsår. Beträffande beloppen för den kvarstående och överskjutande skatten räknar riksrevisionsverket med att de blir av storleksordningen 1 100 miljoner kronor respektive 1 300 miljoner kronor.
Den kvarstående skatt, som påföres enligt taxeringarna 1962 och 1963, skall erläggas under budgetåren 1962/63 respektive 1963/64. Under dessa budgetår utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av de belopp varmed kvarstående skatt kommer att inflyta får hänsyn tagas till att en del av de påförda beloppen icke erlägges i rätt tid utan blir restförda. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas för budgetåret 1962/63 till 1 080 miljoner kronor och för budgetåret 1963/64 till 910 miljoner kronor.
Såsom av det föregående framgått redovisas även bidrag till sjukförsäkringen samt yrkesskade- och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare över inkomstskattetiteln. Med ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsverket i skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1962, kan dessa bidrag och avgifter beräknas komma att uppgå till 480 miljoner kronor för innevarande och till 600 miljoner kronor för nästföljande budgetår. I dessa belopp har medräknats statens arbetsgivarbidrag.
Slutligen beräknar riksrevisionsverket inflytande restantier, sjömansskatt, tillkommande skatt m. m. till 400 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1963/64.
Under hänvisning till det anförda beräknar riksrevisionsverket samtliga inflytande inkomster på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. under budgetåret 1962/63 till (15 580 + 1 080 + 480 + 400 =) 17 540 miljoner kronor och under budgetåret 1963/64 till (16 610 + 910 + 600 + 400 =) 18 520 miljoner kronor.
Beräkning av titelns utgifter
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Staten uppbär primärt hela källskatteuppbörden.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 29
Kommunerna erhåller för varje kalenderår förskott grundat på senast kända taxering och den aktuella utdebiteringen. När taxeringsresultatet för ifrågavarande kalenderår föreligger sker slutavräkning, varvid saldot mellan slutligt debiterade belopp och uppburna förskott tillgodoräknas kommunerna eller statsverket allteftersom förskotten understiger eller överstiger de slutligt debiterade beloppen. I kommunernas fordran på statsverket, som iramräknas per den 1 januari varje kalenderår, ingår sålunda vid stigande skatteunderlag såväl förskott som slutavräkningsmedel. Kommunernas fordran utbetalas varannan månad med i princip en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle.
Kommunerna erhåller full kompensation från staten för skattebortfallet till följd av de från och med 1962 med tillämpning första gången vid 1963 års taxering höjda ortsavdragen. Kompensationen bestrides från ett på driftbudgetens utgiftssida uppfört anslag för skatteersättning i anledning av 1961 års ortsavdragsreform. Kommunerna erhöll vid de fem första utbetalningstillfällena 1962 förskott grundat på 1961 års taxering, vid vilken då gällande lägre ortsavdrag tillämpades, och erhöll därigenom automatiskt kompensation för skattebortfallet. Förskotten reducerades vid utbetalningen i november med hela det belopp, 282 miljoner kronor, som svarade mot den skatteersättning som fastställts för år 1962 genom särskild omräkning av skatteunderlaget vid 1962 års taxering med tillämpning av de högre ortsavdragen. Samtidigt utbetalades motsvarande belopp från anslaget för skatteersättning. Efter denna reducering av förskotten har inkomstskattetiteln under första delen av budgetåret 1962/63 belastats med utbetalningar till kommunerna med ca 2 850 miljoner kronor. För kalenderåret 1963 skall utbetalningarna av förskott grundas på det för 1962 års taxering omräknade skatteunderlaget. Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån om den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen samt från länsstyrelserna om skatteersättningens storlek har riksrevisionsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1963 till 5 840 miljoner kronor.
Slutavräkningen på det under kalenderåret 1961 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt har beräknats till omkring 1 150 miljoner kronor. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1963 kunna beräknas till omkring 6 990 miljoner kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1962/63. Utbetalningarna av kommunalskattemedel under budgetåret 1962/63 kan sålunda beräknas till ca 6 350 miljoner kronor.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1963/64 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 3 500 miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår kan utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1962 samt under förutsättning av en kommunal utdebitering av ungefär samma höjd som under år 1963 beräknas till omkring 3 830 miljoner kronor. Statens ntbetal-
30 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
ningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1963/64 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till 7 330 miljoner kronor.
Från riksstatstiteln skall vidare återbetalas överskjutande preliminärskatt. Denna har, såsom framgått av det föregående, för budgetåret 1962/ 63 med ledning av de uppgifter, som riksrevisionsverket erhållit från länsstyrelserna, beräknats till omkring 1 130 miljoner kronor. För budgetåret 1963/64 har den beräknats till omkring 1 300 miljoner kronor. Härtill kommer restitntioner på grund av nedsättning i taxering m. m., vilka uppskattas till 50 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
Såsom utgift på titeln bör vidare för bidrag till sjukförsäkringen samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare beräknas samma belopp som för dessa bidrag och avgifter upptagits bland titelns inkomster.
För sjukförsäkringen m. m. tillkommer dessutom förskott och övriga utbetalningar till sjukkassorna avseende bidrag från mindre arbetsgivare samt sjukförsäkringsavgifter. Med ledning av uppgifter i riksförsäkringsverkets ovannämnda skrivelse beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar till 740 miljoner kronor för budgetåret 1962/63 och till 830 miljoner kronor för budgetåret 1963/64. Härvid har riksrevisionsverket förutsatt, att från allmänna sjukförsäkringsfonden skall återföras det belopp, varmed arbetsgivarbidragen till tilläggssjukpenning för åren 1961 och 1962 understiger 60 procent av utgifterna för ifrågavarande ändamål. Enligt riksförsäkringsverket beräknas det under budgetåret 1962/63 från allmänna sjukförsäkringsfonden återförda beloppet komma att uppgå till ca 10 miljoner kronor. För budgetåret 1963/64 har riksrevisionsverket räknat med eu återföring av ca 20 miljoner kronor. Riksrevisionsverket har vidare förutsatt, att förskott på avgifter och bidrag till sjukkassorna under nästkommande budgetår endast kommer att utgå med det belopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka sjukkassornas medelsbehov.
Under budgetåren 1962/63 och 1963/64 kommer vid 1962 års och 1963 års taxeringar skattedebiterade avgifter till tilläggspensioneringen att utbetalas till allmänna pensionsfonden. Med ledning av uppgifter från riksförsäkringsverket och länsstyrelserna beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar till 140 miljoner kronor för budgetåret 1962/63 och till 180 miljoner kronor för budgetåret 1963/64.
Titeln skall slutligen belastas med omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och vissa annuiteter samt allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter. Sammanlagt kan de ifrågavarande omföringarna beräknas uppgå till omkring 30 miljoner kronor för vartdera budgetåret 1962/63 och 1963/64.
Enligt det föregående har riksrevisionsverket sålunda beräknat titelns utgifter för budgetåret 1962/63 till (6 350 + 1 130 + 50 -f 480 + 740 + 140 -j- 30 = ) 8 920 miljoner kronor samt för budgetåret 1963/64 till (7 330 -f- 1 300 50 + 600 + 830 + 180 -j- 30 =) 10 320 miljoner kronor.
31 Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Fonden ingår som en del av budgetutjämningsfonden och avsättningar och återföringar berör sålunda icke de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
I riksstaten för budgetåret 1962/63 har räknats med en nettoavsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden på 400 miljoner kronor. De avsättningar och återföringar, som enligt nu föreliggande beräkningar bör verkställas under budgetåren 1962/63 och 1963/64, framgår av följande sammanställning:
Sammanfattning av beräkningarna
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln, för vilka redogjorts i det föregående, kan sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse har även medtagits motsvarande belopp för det avslutade budgetåret 1961/62. Beloppen angives i miljoner kronor.
1 Då skatteersättning till kommunerna enligt 1961 års ortsavdragsreform övergångsvis utbetalades från inkomstskattetiteln, belastades denna under 1961/62 med 140 miljoner kronor i sådan ersättning. 1962/63 har titeln i stället tillförts samma belopp från särskilt utgiftsanslag. Om detta inte ägt rum, skulle titelns nettobehållning blivit 8 417 miljoner kronor 1961/62 och kunnat beräknas till 8 480 miljoner kronor 1962/63. Jfr s. 29.
32 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen med flera på skattetitelns utfall inverkande omständigheter uppskattar riksrevisionsverket den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1962/63 till 8 600 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med 8 200 000 000 kronor.
Kupongskatt
Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skall i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag. Kupongskatten utgår enligt förordning den 23 februari 1956 (nr 104) med 30 procent av utdelningen. Enligt avtal med vissa länder gäller särskilda bestämmelser för därav berörda skattskyldiga. Skatten innehålles när utdelningen lyftes och inbetalas av bolagen till ett under överståthållarämbetet lydande organ, benämnt kupongskattekontoret.
Kupongskatten har under nedan angivna budgetår beräknats till respektive influtit med följande belopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1957/58.......... 8,09 7,00
1958/59.......... 5,95 7,00
1959/60.......... 7,21 8,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1960/61 .......... 5,97 7,00
1961/62 .......... 7,73 7,00
1962/63 .......... 7,00
I skrivelse till riksrevisionsverket den 5 november 1962 har överståthållarämbetet beräknat inkomsten av kupongskatt till 8,00 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1963/64.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsten av kupongskatt för budgetåret 1962/63 till 8 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med likaledes 8 000 000 kronor.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
Utskiftningsskatten utgår efter 40 procent. Under budgetåret 1961/62 uppgick inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 4,30 miljoner kronor. Vid 1962 års taxering uppgår enligt uppgift från statistiska centralbyrån den uträknade utskiftningsskatten till 3,9 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsterna av utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 4 000 000 kronor för innevarande budgetår. För budgetåret 1963/64 föreslår riksrevisionsverket, att inkomsttiteln, som brukar utvisa stora variationer i utfallet, uppföres med 1 000 000 kronor.
Bih. i: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
33 Skogsvårdsavgifter
Enligt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa undantag. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock med högst en och en halv promille. För varje år bestämmes, med vilket promilletal avgiften för det året skall utgå.
Skogsvårdsavgifter har under nedan angivna budgetår beräknats till respektive influtit med följande belopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1957/58.......... 7,82 8,00
1958/59.......... 12,71 13,00
1959/60.......... 12,69 13,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1960/61.......... 10,21 10,10
1961/62.......... 10,15 10,20
1962/63.......... 10,20
I skrivelse till riksrevisionsverket den 12 oktober 1962 har skogsstyrelsen anfört följande:
»Genom kungörelsen den 16 februari 1962 (nr 24) har Kungl. Maj .t i överensstämmelse med riksdagens beslut funnit gott bestämma det promi letal med vilket skogsvårdsavgift enligt förordningen den 28 juni 194b (nr 324) skall utgå för år 1962 till en promille.
Enligt från statistiska centralbyrån inhämtad uppgift betraftande taxeringsutfallet för år 1962 uppgår underlaget för beräkning av sk°gsva™savgift till 10 278,1 milj. kronor. Det totala beloppet var föregående ar 9 984
milj. kronor. . ..
Med utgångspunkt från ovannämnda promilletal och med tillämpning av 10 278,1 milj. kronor som underlag skulle inkomsten av skogsvårdsavgitter för budgetåret 1962/63 kunna förväntas bli 10,3 milj. kronor mot det i riksstaten för nämnda budgetår angivna beloppet 10,2 milj. kronor. Emellertid brukar inkomstutfallet på förevarande område enligt vad erfarenheterna visar alltid avvika något från det utifrån teoretiska utgångspunkter beräknade beloppet men i varje fall pendla kring 10,2-miljonersstrecket. Skogsstyrelsen anser därför att inkomsterna a titeln skogsvårdsavgifter or beräknas till 10,2 milj. kronor för budgetåret 1962/63. Beträffande inkomsten av samma avgifter för budgetåret 1963/64 bör denna av motsvarande skäl och under förutsättning att skogsvårdsavgiften för det narmaste året kommer att uttas efter samma promilletal som för det innevarande beräknas till likaledes 10,2 milj. kr.»
Riksrevisionsverket uppskaltar inkomsterna av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1962/63 till 10 200 000 kronor samt föreslår, i avvaktan på beslut om promilletalets storlek, att inkomsttiteln för budgetåret 1963/64 uppföres med likaledes 10 200 000 kronor.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
De under denna titel redovisade inkomsterna uppgick under budgetåret 1961/62 till 2,08 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1962/63 är titeln upptagen till 2,00 miljoner kronor.
!$ Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 1. Bil. i. Bihang 1
34 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter för budgetåret 1962/63 till 2 000 000 kronor samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1963/64 upptages till likaledes 2 000 000 kronor.
Arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
De beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande medel under de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande sammanställning, i vilken under budgetåren 1957/58—1959/60 influten kvarlåtenskapsskatt, uppgående till 27,05, 30,51 respektive 9,29 miljoner kronor sammanförts med arvsskatt.
Det torde här få erinras om att den totala stämpelmedelsleveransen till statsverket från generalpoststyrelsen under ett budgetår motsvarar den verkliga uppbörden under tiden från och med juni månad det ena kalenderåret till och med maj månad påföljande år.
Arvsskatt och gåvoskatt
Generalpoststyrelsen, som i skrivelse till riksrevisionsverket den 13 november 1962 lämnat beräkning av inkomsterna av stämpelmedel för såväl löpande som nästkommande budgetår, har i fråga om motiveringen för denna beräkning åberopat en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken i fråga om beräkningen av inkomsterna av arvsskatt och gåvoskatt anförts följande:
»Denna inkomsttitel är i riksstaten för det löpande budgetåret uppförd med 115 miljoner kronor.
Uppbörden genom postverket av arvsskatt och gåvoskatt utgjorde under budgetåret 1961/62 110,9 miljoner kronor. Efterföljande tablå utvisar utvecklingen av inkomsterna av dödsbo- och gåvobeskattningen under de tre sistförflutna budgetåren samt fördelningen på de olika skatteslagen (miljoner kronor).
Inkomstslag Budgetår
35 Bih. i: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Den tillfälliga uppbörden, varmed förstås influtna skattebelopp över 100 000 kronor, har för arvsskattens vidkommande under budgetåren ifraga uppgått till 19,3, 47,6 resp. 38,9 miljoner kronor. Den återstående mera normala uppbörden har följaktligen utgjort 60,5, 67,7 resp. 65,0 miljoner uonor. Inkomstökningen i förhållande till budgetåret 1959/60 torde åtminstone delvis vara en följd av att den ändrade lagstiftningen ifråga om dödsbobeskattningen hunnit verka i full utsträckning under de sistforflutna budgetåren. Uppbörderna har emellertid även påverkats av flera onormalt stora engångsbelopp. Sålunda inflöt under budgetåret 1960/61 i sådan uppbörd sammanlagt omkring 21 miljoner kronor. Under budgetåret 1961/62 har engångsbeloppen uppgått till 12,3 miljoner kronor.
Uppbörden av gåvoskatt har såsom av tablån framgar under budgetaret 1961/62 varit av ungefär samma storleksordning som närmast föregående budgetår. I tillfällig uppbörd har influtit omkring 2 miljoner kronor.
Någon uppbörd av kvarlåtenskapsskatt har inte heller förekommit under
budgetåret 1961/62. . , , ,
Inkomsterna av dödsbo- och gåvobeskattningen under innevarande budgetår har av generalpoststyrelsen i skrivelse till riksrevisionsverket den 16 mars 1962 beräknats till 115 miljoner kronor eller samma belopp, varmed
titeln uppförts i riksstaten. .
Beräkningen av de mera normala inkomsterna på titeln under innevarande och nästa budgetår synes åtminstone med en viss grad av tillförlitlighet kunna baseras på inkomstutfallet under det sistforflutna budgetåret. Vid bedömandet av de totala inkomsterna utgör emellertid de onormalt stora skattebeloppen en mycket osäker faktor.
I efterföljande sammanställning har angivits den beräknade uppbörden av arvsskatt genom postverket under innevarande budgetår — frånsett onormalt stora engångsbelopp. Vid uppskattningen av inkomsterna har räknats med i stort sett oförändrad normal uppbörd.
Verklig uppbörd under tiden juni—september 1962................ 133,2 milj. kr.
Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1962—maj 1963.. 45,0 » » Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1962—maj 1963.. 18,0 » »
Summa 96,2 milj. kr.
Uppbörden av gåvoskatt har såsom förestående tablå över dödsbo- och gåvobeskattningen utvisar under de sistforflutna budgetåren inte undergått några större variationer. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har omkring 2 miljoner kronor influtit. För hela budgetåret 1962/ 63 synes inkomsterna kunna beräknas till högst 7 miljoner kronor.
Nå«on uppbörd av kvarlåtenskapsskatt har inte förekommit under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår. Ett större engångsbelopp förväntas emellertid inflyta inom den närmaste tiden. Inkomsttiteln kommer sålunda att under innevarande budgetår jämväl påverkas av detta skat-
t C S1 cl.
Enligt förestående beräkningar skulle den sammanlagda mera normala uppbörden under titeln arvsskatt och gåvoskatt för budgetåret 1962/63 salunda komma att uppgå till i runt tal 103 miljoner kronor (96,2 + 7,0). Härtill kommer emellertid uppbörden genom länsstyrelserna. Denna uppbörd har efter avdrag av gjorda restitutioner under det sistforflutna budgetåret uppgått till omkring 7,4 miljoner kronor. Vidare bör för innevarande budgetår räknas med en förhållandevis bred marginal för onormalt stora engångsbelopp. De totala inkomsterna på titeln ifråga synes kunna angivas till 140 miljoner kronor.
1 I tillfällig uppbörd 10,1 miljoner kronor, varav ett engångsbelopp om 1,6 miljoner kronor.
36 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Beräkningen av det belopp, vartill inkomsterna av arvs- och gåvobeskattningen kan antagas komma att uppgå under budgetåret 1963/64 torde åtminstone i vad avser de mera normala inkomsterna kunna baseras på kalkylerna för det löpande budgetåret. Med hänsyn till den allmänna ekonomiska utvecklingen på längre sikt synes det dock inte vara omotiverat att räkna med en något stegrad normal uppbörd. Inkomsterna beräknas sålunda till 120 miljoner kronor, inklusive länsstyrelsernas uppbörd. Det bör emellertid understrykas att det angivna beloppet är osäkert inom en vid marginal med hänsyn till svårigheten att förutse den inverkan de stora engångsbeloppen har på inkomsttillflödet och ovissheten om när skattebeloppen erlägges.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på inkomsttiteln arvsskatt och gåvoskatt under budgetåret 1962/63 till 140 000 000 kronor samt föreslår att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1963/64 uppföres med 120 000 000 kronor.
Lotterivinstskatt
Härom har i den förut berörda promemorian från generalpoststyrelsen anförts följande:
»Statsverkets inkomster under titeln lotterivinstskatt är i riksstaten för innevarande budgetår upptagna till 84 miljoner kronor.
Bruttoinkomsterna av lotterivinstskatt under budgetåret 1961/62 har uppgått till 82 951 244 kronor. Motsvarande belopp under budgetåren 1959/60— 1960/61 utgjorde 81 558 905 resp. 80 821 600 kronor. Vinstskattens fördelning på de olika inkomstkällorna framgår av efterföljande sammanställning.
Under budgetåren 1959/60—1961/62 har i nedan angiven omfattning genom postverkets huvudkassa restituerats skatt för vinster, vilka antingen ej avhämtats inom föreskriven tid eller som utfallit på ej försålda lottsedlar:
Budgetår Restituerat
belopp kr
1959/60 ....................... 1 464 551
1960/61 ....................... 1 546 043
1961/62 ....................... 1 196 588
Nettouppbörden under budgetåren 1959/60—1961/62 har sålunda uppgått till i runt tal 80,1, 79,3 resp. 81,8 miljoner kronor.
Vinstskatten från premieobligationslånen väntas komma att under budgetåret 1962/63 uppgå till 16,8 miljoner kronor.
37 Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Från Svenska penninglotteriet AB och AB Tipstjänst har under tiden juni_oktober 1962 i vinstskatt inlevererats 15,0 resp. 8,0 miljoner kronor (un-
der motsvarande tid föregående år 14,6 resp. 9,9 miljoner kronor). Under återstående månader av innevarande budgetår beräknas ytterligare 21,7 resp. 18 miljoner kronor komma att inflyta från dessa inkomstkällor. Det bor emellertid framhållas, att inkomsterna från tipsvinsterna är underkastade starka fluktuationer beroende på vinstutfallet, varför en relativt stor avvikelse från det beräknade inkomstutfallet kan uppkomma.
Vinstskatten från det särskilda lotteriet för teater och konst förutses komma att inbringa 3,3 miljoner kronor och skatten från övriga lotterier omkring 4 miljoner kronor.
I nedanstående sammanställning har med uppdelning pa de olika inkomstkällorna angivits den beräknade bruttouppbörden av lotterivinstskatt under
budgetåret 1962/63.
Premieobligationslånen..................... 16,8 milj. kr.
Penninglotteriet........................... 36,7 » »
Lotteriet för teater och konst .............. 3,3 » i
Tipstjänst................................ 26,0 » »
Övriga lotterier........................... 4,0 » »
Summa 86,8 milj. kr.
Under budgetåret 1962/63 torde vinstskatt komma att restitueras i ungefär samma utsträckning som under närmast föregående budgetår.
Statsverkets nettoinkomster på titeln lotterivinstskatt torde sålunda for innevarande budgetår kunna beräknas till omkring 85,5 miljoner kronor.
För budgetåret 1963/64 torde inte böra räknas med högre inkomster an 87 miljoner kronor under förutsättning att det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas. Även om man kan förutse något ökade inkomster från premieobligationslånen synes det dock vara motiverat att vid en mera långsiktig prognos iakttaga en viss försiktighet vid bedömningen av inkomstutvecklingen. Detta gäller särskilt i fråga om inkomsterna från AB Tipstjänst. Inkomsterna av vinstskatten från varulotterierna torde bil i stort sett oförändrade.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt för budgetåret 1962/63 till 85 000 000 kronor samt föreslår — under antagande att det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas — att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med 87 000 000 kronor.
Omsättnings- och expeditionsstämplar in. m.
Till ledning för beräkningen av ifrågavarande inkomster har i förenämnda inom generalpoststyrelsen upprättade promemoria anförts följande:
»Under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. redovisas Övriga stämpelmedel. Här upptages sålunda stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar, inkomster genom försäljning av helarksstämplar, enkla beläggnings- och överlåtelsestämplar, vidare stämpelavgifter för aktie- och obligationsemissioner samt lottsedlar. Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1962/63 upptagen till 115 miljoner kronor. ^ _ ,
De behållna inkomsterna under ifrågavarande titel under budgetåren 1959/60__1961/62 framgår av efterföljande sammanställning (tusental kro-
nor) :
38 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Budgetår
Under de senaste budgetåren har inkomsterna av stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar uppgått till följande belopp:
Budgetår Belopp milj. kr.
lagfarter inteckningar
1957/58 .................. 25,2 20,3
1958/59 .................. 26,9 21,7
1959/60 .................. 32,1 23,7
1960/61 .................. 36,6 25,6
1961/62 .................. 41,0 31,4
Under månaderna januari—september 1962 har i stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar influtit 33,7 resp. 24,0 miljoner kronor (mot 29,3 resp. 21,0 miljoner kronor under samma tid föregående år). Genomsnittsuppbörden per månad har sålunda varit omkring 3,7 resp. 2,7 miljoner kronor. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har inkomsterna i fråga uppgått till 14,8 resp. 10,5 miljoner kronor. Beräkningen av inkomsterna under återstående del av budgetåret 1962/63 synes i stort sett kunna baseras på ovan angivna genomsnittliga uppbörder. För hela budgetåret 1962/63 skulle intäkterna från dessa inkomstkällor sålunda kunna uppskattas till omkring 44 resp. 32 miljoner kronor.
Inkomsterna av försäljningen genom stämpelförsäljare av helarks-, enkla beläggnings- och inteckningskontrollstämplar har under tiden januari—september 1962 uppgått till omkring 11,7 miljoner kronor (mot 12,7 miljoner kronor under motsvarande tid föregående år). Medeluppbörden per månad har sålunda utgjort omkring 1,3 miljoner kronor. Hittills har under budgetåret 6,3 miljoner kronor inlevererats. Inkomsterna för hela budgetåret 1962/63 torde kunna angivas till cirka 16,5 miljoner kronor.
1 Den särskilda stämplingen av spelkort har upphört fr. o. m. den 1 januari 1961.
Bih. 1: Riksrevisionsverkels inkomstberäkning 39
Postanstalternas uppbörd av stämpelmedel har under kalenderåren 19a9 _1961 uppgått till i nedanstående sammanställning angivna belopp:
1959 1960 1961
ffiÄSr'.:::::::" ™ Ä
Slfönv*? P :............... 1121 726 1 036180 346
Summa kronor 9 152 416 10 756 573 10 370 320
Inkomstminskningen under år 1961 faller huvudsakligen på den slopade
försäljningen av kortkonvolut. . .
Uppbörden genom postanstalterna har under tiden januari septembe 1962 uppgått till 8,0 miljoner kronor (mot 7,8 miljoner kronor under motsvarande tid föregående år). Medeluppbörden per manad har salunda utgjort omkring 0,9 miljoner kronor. Under innevarande budgetar beraknas den totala uppbörden av stämpelmedel genom postanstalterna belöpa sig ti
omkring 10,7 miljoner kronor. . .
Stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner har under de sistlörflutna fem budgetåren uppgått till nedan angivna belopp.
Budgetår
Belopp milj. kr.
Budgetår
Belopp milj. kr.
1960/61................... I3-2
1961/62................... 17»3
1957/58..................... 19,4
1958/59..................... 8-9
1959/60..................... 8>2
Under tiden januari—september 1962 har i sådana avgifter influtit 12,6 miljoner kronor (mot 13,5 miljoner kronor under samma tid föregående år) Den tillfälliga uppbörden (stämpelavgifter a 100 000 kronor och da över) har under samma tid uppgått till 9,4 miljoner. Den mera normala uppbörden har följaktligen utgjort 3,2 miljoner eller omkring 0,4 miljoner kronor per månad. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har här ifrågavarande stämpelavgifter inbringat 9,8 miljoner kronor varav 7,7 miljoner kronor i tillfällig uppbörd. För hela budgetaret 196-/ 63 torde man kunna räkna med att uppbörden skall uppgå till omkring
Inkomsterna av aktiestämpeln under de hittills förflutna månaderna av innevarande år har påverkats av ett flertal relativt stora skattebelopp. Vi jämförelse med åren 1960—1961 kan man emellertid i fråga om aktiebolagsemissionerna skönja en allmän tendens till tillbakagang saval i fråga om nya bolagsbildningar som kapitalökningar. Detta förhållande kan givetvis komma att påverka även stämpelinkomsterna för så vilt bortfallet av stämpelavgifter av mindre storleksordning ej kompenseras genom okad intakt av
mera tillfällig natur. , . unn/Ai
Uppbörden av stämpelavgifter för lottsedlar har under budgetaret 1961/62 uppgått till 2,3 miljoner kronor. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har sammanlagt 0,7 miljoner kronor influtit. För hela budgetåret beräknas inkomstutfallet bli i stort sett oforandrat eller omkring 2,3 miljoner kronor. ... .
De för budgetåret 1962/63 beräknade totala inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. in., framgår av efterföljande sammanställning.
40 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
De sammanlagda inkomsterna under titeln i fråga skulle sålunda för budgetåret 1962/63 kunna angivas till 123 miljoner kronor.
Beräkningen av inkomsterna, som kan förväntas inflyta från omsättningsoch expeditionsstämplar in. in. under budgetåret 1963/64 torde i stort sett kunna baseras på det beräknade inkomstutfallet för innevarande budgetår. Med hänsyn till den inträdda tendensen till avmattning i bolagsbildande och kapitalökningar synes det vara motiverat att iakttaga en viss försiktighet vid bedömandet av inkomstutvecklingen på längre sikt. Med hänsyn härtill synes inkomsterna under titeln böra upptagas med högst 123 miljoner eller samma belopp som förutsetts för det löpande budgetåret.
Vid uppskattningen av inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. för budgetåret 1963/64 har hänsyn inte tagits till den inverkan, som de av utredningen för översyn av lösen- och stämpelförordningarna föreslagna ändringarna av vissa ansöknings- och expeditionsavgifter ev. kan få på inkomstutfallet. Ändringarna har av utredningen beräknats medföra en stegring av statsverkets stämpeluppbörd med drygt 15 mil-
\™tr2T?no* för heIt år räknat- 1 vad mån inkomsterna för budgetåret 1963/64 kan komma att påverkas blir givetvis helt beroende av tidpunkten tor ikraftträdandet av en ändrad lagstiftning inom stämpelområdet.»
Riksrevisionsverket beräknar uppbörden av omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. under budgetåret 1962/63 till 124 000 000 kronor samt föreslår, under förutsättning att föreslagna ändringar av vissa ansöknings- och expeditionsavgifter icke kommer att påverka inkomsttillflödet under nästkommande budgetår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1963/64 uppföres med 126 000 000 kronor.
2. Automobilskattemedel
Fordonsskatt
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat i netto- riksstaten
inkomst Miljoner kronor
1957/58.......... 334,05 325,00
1958/59.......... 358,31 360,00
1959/60.......... 385,21 385,00
Redovisad Beräknat i netto- riksstaten
inkomst Miljoner kronor
1960/61.......... 417,41 410,00
1961/62.......... 443,40 440,00
1962/63.......... 480,00
. 1 V-rav 7,7 milj kronor i tillfällig uppbörd. Uppbörden har särskilt påverkats av två en gangsbelopp om tillhopa 2,6 milj. kronor.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
41 Enligt förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall för automobil eller släpvagn, som efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestämmelser. Skattesatserna har justerats vid flera tillfällen, senast genom förordning den 21 maj 1954 (nr 255). För år räknat utgår för personautomobil dels en grundavgift av 110 kronor och dels därutöver 28 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av bilens tjänstevikt minskad med 900 kilogram. För omnibus och lastbil utgör grundavgiften likaledes 110 kronor. För omnibus tillkommer därutöver, om tjänstevikten icke överstiger 5 000 kilogram, 33 kronor och, om tjänstevikten överstiger 5 000 kilogram, 55 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram. För lastbil utgör tilläggsavgiften, om tjänstevikten inte överstiger 3 000 kilogram, 37 kronor, om tjänstevikten överstiger 3 000 men ej 7 000 kilogram, 64 kronor och, om tjänstevikten överstiger 7 000 kilogram, 120 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram. Skatten för tvåhjulig lätt motorcykel utgör 30 kronor och för tvåhjulig tung motorcykel utan sidvagn 40 kronor. För motorcykel med sidvagn och för trehjulig motorcykel är skatten 60 kronor. För automobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk samt för släpvagn utgår skatten efter särskilda grunder.
1 en till riksrevisionsverket den 6 november 1962 avlåten skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under hänvisning till i styrelsens petita för budgetåret 1963/64 redovisade beräkningar upptagit inkomsterna av fordonsskatt till 470 miljoner kronor för budgetåret 1962/63 och till 500 miljoner kronor för budgetåret 1963/64. Enligt en i nämnda petita intagen tablå har beräkningarna byggt på följande antaganden om fordonens antal och genomsnittsskatten per fordon.
Länsstyrelserna har i skrivelser till riksrevisionsverket uppskattat fordonsskatten för budgetåret 1962/63 till 468,75 miljoner kronor och för budgetåret 1963/64 till 494,60 miljoner kronor.
Utvecklingen av beståndet av olika fordonsslag under de senaste åren enligt centrala bilregistret belyses av följande uppställning.
42 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
personbilar och 11 550 lastbilar. Under samma tid 1961 var antalet nyinregistrerade fordon 148 346 respektive 11 940.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av fordonsskatt under budgetåret 1962/63 till 475 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 upptages till 505 000 000 kronor.
Bensin- och brännoljeskatt
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat netto- i riksinkomst staten Miljoner kronor
1957/58.......... 728,23 715,00
1958/59.......... 728,03 750,00
1959/60.......... 797,07 825,00
Redovisad Beräknat netto- i riks-
inkomst staten
Miljoner kronor
1960/61.......... 847,28 850,00
1961/62.......... 783,79 900,00
1962/63.......... 1 000,00
Gällande bestämmelser för bensinskatt återfinnes i förordning den 7 april 1961 (nr 372). Enligt bestämmelserna i denna förordning skall bensinskatt erläggas för bensin och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin, samt för alkohol och alkoholblandningar avsedda för användning till motordrift. Skatt skall dock icke utgå för mineraloljeprodukt, som införes till riket för att vid oljeraffinaderi användas uteslutande såsom råvara vid tillverkning av bensin. Den som inom riket tillverkar bensin är skyldig att vara registrerad hos kontrollstyrelsen. Den som i större omfattning återförsäljer eller förbrukar bensin eller håller bensin i lager må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen. Skattskyldighet inträder för bensin, som av den som är registrerad levereras till köpare, som icke är registrerad, eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning samt för bensin, som av annan än registrerad införes till riket, när införseln sker. Skattskyldig är den registrerade eller eljest den för vars räkning införseln äger rum. När skatt skall utgå vid införseln är generaltullstyrelsen beskattningsmyndighet. I fråga om skatt som skall utgå i andra fall är kontrollstyrelsen beskattningsmyndighet. Genom förordning den 15 december 1961 (nr 626) höjdes bensinskatten från 33 öre till 38 öre för liter från och med 1962.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
43 Bensinskatt utgår icke för militär och civil luftfart, för vissa tekniska ändamål samt för vissa jordbruksmaskiner.
Brännoljeskatt utgår enligt förordning den 15 december 1961 (nr 653) för brännolja, som är ägnad att användas till drift av motor i motorfordon. Begreppet motorfordon har härvid samma innebörd som i vägtrafikförordningen. Den som inom riket tillverkar brännolja är skyldig att vara registrerad hos kontrollstyrelsen och den som i större omfattning försäljer brännolja må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen. Även förbrukare, som förbrukar brännolja för såväl drift av motor i motorfordon som för annat ändamål, må efter ansökan registreras bos kontrollstyrelsen. Skattskyldighet inträder för registrerad tillverkare och registrerad leverantör, då brännolja levereras till köpare, som icke är registrerad, eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning, för registrerad förbrukare då obeskattad brännolja påfylles bränsletank i motorfordon, vartill han är ägare, eller av honom överlåtes till den som icke är registrerad samt för den som icke är registrerad, då brännolja för hans räkning införes till riket och då obeskattad brännolja påfylles bränsletank till motorfordon vartill han är ägare. Skatten utgår med 31 öre för liter för registrerad leverantör eller vid införsel till riket och i annat fall med 34 öre för liter. Gällande skattesatser är omkring 4 öre högre för liter än enligt före år 1962 tillämpade skattesatser.
Beskattningsmyndighet är vid införsel generaltullstyrelsen och i övriga fall kontrollstyrelsen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket beräknat nettoinkomsterna av bensin- och brännoljeskatt för budgetåren 1962/63 och 1963/64 till 1 100 miljoner kronor respektive 1 160 miljoner kronor.
Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1962 anfört följande:
»a) Bensinskatt
Under månaderna juli—oktober 1962 har skatt på bensin influtit med brutto 337,0 milj. kronor. Skatt har restituerals med sammanlagt 2,7 milj. kronor, varför under nämnda tid netto influtit 334,3 milj. kronor.
Enligt uppgifter från oljeföretagen kommer under november och december månader 1962 skatt att inlevereras med 90,0 milj. kronor respektive 72,4 milj. kronor. Med utgångspunkt från en under tredje kvartalet 1962 konstaterad konsumtionsökning av motorbensin, som jämfört med förbrukningen samma tid året dessförinnan uppgår till ca 4 procent, kan beräknas att oljeföretagen under tiden 1 januari—30 juni 1963 kommer att inleverera 402,4 milj. kronor. Från övriga registrerade torde under tiden 1 november 1962— 30 juni 1963 komma att inflyta 5,2 milj. kronor. Restitution av bensinskatt kommer framdeles att ske i mycket obetydlig omfattning.
Nettoinleveransen till kontrollstyrelsen under budgetåret 1962/63 bör följaktligen beräknas till (334,3 -f 90,0 + 72,4 + 402,4 + 5,2 =) 904,3 eller avrundat 900 milj. kronor.
Under antagande av fortsatt konsumtionsökning med 4 procent beräknar kontrollstyrelsen skatteinkomsten för budgetåret 1963/64 till 940 milj. kronor.
44 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
b) Brännoljeskatt
Från och med den 1 januari 1962 gäller enligt förordningen den 15 december 1961 (nr 653) ändrade bestämmelser för brännoljeskatten. Enligt dessa gäller det tidigare deklarationsförfarandet endast för de s. k. blandade förbrukarna, d. v. s. de som använder motorbrännolja både för drift av motorfordon och för annat ändamål dock endast i den mån dessa låter registrera sig som skattskyldiga bos kontrollstyrelsen. I övrigt skall skatten erläggas av bos styrelsen registrerad leverantör eller vid införseln till riket enligt samma grunder som gäller beträffande bensinskatten. Skatten utgår i förra fallet med 34 öre och i senare fallet med 31 öre per liter.
Med hänsyn till ovanstående författningsändringar bar inkomstberäkningen skett enligt följande.
Under andra kvartalet 1962 har i brännoljeskatt influtit 52,3 milj. kronor. Detta belopp hänför sig i stort till skattepliktig förbrukning och skattepliktiga leveranser under första kvartalet 1962. Ca 2,9 milj. kronor av beloppet utgör lagerskatt per den 1 januari 1962.
Skatteinkomsten under innevarande budgetår är i huvudsak beroende på förbrukning och leveranser av skattepliktig brännolja under tiden andra kvartalet 1962—första kvartalet 1963.
Under tredje kvartalet 1962 har influtit 50,7 milj. kronor i stort avseende brännolja, för vilken skattskyldighet inträtt under andra kvartalet 1962.
En jämförelse av sammanlagda skatteinkomsten under andra och tredje kvartalen 1962, 103 milj. kronor, med inkomsten under samma tid föregående år, ca 73 milj. kronor, visar en inkomstökning med 41 procent, ökningen kan antagas hänföra sig till dels en kontinuerlig ökning av fordonsparken samtidigt med en förskjutning mot tyngre och därmed mera bränslekrävande enheter, dels den från årsskiftet 1961/62 genomförda skattesatshöjningen, dels minskad rätt till viss skattefri förbrukning och dels andra faktorer som sammanhänger med skatteomläggningen.
Under den tid som hittills förflutit av fjärde kvartalet 1962 (intill den 6 november) har skatt influtit med 44,1 milj. kronor. Beloppet hänför sig i huvudsak till förbrukning och leveranser av skattepliktig brännolja under tredje kvartalet 1962. Det torde kunna förväntas, att ytterligare skatt för delta kvartal inflyter så att sammanlagda inkomsten blir ca 46 milj. kronor.
Under första hälften av innevarande budgetår kan sålunda totalt ca 96 milj. kronor beräknas inflyta. Erfarenhetsmässigt är intäkterna för andra hälften av budgetåret ca 8 procent högre än för den första hälften.
Detta innebär att 104 milj. kronor kan väntas inflyta under återstoden av budgetåret.
För hela budgetåret 1962/63 kan inkomsten av brännoljeskatt sålunda beräknas uppgå till 200 milj. kronor.
Under förutsättning av en årlig ökning med omkring 8 procent kan skatteinkomsten av brännolja för budgetåret 1963/64 beräknas till 215 milj. kronor.»
Statens jordbruksnämnd har i skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1962 anfört följande:
»Under budgetåret 1961/62 har i — schablonmässigt beräknade — restitutioner av skatt på bensin till jordbrukstraktorer och skördetröskor utbetalats
9,9 miljoner kronor (8,9 -)- 1,0) d. v. s. 600 000 kronor mindre än tidigare beräknats (se nämndens skrivelse den 9 november 1961 och den 14 mars 1962). Att beräkningarna inte hållit, beror på att takten i nyanskaffningarna av bensindrivna fordon något övervärderats. Förutsatt att restitutionerna av
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
traktorbensin för 1962 hinner i allt väsentligt utbetalas före den 1 juli 1963, kan sammanlagda restitutionsbeloppet för budgetåret 1962/63 anges till tidigare beräknade 11,0 miljoner kronor. Det kan i sammanhanget nämnas, att riksdagen i våras avvisat motioner med yrkande om höjning av de nuvarande schablonbeloppen, som alltså kommer att tillämpas även under budgetåret 1962/63. — Förutsatt att de nuvarande schablonbeloppen inte heller ändras under kommande år, kan restitutionsutbetalningen under budgetåret 1963/64 beräknas till inemot 12 miljoner kronor. Siffran har framräknats med utgångspunkt från att fordonsparken kommer att öka i samma takt som hittills.»
Enligt kontrollstyrelsens och jordbruksnämndens beräkningar skulle inkomsterna på titeln bensin- och brännoljeskatt kunna uppskattas till 1 089 miljoner kronor under budgetåret 1962/63 och till 1 143 miljoner kronor under budgetåret 1963/64.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bensin- och brännoljeskatt under budgetåret 1962/63 till 1 100 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 upptages till 1 160 000 000 kronor.
3. Tullar och acciser
Tullmedel
Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel under de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande sammanställning.
Tullmedlen har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 900 miljoner kronor.
Enligt av generaltullstyrelsen meddelade uppgifter har den influtna bruttouppbörden för varje månad under budgetåren 1957/58—1961/62 samt det löpande budgetårets fyra första månader uppgått till följande belopp:
46 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Influten tulluppbörd månadsvis
Miljoner kronor
I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1962 har generaltullslyrelsen beträffande beräkningen för innevarande och nästkommande budgetår av tullmedelsinkomsterna samt vissa andra av tullverket redovisade statsinkomster framhållit följande:
»Den svenska utrikeshandeln har under år 1962 ytterligare ökat. Importoch exportvärdena för årets tre första kvartal överstiga sålunda motsvarande värden för föregående år med respektive 5 och 6 procent. Under det tredje kvartalet i år synes dock utrikeshandeln ha varit av mindre omfattning än under de första två kvartalen, vilket framför allt gäller exporten. Tullverkets totala bruttouppbörd för de tre första kvartalen i år har minskat i jämförelse med motsvarande period under föregående år, beroende på en omläggning av bensinbeskattningen, enligt vilken bensinskatt och energiskatt på importerad bensin efter den 1 juli 1961 i huvudsak erlägges till kontrollstyrelsen i stället för till tullverket. Om hänsyn tages endast till de riksstatstillar, vilka beröras av förevarande inkomstberäkning, utvisar dock den influtna bruttouppbörden för de tre första kvartalen i år en ökning i förhållande till föregående år med 5 procent. Nu tillgängliga preliminära uppbördssiffror för oktober månad 1962 tyda på att importen alltjämt håller en hög nivå. Vissa uppgifter om import och export samt tullverkets influtna bruttouppbörd under ifrågavarande riksstatstitlar lämnas här nedan.
Års- Kvartalsbelopp
Efterföljande beräkning av tullverkets blivande uppbörd bygger på vissa för ifrågavarande tid gjorda antaganden, av vilka en del ofrånkomligen måste vara osäkra. Sålunda har förutsatts, att ekonomiska eller politiska förhållanden utomlands icke skola medföra några mera väsentliga förändringar i villkoren för den svenska utrikeshandeln. Vidare har antagits, att importen liksom för närvarande skall vara i huvudsak fri från direkta restriktioner samt
1 I 1961 års siffror över den influtna bruttouppbörden har beträffande energiskatt medtagitsendast den influtna uppbörden av energiskatt å fasta bränslen. Beloppen äro approximativt beräknade.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 47
att det ekonomiska läget skall möjliggöra en fortsatt hög nivå för densamma.»
I anslutning härtill har generaltullstyrelsen rörande beräkningen av tullmedelsuppbörden under budgetåren 1962/63 och 1963/64 anfört följande:
»Vad först angår tullmedel må nämnas, att bruttouppbörden härav under de två sistförflutna budgetåren förhållit sig till importvärdet sålunda, att respektive 59,5 och 60,5 miljoner kronor i tullmedel influtit för varje miljard kronor av importvärdet. En dylik jämförelse för årsperioden oktober 1961—september 1962 ger till resultat 60,6 miljoner i tulluppbörd för varje miljard av importvärdet.
Tullmedelsuppbörden (brutto) för de tre första kvartalen åren 1960, 1961 och 1962 har fördelat sig på följande huvudgrupper av varor med härefter angivna belopp (miljoner kronor).
I—III kvartalen
Varuslag 1960 1961 1962
Livsmedel m. m............................................... 82 87 96
Textilfibrer, garn och vävnader.............................. 78 75 76
Produkter av kemiska och närstående industrier............ 40 40 41
Oädla metaller ........................... 46 38 33
Arbeten av metall, vapen, maskiner, apparater och transportmedel.................................................... 302 310 325
Övriga varor .................................................. 119 122 129
Inom gruppen Livsmedel m. m. märkas flera ur tulluppbördssynpunkt viktiga varuslag, såsom frukt, kaffe, te, tobak och vin samt malt- och spritdrycker. I tull för varor, tillhörande denna grupp, ha under de tre första kvartalen i år influtit 9 miljoner kronor mer än under motsvarande tid under år 1961, vilket framför allt beror på en ökad import av frukt samt olika slag av köksväxter. Under budgetåret 1961/62 uppgick tulluppbörden för varor inom gruppen till 129 miljoner kronor. Enär importen av ifrågavarande livsmedel under senare år alltmer ökat, torde uppbörden för innevarande och nästföljande budgetår böra beräknas till respektive 135 och 140 miljoner kronor.
Under de två sistförflutna budgetåren uppgick uppbörden för varor, hänförliga till gruppen Textilfibrer, garn och vävnader, till omkring 100 miljoner kronor för vartdera budgetåret. Uppbörden för de tre första kvartalen i år är i stort sett oförändrad. Styrelsen beräknar uppbörden för varor inom gruppen till 100 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 105 miljoner kronor för budgetåret 1963/64.
Under år 1962 har importen av varor, redovisade under gruppen Produkter av kemiska och närstående industrier, varit av ungefärligen samma omfattning som under åren 1960 och 1961. Under de två sistförflutna budgetåren ha influtit omkring 55 miljoner kronor i tull för ifrågavarande varor. Styrelsen beräknar tulluppbörden för varor inom gruppen till 55 miljoner kronor för budgetåret 1962/63 och till 60 miljoner kronor för budgetåret 1963/64.
Inom gruppen Oädla metaller svarar handelsfärdigt järn och stål för en väsentlig del av gruppens tullinkomster. Under år 1960 var importen av handelsfärdigt järn och stål relativt stor och under samma år ökades lagerhållningen härav väsentligt. Under de senare åren har även den inhemska järnproduktionen ökat. Till följd härav har importen reducerats och tulluppbörden för varor inom gruppen under de tre första kvartalen under
48 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
åren 1960, 1961 och 1962 minskat från 46 till 38 och från 38 till 33 miljoner kronor. Under budgetåret 1961/62 uppgick tulluppbörden för denna varugrupp till 45 miljoner kronor. Samma uppbörd beräknas för såväl innevarande som nästföljande budgetår.
Till gruppen Arbeten av metall, vapen, maskiner o. s. v. höra varuslag, som äro föremål för en betydande import, däribland verktygsmaskiner, motorer, bilar, elektriska maskiner och apparater. Importen av dessa varor har under senare år ökat i omfattning. Uppbörden för denna varugrupp uppgick under budgetåret 1960/61 till 406 miljoner kronor och under budgetåret 1961/62 till 437 miljoner kronor, vilket motsvarar en inkomstökning av 7 procent. Uppbördssiffrorna för de tre första kvartalen i år tyda på fortsatt stor import av dessa varor. Med hänsyn härtill torde uppbörden för budgetåret 1962/63 böra upptagas till 465 miljoner kronor och för budgetåret 1963/64 till 490 miljoner kronor.
Gruppen Övriga varor omfattar bland annat blomsterlökar, läder och arbeten därav, beredda pälsskinn, gummivaror, arbeten av trä, kork och mineraliska ämnen (utom metaller), bijouteri- och guldsmedsvaror, leksaker, kläder, skor, instrument och ur. I tull för varor inom gruppen ha under de tre första kvartalen i år influtit 7 miljoner kronor mer än för motsvarande period under föregående år. Under budgetåret 1961/62 uppgick uppbörden av tull för denna varugrupp till 174 miljoner kronor. För innevarande och nästföljande budgetår beräknar styrelsen en uppbörd av respektive 180 och 190 miljoner kronor.
Den totala bruttouppbörden av tullmedel under budgetåren 1962/63 och 1963/64 kan i enlighet med vad ovan anförts beräknas till respektive 980 och 1 030 miljoner kronor. Från nämnda belopp avgå restitutioner av tullmedel. Under de tre sistförflutna budgetåren ha dessa restitutioner uppgått till respektive 72, 69 och 88 miljoner kronor. Enligt preliminära siffror för de fyra första månaderna av innevarande budgetår ha 35,7 miljoner kronor restituerats. För de nu aktuella budgetåren beräknas restitutionerna till respektive 100 och 110 miljoner kronor.
Vid ovan angivna beräkningar av tulluppbörden har EFTA-konventionens tullsänkningsprogram i möjligaste mån beaktats. Enligt detta genomfördes den 1 juli 1960, den 1 juli 1961, den 1 mars 1962 och den 31 oktober 1962 en tullsänkning av respektive 20, 30, 40 och 50 procent för varor av EFTAursprung.
Den beräknade nettouppbörden av tullmedel utgör således för budgetåret 1962/63 880 miljoner kronor och för budgetåret 1963/64 920 miljoner kronor.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av tullmedel under budgetåret 1962/63 till 890 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/ 64 uppföres med 925 000 000 kronor.
Allmän varuskatt
Enligt förordning den 1 december 1959 (nr 507) skall allmän varuskatt från och med år 1960 erläggas för varor, som försäljes eller på annat sätt tillhandahålles eller tages i anspråk inom riket samt för varor, som införes till riket. Allmän varuskatt skall även erläggas för tjänsteprestation, ifall denna huvudsakligen har avseende på skattepliktiga varor samt innefattar förfärdigande på beställning, uthyrning, servering, reparation, underhåll,
49 Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
ändring eller rengöring. Från den principiella skatteplikten för varor undantages råvaror och emballage, som användes i jordbruket och dess binäringar, levande djur, jord, sand, grus och sten, drivmedel och andra bränslen, fiskefartyg, större fartyg, luftfartyg, viss krigsmateriel, dagstidningar, receptbelagda läkemedel m. m. Genom förordning den 29 april 1960 (nr 82), som trädde i kraft den 1 maj 1960, föreligger icke heller skattskyldighet för begagnade bilar.
Den allmänna varuskatten höjdes genom förordning den 15 december 1961 (nr 625) från och med 1962 från 4 till 6 procent av beskattningsvärdet.
Skattskyldighet, utom i de fall allmän varuskatt skall utgå vid införsel till riket och i vissa fall för jordbruksprodukter, åvilar den som yrkesmässigt försäljer skattepliktig vara eller yrkesmässigt utför skattepliktig tjänsteprestation. Beskattningsvärdet utgör vid tillhandahållande av vara eller tjänsteprestation vederlaget och vid uttag av vara ur rörelse varans saluvärde enligt ortens pris. I vederlag och saluvärde inräknas beloppet av den allmänna varuskatten. Allmän varuskatt är preliminär eller slutlig. Skatten kan i förekommande fall påföras såsom kvarstående allmän varuskatt eller tillkommande allmän varuskatt. Preliminär allmän varuskatt redovisas och erlägges, i avräkning på slutlig allmän varuskatt, i allmänhet för en redovisningsperiod om två månader, senast den 18 i månaden närmast efter utgången av den redovisningsperiod, som skatten avser. Debitering av slutlig, tillkommande och kvarstående allmän varuskatt avilar länsstyrelse. Enligt förordning den 15 december 1961 (nr 625) skall skattskyldig från och med 1962 vid debitering av slutlig allmän varuskatt gottskrivas, förutom inbetald preliminär allmän varuskatt, kostnadsersättning beräknad i förhållande till den skattepliktiga omsättningen. Enligt tidigare gällande bestämmelser fick skattskyldig tillgodogöra sig kostnadsersättning genom efter vissa grunder beräknat avdrag vid inbetalningen av preliminär allmän varuskatt.
Allmän varuskatt, som skall utgå vid införsel till riket, fastställes och uppbäres av tullverket i den ordning, som är föreskriven beträffande tull. Skattskyldighet åvilar den för vars räkning införseln sker. I sin förenämnda skrivelse har generaltullstyrelsen uppskattat allmän varuskatt vid införsel till 45 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 50 miljoner kronor för budgetåret 1963/64.
För allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter gäller särskilda bestämmelser, vilka bland annat innebär att preliminär allmän varuskatt för produkter från jordbruksfastighet som ägare eller brukare uttager för egen förbrukning eller försäljer till konsument uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden. Allmän varuskatt för jordbruksprodukter, som under budgetåret 1961/62 uppgick till 12,8 miljoner kronor, utgjorde enligt uppgifter från länsstyrelserna 12,2 miljoner kronor vid 1962 ars taxering. Motsvarande belopp kommer under budgetåret 1962/63 att omföras från titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. till titeln allmän varuskatt.
Under budgetåret 1959/60 inflöt sammanlagt 366,94 miljoner kronor i 4 liihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Ilihang 1
50 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
preliminär allmän varuskatt avseende de två första redovisningsperioderna
1960. De redovisade beloppen allmän varuskatt uppgick för budgetåren 1960/ 61 och 1961/62 till 1 507,30 miljoner kronor respektive 1 941,41 miljoner kronor. Titeln är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med 2 700 miljoner kronor. Under de fyra första månaderna av innevarande budgetår bär sammanlagt 885,23 miljoner kronor influtit.
Med hänvisning till de allmänna förutsättningar angående den fortsatta ekonomiska utvecklingen som riksrevisionsverket inledningsvis lagt till grund för sin beräkning, beräknar ämbetsverket inkomsterna på titeln allmän varuskatt till 2 700 000 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med 2 800 000 000 kronor.
Särskilda varuskatter
De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning.
Redovi- Beräknat
säd in- i riks-
komst staten
Miljoner kronor
1957/58 ........ 250,06 225,00
1958/59 ........ 305,67 300,00
1959/60 ........ 313,53 310,00
Redovi- Beräknat
säd in- i riks-
komst staten
Miljoner kronor
1960/61........ 338,01 340,00
1961/62........ 367,16 350,00
1962/63........ 380,00
Särskild varuskatt utgår enligt förordningar den 25 november 1960 (nr 612) och den 2 mars 1962 (nr 31) för socker med 20 öre och för sirap med 16 öre för kilo samt för choklad- och konfektyrvaror och glass med 65 procent, för essenser och extrakter avsedda för beredning av alkoholhaltiga drycker med 50 procent, för tandkräm och munvatten med 20 procent, för puder, nagellack och likartade skönhetsmedel med 65 procent samt för parfymer, hårvatten etc. med 40 procent av varans beskattningsvärde, varjämte särskild varuskatt för spelkort utgår med 1 krona per lek.
I samband med den provisoriska lösningen av vissa problem för livsmedelsindustrin till följd av Sveriges anslutning till EFTA infördes genom förordning den 3 juni 1960 (nr 258) utjämningsskatt på vissa chokladoch konfektyrvaror samt på wafers och biscuits. Utjämningsskatten utgår med 50 öre för kilogram av de skattepliktiga varorna.
Genom förordning den 30 juni 1943 (nr 477) vars senaste lydelse framgår av förordning den 25 mars 1960 (nr 118) ersattes tidigare omsättningsskatt för pälsvaror med en särskild pälsvaruskatt, som skulle utgå dels i form av en styckeskatt på inom riket yrkesmässigt beredda, lösa pälsskinn och dels i form av en värdeskatt för vissa till riket införda pälsvaror m. in. Gällande styckeskatter framgår av Kungl. Maj:ts kungörelse den 12 oktober 1962 (nr 528). Värdeskatten utgår från och med 1962 med procenttal varierande från 2 till 10 procent mot tidigare 20 procent, varigenom de dittillsvarande protektionistiska elementen i beskattningen avlägsnats och skatten anpassats efter beskattningen av inhemska varor.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
5]
När den tidigare allmänna omsättningsskatten slutligt avvecklades från och med den 1 juli 1948 ersattes denna i fråga om tre särskilda varugrupper, nämligen mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, av en särskild försäljningsskatt. Enligt förordning den 25 november 1960 (nr 615) utgår försäljningsskatt från och med den 1 januari 1961 med 20 procent för guldsmedsvaror dock att minimiskatten per kalenderår för registrerad försäljare med skattepliktig försäljning skall utgöra 1 200 kronor. För mattor utgår försäljningsskatten med likaledes 20 procent vartill kommer särskild skatt för importerade mattor varierande mellan 1 000 kronor och 10 000 kronor för 100 kg. Minimiskatten per år utgör 1 200 kronor i det fall försäljningen enbart avser egen tillverkning och eljest 3 600 kronor. För grammofoner och grammofonverk m. m. utgår försäljningsskatt alltefter art med 20—250 kronor per styck. Försäljningsskatten för grammofonskivor utgår med 0,50—1,50 kronor per sida med ljudspår.
Varuskatterna uppbäres av kontrollstyrelsen vid tillverkning respektive försäljning inom riket samt vid import av hos kontrollstyrelsen registrerad importör och av generaltullstyrelsen vid import av annan än hos kontrollstyrelsen registrerad importör.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1962 har kontrollstyrelsen beräknat de inkomster, som uppbäres av styrelsen, för budgetåren 1962/63 och 1963/64 till i avrundade belopp 370 respektive 390 miljoner kronor. Styrelsen har beträffande beräkningarna anfört:
»a) Särskild varuskatt på choklad- och k onfe k tyr varor m. m. samt utjämningsskatt som under budgetåret 1961/62 inbetalades till kontrollstyrelsen med 181,0 milj. kronor har under månaderna juli—oktober 1962 influtit med 62,7 milj. kronor. Ökningen sedan motsvarande tid 1961 uppgår till 6 procent. För den senaste 12-månadersperioden visar inkomsten en ökning med 7,8 procent. Deklarationerna från de 40 största tillverkarna avseende första halvåret 1962, vilka inlevererar ca 97 procent av skatten till kontrollstyrelsen, visar en ökning sedan samma tid 1961 med 10,5 procent. Man får vidare räkna med att vissa importörer som hittills betalat skatt till tullverket, kan komma att låta registrera sig hos kontrollstyrelsen.
Kontrollstyrelsen anser sig under dessa förhållanden kunna förvänta inkomstökning med ca 7 procent för budgetåret 1962/63 och beräknar inkomsten under detta budgetår till 195 milj. kronor. För budgetåret 1963/64 kan inkomsten uppskattas till 205 milj. kronor.
b) Särskild varuskatt på socker och sirap har under tiden juli—oktober 1962 influtit med 23,2 milj. kronor eller med samma belopp som under juli—oktober 1961. Kontrollstyrelsen beräknar inkomsten under budgetåret 1962/63 till 58 milj. kronor och under budgetåret 1963/64 till 60 milj. kronor.
c) Särskild varuskatt på tekniska preparat har under de senaste åren befunnit sig i stark tillväxt. Under budgetårets fyra första månader gav skatten 20,8 milj. kronor eller drygt 25 procent mer än under samma tid 1961. För den senaste 12-månadersperioden uppgår ökningen till 27 procent. Denna beror på ökad efterfrågan och på tekniska omläggningar av skattesystemet, bl. a. innebärande att importörer i större utsträckning än
52 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
tidigare erlägger skatt till kontrollstyrelsen i stället för till tullverket. Med hänsyn härtill torde skatteinkomsten för budgetåret 1962/63 böra beräknas till 65 milj. kronor.
För budgetåret 1963/64 kan skatten anges till 70 milj. kronor.
d) Varuskatt på spelkort kan beräknas inflyta med 1 milj. kronor under vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1963/64.
e) Försäljningsskatt på guldsmedsarbeten, grammofonvaror och knutna mattor har under tiden juli—oktober 1962 uppgått till resp. 9,4, 2,2 och 0,7 milj. kronor eller sammanlagt 12,3 milj. kronor. Under samma tid föregående år inflöt resp. 8,2, 2,2 och 0,7 milj. kronor eller totalt 11,1 milj. kronor.
Skatten på guldsmedsvaror har sedan några år tillbaka ökat med ca 15 procent årligen. Med hänsyn härtill och då inkomsten av försäljningsskatt på grammofonvaror och knutna mattor kan beräknas bli i stort sett oförändrad, kan uppbörden av försäljningsskatten i dess helhet för budgetåret 1962/63 beräknas till 48,5 milj. kronor. För budgetåret 1963/64 torde försäljningsskatten öka ytterligare något och beräknas därför till 53 milj. kronor.
f) Pälsvaruskatt, avseende inom landet beredda skinn, har under juli—oktober 1962 influtit med 0,8 milj. kronor mot 0,9 milj. kronor under motsvarande tid 1961. Inkomsten av denna skatt har under de senaste åren icke undergått några större förändringar och styrelsens uppbörd kan därför beräknas till 2,5 milj. kronor för vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1963/64.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket beräknat de inkomster, som uppbäres av tullverket, till 25 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1963/64.
De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln särskilda varuskatter under budgetåren 1962/63 och 1963/64 på 395 respektive 415 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsttiteln särskilda varuskatter till 395 000 000 kronor för budgetåret 1962/63 samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1963/64 uppföres med 415 000 000 kronor.
Omsättningsskatt å motorfordon
De behållna och beräknade inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning.
Omsättningsskatt å motorfordon utgår enligt förordning den 23 november 1956 (nr 545), som trädde i kraft den 1 december 1956, i vissa fall när fordonet av tillverkare eller registrerad importör levereras till köpare eller
53 Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
uttages från rörelse utan samband med försäljning. För skattepliktigt fordon som införes till riket av annan än registrerad importör utgår omsättningsskatt, när fordonet införes i riket. Skattepliktiga fordon är personbilar, sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kilogram samt motorcyklar, allt i den mån fordonen icke tidigare är eller varit upptagna i bilregister.
Enligt förordning den 29 april 1960 (nr 81) utgår omsättningsskatten för personbilar och lastbilar från och med den 1 maj 1960 med det antal kronor, som motsvarar 110 procent (tidigare 90 procent) av det tal, vilket angiver fordonets tjänstevikt uttryckt i kilogram. För bilar med högre tjanstevikt än 1 600 kilogram skall därjämte tillägg göras med 145 kronor (tidigare 120 kronor) för varje fullt femtiotal kilogram, varmed tjänstevikten överskjuter 1 600 kilogram. Skatten avrundas i förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor. För motorcyklar utgör skatten 180 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 75 kilogram, 240 kronor för tjänstevikt mellan 75 och 160 kilogram samt eljest 360 kronor.
Inkomsterna på titeln redovisas av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen.
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande omsättningsskatt å motorfordon anfört följande:
»Nettouppbörden av omsättningsskatt på motorfordon uppgick för budgetåret 1961/62 till 209,3 milj. kronor, varav 58,7 milj. kronor inflöt under månaderna juli—oktober. Under motsvarande månader 1962 inbetalades
62,9 milj. kronor motsvarande en ökning för helt budgetår från 209,3 till
224,3 milj. kronor. Under den senaste 12-månadersperioden har inlevererats
213,5 milj. kronor.
Med hänsyn tagen till den osäkerhet som rader beträffande bilförsäljningens omfattning i fortsättningen beräknar styrelsen inkomsten under budgetåret 1962/63 till 220 milj. kronor och under budgetåret 1963/64 till 225 milj. kronor.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beräknat uppbörden till 0,7 miljon kronor för vartdera budgetåret 1962/63 och 1963/64.
Väg- och vatten byggnadsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande omsättningsskatt å motorfordon anfört följande:
»Inkomsterna under budgetåret 1961/62 uppgick till 209,6 miljoner kronor. Under samma tid nyregistrerades ca 185 000 fordon. Styrelsen, som förutsätter att försäljningen av motorfordon under de närmaste åren kommer att i stort sett förbli oförändrad, beräknar med ledning av utfallet for budgetåret 1961/62 inkomsterna till 210 miljoner kronor för vardera av budgetåren 1962/63 och 1963/64.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av omsättningsskatt å motorfordon till 220 000 000 kronor för budgetåret 1962/63 och föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med 230 000 000 kronor.
54 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Begleringsavgift och accis å fettvaror in. m.
Nu gällande bestämmelser rörande ifrågavarande avgifter och acciser återfinnes i förordning den 7 juni 1956 (nr 403) angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. in., i förordning den 5 juni 1953 (nr
396) om accis å fettemulsion in. in., i förordning den 30 juni 1944 (nr 459, ändrad genom förordning 475/1950) angående avgift för smör, som användes för framställning av grädde m. in. samt i förordning den 5 juni 1953 (nr
397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion in. in.
Inkomsterna på titeln, som redovisas av statens jordbruksnämnd och kontrollstyrelsen, har i innevarande års riksstat beräknats till 50 miljoner kronor.
Statens jordbruksnämnd, som i skrivelse till riksrevisionsi erket den 9 november 1962 lämnat beräkning för innevarande och nästkommande budgetår av den del av inkomsterna under ifrågavarande titel, som hänför sig till nämndens verksamhetsområde, nämligen nettointäkten av regleringsavgifter för fettvaror, har till stöd för denna "beräkning åberopat en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken anförts följande:
»Regleringsavgiften för fettvaror uttages med stöd av Kungl. Maj :ts förordning den 7 juni 1956, nr 403, angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m. samt Kungl. Maj:ts kungörelse samma dag, nr 417, med tillämpningsföreskrifter till nämnda förordning.
Syftet med regleringsavgiften är att i enlighet med statsmakternas beslut åstadkomma en till skydd för smöravsättningen åsyftad prisspänning mellan smör och margarin. Regleringsavgiftens storlek är i främsta rummet beroende av världsmarknadspriserna på för margarinframställning lämpliga fettvaror. Stiger dessa priser måste avgiften sänkas och vice versa. Regleringsavgiften paverkas även av den till skydd för den inhemska oljeväxtodlingen jämsides utgående införselavgiften för fettvaror, eftersom summan av de båda avgifterna skall motsvara den till skydd för smöret avsedda fördyringen av margarinråvarorna. För de fall att den övre eller nedre prisgränsen för inhemskt oljeväxtfrö genombrytes, skall sålunda införselavgiften minskas resp. ökas så att priset återföres inom prisgränsernas ram. En sådan förändring av införselavgiften återverkar på storleken av regleringsavgiften. Förändringar av införselavgiften till följd av regelutlösningar engällande jordbruksavtal påverkar givetvis också regleringsavgiftens storlek. Under det gångna året har världsmarknadspriserna på olika slag av fettämnen successivt fallit, särskilt pa jordnöts- och sojaolja, vilket medfört en fortlöpande höjning av införselavgiften. Vidare har under budgetåret 1961/62 regelutlösningar vid tre tillfällen medfört höjningar av införselavgiften för fettvaror. Detta har alltså påverkat regleringsavgiften i sänkande riktning.
..Världsmarknadspriserna pa här avsedda lettvaror är vanligen ganska rörliga. Prisrörelserna är ofta också ganska stora. Som ovan nämnts har priserna fallit successivt. Detta gäller särskilt priserna på jordnöts- och sojaolja, vilka priser ligger till grund för beräknandet av priset på inhemskt oljeväxtfrö. Till belysning härav må nämnas, att världsmarknadspriserna pa jordnötsolja från januari till oktober 1962 sjunkit med 40 öre från 1
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
krona 69 öre till 1 krona 29 öre per kilogram. Under samma tid har priserna på sojaolja sjunkit med 31 öre från 1 krona 37 öre till 1 krona 6 ore per kilogram. Det må även nämnas, att regleringsavgiften under budgetaret 1961/62 varierat från lägst 70,7 öre till högst 80,7 öre per kilogram. Dessa förhållanden försvårar givetvis i hög grad beräkningar angaende statsverkets inkomster av ifrågavarande avgift. En höjning eller sänkning av den genomsnittliga avgiften under ett år med 1 öre återverkar pa statsverkets
inkomster med ca 900 000 kronor. . ...
Under budgetåret 1961/62 uppgick regleringsavgiften genomsnittligt till 74 öre per kilogram och nettointäkten av avgiften till 66,5 milj. kronor. Såvitt nu kan bedömas torde världsmarknadspriserna på har avsedda oljor till följd av överproduktion och stora utbud sannolikt icke komma att stiga nämnvärt. Vidare kan man vänta ytterligare regelutlösningar med höjning av införselavgiften som följd. Med hänsyn till angivna förhållanden torde försiktigheten bjuda att för innevarande budgetår räkna med en regleringsavgift, som i varje fall icke sättes högre än den för narvarande utgående, d. v. s. 65 öre per kilogram.
Vid beräknandet av de sammanlagda intakterna av regleringsavgitten är margarinkonsumtionens omfattning en annan faktor av betydelse. J or bruksnämnden har tidigare beräknat denna för budgetaret lJb2/b3 till 120 000 ton. I samband därmed angav nämnden nettointäkten av regleringsavgiften för nämnda budgetår till 53 milj. kronor. o
Om man antar att regleringsavgiften per kilogram kommer att uppgå till ovan nämnt belopp, och att margarinkonsumtionen blir 120 000 ton, kan statsverkets nettointäkter av regleringsavgiften för fettvaror för budgetåret 1962/63 uppskattas till 55 milj. kronor. . ... ,
Det torde vara omöjligt att med någon grad av säkerhet förutse prisläge på fettvaror på världsmarknaden under budgetåret 1963/64. Nämnden har därför vid beräkningen av intäkterna för sistnämnda budgetar mast utga från samma förutsättningar, som legat till grund för beräkning av intakterna under innevarande budgetår; dock har det förutsatts, att margarinkonsumtionen under det senare året har stigit med drygt 2 procent, bran dessa utgångspunkter kan det antagas att nettoinkomsterna av regleringsavgiften för fettvaror under budgetåret 1963/64 kommer att stiga till o/
milj. kronor. . .. ...
Det måste emellertid understrykas, att dessa beräkningar ar mycket osaKra, varför intäktsbcloppen kan komma att väsentligt avvika från vad har
angivits. . .
Vid ovanstående beräkningar av statsverkets inkomster av reglerinssa^gifter för fettvaror har hänsyn icke tagits till den i proposition 1960:-o omnämnda svensk-danska överenskommelsen att till Danmark årligen o\eiföra visst belopp svenska kronor av hithörande medel. Detta belopp uppgick under budgetåret 1961/62 till 20 milj. kronor.»
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beräknat de av styrelsen redovisade inkomsterna under denna titel till 0,1 miljon kronor för såväl innevarande som nästkommande budgetår.
I anslutning till jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar uppskattar riksrevisionsverket inkomsterna av titeln regleringsavgift och accis å fettvaror in. in. till 35 000 000 kronor för budgetåret 1962/63 och föreslår, all titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med 37 000 000 kronor.
56 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Skatt å kaffe
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1957/58........ 21,16 20,00
1958/59........ 22,17 21,00
1959/60........ 24,75 23,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1960/61........ 25,64 25,00
1961/62........ 27,53 27,00
1962/63........ 28,00
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket beträffande avkastningen av skatt å kaffe anfört följande:
»Under budgetåret 1961/62 inbringade skatt å kaffe 27,5 miljoner kronor, motsvarande en förtullningskvantitet av 78 000 ton, varav omkring 26 000 ton under budgetårets fyra första månader. Under motsvarande tid av nu löpande budgetår har förtullningskvantiteten utgjort drygt 27 000 ton, motsvarande en årsuppbörd av omkring 28 miljoner kronor/ Styrelsen har därför ansett sig böra upptaga bruttouppbörden, tillika att anse som nettouppbörd, av skatt å kaffe för innevarande och nästföljande budgetår till respektive 28 och 29 miljoner kronor.»
Statens jordbruksnämnd har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket anfört följande:
»Importsiffrorna för de första tre månaderna av innevarande budgetår tyder på en fortsatt ökning av kaffeimporten, en ökning, som uppenbarligen sammanhänger med successivt stigande kaffekonsumtion. Det förefaller därför sannolikt, att förtullningen under budgetåret 1962/63 kommer att nå upp till 81 000 ton, vilket med nuvarande skattesats — 35 öre per kilogram — betyder en skatteinkomst för statsverket på nära 28,5 miljoner kronor. 1 brist på säkrare underlag torde tills vidare samma inkomst böra beräknas även för budgetåret 1963/64.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av skatt å kaffe för budgetåret 1962/63 till 28 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1963/64 uppföres med 29 000 000 kronor.
T obaksskatt
De beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt under de senaste budgetåren framgår av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1957/58.......... 744,48 720,00
1958/59.......... 841,79 810,00
1959/60.......... 882,05 850,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1960/61.......... 908,78 900,00
1961/62.......... 964,45 930,00
1962/63.......... 1 000,00
Bih. 1: Iiiksrevisionsverkets inkomstberäkning
57 Enligt förordning den 16 juni 1961 t nr 394) utgår tobaksskatt med vissa efter varans myckenhet bestämda belopp. För cigarrer och cigariller utgår skatten härvid med 9,5, 12,0, 12,4 eller 16,8 öre per styck allteftersom vikten uppgår till högst 1,7 gram, överstiger 1,7 men ej 3,0 gram, överstiger 3,0 men ej 5,0 gram respektive överstiger 5,0 gram. För cigarretter utgår tobaksskatt med 6,9 eller 11,4 öre per styck allteftersom vikten uppgår till högst 0,85 gram eller överstiger denna vikt. Tobaksskatt för röktobak, tuggtobak och snus utgår med 54,25, 21,60 respektive 9,10 kronor för kilogram. För cigarrettpapper utgår skatten med 2 öre för varje blad, avsett för framställning av en cigarrett.
Den som inom riket tillverkar tobaksvaror eller cigarrettpapper är skyldig att vara registrerad hos kontrollstyrelsen och den som för återförsäljning till riket inför tobaksvaror må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen. Beskattningsmyndigheter är ifråga om vara som av annan än registrerad införts till riket generaltullstyrelsen och i övriga fall kontrollstyrelsen.
I sin förenämnda skrivelse har kontrollstyrelsen beträffande tobaksskatt anfört följande:
»Under budgetåret 1961/62 inflöt — förutom tobaksskatt som inlevererades till tullverket och övergångsvis till statskontoret — tobaksskatt till kontrollstyrelsen med 794 milj. kronor, varav 791 milj. kronor eller 99,6 procent inlevererades från Svenska Tobaks Aktiebolaget och 3 milj. kronor eller 0,4 procent från övriga registrerade. Tobaksskatt som inflyter under ett budgetår avser försäljningen av tobaksvaror under tiden från och med maj månad ena året till och med april månad följande år. Till staten inlevererad tobaksskatt från den inhemske tillverkaren avseende försäljningen av tobaksvaror under tiden maj 1960—april 1961 uppgick till 899,0 milj. kronor. För tiden maj 1961—april 1962 inlevererades 959,9 milj. kronor, vilket innebär en ökning med 6,8 procent.
I styrelsens inkomstberäkningar den 9 november 1961 lades en likartad ökningstendens eller 6,6 procent till grund för beräkningen av inflytande tobaksskatt för budgetåret 1961/62. För 1962/63 räknade styrelsen försiktigtvis med en ökning av blott 5 procent och beräknade inkomsterna till 1 020 milj. kronor. Tobaksskatteinkomsterna uppfördes i riksstaten med 1 000 milj. kronor.
Såvitt hittills föreliggande försäljningssiffror ger vid handen har ökningen av tobakskonsumtionen under tiden januari—oktober 1962 jämförd med motsvarande tid föregående år stannat vid 4,2 procent, vilket i och för sig bör föranleda någon nedräkning av de för det löpande budgetåret beräknade skatteinkomsterna. En lika kraftig skatteminskning som den som åstadkommes av den avstannande konsumtionsökningen orsakas emellertid av en markant försäljningsökning under hösten 1962 av cigarretter tillhörande skattegrupp I (skatt 6,9 öre/st.) med en vikt uppgående till högst 0,85 g, något som torde medföra en motsvarande minskning av konsumtionen av cigarretter av skattegrupp II (skatt 11,4 öre/st.). Under de fyra månaderna juli—oktober har sålunda försäljningen av svensktillverkade cigarretter av skattegrupp I ökat från 8,7 milj. st. år 1961 till 70,2 milj. st. innevarande år. Enbart under oktober har försäljningen av cigarretter tillhörande skattegrupp I ökat från 2,2 milj. st. år 1961 till 38,7 milj. st. år 1962. Med hänsyn till här angivna förhållanden synes ökningstakten
58 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
för skatteinkomsterna från den 1 december 1962 till budgetårets slut böra beräknas till ca 3,5 procent.
Med hänsyn härtill och med inräknande av det under juli—oktober 1962 influtna beloppet, 338,6 milj. kronor, samt den av Svenska Tobaks Aktiebolaget angivna skatten för november 1962, 74,7 milj. kronor, beräknar kontrollstyrelsen inleveransen av tobaksskatt under budgetåret 1962/63 till 1 000 milj. kronor. Under närmast följande år får man räkna med ett belopp som överstiger den på innevarande budgetår belöpande skatten med likaledes 3,5 procent eller 35 milj. kronor. Inkomster under budgetåret 1963/64 kan följaktligen beräknas till 1 035 milj. kronor.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret 1962/63 till 1 000 000 000 kronor samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1963/64 upptages till 1 035 000 000 kronor.
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
Inkomsterna från partihandelsbolag hänför sig i första hand till aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag.
I sin förenämnda skrivelse har kontrollstyrelsen meddelat, att inleveranserna av vinstmedel enligt uppgift från aktiebolaget Vin- & spritcentralen beräknas till 20 miljoner kronor för såväl innevarande som nästkommande budgetår.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag för budgetåret 1962/63 till 20 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 upptages till likaledes 20 000 000 kronor.
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
Detaljhandeln med rusdrycker handhaves av ett för hela riket gemensamt företag Nya systemaktiebolaget.
Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detaljhandelsbolag har kontrollstyrelsen i förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket anfört följande:
»Enligt uppgift från Nya Systemaktiebolaget räknar bolaget med att för år 1962 jämvikt praktiskt taget kommer att uppnås mellan intäkts- och kostnadsökningar. På intäktssidan beräknas bruttovinsten på varuförsäljningen stiga med 4,9 milj. kronor till ca 114,5 milj. kronor. Till följd av lägre kostnader för reparation och underhåll av bolagets fastigheter förutses vidare att överskottet på fastighetsrörelsen skall öka med 0,5 milj. kronor till 1,5 milj. kronor. Slutligen väntas ränteinkomsterna stiga till ca 3 milj. kronor, vilket innebär en ökning på 0,6 milj. kronor. De anförda siffrorna innebär att intäkterna sammanlagt kan väntas öka från 113 till 119 milj. kronor.
Kostnaderna, som inklusive avskrivningar förra året uppgick till 46 milj.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 59
kronor, beräknas stiga till 52 milj. kronor, huvudsakligen till följd av ökade utgifter för löner och pensioner. Vinsten före skatt blir följaktligen praktiskt taget densamma som för 1961, d. v. s. 67 milj. kronor. Genom att kommunalskatteavdraget vid beräkning av den statliga inkomstskatten är 1,5 milj. kronor högre än förra året, väntas den totala skatteutgiften, även med hänsyn tagen till högre kommunalutdebitering, komma att sjunka från 33,7 milj. kronor för 1961 till 33,3 milj. kronor för 1962. Nettovinsten för 1962 skulle följaktligen bli (67 — 33,3 =) 33,7 milj. kronor, vilket belopp bolaget anser sig böra avrunda nedåt till 33,5 milj. kronor.
Beträffande 1963 års rörelse räknar bolaget med att försäljningen kommer att visa ungefär samma procentuella ökning som under andra halvåret 1962, vilket innebär en ökning av bruttovinsten med ca 5 milj. kronor. Å andra sidan väntas kostnaderna inklusive avskrivningar komma att öka med 1,8 milj. kronor. Vinsten före skatt ökar härigenom till 70,2 milj. kronor, och då skatteutgiften kan beräknas till ca 50 procent av detta belopp blir nettovinsten för 1963 ca 35,0 milj. kronor.
Kontrollstyrelsen som finner sig böra godtaga bolagets kalkyler beräknar inleveransen under budgetåret 1962/63 till i avrundat tal 34 milj. kronor och under budgetåret 1963/64 till 35 milj. kronor.»
Riksrevisionsverket beräknar rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag för budgetåret 1962/63 till 34 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 upptages till 35 000 000 kronor.
Skutt å sprit
Från och med den 1 oktober 1957 gällande bestämmelser angående omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker återfinnes i förordning den 24 maj 1957 (nr 209) med däri senast genom förordning den 26 maj 1961 (nr 182) företagna ändringar, varigenom bland annat förordningens rubrik ändrades till förordning om skatt på sprit och vin. Omsättningsskatt upptages vid detaljhandelsbolagets inköp av spritdrycker. Skatten utgår med dels eu grundavgift av 11,60 kronor, 10,40 kronor, 8,50 kronor eller 8 kronor för liter beroende på om dryckens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent, ligger mellan 35 och 40 volymprocent, ligger mellan 30 och 35 volymprocent respektive understiger 30 volymprocent, och dels med en pro-
60 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
centavgift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset. Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering.
Beträffande utskänkningsskatten stadgas, att den åt vilken rätt till utskänkning av spritdrycker överlåtits skall för utskänkta spritdrycker erlägga utskänkningsskatt med belopp, motsvarande 25 procent av utskänkningsvärdet.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen anfört följande:
»För januari—september 1962 visar Nya Systemaktiebolagets försäljning av spritdrycker för förtäringsändamål en ökning från föregående år med 2,9 procent i liter räknat. Samtidigt har enligt spritcentralens redovisning omsättningsskatten på samma varor ökat från i genomsnitt 25,79 till 25,96 kronor per liter eller med 0,7 procent. Härav erhålles en ökning av den på försäljningen belöpande skatteinkomsten med 3,6 procent. För tredje kvartalet utgör försäljningsökningen 3,3 procent. Någon ändring av skatteinkomsten per liter föreligger ej för detta kvartal.
Inkomsten av omsättningsskatten på spritdrycker för förtäringsändamål under månaderna juli—oktober 1962, som hänför sig till systembolagets inköp från spritcentralen under månaderna juni—september 1962, innebär visserligen en ökning sedan motsvarande tid 1961 med 5,7 procent men därvid bör beaktas, att pingsthelgen i år inföll i juni månad mot i maj månad 1961, vilket medfört en viss förskjutning i inköpen från maj till juni.
Då varken omsättningsskatten på teknisk sprit eller utskänkningsskatten, som framgår av sammanställningen, spelar någon större roll i detta sammanhang, kan den totala inleveransen å förevarande skattetitel beräknas öka med omkring 3,5 procent per år. Under hänsyn jämväl till det förhållandet, att pingstförsäljningen under 1963 kommer att äga rum redan i maj månad, synes inkomsten under budgetåret 1962/63 kunna beräknas till 1 275 milj. kronor. För budgetåret 1963/64 erhålles under antagande av fortsatt ökning med ca 4 procent årligen en beräknad inkomst av 1 325 milj. kronor.»
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsterna av skatt å sprit för budgetåret 1962/63 till 1 275 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med 1 325 000 000 kronor.
Skatt å vin
De beräknade och behållna inkomsterna av skatt å vin under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning.
Enligt förordning den 24 maj 1957 (nr 209) med däri senast genom förordning den 26 maj 1961 (nr 182) vidtagna ändringar utgår omsättnings-
Bill. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
skatt för vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin) dels med en grundavgift av 2 kronor för liter och dels med en procenlavgift motsvarande 37 procent av utminuteringspriset samt för annat vin (lättvin) med en procentavgift motsvarande 36 procent av utminuteringspriset. Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering. För inom landet tillverkat vin utgår omsättningsskatt dessutom med en särskild tillverkningsavgift av 50 öre för liter, om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest av 20 öre för liter.
Utskänkningsskatt utgår ej på vin.
1 sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av skatt å vin anfört följande:
»Efterfrågan på vin har under en följd av år ökat i snabbare takt än efterfrågan på spritdrycker. Denna skillnad består alltjämt men är icke så markant som tidigare.
Inkomsten av vinskatten uppvisar för de fyra senaste månaderna en ökning från motsvarande tid 1961 med 4,9 procent.
Nya Systemaktiebolagets försäljning av vin visar för tredje kvartalet 1962 en ökning med 5,5 procent. Samtidigt har emellertid skatten per liter räknat till följd av en fortgående förskjutning från starkvin till lättvin minskat med 0,8 procent.
Det synes med hänsyn till det anförda säkrast att tills vidare icke räkna med större årlig ökning av skatteinkomsten än 5 procent. Under budgetåret 1961/62 inflöt 107 milj. kronor. Inkomsten för budgetåret 1962/63 synes därför böra beräknas till 112 milj. kronor. För budgetåret 1963/64 erhålles under samma förutsättning en beräknad inkomst av 117 milj. kronor.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av skatt å vin för budgetåret 1962/63 till 112 000 000 kronor och föreslår att titeln för budgetåret 1963/64 upptages till 120 000 000 kronor.
Skatt å malt- och läskedrycker
Skatt å malt- och läskedrycker utgår jämlikt förordning den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker. Allt efter alkohol styrkan indelas maltdryckerna i tre klasser. Första klassen omfattar maltdrycker, som ej innehåller mer än 1,8 viktprocent alkohol (lättöl). Andra klassen omfattar sådana till första klassen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehåller mer än 2,8 viktprocent alkohol (Öl), och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker (starköl). Skatten utgår för liter med 12 öre för lagrat lättöl, 48 öre för Öl och 1 krona 41 öre för starköl. Skatt på lagrat lättöl infördes från och med den 20 mars 1958, då också skatten för Öl och starköl höjdes till nu gällande belopp mot att tidigare ha utgått med 42 öre för liter Öl och 1 krona 35 öre för liter starköl. Skatten på läskedrycker utgår med 33 öre för liter.
De beräknade och redovisade nettoinkomsterna av skatt å malt- och läskedrycker, som till och med budgetåret 1960/61 var fördelade på två in-
62 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
komsttitlar, maltdrycksskatt och skatt å läskedrycker, framgår av följande sammanställning.
I riksstaten för budgetåret 1962/63 är inkomsten av skatt å malt- och läskedrycker upptagen med 185 miljoner kronor.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av skatt å malt- och läskedrycker anfört följande:
»Konsumtionen av malt- och läskedrycker har under en följd av år hållit sig tämligen konstant. De förändringar i skatteutfallet som förekommit från det ena budgetåret till det andra har i huvudsak varit betingade av väderlekens växlingar, speciellt under sommarmånaderna. Någon strukturell förändring har i varje fall icke ägt rum beträffande vanligt Öl och läskedrycker. Däremot har starkölet sedan 1958 ökat, medan det lagrade lättölet som nådde en topp 1959 sedan dess i motsvarande mån gått tillbaka.
Under de senaste åtta månaderna har den skattepliktiga utlämningen av både Öl, lagrat lättöl och läskedrycker varit mindre än under motsvarande månader 1961. Trots uppgången för starköl under samma tid visar den totala volymen av skattepliktiga maltdrycker under de tre första kvartalen 1962 en minskning sedan samma tid 1961 från 178,1 till 171,8 milj. liter eller med 3,6 procent. Motsvarande utlämning av läskedrycker har minskat från 160,6 till 153,4 milj. liter eller med 4,5 procent.
Denna minskning synes dock till stor del kunna förklaras av att sommaren 1962 var ovanligt kall och regnig. Inträffade prisstegringar kan jämväl ha spelat in.
För återstoden av innevarande budgetår synes det lämpligt att räkna med högst samma skatteinkomst som under motsvarande tid föregående budgetår eller med 116,68 milj. kronor. Den totala inkomsten för budgetåret 1962/ 63 kan alltså beräknas till (60,65 + 116,68=) 177,33 milj. kronor vilket belopp torde böra avrundas till 175 milj. kronor. Inkomsten för budgetåret 1963/64 synes med hänsyn till den ovissa efterfrågeutvecklingen böra upptagas till oförändrat 175 milj. kronor.»
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsterna på titeln skatt å malt- och läskedrycker till 180 000 000 kronor för budgetåret 1962/63 samt föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1963/64 uppföres med 185 000 000 kronor.
Statlig nöjesskatt
Nöjesskatt utgår enligt förordning den 21 december 1945 (nr 823) med däri senast genom förordning den 20 maj 1960 (nr 363) med tillämpning från och med den 1 juli 1960 företagna ändringar. Nöjesskatten utgår med
63 Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
15 procent på summan av erlagda inträdesavgifter, inberäknat skatten; dock att för biograf föreställning nöjesskatten utgår med 25 procent av nämnda pris. Nöjesskatten fördelas med hälften till staten och med hälften till den kommun, inom vars område nöjestillställningen äger rum. För biografföreställning skall dock nöjesskatten i stället fördelas med sju tiondelar till staten och tre tiondelar till kommunen.
från och med den 1 juli 1957 avvecklades den tidigare utgående skatten på teaterföreställningar och restaurangdans. Samtidigt utvidgades möjligheterna till skattelindring för idrottsorganisationer och andra ideella organisationer. Genom förordning den 12 maj 1961 (nr 131) avvecklades nöjesskatten helt för idrottstävlingar in. m. från och med den 1 juli 1961.
från den 1 juli 1951 utgår till producent av svensk film bidrag med del av statens andel i nöjesskatten för biografföreställning, vid vilken bidragsberättigande film visas. Från och med den 1 juli 1980 utgår bidraget med SO procent av statens andel i nöjesskatten enligt förordning den 20 maj 1960 (nr 364). Efter det bidrag till producenter av svensk film utgått med 2,65 miljoner kronor har i nöjesskatt för svensk film under budgetåret 1961/62 influtit 0,66 miljon kronor.
Den till statsverket inlevererade respektive i riksstaten beräknade nöjesskatten har under de senaste budgetåren uppgått till följande belopp:
Redovi- Beräknat säd in- i riks-
komst staten
Miljoner kronor
1957/58.......... 55,00 60,00
1958/59.......... 52,11 60,00
1959/60.......... 37,70 45,00
Redovi- Beräknat säd in- i riks-
komst staten
Miljoner kronor
1960/61.......... 25,14 30,00
1961/62.......... 23,17 25,00
1962/63.......... 22,00
Under innevarande budgetårs fyra första månader har influtit 8,17 miljoner kronor mot 7,36 miljoner kronor under motsvarande period förra året.
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten på titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till 23,95 miljoner kronor under budgetåret 1962/63 och till 23,92 miljoner kronor under budgetåret 1963/64.
Riksrevisionsverket beräknar uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 25 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret 1963/64 upptages till likaledes 25 000 000 kronor.
Energiskatt
Allmän energiskatt utgår enligt förordning den 31 maj 1957 (nr 262) med däri senast genom förordning den 7 april 1961 (nr 374) vidtagna ändringar. Allmän energiskatt skall erläggas för bensin, vissa bränslen såsom kol, koks, motorbrännolja och eldningsolja samt elektrisk kraft. Med bensin avses här-
64 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
vid samtliga i förordningen om bensinskatt angivna skattepliktiga varuslag. Energiskatt för bensin utgår med 9 öre för liter. För elektrisk kraft utgår skatten med 10 procent av kraftens beskattningsvärde för kraft som förbrukas i industriell rörelse med en förbrukning av mer än 40 000 kilowatttimmar för driftställe under helt beskattningsår. För annan elektrisk kraft utgår skatten genom förordning den 14 mars 1958 (nr 71) med 7 procent av kraftens beskattningsvärde. Beskattningsvärdet är lika med summan av de avgifter, som förbrukaren har att erlägga för den elektriska kraften.
För andra bränslen gällande skattesatser framgår av nedanstående sammanställning.
Bränsle Skattesats
Stenkol........ 12 kronor för ton
Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter m. m............... 6 » » »
Brunkolsbriketter .................................... 6 » » *
Koks................................................ 14 » » »
Koksstybb och koksbriketter .......................... 6 * » »
Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass I 25 » » m3
Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass II 16 » » »
Beträffande energiskatt på bensin gäller i fråga om skattskyldighet och beskattningsmyndighet samma bestämmelser som för bensinskatt, övrig energiskatt redovisas av kontrollstyrelsen samt av generaltullstyrelsen beträffande skatt på bränslen som införes till riket av annan än den som är registrerad hos kontrollstyrelsen.
Inkomsterna av energiskatt under de senaste budgetåren framgår av nedanstående sammanställning.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av de inkomster som uppbäres av styrelsen anfört följande:
»a) Energiskatt å elektrisk kraft
Enligt Centrala Driftledningens prognos, 'Elkonsumtionen i Sverige 1960 —1970’, vilken publicerades under hösten 1961, skulle man under åren 1960—65 kunna räkna med följande årliga ökning av kraftförbrukningen, nämligen
inom industrien med 6,5 procent samt
inom detalj förbrukningen (s. k. borgerlig förbrukning) med 7 procent. Med hänsyn till numera konstaterad minskning i ökningstakten beträffande kraftleveranserna torde försiktigheten bjuda att man nedräknar den årliga konsumtionsökningen inom industrien. Kontrollstyrelsen räknar i det följande med en ökning i den industriella kraftförbrukningen med 5 procent.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
65 Den skattepliktiga kraftförbrukningen för budgetåren 1962/63 och 1963/ 64 kan på grundval härav beräknas bli av nedan angiven omfattning.
Industriell förbrukning totalt................
Härav
a) Skattefri ............................
b) Elektrokemisk och elektrotermisk användning ................................
c) Tillverkning av slipmassa för export.....
d) Övrig industriförbrukning..............
Borgerlig förbrukning......................
Årlig Kraftförbrukning i MkWh
För kraft enligt b) och c) ovan är beskattningsvärdet lika med 1 öre per kilowattimme. För kraft enligt d) ovan kan på grundval av uppgifter som inhämtats från de prisstyrande kraftleverantörerna och med ledning av den faktiska skatteinkomsten det genomsnittliga kraftpriset (beskattningsvärdet) för budgetåret 1961/62 beräknas till 3,99 öre per kilowattimme. De genomsnittliga prisändringarna för budgetåren 1962/63 och 1963/64 kan förväntas bli obetydliga. Med utgångspunkt härifrån kan det genomsnittliga kraftpriset beräknas till 4 öre per kilowattimme för båda budgetåren.
Med ledning av uppgifter, som lämnats av Svenska Elverksföreningen kan priset (beskattningsvärdet) för s. k. borgerlig kraft för budgetåret 1962/63 numera beräknas till 12,8 öre per kilowattimme inom tätorter och 16,6 öre per kilowattimme på landsbygden. Med hänsyn till pågående utredningar angående nya tariffer och den allmänna pressningen av prisnivån för elkraft torde man icke böra räkna med någon höjning av priset på borgerlig kraft för budgetåret 1963/64. Den borgerliga kraftförbrukningen fördelar sig på tätorter och landsbygd med 60 resp. 40 procent.
Producenter av elektrisk kraft äger i deklaration göra avdrag för energiskatt på bränsle som förbrukas för produktion av värmekraft. Avdraget kan för vartdera av budgetåren 1962/63 och 1963/64 i likhet med tidigare beräknas till 10 milj. kronor.
Förutom vad ovan anförts bör vid inkomstberäkningen hänsyn tagas till att vissa kraftförbrukare genom särskilda beslut erhållit nedsättning av beskattningsvärdet, vilket torde innebära ett skattebortfall av ca 1 milj. kronor.
På grundval av vad här anförts kan den på innevarande och nästa budgetår belöpande skatteintäkten av energiskatt på elektrisk kraft beräknas enligt följande.
Budgetåret 1962/63
Kraft för elektrokemisk och elektrotermisk användning samt för tillverkning av viss
slipmassa............................
övrig industrikraft......................
Kraft för borgerlig förbrukning ..........
tätorter ..........................
landsbygd ........................
5 Bihang till riksdagens protokoll 1963.1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
66 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Summa
Avgår
skatt på bränsle för produktion av elektrisk kraft ................
skattebortfall p. g. a. nedsättning ..............................
Netto skatteintäkt
Skatt milj. kr.
10,0
1,0
164,2
2,2
51.3 186,1
10,0
1,0
175,1
Med hänsyn till de stagnationstendenser som framträtt under den senaste tiden räknar kontrollstyrelsen försiktigtvis med något lägre belopp än som ovan angivits eller med 160 milj. kronor för budgetåret 1962/63 och med 170 milj. kronor för budgetåret 1963/64.
b) Energiskatt på bensin
Utöver bensinskatt med 38 öre för liter utgår även energiskatt på bensin med 9 öre för liter. För bensin, som tillverkas av Svenska Skifferoljebolaget, utgår dock bensinskatt med endast 5 öre för liter och för bensin, som användes för framställning av stadsgas, utgår energiskatt med endast 1,6 öre för liter (för dylik bensin utgår icke bensinskatt). Under månaderna juli —oktober 1962 utgjorde energiskatten 23,9 procent av under samma tid influten bensinskatt. Denna andel torde icke komma att nämnvärt förändras under de närmaste åren.
Med denna utgångspunkt kan inkomsten för budgetåret 1962/63 beräknas till 215 milj. kronor och för budgetåret 1963/64 till 225 milj. kronor.
c) Energiskatt på andra bränslen än bensin
Nettoinkomsten av energiskatt på fasta och flytande bränslen har under de tre senaste budgetåren utgjort följande.
Den under budgetåren 1960/61 och 1961/62 influtna skatten fördelar sia på följande sätt:
Den kraftiga ökningen i förbrukningen av eldningsolja 1—2 under budgetaret 1961/62 jämfört med budgetåret 1960/61 torde till viss del bero på skillnader i respektive års medeltemperaturer. Under bränslesäsongen 1960/ 61 var medeltemperaturen i landet avsevärt högre än normalt, medan under motsvarande tid 1961/62 medeltemperaturen för nästan samtliga månader var betydligt lägre än föregående års och för vissa månader kallare än normalt. Mars månad 1962 var sålunda på åtskilliga platser i landet den kallaste marsmånaden under 1900-talet.
Den stora ökningen i influten skatt under tiden 1 juli—10 november 1962 jämfört med motsvarande tid 1961 torde bero på en ökad lagring av bränsle hos förbrukarna under det senaste sommarhalvåret. För tiden 11 november 1962—30 juni 1963 torde därför icke böra räknas med större skatteinkomst än under motsvarande tid föregående år eller 14-1,9 milj. kronor. Den genomsnittliga ökningen för budgetåret 1962/63 skulle enligt denna beräkning uppgå till 5,2 procent.
För budgetåret 1963/64 torde försiktigtvis böra räknas med en ökning av skatteinkomsten med endast 4 procent.
Inleveransen under budgetåret 1962/63 kan följaktligen beräknas till (87,8 + 141,9 =) 229,7 eller avrundat 230 milj. kronor och under budgetåret 1963/64 till 239 eller avrundat 240 milj. kronor.
Sammanlagt skulle sålunda energiskatten enligt vad ovan framgått komma att uppgå till (160 + 215 + 230 =) 605 milj. kronor för budgetåret 1962/63 och (170 + 225 + 240 =) 635 milj. kronor för budgetåret 1963/64.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket beräknat de inkomster som uppbäres av tullverket till 5 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1963/64.
De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln energiskatt under budgetåren 1962/ 63 och 1963/64 på 610 respektive 640 miljoner kronor.
Det må påpekas, att vattenfallsstyrelsen i skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1962 angående beräkning av inlevererade överskottsmedel från vattenfallsverket nämnt, att styrelsen utredde en sänkning av krafttaxorna och att det vore möjligt, att en sänkning skulle genomföras redan vid årsskiftet 1962—63.
Under förutsättning av oförändrade taxor för elektrisk kraft uppskattar riksrevisionsverket inkomsterna på titeln energiskatt för budgetåret 1962/63 till 610 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med 640 000 000 kronor.
68'
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
II. Uppbörd i statens verksamhet
De under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptagna inkomsttitlarna beräknades i riksstaten för budgetåret 1961/62 till ett belopp av 234,90 miljoner kronor och gav enligt budgetredovisningen en sammanlagd nettoinkomst av 245,23 miljoner kronor. Hur den redovisade nettoinkomsten fördelade sig på de olika uppbördstitlarna framgår av bilaga B.
Riksstaten för budgetåret 1962/63 upptager under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» en sammanlagd inkomstsumma av 257,47 miljoner kronor. Beträffande samtliga de under denna rubrik upptagna inkomsttitlarna, utom vattendomstolsavgifter, har riksrevisionsverket från vederbörande myndigheter erhållit uppgifter om de belopp, med vilka inkomsterna på titlarna i fråga kan beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1963/64. Med stöd av myndigheternas uppgifter har riksrevisionsverket, såsom framgår av bilaga C, beräknat utfallet av inkomstsumman under »Uppbörd i statens verksamhet» under budgetåret 1962/63 till 267,37 miljoner kronor.
För budgetåret 1963/64 har riksrevisionsverket på sätt framgår av närslutna bilaga D under denna rubrik beräknat ett sammanlagt belopp av 275,96 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket har funnit anledning göra särskilda uttalanden endast beträffande följande inkomsttitlar.
Bidrag till riksförsäkringsverket och för säkring srådet. I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1962 har riksförsäkringsverket beräknat inkomsterna på denna titel till 3,7 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 3,8 miljoner kronor för budgetåret 1963/64 och därvid anfört följande:
»Under denna riksstatstitel redovisas följande inkomster:
1) tilläggsavgifter enligt 16 § första stycket lagen om försäkring för olycksfall i arbete och 39 § första stycket lagen om yrkesskadeförsäkring sasom bidrag till bestridande av omkostnaderna för försäkringsrådets och riksförsäkringsverkets verksamhet.
_2) bidrag enligt 39 § andra stycket sistnämnda lag till bestridande av namnda omkostnader.
3) ersättning från riksförsäkringsverkets yrkesskadeförsäkringsfond (förut olyckstallsförsäkringsfond) för verkets bestyr med förvaltningen av fon-
4) ersättning från riksförsäkringsverkets trafiklivräntefond för verkets bestyr med livranterörelse enligt lagen om trafikförsäkring å motorfordon.
o) ersättning till riksförsäkringsverket för handhavandet av den frivilliga pensionsförsäkringen.
1. Tilläggsavgifter enligt olycksfalls- och yrkesskadeförsäkringslagarna.
De numera till riksförsäkringsverket inflytande försäkringsavgifterna avser praktiskt taget uteslutande försäkring enligt yrkesskadeförsäkringslagen. Det sammanlagda beloppet av dylika avgifter, som kan beräknas inflyta under budgetåret 1962/63, uppgår till omkring 36,0 milj. kronor. Lindring
Bih. t: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
i försäkringsavgifter på grund av arbetsgivares åtagande att helt eller delvis bestrida ersättning enligt lagen kan uppskattas till omkring 3,0 milj. kronor. Tilläggsavgifterna utgår med 5 % av summan av försäkringsavgifter och lindringsbelopp och kan således för budgetåret 1962/63 beräknas till
5 X (36,0 + 3,0) — i 95 milj. kronor.
100 För budgetåret 1963/64 torde de till riksförsäkringsverket inflytande försäkringsavgifterna kunna uppskattas till 37,0 milj. kronor och lindringsbeloppen till 3,0 milj. kronor samt tilläggsavgifterna alltså till omkring 2,0 milj. kronor. „
2. Bidrag enligt 39 § andra stycket yrkesskadeförsäkringslagen. (Från ömsesidiga socialförsäkringsbolag).
Under budgetåret 1962/63 skall de ömsesidiga socialförsäkringsbolagen i bidrag erlägga drygt 1,5 milj. kronor.
Socialförsäkringsbolagens försäkringsavgifter för år 1962 kan uppskattas till omkring 50 milj. kronor, förekommande lindringsbelopp häri inräknade. De häremot svarande bidragen, utgörande 3 % av summan, vilka skall erläggas under budgetåret 1963/64, kan sålunda uppskattas till 1,5 milj. kronor.
3. Ersättning från riksförsäkringsverkets yrkesskadeförsäkringsfond för verkets bestyr med förvaltningen av fonden.
Enligt Kungl. brev den 27 juni 1930 skall från den i 19 § olycksfallsförsäkringslagen (41 § yrkesskadeförsäkringslagen) omförmälda fonden för varje budgetår utgå ett belopp av 22 000 kronor såsom ersättning till statsverket för riksförsäkringsverkets bestyr med förvaltningen av fonden.
4. Ersättning från riksförsäkringsverkets trafiklivräntefond för verkets bestyr med livränterörelse enligt lagen om trafikförsäkring å motorfordon.
Bestämmelser angående ersättning till statsverket från den för ifrågavarande rörelse bildade fonden har meddelats i Kungl. brev den 19 december 1930. Denna ersättning, som under budgetåret 1962/63 utgör kr. 5 561:65, kan beräknas under budgetåret 1963/64 inflyta med omkring 6 000 kro-
nor. .
5. Ersättning till riksförsäkringsverket för handhavandet av den frivilliga pensionsförsäkringen.
Enligt Kungl. brev den 30 juni 1961 skall av de under visst kalenderår influtna avgifterna för ifrågavarande försäkring ersättning utgå till riksförsäkringsverket med dels ett fast belopp av 265 000 kronor dels ett särskilt belopp, motsvarande kostnaderna för upplysningsverksamhet rörande försäkringen. Sistnämnda belopp har beräknats till 5 000 kronor, men torde i vart fall för budgetåret 1962/63 komma att uppgå till högre belopp på grund av att ändrade bestämmelser rörande den frivilliga pensioneringen påkallar utökad upplysningsverksamhet.
Ersättningen kan alltså — med nyss angiven reservation för viss höjning — beräknas till 270 000 kronor för vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1963/64.»
I anslutning till riksförsäkringsverkets beräkning uppskattar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 3 700 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med 3 800 000 kronor.
Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion. I skrivelse till riksrevisionsverket den 6 november 1962 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat inkomsterna på denna titel till 4,8 miljoner kronor för innevarande budget-
70 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
år och till 4,9 miljoner kronor för budgetåret 1963/64, varvid förutsatts att bilinspektionens arbetsuppgifter förblir oförändrade och att trafikkortskravet icke utvidgas att omfatta även icke yrkesmässig trafik.
Under de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angivna förutsättningarna beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 4 900 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med 5 000 000 kronor.
Inkomster vid matematikmaskinnämnden. Inkomsterna på ifrågavarande titel, vilka i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 6,00 miljoner kronor, har av matematikmaskinnämnden i skrivelse till riksrevisionsverket den 24 oktober 1962 beräknats till 2,10 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 2,50 miljoner kronor för budgetåret 1963/64. Matematikmaskinnämnden har därvid anfört följande:
»Inkomsterna för 1962/63 uppskattades för ett år sedan till 2 milj. kr. Med hänsyn till att flera maskinanläggningar tillkommit inom landet, att vissa kunder med tillgång till andra maskiner än nämndens efter hand bortialler samt att gratisprestationerna till universitet och högskolor är i starkt stigande hade varit anledning att nu uppskatta inkomsterna för innevarande budgetår till ett något lägre belopp. Vid nämnden har emellertid nyligen genomförts viss ombyggnad av Besk, som medfört ökad kapacitet och större driftsäkerhet. Inkomstuppskattningen 2 milj. kr. kan därför kvarstå.
Under 1963/64 beräknas pågående ombyggnad av de centrala delarna av Besk vara helt genomförd. Då ökas bl. a. maskinens interna snabbhet med en faktor om 5 ä 10. Nuvarande beläggningsvolym kommer då att kunna genomtöras på väsentligt kortare tid, och utrymme ges för nya stora arbetsuppgifter. Taxehöjning blir då aktuell. Avgörande för inkomsterna 1963/64 blir frågan om när den ombyggda centralenheten kan tagas i bruk. Det antages att så blir fallet först i slutet av nämnda budgetår.
Numera utnyttjar nämnden även andra maskinanläggningar i sin serviceverksamhet. För budgetåret 1962/63 har nämnden anvisats ett särskilt anslag: Kostnader för maskintid vid andra datamaskiner än nämndens egna. Detta uppgår till 4 milj. kr., varav 3 500 000 kr. beräknats för maskintid vid IBM 7090/1401 hos FOA och 500 000 kr. vid IBM 7070/1401 hos maskincentralen. Med utnyttjande av nämnda anslag använder nämnden maskintid vid dessa maskiner för såväl egna arbetsuppgifter som för serviceuppdrag från statliga och enskilda kunder. I den mån det inte är fråga om sådana forskningsuppgifter, för vilka maskintid ges utan ersättning, skall nämnden i sin tur debitera vederbörande. Underlag saknas ännu för uppskattning av de inkomster som härvid kan uppkomma. Gissningsvis upptages för
budgetåret 19C2/63 ........................ 100 000 kr.
budgetåret 1963/64 ........................ 300 000 kr.
Dessa belopp kan synas låga vid jämförelse med ovannämnda anslag. Endast en del av anslaget kommer emellertid att kunna tagas i anspråk. Den större delposten — 3,5 milj. kr. — täcker nämndens kostnader vid fullt utnyttjande av all den maskintid, som FOA ansett sig kunna ställa till förfogande för utomstående under loppet av ett budgetår. Användningen av denna maskintid började emellertid först den 1 juli 1962 och stiger från denna dag successivt till sin volym. Till en början måste därför huvuddelen av den disponibla maskintiden förfalla såsom outnyttjad. Det är vidare utsagt att FOA
Bili. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 71
inom något år kan komma att behöva ifrågavarande maskintid för egen räkning. Detta förhållande dämpar på olika håll benägenheten att anvanda ltragavarande maskin. I fråga om den andra delposten avseende maskincentralens maskin bör påpekas, att en kund även kan betala för sin maskintid direkt till maskincentralen.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna under ifrågavarande titel till 2 100 000 kronor för budgetåret 1962/63 samt föreslår, att titeln upptages till 2 500 000 kronor för budgetåret 1963/64.
Inkomst av myntning och justering. I skrivelse till riksrevisionsverket den 12 oktober 1962 har mynt- och justeringsverket anfört följande:
»Inkomstberäkningen för budgetåret 1962/63 baserades på prägling av 70 miljoner stycken mynt till ett värde av cirka 12 miljoner kronor, vilket motsvarar verkets egen kapacitet i tillverkningsavdelningen.
Behållningen av skiljemynt i Sveriges riksbank och mynt- och justerxngsverket, som den 30 september 1961 uppgick till 27,3 miljoner kronor i valorerna 2 kronor — 1 öre, hade den 30 september 1962 minskat till 17,1 miljöner kronor. Då verkets egen kapacitet är otillräcklig, har verket efter framställning erhållit Kungl. Maj :ts tillstånd att inköpa halvfabrikat, i den utsträckning verket anser erforderligt. Legeringspriset per kg silvermynt var i mars 1962 74: 79 kr. men har nu stigit till 84: 33 kr., varför verket övergått till prägling av kopparnickel i 10-, 25- och 50-öre. Legeringspriset per kg kopparnickel är för närvarande 5: 19 kr. Med hänsyn till nämnda förändringar beräknar verket nu för budgetåret 1962/63 en prägling av cirka 100 miljoner stycken mynt till ett värde av cirka 20 miljoner kronor, vilket med nuvarande metallpriser skulle motsvara en vinst av 12,7 miljoner kronor. 1 detta belopp ingår den beräknade inkomsten (870 000 kronor) av 250 000 stycken jubileumsfemkronor, som präglats till hugfästande av Konung Gustaf VI Adolfs 80-årsdag. Inkomsten av justering beräknas till 2,3 miljoner kronor. Avgifterna har fr. o. m. den 1 juli 1962 höjts med 20 % och inkomsterna uppgick föregående budgetår till 1,9 miljoner kronor. Sammanlagda inkomsten av myntning och justering under budgetåret 1962/63 beraknas till
15 miljoner kronor. . .
För budgetåret 1963/64 beräknas en tillverkning av samma omfattning som under 1962/63. Då verket helt övergått till kopparnickelmyntning av 10-, 25- och 50-öre kan inkomsten av myntning och justering för budgetåret 1963/64 beräknas till 15 miljoner kronor trots inkomstbortfallet av jubileumsmynten.»
I anslutning till mynt- och justeringsverkets beräkning upptager riksrevisionsverket ifrågavarande titel till 15 000 000 kronor för budgetåret 1962/63 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med likaledes 15 000 000 kronor.
Bidrag till bankinspektionen och Bidrag för revision av sparbankerna. 1 skrivelse till riksrevisionsverket den 18 oktober 1962 har bankinspektionen anfört följande:
»Den från och med den 1 juli 1962 genomförda sammanslagningen av sparbanksinspektionen med bank- och fondinspektionen till en myndighet, benämnd bankinspektionen, samt upphörandet av länsstyrelsernas befattning med arvoden åt revisorer och ombud aktualiserar till cn början fragan
72 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
om redovisningen av inkomsterna på en eller flera riksstatstitlar och benämningen av undertitlarna. Såvitt bankinspektionen kan finna bör de tre riksstatstitlarna bidrag till bank- och fondinspektionen, bidrag till sparbanksmspektionen samt bidrag för revision av sparbankernas förvaltning utan olagenhet kunna sammanslås till en riksstatstitel, bidrag till bankinspektionen. Härav följer, att de nuvarande riksstatstitlarna bidrag till sparbanksinspektionen och bidrag för revision av sparbankerna flyttas ned s°m undertitlar. Samtidigt bör emellertid till undvikande av förväxlingar UI1Tdeu-tit arna, bldra§ tm. bankinspektionen, bidrag till fondinspektionen .ldya§ kH sparbanksinspektionen — i analogi med undertiteln bidrag till jordbrukskassetillsynen och i överensstämmelse med rubriken till kungörelsen 1962:235 om sparbanks bidrag till bestridande av kostnaden för sparbankstillsynen m. m. — lämpligen omrubriceras till bidrag till banktillsynen, bidrag till fondtillsynen och bidrag till sparbankstillsynen.
Bankinspektionen föreslår följaktligen, att ämbetsverkets inkomster i riksstäten för budgetåret 1963/64 och följande budgetår redovisas på en riksstatstitel, bidrag till bankinspektionen, med undertitlarna bidrag till banktillsynen, bidrag till fondtillsynen, bidrag till jordbrukskassetillsynen, bidrag f1:1 sPaybankstillsynen och bidrag för revision av sparbankerna. Detsamma bor galla nksstatens utgiftssida.
i Vad därefter angår beräkningen av inkomsterna för löpande budgetår, 962/63, har inkomsttiteln bidrag till bank- och fondinspektionen i riksstaten upptagits med ett belopp av 585 000 kronor. Det däri ingående delbt; oPPet, av bidrag till bankinspektionens fond, som tidigare angivits till . d °d° kronor, kan beraknas stiga till 445 000 kronor, vilket belopp torde inflyta under februari 1963. — Bidragen till fondinspektionen, som tidigare neiaknats till 65 000 kronor, kan på grund av minskad omsättning av värdepapper antagas nedgå till ca 55 000 kronor, vilket belopp likaledes torde intlyta under februari 1963. — Bidraget till jordbrukskassetillsynens fond har för innevarande budgetår bestämts till 100 000 kronor, varav 55 000 kronor redan influtit och överförts till jordbrukskassetillsynens fond. Resterande belopp, 4o 000 kronor, skall inbetalas före den 1 april 1963. Ä inkomsttiteln kan således beraknas inflyta tillhopa (445 000 + 55 000 + 100 000 =) 600 000 kronor.
.... fukoinsterna å titeln bidrag till sparbanksinspektionen, som i riksstaten för budgetaret 1962/63 upptagits med ett belopp av 420 000 kronor bar under juli och augusti 1962 influtit med sammanlagt 427 829 kronor 70 öre. Vidare har inkomsttiteln bidrag för revision av sparbankerna i riksstaten för samma budgetår upptagits till 475 000 kronor. Dessa inkomster kan nu beraknas inflyta med ett något lägre belopp eller cirka 461 800 kronor Vad sedan beträffar budgetåret 1963/64 torde — med användande av de f.y uankinspektionen i det föregående föreslagna benämningarna — under „ ea bidrag till banktillsynen få beräknas till ett högre belopp än tidigare ai!' Utgifterna har nämligen stegrats så att inspektionen för närvarande tär pa de fonderade medlen, vilka torde i det närmaste ha förbrukats vid nästa budgetarsskitte. Utgifterna torde stiga till omkring 550 000 kronor. Täckmng med motsvarande inkomster kräver en höjning av gällande procentsatser för bidraget, varom framställning hos Ivungl. Maj :t kommer att göras-“ Bldra8et tdl fondtillsynen torde kunna uppskattas till 55 000 kronor T./ BKlraget till jordbrukskassetillsynen, som nu stått oförändrat under flera ar, torde få hojas till 125 000 kronor, vilken höjning inspektionen omm er att aktualisera hos Kungl. Maj :t. — Även bidraget till sparbankstillsynen torde fa uppräknas till ca 630 000 kronor, motsvarande beräknade, höjda utgifter genom sammanslagningen — bl. a. nya tjänster och ökade
Bih. i: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
löner. Det är inspektionens avsikt att hos Kungl. Maj :t göra framställning om den höjning av gällande procentsats som är erforderlig. — Vad slutligen angår bidraget för revision av sparbankerna torde detta på grund av beräknade arvodeshöjningar få uppskattas till ca 530 000 kronor.
I enlighet härmed beräknar inspektionen hela beloppet för riksstatstiteln bidrag till bankinspektionen för budgetåret 1963/64 till (550 000 + 55 000 -f- 125 000 + 630 000 + 530 000 =) 1 890 000 kronor.»
Riksrevisionsverket förordar, att de två riksstatstitlarna bidrag till bankoch fondinspektionen samt bidrag till sparbanksinspektionen, vilka bägge är hänförliga till specialbudgeter sammanslås till en riksstatstitel med benämningen Bidrag till bankinspektionen, medan titeln bidrag för revision av sparbankerna bibehålies som en särskild inkomsttitel. Riksrevisionsverket bar ingen erinran mot den ändrade rubricering i övrigt som föreslagits av bankinspektionen. Enligt inhämtade uppgifter kan inkomsterna på den föreslagna titeln bidrag till bankinspektionen vid oförändrade bidragssatser uppskattas till 1,05 miljon kronor för budgetåret 1963/64.
Riksrevisionsverket föreslår, att titeln bidrag till bankinspektionen — i avvaktan på ställningstagande till förslaget om höjda bidragssatser — för budgetåret 1963/64 uppföres med 1 050 000 kronor och att titeln bidrag för revision av sparbankerna för budgetåret 1963/64 uppföres med 530 000 kronor.
Bidrag till försäkringsinspektionen. I skrivelse till riksrevisionsverket den 12 oktober 1962 har försäkringsinspektionen anfört följande:
»Inspektionens inkomster under löpande budgetår (1962/63), vilka endast beror av försäkringsbolagens och understödsföreningarnas avgiftsinkomster under närmast föregående kalenderår (1961), kan framräknas på grundval av redan nu till inspektionen inkommet uppgiftsmaterial. En preliminär beräkning, därvid hänsyn dock ej kunnat tagas till eventuella felaktigheter i materialet, har givit till resultat att inkomsterna å riksstatstiteln bidrag till försäkringsinspektionen för nu löpande budgetår kommer att uppgå till ungefär 1 267 000 kronor.
Att göra en förhandsuppskattning av premieinkomsterna under 1962 från försäkringsbolagen och understödsföreningarna och därmed även av de bidrag som inspektionen kan påräkna under budgetåret 1963/64 möter vissa svårigheter. Inspektionen har dock i sina petita för budgetåret 1963/64, dels räknat med något stegrad premieintäkt för försäkringsbolagen, dels ock beräknat inkomsterna från såväl försäkringsbolagen som understödsföreningarna efter en högre bidragssats än för det föregående budgetåret och i särskild skrivelse till Kungl. Maj :t hemställt om vederbörliga ändringar i gällande debiteringskungörelse. För budgetåret 1963/64 beräknar inspektionen därför inkomsterna å nu ifrågavarande riksstatstitel till 1 500 000 kronor från försäkringsbolagen och 170 000 kronor från understödsföreningarna eller således tillhopa 1 670 000 kronor.»
Under förutsättning av bifall till försäkringsinspektionens framställning om högre bidragssatser förordar riksrevisionsverket att inkomsterna på itrågavarande titel för budgetåret 1963/64 uppföres med 1 670 000 kronor.
74 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Avgifter för granskning av biograffilm. I skrivelse till riksrevisionsverket den 6 augusti 1962 har chefen för statens biografbyrå föreslagit att rubriceringen av titeln avgifter för granskning av biografbilder ändras till Avgifter för granskning av biograffilm, varigenom bättre överensstämmelse skulle erhållas med de gällande författningstexter, som reglerar biografbyråns verksamhet.
Riksrevisionsverket förordar den föreslagna ändrade benämningen och föreslår att inkomsterna på ifrågavarande titel för budgetåret 1963/64 uppföres med 270 000 kronor.
Avgifter för växtskgddsinspektion m. m. I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 oktober 1962 har statens växtskyddsanstalt beräknat inkomsterna på denna titel till 952 000 kronor för innevarande budgetår och till 922 000 kronor för budgetåret 1963/64. Växtskyddsanstalten har härvid anfört följande:
»Beloppen grundar sig på följande beräkning.
1962/63 1963/64
1. Yäxtskyddsavgifter.................................. 810 000 780 000
2. Avg. f. registrering av växtskyddsmedel .............. 48 000 48 000
3. Avg. f. nematodundersökn. av jordprov .............. 35 000 35 000
4. Övriga inkomster .................................. 59 000 59 000
952 000 922 000
Kommentar:
1. Växtskyddsanstalten har i skrivelse till Kungl. Maj :t den 4 oktober 1962 framlagt förslag om ändrade och i vissa fall sänkta växtskyddsavgifter. Om anstaltens förslag genomföres fr. o. m. den 1/1 1963 kan inkomsten av nämnda avgifter beräknas till 810 000 kr. resp. 780 000 kr. för budgetåren 1962/63 och 1963/64.
2. För budgetåret 1961/62 uppgick inkomsten av avgifter för registrering av växtskyddsmedel till 47 640 kr. Då anstalten räknar med oförändrad registreringsfrekvens under de närmaste åren och nuvarande taxa (SFS 306/61) gäller till och med den 30 juni 1964, bör inkomsten av sagda avgifter upptas med oförändrat 48 000 kr. för båda budgetåren.
3. Från och med innevarande budgetår har i större skala påbörjats särskilda nematodundersökningar av jordprov. I avsaknad av närmare hållpunkter för beräkning av antalet analyser vill anstalten nu ej beräkna inkomsten av ifrågavarande undersökningar till mer än 35 000 kr. för vart och ett av budgetåren.
4. För budgetåret 1961/62 uppgick ’övr. inkomster’ till ca 56 850 kr. Med hänsyn till att anstaltens varningstjänst sannolikt kommer att ge en något ökad inkomst och i betraktande av att prenumerationsavgiften för publikationen 'Växtskyddsnotiser’ undergått en mindre höjning bör för budgetåren 1962/63 och 1963/64 räknas med att dessa inkomster kommer att uppgå till ca 59 000 kr. för budgetår.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beräknat uppbörden av avgifter för växtskyddsinspektion m. m. till 900 000 kronor för vartdera budgetåret 1962/63 och 1963/64.
Riksrevisionsverket beräknar, under förutsättning av att växtskyddsanstaltens förslag till ändrade växtskyddsavgifter genomföres, inkomsterna på
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
ifrågavarande titel till 950 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med 920 000 kr.
Avgifter vid köttbesiktning. I skrivelse till riksrevisionsverket den 15 oktober 1962 har veterinärstyrelsen anfört följande:
»Inkomsttiteln avgifter vid köttbesiktning är nytillkommen från nu löpande budgetårs ingång och har sin grund i förstatligande från den 1 juli 1962 av besiktningsveterinärorganisationen. Kostnaderna för denna organisation skola gottgöras statsverket genom uttagande av avgifter av slakteriföretagen. Förslag till taxa för uttagande av dylika avgifter har veterinärstyrelsen — efter samråd i ärendet med Eder — framlagt i underdånig skrivelse den 13 augusti 1962. I skrivelsen beräknas de kostnader, till vilkas täckande avgifter skola uttagas av slakteriföretagen, komma att under budgetåret 1962/63 uppgå till i runt tal 4 266 000 kronor. I styrelsens petitaframställning den 29 augusti 1962 beräknas motsvarande kostnader under budgetåret 1963/64 till i runt tal 4 373 000 kronor.
I sin nyssnämnda skrivelse den 13 augusti 1962 framlade styrelsen olika alternativ till taxa för uttagande av avgifter av slakteriföretagen. Kungl. Maj :t har ännu ej tagit ställning i saken. Det kan emellertid antagas att hur taxan än utformas kommer detta att ske med det syftemålet för ögonen, att dess tillämpande skall tillföra statsverket inkomster som täcka de beräknade kostnaderna för statsverket, d. v. s. 4 266 000 kronor under 1962/ 63 och 4 373 000 kronor under 1963/64.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på denna titel till 4 300 000 kronor för budgetåret 1962/63 samt föreslår i avvaktan på beslut i taxefrågan, att titeln uppföres med 4 400 000 kronor för budgetåret 1963/64.
Inkomster vid veterinärhögskolan. I skrivelse till riksrevisionsverket den 2 oktober 1962 har veterinärhögskolan beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel till 775 000 kronor för budgetåret 1962/63 och till 840 000 kronor för budgetåret 1963/64. Inkomststegringen för budgetåret 1963/64 motiveras av höjda taxor och ökad djursjukvårdande verksamhet.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln till 775 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med 840 000 kronor.
Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen. Från och med innevarande budgetår skall samtliga inkomster hos centrala sjukvårdsberedningen tillföras riksstatens inkomstsida. I skrivelse till riksrevisionsverket den 28 september 1962 har centrala sjukvårdsberedningen angivit inkomsterna under vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1963/64 till 11 000 kronor. För innevarande budgetår torde dessa inkomster komma att tillgodoföras riksstatstiteln övriga diverse inkomster.
Riksrevisionsverket förordar att inkomsterna vid centrala sjukvårdsberedningen för budgetåret 1963/64 i enlighet med vad som förutsattes av 1962 års riksdag redovisas på särskild uppbördstitel förslagsvis benämnd Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen och alt ifrågavarande titel uppföres med 11 000 kronor.
76 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
IQ. Diverse inkomster
Bötesmedel. De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1957/58.......... 24,28 22,00
1958/59.......... 24,42 27,00
1959/60.......... 27,55 30,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1960/61.......... 29,95 28,00
1961/62.......... 35,14 32,00
1962/63.......... 37,00
Under de fyra första månaderna av innevarande budgetår var uppbörden på titeln 11 procent större än för motsvarande tid föregående budgetår. Enligt av riksrevisionsverket från överståthållarämbetet och länsstyrelserna infordrade uppgifter beräknas inkomsten av bötesmedel för budgetåren 1962/63 och 1963/64 till 35,04 respektive 35,62 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket beräknar bötesmedlen för innevarande budgetår till 37 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med 40 000 000 kronor.
Totalisatormedel. De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1957/58.......... 26,71 25,00
1958/59.......... 32,73 35,00
1959/60.......... 46,55 35,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1960/61.......... 51,77 50,00
1961/62.......... 55,82 50,00
1962/63.......... 55,00
I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 oktober 1962 har lantbruksstyrelsen under hänvisning till en inom styrelsens husdjursbyrå upprättad promemoria uppskattat inkomsten av totalisatormedel till 55 miljoner kronor för vartdera budgetåret 1962/63 och 1963/64. I den nämnda promemorian anföres följande:
»För beräkning av totalisatormedlen under budgetåren 1962/63 och 1963/ 64 har en jämförelse verkställts mellan omsättning och statens andel för tiden 1 juli—30 september 1961 och samma period 1962. Omsättningssummorna har under sagda perioder uppgått till respektive 88 804 657 kronor och 96 208 588 kronor, varjämte statens andel belöpt sig till respektive 12 922 782 kronor och 14 015 914 kronor. Omsättningen har alltså ökat med 7 403 931 kronor (8,3 %) och statens andel med 1 093 132 kronor (8,4 %).
Statens inkomst kan, under förutsättning att gällande vinstavdrag och fördelningsskalor ej ändras, för budgetåret 1962/63 beräknas till 55 000 000 kronor och för budgetåret 1963/64 till 55 000 000 kronor.»
Riksrevisionsverket beräknar uppbörden på inkomsttiteln totalisatormedel för budgetåret 1962/63 till 60 000 000 kronor samt förordar, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med 63 000 000 kronor.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
77 Tipsmedel. Under de senaste budgetåren har statsverkets beräknade och redovisade tipsmedelsinkomster uppgått till följande belopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1957/58.......... 95,85 90,00
1958/59.......... 93,66 100,00
1959/60 .......... 91,25 105,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1960/61 .......... 85,70 95,00
1961/62.......... 96,43 85,00
1962/63.......... 100,00
Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1962 anfört följande:
»För budgetåret 1962/63:
Antalet ordinarie tävlingsveckor beräknas uppgå till 47 st. eller 7 mindre än under budgetåret 1961/62 — framför allt beroende på att tävlingsverksamhet under juli månad 1962 ej kunnat arrangeras, därför att då inga tävlingsobjekt funnos att tillgå. Veckoomsättningen varierar betydligt, varför inget bestämt kan sägas om den slutliga årsomsättningen.
De första 14 ordinarie tävlingsveckorna under det nya budgetåret t. o. m. den 3—4/11 1962 uppvisa influtna tipsinsatser till ett belopp av kr. 52 729 086: 87. Motsvarande siffra för föregående år var kr. 51 217 346: 49. Insatsbeloppets ökning utgör kr. 1 511 740: 38 eller 3 % under denna tid.
Tillämpas denna ökningsprocent på den omsättning för föregående år som erhålles —- genom summering av veckoomsättningen för de tävlingsveckor som motsvara de som beräknas kunna genomföras innevarande räkenskapsår — eller tävlingsveckorna nr 6—26, 28—48 och 50—54 eller å kr. 177 298 946: 93, erhålles ett till kr. 182617 915: 34 ökat tipsimsatsbelopp. Med samma nettovinstprocent som föregående år — 36 — skulle nettovinsten approximativt komma att uppgå till kr. 65 700 000: —.
Härtill kommer den av Riksdagen beslutade extra skatten om 5 öre för varje 35-öres rad eller — uttryckt i procent — c:a 14,3 % å tipsinsatsbeloppet. Radskatten å den ovan beräknade högre omsättningen skulle därför komma att uppgå till 14,3 % å kr. 182 617 915:34 eller till c:a kr. 26 100 000:—. Tillsammans skulle inleveransen för detta budgetår således belöpa sig till kr. 91 800 000: —.
Genom att bolagets verksamhet icke kunde pågå oavbrutet — enligt vad i ovanstående framhållits och i vår skrivelse av den 18 september — dröjde det fem veckor, innan det nya verksamhetsårets veckoomsättning för första gången översteg föregående års motsvarande veckoomsättning. Den ökningsprocent, som ovan framräknats, torde därför vara för låg. Att redan nu beräkna, hur den kan komma att vara vid verksamhetsårets utgång, är naturligtvis omöjligt men — om inget oförutsett tillstöter — torde den dock komma att vara betydligt högre, varför någon uppjustering av här beräknad nettovinst och radskatt kan vara på sin plats.
För budgetåret 1963/64:
För detta år torde tävlingsveckornas antal komma alt uppgå till 52, då sommaren 1963 matchobjekt finnas tillgängliga genom de av de europeiska tipsbolagens intresseorganisation —- Intertoto — och vissa europeiska fotbollförbund arrangerade extra sommartävlingar. Att redan nu beräkna omsättningen är emellertid ytterst svårt, varför det torde vara ändamålsenligt att tills vidare räkna med samma inleverans för 1963/64 som för 1961/62 eller i vinst c:a kr. 69 000 000: — och i radskatt kr. 27 000 000: —
78 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
eller tillsammans approximativt kr. 96 000 000:—, möjligen med någon uppjustering av detta belopp.
För bägge budgetåren måste bolaget reservera sig för oförutsedda händelser, som helt kunna förändra det ekonomiska resultatet.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsten av tipsmedel för budgetåret 1962/63 till 100 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/ 64 uppföres med 105 000 000 kronor.
Lotterimedel. Av nedanstående sammanställning framgår de för de senaste budgetåren beräknade och redovisade inkomsterna på titeln lotterimedel:
I skrivelse till riksrevisionsverket den 16 oktober 1962 har Svenska penninglotteriet aktiebolag för budgetåret 1962/63 beräknat kunna inleverera ett belopp av 115,5 miljoner kronor att tillgodoföras titeln lotterimedel. Försäljningen av lotter till dragningarna under månaderna januari—maj 1963 har härvid antagits kunna fortgå i samma omfattning som till dragningarna under motsvarande månader år 1962.
Vid den av bolaget för budgetåret 1962/63 verkställda beräkningen har inleveranserna av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter uppskattats till 108,24 miljoner kronor, medan i form av vinst på bolagets verksamhet beräknats komma att på förevarande titel inflyta 7,26 miljoner kronor. Inleveransen under första hälften av budgetåret 1962/63 av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter avser dragningarna under månaderna juni—november 1962 och kan därför redan nu exakt angivas. Den uppgår till 53,51 miljoner kronor, vilket är 1,70 miljoner kronor mer än vad som inlevererades under motsvarande period föregående år.
För budgetåret 1963/64 har bolaget uppskattat inleveranserna till samma belopp, som beräknats för innevarande budgetår, eller 115,5 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av lotterimedel för budgetåret 1962/63 till 116 000 000 kronor samt förordar, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med 118 000 000 kronor.
Övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel tillgodoföres bland annat inflytande belopp respektive belastas med restitutioner av vissa äldre skatter. Titeln har i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppförts med ett belopp av 20 miljoner kronor.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 79
De på ifrågavarande titel under budgetåret 1961/62 redovisade inkomsterna uppgick till netto 68,41 miljoner kronor. Bland inkomsterna märkes framför allt återbetalning av kostnader för svenska FN-styrkor med 44,48 miljoner kronor. I övrigt kan nämnas restavgifter med netto 8,39 miljoner kronor och försälj ningsmedel för lös egendom m. m. med netto 6,80 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket beräknar den behållna uppbörden på inkomsttiteln övriga diverse inkomster för budgetåret 1962/63 till 20 000 000 kronor samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1963/64 uppföres med ett belopp av likaledes 20 000 000 kronor.
80 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder
Postverket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av postverket upptagits ett belopp av 13 miljoner kronor.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1962 beträffande inkomsterna under budgetåret 1962/63 och 1963/64 på riksstatstiteln postverket anfört följande:
»De beräknade inkomsterna har sammanförts i nedanstående tabell, vari för jämförelse upptagits inkomsterna jämväl för budgetåret 1961/62.
Inkomsttitel
Frankoteckensuppbörd ..............
Inkomster för befordran av tjänsteför-
sändelser ........................
Inkomster av tidningsrörelsen ........
Ersättning för postgirorörelsen........
Ersättning från postsparbanken ......
Övriga inkomster av inrikes rörelsen och
eo uppbörd ......................
Ersättning för
bestyret med skatteuppbörden......
försäljning av statsstämplar ......
centralupphandlingen av papper m. m.
för övriga statsmyndigheter......
utbetalning av folkpensioner........
utbetalning av barnbidrag..........
försäljning av radiolicenser ........
röstmottagning....................
försäljning av obligationer..........
Beträffande de beräknade inkomsterna må anföras följande.
Under budgetåret 1961/62 uppgick frankoteckensuppbörden till 359 574 833 kronor mot 339 514 278 kronor budgetåret 1960/61. ökningen uppgick alltså till 20 060 555 kronor eller till ca 5,9 procent. För tiden juli—oktober 1962 har frankoteckensuppbörden vid postanstalterna, bortsett från portohöjningen fr. o. m. den 1 juli 1962, ökat med ca 4,6 procent i förhållande till uppbörden för samma tid 1961. Till ökningen torde bl. a. den stegrade posttrafiken genom årets valrörelse ha bidragit.
Vid beräkningen av frankoteckensuppbörden för budgetåren 1962/63 och 1963/64 har styrelsen utgått från de porton, som f. n. gäller för olika försändelseslag samt de höjda porton för mass- och gruppkorsband, som kommer att gälla fr. o. m. den 1 januari 1963. Med hänsyn till att uppbörden såsom ovan sagts utvisat ökning saväl för det sistförflutna budgetåret som för den hittills förflutna delen av innevarande budgetår, har styrelsen ansett sig nu kunna beräkna frankoteckensuppbörden för innevarande budgetår till 434 miljoner kronor, vilket bortsett från portohöjningarna från den 1 juli innevarande år samt från den 1 januari 1963, torde motsvara en ökning med ca 2,0 % i förhållande till uppbörden för budgetåret 1961/62. Hänsyn har därvid tagits till viss minskning i poströrelsens tillväxt till följd av portohöjningarna. Efter vad nu kan bedömas anser styrelsen sig kunna räkna med en viss ökning av trafikvolymen även under budgetåret 1963/64. Frankoteckensuppbörden för sistnämnda budgetår har därför uppskattats till 453 miljoner kronor, vilket bortsett från portohöjningen från den 1 januari 1963, motsvarar en ökning med ca 3,6 % i förhållande till den beräknade uppbörden för innevarande budgetår.
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser utgår jämlikt § 2 tjänstebrevsförordningen med viss procent av frankoteckensuppbörden. Storleken av detta procenttal bestämmes beträffande samtliga tjänstebrevsberättigade myndigheter med undantag av televerket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket, försvarets fabriksverk samt riksbanken av generalpoststyrelsen och statskontoret gemensamt. Efter överenskommelse med statskontoret har generalpoststyrelsen bestämt, att ersättningen till postverket för tjänsteförsändelser i allmänhet fr. o. m. den 1 juli 1956 t. v. skall utgå med 12 % av postverkets frankoteckensuppbörd.
Såvitt nu kan bedömas synes ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser, häri inbegripet jämväl ersättning för befordran av posten från de statliga kristidsorganen och de allmänna sjukkassorna ävensom för befordran av mililärbrev samt för postverkets bestyr med dclgivningsförsändelscr, för innevarande budgetår kunna beräknas till sammanlagt 77,8 miljoner kronor samt för nästkommande budgetår till 79 miljoner kronor. Härvid har räknats med en engångsinkomst av 4,3 miljoner från de allmänna sjukkassorna under budgetåret 1962/63 på grund av befordran av försändelser i samband med införandet av ändrade bestämmelser i fråga om sjukpenningklassplaceringen.
f» Bihang till riksdagens protokoll J(J63. I samt. År 1. Ilil. 1. Bihang i
82 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Inkomsterna av tidningsrörelsen utgöres för närvarande dels av ersättning för befordran av postabonnerade tidningar, dels ock av avgifter för befordran av tidningar såsom utgivarkorsband och lidningsbilagor. För budgetåret 1961/62 uppgick inkomsterna till cirka 47,9 miljoner kronor. Inkomsterna för budgetåren 1962/63 och 1963/64 är, bl. a. med hänsyn till att nu gällande tidningsförordning enligt beslut av riksdagen skall upphöra att gälla med utgången av år 1962, svåra att beräkna. De torde kunna uppskattas till
42,9 resp. 56 miljoner kronor. Inkomstminskningen budgetåret 1962/63 i förhållande till föregående budgetår har samband med att sättet för tidningsabonnemang ändras fr. o. m. den 1 januari 1963.
Postverkets inkomster av postgirorörelsen utgöres av ersättning för kostnaderna för girogöromålens handläggning vid postanstalterna samt vid posthanken, inom styrelsen i övrigt och vid postdirektionerna. Från denna beräknade ersättning avgår av postverket uppburna portoinkomster avseende girorörelsen. Det nettobelopp, som därvid framkommer, gottskrives postverket. Ersättningen för budgetåret 1962/63 beräknas nu till cirka 122,6 miljoner kronor eller 11,2 miljoner kronor mer än ersättningen under budgetåret 1961/62. Ökningen är huvudsakligen föranledd av ökade lönekostnader in. m. och allmän uppgång i rörelsen. För budgetåret 1963/64 har inkomsterna beräknats till 131,7 miljoner kronor.
Ersättningen från postsparbanken för budgetåret 1962/63 har på enahanda sätt nu beräknats till 38,8 miljoner kronor. För nästkommande budgetår beräknas ersättningen till 40,5 miljoner kronor.
Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden har fr. o. m. uppbördsåret 1961/62 fastställts av Kungl. Maj :t i brev till generalpoststyrelsen den 2 december 1960. I anledning av bl. a. de ökade personalkostnaderna fr. o. in. den 1 januari 1962 och den 1 januari 1963 har styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 13 september 1962 hemställt om viss höjning av ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden under uppbördsåren 1962/63 och 1963/64. Under förutsättning av Kungl. Maj :ts bifall till styrelsens förslag beräknas ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden för innevarande budgetår till 13 050 000 kronor och för budgetåret 1963/64 till 14 250 000 kronor.
Enligt Kungl. Maj :ts brev till riksförsäkringsverket den 6 juni 1962 resp. Kungl. Maj :ts brev till generalpoststyrelsen den 11 maj 1962 skall ersättningen till postverket för bestyret med utbetalning av folkpensioner resp. allmänna barnbidrag utgå med 45 öre för varje under år 1962 utbetalad folkpensionsanvisning resp. med 68 öre för varje under samma år utbetalad barnbidragsanvisning. På grund av de ökade personalkostnaderna har styrelsen genom skrivelser till Kungl. Maj :t den 16 augusti 1962 jämväl beträffande ersättningen för ovannämnda bestyr hemställt om viss höjning för den på budgetåren 1962/63 och 1963/64 “belöpande ersättningen, avseende under kalenderåren 1962 och 1963 utbetalade folkpensionsanvisningar och barnbidragsanvisningar. Under förutsättning av Kungl. Maj :ts bifall till styrelsens framställning beräknas ersättningen för bestyret med utbetalning av folkpensioner och allmänna barnbidrag för innevarande budgetår till
5 350 000 kronor resp. 3 000 000 kronor och för budgetåret 1963/64 till
6 200 000 kronor resp. 3 150 000 kronor.
Vid beräkningen av ersättningen för bestyret med röstmottagning har styrelsen beaktat följande synpunkter. Gottgörelsen till postfunktionärer för arbete på valdagen den 16 september 1962 har på grund av stegrade lönekostnader m. m. utgått med avsevärt högre belopp än tidigare. Även ersättningen för administration, för röstmottagning före valdagen och för försändelser till sammanräkningsmyndigheter uppskattas till betydligt högre be-
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
lopp än vid tidigare val. Härtill kommer den särskilda ersättning för postbefordran av röstkort, som anses böra tillkomma postverket i likhet med vad som var fallet vid andrakammarvalet år 1960. Ersättningen för häi nämnt bestyr beräknas därför för budgetåret 1962/63 till 1 400 000 kronor, under det att ingen ersättning beräknas komma att inflyta under budgetåret
1963/64. .. , , .
Inkomsterna å övriga inkomsttitlar beräknas icke komma att undergå större förändringar vare sig under innevarande eller nästkommande budgetar i förhållande till inkomsterna för budgetåret 1961/62, varför någon narmare motivering rörande beräkningen av inkomsterna a dessa titlar icke ansetts erforderlig»
Vid beräkning av utgifterna har hänsyn även tagits till den beslutade höjningen med 3,5 % av statstjänstemännens löner fr. o. m. den 1 januari 1963 samt till höjningen av övriga personalkategoriers löner från samma tidpunkt. Styrelsen räknar även med en viss fortlöpande nyanställning av personal men däremot icke med större förändringar i nuvarande prisnivå.
Beträffande kostnaderna för den fr. o. m. den 1 januari 1963 gallande riskförsäkringen vid dödsfall för tjänstemännen har i avsaknad av narmare bestämmelser någon beräkning icke ansetts kunna göras. Samma ar förhållandet med den förändring av utgående löner m. m., som kan bil föliden av ikraftträdandet av lagen om allmän försäkring.
Under nu angivna förutsättningar beräknas postverkets utgifter under budgetåret 1962/63 komma att uppgå till 730,7 miljoner kronor, vilket belopp med omkring 8,5 miljoner kronor överstiger det belopp, som upptagits i den av Ivungl. Maj :t för nyssnämnda budgetår fastställda driftkostnadsstaten. Ökningen hänför sig i första hand till lönetitlarna och kostnader för anskaffning av inventarier.
För budgetåret 1963/64 har utgifterna beräknats till 776,9 miljoner kio-
Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rörelse komma att uppgå till, i avrundade tal, för budgetåret 1962/63 15 miljoner kronor och för budgetåret 1963/64 14 miljoner kronor.
Under åberopande av det anförda får styrelsen föreslå, att lnkomstoverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1963/64 enligt ovan angivna beräkningar upptages med ett till 14 miljoner kronor avrundat
^Överskottsmedlen för budgetåret 1961/62, 4 445 942 kronor 28 öre,o levererades den 28 augusti 1962. överskottsmedel kommer i görligaste man att levereras under det budgetår, till vilket medlen bokföringsmassigt bor hanföras.»
Generalpoststyrelsen har icke räknat med att några vinstmedel från postsparbanken eller postgirorörelsen skall inlevereras under berörda budgetår.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av postverket under budgetåret 1962/63 till 15 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med likaledes 15 000 000 kronor.
Televerket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
([| llihang till riksdagens protokoll 1963. I samt. År 1. Ilil. 1. Uihang I
84 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Budgetår Drift- Drift- överskott Inlevererat Beräknat i
inkomster kostnader till riksstaten
statsverket
1957/58 .................... 907,26 810,66 96,60 75,00 65,00
1958/59 .................... 969,91 839,40 130,51 115,00 75,00
1959/60 .................... 1055,59 914,95 140,64 130,00 95,00
1960/61 .................... 1166,54 995,71 170,83 120,00 80,00
1961/62 .................... 1289,22 1125,95 163,27 130,00 115,00
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av televerket upptagits ett belopp av 130 miljoner kronor.
Med skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1962 har telestyrelsen avgivit förslag i fråga om beräkning av det överskott på televerkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1963/64. I sin skrivelse anför televerket följande:
»Televerkets redovisade inkomster, driftkostnader och överskott för de senaste fyra budgetåren samt motsvarande beräknade belopp för budgetåren 1962/63 och 1963/64 framgår av efterföljande tablå, i vilken driftkostnaderna för budgetåren 1962/63 och 1963/64 har beräknats på grundval av nu gällande pris- och lönenivå. Hänsyn har ej tagits till de med införande av grupplivförsäkring fr. o. m. 1963 förenade kostnaderna, vilka ej nu kunnat beräknas.
För budgetåren 1962/63 och 1963/64 har styrelsen förutsatt i huvudsak samma konjunkturer i landet som under första halvåret 1962. Med hänsyn till det för närvarande högt uppdrivna bostadsbyggandet har styrelsen dock räknat med ett ökat antal nyteckningar av telefonabonnemang speciellt under budgetåret 1963/64 men har å andra sidan i betraktande av förutsedda skärpta exportsvårigheter ansett sig böra utgå ifrån en något avsaktande ökning av trafiken med utlandet. Vid inkomstberäkningarna för budgetåret 1963/64 har styrelsen vidare förutsatt, att den av styrelsen för detta budgetår begärda medelsförbrukningen på investeringsanslagen kommer att godkännas av statsmakterna.
För att få fram det verkliga nettoresultatet för statsverkets del av televerkets rörelse skall de i förestående tablå upptagna överskottsbeloppen minskas med riksgäldskontorets ränteutgifter för i televerkets anläggningar investerade lånemedel.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
för statens järnvägar — beräknats efter den fastställda normalräntan för lån från statens utlåningsfonder, varvid för budgetåren 1962/63 och 1963/ 64 räknats med en räntefot av 5 % (mot 4,75 % under budgetåret 1961/62).
I fråga om de för budgetåren 1962/63 och 1963/64 beräknade inkomsterna får telestyrelsen anföra följande.
Nettoökningen av antalet uppsatta telefonapparater uppgick under budgetåret 1960/61 till 133 000 och under budgetåret 1961/62 till 145 000. Styrelsen har för budgetåren 1962/63 och 1963/64 ansett sig kunna räkna med en ökning av ca 150 000 resp. 160 000 apparater.
För budgetåret 1962/63 har driftkostnaderna nu blivit beräknade till 1 307,8 milj. kronor och för budgetåret 1963/64 till 1 421,0 milj. kronor.
I avsättningen till värdeminskningskonto har, i likhet med vad som skett för budgetåren 1954/55—1962/63, medräknats en extra avsättning motsvarande en del av den inkomstökning för televerket, som uppstått genom de höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. För budgetåret 1963/64 har denna extra avsättning upptagits till 15 milj. kronor eller samma belopp som medgivits för budgetåret 1962/63.»
Televerkets inkomster och utgifter för budgetåren 1959/60, 1960/61 och 1961/62 jämförda med beräknade inkomster och utgifter för budgetåren 1962/63 och 1963/64 framgår av följande sammanställning (miljoner kro-
nor) :
Inkomster. 1959/60
Telefoninkomster:
Inträdesavgifter....... 40,5
Abonnemangs- och sam-
talsavgifter......... 823,5
Telexinkomster.......... 13,8
Telegrafinkomster ...... 31,2
Ljudradioinkomster ..... 81,0
Televisionsradioinkomster 61,0
Övriga radioinkomster ... 4,6
Anläggningsav gifter...... 28,4
Diverse inkomster....... 20,3
Summa inkomster 1 104,8
Ökning från närmast föregående år av inkomster:
absolut.............. 90,6
i procent ............ 8,9
86 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
I förutnämnda skrivelse har telestyrelsen vidare anfört följande:
»Enligt beslut av 1957 och 1959 års riksdagar skall de överskott av radiolicensmedel, som uppstår på ljudradiorörelsen resp. på televisionsradiorörelsen sedan från inkomsterna dragits kostnaderna för programproduktion och programdistribution samt investeringar, redovisas såsom separata poster och icke inlevereras till statskontoret tillsammans med verkets andra överskottsmedel utan balanseras till följande budgetår. I anledning härav skall de inledningsvis angivna överskotten ändras på följande sätt för att få fram de belopp som skall inlevereras.
Leveranserna av överskottsmedel för de ifrågavarande tvenne budgetåren förutses komma att ungefärligen överensstämma med de beräknade beloppen.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna för televerket under budgetåret 1962/63 till 110 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1963/64 uppföres med 120 000 000 kronor.
Statens vattenfallsverk
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens vattenfallsverk upptagits ett belopp av 250 miljoner kronor.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1962 angående beräkning av inkomstöverskottet å statens vattenfallsverks rörelse för budgetåren 1962/63 och 1963/64 har vattenfallsstyrelsen anfört följande:
»överskotten för budgetåren 1962/63 och 1963/64 beräknas till 250 000 000 kronor respektive 260 000 000 kronor enligt nedanstående uppställning.
Överskottet för budgetåret 1962/63 överensstämmer med vad som upptagits i riksstaten.
Vattenfallsstyrelsens kraftavsättning har icke utvecklats på det satt, som tidigare antagits, utan belastningen har stagnerat. Orsakerna härtill är framför allt de låga oljepriser, som för närvarande råder och som medfört okad konkurrens från värmealstrad energi, samt att konjunkturerna försämrats för vissa industrier, som för sin produktion i hög grad använder elkraft, såsom cellulosaindustrin.
Delvis i anslutning till nämnda prisutveckling utreder vattenfallsstyrelsen för närvarande en sänkning av krafttaxorna och det är möjligt att en sådan genomföres redan vid årsskiftet 1962/63. Då emellertid beslut ännu icke fattats, kan någon tillförlitlig inkomstberäkning nu icke göras. Ovan redovisade inkomstbelopp är därför grundade på ovissa antaganden beträffande såväl taxenivån som konjunkturutvecklingen och dess inverkan på elkraftförsäljningen. Styrelsen räknar med att kunna lämna exaktare uppgifter under mars månad 1963.
För kanalverken har räknats med oförändrade inkomster.
Vattenfallsstyrelsen ämnar föreslå, att fastighetsförvaltningen från och med den 1 juli 1963 skall upphöra att vara en självständig rörelsegren, varför några inkomster under denna rubrik icke medtagits för budgetåret 1963/ 64.
88 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Beloppen inlevererbara överskottsmedel kan sättas lika med de bokförda överskotten, d. v. s. 250 000 000 kronor för budgetåret 1962/63 och 260 000 000 kronor för budgetåret 1963/64. Noggrannheten i kalkylen är icke större än att eftersläpningen mellan bokförda och i penningar tillgängliga överskott kan försummas.»
Riksrevisionsverket beräknar med utgångspunkt från oförändrade krafttaxor inkomsterna av statens vattenfallsverk till 250 000 000 kronor för budgetåret 1962/63 samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1963/64 upptages till 260 000 000 kronor.
Domänverket
De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten för de senast förflutna fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 40 miljoner kronor.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 26 november 1962 har domänstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1962/63 och 1963/64 yttrat följande:
»Domänverkets räkenskapsår är kalenderår. Med ledning av jägmästarnas budgetredovisningsrapporter för innevarande år och utfallet av höstens kronoskogsförsäljningar beräknar styrelsen överskottet för 1962 till 20 miljoner kronor. J
Uppkommande överskottsmedel för 1962 kommer att inlevereras i den takt som tillgången på rörelsemedel medgiver. Styrelsen räknar dock med att kunna inleverera överskottet under juni månad 1963.
Beräkningen av överskottet för domänverkets rörelse under 1963 innehåller av olika anledningar flera svårbestämbara faktorer. Sålunda existerar i skrivande stund icke någon avtalsuppgörelse mellan skogsbrukets arbets- ^rknadsparter. Vidare härrör huvuddelen av domänverkets intäkter under 1963 från försäljning av produkter, för vilka prisuppgörelser för närvarande i stor utsträckning saknas. Leveranspriserna kommer att få uppgöras under mtrycket av svaga konjunkturförhållanden för skogsindustriens produkter på världsmarknaden. Beträffande rotförsäljningarna under hösten 1963 är
än mer oviss än vanligt- Styrelsen beräknar intäkterna för 1963 till 335 miljoner kronor.
89 Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Kostnadsstegringar kan förutses för virkesavkastnmgens tillgodogörande. Kostnaderna för sociala åtgärder främst pensionering av arbetare och tjänstemän kommer att stiga väsentligt. Vid planläggning av verksamheten för 1963 har styrelsen iakttagit stor återhållsamhet framförallt beträffande in
VCStyrelsen beräknar överskottet för 1963 till 20 miljoner kronor. Styrelsen redovisar den verkställda resultatberäkningen i närsluten bilaga.»
Domänstyrelsens ovannämnda bilaga lämnar följande uppgifter rörande domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster och utgifter (efter vissa salderingar) samt överskott för vart och ett av åren 1961 1963 (mil-
joner kronor).
Inkomster
Skogsdomäner.............................
Jordbruksdomäner.........................
Räntor ..................................
Summa
351.0 8,3 0,8
355,7 326,5
7,9 8,0
0,6 0,5
364,2 335,0
Utgifter
Överskott
44,6 20,0 20,0
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av domänverket under budgetåret 1962/63 till 20 000 000 kronor samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1963/64 uppföres med likaledes 20 000 000 kronor.
II. Riksbanksfonden
Ifrågavarande inkomsttitel är i gällande riksstat uppförd med 50 miljoner kronor. I en från riksbanken till riksrevisionsverket den 11 oktober 1962 avlåten skrivelse har förevarande inkomsttitel beräknats till 50 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1963/64.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna från riksbanksfonden för bud getåret 1962/63 till 50 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med likaledes 50 000 000 kronor.
III. Statens allmänna fastighetsfond
Statens allmänna fastighetsfond omfattar tio delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, fångvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, byggnadsstyrelsens, generaltullstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets,
90 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
sjöfartsstyrelsens, medicinalstyrelsens och karolinska sjukhusets delfonder. Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de på delfondens stat upptagna inkomsterna och utgifterna för delfonden. Beträffande övriga delfonder utom slottsbyggnadernas delfond gäller däremot, att ifrågavarande ersättning skall bestämmas så, att ett överskott erhålles motsvarande full förräntning av det å respektive delfonder disponerade statskapitalet. I olikhet mot övriga delfonder under fastighetsfonden avses slottsbyggnadernas delfond icke skola redovisa något överskott.
I skrivelse den 10 december 1962 har riksrevisionsverket avgivit utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1963/64. I enlighet med detta förslag skulle överskotten på de särskilda delfonderna upptagas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen (kronor):
Slottsbyggnadernas delfond......................... 1 000
Fångvårdsstyrelsens delfond......................... 2 915 000
Beskickningsfastigheternas delfond................... 1 755 000
Byggnadsstyrelsens delfond......................... 14617 000
Generaltullstyrelsens delfond........................ 275 000
Uppsala universitets delfond........................ 1 270 000
Lunds universitets delfond......................... 1 195 000
Sjöfartsstyrelsens delfond .......................... 185 q00
Medicinalstyrelsens delfond.......................... 10 565 000
Karolinska sjukhusets delfond ...................... 1 480 000
Summa 34 258 000
Riksrevisionsverket föreslår sålunda, att överskottet på statens allmänna fastighetsfond i riksstaten för budgetåret 1963/64 upptages till 34 258 000 kronor.
IV. Försvarets fonder
Försvarets fastighetsfond. Fonden består av två delfonder: kasernbyggnaders och befästningars delfonder, vilka förvaltas av fortifikationsförvaltningen: dock att vården av flygfält m. m. handhaves av flygförvaltningen. Såsom överskott för vardera delfonden skall för varje budgetår bokföras ett belopp motsvarande för budgetåret 1963/64 5 procent av den på respektive delfond vid budgetårets ingång redovisade kapitalbehållningen.
Riksrevisionsverket beräknar överskottet på försvarets fastighetsfond för budgetåret 1963/64 till 38 713 000 kronor.
Försvarets fabriksfond. I skrivelse till riksrevisionsverket den 13 oktober 1962 har försvarets fabriksstyrelse beräknat överskottet från försvarets
Bih. i: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
labriksfond till 2 900 000 kronor för budgetåret 1962/63 samt till 3 000 000 kronor för budgetåret 1963/64. Därav hänför sig för såväl budgetåret 1962/63 som budgetåret 1963/64 950 000 kronor till inkomster från armétygförvaltningens i fonden invärderade maskiner och byggnader. Fabriksstyrelsen har vid sina beräkningar utgått från att under innevarande budgetår investeringar kommer att göras inom ramen för beviljade anslag, varvid en viss nettoökning av kapitalbehållningen kommer att äga rum. Detta förklarar inkomstökningen för fabriksverket budgetåret 1963/64. Däremot har icke räknats med några större investeringar i den planerade sammansättningsverkstaden för ammunition.
Riksrevisionsverket upptager i enlighet med försvarets fabriksstyrelses beräkningar överskottet från försvarets fabriksfond under budgetåret 1962/63 till 2 900 000 kronor samt föreslår, att överskottet för budgetåret 1963/64 uppföres med 3 000 000 kronor.
V. Statens utlåningsfonder
I särskilda skrivelser har nedanstående myndigheter uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1963/64 enligt följande.
Utrikesdepartementet............ 30 000 kronor
Bostadsstyrelsen ................ 311 891 400 »
Statskontoret.................... 12 253 000 »
Generaltullstyrelsen.............. 100 »
Lantbruksstyrelsen .............. 1 900 000 »
Sjöfartsstyrelsen ................ 500 »
Riksbanken .................... 5 701300 »
Riksgäldskontoret................ 100 000 »
Hithörande inkomster har sålunda av vederbörande fondförvaltande myndigheter uppskattats till sammanlagt 331 876 300 kronor.
Med ledning av de framlagda beräkningarna föreslår riksrevisionsverket, att överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1963/64 upptages till sammanlagt 334 217 000 kronor. Beträffande överskottens fördelning på de olika fonderna får riksrevisionsverket hänvisa till tabellbilagan (bilaga D).
VI. Fonden för låneunderstöd
Enligt inhämtade upplysningar har bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av respektive delfonder för budgetåret 1963/64 till härefter angivna belopp (kronor):
Bostadsstyrelsens delfond.................. 600 000
Statskontorets delfond....................10 500 000
Lantbruksstyrelsens delfond .............. 2 000
Riksbankens delfond...................... 2 500 000
Riksgäldskontorets delfond................ 582 000
92 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Riksrevisionsverket föreslår, att inkomsterna under fonden för låneunderstöd för budgetåret 1963/64 upptages till 14 202 000 kronor med den fördelning på delfonder, som angives i tabellbilagan (bilaga D).
VII. Fonden för statens aktier
På fonden för statens aktier var vid utgången av budgetåret 1961/62 bokförda av staten ägda aktier i följande aktiebolag, nämligen: Aktiebolaget Aerotransport, Aktiebolaget Transitotrafik, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB), Svenska tobaksaktiebolaget, Nya systemaktiebolaget, Sveriges kreditbank aktiebolag, Aktiebolaget Industrikredit, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Aktiebolaget Statens skogsindustrier, Svenska lagerhusaktiebolaget, Aktiebolaget Fjäråssand, Svenska penninglotteriet aktiebolag, Norrbottens järnverk aktiebolag, Aktiebolaget Svensk torvförädling, Svenska skifferoljeaktiebolaget, Aktiebolaget Tipstjänst, Aktiebolaget Ceaverken, Ruotivare gruvaktiebolag, Aktiebolaget Atomenergi, Aktiebolaget Statsgruvor, Aktiebolaget Oljetransit, Karlskronavarvet aktiebolag och Törefors aktiebolag.
Från och med det räkenskapsår för LKAB som började den 1 oktober 1957 innehar staten huvuddelen av aktierna i detta bolag.
Inkomsterna på titeln domineras helt av avkastningen från LKAB. Enligt inhämtade upplysningar beräknas avkastningen på fonden bokförda aktier endast komma att inflyta från LKAB, Svenska tobaksaktiebolaget, Sveriges kreditbank aktiebolag, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst. Från inkomsterna på fonden avgår avsättning av statens vinst för stöd till industriellt forskningsoch utvecklingsarbete, vilken avsättning för vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1963/64 uppskattas till 25 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fonden för statens aktier till 105 000 000 kronor för budgetåret 1962/63 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med likaledes 105 000 000 kronor.
VIII. Statens pensionsfonder
I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1962 har riksförsäkringsverket beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för budgetåret 1962/63 till 56 miljoner kronor och för budgetåret 1963/64 till 56,5 miljoner kronor.
I särskilda skrivelser till riksrevisionsverket har statskontoret, statens pensionsanstalt och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga såsom kapitalfonder redovisade pensionsfonder för budgetåret 1963/64 till 7 363 000 kronor, 13 000 000 kronor respektive 35 000 kronor.
I anslutning till ovanstående beräkningar föreslår riksrevisionsverket, att inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1963/64 beräknas till följande belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 57 000 000 kronor, från civila tjänstepensionsfonden 1 800 000 kronor, från militära tjänste-
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
pensionsfonden 180 000 kronor, från allmänna familjepensionsfonden 5 400 000 kronor, från statens pensionsanstalts pensionsfond 13 000 000 kronor samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 35 000 kronor eller sammanlagt 77 415 000 kronor.
IX. Diverse kapitalfonder
Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksrevisionsverket den 15 oktober 1962 har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond till 25,42 miljoner kronor för budgetåret 1962/63 och till 23,36 miljoner kronor för budgetåret 1963/64.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsten på förevarande inkomsttitel till 25 000 000 kronor för innevarande budgetår och föreslår, att titeln för budgetåret 1963/64 uppföres med 23 500 000 kronor.
Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelse till riksrevisionsverket den 6 november 1962 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat överskottet på väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond till 13,6 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 12,3 miljoner kronor för budgetåret 1963/64. Styrelsen har beträffande beräkningarna anfört följande:
»Överskottet för budgetåret 1962/63 har i likhet med föregående budgetår beräknats på den genomsnittliga kapitalbehållningen under budgetåret, grundad på den vid budgetårets ingång och vid dess utgång å fonden redovisade kapitalbehållning, överskottet har beräknats efter den för budgetåret 1962/63 gällande procentsatsen, vilken är 5 %.
För budgetåret 1962/63 grundar sig beräkningen av överskottet dels på det faktiska nettokapitalet vid budgetårets ingång, dels på de investeringar som redovisas för budgetåret 1962/63 i petita avseende budgetåret 1963/64, dels de ytterligare investeringar, som beräknas erforderliga för sysselsättningsarbeten avseende husbyggnader under budgetåret 1962/63 samt de avskrivningar, som beräknats i petita avseende budgetåret 1962/63. Det räntepliktiga kapitalet beräknas på dessa grunder till 236,4 miljoner kronor och överskottet till ca 11,8 miljoner kronor. För de på förrådsfonden redovisade oljelagringsanläggningarna har överskottet beräknats på det vid budgetårets ingång redovisade nettokapitalet. Detta överskott uppgår till 1,8 miljoner kronor.
Beräkningen av överskottet för budgetåret 1963/64 grundar sig dels på den beräknade kapitalbehållningen den 1.7.1963, dels på beräknade investeringar under budgetåret 1963/64 enligt petita avgiven i augusti 1962, dels beräknade investeringar för avslutande av 1962/63 års sysselsättningsarbeten samt beräknade avskrivningar enligt petita, avgiven i augusti 1962. Det räntepliktiga kapitalet beräknas på dessa grunder till 247,0 miljoner kronor och överskottet efter oförändrat 5 % till ca 12,3 miljoner kronor.
Genom beslut den 6.7.1961 har Kungl. Maj:t uppdragit åt dåvarande riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap att i samråd med riksrevisionsverket bland annat utarbeta förslag till redovisningsbestämmelser och driftsstat för inrättande av kapitalfond under riksnämndens förvaltning. Med anledning härav har styrelsen icke beräknat något överskott för dessa anläggningar för budgetåret 1963/64.»
94 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Riksrevisionsverket förutsätter att från och med budgetåret 1963/64 en särskild av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap förvaltad kapitalfond, förslagsvis benämnd fonden för oljelagringsanläggningar, inrättas för redovisning av de oljelagringsanläggningar, som för närvarande redovisas av väg- och vattenbyggnadsverket. Fondens avkastning för budgetåret 1963/64 kan vid en normalräntesats av 5 procent beräknas till 1,8 miljon kronor.
I skrivelser från riksgäldskontoret, sjöfartsstyrelsen och lantbruksstyrelsen har lämnats de uppgifter beträffande avkastningen av övriga diverse kapitalfonder, som, tillsammans med uppgifter för ovan berörda fonder, framgår av följande sammanställning.
1962/63
Kronor
Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret).... 5 000 000 Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond (väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen).......................... 13 600 000
Fonden för Södertälje kanalverk (sjöfartsstyrelsen) .... —
Jordfonden (lantbruksstyrelsen)...................... 850 000
Arrendeegnahemsfonden (lantbruksstyrelsen) .......... 50 000
Fonden för oljelagringsanläggningar (överstyrelsen för
ekonomisk försvarsberedskap) .................... —
Summa 19 500 000
1963/64
Kronor
5 000 000
12 300 000
900 000 45 000
1 800 000 20 045 000
Riksrevisionsverket förordar med stöd av förestående uppgifter, att inkomsttiteln övriga diverse kapitalfonder för budgetåret 1963/64 upptages till ett avrundat belopp av 20 000 000 kronor.
Bih. i: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
95 Sammanfattning
Riksrevisionsverkets förslag till beräkning av driftbudgetens inkomster under budgetåret 1963/64 och den nu företagna uppskattningen av inkomsterna under innevarande budgetår har utförts under antagande av ytterligare någon produktionsökning och fortsatt hög sysselsättningsnivå under 1963 och första halvåret 1964. Lönesummans ökning under 1963 har förutsatts komma att bli något mindre än under innevarande år. För år 1964 har schablonmässigt räknats med en stegring av 4 procent. Fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor samt bolagens taxerade inkomster har förutsatts komma att bli ungefär desamma vid 1963 och 1964 års taxeringar som vid 1962 års taxering.
Slutresultatet av riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsterna under innevarande och nästkommande budgetår framgår av de såsom bilaga C respektive bilaga D fogade specifikationerna samt av nedanstående sammanfattande tabell, i vilken även de redovisade inkomsterna under budgetåren 1960/61 och 1961/62 medtagits för jämförelse.
Som närmare berörts i samband med beräknandet av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. (s. 18—32) framkommer titelns nettoinkomst som skillnaden mellan en rad inkomst- och utgiftsposter. Inkomsterna på titeln utgöres i första hand av preliminär skatt som till större delen i form av källskatt nära följer den löpande utvecklingen av skatteunderlaget. Den bristande anpassningen mellan de preliminära och de slutliga skatterna kommer till uttryck i kvarstående och överskjutande skatt, som tillföres respektive utbetalas från titeln, över titeln passerar även andra skatter och avgifter, av vilka kommunalskatterna samt avgifter och bidrag till den allmänna sjukförsäkringen är de mest betydande.
Nettoinkomsten på titeln beräknas komma att öka med över 300 miljoner kronor från budgetåret 1961/62 till budgetåret 1962/63. Eu kraftig ökning i preliminärskatteuppbörden uppväges härvid delvis av ökade utbetalningar av kommunerna tillkommande skattemedel. Enligt nu föreliggande beräkning skulle för budgetåret 1962/63 netto 425 miljoner kronor reser-
96 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
veras på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning av kommunalskattemedel.
För budgetåret 1963/64 förutses en uppgång i preliminärskatteinflödet på ca 1 000 miljoner kronor. Mot denna ökning står emellertid ökade utbetalningar främst av kommunalskattemedel och överskjutande skatt så att nettoinkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet beräknas komma att minska med 400 miljoner kronor under budgetåret 1963/64 jämfört med budgetåret 1962/63. Av tidigare på budgetutjämningsfonden avsatta kommunalskattemedel beräknas netto 250 miljoner kronor komma att återföras under budgetåret 1963/64.
Övriga skatter å inkomst, förmögenhet och rörelse domineras av stämpelmedlen. Den uppgång som beräknas för intäkterna under denna rubrik för budgetåret 1962/63 beror på en tillfälligt hög uppbörd av arvsskatt.
I anslutning till de allmänna antagandena om den ekonomiska utvecklingen har riksrevisionsverket för flertalet andra inkomsttitlar räknat med en fortgående ökning av inkomsterna. Automobilskattemedlen beräknas öka med inemot 350 miljoner kronor under budgetåret 1962/63 och med 90 miljoner kronor under budgetåret 1963/64. Den förutsedda kraftiga ökningen under innevarande budgetår kan hänföras till såväl höjda skattesatser för bensin och brännolja som ett tillfälligt skattebortfall under föregående budgetår till följd av ändrat uppbördsförfarande. Fordonsskatten beräknas öka med ca 30 miljoner kronor under vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1963/64.
Den förutsedda kraftiga stegringen för tullar och acciser mellan budgetåren 1961/62 och 1962/63 beror framförallt på ökning av allmän varuskatt. Denna, som under budgetåret 1961/62 gav 1 941 miljoner kronor, beräknas under budgetåret 1962 /63 ge 2 700 miljoner kronor, ökningen sammanhänger med höjningen av skattesatsen från 4 till 6 procent från och med 1962 samt ökad omsättning. För budgetåret 1963/64 beräknas allmän varuskatt komma att inflyta med 2 800 miljoner kronor. Beträffande övriga titlar under denna rubrik kan nämnas, att för tullmedel räknas med en uppgång med 35 miljoner kronor under såväl innevarande som nästkommande budgetår. Tobaksskatten beräknas öka med ca 35 miljoner kronor under vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1963/64. För skatt å sprit förutses en ökning med ca 60 miljoner kronor under innevarande budgetår och en ytterligare uppgång med 50 miljoner kronor under nästkommande budgetår. Energiskatten beräknas för innevarande budgetår komma att öka med ca 70 miljoner kronor och ökningen för budgetåret 1963/64 uppskattas till 30 miljoner kronor.
Beträffande affärsverken beräknas televerkets inlevererade överskott till 110 miljoner kronor under budgetåret 1962/63 mot ett redovisat belopp av 130 miljoner kronor under budgetåret 1961/62. För budgetåret 1963/64 beräknas televerkets inlevererade överskott till 120 miljoner kronor. För vattenfallsverket förutses de inlevererade överskotten komma att uppgå till 250 miljoner kronor under innevarande och till 260 miljoner kronor under
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
nästkommande budgetår. För statens järnvägar är ingen inkomsttitel uppförd för innevarande budgetår och inte heller för budgetåret 1963/64 förutses något överskott.
Enligt nu föreliggande beräkningar skulle de totala inkomsterna på driftbudgeten under budgetåret 1962/63 komma att uppgå till 19 729 miljoner kronor, vilket överstiger i riksstaten upptaget belopp med 523 miljoner kronor. För budgetåret 1963/64 skulle inkomsterna komma att uppgå till 19 777 miljoner kronor, vilket skulle innebära en uppgång med 48 miljoner kronor i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1962/63 och en uppgång med 571 miljoner kronor i jämförelse med gällande riksstat.
Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom, Thorson och Säfström, varjämte byrådirektören Lindahl varit föredragande.
Stockholm den 14 december 1962.
Underdånigst GÖSTA RENLUND
Olof Lindahl
98 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1961/62
Miljoner kronor
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
99 Bilaga A
100 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Bilaga B
Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1957/58—1961/62
Tusental kronor
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
101 Uppbörd i statens verksamhet:
Vattendomstolsavgifter ..............
Inkomster vid fångvården............
Bidrag till riksförsäkringsverket och
försäkringsrådet...................
Bidrag till pensionsstyrelsen..........
Inkomster vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården .......
Inkomster vid statens vårdanstalter
för alkoholmissbrukare............
Inkomster vid statens geotekniska institut ............................
Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion ..........................
Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket ...........................
Avgifter för registrering av motorfordon ..............................
Inkomster vid Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut..........
Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet ......................
Inkomster vid länsarkitektsorganisatio-
nen..............................
Inkomster vid matematikmaskinnämnden ..............................
Inkomst av myntning och justering ..
Kontrollstämpelmedel................
Bidrag till bank- och fondinspektionen Bidrag till sparbanksinspektionen .... Bidrag för tillsyn över sparbankerna.. Bidrag för revision av sparbankerna.. Inkomster vid tandläkarhögskolorna .. Avgifter för granskning av biografbilder .............................
Inkomster vid lantbruksnämnderna .. Inkomster vid statens jordbruksnämnd Inkomster vid statens centrala frökontroll anstalt ....................
Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. Inkomster vid statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt....................
Inkomster vid statens maskinprovningar Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt ....................
Inkomster vid veterinärhögskolan----
Inkomster vid lantmäteriväsendet.... Inkomster vid rikets allmänna kartverk ..............................
Avgifter för statskontroll å krigsmate-
rieltillverkningen..................
Skeppsmätningsavgifter..............
Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning ........................
Inkomster vid statens provningsanstalt Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ............................
Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor......................
Fyr- och båkmedel..................
7 Bihang till riksdagens protokoll 1963.1 samt. Nr 1. Bil. 1. llihang 1
102 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
104 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
105 Bilaga C
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1962/63
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning..
b) Kupongskatt, bevillning.........................
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning..
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning....................
e) Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning..............................
f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning ..............
g) Lotterivinstskatt, bevillning......................
h) Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m., bevillning ..........................................
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning ........................
b) Bensin- och brännoljeskatt, bevillning............
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning ..........................
b) Allmän varuskatt, bevillning....................
c) Särskilda varuskatter, bevillning.................
d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning----
e) Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m., bevillning ..........................................
f) Skatt å kaffe, bevillning ........................
g) Tobaksskatt, bevillning..........................
h) Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag,
bevillning......................................
i) Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag,
bevillning......................................
j) Skatt å sprit, bevillning ........................
k) Skatt å vin, bevillning ........................
l) Skatt å malt- och läskedrycker, bevillning ......
m) Statlig nöjesskatt, bevillning ....................
n) Energiskatt, bevillning ..........................
Säger för skatter
8 200 000 000 7 000000 1000 000 10 200 000
2000000 115 000 000 84 000000
115 000 000
480000000 1000 000 000
900 000 000 2700000000 380 000 000 205 000 000
50 000 000 28 000 000 1000 000 000
20 000 000
34 000 000 1300 000 000 120 000 000 185 000 000 22 000 000 600 000 000 17 558 200 000
8600 000 000 8 000 000 4 000 000 10 200 000
2 000 000 140 000 000 85 000000
124 000 000
475 000 000 1 100 000 000
890000 000 2 700 000 000 395 000 000 220 000 000
35 000 000 28 000 000 1000 000 000
20000 000
34 000 000 1 275 000 000 112 000 000 180 000 000 25 000 000 610 000 000 18 072 200 000
106 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
46. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium..
47. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium----
48. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium----
49. Inkomster vid statens mentalsjukhus................
50. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus ..................
51. Inkomster vid karolinska sjukhuset ...............
52. Inkomster vid serafimerlasarettct....................
Säger för uppbörd i statens verksamhet
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel.........................................
2. Totalisatormedel....................................
3. Tipsmedel..........................................
4. Lotterimedel........................................
5. Övriga diverse inkomster............................
Säger för diverse inkomster Säger för egentliga statsinkomster
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning..............................
2. Televerket........................................
3. Statens vattenfallsverk............................
4. Domänverket ....................................
Säger för statens affärsverksfonder
II. Riksbanksfonden....................................
III. Statens allmänna fastighctsfond......................
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond..........................
2. Försvarets fabriksfond............................
Säger för försvarets fonder
V. Statens utlåningsfonder..............................
VI. Fonden för låneunderstöd ..........................
VII. Fonden för statens aktier............................
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden ..........................
2. Civila tjänstepensionsfonden ......................
3. Militära tjänstepensionsfonden.....................
4. Allmänna familjepensionsfonden....................
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond..............
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk..........
Säger för statens pensionsfonder
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet..............
2. Övriga diverse kapitalfonder ......................
Säger för diverse kapitalfonder Säger för inkomster av statens kapitalfonder
Tillsammans
13 000 000 130 000 000 250 000 000 40 000 000
433 000 000 50 000 000 28 117 000
35 167 000 2 900 000
38 067 000 298 918 000 15 779 000 80 000 000
67 000 000 1800 000 200000 5 300 000 10 200 000 35 000 74 535 000
25 000 000 20 000 000
45 000 000 1 063 416 000 19 200 081 000
15 000 000 110 000 000 250 000 000 20 000 000
395 000 000 50 000 000 28 117 000
35 167 000 2 900 000
38 067 000 304 184 000 15 272 000 105 000 000
56 000 000 1 800 000 180 000 5 400 000 12 500 000 35000 75 915 000
25 000 000 19 500 000
44 500 000 1 056 055 000 19 728 627 000
108 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Bilaga D
Specifikation ar inkomsterna & driftbudgeten för budgetåret 1963/64
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.,
bevillning..............................8200000 000
b) Kupongskatt, bevillning ................ 8 000 000
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning ............................... 1 000 000
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning........... 10 200 000
e) Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, bevillning.............. 2 000 000
f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning...... 120000 000
g) Lotterivinstskatt, bevillning ............ 87 000 000
h) Omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m., bevillning....................... 126 000 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning ................ 505 000 000
b) Bensin- och brännoljeskatt, bevillning ..1160 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning................... 925 000 000
b) Allmän varuskatt, bevillning.......... 2 800 000 000
c) Särskilda varuskatter, bevillning.......... 415 000 000
d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning 230 000 000
e) Regleringsavgift och accis å fettvaror
m. m., bevillning ...................... 37 000000
f) Skatt å kaffe, bevillning................ 29 000 000
g) Tobaksskatt, bevillning.................1035 000 000
h) Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, bevillning.................... 20 000 000
i) Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, bevillning ................... 35 000 000
j) Skatt å sprit, bevillning ...............1325 000 000
k) Skatt å vin, bevillning................. 120000 000
l) Skatt å malt- och läskedrycker, bevillning 185 000 000
m) Statlig nöjesskatt, bevillning............ 25 000 000
n) Energiskatt, bevillning................. 640000000
Kronor
Kronor
it.
Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter ..............................
2. Inkomster vid fångvården ...........................
3. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet..
4. Inkomstervid statens vårdanstalter föralkoholmissbrukare
5. Inkomster vid statens geotekniska institut............
8 554 200 000
1665 000 000
7 821000 000
1000 000 4 500 000 3 800 000 350 000 1500 000
18040200 000
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
6. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, att tillföras
automobilskattemedlen ...............................
7. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, alt tillföras automobilskattemedlen ..........................
8. Avgifter för registrering av motorfordon..............
9. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut .............................................
10. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet...
11. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.............
12. Inkomster vid matematikmaskinnämnden ............
13. Inkomst av myntning och justering ..................
14. Kontrollstämpelmedel................................
15. Bidrag till bankinspektionen ........................
16. Bidrag för revision av sparbankerna..................
17. Bidrag till försäkringsinspektionen....................
18. Inkomster vid tandläkarhögskolorna..................
19. Avgifter för granskning av biograffilm................
20. Inkomster vid lantbruksnämnderna...................
21. Inkomster vid statens jordbruksnämnd................
22. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt......
23. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m...............
24. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt
25. Inkomster vid statens maskinprovningar ..............
26. Avgifter vid köttbesiktning..........................
27. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt......
28. Inkomster vid veterinärhögskolan ....................
29. Inkomster vid lantmäteriväsendet....................
30. Inkomster vid rikets allmänna kartverk..............
31. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen ..
32. Skeppsmätningsavgifter ..............................
33. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning.......
34. Inkomster vid statens provningsanstalt................
35. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten............
36. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor ....
37. Fyr- och båkmedel..................................
38. Lotspenningar.......................................
39. Försäljning av sjökort m. m.........................
40. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt..........
41. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ....
42. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register ....
43. Inkomster av statens gruvegendom....................
44. Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen..........
45. Inkomster vid statens institut för folkhälsan..........
46. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium ....
47. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium......
48. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium.....
49. Inkomster vid statens mentalsjukhus..................
50. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus....................
Öl. Inkomster vid karolinska sjukhuset...................
52. Inkomster vid serafimerlasarettet.....................
Kronor
5 000 000
1300 000 10 800 000
8 000000 110 000 1000000
2 500 000 15 000 000
1400 000 1050000 530000 1670 000 430 000 270 000 1300 000 450 000
3 000 000 920 000 250000 300 000
4 400 000 1600 000
840 000 19 500 000 4 200 000 55 000 500 000 1 100 000 3 400 000 9 400 000 300 000 18 000 000 12 000 000 720 000 1 600 000 17 000 000 400 000
3 900 000
11000 700 000
4 700 000 830 000 450 000
49 000 000 325 000 46 000 000 8 700 000
Kronor
275 961000
no
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
U1
112 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Bilaga E
PM
angående statsinkomsternas utveckling efter budgetåret 1963/64
I anslutning till beräkningen av statsverkets inkomster under budgetåret 1963/64 har riksrevisionsverket även verkställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1964/65—1966/67.
Utvecklingen av statsinkomsterna är i första hand beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen, för vilken på längre sikt givetvis endast schablonmässiga antaganden kan göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen är särskilt utpräglat för titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. Varje procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna kan sålunda, vid en i stort oförändrad inkomststruktur, beräknas medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter med drygt 100 miljoner kronor per år. Vid ett schablonmässigt antagande om en 4-procentig ökning av skatteunderlaget vid 1965—1967 års taxeringar kan de påförda beloppen av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas uppgå till de belopp, som angives i följande tablå, i vilken även det enligt det föregående uppskattade beloppet vid 1963 och 1964 års taxeringar medtagits (miljoner kronor).
Taxeringsår
1963 1964 1965 1966 1967
7 640 8 280 8 610 9 070 9 540
+ 640 +330 +460 +470
Genom uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader förekomma mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på skattetiteln under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt märkbar vid större förändringar av skatteunderlaget. En antagen stegring av skatteunderlaget under budgetåren 1964/65—1966/67 med 4 procent skulle innebära, att inkomsterna på titeln skulle uppgå till 8 500 miljoner kronor under budgetåret 1964/65. Budgetåret 1965/66 skulle de kassamässiga intäkterna på titeln uppgå till 9 200 miljoner kronor och under budgetåret 1966/67 till 9 800 miljoner kronor.
För under tullar och acoiser redovisade inkomsttitlar är sambandet med den löpande ekonomiska utvecklingen speciellt framträdande för allmän varuskatt, som utgår på den värdemässiga omsättningen. För övriga tullar och acciser liksom för automobilskattemedlen har skattesatserna i betydande utsträckning karaktären av styckeskatter och är relativt oberoende av förändringar i prisnivån. Vid givna skattesatser kan därför en prognos över intäkterna för ifrågavarande inkomsttitlar utföras med ledning av mindre preciserade antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen än när det gäller titeln skatt ä inkomst och förmögenhet m. m. Detsamma gäller
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
under förutsättning av bland annat oförändrade förräntningskrav också för flertalet kapitalfonder.
I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för budgetåret 1961/6,2 och de mu beräknade beloppen för budgetåren 1962/63 och 1963/64 medtagits, har de beräknade intäkterna under budgetåren 1964/65—1966/67 för andra titlar än titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. sammanställts (miljoner kronor).
Beräkningen bygger på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar såsom allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna kan genom det nära sambandet mellan intäkter och den löpande ekonomiska utvecklingen också tämligen små förändringar i utvecklingstakten för nationalprodukten och dess komponenter ge utslag i intäkterna. Helt allmänt bör dessutom understrykas, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1962/63 och 1963/64. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes, måste givetvis beräkningarna för budgetåren 1964/65—1966/67 revideras.
114 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen:
Innehåll
Inledning
Driftbudgetens utfall budgetåren 1957/58—1961/62 s. 2. — Utfallet av statsregleringen budgetåret 1961/62 s. 3. — Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1962/63 s. 5. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1952— 1961 s. 5. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1962—1964 s. 15.
A. Egentliga statsinkomster.................. ......................... 18
I. Skatter......................................................... 18
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse...................... 18
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m........................ 18
Kupongskatt ................................................ 32
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.......................... 32
Skogsvårdsavgifter........................................... 33
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter ....... 33
Arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expe-
ditionsstämplar m. m...................................... 34
2. Automobilskattemedel........................................ 40
Fordonsskatt ................................................ 40
Bensin- och brännoljeskatt..................................... 42
3. Tullar och acciser............................................ 45
Tullmedel .................................................. 45
Allmän varuskatt............................................ 48
Särskilda varuskatter ........................................ 50
Omsättningsskatt å motorfordon................................ 52
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m..................... 54
Skatt å kaffe ............................................... 56
Tobaksskatt ................................................ 56
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag ............... 58
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag .............. 58
Skatt å sprit................................................. 59
Skatt å vin..................................................... 60
Skatt å malt- och läskedrycker................................. 61
Statlig nöjesskatt............................................ 62
Energiskatt.................................................. 63
II. Uppbörd i statens verksamhet..................................... 68
III. Diverse inkomster ............................................... 76
Bötesmedel................................................... 76
Totalisatormedel.............................................. 76
Tipsmedel.................................................... 77
Lotterimedel................................................. 78
Övriga diverse inkomster...................................... 78
B. Inkomster av statens kapitalfonder.................................. 80
I. Statens affärsverksfonder......................................... 80
Postverket................................................... 80
Televerket................................................... 83
Statens vattenfallsverk ....................................... 86
Domänverket ................................................ 88
Bill. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 115
II. Riksbanksfonden................................................ 89
III. Statens allmänna faslighetsfond................................... 89
IV. Försvarets fonder............................................... 90
V. Statens utlåningsfonder.......................................... 91
VI. Fonden för låneunderstöd ....................................... 91
VII. Fonden för statens aktier........................................ 92
VIII. Statens pensionsfonder.......................................... 92
IX. Diverse kapitalfonder........................................... 93
Sammanfattning........................................................ 95
Bilaga A. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1961/62 .............. 98
Bilaga B. Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1957/58—1961/62........ 100
Bilaga C. Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för
budgetåret 1962/63 ................................................. 105
Bilaga D. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1963/64 ........................................................... 108
Bilaga E. Promemoria angående statsinkomsternas utveckling efter budgetåret 1963/64 ...................................................... 112
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621231
BIHANG 2
PRELIMINÄR
NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1963
Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1963
1 Bihang 2
PRELIMINÄR NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1963
I. Inledning
Den preliminära nationalbudgeten för 1963 har som vanligt utarbetats inom finansdepartementets ekonomiska avdelning på basis av material som erhållits från fackdepartement och olika statliga verk och institutioner.
Med hänsyn till att föreliggande nationalbudget framläggs endast några veckor efter publiceringen av konjunkturinstitutets decemberrapport har dess innehåll i vissa hänseenden kunnat begränsas. Av olika skäl innefattar emellertid denna nationalbudget — till skillnad från de närmast föregående
_ en förhållandevis utförlig internationell översikt. I sitt ämnesval skiljer
sig denna från motsvarande avsnitt i konjunkturrapporten främst däruti att förhållandevis större utrymme ägnats den aktuella ekonomiska politiken inom de olika länder som särskilt behandlats i översikten.
Nationalbudgeten inleds såsom tidigare med en översikt över utvecklingen inom Sverige, vilken utmynnar i en preliminär försörjningsbalans för det närmast förflutna året. Detta kapitel — liksom avsevärda delar av de återblickande avsnitten av övriga kapitel — kan delvis betraktas som en komplettering av konjunkturrapporten med senare framkommet material. Försörjningsbalansen för det förflutna året har som vanligt sammanställts inom konjunkturinstitutet som ett led i arbetet på dess nationalräkenskaper. — Bland de följande avsnitten har även kapitel VIII, Investeringarna, liksom tidigare skett, i huvudsak utarbetats inom konjunkturinstitutet på basis av ett omfattande material i form av enkäter och annan planstatistik.
Den sammanfattande översikten ingår i denna nationalbudget som sista kapitel. De i de föregående avsnitten belysta utvecklingstendenserna sammanfattas där siffermässigt i en försörjningsbalans för 1963. Med hänsyn till den ofrånkomliga osäkerheten i bedömningen av bl. a. den internationella konjunkturutvecklingen samt utsikterna för näringslivets investeringar och i viss mån även den privata konsumtionen, har dessa faktorer ägnats förhållandevis stort utrymme i den åtföljande texten.
1 Iiihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 1. Bil. 1■ Bihang 2
2 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
II. Sveriges ekonomi 1962
Preliminära uppgifter över försörjningsbalansen i fasta priser pekar på att den realekonomiska utvecklingen 1961—1962 i stort sett stämt överens med prognoserna i den reviderade nationalbudgeten för 1962. ökningen för konsumtionen, särskilt den privata delen, synes dock ha varit något överskattad, medan kapitalbildningen totalt sett ökat enligt förväntningarna. Även utrikeshandeln har fått den förutsedda omfattningen. Exportökningen har varit något kraftigare än importökningen samtidigt som en viss försämring av bytesförhållandet med utlandet lett till att bytesbalansen i löpande priser ändock försämrats i någon liten utsträckning. Lagerinvesteringarna slutligen synes ha fallit tillbaka med knappt det i april antagna beloppet. För bruttonationalprodukten innebär dessa beräkningar en ökning med 3 1/2 procent i volym 1961—1962.
Som framgår av följande tablå föreligger dock en karakteristisk skillnad mellan prognoser och utfall för 1962, såtillvida som den offentliga sektorn
inte spelat en fullt så dominerande roll för efterfrågeökningen 1961_1962
som antogs i den reviderade nationalbudgeten (procentuell volymförändring från föregående år):
1958 1959 1960 1961 1962 1962
Enl. rev. nät. budget
Privata utgifter..................... +1 +4 4.7 4.5 4,2 4.2
Offentliga utgifter................... 4-3,5 +8 - 0,5 + 4,5 +55 +8
Export............................. _1 4-6 +12 +4 +7 +7
Import ............................. +2 +5 +18 +0,5 +5 +6
Bruttonationalprodukt .............. +1 4-5 +3,5 +6 +3,5 +35
Tablån illustrerar tydligt hur den successiva minskningen i ökningstakten för privata utgifter (privat konsumtion plus privat investering inklusive lagerinvestering enligt tabell 1) sedan 1960 mötts av en motsatt utveckling för de offentliga utgifterna (statlig plus kommunal konsumtion och investering enligt tabell 1). Att avmattningen i den privata efterfrågan 1961—1962 ej blev större än enligt prognosen trots en svagare privat konsumtionsökning än väntat, får givetvis ses mot bakgrunden av de åtgärder som vidtagits senare under 1962 för att stimulera såväl bostadsbyggandet som industrins investeringar.
Liksom vid tidigare presentationer av konjunkturinstitutets preliminära försörjningsbalanssammanställningar, finns det även i år anledning uttala en allmän reservation för bristerna i det statistiska materialet. Beräkningarna bygger som regel på preliminär statistik för de tre första kvartalen 1962
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1963
3 Tabell Ils 1. Försörjningsbalans 1960—1962
Miljoner kronor
plus prognosmaterial och planstatistik för fjärde kvartalet. Det definitiva utfallet av försörjningsbalansen för 1962, framför allt kanske i fråga om lagerutvecklingen, kan därför komma att avvika inte oväsentligt från siffrorna i tabell 1. Vidare bör erinras om att en rad missvisningar i försörjningsbalansstatistiken synes föreligga för åren 1959 och 1960 till följd av störningar i statistiken i samband med att omsättningsskatten infördes. Detta synes exempelvis ha medfört att bruttonationalproduktens ökningstal blivit för lågt för 1959—1960 och för högt för 1960—1961. Beträffande statistiska missvisningar i övrigt för dessa år hänvisas till diskussionerna härom i tidigare nationalbudgeter (bl. a. Preliminär nationalbudget för 1962, kapitel II).
Slutligen bör här påpekas att försörjningsbalansen för 1962 i tabell 1 på några punkter skiljer sig från den preliminära försörjningsbalans som presenterades i konjunkturinstitutets senaste rapport (Konjunkturläget, december 1962). Dels har en relativt kraftig nedjustering vidtagits i fråga om den privata investeringen 1962 dels har även importen 1962 nedjusterats med ett mindre belopp.
1. Inhemska bruttoutgifter
Följande tablå illustrerar hur konsumtionen de båda senaste åren ökat kraftigare än de totala investeringarna (procentuell volymförändring från föregående år):
4 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
Utvecklingen 1961 och 1962 kontrasterar påtagligt och typiskt mot de båda första uppgångsåren i den nuvarande konjunkturcykeln, då investeringarna kraftigt översteg konsumtionen i stegringstakt. De stora variationerna i kapitalbildningen kan främst återföras på en för konjunkturförloppet karakteristisk lagerutveckling med först lageruttömning under den tidigaste uppgångsfasen 1959, därefter kraftig lageruppbyggnad under 1960, nära oförändrat hög lagerinvestering 1961 samt ansträngningar till normalisering av lagerhållningen 1962. Ser man till enbart de fasta investeringarna är utvecklingen mer jämn och ökningstalen är här nära nog regelmässigt större än för konsumtionen. Utvecklingen under 1962 faller härvidlag väl in i bilden. Av tablån framgår också hur relativt nära de ställda prognoserna synes ha infriats.
Bakom den relativt jämna expansionstakten för de fasta bruttoinvesteringarna under perioden 1958—1962 ligger, såsom framgår av följande tablå, en än mer påfallande jämn stegringstakt för de privata investeringarna medan de offentliga investeringarna visat en mer ojämn utveckling, vilken också är naturlig med hänsyn till deras roll som konjunkturregulator:
Den höga investeringsaktiviteten inom den privata sektorn 1958—1961 kan i stor utsträckning återföras på den ihållande investeringsboomen inom industrin från 1958 (se tabell 2). Då denna tenderade att ebba ut vid början av 1962, tilläts den under 1961 tillbakahållna statliga investeringsverksamheten att öka samtidigt som de kommunala investeringarna lägligt kom in i ett expansionsskede. Ytterligare investeringsimpulser gavs längre in på 1962 genom ökat bostadsbyggande och frisläppande av investeringsfonderna för byggnader. Som framgår av tablån ovan och mer i detalj av tabell 2 kastades härvid utvecklingsmönstret för de fasta investeringarna om mellan 1961 och 1962. Samtidigt kan det ifrågasättas om inte påslaget på bostadsbyggandet och den stimulerade igångsättningen av industribyggen, som initialeffekt möjligen i någon mån har haft en fördröjande verkan på expansionen av de offentliga investeringarna 1962. Den faktiska ökningen av den totala byggnadsverksamheten 1961—1962 på 4 1/2 procent nådde ej fullt upp till prognossiffran från april 1962 på drygt 5 procent, samtidigt som det privata byggandet överträffade och det offentliga byggandet underskred prognostalen. För de kommunala investeringarnas del underskreds kommunernas egna planer med bredare marginal än vad man med ledning av tidigare erfarenheter skulle haft anledning räkna med. Ett undantag är skolbyggen, där emellertid särskilda åtgärder vidtogs under 1962 för att underlätta det kommunala byggandet. Det är därför inte helt otänkbart att ansträngningarna att åstadkomma en volym pågående byggen mot slutet av fjolåret av
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1963
5 Tabell Ils 2. Bruttoinvesteringar 1960—1962
tillräcklig storlek för att trygga sysselsättningen under vintern har skjutit över en del offentliga investeringar till 1963. Ett indicium på att så kan ha varit fallet är också kommunernas investeringsplaner för 1963, vilka indikerar en ännu kraftigare uppgång för kommuninvesteringarna 1963 än 1962.
Den i försörjningsbalansen införda siffran för lagerökningen 1962 är, som tidigare nämnts, osäker. Svårigheterna att precisera lagerinvesteringen 1962 sammanhänger delvis med en omläggning och utbyggnad av lagerstatistiken. Fr. o. m. 1962 insamlas i statistiska centralbyråns kvartalsvisa investeringsenkäter för industrin även uppgifter om företagens lagerförändringar. För åren t. o. m. 1961 var förfarandet väsentligen annorlunda i det att företagen
6 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
Tabel II: 3. Lagerföräniringar inom statistiskt belysta produktions- och distributionsområden 1960—1962
Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser för respektive år
1 Inklusive bränslelagerförändringar. — * Exklusive bränslelagerförändringen inom gruvföretag, järn-, stål- och andra metallverk samt verkstadsindustri. — • Omfattar lagren inom bilhandel (personbilar), bränslehandel, järngrosshandel, livsmedelshandel (inkl. förändringar av lagren av brödsäd hos jordbrukarna), lädergrosshandel och skohandel samt textilhandel.
i höstenkäterna ombads uppskatta lagerförändringen under hela det löpande året och i vårenkäterna ombads lämna uppgifter över lagerförändringen under hela det närmast gångna året.
Med ledning av de specialuppgifter rörande lagerförändringarna hos industrin under vart och ett av halvåren 1961, som insamlades i centralbyråns junienkät, kan man konstatera att stora säsongsvängningar i lagerhållningen förekommer, inte endast för råvaror och halvfabrikat samt färdigvaror utan även för gruppen varor i arbete. Nu föreliggande uppgifter över lagerutvecklingen inom industrin 1962 täcker de tre första kvartalen. Dessa visar att säsongfluktuationerna är kraftiga även på kvartalsnivå. Det finns därför anledning räkna med en säsongfaktor av betydande men givetvis obekant storlek även för fjärde kvartalet. I detta läge har det varit nödvändigt att främst bygga uppskattningarna av lagerutvecklingen under helåret 1962 på dels jämförelser mellan lagerutvecklingen under de båda första halvåren 1961 och 1962, dels på konjunkturbarometerdata och bedömningar från branschhåll. Resultaten sammanfattas i tabell 3. Totalt uppskattas industrins lagerinvesteringar ha sjunkit med ca 500 miljoner kronor i löpande priser 1961—1962, varvid nedgången beräknats falla tämligen jämnt på de tre typerna av lager: råvaror och halvfabrikat, varor i arbete samt färdigva-
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1963
7 Tabell II: 4. Privat konsumtion 1960—1962
ror. Enligt lagerkalkylerna i tabellen skulle minskningen i lagerinvesteringen främst falla på massaindustrin och livsmedelsindustrin medan verkstadsindustrins lagerinvesteringar skulle ha förblivit ungefär oförändrade och träindustrins större än under 1961. Bakom uppskattningen av lagerutvecklingen inom massaindustrin ligger ett antagande om att denna ej skulle lyckas att redan under sista kvartalet 1962 nedbringa de under 1961 kraftigt ökade färdigvarulagren. För verkstadsindustrins del motsvaras den i förhållande till 1961 oförändrade lagerinvesteringen 1962 av ungefär oförändrad lageruppbyggnad även inom de tre delgrupperna av lager. Lagerökningen under 1961 för råvaror och halvfabrikat skulle därmed ha fortsatt även under 1962. Uppgången under 1961 föll på delgruppen halvfabrikat och av barometerstatistiken för verkstadsindustrin att döma, skulle detta ha gällt även för 1962, då de egentliga råvarulagren närmast synes ha minskat en del. Den kraftiga nedgången i livsmedelsindustrins lager 1962, vilken huvudsakligen hänför sig till färdigvarusidan, kan synas något förbryllande med tanke på dels att produktionen inom livsmedelsindustrin expanderat mycket kraftigt mellan 1961 och 1962, dels att den privata konsumtionen av livsmedel inte förefaller ha ändrats mycket 1961—1962. Möjligen kan förklaringen till en del ligga i att livsmedelshandelns lager stigit inte obetydligt 1962. Lagerrörelserna inom handeln i övrigt synes ha varit obetydliga under fjolåret bortsett från en relativt kraftig uppgång i bilhandelns lager.
Den privata konsumtionen beräknas ha ökat med 3 procent i fasta och med 8 procent i löpande priser 1961—1962. Konsumtionskalkylen innefattar en prognos för utvecklingen under andra halvåret 1962 på grundval av ett visserligen empiriskt härlett men mycket instabilt samband mellan den halvårsvisa utvecklingen av hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter. Den faktiska, preliminärt kända konsumtionen under tredje kvartalet har dock kunnat utnyttjas som stöd vid prognosen, ökningen för hushållens disponibla inkomster med nominellt 9 1/2 procent 1961—1962 implicerar en relativt stor ökning av hushållssparande! mellan de båda åren. Konsumtionsutvecklingen mellan de tre första kvartalen 1961 och 1962 framgår av tabell
4. Av tabellen att döma har livsmedelskonsumtionen volymmässigt stagnerat 19C,1__1962. Uppgången i konsumentpriserna mellan helåren 1961 och 1962 på
8 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
Tabell Ilt 5. Bytesbalansen 1960—1962
Miljoner kronor
1 Bruttoinsegling i utländsk sjölart med avdrag för kostnader i utlandet.
5 procent kan främst återföras på ökade livsmedelspriser (+ 8 procent) och uppgången här tycks ha verkat påtagligt återhållande på förbrukningen av livsmedel. Däremot synes konsumtionen av övriga icke varaktiga varor ha stigit relativt kraftigt, medan utvecklingen inom gruppen varaktiga varor varit splittrad med kraftigt ökade bilinköp och tillbakagång för bl. a. hemutrustning av olika slag. Ser man till den halvårsvisa säsongrensade utvecklingen av konsumtionsvolymen under åren 1961 och 1962, visar det sig att konsumtionen närmast var stagnerande från första till andra halvåret 1961 och därefter steg svagt till första halvåret 1962 för att sedan åter (enligt prognosen) öka kraftigare från första till andra halvåret 1962.
2. Bytesbalansen
Liksom mellan 1960 och 1961 resulterade varu- och tjänsteutbytet med utlandet 1961 1962 i tillskott till efterfrågan för den svenska ekonomin.
Som framgår av tabell 5 minskade underskottet i bytesbalansen i fasta (1954 års) priser med ca 400 miljoner kronor 1960—1961 och med ytterligare ca 200 miljoner 1961—1962. Expansionseffekten härvidlag förefaller i viss utsträckning kunna återföras på att dels en rad inhemska industrier vunnit ökad andel av den svenska marknaden på importens bekostnad (bl. a. järnoch stålindustrin och bilindustrin), dels också på att efterfrågetrycket i den svenska ekonomin det senaste året troligen varit lägre än i flera av våra viktigaste avnämarländer, varigenom särskilt exporten av verkstadsprodukter kunnat expandera kraftigt. Exporten av varor beräknas preliminärt ha stigit med 8 procent i volym 1961—1962 efter en ökning med ca 5 procent året före, medan importen av varor enligt de preliminära siffrorna ökat med 5 procent 1961—1962 respektive 1 procent 1960—1961. Till skillnad mot 1960—1961 ledde den fortsatt gynnsamma reala utvecklingen 1961—1962 ej
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1963
till att bytesbalansen i löpande priser fortsatte att förbättras. Genomsnittspriserna 1962 för exporten låg nämligen ca 11/2 procent lägre än 1961 till följd av kraftiga prisfall på en rad stora stapelvaror, medan prisnivån för importen tvärtom steg med 1 procent. Genom främst försämringen av bytesförhållandet med ett par tre procent mellan 1961 och 1962 svängde bytesbalansen om från ett överskott på knappt 100 miljoner kronor 1961 till ett underskott på drygt 100 miljoner kronor 1962.
10 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
III. Det internationella läget 1. Sammanfattande bedömning
En fortsatt men tämligen mild avmattning i framstegstakten präglade den ekonomiska bilden i Västeuropa under 1962. Utplåningen av produktionskurvan hade begynt redan 1961, då tillväxttakten i allmänhet var lägre än föregående år. I Förenta staterna startade under våren 1961 återhämtningen från den fjärde efterkrigsrecessionen; en uppbromsning har emellertid skett långt innan nivån för fullt kapacitetsutnyttjande och full sysselsättning uppnåtts. Med bortseende från variationer från land till land kan ett antal »minsta gemensamma nämnare» utskiljas. Industrins investeringar, vilka under 1961 avlöste exporten som främsta stimulerande del av totalefterfrågan, har under 1962 stått tillbaka för den privata konsumtionen, offentliga utgifter och ökat bostadsbyggande. Avsaktningen i industrins investeringsökning sammanhänger bl. a. med att kapacitetsöverskott uppstått eller fördjupats på i första hand vissa råvaror och halvfabrikat (järnmalm, järn och stål, skogsindustriprodukter, aluminium etc.) men också på en rad färdigvaror såsom i fråga om vissa konsumtionskapitalvaror och fartyg. Dessa har bidragit till uppkomsten av en köparens marknad samt reducerat behovet av lagerhållning och tidiga beställningar. Därmed har i synnerhet på dessa områden möjligheten att övervältra kostnadsstegringar starkt avtagit; vinstmarginalerna och i vissa fall även vinstsummorna har minskat något, vilket givetvis inte lämnat självfinansieringsförmågan oberörd. Det är ej osannolikt att företagen här står inför en klimatförändring som kommer att stå sig någon tid.
Ett flertal omständigheter, vilka något närmare belyses i det följande, gör det rimligt att räkna med en fortsatt ekonomisk expansion i Västeuropa under 1963. Den allmänna bedömningen ansluter sig alltså nära till den som redovisats i konjunkturinstitutets nyligen utkomna kvartalsrapport.1 Även för Förenta staternas del synes de expansiva krafterna väga tyngst. Visserligen skulle såväl i Västeuropa som Nordamerika industrins fasta investeringar enligt enkäter samt order- och produktionsstatistik komma att antingen öka mindre 1963 än under 1962 eller minska. Detta berör nästan samtliga länder, också de som under de senaste åren registrerat den kraftigaste tillväxten, dvs. Västtyskland, Italien och Frankrike. Men minskningen av industrins investeringsefterfrågan, absolut eller i form av lägre ökningstakt, kommer enligt tillgängligt informationsmaterial (budgetförslag, prognoser m. in.) på många håll att kompenseras av starkare växt i de offentliga utgifterna — främst för investeringar — och ökat bostadsbyggande. Så är t. ex. fallet i Storbritannien och Nederländerna; i Västtyskland och Nor- • Konjunkturläget december 1962.
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1963
11 Tabell IIIi 1. Industriproduktionen, säsongrensad, 1%1—1962
Index: 1960 = 100
1 Omfattande strejker.
Källa: OECD och Finlands bank.
ge är åtminstone de offentliga utgiftsplanerna klart expansiva. Vid sidan av dessa efterfrågeområden kommer med all sannolikhet den privata konsumtionen att kvarstå som främsta påskjutande kraft. Under inverkan av stimulerande ekonomisk politik respektive tillskott till befolkningen beräknas hushållens utgiftsvolym i Storbritannien och Frankrike öka starkare än 1962, medan i övriga länder — eventuellt med undantag för Benelux, Danmark och Finland — ökningstakten väntas bli i det närmaste lika hög som 1962. Näringslivets lagerinvesteringar undandrar sig i regel en tillförlitlig bedömning, men åtminstone i Förenta staterna och Storbritannien förefaller det som om dessa skulle övergå till att bli en expansionsfaktor.
Konjunkturinstitutet har med ledning av bl. a. nationella prognoser uppskattat att export- och importvolymerna för de europeiska OECD-länderna kommer att stiga med 5 å 6 procent. Här rör det sig främst om förutsedd fortsatt uppgång i den västeuropeiska intrahandeln. Möjligheterna till ökad export till området utanför Västeuropa, vilket ju är en viktig marknad för den svenska kapitalvaruindustrin, förbättras i den mån den amerikanska ekonomin i enlighet med administrationens planer erhåller en betydande injektion genom skattesänkning. Skulle så ske, kan en betydande positiv effekt påräknas dels direkt genom stigande export till Förenta staterna, dels indirekt via ökad importkapacitet hos de råvaruproducerande länderna. Den senare har länge förblivit låg — vilket hämmat genomförandet av deras utvecklingsprogram — då kapitaltillförseln genom biståndsverksamheten i allmänhet varit otillräcklig för att motväga såväl verkan av den ofördelaktiga utvecklingen i deras bytesförhållande som den stigande amorterings- och förräntningsbördan. En förbättring i dessa länders importkapacitet vore av speciell betydelse för Storbritannien.
12 Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 1: Finansplanen
Tabell III: 2. Bruttonationalprodukt och efterfrågekomponenter i Västeuropa 1961—1963
Volymförändringar. Procentuell ökning från närmast föregående år
1 Uppskattning. » Prognos. * Miljarder dollar i 1954 års priser.
Källa: Konjunkturinstitutet (sammanställning av uppgifter från OECD och EEC, nationell statistik, nationella prognoser och planer samt konjunkturinstitutets egna uppskattningar och prognoser).
Med hänsyn till den starka inriktning på ökade offentliga investeringar och ökat bostadsbyggande under fortsatt tillväxt av personliga inkomster och privat konsumtion som merendels är förhärskande förefaller det inte sannolikt att de tendenser till uppbromsning och tillbakagång i fråga om företagsinvesteringarna, främst industriinvesteringar, som gjort sig gällande skall få så genomgripande återverkningar på sysselsättning och inkomstbildning att den internationella ekonomiska expansionen kommer att avbrytas under 1963. Helt torde man dock inte kunna bortse från möjligheten av att det inträder en mera markant avsaktning än den som framträder i de officiellt sanktionerade prognoserna. En sammanvägning av dessa för de västeuropieska länderna som helhet pekar på en ökning av nationalprodukten med 3 1/2 å 4 procent från 1962 till 1963 vilket kan jämföras med ca 4 procent 1961—1962 och 4 1/2 procent 1960—1961 (tabell 2).
Den höjda ambitionsgraden i flertalet länders ekonomiska politik utgör en positiv faktor vid bedömningen av utsikterna för den närmaste framtiden. En påtaglig nyorientering i expansionistisk riktning synes nu prägla Storbritannien och Förenta staterna, vilka under efterkrigstiden visat en låg och oregelbunden ekonomisk tillväxt i förhållande till såväl övriga OECD-länder som till egna utvecklingsmöjligheter. Den amerikanska regeringens avsikt att lägga fram förslag om en betydande generell skattesänkning, när redan vid oförändrade skattesatser ett underskott på ca 8 miljarder dollar förutses, är betecknande härvidlag. Den tendens mot bättre jämvikt i de internationella betalningarna som framkom 1962 har vidare haft en gynnsam inverkan på de olika ländernas möjligheter att bedriva en fortsatt expansiv politik. Å ena sidan har räntesatserna i viss mån harmoniserats, vilket medfört att det kortfristiga kapitalet rört sig i mind-
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1963
13 Tabell III: 3. Konsumentpriserna 1961—1962
Index: 1960 = 100
Källa: OECD och Finlands bank.
re utsträckning än tidigare. Å andra sidan har lönekostnadsstegringarna i allmänhet varit starkast i länder med tidigare stora överskott i betalningsbalansen, som t. ex. Västtyskland och Italien, — liksom även i Frankrike —- vilket haft gynnsam effekt på i synnerhet Förenta staternas och Storbritanniens konkurrenskraft. Desutom har den internationella beredskapen mot betalningskriser stärkts genom det vidgade ekonomisk-politiska samarbetet. Betydelsen härav är speciellt stor för de länder, vilkas valuta utgör internationellt betalningsmedel, dvs. Förenta staterna och Storbritannien. Det mera balanserade internationella betalningsläget torde också ha ökat möjligheterna för länder med begränsade valutaresurser att genom kapitalimport lösa sina betalningsproblem på sådant sätt att en medveten expansionspolitik kan vidmakthållas även vid avmattningstendenser i den internationella konjunkturen.
Den skärpta internationella konkurrensen har ökat behovet av stabilitet i kostnadshänseende och i ett stort antal länder har följaktligen den ekonomiska politiken i växande utsträckning uppmärksammat inkomstbildningen och produktivitetsutvecklingen. Förutom direkta ingripanden i form av löne- eller prisstopp vid akuta krissituationer (Storbritannien, Norge, Österrike) har försök till lösningar av institutionell natur införts eller allvarligt övervägts i ett flertal västeuropeiska industriländer. Det ökade intresset för dylika åtgärder har som regel stått nära i samband med en alltmera avvisande inställning gentemot en mera generellt restriktiv politik såsom medel att framtvinga en stabil kostnadsutveckling.
I det följande diskuteras den ekonomiska utvecklingen, den bedrivna politiken och de aktuella framtidsutsikterna för ett antal länder.