Statsbidrag till kommunerna

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

e

.Maxi .

Statens offentliga utredningar

EEE! 1975: 39

Eg

Finansdepartementet

Stats till

bidrag

kommunerna

Omfattning och inriktning

1955/56-1972/73

Betänkande av Kommunalekonomiska utredningen Stockholm 1975

ISBN 91 -38-02300-8 LiberTryck, Stockholm 1975

SOU 1975: 39

Till Statsrådet och chefen för

finans departementet

Genom beslut den 17 december 1971 bemyndigade Kungl. Maj: t chefen för finansdepartementet att tillkalla sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning om kommunernas ekonomi m. m. Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för finansdepartementet den 28 december 1971 som ledamöter, ledamoten av riksdagen, f. d. förvaltningschefen Sven Ekström, ledamoten av riksdagen, lektorn Nils Carlshamre, ledamoten av riksdagen, barnavårdsmannen fru Mary Holmquist, ledamoten av riksdagen, dåvarande förbundsordföranden Knut Johansson, ledamoten av riksdagen, lantbrukaren Stig Josefson, direktören i Svenska Kommunförbundet Sven Järdler, ledamoten i riksdagen, metallarbetaren Valter Kristensen, dåvarande ledamoten av riksdagen, direktören Sigvard Larsson, dåvarande förbundsdirektören i Landstingsförbundet Bengt Olsson samt dåvarande departementsrådet i finansdepartementet Carl Johan Åberg. Ekström utsågs att, som ordförande leda utredningsarbetet. Till ledamot efter Olsson, som på egen begäran entledigades den 14 mars 1974, förordnades samma dag förbundsdirektören i Landstingsförbundet Rune Carlsson. Till ledamot efter Holmquist, som avlidit, förordnades den 26 augusti 1974 ledamoten av riksdagen, fru Gudrun Sundström. Till sekreterare förordnades den 3 mars 1972 dåvarande extra kanslirådet i finansdepartementet Odd Engström. Engström entledigades,

på egen begäran, den 16 april 1974 och förordnades samma dag till

expert. Till ledamot och huvudsekreterare förordnades den 16 april 1974 t. f. planeringschefen i finansdepartementet, professorn Erik Höök. I utredningens arbete deltar som experter sekreteraren Rune Alexandersson, Svenska Kommunförbundet (fr. o. m. den 2 juni 1972), kanslirådet i finansdepartementet Rune Bergsten (fr. o. m. den 25 september 1972), docenten Alf Carling, universitetet i Stockholm (fr. o. m. den 24 augusti 1973), kanslichefen Bengt Ericsson, Landstingsförbundet (fr. o. m. den 2 juni 1972), förste sekreteraren Kjell Ericsson, Landstingsförbundet (fr. o. m. den 2 juni 1972), dåvarande kanslirådet i civildepartementet Lars Eric Ericsson (fr. o. m. den 25 september 1972), statistikchefen Eric Esaieson, statistiska centralbyrån (fr. o. m. den 2 juni 1972), kanslisekreteraren i finansdepartementet Ann-Charlotte

Hagberg (anställdes i sekretariatet den 23 oktober 1972, förordnades till expert fr. 0. m. den 1 juli 1974), departementssekreteraren i finansdepartementet Rein Hinno (fr. o. m. den 18 juli 1972), sekreteraren Karl-Erik Johansson, Svenska Kommunförbundet (fr. o. m. den 2 juni 1972), departementssekreteraren Lennart Myhlback, bostadsdepartementet (fr. o. m. den 2 juni 1972), departementssekreteraren i finansdepartementet Alf Nilsson (fr. o. m. den 27 oktober 1972), förste sekreteraren Douglas Skalin, Landstingsförbundet (fr. o. m. den 25 september 1972), avdelningsdirektören Bror Werbell, riksrevisionsverket (fr. o. m. den 25 september 1972) samt e. universitetslektorn Lars Östman (fr. o. m, den l juli 1974). Ti11 expert efter Lars Eric Ericsson, som på egen begäran entledigades den 27 februari 1974, förordnades den 28 februari 1974 kanslirådet i kommundepartementet Ingvar Hjelmqvist. Ti11 expert efter Bengt Ericsson, som på egen begäran entledigades den 22 augusti 1974, förordnades samma dag avdelningschefen Walter Slunge, Landstingsförbundet. I sekretariatets arbete deltar fil. kand. Evy Andersson samt kontoristen May Jägerland. Utredningen har antagit benämningen kommunalekonomiska utredningen (KEU). Genom beslut den 28 februari 1973 uppdrog Kungl. Maj: t åt

kommunalekonomiska utredningen att med förtur behandla frågorna om

storlek och utformning av statsbidragen till kommunernas sociala hemhjälp och familjedaghemsverksamhet för tiden efter år 1974 och att i samband därmed även behandla frågan om statsbidrag till den kommunala färdtjänsten. Detta arbete har redovisats i betänkandet (SOU 1974: 41) Statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och familjedaghemsverksamhet. Inom utredningen har bildats olika arbetsgrupper för att studera kommunernas verksamhet efter år 1960 (AG I) samt söka bedöma den framtida efterfrågan på olika områden som har ett kommunalt huvudmannaskap (AG II). I utredningens direktiv har betydande uppmärksamhet ägnats åt frågan om statsbidrag till kommunerna. Utredningens överväganden rörande statsbidragsgivningens former är av central betydelse som underlag för kommitténs bedömningar i övrigt. Mot den bakgrunden tillsattes en särskild arbetsgrupp (AG III) med uppgift att presentera underlag för överväganden rörande formerna för statsbidrag till kommunernas verksamhet. Med detta betänkande om statsbidrag till kommunerna - omfattning och inriktning budgetåren 1955/56-1972/73 - vill utredningen presentera resultatet av arbetsgruppens hittills utförda arbete, som begränsar sig till en statistisk kartläggning av statsbidragssystemet, dess uppbyggnad, omfattning och inriktning. Betänkandet tar upp frågor rörande konsekvenserna av de speciella statsbidragens utformning samt illustrerar statsbidragens betydelse för kommunernas ekonomi. Utredningen har försökt komplettera de över-

SOU 1975: 39 siktliga och företrädesvis statistiska bearbetningarna genom att studera några enstaka speciella statsbidrag. Redogörelse för dessa studier lämnas i betänkandet. Stockholm den 16 april 1975 Sven Ekström Nils Carlshamre Rune Carlsson Erik Höök Knut Johansson Stig Josefson Sven Järdler Valter Kristenson Sigvard Larsson Gudrun Sundström Carl Johan Åberg /Bror Werbell

SOU 1975: 39 Innehåll 7

Innehåll

Del 1

17 Kapitel 1 Inledning

Kapitel 2 Statsbidragens storlek och fördelning budgetåret samt utvecklingen budgetåret 1955/56 21 1972/73 från 2.1 Statsbidrag budgetåret 1972/73 . . . . . . . . . . . . . . 21 2.2 Ändamålsgruppering av statsbidragen budgetåret 1972/73 25 2.3 Statsbidragsgivningens utveckling mellan budgetåren 1955/56 och 1972/73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 2.3.1 Något om administrativa förändringar och reformer 27 2.3.2 Utvecklingen av bidragens omfattning och indelning 28 2.3.3 från budgetåret 1955/56 för olika verk- Utvecklingen samhetsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Kapitel 3 Statsbidragens betydelse och inverkan på den kommu-

nala ekonomin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 3.1 Statsbidragens betydelse inom olika verksamhetsområden 33 3.2 betydelse i olika kommuntyper . . . . . . . 37 Statsbidragens

4 De statsbidragens utformning och effekter i Kapitel speciella vissa avseenden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Prestationsrelaterade och kostnadsrelaterade bidrag . . . . . 4.2 inverkan på resursanvändningen . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Statsbidragens fördelning efter typ 4.4 Konjunkturpolitiska motiv 4.5 lnverkan på avgiftspolitiken . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6 Stimulansmotivet och styrrelationen stat-kommun . . . . .

. . . . . . . . . . . 51 Kapitel 5 Redovisning av några fallstudier 4 5.1 51 Inledning 5.2 till social hemhjälp 51 Statsbidraget 5.2.1 Studiens utgångspunkter 51 5.2.2 Den sociala omfattning . . 52 hemhjälpsverksamhetens 5.2.3 Gällande statsbidragsbestämmelser . . . . . . . . . . 54

8 Innehåll

5.2.4 - mål och medel . . . . . . . . . . Åldringsomsorg 5.2.5 Statsbidragssystemets medverkan till måluppfyllelse 55 5.2.6 Statsbidragssystemets effekter på produktionens organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 5.2.7 Hemhjälpsledningens omfattning och utbildning 56 5.2.8 Avgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 5.2.9 Statsbidragets påverkan på faktoruppsättningen i den kommunala produktionen 57 5.2.1O Statsbidragssystemets medverkan till en riktig utformning av verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . 58 5.3 Statsbidrag till barnstugor . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 5.3.1 Studiens utgångspunkter och genomförande 59 5.3.2 Översiktlig beskrivning av verksamhetsområdet 60 5.3.3 Statsbidragets betydelse för barnstugeverksamhetens utbyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 5.3.4 Statsbidragskonstruktionens effekter på utbyggnadstakten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 5.3.5 Socialstyrelsens anvisningsverksamhet . . . . . . . . 63 5.3.6 Ansökan om anordningsbidrag 64 5.3.7 Avgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 5.3.8 Statsbidragskonstruktionens effekter på kommunernas ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 5.3.9 Styrningsrelationen stat-kommun . . . . . . . . . . 65 5.4 Statsbidrag till kommunal väghållning . . . . . . . . . . . 66 5.4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 5.4.2 Statsbidragssystemet och de överordnade målen för verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 5.4.2.1 Rättvisa mellan landsbygd och städer . 68 5.4.2.2 Statsbidragssystemet, kollektivtrafiken och trafiksaneringen . . . . . . . . . . . . . . . . 69 5.4.3 Statsbidragssystemets medverkan till att tillgängliga resurser används för en effektiv och rationell verksamhet 71 5.4.4 Statsbidragssystemets effekter på det kommunala ansvaret för och inflytandet över verksamheten . . . . . 72 5.4.4.1 Vägplaneringen . . . . . . . . . . . . . . . 72 5.4.4.2 Införande av schablonbidrag i fördelningsplanen 73 5.5 Sammanfattning av fallstudierna . . . . . . . . . . . . . . 74 5.5.1 Bidragskonstruktionens betydelse för verksamhetens utformning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 5.5.2 Administrationen av statsbidragen . . . . . . . . . . 75 5.5.3 Vilken skulle utvecklingen varit utan statsbidrag? 75 5.5.4 Kommunens ansvar för och bestämmande över verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

Kapitel 6 Allmänna synpunkter på statsbidragsgivningen till kommunerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 6.1 Innebörden av det nuvarande systemet . . . . . . . . . . . 77 6.2 Frågor kring en reformering av statsbidragssystemet 80

SOU 1975: 39 Innehåll 9

Bilaga A Metoder vid insamling och analys av uppgifter rörande statsbidragsgivningen . . . . . . . . . . . . . . . . 83

Bilaga B Tabeller över statsbidragsgivningen 1955/56-1972/73 91

BilagaCDe statliga bidragens fördelning enligt olika kommungrupperingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

Del 2

l Rätts- och samhällsskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 2 Fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning . . . . . . . . . 128 3 Byggnads- och planväsen, gatu- och parkförvaltning, fritidsförvaltning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 4 Hamnar, kommunikationer och näringsliv . . . . . . . . . . 136 5 Industriell verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 6 Undervisning och annan kulturell verksamhet . . . . . . . . 144 7 Socialvård och socialförvaltning . . . . . . . . . . . . . . . 156 8 Hälso- och sjukvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 9 Finansiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l76

10 SOU 1975: 39

Tabeller

Kapitel 2

2.1 Bidragens fördelning budgetåret 1972/73 på primärkommun och landsting . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 2.2 Bidragens fördelning mellan förvaltning och affärsdrivande verksamhet budgetåret 1972/73 . . . . . . . . . . . . . . 23 2.3 statsbidrag till affärsdrivande verksamhet-, avtals- och avlösningsbidrag samt övriga speciella statsbidrag budgetåret 1972/73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 2.4 Gruppen övriga speciella statsbidrags storleksfördelning budgetåret l972/73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 2.5 Ändamålsgruppering av statsbidragen budgetåret 1972/73 25 2.6 Allmänna och speciella statsbidrags utveckling 1955/56-1972/ 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 2.7 Statsbidragens fördelning mellan olika användningsområden 1955/56-1972/73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 2.8 Statsbidrag till landsting 1955/56-1972/73 . . . . . . . . 30

Kapitel3

3.1 statsbidrag till affärsdrivande verksamhet, avtals- och avlös- . . . . . . . . 33 ningsbidrag samt övriga speciella statsbidrag 3.2 De speciella statsbidragens andel av bruttoutgifterna inom kommunala verksamhetsområde år 1972 . . . . . 34 respektive 3.3 De speciella statsbidragens andel av bruttoutgifterna inom olika kommunala verksamhetsområden . . . . . . . . . . 34 3.4 Driftbidragens fördelning i kommuner med olika befolkningsstorlek år 1968 och år 1972 . . . . . . . . . . . . . . . . 38 3.5 Driftbidragens andel av bruttodriftkostnaderna i kommuner med olika storlek år 1968 och år 1972 . _ _ . . _ . . . . . . V38 3.6 Investeringsbidragens fördelning i kommuner med olika storlek år 1968 och år 1972 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 3.7 lnvesteringsbidragens andel av bruttoinvesteringsutgifterna år 1968 och år 1972 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1975: 39 Innehåll 11

3.8 Skatteutjämningsbidragens andel av de totala bruttoutgifterna i kommuner av olika storlek år 1968 och år 1972 . . . . . . . 42 3.9 Den sammanlagda bidragsgivningens andel av totala bruttoutmed olika storlek år 1968 och år 1972 . . . 42 gifter i kommuner

Kapitel 5

5.1 Social hemhjälp perioden 1965-1975 53 5.2 Antal hjälpta samt antal timmar i sociala hemhjälpen åren 1971 och 1972 53 5.3 Antal platser i daghem, fritidshem, familjedaghem och lekskolor 1955-1975 61 5.4 Rikets av statliga medel 67 vägnät, som helt eller delvis finansieras 5.5 medel för byggande och drift av statskommunala vägar 69 Statliga

Bilaga A

A.1 Speciella statsbidrag till primär- och landstingskommuner enligt kommunernas egen rapportering resp. av KEU framöver statsbidragsgivningen _ 87 tagna uppgifter A.2 Speciella statsbidrag till primärkommuner enligt kommunernas egen rapportering resp. av KEU framtagna uppgifter över statsbidragsgivningen . . . . . . . . . . . . . . . 88 A.3 Speciella statsbidrag till landstingen enligt deras egen redovisning resp. av KEU framtagna uppgifter över statsbi- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 dragsgivningen A.4 statsbidrag till undervisning och annan kulturell verksamhet enligt kommunernas egen redovisning resp. av KEU framtag- 89 na uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . A.5 Allmänna statsbidrag till primär- och landstingskommuner enligt kommunernas egen rapportering resp. av KEU fram- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 tagna uppgifter

Bilaga B

B.l Allmänna och speciella statsbidrag till primär- och lands- . . . . . . . . . . . 92 tingskommuner1955/56-1972/73 B.2 Sysselsättningsskapande åtgärder. Primär- och landstings- 93 kommuner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . B.3 Speciella statsbidrag till primär- och landstingskommunerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 1955/56-1972/73 B.4 Primärkommunerna. Speciella statsbidrag. Drift- och inve- 95 steringsbidrag till förvaltningsområdet 1955/56-1972/73 13.5 Landstingskommuner. Speciella statsbidrag. Drift- och investeringsbidrag till förvaltningsområdet 1955/56-1972/73

12 Innehåll SOU 1975: 39

B.6 Rätts- och samhällsskydd. Primärkommuner. Drift- och investeringsbidrag 1955/56-1972/73 . . . . . . . . . . B.7 Fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning. Primärkommuner. Drift- och investeringsbidrag 195 5/56-1972/73 97 B.8 Byggnads- och planväsen. Primärkommuner. Drift- och investeringsbidrag 1955/56-1972/73 . . . . . . . . . . 98 B.9 Undervisning och annan kulturell verksamhet. Primärkommuner. Drift- och investeringsbidrag 195 5/56-1972/73 99 B.10 Undervisning och annan kulturell verksamhet. Landstingskommuner. Drift- och investeringsbidrag 1955/56-1972/73 100 B.l1 Socialvård och socialförsäkring. Primärkommuner. Driftoch investeringsbidrag 1955/56-1972/73 . . . . . . . . 101 B.l2 Socialvård och socialförsäkring. Landstingskommuner. Drift- och investeringsbidrag 1955/56-1972/73 . . . . . 102 B.l3 Hälso- och sjukvård. Landstingskommuner. Driftbidrag 1955/56-1972/73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 B.l4 Hälso- och sjukvård. Landstingskommuner. Investeringsbidrag 1955/56-1972/73 . . . . . . . . . . . . . . . . l04 B. l 5 Affärsmässig verksamhet. Primärkommuner. Drift- och investeringsbidrag 1955/56-1972/73 . . . . . . . . . . . . 104 B.l6a Styrrelation stat-kommun. Speciella statsbidrag. Drift- och investeringsbidrag 195 5/56-1972/73. Antal . . . . . . . 105 B.l6b Styrrelation stat-kommun. Speciella statsbidrag. Drift- och investeringsbidrag 1955/56-1972/73. Milj. kr . . . . . . 106 B.17a Typologisk indelning. Speciella statsbidrag. Drift- och investeringsbidrag 1955/56-1972/73. Antal . . . . . . . . 107 B.l7b Typologisk indelning. Speciella statsbidrag. Drift- och investeringsbidrag 1955/56-1972/73. Milj. kr. . . . . . . . 108

Bilaga C

C.l Statliga bidrag till primärkommunerna åren 1968 och l972. Kommunerna grupperade efter befolkningsstorlek llO C.2 Statliga bidrag till primärkommunerna åren 1968 och l972. Kommunerna grupperade efter befolkningsstruktur . . . 111 C.3 Statliga bidrag till primärkommunerna åren 1968 och l972. Kommunerna grupperade efter befolkningsutveckling 112 C.4 Statliga bidrag till primärkommunerna åren 1968 och 1972. Kommunerna grupperade efter geografisk belägenhet 113 C.5 Statliga bidrag till primärkommunerna åren 1968 och l972. Kommunerna grupperade efter tätortsgrad . . . . . . . . 114 C.6 Statliga bidrag till primärkommunerna åren 1968 och l972. Kommunerna grupperade efter näringskaraktär . . . . . 115 C.7 Statliga bidrag till primärkommunerna åren 1968 och 1972. Kommunerna grupperade efter skattekraft . . . . . . . . 116

Diagram

Kapitel 3

3.1 Utvecklingen av andelen statsbidrag till rätts- och samhällsskydd 1960-1972 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 3.2 Utvecklingen av andelen statsbidrag till fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning 1960-1972 . . . . . . . . . . . . 35 3.3 Utvecklingen av andelen statsbidrag till byggnads- och planväsen, sport och friluftsliv 1960-1972 . . . . . . . . . . . . 35 3.4 Utvecklingen av andelen statsbidrag till undervisning och annan kulturell verksamhet 1960-1972 . . . . . . . . . . 35 3.5 Utvecklingen av andelen statsbidrag till socialvård- och socialförsäkring l960-1972 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 3.6 Utvecklingen av andelen statsbidrag till förvaltningsområdet 1960-1972 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 3.7 Utvecklingen av andelen statsbidrag till landstingskommunal verksamhet 1960-1972 . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 3.8 Driftbidrag . . . . . . . . . . . . . . 39 per invånare år 1972 40 3.9 Driftutgifter per invånare år 1972 . . . . . . . . . . . . .

Kapitel 6

6.1 Allmänna och speciella statsbidrag budgetåret 1972/73 . . . 78

iiâtâwávji] m.

“tå” . üzâavâ

:sz-szcrlag

HG 9.8

SOU 1975: 39

Del 1

Statsbidragssystemets uppbyggnad, omfattning och inriktning

SOU 1975: 39

l

Inledning

l det utrédningsuppdrag som kommunalekonomiska utredningen, KEU,

erhållit ingår bl. a. att påüolika sätt belysa statsbidragsgivningens former

i och omfattning. j Den arbetsgrupp (AG Ill) som bildades inom kommittén för att särskilt studera dessa frågor fann det lämpligt att som ett underlag för det fortsatta arbetet låta utföra en statistisk kartläggning av statsbidragssystemet, dess uppbyggnad, omfattning och inriktning. l del 1 av detta betänkande redovisas det sammanställda materialet. I del 2 lämnas en utförlig redovisning av det kartlagda statsbidragssystemet. Detta omfattar alla statsbidrag som utgått till primär- och landstingskommuner under budgetåren 1955/56-1972/73.

Som statsbidrag har räknats transaktioner från staten till primär- och

landstingskommuners kassa. För undervisning inkluderar dock bidragsbeloppen, som hämtats ur den statliga redovisningen, lönekostnadspålägg vilka ej noteras i den kommunala bokföringen. Vidare föreligger skillnader mellan kommunernas och statens uppgifter över statsbidragen beroende främst på att uppgifterna avser olika tidsperioder samt att olika redovisningsprinciper tillämpas. För detta redogörs närmare i bilaga A. Statliga åtaganden, som direkt berör kommunens verksamhetsområden, men finansieras via en statlig myndighet och inte via den kommunala budgeten har ej ansetts som statsbidrag även om de kan få liknande effekter. De transaktioner som innefattar statliga utbetalningar till kommuner men berör verksamheter staten formellt har huvudmannaskap för betraktas såsom en köpt tjänst och inte som statsbidrag. Statsbidragsgivningens omfattning har kartlagts främst med hjälp av

riksrevisionsverkets utgiftvsstatistik. Hur skilda gränsdragningsproblem

som - liksom av utgående som ofta förelegat avstämningen belopp redovisas olika i statliga och kommunala räkenskaper - har lösts i de olika fallen redovisas i bilaga A. En uppdelning av de utgående statsbidragen har gjorts utifrån några olika indelningsgrunder. En första sådan uppdelning har varit att skilja mellan allmänna och speciella statsbidrag. Syftet med allmänna bidrag i form av skatteutjämningsbidrag är att överföra inkomster till kommuner med relativt begränsade resurser (låg skattekraft) och/eller där uppehållande av en viss kommunal servicenivå är särskilt kostnadskrävande. Vidare utgår allmänna bidrag som kompensation för vissa verkningar av

18 Inledning

genomförda skatteomläggningar. Med speciella bidrag bidrar staten till att finansiera sådan verksamhet på bestämda områden (t. ex. sjukvård och utbildning), som utgör en obligatorisk uppgift för kommunerna. Vidare används speciella bidrag för att stimulera tillhandahållande och utbyggnad av kommunal service på vissa områden. Det är således fråga om att påverka kommunernas prioritering av olika slags verksamhet utan att ge bindande föreskrifter om verksamhetens omfattning. För att belysa konsekvenserna av de speciella statsbidragens utformning har ett klassificeringsschema utarbetats, med indelning dels idriftoch investeringsbidrag, dels inom vardera av dessa grupper i tre kategorier nämligen: prestationsrelaterade bidrag, kostnadsrelaterade bidrag samt avlösnings- och avtalsbidrag. Med prestationsrelaterade bidrag avses att ett bestämt belopp utgår per producerad enhet (vårddag, daghemsplats etc.). Kostnadsrelaterade bidrag kan utgå antingen som en bestämd andel av kommunens hela kostnad för verksamheten eller i relation endast till kostnaden för viss produktionsfaktor (t. ex. personal inom viss kategori). För sistnämnda bidragstyp kan också benämningen faktorprissubventionerande bidrag användas. Avlösnings- och avtalsbidrag avser antingen bidrag som på olika sätt utgör ersättning för avlösta bidrag eller utgår enligt avtal mellan staten och kommunerna. Vidare har en uppdelning gjorts av statsbidragen efter graden av statlig styrning. Detta har skett utifrån en bedömning av andelen obligatorium frivillighet inom det aktivitetsområde som delvis finansieras med respektive statsbidrag.

En fyllig och detaljerad redovisning av det sammanställda materialet

grupperad efter de skilda indelningspunkter som här berörts ges i bilagor till denna rapport. I det följande görs ett försök att därur ta fram en mer bild av statsbidragssystemet och dess utveckling. Först översiktlig beskrivs hur situationen tedde sig budgetåret 1972/73 och därefter görs en återblick på den utveckling sedan 1955/56, som ligger bakom de nuvarande förhållandena. Ett försök att med enkla relationstal illustrera statsbidragens betydelse för kommunernas ekonomi har gjorts i kapitel 3. Samma kapitel syftar även till att ge en överblick över i vilken utsträckning statsbidragsgivningen har samband med olika befolkningsmässiga eller ekonomisk-strukturella faktorer i kommunerna. Materialet bygger på kommunernas egen

redovisning av intäkter och .utgifter varför skillnader föreligger jämfört

med de av KEU framtagna uppgifterna över statsbidragsgivningen. Vid sin kartläggning av statsbidragssystemet har arbetsgruppen sökt erhålla en komplettering av de nyssnämnda översiktliga och företrädesvis statistiska bearbetningarna genom att studera några enstaka speciella statsbidrag. Sådana mer i detalj gående fallstudier har gjorts i fråga om statsbidraget till social hemhjålp, barnstugor samt gator och vägar ivissa kommuner. Syftet med dem har främst varit att belysa de effekter, som följer av olika bidrags utformning, särskilt konsekvenserna för effektiviteten i produktionen och för servicenivån. Sammanfattande redogörelser för dessa studier har ansetts lämpligen kunna utgöra en del av denna kartläggande rapport.

SOU 1975: 39 19 Inledning

l en sista del av denna redovisas rapport vissa synpunkter som aktualiserats i arbetet med det statistiska materialet. De ansluter sig till

de syften som enligt uttalanden i utredningar, propositioner etc. i stort

gäller för olika statsbidrag. Någon utförligare behandling av dessa frågor har därvid inte eftersträvats utan framställningen siktar närmast till att summariskt söka ange några problem och frågeställningar som kan vara till ledning för det fortsatta analys- och utredningsarbetet.

SOU 1975: 39

2 Statsbidragens storlek och fördelning budgetåret 1972/73 samt från utvecklingen

budgetåret 1955/56

2.1 Statsbidrag budgetåret 1972/73

Statsbidragen till kommunerna, som de definieras av utredningen, uppgick budgetåret 1972/73 till ett belopp om sammanlagt 12 954 miljoner kronor. Detta belopp hänförde sig enligt statens budgetredovisning till 7l utgiftsposter. Antalet statsbidrag som gällde 1972/73 kan dock inte direkt anges med samma siffra. I några fall (5 stycken) fanns en särskild författning om ett statsbidrag, men de belopp som utbetalades enligt denna redovisades i budgeten tillsammans med ett annat bidrag. Ett andra fall är då ett bidrag var i kraft men inga pengar utgick för tillfället. Tre sådana fall antecknades l972/73. För det tredje fanns gällande bidrag från vilka utbetalningar också skedde, men där någon särredovisning för kommunen inte kan erhållas från den statliga budgetredovisningen. Det är här fråga om bidrag för ändamål som inte speciellt hänför sig till kommunerna, men där dessa har en affärsdrivande eller frivillig verksamhet inom området i fråga. Som exempel kan här nämnas bidrag för skogsförbättrande åtgärder. För 1972/73 noterades 10 bidrag av denna typ. Tillsammans gör detta att antalet bidrag som 1972/73 var aktuella för kommunernas del kan anges till 89. Tabellerna i det följande och i bilagan upptar dock inte detta högre antal utan anger som antal bidrag (som tidigare nämnts totalt 71 stycken) det antal poster i statens budgetredovisning som redovisar utbetalning. En konsekvens av detta förfaringssätt är att för vissa år såväl belopps- som_ antalsmässigt medräknats utbetalningar från bidrag som upphört, men där en eftenläpning i avräkningen har förelegat. Det rör sig dock här om några enstaka fall och för 1972/73 har inte någon sådan post registrerats. l detta sammanhang skall även nämnas ett annat speciellt problem i redovisningen av antals- och beloppssiffran. I den tidigare angivna siffran för totalt utbetalda bidrag 1972/73 om 12 954 miljoner kronor ingår bidrag får sysselsättningsskapande åtgärder. Dessa anslag, som administreras av arbetsmarknadsstyrelsen, kan inte redovisas efter de indelningsgrunder som för andra bidrag använts i olika tabeller (t. ex. uppdelning på primärkommuner och landsting etc.). De har därför fått tas in ien särskild tabell i bilagan. Bidragens fördelning efter typ av bidrag och på prirnärkommun och landsting belyses i tabell 2:1.

22 Statsbidragens storlek och fördelning SOU 1975: 39

Tabell 2:1 Bidragens fördelning budgetåret 1972/73 på primärkommun och landsting. Antal. Milj. kr.

Primärkommun Landsting Summa Antal Milj.kr Antal Milj.kr Antal Milj.kr Allmänna bidrag 3 1 621 2 911 5 ( 3) 2 532 Speciella bidrag 44 7 448 23 2 168 67 (65) 9 616 Bidrag till sysselsättningsskapande åtgärder 3 (3) 806 Totalt 47 9 069 25 3 079 75 (71) 12 954

l denna tablå anges antalet bidrag till 75. Tidigare uppgavs antalet till 71. Denna skillnad beror på att i fyra fall en dubbelräkning uppkommer genom att från ett och samma anslag utbetalningar registreras i våra tabeller. De allmänna bidragen för skatteutjämning och skattebortfall, som är två, utgår till både primär- och landstingskommunerna och med vår tabellindelning blir detta fyra bidrag. På samma sätt sker en dubbelräkning i två fall i fråga om de speciella bidragen. Detta förhållande har i tablån markerats genom antalssiffrorna inom parentes. Anslagen för sysselsättningsskapande åtgärder har en från andra bidrag karaktär och avvikande i så_måtto att de har en renodlad arbetsmarknadsstabiliseringspolitisk inriktning. De är därmed inte heller alls relaterade till bestämda kommunala utgiftsändamål eller i första hand avsedda att ge ett finansieringsstöd för kommunal verksamhet. l-luvudparten av bidragen 1972/73, eller ca 700 miljoner kronor av de 806 miljoner kronorna, utgick i form av investeringsbidrag för sysselsättningsskapande åtgärder vid arbetslöshet och för särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Den del som utgjorde driftbidrag avsåg arbetsanpassningsåtgärder samt kontant stöd vid arbetslöshet. Ser man, med uteslutande av anslagen till sysselsättningsskapande åtgärder, på bidragsförhållandena 1972/73 kan konstateras att det till såväl antal som belopp är primärkommunerna som är den dominerande mottagarparten. Beloppsmässigt gick 75 % av bidragen till dessa kommuner medan alltså landstingen erhöll 25 %. Till viss del hänger denna fördelning samman med att primärkommunernas verksamhet har en större omfattning än landstingens. Men som senare kommer att visas kvarstår en viss sådan olikartad fördelning även om man sätter bidragens storlek i relation till kommunernas totala utgifter. De allmänna bidragen svarar - fortfarande exklusive sysselsättningsbidragen - för drygt en femtedel av anslagen till kommunerna. Deras vikt är större för landstingens del, i-vilket fall de representerar omkring 30 % av bidragsgivningen. För primärkommunerna blir procenttalet lägre eller ca 18 %. De två allmänna statsbidragen utgår dels som kompensation för brist på skattekraft samt ett ogynnsamt kostnadsläge, dels som kompensation för vissa verkningar av 1970 års skattereform. Budgetåret 1972/73 utgick även bidrag vid hög utdebitering. Denna bidragsform är numera

SOU 1975: 39 Statsbidragens storlek och fördelning 23

slopad. Det tredje allmänna bidraget till primärkommunerna avser tolagsersättningen till Trelleborgs kommun. Utgående bidrag kan av kommunerna fritt disponeras för alla de ändamål kommunerna svarar för. l fråga om de speciella bidragen gäller att de alla är knutna till ett visst bestämt verksamhetsområde eller ändamål. Bindningen till ett ändamål påverkar givetvis bidragets utformning och med de vida och varierande uppgifter som åligger kommunerna uppvisar de speciella bidragen ett flertal olika typer och konstruktioner vilket även medför ett förhållandevis stort antal bidrag. Som en första grov indelning av de kommunala verksamheter som de speciella bidragen utgår till skall i tabell 2:2 anges den beloppsmässiga fördelningen mellan förvaltning och affärsdrivande verksamhet och inom dessa mellan drift- och investeringsändamål.

Tabell 2: 2 Bidragens fördelning mellan förvaltning och affärsdrivande verksamhet budgetåret 1972/73. Milj. kr.

Primärko mmuner Landsting Summa

Förvaltning Affársdr. v. Förvaltning Drift Invest. Drift Invest. Drift Invest. Drift Invest. 6 488 634 9 318 1941 228 8 438 1 180

Som tablån visar är statsbidragens tyngdpunkt i hög grad förlagd till förvaltningsområdet. Hela 97 % av bidragen går dit och de affärsdrivande verksamheterna tar således endast några procent av den utgående summan. Kommunernas affärsdrivande verksamhet är i princip inriktad på att vara självfinansierande. De bidrag som likväl utgår dit har därför också en speciell bakgrund. Vissa har en näringspolitisk inriktning såsom bidragen till hamnar, farleder, flygplatser och busstrafik. Inom ramen för den statliga regionalpolitiska stödverksamheten utgår även bidrag i olika syften. För industriell verksamhet utgår bidrag till kommunala reningsverk samt anläggningar för avfallsbehandling. Flera av de anslag som har nämnts har tillämpats utifrån konjunktur- och arbetsmarknadspolitiska syften. Som en särskild grupp bidrag inom de speciella statsbidragen kan vidare särskiljas avlösnings- och avtalsbidrag. Som namnet antyder utgör bidragen antingen ersättning för avlösta bidrag eller utgår enligt avtal mellan staten och kommunerna. l våra sammanställningar har fem bidrag hänförts till denna grupp och deras sammanlagda utgående belopp var för budgetåret 1972/73 1 734 miljoner kronor. Alla bidragen hänför sig till sjukvårdsområdet. De avser främst bidragen till viss hälso- och sjukvård samt till drift och anordnande av kliniker för psykiskt sjuka. Det bör påpekas att alla bidrag till sjukvårdsområdet redovisats som landstingskommunala bidrag. Således även i de fall primärkommun är huvudman för sjukvården (Göteborg, Malmö och Gotland). I sammanställningen i tabell 2: 3 återges antal och belopp för de nu berörda slagen av speciella statsbidrag.

24 Statsbidragens storlek och fördelning SOU 1975: 39

Tabell 2: 3 statsbidrag till affärsdrivande verksamhet, avtals- och avlösningsbidrag samt övriga speciella statsbidrag budgetåret 1972/73. Antal. Milj. kr.

statsbidrag till Primärkom. Landsting Summa Antal Milj. Antal Milj. Antal Milj. kr kr kr Affärsdrivande verksamhet 4 326 4 326 Avtals- och av- _lösningsbidrag 5 1 734 5 l 734 Övriga speciella statsbidrag 40 7 122 18 434 58 7 556 Totalt 44 7 448 23 2 168 67 9 616

Gruppen ”övriga speciella statsbidrag avser kommunernas förvaltningsuppgifter. De bidrar till att finansiera verksamheter på bestämda områden, som utgör en obligatorisk uppgift för kommunerna eller att stimulera kommunerna att tillhandahålla och utbygga kommunal service på vissa bestämda för kommunen frivilliga områden. l det senare fallet är det fråga om att påverka kommunernas prioritering av olika verksamheter, utan att ge bindande föreskrifter om verksamhetens omfattning. Gruppen ”övriga speciella statsbidrag innefattar ett stort antal bidrag (58 st.) för varierande ändamål och av högst varierande belopp. Spridningen i sistnämnda hänseende belyses i tabell 2:4 med några siffror.

Tabell 2:4 Gruppen övriga speciella statsbidrags storleksfördelning budgetåret 1972/73. AntaL Milj. kr.

Anslagens storlek Drift Invest. Summa (milj. kr.) Antal Milj. Antal Milj. Antal Milj.

Två bidrag svarar sålunda för ca 2/3 av ifrågavarande totala bidragssumma. Mot detta kan å andra sidan ställas det förhållandet att en så låg andel av utbetalade bidrag som ungefär 1 % utgår genom inte mindre än 36 bidrag, vilket är närmare 2/3 av totala antalet bidrag. Det kan för övrigt framhållas att den här bilden skulle vara än mer markerad om de bidrag som av redovisningstekniska skäl inte ingår i tabellsammanställningarna kunnat medtas. Inledningsvis angavs antalet sådana bidrag (utbetalningar redovisade under annat anslag etc.) till 18 stycken. En mer konkret och detaljerad redovisning av storleksfördelningen erhålls genom den följande genomgången av de ändamål bidragen avser.

SOU 1975: 39 Statsbidragens storlek och fördelning 25

2.2 Ändamålsgruppering av statsbidragen budgetåret 1972/73

En fördelning av bidragen för kommunernas förvaltningsuppgifter efter ändamål ger det resultat tabell 2: 5 visar.

Tabell 2: 5 Ändamålsgruppering av statsbidragen budgetåret 1972/73. AntaL Milj. kr.

Primärkommun landsting Summa

Antal Mkr % Antal Mkr % Antal Mkr %

Rätts- 0 ch samhällsskydd 7 108 2 7 108 l Fastighetsförvaltn. och bostadsförsörjning 4 232 3 4 232 3 Byggnads- och planväsen 4 490 7 1 34 8 S 523 7 Undervisning 0. kultverks. 13 5 372 75 7 106 25 20 5 479 72 Socialvård o. socialförsälcr. 12 920 13 3 148 34 15 1069 14 Hälso- och sjukvård 7 146 34 7 146 2

Summa 40 7 122 18 434 58 7 557

Rätts- och samhällsskydd Bidragen avser brandförsvar, civilförsvar samt familjebidrag för värnpliktiga. Tidigare utgick under denna huvudtitel bidrag till polis-, åklagar- och exekutionsväsendet. Den dominerande delen av bidragsgjvningen avser familjebidrag. Bidraget uppgår för året till 74 mkr eller 69 % av bidragsgivningen. För civilförsvarsändamål utgår bidrag till anskaffning av skyddsrum samt ersättning till kostnader för kommunal beredskap. Bland återstående fyra bidrag återfinns för brandförsvar två bidrag, nämligen till förebyggande och släckning av brand samt för oljebekämpning till sjöss.

Fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning av statsbidragsgivningen avser bostadstillägg för barnfamiljer Merparten (225 mkr). För vid bildande av naturvårdsreservat respektive vård av ersättning naturvårdsområden bidrag, vilka till viss del också tillfaller utgår kommunerna.

26 Statsbidragens storlek och fördelning SOU 1975: 39

Byggnads- och planvâsen, gatu- och parkförvaltning Bidragsgivningen avser främst underhåll samt byggande av kommunala vägar och gator (142 respektive 323 mkr). Kommunerna kan också i vissa fall få bidrag till upprustning av vägbelysningen. Vidare redovisas under denna Verksamhetsgren statsbidrag till stöd för friluftslivet.

Undervisning och annan kulturell verksamhet Till undervisning har hänförts bidrag till olika utbildningsformer avseende såväl driften som lokaler och inventarier. Sammanlagt utgår 20 bidrag till denna sektor. En betydande del av statens bidrag till det primärkommunala skolväsendet avser kostnaderna för löner och sociala avgifter till lärare och skolledare. Omfattningen av statsbidragen följer bestämmelser i läroplaner och skolstadga. Budgetåret 1972/73 uppgår bidragen till driften av grundskolan respektive gymnasieskolan till 3 762 respektive l 255 mkr. Bland övriga 18 bidrag kan nämnas bidraget till kommunala skolor för vuxna, som under de senaste åren snabbt vuxit i omfattning, och budgetåret 1972/73 uppgår till 126 mkr. Till byggnadsarbeten inom skolväsendet utgår vidare bidrag, som formellt är skatteunderlagsgraderat men som i praktiken fungerar som ett kostnadsrelaterat bidrag. Till lantbrukets respektive skogsbrukets yrkesutbildning utgår bidrag till såväl driften som byggnadsarbeten. Bidrag till kulturella ändamål avser främst bibliotek och teatrar.

Socialvård och socialförsäkring Till socialvård och socialförsäkring har hänförts bidrag avseende barnaoch ungdomsvård, åldringsvård, nykterhetsvård, arbetsvård samt åtgärder vid arbetslöshet. Sammanlagt utgår 15 bidrag till sektorn. Till de mera betydande bidragen hör det som utgår som ersätt-ning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott (221 mkr) samt bidraget till social hemhjälp (249 mkr). Till institutioner för barna- och ungdomsvård utgår flera bidrag. För driften och anordnande av barnstugor (192 resp. 31 mkr), till kommunala familjedaghem (55 mkr) samt till ferievistelser för barn (3,6 mkr). Ersättningen till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna belöper sig till 39,7 mkr. Bidragen till nykterhetsvården omfattar dels de kommunala nykterhetsnämnderna (96,4 mkr) dels de kommunala vårdanstalterna för alkoholmissbrukare (30,1 mkr). Bland de 13 bidragen till landstingen återfinns såväl stora som små bidrag. Som exempel kan nämnas bidrag till underlättande av husmorssemester (1,4 mkr), familjerådgivning (0,4 mkr), hjälpmedel för handikap pade (l44,5 mkr) samt invaliditetsförebyggande åtgärder (13 mkr).

SOU 1975: 39 Statsbidragens storlek och fördelning 27

Iiálso- och sjukvård En betydande del av bidragsgivningen till hälso- och sjukvården är koncentrerad till två förhållandevis stora bidrag, som grundar sig på avtal mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Dessa har redovisats under 2.1 ovan tillsammans med övriga avtals- och avlösningsbidrag. l enlighet med definitionen av statsbidrag har transaktioner, som klassificerats som köpta tjänster ej medräknats i bidragsgivningen. Bland dessa kan nämnas bidragen till de kommunala undervisningssjukhusen. En betydande del av bidragsgivningen avser bidrag till anordnande och drift av särskolor (125 mkr). Övriga sex bidrag utgår till skilda ändamål såsom t. ex. skyddsympningar (0,3 mkr), allmän hälsokontroll (0,9 mkr) samt psykisk barna- och ungdomsvård (3,1 mkr).

2.3 Statsbidragsgivningens utveckling mellan budgetåren

1955/56 och 1972/73

2.3.1 Något om administrativa förändringar och reformer

under - För tolkningen av statsbidragens utveckling den tid, 1955/56 1972/73, som siffermaterialet i denna rapport omfattar, är det av betydelse att hålla i minnet att väsentliga administrativa förändringar skett under perioden. Statsbidragens antal och belopp, fördelning på skilda ändamål etc. har bl. a. påverkats av förändringar i huvudmannaskap mellan stat och kommun, tillkomsten av nya arbetsuppgifter och utveckling av traditionell kommunal verksamhet osv. Vad beträffar uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun skall erinras om landstingens Övertagande av mentalsjukvården och provinsiallåkarväsendet. Vidare har gymnasiema kommunaliserats. Vissa omfördelningar av uppgifter från kommun till stat har också genomförts. Hit hör förstatligandet av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet. Även mellan primärkommuner och landsting har skett förändringar i uppgiftsfördelningen. Som exempel kan nämnas att Stockholms läns landsting har från primärkommunerna övertagit ansvaret för den lokala trafikförsörjningen. Vidare har landstinget övertagit sjukvården i Stockholm, Helsingborg, Gävle och Norrköping. På Gotland är det primärkommunen som numera svarar för sjukvården. I samband med bl. a. organisatoriska omändringar och den kommunala verksamhetens utbyggnad har statsbidragssystemet setts över vid flera tillfällen under två senaste decennierna. År 1957 awecklades och ersattes 27 driftbidrag med ett lärarlönebidrag och ett bidrag till högre skolor. Vidare avvecklades ett antal särskilda statsbidrag år 1965 isamband med genomförandet av det nya skatteutjämningssystemet, och ett belopp motsvarande summan av dessa bidrag inkluderades i skatteutjämningsbidraget. För att förenkla statsbidragsgivningen till hälso- och sjukvården beslutades år 1967 att ett enda bidrag skulle ersätta ett tjugotal drift- och

28 Statsbidragens storlek och fördelning SOU 1975: 39

anordningsbidrag. Det enhetliga bidraget konstruerades som en teknisk avlösning av de bidrag som utmönstrades och skulle utgå med det belopp huvudmännen skulle ha erhållit för femårsperioden 1967-1971 om de tidigare gällande reglerna tillämpats. Det kan vara befogat att här även erinra om den djupgående förändring av kommunstrukturen som skett under perioden och som väsentligt ändrat de yttre betingelserna för reformeringen av statsbidragsgivningen. Storkommunreformen år 1952 innebar att antalet kommuner minskade från 2 281 till 864. Under senare delen av 1950-talet uppstod åter frågan om inte utvecklingen på det kommunala området medfört problem, som gick utöver vad många av de nybildade kommunerna förmådde att lösa på egen hand. År 1962 fattade riksdagen beslut om en ny kommunindelning. Genom denna förenas tätort med glesbygd till kommuner, som från näringsgeografisk synpunkt anses utgöra sammanhängande regioner. Denna kommunindelning var praktiskt taget helt genomförd vid 1974 års början. Antalet kommuner är numera 278. Förändringar i landstingsindelningen har skett bl. a. genom att Stockholm, Helsingborg, Gävle och Norrköping inträtt i landstinget.

2.3.2 Utvecklingen av bidragens omfattning och indelning

Statsbidragsgivningens utveckling framgår av tabell 2: 6. Här skall åter uppmärksammas att bidrag till sysselsättningsskapande åtgärder redovisas separat på grund av osäkerhet i materialet. Kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken har dock under perioden vuxit i betydelse. Såväl antalet statsbidrag som beloppen till drift och investeringar har expanderat snabbt.

Tabell 2: 6 Allmänna och speciella statsbidrags utveckling 1955/56-l972/ 73. Milj. k:

Primärkommun Landsting Summa Allm. Spec. Allm. Spec. Allm. Spec.

I mitten av 1950-talet var statsbidragsgivningen till kommunerna drygt en miljard kronor. Budgetåret 1972/73 utgick ca 12 miljarder i statsbidrag. En procentuellt stor ökning, 25 %, ägde rum mellan budgetåren 1957/58 och 1958/59 främst på grund av 1957 års ortsavdragsreform varigenom kommunerna kompenserades genom statsbidrag för att skatteunderlaget minskade genom höjda ortsavdrag. 1966 års gymnasiereform bidrog till att statsbidragsgivningen ökade med 35 % mellan budgetåren 1965/66 och 1966/67. Nästkommande budgetår ökade

SOU 1975: 39 statsbidragens storlek och fördelning 29

statsbidragen med 21 %. Denna ökning förklaras till stor del av landstingens Övertagande av den psykiatriska vården. De allmänna bidragen har under perioden kommit att spela en allt viktigare roll. Deras andel har dock varierat. Vid periodens början utgjorde de 7 % och vid periodens slut hade andelen ökat till 21 %. Genom ortsavdragsreforrnerna åren 1957 och 1961 ökade andelen särskilt kraftigt och motsvarade för budgetåret 1962/63 32 %. Den helt dominerande delen av statsbidrag har avsett den primärkommunala verksamheten. Detta gör att förändringar av de större bidragen i denna sektor kraftigt påverkar den samlade statsbidragsgivningen. Budgetåret 1955/56 svarade de speciella statsbidragen till primärkommunerna för 88 % av totalsumman för denna bidragsgivning, vilket motsvarade 82 % av alla allmänna och speciella bidrag till kommunerna. Fram till budgetåret 1972/73 hade andelarna sjunkit till 77 % respektive 61 %. Andelen speciella statsbidrag till sekundärkommunerna har således väsentligt ökat under slutet av undersökningsperioden. Förändringen av huvudmannaskapet för den psykiatriska vården har härvid spelat en viktig roll. 1 mitten av 1950-talet utgick drygt 100 miljoner kronor i statsbidrag till landstingskommuner. Budgetåret 1972/73 hade denna bidragsgivning ökat till drygt 3 miljarder. Den procentuella ökningen i bidragsgivningen var störst mellan budgetåren 1965/66 och 1967/68, då de speciella statsbidragen ökade från 606 till l 602 miljoner kronor. Denna uppgång förklaras nästan helt av förändringen av huvudmannaskapet för den psykiatriska vården. lnom ramen för den speciella statsbidragsgivningen har driftbidragen uppvisat en ökning från 843 till 8 438 miljoner kronor. Stegringen har, bortsett från bidragsomläggningar och av olika tidigare Omnämnda förändringar av huvudmannaskap, skett förhållandevis jämnt. För investeringsbidragen, som stigit från 174 till l 180 miljoner kronor, har utvecklingen varit något ojämnare. Dessas procentuella andel av de speciella bidragen var vid början av undersökningsperioden 17 %. Den nådde under mitten av 1960-talet 20 % för att därefter minska till 10 % budgetåret 1972/73. Under budgetåren 1962/63 1963/64 och 1965/66 - 1967/68 skedde de kraftigaste ökningarna. Dessa ökningar motsvarades av stora satsningar på kommunala vägbyggen samt utbyggnaden av grundoch gymnasieskolorna.

2.3.3 Utvecklingen från budgetåret 1955 /56 för olika verksamhets-

områden Som tidigare antytts har olika reformer påverkat statsbidragens antal och utformning vilket även kommer till synes i tabell 2: 7, som visar fördelning mellan olika användningsområden inom statsbidragsgivningens primärkommunerna.

30 Statsbidragens storlek och fördelning SOU 1975: 39

Tabell 2: 7 Statsbidragens fördelning mellan olika användningsområden 1955/56-1972/73. Primärkommuner. Antal. Milj. kr.

1955/56 1960/61 1965/66 1972/73 Antal Milj. Antal Milj. Antal Milj. Antal Milj. kr kr kr kr

Rätts- och samhällsskydd 14 68 12 99 11 103 7 107 Fastighetsförv. o. - - - - - 4 232 bostadsförsörjning

Byggnads- och planväsen 3 74 3 166 4 38-1 4 490

Undervisn. o. kulturell v. 27 677 21 l 088 22 1 984 13 5 372 Socialvård 0. socialförs. 13 42 12 66 12 193 12 920

Huvudparten av bidragsgivningen, 72-80 %, har som synes under hela undersökningsperioden avsett undervisning och annan kulturell verksamhet. Skolbidragens dominerande ställning gör, att varje större förändring av bidragsgivningen till skolsektorn kraftigt slår igenom i den samlade statsbidragsgivningen. Genomgående gäller för undersökningsperioden att bidragsgivningen till socialvård och socialförvaltning ökat sin andel medan andelen bidrag till verksamheter sorterande under rätts- och samhällsskydd minskat. Förstatligandet av domstols-, polis-, exekutions- och uppbördsväsendet samt stora satsningar på social hemhjälp, barnstuge- och familjedaghemsverksamheterna förklarar till stor del dessa förändringar i bidragsgivningens inriktning. Tabell 2: 8 visar att den speciella statsbidragsgivningen till hälso- och sjukvård under perioden dominerat bidragsgivningen till landstingen.

Tabell 2: 8 statsbidrag till landstingen 1955/56-1972/73. Milj. kr.

1955/56 1960/61 1965/66 1972/73 Antal Milj. Antal Milj. Antal Milj. Antal Milj. kr kr kr kr

l-lälso- och sjukvård 36 98 36 137 31 193 12 l 880 Socialförvaltning 6 9 6 12 5 32 3 148 Undervisning 11 19 10 52 8 125 7 93 Kommunikationer 1 34

Nedan följer en närmare genomgång av hur statsbidragen fördelat sig mellan olika verksamhetsområden.

SOU 1975: 39 Statsbidragens storlek och fördelning 31

Rätts- och samhällsskydd Bidragsgivningen till rätts- och samhällsskydd utgjorde i början av perioden 7 % av de speciella statsbidragen. Vid undersökningsperiodens slut hade andelen sjunkit till 1 %. Beloppsmässigt har statsbidragen till detta verksamhetsområde haft den svagaste ökningstakten. Bidragsgivningen har knappt fördubblats. Fram till mitten av 1960-talet ökade verksamheten sin andel. Utvecklingen bröts budgetåret 1965/66 då domstols-, polis-, exekutions- och uppbördsväsendet förstatligades.

Fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning Bidrag till verksamheter redovisade under fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning har under perioden utgjort en ringa andel av den speciella statsbidragsgivningen. Sedan år 1969 utgår statsbidrag till kommunala bostadstillägg för barnfamiljer. Under treårsperioden 1969/70-1972/73 ökade statsbidragen till detta ändamål från ca 35 milj. kr. till ca 225 milj. kr. och korn att motsvara knappt tre procent av de primärkommunala statsbidragen.

Stadsbyggnad, gatuförvaltning, sport och friluftsliv

Statsbidragen till denna sektor svarade vid periodens början för 7 % av de primärkommunala bidragen. Andelen ökade fram till mitten av 1960talet då 14 % av de speciella bidragen avsåg detta verksamhetsområde. Anslaget till byggande av kommunala vägar och gator ökade kraftigt liksom statsbidrag till kostnader som följd av högertrafikens införande. Under senare delen av l960-talet och fram till undersökningsperiodens slut sjönk andelen bidrag till 5 % motsvarande ca 490 milj. kronor. Den dominerande andelen av bidragsgivningen avser investeringar. Andelen ökade under perioden från 56 % till 72 %. Den höga andelen investeringsbidrag har samband med urbaniseringen. Tätorternas utbyggnad och bilismens snabba expansion har medfört stora investeringar i gator och vägar.

Undervisning och annan kulturell verksamhet till aktiviteter redovisade under detta verksamhetsområde har Statsbidrag för hela perioden intagit en dominerande roll. För undersökningsperioden har statsbidragen ökat från 677 milj. kronor till 5 372 milj. kronor. Budgetåret 1955/56 avsåg 76 % av bidragsgivningen till primärkommunal sektor denna verksamhetsgren. Fram till mitten av 1960-talet sjönk statsbidragens andel någon procent. Den senare delen av 1960-talet visar en kraftig ökning av statsbidragsgivningen. Förklaringen härtill är gymnasiereformen år-1966 samt den stora satsningen på grundskolan. För budgetåret 1972/73 var sektorns andel 72 % av samtliga speciella statsbidrag till primärkommunerna.

32 Statsbidragens storlek och fördelning SOU 1975: 39

Investeringsbidragen har varit av mindre betydelse, trots att bidrag till skolsektorn utgör en stor andel av de totala investeringsbidragen. Andelen investeringsbidrag inom skolsektorn har under perioden minskat från 9 till 6 %.

Socialvârd och socialförsäkring li Bidragsgivningen har för undersökningsperioden ökat från 41 till 920 s milj. kronor. Detta motsvaras av en andelsökning från 5 % till 12 % av den speciella statsbidragsgivningen till primärkommuner. Denna ökning är främst att hänföra till den ökade satsningen på bidrag till barnstugeverksamheten, familjedaghemmen, arbetsvården och den sociala hemhjälpen. (Den procentuella andelen till det sociala verksamhetsområdet blir högre när beloppen till sysselsättningsskapande åtgärder medräknas.) lnvesteringsbidragens andel har kraftigt sjunkit. Förändringen ägde rum fram till början av 1960-talet. Delvis förklaras detta av att bidragen till byggande av ålderdomshem kraftigt minskade, samt att bidrag till inrättande av pensionärshem upphörde.

Speciella statsbidrag till hälso- och sjukvård Budgetåret 1955/56 utgick statsbidrag till hälso- och sjukvården med 96 milj. kronor. Budgetåret 1972/73 hade beloppet ökat till ca 1 880 milj. kronor. Av de speciella statsbidragen till landstingskommunerna utgicki början av perioden 78 % och vid periodens slut 87 % till hälso- och A sjukvård. Genom förändring av huvudmannaskapet för mentalvården ökade mellan statsbidragsgivningen mycket kraftigt budgetåren 1965/66 1969/70 - från 193 milj. kronor till l 178 milj. kronor. Den bidragsgivning som avser investeringsverksamhet svarade budgetåret 1955/56 för 8 % och budgetåret 1972/73 för 10 % av statsbidragen till hälso- och sjukvård.

Speciella statsbidrag till landstingskommuner exklusive hälsooch sjukvård

Den speciella statsbidragsgivningen till landstingskommuner exklusive hälso- och sjukvård berör verksamhetsområdena socialförvaltning, undervisning och annan kulturell verksamhet samt kommunikationer. Statsbidragen till dessa verksamhetsområden har ökat från 29 milj. kronor till ca 290 milj. kronor. Andelen bidrag som avser investeringar har under perioden varierat mellan 11 % och 25 %. Fram till mitten av 1960-talet dominerade undervisning och annan kulturell verksamhet bidragsgivningen. Dess andel har därefter minskat. Bidragsgivningen till verksamheter under socialförvaltning utgör merparten av bidragen fr. o. m. mitten av 1960-talet.

SOU 1975: 39

3 Statsbidragens betydelse för och inverkan

pá den kommunala ekonomin

3.1 Statsbidragens betydelse inom olika verksamhetsområden

Som utgångspunkt för redovisningen i detta avsnitt kan det vara lämpligt att i tabell 3: l erinra om den bild av de speciella statsbidragens inriktning och fördelning budgetåret 1972/73 som tidigare gavs.

Tabell 3: l statsbidrag till affärsdrivande verksamhet, avtals- och avlösningsbidrag samt övriga speciella statsbidrag. Milj. kr.

statsbidrag till Primärkom. Landsting Summa Drift. Invest. Drift. Invest. Affärsdrivande verksamhet 9 318 327 Avtals- och avlösningsbidrag 1 562 172 l 734 Övriga speciella statsbidrag 6 488 634 365 56 7 556 Totalt 6 497 952 l 927 228 9 617

l olika sammanhang och för olika syften kan det finnas anledning att illustrera statsbidragens betydelse för kommunernas ekonomi med enkla relationstal. Alldeles uppenbart är dock att man kan få högst olika sådana relationstal beroende på vilken jämförelsebas man därvid väljer. Exempel på detta ges i tabell 3: 2 där statsbidragen (exkl. allmänna statsbidrag) till primärkommunerna satts i relation till bruttoutgifterna inom respektive kommunala verksamhetsområde. De återgivna relationstalen avser år 1972 och har hämtats ur de uppgifter om kommunernas ekonomiska utveckling åren 1960-1972, som i annat sammanhang tagits fram inom kommittén. Materialet bygger på kommunernas egen rapportering av statsbidragsgivningen. Detta innebär att skillnader föreligger jämfört med det i denna rapport redovisade materialet på grund av skilda förhållanden som närmare behandlas i bilaga A. Dessa olikheter torde dock inte rubba innebörden av de jämförelser som här görs. Med statsbidragens tyngdpunkt så starkt förlagd till förvaltningsområdet och vidare till driftutgifter blir relationstal, som utgår från en jämförelsebas vari utgifter för affärsdrivande verksamhet och investering-

34 Statsbidragens betydelse och inverkan pâ den kommunala ekonomin SOU 1975: 39 Tabell 3: 2 De speciella statsbidragens andel av bruttoutgifterna inom respektive kommunala verksamhetsområde år 1972. Procent.

ar ingår, inte alltid så överskådliga. Alldeles speciellt gäller detta vid jämförelse mellan olika kommuner eller kommuntyper på grund av att utgiftsandelen för investeringar och för affärsverksamhet varierar så starkt mellan olika kommuner. Genom att bidragsgivningen för investeringar även har anknytning till statlig arbetsmarknads- och konjunkturpolitik kan stora förändringar inträffa mellan åren. Så var exempelvis år 1971 investeringsbidragens andel av bruttoutgiftema för affärsdrivande verksamhet endast 4 % mot 16 % i ovanstående tablå för år 1972. Med hänsyn till de svårigheter som här antytts har det ansetts lämpligt att vid en redovisning av statsbidragens betydelse i första hand utgå från en uppdelning på ändamålsgrupper. 1 tabell 3: 3 har för år 1972 statsbidragen satts i relation till bruttoutgifterna inom respektive kommunala verksamhetsområde. Tabellen visar att på fyra av områdena utgör statsbidragens andel av bruttoutgifterna 10-15 %. Det är också värt att notera att investeringsbidragens andel av investeringsutgifterna iallmänhet ligger betydligt högre. För rätts- och samhällsskydd 34 % samt 23 respektive 21 % för byggnadsoch planväsen och socialvård. På undervisningsområdet täcker statsbidragen en betydande del av kommunernas bruttoutgifter. För hela ändamålsområdet är procenttalet 44. l detta fall är andelen högst för driftutgifter medan procenttalet för investeringar är betydligt lägre. De förändringar i statsbidragens betydelse för respektive kommunförvaltning som inträtt sedan år 1960 framgår av diagram 3.1-3.7. l diagram 3.1 sker en nedgång efter år 1965 av andelen statsbidrag till rätts- och samhällsskydd. Detta är ett resultat av polis-, åklagare- och domstolsväsendenas förstatligande.

Tabell 3: 3 De speciella statsbidragens andel av bruttoutgiftema inom olika kommunala verksamhetsområden. Procent.

Rätts- Fastig- Bygg- Undervis- Socialvârd och socialförsäkring Lands-

SOU 1975: 39 Statsbidragens betydelse och inverkan på den kommunala ekonomin 35

Utvecklingen av andelen statsbidrag till olika verksamhetsområden åren 1960-1972

Diagram 3. 7 Diagram 3.2 Fastighetsförvaltning % Rätts- och samhällsskydd % och bostadsförsörjning 40 - 40 -

1 960 §4 618 7l2 195° als

64 73

---- = statsbidrag av totala bruttoutgifter - - - - = av bruttodriftkostnader driftbidrag - - - - - = investeringsbidrag av bruttoinvesteringsutgifter

Diagram 3.3 Diagram 3.4 Byggnads- och planvâsen, Undervisning och kultu- % sport och friluftsliv relI verksamhet

40 -

40 -l

30 aZ _ \ n à e \ i \\ 30-

20 k \ . \ s 20 - \ _ - - \ ä _z x _ \ - .z _z

10-1 å å i \ \ ä \ * - - -

IC-lå I I

1 960 64 618 712 1 960 64 68 7 2

36 Statsbidragens betydelse och inverkan på den kommunala ekonomin SOU 1975: 39

Utvecklingen av andelen statsbidrag till olika verksamhetsområden åren 1960-1972

Diagram 3.5 Diagram 3.6 Socialvård och social- % försäkring % Summa förvaltning

30- 30-

2 .. A 20 - O / \_\-\- t/ / -\“\,z/ / x_ _/ ,// 10- 10- \-\§ _/./ /ø/ uf Z

f??

i

. r I l I | 68 72 1 960 64 68 72 1960 G4

= statsbidrag av totala bruttoutgifter - - - -- = driftbidrag av bruttodriftkostnader - - - - - = investeringsbidrag av bruttoinvesteringsutgifter

Diagram 3.7 Landstingskommunal verk- % samhet

30 -

1960 64 68 72

SOU 1975: 39 Statsbidragens betydelse och inverkan på den kommunala ekonomin 37

Den växande andelen statsbidrag till fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning efter år 1968, diagram 3.2, beror på tillkomsten av statsbidrag till bostadstillägg för barnfamiljer. Diagram 3.4 visar att statsbidragens andel av bruttoutgifterna ifråga om undervisning och kulturell verksamhet varit i stort sett oförändrad under perioden. Den snabba utbyggnaden av barntillsynen, som skett alltsedan mitten av 1960-talet förklarar den, enligt diagram 3.5, växande andelen statsbidrag till det sociala förvaltningsområdet. För hela det primärkommunala förvaltningsområdet visar diagram 3.6 på en ökad andel statsbidrag av bruttoutgifterna efter år 1968. Det tillgängliga materialet har ej gjort det möjligt att belysa statsbidragens betydelse för olika ändamålsgrupper inom den landstingskommunala sektorn. Diagram 3.7 visar att för hela sektorn har andelen statsbidrag först ökat, främst i samband med övertagandet av mentalvården, och sedan minskat i takt med att avlösningsbidragens betydelse reducerats.

3.2 Statsbidragens betydelse i olika kommuntyper

Att ge en enkel och entydig redovisning av statsbidragens betydelse för kommuner av olika typ och storlek möter betydande svårigheter. Utöver problem som berörts i det föregående kan nämnas de skilda svårigheter som hänger samman med att den kommunala verksamheten har en väsentligt olika omfattning och inriktning i de olika kommunerna, vilket direkt påverkar statsbidragsbilden. Även om det därigenom är vanskligt att översiktligt jämföra förhållandena i skilda kommuner skall dock ett försök här göras att ange vissa tendenser och samband. Som tidigare angetts är det sifferunderlag som varit tillgängligt för dessa jämförelser hämtat från kommunernas utgiftsredovisning och sålunda inte helt överensstämmande med det som i övrigt behandlas i denna rapport. De awikelser som det är fråga om har berörts i annat sammanhang. Här skall därför endast påpekas att utgifter för sjukvård i Göteborg, Malmö och Gotland här redovisats under primärkommunerna. Vad gäller de speciella statsbidragen skall först särskiljas driftbidrag till primärkommunerna. För dessa har beräkningen utförts för olika slags kommungrupperingar - efter befolkningsstruktur, befolkningsutveckling, geografisk belägenhet osv. Resultaten återges i tabellerna C1-C7 i bilaga C. De skillnader i bidragens betydelse för olika kommuntyper som kan noteras varierar inte på något entydigt sätt och ger inte grund för några omedelbara sambandsförklaringar. I flera av grupperingarna återfinns vissa variationer som mer tydligt framträder i den indelning som avser kommunernas storlek efter invånarantal. Det kan därför vara motiverat att företrädesvis behandla denna indelning något närmare. I tabell 3: 4 anges driftbidragens omfattning i kronor per invånare i olika storleksklasser för primärkommunerna. Som synes visar bidragen en tendens att öka med stigande invånarantal. (Här bör erinras om att Malmö, Göteborg och Gotland, vars bidrag 1972 inte så väl faller in i den bilden, erhåller bidrag för sjukvård).

38 Statsbidragens betydelse och inverkan på den kommunala ekonomin SOU 1975: 39

Tabell 3: 4 Driftbidragens fördelning i kommuner med olika befolkningsstorlek år 1968 och år 1972. Kr/invånare -9 999 10000- 20000- 50000- 100000-Mal- Göte- Stock-Got- 19999 49999 99999 mö borg holm land 1968 365 360 426 470 464 581 608 701 378 1972 598 645 720 784 812 994 1049 770 1075

Mot den bild som här framträder kan ställas samband som kommer till synes då driftbidragen sätts i relation till bruttodriftkostnaden i de olika kommunerna. Enligt tabell 3: 5 sjunker bidragens andel av bruttodriftkostnaden då kommunstorleken ökar.

Tabell 3: 5 Driftbidragens andel av bruttodriftkostnaderna i kommuner med olika storlek år 1968 och år 1972. Procent. -9 999 10000- 20 000- 50 000- 100 000- Mal- Göte- Stock- Got-

De motsatta tendenser som erhålls i de här två fallen skulle kunna förklaras av att de totala driftutgifterna per invånare ligger högre i de större kommunerna. Detta behöver dock inte nödvändigtvis vara hela orsaken. Att olika andra förhållanden kan spela in kan kort exemplifieras i anslutning till diagrammen 3.8 och 3.9. l det ena av dem återges för några olika ändamål driftbidrag per invånare efter kommunernas storlek medan motsvarande fördelning i fråga om driftutgifter per invånare tagits in i det andra diagrammet. Alldeles klart framgår där att utgiftsnivån liggerhögre i större kommuner. Flera olika omständigheter bidrar till detta. I den redovisning som här används ingår affärsdrivande verksamhet och inom detta område är ju olikheterna mellan stora och små kommuner markanta. För vägutgifter och utgifter för gymnasieskolor går samma tendens igen som en naturlig följd av den utgiftsfördelning och organisatoriska struktur som gäller i dessa fall. På socialvårdens område bidrar det förhållandet att vissa speciella institutioner, t. ex. inom nykterhetsvården, finns endast ivissa större kommuner. Utgifterna för grundskolan avviker från detta mönster. Där finns en tendens till sjunkande utgift per invånare vid ökande kommunstorlek, och samma mönster visar sig om man för beräkningarna utgår från lärartätheten i kommunerna. Då statsbidraget till grundskolan utgår i form av lärarlönebidrag blir det för övrigt just lärartätheten eller klasstorleken som kommer att prägla variationerna i bidragens andel av utgifterna inom denna sektor. I det aktuella diagrammet framträder också en minskande bidragsandel med stigande kommunstorlek. Bland de speciella statsbidragen är grundskolebidraget det klart största. Det representerar inte mindre än 50% av ifrågavarande totalbelopp.

SOU 1975: 39 Statsbidragens betydelse och inverkan på den kommunala ekonomin 39

Diagram 3.8 Driftbidrag per invånare år 1972 Kr inv

800* |

700-

600- 1 _ _ _ _F_ r. , _ _. J 500- _ _ __| L_ j - i i - i 400- . _ _ _f_

300-

200uc---uJ 100- : ---------- -- 0 I I I I I I 1 2 3 4 5

°““$k°° 3. 20 000 - 49 999 Gymnasieskola 4. 50 000 - 99 999 5.100 000- Barn- och ungdomsvård

Samtidigt svarar utgifterna för grundskolan genomgående för en stor del av kommunernas totala driftutgifter. Tillsammans gör dessa

förhållanden

att grundskolebidraget i betydande utsträckning kommer att påverka beräkningarna av statsbidragens betydelse för kommunernas ekonomi. Hur starkt mönstret därifrån slår igenom beror på statsbidragsförhållandena inom och tyngden hos de andra sektorer, som medtas i beräkningsunderlaget. För att illustrera detta kan anföras ett par exempel. Utgifterna för gymnasier och vägar är väsentligt högre i stora än i små kommuner - de mindre kommunerna är inte väghållare och har inget eget gymnasium - och de statsbidrag som utgår för dessa verksamheter uppvisar både i kronor per invånare och i andel av sektorns utgifter betydande skillnader. Mönstret blir med andra ord omvänt i förhållande till grundskolan. I en sammanvägd jämförelse för endast de här tre

grupperna kommer de två tendenserna att motväga varandra och

40 Statsbidragens betydelse och inverkan pá den kommunala ekonomin SOU 1975: 39

Diagram 3.9 Driftutgifter per invånare år 1972

Kr/inv N 4 000-

3 600-

3 200- I

2 800-

2 400-

2 000-

1 600-

1 200-

800-

400-

_.._.j = Totala utgifter Befolkningsstorlek - - - - - = Undervisning _ 1 9 999 ---›- = Grundskola

2: 10 000-19 999

-------- -- =

gg

Gymnasieskola ------ = Socialvård 5_ 100 000 °-° -° = Gator och vägar 0004-04-00* = Affärsdriv. verks.

resultatet blir beroende av de inbördes vikterna för ändamålsgrupperna och de utgående statsbidragen. Ett väsentligt annat utfall erhålls om man i en sådan här jämförelse fogar in exempelvis driftutgifter för affärsdrivande verksamhet. För dessa gäller att de kraftigt ökar med stigande kommunstorlek. Samtidigt utgår praktiskt taget inga driftbidrag på detta område. Detta medför att det, då man som mått använder bidragens andel av driftutgifterna, blir en kraftig förstärkning av tendensen mot sjunkande andel vid ökande kommunstorlek. Förskjutningen i den indelningen orsakas enbart av förändringar i nämnaren.

SOU 1975: 39 Statsbidragens betydelse och inverkan på den kommunala ekonomin 41

De här anförda exemplen torde visa att några enkla och generella bedömningar av de speciella driftbidragens betydelse för olika kommuners ekonomi svårligen kan göras. Nödvändigheten av att vid sådana jämförelser kommuner emellan beakta ändamåls- och utgiftsstrukturen gör att en djupare analys av bidragens effekter i dessa hänseenden skulle behöva bli mycket detaljerad och uppsplittrad. l detta sammanhang har en sådan mer ingående genomgång inte varit möjlig. Investeringsbidragens omfattning i kronor per invånare varierar inte, som tabell 3: 6 visar, på ett entydigt sätt mellan vare sig kommuner av olika storlek eller mellan olika år. Detta är naturligt med tanke på att en investering innebär anskaffning av något som skall brukas under en längre tid. Det kan gälla daghem, skola, sjukhus, avloppsreningsverk eller kommunala beredskapsarbeten av skilda slag. Den senare typen av investering har primärt ett sysselsättningspolitiskt syfte. Det är sannolikt också bidrag till kommunala beredskapsarbeten som förklarar den kraftiga ökningen av bidragsgivningen till de minsta kommunerna år 1972 jämfört med år 1968.

Tabell 3: 6 lnvesteringsbidragens fördelning i kommuner med olika storlek år 1968 och år 1972. lir/invånare -9 999 10000- 20000- 50 000- 100 000- Mal- Göte- Stock- Got- 19 999 49 999 99 999 mo borg holm land

1968 86 72 861 87 98 112 241 134 120

1972 197 169 55 159 135 139 216 139 92

Av nämnda skäl föreligger även osystematiska variationer ifråga om investeringsbidragens andel av bruttoinvesteringsutgifterna mellan kommuner av olika storlek liksom mellan åren 1968 och 1972, som tabell 3: 7 visar.

Tabell 3: 7 investeringsbidragens andel av bruttoinvesteringsu(gifterna år 1968 och år 1972. Procent -9 999 10000- 20000- 50000- 100000- Mal- Göte- Stock- Gotl9 999 49 999 99 999 mo borg holm land 1968 16 12 12 11 14 11 17 9 17 1972 23 18 17 15 11 16 13 13 18

avser att kompensera kommunerna för brist Skatteutjämningsbidragen på skattekraft samt ett oförmånligt kostnadsläge. Till ett oförmånligt kostnadsläge kan såväl befolkningsmässiga som ekonomisk-strukturella faktorer bidraga. Det föreligger därför inte oväntat i tabellerna i bilaga. C ett samband mellan storleken på skatteutjämningsbidraget och befolkningsstorleken, skattekraften och näringskaraktären. Av tabell 3:8 hur skatteutjämningsbidragens andel av de framgår totala bruttoutgifterna minskar med ökad kommunstorlek.

42 Statsbidragens betydelse och inverkan på den kommunala ekonomin SOU 1975: 39

Tabell 3: 8 Skatteutjämningsbidragens andel av de totala bruttoutgifterna i komuner av olika storlek år 1968 och år 1972. Procent -9 999 10000- 20 000- 50000- 100000- Mal- Göte- Stock- Got- 19 999 49 999 99 999 mö borg holm land 1968 11 6 4 3 l - - - 8 1972 10 6 3 3 l - - 12 -_

Även om det är svårt att ge en entydig överblick över i vilken utsträckning statsbidragsgivningen har samband med olika befolkningsmässiga eller ekonomisk-strukturella faktorer i kommunen, bestämmer i många fall befolkningsstrukturen (barn och åldringar) bidragens storlek. Tendensen ifråga om den totala bidragsgivningens fördelning bland kommunerna liknar därför den som gäller för skatteutjämningsbidragen även om den inte är lika markant. Detta framgår av tabell 3: 9, som visar den sammanlagda bidragsgivningens andel av totala bruttoutgifter i kommuner av olika storlek.

Tabell 3:9 Den sammanlagda bidragsgivningens andel av totala bruttoutgifter i kommuner med olika storlek år 1968 ochår 1972. Procent -9999 10000- 20000- 50000- l00000-Mal- Göte- Stock- Gotl9000 49999 99000 mö borg holm land 1968 29 23 21 18 17 14 14 12 26 1972 30 25 22 20 18 14 14 11 30

SOU 1975: 39

4 De statsbidragens utformning och

speciella

effekter i vissa avseenden

4.1 Prestationsrelaterade och kostnadsrelaterade bidrag

En viktig uppgift för KEU är att belysa de konsekvenser, som hittills kunnat utläsas av de speciella statsbidragens utformning för servicenivån på olika områden och för effektiviteten vid produktion av ifrågavarande tjänster. Med servicenivå måste då avses såväl utbudets storlek som de tillhandahållna tjänsternas kvalitet (även bidragens inverkan på kommunernas avgiftspolitik måste beröras). Frågan om effektivitet gäller här främst valet mellan olika medel för att uppnå ett önskat resultat, dvs. emellan olika vård- eller serviceformer, olika faktoruppsättningar i produktionen. Problemet att skilja rent produktionstekniska förändringar från sådana som också innebär ändrad kvalitet förefaller dock i många fall att vara mycket svårt, inte minst då det gäller vård- och utbildningstjänster. För att underlätta ett studium av konsekvenserna av statsbidragens utformning har ett klassificeringsschema angivits för de speciella statsbidragen, med indelning dels i drift- och investeringsbidrag, dels inom vardera av dessa grupper i tre kategorier nämligen:

prestationsrelaterade bidrag kostnadsrelaterade bidrag avlösnings- och avtalsbidrag. Med prestationsrelaterade bidrag avses att ett bestämt belopp utgår per producerad enhet (vårddag, daghemsplats etc.). Kostnadsrelaterade bidrag kan utgå antingen som en bestämd andel av kommunens hela kostnad för verksamheten eller i relation till kostnaden för endast viss produktionsfaktor (t. ex. personal inom viss kategori). För sistnämnda bidragstyp kan också benämningen faktorprissubventionerande bidrag användas. Avläsnings- och avtalsbidrag avser antingen bidrag som på olika sätt utgör ersättning för avlösta bidrag eller utgår enligt avtal mellan staten och kommunerna. En närmare beskrivning av den av arbetsgruppen tillämpade typindelningen lämnas i bilaga A.

44 De speciella statsbidragens utformning och effekter i vissa avseenden SOU 1975: 39

4.2 Inverkan på resursanvändningen

Innan en redovisning görs av hur de speciella statsbidragen fördelar sig efter typ kan det vara anledning att kortfattat beröra de konsekvenser för verksamhetens utformning som valet mellan olika bidragsformer kan få. Det kan även vara viktigt som en bakgrund för de i kapitel 5 redovisade fallstudierna. Dessa har gjorts för att ytterligare försöka belysa de effekter, som följer av olika bidrags utformning. Den nyss berörda typindelningen av statsbidragen är ett försök att schematiskt särskilja de faktorer, som kan vara av betydelse då man vill undersöka bidragssystemets funktionssätt. Ganska naturligt är att man inte i tidigare utredningar och beslut kan återfinna renodlade principer och grunder för valet av bidragskonstruktioner som träffats, då olika bidrag tillkommit under så skilda förhållanden och vid så olika tidpunkter. Med ledning av överväganden och anförda motiveringar i skilda sammanhang kan vissa allmänna drag urskiljas. Det bör framhållas att en sådan rekonstruktion inte utgör någon värdering av hur bidrageni framtiden lämpligen bör utformas eller vilka förhållanden som bör få inverka på ett framtida val av bidragsformer. När staten gett bidrag till bestämda kommunala aktiviteter har detta skett som uttryck för statens värdering av kommunens service på bestämda områden. Eftersom det får antas att staten därmed främst värderat utbudet av tjänster kunde det förefalla naturligt att bidragen i stället knutits till utbudets storlek (prestationsrelaterade bidrag). Om det mål man velat uppnå inom en viss sektor - t. ex. eller barntillsyn - hade kunnat nykterhetsvård preciseras i mer ”övergripande” resultattermer, kunde bidragen ha knutits till dessa resultat i stället för utbudet av de enskilda tjänster som bidrar till att resultatet uppnås (programrelaterade bidrag). Man skulle i detta sammanhang också kunna tänka sig mellanformer mellan prestationsrelaterade bidrag och allmänna statsbidrag. Detta skulle ha inneburit att endast vissa minimikrav beträffande verksamhetens omfattning hade uppställts som villkor för att bidrag skulle erhållas. Bidragens storlek kunde då ha bestämts som exempelvis ett visst belopp per invånare, eller perinvånare i viss åldersgrupp eller utifrån något annat behovsmått” beroende på verksamhetens art. Eftersom en ökning av verksamheten då man passerat minimigränsen helt skulle ha fått finansieras av kommunen, skulle bidragens styreffekt här bli svagare än vid ren prestationsanknytning, bortsett från vissa tröskeleffekter. I olika sammanhang har det pekats på att den viktigaste principiella fördelen med prestations- eller programrelaterade bidrag skulle vara den möjlighet och de incitament de ger huvudmännen att söka sig fram till den effektivaste (billigaste) lösningen. Kommunerna skulle själva kunna välja den produktionsteknik som med hänsyn till lokala förhållanden framstår som mest ändamålsenlig, och de resursbesparingar man åstadkom skulle tillfalla kommunens egna innevånare. Vid programstyrning skulle denna handlingsfrihet utökas till att omfatta val mellan olika typer av service inom respektive sektor, vilka uppfyller de uppställda målen.

SOU 1975: 39 De speciella statsbidragens utformning och effekter i vissa avseenden 45

När prestationsrelaterade bidrag förekommit har problemen främst ansetts ha att göra med kvalitetsjämförelser och kvalitetskontroll. De tjänster som tillhandahålls av kommunerna är ofta av komplicerad natur med många komponenter av betydelse för en kvalitetsbedömning. Det torde därför i flertalet fall ha varit mycket svårt att entydigt ange den prestation som krävs för att bidrag skall erhållas. Som förut framhållits uppkommer svårigheter bl. a. vid bestämning av vad som skall avses med en daghemsplats eller en vårdplats i olika sammanhang, definitionsproblemen är givetvis ännu större vid olika slags programstyrning. Om tjänsternas karaktär inte närmare preciserats kan de prestationsrelaterade bidragen tänkas ha stimulerat till utbyggnad av kapaciteten på kvalitetens bekostnad - skulle kvalitetshöjning inte ge ökade bidrag trots att en sådan utveckling kan ha varit önskad av statsmakterna. Allmänt kan, på grund av detta förhållande, hävdas att prestations- och programrelaterade bidrag mer än andra bidragsformer förutsätter preciserade kvalitetskrav. Effekter av nyssnåmnda slag har kunnat undvikas genom kostnadsrelaterade bidrag, vilka ger kommunerna kompensation för en del av den kostnadshöjning, som uppkommer då kvaliteten förbättras. I praktiken används sådana bidrag nu också för att utjämna vissa för kommunerna opåverkbara kostnadsskillnader. Å andra sidan kompenseras kommunerna också i de fall högre kostnader av faktorinsatser valts eller då effektiviteten av andra skäl är låg. Det har också hävdats att speciella effektivitetsproblem kan uppkomma i fråga om sådana kostnadsrelaterade bidrag, som knyts enbart till kostnaderna för viss produktionsfaktor (t. ex. personal med bestämda uppgifter, bestämd utbildning etc.). I den mån tekniska och legala möjligheter föreligger att välja mellan produktionsmetoder med olika faktoruppsättning, skulle detta val genom bidragen ensidigt kunna styras mot utnyttjande av den bidragsgrundande faktorn. - I många fall måste detta uppfattas som en nackdel ökad effektivitet skulle kunna vinnas om kommunerna fritt fick välja produktionsteknik utifrån de förhållanden som råder i varje särskilt fall_. Undantag från denna regel kan tänkas föreligga om exempelvis arbetslöshet föreligger inom regionen. Det kunde då finnas skäl att genom statsbidrag för en begränsad period ge stödet den formen att den sänker arbetskraftskostnaden. Bidrag, knutna till användningen av arbetskraft med bestämd utbildning, har också i vissa fall använts i syfte att säkra hög kvalitet hos de erbjudna tjänsterna. Detta syfte torde emellertid lättare kunna nås med andra medel än bidragens utformning. Vissa effektivitetssynpunkter har från olika håll även anförts beträffande val mellan drift- och investeringsbidrag. Dessa kan ju var för sig sägas vara knutna till en bestämd grupp produktionsfaktorer, arbetskraft och material m. m. respektive byggnadskapital. l den mån bidragen är kostnadsrelaterade skulle en anknytning till summan av drift- och framstå som mer neutral - och i (periodiserade) kapitalkostnader allmänhet mer effektiv - än en uppdelning på två skilda bidrag. Då det gäller investeringsbidragen har det hävdats att dessa helt allmänt utmärkes av att förväntningar beträffande bidragens framtida

46 De speciella Statsbidragens utformning och effekter i vissa avseenden SOU 1975: 39

storlek kan få problematisk inverkan på utbyggnaden av kommunal service. Medan förväntningar om ökade driftbidrag normalt skulle ha stimulerat utbyggnaden, kunde förväntningar om höjda investeringsbimotsatt verkan - de kommuner drag ha fått som byggt ut före höjningen skulle ha missgynnats. Denna effekt har dock uppfattats som ett specialfall av regeln, att en i görligaste mån generell bidragsutformning, knuten till den service som tillhandahålls, i allmänhet är att föredra framför subventionering av olika komponenter i produktionskostnaderna.

4.3 Statsbidragens fördelning efter typ

De prestationsrelaterade bidragen har under hela undersökningsperioden utgjort en förhållandevis liten andel av hela statsbidragsgivningen i kronor räknat. Budgetåret 1955/56 var andelen 7 % för att sedan sjunka mot slutet av 1950-talet och början av 1960-talet, då ett antal prestationsrelaterade bidrag utmönstrades. Genom ökad bidragsgivning till barnstugeverksamheten ökade andelen till 3 % fr. o. m. budgetåret 1965/66. Prestationsrelaterade bidrag spelar en viktig roll i bidragsgivningen till socialvård och socialförsäkring. 27 % av bidragen till den primärkommunala sociala verksamheten var budgetåret 1972/73 prestationsrelaterade. Här dominerar bidragsgivningen till barnstugeverksamheten. Andelen kosrnadsrelaterade nivå - 18 % w vid bidrag låg på samma såväl undersökningsperiodens början som vid dess slut. För landstingskommunal verksamhet exklusive sjukvårdssektorn hade merparten av statsbidragen denna konstruktion. Den dominerande andelen statsbidrag har under hela undersökningsperioden utgjorts av de kostnadsrelaterade samt faktorsubventionerande bidragen. Budgetåret 1955/56 var andelen 63 %. De kostnadsrelaterade samt faktorsubventionerande bidragens andel ökade under undersökningsperioden från 63 % till 77 %. Bidragen till grundskola och gymnasieskola dominerar och avser lärarlöner. Avlösnings- och avtalsbidragen har för landstingskommunerna spelat en betydande roll. Budgetåret 1955/56 var andelen 22 % och för budgetåret 1972/73 hade den ökat till 61 %. Andelen ökade kraftigt då statsbidragsgivningen till hälso- och sjukvård år 1967 ersattes med ett avlösningsbidrag. Bidragsgivningen till primärkommuner i form av avlösnings- och avtalsbidrag är obetydlig - mindre än en procent. Olikheter i de kommunala utdebiteringarna och skillnader i den kommunala standarden har sedan länge spelat en viktig roll vid utformningen av statsbidrag. Formerna för att komma till rätta med detta problem har varierat. De skatteunderlagsgraderade bidragen spelade en förhållandevis stor roll i början av undersökningsperioden. För budgetåret 1955/56 uppgick dessa bidrag till 13% av den speciella

SOU 1975: 39 De speciella statsbidragens utformning och effekter i vissa avseenden 47

statsbidragsgivningen. De skatteunderlagsgraderade bidragen utgick uteslutande till obligatoriska verksamhetsgrenar. Denna bidragskonstruktion har efter genomförandet av det allmänna år skatteutjämningssystemet 1965 förlorat sin betydelse. Bidragskonstruktionens syfte, att åstadkomma en skatteutjämning mellan kommunerna tillgodosågs därefter på annat sätt. Formellt är fortfarande statsbidrag till skolbyggnader skatteunderlagsgraderat. I praktiken är dock detta bidrag kostnadsrelaterat.

4.4 Konjunkturpolitiska motiv

Förändringar i statsbidragens storlek har förekommit med syfte att uppnå en konjunkturpolitisk effekt. Tillfälliga höjningar av driftbidragen till viss kommunal verksamhet har använts i detta sammanhang. På de flesta områden kan det för kommunerna möta vissa svårigheter att kortsiktigt variera omfattningen av den service som erbjuds - av hänsyn till såväl personalen som förbrukarna. En utökning som följd av tillfälligt höjda bidrag skulle i praktiken medföra ökade förpliktelser även på längre sikt, då en nedskärning bedöms vara omöjlig när de extra bidragen bortfaller. Däremot anses ofta förändringar av investeringsbidragens storlek, oavsett bidragens konstruktion i övrigt, kunna tas i användning för stabiliseringspolitiska syften. Budgetutredningen (SOU 1973: 43) har också betonat att det företrädesvis är investeringsbidragen som kan komma ifråga vid en bedömning av möjligheterna att konjunkturvariera kommunernas verksamhet. Från utgångspunkter som nu berörts kan det vara skäl erinra om vissa storlekssiffror och relationstal i statsbidragsgivningen. Driftbidragen, vilka som nämnts bedöms mindre användbara i konjunkturpolitiken, utgör den övervägande delen. De allmänna bidragen torde i detta sammanhang kunna jämställas med driftbidragen. Av de speciella statsbidragen utgjorde budgetåret 1972/73 driftbidragen 88 %. De återstående 12 % för investeringsbidragen representerade ett belopp om l 180 mkr. Av detta gick 634 mkr till skilda förvaltningsområden, 318 till affärsdrivande verksamheter inom primärkommuner och 228 mkr till sekundärkommunerna. Här har då inte medräknats de särskilda anslag för sysselsättningsskapande som

åtgärder_

utgår och vilka budgetåret 1972/73 uppgick till 806 mkr för drift och investeringar. Totalbeloppet för de bidrag som ur här anlagd synvinkel är av intresse kan därmed anges till 1 993 mkr budgetåret 1972/73. Förändringar av ifrågavarande anslag har vid olika tillfällen gjorts för att uppnå konjunkturstabiliserande effekter. Detta gäller i hög grad bidragen för sysselsåttningsskapande åtgärder. Som exempel kan nämnas att ifrågavarande anslag ökade mellan budgetåren 1970/71 och 1971/72 från 355 mkr till 677 mkr. Flera anslag till affärsdrivande verksamhet har tillkommit och utformats utifrån konjunktur- och arbetsmarknadspolitiska syften. Bidragen till denna sektor ökade också kraftigt mellan budgetåren 1970/71 och 1972/73, från 73 mkr till 318 mkr.

48 De speciella statsbidragens utformning och effekter i vissa avseenden SOU 1975: 39

4.5 Inverkan på avgiftspolitiken

Kommunerna bedriver i större eller mindre - beroende grad på storlek, och struktur i - verksamhet som kan tätortsgrad övrigt sägas ha affärsmässig karaktär. Kommunerna tillhandahåller tjänster och varor i stort sett på samma sätt som ett enskilt företag. Exempel på sådan verksamhet är el- och värmeverk, vatten- och avloppsverk, renhållningsverk och kommunikationsföretag. Till övervägande grad beräknas sådan verksamhet vara självbärande och avses sålunda inte belasta skattebetalarna, men i åtskilliga fall täcker inte inkomsterna de verkliga kostnaderna. Också i fråga om en del av de verksamheter inom förvaltningssektorn, för vilka statsbidrag utgår, utnyttjas avgifter som finansieringskälla. Bidragens utformning kan då få betydelse för kommunernas val av avgiftsnivå och för avgiftssystemets utformning i övrigt. Prestationsrelaterade bidrag innebär i allmänhet, att bidragsbeloppet per enhet bestäms oberoende av kommunens .avgiftssättning (däremot kan givetvis det totala bidragsbeloppet indirekt påverkas, om avgifterna minskar efterfrågan och därmed verksamhetens omfattning). En höjning eller sänkning av avgifterna ger därmed fullständigt utslag i kommunens egen kostnad för ifrågavarande tjänster, dvs. de avgifter som uttas av kommunens innevånare tillfaller helt kommunen. Bidragen kan sägas vara neutrala i den meningen att de inte ger incitament att höja eller sänka avgifterna. Förhållandet är detsamma i fråga om sådana kostnadsrelaterade bidrag, där underlaget utgörs av kommunens bruttokostnad. Däremot kan en viss avgiftspåverkande effekt uppkomma, om kommunens nettokostnad (med avdrag för avgiftsintäkter) bestämmer bidragsbeloppet. Ett sådant systern motverkar avgiftsfinansiering, eftersom införande eller höjning av avgif-

terna medför att statsbidraget minskar. Avgifterna ger således ett mindre

tillskott till den kommunala budgeten än det avgiftsbelopp, som belastar kommunens innevånare. Huruvida en sådan inverkan på avgiftspolitiken skall ses som en fördel eller en nackdel beror på statsmakternas intentioner då det gäller ifrågavarande tjänster. Styreffekten är givetvis en nackdel, om bidragen syftar endast till att stimulera kommunernas tillhandahållande av tjänsterna, medan man vill låta kommunernas egna bedömningar helt slå i avgiftspolitiken. Däremot är det en fördel, om man anser igenom - icke - vara det mest generella konsumtionsstyrande transfereringar effektiva medlet för omfördelning av köpkraft till berörda grupper (pensionärer, barnfamiljer, handikappade etc.) eller om inkomstomfördelning inte eftersträvas. Om däremot staten eftersträvar en omfördelning av realinkomster till förmån för de grupper som efterfrågar de aktuella tjänsterna, och mer effektiva omfördelningsmedel saknas, kan låga avgifter eller helt avgiftsfria tjänster uppfattas som ett av bidragsgivningens syften. En möjlighet att nå detta är givetvis att till bidragsgivningen knyta föreskrifter beträffande avgifternas höjd. Om sådana ingrepp i kommunernas handlingsfrihet bedöms vara olämpliga, kan man genom att anknyta bidragets

SOU 1975: 39 De speciella statsbidragens utformning och effekter i vissa avseenden 49

storlek till kommunernas nettokostnader nå en likartad (om än svagare) “ styreffekt. Vid kartläggningen av statsbidragsbestämmelserna har konstaterats att det oftast varit kommunernas nettokostnad, som bestämt bidragsbeloppet. Här kan anmärkas att i betänkandet rörande statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och daghemsverksamhet (SOU 1974: 41) föreslog KEU att statsbidraget till nämnda verksamheter skulle beräknas på kommunernas bruttokostnader för verksamheten. Den föreslagna bidragskonstruktionen antogs av 1974 års riksdag.

4.6 Stimulansmotivet och styrrelationen stat-kommun

Stimulansmotivet för statsbidragsgivningen har inte nämnvärd betydelse beträffande sådana verksamhetsgrenar, som ålagts kommunerna som en skyldighet eller som kommunerna ändå skulle utföra därför att de allmänt betraktas som normala kommunala uppgifter. För rent frivilliga verksamhetsgrenar har det däremot i olika sammanhang hävdats att stimulansbidragen skulle ha en i vissa fall stor betydelse. Genom Stimulansbidrag kan statsmakterna utan lagstiftning intressera kommunerna för sådana verksamheter, som anses särskilt betydelsefulla från statlig synpunkt. Genom mer eller mindre detaljerade villkorsbestämmelser kan staten även inverka på formerna för den ifrågavarande kommunala verksamheten. Det torde inte vara ändamålsenligt att dra en skarp gräns mellan Stimulansbidrag och finansieringsstöd till obligatorisk verksamhet. Även i det senare fallet har kommunerna mestadels frihet att (i varierande grad) påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Statsbidragen kan därför också här få betydelse för kommunernas prioriteringar och val mellan olika alternativ. Den betydelse stimulanssynpunkten kan ha haft då verksamheten först påbörjades anses i allmänhet minska allteftersom utvecklingen medför att respektive förvaltningsrutin betraktas som en kommunal angelägenhet. Verksamhetens uppehållande blir då inte längre betingad av att kommunernas kostnader för densamma reduceras med det belopp som utgåri statsbidrag. Som Stimulansbidrag i egentlig mening synes sålunda endast böra betecknas statsbidrag till sådan kommunal aktivitet, där man önskar bidra till en snabb och jämn utbyggnad eller vars bedrivande kan tänkas komma att minska eller upphöra, om det speciella statsbidraget begränsas eller bortfaller. För att belysa stimulansmotivets betydelse i statsbidragsgivningen hari tabellerna i bilaga B ingående redovisats hur bidragen fördelat sig under perioden 1955/56- 1972/73 mellan sektorer med olika styrningsgrad. Undersökningen visar att en mycket stor del av den speciella bidragsgivningen till kommunerna avser sektorer som enligt kommunallagen är obligatoriska. Budgetåret 195 5/56 avsåg 85 % av hela bidragsgivningen i kronor räknat obligatoriska verksamhetsgrenar. Motsvarande för budgetåret 1972/73 var 89 %.

50 De speciella statsbidragens utformning och effekter i vissa avseenden SOU 1975: 39

Bidragen till obligatoriska verksamhetsgrenar har under perioden varierat mellan 81 % och 94 % av den totala bidragsgivningen. Under första delen av 1960-talet minskade denna andel och utgjorde budgetåret 1965/66 81 %. I samband med att gymnasieskolorna kommunaliserades år 1966, steg bidragen till den obligatoriska verksamheten relativt kraftigt. Generellt gäller för perioden att andelen statsbidrag till frivillig verksamhet varit större för landstingskommuner än för primärkommuner.

SOU 1975: 39

5 Redovisning

av några fallstudier

5.1 Inledning

l syfte att belysa de effekter, som följer av olika bidrags utformning, särskilt konsekvenserna för effektiviteten i produktionen och för servicenivån, har arbetsgruppen närmare studerat statsbidragen till social hemhjälp, barnstugeverksamhet samt väg- och gatuhållningen i vissa kommuner. Ett antal frågor har ställts i analysen enligt ett särskilt utarbetat schema. Dessa frågor har avsett att uppmärksamma om statsbidraget fungerar så att de uppsatta målen uppnås om statsbidraget ger utrymme för rationellt val av medel - om - i relation till mål statsbidraget uppsatta ger en riktig utformning av verksamheten.

5.2 Statsbidraget till social hemhjälp

5.2.1 Studiens utgångspunkter Figur 5: l visar mål-medelstrukturen för åldringsvården. Statsmaktema har ställt upp vissa mål. Dessa är att bereda de gamla ekonomisk självständighet, en god bostad och vid behov personlig vård och omvårdnad. Med bl. a. pension, bostadsförbättringslån, statsbidrag samt lagstiftning avser man att åstadkomma de i figur 5: l angivna prestationerna, som svarar mot de uppsatta målen. Syftet med undersökningen är att studera statsbidragets verkningar vad gäller den samlade åldringsvårdens inriktning och dimensionering. Det sätt på vilket åldringsvården fungerar antas hänga samman med dels hur olika delar av vårdsystemet samverkar, dels hur systemet är anpassat till omgivningen. På grundval av betänkande från KEU (SOU 1974: 41) beslutade 1974 års riksdag om provisoriska ändringar fr. o. m. år 1975 av bl. a. bidragsreglerna för social hemhjälp. Föreliggande studie har utförts enligt de tidigare gällande statsbidragsbestämmelserna. Flera av de iakttagelser som redovisas i undersökningen beaktades av KEU i nämnda betänkande.

52 Redovisning av nâgra fallstudier SOU 1975: 39

Även om studien numera är delvis föråldrad finns det anledning anta att flera av de problem som behandlas i undersökningen återfinns på andra områden.

5.2.2 Den sociala hemhjälpsverksamhetens omfattning

Social hemhjälp förekommer i tre former.

A. Hjälp till barnfamiljer, där föräldrar på grund av akut sjukdom, barnsbörd eller liknande inte kan sköta hemmet - husmorsvikariat. B. Tillfällig barntillsyn, då exempelvis ett barn som i vanliga fall vistasi ett daghem är sjukt eller behöver tillsyn ihemmet - barnvårdarverk-

samhet. C. Hemhjälp till åldringar och handikappade personer med dagliga sysslor m. m. - hemsamaritverksamhet. För det mesta har verksamheten form av kontinuerlig hjälp.

Den sociala hemhjålpens utveckling efter år 1965 framgår av tabell 5. l.

Ekonomisk självständighet, god bostad Mål och vid behov personlig vård och omvårdnad.

Proste- Ekonomi Bostäder Service Omsorg Värd och tiongr rehabilitermg

1. Folkpension Lstetsbid uy 1. statsbidrag 1. Socialleg- 1. Sjukvårdem m. Social hem- stihning. N59- 2. ATP Ny- och om- hjälp Ålderdoms- Lånstidebyggnad av 2. Sociallag- hem sjukvård “ stadshus. stihning. kd Råd och an- Förbätlrinqe- Iln visningar m m. Hemtjänst. Dagoentreler Servicehus

a /2

l / 11/ A 4/ Mmö Sluten åldringsvârd

i - Öppen lndividinriktad verk- Öppen kollektiv verksamhet samhet - stöd och service service

Figur 5: I Statens system för åldringsomsorg

SOU 1975: 39 Redovisning av nágra fallstudier 53

Tabell 5.1 Social hemhjälp perioden 1965-1975

År Åldringar och handikappade Barnfamiljer Antal hemsamariter e: Antal hjälpta och hemvårdare Antal hjälpta Antal arbetstimmar (milj. tim.)

“ Beräknat.

Genom utbyggnaden av den sociala hemhjälpen till åldringar och handikappade beräknas antalet hjälpta personer ha fördubblats mellan år 1965 och 1973. Antalet hjälpta barnfamiljer har ökat i en betydligt långsammare takt. En kraftig ökning av antalet hemsamariter och hemvårdare har skett under samma tid. Från år 1965 beräknas hemhjälpspersonalen ha tredubblats fram till och med år 1973. Under år 1974 beräknas personalen öka med ytterligare 10 %. Den sociala hemhjälpsverksamhetens fördelning åren 1971 och 1972 på husmorsvikariat, tillfällig barntillsyn och social hemhjälp åt åldringar och handikappade personer framgår av tabell 5.2 nedan.

Tabell 5.2 Antal hjälpta samt antal timmar i sociala hemhjälpen åren 1971 och 1972

Hjälpform Antal hjälpta familjer/ Antal arbetstimmar personer (milj. tim.) 1971 1972 1971 % 1972 %

Husmorsvikariat (hemvårdarverk- ° 52 098 47 693 4,0 8 3,4 6 samhet) Tillfällig barntillsyn (barnvårdarverksamhet) 34 049 40 303 2,5 5 2,6 5 Social hemhjälp åt åldringar och handikappade personer 272 039 292 448 44,9 87 46,4 89 Summa 308186 380444 51,4 100 52,4 100

Som framgår av tabellen förekommer social hemhjälp främst i form av hemhjälp till åldringar och handikappade. Åren 1971 och 1972 avsåg nära 90% av antalet arbetstimmar i den sociala hemhjälpen nämnda kategorier. Enligt den statistik som socialstyrelsen redovisar i skriften Utvecklingstendenser inom socialvården varierar antalet hjälpta åldringar i procent av antalet personer 67 år och däröver starkt mellan kommunerna. Hjälpin-

54 Redovisning av nâgra fallstudier SOU 1975: 39

satserna genom social hemhjälp är genomgående störst i rikets nordliga delar.

5.2.3 Gällande statsbidragsbestâmmelser I underlaget för statsbidrag till social hemhjälp inräknas (enligt de tidigare statsbidragsbestämmelserna, som gällde fram till år 1975) kommunens kostnader för löneförmåner, sociala kostnader, ersättning för bostadstelefon, reseersättningar, läkar- och skärmbildsundersökningar. Genomgående skall kostnaderna avse personal som är direkt engagerad i hemhjälpsarbetet. Under vissa förutsättningar kan bidrag utgå för motsvarande kostnader till enskilda sammanslutningar, som bedriver hemhjälpsverksamhet. Bidraget beräknas på kommunernas nettokostnader för verksamheten, dvs. bruttokostnader med avdrag för avgiftsintäkter. I bidragsunderlaget ingår ej kostnader för arbetsledare och kontorspersonal, övriga administrativa kostnader eller kostnader för personal med speciella funktioner som hår- och fotvård. Ej heller utgår statsbidrag till kostnader för hemsjukvård, kommunalt Vårdbidrag eller utbildning och fortbildning. I de fall hemhjälpspersonal används för tjänstgöring på ålderdomshem m. fl. institutioner utgår ej statsbidrag. Som en allmän förutsättning för statsbidrag till social hemhjälp gäller vidare att hjälpen skall ges i den enskildes hem. Frågan om vad som skall förstås med den hjälptes hem har ägnats särskild uppmärksamhet vid tillämpningen av denna allmänna regel. Statsbidraget till social hemhjälp utgår med 35 % av bidragsunderlaget. Hösten 1973 beslöt riksdagen om ett under år 1974 förhöjt statsbidrag till social hemhjälp. Bidraget utgick under detta år med 50 % av bidragsunderlaget. Riksdagen beslöt hösten 1974 om vissa provisoriska ändringar fr. 0. m. år 1975. Statsbidrag beräknas nu bl. a. på den kommunala bruttokostnaden för verksamheten. Vidare inräknas i bidragsunderlaget kommunens kostnader för personal med speciella funktioner samt kostnader för arbetsledning och administration.

5.2.4 Äldringsomsorg - mål och medel

I proposition 1964: 85 angående åldringsvårdsfrågor m. m., slogs fast, att ett fortsatt reformarbete var angeläget. Departementschefen konstaterade, att stora behov fortfarande återstod att tillgodose inom åldringsvården. Ökningen av antalet åldringar skärpte behovet av samhällsinsatser. Den kartläggning av åldringsvårdens läge som utfördes av socialpolitiska kommittén år 1963 visade att utvecklingen sedan 1950-talets början hade präglats av en kraftig ökning av resurserna för öppen vård och service. Till denna del av åldringsvården räknades åtgärder för att bereda

åldringarna goda bostäder, där de lättare kunde klara sig själva. Dit

räknades vidare verksamhet för att befordra och bevara åldringamas hälsa och aktivitet samt hemhjälp.

SOU 1975: 39 Redovisning av nâgra fallstudier 55

Långtidssjukvården hade byggts ut. Vården på ålderdomshemmen hade förbättrats och hemmen hade i avsevärd omfattning förnyats. Samtidigt hade platsantalet ökat. Parallellt med denna utveckling inom vårdområdena hade den allmänna - främst - det för försäkringen pensioneringen gjort möjligt åldringarna att i ekonomiskt avseende nå större oberoende och flera valmöjligheter i sin konsumtion. År 1964 infördes statligt stöd till sjukhem, bostäder och hemhjälp. Därvid reformerades bestämmelserna om förbättringslån till bostäder. Ekonomiskt stöd i form av lån infördes fr. o. m. budgetåret 1964/65 till sjukhem och till social hemhjälp i form av statsbidrag till kommunernas nettokostnader. Lånestödet till sjukhem upphörde med utgången av år 1969. Målet för 1960-talets åldringsvård kom till uttryck i de ändringar i socialhjälpslagen (1956: 2) som genomfördes år 1968. I syfte att undanröja den oklarhet som kan ha funnits om kommunernas kompetens att befatta sig med frågor om samhällets insatser för att tillgodose enskildas behov av omvårdnad kompletterades l §. Dessutom kompletterades 6§ i syfte att öka den personliga tryggheten för åldringar och handikappade. Socialpolitiska kommittén (SOU 1966:45) definierade personlig trygghet som ”individuell omsorg och omvårdnad, tillgodoseende av den enskildes behov och önskemål. Socialstyrelsen utvecklade år 1972 i skriften Utvecklingstendenser inom den sociala åldringsvården statsmakternas intentioner vad gäller åldringsvårdens utveckling under 1970-talet. Det slogs fast, att åldringsvården även i fortsättningen närmast borde inriktas på ökad trygghet genom personlig omsorg och vård. l detta arbete angavs den s. k. normaliseringsprincipen som vägledande. Denna princip innebär, att varje individ, så långt som möjligt och oavsett anledning till behov av vård och serviceinsatser, bör ges möjlighet att leva och verka i sin normala miljö. Vård och service bör i första hand erbjudas så att vederbörande kan stanna i sitt hem. Med samma syfte framhöll socialstyrelsen att åtgärderna bör inriktas på att bryta isolering och initiera kontakter och samt sociala aktiviteter som bjuds samhällsmedlemmarna i gemenskap allmänhet.

5.2.5 Statsbidragssystemets medverkan till måluppfyllelse Målet för har ovan - att åldringsomsorgen angivits ge de gamla ekonomisk trygghet samt tillgodose behov av bostad, vård och omsorg i öppna former. Insatser på den sociala hemhjälpens område ligger följaktligen väl i linje med de av statsmakterna uttalade intentionerna rörande åldringsvårdens syften och inriktning. Av ovan redovisade verksamhetsuppgifter framgår, att kommunerna under senare år kraftigt byggt ut den sociala hemhjälpen. Detta torde vara ett uttryck för att man på kommunalt håll uppfattar denna verksamhet som betydelsefull. Ett annat uttryck för kommunernas aktuella syn på frågan om åldringsvårdens inriktning mot öppnare

56 Redovisning av några fallstudier sou 1975; 39

omsorgsformer är den stagnerande utvecklingen av antalet ålderdomshemsplatser. I proposition 1964: 85 framfördes önskemålet om att med statsbidrag dels lätta den ekonomiska bördan för glesbygdskommunerna, där det relativa antalet åldringar är stort, dels minska de stora variationerna mellan kommunerna i aktiviteten på åldringsvårdens område som kunde bero på bristande resurser. I den av socialstyrelsen redovisade statistiken av antal personer 67 år och däröver, framgår det att andelen med social hemhjälp hjälpta åldringar numera ligger genomsnittligt högre i glesbygdskommunerna i norra Sverige än i rikets södra och mellersta delar. Som framgått ovan synes statsbidragsbestämmelserna ge utrymme för ett starkt kommunalt ansvar för och inflytande över verksamheten. Det måste dock ifrågasättas om inte statsbidragsbestämmelserna genom sin utformning till viss del ogynnsamt påverkat verksamhetens inriktning. Detta bl. a. mot bakgrund av att åldringsvården under det senaste årtiondet fått ett nytt och mera differentierat innehåll. Nedan kommer ett antal problem, som sammanhänger med bidragsbestämmelsernas utformning att närmare beröras.

5.2.6 Statsbidragssystemets effekter på produktionens organisation

Enligt de bidragsbestämmelser, som gällde fram till år 1975, utgick statsbidrag inte till personal med speciella uppgifter som hår- och fotvård, matdistribution m. m. Om däremot nämnda funktioner utövades av hemsamarit i pensionärens egen lägenhet utgick statsbidrag. Många kommuner uttalade i olika sammanhang missnöje med detta förhållande och fann bestämmelserna utgöra hinder för en rationalisering av verksamheten. Krav har även framförts om statsbidrag till kostnader för personal som arbetar vid pensionärshem och servicehus för åldringar. Från vissa kommuner har sålunda uttalats önskemål om utvidgad statsbidragsgivning till kostnader för arbete som utförs av hemsamariter och vårdbiträden vid anläggningar, där pensionärerna bor i egna lägenheter. I bidragsunderlaget inräknas genom riksdagens beslut år 1974 numera kommunens kostnader för personal med de speciella funktionerna för hår- och fotvård, badservice, matdistribution och Snöröjning.

5.2.7 Hemhjalpsledningens omfattning och utbildning Enligt de tidigare statsbidragsbestämmelserna utgick ej heller bidrag till kommunens utgifter för arbetsledare, kontorspersonal och till övriga administrativa kostnader. Hemhjälpsledningen förefaller i många fall vara otillräcklig, både kvantitativt och kvalitativt. Huruvida bidragsbestämmelsernas utformning medverkat härtill är dock svårare att fastställa. Av den officiella statistiken för år 1971 framgick, att i endast 258 av 464 kommuner skedde alltid hembesök isamband med att hemhjälpsbehovet bedömdes. Vidare visar statistiken att i endast 131 av 464 kommuner förekom regelbundna återbesök i hemmen minst en gång per halvår.

SOU 1975: 39 Redovisning av några fallstudier 57

Detta leder till att man inte, via hembesök, kontinuerligt kan bedöma behovet av hjälp. Enligt den officiella statistiken hade år 1971 312 av totalt 1005 hemhjälpsledare endast kontorsutbildning. Hemhjälpsledningen bestod i övrigt av ålderdomshemsföreståndare, hemvårdare, socionomer och sjuksköterskor. Det synes viktigt att hemhjälpspersonalen får en adekvat utbildning för sitt arbete samt att ledningsfunktionen för hemhjälpen förstärks såväl kvalitativt som kvantitativt. Genom riksdagsbeslutet år 1974 har underlaget för bidrag nu utvidgats till att omfatta kostnader för arbetsledning och administration i de delar som direkt avser den sociala hemhjälpsverksamheten.

5.2.8 Avgifter I fråga om taxor och avgifter är beslutsramen i kommunerna relativt vid. Gjorda undersökningar visar dock att ett stort antal kommuner tillämpar den av Kommunförbundet rekommenderade avgiftstaxan. Detta torde främst bero på att målet, utöver högre inkomster för kommunen, i fråga om sociala verkningar, inkomstfördelning m. m. sammanfaller rätt väl i kommunerna. till social hemhjälp bör uppmärksammas utifrån den Avgifterna kombination av avgifts-, skatte- och statsbidragsfinansiering som föreligutgick, enligt de tidigare bestämmelserna, till kommunerger. statsbidrag nas nettokostnader för social hemhjälp, dvs. till kostnaderna efter avdrag för influtna avgifter. Detta innebar att om kommunen höjde avgifterna minskade inte kommunens kostnader med samma belopp, därför att minskade. Statsbidragsbestämmelserna var således i statsbidragstillskottet konstruktion inte finansieringsneutrala, vilket däremot föreliggande skulle varit fallet om bidraget beräknats på kommunens bruttokostnader för social hemhjälp. Genom riksdagens beslut år 1974 om ändringar i statsbidragsreglerna utgår numera statsbidrag beräknat på den kommunala bruttokostnaden för verksamheten.

5.2.9 Statsbidragets påverkan på faktor-uppsättningen i den kommunala produktionen till social hemhjälp stimulerar kommunerna till att efter- Statsbidraget fråga kvinnlig arbetskraft. l kommuner med särskilt stora sysselsättningsför kvinnor kan därmed risk uppstå för att kommunerna i svårigheter valet mellan den sociala hemhjälpen och alternativa hjälpinsatser överskattar förtjänster. Den i socialstyrelsens publikation, Utveckhjälpens inom den sociala åldringsvården, redovisade statistiken lingstendenser över antal åldringar pekar mot att den sociala hemhjälpen i hjälpta kommunerna i Norrland skulle ha större omfattning än i rikets övriga delar. l detta sammanhang finns det anledning erinra om att Svenska Kommunförbundet i en skrift, Kommunala insatser för pensionärer

58 Redovisning av nâgra fallstudier SOU 1975: 39

under 1970-talet, framhållit att ”en rätt insatt och väl avvägd hemhjälp är för den enskilda människan en utmärkt aktiv hjälpform. Om den är fel insatt, dvs. det är fel hjälpform, eller man ger hjälpen för tidigt eller ger för mycket hemhjälp, kan den i vissa fall leda till passivisering, dvs. en verkan rakt motsatt den avsedda.”

5.2.l0 Statsbidragssystemets medverkan till en riktig utformning av verksamheten Social hemhjälp är ett viktigt exempel på individinriktad service, dvs. sådan service som tillgodoses i eller vid den enskildes hem. Den kollektiva servicen däremot erbjuds i exempelvis en dagcentral dit pensionärerna går. Sådan service är avsedd att komplettera, men också ersätta, vissa delar av hemtjänsten. I den tidigare citerade skriften från Kommunförbundet framhålls också att såväl humanitära som ekonomiska skäl talar för att se det så. I vissa fall är den kollektiva hjälpformen mer adekvat därför att den ger pensionärerna anledning att komma ut från bostaden och tillfälle till kontakt med andra människor. Även ekonomiska skäl talar för ökade insatser. Mer varierande service kan erbjudas till lägre kostnader än vid hemtjänst, därför att man genom samordning kan utnyttja personalen bättre. Dagcentralen ger de äldre en möjlighet att träffas. Där kan man få sitt behov av exempelvis fotvård, bad, hårvård och gymnastik tillgodosett. Där finns också möjlighet att tillsammans med andra idka hobbyer och studieverksamhet. Om dagcentraler skriver socialstyrelsen i den ovan citerade skriften efter 1968 års tillägg till socialhjälpslagen måste det anses vara ett åliggande för primärkommuner att verka för att åldringar och handikappade får tillgång till omvårdnad av det slag som ges vid dagcentralerna. Verksamheten av omvårdnadskaraktär har allmänt sett utvecklats under de senaste åren trots att statligt ekonomiskt stöd inte lämnas till skillnad mot vad som gäller för hemhjälpen. Utvecklingen är emellertid ojämn för olika delar av området. Den tillgängliga statistiken tyder på att dagcenterverksamhet ännu inte nått en tillfredsställande omfattning. År 1972 hade fortfarande endast 65 kommuner dagcentraler. Till den öppna kollektiva åldringsvården bör också räknas servicehusen, som bygger på idén att pensionärerna ska ha en bostad som är så utformad och inredd att de så långt möjligt ska kunna klara sig själva. Vissa gränsdragningsproblem har i praktiken uppstått vid statsbidragshanteringen, vilket kan ha påverkat utformningen av den öppna åldringsvården. Klart år att man vid statsbidragets tillkomst ej kunde förutse vare sig det nya och mera differentierade innehållet i åldringsvården eller de styrande effekter på den öppna åldringsvårdens utformning, som statsbidraget torde ha fått. Även om det hittills bara är fråga om effekter på marginalen - staten har ju hittills endast påtagit sig 35 % av kommunernas kostnader för denna del av åldringsvården - kan bidragen tänkas påverka åldringsvårdens långsiktiga strukturella utveckling. Det är

SOU 1975: 39 Redovisning av nâgra fallstudier 59

viktigt att man klargör dilemmat så att man får en medveten avvägning av insatserna på den öppna åldringsvårdens område. Det förefaller enklast att i föreliggande fall avhjälpa problemen genom att så långt möjligt undvika att binda stödet till vissa former för att tillgodose ett bestämt behov. Statsbidragsreglerna bör exempelvis möjliggöra att viss service i stället för att tillhandahållas i pensionärernas egen bostad bör kunna arrangeras i kollektiva former. Härigenom ges kommunen möjlighet att välja ändamålsenliga former med hänsyn till de krav som ställs på ett utvecklat, differentierat och nyanserat utbud av såväl kollektiv som enskild service, som är näraliggande och lättillgänglig för de äldre i kommunen.

5.3 statsbidrag till barnstugor

5.3.1 Studiens utgångspunkter och genomförande Undersökningen har inriktats mot att beskriva och analysera de gällande statsbidragsreglema. Detta innebär inte att andra delar av kommunens till vilka statsbidrag inte utgår har lämnats utanför. Sambanbarntillsyn den med sådana verksamheter ingår i studien. Den tid och de resurser som stått till förfogande för studien har inte gjort det möjligt att närmare utröna vilka faktorer som varit avgörande för barnstugeverksamhetens utveckling. Ej heller har någon mer ingående undersökning av de finansiella effekterna för kommunerna på kort och lång sikt av barnstugebyggandet, eller av effekterna för barnfamiljerna, landstingen och staten gjorts. för barntillsynen. Denna struktur Fig. 5.2 visar mâl-medelstrukturen kommer dock delvis att ändras genom de riktlinjer för förskoleverksamhetens utbyggnad, inriktning och organisatoriska utformning, som föreslagits i prop. 1973: 136 och bifallits av riksdagen. Konsekvenserna härav behandlas även i de efterföljande avsnitten.

60 Redovisning av några fallstudier SOU 1975: 39

MM Omsorgom barnoch gogiskverksamhet

Prosta- Daghern Lakskola Fritidshem Familje- Tillfällig Vårdoch tioner daghem berntillsyn rehabilitering

I I

\V/

Fr.o.m. 1975-07-01 Förskola

1. statsbidrag 1.statsbidrag 1.statsbidrag 1.statsbidrag 1.statsbidrag 1.statsbidrag till byman- (from. till drift- till kommu- till social till omsorg deoch 1973-10-01 kostnader nalafamii- hemhiälp om psykiskt drift av anordnings- 2. Social- jedaqhcm 2. Social- utvecklingsbarnstuøor bidragoch styroinens 2. Socia|- styrelsens stördarn m (fr.o.m. fr.o.m. rådochan- styrelsens rådoch an- 2. Barnavårds- 1973-10-01 1975-01-01 visningar rådoch an- visningr egen anordnings- driftbidrag 3. Barnavårds- visningar 3. Barnavårds- 3. Sjukvårdsbidragoch till för- lagen 3. Barnavårds- lagen lagm m fr.o.rn. skola) lagen 4. Omsorgs- Made 1975-01-01 2. Sociallagen driftbidrag styrelsens till för- rådoch anskola) visninga 2. Social- 3. Barnavårdsstyralsens lagen rådochan- 4. Förskolevisningar lagen 3. Barnavårdslagen 4. Förskololagen

I Miljö 7 i

Omrrø

4/ Vård

lnstitutionsbundenverksamhet lcke institutionsbundenverksamhet

Figur 5:2 Statens systern för barnomsorg.

5.3.2 Översiktlig beskrivning av verksamhetsområde:

Med barnstugor avses i barnavårdslagen (1960: 97) bamavårdsanstalter,

vilka regelbundet tar emot barn en begränsad del av dygnet, såsom

lekskolor, daghem och fritidshem. Förutom dessa verksamhetsformer

ñnns kommunala familjedaghem, som inte omfattas av barnavårdslagens

bestämmelser om barnavårdsanstalter.

SOU 1975: 39 Redovisning av nâgra fallstudier 61

Tabell 5.3 Antal platser i daghem, fritidshem, familjedaghem och lekskolor 1955-1975

”Beräknat

På grundval av barnstugeutredningens betänkande (SOU 1972: 26 och 27) och förslag i prop. 1973: 136 har riksdagen beslutat att en allmän förskola för skall införas år 1975. Vidare bl. a. alla ö-åringar genomförs särskilda insatser för förskolebarn vid olika former av handikapp. Förskola blir gemensam benämning på daghem och deltidsgrupper (nuvarande lekskola).

5.3.3 S tatsbidragets betydelse för barnstugeverksamhetens utbygnad av utvecklingen visar hur statsmakterna under det senaste En genomgång decenniet att successivt höja statsbidraget försökt stimulera genom kommunerna till en fortsatt utbyggnad av barnstugeverksamheten. Dessförinnan hade utbyggnaden av daghem gått mycket långsamt. Antalet statsbidragsberättigade platser hade från år 1954 till år 1965 ökat med endast ca 450. Det av familjeberedningen år 1963 uppsatta målet, 20 000 daghemsplatser år 1970, har, som framgår av tabell 5.3, mer än väl uppnåtts. Antalet var detta år 33 000. Målet för utbyggnaden av daghemsplatser fritidshem under 1960-talet - 5 000 platser - har också som framgår av nämnda tabell väl tillgodosetts. sistnämnda år var antalet platser i fritidshem 6 500. Den egna inneboende växtkraft, som familjeberedtillskrev leksolan, synes också ha varit realitet. Under 1960-talet ningen mer än fördubblades antalet barn i lekskolor, trots att statsbidraget till denna verksamhet upphörde år 1966. År 1963 beräknades driftbidraget så att det skulle till ungefär en fjärdedel motsvara den genomsnittliga driftkostnaden. Kostnadsfördelningen mellan stat och kommun har under de följande åren självfallet varierat eftersom automatisk uppräkning ej ägt rum. År 1971 någon beräknades driftkostnaden för en plats i daghem till ca 12 400 kronor.

62 Redovisning av nâgra fallstudier SOU 1975: 39

Detta år utgick driftbidrag med 2800 kronor per plats. Alltsedan nämnda år har emellertid driftbidraget höjts, först till 4 000 kronor och sedan till 5 000 kronor per plats. År 1973 beslöt riksdagen att driftbidraget skulle höjas med l 500 kronor till 6 500 kronor per plats

och år för daghem och gemensam barnstugeavdelning. Driftbidraget till

daghem torde från den l juli 1974 gott och väl motsvara den kostnadsfördelning som var aktuell år 1963. Bidraget till anordnande av daghem och fritidshem utgick år 1963 med 2500 kronor per plats, dock högst med belopp motsvarande halva byggnadskostnaden. År 1966 höjdes byggnadsbidraget till 5 OOO kronor per plats. Därutöver kunde statligt lånestöd utgå med 4 000 kronor per plats. Det sammanlagda statliga stödet var 9 000 kronor per plats, vilket motsvarade i stort sett kostnaderna per plats för att bygga en serietillverkad barnstuga. År 1971 beräknades investeringskostnaden ha ökat till drygt 12 000 kronor per plats för byggande av standardmodell för daghem, medan kostnaden för specialritade daghem beräknades uppgå till ca 15 000 kronor per plats. 1972 års riksdag beslutade att den särskilda lånegivningen till barnstugor skulle upphöra. Samtidigt utvidgades den statliga bostadslånegivningen så att sådana lån kan utgå för barnstugor oberoende av om dessa byggs i anslutning till statsbelånad bostadsbebyggelse eller ej. Detta innebär bl. a. att bostadslån kan utgå till byggande av barnstugor i äldre bostadsområden. För närvarandez uppgår anordningsbidraget till 6 000 kronor per plats. I prop. 1973: 165 föreslogs att anordningsbidrag till daghem och fritidshem skulle utgå med 12 000 kronor per plats för sådana platser som påbörjats under tiden 15 oktober 1973-31 december 1974 och blir färdigställda under våren 1975. Förslaget vann riksdagens bifall. Departementschefen framhöll i nämnda proposition det väsentliga i att utbyggnaden av barnstugeverksamheten bibehölls på en hög nivå. Barnstugebyggandets betydelse ur sysselsättningssynpunkt framhölls också. Till nu nämnda höjningar av statsbidrag till barnstugeverksamheten kommer att särskilt statsbidrag övergångsvis utgår för kostnader i samband med genomförande av den allmänna förskolan. Det bör särskilt noteras att detta statsbidrag avses utgå per barn och inte som hittills per plats. Detta innebär att kommunerna får ett schablonmässigt beräknat bidrag att fritt förfoga över, vilket gör det möjligt för dem att själv avgöra på vilket sätt verksamheten bör förstärkas.

5.3.4 S tatsbidragskonstruktionens effekter på utbyggnadstakten

1 Driftbidraget till barnstugor utgick fram till år 1963 i form av lönebidrag Fr. o. m. 1975-07-01 7 500 kr. för daghem för personal, med viss formell kompetens. Därefter har bidraget utgått och 3 750 kr. för fri- med visst belopp för plats och år och utan anknytning till kompetensvilltidshem. kor. Avsikten med den tidigare konstruktionen var att försäkra sig om att 2 huvudmännen skulle anställa kvalificerad Allt Fr. o. m. 1975-07-01 personal. tyder på, att 7 500 kr. endast där brist på kvalificerad personal förelegat har huvudmännen nöjt

SOU 1975: 39 Redovisning av några fallstudier 63

sig med personal som inte uppfyllt de formella fordringarna. Hade de gamla statsbidragsreglerna gällt skulle huvudmännen i sådana fall ha gått miste om statsbidraget, vilket kunde ha minskat deras intresse att uppehålla driften vid institutionerna och motverkat en eljest önskvärd utbyggnad av dem. Det bör i sammanhanget erinras om att det blivit mindre vanligt att anknyta rätten till statsbidrag till en viss formell kompetens hos personalen vid den verksamhet som understödjes. Preciserade kompetensvillkor har under senare år avskaffats eller ersatts med allmänna föreskrifter om utbildning och erfarenhet.

5.3.5 Socialstyrelsens anvisningsverksamhet I Råd och Anvisningar från socialstyrelsen rekommenderas, att det i daghem bör finnas en anställd (frånsett ekonomipersonalen) på fem bam. Om daghemmet också omfattar spädbarnsavdelning är personalbehovet enligt rekommendationen en anställd på fyra. Rekommendationen, som gäller sedan år 1963, har ännu inte uppfyllts av kommunerna. Den verkliga personaltätheten är således i genomsnitt lägre än den av socialstyrelsen rekommenderade. Barnstugeutredningen (SOU 1972:27) har inte föreslagit några bindande föreskrifter om personalen i förskolorna utan utgår från att kommunerna successivt kommer att förstärka personaltätheten i den takt resurserna medger. lnte heller förordade föredragande statsrådet i prop. 1973: 136 några stadgebundna

bestäm-

melser om personaltäthet. I stället får den av utredningen föreslagna personaltätheten i daghemmen förverkligas i den takt ekonomiska resurser och tillgången på personal gör detta möjligt. Av socialstyrelsen utfärdade Råd och Anvisningar är från åren 1963 och 1965. l de kommuner utredningen besökt ser man allvarligt på de sanktionsmöjligheter, som socialstyrelsen anses ha möjlighet att utnyttja vid avvikelse från de utfärdade anvisningarna. Vid kontakter med socialstyrelsen har det framkommit, att verket ytterst sällan utnyttjat sanktionsmöjligheterna. I fråga om beviljande av anordningsbidrag föreligger särskilda omständigheter, vilka kommer att närmare beröras nedan. Enligt barnstugeutredningen bör Råd och Anvisningar i framtiden på ett konkret sätt visa på anknytningen till avgörande organisatoriska aspekter med utgångspunkt i utredningens förslag till inre organisation för förskolan. Utredningen avser därvid bl. a. barngruppemas och förskolans storlek och sammansättning, personalorganisationen, det pedagogiska programmet samt kontakter och samverkan utåt. Socialstyrelsens uppgift bör, enligt utredningen, främst vara att genom utvecklingsarbete och kontinuerlig information stimulera till en god utformning av förskolans inre och yttre miljö. Relationerna stat-kommun behandlas ytterligare i avsnitt 5.3.9 nedan.

64 Redovisning av några fallstudier SOU 1975: 39

5.3.6 Ansökan om anordningsbidrag I samband med beslut om anordningsbidrag har hittills förekommit både en formell granskning från statsbidragssynpunkt och en rådgivning till kommunerna från kvalitetssynpunkt. Många kommuner har framhållit, att det för kommunen ofta varit svårt att veta vad som är ett krav för att få statsbidrag och vad som är ett råd för att lokalen skall fungera bra för sitt ändamål. Barnstugeutredningen föreslog, att den nuvarande centrala ritningsgranskningen av förskolelokaler skulle upphöra. Enligt beslut av riksdagen år 1973 skall ansvaret för den byggnadstekniska utformningen av förskolans lokaler vila på kommunen. Socialstyrelsens granskning begränsas således till att avse en prövning huruvida de krav på minimiytor, som erfordras för statsbidrag, är uppfyllda. Socialstyrelsen skall dock även framdeles tillgodose kommunernas behov av råd i samband med anordnande av nya förskolor.

5.3.7 Avgifter Förutom av tillskott från huvudmännen finansieras barnstugeverksamheten i huvudsak av föräldraavgifter och statsbidrag. Uppgifter saknas om hur stor del av kostnaderna som täcks med föräldrarnas avgifter. Cirka 75 % av kommunerna följer den av Kommunförbundet rekommenderade avgiftstaxan. Denna är starkt differentierad efter betalningsförmåga. - Då daghemmen till stor del utnyttjas av familjer med svag ekonomi barn till ensamma föräldrar beräknas fortfarande disponera en stor del av - torde av kommunernas platsantalet en påtaglig minskning utgifter genom höjning av föräldraavgifterna knappast vara att påräkna. Vid den fortsatta utbyggnaden av daghemsverksamheten kommer sannolikt nuvarande överrepresentation av barn till ensamstående föräldrar samt till föräldrar med lägre inkomster att minska och andra grupper barn beredas plats i större utsträckning än nu. Detta kan medföra att kommunerna får en något större inkomst av föräldraavgifter genom att högsta avgift erläggs för en större andel av barnen. En större höjning av avgifterna skulle kunna medföra att föräldrarna försöker ordna tillsynen på ett billigare men från allmän social och barnavårdande synpunkt kanske mindre lämpligt sätt. Höga avgifter skulle också kunna förorsaka kommunerna andra kostnader i form av socialhjälp till familjer, som inte kan betala avgifterna.

5.3.8 Statsbidragskonstruktionens effekter på kommunernas ekonomi

Statsbidraget till barnstugeverksamheten är ett s. k. prestationsrelaterat bidrag. Den viktigaste fördelen med denna bidragskonstruktion är den

möjlighet och de incitament den ger kommunerna .att söka sig fram till

den effektivaste och billigaste lösningen. Kommunen kan också välja den produktionsteknik, som med hänsyn till lokala förhållanden framstår som mest ändamålsenlig. Vidare verkar bidragen neutralt i förhållande till skillnader i effektivitet och standard.

SOU 1975: 39 Redovisning av nägra fallstudier 65

Underlag saknas f. n. för att bedöma hur statsbidraget till barnstugor fungerar med hänsyn till skillnaderna mellan kommunerna i olika

avseenden. Den officiella statistiken anger endast genomsnittskostnaden

brutto för driften av barnstugor i riket. Det finns dock anledning anta att kostnaderna för barnstugeverksamheten varierar med geografiskt läge, storlek, näringskaraktär, tätortsgrad osv. i kommunerna. Även sambandet mellan kostnadsnivå och institutionsstruktur är outrett. I glesbygdskommuner uppkommer särskilda kostnader för förskoleverksamheten bl. a. beroende på att verksamheten måste organiseras i mindre grupper och med längre reseavstånd. Som exempel kan nämnas, att skjutskostnaderna i vissa kommuner kan uppgå till flera tusen kronor per barn och år. Särskilda kostnader för förskolan i glesbygdskommuner skall dock numera beaktas vid utdelning av extra skatteutjämningsbidrag till kommunerna.

5.3.9 Styrrelationen stat-kommun Genomgången av statsbidraget till barnstugor har givit ett visst intryck av ojämnhet i övervakningen av hur systemet fungerat. Samtidigt som en detaljerad styrning och kontroll har skett av lokalernas utformning kan det sägas att en betydande slumpmässighet karakteriserat systemets funktion i dess helhet. Slumpmässigheten beror på att det i dag på många håll råder en brist på överensstämmelse mellan innehållet i de formella - styrsystemen anvisningarna och verkligheten, främst i fråga om personaltäthet och överinskrivning. Det formella systemet med insändande av redogörelse för verksamheten i barnstugan är avsett att leda till insyn i hur verksamheten bedrivs. Systemet har emellertid hittills i mångt och mycket inneburit kontroll över rutinbeslut angående utbetalning av driftbidrag. Man kan inte utesluta att bristande kontroll av anvisningarnas tillämpning förekommer (trots att föreställningar om kontroll är utpräglade i kommunerna). Från olika håll har rekommenderats att man ökar kontrollresurserna. Denna uppfattning delades inte av föredragande statsrådet i prop. 1973: 136 enligt vilken socialstyrelsens framtida uppgift främst avses bli samordnande, initiativtagande och av stödjande karaktär. Enligt barnstugeutredningen borde de mer preciserade krav, som skall vara bundna till statsbidragen, vara begränsade till antalet och gälla avgörande faktorer för miljöns utformning. Socialstyrelsens uppgift bör enligt utredningen främst vara, att genom utvecklingsarbete och kontinuerlig information stimulera till en god utformning av förskolans inneoch utemiljö. Utredningens förslag torde innebära att man minskar graden av kontroll och graden av centraliserad planering. Istället ökar handlingsfriheten på kommunnivå. Härigenom undgår man de risker som är förenade med en stark centralisering. Barnstugeutredningens uppfattning att de krav som knyts till statsbidragen bör vara begränsade synes också riktig, främst därför att det är

66 Redovisning av nâgra fallstudier SOU 1975: 39

svårt att utforma ett samhälleligt styrsystem så att det avspeglar den stora variationsrikedom, som föreligger i fråga om problemens art. Man behöver bara erinra om de skilda förutsättningar som föreligger att ordna barntillsynen i t. ex. brukskommuner med många skiftarbetande föräldrar eller i glesbygdskommuner, där verksamheten måste organiseras i mindre grupper med längre reseavstånd. Barnstugeutredningen visar också exempel på hur varje kommun inom ramen för grundprinciperna kan hitta en lämplig organisationsmodell. l stället torde det vara riktigt som barnstugeutredningen föreslagit att genom Råd och Anvisningar låta statsmakterna påverka vissa strategiska faktorer och därigenom få styreffekter att sprida sig i systemet. Råd och Anvisningar har en sådan ställning i samspelet mellan kommun och personal respektive föräldraorganisationerna att man nästan är benägen att tillskriva dem självreglerande egenskaper. Ett annat sätt att undvika stark kontroll och centraliserad planering utgör utredningens förslag att ålägga kommunerna att upprätta förskoleplaner. Dessa planer skall visa behovet av förskoleplatser i kommunen och i vilken utsträckning och på vilket sätt kommunen avser att tillgodose detta behov. Föredragande statsrådet delade utredningens uppfattning att det till plankravet inte bör bindas några centrala bestämmelser om viss ambitionsnivå i utbyggnadstakten. I stället kommer förskoleplanen att utgöra ett viktigt underlag för den påverkan på utbyggnadstakten som förekommer i en rad olika sammanhang. I många fall är det som bekant föräldrarna själva, som kräver fler förskoleplatser. Sammanfattningsvis kan sägas, att barnstugeutredningen utarbetat en modell för styrningsrelationen stat-kommun, som tar mindre fasta på

detaljkohtroll och mera på institutionella arrangemang. Modellen inne-

bär, att utformningen av detaljstyrningen överlåts på kommunerna, vilka är så utformade att de avspeglar de naturliga problemområden vilka de ansvarar för. På den centrala tillsynsmyndigheten överlåts det viktiga arbetet med översiktlig planering och policyskapande.

5.4 Statsbidrag till kommunal väghållning

5.4.1 Inledning Undersökningen har sin utgångspunkt i gällande statsbidragsregler för den kommunala väg- och gatuhållningen. Även om huvudintresset har inriktats mot att beskriva och analysera statsbidraget till väg- och gatuhållningen, har också sambanden till andra delar av den kommunala väg- och gatuhållningen ingått i studien. I fig. 5.3 sammanfattas statens system för väg- och gatuhållningen. Enligt trafikplaneringsutredningens bedömningar sker f. n. ca 92 % av det totala inrikes persontransportarbetet eller 76 miljarder personkm på väg. Av dessa 76 miljarder personkm är 7 miljarder bussresor och 69 miljarder personbilresor. Hälften av kollektivresandet i landet består av bussresor.

SOU 1975: 39

Redovisning av några fallstudier 67

Mål Den statliga trafikpolitiken syftar till att för landets olika delar trygga en tillfredsställande transportförsörjning till lägsta möjliga kostnad.

Presta- Riks- och Genomfarts- Lokala Enskilda Tunneltion länsvägar leder och gator banor vägar trafikleder i större tätområden

Medel 1. väglag 1. Stats 1. Bygg 1. Stats- 1. Statsbidrag nadslag bidrag bidrag 2. Statlig väghållning

?Å

MT.. °

l

v v v

Huvudtrafiknätet Lokalt trafiknät

ll ll

Kollektivtrafik

Figur 5:3 Statens system för väg- och gatuhållning

Tabell 5.4 Rikets vägnät, som helt eller delvis finansieras av statliga medel. Km

68 av några fallstudier SOU 1975: 39

Redovisning

Till drift och byggande av statliga vägar har för budgetåret 1974/75 anvisats 2 100 mkr. Statsbidraget för kommunala vägar och gator belöper sig för samma budgetår till 529 mkr. Av redovisade uppgifter framgår att våglängden för kommunala vägar och gator med statsbidrag uppgår till ca l/20 av statliga vägars sammanlagda våglängd, medan medelstilldelningen till kommunala vägar och gator utgör ca l/4 av anslaget till statliga vägar och gator.

5.4.2 Statsbidragssystemet och de överordnade målen för verksamheten 5.4.2.1 Rättvisa mellan landsbygd och städer Bakgrunden till nuvarande statsbidragssystem var vägväsendets förstatligande år 1944 och önskemålet i detta sammanhang att skapa jämlikhet mellan å ena sidan landsbygden, där staten skulle svara för den allmänna väghållningen, och â andra sidan de städer som var egna väghållare. För dessa städer fastlades, som en motsvarighet till landsbygdens allmänna vägnät, det statsbidragsberättigade väg- och gatunätet, där staten i princip skulle svara för såväl anläggnings- som driftkostnaderna. De trafikleder till vilka statsbidrag utgår är av två slag: allmänna vägar och gator som är nödvändiga för den allmänna samfärdseln. Det är således fråga om ett statsbidrag för de vägar och gator, som används av den genomgående trafiken och inte ett allmänt bidrag till den kommunala väghållningen. Att bidragsprocenten sattes något lägre än 100, nämligen till 95 respektive 85, hade sin motivering i bl. a. rationaliseringsvinster för kommunerna. I prop. 1960: 81 framhöll departementschefen, att de angivna icke låter sig helt utan modifikationer anpassas till de principerna särskilda förhållandena i städer och andra tätorter. Den synpunkt, som varit ledande vid utformningen av de nuvarande reglerna om väghållningsbidrag till städer och stadsliknande samhällen har varit att såvitt möjligt nå likställighet, genomsnittligt sett, mellan invånarna i städerna och på i fråga om -de sammanlagda kostnaderna för hållande av landsbygden trafikleder av olika slag. Detta mål är emellertid svårt att uppnå bl. a. därför att väghållningsbördan varierar till art och omfattningi städer och på landet samt att olika meningar kan råda om vad en likställighet innebär.” Utfallet åren 1960-1970 enligt sammanställning av uppgifter från tabell 5.5, ger handen, att de väghållande kommunerna

vägverket, vid

åren 1960-1966 i medeltal fick statsbidrag med 77% av nedlagda leder. Motsvarande andel utbyggnadskostnader på bidragsberättigade gjorde 67 % under åren 1967-1970 och 58 % under åren 1971-1972. till till Ser man på bidragsgivningen driften, utgjorde statsbidraget kommuner omkring 70-80 % -av nedlagda kostnader åren väghållande 1944-1964 för att åren 1965- 1972 ha sjunkit till 61 % i medeltal.

SOU 1975: 39 Redovisning av nägra fallstudier 69 Tabell 5.5 Statliga medel för byggande och drift av statskommunala vägar. Mili. kr.

Att bidragsprocenten ofta blir lägre än 95 respektive 85 beror bl. a. på att bidrag utgår i mån av tillgång på medel och att kommunerna satt igång projekt som ej ryms inom det årets anslagsram. Vidare utgår bidrag ej till merkostnaden för högre standard än som betingas av trafiken även om kommunerna understundom bygger efter en högre standard. Statsbidrag utgår ej heller till alla med projektet sammanhängande följdkostnader. Förvaltningskostnaden får normalt ej heller inräknas i företaget. Eftersom anslagna medel är begränsade förutsätts också i speciella fall att kommunen svarar för markinlösenkostnaden.

5.4.2.2 Statsbidragssystemet, kollektivtrafiken och trañksaneringen Vid upprättandet av fördelningsplan för åren 1973-1977 angav Kungl. Majzt i direktiven bl. a., att vid prioritering av projekt skulle särskilt beaktas sådana, som är ägnade att förbättra den kollektiva trafikstandarden. Den revidering av det bidragsberättigade väg- och gatunätet ikommunerna, som vägverket f. n. verkställer har väckt oro på många håll i kommunerna. Särskilt pekas på tendensen att slopa ett stortantal bl. a. för kollektivtrafiken (busstrafiken) viktiga leder. Vägverket framhåller att praxis undergått vissa förändringar till följd av utvecklingen. Vägverket accepterar t. ex. numera, att förbud mot vissa fordonstyper (tung trafik) inom särskilt miljökänsliga områden icke behöver innebära att berörda vägar utgår som statskommunala. Väsentliga regleringar _av trafik på en väg eller gata kan däremot anses medföra, att den mister sin karaktär som allmän eller nödvändig för allmän samfárdsel. Det anses från Vägverkets sida naturligt, att så väsentliga trafikregleringar som genomförts eller avses genomföras i bl. a. Stockholm (Östermalm och Södermalm) och Göteborg måste medföra en

70 Redovisning av några fallstudier SOU 1975: 39

omprövning av det lokala gatunätets status. Omfartsgatorna får i stället ökad trafik och därmed ökat statsbidrag. Även om praxis undergått förändringar på sätt som vägverket angivit, torde det stå klart, att utformningen av statsbidraget till väg- och gatuhållningen ej stimulerar kommunerna att vidta trafikregleringar eller områdesvisa trafiksaneringar, som gynnar kollektivtrafiken. statsbidrag till genomfartsleder och andra bidragsberättigade gator bortfaller då väsentliga trafikregleringar vidtas. Beträffande statsbidrag till bussgator hänvisar vägverket till att frågan f. n. diskuteras inom kollektivtrafikut- V redningen (KOLT). I direktiven till kollektivtrafikutredningen framhålls de åtgärder, som vidtagits inom ramen för den statliga bidragsgivningen till det kommunala väg- och gatubyggandet för att främja en rationell fördelning mellan individuella och kollektiva trafikmedel i de större tätortsregionerna (tunnelbanor och snabbspårvagnar). Enligt direktiven bör utredningen överväga i vad mån förutsättningar finns för att även i andra fall - och och medelstora tätorter även med sikte på mindre skapa möjligheter för en prioritering inom ramen för anvisade medel mellan mera konventionellt vägbyggande och anordningar, som direkt tar sikte på att främja den kollektiva trafiken. Enligt Kommunförbundets uppfattning (bl. a. framförd i skrivelse 1974-01-18 till kommunikationsministern) synes förutsättningarna för KOLT inte vara särskilt goda att genom prioritering skapa gynnsammare betingelser för kollektivtrafikeni tätorterna. Även om en prioritering medför sådana ändringar i statsbidragsreglerna, att statsbidrag också skulle utgå till t. ex. nybyggnad av bussgata, investeringar för gatas ombyggnad till bussgata, ombyggnad till reserverade körfält, busstationer etc., torde dessa ändringar enligt Kommunförbundet inte nämnvärt kunna bidra till att lösa kollektivtrafikens successivt allt svårare ekonomiska situation. För vissa kommuner skulle de nämnda ändringarna innebära ett ökat statligt stöd medan det för andra skulle medföra minskade statliga bidrag. Ändringarna synes, enligt Kommunförbundet, i första hand komma att drabba de mindre, väghållande kommunerna. övervägande skäl synes därför, enligt Kommunförbundet, tala för att KOLT:s arbete vad avser den statliga bidragsgivningen inte enbart begränsas till en fråga om prioritering inom ramen för anvisade medel. Utredningen bör i stället genom tilläggsdirektiv ges möjligheter, att förutsättningslöst granska statsbidragsgivningen utifrån rationella och ekonomiska synpunkter med iakttagande av de krav som kan ställas på dimensioneringen och utformningen av den kollektiva trafiken. Då en förutsättningslös prövning av statsbidragsgivningen kan komma att resultera i förslag som ändrar kostnadsfördelningen mellan stat och kommun utgår Kommunförbundet från att KOLT i denna del av sitt arbete skall samråda med kommunalekonomiska utredningen innan något slutligt förslag avlämnas. Det torde stå tämligen klart, att även om man genom ökade anslagsramar eller ändrade prioriteringsregler skulle få större möjligheter att ge bidrag till kollektiva trafikanordningar (det senare har KOLT enligt

SOU 1975: 39 Redovisning av nagra fallstudier 71

sina direktiv närmast att överväga), blir dock effekterna härav för kollektivtrafikens del tämligen blygsamma. Önskar man en lösning av detta problem torde det vara nödvändigt att gå andra vägar.

5.4.3 S tatsbidragssystemets medverkan till att tillgängliga resurser

används för en effektiv och rationell verksamhet

Det kan hävdas att en hög statsbidragsprocent ger risk för onödigt hög standard på väg- och gatunätet. I medvetande om att ”staten betalar eftersträvas måhända inte alltid en ekonomisk optimal trafiklösning. Från denna utgångspunkt skulle det vara riktigare, att bidragsprocenten sänktes och att därigenom det kommunala ekonomiska engagemanget i varje projekt ökade. I samband med en sådan förändring kunde då övervägas, att i motsvarande mån öka det statsbidragsberättigade väg- och gatunätets omfattning. Riskerna med en hög statsbidragsprocent vid nuvarande ordning bör inte överdrivas. Statsbidragsbestämmelserna föreskriver, att om väg eller gata bygges efter högre standard än som betingas av trafiken skall den merkostnad som uppkommer härigenom inte beaktas vid bidragsberäkningen. Vägverket granskar ingående arbetsplanerna. Sedan arbetsplanen fastställts eller godkänts bestämmer vägverket den preliminära kostnad, som skall ligga till grund för beräkning av bidrag till företaget. Den preliminära kostnaden jämkas endast om detta påkallas av större prisändring, medgivna tilläggsarbeten eller annan omständighet, som i väsentlig mån inverkar på beräkningen. Har företaget eller del därav utförts på entreprenad, skall entreprenadsumman ligga till grund för fastställande av bidraget, om ej särskilda skäl föranleder annat. Bidragen till driften fördelas på grundval av driftkostnadsberäkningar inom vägverket. Dessa kalkyler är baserade på av vägverket vart fjärde år infordrade uppgifter angående längder, ytor, trafikmängder, kostnader etc. i de väghållande kommunerna. Bidragsunderlaget bestäms sedan med kommunernas beräkningar som underlag och med ledning av erfarenheter från vägverkets egen driftverksamhet. För mellanliggande tvåårsperiod bestäms bidragsunderlaget efter indexjustering av tidigare värden med hänsyn dessutom till inträffade väsentliga förändringar i det bidragsberättigade nätets omfattning. Fördelen med bidrag, som utgår på grundval av en i förväg gjord kostnadsberäkning, vilket här är fallet, består främst i att den bidragstagande kommunen får ett eget intresse av att begränsa kostnaderna för företagets utförande. Denna synpunkt är av särskild betydelse när det, som i förevarande fall, gäller ett bidrag som syftar till nära nog fullständig kostnadstäckning. Det bör också påpekas, att en utökning av det bidragsberättigade nätet skulle, med nuvarande ordning, medföra en motsvarande ökning av den administrativa apparaten. Vägverkets granskande och övervakande funktion skulle få en större omfattning, vilket också skulle kunna ses som en inskränkningi den kommunala friheten.

Det kan ifrågasättas om det från kommunal eller statlig synpunkt är -

72 Redovisning av nâgra fallstudier SOU 1975: 39

tillfredsställande, att det statsbidragsberättigade nätet istor utsträckning vidgas till gator med lokal karaktär med därav, enligt väglagen, följande krav på statlig tillsyn över förekommande åtgärder. Styrsystem och regelsystem som utformas på riksplanet utgåri allmänhetfrån någon m0dell av Medel-Sverige. En sådan utgångspunkt torde också vara riktig i fråga om ett statsbidragssystem för de huvudtrafikleder, som kommunerna är väghållare för. Vidgas bidragsgivningen till att också omfatta gator med lokal karaktär kan regelsystemet omöjligen möta hela den variationsrikedom som finns på det lokala planet. Det statsbidragsberättigade nätet bör därför sannolikt, som hittills, vara av karaktären huvudtrafikleder.

5.4.4 Statsbidragssystemets effekter på det kommunala ansvaret för och

inflytandet över verksamheten 5.4.4.1 Vägplaneringen Bebyggelseplaneringen och genomförandet av denna är i princip en kommunal angelägenhet. Med hänsyn till att väg- och gatuhållningen utgör en väsentlig komponent i denna verksamhet bör det kommunala inflytandet över vägplaneringen vara betydande. Till grund för fördelning av bidrag till det statsbidragsberättigade vägnätet skall enligt statsbidragskungörelsen ligga en fördelningsplan. Fördelningsplanen skall avse fem år. Arbetsgången vid upprättandet av fördelningsplan är den, att länsstyrelsen med biträde av vägförvaltningen och med utgångspunkt i långtidsplanen och uppgifter från kommunerna i första omgången upprättar och till vägverket överlämnar ett förslag till fördelningsplan. Vägverket gör sedan upp ett slutligt förslag, i vilket de länsvis upprättade planerna sammanjämkas inom den tillgängliga anslagsramen. Över denna plan yttrar sig länsstyrelsen efter hörande av kommuner och länsvägnämnd. Om vägverket och länsstyrelsen är överens fastställs planen av vägverket. I annat fall hänskjutes planen till den del den berör länet till Kungl. Maj: ts prövning. Prioriteringen vid upprättandet av fördelningsplaner sker på tre nivåer, först kommunalt, sedan länsvis och slutligen på riksplanet. Vägverket framhåller att kommunernas önskemål om en viss ordningsföljd mellan de egna objekten sällan frångås. Vägverkets slutliga sammanställning av de länsvisa planerna innebär främst att objektlistan krymps så att den volymmässigt ryms inom de givna anslagsramarna. Prioriteringen har inneburit att arbeten på trafikleder av hög dignitet, främst infarts- och förbifartsleder, placeras- högst på de kommunala önskelistorna. Sekundäroch motorleder avimera lokal karaktär kommer i efterhand och faller därmed lättast bort vid fördelningsplanens upprättande. Den genomsnittliga storleken på objekten i 1973-1977 års fördelningsplan (exklusive tunnelbanor) är 7-8 mkr. Endast ett fåtal objekt understiger 1 mkr. Det kan synas som om vägverket i praktiken har ett avgörande inflytande på planernas innehåll och utformning genom sin centrala

SOU 1975: 39 Redovisning av några fallstudier 73

position vid utarbetandet av planerna och genom sin dominerande roll vid medelsfördelningen. Att såväl kommunerna som länsstyrelsen med sina expertorgan deltar får dock anses ge garantier för att prioriteringen blir ingående prövad. Ett viktigt kriterium för de upptagna projekten är, enligt vad vägverket uppger, att de ingår i kommunalt och helst även statligt förankrade Översiktsplaner (t. ex. trafikledsplaner, generalplaner). l vad mån nuvarande system med fördelningsplaner skapar den avsedda rättvisan mellan kommunerna kan det råda delade meningar om. Den kritik som framkommit vid intervjuer med företrädare för kommunerna har dock mera rört de otillräckliga anslagsramarna, kollektivtrafiken och saneringsmöjligheterna än systemet som sådant.

5.4.4.2 Införande av schablonbidrag i fördelningsplanen Från kommunhåll har framhållits, att det nuvarande statsbidragssystemet innebär en låsning av kommunernas handlingsfrihet när det gäller att avgöra hur bidragen skall användas. Man anser att kommunerna i större utsträckning skall kunna göra egna prioriteringar t. ex. till förmån för miljöförbättrande och trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder. Reglerna för fördelning av statsbidragsmedlen medger redan nu ett betydande kommunalt inflytande över verksamheten. Kommunerna har möjlighet att praktiskt taget helt efter eget gottfinnande disponera driftbidragen. [nom ramen för årlig tilldelning av bidrag till byggande för de i fördelningsplanen upptagna projekten, kan kommunerna utföra arbetena på tid och sätt som de själva väljer. Ytterligare kommunal handlingsfrihet skulle kunna skapas genom den i samband med 1960 års bidragsförordning framlagda, men ej realiserade, tanken på att införa schablonbidrag i fördelningsplanen. En del av anslaget till byggande av statsbidragsberättigade vägar skulle, enligt förslaget, utan närmare specificering fördelas på de väghållande kommunerna i proportion till trafikarbete, invånarantal eller liknande. Detta belopp skulle efter kommunens eget bedömande få användas för byggnadsarbeten som främst främjar den kollektiva trafiken, bussgator, “ terminaler osv. men även trafiksanering. Ett sådant system skulle vara administrativt enkelt och ge kommunerna större frihet att efter egen önskan bl. a. gynna kollektivtrafik eller trafiksanering. Problemen att vid fördelningsplanens upprättande jämföra och prioritera objekt skulle i viss utsträckning elimineras. ekonomiska konsekvenser kan belysas med följande exem- Förslagets pel: Antag att 20% av statsbidragen till byggande, dvs. 65 mkr./år, avsätts till nämnda schablonbidrag. Med en fördelning efter invånarantal skulle en kommun med 50 000 invånare få 0,8 mkr./år att efter eget gottfinnande disponera för åtgärder på det statsbidragsberättigade vägoch gatunätet. Ett alternativ till förslaget om schablonbidrag i fördelningsplanen skulle vara, att skapa ett särskilt statsbidrag, vid sidan av nuvarande bidragssystem med dess anknytning till väganslagen, som skulle främja

74 Redovisning av nägra fallstudier SOU 1975: 39

miljöförbättrande och trafiksanerande åtgärder i kommunerna. Härigenom skulle nuvarande bidrag, som hittills, främst komma att avse huvudtrafiklederna i kommunerna. Det bör påpekas, att ändringar i statsbidragsreglerna även skulle beröra de tätorter, där staten svarar för väghållningen på det allmänna vägnätet. Vill man upprätthålla den gamla målsättningen om rättvisa mellan ”stad” och landsbygd, måste också här motsvarande förändringar genomföras.

5.5 Sammanfattning av fallstudierna

5.5.1 Bidragskonstruktionens betydelse för verksamhetens utformning Den viktigaste fördelen med prestationsrelaterade bidrag anses vara den möjlighet och de incitament de ger huvudmännen att söka sig fram till den effektivaste lösningen. Den ökade handlingsfrihet på kommunnivå, som följt av barnstugebidragets konstruktion som ett prestationsrelaterat bidrag, torde ha underlättat att ordna verksamheten med hänsyn till de skilda förutsättningar, som föreligger i kommuner med olika geografiska förutsättningar, olika näringskaraktär osv. Problemen med prestationsrelaterade bidrag anses främst ha att göra med kvalitetskontroll. Valet av bidragsform kan vara en faktor som bidragit till att den rekommenderade personaltätheten inte kunnat följas av alla kommuner. Varken föredragande statsrådet eller barnstugeutredningen anser det dock nödvändigt med några stadgebundna bestämmelser om personaltätheten. I stället beräknas den föreslagna personaltätheten i daghemmen förverkligas i den takt ekonomiska resurser och tillgångar på personal gör detta möjligt. Kostnadsrelaterade bidrag ger kommunerna kompensation för en del av den kostnadsökning, som uppkommer då kvaliteten förbättras eller då effektiviteten av olika skäl är låg. Det kan därför hävdas att en så hög bidragsprocent som utgår till väghållningen medför risk för onödigt hög standard respektive låg effektivitet på väg- och gatunätet, men eftersom statsbidragsbestämmelserna föreskriver, att om väg eller gata byggs efter högre standard än som betingas av trafiken skall den merkostnad, som uppkommer härigenom, inte beaktas vid bidragsberäkningen. Vägverket granskar ingående arbetsplaneringen. Vidare fördelas bidragen på grundval av driftkostnadsberäkning inom vägverket. Kraven på kostnadskontroll vad gäller väg- och gatuhållningen medför dock administrativa merkostnader och försvårar i viss mån decentralisering av beslut till kommunnivå. Vissa effektivitetsproblem kan hävdas ha uppkommit genom den utformning statsbidraget till social hemhjälp fått. Undersökningen av detta bidrags verkningar tyder på att kommunerna i valet av produktionsmetoder kan ensidigt styras mot ett utnyttjande av den subventionerade faktorn. Till bilden hör dock att statsmakterna med detta bidrag försökt klara av beroendeförhållandet mellan olika aspekter på samhällsplaneringen. Med bidraget till social hemhjälp har man försökt samordna såväl

SOU 1975: 39 Redovisning av några fallstudier 75

sysselsättningspolitiska som socialpolitiska målsättningar. Konsekvenserna kan dock bli att sysselsättningstillfällena för kvinnor ökar, men att man riskerar att försvåra för åldringarna att bryta isoleringen och initiera kontakter och gemenskap som en satsning på kollektiva men mindre personalintensiva insatser kunde ha åstadkommit.

5.5.2 Administrationen av statsbidragen Även om det av varje särskild statsbidragsförfattning direkt föranledda administrativa och kamerala arbetet för kommunen kan te sig relativt enkelt och mindre betungande, kan man inte bortse ifrån att den samlade arbetsbördan för kommunerna, på grund av statsbidragssystemets utformning som en mängd speciella bidrag, är betydande. Fallstudierna visar hur olika utformningen av statsbidragsbestämmelserna är och att skillnaderna bidrar till att försvåra kommunernas handläggning av arbetet. Härtill kommer det fortlöpande bokförings- och redovisningsarbete, som måste bedrivas av kommunerna som underlag för kommande statsbidragsansökningar och rekvisitioner. Även för de statliga myndigheterna medför statsbidragsärendena omfattande arbetsuppgifter. Fallstudierna visar att en väsentlig del av statsbidragsärendena hänför sig till detalj- och sifferkontroll. Till detta kommer arbetet med att årligen beräkna medelsbehovet för de olika statsbidragen samt att pröva och utbetala ansökningar eller rekvisitioner.

5.5.3 Vilken skulle utvecklingen varit utan statsbidrag? till social hemhjälp och barnstugeverksamhet tillkom mindre för Bidragen att statsmakterna önskade uppmuntra kommunerna att bedriva verksamsom befatta utan mera för att het, de eljest inte skulle sig med, statsmakterna önskade att kommunerna ökade omfattningen av den redan verksamheten. l fråga om bidraget till väg- och igångsatta gatuhållningen förelåg från statsmakternas sida vid statsbidragets tillkomst en önskan att skapa rättvisa mellan väghållande kommuner och övriga. Fallstudierna ger ingen bestämd uppfattning om vilken betydelse

haft för verksamheternas utbyggnad. Klart är att de

statsbidragen underlättat bedrivandet av frivilliga verksamheter som social hemhjälp torde den betydelse kan ha och daghem. Emellertid stimulanssynpunkten haft från början minska allteftersom utvecklingen medfört att respektive anses vara en kommunal angelägenhet. Verksamhetens förvaltningsrutin uppehållande blir inte längre betingad av att kommunens kostnader reduceras med det som utgår i statsbidrag. I stället torde belopp krav på jämställdhet utgöra ett starkt incitament att driva medborgarnas ifrågavarande verksamhet. vid fördelning av inflytande och bestämmanderätt torde Avgörande ytterst vara den vikt som läggs vid å ena sidan den lokala förvaltningens kapacitet och den förtrogenhet den äger genom sin närhet till arbetsfältet och å andra sidan de statliga organens större överblick och tillgång till

76 Redovisning av nâgra fallstudier SOU 1975: 39

expertis. Tillkomsten av större kommuner genom sammanläggningar kan förmodas ha medfört ökad kommunal handlingsfrihet.

5.5.4 Kommunens ansvar för och bestämmande över verksamheten De utförda fallstudierna visar att det föreligger betydande avgränsningar i kommunens ansvar för och bestämmande över verksamheten. Den styrning och kontroll, som nuvarande bidragsgivning medger, eliminerar i viss mån risken för en sänkt standard av den statsunderstödda verksamheten. Utmönstras ett speciellt statsbidrag kan detta försvåra eller omöjliggöra ett från skilda synpunkter önskvärt statligt inflytande. För sådana verksamheter som har intresse endast för en relativt begränsad grupp kommunmedlemmar skulle en förändring kunna medföra påtagliga negativa effekter. Risk kan då föreligga att kommunen upphör eller begränsar verksamheten, om det specialdestinerade bidraget upphör att utgå. Det bör dock samtidigt noteras att en kommun och dess olika organ arbetar i ständig kontakt med medborgarna. Detta gäller också i fråga om social hemhjälp, barnstugor osv. Genom denna kontakt sker en ständig påverkan från kommunen till medborgarna och från medborgarna till kommunen. Det kan därför sägas att kommunen och medborgarna är ömsesidigt beroende av varandra samt att det pågår en kontinuerlig relationsprocess mellan kommunen och medborgarna. Denna process kan störas eller påverkas av att den statsunderstödda verksamheten är mer eller mindre reglerad. Genom att stödet binds till vissa former för att tillgodose ett visst- behov, som skett i fråga om statsbidraget till social hemhjälp, kan kommunen få det svårare att anpassa verksamheten till regionala och lokala olikheter och särdrag. Det är svårt att utveckla statsbidragsregler, som möter hela variationsrikedomen i de problem kommunerna har att lösa, och man kan inte i bidragssystemet förutse alla tänkbara händelser. Därför tyder resultaten av fallstudierna på att det är en fördel när statsbidragssystemen tar mindre fasta på detaljkontroll och mera på institutionella arrangemang, som överlåter detaljstyrningen på kommunerna. Barnstugeutredningens modell för styrningsrelationen stat-kommun, för vilken redogjorts ovan, är ett steg i denna riktning genom att detaljstyrningen överlåts på kommunerna, medan den centrala tillsynsmyndigheten svarar för det viktiga arbetet med översiktlig planering och policyskapande.

SOU 1975: 39

6 Allmänna synpunkter på statsbidrags-

till kommunerna

givningen

6.1 Innebörden av det nuvarande systemet

Den redogörelse som i denna rapport lämnats för statsbidragssystemet konturer har uppehållit sig vid systemets yttre antal, belopp, ändamålsfördelning, konstruktion m. m. . 6: l visar bidragens fördelning efter typ. De allmänna bidragen Fig. svarar för ca 20 % av anslagen till kommunerna. I fråga om de speciella bidragen, som alltså utgör 80 % av anslagen, gäller att de alla är bundna till ett visst bestämt verksamhetsområde eller ändamål. Det framgår även att ca 2/3 av antalet avseende kommunernas förvaltav figuren bidrag ningsuppgifter svarar för endast en procent av den totala bidragssumman. Redan en så begränsad genomgång ger en bild av ett komplicerat och system. Detta drag skulle ha framträtt än starkare om det varit oenhetligt att i en sammanpressad och enkel systematiserad redovisning även möjligt ta med de detaljbestämmelser rörande olika villkor, bidragsunderlag, kontroller, uppgiftsskyldighet etc. som gäller för de skilda anslagen. Många förhållanden har bidragit till att bidragssystemet är så komplicetillkom är högst varierande. Även rat. Tidpunkten då de olika bidragen för bidragen mestadels inte daterar sig längre om gällande bestämmelser än senare delen av 1950-talet är de inte sällan moderniseringar av tillbaka som går ganska långt tillbaka i tiden. Högst förklarligt en grundstomme, är därför om som en återspegling av med tiden inträdda bidragen, i behov och syften som de varit avsedda att tillgodose, förändringar uppvisar betydande inbördes olikheter. Helt bortsett från inverkan från en sådan tidsfaktor gäller att olika bidrag är och har varit avsedda att fylla väsentligt skilda uppgifter. Syftet kan i olika fall vara

att ge kommunerna ett allmänt finansiellt stöd, att stimulera tillhandahållande och utbyggnad av viss kommunal service, att utjämna skillnader i kostnadsnivå för kommunal service, skäl stimulera kommuatt av konjunktur- och arbetsmarknadspolitiska nerna till en anpassning av verksamheten.

varierad efter de Bidragen måste naturligtvis ges en viss utformning syften de är avsedda att tjäna. Den differentiering som därav följer i fråga

78 Allmänna synpunkter till kommunema SOU 1975: 39 på statsbidragsgivningen

1. ALLMÄNNA- OCH SPECIELLA STATSBIDRAG budjetåret 1972/73 Summa: 12 950 Antal: 75

Allmänna statsbidrag summa: 2 532 antal: 5

k:

Speciella stasbidrag summa: 10 418 antal: 70

2. SPECIELLA STATSBI DRAG 3. ÖVRIGA SPECIELLA STATSBI DRAG Summa: 10418 Antal:7O FÖRDELADE EFTER BIDRAGENS STORLEK Summa: 7 545 Antal: 58

: statsbidrag till affärsdrivande verksamhet :statsbidrag understlgande 25 milj kr summa 326 antal: 4 summa: 113 antal: 36

:statsbidrag till sysselsättningsskapande :Statsbidrag ?25 resp 100 milj kr åtgärder summa: 806 antal: 3 summa: 468 antal: 10

: Avtals och avlösningsbidrag :statsbidrag 2100 resp 10o0 milj kr summa 1 739 antal: 5 summa: 1958 antal: 10

:Övriga speciella statsbidrag 1000 milj kr

:l

:Statsbidrag

summa: 7 554 antal: 58 S summa: 5 0G antal: 2

Fig. 6:1 statsbidrag till primär- och Iandstingskommuner budgetåret 1972/73. Milj. kr.

SOU 1975: 39 Allmänna synpunkter på statsbidragsgivningen till kommunerna 79

om bidragens typ och konstruktion, får sedan en vidare förgrening genom den mångfald ändamål som stöds med anslag. Att statsmakterna önskat stimulera många olika aktiviteter inom kommunernas omfattande verksamhetsfält behöver i och för sig inte göra systemet oenhetligt. Men då de enskilda verksamhetsgrenarnas speciella förhållanden ofta blivit beaktade i bidragskonstruktionen genom villkorsbestämmelser etc. - blir resultatet ett i hög grad sammansatt och svåröverskådligt system. De administrativa besvärligheter detta medför förstärks vidare av en annan faktor. Ett önskemål från statens sida att vara garanterad att anslagna medel kommer till användning på ett från statens synpunkt riktigt sätt har föranlett ofta detaljerade föreskrifter rörande kontroll över den understödda kommunala verksamheten samt en omfattande uppgifts- och anmälningsskyldighet för de kommunala organen. I dessa regleringar kan även ligga en stark begränsning av handlingsutrymmet inom de kommunala verksamheterna. l de här berörda förhållandena återfinns en del av bakgrunden till att en översyn av statsbidragsgivningen bedömts vara behövlig. De fördelar som vore att vinna genom en omläggning och förenkling av statsbidragsgivningen är lätta att identifiera. Ett sammanförande av ett antal speciella statsbidrag till ett mera enhetligt bidragssystem skulle uppenbarligen medföra förenklingar av det administrativa arbetet på olika nivåer. I detta sammanhang bör erinras om att många bidrag kan sökas av annan än kommun. Vid en eventuell omläggning av statsbidragsgivningen måste därför även konsekvenserna för enskilda organisationer, företag etc. beaktas. Kommunerna skulle befrias från arbetet att ansöka om och rekvirera ett antal speciella bidrag samt att utarbeta redogörelser av skilda slag för den statsunderstödda verksamhetens bedrivande. Även för de statliga myndigheterna skulle bortfallet av ett antal individuella bidragsansökningar från kommunerna beträffande skilda statsunderstödda verksamhetsgrenar medföra kostnadsbesparande förenklingar. De förhållanden som kan tala mot en omläggning till större enhetliga bidrag kan inte så lätt preciseras och bedömas. Många skilda omständigheter kommer här in i bilden. Här kan endast antydas vissa av de frågeställningar som därvid anmält sig i KEU: s arbete med statsbidragsgivningen. En självklar utgångspunkt för överväganden om behövliga och

möjliga reformer är genomgång och prövning av hur det hittillsvarande

systemet fungerat i olika avseenden. De redovisade fallstudierna är en del i en sådan kartläggning. svårigheterna att i en sådan utvärdering täcka in flertalet områden av bidragssystemet är uppenbara. De komplicerade och svårfångade sammanhang det här rör sig om förutsätter en ingående kunskap och förtrogenhet med de speciella förhållandena inom olika områden som endast kan inhämtas genom bedömningar av utredningar och expertis på annat håll. Stora och viktiga avsnitt som i detta sammanhang är av intresse utreds av andra statliga utredningar t. ex. utredningen om skolan, staten och kommunerna, socialutredningen samt kollektivtrafikutredningen. Med dessa utredningar bedriver KEU ett samarbete.

80 Allmänna synpunkter på statsbidragsgivningen till kommunerna SOU 1975: 39

6.2 Frågor kring en reformering av statsbidragssystemet

En reformering av gällande statsbidragssystem kan givetvis åstadkommas på olika sätt. En väg kan vara att begränsa ingreppen till tekniska förändringar i hittills gällande statsbidragssystem. En andra ambitionsnivå representeras av en strävan att åstadkomma ett begränsat antal mer enhetliga statsbidrag. Vad först beträffar möjligheterna att sammanföra nuvarande bidrag till kommunerna beror dessa ytterst på syftet med statsbidragsgivningen. Frågan gäller där hur specificerade mål statsmakterna vill sätta upp och i vilken grad man önskar påverka utvecklingen inom olika enskilda områden. Behovet och vikten av enhetliga mål och styrmöjligheter för begränsade verksamhetsgrenar kan förutsättas variera väsentligt mellan olika bidragsområden. Ett antagande av denna art har legat bakom den indelning som använts i denna rapport och varigenom registrerats om bidragen gått till ändamål som är en obligatorisk eller frivillig verksamhet för kommunerna. Det kan sålunda tänkas att ett sammanförande av bidrag som avser obligatoriska kommunala uppgifter skulle från olika synpunkter vara förenat med mindre problem. Verksamheten ifråga regleras genom författningar och möjligt är att den styrning och den enhetlighet som anses behövlig kan uppnås inom den ramen och utan stöd av specificerade bidragsbestämmelser. För kommunernas frivilliga verksamhet kan situationen te sig annorlunda. En fortsatt specialdestinering kan där bedömas utgöra en garanti för att verksamheten bedrivs enhetligt och med en i huvudsak likvärdig standard över hela landet. Genom ett specialdestinerat bidrag önskar staten måhända mera uttalat än med ett allmänt finansieringsbidrag markera ett ansvar för verksamhetens mål och innehåll. Ytterligare en omständighet i detta sammanhang kan vara att specialdestineringen anses skapa trygghet i kommunerna att verksamheten i fråga även fortsättningsvis kan tillförsäkras en rimlig andel av de kommunala resurserna. Det kan vidare finnas omständigheter, som talar för att bidrag bör bibehållas, om risk föreligger för att dess slopande medför mer eller mindre allvarliga avbräck för respektive verksamhet. På samma sätt torde det förhålla sig med nya förvaltningsrutiner, som ännu inte vunnit önskvärd omfattning eller utbredning. Omvänt skulle kunna gälla att ett sammanförande av bidrag lättare skulle kunna ske beträffande statsunderstödd kommunal verksamhet, som vunnit sådan utbredning och hävd att dess bedrivande allmänt betraktas som en självklar kommunal uppgift. I olika sammanhang är det självfallet viktigt att pröva den betydelse bidragen har från stimulanssynpunkt. Men i en sådan prövning ingår även att betrakta om och i vad mån eftersträvade resultat kan uppnås efter andra vägar. Som exempel kan erinras om det arbete olika statliga myndigheter bedriver i form av utvecklingsarbete och kontinuerlig information rörande utvecklingen på olika områden. Av stor betydelse är om sådana vägar kan utvecklas från att vara ett komplement till statsbidrag till att utgöra en ersättning för specialdestineringen av dessa. Möjligheterna att använda sådana alternativa vågar har att bedömas

SOU 1975: 39 Allmänna synpunkter på statsbidragsgivningen till kommunerna 81

även utifrån andra utgångspunkter. Behovet av en detaljstyrning genom statsbidrag får även ses mot bakgrund av den nya kommunindelningen. Den starka expansionen har stöpt om kommunerna. Betydande förändringar i kommunernas storlek och organisation har skett de senaste årtiondena. Just dessa förskjutningar mot större kommunenheter har inte sällan anförts som skäl för att ändringar i statsbidragssystemet kunde vara möjliga eller önskvärda. Därvid har det ansetts befogat att undersöka hur en vidgad kommunal handlingsfrihet åstadkommes. Dessa nu berörda frågor har som grundproblem hur skilda mål och syften i statsmaktemas politik kan inbördes övervägas och relateras. Önskemål om lokal förankring och inflytande i fråga om skilda verksamheter bryter sig här mot olika krav på likartad standard och enhetlig service inom skilda delar av landet. Vissa andra rörande målrelationer problem i statsbidragsgivningen har en mer teknisk innebörd och karaktär. Ett visst bestämt ändamål har inte alltid kunnat tillgodoses genom något eller några speciellt därför konstruerade bidrag. För andra syften utformade bidrag har genom olika tillägg och modifieringar fått användas för att möta även det förstnämnda behovet. Detta gäller exempelvis på det stabiliseringspolitiska området. I det föregående redovisades bidrag, som främst är av intresse i ett sådant sammanhang och som även används i konjunkturreglerade syften. Dessa bidrag har mestadels en helt annan uppgift. Den utformning som de därför fått kan göra det svårt att uppnå en ändamålsenlig och effektiv användning av dem även i konjunkturpolitiken. En fråga anmäler sig då ganska naturligt om en renodling av syftena och bidragen kunde ge bättre förutsättningar för den styrning som eftersträvas. Bidragens förmåga att ge effekter som motsvarar statsmaktemas intentioner är i ett flertal andra avseenden beroende av deras konstruktion. Vissa frågor av betydelse i detta sammanhang har berörts i tidigare avsnitt och en redovisning har getts av statsbidragens tekniska uppbyggnad för att skapa en utgångspunkt för överväganden rörande de förändringar som kan tänkas vara behövliga och möjliga. KEU har redan till viss mindre del utgått från detta material i sina överväganden rörande statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och familjedaghemsverksamhet. I sitt betänkande rörande dessa verksamheter (SOU 1974: 41) föreslog utredningen sådana förändringar i statsbidragsreglerna för hemhjälp och familjedaghem, att kommunerna skulle ha möjlighet att friare välja verksamhetsformer, som med hänsyn till lokala förhållanden är mest ändamålsenliga. De kostnadsrelaterade speciella bidragen står i förgrunden för intresset vid en diskussion av tänkbara tekniska förändringar i statsbidragsgivningen. Detta hänger både samman med att de belopps- och antalsmässigt är samt och kanske framför allt med att de kan tänkas ha

dominerande

olika snedvridande effekter på resursanvändningen. Frågeställningar som berör sådan inverkan på effektiviteten har tidigare berörts. Till dessa kan här fogas en annan aspekt. Som visats medför de kostnadsrelaterade statsbidragen genom sin konstruktion -en differentiering mellan olika kommuner. Detta kan också uttryckas så, att statsbidragsnivån anpassar

82 Allmänna synpunkter på statsbidragsgivningen till kommunerna SOU 1975: 39

sig till skillnader i förutsättningar kommunerna emellan betingade av vederbörande kommuns geografiska läge, bebyggelsestruktur, näringsliv m. m. Slopas speciella bidrag, som på detta sätt differentierar det statliga stödet, uppkommer frågan om man med det allmänna skatteutjämningsstödet i stället kan uppnå en lika god anpassning till olikheterna i kommunernas förutsättningar, som med nuvarande statsbidragssystem. Det gäller sålunda att pröva om man med ett allmänt finansieringsbidrag kan ersätta bidrag till verksamheter, som av skilda anledningar måste få en förhållandevis skiftande omfattning. Vid en översyn av statsbidragsgivningen, vare sig den begränsas till tekniska förändringar av existerande bidrag eller vidgas till ett sammanförande av olika bidrag till mer enhetliga system måste även beaktas faktorer av mer allmän och svårgripbar natur. Statsbidragens effekter är ytterst beroende av hur de uppfattas, tolkas och används av de beslutsfattare som medverkar i samhällsplaneringen. Höga krav måste därför ställas på klarhet och enkelhet samt på en lätt tillgänglig information om gällande bestämmelser för statsbidragen, så att störningar förorsakade av en felaktig tillämpning kan undvikas. Samtidigt bör olika förändringar av bidragen lätt och snabbt kunna genomföras. Ändrade ekonomiska förutsättningar, förskjutningar i syften och förväntningar i bestämmande instanser och hos medborgarna utlöser också önskningar om förändringar i statsbidragsgivningen. svårigheterna att förutse utvecklingen i sådana grundläggande avseenden ger ökad vikt åt en avvägning mellan krav på bidragens förmåga att ge effektiva resultat vid varje tidpunkt och krav på god anpassbarhet i bidragsgivningen till nya förhållanden. l den mån metoder kan åstadkommas för en fortlöpande uppföljning och utvärdering av statsbidragssystemet kan denna avvägning underlättas.

SOU 1975: 39 83

Bilaga A Metoder vid insamling och analys av

uppgifter rörande statsbidrags-

givningen

A l Metodik

A 1.2 Definition av statsbidrag

Formellt sett kan begreppet statsbidrag få olika innebörd över tiden liksom beroende på de kriterier utifrån vilka bidragen härleds. AG III definierar statsbidrag som en transaktion från staten direkt till primäroch landstingskommuners kassa. För undervisning inkluderar dock bidragsbeloppen, som hämtats ur den statliga redovisningen, lönekostnadspålägg vilka ej noteras i den kommunala bokföringen. Statliga åtaganden som direkt berör kommunens verksamhetsområden, men finansieras via en statlig myndighet och ej via den kommunala budgeten har inte ansetts som statsbidrag. De transaktioner som innefattar statliga utbetalningar till kommuner men berör verksamheter staten formellt har huvudmannaskap för betraktas som en köpt tjänst och inte som statsbidrag. Statsbidrag till kommunala bolag och stiftelser har ej, i enlighet med utredningens definition av statsbidrag, medräknats i bidragsgivningen. I del 2 har dock statsbidrag till stiftelser, som driver barnstugor och stadsteatrar förtecknats men ej medräknats.

A 1.3 Statsbidragsbeloppen

Att exakt ange storleken av statsbidragsgivningen till kommunerna

erbjuder stora svårigheter. Riksstatens olika anslagsrubriker ger härvidlag

inte tillräcklig vägledning. Dels förekommer en bidragsgivning enligt särskilda kungl brev och författningar som inte direkt framgår av anslagen i riksstaten, dels är det inte ens alltid möjligt att på grundval av de

utfärdade dispositionsbestämmelserna avgöra om visst anslag utnyttjats

för att bestrida utgifter inom den kommunala sektorn. Vidare är den kommunala redovisningen av statsbidrag inte fullständig, beroende på dels att många kommuner endast nettoredovisar vissa verksamhetsområden, dels att definitionen av statsbidrag varierat. Statsbidragsgivningen har kartlagts på följande sätt: 1. Riksstatens olika anslagsrubriker har undersökts för varje budgetår mellan 1955/56 och 1972/73.

84 Bilaga A SOU 1975: 39

2. Då riksstatens uppgifter inte varit tillräckligt utförliga har de bidragsbestämmelser som styr varje anslag i riksstaten undersökts. Dessa bestämmelser finns redovisade i statsliggaren. 3. Ett anslag kan avse såväl kommunal, statlig som privat verksamhet. Fördelningen har ofta totalt och procentuellt varierat över tiden. I den mån fördelningen inte framgått av de under punkt 1 och 2 nämnda publikationerna har den myndighet som förvaltat anslaget tillfrågats om hur anslaget destinerats. 4. Den enligt punkt 1, 2 och 3 beräknade statsbidragsgivningen har jämförts med RRV:s utgiftsstatistik varvid skillnader framkommit. Viss del av skillnaderna kan förklaras av den omläggning i utgiftsstatistiken som gjordes av RRV budgetåret 1962/63 och av den skillnad som råder mellan RRV: s och KEU: s definition av statsbidrag. 5. Anslagen har sammanställts efter K-planens och L-planens verksamhetsområden. 6. Representanter från Kommunförbundet respektive Landstingsförbundet har tagit del av materialet och framfört synpunkter. 7. I de fall ett anslag enligt riksstaten utgår till både primär- och landstingskommun har den procentuella fördelningen beräknats med hjälp av den myndighet som förvaltar anslaget. 8. statsbidragen har indelats i allmänna och speciella.

A 1.4 Ähdamâlsredovisning av statsbidragen

statsbidragen har transformerats - dock något modifierat - enligt Kförvaltningsindelning och redovisningsformer. I del respektive L-planens 2 har statsbidragen indelats enligt följande. Rätts- och samhällsskydd m. m. Fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning Byggnads- och planväsen, gatu- och parkförvaltning Hamnar, kommunikationer och näringsliv Industriell verksamhet

\O®\IO\JI-ÄU)IQ-

Undervisning och annan kulturell verksamhet Socialvård och socialförsäkring Hälso- och sjukvård Finansiering.

Den ändrade indelningen får utifrån statsbidragssynpunkt en mer funktionell utformning. De olika statsbidragen _kan hänföras till olika aktiviteter. Åldringsvården får här stå som exempel på en aktivitet. Till åldringsvården har för undersökningsperioden olika former av statsbidrag utgått, vilka har redovisats under olika kommunala verksamhetsområden. För att få en bas för slutsatser har de olika statsbidragen till åldringsvård förts enhetlig till ett och samma verksamhetsområde - i samman och sedan hänförts detta fall socialvård och socialförsäkring. Se fig A 1.

SOU 1975: 39 Bilaga A 85

Redovisning av statsbidragen enligt K-planen Ver ksa mhet Verksamhet Fastighetsförvaltning och Socialvård och socialförbostadsförsörjning säkring statsbidrag till social hemhjälp statsbidrag till inrättande Statsbidrag till byggande av av pensionärshem ålderdomshem

V Aktivitet åidringsvård

II Redovisning av statsbidragen enligt KEU:s studie

Ver ksa mhet Verksamhet Fastighetsförvaltning och Socialvård och socialförbostadsförsörj ning vaitning statsbidrag till social hemhjälp statsbidrag till bygga nde av ålderdomshem statsbidrag till pensionärshem

Figur A I Beskrivning av redovisning av statsbidragen enligt K-planen respektive KE U: s studie

A 1.5 Statsbidragens konstruktion En typindelning av statsbidragen med utgångspunkt i statsbidragens konstruktion har utarbetats inom AG III. De speciella statsbidragen har klassificerats efter nedanstående grunder. statsbidrag, som kan sökas enbart av kommun statsbidrag, som kan sökas av kommun eller annan

.°°.“Z

ersättningar till kommun för köpta tjänster = allmänna bidrag (statsbidraget utgör ett allmänt tillskott till den kommunala ekonomin) a = prestationsrelaterade bidrag (statsbidraget utgår per plats, enhet etc.) b = kostnadsrelaterade bidrag (statsbidraget utgår med en viss procent av kostnaden)

86 Bilaga A SOU 1975: 39

bI= kostnadsrelaterade samt faktorsubventionerande bidrag (statsbidraget utgår med viss procent av kostnaden för en faktor, exempelvis lönekostnader) c = - har blivit avlöst eller avlösningsbidrag avtalsbidrag (statsbidraget utgår enligt avtal mellan kommunerna och staten) d = skatteunderlagsgraderade bidrag (bidrag utgår efter kommunens ekonomiska bärkraft dvs skatteunderlag - skattekraft).

A 1.6 Styrrelationema stat-kommun

Inom kommunalekonomiska utredningen har en modell för klassificering av styrningsrelationerna stat-kommun utarbetats. Med utgångspunkt i en bedömning av andelen obligatorium respektive frivillighet inom det avgränsade aktivitetsområdet som delvis finansierats med statsbidrag har statsbidragen klassificerats på den vertikala skalan (I-IV) i fig. A 2. l fråga om graden av reglering har klassificeringen på den horisontella skalan skett med utgångspunkt dels från hur stor del av den med statsbidrag finansierade aktiviteten som är reglerad, dels graden av reglering-detaljreglering eller ramreglering.

A 1.7 Avstämning av uppgifter över statsbidragsgivnirzgen I tabellerna A l-A 5 redovisas statsbidragens omfattning åren 1960-1972 enligt kommunernas egen rapportering av statsbidragsgivningen resp. av KEU framtagna uppgifter. De skillnader som framkommit mellan uppgifterna beror på att det föreligger en förskjutning i redovisningsperioderna. Kommunernas uppgifter avser kalenderåret medan de av KEU redovisade beloppen hänför sig till det statliga budgetåret. Vidare föreligger skillnader i redovisningsmetoder. Kommunerna tillämpar bokföringsprinciper medan staten redovisar efter kontantprincipen. Reservationer måste också göras på

stat-kommun Figur A 2 Modell för klassificering av styrrelationerna Reglerad övervägande övervägande Fri verksamhet verksamhet reglerad fri 1 2 3 4

Obligatorisk verksamhet (I)

övervägande obligatorisk (II) övervägande frivillig (III) Frivillig verksamhet (IV)

SOU 1975: 39 Bilaga A 87

grund av att kontoplanerna inte tillämpats lika i kommunerna samt att införandet av gällande kontoplaner skett vid olika tillfällen i olika kommuner. Skolbidragen har, som tabell A 4 visar, genom sin betydande vikt i bidragsgivningen i hög grad påverkat skillnaderna i redovisade summor av statsbidragsgivningen. Under hela perioden, med undantag för ett år, har de av KEU framtagna bidragssummorna överstigit av kommunerna själva redovisade belopp. Mot slutet av perioden ökar skillnaderna. Förklaringen till skillnaderna torde främst vara att hänföra till förskjutningen i redovisningsperioderna. Härutöver tillkommer att det s. k. lönekostnadspålägget, som beräknas motsvara en summa av ca 10 % av bidragsunderlaget, ej redovisas i den kommunala bokföringen.

Tabell Al Speciella statsbidrag till primär- och Iandstingskommuner enligt deras egen rapportering resp. av KEU framtagna uppgifter över statsbidragsgivningen. Milj. kr.

År statsbidrag enligt Andel Index -__-;---_-- proc. Kommunernas KEU: s Kommun KEU egen redo- uppgifter visning

“Kommunernas uppgifter avser kalenderåret 1960, medan de av KEU redovisade beloppen hänför sig till det statliga budgetåret 1960/61. Samma tidsförskjutning gäller för hela undersökningsperioden.

88 Bilaga A

Tabell A 2 Speciella statsbidrag till primärkommuner enligt deras egen rapportering resp. av KEU framtagna uppgifter över statsbidragsgivningen. Milj. kr.

År statsbidrag enligt Andel Index -á-_á-á proc. Kommunernas KEU: s Kommun KEU egen redo- uppgifter visning

Tabell A 3 Speciella statsbidrag till landstingen enligt deras egen redovisning resp. av KEU framtagna uppgifter över statsbidragsgivningen. Milj. kr.

År statsbidrag enligt Andel Index j_ proc. Landstingens KEU: s Landsting KEU egen redo- uppgifter visning

SOU 1975: 39 Bilaga A 89

Tabell A4 statsbidrag till undervisning och annan kulturell verksamhet enligt kommunernas egen redovisning resp. av KEU framtagna uppgifter. Milj. kr.

År statsbidrag enligt Andel Index ptoc. Kommunernas KEU: s Kommun KEU egen redo- uppgifter visning

Tabell A5 Allmärma statsbidrag till primär- och landstingskommuner enligt deras egen rapportering resp. av KEU framtagna uppgifter. Milj. kr.

År Allmänna bidrag enligt Andel Index 4:??- ptOC. Kommunernas KEU: s Kommun KEU egen redo- uppgifter visning

*§53*- Mlâa :raw v.12;

SOU 1975: 39

B 1955/56-

Bilaga Statsbidragsgivningen

1972/73

Förklaringar till beteckningar använda i tabellerna

1.1 1.2 Obligatorisk verksamhet reglerad resp övervägande reglerad verksamhet. lI.l - 11.2 reglerad resp övervägande övervägande obligatorisk verksamhet reglerad verksamhet. I.3 - 1.4 verksamhet övervägande fri resp fri Obligatorisk verksamhet. - II.4 = - fri resp fri

[I.3 övervägande obligatorisk övervägande

verksamhet verksamhet. - - III.l 111.2 = övervägande frivillig reglerad resp övervägande verksamhet reglerad verksamhet. - - IV.l IV.2 = Frivillig verksamhet reglerad resp övervägande reglerad verksamhet. - - 111.3 III.4 = övervägande frivillig övervägande fri resp fri verksamhet verksamhet. - - IV.3 IV.4 = Frivillig verksamhet övervägande fri resp fri verksamhet.

A: allmänna bidrag (statsbidraget utgör ett allmänt tillskott till den kommunala ekonomin)

Speciella bidrag a: prestationsrelaterade bidrag (statsbidraget utgår per plats, enhet etc) b: kostnadsrelaterade bidrag (statsbidraget utgår med en viss procent av kostnaden) bl kostnadsrelaterade samt faktorsubventionerande bidrag (statsbidraget utgår med viss procent av kostnaden för en faktor, exempelvis lönekostnader) - (statsbidraget har blivit avlöst eller avlösningsbidrag avtalsbidrag utgår enligt avtal mellan kommunerna och staten) skatteunderlagsgraderade statsbidrag (bidrag utgår efter kommunens ekonomiska bärkraft dvs. skatteunderlaget-skattekraft)

92 Bilaga B SOU 1975: 39

omo mvm vm0 mmo m0m vmm m0v oHo 0mm vHm vom mov mHm HmH mmH mvH

:S2

H00 v0m

H H H

5:2

m m m m m m m m m 0 0 m m oH mH

aEE=m

E4. mm mm

mHH 3H mHH moH moH moH ooH

m0 v0 H0 m0 m0

HHH HoH moH moH

0Ho mmH 0mm mmv 000 mm0 m0m omo mmv mmm 0mo vHm mHm mm0 vm0 omH Hmm 0H0

.§2 H H H H H H H m m m m v m m 0 m m m

azoñømm

mm ä mm mm mm mm

mHH vHH mHH moH 0oH moH

00 0a H0 v0 00 m0

Ev.

a. vm mm

mvm mm0 mm0 mm0 än omm mmm mHm mHm mmo Hom mmm mmv mm0 mom mmm

§2 H H H H H H

wHEwE=

m

.az

aEêzm E4. m m m m m m m m m m m m m m m m m m

._25

mmH mvH 3m mmm oHm Hmm mmm mmv 0mv mmm 0o0 mmo mo0 mmm mmm Hoo mvm mmo

.22 H H H H m m m

.nmämoTQMHmoH

wêEzm

u= vm vm mm Hm vm mm om mv mv mv 0v ov 0m vm mm mm vm vm

aHHoHuoam

mmH mmH 0mH mmH 0mH Hom 3m mmm 0mm mmm mvm m00 m3 v0m HHm Hmv mH0 m0H

3:2 H H H H H m

äzøêêaxmmzzmvøs

.§_..E.=o%u=wuv§

uHEwEHH

m m

.§2

m0

omH vmH omH moH mmm omH omH mmm m0m oHv H0v mHm omm om0 :a

:S

mmm mmo m0m mmm moo ovH mmm omm mmH mmm 0Hm mvm mmm So

mmvH

m0m 0mm m0m

.§2 H H H m m m m m m v v m 0 0 m m.

...MSE

a. uEE=m E v0 m0 m0 0m mm mm mm mm mm vm mm mm 0m ov mm vv mv mv

5:032...

wHHoHooam

mmm mmo omH mvm mmv Hmv om0 mom Hom mvm mmm mv0 mmH mmm mmm mm0 mmm mvv

3:2 H H H H H H H m m m m v v m m 0 m

uocøêEoxååbH

238%

u::mEHH

m0 00

:S mmm mHm vmm mmm omv mmm mv0 mv0 H00 omm Hmm mmm m0m m0o mmH Hm0

§2 H H H

azås=

H m

:enas 0m\mm3 mm\0m3 mm\mm3 mm\mm3 o0\mm3 HOHo03 m0\H03 m0\m03 v0\m03 m0\v03 00\m03 m0\003 m0\m03 00303 om\m03 Hm\om3 mm\Hm3 252

Q

SOU 1975 :39 Bilaga B 93

230._

N N N N N N. N N. N: NN NN NN NN a. N» NN

s.: NNNN »om

mEENNm

E4. N N N N N N N N N N N N N N N N N N

N N N N. N N s_ NN NN oN mN NN No

.§2 NNN ...NE

ä_ NNN N N N N N N N N N N N N N.

.§5 N N N N N N N N N.

NN I NN NN NN NN. NN. NN

s.: N:

.NNNNNNN mEFNNNm :Nå

:å N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N. N N NN

loâwmm_

NN NN oN vN o..

.az .NNN

.N :E N N N N N N N N N N N N N

.Naåâäusmâs

s.: NN 2

NNNNuNNNN N.NuN.>_

N NNN N N

.NS s.: S..

§85

.§5

N.N|N.N NNTNNN

:_ E Nå N

s.: N N N N N

.Nåzaeexâumvâ

s ä N N N N N

a.: NN

.NS

.N Nå N

.gaf .§2 u u n n u n n a u u 8 8

.sENNNNN NNNTNNNN N.N|N.>N

N :E N N N N N N N N N N N N

N N N N

:N: NN vN NN NN NN NN. No oN

møuänüiø NNuNN NNTNNN

ovåaaxmmmizzmaoâáw

N N= N N N N N N N N N N N N

N NN

:BS u wQwwmN NNGNNN NNNNNNN mQmmmN coNNNNN G309 SNES moRomN êNNåN 8:02 0222 §32 wmPwmN 0232 oNNSNN NNBNNN NNNNNNN NNNNNNN

94 Bilaga B SOU 1975 :39

v: wmm mmv mom mmm mmo mmv mom m8 vmm mmm mmw vmw mmm Em :o

u.: :om m m m m :om m m m m m v m m w m. m m

aEism :§3

vm mm mm vw

vmm mom

wm wm mw mm ww

mmm mmm wom mom

8 mm. S

E4.

u.: v: mmm än owm :m wmm ovm mwm omm mmm S» wmw mmm ovm S» mmm mmm omm

m

.Em E om mm mm mm vm vm om mm mm mm mm vm mm vm mm mm vm mm

mumsig

»E395

5:2 mvm mmm mmo mwm mmm än mmm www mmm mvm mwv mmw mmv m: :m mmm mmm mmv

m m m m m m m m m m v v m w m m

wEE=m .mao .En E

mm mm mm m» mn mw »w ww vm mm S mm mm S 2 mv mv mv

m. m

u.: om mm mm om om mm mm mm om S mm mm

wom mmm S_ mmm

m m m m m m

:m E4. mm mm mm mm vm mm mm mm mm mm mm om

uocaêEoxmmammmvzum

s_

u.: wmm mmm wvm owm :m mmm oom vom Em omm mmm mmw mmm m: mom mmm mmm mvm

.Ez

?Emmøñnm

m m m m m m

§5 m=

._55

mv mv mv mm mm S wm wm vm vm mm om S vm mm vm vm vm

a.: S_ mmm SN mvm mwm än omm mvm mmv vmm Em mww omm s; mwm. mmm. .å mmm

.E2215

›=m E mm mm mm om om mm S S mm mm mm mm mm mm mm vm vm mm

s.: mmm. mmm mvm moo mwm vmm mmm mwv m: mmo omm wnm mvm mmw mmw

nä_

m8 m5 ä..

m m m m m m m m m m m v v m w

aEEsm §5 :Jm ov ov

mv mm mm mm mm om om mm vm mm mm mm vm mm mm mm

aeseaoaâåømza_

u.: mm wm ä ä mm mm mm mm mw mw mw mm mm mm

mom

mwm mmm

›:m E m m m m m m m m m m. m m m m m m m m

›

.m8 så I | m

mama.:

.niin

...m4 §5 E4. m m m

a.

a.: mmm wmm oom mom än mmm mwm mmm wmv mmv mom mmm m8 mww ma. omw mmm. vmw

?äggen

.am E wm mm wm S S wm vm vm mm mm mm mm om mm mm mm mm mm

.mGGBEEOMmMÃuQ

5.2 mmm. mmm mvm moo mwm vmm mmm mwv mmm. mmo omm ...S wvm mmw mmw m8 En mmv

ååäm

mømammuñonm

m m m m m m m m m m m v v m w .

m §5 E4. mv ov ov mm mm mm mm om om mm vm mm mm mm vm ä mm mm

m

._23 §32 532 332 mm\mmmm 852 _282 S28_ §32 §25 mw\vwmm mw\mwmm m.w\wwmm §52 mw\mwmm oQmwmm :sam 2:8_ 252

J.

:39 Bilaga B 95 SOU 1975

w o m

5:2 _N oN vN N_ m_ m_ w_ v_ _m mv om Nm vw mm _m

vä_ Ev. m m m m m m m m v v v v v v v v N N

._8308 wv om mm Nw

wwv mww

_N mN Nm Nm Nv

o .§2 oN_ mN_ oNN wwN oNm wNm m8

...Q

223m

m m m m m m w w w w w w m

§5

m o_

E a_ o_

._12

o_

2 mw wm wm

cNN

_0

.22 o: wv_ mN_ Nw_ vw_ wwN :m wwN oNN mwN

._S=

N__ ä:

›=_ Ev. 0 N 0 N N N w w 0 o o n N m N N N N

.E2213

2B_

o

0G oNN wwN wNw oNm omm _wN NNv mmN m3 mvm m: m8 ovN wNm Nm_

.22 N___ _ _ å: _ N N m v v v w

mmm_

Ezñoucb

.En

m m m m

E _N _N _N m_ v_ v_ v_ m_ m_ v_ m_ o_ o_ __

.22 vw ww

wvm

Nv _m Nw

vvN Non wmm wwN

.zeiaswsswa_z

o.: oN_ wN_ wwN o: än 8a m2

:ommäâa

ä_ E N m N N N N N N N m m m N m m m n m

:oo .§2 Nm Nv wv mm _w 00 3 Nw Nw wN mN Nw mw mm mm

:t vN_ wN_ Nv_

...nya §5 E4

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

äåamä_§$›s

m 0

.§2 l

:oo

å_ E4. _ m m

._00

.uovwäoøäå

mm vw

.§2 I o: øNN

ñmwmuusäuwsm

.§5

tumme... §5 Ev.

_ _ _ _ _

aa

.muässå

m w N w m

nagot_

.v22 __ N_ __ o_ 2 2 N_ m_ v_ m_ N_ wm wN

:OO

Uväø-øm-_MGEÅ

E4.

:_2025

å_ w m w n m v m m m N N N N N N N N _

o .§2 Nm om NN Nw Nm _m wm ww mm Nm vw 8 mN cN vN mN

mN_ Nm_

wauøfmvaømoømumøoacom

.Sema :nn

.uåøesoüweum

E m m m m m w N N w w m m m v v w o m.

v m

:R3 omäwm_ S38_ 332 mQwnm_ samma §82 §32 852 353 832 2:82 §82 §82 amma.: simma_ :§2 NN\_Nm_ 252 0333:5...

J_

96 Bilaga B SOU 1975 :39

vNa ova S_ m: wwa aoN maN uNN SN Nwm owm oS Nma vwN wow amv maw wwa

a.: a a a a a N

a_ uEE=w :S8 E4. mw mw vw ow mw. Nw mv t. Nv mv vv m... wN mN aN NN vN mN

.E2

w m

va: aa wa wa oN ma NN ma NN am 2 wm ä

8a maa woa wNN

.a3=

m w m w w a

a: E4. aa aa Na aa va wa ma aa aa ma aa oa

.E22 :a: waa ama wva owa a: awa ooN woN m3 omm man mww vwa a: woN wam aaw »Nm

a a a a a a

uêêsm

uomkä_

§5 a= Nv Nv Nv mm mm S wm wm vm vm mm om Z va ma va va va

a.: Nm vm

.acnEåova sons_

1:a

.äuissmaaszae

Ev. a a

m v a. w a v m N w

ba: aa va Na va z aN NN aa aa

›:a E

:Ba

ä_ m m m m v v m m N N N a N m m m v v

o

u.: wa oN mN mN om wm mv S ww wo S Nv a. vv ww Nw

8a vNa

:maEoaED

äåaâioäas

§5 Ev. w a. a w w w w w w w w m m N N m m m

u.:

a a a | I I | a a a I I I

:oo

a: E

.§5

a a a a a a a a a a .a

uwuaøaoom w m

o

n.: ca aa ca Na Na ca mN wN am S s. vw aw

waa wma wva

.gräns aaaoom

Q5 E4. w w w w w w w w v v v m m m m m m m.

âaäâ

v v m a. v w a. a. N a w m

u.: vw Nw am E

aaa wwa

a a. w a. a m a. w w a w w w w w

E4.

=a 0a 0a v

wamöazaw

..2.=E=.ouuu=§øåq

Nm

u.: aoa Naa aNa mNa awa mva âa oaN wwa in wwo awo wva

wwca

o S_ awN :B

a a a a a

.ucaøaocnsa

.omawaa §5

m w w w w

E mN om om wN wN wN wN wN vN vN mN vN aa

w aa: m

mwwwma

wøauam

:R3 ww\wwma 50:a §32 mig: 852 §82 8:3_ S52 §82 §32 ww\wwma S32: §52 otmâa E22 2:5 252

av. u

Bilaga B 97

Tabell B6 Rätts- och samhällsskydd. Primärkommuner. Drift- och investeringsbidrag. 1955/56-1972/73. Antal. Milj. kr. Å: Driftbidrag Inv bidrag I.l-I.2 I1I.1-1II.2 I.1-l.2 II.1-II.2 IV.1-IV.2 II.1-II.2 a b bl b b Ant Mkr Ant Mk: Ant Mkr Ant Mkr Ant Z E 1 - 4 31 4 25 5 11 1955/56

1969/70 - 3 70 l - 2 17 1970/71 1 2 2 3 72 1 - 2 38 1971/72 2 3 3 76 1 - 1 28 1972/73

och bostadsförsörjning. Primäzkommuner. Drift- Tabell B 7 Fastighetsförvaltning och investeringsbidrag. 1955/56-1972/73. AntaL Milj. kr.

År Driftbidrag Inv bidrag

III.l-III.2 IILl-IILZ 1II.3-II1.4 IV.1-IV.2 IV.1-IV.2 IV.3-IV.4

b b b

Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr

1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 35

b-unp-np-ap-.p-n

1970/71 54 1 3 116 2 - l - 1971/72 226 2 - 1 6 1972/73

98 Bilaga B

Tabell E8 Byggnads- och planväsen. Primätkommuner. Drift- och investeringsbidrag. 1955/56-1972/73. Antal. Milj. kr. År Driftbidrag Inv bidrag I.1-I.2 Ll-LZ III.1-III.2 II.1-II.2 II.1-II.2 IV.l-IV.2 b b d b Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr

SOU 1975 :39 Bilaga B 99

N v

:NNN NN NN NN NN NN NN NN NN Nv

N. E N N N N N N N N N N N

cNNN

NNNNuNNNN N.N|N.>N

u a u

N N= N N N

_a_

NNE NN vN NN NN NN NN NN vNN vNN

.E2

NNN NNN NNN NNN NNN NNN NNN NNN NNN

N. :i N N N N N N N N N N N N N N N N N N

...Ei N N N N N N N N

så NN NN NN vN

N NNN N N N N N N N N N N N N

.NNNNNNTNNNNNNN

.§2 v v N v v v N N N N N u u u u a u u

NNäNNåN NNuNN N.NN|N.NN EN.

N N N N N N N N N N N N N N N N N N N

:NNN n n u u N N N N N

NN :E N N N N N N N N N

.NEENNwENNNNoNEN

§2 u u a

N :E N N N

N N N N N N N N v N N N N N v

så

vNNNuNNNN v.N:N.>N

.Nä oN NN oN

.§5

N N= N N N N N N N N N N N N N N N N N N

:NNN NN vN NN NN NN NN NN NN NN NN NN u

N. :E N N N N N N N N

.NNNNEEQNNNEE

NvN

§2 NvNN NNNN

NN NN NN Nv NN vN

vNN

NN NN

NNN NNN NNN NvN NNN NNN

NN NNN v v v v v v v v v N N N N N N N N N

N N N N N

N.NuN.>N

u u

:NNN NN NN NN NN u

.NNNENaNNS

NNNTNNNN

N :å N

NvNv NNNN NNNN NvNN NNNN NvNN NNNN NNNN

.NNN NNNNN NNNNN NNvN NNNN NNNN NNoN NvNN vNNv NNNv NNoN

__0523_

NN Nå N N N N N N N N N N N N N N N N N v

55:.. s.: NN NN Nv Nv Nv NN NN NN NN NN NN N N N N N N N

Nä

N :å v v v N N N N N N N N N N N N N N N

N N N N v N N N

:NNN u u

NNåNcNå

NN NN NN

Nââaåâ

N.N:N.N NNNuNNN

N Nå N N N N N N N N N N N N

N m

NNNNNN NQNNNN NNENNN NNNNNNN NNNNNNN ooäwNN NNBNNN NNNNNNN NNNNNNN vNNNNNN NEvNNN NNNNNNN NNNNNNN NNNNNNN NNNNNNN oNRNmN NNBNNN NNNNNNN NNRNNN

å

100 Bilaga B SOU 1975 :39

u H n N H. u H. N

:Hz

vdTmdH H..H|N.>H

,H E4. H H H N N N N N

a. H H N N N

:H: HH NH NH I I NH

...HE

N E H H H H H H H H H H H

.H25 s.:

N.H1H.>H

a n u u u u a a u u u N

N.HHH|H.HHH

.NtNNNH

.H E H H H H H H H H H H

:H: N N N H N N H N N N N N N. N H. N H N

»N35

:NQNNNH NHTHHH

EH N.H|H.H N E H H H H H H H H H H H H H H H H H H

N N N N N

5:2 HH HH NH NH NH NH HN NN HN NN NN NN NN

.ääzaêssza

3 :å H H H H H H H H H H H H H H H H H H

§2 u 1 u

.H8

.H .i H H H

.§5

så n n u u n u u u u 1 u n u

...HHHINHHH H..H›N.>H

.§.=Eaoa§=äå.H

N :i H H H H H H H H H H H H H

N

s.: NH E NH NH NN NN vN H.. v0 NN HH

5 .å N H H H H H H N N N N H

42.33.,

H H H N N N N N

så HH NH vH oH NH NH NH NH

NHHTHHHH N.HnH.>H

.H H= N N N N N N N N N N N H H H H H

HHaaHi

H H H H H H

5:2 HH wH

.§5 3 Nå H H H H H H H H

HHS

så NN NN

»Husnain

N.HH|H.HH

9.232225 N.H|H.H .H .H2 H H

NH m

:Nås NNHNNNH NwEwNH wNthaH NNHNNNH NNNNNH HoBwmH NEGNH NNHNNNH .åNNNH §33 NNHNNNH NNHNNNH 3:03 NNHNNNH NNHNNNH HNBNNH NNNHNNH NNHNNNH

J.

SOU 1975 :39 Bilaga B 101

H H H m m m w o m

SHS i a m m v v w

H. E H H H H H H H H H H H H H H H H

1 m v

:HE mm vm hm wv Nw mw Hm

NHHHIHHHH m.H|H.>H

a E H H H H H H H H H H

w v m c v w s H

s_ SHS Hm om vn wH wH wH wH I

ä:

c E H H H H H H H H H H H H H H H H

H85. SHS H I I

»SED

I u I I | 1 I I I I I I I | |

mHHl

.=H NHIHH H.HH a Ev. H H H H H H H H H H H H H H H H H H

.23870222

.SHS I I I I I 1 1 I I I I

vHHHlmHHH ...E102

Hp E4 H H H H H H H H H H H

H.

.SHS å mm ww

.äååêeaå

Hp E4. H H H H

I I I I I I om

mw E. S

SHS RH mwH :H wHm nwm

.H8

.§5

n E4. H H H H H H H H H H H H m m m

w w w n w v w w

cH S om 8 om wm ä. 8

UHH›H wNH wmH

NHHHIHHHH N.HIH.>H

.êsaeoxaanm

a H5.. m m m m m m m m m m n m m m N n m n

wH S vn 5 om R vv H.v HH. E. Hm

SHS SH m: mvH wvH m: H5 wwm

.H :å H. o w w w w w v v m. m m m m m m m m

.agents

H N m m m 0 w H. › w

bHsH oH HH mH wH HH om om Hm

maHuHpännH

.H8 N.HIH.H NHHIH.:

a :å H H H H H H H H H H H H H H H H H H

ååâm

HH HH

NH.:

.H23 352 25,2 wwPwmH mwHwwmH scan.: G303 §32 S52 §82 noHvåH §22 §82 SHS.: moms.: otêñ :SSH 25.2

.H4 SH

102 Bilaga B

Tabell B12 Socialvård och socialförsäkring. Landstingskommunet. Drift- och investeringsbidrag. 1955/56-1972/73. Antal. Milj. kr.

Å: Driftbidmg Inv. bidrag

1.1-1.2 III.1-III.2 1.1-I.2 I1.1-1I.2 IV.1-IV.2 II.1-11.2

b bl a b bJ.

Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr

1955/56 2 7 1 - 1 - l 1 1 1 1956/57 2 7 1 - 1 2 1 1 1 1 1957/58 2 7 l - 1 3 1 1 1 1 1958/59 2 7 1 - l 2 1 1 1 - 1959/60 2 7 1 - 1 3 1 1 1 - 1960/61 2 7 1 - 1 3 1 1 1 - 1961/62 2 8 1 - 1 - 1 2 1 - 1962/63 2 7 1 - 1 - l 2 1 1

SOU 1975 239 Bilaga B 103

SHS N N H H H N N N H

I

o :JH H H H H H H H H H H

H

SHS u m 2 2 2 HH mH vH 2 H.H 2 2

Ha :å H H H H H H H H H H H H

SHS m w m n n H. m m a m HH HH I

.H Hc N N N H H H H H H H H H

...Zuma

SHS

vHHHIWHHH

I I I I | I I | I I H I H H H H H H

a 22. H H H H H H H H H H H H H H H H H H

SHS N N N N N N m

o :EH H H H H H H H

H H H H H H H H H H m H N H m

SHS I I 1

s_

ä: Hp Ev. H H H H H H H H H H H H H H H H H H

.§5

o m m

SHS cH oH 2 2 HH HH HH HH NH mH vH vH 2 2 2

N.HHHIH.HHH N.HIH.>.H

n. E4. H H H H H H H H H H H H H H H H H H

.m:Ǥuem\mmm_

m m m m

SHS v m m m m m v v l

...T2 v.HHIm.HH

3 H= N N N H H H H H H H H H wN wN Nm S Nv Hv mv Hm S 2 mm

5.

vooH vHoH

E...

om.: 23 En_

.ääsåå

SHS

u E H H H H H H H N N N N m m N N N N N

oH HH NH mH 2 vH 2 NH Hm mv Nm vw vw Nm 8 G 2

SHS wHH

.säaaoümâuoâq

He, E4. v v v v v v v v v v v v m N H H H H

N m v w w o v N H H o v v v o

SHS oH I I

.H H= v v v v v m m N H H H H H H H H H H

m H

:S SHS NN HN HN NN wN vN vN wN om Hm om wN

äs: N.H..H.H N.HHIH.HH

a m

a E4 HH NH NH NH NH HH HH HH oH oH

2 m

:oas J. wanna_ 59.5 3:3_ mama. 8.52: .sewe 8:8_ 852 §22 §32 §82 §82 8:2: ...§52 E52 :SSH 2:8_ 2.52

Tabell B 14 Hälso- och sjukvård. Landstingskommuner. Investeringsbidrag. 1955/56-1972/73. Antal. Milj. kr.

År 1.1-I.2 11I.1-III.2 11.1- 11.2 IV.1-IV.2

a bl c a c

Ant Mu Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr

1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61

›-\og›\I\lO\o\IO\›-\!\lU\Ln\Iu›Aw

1961/62

-F-'_P-F'V|V1®\IOS%®\IO\\IO\O\ nup-ø--n-»ap--ø-mpn-v-øu-mnm-»ah-»a

1962/63 1963/64 1964/65 ›-o ›- I 1965/66 p... p-n ._. g.. 1966/67

Tabell B 15 Affársmässig verksamhet. Primärkommuner. Drift- och investeringsbidrag. 1955/56-1972/73. Antal. Milj. kr.

SOU 1975 :.39 Bilaga B 105

:se

wEEHHm

8 ä wa wa ww ww 8 Hw ww vw ww ww

mHH IH wHH woH woH woH

wEEZW

w w w w w w w w w w w w w w w 2 oH 2

2G H H H w w w w w

...HHHuwHHH H..H|w.>H

43:4 CCD w w w w w w w w w w w w. w w w w w w

aEESW

.wzwwwHuwwHwwwH

ww vw ww ww ww ww ww ww vw ww ww wH wH wH z Hw Hw ww

w w w w w w w w w w w w w w w w

=u wH wH

wHHHnHHHH w.H|H.>H

.waåsøwâowwoå

GCD z wH z z z z z z wH wH wH oH oH HH wH wH I wH

MEESM

w w w H H H H H H H H H

:oo

.§19

=u

.

.wwåwaas 3:2 37m.: CE

w w w H H H H H H H H H

.E2025

NEEDW

ww ww ww ...w E. ww ww Hw 8 8 8 8 ww ww ww ww ww ww

.âesøwuåw

25 ww vw ww ww ww ww ww ow Hw ww Hw 2 wH z E 1 E wH

w.H|H.H w.HH1H.HH

CE ww ww ww S w.. wv w.. Hv ww z 2 Hw Hw ow 2 2 ww ww

:avsåg

wwH

m

.H23 :w wwHwwwH EwwwH 852 §82 §82 Hwäw2 wwHHw2 §32 HåwwwH 3:83 0232 §82 wwtw2 ...§82 HEww2 E22 2.52 2.52

106 Bilaga B SOU 1975 :39

.N32

§53

NS N: NNN NNv NS EN NNN. Sv SN NS vNN NNN NNN NNN NNN :m NNN

N N N N ä: N N N N N N v N N N N N N

wEEDm

NN NN Nv S. Nv Nv NN NN 8 NN 2 NN NN S. NN Nv NN NN

u N N v v v

=m u NN

S_

v.NNN›N.NNN v.NnN.>N

...EN

NN NN Nv S. Nv S. NN NN 8 NN NN NN NN cv vN vv NN NN

255m owN voN

.NNNNNNTNNNNNNN

NNN NNN NNN NNN NNN NNN NNN NNN Nvv NNN NNN NvN NNv vvN NE NNN

N N

›5 NN NN vN Nv vv vv NN NN NN om Nv S. NN NN NN Nv

NNNTNNNN N.NnN.>N

åäzaêåo›s

vNN NNN NNN NNN NNN cmN vNN NNN NNN oNN NNv NNN SN NNN NNN NNv ovN NNN

Nazism

N N v N N N N N N N v v n

.NS

.§5

a:

?Nassau v.N|N.N vNNnNNN

N N v N N N N N N N v v n

gen-m

NNN NNN NNN NNN NvN NNN NNN NNN 08 NNN vNv NNN. NNN NNN NNN NNN NNN Neo

N N N N N N N N N v N N N N N N

...aeeoxuäu

SN NNN 2N NNN NvN vNN NNN 2N NNv NNv NNN NNN NE NNN v8 NE NNN NNN

ä.: N

N.N|

N.NN|N.NN

NNN NNN NNN NNN voN NNN NNN NR NNN .NNN NNN NNN 00m NNv NNv NNN NNN NNv

NN :m5 N N N N N N N N v v N N N N

...Näää

.NNN

NN

NNNNNNN 532 NNNNNNN mwäwa_ oEmmmN NNBNNN Shea NNNNNNN §82 NNNvNNN ...282 NNENNN NNNSNN mEwwmN otNâN :BRN NQNSN mäns:

:Nää å

SOU 1975 :39 Bilaga B 107

.33 ›:3 om am vm om wa ma ma va wa

3m 3m X 3m va 3a 3a aa aa

NEESm 3.335

mw aw aw 3s as mw S 3 vw ww s 3w wm sm sm av mv wv

wEEDW

m m m w w w w w w w w v v v m m 3 3

.E3 w w w s s s s s s s s v v v m m 3 3

3. 333.5 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3

mêEzw

a a a a m m a a m m v v w s w w w w

.så m

›=3 3 3 v v m m a

o 333.5 a a a a a a a a m m m v v m m m m m

.mtuszneammâ

wEEsm

wa wa wa 3a 3a 3a m3 3a ca ma va 03 a3 33 33 m3 m3 v3

.E3 3 3 3

áäsâäozoå

3 3.33.39 wa wa wa 3a 3a 3a m3 3a ca aa ma w3 a3 33 33 m3 m3 v3

__8

êêsm

3v av cv mm ov sm wm 3m ma ma om ma 3a wa wa ma mm am

.än

w 2.33 m3 w3 m3 w3 2 w3 a3 a3 33 33 33 03 33 03 33 w3 v3

32:22» n 3.335 wa sa sa va va aa aa m3 w3 w3 m3 m3 m3 w3 w3 w3 w3 w3

mEESW

w om sm am vm vm vw am mm mm om wa v3 m3 m3 m3 v3 w3

.näsans m m m m m m w w w w w w

›=3 o3 03 33 33 33 a3

xâoâå 3335

m w w w m m wa sa sa ma va ma ma ma aa 3a 3a m3 o3

a:

m

:oas ww\wwm3 §32 ww\swm3 mw\wwm3 Osama §82 8:02 2:8.: §82 833 came: §32 335.2 moms.: asså_ :si: as\3sm3 ms\asm3

å.

108 Bilaga B SOU 1975 :39

vmm omm mmm omm mmm mmm ovm mmm mom mmm mom mmm mmm ovm mmm vmm mmm mmm ›=m m

omo mmm mmm

855m

mvm mmm mmm mmm mmm mmm mvm mmv mmm mmm mmm mmm mmm mmv

§5 oomv

. m m m m m m m m m m v m m m m

255m mmm mmm mvm mmm mmm omm mmm mmm mvm mmm mmm

›=m mom mmm mmm omm mmm omm vmm vom mmm mvm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm omm

maka

0 mm vm mm mm mm om mm mm mm mm mm I

s_ mm om vm mm mv vv mm mm om mm mm mom

aE=5m

mmv moo omo mmm mmm vmm m m m m m m ...az

.n I m m m I I m I mm mm om mm mm ›=m mmm

Smzuåwma_

mm om vm mm mv mv mm mm om mm mm mmv omm moo mmo mmo mmm mmm o .m5 m m m m m

omm mvm mmm omo mvm mmm mmv mmm vmm vom mmo mmm mom mmm mom

555m

m0m m0m mmm m m m m m m m m m v v m m

m m ›:m I

&

m0m m0m omm mvm mmm omo mvm mmm mmv mmm mmm vom mmo mmm m0m mmm mom mmm :S ma .min m m m m m m m m m v v m m

...in

mmm mmm vmm mmm mmm mmm

«E:5m

mvm mov mom mmm mmm mmm mom mom vmo mvm vmm

m m mmvm m

?växa

om mm mm ›=m m0m m0m mmm mmm mmm mmm oom mmm omm mmm vmm mmv 00v mmm vvm

mmm

mmm mmm mmm mmm mmm mvm mmm mmm mmm mvv mmv mmv mmm mmm mvm mmm omm

n §5 m

»sauce

225m

mm mm om mm mm mm mm vm om vom mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm m0m

m m m m m m m m m ›=m mm mm mm vv mv mm mm mm mv

ago...?

vm mm mm mm mm vm om mm mm mm vm mm vm §5 oom mm a vmm mmm mmm

p: n

:oas §22 532 2:2: S38_ oøää_ mmmommm §82 mmmmmmm §32 mmmvmmm §82 mm\mmmm 8:2: §32 ommmmmm E38_ 252 ?§2

.Q

109 SOU 1975: 39

Bilaga C De statliga bidragens fördelning

enligt olika kommungrupperingar

110 Bilaga C SOU 1975 :39

_nämt_

›u

05 aäuo_ 0:95 ...N om mm mm _m mm w_ om s_ m_ v_ v_ v_ v_ m_ __ om om

?än

åsâ 5.5.0_

__s ma_ .å _mo 30 m3 m8 m8 So m2 mvw m8 80 vms

_ _ _S_ wso_ _ _ vwm_ så_

sån...

›w

333 0339

p o e v m m m _ _ I I w § __ o_ I I I I m_

:Ewnazozsa

xu_._8mmm=_5__o._oo

.ihåg

I I I I 1 I

mmm omm

vv _s

än _w_ vc_ om_ 8_ mm_ omm m:

än» .se

D ›u

.§5 238 Såå: 0339

E_ § m_ om s_ m_ s_ 2 m_ s_ 2 s_ v_ v_ v_ v_ m_ __ w_ m_

OUEOQEEW

1.8 8.: mmdm _nä_ m...?

SGQQ _Qsm_ med! :är 23.2 8a: øsám_ smávm 8.2_ vqvm_ ._32 vmdm_

äuOn-u-EEOM

...Så

?ä

mas..

ä_

.måoäuvai

353m -Oz-än äran.:

u §5 2 sm m_ mm m_ 2 __ s_ v_ m

m_ __ __ s_ 2 m_ s_ m_

G00

:Ohm §6 3.0 snö 2.» _wä :e omm 006 006 øm.s 2a 8._ _od 2a om... 8.0 2.2

_åäö_ ä;

?än :än ..._32 8.2.» _32 __.oms vvdsv 8.3: 2.48 :äs 38m emema §58 :så 2.:: smáss mmdsm

azuocaåEoxumätm

2.2.:

»asgarv

_

:U

.masa .Emox

u

mm .OS-CD -atv _m om om om _m om m_ m_ w_ m_ m_ m_ v_ v_ m_ m_ om m_

MEET.

RE-øwum

m: 82 msm_ mä ä.: msm_ m2 m3_ msm_ m8 82 msø_ mo.: msm_ ä.: msm_ ä.: msm_ nå_ msm_ må_ m8_

m m

2:25 âuooo mmlooo

U

awsâzøom

902050 E_o._u_o8m

0:280

:OANH

om

EES_

o_ om

8_

m U w W M Bilaga C l l l

.Säga

å

230_ 03:5 vu

.s a_ ou s_ a_ ou uu ou ou _u nu nu

maa»

uno wwa So Sw vsa

asså

?o 8» 08 m8 om_ än

åäö_ _ å.: _ _

kakan?

å

230_ 33:_

.p

å. u u n m m m s 0 v m s s 2._ E;

V

m ^| ._ m m

.Exøäâaiäøuøa

...Emasocea

g .s

ms wa ca oi

mwu

...å

åäö_ om_ mo_ um_ å_ osu nu_ S_ vs_

än... .o 8:3 3:2

.n .w .o

.nämnas

å

-§5 S33 03:5

_å_ ex. s_ w_ v_ 2 s_ a_ s_ ou o_ 2 2 w_

ovüonnsü

osds ...mä maa» mqas 2.8

5.5.6_ 2.8_ 3%_ ande_ u_.aw_ 8.2: 2.2: suäv_

»aus

acuocsEEou_

E;

14A

v

å_ m m

.s .s

-oSEn .mwciuüuzu

usa_

åxå äåmä

å

nu E... 0.00 0.00

å v_ w_ o_ __ u_ a_ u_ __ ou u_ uu

V V v

._00 m I m m_ m m m

å ma å

moa_

?vw Q3

UUEÖ_ åk må cum _aö 2k am.s man mu.s EA 8.» ouä o? cäeA

A

:cum

A

3:2 oolo_ 3:2

.m

ñzocsêEoxumåia

.u .v

.›:__.J_ 3%.. :i: aaámv 2a! 3.33. ouñss a_.aam 2.23 o?? 3.80 Se? 32m

muåsåå

.mñwåâ wwlo_

E_

êssm 63:5

å

.tic _§00_ ou ou ou ou En_

a. a_ ou s_ w_ _u _u a_ a_ _

müEa

må A

2250.2_

usa_ usa_ S2 usa_ mwa_ usa_ :knä

awåaä

mma_ usa_ wwa_ usa_ wwa_ woa_ ma

u å

_oumzoucom

o60^

ovøåonå

U

_...303_

.måêåotm

Ez; um :än

:aaah _aååa

_ u m v m o u_

112 Bilaga C SOU 1975 :39

Sån.:

ä

S20. 03:5

å 8 å 2 2 2 m:

mens.

?så

of mmm

.E55

0% 03 än

H S.:

03:9:

å

S33 03:5

.n m m : H §0 m N.

w==x0o›u:um:_=å0uoa

.aemäozuå

50:a.

å R S

:m m: m2

.Bao .o

.a

Såna:

å

-§5 SE S53 03:5

.x 5 3 2 2 3 5

0080.33»

36m mi» 3.8

;six :i: Fm: att;

»sas

5.00.5853_

_E_

-mgaoaRKE

dä_

“ääm 0:95 :.59:

ä o» 3 å 2 2 o_ 2

._00

nå_

:cum 5.033_ 3a 2.0 m3 2.» 2.0

:ö

åiucåuEoxåêin

5.5.0_ 3.02 848 nä? 34.: o?? oxo:

muåeän

:z

5.3.0. .0295 .Emox

å

.s -arv 3 2 2 8 om om

:oøzêê

»E03

.s .s

S S 0x V m

558m

§2 5.3 §2 NS_ 82 22

?§5 »E55

09.3.5033.:

m U

.øwâåaom møuxøoâ:

:o: ...B

coca...

u u u H m m u N m

SOU 1975: 39 Bilaga C 113

.S593

ä

228 03:2»

.N å mm eN NN m: oN

mans

åsâ såå

:o NNN s: »NN än m2

_ N N

._0995

ä

S33 02:5

.p m N N N x I 2

Noêømâoø

.åwøaozüa

553.

awuøüoøu

ä N...

2.. NS omN SN

Noa» så

.p ä

.§5 .E S309 EEE: 033.2_

NN oN NN m: oN 2 2

0309:5

så owe»

553_ BNN_ NNäN 03.2 3.9;

»sus

añozaiåov_

.E

-mäioünåi

.una

näsa .G355 uoämwø:

å .s S NN I vN : S

:oo

mom_

:må Jäs_ 36 m3 »m6 m? NN..., 86

säêoâu

NEOGSEEOu-umêm

553. 2.8.. også N13.. moi; 9.6? 3:2:

»susauu

PE_

._53

E.

535m 63:5 .Enea

ä

NN -§8 NN NN NN NN 2 2

922..

umuaâm .uäêoøou No==EE

nå_ NS_ 82 NS_ S2 NS_

_uâêoøoa

v 8_

EEmE=a

U

aübá

äcåoøo _oêuäoa

0:.:

:aaah

n u n N N m a N m

114 Bilaga C SOU 1975 :39

aoaüu:

å

33e_ 03:5

.s mm mm mm om om mm m_ m:

mass

asså

mmm emo mm

såå_

o: _om :o :o mä

_ _ _

:ocg:

ä.

:_33 03:5

.p m m m m _ _ e» m_ m_

vümøtogm_ .åwaaozaxø

5.55_

om om

m: :m ma_ omm 8_ s;

.Sao ._00

å

-§5 55:_ :_33 Såå: 03:5

03.253:

.s m_ om m_ m_ z 2 m_ m_

38 2.2 än. 2.3

5.50_ N58 und: 5.5_

GGuUGSEC-Ovu

5.9._

was..

se

.mmuiounii

.mha

:minä .S55 _Såna_

å

.s o_ om m_ _m m_ om __ m_

:oo

men_

gås_ omm

:så mmm .än 2a 2a m3. med m3

«=_o::EEou_..wEm_.=_

EEG_ mosa »än 3:a :§8 al? 8a? 3%.. :nä:

maasåu

.s

:Z ma..

sååå 62:5.

.ä

.div due_

om |

m. 2 om om om om m_ m_

»Ein

m .m .m

os.:

wssawayanox.

mä

558m

må_ nä_ 8a m3_ 82 ma_ S.: ma_

...ä 1 I I

w

U .än S: ...om

Eaâuxâ.

u u u n m o

:aaah vi_ w w m4 T_ wå

i

.

W u U W N... Bilaga C 115

.Sannas

å

S83 03:5

§ om 2 2 9 än 2 2 om

»SEA

S556

wvw wwo

35 ...S v:

m8_ 23

ä» _

.Braås

å

S33 03:5

.a m m m u v v å 3 3

.=em..:§§_m

uñxuåxmwsuw:

5.50_

2 E. ä

NZ m2 m3 m8 å..

.Bao :oo .

._3599

å

.ann hä.: 333 03:5

.x 5 2 2 5 5 2 5 2

ovüøaâäm

00.3 5.3 3.2 mi»

S570_ 8.2_ :§3 :G3

ucuoczäåou_

:ä:

»SEA

E:

.mwcioumo›=_

uuaaêêoäxøunvuo_

.Nhm-

558m -ozån .saknas

å

å. m_ 2 n_ 2 3 ä 2 3

:oo

.s

maa_

.s S»

8 8

334.0_

.§5

:Sw man om» m3 8.0 8a v06

v

mm..., :i

A v

85a

_uuzøi 003.3

.uoaøåêox

+

«=uo:=EEoxumE_ä

§50_ 38m :.50 8.3.. 932 2.3.. SJ.: wwdvm 5.53

.Såg

_§25_

müäpåå

awiâ

uv

uw.m

:Z

uuåsm 63:5 .Enea

å

å -Giv 8 Hm 2 2 om 8 om 2

922g

å a»

sååå

å.: 5.3 .G3 22 å.: 22 §2 §2 cw 8

A A 0

U

Manas 001cc»

:cash .wwêwz hüxüü_ ma

_ N v u_ um

116 Bilaga C SOU 1975 239

Såna:

å

238 03:5

...m 00 om wm 0m _m mm 0_ 0m m_ 0_ 0_ 0_

09GB

mvm

555.

2.0 03. m_0 000 __0 000 000 50 000 0m0 m0m

_ _ _ _

:ocg:

å

§20. 03:5

.n 0 n v v m m _ _ I I .s m_ 0_

.cemasääxm

.uüxozaä

m

EEG_

mv 0_

mmm

2 e.

0:. 000 00m vm_ m0_ 00_

:oxo :oo

:S500:

å

-§5 .asi 533 03:5

.m m_ _m 2 m_ n_ m_ 0_ 0_ 0_

n_ 0_ 0_

Sim

m0._0 2,2 mm.m0

5.5.0_

mm.0m

?in

Sá

m0.mm_ 3.5 2.2_ 05.2 8.3_

uEQSEEou_

2._

.mwihämmiâ

.m

sååå 62:5 ._3003

å

um_

.s 2 00 v_ mm __ å __ m_ __ m_ __ 0_

:oo

00m_

:så ciao_ mm.0 m_.0 00.0 00.0 så m3 00.0 _m._. 00.0 5.0 me... 5.0

uEQBEEoämEin

5.5.0_ :e: _0.0m0 mmámm 3.600 S...? _0._m0 3:3 m0.__._. 00.0? _w.00_. moömv 00.000

massa

E.

...395

å

ax. -..FG das_ _m 0m om 0m 0m 0m m_ 0m 0m m_ 0_ 0_

082._

sååå

00m_ nä_ 00m_ ma_ 00m_ 22 00m_ 2.2 00m_ 22 00m_ nä_

n

U m0 2 m0 mm

m0_

0050:50

I I I I I I

:aaah

0» 00 0m

00_ 0__

SOU 1975: 39 117

Del 2

till

Statsbidrag

primär- och landstings-

kommuner 1955/56-1972/73

Del 2 119

Förklaringar till beteckningar i tabellerna.

j

Beloppen i tabellerna i tusental kronor

K = konsumtion I = investering PK = primärkommun LK = landstingskommun

Inom parentes anges den huvudtitel i den statliga budgetredovisningen under vilken statsbidraget redovisats.

Klassificeringar av styrrelation

I.l - 1.2 = verksamhet - Obligatorisk reglerad resp. övervägande reglerad verksamhet [I.l - 11.2 = övervägande obligatorisk reglerad resp. övervägande verksamhet reglerad verksamhet - = - 1.3 1.4 Obligatorisk verksamhet övervägande fri resp. fri verksamhet - = - 11.3 II.4 övervägande obligatorisk övervägande fri resp. fri verksamhet verksamhet III.l - III.2 = övervägande frivillig reglerad resp. övervägande verksamhet reglerad verksamhet IV.1 - IV.2 = verksamhet - Frivillig reglerad resp. övervägande reglerad verksamhet = övervägande 111.3 - [II.4 - fri resp. fri frivillig övervägande verksamhet verksamhet IV.3 - IV.4 = verksamhet - fri resp. fri Frivillig övervägande verksamhet.

Bidragskonstruktion

l = statsbidrag, som kan sökas enbart av kommun 2 = statsbidrag, som kan sökas av kommun eller annan 3 = ersättningar till kommun för köpta tjänster

A = allmänna bidrag (statsbidraget utgör ett allmänt tillskott till den kommunala ekonomin) Speciella statsbidrag a = prestationsrelaterade bidrag (statsbidrag utgår per plats, enhet etc) b = kostnadsrelaterade bidrag (statsbidraget utgår med en viss procent av kostnaden) bI = kostnadsrelaterade samt faktorsubventionerande bidrag (statsbidraget utgår med viss procent av kostnaden för en faktor, exempelvis lönekostnader)

120 Del 2 SOU 1975: 39

c = avlösningsbidrag avtalsbidrag (statsbidraget har blivit avlöst eller utgår enligt avtal mellan kommunerna och staten) d = skatteunderlagsgraderade bidrag efter kommu- (statsbidrag utgår nens ekonomiska bärkraft dvs. skatteunderlag skattekraft)

Bidragsbestämmelser

exempel 1947: 343 = SFS 1947:343 ä s = ändrad senast O = omskriven K br = Kungligt brev Ämbs skr = ämbetsskrivelse x = redovisning av till kommunerna utbetalt belopp har inte kunnat erhållas

* = har bidraget upphört, men en eftersläpning i avräkningen har förelegat.

över statsbidrag Förteckning till kommunerna 1955/56-1972/73

122 Del 2

1 Rätts-ochsamhällsskydd samtfolk- Titel Klassiñce Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R bokföringochbeskattningsväaen. (1) ringav stämmelser Bidrag PK LK styr- konrela- struktioner tion

1.1 Brandfärsvar 1.10 K Bidragtill förebyggandeochsläckning x 1.1 1b 1974:343 x x x x avbrand.(Xll) äs1970:351 1.11 K Beredskapför oljebekämpningtill x IV.2 1b BeslutavKungl. sjöss.(Xll) Maj:t ivarje särskiltfall 1.12 l Bidragtill kommunernaför upprät- x 1.1 1b 1944:697 136 103 137 126 tandeavbrandstationer.(X1) 1.13 1 Bidragtill kommunernaför anläg- x 1.1 1b BeslutavKungl. 514 365 471 488 gandeavbranddammarför allmänna Maj:t ändamål.(X1) 195l›01-26

1.2 Övrig! Taxering 1.20 K Kostnaderför årligtaxering.(Vll) x 1.1 la 1928:379 360 567 1 059 2 662 äs1954:205 1956:623o. 1971:399

Domstolrvårender 1.21 K Understödför utomprocessuellrätts- x 111.2 1b 1) 1919:639 x x x x hjälp.(11) äs1965:301 2) 1946:619 äs1965:302 1.22 K Ersättningtill domaresvittnenoch x 1.1 1b 1969:122 parter.(11)

1.3 Civilförsvarochfamiliebidrøg 1.30 K Familjebidrag.(1V) x 1.1 1b 1946:99 26 574 16559 25 860 31 966 ä.s.1968:425 1.31 1 Bidragtill byggandeavskyddsrum.(1V) x 1.1 2b 1963:268 9 239 9 461 8 310 6 420 1.32 K Drift avskyddsrum.(1V) x 1.1 1b Anslagetbeviljas år från år. 1.33 l Civilförsvar:Anskaffningavskydds- x 1.1 1b Civilförsvarslagen rum m.m. för delpi grammenledning 1960:74is. 1971:619. i krig, skyddför allmänhetenoch Civilförsvarskungörelundsättning.(1V) sen1960:371 ä.s.1972:457. 1.34 K Totalförsvarsverksamhet. x 1.1 1b 1970:301 als.1971:1139 1.35 K Ersättningtill kostnaderför kommu- x 1:1 1b 1964:63 nal beredskap.(Xll) ä.s.1971:134 1.36 K Utbildningochövningsverksamhet. x 1:1 1b 1) 1944:546 45 45 43 42 (X1) ä.s.1948:44 1 2) 1948:662 1.37 1 Bidragtill byggandeavbranddammar x 1:1 1b Kbr 26/1 1951 36 365 493 412 för civilforsvaret. ä.s.kbr 7/12 1956 1.38 1 Bidragtill anordnandeavvissatrañk- x 1:1 2b 1) Kbr 24/11 1944 1 293 1479 l 681 1454 ochskolskyddsmm.(X1) 2) Kbr 26/4 1957

1.4 Polisväsendet 1.40 K Gottgörelsetill polisdistrikten.Stats- x 1:1 1b1 1) 1932:532 11 607 14 729 20 370 22 091 polisen. (X1) Kungörelse 26 maj 1954 1.41 K Bidragtill reservpolisorganisationernax 1:1 1b1 1932:532 878 949 1 276 1062 m. m. (X1) 1.42 K Bidragtill denlokalapolisorganisatio- x 1:1 1b1 15§ 2 polislagen 12621 17 839 21 149 21 533 nenålandsbygden.(X1) 1.43 K Gottgörelsetill vissapolisdistriktför x 1:1 lb Kungl.Majztbeslutar 511 792 1 345 1 171 ombesörjande avsärskildaanord- ivarje enskiltfall. ningarför polisväsendet i desshelhet m.m.(XI) 1.44 K Kostnaderför särskildpolisverksamhetx 1:1 1b 1) 1946:408 4 274 4 036 5 840 6 461 för hindrandeoch ppdagandeavspio- 2) Kbr. 1953-02-13 nerim.m.(X1) 1.45 K Bidragtill främjandeavrekrytering x 1:1 1b1 Kbr. 27/5 1955 4 19 49 39 avvissapolisdistrikt.(X1)

1.5 Folkbokföring _ 1.50 K Ersättningtill Göteborgsstadför vissa x 3c Avtal mellanstaten 53 57 57 65 kostnaderför folkbokföringen.(V11) ochGöteborgsstad 1) 30/4 1954 2) 21/3 1958

sou 1975: 39 De; 2 123

59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73

x x x x x x x x x x x x 1 700 2 096 46 96 305 48 8 272 235

3 412 4 880 3 522 3 890 4 035 5 355 2 265 1459 426 371 471 462 1207 1 251

X X X X X X X X X X X X X X x x x x

32 303 33 478 33 338 42 200 46 545 52180 50 752 51057 61615 76 727 67 757 71000 74138 32415 7 596 5 349 5 314 6 068 7 811 14269 8 767 16281 11998 10921 13256 14918 32 757 577 552 470 567 546 679 639 617 714 28 336

69 2 - - 1151 781 1640 74 2 092 17 847 506 598 553 796 2 585 l 887 2 023 4 867 316 475 678 368 1424 1411 843 1056 62

23 974 23 025 25 620 35421 34 431 31 122 6 058 l 365 1 039 1 208 1 957 1 990 945 846 24 355 24 459 27 383 32124 34 6,56 37 817 24431 l 188 869 891 1001 1 987 881 1 130

6 961 7 395 6 071 9 465 9 892 15271 4156 45 44 6

124 Del 2 SOU 1975: 39

l Rätts-och samhällsskydd samtfolk- Titel Klassiñcev Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R. bokföringochbeskattningsväsen. (2) ringav stämmelse Bidrag LK styr- konrela- struktioner tion

1.51 K Ersättningtill Malmöstadför vissa x 3c Kbr. 30/4 1954, av- 27 29 30 33 kostnaderför folkbokföringen.(VII) tal mellanstatenoch Malmöstad. 1.52 K Ersättningtill Stockholm,Göteborg x 3c Avtal mellanstaten ochMalmöför vissakostnaderför ochStockholms folkbokföringen.(Vll) stad. 1.53 K Ersättningtill Stockholmsstadför x 3C 31/5 1957 Avtal 692 66 vissakostnaderför folkbokföringen. (Vll)

De] 2 125 59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73 132 156 164 190 152 209 152 202

126 Del 2 SOU 1975: 39

Huvudlinjer i bidragens konstruktion

1.10 Statsbidrag för huvudmans kostnader i samband med släckning av brand bl. a. med 2 kr 50 öre/deltagare och timme (1957). Uppgifter. om transfereringarna mycket svåra att uppskatta. 1.11 Bidrag till kommun för oljebekämpning ikustområdena. (Transfereringen för 1970/71 uppskattad.) 1.12 statsbidrag med 1/3 av anläggningskostnaderna dock max. 6 000 kr. 1.13 Bidraget utbetalas och disponeras av civilförsvarsstyrelsen. 1.20 Bidrag för kostnader som uppstår på grund av 15 § l mom. taxeringsförordningen 1928: 379, ändrad senast 1954: 205 samt 16 § l och 2 mom. taxeringsförordningen 1956: 623, omtryckt 1971: 399. Fr. o. m. 1 januari 1967 förstatligades uppbördsväsendet varpå transfereringen till städerna, för medverkan i taxeringsarbetet enligt 16 § 1 mom. 1 taxeringsförordningen bortföll. Fr. o. m. l januari 1967 återstår transfereringar till kommunerna, för kommunernas medverkan i taxeringsarbetet enligt 16 § 2 mom. l taxeringsförordningen. 1.21 Bidraget redovisas under Socialvård och socialförsäkring. _ 1.22 Kommun äger rätt till statsbidrag for kostnader för borgerlig medling med 50 % av kostnaderna dock max. 40 kr/medling. 1.30 Kommun äger rätt till statsbidrag för familjebidrag med 100 % av familjepenningen och 88 % för bostadsbidraget, näringsbidraget och sjukbidraget. 1.31 Statsbidrag till kommun för kostnad isamband med byggande av skyddsrum. Bidraget är starkt beroende av arbetsmarknadssituationen. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 redovisas bidraget under Civilförsvar 1.33. 1.32 statsbidrag till åtgärder som kommun vidtagit för att ställa i ordning lokaler vilka anordnats som allmänna skyddsrum med statsbidrag men som ej längre tas upp i organisationsplanen för civilförsvarsområden. Fr. o. m. budgetåret 1972/ 73 redovisas bidraget under Civilförsvar 1.33. 1.33 statsbidrag med 2/3 av de kommunala kostnaderna. Bidraget är sammanslaget av 1.31 och 1.32. 1.34 Medlen utbetalas av arbetsmarknadsstyrelsen, samtliga länsstyrelser och försvarets civilförvaltning. 1.35 Ersättning till kommunerna för beredskapsplanläggning enligt 7 § i lagen om kommunal beredskap med 90 % av planeringskostnaderna. 1.36 Ersättning för kostnader för instruktörsarvoden och förbrukningsmateriel vid skolundervisning i olycksfallsvård och brandskydd. 1.37 Statsbidrag utgår med 50 % av de beräknade kostnaderna. 1.38 Statsbidrag med 2/3 av kommunens beräknade kostnader. Huvudparten av bidragen går till skyddsrum i skolor. 1.40 Enligt 15 § 1 andra stycket polislagen gottgöres stad som skall tillhandahålla statspolis, av statsverket del av stadens kostnader för avlöning, pensionering, begravningshjälp och andra förmåner åt polispersonalen. 1.41 statsbidrag med l/3 av de sammanlagda löneförmånerna. 1.42 statsbidrag med 50 % av lönekostnaderna, familjeunderstöd, begravningshjälp samt för sjukvård och skada som åsamkats vid tjänstgöring. 1.43 Bidrag bestämmes av Kungl. Majzt enligt av riksdagen godkända grupper. Bidraget bestäms med viss andel av vederbörande polisdistrikts kostnader. 1.44 statsbidrag utgår vid användande av statspolispersonal för vissa särskilda uppgifter. 1.45 Statsbidrag utgår till polisdistrikt, för rekrytering och grundläggande utbildning av polispersonal, med belopp motsvarande löne- och resekostnader. 1.50 Ersättning för stadens kostnader för tryckning av register. 1.51 Ersättning för stadens kostnader för tryckning av register. 1.52 Ersättning för städernas kostnader för tryckning av register. 1.53 Ersättning för stadens kostnader för tryckning av register.

128 Del 2 SOU 1975: 39

2 Fastighetsförvaltning och bostadsför- Titel Klassilice- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R Söljnins-(1) --- ring av stämmelser Bidrag PK LK styr- konrela- struktioner tion

2. 1 Hyresfastigheter 2.10 Bidragtill anordnandesamttill om- x 1:2 1d 1953:339 12 054 11 980 1l 889 7 951 och tillbyggnadavålderd . (V) (klas- (Redovisasundersocialvårdoch siñcesocialförsäkring) ring enl. åldringsvård) 2.11 Bidragtill inrättandeav pensionärs- x 1:2 ld 1939:462 8 579 8 005 11 705 8 014 hem.(V) (klas- ä.s.1958:483 (Redovisasundersocialvårdoch siñce socialförsäkring) ring enl. ålda ringsvård)

Skagsfastigheter 2.12 Åtgärderför ökadskogsproduktion. x lV.2 2b 1940:599 x x x (IX) ä.s.1960:327 2.13 Bidragtill skogsförbättringar.(1X) x lV.2 2b 1948:239 x x x O. 1960:324 5.5.1961:109

Tjänstebostäder 2.14 Bidragtill bostäderför lärareinom det x 1.1 1a 1) 1946:887 4 149 3 981 5 652 3 733 obligatoriskaskolväsendet. (Vlll) ä.s.1960:387 (Redovisasunderundervisningochannan 2) 1960:387 kulturell verksamhet) ä.s.1967:470 2.15 Övergångsbidrag till tjänstebostäder x 1:1 1a 1946:887 204 171 172 155 (lärare).(Vlll) ä.s.1960:387 (Redovisas underundervisningochannan kulturell verksamhet) 2.16 Bidragtill anskaffandeavbostäderåt x lV.2 lb 1921:687 75 155 25 provinsialläkareå landsbygden.(XI) ä.s.1947:393 (Redovisasundersocialvårdoch socialförsäkring)

2.2 Bostadspalitixka åtgärder 2.20 Bostadstilläggför barnfamiljerm. m. x lll.2 1b 1968:426 (V) 0. 1971:1258 lll.2) ä.s.1972:47 2.21 Pensionärsbostadsbidrag. (V) (Redovi- x lV.2 2d 1948:547 sasundersocialvârdochsocialförsäk- ä.s.1962:542 ring) 160 274 450 572 2.22 Bostadstilläggför pensionärer.(V) x lV.2 ld 1958:483 ä.s.1962:125

2.3 Övrigt 2.30 Ersättningvid bildandeavnaturvårds- x IV.3 2b Meddelandefrån reservat.(1X) statensnaturvårdsverkNl 1968 2.31 Vårdavnaturvårdsområden. (1X) x lV.3 2b Prop.1972:1 bil. 11 2.32 Vissaväg-och llottledsbyggnader.(1X) x lV.2 2b 1943:530 x x x x 0. 1957:142 ä.s.1967:376 2.33 Allmänfastighetstaxering1957.(V11) x 1.1 3c Kommunalskattelagen1928:370 12§ 1 mom. als.1954:46 2.34 Bidragtill Stockholmslänslandsting x 1:2 3c Avtal för förvärvavmark till Danderyds sjukhus.(V)

SOU 1975: 39 Del 2 129 59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73

8 327 7 816 7 325 4 600 3 798 3142 5 771 3 993 6 001 6 514 770* 68*

9 985 9 994 8 426

x x x x x x x x x x x x 44 112 x x x x x x x x x x x x 40 871 3 832 3 844 1666 826 843 644 542 128 471 165 S5 . 54 18 141 125 108 6 - 25*

34 794 53 589 115 566 225640

932 1553 1815 3179 2430 3 078 4 038 4 297 5 097 5 872 6 342 1955 3 375 234 5 552 x x x x x x x x x x x x x x x x l 855

130 Del 2 SOU 1975: 39

Huvudlinjer i bidragens konstruktion

2.10 statsbidrag till kommun eller kommunalförbund för anordnande och omfattande om- och tillbyggnad av ålderdomshem. Bidrag utgår, beroende på skatteunderlaget, vid nybyggnad med 10-50 % av kostnaden/vårdplats. Bidraget upphörde vid utgången av 1965, då det m. tl. avlöstes av det allmänna skatteutjämningsbidraget till kommunerna. Beviljade anslag utbetalades t. 0. m. 1968/69. 2.11 Statsbidrag till kommun med /(15-25) - (60-80)/ % av kommunens kostnad för inrättande av pensionärshem. Procentsatsen varierar med uttaxering per inkomstskattekrona efter avdrag för understöd av skatteutjämningsmedel. Bidraget upphörde vid utgången av 1958. Beviljade anslag utbetalades t. o. m. budgetåret 1962/63. 2.12 Kommer i fråga då kommun äger skogsfastigheter och kommun är medlem i ett samverkansområde. 2.13 Kommer i fråga då kommun äger skogsfastigheter. 2.14 1) statsbidrag med 20 000 kr/nybyggd eller nyinredd tjänstebostad för ordinarie folkskolelärare och 14 000 kr/tjänstebostad för annan lärare. 2) statsbidrag utgår för anskaffande av lärarbostad vid skola inom landskommun, såvida icke skolan är belägen på ort, som vid senast företagna folkräkning upptagits såsom tätort med minst 200 invånare. Statsbidrag utgår med 18 000 kr för varje lärarbostad. I de fyra nordligaste länen utgår tillägg med 4 000 kr för varje lärarbostad. 2.15 Förevarande bidrag utgår till skoldistrikt, som under de tjugo åren 1927-1947, vilka närmast föregick ikraftträdandet av nu gällande bidragssystem, (se ovan) verkställt nybyggnad av tjänstebostad eller nedlagt mera avsevärda kostnader på om- eller tillbyggnad av tjänstebostad. Bidrag utgår med visst belopp per byggnadsåtgärd. 2.16 statsbidrag utgår med 1/3 av beräknad byggnads- eller inköpskostnad, dock max. 25 000 kr för provinsialläkarbostad. För rikets ödemarksomrâden utgår 2/3 av kostnaderna dock max. 35 000 kr. 2.20 Statsbidrag utgår med 60 % av kostnaden för bostadstillägg dock högst med belopp motsvarande 12 kr/mån. för varje helt 25-tal kr varmed familjens bostadskostnad överstiger 400 kr/mån. Vid beräkningen beaktas dock icke sådan del av bostadskostnad som överstiger för familj med ett eller två barn 650 kr/mån, tre eller fyra barn 800 kr/mån, fem eller flera 925 kr/mån. 2.21 Ett löpande pensionärsbostadsbidrag för anordnande av pensionärslägenheter i kommunala och allmännyttiga bostadsföretag. Bidraget utgår med 3 kr 80 öre - 12 kr 50 öre/kvm bostadslägenhetsyta, beroende på den kommunala uttaxeringen. 2.22 statsbidrag utgår till kommun som genom hyresavtal upplåter lägenhet till pensionär eller lämnar sin medverkan vid dylikt avtal mellan fastighetsägare och pensionär, Bidrag utgår med 175 kr - 625 kr/år och pensionärer beroende på kommuns skattekrona/ invånare. 2.30 Bidrag kan ges till kommun, landsting, stiftelser eller i vissa fall till riksorganisation. Bidragets storlek varierar beroende på om området är av lokalt - regionalt riksintresse. Vidare bör högre bidrag kunna påräknas ju större de vetenskapliga eller kulturella naturvårdsvärdena är inom det område som säkerställs genom bidraget. Procenfsatsen kan också påverkas av tillgången på disponibla medel. Bidragen har hittills varierat mellan 10 och 60 %. 2.31 Bidrag med högst 50 % av kostnaden för skötsel. Försöksverksamhet. Bidrag för landskapsvårdande åtgärder. 2.32 Statsbidrag till skogshuvudväg, flottningsleder med 40-50 % av kostnaderna om verksamheten har väsentlig betydelse för skogsbruket. 2.33 Ersättning för kostnader för tryckning av register. 2.34 Statsbidrag till Stockholms läns landsting för förvärv av mark till Danderyds sjukhus.

132 Del 2 SOU 1975: 39

3 Byggnads- ochplanväsen,gatu-och Titel Klassiñce- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R. parkförvaltning,fritidsförvaltning.(1) ring av stämmelser Bidrag PK LK styr- konrela- struktioner tion

3.1 Stadsbyggnad (byggnads. och planväsen) 3.10 1 statsbidragtill vissaplankostnader. x 1.1 1b 1958:163 w 1 - 1 (Regionplanerresp.översiktigplanering.)(XH) 3.11 l statsbidragtill upprättandeavbygg- x 1.1 ld 1948:411 17 18 15 11 nadsplaner.(VI)

3.2 Gatoroch vägar 3.20 K Bidragtill underhållavvägarochgator. x ll.2 lb 1943:431 32 161 47 429 48 142 53 095 (V1) 0. 1971:948 ä.s.1972:186 3.21 1 Bidragtill byggandeavkommunalavä- x ll.2 1b 1943:431 40 451 50 905 81 981 84 391 garochgator.(Vi) O. 1971:948 l 140 * ÄldreanslagStensättningavvägar. ä.s.1972:186 3.22 l statsbidragför kostnadertill följd av x 1.1 2b 1964:99 ä.s. övergången till högertrañk.(V1) 1968:535 3.23 I statsbidragtill upprustningavväg- x 111.3 2b 1971:957 belysningi vissafall. (V1) 3.24 1 säkerhetsanordningar vid järnvägs- x ll.2 2b 1) 1933:469 korsningar.(Vi) 1964:147 2) K.br 21/101955 3) K.br 3/5 1963

Fritidsanläggningar 3.25 l stöd till idrotten:Anläggningsstöd. (IX) x IV.2 2b 1) Naturvårdsverkets publikation1970:10 2) 1969:323 ä.s.1971:372 3.26 I Fritidsfiske.(IX) x IV.2 2b l) K.br 23.5.1969 2) § 10kap.2 vattenlagen

De] 2 133 59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73

24 - - 1 230 - 381 - - - 350 532 13 162 321

51368 65 991 60 727 66 612 66 733 78 328 79050 86 631 89 307 92 996 99 365 123618 125599 142010 87 752 100256 125731 123871 243164 211026 251097 281009 260471 276453 309 582 295097 308442 322 558 1 259 44 484 51 120 67 993 97 574 10942 4 440 495* - - - - - - - - - 29 6 65 780 5511 4955 8012 12618

134 Del 2 SOU 1975: 39

Huvudlinjer i bidragens konstruktion

3.10 Statsbidrag med 60 % av kostnaderna för genomförande av byggnadsplan. Om statsbidrag till kostnaderna för upprättande eller ändring av regionplan beslutar Kungl. Maj: t efter ansökan i varje särskilt fall. 3.11 statsbidrag utgår till kommun för upprättande av byggnadsplan efter en graderad skala beroende på antalet skattekronor/invånare. Bidraget varierar mellan 20 och 50 % av kommunens kostnader. 3.20 I mån av tillgång på medel utgår statsbidrag med 95 % av driftkostnaderna för väg- och gatuunderhållning i städer och stadsliknande samhällen. 3.21 I mån av medel utgår statsbidrag med 95 % av kostnaderna för byggande av vägar och gator i städer och stadsliknande samhällen. Kungl. Maj: t kan om särskilda skäl föreligger besluta om högre bidragsprocent. 3.22 Ersättning av statsmedel för kostnader till följd av övergången till högertrafik. Ersättning för ombyggnad och projekt för spårvägstrañken, väg- och gatuunderhållning etc. 3.23 Till upprustning av vägbelysning som anordnats av annan än väghållaren på sådan del av allmän väg som sträcker sig genom tätbebyggt område lämnas statsbidrag med 50-55V% av kostnaderna. 3.24 statsbidrag kan utgå med 90 % av kostnaderna för de åtgärder väghållare vidtagit för siktförbättringar vid järnvägskorsningar. 3.25 Statsbidrag utgår enligt följande: l) Anläggningar för friluftsliv. Friluftsgårdar, mottagningscentraler, raststugor, spår och leder, förvärv av mark för anläggningar etc. med 30 % av anläggningskostnaderna. Elljusspår med 30 % av anläggningskostnaderna dock max. 4 000 kr/km. Friluftsbad med 30-60 % av anläggningskostnaderna. Badbassänger med 30 % av anläggningskostnaderna dock max. 100 000 kr. Campingplatser med 30-50 % av anläggningskostnaderna. Semesterstugor med 30-50 % av anläggningskostnaderna dock max. 10 000 kr/ stugenhet. Fjällstugor med 4100 % av anläggningskostnaderna. 2) Hamnar för fritidsbåttrañk. Hamnar, bryggor för fritidsbåtar med max. 50 % av anläggningskostnaderna. Om särskilda skäl föreligger kan högre procentsats tillämpas. 3.26 statsbidrag har under perioden beviljats med 50-80 % av förrättningskostnaderna för bildande av fiskevårdsområde som är öppet för allmänheten.

136 Del 2

4 Hamnar,kommunikationeroch nårings-Titel Klassiñce- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R liv. (1) ringav stämmelser Bidrag ä? styr- konrela› struktioner tion

4.1 Hamnar 4.10 1 Byggandeavtunnelbana.(V1) 11.2 1b 1965:138 5.5.1971:956 4.11 l Bidragtill allmännahamnaroch far- lV.2 2b 1928:328 x x x leder.(V1) ä.s.1963:156 4.12 l Byggandeavñskehamnar.(IX) lV.2 2b 1948:525 2 308 1 763 1448 1 775 0. 1971:384 4.13 K Bidragtill byggandeochunderhållav lV.2 2b 1935:189 365 541 123 +1 mindrehamnaroch farleder.(V1) ä.s.l964z2l2 4.14 l Bidragtill småbåtshamnar m.m. (V1) lV.2 2b 1) 1935:189 ä.s.1964:282 2) Naturvårdsverkets publikation 1970: 10

4.2 Flygplatser 4.20 l Bidragtill flygplatser.(VI) före 1b l) Prop. 1970:200 1968 2) Prop. 1971:1 [V23 bil. 8 därefter 11:2

4.3 Regionalpolitik 4.30 1 Statligtregionalpolitisktstöd. (X1) lV.2 2b 1970: [80 ä.s.1972:297 4.31 K Regionalpolitiskttransportstöd.(X1) lV.2 2b 1970:592 ä.s. 1973:895 4.32 K Särskildastödåtgârderiglesbygden(X1) lV.2 lbl Ämbs.Skr.1971- 02-18, ä.s. 1972-01-28

4.4 Övrigt 4.40 K Bidragtill lokal landsbygdstrañk.(V1) lV.2 2a 1973:639

Del 2 137

59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73

31 979 33 643 x x x x x x _x 2 495 l 080 1052 489 S10 596 2 398 2 608 l 304 182 164 1 682 l 753 3 239 869 650 792 524 704 2 664 1205 1 520 3 094 2 107

x x x x x

x x x x x x 250 350 541

x x x x x x x x 8 200

138 Del 2 SOU 1975: 39

Huvudlinjer i bidragens konstruktion

4.10 statsbidrag utgår i mån av medel med 95 % av kostnaderna. 4.11 statsbidrag till byggande av handelshamnar med högst 2/3 och för farleder med högst 9/10 av beräknade byggnadskostnader. Bidraget överförs budgetåret 1966/67 till bidrag till småbåtshamnar. 4.12 statsbidrag med max. 90 % av de verkliga kostnaderna. statsbidrag utgår till kommun samt om särskilda skäl föreligger till aktiebolag och enskild förening. 4.13 I mån av medel utgår bidrag med 50% av ny-, till- eller ombyggnad av hamnar, bryggor avsedda att tjäna den mindre sjöfarten och motorbåtstrañken. För markförvärv utgår 70% av den skäliga kostnaden. Bidraget överförs budgetåret 1966/67 till bidrag till småbåtshamnar. 4.14 Anslaget utbetalas och disponeras av sjöfartsstyrelsen. Bidraget överförs budgetåret 1969/70 till bidrag till Småbåtshamnen och utgår om ej särskilda skäl föreligger med 50 % av anläggningskostnaderna. 4.20 Före 1968 träffades avtal i varje särskilt fall mellan stat och kommun om statsbidrag till och drift av flygplatser. investering Fr. o. m. budgetåret 1971/72 lämnas investeringsbidrag till kommuner motsvarande ränte- och avskrivningskostnader. 4.30 statsbidrag utgår som lokaliseringsstöd, utbildningsstöd, sysselsättningsstöd samt flyttningsstöd. Bidraget kommer endast i fråga då kommun är engagerad i en affärsdrivande verksamhet inom stödområdet. 4.31 statsbidrag utgår med 15-35 % av fraktkostnaderna beroende på geografiskt läge. 4.32 Bidrag till vissa arbetsprojekt drivna i kommunal regi där staten står för personalkostnaderna medan kommunerna står för övriga kostnader. 4.40 statsbidrag utgår med 50 % - 75 95 av bidragsgrundade kostnader till kommun som antagit lokal trafikförsörjningsplan för icke ekonomiskt bärkraftig lokaltrafik på landsbygdslinje.

140 Del 2 SOU 1975: 39

5 Industriellverksamhet.(l) Titel Klassifice- Bidragsbe» 55/56 56/57 57/58 58/S9 N. R. Bidrag ringav stämmelser PK LK siyr- konrela- struktioner tion

5.1 Vattenoch avloppsverk 5.10 Bidragtill anläggningar för vattem x 1:1 ld 1953:40 29 147 23 601 24949 34 742 försörjningochavlopp.(IX) ä.s.1967:374 Klar. 21/10 1966 5.5.K.br. 18/5 1967 5.11 Bidragtill kommunalaavloppsre- x 1:1 lb 1968:308 ningsverk.(IX) ä.s.1971:914

5.2 Renhållning 5.20 Stödtill avfallsbehandling. (IX) x 1:1 2b 1972:280

Del 2 141 59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73

30 805 48 336 55 606 51730 63 S87 61587 67 255 84 479 98 847 78 756 82 362 72 567 160702 315849

142 Del 2 SOU 1975: 39

Huvudlinjer i bidragens konstruktion

5.10 Bidragets storlek varierar med kommunens skattekraft. l mån av tillgång på medel utgår statsbidrag för anläggningar för Vattenförsörjning och avlopp motsvarande 60 % av det kapitaliserade värdet av anläggningens beräknade kostnad. Dock högst med 75 % av de beräknade anläggningskostnaderna. 5.11 Bidrag bestämmes med hänsyn till reningsgraden och utgår med belopp som motsvarar lägst 30 och högst 50 % av kostnaderna för ny-, till- eller ombyggnad av reningsverk samt från ledning från detta till utsläppspunkten. Bidrag till en och samma anläggning får överstiga 5 milj. kr endast om särskilda skäl föreligger. 5.20 statsbidrag utgår med max. 50 % av kostnaderna för anläggningen och de anordningar som tillhör den, om ej anläggningen bedömes bli lönsam från företagsekonomisk synpunkt. Bidragsgivningen prövas av Kungl. Maj: t.

.,...up-www- **"“ nam ma*I7

144 Del 2 SOU 1975: 39

6 Undervisningochannankulturell Klassiñce- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N.R verksamhet.(1) ringav stämmelser Bidrag styr- konrela- struktioner tion

6.1 Skoladminisrratiun 6.10 statsbidragtill skoldirektöroch skol- 1:1 lbl 1958:665 ledares(rektors)löner.(Vlll) O. 1971:348 6.ll Bidragtill skolsekreterare. (Vlll) 1:1 lbl K.br 5/6 1963 ä.s.K.br 29/5 1964

6.2 Lokaleroch inventarierfor skolväsendet 6.20 Bidragtill byggnadsarbeten m.m.vid lV:1 ld 1957:480 2 801 4 507 14936 22062 yrkesskolor.(Vlll) Fr. 0. m. budget- ä.s.1964:454 156* året 1966/67redovisasbidragetunder Bidragtill byggnadsarbeten inomdet allmännaskolväsendet. (p. 6.22) Bidragetfördelas%-uel1tpålandsting ochkommunefterden%-uellaandelen avbidragtill verkstadsskolor l) 30% landsting 1) 887 1352 4 481 6 619 2) 70% kommun 2) 2 070 3155 10455 15443 6.21 Bidragtill vissafullbordadebyggnads- 1:1 1b 1936:45 2 958 3 056 2 966 3 034 arbetenför folkskoleväsendet. (Vlll) ä.s.1958:665 samtbrevtill SÖ 1968-02-16 6.22 Bidragtill byggnadsarbeten inom skol- 1:1 ld 1945:882 52 247 63 885 62 758 76 168 äsendetm. m. (Vlll) Underbidraget O. 1962:479 redovisasfr. o. m. budgetåret1966/67 ä.s.1971:1273 ävenbidragtill elevhemsbyggnader och bidragtill byggnadsarbeten vid yrkesskolor. 6.23 Byggnadsbidrag för vissaäldreunder- 1:1 1b 1963:45 281 417 267 211 visningsl-kalen(Vlll) ä.s.1958:665 6.24 Hyresbidragför undervisningslokaler. 1:1 1b 1) 1936:45 l 818 3 013 2 967 324* (Vlll) ä.s.1952:559 2) K.br. 1/6 1956 6.25 Bidragtill byggnadsarbeten för lant- 1:1 2b 1) 1939:910 1492 l 983 2 021 828 bruketsyrkesutbildning.(Vlll) ä.s.1960:45 2) 1961:405 ä.s.1972:139 3) 1949:455 ä.s.1971:156 6.26 Bidragtill byggnadsarbeten vid skogs- 111212b Ämbsskr. 1971-04-23 bruketsyrkesutbildning.(Vlll) ä.s.1972-04-14 6.27 Bidragtill maskinmaterielför maskin- lV:1 2b 1949:455 151 99 159 82 undervisning.(Vlll) ä.s.1971:156

6.3 Skolmdlrider 6.30 Bidragtill anordnandeavSkolmåltider. 1ll:2 ld 1946:553 26449 24 188 21 767 21 961 (Vlll) 0. 1959:352 ä.s.1965:451 6.31 Bidragtill anskaffandeavinventarier 1ll:2 ld 1946:553 714 422 337 273 för Skolmåltider.(Vlll) O. 1959:352 ä.s.1965:451

Skolskjutsaroch inackardering 6.32 Bidragtill anordnandeavSkolskjutsar 11:2 1b 1932:589 30 512 33 207 40 257 43 010 för skolpliktigaelever.(Vlll) ä.s.1965:452 6.33 Bidragtill inackorderingavskolbarn 11:2 1a 1932:589 1 999 1492 1665 l 296 iskolhem ellerenskildahem.(Vlll) ä.s.1965:452 6.34 Bidragtill centraliseringavfortsätt- 11:2 1a 1932:589 1095 l 296 1332 uingsskoleväsendet. (VIII) ä.s.1952:603

Skolhälsovård 6.35 Bidragtill hälsovården vid kommunala 1:1 bl 1944:584 232 188 205 flickskolor,kommunalarealskolor, ä.s.1957:491 179 12 6 praktiskakommunalarealskolorsamt 4 högrefolkskolorochyrkesskolor.(Bidragtill hälsovården vid vissahögrekommunalaskolor.)(Vlll) 6.36 Bidragtill hälsovården vid folk- och 1:1 1a 1944:585 1 541 1 596 1962 småskolor.(Bidragtill arvodenåt ä.s.1957:490 Skolläkare.)(Vlll) 6.37 K Bidragtill arvodeåt skolläkareför 1:1 1a 1944:585 folkskolan.(Vlll) ä.s.1957:490 6.38 Avlöningåt folkskolansdistriktsöver- 1:1 lbl 1944:585 läkare.(VIII) ä.s.1957:490

i D312 145 59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73

26578 35 951 39444 38937 46866 47386 57856

7 973 10 785 11833 11681 14060 14216 17357 18605 25 166 27 611 27 256 32806 33170 40499 2 952 2 949 3626 3021 2924 2992 3332 2220 1618 1992 2885 1542 1572 1271 85 241 66037 80891 105687 113912 125995 126693 182385 258048 313970 284604 269605 289013 220142 192 317 13 9* l* 17* 356* 2 458 2 096 546 1609 2728 7019 4614 7402 4316 3380 4160 1598 739 1794 65 2780 102 139 111 189 64* 28* 21444 20 271 18381 16533 15105 14752 17165 x x 42 272 76 157 154 96 69 63 45 642 46 925 53 823 59 536 68956 73906 77231 743 4 3* 19* 1852 1882 1421 1532 1380 1408 1207 1* 4*

146 Del 2 SOU 1975: 39

6 Undervisningochannankulturell Titel Klassiñce- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N- R Verksamhet. (2) ring av stämmelser Bidrag PK styr- konrela- struktioner tion

6.39 K Resekostnadsersättning ät Skolläkare x 1:1 1b 1945:17 42 42 38 34 vid folk- och smäskolor.(V111)

Elevhem 6.40 K Bidragtill avlönandeavföreståndare x 11:2 lbl 1945:594 62 69 66 82 vid skolhemför lärljungarvid högre äts.1971:217 skolanstalter.(V111) 11:2 lbl 1948:208 940 787 792 6.41 K Bidragtill avlöningåt föreståndarinnor x ochbiträdandeföreståndarinnorvid ä.s.1956:335 folkskolansskolhem.(V111) 6.42 l x 11:2 1b 1945:594 1 308 576 Bidragtill inrättandeavskolhemför elevervid högreläroanstalter.(V11) ä.s.1971:217 11:2 1b 1936:202 357* - 2 874 2 401 6.43 1 Bidragtill inrättandeavelevheminom x det skolväsendet. (Vlll)

6.5 Pedagogiska uuwdningarför sk: :isendet 6.50 K Bidragtill skolbibliotekenifolkskolan. x 1:1 la 1955:506 (V111) ä.s.1957:275 B 7 W 6.51 K Bidragtill skolbibliotekenvid högre x 1:1 la 1955:506 kommunalaskolor.(V111) 6.52 K Pedagogiskt utvecklingsarbete inomdet x 1:1 b K.br. 15/3 1963 +1 allmännaskolväsendet. (Vlll) ä.s.29/10 1964 Bidragens storlekoch inriktning beslutasfrån fall till fall. 1969:54 ä.s.1971:103 Ämbsskr. 21 apr. 1972 ä.s. 7juni 1972 lV:1 b Bidragenbeslutasav 19 6.53 1 Bidragtill vissasärskildaskoländamâl. x (V111) Kungl.Majztfrån fall till fall. K.br 18/4 1958 ä.s.2/6 1961

6.6 Grundskolan 6.60 K Bidragtill driften avgrundskolor.(V111) x 1:1 lbl 1958:665 O. 1971:348 6.61 K Bidragtill driften avfolkskolor(bidrag x 1:1 lbl 1934:199 5 369 547674 602 008 653 863 till lönervid folk- och smâskolor).(V111) äls.1955:403 lV:1 bl 1) 1951:451 1647 38 145 42 527 45 764 6.62 K Bidragtill driften avhögrekommunala x skolor.(V111) 2) 1958:665 Kommunalallickskolor ä.s.1971:348 realskolor praktiskarealskolor x 1:1 1b1 1) 1934: 199 7 261 7 904 7 490 6.63 K Bidragtill högrefolkskolorochfortsättningsskolor: lönebidragsamtdrift- 2) 1951:541 232 bidrag.(V111) ä.s.1955:705 x lV:1 1a 1) K.br. 30/6 1955 205 371 514 2 464 6.64 K Försökskostnadsbidrag. (V111) 0. 22/2 1957 2) 10/5 1957 x 11:1 1a 1946:292 9 580 9 882 10009 30 6.65 K Bidragtill fria böcker.(V111) ä.s.1954:825 vid x 1:1 1a 1) 1947:400 2 753 2 730 2 767 10 6.66 K Bidragtill undervisningsmateriel folk- ochsmåskolor(bidragtill under- .ä.s.1954:826 visningsmateriel). (V111) 2) Beslutskeri varje särskiltfall. 6.67 K Bidragtill svenskundervisningiutlan- x 1:1 lbl 1) 1968:321 det.(V111) ä.s.1971:206 2) Ämbsskr. 3/3 1972 6.68 K Bidragtill avlöningåt lärarem. m. 1:1 lbl 1) 1934:199 529 531 565 700 vid vissasjukvärdsanstaltcr ochbarn- 2) 1948:203 hem.(V111) 5.5.1955:430 3) 1960:507 lV:1 2bl l) 1920:573 2 _ 6.69 K Bidragtill avlöningåt lärarinnorihushållsgöromålvid särskildaanstalter.(V) 2) 1931:191 äls.1950:479

6.7 Gymnasieskola 6.70 K Bidragtill gymnasieskolan. (V111) x 111:1 lbl 1966:155 O. 585 398 335 353 t.0.m. ä.s.1972:313 80 53 105 203 1966/ 67 därefter 1:1

De] 2 147 59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73 30 30 22 4* 59 82 109 97 85 205 184 245 328 299 367 232 181 118 1825 2 648 1175 1818 3094 2130 4055 x x x x x x x 4 056 4 028 4 082 2 345 157 - 369 154 13* 12635 15530 16968 9942 1131 434 539 393 535 570 436 31 36 11393501337551 1415011 18058572048622 2219965 2908720 3082144 3584843 3762935 771793 784 207 885 037 995 368 57 307 58480 62916 68947 65035 68514 51281 41791 28070 16960 14029 7069 2886 828 3 734 5 202 8122 9 942 16968 15530 12635 431 x x x x 100 712 708 358 370 590 753 2271 3485 19333 750537 847576 846808 1037016 1051811 1211044 1254935

148 Del 2 sou 1975: 39

6 Undervisningochannankulturell Titel Klassiñce- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N.R verksamhet.(3) ring av stämmelser Bidrag PK LK styr- konrela- struktioner tion

6.71 K Bidragtill kommunalaskolorför vux- x lV:1 lbl 1967:452 na-(Vlll) ä.s.1972:313 Bidragtill l) grundskolekurser 2) gymnasiekurser 6.72 K Bidragtill handelsgymnasier. (Vlll) x lV:l lbl 1953:528 1687 2 126 2 309 2 482 äs 1966:115 6.73 K Bidragtill särskildgymnasialutbild- x 1:1 lbl Ämb.skr.23/4 1971 ningi glesbygd.(Vlll) 6.74 K Bidragtill kombineradkorrespondens- x 1:1 lbl 1) 1945:593 x x x x ochradioundervisning. (Vlll) ä.s.1950:322 2) Ämbskr. 30/6 1971 6.75 K Språkassistentverksamhet vid högrelä- x 1:1 lbl K.br. 2/6 1950 x x x x roanstalter.(Vlll) ä.s.K.br. 28/6 1963

6.8 Yrkcrskolor 6.80 K Bidragtill driften avlantbruketsyrkes- x lll:1 2b 1) 1950:495 1) 826 798 1 289 l 625 utbildning.(VIII) From. ä.s.1971:258 1) Lantbruketsyrkesutbildning 1971/ K.br 28/6 1963 2) Specialgymnasiet för lantbruks-, 72 2) 1963:493 mejeri-och skogsbruksstuderande. 1:1 ä.s.1971:154 6.81 K Bidragtill skogsbrukets yrkesutbild- x lll:1 2bl Ämbskr. ning.(Vlll) From. 1971-04-23 1971/ ä.s.1972-04-14 72 1.1 6.82 K Bidragtill driften avcentralayrkes- x 111.1 lbl 1951:586 6 744 12387 13835 17474 skolor.(Vlll) ä.s.1965:482 K.br. 3/6 1965 6.83 K Bidragtill driften avlokalayrkesskolor. x lV.l lbl 1955:504 23 702 33 212 33 551 40 249 (Vlll) 5.5.1963:438 3 705* K.br. 27/11 1964 is. K. br. 3/6 1965 x lV.l 1b K.br. 29/4 1955 40 93 49 80 6.84 K Bidragtill anordnandeavkurserför elektriskainstallatörer.(Vlll) ä.s.K.br. 1/6 1956 6.85 K Bidragtill fackskolor.(VIII) x lV:1 lbl 1958:665 x ä.s.1965:481 K.br. 25/3 1966 Folkhögskolor 6.86 l vid folkhög- x lV.3 2b 1958:480 x x Bidragtill byggnadsarbeten skolor.(Vlll) ä.s.1969:111 Bidragtill: - ny-,till- ochombyggnad - förvärvochiuidningställandeavbyggnad - provisoriskalokaler - förstauppsättningenavstadigvarande undervisningsmaterial - uppförandeavelevhemsplatser för svårthandikappade. 6.87 1 Bidragtill engångsanskaffning avut- x lV:3 2b Prop.1966:42 rustningm. m. till folkhögskolor.(Vlll) ä.s.Prop.1968:1bil. 10 x lV:3 lbl 1) 1951:837 6 199 6 281 7 611 9 039 6.88 K Bidragtill driften avfolkhögskolor. (Vlll) ä.s.1955:710 2) 1958:479 ä.s.1963:253 x lV:3 2a 1946:373 26 30 37 23 6.89 K Bidragtill hälsovårdenvid folkhögskolor. (Bidragtill arvodenåt Skolläkare.) ä.s.1966:759 (Vlll) x lV:3 b K.br 1/6 1956 59 44 30 17* 6.90 K Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.(Vlll)

6.91 övrig undervisningoch kulturell verksamhet 6.911 K Bidragtill folkbiblioteken.(Vlll) x lV:3 la 1955:540 8 758 8 545 10352 .10 778 ä.s.1971:125 6.912 K Bidragtill särskildakulturellaända- x lV:3 2b Kungl.Majztbeslutar mål.(Vlll) 6.913 K Bidragtill stadsteatrarochdärmedIik- x lV:3 2bl statsbidragenl.beslut ställdateatrar.(Vlll) för varjeenskild 1.Avserstadsteatrarsomdrivsi kom- 163191”. munalregi. 2. Avserstatsteatrardärkommun är intressent.

sou 1975; 39 De; 2 149 59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73

6088 11295 39350 65181 87132 115900 126145 2 591 2 685 3 641 5 969 11303 18598 23153 x x x x x x x x x x x x x x x x x 1620 1679 2173 1469 10619 14835 14189 16222 18026 18807 18747 15284 28770 28504 x x x x x x x 11163 11161 15005 19 165 25 340 30 285 34 035 40690 64411 69649 51 359 59 620 67 720 78 519 95650 136101 140765 52 37 54 75 84 91 135 x x x x x 3097 8225 281 838 x x x x x x x 7031 4325 x 2581 3168

x 113 254 108 137 1450 3362 8723 10465 10515 11596 13322 15788 18709 20534 23544 30557 24973 31558 83700 51502 4 45 7 14 43 2 38 44 39

6 941 7 228 7 423 7 860 8069 6983 9495 4095 6436 6635 5441 7393 6758 3712 40 x x x x x x x 355 433 390 1) 346 372 380 428 475 525 1150 1024 1354 2) 11512 11998 16256 16417 19739 22773 21310 24565 32488

150 Del 2 SOU 1975: 39

Huvudlinjer i bidragens konstruktion

6.10 statsbidrag med 79 % av skoldirektörs och biträdande skoldirektörs lönekostnad. (Bidraget redovisas under bidrag till driften av grundskolor och gymnasieskolor.) 6.11 Bidraget redovisas under bidrag till driften av grundskolor respektive gymnasieskolor. 6.20 Statsbidrag till 1) anskaffande av undervisningslokaler enligt följande

2) anordnande av elevhem 3) anskaffande av undervisningsmateriel 4) kostnad för årlig undervisning För skola med enskild huvudman utgår bidrag enligt 3 och 4. För provisoriska skollokaler utgår bidrag med 325 kr/kvm nettogolvyta. 6.21 Bidrag utgick tidigare till bl. a. a) anskaffande av nya undervisningslokaler b) vissa redan uppförda undervisningslokaler c) förhyrande av undervisningslokaler Fr. o. m. 1958 utgår bidrag som driftbidrag. 6.22 För permanenta skollokaler avseende grundskolor, gymnasier och fackskolor bestäms bidragsunderlaget med utgångspunkt i ett grundbelopp av 900 kr/kvm nettogolvyta. Detta grundbelopp, 80m hänför sig till kostnadsläget den l januari 1956, skall omräknas med hänsyn till därefter inträffade kostnadsförändringar enligt byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex. På bidragsunderlaget utgår statsbidrag med procenttal som fastställts med hänsyn till bl. a. skatteunderlaget enligt följande i bidragskungörelsen intagna tabell.

Till provisoriska lokaler utgår bidrag med ett fast belopp per kvm nettogolvyta (325 kr). Omräkning av bidragsbelopp med hänsyn till byggnadskostnads- eller årsindex skall icke ske. För gymnasieskola utgår statsbidrag till kostnader för anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmaterial, däri inbegripet laboratorieutrustning och elevbibliotek. Statsbidrag till kommun eller landstingskommun utgår med 50% av den beräknade kostnaden enligt normalutrustningslista, som SÖ utfärdar. Statsbidrag till landstingskommun utgår dock med 90 % av den sålunda beräknade kostnaden, om skolanläggningens upptagningsområde för elever omfattar hela länet. Ur anslaget D. 31, bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. ersätts också kostnader för statsbidrag enligt kungörelsen (1963: 202) angående statsbidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning till uppförande, inredning av skolhemsbyggnader samt till statsbidrag anskaffande av erforderliga inventarier för skolhem må utgå med belopp, som Kungl. Maj: t ivarje särskilt fall bestämmer.

Del 2 151

statsbidrag enligt kungörelsen (1945: 594) angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre skolor och till avlöning av föreståndare vid dylika skolhem statsbidrag utgår med 75 % av de styrkta verkliga kostnaderna för skolhemsbyggnader och inredning därav jämte inventarier. statsbidrag enligt brev den 27 maj 1971 till SÖ angående bestämmelser om statsbidrag till elevhem för elever i gymnasieskolan statsbidrag till lokaler för elevhem utgår i förhållande till ett bidragsunderlag. Detta bestäms på grundval av de beräknade kostnaderna för lokalerna m. m. Statsbidragets belopp bestäms i fråga om anskaffande av lokaler för elevhem till hälften av bidragsunderlaget. 6.23 Statsbidrag utgår till skoldistrikt för ny-, till- och ombyggnad av skollokaler samt bidrag till byggande av tjänstebostäder. Bidrag utgår med 2/3 av styrkta kostnader. Om kostnaderna överstiger 5 000 kr (1936) utgår bidrag med 50 %. 6.24 För undervisningslokaler och för lokaler som vederbörande kommun har att tillhandahålla utgår statsbidrag med 50% av erlagd hyra (i förekommande fall jämkning enligt skäligt pris för orten), under förutsättning att inspektör godkänt lokalerna. 6.25 1) Statsbidrag utgår till huvudman för lantbruksskolamed max. 50% (eller om särskilda skäl föreligger med 75 %) av kostnaderna. Bidraget är maximerat till 900 kr/kvm golvyta. 2) 1 mån av tillgång på medel kan statsbidrag beviljas huvudman för lantbruksskola eller lanthushållsskola. Statsbidrag må utgå med högst hälften eller, om särskilda skäl är till högre bidrag, högst tre fjärdedelar av ett bidragsunderlag, som bestäms i varje enskilt fall på grundval av de beräknade kostnaderna för lokaler m. m. Vid ny- och tillbyggnad av permanenta skollokaler må bidragsunderlaget dock ej utan särskilda skäl överstiga ett belopp beräknat i ett grundbelopp av 900 kr/kvm nettogolvyta. Detta grundbelopp, som hänför sig till kostnadsläget den 1 januari 1956, skall omräknas med hänsyn till därefter inträffade kostnadsförändringar enligt byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex. Till kostnaderna för uppförande av provisoriska lokaler utgår statsbidrag med 325 kr/kvm nettogolvyta. 3) Till anskaffning av maskiner m. m. 6.26 Statsbidrag utbetalas av skolöverstyrelsen till anskaffning av undervisningsmateriel och hyran av maskiner. 6.27 Statsbidrag med 75% av kostnaderna för anskaffning och montering av undervisningsmateriel. Fr. o. m. 1962/63 höjs statsbidraget till 90 % av ovanstående kostnader samt för övrigt undervisningsmaterial. Redovisas fr. o. m. budgetåret 1963/64 under Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor. 6.30 Statsbidrag utgår till skolmåltider inom det obligatoriska skolväsendet och vid vissa högre skolor såvida skolmåltiderna tillhandahålles kostnadsfritt. Bidraget varierar med typ av måltid (A, B och C måltid) samt kommunens skattekraft. 6.31 Statsbidrag utgår som engångsbidrag efter bidragsunderlaget (jfr ovan) med lägst l 200 kr och högst 20 000 kr. 6.32 Statsbidrag med 80% av kostnaderna för elever i årskurs 1-3 vid minst 3 kilometers skolväg, för övriga elever vid minst 4 och för elever i lägst sjunde årskursen minst 5 kilometer. För fortsättningsskolans elever utgår bidrag med den faktiska kostnaden dock högst 2 kr och 50 öre/elev. Bidrag utgår även till elev vid självskjuts. 6.33 Statsbidrag med 80% av de för orten skäliga hyreskostnaderna; för den obligatoriska skolan och för fortsättningsskolans lärjungar utgår statsbidrag med faktisk kostnad dock högst 2 kr och 5 öre/elev. 6.34 Statsbidrag med 2 kr och 50 öre/elev för de kostnader som uppstår genom kommuns centralisering av fortsättningsskolväsendet. 6.35 Statsbidrag till arvoden åt Skolläkare med 2 kr 75 öre/elev samt arvode åt skolsköterska. 6.36 Till skolläkare utgår arvode av min. 3 kr 95 öre/elev. Till Skolsköterska utgår arvode med l kr/elev. 6.37 Statsbidrag till arvode åt skolläkare med 2 kr och 75 öre. Bidraget redovisas under Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolan. Jfr ovan. 6.38 Bidraget redovisas under bidrag till hälsovården vid folk- och småskolan. 6.39 Statsbidrag enligt allmänna resereglementet. (Reseklass II.)

152 Del 2 SOU 1975: 39

6.40 Statsbidraget till lönekostnader har över perioden varierat mellan 4 500 kr och 5 500 kr/år. 6.41 statsbidrag till lönekostnader har över perioden varierat mellan 4 500 kr och 5 500 kr/år. Jfr bidraget Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem eller enskilda hem. 6.42 Statsbidrag utgår med 75 % av de verkliga kostnaderna. Kungl. Maj:t kan dock besluta om höjning av bidraget till 90 % av kostnaderna. Fr. 0. m. budgetåret 1957/58 redovisas bidraget under Inrättande av elevhem inom det allmänna skolväsendet. Jfr nedan. 6.43 Statsbidragets storlek bestämmes från fall till fall. Kungl. Majzt beslutar om bidragets storlek. Fr. o. m. budgetåret 1966/67 redovisas bidraget under Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet. 6.50 statsbidrag utgår med max. 5 kr/elev och år. Minimibidraget med 300 kr/år utgår till skolor med mindre än 60 elever. Dessutom utgår ett särskilt bidrag med 25-75 kr/läraravdelning och typ av skola. T. o. m. budgetåret 1958/59 redovisas bidraget under Bidrag till folkbiblioteken. Fr. 0. m. budgetåret 1968/69 redovisas bidraget under Bidrag till grundskolan. 6.51 Statsbidrag utgår med max. 5 kr/elev och år. Minimibidraget med 300 kr/år utgår till skola med mindre än 60 elever. Dessutom utgår ett särskilt bidrag med 25-75 kr/läraravdelning. Fr. o. m. 1967/68 redovisas bidraget under Bidrag till grundskolan. 6.52 Försöksverksamhet. Statsbidrag utgår främst till utformning av pedagogiska hjälpmedel i undervisningen, fr. o. m. 1967/68 utgår viss % på anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete. Fr. o. m. budgetåret 1962/63 t. o. m. 1966/67 investeringsbidrag därefter driftbidrag. 6.53 Från anslaget bestrids främst kostnaderna för statsbidrag till 1) bidrag till inköp av apparatur 2) framställning av undervisningsfilm 3) standardprov 4) standardisering av undervisningsmaterial och skolinventarier. Bidraget föregår Pedagogiskt utvecklingsarbete inom det allmänna skolväsendet. 6.60 Driftbidraget till grundskolan beräknas efter schablon på lönekostnaderna för skolledare och lärare. Som schabloner används begreppen bidragsgrundande tjänster, årslönebelopp och bidragsunderlag. Vid beräkningen tas hänsyn till antalet i föreskriven ordning inrättade tjänster som rektor, studierektor samt ordinarie och icke ordinarie lärare. Tjänst är bidragsgrundande endast i den mån däri ingår undervisning eller annan tjänstgöring som avses i timplan, annan föreskrift eller särskilt medgivande och som anordnas för helt redovisningsår eller helt läsår. Summan av de bidragsgrundande tjänsternas årslönebelopp utgör bidragsunderlag för allmänt statsbidrag. Det allmänna driftbidraget utgår med det för grundskolan i kommunen beräknade bidragsunderlaget, minskat med en kommunandel. Till kostnaderna för avlöning av skoldirektör, biträdande skoldirektör utgår statsbidrag med 79 % av årslönebelopp och årsbelopp av avlöningsförstärkning samt under redovisningsåret utbetalt kallortstillägg. Det allmänna driftbidraget för högre kommunal skola utgår med 78 % av det för skolan beräknade bidragsunderlaget (Avvecklas under år 1973/74.) 6.61 Statsbidrag till följande verksamheter; löner till lärare, överlärare och övningslärare vid folk- och småskolor, ersättning för sjukvårds- och flyttningskostnader, bidrag till svensk undervisning åt svenska barn i utlandet samt bidrag till Estniska folkskolan och Kristofferskolan. Bidrag utgår med 90 % av lärarlönekostnaderna. /Till bidraget sammanförs 1958/59 ett antal bidrag./ (Jfr med Bidrag till driften av grundskolan.) 6.62 Statsbidrag utgår med 78 % av lärarlönekostnaderna vid de av Kungl. Majzt erkända skolorna. 6.63 Till avlönande av rektor och övriga lärare vid av Kungl. Majzt erkänd kommunal flickskola, mellanskola eller högre folkskola erhåller vederbörande skolområde statsbidrag enligt vissa allmänna villkor. 6.64 1) Statsbidrag utgår som ett försökskostnadsbidrag och som ett extra försökskostnadsbidrag till Försöksverksamhet med nioårig enhetsskola. Bidrag utgår för folkskolans högstadium med 15-80 kr/elev för stad eller köping och med 22-80 kr/elev för annat distrikt. (Budgetåret 1958/59 höjdes beloppet till 80 kr/ elev.)

SOU 1975: 39 Del 2 153

2) Extra försökskostnadsbidrag kan utgå som stimulansbidrag till försöksdistrikt, för vilka högskoleverksamheten av olika skäl medför särskilt betungande ekonomiska konsekvenser. Kungl. Majzt beslutar om extra försökskostnadsbidrag. 6.65 statsbidrag utgår med 12 kr/elev och år då läroböcker och annat materiel utlämnas som gåva till eleverna. (Vissa undantag gäller dock.) 6.66 l) statsbidrag utgår (oberoende av Bidrag till fria böcker för undervisning 1946:292) med 60-300 kr/läraravdelning beroende på skolform. (Till folk- och småskolor, inrättande av barnhem eller sjukvårdsanstalter för undervisning samt fr. o. m. 1954 till särskolor som bedriver externatundervisning.) 2) Statsbidrag utgår till framställning av pedagogiska hjälpmedel samt Standardisering av skolinventarier. 6.67 l) Har kommun i grundskola eller gymnasieskola mottagit elev vars föräldrar är utlandssvenskar, är kommunen berättigad till statsbidrag för kostnaderna för undervisningen. Bidrag utgår med ett belopp för elev/läsår som gäller för motsvarande ersättning vid kommunal samverkan på skolväsendets område. 2) statsbidrag till avgifter till försäkring för tilläggspension för lärare vid svenska utlandsskolor. 6.68 statsbidrag till lärares löner, fria läroböcker och undervisningsmateriel. 6.69 Statsbidrag till lärares löner för sådan undervisning i hushållsgöromål, som i särskild anstalt anordnats av landsting eller hushållningssällskap (hela anslagen redovisas här). 6.70 Enligt bestämmelserna om statsbidrag till kostnader för driften av gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning samt för praktisk lärarutbildning som lärarhögskolan bedriver vid gymnasieskolan är huvudmannen berättigad till bidrag med 100 % av de lönekostnader som enligt gällande förordningar och ingångna avtal utbetalas till skolledare, biträdande skolledare och lärare. Vissa delvis schabloniserade bidrag utgår därjämte för timmar till förfogande och stödundervisning. Vidare utgår statsbidrag till kostnader för avlöning till bibliotekspersonal, till biträden och lärare och till institutionstekniker enligt särskilda bestämmelser. Statsbidrag utgår för särskilda kostnader vid sådan utbildning på heltid för industri och hantverk och därmed till sin art jämförligt område, för vilken kostnaderna för undervisningsmaterial är särskilt höga och för vilken skolöverstyrelsen medger det. Statsbidraget utgår för varje klass, om utbildningen omfattar läsår om 40 veckor, med 7 000 kronor för sådant läsår, och om utbildningen omfattar kortare tid än 40 veckor, med ett i förhållande till utbildningstiden minskat belopp. Statsbidrag för särskilda kostnader för inbyggd utbildning utgår för redovisningsår med högst a) 13 000 kronor i fråga om utbildning för industri och hantverk eller handel, b) 10 800 kronor för utbildning för husligt arbete eller vård. Statsbidrag beräknas särskilt för varje företag. Nyssnämnda belopp utgår när företag för utbildning tar emot minst åtta elever från en klass. Är antalet lägre, utgår statsbidrag för varje elev med en åttonde] av beloppet. Omfattar utbildningen kortare tid än 40 veckor, utgår statsbidrag med ett i förhållande till utbildningstiden minskat belopp. Statsbidrag för särskilda kostnader för hyrande av skollokaler åt sådan gymnasieskola eller sådan skolenhet med gymnasieskola som omfattar antingen huvudsakligen utbildning för industri och hantverk eller utbildning för sjömän utgår med belopp som länsskolnämnden bestämmer i varje särskilt fall. Ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor ersätts också kostnader för korrespondensundervisning på gymnasial nivå (ämb.skr. 30.6.1971), gymnasial utbildning iglesbygd (ämb.skr. 23.4.1971), sjuksköterskeskolor (KBr 31.1.1969). Till landstingskommun eller kommun utgår statsbidrag till bestridande av driftkostnaderna för grundutbildning av sjuksköterskor med 24 800 kr för varje klass och termin. Till grund för beräkningen av bidraget skall ligga det antal klasser som uppkommer om antalet vid terminens början i grundutbildning deltagande elever delas med 15. 6.71 Se 6.70. 6.72 Statsbidrag utgår med 60 % av gymnasiets kostnader för löner och pensioneringsutgifter. Fr. o. m. budgetåret 1966/67 redovisas bidraget under Bidrag till gymnasieskolor.

154 Del 2 SOU 1975: 39

6.73 statsbidrag utgår med belopp som motsvarar kostnaderna för: a) uppläggning till administrativ ledare och tirnarvode till studieledare. b) lön enligt 1966: 115 om statsbidrag till driftkostnader för gymnasieskolan. c) kostnader för arbetsgivaravgift och försäkringsavgifter. Bidraget redovisas under Bidrag till gymnasieskolor respektive grundskolor. 6.74 l) statsbidrag utgår till handledare För elever som studerar utländska språk genom radio eller korrespondensundervisning då annan undervisning ej kan beredas på platsen. 2) statsbidrag utgår med belopp som motsvarar kostnaderna för a) uppläggning till administrativ ledare och tirnarvode till studieledare. b) lön enligt 1966_: 115 om statsbidrag till driftkostnader för gymnasieskolan. c) kostnader för arbetsgivaravgift och försäkringsavgifter. Bidraget berör även grundskolan. Fr. o. m. budgetåret 1966/67 redovisas bidraget under Bidrag till gymnasieskolor och grundskolor. 6.75 Bidrag till anordnande av språkundervisning genom infödda lärare Bidrag med max. 17 376 kr/år för heltidsanställd språkassistent och max. 17 kr och 90 öre/tim. för deltidsanställd språkassistent. _ Fr. o. m. budgetåret 1966/67 redovisas bidraget under Bidrag till gymnasieskolor resp. grundskolor. 6.80 l) statsbidrag i form av löne- och pensionsbidrag till lantbrukets undervisningsanstalter, trädgårds- och fruktodlingsskolorna utgår till samtliga ordinarie befattningshavare, extra ordinarie, extra ämneslärare samt till timlärare i den omfattning lantbruksstyrelsen bestämmer. Statsbidrag utgår till driftkostnader på basis av antalet skoldagar samt antalet elever per skoldag. Bidraget är maximerat till 3/4 av de godkända kostnaderna. 2) Huvudman för bidragsberättigade lantbruksskolor och lanthushållsskola erhåller ett på fyra olika bidrag uppdelat statligt driftbidrag, nämligen avlöningsbidrag, avgiftsbidrag, hälsovårdsbidrag och allmänt driftbidrag. 6.81 Enligt gällande provisoriska bestämmelser (ämbetsskrivelse den 23 april 1971, Ä 1972-04-14) utgår statsbidrag till gymnasieskolans tvååriga skogsbrukslinje och specialkurser inom skogsbrukets område med landsting som huvudman. Landstingskommun kan erhålla statsbidrag dels till lönekostnadema för skolledare, biträdande skolledare och lärare vid skolan, dels till allmänna arbetsgivaravgiften enligt förordningen om allmän arbetsgivaravgift och avgifter till sjukförsäkring enligt lagen om allmän sjukförsäkring, dels som ett allmänt driftbidrag, dels till anskaffande och hyra av skollokaler, elevhem och lärarbostäder, dels till anskaffande och hyra av undervisningsmaterial. 6.82 Under anslaget utgår statsbidrag bl. a. till centrala yrkesskolor och vissa kommunala tekniska skolor. statsbidrag utgår med hela lönekostnaden för rektor, yrkeslärare och timlärare samt ett driftbidrag till övriga kostnader med 8 000 kr/år

och kurs inom industri och hantverk, 1500 kr/år för teoretisk kurs och 2 000

kr/år och huslig linje. (Fr. o. m. budgetåret 1966/67 redovisas bidraget under Bidrag till grundskolor.) 6.83 statsbidrag utgår till kommunala yrkesskolor som har heltidskurs med 78 % av den beräknade normallönekostnaden samt med 8 000 kr/år och kurs inom industri och hantverk, med 1 000 kr/år och 1 500 kr/kurs för husligt arbete. Fr. o. m. budgetåret 1966/67 redovisas bidraget under Bidrag till gymnasieskolor. 6.84 statsbidrag utgår till central och lokal yrkesskola för anordnande av yrkeskurser för installering av starkströmsanläggningar. Bidraget skall i princip täcka de kostnader som ej kan täckas med elev-avgifter. Bidraget redovisas fr. o. m. budgetåret 1966/67 under Bidrag till gymnasieskolor. 6.85 statsbidrag motsvarande bidrag till gymnasieskolor. Fr. o. m. budgetåret 1966/67 redovisas bidraget under Bidrag till gymnasieskolor. 6.86 Statsbidrag till kostnader for permanenta lokaler utgår med högst 75 % av ett bidragsunderlag, beräknat med utgångspunkt i ett grundbelopp av 900 kr/kvm nettogolvyta. Detta grundbelopp, som hänför sig till kostnadsläget den l januari 1956, skall omräknas med hänsyn till därefter inträffade kostnadsförändringar enligt byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex. Till kostnaderna för uppförande av provisoriska lokaler utgår statsbidrag med 325 kr/kvm nettogolvyta. Omräkningar av bidragsbelopp med hänsyn till byggnadskostnads- eller årsindex skall icke ske. 6.87 Bidrag till engångsanskaffning, bidrag till tekniska anordningar för handikappade samt bidrag för sanering av folkhögskolans ekonomi.

SOU 1975: 39 Del 2 155

6.88 1) Bidrag med 90 % av lärarkostnaderna. 2) Till huvudman för folkhögskola, som av Kungl. Maj: t förklarats berättigad till understöd, utgår statsbidrag i form av lönebidrag, avgiftsbidrag och allmänt driftbidrag (enl. 1958: 479). Avlöningsbidrag utgår med 90 % av kostnaderna till löner. Avgiftsbidrag utgår med 100 % av ATP-avgifter och avgifter för sjukförsäkring. Driftbidrag utgår med 26 kr/dag och med 1 kr och 40 öre/dag och elev medan undervisningen pågår. 3) statsbidrag till driftkostnader utgår med belopp som motsvarar lönekostnaderna för rektor och lärare samt till folkhögskolans kostnad för avgifter för rektor och lärare enligt lagen om allmän sjukförsäkring till sjukförsäkring och till försäkring för tilläggspension i den mån statsbidrag till lönekostnad utgår för tjänstemannen. Statsbidrag till kostnader för avlöning till annan personal än rektor och lärare samt för Skolhälsovård utgår för redovisningsår med 65 000 kr, om summan av det tal som motsvarar antalet kursveckor för varje elev under redovisningsåret utgör 3 400. Är talet högre eller lägre, ökas eller minskas beloppet i förhållande härtill, dock med högst hälften. Statsbidrag till kostnader för pedagogisk utrustning såsom litteratur, tidningar, tidskrifter och förbrukningsmaterial utgår för redovisningsår med 13 000 kr, om summan av de tal som motsvarar antalet kursveckor för varje elev under redovisningsåret utgör 3 400. Beloppet jämkas enligt samma grunder som angivits ovan. 6.89 statsbidrag utgår till hälsovården vid folkhögskolor som arvode åt skolläkare. Bidraget har varierat över perioden. Fr. o. m. budgetåret 1968/69 redovisas bidraget under bidrag till driften av folkhögskolor. 6.90 Statsbidrag till folkhögskolor till anordnande av samhällsvetenskapliga kurser. 6.911 statsbidrag till kostnader för länsbibliotek utgår med högst 70 000 kr/år. Medför geografiska eller andra förhållanden särskilt höga kostnader för bibliotekets verksamhet kan i mån av tillgång på medel tilläggsbidrag utgå. statsbidrag till kostnader för lånecentral utgår med belopp som Kungl. Majzt bestämmer. (Fr. o. m. budgetåret 1957/58 t. o. m. 1959/60 redovisas här bidrag till skolbiblioteken.) 6.912 Bidrag utgår efter beslut av Kungl. Maj: t i varje särskilt fall. Bidrag utgår till verksamheter såsom teater, musik och dans, samt konst och utställningsverksamhet. 6.913 Statsbidrag utgår till vissa i statsliggaren angivna stadsteatrar och därmed likställda teatrar. För budgetåret 1972/73 utgår enligt regleringsbrev statsbidragi form av grundbidrag och tilläggsbidrag. Grundbidraget utgår med 55 % av personalkostnaderna enligt bokslut for spelåret 1970/71, dock högst med det för teatern i fråga i regleringsbrevet angivna beloppet. Tilläggsbidrag utgår varje budgetår med 55 % av det belopp med vilket de avsedda kostnaderna för lön och annan ersättning beräknats ha ökat med hänsyn till inträffade förändringar av statstjänstemännens lönerefter det budgetår för vilket grundbidrag senast fastställts, samt ökningen av kostnaderna för avsedda arbetsgivareavgifter. Bidrag har utgått sedan budgetåret 1964/65. Under budgetåret 1972/73 utgick bidrag till följande teatrar, där kommun är intressent. Borås stadsteater, Folkteatern i Göteborg, Göteborgs stadsteater, Göteborgs teater- och konsertaktiebolag, Helsingborgs stadsteater, Malmö stadsteater, Stadsteatern Norrköping-Linköping, Stockholms stadsteater, Uppsala stadsteater, Norrbottens länsteater samt Regionteatern i Västernorrlands län.

156 Del 2 sou 1975: 39

7 Socialvårdoch socialförsäkring(1) Titel Klassifice- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R Bidrag ringav stämmelser PK LK styr- konrela- struktioner tion

7 Barna-och ungdomsvårdutominstitutionerochfritidsverksamhet 7.10 Mödrahjälp.(V) x 1:1 1b 1937:338,339 4 541 5 214 5 477 5 823 ä.s.1956:227 7.11 Mödrahjälpsnämnderna. (V) x 1:1 lbl 1937:847 141 138 162 166 ä.s.1955:480 7.12 Ersättningtill barnavårdsnämnderna x 1.1 1b 1) 1943:382 7 313 9 404 10810 9 893 för bidragsförskottochutfyllnadsbi- ä.s.1960:104 drag.(V) 2) 1964:143 ä.s.1971:902 7.13 Bidragtill barnavårdsnämnderna för x 1.1 1b 1924:361 vissakostnaderenl.barnavårdslagen. ä.s.1948:739 (V) 7.14 Ersättningartill kommunernaenl. social-x 1.1 1b 1963:862 hjälps-ochbarnavårdslagarna m. m. ä.s.1971:981 (V) 7.15 Socialhjälpoch barnavårdför lappar. x I.1 1b 1927:277 ä.s.1971:981 7.16 K Understödåt zigenare.(V) x I.1 1b K.br. 25/3 1960 ä.s.17/121965 7.17 Understödåt flyktingar, utlänningar, x l.1 1b 1) 1950:383 krigshjälpm.m.(V) ä.s.1956:351 2) 1956:492 ä.s.1960:544 3) 1956:492 ä.s.1964:544 4) 1965:725 5) K.br 27.2.1959 6) 1966:500

7.2 Institutioner m. m.för barnochungdomsvård Barnhem 7.20 Bidragtill driften avbarnhem.(V) x 1:2 2b 1945:508 2 276 1 733 1416 1376 ä.s.1965:227 7.21 Bidragtill inrättandeavbarnhem.(V) x 1:2 2b 1945:507 927 l 080 551 250 ä.s.1965:226

7.3 Övrigainstitutioner 7.30 Bidragtill driften avanstalterför halv- x lV:2 2b 1) 1944:1 3 011 3 054 4 052 4 214 öppenbarnavård.(V) 2) 1957:677 ä.s.1959:201 7.31 Bidragtill försöksverksamhet rörande x lV:2 2b K.br. 26/4 1957 24 91 barndaghem. (V) 7.32 Bidragtill driften avbarnstugoroch x lV:2 2a 1) 1957:677 jordbruksdaghem. (V) ä.s.1959:201 1) Kommunalabarnstugor 2) 1963:379 2) Enskildabarnstugormedkommu- 3) 1966:173 nalt understöd ä.s.1972:424 7.33 Bidragtill anordnandeavbarnstugor. x lV:2 2a 1963:379 (V) ä.s.1972:246 1) Kommunalabarnstugor 2) Enskildabarnstugormedkommunalt understöd 7.34 Bidragtill kommunalafamiljedaghem. x lV:2 2bl 1968:236 (V) ä.s.1972:112 7.35 K Bidragtill ferievistelseför barn.(V) x lV:2 1a 1967:473 K.br. 30/6 1967 ä.s.K.br. 10/5 1968 1502 1 599 1 701 1599 7.36 Bidragtill driften avbarnkolonier x lV:2 1a K.br. 20/5 1955 m. m. (V) ä.s.K.br. 30/6 1967

7.4 ÅIdringsvdrd 7.40 Bidragtill anordnandeavpensionärs- x 1:1 1d 1939:462 ochålderdomshem samtbostadstillägg O. 1953:489 för pensionärer.(V) ä.s.1967:158

7.5 Socialhiälp 7.50 Socialvårdi allmänhet.(V) x 1:1 1b(3) 1) 1918:422 4 397 ä.s.1948:720 2) 1948:742 3) 1951:124

sou 1975: 39 De: 2 157

62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73 59/60 60/61 61/62

6 496 5 199 603 - 58 20 4 6 5 853 5 823 158 165 155 130 10* 23 195 23455 26 395 26 841 47 727 55 435 55 776 65 815 84 201 78 067 115908 221038 16594 19 338

1441 1 268 1 193 1635 949 l 148 1 321 158 417 324 287 486 136 131 735 507 23

4 604 4 768

82 69 140 126

6 662 12758 16623 22 919 27 786 31233 43 958 76 044 121216 191546 l) 3 190 3 753 - 4 962 2 706 1205 62 4 667 13832 13468 7 981 2) 171 177 351

4 067 21953 34 244 37 320 44 941 51651 59 021 30 931 l) 45 2 684 - - 5475 699 692 917 2718 13844 8162 2) 511 6 654 23 825 38 265 55 227 1506 3 707 3 013 3 674 3 776 3 573 1 700 l 700 1 700 1 700 2 857 3 766 2 975 2 958 594

153 Del 2 sou 1975:39

7 Socialvårdoch socialförsäkring(2) Titel Klassifice- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R Bidrag ring av stämmelser PK LK styr- konrela- struktioner tion

7.51 K Ersättningartill kommunernaenl. so- x 1:1 1b Sebilaga.1937:862 6 067 3 776 6688 cialhjälpsroch barnavârdslagarna m. m. ä.s.1971:981 (V) 7.52 K Socialhjälpochbarnavårdför samer. x 1:1 lb 1927:277 202 214 233 233 ä.s.1971:981 7.53 K Barnavårdiallmänhet.(V) x 1:1 1b 1924:361 769 ä.s.1960:970. 1971:308 ä.s.1971:885 7.54 K Bidragtill barnavârdsnämnderna för x 1:1 1b 1924:361ä.s. 177 vissakostnaderenl.barnavårdslagen. (V) 1960:97

Socialhemhiälp(åldringsvård) 7.55 K Bidragtill avlönandeavhemvårdarin- x IV:2 1a K.br 13/5 1960 3 639 3 050 3 879 4 801 nor. (V) 7.56 K Socialhemhjälp.(V) x IV:2 2b 1964:427

7.6 Nykrerhelxvdrd 7.60 K Bidragtill kommunalanykterhetsnämn-x 1:1 1b 1,2)1954:431 4 593 6 252 9 242 10436 der. (V) Ca2 %avbudgetanslaget ä.s.1971:121 gårtill privatastiftelser. 2) Prop.1958:1bil. 7 3) K.br 3/5 1963 4) Prop.1963:1bil. 7 5) Regl.brev 1963/64 6) 1955:428 ä.s.1972:530 7.61 K Resekostnader vid intagningvid allmän› x 1:1 1b 1955:427 133 155 navårdanstalterför alkoholmissbrukare. (V) 7.62 K Bidragtill främjandeavnykterhets- x 1:1 1b K.br. 11/5 1956 76 83 96 73 nämndernas verksamhetm. m. å.s.25/6 1962 7.63 l statsbidragför anordnandeavvårdan- x 1:1 2a 1) 1955:425 9 28 63 96 stalterför alkoholmissbrukare samt äls.1970:123 behandlingshem ochinackorderings- 2) Brev7/5 1971 hemför narkotikamissbrukare. (V) 7.64 K Bidragtill driften x 1:1 2a 1) 1955:426 1 210 l 751 2 268 3 012 1) avvårdanstalterför alkoholmissbru- O. 1963:381 kare.(V) ä.s.1972:235 2) av* “andlingshemochinackorde 2) Kungl.Maja beslutar ringshemför narkotikamissbrukare. i varjesärskiltfall 3) för sådanakostnadersomföranletts 3) 1955:426 avatt narkotikamissbrukare vistats påinaekorderingshem för alkoholmissbrukare. 4) avvårdcentral,somhuvudsakligen är 4) 1954:431 avseddför narkotikamissbrukare äts.1971:121 under25år. (Utgårendasttill kommun ellerlandstingskommun.) 5) kostnaderför tillfälligt omhänderta- 5) 1955:428 gandeenl.lagenom nykterhetsvård. ä.s.1972:530

7.7 Övrigsocialvárd Arbetsvárd 7.70 K Bidragtill kommunalochenskildar- x lV.2 2bl K.br. 3/6 1955 S59 700 874 1041 betsvârdsverksamhet. (V) 1958:287 7.71 K Bidragtill driftkostnadervid arbets- x lV.2 1a 1918:422 57 66 65 71 hem. ä.s.1948:774 7.72 1 Bidragtill anordnandeavverkstäder x x lV.2 2b 1960:212 för handikappade.(V) ä.s.1971:107 1) 20% kommun 2) 80% landsting 7.73 K Bidragtill driften avverkstäderför x x 11.2 2b 1960:212 handikappade. (V) ä.s.1971:107 1) 20% kommun 2) 80%landsting 7.74 K Särskildaåtgärderför cuL sanpassningx x lV.2 1) 1966:368O. 1968 + (arbetsvård).(X1) 246ä.s.1971:448 . .- 1)20 % kommundärav70 %investerb. 2) 1966:370 2) 80%landstingdärav70% invester- ä.s.1971:107 bidrag RegLbr.1972-06-02 äls.1972-07-21

Del 2 159

61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73 59/60 60/61

i . i 6 429 6159 6 361 6 892 7120 10173 9 639 10950 11929 15623 22648 24 884 28 897 39 738

237 286 269

4 395 2 484 99* 19800 58 768 76 734 96 905 127400 159258 185815 218064 249475

14 188 16097 37 502 28 896 33 100 40 348 50 641 61 144 67 630 74 908 81 594 94 483 15275 11427

71 72 83 76 81 22 20 45 107 85 174 123 45 207 474 394 304 58 40

6588 6810 7965 9517 10898 12804 15159 16698 19992 29 741 30 891 3444 5512 6386

1 235 63 46 36 27 20 9 731 4 328 6 501 11685 8 481 12534 20107 18649 23 506 31620 1473 2 974 146 866 1 300 2 337 1696 2 507 4 021 3 730 4 701 6 324 1) 295 595 2 379 585 3 462 5 201 9 348 6 785 10027 16086 14919 18805 25 296 2) 1 178 1521 1980 2 476 5 869 10782 13895 17 715 21623 29 093 43 246 67 685 79464 495 1 174 2156 2 779 3 543 4 325 5 819 8 649 13537 15892 1) 304 396 1584 1981 4 695 8 626 11116 14172 17 298 23 274 34 597 54148 63 571 2) 1 217 255000 341 300 1) 51000 68 260 2) 204000 273040

160 Del 2 SOU 1975: 39

7 Socialvårdoch socialförsäkring(3) Titel Klassiñce- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R Bidrag ringav stämmelser PK LK styr- konrela- struktioner tion

7.8 Åtgärdervidarbetslöshet 7.80 K Kontantstödvid arbetslöshet.(XI) x IV.2 1b 1) 1949:278 ä.s.1966:368 O. 1968:246 ä.s. 1972:300 2) 1972:811 7.81 K Sy sclsäuningsska, ” åtgärderför x x IV.2 1b 1) 1949:278 + arbetslösa.(X1) 1.] 1b 2) 1966:368 l 1) Driftbidrag. ä.s.1972:118 2) Investeringsbidrag. 3) CirkulärH. 6/1968 3) Beredskapsarbeten påvägarochgator.

Omskolning 7.82 K Yrkesutbildningvid arbetslöshet x x lV:2 2b 1945:445 x x x x 1) Vissastatsunderstödda åtgärdervid als.1971:818 arbetslöshet. 2) Kommunaltarkivarbete. 3) Projekteringavkommunalaberedskapsarbeten.

7.9 Övrigt Rättsh/älp 7.90 K Understödför utomprocessuellrätts- x IV.2 1b 1) 1919:639 769 942 1 053 l 246 hjälp.(ll) ä.s.1965:301 2) 1946:619 ä.s.1965:302

Hurmoderssemerterverksa het 7.91 K Bidragtill underlättandeavhusmoders- x lV:2 2a 1946:233 semester samtdriften avsemesterhem. (V) ä.s.1969:782 l) Underlättandeavhu muderssemester 1 741 2 442 1038 2) Driften avsemesterhem. 291 1) 2) 124 120 526 7.92 K Familjerådgivning(V) x lV:3 lbl 1960:710

Handikappvdrd 7.93 K Färdtjänst.(V) x IV.2 1b 1) ämbskr. 1971-07-01 ä.s.1972-01-28 2) 1965:254 ä.s.1971:279 7.94 K Hjälpmedelför handikappade.(V) x 1.2 1b 1) K.br. 6/6 1962 2) 1968:238 ä.s.1972:410 och 774 3) 1968:350 äts.1970:262 7.95 K Tolkar åt döva.(V) x lV:2 lbl 1968:204 äls.1972:391 7.96 K Pensionârsbostadsbidrag. (V) x 7.97 K Bostadstilläggför pensionärer.(V) x 7.98 K lnvaliditetsförebyggande åtgärderm.m. x 1.2 3c Transfereringarnas 4 150 4 236 4 604 4 900 (V) (Åtgärdertill förebyggande och storlekbeslutasfrån havandeavinvaliditet) fall till fall.

De] 2 151 59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73

11 200 1) 353 2) 461 031

1327 1394 1521 1623 1711 1805 2 328 2 777 2 723 2 957 3143 3 517 5 236 2 533

2 947 3 099 94 92 95 101 223 88 97 103 534 467 491 854 l 646 1 374 - l 24 44 84 115 172 320 242 406 346 430 117 112 2706 19461 21549 26047 33467 43436 60544 76965110471128851144503

4722 5371 5899 5670 6860 7455 7143 8018 255 8540 9555 10027 11480 13615

162 Del 2 SOU 1975: 39

Huvudlinjer i bidragens konstruktion

7.10 Fr. 0. m. 1955 kompletterar mödrahjälpen moderskapshjälpen (allmänna sjukförsäkringen). Bidraget som är behovsprövat utgår med max. 600 kr/erkänd hjälpsökare. statsbidrag utgår med kommunens hela kostnad. 7.11 Bidrag till landsting och stad utanför landsting för arvode åt ordf. och ledamot i mödrahjälpsnämnderna. 7.12 Utgift för bidragsförskott bestrids, i den mån ersättning ej kunnat uttagas av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelarav statsverket och till en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd utgivit förskottet. 7.13 statsbidrag till kommuns kostnader för övervakare samt ersättning för utgifter för skyddsuppfostran av person i ålder 18-21 år, då dessa icke intagits på ungdomsvårdsskola. Bidraget redovisas under 7.5 Socialhjälp m. m. 7.14 statsbidrag till kommuns kostnader för omhändertagande av barn ej bosatta i kommunen. Bidraget redovisas under 7.5 Socialhjälp m. m. 7.15 statsbidrag till kommuns kostnader för socialhjälp och barnavård för lappar. Bidraget redovisas under 7.5 Socialhjälp m. m. 7.16 statsbidrag till kommuns kostnader för vård och erforderligt understöd åt zigenare. Bidraget redovisas under 7.5 socialhjälp m. m. 7.17 statsbidrag till kommun för kostnader för vård och erforderligt understöd åt flyktingar m. m. Bidraget redovisas under 7.5 Socialhjälp m. m. 7.20 statsbidrag utgår till barnhem med 1:50 kr/barn och dag om den vårdavgift som uttages ej överstiger 3 kr/barn och dag. För mödrahem utgår bidrag med 3: 50 kr/barn och dag om vårdavgift ej uttages. - tomt och inventarier 7.21 statsbidrag med 75 % av byggnadskostnaderna inräknade - dock max. 9 000 Vid köp av byggnad eller vid kr/vårdplats. ianspråktagande av byggnad tillhörande den sökande utgår bidrag med max. 6 000 kr resp. 4 000 kr per vårdplats. Den särskilda bidragsgivningen till uppförandet, inrättandet och driften av barnhem m. tl. avlöses av ett allmänt skatteutjämningsbidrag till kommunerna fr. o. m. l/l 1966. 7.30 I mån av medel utgår statsbidrag till daghem, eftermiddagsskolor och jordbruksdaghem. För jordbruksdaghem utgår statsbidrag med högst 60 % av driftkostnaderna. För övriga institutioner utgår lönebidrag med max. 50 % av lönekostnaden samt kostbidrag med max. 30 öre/barn och dag. Redovisas fr. o. m. 1961/62 under Bidrag till driften av barnstugor. 7.31 statsbidrag till försöksverksamhet rörande daghem utgick mellan 1957/58 och T 1962/63 till vissa kommuner. 7.32 Fr. o. m. 1966 utgår statsbidrag/plats. Fr. o. m. 1972 är bidragsbeloppet 4 000 kr/plats för barnstuga och 2 000 kr/plats för eftermiddagshem, samt 60 % av driftkostnaderna för jordbruksdaghem. 7.33 Anordningsbidrag utgår för nybyggnad, om- eller tillbyggnad eller inköp av byggnad för barnstuga som anordnas på sådant sätt att varje plats kan användas för minst fem timmar/barn « barntillsyn och dag. - Anordningsbidrag utgår med 5 000 kr/plats. Bidrag må icke utgå med belopp som överstiger kostnaden för anordnandet av barnstugan. 7.34 Till kommun med högst 10000 invånare utgår statsbidrag för kommunal familjedaghemsverksamhet till den del det sammanlagda antalet inom kommunen anordnade platser i barnstuga eller kommunalt familjedaghem överstiger en plats för varje fullt 200-tal invånare. Till kommun med mer än 10 000 invånare utgår sådant statsbidrag till den del det sammanlagda antalet inom kommunen anordnade platser i barhstuga eller kommunalt familjedaghem överstiger, för det första 10 000-talet invånare, en plats för varje fullt 200-tal invånare och för överskjutande invånarantal en plats för varje 100-tal invånare. statsbidrag utgår med 35 % av kommunens kostnader för lön och sociala förmåner åt dagbarnsvårdare efter avdrag av influtna föräldraavgifter. 7.35 Bidrag utgår för varje barn under 15 år, som av kommun eller genom kommuns förmedling under året bereds vistelse på barnkoloni eller i feriehem, med 100 kr eller, om barnet är handikappat eller sjukt, med 200 kr per år. 7.36 statsbidrag utgår i mån av medel med max. 22 kr/dag och barn. 7.40 Bidragen redovisas under 2.1 Hyresfastigheter samt 2.2 Bostadspolitiska åtgärder.

SOU 1975: 39 Del 2 163

7.50 statsbidrag till kommun för kostnader enligt fattigvårdslagen för fattigvård åt i kommunen icke mantalsskriven person. (Fr. 0. m. budgetåret 1956/57 redovisas bidraget under Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m.) 7.51 statsbidrag till kommuns kostnader för personer ej bosatta i kommunen samt kostnader för omhändertagande och övervakande av barn för skyddsuppfostran. Till bidraget sammanförs fr. o. m. budgetåret 1956/57 följande anslag: Socialvård i allmänhet, Barnavård i allmänhet samt Bidrag till barnavårdsnämnder för vissa kostnader enligt barnavård slagen. 7.52 Statsbidrag til] kommuns kostnader för socialhjälp och barnavård för lappar med 3/4 av kostnaden för Vårdbidrag och med full kostnadstäckning för byggande av pensionärshem för samer. Bidraget redovisas fr. o. m. budgetåret 196 2/63 under bidraget Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m. 7.53 Statsbidrag till kommun för kostnader, enligt 63 § barnavårdslagen. (Fr. o. m. budgetåret 1956/57 redovisas bidraget under Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m.). 7.54 Statsbidrag till barnavårdsnämnder för vissa barn som av nämnderna överlämnats till enskilda hem eller barnhem. Statsbidrag till kommunens kostnader för övervakare samt ersättning för utgifter för skyddsuppfostran av person i åldern 18-21 år, då dessa icke intagits på ungdomsvårdsskola. (Bidraget redovisas fr. o. m. budgetåret 1956/57 under Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m.). 7.55 Statsbidrag med 1400 kr/år för heltidsanställd hemvårdarinna. Bidraget är maximerat med hänsyn till kommunens folkmängd. För varje påbörjat hundratal invånare erhåller kommun max. 35 kr/ stad respektive 70 kr i annan kommun. Som villkor gäller att landsting eller stad utanför landsting bidragit med belopp motsvarande min. halva statsbidraget. Särskilt statsbidrag till hemvårdarinnor upphörde budgetåret 1961/62. Skolbidraget ökade med motsvarande belopp. Budgetåret 1964/65 återkommer bidrag till social hemhjälp som ett särskilt bidrag. Statsbidrag utgår med 35 % av kommunens nettokostnader för hemvårdarinnor, hemsamariter etc. Statsbidrag kan också utgå till kommuns kostnad för enskild sammanslutning, som bedriver social hemhjälpsverksamhet. 7.60 l) Statsbidraget har under perioden varierat mellan 60 och 75 % av kommunens kostnader för de uppgifter vilka åligger nykterhetsnämnden enl. gällande författningar. 2) Bidrag till kommunal nykterhetsnämnd med 75 % av kostnaderna för drift av alkoholpoliklinik. 3) Statsbidrag till kostnad för ersättning åt person för övervakning av alkoholmissbrukare med 35 kr i arvode och 15 kr för övriga kostnader/ månad och vårdfall. 4) Kostnader för familjevård med 75 %. 5) Bidrag till kostnader som påföras nykterhetsnämnd för utredningar beträffande alkoholmissbrukare som författningsenligt åligger både barnavårds- och nykterhetsnämnd men som verkställs genom barnavårdsnämndens försorg. 6) Kostnader för tillfälligt omhändertagande enl. lagen om nykterhetsvård med hela kostnaden om omhändertagandet äger rum i allmän eller statsunderstödd enskild vårdanstalt för alkoholmissbrukare. 7.61 Ersättning för nykterhetsnämnders kostnader för inställande av vårdbehövande å allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare. 7.62 Bidrag till resor för personal vid nykterhetsnämnder, vårdanstalter för alkoholmissbrukare, polisväsendet, övervakare samt andra frivilliga medhjälpare inom nykterhetsvården. 7.63 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare, inackorderingshem för omhändertagande av alkoholmissbrukare under fritid samt behandling och inackorderingshem för narkotikamissbrukare (1971). Statsbidraget har under perioden ökat från 4 500 (3 500) kr till 30 000 (20 000) kr/plats. 7.64 l) Vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Bidraget har varierat över tiden enl. följande. För vârdanstalt med garantibidrag från max. 11 kr - 59 kr/dag och vårdplats och med beläggningsbidrag från max. 7 kr - 28 kr/dag och vårdad.

164 Del 2 SOU 1975: 39

För inackorderingshem med garantibidrag från 5 kr och beläggningsbidrag med 4 kr/dag och (plats) vårddag till 75 % av hemmets nettokostnad. 2) Behandlings- och inaekorderingshem för narkomaner. Bidrag med 75 % av hemmets nettokostnader dock max. 20 000 kr/plats och år. 3) Bidrag för kostnader motsvarande bidrag till alkoholmissbrukare. 4) Bidrag med 75 % av nettokostnáderna. Bidrag med hela kostnaden om omhändertagandet ej äger rum i allmän eller statsunderstödd enskild vårdanstalt för alkoholmissbrukare. 7.70 statsbidrag med 50 % av föreståndares och arbetsledares löner. Göteborgs stad har särskilt avtal där statsbidrag utgår med 75 % av kommunens kostnader. 7.71 statsbidrag till kommun med 250 kr/halvår. För envar av det antal understödstagare eller försörjningspliktiga som i medeltal för dag under näst föregående halvår varit intagna på arbetshem. 7.72 statsbidrag till huvudman med max. 325 kr/m” nettogolvyta och max. 15 m/arbetsplats. 7.73 statsbidrag för hyrande av verkstadslokaler med 50 % av kostnaderna och 45 % av lönekostnaderna för arbetsledare och föreståndare. 7.74 Statsbidrag utgår l) till anordnande av lokaler med max. 390 kr/kvm och för hyra 125 kr/kvm nettogolvyta. (För det allmänna stödområdet utgår bidrag med 500 kr resp. 175 kr/kvm.) 2) till anskafftning av första uppsättningen maskiner eller likvärdig utrustning med 50 % (i särskilt fall med 2/3) av anskaffningskostnaden. 3) som driftbidrag för arbetsprövning och arbetsträning för lokalhyra och klientersättning samt 8 000 kr/år för arbetsprövningsavdelning och 5 000 kr/år för träningsverkstad. 4) som lönebidrag till arbetsgivare med 2 kr/tim sysselsatt handikappad. 5) som bidrag till arbetsbiträde med 3 000 kr för halvt år och person i stället för bidrag till halvskyddad sysselsättning. 6) allmänna beredskapsarbeten. 7.80 l) Statsbidrag utgår till kontantunderstödsverksamhet som kommun bedriver med tillstånd av AMS. Statsbidrag till kommunal kontantunderstödsverksamhet utgår med 20 % av de kostnader för verksamheten som arbetsmarknadsstyrelsen godkänner. Statsbidrag beräknas för kalenderår. 2) Kostnad för kontantunderstöd åt utlänningar bestrids av statsmedeL 7.81 1) Statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten. Beslut om bidrag sker i varje särskilt fall. 2) Statsbidrag utgår ifråga om kommunalt beredskapsarbete eller arkivarbete med 33 % av de godkända kostnaderna för arbetet. AMS kan i särskilda fall höja resp. minska statsbidraget. Generellt har utbetalats 50 % av de godkända kostnaderna för kommunala beredskapsarbeten till kommuner i de fyra nordligaste länen. Enligt kungörelse om förhöjt statsbidrag till vissa kommunala beredskapsarbeten utgick statsbidrag med upp till 75 % av de godkända kostnaderna for kommunala beredskapsarbeten som påbörjats efter den 1 juli 1971 och huvudsakligen utfördes under tidsperioden 1 november 1971 - 30 juni 1972. Enligt kungörelse (1972: 811) om förhöjt statsbidrag utgår statsbidrag med upp till 50 % av de godkända kostnaderna för kommunala beredskapsarbeten som påbörjats efter den 1 juli 1972 och som utföres under tiden 1/8 1972 - 30/4 1973. Beträffande arkivarbeten har AMS fastställt att de kostnader som kan godkännas är dels lönekostnaden för det kommunala arkivarbetet dels sociala m. fl. kostnader för arkivarbetets bedrivande liksom resor och traktamentskostnader. De sistnämnda kostnaderna har generellt fastställts till 50 % av lönekostnaden. - 7.82 Statsbidrag med hela kostnaden för ersättning till kursföreståndare och lärare, för anskaffande eller förhyrande av maskiner med därtill hörande anordning för läroböcker samt för olycksfallsförsäkring för föreståndare, lärare och kursdeltagare. Statsbidrag till övriga kostnader utgår enl. grunder, som Kungl. Majtt i särskild ordning bestämmer. 7.90 l) Statsbidrag till kommun eller landstingskommun för fri rättshjälp. 2) Landstingskommun som tillhandahåller fri utomprocessuell rättshjälp äger rätt till statsbidrag med 50 % av kostnaderna. 7.91 Bidraget fördelas mellan landstingens husmoderssemesterhemsnämnder. Nämnderna beviljar sedan stipendier till de bosatta i resp. landsting. Bidrag till semesterhem utgår med 4 kr. (1969)/gäst och dag under förutsättning att landsting beviljat bidrag med min. 1:50 kr/gäst och dag.

SOU 1975: 39 Del 2 165

7.92 statsbidrag utgår till kostnader för läkares och kurators avlöning och resor i tjänsten. Bidrag till avlöningskostnaderna utgår med ett årligt belopp motsvarande hälften av de verkliga kostnaderna, för varje läkare dock högst 6 000 kr och för varje kurator högst 3 000 kr. Statsbidrag till resor utgår med mellan 50 och 70 % av rese- och traktamentskostnaderna beroende på kommuns geografiska läge. 7.93 Vårdartjänst åt handikappade tillhandahålles via kommunerna. Medlen utbetalas av styrelsen för vårdartjänst. Särskilt beslut gäller för Solna stad. Försöksverksamhet. (25 % av anslagen har redovisats som transfereringar till kommuner.) 7.94 statsbidrag utgår med belopp motsvarande skälig kostnad för anskaffande, förhyrning eller reparation av hjälpmedel. Socialstyrelsen upprättar förteckning över de hjälpmedel för vilka statsbidrag utgår (hjälpmedelsförteckning). Innan socialstyrelsen beslutat föra upp hjälpmedel i hjälpmedelsförteckningen skall styrelsen inhämta medgivande av Kungl. Maj: t om beslutet har stor principiell eller ekonomisk betydelse. I fråga om hjälpmedel för vilken kostnaden överstiger 5 000 kr skall sådant medgivande alltid inhämtas. 7.95 Inom ramen för en försöksverksamhet i syfte att tillgodose de dövas behov av tolk utgår statsbidrag till kostnaden för arvode åt tolkar för döva. 7.96 Jfr nr 2.21 7.97 Jfr nr 2.22 7.98 Förutom riksförsäkringsverkets sjukvårdande verksamhet vid tre fristående sjukhus i Nynäshamn, Tranås och Åre bedrivs genom avtal mellan riksförsäkringsverket och vissa kommunala sjukhushuvudmän vård av vissa invalidiserande sjukdomar. Sådana lasarettsavdelningar finns vid lasaretten i Lund, Vänersborg, Umeå, Lidköping, Norrköping och Boden. Fr. o. m. 1973 inordnas hela verksamheten i den sjukvårdsverksamhet som åvilar sjukvårdshuvudmännen. (På grund av svårigheter att exakt ange transfereringarna till kommun har här 35 % av anslaget under perioden upptagits som transfereringar.)

166 Del 2 SOU 1975: 39

8 Hälso-ochsjukvård.(l) Titel Klassifice- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R. Bidrag ring av rämmelser PK LK styr- konrela- struktioner tion

8.1 Vis:hälso-och sjukvård 8.10 K Bidragtill visshälso-ochsjukvård.(V) x 1:2 lc Avtal + 1) Driftbidrag. 1 2) Investeringsbidrag. 8.11 l Bidragtill anordnandeavbarnavdel- x 1:2 1a 1939:537 12 262 223 518 ningarvid lasarettm. m. (V) ä.s. 1958:567 8.12 K Bidragtill driften avbarnavdelningar x 1:2 1a 1939:538 1 245 1 184 1096 1 301 vid lasarettm. m. (V) äts.1960:676 8.13 K Bidragtill stödjebandage ochproteser x 1:2 1b K.br 2/5 1941 1 555 1916 2 402 3 293 vid Ortopediskalasarettsavdelningar. (V) 8.14 K Bidragtill driften avcentralanstalter x 1:2 1a K.br 13/6 1947 l 776 959 1 198 2 426 för radioterapi.(V) ä.s.K.br 29/6 1964 8.15 1 Bidragtill anordnandeavradiotera- x 1:2 lc Avtal peutiskakliniker. (V) 8.16 K Bidragtill driften aven neurokirurgisk x 1.1 1a K.br. 21/5 1954 356 165 99 90 avdelningvid lasaretteti Lund.(X1) ä.s.K.br. 6/6 1962

8.2 Vårdavpsykisktsjuka 8.20 K Bidragtill driften avvissamentalsjuk- x 1:2 lc Avtal hus.(V) 8.21 K Bidragtill mentalsjukvården iStockh0lm, x 1:2 lc Avtal 1) 23 652 26 385 30 325 35092 + GöteborgochMalmö.(V) 2) 1 1) Driftbidrag. 2) Investeringsbidrag. 8.22 l Bidragtill drift ochanordnandeavkli x 1:2 lc Avtal + nikerför psykisktsjukam.m.(V) K 1) Driftbidrag. 2) 1... .teringsbidrag 8.23 l Utrustningavvissakliniker för psykiskt x 1:2 lc Avtal sjuka.(V) 8.24 1 Bidragtil1anordnandeavpsykiatriska x 1:2 1a 1946:421 - _ _ 408 kliniker vid lasarett.(V) ä.s.1958:572 8.25 K Bidragtill driften avpsykiatriskakliniker x 1:2 1a 1946:422 32 49 79 338 vid lasaretten.(V) ä.s.1960:677 - 8.26 1 Statsbidragtill anordnandeavsjukhem x 1:2 la 1937:296 105 225 46 för lättsköttapsykisktsjuka.(V) ä.s.1950:277 K.br. 25/11 1965 8.27 K Statsbidragtill driften avsjukhemför lätt- x 1:2 1a 1937:297 1622 1635 1 945 2 132 sköttapsykisktsjuka.(V) ä.s.1954:486 8.28 K Bidragtill epileptikeranstalter.(V) x 1:2 1a 1957:469 48 32 32 8.29 K Bidragtill driften avanstalterför psyko- x 1:2 2a 1937:303 220 205 289 197 patiskaochnervösabarn.(V) ä.s.1952:557K.br. 16/6 1966 8.30 K Bidragtill psykiatriskakliniken i Lund. X 111.2 1C Avtal 1640 l 677 1963 1 898 (V) 8.31 l Bidragtill uppförandeoch utrustningav x 111.2 lc Avtal K.br 12/12 1958 enpsykiatriskklinik vid SztGöranssjuk- ä.s.K.br›29/41960 husi Stockholmm. m. (V)

8.4 Somatiskvård 8.40 l Bidragtill anordnandeavsjukhemför x 1:2 1a 1951:820 187 433 603 269 långvarigtkroppssjuka.(V) ä.s.1954:505K.br. 3/6 1960 8.41 K Bidragtill driften avsjukhemför lång- x 1:2 2a 1951:821 3 648 4 041 4 391 4 177 varigtkroppssjuka.(V) ä.s.1954:506

8.5 Distriksvdrd 8.50 K Bidragtill provinsialläkarväsendet m. m. (V) x 1:2 lbl Avtal + 1) Driftbidrag. 1 2) Investeringsbidrag. 8.51 l Provinsialläkare. (V) x 1:2 la 1923:22 x x x x ä,s.1952:215 8.52 K Bidragför kostnadertill extraprovinsial- x 1:2 lbl 19112163 44 27 17 16 läkare.(V) ä.s. 1925:206 8.53 K Bidragtill avlöningaråt distriktssköter- x l11:3 bl 1935:428 7 267 8 827 9 492 10228 skor.(V) ä.s.1956:292 8.54 K Bidragti11förebyggande mödra-och x 1V:3 1b 1944:396O. 1955: 2 555 3 825 6 274 6 632 barnavård.(V) 482als.1965:245 8.55 K Bidragtill förebyggande mödra-och x 1V:3 1b 1944:396O.1955: 710 1 218 1 530 barnavârd:Resor.(X1) 482ä.s.1956:290 8.56 K Bidragtill avlöningaråt distriktsbarn- x 1:3 lbl 1947:429 3 215 3 097 3 389 3 353 morskor.(V) â.s.1965:244

De] 2 167

60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73 59/60

1)73087 87919104295109042 114000 96018 2) 3 511 24004 123 167 168 144 - - 55 121 1277 1246 1301 1259 1337 1257 1087 1411 27 x x x x x x x x x x x 3 366 4 148 6 154 1929 1911 2169 2 670 4 833 2 S95 - 778 743 91 37 - 471 1451 78 64 56 38

664 8414 9 918 21201 13 703 400 40 258 38450 45 389 50 700 58 955 65 459 75 371 106246 206 368 7 642

1) 306 840 699 452 916 387 909476 947 221 1060527 1464851 2) - 10891 70 508 8 680 95 688 59381 148238 4610 2629 2503 1560 2195 588 264 156 - 1 368 564 1092 1 266 435 524 632 698 636 820 741 754 444 199 440 234 117 170 324 90

2170 2 329 2 134 2 104 2 276 2 193 2 214 2 285 198* 34* 64 68 64 65 l 676 2 106 2 256 2 570 286 349 316 334 1271 2191 2 604 1052

2 171 2 366 2 525 1 325 1036 538 -° 65

419 288 643 1 262 424 411 90 470

6 033 5 311 4 944 5 310 5 064 5 062 5 043 5 346 1020 487

1) 11 165 22 056 27 532 27 021 33 891 - 450 562 273 - 2) x x x x x x x x x x x x x x 13 12 5 11 2 10359 11104 12675 13 776 16432 16476 18742 19275 468 6875 7199 7843 7818 8811 7793 11123 10 792 5

3218 3610 3692 149 - 3127 3124 3172 3239 3354

168 Del 2 SOU 1975: 39

8 Hälso-ochsjukvård.(2) Titel Klassiñce- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R Bidrag ringav stämmelser PK LK styr- konrela- struktioner tion

8.57 K Bidragtill avlöningaråt distriktbarn- x 1:3 lbl 1947:429 41 54 61 morskor:Hemförlossning.(V) als.1957:369 8.58 K Bidragtill driften avfolktandvården. x lV:2 1a 1961:278 9 083 9 098 9 227 9 887 (V) ä.s.1973:462 8.59 I Bidragtill utrustningavpolikliniker x lV:2 1a 1961:278 196 239 132 149 för folktandvården.(V) ä.s.1969:664

8.6 Övrigasjukhus 8.60 l Bidragtill anordnandeav tuberkulos- x 1:2 2a 1914:292ä.s.1949: 89 665 292 vårdanstalter.(V) 628 K.br 25/11 1965 8.61 K Bidragtill driften avvårdanstalterför x 1:2 2a 1939:480 4 006 3 715 2 804 2 123 lungtuberkulos.(V) ä.s.1958:569 8.62 K Bidragtill driften avanstalterför kirur- x 1:2 2a 1) 1937:209 27 367 278 279 gisktuberkulos.(X1) ä.s.1958:570 2) K.br. 9/10 1953 ä.s.K.br. 25/11 1965 8.63 K Understödjande avdispensärsverksam- x 1:2 lbl 1937:400 l 636 1418 l 748 1531 het m. m. ä.s.1963:347 8.64 K Bidragtill lokalaskärmbildundersök- x 1:2 1b K.br. 15/5 1959 480 602 487 932 ningar. 8.65 l Bidragtill anordnandeavepidemivård- x 1:2 1a 1920:6675.5.1927: 18 - 60 anstalter.(V) 257K.br 25/11 1965 8.66 K Bidragtill driften avepidemivårdan- x 1:2 1a 1939:261ä.s.1949: 436 430 397 389 stalter.(V) 632 K.br 20/6 1952 8.67 K Bidragtill behandlingavvissalupus- x 1:2 1b 1953:452ä.s.1959:435 - 2 1 1 patienterfrånlandsorten.(V) 8.68 l Bidragtill anordnandeochdrift avfor- x 1:2 1a 1937:742 + lossningsanstalter. (V) ä.s.1958:571 K 1) Driftbidrag. K.br. 25/11 1965 1) 246 147 405 89 2) Investeringsbidrag. 2) 500 8.69 K Skyddsympningar. (V) x 1:1 1b 1) 1958:428 1) 110110. ä.s.1972:681 1) - 297 1447 1 284 2) Difteri. 2) 1945:334 2) 25 100 110 113 ä.s.1959:205 25* 8.70 K Åtgärdermot utbredningavkönssjuk- x 1:1 lbl 1933:239 916 961 915 1026 domar.(V) 8.71 K Bidragtill Sjuktransportermedtlygplan x 1V:1 lc Prop.1954:59 x x x x ochhelikopterflyg.(X1) Avtal

8.8 Omsorgom psykisktutvecklingsstörda 8.80 K Bidragtill driften avsärskolor.(V) x 1:1 . 2b] l) 1954:739 6 996 8 970 8 839 10535 2) 1968:751 ä.s.1970:262 8.81 K Bidragtill driften avvårdanstalterför x 1:2 1a 1954:739 8 395 8 274 8 480 8 741 psykisktutvecklingsstörda. (V) ä.s.1965:340 8.82 1 Bidragtill anordnandeavvårdhemm. m: x 1)l:2 1)1a 1) 1954:738 2 831 2 622 979 5509 samtsärskolor(vissainstitutionerför 2) 1:1 2)2a 2) 1968:350 psykiskt utvecklingsstörda). (V) ä.s.1972:789

8.9 Övrigt 8.90 K Allmänhälsokontroll.(V) x lV.4 lc Försökverksamhet. Avtal Prop.1970:1 8.91 K Abortförebyggandeåtgärder.(V) x 1V.3 1a bil. 7. 1945:863ä.s. 179 243 283 280 - 1955:46 8.92 K Bidragtill psykiskbarna-ochungdoms- x 1V.2 lbl l) 1945:489 289 392 622 501 värd.(V) 2) 1960:619

8.l 00 Undervisningssjukhus 8.101 K Bidragtill kommunalaundervisnings- x 3c Avtal + sjukhus.(V) 1 l) Driftbidrag. 2) Investeringsbidrag. 8.102 K Bidragtill Malmöallmännasjukhus.(V) x 3c Avtal + 1) Driftbidra . l 2 113 1 91° 3 315 3 1131

2) Investeringsbidrag.

8.103 K Bidragtill Malmöhuslänslasaretti Lund. x 3C Avtal + 1) Driftbidrag. l) 1610 l 505 2 066 l 907 1 2) Investeringsbidrag. 2) l 693 4 747 3 634 5 627 8.104 l Bidragtill anordnandeavundervisningi x 3C Avtal klinisk epidemiologivid epidemiska sjukhuseti Uppsala.

1 sou 1975:39 De; 2 159

59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73

10201 10275 10558 11074 10630 11071 11313 12212 12708 13820 13728 14466 15666 16306 166 104 96 155 89 61 42 31 143 48 78 53 128 71

18 75 71 - 124 171 40 140 2 237 2 376 1909 1777 1663 1276 1063 1301 464 8* 171

1642 1635 1842 1660 1 500 1991 1602 1672 58 188 63 472 489 1 210 228 109 419 - - 110 - - 423 326 164 178 161 174 137 180 9

10 35 226 30 116 153 - 10* 1491 1191 3148 2 382 1919 1248 1303 4 071 5 541 323 297 5 985 4 084 3 534 H9 ln 88 123 130 138 139 1121 1241 1411 2005 2393 2703 2969 3292 3582 2906 17 x x x x x x x x x

9845 11201 12131 12794 15889 16510 19917 21919 25924 28886 45352 64857 57498 114851 9 786 9 693 10045 9 994 10833 13612 14870 12402 1023 891 2 962 3643 4197 1492 4 464 6 000 6 836 9 503 7 246 6 723 13123 8 875 10497

2 220 2 282 1008 274 612 715 1 829 l 924 1607 904 307 330 356 363 414 194 599 291 489 968 664 716 739 850 509 514 196 880 1 096 990 422 1 244 663 2 509 1400 l 620 1 047 3 079

212148 1005551)154747 2) 54 370 7002 36 837

3394 1825 5989 5107 6946 ggg/g ;gå :ä: 2:23

2308 2329 2529 6779 7669 8266 11441 11803 12339 42455 18731 904 3 002 111 924 7 668 8 267 22 209 19 257 16496 60 41 94 86 92 93 52

170 Del 2 SOU 1975: 39

Hälso-ochsjukvård.(3) Klassifice- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 Bidrag ringav stämmelser LK styr- konrela- struktioner tion

8.105 K Bidragtill vissaGöteborgsstadtillhöriga 3C Avtal sjukhus.(V) i) Driftbidrag. l) l 800 3 708 4566 3 550 2) lnvesteringsbidag. 2) l3l6 2155 1 529 Bidragtill lasaretteti Umeå.(V) wn Avtal 1) Driftbidrag. l) 2) lnvesteringsbidv. 2) 53 8.107 _._+, Bidragtill regionsjukhuset i L ”, g. ua n Avtal (V) 8.108 7= Bidragtill vissutbildningm. m. vid u o Avtal Kungsgärdets sjukhus.(V) 8.109 K Utbildningoch furskningsverksamhet vid w o Avtal läkarstationeni Dalby.(V) 8.110 Bidragtill vissaStockholmsstadtillhö- w n Avtal randesjukhus.(V)

+7 l) Driftbidrag.

35 35 60 329 2) investeringsbidrag. 8.111 Bidragtill vissaom-och tillbyggnader u: n Avtal vid Serafimerlasarettet. (V) l) Lönekostnader 7 357 7 901 8 552 9 123

vvv

2) omkostnader 3 024 3 l77 3 006 3 384

3) Byggkostnader un:- 4 10 227 395

8.112 Bidragti.lldriftkostnadervid kronprin- Avtal sessan Lovisasbarnsjukhus.(V)

*+79 1) Driftkostnader. 646 683 788 869

2) Byggkostnader. Nu ww 166

8.113 K Bidragtill Sabbatsbergs ochSztGörans Avtal + sjukhus.(V) l l) Lönekostnader. 208 207 203 234 2) Omkostnader. 923 957

3) Byggkostnader. 9300k- vvs; 119 436

Epidemisjukhuset iStockholm. (V) X Avtal 76

Klinisk kirurgi iStockholrn.Lönekost- man nn Avtal

nader.(V) K Kostnaderför mentalsjukvårdsbered- l:2 Avtal ningen.(V)

Del 2 171

59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73

»s ss av

2222 2222 2222 12222 2 222 2 222

608 1005 2 800 5 437 6 925 7 802 6 882 4 244 7 100 9 713 7 120 1010 972 3 000 798 - 4 786 8 007 7 631 7 119 4 673 11 710 5 068 59 x x l 185 99 562 944 1619 1771 1729

1) 929 949 199 2 462 2 472 9 261 9 514 38° 555 318 1 615 198 4 571 7 037 21609 31853 2) 19 208

9276 10282 11429 12451 11717 13311 14739 18630 21530 263* 3191 3 396 3 623 3 919 3 937 4122 6 217 6 506 7 935 689* 885 480 1 119 450 778 5 715 5 672 2 725 1 508 608 168 257*

928 1243 1134 1313 2 041 1501 1272 22 237 306 482 522 618 649 1 179 897 1071 4 249 9 074 13 124 14194 457 498 531 11* 7 81 8

1500 944 1576 3 404 1591

172 Del 2 SOU 1975: 39

Huvudlinjer i bidragens konstruktion

8.10 Fr. 0. m. år 1967 sammanfördes flera bidrag till anordnande och drift av den sjukhusanslutna sjukvården till ett allmänt bidrag till viss hälso- och sjukvård. Detta bidrag slopades isamband med överenskommelsen om höjda patientavgifter för den öppna och slutna vården samt höjd ersättning från försäkringskassorna fr. o. m. 1973. 8.11 statsbidrag med 2 500 kr/plats för nybyggnad och med l 250 kr/plats vid ombyggnad. Förhöjt bidrag kan utgå till områden med relativt många barn. 8.12 Statsbidrag med 2 kr/dag och barn. Förhöjt bidrag kan utgå till områden med relativt stort barnantal. Bidrag utgår till 1 plats/2 500 inv. Kungl. Maj: t kan dock besluta om bidrag till ytterligare platser. 8.13 Bidrag utgår till lasarett eller därmed jämställd sjukvårdsinrättning - med ortopedisk avdelning - med 2/3 av kostnaderna för stödjebandage och proteser. Fr. o. m. 1962/63 redovisas bidraget under Övrig socialvård som Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade. 8.14 statsbidrag med 5: 50/dag och patient till Malmöhus läns landsting samt 6 kr/dag och patient till Göteborgs stad samt hela kostnaden för röntgenbehandling och radiumapplikation å intagna patienter. Vidare utgår bl. a. bidrag till resor för patienter jämte vårdare. Bidraget upphör fr. o. m. 1965 och övergår till ett 10 % kostnadsbidrag för driftkostnader till radiologiska klinikerna iLund och Göteborg. Bidraget utgår enligt läkarutbildningsavtal och redovisas under respektive sjukhus. 8.15 Statsbidrag med 25 % av kostnaderna för uppförande av och utrustning vid radioterapeutiska klinikerna vid regionsjukhusen i Linköping, Örebro och Umeå. 8.16 Statsbidrag utgår med 6 kr/underhållsdag, dock högst bidrag motsvarande hälften av normal årlig beläggning å avdelningen. 8.20 Avtal mellan staten och Örebro läns landsting samt Gävleborgs läns landsting om ersättning för driftkostnaderna vid vissa mentalsjukhus. 8.21 Enligt särskilt avtal svarar Stockholm, Göteborg och Malmö för vården av mentalt sjuka med hemortsrätt idessa städer. 8.22 Byggnadsbidrag enligt avtal mellan staten och landstingen om landstingens Övertagande av statens mentalsjukvård samt mellan staten och städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Bidrag utgår med 55 000 kr/plats jämte ett byggnadskostnadsindex. 8.23 Enligt avtal mellan staten och landstingen om Övertagande av huvudmannaskapet för den statliga mentalsjukvården svarar staten för vissa utrustningskostnader. 8.24 Statsbidrag med 6 000 kr/plats för nybyggnad och 3 000 kr/plats för ombyggnad. 8.25 Statsbidrag med 3 kr/dag och patient. 8.26 Statsbidrag för nybyggnad med l 500 kr/plats och 1 000 kr/plats för inköp av byggnader. 8.27 Statsbidrag med l kr och 25 öre/patient. 8.28 Statsbidrag med 95 70 av kontanta löneförmåner till rektorer (föreståndare) och lärare samt 2 000 kr/godkänd internatplats och 300 kr/externplats. 8.29 Statsbidrag med 2 kr/patient och dag. 8.30 Bidrag till Malmöhus läns landsting för driftkostnaderna vid kliniken. Bidrag utgår med belopp motsvarande medelkostnaden per dag för samtliga lasarett i riket förhöjd med 20 %/underhållsdag. 8.31 Bidrag till Stockholms läns landsting för uppförande av psykiatrisk klinik. 8.40 Statsbidrag med 2 000 kr/plats för nybyggnad, l 500 kr/plats för nyinköp samt 1 000 kr/plats vid ombyggnad. Bidrag med 1,5 platser/ 1 000 inv. för landsting och 1,5 platser/2 000 inv. för stad utanför landsting. 8.41 Statsbidrag med 1 kr 50 öre/dag och patient med 1,5 platser/l 000 inv. för landsting och med 1,5 platser/2 000 inv. för stad utanför landsting. 8.50 Den l juli 1963 överfördes genom avtal provinsialläkarväsendet till landstingskommunerna med undantag för städer med mer än 15 000 invånare, som skulle ha stadsdistrilctsläkare i mån av behov. Den 1 juli 1968 lades även dessa under landstingskommunalt huvudmannaskap. Verksamheten erhöll först särskilt statsbidrag, vilket numera slopats i samband med höjningen av patientavgiften till 12 kronor och samtidig höjning av försäkringskassans ersättning till huvudmännen. Statsbidrag till lönekostnader för provinsialläkare med 120 %. Kungl Majzt fastställer högsta antal statsbidragsberättigade tjänster.

SOU 1975: 39 Del 2 173

8.51 Till anskaffande, drift och underhåll av för sjukvårdsändamål avsedd automobil el. motorbåt utgår statsbidrag till landsting, landskommun el. kommunförbund med max. 5 000 kr resp. 750 kr. 8.52 Statsbidrag till lönekostnad för extra provinsialläkare. 8.53 statsbidrag till avlönande av distriktssköterskor till landsting som anordnat distriktsvård med 50 % av lönekostnaderna. 8.54 Bidrag till anordnande, upprättande av rådgivningsverksamhet i förebyggande mödra- och barnavård, bidrag till inredning och utrustning av mödra- och barnavårdscentraler samt bidrag till lönekostnader. 8.55 Bidraget särredovisas t. o. m. budgetåret 1957/58. 8.56 statsbidrag till avlönande av distriktsbarnmorskor med 50 % av lönekostnaderna samt distriktsbarnmorskas resor i samband med hemförlossning och eftervård. 8.69 Bidrag efter företeende av räkning hos socialstyrelsen. 8.58 statsbidrag med 16 kr/år och barn som får systematisk behandling. 8.59 statsbidrag med 3 000 kr/poliklinik och år samt l 300 kr för varje ytterligare tandläkare. _ 8.60 Statsbidrag med 2 000 kr/plats. Bidrag till max. l plats/ l 000 inv. för stad utanför landsting. 8.61 Statsbidrag med 1 kr 75 öre/patient och dag. Till områden med hög tuberkulossjuklighet utgår ett förhöjt driftbidrag. 8.62 Bidrag avser landstings- och storstadsanstalter i Stockholm och Göteborg. 8.63 Statsbidrag med max. hälften av lönekostnaderna för läkare och sjuksköterskor med 2-2:50 kr/röntgenundersökning och 0:50 kr/skärmbildsundersökning samt bidrag till patienters resor. 8.64 Statsbidrag utgår med hälften av kostnaderna för undersökningens bedrivande. Bidraget redovisas fr. o. m. budgetåret 1963/64 under allmän hälsokontroll 8.91. 8.65 Statsbidrag med 2 500 kr/plats för nybyggnad och 1 000 kr/plats för inlösen av befintlig byggnad. 8.66 Statsbidrag med 2 kr/dag och patient. 8.67 Bidrag för täckande av kostnaden som uppstått genom behandling av patienter ej bosatta i Stockholm med lupusvulgarism. 8.68 Statsbidrag med 2 500 kr/plats för nybyggnad, för nyinköp l 750 kr/plats samt för ombyggnad av l 250 kr/plats. 8.69 Bidrag efter företeende av räkning till socialstyrelsen. 8.70 Bidrag till lönekostnader för läkares och kurators verksamhet beträffande könssjukvården. 8.71 Verksamheten gäller främst sjuk- och undsättningstransporter i Norrland och Stockholms skärgård. Staten står för huvudparten av kostnaderna, däribland investeringskostnaderna. Driftkostnaderna bestrids genom statsanslag, avgifter och avtalsenliga bidrag från resp. landsting. För verksamheten i Stockholm bestrids driftkostnaderna till 50 % med statsmedel och till 50 % med medel från Stockholms landsting och Stockholms stad. Transfereringarna svåra att uppskatta. Bidrag utgick t. o. m. budgetåret 1967/68. 8.80 l) Landstingen ålades 1944 att svara för undervisningen, och sedan 1954 åligger det landstingen och landstingsfria städer att även svara för de psykiskt utvecklingsstördas vård. Verksamheten regleras av Lag angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda den 15 december 1967 och stadga den 26 april 1968 (helt nytryckt den 30 juni 1972 enligt SFS 1972:456), samt tillsynsmyndighetens råd och anvisningar m. m. vartill kommer statsbidragsbestämmelser. 2) Statsbidrag med 1 200 kL/erkänd internatplats, 200 kL/externatplats samt 200 kr./patient utackorderad i familjevård. 8.81 l) Statsbidrag med 2 kr./patient och dag. 2) Statsbidrag med l 200 kr./externatplats som 200 kr./patient utackorderad i famlijevård. 8.82 1) Statsbidrag med 12 000 kr. för internatplats och 9 000 kr. för externatplats, samt 30 % av byggnadskostnaderna vid ombyggnad. 2 xa Statsbidrag utgår i mån av tillgång på medel till kostnad för nybyggnad eller tillbyggnad eller inköp av byggnad jämte ombyggnad enligt följande, a) för lokaler för särskola med elevhem med 12 000 kr. för varje plats b) för vårdhem eller specialsjukhus med 9 000 kr. för varje plats

174 Del 2 SOU 1975: 39

c) för lokaler för särskola i andra fall än som avses under a) samt lokaler för daghem för barn eller sysselsättningshem med S0 % av den verkliga kostnaden dock med högst 9 000 kr. för varje plats. Statsbidrag utgår även för ändring av byggnad som äges av huvudman. Sådant statsbidrag utgår med 30 % av byggnadskostnaden, dock med högst 12 000 kr. för varje plats i särskola med elevhem och med högst 9 000 kr. för varje plats vid annan särskola eller vid vårdhem eller specialsjukhus 8.90 Bidrag för speciella ändamål efter rekvisition hos socialstyrelsen. l) Försöksverksamhet med hälsoundersökningar av 66-åringar enl. beslut som Kungl. Maj: t efter framställning från socialstyrelsen kommer att meddela 2) Bearbetning av material från utförda hälsokontroller. 3) PKU-prov och prov på vissa andra ärftliga sjukdomar, som kan förekomma hos nyfödda. 4) Prov från gravida kvinnor avseende förekomst av asymptomatisk bakterrun. . 5) Fr. o. m. budgetåret 1963/64 redovisas under detta Bidrag till lokala skärmbildningsundersökningar. 8.91 1) Bidrag till verksamhet för stöd och rådgivning åt havande kvinnor i abortförebyggande syfte med 15 kr. till kurators lön och 25 kr. till läkares lön/mottagning. 2) Ersättning till laboratorium, som av socialstyrelsen godkänts för utförande av biologiska eller irnmunologiska graviditetsreaktioner åt mödravårdsorgan och rådgivningsbyrâer med högst 20 kr./ prov. 8.92 1) statsbidrag till kostnader för läkares och assistents avlöning. 2) statsbidrag utgår till kostnaderna för läkares, psykologs, biträdande psykologs, kurators och pedagogsassistents avlöning och resor i tjänsten. Bidrag till avlösningskostnader utgår med ett årligt belopp, motsvarande hälften av verkliga kostnaderna, för varje läkare dock högst 6 000 kr. och för annan befattningshavare högst 3 000 kr. För befattningshavares resor i tjänsten inom verksamhetsområdet utgår bidrag inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län med 70 %, inom Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län med 60 % samt inom riket i övrigt med 50 % av det sammanlagda rese- och traktamentskostnadema i enlighet med för landstingets resp. statens befattningshavare gällande resereglemente. 8.101 Undervisningssjukhus. 8.102 Undervisningssjukhus 8.103 Undervisningssjukhus. 8.104 Undervisningssjukhus. 8.105 Undervisningssjukhus. 8.106 Undervisningssjukhus. 8.107 Undervisningssjukhus. 8.108 Undervisningssjukhus. 8.109 Undervisningssjukhus. 8.110 Undervisningssjukhus. 8.1 ll Undervisningssjukhus. -8. l 12 Undervisningssjukhus. 8.1 13 Undervisningssjukhus. 8.114 Undervisningssjukhus. 8.1 15 Undervisningssjukhus. 8.116 Ersättning för landstingens Övertagande av programmering och projektering inom mentalvården.

176 Del 2 SOU 1975: 39

9 Finansiering.(1) Titel Klassiñce- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R Bidrag stämmelser ringav PK LK styr- konrela- struktioner tion

9.1 Ersättningtill kommunerna 9.10 Ersättningtill städernaför mistad x lc 1) K 1857:58 Kungl. 24021 26 S20 29 398 30 630 tolâg-(VH) Majzisskrivelsetill generallullstyrelsen 1964:879 2) 18/12 1973 9.11 K Ersättningtill Trelleborgskommun x 1c Brev11.12. 1964 för mistadtolag.(Vll) 9.12 städernasfriheter.(Vll) x lc K.br. 27/8 1777 29 29 41 29 ä.s.K.br. 19/7 1815 m.m. 9.13 Ersättninglül landstingochstädersom x x lc K. En. 1922:362 3 100 3 100 3 100 3 100 ej deltageri landstingför till statsverket indragnabrå...imförsäljningsmedel. (Vll) 9.14 Bidragtill skattetyngdakommuner. x A K.f.n. 1951:278 3 701 2 473 3 804 5 806 (Vll) äls.1962:168 9.15 Skatteersättning till kommunerna. x x A 1) 1951:219 46 988 46 104 314662 597 586 (V11) 2) 1951:668 l) PK 80% ä.s. 1953:288 1) 37 590 36 883 251 730 478 069 2) LK 20% 3) 1957:203 2) 9 398 9 221 62 932 119517 ä.s.1957:205 9.16 Skatteersättning till kommunernai an- x x A 1957:200 ledningav 1957årsortsavdragsrefonn. (V11) l) PK 75 12 2) LK 25 76 9.17 Skatteersättning till kommunernai an- x x A 1962:140 ledningav 1961årsortsavdragsreform. (Vll) 1) PK 75% 2) LK 2596 9.18 Skatteutjämningsbidrag till kommuner- x x A 1) 1965:268 na.(Vl1) ä.s. 1972:141 1) PK 65 % 2) 1962:69 2) LK 35 96 ä.s.1965:536 1972/73 1) PK 64 % 2) LK 367a 9.19 Skattebortfallsbidrag till kommunerna. x x A 1972:140 (Vll) 1) PK 64 % 2) LK 36%

Del 2 177

59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73

30 909 38 005 38 595 39 002 39 571 43 000 41 194 36423 28754 21084 13414 5844

2130 1975 29 29 29 29 29 28

8431 12978 15404 33827 68085 91093 48458 618581 601 S93 545069 494 865 481274 436 055 123716 120319 109014 480 012 421320 365196 166096

l) 360009 315990 273 897 124572 2) 120003 105330 91299 41524 427136 299910 316158 161741

l) 320 352 224933 237119 121806 2) 106784 74 977 79 039 40 435 499 926 1051712117263513163901463225162968218004111913944 1)324952 683613 762213 855653 951096105929311702671224924 2)174974 368099 410422 460737 512129 570389 630144 689020

616074 l) 394287 2) 221787

178 Del 2 SOU 1975: 39

Huvudlinjer i bidragens konstruktion

9.10 Ersättning till städerna på grund av mistad tolag. Ersättningens storlek beslutas i varje särskilt fall. 9.11 Tolagsersättning till Trelleborgs kommun enl. brev till generaltullstyrelsen angående kompensation för uppbördsersättning av tullrnedel. Fr. 0. m. 1971/72 erhåller endast Trelleborgs kommun tolagsersättning. Tolagsersättningen och ersättningen till städernas friheter awecklas successivt då staten påtar sig ansvaret för vissa verksamhetsgrenar som städerna tidigare ombesörjt (domstolsväsendet, polis- och åklagarväsendet, uppbördsväsendet, exekutionsväsendet och tullhusbyggnadsväsendet). 9.12 Ersättning för förlorade tullfriheter som vissa städer av ålder varit förunnade. Ersättningens storlek beslutas i varje särskilt fall. 9.13 Ersättning till landsting och städer utanför landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. Ersättningen fördelas mellan landsting och städer efter folkmängden. 9.14 Kommun kan efter prövning hos Kungl. Majzt erhålla skattelindringsbidrag vid en utdebitering överstigande 11 kr./skattekrona samt en löpande taxering understigande gränsunderlaget. Gränsunderlaget beräknas fr. o. m. 1962 som antalet skattekronor och skatteören som motsvarade 75 % av medelskatteunderlaget per invånare i rikets landskommuner vid föregående års taxering (visst undantag gällde Norrbottens län). Gränsunderlaget beräknades fr. o. m. 1963 på medelskatteunderlaget per invånare i rikets kommuner. Landet indelades i 3 gränsunderlagsområden: I Norrbottens län samt lapplandsdelen i Västerbottens län II Återstoden av Västerbottens län samt Jämtlands och Västernorrlands län Ill Övriga delen av landet. Gränsunderlaget sattes till 80, 70 resp. 55 % av medelskatteunderlaget. Bidraget maxirnerades till att ej överstiga 90 % av medelskatteunderlaget. Fr. o. m. 1963 sker en kraftig ökning av anslaget. Anslaget gäller som ett provisorium för åren 1963-1965 i awaktan på att 1958 års skatteutjämningskommitté slutfört sitt betänkande. 9.15 l) Övergångsbidrag i anledning av kommunindelningsreformen 1951. Kommun eller kommundel kunde efter Kungl. Maj: ts prövning erhålla bidrag vid bl. a. en utdebiteringshöjning överstigande l kr. 2) I mån av medel kan landsting och kommun erhålla statsbidrag för att helt eller delvis täcka den utdebiteringshöjning som uppstått på grund av höjningen av de kommunala ortsavdragen (lag 1950:252). Utdebiteringshöjningen beräknades som skillnaden mellan den genomsnittliga medelutdebiteringen för åren 1948-1950 och skatteunderlaget enL 1951 års taxering samt utbetalningssiffran för det aktuella året. Denna provisoriska skatteersättning till kommunerna inarbetades i ett nytt skattebidrag fr. o. m. 1958. 3) Kommun äger under åren 1958-1965 rätt att uppbära statsbidrag (ett tillskjutet skatteunderlag) på grund av höjningen av de kommunala ortsavdragen (lag 1957:200). skatteunderlaget beräknades på ett bidragsunderlag som utgjorde summan av skatteunderlagsbortfallet (vid 1957 års skatteunderlag) och den utgående provisoriska skatteersättningen (se ovan). För åren 1961-1965 redovisades bidragsunderlaget enL särskild bidragsgruppsindelning. Fr. o. m. 1962/63 upphör statsbidraget för 1951 års kommunindelningsre form. Anslaget omfattar därefter endast statsbidrag för ortsavdragsreformerna 1957 och 1961. Anslaget ökar kraftigt budgetåret 1958/59 genom 1957 års ortsavdragsreform. 9.16 Se ovan 9.15 punkt 3. Bidraget avlöser fr. o. m. 1962 9.15 och övergår fr. o. m. 1966 till 9.18. 9.17 Genom 1961 års ortsavdragsreform utgick statsbidrag till kommunerna i form_ av skatteersättning för åren 1961-1965. Anslaget övergår fr. o. m. 1966 till 9.18. 9.18 1) Bidrag utgår som - Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft (skattekraften per invånare understiger en viss nivå).

SOU 1975: 39 Del 2 179

- Skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering [(den sammanlagda utdebiteringen överstiger medelutdebiteringen i riket). Detta bidrag utgår ej till landstingskommuner eller kyrkliga kommunerl. - Ett extra skatteutjämningsbidrag kan utgå om synnerliga skäl föreligger. 2) l samband med införande av detta anslag försvinner skatteersättningarrta till kommunerna i anledning av 1957 och 1961 års ortsavdragsreformer samt skattelindringsbidraget till synnerligen skattetyngda kommuner. 9.19 Kompensation för vissa verkningar av genomförda skatteomläggningar. Skattebortfallsbidrag för visst år beräknas efter utdebiteringen detta år och bidragsunderlag enligt taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering.

Statens offentliga utredningar 1975

Kronologisk förteckning

. Demokrati på arbetsplatsen. A. 36. Barnen och den fysiska miljön. Barnmiljöutred- . Psalmer och visor. Del 1: 1. U. ningens rapport 6. (Utkommer hösten 1975) . Psalmer och visor. Del 1:2. U. 37. Barn och föräldrars arbete. Barnmiljöutred- Psalmer och visor. Del 1: 3. U. ningens rapport 7. (Utkommer hösten 1975) . Bättre bosättning för flera. S. 38. Barnkultur. Bernmiljöutredningens rapport 8. . Huvudmannaskapet för specialskolan och sär- (Utkommer hösten 1975) skolan. U. 39. statsbidrag till kommunerna. Fi. . Framtida studerandehälsovård. U. . Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju. . Individen och skolan. U; 10. Rörlig pensionsålder. S. 11. Svensk press. Tidningar i samverkan. Fi. 12. Totalfinansiering. B. 13. Vägtrafikolyckor och sju kvårdskostnader. S. 14. Konstnärerna i samhället. U. 15. Kommunal rösträtt för invandrare. Kn. 16. Kriminalvårdens nämnder. Ju. 17. Markanvändning och byggande. Remissammanställning utgiven av bostadsdepartemantet. B. 18. Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. Kn. 19. Konsumentskydd på låsområdet. H. (Utkommer hösten 1975) 20. Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. Ju. 21. Pensionsförsäkring. Fi. 22. Lag om allmänna handlingar. Ju. 23. JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. R. 24. Tre sociologiska rapporter. Ju. 25. Å jour. Om journalistutbildning. u. 26. Forskningsråd. U. 27. Politisk propaganda på arbetsplatser. A. 28. Program för ljud och bild i utbildningen. U. 29. medborgerliga fri- och rättigheter i vissa länder. Ju. 30. Barnens livsmiljö. S. (Utkommer hösten 1975) 31. Samhället och barns utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 1. S. (Utkommer hösten 1975) 32. Barns hälsa. Barnmiljöutredningens rapport 2. (Utkommer hösten 1975) 33. Barns uppfostran och utveckling. Barnrniljöutredningens rapport 3. (Utkommer hösten 1975) 34. Förskolan, skolan och fritiden. Barnmiljöutredningens rapport 4. (Utkommer hösten 1975) 35. Barnfamiljernas ekonomi. Bernmiljöutredningens rapport 5. (Utkommer hösten 1975)

KLmJGl.. E.. l

-SJ \.lll lÖ/S l ST^P!›-r- “l

Statens offentliga utredningar 1975

Systematisk förteckning

Riksdagen Framtida studerandehälsovârd. [7] J0-ämbetet. Uppgifter och organisation. [23] Konstnärerna i samhället. [14] Ä jour. Om journalistutbildning. [25] Justitiedepartementet Forskningsråd. [26] Utlandssvanskarnas rösträtt. [8] Program för ljud och bild i utbildningen. [28] Kriminalvårdens nämnder. [16] Särskilda regler för handläggning av anmälan mot Handelsdepartementet polisman. [20] Konsumantskydd på låsområdet. [19] (Utkommer Lag om allmänna handlingar. [22] hösten 1975) Tre sociologiska rapporter. [24] Arbetsmarknadsdepartementet Medborgerliga fri- och rättigheter i vissa länder. Demokrati på arbetsplatsen. [1] [29] Politisk propaganda på arbetsplatser. [27] Socialdepartementet Bostads-*epartementet Bättre bosättning för flera. [5] Totalfinansiering. [12] Rörlig pensionsålder. [10] Markanvändning och byggande. Remissammanställ- Vägtrafikolyckol och sjukvårdskostnader. [13] ning utgiven av bostadsdepartementet. [17] Barnmiljöutredningen. 1. Barnens livsmiljö. [30] (Utkommer hösten 1975) 2. Samhället och barns Kommu *epuuementet utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 1. [31] Kommunal rösträtt för invandrare. [15] (Utkommer hösten 1975) 3. Barns hälsa. Barnmil- Förtroendevalda och partier i kommuner och jöutredningens rapport 2. [32] (Utkommer hösten landsting. [18] 1975) 4. Barns uppfostran och utveckling. Barnmiljöutredningans rapport 3. [33] (Utkommer hösten 1975) 5. Förskolan, skolan och fritiden. Barnmiljöutredningens rapport 4. [34] (Utkommer hösten 1975) 6. Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutredningens rapport 5. [35] (Utkommer hösten 1975) 7. Barnen och den fysiska miljön. Barnmiljöutredningens rapport 6. [36] (Utkommer hösten 1975) 8. Barn och föräldrars arbete. Barnmiljöutredningens rapport 7. [37](Utkommer hösten 1975) 9. Barnkultur. Barnmiljöutredningens rapport 8. [38] (Utkommer hösten 1975)

Finansdepartementet Svensk press. Tidningar i samverkan. [11] Pensionsförsäkring. [21] statsbidrag till kommunerna. [39]

Utbildningsdepartementet 1969 års psalmkommittê. 1. Psalmer och visor. Del 1: 1. [2] 2. Psalmer och visor. Del 1:2. [3] 3. Psalmer och visor. Del 1:3. [4] Utredningen om skolan, staten och kommunerna. 1. Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. [6] 2. Individen och skolan. [9]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarna: nummer l den kronologlska förteckningen

N .- an-ngnäu füüñ :må-mä- .Y .V _ “mmm