Långtidsutredningen 1975

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

SME

övárd i Milj Sverige 1975 1980 -

u

Bilaga

Statens offentliga utredningar 1975:98

gâáw

W Finansdepartementet

i

Miljövård Sverige

1975-1980

1975 Långtidsutredningen

6 Bilaga

av Utredningen om kostnaderna för miljövården Rapport Stockholm 1975

Omslag Håkan Lindström

ISBN 04-£8-92689 9/»33 —0.2éJ’?- ?

(F)

Göteborgs Offsettryckeri AB, Stockholm 1975

Till Statsrådet och chefen för

Jordbruksdepartementet

.

»-m-«mu-W»-ar.=ms-o-¢».»,.~...«..xr-«mu-z._.

Utredningen om kostnaderna lör miljövården har i anslutning till det arbete som pågår inom Finansdepartementets ekonomiska avdelning med 1975 års långtidsutredning utarbetat en rapport “Miljövård i Sverige 1975-1980“. Rap- .a porlen är bl. a. avsedd att ligga till grund för bedömningar av miljövårdens

:Nta ›-

krav på den svenska ekonomin under resten av 1970-talet. har förberetts i en arbetsgrupp inom utredningen bestående Rapporten av experterna Ahlgren, Heimerson, Hjorth, Moreau och Svensson. Som sekreterare i gruppen har bitr sekreteraren i utredningen Richard Almgren fungerat. Utredningen hemställer att rapporten överlämnas till finansdepartementets ekonomiska avdelning. I beslutet om denna skrivelse har, Förutom undertecknad ordförande, deltagit ledamöterna Bergqvist, Norrby, Rosqvist och Sundberg. Dessutom har experterna Heimerson, Moreau och Olerud närvarit.

Stockholm den 11 juni 1975

V Paulsson

å* (Il/Hd

i i

l

E /Lars 0vega°rd s i E Richard Almgren

i l i E s

i

Innehåll

.__

.. _ _. ._ ,

V..

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 9 1 Inledning

i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 2 Miljövárdspølitiken

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 13 2.1 Begreppet miljövård & Målet för samhällets miljövårdspolitik . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 13 2.2 för samhällets . . . . . . . . . . . . . . . . .. 15 2.3 Medlen miljövårdspolitik

2.3.1 Administrativa styrmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 15

Ekonomiska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 17 2.3.2 styrmedel

2.3.3 Administration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 20

verksamheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 21 3 Miljösrörande

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 4 Miljöskydd inom industrin

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 25 4.1 Allmänt om miljöskyddsåtgärder

före år 1975 . . . . . . . . . . . .. 25 4.2 Miljöskyddsåtgärder genomförda

4.2.1 genomförda med statsbidrag under Miljöskyddsâtgärder 1969/70-1973/74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 25 budgetâren Diskussion av 1970 års långtidsutrednings bedömning av 4.2.2 åren 1971-1975 . . . . . . . . . . . . . .. 27 miljöskyddsåtgärder av framtida . . . . . . . . . . . . .. 29 4.3 Bedömning miljöskyddsâtgärder

4.3.1 av miljöskyddsåtgärder för perioden Bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 1975-1980

4.3.2 Bedömning av miljöskyddsåtgärder i ett längre tidsper-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 34 spektiv

5 i kommunerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Miljövård verksamheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 35 5.1 Vissa industriella och avloppsvattenrening . . . . . . . . .. 35 5.1.1 Vattenförsörjning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 37 5.1.2 Renhållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 39 5.1.3 Värmeförsörjning

verksamheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 41 5.2 Naturvårdande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 41 5.3 ldrotts- och friluftsliv

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 6 Miljöskydd inom samfärdseln

inom biltrafiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 43 6.1 Miljöskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 43 6.1.1 Bilavgaser

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 45 6.1.2 Vägtrañkbuller

6 Innehåll

6.2 Miljöskydd inom flygtrafiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 47 6.2.1 Flygavgaser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 47 6.2.2 Flygbuller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 47

7 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 49

Bilaga l Tabeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 53 Bilaga 2 Ordförklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 83 Bilaga 3 Utredningens sammansättning och direktiv . . . . . . .. 91 Bilaga 4 Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Bilaga 5 Summary . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101

Tabeller i löpande text 2.1 Bidrag av statsmedel till miljöskyddande åtgärder budgetåren 1968/69-1975/76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 3.1 Antalet miljöfarliga och totala antalet anläggningar inom olika verksamhetsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 4.1 Investeringar i miljöskyddande inom svensk industri åtgärder budgetåren 1969/70-1973/74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 26 4.2 Kostnader för miljöskyddande åtgärder inom svensk industri fram till år 1974 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 27 4.3 Investeringar i miljöskyddande åtgärder inom svensk industri åren 1975-1980 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 32 7.1 Sammanfattning av m. m. miljöskyddsinvesteringarna 1975-1980 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

Tabeller i bilaga Tabell Bl Verksamheter för vilka det erfordras särskild prövning enligt gällande lagstiftning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 54 Tabell B2 Bidrag av statsmedel till miljöskyddande .. 56 åtgärder Tabell B3 Antalet miljöfarliga och totala antalet anläggningar inom olika verksamhetsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Tabell B4 Utsläpp av föroreningar (ton/ år) till naturmiljön från ollka verksamhetsområden år 1969 . . . . . . . . . . . . . . . .. 60 Tabell B5 Investeringar i miljöskyddande åtgärder inom befintlig industri budgetåren 1969/70-1973/74 . . . . . . . . . . . .. 62 Tabell B6 Kostnader för miljöskyddande åtgärder genomförda inom befintlig industri budgetåren 1969/70-1973/74 64 Tabell B7 Avskilda mängder föroreningar (ton/år) av miljöskyd-

dande åtgärder genomförda inom befintlig industri bud-

getåren 1969/70-1 973/ 74 66 Tabell B8 Beräknade miljövårdsinvesteringar 1971-1975 . . . . .. 68 Tabell B9 Miljövårdsinvesteringarnas andel av totala planerade investeringar inom olika branscher 1967-1975 . . . . . .. 69 Tabell B10 Totala investeringar inom vissa industribranscher under åren 1973-1980. Företag med fler än 200 anställda 70 Tabell B11 Miljöskyddsinvesteringar inom vissa industribranscher under åren 1973-1980. Företag med ller än 200 anställda

Innehåll 7

Tabell B12 Andelen miljöskyddsinvesteringar av totala investeringar inom vissa industribranscher under åren 1973-1980. med fler än 200 anställda . . . . . . . . . . . . . . .. 74 Företag B13 Bruttodriftkostnader för vissa verksamheter i kommu- Tabell till miljövården åren 1972-1978 76 ner med anknytning B14 För vissa verksamheter i kommuner med Tabell Kapitalutgifter åren 1972-1978 . . . . . .. 78 anknytning till miljövården Tabell B15 om miljövårdsutbytet av vissa verksamheter Uppgifter i kommuner med anknytning till miljövården åren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 80 1972-1978

Figurer i löpande text av olika Föroreningar till naturmiljön åren 4.1 Beräknade utsläpp 28 1969 och 1974 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.2a Gränskostnaden för reduktion av de totala svaveldioxidutsläppen i Sverige år 1985. (Beräkningarna baseras på genomsnittskost- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 33 nader för olika utsläppskategorier.) 4.2b kostnader för reduktion av svaveldioxidutsläppen i Sve-

Årliga

33 rige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Inledning

¢I0a¢W\,‘.0:‘l‘Hn~~:-u.-«1A».<

Genom beslut den 29 oktober 1971 bemyndigade Kungl. Majzt chefen för för utredning rö-

-wwz-s-.mwawnvmmrruzyøm

jordbruksdepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga rande kostnaderna för miljövården. Utredningens huvuduppgift kan sägas

vara att undersöka förutsättningar och konsekvenser miljövårdsinsatsernas

i skilda avseenden. 1 det anförande till statsrådsprotokollet som utgör direktiven till utredi 1 ningen anför föredragande departementschefen bl. a. följande: ;. behövs Som underlag för framtida ställningstaganden inom miljövårdsområdet Det ökade kunskaper om bl. a. de ekonomiska konsekvenserna av olika åtgärder. de är därvid i första hand av värde att få en närmare uppfattning om storleken av har kostnader som olika miljövårdande åtgärder medför. 1970 års långtidsutredning omfattning för gjort ett försök att kartlägga de planerade miljövårdsinvesteringarnas hos både industrier och komperioden 1971-75. Enligt de enkäter som genomfördes En sådan muner skulle investeringarna uppgå till 4.4 miljarder kr under perioden. ökning av insatserna på miljövårdsområdet skulle enligt utredningens bedömning

ta i anspråk en inte oväsentlig del av de av utredningen beräknade resurstillskotten i den svenska ekonomin under denna period.

framhöll i fortsättningen av sitt anförande att kraven Departementschefen och de därmed sammanhängande prioripå ökade resurser för miljövård samt frågan om fördelningen av kostnadsansvaret för olika teringsproblemen att kräva ökad uppmärksamhet under de miljövårdande åtgärder kommer närmaste åren. framhöll vidare att en väsentlig uppgift för de sak- Departementschefen bör vara att översiktligt kartlägga vilka kostnader som är förenade kunniga område. Beräkningar av det totala med olika åtgärder inom miljövårdens kommer med nödvändighet att bli relativt resursbehovet för miljövården

osäkra. fullständiga direktiv samt sammansättning återges i en bi- Utredningens

laga till denna rapport. om kostnaderna för miljövården skall enligt direktiven, ut- Utredningen över mer allmänt inriktade kostnadskartläggningar, bl. a. studera frågan om

samt om kostnadsfördelningen mellan stat, miljövärdspolitiska styrmedel och enskilda vad gäller miljövården. Utredningen har kommun, näringsliv inom ramen för dessa arbetsuppgifter tidigare publicerat en rapport (SOU

1974:44) om effekter av förpackningsavgiften och ett betänkande (SOU 1974:101) om begränsning av svavelutsläpp - en studie av styrmedel. Som

10 Inledning

ett led i det fortsatta arbetet avser utredningen att redovisa ytterligare uppgifter och studier om miljövårdens kostnader och resultat. Den nu Föreliggande rapporten har utarbetats i första hand för att tillgodose behovet av uppgifter om miljövårdens kostnader och resultat inom ramen för arbetet med 1975 års långtidsutredning. De uppgifter som sammanställts i denna rapport är av delvis preliminär karaktär och belyser i första hand miljövårdens ekonomiska konsekvenser för den närmaste femårsperioden. De resultat som nu redovisas bör även kunna användas som ett förbättrat underlag för diskussion om miljövårdens framtida och utforminriktning ning. Materialet kommer givetvis även att ligga till grund för utredningens fortsatta arbete. Långstidsutredningarna utarbetas inom linansdepartementets ekonomiska avdelning. Huvudsyftet med dessa anges i 1970 års lângtidsutredning vara att utgöra en del av beslutsunderlaget för val av strategi i den ekonomiska politiken. En reviderad upplaga av 1970 års lángtidsutredning (SOU 1970:71) utgavs år 1973 (SOU 1973:21). Grundelementen i långtidsutredningen är E] en prognos för den möjliga kapacitetsutvecklingen i samhället l] en kartläggning av planerna för användningen av tillgängliga resurser [j en sammanvägning och ömsesidig konsistensprövning av användningsplanerna samt deras avstämning mot kapacitetsprognosen E] sektoriella studier över efterfrågan, produktionsbetingelser och produktionsplaner. Inom ramen för 1970 års Iångtidsutredning presenterades i en bilaga (SOU 1971:12) en särskild studie om miljövården i Sverige under 70-talet. Det grundmaterial och de resultat som redovisas i denna rapport bygger till väsentliga delar på två enkäter som bl. a. finansdepartementets ekonomiska avdelning, statens industriverk, Svenska kommunförbundet och utredningen om kostnaderna för miljövården genomfört under 1974. Den ena utformades som en specialenkät till KELP 74-78, vilken avser kommunernas ekonomiska planer för tiden 1974-1978. till KELP 74-78 Specialenkäten genomfördes på uppdrag av finansdepartementet av statistiska centralbyrån och sändes ut till Sveriges samtliga 278 kommuner, varav 263 besvarade den. 1 enkäten efterfrågades och investerings- årliga kostnader åren 1972-1978 för verksamheter som i något avseende bedömdes ha anknytning till miljövården. Dessutom efterfrågades vissa uppgifter för att möjliggöra en bedömning av miljövårdsutbytet av de ekonomiska insatserna. Granskningen av de olika kommunernas svar på enkäten har genomförts av statistiska i samarbete centralbyrán med bl. a. länsstyrelserna. Den andra enkäten ingick som en del av den s. k. industrienkäten som på industriverkets uppdrag utfördes av statistiska centralbyrån. Enkäten sändes ut till samtliga företag med fler än 500 anställda och ett urval (ca 25 %) av företag med flera än 200 men mindre än 500 anställda. 1 enkäten efterfrågades uppgifter om investeringar i miljöskyddande åtgärder åren 1973-1980 inom åtta av de från miljövårdssynpunkt mest betydande industribranscherna. Rapporten bygger förutom på ovannämnda enkätundersökningar på annat material som tagits fram inom ramen för 1975 års långtidsutredning. på redovisningen av genomgångar inom naturvårdsverket av effekterna av

Inledning 11

statsbidragen till miljövårdande åtgärder, på naturvårdsverkets publikationer (PM-serien), på andra offentliga utredningar och annat och promemorior material som ställts till utredningens förfogande. har disponerats så att siffermaterialet presenteras i en särskild Rapporten Rapporten inleds i kapitlen 2-3 med en kortfattad redogörelse tabellbilaga. för innebörden av den nuvarande miljövårdspolitiken och en beskrivning av de verksamheter i samhället som förorsakar störningar av skilda slag 4-6 redovisas kostnader För miljövård inom inpå naturmiljön. l kapitlen dustrin, kommunerna och samfärdseln. Kapitel 7 utgör en sammanfattning. utredningens sammansättning och l övrigt lämnas i bilagor ordförklaringar, Tabellhänvisningarna i den fortdirektiv samt litteratursammanställning. satta framställningen avser i allmänhet bilagans tabeller även om sammanfattande tabeller kompletterar den löpande texten.

2 i Sverige

Miljövårdspolitiken

2.1 Begreppet miljövård

Vården av den yttre miljön - miljövården - har flera aspekter, skyddet av - miljöskyddet - bevarande, vård och restaurering miljön från föroreningar - - naturvärden. Den möjliggör vidare utnyttjandet av miljön av miljön friluftslivet. miljövård i den förstnämnda betydelsen. Denna rapport avser i huvudsak främst är beroende av den ekonomiska aktiviteten. eftersom miljöskyddet dock även att något beröras. Rapporten be- De övriga aspekterna kommer inom vissa industriella och kommunala handlar i forsta hand miljövård med samfárdseln tas verksamheter men även frågor som hänger samman De miljöstörningar av olika slag som bl. a. jordbruket upp till diskussion. förorsakar behandlas däremot inte närmare. Det bör emellertid här anmärkas att begreppet miljövård vare sig rent Det är därför naturligt språkligt eller på annat sätt fått en klar avgränsning. att olika meningar kan råda om vad som bör tas med i en redovisning som här skett kan därför från olika av denna karaktär. Den avgränsning utgångspunkter i och för sig diskuteras.

2.2 Målet för samhällets miljövårdspolitik

framhöll departementschefen att

1 direktiven för utredningen föredragande bör ske med utgångspunkt i målet kartläggningen av miljövårdskostnaderna för samhällets miljövârdspolitik. Utredningen har i sina tidigare publicerade diskussioner härarbeten (SOU 1974:44 och 1974:101) fört mera principiella av vissa centrala frågor. om och begränsar sig därför här till en belysning har angivits bl. a. i direktiven för Målet för vårt lands miljövårdspolitik för miljövården och i propositionen 1972:111 utredningen om kostnaderna om regional utveckling och hushållning med mark och vatten. I direktiven framhöll att målet för samhällets milför utredningen departementschefen måste jövårdspolitik är att garantera alla en livsvänlig miljö. Miljöförstörelsen

1 propositionen

därför hejdas och förstörd miljö så långt möjligt återställas. departementschefen att om regional utveckling etc. uttalade föredragande av industriella och andra anläggom miljökraven beaktas vid utbyggnaden utveckling väl kan förenas med kravet på en god miljö. ningar en industriell

14 Mi_lj6va°rdspoIi!iken i Sverige

Miljövårdspolitiken innebär vidare att naturen skall göras tillgänglig för allmänheten för att tillgodose dess behov av rekreation och friluftsliv. I fortsättningen av propositionen framhöll departementschefen att en starkt ökad insikt om naturresursernas begränsning och om mil jöproblemens omfattning under senare år växt fram världen över. Den syn som i mycket präglat handlandet - att naturresurser som luft och vatten skulle vara obegränsade, oförstörbara och möjliga att utnyttja utan restriktioner - har eftertryckligt påvisats vara felaktig. Allt fler har kommit att uppleva rådande utvecklingstendenser som katastrofhotande. Många av de naturresurser som idag utnyttjas produktivt kan inte återskapas på naturlig väg. Viktiga resurser förbrukas i en takt som på sikt ter sig ohållbar. - Vidare uttalade departementschefen bl. a. följande.

l rapporten anförs att den ekonomiska tillväxten inte är ett sjåilvåintlttmål utan ett medel att uppnå överordnade mål. Jag är angelägen att understryka att dessa mål inte avser bara forsörjningen med materiella förnödenheter utan också sociala och kulturella förhållanden. arbetsförhållanden och den fysiska miljöns kvalitet. Att det tidigare har ansetts möjligt att utan starkare restriktioner utnyttja luft. vatten och mark i produktionen. bl. a. som mottagare av zivfzillsprodukter. har gett vår konsumtion och produktion en inriktning som enligt min mening i vissa avseenden innebär en allvarlig misshushållning med naturresurser. Skadorna därav har ofta kommit att drabba andra än dem som förorsakat dem. l den mån förstörd miljö återställts har det oftast varit samhället som i efterhand har fått ta på sig ansvaret för detta till förfång for andra centrala samhällsuppgifter. Den av chefen for jordbruksdepartementet i oktober 1971 tillkallade utredningen rörande kostnaderna för miljövården (Jo 1971:8) har till uppgift bla. att närmare undersöka miljövårdsinsatsernas ekonomiska förutsättningar och konsekvenser i olika avseenden. Som allmän riktlinje härvidlag angavs i direktiven principen om förorenarens kostnadsansvar.

Ytterligare anförde departementschefen bl. a. följande.

Den fortsatta utvecklingen av vår ekonomi måste - inte minst med hänsyn till vårt internationella ansvar i dessa hänseenden - ske i former som bättre beaktar kraven på en riktig hushållning med naturresurserna. Om vår slutliga konsumtion av varor och tjänster skulle belastas i förhållande till de miljökostnader som iir förenade med dem. skulle avsevärda förskjutningar i nuvarande konsumtions- och produktionsmönster sannolikt följa. Detta behöver i och för sig inte nödvändigtvis leda till en uppbromsad utveckling av forsörjningen med materiella förnödenheter. Det får dock anses mycket troligt att det starka betonandet av värdet av en god miljö också kommer att medföra en dämpning i konsumtionsökningen när det gäller materiella förnödenheter.

Departementschefen erinrade om att av grundläggande betydelse for den fysiska riksplaneringens inriktning är på vad sätt man i planeringen beaktar bedömningar av ekologisk art och frågor om miljöutvecklingen i stort samt önskemålet om ekonomisk tillväxt. En ekologisk är dock inte grundsyn möjlig att f. n. tillämpa fullt ut. Handlingslinjen har varit att restriktivitet bör iakttas när det gäller ytterligare påfrestning på naturmiljön. Departementschefen fäste också uppmärksamheten förda dispå att de i rapporten kussionerna har baserats på den grundläggande förutsättningen att utsläpp Hushållning med mark av miljöstörande ämnen i första hand skall undvikas och att de förorenade och vatten. Rapport (SOU utsläpp som likväl 1971:75) upprättad inom måste medges skall anordnas så att miljöstörningarna civildepartenuentet. blir så små som möjligt.

.

i Sverige 15

prev‘-1v.~.v)PH

SOU l°75:98 Miljövârdspolitiken

Det kan att de propositioner m. m. som ligger till grund för tilläggas de författningar som utgör uttryck för samhällets miljövårdspolitik självfallet

källor för att bedöma målet för samhällets miljövårdsockså utgör viktiga

politik.

2.3 Medlen för samhällets miljövårdspolitik

l direktiven om kostnaderna för miljövården framhålls att för utredningen det är statsmakternas att anvisa lämpliga medel för att nå målet för uppgift samhällets miljövårdspolitik. Det främsta medlet i miljövårdsarbetet anges

vara en effektiv lagstiftning. En administrativ apparat har också byggts upp och kontroll. Lagstiftningen har för utredningsverksamhet, lagtillämpning med ekonomiskt stöd för att stimulera kommuner och indukompletterats strier till miljövårdande åtgärder. om kostnaderna för miljövården har tidigare i ett särskilt be- Utredningen av olika styrmedel som samhället skultänkande presenterat en genomgång

le kunna använda i miljövårdsarbetetz

Generellt i naturmiljön och andra sett gäller att utsläpp av olika ämnen av denna karaktär i allmänhet orsakas endast till en limiljöskyddsproblem beten del av anläggningar som ägs av staten och där staten genom direkta önskad reduktion. Staten måste därför använda medel slut kan åstadkomma

för att påverka enskilda individer. företag och kommuner på ett sådant sätt

att de minskar utsläppen. Dessa styrmedel kan grovt delas in i två grupper,

dels medel som innebär ett tvång att vidta åtgärder för att reducera utsläppen

(administrativa styrmedel). dels medel som syftar till att med ekonomiska fram en reduktion (ekonomiska styrmedel). Denna klassifiåtgärder tvinga är inte uttömmande och de två grupperna kan ha gemensamma elecering ment. Ofta finner man också i miljövårdspolitiken exempel på kombinatiol den följande framställningen kommer ner av medel från de två grupperna. emellertid denna uppdelning att följas.

som hittills l denna rapport presenteras i första hand de medel översiktligt är av störst intresse i detta I använts, eftersom de nu gällande styrmedlen SOU sammanhang och i övrigt hänvisas för närmare studier till betänkandet

i 1974:101. s 3

s i 2Se utredningens betänl z i

2.3.1 Administrariva styrmedel kande (SOU 1974:l0l) Be-

i z gränsning av svavelut- Administrativa styrmedel kan utformas på flera olika sätt. De kan t. ex. besläpp - en studie av styrom råvarukvalitet e. d. likväl som medel. K stå av direkta och generella bestämmelser

föreskrifter om tillståndskrav m. m. 3Naturvårdslagen av övergripande karaktär på miljövårdsområdet är na- (l964:822). byggnadslagen Viktigafl)r_farmingar (1947:385). ntiljöskyddslziturvårdslagen. byggnadslagen. miljöskyddslagen och lagen om hälso- och gen ( 1969:387). lagen miljöfarliga varor.3 Det finns vidare författningar med inriktning på speciella (l973:329)om hälso- och

t. ex. om bevarandet av bokskogen, skotertrafiken, vattenföro- n1ilj6farIigavuror. miljöproblem

16 Miljövårdspolitiken i Sverige

reningarna från fartyg, luftföroreningarna från motorfordon, svavelhalten i

eldningsolja och renhållningenf

Av andra Författningar som har betydelse för miljövården kan nämnas jaktlagen, ñskelagen, skogsvårdslagen samt specialförfattningar för vissa ty-

per av anläggningar, t. ex. atomanläggningar5 Vidare kan erinras om expro-

priationslagen, fornminneslagen, vattenlagen, väglagen och kungörelsen om

internationell vägtransport av farligt gods.“

1 naturvårdslagen slås fast att naturen utgör en nationell tillgång som skall skyddas och vårdas. Lagen ger möjlighet att avsätta olika typer av naturvårdsobjekt till nationalparker, naturreservat, naturminnen och naturvårdsområden. Naturvårdslagen innehåller vidare vissa skyddsbestämmelser bl.a. om strandskyddsområde. Vidare stadgas ett absolut förbud mot att skräpa ner utomhus. Byggnadslagen har inte tillkommit i direkt miljövårdande syfte men dess innehåll är ändå av central betydelse för miljövården, främst genom dess planinstitut. Beslut har numera fattats om att tillkomsten och lokaliseringen av industriell eller liknande verksamhet som är av betydelse för hushållningen med energi eller med landets samlade mark- och vattentillgångar (dvs. större anläggningar med särskilt betydande energiförbrukning och/eller miljöpåverkan) skall prövas av regeringen. De verksamheter som före nyanläggning skall prövas av regeringen framgår av tabell Bl. Regeringen kan i visst fall besluta att pröva dels utvidgning av det slags verksamhet som anges i tabell B1, dels nyanläggning och av annan verksamhet utvidgning som är av betydelse for hushållningen med energi eller med landets samlade mark- och vattentillgângar. Miljöskyddslagen reglerar miljöstörningar från fast egendom. Grundprincipen i lagen är att sådan plats för miljöfarlig verksamhet skall väljas att ändamålet kan vinnas med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Vidare skall störningar på miljön förebyggas så långt det är praktiskt möjligt. Den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet skall sålunda vidta de skyddsåtgärder, tåla den begränsning av verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa olägenhet. Omfattningen av sådant åliggande bedöms med utgångspunkt i vad som är tekniskt vid verksamhet möjligt av det slag som det är fråga om och med beaktande av såväl allmänna som enskilda intressen. Vid avvägningen mel-

4 Lagen (1974:434) om bevarandet av bokskog, kungörelsen (1965:57) om lokala bestämmelser till skydd för djurlivet, lagen (1972:606) om körning i terräng med m0tordrivet fordon. lagen (197l:1 154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten, lagen (1972:275) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg, bilavgaskungörelsen (1972:596), förordningen (1968:551) om begränsning av svavelhalten i eldningsolja, kommunala renhållningslagen (1970:892), hälsovårdsstadgan (1958:663) och förordningen (1975:346) om miljöfarligt avfall. 5 Lagen (1938:274) om rätt till jakt, lagen (1950:596) om rätt till fiske, skogsvårdslagen (1948:237), lagen (1956:306) om rätt till att utvinna atomenergi m. m. och luftfanskungörelsen (1961:558). 6 Expropriationslagen (1972:719), lagen (1942:350) om fornminnen. vattenlagen (1918:523), väglagen (1971:918) och kungörelsen (1974:35) om internationell vägtransport av farligt gods.

i Sverige 17

Miljövârdspolitiken

av lan olika intressen skall särskild hänsyn tas till å ena sidan beskaffenheten av störningens verkområde som kan bli utsatt för störning och betydelsen samt kostnaden för skyddsåtningar, å andra sidan nyttan av verksamheten som kommer i gärd och den ekonomiska verkan i övrigt av försiktighetsmått

fråga. Föreskriften om bästa möjliga teknik syftar till att tekniska framsteg fortmiljövården tillgodo. Det bör dock observeras att ett löpande skall komma tillstånd av koncessionsnämnden normalt har en rättsverkan som medger

omprövning av villkoren först efter tio år. dvs. den föreskriver tillstånds- el- Lagen är till stor del en koncessionslag, för verksamheter och anläggningar från vilka miljöstörler anmälningsplikt kan befaras. Tillstånds- och anmälningsplikten regleras i miljöningar andskyddskungörelsen (1969:388). I tabell Bl anges de typer av fabriker och ra anläggningar m. m. för vilka tillstånd eller anmälan krävs. l ett senare avsnitt redogörs närmare för dessa. Lagen om hälso- och miljö/ärliga varor innebär en skärpt produktkontroll över varor som med hänsyn till sina kemiska eller fysikalisk-kemiska egenkan befaras medföra skada på människor eller i miljön. skaper och hantering

2.3.2 Ekonomiska styrmedel

Ekonomiska styrmedel används ibland som komplement till lagstiftningen. Två huvudgrupper av ekonomiska styrmedel kan urskiljas, subventioner kommit till användoch avgifter. I Sverige har hittills främst subventioner att det uttalade syftet med subventionerna ofta ning. Det bör observeras inte är att vara ett styrmedel utan att syftet främst varit ett annat. intresse i detta sammanhang är de statsbidrag som under Av särskilt senare år utgått till industrier. kommuner och även i viss utsträckningjord-

bruks- och trädgårdsnäringsföretag för miljövårdande åtgärder. Statsbidrag

och utrustning för skydd av naturmiljön. Enhar beviljats till anläggningar har subventionerats och något ekonomiskt stöd till driftdast investeringar kostnader har inte utgått. En viss grov gradering av bidragen med hänsyn till de förväntade resultaten i form av minskade utsläpp har dock skett. avloppsreningsverk är sålunda Statsbidragen till byggande av kommunala delvis utformade med detta syfte. Statsbidrag till byggande av kommunala vatten- och avloppsanläggningar har utgått under flera decennier. För att stimulera byggandet av gemenredan år samhetsanläggningar härför infördes generella bidragsmöjligheter av vatten- och 1944 (SFS 1944:733, 734). Bidrag gavs för komplettering dvs. till vattenreningsverk, ledningsnät och avloppsavloppsanläggningar, reningsverk. Sammanlagt har under budgetåren 1955/ 56-1967/ 68 utbetalats 675 miljoner kr för ändamålet. Fr. o. m. budgetåret 1968/69 beviljas bidrag enbart till avloppsreningsverk Vissa övergångsoch sådana ledningar som har betydelse för miljöskyddet. bestämmelser finns dock. Bidrag kan beviljas för ny-, till- eller ombyggnad av avloppsreningsverk för längre gående rening än slamavskiljning. Bidrags-

procentens storlek varierar mellan 30 och 50 enligt principen ju längre gående innebär naturvårdsverkets tillämpningsrening ju högre bidrag. l praktiken

18 Miljövârdspolitiken i Sverige

Föreskrifter att högsta bidragsprocenten (50) i princip beviljas till investering i avloppsreningsverk med biologisk och kemisk rening av avloppsvattnet.

Under tre perioderf har av bl. a. arbetsmarknadspolitiska

skäl förhöjda statsbidrag utgått. Bidragsprocenten har då höjts till varierande mellan 55 och 75. 1 huvudsak har samma regler som för normalbidragen gällt i övrigt. Under de tre tidsperioderna har utöver de normala bidragen om sammanlagt 620 miljoner kr t. 0. m. budgetåret 1974/75 beviljats 565 miljoner kr i forhöjda bidraga Sammanlagt har således för ändamålet t.0. m. budgetåret 1974/75 beviljats 1 185 miljoner kr, se tabell B2. Av arbetsmarknadspolitiska skäl kan vidare bidrag lämnas till kommu. nerna av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) för byggnadsprojekt av olika slag, bl. a. av vatten- och avloppsanläggningar. Uppgifter om storleken av dessa bidrag har ej varit tillgängliga. Huvudprincipen när det gäller kostnadsansvaret för industrins miljövårdsinvesteringar bör som anges i bla. budgetpropositionen för budgetåret 1969/70 vara att miljövårdskostnaderna skall ses som en del av produktionskostnaderna. 1 fråga om många äldre industrianläggningar som tillkommit före den nuvarande tillkomst kan emelmiljöskyddslagstiftningens lertid ett strikt fasthållande vid denna princip medföra ekonomiska svårigheter. När dessa anläggningar uppfördes. fanns i regel inte anledning att i samma omfattning som nu räkna in kostnaderna för miljövårdsåtgärder i kalkylerna. Det har därför ansetts motiverat att samhället övergångsvis stött den äldre industrins miljövårdsinvesteringar genom särskilda bidrag. Under budgetåren 1969/ 70—1974/ 75 utgick sålunda statsbidrag till åtgärder som minskar vatten- och luftföroreningar från industriell anläggning. F r. o. m. 1972/73 utgick bidrag även för bullerreducerande åtgärder. Bidrag kunde även utgå till anordningar som krävs för anslutning till allmän va-anläggning. Bidrag kunde beviljas med ett belopp som motsvarar högst 25 % av investeringskostnaden, där utgifter för bl. a. utredning eller för disposition av mark inte fick medräknas. Möjlighet att erhålla statsbidrag förelåg enbart för befintlig industri, dvs. sådana anläggningar som tagits i drift före den l juli 1969. Bidrag kan vidare numera utgå till anläggning för behandling av kemiskt eller annat miljöfarligt avfall. Bidrag kan för dessa åtgärder uppgå till högst 50 96. De normala anslagen för ovannämnda åtgärder var 50 miljoner kr per år och t. o. m budgetåret 1974/75 har för ändamålet sammanlagt anvisats 300 miljoner kr. Under samma tidsperioder som för kommunala avloppsreningsverk har förhöjda bidrag utgått till åtgärder inom industrin med upp till 75 % av investeringskostnaden. Utöver de normala bidragen har sammanlagt 470 miljoner kr beviljats i förhöjda bidrag. Bidragsmöjligheten för industrin var i den ursprungliga tidsförfattningen begränsad t. o. m budgetåret 1973/74 men förlängdes t. o. m. budgetåret 1974/75. Fr. 0. m. budgetåret 1975/76 upphör bidragen till miljövårdande åtgärder inom industrin. Till stöd för avfallsbehandling och till försöksanläggningar for utprovande av nya tekniska metoder inom miljövårdsområdet har dock för budgetåret 1975/76 anvisats 15 miljoner kr samtidigt som möjligheter skapats för bidrag till anläggningar för behandling av hus- 71971-11-01--1972-06-30 1972-09-01 --1973-04-30 hållsavfall. 1973- 10-06--1974-05-31 Sedan budgetåret 1972/73 kan statsbidrag med högst 25 % av investe-

å i Sverige 19

Miljövârdspolitiken

utgå till åtgärder som minskar vatten- eller Iuftfororening ringskostnaderna eller buller inom jordbruks- och rrädgârdsförerag. Endast sådana anläggningar som var i drift fore den 1 juli 1972 kan komma ifråga. Bidragen utgör en del av anslagen till bidrag till jordbrukets respektive trädgårdsnäringens m. m. Under budgetåren 1972/73-1974/75 beviljades samrationalisering manlagt 17,5 miljoner kr till sådana miljövårdande åtgärder. Bidragsmöjtill 1977. Lantbruksnämnderna har for de två återligheten är tidsbegränsad bedömt medelsbehovet till sammanlagt 31 miljoner kr. stående budgetåren En sammanfattning av de olika bidragsvillkoren finns i tabell B2a. Sam- 1968/69-1975/76 anvisats 2100 miljoner kr manlagt har under perioden industri och jordi statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom kommuner, bruks- och trädgårdsnäringsföretag, se tabell B2b (tabell 2.1).

Tabell 2.1 Bidrag av statsmedel till miljöskyddande åtgärder budgetåren 1968/69-1975/76

Åtgärd Anslag till bidrag (milj. kr.. löpande priser) Summa 1968/69- 1974/75 1975/76

Kommunala m. m. l 185 130 avloppsreningsverk Miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. (fr. o. m. 1969/70) 770 15 Miljövårdande åtgärder inom jordbruksoch trädgårdsföretag m. m. (fr. o. m. 1972/73) 17,5 14

Summa l 972,5 159 ” Anslag Stöd till avfallsbehandling m. m.” Anm. Utförligare uppgifter lämnas i tabellbilagans tabell B2.

Andra former av statsbidrag inom miljövårdsområdet är bl. a. ersättningar for bildande av naturområden i olika former (nationalparken naturreservat, naturvårdsområden etc.). Under budgetåren 1968/ 69-1974/ 75 har sammanlagt 62 miljoner kr beviljats för detta ändamål som alltså inte gäller förvärv av mark. Under de tre budgetåren 1971/72-1973/74 har säkerställandekostnaden varierat inom intervallet l 500-1 700 kr/ha. Dessutom utgår årligen m. m., sammanlagt 34 miljoner kr sedan anslag for vård av naturreservat budgetåret 1971/72. Till förvärv av mark for naturvårdsändamål har under budgetåren 1968/69-1975/76 anvisats sammanlagt 35 miljoner kr. Förvärvskostnaden 1971/72-1973/74 i genomsnitt varierat inom har under de tre budgetåren intervallet 1000-4000 kr/ha. Under tioårsperioden 1963/64-1973/74 har förvärvskostnaden i genomsnitt varit ca l 800 kr/ha (löpande priser). Bidrag lämnas vidare till natur- och landskapsvårdsarbeten som bedrivs som beredskapsarbeten. Under budgetåren 1970/ 71—1973/ 74 har sammanlagt 263 miljoner kr anslagits for detta ändamål. Totala kostnaden for dessa arbeten uppgick till 366 miljoner kr, dvs. staten svarade for i genomsnitt ca 70 %, kommuner och enskilda for resterande ca 30 % av kostnaderna.

Ekonomiskt stöd lämnas vidare till idrorrs- och friluftsliv i form av dels

Under budbidrag till organisationer. dels bidrag till idrottsanläggningar.

20 Miljövârdspøliriken i Sverige

getâren 1970/71-1975/76 har sålunda till stöd för uppförande av idrottsanläggningar anvisats 135 miljoner kr. Dessutom har under budgetåren 1970/71-1973/74 av bl.a. arbetsmarknadspolitiska skäl beviljats 158 miljoner kr till uppförande av idrottsanläggningar. Anslagen till organisationerna har under 1970/71-1975/76 budgetåren utgjort 335 miljoner kr.

2.3.3 Administration

Inom administrationen på miljövårdsområdet vilar ansvaret for miljövárdsfrågorna på regeringsnivå främst på jordbruksdepanementet. En miljövårdsberedning finns också som informerande och rådgivande organ åt regeringen. Statens naturvårdsverk är den centrala förvaltningsmyndigheten på miljövårdsområdet, dvs. den myndighet som skall verkställa riksdagens och regeringens beslut inom verksamhetsområdet, bevaka och föreslå utvecklingen regeringen nödvändiga åtgärder. En särskild myndighet, koncessionsnämnden for miljöskydd, svarar for tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagen. Huvudansvaret för miljövården på det regionala planet hos ligger länsstyrelsen som bl. a. svarar för den regionala tillsynen enligt miljöskyddslagen och -tillsammans med yrkesinspektionen enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor. För miljövården på det lokala planet svarar kommunerna. Hälsovårdsnämnd och byggnadsnämnd har viktiga miljövårdsfunktioner att fylla, bl. a. när det gäller byggnads- och hälsovårdslagstiftningen. Hälsovårdsnämnden är vidare lokal tillsynsmyndighet enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor. För genomförandet av miljövården i kommunerna har dessa byggt upp olika organ, delvis av industriell karaktär.

SOU I975:98

3 verksamheter

Miljöstörande

i,

som reglerar miljöstörande verksamheter innebär bl. a., Den lagstiftning som förut nämnts, att tre typer av fabriker m. m., vilka anses vara miljöstörande i olika hög grad, kan urskiljas. l tabell Bl redovisas närmare uppgifter härom. I den forsta kolumnen av tabellen upptas sådana verksamheter som ä kan bedrivas efter ett enklare tillståndsforfarande (anmälan enligt miljöskyddslagen till länsstyrelsen) och i den andra sådana som fordrar ett nogtillståndsförfarande (tillstånd enligt miljöskyddslagen av koncesgrannare sionsnämnden för miljöskydd). De markerade industrityperna i den tredje kolumnen är sådana som utöver tillstånd enligt miljöskyddslagen måste ha ;..F,_tillstånd fore tillkomst och för val av plats för verksamheten. Reregeringens

0.;/»/rr4.1.,\ geringen kan genom särskilda beslut utvidga denna tillståndsplikt.

Det totala antalet industrianläggningar i Sverige uppgår till ca 13 000. Av dessa beräknas ca 5 500 vara miljöfarliga i miljöskyddslagens mening så att forprövningsskyldighet föreligger. Utöver dessa industriella anläggningar beräknas ca 200 energiproducerande anca l 500 djurskötselanläggningar, läggningar (inkl. energiproducerande anläggningar inom ej prövningspliktig med ut-

V-SVPIIIwcwT-vmk-VXWVWYI

industri), inom tätorter ca l 500 vatten- och avloppsanläggningar släpp av avloppsvatten samt några hundratal andra typer av anläggningar vara prövningspliktiga enligt miljöskyddslagen. Totalt i Sverige finns således ca 9 000 anläggningar, där det bedrivs miljöfarlig verksamhet, se tabell B3 (tabell 3.1). i

Tabell 3.1 Antal miljöfarliga och totala antalet anläggningar inom olika verksamhetsomrâden Antalet Totala SNI Näring miljöfarliga antalet anläggningar anläggningar

3» Tillverkningsindustri 4 123 163 El-. gas-, värmeverk m. m. - 9 l 833 Tjänster m. m.

9 000 170 000 ‘ Antal arbetsställen med l-9 Alla näringar minst fem anställda i

Anm. Utforligare uppgifter lämnas i tabellbilagans tabell B3. genomsnitt.

22 Miljästörande verksamheter

Som tidigare nämnts erfordras särskilt tillstånd av regeringen enligt byggnadslagen före tillkomst eller nylokalisering av vissa industriella verksamheter. Det nuvarande antalet av den typ av anläggningar, för vilka det uttryckligen erfordras sådant tillstånd är ca 200. Utöver nämnda fasta miljöstörande verksamheter förorsakar bl. a. biltrafiken miljöstörningar. Av det totala bilantalet var vid slutet av år 1973 ca 2,5 miljoner personbilar, ca 0,16 miljoner bussar och lastbilar, ca 0,03 miljoner motorcyklar, 0,25 miljoner traktorer och 0,40-0,45 miljoner mopeder. År 1980 bedöms antalet personbilar, bussar och lastbilar sammanlagt uppgå till

knappt 3,5 miljoner? Ca 97 % av det nuvarande antalet inregistrerade

personbilar i Sverige är bensindrivna. Motsvarande andel för lastbilar är ca 45 %. Störningar från flygverksamhet förekommer främst i närheten av de ca 220 flygplatserna i Sverige. Av dessa berörs 26 flygplatser av reguljärt inrikesllyg och ett tiotal av s. k. linjetaxiflyg. Antalet flygplansrörelser (starter och landningar) inom den civila resp. militära luftfarten uppgick år 1973 till i runt tal 500 000 resp. 350 000. De beräknade årliga utsläppen av föroreningar till naturmiljön år 1969 från de ovannämnda miljöstörande verksamheterna redovisas i tabell B4. Det bör påpekas att uppgifterna i flertalet fall är mycket osäkra. Att just 1969 valts beror på att två viktiga instrument då infördes i den svenska miljövårdspolitiken, nämligen miljöskyddslagen och statliga subventioner för utbyggnad

av miljöskyddsutrustning3 Betydande hade emellertid redan då

framsteg nåtts i miljövârdsarbetet, vilket framgår av uppgifterna i tabellen om beräknade utsläpp som skulle ha skett om inga miljöskyddsåtgärder alls skulle ha vidtagits. De totala årliga utsläppen till sjöar och vattendrag i landet beräknades år 1969 uppgå till ca 800 000 ton lösta organiska föroreningar (B87), ca 300 000 ton suspenderade ämnen, ca 15 000 ton fosforföreningar, ca 90 000 ton kväveföreningar och ca 13 000 ton metaller. För de största utsläppsmängderna av lösta organiska föroreningar (B57) svarade massa- och pappersindustrin, livsmedelsindustrin och hushållen. För utsläpp av närsalter (fosfor- och kväveföreningar) svarade främst jordbruket, hushållen och den kemiska industrin. av metaller härrörde i Utsläpp första hand från järn- och stålindustrin och ytbehandlingsindustrin. De totala utsläppen till atmosfären beräknades år 1969 uppgå till ca 400000 ton stoft, ca 900000 ton svaveloxider, ca 10 000-15 000 ton andra svavelföreningar, ca 200000 ton kväveoxider, ca l 200000 koloxid och ca 200 000 ton kolväte per år. De industribranscher som svarade för de största mängderna av utsläpp stoft var jord- och stenindustrin, järn- och stålindustrin samt massa- och pappersindustrin. Dessutom alstrade biltrafiken stora mängder stof t genom uppvirvlande partiklar, slitage m. m. på vägbanan (s. k. markstoft). Utsläpp av svaveloxider härrörde till största delen från förbränning av eldningsoljor, 2 dvs. främst från el- och värmeproduktion. För utsläppen av koloxid och kol- Statsverkspropositionen 1974. väten svarade till övervägande delen biltrafiken. Fast avfall av olika till 3 slag alstrades en mängd av uppskattningsvis 60 statsbidrag till avloppsreningsverk fr. 0. m. bud- miljoner ton per år. getåret 1968/69. Under följande avsnitt kommer att redovisas de reduceringar i utsläppen

{sou

M verksamheter 23

1975:98 iljöstörande “WW

V\r4_wq._›$

som åstadkommits genom insatser på miljövårdsområdet efter år 1969. Det rv)u kan clock redan här framhållas att det relativa förhållandet mellan utsläpps- _qv)( från olika typer av anläggningar fortfarande torde vara i stort sett mängderna ›.t\. detsamma som under år 1969.

.mm- De uppgifter om kostnader som nedan redovisas avser huvudsakligen ämm kostnader att reducera föroreningar av olika slag. Kostnader som uppstår av

de skador föroreningarna förorsakar i naturmiljön, på människors hälsa etc.

behandlas inte. lnte heller behandlas värdet av rekreationsupplevelse av vis-

telse i naturområden eller friluftsanläggningar.

inom industrin 25

Miljöskydd

E l .t t

4 inom industrin

Miljöskydd

4.1 Allmänt om miljöskyddsåtgärder

Produktion och konsumtion kan betraktas som omvandlingsprocesser av den slutliga produkten bildas ofta vissa restråvaror och energi. Förutom har dessa i stor utsträckning släppts ut direkt i naturprodukter. Tidigare miljön. Fyra principiellt olika sätt att reducera sådana utsläpp och dess skador i naturmiljön kan urskiljas:

D av råvaror och energi vid produktion och konreducera användningen sumtion. Detta kan ske genom att reducera nivån på den ekonomiska aktiviteten eller genom att reducera behovet av råvaror och energi För att uppehålla en given produktionsnivå. Den sistnämnda åtgärden kan i sin tur möjliggöras genom att öka effektiviteten vid användningen av råvaror av råvaror och energi eller genom att öka återanvändningen och energi eller slutligen genom att ändra sammansättningen av produktionen. minska utsläppen så att de blir mindre skadliga lör naturmiljön. välja tid och plats lör utsläppen så att skadorna blir så små som möjligt

DUE]

öka naturmiljöns förmåga att ta emot utsläppen.

Denna rapport behandlar huvudsakligen de åtgärder som anges under de två Forsta punkterna.

före år 1975

4.2 Miljöskyddsåtgärder genomförda

4.2.1 genomförda med statsbidrag under budget- Miljöskyddsåtgärder

a°ren 1969/70-1973/74

De totala investeringskostnaderna inom den egentliga industrin uppgick under åren 1970-1974 till sammanlagt 45 miljarder kronor (löpande priser). med stöd av statsbidrag inom Investeringarna i miljöskyddande åtgärder befintlig industri under motsvarande tidsperiod, budgetåren 1969/ ‘ Tidsperioden lör totala eller 4 96 investeringar resp. miljö- 70-1973/741, uppgick till l 650 miljoner kronor, knappt skyddsinvesteri ngar iir av de totala investeringarna inom hela industrin. se tabell B5 (tabell 4.1). något olika av statistiska i nya industrianlägg- skäl. Utöver detta har miljöskyddsinvesteringar genomförts

26 Miljöskydd inom industrin

ningar, i kapacitetshöjande investeringar och andra inte bidragsberättigade om storleken projekt. Uppgifter av dessa miljöskyddsinvesteringar saknas. Uppskattningsvis kan emellertid dessa beräknas ha uppgått till omkring

500 miljoner kronor under samma tidsperiod?

De totala investeringarna inom industrin i miljöskyddande åtgärder skulle således kunna uppskattas till 2 100-2 200 miljoner kr under femårsperioden 1969/70-1973/74, motsvarade knappt 5 % av de totala investeringarna inom industrin under femårsperioden 1970-1974.

Tabell 4.1 Investeringar i miljöskyddande åtgärder inom svensk industri budgetåren 1969/70-1973/74

lndustrityp Miljöskydds- Andel l%) investeringar av totala (milj. kr., investelöpande priser) “ngar Befintlig industri l 650 3.7 Ny industri m. m. 500 l.l

2 l50 4,8 Anm. Utförligare uppgifter lämnas i tabellbilagans tabell BS.

Bidragen av statsmedel till miljöskyddande åtgärder inom industrin uppgick under budgetåren 1969/70-1973/74 till sammanlagt 670 miljoner kr eller ca 1,5 % av de totala investeringarna inom industrin. För den största posten eller 700 miljoner kr av de investeringar som genomförts med stöd av statsbidrag svarade massa- och pappersindustrin. motsvarande ca lO % av de totala investeringarna inom branschen (6 700 miljoner kr). Järna stål- och ferrolegeringsverk. den näst största branschen från miljöskyddssynpunkt. svarade för 350 miljoner kr eller ca 8 % av branschens totala investeringar (4 100 miljoner kr) under jämförbar tidsperiod.

Åtgärder

till skydd mot utsläpp i sjöar och vattendrag svarade för ungefär dubbelt så höga investeringar (l 000 miljoner kr eller 2.4 % av de totala investeringarna 45 miljarder kr) som åtgärder mot utsläpp till atmosfären och bullerdämpande åtgärder (600 miljoner kr eller 1.3 % av de totala investeringarna 45 miljarder kr). Fördelningen av den ovannämnda halva miljarden i miljöskyddsinvesteringar i nya anläggningar m. m. kan antas fördela sig på ungefär samma sätt som de redovisade miljöskyddsinvesteringarna inom befintlig industri. De årliga kostnader som samtliga miljöskyddsinvesteringar inom industrin under perioden 1969/70-1973/74 medför för produktionen beräknas uppgå till omkring 800 miljoner kr eller ca 1.1 % av förädlingsvärdet som år 1974 beräknades uppgå till 76 miljarder kr. I tabell B6 redovisas för olika branscher de beräknade årliga kostnaderna för de delvis statsbidragsñnansierade miljöskyddsinvesteringarna. Dessa kostnader beräknas totalt uppgå till 500-600 miljoner kr per år. Insatser i åtgärder till skydd för naturmiljön 2 var ingen nyhet år 1969. Statligt stöd till mark- De stora miljöstörande branscherna, massa- och pappersindustrin och järnnadsföring av miljövärdsindustrins produkter. Ds l och stålindustrin, kan uppskattas ha genomfört åtgärder före 1969 av stor- 1974:4. hälften av dem som leksordningen genomförts under tidsperioden

inom industrin 27

Miljöskydd

l969/70-1973/74.3 Totalt för hela industrin skulle i så fall miljöskyddsfram t. o. m. år 1974 förorsaka årliga kostnader om uppåtgärder vidtagna kr eller 1,3—1,6 % av förädlingsvärdet år skattningsvis 1 000-1 200 miljoner 1974 (tabell 4.2). till viss del finansierats med statsbidrag redu- Genom att investeringarna för industrin med 250-300 miljoner kr eller ca ceras de årliga kostnaderna 0,4 % av förädlingsvärdet år 1974.

år Tabell 4.2 Kostnader för miljöskyddande åtgärder inom svensk industri framtill 1974

Miljöskydds- Andel (%) Tidsperiod kostnader av föräd- (milj. kr., 1974 lingsvärdet års priser) 1974

Före 1969/70 20W 400 030.5 1969/70-1973/74 800 1.1

1974 1 OOO--l 200 1,3-1.6

Anm. Utförligare uppgifter lämnas i tabellbilagztns tabell B6.

Ett mått på effekten av dessa miljöskyddande åtgärder är de reduktioner av utsläppen som åstadkommits. Resultatet i form av bättre miljö är däremot som avskilts svårt att precisera. 1 tabell B7 redovisas de mängder Föroreningar inom befintlig industri under perioden genom miljöskyddande åtgärder 1969/70-1973/74. Sålunda har de totala utsläppen per år i landet till olika vattenområden under den nämnda perioden genom dessa åtgärder minskat med 300000 från omkring 800000 ton organiska föroreningar (BS7), med 150000 från omkring 300000 ton suspenderade ämnen, med drygt 4000 från omkring 15 000 ton fosforföreningar etc. Utsläppen per år till atmounder samma tidsperiod ha reducerats med 200000 från sfären beräknas 400000 ton stoft och med 100000 från omkring 900 000 ton svaomkring av veloxider. 1 figur 4.1 redovisas de beräknade utsläppen till naturmiljön åren 1969 och 1974. 1 figuren redovisas också en några olika föroreningar uppskattning av de utsläpp. som skulle ha inträffat om inga miljöskyddande

åtgärder vidtagits.

4.2.2 Diskussion av 1970 ârs långtidsutrednings bedömning av miljö-

skyddsârgärder åren 1 97 I -1 975

som inledningsvis nämnts i en sär- 1970 års långtidsutredning presenterade inom vissa industriella och komskild bilaga bedömningar av miljövården munala verksamheter med tonvikt på första hälften av 1970-talet. Bedöminom industrin grundade sig bl. a. på ningarna av rniljövårdsinvesteringarna som bedömdes mest betydelsefulla från en enkät till de industribranscher De totala miljöskyddsinvesteringarna inom indumiljövårdens synpunkt. strin under femârsperioden 1971-1975 bedömdes därvid komma att uppgå 3 Facht: Emission Control till 1 600 miljoner kr (1969 års priser) eller ca 4 % av de totala investeringarna Costs in Swedish lndustry. Stockholm 1975. inom industrin, se tabell B8 och B9.

28 Miljöskydd inom industrin

Utsläpp till sjöar och vattendrag (ton/år) Figur 4./ Beräknade ul- 1 000 000- s/äpp av ølikajörøreningar ril/ naturmiljön åren l 969

*v*

och I 974

-1

500 000-

7/

w w

á I7/77L E? 1969 1974 1969 1974 1969 1974 1969 1974 Organiska Suspenderade Fosfor- Kväveföroreningar ämnen föreningar föreningar BS7

Utsläpp till atmosfären (ton/år)

1 000 000-

500 000-

á/ /á/ 1969 1974 1969 1974 1969 1974 1969 1974 Stoft Svaveloxider Koloxid Kolväten

Beteckningar [j Beräknat utsläpp om inga miljoskyddsåtgärder vidtagits

Beräknat utsläpp [J

Miliéskydd inom industrin 29

sou 1975:98

Direkt jämförbara tal för det verkliga utfallet av investeringar i miljöför tidsperioden 1971-1975 finns f. n. inte tillgängliga. Vissa skyddsåtgärder kan dock göras med motsvarande investeringar under tidsperiojämförelser den 1969/70-1973/74. De totala miljöskyddsinvesteringarna beräknades under sistnämnda kr, varav l 650 miljoner kr period till 2 100-2 200 miljoner (löpande priser) med stöd av stalsbidrag. Om beloppen översätts ijämförbara enligt 1970 års långtidsutredning ha priser. kan miljöskyddsinvesteringarna motsvarat det verkliga utfallet. En mer detaljerad analys av bedömningarna av miljöskyddsinvesteringarna i 1970 års långtidsutredning visar inte riktigt samma goda överensstämi miljöskyddande åtgärder. Relativt melse med de verkliga investeringarna stora avvikelser från det verkliga utfallet visar bedömningarna för jord- och stenindustrin och järn- och stålindustrin, där de verkliga investeringarna va- 1 andra branrit ungefär tre respektive två gånger högre än bedömningen. scher. t. ex. kemisk industri. har överskattningar gjorts. Prognosen för den mest betydande branschen i detta sammanhang, massa- och pappersindustrin, träffade emellertid relativt rätt. Det bör påpekas att de förhöjda statsbidragen till miljövårdande åtgärder under vissa tidsperioder åren 1971-1974 inte kunde förutses vid arbetet med Dessa förhöjda bidrag antas bl. a. inneburit en 1970 års långtidsutredning. stimulans till byggandet av investeringstung utrustning samt att miljöskyddsåtgärder tidigarelagts ett-två år.3 Vidare kan det enligt utredningens mening inte uteslutas att de förhöjda bidragen medverkade till att miljöskyddsinvesteringarnas fördelning mellan olika branscher blev något annorlunda än de ursprungliga planerna.

4.3 av framtida miljöskyddsåtgärder Bedömning

4.3.1 Bedömning av miüöslgtddsârgärde/j/ör perioden 1975-1980

l den industrienkät som statistiska centralbyrån under tiden oktober 1974 — januari 1975 utfört inom ramen för 1975 års lângtidsutredning ställdes frågor

om företagens planer på miljöskyddsinvesteringar4 under den närmaste fem-

3Se not. 3 sid. 27. 4 Med miljöskyddsinvesteringar avses i enkäten årliga bruttoinvesteriitgttri utrustning eller del i utrustning m. m. som är avsedda att reducera utsläpp till naturmiljön av förmiloreningar eller andra störningar från produktionen. [enkäten efterfrågades endast jöskyddsinvesteringar till skydd av naturmiljön. Miljöskyddsinvesteringar kan avse: a) Utrustning som inte utgör någon del av produktionsutrust[tingen och där huvudsyftet är att reducera utsläpp av föroreningar eller andra störningar på naturmiljön. Exempel: Sedimenteringsbassänger. biologiska och/eller kemiska reningsverk. avgiftnings- och neutraliseringsaitläggningar. gasreningsutrustning. stoftavskiljare. bullerdämpningsutrustning e. d. b) Utrustning som utgör en del av produktionsutrustningen. där syftet till någon del är att reducera utsläpp av föroreningar eller andra störningar på naturmiljön. Endast den andel av kostnaden som kan hänföras till miljöskydd skall anges. Till ledning vid bedömning av denna andel kan jämförelse göras med investeringskostnttden för utrustning som skulle väljas om inga miljöskyddsrestriktioner ltinnes enligt gällande lagstiftning.

30 Miljöskydd inom industrin

årsperioden. Efter den förundersökning som föregick blankettens slutliga utformning undantogs de branscher som inte med någorlunda säkerhet kunde fastställa, miljöskyddets andel av de totala investeringarna. Frågorna om miljöskydd begränsades därefter till de branscher som bedömdes särskilt betydelsefulla i detta avseende.5 Dessa branscher svarade under åren 1969/70-1973/74 för omkring 75 % av industrins totala miljöskyddsinvesteringar. Samtliga företag i nämnda branscher i Sverige med fler än 500 anställda och ett urval (ca 25 %) av företag med fler än 200 men högst 500 anställda tillfrågades. De insamlade uppgifterna redovisas i tabellerna Bl0-l3. Där saknas således helt investeringsuppgifter om företag med högst 200 anställda. Det betonades i frågeformuläret att uppgifterna borde baseras på företagsledningens bedömningar. Det bör då framhållas att den inte alltid haft samma möjligheter att bedöma andelen miljöskyddsinvesteringar som de totala investeringarna. Detta har återspeglats i svaren som åtminstone for vissa branscher är av sämre kvalitet än svaren i övrigt. Samtidigt bör det påpekas att flertalet av de företag som tillfrågats bör ha haft kontakt med miljövårdande myndighet (koncessionsnämnden för miljöskydd, naturvårdsverket. länsstyrelsen) i samband med prövning av tillstånd att få bedriva miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen och/eller ansökan om bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin. Företagen bör vid dessa kontakter ha skaffat sig en uppfattning om vilka krav som kommer att ställas for de nårmaste åren på åtgärder for att skydda den yttre miljön och om vilka investeringar det medför för företaget. I tabell B10 redovisas företagens med fler än 200 anställda planer på investeringar for åren 1973-1980. Uppgifterna avser dels företagen i de aktuella branscherna, dels samtliga branscher. För åren 1975-1980 beräknas investeringarna inom nämnda branscher uppgå till 38 miljarder kr och inom hela industrin till 70 miljarder kr. I tabell Bll redovisas motsvarande investeringar i miljöskyddande åtgärder i de åtta branscherna till 2,5 miljarder kr. Andelen investeringari miljöskyddande åtgärder skulle då i medeltal uppgå till 6,6 % av de totala investeringarna under perioden 1975-1980 (tabell B12). Enkätens resultat har granskats av några branschorganisationer för de berörda industrierna. Skogsindustrins samarbetsutskott fann andelen miljöskyddsinvesteringar for massa- och pappersindustrin kring 10 % rimlig. Mil-

jöskyddsinvesteringarna inom branschen under hela 1960-talet bedömdes ha

legat kring den nivån eller högre. Under 1970-talets första år låg enligt skogsindustrins samarbetsutskott

miljöskyddsinvesteringarnas andel på ca 20 %.

5 Gruvor och mineralbrott Utredningen vill nämna att dessa höga tal delvis torde kunna förklaras Konkurrensskyddad livsmedelsindustri av de då utgående förhöjda statsbidragen. Massa- och pappersindu- Sveriges Kemiska Industrikontor (Kemikontoret) bedömde enkätens restn sultat innebärande omkring 10 % investeringar i miljöskyddande åtgärder Kemikalie-. gödselmedelinom sitt verksamhetsområde och plastindustri som rimlig. I en utredning från 1968 utförd Petroleumrallinaderier inom Kemikontoret bedömdes miljöskyddsinvesteringarna ha ökat från någ- Gummivaruindustri ra få procent i början av 1960-talet till omkring 8 % år 1968. Under 1960-talet Plastförpackningsindustri Järn- stål- och ferrolege- avsåg enligt Kemikontoret en stor del av miljöskyddsinvesteringarna emelringsindustri lenid externa åtgärder av rent kompletterande typ. l dagsläget har miljö-

Miljöskydd inom industrin 31

ett mera direkt samband med produktionssidan. Den skyddsinvesteringama fortsatta integreringen av miljöskyddet i processtekniken gör det därför svårare och ibland praktiskt omöjligt att ange särkostnaderna. Dessa förhållanden torde medföra en relativ minskning av vad som i enkäten anges som miljöskyddsinvesteringar. Kemikontoret påpekar också att kraven på miljöskyddsåtgärder har skärpts sedan 1960-talet, bl. a. kraven på bullerskydd, vilket fört med sig att andel av de totala ökat. Kemikontoret framhåller miljöinvesteringarnas vidare att både konjunkturförhållanden och den relativa storleken hos dagens nyinvesteringsprojekt gör att såväl de totala nyinvesteringarna som investeringarna i miljöskydd kan förändras betydligt från ett år till ett annat. De genomgående höga procenttalen for investeringar i petroleumraffinaderier för tiden 1974-80 beror på den mycket låga totala investeringsnivån för raffinaderiindustrin. Ett Statraff 1977-80 med härav följande höga investeringar skulle sänka den relativa andelen miljöinvesteringar kraftigt. Vad som ovan sagts om de tidigare förhållandena och om nuläget beträffande miljöskyddsinvesteringar gäller än mer förhållandena i framtiden. Den enligt enkätredovisningen skenbara sänkningen av miljöskyddets andel i de totala investeringarna skulle därför enligt Kemikontoret inte tillmätas någon särskilt reell betydelse. Jernkontoret bedömde att de uppgivna investeringskostnaderna för järnoch stålindustrin är mycket för låga. Samtidigt påpekas svårigheterna att skilja ut investeringskostnaderna för den yttre miljövården från övriga investeringskostnader. Med stöd av erfarenheter från inhemska och utländska järnverk bedöms andelen för miljöskyddet av de totala investeringarna uppgå till 10-14 %. Jernkontoret anser därför att talen i tabell B12 är helt orealistiska bl. a. med hänsyn till de avsedda investeringarna i Stålverk 80. Tendensen skulle dessutom vara sjunkande, vilket icke heller torde överensstämma med vad som kan förväntas. Visserligen kan det med fog hävdas att “grovreningen” nu i stort sett är genomförd. De successivt skärpta krav som kan emotses kommer dock att medföra förhållandevis mycket stora kostnader i relation till de vinsteri reningsavseende som kan uppstå. Något skäl för att anta att kostnadsandelen för miljöskyddsåtgärderna skulle minska under kommande år finns det enligt Jernkontoret ej, snarare kommer andelen att öka. De totala investeringarna inom hela industrin (således även företag med högst 200 anställda) under perioden 1975-1980 beräknas i långtidsutredningens huvudrapport uppgå till 94-96 miljarder kr (1974 års priser). En beräkning av de totala miljöskyddsinvesteringarna inom hela industrin för perioden 1975-1980 med utgångspunkt i de andelar som angivits i tabell B12 ger resultatet 3—3,5 miljarder kr eller 3-4 % av totalt beräknade investeringar. Det antas då att små företag (med högst 200 anställda) har motsvarande planer på miljöskyddande åtgärder som de större företagen. Samma resultat för de totala miljöskyddsinvesteringarna under perioden

1975-1980 erhålls, om beräkningen sker med utgångspunkt ide andelar

som angivits i tabell B6 för den gångna tidsperioden 1969/70-1973/74 (tabell 4.3).

32 Miljöskydd inom industrin

Tabell 4.3 Investeringar i miljöskyddande åtgärder inom svensk industri åren 1975-1980 lndustribransch Miljöskydds- Andel (%) investeringar av totala (milj. kr.. 1974 investeringar års priser)

Studerade branscher 2 500 lcke-studerade branscher 500-l 000 Hela industrin 3 000-3 500 3-4

Anm. Utförligare uppgifter lämnas i tabellbilagans tabell Bl] och B12.

Under förutsättning att företagens planer på miljöskyddsinvesteringar för perioden 1975-1980 genomförs, kan de årliga kostnaderna på grund av miljöskyddsåtgärder vidtagna fram t. 0. m. år 1980 beräknas till 2-2,5 miljarder kr( 1974 års priser). Detta utgör drygt 2 % av det beräknade förädlingsvärdet för år 1980 (96-100 miljarder kr) eller omkring O,5-1 % högre andel än år 1974. Tidigare har redovisats de utsläppsminskningar som åstadkommits genom de senaste årens miljöskyddsinsatser. Om de åtgärder genomförs som företagen redovisat i ovannämnda enkätundersökning för tiden 1975-80, kan de bedömas resultera i fortsatta utsläppsreduktioner nära dem som redovisats för tidsperioden 1969/70-1973/74 (avsnitt 4.2.1). Vid bedömning härav bör bl. a. beaktas att stora vinster i form av utsläppsreduktioner under den tidigare perioden gjorts genom att fabriker lagts ned, exempelvis ett flertal sulfitmassafabriker. Vidare bör beaktas att utsläppsreduktioner i allmänhet är dyrare per enhet reducerad förorening ju längre reduktionen drivs. De resultat i form av bättre naturmiljö som de beräknade investeringarna i miljöskyddande åtgärder kommer att medföra är svåra att närmare ange. Utrustning till skydd mot utsläpp till sjöar och vattendrag består med nuvarande teknik till stor del av relativt tunga och okomplicerade komponenter av stål och betong. Huvuddelen av investeringarna i sådana åtgärder utförs därför av lokal byggnadsindustri. Återstoden av investeringarna gäller mer komplicerad teknisk utrustning som levereras från verkstadsindustrin. För utrustning till skydd mot utsläpp till atmosfären är förhållandet det omvända. Huvuddelen består av filter och annan mer tekniskt komplicerad utrustning. 5 Se vidare utredningens De årliga kostnadernas beroende av reduktionsgraden av föroreningar bebetänkande (SOU 1974: 101) Begränsning lyses som ett exempel i figur 4.2. l denna redovisas sålunda kostnaden

av svavelutsläpp - en stu- för reduktion av utsläpp till atmosfären av svaveloxider i Sverige? Reduk-

die av styrmedel. tionskostnaden varierar i allmänhet inom intervallet 500-2 000 kr per ton 7 De nuvarande kostna- avskilt svavel. De totala årliga kostnaderna för reduktion av svavelutsläpp derna för reduktion av varierar, beroende på graden av utsläppsbegränsning, upp till intervallet svaveloxider är dock betydligt lägre. 500-700 miljoner kr per år.7

inom industrin 33

Miljöskydd

E E Kronor per ton I avskilt svavel Ä I

2oooI ägg

I I 333; I .S .På I se l

[i §|3|åm|

E .

‘ E 8|._2_g-I |

1500- I

‘gIg, :2§“-

‘I

rå” I

1000- I I ; I

I

i i » t

|

. i E3

gg

a_

500* l å* I | §0 |

. | I £3 I åål

I I 3+ i §° 3 Figur 4.2a Gränskostna-

I I I Um I ;HI u§ den _lör reduktion av de

I ~ .9. ~ I .g I .2°.I totala svave/diøxidulsläp-

i l I | 1 IN T I1.-‘Pl I

“:Q)p00

pen i Sverige är I 985. (Be- 100 300000 7

000200000 400000500000600000 300000 räkningarna baseras på

av genomsniirskøsmaderjör

Reduskct)ion ton :per åtotalutsläpp r olika uisläppskalegorier.)

Totalkostnad

miljoner kronor per år cc» l | I 59

J.-l._I

700 i

| å;

000-3031230 1

åä

:xIaI3‘| gg °°l

.âiä I

500- | §5,

& 9r5c‘I E.: __-

400- I

:ggg: ‘fig,

filled “am” t 300- i I g Isl I I I E3 1 __ 200‘ I I | .Eg

1 öm

I I g i 100- I I |

z 37°

1 I I

100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000 Figur 4.2b Årliga kostna-

Reduktion av totalutsläpp derför reduktion av svavel-

ton S02 per år dioxiduisläppen i Sverige.

Källa: Begränsning av svavelutsläpp — en studie av slyrmedlet. SOU 1974:101.

34 Miljöskydd inom industrin

4.3.2 av

Bedömning miljöskyddsâtgärder i ett längre tidsperspektiv

Miljövårdens omfattning och inriktning i ett längre tidsperspektiv och därmed dess kostnader blir naturligtvis i hög grad beroende av den miljövårdspolitik som kommer att föras. Möjligheterna att med någon större grad av noggrannhet beräkna kostnaderna för miljövården efter år 1980 måste bedömas vara relativt begränsade. Utredningen har emellertid försökt bedöma storleken av investeringar i miljöskyddsåtgärder i ett längre tidsperspektiv. En sådan bedömning måste då givetvis i hög grad bygga på antagandet om en fortsatt miljövårdspolitik av liknande utformning som under 1970-talet. Det resultat i form av reducerade och det antal inmängder Föroreningar dustrianläggningar som hittills genomfört mera omfattande av reduceringar sina utsläpp ger viss ledning för en bedömning av de investeringar i miljöskyddande åtgärder som återstår. En översiktlig genomgång av de industribranscher som angivits i tabell Bl ger enligt utredningens vid bedömning handen att ytterligare 4-5 miljarder kr i investeringar erfordras för att i den utsträckning som idag kan antas komma att krävas vid prövning enligt miljöskyddslagen kunna innehålla de föroreningar som nu släpps ut i naturmiljön. Detta belopp kan jämföras med beloppet 3-3,5 miljarder kr som upptagits för åren 1975-1980. Under förutsättning att de planer på miljöskyddsinvesteringar som tidigare redovisats genomförs och att dessa fortsätter i samma takt under 1980-talet, innebär vad nu nämnts att en sådan reduktion av utsläppen som avsågs då denna påbörjades vid slutet av 1960-talet i samband med miljövårdsadministrationens uppbyggnad, miljöskyddslagens införande etc skulle vara genomförd under loppet av 1980-talet. Detta innebär dock enligt utredningens mening inte att något slutligt mål uppnåtts.

Miljövård i kommunerna 35

5 i kommunerna

Miljövård

verksamheter i kommunerna med I det följande behandlas vissa industriella anknytning till miljövården i betydelsen miljöskydd, nämligen avloppsvattenrening, renhållning och värmeförsörjning. Vidare belyses vissa verksamheter inom naturvärden och idrotts- och friluftslivet.

5.1 Vissa industriella verksamheter

5.1.1 Vattenförsörjning och avloppsvattenrening

Teknisk utrustning Vattenförsörjningen och avloppsvattenreningen är i den mån dessa inte omanläggningar främst i glesbygden, i kommunerna besörjs genom enskilda oftast integrerade i ett tekniskt system. Tre huvuddelar kan urskiljas, nämli- ,avloppsreningsverk och ledningssystem. Från vatgen vattenreningsverk. tenreningsverket leds vattnet i vattenledningsnätet till konsumenten (husallmän service m. m.). Från konsumenten leds förbrukat vathåll. industri, ten, spillvattnet, vidare i avloppsledningsnätet till avloppsreningsverket. Utöver spillvattnet tillförs avloppsreningsverken tidvis betydande mängder dag- och dräneringsvatten. Dagvatten utgörs huvudsakligen av regnvatten som avrinner från gator m. m. Dag- och spillvatten avleds antingen i gemensamma ledningar (s. k. kombinerat system) eller i separata ledningar (s. k. duplikatsystem). I duplikatsystemet avleds spillvattnet till ett avloppsmedan dagvattnet oftast avleds i ett närliggande dike e. d. Dräreningsverk, neringsvatten tillförs spillvattennätet dels avsiktligt från dräneringsledningar kring husgrunder, dels oavsiktligt genom inläckning i spillvattenledningar med otäta fogar.

Miljöproblem

Av det totala vatten- och avloppssystemet är det närmast avloppsreningsverket som har ett direkt miljöskyddande syfte. Avloppsvatten från hushållen innehåller främst suspenderade ämnen, lös- Genom ta organiska ämnen och närsalter som fosfor- och kväveföreningar. att industriellt avloppsvatten också i viss utsträckning förs till det kommu- - till KELP 74-78 tas i nala avloppsreningsverket enligt specialenkäten

36 Miljövård i kommunerna

genomsnitt 20-25 % av reningskapaciteten i anspråk av industriavloppsvatten -innehåller avloppsvattnet också i varierande grad metallsalter, olja. fett, ytaktiva ämnen (t. ex. tensider), sura eller alkaliska ämnen etc. Totalt for Sveriges tätorter beräknas hushållsavloppsvattnet fore rening innehålla föroreningar till en mängd av ca 170 000 ton organiska Föroreningar (B87) per år, ca 150 000 ton suspenderade ämnen och ca 8 000 ton fosforförenmgar.

Utbyggnad av kommunala med statsbiavloppsreningsverk genomförda drag âren I968/69—1973/ 74

Under 1950-talet beräknas investeringarna i avloppsreningsverk ha uppgått till omkring 400-500 miljoner kr och under 1960-talet till omkring l 200 miljoner kr, räknat i 1974 års priser. Sedan budgetåren 1968/69 stimuleras, som tidigare nämnts, utbyggnad av avloppsreningsverk med statsbidrag och flertalet verk har också byggts med stöd av statliga medel. Under åren 1968/ 69-1973/ 74 investerades 2 440 miljoner kr (löpande priser) i kommunala avloppsreningsverk. Av detta belopp utgick sammanlagt l 185 miljoner kr i statsbidrag, varav 565 miljoner kr i förhöjt statsbidrag. Bidragsunderlaget for sistnämnda belopp utgjorde 880 miljoner kr. Investeringarna i kommunala avloppsreningsverk under perioden delades sålunda ungefär jämnt mellan stat och kommun. De ovannämnda investeringarna i kommunala motavloppsreningsverk svarar ca 4,5 % av kommunernas (inkl. aWársverken) totala investeringar om 45 miljarder kr(1968 års priser) under perioden. De årliga kostnaderna for avloppsreningsverken uppgick enligt enkäten till omkring 500 miljoner kr år 1974 eller drygt l % av de årliga kostnaderna for samtliga kommunala forvaltningsgrenar (40 miljarder kr). Genom utbyggnaden av de kommunala under åren avloppsreningsverken 1968/69-1973/74 beräknas de årliga utsläppen av föroreningar från tätorterna ha minskat med 30000 ton organiska föroreningar (B57) per år och 3 500 ton fosfor per år. De totala utsläppen från de kommunala avloppsreningsverken i Sveriges tätorter kan i mitten av 1974 beräknas uppgå till 35 O00 ton organiska föroreningar (BS7), 3 500 ton fosfor per år och små mängder suspenderade ämnen. De kvarvarande utsläppen kan beräknas motsvara den utsläppsnivå som gällde i början av 1960-talet.]

Bedömning av utbyggnaden av kommunala avloppsreningsverk under

perioden 1975-1980

Utbyggnadstakten av avloppsreningsverk kommer att minska under senare delen av l970-talet naturvårdsverkets be-

Avloppsrening - tätor- enligt bedömningar? Sammanlagt

ternas avloppsforhållan- räknas investeringarna i avloppsreningsverk under perioden 1975/ den den ljanuari 1975. 76-1980/81 till 1630 uppgå miljoner kr i 1974 års priser. Samtidigt på- Statens naturvårdsverk publ. l975z4. pekar verket att det finns skäl anta, att kommunernas totala investeringar i avloppsanläggningar snarare torde öka än minska under återstoden av l970- 1Naturvårdsverkets anslagsframställning för talet, bl. a. beroende på från vattenvårdssynpunkt erforderlig sanering av avbudgetåret l975/ 76. loppsledningar. Sistnämnda verksamhet kan i vissa fall beräknas bli omfat-

.,,,,..,____,_W

Miljövård i kommunerna 37

tande. Sammanlagt kan investeringarna i vatten- och avloppsanläggningar beräknas uppgå till 12 miljarder kr under perioden 1975-1980. skulle med utgångspunkt i ovanstående bedömningar Sammanlagt investeringarna i avloppsreningsverk under 1970-talet uppgå till ca 4 000 mil-

joner kr i 1974 års priser. i enkäten styrker naturvårdsverkets bedömning av investe- Uppgifterna ringarna i avloppsreningsverk, även om nedgången mot slutet av perioden är kraftigare än vad naturvårdsverket bedömt, se tabell B14. av avloppsreningsverk i den omfattning som ovan skisse- Utbyggnaden och vatrats för perioden 1975-1980 kan beräknas minska utsläppen till sjöar tendrag med mängder i något mindre omfattning än de som angetts för perioden I968/69-I973/74. Miljöskyddslagens minimikrav på längre gående för att utsläpp skall få förekomma uppfylls i det rening än slamavskiljning för hela landet år 1975. Avloppsreningsverk för omkring 400000 närmaste av totalt 6 700 0()0 personer i tätorter uppfyller dock ännu inte minimikravet. Under den kommande femårsperioden beräknas även denna brist bli av-

hjälpt.

Bedömning av utbyggnad i ett längre tidsperspektiv

Den kraftiga utbyggnaden av avloppsreningsverk under 1970-talet har huvudsakligen avsett verk med biologisk eller biologisk-kemisk rening. Genomgående biologisk-kemisk rening av det kommunala avloppsvattnet av förhållandena under år 1975 beräknas erfordra investekan på grundval ringar av storleksordningen 2,5—3 miljarder kr. Om kompletterande filtrering vid samtliga avloppsreningsverk i Sverige med biologisk-kemisk rening skulle aktualiseras, kan detta uppskattas erfordra investeringar om ytterligare l miljard kr. Utbyggnaden av ett avloppsreningsverk med biologisk-kemisk rening anses kunna med ytterligare kompletterande rening, i första hand filtrering, till ungefär hälftenjämfört med verk med reducera utsläppet av föroreningar enbart biologisk-kemisk rening. Kostnader för ev. ytterligare tillkommande reningsmetoder kan inte nu beräknas. Den framtida omfattningen och inriktningen av avloppsreningsverksbyggandet blir naturligtvis, liksom för industrins miljöskyddsinvesteringar, beroende av miljövårdspolitiken.

5.1.2 Ren/1ållning3

Allmänt

Kommunerna har sedan år 1972 genom föreskrifter i kommunala renhållningslagen (1970:892) obligatoriskt renhållningsansvar. Obligatoriet gäller hushållsavfall och annan orenlighet som härrör från hushåll men också visst avfall som kasserade möbler, cyklar och barnvagnar. Till hus- 3 skrymmande Utredningen om kostnahållsavfall räknas också sådant specialavfall som överblivna läkemedel, olje- derna för miljövården som kommer i ett senare samm. m. i de små kvantiteter och fárgrester, metallföremål, plastartiklar manhang att närmare bekan uppkomma i hushållssammanhang. Genom ändringar i lagen som trätt i lysa den kommunala ren- 1975 kan regeringen (förvaltningsmyndighet eller kom- hållningen. kraft den 1 januari

38 Miljövård i kommunerna

mun) utvidga det kommunala renhållningsansvaret till annan orenlighet och annat avfall, som t. ex. industriavfall av olika slag och oljespill. Den kommunala renhållningen innehåller huvudsakligen t.re moment, nämligen uppsamling, transport och behandling. Behandlingen sker vanligen genom deponering eller förbränning.

MiIjbpr0bIem4

Hushållen beräknas för närvarande alstra ca 270 (250-300) kg avfall per person och år eller sammanlagt (inkl. avfall från kontor) i landet ca 2,5 miljoner ton per år. Mängden industriavfall beräknas uppgå till ca 700-800 kg per person och år.5 Det mest välkända och omdebatterade miljöproblemet av skräp och avfall av olika slag är nedskräpning i naturen. Förfulning av naturen - de estetiska effekterna - har då framhållits som den allvarligaste Andra olägenheten. följder är skador och risk för sådana på människor, djur etc. samt, vid större anhopningar av skräp, Sanitära olägenheter. Vidare har pekats på risken för skador påjordbruksmaskiner på och intill åkrarna. Deponering av avfall kan även medföra utsläpp i sjöar och vattendrag genom s. k. lakvatten. Vidare kan besvärande lukt uppstå. Förbränning av avfall ger upphov till luftföroreningar av olika slag, främst stoft. Kommunerna har numera det yttersta ansvaret för renhållningen i naturen.

U tbyggnad I 972-1 980

Den kommunala dvs. uppsamling, renhållningen, transport och behandling av hushållsavfall o. d. beräknas enligt enkäten komma att utvidgas från 3.0 miljoner betjänade hushåll m. m5 år 1972 till 3,7 miljoner år 1978, se tabell B15. Investeringarna i behandlingsanläggningar och transportapparat under perioden 1972-1978 för omhändertagandet av avfallet anges i enkäten till mellan 35 och 60 miljoner kr per år, se tabell B14. Av dessa investeringar anges den relativa andelen for behandling av avfallet öka under perioden från ca ‘Se närmare utredning- 20-25 % till 65-70 %. Sammanlagt kan investeringarna for ändamålet under ens rapport (SOU 1974:44) perioden 1975-1980 eller den period som är av särskilt intresse i detta sam- Effekter av förpackningsavgiften. manhang uppskattas uppgå till 250-300 miljoner kr. Naturvårdsverket för budgetåret 5 Avfall- ökad återvin- anger i anslagsframställningen 1973/74 ning - bättre omhänderta- investeringsbehovet for anläggningar för behandling av industriellt avfall för gande Betänkande (Ds Jo perioden 1972-1980 till sammanlagt 360 miljoner kr. Av detta belopp hänför 1974: 10) avgivet av arbetsgruppen för avfallsfrå- sig 200 miljoner kr till anläggningar för behandling av oljor och andra lösgor. ningsmedel, 50 miljoner kr till anläggningar för övrigt slag av teknisk avfall, 5 100 miljoner kr till anläggningar för behandling Lägenheter i flerfamiljs- av bark och spån samt 10 hus, enfamiljshus, fritids- miljoner för behandling av skrot och övriga avfallstyper. Till anläggningar hus eller andra enheter

för behandling av kommunalt avfall anges investeringsbehovet till 500-

som affärer, matsalar o. d. 7 1000 miljoner kr for samma tidsperiod.7 Dessutom uppskattas investe- Naturvårdsverkets skrivelse 1972-10-04 till KO- ringsbehovet för utjämningsmagasin och avloppsreningsverk vid vissa avnungen. fallsupplag uppgå till 240 miljoner kr.

Miljövård i kommunerna 39

len idéskisss till utformning av mottagningsstation för olje- och kemikafrämst från hushåll, handel, hantverk och småindustri beräknas inlieavfall, till 87 000 kr för en normalkommun med 20000 vesteringskostnaderna invånare. Totalt för hela landet skulle med en så-

investeringskostnaderna,

i varje kommun, kr. dan mottagningsstation uppgå till 20-30 miljoner

5.1.3 Värmeförsörjning

Teknisk utrustning

av bostäder och andra lokaler i en tätort kan ske genom an- Uppvärmning individuell i den egna fastigheten eller kollektiv upptingen uppvärmning där värmen transporteras långa sträckor i särskilda värmning (üärrvärme), kan värmen produceras i en ledningar. Vid den kollektiva uppvärmningen värmeverk), varefter varmvattnet central för hett vatten (hetvattencentral, Hetvatten kan också anskaffas från annat håll, distribueras till fastigheterna. Det kollektiva omfattar då ent. ex. från en industri. uppvärmningssystemet bart distribution av värme. Värme till ett kollektivt uppvärmningssystem i kraftvärmeverk, som producerar både elenergi och kan också produceras värme. drivs i Sverige nästan enbart med eldningsolja. Vissa möj- Värmeverken av Värmeverken efter ombyggnad använda ligheter finns att vid huvuddelen

annat bränsle än eldningsolja, t. ex. kol, avfall, träflis. Kärnkraftverket Ågesta levererade tidigare hetvatten till en del av Stockholm? Några ljärrvärme-

l vissa fall förekommer att sopor förbränns i verk är utrustade för koleldning. Kraftvärmeverk och hetvattencentraler kan i allmänhet särskilda pannor. tämligen enkelt anpassas för användning av naturgas.

Svenska Värmeverksföreningen anger i en rapport” verkningsgraden,

dvs. utnyttjandegraden av bränslets energiinnehåll, vid individuell oljeeldtill 85-90 %. Vid kombinerad el- och ning till 50-70 % och vid fjärrvärme i kraftvärmeverk genom förbränning av eldningsolja uppvärmeproduktion av bränslets energiinnehåll öka från ca 40 till 85 % ijämföges utnyttjandet relse med enbart elkraftproduktion i kondenskraftverk.

Anknytningen till miljövård

Huvudmotivet för üärrvärmesystemets tillkomst och utbyggnad synes ha varit att effektivisera energiproduktionen samtidigt med kravet på att skapa en bättre luftmiljö. De kostnadsuppgifter som nedan redovisas bör därför inte i första hand tillgodoföras miljövården. Den bättre miljön blir snarare en Eftersom av kollektiva uppvärmningssytem har biprodukt. utbyggnaden har det dock ansetts motiverat att här stor betydelse för luftmiljöns kvalitet, redovisa vissa uppgifter.

8 SNV PM 584. 9 Drif ten upphörde år Miljöproblem 1974. Produktion av värmeenergi i ett kraftvärmeverk eller en hetvattencentral O Kraftvärme. Lägesrapkonsekvenser för miljön. Uppförandet av ett vär- port april 1975. kan inte ske utan negativa

40 Miljövård i kommunerna

meproducerande verk innebär betydande ingrepp i landskapsbilden och påverkar markanvändningen. Värmeproduktion är vidare förenad med betydande utsläpp av skilda slag, främst till atmosfären. Förbränning av fossila bränslen - främst olja och kol - leder till utsläpp i luften av en rad förorenande ämnen som svaveloxider, kväveoxider, koloxid, kolväten, stoftpartiklar samt vissa metaller. Lokaluppvärmning i olika former beräknades år 1972 ha svarat för ungefär en tredjedel av de totala utsläppen av svaveloxider i Sverige. Svavelutsläppen, som hittills varit mest uppmärksammade, ger negativa effekter av i huvudsak två olika slag. Den ena typen är en följd av att höga halter av svaveldioxid i kan skada såväl människor som växtlighet,

luften bi-

lar, byggnadsmaterial, järnkonstruktioner o. d. Den andra typen är en följd av att svavlet efter hand faller ned med nederbörden, varvid mark och vatten forsuras och olika ämnen i de övre markskikten urlakas. Mätningar av svaveldioxidhalten i luften i tätorter med stor andel kollektiv värmeförsörjning (t. ex. Västerås, Linköping, Uppsala) visar, att halterna där vanligtvis är betydligt lägre än i tätorter med stor andel individuell värmeförsörjning.

Utbyggnad 1 972-1 980

År 1973 fanns i Sverige ljärrvärmesystem i 37 svenska tätorter. Kraftvärmeverk fanns i 12 tätorter. 1,2 miljoner invånare var anslutna till systemen. Anslutet värmebehov var 7700 MW.” Enligt enkäten beräknas antalet anslutna öka till 1,5 miljoner år 1975 och till 1,8 miljoner invånare 1978. Med den utbyggnadstakten kommer 2 miljoner invånare i Sverige att omkring år 1980 få varmvatten och värme från kollektiv uppvärmning. Investeringarna per år under perioden 1972-1980 anges variera mellan 200 och 250 miljoner kr. Sammanlagt kan investeringarna under perioden 1975-1980 uppskattas uppgå till ca 1500 miljoner kr.

Utbyggnad i ett längre tidsperspektiv

I den ovannämnda från värmeverksföreningen rapporten redovisas utbyggnadsmöjligheterna i samtliga svenska tätorter, med fler än 10 000 invånare med avseende på ortens värmebehov, möjligheterna att bygga ut fjärrvärmenät och som en följd därav förutsättningarna för utnyttjande av kraftvärmeverk. För närvarande uppvärms med fjärrvärme 650 000 normallägenheter i flerfamiljshus, 20 000 normallägenheter i småhus och motsvarande 300 000 normallägenheter i övrig bebyggelse (sjukhus, skolor, industri m. m.). Utbyggnadsmöjligheterna anges räcka att förse 900 000 normallägenheter med värme och varmvatten under 1970-talet, 2900000 normallägenheter under 1980-talet och 3 700000 normallägenheter under 1990-talet. lnvesteringskostnaden för den praktiskt möjliga utbyggnaden uppskattas “ Svenska Värmeverks- till sammanlagt 15 miljarder kr, ungefär jämnt fördelad på kraftvärmeverk föreningen. samt ljärrvärmenät och hetvattencentraler.

Miljövård i kommunerna 41

5.2 Naturvårdande verksamheter

i kommunerna med anknytning till naturvärden Exempel på verksamheter är bevarande av naturområden av olika typer* vård och skötsel av dessa naturområden, återställande av natur som restaurering av ängar, hagmarker,

sjöar” etc. samt öppethållande av mark genom betes-

nedlagda grustäkter, drift, åkerbruk eller mekanisk röjning. i natur- och kulturreservat o. d. anges i enkäten till 6-13 Investeringarna kr per år under perioden 1972-78, ungefárjämnt fördelade på resermiljoner intressen resp. det rörliga friluftslivet (tavat for kulturella och vetenskapliga for nämnda ändamål till 62 bell B14). Sammanlagt uppges investeringarna kr. Nytillkommande areal för natur- och kulturreservat uppges till miljoner varav 120 km2 för kulturella och vetenskapliga intres-

sammanlagt 290 kmz, sen och 170 kmz för det rörliga friluftslivet (tabell B15). För perioden

for naturområden uppskattas till 50-70 mil- 1975-1980 kan investeringarna for natur- och kulturreservat uppges till omjoner kr. De årliga kostnaderna kring 25 miljoner kr (tabell B13). i den kommunala redovisningen “natur- och kulturre- Reservatbegreppet i naturvårdslaservat 0. d. är ett vidare begrepp än naturreservatinstitutet gen. Som framgår av ordförklaringarna i bilaga 2 erfordras for att ett markoch kulturreservat o. d. område skall kunna falla inom begreppet “naturfrån naturreservatinstitutet i naturvårdslagen, att områdets inte, till skillnad med stöd av naturvårdslagen. De naturreservat som användning fastställts ägs till övervägande delen (ca 90 96 av avsatts med stöd av naturvårdslagen i naturvårdslaarealen) av staten. Sammanlagt uppgick arealen naturreservat kommer nationalparkernas 6 178 gens mening till l 436 km? år 1974. Härtill marken. De statliga utgifterna för

kmzt där staten såväl äger som förvaltar

avsnitt 2.3.2) ingår inte i de uppgivna kostnaderna markforvärv üämfor ovan. till KELP 74-78 efterfrågas bl. a. kommu- 1 specialenkäten om miljövård for de närmaste åren. Endast nernas planerade insatser i miljövårdsplanering ett fåtal kommuner har emellertid besvarat frågan bl. a. beroende på att plainte särskilt i den kommunala neringsinsatser for miljövården specificeras Rent allmänt kan dock konstateras att kommunernas planeredovisningen. kommer att öka under de närmaste åren i samband med arbetet ringsinsatser med den fysiska riksplaneringen. lnom de närmaste åren avser de flesta landets kommuner att upprätta kommunöversikter eller kommunomfattande 1 riktlinjerna för hushållning med mark och vatten markanvändningsplaner. kulturminnesvårdens och den vetenskapliga naturvårdens har friluftslivets, intressen stor tyngd. De förarbeten, bl. a. naturinventeringar av olika slag, planerna kommer att erfordra som måste föregå arbetet med de kommunala ökade resursinsatser.

Z Utredningen om kostnaderna för miljövården

5.3 Idrotts- och friluftsliv kommer i ett senare sam-

manhang att närmare belysa frågan om restaureav idrotts- och friluftsanläggningar av Kommunernas planer på byggande ring av sjöar och vattenolika typer anges i enkäten till 220-400 miljoner kr per år under perioden drag.

42- Miljövård i kommunerna

SOU l975z98

1972-1978 eller sammanlagt 2 300 miljoner kr vilket kan uppskattas medföra investeringar om ca 2 000 miljoner kr for perioden 1975-1980. Sammanlagt uppges antalet nya eller väsentligt ombyggda anläggningar under perioden 1972-1978 till ca 3 O00(tabell B15). De planerade investeringarna fördelar sig med ca 50 % på traditionella idrottsanläggningar (ishallar, Sporthallar, idrottsplatser, tennisbanor, golfbanor, ridhus e. d.), ca 27 % på badanläggningar (inom- och utomhusanlägg-

ningar), ca 9 96 på friluftsanläggningar(friluftsgårdar, motionscentraler, rast-

stugor, spår, leder. elljusspår, hopp- och teknikbackar), ca 5 % på småbåtshamnar och resterande ca 9 % på övriga typer av anläggningar. De årliga kostnaderna uppges i enkäten öka från 0,8 till 1,4 miljarder kr under perioden 1972-1978. Vissa uppgifter om bidrag av statsmedel till m. m. anläggningar for idrotts- och friluftsliv har tidigare lämnats i avsnitt 2.3.2

6 inom samfardseln

Miljöskydd

De trafikmedel som för närvarande tillgodoser vårt behov av transportarbete

förorsakar miljöproblem av skilda slag. l det följande behandlas främst de som orsakas av biltrafiken. Många av de störningar som bilarmiljöproblem na förorsakar gäller även i skiftande grad för andra trafikmedel, såsom tåg, flygplan, båtar etc. Begränsningen av framställningen till att gälla främst bil-

trafiken kan motiveras med att bilar och bussar svarar för mer än 90 96 av det inrikes persontransportarbetet och ca 50 % av det inrikes godstransport-

arbetetl

De bensindrivna trafikmedlen (bilar, flygplan m. fl.) avger föroreningar främst i form av koloxld, kolväten, kväveoxider, blyföreningar och sotpar-

tiklar. Bilarna förorsakar vidare förorening av naturmiljön genom luftburna

partiklar som uppstår vid slitage av däck och vägbeläggning, genom utläck-

ande bensin och olja m. m. Bilar, flygplan m. fl. alstrar vidare svängningsrösom buller, i den omgivande luften. Med bilarna fölrelser, som vi uppfattar som förbrukad olja och uttjänta bilar. Andra jer också olika avfallsprodukter olägenheter till följd av användning av bilar är skakningar med åtföljande

skador på byggnader och störande strålkastarljus. behandlar två av de mest framträdande av Den följande framställningen dessa miljöproblem, nämligen avgasutsläppen och bulleralstringen.

6.1 Miljöskydd inom biltrafiken

6.1.1 Bilavgaserz

Miljöproblem

Det finns två bilavgasproblem - ett lokalt och ett regionalt.

vara höga, särskilt vid l Transporter i Sverige. Ds D l omedelbar närhet av trafiken kan avgashalterna K 1975:4. Detta kan medföra olägenheter i form av tät trafik på trånga citygator. hälsoeffekter och skador på växter och material. ?Framställningen bygger på människor huvudsakligen på Luft.- Gränsvärden för bilavgasföroreningar i gatuluft som fastställts bl. a. i föroreningar genom bilav-

USA och Canada överskrids på många håll i svenska tätorter vid mät- gaser, Ds K 1971:1; Naturvårdsverket informening på trottoaren intill de hårdast belastade lederna. rar: Luften vi lever av. En Cl lnom eller i anslutning till ett område med hög biltäthet kan de samlade broschyr om bilavgaspromedverka till uppkomsten av s. k. fotokemisk smog. blemet. avgasutsläppen

44 Miljöskydd inom samfärdseln

Dessa föroreningar medför påtagliga hälsorisker och kan ge växt- och materialskador. Sikten försämras också. Mätvärden visar att episoder med viss fotokemisk smogbildning förekommer i bl. a. Stockholmsoch Göteborgsregionerna.

De viktigaste typerna föroreningar i bilarnas avgaser är, som tidigare nämnts, koloxid, kolväten, kväveoxider, blyföreningar och sotpartiklar. Den övervägande delen av de totala utsläppen av dessa ämnen i Sverige härrör från biltrafiken, se tabell B4.

Emissionsbegränsande åtgärder

Bilavgasproblemet kan angripas genom tekniska åtgärder på fordonen samt genom trafiktekniska och planeringsmässiga åtgärder. Det hittillsvarande arbetet i Sverige på bilavgasområdet har i stor utsträckning koncentrerats till emissionsbegränsande åtgärder. Detta har varit naturligt, eftersom det stått klart att de tekniska möjligheter till avgasrening som föreligger i de flesta fall skulle kunna förhindra utbredda bilavgasproblem. De emissionsbegränsande åtgärderna har i huvudsak koncentrerats till bensindrivna bilar som utgör den helt överväldigande andelen fordon i den svenska bilparken. Sverige har infört de mest långtgående kraven i Europa. Länder som USA, Canada och Japan har emellertid gått ännu längre. lnom bl. a. EG har man hittills intagit en mer avvaktande har

hållning. Riksdagen beslutat3. att frå-

gan om skärpta emissionskrav i Sverige skall utredas. De nuvarande bestämmelserna i Sverige innebär i korthet följande. För bensindrivna bilar har kraven stegvis skärpts fr. o. m. 1969_ 1971 resp. 1976 års modeller. Vissa krav gäller även äldre bilmodeller. För dieseldrivna bilar stadgas att synlig rök inte skall få förekomma annat än kortvarigt vid start och växling. Blyhalten i bensin har vidare stegvis sänkts från högst ca 0.84 g bly (högst 0.8 volympromille tetraalkylbly per liter) år 1963 till högst 0.4 g bly per liter bensin år 1973.

Konsekvenser av avgasbesrämmelser

Merinvesteringen för ett fordon till följd av de avgasbestämmelser som införs fr. o. m. 1976 års modell uppskattas i Luftföroreningar genom bilavgaser till 400-500 kr.4 Kostnademas storlek är omtvistad och svår att i detalj utreda. Environmental Protection Agency i USA har presenterat kostnadsuppgifter for motsvarande åtgärder som ligger under de ovan angivna. Totalt kan merinvesteringarna for avgasrenande system på nytillkommande bilar fr. o. m. 1976 års bilmodeller uppskattas uppgå till ca 60-70 mil- 3JoU 1974:42. rskr joner kr per år, dvs. ca 300-350 miljoner kr under perioden 1976-80. 1974:324. Begränsning av blyhalten i bensin till högst 0.4 g bly per liter bensin 4 Dessa kostnader inklugenomfördes år 1973 till en ungefärlig kostnad av l-2 öre per liter eller totalt derar avdunstningsskydd (ca 150 kr). en åtgärd som 40-80 miljoner per år. Om en ytterligare begränsning av blyhalten till 0,15 g inte ingår i bestämmelser- bly per liter bensin aktualiseras, beräknas detta medföra en merkostnad av na för 1976 års modell. storleksordningen 2 öre per liter eller omkring 80 miljoner kr per år.

inom samfärdseln 45

Miljöskydd

Merinvesteringarna under perioden 1975-1980 till följd av åtgärder som hittills beslutats för att begränsa avgasutsläppen från bilar kan sålunda uppskattas uppgå till ca 400 miljoner kr. Som ovan angivits är dock uppskatt-

ningen behäftad med stora osäkerheter. kostnader kan aktualiseras, bl. a. för en intensifierad till- Vissa ytterligare syn av att bestämmelserna efterlevs. De åtgärder som krävs fr. 0. m. 1976 års modell beräknas reducera utsläppen av koloxid och kolväten med 70 96 och kväveoxider med omkring 45 %, jämfört med bilar utan avgasrening. De från den svenska bilparken kan samlade utsläppen av koloxid och kolväten genom de emissionsbegränsningar som beslutats beräknas bli i stort oförändrade under l970-talet trots ökad bilpark.

6.1.2 Vägtrajikbuller5

Miljöproblem består dels av motorbuller t. ex. förbrännings, in- Buller från motorfordon sugs-, avgas-, fläkt- och mekaniskt buller, dels av det ljud som uppstår genom fordonets kontakt med vägbanan, däcksbuller. Vid låga hastigheter. 50-70 km/ h, dominerar normalt motorbullret medan vid högre hastigheter däcksljudet alltmer blir det som bestämmer totalbullret. buller påverkar ett stort antal medborgare. Trafikbullerutred- Vägtrafikens boende i tätorter f. n. är utsatta för högre ningen beräknar att ca 2,5 miljoner bullernivåer än vad som på sociala och medicinska grunder bör accepteras. Av nämnda 2,5 miljoner boende är ca 0,75 miljoner boende utsatta för ljudnivåer som ligger ca 10 dB(A) över denna gräns. 10 dB(A) motsvarar ungefär en fördubbling av hörselintrycket. Om inga som helst åtgärder i bullerbeberäknas antalet boende som är utsatta för ovangränsande syfte vidtas, nämnda störande bullernivåer att i det närmaste fördubblas fram till år 1985.

Bullerreducerande åtgärder

Trafikbullret intill en trafikled kan påverkas genom åtgärder dels vid källan, dels mellan källan och mottagaren. Som exempel på åtgärder av den förra kan nämnas bullerbegränsande åtgärder på fordonen, trafiktekniskategorin ka åtgärder såsom enkelriktning, förbud mot vissa fordonsslag, hastighetsbem. m. samt lämplig utformning av trafikleder genom t. ex. lämpgränsning ligt val av beläggning, lutningar, korsningspunkter, lokalisering, höjd över omgivande mark m. m. Den andra typen av åtgärder syftar till att trots oförändrad bulleremission 5 Framställningen bygger minska hos mottagaren. En sådan minskning kan åstadkommas huvudsakligen på trafikljudnivån bullerutredningens betänen från bullersynpunkt genom t. ex. fysisk planering så att dels bebyggelse ges kande(SOU l974:60)Trafördelaktig lokalisering och gruppering, dels genom direkta bullerdämpande fikbuller. del l Vägtrañkeller skärmar av olika slag. Nivån buller. Betänkandet har åtgärder, t. ex. anläggande av skyddszoner remissbehandlats och bekan vidare minskas genom lämplig utformning av nya reds f. n. inom kommunipå vägtrafikbullret byggnader och genom byggnadstekniska åtgärder i befintliga byggnader. kationsdepartementet.

46 Miljöskydd inom samfärdseln

Förslag till bullernormer

Trafikbullerutredningen har dragit slutsatsen att en kombination av immissions- och emissionsbegränsande åtgärder ger bästa resultatet inom ramen for en viss ekonomisk insats. Utredningen föreslår därför att normer införs för såväl emissioner som immissioner. Emissionsnormerna, vilka föreslås bli rättsligt bindande, innehåller i sitt första steg gränsvärden som är möjliga att uppnå inom ramen för nuvarande grundkonstruktioner för olika fordon. Utöver detta har trafikbullerutredningen velat avisera emissionsnormer i ett andra steg, utformade så att de kan innebära mer genomgripande förändringar i fordonskonstruktionerna och kräva tekniska som inte lösningar idag är kända. I emissionsnormernas första steg föreslås gränsvärden fr. o. m. 1979 års bilmodeller men även för fordon av tidigare modell än 1979 års föreslås vissa värden, i huvudsak i syfte att åtgärda defekta ljuddämpare. Immissionsnormerna föreslås att inte bli rättsligt bindande utan endast utgöra en konkretisering av nu gällande lagstiftning (miljöskyddslagen, hälsovårdsstadgan och byggnadslagen). Utredningen har som utgångspunkt en långsiktig målsättning i huvudsak innebärande en ekvivalent ljudnivå för dygn på 30 dB(A) inomhus och 55 dB(A) utomhus. Inom ramen för en viss ekonomisk insats har sedan utredningen föreslagit vissa avsteg från denna målsättning. Följande avstegsfall, där värdena överskrider grundvärdena med upp till 10 dB(A) när det gäller inomhusnivåerna och upp till 15 dB(A) beträffande nivåerna utomhus, föreslås:

Nybebyggelse invid större trafikleder Ny trafikled i befintlig bebyggelse

EIUDDD

Ombyggnad av trafikled i befintlig bebyggelse Förnyelse av befintlig bebyggelse Befintlig miljö

Konsekvenser av trafikbullerutredningens förslag

Till grund för trafikbullerutredningens förslag ligger en avvägning mellan de fördelar en minskning av bullerstörningama i samhället innebär och de kostnader av olika slag som bullerskyddsåtgärdema medför. Trafikbullerutredningen har dock inte ansett det möjligt att åstadkomma en redovisning, där olika konsekvenser av bullret åsätts värden i kronor och ören. Trafikbullerutredningen anger att andelen bullerstörda människor, om normförslagen genomförs, kommer att sjunka avsevärt. De årliga merinvesteringarna - i förhållande till ett “nollaltemativ” anges av trafikbullerutredningen för åtgärder enligt förslaget till immissionsnormer fr. o. m. år 1976, vad avser befintlig miljö under en tioårsperiod, uppgå till följande belopp i 1973 års priser l] nybyggnad av bostäder 40 milj. kn/âr E] ombyggnad av bostäder 5 milj. kit/år D ny- och ombyggnad av trafikleder inom befintlig bebyggelse 170 milj. kr./år

Miljöskydd inom sam/ärdseln 47

El i befintlig miljö (bostäder) 40-70 milj. kr./år åtgärder - vid andra lokaler än bostä- El åtgärder der (skolor, sjukhus) 30 milj. kr./år

Genomförandet av förslaget till emissionsnormer beräknas av trafikbulöka inköpskostnaden med ca 1 000 kr per personbil och ca lerutredningen 4000 Totalt beräknas emissionsnormforslaget medföra merinper lastbil. vesteringar om 280 miljoner kr per år fr. 0. m. år 1979. framhåller att hänsyn till bullerproblemen i väx- Trafikbullerutredningen ande omfattning tagits i den samhällsplanering som bedrivits under senare år. Merinvesteringarna ovan är beräknade i förhållande till ett “nollalterdvs. i Förhållande till vad som skulle gjorts om inga hänsyn till nativ”, tralikbullret alls behövde tas.

6.2 inom flygtrafiken Miljöskydd

6.2.1 F lygavgaserö

Miljöproblem Konsekvenserna av llygavgaserna är av liknande art som de av bilavgasema om än i Sverige av en kvantitativt lägre dignitet. Av de totala utsläppen i Sverige av koloxid, kolväten och kväveoxider från olika transportmedel beräknas flygtrafiken svara för några få procent.

Emissionsbegränsande åtgärder

bestämmelser för högsta tillåtna emissioner från flygplan finns f. n. Några inte utarbetade i Sverige men väl t. ex. i USA.

6.2.2 F Iygbuller7

Miljöproblem

Buller från flygplan består huvudsakligen av buller från motorer, propellrar, rotorer samt s. k. aerodynamiskt buller från flygplansskrov. Vid flyghastigheter överstigande ljudets uppträder dessutom en s. k. ljudbang.

Bullerreducerande åtgärder

Flygbullret kan, på liknande sätt som buller från biltrafik, påverkas genom åtgärder dels vid källan, dels mellan källan och mottagaren. 5 Framställningen bygger huvudsakligen på SNV PM 533. Förslag till bullernormer 7 Framställningen bygger konstaterar att det effektivaste och samtidigt huvudsakligen på trafik- Trafikbullerutredningen betänbullerutredningens många gånger det enda sättet att begränsa utbredningen av llygbullerstör- kande (SOU l975:56)Traningar är att dämpa det buller som flygplanen avger. Det förslag till emis- likbuller. del 2 Flygbuller.

48 Miljöskydd inom samfärdseln

sionsnormer som trafikbullerutredningen lägger fram ansluter i allt väsentligt till de normer och normförslag som utarbetats inom FN-organet ICAO. Normerna föreslås bli rättsligt reglerade genom föreskrifter utfärdade av luftfartsverket. Förslagen till immissionsgränser För flygbuller har utarbetats med samma målsättning som för vägtrafikbullret. Utredningen Föreslår s. k. grundvärden för flygbullernivå (ekvivalent ljudnivå för dygn med olika vikt för flygrörelser under dag, kväll och natt) på 30 dB(A) inomhus och 55 dB(A) utomhus. Dessa värden föreslås få överskridas med upp till 10 dB(A) i befintliga boendemiljöer. Dessutom föreslås en övre gräns för momentana Ijudnivåer vid enskilda överflygningar på 100 dB(A).

Konsekvenser av trafikbullerutredningens förslag

Trafikbullerutredningens förslag till immissionsnormer beräknas för sitt förverkligande kräva investeringar om 150-200 miljoner kr eller 15-20 miljoner kr per år under en tioårsperiod.

t..,__._,,,,,___,__T

7 Sammanfattning

har i det föregående kortfattat redogjort för verksamheter som Utredningen orsakar störningar av olika slag på naturmiljön och för den nuvarande miljöhar vidare redogjort för utförda invårdspolitiken i Sverige. Utredningen kommunerna och samvesteringar i miljövårdande åtgärder inom industrin, av såfárdseln under de närmast gångna åren samt redovisat en bedömning i första hand för perioden 1975-1980 men även för ett dana investeringar längre tidsperspektiv.

Kostnader före 1975 Investeringar i miljöskyddande åtgärder inom industrin under femärsperioden 1969/70-1973/74 uppskattas till 2,l-2,2 miljarder kr (löpande priser), vilket motsvarar 5 % av de totala investeringarna inom industrin. knappt kan beräknas ha medfört årliga kostnader för Dessa investeringskostnader produktionen uppgående till 0,8 miljarder kr (1974 års priser) eller ca 1,1 % av förädlingsvärdet samma år. De årliga kostnaderna av samtliga miljöskyddsåtgärder inom industrin vidtagna fram t. 0. m. 1974, dvs. även inkl. åtgärder före 1969, uppskattas uppgå till 1-1,2 miljarder kr (1974 års priser) eller ca 1,3-1,6 % av förädlingsvärdet år 1974. Under sexårsperioden 1968/69-1973/ 74 investerades 2,4 miljarder kr (löavloppsreningsverk. Detta innebär ca 4,5 % av pande priser) i kommunala de totala kommunala investeringarna under perioden.

Kostnader 1 975-1 980

l efterföljande tabell redovisas några av de viktigaste uppgifterna för perioden 1975-1980. Av tabellen framgår att investeringarna i miljöskyddande åtgärder inom industrin kr under perioden 1975-1980 beräknas uppgå till 3—3,5 miljarder eller 3-4 % av de totala investeringarna, vilket innebär att de antas få ungefär samma omfattning som under den gångna femårsperioden. De årliga kostnaderna på grund av miljöskyddsåtgärder vidtagna fram t. o. m. 1980 skulle med denna utgångspunkt uppgå till 2-2,5 miljarder kr (1974 års priser) eller drygt 2 % av det beräknade förädlingsvärdet för år 1980. Investeringarna i kommunal avloppsvattenrening, inkl. avloppsreningsverk och vissa större avloppsledningar, beräknas under perioden uppgå till

50 Sammanfattning

sou 1975:98

Tabell 7.1 Sammanfattning av miliöskyddsinvesteringarna m. m. 1975-1980

Verksamhet Investering 1975-1980 (prognos)

Milj. kr.. Relationstal 1974 års priser Andel Beräknad på (96) totala investeringar inom sektorn

Miljéskyddande verksamheter

Åtgärder ( 1976-1980) i vägbyggandet”

lör att reducera buller från biltrafik 800-900 9 vägar Å tgärder (1976-1980) i bostadsbyggandet 675 800 _ ,. 112 bostäder för att reducera buller från bil- och flygtrafik”

Åtgärder (1979-1980) på bilar från att

I Naturvård Naturreservat m. m. 50-70

I drøns- och friluftsliv Anläggningar 2 000 3.3»-3.6 kommuner

_l{erksam/Ieter med anknytning till miljöskydd Ovrig kommunal vatten och avlopp 10 000 18-19 kommuner i Renhållning (bortforsling) 75-100 0.l-0.2 kommuner Kollektiv värmeförsörjning l 500 2.5-2.7 kommuner

Utredningsforslag.

1,6-1,7 miljarder kr eller ca 3 96 av de totala kommunala investeringarna. För renhållning vad avser behandling av hushållsavfall har investeringarna under samma period uppskattats till 0,2 miljarder kr, motsvarande

O,3-0,4 % av de samlade investeringarna. Investeringarna i andra kommunala verksamheter med anknytning till miljöskyddet kommunal (övrig verksamhet på vatten- och avloppsområdet, övrig renhållning, kollektiv värmeförsörjning), där investeringarna endast delvis kan inräknas i miljöskyddskostnaderna, beräknas uppgå till sammanlagt 11,7 miljarder kr eller l 21-22 % av de totala kommunala l investeringarna. Investeringar i naturområden och i olika anläggningar för idrotts- och friluftslivet kan med stöd av ett i huvudtexten redovisat enkätmaterial uppskattas till ca 2 miljarder kr eller 3,5-4 96 av de totala kommunala investe- 5 ringarna under perioden 1975-1980.

Åtgärder för att minska biltrafikens ‘

störningar genomförs när det gäller avgasutsläpp nämtast med skärpta krav på 1976 års bilmodeller. Merinvesteringarna för avgasrenande system på nytillkommande bilar och andra emissionsbegränsande åtgärder uppskattas sammanlagt uppgå till ca 0,4 miljarder

kr för perioden 1975-1980. Åtgärder mot buller ingår i viss utsträckning re-

dan i dag som en del av samhällsbyggandet. Förslag till skärpta krav för bul- 3 i ler från bilar och flygplan har nyligen framlagts i två utredningslörslag. Mer-

Sammanfattning 51

för att åtgärda vägtrafikbullret - i Förhållande till ett nollalinvesteringarna kr i ternativ - beräknas enligt utredningsförslaget uppgå till 0,8—0,9 miljarder 0,6—0,7 miljarder kr i bostadsbyggandet och 0,5-0,6 miljarder vägbyggandet, För att minska störningarna av flygbullret beräknas kr i biltillverkningen. under en femårsperiod uppgå till ca 0,1 miljarder kr i merinvesteringarna bostadsbyggandet. Ett genomförande av dessa förslag skulle medföra en ökning av de totala investeringarna med respektive 9 % i vägar, l % i bostäder och 6-8 % ibilar i slutet av perioden 1975-1980.

Kostnader efter 1980

omfattning och inriktning i ett längre tidsperspektiv och där- Miljövårdens med dess kostnader blir naturligtvis i hög grad beroende av den miljövårdspolitik som kommer att föras. Möjligheterna att med någon större grad av beräkna kostnaderna för miljövården efter år 1980 måste bedönoggrannhet mas vara relativt begränsade. Utredningen har emellertid försökt bedöma storleken av investeringar i miljöskyddsåtgärder i ett längre tidsperspektiv. En sådan bedömning måste då givetvis i hög grad bygga på antagandet om en fortsatt av liknande utformning som under l970-talet. miljövårdspolitik har bedömt att ytterligare 4-5 miljarder kr i investeringar er- Utredningen fordras inom industrin för att, i den utsträckning som i dag kan antas komma att krävas vid prövning enligt miljöskyddslagen, kunna innehålla de försom nu släpps ut i naturen. Under förutsättning att de planer på oreningar miljöskyddsinvesteringar som tidigare redovisats genomförs och att dessa fortsätter i samma takt under 1980-talet, innebär vad nu nämnts att en sådan reduktion av utsläppen som avsågs då denna påbörjades vid slutet av 1960talet i samband med miljövårdsadministrationens uppbyggnad, miljöskyddslagens införande etc. skulle vara genom ford under loppet av 1980-talet. Detta innebär dock enligt utredningens mening inte att något slutligt mål uppnåtts. av avloppsreningsverk under 1970-talet har Den kraftiga uppbyggnaden huvudsakligen avsett verk med biologisk eller biologisk-kemisk rening. Genomgående biologisk-kemisk rening av det kommunala avloppsvattnet år 1975 beräknas erfordra investeringar av kan på grundval av förhållandena ytterligare storleksordningen 1—l,5 miljarder kr utöver vad som beräknas bli investerat till år 1980. för den praktiskt möjliga av kollektiv

Investeringskostnaden utbyggnaden_

värmeförsörjning i Sveriges tätoner med fler än 10 000 invånare uppskattas i till sammanlagt 15 miljarder kr. Uten rapport från värmeverksforeningen byggnadsmöjligheterna anges räcka till att förse 0,9 miljoner normallägenheter med värme och varmvatten under l970-talet, 2,9 miljoner under 1980-talet och 3,7 miljoner normallägenheter under 1990-talet. De tidigare nämnda åtgärdsprogrammen till skydd mot buller från bilar och flygplan är uppgjorda for en tioårsperiod, vad avser sanering av befintlig miljö. De tidigare angivna kostnaderna för perioden 1975-1980 gäller sålunda även for forsta delen av 1980-talet.

1 Tabeller

Bilaga

Tabell Bl Verksamheter for vilka det erfordras särskild prövning lagstiftning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 54 enligt gällande Tabell B2 Bidrag av statsmedel till miljöskyddande åtgärder .. 56 Tabell B3 Antal miljöfarliga och totala antalet anläggningar inom olika verksamhetsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 58 Tabell B4 (ton/år) till naturmiljön från oli- Utsläpp av föroreningar ka verksamhetsområden år 1969 Tabell B5 Investeringar i miljöskyddande åtgärder inom befintlig industri budgetåren 1969/70-1973/74 . . . . . . . . . . . .. 62 Tabell B6 Kostnader för miljöskyddande åtgärder genomförda inom befintlig industri budgetåren 1969/70-1973/74 Tabell B7 Avskilda mängder föroreningar (ton/år) av miljöskyddande åtgärder genomförda inom befintlig industri budgetåren 1969/70-1973/74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Tabell B8 Beräknade miljövårdsinvesteringar 1971-1975 . . . . .. Tabell B9 Miljövårdsinvesteringarnas andel av totala planerade ininom olika branscher 1967-1975 . . . . . .. 69 vesteringar Tabell B10 Totala investeringar inom vissa industribranscher under åren 1973-1980. Företag med fler än 200 anställda 70 Tabell Bll Miljöskyddsinvesteringar inom vissa industribranscher under åren 1973-1980. Företag med fler än 200 anställda 72 Tabell B12 Andelen miljöskyddsinvesteringar av totala investeringar inom vissa industribranscher under åren 1973-1980. med fler än 200 anställda . . . . . . . . . . . . . . .. 74 Företag Tabell B13 Bruttodriftkostnader för vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövârden åren 1972-1978 76 Tabell B14 Kapitalutgifter för vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövården åren 1972-1978 . . . . . .. 78 Tabell Bl5 Uppgifter om miljövårdsutbytet av vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövården åren 1972-1978 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 80

54 Bilaga 1

Tabell Bl. Verksamheter för vilka det erfordras särskild prövning enligt gällande lagstiftning”

SNl Näring Enklare Noggrannare Tillkomstmiljöskydds- miljöskydds- och lokaliseprövning prövning ringsprövning

1 Jordbruk m. m. l 1 Jordbruk, _/akt 111010 Åkerbruk. husdjursskötsel x 111040 Pälsdjursskölsel x 111050 Annan djurskötsel x 112000 Tjänster inom jordbruk x 12 Skogsbruk 13 Fiske, »Iis/sevärd

2 Gruvor m. m. 21 Kolgruvor 22 Râpetroletttnverk 23 Malmgruvor 230100 Järnmalmsgruvor x 230200 lcke-järnmalmsgruvor x 29 Mitteralbrøtt m. m. 2901 Stenbron, sandtag x

3 Tillverkningsindustri 31 Livsmedelsindustri m. m. 31 l 1 Slakterier x 3112 Mejeriindustri x 3113 Frukt- och grönsaksindustri x 3114 Fisk- och fiskkonservindustri x 3115 Olje- och fettindustri x 3118 Sockerindustri x 3119 çhoklad- och konfektindustri x 3121 Ovrig livsmedelsindustri x x 313120 Spritdrycksindustri x 313300 Malldrycksindustri x 313400 Läskedrycksindustri m. m. x 32 Textilindustri m. m. 321130 Blekerier. färgerier m. m. x 323100 Garverier x 33 Trävaruindustri 331111 Sågverk. hyvlerier x x 3311 12 Träimpregneringsverk x 331191 Kryssfanérindustri m. m. x 331192 Spånskiveindustri x 34 Massa- och pappersindttstri m. m. 3411 Massa- och pappersindustri

3411 1 1

Massaindustri x x 34112 Pappers- och pappindustri x x 34113 Träñberplattindustri x 3412 Pappers- och pappförpackning 1 341909 Annan pappers- och pappvaruindustri x 1 35 Kemisk industri m. m. 3511 Kemikalieindustri x x x 351210 Gödselmedelsindustri x x j 351220 Bekämpningsmedelsindustri x 3513 Plastindustri x x x 352100 Färgindustri x x ‘ 352200 Läkemedelsindustri x 352300 Ivättmedelsindustri x 352902 Ovrig kemisk industri x 353000 Petroleumraflinaderier x «

354099 Asfaltverk, övrig petroindustri x 1

355 Gummivaruindustri x i 356 Plastvaruindustri x 1

sou 1975:98 Bilaga 1 55

SN1 Enklare Noggrannare Tillkomst- Näring miljöskydds- mi1jöskydds- och lokaliseprövning prövning ringsprövning

36 .lord- och sIenvaruindusI/i 361000 Porslins- och Iergodsinduslri x 362 Glusindustri x 3691 Tegelindustri x 369210 Cementinduslri x x 369220 Kalkindustri x x 369910 Stenvaruindustri x 36992 Betong- och betongvaruinduslri x x 369991 Mineralullsindustri 369999 Ovriga mineraliska ämnen x 37 Järna slâl- och metallverk 371010 .låirn- och stålverk x x 371020 Ferrolegeringsverk x x 371030 Jiirn- och slålgjuterier x malm x x 372010 lcke-järnmetallindustri. skrot x x 372020 lcke-jämmetallindustri, 372040 Gjuterier För icke-järn x 38 Verkstadsindustri x 381920 Metalltråd. -kablar m. m. x 381990 Ytbehandlingsindustri x 383910 Eltrâd- och kabelindustri x 383920 Batteri- och ackumulatorindustri x 3843 Bil- och bilmotorindustri x 39 Annan tillverkning

4 El-. gas-, värme- och vattenverk - 41 E/-, gasa värmeverk 410100 Elverk x x x 410200 Gasverk x x 410300 Varmeverk x x 42 Vallenverk x

5 Byggnadsindustri

6 Varuhandel m. m.

7 Samfärdsel m. m. 71 1 Landtransport 712 Sjötransport 713 Lufuransport

8 Uppdragsverksamhet m. m.

9 Tjänster m. m. 910010 Förvaltning m. m. 920010 Avloppsreningsverk m. m. x 920020 Renhållningsverk x x 920090 Uppsamling av kemiskt avfa11 m. m. x x 933100 Sjukvård x 949010 Motorsport-. skjutbana m. m. x 949030 Djurpark m. m. x 951300 Bilreparationsverkstäder x 952090 Tvätterier x x 959200 Fotolaboratorium x

For den exakta uppräkningen av de prövningsskyldiga verksamheterna håinvisas 1111 resp. Författningar.

56 Bilaga 1

.E

.:.8.§_L:-2.m3_

.E

.E

225558. .Emo.:_E .28::gs_o..

ECC_

2%:_§.%§..2:_

.E

...E .E

.sååå

.

.E

xBmw:_:o._maao_>s

.E

.oEmmå

.E E_ _._

m::om:.Eo_:..._

z

.to

ma?? ?gm meua ovan E525_ I..I Ba m:__v:_u.; masa an:

minä

2._.__..m=:§Eun

o3o-m:._a_o.S.~3_

mum SWE.: _wczv_ _Nää_

.:.8.§_A:.o_.m3_

EV_

...E

an_o_u € a_2

så.

.E

än: m m.” m n

§8

.n om

så..

mm

-mwåEm E085 ...man awe. ams; awe. Be

&

dä.. E_

:E Rum:

=_:..a:.

_ -§

.w:__u:aE8

.GES .må .u__:n

_w__:c..w:_E

.näsa :3_m:_E

om.8-~3Ts.__._8_

§m_E8_ .annica

»:_=wm_.__=§;

-c:_ .ca

=3_m:_E

Amscmwmaa: w:_:u._o._o,E:_

E_ i..

5:0 5=» ._u=a ._u__u

33:8.

m=_=mw_.;=_§_8.£

- Eom ._u__o n Eom 5:0 ...

,%-8.~3_-_o.__._§

%_._:.E._§._E

.scan

cm:wm3Eo m:__uEEom

Eom

s

m:_:_:_m: wE::_t2

:så

w=_.§o_e .55.? mE:u._o.o._

5:0 5:3

.åZ smm_ Emm? .:2:.. :mE=m m_::_m ?_53 5:0 ...då ;oroa .co:s 2.23.

Emm.

& å.

Emm? éu_ ._o__u så_

a. 3 R B e.. B C G a.

ä

xtfiomvsn

S.

_âøssam

SE

awn;

Ax. .E

›a .ä .o

20.. ma? BE

_.:.6_m:wSEom

.c

»aan

.o__o.o:om.waom.m:_E

&

macs macs msmmb

.m_§mo_E;8.e_=5E2

å

w:_._mm_.w._§__o_:§.c_

c_.6_£_wSEom

_o.B-~3_

.a

uu§.Em.oE wE=Em;B

Nm

5.B.$2

awesome

w=_cmwm_= w.__=§_._ §.B:5..Z

manen_

Emn_m:..

:så

P6,.

&

Bilaga 1 57

.

.E

.e

.um=_:mm_

u£§__2o_§

n;

n.:

...spam -%\$2 o:§_

m: n:

_ m

SE

£52

å .i

€ %=E.=%.§._e.

E m.:

o:

w:_:›o._9:

w

.om :s o: ä_

,mzmüvä

o ween; :§2

om .E

o: om_ 0.:_

om

..8_+ + om .%e

§52

MCESÖEO

om nn

.53?

man

o:

:E:

on

.8?

o:

..8_+

£.\m§n...§§_

:omm:

§§w_25

a

ou=avao.:_E

2:8_

om

on

om s_

.ST

coma

ma. m: _oc_

å?

:o=.=ou_.::_

as

mu.«mw:_:o._

5 5,_

cognac_

:så

...E o:

.szmua

oc om ...2 .e

mE:.c:m:m

.mv

...__.5

otooa Bzumcfin

m:_._om__m:o_§

o_.=2._EE___.=

M565

om om S_

£om2,..§

.a ...E

E. .3 .E

å.

:z

$232

£8_:.5Eo.q

:z

Ȥ92

o.. . 8

mEcEonB

.§52 :owEEn

w=__E§_3m__e:

.mässan

. :c

å

.E aa:

w.%_m..

.suo

aêuwoa_

.å .E .E

.ovana .nämna

m:_c§_._:_

E_

macs

52...:

maEun:Ew.:9.=BE3

måna

&

-8_=5Eo_.

b_

Ba;

:Eâcs

.s

w£2o._mu._mmvm:

.._ b.

25356.

S EE

.E

%s._§§__2

Nm

38:5...

22:528.

.E

f? E8_ EOE .§5 2.8 m__oO wa_m:

asså

.E

=23 ?§2

.2 a q g n .w

58 Bilaga 1

sou 1975:98

Tabell B3. Antalet miljöfarliga och totala antalet anläggningar inom olika verksamhetsområden

SNl Näring Antal miljöfarliga anläggningar”

Vatten Luft Totalt Totala antalet anläggningar”

1 .lordbrzlk m. m. 1 500 150 000‘

i

2 Gruvor och mineralbrolr

Grafisk industri 938 35 Kemisk industri m. m. 343 518 546 847 Kemikalieindustri 116 91 l 16 182 Annan kemisk industri 100 97 100 187 Petroleumraflinaderier 7 7 7 5

Asfaltverk. övrig petroindustri 203 203

l

36 Gummivaruindustri 158 Plastvaruindustri 120 120 120 279 J 36 Jord- och stenindustri 72 1 386 l 386 800

37 Järn-, stâl- och ferrolegeringsverk 54 154 154 i

190 Järna stål- och ferrolegeringsverk 43 143 143 105

3 749 39 Annan tillverkningsindustri 163

“ Antal miljöfarliga anläggningar som väntas bli föremål för tillsyn enligt miljöskyddslagen. Antal arbetsställen enligt Industri 1972. SCB (minst fem sysselsatta i genomsnitt). ‘ Antal brukningsenheter med mer än 2 ha.

Gjuterier för icke-järnmetaller redovisas under järngjuterier. Ca 1500 avloppsreningsverk för tätorter och ca 7000 andra avloppsreningsverk. Källa: Statens naturvårdsverk. Industri 1972, SCB.

60 Bilaga 1

Tabell B4. Utsläpp av föroreningar (ton/år) till naturmiljön från olika verksamhetsområden år 1969 SNI Näring Vattenlöroreningar B57 Suspen- Fosfor- Kväve- Metaller derade löre- föreämnen ningar ningar

34 Massa- och pappersindustri m. m. 630 000 210 000 900 4 500 Massa- och pappersindustri Pappersvaruindustri Grafisk industri 35 Kemisk industri m. m. 9 300 4 800 3 300

Asfaltverk. övrig petroindustri Gummivaruindustri Plastvaruindustri 36 Jord- och stenindustri 50 000 37 Järna stâl- och ntetallverk 23 000 Järna stål- och ferro- Iegeringsverk 20 000 l 500 10 000 lcke-järnmetallverk 3 000 38 Verkstadsindustri 350 Ytbehandlingsindustri 2 000 Annan Verkstadsindustri 39 Annan tillverkningsindustri 4 El, gas, värme- och vattenverk 10 7 Sam/ärdse/ m. m. 9 7_/éinsterm. m. Avloppsrening m. m. 65 000” 7 000° 22 000 Renhållning Ovrigt 2 000 250

Summa 800 000 300 000 15 000 90 000 l3 000

Källa: Statens naturvårdsverk. Förarbeten för fysisk riksplanering, underlagsmaterial nr 16. lngenjörsvetenskapsakademin. medd. l85. Skogsindustrins miljövârdsprojekt. Industrins vatten- och luftvård AB. rapporter.

Bilaga I 61

SNI Fast avfall Luftföroreningar totalt __ ‘ Stofl Svavel- Ovriga Kväve- Koloxid Kolväten oxider svavel- oxide.- Föreningar

l 25 000 000 2 21 000 16 0()0 20 000 000 3 8 000 l 300 000 31

2 0()0 10 870 000 6 0()0 395 000 3 000 32 100 33 3 0()0 34 80 000 200 000 9 0()0 2 500 000

37 95 0004 30 000 90 0()0 200 1 424 000

9 210 000 25 000 800 1 000 2 200

400000 900000 15000 200000 1200000 200000 60000000

Utan miljöskyddsåtgärd: 170000 ton/år. ° “ - “ 8000 . ‘ “ 130000 { d 135000 I

62 Bilaga 1

sou 1975:98 Tabell B5. Investeringar i miljöskyddande åtgärder inom befintlig industri budgetåren 1969/70-1973/74 SNl lndustribransch Miljöskyddsinvesteringar Milj. kr., löpande priser Vatten Luft Buller” Totalt

142,2 3111, 3112, 3116, Livsmedelsindustri, 3117, 3118 konkurrensskyddad 90,0” 6,7 0 96,7 3113, 3114, 3115, Livsmedelsindustri,

Källa: Statens naturvårdsverk, PM 488. .Statistiska centralbyrån, SM N 1974:65. Statens industriverk.

sou 1975:98 Bilaga J 63 SNI Miljöskyddsinvesteringar

39 39 . . . . . .

2 + 3 40 2,4 1,3 3.7

L Enbart de två senaste av angivna budgetår. b Uppskattad Fördelning. ‘ Kalenderéren 1970-1974. d Inkl. a SNI 353.

64 B W 8 0 .I s O W. % 9 8

17:4

§2

.m

l!

:SoH

md md o. N.© 0._ 5.0 md ä_ 3 o md md md ä_ N.o o o.. o.m vä _ _.o WN m_ S

& _dV _dV _.oV _dV _dV

å. 23:89

så dmo..

._E_mm:_:_b_m>s

vtüaátaâ.

må

.V o o m o O N o o o v m o_

:SOF

Nv mN v_ mm ON 2

Sn

NN vn mm. vv ow

EN EN N: Em

.mEE

:a._3ou_...3

10%._ .ä

5:3

å o:

+

:2

_.=m:v:_ _S53_

mm v N N o o _ o 0 o _ _ o o m. N _ m om om E NN v_

omN

C:\_ m... No_ ä á 5

.to

_§_ae_%u:8..__2

ä

2.252_

e_

Ewfouc:

—

:o=n

0 o N o o o m _ _

.52

o o o m m

mm ...oN cN_

on

_N I vw

E2:

of o.: mm .v mm 5 .to

.E

.E

äu›mw=:omo_o:o_

_.:m:_u:_o.:ou

.manus ._5528

.E

xb__£oE

_:m_6:_289a

.E

_:m:_uE

Emzusääama

.E

.E

Em=w:_mw:_:fo›_=_

.E

_:m:U:_mUm_mv_._u

:oaâäxmkz: _.:m:t:_:u_m

.to

.E55

.E

m_._© :oo

5_._uua:E_:E:o_o:u..._ EmzucizmåEEzmu _:m_ € :_mm:__u:2B.

Emacs_ Emacs

o_.=ê_.b_2..=_:.

.to

_maa_

.Em:U:_m_vUoEm_u_ u.§.b_$:2::_:ov_ ._:26:_m_28Em_._ v_5__£oE:.fl.e_u_

.:5 € =.fin:.E«.§£.§

E§uc_o__e__E3_

:um:m.5_.:m:

_._m=u=EoBEm:

.:a_3=...:aEe_

.to

_:m €

:Emacs

:_::§§_._

_:m_6:_E§_E _.:m=U:_mUm_mfu

{DD :oo -§m

.:=;8§.co

._43

coäsm.:

_.:m:U:::xo._.

fie

xmcEO ;_5__em

.mmmmå 52:2 :m::

3220 .mmmså _ansv_ cxcc

cc_ & :EE

...ü .E2 ..Efl ma: ct:

6,.

.w.E__2:@

_sååå_

.2: .2: NN_m

vfizmox

Roam

.N:m m.: i: .En

.å

2%

um:8_m.EDc

Em m

cmcxfiomc

.

._v_xo

:så ;En .En

82mm

_Zw .2:

+

N m Z.. ,2: in Nm mm vn :X .så Nvm mm 5 NR mmm ä.. mmm omm om R :m NR mm mm om m

66 Bilaga 1 sou 1975:98

Tabell B7. Avskilda mängder fiiroreningar“ (ton/år) av miliöskyddande åtgärder genomförda inom befintlig industri budgetåren I969/70-1973/74

SNl Näring Vattenföroreningar

BS7 Suspen- Fosfor- Kväve- Metaller derade före- föreämnen ningar ningar

Jordbruk m. m. Gruvor och mineral/bror!

to-lb-)l~Jv—

1 800 45 Ti/lverkningsinduslri p_ Livsmedelsindustri m. m. 46 000 250 Livsmedelsindustri. konkurrensskyddad 24 000 Livsmedelsindustri, konkurrensutsatt 20 000 Dryckesvaru- och tobaksindustri 2 O()0 32 Textilindustri m. m. 3 700 3 500 2 33 Trävaruindustri 2 800 500 34 Massa- och pappersindustri m. m. 230 000 120 000 300 Massa- och pappersindustri Pappersvaruindustri Grafisk industri 35 Kemisk industri m. m. 2 400 220 150

Asfalt. övrig petroindustri Gummivaruindustri Plastvaruindustri 36 Jord- och stenindustri 8 37 Järna stål- och metallverk 14 000 Järn-, stål- och ferrolegeringsverk ll 300 4 700 lcke-järnmetallverk 2 000 10 38 Verkstadsindustri Ytbehandlingsindustri 850 Annan Verkstadsindustri 9 Annan tillverkningsindustri El, gas. värme och vattenverk

\O\lJkbJ

Sam/Zirdsel m. m. Tjänster m. m. Avloppsrening m. m. 30 000 3 500 5 000 Renhållning Ovrigt 63 1

Summa 300 000 150 000 4 200 5 000 5 600

Källa: Statens naturvårdsverk PM 488, publ. 1975:4.

Bilaga 1 67 sou 1975:98

SNI Luftföroreningar

Stoft Svavel- Övriga Kväve- Koloxid Kolväten oxider svavel- oxider föreningar

1 2 17 000 3 31 1 000 230

875 32 90 33 700 2 34 55 000 20 000 5 000

190 30 000 5

7 9

7 800

200 000 100 000 6 500 500 36 000 650

De avskilda mängderna Föroreningar har schablonmässigt omräknats genom faktorn 350 från i källan angivna ton per dygn: b Uppskattning.

68 Bilaga 1

-289.

.m§§__E

å

_a£%.5

_mås_

Z: od_ mä EN S E..

coo :o: QS_

m.: ns mm

3% _ä_ 0.3_ .88 Sw

_ _

efia

._mm:E22o,_

å .

ä? O

$2

_N33_

...c_

?EV

§wE:u._o._o._

(. -. :om

o.: mmm

man

= _d_ 0%

H5_

._ å: .w

mass

Em:_c2o.o,_

-..usa

.m=_=8__=%__§_

3_ 3.

ed. än .3

& .3? 2.8

.am

ä:

m§TE=

å

22.352..

§_§S

E.:

v:u__SoE

8_

4023.0»

:o5_...§__E __§6:_2a%._

2_w=s

...u.__§§.._m_.::B_.._

:m

Eâaeem

:8 BE

_smuts_

_:m_§__m_...BEm_._

=_:2ac_ 552.5

.to .to

nu.:

fi2.E_:..sE__

:oo ;Em

umeå

83:0 .mmmmå E58. ?se

_

.Eo_. :52 Bo: so:

a_..==_.._§_

:z

535:2

Gm».

ism

.å

.33

M m

:så

+ +

:En .dank

_Zm N ä a om Em m m

Bilaga 1 69

:.m=:2$:_ 37:2

v

m,m E 3 2 2 Z

NE 8

ocm._uS.._a

«.32

å 92 2 2 2 3 ...m 3 E

._o._8=a.:_ mik:

.am::o_moc_mn._w>o.:_E

:om

,m

EOS_ $2 m.~ E. d» 2 E 2 E

§.._5

..aw:_..8mo:_

Gav

.cm

.w:EB:=m_._.m:_m_

_ovc s.: E. to 3 vd .d m.m E. va:

o_.«._e:aE

_ä_

å Ems...

.såå oo_

08_

:vågen

›a :m

_vu:a

422A:

xs__suE

.GE

_.§6=_e8._a

2_m_.s

:o5_.E=_s

vor:

_:m_§._.§m

:§65

mu:._au=to.wa:_m_...a>m:_S

E.:m=cE

wEEo,_

_:m=u=_m_oBEm:

c_:§.=_

.to

:um:E£.:m:u£

-au

også

:oo

;uo-mmmm2

:z

._oEO xwês_

_

.E2 :Emm so: so: Exam

:...E € £__2

an

m m

.gå + +

_Zm m S :vm mm om R m m ...sax

70 Bilaga 1

Tabell B10. Totala investeringar inom vissa industribranscher under åren 1973-1980. Företag med fler än 200 an-

ställda.

SNI lndustribransch Totala investeringar

(milj. kr., 1974 års priser)

1973” 1974 1975 -,

2 Gruvor och mineralbrorr 401 447 605 : 3 Tillverkningsindusrri 1 31 Livsmedelsindustri m. m. i 3111. 3112, 3116. Livsmedelsindustri, g 3117, 3118 konkurrensskyddad 370 272 289 i 3113, 3114, 3115 Livsmedelsindustri, 3 3119, 3121, 3122 konkurrensutsatt t 313. 314 Dryckesvaru- och tobaksindustri 32 ; Textilindustri m. m. 1 33 Trävaruindustri ” N 34 Massa- och pappersindustri m. m. 3411 Massa- och pappersindustri 1 036 1 584 1 944

3412, 3419 Pappersindustri 342 Grafisk industri 35 (351, 353. 355, 356) Kemisk industri m. m. 763 1 006 1 562 351 Kemikalieindustri 455 697 1 122 352 Annan kemisk industri 353 Petroleumrañinaderier 171 123 227 354 Asfaltverk, petroindustri 355 Gummivaruindustri 93 131 134 356 Plastvaruindustri 44 55 79 36 Jord- och stenindustri 37 Järn-, stål- och metallverk 371 J Järn-, stál- och ferrolegeringsverk 1 086 974 1 688 1 372 lcke-järnmetallverk 38 Verkstadsindustri 381990 Ytbehandlingsindustri J 38 exkl. 381990 Annan Verkstadsindustri

l

39 Annan tillverkningsindustri I 1 _ 2 + 3 Hela industrin (angivna branscher) 3 656 4 283 6 088

2 + 3 Hela industrin 7 356 9 625 12 557

Källa: Långtidsutredningens industrienkät utförd av SCB oktober 1974 - januari 1975.

Bilaga 1 71

SNI Totala investeringar (milj. kr., 1974 års priser) 1976 1977 1978 1979 1980 Summa Summa 1973-1974 1975-1980 2 584 509 428 347 345 848 2 817 3 3111

mw rIWU

Faktiskt utfall i 1973 års priser.

72 Bilaga 1

Tabell B11. Miljöskyddsinvesteringar inom vissa industribranscher under åren 1973-1980. Företag med fler än 200 anställda.

SN1 lndustribransch Miljöskyddsinvesteringar (milj. kr., 1974 års priser)

1973 1974 1975

2 Gruvor och mineralbrolr” 13 23 4 3 Tillverkningsindustri 31 Livsmedelsindustri m. m. 3111, 3112, 3116, Livsmedelsindustri. 3117, 3118 konkurrensskyddad 21 21 13 3113, 3114, 3115, Livsmedelsindustri, 3119, 3121. 3122 konkurrensutsatt 313, 314 Dryckesvaru- och tobaksindustri 32 Textilindustri m. m. 33 Trävaruindustri 34 Massa- och pappersindustri m. m. 3411 Massa- och pappersindustri 195 152 218 3412, 3419 Pappersvaruindustri 342 Grafisk industri 35 (351, 353, 355. 356) Kemisk industri m. m. 77 76 201 351 Kemikalieindustri 62 50 133 352 Annan kemisk industri 353 Petroleumrañinaderier 10 20 54 354 Asfaltverk. övrig petroindustri 355 Gummivaruindustri 4 4 1 l 356 Plastvaruindustri 1 2 36 Jord- och stenindustri 37 Järna stål- och metallverk 371 Järn-, stål- och ferrolegeringsverk 95 58 76 372 lcke-järnmetallverk 38 Verkstadsindustri 381990 Ytbehandlingsindustri 38 exkl 381990 Annan Verkstadsindustri 39 Annan tillverkningsindustri

2 + 3 Hela industrin (angivna branscher) 401 330 512 2 + 3 Hela industrin

Källa: Långtidsutredningens industrienkät utförd av SCB oktober 1974 -januari 1975.

Bilaga I 73 sou 1975:98

SNI Miljöskyddsinvesteringar (milj. kr., 1974 års priser).

1976 1977 1978 1979 1980 Summa Summa 19734974 1975-1980

6 3 2 2 36 22 2 5 3

311 ll 14 7 8 7 42 59 etc.

217 147 123 347 1 205 3411 252 248

156 109 107 84 154 855 35 201 57 55 43 112 533 351 151 96

48 42 42 30 31 254 353 39

562 511 386 305 260 731 2 532 2 + 3 3 000-3 500 2 + 3

“ svar 1975-1980. ofullständiga

74 Bilaga 1

Tabell B12. Andelen miljöskyddsinvesteringar av totala investeringar inom vissa industribranscher under åren 1973-1980. Företag med fler än 200 anställda.

SNI lndustribransch Andel miljöskyddsinvesteringar 1%)

1 1973 1974 1975 1

2 Gruvor och mineralbron” 3.3 5.1 0.7 1 3 Til/verkningsindustri 31 Livsmedelsindustri 1 1

Massa- och pappersindustri m. m.

3411 Massa- och pappersindustri 18,8 9.6 11.2 3412. 3419 f Pappersvaruindustri 1 342 Grafisk industri

35 (351. 352. 355. 356) f Kemisk industri m. m. 10.1 7.6 12.8 å 351 Kemikalieindustri 13.5 7.2 l 1.8 1 352 Annan kemisk industri 1 353 Petroleumrafñnaderier 6.0 16.6 23.5 1 354 Asfaltverk. övrig petroindustri 1

1 37 Järna stål- och metallverk 371 Järn-t stål- och ferrolegeringsverk 8,7 5.9 4 5 1 372 lcke-järnmetallverk 38 Verkstadsindustri 381990 Ytbehandlingsindustri exkl 381990 Annan Verkstadsindustri

§8 9 Annan

tillverkningsindustri

2 + 3 1 Hela industrin (angivna branscher) 11.0 7.7 8.4

2 + 3 Hela industrin 1

1 1

Käll-a: industrienkät

Långtidsutredningens utförd av SCB oktober 1974 -januari 1975. 1 1

Bilaga 1 75 sou 1975:98

SM Andel miljöskyddsinvesleringar (%) l976 1977 1978 1979 1980 Medel Medel 1973-1974 1975-1980

2 0,9 1,1 0,7 0,6 0,6 4,2 0,8 3 3111

4-5 2 + 3

° svar 1975-1980.

ofullständiga

76 Bilaga I

Tabell Bl3a. Bruttodriftkostnader för vissa verksamheter i kommuner med anknytning till ntiljövárden åren 1972-1978

Förvaltningsgren Bruttodriftkostnader (milj. kr. per år) Svarsprocent _ kommu- Löpande 1974 års priser neg!

priser 1

j I972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

1 1

Vatten- och avloppsverk (kommuner) 1 520 l 643 l 876 1 999 2 109 2 211 2 306 100 därav: 1

därav:

bortforsling av hushållsavfall 77 88 97

behandling av hushållsavfall 9 14 14 i

1 Värmeverk (kommuner) 454 556 774 859 901 944 986 18

därav:

kraftvärmeverk 114 143 217 229 240 247 255 3 hetvattencentraler 76 97 174 198 210 219 226 13

23 35 74 .j fjärrvärmenät 13 16 22

Samtliga förvaltningsgrenar 34 362 38 226 40 098

“ Avser andelen svarande av i enkäten medverkande kommuner. l enkäten medverkade 263 av totalt 278 kommuner i Sverige. ” f Vattenreningsverk: enbart centralen för framställning, huvudsakligen genom rening. av vatten. Avloppsreningsverk: enbart centralen för behandling h uvudsakligen genom rening. av avloppsvatten inkl. utloppsledning. Kommunägda företag, entreprenörer e. d. Källa: KELP 74-78. Specialenkäten, Miljövård.

Bilaga 1 77

Tabell B13b. Bruttodriftkostnader för vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövården åren

1972-1978

Bruttodriftkostnader Svars- Förvaltningsgren (milj. kr. per år) procent _ kommuböpande 1974 års priser nero priser

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

kulturreservat o. d. 22 25 27 25 26 27 27 33 Natur-och därav främst for: kulturella och vetenskapliga intressen” 6 6 7 7 7 8 8 19 14 16 16 16 16 16 16 19 det rörliga friluftslivet 1 1 2 2 2 2 2 12 Miljövårdsplaneringd 122 129 150 292 312 336 362 93 Offentlig renhållning därav: i naturen 9 10 ll 35 38 42 46 49 renhållning strand- och Vattenvård l l 3 4 3 2 2 21

827 961 1 110 1 193 l 272 1 350 1 419 99 Fritidsförvaltning därav: friluftsgårdar. motionscentraler. raststugor, spår. leder. elljus- 62 74 80 86 90 95 99 79 spår, hopp- och teknikbackar traditionella idrottsanläggningar (t. ex. ishallar, sporthallar. idrottsplatser, tennis- 316 364 417 449 482 512 540 95 banor, gollbanor. ridhus e. d.) badanläggningar (inom- och 202 223 256 276 298 320 337 97 utomhusanläggningar) småbåtshamnar 12 13 13 15 16 17 19 48 98 118 141 148 161 171 177 70 övriga anläggningar

Samtliga förvaltringsgrenar 34 362 38 226 40 098

Avser andelen svarande av i enkäten medverkande kommuner. l enkäten medverkade 263 av totalt 278 kommuner i Sverige. b Med vetenskapliga intressen avses intressen som syftar till att skydda och vårda naturmiljöer för att öka kunskapen

om hur naturen år uppbyggd, klarlägga de ömsesidiga sambanden mellan organismerna och deras omgivning (ekooch logi). skapa förutsättningar för växt- och djuraners fortlevnad samt säkra referensområdet för miljökontroll forskning. Med lulturella intressen avses som syftar till att bevara och vårda områden som belyser olika faser i kulturlandskapets (odlingslandskapets) utveckling. Dessa intressen överlappar ofta kulturminnesvårdens. f Med rörligt friliftsliv avses sådan verksamhet som skapar möjlighet for människor till vistelse i och umgänge

me__dnaturen. Övergripande miljövårdsplanering som i ett sammanhang tar upp kommunens samtliga miljöfrågor, t. ex. i enlighet med kommunförbundets (Kommunal miljövårdsplanering. Svenska broschyr “Kommunal miljövårdsplanering” kommunförbundzt. Stockholm 1973). Källa: KELP 74-78. Specialenkäten. Miljövård.

78 Bilaga 1

Tabell B14a. Kapitalutgifter för vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövården åren 1972-1978

Förvaltningsgren Kapitalutgifter (milj. kr.) Svarsprocent k -

Löpande 1974 års priser ,,‘e’,l”

1 priser l 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 i

därav: N

0 Avser andelen svarande av i enkäten medverkande kommuner. 1enkäten medverkade 263 av totalt 278 kommuner i Sverige. Kä/la: KELP 74-78. Specielenkäten, Miljövård.

sou 1975:98 Bilaga 1 79

Tabell B14b. Kapitalutgifter för vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövården åren 1972-1978

Kapitalutgifter (milj. kr.) Svars- Förvaltningsgren procent U _ kommu- Lopande 1974 års priser ,ma priser

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

Natur- och Kulturreservat o. d. 8 9 13 10 7 9 6 17 därav främst För: kulturella och vetenskapliga intressen 3 2 4 4 3 5 4 10 det rörliga friluftslivet 2 5 4 4 3 3 2 9 Offentlig renhållning 2 2 5 7 6 8 5 21 därav: i naturen 0 0 0 O 0 0 0 3 renhållning strand-och Vattenvård 0 0 1 2 1 l 2 4 Fritidsförvaltning 346 326 400 368 343 305 222 98 därav: friluftsgårdar, motionscentraler. raststugor. spår. leder. elljusspår. hopp- och teknikbackar 35 26 36 34 31 25 18 78 traditionella idrottsanläggningar, t. ex. ishallar. sporthallar, idrottsplatser. tennisbanor. golfbanor. ridhus e. d.) 183 179 212 159 149 151 106 92 badanläggningar (in0m- och

4 Avser andelen svarande av i enkäten medverkande kommuner. I enkäten medverkade 263 av totalt 278 kommuner i Sverige. Källa: KELP 74-78, Specialenkäten. Miljövård.

80 Bilaga 1 sou 1975:98

Tabell Bl5a. Uppgifter om ntiljövârdsutbytet av vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövården åren 1972-1978

Förvaltningsgren 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 Svarsprocent kommunew

Antal invånare (miljontal) anslutna till vatten- och avloppsanläggning 6,63 6,68 6.72 6,81 6,90 6,99 7,05 100 därav till anläggning: utan avloppsvattenrening 0,53 0,39 0,22 0,06 0,05 0,04 0,04 30 med fysikalisk rening av avloppsvattnet” 0,64 0,58 0,44 0,30 0,24 0,15 0, l 4 67 med biologisk rening? 2,67 2,45 2,17 1,79 1,60 1,26 1,20 77 1 med kemisk eller biologiskkemisk reningd 2,71 3,16 3,78 4,52 4,87 5,36 5,51 93 i med kemisk eller biologiskkemisk rening, kompletterad med filtrering? 0,08 0,10 0,12 0,13 0,14 0,17 0,17 6 Andel (96) av avloppsreningsverkens reningskapacilet som under normala driftförhâllanden ianspråktas för avloppsvatten från bebyggelse (bostäder, kontor, affärer, småindustri 0.d.) 77 77 77 77 76 77 77 100 avloppsvatten från industrif 23 23 23 23 24 23 23 79 Antal enheten? (miljontal) som betjänas av kommunens obligatoriska renhållning 3,04 3,24 3,42 3.50 3,55 3,61 3.66 100 därav: permanenta bostäder:

andra enheter (affärer, matsalar 0. d.) 0,05 0,05 0,05 0,06 0,06 0,06 0,06 70 Antal invånare (miljontal) anslutna till fjärrvärme 1,15 1,26 1,38 1,50 1,61 1,72 1,83 21

Anslutet uppvärmningsbehov (MW) 9 077 10 041 10 932 11 938 12 749 13 592 14 451 22 därav for: bostäder 6 531 7 102 7 679 8 298 8 837 9 390 9 965 22 övriga lokaler 2 546 2 939 3 253 3 640 3 912 4 202 4 486 22

° Avser andelen svarande av i enkäten medverkande kommuner. [enkäten medverkade 263 av totalt 278 kommuner i Sverige. b Fysikalisk rening: rening genom sedimentering, llotation, centrifugering e. d. ?Biologisk rening: rening i aktivslamanläggning, biologisk bädd, biologisk damm e. d. “Kemisk rening: rening med hjälp av tillsatta kemikalier, t. ex. järnsalter eller aluminiumsalter. Filtreringz avskiljande av fasta partiklar med hjälp av sandftlter e.d. /Med avloppsvatten från industri avses enbart processavloppsvatten och således ej kloakvatten. “Antal lägenheter i flerfamiljshus, enfamiljshus eller andra enheter som affärer, matsalar o. d,

Källa: KELP 74-78, Specialenkäten, Miljövård.

F”

sou 1975:98 Bilaga 1 81

Tabell 815b, Uppgifter om ntiljövárdsutbytet av vissa verksamheter i kommuner med anknytning till ntlljövården åren 1972-1978

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 Summa Svars- Förvaltningsgren procent kommuner*

Nytillkommande areal (kmz) för markområde till naturoch kulturreservat o. d. 69 33 51 38 55 26 16 288 16 därav areal främst lör: kulturella och veten- 0 2 12 15 52 22 12 115 7 skapliga intressen 69 30 38 23 3 4 4 171 11 det rörliga friluftslivet Antal nytillkommande eller väsentligt ombyggda anläggningar för idrotts- och friluftsliv 431 453 571 S01 434 330 269 2 989 88 därav: friluftsgårdar, motionscentraler, raststugor, spår, leder, eljljusspår, 147 126 135 120 130 69 59 786 60 hopp- och teknikbackar traditionella idrottsan- Iäggningar (t. ex. ishallar, Sporthallar, idrottsplatser, tennisbanor, golf- 159 184 227 202 I59 143 109 1 183 79 banor, ridhus e. d.) badanläggningar (inom- 57 62 84 76 62 38 42 421 63 och utomhusanläggningar) småbåtshamnar 28 33 36 28 26 28 18 197 32 40 48 89 75 57 52 41 402 39 övriga anläggningar

0 Avser andelen svarande av i enkäten medverkande kommuner. 1enkäten medverkade 263 av totalt 278 kommuner

i Sverige. Källa: KELP 74-78. Specialenkäten, Miljövård.

f l l, i

2 Ordförklaringar Bilaga

avloppsreningsverk central för behandling. huvudsakligen genom rening av avloppsvatten (TNC 51) avloppsvatten förorenat vatten från användning i hushåll. industri, lantbruk 0. d.: avleds i rörledning. dike e. d. och kan indelas i hushållsavloppsvatten och industriavloppsvatten (TNC 51) avloppsvattenrening avskiljande eller oskadliggörande av i avloppsvatten förekommande mikroorganismer. gifter. slam och andra skadliga eller icke önskvärda föroreningar i den omfattning som erfordras för att utsläpp i tillgängligt hav, sjö eller vattendrag skall kunna medgivas (TNC 51) avskrivning planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar (kommunförbundet) biologisk rening process For rening av avloppsvatten med hjälp av mikroorganismer. varvid organiska Föroreningar överförs till mera stabil form eller mineraliseras (TNC 51) blyföreningar förekommer dels i gasform. dels som partiklar. De härstammar från oktantalshöjande tillsatser i bensinen. Bly hör till de s. k. tunga metallerna. som även vid låga koncentrationer ger biologiska effekter och som kan upplagras i biologiskt material (naturvårdsverket) buller icke önskvärt ljud (SEN 01 1501)

bruttodriftkostnad årlig kostnad inkl kapitaltjänstkostnad (kommunförbundet) bruttoi nvestering byggnads- och anläggningsarbeten samt inköp av transportmedel. maskiner och inventarier (SCB)

BS (biokemisk förbrukning av syre vid.biokemisk oxidation av ämsyreförbrukning) nen i vatten; anges i mg syre per liter Anm. Som mått på vattnets halt av organiska föroreningar används ofta syreförbrukningen under 7 dygn i ett prov som förvaras i mörker vid 20°C; betecknas B57 (TNC 51) CDL Centrala Driftledningen. sammanslutning av elenergiproducenter i Sverige dagvatten nederbördsvatten (regn- och smältvatten) som ytligt avrinner från gårdar. tomter. gator. Vägar. taktäckta

84 Bilaga 2

ytor o. d.; avleds i dike. separat ledning (jfr duplikatsystem) eller tillsammans med avloppsvatten i kombinerat system (TNC 51) dB dB. decibel. enhet för logaritmisk storhet. Används inom akustiken för att ange ett ljuds fysikaliska styrka med ljudtrycksnivån (SOU 1975:56) dB(A) dB(A).decibel.enhet för ljudnivå, bestämd med ljudnivåmätare. bullermätare. försedd med frekvensvägningsñlter A (SOU 1975:56) dräneringsvatten vatten som avleds genom dränering (TNC 51) Ds depanementsserie

duplikatsystem avloppssystem enligt vilket hushållsavloppsvatten leds i särskilt ledningssystem och dagvatten i ett därifrån skilt ledningssystem; jfr kombinerat system (TNC 5l) EG Europeiska Gemenskapen ekologiskt system växt› och djursamhälle med tillhörande miljö uppfattat som funktionell enhet (TNC 5l) ekvivalent ljudnivå den konstanta ljudnivå som under en given tid ger samma Ijudenergi som en under samma tid varierande ljudnivå (SOU 1975:56) emission utsläpp av föroreningar i form av substanser eller energi (SOU 1973:37) enklare miljöskydds- anmälan till länsstyrelsen enligt miljöskyddslagen prövning EPA US Environmental Protection Agency. Myndighet i USA närmast motsvarande statens naturvårdsverk (SOU 1975:56) filtrering avskiljande av fasta partiklar med hjälp av sandñlter e. d. fjärrvärme värme i form av hetvatten. använt för uppvärmning och varmvattenförsörjning av fastigheter. Fjärrvärme produceras i värmeverk eller kraftvärmeverk (SOU 1971:75) ljärrvärmeanläggning se kollektivt värmesystem llygbullernivå av tralikbullerutredningen föreslagen storhet för llygbullerimmission. Den utgörs av ekvivalentnivån från llygtraliken. viktad för olika tider på dygnet. Enheten är dB(A) (SOU 1975:56) fosfor grundämne som i vatten förekommer som fosfat. polyfosfat eller organiskt bundet (TNC 5l) fossilt bränsle olja. kol. naturgas (SOU 1974:77) fotokemisk smog luftföroreningssituation som uppkommer då en blandning av kolväten och kväveoxider utsätts for solljus. Bilavgaserna är den främsta orsaken till denna typ av smog (Ds K 1971:1) fysikalisk rening rening (av vatten eller avloppsvatten) varvid föroreningarnas fysikaliska egenskaper utnyttjas; kan ske genom t. ex. sedimentering. flotation, centrifugering (TNC 5l)

Bilaga 2 85

fysisk riksplanering samhällelig planering på riksnivå. Den fysiska riksplaneringen behandlar användningen av vår mark och våra vatten - användningen av våra bundna resurser

forädlingsvärde anger den värdeökning som ernåtts genom bearbetningen inom varje bransch. Förädlingsvärdet erhålls genom att for varje bransch från saluvärdet subtrahera kostnaderna for råvaror m. m., emballage, bränsle. elektrisk energi. bortlämnade Iönearbeten samt transporter utförda av utomstående (SCB). Summan av de olika näringsgrenarnas förädlingsvärden.dvs. deras bidrag till den totala produktionen. bildar bruttonationalproduktertBNP)(SOU 1970:71)

hetvatten vatten som i allmänhet värms upp till en temperatur av över l00°C under så högt tryck att det ej övergår i ångform (SOU 1974:77) hetvattencentral anläggning för framställning av hetvatten (SOU 1974:77) hushållsavfall sopor, köksavfall och annan dylik orenlighet (vanligt hushållsavfall). latrin. skrymmande avfall samt specialavfall industridepartementet ICAO International Civil Aviation Organization. internationell civil Iuftfartsorganisation vars verksamhet regleras av en år 1944 i Chicago antagen konvention (SOU 1975:56) immission inströmning. störande inverkan av emission (utsläpp) (SOU 1973:37) industriavloppsvatten avloppsvatten från industriell verksamhet (TNC 51) intern ränta kalkylmässigt beräknad kostnad for värdet av det kapital som utnyttjas för viss verksamhet (kommunförbundet) Jernkontoret branschorgan for järn- och stâlindustrin (Jernkontoret) Jo jordbruksdepartementet JoU riksdagens jordbruksutskott K kommunikationsdepartementet kapitaltjänstkostnad sammanfattande benämning for intern ränta och avskrivning (kommunförbundet)

i kapitalutgift investering (kommunförbundet)

E KELP 74-78 Kommunal ekonomisk långtidsplanering 1974-1978.

av bostadsstyrelsen och statistiska

i

Undersökning centralbyrån om kommunernas investeringar och finanser under tiden 1974-1978

i

Kemikontoret (Sveriges Kemiska lndustrikontor) branschorgan for den kemiska industrin (Kemikontoret)

l

kemisk rening rening med hjälp av tillsatta kemikalier. t. ex. järnsalter och aluminiumsalter (TNC S1) kollektivt värmesystem centralt producerad energi (el. fjärrvärme eller gas) distribuerad i ledning till fastigheterna (dvs. ledningsbunden energi) for att där utnyttjas för upp-

86 Bilaga 2

värmning och framställning av förbrukningsvarmvatten (tappvarmvatten). Kan avse ljärrvärmeanläggning (ljärrvärmesystem). elvärmesystem eller gasvärmesystem (SOU 1974:77) koloxid lukt- och färglös gas, som bildas under förbränning vid otillräcklig Iufttillförsel. Koloxid binds vid det röda blodfärgämnet, hämoglobinet. Därigenom minskar blodets syretransporterande förmåga (naturvárdsverket) kolväten gemensam beteckning på en stor grupp ämnen. Bildas bl. a. genom ofullständig förbränning av de kolväteforeningar som flytande och gasformiga fossila bränslen består av. Kolväten medverkar vid uppkomsten av fotokemisk smog. Den typiska avgaslukten och den feta trafiklilmen beror i första hand på kolväten. Cancerframkallande ämnen återfinns också i gruppen kolväten (naturvårdsverket) kombinerat system avloppssystem enligt vilket hushållsavloppsvatten och dagvatten avleds i gemensamma ledningar; jfr duplikatsystem (TNC 51) kommunalt renhållningshämtning och bortforsling av orenlighet som härrör ansvar från hushåll, hushållsavfall och därmed jämförligt avfall skall utföras genom kommunens försorg. Endast av kommunen anlitad personal får ta befattning med avfallet (SFS 1970:892) koncession myndighets tillstånd till viss anläggning eller verksamhet (SOU 1971:75) kondenskraftverk anläggning avsedd för produktion av elektrisk energi alstrad via turbiner som drivs med vattenånga. 1 oljekondenskraftverk kommer värmeenergin från forbränning av eldningsolja. Kallas även ângkraftverk (SOU 1971:75. 1974:77) konkurrensutsatt frukt- och grönsakskonserveringsindustri. ñsk- och livsmedelsindustri liskkonservindustri. olje- och fettindustri. chokladoch konfektindustri, övrig livsmedelsindustri och fodermedelsindustri konkurrensskyddad slakteri- och charkuteriindustri. mejeri-. kvarn-, balivsmedelsindustri geri- och sockerindustri K-plan kontoplan i kommunernas redovisning kraftvärmeverk anläggning avsedd för produktion av såväl värmeenergi (t. ex. ljärrvärme) som elenergi. alstrad via turbiner som drivs med ånga (kallas även mottryckskraftverk) (SOU 1971:75) kulturella intressen (i samband med natur- och kulturreservat) intressen som syftar till att bevara och vårda områden som belyser olika faser i kulturlandskapets (odlingslandskapets) utveckling. Dessa intressen överlappar ofta kulturminnesvårdens (naturvårdsverket) kväve grundämne. som i vatten kan förekomma som ammoniumjon. nitrat. nitrit eller organiskt bundet (TNC 51) kväveoxider bildas vid förbränning ur syre och kväve. som är huvudbeståndsdelarna i luft. Kväveoxider är verksamma vid uppkomst av fotokemisk smog. De med-

SOU 1975:918 Bilaga 2 87

verkar dessutom till sjukdomar i Iuftvägarna (naturvårdsverket) ljud tryckförändringar, överlagrade det statiska lufttrycket vilka åstadkommer ljudförnimmelser i människors eller djurs hörselorgan (SOU 1975:56)

ljudnivå vägt värde på ljudtrycksnivå. Vägningen avser att ta hänsyn till hörselns frekvensberoende känslighet. t.ex. genom Vägning med A-filter (SOU 1975:56)

långtidsutredning rapport utarbetad inom Finansdepartementets ekonomiska avdelning. l rapporten kartläggs och analyseras de tendenser som kommer att prägla den svenska ekonomin under den närmaste femårsperioden. Dessutom beskrivs kortfattat mera långsiktiga tendenser i svensk ekonomi (SOU 1970:71)

miljöfarlig verksamhet utsläppande av avloppsvatten. fast ämne eller gas från mark, byggnad eller anläggning i vattendrag, sjö eller annat vattenområde; användning av mark. byggnad eller anläggning på sätt som eljest kan medföra förorening av vattendrag. sjö eller annat vattenområde, om användningen ej utgör byggande i vatten; användning av mark. byggnad eller anläggning på sätt som kan medföra störning för omgivningen genom luftföroreningr buller. skakning, ljus eller annat sådant. om störningen ej är helt tillfällig (SFS 1969:387) miljöstörande verksamhet viss verksamhet som kan belasta mark, luft eller vatten med beaktansvärda mängder föroreningar eller andra störningar såsom buller. Villkor för sådan verksamhet föreskrivs på grundval av miljöskyddslagen (SOU 1974:56) momentan ljudnivå ljudnivå vid en viss tidpunkt (SOU 1975:56) natur- och kultur- fastigheter belägna på ej stadsplanelagd mark. som reservat 0. d. enligt vederbörligt beslut avsatts till reservat eller t som för framtiden helt avses för fritids- eller liknande i ändamål (kommunförbundet) ,i av koncessionsnämnden for mill noggrannare miljöskydds- tillståndsprövning i Y prövning jöskydd. (Naturvårdsverket kan lämna dispens från r z skyldigheten att söka tillstånd.) närsalt salt som är nödvändigt för organismens metabolism. lnom hydrobiologin avses med närsalter främst fosi forföreningar. kväveföreningar och kaliumföreningar i (TNC 51)

i

l I PTOD proposition, regeringens förslag till riksdagen i viss l fråga l rskr riksdagsskrivelse rörligt friluftsliv verksamhet som skapar möjlighet för människor till vistelse i och umgänge med naturen (naturvårdsverket) saluvärde sammanlagda saluvärdet av de under året för avsalu framställda produkterna samt bruttoersättningar för utförda reparationer (SCB) statistiska centralbyrån

88 Bilaga 2

SFS Svensk författningssamling Skogsindustrins samarbetsut- Organisation sammansatt av skogsindustrins skott branschföreningar för handläggning av frågor inom föreningarnas verksamhetsområden, vilka är av samfallt intresse för skogsindustrin och bolagsskogsbruket (Skogsindustrins samarbetsutskott) skrymmande avfall utrangerade möbler_ cyklar, barnvagnar, trädgårdsavfall 0. d. SM statistiska meddelanden SNI standard för svensk näringsgrensindelning SNV statens naturvårdsverk SOU statens offentliga utredningar specialavfall överblivna läkemedel, giftiga eller eljest miljöfarliga preparat som används i hemmen eller för trädgårdsbruk, oljerester, färgrester, metalllöremål och plastartiklar m. m. i de små kvantiteter som kan uppkomma i hushållssammanhang spillvatten förbrukat vatten från hushåll. industrier, serviceanläggningar 0. d. (TNC 51) stoft fasta delar av panikulär förorening (Ds K 1971:1) suspenderade ämnen (i vatten eller avloppsvatten) uppslammade ämnen; kan indelas i avsättbara ämnen och svävande ämnen (TNC 51) svaveloxider gemensam benämning på oxider av svavel: S20. S203, S02, S03, S207 och S04: Av dessa avges till atmosfären i huvudsak endast S02 (96-98 96) och S03 (2-4 96) vid förbränning av fossila svavelhaltiga bränslen (SOU 1974:101) Svenska värmeverkslöreningen branschorgan för värmeverken (Svenska värmeverksföreningen) TNC tekniska nomenklaturcentralen tätort bebyggelse med 200 inv eller mer och i princip mindre än 200 meter mellan husen (SOU 1974:56) utsläpp se emission vet-anläggning vattenförsörjnings- och avloppsanläggning (TNC 51) Vattenförsörjning tillhandahållande av vatten för olika behov. dock icke vatten för vattenkraftsändamål (TNC 51) vattenreningsverk central för framställning. huvudsakligen genom rening. av vatten för distribution till kommun eller industriföretag (TNC 51) vetenskapliga intressen (i samband med natur- och kulturreservat o. d.) intressen som syftar till att skydda och vårda naturmiljöer för att Öka kunskapen om hur naturen är uppbyggd. klarlägga de ömsesidiga sambanden mellan organismerna och deras omgivning (ekologi). skapa förutsättningar för växt- och djurarters fortlevnad samt säkra referensområden för miljökontroll och forskning (naturvårdsverket) värmekraftverk anläggning avsedd för produktion av elenergi. t. ex. genom förbränning av olja (CDL)

Bilaga 2 89

värmever anläggning lör produktion av fjärrvärme. Kan ske i kraftvärmeverk och hetvattencentral (SOU 1974:77) ytaktiv (om ämne. surfaklant) med ytspänningslörändrande egenskaper (TNC 51) ytbehandingsindustri anläggning för kemisk eller teknisk ytbehandling, beläggning med metall eller betning av metall eller anläggning För avfettning eller anläggning för ytbeläggning med färg eller lack (SFS 1972:224)årlig kostnad kostnad lör drift och kapital (räntor och amorteringar)

Bilaga 3 Utredningens sammansättning

och direktiv

Tillkallade enligt Kungl. Majzts bemyndigande den 29 oktober 1971 för rörande kostnaderna for miljövården (se Post- och Inrikes tidn. utredning den 25 november 1971):

Ordförande: Paulsson, Valfrid, generaldirektör Ledamöter: Bergqvist, Jan, pol. mag., ledamot av riksdagen Burenstam Linder, Staffan, professor, ledamot av riksdagen (t. o. m. den 31 december 1974) Norrby, Sören, ingenjör, f. d. ledamot av riksdagen Pettersson, Lennart, fil. kand., ledamot av riksdagen (fr. o. m. den 11 juni 1974) Rosqvist, Birger, mästerlots, ledamot av riksdagen Sundberg, Ingrid, ñl. kand., ledamot av riksdagen (fr. o. m. den l januari 1975) Thorsson, lnga, statssekreterare, ledamot av riksdagen (t. 0. m. den 10 juni 1974)

Åkerfeldt, Sven Eric, lantbrukare, ledamot av riksdagen

Experter: Ahlgren, Nils, planeringschef (fr. o. m. den 1 december 1974) i v. Grafström, Erik, f. d. generaldirektör Helmerson, Bo, direktör, Hjorth, Lars, kansliråd, Höök, Erik, planeringschef Johansson, Bengt, departementsrâd Johansson, Allan, länsråd (t.o. m. den 8 maj 1974) Lönnqvist, Ulf, statssekreterare Moreau, Jan-Erik, sekreterare Nilsson, Olof, direktör Olerud, Eric, sekreterare Svensson, Kjell, kansliråd Söderberg, Jan, departementssekreterare (t. o. m. den 4 mars 1975) Sekreterare: Ahlgren, Nils, planeringschef (t. o. m. den 30 november 1974) Ovegård, Lars, byråchef (fr. o. m. den l december 1974)

92 Bilaga 3

Bitr. sekreterare: Almgren, Richard. civilingenjör Edwinson, Vanja, departementssekreterare Hannerz, Christer, socionom (fr. o. m. den l december 1974) Olsson, Inger, byrådirektör

Utredningens direktiv framgår av stadsrådsprotokollet den 19 oktober 1971, vari dårvarande chefen för jordsbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson anför “Skyddet av den yttre miljön har under senare år alltmer blivit en central samhällsuppgift. Betydande insatser har gjorts för att motverka miljöforstöringen. Också i fortsättningen kommer det att bli nödvändigt med kraftfulla inom åtgärder miljövårdsområdet. En god miljö är en del av levnadsstandarden. Kostnader för miljöförbättringar får därför ses som kostnader för att höja denna standard. Härav emellertid följer också att avvägningar måste göras mellan miljövårdens krav och andra viktiga samhällsintressen. Målet för samhällets miljövårdspolitik är att garantera alla en livsvänlig miljö. Miljöförstöringen måste därför hejdas och förstörd miljö så långt möjligt återställas. Detta kräver samverkan mellan stat, kommun, näringsliv och enskilda. Det är statsmakternas att ange målet for samhällets uppgift miljövårdspolitik samt att anvisa lämpliga medel for att nå målet. Det främsta medlet i miljövårdsarbetet är en effektiv På olika områden har lagstiftning. en sådan redan tillkommit. En administrativ apparat har också byggts upp för utredningsverksamhet, lagtillämpning och kontroll. Lagstiftningen har kompletterats med ekonomiskt stöd for att stimulera kommuner och industrier till miljövårdande åtgärder. Som underlag för framtida ställningstaganden inom miljövårdsområdet behövs ökade kunskaper om bl. a. de ekonomiska konsekvenserna av olika Det är därvid i första hand av värde att få en närmare uppfattning åtgärder. om storleken av de kostnader som olika medför. miljövårdande åtgärder 1970 års långtidsutredning har gjort ett försök att kartlägga de planerade miljövårdsinvesteringarnas omfattning för perioden 1971-75. Enligt de enkäter som genomfördes hos både industrier och kommuner skulle investeringarna uppgå till 4,4 miljarder kr. under perioden. En sådan ökning av insatserna på miljövårdsområdet skulle enligt utredningens bedömning ta i anspråk en inte oväsentlig del av de av utredningen beräknade resurstillskotten i den svenska ekonomin under denna period. Långstidsutredningens resultat när det gäller miljövårdsinsatserna är emellertid delvis osäkra och täcker inte hela miljövårdsområdet. Utredningen har inte heller haft möjligheter att belysa frågan om hur miljöns kvalitet påverkas av de planerade insatserna. Utredningens resultat får därför anses vara av begränsat värde som underlag för de prioriteringar av olika insatser som är av avgörande betydelse för ett framgångrikt miljövårdsarbete. Genom att naturresurser som luft och vatten kunde tidigare utnyttjas fritt har de skador som följt av detta utnyttjande ofta kommit att belasta andra än dem som förorsakat skadorna. Samhället har i olika fall i efterhand fått ta på sig ansvaret för kostnaderna för att återställa förstörd miljö. De negativa konsekvenserna av förorenade vattendrag och ohälsosam luft har

Bilaga 3 93 SOU 1975:918

s S u ,. drabbat imdivider och producenter som själva inte har förorsakat miljö- I i måste i skadorna. Sådana effekter måste förebyggas. Som en huvudprincip i i, därför gällla ett den som tar i anspråk naturresurser skall bära de kostnader som är föirerade med de åtgärder som krävs för att vidmakthålla en god

miljö. Föroreniarens kostnadsansvar har av olika skäl inte ansetts kunna komma till en fulllstândig och omedelbar tillämpning. Vissa avsteg från principen har sålunda Med hjälp av statliga stödåtgärder har komsynts motiverade. muner oclh industrier stimulerats att vidta reningsåtgärder. Bidrag utgår sålunda till lbyggande av kommunala avloppsreningsverk. Bidraget utgår med För hänsyn tilll reningsgraden med lägst 30 och högst 50 % av kostnaden. budgetårett 1971/ 72 får bidrag till detta ändamål beviljas med totalt 80 milj. kr. Bidrag iutgår också till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Sådant bidrag kan utgå med högst 25 % av kostnaderna för reningsåtgärderna. SlÖIdel är avsett för äldre industrianläggningar. När dessa anläggningar inte kostnaderna för vatten- och luftvårdande kom till ingick i kalkylerna 1 vissa fall kan bidrag utgå även till nya industrier. Bidragen beåtgärder. räknas utgå under en femårsperiod med totalt 250 milj. kr. En annian form av bidrag inom miljövårdspolitiken är de statliga medel för förvärv av värdefulla naturområden. Vidare som utgår till kommuner av sådana områden. Stautgår ersättningar till markägare vid säkerställande ten har också i betydande omfattning förvärvat sådana områden. Under åren 1963-1971 har staten satsat totalt ca 50 milj. kr för att säkerställa olika former av naturområden. statsbidrag lämnas också till kommuner och för uppförande av anläggningar för idrott och friluftsliv. organisationer Kraven och de därmed sammanhängande på ökade resurser för miljövård samt frågan om fördelningen av kostnadsansvaret prioriteringsproblemen för olika miljövårdande åtgärder kommer att kräva ökad uppmärksamhet under de närmaste åren. Med hänsyn härtill är det enligt min uppfattning att miljövårdsinsatsernas ekonomiska förutsättningar och konangeläget sekvenser i skilda avseenden närmare undersöks. Särskilda sakkunniga bör rörande kostnaderna för miljövården. Med därför tillkallas för utredning vården av den yttre miljön i vid miljövård avser jag i detta sammanhang bemärkelse. En väsentlig uppgift för de sakkunniga bör vara att översiktligt kartlägga vilka kostnader som är förenade med olika åtgärder inom miljövårdens omav det totala resursbehovet för miljövården kommer med råde. Beräkningar att bli relativt osäkra. Sådana beräkningar bör därför, i den nödvändighet mån det bedöms angeläget, kunna kompletteras med mera ingående studier rörande vissa delfrågor av särskild betydelse. En viktig delfråga är att untekniska i från miljösynpunkt indersöka tillgängliga produktionsmetoder tressanta industribranscher. En kartläggning av de kostnader som är förenade med olika krav på reduktion av förorenade utsläpp bör göras. Dessa kostnader bör studeras för såväl helt nya som för äldre anläggningar samt för anav miljövårdskostnaderna bör läggningar av olika storlek. Kartläggningen ske med utgångspunkt i det tidigare angivna målet för samhällets miljöoch så långt möjligt återvårdspolitik nämligen att hejda miljöförstöringen Denna allmänna i de normer ställa förstörd miljö. princip är konkretiserad

94 Bilaga 3

rörande högsta tillåtna utsläpp av olika föroreningar som fastställs med stöd av miljöskyddslagen. De mål som på detta sätt angivits av statsmakterna bör självfallet nås med så små uppoffringar som möjligt. Att närmare analysera de här avsedda kostnadsforhållandena är ett viktigt led i kartläggningsarbetet. Det är av stor betydelse att de frågor, som rör avvägning och prioritering mellan olika åtgärder, kan belysas. Detta innebär att inte bara kostnaderna utan också effekten av olika insatser behöver studeras. De sakkunniga bör i detta sammanhang kartlägga vilka metoder som finns för att mäta effekterna av olika miljövårdsåtgärder. lnom ramen för en kartläggning av de totala bör miljövårdskostnaderna som jag tidigare framhållit också _lördelningen av kostnaderna mellan stat, kommun, näringsliv och enskilda studeras. De sakkunniga bör söka belysa hur en kostnadsfördelning som på lämpligt sätt beaktar såväl allmänna som enskilda intressen bäst skall kunna uppnås. Utgångspunkten för denna prövning bör vara att den som bedriver miljöfarlig verksamhet skall svara for kostnaderna för de åtgärder 50m krävs för att miljöskador skall kunna förhindras och för att uppkomna miljöskador skall kunna Endast repareras. när det är befogat av speciella omständigheter bör denna princip frångås. Det bör emellertid beaktas att det kan medföra omställningsproblem for skilda verksamheter och näringar om denna princip omedelbart skulle tillämpas fullt ut. Därvid skulle övergångsvis svårigheter kunna uppstå att uppfylla andra samhällsekonomiska mål. Bland de särskilda frågor som bör undersökas i detta sammanhang är bl. a. på vilket sätt de nuvarande svenska miljövårdskraven och en ytterligare skärpning av dessa krav kan tänkas påverka industrins produktionskostnader och därmed dess internationella konkurrensmöjligheter. Ett annat problem som bör uppmärksammas är att såväl miljöförstöring som vissa miljövärdsåtgärder i en del fall kan leda till minskade utkomstmöjligheter för enskilda. En speciell fråga är också hur kostnaderna skall bestridas vid återställande av redan skadad miljö. Att i efterhand finna den som är ansvarig för att vissa skador uppstått ställer sig i regel svån. Ett annat problem som måste lösas är kostnadsfördelningen mellan kommuner vid av skadad t. ex. försanering miljö, orenade sjöar och vattendrag, som berör flera kommuner. I detta bör erinras om sammanhang att frågor rörande ersättningar till markägare i samband med att mark säkerställs for naturvårdsändamål behandlas i annat sammanhang. De framtida kostnaderna och kostnadsfordelningen i detta avseende bör därför inte behandlas av de sakkunniga. De sakkunnigas prövning när det gäller kostnadsfordelningen bör avse även frågor rörande vilka metoder som bör användas för att uppnå den som kostnadsfördelning är bäst ägnad att främja de syften som tidigare berörts. Det gäller sålunda att kunna nå de uppsatta målen till så låga kostnader som möjligt samtidigt som fororenaren får bära dessa kostnader. De lagstiftningsåtgärder som vidtagits har inneburit att den som vill utnyttja - naturresurser också skall ta på sig kostnaderna for att skydda dessa resurser. Ytterligare medel som kommit till användning för att styra kostnadsfördelningen är olika slag av ekonomiska stödåtgärder. Inriktningen och omfattningen av dessa bör ses över av de sakkunniga. Därvid bör bl. a. prövas frågan om att omfördela eller utsträcka stödet till andra områden t. ex. av-

fallshantering.

Bilaga 3 95

Vad jag nu anfört motsvarar de önskemål om utredning angående kostnadsfordelning mellan det allmänna och enskilda i fråga om åtgärder i miljöbevarande och miljöförbättrande syfte som 1971 års riksdag framfört (JoU 1971:17, rskr 1971:67). Under senare år har miljövârdspolitikens medel debatterats i olika sammanhang. De medel som hittills använts har som tidigare nämnts främst varit lagstiftning och ekonomiska stödåtgärder. Från vissa håll har framhållits att även olika former av avgifter på miljöfarlig verksamhet bör prövas. De sakkunniga bör —mot bakgrund av de mål som gäller för miljövårdspolitiken — av olika avgiftssystem och de problem som är förenade analysera effekterna med sådana system. Vid prövningen bör de sakkunniga utgå från att lagliksom hittills bör vara det grundläggande instrumentet i milstiftningen jövårdspolitiken.”

4 Litteratur

Bilaga

Andersson, Bengt: Föroreningsbelastningens fördelning i Sverige. Institutionen lör vattenbyggnad, Tekniska Högskolan i Lund. Bulletin Serie A nr ll, Lund 1972 (Förarbeten för fysisk riksplanering. underlagsmaterial nr l6) Andersson, Försund. Granström, Srrömqvisl: Föroreningsutvecklingen i Stockholmsregionen — presentation av en tillämpad metod, 1974 Avfall - ökad återvinning - bättre omhändertagande. Betänkande (Ds .10 1974:10) avgivet av arbetsgruppen för avfallsfrågor Begränsning av svavelutsläpp - en studie av styrmedel. Betänkande (SOU 1974:101) av utredningen om kostnaderna för miljövården. Stockholm 1974 Bruttoinvesteringar i bostadshus 1963-1973 med regional Fördelning av nybyggnadsinvesteringen 1968-1973. Statistiska centralbyrån. SM N 1974:88 Budgetpropositionerna lör åren 1969-1975 Effekter av lörpackningsavgiften. Rapport (SOU 1974:44) av utredningen om kostnaderna för miljövården. Stockholm 1974 Energi 1985-2000. Betänkande(SOU 1974:64-65)av energiprognosutredningen. Stockholm 1974 Energihushållning m. m. Regeringens proposition nr 30 1975 Hawerman, Bertil: Hur långt har vi kommit inom reningstekniken idag? Väg- och vattenbyggaren nr 4 1973 Hushällning med mark och vatten. Rapport (SOU 1971:75) upprättad inom civildepartementet. Stockholm 1975 Hushållning med mark och vatten. Proposition 1972:111. Bilaga 2 och 3 F 1 Fachr, Johan: Emission Control Costs in Swedish Industry. An empirical Study of l . l i the lron & Steel and Pulp & Paper Industries. The Industrial lnstitute for Economic l and Social Research, 1975 1 l Industri 1972. Sveriges officiella statistik. Statistiska centralbyrån 1974 z l Investeringar inom industrin enligt investeringsenkäten i maj 1974. Statistiska centralbyrån. SM N 1974:65 Jordbruksutskottets betänkande (JoU 1974:42) i anledning av motioner angående luftvård Karlsson, Rune: Hälsovårdsnämnden och miljövårdsplaneringen. PM om kommunal miljövårdsplanering. Hygienisk revy nr 10 1972 Kommunal ekonomisk långtidsplanering 1974-1978. KELP 74-78. Översiktlig redogörelse For undersökning rörande uppgifter lör prognoser över kommunernas investeringar och finanser under tiden 1974-1978. Bostadsstyrelsen. Statistiska centralbyrån 1975 Kommunal miljövårdsplanering. Svenska kommunförbundet. Stockholm 1973 Kommunernas finanser 1973. Sveriges officiella statistik. Statistiska centralbyrån 1975 Konsumtion 1950-1973. Statistiska centralbyrån SM N 1974:49 Kraftvärme. Lägesrapport april 1975. Svenska värmeverkslöreningen Lag om hälso- och miljöfarliga varor. Betänkande (SOU 1972:3) avgivet av miljökontrollutredningen. Stockholm 1972 Liedbezg, Åke: Kommunala vattenvårdsfrågor. Kortfattad läges- och utvecklingsbeskrivning. Väg- och vattenbyggaren nr 4 1973

98 Bilaga 4 sou 1975:98

Livsmedelsindustrins och jordbrukets avfallshantering. Del 3 Möjligheter till återvinning - Förslag till åtgärder. 1ngenjörsvetenskapsakademin meddelanden 185. Stockholm 1974 , Luften vi lever av. Naturvårdsverket informerar. En broschyr om bilavgasproblemel. 1973 Luftförorening, buller och andra immissioner. Förslag m. m. (SOU 1966:65) av immissionssakkunniga. Stockholm 1966 Luftföroreningar genom bilavgaser. slutbetänkande (Ds K 1971:1) av kommunikationsdepartementets ledningsgrupp rörande utvecklingsarbete på bilavgasområdet. i Stockholm 1971 i Lundqvist, Lennart: Shaking the lnstitutions in Sweden. Environment Vol 16. No 8, 1974 å Miljöskyddslag. Proposition 1969:28 E Miljövård i Sverige - lagstiftning —administration - forskning - anslag. Information ä från Statens naturvårdsverk, 1974 l Miljövården i Sverige under 70-talet. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 8. SOU 1971:12. l

Stockholm 1971 I

Naturvårdsverkets yttrande 1974-10-30 till statsrådet och chefen for bostadsdepar-

i 1

tementet på remiss 1974-07-02 angående de kommunala programmen i den fysiska riksplaneringens forsta etapp och länsstyrelsemas ställningstagande till dessa I

Persson, Göran.: Luftfororening och luftvård. Bonniers 1973 1

Problems of Environmental Economics. OECD. Paris 1972

Petroindustrin i Sverige. Delrapport (D51 1974:7) från petroindustriutredningen. Stock- l

holm 1974 g Regional trafikplanering. Betänkande Ds K 1972:4 från trafikplaneringsutredningen 3 Sax, Irving: industrial Pollution. Van Nostrand Reinhold Company Skogsindustrins miljövårdsprojekt. Teknisk sammanfattning. Stockholm 1974 Standard for svensk näringsgrensindelning (SNI). Meddelanden i samordningsfrågor 1969:8 Statens naturvårdsverk: Anslagsframställning for budgetåren 1973/74, 1974/75 och 1975/76 Statens naturvårdsverk: Årsbok 1969, 1970, 1971 Naturvårdsverkets årsbok 1972, 1973. 1974 Statens naturvårdsverk publikationer: 1969:2 Luftförorening från lokaluppvärmning 1969:3 Skogsindustrins luftvårdsproblem 1969:4 Luftförorening vid framställning av oorganiska baskemikalier 1969:6 Luftvårdsproblem vid avfallsförbränning 1969:8 Luftvårdsproblem vid järn-, stål- och ferrolegeringsverk 1970:1 Skogsindustrins vattenskyddsfrågor 1970:5 Luftvårdsproblem vid oljeeldade kraftverk 1971:1 Luftvårdsproblem vid slakterier och vid destruktion av animaliskt avfall 1971:6 Vatten- och luftvårdsproblem vid tillverkning av gödselmedel 1971:8 Luftvård vid befintliga värmeanläggningar 1971:9 Luftvårdsproblem vid framställning av cement. kalk, lättbetong, krita och gipsprodukter 1972:4 Vatten- och luftföroreningar från ytbehandlingsanläggningar 1972:7 Avloppsrening - tätorternas avloppsförhâllanden den 1 januari 1972 1972:8 Luftvårdsproblem vid omsmältning av icke-järnmetaller 1972:11 Miljöproblem vid krossverksanläggningar 1972:12 Miljövårdsproblem vid petroleumindustri 1973:2 Riktlinjer for miljöskyddande åtgärder vid animalieproduktion I; 1973:3 Renhållningslagstiftningens tillämpning J 1973:5 Riktvärden for externt industribuller 1973:8 Riktlinjer for luftvård 3 ‘ 1973:9 Avfallshanteringen inom några industrigrenar 1 1974:4 Gjuterier. Uppföljningen av bidragsgärningen till miljövårdande åtgärder inom industrin 1974:6 Avloppsrening - tätorternas avloppsforhållanden den 1 januari 1974

Bilaga 4 99

1974:10 Kommunernas hantering av avloppsslam 1974:16 Statsbidrag till avloppsreningsverk 1974:21 Luftvårdsproblem vid framställning av färdiglagad mat 1975:4 Avloppsrening - tåtorternas avloppsförhållanden den l januari 1975 Statens naturvårdsverk promemorior: SNV PM 223 Vattenskyddsåtgärder i samband med djurhållning inom jordbruket /Sven Berglund/ 1972 SNV PM 232 Synpunkter på åtgärder mot emissioner till luften från gjuterier /Lars Hansson/ SNV PM 268 Experiences from chemical treatment processes for municipal sewage water treatment in Sweden. Used teachnics_ costs and purification results /Lars Ulmgren/ 1971 SNV PM 284 Luftvårdande åtgärder vid ferrolegeringsverk /Lars Lindau/ SNV PM 285 Kostnader för slamavvatttning (1971) /Lars Ulmgren/ 1972 SNV PM 324 Sandfiltrering vid avloppsvattenrening /Christer Andersson/ 1973 for olika behandlingsmetoder vid kommunala av- SNV PM 357 Reningseffekter loppsreningsverk /Bengt Gustafsson/ 1973 SNV PM 362 lntensive animal production and its interaction with human society /Sven Berglund/ 1973 SNV PM 367 Resultat av investeringar i vattenvårdande åtgärder /Kerstin Barkman/ 1973 SNV PM 417 Industriell användning av de organiska komplexbildama NTA, EDTA och DTPA /Ronny Ferm/ 1973 SNV PM 421 Kvicksilver - användning. kontroll och miljöeffekter /Ronny Ferm. .lan Erling Larsson/ 1973 SNV PM 431 Kostnader för biologisk-kemisk avloppsvattenrening /Lars Ulmgren. Hans Hedin/ 1974 SNV PM 434 Luftvårdsproblem vid kafferosterier /Eva Smith/ 1974 SNV PM 488 Miljövårdseffekten av statsbidragen till miljövårdande åtgärder inom industrin /Börje Borgström. Thomas Levander/1974 SNV PM 498 Returpapperanvändning /Ronny Ferm/ 1974 SNV PM 499 Exempel på den verkliga sysselsättningseffekten av de förhöjda biåtgärder inom industrin /Torsten Palmgren/ 1974 dragen till miljövårdande SNV PM 533 Luftförorening Levander/ 1974 genom llygavgaser /Thomas SNV PM 550 Exempel på den verkliga sysselsättningseffekten av de förhöjda bi- 11 /Torsten Palmgren/ 1974 dragen till miljövårdande åtgärder inom industrin SNV PM 573 Studie av det kommunala engagemanget i naturreservat /Karl Gunnar Hedin/ 1975 SNV PM 578 Solid Waste Management in Sweden /Olofvon HeidenstamGunhild Granath/ 1975 SNV PM 581 Municipal Water Pollution Control in Sweden /Åke Liedberg. lnger Olsson/

i

SNV PM 584 Förslag till mottagningsstation för olje- och kemikalieavfall Luftvårdsproblem vid asfaltverk, 1969 1971 PM angående kostnader för vatten och avlopp /Klas Lundberg/ till kommunala avloppsanläggningar under budgetårsperioden Statsbidrag 1968/69-1972/73 /Berit Höglund/ 1973 Statligt stöd till marknadsföring av miljövårdsindustrins produkter. Rapport (Ds 1 1974:4) upprättad på uppdrag av chefen för industridepartementet. Stockholm 1974 I 1 Statsbidrag till kommunerna. Betänkande (SOU 1975:39) av kommunalekonomiska l utredningen. Stockholm 1975 l Svensk ekonomi 1971-1975 med utblick mot l990.1970 års långtidsutredning. Hu- I vudrapport. SOU 1970:71, Stockholm 1970 1 Svensk industri under 70-talet med utblick mot 1990. 1970 års långtidsutredning. l 1971 Bilaga 2. SOU 1975:5, Stockholm Svensk ekonomi fram till 1977. 1970 års långtidsutredning avstamd och framskriven. SOU 1973:21. Stockholm 1973 Svensk Industri. Delrapporter 1-4(SOU 1974:1 1-14) från industristrukturutredningen. Stockholm 1974

100 Bilaga 4

Swedens national report to the United Nations on the human environment. Royal Ministry for Foreign Affairs. Royal Ministry of Agriculture. Stockholm l97I Tralikbuller l. Vägtrañkbuller. Betänkande (SOU 1974:60) avgivet av trañkbullerutredningen. Stockholm 1974 Trafikbuller 2. Flygbuiler. Betänkande (SOU 1975:56) avgivet av tralikbullerutredningen. Stockholm 1975 Transporter i Sverige. Ds K 1975:4. Stockholm 1975 Utredning av resultat uppnådda genom utdelning av statsbidrag till vattenvårdande åtgärder inom industrier som tillämpar industriell ytbehandling. Industrins Vattenoch Luftvård AB. Stockholm 1973 Undersökning av arbetsrutiner m. m. vid länsslyrelsernas naturvårdsenheter. Länsstyrelsernas organisationsnämnd LON projekt 3. 1974 Värmelörsörjning enligt värmeplan. Betänkande (SOU 1974:77) av värmeanläggnings utredningen. Stockholm 1974.

5 Summary

Bilaga

On October 29 1971 the Minister of Agriculture called a Committee to inthe question of environmental pollution control costs. The Comvestigate mittee has taken the name The Committee on Costs of Environmental Management. The primary task of the Committee is to examine “the economic prerequisites and consequences of environmental pollution control in various respects“. The Committee has in connection to the work within the Ministry of Finance with the “1975 Long-Term Economic Survey“ prepared a report “Environmental Management in Sweden 1975-1980“. The aim of the report is among other things to estimate the economic consequences of environmental pollution control for the next five year period. The Committee has in this report very briefly described activities causing disturbances of different kinds on the environment and the present environmental policy in Sweden. The Committee has further reported on investments control measures within and in pollution industry, municipalities communications during the nearest past years and made estimations on such investments primarily for the period 1975-1980 but also for a prolonged time perspective.

Costs before 1975

lnvestments in pollution control measures within industry during the five 1969/70-1973/74 are estimated to 2.1-2.2 milliards Skr year fiscal period (current prices) which correspond to 4.7 % of the total investments within industry. These investments are estimated to result in annual costs of 0.8 milliard Skr(1974 prices) for the production or roughly 1 96 ofthe value added in 1974. The annual costs caused by all pollution control measures performed within industry up to 1974, i. e. including measures made before 1969, are estimated to amount to 1-1.2 milliards Skr(l974 prices) or roughly 1.3-1.6 % of the value added in 1974. During the six year fiscal period 1968/ 69-1973/ 74 2.4 milliards Skr (current prices) were invested in municipal wastewater treatment plants. This represents roughly 4.5 % of the total municipal investments during the period.

102 Bilaga 5 sou 1975:98

The costs of the pollution control measures mentioned above correspond to 0.7 % of the grossdomestic product in 1974. The total reductions of emissions in Sweden resulted by these pollution control measures are shown in a figure (Figure 4.1).

l l Costs 1975-1 980 i l l The following table shows some of the most important information for the period 1975-1980. The table shows that the pollution control investments within industry are estimated to 3-3.5 milliards Skr or 3-4 96 of the total investments during the period 1975-1980, which means that they are supposed to have about the same proportions as during the past five year period. The annual costs caused by pollution control measures performed up to 1980 would on this basis amount to 2-2.5 ‘milliards Skr (1974 prices) or sligthly more than 2 96 of the estimated value added in 1980.

1 I Table 7.1 Summary of survey data on pollution control measures

Activity Investments 1975-1980 (prognosis)

i

Million Skr Share of total investments (1974 prices)” in indicated sectors (percent)

Pollution control activities Pollution control measures in industry 3 000-3 500 3-4 % industry Municipal Wastewater treatment plants 1 600-1 700 2.6-3.l % local government Waste management (treatment) 175- 200 0.3-0.4 96 local government Measures (1976-1980) in roadconstruction to reduce noise from roadtraffic“ 800- 900 9 % roads Measures (1976-1980) in housebuilding to reduce noise 600- 700 . from road- and ainraffic“ Im % housmg 75- 100 Measures (1979-1980) on vehicles to reduce noise“ 500- 600 5-6 % vehicles Measures on vehicles to reduce exhaust 400 1-2 96 vehicles Total 7 I50-8 100 3 % I total economy

Nature concetvancy Nature reserves 50- 70

Sports and recreation Sport and recreation grounds 2 000 3.3-3.6 % local governme1t

Activities connected to pollution control Other water supply and sewer

Proposals by the Traffic Noise Committee b 100 Skr = US S 22.42 (mean value 1974) E 9.60 DM 58.14 F 107.53

Wastewater treatment including Wastewater Investments in municipal are estimated to amount treatment plants and sewers connected to the plants investments to l.6-l.7 milliards Skr or roughly 3 96 of the total municipal during the actual period. The investments during the same period for waste concerning treatment of household refuses have been estimamanagement ted to 0.2 milliards Skr, corresponding 0.3-0.4 % of the total investments. Investments in other municipal activities connected to pollution control (other municipal activities on the water supply and sewer area, other waste madistrict heating) where the investments only partly can be innagement, control costs are estimated to amount to 11.7 milliards cluded in the pollution Skr or 21-22 % of the total municipal investments. Investments in nature reserves and in different sport and recreation described in the report, be estimated grounds can, supported by an enquiry Skr or 3.5-4 % of the total municipal investments to roughly 2 milliards during the period 1975-1980. from the road traffic concerning the ex- Measures to reduce disturbances haust of vehicles are nearest realized by more stringent rules for 1976 vehicle models. The additional investments for treatment of exhaust from new vehicles and other emissionreducing measures are estimated to 0.4 milliards in some Skr for the period 1975-1980. Measures to reduce noise are already extent a pan of the construction of society. Proposals to more stringent rules for noise from vehicles and aeroplanes have recently been published by the Committee on Traffic Noise. The additional investments to reduce noise from road traffic - starting from a zero alternative — are in the proposals of Committee estimated to amount to 0.8-0.9 milliards Skr in the mentioned 0.6-0.7 milliards Skr in house building and 0.5-0.6 milroad contruction, liards Skr in vehicle manufacturing. The additional investments in housebuilding to reduce the disturbances of noise from aeroplanes are estimated to roughly 0.1 milliards Skr during a five year period. To realize these proinvestments with respectively 9 % posals would need an increase in the total in roadconstruction. l % in housebuilding and 6-8 % in vehicles at the end of the period 1975-1980. The estimated costs of the decided or proposed pollution control measures to roughly l % of the estimated grossdoperformed up to 1980 correspond mestic product in 1980.

Costs after 1980

The range, trends and costs of environmental management in a prolonged of the envitime perspective will naturally to a great extent be dependant ronmental to estimate the pollution control costs to policy. The possibilities limited. a great exzent of accuracy after 1980 must be judged to be relatively has however tried to estimate the order of magnitude of The Committee the pollution control investments in a prolonged time perspective. Such an on estimatim must of course to a great extent be based on the assumption environmental has a continued policy similar to the present. The Committee estimatec that additional investments of 4-5 milliards Skr would be neces-

104 Bilaga 5

sery within industry to reduce the pollutions now emitted into the environment, in the extent that today at the eximinations according to the Environment Protection Act can be assumed to .be claimed for. Provided that the earlier showed plans on pollution control investments will be realized and that these investments will continue in the same rate during the 19805. the results ofthe above will be that such a reduction of the emissions which was intended when the pollution control work started at the end of the 19605 in connection to the building up of the environmental admimanagement nistration, introduction ofthe Environment Protection Act etc. would be carried out during the 19805. According to the Committee this will not mean that any final goal has been reached. The powerful construction of municipal wastewater treatment plants during the 19705 have mainly considered plants with biological or biologicalchemical treatment. Starting from the conditions in 1975 biological-chemical treatment for all municipal wastewater will require investments of the magnitude 1-1.5 milliards Skr additional to the investments estimated up to 1980. The investments for the practicable construction of district heating in all Swedish municipalities with more than 10000 inhabitants are estimated to 15 milliards Skr in a report from the District Heating Association. The possibilities of practicable construction are said to supply 0.9 million normal flats (75 m2 heated area) with heating and hot water during the 19705, 2.9 million during the 19805 and 3.7 million normal flats during the 19905. The earlier mentioned programs to control noise from vehicles and aeroplanes are made up for a ten year period, concerning sanation of the existing built up areas. The earlier mentioned costs for the period 1975-1980 will in this respect also be valid for the earlier part of the 1980s.

l

l

i r

1 we

STOCKHOLM

Statens utredningar 1975 offentliga

Kronologisk förteckning

A. 57. Varuförsörjning i kristid. H. 1, Demokrati på arbetsplatsen. Ju. 2. Psalmer och visor. Del 1:1. U. 58. Målet är iämställdhet.

3. Psalmer och visor. Del 1:2. U. 59. Utbildning för vuxna, U.

60. Energiberedskap för kristid. H. 4. Psalmer och visor. Del 1:3. U. 61. Energiberedskap för kristid. Bilagor. H. 5. Bättre bosättning för flera. S. S, och särskolan. U. 62. Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar. 6. Huvudmannaskapet för specialskolan U. 63. Konsumentkreditlag m. m. Ju. 7. Framtida studerandehälsovárd. 8. Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju. 64. Språkresor. U. 65. Förfogandelagstiftningen. FÖ. 9. individen och skolan. U. S, 66. Trafikpolitik - behov och möjligheter. K. 10, Rörlig pensionsålder. Fi. 67. Utbildning i samspel, S. 11. Svensk press. Tidningar i samverkan. kollektivtrafik. K. 12. Totalfinansiering. B. 68. Handikappanpassad

S. 69. Samhället och distributionen. H. 13. Vägtrafikolyckor och sjukvårdskostnader, 14. Konstnärerna i samhället, U. 70. Samhället och distributionen. Bilagor om företag, anställda

Kn. och hushåll. H, 15. Kommunal rösträtt för invandrare, 16. Kriminalvârdens nämnder. Ju, 71. Landstingens arkiv. Kn.

ut- 72. Distansundervisning. U. 17. Markanvändning och byggande. Remissammanställning B, 73. Frivilligförsvarets förmåner, Fö. given av bostadsdepartementet. m. m. S. 18. Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. Kn. 74. Socialförsâkringsavgifter på uppdragsinkomster 75. Medborgerliga fri- och rättigheter. Regeringsformen. Ju. 19. Konsumentskydd på låsområdet, H. av anmälan mot polisman. 76. Handikappanpassad kollektivtrafik. Sammandrag ur SOU 20. Särskilda regler för handläggning 1975:68 (svensk, engelsk och tysk version). K Ju. 77. Allmän skatteflvktsklausul. Fi. 21, Pensionsförsäkring. Fi, 78. Svensk press. Pressens funktioner i samhället. Fi. 22. Lag om allmänna handlingar. Ju. Fi, R. 79. Svensk press. Statlig presspolitik. 23. JO-ärribetet. Uppgifter och organisation. K. 80. Postens roll i tidningsdistributionen. 24. Tre sociologiska rapporter. Ju. U. 81. Farliga vrak. K, 25. Ä jour. Om journalistutbildning. U. 82. Organisation for skyddat arbete. A. 26. Forskningsrâd, l. A. 83. Stålindustrins arbetsmiljö. 27. Politisk propaganda på arbetsplatser. S. 28. Program för ljud och bild i utbildningen, U. 84. Ersättning vid arbetsskada.

85. Vägplanering. K. 29. Medborgerliga fri- och rättigheter i vissa länder. Ju. 30. Barnens livsmiljö. S. 86. Vägplanering. Bilagor. K.

Barnmiljöutredningens rap- 87. Samverkan i barnomsorgen. S. 31. Samhället och barns utveckling, 88. Fem veckors semester. A. port l. S. 1975. Fi. 32. Barns hälsa. Barnmiljöutredningens rapport 2. S. 89. Långtidsutredningen

33. Barns uppfostran och utveckling. Barnmiliöutredningens rap- 90. Arbete ât alla. A.

91. Politik för regional balans. A. port 3. S. skolan och fritiden. Barnmiljöutredningens rapport 92. Politik för regional balans. Bilaga 1. A. 34. Förskolan, 4. S. 93. Politik för regional balans, Bilaga 2. A.

35. Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutredningens rapport 5. S. 94. Barnssommar. S, rapport 95. Telefonavlyssning. Ju. 36. Barnen och den fysiska miljön. Barnmiljöutredningens 6, S. 96. Energiförsörjningen 1975-1980. Bilaga 3 till 1975 års lång-

rapport 7. tidsutredning. Fi. 37. Barn och föräldrars arbete. Barnmiljöutredningens S, 97. Varuhandeln 1975-1980. Bilaga 4 till 1975 års långtidsut-

38. Barnkultur. Barnmiijöutredningens rapport 8. S. redning. Fi.

39. statsbidrag till kommunerna. Fi. 98. Miljövård i Sverige 1975-1980. Bilaga 6 till 1975 års läng-

tidsutredning. Fi, , 40. Trafikolyckor och statistik. K.

I 41. Kommunal demokrati. Kn, 42. Kommunal demokrati, Sammanfattning. Kn. l 43. Kvinnor i statlig tjänst. Fi,

44. Etablering av miljöstörande industri. B. 45. Vidareutbildning i internationell marknadsföring. H,

l 46. Kommunal organisation och information. Kn.

I 47. Kollektivtrafik i tätort. K,

l 48. Kollektivtrafik i tätort. Bilagor. K.

49. Massmediegrundlag. Ju. f 50. Internationella koncerner i industriländer. I. _ l B. l 51. Bostadsförsörjning och bostadsbidrag.

l 52. Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. Bilagor. B. l 53. Beskattning av realisationsvinster, Fi.

54. Fåmansbolag. Fi,

55. Bötesverkställighet. Ju.

. Trafikbuller. Del ll. Flvgbuller, K.

Statens offentliga utredningar 1975

Systematisk förteckning

Riksdagen Beskattning av realisationsvinster. [53] Fåmansbolag, [54] JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. [23] Allmän skatteflyktsklausul. [77] 1975års Iångtidsutredning. 1. Lângtidsutredningen 1975. [89] 2. Justitiedepartementet Energiförsörjningen 1975-1980‘ Bilaga 3 till 1975 års långtids- Utlandssvenskarnas rösträtt. [8] utredning. [96] 3. Varuhandeln 1975-1980.Bilaga 4 till 1975års Kriminalvârdens nämnder. [16] Iångtidsutredning. [97] 4. Miljövård i Sverige 1975-1980. Bilaga Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. [20] 6 till 1975 års Iângtidsutredning. [98] Lag om allmänna handlingar. [22] Tre sociologiska rapporter. [24] Utbildningsdepartementet 1973 års fri- och rättighetsutredning. l, Medborgerliga fri- och i vissa länder. 1969 års psalmkommitté. 1. Psalmer och visor. Del 1:1.[2] 2. rättigheter [29]2. Medborgerliga fri- och rättigheter. och visor. Del 1:2. [3] 3. Psalmer och visor. Del 1:3. [4] Psalmer Regeringsformen. [75] Utredningen om skolan, staten och kommunerna, Massmediegrundlag. [49] 1‘ Huvudmannaskapet för specialskolan och Särskolan. [6] 2. ln- Bötesverkställighet. [55] dividen och skolan. [9] Målet är jämställdhet. [58] Framtida studerandehälsovârd. [7] Konsumentkreditlag m. rn‘ [63] Konstnärerna i samhället. [14] Telefonavlyssning. [95] Ä jour, Om iournalistutbildning. [25] Forskningsrâd. [26] Försvarsdepartementet [28] Program för ljud och bild i utbildningen. Förfogandelagstiftningen. [65] Utbildning för vuxna. [59] Frivilligförsvarets förmåner. [73] Språkresor. [G4]

Distansundervisning. [72] Socialdepartementet Handelsdepartementet Bättre bosättning för flera. [5] Pensionskommittén. Konsumentskydd på Iåsområdet. [19] 1.Rörlig pensionsålder. I 10] 2. Socialförsäk› Vidareutbildning i internationell marknadsföring. [45] ringsavgifter pá uppdragsinkomster m. m. [74] Varuförsörjning i kristid. [57] Vägtrafikolyckor och sjukvårdskostnader. [13] 1‘ Barnens [30] 2. Samhället och Energiberedskapsutredningen. 1. Energiberedskap för krislid. [60] Barnmiljöutredningen. livsmiljö. 2. Energiberedskap för kristid. Bilagor. [61] barns utveckling, Barnmiliöutredningens rapport 1.[31] 3, Barns Distributionsutredningen. 1.Samhället och distributionen. [69] 2. hälsa. Barnmiljöutredningens rapport 2. [32] 4. Barns uppfostran Samhället och distributionen. Bilagor om företag, anställda och och utveckling. Barnrniliöutredningens rapport 3. [33] 5, Förskolan, hushåll. [70] skolan och fritiden. Barnmiljöutredningens rapport 4. [34] 6. Barnfarniljernas ekonomi. Barnmiljöutredningens rapport 5.[35] 7. Bar- Arbetsmarknadsdepartementet nen och den fysiska miljön. Barnmiljöutredningens rapport 6. [36] 8. Barn och föräldrars arbete. Barnmiljöotredningens rapport 7‘ Demokrati på arbetsplatsen, [1] [37] 9. Barnkultur. Barnmiljöutredningens rapport 8. [38] Politisk propaganda på arbetsplatser. [27] Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar. [62] Organisation för skyddat arbete. [82] Utbildning i samspel. [67] Fem veckors semester. [88] Ersättning vid arbetsskada, [84] Arbete a: alla. [90] Samverkan i barnomsorgen, [87] Länsplaneringsutredningen 1974,1,Politik för regional balans. [9 1] Barns sommar. [94] 2. Politik för regional balans, Bilaga 1.[92] 3. Politik för regional balans. Bilaga 2‘ [93]

Kommunikationsdepartementet Trafikolyckor och statistik. [40] Bostadsdepartementet

Utredningen om kollektivtrafik i tätorter. 1.Kollektivtrafik i tätort, Totalfinansiering. [12] [47] 2, Kollektivtrafik i tätort. Bilagor. [48] Markanvändning och byggande. Remissammanställning utgiven av Trafikbuller. De] ll. Flygbuller. [56] bostadsdepartementet. [17] Trafikpolitik - behov och möjligheter. [66] Etablering av miljöstörande industri. [44] HAKO-utredningen. 1‘ Handikappanpassad kollektivtrafik. [68] 2, Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna. 1. Bostadsför- Handikappanpassad kollektivtrafik. Sammandrag ur SOU 1975:68 sörjning och bostadsbidrag. [51] 2. Bostadsförsörining och bo- (svensk, engelsk och tysk version)‘ [76] stadsbidrag. Bilagor. [52] Postens roll i tidningsdistributionen. [80] Farliga vrak. [81] . lndustridepartementet

Kommittén för den långsiktiga vägplaneringen, 1‘ Vägplanering. internationella koncerner i industriländer. [50] [85] 2. Vägplanering. Bilagor. [86] Stålindustrins arbetsmiljö. [83]

Finansdepartementet Kommundepartementet

1972års pressutredning. 1.Svensk press. Tidningar i samverkan. Kommunal rösträtt för invandrare. [15] [11] 2. Svensk press. Pressens funktioner i samhället. [78] 3. Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting, [18] Svensk press. Statlig presspolitik, [79] Utredningen om den kommunala demokratin. 1. Kommunal de- Pensionsförsäkring. [21] mokrati. [41] 2‘ Kommunal demokrati. Sammanfattning. [42] 3. statsbidrag till kommunerna, [39] Kommunal och information. [46] organisation Kvinnor i statlig tjänst. [43] Landstingens arkiv, [71]

Anm, Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer I den kronologiska förteckningen

Nordisk (Nu) 1975

utredningsserie

Kronologisk förteckning

... . Nordisköverenskommelse om förmånervid sjukdom,havandeskapoch barnsbörd . Peruskoulupohjoismaissa . Litteraturom nordisktsamarbete . Nordiskkommunalrösträtt och valbarhet

cougzmawro

. Bötesstratfet NordicCooperationfor Tourism.Proposalsfor Action . Voksenopplaering i de nordiskeland.En konferanserapport . Oversiktoverforsknings-ogutviklingsarbeid somgjelderengeiskundervisningen i de nordiskeland - 1974 . ForI- och vidareutbildningför teaterarbetave . Nordisksamarbeidom billedkunst

:öm . STINA.Arbetsrapport,allmändel

12. STINA.Arbetsrapport,bilagor 13. Turistkonferens 14. Langtidsbedømmelse for det allmennkulturelie omrâde 15. Førskoieog sko|ei samvirke 16. Nordiskkontaktmandsseminar i Århus 17. Fotografiskkemi 18. Arbetsmiijöfrågor.Seminariumi Porsgrunn 19. lndustrieiltsamarbeteiNorden.Journaiistseminarium i Århus 20. Kvarkenkonferens 21. Nordinfo 22. Revisionav dennordiskatrvgghetskonventionens bestämmelser om grundpension

KUNGL. man.. _, _ STOCKHOLM

w-m

u

G -. _ v, A -. H * -“:1. . ...1..;‘.. ..§..,;.ls \‘.‘~m=--("~’-.¢~ n 45 *x

r-. i.. ...gg.,,._,...› _ .. 13.‘.-*z«~.~. r g:- n e

».r ‘I 1. ‘ 4,: »v- «x_ovu..,..ux_. v J.’.n

. .n ... A. “.-I-§.“v.. . v.-~ - .,\_.’,.,é,‘.,$.‘I?

*hä* .

.9‘ | . v74* _. - . .. *›.::2._,, , 4*.

J:‘.\..1-L;:fi:__H!ln:5\'u j*

. *- _«x\v~...;.r).-,»9 . ; I 1-;- -

2:‘. “* frn?? -CW’-£;\..‘«-:11 ‘,1 x

rr ,in hm.‘ Ff». . _.. . ‘s ._ .- .,,a-

*~“ 4* 5.‘! .-:,¢v. - . - - ›- ~ s. ‘,“.‘i‘.-’t;i?..‘»‘;..*.:.~,:1‘. 100.3‘ . _ 1.- ny., .x i_ ’

› \...f,,.-LÅ;%§ maxar.: x . _ e; u

å A-

1 ›._. *år*

y av»