Hushållning med mark och vatten : inventeringar, planöverväganden om vissa naturresurser, former för fortlöpande fysisk riksplanering, lagstiftning : rapport 1971

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

aUUlLJJä

med

Hushållning

mar k

och

vatten

inventeringar om vissa naturresurser Planöverväganden Former för fortlöpande fysisk riksplanering

Lagstiftning

1971 Rapport

inom civildepartementet

upprättad

Hushållning mark med vatten och

Statens offentliga utredningar 1971 :75 Civildepartementet

Hushållning

med

k

mar

och

vatten

inventeringar Planöverväganden om vissa naturresurser Former för fortlöpande fysisk

riksplanering

Lagstiftning

Rapport 1971

upprättad inom civildepartementet

SBN 91-38-00067-9

Lindström Typografi och omslag: Håkan

Fotografier: Stig T. Karlsson civildepartemenfet och Håkan Lindström Kartografi: 1971 Tryck: Esselte Tryck, Stockholm

Separafkartor i kartong:

Clvildepartementei samt Allan Sandberg Kartografi: AB och Axel Pahl, Svenska Reproduktlons AB, Stockholm 1971 Tryck: Svenska Reproduktions

Allmänna Förlaget AB Produktion och distribution:

Häggvik, Omslagets framsida, färgbild: Vågsfjärden, och Gaviksfjärden, Nordlngrå, Ångermanland. Uppland. Omslagets baksida: Bogesundslandet,

Förord

I denna promemoria ges en samlad redovisning av hittills

utförda förarbeten för

fysisk riksplanering.

Inventeringar av och anspråk tillgångar på mark och vatten samt bear-

betningar av

inventeringsresultatet sammanfattas. Plan-

överväganden och synpunkter som syftar till god utform-

ning av miljön och hushållning med vissa naturresurser

presenteras liksom överväganden och synpunkter avseende

medel och för organisation en fortlöpande riksfysisk planering.

Promemorian har till

huvudsaklig del utarbetats inom

civildepartementets planerings- och budgetsekretariat. En särskild enhet inom sekretariatet har ansvarat för insamling och av materialet.

bearbetning De delar som avser

lagstiftning och organisation för fortsatt

fysisk riksplanering

har utarbetats inom departementets rättssekretariat under

medverkan av företrädare för justitie- och

jordbruksdepar-

tementen. Fortlöpande samråd har i fråga om arbetet i sin

helhet skett med företrädare för

statsrådsberedningen samt

kommunikations-, finans-, jordbruks-, inrikes- och indu-

stridepartementen.

En rådgivande expertgrupp har sedan hösten 1969 kon-

tinuerligt följt arbetet. I expertgruppen ingår generaldirektören Lennart statens Holm, planverk, ordförande, professorn Carl-Fredrik Stockholms Ahlberg, läns lands-

tings regionplanekontor, byråchefen Lars-Erik

Esping, statens naturvårdsverk, direktören Arne Fladvad, Kommuner-

nas konsultbyrå, överingenjören Bertil Hall,

lantmäteristy-

relsen, professorn Torsten Hägerstrand, Lunds universitet,

professorn Börje Kragh, konjunkturinstitutet och direktören Lars Ågren, Svenska kommunförbundet.

Vid och inventeringar

materialsammanställningar har en

rad institutioner medverkat: centrala ämbetsverk, länsstyrelser och andra regionala organ, intresseorganisationer och

branschorgan m. fl.

Stora delar av underlagsmaterialet har tidigare publice-

rats av uppgiftslämnarna, av

kommunikationsdepartemen-

tet år 1969

(Stencil K 1969: 13-15) och av

civildeparte-

l] 5

i en särskild stencilserie, se förteckning i bilaga. entet förutses komma att ta

Efter remissbehandling regeringen

förslagen under hösten 1972,

till de framlagda

tällning i ämnet beräknas komma att före-

arvid även proposition

avses samordnad med riksdagen. Denna behandling äggas

till den regionalpolitiska

ehandling och ställningstagande

planeringen.

december 1971 Stockholm i civildepartementet

InnehåH

Förord

Avdelning l Motiv och

utgångspunkter för arbetet

Bakgrund, motiv, syfte

Vissa utgångspunkter

Arbetets och

omfattning inriktning

Avdelning ll Natur- och kulturgeografiska förutsättning

Naturmiljöns tillstånd och

känslighet 41

Inledning 41

4.1.1 Utgångspunkter

41 4.1.2 Vissa

naturgeograñska huvuddrag 42

Ekologi och fysisk samhällsplanering 47

4.2.1 Ekosystemens karaktär och allmänna funktion 47 4.2.2 Människan som ekologisk faktor 49 4.2.3

Överväganden och synpunkter 51

4.3 Klimatets från betydelse

föroreningssynpunkt 52

4.3.1 Bakgrund 52 4.3.2 Viktiga faktorer 52 4.3.3 Geografisk översikt 53 4.3.4

överväganden och synpunkter 56

4.4 Markens och

vegetationens miljöegenskaper

och

föroreningskänslighet 57

4.4.1 Bakgrund 4.4.2 Viktiga faktorer 58

Geografisk översikt

och 69

överväganden synpunkter

Sötvatten 71

5.1 Bakgrund

73 5.2 Viktiga faktorer 79

5.3 Geografisk översikt

5.4 överväganden och synpunkter

hav 90

6 Kustvatten och angränsande

6.1 Bakgrund

90 .6.2 Viktiga faktorer 94 .6.3 Geografisk översikt 101

.6.4 överväganden och synpunkter

105 .7 Sammanfattning

Befolkningens fördelning och förutsätt-

regionalpolitiska

ningar l

109 g 1 Inledning 109 i

2 Befolkningsfördelningen

110 .3 Tätorter och serviceunderlag

1 13

4 Befolkningsutveckling

.5 Regionalpolitiken

och mål 113

.5.1 Utgångspunkter

115 5.5.2 Ortsklassificering medel 118

5.5.3 Regionalpolitiska

och 119

5.6 Överväganden synpunkter

6 Transportnät utanför tätbygd

i

123 6.1 Inledning 124 6.2 Vägnätet 127 6.3 J ärnvägsnätet

128 6.4 Flygnätet 130 6.5 Sjötransporter

135 6.6 Rörtransporter

överväganden och synpunkter

Avdelning lll Anspråk och resurser,

principer för

resursanvändning

7 Försvaret

7.1 Försvaret

i den fysiska riksplaneringen 143

Fredsorganisationens markanvändning och

markpâverkan 143

7.3 Krav föranledda av

krigsuppgifter 146

7.4 Konsekvenser av civil

markanvändning 147

Överväganden och synpunkter 147

8 Vissa

vetenskapliga och tekniska verksamheter 149

9 De areella

näringarna 1 53

9.1 Jordbruk 153 9.1.1 Jordbrukets

markanspråk 153

9.1.2 Områden av

påverkade luftföroreningar 156

överväganden och synpunkter 156

9.2 Skogsbruk 156 9.2.1 Skogsbrukets

markanspråk 156

9.2.2 Skogsmarkens

försurning 157

överväganden och synpunkter 157

9.3 Fiske 160 9.3.1 Allmänt 160 9.3.2

Klassificering av vattenområden 160

Överväganden och synpunkter 162

9.4 Renskötsel 162 9.4.1 Renskötselrätten och renskötselområdet 162 9.4.2

överväganden och synpunkter 163

10 Den

vetenskapliga naturvärden 165

Inledning 165

Sammanställning av viktiga områden 165

Exempliñering av typer av viktiga områden 166

Kulturminnesvård 175

Inledning 175

och områden 175 Redovisning av viktigare miljöer

av viktigare miljöer och

11.3 Exempliñering

176 områden

Allmänna överväganden och syn-

om vetenskaplig

punkter och kulturminnesvård 183

naturvård

för rekreations-

13 Bakgrund

behandling 1 87 verksamheternas

187 13.1 Behandlade verksamheter

l

187 13.2 Fritidens omfattning och fördelning

13.3 Ledighetstyper och reseavstånd 189 i

190 13.4 Utländska besökare

i

190 13.5 Statens investeringar

förutsättningar 192 ; 13.6 Skillnader i individuella

1 95

1 4 Friluftsliv

195 14.1 Inledning

195 l4.1.1 Arbetsgång 195 14.l.2 Behandlade verksamheter

196 14.1.3 Kvalitets- och arealanspråk

197 14.1 .4 Resursinventering

198 14.2 Verksamheter i skog och mark

14.3 Fjällvistelse

202 14.4 Bad

204 14.5 Fritidsfiske

206 14.6 Utfärder med båt

1 5 Enskild fritidsbebyggelse

209 15.1 Inledning

210 15.2 Antalet fritidshus

15.3 Faktorer som påverkar efterfrågan

210 15.3.1 Motiv för fritidshus 210 15.3.2 Primärbostaden 212 15.3.3 Bostadsorten 213 15.3.4 Fritidens omfattning och fördelning

213 Inkomster och priser

Alternativ till eget fritidshus 15.3.7 Fritidshus utomlands 21 15.3.8 Utländsk

efterfrågan 21

l 5.3.9

Utvecklingstrender 21

15.4 Faktorer som

styr fritidsbebyggelsens lokali-

sering 21 l5.4.1 Avstånd till primärbostaden 21 15.4.2 till vatten

Anknytning 2l

l5.4.3 Fritidshus avstånd på stort från primärbostaden 216 15.5 Resurser för

fritidsbebyggelse 217

15.5.l Den kust- och sjönära marken 217 l5.5.2 och

Kulturlandskapet det utgående jordbrukets byggnadsbestånd

218 15.6 Fritidsboendet medför anspråk över kommunoch länsgränser 221

15.7 för

Markåtgång fritidsbebyggelse 221

l 5.7.1

Utvecklingstendenser 221

l5.7.2

Fritidsbebyggelse i olika landskapstyper 222

stugbyar, camping m. m. 229

Inledning 229

16.2 Stugbyar 230 16.3

Framlagda förslag 231

17 Allmänna och

synpunkter

överväganden om

rekreationsverksamheter 233

Inledning 233

Landskapets utveckling 236

Utvecklingsproblem inom fritidsbebyggelse-

sektorn 239 17.4 Olika former av fritidsboende 242

Några utgångspunkter för planövervägandena 245

Industri med speciella

eller

lokaliseringsönskemål

betydande miljöstörningar

249 Inledning

249 Behandlad industri

för inventering av in-

Vissa utgångspunkter

251 dustrins önskemål

för

Lokaliseringsönskemål

behandlad industri

253 19.1 Inledning

255 19.2 Kraftverk

19.3 OljeralTinaderi

266 19.4 Kemisk industri

266 19.4.l Petrokemisk industri

269 19.4.2 kemisk industri

Oorganisk

av kärnbränsle 270

19.5 Anläggning för upparbetning

19.6 Skogsindustri

för tillverkning av icke järn-

19.7 Anläggningar

279 haltiga metaller

19.8 Ferrolegeringsverk

281 19.9 Stålverk

286 19.10 Varv

287 19.11 Cementfabrik

och lokali-

20 Miljostörningar för studerad

seringssamband

industri

289 20.1 Inledning

. 292 20.2 Kraftverk

20.2.1 Oljekraftverk

293 20.2.2 Kärnkraftverk 294 20.2.3 Vattenkraftverk

20.3 Oljeraffinaderi

centrum 296 20.4 Petrokemiskt

för av kärnbränsle 297

Anläggning upparbetning

20.6 Massafabrik med pappersbruk 29 20.6.1 Sulfatmassafabrik och pappersbruk 29 20.6.2 Fabrik för av mekanisk

tillverkning massa och

sulñtmassa med pappersbruk 29

20.7 Aluminiumsmältverk 3

20.8 Ferrolegeringsverk

30 20.9 Stålverk 30 20.10

Lokaliseringssamband 303

20.10.1 Lokaliseringssamband mellan olika industrier 303

2010.2 Exempel på industrikombinat

2010.3 Användning av värme från konlåggradigt

denskraftverk 306

21 Allmänna

överväganden och

synpunkter beträffande studerad industri 309

Inledning 309

21.2 Industrins

lokaliseringsönskemål - samman-

fattning och några kommentarer 310

21.2.1 Produktion 310 2l.2.2

Lokaliseringsförutsättningar 311

2l.2.3 Sysselsättning

2l.2.4 Miljöstörningar

317 2l.2.5

Lokaliseringsalternativ 3 l 8

21.3 Vissa utgångspunkter för

planövervägandena 320

21.3.1 Allmänna

utgångspunkter 320

21.3.2 Principer för val av platser för industri 321 2l.3.3 Olika slag av markreservationer 324

21.4 Totalmiljön i stora industrikomplex 325

Avdelning IV överväganden och synpunkter

för olika delar av

landet, planerings- och utvecklingsbehov

22 Rekreation och miljövård 331

22.1 Allmän

bakgrund 331 22.l.1 Huvuddragen i fritidslandskapet 331

22.1.2 Klimatet 335 : sj?” ,,

v-pr,-|-#,nç=›wn<

Befolkningens fördelning 336 Dagens semesterområden

339 Kusterna 339 Allmänt 343 De obrutna skärdgârdskusterna kusterna 349

De högexploaterade

Övriga kuster

369 Öland och Gotland

med 374

Fjällvärlden angränsande skogslandskap

374 Anspråken på fjällen för turism och fritids-

Utvecklingsområden

381 boende 384 Väglösa områden med norsk och finsk 387

Samordning planering

389 Älvdalarna 389

Anspråken på älvarna Av vattenkraftanläggningar opåverkade huvud-

391 älvar eller källñöden 394

Övriga älvar

i älvdalarna 394

Miljöutvecklingen

inlandsområden av särskilt värde för Andra 395 fritidslivet 395 Sjöar och sjösystem 399

Skogsbygder

401 Berg, äsar och kulturlandskap

23 Lokalisering av behandlad

industri

405 23.1 Inledning

Kusterna 408 23.2 408 23.2.l Västkusten 416 23.2.2 Skånekusterna 418

23.2.3 Östersjökusten (Nymölla-Nynäshamn)

23.2.4 Stockholmsregionens kustområde - Forsmark) 424 (Nynäshamn

23.2.5 Norrlandskusten (Bottenhavets och Bottenvi-

424 kens kustområden) och Gotland 427 23.2.6. Öland

för vissa anlägg-

23.3 Lokaliseringsöverväganden

i ett kort 429

ningar perspektiv

Planerings- och

utredningsbehov för fortsatt

fysisk

riksplanering 439

24.1 Fortsatt fysisk

riksplanering 439

24.2 Särskilda och

utrednings- planeringsbehov 440

24.2.1 Central nivå 440 24.2.2 Regional nivå 444 24.2.3 Lokal nivå 446

Avdelning V

Lagstiftning och organisation för fortsatt fysisk riksplanering

25 Fysisk

riksplanering inom

ramen för nuvarande

lagstiftning 453

Inledning (allmänna reformbehov) 453

25.2 Nuvarande

lagstiftning (kortfattad översikt) 455

Lagstiftning angående översiktlig fysisk planläggning 465

26.1 Gällande rätt 465 26.2 Reformbehov och

principlösning 468

Lagstiftning angående lokalisering av viss industri 475

27.1 Gällande rätt 475 27.2 Reformbehov och

principlösning 478

..

-..ma 28 Reglering av glesbebyggelse 485

28.1 Riksdagens uttalande 485 28.2 Reformbehov och

principlösning 487

M.,,_,,,..,.,. 29 Ersättningsfrågor 493

29.1 Gällande rätt 493 29.2 Reformbehov och

principlösning 495

med i annan

Samordning ersättningsreglering

lagstiftning

30 Den fysiska riksplaneringens

organisation

501 30.1 Inledning 501

30.2 Riksdagen och den fysiska riksplaneringen

- och statens plan-

30.3 Centrala organ regeringen

502 verk m. ñ. 503 30.4 Länsstyrelserna 505 30.5 Kommunerna

Sammanfattning och bilagor

Sammanfattning

Syfte och utgångspunkter

Inventeringar och allmänna planöver- 512

väganden

huvuddrag 517

Planövervägandenas

Lagstiftning och organisation

som fram-

Inventeringsarbeten

för eller i samband med tagits

förarbetena för fysisk riks-

planering

material 525 Publicerat 526 Länsinventeringar 527

Övriga redovisningar (urval)

intresse för den

Material av riksplaneringen som fysiska

i annat sammanhang

publicerats

(urval)

Ordlista

Motiv och utgångspunk-

ter för arbetet

4.-

Bakgrund, motiv, syfte

:xxvtm

Vissa utgångspunkter

:TJMU-Iüsøñnétwcgnløüláwxmâvøâou».Miu-u

Arbetets omfattning och inriktning

n* u

aM ,ad/un :www»{ nya , \A°L(4S\å i.

Sverige har 14 000 km strand. En tiondel är enligt statens planverk lämpad för bad och friluftsliv. Det är angeläget för både samhälle och enskilda att vi hushållar förnultigt med stranden som gemensam tillgång. Bild på föregående uppslag från Farhull vid Skälderviken, Skåne.

1 motiv och syfte Bakgrund,

under de senaste decennierna har samhällsutvecklingen

framkallat behov av övergripande statlig långtidsplanering

i olika former. De viktigaste dragen i denna utveckling skall här antydas i korthet.

Tekniska och andra landvinningar inom jordbruk och har medfört en nedgång i behovet av skogsbruk kraftig

arbetskraft inom dessa näringar. Den ekonomiska utveckav industriell

lingen i förening med en fortgående förnyelse har medfört starkare specialisering och produktionsteknik

större driftsenheter inom industrin. Servicenäringarna har

vuxit starkt, samtidigt som specialisering och koncentration

mer och mer kommit att prägla även dessa näringar.

Vanligen talar man om detta skeende som näringslivets strukturomvandling. Den kännetecknas av att en allt större andel av arbetskraften i industri och servicesysselsätts

vilket i sin tur förorsakar fortgående stora för-

näringar, av befolkningens fördelning i landet. Till väsentändringar

denna befolkningsomfördelning en minsk-

lig del innebär i och de mindre tätorter-

ning av befolkningen glesbygderna

na och en fortsatt tillväxt i medelstora och större tätorter

Det är en för den långsiktiga stat- (jfr kap. 5). huvuduppgift liga planeringen att dra upp riktlinjer för att styra förloppet i denna urbaniseringsprocess på ett sådant sätt att betingel-

av ekonomisk tillväxt och serna för en jämnare fördelning

välståndsutveckling mellan landets olika delar främjas. Människors ökade fritid och påtagliga behov att till-

delar av denna fritid utanför den vardagliga miljön

bringa

har medfört att friluftslivet och fritidsbebyggelsen ökat i

Förändrade främst ge-

omfattning. transportförhållanden,

nom bilismen, och ökade ekonomiska resurser ger stora människor möjlighet att söka sig till områden med grupper särskilt för friluftsliv i skilda former. Des-

goda betingelser

medför ökad välbe-

sa nya förutsättningar efterfrågan på både för fritidsbebyggelse och för friluftsliv.

lägen mark Den industriella utvecklingen medför behov att förnya maskiner och I samband därmed liksom vid

anläggningar.

i vissa branscher ibland önskemål om

expansion uppstår

EI 21

nylokalisering. För vissa industrier är tillgången till specifika i form av sötvatten naturförutsättningar djuphamn, m. m. i hög grad bestämmande för sådana lokaliseringsönskemål. En del av anspråken riktas mot naturresurser med kvalitets- och som finns bara i vissa lägesegenskaper delar av landet. Industrins utveckling, koncentrationen av och företag människor och den höjda materiella levnadsnivån med ökad produktion och konsumtion har skapat nya miljöproblem. Detta är ytterligare ett förhållande som påkallar ökad uppmärksamhet i form av övergripande planering. Samhällets möjligheter att angripa miljöproblemen har under det senaste decenniet förbättrats väsentligt, bl. a. genom ny lagstiftning, förstärkning av administrationen på olika nivåer, finansiella insatser samt en kraftigt utbyggd forskning. Miljöpolitiken har undan för undan lett till skärpta villkor när det gäller industrins av föroreutsläpp ningar. Även om man bör räkna med en fortsatt utveckling efter sådana linjer behövs också en av långsiktig planering hushållningen med naturresurserna för att förebygga miljöskador och miljökonflikter. Planeringen av markanvändning och fysisk har miljö länge betraktats som i första hand en lokal angelägenhet, en fråga om utformningen av Detta har varit närmiljön. naturligt så länge bara ett fåtal konflikter om markanvändningen haft rikskaraktär. Staten har därför kunnat begränsa sitt engagemang i sådana konflikter till övervakande eller fastställande uppgifter. Allt oftare har emellertid anspråken på exploatering av mark och vatten av flera parter kommit att riktas mot särskilt eftertraktade tillgångar. Exploateringarna har ibland fått konsekvenser påtagliga även för människor i avlägsna landsändar. Detta har skärpt konflikterna om naturresurserna. I dessa konflikter har de som önskat exploatera naturtillgångar i allmänhet haft lättare att hävda sina intressen än de parter som önskat bevara ett område oexploaterat. Detta hänger bl. a. samman med att efterfrågan mark på för exploateringsändamål bärs upp av en ofta betydande köpkraft samt ger upphov till och därmed sysselsättning inkomstbildning för både enskilda och kommuner. Bevarandeintressena företräder däremot efterfrågan på kollektiva nyttigheter, vilkas bruksvärde inte kommer till uttryck i pengar. Om bevarandeintressena skall kunna hävdas måste man i starkare markera samhällets lagstiftningen inflytande över hur marken som avgörande naturresurs för all samhällsplanering skall utnyttjas. Med till efterfråhänsyn gan och tillgång i skilda delar av landet kan värderingen

22 [j

av olika naturresurser avvika från

på riksnivå betydligt

och lokal nivå.

värderingen på regional

Den här i korthet skisserade utvecklingen har medfört naturresurserna i samt

behov att överblicka riksperspektiv ökade att utifrån bedömningar på riksnivå sty-

möjligheter ra hushållningen med dessa resurser. riksplanering bör alltså vara Syftet med en sådan fysisk att

de önskemål som skilda verksamheter på 1) kartlägga

sikt kan komma att rikta mot mark- och vattentill-

lång

samt de som svarar mot

gångar, läge och miljö tillgångar anspråk som kan förutses,

i den mån det är motiverat av riksintresse dra upp

2)

med sådana naturresurser som

riktlinjer för hushållningen

är eller kan väntas bli av skilda intressen.

efterfrågade Av riksintressen motiverade riktlinjer kommer att gälla

bara vissa delar av landet. De anvisningar som kan ges är

Det blir en uppgift för i allmänhet mycket översiktliga.

och lokal att detaljera bilden. Tillkoms-

regional planering

ten av en minskar alltså inte behovet

fysisk riksplanering

av kommunal Snarare leder den till att detta be-

planering.

att den som hittills inte

hov ökar genom pekar på problem tillräckligt i den kommunala planeringen. uppmärksammats Det är inte möjligt att i en fysisk riksplanering givetvis

besked för en avlägsen framtid. Vid de avvägge bindande

som måste bör emellertid sådan planering

ningar göras kunna underlag för en saklig debatt och väl ge förbättrat

underbyggda beslut.

E 23

2 Vissa

utgångspunkter

Naturen och dess rikedomar bestämmer till väsentlig del människans är också nöd-

fysiska miljö. Naturtillgångarna

vändiga i vår ekonomi. Hushållningen

produktionsfaktorer med naturresurserna måste utgå från dessa grundläggande

förhållanden. Som allmän målsättning för vår samhällsutveckling bör kunna gälla att vi skall söka skapa förutsättför såväl ekonomisk som en ningar en gynnsam utveckling

god livsmiljö under så likvärdiga betingelser som möjligt

för alla människor. Eftersom ofta inne-

markdispositioner

att be-

bär bindningar på mycket lång sikt är det viktigt

akta även kommande intressen.

generationers

bör ses som ett av medlen att nå

Fysisk riksplanering

de målen. Planeringen måste därför in-

välfärdspolitiska

riktas mot dessa mål. Ett sådant mål är att

grundläggande fortsatt ekonomisk tillväxt, alltså ökande produktion

främja

av varor och Tillväxten är givetvis inte något

tjänster. Den eftersträvas av det enkla skälet att den

självändamål.

är en för att nå överordnade sociala

grundförutsättning

mål. som är nödvändig för mate-

Samtidigt produktionen

riella måste den alltså underordnas de sociala måframsteg len full ökad och valfrihet, ökat

sysselsättning, trygghet fördelat rättvisa utbildningsmöjlig-

och jämnare välstånd, heter, rikare arbetsliv och fritid, god inre och yttre miljö. för fortsatt ekonomisk tillväxt är i hög

Förutsättningarna

beroende av vårt lands att hävda sin ställ-

grad förmåga av varor och tjänster. I en

ning i det internationella utbytet är det därför viktigt att beakta de

fysisk riksplanering

som landets natur-

gynnsamma produktionsförutsättningar

resurser i vissa fall med andra länder.

ger jämfört

med naturresurserna är intimt

Frågan om hushållningen

med om befolkningens och det

sammanflätad spörsmålet

framtida fördelning. Må-

produktiva kapitalets geografiska

len för den måste därför vara en av för-

regionala politiken utsättningarna för den fysiska riksplaneringen. Samtidigt måste den beakta de betingelregionalpolitiska planeringen

ser som den anger för skilda delar

fysiska riksplaneringen

av landet.

E] 25

Det är en uppgift främst för regionalpolitiken att utforma ett mönster för den långsiktiga fördelningen av sysselsättning och bosättning i landet. De allmänna målen för regionalpolitiken har angetts av 19641 och 19702 års riksdagar. En konkretisering av dessa allmänna mål inom pågår ramen för den regionala Resultatet utvecklingsplaneringen. av den första anplaneringsetappen, länsplanering 1967, mäldes för 1969 års riksdag? som gjorde vissa ställningstaganden. I kungörelse 1969: 438 har Kungl. Maj:t anbefallt samtliga statsmyndigheter att vid beslut som rör lokalisering av offentliga investeringar eller som på annat sätt har betydelse för den regionala beakta resulutvecklingen tatet av länsplanering 1967 samt vad Kungl. och Maj:t riksdagen uttalat i därtill. anslutning Ytterligare konkretisering av de regionalpolitiska målen sker i en andra pågående i vilken bl. a. planeringsetapp, länsprogram 1970 ingår. Med utgångspunkt i resultatet av denna planering, den fysiska riksplaneringen m. rn., skall ett regionalpolitiskt program för hela landet utarbetas. Detta program beräknas kunna föreläggas riksdagen hösten 1972. Programmet förutses bl. a. innefatta en klassificering av olika orter med till hänsyn funktioner, åtgärdsbehov m. m. En skiss till dylik ortsklassificering har utarbetats av en arbetsgrupp inom inrikesdepartementet4. I den mån det regionalpolitiska handlingsprogram som statsmakterna antar kommer att innebära ändringar i denna klassificering kan även de överväganden som görs i denna promemoria delvis behöva revideras. Fysisk riksplanering bör ses också som ett led i samhällets miljövårdspolitik. Målet för denna är att garantera alla en livsvänlig miljö. En god miljö är en väsentlig del av vår levnadsstandard. Miljöförstörelsen måste därför hejdas och förstörd miljö så långt möjligt återställas. Dessa mål står inte i motsats till inom olika samutvecklingen hällsområden. Samhällets utveckling gör det nödvändigt att industriella och andra Om milanläggningar tillskapas. jökraven beaktas vid utbyggnaden kan en industriell utveckling väl förenas med kravet en god på miljö. Miljövårdspolitiken innebär vidare att naturen skall göras tillgänglig för allmänheten för att dess behov av tillgodose rekreation och friluftsliv. Huvudprincipen för fysisk riksplanering är att mot var- Prop. 1984: 185, BaU 1964: 48. andra riktade mot 2 väga skilda anspråk viktiga naturresur- Prop. 1970: 75, SU 1970: 103, BaU 1970: 40. ser. Den skall söka forma ett sådant mönster för hushåll- 3 Prop. 1969:1 bil. 13, SU 1969:57, ningen med dessa naturresurser att de här nämnda allmän- BaU 1969:30. na målen för samhällsverksamheten främjas samtidigt som 4 stencil Ds ln 1971: 7, se kap. 5.

26 EI

handlingsfrihet beträffande resursanvändningen betydande bevaras åt kommande Förenklat kan man generationer. säga att den fysiska riksplaneringens uppgift är att göra en där önskan att bevara dessa resurser intakta, avvägning, dvs. nyttiggöra dem utan att förändra dem, ställs mot olika önskemål dvs. utnyttja dem så att de att exploatera dem, förändras. Vid denna bör eftersträvas en inriktning som avvägning i med vad som ter sig riktigt från ekologisk ligger linje Statsmakternas mål för den framtida tätortsutsynpunkt. nämnts i sina huvuddrag i den vecklingen anges som förut Den som regionalpolitiska planeringen. fysiska planeringen aktualiseras av växande och ändrade markanspråk för olika tätortsverksamheter utgör viktiga samhälleliga planemen de är bara undantagsvis av den arten ringsuppgifter att de föranlett i detta skede av en fysisk överväganden riksplanering. Vid sidan av tätortstillväxten framstår friluftsliv och frisamt vissa slag av industri som de tre hutidsbebyggelse vudkonkurrenterna i konflikter om landets naturresurser. från riktas ofta mot om- Anspråken dessa parter nämligen - - som både råden merendels kustområden erbjuder lokaliseringsplatser för vissa industrianläggfördelaktiga och innefattar särskilt värdefulla tillgångar för skilningar da fritidsverksamheter. i de skäl som talar för att naturmiljön bevaras Tyngden liksom vikten av att ha stor handlingsfrihet kvar för framtiden har lett till att planövervägandena i denna promemoria i hög grad förestavas av bevarandeintresset. De exploasom redovisats i inventeringar har teringsanspråk gjorda trots detta kunnat tillgodoses i betydande utsträckning. i innebär dock att den miljö- Förslagen promemorian störande industrins i framtiden till viss del hänexpansion visas till andra lägen än de från industrins egna utgångspunkter mest gynnsamma. avser, som redan antytts, till stor del Fysisk planering - försom inte - eller bara mycket långsamt tillgångar

av marken för t. ex. bebyggelseändamål

nyas. Användning innebär en bindning av markresurser och mycket långsiktig av miljön. Den i många fall en oåterkallelig förändring som bör bevaras eller kan behövas för mark obebyggd mindre intensiv måste därför avsättas på mycexploatering planeringen måste ket lång sikt. Den översiktliga fysiska bl. a. av dessa skäl, som komplement till ett kortare tidsca 10 år, arbeta även med ett perspektiv perspektiv på år, alltså längre än vad som anupp mot 20-30 betydligt ses i t. ex. nu förekommande ekonomiska praktiskt möjligt

D 27

långtidsplaner. Bedömningar av behov av mark, vatten och andra fysiska resurser i detta längre blir med nödtidsperspektiv vändighet osäkra. Ändrade för förutsättningar energiproduktion och industriell verksamhet samt för människans sätt att använda fritiden förhållanden utgör exempel på som på ett par decennier har visat sig kunna medföra stora förändringar i markanvändningen. Inventeringar och bedömningar som presenteras i denna promemoria har gjorts utifrån nu gällande nu tendenser, känd teknik samt rådande allmänna värderingar. De problem som anmäler skulle dessa sig om utvecklingen följa linjer kan emellertid antas utlösa i olika avförändringar seenden. Man söker t. ex. utveckla och tillämpa ny teknik. Nya politiska åtgärder aktualiseras. Förskjutningar i kostnadsrelationer inträder. kan medföra* Dylika förändringar ändringar också av och lokaliseringsönskemål lokaliseringsförutsättningar. Tillvägagångssättet i det nu genomförda arbetet kan därför synas mindre realistiskt. Att på detta sätt utgå från nuvarande förhållanden och tendenser har emellertid bedömts som den mest ändamålsenliga uppläggningen. Det torde nämligen kunna hävdas att en av konsekvengenomgång serna av vårt aktuella handlande är den startlämpligaste punkten för att diskutera vilka åtgärder som är motiverade. Det kan visserligen sägas att den valda arbetsmetoden kan ge en något för pessimistisk framtidsbild. I förevarande sammanhang kan detta dock vara en fördel. Fysisk skall riksplanering bl. a. syfta till att garantera ett skydd för den som vi under miljö, alla omständigheter vill bevara. Alla har en framtidsbedömningar betydande osäkerhetsmarginal. Av vikt är därför att studera de utvecklingsalternativ som ställer de största miljöanspråken. Därigenom blir säkerheten större att vi får de skyddsgarantier som eftersträvas. Även andra skäl talar till förmån för det valda arbetssättet. Åtgärder inom industrimiljöpolitik, regionalpolitik, politik osv. återverkar i förhållanden hög grad på av betydelse i en Politiken fysisk riksplanering. inom dessa andra områden utformas emellertid till stor del utifrån aspekter som inte har något direkt samband med fysisk riksplanering. Denna planering kan därför inte arbeta med utvecklingsaltemativ som kunde vara tänkbara om t. ex. de miljöeller regionalpolitiska medlen kunde bestämmas utan hänsynstagande till andra faktorer än dem som behandlas i fysisk riksplanering. Utgångspunkten måste alltså vara nuvarande politik och medel på dessa områden. Den fysiska

28 I:)

kan belysa vissa konsekvenser riksplaneringen härigenom av denna samt medverka till att ge begränsningar politik för den och motiv för förändringar av politiken.

E] 29

3 Arbetets omfattning och

inriktning

En samlad av byggnads- och planlaggenomgång gällande som förberedelse till en reform av denna lagstiftstiftning inom kommunikationsdepartementet år ning påbörjades 1965. och de överväganden denna innefat- Genomgången tade ledde till att tillkallades i mars bygglagutredningen 1968. Direktiven för utredningen tar sikte på en genom-

av främst planinstituten i gällande bygggripande förnyelse 1969 års K 1969: nadslagstiftning (se riksdagsberättelse,

55). till denna påbörjades år 1967 I anslutning genomgång och metodstudier för en riksvissa provinventeringar fysisk De utfördes inom kommunikationsdepartemenplanering. tet i kontakt med företrädare för flera andra departement. och metodstudierna redovisades i tre Provinventeringarna som utarbetades inom kommunikationsdepromemorior

och år 1969 (Stencil K 1969:

partementet offentliggjordes

13-15). med 1969 års fördes ar- I samband departementsreform med den över till det ombilbetet fysiska riksplaneringen Samtidigt tillkallades en rådgivandade civildepartementet. de expertgrupp (se förord). För den andra utredningsetappen fastställdes från början en tidsram tre år. Denna ram medgav inte de grundpå studier inom ett flertal ämnesområden som i och läggande Det förutsattes emellertid att en för sig ansågs angelägna. skulle komma till stånd och rullande fysisk riksplanering och studier skulle kunatt mera tidskrävande inventeringar na utföras under av det fortsatta arbetet. Avsikten loppet avslutas var att ställa samman med den etapp som härmed och bearbeta den som fanns tillgänglig grundinformation kunde erhållas ett ä två år. förutsatte eller på Tidsplanen och en sådan sammanatt de överväganden synpunkter kunde för skulle redovisas under år ställning ge underlag Den informationen och de slutsatser den 1971. tillgängliga motiverar skulle därmed kunna utgöra en grund för beslut som behövde fattas under de närmaste åren.

E] 31

Arbetet i civildepartementet har bedrivits i huvudsak på följande sätt. Omfattande har utförts inventeringar i syfte att få fram en samlad bild av dels de mark och vatten för anspråk på de närmaste decennierna som kan härledas ur skilda verksamheter i samhället dels de resurser som finns att möta anspråken med. Som påpekats i har föregående kapitel arbetet koncentrerats de till stora delar på oplanerade områdena utanför tätorter. i inventebefintliga Tyngdpunkten ringarna ligger således på friluftsliv, vefritidsbebyggelse, tenskapliga skyddsbehov samt sådan industri, som på grund av att den är särskilt eller ställer krav miljöstörande på speciella naturresurser kan tänkas bli aktuell i lägen utanför befintliga tätorter. Resultaten av redovisas inventeringarna i avdelning II och III av promemorian. I avdelning II ingår också ett kapitel där vattenmiljön behandlas från ekologisk utgångspunkt. Urvalet av de verksamheter som omfattas av anspråksinventeringarna har gjorts med hänsyn till de anspråk verksamheterna beräknas ställa på mark utanför tätort, vatten, läge och miljökvalitet samt till den omgivningspåverkan verksamheterna kan komma att medföra. Det har ansetts angeläget att i en första etapp koncentrera insatserna på vissa områden där konkurrensen om de resurserna fysiska är eller kan väntas bli starkt framträdande och där överregionala aspekter bedömts ha särskild betydelse. Kusterna utgör en som eftertraktas från tillgång många håll. Där uppkommande konflikter är ofta av rikskaraktär. De större, i något avseende ännu orörda eller opåverkade kustavsnitten tillhör sålunda de delar av landet som särskilt uppmärksammats. F är ett annat sådant jällkedjan område. Urvalet av verksamheter kommenteras närmare i resp. kapitel i avdelning III. I inventeringarna har man sökt utgenomgående belysa vecklingen dels för 1970-talet, dels för de följande decennierna fram mot år 2000. har varit både att få fram Syftet de renodlade sektorönskemålen och att de belysa miljöstörningar och andra konsekvenser som kan vara förknippade med de utvecklingstendenser som studerats. Bland inventeringarna för friluftsliv och fritidsbebyggelse märks en serie vari undersökningar länsstyrelserna och andra regionala organ samt centrala statliga myndigheter har medverkat. Bl. a. har genom statens planverks försorg utförts en i syfte att kustinventering kartlägga olika strandavsnitts lämplighet för bad. Genom medlänsstyrelsernas

32 E]

verkan har bl. a. utförts inventeringar av större områden, som är av intresse för friluftsliv, och genom lantmäteristyrelsen utbredhar bl. a. den befintliga fritidsbebyggelsens Länsinventeringarna har med den givna tidsning kartlagts. ramen till stor del måst baseras på befintligt material. För mer enhetatt göra de i olika län utförda inventeringarna i allmänhet granskats och bearbeliga har inventeringarna tats av närmast ansvariga centrala ämbetsverk. De av anspråken på miljökvagjorda uppskattningarna litet för skilda friluftsverksamheter grundar sig på analyser som inom i kontakt med föregjorts civildepartementet trädare för naturvårdsverket och ett antal organisationer friluftslivets område. Likaså har inom departementet på av utveckling. Inom båda gjorts studier fritidsbebyggelsens dessa fält har studierna även måst innefatta en utveckling av metoder för att beskriva anspråken. Genom medverkan av vissa vetenskaplänsstyrelserna, och landsantikvariema har områden av liga institutioner större intresse för den vetenskapliga och kulturella naturvården och för kulturminnesvården inventerats. Även dessa har bearbetats av resp. centrala verk. inventeringar Inventeringarna av anspråk från industri omfattar hukraftindustri, kemisk processindustri, skogsinvudsakligen dustri och viss industri. Dessa inventeringar metallurgisk har utförts av industrins egna branschorgan enligt program som utarbetats inom civildepartementet. Kompletterande informationer bl. a. beträffande föroreningsutsläpp från skilda har inhämtats hos naturvårdsverket, anläggningar hos skilda m. fl. Synpunkter på rimforskningsinstitutioner ligheten av gjorda antaganden har lämnats av statliga och institutioner och organisationer. Bl. a. har företräprivata dare för berörda beretts tillfälle att fackliga organisationer kommentera de liksom preliminära branschpromemoriorna mera allmänt för lokalisering av industri av principerna berörda slag. En särskild av omfattning och innehåll i inventering kommunala planer har utförts av statens planverk. De länsvis utförda har samordnats av en inventeringarna särskild med sekretariat inom planverket. ledningsgrupp av anspråk och tillgång på markområ- Inventeringarna den och andra naturresurser som är särskilt intressanta från till för analyser i syfte att rikssynpunkt ligger grund aktuella eller möjliga konflikter om användningkartlägga en av dessa resurser. På av sådana konfliktanagrundval i avdelning IV av promemorian de planlyser presenteras och slutsatser som ter sig motiverade vid en överväganden bedömning från riksnivå.

E] 33

Statens planverk har enligt särskilt medverkat uppdrag vid vissa och beträfmaterialsammanställningar analyser fande mark- och västkusten. vattenanvändning på De presenterade slutsatserna utgör ett första steg i en rullande planering, en första skiss som senare skall följas av kommunala och statliga i växelverplaneringsinsatser kan. I en sådan process bör uttrycksmedlen för en fysisk riksplanering successivt kunna förbättras. Såväl inventeringar som slutsatser bör kunna ge värdefull information för den kommunala planeringen samtidigt som de medverkar till handlingsberedskap inom den statliga administrationen genom att tillhandahålla ett material som gör det möjligt att vid uppkommande önskemål om mark- och vattenanvändning snabbare och mera fullständigt än förut belysa de fysiska konsekvenserna och de tänkbara alternativen inom en vidare ram. geografisk Materialet bör också kunna bilda underlag för en breddad diskussion om hur landets fysiska resurser bör användas och om hur den framtida bör formas och därmiljön med också ge bättre förutsättningar för ett vidgat inflytande för olika i beslut om medborgargrupper samhällsplanering. Även om medel frågan i en fysisk riksplanering har studerats. För att intentionerna i en fysisk riksplanering skall kunna säkerställas behöver samhället vissa instrument utöver dem som nuvarande innehåller. lagstiftning Det behövs sålunda att ett och mer möjlighet på smidigare effektivt sätt än f. n. dels samordna planering på central, regional och lokal nivå, dels påverka lokaliseringen av glesbebyggelse, dels få till stånd en samordnad i bedömning fråga om lokaliseringen av starkt industri. miljöstörande överväganden om ändringar i nuvarande lagstiftning presenteras i avdelning V. F. n. är bl. a. byggnadslagen, vattennaturvårdslagen, lagen och föremål för Det expropriationslagen översyn. har varit en utgångspunkt för arbetet att mera genomgripande lagreformer lämpligen bör anstå till det slutliga ställningstagandet till vissa av dessa utredningsförslag. Vissa ändringar i har dock ansetts böra lagstiftningen aktualiseras redan nu i syfte att ett säkerstälmöjliggöra lande av den fysiska intentioner. Dessa riksplaneringens ändringar bör kunna genomföras utan att man avvaktar en mera genomgripande reform av I detta planlagstiftningen. avseende föreslås en vidgad användning av generalplaneinstitutet med ett i viss mån ökat statligt inflytande när det gäller att få till stånd sådan och i planering fråga om planeringens inriktning. Vidare förordas att det allmänna får

34 E]

befogenhet att bestämma om var och när glesbebyggelse får Slutligen föreslås en särskild lokaliseringsäga rum. hos i fråga om starkt miljöpåverkande prövning regeringen industri, en som blir bindande i lokaliseringsprövning vid den detaljplaneringen och vid tillämpfrågan fysiska ningen av miljöskyddslagen. Avdelning V innehåller också överväganden angående som skall svara för statens medverkan i den organisation en fortlöpande fysisk riksplanering.

D 35

Natur- och

kulturgeoé grafiska förutsättningar

Naturmiliöns tillstånd och känslighet

rogional-

Befolkningens fördelning och politiska förutsättningar utanför tätbygd Transportnät

A2 s

J

m viøw?” . “Nvvnss Aovmxwüm» \ v m. Mu.›«,,..«,w..ø ?iñbü \ n... çn?:“i,n›»a n4»:)/ v-

Målet för samhällets miljövårdspolillk är att trygga en Ilvsvänllg miljö för dagens och morgondagens människor. Millölörstörlngen måste heidas och förstörd mlljö så långt som möjligt återställas. Fyslsk rlksplanerlng skall öka samhällets mölligheter att nå detta mål.

4 tillstånd och Naturmiijöns

känslighet

4.1 Inledning

1 Utgångspunkter 2 Vissa naturgeografiska huvuddrag

4.2 Ekologi och fysisk samhällsplanering 4.3 Klimatets från föroreningssynpunkt betydelse Markens och miljöegenskaper och 4.4 vegetationens

föroreningskänslighet 4.5 Sötvatten 4.6 Kustvatten och havl angränsande 4.7 Sammanfattning

4.1 Inledning

4.1.1 Utgångspunkter i denna som tidigare an- Övervägandena promemoria utgår, de samlade effekterna av utnyttjandet av förts, från att bör beaktas. Detta innebär ett vidgat hännaturresurserna till restriktioner av bl. a. ekologisk? natur. En synstagande är sålunda att de krav från grundläggande utgångspunkt som ställs nu och i framtiden inte olika samhällssektorer får bedömas var för sig i planeringsprocessen. Planering av hela det hänoch beslut bör grundas på en bedömning ett aktuellt i naturen kan förorsaka. delseförlopp ingrepp som ekolo- Det är i den översiktliga fysiska planeringen kan ske. Skälet för detta giskt avgörande hånsynstaganden är att först av tillräckligt stora områden genom planering att till skillnader i konges möjlighet ta hänsyn regionala av att en viss naturresurs i olika lägen. sekvenserna utnyttja I detta redovisas ett antal från denna kapitel översiktligt väsentliga faktorer. grundläggande utgångspunkt redovisas vissa naturgeografiska huvud- E] Inledningsvis och landformerna, som ej närmare bedrag, berggrunden från i kapitlets senare handlas ekologiska utgångspunkter men som en del av den allmänna bild av vårt del, utgör En samlad översikt över utsläppen land mot vilken framställningen i övrigt skall ses. från svenska iöroreningskällor såväl Därefter berörs från ekologisk synpunkt miljövårdsfråtill sötvatten som kustvatten har pla- E] cerats i avsnitt 4.5. Vissa komplet- mer allmänna aspekter i den fysiska samhällsplagornas terande sammanställningar, bl. a. över samtliga utsläpp till Östersjön, åter- neringen. finns I avsnitt 4.6. Efter denna bakgrund följer en framställning i separata E 2 Ekologi är läran om de ömse- avsnitt om luft, mark och vegetation, sötvatten samt kustsldlga sambanden mellan organismervatten och omgivande hav. na och deras omgivning.

E] 41

Dessa behandlas frågor f. n. av en rad statliga myndigheter, forskningsinstanser och utredningar. Vissa synpunkter på hur detta arbete kan vidareutvecklas för att användas i den fysiska planeringen lämnas i slutet av kapitlet.

Diskussionen i detta om av förorekapitel lokaliseringar nande industri förs med den grundläggande förutsättningen att av förorenande ämnen i första utsläpp hand skall undvikas, och att förorenande som måste skall utsläpp medges anordnas så att naturmiljöstörningarna begränsas så mycket som möjligt. Detta är den första som sammanställningen underlag för planering, som har för hela landet av alla här begjorts rörda typer av data. Fackmännen inom berörda områden är i flera fall oense om av materialet. tolkningen Sammanställningen bör därför ses som ett för dels underlag diskussion, med avseende på slutsatser, dels beträffande vilket under-

lagsmaterial som bör ingå i en översiktlig fysisk planering.

4.1.2 Vissa naturgeografiska huvuddrag

Berggrunden som faktor i den översiktliga fysiska planeringen

Berggrunden har i denna promemoria intresse dels därför att den är en naturresurs som kan utnyttjas som industriell råvara, dels därför att den i naturbetingar huvuddragen landskapets struktur. I gränsen mellan områden med olika berggrund, i berggrundens möte med hav och omgivande i kontakten med de lösa avlagringarna, jordarterna, uppstår intressanta kombinationer av av värde för egenskaper olika verksamheter. Urberget, som upptar huvuddelen av landets yta, se fig. 4: 1, är så rikligt förekommande att områden några sällan kan framhållas framför andra. I gränsområden mot hav eller mot annan får dock berggrund vissa områden större betydelse. Ett sådant område med för betydelse industri, vetenskaplig och kulturell naturvård och är B0friluftsliv, husläns granitområde, speciellt vad gäller kustzonen. I Skåne är urbergsgränsen intressant sin genom betydelse för landskapets former, bl. a. Skånes åsar. Längs gränsen ligger också de för Öresundsregionen viktigaste täktema av urberg för byggnads- och anläggningsarbeten. Nordingråområdet (västernorrlandskusten mellan och Ångerrnanälven Köpmanholmen) rymmer ett mycket stort antal olika bergarter och är därför av betydelse för och kultuvetenskaplig rell naturvård. De från omgivande urbergsområden avvikande bergarterna är också en av för omförutsättningarna rådets särpräglade och av friluftslivet uppskattade kusttyp.

42 E]

Figur 4: 1. Berggrunden.

c.._s.,..,_.v.mws.ø_,w_mun

Kartan redovisar vissa berggrundsförhållanden av särskilt intresse i översiktlig fysisk planering. Såväl kambrosiluren utanför fjällkedjan som de yngre bergarterna i , rávaruområ- Skåne är eftertraktade ,,. .. den för industrin (bl. a. kalksten, sandsten, kvartssand och lera). Kambrosiluren i tjällkedjeranden rymmer samma råvarutyper men har på grund av transportläget hittills utnyttjats i liten omfattning. Malmprovinserna rymmer de stora malmtillgångarna och de bästa förutsättningarna för nya maimfynd.

Berggrunden har också i betydande omfattning påverkat naturlandskapets utseende. Särskilt påtagligt är berggrundslntlytandet kanske l fjällkedjan (fjälllormatlonerna) och l kambrosiiurområden som Öland och Gotland eller Blllingen och Kinnekulle. Källor: Atlas över Sverige, blad 7-8. Bergarterna och Kautsky, G. Metallogenetlsk karta över Sverige 1: 2,5 milj., koncept, MaIm-jord-vatten, SOU 1971: 17.

Urberg (i kartan har vissa

:l mindre områden som normalt

brukar särredovisas ej markerats) Fjällformatlonerna, d. v. s. de bergarter som bygger upp fjällkedjan

Kambrosilur l fjäilkedjeranden

Kambrosilur utanför fjäll-

E kedjan

Kambrosilur på havsbotten

E3

Yngre bergarter i Skåne ä

Yngre bergarter på

[D] havsbotten

Malmprovlnser

rTl

TTTTT -1-5IT”T; inom

§ 7(H)

högfiäll

l

fjällområde -

törtiällområde

I

bergkullslätt

\\\\\ ///. , \VQWWWK« z««QQyv(v$g , //(/I///I . ///////1 \\\\\\\\\ \ *Å/*ø

44 EI

Figur 4: 2. Landiormsreglonerna. Vissa är också av värde för industriellt utnyttjan-

bergarter

Terrängens relativa höjdvarlatlon, de, se separatkarta F.

d. v. s. höjdskilinaden mellan toppar bildad under kambrosilurtiden består främst

eller krön och närmast liggande dai, Berggrund

slätt eller sjö, beskriver I hög grad av kalkstenar, olika skiffrar och sandstenar. Kalkstenarna

landskapets karaktär. Den varierar I förutsättningar för en rik vege-

olika delar av landet men är relativt ger speciellt gynnsamma likartad inom stora sammanhängan- tation. Inom kambrosilurområden utanför fjäll-

samtliga de områden, s. k. Iandiormsreglo-

finns av betydelse, jämför kap. 9 ner. Kartan visar utbredningen av kedjan jordbruksområden

dessa. och E. Kambrosilurformationernas bildningsseparatkarta Slättområdena har höjdskliinader på

och naturlandskap är av betydande inhögst 20 m och utgöres dels av berg- sätt, uppbyggnad

grundsslätter, dels av sedimentslätter. tresse för och kulturell naturvård, se separat-

vetenskaplig

Sprickdalsterrängen kännetecknas av karta B. Kalkstenar och skiffrar är samtidigt industriella en stark detaljuppstycknlng av rät-

linjiga dalstråk, som skär varandra. se separatkarta F. Utanför fjällkedjan förekommer

råvaror, Reiativa höjdsklllnaden är l väster allmänt 100-150 m medan den I kambrosilurområdena ofta som skarpt avvikande land-

östra Svealand är mindre, vanligen Hunskapselement, t. ex. Billingen, Kinnekulle, Halleberg, 75-100 m. och vilket är av särskilt intresse för neberg Siljansringen, Den kulliga terrängen har relativa det friluftslivet. På Öland och Gotland får landhöjder på 20-100 m. rörliga Norriandsterrängen (våglg bergkuli- av den flacka

skapet sin särprägel geologiskt ostörda, berg-

terräng) är den storskaligaste terräng-

typen, näst fjällen, med relativa grundsytan. höjder över 100 m, ofta 300-400 m. rörelser i som till

De starka jordskorpan gett upphov

Bergkulislätten utgörs av mycket

ilacka områden, till stora delar med fjällkedjan har lett till en sammansatt uppbyggnad av berg-

relativa höjdskilinader under 25 m,

Inlandsisen har utifrån berggrundens förutsättfrån vilka glest liggande berg mar- grunden. kant höjer sig över omgivningen. omformat landskapet till den mångformighet som

ningar

Förijälisterrängen karakteriseras i de i sin helhet till ett attraktivt område för

gör fjällkedjan

stora dragen av sammanhängande

olika former av rekreation. Den sammansatta berggrunds-

dalsystem och till stor dei piatåartad

terräng däremellan. Dalstråken är mångformigheten och andra särpräglade uppbyggnaden,

ett viktigt strukturerande element naturförhållanden motiverar också intresse för

i kontrast till den mer strukturiösa fjällkedjans terrängen I övrigt. De relativa höjd- vetenskaplig och kulturell naturvård. I fjällkedjan finns vi-

skillnaderna är betydande (200-

dare områden som har eller kan få betydelse från råvaru-

400 m).

Fjäilområdets allmänna karaktär be synpunkt (malmer och mineral).

tingas av djupt nedskurna daigångar Inom förekommer de

de s. k. malmprovinserna viktigas-

och relativa höjder från 400 m till över

1 000 m dominerar. De senare te malmtillgångarna och flertalet övriga kända malmkrop-

områdena betecknas som högfjälls- F. Inom dessa områden par, se fig. 4: 1 och separatkarta områden av alpin karaktär.

anses också möjligheterna till nya malmfyndigheter störst.

Källor: Atlas över Sverige, Blad 5-6,

Tyngdkrait. Stratigrafi och tektonik.

Geomortologl och Rudberg, S, Landformer och kusttyper som strukturerande element i

Geology and Morphoiogy (ur Sømme, A, A Geography oi Norden. Bergen översiktlig fysisk planering

1968). morän-

Terrängformer och kusttyper skärgård, brantkust, osv. - i olika delar av landet beror i huvudsak på

kust,

berggrunden och inlandsisarnas bearbetning av den samt

av de lösa avlagringar den senaste nedisningen lämnat efter

sig. Dessa former har betydelse bl. a. för landskapets attraktivitet för friluftsliv och fritidsbebyggelse och från vissa

klimatsynpunkter. F ig. 4: 2 ger en allmän överblick dels över utbredningen av områden som till sin storskaliga landskapskaraktär är likartade, dels över landformernas betydelse för kusttyperna.

Slättområdena utgörs dels av berggrundsslätter, dels av

Ej 45

sedimentslätter. Slättområdena dominerar i Götaland och i en zon från Västergötland upp till norra Uppland. De er-

bjuder med sina stora enhetliga arealer, lämpade för mo-

dern teknik,

goda förutsättningar för jord- och skogsbruk.

För friluftslivet oftast ger terrängen ett begränsat utbud av aktiviteter. Där slättområdena når ut till kusten är denna flack och präglas oftast av lösa sand eller

avlagringar,

morän. Kusten har utanför slättområdena i allmänhet en bred zon av grunt kustvatten.

Sprickdalsterrängen är den i Svealand dominerande landskapstypen. Den kännetecknas av en stark detaljuppstyckning av rätlinjiga dalstråk, som skär varandra. Genom sin

formmässigt starka detaljuppstyckning begränsar

terrängtypen möjligheterna till rationell skogs- och jordbruksdrift. Av samma skäl ger den goda för frilufts-

förutsättningar

liv. I sitt möte med havet till för friluftsger den upphov livet attraktiva och för unika - .

Europa skärgårdskuster,

ibland med fjordar, och ett av värde för

mosaiklandskap Sprlckdalsterräng. Teckning av prof.

och kulturell S. Rudberg

vetenskaplig naturvård. För industrin värdefulla djuphamnsmöjligheter kan förekomma bl. a. där dalstråken går ut till kusten, men samtidigt är recipientför-

hållandena ogynnsamma i de vikar som

djupt inträngande

dalstråken ger upphov till. Den kulliga karakteriseras terrängtypen av mjukt böl-

jande höjdpartier och relativt Den måttliga höjdvariationer.

dominerar de norra delarna av sydsvenska höglandet. Den förekommer också som en smal den

övergångszon längs egentliga norrlandsterrängens östra rand. Genom sitt läge i anslutning till är den kulstorskaligare norrlandsterräng

liga terrängen främst av lokalt intresse för friluftsliv. Den

kulliga terrängens möte med havet karakteriseras av varierande inslag med berggrundsbetingade partier av olika

branthet omväxlande med flacka, kustjordartsbestämda typer, moränkust i södra Norrland och Västerbotten, sand

och grusskärgård i Norrbotten.

Den s. k.

norrlandsterrängen (vågig bergkullterräng) är näst fjällen den storskaligaste terrängtypen. Den domine-

rar från Värmland till men förekomupp Västerbotten, mer också i vissa mindre områden i södra I Norr-

Sverige.

land utgör framför allt de större älvdalarna intressestråk för friluftslivet.

Terrängtypen har sin enda egentliga havskon-

takt mellan Sundsvall och Örnsköldsvik och ger där upphov till en

skärgårdskust med fjordkaraktär och med djupvat-

tenområden tätt intill

kustlinjen. De stora höjdskillnaderna

S. Rudberg

och skarpt markerade innebär stora risker för dalgângarna

stagnerande luftmassor med risk

åtföljande för höga koncentrationer av luftföroreningar.

46 E]

utgörs av flacka områden från Bergkullslätten mycket vilka glest liggande berg markant höjer sig över omgivningen. Dalgångar förekommer sparsamt. Terrängtypen ger till vidsträckta På bergkullslätterna är upphov myrområden. från aktivitet ofta liten. Vissa delar är påverkan mänsklig därför av intresse för vetenskaplig och kulturell naturvård. Förfjällsterrängen karakteriseras i de stora dragen av dalsystem och platåartad terräng därsammanhängande Bergkullslält. Teckning av prof. emellan. Dalstråken är i allmänhet djupa och med stora S. Rudberg sjöar och är ett viktigt strukturerande element. Förfjällssammanhängande dalsystem och stora sjöar terrängens tränger delvis in i fjällvärlden och ger speciella möjligheter till sjöregleringar samtidigt som de också utgör en grundläggande förutsättning för rennäring och friluftsliv. F jällområdets allmänna karaktär betingas av djupt nedskurna och markerade höjdpartier. På dalgångar kraftigt sina håll finns med stora höjdskillnader, bepartier mycket tecknade som högfjällsområden av alpin karaktär. Genom Bergkullsläll (t. h.) och lörfiällterräng (t.v.). Teckning av prol. S. Rudberg terrängens stora dimensioner och samtidiga mångformighet i har fjällområdet i sin helhet stort intresse detaljskalan för friluftsliv samt vetenskaplig och kultuspeciellt rörligt rell naturvård. De alpina områdena intar en särställning, inte minst som för de stora rovdjuren och tillflyktsorter rovfåglarna.

4.2 Ekologi och fysisk samhällsplanering

4.2.1 Ekosystemens karaktär och allmänna funktion

är läran om de ömsesidiga sambanden mellan de Ekologin levande organismerna och deras omgivning. En avgränsad del av naturen med de samband som utvecklas inom denna del kallas ekosystem. på ekosystem är en sjö, en Exempel Ett stycke natur har i alläng och en fjällhed. begränsat mänhet ett enkelt ekosystem. Ju större områden man avdesto mer blir systemen. Mindre ekogränsar komplicerade bildar tillsammans större sådana, varav jordklotet system som helhet kan betraktas som det största. att materien I ekosystemets princip ligger (näringsämnen, vatten, nedbrytningsprodukter osv.) hela tiden hålls i i olika delar är inbördes beroett kretslopp, vars hastighet ende, se fig. 4: 3. Hastigheten anpassas genom en rad reglevilka ökar med artantalet. En minskning ringsmekanismer, av artantalet innebär att allt större delar av regleringsfunktionerna läggs på allt färre enheter. Störningar som drabbar de återstående mekanismerna innebär därför större risker för rubbningar i hela systemet.

E] 47

Figur 4: 3. Ekosystemets funktion. Energin (grå pilar) underhåller materiens kretslopp (gröna pilar). Serien växter _, växtätare _› rovdjur är ett exempel på en s. k. näringskedja. Observera energlns avtagande växter för varje steg i näringskedjan. Källa: Lundholm, B (red.), Därför ekologi, Stockholm 1971.

näringsämnen

nedbrytare

Det energibortfall som sker i nästegvis kretsloppets ringskedjor och organismernas oförmåga att bryta ned eller

utsöndra giftämnen ger upphov till de problem som i

dag

upplevs t. ex. beträffande kvicksilver och andra tungmetaller, och beträffande DDT, PCB och andra klorerade kol-

väten, se fig. 4: 4. Det innebär i sin tur ingrepp i ekosystemen med långsiktiga konsekvenser

som vi i dag inte kan

förutse följderna av.

Figur 4: 4. Mlljögltt i en näringskedja. Plankton innehalier 1 ppb giitsubstans/ Av den energi som tillförs i ett steg I energienhet. näringskedjan blir bara omkring 10 °/o tillgängligt l efterföljande steg. Ämnen som ej bryts ned och som organismerna har svårt att göra sig av med koncentreras därigenom stegvis i kretsloppens näringskedjor. Exempel pá sådana ämnen är tungmetaller (kvicksilver, kadmium, bly osv.) och klorerade kolväten (t. ex. DDT och PCB). Iiiguren ange gittinnehállet i ppb. 1 ppb innebär en koncentration som svarar mot 1 mg/ion. Källa: Jensen, S och Olson, M: Miljögifterna i näringskedjor (ur Praktisk miijökunskap. Miljögifter. Stockholm 1971).

100 ene: gienheter plankton ger energi åt 10 energienheler pianktonätande tisk. e ^ 4 tisk innehåller 10 ppb { gienhet 10 energienheter planktonätande iisk ger energi át1 ergienhe iiskätande iágel. Fiskälande lagel . innehåller 100 ppb giitsubstanslener -- i gienhet.

48 D

Figur 4: 5. Förenklat ekosystem l I kretsloppets också att bara en given mängd princip ligger

jämvikt. material kan och bara en given

biologiskt produceras

Utvecklingen sker omkring jämvlktsavfallsämnen kan omsättas i ett givet ekosystem.

läget. Inom vissa gränser, stabilitets- mängd

gränserna, är den stabil. kan vara mer eller mindre stabila? Stabili- Ekosystemen övre sfabilitefsgräns teten innebär att situationen i systemet utvecklas kring ett __._.___.__..--z-._ visst men båda sidor om detta, se

jämviktsläge svänger på

4: 5. sådana svängningar hos en faktor är

fig. Exempel på

liärnviktsläge^ f människans kroppstemperatur. Det finns en övre och en

V undre som hur vida dessa svängningar

stabilitetsgräns anger får vara utan att stabiliteten i systemet rubbas och utveck-

u2d_restabilitetsgräns 4: 6.

lingen går åt annat håll, fig.

I mer sammansatta förändras ett stort antal faktosystem rer över tiden, men så länge faktorerna varierar inom tiden E 4: 7. Det

stabilitetsgränserna är systemet i jämvikt, se fig.

bör till sist att inom ramen för en stabil utveckling

påpekas

Figur 4:6. Förenklat ekosystem vars kan förändras med tiden. stabilitetsgränserna jämvikt rubbats. Om en viss faktor överskrider stabilitetsgränserna är jämvikten störd. Utveckling i en annan riktning tar då vid.

4.2.2 Människan som ekologisk faktor

Människan i ckosystemen som en ekologisk faktor ingår bland alla övriga. Detta görhon bl. a. genom att utnyttja

naturens men också

biologiska produktionsförmåga genom

att de som hennes aktivitet medför, t. ex.

restprodukter

luft- och vattenföroreningar, införs som faktorer i eko-

för mänskligheten är att dessa ut-

systemen. Avgörande

__._._._.__.__._.__.._._-._för dess verksamhet inte får överskrida stabilitetstryck i Påverkas en faktor mer än vad

gränserna ekosystemen. stabilitetsgränserna tillåter, rubbas jämviktsförhållandena Figur 4: 7. sammansatt ekosystem i och andra faktorer börjar svänga mer än normalt. Dessa

iämvlkt. kan innebära att enstaka faktor utveck-

svängningar någon

l varje ekosystem förekommer ett las ett för människan otillfredsställande sätt, t. ex. mass-

stort antal faktorer som påverkar på

varandra och ekosystemets utveck- utveckling av en viss insektsart eller utrotning av vissa växtling. Om faktorerna håller varandra

eller djurarter.

inom stabllltefsgränserna är ekosystemet i jämvikt. Det att tekniken inte utvecklas med

är i dag ett problem hänsyn till ekosystemens krav utan i stället framtvingar

ekosystem med den risk det innebär för ogynn-

onaturliga

samma av ovan antytt slag. Så länge man inte svängningar har klar om i de

någon uppfattning stabilitetsgränserna

är detta kanske ofrånkomligt. Utan

utnyttjade ekosystemen

tvivel skulle dock mycket stå att vinna om man snarast

.__._._..-.-_.1_._._._-_.:_- skaffar bättre om ekosystemens funktion och

sig grepp

känslighet och anpassar tekniken härtill.

De föroreningar människan sprider utgör ekologiskt sett Återstoden av 4.2.1 är baserat på stabilitetsproblem. Vissa föroreningar verkar omedelbart,

Holllng, C S-Goldberg, M A, Ecology andra först efter tid och åter andra först efter

någon någ-

and Planning, Journ. Am. lnst. of ra Men föroreningarna leder förr eller se-

Planners, 1971: 4. generationer.

D 49

nare till störningar av den ekologiska jämvikten om stabilitetsgränserna överskrids. En rad komplikationer gör det svårt att spåra risker för överskridanden av stabilitetsgränserna. Det förekommer naturliga långsiktiga förändringar t. ex. av klimatet, vilka innebär att olika klimatfaktorer kan överskrida stabilitetsgränserna för olika ekosystem. Sådant har t. ex. skett vid flera tillfällen även efter den senaste istiden. Det är därför svårt att skilja de förändringar som människan åstadkommit från naturens egna eftersom bara data från en kort period kan överblickas mer ingående. I ekosystemen finns inneboende trögheter som gör att den bristande jämvikten ibland uppenbaras först lång tid efter det att stabilitetsgränserna överskridits. Detta gäller t. ex. för haven, där bottenvattnets ålder är 1 OOO-talet år* och det därför inte är lätt att i dag förutse vad en till synes betydelselös påverkan på haven kan innebära på lång sikt. Det är därför angeläget att i tid spåra tendenser till och risker för allvarliga överskridanden av stabilitetsgränserna i olika ekosystem. En annan komplikation är att förekomst av en ogynnsam faktor kan öka organismernas känslighet för andra faktorer, s. k. synergism. Det innebär att även små förändringar av en faktor genom samverkan med andra faktorer kan få allvarliga konsekvenser. Fisk kan t. ex. lättare bli offer för parasitangrepp vid låga pH-värden? Synergism är i dag föga känd men mycket angelägen att få ökad kunskap om, inte minst med hänsyn till de konsekvenser den kan medföra vid samlokalisering av flera starkt förorenande industrier. Vissa faktorsvängningar bör uppmärksammas vid översiktlig fysisk planering i vårt land därför att ekologiska gränsvärden överskrids eller riskerar överskridas. Bl. a. kan nämnas restprodukter, som syreförbrukande organisk substans, fosfor och kväve, vilka förs ut i vattensystemen och där orsakar en övergödning med risker för syrebrist, fiskdöd osv. Till luft och vatten förs också ut tungmetaller, klorerade kolväten osv. som genom i anrikning näringskedjorna hotar att utrota olika djurarter eller att ge skador på arvsmassan hos människor och djur. Via luften förs försurande ämnen ut som hotar människans utnyttjande av naturens i biologiska produktionsförmåga jordoch skogsbruk samt fiske. Människans sätt att utnyttja na- l Stewart, R W, The Atmosphere and turen the Ocean, Scientific American, genom monokulturer, dvs. odling av en enda art, Vol 221: 3, 1969. vilket i allt större sker i och 1 utsträckning jord- skogsbruk, pH är ett mått på surhetsgraden (väteionkoncentrationen) i en lösning. utgör också faktorsvängningar som förändrar betingelserna Neutrala lösningar har pH-värden för ekosystemen. omkring 7, sura lösningar har lägre och basiska lösningar högre pHvärden.

50 E]

4.2.3 överväganden och synpunkter

Den samhällsplaneringen bör ges en långsiktig fysiska med det handlande som från inriktning som ligger i linje ter i ett längre ekologiska utgångspunkter sig rationellt Olika handlingsalternativ, t. ex. alternativa tidsperspektiv. lokaliseringar av industri, vattendragens långsiktiga användning, olika markanvändningssätt osv., bör helst kunna prövas i ›totalmodeller». Innan detta kan ske ekologiska måste emellertid en omfattande information om ekosystemens och stabilitetsuppbyggnad, regleringsmekanismer gränser ställas samman, vilket tar lång tid. Det är emellertid angeläget att den fortsatta fysiska och f. ö. all samhällsplanering, så snart riksplaneringen, kan ett mera ekosom möjligt grundas på genomarbetat underlag. Från denna synpunkt är en modellutlogiskt i vilken delmiljöerna luft, mark, vatten och leveckling vande förs samman i en överorganismer (inkl. människan) siktlig helhetsmodell angelägen. En sådan modell kan successivt förfinas allt efter som nya data från den ekologiska forskningen växer fram. För att vi skall få en mera välgrundad uppfattning om hur de och därmed även en ekologiska samspelen fungerar att bättre förutse konsekvenserna av olika planmöjlighet alternativ krävs betydande forskningsinsatser. Under senare år har dock fått en mera framde ekologiska aspekterna trädande plats i den naturvetenskapliga forskningen. F. n. koncentrerar naturvetenskapliga forskningsrådet genom sin ekologikommitté forskningen på två storprojekt, nämligen terrester energiflöde och dynamik i ekosystemanalys resp. Östersjöns ekosystem. Det är här fråga om en forskning med långtgående inmellan olika ämnesområden och baserad på lagtegration arbete mellan olika forskare. Den moderna datatekniken numera att omfattande datamängder anmedger mycket vänds för att angripa dessa viktiga samhällsekologiska problem den fysiska sampå systemanalytisk väg. Bl. a. för hällsplaneringen är det angeläget att bättre förutsättningar för ett sådant arbete snabbt skapas. Det är också angeläget att det miljöinformationssystem som miljökontrollutredningen har att utreda, blir tillräckligt allsidigt. En helhetsmodell av ett »ekosystem Sverige» ett sådant informationssystem skulle medge att grundad på i olika kunde till miljöeffekter planalternativ prognoseras stor del datateknisk Härvid skulle betydligt fler på väg. fakta och relationer kunna beaktas än med ett manuellt förfaringssätt.

El 51

4.3 Klimatets betydelse från föroreningssynpunkt

4.3.1 Bakgrund I detta avsnitt behandlas frågor om klimatet från föroreningssynpunkt. Fritidsklimatet behandlas i kap. 22.

4.3.2 Viktiga faktorer De faktorer som avgör spridningen av framför allt industriernas utsläpp av förorenande ämnen i luft är av stor betydelse för det framtida lokaliseringsmönstret i Sverige. Faktorer som bestämmer huvudsakliga spridningsriktningen, utspädningsmöjligheter samt nedfallet till marken redovisas därför) De vindriktningsfrekvenser? som registreras vid meteostationer har bedömts bild av rologiska ge en acceptabel huvudsakliga spridningsriktningen ur regional aspekt. Registreringen sker 10 rn över marken, varför lokala avvikelser inverkan förekommer. på grund av terrängens är betydelsefulla för situatio- Utspädningsmöjligheterna nen inom närzonen kring föroreningskällan. Det är där risken för höga koncentrationer är störst. Klimatets kontinentalitet3 i olika delar av landet, liksom hur ofta lugnt väder förekommer, ger en grov uppfattning om den regionala risken för s. k. inversioner, se fig. 4: 8, och stillastående luftmassor samt varaktigheten av sådana tillstånd. Med ökande kontinentalitet ökar risken för sådana tillstånd. Vid inversioner hindras utbytet mellan olika luftlager. Om utsläpp sker under inversionsskiktet eller, vid markinversion, i inversionsskiktet kan detta medföra höga förorei marknära nivåer. Tillfälligt kan förningskoncentrationer höjda koncentrationer av föroreningar på flera mils avstånd från föroreningskällan uppkomma. Stagnationstillstånd, dvs. längre perioder med inversion och vindstilla, är vanligast vintertid. Ovanligt höga föroreningskoncentrationer kan då uppkomma, bl. a. i större tätorter. Risken för stagnationstillstånd ökar norrut i landet. Inom vissa s. k. lokalkontinentala områden är klimatet mer kontinentalt än vad som direkt betingas av breddgrad Framställningen baserad på diskusoch höjd över havet. Sådana områden är speciellt utsatta sioner med bl. a. doc. U. Högström, för stagnerande luftmassor och därför olämpliga lokali- Uppsala. seringsområden för industrier med stora luftföroreningsut- 2 Med vindriktningstrekvenser avses hur ofta olika vindriktnlngar föresläpp. På motsvarande sätt torde lokalmaritima områden kommer. från denna synpunkt vara något gynnsammare än andra 3 Ett kontinentalt klimat kännetecknas områden. främst av stora temperaturskillnader näraliggande mellan vinter och sommar, ett maritiml Genom nederbörden tvättas en del av luftföroreningarna klimat av små.

52 E]

Flgur 4:8. Meteorologiska förhållan-

den och spridning av luftföroreningar.

Dlagrammen visar karakteristiska drag i spridningsbilden vid olika temperaturvariationer i höjdled. Fig. A visar s. k. neutral skiktning, dvs.

temperaturen avtar uppåt med ca 1° C/100 m. Sådan skiktning uppträder vid mulet väder och relativt hög

vindstyrka. Röken sprids genom vindbetlngad turbulens och rökply-

men blir därför konisk. Fig. B visar s. k. instabil skiktning, dvs. temperaturen avtar mer än 1° C/100 rn i marknära nivåer. Detta är fallet t. ex. varma sommardagar. Den förhållandevis varma luften nära marken ger en Inverkan av nederbörden i detta ut och tillförs marken!

kraftig turbulens i höjdled, vilket leder beroende av hur ofta nederbörd föreavseende bör vara till en oregelbunden rökplym, som Ju fler nederbörds- »ormar sig». Tillfälligt höga förore- kommer, t. ex. antalet nederbördsdagar. ningskoncentrationer kan då uppträda närhet desto

är i föroreningskällans omedelbara

I närheten av förorenlngskällan. dagarna risken för vidsträckt av luft-

Fig. C visar en stabil skiktning mindre bör sannolikt spridning

med s. k. höldinversion, dvs. tem- år i en viss vara. Ju större nederbörden peraturen avtar med höjden upp till föroreningarna en viss nivå där ternperaturkurvan kan tillföras marken. Detta

punkt desto mer föroreningar

»vänder». Temperaturen börjar där t. ex. har av nickel

dock ej generellt; depositionen tillta med höjden, vllket man kallar gäller

inversion. Det luftskikt i vilket tempe- från den som skulle svara mot visat avvikelse fördelning, raturen tilltar med höjden är det s. k. inverslonsskiktet. Föreligger en höid- nederbördens fördelning?

inversion utgör den ett lock som hindrar Iuftföroreningarna att sprida

sig uppåt. l vissa fall, t. ex. vintertid,

4.3.3 Geografisk översikt

börjar temperaturen tlllta med höiden redan från markytan, s. k. markinver-

som råder i stort en sydlig till sydvästlig

sloner, tig. D. Luftföroreningar Över Skandinavien släpps ut i ett lnversionsskikt sprids I marknära nivåer blir vindriktningarna mer luftströmñ ei ut utan når som koncentrerade

stråk i lnversionsskiktet stora avstånd varierande. Av fig. 4: 9 framgår att vindriktningsfrekven-

från föroreningskällan. inom kustområdena. Det

serna varierar regionalt, speciellt

Källor: Persson, G, Luftförorening och dominerande vindriktningar sett över året

gäller beträffande

luftvård, Stockholm 1969 och Miljö-

vårdsforskning, SOU 1967: 43. men också med avseende på vilka riktningar

som helhet,

dominerar under vinter sommar (för vilka febsom resp. ansetts Västkusten har en

ruari resp. juli representativa).

för vindar, varav ostliga vindar är dominans ost-västliga

vintertid. Vid Öresund blir förhållandena inte lika vanligare På ostkusten däremot och

utpräglade. överväger sydvästliga

till Bråviken med större inslag av nordostliga vindar upp

vindar vintertid. Norrut blir dominansen för nordnordliga vindar såväl vinter- som sommartid.

sydliga påtaglig

Vad inlandets vindförhållanden är variationerna

gäller

l Andersson, T, Small-Scale Variations of Rain caused i Norrland där de kraftiga dalstråken spelar

of the Confaminatlon större, speciellt

by Washout from the Low Layers of se t. ex. Östersund och Storlien, medan

en avgörande roll,

the Atmosphere, Tellus (1969) XXI: 5,

s. 685-692. skillnaden mellan vinter och sommar är obetydlig.

7 Rühllng, Å-Tyler, G, Ecology of Västkusten samt ostkusten från Kalmar till mellersta

Heavy Metals-A Regional and Hls- områden och bör därför Västerbotten är lokalmaritima torical Study, Botaniska Notiser, 1969, vol. 122, s. 257. ha bättre än övriga kustavsnitt,

utspädningsförhållanden

3 väster om Sydlig vind = vind som blåser från fig. 4: 9. Det inre av Småland, området linjen söder (l motsats till sydlig havsström Karlstad-Östersund och en zon från Åseletrakten i Västersom går mot söder).

D 53

Figur 4: 9. Faktorer av betydelse för ventilationskiimatet.

i

Lokalkontinentala områden är sådana områden där den regionala risken för ogynnsamma utspädningsförhål- Ianden och därmed höga föroreningskoncentralioner är större än normalt. För Iokalmaritima områden är denna risk mlndre. Vindriktningsfrekvensen, dvs. hur ofta

i

vinden blåser från olika håll under en viss mätperiod bestämmer i vilka riktningar iuitföroreningarna huvudsakligen sprids. På kartan redovisas vindriktningsirekvensen i åtta riktningar som vindrosor. I centrum av varje vindros är observationspunkten markerad. i en sådan vindros representeras frekvensen av t. ex. sydlig vind, d. v. s. vind som blåser från söder, av avståndet (enligt den angivna skalan) mellan observationspunkten och vindrosens spets rakt söder om denna punkt. En långsmal vindros innebär att vissa vindriktningar är vanligare än andra. På kartan har vindriktningsfördelningen för februari resp. juli månad under mätperioden 1931-1960 redovisats. Av vindrosen för Umeå framgår t. ex. att sydliga vindar i juli är vanligare än andra vindar. Detta innebär att rökutsläpp då huvudsakligen kommer i att spridas norrut. På detta sätt ger i vindrosorna för olika orter informa- . tion om i vilka riktningar utsläpp av á luftföroreningar huvudsakligen kan 3 spridas. i 3

20 40 °/o i

:CE

i Vindriktningsfördelning 1931-1 960, februari

t

Vindriktningsiördelning 1931 -1960, juli a

l2 Lokalmaritiml område -

Lokalkontinentalt område

Källor: Atlas över Sverige, blad 25-26, Temperatur, humiditet och Taesler, R, Tabeller ur Klimatdataboken (manus).

FAS

bt

_ 62m S 01 so vw...

.kr

my 1 ouo 11D i 21m 01 am

till i Norrbotten som lokal-

botten upp Pajala erbjuder

förutsättningar än kontinentala områden ogynnsammare andra områden. Vad nederbörden beträffar visar kartan över antal regnkartan över årsnederbörden stora likdagar per år och skillnaderheter, se fig. 4: 10 och 4: 11. De väsentligaste

Figur 4: 10. Antal regndagar per år Figur 4: 11. Årsnederbörd. 1911-1940 med å 1 mm nederbörd. Medelvärden 1931-60. Källa: Atlas över Sverige, blad 33-34. Källa: Det moderna Sverige. Landet. Stockholm 1969. Regn- och irostdagar, solskens- Vld iämförelse mellan tig 4: 10 och timmar, nederbördens och temperaturens variabllilel, lslörhállanden, lig 4: 11 bör observeras att redovisl ningen avser skilda tidsperioder. temperaluren I Stockholm 1756-1963.

l

mindre än 90 dagar/är mindre än 500 mm/år

E

90 -100 dagar/år 500-600 mm/år j

l E

100 -120 dagar/år 500-300 mm/år

^ 120 -150 dagar/âr 300-1 200 mm/å, - -

mer än 150 dagar/år över 1 200 mm/ár - i

E] 55

z _-

na är det förhållandevis stora antalet norr om regndagar Vänern och den förhållandevis nederbörden höga längs södra norrlandskusten. Nederbördsklimatet innebär risker för ett kraftigare nedfall av inom föroreningar (deposition) de västra delarna av sydsvenska höglandet än på andra håll i landet (med för undantag fjällkedjan).

4.3.4 överväganden och synpunkter

Någon samlad redovisning av ventilationsklimatet i landet finns inte. För en översiktlig fysisk samhällsplanering är detta en stor brist genom att till eventuelhänsynstaganden la variationer i ventilationsklimatet blir ytterst osäkra. Verksamhet pågår vid SMHI* och institutiometeorologiska nen vid Uppsala universitet för att bättre klarlägga de faktorer som betingar ventilationsklimatet. Det är önskvärt att denna verksamhet till en allmän vidgas översikt över ventilationsklimatet i landet. Därvid bör även en koppling till den geografiska av fördelningen föroreningsnedfallet ske. I brist på en samlad är det från den översiktredovisning liga fysiska samhällsplaneringens utgångspunkter mest angeläget att få fram ett bättre underlagsmaterial vad gäller förekomsten av inversioner i olika delar av landet och sammanställningar av vindriktningsfrekvenser inom nivåerna 50-300 m över markytan där de större förorepunktvisa ningsutsläppen till luft sker. Det är vanskligt att på grundval av nuvarande material dra långtgående slutsatser beträffande skilda lokaliseringsförutsättningar. Ventilatibnsklimatet ensamt är inte tillräcklig grund för sådana ställningstaganden. Man bör också följa föroreningarnas konsekvenser genom hela systemet luft-mark-sötvatten-hav. Ventilationsklimatets varierande förutsättningar bör knytas samman med markens geografiskt varierande med varierande egenskaper, biologiska förutsättningar och med geografiskt varierande vatten- och avrinningsförhållanden. Om man tar hänsyn enbart till och nedervindriktningsbördsförhållanden torde emellertid ganska bestämt kunna sägas, att kustanknutna industrier med utsläpp av ämnen som kan ge upphov till en allvarlig påverkan av marken, t. ex. svaveldioxid och kväveoxider, inte bör till förläggas västkusten utan hellre till ostkusten från östra Blekinges del och norrut. I det senare fallet förs huvuddelen av dessa ämnen ut över där t. ex. havsområden, försurningseffekterna är vilket vid västkustlokalisenegligerbara, ej är fallet l Sveriges meteorologiska och ring. hydrologiska institut.

56 E

4.4 Markens och vegetationens miljöegen-

skaper och föroreningskänslighet

4.4.1 Bakgrund

Marken innefattar och samt i desjordarterna berggrunden sa förekommande vatten med lösta ämnen, gaser och le-

vande organismer. Marken är inte bara en yta att bygga, odla eller utöva andra verksamheter Den har också en på. funktion som filter och buffert, främst kanske mot väsentlig som den aktiviteten för med de luftföroreningar mänskliga I den funktionen är marken den mest sammansatta sig. av alla. Det finns ett otal ekologiska reglemiljöfaktorn som forskningens nuvarande nivå inte ringsmekanismer på är till genomarbetad helhetsmodell sammankopplade någon av marken som ekosystem och i vilken regleringsmekanismernas för störningar som en väsentlig känslighet ingår del. Det är först mot 1960-talets slut som ekologer bör-

med de omfattande som ett sådant mojat arbeta uppgifter dellarbete innebär, bl. a. inom ramen för internationella med dess till inbiologiska programmet (IBP)1 kopplingar ternationella dekaden (IHD)2 och andra inhydrologiska ternationellt forskningsprogram. Från svenska organiserade sida har man i första hand satsat på studier av ekologers och tundran som ekobarrskogen, lövskogen, myrmarken

system. Vissa finns vilka, även utan en ekoforskningsresultat totalmodell av marken men kopplade till varandra, logisk beträffande martyder på allvarliga utvecklingstendenser kens status från ekologisk synpunkt. Exempel på forskningsprojekt som gett sådana forskningsresultat är de karteringar

av i som från 1960-talets början utförts jordmån skogsmark l Internationella biologiska program- i samband med riks-skogstaxeringen, det atmosfärkemiska met är ett år 1964 startat internatio- med nätet från 1950-talets början och dess vidareutveckling nellt B-árigt samarbetsprojekt nätet (YM-nätet). Ett första som syftar till att starta och samordna det yt- och markvattenkemiska forskning rörande »den biologiska samman informationer från dessa och försök att koppla grunden för produktivitet och mänsklig välfärdu. andra undersökningar som en del i den studie av föringår 3 Internationella hydrologiska surningsproblemen som från svensk sida utarbetats inför dekaden är ett av Unesco år 1965 FN-konferensen 1972 rörande den mänskliga miljön?startat 10-årlgt prolekt avsett att utveckla vetenskapen om världens studier av detta slag som beaktar fler för Fördjupade vattenresurser, hydrologin. markens faktorer utgör en miljöegenskaper betydelsefulla 3 Air Pollution Across National Boundarles. The impact on the förutsättning för att bl. a. en fortsatt fysisk riksplanering Environment of Sulphur in Air and som helhet ett mer skall kunna beakta markmiljön på Precipitation, Rapport till FN:s generalsekreterare utarbetad under adekvat sätt än som Varit möjligt i denna promemoria. ledning av professor B. Bolin, I det ett urval faktorer av betydelse Stockholm 1971. följande presenteras

L: 57

med avseende på marken som Mot miljöfaktor. bakgrund

av vad som anförts i det föregående är det naturligt att dessa

faktorer inte har kunnat vägas mot varandra.

4.4.2 Viktiga faktorer

Avgörande för markens sätt att reagera av på störningar

olika slag är tillgången på växtnäringsämnen, bl. a. kalium,

kalcium och fosfor i den ursprungliga jordarten samt kvä-

ve och buffrande* ämnen som vegetationen med. bidragit

Större tillgång på dessa ämnen ökar markens motstånds-

kraft mot störningar. Tillgången på dessa ämnen bestäms

ytterst av berggrundens innehåll av dem samt av jordarzs-

typen. Finkorniga jordarterg, t. ex. med stort inslag av mjä-

la och ler, ger bättre näringstillgång än grövre jordarter

(s. k. lätta jordar), som domineras av sand och grus, dels

genom en större kontaktyta, dels genom mindre vatten-

genomsläpplighet och åtföljande risk för Moränurlakning.

områden3 under högsta kustlinjen (HK)4 är ofta svallade

eller vattenbearbetade och har därvid berövats en stor del

av sitt finkorniga material. Detta nägör dem i allmänhet

ringsfattigare än moränområden över HK (det finkorniga

materialet finns här kvar) vilka till sin näringsstatus huvud-

sakligen är beroende av En berggrundens sammansättning.

stor nederbörd förstärker risken för urlakning av närings-

ämnena. Speciellt gäller detta i s. k. humida områden, dvs.

områden där i förhållande till nederbörden avdunstningen

är Ett i nederbörden innebär ringa. lågt pH i princip en

starkare urlakning av väsentliga än neutrala näringsämnen eller Bullrande ämnen är ämnen som höga pH-värden. motverkar förändringar av surhets- Dessa faktorer är också betydelsefulla för den naturliga graden (vätelonkoncentratlonen) i

vegetationens karaktär. Denna påverkar i sin tur sina lösningar. egna av det ma- 3 Kornstorlekar I olika jordarter. förutsättningar genom sammansättningen

terial den producerar. t. ex. or- Barrskogar producerar partikeldiameter

ganiskt material, såsom bark och barr, vilket vid sin ned-

Block 20 cm brytning ger surt reagerande ämnen och därmed förutsätt- Sten 20 cm -2 cm ningar för en av markens På urlakning näringsämnen. läng- Grus 2 cm -2 mm re sikt leder detta till minskad tillväxt Sand 2 mm -0,2 mm och ändrade art- Grovmo 0,2 mm -0,06 mm bestånd av både och växter. djur Lövskogar ger däremot Finmo 0,06 mm-0,02 mm mm i regel mer basiska nedbrytningsprodukter med större till- Mjäla 0,02 mm-0,002

gänglighet för växterna av 3 Morän är en osorterad blandning viktiga näringsämnen. Därigeav icke rundat material i olika kornnom bör lövskogsområden också ha större än möjligheter storlekar.

att motstå barrskogar försurning. Lövskogar erbjuder ock- 4 HK är den högsta nivå havet nått

så bättre än att upp till efter den senaste nedmöjligheter barrskogar klara andra slag isnlngen. av luftföroreningar genom sitt lövavfall. årliga 5 På ett markstycke som iriläggs

J0rdmånen5 blir så småningom det tar det 40-70 år l södra Sverige, uttryck samspelet mellan alla dessa faktorer kanske 800 år i norra Sverige innan tar sig i den översta delen av jordmánen nybildas.

58 [j

Flgur 4: 12. Podsolprofil. Förna Podsoljordar har en skiktad upp- Förna byggnad. Ytskiktet utgörs av döda växtdelar och delvis nedbruten Mår organisk substans, förna resp. mår, med låga pH-värden (3,5-4,5). övergångsskikt Mull Därunder ligger ett på växtnäringsämnen urtvättat sklkt, blek- Blekjord innehållande övergångsskik jorden, huvudsakligen övergångsskikt kvarts. Längre ned har vissa av de ämnen som urlakats ur blekiorden ut- _ Anrikningsskikt fällts, främst järn, vllket ger detta Rostgord skikt dess färg, rostjorden. Djupare övergångsskikt ned ligger av iordmånsbildnlng föga påverkat underlag samt berggrunden. Figur 4: 13. Brunlordsprofil. Brun- Underlag Underlag

jordar saknar en utpräglad skiktning. Den översta delen består av döda växtdelar och delvis nedbruten orga- Berggrund Berggrund nisk substans blandad med mineraljord, lörna resp. mull med Brunjordsprolil Podsolprofil relativt höga pH-värden (6,0-7,0). Mullskiktet övergår nedåt successivt i den del som kemiskt sett är ett anrikningsskikt. Därunder ligger underlaget och berggrunden. där nemarken. i barrskogar eller

Podsoljordar uppstår

Källor: Sjörs, H, Ekologisk botanik.

derbörden är stor eller näringstillgången liten, se fig. 4: 12.

Biologi 10, Uppsala 1971, Stälfelt, M, Växtekologi, Stockholm 1960 och är stor, ne-

blir resultatet där näringstillgången Brunjordar

Troedsson, T, Marken bortglömd

faktor i miljödebatten, Forskning och derbörden ej alltför hög eller vegetationen basproduceran-

framsteg 1971: 5. främst och se fig. 4: 13.

del, dvs. i lövskogar gräsmarker, bör med till vegetation och Brunjordsområden hänsyn

markförutsättningar i allmänhet vara motståndskraftigare

mot än Genom den mångsidiförsurning podsolområden.

och individrikare markflora och markfauna som brungare är att bryta ned t. ex. biocider

jordarna rymmer förmågan och andra också större än hos podsoljordar.

föroreningar De svenska anses i allmänhet vara instabila

brunjordarna och kan därför lätt övergå i surare podsoljordar. ganska När då försuras innebär det att organismerbrunjordarna

nas individ- och artantal minskar. Därmed minskas deras

att ned både material och olika

förmåga bryta organiskt

av Detta innebär bl. a. att olika nä-

typer föroreningar.

inte för i samma takt

ringsämnen frigörs växtproduktion

som I är redan an-

tidigare. podsoljordar nedbrytningen

till Påverkan av av oli-

passad en sur miljö. nedbrytningen

tillförsel av sura ämnen torde därka slags material genom för vara I den mån marken inte förmår neutralisera ringa. tillförda t. ex. sådana som följer med nederbörden, syror, leda till av och vat-

kan detta en försurning grundvattnet

erbjuder större risker för

tendragen. Podsoljordområden detta än brunjordsområden.

Detta innebär att vegetationen ger

en basrik förna (fig. 4: 12), vilket medför relativt höga pH-värden.

D 59

4.4.3 Geografisk översikt Figur 4: 15. Jordartskarta över Sve-

rige. Fig. 4: 14 visar att speciellt Kartan visar huvuddragen i jord-

näringsfattiga berggrundsom-

råden förekommer i östra arternas fördelning (utom isälvsmate- Småland och i nordvästra Darlal och torv). Under högsta kustlarna-södra Härjedalen. Även stora delar av Västsverige linjen (HK) förekommer alla större sedimentjordsområden. Enstaka

har en överlag näringsfattig berggrund. mindre områden kan dock

Fig. 4: 15 visar av jordarternas förekomst förekomma ovan HK. Under HK kan

huvuddragen

i Under moränen vara bearbetad av havets

Sverige. högsta kustlinjen förekommer huvuddelen

brännlngar (svallad) och det fin-

av de sedimentjordar som är mot försur- korniga materialet ofta bortspolat motståndskraftiga

eller omlagrat. Havets bearbetning av

ning (moränlera, lera, mjäla och finmo). De stora områ-

terrängen anses också vara en

dena med sedimentjordar som är mot väsentlig orsak till de stora områden känsliga försurning

är likaledes i huvudsak med kalt berg som markerats i vissa knutna till områden under högsta kustområden. En jämförelse med

kustlinjen. Sådana finns i större i området berggrundskartan, fig 4: 1 visar moomfattning

väster ränlerornas (moränlera är en mycket

och söder om Vättern, på hallandskusten, vissa de-

Ierrik morän) samband med

lar av Kristianstadslätten, fig. 4: 16. På norra västkusten kambrosiluren och antyder därmed

och ostkusten från jordarternas beroende av berggrun-

på Östergötland till mellersta Uppland

den.

förekommer kalt berg i stor 4: 16. Desomfattning, fig. Varje jordart innebär speciella förut-

sa områden är därför mycket för och sättningar för skilda verksamheter.

känsliga försurning

Moränlerorna och andra finkornlga andra immissioner, eftersom marken inte kan ta hand om jordarter är gynnsamma för jord- och de tillförda sätt som i andra skogsbruk (näringsrika, Iättbearbe-

föroreningarna på samma om-

tade). För industri är främst vissa

råden och föroreningarna därför efter kort tid kan nå vat-

Iertyper och sand av intresse. tendragen. Jordarternas relation till storskaliga terrängformer kan ge vissa områden ett speciellt intresse. Främst gäller detta älvdalar, som nedskurna i omgivande terräng har sedimentjordar på sin botten. Genom de kontraster detta ger i kombination med inslaget av vatten är områdena av intresse för - utöver jord- och skogsbruk - rörligt friluftsliv och fritids-

Figur 4: 14. Näringsfattlg berggrund. Näringsinnehållet l berggrunden återspeglar sig i jordarterna och påverkar därigenom markens bördighet och förmåga att motstå försurning. . .i Tydligast är detta samband där marken består av morän, särskilt där moränen ej förllyttats längre sträckor vid

_Åiáøl

sln bildning. Otydllgast är sambandet ,AV g där marken utgörs av lera, vllken kan ha bildats på stora avstånd från den Mycket näringsfattig berggrund som ytterst levererat Ierberggrund. materialet.

Källa: Atlas över Sverige, blad 9-10. Närlngsfatflg berggrund. Bergarternas betydelse för markens bördighet.

bebyggelse. Till denna typ av områden är också ofta knutna intressen från vetenskaplig och kulturell naturvård och kulturminnesvård. Samtidigt är sedlmentiordarnas gränslinie mot vatten känsliga för påverkan från vattenregleringar (risk för erosion och vattengrumllng). De sandiga iordarna är speciellt känsliga för markslitage. Områden där kalt berg förekommer i stor omfattning ger l vissa fall upphov till en eftertraktad naturtyp. Detta gäller dels där småbrutna sådana områden möter vatten, dvs. våra stora skärgårdsområden, dels där berggrunden ger en flack, geologiskt ostörd yta, dvs. stora delar av Öland (bl. a. Stora Alvaret) och Gotland. Förekomsten av kall berg eller mycket tunt iordtäcke gör områdena känsliga för markslltage (hällmarker med ömtållg vegetation). Den begränsade förekomsten av lordtäcke innebär att en naturlig buffert mot föroreningar saknas och att dessa områden därför är mycket känsliga för föroreningar.

Morän (i huvudsak)

:l

Moränlera -

Lera, mjäla, finmo sedi_ ment Sand, grovmo ”mer och älvsedlment Kalt berg, delvis med tunt moräntäcke. l fjällen kalfläll Högsta kustllnlen (HK)

E

Källa: Atlas över sverige, blad 15-16, Jordarterna och Sømme, A (red.), A Geography of Norden. Bergen 1968.

»s \ _ _ 42.42% _ ä _ § ä 419 | 51F)1 um | 71m1 am l sm I 000 I nu I :wo l _°1_ gym _u_a_›_

Figur 4: 16. Figur 4: 17. Flgur 4: 18.

Områden med stort inslag Kalkrlka jordarter Områden med årsnederbörd

E av lätta jordar (sand, över 800 mm (1931-1960)

isälvsgrus) Kalt berg eller tunt Kalkrik berggrund moräntäcke. Fjällkedjan Källa: Det moderna Sverige, Landet, Stockholm 1969. ej redovisad.

Källa: Atlas över Sverige blad 15-16, Jordarterna

Förekomsten av kalkrik berggrund som bidrar till hög

motståndskraft mot av fig. 4: 17 . Jord-

försurning framgår

arter som genom inlandsisens inverkan fått kalktillskott från den kalkrika och är

berggrunden därigenom motståndskraftiga mot försurning också av fig. 4: 17. framgår Nederbörden är på västsidan av sydsvenska

höglandet och i västra delen av

fjällkedjan ogynnsamt hög från urlaknings- och försurningssynpunkt, fig. 4: 18. Detsamma

gäller för humida områden, dvs. västsidan av

sydsvenska

höglandet och områden i Dalsland, Värmland och Dalar-

na, fig. 4: 19. Från bör noteras en bård

vegetationssynpunkt av rena barrskogsområden på randen av sydsvenska höglandet

(utom i dess norra del), fig. 4: 20. Dessa områden

ligger på näringsfattig berggrund och till stor del på sandiga

62 D

Figur 4: 19.

Särskilt humida områden. Flällkedian ej redovisad.

Blandskog Källa: Tamm, 0, Studier över klimatets humidltet l Sverige. Skogshögskolans skrifter nr 32 (1959). Barrskog -

Källa: Atlas över Sverige, blad 43-44. Vegetationsregioner och floraelement.

vilket innebär att risken för försurning är stor.

jordar,

Dessa områden är också för slitage än andra

känsligare

områden. De största ligger emellertid

barrskogsområdena i norra Sverige. Även dessa områden är till stor del känsliga

för Mot luftföroreningar motståndskraftiga lövförsurning. förekommer i Skåne och södra Blekinge

skogsområden

samt lokalt och Dessa områ-

på Billingen östgötaslätten. den är också tåliga från slitagesynpunkt. Som tidigare anförts utgör jordmånen i mycket en produkt av här nämnda faktorer. Brunjordar har i

övriga betraktats som motståndskraftiga mot sura ämnen,

princip

också andra Fig. 4: 21 visar att men slag av föroreningar. delen centrala delar av Småland och norra av västkusten,

Stockholmsområdet skulle ha som jämfört med övjordar

delar av landet vore toleranta. Å andra sidan skulle riga

E] 63

l

ln , um 1 210 :to: w sm 6.5. m4: am N om. V w l ;M WN) l Figur 4: 21.Sveriges jordmåner. non »u 00m orm ä Kartan vlsar en sammanställning av skogsiordmåner enligt datamaterial insamlat sedan 1961 i samband med riksskogstaxeringen. I princip har

brunjordsområden (mörkare ytor i i

kartan) större förmåga att motverka effekter av sura ämnen och andra luftföroreningar än vad podsolområden har (ljusare gråtoner i kartan). Utöver jordmånsförhållanden beror dock denna förmåga på andra faktorer, bl. a. nederbörds- och temperaturkllmaf, iordtäckets tjocklek, jordarfstypl, i jordarten ingående bergartsmaterial och grundvatten- I rörlighet. Detta innebär l sln tur att . förmågan att motverka effekterna av q luftföroreningarna varierar, t. ex. i mellan olika bruniordsområden. å Källa: Troedsson, T, Sveriges jord-

i

måner och deras betydelse för samhällsplaneringen, clvildepartementet, förarbeten för fysisk rlksplanering,

underlagsmaterial nr 17, Sigling, A- i

Troedsson, T-Wiberg, M, Preliminär i

karta över Sveriges skogsjord- 5 måner 1:1 milj. 1969. E l

E] kartlagd mark

E

Podsol, stark, ev. mycket stark (blekiord mer än 6 crn: frekvens mer än 50 °/o)

.fy Podsol, medel (blekiord mindre än 6 cm: frekvens - 50-67 °/o)

Podsol, svag (blekiord mindre än 6 om: frekvens mer än 67 °/a)

Podsol, medel (blekiord mindre än 6 cm: frekvens 50-67 °/n, brunjordsfrekvens 10-49 °/o)

Podsol, svag (blekiord mindre än 6 cm: frekvens större än 67 °/o, brunjordsfrekvens 10-49 °/o)

BrunJord och sådana podsol-

2 områden där brunjord

förekommer med större frekvens än 50 °/o.

210 1 :Wi T ME) I sin l 640 l 7(H›A OlKYl 1lLl l IfM) llNl Figur 4: 22. Markens känslighet för n i 14m g _. ä å § sura ämnen. 31 Kartan är baserad på en samman- --Im ställning av faktorer med ogynnsam inverkan på markens förmåga att JO motstå sura ämnen och andra luftföroreningar. 19 De faktorer som betraktats som ogynnsamma är berggrundens näringsfattigdom, förekomst av lätta jordar (sand, isälvsavlagringar), förekomst av kalt berg eller tunt jordtäcke, dominans av rena barrskogar samt hög humiditet. En korrigering har skett av dessa faktorer med faktorer som gynnar motståndskraften mot sura ämnen. De faktorer som därvid beaktats är förekomst av kalkrika resp. finkorniga jordarter. Sammanvägningen av alla dessa faktorer är mycket osäker. Barrskogsfaktorn och kalkpåverkan på lätta jordar har getts mlndre tyngd än övriga faktorer. Källor: Enl. tig. 4: 16, 4: 17, 4: 19, 4: 20. Troedsson, T, Skogsmarkens hydrologi. Inst. för skogiig marklära, Skogshögskolan. Publ. nr 40 1965. Troedsson, T, Skoglig markkarterlng som grund för bedömning av bördigheten. Inst. för skogiig marklära, Skogshögskolan. Publ. nr 43, 1966.

Mot försurande ämnen känsliga områden.

Mot försurande ämnen mycket känsliga områden.

Mot försurande ämnen extremt känsliga områden.

1955 1965 1970

0 -10 mg vätejoner/mz Flgur 4: 23. Syranedtall genom

S nederbörd.

Årllgt nediall av syra genom neder- 10 -20 mg vätejoner/m? börd uttryckt i mg vätejoner per m7. Siffrorna hänför sig inte till det verkliga utfallet för respektive år over 20 mg vätejoner lm* utan hänför sig till tendenskurvor, som uppritats på hela datamaterialet. Källa: Alr Pollution Across National Boundaries. The Impact on the nordvästra Environment ot Sulphur in Air and bolmenområdet, Dalarna, Västerbottens kust- Preclpitation. (Rapport till FN:s land samt mindre områden i Norrlands inland vara generalsekreterare, utarbetad under speciellt ledning av prof. Bert Bolin, Stock-

känsliga.

holm 1971.) Brunjordsområdet i centrala Småland saknar dock

många av de naturliga brunjordsförutsättningarna, ty berggrunden är näringsfattig och jordarna Området sandiga.

torde därför i själva verket vara

mycket känsligt för produktionsnedsättande försurning. Likartade förhållanden

torde gälla vissa andra områden. En av var de i det

sammanställning föregående redovi-

sade ogynnsamma faktorerna sammanfaller visar också det-

ta, fig. 4: 22. Brunjordsområdet i Bohuslän är ogynnsamt från försumingssynpunkt (kalt berg, basfattig berggrund och svallad morän), liksom centrala delar av östra Småland

(barrskogar på basfattig berggrund med stort inslag av sandiga jordar). Bråvikenområdet (stort inslag av kalt berg och basfattig berggrund, som dock av visst kompenseras

är ett annat område

kalkinslag) som synes ha ogynnsam-

mare egenskaper än vad

jordmånskartan, fig. 4: 21, antyder. Däremot är sydvästra Skåne, södra och mellersta

Öland, Gotland samt östgötaslätten och västgötaslätten områden där flera sammanfallande faktorer

bestyrker de gynn-

66 E]

Skogsiordarnas pil-värden Basmättnadsgrad i skogsmark

pH över 4,0 Basmättnad över 20% Figur 4: 24. Skogsiordarnas pH-värden

E .i

5 cm under ytan.

Kartan är baserad på ca 200 prov- pH 3,4-4,0 Basmättnad 10-20 “lo tagningspunkter. Normala pH-värden för brunlordar är 6,5-7,0 för podsoler under 4,5 (Troedsson). pH under 3,4 Basmältnad under 10 °Io

Källa: Air Pollution Across National Boundaries. The Impact on the Environment ot Sulphur In Air and Precipitation. (Rapport till FN:s gene-

ralsekreterare, utarbetad under samma förhållanden som jordmånskartan anger.

ledning av prof. Bert Bolin. 1971.) utbildade under

Jordmånerna i Sverige är emellertid

Troedsson, T, Marken som bortglömd ekologisk taktor. Forskning och helt andra än de som råder i vad luftför-

betingelser dag

framsteg 1971: 5.

oreningarna beträffar. F ig. 4: 23 visar något av utveckling-

i en under de två sista decennierna. Av kartorna framgår

Figur 4: 25. Basmättnadsgraden skogsmark. att nederbörden har ökat och drabbat

syranedfallet genom

Kartan visar basmättnadsgraden allt större områden. (mängd positiva ioner adsorberade

till jordpartiklar i procent av vad En studie av pH-värden 5 cm under ytan i skogsmar-

som totalt kan adsorberas) i skogs- västkus-

ken, fig. 4: 24, visar att brunjordsområdena på

marken 5 cm under ytan. Kartan är

baserad på ca 200 provtagningspunk- ten, i nordöstra Blekinge och Närke har för brunjordar

ter. Basmättnadsgraden är mindre än Detta är ett tecken att markens na-

10 °Io och mäitnadsgraden för väte- mycket hög surhet. på motståndskraft mot försurning är på väg att förloner således större än 90 °/o längs turliga

Skandinaviens sydvästra kust. av att beträffan-

brukas. Detta understryks mättnadsgraden

Källa: Se tig. 4: 24. i de

de basiska ämnen i skogsmarkernas ytskikt är liten områden som har fig. 4: 25. Förmågan att låga pH-värden,

neutralisera är därmed till stora de-

ytterligare syranedfall

lar förbrukad i detta skikt. Enligt rapporten skulle, om nu-

varande tendenser fortsätter, detta kunna leda till ett pro-

duktionsbortfall i södra Sverige på 10på skogsmarken

15 0/0 år 2000 jämfört med i dag.

Det är emellertid inte bara produktiviteten i markområden som hotar att drabbas utan även sjöar och vatten-

E] 67

Figur 4: 26. pH-värden I sjöar och vattendrag. pH-värden I sjöar och vattendrag ca två månader efter snösmältnlngen 1965 resp. 1970. Kartorna är baserade på omkring 1 000 provtagnlngar. Källa: Odén, S.-Ahl, T., Försurnlngen I skandinaviska vatten, Ymer 1970.

pH över 7,4

7,4-7,0

7,0-6,6

6,G-6,2

6,2-5,8

pH under 5,8

l

drag. När marken inte längre förmår buffra tillförda

syramängder kommer detta att resultera i sänkta pH-värden i markvattnet. Detta får konsekvenser som man kan

ana men i dag inte kan uppskatta kvantitativt. Sålunda ökar lösligheten för olika tungmetaller, t. ex. kvicksilver och bly, vilket innebär ökade risker för i ekostörningar systemen bl. a. genom anrikning i näringskedjorna och därmed sammanhängande risker även för människan.

Utsläp-

pen av dessa ämnen kan därigenom bli allvarligare i samband med försurning. Försurningen minskar också så att det kvävebindningen på näringssvaga marker kan uppstå ännu större näringsbrist. Genom försurningen ändras också nedbrytningsförloppet i marken till lägre intensitet, vilket bl. a. begränsar tillgången på näringsämnen.

När det sura markvattnet så till

småningom övergår ytvatten påverkas sjöar och 4: 26 visar vattendrag. Fig. pH-situationen i sjöar och vattendrag åren 1965 och 1970

ca två månader efter Jämför man situa-

snösmältningen.

tionen de båda åren finner man - trots att de klimatiska

förutsättningarna år 1970 gynnade höga pH-värden - att

delar av Småland och Halland försurats, att delar

övriga av Västsverige och Småland behållit sina värden och att

resten av landet hade en gynnsammare år

pH-situation

1970 än år 1965. De områden som mellan åren 1965 och 1970 har oför-

ändrad eller försämrad pH-situation sammanfaller till sto-

ra delar med de områden som också har de sämsta förut-

68 E]

sättningarna att motstå försurningen, jämför fig. 4: 22. Det är också samma områden som har onormalt låga pHvärden och låg mättnad på basiska ämnen, fig. 4: 24 och 4: 25. västkusten visar allvarliga tendenser. Detaljstudier på Av 314 studerade hade 113 än vilket

sjöar lägre pH 5,

är ett värde som innebär att fiskarna är allvarligt hotadeÅ Detta kan delvis vara resultatet av lokalt speciellt ogynnsamma förutsättningar att motstå försurning, men sannolikt även närheten till industrier med utsläpp av sura spelar in. Det visar sig att dessa förhållanden är luftföroreningar koncentrerade till vissa områden, belägna i den dominerande vindriktningen i förhållande till större industricentra? kan motverkas med kalkning, men man Försurningen vet ännu ganska litet om effekterna av detta, speciellt på Viss risk kan t. ex. att felaktiga förhållansjöar. föreligga den mellan uppstår och att kalkningnäringsämnenas joner en därför inte får full avsedd effekt. Plantering av lövträd kan också motverka försurningen genom deras förmåga att tillföra ett basrikare material till marken. Det är organiskt dock ovisst om detta är tillräckligt med dagens försurningstendenser. Att så skulle vara fallet antyds av att de ej översta 10 cm i mullagret i Dalby Söderskog (ädellövskog) försurats med 1 pH-enhet sedan 1935.3

4.4.4 överväganden och synpunkter

Trots bristen samlad om marken förefaller vispå kunskap sa slutsatser med avseende industrilokalisering kunna på dras. Oavsett effekten av ovan angivna metoder att motverka en förefaller det mest ändamålsenligt med hänförsurning förhållanden att söka lokalisera insyn till markekologiska med av sura luftföroreningar till de dustrityper utsläpp mot försurning mest motståndskraftiga områdena. Även om hälften av syranedfallet i Sverige är av utländskt innebär industrier med sura utsläpp en allursprung nya av den internationellt givna sivarlig regional skärpning tuationen. Detta och den påverkan som redan finns på l Dickson, W, pH-silualionen i Väst- dit av industrier med utvästkusten gör förläggning nya kustsjöar november-december 1970, Statens naturvårdsverk 1971, stencil. av sura besvärande från naturmiljösläpp luftföroreningar 7 Almer, B, Preliminär redogörelse lör Om man vid en mera allsidig bedömning komsynpunkt. lörsurningens lnverkan på ilskbemer fram till att av sådan industri till väststånd I västkustsjöar, Flskerlstyrelsen en lokalisering 1971, stencil. kusten bör ske, förefaller kuststräckan Göteborg-norra 3 Uppgift från lll. Ilc. L. Lindgren, Halland vara den minst ogynnsamma från försurningsavdelningen lör ekologisk botanik vid Lunds universitet. synpunkt.

E] 69

Även de västra delarna av kan anses Figur 4: 27. specifik avrinning. blekingekusten mindre väl lämpade för industrier med försurande luftför- Normal årsavrlnning 1931-60 i I/s, km*, dvs. nederbörd minus avdunstoreningar. Motivet för detta är att föroreningarnas regionaning. Medeivärdet för landet som la spridning skulle drabba de mycket känsliga områdena i helhet är ca 14 I/s, km*. 10 I/s, km* motsvarar en 315 mm hög vattenpelare norra och sydöstra Småland, som redan Blekinge i dag är per år. på väg att försuras. En ytterligare försurning av dessa omunder 8 I/s km*

råden innebär produktionsbortfall i högproduktiva skogs- E

områden och därutöver bl. a. risk för skador på Mörrums- 6-8 I/s km*

åns laxbestånd. Mörrumsån har i dag tidvis pH-värden om- E3

kring 6 och har under 1960-talet försurats med ca 15 % 8-10 l/s km*

per år (laxyngel klarar lägst pH 4,5-5). E]

Stora delar av sydsvenska höglandet synes från marksyn- 10-14 I/s km* punkt vara känsliga för nedfall av sura luftföroreningar. I västra och nordvästra Dalarna förekommer Bergslagen 14-30 I/s km* områden av samma ogynnsamma karaktär. Stora delar av _

inre Norrbotten är också känsliga för försurning, bl. a. över 30 I/s km* i anslutning till malmfälten. Med hänsyn till extrema kli- _

matförhållanden kan en ytterligare här få allförsurning vattendelare mellan

varliga effekter, bl. a. på vegetationen. Detta innebär att E Östersjön och

Västerhavet utsläpp av försurande ämnen från i ananrikningsverken till malmfälten sikt kan vara ett Källa: Tryseiius, O., Runoii Map of slutning på allvarligt hot Sweden, Average Runoii tor the mot miljön. Period 1931-1960, SMHI, Medd. Ser C Bättre än andra håll nr 7, 1971. förutsättningar på att stå emot föroreningar av försurande karaktär främst i föreligger Skåne samt på Öland och Gotland, men även andra jordbruksbygder har gynnsammare än förutsättningar övriga delar av landet. i

Av redovisningarna i det att föregående framgår betydande forskningsarbete måste utföras innan väl under-

byggda slutsatser kan dras om variamarkegenskapemas tion. Sakläget skulle kunna förbättras vissa forskgenom ningsåtgärder, som här uppförs punktvis.

E] Den information, som i dag finns beträffande marken och dess bör samordnat

miljöegenskaper utvärderas till nå-

gon form av en markmiljöatlas, i vilken även inbiologisk formation, t. ex. och viltbonitevegetationskartläggning ring* bör ingå.

E] De jordmånskartor som växer fram ur riksskogstaxeringens material bör utvärderas med översiktligt hänsyn till markens lämplighet för olika verksamheter. Det ma-

terial, bl. a. jordprover, som insamlas i samband med

riksskogstaxeringen bör också analyseras med avseende på utvecklingstendenser, bl. a. sådana med konsekvenser för

samhällsplaneringen. i:) Det kan på lång sikt vara olämpligt att samlokalisera in- Bonitering innebär bestämning av dustri, som till luften släpper ut sura ämnen, med industri produktion per ytenhet.

70 E]

som av i luften. Denna fråga bör gör utsläpp tungmetaller

närmare undersökas.

[j För de industrilägen som aktualiseras för miljöstörande industri bör konsekvenserna från markekologisk synpunkt

utredas. I samband med industrilokalisering bör särskilda och startas samma sätt

allsidiga miljöforskningsprogram på som skett beträffande i Stenungsund. Det vattenrecipienten är angeläget att sådana beaktar hela miljön och

program de samband som råder mellan luft, mark, vatten och de levande Sådana forskningsprogram skulle

organismerna.

leda till att konsekvenserna av industrilokaliseringar bättre kunde förutses och därför kunde vidtas i tid

åtgärder

för att motverka icke önskade konsekvenser. Finansieav bör helt eller delvis kunna

ringen forskningsprogrammen åläggas industrin i fråga.

4.5 sötvatten

4.5.1 Bakgrund

»Utan vatten kan liv inte finnas. Vatten är en oskattbar till-

gång för all mänsklig verksamhet.»1 sötvatten i sjöar och vattendrag betingas Tillgången på i stort av de faktorer som behandlas i föregående avsnitt,

i första hand nederbörd och landformer. kan

Tillgången redovisas på olika sätt: Specifik avrinning. Av fig. 4: 27 framgår avrinningens

vilken i stora drag överensstämmer med nefördelning,

derbördens, se fig. 4:11. Medelvärdet för den specifika

i landet är ca 14 l/s, km?? Vattenfattiga omavrinningen råden är framförallt östra Götaland, Gotland, östra Svealand och norrlandskusten. Dessa områden kan allmänt sett

kräva med avseende på vattenspeciella hänsynstaganden tillgångarna.

Man kan inte dra slutsatsen att söt- Vattendragen. är små överallt inom de ovan angivna

vattentillgångarna

Vattenfattiga områdena. Vissa vattendrag, t. ex. Motala ström och Emån, avvattnar så stora områden att vatten-

i deras nedre del ändå blir betydande. I andra fall,

föringen t. ex. Mörrumsån och kan en stor del av avrin-

Helgeån,

vara beläget inom områden med högre spe-

ningsområdet

cifik avrinning. Europeiska vattenvårdsstadgan.

Av fig. 4: 28 framgår bl. a. längre sammanhängande

Europarådet 1968. kuststräckor med relativt sötvatten. Bl. a.

1 Ur uppgiften att genomsnittliga dålig tillgång på

avrinningen för landet är 450 mm att norrlandskusten har två sådana områden

framgår

(Sveriges nationalrapport till FN inför älv-Ume älv och Den all-

1972). (Skellefte Ljungan-Ljusnan).

mlljövårdskonferensen

D 71

Figur 4:28. Större vattendrag som mynnar vid kust.

På figuren anges vattendrag med normal medelvattenföring (MO) på minst 5 m3_/s vid mynningen.

Normal Iågvattentöring (LO) på minst 1m°ls redovisas även. I genomsnitt anses LO vara ca 1/10 av M0.

Högst 50 % av LO torde kunna utnyttjas för bortledning.Vattentillgångarnaärdock i många fall redan utnyttjade eller reserverade lör speciella ändamål. ?O Källa: Andersson, B, Föroreningsbelastningens fördelning i Sverige, civildepartementet, förarbeten tör fysisk riksplanering, underlagsmaterial nr 16.

Säêmmsqmmänuugnwalä|gmls|ä

;A117

N40)

Mgølmmg

,

N

â^ö“|

i Sverige liksom

Förlecknlng med nummer och mänt dåliga sötvattentillgången sydöstra

namn enllgt SMHI på huvudvalten- bohuskusten bör också noteras.

l kap. 4. på

drag som förekommer

sådan den framgår av fig. Den naturliga vattenföringen

Nr Namn 1 Torneälven om så bedöms olika slags in-

4: 28 kan, angeläget, genom

3 Sangisån dels genom

dels genom regleringsåtgärder,

4 Kallxälven grepp påverkas,

6 Vllån från annat avrinningsområde. Av stor bety-

överledning 7 Råneälven till är dels i vil-

delse för möjligheterna regleringsåtgärder

9 Luleälven

10 Alán redan är reglerat, dels sjö-

ken utsträckning vattendraget

13 Plleälven tota-

(dvs. andelen sjöyta av avrinningsområdets

14 Lillplteälven procenten

17 Åbyälven la

yta).

18 Byskeälven i

redovisas i fig. 4: 29. Regleringsgraden

19 Kágeälven Sjöprocenten

20 Skellelteälven av fig. 4: 30. Vatten-

kraftreglerade vattendrag framgår

21 Bureälven

med och normal sjöprocent anty-

24 Rlckleån drag låg regleringsgrad

26 Sävarån i första hand är tänkbara,

der var ytterligare regleringar

28 Umeälven och

t. ex. i och Ljusnan. Samma regleringsgrad

30 Ureälven Ljungan

32 innebär dock med till graden av påver-

Lögdeälven sjöprocent hänsyn

33 Husumán

kan olika förutsättningar för ytterligare regle-

34 Gldeälven väsentligt

36 Moälven bl. a. beroende på terrängtyp, jordartsringsmöjligheter,

37 Nälraån

förhållanden och vegetation.

38 Ångermanälven

40 Indalsälven

42 Ljungan

44 Harmångersån

45 Delångersån

48 Ljusnan 4.5.2 faktorer Viktiga 51 Tesleboån

52 Gavleån en rad förhållanden i vatt-

När sötvatten utnyttjas påverkas

53 Dalälven

54 Tämnarån net. Dessa kan föras samman i två grupper, hydrologisk-

56 Olandsån

faktorer såsom vattenmängd, strömningshastig-

61 MäIaren-Norrström fysikaliska faktorer t. ex.

62 Tyresån het och temperatur resp. biologisk-kemiska

65 Nyköplngsån förekomst av

halten näringsämnen eller organisk substans,

67 Vättern - Motala ström

68 Söderköpingsån osv.

giftämnen

70 Slorån

71 Botorpsslrömmen

74 Emån

Hydrologisk-fysikaliska faktorer

75 Alsterån

77 Ljungbyån

80 Lyckebyån De hydrologisk-fysikaliska faktorerna utgör grundläggande

82 Ronnebyån vattnets sätt att i miljön. Rinnan-

egenskaper för fungera

85 Mleån förutsättningar att behålla en 86 Mörrumsån de vatten har gynnsamma

87 Skräbeán de syreförhållanden god Vattenkvalitet genom fördelaktiga

88 Helgeån

kan tabell 4: 1. Dessa blir speciellt

91 Höjeån strömningen skapa, jfr

92 Kävlingeån över forssträckor och annorstädes där vatten- 95 gynnsamma Vegeån

96 Rönneån hastigheten är hög.

98 Lagan också betydande

Det rinnande vattnet transporterar 1 00 Fylleån

som sedimenterar i lugnare partier, t. ex.

101 Nissan mängder material,

102 Suseån Med sedimentationen en viss bort-

vid inflödet i sjöar. följer

103 Ätran av som binds vid de sedimenterande 105 Viskan försel näringsämnen

106 Rolfsån vattnets med högvatten-

Det rinnande årsrytm

108 Vänern - Göta älv partiklarna.

Bäveán innebär att transporten

109 perioder resp. lågvattenperioder

110 örekilsälven

är stor under högvattenperioderna, praktiskt taget

112 speciellt

Enningdalsälven

betydelselös under lågvattenperioderna.

E] 73

Figur 4: 29. sjöprocent i flod- samt Bolmen-området. Dessa sjöområden. rlka områden framstår härigenom Ca 8,5 °/o av Sveriges totala areal som mycket viktiga. Sjöfattiga områden flnns också I norra Värmupptas av sjöar. Kartan redovisar sjöarealen l land, l området nordväst om Siljan procent av den totala arealen upp till Storsjön-Kallsjön, I (sjöprocent), indelad i följande stora partier av Västernorrlands klasser: läns östra delar och norrut till Umeälven och i området öster _L_ °/o (sjöfattiga områden) om linjen Skellefteå-Riksgränsen.

:o-s

-s Vidare bör observeras att våra mest typiska fjällområden, Kebne-

.A-.Itøu-u.\v_

°/o (normal sjöareal) kalse och Sarek, är sjöfattlga men

l:J5-10 gränsar till sjörika områden.

Vissa av de områden som med , 10-15 °/o (sjörika områden) hänsyn tIIl sjöarealen betecknats som sjöfattlga är sjörika om man ser tlll antalet sjöar. Detta gäller 15 °/o (mycket sjörlka - speciellt på västsldan av sydsvensområden) ka höglandet och delar av inre l grundmaterialet Bohuslän men också områdena har sjöprocenten redovisats för områden ned till vid norrlandskusten upp mot Umeå mellan 1 000 och 200 km*. Där samt Norrbotten ungefär i höjd sjöprocenten varit likartad har med Sarek och norrut. dock större redovlsningsenheter använts. Grundkartan från år 1929 har reviderats enllgt senare framkomna uppgifter. Källor: Slettenmark, G, Kartor över vattenmängden och sjöprocenten l Stora delar av sydöstra Sverige ^ - Sverige, Medd. från statens har stor sjöareal trots den relativt roIogisk-hydrografiska anstalt, låga avrlnningen. Band 4, No 5, 7 s. (1929) (SMHA, Västsverige är trots den stora numera SMHI) och nederbörden förhållandevis sjö- De svenska vattendragens arealfattigt med undantag för trlangeln förhållanden. Del 8-13 SMHA och AIingsås-Ulricehamn-Varberg SMHI 1943-1950.

Uppgifter om sötvatten i Sverige

Vattendragslängd 100 km* och ca 3 900 ca 60 000 km 1-100 km*

Avrlnning ca 6 500 m*/s, De största: varav tlll Östersjön, Vänern 5 585 km* Bottenhavet och Botten- Vättern 1 912 km* viken 4 500 m3/s. Mälaren 1 140 km* Speclfik avrlnnlng (medel- Hjälmaren 484 km* tal) 14 I/s/km* De djupaste: Sötvattentlllgång ca Hornavan 221 m 27 000 m3/inv., år Torneträsk 168 m Sötvattenuttag, totalt Källor: Atlas över 650 m3/inv., år därav massa och pappers- Sverige, blad 35-36 Sjöar. industri 400 m*/inv., år Blad 37-38 Vattendrag och tlodområden, territorialtätorter 100 m3/inv., år vatten och Sveriges 8,5 °/o av landets yta nationalrapport till FN inför upptas av sjöar Totalt finns ca 85 000 miljövårdskonterensen 1972.

sjöar, varav 26 över

74 D

Figur 4: 36. Regleringsgrad och siöprocent i krattreglerade vattendrag. 1.7.1971.

Ett vattendrags sjöprocent är den andel av vattendragets avrinningsområde som utgörs av siöytor. Regleringsgraden avser den andel av arsavrinningen som svarar mot totala magasinsvolymen i ett vattendrag. Vid beräkningen har bara krattreglerade sjöar medlagits, vilket ger viss osäkerhet

regleringsgradi%

at de siltror som redovisas för södra och mellersta Sverige. Bara vattendrag med

siöprocent

hög regleringsgrad redovisas. Källor: Beskow, G-Rasmusson, G, Värdegraderad förteckning över sjöar och f; ä älvsträckor som bör skonas vid vattenkrattutbyggnad, Del I, Norrlandsområdet, w g 1959 och Del II, Söder om norrlandsområdet, 1963, (stencil), samt vattenregleringslöretagens samarbetsorganisation, tabel- .a.-*(D ler, och Atlas över Sverige, blad 39-40, och Elkraltverk och vattenmagasin. \ 8,9

6,4

40 7,4

.36 8,5 7,1

24 11,5

14 4,1 14 9.2 22 6.2

29 13.8

regleringsgradi%

18 20,5

söprocent

l .16 11,6 ä :i .m 21 11,3

13 6.8

33 8,5 35 12.3 19 13.3

Rinnande vatten är en för vissa

förutsättning fiskarter Figur 4: 32. Vad händer i sjön?

och deras bl. a. lax och Organiska ämnen kan förekomma i

förökning, öring. Det gäller också

en Vattenmassa dels genom den

för andra djur och som

växtarter, är anpassade till det Växtproduktion som förekommer där rinnande vattnet som (tig. 4: 31), dels genom tillförsel från

miljö.

annat håll, t. ex. med avloppsvatten

En ökning av temperaturen medför minskad syretillgång eller från andra Vattenmassor. De under i övrigt oförändrade förhållanden. Bortsett organiska ämnena förbrukas av djur

från myci Vattenmassan eller bryts I bottenket grunda sjöar medför

temperaturförändringarna över skiktef ned, Vilket i båda fallen kräver

året att vattnet skiktas dels under syre. En del av det organiska vintern, dels under sommaterialet kan också bilda sediment maren. försvårar

Skiktningen bl. a. syretillförseln till djupa- (t. ex. dy, gyttja). I de organiska re liggande och risken ämnena ingår Växtnäringsämnen,

Vattenmassor, för syrebrist ökar. Ge- Vilka frigörs vid nedbrytningen. De

nomströmning av sjöar innebär däremot att denna risk kan också tillföras Vattenmassan

blir mindre. utifrån genom avloppsvatten, från

Isläggningen är en för syreutbytet försvårande

andra Vattenmassor eller genom ur-

faktor, allvarligare ju längre isläggningsperioden är. Iaknlng från omgivande mark. Om

nedbrytningen av organiskt material blir för stor i bottenskiktet uppstår

Biologisk-kemiska faktorer syrebrist som gör att närsalter i bot-

tensedimenten frigörs och kan öka I våra sjöar och är i allmänhet Växtproduktionen.

vattendrag tillgången på

näringsämnen, främst fosfor och i vissa fall kväve, avgö-

rande för hur stor den s. k.

primärproduktionen (växt- Tabell 4: 1. Syrelnflödet från atmo-

plankton, alger) blir, fig. 4: 31. Normalt av sfären till en Vattenyta i g/m och ger förekomsten dygn vid 20°C och 80 °/o syremättnad.

Källa: Miljövårdsforsknlng, SOU Figur 4:31. Näringspyramid. 1967: 43. Växterna (Växtplankton) kan i en sjö ur koldioxid och vatten med hjälp av Växtnäringsämnen binda ijusenergi l energlrlka organiska föreningar, Liten sjö I första hand kolhydrater. Detta är det s. k. prlmärproduktlonsledet, 0,3 Stor sjö som är knutet till de övre skikten av sjöns vattenmassa, medan senare 1,0 led når djupare områden. Tillgången på Växtnäringsämnen begränsar Rinnande vatten 1,8 prlmärproduktlonsledets storlek. Forsande vatten 5,0 Prlmärproduktionsledets produkter konsumeras först av bl. a. djurplankton, det s. k. första konsumtionsledet, och på dessa lever sedan olika fiskarter, andra konsumtionsledet. Ett tredje konsumtlonsled är stora rovflskar, t. ex. gädda, och människan år det fjärde. Som påpekats l anslutning till fig. 4: 3 avtar den för varje nytt led tillgängliga energin. De ollka leden bildar därför en pyramid, en s. k. närlngspyramld. Källa: Mlijövårdsforsknlng, SOU 1967: 43.

Växtplankton omvandlar koldioxid och Vatten till kolhydrater och syre (primärproduktionsled)

lll/lill

djurplankton (1:a konsumtionsled)

J/llll

köttätare (2:a konsumtionsled)

lll

köttätare (3:e konsumtionsled)

l

människan (size konsumtionsled)

76 I]

utbyte med

luften

frigörs

syre syre förbrukas §

växter omvandlar Iiusenergi, koldioxid, djur som lever på vatten och närsalter levande växter

till organiska ämnen

utbyte t, syre med lÖT

+1

andra ;g ma; vana..- á

massor g u Y

E]

CI död t

syre förbrukas

ü ochzrfnâzbmes

till bl. a. närsalter

ü förbrukas

$ .syre

avlopps-

g

vatten

tillförs

g

_ -3 __ _ _ _ _ _ _ _ -1 I_ -I vid syrebrist

:- l l

frigéres..växt sediment

narmgsamnen ur | | bottensedimenten L -J L J

1 Vissa den storsta produk-

naringsamnena proportioner

i

syrenöde för kväve

tionen, t. ex. viktsproportionen 40: 10:1 kol,

flöde av organiska Problem med för anses

och fosforA hög algproduktion

ämnen och/eller

I:) närsalter dock kunna i vid mer än 0,02 mg/l to-

uppkomma sjöar

talfosfor och mer än 0,3 mg/l totalkväve? Den ökade växt-

leder till ökad av organisk subproduktionen nedbrytning

stans vilken sker i bottenskiktet och fordrar syre, fig.

4: 32. kan därvid bli så stor att syre-

Syreförbrukningen

brist Blir denna total bildas svavelväte och vidare

uppstår.

Nordforsk, Sveriges rapport om Statens natur- ur bottensedimenten.

eutrolferingsfrågor, frigörs växtnäringsämnen (närsalter)

vårdsverk, 1971, stencil. Detta ökar i sin tur osv.: sjön blir självgödsproduktionen

1 Totaifosfor avser såväl oorganlsk allt

lande. Svavelvätebildningen medför att praktiskt taget

fosfor som den fosfor som ingår i betyder släcks ut. Genom att varierar för olika

organiska ämnen. Totalkväve djurliv syrekraven

allt kväve, såväl oorganiskt som dock ett

djurarter påverkas artsammansättningen på långt

bundet i organiska ämnen. De angivna värdena avser situationen tidigare stadium. vid vegetatlonsperlodens början. substans av av-

Tillförsel av organisk genom utsläpp

Källor: Miljövårdsforsknlng, SOU

från skogsindustri, tätorter osv. kan få samma

1967: 43, s. 57 och Niklasson, R, loppsvatten

Apparent Versus Total Oxygen konsekvenser som närsaltstillförsel. Den organiska substan-

Demand-A Big Difference, Vatten

sen kräver för si_n nedbrytning syre, s. k. primär syreför-

1971: 1, sid. 113.

1:1 77

brukning. Vid nedbrytningen frigörs närsalter, som leder till växtproduktion, dvs. substans. ny organisk För nedbrytningen av denna krävs åter syre, s. k. sekundär syreförbrukning. Även temperaturen kan indirekt påverka syretillgången. Om temperaturen ökar innebär detta (inom vissa tempera-

turgränser) en ökad men primärproduktion samtidigt en ökad I sådana nedbrytningshastighet. vatten kan syrebrist uppstå. Temperaturen är också en faktor för fisviktig karna, speciellt för deras förökning. Tungmetallerna, t. ex. kvicksilver, och bly kadmium, och klorerade kolväten som DDT och PCB koncentreras starkt i senare led. näringskedjornas Av denna anledning har fisk från vissa områden förklarats otjänlig som människoföda. Det har också medfört att kunnat rovfåglar ej föröka sig.

Människan kan genom av de förändringar hydrologiskfysikaliska faktorerna också påverka t. ex. produktionen, vad gäller fisk. Detta sker främst i samband med vatten-

kraftregleringar och kraftverksutbyggnader. i de Speciellt magasin som används för av årsreglering vattenföringen förekommer stora variationer i vattenståndet. När vattenytans nivå starkt varierar (stor regleringsamplitud), upphör i stort sett produktionen i den mest produktiva delen, strandzonen.

Genom inplantering av som näringsarter, klarar sig i den uppkomna man miljön, tycks dock kunna återställa produktiviteten i magasinet vad gäller fisk. De mer långsik-

tiga konsekvenserna på det totala ekosystemet i det aktuella regleringsmagasinet samt i och vattendrag sjöar nedströms detta är dock okända. drabbar Överdämningen särskilt i fjälltrakterna, men också i skogsområdets gränstrakter mot dessa, de biologiskt mest produktiva delarna i landskapet. Sålunda begränsas födotillgången för t. ex. älg, ren, hare m. fl. växtätare.

Skyddsmöjligheterna försvinner

för småvilt och fåglar, men också för de s. k. stora rovdjuren såsom björn, järv och varg (i den mån den fortfarande finns kvar). Många fåglars (t. ex. änder och vadare) förökning omintetgörs i de landområden, som drabbas av vattenytans nivåvariation. Vattenytans variation innebär också en av uttvättning näringsämnen i överdämda områden, i varje fall under de första åren. I de näringsfattiga vattendragen nedströms kan de ekologiska snabbt verkningarna börja framträda som i individantal förändringar och art- sammansättning.

78 E]

per Figur 4: 34. Lågvattentillgång per Figur 4: 35. Medelvatteniörbrukning- Figur 4: 33. Medelvattentillgång invånare och år. ens relation till medelvattentillgången. invånare och år. är beräknad från För redovisade områden har 1968 års Medelvaltentlllgången l m°linvånare Lågvattentlllgången normala Iågvattenförlngen och 1968 värde pá medelvattenförbruknlngen och år är beräknad från medeivattenårs befolkning l tätorter. per Invånare och år (räknat på förlngen och 1968 års befolkning I satts l relation tätortsbefolknlngen) tätorter. Källa: se tig. 4: 28. till medelvattentillgången per invånare Källa: se flg. 4: 28. och år. Värdet 11 för Mälardalen innebär att medelvattentillgången är 11

gånger större än vad medelvattenförbrukningen var 1968.

Sammanställningen gjord l civildepartementet på grundval av tabeller l Andersson, B. Förorenlngsbelastnlngens fördelning i Sverige, civil-

departementet, förarbeten för fysisk riksplanerlng, underlagsmaterial nr 16.

4.5.3 Geografisk översikt

Vattentillgång

fig. 4: 33 och 4: 34 ger en

Vattentillgången per person*

i stort av inom vilka områden konkurrensen om vattbild net är störst. Den därmed en om var

ger uppfattning

kan anses vara särskilt ange-

en översiktlig vattenplanering

kan i viss mån också sägas ge en bild av

lägen. Figurerna vattensituationen kvalitativt. Som genomsnitt för landet

T. ex. medelvatteniöringen per 27 000 m3/inv.,2 medan den

anges medelvattentillgången

tätortsboende. normala svarar mot ca 5 500 m3/inv.

lågvattentillgången

3 Sveriges nationalrapport till FN

1972. och år. Av fig. 4: 33 och 4: 34 framgår att Skåne, Mälar-

inför millövårdskonferensen

E! 79

dalen och Gotland är bristområden med till vattenhänsyn tillgången per invånare. Speciellt bör observeras att Mälardalen är sämre ställd än Skåne med avseende medelpå vattentillgången. Detta uppvägs dock av att i tillgångarna Skåne är fördelade på många flöden och därför svårare att till fullo utnyttja. En jämförelse mellan de två kartorna, t. ex. av Vänerområdet och området närmast söder därom,

visar hur Vänern höjer lågvattentillgången i det norra om-

rådet.

För Gotland är medelvattentillgången enligt använt be-

räkningssätt missvisande på grund av uppdelningen på många exceptionellt små flöden.

Förhållandet mellan medelvattentillgången per invånare och vattenförbrukningen per invånare visar att Mälarda-

len, Skåne och östra Svealand är markanta bristområden

jämfört med landet i övrigt, fig. 4: 35.

En jämförelse mellan fig. 4: 33, fig. 4: 34 och fig. 4: 36

visar att naturligt näringsrika sjöar dominerar inom de om-

råden som har liten Området vattentillgång per person. med näringsrika sjöar sammanfaller med våra lerslättom-

råden, där arealandelen åkermark är mycket i hög. Sjöar sådana områden är i allmänhet grunda, vilket medför att Flgur 4: 36. Karta över slötypernas utbredning l Sverige. de snabbare kan få en för hög primärproduktion än vad Kartan ger endast en grov översikt. sjöar med större djup skulle få. Med till dessa förhänsyn Allmänt kan sägas att de näringshållanden är sådana sjöar och vattendrag känsliga för till- rlka sjöarna är l huvudsak belägna Inom lerslättområdena, medan de försel av ytterligare närsalter, t. ex. genom av urlakning närlngstattlga hör skogsbygderna tlll. åker och skogsmark eller genom Efter kartor ur H. Sjörs, Nordisk avloppsutsläpp. Syreförväxtgeogratl (1956). brukande substans kan liksom närsalter ge upphov till

syrebrist och eventuell närsaltutlösning ur bottensedimenten vilket ytterligare ökar syrebristsituationen. Område där naturligt näringstattiga (ollgotrofa) Tillförseln av närsalter påskyndar också igenväxningen, sjöar dominerar vilket med tanke på de ringa vattendjupen får Område med varierande betydande konsekvenser. Å andra sidan kan en slöfvp höjning av närsalttillgången inom vissa gränser innebära en förhöjd fiskpro- Område där naturllgt %§§ näringsrika (eutrota) sjöar duktion. Så är t. ex. Vombsjön i Skåne naturligt närings- dominerar

rik och samtidigt efter vad man i dag vet den mest fisk-

produktiva sjön i landet (ca 40 kg. fisk/ha, år).1 Den ökade fiskproduktionen kan emellertid mot mindre förskjutas värdefulla fisksorter.

Studier över föroreningsbelastningen

En översikt av dagens situation i fråga om vattendragens Uppgltt av byrådlr. C. Wendt, föroreningsbelastning? som medger jämförelser mellan olitlskerlstyrelsen. ka delar av landet, är av betydelse för överväganden om 3 Förorenlngsbelastnlng avser ton/år, sötvattenresurser och kustvatten. De samman- medan belastnlngslndex är föroretillgängliga nlngsbelastnlng I relation tlll ställningar som har gjorts i denna promemoria har begrän- vattenföring.

80 D

BS mg syre/liter vatten sats till faktorer som på ett avgörande sätt pånågra

150 verkar sötvattnens allmänna kvalitet. För i dess hel- Sverige

het redovisas av syreförbrukande organisk subutsläpp stans, av totalfosfor och av totalkväve (sid. 4: 21). Däremot har klorerade kolväten och andra giftiga ämtungmetaller,

100 kväve- steget nen i brist riksomfattande material kunnat behandlas

på bara i begränsad omfattning.

4-- institutionen för Vissa sammanställningar utförda vid

kol- steget vattenbyggnad vid Lunds tekniska högskola har publice-

rats i stencilserien Förarbeten för fysisk riksplanering, un-

För hänvisas till dessa.

derlagsmaterial) detaljinformation

har för vissa förore- I sammanställningarna uppgifter

l l | 1 ningskällor redovisats per avrinningsområde, huvudsakligen

10 20 30 40 50 60 och tabell med av data för åren 1968 1969,

dygn utnyttjande

mätdata beträf-

4: 2. På grund av bristen på systematiska

Figur 4: 37. BS-kurva. fande verkliga utsläpp av föroreningar har schablonvärden Organiska ämnen som förekommer i

vatten kan genom biologiska proces- i stor fått Ett alltför bristfälligt beutsträckning tillgripas.

ser sönderdelas. Så sker t. ex. med har gjort att ca 300-400 ton BS7 per år de organiska ämnen som tillförs en räkningsunderlag

sjö eller ett vattendrag när avlopps- från brännerier och ca 750 ton totalfosfor per år från invatten släpps ut. Vid sönderdelningen dustrier, främst metall- och Verkstadsindustri och tvätterier förbrukas syre, s. k. biokemisk syre-

förbrukning (BS). l ett första skede inte kunnat beaktas beskrivs i fig. 4: 37). För åtskil- (B37

binds syret till kolet (kolet oxideras)

industrityper har material som medgett uppskattning

i de organiska ämnena, varvid liga koldioxid bildas, det s. k. kolsteget. saknats. av kväveutsläpp Senare oxideras också kväve i de

organiska ämnena, kvävesteget. Man brukar bestämma vattnets halt av Tabell 4: 2. Sammanställning av studerade töroreningskällor.

organiska ämnen genom att mäta den syreförbrukning som sker i en viss Föroreningskålla Studerade föroreningar volym under sju dygn vid 20°C och i mörker. Detta värde kallas B57 och Syref ör-

anges i mg/I. Känner man B87 och brukande totala avloppsvattenvolymen för året organisk kan BS; även anges i ton/år. Av kursubstans Total- Total- Studerat van i figuren framgår att B37 bara mäter en del av den totala biokemiska (BS) fosfor kväve år

syreförbrukningen. Sker mätningen av syreförbrukningen under fem dygn talar man om BSs. Tätorter 1968

Källa: Miljövårdslorsknlng, SOU Sockerindustrier 1968

1968 Margarinfabriker Andersson, B, Föroreningsbelast- 1968

i Sverige, civil- Färgerier ningens fördelning 1969 departementet, förarbeten för fysisk Fosforsyrefabriker

riksplanering, underlagsmaterial nr 16. Gödselmedelsindustrier 1969

(Även publicerad som meddelande 1969 Jordbruk

från institutionen för vattenbyggnad i 1965 Lund) Skogsbruk

E] 8]

Det finns anledning att peka på några reserviktiga

vationer beträffande sammanställningen. Använda värden ger inte alltid en korrekt bild av vad som är den verk-

liga belastningen av recipienten. Det gäller i synnerhet

beträffande måttet på

utsläppt syreförbrukande organisk

substans. Av fig. 4: 37 framgår det att BS7 mäter bara en del av det totala syrebehovet. va-

Syreförbrukningskurvan

rierar dessutom för olika typer av avloppsvatten. Cellulo-

saindustrin har t. ex. ett mer svårnedbrytbart organiskt ma-

syreförbrukande organisk substans

terial i sitt avloppsvatten än sockerindustrin eller tätorterna 670 000 ton BS,/ar

har i sitt. Vidare sker en viss

självrening i vattendragen,

vilket kan innebära att högt upp i vattendragen tillförda

föroreningar ej påverkar långt nedströms liggande delar.

Till detta har hänsyn inte tagits vid

sammanställningarna.

De använda schablonvärdena kan också komma att revideras när mer detaljerade erhålles. Så t. ex. 42 % inlandsvatten 58 % kustvatten

kunskaper

är det för och använda

jord- skogsbruk kvävevärdet större tätorter än vad som senare redovisats, medan fosforvärdet är något

mindreÅ Utsläpp till sötvatten och till kustvatten redovi- industri

utsläpp sas här samtidigt för att ge en samlad bild av .: förorenings-

situationen. därav skogsindustri

Den totala föroreningsbelastningen

Det totala utsläppet av syreförbrukande organisk substans

Totaltostor 13 000 ton/är för hela landet har beräknats till omkring 670 000 ton B87/ år. Av detta belastas inlandsvattnen med ca 270 000 ton (40 %) och resterande 400 000 ton (60 %) belastar kustvattnen direkt. Av de totala utsläppen svarar skogsindu-

strin för omkring 83 %, tätorterna för ca 14 %

och övrig

industri för omkring 3 %. Speciellt i kustvattnen dominerar

60 % inlandsvatten 40 % kustvatten

skogsindustrin (89 %), medan tätorternas andel är störst

tätorter

i inlandsutsläppen (22 %).

Utsläppen av totalfosfor har beräknats till

omkring

13 000 ton/år för landet som helhet. 7 700 ton

Omkring industri

belastar inlandsvattnen och resterande

I

(59 %) 5 200 ton

(41 %) belastar kustvattnen direkt. Omkring 58 % av det

totala utsläppet kommer från tätorterna. från aker- och skogsmark

Urlakningen åkermark och skogsmark har uppskattats till 12 % omkring och utsläppen från industrin till 30 % av de totala omkring fosforutsläppen. Speciellt i inlandsvattnen domineras ut- l

Ahl, T-Odén, S, River Discharges ot släppen av tätorterna (71 %) medan i kustvattnen fördel- total Nitrogen, total Phosphorus and ningen på industri tätorter Organic Matter, Soviet-Swedish resp. är ungefär lika (51 % Symposium on the Pollution of the resp. 46 %). Baltic, Stockholm, september 1971, av totalkväve har Naturvårdsverkets Iimnologiska

Utsläppen beräknats till omkring

undersökning, stencil.

82 E]

för landet i sin helhet, varav 77 000 ton 93 000 ton/år Totalkvåve 93 000 ton/ar inlandsvattnen och resterande 16 000 ton (83 %) belastar

tillföres kustvattnen direkt. Urlakningen av kväve (17 %)

från åkermark och har uppskattats till omkring

skogsmark

av totalkväve. Tätorterna 65 % av sammanlagda utsläppen

27 % och industrin för omkring 8 %. svarar för ungefär

Till bidrar dock tätorterna med 48 % kustvattenutsläppen

av det totala. 83 % inlandsvalten 17 % kustvallen

tätorter Geografisk översikt över föroreningsbelastnizigen

fördelning på inlands- Föroreningsbelastningens geografiska

industri vatten resp. kustvatten finns redovisad i fig. 4: 38, 4: 39

- och 4: 40. De mest belastade vattendragen med avseende

substans, i absoluta tal räkpå syreförbrukande organisk aker- och skogsmark nat, redovisas i tabell 4: 3.

- ut- En ökning av BS7-värdet med mer än 6 mg/l genom

Tabell 4: 3. Tillförsel av syrelörbru- som gränsvärde mellan måttlig påver-

släpp har föreslagits kande organisk substans. om

kan och stark påverkan? En grov uppfattning påver- Vattendragl) BS, i ton/år tillförsel av syreförbrukande organisk kansgraden genom

108 Vänern-Göta älv 118 000

substans kan belastningsindex anses ge. De enligt detta mest

varav Vänern med 115 000 biflöden belastade har sammanställts i tabell 4: 4. Flervattendragen 67 Vättern-Motala

21 900 talet av dessa vattendrag kan alltså sägas vara starkt påver-

ström varav Motala vilket ännu framgår av månadsvärdena för

kade, tydligare

ström 13 000 sammanställda i tabell 4: 5.

61 Mälaren-Norr- belastningsindex,

ström 21 000 som inte är upptagna i tabell 4: 5 har högsta Vattendrag 53 Dalälven 13 000

månadsmedelvärde under det föreslagna gränsvärdet för

101 Nissan 11 500 52 Gavleån 8 000 stark Detta utesluter inte att pro-

påverkan, 6 mg BS7/l.

42 Ljungan 5 800 blem med kan förekomma i dessa vatten-

98 Lagan 5 000 syretillgången

86 Mörrumsån 4 600 eller lokala kan före-

drag. Tillfälliga syrebristsituationer

65 Nyköpingsån 4 100 komma i ogynnsamma delar av vattendragen, där genom-

1 Nr enligt SMHI se vid jfg. 4: 28 är t. ex. nedströms större utsläpp av

strömningen dålig,

Tabell 4: 4. Belastnlngsindex lör syre-

törbrukande organisk substans (års-

61 Mälaren-Norr- 86 Mörrumsån 11,3 3,3 ström 4,0 3 8 62 Tyresån 10,4 3,5 74 Emån

ytvatten, Statens naturvårdsverk 1969. E] 83

Figur 4: 3B. Tillförsel av syreförbrukande organisk substans till inlandsvatten (sjöar och vattendrag) och kustvatten. Redovisningen avser i huvudsak situationen 1969. Den syreförbrukande organiska substans, som släpps ut i sjöar och vattendrag nedbryts helt eller delvis innan valtendraget når kusten. Av detta skäl har utsläpp till inlandsvatten redovisats för sig och utsläpp till kusfvatten för sig. Vattenlöringen i de större vattendragen har redovisats då den ger en viss uppfattning om ufspädningsgraden. Med hänsyn till de begränsningar som vidlåder Bsy-värdet som mått på totala syreförbrukningen vid den organiska substansens nedbrytning måste kartan tolkas med viss försiküghet

Tillförsel till inlandsvatten

Tillförsel till kust-

i

vatten vid mynning av huvudvattendrag Tillförsel till kust-

O

vatten mellan mynningarna av två huvudvattendrag

50 000 ton BS7/år

10 000 ton BS7/år

O

O 500 ton BS7/år

Medelvattentöring 500 m3/s

80 mJ/s

D

U 15 m3/s

Källa: Andersson, B: Föroreningsbelastningens fördelning i Sverige, civildepartementet, förarbeten för fysisk riksplanering, underlagsmaterlal nr 16.

om . nu i z°_1T“uM› N› Figur 4: 39. Tillförsel av totalfosfor ,z . W i itä* 315 =_4th l sm L mer l mn ._ am 1 “ n 5 5 35 5 5 tlll inlandsvatten och kustvatten. 31 31

”m” °° Redovisningen avser i huvudsak år , g 30 30 1969. Liksom i fråga om syreiör- H -4 brukande organisk substans når endast en del av den fosformängd I., 2, , som släpps ut i sjöar och vattendrag _ym mh ut till havet. Utsläpp tlll inlands- n 1” vatten redovisas därför skild från a . - , utsläpp till kustvatten. Med hänsyn till de osäkerheten som 27 27

bör tolkningen gm, _ ligger i beräkningarna av kartlnnehållet ske med försiktig- u u het vad gäller detaljerna.

25 : Tillförsel till inlands- Mm

Å vatten 24 24 4 Tillförsel till kust- D

v

13 vatten vid mynning av »w ma huvudvaltendrag _ i n Tlllförsel nu kust- t” m vatten mellan två 1 21 huvudvattendrag in Lutti mo..

in

E mn som

u. 16 100 ton/år

O

15 15 0 10 ton/år moemo l* ” Medelvattenföring - 500 m3/s 13 13 .m man_

12 11 - 80 m3/s

E] 11 11

--um m- E] 15 m3/s 10 10

°° Källa: Andersson, B: Förorenings- . osanbelastningens fördelning i Sverige, › D civildepartementet, förarbeten för o, fysisk riksplanering, underlagsmate- _

p

rial nr 16. 07

...na

cc los

0--

wow

F.” 04

. »I e *I I | Ö a se inom 02 u: , l _,- . . . \ | O å ä l _ 01 om l S(F)| 6(6) 1 74m * an» l 901 000 1 m.) 2(M›l Ö

n i 14ml ?fö . 315!_ 4G: , 5rF›1640 5 WH)i aus i 000 I *nu * ;rm Jim Figur 4: 40. Tillförsel av totalkväve till F § å ä § g « inlandsvatten och kustvatten. 31 31 - IE Im§4 Redovisningen avser i huvudsak år ao 30 1969. Liksom i fråga om syreförbrukande organisk substans når en- 29 29 dast en del av den kvävemängd ^ 75% 7%4* som släpps ut i siöar och 2a vattendrag ut till havet. Utsläpp i za inlandsvatten redovisas därför skilt från utsläpp i kustvatten. Med hänsyn 27 27 till de osäkerheter som ligger i be- - 7G ä räkningarna bör kartinnehållet tolkas 26 med försiktighet, speciellt vad gäller 15 detaljer. 1 15 ._-DW Tillförsel till inlands-

O

24 vatten 14

Tillförsel till kust- 23 23 vatten vid mynning -mn m,Å av huvudvattendrag 21 22 Tllliörsel till kustvatten mellan två

m_ 1a 1 000 ton/år 17 mnä O 100 ton/år

1a Medelvattenföring 500 m3/s 15 m,_ 14

13 80 m3/s

m0- D

12 U 15 m3/s

11 .m44 Källa: Andersson, B: Föroreningsbelastnlngens fördelning i Sverige, 10 civildepartementet, förarbeten för fysisk riksplanering, underlags- 09 material nr 16. m,e os

_ _ _ -g P 07 m,._ 0a

O os um l m-- _._ . 04 04

mo* o] o 5a wo nu 01 I § § i L MEDi SiFi 1 UG) i 71Hli Bil) I 91DI 000 i HL) i IfM) i 01

och i grunda särskilt så-

syreförbrukande substans, sjöar,

dana med stor och liten vattenföring. Ler-

ytutbredning

är särskilt områden, liksom av

slättsjöområdena känsliga Vattenkraftverk avtappade vattendrag.

av och totalkväve till vattendrag och

Tillförseln totalfosfor kustvatten framgår av kartan fig. 4: 39 och fig. 4: 40. I gro-

va överensstämmer fördelningen av fosfortillförseln drag vilket också delvis med tätortsbefolkningens fördelning, Eftersom denna anges till kan sägas om kvävetillförseln. från åkermark och

två tredjedelar betingad av urlakning

är i stort dock av

skogsmark fördelningsbilden präglad

storlek större areal desto större

(ju

avrinningsområdenas

kvävetillförsel).

fosfor- och tillförs vissa av de

Betydande kvävemängder

som också belastas med stor tillförsel av syrevattendrag förbrukande substans. Detta är fallet bl. a. med

organisk

Gavleån, Mälaren-Norrström, Emån, Mörrumsån, Nissan,

i viss mån Lagan och Viskan samt Göta älv. Man kan konstatera att av våra största dricks-

några

vattentäkter bland de vattendrag som har den största

ingår

tillförseln av här redovisade föroreningar. Bl. a. kan näm-

nas Mälaren för 1,4 milj. personer) och Göta (vattentäkt älv (vattentäkt för ca 700 000 personer).

För tungmetaller och andra biologiskt anrikningsbara gifter finns sammanställningar av utsläppsuppgifter i myc-

ket Vid naturvårdsverket har sam-

begränsad omfattning.

manställts uppgifter beträffande vissa utsläpp av tungmeostkusten. Från laboratoriet i

taller på maringeologiska har förekomster av tungmetaller i bottensedi-

Göteborg

menten och allmän påverkan redovisats. Fördelningen på olika kustområden framgår av tabell 4: 6 och fig. 4: 41.

Stockholmsområdet är hårt belastat. Kvicksilver-

Speciellt

sker norrlandskusten. För väst-

utsläpp huvudsakligen på kusten att Öresund, göteborgsområdet och fjord-

gäller

runt Orust och Tjörn (Stenungsund) är spridnings-

systemet centra. Materialet är för ofullständigt för att medge från önskvärda t. ex. mellan ost-

planeringssynpunkt jämförelser

kust och västkust. Konsekvenserna av i vattnen är dock bety-

tungmetaller

dande, vilket t. ex. kartan över s. k. svartlistning, fig. 4: 42, om. Den 1.7.1971 var ca 2 % av inlandsvat-

ger en antydan

drabbade av tendragens yta och ca 50 km? av kustvattnen

förbud för avsalu av fisk av förhöjda kvicksilverpå grund

halterà också för torsklever från södra

Svartlistning gäller

Förteckning över vattenområden DDTav för höga halter av DDT.

den 1 juli 1971 där fisk på grund av Östersjön på grund

förhöjd kvioksilverhalt kan antas vara halterna i västkustfaunan är endast ca 1/10 av halterna i otjänlig till människotöda, Veterinärstyrelsen 1971, stencil. Östersjöfaunan.

[j 87

Tabell 4: 6. Tungmetaller i kustvatten.

Tabellen redovisar det totala utsläppet av kvicksilver år 1969 fördelat

på kuststräckor. Vidare redovisas ársiörbruknlngen av vissa metaller inom ytbehandllngsindustrln i kustlandet år 1969. l tabellen redovisas dock bara kuststräckor med mer än 5 °/o av totala förbrukningen av en metall. Redovisningen antyder i grova drag tungmetallllödet till olika kustvaltenomráden. Källa: Engwall, R, Preliminary Report on the Transport of Presumptive Pollutants lo the Baltic Sea lrom Sweden, Part I, Municipal Discharges in the Coastal Land Area, Statens naturvårdsverk, 1971, stencil.

krom nickel koppar zink silver

kad- tenn bly Wick-

mnum silver

21 14

-ilj

::__Z'_'_'_'__'_"_'_1Z”_Äi-::j:EEÄLELTLZZ :ZZ: w

10 5 13

-------- ----------------lñ-u--g----------------* 20

* * * /_ _ * * * * * * * _ 1 * _ - * * * “* _ * * “* * 1 _ “ * * _ _ * * _ 16 19 69 51 47 21 39 __ _ g 5 7 5 10 47

""" " "" "" """"" _ 1Ts""" 73 1 11

xV

_____ ______-___.__2_.__§ __________ , _.___-____ 23 9 6 1 _ _ _ _ 52

\_ _______ ___13____.3 _______ __§____Z__ ________ ._______ 24 14 \\_ ________ _--_____7_.____ _____________ __-_----__ 2 k_________________ _E_ ____. ________________ __ .__

total lörbrukning, ton/år 9,7 92 70 5000 2,9 4,9 39 5,4 5,4

Oorganiska och vissa slag av organiska har för-

partiklar

måga att vid sig binda Det är inte

tungmetaller. uteslutet att den genom och

kraftverksbyggen regleringsåtgärder

minskade slamtransportenl har till bidragit att förvärra särskilt kvicksilversituationen vissa håll. Om på man kunde samlokalisera anläggningar som har slamhaltigt avlopps-

vatten, t. ex. och

bergkrossar anrikningsverk, med anläggningar som släpper ut tungmetaller, t. ex. kvicksilver, skulle

Slamtransporten (oorganiskt eventuellt kvicksilvrets halt och uppehâllstid i vattensyste- material) i de norrländska floderna men minska. Detta är dock ett beräknas ha minskat från ca 1 milj.

andrahandsalternativ jäm-

ton/år till ea 500 000 ton/år genom fört med kvarhållande av kvicksilvret och kraftverksinom reglerlngsåtgärder

fabriksbygg-

naden. byggen. Mlljövárdstorskning, SOU 1967: 43.

88 E]

4.5.4 och synpunkter Överväganden

zink? i det möjliggör vissa jämförelser “ Redovisningen föregående

koppar mellan de olika vattendragens situation i föroreningsav-

seende. De vattendrag, som angetts på sammanfattnings-

4: 43, är de som från allmän vattenkvalitetskartan, fig.

bly,kvicksilver synpunkt kan anses allvarligt påverkade.

zink,koppar

I de kan betydande problem av

angivna vattendragen _ - t. ex. under

bly,nickel D eutrofieringskaraktär* uppstå på sikt, syrebrist

zink, koppar eller om

vissa och på vissa sträckor igenväxning, perioder inte vidtas för att begränsa tillförseln av syreför-

åtgärder brukande substans, totalfosfor och i vissa fall ockorganisk så totalkväve. Eftersom alltför höga kväve- och fosforkoncentrationer indirekt medför risk för närsaltutlösning ur bottensedimenten och därmed en bör man inte

självgenererande gödsling lokalisera fosfor- och kväveutsläppande företag till platser bly. nickel där man med de utsläppen riskerar att uppnå höga

g nya zink, koppar koncentrationer av totalfosfor och totalkväve. Vid alltför

vattenomsättning kan även utsläpp av syreförbrukan-

ringa de substans vara olämpligt i sådana vattenområ-

organisk

den. Figur 4: 41. Tungmetaller i bottensedi- beslut måste dock Säkrare slutsatser och eventuella grunment på västkusten.

das ett mer material. Det är också angeläget Figuren visar områden med höga på detaljerat

halter av tungmetaller i botten- att och den naturliga halten av dessa

tungmetallutsläppen

sedlmenten. Dessa områden antyder effek-

kan de ekologiska var stora utsläpp av redovisade kartläggs fortlöpande. Därigenom

metaller förekommer. Endast bly, terna av utsläppen följas, och ett relevant beslutsunderlag koppar, zlnk och nickel redovisas. i kvantitativt avseende krävs ett avsesammanställas. Även Källa: Olausson, E, Maringeologiska

laboratoriet, Göteborg, konceptkartor. värt mer detaljerat Bl. a. gäller detta underlagsmaterial.

storlek i olika delar av vattendragen, sanvattenföringens

nolikheten för återkommande lågvatten- resp. högvattenår,

varaktigheten för olika vattenföringar i varje huvudvatten-

drag osv. För framtida behov är det angeläget att man skapar lättöver bl. a. vattendomar och tillstånd

tillgängliga register enligt miljöskyddslagen varifrån uppgifter om t. ex. avlopps-

(såväl faktiska som tillåtna), halt av förvattenmängder

orenande för avloppsvattnet osv. ämnen, behandlingsmetod lätt kan ställas samman och för varje vattengeografiskt område. Dessa frågor övervägs f. n. inom miljökontrollut-

redningen. För att för en rationell Vattenvård

skapa förutsättningar

är det önskvärt, att t. ex. vattenvårdsförbunden ges förbätt-

rade möjligheter att verkställa genomförd planering. Möj-

för detta bör utredas så snart som möjligt genom ligheterna vattenlagutredningens försorg. l Med eutrotiering avses en höjning av halten av växtnäringsämnen.

E] 89

4.6 Kustvatten och angränsande hav

4.6.1 Bakgrund

Intresset av att bevara så intakt som sammiljön möjligt tidigt som industri och kommuner vill kustvattnen utnyttja för utsläpp av har föroreningar skapat intressekonflikter. Tidigare har man därvid i allmänhet endast studerat konsekvenserna inom avgränsande kustavsnitt, medan det mottagande havet som helhet behandlats. Eftersom haven är ej ekosystem med mycket stor tröghet har effekterna av olika

utsläpp ej kunnat klarlåggas. Det saknas f. n. melämpliga toder att klarlägga de i långsiktiga ekologiska effekterna haven. Detta bör hållas i minnet vid läsningen av det presenterade materialet. I avsnitt 4.5 har lämnats en sammanfattande översikt över utsläpp från svenska till föroreningskällor sötvatten och kustvatten. Även utsläppen till sötvatten når så små-

ningom kusterna fastän reducerade av vattendrapå grund gens självrenande förmåga. Vissa kompletterande uppgifter bl. a. om de sammanlagda utsläppen till Östersjön redovisas i detta avsnitt. Figur 4: 42. Svartlistningens omfattning 1.7.1971. Kartan redovisar sjöar, vattendrag 4.6.2 faktorer Viktiga och kustvattenområden där fiske för avsalu av fisk är helt eller delvls Strömmar och stora är för en förbjudet på grund av förhöjda vattenvolymer nödvändiga kvicksllverhalter i tiskkött. hög utbyteshastighet och stor av tillförda förutspädning Källa: Veterinärstyrelsen, Förteckning oreningar. Grunda kustvattenområden, och viskärgårdar över vattenområden den 1 juli 1971 kar är ogynnsamma för ett snabbt Större söt- där fisk på grund av förhöjd kvlckvattenutbyte. sllverhalt kan antas vara otiänlig till vattentillflöden orsakar ökad främst i hovattenomsättning människoföda. (stencil 1971.) risontell led samt i mötet med saltare vatten. skiktning Tillförsel av närsalter, såsom fosfat, nitrat och ammonium i vissa proportioner (t. ex. fosfor i förhållande till kväve i viktsproportionen 1: 7 - 1: leder till ökad 1O)1 primärproduktion (algtillväxt). Den får olika följder beroende

på vattenomsättningens storlek, skiktningens styrka och redan befintlig närsaltnivå. Dålig vattenomsättning och/eller hög närsaltnivå ger syrebrist som kan bli total och därmed leda till svavelvätebildning. kan Syresituationen ytterligare förvärras genom tillförsel av annan subsyreförbrukande stans (t. ex. i avloppsvatten) och genom varmvattenutsläpp? Sötvattentillförsel kan ha både gynnsamma effekter, t. ex. Nordtorsk, Sveriges rapport om eutrotierlngstrågor, Statens naturökad vattenomsättning, och ogynnsamma verkningar, t. ex. vårdsverk 1971, s. 11. då det innehåller föroreningar som kan spridas över stora 2 Grlmås, U, Ekologiska aspekter på kustvattenområden. kylvatfenutsläpp, civildepartementet, förarbeten för fysisk riks- Salthalten har betydelse sätt. Från på många höga salt- planering, underlagsmaterial nr 14.

90 E]

Figur 4: 43. Sammanfattningskarta över de mest belastade större vattendragen. l figuren redovisas vattendrag som i förhållande till vattenföringen är kraftigt belastade av olika föroreningar. Detta har schablonmässigt grundats på den beräknade totala föroreningstillförseln i förhållande till medelvattenföringen. Hänsyn har ei förtagits till föroreningstillförselns delning på olika delar av vattendraget. Vattendrag där den beräknade tilllörseln av syretörbrukande organisk substans utslaget på medelvattenföringen leder till större genomsnittsvärden för B57 än 6 mg/I har markerats. I figuren redovisas också över vattendrag med belastningslndex 0,08 mg totalfosforll ned t. o. m. för Dalälven, över 0,1 mg totalfosfor/l övriga delar av Sverige. Vidare har relationenen totalfosforztotalkväve beaktats. Därvid har uti växtgångspunkten varit att balans näringstillförseln råder om kväve tillförs i tio gånger så stor viktskväve mängd som fosfor. Tilllörs mer tillväxten, begränsar fosfortillgången tillförs mindre kväve blir detta en begränsande faktor. Kväve har e] redovisats där det enligt detta beräkningssätt föreligger i underskott.

högt belastningslndex O för B81

högt belastningsindex O för totalfosfor

högt belastningsln-*n för totalkväve

Belastnlngsindex och BS; förklaras i avsnitt 4.5.3. Källor: Andersson, B: Föroreningsbelastningens fördelning i Sverige, civildepartementet, förarbeten för fysisk riksplanering, underlagsmaterial nr 16 och Statens naturvårdsverk, Nordlorsk, Sveriges rapport om eutrofieringsfrågor, 1971, stencil.

Figur 4: 44. Antalet djurarter i vattnet är beroende av salt- Figur 4: 45. Strömmar och vattenhalten. utbyte i kustvatten.

Antalet sötvattensarter avtar Strömmarna är i huvudsak sydgående mycket snabbt vid ökande marinaarter på ostkusten och nordgående på salthalt. Likaså avtar antalet västkusten. Skärgård och djupa vikar, marina arter med sjunkande breda zoner med litet vattendjup samt salthalt. Det finns ett fåtal sötvallenarter större bukter försämrar vattenutbytet typiska arter i bräckt vatten. i kustområdena. Med hänsyn till sådana faktorer har SMHI preliminärt Källa: Lindquist, A, Havet, klassiliceral kusterna med avbrackvatlenarler strömmarna och fisken. Fiske seende på graden av vattenutbyte. De 1967, sid. 94. kuststräckor som bedömts ha gott l vattenutbyte, och därför är av speciellt l l intresse från industrilokaliseringssynpunkt, är på ostkusten norrifrån: Bjuröklubb-Holmön, Brämön-Hornslandet, Svartklubben-Simpnäsklubb, Ölands ostkust och Gotland, Åhus-

arter På västkusten anges

Trelleborg. sträckan Landskrona-Kullen och

Antal

avsnittet mellan Laholmsbukten och Kungsbackafjorden. Lokalt förekom- 0 5 10 15 20 25 30 35 mer stora avvikelser från de allmänna Salthaltenivallnel förhållandena. Vid långt ut mot havet %° utskjutande uddar kan t. ex. vattenutbytet vara stort, även om kuststräckan som helhet karakteriseras av ett begränsat vattenutbyte. Detta halter ned till ca 5 0/00 de i vattnet kan t. ex. vara fallet på sträckan

sjunker levande djurarter-

HoImön-Brämön och på västkusten nas antal för att vid halter åter

lägre stiga på grund av från Kungsbackafjorden upp till lde-

ökande fjorden.

inslag av sötvattensarter, fig. 4: 44. Salthalter mel-

Större sötvattensutflöden kan också lan ca 3 och 8 0/00 innebär ett stresstillstånd för både söt- och påverka vattenutbytet längs vissa

saltvattensarter, vilket gör dessa kustavsnitt. Sämre vattenutbyte än det djurarter speciellt känsliga

som markerats för resp. kuststräckor för ytterligare

miljöpåverkan. Vattenområden med detta löreligger i stora vikar som Lomma-

salthaltsintervall är från bukten och Laholmsbukten, lfior-

zoologisk synpunkt olämpliga som

darna innanför Orust och Tjörn, l

recipienter. ldefjorden etc.

Salthalter över 5 °/oo medför att ämnen På kartan redovisas områden där

många fälls ut ur

tillfört undersökningar av vatlenutbyte och

avloppsvatten och därvid medfäller

t. ex. kvicksilver, strömförhållanden utförts eller pågår.

näringsämnen och en del organiska ämnen, bl. a. vissa bio- Det bör emellertid observeras att

cider. Det innebär en dessa undersökningar är mycket

förorening av bottensedimenten i stäl-

skiftande till sin karaktär. inte bara let för av vattnet. En

väsentlig faktor vid medfällningen är geografiskt utan även i fråga om

innehållet av utsträckningen i tiden (från någon oorganiska partiklar, främst ler! En ökande månad till flera år). Om vattenutbytets halt av ler ger större

medfällning (större tillgänglig yta som omfattning för enskilda punkter på

kan absorbera kusten kan uttalanden göras

metalljonerna), och i vatregleringsåtgärder först efter särskilda mätningar. tendragen kan därför vara en orsak bidragande till anhopningen av i vissa växtnäringsämnen kustvatten. Salthalten är också viktig för vattnets och skiktning därmed av bety-

delse för den vertikala transporten av ämnen mellan olika

vattenskikt, vilket är en avgörande faktor inte minst för

syresituationen i djupare Även vattenlager. temperaturskill-

nader kan leda till Med

skiktning. ökande salthalt

resp. temperatur minskar också i vattnet.

syrets löslighet Nedbrytningen av organiskt material sker snabbare vid

högre temperaturer. En innebär

temperaturhöjning således att det

krävs en snabbare tillförsel av för att syre syrehalten ej skall minska. l Partiklar mindre än 0,002 mm.

92 D

Ytströmmens medelvärde över året Ytströmmens uppskattade medelvärde över året Diupströmmens huvudriktning Begränsat vattenutbyte

Medelgott vattenulbyte

Stort vattenutbyte

Geografiskt mer omfattande undersökning

Lokal undersökning

Sötvattenutflöde

100 km3/år

E 10 km3/år

Källor: Se sid. 94.

Källor till lig. 4: 45: Marinstaben, Havsströmmar, Särtryck av bilaga 4 ur Instruktion för stridstiänsten vid flottan, Ubåtsiakt, Hydrografi, 1971, Mikulski, Z, Inflow of River Water to the Baltic Sea in the Period 1951-1960, Nordic Hydrology 1970: 4, SMHI, Oceanografiska förhållanden i svenska kustvatten, civildepartementet, förarbeten för fysisk riksplanering, underlagsmaterial nr 18.

Figur 4: 4G. Kusivatten där för- rikt år) kompletterad med iakttahöjda halter av totalfosfor uppträ- gelser från andra år. Bilden visar der. l huvudsak att spridningen av Föroreningarna, som anrikas utan- töroreningen riktas söderut på ostför tätorterna under regnfattiga kusten men norrut på västkusten perioder, förs ut i samband med och att den på grund av iordökad avrinning från sötvattens- rotationen pressas åt höger och utflödena och därvid i första hand därmed in mot kusten. Bilden som en ylvattenförorening. Särskilt visar vidare att skärgårdsirla påtaglig är denna under höst- och kustavsnitt med stora avstånd vårflod, men för kusten som helhet mellan sötvattenutflödena är minst saknas en bild som visar maxi- berörda av föroreningarna medan malutbredningen av de olika reci- i avsnitt med tätare belägna sötpienterna. Kartan visar sommar- vattenutflöden och utbildad utbredningen (dvs. minimum- skärgård recipienterna går över situationen) i ytvattnet väsentligen i varandra såsom i avsnittet från år 1964 (inget särskilt regn- Söderarm-St Annas skärgård.

4.6.3 Geografisk översikt

Strömmarna svarar för och därmed vattenomsättningen

också för utspridningen av av olika föroreningar slag. De är i huvudsak sydgående längs ostkusten och

nordgående längs västkusten, fig. 4: 45. och bre-

Skärgård djupa vikar,

da zoner med litet samt större bukter

vattendjup kan lokalt

ge andra förhållanden. Med hänsyn till sådana faktorer har

SMHI utfört en preliminär av kusterna med

klassificering

avseende på graden av 4: 45. Om vatten- Stark förhöjning (mer

vattenutbytef fig.

utbytets för enskilda än 100 °/o)

omfattning punkter på kusten kan

Tydlig förhöjning (mindre dock uttalanden göras först efter särskilda som mätningar, än 100 °/o) endast utförts för avsnitt

begränsade längs kusten. Ei studerat kustavsnitt (fi)

Strömmarnas inverkan delvis i

avspeglas utbredningen

av Källa: Doc. M. Wern och fil. Iic.

kustvattenföroreningarna. Förhöjda totalfosforhalter fö-

S. Pekkari, Växtbiologiska institu-

rekommer i betydande tionen, Uppsala universitet. kustvattenområden, vilkas ungefärliga utbredning framgår av fig. 4: 46.

Fig. 4: 47 visar den geografiska av biolo-

fördelningen giskt grundläggande förhållanden. Av denna att framgår

salthalter mellan 3 och 8 °/00 förekommer i ytvattnen i praktiskt taget hela det Baltiska havet dvs.

Östersjön med till-

hörande vikar, Ålands hav och Bottenha-

Skärgårdshavet,

vet och Bottenviken. Detta innebär vad

enligt som tidigare

sagts att området är en från allmän

biologisk synpunkt olämplig recipient. Organismerna i området befinner i sig

en stressituation, vilken förstärks dels

av de föroreningar

som via kan

avloppsvattnet tillföras, dels av de hydrogra-

fiskt ogynnsamma förhållanden som

salthaltsskiktning, ringa Vattenvolym och ringa utbyte i Östersjön innebär. Med hänsyn till och kulturell vetenskaplig naturvård är

SMHI, Oceanografiska förhållanden Västkustens artrikedom och

ostkustens särpräglade brack- i svenska kustvatten, civildeparte-

vattenförhållanden för svenska förhållanden mentet, förarbeten för fysisk riksextrema milplanering, underlagsmaterial nr 18.

jöer som inte kan ersätta varandra.

7 Mätt som den producerade

Den biologiska är störst organiska substansens kolinneháll i

produktionsförmågan? på väst-

kusten. Endast södra mg/m* och dag under augusti

Östersjön når upp till likartade vär-

(ungefärliga uppgifter).

94 E

Figur 4: 47. Salthalt, antal djurarter och produktion i haven omkring Sverige. Produktionsvärdena är osäkra uppskattningar. Källor: Lindquist, A, Havet, strömmarna och fisken, Fiske 1967, Nyholm, KG, Marinbiologi - en översikt, Svensk Naturvetenskap 1964.

000 Antal djurarter Salthalt vid ytan .. Salthalt vid botten 999 Produktionen mätt som den producerade organiska substansens kolinnehåll i mg/m* och dag under augusti.

den. Den är också anmärkningsvärt hög utanför norra upplandskusten. varierar också och är per

Fiskproduktionen

16 gånger större i södra Östersjön än i Bottenhavet. ytenhet Detta har ett samband med nämnda faktorer. Från tidigare fiskeriekonomisk är västkusten och södra Öster-

synpunkt sjön av större värde än övriga områden. stora risker från ekologisk syn- Oljehanteringen erbjuder Den i Östersjön jämfört med

punkt. lägre temperaturen

västkusten och den biologiska oljenedbrytningens tempera-

turberoende - den sker vissa undersökningar lättast enligt vid ca + 20°C1v2 - talar för att minimeras

oljetransporter

salthalter större skadeeffekter,

i Östersjön. Vidare ger låga

vilket talar för samma slutsats. Kustvattnen och hav står i relation till var-

omgivande

andra. om detta finns inte f. n.

Någon djupare kunskap Vid av kustvattnens förutsättningar att lång-

bedömningen ta emot utsläpp av olika slag måste dock hänsyn siktigt snarare tas till havsområden som helhet än till enskilda

Melander, B, Biologerna varnar: kustavsnitt. Avgörande betydelse för de förslag som senare

Kemikalier mot oljeutsläppen hotar nackdelar i denna har de för- och

hovets fauna och flora, Teknik & presenteras promemoria

från som lokalisering av industri till

Miljö 1971: 4, s. 27. naturmiljösynpunkt

2 Däremot kan olika oljetypers ostkusten innebär som alternativ till västkustlokalisering. maximala gittverkan ligga vid olika Därför här en bakgrund beträffande olika havsvattentemperaturer. Test har visat på presenteras variation mellan +4°C och +16°C områden som helhet. Vissa av allmänt in-

sifferuppgifter

för temperatur med maximal gitttresse finns sammanställda i tabell 4: 7. verkan.

E] 95

Tabell 4: 7. Vissa data om de havsområden som omger Sverige.

(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) Namn yta v0- me- teo- maxi- sötung (kmz) lym del- retisk mi- salt- vat- (km“) djup uppe- djup halti ten- (m) hålls- (m) yt- tilltid vatt- flöde (år)1 net m 3/s (°/oo)

Västerhavet

Baltiska havet 366 000 21 960 60 21 459 - 14 100

Östersjön4 249000 15 190 61 30 459 6-8 8 200

Ålands hav 5 200 405 77 301 5-6 Bottenhavet 66 600 4 595 69 6 2495 4-6 2 600 Bottenviken 37 000 1 540 42 3 126 0-4 3 200

1 Beträffande kol. 5 bör observeras att de värden som anges ej är faktiska värden för hur länge vattnet uppehåller sig i resp. område utan ett relationstal mellan volym och tillrinning. Detta illustreras t. ex. av Östersjön med dess skiktning, som gör att ytvattnen byts relativt snabbt, djupvattnet mycket långsamt. 2 Norska rännan ingår inte. 3 SMHI, Oceanografiska förhållanden i svenska kustvatten, civildepartementet, förarbeten för fysisk riksplanering, underlagsmaterial nr 18. 4 Inkl. Rigaviken och Finska viken. 5 SRA, Hydrografisk karta, Stockholm 1970. Källor: B Dybern, Report of the ICES on Working Group Pollution of the Baltic Sea, International Council for the Exploration of the Sea, Coop. Res. Report A 15, Charlottenlund 1970, S. Fonselius, De Sverige omgivande havens oceanografi, stencil, Z. Mikulski, Inflow of River Water to the Baltic Sea in the period 1951-1960, Nordic Hydrology, 1970: 4.

Fig. 4: 48 visar var de större havsdjupen finns i de havsområden som omger Sverige. Djupområdena är av intresse

därför att i dessa kan under vissa

skiktningsförhållanden

stillastående Vattenmassor bildas och leda till syrebrist,

svavelvätebildning och från bottensedinärsaltsutlösning

menten i sådan att även kustvattnen

omfattning löper risk att påverkas. I Östersjön är skiktningen sådan, fig. 4: 49.

Förekomsten av det s. k.

salthaltssprångskiktetl medför ett ringa utbyte av Vattenmassor, l På en viss nivå i vailenmassan näringsämnen osv. genom

detta ändras salthalten språngariat. Denna gränsskikt. Däremot hindrar det inte att syreförbru- nivå benämnes salthaltssprångsklkt kande organisk substans i form av död materia sjunker till eller haloklin. Även temperaturen kan botten. Det ge upphov lill språngskikt, tempera-

ringa vattenutbytet i djupvattnen innebär också tursprångsklkt eller termoklin.

v

96 EI

i Bal- Figur 4: 48. Djupförhållanden tiska havet.

Av kartan framgår att större djupbassänger förekommer l Östersjön öster om Bornholm (BornhoImsbäckenet), öster om Gotland (Got- Iandsbäckenet med Gotlandsdjupet), och utanför Landsort (Landsortsdjupet). Från Ålands hav går en djupränna upp till Ulvödjupet i Bottenhavet. På västkusten går den s. k. Djupa rännan parallellt med den norra kustdelen och övergår utanför Norge i den s. k. Norska rännan. Källa: SRA, Hydrografisk karta, Stockholm 1970.

100-200 m

över 200 m

djupvattnet. Salthaltsskiktningen lör- Figur 4: 49. Skiktningstörhållanden i Vid 50-60 m djup, dvs. endast i Östersjöns djupare delar, ligger det hindrar bl. a. syreutbytet mellan Östersjön. och är därför s. k. primära salthaltssprångskiktet ytvatten och djupvatten, l Östersjön bildas under sommar- en av orsakerna till att syrebrist l som skiljer det sötare ytvattnet från halvåret en temperaturskiktning uppstår i Östersjöns diupvatten. saltare djupvatten. Vid stora saltytvattnet ned till maximalt ca 30 m. vatlensinbrott från Kattegatt införs Källa: Fonselius, S, Om Östersjöns Under vinterhalvåret upplöses denna. mycket salt vatten, varvid ett sekun- och speciellt Bottniska vikens hydro- Vattenmassan därunder berörs ej av bildas i därt salthaltssprångskikt grafi, Vatten 1971: 3. Iutttemperaturens variation över året.

SOMMAR VINTER I

Havsytan Täckskikt av varmt ytvatten |

låg salthalt | temperatur upp till 20°C l Termoklin (temperatursprångskikt) I 1- 30 m Kallt ytvatten vintervatten låg salthalt temperatur 1-3C Primär haloklin (primärt salthaltssprångskikt)

l

50- 60 rn Djupvatten | temperatur 4-5°C, salthalt 8-10%o varmare och saltare än vintervattnet Sekundär haloklin (sekundärt salthaltssprångskikt) I

70- 400 m Bottenvatten l temperatur 4--53C, salthalt 11-13 13/0., saltare och något varmare än djupvattnet l

D 97

en ringa syretillförsel till dessa vattennivåer. Konsekvenser-

na av detta

framgår av fig. 4: 50, dvs. syrebrist uppstår vid nedbrytningen av det organiska materialet och svavelväte

bildas. Situationen kan förbättras att sär-

tillfälligt genom

skilt stora saltvatteninflöden från via Bälten före-

Kattegatt

kommer vissa år. Det saltare

kattegattvattnet är tyngre och

därför tillförs detta

djupområdena syrerika vatten. Samtidigt förstärks dock stabiliteten i av det saltare skiktningen

vattnet. En eventuellt större i

syreminskning kattegattvattnet kan härigenom också tänkas få konsekvenser för Östersjön. Fig. 4: 51 visar den borttransport av djupbäckenens

svavelväte som kan ske i samband med dessa saltvatteninflöden. Från Ålands hav och norrut i Bottenhavet och Bottenviken förekommer av samma

temperaturskiktning typ som i Östersjön, fig. 4: 49. Däremot förekommer ingen perma-

nent

salthaltsskiktning. Syrefattigt bottenvatten ersätts där-

för successivt med

syrerikare ytvatten. Allvarliga syre-

bristsituationer förekommer därför inte i i des-

djupvattnet

sa havsområden. Den stora av vatten i

genomströmningen

Bottenhavet och Bottenviken, tabell 4: 7, innebär också att

föroreningar i stor utsträckning kan föras vidare till Östersjön. Om så sker är dock f. n. oklart. Isläggningen inne-

bär en försämrad och att sötvattensutflöden

syreomsättning

får mer koncentrerade flöden kusterna. I kustvattnen

längs kan isläggningen leda till lokala

syrebristsituationer. Bottenhavet och Bottenviken bedöms av vissa forskare med hänsyn till den stora

genomströmningen och goda syretillförseln till djupvattnet som än lämpligare Östersjön att ta emot förorenande utsläpp av syreförbrukande substans.

Figur 4: 50. Syresituaiionen l Got- Iandsdjupet. Diagrammet visar växlingarna mellan syre- och svavelvätesituationer 1952-1970 vid en av fiskeristyrelsens lasta mätpunkter på 240 m djup i Gotlandsdjupet (öster om Gotland). Syrevärden anges över och svavelvätevärden under O-Iinjen. Figuren visar två markerade perioder med svavelvätebildning och två något mindre. Däremellan har större eller mindre inflöden av syrerikt vatten skett. Omfattningen av svavelväteförekomsterna I Östersjön framgår av tig. 4: 51.

Källa: Fonselius, S och Rattanasen, C, On the Water Renewals in the Eastern Gotland Basin after World l War II, Medd. från Havsiiskelabora- 1955 1960 1965 1970 toriet nr 90 1970, stencil.

98 D

Figur 4: 51. utbredningen av svavel- Källor: Fonselius, S, Hydrography of . vätehaltigt vatten i Östersjön 1965- the Baltic Deep Basins lll, Fiskeri- 1971. styrelsen, serie Hydrograti nr 23 1969, Fonselius, S, Kartor (manus), Kartserien visar utbredningen av Dagens Nyheter 3.1.1969 och svavelvätehaltigt vatten I Östersjöns 24.10.1969. djupområden. Det stora saltvatteninbrottet från Kattegatt vintern 1968-1969 medförde ett successivt utbyte av vatten i Östersjöns djupområden. Detta innebar att svavelvätehaltigt vatten trängdes undan, t. ex. från Gotlandsdjupet, och ersattes med syrerikt vatten.

Sötvattenutflödet från m3/s) går till- Östersjön (16 000

sammans med sötvattenutflödet från Västkustens vattendrag som en brackvattenström i huvudsak i en zon

nordgående längs kusten, överlagrande det tyngre saltvattnet. Västerinkl. Öresund, med hänsyn till det goda vatten-

havet, löper med Nordsjön och Atlanten inte den risk för syreutbytet

brist i bottenvattnen som Östersjön gör. I fjordarna är där-

emot Vattenutbytet ringa och kan förekomma.

syrebrist

Industrier med borde av dessa skäl

syreförbrukande utsläpp

i första hand kunna lokaliseras till västkusten, förutsatt att

det sker till öppna kustpartier.

l] 99

Av tabell 4: 8 framgår att av all tillförsel av syreförbru-

kande organisk substans från kuststaternas kustområden

till hav som omger Sverige 85 % faller på Baltiska havet.

Av tillförseln till Baltiska havet faller ungefär lika delar

på Östersjön (inkl. Finska viken) och Bottenhavet, och endast

ca 15 % på Bottenviken. I Baltiska havet som helhet svarar industrin för 3/4 av tillförseln av syreförbrukande organisk substans men i Bottenhavet är industriandelen mer än 9/10 och i Öster-

sjön bara något mer än hälften. Speciellt i Bälten och Öre-

sund är hushållsandelen däremot hög, ca 80 %.

Tabell 4:8. Tilltörsel av syreförbrukande organisk substans från kuststaternas kustområden till hav som omger Sverige. Totala tillförseln av syreförbrukande organisk substans (BSs ton/ år) från kustområdena till olika havsområden sammanställda efter Dybern 1970. Dlrekt avser utsläpp i kustvatten, indirekt utsläpp till kustvatten via vattendrag.

Namn Befolkning Industri Totalt

direkt indi- totalt direkt+ industri + rekt indirekt befolkning

Bottenviken 5 600 4 500 10 100 160 000 170 100 Bottenhavet 13 650 12 200 25 850 385 000 410 850 Finska viken 121 450 19 200 140 650 115 000 255 650 Egentliga Östersjön 60 900 30 000 90 900 = 110 000 =20O 000 Baltiska havet 201 600 65 900 267 500 =770 000 =l 040 000 Bälten 40 100 21 000 61 100 l0 000 71 100 Öresund 40 600 2 600 43 200 10 000 53 200 Kattegatt 16 000 5 000 21 000 =20 000 41 000 Totalt 298 000 94 500 392 500 000 =1 200 000

=800

Utsläppen av fosfor skapar delvis en annan

situation,

tabell 4: 9. Fördelningen blir här beroende av befolkningsfördelningen. Följaktligen är tillförseln störst i Östersjön,

Öresund och Bälten. Totalvärdena kan jämföras med det beräknade innehållet av totalfosfor i ca

Östersjön på

500 000 ton, varav knappt en tredjedel i vattenmassan ovan

salthaltssprångskiktet. För Sveriges del framgår av tabell 4: 10 storleken och på fördelningen av de studerade från lanföroreningsutsläppen

det som helhet till olika havsområden. Tabellen visar bl. a.

att av totala utsläpen av syreförbrukande substans

organisk direkt till kustvatten tar Bottenhavet emot nära tre fjärde-

delar, varav industri svarar för praktiskt

taget hela mängden.

Av utsläppen till inlandsvatten sker däremot mer än hälften

100 D

Även här svarar in-

till vattendrag som mynnar i Kattegatt. av totalfosfor direkt till

dustri för huvuddelen. Utsläppen

sker till ca 50 % i Öresund, varav industri svarar kustvatten I och Kattegatt orsakar där-

för tre fjärdedelar. Östersjön

I om total-

emot tätorterna merparten av utsläppen. fråga

sker omkring hälften av utfosforutsläpp till inlandsvatten

i Även i detta

släppen i vattendrag som mynnar Östersjön. fall svarar tätorterna för en mycket stor del (ca 85 %). Av

av totalkväve direkt till kustvatten tar Bottenhavet utsläppen en vardera. I Botten-

och Östersjön emot knappt tredjedel

stort, medan för Österhavet är det industriella bidraget

samt åker- och skogsmark ger upphov

sjöns del tätorter till lika stora utsläpp (46 % resp. 43 %). Av inungefär ca tre från åker-

landsutsläppen härstammar fjärdedelar

som

och skogsmark. Här är fördelningen på vattendrag

havsområden därför nära beroende av avi olika mynnar storleksförhållanden.

rinningsområdenas

hav. Tabell 4: 9. Totalfostortilllörsel (ton/år) tlll Sverige omgivande Direkt avser utsläpp l kustvatten, indirekt utsläpp till kustvatten vla

vattendrag. Efter Dybern 1970.

Alla stater

direkt indirekt

290 220 Bottenviken 780 600 Bottenhavet 5 050 870 Finska viken 3 880 2 370 Eg Östersjön 9 760 4 060 Baltiska havet l 240 2 800 Bälten 1 960 350 Öresund 890 400 Kattegatt 13 850 7 610 Totalt

av substans norr

Genom den stora tillförseln organisk

och fosfor söder därom bildas om Ålands hav och kväve aktivitet i norra Ös-

en blandningszon med hög biologisk

tersjön!

4.6.4 överväganden och synpunkter

i det föregående är det Mot bakgrund av vad som anförts som kunna föra in prelimiangeläget att så snart möjligt l Ahl, T-Odén, S, Preliminary Report nära forskningsresultat från det ekologiska storprojektet

on the Transport oi Presumptive i i sammanställningar

»energiflöde och dynamik Östersjön»

Pollutant to the Baltic Sea from Med hänsyn till

Sweden, Part Il, Soviet-Swedish som underlag för den fysiska planeringen. Symposium on the Pollution of the för Östersjöns status är de risker på lång sikt som föreligger

Baltlc, Stockholm, 1971, stencil.

E] 101

Tabell 4:10. Svenska utsläpp av syreförbrukande organisk substans, totaltosior och totaikväve till siöar och vattendrag (inlandsvatien) samt till kustvatten. I tabellen anges för varje föroreningsslag fördel-

ningen på olika havsområden i °/o av totala tiillörseln till inlandsvatten resp. kustvatten. Om mer än 20 °/o av totala utsläppet till inlandsvatten laller resp. kustvatten på ett havsområde redovisas hur stor andel olika föroreningskäilor bidrar med. Utsläpp av syreiörbrukande organisk substans frán åker- och

skogsmark har ei ingått i beräkningarna.

Källa: Andersson, B. 1971.

BS, Totalfosfor Totalkväve

Inlands- Kust- Inlands- Kust- Inlands- Kust- Havsområde vatten vatten vatten vatten vatten vatten

ton/år % ton/âr % ton/år % ton/år% ton/år % ton/år %

Bottenviken 7 839 3 46 855 12 811 11 98 2 14 253 19 1 308 8

Bottenhavet 32 245 12 290 552 72 1 165 15 859 17 21 713 28 4 810 30

därav industri 98 53 tätorter 8

73 1 723 33 59 125 77 10 693 66 Baltiska havet

2 575 50 1 139 1 2 144 13 därav industri 78 tätorter 22 åker-skog - -

Kattegatt 152 416 57 13 190 3 1 828 24 746 14 16 310 21 2 633 16 därav industri 90 16

tätorter 68 25 åker-skog - - 65

restriktivitet vad gäller tillförsel av förorenande ämnen till

Baltiska havets olika delar tills vidare att rekommendera, i varje fall tills utbytesförhållanden mellan dessa klarlagts med avseende på vattenmängder, syreförbrukande organisk substans, närsalter och biologiskt anrikningsbara giftämnen, och konsekvenserna av nya utsläpp någorlunda kan över-

l02 Cl

1(3) Ifö) §46 41:) åiFl 61 WH! Elli OiKD NL) _ IfM) NN) Flgur 4: 52. Sammanfattningskarfa, 32 - a H ä å s s kustvatten. Figuren sammanfattar information som redovisats tidigare I avsnitten om sötvatten resp. kustvatten. Det bör observeras att det är en översiktlig redovisning av angivna förhållanden. Vid redovisningen har hänsyn tagits till den syreförbrukning som tillförseln av syreförbrukande organisk substans resp. totalfosfor åstadkommer. Därvid har tillförseln av syreförbrukande organisk substans mätt som B57 antagits motsvara 80 °lo av primära biokemiska syreförbrukningen (Niklasson). Den sekundära syreförbrukningen genom fosfortillförseln har antagits vara 140 g/g \\\\\\\\\\\\L fosfor (Ahl). Vid redovisningen har dessutom antagits att bara hälften av den till vattendragen _tillförda föroreningen når kustvattnen. ,Föroreningstiilförsel som enligt detta :beräkningssätt teoretiskt innebär syreförbrukning på mer än 10 000 ton/år har redovisats. Därvid har beteckningen »stor tillförsel» använts om ett föroreningsslag nått denna gräns, »betydande tillförsel» om bara båda föroreningsslagen tillsammans nått den angivna gränsen.

||||||||u|||||||Kuststräcka med begränsat vattenutbyte Salthalt som

D innebär biologisk stress

(3 till s °/oo) Vattenområde med hög primärproduktion

om]

Stor tillförsel av syreförbrukande organisk substans till kustvatten via vattendrag. n Stor tillförsel av syreförbrukande organisk substans direkt till kustvatten o Stor tillförsel av totalfosfor till kustvatten via vattendrag o Stor tillförsel av totalfosfor direkt till kustvatten Vattendrag med betydande tillförsel av både syreförbrukande organisk substans och totalfosfor Område med starkt förhöjd totalfosforhalt (sommartid) Område med måttligt förhöjd

Qlnmf

totalfosforhalt (sommartid) E] undersökt område beträffande förhöjd totalfosforhalt Källor: Niklasson, R, Apparent Versus Total Oxygen Demand-A Big Difference, Vatten 1971: 1, Ahl, T, Hushållsavloppsvatten 4, Kväve- och fosforhalter, Byggforskningen, Informationsblad 1967: 22.

blickas. F. n. pågår ett internationellt forskningssamarbete beträffande några av dessa problem. Det är mot av de som måsbakgrund ställningstaganden te göras i den översiktliga fysiska planeringen synnerligen angeläget att ovan nämnda förhållanden snarast klarläggs. För att den översiktliga fysiska skall kunna planeringen utnyttja dessa klarlägganden så långt som krävs möjligt även jämförelsemöjligheter mellan ostkust och västkust. De kustavsnitt som har speciellt stora utsläpp av syreförbrukande organisk substans resp. totalfosfor har markerats i fig. 4: 52. De allvarligaste konsekvenserna kan väntas i kustområden med Innan dålig vattenomsättning. åtgärder för att minska utsläppen har i industrier vidtagits befintliga är utbyggnader av industri med stora utsläpp av syreförbrukande substans och/eller närsalter från naturmiljösynpunkt olämpliga längs dessa kustavsnitt. Möjligheterna att minska tungmetallförekomsten i våra vatten genom sammanförande av tungmetallhaltigt avloppsvatten med andra typer av t. ex. från anavloppsvatten, rikningsverk, bör utredas. Utredningen bör kunna utföras genom vidgning av det forskningsarbete som beträfpågår fande möjligheterna att eliminera kvicksilver ur bl. a. svartlistade vattendrag. Möjligheterna att genom blandning med andra typer av avloppsvatten åstadkomma från vattenvårdssynpunkt gynnsammare typer av utsläpp bör därvid även beaktas. Nära till denna har också anknytning fråga slamdispositionen. Beträffande olika typer av förefaller fölindustriutsläpp jande avvägningar tänkbara som diskussionsunderlag: [j Industrier med utsläpp av syreförbrukande substans synes förmånligast att lokalisera till västkusten. E] Industrier med stora bör lokaliseras till fosforutsläpp sådana kustområden där inte leder till en stark utsläppen påverkan. Med ledning av vad som anges i »Bedömningsgrunder för svenska ytvatten» beträffande allmän påverkanl och de fosforvärden som finns för uppmätta olika havsområden förefaller detta innebära en totalfoshögsta forkoncentration av ca 0,04 mg/l för västkusten och 0,02 mg/l för Östersjön. För Bottenhavet och Bottenviken torde motsvarande värde vara ca 0,015 Med till mg/l. hänsyn dessa värden, de långa utbytestiderna i särskilt i Östersjön, djupvattnet, och Västkustens goda vattenutbyte med världshavet bör västkusten vara att föredra för lokalisering av denna industrityp. Bedömningsgrunderna avser söt- E] Om de ovan berörda industrityperna av särskilda skäl vatten men det antyds att en tillämpförläggs till ostkusten Bottenhavet och Bottenviken ning på kustområden är tänkbar. synes vara att föredra framför Stark påverkan Innebär en förhöjning övriga delar. Inom Östersjön torav den »naturliga» halten med 100 °/o.

D 104

till den delen innebära de minsta

de lokalisering sydligaste som helhet. Motivet för detta synsätt

riskerna för Östersjön snabbare skulle föras ut ur

är att utsläppen härigenom Östersjön via Öresund.

från industrier osv., liksom andra

1:] Tungmetallutsläpp av svår- eller icke gifter bör utsläpp biologiskt nedbrytbara

hand elimineras. Endast med stor tveksamhet kan i första industrier med sådana utsläpp tillåtas. Med hänsyn till eko-

större och därmed större tålighet systemens mångformighet

skulle kan-

på västkusten jämfört med övriga kustområden

till västkusten vara att föredra. Det är ske en lokalisering att sådana industrier till in-

tänkbart lämpligare förläggs

till ännu slamförande vattendrag eller i landet i anslutning till deras längs norrlandskusten.

anslutning mynningar

skulle då medfällning eventuellt

Tungmetallerna genom

bindas snabbare i sedimenten än annorstädes. Funkunna inte kan detta emellertid innebära risk gerar medfällningen förorenas av sådana ämnen. Den allmänna för att Östersjön

stressituationen för i Östersjöns och Botmånga djurarter

tenhavets liksom det ringa artantalet, kan då brackvatten, i stället tala för en lokalisering till västkusten. med bör om hänsyn tas enbart till

E] Trafik oljetankers begränsas i Östersjön. Möjligheternaturmiljösynpunkterna

blir dock beroende av att oljetransporterna för na härtill

ostkustens del kan lösas med pipelines.

4.7 Sammanfattning

i det är ett försök att dels an-

Framställningen föregående

behov av informa-

ge den översiktliga fysiska planeringens tion och beslutsunderlag med avseende på naturmiljön dels bedöma för miljöstöranlokaliseringsförutsättningarna

om kon-

de industri med utgångspunkt i dagens kunskaper

sekvenserna för naturmiljön.

som redovisas i denna

Det synsätt och de utgångspunkter

är kanske inte i och för om

promemoria sig nya. Frågan

samhällets behov av forskning och information av det slag som här diskuteras har behandlats av bl. a. 1964 års natur- SOU 1967: 43 och

resursutredning (Miljövårdsforskning, 44). De har dock inte tidigare tillämpats i den typ av över-

det här är om. Genom det bedrivna

siktlig planering fråga arbetet har klarlagts att en fördjupning av naturmiljöns

»i den är nöd-

behandling översiktliga fysiska planeringen

vändig.

En förutsättning för framställningen är att

grundläggande

av föroreningar skall undvikas och att när föroreutsläpp

i naturmiljön skall nade utsläpp måste medges störningarna

E] 105

begränsas så mycket som möjligt. Från miljösynpunkt är det angeläget att påskynda utveckling av process- och reningsteknik, som förhindrar att miljöstörande beutsläpp höver ske. Renare kunde industriprocesser betyda inbesparing av kostnader för reningsåtgärder. En större valfrihet i

industrilokaliseringarna skulle också vinnas. Det sy-

nes motiverat att samhället stöder en. sådan teknisk utveckling, t. ex. via styrelsen för teknisk utveckling. Det torde kunna förutsättas att även utredningen om miljövårdskostnaderna beaktar denna fråga. Det ter sig otillfredsställande att planeringen av naturmiljön och hushållningen med naturresurserna inte kan grundas på studier av de sammanlänkade utlångsiktiga

vecklingsförloppen i miljöelementen luft-mark-vatten-

kuster-hav. Någon modell för att samman observäga vationer av sådana skeenden finns inte för svensuppbyggd ka förhållanden. Från är samhällsplaneringens synpunkter uppbyggnaden av en sådan modell ett angeläget miljöforskningsobjekt. Vid planering av skilda bör forskningsprojekt detta behov beaktas. De i anförda behoven framställningen av forskningsresultat vissa delområden kan ses som delpå projekt för successiv uppbyggnad av en totalmodell. Sambanden mellan olika av som t. ex. marktyper ekosystem, ekologiska och sötvattenekologiska skulle lättare system, kunna studeras om olika och modellfältundersökningar studier koncentrerades till ett antal begränsat områden, vilka undersöktes ur flera aspekter. I denna promemoria har det varit möjligt att ställa samman bara ett begränsat för slutsatser med hänunderlag syn till naturmiljöns status och känslighet. De faktorer som utgjort underlag för slutsatserna om den geografiska variationen av och konsekvenserna känsligheten för naturmiljöns delelement (luft, mark osv.) är olika väl kända. Vid ett försök till sammanvägd totalsyn på naturmiljön är detta mycket väsentligt att beakta. Genom den svenska till FN-konferenförsurningsstudien sen år 1972 (se sid. 57) har fått försurningen en genomarbetning som saknas för andra Den beföroreningstyper. dömning som i denna promemoria görs beträffande var utsläpp av försurande ämnen kan ske med minsta naturmiljöstörnjng får därför anses väl med underbyggd jämfört andra bedömningar i detta De kapitel. översiktliga bedömningarna beträffande utsläpp av närsalter och syreförbrukande organisk substans kan också anses relativt väl underbyggda vad kustvattnen beträffar. Oklarhet råder emellertid om sambanden mellan vissa kustvatten och utsjöområden, om den betydelse den aktiviteten har mänskliga på

106 E]

och beträffande inverkan från Bot- Östersjön på Östersjön tenhavet och Bottenviken. Konsekvenserna av biologiskt anrikningsbara giftämnen är kända. Detta såväl den eventuella skillnadåligt gäller den i effekter västkusten med olika delar av på jämfört ostkusten som effekterna på markmiljön. De förslag till bedömningar som görs i dessa avseenden är därför snarast att betrakta som ett diskussionsunderlag. Konsekvenserna för av oljeutsläpp har inte naturmiljön mellan olika svensstuderats med inriktning på jämförelser ka kustvatten. Med reservation för tillämpligheten av utländska resultat svenska förhållanden är dock bedömpå ningen av Östersjön som ett jämfört med västkusten mycket känsligare vattenområde relativt klar. I det föregående har de diskuterade föroreningstyperna bedömts var för sig. Därvid har ansetts att stora utsläpp av försurande ämnen kan med minsta ske på ostolägenhet kusten. Vidare förefaller stora utsläpp av närsalter och substans med minsta olägenhet syreförbrukande organisk kunna ske västkusten eller i andra hand norrlandskuspå ten. Stora utsläpp till vatten av biologiskt anrikningsbara t. ex. och klorerade kolväten, torgiftämnen, tungmetaller de vara minst västkusten, därnäst vid norrolämpliga på landskusten och vid Dessutom olämpligast östersjökusten. har ansetts från naturmiljösynpunkt böra undoljehantering vikas ostkusten. på En av inom olika delar av sammanvägning känsligheten landet för ovan angivna föroreningstyper och för kombinationer av de olika föroreningstyperna blir med hänsyn till alla reservationer osäker, men desto angelägsynnerligen nare att få bättre belyst för den fortsatta fysiska rikspla- Mot av reservationer och tidineringen. bakgrund angivna förda förefaller sammanfattningsgare i kapitlet resonemang vis sammanvägda bedömningar vara tänkbara: följande av försurande ämnen, närsalter 1:] Vid samtidiga utsläpp och substans torde bara om utsläppen av syreförbrukande försurande ämnen är små, en lokalisering till västkusten vara att föredra. Är av försurande ämnen samt utsläppen närsalter och/eller substans mycket stora syreförbrukande kan en lokalisering till norrlandskusten vara att föredra. kan i det sistnämnda fallet trots allt även en lo- Möjligen till vara att föredra framför västkalisering östersjökusten kusten, särskilt om utsläppen av närsalter och/eller syreförbrukande substans är måttliga. utsläpp av försurande ämnen och tung- E] Vid samtidiga metaller eller andra biologiskt anrikningsbara giftämnen ämtorde bara i det fall mycket små utsläpp av försurande

El 107

nen är aktuella västkusten vara att föredra framför övriga kustområden. (Med dagens ofullständiga kunskap om tungmetallutsläppens effekter på olika kustavsnitt kan endast mycket stora tungmetallutsläpp motivera västkustlokalisering av anläggningar med utsläpp av försurande ämnen.) Förekommer utöver stora utsläpp av försurande ämnen och tungmetaller eller andra biologiskt anrikningsbara giftämnen även stora utsläpp av närsalter och/eller syreförbrukande organisk substans förefaller norrlandskusten gynnsammast och västkusten kanske gynnsammare än ostkusten. [j Stora utsläpp av försurande ämnen från anläggningar som samtidigt kräver oljetillförsel lokaliseras lämpligast till ostkusten i varje fall om oljeförsörjningen kan ske via oljepipeline. Är detta ej möjligt är en förläggning av sådana utsläpp till västkusten kanske att föredra. Förekommer dessutom stora närsaltsutsläpp och/eller utsläpp av syreförbrukande organisk substans torde västkustlokalisering vara att föredra. E] Inlandslokalisering inger betydande tvekan vid stora utsläpp oavsett föroreningstyp. Förutsättningarna för mindre omfattande utsläpp måste klarläggas genom detaljstudier i varje särskilt fall. De översiktliga bedömningar som på grundval av föreliggande material ansetts möjliga innebär att utredningsoch undersökningsverksamheten bör utökas inom ramen för den fortsatta riksplaneringen, speciellt för de områden, som i följande kapitel föreslås som industrilägen. Ett viktigt utredningsbehov är att klarlägga sambandet i olika avseenden mellan Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken och förändringen över tiden i kustvattnen genom mätningar och ingående, allsidiga studier av utvalda profiler. Speciellt angeläget är det att de långsiktiga konsekvenserna av tungmetaller och andra i näringskedjorna anrikningsbara giftämnen klarläggs. Härigenom skulle konsekvenserna av lokalisering till olika kustavsnitt bättre kunna förutsägas än vad som i dag är möjligt. För att kunna ta ställning till inlandslägen som alternativ till kustlokalisering av miljöstörande industri är jämförelser av ventilationsklimatet i olika delar av inlandet nödvändiga. Vidare krävs en grundligare utvärdering av den geografiska variationen hos markens miljöegenskaper. Likaså är det mycket angeläget att en detaljerad information om vattendragen sammanställs.

108 E]

Befolkningens fördelning

och regionalpolitiska

förutsättningar

Inledning

Befolkningsfördelningen

Tätorter och serviceunderlag

Befolkningsutvecklingen Regionalpolitiken

1 Utgångspunkter och mål

2 Ortsklassificering

3 Regionalpolitiska medel

överväganden och synpunkter

5.1 Inledning

I detta redovisas först data om befolkningens

kapitel några

m. m. Därefter refereras kortfattat

geografiska fördelning målen som en av utgångspunkterna för de regionalpolitiska

För en behandling av

den fysiska planeringen. utförligare dessa hänvisas till refererade källor. Avslutningsvis frågor anförs och synpunkter beträffande samspelet överväganden i mellan och fysisk riksplanering. Figur 5: 1. Befolkningstätheten regionalpolitik

länen (teckenlörklarlng i tabell 5: 1). m

5.2 Befolkningsfördelningen

är fördelad mellan olika de-

Befolkningen mycket ojämnt

De tre befolkade länen har en be-

lar av landet. glesast

3 inv./km2 eller mindre än en femtion-

folkningstäthet på

i de tätast befolkade länen som har över dedel av tätheten se fig. 5: 1 och tabell 5: 1. 160 inv./km2,

Tabell 5: 1. Landareal, invånarantal och befolkningstäthet för grupper av län (iir tig. 5:1). Källa: Statistisk årsbok 1970

v

.T Riket Område

17 638 69 848 33 804 88 720 201 846 411 406 Areal (kmz) Andel 4 17 8 22 49 100 (%) Inv. 2 867 2 631 767 1 132 617 8 014 (1000-tal) Andel 36 33 10 14 8 100 (%) 163 38 23 13 3 19 Inv./km2

E] 109

En något mer detaljerad bild erhålls i fig. 5: 2 som visar hur stor befolkning man från olika orter kan nå inom 30 km radie, det s. k. lokala befolkningsunderlaget.

5.3 Tätorter och serviceunderlag

Tätorterna i Sverige är fördelade storlekar på med en regelbundenhet, som är vanlig i högt industrialiserade länder. De verkligt stora orterna är få till antalet. Det finns ett betydande befolkningsmässigt språng ner till de medelstora orterna. Små orter förekommer i mycket stort antal. Denna karakteristiska fördelning är en följd av näringslivets struktur och transporttekniken under tidigare skeden. I länder med hög folktäthet blir en sådan inte fördelning så problematisk som hos oss med vår mycket låga folktäthet. I de förra befinner sig småorterna sällan borta långt från något ganska stort centrum, som tillhandahåller kvalificerade tjänster åt företag och hushåll och som erbjuder arbetsmöjligheter inom pendlingsavstånd i den mån sådana är otillräckliga i bostadsorten. orsakad av exem- Omflyttning, pelvis yrkesbyte, behöver inte sträcka sig längre än att sociala band kan behållas obrutna. De svenska tätorterna är emellertid - i Norrspeciellt lands inland - över utspridda en stor Detta mycket yta. gör, att de lokala arbetsmarknaderna ofta blir små. I stora delar av landet är avståndet mycket långt till större, välutrustade centra. Båda dessa förhållanden hushålbegränsar lens valmöjligheter på arbetsmarknaden samt i om fråga tjänster och varor. Förutom att antalet inom arbetsplatser pendlingsavständ är ringa har orterna ofta en utpräglat ensidig arbetsmarknad. Det finns mer än 500 orter i vilka över 60 % av de yrkesverksamma hör till industrisektorn. Något fler än 400 av dessa orter har mindre än 2 000 invånare. Den enskilda småorten domineras ofta av ett enda företag samtidigt som befolkningen i orter har närliggande sin sysselsättning inom samma bransch. av Nyetableringen företag är liten i orter med dessa begränsade förutsättningar. De är dessutom särskilt sårbara under sysselsättningskriser. Detta gäller oavsett om dessa har sin i bakgrund konjunkturutvecklingen eller är strukturbetingade. Många typer av service är starkt beroende av befolkningsunderlag och tätortsstorlek. Ett försök att kartlägga tillgången på viss kvalificerad service har av expertgjorts gruppen för regional utredningsverksamhet (ERU)1 och redovisas Urbaniseringen i Sverige, SOU i fig. 5: 3. 1970: 14.

110 D

Flgur 5: 2. Lokalt betolknlngsunderlag 000 i 1L› 1 llMl lJlNI 1965. å Kurvorna på kartan anger antal Invånare l tusental lnom avståndet 30 km från regelbundet utplacerade mätpunkter. De tre storstäderna har det utan jämförelse största lokala befolkningsunderlaget. Stockholm har över 1,2 mllj. invånare lnom 30 km radie. Områden med ett lokalt befolkningsunderlag om 200 000 invånare lörekommer vid tnre Mälaren (Västerås- Köplng-Eskilstuna) samt i centrala östergötland (LlnköpIng-Norrköplng). Större delen av södra och mellersta Sverige samt de större städerna l Norrland har ett lokalt befolkningsunderlag på över 50 000 invånare. I Norrlands inland är det lokala betolkningsunderlaget mlndre än 10 000 utom lör områdena krlng Östersund, Gällivare och Kiruna. Källa: Urbanlserlngen i Sverige, SOU 1970: 14.

Inom 30 km från regelbundet utplacerade mätpunkter kan nås

mindre än 10 000 Invånare

minst 10000 Invånare

E

minst 50 000 Invånare

minst 100 000 Invånare

minst 200 000 Invånare

minst 400 000 invånare

OiKi , 11mT zwn 3N Figur 5: 3. Tillgång på viss kvalificerad service. Kartan visar en indelning av landet I sex zoner med olika genomsnittlig servlcestandard. Standarden har mätta som genomsnittligt reseavstånd tili vissa former av kvalificerad service enligt en metod som redovisas närmarei SOU 1970:14. De områden som i kartan förts tiil de två lägsta servicenivåerna (nivå 1 och 2) omfattar större delen av Norrland och en bred zon från norra Bohuslän genom västra Svealand. I övrigt finns tre områden med låg servicenivå i Sydsverige, nämligen ett område mellan Vänern och Vättern, gränsbygden mellan Småland, Halland och Västergötland samt nordöstra Småland. Av de omkring en och en halv miljon invånare som har denna låga servicenivå befinner sig ca 2/3 inom glest befolkade områden. Drygt två miljoner invånare bor i områden med den högsta servicenlvån (nivå 6) varav ca hälften i stockholmsregionen. Hög servicenivå har utöver de tre storstadsregionerna även flertalet större orter i södra och mellersta Sverige och flera orter längs norrlandskusten. Källa: Urbaniseringen i Sverige, SOU 1970: 14.

1 sämre tillgång

E:

E

v 3

6 bättre tillgång -

Sveriges folkmängd Källa: Historisk statistik för Sverige, SCB 1955 och statistiska meddelanden, SCB, Be 1970:10, Be 1971: 6.

år inv. i 1 000›ta1

5 522 6 371 8 093 9 341 sno-r mo... 02 § 410 I sm étGi i m0 x all! 14mi 21m r a 06711

5.4 Befolkningsutveckling

De regionala balansproblemen har skärpts under de senaste årtiondena på grund av näringslivets strukturomvandling. Den spridda besättningen inom jord- och skogsbruksområdena har ytterligare tunnats ut. De smärre tätorterna har i stor utsträckning stagnerat i sin tillväxt eller börjat gå tillbaka. I gengäld har de större tätorterna och områdena kring dem vuxit kraftigt, mera i vissa delar av landet än i andra. Den sammanlagda effekten på landets befolkningsfördelning i stort har blivit, att det uppkommit sammanhängande områden, som med vissa undantag kan betecknas som öknings- resp. minskningsområden, se fig. 5: 4 och 5: 5.

5.5 Regionalpolitiken

5.5.1 Utgångspunkter och mål De allmänna målen för regionalpolitiken som de angetts av statsmakternal kan sammanfattas enligt följande. Regionalpolitiken skall medverka till:

E! att åstadkomma en sådan fördelning av välståndet att människorna i olika delar av landet får tillfredsställande ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden att främja ett snabbt ekonomiskt framåtskridande genom att medverka till en sådan lokalisering av näringslivet att landets tillgångar av kapital och arbetskraft blir fullt utnyttjade att sker på ett sådant sätt att de strukturomvandlingen enskilda människornas trygghet värnas att styra utvecklingen i sådana banor att en bättre regional balans främjas och att en jämnare fördelning av det stigande välståndet nås i olika delar av landet. En sådan fördelning är motiverad även av miljöpolitiska hänsyn.

En central uppgift för den regionala politiken är att påverka den geografiska fördelningen av verksamheter och 1870 1900 30 6070 befolkning på ett sådant sätt att de inneboende svagheterna i den nuvarande tätortsstrukturen motverkas. Denna Figur 5: 4. Riksområden för statistikredovisning enligt SCB och område- konkretiseras i den politik gradvis regionala utvecklingsplanas andelar av rikets folkmängd 1870- (länsplanering 1967 och länsprogram 1970). 1980 (procent av totalfoikmängden). neringen Källa: Regional utveckling och Lösningen av de problem som är förknippade med den planering, SOU 1971: 16. nuvarande tätortsstrukturen förutsätter att insatserna koncentreras till ett lämpligt antal orter eller regioner. I statsmakternas beslut om den regionala politiken åren 1964, Prop. 1970: 75, BaU 1970:40, rskr 1970: 304, SU 1970: 103, rskr 1970: 270. 1969 och 1970 detta samtidigt som vid de två poängterades

E] 113

* ?TTNTTO I m 1 w i Sw 1 6G I m ; t W L zwn lm Figur 5: 5. Det lokala befolkningsä 5 å ä g 4 underlagets förändring 1960-65 samt 31 tätorter 1965. m Det lokala betolknlngsunderlaget (jfr fig. 5: 2) minskade nästan genomgående norr om en Ilnje från norra Bohuslän till Gävle med undantag av mindre tillväxtområden främst vid kusten. Söder om linjen ökade det lokala befolkningsunderlaget med undantag av spridda minskningsområden. I stort sett förekom folkminskning l de delar av landet, där den lokala befolkningen uppgick till mindre än 50 000 invånare. Det förekom också minskning inom några områden med ett befolkningsunderlag på 50 000- 100 000 invånare, särskilt l gränsområden mellan flera län. inom områden med minskande lokalt befolkningsunderlag fanns 1965 endast ett fåtal tätorter med mer än 10 000 invånare. Ett undantag utgjorde Hälsingland med 3 tätorter över 10 000 invånare. Den största relativa ökningen, 15 °/o, förekom i stockholmsområdets ytterkanter samt i det Iappländska gruvdistriktet. I absoluta tal var de verkligt betydande ökningarna begränsade till några få punkter. Det lokala befolkningsunderlaget i Stockholm, Göteborg och Malmö ökade med vardera 100 000, 44 000 och 35 000 invånare. Källa: Urbaniseringen i Sverige, SOU 1970: 14.

Område där befolkning saknas.

Område med minskande lokal folkmängd.

Tätort med mer än 50 000 inv.

Tätort med 25 000- 49 999 lnv.

Tätort med 10 000- 24 999 inv.

90 inom

9a» 1 om l m.) I man

senaste tillfällena uttalanden gjordes om att tilldämpa växten i storstadsområdena. De människor som vid söker flyttning sig till en säkrare och mera mångsidig arbetsmarknad måste f. n. av på grund landets spridda tätortsstruktur i många fall flytta ganska långt. Strävan att koncentrera insatserna i den regionala politiken har därför bl. a. till syfte att en rebygga upp minst gion inom varje län dit huvuddelen av de ofrånkomliga flyttningarna kan gå. önskemålet att koncentrera insatserna har bl. a. till syfte att utveckla mångsidiga arbetsmarknader. Det är en väsentlig trygghetsfaktor för den enskilde och dennes hushåll att kunna leva i en som är rik arbetsomgivning tillräckligt på möjligheter för att innehålla alternativa sysselsättningar inom räckhåll från bostaden. Denna bör vara tillomgivning räckligt attraktiv för näringslivet så att som måste företag läggas ned kan ersättas av nya verksamheter. och Företag hushåll kan antas ha samma intresse av att äga nära tillgång till rikt differentierade utbildnings- och sjukvårdsanstalter och till det nationella Ökad transportsystemet. jämlikhet mellan människor i olika delar av landet när det dessa gäller grundläggande livsmöjligheter är ett klart uttalat mål för den regionala politiken. Detta mål innefattar också syftet att minska de regionala skillnaderna i inkomstnivå mellan landets olika delarJ

5.5.2 Ortsklassificering Ett av den regionala utvecklingsplaneringens huvudsyften år att ange de orter till vilka huvuddelen av de regionalpolitiska insatserna bör koncentreras. Konturerna av ett ortsklassificeringssystem med detta syfte framträdde i flera län redan som ett resultat av 1967. I samband länsplanering med behandlingen av 1967 vid 1969 års rikslänsplanering dag? antogs vissa grundsatser för det fortsatta arbetet. Dessa går bl. a. ut på att dämpa tillväxten i storstadsområdena, att som alternativ till dessa ut ett antal bygga växtkraftiga stadsregioner, att satsa på områden som bedöms kunna utvecklas spontant så att de får en differentierad arbetsmarknad och att i varje län satsa på minst en region med framtida spontan tillväxtkraft. Med hänsyn till kraven på rättvisa och jämlikhet framhölls i 1970 års riksdagsbeslut att ett riksomfattande regionalt handlingsprogram bör ges så konkret form att man kan Prop. 1970:75, BaU 1970: 40, rskr få till stånd en i hela landet. enhetlig regionalpolitik Två hu- 1970: 304, SU 1970: 103, rskr 1970:270. z vudmoment framhölls som särskilt betydelsefulla i ett riks- Prop. 1969:1 bil. 13, BaU 1969: 30, rskr 309, SU 1969: 57, rskr 1969: 188. omfattande regionalt program, nämligen att statsmakterna

[I 115

000 | nu 11m INN) Figur 5: 6. Länsstyrelsernas prelimin . um i 2.0 i mm i m 1 sm i 61611 mn i am t ä ä ä 5 nära ortsklassificerlng.

Enligt direktiven i prop. 1970: 75 har länsstyrelserna i samband med länsprogram 70 utarbetat ett preliminärt förslag till ortsklassificerlng. Enligt riktlinjerna skulle följande orter och regioner anges. 1. Storstadsreglonerna Stockholm, Göteborg och Malmö. 2. Storstadsalternaliv som måste ligga utanför storstädernas lnfluensområde. Endast ett relativt litet antal orter kan lfrågakomma som storstadsalternativ. 3. Regionala tillväxtcentra. Det är till dessa centra lämte storstadsalternatlven som huvuddelen av de offentliga investeringarna bör koncentreras. Lokaliseringspolitiska stödåtgärder inriktas l stor utsträckning på dessa centra. 4. Servlceorter i glesbygder. Två kategorler. a. Sådana där Iokaiiseringspolitiska stödålgärder kan ge effekt och som blir de egentliga stödjepunkterna för serviceförsörjnlngen i stödområdets inland. b. Orter där erfarenhetsmässigt andra åtgärder än Iokaliseringspolltiska måste tillgripas för att upprätthålla tillfredsställande service. 5. Den stora gruppen övriga orter utanför stödområdet där inga speciella åtgärder behöver anges i ett riksprogram har inte markerats i figuren. l regel gäller det orter som är välbelägna i förhållande till regionala tlliväxtcentra. De preliminära förslagen har remitterats till landsting, kommuner och övriga berörda organ. Ett nytt ställningstagande från länsstyrelserna görs l det slutliga Iänsprogram 70 som färdigställa under hösten 1971. Källa för flg. 5: 6 och 5: 7: inrikesdepartementet, stencil Ds In 1971: 7

storstäder

GDI

storstadsalternatlv

0 so 11mm regionala tillväxtcentra ä § MG)n m4»i sm i sm I 000 I nu LIA/l i o serviceorter

om i nu |_2(MJ Figur 5: 7. Preliminär ortskiassiflce- § ring enligt en arbetsgrupp inom Inrikesdepartementet. Enligt arbetsgruppen har i korthet * följande varit vägledande vid uppbyggnaden av ett system av orter i olika nivåer. Utöver storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö skall s. k. primära centra fungera som huvudorter för service och näringsliv l olika län. Bland dessa har arbetsgruppen urskilf ca 10 orter som har mer än 100 000 invånare inom 3 mils avstånd och som inte ligger i anslutning till något storstadsområde. Länsdelscentra skall tjäna som centra för en del av ett län. För att kunna ge erforderliga utvecklingsmöjligheter har arbetsgruppen ansett att befolkningsunderiaget inom en 3-milsradle bör vara minst 30 000. I områden med stora avstånd har två typer av serviceorter utvalts. Den högre nivån kallas servlcebasorter och skall i väsentliga delar motsvara Iänsdelscentra. Den lägre nivån kallas kommuncentra. Utöver dessa blir det i utprägiade glesbygder nödvändigt att ha ytterligare serviceorter kallade kommundeiscentra. Urvalet förutsätter fortsatt planering på regional och kommunal nivå. Vissa mellangrupper kan inte undvikas. Orter där man kan vilja utveckla eller vilja behålla ett regionalt centrum, men där utvecklingen är mindre gynnsam och stödåtgärder kan bli aktuella samt orter som nu har vissa uppgifter som regionala centra men som ligger nära större orter på vilka de kan stödja sig vid en ändrad utveckling har inte kunnat entydigt placeras. Orter som ligger nära regionala centra på vilka de kan stödja sig har klassliicerats som övriga orter (ej markerade). Detta innebär dock inte att olika insatser är uteslutna. Flera av dessa orter ingår l större orters lokala arbetsmarknad och kan I fiera avseenden vara likvärdiga med dessa.

storstäder

primära centra över 100 000 invånare

dzo nära storstäderna

övriga primära centra

Iänsdelscentra länsdelscentra alt. övriga orter Iänsdelscentra alt. servlcebasorter o 50 inom servlcebasorter 6Gl ! mn Bill j 901 l om) I nu I 24m I kommuncenfra

ramar för länens anger och de regionala statliga organens verksamhet samt att en av olika orter klassificering genomförs som anger vilken funktion orterna bör fullgöra i regio-

nala och vilka sammanhang åtgärder som behöver vidtas för att lösa de problem som är förknippade med respektive

ortstyp. Begreppet ort användes synonymt med kommunblock. Vissa riktlinjer angavs för ett dylikt klassificeringssysteml. Dessa riktlinjer redovisas i anslutning till fig. 5: 6. Länsstyrelserna har med tillämpning av de angivna riktlinjerna föreslagit de klassificeringar som redovisas i fig. 5: 6.

Länsstyrelsernas klassificering har utförts efter delvis olika principer i skilda län och mellan jämförelser länen är därför svåra att göra. För att få underlag för en för hela landet så långt möjligt har enhetlig klassificering en arbetsgrupp inom inrikesdepartementet utarbetat och i juni 1971 presenterat ett något utbyggt system? vars innebörd framgår av fig. 5: 7.

5.5.3 medel Regionalpolitiska

De medel som används i den regionala politiken för att nå de uppställda målen är huvudsakligen av tre slag

1) Statligt regionalpolitiskt stöd, som utgår inom det allmänna stödområdet, se fig. 5: 8. I särskilda fall kan stöd utgå även i övriga delar av landet. Stödet består av:

lokaliseringsstöd

utbildningsstöd

sysselsättningsstöd

EIDDDE]

stöd till flyttande arbetskraft

transportstöd

2) Samråds- och upplysningsverksamhet arbetsgenom Figur 5: 8. Stödområden marknadsstyrelsen och länsstyrelserna. Inom storstadsområdena - - Allmänna stödområde! Stockholm, Göteborg och Malmö är företag som planerar ny-, till- eller ombyggnad av viss omfattning att samråda Inre stödområdet skyldiga med

i

arbetsmarknadsstyrelsen om lokaliseringsförutsättningarna i andra delar av landet.

3) Utbyggnad av samhällsfunktionerna olika orter på (bostäder, service osv.).

Eftersom l tätorterna utgör ett system med en Prop. 1970: 75, BaU 1970: 40, rskr mångfald 304, SU 1970:103, rskr 270. bindningar sinsemellan, kan man inte nå avsett resultat med 3 Ortsklassificerlng i ett regionalbegränsade punktinsatser. Det erfordras en målinriktad sampolitiskt handlingsprogram, Skiss till ordning och jämkning mellan beslut, som fattas av företrä- klasslticeringssystem, gruppen lör regional utvecklingsplanering, inrikesdarna för de skilda samhällssektorerna liksom för adminidepartementet, stencil Ds In 1971: 7.

118 D

strationens och lokala nivåer. Ett hu-

nationella, regionala

med den av länsstyrelserna som

vudsyfte omorganisation

1.7.1971 var att underlätta en sådan samord-

genomfördes

ning.

5.6 överväganden och synpunkter

Som redan framhållits i avdelning I är regionalpolitiken

och den två inom stats-

fysiska riksplaneringen grenar

makternas samlade Mellan dem rå-

långsiktiga planering.

der ett nära och ömsesidigt samband. I regel är den regio-

nalpolitiska målsättningen för skilda orters tillväxt en given

för inom den fysiska planeringutgångspunkt överväganden

en. I vissa fall kan emellertid de förhållanden som klarläggs

inom den bli avgörande för regionalpofysiska planeringen

litikens inriktning. Anledningen till detta kan vara antingen

för t. ex. industriell expansion inom vis-

fysiska restriktioner sa områden eller faktorer som kan bli be-

positiva fysiska

stämmande för val mellan alternativa orter inom regional-

politiken. I de fall då den underordnas de

fysiska riksplaneringen regionalpolitiska målen utgör den fysiska riksplaneringens

av mark och andra också in-

dispositioner naturtillgångar

strument, som vid sidan av de medel som berörts ovan kan

mot de regionalpolitiska målen.

främja en utveckling Ett klart samband mellan tätortssystemets strukturutveck-

ling och markdispositioner finns på induriksplaneringens strilokaliseringens område. Här ligger en ganska komplice-

rad målkonflikt latent. Å ena sidan kan det vara önskvärt,

att verksamheter med stor hålls på avomgivningspåverkan stånd från Å andra sidan erbjuder en stor boendemiljöerna.

samlad arbetsmarknad så stora fördelar för arbetskraften i och utbud av både arbete och ser-

fråga om differentiering

större tätorter ter

vice att en anknytning till befintliga något

Industriverksamheter som blir samhällsbildansig naturlig.

de är inte en renodlat teknisk-ekonomisk angelägenhet utan

måste sättas in i sitt bebyggelsemässiga och regionalpolitis-

ka sammanhang. orter -

Som tidigare framhållits finns så många ensidiga

ofta isolerade - som kommer att ligga i riskzonen för sysatt det måste vara rimligast att kon-

selsättningsstörningar,

sekvent undvika att skapa fler sådana orter. Den lämpliga bör vara att vid industrilokalisering söka anslutstrategin som redan är väl differentierade och inte alltning till orter

för små. Den tillgodoser bäst kravet på valmöjligprincipen

heter för hela hushållet. Till dessa sociala motiv kommer att en sådan industrilokalisering torde vara mest tillväxt-

El 119

främjande på längre sikt. Det är känt från undersökningar utförda i bl. a. Norge1, att från en basinduringverkningar stri blir mest påtagliga, när i etableringen ligger anslutning till en ort, som redan äger en viss mångsidighet. Skälet härtill är att tillskottet i från efterfrågan den nya befolkningen och industriverksamheten tillåter en rad redan på orten etablerade branscher att komma över de kritiska tröskelvärden som behövs för en ytterligare differentiering. Utöver den lokala dimensionen måste också de regionalpolitiska syftena i stort beaktas. Särskilt i den mån nytillkommande industriområden kan väntas få karaktären av större kombinat kan de verksamt stärka för underlaget eventuella storstadsalternativ eller centra. Detta primära sker lämpligen först och främst att man undviker genom lägen i direkt anslutning till nuvarande storstadsområden. Vidare bör sådan lokalisering väljas att man ger stöd åt de huvudorter vilkas som man utveckling regioncentra vill främja. Tillgång på mark och vatten utgör i vårt land mera sällan restriktioner för en önskvärd regionalpolitiskt utveckling. Ett positivt drag i den svenska bebyggelsestrukturen är att de kritiska sociala och fysiska trängselfenorncnen är begränsade till ett fåtal stora orter. Den ansenliga geografiska utspridningen av våra tätorter medför, att de naturtillgångar, som måste tas i anspråk för produktion och boende, behöver utnyttjas bara i tämligen ringa omfattning på varje plats. Positiva fysiska faktorer torde däremot få en ökad tyngd vid val av och bostadsort. lokaliserings- Åtgärder för att freda vissa naturtillgångar och för att förbättra allmänhetens till rekreation möjligheter och till upplevelse av tilltalande landskapsmiljöer, blir en av de som många faktorer, påverkar olika regioners relativa attraktivitet för bosättning. överväganden av detta slag har hittills spelat liten mycket roll för omflyttningen. Bl. a. internationella erfarenheter tyder dock på att särskilt kan komrekreationsmöjligheterna ma att väga tyngre i människors miljöpreferenser i framtiden än de hittills gjort. Det finns ett samband mellan ömsesidigt rekreationsintressen och tätorternas utveckling. Möjligheterna att nyttja rekreationsområden påverkas av det servicetillgängliga utbudet och kommunikationsmöjligheterna. kan Samtidigt satsningar inom rekreationssektom i viss bidra utsträckning till att främja en önskvärd Rekreationstätortsutveckling. och turistintressen har också alltmer kommit att uppmärksammas i den regionalpolitiska verksamheten. Paul Olav Berg, Rlngverkninger av ny storindustrl, Distriktenes utbygg- Tätorternas utbyggnad medför ökade behov av områden ningsfond, Oslo, 1965.

120 E]

för friluftsliv och fritidsbebyggelse. Dessa behov har hittills ofta förbisetts eller på grund av den splittrade kommunstrukturen inte varit möjliga att tillgodose på ett tillfredsställande sätt i den kommunala planeringen. Man bör kunna räkna med att dessa frågor kommer att uppmärksammas mera efter den nya kommunindelningens genomförande. Även i regional och nationell skala uppstår som en följd av den fortgående urbaniseringen nya och ökade behov av denna art. Vid övervägandena i denna promemoria har dessa frågor särskilt beaktats. _

E] 121

Transportnät utanför

tätbygd

Inledning Vägnätet J ärnvägsnätet Flygnätet Sjötransporter Rörtransporter överväganden och synpunkter

6.1 Inledning till att för landets olika delar Trafikpolitikenl syftar trygga en tillfredsställande transportförsörjning till samhällsekonomiskt lägsta möjliga kostnad och i former som medger företagseffektivitet. Trafikpolitiken innebär också att de statliga insatserna inom skall planeras i transportsektorn nära kontakt med samhällsplaneringen i stort, varvid de arbetsmarknads- och allmänt näringspolitislokaliserings-, ka målen bör beaktas. Hänsyn skall också tas till exempelvis miljö-, trafiksäkerhets- och arbetarskyddsaspekter. Det råder ett nära samband mellan kommunikationsnätens utformning och näringslivets utveckling i övrigt. Genom att utveckla transportförsörjningen ändras näringslivets förutsättningar i hög grad. Transportanläggningar binder i regel betydande kapital och har ofta Förändringar i existerande lång varaktighet. mönster sker förhållandevis långsamt. De befintliga transportnäten styr därigenom lokaliseringen av många verksamheter och får stor betydelse för samhällets utbyggnad även på lång sikt. Goda transportmöjligheter, speciellt för sjötransporter, är en viktig lokaliseringsfaktor för många av de industrier som är av intresse i fysisk riksplanering. Det gäller transporter av både råvaror och färdigprodukter. Befintliga lägen med goda transportförutsättningar får betydelse vid lokaliseringen av sådan industri samtidigt som öppnandet av nya industrilägen måste samordnas med transportplaneringen. Utvecklingen inom persontransportområdet har för Bertalet människor inneburit en minskad geografisk bundenhet när det gäller tillgång till arbetsplatser och service. Den ökade rörligheten inte minst genom bilismen har också medfört möjligheter att utnyttja en ökande fritid för friluftsliv och wrap_ 1963:191_ SSLU 1963: 1, rskr 1963: 429. rekreation utanför bostadsorten.

I] 123

Dessa fördelar är emellertid inte geografiskt jämnt fördelade och insatser behövs för att skapa en tillfredsställande kollektiv trafik. Samhället möter dessa krav med olika åtgärder, t. ex. stöd till drift av trafiksvaga järnvägslinjer, stöd till busstrafik, stöd till lokal trafikservice, modellplanering för transportförsörjning i glesbygdoch regional trafikplanering. Persontransportarbetet ökade under 1960-talet med ca 7 % årligen. Under första hälften av 1970-talet beräknas ökningstakten enligt 1970 års långtidsutredning sjunka till ca 3 % per år.1 Järnvägstransporterna beräknas behålla en i stort sett oförändrad volym med en viss omfördelning till järnvägens mest konkurrensmässiga transportavstånd, de medellånga transporterna och närtrafiken intill storstäderna. Flygresandet beräknas öka, framför allt på långa avstånd. Godstransportarbetet ökade under 1960-talet med ca 9 % årligen och väntas enligt 1970 års långtidsutredning öka med ca 7 % per år under första hälften av 1970-talet.1 Lastbilstransporter väntas svara för merparten av ökningen framför allt beroende på att behovet av närtransporter väntas öka. Järnvägstransporterna väntas öka framför allt på längre avstånd. Sjöfarten väntas öka i första hand beroende på ökade transporter av oljeprodukter. Pâ längre sikt kan genomgripande förändringar i tekniska och andra hänseenden inom transportområdet komma att medföra väsentligt ändrade lokaliseringsförutsättningar. Dessa frågor har emellertid inte kunnat behandlas närmare i denna promemoria. Rörtransporter är en av de fåtaliga nya men i Sverige inte tillämpade transportmetoder som under de närmaste decennierna kan tänkas påverka transportmönstret. I övrigt torde utvecklingen av transportmetoderna i varje fall utanför tätortsområdena i första hand komma att ske i anslutning till redan existerande transportsystem.

6.2 Vägnätet

Vägnätet utgör genom sin längd och struktur det mest förgrenade transportnätet. Transportarbetet på det allmänna vägnätet är koncentrerat till i första hand huvudvägnätet (riksvägar och primära länsvägar). På dessa, som utgör ca 24 % av det allmänna vägnätet (riksvägama 13 %), utförs ca 75 % (60 %) av transportarbetet. Det normalt tillåtna axel- och boggitrycket på vägnätet Svensk ekonomi 1971-1975, är 8 ton resp. 12 ton. Ca 99 % av det allmänna vägnätet är SOU 1970: 71.

124 D

“ 000 l 1L› I_2(M)law Figur 6: 1. Det »tungan vägnätet. ä Källa: Statens vägverk. På kartan redovisas de rlksvägar och viktigare länsvägar som upplåtits lör 10 tons axeltryck och 16 tons boggitryck. Även övriga Iänsvägar är I inte obetydlig omfattning upplåtna för tung tratlk. Inga större orter saknar anslutning till det tunga vägnätet.

10 tons axeltryck, 16 tons boggitryck

10 tons axeltryck, 16 tons boggitryck under juli-mars

kommunblockscentrum

Tabell 6: 1. Vägnätet 1.1.1971. Källa: Statens vägverk.

Total väglängd Vägkategori km

Allmänna vägar på lands- 97 954 bygden därav Riksvägar 12 247 länsvägar 12 879 genomgående Ovriga länsvägar 72 828 Allmänna vägar och gator i kommuner som är egna väghållare (1 .1.l968) (13 448) Enskilda bidragsberättigade 62 561 vägar Enskilda vägar utan underhållsbidrag ca 160 000 Summa ca 335 000 ioakm oz å E an) l 911) 0410 1(Ll ?JMS

l- n l um l 2(CJ. 3(0) l na | 5(F)i 6(6) I 700 l sm l 000 l nu l zuw l Figur 6: 2. Prognos över trafikens

å å § § a

ä :W

31 storlek på landsbygdens huvudvägnät

31 ål 1985. -mo 7500» En prognos över det to t a l a tra- 30 M 30 f l k a r b e t e ts utveckling och re-

gionala fördelning fram tlll år 1985 har

29 upprättats av vägplaneutredningen. OK 29

x Till grund för dessa beräkningar har

28 legat antaganden om bl. a. biltälhef, 18 _ befolkningsutveckling för kommun- °\ » 1, block och län samt antaganden om

27 medelkörsfräckans utveckling. 4..., e De i prognosen gjorda antagandena 26 26 om biltäthetens och befolkningens * .g xx utveckling har senare revlderats. En- K 25 ligt Vägverkets senaste prognoser, f “\\ _ \.

am m beräknas antalet bilar år 1985 till 3,6

Na _n- t- 2, _ §4_ å 3,9 milj. mot tidigare beräknade

.wr- ;4 4,6 milj. Detta innebär att de på kar- _ “x J l»s\ o. _ tan redovisade trafikströmmarna inte n L ““\ 23 kommer att uppnås förrän vid en

m senare tidpunkt. Möjligen kan också «.\ moi

22 3 RQ Q en vlss regional omfördelning

\0 22 komma att ske.

21 / Källa: Vägplaneutredningen, prognos-

21 gruppen, SOU 1969: 56.

:m \““*-/\L.___\ 2 /øñ n:) Trafikskala, fordon per ársmedeldygn

_ \ ,

19 1» x, 1 500- 3 000

. , w _ 3 000- e 000

m ä - °°° m _ i s 000- 9 000 18

. ja. - 9 000-12 000

17 EN_ , w _ 12 000-35 000

a se* so 100m 02

va* ä ä m um (i . 4(5) i sm | ac» I ma»l am 9u› l 000 I nu I 20mI _gl

f. n. för denna eller belastning. För riksupplåtet högre och andra eftersträvas att successivt vägarna viktiga vägar som kan för åstadkomma ett s. k. »tungt vägnät» upplåtas 10 tons och 16 tons Av totala vägaxeltryck boggitryck. för denna Däri längden är drygt 50 % upplåten belastning. ingår 98 % av riksvägarnas längd, se fig. 6: 1. är en av de sektorer för vilka det finns en Vägbyggandet Utbyggnaden sker stegvis med långsiktig fysisk planering. som normalt revideras vart hjälp av ett antal rullande planer tredje år. beskriver önskade väginvesteringar under Behovsplanen en utan inbördes prioritering mellan objekten 15-årsperiod men inom en utveckling av väganslagen, se prognoserad är en detaljerad 10även separatkarta H. Långtidsplanen årsplan för vägutbyggnader med vägföretagen i angelägenär en förteckning länsvis över hetsordning. F lerårsplanerna i som under vissa förutde företag angelägenhetsordning beräknas kunna utföras inom den närmaste femsättningar årsperioden. Den centrala av sker dels styrningen väginvesteringarna genom direktiv vid revidering av flerårsplanerna, dels genom statsmakternas årliga beslut om medelstilldelning.

6.3 Järnvägsnätet

var det första landtransportmedlet med stor J ärnvägarna T. o. m. första världskriget hade järnvätransportkapacitet. på och långväga transporgarna i praktiken monopol tyngre ter. Nätet var störst år 1938 med i det närmaste 17 000 km. F. n. omfattar det ca 12 500 km varav ca 1 000 km an-

vänds bara för godstrafik. Järnvägstrafiken genomgår f. n. en omställningsprocess. med Syftet med denna är enligt SJ att få en trafikapparat ett huvudnät av hög standard för sådan person- och godstrafik som är mest att ske Kring detta lämpad på järnväg. bibanor och stambusslinjer för persontransport grupperas och sidospår för godstransport. för investeringar i och koncentration av linje- Planeringen nätet utgångspunkter för en framtidsbedömning. ger vissa Denna planering styrs i stor utsträckning av den indelning av linjenätet i ett affärsbanenät och ett trafiksvagt (ersättnät som avgränsas enligt de av statsmakningsgrundande) terna fastställda för trafikpolitiken. I enlighet riktlinjerna med dessa koncentreras utvecklingsarbetet och inriktlinjer till affärsbanenätet medan de trafiksvaga linvesteringarna läggning av bandelar beslutas av regeringen efter förslag av efter hand undersöks för nedläggningsprövning. Nedjerna

I] 127

SJ . I avvaktan resultatet på av den regionala trafikplane-

ringen, se avsnitt 6.7, har regeringen tillkännagett sin av-

sikt att iaktta viss återhållsamhet i fråga om nedläggning

av ytterligare järnvägslinjer.

En ökad av och samordning järnvägs- landsvägstrafik ef-

tersträvas enligt SJ genom att järnvägsdriften specialiseras

till de för spårbunden trafik lämpade transportuppgifterna

och kompletteras för övriga med anslutande landsvägstra-

fik. Samordningen att trafiken genomförs genom organise-

ras kring knutpunkter med för trafiken tåg mellan knut-

punkterna och och uppsamling spridning till resp. från des-

sa punkter på landsväg. En koncentration av jämvägsdriften till ett relativt antal är ringa knutpunkter enligt SJ en

nödvändig förutsättning för att få fram snabbare fjärrför-

bindelser.

Med tillämpning av för en sådan principer trafik över-

vägs inom SJ ett för den kollektiva landtransportnät per-

sontrafiken. I ett sådant nät skulle för järnvägen utnyttjas de större trafikströmmarna medan övriga trafikströmmar

sköts med vilka Tabell 6:2. Förväntad tlygtralikutveck-

stambusslinjer, utför_ tvär-, parallell- och

till ling 1970-1980 pá svenska statliga

förlängningsmatning tågförbindelserna eller upprätthål-

flygplatser. ler förbindelser mellan orter där inte järnvägsnätet möjlig- Källa: Luftfartsverket.

gör godtagbar trafikanordning (t. ex. mellan vissa ostkust-

städer). I ett sådant kan antalet Ant. Ung. årlig system knutpunkter beräk- 1970 ökning i % nas bli större än i godstransportsystemet. IOOO-tal 1970-1980

SJ :s beträffande utvecklingsarbete godstransporter är in-

riktat på flera olika Passagerare* transportuppläggningar. S. k. system- Linjefart transporter kan anordnas för kunder med så stor godsom- Utrikes l 894

att man kan använda Inrikes 2 673 sättning hela tåg eller delar av tåg Chartertrañk som framförs så att de kundernas Utrikes l 051 tillgodoser anspråk på jämnt och snabbt ex. Inrikes 71 godsflöde (t. lapplandsmalm, massa- 5 689 vedstransporter). Fraktgødsl (ton) S.. k. enhetslasttransporter är kombinerade Utrikes 48 järnvägs-, Inrikes 26 landsvägs- och sjötransporter av standardiserade lastenhe- 74 ter i form av paket, flak eller containers. Denna trafik har Post (ton) 23

sedan år 1964 organiserats på knutpunktsbas. I en senare 1 Ankommande och avresande/

utbyggnad, då även styckegodset transporteras med con- avgående.

tainers, kan systemet komma att byggas ut till ett 60-70-

tal knutpunkter, jfr fig. 6: 3 och separatkarta H. Landningsfrekvens

Linjefart 6.4 Utrikes

Flygnätet

Inrikes

Chartertrafik Utvecklingen inom flyget har varit snabb. Under mycket Utrikes

1960-talet tredubblades antalet ankommande och Inrikes avgående Bruks-, privatpassagerare på de s. k. för att år 1970 primärflygplatserna och skolñyg

uppgå till ca 5,7 milj. passagerare. snabba m .m. 205 Flygets expan-

sion förklaras bl. a. av ett ökat behov inom och 303 näringsliv

128 D

Figur 6: 3. Planering för järnvägs- n NB! _ 210 34D!_ 415 Siü MG) I 71m om I nu |_ ZiMi MN) nätets framtida omfattning och trafike- ä â § E ring. Källa: SJ. Kartan redovisar en indelning av bannätet, utförd av SJ, i affärsbanor och ersättningsgrundande banor. Eftersom gränsen mellan dessa båda bangrupper inte är på förhand given, har den här kompletterats med en mellangrupp. Dessa är enligt SJ:s bedömning inte affärsbanor men de kan inte heller bli nedläggningsprövade under de närmaste åren. Den faktiska omfattningen av linjenätet vid olika framtida tidpunkter bestäms av olika faktorer vilkas styrka inte nu kan bedömas.

Banor, som inte ingår i 1972 års separatredovlsnlng (motsvarar SJ:s preliminära bedömning av afiärsbanenätets omfattning fr. o. m. 1973/74, med utgångspunkt i nuvarande trafikunderlag samt kostnads- och taxenivån relativt andra transportmedel). Omfattar ca 5 100 km.

Andra fullt trafikerade banor, som inte ingår eller är tidspianerade i SJ:s undersökningsplan för trafiksvaga banor (dvs. banor för vilka nedläggningsprövning inte blir aktuell före 1970-talets mitt). Omfattar ca 1 700 km.

övriga banor (dels fullt trafikerade, som f. n. eller före år 1975 kan bli föremål för nediäggningsprövning, dels banor som efter tidigare nediäggningsprövning trafikeras enbart för godstrafik). Omfattar ca 5 700 km.

Enskilda järnvägslinjer.

O O

Viktigare knutpunkter för godstrafik.

o so tankat § am i 7iHi l 81h I 90) I 000 l HL) l ZKM)

förvaltning av snabba persontransporter. Totalt är f. n. ca 165 flygfält öppna för civil flygverksain-

het, se separatkarta H. Under de senare åren har årligen till luftfartsverket inkommit 20-30 nya flygplatsprojekt för granskning. F. n. finns 44 trafikflygplatser varav 20 militära. Civil linjefart bedrivs på 25 av dessa. Förutom Sturups

och Härryda flygplatser förutses under 1970-talet inget be-

hov av nya statliga flygplatser. Däremot räknar luftfarts-

verket med ett ökat utnyttjande av mindre flygplatser ägda

av kommunerna. I AB Linjeflygs planer ingår reguljär trafik före år 1975 på ca 15 flygplatser, vilka inte har sådan

trafik i dag) jfr fig. 6: 4. För flyglinjenätets del är en ökning av direktförbindelserna mellan de större orterna tänkbar.

Sjötransporter

Sjötrafikens utveckling under de senaste fem åren samt en

prognos för det närmaste decenniet redovisas i tabell 6: 3.

Som synes svarar oljetransporter för en stor del av den beräknade ökningen.

Tabell 6: 3. Sjötrafikens utveckling på svenska hamnar åren 1965- 1970 samt prognos fram till år 1980 Källa: Sjöfartsverkets verksamhetsplan 1971/72-1976/77. Hamnutredningen, SOU 1969: 22

Godsvolym (milj. ton)

lastfartyg sig år 1969 26 % till norrlandskusten, 28 % till övriga ostkusten och 46 % till syd- och västkusten. har Tyngdpunkten förskjutits främst som följd av utbyggnaden av raffinaderiverksamheten i Göteborg. Bland de faktorer som kan påverka kan utvecklingen namnas: Fyndigheter av olja eller naturgas i Nordsjön eller Östersjön. Rörledningar i andra länder med förgreningar vilka kan utnyttjas för transport till Sverige. Rörledningssystem inom Sverige vilket skulle kraftigt Regional utveckling och planering, påverka den svenska inrikessjöfarten. SOU 1971: 16.

130 D

Figur 6: 4. Det reguljära lnrikesflygnätet. Källa: Luftfartsverket och stencilerat betänkande, K 1971: 2. “- F. n. bedrivs reguljär linjetrafik på 25 flygplatser. I Linjeflygs planer ingår ett starkt utbyggt inrikes linjenät. Det reguljära inrikesflyget kan därför komma att trafikera ca 40 flygplatser inom några år. Förutom Iinjefarten bedrivs kommersiell personbetordran med flyg av ett flertal taxiflygföretag, som även trafikerar mindre flygfält, vilka ej är utmärkta på kartan.

Flygplats med inrikes och utrikes linjefart

Flygplats med inrikes linjefart

Orter där linjefart kan bll aktuell Lycksele 0 \ \ \_\ \ x x x I \ l \- _ _ , Strömsund “ j \\ Osteuund 3 “ e_ ” Kra\mfors SollefteåQ

_ Sundsvall _ Hjrnösand

*xsöderhamn l \ Gävle Sandviken

- Helsingborg 03Ängelholm . , i , g Ronneby ...mo v

01 D S0 twin - . \ § â ;L324 Al ac) I 71ml am l 90) l 090 I 14ml 2 su mn

[j Den tekniska utvecklingen på kärnkraftområdet som skulle kunna förändra och därmed energiförsörjningen också behovet av oljetransporter.

Framtida hamnstruktur

Hamnutredningenl lämnade år 1969 följande översikt av den väntade utvecklingen för de svenska hamnarna. Massgodset (olja, sand, cement osv.), som volymmässigt är helt dominerande, går redan till största delen över specialhamnar, ofta belägna i anslutning till industrier. De allra flesta av dessa hamnar torde komma att bli kvar. Allt flera kan dessutom komma att godsslag passera hamnarna i så stora mängder och med sådan regelbundenhet att det blir ekonomiskt fördelaktigt att bygga upp specialiserade transportsystem med en mer mekalångtgående nisering av För sådana kan det godshanteringen. godsslag då tänkas bli mest rationellt med egna hamnar. När det gäller trafiken med parti- och som styckegods, visserligen utgör en volymmässigt mindre del men värdemässigt spelar en viktig roll, menar hamnutredningen däremot att det i de flesta fallen är påkallat med en koncentration inom hamnväsendet i samband med en till övergång enhetslaster och mekaniserad hantering även av detta gods. Koncentrationen kräver enligt utredningen en samordning av hamnverksamheten åtminstone regionvis för att undvika Flgur 6: 5. Regioner och regioninvesteringar som leder till överskott i och hamnar enligt hamnutredningens hamnkapacitet förslag. för att säkra att insatserna görs där de i det större perspektivet är mest lönsamma. de Utredningen anger översiktligt regioner, inom vilka behov av samordning anses föreligga. För varje region anges en eller i vissa fall två orter, till vilka det anses lämpligt att delar av regionens hamnverksamhet koncentreras. statsmakterna har? i anslutit Tabell 6: 4. Erforderllgt djupgående princip sig till hamnutredför vissa fartygsstorlekar. ningens tankegångar i dessa delar dock utan att ta ställning till de konkreta till förslagen hamnregioner m. m. Sjöfarts- Fartygets storlek Djupgående

om hamnstruktur och hamnlokalisering övervägs f. n. inom

Hamnutredningen har i sitt senaste betänkande3 under-

400-500 26

sökt om norrlandsindustrins transportproblem vintertid bör

l lösas genom eller vin- Hamnutredningen, De svenska

järnvägstransporter genom utvidgad

hamnarna, SOU 1969: 22. bedömer 7 tersjöfart. Utredningen att det kan ge vissa för- Prop. 1971: 1 bil. 8. TU 1971: 1,

delar rskr 1971: 76. att skapa möjligheter för sjöfart året om längs hela 3

Hamnutredningen, Vintersjöfart, kusten utan längre avbrott än 2 ä 3 veckor. Under svårare SOU 1971: 63.

132 EI

isförhållanden kan det av ekonomiska och praktiska skäl bli nödvändigt att koncentrera sjöfarten till ett begränsat antal hamnar, s. k. vinterskeppningshamnar. Dessa är något fler än de i det föregående nämnda regionhamnama. Detta betänkande bereds f. n. inom Kungl. Maj:ts kansli.

Befintliga farleder för fartyg med stort djupgående Stordriftsfördelarna vad gäller sjötransporter har tillsammans med den tekniska utvecklingen lett till allt större farav storleken 200 000-400 000 tygsstorlekar. Tankfartyg dwt. finns redan och fartyg om nära 500 000 dwt. byggs i Japan. Även för malm- och containertransporter ökar fartygsstorleken. En och koncentration har också skett av specialisering Hudiksvall Kraven farledernas Söderhamn utskeppnings- och mottagarhamnar. på djupförhållanden och navigerbarhet ökar med denna utveckling. På separatkarta H redovisas befintliga farleder med minst 10 rn djupgående. Från Skagerack (Strömstad-Göteborg) finns farleder med minst 10 m djupgående in till Strömstad (11,5 m), Stenungsund (13 rn), Uddevalla (10,5 m) och Göteborg Karlshamn (19 m). Farleden in till Göteborg är den enda som f. n. kan stad trafikeras med fartyg större än 100 000 dwt. Figur 6: 6. Vinterskeppningshamnar Från Kattegatt-Öresund (Göteborg-Malmö) är minst enligt hamnutredningens (SOU 10 rn in mot samt djupgående möjligt Kungsbacka (10 m) 1971: 63) förslag. till Landskrona (10 m) och Malmö Helsingborg (10,5 m), 0 Vlnterskeppnings- (11 m). hamn finns Från södra Östersjön (Malmö-Västervik) djupa O vinterskeppnings- farleder på endast två ställen, nämligen till Karlshamn hamn om Bottenviken (12,5 m) och Oskarshamn (10,5 m). Från norra Östersjön hålls öppen (Västervik-Stockholm) finns djupa farleder in till Bråviken (11,5 m), Oxelösund (13,5 m), Nynäshamn (13 m) samt Stockholm (12 m). Från Bottenhavet finns farleder med minst 10 m djupin mot flera utefter Västernorrlands kust. gående platser Från Bottenviken finns farleder med 11,5 rn djupgående in mot Piteå och Luleå. för sjöfart med stort tonnage till insjöham- Möjligheterna narna begränsas framför allt av inseglingsfarlederna. För vänerområdet har beslutats om en utbyggnad av Trollhätte kanal för 5,3 m djupgående. Vidare har beslutats att en för vänerområdet lämplig isbrytare anskaffasà Fartygsstorleken till mälarhamnarna begränsas av Södertälje kanal och 1 mälarfarlederna vilka f. n. inte tillåter större djupgående Prop. 1971: 126, TU 1971:23, rskr 1971: 251. än ca 5,5-6 m. Sjöfartsverket har framfört förslag om en

[I 133

begränsad utbyggnad till 6,8 rn djupgående. Medel till en sådan utbyggnad har dock inte anvisats!

Tänkbara nya farleder för fartyg med stort djupgående

På grundval av tillgängligt hydrografiskt underlagsmaterial har utfört en Sjöfartsverket översiktlig inventering av de fysiska förutsättningarna för att anordna farleder för minst 10 rn djupgående in mot kusten fram till befintliga eller tänkbara hamnlägen. omfattade hela kusten Inventeringen med undantag för Gotland och Stockholms Huskärgård. vudvikten har lagts vid bedömningen av farlederna. Dessutom har översiktligt bedömts att från farmöjligheterna leden söka sig in mot land. Förutsättningar att bygga hamnanordningar har däremot inte bedömts. Hänsyn har inte heller tagits till möjligheterna för vintersjöfart. Däremot har hamnlägenas lämplighet från besjösäkerhetssynpunkt aktats. För kuststräckan Svinesund-Malmö undersöktes möjligheterna att anordna farleder med ett av meldjupgående lan 10 och 26 m. För kuststräckan undersökövriga avsåg ningen djupgående mellan 10 och 15 m. Ett djupgående på 15 m är det f. n. maximala för infart till Östersjön. Beträffande sannolika som redovisats farledsmöjligheter för Bottenviken bör observeras att nuvarande passage genom Norra Kvarken inte medger genomfart för mer än ca 12 m djupgående. För att sådan skall bli möjlig behövs omfattande åtgärder i form av bl. a. ny sjömätning och ändrade säkerhetsanstalter. I tabell 6: 5 och fig. 6: 7 redovisas det sannolikt möjliga djupgåendet samt Sjöfartsverkets klassificering av resp. farledsmöjlighet (jfr separatkarta Möjligheterna att i framtiden utnyttja anvisade farledsmöjligheter beror i stor utsträckning på förutsättningarna att anordna lämpliga hamnanläggningar. Som tidigare nämnts har dessa förutsättningar inte närmare undersökts. Materialet ger därmed inte underlag för en bedömning av lämpliga platser för djuphamnsanläggningar utan enbart underlag för att bedöma var sådana möjligheter kan sökas. Av fig. 6: 7 och separatkarta H framgår att möjligheterna att via nya djupfarleder nå kusten i stor utsträckning är koncentrerade till tre kuststräckor: 1:] Västkusten norr om Göteborg [j Bråviken samt kusten närmast norr och söder därom 1:] Västernorrlands kust Mellan dessa områden finns långa kuststräckor för vilka Prop. 1971:1, Bil. 8, TU 1971:2 och inga förutsättningar för nya djupa farleder redovisas: sjötartsverkets petita 1972/73.

134 D

utom norra delen 1:] Hallandskusten E] Skånes syd- och ostkust läns kust utom norra delen E] Kalmar Västerbottens kust utom södra och norra delarna E För delar av övriga kuststräckor har enstaka begränsade farledsmöjligheter anvisats. De anvisade farledsmöjligheterna från Skagerack in mot västkusten är de enda som kan tänkas (farledsnr 1-6) tillåta ett om mer än 20 m. Möjligheter att till djupgående svensk hamn ta in fartyg större än 100 000 dwt. finns därmed inte inom annat kustområde. Övriga förhållannågot den som att anordna farleder och påverkar möjligheterna har dessutom klassificerats som gynnsamma djuphamnar se tabell 6: 5. för ett par av dessa farleder, Från har anvisats ett antal farledsmöjligheter in Kattegatt mot norra Halland (farlederna 7-13). Det sannolikt största är 15 m men i övrigt är förutmöjliga djupgåendet sättningarna relativt osäkra. Från Öresund finns sannolikt goda förutsättningar för en farled med ca 15 m in mot Skånes väst- (14) djupgående kust. Från södra finns sannolikt möjligheter till Östersjön 15 m djupgående in mot Karlshamn (16, 17) samt till norra Öland (19). Från norra Östersjön har anvisats flera farledsmöjlighein mot Södermanland och södra ter (20-31) Östergötland, Stockholms län. För några av dessa farleder har övriga bedömda förhållanden klassificerats som mycket gynnsamma. Från Bottenhavet finns flera möjligheter till farleder med 15 m in mot Västernorrlands kust. Flera av djupgående dessa har bedömts som gynnsamma. Från Bottenviken har anvisats till 15 m djupgående in mot kusten. möjligheter Farleden Norra Kvarken tillåter dock f. n. inte ett genom så stort djupgående.

6.6 Rörtransporter

används i flera länder för transport av stora Rörsystem mängder gas, olja och oljeprodukter. I Europa finns t. ex. ledningar från medelhavs- och nordsjökusterna till_ bl. a. Italien, Frankrike, Holland och Västtyskland. I Belgien, finns ledningar till bl. a. östersjökusten samt Sovjetunionen anslutningar till bl. a. Polen, Östtyskland och Tjeckoslovakien. Dessutom en anslutning för transport av planeras naturgas till Finland. För att de mycket kapitalkrävande skall kunna bli lönsamma fordras stora anläggningarna Förutsättningarna för rörtransporter i transportvolymer.

[j 135

W _: 20 I 34mj 4E› x sm i src› i ; . W _ 1M› .JINI Figur 6: 7. Kustomrâden lill vilka det 5 å ä 5 sannolikt finns möjligheter att anordna farleder för minst 10 m djupgående. Jfr tabell 6: 5 och separatkarta H. Källa: Sjöfartsverket.

u so ma... 000 10 r zwn

i av tänkbara fariedsmöillgheter Tabell 6: 5. Sjöfartsverkets klassificering

Kattegatt-Öresund S Östersjön

Område Skagerack (Göteborg-Malmö) (Malmö- (Strömstad-Göteborg) Västervik)

16 17 18 Farledsnr.

Sannolikt djupgående Sjömätningsunderlag Djupförhållanden Fördjupningsâtgärder Navigerbarhet Hamnförutsättningar Nysjömätningsbehov Bottenhavet Område N Östersjön Västervik-Stockholm Stockholm-Umeå

19 20 21 22 23 24 30 31 32 33 34 Farledsnr.

Sannolikt djupgående Sjömätningsunderlag Djupförhållanden Fördjupningsåtgärder i Navigerbarhet i Hamnförutsättningar “ Nysjömätningsbehov Område Bottenhavet (forts) Bottenviken Umeå-Haparanda

38 39 40 41 48 49 50 51 52 Farledsnr.

Sannolikt djupgående Sjömätningsunderlag Djupförhållanden Fördjupningsåtgärder Navigerbarhet Hamnförutsättningar Nysjömätningsbehov

Teckenförklaring Fördjupningsåtgärder Hamnförutsätiningar Sannolikt djupgående Siömätningsunderlag A=20 m eller mer 1 :tillförlitligt 1= inga 1=gynnsamma B=13-15 m 2= rel. tillförlitligt 2 = begränsade 2=rel. gynnsamma C=10-13 m 3 = mindre tillförlitligt 3 = omfattande 3 = mindre gynnsamma

Djupförhållanden Navigerbarhet Nysiömätnlngsbehov 1=gynnsamma 1 = gynnsam 1 =inga 2= mindre gynnsamma 2 = rel. gynnsam 2=begränsade 3=osäkra 3 = mindre gynnsam 3=fuliständiga

E] 137

Sverige undersöks av 1968 års utredning om rörtransport av olja och gas. Resultatet av en första utredningsetappl tyder på att det med nu kända förutsättningar i första hand kan bli aktuellt med rörtransporter av oljeprodukter från västkusten (Göteborg) till ett antal mellansvenska regioner. Utredningsarbetet fortsätter med undersökningar av möjligheterna för rörtransporter av naturgas. Nya fyndigheter av gas eller olja nära Sverige eller rörsystem som kan anslutas till Sverige kan få avgörande för utveckbetydelse lingen av svenska rörtransportnät. Den rättsliga regleringen av anläggningar för rörtransport öv-ervägs f. n. av utredningen om oljeledningar (K 1967: 40).

6.7 överväganden och synpunkter

Regeringen har uppdragit åt att till den länsstyrelserna 1 oktober 1974 utarbeta till förslag regionala trafikplaner. Syftet med planeringen är att mot bakgrund av bebyggelsestruktur, näringslivsförhållanden osv. och med hänsyn till nuvarande och väntad efterfrågan på transporttjänster an- Figur 6: 8. Av rörtransportutredningen visa lösningar på hur och bäst person- godstransporter undersökt alternativ för rörtransport skall ordnas. Genom får man av tunna oljeprodukter. trafikplaneringen underlag för en bedömning av det mellan olika lämpliga samspelet trafikmedel när det gäller att tillgodose transportbehoven. Trafikplaneringen blir också en del i den allmänna viktig övergripande länsplaneringen. Trafikplaneringsutredningen som tillkallades hösten 1970 har bedrivit försöksplanering i Norrbottens och Östergötlands län. Länsstyrelsernas skall bedrivas planeringsarbete i nära kontakt med utredningen och genomföras enligt de anvisningar som successivt utfärdas med stöd av erfarenheterna av Målet är att det hösten 1974 försöksplaneringen. skall föreligga förslag om hur trafiknätet och transportapparaten bör vara utformad, både för och för persongodstransporter. Trafikplaneringen i länen kommer att ge förutsättningar för en mera samordnad trafikplanering också på riksplanet. Inom ramen för statsmakternas samlade långsiktiga planering måste ett nära samband komma till uttryck mellan trafikplanering, regionalpolitik och fysisk riksplanering. I avdelning IV lämnas ytterligare överväganden och synpunkter beträffande transportförhållanden i till anslutning verksamheter som studeras i denna promemoria.

7 Olja i rör. SOU 1970: 57.

138 [j

7 Försvaret och tekniska Vissa vetenskapliga verksamheter

9 De areella näringarna

10 Den vetenskapliga naturvärden A A i 11 Kulturminnesvård och 12 Allmänna överväganden naturvård synpunkter om vetenskaplig och kulturminnesvård

13 Bakgrund för rekreationsverksamheternas behandling

14 Friluftsliv

15 Enskild fritidsbebyggelse

m. m. 16 stugbyar, camping 17 Allmänna synpunkter och överväganden

om rekreationsverksamheter

18 Industri med speciella Iokaliserings-

önskemâl eller betydande miliöstörningar

för behandlad

19 Lokaliseringsönskemål

industri 20 Miliöstörningar och Iokaliseringssamband för studerad industri

21 Allmänna överväganden och synpunkter beträffande studerad industri

mun

*Mä* av. -

-iw;«.wmøxr»;.› ;WA . ;in

ysâ »va v ,, .ü u;

.

De goda lägena för frltidsbebyggelse börjar lryla. Planeringen av värdefulla rekreationsområden másle säkra utrymmen för både friluftsliv och frilldsbebyggelse. Men några få skall Inte kunna lägga beslag på mark som kan bll till glädje för många. Bild på föregående uppslag från Smedsgård, Halland.

Försvaret

Försvaret i den fysiska riksplaneringen markanvändning och markpå- Fredsorganisationens

verkan

Krav föranledda av krigsuppgifter

Konsekvenser av civil markanvändning

överväganden och synpunkter

7.1 Försvaret i den fysiska riksplaneringen

behöver beaktas i den fysiska riksplane- Försvarsaspekter

framför allt av två skäl. För det första måste beringen aktas olika av militär markanvändning och marktyper

betingade av antingen fredsverksamanvändningspåverkan,

het eller den verksamhet som kan förutses vid ett eventuellt För det andra måste vid lokaliseringen av civila verkkrig. av den tas hän-

samheter och utformningen fysiska miljön

att försvara landet.

syn till möjligheterna av försvarets markanspråk och omgivnings-

Utvecklingen

har bedömts av försvarsstaben. Som utgångspunkt påverkan

för sin bedömning har försvarsstaben antagit att nuvarande

består, att målsättningen för förmilitärpolitiska läge i stort svaret inte ändras, att försvaret bygger på allmän värnplikt

och att försvaret får ta i i stort sett samma del av

anspråk

de samlade ekonomiska resurserna som i dag. Försvaret har investeringar bundna i mark och

betydande

Detta takten för eventuella struktur-

anläggningar. påverkar

av Försvarsstaben förut-

förändringar fredsorganisationen.

sätter därför att de förändringar som kommer att ske un-

der de närmaste decennierna sett från rikssynpunkt blir för-

hållandevis dock inte hindrar att de kan vara av små, vilket

stor betydelse för den regionala planeringen!

7.2 Fredsorganisationens markanvändning

och markpåverkan

PM angående försvarets markanvändning och militär påverkan på Försvaret år 1966 327 000 ha för ka-

disponerade drygt

annan markanvändning, sammanställd

inom försvarsstaben. Ref.: kapten sernområden, övningsområden och flygfält? Nuvarande

Wessel, civildepartementet, lör-

markanvändning och områden framgår av fig. påverkade

arbeten för fysisk riksplanering,

underlagsmaterial nr 5, 1971. 7: 1 och redovisas mer detaljerat på separatkarta A.

2 ÖB skrivelse 13.12.1966 beträffande Arméns mest markkrävande områden är övnings- och krigsmaktens mark- och byggnadsförsvarsstaben kan dessa i viss utsträck-

planering. skjutfälten. Enligt

E] 143

ning, särskilt under helger och vid veckoslut, användas som friluftsområden. De största kommer att röra arméns utförändringarna bildningsförband, som sannolikt kommer att minska i antal. För ca hälften av förbanden kommer att fordras övnings- och skjutfält om ca 6 000-8 000 ha medan resten behöver ca 1 000-2 000 ha. Inom militärområde efvarje tersträvas ett stort fält (ca 15 000-25 000 ha) med möjligheter att tidvis bedriva övningar på en yta av ca 50 000 ha. Enligt uppgifter från försvarsstaben kan inom de olika militärområdena (Milo) följande övningsfält i första hand tänkas utvidgas till miloövningsfält: Milo S - Revingehed Milo V i Skövde Pansarövningsfältet (ev. även Remmene) Milo Ö Prästtomta Milo B - Milo NN - och Övnings- skjutfältet i Östersund Milo ÖN - och Övnings- skjutfältet i Boden Militärkommando Gotland - Martille-Tofta-fälten

Pansarskjutfält kommer att fordras i stort sett i nuvarande omfattning. Vad gäller kan luftvärnsskjutfälten utnyttjandegraden komma att minska. Vidare behövs minst ett stort och ett artilleriskjutfält robotskjutfält. För närvarande utnyttjas fält i Älvdalen och Vidsel. Det senare behöver utvidgas. För marinens väntas bara smärre utbildningsförband förändringar. I övrigt har nya inte anmälts från markanspråk marinens sida. Flygvapnets markanspråk och omgivningspåverkan avser främst flottilj- och och bombövningsflygplatser, skjutplatser (målplatser) samt lågflygningsområden och lågflygningsstråk. De bullerpåverkade områdena av sepaframgår ratkarta A. År 1967 berördes totalt 16 % av landets areal av militär lågflygning. har sedan dess ökat. Omfattningen Flottiljflygplatserna är i allmänhet belägna intill städer och samhällen. Tidigare utgjorde flottiljerna med relativt tystgående flygplan inte någon större för störningskälla kringboende. Efter övergång till moderna av krigsflygplan typ Lansen och Draken har ökat väsentbullerstörningarna ligt. Vid övergång till flygplan 37 kommer (Viggen) flygbullret att öka ytterligare. Detta kan medföra nya förutsättningar för förläggning av I

lågflygningsövningar. flyg-

platsernas närhet kommer flygbullret att öka medan bullermattorna blir kortare.

144 E]

Figur 7: 1. Krigsmaktens markanvändning för fredsorganisationens behov Militär utbildning bedrivs f. n. vid 72 förband, fördelade mellan armén, marinen och flygvapnet med 46, 7 o Kiruna resp. 19. De största förändringarna väntas komma att röra arméns ulbildningsförband, som sannolikt kommer att minska i antal. Vissa OGllllvari befintliga övningsfält kan behöva utvidgas. År 1967 berördes totalt ca 16 °/o av landets areal (knappt 14 “lo i Götaland och Svealand) av militär lågflygning. Omfattningen har sedan dess ökat. Vid övergång till flygplan 37 (Viggen) kommer flygbullret att öka. Av försvaret ägd eller arrenderad mark 1970. Minsta redovisade område ca 100 ha.

Riskområde vid skjutfält

Nuvarande eller bedömt framtida bullerstört område vid flygfält

Lägflygningsstråk

Lågflygningsområde

Inom lâgflygningsområden och lågflygningsstråk bedrivs 012845km l__.|._.;J__L_J flygövningar på låg höjd. Områden med tät bebyggelse undviks. Lågflygningsområdena är i princip inte låsta till sina lägen utan kan ändras så att planerad samhällsutbyggnad kan komma till stånd. Detta gäller i allmänhet också lågflygningsstråken. Omlokaliseringar försvåras dock genom förekomsten av höga master och skorstenar samt minkfarmar och kalkonfarmar som inte får överflygas. Den sanitära olägenheten av flygbuller beror bl. a. på bullernivån, flygningarnas omfattning och fördelning över dygnet. För flygvapnets lågflygningsområden och lågflygningsstråk saknas uppgift om antal överflygningar. För de på kartan markerade områdena kan graden av bullerstörningar alltså inte anges. Störningarnas ljudnivå överstiger dock ofta vad som bör accepteras i bebyggda områden. Material i fråga om lågflygningarnas skrämseleffekter sak- Figur 7: 2. Exempel på lörbuds- och nas f. n. intluensområden. lnfluensområde 7.3 Krav föranledda av krigsuppgifter Förbudsområde Den mark som fordras för anläggningar som har samband med försvarets krigsuppgifter är normalt av ringa omfatt- Anläggning ning. Restriktioner kan emellertid behöva påföras kringliggande områden, de s. k. influensområdena. Dessa områden Figur 7: 3. Exempel på utsträckningen är reglerade i byggnadslagen och byggnadsstadgan. i vissa lall av inlluensområden vid Inom influensområde skall tas till eller be- kust hänsyn befintliga slutade militära anläggningar. Av sekretesskäl förordnar länsstyrelse bebyggelseförbud för ett större område, benämnt förbudsområde. Detta omfattar hel kommun eller geografiskt klart avgränsad del därav. Någon reoffentlig dovisning av influensområdena förekommer inte. Influensområdena utesluter inte all annan verksamhet än den militära. De är att betrakta som områden inom vilka försvaret på ett tidigt stadium måste ta del i samhällsplaneringen. Influensområdena kan i huvudsak utnyttjas också för naturvård och rörligt friluftsliv. t. ex. fri- Bebyggelse, tidsbebyggelse, kan också förekomma inom dessa områden men måste då efter samråd med militära planläggas myndigheter så att de militära anläggningarnas funktioner inte påverkas. Området kring vissa militära anläggningar har förklarats som skydds- och kontrollomräden. Inom dessa områden har och utländskt utlänning fartyg begränsad rätt att uppehålla sig utan tillstånd, vilket kan ha betydelse vid områdenas användning för industri, turism och fritidsbebyggelse.

012345km ;L._A_...L__.|__J 146 l]

7.4 Konsekvenser av civil markanvändning Den civila samhällsutvecklingen påverkar förutsättningarna för försvaret genom vägutbyggnad, tillkomst av flygfält och hamnar m. m. Sådana förändringar kan i sin tur föranleda ändringar i försvarsplanläggningen och investeringar i nya försvarsanläggningar. Vissa av de i denna promemoria behandlade industrierna kräver stor Om hamnar byggs i nya lägen hamnkapacitet. medför detta behov av omfattande investeringar i nya försvarsanläggningar. Samtidigt ökar antalet försvarslägen. Från är industrilokalisering med krav på försvarssynpunkt större hamnkapacitet därför olämplig inom regioner som f. n. saknar större hamn. Ur totalförsvarssynpunkt är det ogynnsamt om för landet vitala funktioner förläggs till kuster och andra för fientlig bekämpning lättillgängliga områden. Det är vidare angeläget att högvärdiga mål för eventuell fientlig bekämpning som t. ex. kärnkraftverk, oljeraffinaderier, större militära befästningar och marina baser inte lokaliseras i närheten av varandra. Olika teletekniska hjälpmedel används för spaning, 0b- Figur 7: 4. Skydds- och kontrollområden kring vissa militära anlägg- servationer och samband. Försvarsstaben förutser ökad anningar. vändning av sådana hjälpmedel. Vissa av dessa anläggningar ställer så krav på miljön att lokaliseringsvalet speciella är snävt För andra anläggningar, som inmycket begränsat. te är bundna till viss plats, skulle en flyttning vara mycket kostnadskrävande. Om industrier och elkraftproduktion med distributionsanläggningar förläggs till kustområdena i ökad omfattning kan lokala intressekonflikter uppstå med hänsyn till militära krav på störningsfrihet kring dessa teletekniska anläggningar.

7.5 överväganden och synpunkter

försvarets kommer markbehovet under Enligt redovisning de närmaste decennierna att i första hand avse utökningar vid befintliga där investeringar reanläggningar, betydande dan Från försvarets sida har f. n. inte framförts genomförts. sådana krav på nya områden, att det funnits skäl att särskilt behandla dem i de överväganden som gjorts beträffande markanvändningen. I allmänhet kommer markbehov och att kunna tillgodoses i samband med omgivningskrav och lokal . regional planering. De civila förändringarna i markanvändningen kan få betydande konsekvenser för försvaret genom att invasionsförsvaret försvåras. Det gäller i särskilt hög grad vid ut-

1:] 147

byggnad av hamnar, flygfält och vägar inom vissa regioner. En koncentration av industri till ett fåtal begränsade områden medför ökad sårbarhet. Vissa typer av industriella anläggningar kan vidare medföra sådana störningar att militära anläggningar skulle behöva flyttas. Dessa aspekter har beaktats vid de överväganden som i det följande gjorts angående förläggning av industri. Försvarets verksamhet medför störningar av olika slag. Den areellt sett mest omfattande störningen sker till följd av lågflygning inom speciella övningsområden. Lågflygningsområdenas lokalisering liksom riktlinjer för tidsförläggningen av lågflygningsövningar bör bestämmas efter samråd med länsstyrelserna under beaktande av bebyggelsens och naturvårdens intressen. Ytterligare bostadsbebyggelse eller fritidsbebyggelse bör undvikas inom lågflygningsstråken.

148 1:!

8 Vissa

vetenskapliga

och tekniska verksamheter

Behovet av mark och skyddsområden för vissa vetenskapliga och tekniska verksamheter utanför tätbygd har kartlagts genom en enkät i februari 1970 till ett fyrtital institutioner, m. fl. Enkäten omfattade verksamheter myndigheter som förutsätter restriktioner för markanvändning inom en betydande areal. Detta innebar bl. a. att redovisningen inte omfattade behov som kan tillgodoses inom befintliga tätorter med deras omedelbara omgivningar (2-3 km). En sammanfattning av enkätsvaren har publicerats i stencilà Den vetenskapliga naturvårdens anspråk på områden med skyddsvärd natur, referensområden m. m. har inventerats särskilt, se kap. 11. Redovisningen omfattar drygt 100 objekt, varav sju är sådana som kan bli aktuella först på sikt. Av objekten är ett tjugotal lokaliserade vid eller i närheten av kust. Redovisade verksamheter är av mycket olika karaktär och deras markanspråk varierar både till omfattning och innehåll. Läget av de anspråk som preciserats till visst område redovisas i fig. 8: 1. Åtskilliga verksamheter har måttliga markbehov och omgivningskrav och bör kunna tillgodoses i samband med regional och lokal planering. För ett antal verksamheter har inte redovisats någon omgivningspåverkan eller något behov av skyddsområde utanför den ianspråktagna marken. Till dessa verksamheter hör bl. a. jord- och skogsbruksforskning (försöksstationer, fältförsök, växtförädling, skogsfröplantager samt skogsgenetisk forskning) med sammanlagt 39 redovisade områden om 5-600 ha vardera. För studium och mätningar av erosionsförlopp redovisas 9 små områ-_ den. För underhåll och utveckling av försvarsmateriel redovisas områden om 30-500 ha (Malmslätt, Arboga, Karlstad och Karlsborg). Stellan Hermanson, Sammanställning av enkätsvar beträffande I vissa fall ställs krav på frihet från vissa typer av störviss utrymmes- eller skyddsområdes- Stationer för seismisk ställer krav ningar. registrering (sju) krävande vetenskaplig eller teknisk verksamhet utanför tätort, civil- på skydd mot vibrationer i marken (ca 1 km från större departementet, förarbeten för fysisk ca 10 km från områden med landsväg, industri, sprängriksplanering, underlagsmaterial nr 1 samt kompletteringsblad till detta. verksamhet). Astronomiska observatorier kräver obetydliga

[j 149

n i 14mx 240 ; m» 4:9 i SlFFi 64GI3 m: i em i duo i 11D | 24m 137W “GW 331- ÅHSPTåKPå Stöfnlngsm ä å å å 3 v omgivning eller på mark och vatten- ,1 3, tillgångar som är eller på sikt kan bli \ aktuella lör bl. a. experimentella vetenskapliga verksamheter, vissa teieteknlska verksamheter etc. Enligt enkät till ett större antal institutioner m. m. Anspråk häntöriiga till den vetenskapliga naturvärden redovisas separat. I redovisningen ingår endast sådana verksamheter som kräver användningsrestriktioner inom en betydande areal utanför tätort. Uppgiitslämnarnas redovisning omfattar 100 objekt, varav sju är sådana som först på sikt kan bli aktuella. Lägesangivna anspråk redovisas på vidstående blid. Beteckningarna häniör sig till tabeliredovisning av svaren.

Verksamhet utan omgivningspå- O verkan eller omgivningskrav.

Verksamhet med omgivningskrav.

Verksamhet med omgivnings- ® påverkan.

Verksamhet med omgivningspå- ® verkan och omgivningskrav.

_ Lgámm or

020080 g

om] 11m mx* mer I sm . ac: 1 74m i am 9:» ! 04001 1LI mm 5;

arealer för men ställer omfattande krav själva anläggningen på frihet nattetid från störande ljuskällor i omgivningen som för Råöobservatoriet i norra Halland, frihet från eller, elektriska störningar. Andra verksamheter har omgivningspåverkan som måste observeras i samband med fysisk planering. Omöversiktlig råden för och av försvarsmaterial krätillverkning provning ver ibland skyddszon samt orsakar ibland bullerpåverkan (Sorunda, Hugelsta, Åkers krutbruk och Vingåker). Anför forskning och utveckling inom atomenergiläggningen området (Studsvik) har en areal om 175 ha samt en riskzon inom ett avstånd på 2-5 km från anläggningen för skydd mot radioaktivt utsläpp. Vissa verksamheter medför såväl omgivningskrav som Anläggningar för undersökning av omgivningspåverkan. elektromagnetiska vågors utbredning med högeffektsändamedför och kräver bere (Täby, Mora) radiostörningar byggelserestriktioner. De areellt mest omfattande krav som redovisas gäller raketskjutfältet i Kiruna (Esrange) som har en areal på 70 km2 inom vilken tillträde är förbjudet under pågående skjutning samt ett riskområde om cao5 500 km2 med begränsningar i utnyttjandet. Verksamheten där är känslig för vissa elektriska störningar. Vidare har redovisats ett antal referensområden (representativa avrinningsområden) som är av betydelse för forskmed anknytning till den Internationella hydroningsprojekt dekaden (IHD). Dessa områden, som är av mycket logiska varierande omfattning, kan i olika grad vara känsliga för som bl. a. vattenföring och grundvattenåtgärder påverkar förhållanden. Några av dessa områden har också redovisats som områden av riksintresse för den vetenskapliga naturvården.

överväganden och synpunkter De redovisade verksamheterna medför i de flesta fall måttoch Det bör därför vara möjliga mark- omgivningskrav. ligt att tillgodose dessa krav vid lokal och regional planering.

[j 151

De areella näringarna

Jordbruk

Skogsbruk

Fiske Renskötsel

9.1 Jordbruk

9.1.1 Jordbrukets markanspråk

tenderar att koncentreras till om-

Jordbruksproduktionen

råden och ekonomiska förmed de gynnsammaste naturliga för Stora sammanhängande arealer

utsättningarna jordbruk.

kan väntas bli bestående medan isolerade små areal-er torde komma att läggas ned. Men kan räkna med att åkerarealen minskar främst i Norrland och delar av norra Svealand, men även i skogs- och mellanbygder i södra Sverige, jfr fig. 9: 1. Ett särskilt stöd till i norra Sverige. Detta

utgår jordbruket

till för att bestå och

syftar att göra det möjligt jordbruket

Åkerarealens utveckling och prognos. utvecklas i de områden som har för landsdelen goda förut-

sättningar för jordbruk.

Milj. ha ákerareal 4 Av bör i fredstid

beredskapsskäl jordbruket upprätthållas vid en nivå som motsvarar 80 % av full självförsörjning.

Hur stora arealer som krävs härför beror

jordbruksmark dels den tekniska och ekonomiska utvecklingen, dels på fördelning. Utförda beräkningar produktionens regionala att ett arealunderlag av 2-2,5 milj. ha åker är pekar på tillräckligt för att upprätthålla en god livsmedelsberedskap

målet*

i enlighet med det uppställda Den från produktionssynpunkt bästa jorden sammanfal-

0 för annan

ler i viss utsträckning med mark som efterfrågas

19301940 1950 1960 1970 19801990 - främst för Tätorternas

användning tätortsexpansion.

0 Åkerarealen 1980 enligt

bedömning. kommer därmed i konflikt med kravet på Iantbruksstyrelsens markanspråk jordbrukets effektivisering. Enligt den åkergradering som återges i fig. 9: 2 omfat-

tar de tre bästa åkerklasserna bara ca 200 000 ha eller 7 % av landets åkermark. Framför allt i västra Skåne berörs av konflikter med andra intressen. Som

god jordbruksmark

kan nämnas att inom kommuner tillhörande Sydexempel västra Skånes kommunalförbund, där omkring hälften av

åkern i de tre bästa klasserna finns, efterfrågan på åker-

fram till år 2000

7 Dessa problem kommer att behand- mark för den fortgående urbaniseringen

las utförligare l slencilserien beräknas ca 15 000 ha eller nära 15 % av den högutgöra Förarbeten för fysisk rlksplanering, klassiga åkern inom området. underlagsmaterial.

E 153

Figur 9: 1. Regionindeining av Sveriges landsbygd. inom iordbruksbygden är möjligheterna att skapa rationella, bestående jordbruksföretag goda. Huvuddelen av den nuvarande ákerarealen bedöms vara odiingsvärd på lång sikt. Den jordbruksbetonade meiianbygden är åkergiesare än iordbruksbygden. Förutsättningarna för Jordbruk växlar men är relativt goda. Möjligheter finns att bygga upp jordbruksiöreiag och kombinerade jord- och skogsbruksföretag. En avsevärd dei av den befintliga åkerareaien bedöms vara odiingsvärd på lång sikt. inom den skogsbruksdominerade meilanbygden är förutsättningarna för Jordbruk ofta mindre goda. Åkerarealen läggs ned i betydande omfattning eller arrenderas ut vid många företag, varigenom andelen rena skogsbruksföretag ökar. En väsentlig del av den befintliga åkerareaien bedöms inte vara odiingsvärd på lång sikt. inom skogsbruksbygden befintliga jordbruk kommer inom en snar framtid att till stor dei upphöra eller bedrivas i extensiva former. På lång sikt odilngsvärd åkerareai kommer att kvarstå bara i begränsad omfattning.

Regionindeiningen grundas på lantbruksstatistik, tillgängligt kartmaterial, iantbruksnämndernas iokalkännedom och iramtidsbedömningar. Jordbruksbygderna och de jordbruksbetonade meiianbygderna i Norrland samt i Kopparbergs och Värmlands län är inte helt jämförbara med kartans motsvarande områden i övriga Sverige.

Jordbruksbygd

Jordbruksbetonad meiianbygd

Skogsbruksdominerad

MM] meiianbygd

[EU] skogsbruksbygd

OtKll nu i_20m Figur 9: 2. översiktlig gradering av ä åkermarken i Sverige. Lantbruksstyreisen har utfört en gradering av åkermarken i bättre och sämre områden med utgångspunkt l dess produktionsförmåga från växtodlingssynpunkt. Graderingen grundas på kalkylmässiga beräkningar av den brukade åkerns ekonomiska avkastningsvärde, varvid man utgått från bruttoavkastningsvärden enligt skördestatlstik, som reducerats så att jämförelser mellan olika områden möjliggjorts. Denna beräkning har kompletterats med en erfarenhetsmässig bedömning av detta värde utifrån Iantbruksnämndernas detailkunskaper. Graderlngen har skett per ersättningsområde i skördeskadeskyddet (421 områden år 1969). Vid graderingen har all brukad åker inom ersättningsområdet hänförts till någon av 10 klasser, alla med samma klassbredd, 130 kr. Ju högre klassen år desto större är områdets betydelse för lordbruksproduktionen. Beräknlngstekniken innebär att varje område graderas efter åkerns genomsnittsvärde. Vanligen finns inom området såväl bättre som sämre åker i jämförelse med detta värde. innebörden av klassindelnlngen beiyses enklast genom ett räkneexempel: Jämför 10 000 ha av åkerklass 1 och 10. Eftersom lönsamheten ökar med I genomsnitt 130 kr per ha och år mellan intilliggande klasser kommer lönsamheten per år att vara ca 12 milj. kr större inom klass 10 än inom klass 1. Räkneexemplet gäller från företagsekonomisk synpunkt under förutsättning av llka markkostnader.

klass 1 6

klass

____ _- Barrskogsgränsen

Källa: Översiktlig gradering av åkermarken i Sverige, karta och PM utarbetad inom Iantbruksstyrelsens arbetsenhet för översiktlig planering, civildepartementet, förarbeten för fysisk riksplanering, underlagsmaterial a so man... nr 6. 91h I ofKl I nu ma) F

Jordbruksutskottet uttalade år 1969 1969: att

(IoU 21)

man inte bör ta i för täthögvärdig jordbruksmark anspråk bebyggelseändamål, om en från samhällsbyggandets synpunkter likvärdig lösning kan åstadkommas annan för på jordbruket mindre värdefull mark.

9.1.2 Områden påverkade av luftföroreningar

Utsläppen av svaveldioxid (S02) är numera så stora att de orsakar olägenheter för Därvid jordbruket. bedöms svavelnedfallets långtidseffekter åkermarken vara allvarlipå gare än de akuta skaderiskerna för grödoma. En försurning av marken leder till urlakning av växtnäringsämnen och försämrad avkastning om inte vidtas i form motåtgärder av kalkning.

9.1.3 överväganden och synpunkter

De studier som för lantbruksstyrelsen genomfört den fysiska riksplaneringen visar inom vilka områden konflikter med tätortsexpansion är av betydelse. Inom dessa områden är det angeläget att en förfinad gradering kommer till stånd som kan ligga till grund för planöverväganden i den kommunala planeringen. Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att svara för denna Sedan gradering. graderingen genomförts får prövas om det finns skäl att ålägga kommun att upprätta generalplan för att tillgodose vissa jordbruksintressen. Förändringarna i kulturlandskapet på grund av jordbrukets utveckling behandlas i avsnitt 17.2.

9.2 Skogsbruk

9.2.1 Skogsbrukets markanspråk

Enligt skogsvårdslagen förstås med skogsmark sådan mark, som är lämplig för och som inte i väsentskogsproduktion lig utsträckning nyttjas för annat ändamål. Användningen av mark för får alltså skogsproduktion vanligen stå tillbaka för annan användning. Landets produktiva skogsmarksareal till uppgår 23,5 milj. ha enligt riksskogstaxeringen 1958-1967. Av landets produktiva skogsmarksareal finns 57 % i Norrland, 23 % i Svealand och 20 % i Götaland. andel av to- Skogsmarkens talarealen varierar starkt mellan skilda län. I län Gävleborgs är 81 % av totalarealen i Malmöhus län bara skogsmark, 15 %. Den produktiva skogsmarksarealen kan, trots avgång

156 D

för kraftledningar, osv., väntas öka gevägar, bebyggelse av och torvmark. En ananom omvandling jordbruksmark virkestillgångar redovisas i avsnitt 19.6 lys av framtida Skogsindustri. används i ökad utsträckning för andra ända- Skogsmark mål än I syfte att ge underlag för att därvid skogsbruk. kunna beakta skillnader i markens värde för skogsbruket har Skogsstyrelsen utfört en översiktlig gradering av skogsmarken utifrån dess värde vid skogsproduktion på längre sikt, se fig. 9: 3. kan en olämplig placering av fri- Enligt skogsstyrelsen få stora negativa konsekvenser genom att tidsbebyggelse stänga naturliga virkestransportvägar eller splittra naturliga Byggnadslagstiftningen har, före de änddrivningsenheter. ringar som beslutats av 1971 års riksdag, inte gett tillräckliga möjligheter att motverka en sådan olämplig placering. För är det önskvärt med en mer samlad beskogsbruket byggelse, som dock måste möjliggöra passage för skogsbrukets transporter. Genom samråd vid planeringen bör enligt av kun- en lämpligare placering bebyggelsen Skogsstyrelsen na åstadkommas och ett sambruk av vägnätet främjas mellan skogsbruk och fritidsbebyggelse.

9.2.2 Skogsmarkens försurning

att en märkbar av om- I kap. 4 har redovisats försurning fattande pågår. Detta innebär risk för produkskogsarealer tionsminskning. Den svenska rapport till FN:s miljövårdskonferens som refereras i kap. 4 visar med material från riksskogstaxeringen en tillväxtminskning på 0,3 % per år under 1950-1965 i försurningskänsliga omperioden råden med mindre känsliga områden. Där finns ockjämfört så som visar att produktionsminskningen i södra uppgifter Sverige skulle kunna uppgå till 10-15 % under den närmaste En produktionsminskning av den SO-årsperioden. storleken skulle få allvarliga konsekvenser för hela skogs-

näringen.

9.2.3 överväganden och synpunkter

Från skogsbrukets synpunkt är det angeläget att svavelutundviks inom skogsområden. I den mån släpp produktiva sträva efter att utsläpp sker detta inte är möjligt bör man så att riktas mot skogsmarksområden med ringa påverkan mot försurning och med låga skogsmarksvärden. känslighet Den av skogsmarksvärden och skogsjordsamredovisning måner som av fig. 9: 4 ger en översiktlig bild av framgår

l:) 157

r 1.3. 32 .. ZiCP 34:» 4.9 , FI ur 9: 3. Översiktlig gradering av skogsmarken I Sverige. Skogsstyrelsen har utfört en gradering av skogsmarken utifrån dess värde vid skogsproduktion på längre sikt. Vid markvärdeberäkningen har främst produktionsförmåga och belägenhet beaktats. Viss hänsyn har också tagits till marktillstånd och ägoslagssplittring. Minsta redovisade område är ca 10 000 ha. . . . . . . . . » . Graderingen har skett på grundval av m., i i i i . - l - - i . › . en markvärdeberäkning enligt den metod som används vid den allmänna fastighetstaxeringen. Dessa markvärden är avkastningsvärden eller förväntningsvärden som -kan definieras som nuvärdet av alla framtida förväntade nettoavkastningar och utgör ett mått på skogsmarkens värde från företagsekonomisk synpunkt. Inom skogsstyrelsen pågår metodarbete som syftar till en sådan gradering av skogsmarken att även samhällsekonomiska synpunkter beaktas. Redan genomförda överslagsmässiga beräkningar visar på en väsentlig förhöjning av markvärdena vid en dylik gradering. Dessa beräkningar redovisas I samma stencil som graderingen.

Klass Markvärde kr/ha ljifl 1 0-9

fåEfål

10-24

i 3 25-49

[TK]

50-149

150-249

250-349

350-449

450-549

550-

Område ovanför barrskogs-

* i gränsen

Källa: Översiktlig gradering av skogsmarken i Sverige, karta och PM utarbetad inom skogsstyrelsen, civildepartementet, förarbeten för fysisk riksplanerlng, underlagsmaterial nr 9.

EA. 14m ä* = 74.5» SiFl sig» mn am 9th 000 nu = 24m 01

Figur 9: 4. Möjlig inverkan på skogsbruket av markens försurning. Det är allvarligare för skogsbruket om en försurning sker i områden av stort värde för skogsbruket, jämför fig. 9: 3. Mörkare grön färg på kartan betyder från denna synpunkt ökad risk för stor produktlonsmlnsknlng vid en markförsurnlng.

markvärde 250 - 600 kr/ha markvärde 25 - 249 kr/ha

markvärde 0 - 24 kr/ha

E

Olika iordmåner har emellertid olika motståndskraft mot försurning, Jämför kap. 4. På kartan har manker med sämre motståndsförmåga markerats med mörkare grå färg.

podsol stark

podsol medel

podsol svag

brunjord

Anm.: Vissa områdens motståndskraft mot försurning är mindre än vad v jordmånsredovisnlngen anger. Detta gäller bl. a. delar av Bohuslän, centrala och östra Småland samt bråvikenområdet.

risken för produktionsminskning inom skogsbruket i olika regioner. Svavelutsläppens konsekvenser för skogsbruket har beaktats vid de överväganden som gjorts angående förläggning av industri. En beskrivning av det framtida skogsbruket vad avser konsekvenser för friluftslivet och inverkan på landskapsbilden ingår i avsnitt 17.2.

9.3 Fiske

9.3.1 Allmänt

Vissa av de industrityper som behandlas i denna promemoria ger upphov till miljöstörningar, t. ex. vattenföroreningar och varmvattenutsläpp, som kan väntas inverka på fisket. Speciellt allvarliga är utsläpp av ämnen som anrikas i näringskedjorna, t. ex. tungmetaller och klorerade kolväten. För fiskens och är vidare reproduktionsförmåga utbredning vattnets syrehalt av stor betydelse. Som för underlag belysning av fiskesynpunkter vid av planeringsöverväganden riksplanetyp redovisas i det följande fiskeförutsättningarna Fångst och värde 1969 inom olika områden och konfliktrisker från fiskets Källa: Svensk fiskstatislik synpunkt. Frågor om fritidsfisket redovisas i avsnitt 14.5. Väst- 0st- och kusten* sydkusten 9.3.2 Klassificering av vattenområden Fångst (ton) 200 000 60 000 Västkusten, som utgör ca 14 % av den svenska kusten, Värde (Milj. kr.) 168 55 svarar för 75 % av landets hela fiskefångst. 1 inkl. [andning utomlands. Fiskeristyrelsen har för ostkusten, sydkusten och Öresund karterat viktigare fångstområden som i huvudsak ligger innanför territorialgränsen samt de kommersiellt viktilekområden gaste fiskarternas i den mån de ligger innanför denna gräns. En liknande för västkusten har

redovisning

gjorts av fiskeristyrelsen havsfiskelaboratoriet genom i Lysekil. Denna information redovisas E. på separatkarta Med utgångspunkt i bl. a. detta material har fiskeristyrelsen för ostkusten, sydkusten och Öresund gjort en sammanfattande klassificering av vattenområdena med till hänsyn deras betydelse för fisket, se fig. 9: 5. har Fiskeristyrelsen kraftigt understrukit osäkerheten i en av kustens gradering betydelse för fisket. Beträffande västkusten anses motsvarande inte gradering vara möjlig, vilket bl. a. beror på den stora artrikedomen på denna relativt korta kuststräcka och de flesta fiskslagens regelbundna och för ett antal arter långa vandringar. Däremot är en gradering utifrån mer preciserade frågeställningar i vissa fall möjlig. En sådan har som av framgår

160 E]

“5” _ *E* “35 - “El SW “m 7” °° l ““ för tisket n “NL

Figur 9:5. Preterensområden g g å å *gm*

på ostkusten, sydkusten och l Uresund enligt fiskeristyrelsen.

Områden, som är allmänt viktiga från fiskets synpunkt. Det kan vara ett viktigt fångstområde eller ett viktigt vandringsstråk.

Kustlinier med stora fasta ålfisken.

Viktigare trålområden för svenska fiskare i Östersjön (trålfiske innanför territorialgränsen är i princip förbjudet).

Figur 9:6. Biologiskt särskilt känsliga områden pá västkusten vid bekämpnlng av utsläppt olja till sjöss, enligt tiskeristyrelsen. Urvalet har gjorts bl. a. med hänsyn till områdets betydelse som viktigare lek- eller tångstplats. Källa: Havstlskelaboratoriet, Lysekil.

V_ â-:västkuste “

.-4

§ei\

redovisad

fig. 9: 6 genomförts beträffande olika omrâdens känslighet t. ex. vid kemisk av utsläppt till bekämpning olja sjöss.

9.3.3 överväganden och synpunkter

Det finns ett påtagligt samband mellan kustvatten och utsjövatten och mellan olika kustvatten. De flesta fiskarter gör lek- och mellan kusten näringsvandringar och den öppna sjön. Skador på fisket genom från invattenföroreningar dustriella processer blir oftast inte lokala utan påverkar större kustavsnitt och Detta beror utsjöområden. dels på strömförhållandena i vattnet, dels anrikpå föroreningarnas ning i fisken och dess Därför blir den näringsorganismer. totala föroreningen inom ett större kustavsnitt av betydelse för fisket inom varje del av området. Man torde generellt kunna anta att fisken i är Östersjön mycket känslig för miljöförändringar eftersom det bräckta vattnet innebär att fisken kan sägas leva i en stressituation, se kap. 4. Samtidigt är antalet alternativa näringsarter mindre i Östersjön än på västkusten. På västkusten de kustnära dämpas miljöförändringarna av att förbindelsen vattenomsättningen genom med Nordsjön är god. Det är dock angeläget att noga följa utvecklingen i Kattegatts delar. djupa Vid platsen för är det från fiskeribiovarmvattenutsläpp logisk synpunkt väsentligt att är den vattenomsättningen bästa möjliga. Detta irmebär att lokalisering till öppen kust med närbeläget stort och efter täthet vattendjup föga skiktat vatten (huvudsakligen bestämt av salthalten, men även temperaturen) är att föredra framför inne i ett lokalisering skärgårdsområde.

9.4 Renskötsel

9.4.1 Renskötselrätten och renskötselområdet

Rätten till renskötsel är i förbehållen Sverige samerna. Renskötselrätten innebär att samerna för renskötseländamål får begagna områden från finska gränsen i norr till nordvästligaste delen av Kopparbergs län i söder - ett område om drygt 150 000 km? eller mer än en tredjedel av landets totala areal. Samerna får inom detta område låta renarna beta på både kronomark och enskild mark, de får använda marken för att uppföra olika anläggningar som behövs för renskötseln, de får avverka skog för de får husbehov, jaga och fiska inom större delen av renskötselområdet.

162 E]

Bestämmelserna om betesområdenas omfattning och betestidens innebär i stora drag att samerna har rätt att längd driva renskötsel dels året runt ovanför odlingsgränsen i Norrbottens och Västerbottens och på renbetslappmarker i Jämtland, dels vintertid (l okt.-30 april) nedanför fjällen odlingsgränsen samt utanför lappmarken och renbetesfjällen inom trakter som de av sedvana besöker med sina gammal renar. Renbetesrätten på mark tillhörig olika ägarekategäller De centrala områdena är i allmänhet kronomark. gorier. och enskild mark, såsom bolagsmarker Allmänningsmark och hemmansmarker, förekommer företrädesvis inom vinterbetesomrâdena och i mindre omfattning inom betesområdena för barmarkstiden.

9.4.2 överväganden och synpunkter

Ett intensivt av fjällvärlden medför konsekvenutnyttjande ser för rennäringen. Utbyggnad av vattenkraftanläggningar minskar de betesarealerna och ökar driftkostnaderna. goda Även friluftslivets kan orsaka driftstörningar för utveckling Figur 9: 7. Renbetesomráden. renskötseln. intressen bör därför ses som re- Rennäringens Områden där renskötsel får striktioner för övriga i denna promemoria studerade sektobedrivas hela året. rer. I första hand måste sådana restriktioner beaktas i pla- Områden, där renskötsel får nering på lokal och regional nivå. bedrivas under tiden 1 okt.- 30 aprii (sedvanerättens utbredning finns inte tasiiagd I detail).

Områden där renskötsel en- Iigi koncession får bedrivas hela året.

D_163

Den vetenskapliga

naturvärden

Inledning Sammanställning av viktiga områden Exemplifiering av viktiga typer av områden

1 0.1 Inledning

Den naturvärden till att skydda och vetenskapliga syftar vårda ett så rikt bestånd av naturmiljöer att möjligheten att förstå hur naturbevaras för allmänhet och forskning förändrats och förändras. Detlandskapet uppstått, alltjämt som helhet såväl som i skilda delar, ta gäller naturmiljön t. ex. botaniska och zoologiska. geologiska, hydrologiska, Genom av naturvetenskapliga referensområtillskapandet de ramarna för den ges möjlighet att klarlägga naturgivna och de konsekvenser denna får för samhällsutvecklingen naturmiljön. Detta har tidigare berörts i kap. 4. Den i för bevarande av områlagstiftning givna grunden naturvård är men den för vetenskaplig naturvårdslagen, också vattenlag och byggnadslag genom miljöskyddslag, som ett ofta avgörande sätt påverregleras förhållanden på att beakta den naturvårkar möjligheterna vetenskapliga dens intressen. Den nuvarande medför omfattande samhällsutbyggnaden av naturförhållandena i områden som utgör förändringar referenslokaler och för vilka det finns långa forskviktiga ningsserier. naturvårdens område har under På den vetenskapliga det senaste decenniet utvecklingen gått mot en internationell bl. a. inom ramen för internationella samordning, forskningsprogram som internationella biologiska programinternationella dekaden (IHD), met (IBP), hydrologiska till internationell konvention rörande våtmarker förslaget osv.

(CW-listan)

10.2 Sammanställning av viktiga områden

Som underlag för den översiktliga fysiska planeringen på och central nivå har länsstyrelserna och närmast regional institutioner redovisat områden av berörda vetenskapliga och av intresse för vetenskaplig naturriksintresse regionalt

1:] 165

vård. Materialet har bearbetats centralt av naturvårdsverket. Sammanställningen redovisas B och på separatkarta sammanfattningsvis i fig. 10: 1. Med hänsyn till den tid som stått till förfogande har länsstyrelsernas och de institutionernas samvetenskapliga manställningar skett genom bearbetning av tillgängligt material. Naturvårdsverket att understryker inventeringsläget f. n. är sådant att värdet från vetenskaplig naturvårdssynpunkt för betydande områden i landet är okänt. Detta beror dels på att saknas inventeringar (jämför inventeringsläget, fig. 10: 2), dels på att systematiska genomgångar av olika objekttypers kända förekomst i landet De ej skett. redovisade områdenas för olika känslighet slag av påverkan är vidare mycket känd. bristfälligt

10.3 Exemplifiering av av

typer viktiga områden

Inom den givna tidsramen och med till det omfathänsyn tande materialet har naturvårdsverket endast ansett sig kunna redovisa en exemplifiering av naturtyper och storlekskategorier hos objekten. Verket har vidare översiktligt karakteriserat dessa naturtypers för vissa känslighet slag av åtgärder. En närmare av beskrivning tillvägagångssätt och resultat kommer att utges i stencilserien förarbeten för fysisk riksplanering, underlagsmaterial. Skärgårdsområden. Citaten i det följande är hämtade från naturvårdsverkets utkast till denna Det bör observeras att de beskrivning. marginalbilder som beledsagar texten bara skall Visa i texten omnämnda områden. av naturvårdsverket re- Samtliga dovisade områden liksom redan säkerställda områden (nationalparker, naturreservat) framgår av separatkarta B. I den återstående delen av detta har facktermer kapitel inte förklarats närmare i texten. Ordförklaringar ges i stället i en särskild ordlista.

Skärgårdsomrâden

»Beträffande skärgårdsområdena bör det att understrykas den öppna landskapsbild de representerar är mycket känslig, framför allt för Det torde sålunda i första bebyggelse. hand vara fråga om att begränsa av fritidsutbredningen bebyggelse, att skapa väl tilltagna för refugier djurlivet

(bl. a. fågelskyddsområden) samt slå vakt om

Skärgårdsvattnens kvalitet. Stockholms norra fordrar skärgård (1) därutöver skydd för den intressanta vegetationszoneringen - bl. a. bältet av maritim björkskog. Kuststräckan Nor-

l66 E]

000 1(L)_.ZlMJ MN) Figur 10: 1. Sammanfattningskarta § över större områden av intresse för vetenskaplig naturvård enligt naturvårdsverket. Med större område avses antingen ett objekt med areell utbredning eller ett område innefattande ett flertal mindre obiekt vllka tillsammans ger området ett skyddsvärde som bör observeras i mycket översiktlig planering. Vid urvalet av områden har strävan varit att ta med så många och så välutbildade representativa element som möiligt, områden med mycket stor betydelse för tolkningen av en utveckling eller ett bildningssätt och områden som under lång tid studerats vad gäller pågående processer. Redovisningen omfattar 605 områden eller i genomsnitt 25 områden per län. l åtskilliga fall är dock områdena mindre än 100 ha, vilket innebär att de ej framträder i denna karta. En fullständigare redo- B. visning Iämnas på separatkarta Av kartan framgår att mycket stora områden redovisas i fiällområdena och i kustområdena. Framför allt skogsbygderna utom dalgångar och resiösystem förefaller å andra sidan presenterade i liten omfattning.

32 1 1(5)l 2(C) l 3(0) l 4:a I sm | me) I 7lHl l sm 1 ouo I nu _ 21m :rm s s å § å H Figur 10: 2. Naturvårdsinventeringar och naturvårdsplaner den 1.9.1971.

Redovisningen omfattar s. k. allmänna naturvårdsinventerlngar och naturvårdsplaner. Däremot redovisas inte speciella utredningar, t. ex. lör grusåsar. Bara i knappt 10 tall fanns plan för hela eller större delen av länets yta. För huvuddelen av kusten hade dock planer redovisats. I vissa områden där såväl plan som inventering saknas var planeringsläget på antingen det kommunala eller interkommunala planet törhållandevls gott medan för andra delar av landet inte heller sådan planering noterats utanför tätort. Det bör observeras att de redovisade planerna är av mycket skiftande karaktär och att vissa planer ej är grundade på inventeringar. Tlll statens nalurvårdsverk redovisade

naturvårdsplaner -

allmänna naturvårdsinventeringar Källa: Statens naturvårdsverk.

Fjällområden (»retugier»)

- o so inom 02 mi?” s E 4(5) 5Fl J ac) J 7(Hl J gsm I 0110l 1(L› I ma) I 06 :i

dingrå-Örnsköldsvik med skärgård (2) bör vara känslig för ingrepp i landskapsbilden med sin storvulna landhöjningskust med HK-lokaler etc. Ullångersfjärden därgrottor, städes har stort marinbiologiskt intresse. Haparandaskärgården (3) är liksom Luleåskärgården (4) särpräglad genom att den inte byggs upp av fast berg utan av lösa jordarter och den har dessutom värdefullt fågelliv.»

F jällområden

»Den vetenskapligt-kulturella naturvårdssektorns största områden återfinns i från Fulufjället i Kopfjälltrakterna, län till Pältsaområdet vid Treriksröset. parbergs Redan i material framstår vissa fjällomföreliggande råden som särskilt värdefulla referensområden för naturvetenskaplig forskning och/eller som refugier för den tillbakaträngda faunan. Dessa områden kräver p. g. a. sin ömtålighet för att deras funktion ska kunna långtgående skydd bibehållas i ett perspektiv, vilket bör vara ett långsiktigt sådana samhällsintresse av högsta rang. Som exempel på fjällområden kan nämnas delar av Tärna-Graddis-kommed omgivningar, Lilla plexet (1), (Tärnasjön-Biellejaure Tjulträsk, Svaipa fågelskyddsområde), Sjaunja fågelskyddsområde Torneträsks vattenvärld (3) och Tavavuoma (2), myr- och fågelområde (4). Vissa av har tillika ett särskilt accentuerat fjällområdena Fjällområden (naturtyper-tormlyper). värde som dokument på vissa naturtyper-formtyper, exem- Fulufjället (1) med glacifluviala dräneringsrännor, pelvis (2) med rogenmorän, Marsfjällen (3) Långfjället-Rogen med montanglaciala storformer såsom tomma glaciärnischer, etc., Blaikfjället (4) med olika skogs- och myrtyper, Artfjället (5) med kalkkrävande växter, karstfenomen, och Laitaures (7) deltaländer, Ultevis (8) Kvikkjokks (6) som är Sveriges största fjällslättplatå, Kärkevagge i Abiskomed bl. a. sluttningsprocesser samt Pältsaomregionen (9) rådet (10), Sveriges nordligaste område med montanglaciala storformer och vidare glacifluviala ackumulationsformer och intressant flora.» »I fjällområdena i synnerhet förutsätter ett rätt anpassat sker. Detta kräver dessutom skydd att naturvårdsplanering att en grundlig inventering av naturförhållandena företas, om dessa är fragmentarisk även ty kännedomen påfallande om av de »enskilda fragmenten» är kända för en många hög kvalitet. Redan nu kan dock sägas att fritidsbebyggelse bör undvikas medan för korttidsuthyrning torde stugbyar kunna på sådana platser som naturvårdsinveninplaceras anvisar och i den mån andra förutteringen-planeringen

D 169

sättningar är för handen. Likaledes bör man önska försig bud mot skogsavverkning i de fall en sådan skulle kunna bli aktuell.»

Geologisk-geomorfologiska områden utanför fjällen

»Utanför fjällen kan provkartan utökas beträfväsentligt fande större områden som är representativa för svensk natur i ett eller flera avseenden och vilka särskilda påkallar skyddsåtgärder, men där man efter företagen planering troligen finner det onödigt tillgripa hela arsenalen av restriktioner och förbud. Sålunda är det i ett antal fall främst geologiska-geomorfologiska karaktärer som bildar tyngdpunkten i värderingen, varvid bl. a. täktverksamhet och liknande ingrepp i själva objektet eller i omgivande landskapsbild behöver stävjas. Här kan nämnas spricktopografi-förkastningsbranter [Linderödsåsen (1), Öza Vätternstranden (2), Moredalen-ravinen NV om (3), terrängen sjön Glan (4), Kolmården (5), Kilsbergen (6), sjön Bullaren (7)], drumlinsområden [Hackvad Västerbottens- (8), kusten (9), Karesuando (10)], delar av det mellansvenska GeoIogIska-geomorfologlska områden israndsystemet med komplexa kvartärgeologiska bildningar utanför fjällen. - bl. a. Valle härads - Stråkenområdet kamelandskap (11) (12) med issjötappning och dödisackumulationer, Brattforsheden (13) med isranddelta, Säterområdet med (14) dyner, raviner, nipor, jordflytning, Morafältet med (15) största fria skogsområden Sveriges meanderfält, delta och inlandsdyner, Degerselet-Råneälvens dalgång (16) med ändmoräner och kalixpinnmo samt det märkliga Hietaniemideltat i (17) Torneälven (inlandsdelta).»

Skogsområden

»En annan områdestyp är den där främst förekomsten av värdefulla skogstyper-ekosystem motiverat urvalet. I första hand bör inom sådana undvikas dränering, skogsgödsling, kalavverkning, etc. för att bibehålla områdenas vetenskapligt-dokumentära karaktär och funktion som forskningsobjekt. Risveden-Rödeneområdet (1) med västsvensk skogstyp, sydöstskånska bokskogs- och sjöområdet (2), Iärnlunden - Stora Kroppefjäll (3), Rängenområdet (4) med ekskog och Mälaröarna med ädelhackspettfåglar, (5) lövskog, kan nämnas i sammanhanget men även i lågfjäll Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län hör hit med bl. a. sydväxtbergsvegetation och björkskogstyper. Bland andra naturvetenskapliga referensområden/objekt som i vissa avseenden ställer ganska långt gående krav på

170 E

ostördhet kan nämnas Öster-Malmas (6) och Grönbos (7) försöksområden för viltforskning.»

Odlingsbygderna

»Kulturlandskapsobjekten fordrar förstås skydd för landi olika hänseenden, men härjämte förutsätter skapsbilden en kontinuerlig hävd dessa objekt i betydande utsträckning skall behålla sin enligt gängse metoder, för att naturtypen egenart - främst växtekologiskt men även landskapsbildsmera renodlade sådana objekt må nämmässigt sett. Bland nas Ölands alvar (2), ön Ven (1), Falebo-Bjälebo-området - som även har de kvartärgeologiskt högintressanta (3) »backafallen», vidare Valle härad (4) även moränklintarna, med kamelandskap, vissa fäbodsområden och viss ensamintill Som till betydande del kultubebyggelse fjällranden. rella får också räknas vissa större områnaturvårdsobjekt den av mer extensiv kulturell bl. a. några av de tidiprägel, gare nämnda älvdalarna och härjämte exempelvis Ljusnans mellan Båven-området (6),

dalgång Ljusdal-Orbaden (5),

Markim-Orkestaområdet (7) och Arholma (8).» Odlingsbygderna

Sjöar och vattendrag

»Bland andra naturvetenskapliga referensområden/objekt ställer krav ostördhet som i Vissa avseenden långtgående på Sjöar och vattendrag av kan också nämnas ett stort antal sjöar och vattendrag värde. Av sådana kan nämnas vetenskapligt-dokumentärt Verkaån med intressant fiskfauna, Anebodaområdets (1) Hummeln (4), Vättern (5), Skiren sjöar (2), Allgunnen (3), Åvaån Erken den s. k. Utålkedjan (9), Rissa- (6), (7), (8), Här bör inte minst

jaure (10) (Torneträsk-Kärkevagge).

framhållas Gullmaren (11) med Örekilsälven havsfjorden även om Gullmaren sorterar under marinbiologi mer än under limnologi. Ingrepp i hydrologin, förorening, gödsav främmande djurarter, etc. bör undling, inplantering vikas. De fågelsjöarna torde för sin fortsatta exiprominenta stens - utöver mot ingrepp, skydd för skydd hydrologiska etc. - även i fall förutsätta befåglarnas häckning, många handling av biotoperna (vegetationsröjning, vegetationsdirigering). Här kan nämnas Araslövsjön-Hammarsjön (1), Store (3), Tåkern (4), Mosse-Kävsjön (2), Hornborgasjön Östen (5), Kvismaren (6) Angarnsjöängen (7) och Persö-

fjärden (8). IHD:s referensområden, Velenområdet (1) och Lappträsketområdet är känsliga för vattenbygg- (2), speciellt

E] 171

Fågelsjöar IHD:s reterensomráden samt större Havsområden älvar

nadstekniska-hydrologiska ingrepp vilket även gäller för de större älvar som redovisas [Klarälven (3), Västerdalälven (4), Vindelälven (5), Piteälven (6), Kaitumälven Kalix- (7), älven (8) samt Torneälven (9)]. Om älvarna bör dessutom nämnas att själva dalgångarna är för i känsliga ingrepp landskapsbilden. Älvama med dalgångar har dock i detta sammanhang sin kanske största betydelse som naturvetenskapliga forsknings- och referensobjekt. Utöver de ovan relaterade objekten kan även nämnas Ammerån och (10) Bygdeträsket-Rickleån-Bygdeåområdet (1 1). »

Havsområden

»Ett antal havsområden har redovisats runt kust Sveriges som skyddsvärda från bl. a. vetenskaplig synpunkt, djupgra-

var som Kosterrännan (1) (Gullmaren redan

nämnd), Landsortsdjupet (2) och Ulvödjupet (3), lekområden för

fisk (Laholmsbukten (4), Gotlands samt vissa

sydostkust (5) grund). Dylika områden bör skyddas mot förorening och tippning av avfall, mot täkt under vatten, t. ex. Salvo rev och Askö grund (6), och liknande ingrepp»

172 E]

Områden av komplex natur

»Jämsides där en eller ett med de objekt i källmaterialet, framhävts som förepar egenskaper speciellt skyddsvärda, kommer de som har ett komplex av naturkvaliteter inom såväl flora och fauna och varav många i eminent geologi, Dessa bör då förväntas bli grad påkallar skyddsåtgärder. Åtskilliga sådana objekt har retämligen mångfasetterade. dan i texten. Ytterligare kan nämnas Söderframskymtat åsen (1), Hallandsåsen (2) och Omberg (3) (urbergshorstar, m. m.), Skånes basaltkupper bokskogstyper, myrmarkstyper (4) som är intressanta som naturlandskapselement, bergart, Ivösjöområdet (5) med berggrundsstratikulturlandskap, grafi, strandlinjer, grottor, kaolinvittring och bokskogstyper, Årsviken som är klassiskt ändmoränområde och pro- (6) minent fågellokal, Yxningenområdet (7) med limnologiska (8) med värden, ugglelokaler, Västergötlands platåberg kulturlandskap, intresberggrundsstratigrafi, geomorfologi, santa växtlokaler - bl. a. - samt djurlivet, Stipa-lokalerna den s. k. (9) med ordovit. ex. älgstammen, Siljansringen cisk-siluriska revkalklokaler, randdelta, kames, flygsand, kalkblekesjöar och kulturlandskap samt kust- Områden av komplex natur HK-lokaler, sträckan Malören-Gumboda med drumlins, transver- (10) element, skalgrusbankar och salmoräner, kustmorfologiska Inom dessa stora områden torde det vegetationszonering. som tidigare sagts bli fråga om att ge begränsade terrängavsnitt medan man för

(punktinsatser) långtgående skydd

kontroll av områdena i övrigt får nöja sig med att utöva vissa natur- och verksamheten» landskapsbildsstörande

Punktformiga objekt

må nämnas de objekten. I den »Slutligen punktformiga starkt områden, såmån det rör sig om areellt begränsade som skärningar eller växtlokaler, berggrundsstratigrafiska bör de avsättas som naturreservat (naturminnen i förekommande fall).»

E] 173

Kulturminnesvård

Inledning Redovisning av viktigare miljöer och områden av viktigare miljöer och områden

Exemplifiering

11 .1 Inledning

till att bibehålla ett så rikt be-

Kulturminnesvården syftar

stånd av kulturminnen och kulturmiljöer, att möjligheten bevaras för allmänhet och forskning att följa landets odoch förstå den utveckling som

lings- och bebyggelsehistoria

har lett fram till vårt nuvarande samhälle.

Skyddet för kulturmiljön regleras dels i de lagar och

som avser de enskilda kulturminnena, dels författningar

beträffande i stort framförallt i byggnadsla-

kulturmiljön

gen och naturvårdslagen?

Kulturminnena och kulturlandskapet utgör ett källma-

terial, som inte kan ersättas. Den i Sverige jämförelsevis

under äldre tid har medfört, att

långsamma utvecklingen

minnen från äldre kulturskeden har bevarats i ovanligt hög alltifrån äldsta tid kan ännu i dag grad. Kulturutvecklingen håll och studeras. Framför allt under

på många upplevas

har emellertid en alltmer omtiden efter andra världskriget dock medfört risk för total ut-

fattande samhällsbyggnad

av den äldre kulturmiljön inom stora landskapsradering avsnitt. I det internationella arbetet, både inom Unesco och i har det under det senaste decenniet under-

Europarådet strukits att kulturminnesvårdens problem är en internatio-

av växande Detta innebär att

nell angelägenhet betydelse. kulturminnesvårdens bevarandeplanering i Sverige också

har en internationell dimension.

av viktigare miljöer och

11 .2 Redovisning

områden

Som underlag för den översiktliga fysiska planeringen på

nivå har landsantikvarierna redovisat

l Vissa kulturminnen har ett villkors- regional och central Iöst lagskydd omfattande även om- av riksintresse och av regionalt inkulturhistoriska miljöer

givande mark. Detta gäller de lasta av

ett antal större områden betydelse

fornlämningama och kyrkobyggnader tresse och avgränsat tillhörande svenska statskyrkan Redovisningen har bearbetats cenför kulturminnesvården. samt kyrkotomter och begravningetralt av riksantikvarieämbetet. platser.

D 175

Urvalet för länssammanställningarna har skett genom bearbetning av befintliga register. eller fält- Nyinventering kontroller har inte hunnit utföras. Riksantikvarieämbetet framhåller att inte är att se som en rikssammanställningen plan för kulturminnesvårdens En såbevarandeplanering. dan skulle ta upp fler objekt. tar väsentligt Redovisningen endast upp till för ett ledning översiktlig fysisk planering urval miljöer och områden som är av sådan karaktär att hänsyn måste tas till dessa i tidigt skede i planeringen! Härtill kommer ett stort antal objekt av omistlig karaktär vilka inte ingår i miljöer av här redovisad typ men till vilka hänsyn måste tas på skilda plannivåer. En beskrivning av tillvägagångssätt och resultat kommer att utges i stencilserien Förarbeten för fysisk riksplanering,

underlagsmaterial. Sammanställningen redovisas på separatkarta B och sammanfattningsvis i fig. 11: 1.

11.3 Exemplifiering av viktigare miljoer

och områden

Kulturlandskapet är en produkt av 10 000 års mänsklig aktivitet. I det redovisade materialet kan man följa denna från den äldre stenålderns fångstkulturer via en agrar samhällsform med upprepade fram till kolonisationsepoker våra dagars urbaniserade samhälle. Riksantikvarieämbetet har kommenterat av redonågra visningens viktigaste resultat. Urvalet har till att begränsats belysa olika utvecklingsfaser som de avspeglas i kulturlandskapet. Kommentarerna återges i det följande.

F ångstsamhäll et

Från äldsta tid - äldre stenålder - återstår boplatser, genom landhöjning och miljöförändringar ofta långt från nuvarande bygd och kustlinjer. är Tidiga exempel Ageröds mosse och Ringsjön i Malmöhus län. Yngre boplatser finns t. ex. vid Bråviken i Östergötlands län, vid Vrå i Södermanlands län, på Södertörn i Stockholms län, inom Vindelälvsområdet i Västerbottens och Norrbottens län samt i den miljö som redovisats vid i Västernorr- Hotingsjön lands län. Ett stort antal ingår också i de större områdena på Västkusten.

Kolonisation och bebyggelsekontinuitet

Genom fastare kolonisation av mer agrar prägel Vld urvalet har stor hänsyn tagits till togs besambandet mellan kulturobjekt och stämda markområden i anspråk och människornas inbördes naturlig referensmiljö.

176 E]

Figur 11: 1. Större områden av bety- n 11m ztcl 3(0) _ 4453 sm jue) l 704)l_ Bli) | 000 I 1(L) LHM) JlN) å § § § _. delse för kulturminnesvården och § kulturhistoriska miljöer av riksintresse. Redovisningen bygger på sammanställningar utförda av landsantikvarierna samt de kommunala museerna i Stockholm och Göteborg. Materialet har bearbetats av riksanlikvarieämbetel i samråd med landsantikvarierna. Vid urvalet av områden har en strävan . varit att belysa olika utvecklingstaser V i landets kolonisations- och bebyggelsehistoria så som de avspeglas i bevarade objekt och miljöer. En jämn tidsmässig, näringsmässig och geo- grafisk fördelning av objekten har ettersträvats. Kulturminnen som är av intresse tör en större allmänhet har getts en framträdande plats i redovis- _ningen. Redovisade större områden av bety- 3 delse för kulturminnesvården är områden, vilka är av särskilt kulturhisto- , riskt intresse genom sitt rika innehåll ; av kulturminnen och miljöer. j Redovisade kulturhistoriska miljöer av riksintresse innehåller ett eller flera kulturminnen och representerar ett stadium i kulturutvecklingen eller ett utvecklingslörlopp (se även separatkarta B). Större område av betydelse lör kulturminnesvården

Kulturhistorisk miljö av riksintresse

_ g “ . oA) 1(5)

förhållanden reglerades. Detta är en som fortutveckling gått sedan den yngre stenåldern och resulterat i de senaste seklens agrara landskap med dess nästan markfullständiga utnyttjande. I kulturlandskapet finns skilda tiders ofta sida lämningar vid sida, illustrerande en kontinuerlig och i äldre tider ofta jämförelsevis långsam utveckling. Ett ovanligt belysande exempel är Falbygden i Skaraborgs län. En internationellt märklig koncentration av stenkammargravar markerar där fast kolonisation redan under stenålder. Stora stenyngre sättningar, domarringar, högar, rösen och gravfält avspeglar bronsålderns och järnålderns bygd, de små sockenkyrkorna, klosterlämningar och ett jordbrukslandskap med stora byar och talrika brukningsspår den fortsatta in i utvecklingen medeltid och nyare tid. Talrika med exempel på miljöer kontinuerligt innehåll fr. o. m. järnåldern finns i flertalet gamla kulturområden, speciellt i Uppland.

Äldre fornlämningsbygder

Sverige har ca 500 000 bevarade synliga från lämningar forntiden av vilka flertalet utgöres av gravar. Internationellt sett erbjuder dessa unika möjligheter till bebyggelsehistorisk forskning. Koncentration av hällkistor i sjörika och lättdränerade marker i Kronobergs län visar ett bebyggelseområde från yngsta stenåldern. Områden med rösen i Göteborgs och Bohus län, norra delen av Kalmar av län, delar Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län markerar bronsålderns kustbundna kultur och stenarkimärkliga tektur. Gravfält med resta stenar och av stensättningar varierade form-er som i Hallands Fjäråsmiljön län, flera miljöer i Småland, Södermanland och Uppland samt Vadsboområdet i Skaraborgs län visar den äldre tátjärnålderns nande agrarsamhälle.

Yngre fornlämningsbygder

Flertalet gravar härrör från yngre Rikast är mäjärnålder. larlandskapen, där ett stort antal miljöer valts ut inom vad som kan betecknas som bäst bevarade Europas forntidsområde från det första årtusendet e. Kr. Angarn-Markim-

Orkesta-Össebygarn, Odensala-Husby-Ärlinghundra, Bot-

kyrka, Sorunda-Ösmo i Stockholms län, området längs Fyrisån norr om Selaön i Södermanlands Uppsala, län, Badelunda i Västmanlands län osv. utgör exempel på folkrika områden baserade på åkerbruk och Här boskapsskötsel. fanns en tidigt reglerad, sammanhängande bygd, genom-

178 1:]

skuren av kommunikationsleder till lands och vatten. Motfinns även i rika fornlämningsområden i Östersvarigheter götlands län, Småland och Älvsborgs län, t. ex. Ätradalen. Miljöer i Hackås i Jämtlands län, Valbo och Hälsingtuna Tuna och Nora i Västernorrlands i Gävleborgs län, Alnön, län visar bygdområden i Norrland. järnålderns begränsade I inlandet har bl. a. Rätansjön i Jämtlands län valts ut som av med sannolik konexempel på bosättning fångstkaraktär tinuitet från stenålder ned i järnålder.

Forntida religion, näringar och försvar

Utöver finns i lämningar som gravar fornlämningsbeståndet illustrerar religion, näringar, bostäder, konst, handel, politisk osv. Hällristningsområden som Tossene, utveckling Tanum och Kville i Göteborgs och Bohus län, enköpingsområdet i norrköpingsområdet i Östergötlands Uppsala län, simrisområdet i Kristianstads län och Nämforsen i län, Västernorrlands län är internationellt betydande monumentala bildarkiv till bronsålderns föreställningsvärld. och på Gotland Hägnader, fägator husgrundskomplex och Öland visar ett redan under äldre järnålder reglerat före järnålderns gårds- och bysystem av agrar typ, övergivet i den yttre miljön och nu utslut på grund av förändringar ett fossilt kulturlandskap av stort vetenskapligt ingörande tresse. Även Halleby m. fl. miljöer i Östergötlands län, och Brunnsbo storäng i Skaraborgs län är goda Kyllemo fossila odlingsmiljöer från järnålder. exempel på I de folkrika främst inom Stockjämåldersområdena, Södermanlands, Östergötlands och Västholms, Uppsala, manlands län, markerar talrika fornborgar farleder av politisk och ekonomisk är miljön utmed betydelse. Exempel den sörmländska vattenleden i Stockholms och Södermanlands län. Anknutna till denna ligger Helgö och Birka i Mälaren som de bästa förmedeltida handelsexemplen på orter.

Det agrara samhällets utveckling

ett etablerat på ett Under järnåldern började agrarsamhälle bestående sätt omvandla Hägnader, stenlandskapsbilden. och åkerterrasser är spår av odling. strängar, odlingsrösen i allt intensivare tempo under me- Omvandlingen fortgick deltid och nya områden, exempelvis koloniserades Dalarna, inre Norrland och Det sistnämnda sydsvenska höglandet. illustreras av ett större område gemensamt för Kronobergs

E] 179

och Kalmar län. I Storsjöbygdens utkanter sker en delvis temporär kolonisation på höjdsluttningarna, om vilken igenväxta terrassåkrar, de s. k. ödesbölen, vittnar. Bästa exemplen finns i Alsens socken, Jämtlands län. Under 1500- och 1600-talen kom en ny kolonisationsvåg efter en dämpning av utvecklingstakten under senare hälften av 1300-talet och tidigare hälften av 1400-talet. Stark folkökning medför under nyare tid torpbildning på ofri grund i byarnas utkanter, illustrerat framförallt av miljöer i Kronobergs och Kalmar län. 1800-talets agrara utveckling belyses i fråga om laga skiftet av sådana områden i Örebro och Östergötlands län, där man i dag kan uppleva det starkt mekaniserade och - enligt dagens prognoser - för framtiden bestående jordbruket. Skiftet splittrade flertalet av de gamla byarna. Exempel på ännu bevarade bymiljöer är Viby i Stockholms län, Lunds by i Kalmar län och Klövsjö i Jämtlands län samt flera byar vid Ovansiljan i Kopparbergs län. Det agrara landskapets omvandling genom säteribildningar framförallt fr. o. m. 1600-talet belyses i herrgårdsmiljöer t. ex. i Södermanlands, Östergötlands, Kristianstads och Malmöhus län.

Utmarkernas utnyttjande

Karakteristiskt för den agrara miljön i framför allt landets norra delar var ett intensivt utnyttjande av utmarkerna. Huvudnäringen kompletterades med binäringar, t. ex. fångst och fiske. I många områden användes fångstgropssystem, en fångstmetod med belagd kontinuitet från tidig medeltid till 1800-talets slut. Exempel är dels ett 1,5 mil långt stråk med 350 gropar längs Hårkan, dels skogsområdet mellan Aspånäsets by och Långan, båda i Jämtlands län. Behov av betesmark och foder medförde utnyttjande av skogsmarker genom ett sedan medeltiden utbyggt fäbodsystem, exemplifierat bl. a. av ett flertal fäbodar i Jämtlands län och i Kopparbergs län.

Kustnäringar Utmed kusterna har funnits fiskenäring i alla tider, vilket illustreras redan av flera forntida miljöer. Fiskelägena från senare tider är under stark omvandling till fritidsmiljöer och är i många fall nedläggningshotade. Bland redovisade miljöer märks Åstol, Käringön, Fiskebäckskil och Mollösund i Göteborgs och Bohus län och Harstena i Östergötlands län. Det större området som valts vid kusten i Västernorrlands län präglas bl. a. av fiskelägen med tillhörante märkliga fiskelägeskapell.

180 E]

Kyrkliga byggnadsmiljöer

i kulturlandskapet är ruiner och byggnader

Viktiga inslag av ceremoniell art, roll under medel-

belysande religionens av talrika kyrkomiljötid och nyare tid. Detta exemplifieras

er från olika tidsavsnitt med stark koncentration till de vid medeltidens etablerade liksom av

början jordbruksbygderna

klosteranläggningar som Varnhem i Skaraborgs län, Alvastra i län och Riseberga i Örebro län. Nederlu-

Östergötlands

i Norrbottens resp. Väster-

leå och Lövångers kyrkstäder

bottens en särskild samhällsform. län representerar

Slott och borgar

maktens bl. a. av

Den världsliga anläggningar exemplifieras

medeltida ruiner vid Stäket och Alsnö hus i Stockholms län, i Hanhals i Hallands län

Stegeborg Östergötlands län,

samt Tibrandsholm i Jämtlands län, medeltida och vasatida slott som Glimmingehus och Skarhult i Malmöhus län, i län och

Läckö i Skaraborgs län, Vadstena Östergötlands i län. Skokloster i Uppsala län, Mälsåker Örbyhus Uppsala

i Södermanlands län och Övedskloster i Malmöhus län reslott från stormaktstid och 1700-ta1. Om äldre presenterar tiders krigiska förvecklingar vittnar bl. a. Varbergs fästning i Hallands i Göteborgs och Bohus län, Marstrands fästning

län, Eda skans i Värmlands län, Orsa skans i Kopparbergs

län och Römmens skans i Jämtlands län.

Kommunikationsleder

Bland kommunikationsleder från äldre tider kan nämnas med runstensbroar, t. ex. Jarlabankes bro i Stock-

miljöer

holms överfarter utmed den medeltida Eriksgatan i län,

Södermanlands, Uppsala och Västmanlands län, Göta kanal

i och Skaraborgs län och Strömsholms kanal

Östergötlands i Västmanlands län. Äldre ingår dessutom i ett vägavsnitt flertal miljöer inom agrarlandskapet.

Bergsbruket Under det agrara samhällets tid utvecklades viss industri,

främst bergsbruk. Bergslagen inrymmer en mängd lämning-

ar av sådan verksamhet med medeltida rötter. Äldre skeoch som i

den illustreras av gruv- hyttmiljöer Norberg

Västmanlands län och i län, se-

Garpenberg Kopparbergs nare skeden av bruksmiljöer som Gysinge i Gävleborgs län,

E] 181

Löfsta i Uppsala län och ett flertal platser inom ett större område i Värmlands län. Lämningar efter en på myrmalm grundad primitiv järnhantering exemplifieras i Berg och Älvros i Jämtlands län.

U rbaniseringen Under tidig medeltid etablerades städer, vissa med försvarsfunktion. De kan ses som uttryck för det agrara samhällets behov av handelsplatser och administrativa centra och utgör därigenom spridningscentra för nya vanligen kontinentala impulser. Stockholm och Visby kan uppvisa bevarade medeltida stadskärnor, rester finns även i bl. a. Sigtuna, Lund och Söderköping. Under 1600-talet om- och nybyggdes på många håll städer med tillämpning av rutnätsplan. Karaktären av försvarsanläggning upphörde och expansion kunde ske utanför tidigare omgärdat område. Rutnätsplaner finns bl. a. i Kalmar, Göteborg, Karlskrona och Kristianstad. Av trästaden från 1700- och 1800-talen finns internationellt värdefulla miljöer i Härnösand, Hudiksvall, Vimmerby, Eksjö och Marstrand. Stadens omvandling genom industrialismen exemplifieras bl. a. i Göteborg, Sandviken och Borlänge där särskilda arbetarkvarter tillkom utanför det äldre stadsområdet.

182 L|

Allmänna överväganden och

synpunkter om vetenskaplig

naturvård och

kulturminnesvård

Den och kulturella naturvårdens och kulturvetenskapliga minnesvårdens intressen är i mycket av likartad karaktär. Båda syftar till att ge dokument åt forskaren, studieobjekt för den studerande och sevärdheter åt allmänheten. I allt detta de till att ge ett historiskt och geografiskt persyftar natur- och kulturmiljö. spektiv på dagens Kulturminnesvården och den vetenskapliga naturvärden värden som, om de en gång förötts, inte kan representerar eller ersättas. Dessa intressen måste därför tillåterskapas mätas stor som restriktioner vid planering av andra tyngd verksamheters markanvändning. För att skall finmöjlighet nas att beakta naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen är det väsentligt att inventering och dokumentation utförs så att intresseområdena och de restriktioner de knyter till redan innan förändring av marksig klarläggs någon användningen aktualiserats. Inom ramen för den riksplaneringen har redovifysiska sats en första samlad sammanställning för hela landet av denna art. Den sig på ett ojämnt primärmaterial grundar och bör därför successivt Materialet bör revikompletteras. deras och sammanställningar fortlöpande. Inte publiceras minst är att en över hela landet jämförbar nedväsentligt till större kan så att brytning detaljeringsgrad genomföras, intressena rätt kan beaktas i planering på alla nivåer. Det bör vara en huvudregel att beslut om detaljplan eller inom områden som angetts som riksbyggnadslokalisering intressen för vetenskaplig naturvård eller kulturminnesvård alltid skall föregås av en översiktlig planbedömning som innefattar studier av de restriktioner som i det speciella fallet kan behöva ställas med hänsyn till dessa intressen. Detta kan medföra krav insatser för underpå betydande sökning och beskrivning av berörda områden. De redovisningar som utförts av naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet omfattar områden av mycket skiftande storlek. Delvis är det fråga om mindre områden för vilka huvudmålsättningen sannolikt bör vara att bevara den i sin helhet. Delvis är det fråga om ombefintliga miljön

[j 183

råden med en betydande utsträckning. Det är givet att dessa områden i sin helhet inte har sådan karaktär att ingrepp eller andra verksamheter inte kan tolereras. För dessa områden innebär i första hand en om avgränsningen anvisning att den naturvärden vetenskapliga resp. de kulturhistoriska intressena bör tillmätas särskild vikt i regional och lokal planering. Genom denna bör vilka mer planering klarläggas eller mindre stränga restriktioner av olika slag som kan bli aktuella. Innan sådan skett bör restriktivitet planering gälla mot miljöförändringar av inom de redonågon betydelse visade områdena. En tillfredsställande kontroll av utvecklingen till dess sådan torde i allmänplanering genomförts het kunna erhållas genom att förordna om landskapsbildsskydd. De berörda områdena torde vara av många gånger den karaktären att krävs för stora landskapsbildsskydd delar även sedan partier avsatts som reservat e. d. Under senare år har synen bevarandet av områden på för såväl vetenskaplig naturvård som för kulturminnesvård vidgats. Medan åtgärder tidigare nästan uteslutanvidtogs de för att bevara enstaka objekt har under senare år allt starkare krav på bibehållande av större förts fram. miljöer Härvid har också den sociala av närkontakt med betydelsen olika miljöer uppmärksammats. Den starkare betoningen av har medmiljösynpunkterna fört en vidgning av intresset från de unika företeelserna mot de karaktäristiska och därmed även mot mer anspråkslösa delar som är väsentliga för upplevelsen och förståelsen av miljön. Denna vidgning av intresset har också inneburit att önskemålen om en mellan den nasamordning vetenskapliga turvårdens, kulturminnesvårdens och den sociala naturvårdens intressen blivit allt starkare. Ett områdes rekreationsvärde kan många gånger betingas av samma faktorer som har medfört att området är av intresse från den vetenskapliga naturvårdens och kulturminnesvårdens utgångspunkt. Särskilt eller områden typiska särpräglade kan ofta utgöra goda turistattraktioner, jämför separatkarta B. Exempel på sådana områden är Öland och Bjärehalvön, Falbygden, Gotland, Siljansringen, nordingråområdet, Storsjöbygden i Jämtland och Vindelådalen. De olika bevarandeaspekter som i sådana områden sammanfaller kan samverka för att motivera skyddsinsatser. De vetenskapliga och kulturella intressena tillsamingår mans med bl. a. de sociala natur- och kulturvårdsaspekterna i för de som redovisas underlaget ställningstaganden i avdelning IV. Genom de som skett i sammanställningar förarbeten för fysisk riksplanering har kunnat översiktligt

184 D

var sådana intressen sammanfaller och var det klarläggas av detta skäl finns flerfaldiga motiv att värna om miljön. t. ex. för Vindelälvens har mer

I åtskilliga fall, dalgång, inventeringar kunnat påvisa värdet av en sam-

detaljerade ordnad av naturvårdens och kulturminnesvårdens

planering

bevarandeintressen.

Det utanför ramen för fysisk riksplanering att för

ligger särskilt fall föreslå de som kan bli aktuella

varje åtgärder för att säkerställa varje enskilt delområde. Sådana åtgärder

liksom värdering av redovisade områden inbördes ankom-

mer på resp. ansvariga myndigheter.

Med i de sammanställningar av olika slags

utgångspunkt material som för denna promemoria bör dock vissa

gjorts

förhållanden vad gäller den vetenskapliga naturvärden och

Forskningsområden av internationellt kulturminnesvården framhållas. intresse är

Även om hela vårt land i princip påverkat av mänsklig aktivitet så varierar både intensiteten i och typen av påverkan mellan olika landsdelar och områden. I många fall är

större än att man anser områdena för orörda.

påverkan ej

Orördheten innebär då att ingrepp i na-

några betydande

turförhållanden vad avser främst mark- och vatej gjorts tensituationen. De orörda områdena utgör viktiga förutinte minst för den vetenskapliga och kulturella sättningar naturvärden, främst som referensområden, men de utgör

också en förutsättning för existensen av många djurarter,

de stora och och

speciellt rovdjuren (varg, järv, björn lo) vissa rovfågelarter, t. ex. havsörn, kungsörn, berguv och pil- Orördheten är ett principiellt värde och de orörgrimsfalk.

da områdena därför också var ett av naturvårdens anger

verkligt tunga intresseområden ligger. Från planeringssyn-

innebär detta att stor restriktivitet måste iakttas be-

punkt

träffande som medför risker för att sådana områingrepp

den sätt förändras. Dessa frågor behandlas ytterpå något ligare i avsnitt 22.4.

För att fler människor skall kunna tillgodogöra sig de

natur- och kulturhistoriska aspekterna på olika miljöer tor-

de krävas en Det bör vara

utbyggd upplysningsverksamhet.

lättare både att anordna och att tillgodogöra sig en sådan l Se även not till avsnitt 17.5. inom

information om den knyts till serier av miljöexempel

2 internationella biologiska program- vilket områden eller längs stråk genom landet,

met är ett år 1964 startat internatio- begränsade

-, nellt a-årlgt samarbetsprojekt kan behöva beaktas vid urval av reservat för sådana ändasom syftar till att starta och samordna målà forskning rörande »den biologiska

grunden för produktivitet och Under 1960-talet har internationella forskningsprojekt

mänsklig vällärd». och dess

som IBP? (internationella biologiska programmet)

3 Internationella hydrologiska

avsedda fortsättning MAB (Man and the Biosphere), IHD3

dekaden är ett av Unesco år 1965

startat 10-årlgt projekt avsett att dekaden) osv., visat på det (internationella hydrologiska

utveckla vetenskapen om världens internationella ansvar som åvilar den vetenskapliga naturvattenresurser, hydrologin.

1:] 185

vården. Det internationella ansvaret är också en del av

ansvaret för kommande generationer. Detta ansvar omfat-

tar en rad aspekter på den vetenskapliga naturvärden. Här

ingår bevarandet av internationellt sett unika naturtyper och naturområden, bland vilka kan nämnas skärgårdskus-

terna, Ölands alvar, de oexploaterade storälvarna, de orör-

da skogs- och fjällområdena samt (tillsammans med övriga östersjöstater) Östersjön som brackvattenhav.

Kulturminnesvården har ett internationellt ansvar för

stora områden av kulturlandskapet. Som exempel kan näm-

nas Europas nordligaste områden med stenkammargravar, bl. a. Falbygden, och de internationellt betydande hällrist-

ningsområdena i Göteborgs och Bohus län, Östergötlands och Uppsala län. Inom Mälardalen i stor utsträckning be-

varade järnålderslandskap och ännu delvis orörda fångstmiljöer vid de norrländska sjösystemen är andra exempel.

Från historisk tid kan nämnas den från internationell syn-

punkt betydelsefulla trästadsbebyggelsen.

I det internationella ansvaret och i ansvaret för komman-

de generationer ingår också skyddet av vissa mer begränsade områden som varit föremål för långvarig forskning och

cW-listomráden

där man därför har särskilda möjligheter att klarlägga mil-

. FaIsterbo-Foteviken

jöns successiva förändring, naturligt eller genom mänsklig

. KIingaväIsán-Krankesiön

påverkan. Exempel på sådana områden i Sverige är främst . Helgeån

ümülbüN-l

. Ottenby

Gullmarsfjorden (1), Torneträsk-Abisko-området (2), Keb-

. Södvlken nekaise-området (3), Ölands alvar (4), numera kanske ock- . Getterön . Kävsiön-Store Mosse

så Asköområdet (5). Abisko-området har införeslagits 8a. Rone ytterholme gå som referensområde i ett globalt 8b. Lausholmar miljöövervaknings-

8c. Skenholmen system. 9. Hornborgasjön

I fråga om biologiska förhållanden är det internationella 10. Tåkern

11. Kvismaren ansvaret stort. Detta gäller t. ex. internationellt sett utrot- 12. Hjälstaviken

ningshotade rovfåglar som havsörn, berguv och pilgrimsfalk 13. Ånnsjön

14. Gammelstadsviken samt bland de större rovdjuren varg och järv. Det rör också 15. Persöfjärden

flyttfågelarter, för vilka Våtmarksområden är viktiga rast- 16. Tärnaslön

17. Tjålmejaure-Lalsdalen

och yngelplatser. I förarbetena för en internationell skydds- 18. Laldaure

konvention för Våtmarksområden föreslås att skall 19. Slaunla

Sverige

20. Taavavuoma

åta sig att skydda sammanlagt ca 2 250 km? fördelade på

20 sådana områden! Att vården av miljön i hav och lufthav måste ett utgöra

internationellt ansvar har framgått av kap. 4. Ett ansvar

för kommande Dessa har törtecknats i den s k generationer liksom ett internationellt an- CW-Ilstan (CW=Convention on svar finns också för att bevara den biologiska

mångsidig- Wetlands), en förteckning omfattande

heten och artrikedomen våtmarker av internationell betydelse så att ekosystemens regleringsmei Europa, Asien och Alrlka. Förteck-

kanismer bevaras och den totala biologiska arvsmassan ej ningen är avsedd att blläggas den

utarmas. Detta och men även mellanstatliga konventionen om

gäller t. ex. rovfåglar rovdjur

skydd av internationellt viktiga våtmer alldagliga arter och grupper. marker.

186 E]

13 för rekreations-

Bakgrund

verksamheternas behandling

Behandlade verksamheter 13.2 Fritidens omfattning och fördelning g. 13.3 Ledighetstyper och reseavstånd 13.4 Utländska besökare 13.5 Statens investeringar 13.6 Skillnader i individuella förutsättningar

13.1 Behandlade verksamheter

»Resor» och »rekreation» är de delar av den privata kon-

s sumtionen som har ökat snabbast under senare decennier, nästan dubbelt så snabbt som den totala konsumtionen! Turistresor från Sverige till icke-nordiska länder har ökat med närmare 13 % per år under 1960-talet? och år 1969

användes 1,6 miljarder kr. för dessa resor? I Sverige finns f. n. ca 492000 fritidshusf 230 000 motorbåtar, 62000

och 54000 Under senaste tioårs-

segelbåtar husvagnar? har antalet fritidshus ökat med uppskattningsvis

perioden 23 000 per år.5 De aktiviteter inom rekreationssektorn som är av intresse i riksplanering är sådana som behöver omfattande

fysisk arealer eller på annat sätt ställer speciella anspråk på fysiska resurser. Anspråkens betydelse kan bero på att verksam-

heten utövas av många människor eller på att den ställer

särskilda krav Det finns särskild anledning att

på miljön. behandla verksamheter för vilka anspråken från en del av landet riktar sig mot resurser i en vid region eller i andra delar av landet. Även internationella anspråk måste beak-

tas.

Som bakgrund till behandlingen av fritidsverksamheter i kap. 14-16 diskuteras i detta kapitel några av de faktorer som är av betydelse för utövandet eller omgrundläggande

fattningen av behandlade verksamheter. svensk ekonomi 1971-1975, 1970 års långtldsutredning, SOU 1970: 71 2 Svenska turisttrafikförbundets

13.2 Fritidens omfattning och fördelning

uppgift 3 HushåIlsbudgetundersöknlngen 1969, har under 1900-talet minskat förkort- Arbetstiden genom Statistiska centralbyrån, meddelande

P 1971:9 ning av arbetsveckan och förlängning av semestern. Enligt

“ se 8V8“15-2 beslut år 1970 förkortas arbetstiden år 1973 till 40 timmar 55° “w” 15-3-9 i veckan. Den totala årsarbetstiden kommer därmed att ha

D 187

minskat från närmare 3 000 timmar vid seklets början till

. . .. . . Tabell!) EV ar es 1:a;- en. Laältatllgtade ae avser en förändringar -

knappt 1 900 timmar. Deltidsarbete, övertidsarbete och bipunk, nä, ,tummen hen genomförts_ sysslor medför att variationerna kring detta värde kan vara stora.

ems arbâls

Om man antar att arbetstidforkortningen fortsatter i sam-

?§23 ;Igång

ma takt som under 1900-talet skulle det innebära ÅF Veckor timmar tidigare att den totala arbetstiden vid seklets slut kan uppgå till mel-

lan 1 400 och 1 500 timmar. 2_ f

Vid bedömning av friluftslivets och fritidsbebyggelsens 1951 3 _ är om 1960 - 45 utveckling frågan fritidens fördelning på ledighetsty- 1963 4 *per av lika stort intresse som frågan om fritidens totala om- Tabell 13: 2 visar några av de kombinationer som

3:2 4265

fattning. : är möjliga vid olika totala årsarbetstider.

Tabell 13:2. Semesterns, arbetsveckans och arbetsdagens längd. Möjliga kombinationer vid olika totala årsarbetstider.

antal arbets- antal semes- antal arbetsda- antal arbets- °

Något material som gör det möjligt att framhålla en utveckling mot en viss kombination av arbetsdag, arbets- p vecka och semester som på lång sikt mera trolig än någon i annan finns inte. En antydan om önskemålen på kortare sikt kan man möjligen få från en enkätundersökning* utförd av statistiska centralbyrån på uppdrag av kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden. Enligt denna undersökning blev svarsfördelningen på frågan: »Hur vill ni ta ut arbetstidsförkortningen?»:

100 %

Spridningen av önskemålen är stor och varierar dessutom med åldern. Yngre föredrar i högre grad än äldre en stan-

-- - - - -- - - -- - - 1 av fritid och minst vikt l Semester och längre ledighet -

lagger

dardforbattring form okadü Attityder och vanor 1970, stencil

vid alternativet »lagre pens1onsalder». Jo 1971.

188 D

en enkät till Svenska elektrikerförbundets medlem- Enligt mar* finns en viss preferens för längre semester framför

kortare arbetstid. Som ett annat inlägg i denna fråga daglig

kan nämnas att TCO:s »Familj och Samhälle» från rapport år 1970 framhåller att en kortare arbetstid bäst till-

daglig

godoser familjelivets krav, inte minst i storstäderna. I TCOframhålls i småbarnsföräldrarnas be-

rapporten synnerhet

hov som särskilt väsentliga.

Om huvuddelen av en ökad ledighet förläggs till några dagar i veckan, dvs. om man fortsätter den utveckling som med införandet av 5-dagars arbetsvecka, kan påbörjades man vänta en ökad efterfrågan på fritidsbebyggelse. Be-

kan också bli mera spridd om man har längre

byggelsen

tid som kan användas för resor till och från fritidsbostaden. Om den längre fritiden tas ut genom kortare arbetsdagar kan fritidsaktiviteterna få större inslag av friluftsliv

i bostadsorternas närhet. En ökad tonvikt på semester,

uppdelad en eller flera kan väntas medföra

på perioder, såväl en ökad efterfrågan på fritidshus och andra former av fritidsboende, även på stort avstånd från bostadsorterna,

som en ökning av turismen både inom landet och till utländska mål.

13.3 Ledighetstyper och reseavstånd

Det finns litet material som belyser vilka reseavstånd som anses acceptabla för att nå fritidshus eller friluftsområden. Ett om lokalisering av friluftsområden och resonemang

fritidshus kan föras med utgångspunkt i olika ledighets-

typer.

De reseavstånd som är rimliga under de kortaste ledigheterna, del av dag, är av intresse i första hand för plane-

ringen av tätortema och deras närmaste omgivningar?

Reslängden under dagsutflykter kan uppskattas utifrån vad som betraktas som övre gränsen för en skälig arbets-

resa per bil eller buss, 3 mil. Då man skall söka förutsäga Förbundet frågar, medlemmarna

ett visst områdes besöksfrekvens i samband med dagsut-

svarar, rapport tlll elektrlkerlörbun-

dets 17:e kongress, Juni 1971 flykter, bör dock befolkningen inom 10 mils avstånd beak-

3 Se naturvårdsverkeis och statens tas.3 institut för byggnadsforsknings Beträffande utflykter med övernattning i eget fritidshus gemensamma skritt »Planering lör frlluftsllw, Stockholm 1971 eller annat sätt under om 2-3 t. ex.

på ledigheter dagar,

= 3 Hägerstrand-Öberg, belolk- vid kan antas ett övre riktvärde om 3 timmars veckoslut, nlngsiördelnlngen och dess föränd-

,› ringar, sid 24. Ingår I Urbaniseringen restid, motsvarande en bilresa på bra väg om 20 ä 25 mil.4

l Sverige, SOU 1970: 14 För semesterresor kan

inga bestämda avståndsregler ges.

4 Frlluftsllvet i Sverige del I, ut-

Landets bästa områden för semesterbruk rekryterar besö-

gångsläge och utveckllngslendenser, SOU 1964: 47, sid 107 fl. kare från hela landet.

E] 189

13.4 Utländska besökare 4000 *”“***** “zwp

Den internationella turismen har under senare decennier -- 3000 -----; ,Jländer I

ökat mycket kraftigt. Från utomnordiska kom knappt I

200 000 besökare I ,Ia till Sverige år 1950. År 1960 bedömdes 2000 --e ---

antalet sådana besökare wave

ha stigit till närmare 750 000 och A5 i

år 1970 torde antalet ha varit ca 1,75 milj., se fig. 13: 1.

1000 ie* -

Antalet gästande nordbor uppskattas f. n. vara mellan 3 och

4 milj. per år. Uppgifterna gäller den totala resandeström-

Omg, ,,,, , . , J men oavsett reseändamål. Ungefär hälften av de utländska 1950 1960 1970 1980 besöken infaller under månaderna juni-augusti och man kan därmed Figur 13: 1. Antal besökare i Sverige

anta att Sverige besöks av åtminstone 2,5 milj. från utomnordiska länder åren 1950-

utländska turister per år. Av allt att döma kommer det 1969 med procentuell och absolut exlrapolering till 1980.

internationella resandet att öka, och det finns knappast nå-

Källa: Svenska Turisltraiiktörbundet.

gon anledning till att Sverige inte skulle hävda sig som resmål även i fortsättningen. Utöver sightseeing i tätorterna och besök vid traditionella

turistattraktioner visar erfarenheterna att de utländska be-

sökarna i stor utsträckning ägnar sig åt samma friluftsakti-

viteter som de i landet boende. Det i vissa delar av

betyder, landet, att trycket på badstränder, campingplatser, friluftsområden osv. ytterligare markeras.

I de fall sådana områden är utrustade med olika typer av

anläggningar innebär de utländska besöken enligt Svenska

Turisttrafikförbundet i allmänhet att dessa får en längre säsong och därmed att deras ekonomi förbättras. Detta i sin tur medför fördelar också för de traditionella besökarna,

eftersom fasta kostnader därmed kan slås ut på ett större

antal besök.

13.5 Statens investeringar

Enskilda investeringar inom rekreationssektorn har av bl. a.

historiska skäl sin tyngdpunkt i anslutning till vissa turistattraktioner och är inriktade på såväl inländsk som utländsk efterfrågan. Organisationerna, exempelvis Riks-

idrottsförbundet, Svenska turistföreningen, Skid- och friluftsfrämjandet, Korporationsidrottsförbundet och Reso, kompletterar detta utbud med en medlemsorienterad verk-

samhet.

För att ge större möjligheter för alla samhällsgrupper att bedriva ett meningsfyllt rekreationsliv, har samhället under

senare år ökat sina ekonomiska insatser. Det gäller såväl

staten som kommunerna. För att belysa de ökade kommu-

nala insatserna kan nämnas att kommunernas nettoinveste-

ringar för sport, bad och friluftsliv ökat från cza 120 milj.

190 E]

1964 till cza 266 1969.1 Omfattningen av statens ut-

milj. ökade engagemang belyses kortfattat i följande avsnitt.

Naturreservat

Sedan den nya naturvårdslagen tillkom år 1963 har fram till 30.6.1971 totalt avsatts 107 900 ha som naturreservat.

Härtill kommer 13 000 ha vilka förvärvats men ännu ej avsatts. Kostnaderna har i stor utsträckning delats mellan

__ lag

59/60 69/70 stat och kommun. De totala statliga kostnaderna för markbudgetår

förvärv och intrångsersättningar under perioden 1963-71

Figur 13: 2. Statligt anläggnlngsstöd till friluftsliv till 53,5 kr. Vissa arealer i statens ägo har

och turism, totalt 1959/60 uppgår milj.

-1969/70. säkerställts utan redovisad kostnad för och andra staten, . Källa: stencil .lo 1971: 7. arealer har utan kostnader säkerställts genom överenskommelser med berörda markägare.

Tabell 13:3. Naturreservat, omfattning och statliga kostnader.

Areal (ha) (inkl Utgifter under resp budgetår förvärvade men ej (milj. kr) avsatta områden), Förvärv Ersättning kumulativa värden Figur 13: 3. Länsvis fördelning av 3,) finansiellt statligt stöd till turism och 17 200 friluftsliv under perioden 1959/60- 1969/70. Samtliga stödformer. 19 800 22 500 Källa: stencil Jo 1971: 7.

f;

25 900 43 300 51 500 72 400 120 900

Stöd till anläggningar

Totalt bidrog staten under budgetåret 1969/70 med drygt

26 milj. kr. till investeringar i frilufts- och turistanlägg-

ningar. För hela perioden 1959/60-1969/70 utgick 176 milj. kr. vilket beräknas utgöra ca 40 % av de totala investeringarna i sådana anläggningar. Statligt ekonomiskt stöd till anläggningar för friluftsliv och turism ges i många former. Vissa stödformer är direkt

inriktade på att främja tillkomsten av friluftsanläggningar, t. ex. anläggningsstödet till frilufts- och idrottsanläggningar.

För andra stödformer är huvudmotivet ett annat, t. ex.

sysselsättningspolitiskt. Hur stödet fördelats på olika län framgår av fig. 13: 3.

Fördelningen på olika ändamål och på skilda delar av landet präglas av arbetsmarknadspolitiska bedömningar. Frå-

Kommunernas finanser (1964) 1969,

; sos, sca 1971. gan har närmare belysts av kommittén för planering av tu-

E] 191

ristanläggningar och friluftsområden i promemorian »Ett

statligt stöd till rekreationslivet» (Jo 1971: 7). Enligt kom-

mittén framstår ofta fördelningen som föga rationell från

friluftslivets egen synpunkt och kommittén anser att beho-

vet av en klarare målsättning framträder klart.

13.6 Skillnader i individuella förut-

sättningar

Material från bl. a. låginkomstutredningen, statistiska cen-

tralbyråns hushållsbudgetundersökning 1969 och en enkät-

undersökning utförd på uppdrag av kommittén för plane- Figur 13: 4. Inkomstens betydelse för ring av turistanläggningar och friluftsområden pekar på att friluttsakliviletens omfattning, gifta med barn 0-6 år. möjligheterna att utnyttja fritiden på ett sätt meningsfullt Källa: SIB:s Bearbetning av fritidsutför betydande delar av befolkningen är kringskurna på redningen. Planering för friluftsliv, grund av låg inkomst, brist rekreationsalternativ till statens naturvárdsverk - statens på institut för byggnadsforsknlng, överkomligt pris och bristande transportmöjligheter. Dessa Stockholm 1971.

faktorer, vilka hittills ofta förbisetts vid för planeringen rekreation diskuteras i Andel familjer inom resp. inkomstingående låginkomstutredningens intervall rapport om fritid och rekreationl och i publikationen 100 »Planering för friluftsliv» utgiven av statens naturvårds-

verk och statens institut för exbyggnadsforskning. Några

empel kan ge en uppfattning om problemens art och räck-

vidd.

Under år 1970 tillbringade ungefär 15 % av befolkningen

hela semesterperioden hemma i bostaden enligt turistkom-

mitténs enkät. Andelen är i stort sett oförändrad sedan år

1963 då ställde samma Andelen fritidsutredningen fråga. - 25 % resp. 10 % är högre för arbetare än för tjänstemän - och för ensamstående med barn, 29 %. En speciellt hög

femtedel av dem som stannat hemma i bostaden under hela 10-20 20-30 semestern uppgav ekonomiska skäl som orsak. Även re- Inkomst i 1 ooo-tal kr. sandet under helger och veckoslut liksom utlands- och and-

ra semesterresor är beroende av inkomsten ju högre inkomst desto fler resor företas per år.

z

0-2 lriluftsaktlviteter Fritidsaktiviteternas omfattning har starkt samband med

vissa sociala faktorer. Ett lågt deltagande i friluftsliv känne- 3-5 friluflsaktivlteter tecknar framför allt personer med inlåg utbildning, låg

komst, hög ålder eller rörelsehinder samt kvinnor, speciellt

z

6- frlluftsaktiviteter gifta kvinnor. I viss mån torde utövandets ringa omfattning bero på bristande möjligheter att tillfredsställa de personl Agneta Lundahl: Fritid och rekrealiga önskemålen. Sambandet med inkomsten, eller med intion. Utkast till kap. 11 l låginkomstkomsten samvarierande faktorer, av fig. 13: 4 som utredningens betänkande om svenska framgår folkets levnadsförhållanden, Stockbygger på material från 1962 års fritidsutredning och har holm 1971.

framgått också av senare 7 undersökningar? Planering för friluftsliv, statens friluftsverksamheter som naturvårdsverk och statens institut Några är speciellt knutna till för byggnadsforsknlng, Stockholm låg inkomst finns knappast. Vid högre inkomst minskar inte 1971, sid 21.

192 E]

Figur 13: 5. Andel l olika åldersgrup- utövandet av verksamheter som är billiga för utövaren, utan per som utövat resp. verksamhet tre

eller flera gånger år 1963. programmet breddas mot fler verksamheter (och inte nöd- Bearbetning av fritidsuiredningens vändigtvis dyrare) för varje enskild individ.

intervjuundersökning av befolkningen och

Omfattning inriktning av utövandet inom olika ål-

l åldrarna 18-65 år i städer och

köplngar med mer än 10 000 inv. dersgrupper belyses av fig. 13: 5.

Källa: Friluftslivet i Sverige del 1. till fritidshus varierar med

Tillgången kraftigt inkomsten,

5SOU 1964: 47, sid. 46-47. se fig. 13: 6. C100 %

800* s \

l iá_ *ii* \ *§.\ 1. Skogspromenader eo \ 2. Bilutflykter utan samband med sport och friluftsliv

40 Jâ\\ \\ \ \_ \ /--_ \ 20 \v“/ §\*- \ 3. Cykelutflykter \, 4. Fiske 18 25 35 45 55 65 5. Skidåkning

Tillgång till bil är ofta avgörande för att möjligheterna

nå fritidshus och andra alternativa rekreationsresurser som

friluftsområden, naturreservat och liknande. De familjer

som varken har bil eller fritidshus har

begränsade möjlig-

heter att nå naturen och idka friluftsliv. Detta särskilt gäller dem som bor i de största städerna. Tabell 13: 4 som

bygger

på hushållsbudgetundersökningens material visar att antalet

sådana hushåll är stort och att sambandet mellan inkomst igur 13: 6. Tillgång till fritidshus för och innehav av bil och fritidsbostad är starkt.

,ihushåll l olika lnkomstklasser. mycket

åKällaz HushåIlsbudgetundersökningen §:1969.SCB meddelande P 1971: 9. Tabell 13:4. Hushållens tillgång till bil och fritidsbostad 1969. V: Källa: SCB meddelande P 1971:9, av tabell 2-33. bearbetning Andel hushåll inom resp. inkomst-

hushåll med mindre hushåll med mer än 30000 kr. i än 30000 kr. i samlad nettoinkomst samlad nettoinkomst

antal andel, % antal andel, % 1000-tal 1000-tal

Hushåll med både bil och fritidshus 88 5 250 19

Hushåll med enbart 0-19 20-29 30-39 40- fritidshus 58 3 48 4 Nettoinkomst l 1 000-tal kr Hushåll med enbart bil 584 33 773 59 Hushåll som regelbundet Hushåll utan bil hyr samma fritidshus. och fritidshus 1048 59 242 18 Hushåll som äger fritidshus. Summa 1778 100 1313 100 -

E] 193

Friluftsliv

Inledning Verksamheter i skog och mark Fjällvistelse Bad Fritidsfiske Utfärder med båt

14.1 Inledning

14.1.1 Arbetsgång mark- och vattenarealer med särskilda natur- Tillgången på liga för olika friluftsverksamheter är av förutsättningar för inriktningen av friluftslivet i grundläggande betydelse olika delar av landet. Det är därför naturligt att friluftslivets i första hand behandlas med utgångspunkt i markanspråk de resurser som finns eller kan ställas till förfogande. Härvid kan tre arbetsmoment urskiljas: 1 Kvalitets- och arealanspråk som olika friluftsverksamheter ställer på mark och vatten klarläggs 2 Resurser som svarar mot dessa inventeras anspråk 3 resurser värderas med beaktande av deras Tillgängliga betydelse i det nationella och regionala sammanhanget samt de samhälleliga målen för rekreationslivet. I detta redovisas resultatet av arbetsmomenten kapitel 1 och 2. 3 har delvis utförts inom natur- Värdering enligt vårdsverket. Naturvårdsverkets bedömning redovisas på separatkarta B och kommenteras närmare i kap. 22. Den fortsatta värdering som har skett inom civildepartementet redovisas tillsammans med övriga överväganden och synpunkter i kap. 22 och kap. 23.

14.1.2 Behandlade verksamheter

Tätbygdens direkta markanspråk behandlas inte i denna promemoria. Sådana friluftsområden inom tätort och i antill tätort som främst nyttjas vid kortare ledigheter slutning (del av och hel dag) kommer därför i det följande att dag beröras bara i den omfattning som är nödvändig för att belysa sambandet med de områdestyper som promemorian i behandlar. De uppgifter om tätbygdsanknutna omövrigt råden som därvid medtagits bör ses som antaganden om

D 195

framtida standard och praxis i den kommunala planeringen. Figur 14: 1. Utövande och önskat utövande av vissa frlluftsverksamheter I

De verksamheter som måste beaktas i fysisk riksplane-

°/o av befolkningen.

ring är sådana som ställer eller stora krav på Källa: Fritldsutrednlngen, SOU 1964: 47. speciella fy-

siska resurser.

Skogåpromånader

Av de friluftsverksamheter som utgör viktiga intressen för stora grupper av människor, se fig. 14: 1, har följande Bilutflykter utan friluftsliv bedömts böra uppmärksammas i detta sammanhang

Motionspromenader

D verksamheter i skog och mark, dvs. skogspromenader,

Bilutllykler med friluflslivi

skidåkning, cykelutflykter, motionspromenader m. m. D fjällvistelse, dvs. vandring, skidåkning och färd med Simning utomhus snöskoter i fjällen

Motionsgivande hobby

D utförsåkning på skidor

D bad Fiske

D fritidsfiske utfärder med båt Utflykter t. ex. med buss D

Skidåkning ihemorten

14.1.3 Kvalitets- och arealanspråk

utfärder med bát

En studie av de olika verksamheternas anspråk har gjorts

Cykelutflykter

inom civildepartementet och publicerats i stencil! Uppgifterna i detta kapitel bygger till stor del denna studie. Bollspejl utomhus på

Arbetet har utförts efter samråd med företrädare för ett Camping stort antal berörda myndigheter och organisationer, bl. a.

statens naturvårdsverk, statens planverk, statens institut Skridskoákning

för byggnadsforskning, kommittén för av turistplanering anläggningar och friluftsområden, Svenska Rodd eller paddling turistföreningen, Skid- och friluftsfrämjandet och Svenska naturskyddsför-

Skidåkning i fjällen

eningen. Härutöver har företrädare för speciella verksam-

heter kontaktats, bl. a. Fritidsfiskarnas riksförbund, sim- Skytte

främjand-et, Svenska fjällklubben och de olika båtsportor- l

Orientering. terränglöpning ganisationerna.

I den publicerade studien redovisas verksamheternas an-

Friidrott utomhus

språk på mark- och vattenbeskaffenhet en bedömjämte

^ L av minsta Tennisspel

ning anspråk på sammanhängande areal för nyttjande under olika långa ledigheter. Olika typer av områ-

Jakt den för friluftsliv har definierats. För de olika områdes-

typerna har vidare prövats möjligheterna att ställa Golf (ej miniatyrgolf)

upp ka-

pacitetsgränser. I studien framhålls att det vållar särskilda

Ridning problem att bestämma olika verksamheters arealbehov, när

graden av ostördhet avgör områdets värde för vissa slag av

40200 2040 60 80 °/o friluftsliv. Ostördheten förutsätter ett av mar-

lågt nyttjande

ken och kan stå i motsats till krav 7//////% Utövare av vissa friluflsverksamheter

på god tillgänglighet. Detta innebär att den lämpliga maximiintensiteten i mark- Önskar öka uiövandet

E blir en skala av värden där

användningen ytterligheterna l C. G. Gulnchard, Frlluftsllvets

representeras av det tätortsnära och därför intensivt nyttja- fysiska miljö, clvildepartementet 1971, förarbeten för fysisk riksplanering, de området och av vildmarksområdet, där ett bibehållande underlagsmaterial nr 8.

196 D

förutsätter stora arealmått och av just vildmarkskaraktären låg besöksintensitet. I studien redovisas också förslag till riktvärden för största avstånd till nyttjarens bostad.

14.1 .4 Resursinventering I detta kapitel redovisas också i sammanfattning resultaten av vissa som på mark och inventeringar belyser tillgångar vatten lämpade för de studerade verksamheterna. Även i detta hänseende delvis på den ovanbygger redovisningen nämnda studien. En är naturvårdsverkets redogrundläggande inventering visning av stärre områden av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Denna bygger på en av länsstyrelserna sammanställd av de mest betydelsefulla större ombedömning rådena för rörligt friluftsliv i länen. Redovisningen bygger på lokalkännedom inom de regionala myndigheterna och på det centrala verkets erfarenhet. Däremot har mer ingående fältstudier inte kunna genomföras speciellt för denna Komplettering och slutligt urval av områinventering. den av riksintresse har skett inom statens naturvårdsverk. De områden naturvårdsverket redovisat som riksintressen återfinns både på separatkartorna B och C. Övriga av länsstyrelserna upptagna områden har markerats på separatkarta C. kommer att beskrivas närmare i Redovisningen stencilserien Förarbeten för fysisk riksplanering, underlagsmaterial. Genom statens planverk utfördes 1969 en fältrekognoscering från båt av landets kuster i syfte att klarlägga strändernas beskaffenhet, nuvarande användning samt lämplighet för bad och friluftsliv. Delar av resultatet redovisas i fig. 14: 6, på separatkarta C och andra resultat på separatkarta D. Kustinventeringen beskrivs närmare i rapport från planverket? Bland övriga resursinventeringar kan nämnas fiskeristyrelsens redovisning av områden av intresse för fritidsfisket och båtsportorganisationernas redovisning av områden med särskilda för båtsport. Material som insamförutsättningar lats av kommittén för av turistanläggningar och planering friluftsområden har också gett bidrag till belysningen av resurserna för friluftslivet.

Kustinventerlngen 1969, statens planverk, rapport 14, 1971.

D 197

14.2 Verksamheter i skog och mark

Skogsvandring, svamp- och bärplockning, skidåkning i ter-

räng är de vanligaste formerna av friluftsliv. Även vissa mer

speciella terränganknutna verksamheter utövas av många. Landet har t. ex. ca 260 000 jägare. Orientering har också stor omfattning. För orienteringssporten framställs årligen

särskilda kartor i ca 600 000 exemplar.

Huvudkravet på marken är att den skall vara tillgänglig utan hinder av utbredd bebyggelse eller växande gröda. Un-

der barmarkstiden kommer i första hand skogsterräng i fråga. På vintern kan även åker och tillfrusna myrar och sjöar utnyttjas. Naturen bör vara omväxlande med inslag av hagmark och öppen mark, helst också vattenspeglar.

I den ovannämnda studien anges arealkrav för fyra olika typer av områden: Figur 14: 2. Befintliga större skidliilar. g Ett skogsbygdsområde för flerdagarsbruk bör enligt stu- Uiiörsåkning på skidor ställer små

dien omfatta minst ca 200 km? för att erbjuda en obruten arealansprák men särskilda krav på

terrängens beskaffenhet. Sådana ter-

miljö för t. ex. flerdagarsvandringar. Anordningar för över-

rängförutsättningar finns som framgår i olika former bör finnas. Om området skall kunna av kartan ilersiädes även utanför nattning fjällkedlan.

nyttjas också under kortare ledigheter bör det ligga inom

Källor: STF, Hotell och pensionat i

200 km från nyttjarens bostad. Sverige och STTF, Handbok för

Ett - proffsen. skogsutflyktsområde för dagsutflykter strövande, orientering m. m. - bör ha arealen 25 km2 eller större, V” helst uppemot 50 km? Avståndet från bostaden bör inte överstiga 30 km. T ätorts- eller fritidsbebyggelsenära Strövområden för kortare bruk - m. m. - bör omfatta strövande, terrängritt minst 10 km? inom 2,5-5 km från bostaden, medan bostadsanknutna promenad- och motionsområden kan vara 1-2 km? stora.

198 E]

n 1151l ltö 34D› 41D SiF)l MG! l mn i Bil) I OlKI 1tL) l NM) NN! Figur 14: 3. Stora sammanhängande § a § å E skogsområden av särskilt intresse för frlluffsllvet.

inom huvuddelen av landet finns goda Kn.

förutsättningar för verksamheter l skog och mark. Speciellt i södra Sverige kan emellertid, bl. a. mot bakgrund av bebyggelseufveckllngen och utvecklingstendenser inom skogsbruket, finnas skäl att redovisa större sammanhängande områden som uppfyller arealkravet för flerdagarsbruk. . Här redovisas ett urval områden ur naturvårdsverkets inventering av större områden av intresse för det rörliga friluitslivet, dels större skogspartier som uppfyller i studien angivna arealkrav för skogsbygdsomráden för flerdagarsbruk, dels några områden som ligger i storstädernas närhet , och är av sådan karaktär att de ger särskilt goda förutsättningar för här behandlade verksamheter.

.ø,

w 5*

L? J ,ä

Flgur 14: 5. Fjällkedlans tillgänglighet. Hela fjällkedjan tår anses vara av

1 4.3 Fjällvistelse

intresse tör trilultslivet. Utan att man värderar delarna inbördes kan man

Enligt en 19701 hade var vid en analys av tjällkedlan urskilja semestervaneundersökning fjärde

områden av olika karaktär.

intervjuad i ett urval representerande i åldern befolkningen

15-69 år semestrat i Man kan urskilja vilka delar som är

fjällen någon gång de senaste fem

lättillgängliga med dagens väg- och

åren. Vid jämförelse mellan olika resmål sommartid före- Järnvägsnât och där man i törsta

vid om lika hand bör söka platser tör intensivare

drogs, antagande kostnader för resa och vis-

utnyttjande.

telse, jämtlandsfjällen av 27 %. Motsvarande tal var för

Vidare kan ursklijas ett fåtal större Gotland 31 %, västkusten 17 % och Mallorca 24 %. Av områden av vildmarkskaraktär. Dessa dem som önskade skidsemester är oersättllga, då mark som en gång

vintertid (hälften) föredrog

påverkats av människan inte kan

nästan lika många Jämtland som Österrike. återställas till vildmark. För läm-

Vintertid törelse med omfattningen av kallläll företar flertalet fjällsemestrande bara

dagstu- se separatkarta C.

rer från en fast För en

förläggningsplats. dagstur räcker

ca 25 km? Den för en

vanligaste tidrymden långtur i fjäl-

len sommartid är en vecka. Under denna tid avverkar man

normalt en distans, som studien kräver en areal om

enligt

ca 1 000 km2.

Man bör enligt studien väga att få bevara anspråken på upplevelsen av renodlad vildmark mot önskemål att kunna tränga in i fjällvärlden under bekväma förhålnågorlunda

landen. Därför föreslås en i tre

indelning områdestyper. Dagtursområden, i anslutning till väg eller annan kom-

munikationsmöjlighet, utbyggda med turisthotell o. dyl.,

skidliftar och andra En större i

anordningar. sportort fjäl-

len bör ha till flera

tillgång dagtursområden av olika ka-

raktär - både i - och med olika grad

skog och på kalfjäll av utbyggnad för ett intensivt friluftsliv.

Ledområden, minst en halv från

dagsetapp väg, utrus-

Figur 14:4. Områden lör tjällvistelse -

tade med anläggningar för prlncipsklss. övernattning, ledmarkeringar

m. m. Ledområden Det är enligt studien ofta lämpligt att

bör ge möjlighet till veckoturer.

organisera lläilsportområden så, att

Outbyggda områden, minst en dagsetapp från

väg, utan ett outbyggt område om minst ca

fasta anordningar för 1 000 km* omges av ledområden. I övernattning men stora nog för vecko-

turer. utkanten av Iedområdet löriäggs angöringspunkter som omges med dagturs- En av den svenska områden.

analys fjällkedjans tillgänglighet, fig. 14: 5, visar att stora delar av fjällkedjan är lätt Dagturområde eller annat tillgängliga

med bil eller lättillgängligt område

järnväg. Stora områden är utrustade som led-

områden. De återstående områdena av vildmarkskaraktär Ledområde eller annat vägär få. Iöst område

Outbyggt område

I

Turisthotell e. d.

i

g Uvernattningsstuga

Bilväg

Vandringsled med övernattningsstugor

Semester och längre ledighet -

Attityder och vanor 1970, stencil, Jo 200 E] 1971.

4(E) S(F) _I_6(G) I 7(H) 8(I)

_l_

4 31

Område på längre avstånd än 76W_ 8 km från väg eller Järnväg 30

Område större än 1.000 km* “ 7500på längre avstånd än 15 km lrån % väg eller Järnväg och 28 utan vandringsleder med “ övernattnlngsmöjllgheter

27 I Turlststatlon __

A Turlststuga 26

Vandringsled (rösad eller tydlig sommarled) med högst ø 25 km mellan W möjliga över- s_ u nattnlngsstållen “^ W §9 *ä* 24 \“\__ N ° \\\ å. - /P\\\\ i / , - \\ l 23

noo-

/ ” “ * J” /

2k- 0

^.\ U \ \

“2

BG

\V\_\ D

n: »x _ f

:A va.

\\â\VJE_§Ir\

\ \ \ *L v E? o \ \\\ \\ \ . \ \ _ xk /\

\\ z .

1 /

\_\ _ A d r i

å \\\ x Mk_ K \ W sz. .47 P\

g x. ê § § 1(3) 4(5) sm 90) I m) 12 I 2c› 1 3(0) | | I 6(G) I 7(H) I au) | 1 000 1 1(L)

1 4.4 Bad Figur 14:6. Kustens lämplighet för bad.

I den nämnda Planverket genomförde sommaren

tidigare semesterundersökningenl angav 85 %

av ett urval och hösten 1969 en fäitrekognoscering

representerande befolkningen i åldern 15-69

med syfte att klarlägga strändernas

år att de brukade eller önskade beskaffenhet, nuvarande användning ägna sig åt bad vid strand samt lämplighet för bad och friluftsliv.

på semestern. Endast för siffran pensionärsgruppen låg Av den svenska fastiandskustens be-

lägre, ca 50 %. räknade 14 300 km strand inklusive

öar med befintlig eller planerad bro- Bad och därmed förbundna verksamheter - lek solbad, förbindelse, har planverket undersökt m. m. - kan bedrivas med ett intensivt markut- 12 833 km. Norrbottens och Gotlands mycket kustområden ingår inte i undersöknyttjande vid särskilt anordnade sät-

badplatser. Samtidigt ningen eftersom inventeringar där ter dock stora grupper av befolkningen särskilt värde på att nyligen företagits fast med annan

teknik.

ha tillgång till kuststräckor där man ett mer ostört sätt på

Det studerade området utgörs av ett kan vistas i orörd natur i samband med bad. ca 100 meter brett bälte från strand-

För badvattenkvalitet finns vissa Iinjen in mot land.

bakteriologiska riktvär-

den Pianverket fann att bara en begrän-

uppställda av socialstyrelsen. En arbetsgrupp knuten

sad dei av kusten har naturliga förtill statens naturvårdsverk

har lagt fram förslag till riktvär- utsättningar för bad och friluftsliv i

samband med bad. Hälften av de

den även för den fysikaliska beskaffenheten? Någon syste-

undersökta stränderna är vassbematisk av vattenkvaliteten vuxna, mycket branta, fuktiga eller

sammanhängande kartering för

bad vid landets utgörs av kajer, utfyiinader m. m. Av kustområden finns inte. de återstående stränderna är ca 40 °/o Den vid bad direkt delen av stranden helt eller delvis spärrade av bebyg-

utnyttjade består

dels av den närmast geise eller andra anläggningar. De vattnet liggande egentliga strandzonen, resurser som därefter återstår utgörs dels av en 50 ä 100 m bred uppehållszon för solbad, lek av klipp-, sand-, grus- och stensträn-

m. m. Strandzonen der. Om de för bad mindre lämpliga bör helst bestå av sand eller mjukt for- stenstränderna dras ifrån, återstår

made och inte för branta Sandstrand med mindre än 15 °/o av den totalt under-

klippor. bred

kan sökta strandiängden som potentiell

uppehållszon enligt studien ha en kapacitet på til]

upp resurs för bad och friluftsliv i sam- 5 000 besökare per km strand vid ett och samma tillfälle. band med bad. Dessa resurser

För fördelar sig på 1 308 km klippstrand,

klippstrand med bred uppehållszon anges motsvarande 231 km sandstrand samt 263 km gru-

värde till 1 000-2 000 besökare km. eller slg strand.

per Grusiga steniga stränder är mindre och sanka eller brant Om hänsyn dessutom tas till faktorer, lämpliga,

som försvårar uppehåll i anslutning stupande saknar nämnvärda kvaliteter för bad. Förekomst till stranden, såsom sank mark,

av spärrar i form av bebyggelse m. m. i strand- biockrik terräng eller stark sluttning,

eller uppe- återstår mindre än

hållszon, som minskar dess minskar en tillgänglighet, starkt tiondel av de totala

strandens värde. av olika strandresurserna som

Omfattningen strandtyper liksom

lämpliga för bad och förekomsten av olika

slag av spärrar har inventerats år friluftsliv i samband

1969 av statens med bad.

planverk? Några av resultaten redovisas

ifig. 14: 6. Se även kap. 22.

Vägsystemets uppbyggnad har stor betydelse för ett

strandområdes värde för allmänheten. Inom områ-

många

den når allmänna vägar stranden bara enstaka

på punkter.

Enskilda vägar kan ofta vara för allmänheten.

stängda

Semester och längre ledighet -

Attityder och vanor 1970, stencil, Jo

3 Bedömningsgrunder för svenska

ytvatten, statens naturvårdsverks

publikation 1969: 1, Solna 1969.

3 Utförlig redovisning av invente-

rlngsresuitaten finns i Kustinvente-

ringen 1969, statens planverk, rapport 14, 1971.

202 I:)

m , . v, mä: N om ; 14m: mm i 31m

Det bör observeras att inventeringen Å § 1

å inte tar hänsyn till vissa andra faktorer, som ytterligare kan begränsa aträndernas användbarhet, nämligen ogynnsam bottenkvalltet eller vattenkvalltet, avsaknad av vägar osv., samt sådan bebyggelse, som är belägen mer än 100 m från strandilnien men som genom att ockupera strändernas bakland i hög grad begränsar dessas åtkomlighet. Vid pianverkets bearbetning av inventeringsresultaten har stranden Indelats i tre klasser efter strandzonens beskaffenhet, bebyggelse eller andra spärrar i strandzonen och korrektionsfaktorer i uppehållszonen. Klass i: Mycket goda förutsättningar för bad och friluftsliv i samband med bad, dvs. e] spärrade klipp- och sandstränder. Till »klass l har förts varie 100-meterssträcka som innehöll minst 20 meter sandstrand eller klippstrand. Resultatet har i flguren sammanfattats för områden om 5X5 km. Klass Ii: Goda förutsättningar för - bad och friluftsliv i samband med bad, dvs. delvis spärrade klipp- och sandstränder, fria eller delvis spärrade grusstränder samt e] spärrade steniga stränder. Klass iii: Mindre goda förutsättningar i I för bad och friluftsliv samband med bad, dvs. delvis spärrade steniga stränder, heit spärrade stränder, fuktiga och vassbevuxna stränder, kaler m. m. l figuren redovisas en bearbetning av resultaten från strandinvente- 2 ringen.

rutor med 100-2 ooo rn strand av klass l

rutor med över 2 000 m

E strand av klass i

w ä . *. ä § 11mi sm x 616)1 71m su) sm 000 l nu 1 21m)1 _0_x_A›J

14.5 Fritidsfiske

Fritidsfiskeutredningen (SOU 1968: 13) beräknar att ca

600 000 personer i landet i åldern 18-65 år hade fiske

som huvudsaklig eller i vart fall betydande fritidsaktivitet

år 1963.

Naturresursutredningen uppskattade antalet re-

kreationsdagar för fiske till ca 20 miljoner år 1963. Sedan

dess torde antalet fritidsfiskare ha vuxit ytterligare.

Många fiskarter är intressanta för fritidsfisket. Av sär-

skilt värde brukar vissa laxartade fiskar anses vara. Dessa ställer särskilda krav

på låg vattentemperatur, rent och

syrerikt vatten. En aktiv fiskevård i och

insjöar vattendrag går ofta ut på att skapa eller vidmakthålla

stammar av dessa fiskar. I studien framhålls att vikten av att vårda de

naturliga bestånden av andra fiskarter inte får underskattas.

När det gäller för fisket

viktiga egenskaper hos vattnet

har en knuten

arbetsgrupp till statens naturvårdsverk framlagt förslag till riktlinjer. Bl. a. anges att pH-värdet bör lig-

ga mellan 8,5 och 6 (för laxartade fiskar 6,5).1 Laxartade fiskar är särskilt för

känsliga försurning av vattnet.

I de s. k. frivattnen, omfattande både allmänt och visst enskilt vatten, råder ett fiskets -

slags allemansrätt fisket är i princip fritt för svensk I varje medborgare. många fall

gäller dock starka Frivattnen

inskränkningar. förekommer

vid kusterna och i vissa större så som

sjöar framgår av

fig. 14: 7.

Övriga vatten disponeras av och fiskerättsägarna kan upplåtas av dem till allmänheten. Det sker mot lövanligen

sen av fiskekort - inom s. k. kortfiskevatten. Fisket i en

sjö kan vara skiftat eller oskiftat mellan delägarna. Kompli-

oerade ägoförhållanden ofta

utgör betydande hinder för

upplåtelse av fiskevatten. Det

lagfästa samordningsinstru-

mentet fiskevårdsområde har kommit

till begränsad användning. Möjlighet finns numera för statliga och kommu-

nala initiativ till bildande av sådana områden.

Fiskeristyrelsen har, på grundval av uppgifter från i förs-

ta hand och

länsstyrelser fiskerikonsulenter, till civildepar-

tementet redovisat

sjöar, vattendrag och kustvatten av sär-

skilt värde för fritidsfisket. Se separatkarta C.

Bedömningsgrunder för svenska ytvatten, statens naturvårdsverks publikation 1969: 1, Solna 1969.

204 E]

g 1a|T R_|( › Siw 41!)T sm om nu [mm Figur 14: 7. Frlvatten för fiske i olika n l 646!I 7lH) l_ am I §05] - ä ä E ä E delar av landet. l nirlvatten» tår fiske med rörligt redskap bedrivas lrltt av varje svensk i medborgare. Endast där heldragen linje förekommer kan fiske i lrlvatten bedrivas utan båt. Allmänt vatten går nämligen i aldrig Intill strand. 5 Källa: Bearbetning av redogörelse i .. nFritldstlskeh, SOU 1968: 13. Vissa lokala undantagsregler är utelämnade.

Allmänt vatten iinns.

z

Allmänt vatten finns, dock är huvuddelen av skärgårdarna undantagen enligt »kilometerregelnu.

Fiske med handredskap eller nät är tillåtet ända intill stranden.

Fiske med handredskap eller nät är tillåtet, dock e] intill stranden.

Fiske med nåt är tillåtet med vissa inskränkningar.

o se wow § -q 1 71m1 am l su» i 000 1 1|L› 1 21m I D771

14.6 Utfärder med båt

Det totala båtantalet kan till en halv uppskattas omkring miljon, innebärande att ca 15 % av alla hushåll har båt. I hela landet fanns år 1969 ca 230 000 motorbåtar och 62 000 segelbåtar! För roddbåtar och kanoter föreligger inga antalsuppgifter. Båtantalet ökar snabbt. Ökningen av antalet fritidsbåtar kan enligt studien väntas bli särskilt stark i fråga om dels och komfortabla sjösäkra båtar, dels lätta, landtransportabla och ofta snabba båtar. Motordrift antas komma att dominera starkt. Jordbruksministern tillkallade sommaren 1970 sakkunmed att utreda som hör samman 1970 80 90 2000 niga uppdrag frågor med fritidsbåtstrafiken. Figur 14:8. Andel hushåll med bål Utfärder med båt kräver enligt studien till bl. a. enligt prognos lör Stockholmsregiotillgång nen. följande fysiska förutsättningar: baspunkter, som kan utgö- Källa: PM angående anläggningar för ras av hemmahamn i till eller fritidsanslutning primär- fritidsbåtar I för Stockholmsregionen bostad eller Stockholmstraktens .eglonplanekonanslutningshamn inom eller nära det för båttor, Stockholm 1968 (stencil) - bearsport attraktiva området, rörelsefältet. Rörelsefältet bör betning. utgöras av stora områden med orörd sammanhängande landskapsbild och god Vattenkvalitet. De bör ha tillgod gång på målpunkter, som kan utgöras av anlagd uthamn eller ej privatiserad naturhamn. Målpunkterna bör ge möjlighet till bad, fiske, promenader, lek m. m. och erbjuda skydd mot stark sjögång. En gästhamn tillåter att man lämnar båten en eller flera och är sålunda både dagar målpunkt och baspunkt för fortsatta färder. till service är Tillgång väsentlig. Rörelsefälten kan studien indelas i olika enligt områdestyper: E] utsjöområden, utgörande relativt öppna skärgårdar, för ett extensivt nyttjande; [j bätutflyktsområden bestående av mer skyddade vatten, för nyttjande såväl under som heldags- flerdagsturer. För flerdagsturer bör arealen vara av storleksordningen 200 km? eller mer; [j hamnnära områden av ringa utsträckning, med måttliga krav på av bebyggelse orörd natur - för kortare turer; 1:] områden för lätta båtar - smärre områden skyddade för rodd, jollesegling etc.; [j kanotleder - för långfärder gärna 200 km eller långa mer. En inventering av områden som används eller lämpar sig för intensivare båtsport redovisas i fig. 14: 9.

Statistiska centralbyråns hushållsbudgetundersökning 1969, SCB meddelande P 1971: 9.

206 E]

n i um T 2c_T› 31D!_i__“«s› i sm | 6(6) 1 74mi MT 0400i nu I_7.1M)mm Figur 14: 9. Områden använda eller - ä ä ä ä § lämpade för mer Intensiv båtsport. Kartan är framställd inom clvlldepartementet på grundval av en enkät till båtsportorganlsationer* jämte kompletterande Iltteraturuppglfter? Hela kusten och varje större insjö används för en mer eller mindre intensiv båtsport. De flesta lnsjöar är dock bara av lokalt intresse. öppnare delar av kusten ställer särskilda krav på båtmateriaiets kvalitet och utövarnas kunnlghet. Vissa öppnare partier (bl. a. ytterskärgårdar) som erbjuder särskilda rekreativa kvaliteter har medtagits medan andra delar, som har brist på goda målpunkter, utelämnats. För Iångfärder med kanot finns ingen motsvarande inventering. Förutom de områden som nyttjas gemensamt med annan båtsport kan nämnas österdalälven, Indalsälven, Rogenområdetl Härjedalen och ett flertal andra älvar, åar och sjöar I hela landet.

Dlstriktsförbund och kretsar anslutna till Svenska Kryssarklubben. Svenska Seglarförbundet och Sveriges Motorbåtsunion. 7 Offentliga kartor och sjökort, STF:s gästhamnsförtecknlng, Naturvårdsverkets Inventering av större områden av Intresse för rörligt friluftsliv, Duhs-Selander: Våra fritidshamnar, Stockholm 1969.

Skyddade sjösysfem och skärgårdar lämpade som båtutflyktsområden

öppnare vatten särskilt lämpade som utsjöområden

Kanalleder

o sa min _. : _ \ § om 11m m) 1 SlFl 64Gl| 704) L am | 91Di OGK)i 140 i 1M› SKA H70

Enskild fritidsbebyggelse

Inledning Antalet fritidshus Faktorer som påverkar efterfrågan Motiv för fritidshus- Primärbostaden Bostadsorten Fritidens omfattning och fördelning Inkomster och priser

OOOQCNUIJÄLQIQF*

Alternativ till eget fritidshus Fritidshus utomlands Utländsk efterfrågan Utvecklingstrender Faktorer som styr fritidsbebyggelsens lokalisering Resurser för fritidsbebyggelse Fritidsboendet medför anspråk över kommun- och länsgränser

Markåtgång för fritidsbebyggelse

15.1 Inledning I denna inte enskilda områden som promemoria avgränsas kan användas för Det är en uppgift för fritidsbebyggelse. lokal planering. Någon prognos över fritidsbebyggelsens och fördelning under den närmaste trettroliga omfattning tioårsperioden har inte varit möjlig att göra. Det har ändå varit angeläget att söka få en översiktlig bild av hur fritidsbebyggelsen kan komma att utvecklas. På det sättet möjlighet att bedöma om fritidsbeges en viss kan komma i konflikt med andra byggelsens utbredning verksamheter. Som för sådana bedömningar beunderlag handlas i detta kapitel följande: E] Den befintliga fritidsbebyggelsens framväxt och fördelning och faktorer som styr dess lokalisering. E] Faktorer som påverkar efterfrågan på fritidsbebyggelse som underlag för en bedömning av utvecklingstrender. Tillgångar på mark med olika egenskaper och därmed [j olika på fritidsbebyggelse i olika delar dragningskraft av landet. E] Fritidsbebyggelsens lokalisering och dess hittillsvarande utbredningsmönster i olika landskapstyper. I kap. 17 behandlas och konflikter som kan problem uppstå när fritidsbebyggelsen konkurrerar om marken med

E] 209

andra verksamheter. I samband därmed redovisas vissa allmänna överväganden och synpunkter.

15.2 Antalet fritidshus

För tiden före år 1963 finns endast översiktliga uppskattningar av antalet fritidshus. Fastighetssakkunniga (SOU 1960: 4) uppskattade år 1957 antal-et sommarstugor till ca 180 000. År 1963 utfördes den första egentliga räkningen av fritidshus på uppdrag av och den fritidsutredningen har sedan följts av två inventeringar utförda av lantmäteriet åren 1967 och 1970. dessa an- Enligt räkningar uppgick talet fritidshus till ca 297 000 420 000 (maj 1963), (okt. 1967) resp. 492 000 (okt. 1970)? Fritidshusens fördelning enligt den senaste av fig. 15: 1 och inventeringen framgår separatkarta D.

15.3 Faktorer som påverkar efterfrågan

De faktorer som kan påverka efterfrågan fritidshus är på ofta kopplade till och beroende av varandra. Sambanden kan därför vara svårtolkade. Följande framställning syftar inte till någon prognos över tillväxt. Avfritidsbebyggelsens sikten är att ge för en diskussion om kommande underlag utvecklingstrender.

15.3.1 Motiv för fritidshus

Förbättrade möjligheter att komma nära naturen och idka olika former av friluftsliv vara ett skäl uppges väsentligt för förvärv av fritidshus. Detta av underframgår gjorda sökningar, fig. 15: 2. Vid sidan av detta friluftsmotiv de skälen till förvärv uppges viktigaste av eget fritidshus vara att få en plats att vistas på under och veckohelger slut och att få möjligheter till avkoppling bl. a. genom eget arbete på tomt och hus.

l5.3.2 Primärbostaden

Fritidsutredningens material visar att de som inte hade Det anses att de tidigare räkfritidshus och vid ningarna, framför allt den 1963, undersökningstillfållet bodde i flerfamiljsinnebar en underskattning av det hus önskade fritidshus i större än de som bod- verkliga antalet, men att räkningarna utsträckning de i småhus. Att de som har sedan dess blivit tillförlltligare. enfamiljshus f. n. har fritids- Fritidsutredningen uppskattade själv hus i ungefär samma som boende i det verkliga antalet hus I ma] 1963 tiil omfattning flerfamiljsav vissa 310 000-320 000 hus (SOU 1964: 74). hus, vilket framgått undersökningar under 1960- *Gerhard Larsson, Undersöktalet, torde bero på att båda innehaven är starkt kopplade ningar rörande fritldsbebyggeise, till inkomsten. Småhusägare använder sina fritidshus i mind- meddelande 4:6 från Inst. för fastigre hetsteknik vid kungl. tekn. högskolan, omfattning än de som bor i flerfamiljshus? Dessa för- Stockholm 1969.

2l0 1:1

15: 1. Fritldsbebyggelsen 1970.

?Figur

Fritidsbebyggelsen den 1.10.1970 har inventerats genom iantmäterlstyrelsen. ; m fritidshus har härvid definierats dels för frltidsändamål uppförd byggnad, dels byggnad som tidigare som permanentbostad men utnyttiats för fri- _lnumera varaktigt disponeras Tillfälliga övernattftidsändamåi. har ei tagits ;nings- och kolonistugor fanns i Ãmed. Enligt inventeringen ktober 1970 knappt en halv miljon Totalinventeringar av friifritidshus. ?tldsbebyggelsen har tidigare *utförts år 1963 av fritidsutredningen och år 1967 av iantmäteriet. Drygt , 20 000 fritidshus per år beräknas ha »tillkommit under perioden 1963-1970.

Av kartan framgår att det är två faktorer framför andra som bestämt de dragen i fritidsbebyggelsens åstora åutbredning, nämligen anknytningen “ till tätorter och till vatten. Tydligast till tätort vid de syns anknytningen Vstörsta befolkningskoncentrationerna, “Stockholm och Göteborg, men samma förhållande råder vid tätorter som Karlstad och Borås. Lika gt. ex. Luleå, klart framgår kusternas och sjöarnas dragningskraft, t. ex. vid Mälaren och Hjälmaren, i områdena kring Siljan och Storsjön, men även vid mindre :sjöar som Tisaren mellan Hallsberg j och Askersund. Källor: Planmässig bakgrund av fas- _= ;tighetsbildning för fritidsändamål, “ dei 1 och 3, lantmäteristyrelsen,

meddelande 1968: 2, 1971: 7. Friiuftslivet i Sverige, dei 1, sou 1964: 47.

ntal fritidshus per ruta om 5X5 km Mekonomiskt kartbiad)

n

o so 10mm å 50:: 646) 7IH Bull m1 wo l nu I zwu i

Personer i tätorter större än Ägare till fritidshus l detail- Figur 15: 2. Motiv till förvärv av eget 10 000 inv. som 1963 e] ägde planeområden l B, D, E, O, X fritidshus enligt intervjuundersökmen önskade äga fritidshus. län år 1968. nlngar. Svarens fördelning på olika svarsalternativ i procent. komma ut i naturen .v få komma ut i få idka friluftsliv naturen en plats för vecfå vila o. avkopp- kosiut o. helger ling med avkoppling arbete på egen en plats för vec- tomt och hus koslut o. helger en plats för semestern fast utflyktsmål en plats att samla familjen annat motiv Källa: Tlil vänster bearbetning av en plats för semestern råtabelier från frltidsutrednlngens kapitalplacerlng enkätundersökning, till höger Gerhard anknytning till Larsson, Undersökningar rörande en plats att samla hembygden meddelande 4: 6 frltldsbebyggeise, familjen från Inst. för fastighetsteknik vid mindre tillfredsg ställande perma- kungl. tekn. högskolan, Stockholm nent bostad 1969. 10 20 30% 10 20 30%

hållanden ger skäl för antagandet att primärboendeformernas utveckling kan påverka efterfrågan fritidshus. Flerpå familjshusens andel av bostadsbeståndet har hittills ökat,

från 43 % för riket som helhet år 1945 till 53 % år 1965.

15.3.3 Bostadsorten

Det finns enligt flera ett samband mellan undersökningar primärbostadsortens storlek och befolkningens till tillgång

fritidshus. Ju större tätort desto större är andelen hushåll som har fritidshus. Material från

fritidsutredningen belyser

detta, se tabell 15: 1.

Tabell 15:1. Hushållens tillgång till fritidshus 1963, tätorter större än 10 000 inv. Källa: Frliuftslivet I Sverigefdel 1, SOU 1964: 47.

Primärbostadsort Andel i procent som

äger fritids- disponerar Summa hus fritidshus på annat sätt

Stockholm, Göteborg, Malmö

Tätorter i södra och mellersta Sverige med mer än 35 000 inv. med 10 000-35 000 inv.

Tätorter i norra Sverige

Totalt

212 El

skillnader kan till en del förklaras av olika in- Dessa

i skilda Andra orsaker kan vara att komstlägen ortstyper. bostadsbeståndets enfamiljshus och flerfa-

fördelning på

liksom förutsättningarna för friluftsliv miljshus varierar,

inom nära avstånd från primärbostaden.

15.3.4 Fritidens omfattning och fördelning

Till de faktorer som blir av stor betydelse för omfattningen och av den framtida efterfrågan på fritidshus

inriktningen

hör av fritiden och fritidens fördelning på olika

ökningen Hur olika av fritidshus

ledighetstyper. efterfrågan på typer

kan komma att av fritidens utveckling har disku-

påverkas

terats i kap. 13.

l5.3.5 Inkomster och priser

År fritidshusJ Kring den- 1969 ägde 14,4 % av alla hushåll

na var dock variationerna stora för olika

genomsnittssiffra kategorier av befolkningen. Som framgått av kap. 13 spe-

lar inkomstförhållandena stor roll för förvärv av fritidshus.

kommer i hög grad att påverka den

Inkomstutvecklingen

takt i vilken önskemålen om eget fritidshus kommer att för-

På fritidsutredningens till dem som inte

verkligas. fråga

fritidshus men önskade sådant varför man inte skaffat

ägde fritidshus svarade tre fjärdedelar av hushållen i de lägsta

inkomstklasserna att man inte haft råd, medan detta svar

av en av hushållen med mer än 30 000

gavs endast fjärdedel

kr. i samlad nettoinkomst?

att förvärva fritidshus har minskat genom

Möjligheterna

Enligt hushållsbudgetundersök- fritidshus under

prisutvecklingen. I vissa län har priset på

ningen. Fritldsutredningen anger 18 °Io i för år 1963. Den högre siffran torde 1957-1968 ökat mer än dubbelt så snabbt som

perioden

bero på att fritidsutredningens enkät- av 1960-talet be-

priset på konsumentvarorñ* Under slutet

; undersökning var begränsad till

20-65 år och endast döms dock ha varit lugnare på grund av dels

g åldersgruppen utvecklingen g gällde hushåll l tätorter större än ett visst överutbud dels den allmänna ekonoav fritidshus, 3 10 000 Inv. Trots detta är det av bl. a. 7 Opubllcerade tabeller från fritids-

miska utvecklingen. på grund

f utredningens enkätundersökning 1963. standardkrav att en välbelägen

ökade i dag inte ovanligt

3 Gerhard Larsson, Undersökningar i södra kostar över 30 000 kr. fritidstomt (utan hus) Sverige rörande fritldsbebyggelse, medde-

lande 4: 6 från Inst. för fastlghetstek-

nlk, kungi. tekn. högskolan, Stockholm 1969 15.3.6 Alternativ till eget fritidshus

4 Gerhard Larsson, undersökningar Innehav av fritidshus motiveras ofta med att man vill kunrörande fritldsbebyggelse, meddelande 4:6 från inst. för fastighetsteknik, na komma ut i naturen och idka friluftsliv, se avsnitt

kungi. tekn. högskolan, Stockholm att diskutera

153.1. Mot den bakgrunden är det rimligt

1969, och Hans Mattsson, Fritids-

boende i spridd bebyggelse, medde- om till välutrustade och rymliga friluftsområden tillgång

lande 4: 8 från inst. för fastighetsmed skulle kunna tillfredsställa

teknik, kungi. tekn. högskolan, övernattningsmöjligheter Stockholm 1970, Turism- och fritids- sådana behov. Ett flertal tycks dock föredra det betydande

utredningen i Gävleborgs län, läns- inter* vare sig de redan har ett sådant eller styrelsen, Gävle 1968. egna fritidshuset

El 213

kan detta Möjligen tas som en antydan om att efterfrågan på fritidshus inte kommer att av nödvändigtvis påverkas att allmänna Friluftsområden friluftsanläggningar skapas. och -anläggningar ett behov främst för dem som inte fyller kan skaffa eget fritidshus men också för dem som vill kunna välja inom ett bredare register av rekreationsalternativ. Se vidare kap. 14 och 16.

15.3.7 Fritidshus utomlands

Köp av fritidsfastigheter utomlands har ökat krafmycket tigt under 1960-talet. Riksbanken behandlade år 1963 drygt 200 ansökningar om valutautförsel för av köp fritidsfastigheter. År 1970 hade antalet ökat till 1 900. Valutatilldelningen har stigit i ungefär samma takt.

15.3.8 Utländsk efterfrågan

Enligt uppgifter från nio i södra belänsstyrelser Sverige* handlades under år 1960 ett trettiotal från ansökningar utländska medborgare om förvärv av År fritidsfastigheter. 1965 var antalet ca 150 och år 1970 ca 260. De län som hade största antalet år 1970 var ansökningar Kronobergs län (75) »samt Blekinge (50) och Hallands län (50). Ungefär fyra femtedelar av ansökningarna kommer från danska medborgare. Utvecklingen har således varit relativt kraftig - antalet köp ökade ungefär nio under 1960-talet - men gånger det är fortfarande bara ca 1 % av de tillkommande årligen fritidshusen som ägs av Antalet utlänningar. svenska köp av fritidsbostäder utomlands är betydligt större. Det glest befolkade med sin relativt orörda Sverige natur har speciella kvaliteter för fritidsboende med jämfört många länder i Centraleuropa. Bättre kommunikationer och längre fritid kommer att göra det möjligt att färdas längre från bostadsorten för att nå sådana kvaliteter. Den utländska efterfrågan på fritidshus i kan därför kom- Sverige ma att öka väsentligt.

15.3.9 Utvecklingstrender

Det är inte möjligt att göra någon tillförlitlig prognos om den framtida Här fritidsbebyggelsens omfattning. skall i stället bara redovisas l ett par räkneexempel. Länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Fritidsutredningen angav, på basis av den år 1963 ge- Kristianstads, Malmöhus, Hallands, nomförda enkätundersökningen, att 18 % av hushållen i Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. större tätorter fritidshus och att ägde ytterligare 53 % öns- 3 Friluftslivel i Sverige, del 1, kade äga ett sådant? Om dessa önskemål kunde förverk- SOU 1964: 47.

214 D

sekelskiftet och om de omfattades av befolkligas fram till

tätorter och skulle det inne-

ningen även i mindre glesbygd bära av antalet fritidshus med 1,5-2 milj.

en ökning

Att döma av utförda inventeringar av fritidsbebyggelsen,

har antalet fritidshus ökat med omkring se avsnitt 15.2,

1960-talet. Om det årligen tillkomman- 23 000 per år under

av samma storlek fram till seklets slut d-e antalet hus blir

att finnas nära 1,2 milj. fritidshus i lanskulle det då komma

dvs. något mer än dubbelt så många som i dag. Bedöm-

det,

är emellertid så osäkra att en ännu snabba-

ningsgrunderna

Bl. a. kan den utländska efre utveckling inte kan uteslutas.

terfrågan på sikt få större betydelse.

15.4 Faktorer som styr fritidsbebyggel-

sens lokalisering

som bestämt de stora dragen i fritidsbebyggel-

De faktorer

har varit till primärbostadssens utbredning .anknytningen och till vatten. Detta framgår tydligt av fig. 15: 1 och

orten

D. En mindre del av fritidsbebyggelsen ligger

separatkarta

från bostadsorterna. Dessa fritidshus ligger avstånd

på långt

attraktiva områden och används huvudsakliofta i särskilt

semesternl varför avståndet till primärbostaden

gen under

får mindre betydelse.

Figur 15: 3. Avståndet mellan fritids-

hus och prlmärbostad.

15.4.1 Avstånd till primärbostaden

Källa: Bearbetning av data från 1970

års fastighetstaxering.

för att skaffa fritidshus är att få en plats

Ett huvudmotiv Andelen fritidshus som är belägna på och Det är därför naolika avstånd från ägarens primär- att vistas under veckoslut helger.

på

bostad. Fritidshus på ofri grund få så litet reseavstånd att man i de flesta fall söker värda mindre än 5 000 kr ingår inte. turligt kommer att redovisas och Över

Bearbetningen som möjligt mellan fritidsbostad primärbostad.

närmare i stencllserien Förarbeten till fritidshar mindre än 5 mil för fysisk rlksplanering, underlagsma- hälften av fritidshusägarna

tre har mindre än 10 mil, se fig.

huset och fjärdedelar

männens ut-

15: 3. Enligt vissa undersökningar sjunker

av fritidsbostaden från ca 80 dygn per år när res-

nyttjande kort till ca 50 när restiden går upp tiden är mycket dygn

Liknande redovisas i fritidsutred-

mot 4 timmar? uppgifter

undersökning från år 1963.1 ningens

om hur skiftande tillgäng-

F ig. 15: 4 ger en uppfattning

-2 25- 030 mil

är. I län med stora befolkningskoncentra-

lighetsstandarden

och Bohus samt Maltioner, t. ex. Stockholms, Göteborgs

med mindre än 5 mil möhus län, är andelen fritidshusägare

än för riket som helhet. Detsamå. l Frlluftslivet i Sverige, del 1, till fritidsbostaden lägre

SOU 1964: 47. vissa inlandslän. I län där de naturliga förutsätt-

ma gäller

1 Gerhard Larsson, Undersökningar är - t. ex. stort inslag av

ningarna för fritidsboende goda

rörande fritidsbebyggelse, medde- - och där är

lande 4: 6 från inst. för fastighets- kust och skärgård befolkningsunderlaget teknik, kungl. tekn. högskolan, Stock- har man korta avstånd till fritidshuset. Detta gäller

mindre holm 1969.

E] 215

WN><EC4MI7OZ;FX-IQnmUOå 40 60

Figur 15:4. Andel fritidshusägare med olika avstånd mellan primärbostad och fritidshus, länsvls.

Källa: Bearbetning av data från 1970 års fastighetstaxering. Av-

stånden (fågelvägen x 1,3) är beräknade mellan kommunblocke-

cenfra. Uppgifterna för kommunblocken har här summerats till en länsvis redovisning. Avståndet mellan Gotland och fastlandet har på grund av kommunikationsläget jämställfs med avstånd över

30 mil.

t. ex. för Östergötlands, Kalmar, Blekinge och Hallands län

samt för kustlänen i Norrland.

15.4.2 Anknytning till vatten

För Flgur 15: 5. Markens och fritidshuvuddelen av landet har det antalet

befintliga fritids- bebyggelsens fördelning på ollka

hus inom vissa beräknatsÅ Till markslag.

markslag kustnära resp. sjö-

nära mark har härvid hänförts mark

belägen inom 1,5 km

(markens mark-

från stranden. ,lfritidshusensl

Räkningen visar att på den kustnära marken, i fördelning slag lfördelning

som utgör ungefär 5 % av den totalt pá olika uppmätta arealen, markslag,

finns ca 45 % av fritidsbebyggelsen. På den mar- V01 l

sjönära ken, som upptar 21 % av arealen, finns 38 % av fritids-

husen. På den som

övriga marken, utgör 74 % av arealen,

finns bara 18 % av husen. Denna markanta skevhet mellan

arealens resp.

fritidsbebyggelsens fördelning på olika markslag illustreras i fig. 15: 5. 40 °/o 20

1 Arealmätnlng utförd inom clvll-

15.4.3 Fritidshus på stort avstånd från deparfementet och bearbetning av

primärbostaden Ianlmäteriets inventering av frlflds-

Bara mellan 8 och 10 % bebyggelsen 1967.

av fritidshusen ligger mer än 30

mil från 7 Frlluftsllvet l Sverige, del 1,

ägarens bostadsort. Enligt fritidsutredningen? an-

SOU 1964: 47, sid 131.

216 D

Figur 15: 6. Fritidshus på stort vänds tre av dessa avlägsna fritidsbostäder en-

fjärdedelar

avstånd från primärbostaden. 30 mil används i denna bart under semestern. Avståndet * Källa: Bearbetningar av 1970 års fassom en mellan denna kate-

promemoria praktisk skiljelinje

, tighetslaxering.

5 gori och de tidigare behandlade primärbostadsorienteradc

fritidshusen. Om det i ett område finns många fritidshus vilkas ägare

bor stort avstånd kan detta vara ett tecken på att områpå

det har värde för människor i stora delar av landet och då inte bara som ett område för fritidsbebyggelse utan även

för olika former av friluftsliv och turism. Antagandet bygpå förutsättningen att områden som man åker så långt

ger för att kvaliteter. I fig. 15: 6

nå rimligen bör ha speciella

markeras de kommunblock där inslaget av fritidshus av ovannämnda art är speciellt stort. Fjäll- och inlandskommuner i södra delarna av Norrland och norra Svealand, kulvid Siljan, Öland och Gotland, och kust-

turbygder på

områden som och Skånes uddar, delar av Hal-

Blekinges

lands län och norra hälften av Göteborgs och Bohus län framträder tydligast. Andra delar av landet, t. ex. södra delen av västkusten,

som domineras av primärbostadsorienterad bebyggelse, kan ha motsvarande kvaliteter även om nära liggande befolk-

ningskoncentrationer där dominerat.

Områden där mer än 25 °/u av fritidshusen är hus vars ägare har mer än 15.5 Resurser för

fritidsbebyggelse

30 mil tIII primärbostaden.

Områden med mer än 40 hus per 15.5.1 Den kust- och marken

sjönära

kvadratmil vars ägare har mer än 30 mil till primärbostaden.

4- har stor betydelse för fritidsbebyggel- . _ , Vattenanknytningen

h,_,,,, sens I fig. 15:7 redovisas den kustnära och lokalisering.

sjönära marken per län och på separatkarta D per kom-

munblock. Stora variationer kan noteras, t. ex. mellan andelen kustnära mark i Stockholms län och Malmöhus län, beroende kustens olika och mellan andelen

på flikighet,

mark län och i Kristianstads be-

sjönära i Kronobergs län, roende på olika sjörikt landskap.

Eftersom i första hand är bostadsanknuten

bebyggelsen

finner man relativt stora skillnader mellan den kustnära

markens fördelning och den befintliga fritidsbebyggelsens

D. Inom t. ex. Kalmar län

fördelning, jämför separatkarta

finns mer fritidsbebyggelse i den södra länsdelen men större andel kustnära mark i den norra länsdelen. De delar av den kustnära och sjönära marken som inte sig för t. ex. eller som är var-

lämpar bebyggelse, myrar, disponerade för annat ändamål, t. ex. tätbebyggelse aktigt och naturreservat utgör, som framgår av fig. 15: 8, i fler-

talet län rätt små andelar. De högsta värdena finns i Ble-

D 217

kinge och Malmöhus län, där den för fritidsbebyggelse byggbara kustnära marken av dessa orsaker minskas med 35 ä 40 % och Stockholms län, där den sjönära marken minskas med ca 30 %. Omfattande resurser nära kust som hittills tagits i anspråk i ringa utsträckning finns i första hand vid Östergötlands och norra Kalmar läns skärgårdskust, delar av norrlandskusten, samt i viss mån i norra Bohuslän.

15.5.2 Kulturlandskapet och det utgående jordbrukets byggnadsbestånd År 1963 uppgick antalet fritidshus som varit tidigare permanentbostäder till 30 000. Under perioden 1960-1965 övergick drygt 38 000 lägenheter från primärbostäder till fritidsbostäder. Av dessa låg ca 30 000 i Under glesbygd! i stort sett samma period, 1961-1966, minskade antalet brukningsenheter i jordbruket med ungefär 47 000. Ca 2/3 av dessa kan således antas ha övergått till att som utnyttjas fritidsbostäder. Under det närmaste decenniet väntas enligt lantbruksstyrelsen antalet brukningsenheter minska med 8 000 å 10 000 per år. Därefter kommer sannolikt nedläggningstakten att minska. På mycket lång sikt är det möjligt att det totala antalet brukningsenheter går ned till 50 000-60 000 jämfört med 155 000 år 1970. Detta skulle innebära att ca 100 000 bostadshus friställs. Med av erfarenheterna från ledning 1960-talet, då ungefär två tredjedelar av den tidigare jordbruksbebyggelsen kan beräknas ha övergått till fritidshus, kan man förmoda att kanske 60 000-70 000 av dessa kan komma till användning som fritidshus. Om antalet fritidshus fortsätter att öka med ca 20 000 per år står det klart att den omvandlade sikt inte kan jordbruksbebyggelsen på täcka någon större del av denna Även andra efterfrågan. f. d. primärbostäder kan tillkomma men kan inte väsentligen ändra bilden. Det av åkerbruket präglade kulturlandskapet är i alla delar av landet attraktivt för Allt efter som fritidsbebyggelse. den kustnära marken tas i anspråk får en kulturlandskapet jämförelsevis större betydelse. F. d. jordbruksmark utgör en betydande resurs för ny fritidsbebyggelse och stora delar av de bestående jordbrukslandskapen får också räknas dit.

SCB meddelande Bo 1968: 33.

218 L]

Figur 15: 1. Kust- och sjönära mark. Fritldsbebyggelsens lokalisering bestäms l första hand av närheten till prlmärbostaden och närhet tlii vatten. För att belysa den senare faktorn har den kustnära och sjönära marken uppmätts per kommunbiock. Avståndet 1,5 km lrán strand bedömdes vara det största acceptabla avståndet lör att de lritldsboende skall anses kunna nå stranden bekvämt tlii lots eller med cykel. Sjöar ansågs behöva ha en yta av minst 1 km* för att rymma de aktiviteter som bedrivs -krlng en mer omfattande lritldsbebyggelse. En avgränsning av den för fritidsbebyggelsen attraktiva marken i fjällvärlden kan inte göras utifrån graden av vattenanknytnlng. Kommunblocken längs ijällkedjan har därlör inte tagits med I inventeringen. En närmare beskrivning av tillvägagångssätt m. m. kommer att lämnas i stencilserien Fysisk riksplanering, underlagsmaterial.

kustnära mark

-

sjönära mark

övrig mark

areaimätta kommunbiock

De olika markslagens andelar inom hela den areaimätta ytan.

e 5a mm 04Ai 115! 9th 000 j 1lLI ii 2(M› 01 sn mn osm

sjönära mark kustnära mark AB C D E F G H | K L M N o P R s T U v x v z AC BD 60 50 40 30 20 10 o 10 20 30 100-tal km* Figur 15.8. Markslagens fördelning och ianspråktagande. I figuren redovisas Iänsvis den totala markyta som är kustnära (Inom L 1,5 km från strandlinjen) resp. sjönära (inom 1,5 km från sjö större än en km7). Mark som ej lämpar sig för bebyggelse, t. ex. myrar, eller som är varaktigt tagen I anspråk för t. ex. tätbebyggelse eller naturreservat har markerats med svart färg. Mark tagen i anspråk för fritldsbebyggelse har härvid dock ej Inräknats.

Figur 15: 9. Områden där stor Figur 15: 10. Områden där stor an- Källa: Bearbetning av uppgifter från andel av fritidshusen ägs av del av fritidshusen ägs av boende 1970 års fastighetstaxering. Frltldshus boende i Stockholmsområdet. I göteborgs- och malmöområpå ofri grund värda mindre än 5 000 dena. kr ingår inte. Bearbetningen kommer att redovisas i stencilserien Förarbe-

T ten för fysisk riksplanering, underlags-

material.

220 D

15.6 Fritidsboendet medför anspråk över

kommun- och Iänsgränser

De flesta fritidsboende har sitt fritidshus utanför den egna hemortskommunen. Bearbetningar av 1970 års fastighetsvisar att 61 % av fritidshusägarna har fritidsbostataxering den i annat kommunblock än primärbostaden. För omkring 27 % av de fritidsboende i landet ligger fritidshuset i annat

län än primärbostaden. Stort av fritidsboende hemmahörande i andra inslag kommuner har särskilt sådana områden som dels har goda för fritidsboende och dels på grund av litet förutsättningar befolkningsunderlag har jämförelsevis låg efterfrågan på fritidsbostäder. Ofta är inslaget av boende från stockholmsområdet markant. Se fig. 15: 9 och 15: 10. Vid en fortsatt kommer, särfritidsbebyggelseutveckling skilt för de större tätorternas invånare möjligheterna att skaffa fritidshus nära att minska. I allt primärbostaden större kommer fritidsbebyggelsen att lokaliseutsträckning ras i andra kommuner och också i andra län än primär-

bostaden.

1 5.7 Markåtgång för fritidsbebyggelse

15 .7.1 Utvecklingstendenser

starka till vatten och tät- Fritidsbebyggelsens anknytning klart även av överorter framgår som tidigare framhållits Ett mer detaljerat studium av siktliga kartredovisningar. kustemas utnyttjande för fritidsbebyggelse möjliggörs genom en jämförelse av planverkets kustinventering, se separatkarta D, och lantmäteristyrelsens kartering av förekomsten av tät se separatkarta A. Härav fritidsbebyggelsel, att avsevärda delar av kusten redan är tagna i anframgår för Likartade förhållanden råder i anspråk bebyggelse. slutning till vissa sjöar. Som för en av konsekvenserna av en underlag analys fortsatt av på hittillsvarande utveckling fritidsbebyggelsen sätt, har inom civildepartementet gjorts vissa beräkningar? Med i om tillgången på kustnära utgångspunkt uppgifter och sjönära mark i skilda delar av landet, se separatkarta och studier av D, uppgifter om befolkningens fördelning har utförts räkneç l Här definierat så, att bebyggelse- i dag förekommande bebyggelsetätheter gruppen omfattar mlnsl 10 hus och att för den tillkommande fritidsbebyggelsens fördelexempel › avståndet mellan husen inte överstiöver landet vid olika efterfrågenivåer. I beräkningarna ger 200 m. ning j 3 Dessa kommer att presenteras l har såväl antaganden om de olika markslagens attraktivitet -_ stencllserlen Förarbelen lör fysisk som om i önskemålet att lokalisera friantaganden styrkan rlksplanering, underlagsmaterial.

[j 221

tidshuset nära primärbostaden schematiskt in vid vägts bebyggelsens fördelning. Beräkningarna ger vid handen att även förhållandevis blygsamma tillskott av fritidsbebyggelse skulle komma att medföra att nästan all kustnära mark i landet och stora delar av den sjönära marken väsentligt skulle påverkas vid lokalisering enligt hittillsvarande mönster.

15.7.2 i olika Fritidsbebyggelse landskapstyper

Bebyggelse vid kust

Fritidsbebyggelsen vid kusten har i första hand tagit i anspråk partier som varit särskilt attraktiva för friluftsliv, t. ex. områden med goda och som varit badmöjligheter lättillgängliga från landsidan genom goda vägförbindelser. I vissa attraktiva partier kan dock ha hindexploateringen rats genom skyddsföreskrifter eller genom att markägare ej upplåtit marken för bebyggelse. Detaljlokaliseringen vid kusten varierar bl. a. på grund av olika naturgeografiska och av förutsättningar på grund regionala olikheter i klimatförutsättningar. Generellt förefaller det som om lokaliseras mindre bebyggelsen beroende av klimatiska och naturgeografiska nu än förutsättningar tidigare. Delvis kan detta antas bero av att nutida byggteknik medger en friare lokalisering.

Bebyggelse i inlandet

I inlandet finns tätare fritidsbebyggelse huvudsakligen i anslutning till sjöar och i lättillgängliga delar av fjällvärlden. I

övrigt förekommer fritidsbebyggelsen huvudsakligen i glesare former ofta i anslutning till ett uppsplittrat kulturlandskap. Vid kulturlandskap i till kan iakttas anslutning sjöar att nytillkommen bebyggelse huvudsakligen ligger inne i kulturlandskapet, indragen från själva stranden. Med denna bebyggelsetyp blir attraktiva strandpartier för tillgängliga allmänheten i relativt stor Med ändrade utsträckning. driftsformer eller nedläggning av kan jordbruket förutsättningarna för

bebyggelselokalisering ändras kraftigt.

Vid sjöstränder i strandens skogslandskap överväger attraktionskraft och man får ofta en som randbebyggelse spärrar stranden till men för friluftslivet.

222 E]

a o. n o.. ...M

Figur 15:11. Fjord- och skärgårdskust. motsvarar ett fritidshus. Siffror i bil- Skala 1:50 000. Varje punkt den anger antal hus inom planområde.

har huvudsakligen samlats i sprickdalar som ger Bebyggelsen ett för starka vindar läge och som erbjudit den mest lättskyddat marken. Nylokaliserad bebyggelse tenderar dock att bryta byggda detta bebyggelsemönster och lörlägges otta på oskyddade bergs-

partier nära själva strandlinjen.

Exempel från Bohuslän.

[j 223

Figur 15: 12. Sandkust. Skala 1:50 000. Varje punkt motsvarar ett fritidshus. Den ofta mycket täta bebyggelsen grupperar sig, särskilt på västkusten, i skydd mot de starka vindarna och vågbildningen ett stycke in från själva strandllnjen, innanför sanddynerna. Strandzonen blir på detta sätt för allmänheten. tillgänglig Utefter de mera skyddade sandkusterna vid Östersjön har bebyggelsen ofta lokaliserats direkt vid själva strandlinjen. Exempel från Halland.

224 [j

Figur 15: 13. Moränkust. Skala 1:50 000. Varje punkt motsvarar ett fritidshus. grupperar sig som en tunn bård längs stranden. Bebyggelsen Konflikten med friluftslivet blir med detta bebyggelsemönster särskilt stark, då allmänheten hindras från att nå stranden, med undantag för vissa sträckor där förordnande om strandskydd meddelats och kunnat hävdas.

Exempel från Västerbotten.

E] 225

Figur 15: 14. Gles bebyggelse i kulturlandskap. Skala 1:50 000. Varje punkt motsvarar ett fritidshus. Grön ton anger skogsmark. Bebyggelsen ansluter sig till vägar, skogsbryn och befintliga jordbruksgårdar. Landskapets öppethållande är en väsentlig förutsättning lör att dess attraktionskraft skall bestå.

Exempel från Uppland.

226 E]

Figur 15: 15. Flällområdet. Skala 1:50 000. Varje punkt motsvarar ett fritidshus. Grön ton mark nedanför trädgränsen; kalflällsgränsen är markerad anger med linje. Frltldsbebyggelsen lokallserar sig här I omedelbar anslutning till vägar där dessa går l närheten av kalfiällsgränsen. I och med att snöskotern och andra bandfordon får ökad användning medges en friare lokalisering l förhållande tlll väg.

Kalfiället och angränsande skogsmark är i Västerbotten och Norrbotten, men också I stora delar av den södra fjällvärlden, statlig mark. Sådan har normalt inte upplåtits för fritidsbebyggelse ovanför trädgränsen, bl. a. med hänsyn till samelntressena.

Exempel från Jämtland.

E] 227

camping

m. m.

stugbyar,

Inledning

Stugbyar

Framlagda förslag

1 6.1 Inledning

Fritidsboende i enskilt kompletteras av andägda fritidshus

ra boendeformer. Exempel på sådana är hotell, vandrarhem,

enstaka hus för

turiststationer, fjällstugor, campingplatser,

och under senare år i allt större utsträckning

uthyrning

semesterbyar.

Den enskilde i dessa boendeformer en möjlighet erbjuds

i till fritidsboende som ställer billigare än inköp och sig Tabell 16: 1. Antal bäddplatser i olika underhåll av ett fritidshus. Han har frihet att byta inkvarteringslormer. eget

Till de i tabellen redovisade bäddplat- vistelseort och att se olika delar av landet. Dessa boende-

serna skall läggas bäddar i privata ofta bättre service och fler för

former erbjuder möjligheter

fritidshus lör uthyrning och bädd-

camping- alla till umgänge utanför familjen.

platser i icke-auktoriserade åldersgrupper

platser. I denna finns anledning att diskutera dessa

promemoria

Källa: Åre, utvecklingsplan för ett

bara i den mån de ställer krav på markre-

svenskt rekreationsområde, kommit- boendeformer

tén lör planering av turistanläggning- att ett önskat inom

servationer för möjliggöra utnyttjande

ar och iriluftsområden, jordbruks-

stencil Jo 1971: 5. de områden som i övrigt behandlas.

departementet, statistik för hela rekreationssektorn saknas. Kom- Enhetlig Antal bäddar mittén för av turistanläggningar och friluftsområ-

planering

Hotell och pensionat, i olika inkvarte-

den har uppskattat antalet bäddplatser

fjällstationer 84 000

14 300 se tabell 16: 1. Totalt anser kommittén att an- Stugbyar ringsformer,

Auktoriserade camping- vistelser till ca

208 000 talet bäddplatser att hyra för kortare uppgår

platser Vandrarhem 9 400 400 000.

1 400 Fjällstugor Huvuddelen av finns i de större tätorter-

20 000 hotellkapaciteten

RESO:s bygdesemester na och har i stor en funktion vid sidan av fri- 337 000 utsträckning Summa

tidsliv och turism. Hur bäddkapaciteten på campingplatser

fördelar landet av fig. 16: 1. Koncentra-

sig över framgår

Tabell 16:2. Utnyttjande av svenska

tionen av är mest markant vid Sydsveriges inkvarteringsanläggningar. campingplatser

vid de stora och vid traditionella turistmål kuster, sjöarna 1968/69 som t. ex. fördelning över lan-

Siljansbygden. (Stugbyarnas

Hotell och

det redovisas i avsnitt 16: 2).

semesterbyar 21 milj. gästdygn

Vandrarhem, fjäll- om hur de olika inkvarteringsformema utnytt-

Uppgifter

stugor och inte samlade. Kommittén för av turist-

jas finns planering

hyrda stugor 5 » i har hur över-

Camping på aukto- anläggningar och friluftsområden uppskattat

riserade camping- olika se tabell 16: 2.

nattningarna fördelas på boendeformer,

6 » » __platser

Ovrigt 3 » » Antalet övernattningar på s. k. auktoriserade camping- Summa 35 milj. gästdygn har ökat från 3,6 milj. år 1963 till 6,0 milj. 1969.

platser

D 229

milj kr 20 _ Figur 16: 1. Bäddkapacitet i campingcamping platser, Iänsvis.

stugbyar

1 5 vandrarhem

fjällstationer, tjällstugor \ 10 turisthotell

1959/60 budgetår 1 969/70

Figur 16: 2. Statligt stöd till boendeanläggningar för turism. Källa: Statligt lokaliseringsslöd till rekreatlonsanläggnlngar, kommlttén för planering av turistanläggningar och friluftsområden, iordbruksdepartementet, stencil Jo 1971: 7.

Det motsvarar en årlig ökning med 11 0/0. Mot bakgrund

av resandets allmänna kommittén den utveckling uppskattar

totala ökningen av svenska beläggningen på turistanläggningar till 2 milj. gästdygn per år. I denna uppskattning ingår också en av utländska besökares uppskattning utnyttjan-

de av svenska

anläggningar, jfr kap. 13.

1 6.2

stugbyar

Bland de viktigaste huvudmännen

för stugbyar är kommu-

nerna, som sedan år 1968 har möjlighet att engagera i sig turistprojekt. För kommunen

kan uppförande och drift av

fritidsbyar i viss medföra och omfattning sysselsättning

skatteinkomster. Flera folkrörelser och organisationer driver semesterbyar, bl. a. för att kunna erbjuda sina medlemmar subventionerad rekreation. Vissa låter ock-

företag så uppföra stugbyar för sina anställda. a

Större antal bäddar i finns

stugbyar i Stockholms, Kal-

mar, Gotlands, Kopparbergs, Jämtlands och Norrbottens

län, se fig. 16: 3. Som av tabell

framgår 16: 1 utgör stugbyarna en liten del av inkvarteringskapaciteten. Efterfrågan på platser i stugbyar är dock mycket stor, vilket bl. a. redovisats till civildepar-

tementet av Reso

och av regionala turisttrafikföreningar i

landet.

230 E]

betonadeJ att det »torde finnas en Figur 16: 3. Bäddkapacitet I stugbyar, Fritidsutredningen länsvis. som av ekonomiska och andra

betydande grupp människor,

binda utan finner det skäl icke önskar sig vid ett fritidshus, för ett år

T att välja en semesterort

både lämpligt och önskvärt i sänder. andra faktorer, exempelvis strävan att ha

Åtskilliga en sommarsemester och dels en vintersemester ökar dels

otvivelaktigt behovet av semesterbyar. Enligt utredningens således vikti-

bedömande utgör semesterbyarna synnerligen

för friluftslivet i såväl de

ga replipunkter fjärrområdena,

områden som används för sommarsemester som de som ut-

nyttjas för vintersemester.»

hävdade att fördelar från

Fritidsutredningen betydande nationalekonomisk kan uppnås genom att flera synpunkt

använder en och samma fritidsbostad. Det största familjer dels utmed kusterna i behovet av semesterbyar föreligger

och mellersta dels inom fjällregionen. At-

södra Sverige, i inlandet drar emellertid också till sig traktiva regioner i ökad och även här fann utsemesterfirare utsträckning, redningen ett dokumenterat behov av semesterbyar.

Kommittén för av turistanläggningar och friplanering

mellan den

luftsområden har gjort en jämförelse tillgängliga för inkvartering och strukturen på efterfrågan kapaciteten som den framgår av kommitténs semesterundersökning?

Kommittén sammanfattade: »Intervjuundersökningen pe-

kade ett otillfredsställande drag i det svenska rekrea-

på

tionsmönstret, nämligen att de boendeformer man nu tving-

as under semestern oftast inte motsvarar det verkli-

utnyttja

Svaren utvisar att man i stor ut-

ga önskemålet. mycket

eller bo hos släkt och vänner un-

sträckning väljer camping skulle vilja bo i stugbyar. Det nuva-

der det att man hellre

rande boendemönstret är en följd av den stora bristen på

stugbyar i tillgängliga prisklassen»

16.3 Framlagda förslag

för bl. a. de fackliga och konsument- Reso, fritidsorgan rörelserna i landet, anför i skrivelse till civil-

kooperativa

»En av landet i ett tiotal re-

departementet: uppdelning

tanke att inom dessa en stor all-

gioner med på placera för av såväl daglig-, veckoaktivitetsanläggning utnyttjande sluts- skulle kunna vara en lämplig

som semesterledighet › Dessa bör vara för

målsättning. anläggningar anpassade

1 1962 års fritidsutredning Friluftsoch storleksmässigt vara av det om- Iivetl Sverige, del III, SOU 1966:33, åretruntanvändning sid. 152. - om - kan

fånget att de ur ekonomisk synpunkt möjligt

i 3 Åre, utvecklingsplan för ett enheter och att de ur inte får

bli bärande vistelsesynpunkt

. svenskt rekreationsområde, kommit-

formen av Anläggningarna bör förses både med tén för planering av turistanlägg- anhopning.

nlngar och frlluflsområden, jordbruks-

hotell för helpension och stugor för självhushåll»

departemenlei, stencil Jo 1971: 5.

[l 231

Reso förutser, att den fysiska riksplaneringen skall ge ett

underlag för urval av områden för denna form av anlägg-

ningar. Reso föreslår: »Kriterierna bör vara, att de har stora upplandsområden och är kommunikationsmässigt lätta

att nå. Vidare så

miljöanpassade att de var för sig bjuder sin landskapskaraktär. De utvalda områdena bör också bli före-

mål för omfattande i form

förberedelseåtgärder av skogs-

och Vattenvård» Kommittén för av och fri-

planering turistanläggningar

luftsområden har

föreslagit ett system för att styra i första

hand de insatserna! Kommittén

statliga utgår från att en

mer selektiv av

utbyggnad turistanläggningar än hittills är nödvändig och att minst 4 000 krävs som unbäddplatser derlag för ett attraktivt, allsidigt utrustat fjärrekreationsom-

råde. Kommittén kallar dessa primära rekreationsområden. Vid sidan om dessa primära enheter finns enligt kommittén i olika delar av landet med alldeles förutsättspeciella

ningar för rekreation ett utrymme för och ett behov av

sekundära rekreationsområden. Det kan vara

skärgårdsom-

råden

lämpliga för segling, insjösystem lämpliga för kanot-

sport eller andra områden med för

underlag åtgärder

t. ex. orter punktvis, eller öar som representerar en säregen yttre miljö. Kommittén har inte tagit

någon principiell ståndpunkt när det gäller omfattningen och dimensionering-

en av de sekundära områdena. Kommittén att en sådan

understryker koncentration av rekreationsanläggningama till primär- och sekundärområ-

dena inte utesluter en fortsatt av den s. k.

utveckling bygde-

turismen? med direkt till

anknytning jordbruksföretagen. Möjligheter att i begränsad skala erbjuda turister inkvarte-

ring och andra tjänster är för många brukare en inviktig komstförstärkning. Från sociala synpunkter är det angeläget

att även den formen av turism kan vidareutvecklas. Kommittén föreslår emellertid för sin del särskilda

inga åtgärder. Granskningen av förutsättningarna för en utvidgad bygde-

turism och valet av medel faller enligt kommitténs mening inom ramen för arbete.

glesbygdsutredningens

l Statligt Iokaliseringsstöd till rekreationsanläggningar, kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden, jordbruksdepartementet, stencil, Jo 1971: 7. 2 För en närmare diskussion om bygdeturism hänvisar kommittén till rapport av Distriktens Utbyggningsfond och Norges Landbruksekonomiske Institutt, Föredrag med resymé av diskusjonsinlegg og gruppearbeid på seminar om bygdeturisme, Oslo 19-21 nov. 1968. stencil Oslo 1969.

232 D

Allmänna och

synpunkter

om

överväganden rekreationsverksamheter

Inledning Landskapets utveckling

Utvecklingsproblem inom fritidsbebyggelsesektorn

Olika former av fritidsboende

Några utgångspunkter för planövervägandena

17.1 inledning

för av samhällets insatser för

Avgörande inriktningen

fritidsverksamheterna är de enskilda medborgarnas egna

önskemål. Strävan bör vara att ge dem goda möjligheter

kostnader använda sin friatt efter eget val och till rimliga

tid. Allmänt sett är det viktigt i samhällsplaneringen att

vara beredd varierande krav vad gäller fritidsutveckpå

Olika kan komma att föra fram vitt skilda lingen. grupper och en större variation mellan olika individer i önskemål, mellan arbete och fritid och i valet mellan avvägningen olika fritidsverksamheter förefaller trolig. Samhällsinsat-

serna bör utformas så att de ger goda rekreationsmöjligheter

för de stora samtidigt som i olika medborgargrupperna, avseenden svaga befolkningsgruppers rekreationsmöjligheter ökas. De former av fritidsverksamheter som behandlas i denna är till utemiljön. De bör dock ses

promemoria begränsade

i ett större som en del av samhällets rekreasammanhang,

tions- och kulturpolitik i vid mening.

för olika former av Sverige har rika naturförutsättningar

utomhusrekreation. Det är tillgångar som vi vant oss att ut-

och Vi kan emellertid inte ta det som

nyttja uppskatta. att alltid och överallt ha nära tillgång till goda resjälvklart

Det är en sak vi måste värna om. I ett urkreationsmiljöer.

baniserat industriland måste det vara samhällets uppgift att

möjligheter till ett rikt friluftsliv. ge den enskilde former av friluftsliv bedrivs i eller i nära anslut-

Många

Det är att närmiljön bör ut-

ning till tätorterna. självklart formas så att kan erbjudas goda rekreationsmöjligheter utgångspunkt för över-

utan onödiga resor. Det har varit en

i denna att närmiljö och rekreavägandena promemoria

D 233

tionsfrågor i och vid de växande tätorterna kommer att

ägnas ökad uppmärksamhet. Ökad omsorg om minskar inte kravet tätortsmiljön på samhällsinsatser i områden större avstånd på från tätbygderna. Radikala i den förändringar befintliga tätortsmiljön är både tids- och kostnadskrävande och kan därför genomföras bara på lång sikt. Oberoende av kvaliteter tätortsmiljöns önskar många människor lämna bostadsorten då och då, både för att utöva vissa friluftsverksamheter som kräver

speciella yttre förutsättningar och för att tillgodose ett allmänt behov av miljöbyte. Utökad fritid under veckoslut och semester i kombination med ökade förflyttningsmöjligheter för flertalet människor bidrar också till att samhällets ansvar för fritidsmiljön i ökad måste utsträckning gälla även områden på större avstånd från tätbygder.

Några huvudproblem

1:] Den mark som för friluftsliv nyttjas i dag disponeras till största delen med stöd av allemansrätten. Så torde bli fallet även i framtiden. Utan att marken undandras ett nyttjande enligt allemansrätten kan dock i driftsformerförändringar na inom t. ex. jordbruk och medföra att markens skogsbruk värde för friluftslivet minskas väsentligt. Hagmarkernas snabba försvinnande är en sådan Vissa förändring. åtgärder inom skogsbruket kan också räknas hit. Föroreningar i våra sjöar innebär också att friluftslivets ändras. förutsättningar Dylika förändringar sker vanligen långsamt och uppmärksammas ofta först när de De sker successivt gått långt. och innebär ingen ändring i markens status. rättsliga *EJ Andra innebär att mark förändringar som får nyttjas enligt allemansrätten blir mindre åtkomlig. Nya fritidsbebyggelseområden kan medföra att vägar som leder till kuster och stränder skärs av eller med förbud mot beläggs obehörig trafik. Nya stora trafikleder kan, särskilt kring tätorterna, bilda barriärer runt attraktiva fritidsområden. EI Den fortgående koncentrationen av och befolkningen Svenska skogsarbetarelörbundet därmed ökade behov av områden som tillåter ett intensivt har l skrivelse till civlldepartementet bruk anfört bl. a.: för friluftsliv medför att vi inte kan förlita oss enbart »Löntagarnas arbetsplats- och boenpå allemansrätten. För utövande av vissa former av frilufts- demillöer idag är sådana att kravet på liv fordras förbättrade rekreationsmöjltgheter en sådan dispositionsrätt till som tillmarken, kommer att växa sig så starkt att en låter vissa förändringar av för att utvidgning av allemansrätten synes miljön främja friluftslivet, t. ex. av oundvikllg. Det är också sannolikt byggande anläggningar, vägar och parkeringsplatatt en utvidgning av denna rätt ser, eller åtgärder för att åstadkomma för friluftslivet vär- ändock inte kommer att räcka till, den bör därför kompletteras med en defulla vegetationsbestånd eller för att minska slitaget på hårdare satsning på speciella fritidsmarkenà områden, exempelvis av typ E] Vissa MalIngsbo-Kloten-projektet på domänförändringar av innebär att för markanvändningen verkets marker.»

234 [j

friluftslivet värdefull mark undandras ett allemansrättsligt

Så sker bl. a. när marken tas i anspråk för tätortsnyttjande. expansion, fritidsbebyggelse, industrilokalisering och flyg-

Vill man friluftslivets behov av mark

fältsbyggande. trygga och måste därför långsiktiga åtgärder vidtas. miljökvalitet

D En förutsättning för att den ökade fritiden skall viktig kunna för och stimulans i kontakt med

utnyttjas avkoppling

naturen är att i tillräcklig ut-

övernattningsmöjligheter kan ställas till förfogande inom områden som

sträckning Stor härvidlag har de en-

lämpar sig för friluftsliv. betydelse skilt ägda fritidshusen. Behovet av andra övernattningsfor-

mer ökar dock. För ett bredare av landets re-

utnyttjande

surser för friluftsliv torde ett större utbud av övernattnings-

möjligheter för korttidsbruk vara av största betydelse.

El att nå områden med särskilda rekreativa Möjligheten kvaliteter förutsätter att be-

transportförsörjningsfrågorna

aktas.

För att garantera medborgarna ett rikt utbud av möjlig-

heter till friluftsliv torde, i större eller mindre omfattning,

krävas insatser av stat och kommun på samtliga dessa pro-

blemområden. Vissa av dessa behandlas utförligare i

frågor

av detta och i avdelning IV.

fortsättningen kapitel För att avgränsa och de uppgifter som ankomgenomföra mer stat och kommun behövs en aktiv planering. Att bepå

reda ökade till friluftsliv inom tätortema och i

möjligheter

tätorternas närområden är i första hand en kommunal upp- Kommande av arbetsdagen och/eller utgift. förkortningar ökad fritid under veckoslut och helgledigheter samt växande och mer aktiva tillhör de faktorer som

pensionärsgrupper medför ökade i detta hänseende. Det ankommer på anspråk

statens och statens naturvårdsverk att utfärda råd

planverk

och för hur dessa skall beaktas i den

anvisningar frågor kommunala fysiska planeringenà Statens uppgifter i övrigt

består i att medelstilldelning och gene-

genom lagstiftning,

rellt verkande skapa förutsättningar och ramar för

åtgärder

de kommunala insatserna, och i att bedöma och informera om vilka områden som bör ses i ett större sammanhang och

att säkerställa sådana områden genom särskilda åtgärder

där så kan anses I det senare hänseendet bör den befogat. till överblick över de

fysiska riksplaneringen ge möjlighet

som med friluftslivets och fritidsproblem sammanhänger har en funktion

bebyggelsens utveckling. Länsstyrelserna som utredande och samordnande organ vad avser plane-

nivåer och som verkställande myndighet ringen på lägre när det och miljöskydd. « Vissa anvisningar för den kom- gäller miljövård

munala planeringen lämnas i Planering för friluftsliv, Statens naturvårdsverk publikationer 1971: 7.

l

D 235

17.2 Landskapets

utveckling

Friluftsliv utanför tätorterna utövas främst inom områden som inte särskilt avsatts eller ställts i för ändamålet. ordning Förändringar av karaktär eller status kan därför landskapets inverka väsentligt friluftslivets på förutsättningar. Sådana förändringar kan bl. a. vara en följd av utvecklingen inom de areella och av näringarna fritidsbebyggelsen. I detta och avsnitt följande tas vissa av dessa problem upp till översikt-

lig behandling.

Utvecklingen inom jordbruket

Jordbruket spelar en stor roll för att forma som landskapet det upplevs vid friluftsliv och på resa. Utanför fjällvärlden är det i allmänhet utblickar över åkrar och sjöytor som gör landskapet omväxlande och stimulerande. Den fortgående rationaliseringen av jordbruket medför en minskning och en geografisk koncentration av den brukade arealen. Minsk-

ningen är särskilt stark i de som sist koloniserades bygder och där inslaget av åker i redan förut landskapsbilden är litet. Den sammanlagda minskningen av åkerarealen sedan år Figur 17: 1. Arealen åker och äng, 1951 har varit ca 600 000 ha och åkermarken i huvudsakligen efter 1960 års iorduppgår dag bruksutredning, SOU 1966: 30. till ca 3,0 milj. ha. Totalt utgör åker- och betesmarken i dag Milj. ha 3,4 milj. ha vilket är 8 0/0 av hela landarealen. drygt Åker- J marken beräknas år 1980 utgöra 2,6

milj. ha, dvs. ungefär 3 \åker

den areal man hade för 100 år sedan. Under perioden från år 1980 till sekelskiftet torde en fortsatt av nedläggning 2 åker komma att äga rum. Efter hand som

\\äng

nedläggningen och betesmark av de nuvarande sämsta åkerarealerna avslutas kan en 7 . av \\ minskning nedläggningstakten väntas. Lantbruksstyrel- O sen har utifrån av en oförändrad 1800 1850 1900 1950 2000 förutsättningen jordbruksår politik försökt ge en beskrivning av det framtida odlingslandskapet. Man har använt två metoder, dels en redovisning av den sannolika av åkerarearegionala fördelningen len vid 1980-talets början, dels en karakteriserande regionindelning av se fig. 9: 1. Sveriges landsbygd, Den troliga regionala av åkerarealen fördelningen redovisas på separatkarta E. I jämförelse med nuläget visar kartan en minskad åkerareal över hela landet. Takten i

nedläggningen varierar clock från område till område. Den synes bli högst i Norrland och i nordvästra Svealand. Även

på sydsvenska höglandet torde takten bli förhållandevis

hög. Ängar och hagmarker, som uppskattats till mellan en och

236 D

två miljoner ha vid 1900-talets början, uppgår i dag till mindre av dessa förutses ha än 0,5 milj. ha. Huvuddelen tagits ur produktion vid början av 1980-talet. Under lång tid har ängar och hagmarker haft stor betydelse för friluftslivet. Den snabba minskningen av äng och som f. n. pågår utgör därför en av de mest radihagmark kala förändringarna i friluftslivets förutsättningar. En av statens naturvårdsverk tillsatt arbetsgrupp har gei odlingsbygdl belyst i nom utredningen Landskapsvård vilken som inte väntas bestå är omfattning jordbruksmark av särskilt värde för friluftslivet, har en sevärd landskapsbild och/eller är av särskilt kulturellt eller vetenskapligt bedöms inintresse, se separatkarta C. Enligt utredningen emot 200 000 ha av den på sikt utgående jordbruksmarken vara av sådan från naturvårdssynpunkt att den betydelse bör bli föremål för Av denna landskapsvårdande åtgärder. areal bedöms drygt hälften utgöras av områden belägna inom tätortemas närlandskap. Om inte de från landskapsvärdefullaste landskapstyperna inom det vivårdssynpunkt kande odlingslandet, nämligen naturlig äng och naturlig betesmark, skall gå förlorade fordras enligt utredningen omedelbara åtgärder. Inom de större tätortemas närområden uppstår speciella som hänger samman med osäkerhet om framtida problem, och förväntningar om att kunna exploatemarkanvändning ra marken. Mark med förväntningsvärden växer speciella ofta dessa områden är det särskilt angeläget igen. Inom att utveckling sker med beaktande jordbrukslandskapets behov av mark för och för reav tätortemas bebyggelse kreation? Vid bör därför de tätortsöversiktlig planering nära framtida utnyttjande klarläggas. jordbruksområdenas Härvid bör beaktas dels tätortens behov av rekreationsområden, dels jordbrukets anspråk på klarhet i förutsättningarna för på lång sikt. jordbruksanvändning Det landskap som kan iakttas längs kommunikationsnätens huvudleder torde beses och besökas i särskilt stor utlängs huvudvägar och sträckning. Landskapsvårdsåtgärder viktigare är därför av betydelse. järnvägar

Utvecklingen inom skogsbruket

Eftersom en del av friluftslivet bedrivs i skogsbetydande i kan förändringar i skogsbruket medföra betydande terräng l Statens naturvårdsverk publlka- inverkan friluftslivets på förutsättningar. tioner 1970: 9. Den väntas öka, trots avproduktiva skogsmarksarealen › 2 Dessa problem kommer alt bef handlas utförligare i stencilserien gång för vägar, kraftledningar, bebyggelse osv., på grund av . Förarbeten för fysisk riksplanering, dels fortsatt överföring av nedlagd jordbruksmark till skogs- .- underlagsmaterial.

D 237

mark och dels åtgärder vilka överförs till

genom mynnarker

produktiv skogsmark. Skogsplantering av åker och andra öppna ytor innebär förändringar i landskapsbilden som kan vara till betydande nackdel för friluftslivet.

Skogsstyrelsen har försökt ge en av det frambeskrivning

tida skogsbrukets driftsformer och de negativa konsekvenser

för friluftslivet som dessa kan medföraJ Av är

betydelse

främst ökad mot

kalavverkning, utveckling ensåldriga skogsbestånd, maskinell markberedning, kemisk lövbekämpning och byte av lövskog mot barrskog. De nya skogsbruksformerna påverkar under vissa framkomligheten skeden av ett skogsbestånds omloppstid. I fig. 17: 2 görs ett försök att

illustrera variationen i inom ett blandat

framkomlighet barr- och lövskogsbestånd mark i norra på medelgod Göta-

land eller södra Svealand. Vid kommer en

varje tidpunkt

betydande del av de totala skogsarealerna att ha en god

framkomlighet och även med beaktande av de krav ett rationellt skogsbruk ställer, bör skogsmarken från denna

syn-

punkt även i fortsättningen kunna

utnyttjas för det rörliga

friluftslivets behov.

Å avártramkomlighet Figur 17:2. Exempel pá framkomlighet l skogsbestånd av olika ålder,

hlnder

enligt skogsstyrelsen.

ökande

u a C C E E ä i 0 o ° u, u, Z .s .s i g: å s s

g

3 å å å 7.

beståndets medelhöjd f r

1.: f f F,

z f |

,/° I 12 z l Å / I f 6 - l /I l

,I I

z I O 1 l J 1 l 1 ba* 0 15 35 50 ao år

Utifrån de synpunkter som anläggs i denna promemoria

bör stor tas till friluftslivets Samutnyttjande av mark för skogs-

hänsyn generellt krav. En all-

bruk och andra verksamheter, PM män

målsättning bör vara att skogsmark som genom sin be- upprättad inom skogsstyrelsen efter

i förhållande samråd med företrädare för domän-

lägenhet till tätorter eller som på grund av sär-

verket, häradsallmänningarnas förskilt gynnsamma har stor

förutsättningar betydelse för fri- bund, lantbruksstyrelsen, skogshög-

luftslivet vårdas så att dess värde i dessa avseenden skolan, skogsindustriernas samarbetsinte utskott och Sveriges skogsägareminskar och att att öka

möjligheterna tillgängligheten till föreningars riksförbund, civildeparte-

dessa områden hålls öppna. menlet, förarbeten för fysisk riksplanering, underlagsmaterial nr 10.

238 E]

En översiktlig regional planering med inriktning på skogsbrukets och friluftslivets markanvändning bör komma till stånd inom sådana områden där så kan anses påkallat med Inom skogsavsnitt som hänsyn till skogsbrukets utveckling. är särskilt värdefulla från social eller vetenskaplig naturär det angeläget att länsstyrelser och kommuvårdssynpunkt ner kontinuerligt kan hållas underrättade om vad som från att vidta skogsbrukets sida planeras, så att de bereds tillfälle Ett sätt att säkerställa sådan informaerforderliga åtgärder. tion kan vara att meddela förordnanden till skydd för land- Genom samverkan mellan olika ägare i skötskapsbilden. torde de ekonomiska förlusterna vid hänseln av skogar till friluftslivets intressen kunna minskas eller synstagande helt elimineras.

17.3 inom fritids-

Utvecklingsproblem

bebyggelsesektorn

för friluftsliv. Fritidshuset har stor betydelse som baspunkt utveckling har emellertid även i stor ut- Fritidsbebyggelsens lett till konflikter, bl. a. med friluftsliv utan ansträckning till fritidshus, och medfört behov av att av naturknytning vårdsskäl reservera områden. En av kan också oplanerad utveckling fritidsbebyggelsen minska till en framtida användning av marmöjligheterna ken för sådan ytterligare bebyggelse. Problemen inte i första hand på grund av uppkommer omfattningen av den mark som tas i anspråk för fritidsbeutan främst på grund av bebyggelsens lokalisering. byggelse Att kommit till stånd beror i stor olämpliga lokaliseringar utsträckning på de svaga möjligheter byggnadslagstiftningav en hittills erbjudit när det gäller att styra lokaliseringen har ofta blivit en från allmän synglesbebyggelse. Följden av bebyggelsen. I många fall punkt olämplig lokalisering har också sådan som enligt byggnadslagen i bebyggelse får komma till stånd först efter detaljplanläggning princip - - fått motsvarande olämpliga lokalisering. tätbebyggelse Ett skäl härtill är ofta att den i form av glesbepåbörjats byggelse. De förut existerande möjligheterna till en relativt fri gleshar också indirekt varit till betydande förfång bebyggelse för friluftsliv och naturvård. Ersättningar för s. k. mistad i samband med säkrande av områden av glesbebyggelserätt värde för friluftslivet och i samband med hävdande av utfärdade förordnanden har bl. a. på grund av efterfrågan på kunnat befaras bli så höga att åtfritidsbebyggelsetomter gärder inte kunnat vidtas i önskvärd utsträckning.

D 239

Konflikter med friluftsliv

Attraktiva rekreationsområden, t. ex. områlättillgängliga den nära hav eller sjö, efterfrågas både för rörligt friluftsliv och I den mån inte fritidsbebyggelse. markanvändningen är styrd genom planläggning är tendensen ofta att de mest attraktiva områdena spontant tas i av en successivt anspråk tillväxande fritidsbebyggelse. Sådan utvecklas ofta i form av glesbebyggelse. Den enskilda fritidsbebyggelsen har tagit avsevärda arealer i anspråk. Planverkets kustinventering, se kap. 14 och 22, visar att detta i betydande kommit att omfattning påverka det icke fritidshusbaserade friluftslivets kusttillgång på mark. En fortsatt sådan skulle komma att inneutveckling bära att för friluftslivet attraktiva kuster och stränder undandras ett mer allmänt i en som utnyttjande omfattning inte bör accepteras. Förutom att direkt kan ta värdefull fritidsbebyggelsen strand i anspråk som tomtmark, kan olämpligt grupperad fritidsbebyggelse minska möjligheterna att nå strandpartier som i och för sig kan vara upplåtna för allmänheten. Tilltill stranden gängligheten spärras även genom att enskilda vägar som leder ned till denna ofta är stängda för allmän trafik. I samband med att områden för fritidsexploateras bebyggelse bildas vanligen vägföreningar för vägnätets underhåll som, om de inte får av allmänna kan bidrag medel, förbjuda obehörig trafik. Problemet är särskilt stort vid skärgårdskust där det allmänna vägnätet på få punkter, bortsett från hamnar och tätorter, når fram till stransjälva den. Dessa förhållanden har hittills varit särskilt märkbara i för friluftsliv attraktiva områden nära tätortema. Det kan delvis anses vara en av eller inte tillräckföljd bristfällig ligt framsynt planering, bl. a. beroende på den hittills uppsplittrade kommunstrukturen. En förbättring i detta avseende kan väntas de kommunernas genom vidgade planarbete och genom ökad förståelse för nödvändigheten av att avsätta närfriluftsområden för kommunens invånare. Det förtjänar framhållas att en bättre inte beplanläggning höver innebära minskade för enskilt fritidsmöjligheter boende. Den skapar dock bättre för ett från förutsättningar allmän synpunkt rationellt av reutnyttjande tillgängliga kreationsresurser. önskemålet att bebygga ett område med fritidshus och önskan att bevara det för friluftsändamål står ofvisserligen ta i konflikt med varandra men utgår i grunden från samma intresse, nämligen att utnyttja områdets kvaliteter för rekre-

240 D

ationsändamål. Det bör därmed ofta finnas goda förutsättningar att genom en utveckling sammanjämka de planerad motstridande önskemålen. Detta förutsätter emellertid en aktiv utvecklingsplanering, där möjligheterna att samordna friluftslivs- och studeras utifrån fritidsbebyggelseanspråk varj e områdes särskilda egenskaper. Fritidsbebyggelse har hittills i mycket stor utsträckning lokaliserats i direkt anslutning till vatten. Den hittillsvarande utvecklingen och en bedömning av tillgängliga markresurser talar för att dessa inte i i anslutning till kuster och stränder alla delar av landet kommer att kunna möta efterfrågan på mark för utan allvarliga inskränkningar för fritidsbebyggelse friluftslivet. Det är därför angeläget att tillvarata möjligheterna till alternativ av fritidsbebyggelse. Kan förläggning attraktiva former av fritidsboende skapas med mindre grad av bör ytterligare betydande utveckling av vattenanknytning kunna ske utan men för friluftslivs- och fritidsbebyggelsen naturvårdsintressen.

Konflikter med landskapsvård

Ett område väl lämpat för rekreationsliv bör, som framgått av kap. 14, ha många olika kvaliteter. Bland dessa är en vacker, och stimulerande landskapsbild särupplevelserik skilt värdefull. En sådan kvalitet innefattar vegetationens särart, bebyggelse, historiska och kulturella ursprunglig minnesmärken osv., dvs. faktorer som också är av betydelse för kulturminnesvård och kulturell naturvård. Områden med värdefull attraherar ofta fritidslandskapsbild Den som ämnar köpa en fritidstomt söker sig bebyggelse. till de av landskapet som på grund av gärna just partier sin naturskönhet är av särskilt värde för landskapsbilden och som därför är särskilt känsliga för exploatering. Inom områden av denna typ kan ett litet antal olämpligt grupperade, utformade eller färgsatta fritidshus få en betydande negativ inverkan på landskapsbilden.

Konflikter inom fritidsbebyggelsesektorn

En lokaliserad fritidsbebyggelse kan på längolämpligt gles re sikt förhindra ett lämpligt markutnyttjande för fortsatt Ett spontant framväxande och successivt fritidsbebyggelse. förtätad fritidsbebyggelse söker sig ofta till sådana områden som skulle ha hållits fria om exploateringen föregåtts av Bebyggelsens lokalisering beror också ofta på planering. ett sätt av markägostrukturen. Tillfälliga omstänolyckligt som vilken markägare som önskar avstycka tomdigheter,

E] 241

ter, har t. ex. fått styra glesbebyggelsens lokalisering. Inom områden som i och för sig är lämpade för en mer omfattande fritidsbebyggelse kan gles fritidsbebyggelse etablerad i exploateringsförloppets början medföra att området får lägre kapacitet för fritidsbebyggelse eller att den senare tillkommande fritidsbebyggelsen blir otrivsammare och av sämre kvalitet.

Konflikter med tätortsutveckling m. m.

Etablering av konventionell fritidsbebyggelse i tätorters omedelbara närhet och i tänkbara industriområden ger upphov till påtagliga konflikter vid den tidpunkt då ändring i markanvändningen påkallas. Ägosplittring, investerat kapital och de fritidsboendes känslomässiga bindning till den egna tomten är faktorer som försvårar förändringar i markanvändningen. Ett annat problem i de tätortsnära områdena utgör tendensen att fritidsbebyggelsen efter hand kommer till användning som permanentbostäder.

Planering Det har redan framhållits att de berörda problemen i allmänhet påkallar en aktiv planering. I avdelning V förordas lagstiftning som ger det allmänna generell befogenhet att bestämma var och när också glesbebyggelse får komma till stånd. Fritidsbebyggelsens problem skall i första hand lösas genom kommunal planering. Inom ramen för fysisk riksplanering kan emellertid i vissa fall aktualiseras förbud mot ytterligare fritidsbebyggelse eller anvisningar om restriktivitet i fråga om sådan bebyggelse. Detta gäller främst vissa områden av riksintresse för rörligt friluftsliv och tänkbara områden för vissa industrilokaliseringar. I övrigt kan inom ramen för en fysisk riksplanering bli fråga om att för vissa områden ge allmänna anvisningar för planeringen för fritidsbebyggelse, syftande till att samordna olika intressen och främja en önskvärd markhushållning. Det är angeläget att därvid särskilt beakta att ett långsiktigt behov av mark för fritidsbebyggelse avsätts först om ytterligare mark kan ställas till förfogande.

17.4 Olika former av fritidsboende

För stora delar av befolkningen utgör tillgång till någon form av fritidsbostad en förutsättning för att utöva friluftsliv. Särskilt för storstädernas invånare är fritidsbostaden

242 l]

som för utövandet av friluftsliv väsentlig. Den fy-

baspunkt siska bör därför bl. a. söka tillse att tillgänglig planeringen

mark och andra resurser så, att alla som

fysiska utnyttjas behöver och önskar får till sådant miljöbyte och möjlighet sådan rekreation som fritidsboendet kan förmedla. I fysisk

finns anledning att särskilt uppmärksamriksplanering

ma sådana former av fritidsboende som antingen är sär-

skilt markkrävande eller för vilka det är särskilt angeläget - behov -- att med hänsyn till stora befolkningsgruppers

reservera mark med speciella kvaliteter.

Privatägda fritidsbostäder

Som av kap. 15 finns ca 500 000 fritidshus i Sve-

framgått Antalet ökar med ca 23 000 varje år. Många av dessa

rige.

fritidshus utlåning osv. av flera utnyttjas genom uthyrning,

under ett år. En del av landets befolk-

familjer betydande dessa fritidshus en möjlighet till mil-

ning får således genom och rekreation. De som fri-

jöbyte rekreationsmöjligheter tidsboendet innefattar en mångfald aspekter. Av

bjuder dessa torde den enskilt ägda fritidsbostaden vara ensam om

att kunna arbete på erbjuda verksamhetsmöjlighet genom hus och tomt och möjlighet att forma sin egen miljö.

Den enskilda måste således tillmätas

fritidsbebyggelsen stor från rekreationssynpunkt. Möjlighet till fortbetydelse

av enskild i ordnade former

satt utveckling fritidsbebyggelse

bör finnas även i framtiden. Den enskilda fritids-

självfallet

har emellertid under senare tid visat en tendens

bebyggelsen till att bli alltmer kostsam. För att ge fler möjlighet att

skaffa fritidshus bör skapas för enk-

eget förutsättningar lare och billigare former för enskild fritidsbebyggelseå

Genom en för t. ex. i form av

planering glesare bebyggelse, mindre torde i stora delar av landet finnas goda

grupper, möjligheter härtill.

Fritidshus för uthyrning ; LO:s utredningsavdeining erinrar i › en skrivelse till civlldepartementet om Även om man kan motse en fortsatt ekonomisk utveckling : att LO redan år 1965 i remissvar över och och även om kostnaderna för fritidshus kan

-. iritldsutredningens betänkande pekat utjämning

på att variabler som inkomst och inte eller inte i minskas torde stora grupper ha möjlighet vilja ålder i stor utsträckning styr till-

skaffa fritidshus. Låg inkomst kan utgöra hinder

gången på fritidshus och iritidskon- sig eget _ sumtlon. Detta förhållande påkallar men det kan också finnas andra skäl. Den fortsatta härför, 4 uppmärksamhet och åtgärder så att fritidshus kommer att medföra att avstån-

även andra grupper får tillgång tili efterfrågan på

attraktiva områden för triiuitsliv. blir stort - för storstäder-

det till nya fritidshus speciellt

_ Enligt LO:s mening måste man i den Stora har inte och kommer inte att framtida samhällsplaneringen ytter- nas invånare. grupper ligare beakta detta krav, mot bak- hålla med vilket ofta torde vara en för-

kunna sig egen bil,

, grund av den accelererande tätortsför att kunna ett fritidshus.

_ koncentrationen. utsättning utnyttja privatägt

[j 243

Möjligheten att disponera ett fritidshus under en välbeläget kortare tid kan därför för många utgöra ett alternativ till ett privatägt fritidshus. Genom att i Ökad utsträckning bygga fritidshus för uthyrning kan större grupper ges möjlighet att utnyttja de rekreationsvärden som fritidsbebyggelsen En bjuder. betydande utveckling av sådana former av kan fritidsbebyggelse väntas och möjligheten att säkerställa en sådan utveckling måste beaktas redan nu genom markreservationer. Av de områden som kan upplåtas för bör därför fritidsbebyggelse de som är mest eller som annat välbelägna på sätt är mest attraktiva reserveras för olika former av korttidsupplåten fritidsbebyggelse. På detta sätt kan ett större antal människor utnyttja dessa områden än vad som annars skulle vara fallet. En av olika former av sådan utveckling fritidsbebyggelse som kan utnyttjas mera intensivt kan också innebära att efterfrågan på enskilt ägda fritidshus kan komma att minska. Detta innebär fördelar både genom att mindre arealer tas i anspråk och genom att de resurser som eljest skulle använts för sådan bebyggelse kan utnyttjas på annat sätt.

Camping

Fritidsboende i form av av traditionell art tältcamping fordrar liten både i form av kapitalinsats utrustning och i samhälleliga investeringar. Fritidsboende i husvagnar förutsätter större kapitalinsatser av den enskilde men kan ändå vara billigare än eget fritidshus. Antalet ökar husvagnar starkt. Denna form av fritidsboende kombinerar en viss grad av bekvämlighet med en betydande frihet vid val av plats för fritidsboendet. Flera fördelar kan anföras beträffande dessa bostadsformer. De kräver små markarealer för att hysa ett stort antal människor. De oåterkalleliga ingreppen i naturen blir begränsade. Anordningarna är lätta att utöka, inskränka eller ta bort om så skulle visa sig önskvärt eller nödvändigt. Beträffande husvagnarna måste dock de uppmärksammas problem som sammanhänger med och vintertrafikfrågor uppställning. De senaste årens utveckling har visat att campingen tenderar att bli alltmer stationär. Särskilt beträffande husvagnscampingen förekommer i allt större utsträckning långtidsuppställning under hela sommarperioden. Husvagnscampingen har härigenom i vissa områden till sin karaktär kommit att alltmer närma den fasta sig fritidsbebyggelsen. Genom denna har i fall utveckling många tillgängligheten

244 E]

till attraktiva områden för det i verklig mening rörliga bo-

endet minskat. Problemet kräver särskild uppmärksamhet. Frågan om upplåtelse av platser för långtidsuppställning

av husvagnar bör utredas och behövliga råd och anvis-

utfärdas efter samråd mellan planverket och naturningar

vårdsverket. De rörliga boendeformerna har sådana fördelar och visar

en sådan utveckling att det är angeläget att i planeringen

särskilt uppmärksamma markbehoven för dem. I den kom-

munala översiktliga bör tillräckliga markarea-

planeringen

ler i attraktiva lägen reserveras för dessa ändamål.

Hotell, vandrarhem och turiststationer Dessa former av fritidsbostäder ställer i allmänhet inte sådana krav resurser att det finns anledning att

på fysiska

behandla dem i en Inom vissa

speciellt fysisk riksplanering. områden kan dock anläggningar av denna karaktär utgöra

kärnan i större områden med andra former av fritidsbostäder. I den kommunala bör möjligheterna till

planeringen

en sådan utveckling klarläggas.

17.5 Några utgångspunkter för planöver-

vägandena

kan rörande fri-

I en fysisk riksplanering frågor friluftsliv,

och naturvård behandlas bara översiktligt.

tidsbebyggelse

Anvisningar kan lämnas för större områden eller för vissa i det följande ligger till

områdestyper. Utgångspunkterna grund för överväganden som redovisas i kap. 22. E] Ett områdes värde som rekreationsmiljö bör inte ses en-

bart utifrån de rent tekniska förutsättningarna för att utöva en eller annan friluftsverksamhet. Särskild vikt bör fästas vid att vissa kuststräckor och inlandsområden utgör en över stora sträckor obruten miljö av värde för rekreation i olika former. Den besökande kan där färdas omkring under en

längre ledighet och uppleva ett stort, sammanhängande stycke natur. Förekomsten av sådana obrutna områden, t. ex. i delar av kuster, fjällvärld och skogsbygder, kan sägas vara ett av de naturvärden som upplevs som specifika för

vårt land. Den är därmed en del av vår välfärd. För friluftslivet värdefulla obrutna områden bör alltså planeras så att de behålls intakta och deras värde som rekreationsmiljö består. Inom dem bör inte tillåtas verksamheter som står i konflikt med friluftsliv och naturvård.

D Ännu finns i landet områden, där människans påverkan

på miljön är obetydlig eller i varje fall helt underordnad

E] 245

de naturkrafter som format landskapet. Som exempel kan nämnas delar av och vissa fjällkedjan ytterskärgårdar. Nordligaste Europa intar i detta hänseende en särställning jämfört med sydligare länder. Att sådana jämförelsevis orörda områden bevaras är väsentligt inte bara från vetenskaplig synpunkt utan också därför att det får anses vara ett värde i för nuvarande och kommande sig generationer att sådana vildmarker finns kvar. Man bör därför sträva efter att kvarvarande större områden som i ringa är av utsträckning påverkade mänsklig exploatering inte utnyttjas för verksamheter som leder till varaktiga miljöförändringar. Man bör vidare söka undvika påverkan av mark, vatten och luft inom sådana områden genom utsläpp av föroreningar. D Ett område kan i avseende något vara unikt, sett i internationellt, nationellt eller regionalt perspektiv, med avseende på miljöns estetiska eller hygieniska kvalitet ex. land- (t. skapsbild eller eller med avseende Vattenkvalitet) på speciella förutsättningar för viss friluftsverksamhet. någon Man bör i tillse att planeringen särklassiga miljökvaliteter, särskilda förutsättningar för friluftsverksamhet någon eller förutsättningar att ett sammansatt skapa mångsidigt rekreationsutbud på ett ställe tas till vara. D Även ett områdes läge i förhållande till större befolkningskoncentrationer måste beaktas. Ett område för friluftsliv kan ha särskilt stort värde därför att dess egenskaper gör det värdefullt som semesterområde för hela befolkningen oberoende av bostadsort men också därför att det ligger inom räckhåll under kortare ledigheter för de boende i regioner med stor Det finns därför att befolkning. anledning vara särskilt aktsam om för friluftsliv i förutsättningarna områden med stort inom befolkningsunderlag dagsutflyktseller veckoslutsavstånd, även om områdets miljöegenskaper inte kan hävda sig vid en riksomfattande jämförelse. Planeringen bör alltså även syfta till att skydda områden, som är för att lokala väsentliga tillgodose och regionala behov av friluftsområden, mot skadlig miljöpåverkan. D Vissa verksamheter ställer anspråk på samma mark som friluftslivet dock utan att detta innebär anspråkskonflikter. Sålunda har vissa former av friluftsliv, kulturminnesvård och naturvård samverkande vetenskaplig intressen av att miljön bevaras i stort sett intakt. De kan därför ömsesidigt stödja varandras anspråk. Natur- och kulturmiljöer av skil- l Kommittén för planering av turistanläggningar och triluttsområden har da slag kan samtidigt vara en källa till såväl estetiska och utvecklat denna tanke l ett förslag intellektuella upplevelser som till motion och allmänt fri- om Inrättande av särskilda »naturluftsliv. En sådan kan i vissa fall innebära vårdscentraler» för naturvetenskaplig samordning en upplysning i områden av riksintresse höjning av miljöns kvalitet för friluftslivetl för trlluttsllv.

246 E]

I bör att väsentliga veplaneringen möjligheterna skydda och rekreativa värden inom samma område betenskapliga aktas. Detta förutsätter att en mer detaljerad planering till varvid friluftslivet kan få komma att kommer stånd, inom delar av sådana omvidkännas vissa inskränkningar

råden. De större områden som i enlighet med anförda principer särskilt värdefulla för rekreation och naturvård bör ansetts mot sådana verksamheter som medför radikala milskyddas t. ex. större industriella Som jöförändringar, exploateringar. loframgår av kap. 18 och 19 söker vissa typer av industri utanför redan industrialiserade områden. kaliseringsplats härvid konflikter med re- Särskilt längs kusterna uppstår kreations- och naturvårdsintressen. Samhället bör styra inså att för friluftslivet attraktiva områdustrins lokalisering Vidare krävs vaksamhet den bevaras i tillräcklig omfattning. sin kan mot sådana mindre ingrepp som genom mångfald få avsevärda konsekvenser för miljö och tillgängnegativa i och lighet. Hit hör t. ex. förändringar skogsbruksforrnerna

fritidsbebyggelsens utveckling. om vilka som kan Detaljerade överväganden åtgärder inom skilda områden måste i stor aktualiseras skyddsvärda det regionala och lokala planet, geutsträckning göras på nom länens och kommunernas naturvårds- och fritidspladärför bara översiktliga anvisnering. I kap. 22 lämnas hela landets önskvärd inriktningar om en från synpunkt i skilda delar av landet. Det har ning av denna planering dock visat att dessa översiktliga sig ändamålsenligt grunda en om hur på reanvisningar på föreställning planeringen och lokal nivå kommer att utformas. Särskilt angegional för sådana områden som kan väntas bli utläget är detta konkurrens om markresursema, alltsatta för en betydande hand områden i till vatten, vid kuster så i första anslutning

och större insjöar. för ett skärgårdsavsnitt de hu- I fig. 17: 3 exemplifieras som förmodats komma att äga giltighet vid vudprinciper och lokala för naturvård, friden regionala planeringen luftsliv och fritidsbebyggelse. Det bör observeras att exempsom normer eller riktlinjer. Det anlet ej skall uppfattas statens och statens naturvårdsverk att kommer på planverk i samverkan utforma sådana.

E] 247

Figur 17: 3. Exempel på planering av ett skärgårdsområde. Observera att exemplet skall ses som en hypotes om planeringsprinciper som kan komma att äga giltighet och ej som någon form av norm eller riktlinje. 1 Större områden vid kusten och i övärlden skyddas mot exploatering eller annan icke önskvärd miljöförändring genom reservatbildning eller på annat sätt. 2 l viss utsträckning kan koncentrerade övernattningsanläggningar av typ camping eller mindre stugbyar förläggas inom sådana områden, liksom andra anordningar för friluftslivet. 3 Fritidsbebyggelsen vid kusten samlas i syfte att minska dess inverkan på strandens åtkomlighet för det allmänna friluftslivet. l särskilt attraktiva lägen prioriteras uthyrningsbebyggelse. 4 Avbrott i bebyggelsen eftersträvas både utefter kustlinjen och på djupet genom avsättande av större friluftsområden. 5 Kommunikationerna utformas så att de i möjlig mån kan betiäna både friluftslivet och fritidsbebyggelsen. 6 Baspunkter för båtsport och annat friluftsliv utvecklas på större öar, företrädesvis i inner- och mellanskärgården. l den mån fritidsbebyggelse tillåts här, prioriteras byggnader för uthyrning. 7 På småöar och holmar undviks bebyggelse. 8 Från naturvårdssynpunkt känsliga delar av övärlden skyddas lrån bebyggelse och intensivare former av friluftsliv genom bildande av naturreservat, djurskyddsområden osv.

248 D

Industri med speciella

eller

lokaliseringsönskemål betydande miljöstörningar

Inledning Behandlad industri Vissa för inventering av

utgångspunkter

industrins önskemål

1 8.1 Inledning

av industrityper. Vidare re-

I detta kapitel avgränsas urvalet

för de som riktats till

dovisas vissa utgångspunkter frågor

för olika

industrins företrädare. Lokaliseringsönskemålen

av

industrier sammanfattas i kap. 19. Vissa uppskattningar

tänkbara från olika industrier ges i kap. 20.

miljöstörningar överväganden och synpunkter

I kap. 21 och 23 redovisas

i anledning av industrins lokaliseringsönskemål.

18.2 Behandlad industri

Denna behandlar inte industrin i dess helhet

promemoria

bara att få sådautan den del, som har eller kan komma att utanför redan in-

na lokaliseringsbetingelser förläggning

dustrialiserade s. k. extern lokalisering, kan aktualiseorter, fram till år 2000 som

ras. De tänkbara nylokaliseringar i denna skulle ge upphov till en didiskuteras promemoria

totalt 30 000 personer. Hela

rekt sysselsättning på omkring i industri uppgår f. n. antalet sysselsatta (inkl. kraftverk)

till drygt 1 milj. av stora har

Extern lokalisering industrianläggningar under senare år blivit allt vanligare. Exempel är massafabrik vid Värö norr om Varberg samt oljeraf-

och kärnkraftverk intill Skälen till en extern

finaderi vid Brofjorden Lysekil. kan vara dels önskemål om att ta i anspråk nå-

lokalisering t. ex. eller sto-

gon speciell naturresurs, djuphamnsmöjlighet

dels att miljöstörningar, t. ex. utsläpp

ra mängder sötvatten, av föroreningar, gör förläggning i näreller risk för utsläpp

med stor bofast befolkning olämplig eller

heten av orter

omöjlig. 1960-talet eller aktualiserade externa

Under genomförda

och lokaliseringar av detta slag har visat sig svårbemästrade Det är från allmän angeläget att

kontroversiella. synpunkt

L] 249

åstadkomma en ändrad behandling av lokaliseringsärenden av denna typ. Skälen är bl. a. följande:

[j En långt utdragen och splittrad av ärendena behandling har lett till betydande osäkerhet för berörda Det parter. har i sin tur medfört att både företagen och samhället har åsamkats kostnader, som inte skulle ha vid uppstått snabbare och mera samlad behandling. [j Industriföretagens val av tänkbara lokaliseringsplatser har varit företagsekonomiskt grundade. Natur- och miljöskälen har först i ett sent skede kommit med i bedömningarna. Detta har varit till betydande nackdel för de samhällsorgan, institutioner m. fl., som haft att företräda sådana intressen. Genom att med nuföretagen varande ordning har initiativet när det val av gäller förläggningsort kommer i eftersamhällsbedömningen hand. [j En del av de kommuner som har kommit i för fråga extern lokalisering har varit relativt små och haft otillräckliga planerings- och utredningsresurser. Detta har i viss mån försvagat att hävda kommuförutsättningarna nala intressen gentemot företagen.

Följande huvudgrupper av lokaliseringsfaktorer har antagits kunna betinga extern och har varit lokalisering vägledande för urvalet av de som närmare industrianläggningar studerats:

1:] Naturresurser med speciella läges- eller kvalitetsegenskaper, som bara finns på ett begränsat antal platser eller i vissa delar av landet och är eller svåra orörliga att utan stora kostnader. flytta Det kan gälla t. ex. råvara, djuphamnsmöjlighet, stora mängder sötvatten och stora mängder kylvatten. D Miljöstörningar av obehaglig eller hälsofarlig natur, som kan göra förläggning till områden med stor bofast befolkning olämplig eller omöjlig. Det kan vara t. ex. utsläpp av skadliga eller illaluktande ämnen eller säkerhetsrisker som för kärnkraftverk. 1:] Lokaliseringssamband med industri för vilken extern lokalisering kan betingas av naturresurskrav eller miljöstörningar. Detta kan gälla t. ex. i papperstillverkning samband med massatillverkning.

Studierna har mot denna bakgrund i första hand inriktats på industrianläggningar inom sektorerna kraftverk, oljeraffinaderier, tung kemisk industri (främst petrokemisk industri), metallverk (stålverk, aluminiumsmältverk, ferrolegeringsverk) och skogsindustri (främst massafabriker).

250 D

18.3 Vissa utgångspunkter för inventering

av industrins önskemål

21 och 23 bör och ut- Som närmare utvecklas i kap. nyunder 1970-talet av här behandlad industri ske

byggnader

som kan komma att akmed hänsyn till de lokaliseringar tualiseras sikt. Det har därför bedömts som lämp-

på längre

att utöver industrins utveckling under det närmaste ligt även försöka översiktligt belysa utvecklingen undecenniet der tiden fram mot år 2000.

av industrins utveckling för en så lång pe-

Bedömningar bli behäftade med stor osäkerhet. Konsumtioriod måste nens liksom konkurrens- och marknadsförhållaninriktning

den kan förändras avsevärt. Nya produktions- och trans-

förbättrad reningsteknik och ny lagstiftning portmetoder,

kan helt eller delvis förändra olika industriers lokaliserings-

betingelser. Vid bör hänsyn tas till olika utvecklings-

planeringen

att för tendenser för härigenom skapa handlingsutrymme beslut. Det är därför att studera olika

senare angeläget Om lokaliseringsanspråken underutvecklingsalternativ.

skattas kan oförutsedda konflikter vid framtida

uppstå

Det är därför av att även

industrietableringar. betydelse sådana alternativ som ställer anspråk på betydande granska

även om dessa alternativ i dagens läge inte naturresurser, ter sig som de mest sannolika. av för resp. in-

Bedömningarna produktionsutvecklingen

har därför om förhållande-

dustri grundats på antaganden vis förutsättningar beträffande efterfrågan,

gynnsamma och arbetskraft

konkurrensförhållanden, tillgång på kapital

av industrier och vid bedömningen av o. d. Vid urvalet

industriers och omgivningspå-

olika lokaliseringsönskemål

har vidare eftersträvats att så långt möjligt få alter-

verkan och be-

nativa anläggningstyper produktionsförhållanden

aktade.

i] 251

för

Lokaliseringsvönskemål

behandlad industri

Inledning Kraftverk

Oljeraffinaderi

Kemisk industri

för upparbetning av kärnbränsle

Anläggning

Skogsindustri för tillverkning av icke järnhaltiga

Anläggningar metaller

Ferrolegeringsverk

Stålverk Varv Cementfabrik

1 9.1 Inledning

m. fl. har ombetts bedöma för vil- Industrins branschorgan ka extern lokalisering kan bli aktuell,

industrianläggningar antalet av olika typer, lokaliseringsfaktorer anläggningar

kan komma att

samt vilka miljöstörningar anläggningarna

med dessa har varit till. Syftet inventeringar

ge upphov

renodlade I allmänhet har att kartlägga sektorbedömningar. i branschorganets regi bildats en arbets- eller referensgrupp de nämnda Bedömningarna har som besvarat frågorna. olika sätt för olika industrier och har varit beroen-

gjorts på de av tillgången på underlagsmaterial och utredningsresuruppgifter och ser hos uppgiftslämnarna. Kompletterande har inhämtats från vetenskapliga institutioner, synpunkter vid statens naturvårdsverk, vissa löntagarorganiexpertis sationer m. fl. Inkomna uppgifter har i huvudsak publice-

F örarbeten riksplanering, Unrats i stencilserien för fysisk derlagsmaterial. industri för industri, de

I detta kapitel sammanfattas, av branschorgan m. fl. redovisade lokaliseringsönskemålen

av som definieras i

för sådana typer industrianläggningar

18. om redovisas i huvud-

kap. Uppgifter miljöstörningar

sak i kap. 20. varit att

Som framgår av kap. 18 har en utgångspunkt som tar i anspråk befå belyst sådana utvecklingsalternativ

naturresurser. Det innebär bl. a. att redovisade

tydande

av är att betrakta

bedömningar produktionsutvecklingen

som »maximialternativ». Redovisade nylokaliseringsbehov

E] 253

är vidare i fall alternativ till många utbyggnad på befintliga lokaliseringsplatser. De gjorda bör ses bedömningarna som överslagsmässiga Det bör räkneexempel. betonas att syftet med bedömningama i det inte långa tidsperspektivet har varit att studera det faktiska för lokaliseringsmönstret den framtida industrin.

Följande lokaliseringsfaktorer redovisas:

Lokaliseringsönskemål

L ä g e: grov regional fördelning av uppskattat antal anläggningar (med hänsyn till tillförsel av råvaror och avsättning av produkter och med hänsyn till arbetsmarknad) samt av företagen gjorda av olika bedömningar lägen. N a t u r r e s u r s e r: mark (yta, form, kvalitet, bebyggelsefria zoner); processvatten (kvantitet, kvalitet); kylvatten (kvantitet, kvalitet); vattenrecipient (storlek).

Transportförutsättningar: hamn (djup- och

inseglingsförhållanden); järnväg; väg (speciella krav); el-

försörjning (stort elbehov). S a m l o k a l i s e r i n g: starka produktions- och transportsamband med industri av samma eller annat slag.

Lokaliseringseffekter

S y s s e l s ä t t n i n g: antal sysselsatta vid utbyggnad och i driftskede. Utsläpp av föroreningar till vatten och luft, mark (typer, mängder, utbredning). T r a f i k : transportmängder och transportsätt. U t s e e n d e: dominerande inslag i landskapsbilden.

Som framgår av kap. 21 och 23 finns det brister i det av industrin lämnade underlagsmaterialet. Detta gäller speciellt vikten hos redovisade lokaliseringsfaktorer, teknisk-ekonomiska möjligheter att minska olika faktorers betydelse genom ändringar av produktions-, renings- och transportmetoder samt miljöstörningar från olika Sådana anläggningar. uppgifter är särskilt intressanta för att kunna bedöma möjlighetema till alternativa som kan motiveras lokaliseringar av andra samhällsintressen än de som härrör från industrin. Kompletteringar i dessa hänseenden har kunnat ske bara i ringa omfattning.

I de följande redovisas sammanfattningarna studerade industrier med avseende på: E] Produktion, varvid råvaru- och avsättningsförhållanden behandlas

254 El

Produktionsstruktur, varvid produktionens fördelning

E] samt den troliga stor-

på gamla och nya anläggningar

leken behandlas

på nya anläggningar

varvid vid befint-

D Lokalisering, planerade utbyggnader samt lokaliseringsönskemålen för nya

liga anläggningar

anläggningar behandlas.

om av anläggningar till viss del av Önskemål förläggning

riksområden, utom för kraft-

landet har redovisats på sju

använts.

verk där kraftproducenternas egen regionindelning

konkurrens om naturre-

Mot bakgrund av den speciella

surser som råder har landet delats i en kustlängs kusterna

del och en inlandsdel. Gränsen mellan dessa har inte fixe-

till kust, beroende på de

rats då önskemål om lokalisering

kan tillfredsställas varierande av-

lokala förhållandena, på

stånd från kustlinjen. Kusten har delats in i fyra om-

själva

och

råden: västkusten, skåne-blekingekusten, östersjökusten

Gränserna mellan kustområdena har annorrlandskusten.

se kap. 5, med undantag av passats till SCB:s riksområden,

inte delats har delats in i att norrlandskusten upp. Inlandet

och norra Norrtre områden: södra Sverige, södra Norrland

ett av dessa områden omfattar flera av land. Vart och

SCB:s men även här har gränserna anpasriksområden,

sats efter dessa.

1 9.2 Kraftverk

Använda máttenheter

behandlas:

Följande typer av kraftverk

W (watt) enhet för effekt (energi- kondenskraftverk, kärnkraftverk och |___| Stora mängd per tidsenhet)

kraftverk, enbart avsedda för elproduktion. kWh (kilowattimme) energi motsva- oljeeldade

rande en effektutveckling av l kW På sikt beräknas dessa svara för huvudparten av elpro-

under 1 timme duktionen. kW (kilowatt) 1 000 W

K r a f t V ä r m e v e r k, kärnkraftverk och oljeeldade

E] MW (megawatt) 1 000 kW där elkraft med värme

kraftverk, produceras jämsides

GW (gigawatt) l 000 MW

för uppvärmningsändamål (fjärrvärme).

TW (terawatt) 1 000 GW E Vattenkraftverk. V (volt) enhet för elektrisk spänning

kV (kilovolt) 1 000 V s. k. som skall

Lokaliseringsfrågor rörande toppkraftverk)

i elkonsumtionen, behandlas inte närtäcka variationerna

om externa för dessa redovisas i mare. Önskemål lägen

sammanfattningen på sid. 263.

och kraftindustrins samarbetsor- Den statliga privata

har som underlag för (CDL), Pumpkraftverk, gaslurblnkraftverk, gan, Centrala driftledningen

luttmagaslnkraftverk, förenklade ång- i en utredning redovisat vilka

den fysiska riksplaneringen

kraftverk och vlssa Vattenkraftverk.

kraftindustrin kan komma att ställa på lägen för anspråk

3 Slorkraftverkens lokalisering 1970-

till år 2000.2 I det gjorda refe- 2000, Centrala drittledningen, iuni kraftverk fram följande

1970, civlldepartemenlet, förarbeten i denna eller av

renser till CDL avser uppgifter utredning

för fysisk riksplanering, underlags- CDL lämnade till denna.

material nr 2. kompletteringar

E] 255

Produktion

Ökningen av den svenska har under elförbrukningen lång Elkonsumlion l Sverige, enligt CDL.

tid varit ca 6,5 % per år. Tillväxttakten under 1960-talet År TWh/år har varit ännu främst starkare, till följd av introduktionen

ökningstakten blir lägre. För den regionala uppdelningen (regionindelning fig. sid.

262) av elkonsumtionen har CDL att de tradi- Regional fördelning av elkonsumantagit tionen, enligt CDL. tionellt norrlandsbundna tyngre industrierna kommer att

expandera långsammare än industrin som helhet. Förbruk- TWh/år Region 1970 1990 2000 ningen för andra ändamål än industri förutsätts fördela

sig på samma sätt som befolkningen. av befolk- Ökning Sydsverige 9,6 40-52 75-105 ningen förutsätts i de södra medan Norrlands 11,2 46-60 85-125 regionerna, V Mellansv. Ö Mellansv. 21,4 64-83 115-165 befolkning antas minska något. Bergslagen 8,6 22-29 40- 55 Av den totala elproduktionen år 1970 svarade vatten- Norrland 15,8 28-36 35- 50

kraftverken för ca 60 %. CDL:s Enligt bedömningar skulle vattenkraftens andel vara ca 35 % år 1980 och 12-17 %

vid sekelskiftet. Av den totala av ökningen elproduktionen skulle vattenkraften svara för 15 % under knappt perioden 1970-1980 och högst 5 % under perioden 1980-2000. Stora kondenskraftverk beräknas svara för huvudparten av ökningen av elproduktionen. Effektbehovet i toppkraftverk har av CDL beräknats genom att man till den uppskattade totala förbrukningen lagt en reserv på 15 % , varefter man bort den beräknade dragit effekten hos andra kraftslag.

Tabell 19:1. Elproduktionens fördelning på olika typer av kraftverk, enligt CDL (effekt l 1 000 MW).

Produktionsstruktur och lokalisering A. Vattenkraftverk

Vattenkraftverk under till byggnad uppgår ca 1 900 MW, Eleflekt i Vattenkraftverk, enligt kraftvilket motsvarar företagen. en elproduktion av 5 400 GWh/år. Kraftföretagens planer för vattenkraftutbyggnaden innebär en 1970 11000 MW ytterligare ökning under 1970-talet med ca 500 MW 1980 13 400 MW 000 och under 2000 15100 MW (2 GWh/år) perioden 1980-2000 med ca 1 700 MW (2 200 GWh/år). Samtliga dessa Vattenkraftverk beräknas bli tagna i drift före år 1990. Den planerade huvuddelen utbyggnaden utgör av de en-

256 D

återstående ekonomiskt utvin-

ligt dagens bedömningar

från be-

ningsbara vattenkrafttillgångarna. Undantagna

Pite- och Vindelälvarna för vilka dömningarna är Tome-, samt även vissa andra av beslut fattats om bevarande, naturvårdsskäl undantagna älvsträckor.

B. Kraftvärmeverk

förläggning av Elettekt i kraftvärmeverk, enligt CDL. F. n. tillåter inte säkerhetsmyndigheterna

nära större tätorter. till sådan

kärnkraftverk Möjligheterna

. 1970 750 MW utreds av Om s. k.

1980 2 500 MW förläggning närförläggningsutredningen.

2000 9 000-12 OOOMW och tekniken att transportera stora närförläggning tillåts räknar CDL med en värme utvecklas gynnsamt

mängder

år 2000 9 000-12 000 MW.

eleffekt i kraftvärmeverk på

kärnkraftvärmeverken svara för 6000- Av denna antas

8 000 MW. CDL framhåller att i huvudsak bara de tre storstäderna få ett sådant värmebehov att en väsentlig del kan väntas från ett kärnkraftverk av ekonomisk storlek av värmen

skulle kunna tas tillvara i form av fjärrvärme. Oljeeldade

mindre, kan förläggas till kraftvärmeverk, som kan göras andra större tätorter (50 000-100 000 invånare). anses normalt komma att fordra Kärnkraftvärmeverken lika som ett kärnkraftverk av kondens-

goda kylmöjligheter storlek. kraftvärmeverk kan lät-

typ av samma Oljeeldade efter värmebehovet och behöver inte nödtare avpassas

vändigtvis naturliga kylmöjligheter.

C. Stora kondenskraftverk

Elettekti kondenskraftverk, enligt CDL. CDL beräknar den erforderliga effekten i kondenskraftverk

1970 2 400 MW till 43 000-70 000 MW år 2000. F. n. svarar oljeeldade

1980 ll 000 MW

kraftverk för så gott som hela kondenskraftproduktionen

1990 20 000-30 000 MW 2000 43 000-70 000 MW om 2 400 MW. CDL antar att kärnkraftverken år 1980

för 7 000 MW och de kraftverken för

svarar Oljeeldade

Antal stora kondenskraftverk (I ge- av CDL komma att 4 000 MW. Kärnkraftverken antas nomsnitt 4 500 MW), enligt CDL. 90 % av den installerade effekten i kondenssvara för minst 1990 2 000 kraftverk år 2000. 6-8 1 1-17 kraftverken beräknas år 1980 ha en stor-

De Oljeeldade

om 500-1500 MW. Kärnkraftverken bedöms f. n. lek

ha en ekonomisk storlek på 3 000i allmänhet lämplig

6 000 vilket motsvarar den planerade storleken på

MW,

beslutade anläggningar (t. ex. Ringhals och Simpevarp).

För att minska antalet komma att lägen kan man möjligen öka storleken till upp mot 10 000 å 12 000 MW.

Vid en storlek på 4 500 MW skulle fordras genomsnittlig

11-17 kondenskraftverk för att åstadkomma den pro-

duktion som behövs CDL. Om oljekraftverken fick

enligt

denna storlek skulle endast behövas 1-2 sådana. Då olje-

E] 257

Tabell 19:2. Planerad statens vattenkraftutbyggnad, enligt vattenlallsverk och Svenska kraltverksförenlngen

Berört vattendrag EITekt Energi Planerad Syssel- A. Ut- B. Utbyggnad i vattendrag kraftverkets namn (MW) (Gwh/ i driftsättning byggnad påverkade av och nr enligt år) (års- tagning i opå- fig. 19: 1 och verken)2 år verkade

Statligt (S) 12%?? :Ãçâêâiüng

vatten- -é-j_ Privat (P) Tillbyggdrag”

Nydbygg- na nad

Parakka (S) 1 140 780 3 760 Mestoslinka (S) 2 90 480 1 330 Kalix älv Summa 230 1 260 5 090

Lule älv Summa 1 275 450 1 900

Skellefte älv Summa 239 360 Björkfors (S) 1 20 90 460 80-talet Juktan (S) 2 40 260 840 1978 Ume älv Summa 60 350 1 300 Vojmån-Stalon (S) 1 40 200 1 000 1981 Stenkullaforsen (S) 2 25 145 420 1977 ›

Ängermanälven Summa 65 345 1 420

Gäddede (P) 3 20 83 1974 Bågede (P) 4 15 66 1974 Faxäl ven(Ångermanäl ven) 35 149 Jämvägsforsen (P) 1 68 255 1977 Ljungan Summa 68 25 5 Torpshammar (S) 2 54 30 20 1976 › Gimån (Ljungan) Summa 54 30 20

Ljusnan Summa 136 719

x Dalälven Summa 68 263 Totalt 2230 4181

258_ D.

Figur 19.1. Planerade Vattenkraftverk enligt statens vattenfallsverk och Svenska kraftverksförenlngen.

befintligt Vattenkraftverk

planerad tillbyggnad av befintligt Vattenkraftverk

planerad nybyggnad

Anm.: Beteckningen för utbyggnaden av Porsl, Lule älv, har fallit bort i figuren.

7 r”

\”m“5›. äLiusnan

› I* ?Dalälven .-0 * ,

Saryr. .z

Uppgifter lämnade den 15.11.1971. 7 Ett årsverke; sysselsättning under ett t . år för en person. “ 3 Avser av vattenkraftutbyggnad tidlgare påverkade huvudälvar samt opåverkade källflöden l tidigare av _ vattenkraftutbyggnad påverkade huvudälvar. 1 4 Utbyggnad som enligt riksdagens ställningstagande till 1971 års statsverksproposition kan påbörjas. * 5 Tillstånd tlll utbyggnad lämnat av ,_vattendomstolen. o so looken

kraftverken sannolikt blir mindre blir dock antalet

något anläggningar större.

Fram till år 1980 räknar med

kraftföretagen följande utbyggnad i till anslutning befintliga 0 l j e k r a f tv e r k :

I Karlshamn två aggregat om 330 MW fram till 1973/74

och möjligen därefter

ytterligare ett aggregat om 600 MW; i

Stenungsund ett par aggregat. Ombyggnad av Marvikens kärnkraftstation till

ett oljeeldat kondenskraftverk om 200 MW beräknas till

färdig

1973/74. Vattenfallsverket planerar ytterligare två aggregat om vartdera 320 MW samma

på plats. En ny förläggnings-

plats har aktualiserats norr om Strömstad Skan-

(Hogdal).

dinaviska elverk har koncession

begärt enligt miljöskydds-

lagen för att där uppföra fyra aggregat med vartdera en

högsta effekt av 350 MW. Vattenfallsverket har vidare planer på att förlägga ett oljekraftverk i till det anslutning

blivande raffinaderiet vid intill CDL Brofjorden Lysekil. antar att ytterligare lägen kan tillkomma.

Delar av den redovisade planerade

utbyggnaden av olje-

kraftverk avses bli använd almö som toppkraft. Beträffande k ä r n k r a f tv e r k e n räknar CDL fram oljekraftverk 1971. till år 1980 med

utbyggnad av två aggregat i Simpevarp, tre

befintligt, 600 - 900 MW i Ringhals, två aggregat i Barsebäck aggregat . och två aggre-

gat i Forsmark. Därutöver kan enligt CDL eventuellt till-

Q befintligt, 100 - 400 MW

komma något läge.

_ o under prövning enligt För såväl stora oljekraftverk som stora kärnmiliöskyddslagen k r a f tv e r k anser CDL att asvtåndet till konsumtionsområdet för Kraftverk mlndre än 100 MW är inte elkraften är den för

lokaliseringen viktigaste utsatta. faktorn. Överföringsavstånd om tiotal km anses i några

regel vara av mindre Om all effekt

betydelse. måste överföras längre sträckor uppkommer för ett kraftverk 6 000 på

MW en

kostnadsökning om minst 30 milj. kr. per år och

100 km. Detta motsvarar

ett par procent av kraftproduk-

tionens värde. I detta kan också nämnas att

sammanhang

närhet till befintligt

kraftledningsnäz (stamlinjenät) fram-

ställs som ett

lokaliseringsönskemål.

CDL har fördelat det beräknade effektbehovet i stora

kondenskraftverk på regioner så att i huvudvarje region

sak skall vara

självförsörjande. Enligt den tidigare redo-

visade kommer

konsumtionsprognosen elförbrukningen i

Norrland år 2000

omkring att ungefär motsvara vattenkraftproduktionen. Enligt CDL ger den antagna utvecklingen inte kraftekonomiskt för stort konunderlag något

denskraftverk i Norrland. Vid en av in-

kraftig höjning

dustrins i jämförelse

utvecklingstakt med vad som antagits i konsumtionsprognosen (t. ex. en kan det enfördubbling) ligt CDL eventuellt bli aktuellt att ett eller två förlägga

260 D

till Norrland. Användning av den stora kondenskraftverk

i Norrland som i större

utbyggda vattenkraften toppkraft skulle också kunna motivera utbyggnad av stora

omfattning

i denna del av landet. Lägen i norra Svekondenskraftverk

kan delvis ses som alternativ till lokalisering i andra rige

delar av landet.

av stor betydelse anser En annan lokaliseringsfaktor

Med nu känd teknik

CDL vara tillgången på kylvatten.

måste stora värme kylas bort vid elpro-

nämligen mängder

Vid utsläpp av värmen via duktion i kondenskraftverk!

till havet eller vattendrag åtgår för ett kärnkraft-

kylvatten

MW sek. Ett oljeeldat verk på 3 000 150 m3 kylvatten per

kondenskraftverk av samma storlek behöver ca 100 m3/

ändrad förändras behovet av

sek. Vid anläggningsstorlek

CDL räknar med att kylvattnet

kylvatten proportionellt.

kraftverket 8-10°C.

vid passagen genom uppvärms

kan minskas eller undvi- Utsläpp av uppvärmt kylvatten

med luft i Kyltornen kan vara

kas genom kylning kyltorn. av våt eller torr Den våta typen medför ångavgivning

typ.

som måste täckas tillskott av söttill atmosfären genom

vatten. Sötvattenbehovet för ett kärnkraftverk på 6000

Kärnkraffverk 1971 CDL till 9 m3/sek, vil-

MW med våta kyltorn uppgår enligt

å. befintligt ket är lika som i en stad med 2 milj. mycket förbrukningen

De torra har ett slutet kylsystem och

invånare. kyltornen

0 under uppförande stora tillskott av vatten behövs således inte. Enligt några

kostnaderna för med 10-

CDL ökar kraftproduktionen av våta i jämförelse med

15 0/0 vid användning kyltorn

med havsvatten. Med torra kyltorn blir kostnads-

kylning

önskade nalur- och fransporfföruf- 2 a 3 större än med våta

ökningen gånger kyltorn.

sättningar gemensamma för slora till anser CDL att bara

_ olie- och kärnkraftverk (3 000 MW), Med hänsyn kylmöjligheterna

- kan enligf CDL. havet och de största av landets sjöar och vattendrag

av stora kondenskraftverk.

Mark flera km* komma i fråga för lokalisering

Sötvatten att ett sätt använda avlopps-

Möjligheterna på nyttigt

i oljekraftverk 0,2 ma/sek kärnkraftverk 0,1 m3/sek värme från kondenskraftverk behandlas i kap. 20.

:Kylvatten för ol-

Bland övriga lokaliseringsfaktorer gemensamma

oljekraftverk 100 ma/sek kraftverk och kärnkraftverk kan nämnas: mark

kärnkraftverk 150 mit/sek jeeldade Väg/järnväg transportvikter flera anses behöva ligga på på km2, själva anläggningen

på 300 ton en med och små nivåskillnader (2-6

till kraftledningsnät plats god berggrund 3Närhet m över havet vid kustlokalisering); utrymme för kraft-

minst 200 m bredd; små mängder söt-

ledningsgator på vatten för processen; järnvägs- eller vägförbindelser. goda

Antalet vid ett kärnkraftverk med fyra aggresysselsatta

till 220 Under byggnadstiden upp-

l För en närmare redogörelse för gat beräknas personer.

se: arbetskraftsbehovet till ca 2 000 manår per aggregat.

pzueessen i ett kondenskraffverk går

Jörgen Christensen, Nylfjande av el- kan som

Vid av två aggregat arbetsstyrkan produkfionens låggradlga avlopps- uppförandet

värme, clvildepartemenfet, förarbeten

mest uppgå till drygt 1 000 personer.

för fysisk riksplanering, underlags- är för ol-

Utöver ovan nämnda lokaliseringsfaktorer

material nr 12.

E] 261

j e k r a f t v e r k e n

bränsleförsörjningen av väsentlig be-

tydelse. För en 3000 MW anläggning på är oljebehovet ca 3 milj. ton per år. Oljetillförseln kan ske antingen via

rörledning eller från Vid egen oljehamn. samlokalisering med oljeraffinaderi kan kraftverket erhålla oljan direkt från

detta. Vid oljehamn i anslutning till kraftverket anser CDL det väsentligt att stora oljetankers kan tas emot. Vid loka-

lisering till östersjökusten är det enligt CDL önskvärt att

kunna ta emot de största som kan in i fartyg gå Östersjön, dvs. med 15 m djupgående.

Oljekraftverken ger upphov till luft- och vattenförore-

ningar av vilka stora medför de besvärsvaveldioxidutsläpp

ligaste effekterna. Utsläpp av föroreningar och andra miljö-

störningar behandlas närmare i kap. 20.

K ä r n k r a f t v e r k släpper normalt ut radioaktivitet

i små mängder. Anläggningarna innehåller stora mängder

radioaktivt material. är försed-

Kärnkraftanläggningarna

da med som

säkerhetsanordningar skall hindra att detta

vid haverier sprids till omgivningen. Säkerhetsmyndigheterna har hittills inte tillåtit stora kärnkraftverk i tätt be-

folkade områden. Vidare har krävts att ingen ytterligare

bebyggelse får ske upp till 2 km från Tänkbara lägen för stora kondensförläggningsplatsen. Som kraftverk år 2000 fördelade på regiotidigare nämnts utreds f. n. att möjligheten förlägga ner (inkl. befintliga anläggningar), kärnkraftverk närmare tätt befolkade områden. av enligt CDL. Utsläpp radioaktivitet och andra behandlas miljöstörningar närmare O Iágalternativ ikap. 20. Lastageplats med 6 m tillkommer i ett högalternativ vattendjup i närheten av kärn-

kraftverk är ett

1:110

lokaliseringsönskemål. Iågalternativ, andrahands- Som nämnts diskuterar önskemål tidigare CDL möjligheterna att tillkommer i ett högalternativ, bygga mycket stora kärnkraftverk (10000 andrahandsönskemål å 12 000 MW). De förhållanden som utöver säkerhetsfrå-

gorna i första hand anses vara av för betydelse lokalise-

ringsmöjligheterna för sådana är anläggningar tillgången på mark för kraftverk och samt kraftledningar möjligheterna att släppa ut de stora mängderna avloppsvärme. Av vattenfallsverket visar gjorda utredningar att om man skall

bygga kraftverk på 10 000 ä 12 000 MW måste spänningen på överföringsnätet höjas från nuvarande 400 kV till önskade natur- och transportförutsätt-

750 kV, eventuellt 1000 kV. För att bevara ningar speciellt för oljekraftverk, enmöjligheten att ligt CDL. begränsa antalet kraftverkslägen bör CDL enligt planeringen för kommande och kraftverk Rörledning för eldningsolja eller påbörjade göras så att de kan ut till den största oljehamn med minst 15 m djup byggas storlek som de lokala

förhållandena medger. Natur- och transportförutsättningar CDL räknar med att en ny typ av kärnkraftreaktorer, speciellt för kärnkraftverk, enligt CDL.

bridreaktorer, kommer i drift under andra hälften av 1980- Säkerhetszoner med bebyggelsetalet. Lokaliseringsfaktorerna för kärnkraftverk restriktioner med bridreaktorer Lastageplats för fartyg med 6 m kan f. n. inte anges, men de kan bli annorlunda djupgående

262 [j

än de som för nu använda typer av kärnkraftverk.

gäller

vätereaktor) i

Tillämpning av fusionsprincipen (s. k.

med är föremål för forskning men

samband elproduktion

inte kunna bli aktuell förrän tidigast vid anses i allmänhet

slutet av detta sekel.

Sammanfattning av vissa lokaliseringsönskemål för olika typer av

kraftverk (ei Vattenkraftverk) fram till år 2000, enligt CDL.

som kan behöva förläggas externt. Antal anläggningar

Hela Anläggnings- Region landet typ n Södra Västra Ostra Bergs- Norra lagen

ja;

Kondens- Kustlokakraftverk 3-4 3-5 5-8 11-17 lisering (4 500 MW) Toppkraftverk förenklade ângkraftverk 1 Pumpkraftpump- eller verken luftmagasin- 2-3 2-3 4-5 - 8-11 måste ligga kraftverk vid större

sjö eller vid havet

Önskade natur- och transportförutsättningar för ett kondenskraftverk

Sötvatten Kylvatten Hamn

(m3/sek) (m3/sek) (djup, m)

0,1 150 Kärnkraft (3 000 MW) 100 15 Oljekraft (3 000 MW) 0,2

i

Förbrukning av petroleumprodukter 1 93 ollerafflnade

Sverige (milj. m3), enligt SPI. tillverkas av rå-

I ett oljeraffinaderi petroleumprodukter

1969 1980

eldningsolja och motorbrännolja.

olja, bl. a. bensin,

för av lokaliseringsönskemål för

Motorbensin 3,6 Underlag bedömning

Motorbrännolja 2,2 fram till år 2000 har erhållits från Svenska

oljeraffinaderier

Flygdrivmedel 0,3 Eldningsoljor 20,7 Petroleuminstitutet (SPI).1

Asfalt 0,6 Petrokemiska råvaror 0,7 Produktion Övrigt 1 ,4 blir vid nuvarande utveckling av

29 5 Världens råoljetillgångar

Totalt › sikt. Enligt SPI väntas

förbrukningen otillräckliga på lång

dock inte den svenska för-

tillgången på råolja begränsa

av fram till år 2000.

brukningen petroleumprodukter

av i Sverige ökade

Iaunnarseavauson, oueraççinaderie. Förbrukningen petroleumprodukter

197°2°°° °d°°°"° ca 10 % perioden 1950s°9° med i genomsnitt per år under

N _ mentet, förarbeten för fysisk rikspla- svenska förbrukningen kommer 1965. SPI antar att den nering, underlagsmaterial nr 7.

E] 263

att öka med i genomsnitt 4,8 % per år mellan år 1969 och

år 1980 och med 2,6-2,9 % per år mellan år 1980 och

år 2000. Bland för förutsättningarna bedömningen kan nämnas att SPI inte har räknat med någon utbyggnad av oljeeldade kondenskraftverk efter 1970-talets slut. Om svå-

righeter att tillgodose elkraftbehovet med kärnkraftverk

uppstår skulle det sannolikt medföra betydande ökningar av

oljeförbrukningen. SPI:s bedömning grundar sig vida-

re på antagandet att inte kommer naturgas att spela någon roll för svensk före år 2000. energiförsörjning Raffinaderier i svarade år 1969 för ca 40 % av Sverige den svenska av förbrukningen petroleumprodukter. SPI anser att man i planeringen bör från att 60 % av förutgå brukningen år 1980 och 60-100 % av år förbrukningen 2000 raffineras i Som skäl till Sverige. detta framhåller SPI ökande Nynäshamn svårigheter att bygga exporterande raffinadeu rier på kontinenten, de relativt goda hamnförutsättningarna för stora råoljetankers i samt en växande å Sverige svensk förbrukning, som gör det möjligt att tillvarata ett raffina-

deris stordriftsfördelar. Om offentliggjorda utbyggnadsplaner för svenska Lmm ,L, k, raffinaderier, tillsammans 25 milj. ton/år,

genomförs skulle det innebära att den totala Olieralfinaderler 1971. kapaciteten

överstiger produktionsbedömningen för år 1980. O befintligt 2,9 - 5,5 milj. ton/air

O under uppförande Produktionsstruktur

F. n. finns tre raffinaderier i med en Sverige sammanlagd Tillverkning av petroleumprodukter produktionskapacitet av 13,4 ton. l Sverige, enligt SPI. milj. Två, vardera på ca 5 milj. ton per år, i ligger Göteborg (Hisingen) och ett, 1969 10,6 milj. ton på ca 3 1980 26 milj. ton, ligger i Nynäshamn. Ett nytt raffinaderi milj. ton 2000 42-76 milj. ton med kapaciteten 7 ton vid milj. byggs Brofjorden intill

Lysekil. Antal rallinaderler totalt, enligt SPI. SPI antar att av raffinaderier utbyggnaden fram till år l 970 1980 2000 2000 kommer att ske i utbyggnadssteg på i medeltal ca 3 4-5 4-7 6 milj. ton och att raffinaderi i varje Sverige år 2000 har en kapacitet mellan på 6 och 24 milj. ton. Antalet raffina-

derier antas år 2000 vara mellan 4 och 7.

Lokalisering

Med utgångspunkt från i kända förhållanden dag måste man räkna med att tillförseln av till råolja Sverige i framtiden kan komma att ske såväl från närbelägna fyndigheter i Europa som från bort längre belägna fyndigheter. Av

transportekonomiska skäl transporteras den långväga oljan i allmänhet på fartyg större än 100 000 ton. För framtiden

diskuteras fartyg på 500 000 ton och även större. Framtida raffinaderier som skall kunna ta emot fartyg större än

264 I]

100 000 ton måste med hänsyn till hamnförutsättningarna ligga vid västkusten, se kap. 6. Inom branschen räknar man med att raffinaderiutbyggnader fram till år 1980 i huvudsak kommer att avse platser där raffinaderier redan finns i dag eller där utbyggnader är och BP ansökte år

påbörjade. Shell/Koppartrans

1970 hos koncessionsnämnden för miljöskydd om tillstånd att öka hos raffinaderierna på Hisingen med kapaciteten

omkring 8 resp. 10 milj. ton/år. Ett raffinaderi 6 ton behöver ca l km? mark.

på milj. Arealbehovet blir betydligt lägre vid utbyggnader än vid

För själva processområdet behövs goda nylokalisering. grundförhållanden och plan mark. Behovet av sötvatten är förhållandevis litet. Tillgång till

kan vara till fördel men luftkylning anses oftast

kylvatten vara ett bättre alternativ.

Hamn för stora med minst 27 m djup och

råoljefartyg anses önskvärd. Vid mindre

goda inseglingsförhållanden hamndjup kan möjlighet till försörjning av råolja från stora tankbåtar i vissa fall skapas genom att bygga pir ut till större eller genom att lossa vid boj på större djup. djup I Tänkbara nya lägen för raltinaderier För uttransport behövs en hamn för petroleumprodukter,

T med djuphamn fram till år 2000, eniigi av

där 14 rn djup anses önskvärt. För uttransport produkter

SPI.

från raffinaderiet behövs vidare väg av god kvalitet. Tillgång

O högalternaliv som vissa

till järnväg anses vara en fördel. Såväl råolja

kan transporteras långa sträckor i rör.

petroleumprodukter Antalet sysselsatta vid ett raffinaderi på 6-24 milj. ton be-

önskade natur- och Iransportiöruisätt- 225-500 Under

räknas till personer. uppbyggnadsskedet

ningar för ett nytt raffinaderi på 6-24 till som mest 1400 personer.

milj. ton, enligt SPI. uppskattas sysselsättningen

Utsläpp av föroreningar till luft och vatten, omfattande a Mark 1,0-2,5 km”

0,07-0,28 ma/sek till lands och till sjöss samt anläggningens storlek g Sötvatten oljetrafik

._ Råoljehamn 27 m djup kan medföra Stora utsläpp av

betydande miljöstörningar.

g Produkthamn 14 m djup

svaveldioxid torde till de största problemen. ge upphov

från ett raffinaderi behandlas närmare

Miljöstörningarna

ikap. 20.

Sammanfattning av vissa Iokaliseringsönskemål för oljeraffinaderier fram till år 2000, enligt SPI. Redovisat antal raitinaderier avser samtliga raffinaderier år 2000.

Önskade natur- och transportförutsättningar för ett raffinaderi om 6-24 milj. ton.

Mark Sötvatten Råolje-

Produkthamn (kmz) (ma/sek) hamn (djup, m)

(dJup, m)

4-7 raffinaderier 1,0-2,5 0,07-0,28 27 14 om 6-24 milj. ton/år

E] 265

19.4 Kemisk industri

Kemikontoret (Sveriges Kemiska Industrikontor) har i en utredning uppskattat lokaliseringsanspråken för den kemiska industrin! Referenser i det till Kemikontoret följande avser uppgifter i denna utredning eller av Kemikontoret lämnade kompletteringar till denna. av lo- Bedömningarna kaliseringsanspråken har koncentrerats på anläggningar för produktion av vissa nyckelprodukter och av särskilt resurskrävande karaktär. Kemikontoret anser att det inte finns anledning att räkna med för den kemiska indunågra råvarubegränsningar strins utbyggnadsmöjligheter. Den svenska kemiska industrins anses komma utbyggnad att avgöras av möjligheterna att hävda sig mot den utländska industrin. Kemikontoret förutsätter i sina bedömningar ett fritt internationellt varuutbyte och att sådana som miljövårdskrav i praktiken skulle döma ut den svenska kemiska industrin inte ställs upp. För sådana kemiska produkter som tillverkas i Sverige antar Kemikontoret att export och skall vara import lika stora år 2000. Den följande har delats redovisningen upp på petrokemisk industri och oorganisk kemisk industri.

19.4.1 Petrokemisk industri

Huvuddelen av den organiska kemiska industrin anses av Kemikontoret komma att förläggas till s. k. petrokemiska centra. Ett petrokemiskt centrum antas sikt bestå av i på allmänhet två för av krackningsanläggningar produktion petrokemiska råvaror (främst eten) från en petroleumprodukt samt ett stort antal petrokemiska som anläggningar vidareförädlar dessa råvaror till basplaster (främst polyeten, polyvinylklorid, polystyren) och tyngre organiska industrikemikalier. I ett petrokemiskt centrum antas vidare finnas vissa andra tyngre industrier t. ex. för tillanläggningar verkning av klor/alkali, syrgas, syntesgas och aromater. Organisk kemisk industri kommer att finnas även utanför petrokemiska centra. Denna kommer enligt Kemikontoret att ställa begränsade och behandlas inte resursanspråk närmare.

Kemisk processindustri och fysisk riksplanering, Kemikontoret, iuli 1970, civildepartementet, förarbeten för fysisk riksplanerlng, underlagsmaterial nr 3.

266 E]

Produktion

av den industrin bestäms hu-

Produktion av basplaster i Sverige, Utvecklingen petrokemiska enligt Kemikontoret. av den inhemska framställningen av basplas-

vudsakligen

1970 ter. Kemikontoret förutser att tillverkningen av basplas-

0,30 milj. ton 2000 2,5-4,0 milj. ton kan komma att öka med i

ter fram till år2000 genomsnitt

9 % år. Under 1950-1970 ökade den-

drygt per perioden

Produktion av petrokemiska råvaror na med i ca 18 % per år. Liksom

(milj. ton), enligt Kemikontoret. produktion genomsnitt fallet är i väntas polystyren och polyvinylklodag polyeten,

1968 dominera av år 2000.

rid (PVC) tillverkningen basplaster

Eten 0,07 av eten till om-

Den inhemska tillverkningen uppskattas

Propen 0,05

1 år 1980 och 2,0-3,5 milj. ton år 2000, Butadien 0,01 kring milj.ton

Aromater från 1968 med i 11-

vilket innebär en ökning genomsnitt

bensen 0 toluen 0 13 % per år. 0

Produktionsstruktur

F. n. finns en krackningsanläggning i Stenungsund på 0,25

Antal anläggningar för petrokemisk ton eten år. Kemikontoret förutser att det år 2000 milj. per industri år 2000, enligt Kemikontoret

behövs 3-7 krackningsanläggningar. Kapaciteten på krack-

Krackningsanläggningar 3-7 antas i år 2000 vara

ningsanläggningarna genomsnitt

Aromatanläggningar 1-2 ton. Kemikontoret antar vidare att det fram

Anläggningar för tillverk- O,5-0,75 milj

ning av basplaster och tyngre till år 2 000 kan bli aktuellt att uppföra två anläggningar industrikemikalier 50-100 för av aromater. Antalet för till-

tillverkning anläggningar

av och industrikemikalier kan verkning basplaster tyngre

Petrokemiskt centrum 1911. bli mycket stort.

Lokalisering

Kemikontoret framhåller att det föreligger starka före-

motiv att till samma plats förlägga kracktagsekonomiska

och sådana anläggningar som vidare-

ningsanläggningar

förädlar från dessa. Det kan dock noteras att

produkterna

av är under stark utveck-

sjötransport krackerprodukter

ling. Kemikontoret är det f. n. svårt att avgöra om Enligt mest ekonomiskt sker i anslutning till en

aromatutvinning eller ett oljeraffinaderi. Fristående lokrackningsanläggning

av en aromatanläggning anses inte kunna bli akkalisering

tuell.

Det är Kemikontoret ett starkt önskemål att olika

enligt

centra så nära varandra att rörförbin-

petrokemiska ligger

delser kan komma till stånd. Kemikontoret anser att rör-

förbindelser mellan krackningsanläggningar är ekonomiskt

motiverade ett avstånd till ca 10 mil. Transport-

på upp fördelar anses stå att vinna samlokalisering av olje-

genom

l raffinaderier och krackningsanläggningar.

till naturgas, sådan med hög halt av

Q 250 000 ton eten/år Tillgång speciellt

SOU 1971: 75 D 267

eten, kan påverka såväl utvecklingen som lokaliseringen

av den petrokemiska industrin och annan organisk kemisk

industri. Kemikontoret anser det inte vara möjligt att i dag bedöma denna fråga. Utbyggnad av den petrokemiska industrin fram till år

1980 antas av Kemikontoret i första hand komma att

ske i Stenungsund. Fram till omkring år 1980 räknar man

med att det där tillkommer åtminstone en krackningsan-

läggning med en etenproduktion på 0,4 ä 0,5 milj. ton.

Kemikontoret antar att det fram till sekelskiftet utöver Stenungsund kan komma att erfordras mellan ett och tre

petrokemiska centra med i allmänhet två krackningsanlägg-

ningar vardera. Nya petrokemiska centra bör enligt Kemikontoret i första hand förläggas till västkusten och i närheten av raffinaderier. I ett högalternativ anser Kemikontoret att det finns

anledning att räkna med ett något mindre petrokemiskt centrum i Skåne. Helsingborg-Malmöområdet anses kunna

bli särskilt attraktivt om rörförbindelse kan etableras med en framtida dansk

krackningsanläggning.

Införsel av råvara till en som inte 7 _____ -J

krackningsanläggning

har rörförbindelse med raffinaderi sker Även vis- Tänkbara nya lägen för petro-

sjövägen.

kemiska centra fram till år 2000 törsa delar av produktionen Kemikontoret

sjötransporteras. delade på riksområden, enligt

anser att en behöver Kemikontoret.

krackningsanläggning ligga vid hamn med mer än 15 m djup. Förläggning någon halvmil in i

. Iågalternativ landet från hamnen anses tänkbar.

Anläggningskostnaden

för rörförbindelser uppskattas till 2 milj. kr. per km för en O tillkommer i ett högalternativ

krackningsanläggning på 0,5 milj. ton eten per år. Ett typiskt petrokemiskt centrum anses behöva ca 5 km?

mark. Därtill måste ett mindre område hållas fritt av säkerhetsskäl. Kemikontoret räknar vidare med ett bebyg-

gelsefritt område, åtminstone vad gäller bostadsbebyggelse, på 10 km? omkring processanläggningarna, främst till följd av buller och ljusstörningar. Ett petrokemiskt centrum behöver vidare till tillgång önskade natur- och transporttörutprocess- och kylvatten samt möjligheter till utsläpp av av- sättningar för ett petrokemiskt

centrum, enligt Kemikontoret.

loppsvatten.

Behovet av elektrisk är stort Mark 4-6 km-

effekt och uppgår till ca

Bebyggelsefritt 400 MW. område 10 km* Antalet i ett fullt sötvatten 0,6-1,0 m3/sek

sysselsatta utbyggt petrokemiskt centrum

Kylvatten 15-20 m3/sek beräknas till ca 2 000 personer. Hamn minst 15 m djup Miljöstörningar behandlas närmare i kap. 20. Väg Järnväg

268 E]

Sammanfattning av vissa Iokallserlngsönskemål för petrokemiska

enligt Kemikontoret. centra fram till år 2000 (lnkl. Stenungsund),

Mark Bebygg- Söt- Kyl- Hamn Petrokemiskt gelsefri vatten vatten centrum zon

(kmz) (kmz) (ma/sek) (mi/sek) (djup, m)

10 16 minst 15 Västkusten A

10 oc oooo 16 minst 15

Cklridt

Västkusten B

›-n 20 32 Lågalternativ - 20 25 ›

oxbwbx

år 2000

Oer-

(Utnyttjat minst 15

-hOOO

C 1l 20 Västkusten 9 15 Skåne

40 67 Högalternativ

år 2000 -19 OOC 40 PP »om 60

(Utnyttjat

19.4.2 kemisk industri

Oorganisk

Här behandlas anläggningar för produktion av svavelsyra,

ammoniak, gödselmedel och klor/alkali.

fosforsyra,

Produktion

av svavelsyra och

Produktion av oorga niska produkter Kemikontoret antar att produktionen

i Sverige (mili. ton), enligt Kemi- kommer att öka med i genomklor/alkali fram till år 2000 kontoret. år. Produktionen av ammoniak antas snitt drygt 5 % per

1968 1980 2000 av

komma att öka med knappt 5 % och produktionen göd-

Svavelsyra 0,63 1,0-l,4 2,7 -3,3 selmedel och fosforsyra med 3 ä 4 % per år.

Fosforsyra 0,06 0,17-0,20

Ammoniak 0,12 0,38-0,52

Gödsel- Produktionsstruktur

medel 1,1-1,3 1,4 -1,8 kväve - 0,30-0,40 för

0,15 Kemikontoret antar att nya anläggningar produktion

fosforav kommer att vara av storleksordningen pentoxid 0,14 0,18-0,21 svavelsyra

kalium- 250 000 a 350 000 ton år. Den tekniska utvecklingper oxid 0,13 0,18-0,21 av

en större tänkbara. För produktion Klor 0,27 1,1 -1,5 gör anläggningar Alkali 0,31 1,3 -1,7 Kemikontoret en storlek på en

ammoniak anser rimlig

vara 300 000 ton per år. En ny klor/alkali-

ny anläggning

Antal anläggningar år 2000 för pro- anses komma att dimensioneras för minst

anläggning

duktion av oorganlska produkter, enår 1980 och 200 000 ton 100 000 ton klor per år omkring ligt Kemikontoret.

år 2000.

Lokalisering Gödselmedelfabriker 2 Klor/alkalifabriker 10-14 i stort sett kunna

Enligt Kemikontoret anser sig företagen klara år 2000 på dagens lokaliseringsplatser. produktionen

anses dock eller omlokaliseringar kunna bli I vissa fall nyaktuella. i större skala från de mellansvenska Uranutvinning skiffrarna skulle enligt Kemikontoret föra med sig en be-

kemisk industri, bl. a. s v a v e 1 s y r a f a b r i-

tydande

k e r.

E] 269

En ny a m m o n i a k f a b r i k kan enligt Kemikonto-

ret bli aktuell om naturgas blir till I

tillgänglig lågt pris.

första hand anses en till Landskrona kunna

förläggning komma i fråga. Kemikontoret antar att en metanolfabrik

skulle komma att förläggas i anslutning till en eventuell

ammoniakfabrik.

Särskilt i det fall naturgas i större mängder och till kon-

kurrenskraftigt pris skulle bli tillgänglig kan enligt Kemi-

kontoret en av -

omlokalisering g ö d s e l m e d e l s i n

d u s t r i n bli aktuell. För klor/alkalifabriker förutser Kemikonto-

ret två nya platser före år 1980 och ytterligare en ny plats

fram till år 2000. På grund av de stora risker som är för-

knippade med transporter av klor antas dessa anläggningar

i första hand komma att i

förläggas anslutning till pappers-

massafabriker och petrokemiska centra, som är de största förbrukarna av klor/alkali.

Enligt Kemikontoret behöver samtliga behandlade typer av oorganisk kemisk industri till hamn. De har tillgång

vidare behov av mindre sötvatten och kylvatten

mängder och möjligheter till av förorenat vatten samt utsläpp tillgång

till väg och järnväg.

Sammanfattning av vissa Iokaliseringsönskemál tör oorganlsk kemisk Industri som kan komma att ny- eller omlokaliseras fram till år 2000, enligt Kemikontoret. = ej närmare preciserat önskemål

Antal Söt- Kyl- Hamn Förutsättvatten vatten ning/Samlokalisering

Svavelsyrafabrik om 0,25-0,35 milj. ton/år l x Uranutvinning Ammoniakfabrik om 0,3-0,6 milj. ton/år 1 Naturgas Gödselmedelsfabrik 1 x x Naturgas Klor/alkalifabrik om Massafabrik 0,l-0,2 milj. ton/år 3 x Petrokemiskt centrum

19.5 Anläggning för av kärnupparbetning

bränsle

En anläggning för av kärnbränsle används upparbetning

dels för att ur utbrända bränsleelement från kärnkraftreaktorer utvinna oförbrukat uran och det som

plutonium bildas i reaktorerna, dels för att avskilja radioaktiva klyv-

ningsprodukter som bildas i reaktorerna. Det utvunna ura-

270 E]

net och kan användas som kärnbränsle.

plutoniet

De avskilda radioaktiva har myc-

klyvningsprodukterna ket radioaktivitet och måste förvaras under speciella

hög

förhållanden under tid. De förvaras med nu tillämpad lång

teknik i till Den

anslutning upparbetningsanläggningen.

förvaringen av de högaktiva klyvningsproduklångsiktiga terna kan i framtiden komma att ske i speciella anlägg-

ningar.

F. n. sker ingen upparbetning av kärnbränsle i Sverige.

De utbrända bränsleelementen från svenska reaktorer upp-

arbetas i anläggningar utomlands.

En inom industri-, jordbruks- och civilde-

arbetsgrupp

bl. a. som för den fysiska rikspartementen har, underlag

undersökt förutsättningarna för en svensk

planeringen,

upparbetningsanläggning.1

Produktion och produktionsstruktur

Enligt arbetsgruppen kan det svenska upparbetningsbeho-

Upparbetningsbehov i Sverige, enligt

arbetsgrupp inom industri-, jordbruks- vet i framtiden, liksom f. n., komma att tillgodoses genom

och clvildepartementen. att utanför Sverige anlitas. Arbetsgruppen

anläggningar

menar emellertid att detta inte kan tas för givet. 1980 165 ton uran/år

s 1990 bedömningar bör en upparbet-

700-900 ton uran/år Enligt arbetsgruppens 1300-2300 ton uran/år ekonomisk ha en minsta

g 2000 ningsanläggning från synpunkt

900 ton uran år. En anläggning baserad

storlek på per

svenska behovet bedöms då vara eko-

uteslutande på det

motiverad år 1990. för den

nomiskt omkring Svårigheter svenska kraftindustrin att anlita utländska upparbetnings-

kan en svensk vid en

framtvinga anläggning - Anläggningar för upparbetning av anläggningar

kärnbränsle I Sverige år 2000, enligt Man framhåller att det även efter år 1990

tidigare tidpunkt.

J arbetsgrupp Inom industri-, iord-

kan Visa sig att använda upparbetningsanläggning- § bruks- och clvildepartementen. lämpligt

ar utanför men att det finns skäl att anta att upp- Sverige, 2 anläggningar om minst 900 ton inom landet aktualiseras senast omkring sekelarbetning g uran/år. skiftet.

bedömningar skulle det svenska Enligt arbetsgruppens för en an-

upparbetningsbehovet ge underlag ytterligare år 2000. En eventuell andra anläggning läggning omkring bedöms sannolikt förlagd till samma plats som den första.

förvaras de

Vid befintliga upparbetningsanläggningar

avskilda i ståltankar i an-

högaktiva klyvningsprodukterna

till Arbetsgruppen antar att den

slutning anläggningarna. förvaringen av de radioaktiva klyvningsproduklångsiktiga terna i framtiden kan komma att ske i speciella bergrums-

menar att ansvaret för att

anläggningar. Arbetsgruppen

ta hand om dessa kan komma att hos ur-

l av kärnbränsle, produkter ligga

Upparbetning studle av arbetsgrupp Inom lndustrl-. även om själva sker utom-

sprungslandet upparbetningen

jordbruks- och clvildepartementen, lands. stencil I 1971: 1.

D 271

Lokalisering

AB Atomenergi förvärvade i av 1960-talet mark början för en upparbetningsanläggning vid i Ta- Sannäsfjorden nums kommun i norra Bohuslän. Mot av det bakgrund nya bedömningsunderlag som arbetsgruppen tagit fram framhöll dåvarande chefen för statsindustridepartementet, rådet Wickman, i ett i den 23 interpellationssvar riksdagen mars 1971 att det saknas skäl att reservera tillräckliga markområdet i Sannäs för en upparbetningsanläggning. Under antagande att huvudparten av kärnkraftverken

kommer att förläggas till kust i södra och med hän- Sverige syn till att sjötransport anses vara det sättet för troligaste transport av utbrända bränsleelement anser arbetsgruppen det naturligt att förlägga en eventuell upparbetningsanlägg-

ning till kust i södra Sverige. Skillnaderna i transportkostnad vid förläggning till olika delar av kusten bedöms vara

obetydliga. Arbetsgruppen konstaterar dock att transportförhållandena på ostkusten vintertid är än besvärligare på västkusten. Västkusten anses också vara att föredra framför ostkusten med hänsyn till risken för radioaktiva ut-

släpp vid en haverisituation. Med till radioaktiva hänsyn utsläpp till luft bedöms södra ostkusten vara bäst till följd av mindre nederbörd och av något lägre frekvens pålandsvindar änüvid övriga kuststräckor.

Det mbrkområde som behövs för en upparbetnings- Natur- och transporttörutsättnlngar anläggning bestäms av storleken av radioak- för en upparbetnlngsanläggning, på utsläppen enligt arbetsgrupp inom industri-, tiva ämnen och de meteorologiska förhållandena loka- jordbruks- och civildepartementen. på liseringsplatsen. För i USA planerade varieanläggningar Mark upp till 3 km från anrar avståndet från till områdets anläggningen gräns mellan läggningen och 3 km. sötvatten 0,6 Området bör vidare ha goda grundförhål- Kylvatten landen. Hamn Till av av radioaktiva Väg transportvikter upp till följd utsläpp ämnen har myndig- 40 ton heterna i olika länder krävt att upparbetningsanläggningar Järnväg transportvikter upp till till områden. 100ton förläggs glesbefolkade Arbetsgruppen utgår från att säkerheten vid den då en kan tidpunkt anläggning bli aktuell i Sverige nått en sådan nivå att inga restriktioner med hänsyn till och bebebyggelse markanvändning hövs utanför anläggningsområdet.

Behovet av sötvatten är litet. till Tillgång kylvatten är en fördel, men luftkylning kan användas.

Vid sjötransport av bränsleelementen behövs tillgång till mindre hamn. Vid behöver landtransport en uppar-

betningsanläggning anslutas till väg och järnväg för trans-

portvikter på upp till 40 ton. För framtiden förutser arbets-

gruppen transportvikter på järnväg på upp till 100 ton. Från säkerhetssynpunkt anses en upparbetningsanlägg-

272 D

kunna tillsammans med annan industri. Arning förläggas betsgruppen menar att samlokalisering med kärnkraftverk troligen skulle innebära vissa fördelar.

Antalet sysselsatta i en upparbetningsanläggning beräk-

nas uppgå till 200 å 300 personer.

Av teknisk-ekonomiska skäl och med hänsyn till riskerna under anser arbetsgruppen det gynnsamt att transport

förvara de avskilda radioaktiva klyvningsprodukterna i an-

slutning till Arbetsgruppen an-

upparbetningsanläggningen.

ser dock för långsiktig av radioatt en anläggning förvaring aktiva i framtiden av säkerhetsskäl kan

klyvningsprodukter

skild från upparbetningsanläggningar. Den fortförläggas

gående upplagringen av högaktiva klyvningsprodukter anses tala för att kraven på glesbygdsförläggning bör vara = större än för själva upparbetningsanläggningen. Riktlinjer

för förvaring av produkter har utarbetats bara högaktiva

i USA. Enligt dessa är lagring i naturliga saltformationer idealisk, men lagring anses kunna ske även i andra berg-

arter, t. ex. kalksten, dolomit, skiffer och granit. Den geologiska formation där lagring av högaktiva produkter skall

ske måste vara stabil och fri från sprickor och vattenförande lager. Utsläpp av radioaktiva ämnen och andra miljöstörningar behandlas i kap. 20.

Sammanfattning av vissa Iokaliseringsönskemål för upparbetningsanläggningar som kan bli aktuella fram till år 2000. enligt arbetsgrupp inom industri-, jordbruks- och civildepartementen.

Två upparbetningsanlåggningar med en kapacitet på 900-1 800 ton år förlagda till kust i södra Sverige (sannolikt till samma

u11an)per p ats .

anläggning för förvaring av starkt radioaktiva klyvningsprodukter

lin

1 ett glesbygdsområde med stabila geologiska formationer.

1 9.6 Skogsindustri

Använda måttenheter

Här behandlas massafabriker och sådana pappersbruk som

. m3 sk = skogskubikmeter (hel

a trädstamsvolym med bark) är integrerade (produktionsmässigt samlokaliserade) med

std = standard, volymenhet för

- massafabriker. Övrig skogsindustri, t. ex. sågverk och skiv-

sågvirke (4,672 m3)

industri väntas komma att ha begränsade lokaliserings-

Önskemål och behandlas inte.

Skogsindustriernas samarbetsutskott har i en utredning gjort bedömningar av på lång sikt möjliga lokaliseringsanspråk för skogsindustril Samarbetsutskottet har vidare

Skogsindustriernas samarbetsut-

skott. Skogsindustrin I den fysiska lämnat uppgifter om vid vilka massafabriker i södra Sverige

riksplanerången, civildepartementet, man räknar med fram till år 1985.

utbyggnader

lörarbeen lör fysisk riksplanering, Civilministern tillkallade i december 1970 en utredunderlagsmaterial nr 15.

[j 273

ningsman för att, bl. a. som underlag för den fysiska riksplaneringen, undersöka lokaliseringsförutsättningarna för skogsindustri i södra Sverige. Motiven för att tillsätta utredningen var dels tillkännagivna betydande utbyggnadsplaner, främst för massaindustri, dels att den tekniska utvecklingen skapat nya förutsättningar för inlandslokalisering av massaindustri sedan västsvenska skogsindustriutredningen lämnade sitt betänkande år 1969. har läm- Utredningen nat ett betänkandel I betänkandet behandlas virkestillgång och utbyggnadsplaner samt från lokaliseringsförutsättningar miljövårds- och regionalpolitiska synpunkter. Tidsperspektivet omfattar tiden fram till år 1980. I det lämföljande nade uppgifter om utbyggnadsplaner och lokaliseringsförutsättningar för skogsindustri i södra är i huvudsak Sverige hämtade från betänkande. utredningens

Produktion

Den svenska skogsindustrins är beproduktionsmöjligheter roende av tillgången på inhemsk Under de skogsråvara. senaste decennierna har varit större än avskogstillväxten verkningarna. Som en följd härav har virkesförrådet ökat, i södra Om man under speciellt Sverige. en period på 10 ä 20 år vill minska virkesförrådet, skulle, enligt skogshögskolans senaste avavverkningsberäkningar (AVB-69),2 verkningarna teoretiskt kunna höjas från ca 70 milj. m3 sk år 1970 till knappt 90 milj. m3 sk. Ett enligt långtidsutredningen3 tänkbart utvecklingsalternativ för skogsindustrins produktion innebär att virkesförbrukningen år 1980 något skulle överstiga den av AVB- 69 beräknade möjliga avverkningen, se tabell 19: 3. Denna avverkningsberäkning inbegriper även virke som sannolikt inte kan utnyttjas ekonomiskt, av att det är på grund svåråtkomligt eller har låg kvalitet. Sådant virke har av professor Nylinder, skogshögskolan, beräknats 13 utgöra milj. m3 sk, varav 10 milj. i norra Sverige! Betydande produktionsbefrämjande åtgärder för att varaktigt öka skogstillväxten torde vara nödvändiga om utlångtidsutredningens vecklingsalternativ för skogsindustrins produktion år 1980 1 skall kunna förverkligas utan risk för framtida Lokallserng av skogsindustrl i södra produk- Sverige, SOU 1971:85. tionsinskränkningar. 3 Awerkningsberäkning 1969, Insti- Beträffande utvecklingen på längre sikt beräknas i Virtutionen tör skogstaxering, Skogskesbalanser 1967 (VBU-67)5 högskolan, Nr 15 1970. att det genom en allmänt förbättrad är att 3 Svensk Industri under -70-talet, skogsvård biologiskt möjligt på nuvarande SOU 1971:5. skogsmarksareal avverka 100 milj. m3 sk knappt omkring 4 Tidskriften Skogen nr 1971: 3. år 2000. Genom intensiva i form 5 Virkesbalanser 1967, SOU 1968: 9. åtgärder av dikning, göds-

274 El

ling, plantering av nedlagd åkermark 0. dyl. anges den biosikt till 120 milj. m3 logiskt möjliga avverkningen på lång

sk.

Tabell 19: 3. Virkeslörbrukning och möjlig awerknlng på lång sikt.

Södra* Norra Hela (milj m3sk/år) Sverige Sverige landet

Virkesfärbrukning

1969-70, enligt AVB-69 33,9 35,6 69,3 - - 1980, enligt långtidsutredningen 89,4

Virkesavverkning

Teoretiskt möjlig om man vill

minska virkesförrådet fram till

1980/90, enligt AVB -69

Biologiskt möjlig omkring år

2000 genom produktionsbefräm-

jande åtgärder, enligt VBU-67 - förbättrad skogsvård, utan

gödsling 41 52

- intensiva åtgärder, bl a

dikning, gödsling, skogsplan- 56 64 tering på åkermark

1 Örebro och Södermanlands län och söderut. Värmlands,

samarbetsutskott kommer in-

Produktion l liberinduslrl och såg- Enligt Skogsindustriernas verk l Sverige, enligt Skogsindustrier- te för skogsindustriprodukter att avsättningsförhållandena

nas samarbetsutskott för fortsatta ut-

utgöra någon begränsning skogsindustrins

: 1970 Norra Södra* har ansett det motiverat att

byggnad. Samarbetsutskottet

Sverige Sverige Hela landet för den redovisa den

Såg- som underlag fysiska riksplaneringen . verk 1,0 1,4 2,4 milj. std inom som svarar mot de på lång produktion skogsindustrin

. Massatänkbara i landet,

skiv- sikt högsta biologiskt virkestillgångama

l ind. 6,0 3,5 9,5 milj. ton beräknar dvs. 120 milj. m3 sk. Vid denna virkesförbrukning Vid en framtida avverkning på samarbetsutskottet den inom massa-

120 milj. mask möjliga produktionen

Såg- och skivindustrin till 18 ton) Detta skulle inne-

drygt milj.

verk 2,0 2,3 4,3 milj. std

bära att nästan fördubblas jämfört med år Massa- produktionen

skiv- 1970. Samarbetsutskottet ingen bedömning av om gör ind. 10,0 8,5 18,5 milj. ton

kommer att bli utbyggd i denna omfattning skogsindustrin

1 Värmlands, Örebro och Söder- men anser att en sådan ram i skulle

planeringen ge skogs-

manlands län och söderut. industrin flexibilitet för att anpassa sig till den framtida

utvecklingen.

Produktionsstruktur

samarbetsutskott antar att massaproduk- Skogsindustriernas

i framtiden kommer att bli me-

Den helt dominerande produktionen tionens två tyngdpunkter

inom massa- och skivindustrin kan kanisk till och

massa för vidareförädling tidnings- journal-

fram till år 2000, liksom l. n., förut- - sättas bestå av massa. papper samt oblekt och blekt sulfatmassa.

E] 275

Samarbetsutskottet påpekar att starka lokaliseringssaniband finns mellan dels sågverk och massafabriker, dels

massafabriker och pappersfabriker och att dessa samband

kommer att ytterligare förstärkas.

Lokalisering

Enligt västsvenska Kapacitet (1 000 ton/år) vid massa-

skogsindustriutredningens1 bedömning-

. . fabriker och integrerade pappersbruk ar s u e nya stora an aggningar k n l.. f.. or pro u tion av massa, d k iF_ G, H K L, M_ N och p än_ 755,_ med hänsyn till bara kunna götadelen. enligt utredningen Lokali- i

vattenföroreningsproblemen,

. .. . .. f.. l.. 7 sering av skogsindustri I södra Sverior aggas 1 nar eten av stora h fl d o mynningar e er vi n .d storre ge_ Uppgmuna m, år1980 avse, på-

sjöar. Den snabba utvecklingen av process- och renings- böriade och Planerade utbyggnader-

tekniken under senare år har, den under år 1970

enligt

1970 1980 tillsatta att vat-

utredningen, inneburit forlaggning till nas_ Pap_ _ias_ Pap_

tendrag 1 inlandet ar framfor allt vid av

niojlig tillverkning sa per sa per

oblekt massa. . . . . . . .. om Hylte 50 24 230 195 av sodra

Utredningen

skogsindustri

lokalisering Vaggeryd 77 6 125 12

Sverige behandlar i sitt första betänkande Munksjö 13 93 - 100 förutsättningarna för utbyggnad av del av södra skogsindustri

iden Sverige grlfsafors Zå : Zå :

som omfattas av Kalmar,

Jönköpings och västgötadelen av Lessebo 19 32 40 40

Älvsborgs län (Pv) samt länen söder därom.

1132:3112?” å? il få _60

Massa- och pappersindustrin i den aktuella delen av lan- Strömsnäs- - - - - b k det 6 56 105 215

planerar enligt utredningens inventeringar betydande

Triåqsfors 13 40 350 140

utbyggnader fram till år 1980, se vidstående tabell. Böksholm 49 - 60 - Några

har inte 510 300 utan

nyetableringar aktualiserats

samtliga projekt

Eåçfsâfsras 17 15 150 16

galler utbyggnad vid befintliga De 24 - -

anläggningar. utbyggna- Ed 26

der som redan beräknas fördubbla *

påbörjats i

Bjâåâärg 1;; _âl

kapaciteten

ä 3%

denna del av landet fram till årsskiftet 1972-73. Denna Broby 51 28 65 35 .. . .. a . - N ll a 116 250 85

fördubbling beror framst

pa stora utbyggnader l Hyltebruk Vår?” _ _ 300 _

(till 230 000 ton), Mörrum (till 310 000 ton) och Nymölla

250 000 samt Totalt 908 366 2623 1229 (till ton) på tillkomsten av Värö bruk

(300 000 ton?). Utredningen anser att redovisade utbygg-

nadsplaner för massaindustrin inte helt kan

förverkligas på grund av otillräckliga råvarutillgångar. Utbyggnad av pappersindustrin enligt offentliggjorda pla-

ner skulle om driften vid är oföränd-

övriga anläggningar

rad, innebära att produktionen i det aktuella området ökar

från 534000 ton år 1970 till 1442 000 ton år 1980. Av

hela ökningen på 908 000 ton skulle

pappersbruk integre-

rade med massatillverkning svara för 863 000 ton.

Skogsindustriernas samarbetsutskott uppger, efter enkät till samtliga företag i hela södra att Sverige, betydande utbyggnader av massaproduktionen därutöver kan

bli aktuella fram till år 1985 vid I

befintliga lokaliserings- skogsindusm ;södm svenge,

platser i Bäckhammar, Frövi, SOU 1959121-

Fiskeby/Skärblacka, Gruvön,

och Mindre “ K°°°ss*°5"äm"d°" ö W5-

Loddby Skoghall. utbyggnader kan bli aktuella

_ __ _ _ _ _ __ _ skydd har ännu bara prövat utbyggbl. a. vid 1

anläggningarna Bilhngsfors, Gota, Katrinefors, nad nu 200000 ion.

276 E]

Massafabrlker 1971. 240 000 ton/är 60 000-240 000 ton/år 80 000 ton/år massafabrik integrerad med pappersbruk

› › Ortviken Iggesund Konnüsverken Skutskär i

u so lwkm E § - 81Dl 9th l D00 I 1L) 2(M)[ m ME) Stf) l 6(6) l NH)

Olshammar, Rockhammar, Rottneros, Wargön, Åmotfors. önskade natur- och transportförmsättningar för nya massa- och pap- Enligt samarbetsutskottet behövs sannolikt en ny lokalipersfabrlker, enligt Skogsför massafabrik västkusten under 1980-talet. industriernas samarbetsutskott seringsplats på Beträffande massaindustrins utbyggnad i norra Sverige Massa- Pappersförutser samarbetsutskottet inte Ut- fabrik bruk några nylokaliseringar. byggnad av befintlig industri bedöms inte komma att med- Mark l 2,5 km” föra några speciella problem. Bebyggelsefritt Om den skall område 1,5 0 km? biologiskt möjliga avverkningen utnyttjas Sötvatten 2,0 0,5 m3/sek inom skogsindustrin anser Skogsindustriernas samarbets- Hamn utskott att ytterligare önskemål om av Väg nylokaliseringar Järnväg massafabriker kan uppkomma på längre sikt. Om den i detta fall beräknade ökningen av fiberproduktionen från 9,5 milj. ton år 1970 till 18,5 milj. ton skulle ske i nya massafabriker behövs 30 anläggningar av den storlek som planeras vid Värö. Nedläggning av omoderna anläggningar ökar behovet. Nedläggning har aviserats för massafabrikerna i Fredriksberg, Slottsbron, Norrköping, Ohs och Jönköping. Sarmolikt kommer därutöver flera andra äldre massafabriker i både södra och norra Sverige att upphöra före år 1985. Som underlag för diskussion om lokaliseringsförutsättningarna för massafabriker och pappersbruk redovisar Skogsindustriernas samarbetsutskott behovet av mark och vatten samt utsläppen av föroreningar från en massafabrik med en produktion av 270 000 ton blekt sulfatmassa per år och ett pappersbruk, integrerat med tillverkning av mekanisk och kemisk massa, med en produktion av 300 000 Kubikenborg ton tidnings- och journalpapper per år. Massafabriker för blekt massa och tidningspappersbruk medför särskilt stora utsläpp av vattenföroreningar. Tillverkning av andra produkter skulle ställa mindre krav på recipientförutsättningarna. Redovisade uppgifter beträffande såväl vattenförbrukning som utsläpp till vatten kan samarbetsutenligt skottet väntas bli avsevärt lägre men även i framtiden anses tillgång på sötvatten och recipient behöva tillmätas stor betydelse vid lokalisering. Utsläpp och andra miljöstörningar redovisas närmare i kap. 20. 4 Samarbetsutskottet framhåller att transportfrågorna mås- Aluminlumsmältverk 1970 te uppmärksammas främst beträffande krav på vägar, som 64 500 ton/år Q medger transport av betydande godsmängder men även beträffande järnvägar och hamnar. Under senare år vidtagna åtgärder, bl. a. utbyggnad och av det förstärkning allmänna vägnätet och uppförande av terminaler för distribution av inlandsindustriernas produkter, anses ha minskat beroendet av hamn. Antalet sysselsatta vid av ovan anläggningar angivna storlekar beräknas av samarbetsutskottet komma att uppgå

278 El

till ca 350 vid massafabriken och knappt 500 perpersoner

soner vid det integrerade pappersbruket.

19.7 för tillverkning av icke

Anläggningar järnhaltiga metaller

Produktion av aluminium i Sverige, Kemikontoret har i en utredning redovisat lokaliseringsenligt Kemikontoret. tillverkar metallerna alu-

önskemålen för anläggningar som Aluminium och zink! Bedömningarna har gjorts

minium, koppar, bly 1970 64 500 ton dessa metaller. av de svenska företag som i dag tillverkar 1980 125-175 000 ton

2000 750 000 ton Referenser i det till Kemikontoret avser uppgifter följande

i denna eller av Kemikontoret lämnade kompletutredning teringar till denna. Här behandlas främst aluminiumsmältverk. I sådana aluminiummetall av aluminiumoxid. Verk som framställs smälter aluminiumskrot antas av Kemikontoret bli av mindre storlek och behandlas inte. för tillverk-

Anläggningar

och zink antas av Kemikontoret inte ning av koppar, bly att eller omlokaliseras och behandlas därför komma nyinte närmare.

Produktion och produktionsstruktur

Den konsumtionen av aluminium år 2000 bedöms svenska av Kemikontoret till 750 000 ton. Sverige antas vid

uppgå denna vara Av produktionen tidpunkt självförsörjande.

beräknas 600000 ton tillverkas i aluminiumsmältverk, medan resten (20 %) antas komma från skrotsmältverk. F. n. finns ett aluminiumsmältverk vid Sundsvall (Ku-

Kemikontoret uppger att hela produktionen

bikenborg).

år 1980 kommer att ske denna plats. Fram till troligen på

år 2000 anses minst tvâ lokaliseringar behöva tillnya

komma. Kemikontoret bedömer produktionskapaciteten

år 2000 vid ett modernt aluminiumsmältverk till 200 000

ton per år. Tänkbara nya lägen för aluminiumsmältverk lram till år 2000 fördelade på riksområden, enligt Kemikontoret Lokalisering

. lörstahandsönskemål

Råvaran för aluminiumproduktion (aluminiumoxid) impor-

teras. Omkring 500 000 ton beräknas komma att intrans- I andrahandsönskemål år. Hamn som kan ta emot fartyg om 50 000porteras per 60 000 ton anses behöva finnas i omedelbar närhet av ett 1 Kemisk processlndustri och lysisk aluminiumsmältverk. Med hänsyn till råvaruinförseln anriksplanering, Kemikontoret, juli 1970, civildepartementet, förarbeten för att av aluminiumsmältverk ser Kemikontoret lokalisering fysisk riksplanering, underlagsmatetill västkusten är att föredra framför ostkusten. rial nr 3.

D 279

Markbehovet för ett aluminiumsmältverk 200 000 Anläggningar för produktion av alu-

på

ton minlum, koppar och bly år 2000,

uppskattas till 0,6 km? och minimilängden på området

enligt Kemikontoret. anges till ca 1200 m. med

Samlokalisering anläggningar

för Beñntligt aluminiumsmältverk

framställning av halvfabrikat, vilket enligt Kemikonto-

2 nya aluminiumsmältverk om ret förefaller sannolikt, ökar markbehovet. 200 000 ton/år Ett ñertal smältverk för aluminium-

På grund av utsläpp av besvärliga luftföroreningar bör,

skrot

enligt Kemikontoret, kring själva anläggningsområdet av- Beñntligt kopparsmältverk

sättas Beñntligt blysmältverk

ett bebyggelsefritt område, där i varje fall inte bo-

Smältverk för bly ur skrot

stadsbebyggelse bör förekomma.

Behovet av sötvatten är litet. önskade natur- och transporttörutsätt Som kyl- och processvatten kan i allmänhet användas ningar för nya aluminiumsmältverk, bräck- eller saltvatten. enligt Kemikontoret

Huvudparten av produkterna lämnar fabriken per järn-

Mark 0,6 km” väg. Sötvatten obetydligt Ett aluminiumsmältverk förbrukar mycket stora Kyl-och processvatten

mängder

(bräckt eller salt) 4 ma/sek

elkraft motsvarande en effekt på 400 MW. Med hänsyn till

Hamn 12 m djup detta anser Kemikontoret att med kraft- Väg

samlokalisering

verk är Järnväg

lämplig. Under förutsättning av fortsatt anses automatisering

antalet sysselsatta vid ett modernt aluminiumsmältverk vid

slutet av seklet komma att uppgå till högst 500 ä 1000

personer.

Ett aluminiumsmältverk medför

betydande mil jöstörningar genom utsläpp av föroreningar och genom stora trafik-

mängder. Mest besvärliga är av fluorförutsläppen giftiga eningar. Miljöstörningarna behandlas närmare i kap. 20.

1 9.8

Ferrolegeringsverk

I ferrolegeringsverk tillverkas olika av typer legeringsäm-

nen för stålindustrin.

Kemikontoret har i en utredning redovisat ferrolegeringsindustrins lokaliseringsönskemål! Bedömningarna har gjorts av de befintliga i landet. ferrolegeringsföretagen Referenser i det följande till Kemikontoret avser

uppgifter

i denna utredning eller i till denna lämnade anslutning kompletteringar av Kemikontoret.

Produktion och produktionsstruktur

Ferrolegeringsverk 1970

Förbrukningen av ferrolegeringar bestäms i stor utsträck-

ning av stålindustrins utveckling, främst specialstâltillverk- Q eo 000-100 000 ton ningens. Kemikontoret antar att produktionen av ferro-

C 10 000-30 000 ton

legeringar fram till år 2000 kommer att öka med

i ge-

nomsnitt ca 5 % per år. Vid en sådan anses den

utveckling

Kemisk processinduslri och

svenska tillverkningen komma att en tillgodose lämpligt fysisk riksplanerlng, Kemikontoret,

avvägd andel av stålindustrins behov av juli 1970, civildepartementet, förarbe-

legeringsämnen.

ten för fysisk riksplanering, underlags-

(Enligt Jernkontoret kan tillverkningen av specialstål vän- material nr 3.

280 D

Produktion av ferrolegeringar i Sve- tas öka med i genomsnitt drygt 4 % per år, se avsnitt 19.9.)

rige, enligt Kemikontoret. beräknade fram till år 1980 bedöms

Den produktionen

1967 218 000 ton av Kemikontoret kunna täckas genom stegvis utbyggnad av

1980 440 000 ton Kemide befintliga anläggningarna. Fram till år 2000 anser 2000 1 000 000 ton

kontoret att det sannolikt behövs två nya anläggningar

Anläggningar för produktion av utanför nuvarande lokaliseringsplatser. terrolegeringar år 2000, enligt Kemikontoret.

Befintliga anläggningar Lokalisering 2 nya anläggningar Närhet till kvartsförekomster i Dalsland och

brytvärda

önskade nalur- och lransportlörut- eventuellt även i Småland anses av Kemikontoret vara en sättningar lör nya ferroiegeringsverk, för ett

viktig lokaliseringsfaktor nytt ferrolegeringsverk.

enligt Kemikontoret.

Västkusten - särskilt Bohuslän - betecknas som lämpligt

Mark 0,2-0,5 km* och Även vänerkusten vid Dalsland

lokaliseringsområde.

Bebyggelsefritt omrâde l,3-2,5 km* (Otterbäckens industriområde) anses kunna

Västergötland

Sötvatten obetydligt trans-

komma i fråga på grund av dessa områdens goda

Kylvatten 0,3-O,7 m3/sek

Hamn 18-20 m djup portförbindelser med kusten och stålindustrin i Bergslagen

Väg tung trañk

samt deras närhet till råvaran (kvarts). På grund av utsläpp

_ Järnväg

av föroreningar anser Kemikontoret att ett ferrolegeringsverk måste ligga i ett område med gles bebyggelse. En anläggning för produktion av ferrolegeringar beräknas ha ett markbehov på 0,5 km? På grund av förore-

ningsutsläpp behövs enligt Kemikontoret ett bebyggelsefritt område anläggningen. Därutöver behövs kring själva områden för tippning av fast avfall, huvudsakligen slagg

och kalk innehållande tungmetallföreningar.

Behovet av sötvatten med hög kvalitet anses vara obe-

tydligt medan det däremot behövs kylvatten av lägre kvali-

tet, som kan utgöras av saltvatten. till isfri djuphamn anses av Kemikontoret vara

Tillgång en av de lokaliseringsfaktorerna. För in- och viktigaste behövs anslutning såväl till järnväg som till

uttransporter väg för tung trafik.

Ett ferrolegeringsverk har stor elförbrukning, motsvarande 150-400 MW. Närhet till stor kraftproducent anses av Kemikontoret vara en av de väsentligaste lokaliserings-

faktorerna.

Sysselsättningen per ferrolegeringsverk beräknas uppgå

till ca 500 personer.

Ett ferrolegeringsverk medför betydande miljöstörningar,

främst till av föroreningar till luft och vat-

följd av utsläpp

ten. behandlas närmare i kap. 20.

i Tänkbara nya lägen för ferrolege- Miljöstörningarna

ringsverk fram till år 2000 fördelade på riksområden, enligt Kemikontoret. 19.9 Stålverk . förstahandsönskemål Med stålverk avses antingen samtliga nedanstående process- I andrahandsönskemál

led eller bara processled b.

El 281

a) Anläggningar för tillverkning av stålråvara från malm i olika former, bl. a. masugnar (för av framställning råjärn genom smältning av malmprodukter) och järnsvampverk (för framställning av järnsvamp av utan malmprodukter föregående smältning). b) Anläggningar för tillverkning av råstål (göt, gjutna ämnen, stålgjutgods) från stålråvara och/eller skrot, vilka är försedda med eller av någon några följande ungstyper: martinugnar, konvertrar och elektrostålugnar. c) Anläggningar för tillverkning av handelsfärdigt stål (plåt, band, stång, o. d.) från råstål genom valsning eller smidning. Stålverk, vilkas råstålproduktion till mer än 25 % utgörs av specialstål kallas s p e c i a l s t å l V e r k, medan övriga kallas h a n d e l s s tå l v e r k. Handelsstål är stål med låg kolhalt och eller liten halt av ingen legeringar, medan specialstål har högre kolhalt eller håller viss halt av legeringsämnen. Jernkontoret har i en redovisat utredning stålindustrins utveckling och lokaliseringsönskemål! Referenser till Jernkontoret i det följande avser uppgifter i denna utredning eller i till denna lämnade anslutning kompletteringar av Jernkontoret.

Produktion

Under tiden efter andra har den svenska världskriget för- Stålproduklion i Sverige (milj. lon av råslål), enligt Jernkontoret. brukningen handelsfärdigt stål ökat med ca 5,5 % per år. J ernkontoret räknar med en i framti- 1969 2000 lägre Ökningstakt den till av Specialstäl 1,5 4,4- 5,2 följd långsammare utveckling av stålförbruk- Handelsstål 3,8 6,6- 7,8 ningen inom Verkstadsindustrin som Totalt 5,3 (inkl. varv), svarar 11,0-13,0 för drygt 50 % av den totala stålförbrukningen, och byggnadsindustrin, som svarar för av resten. huvudparten Stålförbrukningen bedöms fram till år 2000 komma att öka till 11-13 milj. ton råstål, motsvarande 10-11 ton hanmilj. delsfärdigt stål. Detta skulle motsvara en av förökning brukningen av handelsfärdigt stål med i genomsnitt ca 3 % per år. Jernkontoret bedömer det som att från att rimligt utgå export och import av stål, liksom f. n., i ton räknat kommer att vara ungefär jämnstora i framtiden. Det anses troligt att exporten kommer att domineras av specialstål och högre kvaliteter av handelsstål. andel av rå- Specialstålets stålproduktionen uppskattas stiga från f. n. ca 25 % till ca 40 % år 2000. Med en total produktion av råstål år Svensk stålindustri 1970-2000, Jern- 2000 på 13 milj. ton, som J ernkontoret betraktar som hu- kontoret, [uni 1970, civlldeparlemenlet, förarbeten för fysisk rlksplanering, vudalternativ, skulle detta innebära en ökning av special- underlagsmaterial nr 4.

282 I:)

stålet med 4 % och av handelsstålet med knappt drygt 2,5 % per år.

Produktionsstruktur

Vid en total av specialstål år 2000 om 5,2 produktion ton räknar J ernkontoret med att produktionsökningen milj. vid s p e c i a l s t å l v e r k kommer att uppgå

befintliga till 1 ä 2 ton. 1,7-2,7 ton skulle behöva pro-

milj. milj. duceras vid helt nya anläggningar. Ett nytt specialstålverk

med en av 1 ton anses kunna bli aktuellt

kapacitet milj.

fram till år 1980. Mellan år 1980 och år 2000

omkring

räknar J ernkontoret med att detta kan komma att byggas ut till ca 2,5 milj. ton eller att det uppförs ett nytt verk

om ca 1,5 milj. ton.

Ett h a n d e l s s t å l v e r k anser

nytt masugnsbaserat

Jernkontoret helt uteslutet. Ett sådant anses behöva ha 4 innebär att

en minsta storlek på milj. ton per år vilket

hela det beräknade skulle behöva för-

produktionstillskottet

detta. (Sveriges största handelsstålverk, Domnläggas till

arvet, har en produktion av 1,3 milj. ton per år.) Även om

flera av de nuvarande mindre verken skulle läggas ned an-

ser J ernkontoret att expansionsutrymmet för de kvarvarande inte skulle vara tillräckligt för nödvändiga produktivi-

tetshöjande utvidgningar.

Tänkbara framtida alternativ till masugnsprocessen, bl. a.

kommer enligt Jernkontoret sannolikt järnsvampprocesser, att sakna dennas väldiga stordriftsfördelar. Om dessa pro-

stålverk år 2000, enligt Jernkontoret.

cesser visar för kommersiell produktion i stor sig lämpliga

Befintliga special- skala kan Jernkontoret ett handelsstålverk i enligt nytt stålverk 2,5-3,5 milj. ton

inte uteslutas efter år 1980. Jernkontoret utgår i Nya specialstålverk Sverige

1 om 2,5 milj. ton sina från att ett sådant kan få en storlek på beräkningar

eller l om 1,0 milj ton ca 2 milj. ton. och 1 om 1,5 milj. ton Befintliga handels- Lokalisering stålverk 5,8-7,8 milj. ton Eventuellt J ernkontoret anser det naturligt att s p e c i a l s t å l v e rl nytt handels- de mellansvenska malmerna

k e n så långt möjligt använder

stålverk 2,0 milj. ton som råvara och att nya anläggningar därför förläggs förhållandevis nära gruvorna i Bergslagen. Enligt I ernkontoret kan det tänkas i Bergslagen blir att gruvorna otillräckliga vilket anses tala för att kustlokalisering kan komma att bli

än lokalisering till Bergslagen. Såväl västfördelaktigare kusten som ostkusten anses kunna komma i fråga, men

västkusten betraktas som fördelaktigare från trans-

något

portsynpunkt.

J ernkontoret förutsätter att h a n d e l s s t å l v e rk e n s kunder i första hand blir skandinavisk verkstads-

[j 283

(inkl. varv) och byggnadsindustri och att ett nytt handels-

stålverk framför allt kommer att få sina

avsättningsområden på västkusten och i mälarområdet. (Örestad-Oslo)

Jernkontoret anser det uteslutet att basera ett nytt handels-

stålverk på mellansvensk malm. Råvarorna förutsätts sjötransporterade. Kustlokalisering vid såväl västkusten som

ostkusten bedöms kunna komma i men västkusten

fråga,

anses ha vissa transportfördelar.

Lokaliseringsanspråken för ett handelsstålverk baserat på

nya och delvis okända icke masugnsbaserade processer kan inte närmare definieras. De här redovisade kvantitetssom därför uppgifterna, avser ett nytt masugnsbaserat han-

delsstålverk om 2 milj. ton, bedöms av Jemkontoret överstiga de faktiska behoven för ett eventuellt framtida han-

delsstålverk. Markbehovet för såväl special- som handelsstålverk uppskattas av J ernkontoret till ca 1 m2 per årston råstål. Därutöver krävs för

upplagsytor slagg. Området bör ha goda

grundförhållanden och små nivåskillnader.

Åtgången av sötvatten för processerna är obetydlig.

Tänkbara nya lägen för stålverk fram till år 2000 fördelade på riksområden, Specialstålverk 1970 Handelsstålverk 1970 enligt Jernkontoret.

oj

gl

?l

mer än 100 000 ton/år

O 500 000 -1 400 000 ton/år . förstahandsönskemål

mindre än 100 000 ton/år andrahandsönskemål O 100 000 __ 300 00° ton/år I

0 under 100 000 ton/år S specialslålverk

H handelsstålverk 284 D

önskade nalur- och transportförm- Behovet av kylvatten kan variera inom vida gränser och sättningar för nya stålverk, enligt vid driven vattenrecirkulation

kan enligt J ernkontoret långt

Jernkontoret

minskas väsentligt jämfört med angivna behov om 1 ä 2 m3/

Special- Handelssek. Sötvatten eftersträvas, men även saltvatten anses kunstålverk stålverk Milj. årston na användas. råstål 1,5 2,5 2,0 vara

Tillgång till isfri djuphamn anses av Jernkontoret

för framtida stålverk som inte base- Mark km? ett oavvisligt villkor 1,7 2,5 1,6 ras mellansvenska malmer.

Sötvatten mindre än 0,1 m“/sek på

1,1 2,0 2,5 m“/sek som tål tillåtna trafik och järnväg anses Kylvatten Väg tyngsta Hamn 20 20 20 m djup _ vara nödvändiga. Väg tyngsta tillåtna trañk särskilt sådana med förbru

Stålverken, elektrostålugn,

Järnväg till kar stora elkra/t och de måste vara anslutna

mängder kraftledningar med stor kapacitet. Ett specialstålverk på 2,5 milj. ton bedöms kunna få ett effektbehov på 360 MW

och ett handelsstålverk på 2 milj. ton ett effektbehov på

drygt 300 MW.

Tillgång på natur- eller raffinaderigas anses av Jernkontoret kunna bli en väsentlig lokaliseringsfaktor i framtiden.

Flera nya produktionsprocesser, som är under utveckling,

använder nämligen sådan gas som bränsle och reduktionsmedel. Detta skulle göra det fördelaktigt att lägga stålverk

nära ett oljeraffinaderi eller i områden med tillgång på

naturgas.

Antalet sysselsatta uppskattas till 1875 anställda per

råstål, dvs. 4700 anställda vid ett specialmilj. årston stålverk och 3 750 anställda vid ett

på 2,5 milj. årston handelsstålverk på 2 milj. årston.

Ett stålverk släpper ut föroreningar till såväl vatten som luft. Miljöstörningar av olika slag behandlas närmare i kap. 20.

Sammanfattning av vissa Iokaliserlngsönskemål för nya stålverk som kan bli möjliga fram till år 2000, enligt Jernkontoret.

Mark Kylvatten Hamn (km”) (m3/sek) (djup, m)

Specialstäl verk Alternativ A 1 om 2,5 milj. årston råstål Alternativ B 1 om 1,0 milj. årston råstål 1 om 1,5 milj. årston råstäl

Handelsstålverk 1 om 2,0 milj. årston råstål 1,6 20

1 Avser kustlokalisering, som alternativ diskuteras förläggning till Bergslagen.

D 285

19.1 0 Varv

I det följande sammanfattas av Sveriges Varvsindustriförening (Varvsindustriföreningen) lämnade uppgifter om möjliga lokaliseringsönskemål för nybyggnads- och reparationsvarv fram till år 2000.

Produktion och produktionsstruktur

Under förutsättning av gynnsamma finansierings- och kon- Fartygsproduktion I Sverige, enligt kurrensförhållanden antar Varvsindustriföreningen Varvsindustriföreningen att fartygsproduktionen i Sverige år 2000 kan komma att 1969 1,5 milj. brt uppgå 1980 2,5-3,0 milj. brt till 4 milj. bruttoregisterton (brt). 2000 3,0-4,0 milj. brt För närvarande finns fyra större n y b y g g n a d svarv på syd- och västkusten. Varvsindustriför- Enligt Varv år 2000, enligt Varvsindustrieningen är det tveksamt om ett helt nytt varv kommer att föreningen byggas. Ny- eller omlokalisering anses dock kunna bli ak- Beñntliga stora nybyggnadsvarv tuell till följd av att det kan visa olönsamt Eventuellt 1 nytt nybyggnadsvarv om sig eller, på grund 750 000 brt/år av markbrist, omöjligt att bygga ut på befintliga platser. Befintliga reparationsvarv Arendalsvarvet uppges ha expansionsutrymmen medan öv- Eventuellt l nytt reparationsvarv riga varv inte anses ha detta, om man bortser från eventuella möjligheter till i malmö-landskronaområlandutfyllnad det. Tänkbara nya lägen för varv fram till år 2000 fördelade på riksområden, Om ett nytt varv behöver byggas anser Varvsindustriför- enllgt Varvsindustriföreningen eningen att detta inte blir aktuellt förrän år 1980. omkring Ett nytt varv förutsätter enligt Varvsindustriföreningen troligen att av de varven något befintliga läggs ned eller att samgående äger rum mellan befintliga varv. Storleken på ett nytt nybyggnadsvarv beräknas uppgå till ca 750 000 brt/år. Varvsindustriföreningen anser att det kan bli aktuellt att byggaettnytt reparationsvarv.

Lokalisering

Ett liksom nytt nybyggnadsvarv ett nytt reparationsvarv utanför göteborgsregionen skulle Varvsindustriförenligt eningen med största sannolikhet komma att till förläggas syd- eller västkusten, från malmö-helsingborgsregionen och norrut, beroende på att där kan erbjudas isfritt stort vatten, hamndjup, skyddat läge och bra markförhållanden. Ett nytt reparationsvarv i göteborgsregionen skulle Varvsinenligt dustriföreningen troligen komma att förläggas närmare havet än nuvarande varv, antingen längre ut i Göta älv eller på någon av öarna i Göteborgs skärgård. Varvsindustriföreningen uppger att ett nybyggnadsvarv på 750 000 brt behöver ett markornråde med goda grund- N O nybyggnadsvarv förhållanden på till upp 0,6 km2. För ett reparationsvarv bedöms markbehovet till 0,5 km2. Den R . reparationsvarv lämpligaste platsen

286 E]

önskade natur- och transportförm- för ett anses vara halvö eller ö med goda

reparationsvarv

sättningar för nya varv, enligt Varvslandförbindelser. Industrltöreningen. av är förhållandevis li- Behovet kyl- och processvatten

Nybyggnadsvarv tet. Hamn för ett uppges behöva ha ett

nybyggnadsvarv

minst större

Mark 0,4-0,6 km” djup på 7 m, men helst ca 10 m. Betydligt Kyl- och måste finnas i närheten för att bl. a. möjliggöra balobetydligt djup

processvatten Hamn Vid hamnen be-

7-10 m djup lastning av fartyg. reparationsvarv uppges Väg höva helst 18 m, och goda insegha ett djup på mycket

Järnväg

Det bör finnas möjlighet att muddra ned lingsförhållanden. till ca 20 rn för flytdockor.

Reparationsvarv vara nödvändig och vidare Anslutning till järnväg uppges Mark 0,3-0,5 km*

önskas goda vägförbindelser.

Kyl- och processvatten obetydligt Antalet beräknas till ca 4 000 personer vid sysselsatta Hamn 14-18 m djup

ett nybyggnadsvarv och ca 1 000 personer vid ett repara-

. Väg Järnväg tionsvarv.

För ett anses närhet till stålverk och and-

nybyggnadsvarv ra underleverantörer av större manufakturerade fartygsdetaljer vara fördelaktigt, men inte utgöra ett lokaliserings-

villkor.

19.11 Cementfabrik

Produktion av cement i Sverige, enligt Kemikontoret har i en utredning bedömt cementindustrins Kemikontoret

Referenser i det följande till Kemilokaliseringsönskemål!

1969 4 milj. ton i denna eller av Kemi-

kontoret avser uppgifter utredning

1980 5 milj. ton

kontoret lämnade kompletteringar till denna.

2000 6-7,5 milj. ton

Cementtabriker år 2000, enligt Keml- Produktion och produktionsstruktur

kontoret.

inom landet har under lång tid ökat Cementförbrukningen

Befintliga cementfabriker. med i ca 5 % senare år har för-

om 3 000 ton genomsnitt per år. Under

2 nya cementfabriker ökat mindre. Kemikontoret bedömer det som

cement per dygn. brukningen

sannolikt fram till år 2000 komatt cementförbrukningen

mer att öka med i genomsnitt 1,5-2 % per år. Till följd

av och fraktkostnader an-

låga produktionskostnader höga

ser Kemikontoret att den svenska utrikeshandeln med ce-

ment förblir obetydlig.

Kemikontoret kan alla i drift varande fabriker Enligt utom i närheten av Skövde, byggas ut i

(sju), Gullhögen Flera av anläggningarna uppges ha betydande omfattning.

som räcker flera sekler. Den kalkstensfyn-

råvarutillgångar

vid vilken skövdefabriken ligger beräknas vara slut

dighet omkring år 2000.

anses av Kemikontoret bli aktuell

Ingen nylokalisering

före år 1980. Fram till år 2000 bedöms det kunna bli akl Kemisk processindustri och fysisk tuellt att två cementfabriker. En ny cement-

rlksplanering, Kemikontoret, juli 1970, nylokalisera

clvildepartementet, förarbeten för fabrik beräknas få en omkring 3 000 ton per

kapacitet på

fysisk riksplanering, underlagsmate-

rial nr 3. dygn.

El 287

Lokalisering

För lokaliseringar som kan bli aktuella mot seklets slut har

önskade nam.. och gransporgçöw..

ett företag (Gullhögen) försäkrat sig om kalkstensfyndighe- °9

f;:::å::ort:1°°m°°b"k*

ter dels utanför Skövde (Rådene), dels södra Öland

på (Grönhögen) kalkstensfyndighet

gär/laga

Närhet till lämplig råvara (helst sedimentära kalkstens-

Väg lager från silurtiden om minst 100 milj. ton) och goda JämVäg järnvägs- och vägförbindelser är enligt Kemikontoret de faktorer som i första hand bestämmer av en

lokaliseringen

cementfubrik. Vidare anses goda Izamnförhållanden och närhet till stora förbrukningsorter vara av stor

betydelse för val av etableringsort.

Utsläpp av stoft kan ge upphov till miljöstörningar.

En cementfabrik bör därför inte inom ligga tätbebyggda områden.

Stora Vika

Degerhamn

Cementiabriker 1970. Tänkbara nya lägen för cementfabriker fram till år 2000, en- 59 K°““°°°" Q 600 000 -1 200 000 ton/âr . 20° 0000 _400 000 ton/år kalkstensfyndighet som . industrin försäkrat sig om

288 EI

Miljöstörningar och Iokaliseringssamband för

studerad industri

Inledning Kraftverk Oljeraffinaderi Petrokemiskt centrum Anläggning för upparbetning av kärnbränsle Massafabrik med pappersbruk Aluminiumsmältverk Ferrolegeringsverk Stålverk Vissa lokaliseringssamband

20. 1 Inledning

I detta kapitel har sammanställts vissa uppgifter om vilka utsläpp till den yttre miljön som är typiska för moderna industrianläggningar och i vissa fall de förändringar som förefaller troliga inom de närmaste åren genom ändrade produktions- och Eftersom flera reningsmetoder. anläggningar kan komma att lokaliseras till samma plats har i avsnitt 20.10 också lämnats några räkneexempel på de samlade miljöstörningarna från grupper av industrier. Där redovisas också vissa lokaliseringssamband vilka kan komma att medföra att kraven på lokaliseringsplatser för visssa anläggningar kan behöva ställas högre än som motiveras enbart av anläggningarnas direkta behov. Denna redovisning grundas främst på en litöversiktlig teraturstudie. I sammanställningen har beaktats synpunkter som under arbetets gång framförts från expertis bl. a. inom naturvårdsverket. De sifferuppgifter som anges i det följande utgör inte normförslag. För vissa av de utsläpp som behandlas finns riktlinjer utgivna av naturvårdsverket? Dessa kommer enligt naturvårdsverket att revideras allt eftersom den tekniska utvecklingen fortskrider och nya rön kommer fram. Sammanställningen i detta kapitel avses enbart som en jämförande översikt över nuläget och vissa kända utveck- T. ex.: Riktlinjer för emissions- lingstenvdenser. För storleken av olika osv. redoviutsläpp begränsande åtgärder vid luftförore- sas i allmänhet en Denna beror delvis den spännvidd. på nade anläggningar, statens naturvårdsverk, publikation 1970: 2. spännvidd i anläggningsstorlek som använts. Den beror

E] 289

också på att utsläppen angetts såväl vid den reningsteknik som tillämpas vid nyuppförda eller nu projekterade som vid den teknik som enligt olika litteratur- . anläggningar uppgifter kan uppnås inom en snar framtid. Vissa angivna utsläpp är avsevärt lägre än de för dagen vanliga, medan andra ligger på ungefär samma nivå som dagens. De besvärligaste källorna till yttre miljöstörningar från industriell verksamhet är luftföroreningar (från skorstenar, lagertankar, slagghögar osv.), vattenföroreningar (från processer, dagvatten osv.), buller (från maskiner, facklor osv.). I vissa fall kan transporter (av råvaror, produkter, förnödenheter på landsväg, järnväg, till sjöss eller i el- och rörledningar), en anläggnings storlek och utseende eller ljussken (från facklor och strålkastare) uppfattas som miljöstörningar. Art och mängd av olika utsläpp från in-dustri bestäms på lång sikt av bl. a. de teknisk-ekonomiska insatser som görs för att minska föroreningsproblemen. Dessa är i sin tur beroende pâ vilka villkor samhället ställer upp. Det är en från samhället uttalad målsättning att så långt möjligt minska utsläppen. Utvecklingen av processteknik och reningsteknik kan göra att det blir möjligt att inom kort kräva väsentligt mindre utsläpp. De angivna störningskällorna kan medföra effekter av olika slag, som effekter på hälsan (i form av bronkiter, förgiftningar, genetiska skador och irritatioosv.), olägenheter ner (som lukt, nedsmutsning, buller och ögonsveda), negativ inverkan på flora och fauna (som tillväxtminskning hos växter, missfärgning av vegetation och artförändringar hos fiskbestånd) och klimatpåverkan (i form av t. ex. ökad nederbörd och dimbildning). Andra typer av störningar är visuella störningar från anläggningar, täkter och transportleder och fysiska spärrar (t. ex. transportleder som hindrar det rörliga friluftslivet). Onormalt stora utsläpp av föroreningar, som följd av driftstörningar eller haverier, kan leda till att evakuering av den kringboende befolkningen blir nödvändig. Skilda platsers olika jordmån, jordart, flora, fauna osv. kan innebära väsentliga skillnader i känslighet gentemot en viss förorening eller annan källa till miljöstörning (jfr kap. 4). Det faktum att olika platser nyttjas på olika sätt och i olika omfattning för t. ex. bosättning eller friluftsliv har självfallet betydelse för effekterna av skilda störningar. Den tänkbara omfattningen av miljöstörningen från olika utsläpp har inte beräknats. I det följande anges endast vilka typer av effekter som kan komma i fråga under mer eller mindre ogynnsamma omständigheter.

290 EJ

Miljöstörningarnas utbredning beror bl. a. av meteorologiska och hydrologiska förhållanden, som vindar och vattenströmmar, men också av landformer, som dalstråk och höjdryggar. För de här studerade anläggningarna torde de mest påtagliga effekterna, åtminstone på kort sikt, uppträda på avstånd upp till några kilometer från källan. Speciella förhållanden (t. ex. inversioner) kan tidvis ge effekter på flera mils avstånd från vissa anläggningar. Likaså torde långtidseffekterna drabba större områden. Även transportstörningar och visuella störningar från anläggningen kan ha effekter på flera mils avstånd. Vissa luft- och vattenföroreningar sprids över hela jorden. (Jfr även kap. 4.) Uppgifter om spridning och effekter av utsläpp till luft bygger på antaganden om sådana skorstenshöjder som kan beräknas bli nödvändiga för att gällande luftvårdsnormer skall uppfyllas. De för varje anläggningstyp angivna transportmängderna och transportsätten gäller för driftskedet och omfattar inte personaltransportema. Fördelningen på olika transportslag är givetvis endast ett exempel? Under uppbyggnadsskedet är transporterna mer omfattande, tyngre och mer skrymmande än under driftsskedet.

i I exemplen avses i allmänhet med bil 30 tons lastbil och med tåg lärnvägsvagnar å 24 ton. :§10

E] 291

20. 2 Kraftverk

20.2.1 Oljekraftverk

Tänkbara störningar

Utsläpp av kan de vattenle- Storleken har antagits till 1 000-

uppvärmt kylvatten påverka

3 000 MW elektrisk effekt. Det har

vande organismerna så att en förskjutning i artsamman-

antagits att rökgaserna släpps ut utan

sättningen mot mindre önskade typer, t. ex. blå-gröna alger föregående rening med avseende på

svaveldioxid och att kyltorn inte

och s. k. skräpfisk, kan bli följden. Speciellt i vatten med används. Ett flertal metoder för bort-

hög halt av organiska ämnen ökar risken för An- tagande av svaveldioxid ur rökgaser

syrebrist.

har utvecklats men har ännu inte nått

talet dagar med dimma kan öka något. Det vattenområde

det kommersiella stadiet. Det angivna inom vilket risk för nämnda effekter torde svaveldioxidutsläppet förutsätter 1 °/o

uppkommer

svavel i använd eldningsolja, vilket

vara högst några få tiotal kvadratkilometer. överensstämmer med naturvårds-

verkets riktlinjer.

Mycket stora utsläpp av svaveldioxid till atmosfären kan väntas få de största direkta effekterna inom en zon på upp

till några kilometers avstånd från anläggningen. Inom

denna zon kan svaveldioxiden medföra ökad risk för luft-

vägsinfektioner och irritationer. Såväl inom denna zon som på avsevärt längre avstånd kan svaveldioxiden medföra skador på mark, växter, djur och material, t. ex. tillväxt-

minskning av skog och grödor, minskad fiskproduktion och ökad korrosion. Stora stoftutsläpp kan vara till men

för bl. a. friluftslivet genom nedsmutsning och genom att

vegetationsskador kan uppstå. Övriga störningar på miljön består i visuella störningar

från själva och Även

anläggningen kraftledningsgatorna.

de omfattande transporterna av eldningsolja kan ge vi-

suella störningar, dessutom kan de ge upphov till oljespill och stora oljeutsläpp vid eventuella haverier.

Utsläpp tlII Iult Transporter svaveldioxid: 107-321 ton/dygn Årligen behövs O,7-4 mllj. ton eldningsolja, vllken lnstott: 5-16 ton/dygn transporteras med båt. Även transporter med tåg eller kväveoxider: 70-209 ton/dygn vla rörledning kan bli aktuella. kolväten, aldehyder Exempel på transportlntensiteter: 1-7 båtar/månad i storleken 50 000 ton. Utsläpp till vatten Landskapsbild kylvatten: 33-100 m3/sek. uppvärmt ca 10°C avloppsvatten: 0,01-0,1 m3/sek. Man får räkna med byggnadshöjder på 30-50 m och olja: 2,5-14,9 kgldygn skorstenshöjder på 200-300 m. Krattlednlngar får höjder natriumklorld: 1,7-5,0 ton/dygn på 20-40 m och kräver gator med en bredd av drygt cellulosallbrer, polystyren, aktlvt kol, vattenbehandlings- 200 m. kemikalier Om kyltorn måste användas, krävs flera sådana med höjder upp. till drygt 100 m.

292 E]

20.2.2. Kärnkraftverk

Tänkbara störningar

Storleken har antagits till 3 000- Utsläpp av uppvärmt kan påverka de vattenlekylvatten

6 000 MW elektrisk effekt. Utsläppen liksom vande så att antalet arter minskar,

redovisas såväl tör kärnkraftverk med organismerna

tryckvattenreaktorer (PWR) som med även inom varje art. En förskjut-

egenskapsvariationerna

kokarvattenreaktorer (BWR) vilka båda i mot mindre önskade typer,

kommer att användas i Sverige. ning artsammansättningen Kyltorn antas inte användas. t. ex. sjukdomsalstrande bakterier, blå-gröna alger och s. k.

kan bli i vatten med hög halt

skräpfisk följden. Speciellt ämnen ökar risken för syrebrist. Antalet dagar organiska

med dimma kan öka Det vattenområde inom vilket

något. ovannämnda effekter riskeras torde högst vara några tio-

tal kvadratkilometer.

på består i visuella störningar Övriga störningar miljön

från och kraftledningsgatorna. Vid ett

själva anläggningen

eventuellt haveri kan risken för radioaktiva utsläpp nöd-

vändiggöra evakuering av kringboende befolkning.

Utsläpp till luft Transporter ädelgaser (räknade som Kr-87-ekvivalenter): lntransporter består av 100-200 ton uranbränsle per år. 16 000-32 000 curie/dygn (BWR) el. 1,6-3,2 curie/dygn Transporter av 3 000-15 000 ton transportllaskor för det (PWR) utbrända uranbränslet. e_tritium: 16-32 mcurie/dygn (BWR) Exempel på transportintensiteter: . halogener och aerosoler (räknade som jod-131): 2-14 90-tons transporter/månad, huvudsakligen med båt. 16-32 mcurie/dygn (BWR) Landskapsbild

g Utsläpp till vatten Man får räkna med byggnadshöjder på 30-60 m och

skorstenhöider på 100-150 m. Krattledningar får höjder kylvatten: 150-300 m3/sek. uppvärmt a-1o°c i avloppsvatten: 0,04-0,2 m3/sek. på 20-40 m och kräver gator med en bredd av drygt i tritium: 1,6-3,2 curie/dygn (BWR) el. 48-96 curie/dygn 200 m. a (PWR) Om kyltorn används, krävs ett flertal sådana med höjder =B-strålare: 0,16-0,32 curie/dygn (BWR och PWR) upp till drygt 100 m. i natriumklorid: 10-20 ton/dygn vattenbehandlingskemikalier

B 293

20.2.3 Vattenkraftverk

Tänkbara störningar

Anläggning av regleringsmagasin innebär ofta att stora arealer sätts under vatten. De berörda områdena berövas därigenom sina mest produktiva delar, nämligen de låglänta myr- och deltalanden. Detta har direkta effekter för växtätande djur som hare och liksom älg, ripa. Överdämningen, eventuella höjningar av grundvattennivån, leder åtminstone övergångsvis till ökad näringstillgång i vattendraget och kan därigenom medföra ökad fisktillgång. Den årliga svängningen av vattennivån i regleringsmagasinen medför att växtligheten i den strandzonen påverkade minskar i omfattning eller försvinner helt, vilket innebär att många näringsarter för fisk försvinner. svängningarna kan även omöjliggöra av fiskens vilken ofta kläckning rom, sker i strandzonen. Dessa båda effekter medför minskade fiskbestånd. De hittills effekterna torde påtalade även gälla magasin i direkt anslutning till kraftverken men i

(kraftverksmagasin)

mindre grad, eftersom de årliga vattennivåförändringarna i dessa magasin oftast är mindre än i regleringsmagasinen. Det reglerade vattendragets över året utjämnade vattenflöde innebär minskad och slamtransportförmåga syrsättning. Detta kan i vissa avseenden av (minskad medfällning närsalter och tungmetaller, minskad att förmåga oxidera syreförbrukande ämnen) försämra möjligheten att använda vattendraget som recipient, och vissa områomintetgöra dens värde från vetenskaplig naturvårdssynpunkt. Slutligen påverkas landskapsbilden av tekniska anläggningar som själva kraftverket, dammkonstruktioner och kraftledningar, täktverksamheter i samband med utbyggnaden, minskad eller helt utplånad vegetation stränlängs derna samt av den ökade dimfrekvensen längs vattendraget. Effekterna av vattenregleringar behandlas också i avsnitt 4.5.2.

294 I]

20. 3 Oljeraffinaderi

Tänkbara störningar

Uppgitterna avser en produktion av till vatten av fenol och olja kan medföra smak- Utsläpp 6-24 mlli. ton petroleumprodukter ämnen kan även medföra per år och biologisk rening av och luktförsämring av fisk. Dessa avloppsvattnet. Det har vidare antagits av vattentäkter vid en inlandslokalisering av förorening att rökgaserna släpps ut utan föreraffinaderi. gående rening med avseende på svaveldioxid. Stora av svaveldioxid till luft kan väntas få de utsläpp

största direkta effekterna inom en zon på upp till ett par

kilometers avstånd från anläggningen. Inom denna zon kan

svaveldioxiden medföra ökad risk för luftvägsinfektioner och irritationer. Såväl inom denna zon som på avsevärt

längre avstånd kan svaveldioxiden medföra skador på

mark, växter, djur och material, t. ex. tillväxtminskning av

skog och grödor, minskad fiskproduktion och ökad korro-

sion. Utsläpp av svavelväte, merkaptaner och kolväten kan

ge dålig lukt främst inom ett närområde på upp till ett par

kilometer, men vid speciella vädersituationer kan lukten bli

märkbar på flera mils avstånd. från ett oljeraffinaderi består i buller- Övriga störningar

och främst från facklor som är avsedda att

ljusstörningar,

förbränna och Dessa

överskottsproduktion biprodukter.

störningar kan ha en utbredning av en eller ett par kilome-

ter. omfattande med bil, båt och tåg

Mycket transporter

kan visuella störningar och bullerstörningar. De kan ge

även ge upphov till oljespill och utsläpp av stora mängder eller petroleumprodukter vid eventuella haverier. råolja

Utsläpp till luft Uttransport av petroleumprodukter sker huvudsakligen med tarty i storlekar upp till 30 000 ton och med bil. svaveldioxid: 22-115 ton/dygn Produkter kan även uttransporteras med tåg eller med stott: högst 1,4-5,6 ton/dygn rörledning. kväveoxider: 6-23 ton/dygn Om såväl rökgaser som eldningsoljor skulle avsvavlas sot, svavelväte, merkaptaner, kolväten kan lransportbehov för omkring 100 000-300 000 ton svavel per år uppkomma. Utsläpp tlll vatten sitete . Exempel p-åtransportinte. kylvatten: ev. en eller ett par m3 sek, ej förorenat 1-10 fartyg/månad i storlekarna 200 000-500 000 ton. avloppsvatten: 0,03-0,28 m3/sek. 15-65 fartyg/månad i storlekarna 30 000 ton ev. 1-6 tåg/olja: 10-125 kg/dygn dag (lör svavel). fenol: 0,1-2,3 kg/dygn natriumsullat: 130-520 kg/dygn Landskapsbild biokemisk syrelörbrukning: 4-520 kg BSs/dygn (jfr Processapparatur med höjder upp till omkring 60 m och tig. 4: 37) skorstenar med höjder upp till omkring 200 m kommer att dominera. Cisterner lör lagring av råolja och Transporter produkter behövs i stort antal och kan ha höjder på lntransport av 6-24 milj. ton råolja per år. Huvudsakligt 20-25 m. För förbränning av överskottsproduktion och transportsätt är båt. Råoljan kan också transporteras ln biprodukter behövs tackelmaster med omkring 100 m med rörledning. höld.

E] 295

20. 4 Petrokemiskt centrum

Tänkbara störningar

Stora utsläpp till vatten av syreförbrukande ämnen och Ett petrokemiskt centrum kan bestå

närsalter och av olika kombinationer av anläggning-

(fosfater kväveföreningar) kan orsaka syrgas-

ar, med olika utsläpp som följd.

brist, massproduktion av alger (s. k. algblomning eller vat- Följande antagna produktion har lagts

och till grund för angivna data: 1-1,5 milj.

tenblomning) lukt, med negativa konsekvenser för

ton eten, 0,8-1,2 milj. ton polyeten, fiske och friluftsliv. av klorerade kolväten 0,2-0,3 milj. ton polypropen, 0,4-0,6

Utsläpp och

kan milj. ton vinylklorid, 0,4-0,6 milj. ton tungmetaller förgifta bl. a. fisk och göra den

otjänlig polyvinylklorid och 0,2-0,3 milj. ton

som människoföda. Viss smak- och av fisk klor per år. Biologiskt reningsverk

luktförsämring

antas inte vara installerat. kan inträffa som följd av utsläpp av fenol och olja. Dessa

ämnen kan även medföra av vattentäkter vid in-

förorening landslokalisering av ett petrokemiskt centrum. Utsläpp till luft av klorerade och andra kolväten kan förorsaka dålig lukt och irritationer. Dessa effekter torde hu-

vudsakligen vara märkbara inom en närzon på upp till någon kilometer från anläggningen. Kolväten kan vidare vara

till men för och

grönsaksodlingar handelsträdgårdar. Övriga störningar från ett vpetrokemiskt centrum består i buller- och ljusstörningar, främst från de facklor som är

avsedda att förbränna

överskottsproduktion och biproduk-

ter. Även denna torde vara märkbar

störning huvudsakli-

gen inom en närzon. Stora vid av klor

läckage hantering kan göra evakuering av industriområdet men även angränsande tätbebyggelse De omfattande nödvändig. transpor-

terna av råvaror och produkter med

tåg, bil och båt kan ge

visuella störningar och

bullerstörningar.

Utsläpp till luft Transporter svaveldioxld: 3,4-5,1 ton/dygn Dominerande råvaror är gasnalta och stensalt, av vilka stolt: 0,7-1,1 ton/dygn behövs 3-4,5 milj. ton resp. 500-750 tusen ton per år. kolväten: 23-35 ton/dygn Huvudsakligt transportsätt: båt, i storlekarna 25 000klorerade alitatiska kolväten: 6,2-9,3 ton/dygn 50 000 ton. Gasnatta kan även transporteras in med koloxld: 4,8-7,2 ton/dygn rörledning. kvicksilver: 0,9-1,4 kg/dygn Dominerande produkter utgör 1,5-2 milj. ton per är klor: 24-36 kg/dygn och uttransporteras med bll, tåg och båt. Bi- och sido-

produkter utgör 1,6-2,4 milj. ton per år och transporte- Utsläpp till vatten ras huvudsakligen ut med båt men även med bil och kylvatten: 5-20 m3/sek. tåg. avloppsvatten: 0,3-0,9 ma/sek. Exempel på transportlntensiteter: olja: 160-240 kg/dygn 60-90 fartyg/månad i storlekarna 3 000-50 000 ton. organiska föroreningar (bl. a. fenol, klorerade kolväten): 100-180 bilar/dag. 15-20 tåg/dag. 2,9-4,4 ton/dygn tostaler: 22-33 kg/dygn, räknat som fosfor Landskapsbild kvävetöreningar: 3,8-5,7 kg/dygn, räknat som kväve tungmetaller (krom, kvicksilver): 3-4,5 kg/dygn Processapparatur med höjder upp tlil 85 rn kommer att dominera. Därtill kommer skorstenar och tackelmaster salter av andra metaller (titan, aluminium, natrium, järn): 0,4-0,6 ton/dygn med höjder på drygt 100 m. biokemlsk syretörbrukning: högst 2-3 ton Ess/dygn

296 I:

20. 5 Anläggning för upparbetning av kärn-

bränsle

Tänkbara störningar

Antagen kapacitet 900-1 800 ton Vid ett eventuellt haveri kan risken för radioaktiva utsläpp uranbränsle per år. De angivna och förutsätter att nödvändiggöra evakuering av kringboende befolkning utsläppsuppgitterna radioaktiv jod trånseparerats till mer förstörande av säd och mjölk som funnits i vindriktningen. än 99 °/o och att krypton och tritium inte alls frånseparerats. Möjligheter att minska kryptonutsläppet finns.

Utsläpp till lutt Transporter svaveldioxid: 0,7-1,3 ton/dygn Transporter av 20 000-150 000 ton transporttlaskor för stott: 40-110 kg/dygn utbränt uranbränsle. i krypton-GS: 15 000-36 000 curie/dygn Exempel på transportintenslteter: tritium: 600-1 200 curie/dygn 24-134 90-tons transporter/månad, huvudsakligen per båt. _i_iod-131: 27-60 mcurie/dygn Om det aktiva avfallet från upparbetningen skall depo- Utsläpp till vatten neras på annan plats tillkommer ytterligare tunga - transporter för dessa produkter. kylvatten: någon m3lsek. Landskapsbild Byggnader med höjder upp lill 30 m. skorstenen kan få en höjd på 100-200 m.

D 297

20. 6 Massafabrik med pappersbruk

20.6.1 Sulfatmassafabrik och pappersbruk

Tänkbara störningar

Mycket stora utsläpp till vatten av Anläggningen antas bestå av en

syreförbrukande organisk massaiabrik för tillverkning av substans kan orsaka syrgasbrist,

bakterieutveckling 0,25-0,30 milj. ton blekt sultatmassa

och lukt, med negativa konsekvenser för fiske och frilufts- per år och ett pappersbruk med liv. kan samma kapacitet. Som grund lör an-

Syrgasbrist även medföra utlösning av närsalter ur

givna data ligger vidare antaganden sedimenten, vilket kan stimulera algtillväxten. om att konventionell blekning med Ligninutklortöreningar används samt att bio-

släpp kan förändra vattnets inverkan färg och ha negativ på logiskt reningsverk ej är installerat. Vattenförsörjning och friluftsliv eventuellt även indirekt på fiske. Svavelföreningar kan göra att fisk smakar och luktar

illa. kan bl. a. fisk och den

Kvicksilverutsläpp förgifta göra otjänlig som människoföda. av suspenderade äm- Utsläpp

nenl kan orsaka och massor och

grumling flytande därige-

nom sänka kvaliteten vatten använt för friluftsbad och

på

annat vattenanknutet friluftsliv.

Utsläpp till luft av kan lukt svavelföreningar ge dålig

främst inom ett närområde till ett

på upp par kilometer,

men vid speciella vädersituationer kan lukten bli märkbar

på flera mils avstånd.

Övriga störningar från denna härrör från anläggningstyp

buller, främst från pappersmaskiner. Omfattande lands-

vägstransporter av massaved kan också medföra stör-

_ I vatten kringsvävande, lasta ningar. partiklar.

Utsläpp till luft Transporter svaveldloxld: 4,3-8,6 ton/dygn Per år behövs 1,3-1,6 milj. m3 massaved, vilken huvudstoft: 1,8-2,2 ton/dygn sakligen kommer att transporteras in med bil. Därtill svavelväte, metylmerkaptan och dlmeiylsultid: högst kommer sågavtall samt 40 000-50 000 ton kemikalier. 108-130 kgldygn, räknat som svavel 0,25-0,30 milj. ton papper kommer årligen att uttransporteras med bil, tåg och båt. Utsläpp till vatten Exempel på transportintensileter: kyl- och avloppsvatten: 0,86-1,03 m°/sek. 1 båt/månad i storleken 10 000 ton. 180-220 bilar/dag. Ilgnin: 20-50 ton/dygn 1-2 tåg/dag. suspenderade ämnen: 3-9 ton/dygn svavelföreningar, kvicksilver Landskapsbild biokemisk syretörbrukning: 13,5-16,2 ton BSs/dygn Processapparatur kan få höjder på upp till omkring 80 m. Byggnader på 50-70 m är aktuella liksom skorsten med höjd av 100-150 m.

298 D

20.6.2 Fabrik för av mekanisk massa och

tillverkning sulfitmassa med pappersbruk

Tänkbara störningar

har antagits vara Mycket stora utsläpp till vatten av syreförbrukande orga-

:rådukiliopen , mi j. on pappersmassa, best en- 0.25- . . . .

msk substans kan orsaka syrgasbnst, bakterieutveckling de av 75_8oo/°mekanisk massa och 20-25 °/° halvkemisk bisullitmassa- och lukt, med negativa konsekvenser för fiske och frilufts- Från denna massa produceras 0,25- . .. .. .. . .. l. av narsa ter ur 1 0,30 mm_ .on tidnings_ ene, jomnm_ lV. Syrgas nst kan aven medfora b utlosnrng

papper- Som grund för angivna emis- sedimenten, vilket kan stimulera algtillväxten. Ligninut-

sionsdata ligger vidare antagande .. .. .. .. . . o slapp kan forandra vattnets farg och ha negativ inverkan pa om 3,, biologisk, reningsverk ä, in_

stalleral- Vattenförsörjning och friluftsliv eventuellt även indirekt på fiske. Utsläpp av suspenderade ämnen kan orsaka grumling

och flytande massor och därigenom sänka kvaliteten på

vatten använt för friluftsbad och annat vattenanknutet fri-

luftsliv. från denna anläggningstyp härrör från

Övriga störningar buller, främst från pappersmaskinerna. De omfattande

landsvägstransporterna av massaved kan också medföra

störningar.

Utsläpp till luft Transporter svaveldioxid: 4,6-5,5 ton/dygn Per år behövs 0,8-0,9 mili. m3 massaved, vilken huvudstott: 650-780 kg/dygn sakligen kommer att transporteras in med bil. Därtill kommer sågavlall samt mindre mängder kemikalier. Utsläpp till vatten 0,25-0,30 mili. ton papper kommer årligen att ultrans- P°°as med m* låg

kyl- och avloppsvatten: 0,86-1,03 mJ/sek. P°h båt

Exempel på transportmtensiteler: _ gmm 0,3_2,3 ton/dygn 1 båt/månad i storleken 10 000 ton. 110-130 bilar/dag. suspenderade ämnen: 3_9 ,on/dygn 1-2 tåg/dag biokemisk syrelörbrukning: 4,3-5,1 ton/dygn

Landskapsbnd Processapparalur kan nå höjder på 30-40 m. Byggnadshöjder på upp till 20 m är aktuella, liksom skorsten med höjden 50-100 m.

D 299

20. 7 Aluminiumsmältverk

Tänkbara störningar

Utsläpp till vatten av suspenderade ämnen kan förorsaka Den Verketsom lagts lIII

Stoflek På

och vara till men för vattenanknutet

§{;,;f,;°;,°.{f§'xfljåfüffg;En

grumling därigenom

friluftsliv och fiske. Vid kan vattentäk- per år-

inlandslokalisering ter förorenas av fluoridutsläppen.

Av utsläpp till luft märks främst fluorider, vilka kan or-

saka skador på vegetationen. kan få skador Betesdjur på

benstommen genom att förtära växter där fluorider anri-

kats. Stoftutsläpp kan vara till men för bl. a. friluftslivet

genom nedsmutsning och genom att vegetationsskador kan uppstå. Störningar från luftföroreningar torde vara påtagligast på avstånd upp till någon kilometer från

anlägg-

ningen.

Utsläpp till luft Transporter svaveldloxid: 1,3-4,8 ton/dygn Råvarutransporter kan uppgå till 0,5 milj. ton per år slott: 3-3,8 ton/dygn och sker huvudsakligen med båtar l storlekar upp tluorider: 410 kg/dygn till 60 000 ton. tjära: 1--1,2 ton/dygn Uttransport av 0,2 milj. ton aluminium per år kommer huvudsakligen att ske med tåg. Utsläpp till vatten Exempel på transportintensiteter: kw_ och avloppsvatten: 44,5 Ina/sek_ 8-9 båtar/månad med storlekar upp till 60 000 ton. fluorider: 360-1 660 kg/dygn, räknat som lluor 34 tåg/dag suspenderade ämnen: 1,8-6,3 ton/dygn Landskapsbild Industribyggnader och silos med höjder upp till 30 m. Längden på elektrolyshallen kan bli upp till 1 000 m. Flera skorstenar med höjder på 50-100 m kommer att vara ett karakteristiskt inslag.

300 E]

20.8 Ferrolegeringsverk

Tänkbara störningar

Nedan angivna utsläpp har antagits av ämnen till vatten kan förorsaka

Utsläpp suspenderade

gälla för en produktion av 0,2 milj. ton vara till men för vattenanknutet grumling och därigenom terrolegeringar per år. friluftsliv och fiske. Utsläpp av tungmetaller kan inverka

negativt på fiske och vattenförsörjning. Stoftutsläpp kan vara till förfång för bl. a. friluftslivet och genom att vegetationsskador kan

genom nedsmutsning

Dessa torde vara mest märkbara på avuppstå. störningar stånd till kilometer från anläggningen. Svavelupp någon dioxiden kan medföra skador på växter, djur och material.

Utsläpp till lutt Transporter sveveldloxld: 7-12 ton/dygn Råvarutransporter (malm, koks, kalksten) kan uppgå tlIl stott: 2-4 ton/dygn 0,4-0,8 milj. ton per år och sker huvudsakligen med båt, tluorväte: 7 kg/dygn men även tåg och bil kan förekomma. manganoxid: 15-18 kg/dygn Uttransport av 0,2 mllj. ton terrolegeringar per år sker med bII och tåg, eventuellt även med båt. Därtill kom- Utsläpp tlIl vatten mer varje år 10 000-15 000 ton slagg som måste transporteras till tipp. kylvatten: högst 0,7 m3/sek. Exempel på transportintensiteter. avloppsvattenzhögst 0,01 m°/sek. 2-5 båtar/månad i storleken 15 000 ton. 15 bilar/dag. salter (natrlumsultat och -nitrat): 300-400 kg/dygn 1-2 tåg/dag. tungmetaller (voltram, molybden och kobolt): 3-4 kg/dygn Landskapsblld suspenderade ämnen lndustribyggnader och silos med höider upp tlIl 30 m. Skorstenshöider på 50-150 m kan tänkas förekomma.

El 301

20. 9 Stålverk

Tänkbara störningar

Stora till vatten

utsläpp av suspenderade ämnen kan föror- Neåâfhêngmla ulsläPP *ma* 95”

. _, . . ,, saka såval tor handelsstålsverk som spe-

grumhng och dar1genom vara till men for vattenan-

5- - Iåhverk, med en pmduküon a., knutet friluftsliv och fiske. Fisket kan även 2 ml- ° “ämm

påverkas nega- P9 å-

tivt av

utsläpp av syror, gifter och smak- och luktpåver-

kande ämnen. De senare båda

ämnesgrupperna kan även

förorena vattentäkter vid

inlandslokalisering. Utsläpp till luft av stoft kan vara till men för bl. a. fri-

luftslivet

genom nedsmutsning och genom att vegetationsskador kan uppstå. Dessa effekter torde vara påtagligast på

avstånd upp till ett par kilometer från

an-läggningen. Sva-

veldioxiden kan medföra skador

på växter, djur och mate-

rial.

Omfattande med

transporter tåg, bil och båt kan ge visuella störningar och bullerstörningar.

Utsläpp till lult Transporter svaveldloxid: 36 ton/dygn stolt: 2-8 ton/dygn Per år behövs 3,2 milj. ton järnmalm. Övriga råvaror (kalk, kalksten, koks, olja m. m.) uppgår till omkring 2,5 milj. ton per år. Transportsättet är båt, i vissa fall Utsläpp tlll vatten bil och tåg. avloppsvatten: 1_2 mg/sek_ Produkten, 2 milj. ton handelstärdlgt stål per år, w syror: 5 ton/dygn _ s P e tenol, cyanlder, tluorider, ammoniak, smörjoljor,

emulsmner hänga metaller: 7-13 ton/dygn ggzljnpel på transporüntensiteter.

15 fartyg/månad, i storlekarna 15 000-50 000 ton. 400 bilar/dag. 25-30 tåg/dag.

Landskapsbild Höjden på processapparaluren kan uppgå till 20-40 m. Skorslenshölder på upp till 200 m kan bli nödvändiga.

302 D

20. 10 Lokaliseringssamband

1 mellan olika industrier Lokaliseringssamband Exempel på industrikombinat av värme från Användning långgradigt kondenskraftverk

20.10.1 Lokaliserlngssamband mellan olika industrier

Berörda industribranscher har uttryckt vissa önskemål om En analys av motiven till de framsamlokalisering. förda önskemålen om visar att liknande samlokalisering torde finnas även för anläggningar lokaliseringssamband för vilka önskemål framförts från industrins inga sådana sida. De för industrin viktigaste orsakerna till samlokalisering är att kan minskas för sådana indutransportkostnaderna strier som hör till samma (t. ex. »råvara-slutprodukt-kedja» och inmassa-pappers-fabrik raffinaderi-petrokemisk Även transportkostnaderna för vissa förnödenheter dustri). (t. ex. elenergi) kan minskas. Långa transporter av farliga ex. kan undvikas. Genom samlokaliseprodukter (t. klor) kan vidare industrins kostnader för investeringar i ring vatten- och avloppsanläggningar transportanläggningar, o. d. fördelas flera De ekonomiska och tekpå parter. niska att rena utsläpp kan öka genom förutsättningarna möjligheter att använda gemensamma reningsanläggningar och företagen kan i vissa fall ta till vara varandras biprodukter. De som behandlas i denna promemoria anläggningar kan tänkas samlokaliserade en mängd olika sätt. En på svårighet ligger i att bedöma styrkan i lokaliseringssambanden mellan olika Endast i undantagsfall anläggningar. har det varit att närmare studera detta. Trots brismöjligt ter i har i tabell 20: 1 ett försök gjorts

underlagsmaterialet

att ställa samman och gradera olika lokaliseringssamband. Sammanställningen upptar dels i industriinventeringarna framförda önskemål om samlokalisering, dels kompletteringar med andra tänkbara lokaliseringssamband.

20.102 Exempel på industrikombinat

av och transporttekniken, för- Utvecklingen produktionsi den tyngdpunkten hos marknaskjutningar geografiska derna för råvaror och produkter m. m. gör det mycket svårt att uttala om vilka som på sikt sig anläggningstyper har fördelar av att samlokaliseras. I företagsekonomiska

E! 303

Tabell 20:1. Bedömningar av Iokaliseringssamband mellan olika anläggningar. Mycket starka lokaliseringssamband: Genom samlokalisering minskas eller elimineras för industrier väsentliga investeringari vägar, hamnar, pipelines e dyl eller undviks säkerhetsrisker (t ex klortransporter) eller mycket stora transport- eller produktionsmerkostnader. Starka løkaliseringssamband: Genom samlokalisering undviks stora transport- eller produktionsmerkostnader. Mindre starka lokaliseringssamband: Genom samlokalisering kan en viss minskning i transport- eller produktionskostnader åstadkommas. I allmänhet betingas dessa samband av transporter av förnödenheter eller vissa lättransporterande råvaror och produkter. Utöver redovisade samband föreligger ofta lokaliseringssamband med lättare följdindustri (t ex underleverantörer och servioeindustri).

Studerad Lokaliseringssambanden med följande anlägganläggning ningar bedöms vara:

mycket starka starka mindre starka

Kärnkraftverk 1

Oljekraftverk 1 Oljerafñnaderi Oljerafñnaderi Oljekraftverk Petrokem. centr.

Petrokemiskt Petrokemiskt Kraftverk centrum centrum Oljerafñnaderi Klor- Petrokem centr. Kraftverk alkalifabrik Massafabrik

Upparbetnings- Kärnkraftverk anläggning Massafabrik Klor-alkalif. Sågverk Kraftverk Pappersbruk Pappersbruk Massafabrik Kraftverk

Sågverk Massafabrik Aluminium- Kraftverk smältverk

Ferrolegerings- Kraftverk verk

Stålverk Kraftverk Oljerafñnaderi Varv Stålverk 1 Se övriga anläggningars samband med kraftverk.

det följande redovisas tre tänkbara industriexempel på

kombinat. För dessa noteras de samlade na-

anspråken på

tur- och och

transportförutsättningar uppskattningar av de

dominerande utsläppen samt vissa för- och nackdelar i

jämförelse med fristående lokalisering av respektive anläggning. De tre exemplen har alla anspråk av samma storleksord-

ning, nämligen upp till 10 km? mark, m3 sötvatten några

per sek., flera 100 m3 kylvatten per sek. (kondenskraftver-

kens behov), 15-30 m hamn. De till djup utsläpp luft och

304 E]

vatten liksom de omfattande transporter som ett industri-

kombinat av här storlek alstrar, kan väntas

exemplifierad få effekter på miljön på flera mils avstånd. Antalet an-

ställda kan uppskattas till flera tusen.

Oljekombinat i Natur- och transporttörutsättningar. Ett oljekombinat antas här bestå av ett oljeraffinaderi med

mark: 6-11 km* 6-24 ton

kapaciteten milj. råolja per år, ett oljekraftverk

sötvatten: 0,3-1,4 ma/sek. med effekten 1 000-3 000 MW och ett petrokemiskt centkylvatten: 40-120 m3/sek. hamn: 27 m djup rum med kapaciteten 1-1,5 milj. ton eten per år. Antalet

sysselsatta kan uppskattas till 2 400-2 700 personer.

Utsläpp till luft. Jämfört med en utspridd lokalisering är fördelarna med svaveldioxid: 130-440 ton/dygn stoft: högst 17-23 ton/dygn samlokalisering att oljekraftverket kan få hela sitt behov av kolväten: minst 23-35 ton/dygn eldningsolja (1-4 milj. ton/år) direkt från raffinaderiet, kväveoxider: 75-240 ton/dygn giftiga och luktande ämnen att det petrokemiska centret kan få huvuddelen av sitt be-

Utsläpp till vatten. hov av petroleumråvara tillgodosett direkt från raffinade-

riet (om gasnafta används, 3-5 milj. ton/år), att både

olja: 170-380 kg/dygn fenol, klorkolväten, tungmetaller, oljeraffinaderiet och de petrokemiska anläggningarna kan inärsalter, varmvatten

få sitt elbehov (400-600 MW) täckt från oljekraftverket,

iokemisk syreförbrukning: högst

2,0-3,5 ton BS5/dygn att oljeraffinaderiet kan använda vissa restprodukter från

krackern i det petrokemiska centret.

Betydande miljöstörningar kan uppstå till följd av det

mycket stora utsläppet av svaveldioxid. Kombinationen av

de stora utsläppen av kväveoxider från oljekraftverk och

oljeraffinaderiet och kolväteutsläppen från de petroke-

miska anläggningarna kan innebära att risken för fotokegåNatur- och transportiörutsällningar. -*°§tnark: 3-6 km? misk smog ökar!

åötvatten: 0,05-0,2 m3/sek.

iåqlvatten: 155-306 ma/sek. Energikombinat i

Med energikombinat menas en gruppering av anläggningar .. r s med stor elkonsumtion runt ett kraftverk. Här antas ett aveldioxid: 9-18 ton/dygn energikombinat bestående av ett kärnkraftverk med effek- ,toftz 5-8 ton/dygn uorider: 0,4 ton/dygn ten 3 000-6 000 MW, ett aluminiumsmältverk med kapadioaktiva ämnen citeten ton 0,2 milj. aluminium/år, ett ferrolegeringsverk

med kapaciteten 0,2 milj. ton ferrolegeringar och en upp-

i uorider: 0,4-l,7 ton/dygn arbetningsanläggning för kärnbränsle med kapaciteten am: minst 2-6 ton/dygn 900-1 800 ton uranbränsle år. Antalet anställda kan per ngmetaller

rmvatten uppskattas till 1 400-2 000 personer.

dioaktiva ämnen Fördelen

med samlokalisering av dessa anläggningar jämfört med en utspridd lokalisering är i första hand att

l Folokemisk smog bildas i atmoi-ären av organiska ämnen (tex. kol- överföringsförlusterna kan minskas avsevärt vid transport ten) och kväveoxider under inverkan av elenergi till de stora kraftkonsumenter som aluminiumsolljusets ultravioletta strålning.

e vid reaktionen bildade ämnena och ferrolegeringsverken är. Effektbehoven för var och en

l. a. ozon och peroxiacylnitrater) av dessa kan till ca 400 MW. Vissa

uppgå fördelar, främst

n verka starkt Irriterande, bl. a. på från transportekonomisk synpunkt, finns även vid samloonen, och kan åstadkomma skador

§1: vegetation och vissa material. I av kalisering upparbetningsanläggningar och kärnkraft-

Jtgre koncentrationer kan även andverk. ngstunktionen störas.

I:) 305

Skogsindustrikombinat

Som exempel på en tänkbar kombination av anläggningar i Natur- och lransporttörutsältningar.

mark: 8-11 km*

ett skogsindustrikombinat anges här tvåsâgverk å 54 000

sötvatten: 5-6 m3/sek.

standards per år, två sulfatmassafabriker ä 250 000-

kylvatten: l mil/sek. 300 000 ton för blekt massa, två pappersbruk ä 250 000- hamn: 12 m djup 300000 ton papper per år och en klor-alkalifabrik med Utsläpp till luft. kapaciteten 0,2 milj. ton klor per år. Även en eller flera svaveldioxid: 11-20 ton/dygn fiberskivefabriker kan tänkas Den redovisade sötvat- stoft: 4-5 ton/dygn

ingå.

svavelföreningar: högst 220-260 kg/ tenförbrukningen kan komma att sjunka avsevärt i framdygn, räknat som svavel. tiden, möjligen ner till omkring 2 m3/sek. Antalet an- kvicksilver klor ställda kan uppskattas till ca 2 500 personer. Fördelarna med samlokalisering av dessa anläggningar Utsläpp till vatten. jämfört med utspridd lokalisering är främst att pappers- biokemisk syreförbrukning: 27-32 ton Ess/dygn massan kan gå direkt till pappersbruket utan att behöva lignin: högst 40-100 torkas, samt att dessa anläggningar kan samordna sina vat- ton/dygn svavelföreningar tensystem varigenom vattenförbrukningen och utsläppen kvicksilver

av föroreningar kan minskas. Sâgverken kan leverera såg- fibrer

avfall till massafabrikerna. Klor-alkalifabriken kan försörja massafabriken med såväl klor som alkali, vilket gör transporterna både säkrare och billigare. Det mycket stora utsläppet av organisk substans kan

leda till syrebrist i recipienten vilket medför bl. a. fiskdöd

och lukt från förruttnelseprocesser samt utlösning av närsalter ur bottensedimenten, vilket kan stimulera algtillväxten.

Såväl pappersbruk som klor-alkalifabriker är stora kraft-

konsumenter, varför fördelar från eltransportsynpunkt er-

hålls vid samlokalisering med kraftverk. En sådan skulle dock medföra ett allvarligt miljöproblem på grund av ogynnsam samverkan i vattenrecipienten mellan de mycket

stora utsläppen av organiska ämnen från skogsindustrin

och utsläppet av uppvärmt kylvatten från kraftverket. De

organiska ämnena bryts ner snabbare än normalt vid den

förhöjda temperaturen, varvid risken ökar för att vattnets

syrehalt skall sjunka till oacceptabla värden.

20.103 Användning av låggradigt värme från kondens-

kraftverk. Som redovisats i avsnitt 20.2 kan utsläppen av uppvärmt kylvatten från stora kondenskraftverk medföra miljöstörningar av olika slag. Med hänsyn såväl till miljöeffekterna som till ekonomiska värden är det av intresse att kunna ut-

nyttja de stora värmemängder som måste kylas bort vid

elproduktion i kondenskraftverk. Temperaturen på kylvatt-

net höjs normalt bara med 5 å 10° C. Större höjning kan

fås genom att man avslutar elproduktionen vid en högre

306 D

varvid emellertid minskar och

temperatur, elproduktionen

kostnaderna elenergienhet ökar. per producerad Kylvatten från och med temperaturer bara

elproduktion några tiotal grader över omgivningens har praktiskt taget inte kommit till någon användning. I en särskild promemoria lämnas en översikt av möjligheterna att ekonomiskt

tillvarata värme med denna temperaturå

F iskodling i stor skala skulle enligt promemorian kunna

det från ett

ske genom att utnyttja uppvärmda kylvattnet

kondenskraftverk av bassänger eller i en vik i ett system mindre matfiskar lik-

vars mynning är uppdämd. De flesta

kan komma i utomlands har i

som skaldjur fråga. Odlingar

flera Vissa för Svefall gett positiva resultat. räkneexempel riges del antyder att det redan i dag finns en viss ekonomisk potential för fiskodling i stor skala genom användning av kondenskraftverkens avloppsvärme. Växtodling med låggradigt värme från ett kondenskraft-

verk beräknas enligt kunna utföras med god promemorian lönsamhet. För att en växtodling skall få någon betydelse för de stora kondenskraftverkens avloppsvärmeflöde måste

den drivas i stor skala och komma att täcka en yta

mycket

av storleksordningen 10 km? Anläggningar för avsaltning av havsvatten i den skala som är intressant för att nyttja avloppsvärme från stora kondenskraftverk har diskuterats i samband med Skånes Vattenförsörjning. I den utredning som gjordes befanns att kostnaden för sötvattnet skulle bli mer än dubbelt så stor som för vatten överfört från sjön Bolmen. Det anses inte finnas att räkna med att avsaltning av

någon anledning

havsvatten med av kondenskraftverkens värme

utnyttjande

blir aktuell i Sverige under de närmaste decennierna. Detsamma gäller också andra studerade metoder att ersätta naturliga sötvattentäkter, t. ex. genom destillation av kloakvatten. Uppvärmning av badvatten i en mindre vik under vår och höst med avloppsvärme från ett kondenskraftverk är

till rimlig kostnad. För att uppnå acceptabel tempemöjlig ratur bör värmeförhöjningen på kylvattnet uppgå till minst 20° C, Vilket något reducerar utbytet av elektrisk energi. Att hålla gator och torg frostfria med låggradigt vänne ställer sig dyrare än att använda hetvatten (t. ex. fjärrvär-

me). Genom att låggradigt avloppsvatten snabbt sjunker

finns det heller ingen reell möjlighet att hålla längre farleder isfria med detta. Däremot torde man kunna hålla Jörgen Christensen: Nyttjande av en del av ett hamnområde isfritt. Iproduktlonens Iåggradiga avloppsärme, civlldepartementet, förarbeten Sammanfattningsvis kan sägas att man i dag har liten r fysisk riksplanering, underlagsatt använda med aterial nr 12. kunskap om möjligheterna avloppsvärme

[j 307

låg temperatur från kondenskraftverk. På längre sikt kan det dock bli lönsamt att använda detta i stor skala, främst för växt- och fiskodling. Även om de ovan refererade möjligheterna utnyttjas till fullo är det enligt promemorian endast några få procent av det totala avloppsvärmet från framtida svenska kondenskraftverk som kan tas tillvara på detta sätt.

308 E]

Allmänna överväganden och synpunkter beträffande

studerad industri

Inledning Industrins lokaliseringsönskemål - sammanfattning och några kommentarer

1 Produktion 2 Lokaliseringsförutsättningar 3 Sysselsättning 4 Miljöstörningar 5 Lokaliseringsalternativ Vissa utgångspunkter för planövervägandena

1 Allmänna utgångspunkter 2 Principer för val av platser för industri 3 Olika slag av markreservationer Totalmiljön i stora industrikomplex

21 . 1 Inledning

De för industri som redovisas i kap. lokaliseringsönskemål 19 baseras bedömningar. Dessa på företagsekonomiska behöver inte stämma överens med den utbedömningar veckling som är önskvärd när hänsyn tas till olika samhällsintressen. En samlad bedömning av industrins lokalisemåste ske mot bakgrund av främst miljöringsönskemål socialpolitiska, regionalpolitiska och industripolipolitiska, tiska mål. I detta redovisas först en sammanfattning av och kapitel kommentarer till av industrin framförda lokaliseringsönskemål. redovisas utgångspunkter för Avslutningsvis några rörande industri. Syftet med dessa planplanövervägandena som redovisas i kap. 23, är dels att lämna överväganden, till vilka områden som med hänsyn till olika beförslag varandeintressen inte bör komma i fråga för lokalisering av industri av den typ som studeras i denna promemoria, dels att lämna till vilka platser utbyggnad av förslag på sådan industri i första hand bör kunna komma i fråga.

E] 309

21 . 2 Industrins - Iokaliseringsönskemål sammanfattning och några kommentarer

För de industrier som från planeringssynpunkt bedömts som särskilt viktiga sammanfattas i fig. 21: 1 av industrin angivna möjliga nyetableringar utanför de orter där det i dag finns större anläggningar för motsvarande produktion. För flera av industrierna torde en stor del av den framtida produktionsökningen komma att ske på befintliga lokaliseringsplatser. Sådana utbyggnader finns inte redovisade i figuren.

212.1 Produktion Som framgår av kap. 19 förutsätter det av industrin redovisade nyetableringsbehovet stora produktionsökningar. Sålunda har produktionen av petroleumprodukter bedömts bli fyra till sju gånger större vid seklets slut än f. n. Etenproduktionen, vilken kan ge ett mått på den petrokemiska industrins utveckling, har bedömts bli 12-23 gånger större än dagens. Stålproduktionen bedöms komma att mer än fördubblas. För aluminium och ferrolegeringar beräknas produktionen komma att vara resp. tio och fem gånger större. Som redovisas i kap. 18 har en utgångspunkt för produktionsbedömningarna varit antaganden om för resp. industri förhållandevis gynnsamma produktionsförutsättningar. Bedömningarna är därför närmast att betrakta som maximialternativ. Flera branscher kan ha intecknat samma framtida avsättningsmarknader. Knapphet på arbetskraft och kapital kan begränsa expansionsmöjligheterna i framtiden. Förutom av den förutsedda produktionsutvecklingen påverkas det redovisade behovet av nya lokaliseringsplatser av väntade förändringar av produktionsstrukturen. I allmänhet förutser branschorganen att den framtida produktionen kommer att ske i större anläggningar än f. n. Större produktionsenheter ställer större krav på lokaliseringsområdets förutsättningar. Det gäller såväl natur- och transportförutsättningar som läge i förhållande till råvaru-, avsättnings- och arbetsmarknader. Dessa förhållanden kan leda till att det blir fördelaktigt för företagen att förlägga produktionen till andra platser än där den f. n. bedrivs. I flera fall har branschorganen inte kunnat ta ställning till den framtida produktionsstrukturen. Utbyggnad på befintliga lokaliseringsplatser måste därför i flera fall ses som alternativ till det redovisade nylokaliseringsbehovet. För han-

3l0 D

delsstålverk t. ex. anses utbyggnader på platser med befintvara ett troligare alternativ än nylokalisering.

liga stålverk

Av industrin gjorda bedömningar av såväl produktionssom på lång sikt innebär utveckling produktionsstruktur

alltså av För

risk för överskattning nylokaliseringsbehovet.

att kunna bedöma konsekvenserna av olika tänkbara utoch undvika oförutsedda konflikter vid vecklingslinjer

framtida till lokaliseringsfrågor har i ställningstaganden

bedömts böra

planövervägandena nylokaliseringsbehov

även i fall då de är mindre troliga. Av

uppmärksammas

industrin har från indu-

gjorda produktionsuppskattningar ansetts rimliga som utgångspunkt för stripolitisk synpunkt planövervägandena i kap. 23.

21.2.2 Lokaliseringsförutsättningar

De som främst industrins

naturförutsättningar påverkat

till farle-

önskemål om lokaliseringsområde är möjligheter

med stort till sötvatten

der för fartyg djupgående, tillgång

vara sötvatten) samt näroch kylvatten (som inte behöver het till vissa malm- och mineralförekomster, se tabell 21: 2. måste vidare ligga i anslutning till väg av Anläggningarna god standard och/eller järnväg. Förutsättningar för hamnar med mer än 15 rn djup finns

bara vid norra västkusten. Från transportekonomisk syn-

bör hamnlägen vid ostkusten kunna ge acceptabla

punkt

för samtliga studerade anläggningar utom förutsättningar

raffinaderi-petrokemisk industri. Lokaliserings-

möjligen vid norrlandskusten är bl. a. beroende av bemöjligheterna Sötvatten kan inte betraktas som tydande isbrytarinsatser. en resurs. Transport i tunnlar och rör är möjlig

oflyttbar för ansenliga mängder och på stora avstånd.

Som av tabell 21: 1 anses flertalet studerade an-

framgår behöva ha tillgång till såväl hamn som kylvatläggningar

ten och sötvatten. Vidare föreligger ofta mer eller mindre

starka mellan olika anläggningar. lokaliseringssamband

Dessa förhållanden kan medföra önskemål om lokalisering av flera anläggningar till samma plats. Samlokalisering av

flera anläggningar ökar anspråken på natur- och transport-

förutsättningar vid lokaliseringsplatsen och kan därigenom

begränsa antalet lokaliseringsalternativ. skäl talar för att flera petrokemiska an- Industripolitiska

läggningar förläggs till samma plats och nära raffinaderier. Även för stålverk talar sådana skäl för resp. massafabriker Som framhålls i avsnitt 21.3 finns det vi- Samlokalisering. dare och att samla in-

planerings- samhällsbyggnadsskäl

dustrin.

E] 311

Tabell 21: 1. Sammanfattning av vissa, för olika anläggningar, önskade nalurlörulsältnlngar och vissa lokaliseringssamband mellan olika anläggningar. Önskade naturförutsättningar Produktions- och transportekonomiska lokaliseringssamband med: anger önskemål mindre än: anger starka lokaliseringssamband 10 m för hamn / anger mindre starka lokaliseringssamband 10 m“/sek för kylvatten 0,5 m°/sek för sötvatten Av industrin önskade naturförutsättningar finns när- Lokaliseringssambanden finns närmare redovisade i mare redovisade kap. 19 kap. 20

Anläggning och antagen produktionskapacitet per år

centrum

(ma/sek)

m)

(ma/sek)

Upparbetningsanläggning Aluminiumsmältverk

Ferrolegeringsverk

(djup,

Kärnkraftverk Oljekraftverk Oljerafñnaderi Petrokemiskt Klor/alkalifabrik Massafabrik Pappersbruk Handelsstålverk Specialstålverk Nybyggnadsvarv Reparationsvarv Cementfabrik

Kylvatten Sötvatten

Hamn

ä o Kärnkraftverk (3000 MW) x \ \ Oljekraftverk (3000 MW) x \ › x Oljerafñnaderi (6-24 milj. ton) \ \ 9* Petrokemiskt centrum

›-o (1 milj. ton eten)

X Upparbetningsanläggning (900 ton) Klor/alkalifabrik (100 000-200 000 ton) Massafabrik(270 000 ton) Pappersbruk (300 000 ton) Sågverk (54 000 stds) Aluminiumsmältverk (200 000 ton) Ferrolegeringsverk (200 000 ton) Handelsstålverk (2 milj. ton) Specialstålverk (2,5 milj. ton)

Nybyggnadsvarv (750 000 brt)

Reparationsvarv Cementfabrik

312 E]

Figur 21: 1. Tänkbara nylokaliseringar fram till år 2000 för från planeringssynpunkt viktigare anläggningar, enligt i kap. 19 redovisade bedömningar av industrin. På kartan redovisas vissa önskemål om nylokaliseringar som framförts i industrins redovisningar. Fördelningen på olika kust- och inlandsregioner grundar sig på av industrin framförda resurs-, region- eller platsönskemål. I flera fall redovisas alternativa lägen för tillkommande anläggningar.

kondenskraftverk raffinaderi

ZVÃUX

petrokemiskt centrum massafabrik aluminiumsmältverk ferrolegeringsverk handelsstålverk

IZUJI11

specialstålverk nybyggnadsvarv « reparationsvarv

antal lägen i ett Iágalternativ, förstahandsönskemál

O antal lägen som tillkommer i ett högalternativ, förstahandsönskemål

antal lägen i ett lågalternativ, andrahandsönskemål

antal lägen som tillkommer i ett högalternativ, andrahandsönskemål

Tabell 21: 2. Indelning av vissa studerade industrier i huvudgrupper efter önskade Iokaliseringsstyrande naturtörutsätlningar.

Huvudgrupp Annan naturförutsättning Djuphamn* och stora mängder sötvatten* Petrokemiskt centrum Stora mängder sötvatten Massafabrik Närhet till skogsråvara Djuphamn Oljekraftverk Stora mängder kylvatten, sötvatten Oljerafñnaderi Sötvatten, berg för lagring av olja Ferrolegeringsverk Närhet till kvartsförekomst, sötvatten Stålverk Sötvatten För specialstålverk närhet till malmförekomst Övriga Kärnkraftverk Stora mängder kylvatten, sötvatten Aluminiumsmältverk Hamn med 12 m djup, sötvatten Cementindustri Kalkstensförekomst 1 minst 15 rn 2 minst 1 m3/sek.

21 .2.3 Sysselsättning

Antalet sysselsatta i industri (inkl. kraftverk) i Sverigeupp-

går totalt till drygt 1 milj. Av denna sysselsättning svarar

i denna promemoria behandlade industrityper f. n. för grovt räknat 100 000 ä 150 000. Som av tabell 21:3

framgår skulle, enligt industrins bedömningar, tänkbara nylokalise-

ringar fram till år 2000 av i fig. 21: 1 redovisade anlägg-

ningar (exkl. varv) svara för en direkt sysselsättning på

högst 25 000 personer. Flertalet av anläggningarna kan dock ge upphov till följdindustrier och kräver under upp-

byggnadsskedet ett stort antal anläggningsarbetare. Industrins önskemål om nya lokaliseringsplatser begrän-

sar sig till södra och mellersta Sverige. Västkusten är den del av landet mot vilken man riktar sitt huvudsakliga intresse. Kraftindustrin, som redovisar önskemål om det ojämförligt största antalet nya anläggningar, önskar en jämnare fördel-

ning av dessa än vad gäller övriga industrier. Oljeraffinade-

rier och petrokemisk industri ligger f. n. i huvudsak

på

314 1:1

Tabell 21: 3. sysselsatta vid tänkbara nylokaliseringar fram till år 2000 av vissa anläggningar, enligt industrins bedömningar.

Anläggning som kan Antal syssel- Antalsysselsatta komma att ny- satta per vid nylokaliselokaliseras anläggning rade anläggningar

Kondenskraftverk om 4.500 MW 330 3300-5300

Rafñnaderi om 6-24 milj. ton råolja per år 225-500 800-1500

Petrokemiskt centrum om 1-1 2000 2000-6000 ,5 milj. ton eten per år Massafabrik om 270 000 ton massa per år 350 3501

Aluminiumsmältverk om 200 000 ton aluminium per år 500-1000 1000-2000

Ferrolegeringsverk om 200 000 ton ferrolegeringar per år 500 1000

Specialstålverk om 1-2,5 ton stål per år 1875-4700 4700 milj. Handelstålverk om 2 milj. ton stål per år 3800 3800

Totalt antal sysselsatta vid tänkbara 16950-24650 nylokaliseringar 1 Avser perioden fram till år 1990.

För studerade skulle till-

västkusten. övriga anläggningar

av önskemålen om västkustlokalisering innebära

godoseende

av från andra delar av landet.

en förskjutning produktionen

i har medfört en be-

Strukturförändringarna näringslivet

av och be-

tydande omfördelning sysselsättningstillfällen

till stora tätortskoncentrationer i södra och melfolkning lersta med stora skillnader i ekonomiska och sociala Sverige

förhållanden som Ett av riksdagen uttalat regional-

följd. mål är att storstadstillväxten och avlänka

politiskt dämpa

denna tillväxt till andra delar av landet så att en bättre av välståndet i regional balans och en jämnare fördelning landet främjas.

Från regionala balans- och arbetsmarknadssynpunkter

är det att till andra delar av landet avleda stora angeläget delar av de redovisade önskemålen om lokalisering till västkusten för studerade industrianläggningar. Av riksdagens till 1967 att

uttalande i anslutning länsplanering framgår

allmänna stödområdet kap. 5) skall prioriteras när det (se

E] 315

det gäller industriell utbyggnadä Härav följer att en strävan

bör vara att lokalisera även den här studerade typen av industri till de norra delarna av landet.

I fråga om vissa av de studerade industrierna

måste be-

aktas de besvärliga sociala och ekonomiska konsekvenser

som skulle

uppstå vid en förskjutning av produktionen från

dagens produktionsområden till av industrin önskade lägen i andra delar av landet. Detta gäller bl. a. en eventuell ut-

byggnad av specialstâlverk på västkusten som starkt ifråga-

sätts i en skrivelse till från Svenska

civildepartementet Metallindustriarbetareförbundets utredningsavdelningz

»Från social synpunkt behöver det råda nå-

knappast got tvivel om att en utbyggnad i anslutning till existe-

rande bruksorter är att föredra framför tillkomsten av nya kustlokaliserade verk. För en icke del av

obetydlig

de brukssamhällena

befintliga är en expansion av or-

tens järnverk, som ofta är dess enda större industri, av

avgörande betydelse för samhällets existens och utveckling. Bruken är inte sällan belägna i områden där

sysselsättningsproblem föreligger eller kan förväntas

uppkomma. I flera fall ligger de i eller i nära anslutning till områden som är föremål för

lokaliseringspoli-

tiska insatser. En av

skärpning sysselsättningsproblemen vid vissa

bruksorter kan under alla förhållanden väntas som

följd av den kraftiga av tillväxttakten i minskningen stålproduktionen som kan förutses. Skulle så en väsentlig del av expansionen falla på nyuppförda verk i

kustområdet, kan mycket allvarliga problem uppkom-

ma inom de områden där stålindustrin i dag är belägen. Vid sidan av den direkta förlusten av de nya verksamheterna skulle området drabbas även indirekt. För det första skulle och

byggnads- anläggningsverk-

samheten och andra i området bli li-

servicenäringar

dande. För det andra skulle en

lokalisering av de nya

enheterna till kustområdet få konsekvenser

allvarligare

för den mellansvenska gruvindustrin, vars framtida existens i hög grad beror av dess möjligheter att dra nytta av transportfördelar vid leveranser till de närlig-

gande stålverken. För det tredje skulle sannolikt de

nya kustlokaliserade verken attrahera vidarebearbetningsenheter av olika slag, de orter där

varigenom

lProp. 1969: 1, bil. 13; SU 1969: 57; dessa enheter i dag är belägna skulle komma att hotas BaU 1969: 30. till själva sin existens.» 1 Vissa löntagarorganisalioners preliminära kommentarer lill fysisk riksplanering kommer att redovisas i stencilserien Förarbeten för fysisk riksplanering, underlagsmaterial.

316 E!

21.2.4 Miljöstörningar

De studerade industrianläggningarna har anspråk på stora

markområden. Som redovisas i kap. 20 ger de vidare ofta

upphov till betydande miljöstörningar till följd av utsläpp

av föroreningar till luft, mark och vatten, se tabell 21: 4, samt till av omfattande till lands och till

följd transporter sjöss. Till följd av anspråk på hamn och recipient för ut-

släpp av kylvatten eller avloppsvatten önskas för flertalet

av anläggningarna lokalisering vid kust och i allmänhet till

själva kustlinjen. Vid kusterna finns så gott som alltid motstående naturvårds- och friluftslivsintressen. Som redovisas i kap. 22 är dessa intressen inom stora kustavsnitt av re-

gional- eller rikskaraktär.

Tabell 21:4. indelning av vissa studerade industrier med hänsyn till större utsläpp av föroreningar.

Industrier med stora utsläpp Dessutom mindre utsläpp av

Utsläpp till luft av försurande ämnen kväveoxider)

(svaveldioxid,

Oljekraftverk (jfr nedan) Oljerafñnaderi Stålverk (jfr nedan)

Utsläpp till vatten av biologiskt svårnedbrytbara gifter, (tungmetaller, klorerade kolväten m. m.) Petrokemiskt centrum (jfr nedan) försurande ämnen till luft Ferrolegeringsverk försurande ämnen til] luft Stålverk (jfr ovan)

Utsläpp till vatten av syrefärbrukande organisk substans (BS) Petrokemiskt centrum (jfr ovan) försurande ämnen till luft Massafabrik försurande ämnen till luft

Utsläpp till vatten av värme Kärnkondenskraftverk radioaktiva ämnen till luft och vatten Oljekondenskraftverk (jfr ovan)

Utöver direkta mark- och vattenanvändningskonflikter medför av föroreningar ofta risk för betydande

utsläppen störningar av naturmiljön. I kap. 4 görs en samlad geav känsligheten i olika delar av landet för olika

nomgång

föroreningar. Ett fullständigt förverkligande av industrins önskemål

om lokalisering till västkusten skulle, så långt nu kan bedöatt stå i motsats till miljöpolitiska intressen.

mas, komma En sådan koncentration av industrin skulle medföra bety-

EI 317

dande utsläpp av till luft och vatten föroreningar och ytter-

ligare förvärra den redan i vissa avseenden förbesvärliga

oreningsituationen i denna del av landet. Även om för-

bättrad teknik

på lång sikt gör det möjligt att eliminera eller minska utsläppen av skulle omfattande induföroreningar stribyggnader längs västkusten innebära konflikter med

väsentliga naturvårdsintressen till följd av exploatering och betydande trafikalstring i för friluftlivet särskilt attrak-

tiva områden. Med hänsyn såväl till riskerna för mark- och vattenanvändningskonflikter mellan här studerade industrier och olika naturvårdsintressen som till utsläppens effekter på naturmiljön bör i första hand till

förläggning

andra delar av landet eftersträvas för flertalet av de an-

läggningar för vilka industrin önskat till västlokalisering

kusten.

21.2.5 Lokaliseringsalternativ

Industrins dominerande intresse för västkusten kan ha flera orsaker. Transport- och

marknadsförutsättningarna

gör en för industrin med

västkustlokalisering fördelaktig tanke på det stora handelsutbytet med västvärlden, som

av en del branscher har förutsätts öka. Detta gäller speciellt med tanke på de transportekonomiska vinsterna vid användande av allt större fartyg. Västkustintresset kan också samman med att industrin vill ha framtida

hänga handlingsfrihet i denna del av landet där konkurrensen om naturresurserna redan är påtaglig.

Mot bakgrund av tidigare redovisade

reginonalpolitiska och miljöpolitiska bedömningar anförs i kap. 23 synpunk-

ter och överväganden beträffande alternativa lokaliseringsmöjligheter i skilda delar av landet med

utgångspunkt

i förekomsten av de av industrin efterfrågade natur- och

transportförutsättningarna och olika motstående intressen.

Industrins bundenhet till skilda delar av landet och till olika naturresurser har varierande för olika

styrka anläggningar. I allmänhet kan bindningarna karakteriseras som produktions- eller transportekonomiska kostnadsfrågor. Di-

rekta konflikter med andra intressen om av

användningen

mark och vatten vid kust kan ofta elimineras eller minskas

genom att man undviker att förlägga industrin till

själva

kustlinjen, samtidigt som transportfördelar av den önskade kustlokaliseringen i huvudsak behålls. stör- Lokalisering på

re avstånd från råvaror eller avsättningsmarknader medför ökade för råvaror transportkostnader och produkter. Man kan bortse från vissa önskade och naturförutsätttransportningar om man förutsätter alternativa transportmetoder

318 [j

(t. ex. mindre djupgående fartyg som möjliggör lokalisering till 0st- i stället för västkusten) eller produktionsmetoder i stället för Vattenkylning av stora kondenskraft-

(t. ex. lufti stället för kustverk varvid inlandslokalisering möjliggörs lokalisering). Tekniska torde finnas att eliminera förutsättningar Som kan

många av utsläppen av föroreningar. exempel nämnas av och reningstekniden utveckling produktions-

medfört för mas-

ken som de strängare miljövårdskraven

saindustrin. Denna utveckling har inneburit att lokalisering

till inlandet, som för bara några år sedan ansågs utesluten, I oktober 1971 tillkalnumera i många fall anses möjlig. lade en utredning som har till uppdrag

jordbruksministern att utreda kostnaderna för miljövården och frågan om miljö-

Enligt utredningens direktiv vårdskostnadernas fördelning. av kostnadernas fördel-

bör utgångspunkten för prövningen

miljöfarlig verksamhet skall ning vara att den som bedriver svara för kostnaderna för de som krävs för att mil-

åtgärder

skall kunna förhindras och för att mil-

jöskador uppkomna

jöskador skall kunna repareras. En rad alternativa lokaliseringar är således tekniskt möjutsträckning samhället bör söka åstadkomma liga. I vilken ett annat mönster för industrins lokalisering än det som

motsvarar industrins lokaliseringsönskemål är ett av-

egna

där produktionsekonomiska olägenheter

vägningsproblem

av att bedriva en viss en annan plats får vä-

produktion på

de fördelar den alternativa lokaliseringen medför gas mot

som helhet i andra avseenden. Vid de plan-

för samhället

som redovisas i kap. 23 har tillgängligt un-

överväganden

inte varit för att ingående studerlagsmaterial tillräckligt

dera för var och en av de behand-

lokaliseringsalternativen

lade industrierna. vid till

För att förbättra underlaget ställningstaganden uppkommande lokaliseringsfrågor är det angeläget att mer

samhällsekonomiska bedömningar kommer till

ingående

till en fortsatt Ris-

stånd i anslutning fysisk riksplanering.

kerna för konflikter mellan industri och andra intressen

om mark och vatten är speciellt utpräglade längs kusterna. Det är därför särskilt intressant att belysa möjligheterna

och konsekvenserna av att till inlandet förlägga olika till för vilka man i första hand har önskat kustförindustrier läggning. För här studerade industrier är det främst förutsättningar

knutna till kusterna som varit styrande för lokaliseringsönskemålen. Det har inte varit möjligt att i denna prome-

studera att förlägga dessa indumoria förutsättningarna strier till inlandet. Alternativa lokaliseringsplatsez i inlandet

E] 319

måste i första hand i den utväljas regionalpolitiska planeringen. Inom ramen för denna kan merkostnaderna för inlandslokalisering av industri som har fördelar av kustlokalisering jämföras med kostnaderna för att med andra medel uppnå samma effekter. regionalpolitiska

21. 3 Vissa

utgångspunkter för planöver-

vägandena

213.1 Allmänna utgångspunkter Tillväxt av de ekonomiska resurserna i samhället är en förutsättning för fortsatt ökning av det ekonomiska välståndet. Den svenska ekonomins starka beroende av utrikeshandel och Sveriges traditionella strävanden mot en ökad och friare handel med omvärlden förutsätter ett effektivt utnyttjande av de produktions- och marknadsfördelar som Sverige har i jämförelse med andra länder. För att upprätthålla konkurrenskraften andra länder gentemot är Sverige beroende av att utforma med produktionsstrukturen hänsyn till den internationella utvecklingen. Det gä-ller sådana förhållanden som produktionsteknik, specialisering och stordrift. Produktionsmedlen måste i en fortgående process byggas ut och moderniseras. Detta måste ske med beaktande av kraven en bättre på industriell arbetsmiljö, och en strävan att göra industriellt arbete mer attraktivt än i dagsläget. Samhället bör skapa för gynnsamma förutsättningar industrin som i huvudsak skall svara för den ekonomiska tillväxten. Det är emellertid att den industriella uppenbart utbyggnaden inte kan avgöras bara med i utgångspunkt effekterna på det materiella välståndet. Den måste ställas i relation till välfärd i vid medborgarnas mening. Den industriella kan medföra icke utvecklingen önskvärda effekter i om bl. a. och sociala fråga miljö förhållanden. Det är samhällets uppgift att sådana tendenser korrigera och garantera medborgarna god och trygg arbets-, bostads- och fritidsmiljö. Ramarna för industrins måste bestämmas utveckling med hänsyn till de allmänna målen för samhällsutvecklingen bland vilka -de viktigaste kan sammanfattas på följande sätt:

ekonomisk tillväxt, hög och jämn

sysselsättning, regional balans i välfärdsutvecklingen, god inre och yttre miljö. I det att konkretisera följande görs ett försök dessa mål med avseende på deras för industrins betydelse behandling i den fysiska riksplaneringen.

320 E]

E] Utbyggnad av industri skall ske så att god arbets- och boendemiljö skapas och med bevarande av kvaliteterna hos natur- och kulturmiljöer av stort värde för olika grupper av människor och/eller av stort värde från ekologiska eller från speciella vetenskapliga synpunkter. E] Möjligheterna måste beaktas att för industriellt utnyttjande använda eller bevara naturresurser av speciellt värde för industriproduktion. E] Tillkommande industri skall i största utsträckning lokaliseras utanför de tre storstadsområdena och i första hand till orter där en industriell tillväxt är önskvärd från regionalpolitiska synpunkter. Dessa principiella mål kan leda till motstridande slutsatser beträffande industrins lokalisering. Planövervägandena i kap. 23 syftar till att för i denna promemoria studerade industrier göra avvägningar mellan sådana motstridande lokaliseringsslutsatser mot bakgrund av en samlad bedömning av lokaliseringsförutsättningarna i hela landet.

213.2 Principer för val av platser för industri Ett stort antal faktorer bestämmer ett områdes lämplighet för lokalisering av här studerade industrianläggningar. Det möter stora svårigheter att göra allsidiga siffermässiga jämförelser mellan olika lokaliseringsalternativ. Det finns inga metoder utarbetade för att i ett enhetligt system beskriva alternativens företagsekonomiska egenskaper och de olika samhälleliga konsekvenserna av en industrilokalisering. Oiika alternativ kan i allmänhet bara jämföras relativt med avseende på vissa bestämda egenskaper och konsekvenser. Den samlade avvägningen mellan skilda alternativ blir beroende av vilken vikt man lägger vid olika faktorer. En utgångspunkt i arbetet med att välja ut alternativa lokaliseringsplatser har varit möjligheterna att i skilda delar av landet finna de för industrin behövliga natur- och trans- Lokaliseringsplatserna skall helst ha portförutsättningarna. god tillgång på, eller man skall till rimliga kostnader kunna skapa eller ersätta, de kombinationer av natur- och transportfärutsättningar som flertalet studerade industrityper kan behöva. Genom att välja sådana platser för industrilokalisering kan antalet lokaliseringsplatser begränsas. Viss flexibilitet torde också erhållas för att möta önskemål om nya kombinationer av natur- och transportförutsättningar för framtida anläggningar. Den typ av industri som studeras i denna promemoria kännetecknas i allmänhet av att den medför betydande påverkan på miljön på och omkring lokaliseringsplatsen. L0-

E] 321

kalisering utanför industrialiserade områden innebär alltid en miljöuppoffring i den meningen att man avstår från den tillgång som en orörd natur i sig utgör. Lokaliseringsplatserna skall därför så långt möjligt ligga i anslutning till områden som redan är påverkade av studerade typer av industri. Det är en huvudmålsättning att nya lokaliseringsplatser helt skall undvikas i sådana områden som är särskilt värdefulla från rekreations- och naturvårdssynpunkter. Som framgår av kap. 22 har det ansetts särskilt angeläget att undvika etablering av miljöstörande industri av den karaktär som studeras i denna promemoria inom större sammanhängande kustavsnitt som är av särskilt värde för rekreationslivet och som bara i ringa är påverkade av industri omfattning och tätbebyggelse. I sådana fall där ytterligare kustlägen bedöms kunna bli aktuella skall dessa så långt möjligt väljas så att sådana kustavsnitt inte splittras. Förläggning av studerade industrier till glesbygd eller till mindre tätorter medför risk för att samhällets och näringslivets investeringar splittras. Ytterligare en risk är att den av industrin beroende befolkningen får dålig tillgång till social, kulturell och kommersiell service samt erbjuds liten valfrihet på arbetsmarknaden. Lokaliseringsplatserna skall därför så långt möjligt ligga inom bekvämt pendlingsavstånd (20 km) från tätort som utpekas som regionalt centrum i ett regionalpolitiskt handlingsprogram! Industrins möjligheter att fritt välja lokaliseringsplats har successivt begränsats genom samhälleliga restriktioner. Villkoren för tillåtna utsläpp av föroreningar från lnjklstrin torde komma att ytterligare skärpas. Målet är att climinera sådana utsläpp. Man kan dock inte grunda långsiktiga planeringsöverväganden på att detta mål helt kan nås. Det kan förutsättas att vissa produktionsprocesser av tekniska och ekonomiska skäl inom överskådlig tid kommer att medföra utsläpp av föroreningar. Även om villkoren för enhet kommer att utsläpp per producerad skärpas väsentligt motverkar växande produktion per anläggning en minskning av utsläppsmängderna. Det kommer också alltid att föreligga viss risk för stora till utsläpp följd av haverier och genom att renings- eller inneslutningsanordningar tillfälligt kan träda ur funktion. I vissa fall kan hänsynen till närmiljön i tätorter och befintliga industriområden, som i och för sig har tillgång på efterfrågade Urvalet av orter har i denna lokaliseringsförutsättningar, motivera att av lokalisering promemoria preliminärt grundats på miljöstörande industri i sådana områden undviks. För att de bedömningar som gjorts I: Ortsha i framtida beslutssituationer klasslflcerlng I ett regionalpolitiskt handlingsutrymme har det handlingsprogram, inrikesdepartemot denna bakgrund ansetts motiverat att i vissa fall stu- mentet, stencil Ds In 1971: 7.

322 1:]

Djuplokalisering dera lokaliseringsalternativ även utanför av industri redan påverkade områden. Sådana studier är också motiverade lcke kustnära del A om specifika naturförutsättningar för industrilokalisering Vida ramar inte finns eller redan är helt tagna i anspråk i anslutning för expansion till tätorter och befintliga industriområden. { Områden vid kust som tas i anspråk för industri bör dis- Ei starkt så att bara starkt kustbundna verksamhetsdelar kustbunden poneras verksamhet tillåts vid själva kusten och så att industriområdet utvecklas inåt landet (djuplokalisering). Härigenom kan en större del av kusten hållas fri från industriell påverkan, samtidigt Kommunikation som olika anläggningars transportfördelar av kustlokalisering till stor del kan behållas. strikta främst till De redovisade lokaliseringsprinciperna syftar Starkt ramar för kusibunden att begränsa antalet områden för miljöstörande industri för expansion verksamhet att undvika konflikter om mark- och vattenanvändning OOOO mellan industri samt olika rekreations- och naturvårdsintres- Kustnära del sen. Vidare kan riskerna för splittring av samhällsinvesteringar och arbetsmarknad minskas. I andra avseenden kan tillämpningen av dessa principer ge upphov till allvarliga problem som f. n. är ofullständigt studerade och som bör ägnas ökad uppmärksamhet i anslutning till en fortsatt fysisk Några av dessa problem skall här kort riksplanering. antydas. Flera industrier ger upphov till större utsläpp av föroreningar, vilket medför större föroreningar i området och/eller större av föroreningar. Kraven på god arbets-, utbredning boende- och fritidsmiljö sätter liksom naturmiljön gränser för hur och vilka miljöstörande industrier som kan många i ett område. För att utsläppen skall kunna prövas förläggas med hänsyn till den samlade utbyggnaden i ett område och utvecklingen av reningstekniken bör koncessionsvillkoren alltid vara v tidsbegränsade. i små kommuner kan en koncentration av stu- Speciellt derad industri medföra sociala och ekonomiska svårigheter. Sålunda kan det vara svårt att bereda byggarbetskraften kontinuerlig sysselsättning och att klara bostadsförsörjning och social service för denna. I ett utbyggt skede föreligger risk för en ensidigt sammansatt arbetsmarknad med viss typ av arbete, bl. a. mycket Skiftarbete och manlig dominans bland den yrkesverksamma arbetskraften. En snabb befolkningsökning kan medföra starka kommunalekonomiska påfrestningar. Detta kan i sin tur leda till att angelägna kommunala uppgifter eftersätts.

El 323

21.3.3 Olika slag av markreservationer

Bedömningar av industrins framtida lokaliseringsbehov och tmiljökonsekvenser är osäkra. Om lokaliseringsbehoven underskattas kan stora inte förutsedda konflikter uppstå längre fram. Om de överskattas kan områden tas i anspråk som i en framtid visar sig inte ha varit erforderliga. Ny teknik och ändrade miljövårdskrav kan komma att innebära att helt andra lokaliseringar blir aktuella än de som kan förutses i dag. I ett kortare är tidsperspektiv bedömningar av produktionsutvecklingen förhållandevis säkra. Ju närmare i tiden en etablering ligger, i desto större utsträckning är den beroende av befintlig samhälls- och industristruktur och dagens teknik. I ett längre tidsperspektiv är lokaliseringsönskemålen mer osäkra. Samtidigt är möjligheterna större att förändra industrins lokaliseringsbetingelser. Detta kan ske dels genom strängare lokaliseringsvillkor, dels genom att lokaliseringsförutsättningar skapas där sådana nu saknas. Övervägandena i kap. 23 beträffande industrins lokalisering syftar till att utgöra underlag för lokaliseringsbeslut under den närmaste tioårsperioden med hänsynstagande till möjlig utveckling på längre sikt. För lokaliseringsbehov som väntas komma att unuppstå der den närmaste tioårsperioden diskuteras tänkbara lokaliseringsplatser. Dessa platser bör bli föremål för översiktlig planering på det sätt som redovisas i avdelning V. Härvid bör även reserveras utrymme för studerade typer av industrier som kan bli aktuella på längre sikt. Hamnområden bör exempelvis inte spärras för eventuella framtida hamnkrävande verksamheter. Utöver reservationer i planerade industriområden kan långsiktiga reservationer av andra områden som bedöms kunna bli av värde för industrilokalisering behövas. Syftet med dessa reservationer skall vara att skydda områden med förutsättningar för industrilokalisering från att tas i anspråk av andra verksamheter, som skulle kunna försvåra framtida etableringar av sådan industri för vilken dessa förutsättningar har speciellt värde. Sådana reservationer skall medge alternativa utvecklingsmöjligheter och ge visst mått av handlingsfrihet för framtida beslut då förutsättningar och värderingar kan vara annorlunda än dagens. Det kan t. ex. finnas anledning att reservera områden som alternativ till befintliga och i första hand rekommenderade nya industriområden med hänsyn till i dag svårbedömbara effekter på miljön i och i närheten av dessa till av industriutföljd byggnad.

324 E]

Mer långsiktiga reservationer av naturresurser för industri kan också vara befogade i sådana delar av landet som f. n. saknar tillräckliga förutsättningar för lokalisering av här studerad industri. Syftet med sådana reservationer skall vara att hålla öppet möjligheterna att av t. ex. regionalmiljöpolitiska eller andra sarnhällsskäl förbättra politiska, lokaliseringsförutsättningarna genom investeringar i infrastruktur, ny teknik och andra åtgärder.

21. 4 Totalmiljön i stora industrikomplex

Den typ av industrikomplex som diskuteras i denna promemoria är en delvis ny företeelse i Sverige. Uppbyggnaden av sådana industriområden kan, som tidigare sagts, medföra vissa sociala problem. Totalmiljön i många industridominerade orter har hittills företett allvarliga brister, vilka man först under senare år har börjat komma till rätta med. I förarbetena för fysisk riksplanering har i första hand studerats naturförutsättningarna och de yttre miljökonsekvenserna vad gäller vissa typer av industriområden. Det finns inget relevant utredningsunderlag om de sociala konsekvenserna vid uppbyggandet av stora industriområden. Det finns inte heller någon väl dokumenterad uppfattning om den totala arbetsmiljön när sådana områden är utbyggda. Viss kontakt har hållits med olika löntagarorganisationer som i några fall har pekat på arbetsmiljöproblemenl Med tanke på det bristfälliga underlagsmaterial som finns om en socialt inriktad planering av nya industriområden får erfarenheterna från dessa organisationer beträffande den inre arbetsmiljön och dess samband med den yttre miljön tillmätas särskild betydelse. Visst material om lokalisering av tung industri och om de kommunalekonomiska konsekvenserna av att etablera industrikomplex har också redovisats av statens planverk? Sociala missförhållanden under uppbyggnadsskedet i Värö av länsläkaren i Hallands län i en skriuppmärksammades velse våren 1971. Tidigare har liknande problem redovisats från statens vattenfallsverks anläggningar i Norrland. Dessa problem på arbetsplatserna har påtalats från fackföreningsrörelsen, särskilt från Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Utomlands finns stora industrikomplex av den typ som diskuteras i denna promemoria. Vissa rapporter tyder på betydande svårigheter för de anställda inom dessa arbets- Se not sld. 316. Det materialet regioner. publicerade ger dock inte underlag 2 Statens planverk rapport 5, del 4 och 71970, del 101971. för slutsatser som är giltiga för svenska förhållanden.

E] 325

Vid planering av industriområden av avsett slag framstår det som särskilt angeläget att beakta två problemkomplex. E] Uppbyggnadsperioden medför speciella problem. De anställda har hittills i flera fall hänvisats till tillfälliga bostäder, ofta baracker eller husvagnsområden. Uppbyggnadsperioden medför ofta en stark anspänning på den lokala servicen, kommunalekonomiska problem samt risk för spänningar mellan den nyanlända arbetskraften och lokal befolkning. D Totalmiljön har, som förut poängterats, inte ägnats någon mera systematisk uppmärksamhet. Detta gäller i synnerhet den inre miljön för s. k. industrikombinat. Det framstår som angeläget att arbetsmiljön i eventuella stora industrikomplex i vårt land blir föremål för ingående studier, för att samhället skall få möjlighet att planera för en god totalmiljö. Studierna bör avse hela uppbyggnaden av ett kombinat, eftersom tillkommande anläggningar kan skapa nya problem eller förändra existerande problem i befintliga anläggningar. Ytterligare uppmärksamhet bör ägnas åt här berörda problem genom särskild utredning i anslutning till en fortsatt fysisk riksplanering. I denna utredning bör ingå företrädare för industrin och fackföreningsrörelsen.

326 E]

och

överväganden

för olika delar synpunkter av landet, planeringsoch utredningsbehov

minnesvärd Rekreation och Lokaüsering av behandlad Industri Planerings- och utredningsbehov för fortsatt fysisk riksplanoring

é=mcnáuzévä**5^**”* 14wow »sym 5www*

m; .af än › x 4:2» ,.- w

ka v åâwá »pm

A

ásásww»

Ett materlellt framåtskrldande nödvändiggör vissa lngrepp l naturen. Planerlng och beslut måste bl. a. grundas på en ekologisk bedömnlng av de samlade effekter sådana ingrepp får på naturmiljön. Bilderna på löregående uppslag visar samma område 1957 resp. 1969: Rapaädna, Siluoädna och Tlacktiajaure möts i Savonselel, som övergår till Backälven l Lllla Luleälvs sjösystem, Norrbotten.

Rekreation och miljövård

Allmän bakgrund

1 Huvuddragen i fritidslandskapet

2 Klimatet 3 Befolkningens fördelning 4 Dagens semesterområden

Kusterna Öland och Gotland

Fjällvärlden med angränsande skogslandskap

Älvdalarna Andra inlandsområden av särskilt värde för fritidslivet

22.1 Allmän bakgrund

22.1.1 Huvuddragen i fritidslandskapet

en schematisk indelning av landet ef- I fig. 22: 1 redovisas

ter olika landskapstyper med utgångspunkt i de dominerande landformema, med sidoblickar mot vegetations-

och Områden som i naturvårdsverkets

bebyggelseaspekter.

karakteriserats som riksintressanta för friredovisning

luftslivet redovisas också kartan. Den indelning som på

här underlag för följande beskrivning av de

gjorts utgör

allmänna för friluftsliv i olika delar av

förutsättningarna

landet.

tillhör landets viktigaste rekreativa

Skärgårdskusterna resurser och är unika även sedda i internationellt per- I naturvårdsverkets redovisning har dessa kuster

spektiv.

i betecknats som områden av riksintresse för det rör-

regel

med undantag av större delen av Norrbotliga friluftslivet

tens skärgård jämte vissa delar som i dag är starkt påver-

kade av fritidsbebyggelse. Sandkusterna i södra Halland och Skåne där vegetationsfri sandstrand är ett dominerande eller i varje fall väsentligt inslag i kustlinjen är mycket attraktiva för bad och har högre för denna verksamhet än någon annan typ av kapacitet

Till stora delar är de emellertid starkt av

kust. påverkade

och vattenförorening. De kuststräckor som är

bebyggelse

och har vatten av kvalitet redovisas av na-

tillgängliga god

turvårdsverket som områden av riksintresse för friluftslivet. Moränkusterna är till stora delar av mindre intresse för

D 331

Figur 22:1. Huvuddragen l fritidslandskapet. Schemallsk indelning i landskaps- 00 lyper. Som underlag har använts OO olika redovisningar i Allas över °O Sverige. OO 90 Fjällkedjan

000000000 OO

00000000 OO OO Siörika platåområden OO

OO OOO

Kuperade, vanligen siörika

u

u

II skogs- och melianbygder

\ n O Siöiailiga skogsplalåer

-oooooooo

I Hell eller delvis jordbruksdominerade slältomráden med randzoner Större områden av riksintresse lör iriluftslivei enligt naturvårdsverkel Större förkaslning

Skärgårdskusier

Öppna sandkusier

unuuraceuvo Moränkusler

men

friluftslivet på grund av stenig eller fuktig strandlinje,

de kan attraktiva sandstränder. Sådana

punktvis uppvisa

inom områden som för övrigt är fat-

attraktionspunkter

förutsättningar för friluftslivet har naturvårdsverket

tiga på

till stor del redovisat som områden av riksintresse för fri-

luftslivet.

Öland och Gotland är som helhet på grund av landskaps-

bild och sommarklimat attraktiva miljöer för friluftslivet. Öarnas kuster är i huvudsak av två typer, dels brantkuster av främst kalkstensklippor, med inslag av sandstränder, dels flackkuster med sanka, ofta steniga stränder som inte har större intresse för bad, men väl för studier av t. ex. få- Naturvårdsverket har redovisat Öland och delar av

gellivet.

Gotland som områden av riksintresse för friluftslivet.

Landets flacka eller svagt kuperade slättbygder är, sedda

som helhet, mindre attraktiva för friluftslivet än omgivande Slättema har dock en av stora delar av be-

skogsbygder. landskapskaraktär att färdas genom tolkningen uppskattad

äldsta med ett rikt

och de utgör också landets kulturbygder utbud av turistmål i form av kulturminnen. Inom slättbygderna förekommer också större landskapselement, ofta distinkt mot slätten. Förutom sjöstränder och älvavgränsade

dalar kan man särskilt notera vissa branta former

tydliga,

såsom och restberg. Dessa formationer har förkastningar av naturvårdsverket i fall redovisats som områden av

många

riksintresse för friluftslivet.

goda förutsättningar för Sjörika platåområden erbjuder

friluftsliv över vidsträckta arealer. Särskilda värden i det för bad småländska landskapet är sjöarnas Vattenkvalitet och deras fiskbestånd, vidare karaktären hos odlingsland-

medan i norr sjöarskapet och den rikliga torpbebyggelsen, nas bestånd av ädelfisk utgör den främsta förutsättningen

för friluftslivet. I viss mån har större sjöar markerats som områden av riksintresse för friluftslivet av naturvårdsver-

ket. De svenska sjörika skogarna som har motsvarigheter

bara i Finland och får räknas till de för

Sovjetunionen

rekreationsresurserna.

hela Europa betydelsefulla

sjörika skogs- och mellanbygder är Kuperade vanligen som likt de en allmänt at-

områden, föregående uppvisar traktiv för friluftsliv, relativt småskaligt kuperad i

terräng östra och västra mer storslagen i norrlands-

Mellansverige,

och i Småland. Goda förutsättningar för vinterterrängen

i dessa områden. Framför allt större sjöomsport föreligger

råden och vissa älvdalar har angetts som riksintressanta av naturvårdsverket Sommen, Dalslands sjösystem,

(Båven, Mälaren, Vindelälven m. fl.) jämte vissa Vildmarks- Siljan,

artade områden.

E] 333

Flgur 22: 2. Sommarkllmat.

Källa: tlll vänster Atlas över Sverige blad 34, tlll höger Wallén, Sannolikheten lör ollka mängder av dygnsnederbörd l Sverlge, SMHI, Stockholm 1963 (slencll).

över 1 600 solskensllmmar Under 25 °/o sannolikhet lör nder april-september ederbörd över 1 mm under ett godtyckligt dygn i jull \ 1 500-1 600 solskensllmmar 25-30 °/o sannolikhet för - under april-september nederbörd över 1 mm under ett godtyckligt dygn i juli

De sjöfattiga skogsplatåerna i nordvästra Svealand och inre Norrland består av vidsträckta

huvudsakligen myrrika skogar. Områdena genomflyts av så gott som samtliga

norrlandsälvar. Endast vissa älvdalar och isolerade

fjäll-

massiv har här redovisats som områden av riksintresse. För

övrigt är dessa områden av mindre intresse för friluftsliv än övriga skogsbygder. De flerstädes förekommande smärre bergkullarna är viktiga tillgångar för det lokala frilufts-

livet.

Den svenska delen av fjällkedjan uppvisar övervägande ganska mjuka former. Ur dessa höjer sig vissa »karaktärs-

massiv» med mer markerad profil, såsom i

Sylarna-Helags Jämtland, Marsfjället och Norra Storfjället i södra lapplandsfjällen, Sulitelma, Sarek-Pårte-Akka-fjällen och Kebnekaise i norra Lappland. Fjällkedjan hör främst på

grund av sin vildmarkskaraktär till stora

Europas tillgångar för vissa slag av friluftsliv. får i sin helhet be- Fjällkedjan

traktas som ett område av största värde för friluftslivet.

334 D

Figur 22:3. Vlnterklimat. Källa: Atlas över Sverige blad 31.

Snötäckets varaktighet Snötäckeis största mer än 210 dagar mäktighet över 90 cm Snötäckets varaktighet Snötäckets största 150-210 dagar mäktighet 60-90 cm Snötäckets varaktighet Snötäckets största

Ej 90-150 dagar mäktighet 30-60 cm

22.1.2 Klimatet

De klimatfaktorer som är av störst betydelse är sommartid

luft- och solighet och risk för nederbörd. vattentemperatur,

Vintertid är snötäckets varaktighet och mäktighet av

för friluftslivet. Även vintertid är

grundläggande betydelse och temperaturförhållanden av stor betygivetvis solighet

delse. Antalet solskenstimmar under sommarhalvåret samvarierar i utsträckning med sannolikheten för neder-

betydande börd. Av fig. 22: 2 framgår att antalet soltimmar generellt

är större i landets kustområden än i inlandsområdena och risken för nederbörd mindre. Särskilt framträder vissa skär-

gårdskuster och Gotland. Vattentemperaturen är på västkusten den högsta i landet. ostkusten avtar Vattentemperaturen långsamt från

Längs söder till norr. Stora lokala variationer i vattentemperatu-

ren förekommer dock beroende bl. a. på djup- och ström-

E! 335

förhållanden. Även för vattnets salthalt uppvisas de Figur 22: 4. Befolknlngstryek. högsta värdena på västkusten och sjunkande värden norrut längs Källa: HägersIrand-öberg, Befolkningslördelnlngen och dess förändostkusten. ringar. Urbanlserlngen I Sverige, Antalet astronomiska soltimmar varierar med bredd- SOU 1970: 14. gradsläget. Under vinterhalvåret har t. ex. (oktober-mars) Abisko 15 % färre soltimmar än Storlien. Detta förhållande tillsammans med skillnader i temperaturförhållandena gör att den för friluftslivet attraktiva perioden vintertid inträder senare i den nordligaste delen av fjällvärlden än längre söderut. Snötäckets mäktighet och varaktighet varierar i huvudsak med höjd och breddgrad, se fig. 22: 3. I Sydsverige framträder Smålands högsta och mest som förkuperade partier hållandevis snörika, i Norrland medan norrfjällkedjan, landskusten och större sjösänkor är förhållandevis snöfattiga.

22.1.3 Befolkningens fördelning

Befolkningens fördelning och rådande utvecklingstendenser behandlas utförligare i kap. 5. är Befolkningsfördelningen i stor utsträckning styrande för utnyttjandet av områden för friluftsliv och fritidsbebyggelse i olika delar av landet. Någ-

ra data som enligtkap. 14 bedöms relevanta för

bestämning av efterfrågetrycket mot områden för bruk under heldagsresp. veckoslutsledighet, redovisas i schematisk form i fig. 22: 4. Efterfrågetrycket för resor med i t. ex. friövernattning tidshus eller semesterby under av typen veckoledigheter slut belyses bäst om bilderna av inom befolkningstrycket 200 km resp. 100 km kombineras. Mark som är särskilt lämpad för t. ex. fritidshus kust- eller (främst sjönära mark) eller som försetts med av olika anläggningar slag kan väntas få hög utnyttjandefrekvens om den är antingen belägen i närheten av en större tätbygd eller i en trakt som kan nås från flera tätbygder efter en färd. Motnågot längre svarande gäller för områden för som kan vändagsutflykter, tas attrahera besökare inom 30 km avstånd i första i hand, någon mån även besökare inom 100 km avstånd.

22.1.4 Dagens semesteromrâden

Som komplettering till befolkningsuppgiftema vore det av värde att kunna belysa vilka områden som med till hänsyn dagens nyttjande utmärker sig särskilt för att dra besökare från hela landet. Sveriges turiststatistik är emellertid brist-

336 E]

överregionalt befolkningstryck. Regionalt befolkningstryck. Lokalt befolkningstryck. över 3 000 000 inv. inom 200 km, över 1 200 000 Inv. över 300 000 Inv. inom 100 km inom 30 km inkl. Köpenhamn och Oslo. “V över 1 000 000 inv. Inom över 800 000 inv. inom 100 km

Som tecken på en hög frekvens av långväga besökare fällig. har därför, i stället för resestatistik, använts kapaciteten i

befintliga campingplatser och förekomsten av fritidshus med långväga ägare (bosatta på större avstånd än 30 mil),

se fig. 22: 5 och 22: 6.

Man kan notera den dominerande roll Sydsveriges kuster spelar jämte traditionella turistmål som Siljansbygden,

Öland, Gotland och södra och mellersta fjällvärlden. I

norra delen av fjällvärlden spelar de övernattningsformer

som här redovisas mindre roll. Stor betydelse från turisttorde dock områden som t. ex. Abisko-Kebne-

synpunkt

kaise ha.

E] 337

n . HUx ItCI. MDI5 44h| sm xAIGi min I l i l!

e____2 ___.“ W å ._ x- w... i ä , s s ,. › ä s H utv sm i mer1 7HI* annV suv1 000a uu I zumI DI , i sig:I m-ui am1 94hv mo r uu r pm i -m x u

Figur 22: 5. Campingkapacitet. Figur 22: 6. Områden med stort Områden med mer än 1 000 tältplaiser Inslag av semesterhus. inom 30 km. Med semesterhus avses fritidshus vars Källa: Kommittén för planering av äga” ha me ä 30 m m pnmä luristanläggningar och iriluitsomráden b°5ads9°“ m. m. T områden där semesterhusen utgör mer än 25 °/o av friiidshusen områden med mer än 40 semesterhus per kvadraimil Källa: Bearbetningar av 1970 års fasiighetstaxering.

338 I:)

22.2 Kusterna

22.2.1 Allmänt Kusterna tillhör landets viktigaste rekreativa resurser. Alla

delar av våra kuster används, i den mån de är tillgängliga för allmänheten och fria från påtaglig negativ miljöpåver-

kan, mer eller mindre intensivt för skilda slag av fritidsaktiviteter. Den allmänna målsättningen för kusternas framtida utbör vara att i möjlig mån bevara och ta till vara

nyttjande

de stora rekreativa värden de erbjuder. Samtidigt bör områden som med hänsyn till naturmiljön, t. ex. vegetation eller

djurliv, är särskilt känsliga skyddas mot sådan skadlig påverkan som ett alltför intensivt utnyttjande för fritidsända-

mål kan innebära. Kusterna utgör också ett viktigt intresseområde för eta-

blering av vissa typer av industrianläggningar. Redan i dag

stora kustavsnitt av ett antal stora industriella an-

påverkas läggningar som massafabriker, stålverk, raffinaderier och stora kraftverk. I det föregående redovisade inventeringar visar att omfattande önskemål om ytterligare etableringar

av stora industrianläggningar vid kust kan komma att bli aktuella. för ett brett rekreativt av

En förutsättning utnyttjande kusterna är att de från rekreationssynpunkt värdefulla

strandområdena är tillgängliga från såväl land- som sjösida. Enskilda personer har säkrat sina egna möjligheter i detta avseende genom att förvärva mark och uppföra fritidshus i kustnära lägen. Härvid har i första hand områden tagits

i anspråk i de attraktiva kustavsnitten inom begränsade av-

stånd från tätorterna och i goda kommunikationslägen. I

statens planverks kustinventering redovisas att 40 % av de från rekreationssynpunkt särskilt attraktiva stränderna är helt eller delvis spärrade av bebyggelse eller andra hinder.

Att fritidsbebyggelsen utgör ett väsentligt inslag i denna spärrande bebyggelse av att ca 45 % av landets fri-

styrks tidsbebyggelse är belägen inom 1,5 km från kust. Av åter-

stående 60 % för friluftslivet attraktiv kustmark är för-

bara en mindre del tillgänglig via allmänna vägar. modligen

Det bör även beaktas att endast ca 15 % av landets hushåll äger fritidshus och att innehavet av fritidshus är starkt beroende av inkomsten, se kap. 13.

En analys av kusternas kapacitet och utnyttjandegrad för

fritidsbebyggelse presenteras i tabell 22: 1 med utgångspunkt i planverkets kustinventering och lantmäteriets fritids-

bebyggelseinventering.

l:| 339

n 4 1(3) FC* 14D 449 x sun am 1 7417? am I ouo I nu :um n Hg. 227_ Kusmns dehmråden_ á ä å g å??? 3, n De obrutna skärgårdakusterna ›-1wu 7q44 1 Norra Bohusläns kust 30 m 2 Östergötlands och norra Kalmar läns kust 2 19 3 Ångermanlands kust “m1 ä Ãx non- _ De högexploaterade n 2a kusterna _ 4 Göteborgsregionens kust 17 17 5 Hallands kust W a 6 Skånekusterna zs 7 Blekinge kust 8 Bråvlken 9 Stockholmsregionens kust

Övriga kuster

10 Kalmarkusten 11 Södra norrlandskusten 12 Västerbottens kust 13 Norrbottens kust

*v)_--_.

o so 100m 02 E s _ ME* SW MG* 74mJ am I 9u› I ouo 1 nu | 24m1 01

Tabell 22:1. Strandkvalltel och frilidsbebyggelse i skilda kustområden. Tabellen är sammanställd med utgångspunkt i planverkets kustinventering år 19691 och lantmäteristyrelsens år 1967”. Planverkets kustinventering omfattade fastlandskusten inkl. öar med fritidsbebyggelseinventering eller broförbindelse. Norrbotten och Gotland ingick inte i undersökningsområdet. Med befintlig planerad klass I-strand avses i inventeringen klipp- eller sandstrand lämpad för bad och som inte är spärrad av befritidshus - kustnära

byggelse eller andra hinder. Räkningen av antalet befintliga inom 1,5 km från strand

fritidshus - har skett schablonmässigt, varför värdena är ungefärliga. Aven fritidshus på öar utan broförbindelse har medräknats, vilket medfört att t.ex. uppgiften om antal kustnära fritidshus per km strand i örika områden blivit för hög.

Delområde Total Därav klass I- Andel Andel Antal Antal Antal Andel strand- strand av den av den kustnära kustnä- kustnä- av det ö?- ra fri- totala längd totala totala fritids- ra fri- (km) % strand- klass I- hus (in- tidshus tidshus antalet (km) längden stranden om 1,5 per km per km kustinom inom km från strand klass I- nära plan- plan- strand) strand fritidsverkets verkets hus i under- under- landet sök- sök- (%) nings- ningsormâde område % (%)

. Norra Bohusläns kust 640 10 6 440 . Östergötlands och norra Kalmar läns kust 1 390 4 130 3. kust 390 1 090

Ångermanlands

De obrutna skärgårdskusterna 2 420 11 660 sammanlagt 4. Göteborgsregionens

. Stockholmsregionens kust 2 770 54 400 20 De högexploaterade

Övriga kustområden (utom Norrbottens kust) 4 190 220 5 33 16 24 010 6 110 sammanlagt Hela fastlandskusten utom Norrbottens kust 12 350 1 350 11 963 983 160 420 13 118

1 Kustinventeringen 1969. statens planverk, rapport 14, 1971. z vid fastighetsbildning för fritidsändamål, lantmäteristyrelsen, meddelande nr 2, 1968. Planmässig bakgrund 9 Öland innehåller återstående 4 % av den totala strandlängden och 2 % av den totala klass I-stranden inom planverkets undersökningsområde.

E] 341

En av kusterna i tre indelning huvudgrupper har gjorts, se fig. 22: 7. De obrutna skärgårdskusterna har goda förutsättningar för bad, med en stor andel klipp- eller sandstrand som inte spärras av bebyggelse eller andra hinder. Exploateringen med fritidsbebyggelse är förhållandevis och större låg miljöpåverkande industrianläggningar saknas inom områdena liksom stora tätorter. De högexploaterade kusterna har likaledes goda förutsättningar för bad, men här finns en omfattande fritidsbebyggelse som i flera fall tagit en betydande del av de naturliga förutsättningarna för friluftsliv i anspråk. Landets största befolkningskoncentrationer är belägna inom dessa områden, liksom flera stora industrianmiljöpåverkande läggningar. Övriga kuster har en mindre andel strand med högklassiga naturliga förutsättningar för bad. Exploateringen med fritidsbebyggelse är inte flera anmärkningsvärt hög, men på ställen har trots fritidsbebyggelsen detta tagit stora delar av kustmarken i anspråk. Större tätorter och miljöpåverkande industrianläggningar förekommer flerstädes inom dessa kustområden, särskilt längs norrlandskusten. Av tabell 22: 1 framgår att de obrutna kustavsnitten innehåller 20 % av de totalt inventerade strandresurserna men endast 7 % av landets kustnära fritidshus* och att de utgör 30 % av de för friluftsliv mest stränderna. lämpade Vidare kan utläsas att de högexploaterade kustområdena, som svarar för 45 % av de totalt inventerade strandresurserna, innehåller 71 % av det totala antalet kustnära fritidshus i landet. Övriga kuststräckor innehåller bara 16 % av den inventerade klass I-stranden? men nära 33 % av de totalt inventerade strandresurserna.

Planeringsbehov

Vid länens bör förtur naturvårdsplanering ges åt en översyn och komplettering av Därvid bör det kustplaneringen. inventeringsmaterial som presenteras i denna promemoria kunna tjäna till En sådan bör vägledning. planering samordnas inom större områden. I viss sammanhängande utsträckning torde de som i det områdesavgränsningar följande används kunna vara för denna tillämpliga typ av planering. Vidare bör åtgärder snarast vidtas för att förhindra en från och social vetenskaplig naturvårdssynpunkt olämplig utveckling inom landets kustområden. Ett Inom 1,5 km från strand. 1 målmedvetet Kllpp- eller sandstrand lämpad för utnyttjande av de möjligheter till naturskydd bad och som inte är spärrad av och kontroll över som bebyggelseutvecklingen ges inom bebyggelse eller andra hinder.

342 E]

ramen för och byggnadslag och som genom naturvårdslag beslutade förstärkts är särskilt angenyligen lagändringar där en effektiv översiktlig kommunal planering kan läget väntas bli fördröjd, t. ex. på grund av att de nya kommu-

nerna ännu ej är färdigbildade. Generella strandskyddsförordnanden har ännu inte utfärdats för landets alla kustområden. Det att sådana snarast utfärdas för de är angeläget kuststräckor där detta skydd i dag saknas. Utöver länens är det angeläget med naturvårdsplanering en översiktlig kommunal planering i syfte att åstadkomma av mark för en lämplig fördelning oexploaterade områden, frilufts- och skilda slag av övernattningsanläggningar, samt en vägstruktur som främjar den allfritidsbebyggelse männa till stränderna. Krav på generalplatillgängligheten och fastställelse av dessa bör ställas i fråga nering planer om av huvuddelen av själva kustområdena. utnyttjandet En närmare av dessa områden bör kunna avgränsning ske av efter samråd med bepå förslag resp. länsstyrelse rörda kommuner. Vägnätet torde bli en av de viktigaste faktorerna vid en sådan områdesavgränsning, varför djudessa områden kan komma att variera avsevärt. Ett pet på ca 5 km bör dock kunna som riktmärke vid djup på tjäna

områdesavgränsningen. studier av skilda kuststräckors förutsättningar Ingående för rekreativt kan ske först i den regionala utnyttjande och i den kommunala generalplanaturvårdsplaneringen Vissa uttalanden om en från rikssynpunkt önskneringen. värd av denna i de följande avinriktning planering görs snitten.

22.2.2 De obrutna skärgårdskusterna

Figur 22: 8. De obrutna skärgårdskusterna. 1. Norra Bohusläns skärgårdskust* 2. och norra Kalmar läns skärgårdskust Östergötlands 3. Norra Ångermanlands brantkust

Dessa områden karakteriseras av stor rikedom på attrak-

tiva resurser för friluftslivet. Gynnsamma klimatförutsättl Inom statens planverk har på uppförstärker deras rekreativa värde. Större tätorter sakdrag av Kungl. Maj:t utförts studier ningar av regional karaktär beträffande nas inom områdena, liksom större miljöpåverkande induvästkusten. Dessa studier redovisas i för fritidsändamål har verkets rapport 5, 1971, det 1-10. strianläggningar. Exploateringen Planverket har vidare på uppdrag av hittills varit i med andra attraktiva kuststräclåg jämförelse civildepartementet medverkat i förbl. a. beroende områdenas till de arbetena för fysisk riksplanering kor, på läge i förhållande genom en särskild studie av västkus- stora befolkningskoncentrationerna. ten. Denna studie redovisas i verkets I utförda inventeringar redovisas starka skyddsintressen rapport 16, 1971. Dessa studier har utgiort ett väsentligt underlagsmaterial inom dessa områden. Inventeringarnas innehåll kommenför i det följande redovisade ställteras närmare nedan för varje kustavsnitt. ningstaganden.

D 343

r

Uddevalla O

Stenungsund

Figur 22: 9. Figur 22: 10. Figur 22:11.

nationalpark eller natur- kulturhistorisk miljö av område med förordnande - reservat riksintresse, enligt riks- - till skydd lör landskapsantikvarieämbetet bilden större område av riksj intresse för det rörliga tri- större område av djurskyddsomrade

u

Iuftslivet, enligt natur- betydelse för kulturvårdsverket minnesvården, enligt riksantikvarieämbetet större område av riksintresse för den vetenskapliga och kulturella naturvärden, enligt naturvårdsverket

Norra Bohusläns kust

Norra Bohusläns kust (norska öarna (1) och Väderöarna (2), be- skyddade genom förordnanden engränsen-Lysekil) utgör den norra dömts ha stort vetenskapligt vär- ligt naturvårdslagen bara inom delen av ett större område som i de, liksom Kosterrännan (3) som förhållandevis små områden. Ett naturvårdsverkets redovisning i med sina 230 m utgör Sveriges flertal mindre naturreservat finns l sin helhet har karakteriserats som djupaste havsområde. skärgården och för ett större omriksintressant för det rörliga fri- Riksantikvarieämbetet har beråde mellan Bovallstrand och Fjäll- Iuftslivet. Här finns speciella för- tecknat hela norra Bohuslän som backa förord- (4) har meddelats utsättningar för olika slags fri- ett större område av betydelse för nande tlll skydd för landskapsbil- Iuftsverksamheter, främst bad, båt- kulturminnesvården. Här finns ett den. Flera diurskyddsområden sport och fiske. Utsiktspunkter fö- stort antal fornlämningstyper, av finns också l övärlden. rekommer rikligt. Fiskelägena ut- vilka många är attraktiva från Turismen på västkusten har ungör betydelsefulla serviceorter, turistsynpunkt. De hundratals häll- der det senaste årtlondet ökat men också attraktiva miliöer för ristningslokalerna är av interna- En fortsatt kraftigt. stark ökning de besökande. Större centralorter tionellt intresse. Vidare finns ett kan förutses. Besökande hänvisas som också utgör baspunkter för stort antal rösen från bronsåldern i stor utsträckning till rörliga boturismen är Lysekil och Ström- och flera gravfält från järnåldern, stadsformer som tält och husvagstad. av vilka några tillhör landets märknar eller till inhysnlng hos släkt Huvuddelen av kusten och ö- ligaste. Från stenåldern finns bo- och vänner. Andra övernattningsvärlden har betecknats som riks- platser och stenkammargravar. former, som hotell och pensionat, intressant för den vetenskapliga Dessa fornlämningar bildar ibland stugbyar eller vandrarhem föreoch kulturella naturvärden, huvud- historiskt sammanhängande och kommer i förhållandevis liten omsakligen på grund av kombina- innehållsrika miljöer. Vid kusten fattning. tionen av en geologiskt intressant och på öarna är vidare fiskelägen struktur, ett rikt fågelliv och en och stenbrott av stort kulturhistovärdefull marinbiologl. Förutom riskt värde. stora områden vid kusten har l norra Bohuslän är de vetenäven de stora ögrupperna, Koster- skapliga och rekreativa värdena

344 E]

Nykopingp. Oxelosund

Valdemarsvik

Simpevarp g Simpevarp Swmpevavp ©® Oskarshamn O Oskarshamn 0 Oskarshamn

Figur 22: 12. Figur 22:13. Figur 22:14.

nationalpark eller natur- kulturhistorisk miljö av område med förordnande - reservat riksintresse, enligt riks- till skydd för landskapsantikvarieämbetet bilden större område av riks-

i intresse för det rörliga fri-

större område av djurskyddsområde

luffslivet, enligt natur- betydelse för kultur- 2

vårdsverket minnesvárden, enligt riksantikvarieämbetet större område av riksintresse för den vetenskapliga och kulturella naturvärden, enligt naturvårdsverket

Östergötlands och norra Kalmar läns kust

Östergötlands och norra Kalmar tatlonszonerlng från ytter- till ln- fatfande reservat planeras. För stoläns kust (Arkösund-Slmpevarp) nerskärgård utgör huvudmotlv för ra delar av fastlandskusten och betecknas i naturvårdsverkets re- det vetenskapliga skyddsvärdet. skärgården I Kalmar län har meddovisning i sin helhet som riksin- Enligt riksantikvarieämbetets re- delats förordnande till skydd för tressant för rörligt friluftsliv. Om- dovisning är södra delen av fast- landskapsbilden. Djurskyddsområrådet utgör landets flikigaste kust- landskusten (1) rik på fornlämning- den förekommer däremot mycket sträcka med ca 1400 km strand ar. Här finns förutom ett mycket sparsamt. på en sträcka av endast 120 km stort antal fornlämningar också Området utnyttjas ännu i förhålfågelvägen. Här finns goda förut- värdefulla kulturlandskap. Stora Iandevs liten utsträckning som sesättningar för båtsport, fiske, bad områden har också karakteriserats mesterområde. Kapaciteten på beoch naturstudier. Västervik, Gam- som kulturhistoriska miljöer av fintliga campingplatser är relativt leby och Valdemarsvik är de vik- riksintresse. Särskilt kan i detta låg och ett mycket begränsat antigaste centralorterna som också sammanhang nämnas det stora tal semesferbyar finns vid kusten. har betydelse för turismen. området vid Gamleby-Lotta (2), Delar av fastlandskusten och med innehållsrika miljöer från större delen av övärlden har ock- bronsålder och järnålder. så betecknats som riksintressanta För flera av de från naturvårdsför den vetenskapliga och kultu- synpunkt värdefulla områdena har rella naturvården. Intressanta skyddsåtgärder redan vidtagits. berggrundsformationer, ett rlkt få- Större naturreservat finns framför gelliv och en karakteristlsk vege- allt l övärlden och flera nya om-

E] 345

?l

. Örnskoldsvik O Örnsköldsvik Örnsköldsvik .% O.

Kramfors

Harnosand Harnösand Härnosand

\

L

Figur 22: 15. Figur 22: 16. Figur 22: 17.

nationalpark eller natur- kulturhistorisk miliö av område med förordnande _ reservat riksintresse, enligt riks- - till skydd för landskapsantikvarieämbetet bilden större omrâde av riks-

E intresse för det rörliga fri- större område av djurskyddsomráde

Iuftslivet, enligt natur-

betydelse för kultur- I

vårdsverket minnesvården, enligt riksantikvarieämbetet större område av riksä intresse för den vetenskapliga och kulturella naturvården, enligt nafurvårdsverket

Ångermanlands kust

Ångermanlands kust (Ångerman- fjärden (2) är av särskilt intresse stora delar av fastlandskusten och äIven-Köpmanholmen) utgör hu- som marinbioiogiskt referensom- övärlden har meddelats förordvuddelen av ett sammanhängande råde liksom Uivödjupet (3). nande till skydd för landskapsbilområde som av naturvårdsverket Den kraftiga Iandhöjningen vid den, medan större naturreservat betecknats som riksintressant för norrlandskusten har medfört en och djurskyddsområden helt sakdet rörliga friluftslivet. Kusten som från kulturhistorisk synpunkt in- nas. har djupt inträngande vikar präg- tressant struktur därigenom att Ångermanlandskusten är ännu i las främst av de branta kustber- forntida kustbundna boplatser och relativt liten utsträckning utbyggd gen som erbjuder storslagna ut- gravmiljöer i dag ligger väl skydför fritidsändamåi. Utveckllngsarsikter. Förutom goda förutsättning- dade längre ln i landet. Kulturhiar för bete pågår dock f. n. i syfte att bad, fiske och båtsport storiska miljöer från olika tiders skapa ett utbyggt semesterområde finns här möjligheter till strövande fångstkuiturer, förhistoriska boomfattande kusten och skärgården och skidåkning i ett kraftigt kupe- platser, områden med kuströsen med näraliggande orörda inlandsrat viidmarksiandskap i direkt an- samt äldre och nyare fiskelägen, områden. slutning tlil kusten. Ett flertal fis- liksom jordbruksbygdens lämningkeiägen utgör också från fritids- ar alltifrån järnålderns gårds- och synpunkt attraktiva miljöer. Sär- bygravfäit finns vid ångermanskilt kan Uivön (1) framhållas. Iandskusten, som av riksantikva- Större delen av detta område rieämbetet betecknats som ett är också av riksintresse för den större område av betydelse för vetenskapliga och kulturella na- kulturminnesvården. Ett antal av turvärden. Den höga kusten och de kulturhistoriska har miljöerna övärlden innehåller geoiogiskt in- också ansetts vara av riksintresse. tressanta områden med speciella i viss omfattning är de naturformationer i kombination med invärden som finns representerade tressant flora och fauna och vär- i detta kustavsnitt skyddade mot defull iandskapsbild. Ullångers- skilda slag av exploatering. För

346 E]

Dessa tre områden innehåller enligt planverkets kustin-

tillsammans 2 420 km strand, vilket motsvarar ca ventering

20 % av den totalt inventerade strandlängden. Dessa 20 %

innehåller 30 % av den totala mängden klass I-strand* inom men endast 7 % av

planverkets undersökningsområde,

det totala antalet kustnära? fritidshus i landet. Sett såväl i ett nationellt som ett internationellt perspektiv måste de tre nämnda kuststräckorna sägas vara särklas- För friluftslivet gynnsamma be-

siga från friluftssynpunkt. kombineras här med en ännu relativt sett låg ex-

tingelser varför stor valfrihet beträffande områdenas

ploatering, framtida utnyttjande föreligger.

Med till områdenas rekreativa kvaliteter, till de hänsyn starka som här redovisas

utomordentligt skyddsintressen

att söka bevara de och med hänsyn till en allmän målsättning

rekreativa och vetenskapliga värdena i hittills opåverkade större kustområden bör etablering av miljöstörande industri

undvikas inom dessa områden. Områdena bör vidare dis-

så att ett allsidigt utnyttjande för fritidsändamål

poneras

såväl kort som lång sikt. möjliggörs på I dessa kustavsnitt saknas större befolkningskoncentratioden lokala efterfrågan på friluftsområden torde

ner, varför kunna tillfredsställas utan större svårigheter. En ökande effriluftsområden kan i stället väntas från ett

terfrågan på

stort antal besökare från övriga Sverige och från utlandet.

I norra Bohuslän är denna turism redan betydande och

stadd i snabb tillväxt och en liknande utveckling kan förutses för de två andra här behandlade områdena. En uppen-

bar risk att en fortsatt snabb exploatering med

föreligger

fritidsbebyggelse gradvis kommer att krympa de tillgängliga

arealerna för det långväga friluftslivet. Ett effektivt skydd mot exploatering är därför angeläget för sammanhängande kustområden. Sådana skyddade områden bör utväljas med

till såväl friluftslivets behov som de naturvårdshänsyn intressen och kulturhistoriska intressen som riktas mot skil-

da områden. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas så-

dana områden som önskas mot framtida täktverk-

skyddade

samhet. En för att möta en kraftig utveckling av

beredskap

tält- och är angelägen. I den kommu-

husvagnscampingen

nala bör därför tillräckliga mark-

översiktliga planeringen

arealer i attraktiva lägen reserveras för dessa ändamål. Vid sidan av markreservationer för rörliga bostadsformer bör behovet av mark för fasta anläggningar för uthyrning av l enklare hotell

Klipp- eller sandstrand lämpad för bäddplatser i form av vandrarhem, stugbyar,

bad och som Inte är spärrad av beosv. i attraktiva lägen i god anslutning till stran-

byggelse eller andra hinder. prioriteras

2 den. Lokaliseringen av anläggningar för sådana bostads-

Belägna Inom 1,5 km från stranden.

E] 347

former bör i viss utsträckning, t. ex. i föga exponerade lägen, kunna tillåtas även inom områden som i huvudsak önskas mot Genom skyddade exploatering. en omsorgsfull planering och detaljutformning av dessa områden torde det vara möjligt att bevara områdenas rekreativa värde, samtidigt som tillgängligheten ökar. Med tanke på det behov av särskilda för det anordningar långväga friluftslivet, övernattningsmöjligheter, sanitära anordningar osv. som berörts ovan bör flexibla former av skydd mot exploatering ofta kunna t. ex. i form tillämpas, av naturreservat med dispensabla bestämmelser. Stora delar av dessa områden är emellertid särskilt skyddsvärda från vetenskaplig synpunkt. Här förtjänar främst ytterskärgårdarna och andra värdefulla delar av övärlden att framhållas. Inom sådana områden är det med hänsyn till flora och fauna angeläget att bebyggelse undviks, liksom friluftsliv i intensivare former. En tillväxande turism skärper kravet att de inpå vetenskapliga tressena ägnas stor uppmärksamhet vid av planeringen dessa skärgårdsområdens framtida utnyttjande. Den prioritering av rörliga bostadsformer och fasta anläggningar för uthyrning som ovan förordats, förutsätter återhållsamhet i fråga om utbyggnad av enskilda fritidshus i kustbandet. En allmän bör vara att bevara målsättning tillgängligheten till hittills oexploaterade strandområden. I norra Bohuslän torde detta innebära att tillkommande enskild fritidsbebyggelse i kustnära lägen bör huvudsakligen komma i fråga i form av av redan omförtätning bebyggda råden, medan övrig tillkommande enskild fritidsbebyggelse bör hänvisas till lägen på sådant avstånd från stranden att dess miljö och inte De båda andra tillgänglighet påverkas. här behandlade kustområdena kunna synes däremot inrymma relativt betydande tillskott av både enskild och kollektiv fritidsbebyggelse under att den kommer förutsättning till stånd i planerade former och därvid loges en sådan kalisering och att redovisade utformning vetenskapliga och sociala naturvårdsintressen och kulturhistoriska intressen inte kommer till skada. En förutsättning för ett ökat rekreativt utnyttjande av de tre områdena är en fungerande Vid transportapparat. planläggningen av kommunikationerna bör därvid såväl den interna kommunikationsstrukturen som anknytningen till landets storskaliga studeras med särtransportapparat skild hänsyn tagen till rekreationsaspekterna.

348 I:)

22.2.3 De högexploaterade kusterna

. Stockholmsregionens kustområde . Göteborgsregionens kustområde* . Skånekusterna . Hallands kust* . Blekinges kust . Bråvikenområdet

Dessa områden är liksom de obrutna kustområdena till stora delar rika attraktiva resurser för fritidslivet.

på Deras läge i närheten av stora befolkningskoncentrationer har i allmänhet medfört att en stor mängd fritidshus uppförts. De är också i vissa delar starkt påverkade av de

inom områdena större tätorterna och av ett flerbelägna tal större i direkt anslutning till

industrianläggningar

kusten. I naturvårdsverkets inventering betecknas delar av dessa kuststräckor som riksintressanta för det rörliga friluftslivet. I stor har samma områden även ansetts vara utsträckning av riksintresse för den och kulturella naturvetenskapliga vården. innehåll kommenteras närmare Inventeringarnas Figur 22: 18. De högexploaterade nedan för kustavsnitt. kusterna. resp.

Dessa kustavsnitt innehåller enligt planverkets kustinven-

sammanlagt ca 5 800 km strand, vilket utgör drygt tering

45 % av den totala strandlängden i de områden som plan-

verket har undersökt. Dessa 45 % innehåller drygt hälften av den totala mängden klass I-strand? inom undersökningsområdet och ca 70 % av landets kustnära* fritidshus (ca 120 000). Särskilt Hallands och södra och östra Skånes kuster innehåller en stor andel klass I-strand trots den höga med fritidshus. De sandstränderna har

exploateringen långa

alltså bara i liten utsträckning spärrats av den fritidsbebygi strandens omedelbara närhet.

gelse som förlagts

Stockholms- och gäteborgsregionernas kustområden innehåller utmed fastlandskusten Inom statens planverk har på upp- 2 800 resp. 1 100 km strand drag av Kungl. Majzt utförts studier och öar med eller broförbindelse. In-

på befintlig planerad

av regional karaktär beträffande väst- inom om dessa områden finns f. n. drygt 80 000 fritidshus kusten. Dessa studier redovisas l verkets rapport 5, 1971, del 1-10. från strand, vilket motsvarar ca 45 % av landets 1,5 km Planverket har vidare på uppdrag av medverkat i förar- kustnära fritidshus. civildepartementet betena för fysisk riksplanering genom en särskild studie av västkusten. Denna studie redovisas i verkets rapport 16, 1971. Dessa studier har utgjort ett väsentligt underlagsmaterial för i det följande redovisade ställningstaganden. 3 Klipp- eller sandstrand lämpad för bad och som inte är spärrad av bebyggelse eller andra hinder. 3 Belägna inom 1,5 km från stranden.

E] 349

*x Öregrund . Östhamma 0

i. ..

?(3

. 0 . O..

Q Oxelösund

Figur 22: 19. Figur 22: 20.

nationalpark eller naturreservat kulturhistorisk miljö av riksintresse,

i enligt riksantikvarieämbetet

större omrâde av riksintresse för det rörliga friluftslivet, enligt naturvárdsverket större omrade av betydelse för kulturminnesvarden, enligt riksantikvarieämbetet större omrâde av riksintresse för den vetenskapliga och kulturella naturvärden, enligt naturvárdsverket

Stockholmsregionens kust Stockholmsreglonens kust (Ny- har ett par skogsområden med också en karakteristisk förändring köping-Uregrund) domineras av kustanknytnlng betecknats som av vegetationen från tastland tIII den mycket breda och örika skär- riksintressanta för friluftslivet, lik- ytterskärgård. Vidare finns här ett gården. Norr om Nynäshamn har som hela kustområdet och skär- rikt fågelliv med många viktiga den ännu relativt oexploaterade gården söder om Nynäshamn, ett häcknlngslokaler. söderut har omytterskärgården i naturvårdsver- av exploatering ännu tämligen rådet kring Landsort och Trosa kets redovlsnlng i sin helhet be- orört område med goda förutsätt- skärgård (2) betecknats som vetecknats som riksintressant för det ningar för alla slag av kustanknu- tenskapligt riksintresse. Landsortsrörliga friluftslivet. Här finns för- tet friluftsliv. djupet, Östersjöns djupaste parti, utsättningar för bad, bâtspori, fis- Hela Stockholms ytterskärgård är bl. a. av internationellt intresse ke, strövande och naturstudium l har också betecknats som riks- för att följa varlationerna i syreen övärld av mycket skiftande ka- lntressant för den vetenskapliga halten hos Östersjöns djupvaften. raktär. I mellanskärgården utgör och kulturella naturvärden. Ytter- Trosa skärgård har förutom flera Grinda-Ängsö-området (1) ett skärgárden är av geologlskt värde andra kvaliteter som betydelse stort, sammanhängande område av med bl. a. vackra exempel på häl- opåverkat referensområde för riksintresse för friluftslivet. Vidare Iar slipade av inlandsisen. Den har brackvattenforskning.

350 E]

êü

*v*

& Stockholm

\ O Södertälje ›

,,.

Tkmsa Nynähamnüf

h

Nyköping O 0 s

i I

Figur 22: 21.

område med förordnande tiil skydd för landskapsbilden

djurskyddsomráde -

I riksantikvarieämbetets redo- fält, stenhögar och fornborgar från område syftar i första hand till att visning har ett flertal kulturhisto- järnåldern. tillgodose det regionala behovet riska miljöer av riksintresse utpe- För hela Stockholms ytterskär- av fritidsanläggningar. Som exemkats längs tastlandskusten och i gård och hela södra kust- och pel kan nämnas att ett stort antal övärlden. Ett större område av övärlden har meddelats förord- uthyrningsstugor l övärlden utanför kulturminnesvården nande till skydd för landskapsbil- för Stockholm siälls till den Iobetydelse har markerats vid Södertörns den. Ett flertal mindre naturre- kala befolkningens förfogande, strandbygder utmed Hallsfjärden, servat finns i områdets norra medan för långväga besökare en- Himmerfjärden och Hårsfiärden (3). övärld, i den södra finns ett mind- dast ett fåtal finns tillgängliga. Här finns några av landets tätaste re antal men av större utsträckforntidsbygder och med alla tids- ning. Diurskyddsområden förekomperioder alltifrån stenáldern rikt mer i förhållandevis liten omfattmed ett stort an- ning, särskilt i områdets norra representerade tal lämningar i form av kustbo- del. platser från stenåldern, röseområ- Den utbyggnad för fritidsändaden från bronsåldern samt grav- mål som skett inom detta kust-

D 351

Uddevalla 0 Uddevalla .

G

OStenungsund Stenungsund

Kun backa |

Figur 22: 22. Figur 22: 23. Figur 22: 24.

nationalpark eller natur- kulturhistorisk miljö av område med förordnande reservat riksintresse, enligt riks- till skydd för landskapsantikvarieämbetet bilden större område av riksintresse för det rörliga fri- större område av djurskyddsområde luftslivet, enligt natur- betydelse för kultur- j vårdsverket minnesvården, enligt riksantikvarieämbetet större område av riks-

l intresse för den veten-

o skapliga och kulturella naturvärden, enligt naturvårdsverket

Göteborgsregionens kust Göteborgsregionens kust (Kungs- Lövön (5), Vallda Sandö (6) och perioder. Flera områden i götebacka-Lysekil) har i de norra Onsalahalvöns södra del med in- borgsregionens kustområde har och södra delarna betecknats som tressanta strandtyper, särpräglad också av riksantikvarieämbetet riksintressant för friluftsllvet i na- vegetation och rikt fågelliv. betecknats som riksintressanta turvårdsverkets inventering. Des- I riksantikvarieämbetets redo- kulturhistoriska miljöer, av vilka sa områden omfattar i norr Gull- visning har ett område omfattan- Styrsö socken utanför Göteborg marsfjorden och de yttre delarna de Orust, Tjörn och större delen (9) utgör det mest omfattande. av Orust och Tjörn (1) i söder om- av Bokenäset (7) samt ett område Ett mindre antal naturreservat råden vid Särö (2) och på Onsala- omfattande hela Onsalahalvön (3) finns inom området, främst i den halvön (3), samtliga med mycket betecknats som större områden norra delen. För området kring goda förutsättningar för alla ty- av betydelse för kulturminnesvår- Nordre älvs fjord (10) har meddeper av kustanknufet friluftsliv un- den. Det norra av dessa har ett Iats förordnande till skydd för der sommartid. betydande inslag av stenkammar- landskapsbilden och ett stort an- Bland områden av riksintresse gravar från yngre stenåldern och tal djurskyddsområden finns i för den vetenskapliga naturvärden kuströsen från bronsåldern. Från övärlden. bör särskilt framhållas Gullmars- järnåldern finns ett flertal grav- l fråga om bebyggelse för frifjorden, Sveriges enda riktiga fält, bl. a. det märkliga, helt oska- tidsändamål gäller likartade förfjord, sällsynt rik på marina eko- dade gravfältet vid Pilane (8). På hållanden som i norra Bohuslän. system. Vetenskaplig forskning har Onsalahalvön finns rika förekoms- Området utnyttjas intensivt både här pågått l 130 år, varigenom ter av fornlämningar med samt- för det regionala fritidslivet och Gullmarsijorden fått internationell liga förhistoriska perioder repre- för semesterbruk. Utbudet av skilbetydelse för den marinblologiska senterade i fornlämningsbestån- da slag av övernattningsanordforskningen. Andra områden av det. Här finns bl. a. talrika sten- ningar är dock begränsat, störst stort vetenskapligt intresse är åldersboplatser, rösen och sten- betydelse torde camping ha i detbl. a. innerskärgården i ljungski- sättningar, skilda slag av gravfält ta avseende. Ietrakten (4) med mäktiga isrand- och enstaka högar, liksom primibildningar, samt Älgön-Brattön- tiva grunder från tidigare fiske-

352 D

I planverkets kustinventering har en särskild studie utförts beträffande storstädernas strandresurser. Av studien framgår att stränderna i hög grad är spärrade av bebyggelse eller andra hinder och att de mest attraktiva stränderna i storstadsområdena är spärrade av bebyggelse 0. d. i avsevärt högre grad än landets stränder i övrigt. Särskilt utpräglat är detta förhållande i stockholmsområdet. Det påpekas vidare att det i detta sammanhang är angeläget att beakta vattenföroreningarna i storstadsområdenas närhet. De ännu återstående resurserna för friluftsliv är med hänsyn härtill avsevärt reducerade. Ett detaljstudium av kustinventeringens kartmaterial ger dessutom vid handen att återstående orörda stränder bara i begränsad omfattning är belägna i anslutning till befintligt vägnät. De här berörda kustavsnitten har mycket stor rekreativ betydelse för ett stort antal människor. Med hänsyn till dessa kustområdens stora värde från fritidssynpunkt och till den utomordentliga betydelse områdena har för ett stort antal människor, bör lokalisering av ytterligare miljöstörande industri inom dem behandlas med stor restriktivitet och över huvud taget tillåtas bara inom områden som redan tidigare öppnats för sådan industri. För att minska miljöstörningama bör kraftfulla åtgärder vidtas i form av krav på höggradig rening av utsläpp till vatten och luft. Områdena bör vidare disponeras på ett sådant sätt att i första hand den regionala men också den efterfrålångväga gan på fritidsområden i största möjliga utsträckning kan tillfredsställas. Särskilt i storstädemas omgivningar ställer detta krav på åtgärder för att öka den allmänna tillgängligheten i attraktiva områden i till kusten. De anslutning uppgifter som redovisas i planverkets studie beträffande den begränsade allmänna tillgängligheten till dessa kustavsnitts mest attraktiva strandomrâden bör ses mot bakgrund av det behov av stora och lättillgängliga friluftsområden som föreligger i anslutning till dessa storstäder. En stor andel av de bosatta inom dessa regioner saknar på grund av den omfattande fritidsbebyggelsen möjligheter att utnyttja de förstklasssiga möjligheter till rekreation som naturen erbjuder i storstädernas omedelbara omgivningar. Enbart tillskapandet av fredade områden på längre avstånd från städerna kan inte kompensera detta förhållande, eftersom sådana områden kan nås endast genom långa och ofta kostsamma resor. Såväl i stockholmsregionen som i göteborgsregionen bör därför åtgärder vidtas för att öka tillgängligheten till näraliggande attraktiva strandområden. För att på lång sikt säkerställa sådana områden bör större kustanknutna natur- eller fritidsreservat tillskapas. Enskild

I:) 353

Figur 22: 25.

nationalpark eller naturreservat

större omrade av riksintresse för det rörliga trilultslivet, enligt naturvárdsverket större område av riksintresse lör den vetenskapliga och kulturella naturvärden, enligt naturvårdsverket

fritidsbebyggelse bör behandlas restriktivt och välbelägen mark reserveras för skilda slag av övernattningsanordningar för den övervägande del av befolkningen som saknar eget fritidshus. De markreserver för fritidsbebyggelse som ännu återstår inom stockholms- och göteborgsregionerna bör därför till stor del planeras för uthyrningsbebyggelse. Här liksom i de obrutna skärgårdsområdena bör de vetenskapliga värdena tillmätas stor vikt. Detta gäller dels speciella områden av vetenskapligt värde som t. ex. Gullmaren i Bohuslän, dels stora delar av Skärgårdarnas övärld. Stockholms ytterskärgård bör här särskilt framhävas, en även i globalt perspektiv unik miljö. Med hänsyn till den känsliga landskapsbilden, floran och faunan i stora delar av stockholms- och göteborgsregionernas kustområden är det därför angeläget att såväl bebyggelse som intensivare former av friluftsliv undviks i delar som är särskilt värdefulla från vetenskaplig synpunkt.

354 E]

Håssleholmo Hassleholmo O

KiläilñnSlâd

Simrishamn

Figur 22: 26. Figur 22:27.

kulturhistorisk miliö av riksintresse, område med förordnande enligt riksantikvarieämbetet till skydd för landskapsbilden

större område av betydelse för kultur- djurskyddsområde minnesvárden, enligt riksantikvarieämbetet -

Skånekusterna

Skånekusterna (Båstad-Sölves- bedömts vara av riksintresse. De (11) och vid Söderslätt (12). Dessa borg) består med några undantag, tlacka sandstränderna företer kulturlandskap har en mer kontit. ex. Bjärehalvön och Kullen, av bl. a. goda exempel på strandval- nental karaktär än landet i övrigt sandstränder, i väster och söder lar, tukthedar och havsstrandängar och är därför särskilt skyddsvärda. ofta mycket långgrunda. Begrän- med Intressant vegetation och rikt Endast för mycket små delar av sade delar av Skånes västra kust fågelliv, medan de brantare kus- Skånes kustområden har naturhar i naturvårdsverkets inventering terna t. ex. Kullaberg (3) och Kå- reservat avsatts. Skydd för landbetecknats som rlksintressanta för sebergaåsen (9) uppvisar andra skapsbilden förekommer också trlluftslivet. Hit hör Bjärehalvön (1), vetenskapliga värden. bara i begränsad omfattning. Diurdet inre av Skälderviken (2), Kul- I riksantikvarieämbetets redovis- skyddsområden saknas helt utom laberg (3), Skanör-Falsterbohalvön ning har ett stort antal kulturhi- på Bjärehalvön (1), där hela (4) och Ven (5). l sydost har stora storiska mlllöer av riksintresse pe- strandområdet är dlurskyddsomdelar av kusten betecknats som kats ut trämst I de västra och söd- råde. riksintressanta områden för tri- ra delarna. En stor del av Österlen Skånes kuster är förhållandevis luftslivet, områden kring Sand- (10) har betecknats som ett större väl utbyggda med övernattningshammaren (6), vid Stenshuvud (7) område av betydelse för kultur- anordningar i form av campingoch Hanöbuktens stränder (8). minnesvården, liksom Bjärehalvön platser, hotell och pensionat. Ett Från vetenskaplig och kulturell (1) och Kullaberg (3). Andra så- mindre antal semesterbyar förenaturvårdssynpunkt har stora de- dana områden med anknytning till kommer också. lar av de skånska kustområdena kusten finns vid Rååns dalgång

1:] 355

Skåne präglas från fritidssynpunkt av sin stora befolk-

ningstäthet, särskilt i de västra delarna, och en relativt be-

gränsad tillgång på attraktiva naturliga fritidsresurser. Slättlandet är fattigt på sjöar och större vattendrag, skogar finns bara i begränsad utsträckning. Mot denna bakgrund får kusterna särskild betydelse som fritidsresurs i det skåns-

ka landskapet. Särskilt Bjärehalvön, men också Skälderviken, Kullaberg, Skanör-Falsterbo och Österlen har be-

tydelse som semesterområden, utnyttjade av besökande från

hela landet. Skånes kuster omfattar totalt ca 570 km strand varav 14 %, 80 km, är av klass I* enligt planverkets kustinventering. Kusterna är högt utnyttjade för fritidsbebyggelse. Inom 1,5 km från stranden finns ca 15 800 fritidshus, vil-

ket ger en fritidsbebyggelsetäthet per km strand som över-