Prop. 1971:30

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om allmänna förvaltninpdomstolar, m.m.

Nr30

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om allmänna förvaltningsdomstolar, m.m.; given Stockholms dott den .12 mars 1971.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll samt Kungl. Maj:ts och kyrkomötets bilagda skrivelser, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande depar- tementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF LENNART GEIJER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I pr0positionen föreslås tre nya lagar av central betydelse på. den offentliga förvaltningens område: lag om allmänna förvaltningsdomsto- lar, förvaltningsprocesslag och förvaltningslag. Förslagen innebär dels att rättskipningen i regeringsrätten och kammarrätt omorganiseras, dels att allmänna förfaranderegler för förvaltningsdomstolar och förvaltnings- myndigheter införs.

Genom förslagen flyttas tyngdpunkten i den domstolsmässiga besvärs— prövningen i förvaltningsärenden från regeringsrätten till kammarrätt. Kammarrätt får ställning av allmän förvaltningsdomstol närmast under regeringsrätten med i stort sett samma. målområde som denna. I sam- band därmed byggs kammarrättsorganisationen ut kraftigt. Sålunda skall det i fortsättningen finnas två kammarrätter. den ena i Stockholm med Svealand utom Värmland samt Norrland, Östergötland och Got- land som domkrets och den andra i Göteborg med återstoden av landet som domkrets. Två av stockholmskammarrättens avdelningar föreslås förlagda till Sundsvall. Antalet avdelningar i kammarrätt ökas från f.n. 9 till 15. Kammarrättsavdelningama föreslås organiserade efter

Prop. 1971 : 30

Prop. 1971: 30 2

hovrättsmönster med en karnmarrättslagman som ordförande och i prin- cip ordinarie kammarrättsråd som övriga ledamöter.

För regeringsrättens del innebär förslagen att domstolen huvud- sakligen får ställning av prejudikatinstans. Mål, som fullföljs från kam- marrätt till regeringsrätten, skall prövas av regeringsrätten bara om denna meddelar prövningstillstånd.

Tillstånd skall meddelas, om det är av vikt för ledning av rättstillämp- ningen att frågan prövas av regeringsrätten eller om det föreligger syn- nerliga skäl till sådan prövning, såsom att resning annars skulle kunna ha beviljats. Som en konsekvens av regeringsrättens ändrade uppgifter föreslås att antalet regeringsråd minskas från f.n. 22 till högst 18. Vidare föreslås att den nuvarande ordningen, att regeringsrättens mål bereds i statsdepartementen och föredras inför domstolen av tjänstemän i departementen, skall upphöra. I stället inrättas ett eget kansli för rege- ringsrätten i vilket särskilda föredragande för domstolen ingår.

Grundläggande regler om förfarandet i mål hos regeringsrätten och kammarrätt föreslås meddelade i förvaltningsprocesslagen . Denna före- slås bli tillämplig även hos länsrätt, länsskatterätt och mellankommunala skatterätten. Syftet med lagen är bl. a. att underlätta för den enskilde att själv föra sin talan vid förvaltningsdomstol.

Förfarandet i förvaltningsdomstol föreslås i princip vara skriftligt. Muntlig förhandling skall kunna ingå i handläggningen, när det kan an- tas vara till fördel för utredningen. Part föreslås få viss möjlighet att påverka frågan huruvida muntlig förhandling skall komma till stånd. Enskild part, som inställer sig vid muntlig förhandling, skall enligt för- slaget kunna få ersättning av allmänna medel för sin inställelse, om rätten finner att han skäligen bör ersättas för inställelsen.

För förvaltningsdomstol föreslås gälla uttryckligt förbud att gå utöver vad som har yrkats i målet. Möjlighet skall dock finnas för domstol att utan yrkande besluta till det bättre för enskild, när det föreligger sär— skilda skäl och det kan ske utan men för motstående enskilt intresse.

Förslaget till förvaltningslag är avsett att bilda grundvalen för förvalt- ningsmyndigheternas handläggning av sina ärenden. Lagen syftar främst till att stärka den enskildes rättssäkerhet i hans mellanhavanden med myndigheterna. Vid utformningen av lagen har lagts särskild vikt vid att den skall tillgodose behovet av förfaranderegler i första instans, att reglerna skall vara så enkla och lättillgängliga som möjligt samt att lagen inte får äventyra kravet på snabbhet och effektivitet i förvalt- ningen.

Förfarandereglerna i förvaltningslagen föreslås uppdelade i två hu- vudavsnitt. I det första ingår sådana regler som kan tillämpas i stort

Prop. 1971: 30 i 3

sett i alla slag av förvaltningsärenden. Hit hör bl.a. regler om jäv, en- skilds rätt att anlita ombud eller biträde, myndighets skyldighet att väg— leda den som har gjort en ofullständig ansökan c. d., myndighets befo- genhet att anlita tolk och ordningen för anförande av besvär över myn- dighets beslut. De flesta av reglerna är nya som allmänna föreskrifter betraktade. Några av reglerna, t. ex. reglerna om besvärstid, ersätter däremot nuvarande lagstiftning i ämnet.

Det andra huvudavsnittet i förvaltningslagen föreslås innehålla sådana bestämmelser som är av särskild betydelse i ärenden där det är fråga om myndighetsutövning mot enskild, dvs. när myndighet utövar befo- genhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande. Sålunda fö- reslås bl.a. bestämmelser om rätt för sökande, klagande eller annan part i ett ärende att ta del av utredningsma-terialet i ärendet, myndighets skyldighet att underrätta part om detta material, parts rätt att muntligen lämna uppgift i ärende, myndighets skyldighet att ange skälen för be- slut, varigenom den avgör ärende, och att underrätta part om innehållet i sådant beslut och om vad han skall iaktta vid klagan över beslutet. Samtliga bestämmelser är nya som allmänna regler betraktade.

Propositionen innehåller dessutom förslag till konsekvensändringar till lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, förvaltnings—lagen och för- valtningsprocesslagen. Ändringarna går bl. a. ut på att i olika specialför- fattningar föra in uttryckliga bestämmelser om huruvida besvär skall anföras hos Kungl. Maj:t eller hos förvaltningsdomstol. Härvid överges den nuvarande tekniken att beteckna även besvär, som skall prövas av regeringsrätten, såsom besvär hos Kungl. Maj:t. I stället anges i sådant fall att besvär skall anföras hos regeringsrätten. I konsekvens härmed kommer i fortsättningen uttrycket att talan fullföljs hos Kungl. Maj:t i princip att innebära att talan skall prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet. Som en konsekvens av ett av syftena med förvaltningslagen och förvalt— ningsprocesslagen att åstadkomma enhetliga och generellt tillämpliga regler för förfarandet hos förvaltningsmyndigheter resp. hos förvalt- ningsdomstolar har vidare de förfaranderegler som nu finns i olika specialförfattningar i stor utsträckning utmönstratsDenna anpassning av specialförfattningar till förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen har hittills slutförts beträffande ett 50-tal författningar. Avsikten är att arbetet därmed skall fortsätta.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1971, såvitt angår för- faranderegler för länsrätt, länsskatterätt och mellankommunala skatte- rätten, samt i övrigt den 1 januari 1972.

1) Förslag till Lag

om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom förordnas som följer.

1 % Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs, högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm. Kammarrätt är allmän förvaltningsdomstol närmast under regerings- rätten. Kammarrätterna år kammarrätten i Stockholm och kammarrätten i Göteborg.

Regeringsrätten 2 €

Regeringsrätten prövar

l.. besvär över kammarrättens beslut,

2. besvär över annat beslut i förvaltningsärende som enligt lag eller av riksdagen beslutad författning anföres hos domstolen. .

3. mål som avses i 20 5 lagen (1936: 567) om domkapitel. Om regeringsrättens behörighet att pröva ansökningar om resning och återställande av försutten tid finns bestämmelser i 19 % regeringsformen.

3 % Regeringsrätten består av högst aderton regeringsråd. Konungen för- ordnar ett av regeringsråden att vara domstolens ordförande. Om regeringsråds tjänstgöring i lagrådet finns bestämmelser i regerings- formen.

4 % Regeringsrätten är delad i två eller flera avdelningar. Avdelningarna är lika behöriga att upptaga mål som regeringsrätten handlägger. Regeringsrättens ordförande är ordförande på en avdelning. Ordförande på annan avdelning är det regeringsråd som Konungen förordnar.

Om avdelnings sammansättning vid prövning av mål finns bestämmel-

ser i regeringsformen. Vid behandling av fråga om prövningstillstånd skall tre regeringsråd deltaga.

5 %

Finner avdelning vid överläggning till avgörande av mål, att den mening som råder på avdelningen avviker från rättsgrundsats eller lagtolkning, som förut varit antagen av regeringsrätten, får avdelningen förordna, att målet eller, om det kan ske, endast viss fråga i målet skall avgöras av regeringsrätten i dess helhet. Sådant förordnande får också meddelas, om det i annat fall är av särskild betydelse för rättstillämpningen att målet eller viss fråga avgöres av regeringsrätten i dess helhet.

Har i olika avgöranden av regeringsrätten kommit till uttryck mot var- andra stridande åsikter i fråga om viss rättsgrundsats eller lagtolkning, äger första stycket tillämpning endast om avdelningen finner att den rådan- de meningen avviker från det senast meddelade avgörandet.

När mål avgöres av regeringsrätten i dess helhet, skall alla ledamöterna deltaga i avgörandet, om ej laga hinder möter.

6 %

När avdelning behandlar ansökan om resning i något av regerings- rätten avgjort mål eller ärende, får ledamot, som deltagit i det tidigare avgörandet, ej tjänstgöra på avdelningen, om domfört antal ledamöter ändå är att tillgå inom domstolen.

7 5 För beredning och föredragning av mål i regeringsrätten finns hos dom- stolen särskilda tjänstemän.

Kammarrätterna

13%

Kammarrätt prövar

1. besvär över beslut i förvaltningsärende som enligt lag eller annan för- fattning anföres hos domstolen,

2. mål som underställes domstolen enligt folkbokföringsförordningen (1967: 198).

Konungen förordnar om kammarrätternas domkretsar.

9 % Innefattar besvär även fråga, som det ankommer på Konungen att avgöra, och finner kammarrätten frågorna ej böra avgöras var för sig, skall kam- marrätten med eget utlåtande överlämna målet till Konungens prövning.

10 5 I kammarrätt finns kammarrättspresident, en eller flera kammarrättslag- män samt kammarrättsråd. De skall vara lagfarna. Kammarrättspresident, kammarrättslagman och kammarrättsråd ut- nämnes av Konungen.

115

Kammarrätt är delad 1 avdelningar. Konungen får bestämma att avdel- ning skall vara förlagd till annan ort än den där domstolen har sitt säte.

Avdelning består av presidenten eller en lagman såsom ordförande samt av minst två kammarrättsråd, av vilka en är vice ordförande.

Om särskild sammansättning av kammarrätt vid behandling av mål om fastighetstaxering finns bestämmelser i taxeringsförordningen (1956: 623).

12 &

Kammarrätt är domför med tre ledamöter. Fler än fyra får ej sitta i rät— ten. Om domförhet vid behandling av mål om fastighetstaxering finns be- stämmelser i taxeringsförordningen (1956: 623).

Konungen bestämmer i vilken omfattning åtgärd som avser endast måls beredande får vidtagas av ledamot i kammarrätten eller av annan tjänste- man vid denna.

Gemensamma bestämmelser

13 5 I fråga om omröstning i allmän förvaltningsdomstol gäller bestäm- melserna i 16 och 29 kap. rättegångsbalken i tillämpliga delar.

14 5 Allmän förvaltningsdomstol sammanträder på den ort där den har sitt säte eller där avdelning av domstolen är förlagd. När det föreligger särskilda skäl får domstolen sammanträda på annan ort.

15 &

Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej utöva he- fattning som ledamot eller föredragande.

Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt domared eller försäkran enligt 4 kap. 11 % rättegångsbalken.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 & rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän för- valtningsdomstol.

16 % Konungen får på begäran av allmän förvaltningsdomstol förordna sär- skilda sakkunniga för viss tid med uppgift att tillhandagå domstolen med utlåtanden.

17 5 Vid allmän förvaltningsdomstol finns kansli.

18 5 Konungen meddelar närmare bestämmelser om allmän förvaltningsdom- stols organisation och verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972, då lagen (1909: 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt, lagen ( 1967:64 ) om tillfällig ökning av rege- ringsrådens antal och lagen (1970: 279) om besvär över beslut av riksdagens organ skall upphöra att gälla.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om besvär över beslut som meddelats före ikraftträdandet. Besvär över beslut, som enligt äldre bestäm- melser anföres hos kammarrätten, skall efter ikraftträdandet prövas av kam- marrätten i Stockholm. Konungen får dock bestämma att sådana besvär över beslut av myndighet inom domkretsen för kammarrätten i Göteborg skall prövas av denna kammarrätt.

Regeringsrätten får bestå av fler än aderton regeringsråd till dess antalet nedgått till detta antal till följd av inträffade ledigheter. Om särskilda skäl föreligger, får dock nya ledamöter utses dessförinnan.

2) Förslag till Förvaltningslag

Härigenom förordnas som följer.

Lagens tillämpningsområde

1 %

Denna lag gäller handläggning av ärende hos förvaltningsmyndighet. Lagen gäller även ärende hos domstol, om ärendet avser domstolens förval- tande verksamhet.

Har i lag eller i författning som beslutats av Konungen eller riksdagen meddelats bestämmelse som avviker från denna lag, gäller dock den be- stämmelsen.

? 5

Lagen gäller icke ärende hos

1. Konungen,

2. kommunal myndighet, om ärendet avgöres genom beslut som överkla- gas genom kommunalbesvär eller besvär hos kommunal besvärsnämnd,

3. överexekutor eller utmätningsman, om ärendet avser myndighetens exekutiva verksamhet, eller

4. polis-, åklagar- eller tullmyndighet, om ärendet avser myndighetens verksamhet till förekommande eller beivrande av brott.

3 %

Bestämmelserna i 14—20 åå gäller endast i den mån fråga är om utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande.

Bestämmelserna i 14—20 55 tillämpas ej

1. i ärende i första instans när ärendet avser sjukvård och myndighetens beslut ej kan överklagas genom besvär eller

2. när ärendet avser föreskrift till allmän efterrättelse och fråga ej är om prövning med anledning av överklagande.

Allmänna bestämmelser

4 %

Den som har att handlägga ärende är jävig,

1. om saken angår honom själv eller hans make, föräldrar, barn eller syskon eller annan honom närstående eller ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon honom närstående,

2. om han eller någon honom närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,

3. om ärendet blivit anhängigt hos myndigheten efter överklagande eller underställning eller på grund av tillsyn över annan myndighet och han tidigare hos den underordnade myndigheten deltagit i den slutliga handlägg- ningen av ärende som rör saken.

4. om han i saken fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon eller

5. om eljest särskild omständighet föreligger som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.

Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar be- tydelse.

5 5

Den som är jävig får ej handlägga ärendet. Han får dock vidtaga åtgärd, som ej utan olägligt uppskov kan ombesörjas av annan.

Känner någon till omständighet som kan antagas utgöra jäv mot honom, skall han självmant ge det till känna.

Har fråga om jäv mot någon uppkommit och har annan ej trätt i hans ställe, skall myndigheten snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får deltaga i prövningen av jävsfrågan endast om myndigheten ej är beslut- för utan honom och annan ej kan träda i hans ställe utan olägligt uppskov.

Mot beslut i jävsfråga får talan föras endast i samband med talan mot beslut, varigenom myndigheten avgör ärendet.

6 5

Den som för talan i ärende får anlita ombud eller biträde. Den som har ombud skall dock medverka personligen, om myndigheten begär det.

Visar ombud eller biträde oskicklighet eller oförstånd eller är han eljest olämplig, får myndigheten avvisa honom som ombud eller biträde i ärendet.

Talan mot myndighets beslut att avvisa ombud eller biträde får föras i samma ordning som gäller för talan mot beslut, varigenom myndigheten avgör ärendet.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 30 är 1971 7 & Handling anses ha kommit in till myndighet den dag då handlingen eller avi om betald postförsändelse, i vilken handlingen är innesluten, anlänt till myndigheten eller kommit behörig tjänsteman till handa. Underrättas myn- dighet särskilt om att telegram till myndigheten anlänt till telegrafanstalt, anses telegrammet ha kommit in redan när underrättelsen nått behörig tjänsteman. Kan det antagas att handlingen eller avi om denna viss dag avlämnats i myndighetens lokal eller funnits tillgänglig för myndigheten på postanstalt, anses den ha kommit in den dagen, om den kommit behörig tjänsteman till banda närmast följande arbetsdag. Telegram eller annat meddelande som icke är underskrivet skall bekräftas av avsändaren genom egenhändigt undertecknad handling, om myndigheten begär det.

8 5 Är ansöknings- eller besvärshandling eller annan handling från någon som saken angår ofullständig och kan bristen avhjälpas på ett enkelt sätt, skall myndigheten vägleda honom, om det behövs för att han skall kunna ta till vara sin rätt.

9 5 När myndighet har att göra med någon som ej behärskar svenska språket eller är allvarligt hörsel- eller talskadad, får myndigheten vid behov anlita tolk.

10 5 Innan myndighet inhämtar yttrande genom remiss, skall myndigheten noga pröva behovet av åtgärden. Behöver yttrande inhämtas från flera, skall det göras samtidigt, om ej särskilda skäl föranleder annat. Om det ej är obe- hövligt, anges i remissen i vilka avseenden och inom vilken tid yttrande önskas samt huruvida mottagaren bör inhämta yttrande från annan.

11 & Talan mot sådant beslut av myndighet som kan överklagas genom besvär får föras av den som beslutet angår, om det gått honom emot.

12 %

Besvär över myndighets beslut anföres genom att besvärshandling till- ställes den förvaltningsmyndighet eller förvaltningsdomstol som har att pröva besvären. I besvärshandlingen skall anges det beslut som överklagas.

Besvärshandlingen skall ha kommit in inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. I fråga om beslut, som avser föreskrift till allmän efterrättelse och som ej delges, räknas besvärstiden från den

dag då beslutet tillkännagavs. Har beslutet tillkännagivits vid mer än ett tillfälle, räknas besvärstiden från dagen för det sista tillkännagivandet. Besvär som ej anförts i rätt tid upptages ej till prövning. Har besvärshand- lingen före besvärstidens utgång kommit in till den myndighet som har med- delat det överklagade beslutet, skall besvären ändå upptagas till prövning.

18 å Myndighet, som har att pröva besvär, kan förordna att det överklagade beslutet, om det eljest skulle lända till efterrättelse omedelbart, tills vidare icke skall gälla.

Särskilda bestämmelser för vissa ärenden

145

Sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som tillförts ärendet med de begränsningar som följer av 39 å andra stycket lagen ( 1937:249 ) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna hand- lingar eller av denna paragraf.

Myndighet får vägra att lämna ut annat material än allmän handling under samma förutsättningar som enligt nyssnämnda lagrum gäller be- träffande allmän handling. Lämnas sådant material ut, skall myndigheten om det behövs göra förbehåll om hur det får användas.

Har myndigheten vägrat att lämna ut handling eller annat som tillförts ärendet, skall myndigheten på annat sätt upplysa parten om innehållet i materialet, i den mån det behövs för att han skall kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som föranlett vägran att lämna ut materialet. Myndigheten skall vid behov förordna att den som erhåller sådan upplysning ej får obehörigen yppa vad han fått veta.

155

Ärende får ej avgöras utan att sökande, klagande eller annan part under— rättats om det som tillförts ärendet genom annan än honom själv och till— fälle beretts honom att yttra sig över det. Myndigheten får dock avgöra ärende utan att så skett,

1. om åtgärderna är uppenbart obehövliga,

2. om ärendet rör tillsättning av tjänst, antagning för frivillig utbildning, utfärdande av betyg, tilldelning av forskningsbidrag eller jämförbar sak och fråga ej är om prövning med anledning av överklagande,

3. om det kan befaras att genomförandet av beslutet i ärendet annars skulle avsevärt försvåras eller

4. om ärendets avgörande ej kan uppskjutas. Underrättelse enligt första stycket får ske genom delgivning.

Bestämmelserna i 14 % om begränsningar i rätten att ta del av det som tillförts ärendet äger motsvarande tillämpning i fråga om underrättelse enligt första stycket.

16 & Vill sökande, klagande eller annan part muntligen lämna uppgift i ären- det, skall tillfälle beredas honom att göra det, om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång. Sådan uppgift antecknas genom myndighetens försorg i den utsträckning som det behövs.

17 5

Beslut, varigenom myndighet avgör ärende, skall innehålla de skäl som bestämt utgången. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis,

1. om beslutet icke går part emot eller det eljest är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen,

2. om beslutet rör tillsättning av tjänst, antagning för frivillig utbildning, utfärdande av betyg, tilldelning av forskningsbidrag eller jämförbar sak,

3. om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, privatlivets helgd, enskilds behöriga ekonomiska intresse eller jämförbart förhållande eller

4. om ärendet är så brådskande att det ej finns tid att utforma skälen. Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av part om möjligt upplysa honom om dem i efterhand.

18 &

Sökande, klagande eller annan part skall underrättas om innehållet i beslut varigenom myndighet avgör ärende, om det ej är uppenbart obehöv- ligt. Är det uppenbart att beslutet går honom emot, skall han även under- rättas om vad han har att iakttaga vid talan mot beslutet och om skiljaktig mening som antecknats i protokoll eller annan handling. Underrättelse får ske genom delgivning.

Första stycket äger motsvarande tillämpning, om annan som får över- klaga beslutet begär att skriftligen få del av detta.

19 & Innan myndigheten rättar beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, skall tillfälle lämnas part att yttra sig, om det ej är obehövligt.

20 5 Den som uppsåtligen bryter mot förbehåll eller förordnande som medde- lats enligt 14 % eller 15 5 tredje stycket dömes till böter eller fängelse i högst ett år, om ej gärningen är belagd med straffi brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972, då lagen (1946: 326) om rätt att i mål och ärenden som tillhöra stats- eller kommunalmyndighets hand-

läggning insända handlingar med posten m.m. och lagen ( 1954:355 ) om besvärstid vid talan mot förvaltande myndighets beslut skall upphöra att gälla.

I fråga om besvär över beslut som meddelats före den 1 januari 1972 gäller äldre bestämmelser.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestäm- melsen.

3) Förslag till

Förvaltningsprocesslag

Härigenom förordnas som följer.

Lagens tillämpningsområde

1 % Denna lag gäller rättskipning i regeringsrätten, kammarrätt, skatterätt och länsrätt.

2 % Har i lag eller i författning som beslutats av Konungen meddelats be- stämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.

Måls anhängiggörande 3 %

Ansökan, besvär, anmälan, underställning och annan åtgärd, varigenom mål anhängiggöres, skall ske skriftligen.

Ansöknings- eller besvärshandling från enskild bör innehålla uppgift om hans nanm, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Hand- lingen skall vara egenhändigt undertecknad av honom eller hans ombud.

4 5 [ ansöknings- eller besvärshandling eller därmed jämförlig handling skall anges vad som yrkas samt de omständigheter som åberopas till stöd härför. I besvärshandling anges dessutom det beslut mot vilket talan föres.

Sökande eller klagande bör vidare uppge bevis som han vill åberopa och vad han vill styrka med varje särskilt bevis.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 80 år 1971 5 % Är ansöknings- eller besvärshandling så ofullständig att den icke kan läggas till grund för prövning i sak, skall rätten förelägga sökanden eller klaganden att inom viss tid avhjälpa bristen vid påföljd att hans talan annars ej upptages till prövning.

6 5 Mål upptages ej till prövning, om ansökan, besvär eller annan åtgärd, varigenom mål anhängiggöres, ej skett inom föreskriven tid.

7 %

Besvärshandling tillställes den domstol som har att pröva besvären. Handlingen skall ha kommit in inom tre veckor från den dag då klagan- den fick del av det beslut som överklagas. Har besvärshandlingen före be- svärstidens utgång kommit in till den domstol eller förvaltningsmyndighet som har meddelat beslutet, skall besvären ändå upptagas till prövning.

Måls handläggning

8 % Rätten skall tillse att mål blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Vid behov anvisar rätten hur utredningen bör kompletteras. Överflödig utredning får avvisas.

9 % Förfarandet är skriftligt. I handläggningen får ingå muntlig förhandling beträffande viss fråga, när det kan antagas vara till fördel för utredningen. I kammarrätt, skatterätt och länsrätt skall muntlig förhandling hållas, om enskild som för talan i målet begär det samt förhandlingen "ej är obe- hövlig och ej heller särskilda skäl talar mot det.

tog

Ansöknings- eller besvärshandling eller annan handling, varigenom mål anhängiggöres, och det som hör till den skall tillställas motpart eller annan mot vilken åtgärd ifrågasättes. Mottagaren skall föreläggas att svara inom viss tid vid påföljd att målet ändå kan komma att avgöras.

Underrättelse enligt första stycket behövs ej,

1. om det är uppenbart att talan ej kan bifallas eller att underrättelse är onödig eller

2. om det kan befaras att underrättelse skulle avsevärt försvåra genom- förandet av beslut i målet.

Den som förelagts att svara skall göra det skriftligen, om ej rätten för- ordnar att svaret får lämnas vid muntlig förhandling.

Den som svarar skall ange huruvida han medger eller bestrider yrkan- dena i målet eller, om målet anhängiggjorts genom anmälan eller under- ställning, huruvida han godtager eller motsätter sig åtgärd som ifråga- sättes. Om han bestrider yrkande eller motsätter sig ifrågasatt åtgärd, hör han ange skälen härför och de bevis som han vill åberopa.

Svar skall innehålla uppgift om vilket mål det hänför sig till.

12 %

Rätten skall ge sökande eller klagande tillfälle att ta del av svar och det som hör till svaret och att inom viss tid yttra sig skriftligen över detta, om det ej är obehövligt. Rätten får förelägga honom att yttra sig över svaret vid påföljd att målet ändå kan komma att avgöras.

13 5 Om det behövs, skall rätten inhämta yttrande från förvaltningsmyndighet som tidigare beslutat i saken.

14 5 Till muntlig förhandling skall kallas sökande eller klagande och den som har att svara i målet. Enskild får föreläggas att inställa sig personligen vid vite eller vid påföljd av att hans utevaro ej utgör hinder för målets vidare handläggning och avgörande.

15 %

Enskild part, som inställt sig till muntlig förhandling, får tillerkännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle, om rät- ten finner att han skäligen bör ersättas för sin inställelse. Rätten får bevilja förskott på ersättningen. Närmare bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av Konungen.

16 &

I fråga om offentlighet och ordning vid muntlig förhandling gäller 5 kap. 1—5 och 9 åå rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 & rättegångsbalken får rätten förordna om handläggning inom stängda dörrar, om det behövs av hänsyn till privalivets helgd eller enskilds behöriga ekonomiska intresse.

17 5 Vid muntlig förhandling föres protokoll. Protokollet skall innehålla redo- görelse för förhandlingens gång och för den utredning som förebringas vid förhandlingen. I protokollet skall antecknas vad som förekommer vid för-

handlingen i fråga om yrkanden, medgivanden, bestridanden, invändningar och vitsordanden.

18 5 Innan mål avgöres, skall part ha fått kännedom om det som tillförts målet genom annan än honom själv och haft tillfälle att yttra sig över det, om det ej föreligger sådana skäl däremot som anges i 10 å andra stycket.

19 & Bestämmelserna i 43 % om begränsningar i rätten att ta del av det som tillförts målet äger motsvarande tillämpning i fråga om underrättelse en- ligt 10 % första stycket, 12 eller 18 %.

Vissa bevismedel

20 %

Skriftlig handling, som åberopas till bevis, skall tillställas rätten utan dröjs- mål. I fråga om sådant bevis gäller i övrigt 38 kap. 1—5, 7 och 8 åå rätte- gångsbalken i tillämpliga delar. Ersättning till annan än part för tillhanda- hållande av skriftlig handling utgår dock alltid av allmänna medel.

21 %

Åberopas till bevis föremål, som lämpligen kan ges in till rätten, skall föremålet utan dröjsmål överlämnas dit. I fråga om sådant bevis gäller 39 kap. 5 & rättegångsbalken i tillämpliga delar. Ersättning till annan än part för tillhandahållande av föremål utgår dock alltid av allmänna medel.

22 & Åberopar part skriftlig handling eller föremål till bevis, får rätten före- lägga honom att inom viss tid tillställa rätten handlingen eller föremålet vid påföljd att målet ändå kan komma att avgöras.

23 &

Rätten får förordna om syn på stället för besiktning av fastighet eller plats eller av föremål som ej lämpligen kan ges in till rätten. Vid sådan syn får yrkeshemlighet röjas endast om det finns synnerlig anledning därtill.

I fråga om syn på stället gäller bestämmelserna om muntlig förhandling i tillämpliga delar.

24 % Rätten får inhämta yttrande över fråga, som kräver särskild sakkun- skap, från myndighet, tjänsteman eller den, som eljest har att gå till handa med yttrande i ämnet, eller anlita annan sakkunnig i frågan.

I fråga om sakkunnig gäller 40 kap. 2—7 och 12 åå rättegångsbalken i tillämpliga delar.

Ersättning för utlåtande av myndighet, tjänsteman eller den som eljest har att gå till handa med yttrande utgår endast om det är särskilt före- skrivet. Annan sakkunnig är berättigad till ersättning av allmänna medel för sitt uppdrag. Rätten får bevilja förskott på sådan ersättning.

25 %

Rätten får förordna om förhör med vittne eller sakkunnig. Sådant för— hör äger rum vid muntlig förhandling. Förhöret får hållas under ed eller försäkran. Om förhör gäller 36 kap. 1—18 och 20—23 55 samt 40 kap. 9—11, 13—16 och 20 åå rättegångsbalken i tillämpliga delar.

26 &

Vittne eller sakkunnig har rätt till ersättning av allmänna medel för kostnad för sin inställelse. Rätten får bevilja förskott på ersättning för kostnad för resa och uppehälle. Närmare bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av Konungen.

Har vittnet eller den sakkunnige inkallats på begäran av enskild part och visar det sig att parten saknade godtagbart skäl för sin begäran, får rätten ålägga honom att återbetala ersättningen till statsverket.

275

Finner skatterätt eller länsrätt att förhör med vittne eller sakkunnig lämp- ligen bör hållas av annan skatterätt eller länsrätt, får rätten efter samråd med denna besluta härom.

I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och 1 1 55 rättegångsbalken i tillämpliga delar.

Beslut

285

Domstol, som har att pröva besvär, kan förordna att det överklagade beslutet, om det eljest skulle lända till efterrättelse omedelbart, tills vidare icke skall gälla och även i övrigt förordna rörande saken.

29 % Rättens avgörande får ej gå utöver vad som yrkats i målet. Om det föreligger särskilda skäl, får dock rätten även utan yrkande besluta till

det bättre för enskild, när det kan ske utan men för motstående enskilt intresse.

30 & Rättens avgörande av mål skall grundas på vad handlingarna innehåller och vad i övrigt förekommit i målet. Av beslutet skall framgå de skäl som bestämt utgången.

31 5 Beslut, varigenom rätten avgör målet, skall tillställas part genom hand- ling som fullständigt återger beslutet och skiljaktig mening, där sådan före-

kommit. Beslut som kan överklagas skall dessutom innehålla upplysning om vad den skall iakttaga som vill anföra besvär över beslutet. Kräves särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten, skall kammarrättens beslut innehålla uppgift härom och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.

32 5 Beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av domstolen. Om det ej är obe- hövligt, skall tillfälle lämnas part att yttra sig innan rättelse sker.

Besvär

33 & Mot skatterätts och länsrätts beslut föres talan hos kammarrätt. Mot kam- marrätts beslut föres talan hos regeringsrätten. Talan föres genom besvär. Talan får föras av den som beslutet angår, om det gått honom emot.

345

Mot beslut, som ej innebär att målet avgöres, får talan föras endast i samband med talan mot beslut i själva målet. Talan får dock föras sär- skilt när rätten

1. ogillat invändning om jäv mot ledamot av rätten eller invändning om att hinder föreligger för talans prövning,

2. avvisat ombud eller biträde,

3. förordnat rörande saken i avvaktan på målets avgörande,

4. förelagt någon att medverka på annat sätt än genom inställelse inför rätten och underlåtenhet att iakttaga föreläggandet kan medföra sär- skild påföljd för honom,

5. utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iakttaga före-

läggande eller ådömt straff för förseelse i förfarandet eller ålagt vittne eller sakkunnig att ersätta kostnad som vållats genom försummelse eller tredska,

6. förordnat angående undersökning eller omhändertagande av person eller egendom eller om annan liknande åtgärd,

7. förordnat angående ersättning för någons medverkan i målet eller

8. avslagit begäran om biträde eller till biträde förordnat annan än den som begärts.

Mot beslut, varigenom mål återförvisas till lägre instans, får talan föras endast om beslutet innefattar avgörande av fråga, som inverkar på målets

utgång.

Särskilda regler om besvär hos regeringsrätten

35 %

Besvär över kammarrätts beslut i fråga som fullföljts till eller under- s-tällts kammarrätten prövas av regeringsrätten endast om regeringsrätten meddelat prövningstillstånd.

Meddelas ej prövningstillstånd, står kammarrättens beslut fast. Erinran därom skall intagas i regeringsrättens beslut.

Att prövningstillstånd ej behövs i mål om utlämnande av allmän hand- ling framgår av 2 kap. 13 & tryckfrihetsförordningen .

36 &

Prövningstillstånd meddelas,

1. om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att frågan prövas av regeringsrätten eller .

2. om det föreligger synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att grund för resning föreligger eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

Om prövningstillstånd meddelas i ett av två eller flera likartade mål, som samtidigt föreligger till bedömande, får prövningstillstånd meddelas även i övriga mål.

Meddelat regeringsrätten prövningstillstånd för viss fråga, får dom- stolen pröva även annan fråga som besvären avser.

37 5 I mål, vari prövningstillstånd kräves, får omständighet eller bevis, som klaganden åberopar först i regeringsrätten, beaktas endast om det före- ligger särskilda skäl. Klaganden bör i besvärshandlingen ange de skäl som han åberopar till stöd för sin begäran om prövningstillstånd.

38 5 Den som vid muntlig förhandling stör förhandlingen eller fotograferar i rättssalen eller vägrar att efterkomma föreskrift, som meddelats till ordningens upprätthållande, dömes till böter, högst femhundra kronor. Till

samma straff dömes den som muntligen inför rätten eller i skrivelse till rätten uttalar sig otillbörligt.

395

Den som uppsåtligen bryter mot förbehåll eller förordnande, som medde- lats med stöd av 19 eller 43 &, dömes till böter eller fängelse i högst ett år, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken .

Den som utan giltigt skäl röjer vad som enligt rättens förordnande ej får uppenbaras dömes till böter.

405

Vite enligt denna lag får ej bestämmas till högre belopp än femtusen kronor. Har vite utdömts och förelägger rätten nytt vite, får vitet be- stämmas till högst tiotusen kronor.

Har ändamålet med vite förfallit, får vitet ej utdömas.

Övriga bestämmelser

415

I fråga om jäv mot den som handlägger mål enligt denna lag gäller bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare.

425

Rätten skall självmant upptaga fråga om ansvar för förseelse under förfarandet och om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna lag.

43g

Sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som till- förts målet med de begränsningar som följer av 39 å andra stycket lagen ( 1937:249 ) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna hand- lingar eller av denna paragraf.

Rätten får vägra att lämna ut annat material än allmän handling under samma förutsättningar som enligt nyssnämnda lagrum gäller beträffande

allmän handling. Lämnas sådant material ut, skall rätten om det behövs göra förbehåll i fråga om hur det får användas.

Har rätten vägrat att lämna ut handling eller annat som tillförts målet, skall rätten på annat sätt upplysa parten om innehållet i materialet, i den mån det behövs för att han skall kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som föranlett vägran att lämna ut materialet. Rätten skall vid behov förordna att den som erhåller sådan upplysning ej får obehörigen yppa vad han fått veta.

44 &

Handling anses ha kommit in till rätten den dag då handlingen eller avi om betald postförsändelse, i vilken handlingen är innesluten, anlänt till rätten eller kommit behörig tjänsteman till handa. Underrättas rätten sär- skilt om att telegram till rätten anlänt till telegrafanstalt, anses telegrammet ha kommit in redan när underrättelsen nätt behörig tjänsteman.

Kan det antagas att handlingen eller avi om denna viss dag avlämnats i rättens kansli eller funnits tillgänglig för rätten på postanstalt, anses den ha kommit in den dagen, om den kommit behörig tjänsteman till handa närmast följande arbetsdag.

Telegram eller annat meddelande som icke är underskrivet skall bekräftas av avsändaren genom egenhändigt undertecknad handling, om rätten begär det.

455

Är någon som kallats till muntlig förhandling hindrad att inställa sig, skall han omedelbart anmäla det till rätten.

465

I fråga om laga förfall äger 32 kap. 6 och 8 %% rättegångsbalken mot- svarande tillämpning.

475

Skall rätten bringa handling eller annat till någons kännedom, får det ske genom delgivning.

48 5 Den som för talan i mål får anlita ombud eller biträde. Visar ombud eller biträde oskicklighet eller oförstånd eller är han eljest olämplig, får rätten avvisa honom som ombud eller biträde i målet.

49 &

Ombud skall styrka sin behörighet genom fullmakt. Fullmakt skall inne- hålla ombudets namn. Får ombudet sätta annan i sitt ställe, skall detta anges.

Styrker ombud ej sin behörighet, skall rätten förelägga ombudet eller hu- vudmannen att avhjälpa bristen. Är i sådant fall ansöknings- eller besvärs- handling undertecknad av ombud, skall i föreläggandet anges att talan upp- tages till prövning endast om detta iakttages. Har annan åtgärd företagits av ombud som ej styrkt sin behörighet, skall i föreläggandet anges att åt- gärden beaktas endast om föreläggandet iakttages.

sog

Behärskar part, vittne eller annan som skall höras inför rätten ej svenska språket eller är han allvarligt hörsel— eller talskadad, skall rätten vid behov anlita tolk. Rätten får även i annat fall vid behov anlita tolk.

Som tolk får ej anlitas den vars tillförlitlighet kan anses förringad på grund av hans ställning till någon som för talan i målet eller på grund av annan därmed jämförlig omständighet.

515. Den som anlitas som tolk vid muntlig förhandling skall inför rätten

avlägga ed eller försäkran, att han efter bästa förstånd skall fullgöra sitt uppdrag.

525

Den som fullgör uppdrag som tolk annorledes än i tjänsten har rätt till arvode samt ersättning för kostnad och tidsspillan. Kostnad för tolk betalas av allmänna medel.

535

Vad i denna lag sägs om enskild part gäller i tillämpliga delar även den som är ställföreträdare för parten.

Denna lag träder i kraft beträffande skatterätt och länsrätt den 1 juli 1971 samt i övrigt den 1 januari 1972.

I fråga om talan mot beslut av skatterätt eller länsrätt, som meddelats före den 1 januari 1972, gäller äldre bestämmelser om talan mot beslut av

prövningsnämnd eller länsstyrelse i motsvarande fall. I fråga om talan mot kammarrätts beslut, som meddelats före den 1 januari 197 2, gäller äldre bestämmelser.

4) Förslag till

Lag om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål

Härigenom förordnas som följer.

1 &

Om besvär mot beslut, vilket meddelats med stöd av lag eller annan författ- ning som utfärdats före den 1 januari 1972, enligt vad hittills gällt skall anföras hos Konungen, skall besvären, i den mån ej annat föreskrives i 2 g, . i stället anföras hos kammarrätt i följande mål:

1. mål om val till befattning eller uppdrag, mål om val för upprättande av förslag till befattning eller uppdrag,

2. mål om avlöningsförmån, inbegripet ersättning för viss förrättning eller visst uppdrag, sjukvård, beklädnad och dylikt, mål om resekostnads- och traktamentsersättning, mål om delaktighet i eller avgift till pensions- inrättning eller annan sådan allmän anstalt elle-r kassa, mål om rätt till pension eller dylik förmån, allt enligt gällande föreskrift eller överens- kommelse,

3. mål om erSättning till tjänsteman vid polis-, åklagar- eller exeku- tionsväsendet för utgift, som är föranledd av hans verksamhet,

4. mål om annan ersättning som enligt författning utgår av statsmedel, såvida ej författningen hänvisar den som gör anspråk på ersättning att vid tvist anhångiggöra talan hos allmän domstol eller expropriations- domstol eller ersättning enligt författningen utgår till kommun eller annan kommunal förvaltningsenhet eller fråga är om ersättning eller hittelön enligt lagen (1942: 350) om fornminnen eller om ersättning enligt natur- vårdslagen (1964:822),

5. mål om beslut av tullmyndighet i samband med in- eller utförsel av vara med undantag dock för sådant beslut om befrielse från eller ned- sättning eller återbetalning av tull, skatt eller annan avgift som meddelats med stöd av Konungens bemyndigande, mål om tillstånd att hålla provian- teringsfrilager,

6. mål om beslut rörande statens, kommuns eller annan kommunal förvaltningsenhets uttagande enligt gällande föreskrift av skatt eller annan avgift, såvida ej beslutet avser nedsättning eller befrielse och meddelats med stöd av Konungens bemyndigande eller fråga är om oljeavgift eller avgift, vars uttagande genom utmätning förutsätter beslut av allmän dom- stol, eller om beslut enligt lagen (1939: 254) om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter,

7. mål om beslut rörande återbetalning av utskylder, böter eller andra allmänna mede-l, såvida ej beslutet meddelats med stöd av Konungens be—

myndigande eller avser avgift vars uttagande genom utmätning förut- sätter beslut av allmän domstol,

8. anmärknings- och avkortningsmål, mål om tillsyn över stiftelser,

9. mål om beslut som enligt författning eller föreskrift rörande den allmänna hälsovården, rörande förebyggande eller bekämpande av djur- eller växtsjukdomar eller rörande djurs vård eller behandling i särskilt fall meddelats angående förbud, föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande eller angående omhändertagande, smittrening, oskadliggöran- de eller liknande åtgärd, såvida ej fråga är om skyldighet, som enligt författning åvilar kommun eller annan kommunal förvaltningsenhet, eller om beslut enligt arbetarskyddslagen (1949: 1), allmänna ordningsstadgan ( 1956:617 ), lagen ( 1956:618 ) om allmänna sammankomster eller strål-. skyddslagen (1958: 110) eller i ärende som avses i skogsförläggningslagen (1963: 246),

10. mål om förordnande angående läkarundersökning av den som är anställd i allmän tjänst, mål om disciplinär bestraffning, mål om av- stängning från tjänstgöring, mål om skiljande från allmän tjänst eller där- med jämförligt uppdrag annorledes än i samband med förflyttning,

11. mål om föreläggande vid vite, såvida e-j fråga är om skyldighet, som enligt författning åvilar kommun eller annan kommunal förvaltnings- enhet, eller om föreläggande enligt lagen (1919: 240) om fondkommissions— rörelse och fondbörsverksamhet, lagen ( 1940:358 ) med vissa bestämmel- ser till skydd för försvaret m.m., lagen (1942: 335) om särskilda skydds- åtgärder för vissa kraftanläggningar, lagen (1948: 433) om försäkringsrö- relse, lagen ( 1950:272 ) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket, lagen (1950: 596) om rätt till fiske, lagen (1955: 183) om bankrörelse, lagen (1955: 416) om sparbanker, lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörelsen, lagen (1959: 73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m., lagen (1959: 118) om krigs- ansvarighet för liv- och invaliditetsförsäkring, civilförsvarslagen (1960: 74), lagen ( 1963:76 ) om kreditaktiebolag, jordförvårvslagen (1965:290) , för- ordningen ( 1968:576 ) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, miljöskyddslagen (1969: 387), jordhåvdslagen (1969: 698), lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar eller lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering,

12. mål om utdömande av vite, 13. mål om beslut som i särskilt fall meddelats angående behandlingen av häktad eller den som anhållits eller gripits för brott eller som eljest hålles i förvar tillfälligt eller angående verkställighet av straff eller annan brottspåföljd eller av intagning i arbetsanstalt,

14. mål om handräckning, såvida ej fråga är om beslut enligt lagen ( 1939:254 ) om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m.m. föranledda arbetsuppgifter.

Besvär som enligt författningarna skall fullföljas hos Konungen skall anföras hos regeringsrätten i följande mål: 1. mål om beslut av kommunalstämma i ärende, som endast angår i man- tal satt jord, 2. mål om fördelning till återbetalning av lån utav allmänna medel,

3. skattläggningsmål, övriga mål om grundskatter eller därmed jämför— liga utskylder, mål om markegångsprisen,

4. mål om fastställande av jordebok, om upptagande i eller uteslutande ur jordebok av fastighet eller särskild anteckning, om ändring i förhållande, varom uppgift finnes införd i jordebok samt sådana i 2 5 7: 0) lagen (1909: 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt avsedda mål om förmåner, rättig— heter och skyldigheter, vilka åtföljer fastighet på grund av dess särskilda natur och egenskap,

5. mål om rust- och rotehållares rättigheter och skyldigheter, övriga mål rörande indelnings- och roteringsverket, mål om hemmans och lägenheters indelning till lotsning, om utbyten av boningsplatser för lotsar eller av lots- ningspliktiga hemman och lägenheter, om dessas förmåner, friheter och skyldigheter, mål om ordningen och sättet för begagnande av samfälld tångtäkt,

6. mål om tillvaro av eller företräde till stadgad åborätt eller ständig besittningsrätt till hemman eller lägenhet, som tillhör kronan, menighet eller allmän inrättning,

7. mål om rättighet till och villkoren för skatteköp av kronan, menighet eller allmän inrättning tillhörig fastighet, som jämlikt författningarna får till skatte försäljas, om fastställande av skatteköpeskilling, mål om nybygges omföring till skatte och villkoren därvid,

8. mål om avgäld från avsöndrad lägenhet, om fördelning av mantal eller utskylder mellan stamfastighet och avsöndrad lägenhet, mål om tomt— mätning, mål om avstyckning enligt 5 kap. lagen ( 1917:269 ) om fastig- hetsbildning i stad, mål om undantag från tillämpningen av de om vissa jordbruksarrenden enligt lag gällande särskilda bestämmelser eller av före- skrifter i lagen (1957: 390) om fiskearrenden,

9. avvittringsmål, 10. mål om registrering enligt lagen (1899: 59) om skydd för vissa mönster och modeller,

11. mål om upphävande av registrering av elektrisk starkströmsledning eller understation,

12. mål om bötesansvar, 13. mål som enligt övergångsbestämmelse vid ändring i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt skall prövas av regeringsrätten.

26 Kungl. Maj.-ts proposition nr 30 år 1971 3 % Har i mål som avses i 1 eller 2 & besvärshandling inkommit till statsde- partement inom föreskriven besvärstid, skall talan ändå anses fullföljd i rätt tid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972 men gäller ej fråga om besvär över beslut som meddelats dessförinnan.

5) Förslag till Lag om ändring i lagen (1967: 64) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal

Härigenom förordnas, att 1 & lagen ( 1967:64 ) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 1 5.1 Kungl. Maj:ts regeringsrätt skall Kungl. Maj:ts regeringsrätt skall till och med den 80 juni 1971 utgöras till och med den 31 december 1971 av tjugotvå regeringsråd. Därefter utgöras av högst tjugotvå regerings- skall antalet regeringsråd nedbringas råd. Därefter skall antalet regerings- till sjutton, i den mån det kan ske råd nedbringas till sjutton, i den mån till följd av inträffade ledigheter. det kan ske till följd av inträffade ledigheter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.

6) Förslag till 1:88 om ändring i gittermålsbalken

Härigenom förordnas, att 2 kap. 13 & giftermålsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

1 Senaste lydelse 1968: 60.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 KAP. 13 g.! Klagan över beslut av länsstyrelse i fall, som i 1 & avses, eller av social- styrelsen i fall, som i 5 & avses, md föras hos Konungen i justitiedeparte- mentet i den ordning, som är bestämd för överklagande av förvaltande myn- digheters och ämbetsverks beslut.

Talan mot beslut av länsstyrelse i fall, som avses i 1 5, eller av social- styrelsen i fall, som avses i 5 %, föres hos kammarrätten genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

7) Förslag till LIS

om ändring i lagen (1915: 434) om fullföljd av talan mot beslut i vissa ärenden rörande äktenskaps ingående

Härigenom förordnas, att lagen ( 1915:434 ) om fullföljd av talan mot beslut i vissa ärenden rörande äktenskaps ingående2 skall ha nedan angivna

lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Vill någon klaga över beslut angå- ende utfärdande av intyg enligt 3 kap. 3 % gif termålsbalken eller äktenskaps- certifikat eller angående företagande av vigsel, må han anföra besvär, där beslutet meddelats av präst inom svenska kyrkan, hos domkapitlet, där det givits av borgerlig vigselförrät— tare, hos Konungens befallningsha- vande och, där det meddelats av myn- dighet utom riket eller av chefen för

1 Senaste lydelse 19681758. ' Senaste lydelse 1968: 760.

(Föreslagen lydelse)

Vill någon klaga över beslut angå- ende utfärdande av intyg enligt 3 kap. 3 & giftermålsbalken eller äktenskaps- certifikat eller angående företagande av vigsel, må han anföra besvär, dår beslutet meddelats av präst inom svenska kyrkan, hos domkapitlet, där det givits av borgerlig vigselförrät- tare, hos Konungens befallningsha- vande och, där det meddelats av myn- dighet utom riket eller av chefen för

(Nuvarande lydelse) utrikesdepartementets rättsavdelning, hos Konungen i vederbörande stats- departement. Över domkapitlets eller Konungens befallningshavandes be- slut må klagan föras hos Konungen genom besvär, som vid talans förlust skola ingivas eller insändas till veder- börande statsdepartement sist d tret- tionde (lagen från det klaganden er- höll dcl av beslutet.

(Föreslagen lydelse) utrikesdepartementets rättsavdelning,

hos kammarrätten. Över domkapitlets eller Konungens befallningshavandes beslut må klagan föras hos kammar- rätten genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

8) Förslag till Lag

om ändring i föräldrabalken

Härigenom förordnas i fråga om föräldrabalkenl, dels att i 21 kap. 2—4 och 9 55 ordet »länsstyrelsen» skall bytas ut mot

»länsrätten » ,

dels att 8 kap. 10 5 samt 21 kap. 1, 5, 6 och 10—12 åå skall ha nedan

angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

8. KAP. 10 %?

Över barnavårdsnämnds —— — —

Talan mot länsstyrelsens beslut fö- res hos Konungen genom besvär.

Barnavårdsnämndens eller länssty- relsens beslut länder, utan hinder av klagan. till efterrättelse intill dess annorlunda kan varda förordnat.

1 21 kap. tillagt genom 1967: 712. 9 Senaste lydelse 1954: 356.

_ _— hos länsstyrelsen.

Talan mot länsstyrelsens beslut fö- res hos kammarrätten genom besvär.

Barnavdrdsnämnds, länsstyrelses

eller kammarrätts beslut länder ome- delbart till efterrättelse.

21 KAP. 1 s.

Verkställighet av vad rätten i dom eller beslut bestämt om vårdnad eller umgängesrätt eller om överlämnande av barn sökes hos länsstyrelsen.

Har domen eller beslutet icke vun- nit laga kraft och är ej särskilt med- givet att verkställighet ändå får ske, får länsstyrelsen icke vidtaga åtgärd enligt 2 eller 3 %.

Verkställighet av vad allmän dom- stol i dom eller beslut bestämt om vårdnad eller umgängesrätt eller om överlämnande av barn sökes hos länsrätten.

Har domen eller beslutet icke vun- nit laga kraft och är ej särskilt med- givet att verkställighet ändå får ske, får länsrätten icke vidtaga åtgärd en- ligt 2 eller 3 5.

55.

Är det uppenbart att förhållande- na ändrats väsentligt sedan domen eller beslutet meddelades, kan läns- styrelsen vägra verkställighet, om det av hänsyn till barnets bästa är påkallat att fråga om ändring beträf- fande vårdnad eller umgängesrätt prövas av rätten. Sådan fråga upp- tages av rätten på ansökan av den som varit part i ärendet hos länssty- relsen eller av barnavårdsman eller barnavårdsnämnd.

Länsstyrelsen får även i annat fall vägra verkställighet, om risk, som ej är ringa, föreligger för skada på bar- nets kroppsliga eller själsliga hälsa.

Är det uppenbart att förhållande- na ändrats väsentligt sedan allmän domstols dom eller beslut meddela- des, kan länsrätten vägra verkställig- het, om det av hänsyn till barnets bästa är påkallat att fråga om änd- ring beträffande vårdnad eller um- gängesrätt prövas av allmän domstol. Sådan fråga upptages av allmän domstol på ansökan av den som va- rit part i ärendet hos länsrätten eller av barnavårdsman eller barnavårds- nämnd.

Länsrätten får även i annat fall vägra verkställighet, om risk, som ej är ringa, föreligger för skada på bar- nets kroppsliga eller själsliga hälsa.

65.

Även om dom eller beslut som av- ses i 1 % ej föreligger, äger den som har vårdnaden att, när barnet vistas hos annan, påkalla länsstyrelsens åt- gärd för att barnet skall överflyttas till honom.

Även om dom eller beslut som av- ses i 1 % ej föreligger, äger den som har vårdnaden att, när barnet vistas hos annan, påkalla länsrättens åt- gärd för att barnet skall överflyttas till honom.

(Nuvarande lydelse)

Föreligga särskilda skäl att fråga om ändring beträffande vårdnaden prövas av rätten, kan länsstyrelsen vägra att vidtaga den sökta åtgärden.

(Föreslagen lydelse)

Föreligga särskilda skäl att fråga om ändring beträffande vårdnaden prövas av allmän domstol, kan läns- rätten vägra att vidtaga den sökta åtgärden.

I Övrigt —————————————— åå tillämpning.

10 5.

I ärende enligt detta kapitel skall länsstyrelsen föranstalta om den ut— redning som är behövlig. Förhör fdr hållas med var och en som kan an- tagas ha upplysningar av betydelse att lämna. Länsstyrelsen kan förord- na, att barnet skall undersökas av lä- kare.

I kallelse till förhör eller läkarun- dersökning äger länsstyrelsen före- lägga vite. Länsstyrelsen äger utdö- ma förelagt vite.

I ärende enligt detta kapitel kan länsrätten förordna, att barnet skall undersökas av läkare.

I kallelse till läkarundersökning äger länsrätten förelägga vite. Läns- rätten äger utdöma förelagt vite.

11 %.

Beträffande parts ______ I fråga om ersättning till den som på kallelse inställt sig för förhör in- för länsstyrelsen och icke är part äga bestämmelserna om ersättning av all- männa medel till vittne motsvarande tillämpning. Ersättningen skall dock alltid betalas av allmänna medel. Även kostnad för utförande av upp- drag enligt 2 å första stycket andra punkten, hämtning eller omhänder- tagande av barn och läkarundersök- ning betalas av allmänna medel. Frå- ga om ersättning enligt detta stycke prövas av länsstyrelsen.

—— motsvarande tillämpning.

Kostnad för utförande av uppdrag enligt 2 % första stycket andra punk- ten, hämtning eller omhändertagan- de av barn och läkarundersökning betalas av allmänna medel. Fråga om ersättning för sådan kostnad prövas av länsrätten.

12 5.

Talan mot länsstyrelsens beslut fö- res hos Konungen genom besvär. Be—

(Nuvarande lydelse)

svären ingivas till länsstyrelsen. Den- na skall skyndsamt infordra förkla- ring över besvären, om det ej är uppenbart att anledning saknas, och införskaffa ytterligare utredning, om det är behövligt. Länsstyrelsen skall därefter sända handlingarna i ären- det jämte eget utlätande till vederbö- rande statsdepartemenet.

Beslut, som ej avser utdömande av vite eller ersättning för parts kostnad, länder omedelbart till efterrättelse, om ej annat förordnas.

(Föreslagen lydelse)

Beslut enligt detta kapitel som ej avser utdömande av vite eller ersätt- ning för parts kostnad länder ome- delbart till efterrättelse, om ej annat förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971 såvitt avser 21 kap. Äldre be- stämmelser gäller dock i denna del fortfarande i fråga om talan mot läns- styrelses beslut som meddelats före den 1 juli 1971.

I övrigt träder lagen i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller dock i denna del fortfarande i fråga om talan mot länsstyrelses beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

9) Förslag

till

Lag om lindring ! jordförvårvslagen (1965: 290)

Härigenom förordnas, att 1, 14 och 15 55 jordförvårvslagen (1965z290) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 5.1

Fast egendom, _______ Förvärvstillstånd fordras —— — —

2. om staten, landstingskommun, stad, landskommun, köping, munici- palsamhälle eller kommunalförbund är förvärvare;

' Senaste lydelse 1967: 268.

—-— —— —— om aktiebolag.

-— — — från staten;

2. om staten, landstingskommun, kommun eller kommunalförbund är förvärvare;

(Nuvarande lydelse)

3. om egendomen enligt medgi- vande av Konungen förvärvas för kyrkligt ändamål eller fånget prövats enligt lagen den 4 januari 1927 (nr 1) angående tillstånd till försäljning av kyrklig jord i vissa fall samt till upp- låtelse av sådan jord under tomträtt;

4. om egendomen förvärvas —— —-

(Föreslagen lydelse)

3. om egendomen enligt medgi- vande av Konungen förvärvas för kyrkligt ändamål eller fånget prövats enligt lagen ( 1970: 939) om förvalt- ning av kyrklig jord;

— — av aktier.

14 5. Ansökan om ——————————— fatta beslutet.

Avser tillstånd ———————

Vägras tillstånd, skola i beslutet anges tillämpat lagrum och de skäl på vilka beslutet grundas.

Må klagan föras över beslut eller äger säljare påkalla inlösen enligt 10 %, skall i beslutet anges vad som därvid är att iakttaga.

—- tillståndets giltighet.

Äger säljare påkalla inlösen enligt 10 %, skall i beslutet anges vad som därvid är att iakttaga.

15 g.

Talan mot — __— ______

Besvären skola inges till lantbruks- nämnden. Denna skall snarast möj- ligt sända handlingarna i ärendet till besvärsmyndigheten jämte bevis om beslutets delgivning och, om beslutet meddelats av nämnden, eget utlåtan- de över besvären.

Ha besvären ingivits till besvärs- myndigheten, utgör detta ej hinder mot att besvären upptagas till pröv- ning, om de inkommit före besvärs- tidens utgång.

— ——- — hos Konungen.

Talan mot länsstyrelses beslut en- ligt denna lag föres hos Konungen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

10) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1916: 156) om vissa inskränk- ningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag,

dels att 5 % skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 17 a 5, av nedan angivna

lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5 5.1

Ansökan om tillstånd till förvärv av fast egendom enligt 1 eller 2 5 eller om prövning enligt 4 % ingives till länsstyrelsen i det län där egen- domen eller del av denna är belägen. Ansökan göres skriftligen före fång- et eller inom tre månader från det fånget skedde. I ärendet bör fånges- handlingen eller, om sådan ännu ej upprättats, fångesmannens skriftliga samtycke till ansökningen företes i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. Har det ej skett och är ej fråga om förvärv på auktion som avses i 8 %, må sökanden föreläggas att avhjälpa bristen vid äventyr att ansökningen eljest avvisas.

Angår ansökan _______ Göres ej __________

Ansökan om tillstånd till förvärv av fast egendom enligt 1 eller 2 5 eller om prövning enligt 4 & tillstäl- les länsstyrelsen i det län där egen- domen eller del av denna är belägen. Ansökan göres skriftligen före fång- et eller inom tre månader från det fånget skedde. I ärendet bör fånges- handlingen eller, om sådan ännu ej upprättats, fångesmannens skriftliga samtycke till ansökningen företes i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. Har det ej skett och är ej fråga om förvärv på auktion som avses i 8 &, må sökanden föreläggas att avhjälpa bristen vid äventyr att ansökningen eljest avvisas.

_— -—- —— att utövas.

—— stycket utgått.

Sökes tillstånd —————————— t ill Konungen.

Över länsstyrelses beslut i ärende, som nu sagts, md klagan föras i den ordning, som för ekonomimäl i all- mänhet är stadgad.

Närmare föreskrifter rörande den utredning, som må erfordras för läns-

1 Senaste lydelse 1970: 1007.

Närmare föreskrifter rörande den utredning, som må erfordras för

(Nuvarande lydelse)

styrelses prövning i sådant ärende, meddelas av Konungen.

(Föreslagen lydelse)

länsstyrelses prövning i ärende, som nu sagts, meddelas av Konungen.

17:15.

Mot beslut av länsstyrelse i ärende, som avses i 14 5, eller om utseende av ombud enligt 17 5 föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Talan mot annat beslut av länssty— relse enligt denna lag föres hos Konungen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

11) Förslag

till

Lag om ändring i lagen (1970:998) om arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom förordnas, att 15 5 lagen ( 1970: 998) om arrendenämnder och hyresnämnder skall ha nedan angivna lydelse.

(I prop. 1971: 12 föreslagen lydelse)

(Här föreslagen lydelse)

mg

Ansökani————-——————-— Motpart skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen. Förhand- ling skall hållas inför nämnden, om det ej är uppenbart att förhandling ej behövs. Fastighetens ägare kan vid vite föreläggas att inställa sig till för- handling.

Beslut enligt 14 5 andra stycket lagen ( 1970: 246 ) om tvångsförvalt- ning av bostadsfastighet fdr medde- las utan att fastighetsägaren beretts tillfälle att yttra sig i frågan.

— motsvarande tillämpning.

Förhandling skall hållas inför nämnden, om det ej är uppenbart att förhandling ej behövs. Fastighetens ägare kan vid vite föreläggas att in- ställa sig till förhandling.

12) Förslag till Lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred

Härigenom förordnas, att i 4 kap. lagen (1933: 269) om ägofred skall in— föras en ny paragraf, 46aå, samt närmast före paragrafen en rubrik av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 0 m b e s v ä r

46 a 5.

Talan mot länsstyrelses beslut en— ligt 23, 41, 42 eller 43 5 eller om för- ordnande av förrättningsman enligt 40 5 föres hos kammarrätten genom besvär.

Mot annat beslut av länsstyrelse en- ligt denna lag, beträffande vilket för- bud mot klagan icke föreskrivits, fö- res talan hos Konungen genom be— svär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

13) Förslag till Lag om ändring i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar

Härigenom förordnas, att 47 5 2 mom. lagen (1952: 166) om häradsall- männingar skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 47 5. 2 mom. Mot beslut som länssty- 2 mom. Talan mot beslut, som relse meddelat enligt denna lag må länsstyrelse meddelat i fall som av-

(Nuvarande lydelse)

talan föras hos Konungen genom be- svär, som skola hava inkommit till jordbruksdepartementet inom en md- nad från den dag klaganden erhöll del av beslutet.

(Föreslagen lydelse)

ses i 1 mom. eller enligt 8, 17, 37 eller 38 å, föres hos kammarrätten genom besvär.

Mot annat beslut av länsstyrelse enligt denna lag föres talan hos Konungen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

14) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna

Härigenom förordnas, att 46 5 2 mom. lagen (1952: 167) om allmännings- skogar i Norrland och Dalarna skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

455.

2 m 0 m. Mot beslut som länssty- relse meddelat enligt denna lag md talan föras hos Konungen genom be- svär, som skola hava inkommit till jord bruksdepartementet inom en må- nad från den dag klaganden erhöll del av beslutet.

2 mom. Talan mot beslut, som länsstyrelse meddelat i fall som avses i 1 mom. eller enligt 7 a, 16, 36 eller 37 5, föres hos kammarrätten genom besvär.

Mot annat beslut av länsstyrelse enligt denna lag föres talan hos Konungen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

15) Förslag ' till Lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske

Härigenom förordnas, att 41 5 lagen (1950: 596) om rätt till fiske skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

41 5.1

Då beslut som länsstyrelse medde- lar enligt denna lag angår så många att avskrift av beslutet ej lämpligen kan tillställas envar av dem, skall delgivning ske enligt 17 & delgiv- ningslagen (1970: 428).

Är någon missnöjd med länsstyrel- ses beslut enligt denna lag, mä kla— gan föras hos Konungen genom be- svär, vilka skola hava inkommit till jordbrnksdepartementet inom två månader efter det klaganden erhöll del av beslutet. Vederbörande fiskeri— intendent är på grund av sin befatt- ning behörig att föra klagan över så- dant beslut.

Beslut, som avses i 22, 28 och 29 åå, skola lända till efterrättelse utan hinder av förd klagan, om ej läns- styrelsen annorlunda förordnar. Om särskilda skäl föreligga, må länssty- relsen förordna att även beslut, som avses i 31 5, skall lända till omedel- bar efterrättelse.

' Senaste lydelse 1970: 438.

Talan mot länsstyrelses beslut i ärende, vard 24, 28 eller 29 5 äger tillämpning, eller rörande utdömande av vite enligt 32 5 föres hos kammar- rätten genom besvär inom två måna- der efter det klaganden erhöll del av beslutet.

Mot annat beslut av länsstyrelse enligt denna lag föres talan hos Konungen genom besvär inom tid som sägs i första stycket.

Vederbörande fiskeriintendent är på grund av sin befattning behörig att föra talan i ärende som avses i första eller andra stycket.

Då beslut som länsstyrelse eller kammarrätt meddelar enligt denna lag angår så många att avskrift av beslutet ej lämpligen kan tillställas envar av dem, skall delgivning ske enligt 17 5 delgivningslagen (1970: 428).

Beslut, som avses i 22, 28 och 29 55, skola lända till efterrättelse utan hinder av förd klagan, om ej annor- lunda förordnas. Om särskilda skäl föreligga, må länsstyrelsen förordna att även beslut, som avses i 31 5, skall lända till omedelbar efterrät— telse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

16) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1960: 130) om tiskevårdsområden

Härigenom förordnas, att 31 5 lagen (1960:130) om fiskevårdsområden skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

31 5.

Då beslut som länsstyrelse medde- lar enligt denna lag angår så många att avskrift av beslutet ej lämpligen kan tillställas envar av dem, skall meddelande om beslutet på statsver- kets bekostnad intagas i en eller flera tidningar inom orten. Delgivning skall anses hava skett den dag då meddelandet först infördes i sådan tidning.

Mot länsstyrelses beslut enligt den- na lag mä talan föras hos Konungen genom besvär, vilka skola hava in- kommit till jordbruksdepartementet inom två månader efter det delgiv- ning skett.

Länsstyrelses beslut, som avser an- nat än fiskevårdsområdes bildande, skall, om ej annorlunda förordnas, lända till efterrättelse utan hinder av förd talan.

Mot länsstyrelses beslut om förord— nande av sakkunnigt biträde enligt 17 55 må talan ej föras.

Mot annat beslut av länsstyrelse enligt denna lag föres talan hos kam- marrätten genom besvär. Besvären skola anföras inom två månader efter det klaganden fick del av beslutet.

Då beslut som länsstyrelse eller kammarrätt meddelar enligt denna lag angår så många att avskrift av beslutet ej lämpligen kan tillställas envar av dem, skall meddelande om beslutet på statsverkets bekostnad in- tagas i en eller flera tidningar inom orten. Delgivning skall anses hava skett den dag då meddelandet först infördes i sådan tidning.

Länsstyrelses eller kammarrätts beslut, som avser annat än fiske- vårdsområdes bildande, skall, om ej annorlunda förordnas, lända till ef- terrättelse utan hinder av förd talan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

17) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1938: 274) om rätt till jakt

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1938: 274) om rätt till jakt, dels att 11 % 3 mom.1 skall upphöra att gälla, dels att 13 ä 4 mom. skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 27 5, av nedan angivna ly- delse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

13 g.

4 mom.2 Menar den -— — — _ ——

Beslut angående jaktutövningen skall, där ej länsstyrelsen annorlunda förordnar, lända till efterrättelse utan hinder av att talan föres mot beslutet.

— så skedde.

Beslut angående jaktutövningen skall, där ej annorlunda förordnas, lända till efterrättelse utan hinder av att talan föres mot beslutet.

27 så

' Senaste lydelse 1968: 606. ' Senaste lydelse 1951: 290.

Talan mot polismyndighets beslut enligt 23 5 föres hos länsstyrelsen genom besvär. Mot länsstyrelsens be- slut md talan ej föras.

Mot länsstyrelses beslut enligt 10, 11 eller 13 5 eller rörande föreläggan- de eller förordnande med stöd av 24 5 1 mom. första stycket föres talan hos kammarrätten genom besvär. 1 fall, som avses i 11 5, skola besvär anföras inom två månader från det klagan- den erhöll del av beslutet.

Talan mot annat beslut av läns- styrelse enligt denna lag föres hos Konungen genom besvär.

Meddelande om länsstyrelses eller

' kammarrätts beslut med stöd av 11 5

skall införas i tidning inom orten.

” Förutvarande 27 % upphävd genom 1951: 290.

(Nuvarande lydelse)

tion nr 30 är 1971

(Föreslagen lydelse)

Delgivning av beslutet skall anses ha skett den dag då meddelandet inför- des i tidningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

18) Förslag

till

Lag

om ändring l vattenlagen (1918: 523)

Härigenom förordnas, att i vattenla gen ( 1918:523 ) skall införas en ny paragraf, 14 kap. 10 5, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen I ydelse )

14 KAP.

10 5.

Mot beslut av Konungens befall- ningshavande enligt denna lag om föreläggande vid vite, om fastställelse av stadgar eller av ändring av stad- gar, om förordnande av förrättnings- man, biträdande förrättningsman, god man eller biträde dt sakägare, om förordnande eller entledigande av sysslomän eller om arvode till sysslo- man föres talan hos kammarrätten genom besvär.

I samma ordning föres talan mot beslut av Konungens befallningsha- vande beträffande föreläggande en- ligt .? kap. 35 5 vid annat äventyr än vite eller beträffande fråga som av- ses i 2 kap. 64 5 eller 68 5 första stycket samt mot sådant beslut av Konungens befallningshavande som avses i 10 kap. 53, 77 eller 78 Q'.

(Föreslagen lydelse) (Nuvarande lydelse)

I övrigt föres talan mot beslut av Konungens befallningshavande enligt denna lag hos Konungen genom be- svär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

19) Förslag till Lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled

Härigenom förordnas, att i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled skall införas en ny paragraf, 84 a 5, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse ) 84 a 5.

Talan mot beslut av Kungl. Maj:ts befallningshavande om anlitande av sakkunnigt biträde, om utseende eller entledigande av styrelseledamot eller revisor i flottningsförening, om för- anstaltande om dtgärd på sådan för- enings bekostnad, om utseende av för- valtare som avses i 82 a 5 eller med anledning av sådan förvaltares beslut i fråga om dterställningsdtgärder fö- res hos Konungen genom besvär.

Mot annat beslut av Kungl. Maj:ts befallningshavande enligt denna lag föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

20) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1929: 405) med vissa föreskrifter angående tillämp- ningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929

Härigenom förordnas, att 23 % lagen (1929: 405) med vissa föreskrifter an- gående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 23 %. Föreläggande, varom ———————— företaget uppkommer. Då ombud ——————————— tillgänglig förteckning. Kostnad för ———————————— är föreskriven.

Talan mot beslut av Konungens be— fallningshavande enligt första stycket föres hos kammarrätten genom be- svär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 197 2.

21) Förslag till Lag

om ändring i brottsbalken

Härigenom förordnas, att 37 kap. 6 % brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 37 KAP. 6 5.

I ärende, som handlägges av över— Begär den dömde att bliva munt- vakningsnämnd och avser annan ligen hörd i ärende, som handlägges

(Nuvarande lydelse)

fråga än upphörande av övervak- ning eller av meddelad föreskrift, skall den dömde erhålla tillfälle att yttra sig, såframt det lämpligen kan ske och hans hörande ej finnes vara utan gagn. Begär den dömde att bli- va muntligen hörd i ärende hos nämnden, skall tillfälle därtill bere- das honom.

I ärende hos kriminalvårdsnämn- den, ungdomsfängelsenämnden och interneringsnämnden bör, om det kan antagas vara till gagn och lämp- ligen kan ske, tillfälle beredas den dömde att yttra sig eller att bliva muntligen hörd.

(Föreslagen lydelse)

av övervakningsnämnd, skall tillfäl— le därtill beredas honom.

I ärende hos kriminalvårdsnämn— den, ungdomsfängelsenämnden och interneringsnämnden bör, om det kan antagas vara till gagn och lämp— ligen kan ske, tillfälle beredas den dömde att bliva muntligen hörd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

22) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1940: 358) med vissa bestämmelser till skydd för försvaret m. m.

Härigenom förordnas, att i lagen (1940: 358) med vissa bestämmelser till skydd för försvaret m. m. skall införas en ny paragraf, 10 a %, av nedan an-

givna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 10 a 5.

Mot länsstyrelses beslut enligt 6 5 om utdömande av vite föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Talan mot annat beslut av länssty— relse enligt denna lag föres hos Konungen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

23) Förslag till Lag om ändring i lagen (1964: 541) om behandlingi fångvårdsanstalt

Härigenom förordnas, att 78 5 lagen (1964: 541) om behandling i fång— vårdsanstalt skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 78 å.

Talan mot kriminalvårdsstyrelsens Talan mot kriminalvårdsstyrel- beslut enligt denna lag föres genom sens beslut i särskilt fall enligt denna besvär hos Konungen. Besvären sko- lag föres hos kammarrätten genom la ingivas till kriminalvårdsstyrelsen. besvär. Mot annat styrelsens beslut

enligt lagen föres talan hos Konungen genom besvär.

lntagen äger _______________ 75 & I länsstyrelses beslut enligt 12 5 I länsstyrelses beslut enligt 12 å andra stycket må ändring sökas ge- andra stycket må ändring sökas ge- nom besvär hos kriminalvårdsnämn- nom besvär hos kriminalvårdsnämn- den. Besvären skola ingivas till läns- den. styrelsen, som har att med eget ytt- rande skyndsamt insända handling- arna i ärendet till kriminalvårds- nämnden.

Mot ungdomsfängelsenämndens, ——————— ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

24) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1963: 193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m. m.

Härigenom förordnas, att 24 och 26 55 lagen (1963: 193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

("Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

24 ä. 1 Framställning om ————————— _ eller Norge. Framställningen må _____

Innan framställning enligt 5, 10 eller 17 5 bifalles, skall den dömde, om det ej av särskilda skäl finnes kunna underlätas, beredas tillfälle att yttra sig i ärendet.

_ __ __- _— den meddelats.

26 s.!

Talan mot kriminalvårdsstyrel- sens beslut enligt denna lag föres ge- nom besvär hos Konungen.

Om ej annorlunda förordnas, skall kriminalvårdsstyrelsens beslut ome- delbart lända till efterrättelse.

Är den dömde här i riket omhän- dertagen för verkställighet av dom, som avses i kriminalvårdsstyrelsens beslut, skall i fråga om förberedande och utförande av hans talan mot be- slutet vad i rättegångsbalken är stad- gat om offentlig försvarare äga mot- svarande tillämpning; arvode och er- sättning till försvararen skola dock alltid gäldas av statsverkel.

1 Senaste lydelse 1964: 548.

Talan mot kriminalvårdsstyrelsens beslut enligt denna lag föres hos kammarrätten genom besvär. _

Om ej annorlunda förordnas, skola kriminalvårdsstyrelsens och kammar- råtts beslut omedelbart lända till ef- terrättelse.

Är den dömde här i riket omhän- dertagen för verkställighet av dom, som avses i kriminalvårdsstyrelsens eller kammarrätts beslut, skall i fråga om förberedande och utförande av hans talan mot beslutet vad i rätte- gångsbalken är stadgat om offentlig försvarare äga motsvarande tillämp- ning; arvode och ersättning till för- svararen skola dock alltid gäldas av statsverket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

till'." "'.'"..'.' " '.' .

25) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1968: 555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket

Härigenom förordnas, att 32 5 lagen (1968: 555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket skall ha nedan angivna lydelse.

( Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 32 %.

Talan mot beslut enligt denna lag Talan mot beslut som avses i 22 föres hos Konungen genom besvär. eller 25 5 föres hos kammarrätten I fall som avses i 22 och 25 55 skall genom besvär, som skall ha anförts besvären ha inkommit inom två må- inom två månader från beslutets dag. nader från beslutets dag. Talan mot annat beslut enligt den- na Iag föres hos Konungen genom besvär.

Beslut enligt —- annat förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

26) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1887: 42 s. 1) angående handelsregister, firma och prokura

Härigenom förordnas, att 3 5 lagen (1887:42 s. 1) angående handelsre- gister, firma och prokura skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 3 5.1 Har den ————————————— registrering vägras. Vägras registrering, ————————— skälen därför. Är sökanden med beslutet miss- Är sökanden med beslutet miss- nöjd, äge han, vid talans förlust, in- nöjd, äge han, vid talans förlust, in- om två månader från beslutets dag om två månader från beslutets dag däröver anföra besvär hos länsstyrel- däröver anföra besvär hos länsstyrel- sen, om beslutet meddelats av särskild sen, om beslutet meddelats av särskild registerförare, och mot länsstyrelsens registerförare, och mot länsstyrelsens beslut hos Konungen. beslut hos kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

27) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1902: 71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar

Härigenom förordnas, att 2 % 6 mom. lagen (1902: 71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skall ha nedan angivna lydelse.

1 Senaste lydelse 1964:657.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 30 år 1971 (Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 2 5. 6 mom! Äsidosätter koncessionshavaren —— _ delvis återkallas. Fråga om återkallelse prövas av den Konungen bemyndigar.

Fråga om återkallelse prövas av den Konungen bemyndigar. Mot be- slut om återkallelse föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

28) Förslag

till Lag om ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar

Härigenom förordnas, att 17 5 lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåt- gärder för vissa kraftanläggningar skall

(Nuvarande lydelse)

ha nedan angivna lydelse.

(Föreslagen lydelse)

17 g.?

Klagan över krigsskyddsnämndens beslut mä föras hos Konungen genom besvär. Där ej annorlunda förordnas, skall beslutet dock omedelbart lända till efterrättelse.

' Senaste lydelse 1957:383. 2 Senaste lydelse 1957z49.

Mot krigsskgddsnämndens beslut rörande ersättning enligt 7 5 föres talan hos kammarrätten genom be- svär.

Talan mot annat beslut av krigs— skyddsnämnden enligt denna lag föres hos Konungen genom besvär. Där ej annorlunda förordnas, skall beslutet dock omedelbart lända till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

29) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet

Härigenom förordnas, att 24, 37 och 40 55 lagen (1919: 240) om fondkom- missionsrörelse och fondbörsverksamhet skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 24 &.

Fondkommissionär åligger —————————— fattade beslut.

Tillsynsmyndigheten äger att ge- Tillsynsmyndigheten äger att ge- nom föreläggande av vite tillhålla nom föreläggande av vite tillhålla fondkommissionår att fullgöra sina fondkommissionär att fullgöra sina skyldigheter enligt denna paragraf skyldigheter enligt denna paragraf. ävensom att fälla till sådant vite.

37 5.

Har fondbörsstyrelse ————————— börsordningen åligger.

Tillsynsmyndigheten äger föreläg— Tillsynsmyndigheten äger föreläg— ga vite vid meddelande av förbud el- ga vite vid meddelande av förbud el— ler föreskrift enligt denna paragraf ler föreskrift enligt denna paragraf. samt fälla till sådant vite.

40 g.

Över beslut, som av tillsynsmyn- Talan mot beslut, som meddelas av digheten på grund av denna lag med- tillsynsmyndigheten på grund av delas, md klagan föras hos Konungen denna lag, föres hos Konungen genom

(Nuvarande lydelse)

inom den tid, som för överklagande av förvaltande myndigheters och äm- betsverks beslut är stadgad, men be- slutet går ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda förord- nar.

(Föreslagen lydelse)

besvär, men beslutet går ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

30) Förslag till Lag om ändring i lagen (1920: 116) om tillsyn över stiftelser

Härigenom förordnas, att 20 5 lagen (1929: 116) om tillsyn över stiftelser skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

20 &.

Över beslut, som Konungens befall- ningshavande på grund av denna lag meddelar, md klagan föras hos Konungen inom den tid, som för överklagande av förvaltande myndig— heters och ämbetsverks beslut är stadgad. Förbud enligt 16 å så ock förordnande jämlikt 18 å andra styc- ket lände utan hinder av förd klagan till efterrättelse, där ej Konungen an- norlunda förordnar.

Mot beslut av Konungens befall- ningshavande enligt denna lag föres talan hos kammarrätten genom be- svår.

Förbud enligt 16 å så ock förord- nande jämlikt 18 å andra stycket lände till efterrättelse utan hinder av förd klagan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

31) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel

Härigenom förordnas, att 7 5 1 mom., 13 5 7 mom. och 20 5 lagen ( 1936: 567) om domkapitel skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)- (Föreslagen lydelse)

7g.

1 m om.1 Över val av ledamöter och suppleanter i domkapitel md anföras besvär, vilka, ställda till Konungen, skola inom tre veckor från den dag, då valet avslutades, ingivas till domkapitlet, som efter inhämtan- de av vederbörandes förklaringar samt efter infordrande av valsedlar och övriga valhandlingar, i den mån de ej äro för domkapitlet tillgäng- liga, har att med eget yttrande till Konungen insända besvären jämte de förklaringar, som inkommit, även- som protokoll, valsedlar och övriga handlingar rörande valet.

1 mom. Talan mot val av leda- möter och suppleanter i domkapitel jöres hos kammarrätten genom be- svär. Besvären skola inom tre veckor från den dag, då valet avslutades, in- givas till domkapitlet, som efter in- hämtande av vederbörandes förkla- ringar samt efter infordrande av val- sedlar och övriga valhandlingar, i den mån de ej äro tillgängliga för domka- pitlet, har att med eget yttrande till kammarrätten insända besvären jäm- te de förklaringar, som inkommit, ävensom protokoll, valsedlar och öv- riga handlingar rörande valet.

13 5.

7 Inom.2 Den som icke åtnöjes med domkapitels beslut i något av de i 2—5 mom. angivna hänseenden äger hos Konungen söka ändring genom besvär, vilka skola ingivas till eckle- siastikdepartementet. Beslut som avses i 3 eller 4 mom. går i verkställighet utan hinder av klagan, där ej annorlunda förordnas.

7 mom. Mot domkapitels beslut enligt 2—5 mom. föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Beslut av domkapitel eller kam- marrätt i ärende som avses i 3 eller 4 mom. går i verkställighet utan hin- der av klagan, där ej annorlunda för- ordnas.

20 %?

Med avseende å biskop tillkommer

1 Senaste lydelse 1970: 754. 2 Senaste lydelse 1957: 578. 3 Senaste lydelse 1968:496.

Med avseende å biskop tillkommer

(Nuvarande lydelse)

befogenhet, som i 13 5 3—5 mom. sägs, Konungen.

(Föreslagen lydelse)

befogenhet, som i 13 5 3—5 mom. sägs, regeringsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

32) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1938: 96) om understödsföreningar

Härigenom förordnas, att 79 5 lagen (1938: 96) om understödsföreningar skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse)

79 &.

Om tillsynsmyndighetens — —— ——

Är understödsförening eller annan, som enligt denna lag i ärende an- gående föreningen gjort framställning eller anmälan hos tillsynsmyndighe- ten, missnöjd med tillsynsmyndighe- tens beslut, må, vid talans förlust, besvär över beslutet hos Konungen anföras, där föreningens styrelse har sitt säte ä ort inom Norrbottens, Väs- terbottens, Jämtlands eller Väster- norrlands län, före klockan tolv d fyrtiofemte dagen, och, där styrelsen har sitt säte d att inom annan del av

—— _ —— —— därför angivas.

Mot beslut i ärende om medgivan- de, vard 20, 36 eller 52 5 äger till- lämpning, och mot sådant beslut av tillsynsmyndigheten som ej medde- lats i särskilt fall föres talan hos Konungen genom besvär.

Är i övrigt understödsförening eller annan, som enligt denna lag i ärende angående föreningen gjort framställ- ning eller anmälan hos tillsynsmyn- digheten, missnöjd med tillsynsmyn- dighetens beslut, må besvär över be- slutet anföras hos kammarrätten.

(Nuvarande lydelse)

riket, före klockan tolv d trettionde dagen från beslutets dag.

(Föreslagen lydelse)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

33) Förslag

till

Lag om ändring i gruvlagen (1938: 314)

Härigenom förordnas, att 80 % gruvlagen (1938: 314) skall ha nedan an-

givna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

80 5.1

Där ej förut i denna lag annor- lunda stadgats, må klagan över berg- mästarens enligt denna lag meddela- de beslut föras hos kommerskolle- gium genom besvär, vilka skola in- givas till kommerskollegium.

* Senaste lydelse 1960:680.

Där ej förut i denna lag annor- lunda stadgats, må talan mot berg- mästarens enligt denna lag meddela- de beslut föras hos kommerskolle- gium genom besvär.

Mot beslut av Konungens befall- ningshavande enligt denna lag föres talan hos Konungen genom besvär. Mot beslut av kommerskollegium om medgivande enligt 21 5 2 mom. and- ra stycket, om tillstånd enligt 69 el- ler 76 5, om insändande av utdrag enligt 74 5 första stycket eller om förklaring som avses i 74 5 andra stycket samt mot sådant beslut av kommerskollegium enligt denna lag, som ej meddelats i särskilt fall, föres likaledes talan hos Konungen genom besvär.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Mot annat beslut av kommerskol- legium enligt lagen föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

34) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1886: 46) angående stenkolsfyndigheter m. m.

Härigenom förordnas, att 19 och 48 55 lagen (1886: 46) angående stenkols- fyndigheter m. ni. skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19 %.

Yppas tvist om ersättning, som en- ligt denna lag skall utgå, varde frågan, där den ej gäller jordlösen, varom i 14 % sägs, prövad av tre ojävige skiljemän, av vilka vardera parten utser en och de sålunda ut- sedde tillkalla den tredje; tredskas den, mot vilken anspråket väckes, att utse skiljeman, eller kunna de ut- sedde ej om valet av den tredje sig förena, äge Konungens Befallningsha- vande eller rätten i stad och doma- ren å landet eller utmätningsmannen i orten att på ansökan av den, som anspråket väckt, om valet förordna. Varder till ersättning dömt, skall den ersättningsskyldige ock förplik- tas att gälda kostnaden för skilje- männens sammanträde samt motpar- tens utgifter å saken; sättes ersätt-

Yppas tvist om ersättning, som enligt denna lag skall utgå, varde frågan, där den ej gäller jordlösen, varom i 14 % sägs, prövad av tre ojävige skiljemän, av vilka vardera parten utser en och de sålunda ut- sedde tillkalla den tredje; tredskas den, mot vilken anspråket väckes, att utse skiljeman, eller kunna de utsedde ej om valet av den tredje sig förena, äge Konungens Befall- ningshavande eller rätten eller ut- mätningsmannen i orten att på an- sökan av den, som anspråket väckt, om valet förordna. Mot sådant för- ordnande må talan ej föras. Varder till ersättning dömt, skall den ersätt- ningsskyldige ock förpliktas att gäl— da kostnaden för skiljemännens sam- manträde samt motpartens utgifter

(Nuvarande lydelse)

ningen ej högre än den ersättnings- skyldige före sammanträdet bjudit, stånde var sina kostnader och gälde vardera halva sammanträdeskostna- den.

(Föreslagen lydelse)

åt saken; sättes ersättningen ej högre än den ersättningsskyldige före sam- manträdet bjudit, stände var sina kostnader och gälde vardera halva sammanträdeskostnaden.

Vad de —————— rättens prövning. Vill den. ______ honom öppet. 48 5.1

Klagan över bergmästares beslut må föras hos kommerskollegium ge- nom besvär, vilka skola ingivas till kommerskollegium.

Talan mot bergmästares beslut föres hos kommerskollegium genom besvär.

Talan mot beslut av Konungens Befallningshavande i mål om före- läggande vid vite enligt denna lag föres hos kammarrätten genom be- svär. I övrigt föres talan mot beslut av Konungens Befallningshavande hos Konungen genom besvär.

Talan mot beslut av kommerskol- legium om beskaffenheten av karta, om behörighet att verkställa gruv- mätningar eller om tillstånd att igen- fylla schakt eller gruvöppning eller att vidtaga annan åtgärd som avses i 35 5 samt mot sådant beslut av kommerskollegium enligt denna lag, som ej meddelats i särskilt fall, föres hos Konungen genom besvär. Mot annat beslut av kommerskollegium föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

| Senaste lydelse 1960:681.

35) Förslag

till

Lag

om ändring i uranlagen (1960: 679)

Härigenom förordnas, att 63 å och rubriken till 7 kap. uranlagen (1960: 679) skall ha nedan angivna lydelse. (Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

7 KAP.

Fulltllljd av talan mot bergmlstues beslut

Fulllöljd uv talan

63 &.

Är någon —————————

Klagan över bergmästares i annat fall enligt denna lag meddelade be- slut föres hos kommerskollegium ge- nom besvär, vilka skola ingivas till kommerskollegium.

—— — förrättningens avslutande.

Talan mot bergmästares i annat fall enligt denna lag meddelade be- slut föres hos kommerskollegium ge- nom besvär.

Talan mot beslut av länsstyrelse :" mål om föreläggande vid vite enligt denna lag föres hos kammarrätten genom besvär. I övrigt föres talan mot beslut av länsstyrelse hos Konungen genom besvär.

Talan mot beslut av kommerskol- legium i ärende om undersöknings- tillstånd, om medgivande enligt 26 5 3 mom. 1, om tillstånd enligt 48 eller 53 5”, om insändande av utdrag en- ligt 51 5 första stycket eller om för— klaring som avses i 51 5 andra styc- ket samt mot sådant beslut av kom- merskollegium enligt denna lag, som ej meddelats i särskilt fall, föres hos Konungen genom besvär. Mot annat beslut av kommerskollegium föres talan hos kammarrätten genom be- svär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

36) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln

Härigenom förordnas, att 15 % lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

15 å.

Talan mot —————————— genom besvär.

Mot beslut av kommerskollegium i ärende, som avses i 7 5, och mot tillsynsmyndighetens beslut enligt 12 å föres talan hos kammarrätten ge- nom besvär.

Mot annat —————————————— hos Konungen. Beslut som avses i andra stycket Annat beslut än som avses i första länder till efterrättelse utan hinder stycket länder till efterrättelse utan av förd talan, om ej annorlunda för- hinder av förd talan, om ej annorlun- ordnas. da förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den I januari 1972.

37) Förslag till Lag om ändring i lagen (1939: 608) om enskilda vägar

Härigenom förordnas, att 69, 70, 93, 98 och 107 55 lagen (1939: 608) om enskilda vägar skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) ( Föreslag-en lydelse) 69 5. Därest i fall, då enligt 67 eller 68 % Därest i fall, då enligt 67 eller 68 % taxeringsvärde skall vara bestäm- taxeringsvärde skall vara bestäm- mande för nybildad fastighets andel mande för nybildad fastighets andel

(Nuvarande lydelse)

i väghållningsskyldighet eller betal- ningsansvar, sådant värde icke åsatts fastigheten, äge länsstyrelsen på an- sökan och efter verkställd utredning fastställa särskilt värde att intill dess taxering skett ligga till grund för be- räkningen.

(Föreslagen lydelse)

i väghållningsskyldighet eller betal- ningsansvar, sådant värde icke åsatts fastigheten, äge länsstyrelsen på an- sökan och efter verkställd utredning fastställa särskilt värde att intill dess taxering skett ligga till grund för be- räkningen. Mot länsstyrelsens beslut må talan icke föras.

70 g.

Behörig länsstyrelse ______

Över länsstyrelses beslut i ären- den, som i detta kapitel avses, må, där ej enligt vad ovan stadgats vid beslutet skall förbliva, klagan föras hos Konungen i vederbörande stats- departcment i den för ekonomimdl i allmänhet stadgade ordning.

— —— —— _— är belägen.

Mot länsstyrelses beslut enligt 18, 19, 48, 51, 52 eller 62 5 föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Talan mot annat beslut av läns- styrelse enligt detta kapitel föres, där ej enligt vad ovan stadgats vid be— slutet skall förbliva, hos Konungen genom besvär.

93 5.1

Då länsstyrelse meddelat beslut i ärende, som avses i detta kapitel, skall, utom i fall som avses i tredje stycket, underrättelse om beslutets innehåll i vederbörliga delar genom länsstyrelsens försorg antingen till- ställas envar, som beslutet rörer, eller ock kungöras på sätt i 80 & fjärde styckets sägs.

Rörande klagan över länsstyrelses beslut i ärende, som i detta kapitel avses, gälla vad om ekonomimdl i all- mänhet finnes föreskrivet, dock att de till Konungen ställda besvären skola jämte styrkt avskrift därav in- lämnas till länsstyrelsen, som har att, efter infordrande av vederbörandes

1 Senaste lydelse 1954: 197.

Då länsstyrelse meddelat beslut i ärende, som avses i detta kapitel, skall, utom i fall som avses i fjärde stycket, underrättelse om beslutets innehåll i vederbörliga delar genom länsstyrelsens försorg antingen till- ställas envar, som beslutet rörer, eller ock kungöras på sätt i 80 å fjärde stycket sägs.

Mot länsstyrelses beslut enligt detta kapitel i fråga om skyldighet för fas- tighet, som ingår i vägförening, att bidraga till föreningens utgifter, om skyldighet att gälda kostnad för för- rättning eller utredning, om föreläg- gande som avses i 87 5, om faststäl- lelse av stadgar eller av beslut om

(Nuvarande lydelse)

förklaring, där sådant anses böra äga rum, insända huvudskriften av be- svärshandlingarna jämte eget utlå- tande till Konungen.

Över beslut, varigenom länsstyrelse förordnat förrättningsman eller sak- kunnigt biträde eller föreskrivit un- derställning av utlåtande, må ej kla- gas. Ej heller må talan föras mot be- slut, varigenom förrättning återför- visats till förrättningsmannen. Att ta- lan ej må föras mot länsstyrelses be- slut i jävsfråga, följer av vad i 30

(Föreslagen lydelse)

ändring däri, om meddelande av få- reskrifter att gälla såsom stadgar, om förordnande eller entledigande av sysslomän, om ersättning för upp— drag eller om beslut av vägförening föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Talan mot annat beslut av länssty- relse enligt detta kapitel föres, där ej enligt vad nedan föreskrives vid be- slutet skall förbliva, hos Konungen genom besvär.

Över beslut, varigenom länsstyrelse förordnat förrättningsman eller sak- kunnigt biträde eller föreskrivit un- derställning av utlåtande, må ej kla- gas. Ej heller må talan föras mot länsstyrelses beslut rörande faststäl- lande av särskilt värde (1 fastighet eller mot beslut, varigenom förrätt- ning återförvisats till förrättnings-

och 78 %% är stadgat. mannen. Att talan ej må föras mot länsstyrelses beslut i jävsfråga, följer av vad i 30 och 78 %% är stadgat. 98 5.1 Det åligger ——————————————— av vägen. Försummar någon att fullgöra ho- nom enligt första stycket ålagd upp- giftsskyldighet, äger länsstyrelsen vid vite förelägga honom att fullgöra så- dan skyldighet.

Försummar någon att fullgöra ho- nom enligt första stycket ålagd upp- giftsskyldighet, äger länsstyrelsen vid vite förelägga honom att fullgöra så- dan skyldighet. Mot länsstyrelsens beslut föres talan hos kammarrätten genom besvär.

107 5.2

Över länsstyrelses beslut i fråga, som avses i detta kapitel, må klagan föras hos Konungen i vederbörande statsdepartement i den för ekonomi- mål i allmänhet stadgade ordning.

' Senaste lydelse 1952z284. ' Senaste lydelse 1954:197.

Mot länsstyrelses beslut enligt 100 eller 101 5 eller om föreläggande en- ligt 106 5 föres talan hos kammar- rätten genom besvär.

Talan mot annat beslut av läns-

(Nuvarande lydelse)

Beslutet skall lända till efterrättelse utan hinder av förd klagan, där ej Konungen annorlunda förordnar.

(Föreslagen lydelse)

styrelse enligt detta kapitel föres hos Konungen genom besvär.

Beslut, varom fråga är i detta ka- pitel, skall lända till efterrättelse utan hinder av förd klagan, där ej annor- lunda förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

38) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1941: 282) om sterilisering

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1941: 282) om steriliseringl, dels att i 3 och 4 SS ordet »medicinalstyrelsen» skall bytas ut mot »social-

styrelsen » ,

dels att 7 5 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

75.

Över medicinalstyrelsens beslut, Mot socialstyrelsens beslut, varige- varigenom tillstånd till sterilisering nom tillstånd till sterilisering vägrats, vägrats, må besvär anföras hos Konungen före klockan tolv å tju- gonde dagen hände" då beslutet meddelades.

I övrigt må medicinalstyrelsens be- slut enligt denna lag ej överklagas.

föres talan hos kammarrätten genom besvär.

I övrigt må socialstyrelsens beslut enligt denna lag ej överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

' Senaste lydelse av 3 5 1964: 178.

39) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1944: 133) om kastrering

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1944: 133) om kastreringl, dels att i 4 och 5 åå ordet »medicinalstyrelsen» i olika böjningsformer skall bytas ut mot »socialstyrelsen» i motsvarande form,

dels att 7 % skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 7 %.

Över medicinalstyrelsens beslut i Mot socialstyrelsens beslut i ärende ärende angående kastrering må be- angående kastrering föres talan hos svär anföras hos Konungen inom en kammarrätten genom besvär. månad från den dag då beslutet med- delades.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

40) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1942: 350) om fornminnen

Härigenom förordnas, att 19 5 lagen (1942: 350) om fornminnen skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 19 5.2 I ärende ———————————— slutliga avgörande. Talan mot länsstyrelsens beslut en- Talan mot länsstyrelsens beslut en-

ligt denna lag eller bestämmelse som ligt denna lag föres hos kammarrät- meddelats med stöd av lagen föres ten genom besvär. hos Konungen genom besvär.

' Senaste lydelse av 4 5 19661300. 9 Senaste lydelse 1967: 77.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

41) Förslag till Lag om ändring i lagen (1960: 690) om byggnadsminnen

Härigenom förordnas, att 14 % lagen (1960:690) om byggnadsminnen skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 14 5.

I riksantikvariens eller länsstyrel- Talan mot riksantikvariens eller ses beslut enligt denna lag må den länsstyrelses beslut enligt denna lag som beslutet rör söka ändring hos föres hos kammarrätten genom be- Konungen genom besvär, vilka skola svär. ingivas till ecklesiastikdepartementet.

Beslut enligt —————————————— förd klagan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

42) Förslag till Lag om ändring i lagen (1944: 705) om aktiebolag

Härigenom förordnas, att 108 och 189 åå, 190 % 1 och 2 mom., 191 %, 195 5 2 och 4 mom., 196 och 197 åå, 198 ä 1 mom., 199 och 206 %% samt rubriken närmast före 206 % lagen (1944: 705) om aktiebolag skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 108 g.* Hava i —————————— av registreringsmyndigheten.

' Senaste lydelse 1955:384.

(Nuvarande lydelse)

På anmälan varom i första stycket sägs skall länsstyrelsen, i fall då revi- sorer icke utsetts till antal som en- ligt denna lag och bolagsordningen är föreskrivet, förordna revisorer till erforderligt antal samt, i fall då re- visor som är auktoriserad revisor el- ler godkänd granskningsman ej ut- setts, ehuru det enligt denna lag eller bolagsordningen skolat ske, förordna en sådan revisor. Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medborgare, utan ve- derbörligt tillstånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisor i strid mot vad i 107 5 1 mom. tredje stycket stadgas, skall på anmälan därom länsstyrelsen förklara honom entledigad och förordna revisor i hans ställe. Har anmälan ej gjorts av styrelsen, skall före besluts medde- lande tillfälle beredas styrelsen att yttra sig i ärendet. Förordnande av revisor skall avse tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning utsedd.

(Föreslagen lydelse)

På anmälan varom i första styc- ket sägs skall länsstyrelsen, i fall då revisorer icke utsetts till antal som enligt denna lag och bolagsordning- en är föreskrivet, förordna reviso- rer till erforderligt antal samt, i fall då revisor som är auktoriserad revi— sor eller godkänd granskningsman ej utsetts, ehuru det enligt denna lag el- ler bolagsordningen skolat ske, för- ordna en sådan revisor. Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medborga- re, utan vederbörligt tillstånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisor i strid mot vad i 107 5 1 mom. tredje stycket stadgas, skall på anmälan därom länsstyrelsen förkla- ra honom entledigad och förordna revisor i hans ställe. Förordnande av revisor skall avse tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning utsedd.

Har revisor, — — — — — —'— — — — motsvarande tillämpning.

Vad i —————————— — —— om revisorssuppleant.

189 5.

Ansökan om godkännande för re— gistrering enligt 14, 53 och 63 55, an- sökan om aktiebolags registrering och anmälan för registrering skola ingivas eller i betalt brev med posten insändas till registreringsmyndighe- ten. Sådan ansökan eller anmälan skall vara åtföljd av stadgade avgif- ter.

Ansökan om godkännande för re- gistrering enligt 14, 53 och 63 55, an- sökan om aktiebolags registrering och anmälan för registrering skola vara åtföljda av stadgade avgifter.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

190 g.

1 mom. Har vid upprättandet av någon av stiftelsehandlingarna icke iakttagits vad i denna lag är stadgat, eller finnes någon av dessa hand- lingar eljest innehålla något, som strider mot denna lag eller annan lag eller författning, eller vara till sin avfattning i något viktigare hän— seende otydlig eller vilseledande, el- ler hava föreskrifterna i 14 å icke iakttagits eller har stadgad avgift ej erlagts, varde godkännande av nämnda handlingar för registrering av bolaget vägrat. Vägras godkän- nande, skall beslutet därom med an— givande av skälen ofördröjligen med posten tillställas stiftarombudet.

1 mom. Har vid upprättandet av någon av stiftelsehandlingarna icke iakttagits vad i denna lag är stadgat, eller finnes någon av dessa hand- lingar eljest innehålla något, som strider mot denna lag eller annan lag eller författning, eller vara till sin avfattning i något viktigare hän- seende otydlig eller vilseledande, el- ler hava föreskrifterna i 14 å icke iakttagits eller har stadgad avgift ej erlagts, varde godkännande av nämnda handlingar för registrering av bolaget vägrat.

Meddelas godkännande, —————————— 7 5.

2 m 0 m. Godkännande av _

Har registrering av ökningsbeslu- tet vägrats eller har vid upprättan- det av teckningslistan eller kungörel- sen icke iakttagits vad i 52 å och 182 & 1 mom. sägs eller möter eljest hin- der mot godkännande eller har stad- gad avgift ej erlagts, skall godkän- nande av nämnda handlingar vägras. Vägras godkännande, skall beslutet därom med angivande av skälen ofördröjligen med posten tillställas bolaget.

Meddelas godkännande, _—

191

Göres ej ansökan om bolagets registrering inom den i 32 & stadga- de tiden, skall registreringsmyndig- heten till stiftarombudet ofördröjli- gen avlåta skrivelse med anmaning att framställa erinran till den det ve-

— —— ökningsbeslutet registrerats.

Har registrering av ökningsbeslu- tet vägrats eller har vid upprättan- det av teckningslistan eller kungö- relsen icke iakttagits vad i 52 å och 182 5 1 mom. sägs eller möter eljest hinder mot godkännande eller har stadgad avgift ej erlagts, skall god- kännande av nämnda handlingar vägras.

— — till bolaget.

&.

Göres ej ansökan om bolagets registrering inom den i 32 % stadga- dc tiden, skall registreringsmyndig- heten till stiftarombudet ofördröjli— gen avlåta skrivelse med anmaning att framställa erinran till den det ve-

(Nuvarande lydelse)

derbör att vidtaga erforderliga åtgär- der för vinnande av registrering. Sö- kes ej registrering inom tre månader från det skrivelsen avlåtits, skall myndigheten förklara frågan om bo- lagets registrering förfallen samt ofördröjligen med posten översända underrättelse om beslutet till stiftar- ombudet.

Har frågan _________

195

2 mom. Har i fall, då beslut om ökning av aktiekapitalet innehåller bestämmelse om minimiteckning, re- gistreringsanmälan enligt 61 & icke gjorts inom föreskriven tid, skall registreringsmyndigheten till bola- get avlåta skrivelse med anmaning att inom en månad därefter inkom- ma med sådan anmälan. Efterkom- mes ej anmaningen eller har genom lagakraftägande beslut registrering vägrats, skall myndigheten förklara ökningsbeslutet förfallet samt därom ofördröjligen med posten översända underrättelse till bolaget. Sedan be- slutet om förklaringen vunnit laga kraft, skall i registret antecknas, att på grund av förklaringen den tidiga- re anteckningen om ökningsbeslutets registrering avföres ur registret.

(Föreslagen lydelse)

derbör att vidtaga erforderliga åtgär- der för vinnande av registrering. Sö- kes ej registrering inom tre månader från det skrivelsen avlåtits, skall myndigheten förklara frågan om bo- lagets registrering förfallen.

— mom., förfallet.

%.

2 mom. Har i fall, då beslut om ökning av aktiekapitalet innehåller bestämmelse om minimiteckning, re- gistreringsanmälan enligt 61 % icke gjorts inom föreskriven tid, skall registreringsmyndigheten till bolaget avlåta skrivelse med anmaning att inom en månad därefter inkomma med sådan anmälan. Efterkommes ej anmaningen eller har genom laga- kraftägande beslut registrering väg- rats, skall myndigheten förklara ök- ningsbeslutet förfallet. Sedan beslutet om förklaringen vunnit laga kraft, skall i registret antecknas, att på grund av förklaringen den tidigare anteckningen om ökningsbeslutets re- gistrering avföres ur registret.

4 m 0 ut. Har styrelsen —————— ökningsbeslutet registrerats. Har anmälan för registrering av bolagsstämmans godkännande icke gjorts inom sex månader efter det registreringsmyndigheten godkänt Ökningsbeslutet och de i 63 å andra stycket omförmälda handlingarna, skall myndigheten till bolaget avlåta skrivelse med anmaning att inom en

Har anmälan för registrering av bolagsstämmans godkännande icke gjorts inom sex månader efter det registreringsmyndigheten godkänt ökningsbeslutet och de i 63 å andra stycket omförmälda handlingarna, skall myndigheten till bolaget avlåta skrivelse med anmaning att inom en

("Nuvarande lydelse)

månad därefter inkomma med så- dan anmälan. Efterkommes ej an- maningen eller har genom lagakraft- ägande beslut registrering vägrats, skall myndigheten förklara frågan om aktiekapitalets ökning förfallen samt därom ofördröjligen med pos- ten översända underrättelse till bo- laget.

196

Har i fall, då enligt 67 % rättens tillstånd erfordras för verkställighet av beslut om nedsättning av aktie— kapitalet, ansökan om sådant till— stånd ej gjorts inom föreskriven tid eller har ansökan genom lagakraft- ägande beslut avslagits eller har be- slut om tillstånd icke anmälts för registrering inom den därför stadga- de tiden, skall registreringsmyndig- heten förklara nedsättningsbeslutet förfallet samt därom ofördröjligen med posten översända underrättelse till bolaget. Sedan beslutet om för- klaringen vunnit laga kraft, skall i registret antecknas, att på grund av förklaringen den tidigare anteckning- en om nedsättningsbeslutets registre- ring avföres ur registret.

197

Där verkställighet av beslut, var- igenom i bolagsordningen intagits förbehåll enligt 177 5, icke anmälts för registrering inom den i 186 5 3 mom. stadgade tiden, skall registre- ringsmyndigheten förklara frågan om ändring av bolagsordningen för- fallen samt ofördröjligen med posten översända underrättelse därom till bolaget.

(Föreslagen lydelse )

månad därefter inkomma med så- dan anmälan. Efterkommes ej an— maningen eller har genom lagakraft- ägande beslut registrering vägrats, skall myndigheten förklara frågan om aktiekapitalets ökning förfallen.

%.

Har i fall, då enligt 67 & rättens tillstånd erfordras för verkställighet av beslut om nedsättning av aktie- kapitalet, ansökan om sådant till- stånd ej gjorts inom föreskriven tid eller har ansökan genom lagakraft- ägande beslut avslagits eller har be- slut om tillstånd icke anmälts för registrering inom den därför stadga- de tiden, skall registreringsmyndighe- ten förklara nedsättningsbeslutet för- fallet. Sedan beslutet om förklaring- en vunnit laga kraft, skall i registret antecknas, att på grund av förkla- ringen den tidigare anteckningen om nedsättningsbeslutets registrering av- f öres ur registret.

%.

Där verkställighet av beslut, var- igenom i bolagsordningen intagits förbehåll enligt 177 &, icke anmälts för registrering inom den i 186 5 3 mom. stadgade tiden, skall registre- ringsmyndigheten förklara frågan om ändring av bolagsordningen för- fallen.

(Nuvarande lydelse) 198

1 m 0 m. Har beslut ——————— Skall ökningen ———————

Har ökningsbeslutet enligt 195 5 2 mom. av registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut för- klarats förfallet, skall ock beslutet om bolagsordningsändringen anses förfallet och anteckning i registret ske, att på denna grund den tidigare anteckningen om detta besluts re- gistrering avföres ur registret. An- mäles för registrering att full betal- ning erlagts för så många aktier, att aktiekapitalet uppgår till minimika- pitalet enligt den beslutade bolags- ordningsändringen, skall vid regist- rering i anledning av anmälningen tillika antecknas, att bolagsordnings- ändringen är verkställd, och åligger det registreringsmyndigheten att till- ställa bolaget bevis därom. Göres ej sådan anmälan inom tre år efter ut- gången av den i 60 & stadgade tiden, skall myndigheten, efter det bolagets styrelse erhållit tillfälle att yttra sig, besluta erforderlig jämkning i bo- lagsordningen samt ofördröjligen med posten översända underrättelse om beslutet till bolaget. Sedan beslu- tet vunnit laga kraft, skall i registret införas anteckning om jämkningen samt bevis om bestämmelsens nya lydelse av myndigheten tillställas bo- laget.

199

Har ansökan enligt 174, 175 eller 176 5 om rättens tillstånd att bringa fusionsavtal till verkställighet ej in- kommit inom föreskriven tid eller

67

(Föreslagen lydelse) &.

-— av aktiekapitalet. —-— — är verkställd.

Har ökningsbeslutet enligt 195 5 2 mom. av registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut för- klarats förfallet, skall ock beslutet om bolagsordningsändringen anses förfallet och anteckning i registret ske, att på denna grund den tidiga- re anteckningen om detta besluts re- gistrering avföres ur registret. Anmä- les för registrering att full betalning erlagts för så många aktier, att ak— tiekapitalet uppgår till minimikapi- talet enligt den beslutade bolagsord- ningsändringen, skall vid registrering i anledning av anmälningen tillika antecknas, att bolagsordningsänd- ringen är verkställd, och åligger det registreringsmyndigheten att tillstäl- la bolaget bevis därom. Göres ej så- dan anmälan inom tre år efter ut- gången av den i 60 % stadgade tiden, skall myndigheten, efter det bolagets styrelse erhållit tillfälle att yttra sig, besluta erforderlig jämkning i bolags- ordningen. Sedan beslutet vunnit la- ga kraft, skall i registret införas an- teckning om jämkningen samt bevis om bestämmelsens nya lydelse av myndigheten tillställas bolaget.

5. Har ansökan enligt 174, 175 eller 176 5 om rättens tillstånd att bringa

fusionsavtal till verkställighet ej in- kommit inom föreskriven tid eller

(Nuvarande lydelse)

har ansökan genom lagakraftägande beslut avslagits eller har beslutet om tillstånd icke anmälts för registre- ring inom den därför stadgade tiden, skall registreringsmyndigheten för— klara frågan om fusion förfallen samt ofördröjligen med posten över— sända underrättelse därom till bo- lagen.

Hargenom——————-—————

Vid registrering _______

Om talan & registrerings- myndighetens beslut.

(Föreslagen lydelse)

har ansökan genom lagakraftägande beslut avslagits eller har beslutet om tillstånd icke anmälts för registre- ring inom den därför stadgade tiden, skall registreringsmyndigheten för- klara frågan om fusion förfallen.

————— ur registret. _____ är upplöst.

Om besvär.

206 5.

Äro stiftarna missnöjda med beslut, varigenom godkännande för registre- ring vägrats enligt 190 5 1 mom., eller är bolaget missnöjt med be- slut varigenom sådant godkännande vägrats enligt nämnda paragraf 2 eller 3 mom., må, vid talans förlust, sist inom två månader från beslu- tets dag besvär däröver anföras hos Konungen. Rätt till sådan talan till- komme ock sökande, som är miss- nöjd med beslut, varigenom registre- ring vägrats enligt 192 %.

Över beslut om sådan förklaring, som avses i 191 5, 195 % 2 och 4 mom., 196 5, 197 % och 199 5, så ock över beslut om jämkning av bolags— ordning enligt 198 5 1 mom. må jäm- väl besvär anföras i den ordning, var- om i första stycket stadgas.

Mot beslut i tillståndsärende, vard 3, 77, 79, 88, 107, 147 eller 149 9 äger tillämpning, föres talan hos Konungen genom besvär.

Talan mot länsstyrelses beslut en- ligt denna lag föres hos kammarrät- ten genom besvär.

Äro stiftarna missnöjda med beslut, varigenom godkännande för registre- ring vägrats enligt 190 5 1 mom., eller är bolaget missnöjt med beslut varige- nom sådant godkännande vägrats en- ligt nämnda paragraf 2 eller 3 mom., må, vid talans förlust, sist inom två månader från beslutets dag besvär däröver anföras hos kammarrätten. Rätt till sådan talan tillkomme ock sökande, som är missnöjd med beslut, varigenom registrering vägrats enligt 192 %.

Över beslut av registreringsmyn- digheten enligt 173 a 5 samt över be- slut om sådan förklaring, som avses i 191 €, 195 5 2 och 4 mom., 196 5, 197 å och 199- 5, så ock över beslut om jämkning av bolagsordning enligt 198 5 1 mom. må jämväl besvär an-

("Nuvarande lydelse)

69

(Föreslagen lydelse) föras i den ordning, varom i tredje stycket stadgas.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

43) Förslag

till

Lag

om ändring i byggnadslagcn (1947: 385)

Härigenom förordnas, att 150 % by angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

ggnadslagen (1947: 385) skall ha nedan

(Föreslagen lydelse)

150 5.1

Länsstyrelses beslut rörande fast- ställelse av generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning så ock länsstyrelses beslut avseende tillämpning av utomplansbestämmel- ser å visst område skall meddelas ef- ter anslag. Den som är missnöjd med beslutet har att, vid talans förlust, in- om tre veckor från den dag då be- slutet meddelades anföra besvär hos Konungen.

Talan mot annat av länsstyrelsen meddelat beslut föres hos Konungen genom besvär i den ordning som är bestämd för överklagande av förvalt- ande myndigheters och ämbetsverks beslut.

Har länsstyrelse _______

1 Senaste lydelse 1959: 611.

Länsstyrelses beslut rörande fast- ställelse av generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning så ock länsstyrelses beslut avseende tillämpning av utomplansbestämmel- ser å visst område skall meddelas ef- ter anslag.

Mot länsstyrelses beslut i ärende om medgivande, vard 39 5 äger till- lämpning, föres talan hos kammar- rätten genom besvär. Talan mot an— nat av länsstyrelsen meddelat beslut föres hos Konungen genom besvär. I fall som avses i första stycket räk- nas besvärstiden från den dag då be— slutet meddelades.

————— utan bifall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

44) Förslag

till

Lag om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag

Härigenom förordnas, att 12, 15 och 16 %% lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

12 5.1

Ilar någon genom oriktiga uppgif- ter eller annorledes förorsakat att all- mänt barnbidrag för visst barn obe- hörigen utgått eller har någon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit sådant bidrag och har han skäligen bort inse detta, skall återbe- talning ske av vad för mycket utbe- talats, där ej i särskilt fall socialsty- relsen finner anledning att helt eller delvis eftergiva sådan återbetalnings- skyldighet.

Har någon genom oriktiga uppgif- ter eller annorledes förorsakat att all- mänt barnbidrag för visst barn obe- hörigen utgått eller har någon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit sådant bidrag och har han skäligen bort inse detta, skall återbe- talning ske av vad för mycket utbe- talats, där ej länsstyrelsen finner an- ledning att helt eller delvis eftergiva äterbetalningsskyldighet.

Har återbetalningsskyldighet ———————— skäligt belopp.

15 5.2

Över barnavårdsnämnds beslut i ärende angående allmänt barnbidrag må klagan föras hos länsstyrelsen genom besvär, vilka skola ingivas till länsstyrelsen.

Utan hinder av anförda besvär tände barnavdrdsnämndens beslut till efterrättelse, där ej länsstyrelsen an- norlunda förordnar.

* Senaste lydelse 1964: 145. 3 Senaste lydelse 1954:360.

Över barnavårdsnämnds beslut i ärende angående allmänt barnbidrag må klagan föras hos länsstyrelsen genom besvär.

Barnavårdsnämnds beslut skall omedelbart lända till efterrättelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

16 5.1

Är någon missnöjd med länsstyrel- ses beslut i ärende angående allmänt barnbidrag, må han däröver anföra besvär hos socialstyrelsen.

Över socialstyrelsens utslag mä klagan ej föras.

Talan mot länsstyrelses beslut i ärende angående allmänt barnbidrag föres hos kammarrätten genom be— svär.

Länsstyrelses och kammarrätts be— slut skola omedelbart lända till efter— rättelse, om ej annorlunda förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

45) Förslag

till

Lag om ändring i lagen (1964: 143) om bidragsförskott

Härigenom förordnas, att 22 % lagen (1964: 143) om bidragsförskott skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

22 &.

Talan mot _________

Mot länsstyrelsens beslut föres ta- lan genom besvär hos Konungen.

—— hos länsstyrelsen.

Mot länsstyrelses beslut i fråga om gottgörelse av statsverket till kom- mun för utgivna bidragsförskott föres talan hos Konungen genom besvär.

Talan mot annat beslut av läns- styrelse i ärende enligt denna lag fö- res llos kammarrätten genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

1 Senaste lydelse 1954:360.

46) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1948: 433) om försäkringsrörelse

Härigenom förordnas, att 318 5 och rubriken närmast före 318 % lagen (1948: 433) om försäkringsrörelse skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

XI. Om klagan över försäkrings- inspektionens beslut.

(Föreslagen lydelse) XI. Om besvär.

318 5.

Över beslut, som av försäkringsin— spektionen meddelas på grund av till- synen över försäkringsbolag, mä kla- gan föras hos Konungen inom den tid som för överklagande av förval- tande myndigheters och ämbetsverks beslut är stadgad.

Den, som icke åtnöjes med försäk— ringsinspektionens beslut, varigenom registrering vägrats, må sist inom två månader från beslutets dag däröver anföra besvär hos Konungen.

Över beslut om sådan förklaring, som avses i 304 5 4 mom., 308 5 2 mom., 309 5 och 311 & må jämväl besvär anföras i den ordning, varom i andra stycket stadgas.

Talan mot beslut i tillståndsärende, varä 72, 81, 100, 142 eller 237 5 äger tillämpning, och mot beslut, som av försäkringsinspektionen meddelas på grund av tillsynen över försäkrings- bolag, föres hos Konungen genom be- svär.

Mot försäkringsinspektionens be- slut enligt 335 5 md talan icke föras.

Den, som icke åtnöjes med försäk- ringsinspektionens beslut, varigenom registrering vägrats, må sist inom två månader från beslutets dag däröver anföra besvär hos kammarrätten. I samma ordning må besvär anföras över beslut om sådan förklaring, som avses i 304 % 4 mom., 308 5 2 mom., 309 % och 311 %.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

47) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

Härigenom förordnas, att 33 5 lagen (1950: 272) om rätt för utländsk för- säkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket skall ha nedan an-

givna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 33 %.

Över försäkringsinspektionens be- Talan mot försäkringsinspektio- slut enligt denna lag må klagan föras nens beslut enligt denna lag föres hos Konungen inom den tid som för hos Konungen genom besvär. överklagande av förvaltande myndig- heters och ämbetsverks beslut är stadgad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

48) Förslag till ' Lag

om ändring i lagen (1959: 73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m. m. ,

Härigenom förordnas, att i lagen (1959: 73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m. skall införas en ny paragraf, 18 %, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 18 5. Talan mot försäkringsinspektio- nens beslut enligt denna lag föres hos Konungen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

49) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1959: 118) om krigsansvarighet för liv- och invaliditetsiörsäkring

Härigenom förordnas, att i lagen (1959: 118) om krigsansvarighet för liv- och invaliditetSförsäkring skall införas en ny paragraf, 27 %, av nedan an- givna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 27 5. Talan mot försäkringsinspektio- nens beslut enligt denna lag föres hos Konungen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

50) Förslag till Lag om ändring i arbetarskyddslagen (1949: 1)

Härigenom förordnas, att 73 % arbetarskyddslagen (1949: 1) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) - (Föreslagen lydelse) 73 ä. 1 Över arbetarskyddsstyrelsens — ———————— ej föras.

Mot arbetarskyddsstyrelsens beslut rörande förbud, föreläggande eller fö- reskrift enligt 53—59 55 föres talan

. hos kammarrätten genom besvär. Talan mot ——————————— hos Konungen.

' Senaste lydelse 1963: 245.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

51) Förslag till Lag om ändring i skogsförläggningslagen (1963: 246)

Härigenom förordnas, att 23 % skogsförläggningslagen (1963z246) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 23 å.

Mot arbetarskyddsstyrelsens beslut rörande förbud eller föreläggande en— ligt 13, 14, 15 eller 17 5 föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Talan mot beslut av arbetarskydds- Talan mot beslut av arbetarskydds- styrelsen i ärende, som avses i den- styrelsen i annat ärende, som avses i na lag, föres genom besvär hos denna lag, föres hos Konungen genom Konungen. besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

52) Förslag till ' Lag om ändring i kyrkomötestörordningen (1949: 174)

Härigenom förordnas, att 7 & 9 mom. och 1.0 & kyrkomötesförordningen' (1949: 174) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 7 5.

9 m 0 m. Angående besvär över val 9 m 0 m. Talan mot domkapitels av delegerade, elektorer och ersättare beslut om indelning i distrikt för val

(Nuvarande lydelse) - (Föreslagen lydelse)

skall vad i lag finnes stadgat om be- av elektorer föres hos regeringsrätten svär över val av ledamöter i kyrkoråd genom besvär. äga motsvarande tillämpning. Angående besvär över val av dele- gerade, elektorer och ersättare skall vad i lag finnes stadgat om besvär över val av ledamöter i kyrkoråd äga motsvarande tillämpning.

10 5.1

Klagan över val till ombud vid Klagan över val till ombud vid kyrkomöte fullföljes hos Konungen kyrkomöte föres hos regeringsrätten genom besvär, som inom tre vec- genom besvär inom tre veckor efter kor efter valet skola hava inkommit valet. till justitiedepartementet för att i Konungens regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

53) Förslag till Lag om ändring i lagen (1950: 382) om svenskt medborgarskap

Härigenom förordnas, att 12 & lagen (1950: 382) om svenskt medborgar- skap skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) . (Föreslagen lydelse) 12 å.?

Talan mot den centrala utlännings- Talan" mot den centrala utlän- myndighetens eller länsstyrelses be- ningsmyndighetens beslut föres hos slut föres genom besvär hos Konung- Konungen genom besvär. en. Talan mot länsstyrelses beslut fö-

res hos kammarrätten genom besvär.

' Senaste lydelse 1958: 59. 2 Senaste lydelse 1968: 704.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

54) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1951':308) om'ekonomiska för-

eningar,

dels att 47, 49, 99 och 100 åå samt 103 få 2 mom. skall ha nedan angivna

lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 105 a &, och närmast före denna paragraf en ny rubrik av nedan angivna lydelse. '

(Nuvarande lydelse)

'. _ (Föreslagen lydelse )

47 %]

Hava revisorer —— —— —— _— —— —— —

På anmälan varom i första stycket sägs skall länsstyrelsen, i fall då re- visorer icke utsetts till föreskrivet an- tal, förordna revisorer. Är revisor omyndig eller har någon, som ej. är här i riket bosatt svensk medborgare, utan vederbörligt tillstånd utsetts till revisor eller har någon utsettstill re- visor i strid mot vad i 46 5 1 mom. andra stycket stadgas, skall på an- mälan därom länsstyrelsen förklara honom entledigad och förordna revi- sor i hans ställe. Har anmälan ej gjorts av styrelsen, skall före besluts meddelande tillfälle beredas styrel-

—— —— —I— —— eller borgenär.

På anmälan varom i första stycket

. sägs skall länsstyrelsen, i fall då re-

visorer icke utsetts till föreskrivet an- tal, förordna revisorer. .Ärl revisor omyndig eller har någon, som ej, är här i riket bosatt svensk'medborgare, utan vederbörligt tillstånd utsetts till revisor eller har någon. utsetts till revisor i strid mot vad i 46 ä 1 mom. andra stycket stadgas, skall på an- mälan därom länsstyrelsenförklara honom entledigad och förordna re- visor i hans ställe. Förordnande av revisor skall avse tid till dess annan

”revisor blivit i föreskriven ordning

sen att yttra sig i ärendet. F örordnan- utsedd. de av revisor skall avse tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning utsedd. . _ Revisor, som ———————————— skäligt arvode. 49 5.

Om det —————————

—— — —— anses tillbörligt.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Revisor må — —— —— — — — —— —— —— _— inverkande omständigheter.

Lämnas ej samtycke, varom i and- ra stycket sägs, inom två veckor efter det revisor hos styrelsen begärt att få anlita medhjälpare, äger revisorn

hänskjuta frågan till länsstyrelsens- avgörande. Länsstyrelsen prövar framställningen och skall före be- sluts meddelande bereda föreningens styrelse tillfälle att yttra sig i ären- det.

Lämnas ej samtycke, varom i and- ra stycket sägs, inom två veckor efter det revisor hos styrelsen begärt att få anlita medhjälpare, äger revisorn = hänskjuta frågan till länsstyrelsens avgörande.

99 5.

Ansökan om förenings registrering och anmälan för registrering skola ingivas eller i betalt brev med posten insändas till länsstyrelsen. Sådan an— sökan eller anmälan skall vara dt- följd av stadgade avgifter.

Ansökan om förenings registrering och anmälan för registrering skola vara åtföljda av stadgade avgifter.

100 5. . Hava :vid — -'— —————————— talan anställts. . Registrering skall -"— -— —'— —————— läns föreningsregister.

Vägras registrering, skall länssty- relsen ofördröjligen till sökanden med posten översända underrättelse om beslutet med angivande av skälen därför. Är'sökanden'missnöjd med beslutet, md han hos Konungen föra talan genom besvär, vilka vid även- tyr av talans förlust skola inkomma inom'tvd månader från beslutets dag.

Vägras registrering, skall länssty- relsen ofördröjligen till sökanden med posten översända underrättelse om beslutet med angivande av skälen därför.

103 5.

2 m 0 m. Har ansökan enligt 97 5 om rättens tillstånd att bringa fu- sionsavtal till verkställighet ej inkom- mit inom föreskriven tid eller har an- sökan genom lagakraftägande beslut avslagits eller har beslutet om till- stånd icke anmälts för registrering inom den därför "stadgade tiden, skall

2 m 0 ut. Har ansökan enligt 97 & om rättens tillstånd 'att bringa fu- sionsavtal till verkställighet ej in- kommit inom föreskriven tid eller har ansökan genom lagakraftägande beslut avslagits eller har beslutet om tillstånd icke anmälts för registrering inom den därför stadgade tiden, skall

(Nuvarande lydelse)

länsstyrelsen förklara frågan om fu- sion förfallen samt ofördröjligen med posten översända underrättelse där- om till föreningarna. Över beslutet om sådan förklaring md besvär an- föras i den ordning som i 100 5 sista stycket stadgas.

Har genom _________ Vid registrering —- _ _— __ __ __ _-_

(Föreslagen lydelse)

länsstyrelsen förklara frågan om fu- sion förfallen.

—— —- ur registret.

______ är upplöst.

Besvär.

105 a 5.

Mat beslut i tillständsärende, vard 22, 29, 46 eller 76 5 äger tillämpning, föres talan hos Konungen genom be- svär.

Den som icke dtnöjes med länssty- relses beslut, varigenom registrering vägrats, md sist inom två månader från beslutets dag föra talan däremot hos kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres talan mot be- slut enligt 74 9 och mot beslut om sådan förklaring som avses i 108 5 2 mom.

Talan mot annat beslut av länssty- relse enligt denna lag föres hos kam- marrätten genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

55) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1948: 218) om sambruksföreningar

Härigenom förordnas, att i lagen ( 1948:218 ) om sambruksföreningar skall införas en ny paragraf, 63 a &, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

63 a 5.

Mot beslut i tillståndsärende, vard 1 eller 4 5 eller 54 5, jämförd med 76 5 lagen (1951: 308) om ekonomi- ska föreningar, äger tillämpning, och mot lantbruksstyrelsens beslut om ut— färdande enligt 36 eller 54 5 av in— struktion för revisor eller om med- givande som avses i 51 ,? föres talan hos Konungen genom besvär.

Talan mot annat beslut av lant— bruksstyrelsen enligt denna lag fö- res hos kammarrätten genom be- svär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

|.

56) Förslag till Lag 0... ändring-i bostadsrättslagen (1971:000)

Härigenom förordnas i fråga-om bostadsrättslagen (1971: 000) , dels att 67 och 68 %% samt punkt 3 i övergångsbestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse,

dels att nuvarande punkterna ”14—16 i övergångsbeståmmelserna skall betecknas 15—17,

dels att i lagen skall införas närmast före 68 å en ny rubrik och i över- gångsbestämmelserna en ny punkt, 14, av nedan angivna lydelse.

(I prop. 1971: 12 föreslagen lydelse) (Här föreslagen lydelse) 67 &

Bestämmelserna i 99—105 55 la— Bestämmelserna i 99—105 55 la- gen ( 1951: 308) om ekonomiska för- gen (1951: 308) om ekonomiska för- eningar äger motsvarande tillämp- eningar äger motsvarande tillämp- ning i fråga om bostadsrättsförening. ning i fråga om hostadsrättsförening. Härvid skall hänvisningen i 100 % Härvid Skall hänvisningen i 100 & andra stycket till 7 % tredje stycket andra stycket till 7 % tredje stycket avse 45 % tredje stycket denna lag. avse 45 & tredje stycket denna lag.

(I prop. 1971: 12 föreslagen lydelse)

81

(Här föreslagen lydelse)

Beträffande ansökan om godkän— nande av ekonomisk plan skall be- stämmelserna om anmälan för regi- strering äya motsvarande tillämp— ning.

Besvär

685

Beträffande ansökan om godkän- nande av ekonomisk plan skall be- stämmelserna om anmälan för regi- strering äga motsvarande tillämp- ning.

Bestämmelserna i 105 (1 3' lagen (1951: 308) om ekonomiska förening- ar äger motsvarande tillämpning i fråga orn bostadsrättsförening.

Mot beslut i ärende om behörighet som avses i 4 5 andra stycket föres talan hos Konungen genom besvär.

Talan mot länsstyrelses beslut i ärende som avses i 5 5 föres hos kam- marrätten genom besvär.

Övergåugsbestämmelser

3. Den nya lagen äger tillämpning även på bostadsrättsförening som re- gistrerats enligt äldre lag. I fråga om sådan förening gäller dock punkter- na 4—13 nedan.

3. Den nya lagen äger tillämpning även på bostadsrättsförening som re— gistrerats enligt äldre lag. I fråga om sådan förening gäller dock punkter- na 4—14 nedan. 14. Äldre lag gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut av läns- styrelse som meddelats före den nya lagens ikraftträdande.

57) Förslag

till

Lag' ' ' :

om ändring i religionsfrihetslaged (1951: 680) "

Härigenom förordnas, att 15 & religionsfrihetslagen (1951: 680) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

15 %. Över pastors ——————————— motsvarande tillämpning.

Mot beslut eller åtgärd enligt denna lag av ämbetsman som avses i 14 5 föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

58) Förslag till

Lag

om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas, att 2, 44 och 48 55 lagen ( 1954:243 ) om yrkes- slmdeförsäkring1 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse )

25.

Besvär och __ —— ———————

Grunderna för _— _— — —— — -—

—— och utveckling.

Bestämmelserna i 44 5 förvalt- ningsprocesslagen (1971:000) äga motsvarande tillämpning i ärende enligt denna lag hos försäkringsrådet.

__ _ _ -—— med riksdagen.

44 g.?

Mot riksförsäkringsverkets beslut i ärende angående försäkring enligt denna lag må talan föras hos försäk- ringsrådet genom besvär, som skola hava inkommit till försäkringsrddet senast inom en månad efter det kla- ganden erhållit kännedom om beslu- tet.

* Lagen omtryckt 1962:408. 5 Senaste lydelse 1967:916.

Mot riksförsäkringsverkets beslut i ärende angående försäkring enligt denna lag må talan föras hos för- säkringsrådet genom besvär.

(Nuvarande lydelse)'

Dcnsom——————————

(Föreslagen lydelse)

— — — hos försäkringsrådet.

Försäkringsrådet äger, ———————— denna paragraf. Mot försäkringsrådets beslut i an- nat ärende enligt denna lag än som avses i andra stycket må talan föras hos försäkringsdomstolen genom besvär. Besvären skola hava inkom- mit till försäkringsrådct inom tre veckor från det klaganden erhållit kännedom om beslutet; dock skall besvärstiden för menighet vara fem veckor. Den omständigheten, att be- svären ingivits eller insänts direkt till försäkringsdomstolen, utgör ej hin- der 'för besvärens 'upptagande till prövning, därest de inkommit till domstolen före besvärstidens utgång.

Försäkringsrådets beslut — — ——

Mot försäkringsrådets beslut i an— nat ärende enligt denna lag än som avses i andra stycket må talan föras hos försåkringsdomstolen genom be— svär. Besvärshandlingen skall hava inkommit till försäkringsrådet inom tre veckor från den dag då klagan— den fick del av beslutet. Den omstän- digheten, att handlingen tillställts försäkringsdomstolen, utgör dock ej hinder för besvärens upptagande till prövning, därest handlingen inkom— mit till domstolen före besvärstidens utgång.

—— —— annorlunda förordnar.

48 %. Avgift för ———————— samt förvaltningskostnader. Grunderna för —————————————— av Konungen. Försäkringsavgifterna skola ——————— med riksdagen. I övrigt ———————————— avse försäkringstagaren.

Utan hinder av 3 5 första stycket förvaltningslagen (1971:000) äga 14 —20 55 nämnda lag tillämpning i ärende rörande den frivilliga försäk- ringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

1 Med nuvarande lydelse avses beträffande 48 å den lydelse som har föreslagits i prop. 1971: 22.

59) Förslag

till

. Lag om ändring i lagen (1961: 257) om besvär över försäkringsrådets beslut

Härigenom förordnas, att. rubriken till lagen (1961: 257) om besvär över försäkringsrådets beslut samt 1 och 2 %% lagen skall ha nedan angivna ly- delse. (Nuvarande lydelse) Lag om besvär över försäkringsrådets beslut

(Föreslagen lydelse)

Lag om besvär över försäkringsrådets . beslut, m. m.

15.

Utan hinder av vad därom eljest finnes stadgat, mä klagan över för- säkringsrådets beslut i ärende angå- ende försäkring eller skadeersättning föras hos försäkringsdomstolen ge- nom besvär. Besvären skola hava in- kommit till försäkringsrådet inom tre veckor från det klaganden erhål- lit kännedom om beslutet; dock skall besvärstiden för menighet vara fem veckor. Den 'Omständigheten, att be- svären ingivits eller insänts direkt till försäkringsdomstolen, utgör ej hin- der för besvärens upptagande till prövning, därest de inkommit till domstolen före besvärstidens utgång.

Utan hinder av vad därom eljest finnes stadgat, må klagan över för- säkringsrådets beslut i ärende angå- ende försäkring eller skadeersättning föras hos försäkringsdomstolen ge- nom besvär. Besvärshandlingen skall hava inkommit till försäkringsrådet inom tre veckor från den dag då kla- ganden fick del av beslutet. Den om- ständigheten, att handlingen tillställts försäkringsdomstolen, utgör dock ej hinder för besvärens upptagande till prövning, därest handlingen inkom- mit till domstolen före besvärstidens utgång.

25.

Försäkringsrådets beslut — —

—.— .—— — annorlunda förordnar. Bestämmelserna i. 44 & förvalt- ningsprocesslagen (1971 : 000 ) äga motsvarande tillämpning i ärende angående försäkring eller skadeer- sättning hos försäkringsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som . meddelats före den 1 januari 1972.

60) Förslag

till

Lag

om ändring i allmänna förfogandelagen (1954: 279)

Härigenom förordnas, att 23 % allmänna förfogandelagen (1954: 279) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

23 %. Ersättning, som skall —————— Konungen bestämmer. Ersättning, som icke —— förordnar, av allmän lokal värderingsnåmnd. Den värderingsnämnd, —————— samma egendom. Annan ersättning — — — bestämmes av allmän lokal värderingsnämnd. Utan hinder —————— av riksvärderingsnämnden. I lokal värdcringsnämnds beslut må kronan och enskild sakägare samt i beslut avmyndig het, som i första stycket sägs, enskild sakägare söka ändring hos riksvärderingsnämnden inom tre veckor från det klaganden fick del av beslutet. Med enskild sak- ägare avses i detta stycke jämväl den som enligt. 11 % satts i kronans ställe.

Över riksvärderingsnämndens ——

I lokal värderingsnämnds beslut mä kronan och enskild sakägare samt i beslut av myndighet, som i första stycket sägs, enskild sakägare söka ändring hos riksvårderingsnämnden genom besvär. Med enskild sakägare avses i detta stycke jämväl den som enligt 11 % satts i kronans ställe.

————— ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

61) Förslag till Lag om ändring i rekvisitionslagen (1942: 583)

Härigenom förordnas, att 17 och 20 åå rekvisitionslagen (1942: 583) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

17 %.

Ersättning, som ——————— rekvisitionens fullgörande. Över beslut av myndighet, som nu nämnts, må enskild sakägare anföra besvär hos den allmänna lokala vär— deringsnämnden. Besvären skola in- om tjugu dagar från det klaganden erhållit del av beslutet hava inkom- mit till länsstyrelsen.

Vill någon med stöd av 15 & göra anspråk på ersättning utöver vad gäl- lande taxa medgiver, skall han. inom tid som nyss sagts göra ansökan där- om hos riksvärderingsnämnden.

Över beslut av myndighet, som nu nämnts, må enskild sakägare anföra besvär hos den allmänna lokala vär- deringsnämnden. Beträffande tid och sätt för anförande av besvär finnas föreskrifter i 12 5 förvaltningslagen (1971: 000). Besvärshandlingen md också tillställas länsstyrelsen.

Vill någon med stöd av 15 % göra anspråk på ersättning utöver vad gäl- lande taxa medgiver, skall han inom besvärstiden göra ansökan därom hos riksvärderingsnämnden.

20 s.

Över lokal värderingsnämnds be- slut i ärende angående ersättning må besvär anföras hos riksvärderings- nämnden inom tjugu dagar från det klaganden erhållit del av beslutet.

Över lokal värderingsnämnds be- slut i ärende angående ersättning må besvär anföras hos riksvärderings- nämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 197 2.

62) Förslag till Lag

om ändring i allmänna ransoneringslagen (1954: 280)

Härigenom förordnas, att 10 och 45 %% allmänna ransoneringslagen (1954t280) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 %.

För förnödenhet, som jämlikt 8 % inlöses av kronan, utgår ersättning

För förnödenhet, som jämlikt 8 % inlöses av kronan, utgår ersättning

(Nuvarande lydelse)

med belopp motsvarande de kostna- der ägaren haft för produktion eller inköp av det inlösta partiet ävensom de utgifter han kan hava haft för forsling och lagring av partiet; dock må ersättning icke bestämmas till högre belopp än som skolat utgå, där- est förnödenheten jämlikt allmänna förfogandelagen avståtts till kronan. Ersättning bestämmes av allmän lo- kal värderingsnämnd, som omförmä- les i rekvisitionslagen. Ändring i 10- kal värderingsnämnds beslut må av kronan och enskild sakägare sökas hos riksvärderingsnämnden inom tre veckor från det klaganden fick det av beslutet. Över riksvärderingsnämn- dens beslut må klagan ej föras.

(Föreslagen lydelse)

med belopp motsvarande de kostna- der ägaren haft för produktion eller inköp av det inlösta partiet ävensom de utgifter han kan hava haft för forsling och lagring av partiet; dock må ersättning icke bestämmas till högre belopp än som skolat utgå, därest förnödenheten jämlikt all- männa förfogandelagen avståtts till kronan. Ersättning bestämmes av all- män lokal värderingsnämnd, som omförmäles i rekvisitionslagen. Änd- ring i lokal värderingsnämnds beslut må av kronan och enskild sakägare sökas hos riksvärderingsnämnden ge- nom besvär. Över riksvärderings- nämndens beslut må klagan ej föras.

45 %.

Klagan över beslut, som annan myndighet än domstol meddelat i fråga om tillämpning av denna lag, skall föras genom besvär inom tre veckor från det klaganden erhöll del av beslutet och i den ordning som är bestämd för överklagande av myn- dighetens beslut; dock skall klagan över beslut, som meddelats beträf- fande tillämpning av 36 eller 37 å, . föras hos Konungen. Utan hinder av däröver förd klagan skall myndig- hetens beslut lända till efterrättelse, om ej annorlunda förordnas.

Klagan över beslut, som annan myndighet än allmän domstol med- delat i fråga om tillämpning av den- na lag, skall föras genom besvär i den ordning som är bestämd för över- klagande av myndighetens beslut; dock skall klagan över beslut röran- de tillämpning av 23, 36 eller 37 å och över beslut av central förvalt- ningsmyndighet rörande återkallelse av ransonerinysbevis föras hos kam- marrätten genom besvär. Utan hin- der av däröver förd klagan skall för- valtningsmyndighetens eller kam- marrättens beslut lända till efterrät- telse, om ej annorlunda förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

63) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1954: 579) om nykterhetsvård

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1954: 579) om nykterhetsvårdx, dels att 29 och 30 55 skall upphöra att gälla, dels att i 18—20 åå, 21 5 1 Inom. samt 22, 23, 25, 31 och 33—37 åå ordet »länsstyrelsen» i olika böjningsformer skall bytas ut mot »länsrätten» i mot- svarande form,

dels att 3, 5, 9, 24, 26—28, 32, 40, 55, 59—62 och 66 %% skall ha nedan

angivna lydelse,

dels att i lagen, närmast efter 62 %, skall införas en ny paragraf, 62 a 5, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse )

3 5.2

I varje kommun skall finnas en kommunal nykterhetsnämnd och i varje län en länsnykterhetsnämnd. I Stockholms län omfattar länsnykter- hetsnämndens verksamhetsområde dock icke Stockholm.

Nykterhetsnämnderna skola _ ——

I varje kommun skall finnas en kommunal nykterhetsnämnd och i varje län utom Gotlands län en läns- nykterhetsnämnd. I Stockholms län omfattar länsnykterhetsnämndens verksamhetsområde dock icke Stock- holm. j— —— — av socialstyrelsen.

När i ——————————————— eljest vistas. 5 5.3 Kommunal nykterhetsnämnd ————— kommunens socialnämnd. Konungen äger ————————— av länsnykterhetsnämnden. Ledamöter i ———————————— av nämnden. ' Vid val ————————————— till tjänstgöring.

I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant, verkan av valbarhe- tens upphörande och rätt till avsägel- se, mandattid och avgång, val av ord- förande och vice ordförande, ställe och tid för sammanträde, suppleants tjänstgöring och rätt att närvara vid

1 Senaste lydelse av

19 å 1964: 175 21 ä 1 mom. 1963: 72 '-' Senaste lydelse 1967: 790. 3 Senaste lydelse 1964: 779.

34%

I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant, Verkan av valbarhe- tens upphörande och rätt till avsä- gelse, mandattid och avgång, val av ordförande och vice ordförande, ställe och tid för sammanträde, supp- leants tjänstgöring och rätt att när-

25 s 1964: 175 36 5 1956: 225

(Nuvarande lydelse)

sammanträde, beslutförhet och jäv, förfarandet vid fattande av beslut, protokoll och reservation, tillkänna- givande varest och på vilka tider till nämnden ställda framställningar mottagas, skriftväxling, vård och för- tecknande av handlingar hörande till nämndens arkiv, utseende av kassa— förvaltare samt ledamots ansvar och skadeståndsskyldighet skall vad i 32 —42 55 kommunallagen är stadgat rörande kommunens styrelse äga motsvarande tillämpning; dock att det ej är erforderligt, att protokoll upptager annat än förteckning å när- varande ledamöter samt för varje ärende beslutet och skälen därför.

(Föreslagen lydelse)

vara vid sammanträde, beslutförhet, förfarandet vid fattande av beslut, protokoll och reservation, tillkänna- givande varest till nämnden ställda framställningar mottagas, tidpunkt när handling skall anses ha kommit in till nämnden, skriftväxling, vård och förtecknande av handlingar hö- rande till nämndens arkiv, utseende av kassaförvaltare samt ledamots an- svar och skadeståndsskyldighet skall vad i 32—36 55”, 37 5 första stycket och 38—42 55 kommunallagen är stadgat rörande kommunstyrelsen äga motsvarande tillämpning; dock att det ej är erforderligt, att protokoll upptager annat än förteckning å när- varande ledamöter samt för varje ärende beslutet och skälen därför.

Utan hinder av 2 5 2 förvaltnings- lagen ( 1971:000 ) äga 4 och 5 5,6 nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos kommunal nykterhets- nämnd.

9 5.1

Länsnykterhetsnämnden skall ——

två ledamöter, utsedda av lands- tinget; dock skall i Gotlands län kom— munfullmälctige i Gotlands kommun utse två ledamöter samt i annat län, som omfattar en kommun, vilken icke deltager i landsting, landstinget utse en ledamot och kommunqu- mäktige i den kommunen en leda- mot.

—-— — länsstyrelsen, samt

två ledamöter, utsedda av lands- tinget; dock skall i län, som omfattar en kommun vilken icke deltager i landsting, landstinget utse en ledamot och kommunfullmäktige i den kom- munen en ledamot.

För varje —- —— ———— ———————— en suppleant. Ledamöter och suppleanter utses bland —— —— motsvarande tillämpning. Ledamöter och suppleanter utses för ————— den avgångne. Närmare bestämmelser — — — Angående bestridandet — —

' Senaste lydelse 1970:49.

—— —— — av Konungen. — — särskilt stadgat.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

24 &.

Föreläggande, som i 23 % sägs, skall innehålla erinran om rätten att påkalla förhör enligt 27 5. Har läns- styrelsen vid föreläggandets medde- lande beslutat anordna förhör, skall detta tillkännagivas i föreläggandet med angivande tillika att förklaring kan avgivas vid förhöret.

Är den som ansökningen avser om- händertagen enligt 21 ä 1 mom. må, där länsstyrelsen av särskild anled- ning anordnar förhör med honom innan ansökningshandlingarna ut- ställts till delgivning enligt 23 å, så- dan delgivning underlåtas och hand- lingarnas innehåll i stället vid för- höret tillkännagivas för den, varom fråga är; dock åligge länsstyrelsen att på begäran tillhandahålla honom avskrift av ansökningshandlingarna.

Föreläggande, som i 23 å sägs, skall innehålla erinran om möjlig- heten enligt 9 ,9' tredje stycket för- valtningsprocesslagen (1971 : 000 ) att påkalla muntlig förhandling. Har länsrätten vid föreläggandets medde- lande beslutat anordna muntlig för- handling, skall detta tillkännagivas i föreläggandet med angivande till- lika att förklaring kan avgivas vid förhandlingen.

Är den som ansökningen avser om— händertagen enligt 21 5 1 mom. må, där länsrätten av särskild anledning anordnar muntlig förhandling med honom innan ansökningshandlingar- na utställts till delgivning enligt 23 %, sådan delgivning underlåtas och handlingarnas innehåll i stället vid förhandlingen tillkännagivas för den, varom fråga är; dock åligge länsrät- ten att på begäran tillhandahålla ho- nom avskrift av ansökningshand- lingarna.

26 5.

Har någon omhändertagits enligt 21 % 1 mom., åligger det länsstyrel- sen att, sedan ansökan om tvångsin- tagning inkommit, utan uppskov prö- va, huruvida han fortfarande skall vara omhändertagen.

Sedan tid för förklaring över an- sökningen utgått, har länsstyrelsen att utan oskäligt dröjsmål föranstalta om erforderligt förhör i ärendet samt företaga detsamma till slutligt av- görande.

Har någon omhändertagits enligt 21 % 1 mom., åligger det länsrätten att, sedan ansökan om tvångsintag- ning inkommit, utan uppskov pröva, huruvida han fortfarande skall vara omhändertagen.

Sedan tid för förklaring över an- sökningen utgått, har länsrätten att utan oskäligt dröjsmål föranstalta om erforderlig muntlig förhandling i ärendet samt företaga detsamma till slutligt avgörande.

27 5.1

Förhör med den, om vars intag- ning är fråga, skall, där ej särskilda

* Senaste lydelse 1970: 457.

Vid delgivning som avses i 23 5 samt underrättelse och tillhandahål-

(Nuvarande lydelse).

skäl däremot äro, av länsstyrelsen anordnas, om han i förklaring begärt att bliva muntligen hörd. Länsstyrel— sen må jämväl eljest förordna om dylikt förhör ävensom förhör med annan person, som förväntas kunna lämna upplysning av betydelse för ärendets bedömande.

Beträffande kallelse till förhör in- för länsstyrelsen, hämtning och an- nan påföljd av utevaro skola bestäm- melserna i 13 5 2 mom. första och andra styckena äga motsvarande till- lämpning; dock skall i fråga om hämtning till förhör gälla dels att handräckning härför må meddelas, där den uteblivne delgivits kallelse till förhöret så tidigt att han kunnat inställa sig å förelagd dag, dels ock att person, som skall höras upplys— ningsvis, ej må hämtas förrän det be- funnits, att han ej genom viten kun— nat förmås till inställelse.

(Föreslagen lydelse)

lande enligt 24 5 andra stycket skola bestämmelserna i 43 5 förvaltnings- processlagen (1971: 000) om be- gränsningar i rätten att taga del av det som tillförts målet äga motsva- rande tillämpning. Detsamma skall gälla i fråga om vittnesberättelse, som med tillämpning av 25 5 nämn- da lag och 36 kap. 18 5 rättegångs- balken upptagits i parts frånvaro.

Rätten må underlåta att kalla den som ansökningen avser till muntlig förhandling för förhör med vittne, såvida det finnes grundad anledning att antaga, att någons personliga säkerhet skulle sättas i fara eller ändamålet med tillämnade eller vid- tagna vårdätgärder skulle motverkas, om han erhåller kännedom om för— höret.

Har den, om vars intagning år frå- ga, delgivits kallelse till muntlig för- handling så tidigt att han kunnat in- ställa sig på förelagd dag och utebli- ver han utan att hava anmält laga förfall, äger rätten förordna att han skall hämtas.

28 g.!

Vid förhör inför länsstyrelsen sko- la förhandlingarna vara offentliga. Länsstyrelsen äger dock avvisa åhö- rare, som enligt vad känt är eller an- tagas må ej fyllt tjugo år. När den som ansökningen avser det begär, så ock eljest, när länsstyrelsen finner omständigheterna föranleda därtill, skall handläggningen äga rum inom stängda dörrar, därvid länsstyrelsen likväl må medgiva hans anhöriga ävensom andra, vilkas närvaro kan

! Senaste lydelse 1969: 109.

(Nuvarande lydelse)

förväntas bliva till nytta under för- höret, att övervara detsamma.

Länsstyrelsen må höra person upplysningsvis utan att den som an— sökningen avser är närvarande.

Konsulent eller assistent hos läns- nykterhetsnämnden eller annan, som företräder denna nämnd, så ock re- presentant för vederbörande kommu- nala nykterhetsnämnd skola få till- fälle att närvara vid förhöret.

Protokoll skall föras över vad vid förhöret förekommer.

32

Länsstyrelsens slutliga beslut jäm- te besvärshänvisning, där klagan över beslutet må föras, skall oför- dröjligen delgivas sökande samt den som beslutet avser.

(Föreslagen lydelse)

Vid muntlig förhandling i länsrät— ten skola konsulent eller assistent hos länsnykterhetsnämnden eller annan, som företräder denna nämnd, så ock representant för vederbörande kom- munala nykterhetsnämnd få tillfälle att närvara.

å-l

Länsrätts slutliga beslut skall oför- dröjligen delgivas sökande samt den som beslutet avser.

Har beslutet ——————————— tillställas åklagaren. Där nykterhetsnämnd ———————— denna nämnd.

40 5. Allmän vårdanstalt för —————— för alkoholmissbrukare. Sådant erkännande ————————— helst återkallas. Allmän vårdanstalt skall ———————— en styrelse. Vid allmän ——————————— för avdelningen.

Förvaltningslagen (1971: 000) äger tillämpning i ärende enligt denna lag, som handlägges av styrelse eller före- ståndare för allmän vårdanstalt, även om anstalten drives av annan än staten, landsting eller kommun.

Konungen meddelar ——————— anstalternas verksamhet.

55 se

Missbrukar den utskrivne alkohol- haltiga drycker samt undandrager

Missbrukar den utskrivne alkohol- haltiga drycker samt undandrager sig

1 Senaste lydelse 1970: 457. ' Senaste lydelse 1963: 72.

(Nuvarande lydelse)

sig övervakning eller bryter mot meddelade lydnadsföreskrifter, må länsstyrelsen, om han ej genom hjälpålgärd kunnat återföras till ett nyktert liv eller sådan åtgärd prövas vara gagnlös, besluta, att han skall återintagas å allmän vårdanstalt. Så- dant beslut må dock ej avse den som tidigare återintagits, med mindre ef- ter föregående återintagning medde- lats beslut jämlikt 18 %.

I ansökan om återintagning skall noggrant angivas, i vilka avseenden den utskrivne brutit mot de medde- lade föreskrifterna, samt redogörel- se lämnas för hans uppförande i öv- rigt under tiden efter utskrivningen. Ansökningen skall för att kunna för- anleda beslut enligt första stycket hava inkommit till länsstyrelsen före utgången av den tid, varunder den som ansökningen avser är underkas- tad övervakning eller lydnadsföre- skrifter. '

Bestämmelserna i 19—21 och 23-— 39 55 skola äga motsvarande till- lämpning för de fall, varom i denna paragraf är fråga.

(Föreslagen lydelse)

övervakning eller bryter mot medde- lade lydnadsföreskrifter, må länsrät— ten, om han ej genom hjälpåtgärd kunnat återföras till ett nyktert liv eller sådan åtgärd prövas vara gagn— lös, besluta, att han skall återintagas å allmän vårdanstalt. Sådant beslut må dock ej avse den som tidigare återintagits, med mindre efter före- gående återintagning meddelats be- slut jämlikt 18 &.

I ansökan om återintagning skall noggrant angivas, i vilka avseenden den utskrivne brutit mot de medde- lade föreskrifterna, samt redogörelse lämnas för hans uppförande i övrigt under tiden efter utskrivningen. An— sökningen skall för att kunna för— anleda beslut enligt första stycket hava inkommit till länsrätten före ut— gången av den tid, varunder den som ansökningen avser är underkastad övervakning eller lydnadsföreskrif— ter.

Bestämmelserna i 19—21, 23—28 och 31—39 55 skola äga motsvaran— de tillämpning för de fall, varom i denna paragraf är fråga.

59 el

Beslut av nykterhetsnämnd må överklagas av den som beslutet rörer, om beslutet innebär utdömande av vite, förordnande enligt 15 5 om övervakning, meddelande av lyd- nadsföreskrift, förverkande av an- stånd med verkställighet eller åtgärd som avses i 14 5 2 mom. Över annat av nykterhetsnämnd enligt denna lag meddelat beslut må klagan ej föras.

1 Senaste lydelse 1957: 215.

Talan mot nykterhetsnämnds be— slut föres hos länsrätten genom be— svär, om nämnden avvisat ombud eller biträde eller om beslutet inne- bär utdömande av vite, förordnande enligt 15 % om övervakning, medde- lande av lydnadsföreskrift, förver- kande av anstånd med verkställighet eller åtgärd som avses i 14 g 2 mom. Över annat av nykterhetsnämnd cn-

(Nuvarande lydelse)

Klagan föres genom besvär hos länsstyrelsen.

(Föreslagen lydelse)

ligt denna lag meddelat beslut må klagan ej föras.

60 5.

Beslut av anstaltsstyrelse eller fö- reståndare må överklagas av den som beslutet rörer, om beslutet avser fråga om försökspermission, utskriv- ning eller annan vårdfråga eller om det innebär förordnande om över- vakning eller meddelande av lyd- nadsföreskrift.

Talan föres genom besvär hos so- cialstyrelsen inom tre veckor från det klaganden erhöll kännedom om beslutet.

Beslut av anstaltsstyrelse eller fö- reståndare må överklagas hos social- styrelsen genom besvär, om beslutet avser fråga om försökspermission, utskrivning eller annan vårdfråga el- ler om det innebär förordnande om övervakning eller meddelande av lyd- nadsföreskrift.

61 gl

Länsstyrelses beslut må överklagas av den som beslutet rörer, om beslu- tet innebär förordnande om tvångs- intagning, avslag å ansökan härom, villkorligtanständ med verkställighet, förverkande av dylikt anstånd eller utdömande jämlikt 22 eller 27 5 av vite, så ock då beslutet avser ersätt- ning åt den som inkallats att upplys- ningsvis höras inför länsstyrelsen.

Talan föres hos Konungen genom besvär, vilka skola ingivas till läns- styrelsen. Länsstyrelsen skall skynd- samt infordra förklaring över besvä— ren, om anledning därtill ej uppen- barligen saknas, samt, efter att hava införskaffat den ytterligare utred- ning, som kan vara erforderlig, till socialdepartementet insända samtliga målet rörande handlingar tillika med eget utlåtande.

Klagan över beslut, som av länssty- relse särskilt meddelats om någons

' Senaste lydelse 1956:225.

Mot länsrätts beslut må talan fö- ras, om beslutet innebär förordnan- de om tvångsintagning, avslag å an- sökan härom, villkorligt anstånd med verkställighet eller förverkande av dylikt anstånd eller fråga är om be— slut som avses i 34 5 första stycket förvaltningsprocesslagen (1971 : 000).

Talan mot beslut, som av länsrätt särskilt meddelats om någons om-

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

omhändertagande, må av honom fö- händertagande, må av honom föras ras i enahanda ordning, dock utan utan inskränkning till viss tid. inskränkning till viss tid.

Över annat av länsstyrelse medde- Talan är ej tillåten mot beslut av lat slutligt beslut, än ovan sägs, är länsstyrelse eller mot annat av läns- klagan ej tillåten. Ej heller mä sär- rått meddelat beslut än förut är sagt. skild klagan föras, där länsstyrelse under ärendes handläggning med- delat annat beslut, än förut är sagt.

62 5.1 Mot sådant beslut av socialstyrel— sen, som meddelats i särskilt fall, föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Över beslut av socialstyrelsen må Talan mot annat beslut av social— den som beslutet rörer söka ändring styrelsen föres hos Konungen genom hos Konungen genom besvär, vilka besvär. skola ingivas till socialdepartementet.

62 a %.

Bestämmelserna i 27 5 första styc— ket andra punkten och andra stycket skola äga motsvarande tillämpning vid prövning i högre rätt av fråga om tvångsintagning.

66 5.2 Skall kallelser och andra medde- I mål eller ärende enligt denna lag landen enligt denna lag delgivas får får delgivning ej ske med tillämpning det ej ske med tillämpning av 12 eller av 12 eller 15 & delgivningslagen 15 % delgivningslagen (1970: 428). (1970: 428).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971 såvitt avser 3, 9, 18—20 55, 21 5 1 mom. samt 22—37, 55, 59, 61 och 66 åå. Äldre bestämmelser gäller i denna del fortfarande i fråga om talan mot beslut av länsstyrelse som meddelats före den 1 juli 1971.

I övrigt träder lagen i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller i denna del fortfarande i fråga om talan mot beslut av socialstyrel- sen som meddelats före den 1 januari 1972.

1 Senaste lydelse 1956: 225. 2 Senaste lydelse 1970: 457.

64) Förslag

till

Lag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse

Härigenom förordnas, att 175 5 lagen (1955: 183) om bankrörelse skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

175 g.

Över beslut, som meddelas av till- synsmyndigheten, må klagan föras hos Konungen inom den tid som är stadgad för överklagande av förval- tande myndighets beslut, men beslu- tet går ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda förord- nar.

Den som icke åtnöjes med registre- ringsmyndighetens beslut, varigenom registrering vägrats, må sist inom två månader från beslutets dag däröver anföra besvär hos Konungen.

Över beslut om sådan förklaring, som avses i 167 5 2 mom. och 168 %, må jämväl besvär anföras i den ord— ning, varom i andra stycket stadgas.

Talan mot tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag föres hos Konungen genom besvär, men beslu- tet går ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda förord- nar.

Den som icke åtnöjes med registre- ringsmyndighetens beslut, varigenom registrering vägrats, må sist inom två månader från beslutets dag däröver anföra besvär hos kammarrätten. I samma ordning må besvär anföras över beslut om sådan förklaring, som avses i 167 5 2 mom. och 168 5.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

65) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1955: 416) om sparbanker

Härigenom förordnas, att 91 5 lagen (1955: 416) om sparbanker skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

91 g.!

Över beslut, som meddelas av till— synsmyndigheten, mä klagan föras hos Konungen inom den tid, som är stadgad för överklagande av förval- tande myndighets beslut, men beslu- tet går ändock i verkställighet, där icke Konungen förordnar annorlun- da.

Den som icke åtnöjes med registre— ringsmyndighets beslut, varigenom registrering vägrats, mä sist inom två månader från beslutets dag anföra besvär däröver hos Konungen.

Över beslut om sådan förklaring, som avses i 86 & 3 mom., må jämväl besvär anföras i den ordning, varom stadgas i andra stycket.

Talan mot tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag föres hos Konungen genom besvär, men beslu- tet går ändock i verkställighet, där icke Konungen förordnar annorlun- da.

Den som icke åtnöjes med registre- ringsmyndiglzetens beslut, varigenom registrering vägrats, må sist inom två månader från beslutets dag anföra besvär däröver hos kammarrätten. I samma ordning må besvär anföras över beslut om sådan förklaring, som avses i 86 5 3 mom.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

66) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörelsen

Härigenom förordnas, att 82 % lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

82 g.

' Senaste lydelse 1962: 234.

Den som icke ätnöjes med tillsyns- myndighetens beslut, varigenom re- gistrering vägrats, md sist inom två månader från beslutets dag föra talan däremot hos kammarrätten genom

(Nuvarande lydelse)

Över beslut, som tillsynsmyndighe- ten meddelar med stöd av denna lag, mä klagan föras hos Konungen, men beslutet går ändock i verkställighet, om icke Konungen annorlunda för- ordnar.

(Föreslagen lydelse)

besvär. I samma ordning föres talan mot beslut om sådan förklaring som avses i 103 9 2 mom. lagen om ekono- miska föreningar.

Talan mot annat beslut, som till— synsmyndigheten meddelar med stöd av denna lag, föres hos Konungen ge- nom besvär, men beslutet gär ändock i verkställighet, om icke Konungen annorlunda förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

67) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1956: 618) om allmänna sammankomster

Härigenom förordnas, att 5, 13 och 15 55 lagen (1956: 618) om allmänna sammankomster skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ög.

Ansökan om—_—__._________ ErfOI'dras utöver _— _ _ _ __ _ Om beslut i anledning av ansökan skall meddelas skriftligt besked. In- nebär beslutet att sammankomst ej md äga rum, skola skälen därtill an- givas.

huvudsakliga utformning.

—— vid sammankomsten.

Om beslut i anledning av ansökan skall meddelas skriftligt besked.

13 5.1

Mot beslut som myndighet medde- lat på grund av denna lag mä talan föras genom besvär, om beslutet fat-

' Senaste lydelse 1964: 673.

Mot beslut som polismyndighet meddelat på grund av denna lag föres talan hos länsstyrelsen genom besvär.

(Nuvarande lydelse)

tats av länsstyrelse, hos Konungen och eljest hos länsstyrelsen.

Beslut som _________

(Föreslagen lydelse)

Talan mot länsstyrelses beslut en— ligt lagen och mot socialstyrelsens be- slut enligt 12 5 föres hos Konungen genom besvär.

annorlunda förordnas.

15 5.

Med dagsböter straffes

1) densom————______ Försummelsei————______

Till böter dömes

_ _— _— —— första stycket. _ _ — till stånd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

68) Förslag till Lag om ändring i luftfartslagen (1957: 297)

Härigenom förordnas, att 14 kap. 2 & luftfartslagen (1957: 297) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

14 KAP. 2 5.1

Över luftfartsverkets beslut enligt denna lag md klagan föras hos Konungen genom besvär. Utan hin- der av besvär skall beslutet, där ej

1 Senaste lydelse 1969: 201.

Talan mot sådant luftfartsverkets beslut i särskilt fall enligt denna lag eller med stöd därav meddelade före— skrifter, som rör certifikat eller be- hörighetsbevis för personal inom luft/arten, medgivande att utan certi— fikat göra tjänst ä luftfartyg, regi- strering av luftfartyg eller förbud mot luftfartygs avgång, föres hos kammarrätten genom besvär.

Mot annat beslut av luftfartsverket enligt denna lag föres talan hos Konungen genom besvär.

Beslut, som avses i denna paragraf,

100

(Nuvarande lydelse)

annat angivas, lända till efterrättelse intill dess annorlunda blivit förord- nat.

(Föreslagen lydelse)

skall omedelbart lända till efterrät- telse, om ej annorlunda förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

69) Förslag

till

Lag

om ändring i strålskyddslagen (1958: 110)

Härigenom förordnas, att 29 % strålskyddslagen (1958: 110) skall ha nedan

angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

29 g.

Över tillsynsmans beslut enligt 16 % må klagan föras hos strål- skyddsmyndigheten inom tre veckor från det klaganden fick del av be- slutet. När synnerliga skäl äro därtill, äger tillsynsman förordna att beslu- tet skall omedelbart lända till efter- rättelse utan hinder av förd klagan.

Över beslut av strälskyddsmyndig- heten enligt denna lag må klagan fö- ras hos Konungen genom besvär.

Mot tillsynsmans beslut enligt 16 & föres talan hos strålskyddsmyndig- heten genom besvär. När synnerliga skäl äro därtill, äger tillsynsman för- ordna att beslutet skall omedelbart lända till efterrättelse utan hinder av förd klagan.

Talan mot beslut i särskilt fall av strålskyddsmyndigheten rörande tillstånd, godkännande, medgivande, villkor, äläggande, föreskrift, förbud eller vitesföreläggande enligt denna lag föres hos kammarrätten genom besvär, om ej beslutet rör fråga som avses i 5 5 tredje stycket eller 12 5

första stycket. I övrigt föres talan mot strål- skyddsmyndighetens beslut enligt denna lag hos Konungen genom be- svär.

(Nuvarande lydelse)

Strålskyddsmyndigheten äger för- ordna, att villkor, åläggande, före- skrift, förbud eller återkallelse av till- stånd eller godkännande som medde- las med stöd av 5, 7, 9, 16, 18 eller 19 % skall omedelbart lända till efter- rättelse utan hinder av förd klagan.

101

(Föreslagen lydelse)

Strålskyddsmyndigheten och kam- marrätten äga förordna, att villkor, åläggande, föreskrift, förbud eller återkallelse av tillstånd eller godkän- nande som meddelas med stöd av 5, 7, 9, 16, 18 eller 19 5 skall omedelbart lända till efterrättelse utan hinder av förd klagan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

70) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1926: 1) innefattande bestämmelser i anledning av konventionen den 9 maj 1925 mellan Sverige och Finland angående renar i gränsområdcna

Härigenom förordnas, att i lagen (1926: 1) innefattande bestämmelser i anledning av konventionen den 9 maj 1925 mellan Sverige och Finland an- gående renar i gränsområdena skall införas en ny paragraf, 18 5, av nedan

angivna lydelse.

(Nuvarande ! gdelse ) (Föreslagen lydelse) 18 5.

Mot länsstyrelsens beslut enligt 8, 10 eller 16 5 föres talan hos kammar— rätten genom besvär.

Talan mot annat beslut av läns- styrelsen enligt denna lag föres hos Konungen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

71 ) Förslag

till

Lag

om ändring i civilförsvarslagen (1966: 74)

Härigenom förordnas, att 83 & civilförsvarslagen (1960: 74) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

83 &.

Över civilförsvarschefs beslut i ärende, som avses i denna lag, må besvär anföras hos länsstyrelsen.

Beslut, som enligt denna lag med- delats av länsstyrelse eller civilför- svarsstyrelsen, md överklagas hos Konungen.

Talan må ———————— Under högsta ________

Över beslut av civilförsvarschef, chef för undsättningskår eller polis- myndighet i ärende, som avses i den- na lag, må besvär anföras hos läns— styrelsen.

Mot länsstyrelses beslut om kost- nadsfördelning enligt 49, 54 eller 55 5, om uttagande av egendom enligt 76 5 eller om föreläggande av vite vid underlåtenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 å föres talan hos kammar- rätten genom besvär. I samma ord- ning föres talan mot beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade bestäm- melser i särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd el- ler godkännande i vad angår inrät- tande, utrustning eller underhdll av enskilt skyddsrum, dock ej beslut en- ligt 31 5.

I övrigt föres talan mot länssty- relses beslut enligt denna lag hos Konungen genom besvär. [ samma ordning föres talan mot civilförsvars- styrelsens beslut enligt lagen.

— —— eller 58 å. — — till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

72) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1939: 254) om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter

Härigenom förordnas, att 7 5 lagen (1939: 254) om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m.m. föranledda arbetsuppgifter skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 7 %.

Klagan över beslut, som enligt den- Mot länsstyrelses beslut enligt 5 5 nu lag meddelas av länsstyrelse, må om utdömande av vite föres talan föras hos Konungen i vederbörande hos kammarrätten genom besvär. statsdepartement i den ordning, som Talan mot annat beslut av läns- för överklagande av förvaltande myn- styrelse enligt denna lag föres hos digheters och ämbetsverks beslut är Konungen genom besvär. bestämd. Länsstyrelses beslut skall Länsstyrelses beslut som avses i dock utan hinder av besvär lända till andra stycket skall utan hinder av efterrättelse, intill dess annorlunda besvär lända till efterrättelse, intill kan varda förordnat. dess annorlunda förordnas.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

73) Förslag till 1485 om ändring i barnavårdslagen (1960: 97)

Härigenom förordnas i fråga om barnavårdslagen (1960: 97) 1, dels att 21, 76—78 och 84 55 skall upphöra att gälla, dels att i 7 och 12 åå orden »kommunens fullmäktige» skall bytas ut mot »kommunfullmäktige»,

1 Senaste lydelse av 12 5 1969:151 55 5 »

dels att i 37 och 79 åå ordet >länsstyrelsen» skall bytas ut mot »läns- rätten»,

dels att i 56 å ordet »stad» skall bytas ut mot >kommun», dels att 8, 9, 13, 14, 19, 20, 24, 75, 80 83, 85—87 och 95 åå samt rubriken till 11 kap. skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

8å.

Beträffande barnavårdsnämnd skall vad i 32—42 55 kommunallagen är stadgat om kommunens styrelse äga motsvarande tillämpning. I kommu- nens tjänst anställd befattningshava- re skall dock icke på grund av denna sin tjänsteställning vara obehörig att vara ledamot eller suppleant i barna- vårdsnämnd. Ej heller är det erfor- derligt, att barnavårdsnämnds proto- koll upptager, förutom vad som må följa av 14 å tredje stycket denna lag, annat än förteckning på närva- rande ledamöter och för varje ären- de beslutet och skälen därför.

Beträffande barnavårdsnämnd skall vad i 32—36 55, 37 5 första stycket och 38—42 55 kommunallagen är stadgat om kommunstyrelsen äga motsvarande tillämpning. I kommu— nens tjänst anställd befattningshava- re skall dock icke på grund av den- na sin tjänsteställning vara obehörig att vara ledamot eller suppleant i barnavårdsnämnd. Ej heller är det erforderligt, att barnavårdsnämnds protokoll upptager, förutom vad som må följa av 14 å tredje stycket denna lag, annat än förteckning på närva- rande ledamöter och för varje ärende beslutet och skälen därför.

Utan hinder av 2 5 2 förvaltnings- lagen (1971: 000) äga 4 och 5 55 nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos barnavårdsnämnd.

95.

Barnavårdsnämnden skall hos kommunens fullmäktige och styrelse göra erforderliga framställningar och äger att från kommunens styrelse och övriga nämnder samt dess bered- ningar och befattningshavare inford- ra yttranden och upplysningar.

Nämnden bör ________

Barnavårdsnämnden skall hos kommunfallmäktige och kommun- styrelsen göra erforderliga framställ- ningar och äger att från kommun- styrelsen och kommunens övriga nämnder samt dess beredningar och befattningshavare infordra yttranden och upplysningar.

berör barnavården.

Finner nämnden —— — — —— — _ —— vederbörande domstol.

(Nuvarande lydelse)

105

(Föreslagen lydelse)

13 5.

Vad i detta kapitel stadgas avser icke Stockholms stad. I fråga om or- ganisationen av barnavården där skola i stället gälla de särskilda be- stämmelser som efter förslag av stadsfullmäktige fastställas av Konungen.

Kan i annan kommun organisa- tionen icke lämpligen anordnas efter vad i detta kapitel sägs, äger Konungen på framställning av kom— munens fullmäktige medgiva undan- tag.

Vad i detta kapitel stadgas avser icke Stockholm. I fråga om organisa- tionen av barnavården där skola i stället gälla de särskilda bestämmel- ser som efter förslag av kommun- fullmäktige fastställas av Konungen.

Kan i annan kommun organisa- tionen icke lämpligen anordnas efter vad i detta kapitel sägs, äger Konungen på framställning av kom- munfullmäktige medgiva undantag.

14 å. Åligger det ————————— utan dröjsmål. Utredningen skall —————— vållas någon. Vad som ————————— betryggande sätt.

Utan hinder av 2 5 2 förvaltnings- lagen (1971: 000) äga 6, 8—10,11+, 15, 17, 19 och 20 55 nämnda lag tillämp- ning i samtliga ärenden hos barna- vårdsnämnd. Bestämmelserna i 17 å förvaltningslagen äga motsvarande tillämpning på barnavårdsnämnds beslut under ärendes handläggning.

19 %.

Innan barnavårdsnämnden avgör ärende, skall den ärendet rör under- rättas om vad som framkommit vid utredningen samt tillfälle beredas ho- nom att yttra sig däröver, såvida icke sådant yttrande befinnes uppenbart obehövligt eller ärendet kräver så snabbt avgörande att yttrande icke kan avvaktas.

Begär den som är berättigad att yttra sig att bli muntligen hörd inför nämnden, skall förhör med honom

Begär någon, som enligt 15 5 för- valtningslagen (1971:000) skall be- redas tillfälle att yttra sig, att bli

106

(Nuvarande lydelse)

anordnas, om ej särskilda skäl för- anleda annat. Den som beredes till- fälle att yttra sig skall erinras om rätten att påkalla sådant förhör.

(Föreslagen lydelse)

muntligen hörd inför nämnden, skall förhör med honom anordnas, om ej särskilda skäl föranleda annat. Den som beredes tillfälle att yttra sig skall erinras om rätten att påkalla sådant förhör.

Den ärendet ————————— äga betydelse. Är fråga om barn under femton år, skall vad i denna paragraf stad- gas endast gälla föräldrarna.

Är fråga om barn under femton år, skall vad som stadgas i 15 5 för- valtningslagen och förevarande para- graf endast gälla föräldrarna.

20 g.

Den ärendet rör må anlita biträde, när han höres av barnavårdsnämn- den eller företrädare för denna.

Visar biträde oskicklighet eller oförstånd eller befinnes han eljest vara olämplig, må han avvisas.

Är den ärendet rör under aderton år, böra hans föräldrar vara närva- rande, när han höres, om det kan ske utan men för utredningen.

Är den ärendet rör under aderton är, böra hans föräldrar vara närva- rande, när han höres av barnavårds- nämnden eller företrädare för denna, om det kan ske utan men för utred— ningen.

24 g.!

Har barnavårdsnämnden enligt 29 eller 30 å beslutat att någon skall omhändertagas för samhällsvård eller utredning, skall beslutet oför- dröjligen delgivas honom själv, om han fyllt femton år, och hans för- äldrar. Den som delgives beslutet skall samtidigt anmodas att skrift- ligen förklara, huruvida han sam- tycker till att det verkställes.

Lämnas icke av envar som enligt

1 Senaste lydelse 1970: 460.

Har barnavårdsnämnden enligt 29 eller 30 å beslutat att någon skall omhändertagas för samhällsvård eller utredning, skall beslutet oför- dröjligen delgivas honom själv, om han fyllt femton år, och hans för- äldrar. Har i ärendet skiljaktig me- ning antecknats i nämndens proto- koll, skall upplysning härom läm- nas. Den som delgives beslutet skall samtidigt anmodas att skriftligen för- klara, huruvida han samtycker till att det verkställes.

Lämnas icke av envar som enligt

(Nuvarande lydelse)

första stycket skall erhålla del av be- slutet samtycke till verkställighet, skall beslutet underställas länsstyrel- sens prövning. För sådant ändamål skall beslutet jämte samtliga hand- lingar i ärendet utan dröjsmål och senast inom tio dagar från dagen för beslutet ingivas till länsstyrelsen.

11 kap. Förfarandet hos länsstyrel- se i underställningsmål

107

(Föreslagen lydelse)

första stycket skall erhålla del av be- slutet samtycke till verkställighet, skall beslutet underställas länsrättens prövning. För sådant ändamål skall beslutet jämte samtliga handlingar i ärendet utan dröjsmål och senast in- om tio dagar från dagen för beslutet tillställas länsrätten.

11 kap. Förfarandet hos länsrätt i uuderställningsmål

75 5.

I fråga om förfarandet hos läns- styrelse i underställningsmål skola bestämmelserna i 14—16 55, 17 5 första och andra styckena samt 19— 21 55 i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Vid förhör inför länsstyrelsen skall representant för barnavårdsnämnden beredas tillfälle att närvara.

Skall underställt beslut lända till efterrättelse oberoende av laga kraft, åligger det länsstyrelsen att utan dröjsmål pröva, huruvida beslutet må verkställas innan målet slutligt av— göres.

I fråga om förfarandet hos läns- rätt i underställningsmål skola be- stämmelserna i 15 5 tredje stycket, i 16 och 17 55 om kallelse och hämt- ning till läkarundersökning av den underårige och om hämtning till för- hör av den som ärendet rör, i 19 5 första stycket andra punkten och tredje stycket samt i 20 5 i tillämp- liga delar lända till efterrättelse.

Vid muntlig förhandling skall re- presentant för barnavårdsnämnden beredas tillfälle att närvara.

Skall underställt beslut lända till efterrättelse oberoende av laga kraft, åligger det länsrätten att utan dröjs- mål pröva, huruvida beslutet må verkställas innan målet slutligt av- göres.

30 5.1

I barnavårdsnämnds beslut md den beslutet rör söka ändring hos länsstyrelsen, om nämnden

utdömt förelagt vite,

avvisat av enskild anlitat biträde,

Talan mot barnavårdsnämnds be- slut föres hos länsrätten genom be- svär, om nämnden

utdömt förelagt vite, avvisat ombud eller biträde,

med stöd ______________ 51 g

1 Senaste lydelse 1969: 151.

108

(Nuvarande lydelse)

Ändring sökes genom besvär, vilka skola ingivas till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen äger att i avvaktan på slutligt avgörande förbjuda eller avbryta verkställighet av överklagat beslut som skall lända till efterrättel- se oberoende av laga kraft.

(Föreslagen lydelse)

81 5.

I beslutet som styrelse för ung- domsvårdsskola meddelat i ärende rörande utskrivning från skolan mä den beslutet rör söka ändring hos länsstyrelsen genom besvär, vilka skola ingivas till denna.

Talan mot beslut som styrelse för ungdomsvårdsskola meddelat i ären- de rörande utskrivning från skolan föres hos länsrätten genom besvär.

Om talan —————————— särskilt stadgat.

82 5.

Av länsstyrelse meddelat beslut eller utslag i mål eller ärende som avses i denna lag skall genom läns- styrelsens försorg skyndsamt delgivas varje enskild person och kommun som beröres därav.

Av länsrätt eller länsstyrelse med- delat beslut i mål eller ärende som avses i denna lag skall delgivas varje enskild person och kommun som be röres därav.

83 5.

Över länsstyrelses slutliga beslut eller utslag i mål eller ärende an- gående skyldighet för kommun, sta- ten eller enskild att ersätta kommuns kostnad för omhändertagen eller be- träffande enskilds bidrag till omhän- dertaget barns värd mä besvär anfö- ras hos kammarrätten. Talan må dock ej fullföljas endast beträffande ränta eller råttegångskostnad.

Om mål angående ersättning från kommun förevarit hos två eller flera länsstyrelser och besvär anföras över det i huvudsaken sist meddelade ut- slaget, må i samband därmed föras

Mot länsstyrelses slutliga beslut i mål eller ärende enligt denna lag samt mot annat beslut i särskilt fall av socialstyrelsen än som avses i 56 5, 57 5 första eller tredje stycket eller 58 5 föres talan hos kammar— rätten genom besvär. Talan må dock ej fullföljas endast beträffande ränta eller rättegångskostnad.

Om mål angående ersättning från kommun förevarit hos två eller flera länsstyrelser och besvär anföras över det i huvudsaken sist meddelade be- slutet, må i samband därmed föras

(Nuvarande lydelse)

talan även mot utslag eller beslut som dessförinnan meddelats i målet. Så- dant utslag eller beslut skall ej hind- ra att saken prövas i sin helhet.

109

(Föreslagen lydelse)

talan även mot beslut som dessför- innan meddelats i målet. Sådant be- slut skall ej hindra att saken prövas i sin helhet.

85 g.

Besvär över länsstyrelses beslut el- ler utslag skola ingivas till länssty- relsen.

Länsstyrelsen skall skyndsamt in- fordra förklaring över besvären, om anledning ej uppenbarligen saknas, samt, efter 'att ha införskaffat den ytterligare utredning som kan vara erforderlig, insända samtliga hand- lingar i målet jämte eget utlåtande till kammarrätten eller, om besvären skola prövas av Konungen, till social- departementet.

I fråga om delgivning av kammar- rätts beslut skall vad som är stadgat i 82 5 äga motsvarande tillämpning.

86 5.

I fråga om delgivning av kammar- rättens utslag skall vad som är stad-

gat i 82 5 äga motsvarande tillämp- ning.

Länsstyrelses eller länsrätts beslut i ärende som avses i 4—9 kap., be- slut av socialstyrelsen enligt 62 eller 64 $ och kammarrätts motsvarande

Över kammarrättens utslag md beslut skola omedelbart lända till klagan icke föras. efterrättelse. 87 5.1

I beslut av socialstyrelsen må änd- ring sökas hos Konungen genom bc- svär, vilka skola ingivas till socialde- partementet.

Av socialstyrelsen enligt 58, 62 eller 64 % meddelat beslut länder till efter- rättelse utan hinder av förd klagan.

1 Senaste lydelse 1963z261.

Mot sådant beslut av socialstyrel- sen, som ej meddelats i särskilt fall, samt mot beslut av styrelsen en- ligt 56 5, 57 5 första eller tredje styc- ket eller 58 5 föres talan hos Konung- en genom besvär.

Av socialstyrelsen enligt 58 5 med- delat beslut länder till efterrättelse utan hinder av förd klagan.

(Nuvarande lydelse) ( Föreslagen lydelse) 95 %?

Skall kallelser, beslut eller andra I mål eller ärende enligt denna lag meddelanden enligt denna lag delgi- får delgivning ej ske med tillämp- vas får det ej ske med tillämpning av ning av 12 eller 15 % delgivnings— 12 eller 15 % delgivningslagen (1970: lagen (1970: 428).

428).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971 såvitt avser 24 å andra stycket, 37, 75—81 och 95 åå, rubriken till 11 kap. samt, i fråga om länsrätt, 82 och 86 åå. Hänvisningen i 75 % till 19 och 20 %% skall dock för tiden till den 1 januari 1972 avse 19 å andra stycket andra punkten och fjärde stycket respektive 20 % tredje stycket i paragrafernas nuvarande lydelse.

I övrigt träder lagen i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller i denna del fortfarande i fråga om talan mot beslut av länsstyrelse, socialstyrelsen eller kammarrätten som meddelats före den 1 januari 1972.

74) Förslag till Lag om ändring i lagen (1960: 408) om behörighet att utöva läkaryrket

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrketg,

dels att i 2—10 $% och övergångsbestämmelserna ordet »medicinalstyrel- sen » skall bytas ut mot »socialstyrelsen»,

dels att 12 % skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 12 %.

Talan mot socialstyrelsens beslut enligt 2—5, 7 eller i särskilt fall en- ligt 9 _6 föres hos kammarrätten ge- nom besvär.

Mot annat beslut av socialstyrelsen enligt denna lag föres talan hos Konungen genom besvär.

Beslut, som medicinalstyrelsen med- Beslut, som socialstyrelsen eller delat med stöd av denna lag, skall kammarrätten meddelat med stöd av

1 Senaste lydelse 1970:460. '-' Senaste lydelse av 3 & 1964:214

6 5 1963:252.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) lända till omedelbar efterrättelse, om denna lag, skall lända till omedelbar ej annorlunda förordnas. efterrättelse, om ej annorlunda för- ordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

75) Förslag till Lag om ändring i lagen (1963: 251) om behörighet att utöva tandläkaryrket

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1963: 251) om behörighet att utöva tandläkaryrketl,

dels att i 2—6 och 8—11 55 samt tredje stycket första punkten övergångs— bestämmelserna ordet »medicinalstyrelsen» skall bytas ut mot »socialsty- relsen»,

dels att 13 5 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 13 &.

Talan mot socialstyrelsens beslut enligt 3—6, 8 eller 10 5 föres hos kammarrätten genom besvär.

Mot annat beslut av socialstyrelsen enligt denna lag föres talan hos Konungen genom besvär.

Beslut, som medicinalstyrelsen Beslut, som socialstyrelsen eller meddelat med stöd av denna lag, skall kammarrätten meddelat med stöd av lända till omedelbar efterrättelse, om denna lag, skall lända till omedelbar ej annorlunda förordnas. efterrättelse, om ej annorlunda för-

ordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

1 Senaste lydelse av 4 5 1964:550.

76) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1965: 61) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m.

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1965: 61.) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m.,

dels att i 5 & ordet »medicinalstyrelsen» skall bytas ut mot »socialstyrelsen», dels att 13 5 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 13 g.

Talan mot veterinärstyrelsens be- slut enligt 2—5, 7 eller i särskilt fall enligt 8 5 föres hos kammarrätten genom besvär.

Mot annat beslut av veterinärsty— relsen enligt denna lag föres talan hos Konungen genom besvär.

Beslut som veterinärstyrelsen med- Beslut som veterinärstyrelsen eller delar med stöd av denna lag länder kammarrätten meddelar med stöd av till omedelbar efterrättelse, om annat denna lag länder till omedelbar efter- ej förordnas. rättelse, om annat ej förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

77) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1960: 409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1960: 409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område,

dels att i 1 och 9 %% ordet »medicinalstyrelsen» i olika böjningsformer skall bytas ut mot »socialstyrelsen» i motsvarande form,

dels att 11 5 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

113

(Föreslagen lydelse)

11 5.

Beslut, som medicinalstyrelsen meddelat med stöd av 9 %, skall lända till omedelbar efterrättelse, om ej an- norlunda förordnas.

Talan mot socialstyrelsens beslut enligt 9 5 föres hos kammarrätten genom besvär.

Förbud som avses i 9 & skall lända till omedelbar efterrättelse, om ej an- norlunda förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

78) Förslag till Lag

om ändring i varumärkeslagen (1960: 644)

Härigenom förordnas, att 47 % varumärkeslagen (1960: (544) skall ha ne- dan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

47 se

Talan mot __________ Talan föres _________

Mot besvärsavdelningens beslut må talan föras av sökanden, om det gått honom emot. Talan föres genom be- svär hos Konungen inom två måna- (ler från beslutets dag.

—— —— — —— skäl föreligga.

————— beslutets dag.

Mot bcsvärsavdelningens beslut må talan föras av sökanden, om det gått honom emot. Talan föres hos rege- ringsrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

1 Senaste lydelse 1967: 841.

79) Förslag till Lag om ändring i patentlagen (1967: 837)

Härigenom förordnas, att 25 och 72 åå patentlagen (1967: 837) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 25 %. Talan enligt ——————— till prövning. Mot beslut på besvärsavdelningen Mot beslut på besvärsavdelningen

må talan föras av sökanden, om det må talan föras av sökanden, om det gått honom emot. Talan föres genom gått honom emot. Talan föres hos besvär hos Konungen inom två må- regeringsrätten genom besvär inom nader från beslutets dag. två månader från beslutets dag. Bestämmelserna i 22 & femte styc- Bestämmelserna i 22 & femte styc- ket äga motsvarande tillämpning be- ket äga motsvarande tillämpning be- träffande handlingar som inkomma träffande handlingar som inkomma

till Konungen. till regeringsrätten. 72 5. Talan mot ——————— till prövning. Mot besvärsavdelningens beslut fö- Mot besvärsavdelningens beslut fö-

res talan genom besvär hos Konungen res talan hos regeringsrätten genom inom två månader från beslutets dag. besvär inom två månader från beslu- tets dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

80) Förslag till Lag

om ändring i mönsterskyddslagen (1970: 485)

Härigenom förordnas. att 22 och 47 åå mönsterskyddslagen (1970:-185) skall ha nedan angivna lydelse.

( Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 22 % Talan enligt ——————— till prövning. Mot beslut på besvärsavdelningen Mot beslut på besvärsavdelningen

får talan föras av sökanden, om be- får talan föras av sökanden, om be- slutet gått honom emot. Talan föres slutet gått honom emot. Talan föres genom besvär hos Konungen inom hos regeringsrätten genom besvär två månader från beslutets dag. inom två månader från beslutets dag. 47 % Talan mot ——————— till prövning. Talan mot besvärsavdelningens be- Talan mot besvärsavdelningens be— slut föres genom besvär hos Konung— slut föres hos regeringsrätten genom en inom två månader från beslutets besvär inom två månader från be- dag. slutets dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

81) Förslag till. Lag

om ändringi växtförädlarrättslagen (1971: 000)

Härigenom förordnas, att 19 och 48 %% växtl'örädlarrättslagen (1971 : 000) skall ha nedan angivna lydelse.

(] prop. 1971: .it) föreslagen lydelse) ("Här föreslagen lydelse) 19 % Talan enligt ——————————— till prövning. Mot beslut av lantbruksstyrelsen Mot beslut av lantbruksstyrelsen

får talan föras av sökanden, om be— får talan föras av sökanden. 0111 he- slutet gått honom emot. Talan föres slutet gått honom emot. Talan föres hos Konungen genom besvär inom hos regeringsrätten genom besvär in- tvä månader från beslutets dag. om två månader från beslutets dag. 48 % Talan mot ——————————— till prövning. Talan mot lantbruksstyrelsens be- Talan mot lantbruksstyrelsens be- slut föres hos Konungen genom be- slut föres hos regeringsrätten genom svär inom två månader från beslu- besvär inom två månader från be-

tets dag. slutets dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

82) Förslag till Lag om ändring i brandlagen (1962: 90)

Härigenom förordnas i fråga om brandlagen (1962: 90), dels att i 1 & orden »kommunens fullmäktige» skall bytas ut mot »kom- munfullmäktige»,

dels att 15 och 16 åå skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 15 %. Över brandstyrelses ————————— hos länsstyrelsen. Talan mot beslut, som enligt denna Talan mot länsstyrelses beslut i lag meddelas av länsstyrelsen, föres ärende som avses i 6, 7, 9 eller 14 5 hos Konungen. föres hos kammarrätten genom be-

svär.

(Nuvarande lydelse.)

117

(Föreslagen lydelse)

Mot annat beslut av länsstyrelse enligt denna lag föres talan hos Konungen genom besvär.

16 5.

Den som utan giltigt skäl uteblir från brandövning eller brandsläck- ning, vartill han kallats genom brand- larm eller pä annat sätt, eller lämnar honom anvisat arbete eller eljest icke åtlyder vad brandbefäl i och för tjänsten befallt eller som bryter mot 10 eller 11 % eller som hindrar eller söker hindra åtgärd, som avses i 12 &, dömes till dagsböter.

Arbetsgivare eller arbetsledare, som vägrar anställd nödig ledighet för deltagande i brandövning eller brand- släckning eller därmed sammanhäng- ande arbete, dömes, såframt ledighe- ten kunnat medgivas utan synnerlig olägenhet, till dagsböter.

Den som genom brandlarm eller på annat sätt obehörigen åstadkommer brandstyrkas utryckning eller sam- ling, dömes till dagsböter eller fängel- se i högst sex månader och varé skyl- dig att ersätta därav föranledd kost- nad.

Den som utan giltigt skäl uteblir från brandövning eller brandsläck- ning, vartill han kallats genom brand- larm eller på annat sätt, eller lämnar honom anvisat arbete eller eljest icke åtlyder vad brandbefäl i och för tjänsten befallt eller som bryter mot 10 eller 11 5 eller som hindrar eller söker hindra åtgärd, som avses i 12 %, dömes till böter.

Arbetsgivare eller arbetsledare, som vägrar anställd nödig ledighet för del- tagande i brandövning eller brand- släckning eller därmed sammanhäng- ande arbete, dömes, såframt ledighe- ten kunnat medgivas utan synnerlig olägenhet, till böter.

Den som genom brandlarm eller på annat sätt obehörigen åstadkommer brandstyrkas utryckning eller sam- ling, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader och vare skyldig att ersätta därav föranledd kostnad.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

118

83) Förslag

till

Lag om ändring i skollagen (1962: 319)

Härigenom förordnas, att 14, 18, 20 d, 20 f, 23, 25 39 a och 54 55 skol- lagen (1962: 319)1 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

14 %.

Iavseende———-—————————_— Beträffande Skolstyrelsen skall i övrigt vad i 33—42 55 kommunal— lagen är stadgat rörande kommun- styrelsen äga motsvarande tillämp- ning. Om val av ordförande och vice ordförande skall jämväl länsskol- nämnden underrättas.

— — i styrelsen.

Beträffande Skolstyrelsen skall i övrigt vad i 33—36 55, 37 å' första stycket och 38—42 55 kommunalla- gen är stadgat rörande kommunsty— relsen äga motsvarande tillämpning. Om val av ordförande och vice ord- förande skall jämväl länsskolnämn- den underrättas.

Utan hinder av 2 5 2 förvaltnings- lagen (1971-000) äga 4 och 5 55 nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos skolstyrelsen.

18 5.

Vad i 12—14 %% stadgas äger icke avseende ä Skolstyrelsen i Stockholms kommun. Beträffande nämnda skol- styrelse skola 50 %, 51 5 1 mom. och 52 % kommunallagen för Stockholm äga tillämpning med iakttagande av att antalet ledamöter ej må understi- ga sju samt att skolchefen ej må ut- ses till ledamot eller suppleant.

* Lagen omtryckt 1970: 1026.

.Vad i 12—14 55 stadgas äger icke avseende ä Skolstyrelsen i Stock- holms kommun. Beträffande nämn- da skolstyrelse skola 50 5, 51 ä 1 mom., med undantag av hänvisning- en till 39 Q' andra stycket, samt 52 % kommunallagen för Stockholm äga tillämpning med iakttagande av att antalet ledamöter ej må understiga sju samt att skolchefen ej må utses till ledamot eller suppleant.

Utan hinder av 2 Q' 2 förvaltnings- lagen (1971:000) äga 4 och 5 55 nämnda lag tillämpning i samtliga

(Nuvarande lydelse)

119

(Föreslagen lydelse)

ärenden hos skolstyrelsen i Stock- holms kommun.

Skolchefen i _____________ g Sägs_

20då.

Fråga om att förvägra elev i lands- tingskommunens gymnasieskola be- frielse enligt 27 å och fråga om att förvägra någon inträde i sådan skola på grund av bestämmelserna i 45 och 47 a 55 skall prövas av utbildnings- nämnden, i den mån Konungen ej annorlunda förordnar.

-20

Fråga om att förvägra elev i lands- tingskommunens gymnasieskola be- frielse enligt 27 å och fråga om att förvägra någon inträde i sådan skola på grund av bestämmelserna i 45 och 47 b 55 skall prövas av utbildnings- nämnden, i den mån Konungen ej annorlunda förordnar.

f 5.

I den ————————————— till tjänstgöring.

Beträffande utbildningsnämnd, som väljes enligt första stycket, skall bestämmelserna i 17 5 ovan samt i 43—51 55 och 54 % fjärde stycket landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) äga motsvarande tillämpning.

Beträffande utbildningsnämnd, som väljes enligt första stycket, sko- la bestämmelserna i 17 5 ovan samt i 43—47 åå, 48 5 första stycket, 49— 51 55 och 54 % fjärde stycket lands- tingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) äga motsvarande tillämpning.

Utan hinder av 2 5 2 förvaltnings— lagen (1971: 000) äga 4 och 5 55 nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos utbildningsnämnd, som väl jes enligt första stycket.

23 5.

Varje barn, ——————————— i grundskolan. Skolpliktigt barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada icke kan följa undervisningen i grundskolan äger rätt till undervisning i special- skolan. Fråga om barns rätt till så- dan undervisning prövas av lokal styrelse för specialskolan, sedan för- äldrarna fdtt tillfälle att yttra sig.

Skolpliktigt barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada icke kan följa undervisningen i grund- skolan äger rätt till undervisning i specialskolan. Fråga om barns rätt till sådan undervisning prövas av 10- kal styrelse för specialskolan.

120

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

25 5.

Studieväg för ————————

Uttagning till specialundervisning av elev i grundskolan sker genom skolans försorg, sedan föräldrarna fdtt tillfälle att yttra sig.

39

Bestämmelserna i —— —— —— —— — — _

Fråga huruvida skolplikt enligt 30 % tredje stycket gäller för barn efter utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller sexton år och fråga om barn enligt 31 5 andra stycket skall deltaga i under- visningen i specialskolan prövas av lokal styrelse för specialskolan. In- nan beslut meddelas skola föräld— rarna ha fått tillfälle att yttra sig.

På lokal __________

—— —— —— av skolan.

Uttagning till specialundervisning av elev i grundskolan sker genom skolans försorg.

a %. — —— avsedd undervisning.

Fråga huruvida skolplikt enligt 30 % tredje stycket gäller för barn efter utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller sexton år och fråga om barn enligt 31 å andra stycket skall deltaga i undervisning- en i specialskolan prövas av lokal styrelse för specialskolan.

——3755.

54 %.

Över beslut av länsskolnämnd och skolöverstyrelsen md besvär anföras hos Konungen.

Mot länsskolnämnds beslut i åren— de, på vilket 35 eller 39 å äger till— lämpning, föres talan hos kammar- rätten genom besvär. ! samma ord- ning föres talan mot beslut som av— ses i 51 5 andra stycket.

Talan mot annat beslut av läns- skolnämnd eller skolöverstyrelsen en- ligt denna lag föres hos Konungen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

84) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas, att 3 kap. ö %, 18 kap. 9 och 22 %% samt 20 kap. 13 % lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 3 kap. 6 %. Försäkrad är ——————————— i sjukpenningklass. Beslut angående försäkrads place- ring i sjukpenningklass skall skrift- ligen delgivas denne.

18 kap. 9 %.

Ledamot av ———————— försäkringskassas tjänst.

Styrelseledamot äger ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och kassan eller rö- rande hans försäkring eller eljest hans rätt enligt denna lag. Ej heller må han deltaga i behandling av an- nan fräga, vari han äger ett väsent- ligt intresse, som kan vara stridande mot kassans. Vad sålunda är stadgat äger motsvarande tillämpning beträf- fande rättegång eller annan talan mot styrelseledamot eller tredje man.

22 5. Ärende avgöres ————————— för pensionsärenden. I ärende, ———————————— betydelse höras. Begär den —————————————— däremot äro. Beslut som fattas i pensionsdele- gation skall, i den mån det icke be- finnes obehöuligt, innehålla de skäl, på vilka avgörandet grundas.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

20 kap. 13 &.

Besvär skola ingivas eller insändas till den myndighet eller det organ som meddelat beslutet.

Den omständigheten att besvären ingivits eller insänts direkt till den myndighet, som har att pröva be- svären, utgör ej hinder för besvärens upptagande till prövning, därest de inkommit före besvärstidens utgång.

Beträffande tid för anförande av besvär skall jämväl i fråga om all- män försäkringskassas beslut tilläm— pas vad som är föreskrivet i lagen om besvärstid vid talan mot förval- tande myndighets beslut.

Allmän försäkringskassas -—— ——

Besvärshandling skall tillställas den myndighet som meddelat be- slutet.

Den omständigheten att besvärs— handlingen tillställts den myndighet, som har att pröva besvären, utgör ej hinder för besvärens upptagande till prövning, därest handlingen inkom- mit före besvärstidens utgång.

_ __ _— pröva beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

85) Förslag till Lag om ändring i namnlagen (1963: 521)

Härigenom förordnas i fråga om namnlagen (1963: 521), dels att 34 % skall upphöra att gälla, dels att 28, 29 och 35 55 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

28 g.

Finner pastor gjord anmälan ej kunna upptagas, skall han med an- givande av grunden därför meddela beslut att anmälningen ej föranleder anteckning i kyrkobok. Meddelas be-

Fiuner pastor gjord anmälan ej kunna upptagas, skall han meddela beslut att anmälningen ej föranleder anteckning i kyrkobok.

(Nuvarande lydelse)

slutet ej genast i anledning av munt- lig anmälan eller är anmälningen skriftlig, skall han ofördröjligen om beslutet underrätta den som gjort an- mälningen. I underrättelsen skall an- givas vad den som vill fullfölja talan mot beslutet har att iakttaga.

(Föreslagen lydelse)

29 5.

Den vars rätt beröres av beslut, som pastor meddelat enligt 28 5, eller av annan åtgärd, som pastor vid- tagit i namnärende, md söka ändring däri. Talan föres hos domkapitlet ge- nom besvär.

Talan mot domkapitlets beslut i fråga, som enligt första stycket dra- gits under dess prövning, föres hos Konungen genom besvär.

Talan mot beslut, som pastor med- delat enligt 28 5, eller mot annan dt- görd, som pastor vidtagit i namn- ärende, föres hos domkapitlet genom besvär.

Talan mot domkapitlets beslut i fråga, som enligt första stycket dra- gits under dess prövning, föres hos kammarrätten genom besvär.

35 g.!

Talan mot —————————

Talan föres genom besvär hos pa- tent- och registreringsverkets be- svärsavdelning inom en månad från beslutets dag.

Mot besvärsavdelningens —————

_ — — skäl föreligga.

Talan föres hos patent— och regi- streringsverkets besvärsavdelning ge- nom besvär.

—— icke föras.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972,

86) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1963: 537) om gravrält m. m.

Härigenom förordnas, att 17 5 lagen (1963: 537) om gravrätt m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

1 Senaste lydelse 1967:842.

l'l4

(Nuvarande lydelse)

17 s.

Talan mot länsstyrelses beslut en- ligt denna lag eller med stöd därav meddelade bestämmelser föres genom besvär hos Konungen.

(Föreslagen lydelse)

Talan mot länsstyrelses beslut en- ligt 1.1 eller 16 & föres hos kammar- rätten genom besvär. I samma ord- ning föres talan mot sådant beslut enligt 15 5 som ej avser föreläggande för kommun med stöd av första stycket.

I övrigt föres talan mot länssty- relses beslut enligt denna lag has Konungen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

87) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1964: 322) med vissa bestämmelser i anledning av statens övertagande av huvudmannaskapet för polisväsendet m. m.

Härigenom förordnas, att 12 5 lagen (1964: 322) med vissa bestämmelser i anledning av statens övertagande av huvudmannaskapet för polisväsendet m. ni. skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

12 %.

Över beslut, som länsstyrelse eller myndighet, som avses i 7 %, meddelat enligt denna lag, må kommunen an- föra besvär hos Konungen.

Beslut, som sägs i första stycket och som ej avser utdömande av vite, länder till efterrättelse utan hinder av förd klagan, om ej annat förordnas.

Över beslut, som länsstyrelse eller myndighet, som avses i 7 %, meddelat enligt denna lag, må kommunen an- föra besvär hos kammarrätten.

Beslut, som meddelats enligt den- na lag och som ej avser utdömande av vite, länder till efterrättelse utan hinder av förd klagan, om ej annat förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

88) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1964: 829) om skyldighet för vissa städer att bidraga till statsverkets kostnader för domstolsväsendet

Härigenom förordnas, att 5 5 lagen (1964: 829) om skyldighet för vissa städer att bidraga till statsverkets kostnader för domstolsväsendet skall ha

nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sg.

Över beslut, som länsstyrelse eller myndighet vilken avses i 1 % medde- lat enligt denna lag, må staden anfö- ra besvär hos Konungen.

Beslut, som sägs i första stycket, länder till efterrättelse utan hinder av förd klagan, om ej annat förordnas.

Över beslut, som länsstyrelse eller myndighet vilken avses i 1 % medde- lat enligt denna lag, må staden anföra besvär hos kammarrätten.

Beslut enligt denna lag länder till efterrättelse utan hinder av förd kla- gan, om ej annat förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

89) Förslag till Lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822)

Härigenom förordnas, att 40 % naturvårdslagen (1964: 822) skall ha nedan angivna lydelse.

126

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

40 5.1

Talan mot länsstyrelses beslut en- ligt denna lag eller med stöd däran meddelade bestämmelser föres ge- nom besvär hos Konungen. Statens naturvårdsverk äger föra sådan talan för tillvaratagande av nalurvårdens intressen.

Talan mot hälsovårdsnämnds be- slut enligt denna lag föres genom be- svär hos länsstyrelsen.

Talan mot ltälsovärdsnämnds be- slut enligt denna lag föres hos läns- styrelsen genom besvär.

'l'alan mot länsstyrelses beslut i ärende enligt 13, 17, 20, 21, 22, 24, 39 eller 47 5 eller om föreläggande enligt 16 5 föres hos kammarrätten genom besvär.

Mot anzmt beslut av länsstyrelse enligt denna lag föres talan hos Konungen genom besvär.

Statens naturvårdsverk äger för tillvaratagande av naturvårdens in- tressen föra talan mot beslut enligt denna lag eller enligt bestämmelser som meddelats med stöd av lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

90) Förslag till Lag

om ändring i statstjänstemannalagen (1965: 274)

Härigenom förordnas, att 24, 26 och 27 åå statstjänstemannalagen (1965: 274) skall ha nedan angivna lydelse. (Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

24 5.

Innan fråga om disciplinär be- straffning avgöres, skall tillfälle be- redas tjänstemannen att skriftligen eller, om han päfordrar det eller det eljest finnes lämpligt, vid muntligt förhör uttala sig om vad som åbero- pas mot honom. Därvid äger han för

' Senaste lydelse 1970:891.

[ ärende om disciplinär bestraff- ning skall, om tjänstemannen på- fordrar det, tillfälle beredas honom att vid muntligt förhör uttala sig isaken.

(Nuvarande lydelse)

sitt försvar anlita biträde som med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet finnes lämplig för uppdraget.

127

(Föreslagen lydelse)

26 5.

Vidtages åtgärd _______ Beslut om avstängning meddelas i fråga om tjänsteman, som icke kan dömas till disciplinstraff, av Konungen och eljest av myndighet som Konungen bestämmer. I ärende om avstängning skola bestämmelser- na i 23 å andra stycket och 24 å iakttagas.

Om avstängning _______

— — omedelbart hävas.

Beslut om avstängning meddelas i fråga om tjänsteman, som icke kan dömas till disciplinstraft', av Konungen och eljest av myndighet som Konungen bestämmer. I ärende om avstängning skola bestämmelser- na i 23 5 andra stycket och 24 % iakttagas. Bestämmelserna i 15, 17 och 18 59” förvaltningslagen (1971: 000) skola tillämpas även om beslut som nyss sagts utgör beslut under ärendes handläggning. — särskilda bestämmelser.

27 s.!

Tjänsteman sam _ _ — — — _ —

Beslut om avstängning enligt första stycket eller om läkarundersökning som avses där meddelas i fråga om tjänsteman, som icke kan dömas till disciplinstraff, av Konungen och el- jest av myndighet som Konungen be- stämmer. I sådant ärende skola be- stämmelserna i 23 å andra stycket iakttagas. Tillfälle skall beredas tjänstemannen att skriftligen eller, om han påfordrar det eller det eljest finnes lämpligt, muntligen uttala sig i ärendet. Därvid äger han anlita bi- träde som med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet fin.- nes lämplig för uppdraget.

—— _— omedelbart hävas.

Beslut om avstängning enligt första stycket eller om läkarundersökning som avses där meddelas i fråga om tjänsteman, som icke kan dömas till disciplinstraff, av Konungen och el- jest av myndighet som Konungen be- stämmer. I sådant ärende skola be- stämmelserna i 23 å andra stycket iakttagas. Om tjänstemannen påförd- rar det, skall tillfälle beredas honom att muntligen uttala sig i ärendet.

Bestämmelserna i 15, 17 och 18 5,9” förvaltningslagen (1971: 000) skola tillämpas även om beslut som nyss sagts utgör beslut under ärendes handläggning.

Närmare bestämmelser —— — — —— av Konungen.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1972.

* Senaste lydelse 1970:353.

91) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa falll,

dels att 32 % skall upphöra att gälla, dels att i 4 & orden »kommunens fullmäktige» skall bytas ut mot »kom- munfullmäktiger,

dels att 1, 6, 22, 24, 26 och 34 55 skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen, närmast efter rubriken »Särskilda bestämmelser», skall införas en ny paragraf, 34 a 5, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 1 5.2 Den som ———————————— under b). Med psykisk —————————— i förståndsutvecklingen. Vård beredes på sjukhus som dri- Vård beredes på sjukhus som dri-

ves av staten, landstingskommun ves av staten, landstingskommun eller stad som ej tillhör sådan kom— eller kommun som ej tillhör lands- mun. tingskommun. Vad som —————————— särskild sjuk-avdelning. 6 5.2 Behörig att ———————————— detta slag. Vårdintyg får utfärdas ———————— sådan undersökning. Vårdintyg utfärdat —————————— är verksam. Vårdintyg får icke ——————————— om intagning.

Bestämmelserna i 4 och 5 55 för- valtningslagen (1971:000) äga icke tillämpning i ärende om utfärdande av värdintyg.

22 &.

Talan får ————————————— utan bifall.

I övrigt får talan mot utskrivnings- I övrigt får talan mot utskrivnings- nämnds beslut föras endast i fall nämnds beslut enligt denna lag föras som avses i 26 %. endast i fall som avses i 26 &.

Talan föres ———————————— genom besvär.

1Senaste lydelse av 4 & 1967:948. ”Senaste lydelse 1969: 212.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

24 %. Talan enligt ————————— motsvarande tillämpning. Besvären skola inges till utskriv- ningsnämnden.

26 %.

Talan mot beslut, varigenom ut- skrivningsnämnd avvisat biträde en- ligt 32 5 eller utlåtit sig om ersätt- ning som avses i 33 % tredje stycket, föres hos psykiatriska nämnden ge- nom besvär.

Besvären skola inges till utskriv-

ningsnämnden.

Talan mot beslut, varigenom ut- skrivningsnämnd utlåtit sig om er- sättning som avses i 33 % tredje styc- ket, föres hos psykiatriska nämnden genom besvär.

34 5.1

Utskrivningsnämnd eller —— — __ _ —— — —— äro närvarande.

Bestämmelserna i —————— eller psykiatriska nämnden. Innebär beslut av utskrivnings- nämnd att besvär över beslut om in- tagning eller över beslut enligt 9 5 andra stycket ogillats eller att ansö- kan om utskrivning avslagits eller att besvär över beslut om avslag på så- dan ansökan ogillats, skall i beslutet anges de i 1 5 angivna förutsättning- ar på vilka beslutet grundas. Vad som sagts nu äger motsvarande till- lämpning i fråga om beslut av psy- kiatriska nämnden.

34a 5.

' Senaste lydelse 1967: 948.

I ärende, vari 17 & förvaltnings- lagen ( 1971:000 ) äger tillämpning, fä skälen för beslutet utelämnas även i andra fall än som sägs där, om ändamålet med värden annars skulle motverkas.

I läkares beslut enligt 8 eller 9 5 eller varigenom ansökan om utskriv- ning avslagits samt i motsvarande be- slut av utskrivningsnämnd eller psy-

130

(Nuvarande lydelse )

(Föreslagen lydelse) kiatriska nämnden skola alltid anges de i 1 &" angivna förutsättningar på vilka beslutet grundas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

92) Förslag till Lag

om ändring 1 lagen (1967: 940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, dels att 20 % skall upphöra att gälla, dels att i 2 % ordet »stad» skall bytas ut mot »kommun», dels att 10, 14, 22 och 45—50 55 skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen, närmast efter rubriken »Övriga bestämmelser», skall in- föras en ny paragraf, 49 a %, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 &. Annan än ———————— med landstingskommun. Drives godkänd ——————— ej förordnas.

I ärende enligt denna lag som rör någons vård i enskild inrättning äger förvaltningslagen (1971 : 000 ) motsva- rande tillämpning.

14 %.

Ledamöter och suppleanter i sär- skild styrelse för omsorger om psy- kiskt utvecklingsstörda väljes av landstinget eller stadsfullmäktige till det antal landstinget eller stadsfull— mäktige bestämmer. Antalet ledamö- ter får dock icke vara under fem.

Ledamöter och suppleanter i sär- skild styrelse för omsorger om psy- kiskt utvecklingsstörda väljes av landstinget eller kommunfullmäktige till det antal landstinget eller kom- munfullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får dock icke vara under

( Nuvarande lydelse)

Valet skall vara proportionellt om det begäres av minst så många väljan- de som motsvarar det tal vilket er- hålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val gäller särskilda föreskrifter. Sker val av suppleanter icke proportionellt, skall även bestämmas den ordning i vilken suppleanterna skall inkallas till tjänstgöring.

För särskild styrelse för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda äger i landstingskommun bestämmelserna i 48—51 515 och 54 % fjärde stycket landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319), i Stockholm bestämmelserna i 51 ,9' kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50) och i annan stad som ej tillhör landstingskommun bestämmelserna i 32—42 55 och 45 å andra och tredje styckena kom- munallagen den 18 december 1953 (nr 753) motsvarande tillämpning. I protokoll behöver dock upptagas en— dast förteckning över närvarande le- damöter och beslutet i varje ärende.

F ör styrelsen för omsorger om psy- kiskt utvecklingsstörda i Stockholm gäller dessutom vad stadsfullmäktige föreskriver med iakttagande av be- stämmelserna i kommunallagen för Stockholm.

131

(Föreslagen lydelse)

fem. Valet skall vara proportionellt om det begäres av minst så många väljande som motsvarar det tal vilket erhålles, om samtliga väljandes an- tal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val gäller särskilda föreskrifter. Sker val av suppleanter icke proportionellt, skall även bestämmas den ordning i vilken suppleanterna skall inkallas till tjänstgöring.

För särskild styrelse för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda äger i landstingskommun bestämmelserna i 43—51 %% och 54 % fjärde stycket landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) samt i kommun som ej tillhör landstingskommun bestämmelserna i 32—42 %% och 45 å andra och tredje styckena kommunallagen den 18 de— cember 1953 (nr 753) motsvarande tillämpning. I protokoll behöver dock upptagas endast förteckning över närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.

22 &. Beslutsnämnd får -— —— —— — — — — — är närvarande. Bestämmelserna i — — — — — — — — — av nämnden. Nämndens beslut skall innehålla de skäl på vilka avgörandet grundas, i den män det icke är obehövligt.

132 (Nuvarande lydelse)

45

Mot psykiatriska ———————

Mot Iänsskolnämndens beslut fär talan föras hos Konungen genom be- svär.

(Föreslagen lydelse)

%. — — icke föras.

I fråga om talan mot Iänsskol- nämnds beslut gäller 54 5 skollagen i tillämpliga delar.

46 &. Talan enligt 44 % eller ——————————— 15 år. Mot beslut, — ———————— eller socialnämnden. Talan enligt 44 % första —————————— viss tid. Besvären skall inges till den som meddelat beslutet.

47 g.

Talan mot beslut, varigenom be- slutsnämnd för psykiskt utvecklings- störda avvisat biträde eller utlåtit sig om ersättning som avses i 21 & tredje stycket, föres hos psykiatriska nämn- den genom besvär.

Besvären skall inges till besluts- nämnden.

Talan mot beslut, varigenom be- slutsnämnd för psykiskt utvecklings- störda utlåtit sig om ersättning som avses i 21 & tredje stycket, föres hos psykiatriska nämnden genom besvär.

48 5.

Beslut som avses i 30 % tredje styc- ket eller 39 å tredje stycket samt beslut av beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda länder omedelbart till efterrättelse. Myndighet som har att pröva besvär äger dock i avvak- tan pd sitt slutliga avgörande förbju- da eller avbryta verkställighet av be- slut, som överklagats hos myndig- heten.

Bcslut som avses i 30 % tredje styc- ket eller 39 å tredje stycket samt be- slut av beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda länder omedelbart till efterrättelse.

49 5.

När psykiatriska ———————

Vid handläggning inför nämnden gäller i övrigt i tillämpliga delar 29 och 31—34 55 lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.

psykiskt utvecklingsstörda.

Vid handläggning inför nämnden gäller i övrigt i tillämpliga delar 29, 31, 33 och 34 55 lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.

(Nuvarande lydelse)

493

133

(Föreslagen lydelse) &.

] ärende, vari 17 5 förvaltnings- lagen (1971:000_) äger tillämpning, fär skälen för beslutet utelämnas även i andra fall än som sägs där, om ändamålet med omsorgerna an- nars skulle motverkas.

[ vdrdchefs eller läkares beslut om inskrivning med stöd av 35 5, i mot- svarande beslut av ordförande i be- slutsnämnd enligt 23 5 första stycket, i sådant beslut av värdchef, före- ståndare eller läkare som innebär avslag på ansökan om slutlig ut- skrivning av den som inskrivits med stöd av 35 5 samt i beslutsnämnds och psykiatriska nämndens motsva- rande beslut skall alltid anges de i 35 5 angivna förutsättningar på vilka beslutet grundas.

50 å. Vid bedömning —————————— i specialsjukhus. För inskrivning ——————————— vid sjukhuset.

Bestämmelserna i 4 och 5 55 för- valtningslagen (1971:000) äger icke tillämpning i ärende om utfärdande av läkarintyg som avses i andra stycket.

Särskolchef, vårdchef ————————— första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

93) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1966: 301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål

Härigenom förordnas, att i lagen (1966: 301) om rättspsykiatrisk under-

sökning i brottmål skall införas en ny paragraf, 11 a 5, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 11 a 5.

Mat socialstyrelsens beslut enligt 4 5 och mot kriminalvårdsstyrelsens beslut enligt 7 a 5 föres talan hos kammarrätten genom besvär. I sam- ma ordning föres talan mot beslut i särskilt fall av kriminalvårdssty- relsen eller socialstyrelsen rörande tillämpningen av 7 eller 9 5.

Talan mot annat beslut av krimi- nalvdrdsstyrelsen eller socialstyrelsen rörande tillämpningen av denna lag föres hos Konungen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

94) Förslag till Lag om ändring i lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Härigenom förordnas, att 33 5 lagen (1967: 531) om tryggande av pen- sionsutfästelse m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 33 %. Talan mot tillsynsmyndighetens Talan mot tillsynsmyndighetens beslut föres genom besvär. beslut enligt 22 5 föres hos Konungen

genom besvär.

Talan mot annat beslut av tillsyns- myndigheten enligt denna lag föres hos kammarrätten genom besvär.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

135

95) Förslag

till

Lag om ändring i smittskyddslagen (1968: 231)

Härigenom förordnas, att 33 & smittskyddslagen (1968: 231) skall ha ne- dan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

33 5. Talan mot —————————— länsstyrelsen genom besvär.

Talan mot länsstyrelses beslut en- ligt denna lag föres hos Konungen genom besvär.

Hälmvårdsnämnds och länsstyrel- ses beslut skall lända till omedelbar efterrättelse om ej annorlunda för- ordnas.

Mot länsstyrelses beslut i ärende som avses i 7, 10, 14, 15 eller 21 5 föres talan hos kammarrätten genom besvär.

! övrigt föres talan mot länsstyrel- ses beslut enligt denna lag hos Konungen genom besvär.

Hälsovårdsnämnds, länsstyrelses och kammarrätts beslut skall lända till omedelbar efterrättelse om ej an- norlunda förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

96) Förslag

till

Lat! om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)

Härigenom förordnas, att 14 och 48 åå miljöskyddslagen (1969z387) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

14 g.

Koncessionsnämnden skall — — — — — — nämndens prövning.

Nämnden skall ———————————— i frågan,

136

(Nuvarande lydelse)

3. hålla sammanträde med parter och besiktning på platsen, om det ej är uppenbart onödigt,

4. bereda part tillfälle att yttra sig över utredning som förebragts av motpart eller införskaffats genom koncessionsnämndens försorg.

(Föreslagen lydelse)

3. hälla sammanträde med dem som saken angår och besiktning på platsen, om det ej är uppenbart onö- digt,

4. lämna den som gjort ansökan eller framställt erinran underrättelse om det som tillförts ärendet genom annan än honom själv och bereda honom tillfälle att yttra sig däröver, om ej annat följer av 15 5 förvalt- ningslagen (1971: 000).

Nämnden kan uppdraga åt en ——————— stycket 3. Nämnden kan uppdraga åt sakkunnig — — — — särskild utredning. Kostnad för ————————— för utredningen. 48 %. När koncessionsnämnden eller Mot beslut som meddelas av statens

länsstyrelsen meddelar beslut i fråga om tillstånd enligt denna lag skall senast samma dag underrättelse om tiden för beslutets meddelande in- föras i en eller flera av ortens tid- ningar eller, om så lämpligen kan ske, avsändas till parterna. Vad nu sagts gäller även beslut av konces— sionsnämnden i fråga som avses i 41 5 och beslut av länsstyrelsen i fråga som avses i 40 5.

Talan mot beslut som avses i för- sta stycket och beslut enligt 14 5 sista stycket andra punkten föres hos Konungen inom fyra veckor från da- gen för beslutet. Statens naturvårds- verk får föra talan mot beslut som avses i första stycket för att tillvara- taga allmänna intressen.

Mot beslut som meddelas av natur- vårdsverket enligt 10 5 andra stycket eller av länsstyrelsen enligt 17 5 andra stycket får talan ej föras.

naturvårdsverk enligt 10 5 andra stycket eller av länsstyrelsen enligt 17 5 andra stycket får talan ej föras.

Talan mot beslut enligt 14 5 sista stycket andra punkten eller rörande förbud vid vite enligt 51 5 föres hos kammarrätten genom besvär.

Talan mot annat beslut av konces- sionsnämnden eller länsstyrelsen en- ligt denna lag föres hos Konungen genom besvär.

För att tillvarataga allmänna in- tressen får naturvårdsverket föra ta- lan mot koncessionsnämndens eller länsstyrelsens beslut i fråga om till- stånd enligt lagen, mot kancessions- nämndens beslut i fråga som avses i 41 5 och mot länsstyrelsens beslut i fråga som avses i 40 5.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

97) Förslag till Lag om ändring i jordhävdslagen (1969: 698)

Härigenom förordnas, att i jordhävdslagen ( 1969: 698) skall införas en ny paragraf, 9 a 5, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 9 a 5

Mot lantbruksnämnds beslut enligt denna lag föres talan hos lantbruks- styrelsen genom besvär.

Talan mot lantbruksstyrelsens be- slut enligt Iagen föres hos Konungen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

98) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1970: 244) om allmänna vatten- och avlopps- anläggningar

Härigenom förordnas, att 35 % lagen (1970: 244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 35 5 Ärende, som ———————— av detta. Länsstyrelsen kan ————— av kommunen.

Talan mot länsstyrelses beslut en- ligt 7 eller 33 5 eller om ersättning till sakkunnig som avses i andra

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

stycket föres hos kammarrätten ge- nom besvär.

Mot annat beslut av länsstyrelse enligt denna lag föres talan hos Konungen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

99) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1970: 375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling

Härigenom förordnas, att 6, 11 och 12 %% lagen (1970: 375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse) 6 5 När ärende ————————————— till förhöret. Beslut om utlämning får icke med— Beslut om utlämning får icke med- delas utan att den som begäres ut- delas utan att den som begäres ut— lämnad fått tillfälle att yttra sig. lämnad underrättats om det som till-

förts ärendet genom annan än ho- nom själv och fått tillfälle att yttra sig över det.

115

Talan mot polismyndighets beslut Talan mot polismyndighets beslut enligt denna lag föres hos länsstyrel- enligt denna lag föres hos länsstyrel- sen genom besvär. Besvärshandlingen sen genom besvär. inges till polismyndigheten. Vid ta- lan mot beslut om utlämning skall besvärshandlingen ha inkommit in- om en vecka från den dag då kla- ganden delgavs beslutet.

(Nuvarande lydelse)

Mot länsstyrelsens beslut föres ta- lan hos Konungen genom besvär. Be- svärshandlingen inges till länsstyrel- sen. Vid talan mot beslut om utläm- ning skall besvärshandlingen ha in- kommit inorn en vecka från den dag då klaganden delgavs beslutet.

Talan mot beslut om reseförbud eller omhändertagande får föras utan inskränkning till viss tid.

1.39

(Föreslagen lydelse)

Mot länsstyrelsens beslut föres ta— lan hos kammarrätten genom besvär.

Besvär över beslut om utlämning enligt denna lag skall anföras inom en vecka från den dag då klagan- den delgavs beslutet. Talan mot be- slut om reseförbud eller omhänder- tagande t'är föras utan inskränk- ning till viss tid. 12 5 Beslut om —————— till efterrättelse. Polismyndighet och länsstyrelse Polismyndighet och länsstyrelse får, när särskilda skäl föranleder det, förordna att dess beslut om utläm- ning verkställes omedelbart.

får, när särskilda skäl föranleder det, förordna att dess beslut om utläm- ning verkställes omedelbart. Kam- marrätts beslut om utlämning verk- ställes omedelbart, om ej domstolen förordnar annat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

100) Förslag till Lag

om ändring i lagen ( 1970:390 ) med vissa bestämmelser i anledning av statens övertagande av lokalhällningen för de allmänna underrätterna

Härigenom förordnas, att 11 % lagen (1970: 390) med vissa bestämmelser i anledning av statens övertagande av lokalhållningen för de allmänna under- rätterna skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 11 %

Talan mot beslut enligt denna lag Talan mot beslut enligt denna lag av myndighet som avses i 7 & andra av myndighet som avses i 7 & andra stycket föres hos Konungen genom stycket eller av länsstyrelse föres hos besvär. kammarrätten genom besvär.

Mot beslut — — — —' ————— ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

101) Förslag till Lag om ändring i lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering

Härigenom förordnas, att 28 & lagen (1970:596) om förenklad aktie- hantering skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 28 & Värdepapperscentralen står ——————— av bankinspektionen. Vid meddelande ———————————— förelägga vite.

Talan mot bankinspektionens be— slut enliyt denna lag föres hos Konungen genom besvär. Beslut i ———————————— förordnar annat. Ytterligare bestämmelser ————————— av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

102) Förslag till Lag om ändring i fastighetsbildningslagen [1970: 988)

Härigenom förordnas, att 4 kap. 6, 13 och 35 åå, 12 kap. 8 5 samt 15 kap. 2 & fastighetsbildningslagen (1970: 988) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

141

(Föreslagen lydelse)

4 KAP. 6 5

Vet förrättningsman att sådan om- ständighet föreligger som kan anta- gas utgöra jäv mot honom, är han skyldig att självmant ge det till kän- na.

Vill sakägare ——————————— jäv förfallen.

Har sakägare i rätt tid anfört jäv, skall fastighetsbildningsmyndigheten snarast möjligt meddela beslut i jävs- frågan. Sedan fråga om jäv mot. för- rättningsman uppkommit, får han i övrigt vidtaga endast åtgärd som icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas och som ej innefattar av- görande av en för förrättningen be- tydelsefull fråga. Sådan åtgärd får vidtagas av förrättningslantmätaren, även om han förklarats jävig.

Den omständigheten —————

Sedan fråga om jäv mot förrätt- ningsman uppkommit, får han en- dast vidtaga åtgärd som icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas och som ej innefattar avgörande av en för förrättningen betydelsefull fråga. Sådan åtgärd får vidtagas av förrättningslantmätaren, även om han förklarats jävig.

_ jäv uppkom.

135

Sakägare får föra sin talan genom ombud.

Förrättningslantmätare och god man får ej vara ombud vid den fas- tighetsbildningsmyndighet som han tillhör. Ej heller får den vara ombud som tagit befattning med saken i sin tjänst eller såsom ombud för sak- ägare med motstående intresse. Det- samma gäller beträffande den som står i sådant förhållande till förrätt- ningsman som aVSes i 4 kap. 12 & rättegångsbalken.

Förrättningslantmätare och god man får ej vara ombud för eller bi- träde ät sakägare vid den fastighets- bildningsmyndighet som han tillhör. Ej heller får den vara ombud eller biträde som tagit befattning med sa- ken i sin tjänst eller såsom ombud för eller biträde ät sakägare med motstående intresse. Detsamma gäl- ler beträffande den som står i så- dant förhållande till förråttningsman som avses i 4 kap. 12 & rättegångs- balken.

I övrigt ————————————— tillämpliga delar.

142

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

355

Behärskar sakägare ej svenska språket eller är han allvarligt hörsel- eller talskadad, får tolk anlitas att biträda fastighetsbildningsmyndighe- ten.

Som tolk får ej den anlitas be- träffande vilken sådan omständighet föreligger att hans tillförlitlighet kan anses förringad.

Fastiglletsbildningsmyndigheten får ej som tolk anlita den beträffan- de vilken sådan omständighet före- ligger att hans tillförlitlighet kan an— ses förringad.

Tolk har ————————————— i tjänsten. 12 KAP. 8 å Sammanläggning sker ————— fastigheternas ägare.

Fastighetsbildningsmyndigheten får utan ansökan upptaga fråga om sammanläggning, om fastigheterna beröres av fastighetsreglering som sker i syfte att åstadkomma en all- män förbättring av fastighetsbestån- det inom ett område eller om annan fastighetsbildning är beroende av sammanläggningen. Innan samman- läggning sker, skall ägaren av fastig- heterna ges tillfälle att yttra sig. Sammanläggning får ej ske, om äga- ren bestrider åtgärden och den kan antagas orsaka honom olägenhet av någon betydelse.

Fastighetsbildningsmyndigheten får utan ansökan upptaga fråga om sammanläggning, om fastigheterna beröres av fastighetsreglering som sker i syfte att åstadkomma en all- män förbättring av fastighetsbestån- det inom ett område eller om annan fastighetsbildning är beroende av sammanläggningen. Sammanlägg- ning får ej ske, om ägaren av fas- tigheterna bestrider åtgärden och den kan antagas orsaka honom olä- genhet av någon betydelse.

15 KAP. 2 %

Talan mot fastighetsbildningsmyn- dighetens beslut föres särskilt, om myndigheten

1. avvisat ansökan om fastighets- bildning eller fastighetsbestämning eller avvisat ombud,

Talan mot fastighetsbildningsmyn- dighetens beslut föres särskilt, om myndigheten

1. avvisat ansökan om fastighets- bildning eller fastighetsbestämning eller avvisat ombud eller biträde,

(Nuvarande lydelse)

2. ogillat jäv ________

143

(Föreslagen lydelse) —- —— _ —- från uppdraget.

Talan enligt ————————— —— beslutet rör.

103) Förslag till Lag

om ändring i förordningen ( 1961:318 ) om förfarandet ! anmärkningsmål

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1961: 313) om förfaran— det i anmärkningsmål,

dels att 9 5 skall upphöra att gälla, dels att 8 5 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

85.

Har annan revisionsmyndighet än kammarrätten meddelat slutligt be- slut i anmärkningsmål och har ej anmärkningen därvid avvisats med stöd av 5 &, må talan mot beslutet föras genom besvär hos kammarrät- ten av revisorn samt av myndighet eller annan, mot vars räkenskap anmärkningen riktats, ävensom av tjänsteman, som i 4 å sägs, och sak- ägare.

Över annat __________

Har annan revisionsmyndighet än kammarrätt meddelat slutligt beslut i anmärkningsmål och har ej an— märkningen därvid avvisats med stöd av 5 %, må talan mot beslutet föras genom besvär hos kammarrätten av revisorn samt av myndighet eller an— nan, mot vars räkenskap anmärk- ningen riktats, ävensom av tjänste- man, som i 4 % sägs, och sakägare.

—— icke föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

104) Förslag till Lag

om ändring i familjcbidragsförordningen (1946: 99)

Härigenom förordnas i fråga om familjebidragsförordningen (1946:99)1, dels att i 24 % orden »kommunens fullmäktige» skall bytas ut mot »kom-

munfullmäktige » ,

dels att i 27 %, 28 % 2 mom. och 29 % orden »Stockholms stad» skall bytas ut mot »Stockholm»,

dels att 25, 26, 33 och 34 %% skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

25 5.

I fråga om familjebidragsnämnd i annan kommun än Stockholm skall utöver bestämmelserna i 24 5 vad i 32—42 55 kommunallagen är stad- gat rörande kommunens styrelse ävensom i 45 5 andra och tredje styckena samma lag i fråga om där avsedd nämnd äga motsvarande till- lämpning, dock att det ej är erfor- derligt att protokollet upptager an- nat än förteckning å närvarande le- damöter och beslutet i varje ärende.

I fråga om särskild familjebidrags- nämnd i annan kommun än Stock- holm skall utöver bestämmelserna i 24 % vadi 32—36 55, 37 5 första styc- ket och 38—42 55 kommunallagen är stadgat rörande kommunstyrelsen ävensom i 45 å andra och tredje styc- kena samma lag i fråga om där av- sedd nämnd äga motsvarande till- lämpning, dock att det ej är erforder- ligt att protokollet upptager annat än förteckning å närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.

Utan hinder av 2 5 2 förvaltnings- lagen ( 1971:000 ) äga 4 och 5 55 nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild familjebidrags— nämnd.

26 &.

Beträffande familjebidragsnämnd i Stockholm skola, utöver vad i 24 5 är stadgat, bestämmelserna i 51 & kommunallagen för Stockholm äga tillämpning, varjämte skall gälla vad

1 Förordningen omtryckt 1960: 152. Senaste lydelse av 27 5 1962:674 29 5 1966: 424

Beträffande särskild familjebidrags- nämnd i Stockholm skola, utöver vad i 24 5 är stadgat, bestämmelserna i 51 & kommunallagen för Stockholm, med undantag av hänvisningen till 39 5

(Nuvarande lydelse)

stadsfullmäktige med tillämpning av stadgandena i sagda lag föreskriva. Protokoll som föres vid familjebi- dragsnämndens sammanträde behö- ver dock ej upptaga annat än förteck- ning å närvarande ledamöter och be- slutet i varje ärende.

145

(Föreslagen lydelse)

andra stycket nämnda lag, äga till- lämpning, varjämte skall gälla vad kommunfullmäktige med tillämp- ning av stadgandena i sagda lag föreskriva. Protokoll som föres vid särskild familjebidragsnämnds sam- manträde behöver dock ej upptaga annat än förteckning är närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.

Utan hinder av 2 5 2 förvaltnings- lagen ( 1971:000 ) äga 4 och 5 55 nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild familjebidrags- nämnd.

33 %.

Över familjebidragsnämnds beslut rörande tillämpningen av denna för— ordning md klagan föras, då fråga är om tillämpningen av 21 eller 22 5, hos tillsynsmyndigheten och eljest hos länsstyrelsen. Klagan föres ge- nom besvär, vilka skola ingivas till länsstyrelsen. Skola besvären prövas av tillsynsmyndigheten, åligger det länsstyrelsen att till denna insända besvären. Familjebidragsnämnds be- slut skall gå i verkställighet utan hin- der av däröver anförda besvär.

Mot tillsynsmyndighetens — —

Mot familjebidragsnämnds beslut rörande tillämpningen av denna för- ordning föres talan genom besvär, då fråga är om tillämpningen av 21 eller 22 5, hos tillsynsmyndigheten och eljest hos länsstyrelsen. Familje- bidragsnämnds beslut skall gå i verk- ställighet utan hinder av däröver an- förda besvär.

——————3låsägs.

34 5.1

Över länsstyrelses beslut rörande tillämpningen av denna förordning mä klagan föras hos kammarrätten genom besvär, vilka skola ingivas till den länsstyrelse, som meddelat beslu-

' Senaste lydelse 1963: 112.

Talan mot beslut av länsstyrelse rörande tillämpningen av 29 5 första stycket föres hos Konungen genom besvär.

Talan mot länsstyrelses beslut i öv- rigt rörande tillämpningen av denna förordning föres hos kammarrätten genom besvär.

Länsstyrelses och kammarrätts be-

146

(Nuvarande lydelse)

tet; och åligger det länsstyrelsen att jämte eget yttrande insända besvären till kammarrätten. Länsstyrelses be- slut skall gå i verkställighet utan hinder av däröver anförda besvär.

Mot kammarrättens beslut mä ta- lan icke föras.

(Föreslagen lydelse)

slut skola gå i verkställighet utan hinder av däröver anförda besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari_1972.

105) Förslag

till

Lag om ändring i förordningen (1967: 882) om studiemedetsavgifter

Härigenom förordnas i fråga om förordningen ( 1967:882 ) om studie-

medelsavgifter,

dels att 31 5 skall upphöra att gälla, dels att 13 och 30 55 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

13 s.

Centrala studiehjälpsnämnden sän- der underrättelse om beslut angående preliminär avgift, slutlig avgift eller kvarstående avgift till den återbetal- ningsskyldige. l underrättelsen anges vad den återbetalningsskyldige skall iakttaga om han önskar söka rättel- se i eller föra talan mot nämndens beslut.

I underrättelse _______

[ underrättelse till den återbetal- ningsskyldige om beslut angående preliminär avgift, slutlig avgift eller kvarstående avgift anges, utöver vad som föreskrives i 18 & förvaltnings- lagen (1971: 000), vad den återbetal- ningsskyldige skall iakttaga om han önskar söka rättelse i centrala studie- hjälpsnämndens beslut.

—— — —— —— enligt 7 5.

30 s.

Talan mot sådant beslut av cen- trala studiehjälpsnämnden som av-

Talan mot sådant beslut av cen— trala studiehjälpsnämnden som avses

(Nuvarande lydelse)

ses i denna förordning föres hos kam- marrätten genom besvär. Besvären skall insändas eller inges till centra- la studiehjälpsnämnden.

Centrala studiehjälpsnämndens be- slut länder till efterrättelse utan hin- der av att talan föres mot beslutet, om nämnden ej förordnar annat.

147

(Föreslagen lydelse)

i denna förordning föres hos kam- marrätten genom besvär.

Beslut enligt denna förordning län- der omedelbart till efterrättelse, om ej annat förordnas i beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

106) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1964: 731) om trafiknämnder

Härigenom förordnas, att 8 och 9 åå lagen (1964: 731) om trafiknämnder skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sg.

Trafiknämnd äger ______ Ärende som ————————

Ledamot mä ej deltaga i behand- ling av ärende som personligen rör honom eller någon honom närståen- de som sägs i 4 kap. 13 5 2 rätte- gdngsbalken.

— — —— nästa sammanträde.

— — fordras enhällighet.

95.

Länsstyrelses beslut i ärende som hänskjutits från trafiknämnd skall omedelbart delges nämnden. Hand- lingarna i ärendet skola tillställas nämnden, sedan beslutet vunnit laga kraft.

Om länsstyrelses beslut i ärende som hänskjutits från trafiknämnd skall nämnden omedelbart underrät- tas. Handlingarna i ärendet skola till- ställas nämnden, sedan beslutet vun- nit laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

107) Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1965: 852) om ackord och avskrivning rörande vissa skatter

Härigenom förordnas, att 2 5 förordningen (1965: 852) om ackord och av- skrivning rörande vissa skatter skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

25.

Behörig att antaga ackordsförslag eller avskriva skatt enligt 1 5 är, om annat ej föreskrivits, den centrala be- skattningsmyndigheten eller, om så- dan ej finnes, länsstyrelsen.

Behörig att antaga ackordsförslag eller avskriva skatt enligt 1 & är, om annat ej föreskrivits, den centrala be- skattningsmyndigheten eller, om så- dan ej finnes, länsstyrelsen. Mot be- slut i sådant ärende fär talan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

108) Förslag

till

Lag om ändring i lagen (1920: 796) om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 92 % lagen (1920: 796) om val till riksdagen1 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

92 g.

Besvär över val till riksdagen stäl- las till Konungen och skola vid även- tyr av talans förlust ha inkommit till centrala valmyndigheten inom tio da- gar från den dag då kungörelse om valets utgång intogs i allmänna tid- ningarna. Så snart besvär inkommit, översändes avskrift av besvären till Konungens befallningshavande med anmodan att skyndsamt inkomma

1 Lagen omtryckt 19691823.

Besvär över val till riksdagen stäl- las till regeringsrätten och skola vid äventyr av talans förlust ha inkom- mit till centrala valmyndigheten in- om tio dagar från den dag då kungö- relse om valets utgång intogs i all- männa tidningarna. Så snart besvär inkommit, översändes avskrift av be- svären till Konungens befallningsha- vande med anmodan att skyndsamt

(Nuvarande lydelse)

med yttrande över besvären till Konungen. Efter besvärstidens ut— gång kungör centrala valmyndighe- ten skyndsamt samtliga inkomna be- svär i allmänna tidningarna. Därvid utsättes viss kort tid, inom vilken för- klaring över besvären må avgivas till myndigheten. Efter utgången av för- klaringstiden insänder myndigheten

149

(Föreslagen lydelse)

inkomma med yttrande över besvä- ren till regeringsrätten. Efter besvärs- tidens utgång kungör centrala val- myndigheten skyndsamt samtliga in- komna besvär i allmänna tidningar- na. Därvid utsättes viss kort tid, in- om vilken förklaring över besvären må avgivas till myndigheten. Efter utgången av törklaringstiden insän-

ofördröjligen besvärshandlingarna der myndigheten ofördröjligen be- och inkomna förklaringar till svärshandlingarna och inkomna för- Konungen. klaringar till regeringsrätten.

Den som —————————— har skett.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot val som för- rättats före den 1 januari 1972.

109) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen (1930: 253)

Härigenom förordnas, att 3 5 3 mom. och 56 % kommunala vallagen (1930: 253)1 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

35.

3 mom. Vid val av kyrko- f ull rn ä k t i g e skall varje försam- ling eller, där församling är för dy- likt val delad i valkretsar, varje så- dan valkrets bilda ett valdistrikt. Där på grund av bestämmelserna i lagen om val till riksdagen delar av för- samlingen eller av valkretsen ingå i olika valdistrikt vid val till riksda- gen, skall dock varje sådan del bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofull-

' Lagen omtryckt 1969:824.

3 mom. Vid val av kyrko- f ull m ä k t i g e skall varje försam- ling eller, där församling är för dy- likt val delad i valkretsar, varje så- dan valkrets bilda ett valdistrikt. Där på grund av bestämmelserna i lagen om val till riksdagen delar av för- samlingen eller av valkretsen ingå i olika valdistrikt vid val till riksda- gen, skall dock varje sådan del bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofull-

150

(Nuvarande lydelse)

mäktige. När skäl därtill äro, må länsstyrelsen förordna, att delar av församling eller valkrets, vilka enligt dessa bestämmelser skulle var för sig bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige, dock skola vid så- dant val tillsammans utgöra ett val- distrikt.

(Föreslagen lydelse)

mäktige. När skäl därtill äro, mä länsstyrelsen förordna, att delar av församling eller valkrets, vilka enligt dessa bestämmelser skulle var för sig bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige, dock skola vid så- dant val tillsammans utgöra ett val- distrikt. Över sddant beslut må be- svär anföras i den ordning, som är bestämd för överklagande av läns— styrelsens beslut i mdl, vilka bedö- mas efter lagen (1961: 436) om för- samlingsstyrelse.

56 5.

Är någon missnöjd med val, må han däröver anföra besvär hos Konungen; och skall han, vid för- lust av talan. sist inom tio dagar ef- ter den dag, då valet avslutats, ingiva sina till Konungen ställda besvär till länsstyrelsen, som genom kungörelse, vilken införes i en eller flera av or- tens mest spridda tidningar, utsätter viss kort tid, inom vilken förklaring över besvären må avlämnas till läns- styrelsen. Sedan den för förklarings avgivande bestämda tiden tillända- gått, har länsstyrelsen att ofördröjli- gen insända besvären jämte de för- klaringar, som inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och övriga handlingar rörande valet till vederbörande statsdepartement för att i regeringsrätten skyndsamt före- dragas och avgöras.

Är någon missnöjd med val, må han däröver anföra besvär hos rege- ringsrätten; och skall han, vid för- lust av talan, sist inom tio dagar ef- ter den dag, då valet avslutats, in— giva sina till regeringsrätten ställda besvär till länsstyrelsen, som genom kungörelse, vilken införes i en eller flera av ortens mest spridda tid- ningar, utsätter viss kort tid, inom vilken förklaring över besvären må avlämnas till länsstyrelsen. Sedan den för förklarings avgivande be- stämda tiden tilländagått, har läns- styrelsen att ofördröjligen insända besvären jämte de förklaringar, som inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och övriga hand— lingar rörande valet till regeringsrät- ten.

Skiljes den ——————————— för valet. Vad 1 ———————————— ny röstsammanräkning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot val som för- rättats före den 1 januari 1972.

1 10) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen (1953: 753)

Härigenom förordnas, att 9, 37 och 40 åå, 76 5 3 mom. samt 78 % kom- munallagen (1953: 753)1 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9 5. För val ——————————— inom valkrets. Vid valkretsindelning —————— kan ske. I varje ——————————— genom lottning. Om indelning ————————— i ärendet. Beslut om —————————— nästa val.

Mot länsstyrelsens beslut om indel- ning i valkretsar föres talan hos re- geringsrätten genom besvär.

37 5.

-Kommunstyrelsen må — — — ——

Vad i 16 & stadgas om jäv för kom- munfullmäktig skall äga motsvaran— de tillämpning med avseende å leda— mot i kommunstyrelsen. Vid behand- ling av ärende, vari ledamot är jävig, skall ledamoten avträda.

__ _— —— — äro tillstädes.

Vad i 16 % stadgas om jäv för kom- munfullmäktig skall äga motsvaran- de tillämpning med avseende å leda- mot i kommunstyrelsen och annan som har att handlägga ärende hos styrelsen. Vid behandling av ärende, vari ledamot eller annan är jävig, skall denne avträda.

40 &.

Kommunstyrelsen skall på lämp- ligt sätt kungöra varest och på vilka tider till styrelsen ställda framställ- ningar emottagas.

Styrelsens skriftväxling _ __ _

1 Lagen omtryckt 1969: 765.

Kommunstyrelsen skall på lämp- ligt sätt kungöra varest till styrelsen ställda framställningar emottagas.

Bestämmelserna i 7 5 förvaltnings- lagen ( 1971:000 ) äga motsvarande tillämpning i ärende hos kommun- styrelsen.

— och förtecknas.

152

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

76 g».

3 mom. Kommun må utse särskild nämnd med uppgift att upptaga och avgöra besvär över kommunstyrel— sens eller annan kommunal nämnds beslut om tillsättande av eller för- ordnande å kommunal tjänstebefatt- ning eller entledigande från sådan befattning eller om disciplinär åt- gärd mot befattningshavare, där kla- gan över beslutet eljest skolat föras enligt 2 mom.

Reglemente för sådan besvärs- nämnd antages av kommunfullmäk- tige. Beslut om antagande av regle- mente skall underställas länsstyrel- sens prövning. Där ej annat före- skrives i reglementet, skall vad i 45 5

3 mom. Kommun må utse särskild nämnd med uppgift att upptaga och avgöra besvär över kommunstyrel- sens eller annan kommunal nämnds beslut om tillsättande av eller för- ordnande å kommunal tjänstebefatt- ning eller entledigande från sådan befattning eller om disciplinär åtgärd mot befattningshavare, där klagan över beslutet eljest skolat föras en- ligt 2 mom. Bestämmelserna i 4—10, 13—17, 19 och 20 55 förvaltnings- lagen ( 1971:000 ) äga motsvarande tillämpning i ärende hos sådan be- svärsnämnd.

Reglemente för besvärsnämnd an- tages av kommunfullmäktige. Beslut om antagande av reglemente skall underställas länsstyrelsens prövning. Där ej annat föreskrives i reglemen- tet, skall vad i 45 & sägs, med undan-

sägs äga tillämpning å besvärs- tag av hänvisningen till 37 5 andra nämnd. stycket och 40 5 andra stycket, äga tillämpning å besvärsnämnd. Finnes besvärsnämnd, ———————— stadgas i 1 mom. Beträffande klagan ——————————— sägs i 1 mom.

78 5.

I länsstyrelsens utslag må, där icke för vissa frågor annorlunda är sär- skilt stadgat, ändring sökas hos Konungen senast inom tre veckor från den dag, då klaganden erhöll del av beslutet; dock äger menighet som klagar åtnjuta två veckor läng— re besvärstid än nu sagts.

[ länsstyrelsens beslut må, där icke för vissa frågor annorlunda är sär- skilt stadgat, ändring sökas hos rege- ringsrätten senast inom tre veckor från den dag, då klaganden erhöll del av beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

153

111) Förslag

till

Lag om ändring i kommunallagen (1957: 50) för Stockholm

Härigenom förordnas, att 9, 39 och 42 åå, 80 % 3 mom. samt 82 & kom- munallagen (1957:50) för Stockholm1 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9 %. För val ——————————— inom valkrets. Vid valkretsindelning ———————— kan ske. I varje ——————————— genom lottning. Om indelning ————————— i ärendet. Beslut om —. ————————— nästa val.

Mot länsstyrelsens beslut om indel- ning i valkretsar föres talan hos re- geringsrätten genom besvär.

39 g.

Kommunstyrelsen må —— — — ——

Vadi 17 % stadgas om jäv för kom- munfullmäktig skall äga motsvaran- de tillämpning med avseende å leda- mot i kommunstyrelsen. Vid behand- ling av ärende, vari ledamot är jävig, skall ledamoten avträda.

_ _ — äro tillstädes.

Vad i 17 % stadgas om jäv för kom- munfullmäktig skall äga motsvaran- de tillämpning med avseende å le- damot i kommunstyrelsen och annan som har att handlägga ärende hos styrelsen. Vid behandling av ärende, vari ledamot eller annan är jävig, skall denne avträda.

42 5.

Kommunstyrelsen skall på lämp- ligt sätt kungöra varest och på vilka tider till styrelsen ställda framställ- ningar emottagas.

Kommunstyrelsen skall på lämp- ligt sätt kungöra varest till styrel- sen ställda framställningar emotta- gas.

Bestämmelserna i 7 5 förvaltnings- lagen ( 1971:000 ) äga motsvarande tillämpning i ärende hos kommun- styrelsen.

Styrelsens skriftväxling ————————— hans inseende.

' Lagen omtryckt 1969: 766.

154

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

80 ä.

3 mom. Kommunen må utse sär— skild nämnd med uppgift att uppta- ga och avgöra besvär över kommun- styrelsens eller annan kommunal nämnds beslut om tillsättande av el- ler förordnande å kommunal tjänste— befattning eller entledigande från så- dan befattning eller om disciplinär åtgärd mot befattningshavare, där klagan över beslutet eljest skolat fö- ras enligt 2 mom.

Reglemente för sådan besvärs- nämnd antages av kommunfullmäk- tige. Beslut om antagande av regle- mente skall underställas länsstyrel- sens prövning. Där ej annat föreskri- ves i reglementet, skall vad i 51 & 1 mom. sägs äga tillämpning å besvärs- nämnd.

3 mom. Kommunen må utse sär- skild nämnd med uppgift att uppta- ga och avgöra besvär över kommun- styrelsens eller annan kommunal nämnds beslut om tillsättande av el- ler förordnande å kommunal tjänste- befattning eller entledigande från så- dan befattning eller om disciplinär åtgärd mot befattningshavare, där klagan över beslutet eljest skolat fö- ras enligt 2 mom. Bestämmelserna i 4—10, 13—17, 19 och 20 55 förvalt— ningslagen (1971:000) äga motsva- rande tillämpning i ärende hos sd- dan besvärsnämnd.

Reglemente för besvärsnämnd an- tages av kommunfullmäktige. Beslut om antagande av reglemente skall underställas länsstyrelsens prövning. Där ej annat föreskrives i reglemen- tet, skall vad i 51 Q 1 mom. sägs, med undantag av hänvisningen till 39 5 andra stycket och 42 5 andra stycket, äga tillämpning å besvärs— nämnd.

Finnes besvärsnämnd, — — — —— —— —— —— stadgas i 1 mom.

Beträffande klagan —————

————sägsi1mom.

82 5.

I länsstyrelsens utslag mä, där icke för vissa frågor annorlunda är sär- skilt stadgat, ändring sökas hos Konungen.

I länsstyrelsens beslut må, där icke för vissa frågor annorlunda är sär- skilt stadgat, ändring sökas hos rege- ringsrätten senast inom tre veckor från den dag, då klaganden erhöll del av beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

1 12) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1061: 436) om församlingsstyrelse

Härigenom förordnas. att 12 ä 3 mom. samt 50, 53 och 91 åå lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse skall ha nedan angivna lydelse.

("Nuvarande lydelse) ("Föreslagen lydelse)

12 ä. 3 m 0 m. Om indelning —————— i ärendet. Beslut om —————————— nästa val.

Mot länsstyrelsens beslut om indel- ning i valkretsar iöres talan hos re- geringsrätten genom besvär.

50 5. Kyrkorådet må ——————————— äro tillstädes. Vad i 19 5 första stycket stadgas om jäv för kyrkofullmäktig skall äga motsvarande tillämpning med avse- ende å ledamot i kyrkorådet. Vid be- handling av ärende, vari ledamot är jävig, skall ledamoten avträda.

Vad i 19 & första stycket stadgas om jäv för kyrkofullmäktig skall äga motsvarande tillämpning med avse- ende å ledamot i kyrkorådet och an- nan som har att handlägga ärende hos rådet. Vid behandling av ärende, vari ledamot eller annan är jävig, skall denne avträda.

53 g.

Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra varest och på vilka tider till rådet ställda framställningar emot- tagas.

Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra varest till rådet ställda fram- ställningar emottagas.

Bestämmelserna i 7 & förvaltnings- lagen ( 1971:000 ) äga motsvarande tillämpning i ärende hos kyrko- rådet.

Kyrkorådets skriftväxling ———————— hans inseende.

91 5.

I länsstyrelsens utslag må, där icke för vissa frågor annorlunda är sär— skilt stadgat, ändring sökas hos Konungen senast inom tre veckor

] länsstyrelsens beslut må, där icke för vissa frågor annorlunda är sär- skilt stadgat, ändring sökas hos rege- ringsrätten senast inom tre veckor

156

(Nuvarande lydelse)

från den dag, då klaganden erhöll del av beslutet; dock äger menighet som klagar åtnjuta två veckor längre besuärstid än nu sagts.

(Föreslagen lydelse)

från den dag, då klaganden erhöll del av beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

113) Förslag till Lag

om ändring i landstingslagen (1954: 319)

Härigenom förordnas. att 48 och Lit) %% samt 78 ä 1 och 3 inom. lands— tingslagen (1954: 319) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

48 %. Förvaltningsutskottet må ———————— äro tillstädes. Vad i 28 å stadgas om jäv för landstingsman skall äga motsvaran- de tillämpning med avseende å le- damot i förvaltningsutskottet. Vid behandling av ärende, vari ledamot är jävig, skall ledamoten avträda.

Vad i 28 % stadgas om jäv för landstingsman skall äga motsvaran- de tillämpning med avseende å le- damot i förvaltningsutskottet och an— nan som har att handlägga ärende hos utskottet. Vid behandling av ärende, vari ledamot eller annan är jävig, skall denne avträda.

49 5.

I fråga ——————————

Bestämmelserna i 7 5 förvaltnings- lagen ( 1971:000 ) äga motsvarande tillämpning i ärende hos förvalt— ningsutskottet.

_— ä förvaltningsutskottet.

78 5.

1 m 0 111. Över beslut av landsting äger medlem av landstingskommu- nen anföra besvär hos Konungen.

1 m 0 111. Över beslut av landsting äger medlem av landstingskommu- nen anföra besvär hos regeringsrät-

(Nuvarande lydelse)

Sådan klagan må grundas endast dårå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning, står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskri- der landstingets befogenhet eller kränkcr klagandens enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund. Besvären, ställda till Konungen, skola hava inkommit till länsstyrel- sen inom tre veckor från den dag, då verkställd justering av det över be- slutet förda protokollet tillkännagi- vits å landstingskommunens anslags- tavla. Besvären skola vara åtföljda av överklagade beslutet jämte bevis om dagen för justeringens tillkänna- givande.

Över landstings _______

3 mom. Landstingskommun må utse särskild nämnd med uppgift att upptaga och avgöra besvär över be- slut av förvaltningsutskottet eller an- nan nämnd om tillsättande av eller förordnande å tjänstebefattning hos landstingskommunen eller entledi- gande från sådan befattning eller om disciplinär åtgärd mot befattningsha- vare, där klagan över beslutet eljest skolat föras enligt 2 mom.

Reglemente för sådan besvärs- nämnd antages av landstinget. Be- slut om antagande av reglemente skall underställas Konungens pröv- ning. Där ej annat föreskrives i regle- mentet, skall vad i 42 å andra styc- ket, 43 5, 44 å andra stycket samt

157

(Föreslagen lydelse)

ten. Sådan klagan må grundas endast därå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning, står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskri— der landstingets befogenhet eller kränker klagandens enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund. Besvären, ställda till regeringsrät- ten, skola hava inkommit till läns- styrelsen inom tre veckor från den dag, då verkställd justering av det över beslutet förda protokollet till- kännagivits å landstingskommunens anslagstavla. Besvären skola vara åt- följda av överklagade beslutet jämte bevis om dagen för justeringens till- kännagivande.

ej klagas.

3 mom. Landstingskommun må utse särskild nämnd med uppgift att upptaga och avgöra besvär över be- slut av förvaltningsutskottet eller an- nan nämnd om tillsättande av eller förordnande å tjänstebefattning hos landstingskommunen eller entledi- gande från sådan befattning eller om disciplinär åtgärd mot befatt- ningshavare, där klagan över beslu- tet eljest skolat föras enligt 2 mom. Bestämmelserna i 4—10, 13—17, 19 och 20 59" förvaltningslagen (1971: 000) äga motsvarande tillämpning i ärende hos sådan besvärsnämnd.

Reglemente för besvärsnämnd an- tages av landstinget. Beslut om an- tagande av reglemente skall under- ställas Konungens prövning. Där ej annat föreskrives i reglementet, skall vad i 42 83" andra stycket, 43 5, 44 å andra stycket, 46 och 47 55, 48 å

(Nuvarande lydelse)

46—51 55 är stadgat med avseende å förvaltningsutskottet äga motsva- rande tillämpning å besvärsnämnd.

(Föreslagen lydelse)

första stycket, 49 5 andra stycket samt 50 och 51 55 är stadgat med av- seende å förvaltningsutskottet äga motsvarande tillämpning å besvärs- nämnd.

Finnes besvärsnämnd, —— —— —— -— —— —— —— — stadgas i 1 mom.

Beträffande klagan —————

—— sägsi 1 mom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

1 1 4) Förslag

till

Lag om ändring ! milttärersättningsförordningen (1950: 261)

Härigenom förordnas, att 4 % militärersättningsförordningen (1950: 261) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 5.1

Ersättningsärenden, som — —— —— -— _ av riksförsäkringsverket.

Mot riksförsäkringsverkets beslut i sådant ärende må talan föras hos försäkringsrådet genom besvär, som skola hava inkommit till försök-" ringsrådet senast inom en månad ef- ter det klaganden erhållit kännedom om beslutet.

Försäkringsrådet äger, — —— ——

Mot försäkringsrådets beslut må talan föras hos försäkringsdomstolen genom besvär. Besvären skola hava inkommit till försäkringsrådet inom tre veckor från det klaganden erhål- Iit kännedom om beslutet; dock skall besvärstiden för menighet vara fem veckor. Den omständigheten, att be-

' Senaste lydelse 1967: 918.

Mot riksförsäkringsvcrkets beslut i sådant ärende må talan föras hos försäkringsrådet genom besvär.

— _ — —— denna paragraf.

Mot försäkringsrådets beslut må talan föras hos försäkringsdomstolen genom besvär. Besvärshandlingen skall hava inkommit till försäkrings- rådet inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Den omständigheten, att handlingen tillställts försäkringsdomstolen, utgör

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen I ydelse )

svären ingivits eller insänts direkt till dock ej hinder för besvärens uppta- försäkringsdomstolen, utgör ej liin- gande till prövning, därest handling- der för besvärens upptagande till en inkommit till domstolen före be- prövning, därest de inkommit till svärstidens utgång. domstolen före besvärstidens utgång. Försäkringsrädets beslut — — —-— _ —— annorlunda förordnar. Med avseende å försäkringsrådets Med avseende å försäkringsrådets behandling av ifrågavarande ären- behandling av ifrågavarande ären- den skall gälla vadiö ålagen om för- den skall gälla vad i 6 & lagen om säkringsrådet stadgas. försäkringsrådet stadgas. Bestämmel— serna i 44 & förvaltningsprocesslagen ( 1971 : 000 ) äga motsvarande tillämp- ning i ärende enligt denna förordning hos försäkringsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

1 15) Förslag till Lag om ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar

Härigenom förordnas, att 62 5 lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 62 % Banken och ———————————— av bankinspektionen. Vid meddelande ——————— förelägga vite.

Talan mot bankinspektionens be— slut enligt denna lag föres hos Konungen genom besvär. Beslut i ——————————— förordnar annat. I övrigt ——————————— om tillsynsverksamheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

116) Förslag till Lag

om ändring i förordningen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Ilärigenom förordnas, att 40 & förordningen (1968:576) om Konunga- riket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 40 å) Kassan och —————————— av bankinspektionen. Vid meddelande ———————— förelägga vite.

Talan mot bankinspektionens be- slut enligt denna förordning föres hos Konungen genom besvär.

Beslut i ——————————— förordnar annat. I övrigt ———————————— om tillsynsverksamheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

117) Förslag till Lag om ändring i lagen (1956: 2) om socialhjälp

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1956: 2) om socialhjälpg, dels att 59 5 skall upphöra att gälla, dels att i 3, 8, 9, 13 och 14 55 orden »kommunens fullmäktige» skall bytas ut mot »kommunfullmäktige»,

dels att i 10 & orden »kommunens styrelse» skall bytas ut mot »kommun- styrelsen»,

dels att i 21 % ordet »stad» i olika böjningsformer skall bytas ut mot »kommun» i motsvarande form,

dels att 4, 6, 11, 54, 58, 60 och 62 %% skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse 1970: 66. 2 Senaste lydelse av 8 5 1967: 321.

(Nuvarande lydelse)

161

(Föreslagen lydelse)

45

I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant, verkan av valbarhe- tens upphörande och rätt till avsägel- se, mandattid och avgång, val av ordförande och vice ordförande, stäl- le och tid för sammanträde, supp- leants tjänstgöring och rätt att när- vara vid sammanträde, beslutförhet och jäv, förfarandet vid fattande av beslut, protokoll och reservation, till- kännagivande varest och på vilka ti- der till nämnden ställda framställ- ningar mottagas, skriftväxling, vård och förtecknande av handlingar hö- rande till nämndens arkiv, utseende av kassaförvaltare samt ledamots an- svar och skadeståndsskyldighet skall vad i 32—42 55 kommunallagen är stadgat rörande kommunens styrelse äga motsvarande tillämpning; dock att det ej är erforderligt, att proto- koll upptager annat än förteckning å närvarande ledamöter samt för varje ärende beslutet och skälen där- för.

I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant, verkan av valbarhe- tens upphörande och rätt till avsä- gelse, mandattid och avgång, val av ordförande och vice ordförande, ställe och tid för sammanträde, supp- leants tjänstgöring och rätt att när- vara vid sammanträde, beslutförhet, förfarandet vid fattande av beslut, protokoll och reservation, tillkänna- givande varest till nämnden ställda framställningar mottagas, tidpunkt när handling skall anses ha kommit in till nämnden, skriftväxling, vård och förtecknande av handlingar hö- rande till nämndens arkiv, utseende av kassaförvaltare samt ledamots an- svar och skadeståndsskyldighet skall vad i 32—36 55, 37 5 första stycket och 38—42 55 kommunallagen är stadgat rörande kommunstyrelsen äga motsvarande tillämpning; dock att det ej är erforderligt, att protokoll upptager annat än förteckning å när- varande ledamöter samt för varje ärende beslutet och skälen därför.

Utan hinder av 2 5 2 förvaltnings— lagen ( 1971:000 ) äga 4 och 5 55 nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos socialnämnd.

6 5.1

Socialnämnden har att ———————— och verkställighet.

Socialnämnden har ock —— —— __ __

Nämnden skall hos kommunens fullmäktige, dess styrelse och övriga nämnder ävensom hos andra myn- digheter göra de framställningar, som finnas påkallade, samt äger att

1 Senaste lydelse 1968:244.

————— på nämnden.

Nämnden skall hos kommunfull- mäktige, kommunstyrelsen och kom- munens övriga nämnder ävensom hos andra myndigheter göra de framställningar, som finnas påkalla-

162

(Nuvarande lydelse)

från kommunens styrelse och övriga nämnder samt dess beredningar och befattningshavare infordra de yttran- den och upplysningar, som erfordras för fullgörande av nämndens upp- gifter.

(Föreslagen lydelse)

de, samt äger att från kommunsty- relsen och kommunens övriga nämn- der samt dess beredningar och be- fattningshavare infordra de yttran— den och upplysningar, som erford- ras för fullgörande av nämndens uppgifter.

11 5.

Vad i 2—10 %% stadgas äger icke avseende å Stockholms stad. I fråga om organisationen av socialhjälps- verksamheten därstädes skola i stål- let gälla de särskilda bestämmelser, som efter förslag av stadsfullmäkti- ge fastställas av Konungen.

Därest i annan kommun organisa- tionen icke lämpligen kan anordnas efter vad i 2—10 55 sägs, äger Konungen på framställning av kom- munens fullmäktige medgiva de un- dantag, som finnas påkallade.

Vad i 2—10 %% stadgas äger icke avseende å Stockholm. I fråga om or- ganisationen av socialhjälpsverksam— heten därstädes skola i stället gälla de särskilda bestämmelser, som efter förslag av kommunfullmäktige fast- ställas av Konungen.

Därest i annan kommun organisa- tionen icke lämpligen kan anordnas efter vad i 2—10 55 sägs, äger Konungen på framställning av kom- munfullmäktige medgiva de undan- tag, som finnas påkallade.

54 5.1

Över socialnämnds beslut i ärende rörande meddelande av socialhjälp må besvär anföras hos länsstyrelsen. Beslutet går dock i verkställighet, sd- vtda ej länsstyrelsen annorlunda för- ordnar.

Över socialnämnds beslut i ärende rörande meddelande av socialhjälp må besvär anföras hos länsstyrelsen. Beslutet länder dock omedelbart till efterrättelse.

58 gl

Över länsstyrelses slutliga beslut eller utslag i sådant mål eller ären- de, som avses i 27, 30, 31, 39 eller 40 &, 52 å andra eller tredje stycket eller 54 å, må besvär anföras hos kammarrätten. Talan må dock ej

1 Senaste lydelse 1964:66.

Över länsstyrelses slutliga beslut i sådant mål eller ärende, som avses i 27, 30, 31, 39 eller 40 5, 52 å andra eller tredje stycket eller 54 &, må be- svär anföras hos kammarrätten. Ta- lan må dock ej fullföljas endast be-

(Nuvarande lydelse)

fullföljas hos kammarrätten allenast beträffande ränta eller rättegångs- kostnad.

Har mål, varom sägs i 27 eller 30 %, förevarit hos två eller flera länssty- relser, och anföras besvär över det i huvudsaken sist meddelade utslaget, må i samband därmed föras talan även mot utslag eller beslut som dess- förinnan meddelats i målet; och skall sådant utslag eller beslut ej utgöra hinder för sakens prövning i dess helhet.

Har länsstyrelsen förordnat, att socialhjälp skall meddelas, går be- slutet härom i verkställighet utan hinder av förd klagan.

163

(Föreslagen lydelse)

träffande ränta eller rättegångskost- nad.

Har mål, varom sägs i 27 eller 30 %, förevarit hos två eller flera länsstyrelser, och anföras besvär över det i huvudsaken sist meddelade be- slutet, må i samband därmed föras talan även mot beslut som dessför- innan meddelats i målet; och skall sådant beslut ej utgöra hinder för sa- kens prövning i dess helhet.

Har länsstyrelse eller kammarrätt förordnat, att socialhjälp skall med- delas, går beslutet härom i verk—- ställighet utan hinder av förd kla- gan.

60 5.

I fråga om delgivning av kam— marrättens utslag skall vad i 57 5 är stadgat äga motsvarande tillämp- ning.

Över kammarrättens utslag md klagan ej föras.

I fråga om delgivning av kam- marrätts beslut skall vad i 57 % är ' stadgat äga motsvarande tillämpning.

62 5.

Över länsstyrelses beslut i andra frågor avseende tillämpningen av denna lag än ovan berörts må änd- ning sökas hos Konungen genom be- svär, vilka skola ingivas till social- departementet.

Över länsstyrelses beslut i andra frågor avseende tillämpningen av denna lag än ovan berörts må änd- ning sökas hos Konungen genom be- svär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 197 2.

118) Förslag till Lag

näring i förordningen (1951: 442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor

örordnas, att 6—8 och 11 55 förordningen ( 1951:442 ) om 1 i taxeringsfrågor skall ha nedan angivna lydelse.

'ande lydelse)

6 varigenom riksskatte- t förhandsbesked, må s av sökanden och

taxeringsintendent.

'a besvär tillkommer inde kommun, muni- nch landsting, om för- avser taxering av fas- vitt detsamma avser kommunal inkomst- m nu sagts skola upp- igt avgöras av kam— est förhandsbeskedet tg av 6 5 1-mom., 7, ' 12 5 kommunalskat- Kungl. Maj:t, därest et avser annan fråga.

7

t 6 5 första stycket 'jd att besvären eljest ill prövning, vara in- ratteverkets kansli in- "rån den dag, då kla- del av förhandsbe- vären skola vara fo- av riksskatteverkets .de förhandsbeskedet n utredning, klagan-

: 1970: 914.

(Föreslagen lydelse) %?

Över beslut, varigenom riksskatte- verket meddelat förhandsbesked, må besvär anföras av sökanden och vederbörande taxeringsintendent. Rätt att anföra besvär tillkommer även vederbörande kommun och landstingskommun, om förhandsbe- skedet avser taxering av fastighet el- ler såvitt detsamma avser taxering till kommunal inkomstskatt. Besvär som nu sagts skola upptagas och av- göras av regeringsrätten.

—— ej anföras.

5.1 Besvär enligt 6 5 första stycket skola anföras inom en månad från den dag, då klaganden erhållit del av förhandsbeskedet. Vid besvärs- handlingen skola vara fogade utdrag av riksskatteverkets protokoll röran- de förhandsbeskedet ävensom all den utredning, klaganden vill åberopa till stöd för ändringssökandet.

(Nuvarande lydelse)

den vill åberopa till stöd för änd- ringssökandel.

Inkomna besvär skola, efter veder- börandes hörande, av riksskattever- ket skyndsamt överlämnas till fi- nansdepartementet, därest prövning- en av besvären ankommer på Kungl. Maj:t, och eljest till kammarrätten.

(Föreslagen lydelse)

s sl

Av riksskatteverket meddelat för- handsbesked eller, om besvär där- över anförts, Kungl. Maj:ts eller kammarrättens i anledning av besvä- ren meddelade beslut skall lända till efterrättelse vid taxering, som med beskedet avses, om och i den mån den, på vilkens begäran förhandsbe- skedet meddelats, därom framställer yrkande. Därvid har denne att med- dela erforderliga upplysningar till bedömande av beskedets tillämplig- het

Av riksskatteverket meddelat för- handsbesked eller, om besvär där- över anförts, regeringsrättens i anled- ning av besvären meddelade beslut skall lända till efterrättelse vid taxe- ring, som med beskedet avses, om och i den mån den, på vilkens begäran förhandsbeskedet meddelats, därom framställer yrkande. Därvid har den— ne att meddela erforderliga upplys- ningar till bedömande av beskedets tillämplighet.

Vad i -—- —— --— —————————— beskedet angår.

11 5.2

Vad i denna förordning sägs om taxeringsintendent skall avse jämväl allmänna ombudet hos mellankom- munala prövningsnämnden och all- mänt ombud enligt förordningen om mervärdeskatt.

Vad i denna förordning sägs om taxeringsintendent skall avse jämväl allmänna ombudet för mellankom- munala mål och allmänt ombud en— ligt förordningen om mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft, såvitt angår 11 å, den 1 juli 1971 och i övrigt den 1 januari 1972.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

1 Senaste lydelse 1970:914. 2 Senaste lydelse 1968: 581.

119) Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1957: 343) om oljelagring m. m.

Härigenom förordnas, att 22 5 förordningen (1957z343) om oljelagring m. m.1 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

22 %.

Över tillsynsmyndighetens beslut enligt denna förordning md klagan föras hos Kungl. Maj:t genom besvär.

Beslut av tillsynsmyndigheten skall lända till efterrättelse utan hinder av förd klagan, där ej annorlunda för-

Mot tillsynsmyndighetens beslut enligt 4, 18 eller 19 5 föres talan hos kammarrätten genom besvär.

I övrigt föres talan mot tillsyns- myndighetens beslut enligt denna för- ordning hos Kungl. Maj:t genom be- svär.

Beslut av tillsynsmyndigheten eller kammarrätt skall lända till efterrät- telse utan hinder av förd klagan, där

ordnas. ej annorlunda förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

120) Förslag till Lag om ändring i förordningen (1957 : 344) om oljeavgift m. m.

Härigenom förordnas. att 11 5 förordningen (1957; 344) om oljeavgift 111. in.2 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

11 5.

Över tillsynsmyndighetens beslut enligt denna förordning md klagan

Talan mot sådant beslut av till- synsmyndigheten som avses i 6 5

1 Förordningen omtryckt 1969: 755. 2 Förordningen omtryckt 1969: 756.

(Nuvarande lydelse)

föras hos Kungl. Maj:t genom besvär.

Beslut av tillsynsmyndigheten skall lända till efterrättelse utan hinder av förd klagan, där ej annorlunda för- ordnas.

167

(Föreslagen lydelse)

första stycket eller 12 & föres hos Kungl. Maj:t genom besvär.

Mot annat beslut av tillsynsmyn- digheten enligt denna förordning fö- res talan hos kammarrätten genom besvär.

Beslut av tillsynsmyndigheten eller kammarrätt skall lända till efterrät- telse utan hinder av förd klagan, där ej annorlunda förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

121) Förslag till Lag om ändring i sjukvårdslagen (1962: 242)

Härigenom förordnas, att 34 % 1 mom. sjukvårdslagen (1962:242) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

34 g.

1 rn o m.1 Talan mot sjukvårdssty- relses eller direktions beslut om till- sättande av läkartjänst i andra fall än som avses i 20 ä 1 mom. föres genom besvär hos socialstyrelsen. Be- svären skola hava inkommit till so- cialstyrelsen inom tre veckor från den dag, då verkställd justering av det över beslutet förda protokollet tillkännagivits ä landstingskommu- nens anslagstavla. Vid prövning av

1 Senaste lydelse 1970:211.

1 m 0 m. Talan mot sjukvårdssty- relses eller direktions beslut om till- sättande av läkartjänst i andra fall än som avses i 20 5 1 mom. föres ge- nom besvär hos socialstyrelsen. Be- svärstiden räknas från den dag, då verkställd justering av det över be- slutet förda protokollet tillkännagi- vits å landstingskommunens anslags- tavla. Vid prövning av besvären må jämväl de sakkunnigas förslag avse-

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

besvären må jämväl de sakkunnigas förslag avseende tjänsten komma un- der bedömande.

Om besvär ——————————— —- eller kommunallagen.

ende tjänsten komma under bedö— mande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

122) Förslag till

Lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198)

Härigenom förordnas i fråga om folkbokföringsförordningen (1967: 198), dels att 51 och 54 55 skall upphöra att gälla, dels att i 2 % orden »centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden» skall bytas ut mot »riksskatteverkeh,

dels att i 37, 44 och 48 %% ordet »länsstyrelser i olika böjningsformer skall bytas ut mot »länsskatterätt» i motsvarande form,

dels att 36, 45—47, 49, 50, 52 och 57 åå skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

36 g.

Pastorsämbete beslutar efter an- mälan eller när annat skäl föreligger om viss persons kyrkobokföring i församlingen. Pastorsämbetet skic- kar underrättelse till honom, om dt- gärd vidtages utan att anmälan skett eller om anmälan ej följts vid kyrko- bokföringen.

Pastorsämbete beslutar efter an- mälan eller när annat skäl föreligger om viss persons kyrkobokföring i församlingen.

45 g.

Mot beslut i kyrkobokföringsären- de som underställes länsstyrelse eller domkapitel eller avser föreläggande enligt 30, 33 eller 57 5 får talan icke föras.

Mot beslut i kyrkobokföringsären- de som underställes Iänsskcrtterätt eller domkapitel eller avser föreläg- gande av pastorsämbete enligt 30 eller 33 & eller 57 5 andra stycket får talan icke föras.

(Nmmrande lydelse)

Talan mot beslut i annat kyrko- bokföringsärende föres genom besvär

a) hos länsstyrelsen om beslutet meddelats av pastorsämbete och av- ser fråga om kyrkobokföringsort, kyrkobokföringsfaslighet, kyrkobok- föring under viss rubrik eller regi- strering i obefintligregister,

b) hos domkapitlet om beslutet meddelats av pastorsämbete och av- ser annan fråga,

c) hos länsstyrelsen om beslutet meddelats av den lokala skattemyn- digheten i Stockholm eller Göteborg.

Talan i fråga om kyrkobokförings- ort, kyrkobokföringsfastighet, kyrko- bokföring under viss rubrik eller re- gistrering i ohefintligregister får föras av den vars kyrkobokföring beröres av beslutet och av kommunen. Be- svären skall inges till länsstyrelsen. Har besvären ingivits till annan läns- styrelse än den som skall pröva be- svären, utgör detta ej hinder mot att de prövas.

I annan fråga än som avses i tred- je stycket får talan föras av den som beröres av beslutet. Talan i sådan fråga får föras utan inskränkning i tiden. Besvären skall inges till be- svärsmyndigheten.

169

(Föreslagen lydelse)

Talan mot beslut i annat kyrko— bokföringsärende föres genom besvär

a) hos länsskatterätten om beslutet meddelats av pastorsämbete och av- ser fråga om kyrkobokföringsort, kyrkobokföringsfastighet, kyrkobok- föring under viss rubrik eller regi— strering i obefintligregister,

b) hos domkapitlet om beslutet meddelats av pastorsämbete och av- ser annan fråga,

c) hos länsskatterätten om beslutet meddelats av den lokala skattemyn— digheten i Stockholm eller Göteborg.

Talan i fråga om kyrkobokförings- ort, kyrkobokföringsfastighet, kyrko- bokföring under viss rubrik eller re- gistrering i obefintligregister får föras av den vars kyrkobokföring beröres av beslutet och av kommunen.

I annan fråga än som avses i tred- je stycket fär talan föras av den som beröres av beslutet. Talan i sådan fråga får föras utan inskränkning i tiden.

46 &.

Mot lokal skattemyndighets beslut i ärende om mantalsskrivning som underställes länsstyrelse får talan icke föras.

Talan mot beslut av lokal skatte- myndighet i annat mantalsskriv- ningsärende föres genom besvär hos länsstyrelsen. Talan får föras av den

Mot lokal skattemyndighets beslut i ärende om mantalsskrivning som underställes Iänsskatterätt får talan icke föras.

Talan mot beslut av lokal skatte- myndighet i annat mantalsskriv- ningsärende föres genom besvär hos Iänsskatterätten. Talan får föras av

(Nuvarande lydelse)

vars mantalsskrivning beröres av be- slutet och av kommunen.

Besvären skall ha inkommit till länsstyrelsen senast den 15 april mantalsåret. Har besvären ingivits till annan länsstyrelse än den som skall pröva besvären, utgör detta ej hinder mot att de prövas.

(Föreslagen lydelse)

den vars mantalsskrivning beröres av beslutet och av kommunen.

Besvären skall ha inkommit senast den 15 april mantalsåret.

47 5.

Innan underställt ärende avgöres, skall person och kommun som får föra talan i ärendet beredas tillfälle att yttra sig.

Innan länsstyrelse eller domkapitel avgör besvärsärende inhämtas yttran- de från beslutsmyndigheten och be- redes den som, förutom klaganden, får föra talan i ärendet tillfälle att avge yttrande.

Vid avgörande av kyrkobokfö- ringsärende kan länsstyrelsen förord- na om sådan kyrkobokföringsdtgärd som ej yrkats i ärendet. I mantals- skrivningsärende gäller motsvarande i fråga om såväl kyrkobokförings- som mantalsskrivningsätgärd.

Innan underställt ärende avgöres, skall person och kommun som får föra talan i ärendet beredas tillfälle att yttra sig över det som är av bety- delse för avgörandet.

Innan länsskatterätt eller domka- pitel avgör besvärsärende inhämtas yttrande från beslutsmyndigheten. och beredes den som, förutom kla- ganden, får föra talan i ärendet till- fälle att avge yttrande över det som är av betydelse för avgörandet.

49 g.

Mot länsstyrelses beslut i ärende som underställes kammarrätten får talan icke föras.

Talan mot annat beslut av läns- styrelse föres genom besvär

a) hos kammarrätten i fråga om mantalsskrivning, kyrkobokförings- ort, kyrkabokföringsfastighet, kyrko- bokföring under viss rubrik eller re- gistrering i obefintligregister eller om

Mot lånsskatterätts beslut i ärende som underställes kammarrätt får ta- lan icke föras.

(Nuvarande lydelse)

föreläggande eller utdömande av vite, b) hos Konungen i annan fråga. "Talan mot domkapitels beslut fö- res genom besvär hos Konungen.

Besvär enligt andra eller tredje stycket skall inges till den myndig- het som meddelat beslutet. Har be- svären ingivits till besvärsmyndighe- ten, utgör detta ej hinder mot att besvären prövas, om de inkommit före besvärstidens utgång.

Beslut som avses i andra eller tred- je stycket skall verkställas omedel- bart, om beslutsmyndigheten ej för- ordnat annat.

171

(Föreslagen lydelse)

Talan mot domkapitels beslut föres hos kammarrätten genom besvär.

Beslut av Iänsskatterätt, som ej skall underställas kammarrätt, samt beslut av domkapitel och kammar- rätt skall verkställas omedelbart, om beslutsmyndigheten ej förordnat an- nat.

50 &. Länsstyrelses beslut, varigenom Länsskatterätts beslut, varigenom mål underställes kammarrättens mål underställes kammarrätts pröv- prövning, och länsstyrelses eller dom- kapitels beslut, varigenom ärendet avgjorts, skall delges person och kommun som beröres av beslutet.

I underställningsbeslut _____

Länsstyrelses beslut, mot vilket ta- lan får föras, och domkapitels beslut skall innehålla besvärshänvisning.

ning, och länsskatterätts, domkapitels eller kammarrätts beslut, varigenom ärendet avgjorts, skall delges person och kommun som beröres av beslutet. -—— —- av underställningsbeslutet.

52 5.

Vad som enligt 47 5 tredje stycket gäller för länsstyrelse äger motsva- rande tillämpning på kammarrätten vid dess prövning av mål om kyrko- bokföring eller mantalsskrivning.

Mot kammarrättens avgörande i mål enligt denna förordning får ta- lan icke föras.

Vid avgörande av kyrkobokförings- ärende kan underställningsmyndig- het eller besvärsmyndighet förordna om sådan kyrkobokföringsåtgärd som ej yrkats i ärendet. I mantals- skrivningsärende gäller motsvarande i fråga om såväl kyrkobokförings- som mantalsskrivningsåtgärd.

57 5.

Om föreläggande enligt 30 eller 33 & icke efterkommes, kan pastorsäm-

Om föreläggande enligt 30 eller 33 & icke efterkommes, kan pastorsäm-

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

betet anlita biträde av länsstyrelsen. betet anlita biträde av länsstyrelsen. Denna kan bestämma lämpligt vite Denna kan bestämma lämpligt vite för fortsatt försummelse och utdöma för fortsatt försummelse. Mot sådant försuttet vite. beslut av länsstyrelsen föres talan hos kammarrätten genom besvär. Läns- skatterätten utdömer försuttet vite på anmälan av länsstyrelsen.

Vid underlåtenhet ——————— motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft, såvitt angår 2, 37, 44—52 och 57 55, den 1 juli 1971 och i övrigt den 1 januari 1972.

I fråga om underställning av och talan mot beslut som meddelats före den 1 juli 1971 gäller äldre bestämmelser. Underställningsärende och be- svärsärende prövas dock av länsskatterätten i stället för av länsstyrelsen.

Talan mot domkapitels beslut som meddelats före den 1 januari 1972 föres hos Konungen genom besvär.

Mot kammarrätts beslut som meddelats före den 1 januari 1972 får talan icke föras.

Vid talan mot beslut av folkb-okföringsmyndighet, som meddelats under tiden den 1 juli—den 31 december 1971, skall besvärshandlingen ges in till besvärsmyndigheten. Har handlingen före besvärstidens utgång kommit in till beslutsmyndigheten, skall besvären ändå upptagas till prövning. Beslut som nyss nämnts skall innehålla besvärshänvisning.

Har vid talan mot beslut av Iänsskatterätt, som meddelats under tiden den 1 juli -— den 31 december 1971, besvärshandlingen före besvärstidens utgång kommit in till länsskatterätten i stället för till kammarrätten, skall besvären ändå upptagas till prövning.

123) Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1970: 99) om investeringsavgift för vissa

byggnadsarbeten

Härigenom förordnas, att 15 % förordningen (1970: 99) om investerings- avgift för vissa byggnadsarbeten skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

155

Mot länsstyrelsens beslut enligt 4—6 55 föres talan genom besvär hns kammarrätten. Besvär skall vara inkomna till kammarrätten inom två månader från det klaganden fick del av beslutet. Mot kammarrättens ut- slag för talan icke föras.

Har talan förts mot länsstyrelsens beslut, får länsstyrelsen medge an- stånd med inbetalning av investe- ringsavgift helt eller delvis.

Mot länsstyrelsens beslut enligt 4—6 55 föres talan genom besvär hos kammarrätten. Besvär skall vara in- komna till kammarrätten inom två månader från det klagande-n fick del av beslutet.

Har talan förts mot länsstyrelsens eller kammarrättens beslut, får be- slutsmyndigheten medge anstånd med inbetalning av investeringsavgift helt eller delvis.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

124) Förslag till Lag

om ändring i lagen (1970: 296) om social centralnämnd m. m.

Härigenom förordnas, att 4 5 lagen (1970: 296) om social centralnämnd m. ni. skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse )

45

I fråga om social centralnämnd äger 32—42 55 kommunallagen (1953: 753) om kommunens styrelse motsvarande tillämpning. Nämndens protokoll behöver, förutom vad som följer av 14 % tredje stycket barna- vårdslagen (1960: 97), ej innehålla annat än förteckning på närvarande ledamöter samt för varje ärende be- slutet och skälen därför.

I fråga om social centralnämnd äger 32—36 55, 37 5 första stycket och 38—42 5,5 kommunallagen (1953: 753) om kommunstyrelsen motsva- rande tillämpning. Nämndens proto- koll behöver, förutom vad som föl- jer av 14 & tredje stycket barnavårds- lagen (l960:97), ej innehålla annat än förteckning på närvarande leda- möter samt för varje ärende beslu- tet och skälen därför.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Utan hinder av 2 5 2 förvaltnings- lagen (1971: 000) äger 4 och 5 55 nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos social centralnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

125) Förslag till Kungörelse om ändring i förordningen (1968: 564) om tillfällig handel

Härigenom förordnas, att 11 5 förordningen ( 1968: 564) om tillfällig han- del skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 11 %.

Talan mot beslut enligt denna för- Talan mot polismyndighets beslut ordning föres genom besvär, om be- enligt denna förordning föres hos slutet meddelats av polismyndighet, länsstyrelsen genom besvär. Mot hos länsstyrelsen och eljest hos länsstyrelses beslut föres talan hos Konungen. kammarrätten genom besvär.

Talan mot beslut av tillstånds— myndighet som avses i 5 5 föres hos Konungen genom besvär. Beslut enligt ———————————— annat förordnas.

Denna kungörelse träderi kraft den 1 januari 197 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

126) Förslag till Kungörelse om ändring i vapenförordningen (1040: 340)

Härigenom förordnas, att 40 & vapenförordningcn (1949: 340) skall ha ne- dan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

40 Q.! Polismyndighets beslut —————— hos länsstyrelsen. Över länsstyrelses beslut i ärende, som avses i 14, 16, 27, 28 eller 30 5, md klagan föras hos Konungen ge- nom besvär, vilka skola ingivas till inrikesdepartementet.

Talan mot _________

Polismyndighets och länsstyrelses

beslut. lända till efterrättelse utan hinder av besvär, intill dess annor- lunda förordnas.

Talan mot länsstyrelses beslut en- ligt 14, 27 eller 28 5 eller rörande återkallelse av tillstånd enligt 30 5 föres hos Konungen genom besvär. Mot beslut av länsstyrelse i ärende, på vilket 16 å äger tillämpning, föres talan hos kammarrätten genom be- svär.

— ej föras

Polismyndighets, länsstyrelses och kammarrätts beslut skola omedelbart lända till efterrättelse.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

127) Förslag

till

Kungörelse om ändring i vägtrafikförordningen (1951: 648)

Härigenom förordnas i fråga om vägtrafikförordningen (1951: 648)2, dels att i 33 5 5 mom. första stycket, 35 & femte stycket och 37 5 2 mom. ordet »länsstyrelse» i olika böjningsformer skall bytas ut mot »länsrätt» i motsvarande form,

dels att 33 5 1—4 och 7 mom. samt 34 och 76 åå skall ha nedan angivna

lydelse. (Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

33 5.

1 m om. Finner länsstyrelse, med hänsyn till inkomna underrättelser

* Senaste lydelse 1965: 118. _ 2 Förordningen omtryckt 1967:856.'"' ""

1 mo m. Finner länsstyrelse, med hänsyn till inkomna underrättelser

176

(Nuvarande lydelse)

om person, för vilken länsstyrelsen utfärdat körkort, skälig anledning till antagande, att denne icke uppfyller de krav på skicklighet, hänsyn, an- svar och pålitlighet i nykterhetshän- seende eller de övriga förutsättningar, som gälla för erhållande av körkort, skall länsstyrelsen skyndsamt upp- taga frågan om hans lämplighet till omprövning. Länsstyrelsen äger där- vid förelägga föraren att inkomma med lämplighetsintyg, läkarintyg el- ler kompetensbevis. Föreläggande må förbindas med föreskrift, att den undersökning eller det prov, som fö- regår utfärdandet av sådan handling, skall verkställas av viss person eller av person med viss sakkunskap eller avse visst förhållande. Länsstyrelsen äger ock själv eller genom polismyn— dighet införskaffa den utredning an- gående föraren, som finnes erforder-

lig.

2 m 0 m. I följande fall skall, där annat ej följer av vad i 34 % stadgas, körkort återkallas av den länsstyrelse, som utfärdat körkortet, nämligen

1. om föraren _ __ _ _ _

8. om föraren icke efterkommer länsstyrelsens föreläggande att in— komma med lämplighetsintyg, läkar- intyg eller kompetensbevis eller un- derlåter att ställa sig till efterrättelse

(Föreslagen lydelse)

om person, för vilken länsstyrelsen utfärdat körkort,. skälig anledning till antagande, att denne icke uppfyller de krav på skicklighet, hänsyn, an- svar och pålitlighet i nykterhets- hänseende eller de övriga förutsätt- ningar, som gälla för erhållande av körkort, skall länsstyrelsen skynd- samt utreda frågan om hans lämplig- het. Länsstyrelsen äger därvid före- lägga föraren att inkomma med lämplighetsintyg, läkarintyg eller kompetensbevis. Föreläggande må förbindas med föreskrift, att den un- dersökning eller det prov, som före- går utfärdandet av sådan handling, skall verkställas av viss person eller av person med viss sakkunskap eller avse visst förhållande. Länsstyrelsen äger ock själv eller genom polismyn- dighet införskaffa den utredning an- gående föraren, som finnes erfor- derlig.

Fråga om återkallelse av förarens körkort eller om åtgärd som avses i 34 5 skall, efter anmälan av länssty- relsen, prövas av länsrätten. Länsrät- ten har i sådant ärende samma befo- genheter som enligt första stycket till- komma länsstyrelsen.

2 m 0 m. I följande fall skall, där annat ej följer av vad i 34 % stadgas, körkort återkallas av länsrätten i det län, vars länsstyrelse utfärdat körkor- tet, nämligen

—— körkort; eller

8. om föraren icke efterkommer länsstyrelsens eller länsrättens före- läggande att inkomma med lämplig- hetsintyg, läkarintyg eller kompetens- bevis eller underlåter att ställa sig till

(Nuvarande lydelse)

de föreskrifter, som meddelats honom i samband med sådant föreläggande.

Återkallelse av -— —- — —— ---

3 mom. Uppstår fråga om åter- kallelse av körkort och kan det på sannolika skäl antagas, att körkortet kommer att slutligt återkallas, skall länsstyrelsen, redan innan slutligt be- slut om återkallelsen fattas, återkalla körkortet tills vidare i avvaktan på det slutliga beslutet.

Har till länsstyrelsen inkommit be- slut om körkorts omhändertagande enligt 35 &, skall länsstyrelsen skynd- samt förordna, huruvida körkortet skall återkallas tills vidare eller åter- ställas till föraren. Har beslutet med- delats enligt andra stycket i samma paragraf och uppgick alkoholkon- centrationen i förarens blod under färden till 0,8 promille eller däröver, skall dock länsstyrelsen efter motta- gen underrättelse om beslutet åter- kalla körkortet tills vidare.

4 m 0 m. Beslut om återkallelse av körkort skall genom länsstyrelsens försorg delgivas den, som avses med beslutet.

Har återkallelse skett, åligger det föraren att efter anmaning överlämna körkortet till länsstyrelsen.

Skulle beslut _______

7 m 0 m. Dä prövning av fråga om dlerfäende av körkort eller utfärdan— de av nytt körkort ankommer på an- nan länsstyrelse än den, som äter- kallat körkortet, skall yttrande i ären-

177

(Föreslagen lydelse)

efterrättelse de föreskrifter, som med- delats honom i samband med sådant föreläggande.

- —-— körkortspliktigt fordon.

3 mom. Uppstår fråga om åter- kallelse av körkort och kan det på sannolika skäl antagas, att körkortet kommer att slutligt återkallas, skall länsrätten, redan innan slutligt beslut om återkallelsen fattas, återkalla kör- kortet tills vidare i avvaktan på det slutliga beslutet.

Har till länsstyrelsen inkommit be- slut orn körkorts omhändertagande enligt 35 5, skall länsstyrelsen skynd- samt anmäla ärendet hos länsrätten, som förordnar huruvida körkortet skall återkallas tills vidare eller åter- ställas till föraren. Har beslutet med- delats enligt andra stycket i samma paragraf och uppgick alkoholkon- centrationen i förarens blod under färden till 0,8 promille eller däröver. skall dock länsrätten efter mottagen underrättelse om beslutet återkalla körkortet tills vidare.

4 m 0 m. Beslut om återkallelse av körkort skall delgivas den, som avses med beslutet.

Har återkallelse skett, åligger det föraren att efter anmaning överlämna körkortet till den länsstyrelse, som utfärdat körkortet.

—— till föraren.

7 mom. I ärende om dterfdende av körkort eller utfärdande av nytt körkort skall länsstyrelsen inhämta yttrande från den länsrätt som äter- kallat körkortet. Ankommer pröv-

178 (Nuvarande lydelse)

det jämte utdrag rörande sökanden ur körkortsregistret inhämtas från sistnämnda länsstyrelse. Angående beslut i anledning av ansökan om återfående av körkort skall under- rättelse lämnas den länsstyrelse, som återkallat detsamma. Körkort. som må återfås, skall tillhandahållas sö- kanden hos den länsstyrelse, som meddelat beslut i frågan.

(Föreslagen lydelse)

ningen på annan länsstyrelse än läns- styrelsen i det län, vars länsrätt åter- kallat körkortet, skall utdrag ur kör- kortsregistret rörande sökanden in- förskaffas från sistnämnda länssty- relse. Angående beslut i anledning av ansökan om återfående av körkort skall underrättelse lämnas länsstyrel- sen i det län, vars länsrätt återkallat körkortet. Körkort, som mä återfås, skall tillhandahållas sökanden hos den länsstyrelse, som meddelat beslut i frågan.

34 5.

Har innehavare av körkort, vilken icke tidigare brutit mot 4 & lagen om straff för vissa trafikbrott, gjort sig skyldig till brott mot 2 mom. av samma paragraf, men uppgick alko- holkoncentrationen i hans blod un— der färden icke till 0,8 promille, må i stället för beslut om återkallelse av körkortet meddelas varning, därest omständigheterna äro mildrande.

Har emot innehavare av körkort förebragts sådan omständighet, som i 33 5 2 mom. första stycket 3—6 sägs, eller annat förhållande, som är ägnat att allvarligt minska tilltron till hans lämplighet såsom förare, utan att lik- väl tillräckliga skäl till återkallelse av körkortet föreligga, må länssty- relsen meddela honom varning.

Beslut om varning skall genom länsstyrelsens försorg delgivas den, som avses med beslutet.

Varning må ej överklagas.

Har innehavare av körkort, vilken icke tidigare brutit mot 4 % lagen om straff för vissa trafikbrott, gjort sig skyldig till brott mot 2 mom. av samma paragraf, men uppgick alko- holkoncentrationen i hans blod un- der färden icke till 0,8 promille, må länsrätten meddela honom varning i stället för att besluta om återkallelse av körkortet, därest omständigheter- na äro mildrande.

Har emot innehavare av körkort förebragts sådan omständighet, som i 33 5 2 mom. första stycket 3—6 sägs, eller annat förhållande, som är ägnat att allvarligt minska tilltron till hans lämplighet såsom förare, utan att likväl tillräckliga skäl till återkallel- se av körkortet föreligga, må läns- rätten meddela honom varning.

Beslut om varning skall delgivas den, som avses med beslutet.

Varning må ej överklagas.

76 g.

Talan mot beslut av polismyndig- het eller trafiknämnd enligt denna

Talan mot beslut av polismyndig- het eller trafiknämnd enligt denna

( Nuvarande lydelse)

förordning föres hos länsstyrelsen ge- nom besvär. Mot beslut av länssty- relse med stöd av förordningen eller i ärende angående lokal trafikföre- skrift, vilket från trafiknämnd hän- skjutits till länsstyrelse, föres talan hos Konungen genom besvär. Beslut, som nu sagts, skall utan hinder av besvär lända till efterrättelse, intill dess annorlunda kan bliva förordnat. Beslut om återkallelse eller omhän- dertagande av körkort eller om åter- kallelse av tillstånd, varom i denna förordning förmäles, är dock icke gällande, förrän den, som avses med beslutet, erhållit del av detta.

179

(Föreslagen lydelse)

förordning eller med stöd därav med- delade föreskrifter föres hos länssty- relsen genom besvär.

Mot beslut, som länsstyrelse enligt denna förordning eller med stöd där- av utfärdade föreskrifter medde- lat rörande avgift, anteckning i bil- register eller bilreservregister, rätt att bruka fordon utan hinder av bestäm- melserna i 11 5 denna förordning, behörighet att föra motordrivet for- don, föreläggande vid vite eller utdö- mande av vite, föres talan hos kam.- marrätten genom besvär.

Talan mot annat beslut av länssty- relse med stöd av denna förordning och möt beslut av länsstyrelse i ären- de angående lokal trafikföreskrift, vilket från trafiknämnd hänskjutits till länsstyrelse, föres hos Konungen genom besvär.

Beslut som nu sagts samt länsrätts och kammarrätts beslut enligt denna förordning eller med stöd därav ut- färdade föreskrifter skola utan hin- der av besvär lända till efterrättelse. Beslut, varigenom någon fråntages behörighet att föra motordrivet for- don eller som innefattar återkallelse av tillstånd som avses i denna för- ordning, är dock icke gällande, förr— än den som avses med beslutet er- hållit del av detta.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1971 såvitt angår 33 % 1——6 och 7 mom., 34 och 35 åå, 37 5 2 mom. samt, i vad rör länsrätts beslut. 76 &. Bestämmelserna i 38 ä 7 mom. i dess äldre lydelse gäller dock fortfarande i fall då beslut om återkallelse av körkort meddelats av länsstyrelse.

I övrigt träder kungörelsen i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestäm- melser gäller i denna del fortfarande i fråga om talan mot länsstyrelses beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

128) Förslag till

Kungörelse

om ändring i förordningen ( 1940:910 ) angående yrkesmässig automobil- trafik m. m.

Härigenom förordnas, att 27 % 5 mom. samt 44 och 45 55 förordningen (1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m.m. skall ha nedan

angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) .

(Föreslagen lydelse)

27 5.

5 m 0 ml. Länsstyrelse, som utfär- dat trafikkort, må, när anledning där- till förekommer, återkalla detsamma eller, om det kan antagas, att föraren skall utan sådan åtgärd låta rätta sig, meddela varning. Sådan varning må ej överklagas. Beslut om återkallelse eller varning skall genom länsstyrel- sens försorg delgivas den, som avses med beslutet. Om beslut om återkal- lelse samt om beslut, varigenom åter- kallelse, efter anförda besvär, upp- hävts eller ändrats, skall därjämte sändas uppgift till rikspolisstyrelsen, som har att skyndsamt underrätta polismyndigheterna om beslutet. Blanketter för lämnande av dylika uppgifter skola genom rikspolissty- relsens försorg tillhandahållas läns- styrelserna.

Har återkallelse ______ Varder, efter _______

Beslut, varigenom trafikkort åter- kallats, skall antecknas i förteckning,

liggare eller kortregister, som i 4 mom. sägs.

* Senaste lydelse 1970:869.

5 m 0 m. När anledning därtill fö— rekommer, md länsrätt i det län, vars länsstyrelse utfärdat trafikkort, efter anmälan av länsstyrelsen åter— kalla trafikkortet eller, om det kan antagas, att föraren skall utan sådan åtgärd låta rätta sig, meddela var- ning. Sådan varning må ej överkla- gas. Beslut om återkallelse eller var- ning skall delgivas den, som avses med beslutet. Avskrift av beslut om återkallelse samt av beslut, varige- nom återkallelse, efter anförda be- svär, upphävts eller ändrats, skall sändas till länsstyrelsen samt till riks- polisstyrelsen, som har att skyndsamt underrätta polismyndigheterna om beslutet. Till länsstyrelsen skall där- jämte såndas avskrift av beslut, var- igenom varning meddelats.

_— _ _— till länsstyrelsen. _— — —— till föraren.

Beslut om återkallelse av trafik- kort ävensom beslut, varigenom åter- kallelse, efter anförda besvär, upp- hävts eller ändrats, samt beslut om varning skall antecknas i förteck- ning, liggare eller kortregister, som i 4 mom. sägs.

(Nuvarande lydelse)

181

(Föreslagen lydelse)

44 5.1

Talan mot beslut av trafiknämnd enligt denna förordning föres hos länsstyrelsen genom besvär. Mot be- slut av transportnämnden eller läns- styrelse med stöd av förordningen och mot länsstyrelses beslut i ärende angående yrkesmässig trafik, vil- ket från trafiknämnd hänskjutits till länsstyrelse, föres talan hos Konungen genom besvär. Beslut, som nu sagts, skall, med nedan angivna undantag, gälla utan hinder av be- svär, intill dess annorlunda förord- nas.

Beslut, som innefattar trafiktill- stånd eller tillstånd att bedriva ut- hyrningsrörelse eller transportför— medling, vare, där ej på grund av särskilda skäl i tillståndet annorlun- da förordnats, icke gällande, förrän beslutet vunnit laga kraft eller, där besvär däremot anförts, beslutet bli- vit slutligen fastställt. Dylikt beslut ävensom beslut om indelning i lokal- områden eller om bestämmande av särskilt lokalområde skall anses ha- va kommit klagande till del den dag. då beslutet tillkännagivits genom an- slag i vederbörande myndighets lo- kal. Sådant tillkännagivande bör ske inom fem dagar från beslutets dag.

1 Senaste lydelse 1969:689.

1 mo m. Talan mot beslut av tra- fiknämnd enligt denna förordning föres hos länsstyrelsen genom be- svär.

Mot länsstyrelses beslut i ärende om utfärdande av trafikkort föres talan hos kammarrätten genom be- svär.

Talan mot annat beslut av läns- styrelse med stöd av förordningen föres hos Konungen genom besvär. I samma ordning föres talan mot transportnämndens beslut med stöd av förordningen och mot länsstyrel- ses beslut i ärende angående yrkes- mässig trafik, vilket från trafik- nämnd hänskjutits till länsstyrelse.

2 mom. Beslut som avses i 1 mom. samt länsrätts och kammar— rätts beslut enligt förordningen skola, med nedan angivna undantag, gälla utan hinder av besvär.

Beslut, som innefattar trafiktill- stånd eller tillstånd att bedriva ut— hyrningsrörelse eller transportför- medling, vare, där ej på grund av särskilda skäl i tillståndet annorlun- da förordnats, icke gällande, förrän beslutet vunnit laga kraft eller, där besvär däremot anförts, beslutet bli- vit slutligen fastställt. Tiden för an- förande av besvär över dylikt beslut och över beslut om indelning i lokal- områden eller om bestämmande av särskilt lokalområde skall räknas från den dag, då beslutet tillkänna- givits genom anslag i vederbörande myndighets lokal. Sådant tillkänna- givande bör ske inom fem dagar från beslutets dag.

182

(Nuvaramle lydelse)

Beslut om återkallelse eller indrag- ning på viss tid av trafiktillstånd el- ler annat tillstånd, som ovan sagts, eller av trafikkort, vare ej gällande förrän den, som avses med beslutet, därav erhållit del.

I beslut, som innefattar återkallel- se av trafiktillstånd enligt 19 % 2 mom. samt nytt trafiktillstånd, skall angivas viss tidpunkt från vilken återkallelsen och det nya tillståndet skola gälla. Tillståndsmyndigheten får på begäran av part ändra tidiga- re fastställd tidpunkt.

(Föreslagen lydelse)

Beslut om återkallelse eller indrag- ning på viss tid av trafiktillstånd el- ler annat tillstånd, som ovan sagts, eller av trafikkort, vare ej gällande förrän den, som avses med beslutet, därav erhållit del.

I beslut, som innefattar återkallel- se av trafiktillstånd enligt 19 % 2 mom. samt nytt trafiktillstånd, skall angivas viss tidpunkt från vilken återkallelsen och det nya tillståndet skola gälla. Tillståndsmyndigheten får på begäran av part ändra tidiga- re fastställd tidpunkt.

45 5.

Beslut om återkallelse av trafikkort skall, där ej länsstyrelsen annorlunda förordnat, gå i omedelbar verkstäl- lighet.

Beslut om återkallelse av trafikkort skall, där ej i beslutet annorlunda förordnats, gå i omedelbar verkstäl- lighet.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1971 såvitt angår 27 5 5 mom. samt, i vad rör länsrätts beslut, 44 och 45 åå.

I övrigt träder kungörelsen i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller i denna del fortfarande i fråga om talan mot länsstyrelses beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

129) Förslag

till

Kungörelse

om ändring i allmänna ordningsstadgan (1956: 617)

Härigenom förordnas i fråga om allmänna ordningsstadgan (1956: 617)l, dels att i 8, 23 och 25 %% orden rkommunens fullmäktige» skall bytas ut mot »kommunfullmäktige»,

dels att i 24 % orden »kommunens styrelse» skall bytas ut mot »kom-

munstyrelsen » ,

dels att 14 och 27—-- 29 åå skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse av 8 & l964:677.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 14 &? Ansökan om ——————— anlitas sakkunnig. Ej må, ———————— vid tillställningen. Om beslut i anledning av ansökan Om beslut i anledning av ansökan

skall meddelas skriftligt besked. ln- skall meddelas skriftligt besked. nebär beslutet att tillställning ej må äga rum, skola skälen därtill an-

givas.

27 s:—'

Mot beslut som myndighet medde- Mot beslut som polismyndighet lat på grund av denna stadga eller eller kommunal myndighet meddelat lokal ordningsstadga må talan föras på grund av denna stadga eller lokal genom besvär, om beslutet fattats av ordningsstadga föres talan hos läns- länsstyrelse, hos Konungen och eljest styrelsen genom besvär. hos länsstyrelsen. Beträffande klagan över kommu-

nal myndighets beslut i fall som av- ses i 2 och 23 55 och över länsstyrel- sens beslut med anledning av sådan klagan finnas bestämmelser i kom— munallagen (1953: 753) och kommu- nallagen (1957: 50) för Stockholm.

Mot länsstyrelses beslut om före- läggande av vite föres talan hos kam- marrätten genom besvär.

Talan mot annat beslut av länssty- relse på grund av denna stadga eller lokal ordningsstadga och mot social- styrelsens beslut enligt 21 5 föres has Konungen genom besvär.

Beslut som på grund av denna Beslut som på grund av denna stadga eller lokal ordningsstadga stadga eller lokal ordningsstadga meddelas av länsstyrelse eller polis- meddelas av polismyndighet, länssty- myndighet skall utan hinder av be- relse eller kammarrätt skall utan hin- svär lända till efterrättelse, såvida ej der av besvär lända till efterrättelse, annorlunda förordnas. såvida ej annorlunda förordnas.

28. SK Bryter någon mot bestämmelserna Bryter någon mot bestämmelserna i 2——6 åå eller underlåter någon att i '.!—ti 55 eller underlåter någon att

1 Senaste lydelse 1969: 413. '-' Senaste lydelse 1964: 677.

184

(Nuvarande lydelse)

hörsamma föreskrift, förbud eller på- bud som meddelats med stöd av 8 % denna stadga eller bryter någon mot bestämmelse i lokal ordningsstadga elleri reglemente eller taxa som avses i 25 5, dömes till böter, högst fem- hundra kronor. Har förseelsen avsett åliggande av större vikt eller har där- igenom förorsakats avsevärd skada eller olägenhet, skola dagsböter ddö- mas.

Handlar barn, _______

(Föreslagen lydelse)

hörsamma föreskrift, förbud eller på- bud som meddelats med stöd av 8 % denna stadga eller bryter någon mot bestämmelse i lokal ordningsstadga eller i reglemente eller taxa som av- ses i 25 %, dömes till böter, högst fem- hundra kronor. Har förseelsen avsett åliggande av större vikt eller har där- igenom förorsakats avsevärd skada eller olägenhet, dömes till böter.

förhindra förseelsen.

29 5.1

Till dagsböter dömes

1) den som ________ Vid förseelse ________ Den som ————————— Försummelse i _______

Till böter dömes

— andra stycket.

—— förhindra förseelsen.

—— femhundra kronor. — till stånd.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

130) Förslag

till

Kungörelse om ändring i hälsovårdsstadgan (1958: 663)

Härigenom förordnas i fråga om hälsovårdsstadgan (1958: (563)2, dels att i 7, 12. 68 och 70 å orden »kommunens fullmäktige» skall bytas

ut mot » kommunfullmäktige » ,

' Senaste lydelse 1969:413. 3 Senaste lydelse av 12 5 1967:322.

185

dels att i 69 % orden »kommunens styrelse» skall bytas ut mot »kommun-

styrelsen»,

dels att 8, 32, 79 och 86 %% skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ss.

Med avseende å hälsovårdsnämnd skall vad i 32—42 55 kommunal— lagen är stadgat om kommunens styrelse äga motsvarande tillämp- ning, dock att för hälsovårdsnämnd i Stockholm skola gälla bestämmel- serna i 51 ä 1 mom. kommunallagen för Stockholm samt därutöver vad stadsfullmäktige med iakttagande av stadgandena i samma lag föreskriva.

Med avseende ä hälsovårdsnämnd skall vad i 32 36 53", 37 5 första stycket och 38—42 55 kommunal- lagen (1953: 753 ) är stadgat om kom- munstyrelsen äga motsvarande till- lämpning, dock att för hälsovårds- nämnd i Stockholm skola gälla be- stämmelserna i 51 ä 1 mom. kommu- nallagen (1957: 50) för Stockholm, med undantag av hänvisningen till 39 å andra stycket nämnda lag, samt därutöver vad kommunfullmäktige med iakttagande av stadgandena i samma lag föreskriva.

Utan hinder —— _— —— —— —- —— — -— —- skälen därför.

Utan hinder av 2 5 2 förvaltnings- lagen ( 1971:000 ) äga 4 och 5 55 nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos hr'ilsovrirdsnämnd.

32 %.

Vatten, som _— __ _ _ __ _ __ __

LänsstyreISen äger förordna, att undersökning, som i nästföregående stycke sägs, skall företagas jämväl av vatten i allmän anläggning utom häl- sovårdstätort. Vidare äger länsstyrel- sen förordna, att sådan undersökning skall ske av vatten, som genom vat- tenledning, vilken ej ingår i allmän anläggning, tillhandahålles flera hus- håll eller eljest i större omfattning. Innan förordnande meddelas, skall länsstyrelsen bereda hälsovårds- nämnden samt anläggningens eller ledningens ägare tillfälle att yttra sig.

Det åligger _________

—— bakteriologisk undersökning.

Länsstyrelsen äger förordna att undersökning, som i nästföregåendc stycke sägs, skall företagas jämväl av vatten i allmän anläggning utom häl- sovårdstätort. Vidare äger länsstyrel- sen förordna, att sådan undersökning skall ske av vatten, som genom vat- tenledning, vilken ej ingår i allmän anläggning, tillhandahålles flera hus- håll eller eljest i större omfattning. Innan förordnande meddelas, skall länsstyrelsen bereda hälsovårds- nämnden tillfälle att yttra sig.

undersökningens utförande.

186

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

79 %.

Kallelse att vid vite inställa sig in- för nämnden skall delgivas skrift- ligen mot bevis.

Kallelse att vid vite inställa sig in- för nämnden skall delgivas.

86 &.

Mot beslut av hälsovårdsnämnd enligt denna stadga eller lokal hälso- vårdsordning må anföras besvär hos länsstyrelsen. Över länsstyrelses be- slut md talan föras genom besvär hos Konungen.

Mot beslut av hälsovårdsnämnd enligt denna stadga eller lokal hälso- vårdsordning må anföras besvär hos länsstyrelsen.

Mot sådant beslut av socialstyrel- sen som avses i 14 eller 33—35 5 föres talan hos kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres talan mot beslut som länsstyrelse på grund av denna stadga eller lokal hälso- vårdsordning meddelat i särskilt fall angående förbud, föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännan- de eller omhändertagande, oskadlig— görande eller liknande åtgärd, om ej fråga är om kommuns åligganden med avseende d allmänna hälsovår- den.

I övrigt föres talan mot socialsty- relsens beslut på grund av denna stadga och mot länsstyrelses beslut på grund av stadgan eller lokal hälso— vårdsordning hos Konungen genom besvär.

Myndighet äger ——————— förd klagan.

Denna kungörelse träderi kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

131) Förslag

till

Kungörelse

om ändring i byggnadsstedgan ( 1959:612 )

Härigenom förordnas i fråga om byggnadsstadgan (1959: 612) ', dels att i 2, 7, 14, 18, 22 och 25 åå orden »kommunens fullmäktige» skall bytas ut mot »kommunfullmäktige».

dels att i 14 5, 17 ä 4 mom. och 34 å ] mom. orden »kommunens sty- relse» skall bytas ut mot >>kommunstyrelsen», dels att 3 5, 34 & 3 mom., 71 % 2 mom. samt 72 och 73 %% skall ha nedan

angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) ( Föreslagen lydelse)

35.

Ledamöter och suppleanter i bygg- nadsnämnd väljas av kommunens fullmäktige till det antal fullmäktige bestämma. Antalet ledamöter må dock icke vara under fem. Valet skall ske proportionellt i de fall då sådant är föreskrivet vid val till kommunens styrelse. Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall tillika bestäm- mas den ordning, i vilken supplean- terna skola inkallas till tjänstgöring.

I övrigt skall med avseende ä bygg- nadsnämnd vad i 32—42 55 kom- munallagen är stadgat om kommu- nens styrelse äga motsvarande till- lämpning, dock att för byggnads- nämnden i Stockholm skola gälla bestämmelserna i 51 ä 1 mom. kom- munallagen för Stockholm samt där- utöver vad stadsfullmäktige med iakttagande av stadgandena i samma lag föreskriva.

' Senaste lydelse av 7 5 1967: 328 34 5 1 mom. 1970: 993

Ledamöter och suppleanter i bygg- nadsnämnd väljas av kommunqu- mäktige till det antal fullmäktige be- stämma. Antalet ledamöter må dock icke vara under fem. Valet skall ske proportionellt i de fall då sådant är föreskrivet vid val till kommunsty- relsen. Sker ej val av suppleanter pro- portionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

I övrigt skall med avseende å bygg- nadsnämnd vad i 32—36 55, 37 5 första stycket och 38—42 55 kom- munallagen (1953: 753) är stadgat om kommunstyrelsen äga motsvaran— de tillämpning, dock att för bygg- nadsnämnden i Stockholm skola gälla bestämmelserna i 51 5 1 mom. kommunallagen ( 1957: 50) för Stock- holm, med undantag av hänvisningen till 39 5 andra stycket nämnda lag, samt därutöver vad kommunfullmäk- tige med iakttagande av stadgande- na i samma lag föreskriva.

188

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Utan hinder ——————————— skälen därför.

34

Utan hinder av 2 5 2 förvaltnings- lagen ( 1971:000 ) äga 4 och 5 55 nämnda lag tillämpning i samtliga (trenden ltOS byggnadsnämnd.

%.

3 m 0 m. Sedan byggnadsnämnden ————— till länsstyrelsen.

Då länsstyrelsen fastställt tomt- indelning, skall länsstyrelsen samma dag översända underrättelse därom till byggnadsnämnden, kommunens styrelse och de markägare, som i ärendet framställt yrkande, vilket helt eller delvis lämnats utan bifall. Beslutet skall härjämte delgivas den som för fastighetsregistret. Där till följd av stadgandet i 150 % tredje stycket byggnadslagen klagan över beslutet ej får föras, har länsstyrel- sen att å kartan teckna bevis att be- slutet på grund därav vunnit laga kraft.

Dä länsstyrelsen fastställt tomtin- delning, skall länsstyrelsen samma dag översända underrättelse därom till byggnadsnämnden, kommunsty- relsen, den som för fastighetsregist- ret och de markägare, som i ärendet framställt yrkande, vilket helt eller delvis lämnats utan bifall. Där till följd av stadgandet i 150 % tredje stycket byggnadslagen klagan över beslutet ej får föras, har länsstyrelsen att å kartan teckna bevis att beslutet på grund därav vunnit laga kraft.

71 g.

2 mom. Över länsstyrelsens be- slut enligt denna stadga må talan föras hos Konungen.

2 m om. Talan mot länsstyrelses beslut enligt 51; 5 1 mom. sista stycket eller 66 5 eller i annat ärende som avses i 67 5 än sådant som rör ansö- kan hos länsstyrelsen eller byggnads- nämnd om medgivande som avses i 1 mom. första stycket sista punkten av paragrafen föres hos Konungen genom besvär.

Mot annat beslut av länsstyrelse i ärende som avses i 5 kap. och mot länsstyrelses beslut om förbud eller föreläggande enligt 6 kap. föres talan hos kammarrätten genom besvär.

I övrigt föres talan mot länsstyrel- ses beslut enligt denna stadga hos K onungcn genom besvär.

(Nuvarande lydelse)

189

(Föreslagen lydelse)

Talan mot statens planverks be- slut enligt 61 5 2 eller 5 mom. föres hos kammarrätten genom besvär. Mot annat beslut av planverket en- ligt denna stadga föres talan hos Konungen genom besvär.

72 &?

Kommunens styrelse äger på kom- munens vägnar överklaga länsstyrel- sens beslut i ärende rörande av bygg- nadsnämnd antaget förslag till stads- plan, byggnadsplan eller tomtindel- ning eller ändring därav, såframt ej klagan på grund av stadgandet i 150 % tredje stycket byggnadslagen är utesluten, och må även eljest i så- dant ärende föra kommunens talan och bevaka dess rätt.

Mot beslut av byggnadsnämnd eller länsstyrelsen i fråga om tillstånd till nybyggnad eller annan åtgärd i när- heten av befästning, flygplats eller annan anläggning, som avses i 81 % byggnadslagen eller omfattas av för- ordnande enligt 82 % samma lag, må talan föras av qutfartsstyrelsen om frågan rör civil flygplats, av den i atomenergilagen omnämnda tillsyns- myndigheten om frågan rör atom- reaktor eller annan atomenergian— läggning samt eljest av chefen för försvarsstaben eller myndighet som denne bestämmer.

Kommunstyrelsen äger på kommu- nens vägnar överklaga länsstyrelsens beslut i ärende rörande av byggnads- nämnd antaget förslag till stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning el- ler ändring därav, såframt ej klagan pä grund av stadgandet i 150 % tredje stycket byggnadslagen är ute- sluten, och mä även eljest i sådant ärende föra kommunens talan och bevaka dess rätt.

Mot beslut av byggnadsnämnd, länsstyrelse eller kammarrätt i fråga om tillstånd till nybyggnad eller an- nan ätgärd i närheten av befästning, flygplats eller annan anläggning, som avses i 81 & byggnadslagen eller om- fattas av förordnande enligt 82 % samma lag, må talan föras av luft- fartsverket om frågan rör civil flyg- plats, av den i atomenergilagen om- nämnda tillsynsmyndigheten om frå- gan rör atomreaktor eller annan atomenergianläggning samt eljest av överbefälhavaren eller myndighet som denne bestämmer.

73 5.2

Vad i denna stadga sägs om kom- mun skall i tillämpliga delar gälla municipalsamhälle varest byggnads- lagens bestämmelser för stad äga tillämpning.

1 Senaste lydelse 1962:264. 2Senaste lydelse 1968: 599.

190

(Nuvarande lydelse)

Handläggas frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län av kommunalförbund mellan Stock- holms stad och Stockholms läns landstingskommun eller av lands- tingskommunen, skall vad som sägs om förbundsstyrelse avse regionpla- neniimnden.

("Föreslagen lydelse)

Handläggas frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län av Stockholms läns landstingskom— mun, skall vad i denna stadga sägs om förbundsstyrelse avse regionpla- nenämnden.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

132] Förslag

till

Kungörelse

om ändring i förordningen (1961: 568) om brandfarliga varor

Härigenom förordnas, att 61 5 förordningen (1961: 568) om brandfarliga varor skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

61 5.1

Klagan över byggnadsnämnds och brandchefs beslut enligt denna för- ordning må föras genom besvär hos länsstyrelsen.

Över länsstyrelsens beslut md be- svär anföras hos Konungen.

! Senaste lydelse 1967:698.

Talan mot byggnadsnämnds och brandchefs beslut enligt denna för- ordning föres hos länsstyrelsen ge- nom besvär. Talan mot språngämnes- inspektionens beslut föres hos kom- merskollegium genom besvär.

Mot beslut i särskilt fall av läns- styrelse eller kommerskollegium rö- rande förhandsbesked, tillstånd, medgivande till försöksdrift, föreläg- gande eller besked efter avsyning föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Talan mot annat beslut av länssty-

(Nuvarande lydelse)

Socialstyrelsen, statens —————

191

(Föreslagen lydelse)

relse eller kommerskollegium enligt denna förordning föres hos Konungen genom besvär.

_- —- tillstånd beviljats.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

133) Förslag

till

Kungörelse om ändring i brandstadgan (1962: 91)

Härigenom förordnas i fråga om brandstadgan (1962: 91) . dels att i 2 % orden »kommunens fullmäktige» och »kommunens styrelse» skall bytas ut mot »kommunalfullmäktige» respektive »kommunstyrelsen»,

dels att 3 5 1 mom. och 26—29 %% skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

så.

1 mo m. Ledamöter och supple- anter i särskild brandstyrelse väljas av kommunens fullmäktige till det antal fullmäktige bestämma. Antalet ledamöter må dock icke vara under fem. Valet skall vara proportionellt, därest det begäres av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes an— tal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är sär- skilt stadgat. Sker ej val av supple- anter proportionellt, skall tillika be- stämmas den ordning, i vilken sup- pleanterna skola inkallas till tjänst- göring.

1 rn o m. Ledamöter och supple- anter i särskild brandstyrelse väljas av kommunfallmäktige till det antal fullmäktige bestämma. Antalet leda- möter må dock icke vara under fem. Valet skall vara proportionellt, där- est det begäres av minst så många väljande, som motsvara det tal, vil- ket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om för- farandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat. Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vit- ken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

192

(Nuvarande lydelse)

Beträffande särskild brandstyrel- se skola bestämmelserna i 32—42 55 kommunallagen rörande kommunens styrelse ävensom i 45 5 andra och tredje styckena samma lag i fråga om där avsedd nämnd äga motsva— rande tillämpning; dock att för sär- skild brandstyrelse i Stockholm skola gälla bestämmelserna i 51 % 1 mom. kommunallagen för Stockholm samt därutöver vad stadsfullmäktige med iakttagande av stadgandena i sam- ma lag föreskriva.

Brandstyrelsens protokoll —— —— — —

(Föreslagen lydelse)

Beträffande särskild brandstyrelse skola bestämmelserna i 32—36 55, 37 3” första stycket och 38—42 55 kommunallagen (1953: 753) rörande kommunstyrelsen ävensom i 45 å andra och tredje styckena samma lag i fråga om där avsedd nämnd äga motsvarande tillämpning; dock att för särskild brandstyrelse i Stock- holm skola gälla bestämmelserna i 51 % 1 mom. kommunallagen (1957: 50) för Stockholm, med undantag av hänvisningen till 39 5 andra styc- ket nämnda lag, samt därutöver vad kommunfullmäktige med iakttagan- de av stadgandena i samma lag före- skriva.

Utan hinder av 2 5 2 förvaltnings- lagen (1971:000) äga 4 och 5 55 nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild brandstyrelse. ————— skälen därför.

26 5.

Till dagsböter dömes, om ej gär- ningen är belagd med straff i annan författning, den som icke låter verk- ställa föreskriven sotning, när han enligt 17 & andra punkten fått med- givande att själv ombesörja sådan sotning, samt den som bryter mot be- stämmelse i 23 5.

Till böter dömes, om ej gärningen är belagd med straff i annan författ— ning, den som icke låter verkställa föreskriven sotning, när han enligt 17 å andra punkten fått medgivande att själv ombesörja sådan sotning, samt den som bryter mot bestäm- melse i 23 5.

27 5.

Bryter någon mot bestämmelse i brandordning och skall förseelsen en- ligt stadgande däri föranleda ansvar, dömes, om ej gärningen är belagd med straff i annan författning, till böter, högst trehundra kronor. Har förseelsen avsett åliggande av större vikt eller har därigenom förorsakats

Bryter någon mot bestämmelse i brandordning och skall förseelsen en- ligt stadgande däri föranleda ansvar, dömes, om ej gärningen är belagd med straff i annan författning, till böter, högst femhundra kronor. Har förseelsen avsett åliggande av större vikt eller har därigenom förorsakats

(Nuvarande lydelse)

avsevärd skada eller olägenhet, skola dagsböter ddömas.

193

(Föreslagen lydelse)

avsevärd skada eller olägenhet, dömes till böter.

23 5.

Bryter någon mot bestämmelsen i 25 å andra stycket, dömes till dags- böter eller fängelse i högst ett år.

Förseelsen må av allmän åklagare åtalas endast efter angivelse av måls-

äganden.

Bryter någon mot bestämmelsen i 25 å andra stycket, dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Allmänt åtal för väckas endast om målsägan- de anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

29 &.

Över beslut _________

Talan mot beslut, som länsstyrelse meddelat på grund av denna stadga eller brandordning, må föras hos Konungen.

— — hos länsstyrelsen.

Talan mot länsstyrelses beslut i ärende som avses i första stycket el- ler rörande vitcsföreläggande enligt 24 5 mot annan än kommun föres hos kammarrätten genom besvär.

Mot beslut, som länsstyrelse på grund av brandordning meddelat i särskilt fall angående tillstånd, för- bud eller föreläggande, föres likale- des talan hos kammarrätten genom besvär, om ej fråga är om åliggande för kommunen på grund av dennas ansvar för brandförsvaret.

I övrigt föres talan mot beslut, som länsstyrelse meddelat på grund av denna stadga eller brandordning, hos Konungen genom besvär.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller-fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

134) Förslag till Kungörelse

om ändring i mönstringsförordningen (1961: 87)

Härigenom förordnas, att 52 % mönstringsförordningen (1961: 87) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 52 5.1

Den som ——————————————— hos sjöfartsverket. Talan mot sjöfartsverkets beslut om pdmönstringsförbud eller varning fö- res hos kammarrätten genom besvär. Mot annat beslut av sjöfartsverket enligt denna förordning föres talan

hos Kungl. Maj:t genom besvär.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

135) Förslag till Kungörelse

om ändring i förordningen (1968: 70) med vissa bestämmelser om injektionssprutor och kanyler

Härigenom förordnas, att 8 5 förordningen (1968: 70) med vissa bestäm- melser om injektionssprutor och kanyler skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 8 &.

Tillstånd enligt ————————— av socialstyrelsen. Talan mot socialstyrelsens beslut

enligt första stycket föres hos kam- marrätten genom besvär.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

' Senaste lydelse 1969:311.

136) Förslag till Kungörelse om ändring i hotellförordntngen (1966: 742)

Härigenom förordnas, att 22 & hotellförordningen (1966: 742) skall ha nedan angivna lydelse. -

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 22 %. Talan mot ——————————————— genom besvär. Talan mot länsstyrelsens beslut Talan mot länsstyrelsens beslut

föres hos Konungen genom besvär. enligt 13 5 föres hos Konungen ge- nom besvär. Mot annat beslut av länsstyrelsen enligt denna förordning föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

137 ) Förslag till Kungörelse

om ändring i kungörelsen (1970: 113) om förevisning av brandfarlig blograffilm

Härigenom förordnas, att 6 % kungörelsen (1970: 113) om förevisning av brandfarlig biograffilm skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 6 5 Talan mot —————————— genom besvär. Mot länsstyrelsens beslut föres ta- lan hos kammarrätten genom besvär.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.

Sakreglster till författningsförslagen

A . . ackord och avskrivninf' av skatter .. . . . . . . . .. ......... 148 aktiebolagslagen 62 aktiehantering, förenklad . 141) aktier, inskränkning i rätten att förvärva .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 33 allmänförsäkring, lagom...... 121 allmänna förvaltningsdomstolar, lag om ....................... 4

>> » ,behörighet att pröva" vissa 111.1l 23 allmänna ordningsstadgan 182

» sammankomster 98

» - vatten- och avloppsanlaggnmgai .. . . .. .. .. .. . . .. . . .. .. 137 allmänningsskogar' 1 Norrland och Dalarna .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . .. 36 anmärkningsmäl förfarandet i 143 arbetarskyddslagen 74 arrendenämnder '

B bankrörelse 96 barnavårdslagen ............................................... 103 barnbidrag .................................................... 70 bidragsförskott 71 bostadsrättslagen .............................................. 80 brandfarlig biograffitm 195 brandfarliga varor ............................. 190 brandlagen ................................... . ..... _. ........... 1 16 brandstadgan 191 brottsbalken ...................... ' ............................. 42 byggnadslagen 69 byggnadsminnen .............. ' .................... _. ...... 62 byggnadsstadgan 187

C civilförsvarslagen 102

D - . . - domkapitel .................................................... 51 domstolsväsendet, bidragsskyldigh-et förm vissa städer . . . . . . . . . . . . . . .. 125

E . . .

ekonomiska föreningar 77 elektriska anläggningar -47 enskilda vägar - 57

F familjebidragsförordningen . . . . .. . . . . .. . . fast egendom, inskränkning i rätten att förvätva .. .. .. .. .. .. . . .. .. fastighetsbildningslagen ........................................ fiskelagen ..................................................... fiskevårdsområden ............................................. flottning i allmän flottled .. .. .. .. .. .. .. . folkbokföringsförordningcn .. .. .. fondkommissionsrörclse .. .. .. .. .. .. .. .. .. . . .. fornminnen .................................................... fångvärdsanstalt, behandling i .. .. .. .. .. .. föreningar, ekonomiska ........................................ förfogandelagen ................................................ förhandsbesked i taxeringsfrägor .. .. församlingsstyrelse ............................................. försvaret, bestämmelser till skydd för .. .. .. .. .. . . .. .. .. .. .. .. .. .. försäkring, lag om allmän ...................................... » ,krigsansvarighet för .. .. .. .. .. försäkringsrådet, besvär över beslut ..............................

försäkringsrörelse .............................................. » , utländsk » , vid krig ....................................

förvaltningsdomstolar, allmänna . . . . . . .

» ,behörighet att pröva vissa mål .. .. .. .. förvaltningslag ................................................ förvaltningsprocesslag .......................................... föräldrabalken .. ..

G

giftermålsbalken gravrätt ............... gruva, inskränkning i rätten att förvärva . . . . gruvlagen

H handel, tillfällig handelsregister ................................................. hotellförordningen . huvudmannaskapet för polisväsendet ............................ hyresnämnder ................................................. hälsovårdens område, förbud mot verksamhet . . .. . .. .. .. .. .. .. .. hälsovårdsstadgan .............................................

häradsallmänningar

I injektionssprutoroch kanyler .. investeringsavgift för byggnadsarbeten .......................... J

jaktlagen jordbrukskasserörelsen

197

144 33 140 37 38 41 168 49 61 44 77 85 164 155 43 121 74 84 72 73 73 4 23 8 13 28

26 123 33 53

174 47 195 124 34 112 184 35

194 172

39 97

jordförvårvslagen .............................................. 31 jordhävdslagen ................................................ 137 K kastrering ..................................................... 61 kommun, uppgifter i krig 103 kommunala vallagen ............................................ 149 kommunallagen 151 » för Stockholm .................................. 153 kontinentalsockeln ............................................. 57 Konungariket Sveriges stadshypotekskassa ........................ 160 kraftanläggningar, skyddsåtgärder för ............................ 48 krig, kommuns uppgifter i ...................................... 103 krigsansvarighet för försäkring .................................. 74

kvacksalverilagen 112

kyrkomötesförordningen ....................................... 75 L landshypoteksföreningar ........................................ 159 landstingslagen ................................................ 156 liv- och invaliditetsförsäkring, krigsansvarighet för . . . . . . .. .. .. .. . . 74 lokalhållningen för underrätterna ................................ 139 luftfartslagen .................................................. 99 läkaryrket, behörighet för ...................................... 110 M

medborgarskapslagen 76 militärersättningsförordningen ................................... 158 miljöskyddslagen 135 mönsterskyddslagen ............................................ 115 mönstringsförordningen ......................................... 194 N

namnlagen .................................................... 122 naturvårdslagen .. .. 125 nykterhetsvärdslagen ........................................... 88

näring,utlännigsrättattidka 46

0 oljeavgift ...................................................... 166 oljelagring .................................................... 166 omsorger om psykiskt utvecklingsstörda .......................... 130 ordningsstadgan, allmänna ...................................... 182 P patentlagen .................................................... 1 1 4 pensionsutfästelse, tryggande av .. .. .. .. .. .. .. 134 polisväsendet, huvudmannaskapet för ............................ 124 psykiatrisk vård, beredande av sluten ............................ 128 psykiskt utvecklingsstörda, omsorger om .......................... 130

Kungl. Maj:ts proposition nr 30 år 1971 R ransoneringslagen regeringsrådens antal. tillfällig ökning av . . . . . . . . . . rekvisitionslagen . .. religionsfrihctslagen ............................................ renar, konvention mellan Sverige och Finland .. .. . . .. .. .. . . . . . .

riksdagen, val till. . rättspsykiatrisk undersökning" 1 brottmål

S

sambruksföreningar sammankomster, allmänna ...................................... sjukvårdens område, förbud mot verksamhet .. .. . . .. .. .. .. .. . . . . . . sjukvårdslagen ................................................. skatter, ackord och avskrivning av .............................. skogsförläggningslagen ... skollagen ............................................ - .......... smittskyddslagen .............................................. social centralnämnd ............................................ socialhjälpslagen sparbanker .................................................... stadshypoteksföreningar ........................................ statstjänstemannalagen ......................................... stenkolsfyndigheter . . . . . . . . . . . .

sterilisering. . . . . . . . . . . .

stiftelser, tillsyn över straff, samarbete angående verkställighet av ...................... strålskyddslagen ............................................... studiemedelsavgifter .. Sveriges allmänna hy poteksbank ................................

T

tandläkaryrket, behörighet för .. .. .. .. taxeringsfrågor, förhandsbesked i ................................ tillfällig handel trafiknämnder .................................................

U

underrätterna,lokalhållningenför .. ..

understödsföreningar ........................................... uranlagen ..................................................... utlämning för vård eller behandling .............................. utlänning, rätt att idka näring .................................. » » » förvärva fast egendom, gruva eller aktier .

V val till riksdagen vallagen , kommunala .......................................... vapenförordningen . varumärkeslagen ..............................................

199

86 26 85 81 101 148 133

79 98 112 167 148 75 118 135 173 160 96 160 126 54 60 50 45 100 146 159

111 164 174 147

139 52 56 1 38 46 33

148 149 174 113

vatten— och avloppsanläggningar ................................ vattenlagen .................................................... vattenrättskonvention. svensk-norsk .............................. verkställighet av straff, nordiskt samarbete ........................ veterinäryrket,behörighelför .. .. .. .. vård eller behandling, utlämning för .............................. vägar, enskilda ................................................. vägtrafikförordningen .......................................... växtförädlarrättslagen .. .. ..

Y yrkesmässig automobiltrafik .. . . . . yrkesskadeförsäkring ................ '. .. ........... . .... .... ...... Ä

ägofredslagen .................................................. äktenskaps ingående, fullt'öljdav talan .. .. .. .. ..

137 40 42 45 112 138 57 175 116

180 82

35 27

102. Kungl. Maj:ts proposition nr 30 år 1971 1. Förslaget till lag om allmänna törvaltningsdomstolar

1 % Departementschefen. Paragrafen innehåller en presentation av de all- männa förvaltningsdomstolarna. Av första och andra styckena framgår dessutom instansordningen mellan domstolarna.

Regeringsrätten

2 % Departementscheten. I paragrafen regleras regeringsrättens behörighet. Första stycket punkt 1 gäller mål som fullföljs från kammarrätt. Av- sikten är atti den tilltänkta lagen om förfarandet i förvaltningsdomstol skall inflyta regler om när besvär får anföras över kammarrätts beslut. Punkt 2 gäller de mål, där talan enligt uttrycklig bestämmelse i den mate- riella lagstiftningen skall fullföljas direkt till regeringsrätten och inte först passera kammarrätt. När det gäller den Kungl. Maj:t underställda stats- l'örvaltningen måste enligt 18 % RF i den lydelse, som jag senare i dag kom- mer att föreslå. sådan bestämmelse vara intagen i lag. I fråga om mål som gäller beslut av riksdagens organ kan däremot besvärsbestämmelserna vara intagna i författning som utfärdas av riksdagen. Beträffande sådana mål ersätter förevarande bestämmelse den lag om besvär över beslut av riksda- gens organ, som har föreslagits i prop. 1970: 23. Punkt 3 gäller de uppgifter som nu tillkommer regeringsrätten enligt 5 & regeringsrättslagen, nämligen prövningen av vissa mål rörande biskop. Andra stycket innehåller en erinran om regeringsrättens behörighet en- ligt 19 % RF att »bryta dom äter» och återställa försutten tid.

Enligt nuvarande ordning skall besvär, som innebär klagan över myndig- hets beslut med anledning av sökt fastställelse av landstings, menighets eller dess representations beslut, prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet som sista instans. De nu framlagda förslagen innebär inte någon ändring häri. Sådana besvär skall emellertid enligt 2 5 2:0 regeringsrättslagen i stor utsträckning tas upp av regeringsrätten, varefter domstolen enligt 3 % första stycket skall med eget yttrande överlämna målet till avgörande av Kungl. Maj:t i stats— rådet.

Ordningen att mål först tas upp av regeringsrätten och sedan överlämnas med dess yttrande till Kungl. Maj:t i statsrådet för avgörande är ändamåls- enlig i gällande system, där besvären ställs till Kungl. Maj:t och bereds i statsdepartementen vare sig de skall slutligt prövas av Kungl. Maj:t i stats- rådet eller av regeringsrätten. Däremot passar den inte lika bra i det här föreslagna systemet, där regeringsrätten kansli- och beredningsmässigt fri- kopplas från statsdepartementen. Förvaltningsdomstolskommittén har mot denna bakgrund inte föreslagit någon direkt motsvarighet till den nuva-

rande ordningen. I stället har i kommitténs förslag till lag om regerings- rätten tagits in en bestämmelse (2 5) om att domstolen skall avge utlåtande över besvär hos Kungl. Maj:t, vilka avser myndighets beslut med anledning av sökt fastställelse av kommunal myndighets beslut varpå kommunal- lagarnas bestämmelser om besvär äger tillämpning. Vad kommittén så— lunda har föreslagit har inte föranlett erinran eller särskilt uttalande vid remissbehandlingen.

Det är naturligt att Kungl. Maj:t inhämtar regeringsrättens yttrande i bl.a. sådana mål där det bakomliggande beslutet kan angripas genom kommunalbesvär. Sådana besvär skall enligt förslaget alltid prövas i sista instans av regeringsrätten. Även om kommunalbesvär inte har anförts mot ett beslut, som är föremål för fastställelseprövning av Kungl. Maj:t i statsrådet, bör vid denna prövning givetvis vara klarlagt huruvida beslutet är behäftat med sådant fel som kan åberopas som grund för kommunal- besvär. Har å andra sidan kommunalbesvär anförts över det grundläggande beslutet, bör regelmässigt avgörandet i konseljen anstå till dess regerings- rätten prövat kommunalbesvären.

Jag anser således att innan Kungl. Maj:t i statsrådet avgör besvär i ärenden om fastställelse av kommunala beslut regeringsrätten i regel bör höras, i den mån det kommunala beslutet inte kommer under domstolens prövning genom fullföljda kommunalbesvär. Däremot anser jag att det för detta ändamål inte behövs någon uttrycklig föreskrift om att regeringsrät- ten skall avge yttrande i de mål som sålunda remitteras dit. Redan nu förekommer i betydande utsträckning att regeringsrätten utan uttryckligt åläggande avger yttrande i mål hos Kungl. Maj:t i statsrådet.

När länsstyrelse har prövat ett kommunalt organs beslut dels på grund av sökt fastställelse av det, dels med anledning av kommunalbesvär över det, kommer i det nya systemet olika regler att gälla för fullföljden mot länsstyrelsens beslut. Sålunda skall besvär över beslutet i fastställelse- ärendet anföras hos Kungl. Maj:t i statsdepartementen och prövas i stats- rådet, medan besvär över beslutet i kommunalbesvärsfrågan skall anföras hos regeringsrätten. Det blir således två olika mål som fullföljs och inte ett s. k. blandat mål, dvs. ett mål som innehåller dels frågor som hör till Kungl. Maj:t i statsrådet, dels frågor som hör till förvaltningsdomstol. De skilda fullföljdsvägarna skall framgå av länsstyrelsens besvärshänvisningar.

Inte heller övriga målgrupper, där talan ej skall fullföljas hos kammar- rätt utan direkt hos regeringsrätten, torde innehålla några fall av blandade besvärsmål. Såvitt angår regeringsrätten behövs därför inga bestämmelser om ifrågavarande slag av mål.

Är med besvär förenad ansökan om meddelande av dispens eller om vid- tagande av annan åtgärd, vilken är av beskaffenhet att ankomma på beslut av Kungl. Maj:t i statsrådet, utgör detta enligt 4 5 första stycket regerings- rättslagen ej hinder för att regeringsrätten prövar besvären. Behöver sedan

regeringsrätten avgjort besvären ansökningen föredras inför Kungl. Maj:t i statsrådet, skall enligt andra stycket av samma lagrum regeringsrätten avge utlåtande över ansökningen. En motsvarande bestämmelse finns be- träffande kammarrätten i 4 5 första punkten kungörelsen (1924: 528) med föreskrifter angående fullföljd av talan i vissa besvärs- och anmärknings- mål m. m. Fråga uppkommer nu om föreskrifter av detta innehåll bör tas in i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.

Det ligger i sakens natur att besvär som anförts hos allmän förvaltnings- domstol får prövas av domstolen utan hinder av att en ansökan om viss åtgärd av Kungl. Maj:t föreligger. En uttrycklig lagbestämmelse härom är obehövlig. Beträffande domstolens befattning med den föreliggande an— sökningen torde inte heller någon närmare reglering i lag vara erforderlig. Av domstolarnas allmänna serviceplikt följer nämligen att domstolen har att vidarebefordra ansökningen till vederbörande statsdepartement, för den händelse ansökningen fortfarande är aktuell när domstolen har avgjort be- svärsmålet. Det synes inte påkallat att domstolen obligatoriskt avger ut- låtande över ansökningen. Ofta torde det vara tillräckligt att Kungl. Maj:t i statsrådet får del av domstolens beslut jämte handlingarna i målet. Skulle i undantagsfall Kungl. Maj:t ha behov av domstolens yttrande över ansök- ningen, har Kungl. Maj:t möjlighet att remissvägen inhämta utlåtande från domstolen.

I 4 5 första stycket regeringsrättslagen föreskrivs vidare att regerings- rätten får pröva besvär utan hinder av att det beslut, varom är fråga i be- svären, har underställts Kungl. Maj:ts prövning. För att en sådan ordning skall gälla beträffande allmän förvaltningsdomstol synes någon uttrycklig bestämmelse inte behövlig.

Enligt 4 % tredje stycket regeringsrättslagen och 4 5 andra punkten i den förut nämnda kungörelsen angående fullföljd av talan i vissa mål kan rege- ringsrätten och kammarrätten på eget initiativ föreslå att Kungl. Maj:t medger undantag från gällande bestämmelser.

Förvaltningsdomstolskommittén har inte föreslagit någon motsvarighet till dessa bestämmelser. Enligt kommitténs mening ter sig en sådan aktivitet från domstols sida som det här är fråga om mindre naturlig med de upp- gifter de allmänna förvaltningsdomstolarna skall fylla i framtiden. Inte heller synes principiella rättssäkerhetshänsyn tala för att bestämmelserna behålls. Man kan nämligen räkna med att parterna i dagens samhälle för- står att i den utsträckning som behövs bevaka sina intressen genom att till sina besvär foga alternativa yrkanden om nåd, dispens eller liknande åt— gärd. Kommittén framhåller också att regeringsrätten har använt ifråga- varande befogenhet mycket sparsamt.

Kommitténs ställningstagande har vid remissbehandlingen föranlett ut- talande bara av de femton regeringsråden, som ifrågasätter om det är en nödvändig konsekvens av reformen att slopa ifrågavarande bestämmelse

för regeringsrättens del. De framhåller att utrymmet för tillämpning av en sådan bestämmelse visserligen blir ytterligare begränsat i och med att kammarrätten byggs ut till en allmän mellaninstans. Trots detta kan det någon gång särskilt för en högsta instans i förvaltningsmål, där processen väl i allmänhet även i fortsättningen kommer att skötas av den enskilde utan sakkunnig hjälp, finnas anledning att överväga att tillämpa denna initiativrätt.

För egen del vill jag ansluta mig till kommitténs uppfattning att en initia- tivrätt av ifrågavarande slag är mindre väl förenlig med en domstols upp- gifter. Dessutom skulle utrymmet för sådan verksamhet bli ytterst ringa för regeringsrättens del med den starka inriktning på prejudikatbildning som domstolen är avsedd att få i det föreslagna systemet. I förslaget till lag om allmänna förvaltningsdomstolar har därför inte tagits upp någon mot- svarighet till nuvarande bestämmelser om initiativrätt för regeringsrätten och kammarrätten.

3 %

Departementschefen. I första stycket har tagits in bestämmelsen om krav på prövningstillstånd vid fullföljd från kammarrätt till regeringsrätten. Kravet gäller endast när besvären avser fråga, som tidigare har fullföljts till kammarrätten eller underställts domstolen. Har däremot kammarrätten avgjort frågan som första instans, behövs inte prövningstillstånd. Detta inträffar t. ex. när kammarrätten enligt 103 & taxeringsförordningen prö- var extraordinära taxeringsbesvär, som anförs direkt hos domstolen i fall då prövningsnämnden tidigare har avgjort mål angående den ordinarie taxeringen. Krav på prövningstillstånd kommer inte heller att gälla beslut under rättegång som meddelas av kammarrätt och som kan överklagas särskilt. I detta hänseende skiljer sig föreliggande förslag delvis från vad som gäller enligt rättegångsbalken (se 54 kap. 13 å). Sådana överklaganden torde bli sällsynta för förvaltningsdomstolarnas del, och det spelar därför inte någon nämnvärd roll för regeringsrättens arbetsbörda att prövnings- tillstånd inte krävs beträffande ifrågavarande beslut.

Enligt 2 kap. 13 % tryckfrihetsförordningen får inte gälla särskilda vill- kor för prövning av talan som avser utlämnande av allmän handling. En erinran därom har tagits in i tredje stycket.

4 5

Departementschefen. Första stycket innehåller regler om villkoren för att prövningstillstånd skall meddelas. Att möjligheterna att få prövnings- tillstånd i andra fall än prejudikatfall skall vara ytterst begränsade har utvecklats i den allmänna motiveringen. Den uppräkning av sällsynta fall, som innefattas i punkterna 1—4, är ett uttryck för den restriktivitet som skall iakttas i fråga om annan dispens än prejudikatdispens.

Enligt gällande regler kan prövningstillstånd meddelas bara i prejudikat-

eller intressefall. Om besvär har anförts hos regeringsrätten i flera likartade mål, har domstolen brukat meddela prejudikatdispens endast i ett typfall och avslå dispensansökningarna i de övriga målen. Förvaltningsdomstols- kommittén anser, att denna praxis kan te sig mindre tilltalande i en del lägen, och uttalar sig för en mjukare tillämpning av dispensreglerna. Frå- gan har vid remissbehandlingen berörts bara i riksskattenämndens ytt- rande. Nämnden finner regeringsrättens praxis otillfredsställande och framhåller att kravet på lika behandling av de skattskyldiga här väger så tungt att en ändring bör komma till stånd.

Jag delar den uppfattning som förvaltningsdomstolskommittén och riks— skattenämnden sålunda har gett uttryck åt. Visserligen bör kammar- rätterna i de fall då regeringsrätten kan väntas avgöra en prejudikatfråga i görlig mån försöka att avvakta regeringsrättens avgörande innan de behandlar ytterligare mål som gäller samma fråga. Jag är emellertid med- veten om att det inte torde vara möjligt att helt förebygga att flera mål med samma prejudikatfråga avgörs av kammarrätt innan regeringsrätten har meddelat ett vägledande avgörande i frågan. I sådana situationer bör regeringsrätten kunna meddela prövningstillstånd i flera mål av samma typ. Visserligen torde det kunna hävdas att det inte kan anföras prejudikat- skäl för att meddela prövningstillstånd i mer än ett av målen. Dock bör det i så fall anses föreligga sådant synnerligt skäl som motiverar pröv- ningstillstånd. Någon nämnvärd ökning i regeringsrättens arbetsbörda kan knappast bli följden av en sådan tillämpning av de föreslagna reglerna om prövningstillstånd. ,

Mot bakgrund av den starka tonvikt på prejudikatbildning, som de föreslagna dispensvillkoren innebär, bör prövningstillstånd i princip be- gränsas till den eller de frågor som har föranlett tillståndet. Ibland kan dock praktiska skäl eller andra särskilda omständigheter motivera att den förda talan prövas i vidare omfattning. Regeringsrätten bör därför lämp- ligen ges uttrycklig befogenhet att till prövning ta upp också andra frågor som besvären avser. En bestämmelse härom har tagits in i andra stycket.

Någon särskild bestämmelse synes däremot inte behövlig för de fall då en av flera parter i samma mål har fått prövningstillstånd eller då en parts talan skall tas upp utan dispens, medan en annan part i målet bara kan få talan prövad om dispens meddelas honom. I 98 5 4 mom. taxeringsför- ordningen finns visserligen f.n. bestämmelser som tillförsäkrar motpart i målet eller samtaxerad make prövning om den andra partens resp. makens besvär tas upp till prövning. Enligt min mening bör det för dessa fall vara tillfyllest att make eller annan. som det här är fråga om, kan få prövnings- tillstånd, om omständigheterna innefattar synnerliga skäl till det.

6 & Departementscheten. Innehållet i första stycket har behandlats i den all- männa motiveringen.

Andra stycket har motsvarighet i 1 % regeringsrättslagen. I tredje stycket har tagits inden nuvarande bestämmelsen i 1 a % rege— ringsrättslagen att frågor om prövningstillstånd avgörs av tre regeringsråd.

7 %

Departementschefen. Det är viktigt att prejudikatfrågor skall kunna hänskjutas till avgörande i plenum för att enhetlighet och följdriktighet i rättstillämpningen därigenom skall säkerställas. Förevarande bestäm- melser motsvarar föreskrifterna i 3 kap. 4 och 5 55 rättegångsbalken om plenum i högSta domstolen. De ger dock en vidare ram för att hänskjuta mål till plenum än bestämmelserna i rättegångsbalken genom att hän- skjutande till plenum också skall få ske på grund av att målet är av sär- skild principiell vikt. Härigenom undviks i sådana fall att det blir ut— rymme för tvekan huruvida regeringsrätten kommer att inta samma ståndpunkt när ett liknande fall kommer upp senare.

För regeringsrättens del har inte ansetts behövas någon regel om att brådskande mål under vissa omständigheter inte skall hänskjutas till plenum.

8 % Departementschefen. Bestämmelsen har 7 5 lagen om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring som förebild.

Kammarrätterna

10 &

Departementschefen. Första stycket innehåller bestämmelser om kam— marrätts kompetens. Kammarrätterna är liksom regeringsrätten huvud- sakligen besvärsprövande domstolar. Möjligheten att anföra besvär hos kammarrätt framgår av besvärsbestämmelser i olika författningar som reglerar förvaltningsverksamheten. Dessutom har kammarrätt i ett fall uppgifter, som inte utgör besvärsprövning. Bestämmelsen härom finns i punkt 2 och aVSer det fallet att två länsstyrelser har kommit till olika re— sultat i en mantalsskrivnings- eller kyrkobokföringsfråga. Föreskrift om att sådant mål skall underställas kammarrätts prövning finns i 48 % folk- bokföringsförordningen.

Enligt andra stycket skall det ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma domkretsarna för de båda kammarrätterna. Som antytts i den allmänna motiveringen bör i princip domkretsarna bygga på en regional indelning, så att i första hand beslutsmyndighetens belägenhet får avgöra till vilken kammarrätt talan skall fullföljas. När det gäller besvär mot beslut av cen- tralt ämbetsverk kan man emellertid också tänka sig att i stället låta bot- teninstansens belägenhet vara avgörande. På så sätt kan undvikas att samt- liga mål inom vissa målgrupper samlas hos den ena kammarrätten. Det

kan också beträffande andra mål som fullföljs till kammarrätt finnas skäl att frångå en strikt regional uppdelning av kammarrätternas kompetens- områden. Dessa frågor kan dock lämpligen anstå till ett senare tillfälle.

ng

Departementschefen. Paragrafen motsvarar 3 & andra stycket regerings- rättslagen och den för kammarrätten gällande bestämmelsen av samma innebörd i 3 % andra stycket kungörelsen (1924:528) med föreskrifter angående fullföljd av talan i vissa besvärs- och anmärkningsmål m. m. Det är här fråga om blandade besvärsmål, som innehåller både frågor som enligt förslaget skall prövas av kammarrätt och frågor som skall avgöras av Kungl. Maj:t i statsrådet. Ett exempel på ett sådant besvärsmål är att besvär anförts över att byggnadsnämnd och länsstyrelse har avslagit en an- sökan om dispens från byggnadsförbud och beslutet samtidigt innebär att be- gärt byggnadslov har vägrats. Frågan om byggnadslov hör principiellt till kammarrättens kompetensområde, medan länsstyrelsens beslut i dispensfrå- gan skall prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet. Den här föreslagna regeln medför att Kungl. Maj:t i statsrådet skall avgöra hela målet sedan kammar- rätten har yttrat sig.

Regeln överensstämmer med förvaltningsdomstolskommitténs förslag. Den har uttryckligen godtagits av flertalet av regeringsrättens ledamöter, nämligen regeringsråden Hegrelius, Wilkens, Ringdén, Hjern, Walberg, YVieslander, Paulsson, Simonsson, Lundell, Lidbeck, Nordlund och Ham- dahl, samt av kammarrätten. De nämnda regeringsråden framhåller att det är angeläget att i byggnadsmäl, som enligt den föreslagna regeln kommer att överlämnas av kammarrätt för avgörande av Kungl. Maj:t i statsrådet, yttrande inhämtas från regeringsrätten, om bedömningen i kammarrättens yttrande ifrågasätts eller eljest synes tveksam. Som tidigare nämnts förordar regeringsråden Martenius, Körlof och Cars att bl.a. byggnadsmålen —— som är den målgrupp där det oftast torde kunna bli aktuellt att kammarrätt överlämnar målet med eget yttrande för avgörande av Kungl. Maj:t i stats- rådet — skall fullföljas direkt till regeringsrätten från länsstyrelse.

Jag är medveten om att det kan diskuteras att låta de blandade målen an- tingen gå vidare från kammarrätt till regeringsrätten innan de överlämnas till Kungl. Maj:t i statsrådet eller gå direkt till regeringsrätten med förbi— gående av kammarrätt. I och med att en väl kvalificerad kammarrättsorga- nisation inrättas för förvaltningsmålen skulle dock det första alternativet innebära ett alltför omständligt och opraktiskt system och det andra alter- nativet utgöra ett knappast nödvändigt eller eljest lämpligt avsteg från den ordinarie instansordningen. Härtill kommer att antalet blandade mål torde bli ganska ringa. Jag har inhämtat att man inom civildepartementet har för avsikt att beträffande byggnadsmäl, som gäller både byggnadslov och dispens från byggnadsförbud, ge länsstyrelserna anvisning om att låta dispensfrågan

bli slutligt avgjord innan frågan om byggnadslov prövas. På så sätt kan den dominerande gruppen av blandade mål antas försvinna.

I likhet med vad flertalet regeringsråd anfört anser jag att regeringsrättens yttrande bör inhämtas i mål som överlämnas från kammarrätt till avgörande av Kungl. Maj:t i statsrådet, när frågor av prejudikatnatur förekommer i målen eller när andra särskilda omständigheter motiverar det.

De problem, som hänger samman med att besvärshandling kan innehålla även ansökan om dispens eller annan liknande åtgärd som det ankommer på Kungl. Maj:t i statsrådet att pröva, har behandlats under 2 &. Detsamma gäller frågan om förvaltningsdomstol bör ha rätt att utan ansökan från rättssökande göra framställning om sådan åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.

13 %

Departementschefen. I första stycket har, utöver en bestämmelse om att kammarrätt är delad i avdelningar, tagits in en föreskrift om att Kungl. Maj:t skall kunna bestämma att avdelning av kammarrätt skall vara för- lagd till annan ort än den där domstolen har sitt säte. Som har framgått av den allmänna motiveringen är denna möjlighet avsedd att i första hand ut— nyttjas för förläggning av ett par avdelningar av kammarrätten i Stockholm till Norrland. Det ligger i sakens natur att till dessa avdelningar bör lottas företrädesvis mål med anknytning till Norrland.

I andra stycket har tagits in reglerna om kammarrättsavdelnings samman- sättning. Minimiantalet ledamotstjänster på avdelning överensstämmer med antalet ledamöter för domförhet enligt 14 5. När antalet uppgår endast till minimiantalet skall samtliga ledamotstjänster vara ordinarie. Som framgår av den allmänna motiveringen är avsikten att avdelning normalt skall bestå av sex ledamöter. I princip skall även övriga ledamotstjänster vara ordinarie. Emellertid kan det, som framhållits i den allmänna motiveringen, under upp- byggnaden av den nya kannnarrättsorganisationen bli aktuellt att med hän- syn till rekryteringssituationen inrätta vissa ledamotstjänster utöver minimi— antalet som extra ordinarie assessorstjänster.

I tredje stycket har tagits in en hänvisning till reglerna i taxeringsförord- ningen om särskild sammansättning av kammarrätt vid behandling av mål om fastighetstaxering.

14 &,

Departementschefen. I den allmänna motiveringen har utvecklats skälen för att också i fortsättningen kammarrättsavdelning skall vara domför med tre ledamöter. Bestämmelsen härom bör lämpligen kompletteras med en föreskrift om att, liksom i tingsrätt med juristkollegium och i hovrätt, en ledamot utöver det domföra antalet får sitta i rätten. I och med att kammarrätt blir allmän förvaltningsdomstol och bl. a. kan beräknas hålla ett ökat antal muntliga förhandlingar bör möjligheten stå öppen att en av-

delning sammanträder med fyra ledamöter för att förebygga att domför- heten förloras vid förfall för någon ledamot vid behandling av tidskrä- vande mål eller när fortsatt muntlig förhandling måste sättas ut i ett mål.

Gemensamma bestämmelser

15 &

Departementschefen. I paragrafen hänvisas i fråga om omröstning i för- valtningsdomstol till rättegångsbalkens bestämmelser angående omröstning i överrätt, 16 kap. såvitt gäller omröstning i tvistemål och 29 kap. vad avser omröstning i brottmål. Enligt sakens natur skall i det stora flertalet mål bestämmelserna om omröstning i tvistemål tillämpas. I vissa mål, såsom disciplinmål och mål om utdömande av vite, synes dock omröstning böra ske enligt brottmålsreglerna.

17 &

Departementschefen. De föreslagna bestämmelserna om behörighetskrav m. m. för ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol över- ensstämmer till stor del med vad som gäller för domare i allmän domstol enligt rättegångsbalken och för ledamöter i kammarrätten enligt kammar- rättsstadgan. I fråga om ålderskravet anser jag dock att det inte längre finns tillräckliga skäl att hålla fast vid den gängse tjugofemårsgränsen. Den saknar visserligen nästan helt praktisk betydelse, men det bör bl. a. av principiella skäl räcka med föreskriften om att den som är omyndig inte är behörig att tjänstgöra som ledamot eller föredragande i förvaltningsdom- stol. Kravet på avlagd domared eller motsvarande försäkran är i och för sig nytt för regeringsrådens del, men i praktiken torde redan tillämpas att till- trädande regeringsråd som inte redan förut har gjort det avlägger ed eller försäkran när de tar säte i domstolen.

18 %

Departementsehefcn. Det finns i flera fall behov av att inom förvaltnings- domstol anlita särskilda sakkunniga. I vanliga fall tillgodoses detta behov genom att domstolen förordnar sakkunnig för ett visst mål. Avsikten är att regler härom skall tas in i det lagförslag om förfarandet i förvaltnings- domstol som år under utarbetande inom justitiedepartementet.

I vissa typer av mål behöver domstolen ofta anlita sakkunniga. Förden- skull finns i ett par förvaltningsdomstolar fasta sakkunniga för speciella målgrupper. Kammarrätten har sålunda, som förut nämnts, fasta sakkun- niga för att tillhandagå domstolen med yttranden i frågor rörande bokföring och balansteknik samt i frågor om uppskattning av inkomst av skog. Vidare skall enligt 5 % lagen (1961:262) om försäkringsdomstol finnas särskilda sakkunniga med uppgift att tillhandagå domstolen med utlåtanden i medi-

cinska frågor. I båda fallen förordnas de sakkunniga av Kungl. Maj:t. Enligt lagen om försäkringsdomstol skall därvid domstolen först ha hörts.

Enligt förvaltningsdomstolskommittén bör systemet med fasta sakkun- niga i kammarrätt, vilka utses av Kungl. Maj:t, behållas även i det nya systemet. Kommittén har dessutom föreslagit att systemet med fasta sak— kunniga införs i regeringsrätten när det gäller patentmål. Enligt kommit- téns mening är möjligheten för domstolen att för varje särskilt mål utse sakkunnig inte tillräcklig när det gäller att kontinuerligt tillförsäkra rege- ringsrätten expertis i dessa för icke-tekniker ofta svårtillgängliga mål. Kom- mittén erinrar om att man vid tillkomsten av lagen om försäkringsdomstol ansåg det behövligt att komplettera en hänvisning till 40 kap. rättegångs- balken med bestämmelsen om fasta medicinska sakkunniga i domstolen.

Vid remissbehandlingen har allmänt godtagits att systemet med fasta sakkunniga i kammarrätt behålls. Däremot har samtliga regeringsråd utom regeringsrådet Klackenberg, som ej uttalat sig i frågan, ställt sig negativa till förslaget om fasta sakkunniga för patentmål i regeringsrätten. De anser att det inte finns något behov av sådana sakkunniga och framhåller att de avgöranden regeringsrätten skall fälla i patentmål är av övervägande rätts- lig natur och att föredragandena i dessa mål är väl insatta i målens tek- niska aspekter.

Enligt min mening visar erfarenheterna från kammarrätten och försäk- ringsdomstolen att det kan vara värdefullt att till en förvaltningsdomstol kunna knyta fasta sakkunniga som kontinuerligt står till domstolens för- fogande med utlåtanden i vissa typer av mål. När det gäller förvaltnings- rättskipning i kammarrätt och regeringsrätten ligger det närmast till hands att i första hand domstolen själv får bedöma i vad mån det föreligger behov av fasta sakkunniga. Sådana sakkunniga bör dock förordnas av Kungl. Maj:t. En bestämmelse om möjlighet att förordna fasta sakkunniga åt rege- ringsrätten och kammarrätt har därför tagits in i förevarande paragraf. Att fasta sakkunniga förordnats för viss typ av mål skall naturligtvis inte ut- göra hinder för domstolen att i ett sådant mål anlita annan sakkunnig.

Jag vill tillägga att en fast sakkunnig givetvis inte har annan funktion i processen än andra sakkunniga. Som jag har berört i den allmänna moti- veringen är den sakkunniges uppgift att tillhandagå domstolen med skrift- liga eller muntliga utlåtanden, som part alltid skall kunna ha bemött innan domstolen grundar sitt avgörande på dem.

Övergångsbestämmelser

Departemeutsehefen. Som tidigare nämnts föreslås lagen träda i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser skall emellertid fortfarande gälla i fråga om talan mot beslut, som har meddelats före ikraftträdandet. Till skillnad från vad som är 1958 föreskrevs vid införandet av prövningstill-

stånd i taxeringsmål är sålunda övergången till nya regler för sådana mål här inte knuten till visst års taxering. Samtliga oavgjorda mål, som finns i kammarrätten vid årsskiftet 1971/72, kommer alltså att omfattas av de nya reglerna om prövningstillstånd oavsett vilket taxeringsår de hänför sig till.

Den nuvarande kammarrätten upphör att finnas till som en domstol för hela riket i och med ikraftträdandet. Det är naturligt att de mål som då finns i balans i kammarrätten övertas av kammarrätten i Stockholm. Lika- så bör de mål, som sänds in till kammarrätt efter ikraftträdandet och som avser dessförinnan meddelade beslut, gå till kammarrätten i Stockholm. Som framhållits i den allmänna motiveringen bör dock Kungl. Maj:t ha möjlighet att förordna om överflyttning till kammarrätten i Göteborg av mål, som gäller beslut meddelade före ikraftträdandet av myndighet inom domkretsen för denna kammarrätt.

Genom den föreslagna reformen ersätts regeringsrättslagen av lagen om allmänna förvaltningsdomstolar och de ändringar som i samband med re- formen företas i olika författningar. Vidarc bör lagen (1967: 64) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal, enligt vilken detta antal efter den 30 juni 1971. skall successivt minskas till 17, upphävas. Dessutom blir den i prop. 1970: 23 föreslagna lagen om besvär över beslut av riksdagens organ över- flödig genom reformen. Även andra författningar, såsom kungörelsen (1924: 528) med föreskrifter angående fullföljd av talan i vissa besvärs- och an— märkningsmål m. m. och kammarrättsstadgan, bör upphöra att gälla när den nya lagstiftningen träder i kraft. För detta behövs emellertid inte riksdagens medverkan, och som jag tidigare berört bör därför denna fråga tas upp först vid ett senare tillfälle.

Vissa bestämmelser i regeringsrättslagen bör gälla övergångsvis också efter ikraftträdandet. Härom är följande att anföra.

Vid tillkomsten av gällande kommunallag (1953: 753) föreskrevs i 8 % lagen (1953: 754) om införande av kommunallagen, att vad lagen (1930: 251) om kommunalstyrelse på landet innehöll om behandling av ärende, som en- dast angick i mantal satt jord, fick tillämpas t.o.m. den 31 december 1959 eller den senare dag Kungl. Maj:t bestämde. Denna bestämmelse gäl— ler fortfarande och får enligt senaste föreskrifter därom (1969: 549) tilläm- pas till utgången av år 1971. En förlängning av bestämmelsens giltighets- tid är inte utesluten. Mål om beslut i ärende, som här avses, prövas f.n. i sista instans av regeringsrätten med stöd av 2 5 2:0 första ledet regerings- rättslagen. Eftersom beslut av länsstyrelse i sådant ärende kan förekomma även efter ingången av år 1972, behövs en bestämmelse om vilken instans som då skall pröva besvär över länsstyrelsens beslut. Besvärsprövningen bör lämpligen handhas av regeringsrätten i överensstämmelse med vad som föreslås för övriga kommunalbesvärsmål.

I prop. 1969: 168 har-lagts fram förslag till mönsterskyddslag, som fr. o. m. den 1 oktober 1970 skall ersätta lagen (1899: 59) om skydd för vissa mönster och modeller. Enligt särskilda övergångsbestämmelser skall äldre lag bl. a. tillämpas i fråga om mönster, som har registrerats före den nya lagens ikraftträdande. Mål om registrering av mönster enligt 1899 års lag prövas f. n. i sista instans av regeringsrätten med stöd av 2 5 14:0 fjärde ledet rege— ringsrättslagen. Eftersom patent- och registreringsverket även efter in- gången av år 1972 kan komma att fatta beslut som rör mönsterregistrering enligt 1899 års lag, bör en bestämmelse finnas om vilken myndighet som skall handlägga besvär över verkets ifrågavarande beslut. Besvären bör lämpligen i överensstämmelse med nuvarande ordning prövas av regerings— rätten. En bestämmelse härom har tagits in i övergångsbestämmelserna till den föreslagna lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Vad angår be- svärsärenden enligt den nya mönsterskyddslagen kommer jag att föreslå- alt besvär över beslut, som har meddelats av patent- och registreringsver- kets besvärsavdelning, skall prövas direkt av regeringsrätten. '

Senare i dag kommer jag att hemställa att Kungl. Maj:t genom proposi- tion föreslår riksdagen att anta förslag till ny jordabalk. I balkens 15 kap. finns föreskrifter "om rätt till elektrisk kraft, vilka motsvarar huvudbe- stämmelserna i det förslag till lag om rätt till elektrisk kraft som finns in- taget i lagrådsremissen den 19 september "1969 om följdlagstif-tning till den nya jordabalken m. m. Jordabalken är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1972. Som angetts i nyssnämnda lagrådsremiss är tanken att lagen (1920: 474) med vissa bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar samt om rätt till elektrisk kraft m. m. samtidigt skall upphävas. Detta inne- bär bl. a. att nuvarande registreringsbestämmelser— slopas. Som framgår av lagrådsremissen är det dock tänkt att äldre bestämmelser om verkan av-re- gistrering av elektrisk starkströmsledning och av understation samt om upphävande av sådan registrering skall gälla till utgången av år 1976. Mål om upphävande av registrering av elektrisk starkströmsledning eller under- station kan därför förekomma" även efter ingången av år 1972. Sådana mål prövas f.n. enligt 2 % 14:o tionde ledet regeringsrättslagen av regerings- rätten. Denna ordning bör behållas till dess måltypen försvinner.

Enligt 2 % özo tionde ledet ankommer det på regeringsrätten att pröva mål om fördelning till återbetalning av lån utav allmänna medel. Förvalt- ningsdomstolskommittén förklarar, att bestämmelsen endast torde äga aktualitet i fråga om avdikningslån enligt kungörelsen (1939: 432) angående villkoren för lån från statens avdikningslånefond. Kungörelsen är numera upphävd (1959: 246) men äger fortfarande tillämpning i fråga om äldre län. Det torde inte vara helt uteslutet, att ett fördelningsärende kan uppkomma även efter ingången av år 1972. Besvär i sådana mål synes lämpligen böra prövas i oförändrad ordning.

Enligt 2 % 6:o regeringsrättslagen har regeringsrätten att pröva skatt-

läggningsmål, övriga mål om grundskatter eller därmed jämförliga utskyl- der och mål om markegångsprisen. Här nämnda mål berör alla rättsförhål- landen enligt författningar, som till största delen har förlorat sin aktualitet. Förvaltningsdomstolskommittén föreslår att mål om grundskatter eller där- med jämförliga utskylder skall i första hand prövas av kammarrätt, medan övriga mål även i fortsättningen skulle prövas i oförändrad ordning. I överensstämmelse med vad som vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande har föreslagits av kammarkollegiet anser jag att samtliga nu nämnda mål, i den mån sådana alltjämt förekommer, även i fortsättningen bör prövas direkt av regeringsrätten.

Enligt 2 % 7 :o första och tredje leden regeringsrättslagen ankommer det på regeringsrätten att pröva mål om fastställande av jordebok, om uppta- gande i eller uteslutande ur jordebok av fastighet eller särskild anteckning, om ändring i förhållande, varom uppgift finns införd i jordebok, samt i paragrafen eljest ej nämnda mål om förmåner, rättigheter och skyldigheter, vilka åtföljer fastighet på grund av dess särskilda natur och egenskap. Förvaltningsdomstolskommittén förklarar att jordeboksmål fortfarande kan förekomma men att de till största delen sammanhänger med förhål- landen under äldre tider och att nuvarande fullföljdsordning bör behållas för dessa mål. Övriga här nämnda mål bör däremot enligt kommitténs mening i första hand prövas av kammarrätt. Kammarkollegiet anser i sitt remissyttrande att gällande fullföljdsordning bör behållas i sistnämnda mål. Jag ansluter mig till kammarkollegiets mening och förordar att nu- varande fullföljdsordning behålls i samtliga här behandlade mål.

Regeringsrätten skall enligt 2 % 8:o första, andra och nionde leden rege- ringsrättslagen pröva mål om rust- och rotehållares rättigheter och skyl- digheter, övriga mål rörande indelnings- och roteringsverket, mål om hem- mans och lägenheters indelning till lotsning, om utbyten av boningsplatser för lotsar eller av lotsningspliktiga hemman och lägenheter, om dessas för- måner, friheter och skyldigheter samt mål om ordningen och sättet för begagnande av samfälld tångtäkt. Förvaltningsdomstolskommittén förkla- rar att det är i hög grad ovisst om det längre kan förekomma några mål om indelnings- och roteringsverket. Även i övrigt är målen enligt kommit- tén av ålderdomlig natur. Kommittén föreslår att samtliga hithörande mål skall prövas av regeringsrätten liksom hittills. Förslaget lämnas utan erin- ran såvitt angår målen om indelnings— och roteringsverkct av kammarkol- legiet, såvitt angår målen om lotsningsbesväret av sjöfartsstyrelsen och kammarkollegiet samt såvitt angår målen om samfälld tångtäkt av rege- ringsrättens ledamöter. I överensstämmelse med kommittén anser jag att det inte finns anledning att införa någon ny fullföljdsordning för de här behandlade målen.

Enligt 2 % 9:o första ledet regeringsrättslagen har regeringsrätten att pröva mål om tillvaro av eller företräde till stadgad åborätt eller ständig

besittningsrätt till hemman eller lägenhet, som tillhör kronan, menighet eller allmän inrättning. Förvaltningsdomstolskommittén förklarar att må- len avser upplåtelseformer som så småningom torde komma att försvinna och att det därför inte synes föreligga skäl att för dessa mål införa en ny fullföljdsordning. Förslaget biträds av kammarkollegiet. Jag ansluter mig till kommitténs förslag.

Enligt 2 % 10:o första och andra leden regeringsrättslagen har regerings- rätten att pröva mål om rättighet till och villkoren för skatteköp av kronan, menighet eller allmän inrättning tillhörig fastighet, som enligt författning- arna får försäljas till skatte, om fastställande av skatteköpeskilling samt mål om nybygges omföring till skatte och villkoren därvid. Förvaltnings- domstolskommittén förklarar att dessa mål så småningom torde komma att försvinna och att det därför inte föreligger skäl att för dessa måls del införa en ny fullföljdsordning. Förslaget lämnas utan erinran av kammarkollegiet. Jag ansluter mig till kommitténs förslag.

Enligt 2 5 11:0 första ledet regeringsrättslagen ankommer det på rege- ringsrätten att pröva mål om avgäld från avsöndrad lägenhet samt om för- delning av mantal eller utskylder mellan stamfastighet och avsöndrad lä- genhet. Också här är det fråga om mål, som kommer att försvinna. Förvalt- ningsdomstolskommittén föreslår att målen i första hand skall prövas av kammarrätt. Kammarkollegiet förordar att gällande fullföljdsordning be- hålls. Med hänsyn till målens ålderdomliga karaktär ansluter jag mig till vad kammarkollegiet har förordat.

Enligt 2 & 11:o andra och tredje leden regeringsrättslagen har regerings- rätten att pröva mål om tomtmätning och mål om avstyckning enligt 5 kap. lagen (1917:269) om fastighetsbildning i stad. I prop. 1969: 128 har för riksdagen lagts fram förslag till fastighetsbildningslag, som är avsedd att från och med den 1 januari 1972 ersätta bl. a. lagen om fastighetsbildning i stad. Enligt den nya lagen kommer administrativa besvärsmål i nu ifrå- gavarande ämnen inte att förekomma. I ett till lagrådet den 15 augusti 1969 remitterat förslag till lag om införande av fastighetsbildningslagen före- skrivs i 4 och 6 åå att äldre bestämmelser fortfarande skall tillämpas i vissa fall efter det att den nya lagstiftningen har trätt i kraft. Detta gäller bl. a. avstyckning enligt lagen om fastighetsbildning i stad och tomtmätning enligt samma lag. På grund härav synes det lämpligt att nuvarande kompe- tensregler i regeringsrättslagen för dessa slag av mål får gälla så länge som nu ifrågavarande bestämmelser i 1917 års lag är tillämpliga.

Enligt 2 5 11:0 femte ledet regeringsrättslagen ankommer det på rege- ringsrätten att pröva mål om undantag från tillämpningen av de om vissa jordbruksarrenden enligt lag gällande särskilda bestämmelserna eller av föreskrifterna i lagen (1957: 390) om fiskearrenden. Kompetensregeln avser sådana beslut som i första instans fattasav arrendenämnd med stöd av lagen (1907:36 s. 1) Om nyttjanderätt till fast egendom samt lagen (1946:

147) med särskilda bestämmelser "om arrende av viss kommunal jord och lagen (1957: 390) om fiskearrenden. Senare i dag kommer jag att anmäla fråga om proposition till riksdagen1 med förslag till jordabalk. I 8 kap. 29—33 åå av den nya balken finns bestämmelser om förfarandet i arrende- tvister. Enligt dessa skall den som är missnöjd med arrendenämnds beslut i vissa angivna frågor väcka klandertalan hos fastighetsdomstol.- Arrende- nämnds beslut i övriga hithörande ärenden får ej klandras. Administrativa besvärsmål med anledning av arrendenämnds beslut kan således inte upp- komma enligt jordabalksförslaget. I remisser till lagrådet den 29 november 1968 och den 19 september 1969 har lagts fram förslag till bl. a. lag om in— förande av nya jordabalken. Enligt denna skall den nya balken träda i kraft den 1 januari 1972. Samtidigt upphävs nyttjanderättslagen och lagen med särskilda bestämmelser om arrende av viss kommunal jord. I fråga om ärenden som. har anhängiggjorts hos arrendenämnd före den 1 januari 1972 är dock avsikten enligt förslaget" .(s. 6 och 107 i lagrådsremissen den 19.9.1969) att äldre bestämmelser fortfarande skall tillämpas. Enligt ett sistnämnda dag till lagrådet remitterat förslag till lag om ändring i lagen om fiskearrenden är motsvarande ordning avsedd att tillämpas i fråga om fiskearrenden. I samtliga de fall där .äldre arrendenämnd fattar beslut och administrativa besvär kan anföras torde det vara lämpligt att nuvarande f ullföljdsordning behålls.

Enligt 2 % 12:e regeringsrättslagen har regeringsrätten att pröva avvitt— ringsmål. Förvaltningsdomstolskommittén. förklarar att målen numera i stort sett saknar aktualitet och att nuvarande instansordning bör behållas för dessa mål. Förslaget lämnas utan erinran av kammarkollegiet. Jag an- sluter mig till kommitténs förslag.

Enligt 2 5 17:0 nionde ledet första punkten regeringsrättslagen ankom- mer det på regeringsrätten att pröva mål om bötesansvar. F örvaltnings- domstolskommittén förklarar, att förvaltningsmyndigheterna i nutida lag- stiftning inte tilläggs rätt att utdöma böter men att det inte är uteslutet att äldre bestämmelser av denna innebörd fortfarande kan vara i kraft. Efter- som denna målgrupp kommer att försvinna finns det enligt kommitténs mening inte skäl att för dessa måls del införa en ny fullföljdsordning. Jag ansluter mig till vad kommittén har förordat.

I samband med företagna ändringar i regeringsrättslagen har ibland föreskrivits att äldre bestämmelser fortfarande skall gälla i vissa angivna fall. I den mån sådana övergångsbestämmelser ännu har aktualitet bör de tillämpas också på besvär över beslut som har meddelats efter ingången av år 1972.

Som framgår av den allmänna motiveringen beräknas antalet ledamöter i regeringsrätten under ett övergångsskede betydligt överstiga tolv. Det är

1 Prop. 1970: 20.

lämpligt att domstolen då kan arbeta på fler avdelningar än två. En be- stämmelse som ger Kungl. Maj:t möjlighet att förordna härom har därför tagits in i övergångsbestämmelserna.

2. Förslaget till lag om behörighet för kammarrätt att pröva vissa mål

1 %

Departementschefen. Denna paragraf innehåller de bestämmelser om kammarrätts behörighet att handlägga vissa mål som behövs utöver full— följdsreglerna i ett stort antal specialförfattniugar till vilka jag återkom- mer längre fram. Paragrafen innefattar" en katalog över vissa typer av mål och anger att i sådana mål besvär skall anföras "hos kammarrätt i stället för hos- Kungl. Maj:t. Den föreslagna lagen är i detta hänseende uppbyggd på samma sätt som kungörelsen (1924: 528) med föreskrifter an- gående fullföljd av talan i vissa besvärs— o'ch'anm'ärkningsmål m.m. .Över kammarrätts beslut i nu ifrågavarande mål skall besvär kunna anföras hos regeringsrätten enligt de regler som jag har angett i det föregående. Måluppräkningen företer likheter med enumerationen i 2 5 regeringsrätts- lagen men är betydligt kortare. Den föreslagna lagen äger, som jag förut har sagt, tillämpning bara på sådana ärenden som regleras av författningar vilka utfärdats före den 1 januari 1972. Ändringar som vidtas därefter i sadana författningar medför givetvis inte att den föreslagna lagen upphör att vara tillämplig på mål enligt författningen 1 fråga.

Beträffande vissa mål finns det på grund av de förhållanden, "som den materiella författningen reglerar, anledning att förbehålla Kungl. Maj:t i statsrådet prövningen av anförda besvär, fastän målen är av den typ som enligt lagförslaget i allmänhet skall handläggas av kammarrätt. I dessa undantagsfall tas i den materiella författningen in en föreskrift om att besvären skall prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet. I enstaka fall har för tydlighetens skull en sådan föreskrift tagits med fastän detta egent- ligen inte har varit nödvändigt, eftersom målen strängt taget inte är av den art som avses i den föreslagna lagen om behörighet för kammarrätt att pröva vissa mål. Här rör det sig emellertid om fall där det vid tillämp- ningen kan uppkomma tvekan huruvida lagen är tillämplig eller ej.

En annan grupp av mål, där huvudregeln om kammarrätts behörighet inte skall äga tillämpning, utgör de mål som räknas upp i övergångsbe— stämmelserna till den föreslagna lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.

I det följande går jag igenom de olika målgrupper som enligt paragrafen hänförs till kammarrätts kompetensområde. Jag redogör därvid i allmän— het i fråga om varje målgrupp för gällande rätt, förvaltningsdomstols- kommitténs förslag, remissyttrandena och mina egna överväganden.

1. Gällande rätt. Mål om val till riksdagen, mål om val till ombud vid kyrkOmöte, mål om annat val till befattning eller uppdrag, mål om val

för upprättande av förslag till befattning eller uppdrag samt mål om folk- omröstning enligt 49 % 2 mom. RF prövas f. 11. av regeringsrätten med stöd av 2 & lzo första —— tredje och femte leden regeringsrättslagen.

Förvaltningsdomstolskommittén. Kammittén förordar att mål om val till riksdagen, mål om val till ombud vid kyrkomöte och mål om sådana val som omfattas av kommunala vallagen (1930:253) ävensom mål om folkomröstning skall på grund av målens brådskande natur avgöras av regeringsrätten utan att tidigare ha prövats av kammarrätt. Övriga valmål förs av kommittén till kammarrätts kompetensområde. Eftersom ett stort antal valmål omfattas av kommunallagarnas bestämmelser om kommunal- besvär, bör i sammanhanget erinras om att enligt kommitténs förslag kommunalbesvär skall anföras hos kammarrätt.

Remissyttrandena. Kommitténs förslag i fråga om val- och folkomröst— ningsmålen lämnas utan erinran av kammarkollegiet samt domkapitlen och stiftsnämndema i Uppsala och Linköping.

Departementschefen. Som framgår av vad jag redan tidigare har an- fört delar jag kommitténs uppfattning att mål om val till riksdagen, mål om val till ombud vid kyrkomöte samt mål som omfattas av kommunala vallagen ej bör handläggas av kammarrätt utan bör gå direkt till regerings- rätten. Jag återkommer i det följande till de lagändringar som behövs för detta ändamål. Frågan om ändring av 22 å riksdagsordningen anmäls, som förut nämnts, separat tillsammans med vissa andra grundlags- ändringar. Också mål om folkomröstning enligt 49 ä 2 mom. RF bör gå direkt till regeringsrätten. Bestämmelse härom bör lämpligen för varje folkomröstning tas in i den lag som skall stiftas rörande folkomröstningen.

I det föregående har jag förordat att i kommunalbesvärsmål den nuva- rande instansordningen skall behållas oförändrad. Härav följer att sådana valmål, som omfattas av kommunallagarnas bestämmelser om kommunal- besvär, enligt mitt förslag inte skall prövas av kammarrätt utan skall gå direkt till regeringsrätten. En sådan ordning är ändamålsenlig inte endast av lagtekniska skäl utan också därför att en del av ifrågavarande valmål måste anses brådskande.

Såvitt angår övriga valmäl ansluter jag mig till kommitténs förslag att målen skall föras till kammarrätts kompetensområde. I den föreslagna lagtexten betecknas målen som mål om val till befattning eller uppdrag och mål om val för upprättande av förslag till befattning eller uppdrag. Någon närmare avgränsning av målen behövs inte, eftersom lagförslaget endast omfattar sådana mål i vilka vederbörande författning anger att besvär skall anföras hos Kungl. Maj:t. I samtliga de valmål som skall prövas direkt av regeringsrätten skall enligt lagändringar, som jag föreslår i det följande, besvär inte anföras hos Kungl. Maj:t utan hos regeringsrätten. Uttrycket att fullföljd av talan skall ske till Kungl. Maj:t kommer — bort- sett från de försvinnande måltyper som skall handläggas av regeringsrätten

med stöd av övergångsbestämmelserna till den föreslagna lagen om all— männa förvaltningsdomtolar ——' inte längre att användas i fall då talan skall fullföljas till regeringsrätten, utan reserveras för de fall då talan skall prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet eller övergångsvis med stöd av den nu behandlade lagen —— av kammarrätt.

2. Gällande rätt. Enligt 2 å 4:o första ledet regeringsrättslagen ankom- mer det på regeringsrätten att pröva hos Kungl. Maj:t fullföljda besvärsmål om avlöningsförmåner, därunder inbegripet provision, anmärknings- och aktoratsarvode, ersättning för viss förrättning eller visst uppdrag, bostads- förmän, hyresbidrag, sjukvård, beklädnadsersättning o. d., om resekostnads- och traktamentsersättning, om delaktighet i eller avgifter till pensions- inrättning eller annan sådan allmän anstalt eller kassa, om rätt till pension eller dylik förmån, allt enligt gällande föreskrifter eller överenskommelser. Samtidigt bör erinras om att rätten att föra talan hos Kungl. Maj:t i dessa mål är starkt beskuren dels genom bl.a. kungörelsen med föreskrifter angående fullföljd av talan i vissa besvärs- och anmärkningsmål m.m., dels genom lagen (1965: 276) om inskränkning i rätten att föra talan mot offent— lig arbetsgivares beslut. Förvaltningsdomstolskommittén. Kommittén föreslår att i den mån möj- ligheten att anföra administrativa besvär inte är avskuren genom lagen om inskränkning i rätten att föra talan mot offentlig arbetsgivares beslut kam— marrätt skall pröva samtliga hithörande mål. Kommitténs målbeskrivning är något mera kortfattad än målrubriceringen i regeringsrättslagen utan att därmed någon ändring i sak åsyftas. Remissyttrandena. Kommitténs förslag lämnas utan erinran av kriminal- vårdsstyrelsen, försvarets civilförvaltning, arbetarskyddsstyrelsen, statistiska centralbyrån, universitetskanslersåmbetet, skolöuerstyrelsen, arbetsmarknads— styrelsen samt domkapitlen och stiftsnämnderna i Uppsala och Linköping. Också statens avtalsverk godtar i huvudsak förslaget men vill på en punkt ha en annan ordning. Verket erinrar om att det i gällande kollektivavtal för statliga tjänstemän finns ett flertal bestämmelser enligt vilka fråga om avlöningsförmån eller annat anställnings- eller arbetsvillkor är beroende av arbetsgivarens diskretionära prövning (s.k. arbetsgivarventil). Som exempel nämner verket frågor om skyldighet att lämna uppgift om bisyss- lor eller att upphöra med bisyssla, anställnings upphörande utan iaktta- gande av gällande uppsägningstid, lön under studier som arbetsgivaren anser angelägna från tjänstesynpunkt samt medgivande vid befordrings- gång av förmånligare lönegradsplacering än som normalt skulle gälla. Eftersom sådana frågor avgörs av arbetsgivaren efter skälighetsprövning, bör enligt verkets uppfattning —— i överensstämmelse med kommitténs allmänna riktlinjer för kompetensfördelningen — beslutanderätten i frågor av denna typ ligga hos Kungl. Maj:t i statsrådet i sista instans. Från kam- marrätts och regeringsrättens kompetens bör därför undantas prövningen

av besvär över beslut i sådana frågor inom det statligt lönereglerade om- rådet som enligt avtal skall avgöras av arbetsgivaren. Departementschefen. I fråga om målen rörande avlöning's- och pen- sionsförmåner o.d. synes kommitténs förslag böra godtas tills vidare. Ett argument mot att låta kammarrätt pröva dessa mål är visserligen att den enskilde i flertalet fall har möjlighet att söka sin rätt vid allmän domstol. Hänsyn bör emellertid tas till att rättegången vid allmän domstol är för- enad med betydande kostnader och omak, som saknar motsvarighet vid förvaltningsdomstols handläggning av anförda besvär. Vederbörande tjän- stemän och övriga berörda personer har därför ett starkt intresse av att möjligheten att dra hithörande frågor under administrativ domstols pröv- ning behålls. De problem som är förknippade med förekomsten av de s. k. arbetsgivarventilerna utreds av utredningen rörande fullföljdsordningen i vissa mål om avlöning m. m. Denna utredning väntas avlämna sitt betän- kande inom den närmaste tiden. Först sedan detta skett föreligger förutsätt- ningar för ett slutligt ställningstagande till frågan huruvidaanledning finns att på någon punkt ändra regeln om kammarrätts behörighet att handlägga administrativa besvärsmål av nu ifrågavarande slag.

3. Gällande rätt. Mål om ersättning till polisman för skada på egendom och mål om ersättning i övrigt till tjänstemän vid polis-, åklagar- eller exekutionsväsendet för utgifter, som är föranledda av deras verksamhet, avgörs f. n. regelmässigt av kammarrätten med stöd av kungörelsen med föreskrifter angående fullföljd av talan i vissa besvärs- och anmärknings- mål m.m. ' Förvaltningsdomstolskommittén. Kommittén föreslår att dessa mål även i fortsättningen skall handläggas av kammarrätt. Remissyttrandena. Rikspolisstyrelsen tillstyrker att kammarrätt skall av- göra mål om tillämpning av kungörelsen (1965: 59)" om ersättning till polis- man— för skada på egendom. ' Departementschefen. Målen om ersättning till tjänsteman vid polis-, åklagar- eller exekutionsväsendet för utgift, som är föranledd av hans verk- samhet, äger visst samband med målen rörande tjänstemans avlönings- förmåner och synes liksom dessa mål lämpligen böra prövas av kammarrätt. . 4. "Gällande rätt. Enligt 2 & 4:o andra ledet regeringsrättslagen har rege- ringsrätten att ta upp mål om ersättning (bortsett från avlönings- och pen- sionsförmåner) som enligt gällande författningar utgår av statsmedel. Un- dantag görs dock för följande fall, nämligen a) om anspråket är framställt mot riksförsäkringsverket, h) om målet avser ersättning för tamdjur som dödats eller skadats av rovdjur, c) om målet angår ersättning i anledning av myndighets ingripande med stöd av smittskyddslagen (1968: 231), livs- medelsstadgan (1951: 824) eller mejeristadgan (1936: 174) för att hindra spridning av smitta, d)" om målet gäller ersättning för kostnader som kom- mun fått vidkännas på grund av lagen (1964:-63) om kommunal beredskap

eller lagen (1964: 47) om krigshjälp samt c) om målet rör ersättning för kostnader till följd av övergången till högertrafik. Besvärsmål hos Kungl. Maj:t i de sålunda undantagna målgrupperna avgörs i konselj. Vidare bör i detta sammanhang nämnas att besvärsmål rörande de schematiska, på grundval av vissa genomsnittsberäkningar utgående skördeskadeersätt- ningarna och de bchovsprövade skördeskadebidragen, vilka ej är reglerade i författning, prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet.

Förvaltningsdomstolskommittén. Kommittén framhåller att den behand- lar ett flertal mål om ersättning av statsmedel i samband med sin genom- gång av olika materiella författningar på skilda förvaltningsområden. Med hänsyn till att alla författningar inte kan genomgås finns det behov av supplerande kompetensfördelningsregler för denna typ av mål, och det är dessa supplerande regler som behandlas i detta sammanhang.

Som supplerande huvudregel föreslår kommittén att kammarrätt skall handlägga mål om sådan ersättning som enligt gällande författning skall utgå av statsmedel. Ersättningsyrkanden som är riktade mot staten men som stödjer sig på vanliga privaträttsliga grunder, t.ex. på bestämmel- serna i köplagen , omfattas ej av huvudregeln utan prövas enligt kommit- téns förslag —— liksom enligt gällande rätt — i administrativ ordning i sista hand av Kungl. Maj:t i statsrådet. Skälet härför är att, i den mån lätt- tillämpade regler kan ställas upp "på området, det i allmänhet synes önsk- värt att en och samma fråga inte kan dras under både administrativ och annan domstols prövning.

Från den supplerande huvudregeln föreslår kommittén tre undantag. Det första undantaget avser fall då den materiella författningen hänvisar den ersättningskrävande att vid tvist anhängiggöra talan hos allmän dom- stol eller expropriationsdomstol. Detta undantag, som inte har någon motsvarighet i regeringsrättslagen, hänger samman med kommitténs nyss nämnda strävan att förebygga att samma talan kan prövas både av för- valtningsdomstol och av annan domstol. Det andra undantaget utgörs av mål om ersättning till kommun eller annan kommunal förvaltningsenhet. Dessa rättssubjekts ställning är enligt kommitténs mening en helt annan än enskilda fysiska och juridiska personers och det synes kommittén i allmänhet mest ändamålsenligt att tillämpningen av författningar om ersätt— ning av statsmedel till kommun eller därmed jämförligt rättssubjekt i sista instans handhas av Kungl. Maj:t i statsrådet. Undantaget omfattar ej fall då en kommun som kräver ersättning inte gör det i egenskap av kommun utan som likställd med exempelvis enskild ägare av viss egendom. Det tredje av kommittén uppställda undantaget avser mål om ersättning för kostnader till följd av övergången till högertrafik.

Av gällande undantag enligt regeringsrättslagen omfattas de i det föregå- ende under (1) och e) nämnda målen av de två sista undantagen i kommit- téns förslag. Undantaget under a) saknar enligt kommittén aktualitet därför

att de åsyftade ersättningsanspråken inte längre kan komma under Kungl. Maj:ts prövning utan faller inom försäkringsdomstolens kompetensområde. Målen under h) om ersättning för tamdjur som dödats eller skadats av rovdjur lämpar sig enligt kommitténs uppfattning väl för prövning av administrativ domstol, varför den nuvarande undantagsregeln för dessa mål synes kommittén obehövlig. Beträffande ersättningsmålen under c) framhåller kommittén att mål om ersättning åt tillfälliga smittbärare prövas av försäkringsdomstolen och således inte längre kan komma under Kungl. Maj:ts prövning. I mål rörande ersättning åt kroniska smittbärare eller rörande ersättning enligt kungörelsen (1956: 296) om ersättning av statsmedel i vissa fall vid ingripanden i hälsovårdens intresse kan besvär fortfarande anföras hos Kungl. Maj:t. Kommittén anser emellertid att det inte föreligger något behov av att förbehålla Kungl. Maj:t i statsrådet prövningen av dessa mål. Reglerna i 1956 års kungörelse innefattar ett ersättningssystem som är starkt rättsligt färgat. Föreskrifterna om ersätt— ning till kroniska smittbärare ger visserligen ett vidsträckt utrymme för en behovs— och skälighetsprövning men från allmän synpunkt synes det kommittén inte påkallat att Kungl. Maj:t i statsrådet prövar dessa fåtaliga ärenden. Kommittén anser således att ifrågavarande undantagsbestäm- melser bör utgå och att de berörda målen bör omfattas av huvudregeln om kammarrätts behörighet i mål om. ersättning som enligt gällande författning utgår av statsmedel.

Vad angår besvär rörande de ej författningsreglerade skördeskade- ersättningarna och skördeskadebidragen föreslår kommittén att besvärs- prövningen skall ligga kvar hos Kungl. Maj:t i statsrådet.

Remissyttrandena. Statistiska centralbyrån säger sig inte ha något att erinra mot kommitténs förslag rörande skördeskadeskyddet. Kommitténs förslag rörande mål om annan ersättning tillstyrks av medicinalstyrelsen och länsstyrelsen i Hallands län. Regeringsrättens ledamöter framhåller att det med hänsyn till ersättningarnas växlande natur är förenat med svårig- heter att åstadkomma en rationell kompetensfördelning. Kommitténs förslag anses emellertid välgrundat och bör enligt ledamöternas mening innebära en praktikabel lösning.

Departementsehefen. I likhet med kommittén anser jag att i fråga om mål om ersättning av statsmedel den allmänna, supplerande huvudregeln bör uppställas, att sådana mål skall handläggas av kammarrätt under förutsättning att fråga är om tillämpning av en författning som handlar om ersättning av statsmedel. I överensstämmelse med kommittén anser jag vidare att från den angivna huvudregeln bör göras undantag för dels de fall då författningen hänvisar den som gör anspråk på ersättning att vid tvist anhängiggöra talan hos allmän domstol — inbegripet fastighetsdomstol —— eller expropriationsdomstol, dels de fall då författningen utpekar just kommun eller annan kommunal förvaltningsenhet såsom den till vilken

ersättning kan utgå. Det 'i sammanhanget använda uttrycket »annan kom- munal förvaltningsenhet» har sin förebild i kömmunala delegationslagen (1954: 13) och är avsett att täcka landstingskommun, församling samt an- nan, borgerlig eller kyrklig, kommunal enhet. Det av kommittén föreslagna tredje undantaget avseende ersättning för kostnader till följd av övergången till högertrafik synes inte längre ha sådan aktualitet att någon särskild bestämmelse behövs. Vad angår de inte författningsreglerade målen om skördeskadeersättning och skördeskadebidrag anser jag liksom kommittén att besvärsprövningen tills vidare bör ligga kvar hos Kungl. Maj:t i stats- rådet

5. Gällande rätt. Enligt 2 % özo första och andra leden regeringsrätts- lagen ankommer det på regeringsrätten att pröva mål om tullbehandling och mål om införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning. Besvärsmål om tillstånd att hålla provianteringsfrilager handläggs av Kungl. Maj:t i statsrådet. Förvaltningsdomstolskommittén. Kommittén anser att besvärsmål om tullbehandling och om införsel till riket av varor med oriktig ursprungs- beteckning bör handläggas av kammarrätt och föreslår att kammarrätts behörighet på området anges omfatta mål om tulbehandling eller annat beslut av tullmyndighet rörande in- eller utförsel av varor. Fråga om varuägare till följd av särskild bestämmelse förlorat äganderätten till vara bör enligt kommitténs mening prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet, därför att frågan kan dras under allmän domstols prövning. Denna typ av mål omfattas enligt kommitténs uppfattning inte av den nyss angivna målbe- skrivningen. Enligt 15 å|tulltaxcringsförordningen (1960: 391) kan Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, generaltullstyrelsen helt eller delvis medge befrielse från eller återbetalning av tull, om synnerliga skäl föreligger. Kommittén förklarar att, om Kungl. Maj:t utnyttjar möj- ligheten att delegera sin befogenhet, besvär över generaltullstyrelsens beslut prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet. Kommittén anser att sådana besvärs- mål och liknande mål av samma typ även i fortsättningen bör avgöras i konselj. Med anledning härav förser kommittén den nyss omnämnda mål— beskrivningen med en undantagsbestämmelse som täcker dessa fall. Besvärsmål om tillstånd att hålla provianteringsfrilager lämpar sig enligt kommitténs mening väl för handläggning av administrativ domstol. Någon behovsprövning eller annan fri prövning förekommer inte i sådana ären- den. Kommittén föreslår därför att dessa mål flyttas från Kungl. Maj:t i statsrådet till kammarrätt. Remissyttrandena. Generaltullstyrelsen förklarar att begreppet tullbehand- ling inte används i gällande tullstadga och att någon i författning given definition av detta begrepp inte finns. Enligt styrelsens mening täcker orden »beslut av tullmyndighet, rörande in— eller utförsel av varor» även vad kommittén har avsett med ordet »tullbehandling». Generaltullstyrelsen på-

pekar vidare att tullmyndighet har att fatta många beslut, som vid en snäv tolkning av kommitténs målbeskrivning inte kan sägas direkt röra införseln eller utförseln av varor men som har mer eller mindre anknytning därtill. Som exempel nämns beslut om s.k. trafiktillstånd, innebärande bl.a. tillstånd att besöka annan ort än tullplats för lastning eller lossning, beslut om påföljd för dröjsmål med betalning av tull eller bortförande av gods och beslut som rör tillämpningen av bestämmelser angående ersätt- ning för kostnader vid handläggning av tullärende m.m. I fråga om en del av dessa och andra liknande beslut kan enligt styrelsens mening möj- ligen ifrågasättas om de är av sådan beskaffenhet att de bör prövas av förvaltningsdomstol. Eftersom en klar gränsdragning på detta område torde vara synnerligen svår att göra och de frågor som här avses kan vara av stor ekonomisk betydelse för den enskilde, anser styrelsen övervägande skäl tala för att samtliga dessa frågor prövas av förvaltningsdomstol.

I sammanhanget framhålls att besvär över beslut av nyss nämnd art har förekommit i ytterst ringa utsträckning. Generaltullstyrelsen föreslår att kammarrätts behörighet, såvitt nu är i fråga, anges omfatta mål om beslut av tullmyndighet rörande in- och utförsel av varor eller eljest samman- hängande med tullverkets befattning med trafiken till och från riket, dock ej sådant beslut rörande befrielse från eller återbetalning av tull, skatt eller annan avgift, som meddelats med stöd av Konungens bemyndigande. Denna målbeskrivning täcker enligt styrelsen även beslut rörande tillämp-' ning av författningsbestämmelser, till följd av vilka varuägaren kan för- lora äganderätten till vara, och en del andra fall som kan bli föremål för allmän domstols prövning, t. ex. beslut angående ersättning för gods, som förkommit medan det varit i tullverkets förvar. Anses det inte lämpligt att förvaltningsdomstol handlägger sådana frågor, bör enligt styrelsen behöv- liga undantagsbestämmelser meddelas. Styrelsen tillstyrker att mål 'om tillstånd att hålla provianteringsfrilager prövas av kammarrätt.

Statens jordbruksnämnd har inget att erinra mot kommitténs förslag i de nämnda hänseendena.

Departementschefen. Som framgår 'av generaltullstyrelsens remissyttrande är den av kommittén föreslagna regeln om kammarrätts behörighet i tullmål något oklar. Regeln torde därför böra jämkas. Vid bestämningen av kammarrätts kompetens synes det viktigare att reglerna på området är entydiga än att man från administrativ domstols prövning avskär fall i vilka övervägande lämplighetssynpunkter skall anläggas eller som av annan anledning i och för sig skulle lämpa sig bäst för prövning av Kungl. Maj:t i statsrådet. Det synes vidare angeläget att reglerna blir så enkla och kort- fattade som möjligt. Från dessa utgångspunkter förordar jag att kam- marrätts behörighet anges omfatta mål om beslut av tullmyndighet i sam- band med in- eller utförsel av vara med undantag dock för sådant beslut om befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av tull, skatt eller

annan avgift som meddelats med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande. Denna målrubricering är någöt mer kortfattad än den generaltullstyrelsen har förordat, men den är avsedd att ha samma sakliga innebörd. Målbe- skrivningen är något vidsträcktare än den kommittén har föreslagit och inbegriper en del typer av mål som kan dras under allmän domstols pröv- ning. Olägenheterna härav synes dock ringa i jämförelse med de fördelar av nyss angivet slag som vinns. Endast i sällsynta undantagsfall torde den formella möjligheten till dubbel domstolsprövning komma att utnyttjas i praktiken.

I likhet med kommittén förordar jag att mål om tillstand att hålla provianteringsfrilager prövas av kammarrätt.

6. Gällande rätt. Enligt 2 % özo tredje —— femte leden regeringsrättslagen har regeringsrätten att pröva mål om taxering till skatt eller annan avgift, om debitering eller indrivning av utskylder eller andra avgifter, mål om sjömansskatt och mål om skyldighet för medlem av kommun eller annan menighet att lämna bidrag till dess gemensamma utgifter. Här bortses från mål om oljeavgift, som behandlas i ett senare sammanhang. Nämnas bör att i praxis viss tvekan har rått angående innebörden av begreppet »annan avgift». Tveksamheten har bl. a. gällt vissa avgifter på jordbruks- regleringens område. Mål rörande sistnämnda avgifter har prövats i vissa fall av regeringsrätten och i andra fall i konselj. Förvaltningsdomstolskommittén. . Kommittén föreslår som huvudregel att mål om tillämpning i enskilda fall av föreskrifter rörande statens, kommuns eller annan menighets uttagande av skatt, avgift eller annat bidrag skall .——— om inte annat föreskrivs i speciella fall —— handläggas av kammarrätt. Från huvudregeln gör kommittén två undantag. Det första undantaget omfattar besvär över sådant beslut om befrielse från skatt m. 111. som har meddelats med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande-Sådana besvärsärenden —— som f. n. anses böra avgöras av Kungl. Maj:t i statsrådet bör enligt kommit- téns mening även i fortsättningen prövas i konselj. Såsom skäl härför anförs bl.a. att beslutanderätten i denna typ av ärenden primärt ligger hos_Kungl. Maj:t och att billighets- och lämplighetssynpunkter dominerar i ärendena. Det andra undantaget omfattar befordringsavgifter eller därmed jämförliga avgifter, vilkas uttagande genom utmätning förutsätter beslut av allmän domstol. Från rättssäkerhetssynpunkt är det enligt kommitténs mening inte behövligt att administrativa besvär i ärenden rörande sådana avgifter leds till förvaltningsdomstol, utan besvären bör prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet. Kommittén föreslår att mål om registrering enligt författning rörande skatt eller avgift skall handläggas av kammarrätt. Som skäl härför åbero- pas det samband som finns mellan registreringsföreskrifterna och'bestäm— melserna i övrigt angående uttagande av skatt eller avgift. Remissyttrandena. Kommitténs förslag lämnas utan erinran av medici—

nalstyrelsen samt av statens jordbruksnämnd såvitt angår mål om avgifter inom nämndens verksamhetsområde.

Statens biografbyrå finner övervägande skäl tala för att besvär över beslut rörande de granskningsavgifter, som byrån tar ut, bör handläggas av Kungl. Maj:t i statsrådet. S jöfartsstyrelsen förordar att besvär över beslut enligt kun- görelsen (1958: 590) om fyr- och båkavgift prövas av Kungl. Maj:t i stats- rådet. Kontrollstyrelsen anser att ärenden om registrering rörande skatt eller avgift bör avgöras av Kungl. Maj:t i statsrådet. Styrelsen framhåller att dessa ärendens samband med föreskrifterna i övrigt om uttagande av skatt m.m. är av teknisk art och att ärendena domineras av lämplighetsfrågor, främst av ekonomisk natur.

Departementsehefen. Såvitt angår besvärsmål om skatter och andra av- gifter synes som allmän, supplerande huvudregel böra föreskrivas att kammarrätt skall pröva mål om beslut rörande statens, kommuns eller annan kommunal förvaltningsenhets uttagande enligt gällande föreskrift av skatt eller annan avgift. Begreppet annan kommunal förvaltningsenhet har härvid samma innebörd som jag har angett under 4. Från huvudregeln bör, i linje med vad jag har förordat i fråga om närmast föregående mål- grupp, undantag göras för mål om sådant beslut rörande nedsättning av eller befrielse från skatt eller annan avgift som har meddelats med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande. Vidare bör undantag göras för samtliga mål rörande sådana avgifter, vilkas uttagande genom utmätning förutsätter beslut av allmän domstol. Någon begränsning till befordringsavgifter och därmed jämförliga avgifter synes inte motiverad.

Mål om registrering enligt författning angående skatt eller avgift synes inte ha sådant samband med skattens eller avgiftens uttagande att målen, mot de av kontrollstyrelsen framförda invändningarna, bör hänvisas till handläggning av förvaltningsdomstol. Jag förordar därför att — om inte annat föreskrivs i specialförfattning —— sådana registreringsmål prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet.

7. Gällande rätt. Med stöd av 2 % 5:o sjätte ledet regeringsrättslagen prö- var regeringsrätten mål om restitution av utskylder, böter eller andra all- männa medel. Även i detta sammanhang bortses från oljeavgift, som be- handlas för sig i ett senare avsnitt. Förvaltningsdomstolskommittén. Kommittén föreslår att mål om åter- betalning av utskylder, böter eller andra allmänna medel skall om inte annat är speciellt föreskrivet —— handläggas av kammarrätt. Undantag görs emellertid dels för fall där beslutet har meddelats med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande, dels för fall där beslutet avser bcfordringsavgift eller där- med jämförlig avgift, vars uttagande genom utmätning förutsätter beslut av allmän domstol.

Departementschefen. I mål om återbetalning av utskylder, böter eller

andra allmänna medel dominerar intresset av att föreskrifterna på området tillämpas objektivt och konsekvent. Jag föreslår därför den allmänna, supp- lerande regeln att sådana mål skall handläggas av kammarrätt. I linje med vad jag har förordat i fråga om de två närmast föregående målgrupperna bör emellertid undantag göras för fall där beslutet angående restitution meddelas med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande. För mål om uttagande av avgift förordade jag nyss att från den allmänna regeln om kammarrätts behörighet i sådana mål skall undantas mål om avgift vars uttagande ge- nom utmätning förutsätter beslut av allmän domstol. Det synes konsekvent att motsvarande undantag görs också då det gäller mål om återbetalning av erlagd avgift.

8. Gällande rätt. Enligt kungörelsen (1924: 528) med föreskrifter angåen- de fullföljd av talan i vissa besvärs- och anmärkningsmål m.m. och kam- marrättsstadgan är kammarrätten i allmänhet sista instans i där anhängig- gjorda anmärkningsmål, på vilka förordningen (1961: 313) om förfarandet i anmärkningsmål är tillämplig, i mål om beslut av länsstyrelse angående av- kortning av allmänna medel, i mål om beslut av förvaltningsmyndighet angående avskrivning av allmänna medel eller av persedlar samt i mål om förvaltningsmyndighets beslut i frågor angående överskott och brister i försvarsväsendets persedelförråd (reskontreringsmål). Med stöd av 2 % 5:o sjunde ledet regeringsrättslagen prövar regeringsrät— ten hos Kungl. Maj:t fullföljda besvär i anmärknings- och redogörelsemål, samt mål om avkortning eller avskrivning. Vidare prövar domstolen med stöd av åttonde ledet i samma moment mål om förvaltning av eller redo— visning för kyrkors, prästerskapets, undervisningsverks eller fromma stif— telsers inkomster eller ägodelar.

Förvaltningsdomstolskommittén m. m. Kommittén föreslår en allmän be— stämmelse att anmärkningsmål, inbegripet redogörelsemål, och avkort— ningsmål skall prövas av kammarrätt, eftersom målen har rättslig karaktär. Sedan statsmakterna avskaffat det s.k. uppbördsmannaansvaret, vilket har utkrävts i avskrivnings— och reskontreringsmål, saknas enligt kommitténs mening anledning att bland de mål, som skall avgöras av förvaltningsdom— stol, ta med avskrivnings- och reskontreringsmål.

Bestämmelsen i 2 å 5:o åttonde ledet regeringsrättslagen har enligt Ek— bergs tolkning en mindre vidsträckt innebörd än ordalagen kan ge vid han- den. Bestämmelsens räckvidd har dessutom inskränkts genom nytillkom— men lagstiftning. Ekberg föreslog med hänsyn härtill en omrubricering av målgruppen. I remissyttrande över Ekbergs betänkande framhöll domka— pitlet och stiftsnämnden i Lund, att mål om förvaltning av eller redovisning för kyrkors m.fl. inkomster eller ägodelar numera knappast förekommer, och ifrågasatte därför om inte nu berörda bestämmelse i Ekbergs förslag helt borde utgå. Förvaltningsdomstolskommittén har emellertid tagit med dessa mål bland dem som bör prövas av kammarrätt och benämner mål—

gruppen mål om redovisning för kyrkliga tillgångar eller undervisnings- ver—ks inkomster och ägodelar samt mål om tillsyn över stiftelser.

Remissyttrandena. Kommitténs förslag rörande anmärknings- och av- kortningsmål tillstyrks eller lämnas utan erinran av kriminalvårdsstyrelsen, kammarkollegiet, statistiska centralbyrån, skolövcrstyrelsen samt domkapit— let och stiftsnämnden i Linköping. -

Förslaget rörande mål om redovisning för kyrkliga tillgångar m.m. till- styrks av regeringsrättens ledamöter och lämnas utan erinran av domkapitlen och stiftsnämnderna i Uppsala och Linköping.

Kommitténs förslag angående mål om tillsyn över stiftelser tillstyrks av bl.a. regeringsrättens ledamöter. .

Departementsehefen. I likhet med kommittén föreslår jag att här före- skrivs att kammarrätt skall pröva anmärknings- och avkortningsmål samt mål om tillsyn över stiftelser. I fråga om stiftelsemålen vill jag nämna att jag längre fram kommer att föreslå att bestämmelser om besvär till kam- marrätt införs i lagen (1929: 116) om tillsyn över stiftelser. Den lagen äger emellertid inte tillämpning på alla stiftelser. Det är med hänsyn härtill som jag föreslår att i detta sammanhang införs en supplerande bestämmelse om kammarrätts behörighet i denna typ av mål.

Administrativa besvärsmål rörande redovisning för kyrkliga tillgångar eller undervisningsverksinkomster och ägodelar torde'numera sakna ak- tualitet. Såvitt kunnat konstateras vid en genomgång av de mål som rege- ringsrätten har avgjort har inget mål av ifrågavarande typ förekommit. Mot denna bakgrund synes det ligga närmast till hands att inte uppställa någon regel om att mål av detta slag skall handläggas av administrativ domstol. Skulle besvär i ett sådant ärende någon gång anföras hos Kungl. Maj:t kan det förutsättas att Kungl. Maj:t, om anledning därtill föreligger, inhämtar förvaltningsdomstols yttrande innan ärendet avgörs.

9. Gällande rätt. Med stöd av 2 & lözo första ledet regeringsrättslagen prövar regeringsrätten mål om meddelande i särskilda fall av tillstånd, för— bud eller föreläggande enligt författningar och föreskrifter rörande den all- männa hälsovården och betning av utsäde. Vidare prövar domstolen med stöd av nionde ledet i samma moment mål om meddelande i särskilda fall av föreskrift rörande djurs vård och behandling samt mål om tillstånd enligt 8 a % (tillstånd till yrkesmässig hunduppfödning m.m.), mål om förbud eller åläggande enligt 14 5 4 mom. (förbud att handha djur eller- åläggande att avhända sig djur m. m.) eller om omhändertagande enligt 17 5 första stycket (omhändertagande av djur som är utsatt för djurplågeri) la- gen (1944: 219) om djurskydd. Förvaltningsdomstolskommittén. Kommittén föreslår som huvudregel att det skall tillkomma kammarrätt att pröva mål om beslut som enligt författning eller föreskrift rörande den allmänna hälsovården i särskilt fall har meddelats angående förbud, föreläggande, föreskrift, tillstånd eller

godkännande eller angående omhändertagande, smittrening, oskadliggö- rande eller liknande åtgärd. Målrubriceringen har i klarhetens intresse gjorts utförligare än motsvarande målbeskrivning i regeringsrättslagen. Från den uppställda huvudregeln gör kommittén undantag för sådana fall i vilka fråga är om skyldighet för kommun eller annan kommunal förvalt- ningsenhet. Som skäl för undantaget anförs att de kommunala åliggandena på hälsovårdens område kan behöva ses i sådana större sammanhang att det är lämpligast att i fråga om dem besvärsprövningen handhas av Kungl. Maj:t i statsrådet. Kommittén framhåller att undantagsregeln endast avser de särskilda skyldigheter som kommun eller annan kommunal förvaltnings- enhet kan ha enligt hälsovårdsförfattningarna. Besvär som kommun anför i egenskap av ägare eller innehavare av bostadsfastighet e. (1. skall omfattas av huvudregeln och således prövas av kammarrätt. De angivna allmänna kompetensbestämmelserna är avsedda att supplera de besvärsbestämmelser som kommittén föreslår för några av de viktigaste författningarna på hälso- vårdens område.

Samma allmänna regler som för mål om den allmänna hälsovården före- slår kommittén för mål rörande förebyggande eller bekämpande av djur- eller växtsjukdomar samt för mål rörande djurs vård eller behandling. Så- som skäl för att uppställa gemensamma regler på alla dessa områden anför kommittén bl.a. att den reglering som införts till förebyggande och bekäm— pande av djursjukdomar är besläktad med och i stor utsträckning sam- ordnad med den sanitära kontrollen, vartill kommer att samma författning kan ha det dubbla syftet att förebygga smittas spridande till människor och till djur. Mål om djurs vård och behandling och mål om förebyggande och bekämpande av djursjukdomar har vissa anknytningspunkter. Med hänsyn härtill synes det kommittén rationellt att samma allmänna regler ställs upp för dessa två grupper av mål. Föreskrifterna om förebyggande och bekäm- pande av växtsjukdomar företer betydande likheter med bestämmelserna till förhindrande av människo- och djursjukdomar. I en del fall har för- fattningarna angående växtsjukdomar dessutom mer eller mindre till syfte att förebygga skador på djur och människor. Kompetensfördelningsreglerna synes därför böra överensstämma. Med växtsjukdomar förstås i samman- hanget även växtskador som har förorsakats av växtskadedjur.

Remissyttrandena. Kommitténs förslag rörande hälsovårdsmålen till- styrks av medicinalstyrelsen. Lantbruksstyrelsen förklarar att styrelsen inte har någon erinran mot förslagen rörande målen om djurs vård och behand- ling samt om förebyggande och bekämpande av djur- och växtsjukdomar. Statens institut för folkhälsan, veterinärstyrelsen och statens växtskydds— anstalt uttalar generellt att de inte har något att erinra mot förslagen rörande deras verksamhetsområden.

Departementschefen. Kommitténs förslag till allmänna bestämmelser om kammarrätts behörighet att handlägga mål rörande den allmänna hälsovår-

den, rörande förebyggande eller bekämpande av djur- eller växtsjukdomar samt rörande djurs vård eller behandling har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av berörda fackmyndigheter. Även jag ansluter mig till förslaget. Den av kommittén förordade undantagsbestämmelsen synes i förtydligande syfte böra anges omfatta fall där fråga är om skyldighet som enligt författ- ning åvilar kommun eller annan kommunal förvaltningsenhet. Sistnämnda begrepp har därvid den innebörd som jag har angett förut under 4. I det följande återkommer jag till ett par av de viktigaste författningarna på hälsovårdens område och föreslår att besvärsbestämmelserna i dessa ändras så att den avsedda kompetensfördelningen direkt kommer till uttryck där.

10. Gällande rätt. Enligt 2 & 17:e fjärde ledet regeringsrättslagen har rege- ringsrätten att pröva mål om disciplinär bestraffning, om avstängning från tjänstgöring samt om skiljande från allmän tjänst eller därmed jämförligt uppdrag annorledes än i samband med förflyttning. Förvaltningsdomstolskommittén. Kommittén föreslår att nu angivna ty- per av mål även i fortsättningen skall handläggas av administrativ domstol och att de skall prövas av kammarrätt. Enligt kommitténs förslag skall vi- dare kammarrätt handlägga också mål om förordnande angående läkar- undersökning, varvid kommittén i första hand åsyftar sådana beslut rörande befattningshavare i allmän tjänst. Kommittén förklarar att det är vanligt att Kungl. Maj:t i statsrådet inhämtar regeringsrättens yttrande i besvärsären- den av detta slag. Enligt kommitténs mening talar övervägande skäl för att det ytterligare steget tas att ärendena förs över till förvaltningsdomstols kompetensområde. Bemissyttrandena. Kommitténs förslag rörande mål om disciplinär be- straffning, avstängning från tjänstgöring och skiljande från allmän tjänst m.m. tillstyrks eller lämnas utan erinran av JK, kriminalvårdsstyrelsen, kammarkollegiet, statistiska centralbyrån, universitetskanslersämbetet, skol- överstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens avtalsverk samt domkapitlet och stiftsnämnden i Linköping. I fråga om besvär över beslut om tvångsent- ledigande utan samband med disciplinär bestraffning anför postverket och domänstyrelsen vissa betänkligheter mot kommitténs förslag. Postverket vill emellertid inte motsätta sig förslaget med hänsyn till de önskemål som par- terna på arbetsmarknaden har uttalat rörande instansordningen i dessa mål. Förslaget rörande mål om förordnande angående läkarundersökning av befattningshavare i allmän tjänst lämnas utan erinran av kriminalvårdssty- relsen, arbetarskyddsstyrelsen, medicinalstyrelsen, statistiska centralbyrån, universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen. Departementschefen. Jag ansluter mig till kommitténs förslag att kam- marrätt skall pröva mål om förordnande angående läkarundersökning av befattningshavare i allmän tjänst, mål om disciplinär bestraffning, mål om avstängning från tjänstgöring samt mål om skiljande från allmän tjänst eller därmed jämförligt uppdrag annorledes än i samband med förflyttning.

Vad särskilt angår det sistnämnda slaget av mål vill jag framhålla att de enskildas intresse av anställningstrygghet talar för att administrativa be- svärsmål om tvångsentledigande hänförs till förvaltningsdomstols kompe- tensområde. Detta intresse synes vara så starkt att det bör få väga över de synpunkter som kan åberopas till förmån för att Kungl. Maj:t i stats- rådet bör få pröva sådana besvärsmål.

11. Gällande rätt. Enligt 2 5 17:0 nionde ledet regeringsrättslagen ankom- mer det på regeringsrätten att pröva mål om föreläggande vid vite och mål om utdömande av vite utom i vissa i lagrummet angivna undantagsfall. Undantagsfallen behandlas i det följande vid genomgången av materiella författningar på skilda förvaltningsområden. Framställningen här avser den supplerande huvudregel som bör gälla för vitesmålen när inte annat är före- skrivet i specialförfattning. Förvaltningsdomstolskommittén. Kommittén anser att huvudregeln fort— farande bör vara att mål om föreläggande vid vite skall avgöras av förvalt- ningsdomstol och föreslår att målen skall prövas av kammarrätt. Från hu- vudregeln gör kommittén ett allmänt undantag för fall där vitesföreläggan- det avser att framtvinga fullgörandet av en skyldighet som åligger kommun, landstingskommun eller annan, borgerlig eller kyrklig, kommunal förvalt- ningsenhet på grund av dess speciella ställning. Som skäl för undantaget anför kommittén att i ärenden av ifrågavarande slag hänsyn ofta måste tas till vad som är ändamålsenligt beträffande den kommunala verksamheten. I en del fall måste föreläggandefrågan avgöras på grundval av övervägan- den om vad som är lämpligt med tanke på hela landets intressen. Under sådana förhållanden anser kommittén att övervägande skäl talar för att överprövningen av vitesförelägganden mot kommun eller annan kommunal enhet handhas av Kungl. Maj:t i statsrådet. Undantaget är inte avsett att omfatta vitesförelägganden som riktar sig mot en kommunal enhet i dess egenskap av fastighetsägare e. d. I ärenden av sistnämnda typ är nämligen kommunen att likställa med en enskild, och i sådana ärenden skall enligt kommitténs förslag överprövningen i enlighet med huvudregeln ankomma på administrativ domstol. Kommittén föreslår att administrativa besvärsmål om utdömande av vite undantagslöst skall avgöras av förvaltningsdomstol. Som skäl härför åbero— pas den utpräglat rättsliga karaktär som denna typ av mål har. Remissyttrandena. Kommitténs förslag till supplerande regler rörande mål om föreläggande vid vite tillstyrks eller lämnas utan erinran av skol- överstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och Sveriges advokatsamfund. Läns- styrelsen i Gotlands Iän anser sig inte kunna tillstyrka undantaget att mål om vitesföreläggande mot kommun m.fl. skall avgöras av Kungl. Maj:t i statsrådet. Samtliga vitesförelägganden bör enligt länsstyrelsens mening prövas av administrativ domstol, åt vilken tryggt bör kunna överlämnas att beakta de förhållanden under vilka kommunala myndigheter har att arbeta.

Även länSstyrelsen i Blekinge län ifrågasätter lämpligheten av nyssnämnda särregel. .

Förslaget rörande mål om utdömande av vite lämnas utan erinran av kammarkollegiet och skolöverstyrelsen.

Departemeutschefen. I likhet med kommittén föreslår jag att huvud— regeln skall vara att mål om föreläggande vid vite skall prövas av kammar— rätt. De av kommittén anförda skälen för att i sammanhanget undanta mål om sådana vitesförelägganden, som avser att framtvinga att kommun eller annan kommunal enhet fullgör sina offentligrättsliga skyldigheter, synes mig bärande. Jag förordar därför i linje med vad jag har föreslagit i andra sammanhang att från den angivna huvudregeln görs undantag för fall där fråga är om skyldighet som enligt författning åvilar kommun eller annan kommunal förvaltningsenhet. Sistnämnda begrepp har också här den innebörd som angetts under 4.

Jag ansluter mig också till kommitténs förslag att mål om utdömande av vite undantagslöst skall prövas av förvaltningsdomstol.

12. Gällande rätt. Enligt 2 & 17:o tionde och tolfte leden regeringsrätts— lagen tillkommer det regeringsrätten att pröva mål om häktads vård och behandling, mål om verkställande av straff eller annan brottspåföljd och mål om verkställande av intagning i arbetsanstalt. Förvaltningsdomstolskommittéu. Kommittén anser att rättssäkerheten kräver att mål om beslut som i särskilt fall har meddelats angående behand— ling av häktad eller den som anhållits eller gripits för brott eller på annan grund tillfälligt hålls i förvar eller angående verkställighet av straff eller annan brottspåföljd eller av intagning i arbetsanstalt prövas av administra— tiv domstol och inte av Kungl. Maj:t i statsrådet. Målen skall enligt kommit— téns förslag handläggas av kammarrätt. Sådana beslut om behandlingen av häktade m.fl. eller angående verkställighet av straff m.m., vilka är av generell natur, har enligt kommitténs uppfattning en annan karaktär än beslut som meddelas i särskilda fall. Som exempel på beslut av generell natur nämner kommittén bl.a. av kriminalvårdsstyrelsen med stöd av lagen (1964: 541) om behandling i fångvårdsanstalt meddelade bestämmel- ser om intagens rätt att köpa varor, som tillhandahålls vid anstalt, och om grunder för fördelningen av intagens inkomster av arbete. Beslut av denna typ är av författningsliknande natur och bör enligt kommitténs mening i sista hand prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet.

Remissyttrandena. Kriminalvårdsstyrelsen tillstyrker kommitténs förslag. Departementschefen. I överensstämmelse med kommitténs förslag föror- dar jag att kammarrätt skall pröva mål om beslut som för särskilt fall har meddelats angående behandlingen av häktad eller den som har anhållits eller gripits för brott eller som av annat skäl hålls i förvar tillfälligt eller angående verkställighet av straff eller annan brottspåföljd eller av intagning i arbetsanstalt.

13. Gällande rätt. Enligt 2 & 18:o regeringsrättslagen ankommer det på regeringsrätten att pröva handräckningsmål. Förvaltningsdomstolskommittén. Kommittén anser att sådana mål även i fortsättningen bör prövas av administrativ domstol och föreslår att målen skall handläggas av kammarrätt. Departemeutschefen. På grund av handräckningsmålens utpräglat rätts- liga karaktär är det lämpligt att besvär i sådana mål prövas av förvaltnings- domstol. Jag föreslår att en allmän regel om kammarrätts behörighet i sådana mål tas in i förevarande lag.

2 &

Departementschefen. Det kan befaras att bestämmelserna i denna lag om att besvär skall anföras hos kammarrätt i stället för hos Kungl. Maj:t inte uppmärksammas i en del fall. Det skulle på grund av lagstiftningens tek- niska konstruktion vara stötande om en klagande, som anför besvär hos Kungl. Maj:t i fall som avses i 1 5, skulle kunna lida rättsförlust därigenom. Jag förordar att i lagen föreskrivs att, om i mål som avses i 1 % besvärs- handling har kommit in till statsdepartementen inom föreskriven besvärs- tid, talan skall anses fullföljd i rätt tid till kammarrätt.

3. Förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken

Gällande rätt. Enligt 2 kap. 1 % giftermålsbalken får den som är under 18 år inte ingå äktenskap utan tillstånd av länsstyrelsen i det län där den underårige har sitt hemvist. Enligt 2 kap. 5 5 får den som är sinnessjuk eller sinnesslö ingå äktenskap endast om socialstyrelsen finner skäligt tillåta äktenskapet. Besvär över beslut. av länsstyrelse eller socialstyrelsen i dessa ärenden prövas f.n. av Kungl. Maj:t i statsrådet.

Det skall tilläggas att den som är under 20 år och inte förut har varit gift ej får ingå äktenskap utan föräldrarnas samtycke. Vägras samtycke kan allmän domstol på ansökan tillåta äktenskapet, om skäl till vägran prövas ej vara för handen. Tillstånd av Kungl. Maj:t krävs för äktenskap mellan ett syskon och det andras avkomling och för äktenskap mellan dem, av vilka den ene har varit gift med den andres släkting i rätt upp- eller ned- stigande led (2 kap. 2, 4, 8 och 9 åå giftermålsbalken ).

Förvaltningsdomstolskommittén. Enligt kommitténs förslag skall besvär över länsstyrelses beslut enligt 2 kap. 1 & giftermålsbalken och besvär över socialstyrelsens beslut enligt 2 kap. 5 & handläggas av kammarrätt. Såsom skäl för denna ändring av kompetensfördelningen åberopar kommittén, att redan dispensärendenas personrättsliga konsekvenser talar för en prövning av administrativ domstol. Härtill kommer enligt kommittén att den lämp- lighetsprövning, som skall göras i dessa ärenden, är av den natur att den

väl lämpar sig för förvaltningsdomstol. Lämplighetsprövningar av besläktad natur görs i andra sammanhang både av administrativ domstol och av all- män domstol. Såvitt angår åldershindret erinras om att en liknande pröv- ning görs av allmän domstol, när i anledning av föräldrarnas vägran att lämna samtycke till underårigs giftermål ansökan har gjorts om allmän domstols tillåtelse till äktenskapet.

Remissyttranden. Kommitténs förslag biträds av regeringsrättens leda- möter och stiftsnömnden i Linköping. Dåvarande socialstyrelsen tillstyrkte förslaget under förutsättning att i bl. a. dessa mål kammarrätt får den av styrelsen föreslagna sammansättningen. Medicinalstyrelsen anser i likhet med kommittén att målen enligt 2 kap. 5 & giftermålsbalken bör prövas av administrativ domstol. Länsstyrelserna [ Kalmar och Gävleborgs län samt domkapitlet i Linköping uttalar sig däremot för bibehållande av nu- varande instansordning. Detsamma gör länsstyrelsen i Uppsala län såvitt gäller målen enligt 2 kap. 1 & giftermålsbalken.

Departementschefen. Förvaltningsdomstolskommittén har anfört vägande skäl för en överflyttning till administrativ domstol av prövningen av besvär över länsstyrelses beslut enligt 2 kap. 1 & giftermålsbalken och socialsty- relsens beslut enligt 2 kap. 5 å samma balk. Å andra sidan kan skäl också åberopas för att besvärsärendena får ligga kvar hos Kungl. Maj:t i statsrådet. Då jag skall ta ställning i denna kompetensfördelningsfråga lägger jag stor vikt vid att förvaltningsdomstol är väl skickad att pröva ärenden av denna art och att det på flera andra områden ankommer på domstol att göra lämplighetsprövningar av liknande art. En överflyttning ligger vidare i linje med nu rådande strävanden att befria Kungl. Maj:t i statsrådet från avgörandet av individuella besvärsärenden som inte är av den natur att de behöver förbehållas regeringsmakten därför att ärendenas avgörande ingår som ett led i bevakandet av det allmännas intressen. Enligt min mening talar övervägande skäl för att Kungl. Maj:t i statsrådet befrias från handläggningen av nu ifrågavarande besvärsärenden. Jag föreslår därför att ärendenas prövning flyttas över till kammarrätt. Bestämmelser om kammarrätts behörighet i dessa mål har tagits in i ändringsförslaget.

4. Förslaget till lag om ändring i lagen (1915: 434) om fullföljd av talan mot beslut i vissa ärenden rörande äktenskaps ingående

Gällande rätt. Enligt 2 % 15:o andra ledet regeringsrättslagen tillkommer det regeringsrätten att pröva besvärsmål om utfärdande av intyg enligt 3 kap. 3 % giftermålsbalken och äktenskapscertifikat samt besvärsmål om företagande av vigsel. Bestämmelser om fullföljdsordningen i sådana mål finns i lagen om fullföljd av talan mot beslut i vissa ärenden rörande äkten- skaps ingående.

Förvaltningsdomstolskommittén och remissyttrandena. Kommittén före- slår att mål om lysning eller annat kungörande till äktenskap, utfärdande av äktenskapscertifikat samt företagande av vigsel skall handläggas av kam- marrätt. Domkapitlen och stiftsnämnderna i Uppsala och Linköping för- klarar att de inte har något att erinra mot förslaget.

Departementschefen. Jag föreslår att den nu på regeringsrätten ankom- mande prövningen av mål om utfärdande av intyg enligt 3 kap. 3 % gifter- målsbalken och äktenskapscertifikat och om företagande av vigsel skall flyttas över på kammarrätt. Bestämmelser om kammarrätts behörighet i dessa mål har tagits in i ändringsförslaget. I detta sammanhang synes det lämpligt att upphäva den särskilda besvärstidsbestämmelsen i den lag som nu ändras.

5. Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

Departementschefen. I enlighet med vad förvaltningsdomstolskommittén har förordat föreslår jag att besvär över länsstyrelses beslut enligt 8 kap. föräldrabalken om barnavårdsman skall prövas av kammarrätt i stället för, såsom f. n. är fallet med stöd av 2 & 2:o femte ledet regeringsrättslagen, av regeringsrätten.

Enligt 2 5 2:0 femte ledet regeringsrättslagen ankommer det också på regeringsrätten att pröva mål enligt 21 kap. föräldrabalken om verkställig- het av dom eller beslut rörande vårdnad m. 111. Detta kapitel i föräldra- balken tillkom år 1967 (1967:712) och kommittén har följaktligen inte kunnat behandla frågan om kompetensfördelningen i dessa mål. Det är emellertid uppenbart att målen är av den att att de bör avgöras av förvalt- ningsdomstol. Målen bör prövas av kammarrätt. Bestämmelser i överens- stämmelse med det sagda har tagits in i ändringsförslaget.

6. Förslaget till lag om ändring i jordförvårvslagen (1965: 290)

Gällande rätt. Frågor om förvärvstillstånd enligt denna lag handläggs av lantbruksnämnd, lantbruksstyrelsen och Kungl. Maj:t. Talan mot beslut av lantbruksnämnd föres hos lantbruksstyrelsen. Över lantbruksstyrelsens be- slut får besvär anföras hos Kungl. Maj:t (15 5).

Har någon förvärvat egendom genom inrop på exekutiv auktion under sådana förhållanden att förvärvstillstånd skulle ha krävts vid vanligt köp, skall han som regel inom viss tid åter försälja egendomen. Om inropet har skett för att skydda någon inroparens fordran eller rättighet, kan länssty- relsen på ansökan medge skäligt anstånd med egendomens avyttrande om sannolika skäl visas att i annat fall förlust skulle uppkomma för inroparen.

Avyttras ej egendomen inom föreskriven tid skall länsstyrelsen på fram- ställning av lantbruksnämnden förordna att egendomen skall säljas på offentlig auktion (12 å).

Samtliga besvärsmål enligt denna lag torde i sista instans avgöras av Kungl. Maj:t i statsrådet.

Förvaltningsdomstolskommittén. Kommittén anser att mål om förord- nande om försäljning på offentlig auktion såsom rättsärende bör hand- läggas av administrativ domstol. Sak samma föreslås i fråga om mål om anstånd med avyttring av egendom som har inropats på exekutiv auktion.

Övriga mål bör enligt kommitténs mening även i fortsättningen avgöras i konselj. Kommittén erinrar i detta sammanhang om att enligt 7 5 i vissa fall i tillståndsbeslut skall utsättas vite för underlåtenhet att infria gjord utfästelse. Kommittén förklarar att ett sådant vitesbeslut äger så nära sam- band med tillståndsfrågan, att besvär rörande vitesbeslutet bör prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet i egenskap av högsta tillståndsmyndighet enligt jordförvårvslagen . Vitesbeslutet bör betraktas såsom en del av tillstånds- beslutet.

Remissyttrandena. Lantbruksstyrelsen förklarar sig inte ha något att erinra mot kommitténs förslag. Sveriges advokatsamfund anser däremot att mål enligt jordförvårvslagen bör avgöras av administrativ domstol i alla fall där inte enligt jordförvårvskungörelsen avgörandet har förbehållits Kungl. Maj:t eller överlämnats till Kungl. Maj:t av lantbruksstyrelsen. Även om det kan förefalla egendomligt att ärenden enligt jordförvårvslagen ibland hänförs till administrativ domstol och ibland till Kungl. Maj:t i statsrådet, får det ändå enligt samfundets mening anses vara av värde att i möjligaste mån bereda medborgarna rättsskydd.

Departementschefen. Jag anser i likhet med kommittén starka skäl tala för att alla mål om tillstånd enligt jordförvårvslagen även i fortsättningen prövas i konselj. I motsats till kommittén anser jag att samma besvärs- ordning bör gälla även för mål om anstånd enligt 12 å och om förordnande att egendom skall säljas på offentlig auktion. De olika frågornas samband med varandra kan medföra komplikationer om vissa mål hänvisas till prövning av administrativ domstol. Bestämmelser om kompetensfördelning- en i enlighet med det sagda har tagits in i ändringsförslaget.

7. Förslaget till lag om ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränk- ningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag

Gällande rätt. Enligt 2 % llzo fjärde ledet regeringsrättslagen ankommer det på regeringsrätten att pröva mål, huruvida fastighet är av beskaffenhet att den får förvärvas av bolag eller förening. Sådana mål kan uppkomma i

anledning av länsstyrelses prövning av frågan om rätt för bolag eller för- ening att förvärva fastighet med stöd av 4 & i förevarande lag. Övriga mål enligt lagen avgörs i konselj.

Förvaltningsdomstolskommittén. Kommittén föreslår att mål om pröv- ning enligt 4 5 skall föras till kammarrätt. Då prövningen avser egendo- mens beskaffenhet och behovet av densamma för bolaget eller föreningen, kan prövningen anses vara av rättslig karaktär. Samma besvärsordning föreslås i fråga om mål om förordnande om att fastighet, som har förvär- vats genom inrop på exekutiv auktion under sådana förhållanden att till- stånd skulle ha krävts vid vanligt köp, skall försäljas på offentlig auktion (7 5). Enligt 17 5 skall utländsk medborgare, som har förvärvat fast egen- dom, inmutat mineralfyndighet m. in. här i riket men ej är bosatt i Sverige, ha ett i orten bosatt ombud och göra anmälan härom hos länsstyrelsen. Har han försummat det kan länsstyrelsen i förekommande fall utse ombud (17 å). Besvär över länsstyrelses beslut i sådant fall bör enligt kommitténs mening handläggas av administrativ domstol med hänsyn till ärendets lik- het med de till allmän domstols kompetensområde hörande ärendena om förordnande av god man för bortovarandc. —- Övriga mål enligt denna lag bör enligt kommittén även i fortsättningen avgöras i konselj. Anmärkas bör att då kommitténs betänkande avgavs ansökan om anstånd med avyttring enligt denna lag skulle göras direkt hos Kungl. Maj:t.

Remissyttrandena. Lantmäteristyrelsen anser att mål om prövning enligt 4 % i huvudsak rymmer lämplighetsfrågor och därför bör handläggas i konselj. Styrelsen erinrar om att beslut enligt jordförvårvslagen (1965: 290) inte prövas av administrativ domstol.

Departementschefen. Jag ansluter mig till kommitténs förslag att mål om prövning enligt 4 5 och mål om utseende av ombud för utländsk med- borgare skall prövas av kammarrätt. Även om, som lantmäteristyrelsen säger, prövningen enligt 4 & rymmer lämplighetsfrågor, är dock dessa frå- gor av annat slag än frågorna i tillståndsärenden enligt 1 och 2 55. Övriga ärenden enligt lagen, däribland ärenden angående anstånd med avyttring och ärenden angående förordnande om försäljning på offentlig auktion, bör lämpligen handläggas av Kungl. Maj:t i statsrådet.

Bestämmelser i ämnet i överensstämmelse med det sagda har tagits in i ändringsförslaget.

8. Förslaget till lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred

Gällande rätt. Lagen om ägofred behandlar frågor om vård av hemdjur, om stängselskyldighet, om rätt till gemensamt bete och om betesreglering. Väcks fråga om stängselskyldighet eller betesreglering skall saken prövas vid syneförrättning, om inte sakägarna kan enas på annat i lagen närmare

angivet sätt (21 5). Länsstyrelsen beslutar om syneförrättning och förordnar förrättningsman (23 å). Inträder efter det att stängselskyldighet eller betes- reglering har blivit i laga ordning bestämd ändrade förhållanden, kan fråga uppkomma om att pröva saken vid särskild syneförrättning. Om förordnande till sådan gäller vad i 23 5 är föreskrivet (40 5). Då i laga ordning bestämts att vissa sakägare gemensamt skall hålla stängsel eller utföra arbete för betesmarks inhägnande och anordnande för betesbruk och sakägarna är fler än två, anses dessa bilda en stängsel- eller betessamfällighet, som skall ha en styrelse (41 å). Länsstyrelsen har att fastställa stadgar för stängsel- eller betessamfällighet, om sakägarna antar sådana (41 å). Länsstyrelsen får vidare i vissa fall utse syssloman att handha samfällighetens angelägenheter och företräda sakägarna samt bestämmer arvode åt sysslomannen (42 och 43 55)-

Enligt 2 & 13:o första ledet regeringsrättslagen har regeringsrätten att pröva mål om länsstyrelses beslut angående förordnande till syn rörande dikning, vattenavledning eller flottning eller till annan dylik förrättning. Med stöd av denna föreskrift skall mål enligt 23 och 40 55 lagen om ägofred avgöras av regeringsrätten.

Enligt 2 & 4:o första ledet regeringsrättslagen skall regeringsrätten avgöra bl. a. mål om ersättning för visst uppdrag. Med stöd av denna bestämmelse har regeringsrätten att pröva mål om ersättning till syssloman enligt 42 och 43 55 lagen om ägofred.

Övriga mål enligt denna lag torde prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet.

Förvaltningsdomstolskommittén. Kommittén föreslår att mål som nu an— kommer på regeringsrätten även i fortsättningen skall prövas av administra- tiv domstol, i första hand kammarrätt. Samma besvärsordning föreslås också, för att få överensstämmelse med andra likartade mål, för mål om fastställelse av stadgar för stängsel- eller betessamfällighet enligt 41 å och mål om för- ordnande eller entledigande av syssloman enligt 42 och 43 åå. Övriga admini- strativa besvärsmål enligt lagen om ägofred, vilka kan fullföljas till Kungl. Maj:t, bör enligt kommitténs mening även i fortsättningen prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet.

Departementschefen. Jag ansluter mig till kommitténs förslag, som har lämnats utan erinran i remissyttrandena. Föreskrifter om besvär i överens- stämmelse härmed har tagits in i ändringsförslaget.

9 och 10. Förslagen till lag om ändring i lagen ( 1952:166 ) om häradsall- männingar och till lag om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna

Gällande rätt. Vad angår lagen om häradsallmänningar gäller följande kompetensfördelning. På regeringsrätten ankommer att avgöra mål om be-

svär över beslut på delägar- eller allmänningsstämma (2 % 2:o första ledet regeringsrättslagen), mål om beslut av länsstyrelse rörande utlysande av delägar- eller allmänningsstämma enligt 37 eller 38 g (2 5 3:0), mål om avlös- ning av rätt till delaktighet i häradsallmänning enligt 8 & (2 5 10:0 tredje ledet) och mål om vitesföreläggande enligt 17 ä (2 & 17:o nionde ledet). Övriga mål enligt denna lag prövas i konselj.

I fråga om lagen om allmänningsskogar gäller motsvarande kompetensför- delning. Mål om beslut på delägar- eller allmänningsstämma, mål om beslut av länsstyrelse rörande utlysande av sådan stämma enligt 36 eller 37 5, mål om avlösning av rätt till delaktighet i allmänningsskog enligt 7 a & och mål om vitesföreläggande enligt 16 % prövas av regeringsrätten. Övriga mål avgörs i konsel j.

Förvaltningsdomstolskommittén. Kommittén föreslår att de mål, som nu prövas av regeringsrätten i sista instans, även i fortsättningen förs till för- valtningsdomstol, i första hand kammarrätt. Samma instansordning före- slås för mål om länsstyrelses beslut i anledning av ansökan om införlivande av mark med häradsallmänning eller allmänningsskog (13 å lagen om häradsallmänningar och 12 % lagen om allmänningsskogar). I övrigt före- slås inte någon ändring i gällande kompetensfördelning.

Remissyttrandena. Lantmäteristyrelsen förklarar att kärnfrågan i mål om införlivande av mark med häradsallmänning eller allmänningsskog utan tve- kan är huruvida den tilltänkta införlivningen är lämplig med hänsyn till skogsbruket i orten. Då lämplighetsfrågan därför måste tillmätas avgörande vikt vid prövning av införlivningsärende, bör enligt lantmäteristyrelsens me- ning klagan över länsstyrelses beslut i sådana frågor avgöras av Kungl. Ma jzt i statsrådet.

Departementschefen. I likhet med lantmäteristyrelsen anser jag övervägan- de skäl tala för att besvärsmål rörande införlivande av mark med häradsall- männing eller allmänningsskog även i fortsättningen prövas i konsel j. I övrigt ansluter jag mig till vad kommittén har förordat. Besvärsföreskrifter i över- ensstämmelse därmed har tagits in i lagförslagen.

11. Förslaget till lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske

Gällande rätt. Om ägare till oskiftat fiske eller fiske som är samfällt för två eller flera fastigheter inte kan komma överens om hur fisket skall nyttjas, kan länsstyrelsen på ansökan av en av dem lämna föreskrifter i ämnet (24 5). Enligt 28 5 skall i varje gren av vattendrag och sund där fisken har sitt drev finnas fiskådra i djupaste vattnet. Fiskådra skall läm- nas fri från fiskeredskap som kan hindra fiskens gång (29 5). Under vissa i lagen närmare angivna förhållanden kan länsstyrelsen förordna att fiskådra skall gå i annan del av vattnet (28 5) eller medge undantag från

förbudet att sätta ut fiskeredskap i fiskådra (29 5). Om innehavare av en- skilt fiske vansköter fisket kan länsstyrelsen fastställa de föreskrifter rö- rande fiskets bedrivande som befinns nödvändiga för att avhjälpa vansköt- seln (fiskeriplan). Därvid kan länsstyrelsen föreskriva vite för underlåten- het att följa planen. På länsstyrelsen ankommer också att utdöma förelagt vite om sakägare inte följer fiskeriplan och vitet med hänsyn till omstän— digheterna inte befinns obilligt. Beslut om fiskeriplan kan återkallas (30—

32 åå)-

Administrativa besvärsmål enligt denna lag handläggs av Kungl. Maj:t i statsrådet.

Förvaltningsdomstolskommittén. Mål om beslut enligt 24 % bör enligt kommitténs mening prövas av administrativ domstol. Vad beträffar läns- styrelses beslut rörande fiskådra förklarar kommittén att besvärspröv- ningen i stor utsträckning torde avse den rättsliga frågan, huruvida någon som ej samtyckt till åtgärden kan antas lida märkligt förfång eller ej. Den lämplighetsprövning som därutöver måste ske är besläktad med be- dömningar som vattendomstol i vissa fall har att göra. På grund därav föreslår kommittén att också mål om fiskådra skall avgöras av administra— tiv domstol.

Kommittén förklarar att utdömande av vite är en typiskt judiciell åtgärd. Mål om utdömande av vite enligt 32 % bör därför enligt kommitténs me- ning avgöras av administrativ domstol. Övriga mål rörande fiskeriplan bör däremot fortfarande avgöras av Kungl. Maj:t i statsrådet.

Remissyttrandena. Kommitténs förslag lämnas utan erinran av regerings— rättens ledamöter och fiskeristyrelsen. Sveriges-advokatsamfund anser där- emot att mål om fastställelse och återkallelse-av fiskeriplan bör avgöras av administrativ domstol.

Departementschefen. Jag ansluter mig till kommitténs förslag att över- föra besvärsmål enligt 24, 28 och 29 åå, som i huvudsak endast angår en- skilds rätt, till administrativ domstol. Likaledes anser jag att mål om ut- dömande av vite enligt 32 % bör prövas av förvaltningsdomstol. Övriga mål om fiskeriplan bör däremot avgöras av Kungl. Maj:t i statsrådet, efter- som det är ett viktigt allmänt intresse att de svenska fiskevattnen nyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelser om besvärsrätt i enlighet med det sagda har tagits in i ändringsförslaget. I förslaget har också beaktats den ändring i 41 5, som har föreslagits riksdagen i prop. 1970: 13 angående nya bestämmelser om delgivning.

12. Förslaget till lag om ändring i lagen (1960: 130) om fiskevårdsområden

Gällande rätt. Lagstiftningen om fiskevårdsområden syftar till att tillgodo- se ett samfällt ordnande av fiskeförhållandena och främjande av fiskerätts—

ägarnas gemensamma intressen. Delägare i ett fiskevårdsområde är ägarna till det fiske som ingår i området. För att fiskevårdsområde skall få bildas krävs samtycke av viss kvalificerad majoritet av delägarna. Beslut om att bilda fiskevårdsområde meddelas av länsstyrelsen efter ansökan av del- ägare, kommunen, fiskeriintendent eller lantbruksnämnd. Om delägarna inte är ense skall frågan om att bilda fiskevårdsområde prövas vid förrätt- ning av förrättningsman, som länsstyrelsen utser. Fordras särskild fackkun- skap för utredning i samband med förrättningen, får länsstyrelsen på begä- ran av förrättningsmannen förordna sakkunnigt biträde åt honom. För fiske- vårdsområde skall finnas styrelse, som bl.a. kan besluta om uttaxering hos delägarna för betalning av förfallen gäld. Menar delägare, att beslut som fattats vid sammanträde med delägarna eller beslut av styrelsen om uttaxe- ring inte har tillkommit i behörig ordning eller att det eljest strider mot lag eller författning eller mot stadgarna eller kränker hans enskilda rätt, får talan föras hos länsstyrelsen genom besvär.

Besvär över länsstyrelses beslut om förordnande av förrättningsman torde tillhöra regeringsrättens kompetens med stöd av 2 & 13:o första ledet rege- ringsrättslagen, enligt vilken bestämmelse regeringsrätten har att pröva mål om länsstyrelses beslut angående förordnande till syn rörande dikning, vattenavledning eller flottning eller till annan dylik förrättning.

Övriga besvärsmål torde avgöras av Kungl. Maj:t i statsrådet. Förvaltningsdomstolskommittén. Kommittén förklarar att den prövning av länsstyrelse, som i olika sammanhang skall ske, väsentligen har till upp— gift att skapa garantier mot majoritetsmissbruk och mot kränkning av tredje mans intressen. Den lämplighetsprövning, som i viss utsträckning skall äga rum, är inte sådan, som behöver förbehållas Kungl. Maj:t i stats— rådet. Kommittén föreslår därför att det skall ankomma på administrativ domstol att handlägga samtliga mål om länsstyrelses beslut enligt lagen.

Remissyttrandena. Kommitténs förslag lämnas utan erinran av regerings— rättens Iedamöter och lantmäteristyrelsen. Fiskeristyrelsen däremot förordar att den nuvarande kompetensfördelningen behålls. Som skäl härför åberopas bl. a. att tvister vid bildande av fiskevårdsområden ofta gäller rena lämplig- hets- och skälighetsfrågor, som föga lämpar sig för en domstolsmässig be- dömning.

Departementschefen. Jag biträder kommitténs förslag, som väl ansluter sig till den kompetensfördelning, som kommittén föreslår på närbesläk- tade områden. Jag vill tillägga, att sedan kommittén avgav sitt betänkan- de, bestämmelsen om att länsstyrelse kan utse sakkunnigt biträde åt förrätt- ningsman har tillkommit genom lagändring år 1969 (1969: 337). I överens- stämmelse med vad som gäller för beslut om liknande förordnanden enligt 22 5 lagen (1939: 608) om enskilda vägar föreslås att talan mot länsstyrelses beslut angående förordnande av sakkunnigt biträde enligt 17 5 lagen om fiskevårdsområden inte får föras. Bestämmelser i enlighet med det anförda har tagits in i ändringsförslaget.

142. Kungl. Maj:ts proposition nr 30 år 1971 13. Förslaget till lag om ändring i lagen (1938: 274) om rätt till jakt

Gällande rätt. För att främja jaktvården kan beslutas att vissa fastig- heter skall tillsammans under minst 10 och högst 25 år utgöra ett jakt- vårdsområde (10 5 1 mom.). Väcks förslag om att bilda jaktvårdsområde och enas inte samtliga fastighetsägare, skall förslaget prövas vid förrätt- ning. Sådan förrättning skall hållas av förrättningsman som länsstyrelsen förordnar (10 5- 2 mom.). Beslut om att bilda jaktvårdsområde måste för att bli giltigt biträdas av viss kvalificerad majoritet av fastighetsägarna (10 5 3 mom.) och fastställas av länsstyrelsen (11 5 1 mom.). Länsstyrel- sen skall vid fastställelseprövningen tillse, att beslutet tillkommit i laga ordning samt överensstämmer med lag och författning, att det är tjånligt för jaktvårdens främjande och att det inte kränker enskild rätt. Vad nu sagls om bildande av jaktvårdsområde gäller också i huvudsak om be- slut som kan fattas rörande jaktvårdsområdes fortbestånd eller omfatt- ning enligt 10 5 5 och 6 mom.

Länsstyrelsen kan under vissa förutsättningar besluta om utvidgning eller inskränkningi jaktvårdsområde (11 ä 2 mom.).

Beslut om jaktvårdsområde gäller även mot ny fastighetsägare (12 % 1 mom.).

13 % innehåller bestämmelser om beslut vid sammanträde med fastighets- ägarna inom jaktvårdsområde. Menar den vars rätt berörs av beslut, som fattas angående jaktutövningen eller upplåtelse av jakträtt inom jaktvårds- område, att beslutet inte har tillkommit i behörig ordning eller att det eljest strider mot lag eller författning eller kränker hans enskilda rätt, kan han anföra besvär över beslutet hos länsstyrelsen (13 5 4 mom.).

I 24 % meddelas bestämmelser om åtgärder mot viltskador. För att för- hindra sådana kan länsstyrelsen förelägga jakträttsinnehavaren att vidta förebyggande åtgärder. Underlåter jakträttsinnehavaren att rätta sig efter föreläggandet kan länsstyrelsen förordna om jakt på hans område av sår- skilt utsedda jägare (1 mom. första stycket). Motsvarande bestämmelser om föreläggande och tvångsavjagning gäller om det föreligger påtaglig fara för att sammanstötning mellan motorfordon och älg kan förekomma (1 mom. tredje stycket). Beträffande område, där det finns stam av vild- kanin eller vildmink, kan länsstyrelsen förordna att särskilt av länsstyrel— sen utsedda jägare skall bedriva jakt efter sådant djur för att söka utrota stammen (3 mom.).

Katt som påträffas utanför gård eller trädgård där den hör hemma får saklöst dödas av jakträttsinnehavaren eller hans folk. Inom tätbebyggt område fordras dock tillstånd av polismyndigheten (23 å).

Besvär över länsstyrelses beslut om förordnande av förrättningsman en- ligt 10 5 2 mom. torde tillhöra regeringsrättens kompetens med stöd av 2 & 13:o första ledet regeringsrättslagen, enligt vilken bestämmelse rege-

ringsrätten har att pröva mål om länsstyrelses beslut angående förordnande till syn rörande dikning, vattenavledning eller flottning eller till annan dylik förrättning.

Övriga besvärsmål enligt jaktlagen torde avgöras av Kungl. Maj:t i stats- rådet.

Förvaltningsdomstolskommittén. Den prövning som skall ske i målen om jaktvårdsområde är i väsentlig grad en juridisk prövning, även om man samtidigt i många ärenden skall tillse att beslutet främjar jaktvården. När det gäller beslut enligt 13 % jaktlagen avser besvärsprövningen uteslutande rättsliga frågor. De ändamålsenlighetsfrågor som uppkommer i en del mål om jaktvårdsområden är sådana, att de väl lämpar sig för bedömning av domstol. Enligt kommitténs mening talar övervägande skäl för att besvär över länsstyrelses samtliga förut nämnda beslut rörande jaktvårdsområde bör prövas av administrativ domstol.

Ändamålet med föreläggande enligt 24 5 1 mom. första stycket är att lösa en privaträttslig tvist mellan markinnehavare och jakträttsinnehava- re. En sådan tvist synes rätteligen i sista hand böra behandlas i domstols- mässiga former. Kommittén anser därför att även besvärsmål rörande fö- reläggande eller förordnande, som avses i 24 % 1 mom. första stycket bör prövas av administrativ domstol. Däremot talar övervägande skål enligt kommitténs mening för att besvär över länsstyrelses beslut om planmäs- sig jakt på vildkanin enligt 24 5 3 mom. även i fortsättningen prövas i konselj.

Slutligen bör enligt kommitténs mening även mål om tillstånd av polis- myndighet att döda katt enligt 23 % prövas av administrativ domstol.

Remissyttrandena. Kommitténs förslag biträds av regeringsrättens leda- möter.

Svenska jägareförbundet ställer sig kritiskt till förslaget att mål om jakt- vårdsområden skall överföras till administrativ domstol. Frågor om besluts lämplighet från jaktvårdssynpunkt kräver enligt jägareförbundets mening inte juridisk sakkunskap och rättsfrågorna beaktas redan nu på ett fullt tillfredsställande sätt. Kommitténs förslag anses medföra risk för en oen- hetlig praxis och en förlängd väntetid innan målen blir slutligt avgjorda. Kommittén föreslår visserligen att förvaltningsdomstolarna skall äga med- dela interimistiska beslut för tiden intill mål slutligt avgörs, men denna rätt torde förmodligen komma att begagnas med varsamhet. Jägareför- bundet befarar därför att en överflyttning av jaktvårdsområdesmålen till förvaltningsdomstolarna kommer att medföra en inte önskvärd tidsutdräkt. Sistnämnda synpunkt understryks av statens naturvårdsverk, som tillägger att de praktiska förutsättningarna för bildande av jaktvårdsområde i många fall skulle avsevärt försämras om processtiden förlängdes. Om garantier mot en ökad tidsutdråkt skapades, t.ex. genom ett förtursför-

farande, har naturvårdsverket dock intet att erinra mot en överföring av målen till administrativ domstol. Också Värmlands läns jaktvårdsförbund motsätter sig kommitténs förslag i denna del därför att förbundet befarar dröjsmål med målens slutliga avgörande. Om kommitténs förslag ändå antas, föreslår jaktvårdsförbundet att länsstyrelses beslut om fastställelse av ett nybildat jaktvårdsområde skall lända till efterrättelse utan hinder av att talan förs mot beslutet. På så vis kan man eliminera de nedbrytande verkningarna av okynnesöverklagningar. Skulle ett jaktvårdsområde undan- tagsvis bli upplöst i sista instans, torde den eller de delägare, som besvä— rat sig, inte rimligen ha lidit någon allvarligare skada av att man under någon tid och efter gemensamma överläggningar ordnat viltvården och jak- ten enligt en plan, som de flesta av traktens markägare har biträtt.

Vad beträffar mål om tvångsavjagning med stöd av 24 5 1 mom. första stycket iakttagen förklarar Svenska jägareförbundet att det i och för sig är riktigt, som kommittén framhållit, att målen väsentligen gäller tvist mel— lan enskilda. Jägareförbundet anser det emellertid väsentligt att dessa mål avgörs snabbt. Det nuvarande förfarandet har därför bestämda fördelar. Med hänsyn till att bestämmelsen i fråga sällan tillämpas och att skade— ståndsfrågor går till allmän domstol, Spelar det dock ingen större roll om denna målgrupp flyttas över till förvaltningsdomstol.

Enligt kommitténs förslag skall polismyndighets beslut om rätt att döda katt inom tätbebyggt område kunna överklagas först till länsstyrelse sedan till kammarrätt och i sista hand till regeringsrätten. Svenska jägareförbun- det anser att varken förvaltningsdomstolarna eller Kungl. Maj:t i statsrådet bör besväras med dessa mål.

Departementsehefen. Kommitténs förslag innebär att man ändrar kom- petensfördelningen i fyra hänseenden, nämligen i fråga om mål om bildan- de av jaktvårdsområde m.m. enligt 11 %, mål om beslut vid sammanträde med fastighetsägarna inom jaktvårdsområde enligt 13 5, mål om föreläg- gande eller förordnande för att förhindra viltskador enligt 24 5 1 mom. första stycket och mål om tillstånd att döda katt inom tätbebyggt sam- hälle enligt 23 %. I samtliga fall innebär förslaget en överflyttning av mål från Kungl. Maj:t i statsrådet till administrativ domstol.

De invändningar som har framförts mot att mål om jaktvårdsområden skall föras till administrativ domstol gäller väsentligen farhågor för dröjs- mål med målens slutliga avgörande och därmed förenade vådor för jakt- vården. Med anledning härav vill jag framhålla att den av mig förordade förvaltningsdomstolsreformen torde medföra att domstolarna får förutsätt- ningar att avgöra nyinkommande mål med behövlig skyndsamhet. Vid kompetensfördelningen synes stort avseende böra fästas vid att mål av lika eller närbesläktad beskaffenhet prövas av samma myndighet i sista instans. Eftersom andra mål om förrättningar av olika slag i allmänhet ansetts böra hänföras till administrativ domstol och inget sakligt skäl för

undantag för förrättningar enligt jaktlagen har framkommit, anser jag att kommitténs förslag på dennå punkt bör genomföras.

I fråga om ärendena om tillstånd att döda katt ansluter jag mig till Svenska jägareförbundets ståndpunkt. Jag föreslår således att talan inte skall få föras mot länsstyrelses beslut i sådana ärenden.

I övrigt förordar jag att kommitténs förslag genomförs med de jämk- ningar som föranleds av nytillkommen lagstiftning. Genom lagändring (1967: 616) efter det kommittén avlämnade sitt betänkande har bestämmel- sen i 24 Q 3 mom. om planmässig jakt på vildkanin utvidgats att gälla också vildmink. Självfallet bör instansordningen i mål om vildmink vara densamma som i mål om vildkanin. Vid samma tillfälle tillkom den förut omnämnda föreskriften i 24 ä 1 mom. tredje stycket om åtgärder för att förhindra sammanstötning mellan motorfordon och älg. Med hänsyn till att allmänna trafiksäkerhetsintressen spelar en viktig roll vid tillämpningen av denna bestämmelse synes besvär i sådana mål böra prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet.

Bestämmelser i överensstämmelse med det sagda har tagits in i ändrings- förslaget.

14. Förslaget till lag om ändring i vattenlagen (1918: 523)

Gällande rätt. Vattenlagen innehåller åtskilliga administrativa bestämmel- ser, bl.a. om åtgärder av skilda slag, som ankommer på länsstyrelsen. Över länsstyrelsens beslut får besvär anföras hos Kungl. Maj:t. Denna besvärs- prövning tillkommer för flera grupper av ärenden regeringsrätten.

Enligt 2 % 4:o första ledet regeringsrättslagen har regeringsrätten att pröva mål om ersättning för visst uppdrag. Föreskrifter om sådan ersättning finns i 3 kap. 17 %, 7 kap. 63 5 samt 8 kap. 42 och 45 55 vattenlagen.

Enligt 2 & 13:o första ledet regeringsrättslagen har regeringsrätten att pröva mål om länsstyrelses beslut angående förordnande till syn rörande dikning, vattenavledning eller flottning eller till annan dylik förrättning. Hit hör förordnande av förrättningsman enligt 10 kap. 2, 33 och 53 åå vatten- lagen, av biträdande förrättningsman enligt 10 kap. 34 å och av gode män enligt 10 kap. 3 5 samt motsvarande förordnanden enligt 10 kap. 77 och 78 åå.

Enligt 2 5 16:0 andra ledet regeringsrättslagen ankommer det på rege- ringsrätten att pröva mål om beslut av länsstyrelse i frågor, som avses i 2 kap. 64 5 eller 68 5 första stycket vattenlagen. Enligt nämnda paragrafer äger länsstyrelsen fastställa skyddsområde för att bereda skydd för grund- vattentillgång, meddela allmänna föreskrifter om vad som skall iakttas vid grävning, sprängning eller annan åtgärd, som kan menligt inverka på grund- vattentillgång, samt pröva mål om tillämpningen av sådana föreskrifter.

Med stöd av 2 % 17 :o nionde ledet regeringsrättslagen ankommer det vidare på regeringsrätten att pröva mål om föreläggande vid vite enligt vattenlagen. Föreskrifter om vitesföreläggande finns i 2 kap. 35 och 65 %% samt 14 kap. 5 5 1 mom. vattenlagen.

Andra administrativa besvärsmål enligt vattenlagen prövas i sista hand av Kungl. Maj:t i statsrådet.

Förvaltningsdomstolskommittén. Kommitténs förslag innebär i stort sett att de besvärsmål som f.n. hör till regeringsrättens kompetensområde i fort- sättningen skall hänföras till kammarrätt. På vissa punkter föreslås emeller- tid även annan ändring. Besvär över länsstyrelses beslut angående faststäl- lelse av stadgar för vattenreglerings- och torrläggningsföretag eller annan dylik sammanslutning eller angående ändring av sådana stadgar (3 kap. 13 5, 7 kap. 61 å och 8 kap. 40 %) bör enligt kommitténs mening, i överens- stämmelse med vad som gäller och förordas beträffande stadgar för väg- samfällighet och vägförening, prövas av administrativ domstol. Fråga om för- ordnande av biträde åt sakägare i vattenmål (11 kap. 35 &) rör enligt kom- mitténs mening enskilds rätt på sådant sätt, att besvär över sådant förord- nande bör prövas av förvaltningsdomstol. Samma mening har kommittén be- träffande frågor om förordnande eller entledigande av syssloman (3 kap. 17 %, 7 kap. 63 5, 8 kap. 42 och 45 55 samt 9 kap. 38 å).

Utsläpps i vatten fast avfall eller annat som medför uppgrundning eller hinder för vattnets fria lopp kan länsstyrelsen vid vite eller annat äventyr tillhålla den skyldige att vidta erforderliga åtgärder till uppgrundningens eller hindrets borttagande (2 kap. 35 å). Mål om föreläggande enligt denna paragraf bör enligt kommitténs mening handläggas av administrativ domstol även om det föreskrivna äventyret skulle vara annat än vite.

Remissyttrandena. Kommitténs förslag har föranlett erinringar endast på ett par punkter. Sveriges Iantbrulcsförbund, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och RLF föreslår att mål enligt 14 kap. 5 5 1 mom. vattenlagen om tillträde till och viss disposition över fastighet för förundersökningar bör avgöras av förvaltningsdomstol med motivering att de utgör utpräglade rättsärenden. Sveriges advokatsamfund anser av samma skäl att mål om tvångsutförande enligt vattenlagen skall överföras till administrativ domstol.

Departementschefen. I fråga om ärenden enligt 14 kap. 5 & förklarar kommittén att ingreppen är av mindre djupgående art och att full ersätt- ning utgår för skada och intrång. Kommittén anser det på grund härav inte påkallat att hänföra beslut av detta slag till administrativ domstol. Vad beträffar ärenden om tvångsutförande erinrar kommittén om att frågan om lagligheten av myndighets åtgörande kan komma under allmän dom- stols prövning. Jag har tidigare förklarat, att jag inte anser det vara ratio- nellt att låta samma fråga kunna prövas både av förvaltningsdomstol och av allmän domstol.

Jag ansluter mig i nu behandlade och övriga delar till kommitténs förslag.