('med förslag till ändring i regeringsformen m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970 1

Nr 116

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändring i regeringsformen m. m.; given Stockholms slott den 20 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över justitieärenden, för prövning i grundlagsenlig ord­ ning förelägga riksdagen härvid fogade förslag till 1) ändring i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsför­ ordningen, 2) ändring i regeringsformen.

Enligt Vårt nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF

Lennart Gei jer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i regeringsformen, riksdags­ ordningen och tryckfrihetsförordningen för att möjliggöra en reform av förvaltningsdomstolarnas organisation. Enligt förslaget skall bestämmel­ serna om beredning och föredragning av mål hos regeringsrätten flyttas från grundlag till vanlig lag. Vidare öppnar ändringarna möjlighet att läg­ ga om besvärsvägen för de mål som skall prövas av regeringsrätten, så att besvären anförs direkt till regeringsrätten i stället för som nu hos Kungl. Maj :t i statsdepartementen. I anslutning till grundlagsändringarna beträffande regeringsrätten fö­ reslås att nuvarande grundlagsbestämmelser om högsta domstolens bered­ nings- och föredragandeorganisation upphävs. Härigenom undviks att genomförandet av en förestående reform på detta område måste anstå i avbidan på grundlagsändringar. Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 116

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

1) Förslag

till

ändring i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen

Regeringsformen1

(Nuvarande lydelse 2) (Föreslagen lydelse ) 18. Konungens rätt att pröva och av­ Konungens rätt att pröva och av­ göra besvär, som jämlikt författ­ göra besvär i förvaltningsärenden ningarna må hos Konungen fullföl­ skall i den utsträckning, som jas i statsdepartementen, skall i den Konungen och riksdagen bestämmer omfattning, som bestämmes i sär­ i lag, uppdragas minst sju av skild lag, stiftad av Konungen och Konungen utnämnda personer, som riksdagen samfällt enligt den i 87 förvaltat civil beställning samt där­ § 1 mom. stadgade ordning, uppdra­ uti ådagalagt insikt, erfarenhet och gas minst sju av Konungen utnämn­ redlighet. De kallas regeringsråd och da personer, som förvaltat civil be­ utgöra Konungens regeringsrätt. ställning samt däruti ådagalagt in­ Minst två tredjedelar av hela antalet sikt, erfarenhet och redlighet. De regeringsråd skola hava fullgjort kallas regeringsråd och utgöra vad författningarna föreskriva dem, Konungens regeringsrätt. Minst två som uti domareämbeten må nyttjas. tredjedelar av hela antalet regerings­ råd skola hava fullgjort vad författ­ ningarna föreskriva dem, som uti domareämbeten må nyttjas. Närmare bestämmelser om rege­ Närmare bestämmelser om rege­ ringsrättens sammansättning och ringsrättens sammansättning och tjänstgöring meddelas i omförmälda tjänstgöring meddelas i lag som be­ lag. slutas av Konungen och riksdagen. § 25. Till föredragning och avgörande i (Denna paragraf utgår.) regeringsrätten skola ärendena bere­ das i det departement, vartill de, en­ ligt den i 5 § omförmälda fördelning, höra.

Riksdagsordningen3

§ 22 .

Besvär över val till riksdagen an- Besvär över val till riksdagen an­ föras hos Konungen enligt föreskrif- föras hos regeringsrätten enligt fö- 1 Omtryckt 1969:795. 2 Med nuvarande lydelse avses den enligt 1969:22 antagna lydelsen. 3 Omtryckt 1969: 796.

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970 3

ter i vallagen. Besvären prövas av reskrifter i vallagen. re ringsrätten. S all på------------------------------------ blivit utsedda.

Tryckfrihetsförordningen1

2 KAP.

11 §•

A dring, som avses i 10 §, skall sö­ Ändring, som avses i 10 §, skall kas hos den myndighet, som har att sökas hos den myndighet, som har upp aga klagan över beslut eller åt­ att upptaga klagan över beslut eller går i det mål eller ärende, till vilket åtgärd i det mål eller ärende, till vil­ han lingen hör, eller om klagan ej ket handingen hör, eller om klagan är t llåten i sådant mål eller ärende ej är tillåten i sådant mål eller ären­ elle handlingen ej tillhör mål eller de eller handlingen ej tillhör mål el­ äre de, som myndigheten har att ler ärende, som myndigheten har att han lägga, hos den myndighet, som handlägga, hos den myndighet, som i all änhet har att upptaga klagan i allmänhet har att upptaga klagan över myndighetens beslut eller åt- över myndighetens beslut eller åtgär­ gär er. Vad nu sagts gällde ock an- der. Vad nu sagts gälle ock angåen­ gåe e den ordning i vilken ändring de den ordning i vilken ändring skall skal sökas. sökas. I stället för hos Konungen i statsdepartementen skall ändring sö­ kas hos regeringsrätten. Fi nes enligt vad ovan sagts ej Finnes enligt vad ovan sagts ej behö ig myndighet, skall ändring sö­ behörig myndighet, skall ändring kas fråga om beslut av kommu- sökas i fråga om beslut av kommu­ n yndighet hos länsstyrelse, be- nalmyndighet hos länsstyrelse, be­ träff de beslut av myndighet, som träffande beslut av myndighet, som lyde under länsstyrelse, domkapi­ lyder under länsstyrelse, domkapi­ tel, s yrelse, ämbetsverk eller annan tel, styrelse, ämbetsverk eller annan över rdnad myndighet, hos den Konungen underställd myndighet, över rdnade myndigheten samt i hos den överordnade myndigheten andr fall hos Konungen i vederbö- samt i andra fall hos regeringsrätten. rand statsdepartement. Angående Angående beslut av myndighet, som beslu av myndighet, som tillhör el­ tillhör eller lyder under riksdagen, ler der under riksdagen, gälle gälle dock vad riksdagen bestämmer. dock vad riksdagen bestämmer. Ta an, som hos Konungen full­ följe i statsdepartementen, skall i reger ngsrätten föredragas och av­ göras

1 O tryckt 1965: 818.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

Övergångsbestämmelse

Äldre bestämmelser tillämpas intill dess lagen (1909 : 38 s. 3) om Kungl. Maj :ts regeringsrätt upphört att gälla.

2) Förslag

till

ändring i regeringsformen1

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse )

§ 24.

Ärenden, vilkas prövning och av- (Denna paragraf utgår.) görande ankommer på högsta dom­ stolen, skola för sådant ändamål beredas i nedre justitierevisionen.

Övergångsbestämmelse

Äldre bestämmelser tillämpas intill dess Konungen och riksdagen be­ stämmer annat.

1 Omtryckt 1969: 795.

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970 5

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet på Stockholms slott den 20 mars 1970.

Närvarande: Statsministern P alme , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , H olmqvist , A spling , L undkvist , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg , B engtsson , N orling , L idbom , C arlsson .

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter ge­ mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrade grundlag sregler beträffande beredning och föredragning av mål hos högsta domstolen och regeringsrätten m. m. samt anför. Kungl. Maj :t har tidigare i dag på min föredragning beslutat att till lag­ rådet remittera en rad lagförslag, vilka innefattar en genomgripande re­ form av förvaltningsrättskipningens organisation. I huvuddrag innebär reformen att tyngdpunkten i den domstolsmässiga besvärsprövningen av förvaltningsärenden förskjuts från regeringsrätten till kammarrätt och att regeringsrätten huvudsakligen får ställning som prejudikatinstans. Den nya organisationen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1972. Reformen bygger på de förslag som förvaltningsdomstolskommittén har lagt fram i betänkandet Förvaltningsrättskipning (SOU 1966: 70). Reformen av förvaltningsrättskipningen förutsätter vissa grundlags­ ändringar. Förslag till dessa ändringar bör föreläggas riksdagen redan nu, så att riksdagen kan anta förslaget som vilande vid innevarande vårsession. I annat fall kan slutligt beslut angående vissa delar av reformen inte fattas förrän vid 1974 års riksdag. Enligt nuvarande ordning fördelas de förvaltningsärenden i vilka be­ svär anförts hos Kungl. Maj :t mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och rege­ ringsrätten. Reglerna om vilka ärenden som skall tillfalla regeringsrätten finns i lagen (1909:38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt. Beredning av samtliga förvaltningsärenden i vilka talan fullföljts till Kungl. Maj:t sker inom statsdepartementen. Den nuvarande ordningen är grundlagsmässigt förankrad genom 18 och 25 §§ regeringsformen (RF). I 18 § föreskrivs att regeringsrätten skall pröva besvär, som enligt författningarna får full­ följas hos Konungen i statsdepartementen, i den omfattning som bestäms i särskild lag. Enligt 25 § skall regeringsrättens ärenden beredas till före­

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

dragning och avgörande i det departement till vilket ärendena hör enligt stadgan om statsdepartementen. Dessutom kommer den nuvarande ord­ ningen till uttryck i grundlag genom bestämmelser dels i 22 § riksdags­ ordningen, dels i 2 kap. It § tryckfrihetsförordningen. Enligt 22 § riks­ dagsordningen skall besvär över val till riksdagen anföras hos Konungen och prövas av regeringsrätten. I 2 kap. 11 § tryckfrihetsförordningen före­ skrivs att besvär över vägran att lämna ut allmän handling i vissa fall skall anföras hos Konungen i vederbörande statsdeparlement och att talan, som hos Konungen fullföljts i statsdepartementen, skall föredras och avgöras i regeringsrätten. Enligt den föreslagna reformen skall den nuvarande anknytningen mellan regeringsrätten och statsdepartementen brytas. För regeringsrät­ ten skall inrättas ett särskilt kansli med tjänstemän, som skall ha till upp­ gift att bereda och föredra ärenden hos domstolen. Reformen överens­ stämmer i denna del med förvaltningsdomstolskommitténs förslag. För­ slaget har genomgående godtagits vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande. Förslaget innebär vidare att reglerna om berednings- och föredragande­ organisationen hos regeringsrätten ges i vanlig lag. Något behov av grundlagsregler i ämnet kan inte anses föreligga. Jag föreslår därför att 25 § ut­ mönstras ur RF. En konsekvens av reformen är att nuvarande system att talan fullföljs i statsdepartementen, vare sig ärendet skall slutligt prövas av Kungl. Maj :t i statsrådet eller av regeringsrätten, måste överges. Det blir då naturligt att reservera uttrycket att fullföljd av talan sker till Konungen för de fall då talan skall prövas av Kungl. Maj :t i statsrådet och att direkt ange att talan skall fullföljas till regeringsrätten när den slutliga prövningen skall vara förlagd dit. Reformen kommer därför att i tekniskt hänseende inne­ bära bl. a. att i ett antal författningar anges att besvär skall anföras hos regeringsrätten. På grund av vad jag sålunda anfört bör 18 § RF inte längre referera till mål som fullföljs i statsdepartementen. Paragrafen bör dessutom ändras så, att det blir möjligt att i skilda lagar föreskriva att besvär skall anföras hos regeringsrätten. Vidare bör de förut återgivna bestämmelserna i riks­ dagsordningen och tryckfrihetsförordningen ändras i enlighet med det anförda. De föreslagna grundlagsändringarna bör träda i tillämpning först i och med att den nuvarande regeringsrättslagen ersätts med ny lagstift­ ning, vilket som sagt är avsett att ske den 1 januari 1972. Grundlagsänd­ ringarna bör därför kompletteras med en övergångsbestämmelse härom. Övergångsbestämmelser beträffande mål, som kommit in till statsdepar­ tementen före ikraftträdandet men som då ännu inte föredragits i rege­ ringsrätten, kan lämpligen ges i anslutning till nyssnämnda lagstiftning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970 7

I anslutning till att grundlagsbestämmelserna om beredningen av mål i regeringsrätten föreslås utmönstrade och ersatta med bestämmelser i vanlig lag synes det lämpligt att ta upp frågan om en motsvarande reform på högsta domstolens område. Sedan lång tid tillbaka ombesörjs beredningen och föredragningen av mål och ärenden hos högsta domstolen av en särskild myndighet, nedre justitierevisionen. Denna ordning är föreskriven i 24 § RF. Domstolskommittén har i sitt år 1969 avgivna betänkande Fullföljd av talan m. m. (SOU 1969:41) uttalat den principiella uppfattningen att nedre justitie­ revisionen bör upphöra som självständigt ämbetsverk och knytas direkt till högsta domstolen. Kommittén har dock inte lagt fram något förslag härom utan förklarat sig skola återkomma härtill i ett senare betänkande. Kungl. Maj :t har genom beslut den 13 mars 1970 bestämt att frågan om högsta domstolens föredragandeorganisation inte vidare skall utre­ das av kommittén. Utredningsarbetet fortsätts i stället tills vidare inom j ustitiedepartementet. Jag räknar med att inom en förhållandevis nära framtid ta upp frågan om vissa reformer beträffande berednings- och föredragandeorganisationen hos högsta domstolen. Genomförandet av sådana reformer bör inte uppskju­ tas i avbidan på grundlagsändring. Inte heller på högsta domstolens område finns behov av att reglera berednings- och föredragandeorganisationen i grundlag. Jag anser därför att förslag om upphävande av 24 § RF bör föreläggas riksdagen redan nu. Grundlagsändringen bör inte tillämpas förrän nya regler om berednings- och föredragandeorganisationen trätt 1 kraft. Med hänsyn härtill bör till grundlagsändringen knytas en över­ gångsbestämmelse att äldre bestämmelser gäller intill dess Kungl. Maj :t och riksdagen bestämmer annat.

I enlighet med vad jag sålunda har anfört har inom justitiedepartemen­ tet upprättats förslag till 1) ändring i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförord­ ningen (avser 18 och 25 §§ regeringsformen, 22 § riksdagsordningen samt 2 kap. 11 § tryckfrihetsförordningen), 2) ändring i regeringsformen (avser 24 §). Jag hemställer, att förslagen genom proposition föreläggs riksdagen för prövning i grundlagsenlig ordning. Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­ mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall av­ låtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten