('med förslag till lag an\xad gående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna hand\xad lingar',)

Kiingl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968 1

Nr 126

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag an­ gående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna hand­ lingar; given Stockholms slott den 19 april 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över justitieärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an­ taga härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att handlingar rörande psykologiska prov skall sekretessbeläggas. Testformulär skall alltid kunna skyddas av sekretess så länge det används. Andra handlingar som har upprättats vid psykologisk undersökning skall kunna skyddas mot obehörig insyn, om undersökningen utförts för forskningsändamål, i samband med inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, arbetsvärd eller omskolning eller i anställningsärenden eller vissa andra personalärenden hos myndighet. Uppgifter ur centrala företagsregistret föreslås kunna utlämnas i större utsträckning än f. n. för att användas vid statistikproduktion, forskning och planeringsarbete. Propositionen innehåller också förslag bl. a. om vidgat sekretesskydd för uppgifter om uppfinningar eller forskningsresultat i handlingar som inges i ärenden hos statliga forskningsråd och vissa andra offentliga organ.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 126

2 Kungl. Maj:ts proposition n.r 126 år 1968

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, dels att 7, 14 och 21 §§ lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar skall er­ hålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 19 a §, av nedan angiven lydelse, dels att 22 § samma lag skall upphöra att gälla.

Beträffande handlingar, upprätta­ Beträffande handlingar, upprät­ de för myndighets gransknings- eller tade för myndighets granskningsinspektionsverksamhet eller för an­ eller inspektionsverksamhet eller för ordnande av kunskapsprov under anordnande av kunskapsprov eller myndighets inseende, äger Konungen psykologisk undersökning under förordna, att de ej må utlämnas före myndighets inseende, äger Konungen den avsedda granskningen, inspek­ förordna, att de ej må utlämnas före tionen eller prövningen. den avsedda granskningen, inspek­ tionen, prövningen eller undersök­ ningen.

14 §• Handlingar vilka av läkare eller Handlingar vilka av läkare eller hos medicinalstyrelsen eller på lä­ hos medicinalstyrelsen eller på lä­ kares eller styrelsens föranstaltande kares eller styrelsens föranstaltande upprättats till utredning i mål eller upprättats till utredning i mål eller ärende hos domstol eller i ärende som ärende hos domstol eller i ärende avses i giftermålsbalken; handlingar som avses i giftermålsbalken; hand­ i ärenden rörande hälsovård, sjuk­ lingar vilka upprättats vid psykolo­ vård, fattigvård, understöd vid barns­ gisk undersökning som utförts för börd, samhällets barnavård och ung- forskningsändamål eller i samband domsskydd eller eljest barnavårds­ med inskrivning av värnpliktiga el­ nämnds och barnavårdsmäns verk­ ler yrkesvägledning, arbetsvärd el­ samhet, rätt för enskilda att inköpa ler omskolning eller i ärende om alkoholhaltiga drycker, behandling av anställning eller upphörande av an­ alkoholister eller eljest nykterhets- ställning hos myndighet eller i ären-

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968 3

nämnds verksamhet, folkpensione­ de om uttagning av anställd hos ring eller eljest pensionsstyrelsens myndighet till viss utbildning eller eller pensionsnämnds verksamhet, tjänstgöring; läkarutlåtanden i ären­ försäkring för olycksfall i arbete den om statlig personalpensionering; eller eljest riksförsäkringsanstaltens handlingar i ärenden rörande hälso­ eller försäkringsrådets verksamhet, vård, sjukvård, fattigvård, under­ tillsyn å understödsföreningar, hjälp­ stöd vid barnsbörd, samhällets bar­ verksamhet vid arbetslöshet; så ock navård och ungdomsskydd eller el­ handlingar i ärenden rörande kon­ jest barnavårdsnämnds och barnatroll å utlänningar, som här i riket vårdsmäns verksamhet, rätt för en­ vistas eller hit söka tillträde, må, i skilda att inköpa alkoholhaltiga vad de angå enskilds personliga för­ drycker, behandling av alkoholister hållanden, icke utan hans samtycke eller eljest nykterhetsnämnds verk­ till annan utlämnas tidigare än sjut­ samhet, folkpensionering eller eljest tio år efter handlingens datum. Även pensionsstyrelsens eller pensions­ utan sådant samtycke skall dock nämnds verksamhet, försäkring för handling som nu sagts utlämnas, olycksfall i arbete eller eljest riks­ om, med hänsyn till det ändamål för försäkringsanstaltens eller försäk­ vilket utlämnandet åstundas och om­ ringsrådets verksamhet, tillsyn å un­ ständigheterna i övrigt, trygghet kan derstödsföreningar, hj älpverksamanses vara för handen, att det ej het vid arbetslöshet; så ock hand­ kommer att missbrukas till skada lingar i ärenden rörande kontroll å eller förklenande för den vilkens utlänningar, som här i riket vistas personliga förhållanden i handling­ eller hit söka tillträde, må, i vad de en avses eller för hans nära anhöriga. angå enskilds personliga förhållan­ Vid utlämnande böra erforderliga den, icke utan hans samtycke till an­ förbehåll göras. nan utlämnas tidigare än sjuttio år efter handlingens datum. Även utan sådant samtycke skall dock handling som nu sagts utlämnas, om, med hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande åstundas och omständig­ heterna i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas till skada eller för­ klenande för den vilkens personliga förhållanden i handlingen avses eller för hans nära anhöriga. Vid utläm­ nande böra erforderliga förbehåll göras. Angår handling,------- -—------------ - --------- annan person. Vad i-------------------- —----------------- - -----om kastrering. Uppgifter och--------------------- —— ------ om socialregister. 1 *—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 126

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

Bestämmelserna i 16, 17 och 19 §§

utgöra icke hinder mot att utlämna

uppgifter ur centrala företagsregist­

ret om företags eller verksamhets-

ställes namn, adress eller annan

identitetsbeteckning eller om före­

tagsform eller verksamhetsart.

Bestämmelserna i 16, 17 och 19 §§

utgöra icke heller hinder mot att ut­

lämna uppgift ur registret om anta­

let anställda eller arbetstimmar hos

ett företag visst år, om det med hän­

syn till uppgiftens natur eller det

ändamål för vilket uppgiften begäres

och omständigheterna i övrigt kan

anses säkert att uppgiften icke kom­

mer att missbrukas till skada för

företaget.

Xär handling utlämnas med stöd

av andra stycket, böra erforderliga

förbehåll göras.

Beträffande handlingar, vilka i Beträffande handlingar, vilka i andra fall än eljest i denna lag sägs andra fall än eljest i denna lag sägs röra statlig utredning, kontroll eller röra statlig utredning, kontroll eller stödverksamhet med avseende å pro­ stödverksamhet med avseende å pro­ duktion, handel, bankrörelse, försäk­ duktion, handel, bankrörelse, försäk­ ringsrörelse eller transportverksam- ringsrörelse eller transportverksam­ het eller eljest med avseende å nä­ het eller eljest med avseende å nä­ ringslivet, äger Konungen, i den mån ringslivet, äger Konungen, i den de innefatta sådana upplysningar om mån de innefatta sådana upplysning­ enskilda företags eller sammanslut­ ar om enskilda företags eller sam­ ningars affärs- eller driftförhållan­ manslutningars affärs- eller driftför­ den, vilkas offentliggörande kan län­ hållanden eller om enskilda perso­ da vederbörande företag eller sam­ ners, företags eller sammanslutning­ manslutning till men, förordna, att ars uppfinningar eller forskningsre­ handlingarna ej må utlämnas förrän sultat, vilkas offentliggörande kan viss tid, högst tjugu år, förflutit från lända vederbörande person, företag eller sammanslutning till men, förderas datum.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968 5

ordna, att handlingarna ej må ut­

lämnas förrän viss tid, högst tjugu

år, förflutit från deras datum.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 126 ar 1968

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 april 1968.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , L ange , K ling , J ohansson , H olmqvist , A spling , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändringar i lagen den 29 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma all­ männa handlingar (den s. k. sekretesslagen) och anför. Förändringar inom statlig och kommunal verksamhet aktualiserar tid efter annan ändringar i sekretesslagen. Även i år föreligger behov att ändra sekretesslagen på vissa punkter. Dessa ändringar gäller så skilda ämnen som behovet av sekretesskydd för vissa psykologiska undersökningar i all­ män verkamhet (I), möjligheterna att något begränsa nuvarande sekretess beträffande uppgifter i centrala företagsregistret i syfte att främja stati­ stikproduktion, forskning och planeringsarbete (II), behovet att utvidga sekretesskyddet för uppgifter om uppfinningar och forskningsresultat i handlingar som inges i ärenden hos statliga forskningsråd och vissa andra offentliga organ (III) samt upphävande av en bestämmelse i sekretesslagen om handlingar rörande virkesmätning (IV). De nu aktuella lagstiftningsfrågorna har begränsad räckvidd. Med lös­ ningen av frågorna kan inte lämpligen anstå i avbidan på resultatet av den allmänna översynen av sekretesslagstiftningen. Arbetet på denna översyn måste beräknas ta åtskillig tid i anspråk. Det förslag i ämnet som offent­ lighetskommittén har lagt fram i betänkandet »Offentlighet och sekretess» (SOU 1966: 60) har under remissbehandlingen mötts av tungt vägande in­ vändningar från flera remissinstanser med särskild sakkunskap beträf­ fande sekretessfrågor. Bl. a. justitiekanslern (JK) och justitieombudsman­ nen (JO) har bestämt avstyrkt att förslaget läggs till grund för lagstiftning. Beredningarna i ärendet inom justitiedepartementet är visserligen ännu inte avslutade, men redan nu står det klart att det behövs ytterligare utred­ ning innan förslag till ny sekretesslagstiftning kan föreläggas riksdagen. Direktiv för det fortsatta utredningsarbetet förbereds inom justitiedeparte­

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 dr 1968 7

mentet, och avsikten är att en ny kommitté skall tillsättas inom den när­ maste tiden.

I. Offentlighet och sekretess vid psykologiska undersökningar i allmän verksamhet

Inledning Psykologiska anlags- och urvalsundersökningar har successivt fått ett ökat användningsområde inom offentlig verksamhet. Inom försvaret utgör sådana undersökningar sedan gammalt ett viktigt hjälpmedel vid fördelning av värnpliktiga på försvarsgrenar, truppslag och förband liksom vid uttagning av officersaspiranter m. in. Postverket och statens järnvägar (SJ) har länge utnyttjat psykologiska testmetoder vid uttagning till viss tjänstgöring eller utbildning. Under senare år har också åtskilliga andra civila myndig­ heter tagit den tilllämpade psykologin i anspråk. Styrelsen för internatio­ nell utveckling (SIDA) använder psykologiska urvalsmetoder vid uttag­ ning för tjänstgöring utomlands, televerket vid uttagning till kurser inom verket, luftfartsverket vid uttagning för utbildning till trafikledare, stats­ kontoret vid bl. a. uttagning av elever för den årliga aspirantutbildningen, centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) vid bl. a. uttagning av personal till länsstyrelsernas datakontor samt statens vattenfallsverk vid uttagning av maskinistaspiranter etc. Inom arbetsmarknadsverket an­ vänds psykologiska anlagsundersökningar i samband med yrkesvägledning, arbetsvärd och omskolning. Psykologiska undersökningar på uppdrag av myndigheter utförs vid både statliga och privata arbetspsykologiska institut. De statliga instituten är militärpsykologiska institutet och psykotekniska institutet vid universitetet i Stockholm. Bland privata institut som utför psykologiska undersökningar lör statliga myndigheters räkning kan nämnas personaladministrativa rå­ det, Institutet för tillämpad psykologi i Saltsjöbaden och Ekonomisk före­ tagsledning AB. Användningen av psykologiska metoder vid uttagning till utbildning och i samband med anställning och befordran inom offentlig verksamhet ger upphov till åtskilliga problem av betydelse för den enskildes trygghet och rättssäkerhet. Eu utredning har nyligen tillkallats med uppgift att när­ mare undersöka förutsättningarna och formerna för psykologiska under­ sökningar inom statsförvaltningen och därmed sammanhängande frågor. Denna utredning skall bl. a. uppmärksamma de psykologiska testresultatens betydelse i befordringsärenden mot bakgrunden av regeringsformens före­ skrifter om förtjänst och skicklighet som befordringsgrund. En iråga som har aktualitet redan med det användningsområde som de psykologiska undersökningarna har i dag är i vad mån testmaterialet bör hållas tillgängligt för allmän insyn. Med anledning av ett uttalande i bl. a. detta ämne av 1965 års riksdag (ABU 1965:46, rskr 417) har inom civil­

8 Kiingl. Maj ris proposition nr 126 år 1968

departementet upprättats en promemoria med rubriken »Offentlighet och sekretess vid psykologiska undersökningar i allmän verksamhet» (Stencil C 1966:1). Departementspromemorian har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av JK, offentlighetskommittén, kriminalvårdsstyrelsen, SIDA, försvarets ci­ vilförvaltning, militärpsykologiska institutet, socialstyrelsen, dåvarande medicinalstyrelsen, postverket, televerket, SJ, dåvarande väg- och vatten­ byggnadsstyrelsen, luftfartsverket, statskontoret, statistiska centralbyrån, CFU, skolöverstyrelsen, domänstyrelsen, skogsstyrelsen, statens vattenfallsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, statens personalpensionsverk, personalutbildningsberedningen, statens personalvårdsnämnd, psykotekniska institu­ tet vid universitetet i Stockholm, Svenska stadsförbundet, Svenska kom­ munförbundet, Svenska landstingsförbundet, Tjänstemännens centralorga­ nisation (TCO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akade­ mikers centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Publicistklubben och personaladministrativa rådet.

Gällande bestämmelser m. m. Sekretesslagen innehåller undantagen från den i tryckfrihetsförordningen fastslagna principen om allmänna handlingars offentlighet. De bestämmel­ ser som är av intresse i detta sammanhang är främst de i 7, 25 och 39 §§. Med stöd av 7 § kan Kungl. Maj :t förordna att handlingar, som upprättats för myndighets gransknings- eller inspektionsverksamhet eller för anord­ nande av kunskapsprov under myndighets inseende, inte får lämnas ut före den avsedda granskningen, inspektionen eller prövningen. Sådana förord­ nanden har meddelats i 1 § kungörelsen den 4 januari 1939 (nr 7) med förordnanden på civilförvaltningens område jämlikt sekretesslagen (änd­ rad senast 1964:278) beträffande handlingar som rör kontrollstyrelsens och skolöverstyrelsens gransknings- och inspektionsverksamhet samt skol­ överstyrelsens examensuppgifter. Förordnanden har också getts i 5 § kun­ görelsen den 16 juni 1950 (nr 462) med förordnanden på försvarsväsendets område jämlikt sekretesslagen och i 2 § kungörelsen den 9 december 1949 (nr 616) med förordnanden på civilförsvarets område jämlikt sekretess­ lagen beträffande handlingar i motsvarande verksamhet som bedrivs av militär myndighet respektive civilförsvarsmyndighet. Beträffande tolkningen av uttrycket »kunskapsprov» i 7 § föreligger ett avgörande av regeringsrätten från år 1965 (Regeringsrättens årsbok 1965 not. EU). Målet gällde rätten att hos skolöverstyrelsen ta del av standard­ prov eller test som använts i skolor under styrelsens inseende. I sitt utslag fann regeringsrätten, att vissa av de aktuella proven, däribland s. k. stan­ dardiserade prov, fick anses utgöra kunskapsprov eller väsentligen inne­ fatta uppgifter för kontroll av elevernas kunskaper, medan andra prov helt eller till huvudsaklig del hade annan karaktär. Regeringsrätten fastslog,

Knngl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968 9

i — åt i formulär som hörde till den förra gruppen av prov kunde hållas hemliga under hela den tid de begagnades för sitt ändamål men att laga grund där­ emot saknades för hemlighållande av formulär till övriga prov. Sekretesslagen innehåller åtskilliga bestämmelser om sekretess till skydd mot obehörig insyn i enskildas personliga förhållanden. I detta sam­ manhang torde emellertid endast 25 § vara av omedelbart intresse. I denna paragraf föreskrivs att handlingar i ärenden om offentlig arbetsförmedling, vilka kommit in till anstalt för sådan förmedling eller upprättats där, i princip inte får utlämnas förrän 20 år förflutit från handlingens datum i vidare män än som behövs för förmedlingsverksamhetens behöriga bedri­ vande. Med stöd härav anser sig arbetsförmedlingarna kunna vägra att lämna ut handlingar rörande psykologiska undersökningar som utförts på deras uppdrag. f den mån psykologiska undersökningar anlitas av myndighet i samband med anställning eller befordran finns skäl att uppmärksamma regeln i 39 § sekretesslagen, enligt vilken lagen i princip inte inskränker sökandes, kla­ gandes eller annan parts rätt att i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet få del av dom, beslut och andra handlingar. Beträffande annan handling än dom eller beslut kan dock utlämnande till part vägras om det av hänsyn till allmänna eller enskilda intressen är av synnerlig vikt att innehållet i handlingen inte uppenbaras. För den rätta förståelsen av sekretesslagens betydelse för möjligheterna att hemlighålla handlingar som hänför sig till psykologiska undersökning­ ar bör nämnas att ett mycket stort antal av de undersökningar som görs för myndigheternas räkning utförs av privata institut. I sådana fall lämnas ofta en närmare redogörelse för undersökningsresultaten muntligt till myn­ digheten i fråga men testmaterialet förblir i regel hos undersökningsinstitutet. Handlingar som förvaras hos ett privat rättssubjekt är inte under­ kastade tryckfrihetsförordningens offentlighetsprincip, och möjligheterna att hemlighålla testmaterial som förvaras hos privata undersökningsinstitut är alltså obegränsade.

Departementspromemorian I departementspromemorian erinras om att syftet med tryckfrihetsför­ ordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet är att sä­ kerställa insyn i och kontroll av det allmännas verksamhet. Intresset av insyn och kontroll är inte minst påtagligt i fråga om beslut i personalären­ den. Detta gäller i princip vare sig besluten i ärendena grundar sig på resul­ taten av psykologiska undersökningar eller inte. När psykologiska undersökningar har kommit till användning i personal­ ärenden, finns det emellertid enligt promemorian å andra sidan särskilda skäl som talar för begränsningar i materialets offentlighet. Dels behöver provens användbarhet skyddas (s. k. instrumentell sekretess). Dels har den

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

som undergått prov intresse av att uppgifter som han i samband med pro­ vet lämnat om sina personliga förhållanden inte blir tillgängliga för obe­ höriga (s. k. personsekretess). Beträffande behovet av instrumentell sekretess ligger eu parallell med de kunskapsprov som redan är sekretesskyddade enligt 7 § sekretesslagen nära till hands. Liksom ett kunskapsprov blir oanvändbart, om de prövande kan få tillgång till provet före prövningen blir det, påpekas det i promemorian, omöjligt att dra tillförlitliga slutsatser av psykologiska prov, om de som skall testas eller några av dem får tillfälle att studera frågor och uppgifter i testet på förhand. Psykologiska prov skiljer sig från flertalet kunskapsprov som omfattas av förordnande enligt 7 § på det sättet att de behöver tas i bruk upprepade gånger och kan vara aktuella för användning under lång tid. En orsak till detta är att konstruktion och standardisering av psykologiska test är en omfattande procedur, som tar avsevärd tid i anspråk och kräver betydande personella och ekonomiska resurser. Av betydelse är också att möjligheterna till statistiska beräkningar på provresultat för olika prövade grupper ökas om ett prov används under längre tid. Provets tillförlitlighet som prognosinstrumenl kan härigenom bedömas bättre. Behovet av person sekretess när det gäller psykologiska under­ sökningar måste, enligt vad som framhålls i promemorian, bedömas inom ramen för en samlad granskning av sekretessbehovet i ärenden angående anställning, befordran eller uttagning till utbildning eller tjänstgöring. De handlingar som förekommer i anställningsärenden är av skiftande slag, t. ex. ansökningsformulär, meritförteckningar, betyg, inhämtade yttranden och anteckningar vid intervjuer med sökande. Psykologiska undersökning­ ar i sådana ärenden består av olika moment. Vid sidan av begåvnings- och personlighetsprov skall exploranden fylla i frågeformulär som kan avse t. ex. arbets- och familjeförhållanden. I undersökningen ingår regelmässigt även en intervju som psykologen håller med exploranden. Det är vanligt att anteckningar görs i samband med prov och intervjuer. 1 fråga om åtskilliga av de handlingar, som förekommer i anställnings­ ärenden, torde det inte finnas anledning att gå ifrån offentlighetsprincipen, sägs det i promemorian. Det bör t. ex. inte komma i fråga att hemlighålla vilka som söker en viss befattning. Inte heller finns det anledning att un­ danta uppgifter om utbildning och tidigare anställningar eller tjänstgö­ ringsbetyg från offentligheten. Behovet av sekretess för avgivna svar på frågeformulär och provuppgifter ter sig mera svårbedömt. Ofta torde for­ mulären vara av den art att ett utlämnande av svaren inte kan vålla någon skada. Den psykologiska undersökningen eller anställningsförfarandet i övrigt kan emellertid medföra att uppgifter av mycket personlig natur blottas, exempelvis allvarliga intellektuella defekter eller avvikelser på känslolivets område. Den enskildes intresse av att sådana förhållanden inte

Kiingl. Ma j:ts proposition nr 126 år 1968 11

kommer till offentligheten har i andra sammanhang ansetts förtjäna lagstiitningens skydd. Skäl till annan bedömning torde knappast föreligga när uppgifterna på myndighets anmodan lämnas i ett anställningsärende. Att uppgifterna icke utlämnas ligger också i myndighetens intresse, eftersom det annars kan bli svårt att lita på att lämnade svar är korrekta. Liksom i anstäJlningsärenden kan det även vid fråga om avgång ur myndighets tjänst föreligga ett behov av sekretesskydd, exempelvis för uppgifter som lämnas i läkarintyg vid sjukpensionering. Slutsatsen i departementspromemorian blir att man nu bör införa be­ stämmelser i sekretesslagen om såväl instrumentell sekretess som personsekretess beträffande handlingar som hänför sig till psykologiska under­ sökningar. Personsekretessen bör emellertid enligt promemorian i princip gälla alla handlingar i anställningsärenden. En förutsättning för hemlig­ hållande av uppgifter med stöd av bestämmelser om personsekretess bör vara att offentliggörande av uppgifterna i fråga kan lända enskild till skada. I praktiken bör det ofta vara möjligt att i anställningsärenden lämna ut inte bara betyg från tidigare arbetsgivare och andra merithandlingar utan också handlingar från psykologisk prövning i den mån handlingarna har ett mera »neutralt» innehåll. Det får bli en uppgift för de tillämpande myndigheterna, sägs det i promemorian, att avgöra vilka uppgifter som bör hemlighållas. Personsekretess efter dessa linjer innebär enligt vad som konstateras i promemorian att man överger den hittillsvarande principiella inställningen till sekretessfrågan beträffande befordringsärenden. Man måste emellertid, framhålls det i promemorian, beakta att den metodik som tillämpas i så­ dana ärenden har utvecklats väsentligt under de senaste årtiondena. Medan man tidigare helt grundade besluten på traditionella metoder, såsom an­ ställningsintervjuer och granskning av tjänstgöringsbetyg, förekommer nu i stor utsträckning systematiska bedömningar av de sökande och deras lämplighet för en aktuell tjänst. Mot bakgrunden härav ter det sig enligt promemorian naturligt att bedöma sekretessfrågan på annat sätt än tidi­ gare. I promemorian påpekas också att införandet av personsekretess inte behöver betyda att man prutar på rättssäkerhetskraven. Intresset hos den som undergått psykologisk prövning i ett anställningsärende att få den insyn i testmaterialet som behövs för att han skall kunna föra talan mot ett beslut som gått honom emot tillgodoses genom 39 § sekretesslagen. Av­ sikten är inte att begränsa den partsoffentlighet som detta lagrum garan­ terar. I sammanhanget erinras också i promemorian om att JO i skrivelse den 18 juli 1966 till offentlighetskommittén understrukit behovet av före­ skrifter i sekretesslagen med avseende på handlingar i tjänstetillsättningsärenden. Beträffande den närmare utformningen av sekretessreg- 1 e r lör psykologiska undersökningar in. in. föreslås i departementsprome- 2* — Bihnng till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 126

12 Knngl. Maj.ts proposition nr 126 år 1668

morian att man skall knyta an till redan befintliga bestämmelser i sekre­ tesslagen. Den instrumentella sekretessen kan enligt promemorian lämpli­ gen avhandlas i 7 §. Enligt 7 § i dess nuvarande lydelse har Kungl. Maj :t möjlighet att i fråga om bl. a. kunskapsprov som anordnas under myndig­ hets inseende förordna att proven inte får utlämnas före den avsedda pröv­ ningen. Tillräcklig instrumentell sekretess för testformulär får man om denna bestämmelse utvidgas så att den omfattar förutom kunskapsprov även undersökning där psykolog medverkar. Formulären kan då skyddas under hela den tid de utnyttjas. Eftersom 7 § för sin tillämpning förutsätter särskilt förordnande av Kungl. Maj :t vinner man med den i promemorian förordade lösningen att Kungl. Maj :t får viss kontroll över den omfattning i vilken användningen av psykologiska undersökningsmetoder används i den offentliga verksamheten. Enligt promemorian bör den nya sekretess­ bestämmelsen i 7 § inte begränsas till viss typ av verksamhet. Behovet av sekretess beträffande psykologiska provuppgifter torde vara lika stort inom all offentlig verksamhet där sådana prov används. Det bör alltså inte göras någon skillnad i sekretesshänseende beroende på om proven skall användas inom försvaret eller skolväsendet eller någon annan verksamhetsgren. När det gäller utformningen av bestämmelserna om personsekretess finns det enligt vad som påpekas i departementspromemorian inte någon lika naturlig anknytningspunkt i sekretesslagen. Valet står närmast mellan 14 och 25 §. 14 § är den centrala bestämmelsen i sekretesslagen i fråga om skydd mot obehörig insyn i enskilds personliga förhållanden. Bestämmel­ sen avser emellertid huvudsakligen handlingar rörande samhällets sjuk­ vårdande och sociala verksamhet till vilken den här ifrågavarande personsekretessen knappast kan hänföras. Bättre är då enligt promemorian att föra in de nya bestämmelserna om personsekretess beträffande psykologiska undersökningar m. in. i 25 § om arbetsförmedlingsverksamhet. Denna para­ graf används redan nu i viss utsträckning för hemlighållande av testresul­ tat och därtill hörande handlingar. 25 § är konstruerad med tanke på skilda sekretessintressen, bl. a. intresset att inte blottställa enskildas arbets- och avlöningsvillkor och andra personliga förhållanden. I ett tillägg till 25 § kan lämpligen föreskrivas att till myndighet avlämnade uppgifter i anled­ ning av fråga om anställning, antagning till utbildning, placering eller be­ fordran i myndighets tjänst eller avgång därifrån — såvitt uppgifterna an­ går enskilds personliga förhållanden — inte får utlämnas till annan utan den berördes samtycke tidigare än 70 år efter uppgiftens datum. Alternativt föreslås i promemorian eu mindre omfattande personsekre­ tess som tar sikte uteslutande på uppgifter som lämnas vid sådan under­ sökning under medverkan av psykolog eller läkare som anordnas av myn­ dighet i personalärenden av nyss nämnt slag. 1 övrigt är sekretesskyddet utformat på samma sätt enligt detta alternativ som enligt huvudalter­ nativet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968 13

I departementspromemorian erinras om att det inte finns någon generell lagbestämmelse om tystnadsplikt beträffande allmänna handlingar med hemligt innehåll. Av allmänna rättsgrundsatser anses emellertid följa att befattningshavare har tystnadsplikt beträffande uppgift som skall hem­ lighållas enligt sekretesslagen. De i promemorian föreslagna sekretessbe­ stämmelserna i förening med den tystnadsplikt som sålunda följer av all­ männa rättsgrundsatser utgör enligt promemorian ett tillräckligt sekretess­ skydd för materialet vid psykologiska undersökningar. I annat sammanhang har nämnts att testmaterialet, när det gäller under­ sökningar som utförts enligt myndighets uppdrag av privat psykologiskt institut, i regel förvaras hos institutet och där kan hemlighållas i obegrän­ sad utsträckning. Promemorian fäster uppmärksamheten på detta för­ hållande. Denna praxis, att låta undersökningshandlingarna bli kvar hos det privata institutet, har enligt promemorian sannolikt uppkommit just till följd av avsaknaden av sekretessbestämmelser som allmänt ansetts be­ hövliga på området. Om man genomför förslagen i promemorian bortfaller, påpekas det, skälet för nuvarande ordning i fråga om för var ingen av undersökningshandlingar. Denna ordning strider också mot gängse principer för förvaltningsförfarandet. Myndighet för vars räk­ ning en undersökning utförts bör ha full insyn i undersökningsmaterialet. Detsamma bör gälla beträffande överordnad myndighet som har att pröva besvär i ett ärende där undersökningen har betydelse. I promemorian före­ slås att Kungl. Maj :t i samband med förevarande lagstiftningsärende med­ delar administrativa föreskrifter om att myndighet, som låtit utföra psy­ kologisk undersökning, skall infordra och hos sig förvara samtliga hand­ lingar som rör undersökningen.

Remissyttrandena Remissinstanserna biträder genomgående uppfattningen i departements­ promemorian att bestämmelser om psykologiska undersökningar nu bör införas i sekretesslagen. Det är eu allmän uppfattning bland remissinstan­ serna att offentlighetsprincipen inte bör tillämpas i full utsträckning be­ träffande handlingar som hänför sig till sådana undersökningar. Behovet av instrumentell sekretess för testformulär vits­ ordas av alla remissinstanser utom Publicistklubben. Skydd mot skadlig och onödig publicering av testmaterial kan enligt Publicistklubben åstad­ kommas på frivillig väg. I flera remissyttranden framhålls emellertid att användningen av psykologiska prov som hjälpmedel vid personalprövning skulle bli meningslös om den som skall undersökas hade möjlighet att ta del av testformuläret. Statskontoret finner ett motiv för instrumentell sekretess i det förhållandet att testformulären är dyra att konstruera och blir ekonomiskt lönsamma först vid upprepad användning. Även offentlig­

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

hetskommittén godtar förslaget om instrumentell sekretess men kommittén understryker att sekretessen bör omfatta endast sådana test vars använd­ barhet kan äventyras om den undersökte haft tillfälle att öva in svaren på de frågor som ställs. Frågor om den undersöktes levnadsförhållanden och uppfattning i olika hänseenden bör inte kunna hemlighållas. Liknande synpunkter anförs också av militär psykologiska institutet. SA CA) menar att lämpligheten av instrumentell sekretess kan ifrågasättas av det skälet att dåliga prov kan komma att användas under lång tid om offentlig insyn saknas. EU sådant prov kan ha avgörande betydelse för många människors val av studieväg och yrke eller möjligheter till utbildning, anställning och befordran. Vid andra prov, t. ex. examensuppgifter, upp­ dagas fel snabbt och hänsyn måste tas till eventuella fel i proven vid be­ dömningen av de examinerades prestationer. Någon motsvarande gransk­ ning av de psykologiska proven genast efter användningen kan inte före­ komma om proven sekretessbeläggs. Trots dessa betänkligheter anser SACO emellertid att man bär godta förslaget i departementspromemorian att proveller testinstrument får hemlighållas före den praktiska användningen. Ä\en behovet av per son sekretess i sådana personalärenden där psykologiska undersökningar kommit till användning finner nästan alla remissinstanser tillräckligt dokumenterat. Däremot bryter sig meningarna skarpt i fråga om personsekretessens omfattning. Åtskilliga remissinstanser godtar det i promemorian i första hand framförda förslaget att möjlighet skall införas att sekretessbelägga uppgifter i alla slags handlingar så snart uppgifterna hänför sig till ärenden angående anställning, antagning till ut­ bildning, placering eller befordran i myndighets tjänst eller avgång där­ ifrån. Men lika många förordar en mera begränsad sekretess enligt det alternativa förslaget i promemorian som tar sikte uteslutande på uppgifter i handlingar som upprättats vid undersökning under medverkan av psykolog eller läkare i sådana personalärenden som nyss nämnts. Det vidsträcktare sekretesskyddet enligt promemorians huvudalternativ tillstyrks av kriminalvårdsstyrelsen, SIDA, socialstyrelsen, televerket, SJ, statskontoret, CFU, domänstyrelsen, skogsstyrelsen, statens vattenfallsverk, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstings­ förbundet och LO. Socialstyrelsen framhåller att man genom att införa möjlighet till sekretess för alla handlingar i anställningsärenden gör det möjligt att striktare än f. n. upprätthålla kravet på att allt material i ären­ dena skall redovisas i skriftlig form. Därigenom tillgodoser man den en­ skilde sökandens eller tjänstemannens önskan om full insyn i de fakta som ligger till grund för myndigheternas beslut i personalärenden. Samtidigt är det viktigt att allmänhetens möjligheter till insyn och kontroll i anställ­ ningsärenden inte begränsas i onödan. Det bör därför av motiven till de nya sekretessbestämmelserna framgå att man inte med stöd av dem skall kunna hemlighålla sådant som vilka personer som söker en viss befattning, veder­ börande sökandes tidigare utbildning och anställning eller tjänstgörings­

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968 15

betyg eller andra uppgifter som kan offentliggöras utan att det länder den enskdde till allvarlig skada. CFU anser att huvudalternativet i promemorian bast varnar om den personliga integriteten. Bedömningen av vad som bör hemlighållas bör emellertid enligt CFU :s åsikt ske med viss restriktivitet så att inskränkningarna i offentligheten inte blir alltför långtgående. Offentlighetsprincipen utgör enligt LO en garanti för att beslut i personal­ frågor sker utifrån principen om förtjänst och skicklighet. I anställningsärenden i allmänhet och särskilt i sådana ärenden där psykologiska test används kan emellertid uppgifter av mycket personlig natur komma att blottas. Den enskildes intresse att undgå offentlighet beträffande uppgifter om hans personliga förhållanden är naturligtvis lika starkt när uppgifterna förekommer i anställningssammanhang som i andra sammanhang där han f. n. åtnjuter sekretesskydd. LO anser det rikligt att alla uppgifter som förekommer i svar på prov- eller frågeformulär skall kunna sekretessbeläggas oavsett om provet eller intervjun ingått i en undersökning där läkare eller psykolog medverkat. Fn begränsning av personsekretessen till sådana uppgifter i personal­ ärenden som lämnats vid undersökning under medverkan av psykolog eller läkare förordas av JK, offentlighetskommittén, försvarets civilförvaltning, militärpsykologiska institutet, medicinalstyrelsen, postverket, väg- och vat­ tenbyggnadsstyrelsen, luftfartsverket, statistiska centralbyrån, arbetsmark­ nadsstyrelsen, personalutbildningsberedningen, statens personalvårdsnämnd, psykotekniska institutet, TCO och SR. SACO tillstyrker sekretess endast i fråga om anlagsundersökningar, inte i fråga om urvalsundersökningar. När fråga är om ett urval bland sökande eller anställda kräver enligl SACO:s uppfattning rättssäkerheten att allt material som ingår i beslutsunderlaget redovisas offentligt. Därvid finns ingen anledning, säger SACO, att skilja mellan psykologens utlåtande och andra handlingar som legat till grund för ett beslut. JK anser alt departementspromemorian inte ger tillräckligt underlag för att ompröva hittillsvarande principer i fråga om offentlighet och .sekretess beträffande handlingar över huvud i anställningsärenden. En sådan om­ prövning bör enligt JK göras i ett större sammanhang. Vad gäller de psyko­ logiska proven är del enligt JIv:s mening motiverat att bereda dessa sekre­ tesskydd i den omfattning som föreslås i promemorian. Det bör således finnas möjlighet att hemlighålla såväl testformulären för att säkerställa deras fortsatta användbarhet som den undersöktes uppgifter för att skydda från insyn i hans personliga förhållanden. Det synes enligt JK vara skäl att samtidigt bereda skydd i sistnämnda hänseende också för uppgifter som lämnats vid läkarundersökning i sådana ärenden om anställning och lik­ nande varom fråga är. Offentlighetskommittén är visserligen medveten om att ett helt offentligt förfarande i tjänstetill sättningsärenden kan orsaka en enskild sökande lidande, men anser att en sekretess på området bör strikt begränsas till vad som är motiverat av hänsyn till enskilds intresse att

1(5 Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

skydda silt privatliv mot obehörig insyn. Sekretessen bör enligt kommittén vidare begränsas till fall då andra garantier än offentligheten finns för att uppgifter lämnats och omdömen avgetts under ansvar. En sekretess enligt det restriktivare förslaget i promemorian ligger i linje med kommitténs uppfattning. Personalutbildningsberedningen påpekar att den mera begränsade personsekretessen enligt promemorians restriktivare förslag stämmer bäst överens med de principiella resonemangen i promemorian. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att bestämmelserna om personsekretess bör utformas så att de omfattar anlagsprövningar i samband med yrkes­ vägledning, arbetsvärd eller omskolning även om anställning i statlig eller kommunal myndighets tjänst inte är aktuell. Medicinalstyrelsen föreslår att lagliga möjligheter skapas för sekretess beträffande psykologiska under­ sökningar som utförs i forskningssyfte. Statens personalpensionsverk har funnit olägenheter förbundna med att läkarintyg in. fl. handlingar som upprättats för prövning av fråga om statlig sjukpension över huvud taget saknar sekretesskydd i motsats till in­ tyg för statlig socialförsäkringspension. Detta förhållande har i vissa fall medfört att intyg av betydelse för sjukpensionsprövningen inte tillhanda­ hållits pensionsmyndigheten eller inte gjorts tillräckligt fullständigt. Å andra sidan har del inte sällan förekommit att i intyg yppats förhållanden, om vilka annan inte bort få kännedom utan den sjukes samtycke eller som, om den sjuke fått kännedom om dem, kunnat förmodas motverka ändamålet med vård och behandling. Den närmare utformningen av sekretessreglerna i pro­ memorian har föranlett kritiska påpekanden i några remissyttranden. Kriminalvårdsstyrelsen, militärpsykologiska institutet, CFU och SACO fö­ reslår alt man i lagtexten talar om »psykologisk undersökning» i stället för om »undersökning där psykolog medverkar». Offentlighetskommittén erin­ rar om alt bestämmelser om legitimation av psykologer ännu inte har med­ delats. Det är därför enligt kommitténs mening tveksamt om man nu bör begagna ordet psykolog i lagtext. Beträffande personsekretessen i 25 § anser några remissinstanser att den i promemorian föreslagna 70-åriga sekretesstiden är för lång. CFU och personalutbildningsberedningen förordar 20 år, och arbetsmarknadsstyrel­ sen anser alt 50 år är den längsta sekretesstid som bör komma i fråga. Militärpsykologiska institutet, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och SACO anser att de nya bestämmelserna i sekretesslagen bör kompletteras med ett lagstadgande om tystnadsplikt. SACO pekar i sammanhanget på den informationsfrihet i förhållande till pressen som råder enligt 7 kap. tryck­ frihetsförordningen så länge uttryckliga lagbestämmelser om tystnadsplikt saknas. Offentlighetskommittén, socialstyrelsen och LO uttalar däremot sin anslutning till promemorians ståndpunkt att något särskilt stadgande om tystnadsplikt inte behövs.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968 17

Åtskilliga remissinstanser har fäst uppmärksamheten på vad departe­ mentspromemorian innehåller om förvaringen av Undersök­ nin g s h a n d 1 i n g a r i sådana fall då ett privat institut utfört psyko­ logisk undersökning på begäran av myndighet. Flertalet av dem som yttrat sig i frågan är kritiska mot den nuvarande ordningen och anser att testmaterialet bör förvaras hos den myndighet som beställt undersökningen. Uttalanden av den innebörden görs av offentlighetskommittén, SIDA, socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, skogs­ styrelsen, personalutbildningsberedningen, TCO, SACO och LO. Offentlig­ hetskommittén anser att det är ett oeftergivligt krav att utredning som är av betydelse för beslut i urvalsfrågor är tillgänglig för myndigheten vid prövningen och därefter bevaras i skriftlig form så att den kan bli belyst under ett besvärsförfarande. Handläggningsformer som inte ger underlag för en sådan belysning bör inte användas. Personalutbildningsberedningen framhåller att den nu tillämpade ordningen strider mot annars vedertagna grundsatser för allmän förvaltning. Stat och kommun bör inte, säger beredningen, för att tillgodose ett tämligen uppenbart sekretessbehov be­ höva partiellt överlämna verksamheten och allt därvid framkommet material till enskilda personer eller institut. Beredningen tar detta till intäkt för att det är nödvändigt att nu införa sekretessbestämmelser beträffande psyko­ logiska undersökningar av det slag som har förordats i departementspro­ memorian. SJ och personaladministrativa rådet menar däremot att testhandlingar bör förvaras hos den som utfört undersökningen. SJ framhåller i samman­ hanget att myndigheterna under avsevärd tid framåt inte torde förfoga över den psykologiska expertis som är en förutsättning för att ha hand om åtminstone eu stor del av testmaterialet. Så länge detta är förhållandet får den enskilde som önskar upplysningar om sina provresultat under alla om­ ständigheter hänvisas till det psykologiska institut som utfört under­ sökningen. JK, televerket, luftfartsverket och statens vattenfallsverk är av den uppfattningen att det inte går att ge generella anvisningar beträffande den lämpliga förvaringen av testhandlingar. JK påpekar att det ibland kan för­ hålla sig så att den som testas är beredd att lämna upplysningar vid under­ sökningen endast under förutsättning att upplysningarna stannar hos psy­ kologen och inte kommer till vederbörande myndighets kännedom. I sådana fall kan det enligt JK vara lämpligast att materialet blir kvar hos det stat­ liga eller privata institut som gjort undersökningen. Det kan f. ö. ifråga­ sättas, säger JK, i vad mån den myndighet som föranstaltat om under­ sökningen behöver undersökningsmaterialet. Detta ligger till grund för en bedömning av den undersökte som företas av en sakkunnig psykolog. Någon motsvarande bedömning kan knappast göras av myndigheten och

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

dess möjligheter till kontroll över undersökningen är därför obetydliga. Behövlig kontroll får enligt JK:s åsikt ordnas på annat sätt.

Departementschefen Psykologiska undersökningsmetoder har funnit praktisk användning i vitt skilda sammanhang. Inom offentlig verksamhet utnyttjas sådana me­ toder bl. a. för anslags- och urvalsprövning i sainband med yrkesvägledning och uttagning till utbildning och i personalärenden av olika slag. Provens värde och tillförlitlighet har ibland varit en omstridd fråga, men obestridligt är att allt fler arbetsgivare anser att psykologiska test är ett oumbärligt personaladministrativt hjälpmedel. De olika problem som sammanhänger med användningen av testen är föremål för statsmakternas uppmärksamhet. En nyligen tillsatt utredning skall närmare undersöka förutsättningarna och formerna för användningen av psykologiska undersökningsmetoder inom både statlig och kommunal förvaltning. Denna utredning kommer även att behandla sådana frågor som om begränsningar måste uppställas beträf­ fande utnyttjandet av tillämpad psykologi i tjänstetillsättningsärenden med hänsyn till regeringsformens föreskrift om förtjänst och skicklighet som exklusiva anställnings- och befordringsgrunder. Vad som nu är aktuellt är emellertid inte olika principfrågor beträf­ fande användningen av psykologiska undersökningsmetoder i statlig och kommunal verksamhet utan det mera begränsade spörsmålet om sekretess beträffande handlingar som hänför sig till psykologiska undersökningar som utförts inom myndigheter och på uppdi'ag av sådana. I den inom civil­ departementet utarbetade promemorian om offentlighet och sekretess vid psykologiska undersökningar i allmän verksamhet har föreslagits att sekre­ tesslagen skall kompletteras med bestämmelser om både s. k. instrumentell sekretess för testfopmulär och s. k. personsekretess för svaren på testformu­ lärens frågor och andra uppgifter i handlingar som upprättats vid psyko­ logiska undersökningar. Behovet av särskilda bestämmelser om sekretess beträffande psykolo­ giska undersökningar har vitsordats av nästan alla remissinstanser. Innehållet i departementspromemorian och vad som framkommit vid remissbehandlingen av denna visar enligt min mening tydligt att lagstift­ ningsåtgärder är påkallade. Själva testformulären vid psykologiska under­ sökningar kan 'f. n. skyddas mot sådan insyn som kan spoliera möjligheterna att vidare använda formulären om de är hänförliga till kunskapsprov enligt 7 § sekretesslagen men inte annars. Uppgifter som enskild lämnar vid psykologisk undersökning om strängt personliga förhållanden sekretess­ beläggs nu i praxis med stöd av 25 § sekretesslagen så snart det är fråga om en undersökning soin utförs inom ramen för arbetsförmedlingsverk­ samheten. När det är fråga om en likartad undersökning som utförs på begäran av annan myndighet än ett arbetsförmedlingsorgan finns inga mot­ svarande möjligheter åt! hemlighålla uppgifter som blottar enskildas per­

Knngl. Maj ris proposition nr 126 år 1968 19

sonliga förhållanden. Bl. a. för att tillgodose behovet av sekretesskydd för den som är föremål för undersökning förfar åtskilliga myndigheter så att de anlitar ett privat institut för undersökningen, varvid undersökningsmate­ rialet ligger kvar hos detta institut. Därigenom saknas emellertid alla rätts­ liga garantier för insyn i de psykologiska undersökningarna. När det gäller en handling som är hemlig enligt sekretesslagen hindrar sekretessen i allmänhet inte att t. ex. en sökande, som vill besvära sig i ett ärende där handlingen är av betydelse, får del av innehållet i handlingen. Denna partsoffentlighet är av utomordentlig betydelse från rättssäkerhetssynpunkt. Den lagstiftning om sekretess beträffande handlingar hänförliga till psykologiska undersökningar som nu bör genomföras bör begränsas till vad som är nödvändigt för att tillgodose uppenbara behov av sekretesskydd och för att skapa förutsättningar för en bättre ordning i fråga om redovis­ ning och förvaring av materialet från sådana undersökningar. Som fram­ gått finns det anledning att räkna med att man genom reformer med detta mål för ögonen skall kunna bidra till att öka insynen i den psykologiska undersökningsverksamheten och förstärka rättssäkerheten för enskilda som är beroende av undersökningsresultaten. Förslaget i departementspromemorian om instrumentell sekretess för testformulär har vid remissbehandlingen nästan undantagslöst bedömts som välgrundat. Värdet av en psykologisk undersökning som grundar sig på ett testformulär är självfallet helt beroende av att formulärets innehåll inte är känt på förhand av den eller de personer som är föremål för undersök­ ningen. Betydelsen av att sådana formulär kan hemlighållas är dessutom så mycket större som formulären regelmässigt måste användas vid upprepade tillfällen. Ofta ökar möjligheterna att använda resultaten från psykologiska undersökningar som underlag för statistiska beräkningar med storleken av det undersökningsklientel på vilket samma testinstrument kan användas. Frågan om instrumentell sekretess för testformulär bör, som föreslagits i promemorian, lösas genom ett tillägg till bestämmelsen om kunskapsprov i 7 § sekretesslagen. Därigenom uppnår man att sekretessen blir avhängig av att den myndighet som låter anordna en psykologisk undersökning tar ett visst ansvar för undersökningen. Sekretessen kommer nämligen att gälla endast i fråga om sådan undersökning som sker under myndighets inseende. Som påpekats i ett par remissyttranden bör man i lagtexten hellre använda uttrycket »psykologisk undersökning» än det i promemorian föreslagna »undersökning under medverkan av psykolog». Yrkesbenämningen psyko­ log har ännu inte nått sådan stadga att den bör användas i lagspråket. I departementspromemorian har bestämmelserna om instrumentell sekre­ tess för testformulär kompletterats med bestämmelser om person­ sekretess som ger skydd för uppgifter om förhållanden av privat natur. Möjligheten att sekretessbelägga uppgifter om sådana förhållanden är i förslaget begränsad till handlingar i anställningsärenden och vissa andra personalärenden men den skall i princip gälla beträffande alla slag

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

av handlingar i dessa ärenden. Enligt ett alternativ förslag i prome­ morian skall personsekretessen vara begränsad till sådana handlingar i per­ sonalärenden som är hänförliga till psykologisk undersökning eller under­ sökning under medverkan av läkare. Behovet av personsekretess vid psykologiska undersökningar vitsordas allmänt av remissinstanserna. Däremot är meningarna delade när det gäller förslaget att generellt överge den hittillsvarande principen om offentlighet i anställningsärenden och andra personalärenden. För min del anser jag att promemorian inte ger tillräckligt underlag för att bedöma en fråga av så stor räckvidd. Med hänsyn till bl. a. det fortsatta utredningsarbetet beträffande sekretesslagstiftningen bör man i detta lag­ stiftningsärende i huvudsak göra endast sådana inskränkningar i rätten att få del av allmänna handlingar som är nödvändiga för att tillgodose uppen­ bara behov av sekretess i samband med psykologiska undersökningar. Dessa behov sammanhänger framför allt med att man vid en psykologisk under­ sökning ofta får fram utomordentligt ömtåliga upplysningar om den som är föremål för undersökningen, t. ex. upplysningar om hans anlags- och begåvningsutrustning, om hans karaktär och om hans förmåga att reagera och fungera adekvat i olika situationer. De nya bestämmelserna om personsekretess kan lämpligen få sin plats i 14 § sekretesslagen som f. n. handlar om sekretess till skydd för enskildas personliga förhållanden beträffande vissa slag av handlingar inom sjuk­ vårdande och social verksamhet. Sekretesstiden är där 70 år. I enlighet med vad jag tidigare har anfört bör personsekretessen i detta sammanhang i princip begränsas till handlingar som hänför sig till psykologiska under­ sökningar. Jag är inte beredd att nu i sekretesshänseende jämställa läkar­ undersökning med psykologisk undersökning i vidare mån än att läkar­ utlåtanden i ärenden om statlig personalpensionering sekretesskyddas på samma villkor som handlingar som hänför sig till psykologiska undersök­ ningar. Behovet av sekretess för denna typ av läkarutlåtande framgår tyd­ ligt av yttrandet från Statens personalpensionsverk. När det gäller psyko­ logiska undersökningar bör de nya sekretessbestämmelserna omfatta så­ dana undersökningar som sker i ärenden om anställning — detta begrepp avser både nyanställning och befordran — eller upphörande av anställ­ ning hos myndighet eller i ärenden angående uttagning av anställd hos myndighet till viss utbildning eller tjänstgöring. Under bestämmelserna bör dessutom inrymmas dels undersökningar som utförs i samband med inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, arbetsvärd eller omskol­ ning, dels undersökningar som utförs i forskningssyfte. Med denna avgränsning torde de nya sekretessbestämmelserna komma att täcka även det sek­ retessbehov beträffande psykologiska undersökningar inom arbetsförmed­ lingsverksamheten som hittills tillgodosetts med stöd av 25 § sekretesslagen. Av allmänna rättsgrundsatser följer att tjänsteman som får del av inne­

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968 21

hållet i handling som är hemlig enligt sekretesslagen inte får röja innehållet i handlingen för obehöriga. Denna tystnadsplikt gäller emellertid inte i förhållande till pressen eller radion utan särskild bestämmelse därom i lag. Förhållandet i framtiden mellan handlingssekretessen och tystnads­ plikten hör till de frågor som får prövas i samband med den fortsatta över­ synen av sekretesslagstiftningen. Något särskilt lagstadgande om tystnads­ plikt beträffande innehållet i handling som hänför sig till psykologisk un­ dersökning eller i läkarutlåtanden i ärenden om statlig personalpensione­ ring bör inte införas nu. Jag har tidigare nämnt att ett av syftena med de här föreslagna sekre­ tessbestämmelserna är att skapa förutsättningar för en bättre ordning beträffande redovisning och förvaring av material från psy­ kologiska undersökningar. Principen bör vara att en myn­ dighet som anlitar ett privat institut för psykologisk undersökning bör begära skriftlig redovisning av undersökningsresultatet och infordra samt­ liga handlingar beträffande undersökningen för förvaring hos myndigheten. I vissa fall kan det emellertid finnas särskilda skäl för att iaktta en annan ordning. Det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter i ämnet. De torde böra utfärdas i anslutning till ikraftträdandet av de nya sekretess­ bestämmelserna.

II. Utlämnande av uppgifter ur centrala företagsregistret

Inledning I enlighet med statsmakternas beslut år 1963 (prop. 1963:85, SU 81, rskr 196) har ett centralt företagsregister lagts upp hos statistiska central­ byrån. Arbetet härmed har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med ett förslag som har upprättats av delegation för statistikfrågor (se prop. 1963: 85 s. 71). Centrala företagsregistret omfattar praktiskt taget alla företag i riket utom jordbruksföretag. Avsikten är att senare utvidga registret så att det kommer att omfatta även jordbruksföretag ävensom statlig verksamhet som inte drivs i bolagsform och fastighetsägare utan anställd arbetskraft. Registret består av magnetband på vilka uppgifterna har förts in genom magnetisering. Uppgifterna, som kan avläsas endast med hjälp av data­ maskin, avser för företagen som helhet (1) företagsnummer, (2) före­ tagsform, (3) namn, (4) hemortsadress, (5) hemortslän, (6) hemortskom­ mun, (7) hemortsuppbördsdistrikt, (8) verksamhetslän, (9) verksamhetskommun, (10) verksamhetsförsamling, (11) huvudsaklig näringsgren, (12) antalet årsarbetare, (13) antalet arbetstimmar för hela personalen för helår samt (14) för vissa företag omsättningen angiven i tusental kronor. För varje fast verksamhetsställe för de olika företagen innehåller registret

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

vidare uppgifter om (15) verksamhetsställenummer, (16) verksamhetsställets benämning, (17) verksamhetsställets adress, (18) län, (19) kom­ mun och (20) församling, (21) antal anställda, (22) för vissa företag omsättningen vid verksainhetsstället i tusental kronor, (23) verksamhetsarter, (24) antalet anställda för varje verksamhetsart samt (25) för vissa företag omsättningen för verksamhetsart i tusental kronor. Informationerna till registret hämtas från olika källor. För företag med anställda hämtas informationerna i huvudsak från de arbetsgivaruppgifter, som enligt förordningen den 18 december 1959 (nr 552) angående upp­ börd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring lämnas till riksför­ säkringsverket. Riksförsäkringsverket för över uppgifterna i arbetsgivaruppgifterna på hålkort och magnetband. Uppgifterna tillförs sedan före­ tagsregistret genom kopiering. För företag utan anställda hämtas flertalet informationer genom förmedling av de lokala skattemyndigheterna och CFU ur rörelsebilagan till företagens självdeklarationer. Om ett företag har flera verksamhetsställen och/eller flera verksamhetsgrenar hämtas vissa informationer direkt från företaget. Registret tillförs också informa­ tioner från den årliga industristatistiken och andra reguljära statistik­ grenar. I skrivelse den 26 januari 1965 har delegationen för statistikfrågor hem­ ställt att sekretesslagen skall ändras så alt vissa av registrets uppgifter, som enligt gällande bestämmelser är sekretessbelagda, kan lämnas ut till allmänheten. över delegationens skrivelse har efter remiss yttranden avgetts av JK, hovrätten för Västra Sverige, försäkringsrådet, riksförsäkringsverket, sta­ tistiska centralbyrån, riksskattenämnden, kommerskollegium, statens prisoch kartellnämnd, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, arbets­ marknadsstyrelsen, länsstyrelserna i Jönköpings och Kopparbergs län, offentlighetskommittén, Sveriges advokatsamfund, Sveriges lantbruksförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges köp­ mannaförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation. Sveriges reda­ reförening, SACO, LO, TCO, SR, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Svenska arbetsgivareför­ eningen (SAF), Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Svensk industriförening och Kooperativa förbundet (KF). Kommerskolle­ gium har överlämnat yttranden av handelskamrarna i riket. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har vid sitt yttrande fogat yttrande av Kopparbergs län företagareförening ek.för.

Gällande bestämmelser m. in. Med hänsyn till de källor, ur vilka uppgifter hämtas till företagsregistret, är 4, 16, 17 och 19 §§ sekretesslagen av betydelse för frågan om registrets informationer kan lämnas ut till enskilda personer och företag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968 23

Enligt \ § kan Kungl. Maj :t förordna att bl. a. militära handlingar av olika slag inte får lämnas ut, om ett offentliggörande kan skada rikets försvars eller eljest medföra våda för dess säkerhet. Skyddstiden är högst 50 år från handlingens datum, om inte särskilda förhållanden påkallar att handlingen hemlighålls under längre tid. Förordnande med stöd av denna paragraf har meddelats i olika kungörelser för skilda delar av förvaltningen. 1 16 § föreskrivs att för statlig och kommunal statistik lämnade uppgifter och myndighets bearbetningar därav inte får, om de avser till namn eller annan identitetsbeteckning angivna enskilda personer, bolag eller andra enskilda samfälligheter, lämnas ut förrän 20 år från uppgiftens datum. Uppgift får dock lämnas ut tidigare om den som avses med uppgiften sam­ tycker eller om med hänsyn till uppgiftens eller bearbetningens natur eller det ändamål för vilket den önskas och omständigheterna i övrigt trygghet kan anses vara för handen, att utlämnandet inte kommer att missbrukas till hans skada. Då handling lämnas ut bör erforderliga förbehåll göras. Enligt 17 § ifår hl. a uppgifter som har lämnats till myndighet för att an­ vändas till ledning för taxering, som avses i taxeringsförordningen, eller för beräknande av arbetsgivaravgift enligt förodningen angående uppbörd av avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension in. in. (numera förordningen angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring in. m.) inte utan den skattskyldiges eller den avgiftsskyldiges samtyckes utlämnas tidigare än 20 år efter uppgiftens datum, i andra fall än som föreskrivs i därom gällande författning. I 19 § föreskrivs att handlingar som har inkommit till eller upprättats hos riksförsäkringsanstalten (numera riksförsäkringsverket) i ärenden angåen­ de försäkring för olycksfall i arbete och för yrkessjukdomar inte får lämnas ut tidigare än 20 år från handlingens datum, om handlingarna avser bl. a. arbetet i arbetsgivares rörelse, företag eller verksamhet eller arbetarnas antal och arbetstid. Om arbetsgivaren lämnar sitt samtycke eller om med hänsyn till det ändamål, för vilket utlämnande begärs, och omständigheterna i övrigt trygghet kan anses föreligga att missbruk till arbetsgivarens skada inte kommer att ske, får handling lämnas ut tidigare. Erforderliga förbehåll bör göras vid utlämnandet. Regeringsrätten har i utslag den 16 juni 1965 (Regringsrättens årsbok 1965 nr 25) prövat frågan om uppgifter i företagsregistret om antalet an­ ställda i enskilt företag får lämnas ut. I utslaget anmärks, att uppgifter om antalet anställda i enskilda företag har tillförts registret genom kopie­ ring från magnetband och hålkort, vilka utlånats från riksförsäkrings­ verket och som där upprättats genom bearbetning av inkomna arbetsgivaruppgifter bl. a. i ärende angående försäkring för yrkessjukdomar. Regeringsrätten fann jämlikt 17 och 19 §§ sekretesslagen att kopia av de aktuella delarna av registret inte fick lämnas ut i vidare mån än som kunde komma i fråga på grund av bestämmelserna i de nämnda förfaltningsrummen.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

Delegationen för statistikfrågor Enligt delegationen skapar registret möjligheter till en väsentlig för­ bättring av den officiella företagsstatistiken. Vidare kommer genom registret att skapas möjligheter till samordning mellan den officiella företagsstatistikens olika grenar. Företrädare för privat och kommunal statistikpro­ duktion har ett starkt intresse av att utnyttja registret, bl. a. som underlag för urval till statistiska undersökningar. Denna verksamhet skulle effek­ tiviseras och olika delar av statlig och icke-statlig statistik skulle koordi­ neras bättre, om registrets material kunde utnyttjas i vidgad omfattning. Registret kan användas även för annat än statistikproduktion. Delegationen har avsett att det skall vara en gemensam tillgång för statistikproduktion, administration och andra ändamål. Om registret kunde göras mera allmänt tillgängligt skulle det bli obehövligt med specialregister på olika håll. I vart fall skulle sådana register kunna få sitt underlag från företagsregistret. Både genom den direkta kostnadsbesparingen och av andra skäl skulle detta innebära en väsentlig fördel för samhället. — För vissa användningsom­ råden kan det enligt delegationen vara tillräckligt med de uppgifter som f. n. kan lämnas ut utan hinder av gällande sekretessbestämmelser. För andra områden är detta emellertid uppenbart otillräckligt. Om registret skall kunna användas t. ex. som underlag för urvalsundersökningar är det av mycket stor betydelse att ha tillgång till uppgifter om verksamhetens art och om företagets resp. arbetsställets eller verksamhetens storlek. Dele­ gationen anser det därför väsentligt att såväl branschangivelse som något storleksmått görs allmänt tillgängliga. Det är emellertid också viktigt alt uppgifter inte lämnas ut som kan lända företagen till skada. Delegationen har därför övervägt de olika förfaranden som kan tänkas komma i fråga. Registrets uppgift om antalet årsarbetare, fördelade på verksamhetsställen och verksamhetsarter, utgör i flertalet fall en god mätare på företagets storlek. För många användningsområden skulle del vara tillräckligt att indela företagen i storleksklasser som inte behöver avslöja de individuella företagens exakta storlek. Detta alternativ har dock bl. a. den nackdelen, att man troligen skulle behöva använda samma klassindelning för hela näringslivet. Storleksstrukturen varierar emellertid mellan olika branscher. Man skulle därför få tillämpa antingen en mycket fin klassificering för alla branscher, varigenom fördelen med klassindelningen skulle falla bort, eller också en indelning som är alldeles för grov för vissa branscher. Eftersom aktiebolagslagen föreskriver att uppgifter om antalet anställda i ett företag skall publiceras i verksamhetsberättelsen och eftersom liknande uppgifter i stor utsträckning förekommer i kalendrar o. d., dock inte i en form som är lämplig för statistiskt ändamål, finns det enligt delegationens uppfattning ingen anledning att inskränka uppgiften om antalet anställda till att avse endast företagets storleksklass. Delegationen föreslår därför att upp­ gifter om antalet årsarbetare och om antalet arbetstimmar fritt skall få

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968 25

lämnas ut, om uppgifterna inte böra vara sekretessbelagda från försvars­ synpunkt. Det kan enligt delegationen göras gällande att en uppgift om antalet anställda är en dålig mätare på storleken för vissa typer av företag. Detta gäller särskilt handelsföretagen. För dessa kommer registret att inne­ hålla uppgift om omsättningen, vilken skulle vara ett avsevärt bättre stor­ leksmått. Delegationen föreslår emellertid att omsättningsuppgifter även i fortsättningen skall vara underkastade sekretess, eftersom ett utläm­ nande av dessa uppgifter skulle kunna medföra vissa nackdelar för den nu avsedda typen av företag. Sammanfattningsvis uttalar delegationen att registrets omsättningsupp­ gifter bör vara sekretessbelagda men att uppgifterna om företagens och verksamhetsställenas nummer, företagsform, adress o. d. — informationerna (I) — (10) och (15) — (20) —, om verksamhetens art — informationerna (II) och (23), och om sysselsättningen — informationerna (12), (13), (21) och (24) — bör ställas till alla konsumenters förfogande utan annan inskränkning än som betingas av hänsyn till försvarshemligheter.

Remissyttrandena Delegationens förslag om uppmjukning av gällande sekretessbestämmel­ ser för statistikfrågor tillstyrks i sin helhet av JK, statistiska centralbyrån, kommerskollegium, handelskamrarna i Göteborg, Örebro, Gävle och Luleå, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelserna i Jönköpings och Kopparbergs län, Kopparbergs läns före­ tagareförening ek. för., Sveriges advokatsamfund, Sveriges lantbruksförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges köp­ mannaförbund, Sveriges redareförening, TCO, SACO, KO, Svenska kom­ munförbundet, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, SAF, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen och KF. Statistiska centralbyrån understryker i sitt remissyttrande vikten av att den som lämnar uppgifter till statistikproduktionen kan känna sig över­ tygad om att uppgifterna behandlas konfidentiellt. När det gäller den nu aktuella frågan föreligger emellertid särskilda omständigheter som gör att centralbyrån likväl vill biträda förslaget. Företagsregistret kommer att bli ett betydelsefullt instrument för en samordning av den ekonomiska statistiken. Genom registret kommer man att samtidigt kunna utnyttja uppgifter som har samlats in för statistiskt ändamål och för andra ända­ mål. Uppgifterna i l-egistret måste i största möjliga utsträckning göras till­ gängliga för alla ändamål, om registret skall motsvara de förväntningar som har ställts på det från statliga och kommunala myndigheter, närings­ livets organisationer och enskilda företag. För många ändamål fordras ett mått på företagets storlek. Detta bekräftas av de framställningar om uppgifter ur registret som centralbyrån haft att handlägga. När betydelsen

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

av sekretessen skall bedömas måste man fästa avgörande vikt vid arten av de uppgifter som det är fråga om. Uppgift om antal arbetstimmar per år erhålls från riksförsäkringsverket. Med ledning av denna uppgift räknar man ut antalet årsanställda. Uppgift om antalet årsanställda insamlas även från företagen. Dessa uppgifter innehåller i regel besked om hur antalet årsanställda fördelas på olika verksamhetsställen och olika näringsgrenar. Hos patent- och registreringsverket kan var och en få upplysning om totala antalet årsanställda hos ett aktiebolag. Om medelantalet anställda hos en ekonomisk iförening överstiger tio, skall förvaltningsberättelsen innehålla uppgift om antalet anställda. Förvaltningsberättelsen skall hållas till­ gänglig för var och en som vill ta del av den. Uppgifter om antalet anställda hos aktiebolag och större ekonomiska föreningar är alltså i princip offent­ liga. Vad beträffar övriga företagsformer samt verksamhetsställen och verksamhetsarter kan uppgifterna i inte oväsentlig utsträckning hämtas ur handels- och industrikalendrar och från kreditupplysningsiföretag och ban­ ker. Det förefaller därför orimligt, om uppgifterna skulle vara sekretessbelagda i företagsregistret där de är tillgängliga lättast. Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller det angelägna i att informationer som inhämtas för produktion av arbetsmarknadsstatistik i största möjliga utsträckning kan utnyttjas också för administrativa ändamål. För planeringsändamål har styrelsen och länsarbetsnämnderna fört register som innehåller sådana uppgifter som ingår i det centrala företagsregistret. Denna verksamhet måste fortsätta. Det skulle emellertid vara av stort värde om styrelsens och länsarbetsnämndernas register kunde framställas automa­ tiskt med hjälp av det centrala företagsregistret. Länsstyrelsen i Jönköpings lön utvecklar liknande synpunkter och understryker att registret kan komka att bli av stort värde som statistisk källa för regionala utredningar på näringslivets område. Det är av stort intresse för den regionala och lokala utrednings- eller planeringsverksamheten att uppgifter om branschtillhörig­ het samt antal årsarbetare och summa arbetstimmar blir mera allmänt tillgängliga. Sådana uppgifter om enskilda företag är redan nu publicerade i olika sammanhang. Företagen torde enligt länsstyrelsens uppfattning i allmänhet inte vara obenägna att lämna uppgifterna. Detta sker ofta i sam­ band med t. ex. lokala utredningar. Uppgifterna synes inte vara av den arten att det skulle vara till mera betydande men för företagarna att slopa sekretesskyddet i enlighet med vad som föreslagits, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap anser också att de olägenheter som skulle kunna uppkomma för uppgiftslämnare genom en ökad spridning av upp­ gifter om företagets eller verksamhetens storlek är av mindre betydelse. Med undantag för de företag och verksamhetsställen för vilka sekretess be­ hövs från försvarssynpunkt bör därför uppgifter om antalet årsarbetare och antalet arbetstimmar kunna fritt utlämnas, överstyrelsen avser att i sam­ verkan med statistiska centralbyrån och övriga berörda myndigheter till

Knngl. Maj:ts proposition nr 126 är 1968 27

närmare prövning ta upp trågan vilka företag och verksamhetsställen som med hänsyn till totalförsvaret måste skyddas genom sekretess. Några remissinstanser vill inte gå så långt i fråga om uppmjukning av sekretessen som töreslagtils i delegationens skrivelse. Invändningar med denna innebörd har framställts av handelskamrarna i Stockholm, Norrköping, Malmö, Borås, Karlstad, Sundsvall och Visby, statens pris- och kar­ tellnämnd, offentlighetskommittén, Sveriges hantverks- och industriorga­ nisation och Svensk industriförening.

Offentlighetskommittén anför. De sekretessfrågor som delegationen har väckt är svåra att la ställning till. Å ena sidan är det ett intresse inte bara för staten och kommunerna utan även för företagen och deras organisationer att ha tillgång till ett korrekt och fullständigt register över företagen i riket. Ä andra sidan kan man väl tänka sig fall i vilka det skulle vara olägligt för ett enskilt företag, om uppgifter exempelvis angående dess omsättning kom till kon­ kurrentens kännedom. Det är en given utgångspunkt vid planläggningen av företagsregistret att sekretessen kring primärmaterialet inte begränsas så starkt, att uppgiftslämnarna av rädsla för insyn avhåller sig från att lämna korrekta uppgifter. När det gäller sådana data som ej inhämtas särskilt från företagen utan tas från deklarations- eller socialförsäkringshandlingar måste man emellertid ta hänsyn till övriga författningsbestämmelser om insyn och sekretess. Det är exempelvis enligt kommitténs mening tveksamt, om man i detta sammanhang bör införa bestämmelser som blottlägger så­ dana förhållanden för insyn som företagen inte enligt lagstiftningen om bo­ lag, föreningar o. s. v. är skyldiga att offentliggöra. Åtskilliga av de uppgifter som skall ingå i företagsregistret är sådana, att något sekretessintresse knappast gör sig gällande. Så är fallet med uppgifter om företagsform, namn, adress m. m. och näringsgren. Sådana uppgifter torde redan nu betraktas som offentliga bortsett från de fall då sekretess gäller på grund av 4 § sekretesslagen och de med stöd därav utfärdade föreskrifterna. Annorlunda kan det ligga till med uppgifter om företagens storlek. Det framgår av delegationens framställning, att vissa av näringslivets organisationer har rått till försiktighet härvidlag. Enligt den remitterade framställningen skulle uppgifter om företags omsättning, i den mån de skulle tillföras registret, alltfort vara sekretessbelagda. Övriga i registret ingående uppgifter skulle däremot vara offentliga, däribland uppgifterna om »årsarbetare» och ar­ betstimmar. Det i framställningen redovisade materialet medger enligt kommitténs mening knappast någon bedömning av de risker för register­ uppgifternas tillförlitlighet som detta kan innebära. Under alla förhållan­ den ter det sig olägligt att på en speciell punkt göra avsteg från den princip som 16 § sekretesslagen uttrycker. Särskilt diskutabelt är det alt göra ett sådant undantag i fråga om det centrala företagsregistret, så länge det inte finns lagregler om vad som skall ingå i detta register. Svensk industriförening anser att den föreslagna uppmjukningen av sekretesslagens bestämmelser inte får göras så omfattande att de strider mot de enskilda företagens berättigade krav på integritet i fråga om eko­ nomi, struktur in. in. Uppgifter om företagens sysselsättning bör från denna synpunkt inte kunna offentliggöras i föreslagen omfattning. Om

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

uppgifter lämnas ut kommer utomstående att få kännedom om den grad i vilken arbetskraften utnyttjas. Detta kan skada det enskilda företaget, bl. a. från konkurrenssynpunkt. Av registrets uppgifter om sysselsättningen bör därför bara uppgifterna om antalet anställda få offentliggöras. Handelskamrarna i Stockholm och Visby ifrågasätter om offentligheten bör omfatta antalet anställda inom varje verksamhetsart. Blir dessa uppgifter allmänt tillgängliga synes vissa förhållanden inom företaget komina att röjas i en utsträckning som kan medföra skada för företaget. Handels­ kammaren i Malmö uttalar liknande betänkligheter och anför som exempel att ett företag engagerar sig i en ny verksamhetsgren och anställer per­ sonal för att utveckla nya produkter inom detta område. Handelskammaren ifrågasätter om man inte bör begränsa offentligheten beträffande uppgifter om antalet anställda för varje verksamhetsgren till att avse endast summa­ riska siffersammanställningar för viss region. Handelskamrarna i Norr­ köping, Karlstad och Sundsvall samt Sveriges hantverks- och industri­ organisation anser att uppgifterna i registret över huvud taget inte bör få lämnas ut för annat ändamål än statistisk bearbetning. Frågor om arbetstid har så nära samband med avlöningsförhållanden, anser han­ delskammaren i Borås, afl uppgifter om arbetstid inte bör vara offentliga.

Departementschefen Det hos statistiska centralbyrån upprättade centrala företagsregistret är enligt utslag av regeringsrätten att anse som allmän handling i tryckfri­ hetsförordningens mening. Bestämmelserna i sekretesslagen skall därför tillämpas på registret. De fakta om företagen som las in i registret från infordrade statistiska uppgifter, självdeklarationer eller arbetsgivaruppgifter är f. n. sekretessbelagda enligt bestämmelserna i 4, 16, 17 och 19 §§ sekretesslagen. Inne­ hållet i registret kan alltså inte lämnas ut, om man därigenom skulle kränka ett intresse som har skyddats genom någon av dessa bestämmelser. Avsikten med centrala företagsregistret är bl. a. att i största möjliga ut­ sträckning ersätta de separata register som bär förts för olika statistik­ grenar. Registret skall även möjliggöra en rationalisering av den registre­ ring av företag som förekommer utanför statistikproduktionen. Registret skall kunna användas även för annan statistikproduktion än statlig sådan. För samhällsforskning, samhällsplanering, administration och näringslivet är uppgifterna i registret av värde. Bestämmelserna i sekretesslagen reglerar inte i vilka fall hemlig hand­ ling får- lämnas ut till annan myndighet. Bestämmelserna utgör inte gene­ rellt något hinder att en sekretessbelagd handling delges annan myndighet. Det har emellertid förutsatts att även enskilda personer och företag skall kunna utnyttja primärmaterialet i företagsregistret för olika ändamål, t. ex. för marknadsundersökningar. Detta torde också vara nödvändigt för att

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968 29

kostnaderna för registret skall kunna finansieras genom avgifter. För att göra det möjligt att effektivt använda registret för olika ändamål måste man därför överväga, om det nuvarande sekretesskyddet för uppgifterna i re­ gistret är nödvändigt. Det kan uppenbarligen inte komma i fråga att göra någon ändring i de bestämmelser som gäller till skydd för totalförsvaret. Uppgift som är hemlig enligt någon författning som Kungl. Maj :t har utfärdat med stöd av 4 § sekretesslagen kan alltså inte få lämnas ut, även om den skulle be­ hövas för statistikproduktion eller planering, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap har i sitt remissyttrande förklarat, att överstyrelsen avser att i samverkan med statistiska centralbyrån och övriga berörda myndigheter ta upp frågan vilka företag och verksamhetsställen som med hänsyn till totalförsvaret måste skyddas genom sekretess. Något sekretessskydd torde inte behövas för anteckningar om företags eller verksamhetsställes namn, adress eller annan identitetsbeteckning, om företagsform eller verksamhetsart som har hämtats från en för statistik lämnad uppgift eller från självdeklaration eller arbetsgivaruppgift och därefter förts in i företagsregistret, dvs. informationerna (1) —- (11), (15) ;— (20) och (23). Förslaget att dessa uppgifter i företagsregistret inte vidare skall vara sekretessbelagda har inte mött någon gensaga under remissbehandlingen. Jag ansluter mig till förslaget i denna del. Delegationen för statistikfrågor har föreslagit att också registrets upp­ gifter om antal anställda och arbetstimmar för dessa, informationerna (12), (13). (21) och (24), skall få lämnas ut till allmänheten. I denna del har vissa remissinstanser framfört betänkligheter mot att ge upp den nuvarande sekretessen. Erfarenheten torde visa att sekretessen är en nödvändig förutsättning för att man skall kunna ålägga enskilda en mera omfattande uppgiftsplikt och få in tillförlitliga uppgifter. Om sekretesskyddet upphävs, kan man inte helt undgå de olägenheter som följer av alt enskilda vägrar lämna upp­ gifter för statistiskt ändamål eller lämnar felaktiga uppgifter. Å andra sidan framgår det av delegationens framställning och av remissyttrandena alt det ofta är angeläget att uppgifter om antalet anställda och arbets­ timmar hos registerade företag kan lämnas ut till centrala företagsregistrets kunder för en bedömning av vederbörande företags storlek. Ifrågavarande uppgifter finns ofta redan nu i offentliga handlingar hos patent- och registreringsverket och i olika kalendrar. Om så är fallet, bör uppgifterna kunna lämnas även ur företagsregistret. Också i många andra fall är det uppenbart att det inte kan medföra någon skada för företaget, om upp­ gifter om antalet anställda och arbetstimmar lämnas ut till enskild person eller förelag som behöver uppgifterna för en statistisk undersökning. Mot bakgrunden av de synpunkter som här utvecklats föreslår jag att i sekretesslagen införs en ny paragraf, 19 a §, om sekretess beträffande

30 Kungl. Ma j:ts proposition nr 126 år 1968

uppgifter ur centrala företagsregistret. I denna paragraf bör föreskrivas att 16, 17 och 19 §§ sekretesslagen inte skall utgöra hinder mot att lämna ut uppgifter ur centrala företagsregistret om företags eller verksamhetsställes namn, adress eller annan identitet sbeteckning eller om företagsform eller verksamlietsart. Beträffande uppgifter ur registret om antal anställda eller arbetstimmar för visst företag och år bör föreskrivas att utlämnande får ske, om det med hänsyn till uppgiftens natur och det ändamål för vilket den begärs och omständigheterna i övrigt kan anses säkert att upp­ giften inte kommer att missbrukas till skada för företaget i fråga. Förutom det centrala företagsregistret kommer under innevarande är att hos statistiska centralbyrån upprättas ett lantbrukets företagsregister, inne­ hållande uppgifter om verksamhet beträffande jordbruk, skogsbruk, husdjursskötsel, fruktodling och trädgårdsodling. Detta register byggs på upp­ gifter som lämnas för lantbruksstatistiken av lantbrukets företagare i fråga om fastigheter, byggnader, maskiner, anställda etc. Sekretessproblemen blir avsevärt enklare att hantera beträffande detta register än vad fallet f. n. är beträffande det centrala företagsregistret. Med stöd av 16 § sekre­ tesslagen torde uppgifter kunna utlämnas ur lantbrukets företagsregister under i huvudsak samma förutsättningar som enligt den här föreslagna nya paragrafen i sekretesslagen kommer att gälla i fråga om utlämnande av upp­ gifter från centrala företagsregistret. Några särskilda bestämmelser so in tar sikte på lantbrukets företagsregister torde därför inte behövas.

HL Utvidgning av sekretesskyddet för uppfinningar och forskningsresultat

I ansökan om bidrag till forskningsverksamhet som ges in till statligt forskningsråd eller motsvarande organ (jfr prop. 1968: 68 om inrättande av en styrelse för teknisk utveckling i vilken bl. a. statens tekniska forsk­ ningsråd skall uppgå) brukar redogörelse lämnas för projekt till vilket bidrag söks. Det kan härvid bli fråga om att redovisa uppfinning eller forskningsresultat som inte tidigare har publicerats. Både ansökan och handlingar som fogas vid ansökningen blir allmänna handlingar i och med att de kommer in till ifrågavarande organ (se 2 kap. 2 och 3 §§ tryck­ frihetsförordningen). I den mån handlingarna inte kan hänföras under någon av bestämmelserna i sekretesslagen utgör de offentliga handlingar som skall hållas tillgängliga för var och eu. Enligt 2 § patentlagen den 1 december 1967 (nr 837), som har trätt i kraft den 1 januari 1968, meddelas patent endast på uppfinning som väsent­ ligen skiljer sig från vad som har blivit känt före dagen för patentansök­ ningen. Enligt andra stycket samma paragraf anses som känt allt som blivit allmänt tillgängligt, vare sig det skett genom skrift, föredrag, utnytt­ jande eller på annat sätt. Bestämmelsen i andra stycket innebär en skärp­ ning i förhållande till vad som tidigare har gällt i fråga om s. k. nyhets­

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968 31

hinder för patent. Till utgången av år 1967 gällde att uppfinning för att kunna patenteras inte fick vara beskriven i allmänt tillgänglig tryck skrift eller föremål för öppen utövning. I den nya lagen har nyhetskravet gjorts generellt, vilket bl. a. innebär att eu uppfinning inte får patenteras om den har beskrivits i en handling som lämnats till myndighet hos vilken den skall vara tillgänglig för allmänheten enligt bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet. Vid remissbehandlingen av det kommittéförslag som har legat till grund lör gällande patentlag avstyrkte statens tekniska forskningsråd att redo­ visning i offentlig handling skulle kunna utgöra nyhetshinder för patent (se prop. 1966:40 s. 77). Handling som forskare ger in till statligt forsk­ ningsråd skulle då, anförde rådet, bli nyhetshinder för forskaren själv, om denne senare ville söka patent på i handlingen beskrivna projekt. En sådan bestämmelse skulle få allvarliga konsekvenser för forskningens nyftiggörande. Om förslaget likväl skulle genomföras måste möjligheter skapas att sekretessbclägga handlingar som kommer in till forskningsråd. Liknande synpunkter framfördes också av / ngeniörsvetenskapsakademien. 1 prop. 1966: 40 med förslag till patentlag anförde jag (s. 83) med anled­ ning av denna remisskritik att vad som anmärkts i fråga om offentlig hand­ ling som nyhetshinder för patent inte kunde föranleda att man skulle göra avsteg från principen att allt som har blivit känt skall utgöra nyhetshinder. Spörsmålet syntes dock böra beaktas vid utformningen av sekretesskyddet för ifrågavarande handlingar. Sekretesslagen ger f. n. endast begränsade möjligheter att sekretessbelägga uppfinningar och forskningsresultat som redovisas i ansöknings­ handlingar till statligt forskningsråd eller motsvarande organ. Den enda bestämmelse som kan tillämpas i sammanhanget är 21 § sekretesslagen. Enligt detta lagrum äger Kungl. Maj :t beträffande handling som angår statlig »utredning, kontroll eller stödverksamhet» med avseende på produk­ tion, handel, bankrörelse, försäkringsrörelse eller transportverksamhet eller eljest med avseende på näringslivet förordna att handlingen inte får lämnas ut förrän viss tid, högst 20 år, förflutit från handlingens datum. Sådant förordnande lår dock meddelas endast i den mån handlingen innefattar upplysningar om »enskilda företags eller sammanslutningars affärs- eller driftförhållanden» och upplysningarnas offentliggörande kan lända före­ taget eller sammanslutningen till men. I 2 § kungörelsen den 4 januari 1939 (nr 7) med förordnanden på civilförvaltningens område jämlikt sekretess­ lagen (ändrad senast 1967: 740) har med stöd av 21 § sekretesslagen när­ mare angetts vilka handlingar som får sekretessbeläggas enligt 21 §. Bland dessa handlingar ingår enligt 2 § punkt 32 handlingar hos statens tekniska forskningsråd och hos institutet för nyttiggörande av forskningsresultat (INFOR). Som framgår av det anförda innehåller 21 § sekretesslagen inga uttryck­

32 Kungi. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

liga bestämmelser om sekretessbeläggning av uppfinningar eller forsk­ ningsresultat. Paragrafen ger trots det viss möjlighet att förordna om sekretess i fråga om uppfinningar och forskningsresultat, nämligen här dessa kan hänföras till »enskilda företags eller sammanslutningars affärseller driftförhållanden». I övrigt torde paragrafen inte medge sekretesskydd på förevarande område. Sålunda torde enskild person som inte driver någon form av företag stå utanför paragrafens sekretesskydd. Detsamma gäller företag eller sammanslutning när uppfinning eller forskningsresultat inte kan hänföras till företagets eller sammanslutningens »affärs- eller drifts­ förhållanden». Mot bakgrund inte minst av de nya bestämmelserna i patent­ lagen om offentlig handling som nyhetshinder mot patent bör den brist i sekretesskyddet som sålunda föreligger nu avhjälpas. Det synes lämpligen kunna ske genom att man i ett tillägg till 21 § sekretesslagen särskilt anger att sekretesskydd — på samma villkor som nu finns upptagna i paragra­ fen — kan meddelas för enskilda personers, företags eller sammanslut­ ningars uppfinningar eller forskningsresultat. Även om jag föreslagit tilläggsbestämmelsen främst med tanke på sekre­ tessbehov som kan uppkomma i samband med statlig stödverksamhet av det slag som nu bedrivs av forskningsråden och i framtiden avses komma att bedrivas av styrelsen för teknisk utveckling kommer den med den här föreslagna lydelsen att täcka också handlingar innehållande uppgifter om uppfinningar och forskningsresultat som ges in till annat statligt organ. Någon befogad invändning synes inte kunna riktas häremot. Liksom hittills bör Kungl. Maj :t närmare bestämma för vilka handlingar sekretesskydd skall gälla enligt den nya bestämmelsen i 21 § sekretess­ lagen.

IV. Upphävande av 22 § sekretesslagen

I 22 § sekretesslagen föreskrivs, att handlingar i ärenden rörande mätningsförrättning eller mätningsutgifter enligt lagen om virkesmätning inte får lämnas ut i vidare mån än som följer av nämnda lag. Bestämmelsen föranleddes av lagen den 20 juni 1935 (nr 369) om virkesmätning. Enligt denna lag fick Kungl. Maj :t för vissa fall föreskriva, att virkesmätning med anledning av virkesköp skulle ombesörjas av virkesmätningsnämnd, vars ledamöter förordnades av Kungl. Maj :t. Över allt som förekom vid mätningsförrättning skulle upprättas skriftlig handling. I lagen upptogs en särskild föreskrift, att enskilds förhållande till virkesmätningsnämnd inte fick i oträngt mål yppas. I motiven till 22 § sekretesslagen (prop. 1937: 107 s. 74) anförde föredragande departementschefen, att sistnämnda föreskrift i virkesmätningslagen borde kompletteras med en föreskrift i sekretesslagen om sekretess beträffande handlingar i ärenden rörande mät­ ningsförrättning eller mätningsutgifter. De upplysningar om virkesaffärer som kunde erhållas ur handlingar hos virkesnämnd skulle enligt departe-

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968 33

mentschefen annars kunna utnyttjas till skada för köpare eller säljare av virke. Enligt den nu gällande virkesmätningslagen den 27 maj 1966 (nr 209) handhas virkesmätningsverksamheten uteslutande av enskilda organ. Be­ stämmelserna i 22 § sekretesslagen är därför numera obehövliga. Jag före­ slår att paragrafen upphävs.

De under I—IV föreslagna ändringarna i sekretesslagen bör träda i kraft den 1 juli 1968. Skulle riksdagen besluta att uppskjuta behandlingen av detta ärende till höstriksdagen torde de nya bestämmelserna böra träda i kraft den 1 januari 1969.

Hemställan

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om in­ skränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga lagförslaget. Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hem­ ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riks­ dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bi­ laga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet :

Gunnel Anderson