('angående organisationen av den automatiska databehandlingen inom statsför\xad valtningen, m. m.',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 1

Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående organisationen av den automatiska databehandlingen inom statsför­ valtningen, m. m.; given Stockholms slott den 15 mars 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi­ falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas organisationen av den automatiska databehand­ lingen (ADB) inom statsförvaltningen. De centrala uppgifterna inom den administrativa databehandlingen, som har ett klart samband med den allmänna rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen, föreslås skola överflyttas från matematikmaskinnämn­ den till statskontoret. Beträffande organisationen för den matematiska da­ tabehandlingen och därmed sammanhängande forskning föreslås särskild utredning. Detta utredningsarbete anförtros åt statskontoret, som därvid för­ ses med ett expertråd med företrädare för bl. a. forskningen och den högre undervisningen. Intill dess att den organisatoriska utformningen hunnit övervägas, föreslås matematikmaskinnämndens nuvarande matematiska da­ tabehandling och övriga tekniska uppgifter provisoriskt skola förläggas till statskontoret. Den föreslagna omorganisationen avses genomföras fr. o. m. den 1 juli 1963, varvid samtidigt matematikmaskinnämnden upphör. Maskincentralen vid statistiska centralbyrån, som erhåller benämningen datamaskincentralen, föreslås skola bibehålla sina uppgifter i fråga om sta­ tistikproduktionen samt dessutom utnyttjas som en central serviceanlägg­ ning för statsförvaltningen. På grundval av organisationsförslaget föreslås medelsanvisning för nästa budgetår till statskontoret och datamaskincentralen. I propositionen framlägges även förslag om ett centralt företagsregister vid statistiska centralbyrån.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 mars 1963.

Närvarande:

Statsministern E rlander , statsråden S träng , A ndersson , L indström , L indholm , K ling , S koglund E denman , J ohansson , af G eijerstam , H ermansson , H olmqvist , A spling

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter följande.

Vid min anmälan av anslagen inom finansdepartementets verksamhets­ område i årets statsverksproposition (bilaga 9, p. 14 och 29) erinrade jag om att kommittén för maskinell databehandling i sitt betänkande »Automa­ tisk databehandling» (SOU 1962:32) avgivit förslag beträffande handlägg­ ningen av vissa databehandlingsfrågor inom statsförvaltningen. Jag fram­ höll därvid, att jag avsåg att senare framlägga förslag om proposition till 1963 års riksdag i detta ämne. Vidare anmälde jag (p. 25), att beredningen av anslagsfrågorna för statskontoret ännu inte avslutats. Kungl. Maj .t har på min hemställan (p. 14, 25, 26, 29, 30, 31 och 32) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret 1963/64 beräkna följande anslag, nämligen till Statistiska centralbyrån: Maskincentralen ett förslags­ anslag av 1 000 kr., till Statskontoret: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 815 000 kr., till Statskontoret: Omkostnader ett förslagsanslag av 461 000 kr., till Matematikmaskinnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 260 000 kr., till Matematikmaskinnämnden: Omkostnader ett förslagsanslag av 785 000 kr., till Matematikmaskinnämnden: Materiel m. m. ett reservations­ anslag av 700 000 kr. samt till Matematikmaskinnämnden: Kostnader för maskintid vid andra datamaskiner än nämndens egna ett förslagsanslag av 4 000 000 kr. Hithörande frågor torde nu få upptagas till fortsatt behand­ ling. I detta sammanhang anhåller jag att även få anmäla ett av delegationen för statistikfrågor framlagt förslag angående ett centralt företagsregister in. m.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963 3

I. ADB—ORGANISATIONEN

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1955 tillkallade jag tre utredningsmän1 med uppdrag att verkställa utredning rörande stats­ förvaltningens behov av databehandlingsmaskiner och därmed samman­ hängande frågor. Industriellt tillverkade automatiska datamaskiner var vid denna tid en relativt ny företeelse och föga var ännu känt om deras använd­ barhet och tillförlitlighet. Utvecklingen har sedan dess gått mycket snabbt, och läget på databehandlingsområdet har förändrats i åtskilliga hänseen­ den. I direktiven för utredningen erinrades om den utveckling som ägt rum mot allt mer avancerade hjälpmedel för rationalisering av databehandlings­ arbetet. Automatiska datamaskiner, framhölls det, utgjorde det senaste till­ skottet av sådana hjälpmedel. Utredningen borde klarlägga dessa maskiners allmänna prestationsförmåga och undersöka inom vilka områden automa­ tiska datamaskiner kunde utnyttjas i vårt land för praktiska eller veten­ skapliga uppgifter. Utredningen skulle på grundval härav pröva lämplighe­ ten av att datamaskiner komme till användning inom statsförvaltningen. Samordningsfrågan borde därvid beaktas. I vilken omfattning hålkortsmaskiner kunde erfordras, exempelvis för förberedelsearbeten eller mindre ar­ beten av andra slag, borde vidare övervägas liksom även i vad mån nuvaran­ de hålkortsanläggningar hos statliga inrättningar alltjämt kunde bli erforder­ liga. Frågan om den statliga matematikmaskinanläggningens uppgifter och ställning vid sidan av datamaskiner borde upptagas till behandling. I utred­ ningens uppgifter skulle vidare ingå att framlägga förslag beträffande for­ merna för administrationen av maskinanläggningarna. Slutligen borde ut­ redningen upptaga till prövning frågor rörande personalorganisation och lokalförhållanden samt spörsmålet angående omfattningen av och de redovisningstekniska formerna för en eventuell medelsanvisning över driftbud­ geten. Utredningsmännnen, som antog benämningen kommittén för maskinell databehandling, har överlämnat dels den 2 november 1961 en redogörelse betitlad »Den automatiska databehandlingens teknik» (SOU 1961:60), dels den 20 juni 1962 sitt huvudbetänkande »Automatisk databehandling» (SOU 1962: 32). Yttranden över kommitténs huvudbetänkande har efter remiss avgivits av överbefälhavaren, centrala värnpliktsbyrån, armétygförvaltningen, marintörvaltningen, flygförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion, försvarets civilförvaltning, försvarets forskningsanstalt, försvarets radioanstalt, riks­ försäkringsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, generalpoststyrelsen, telestyrel­ sen, järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrel­ sen, byggnadsstyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

1 Numera generaldirektören E. C. F. Cardelius, ordförande, utnämnde överdirektören K. G. Linden och framlidne professoni F. E. Fl. Velander.

4 Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

luft fartsstyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån, delegationen för statistikfrågor, riksrevisionsverket, riksskattenämnden, centrala uppbördsnämnden, matematikmaskinnämnden, riksarkivet, skolöverstyrelsen, över­ styrelsen för yrkesutbildning, kanslern för rikets universitet, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, domänstyrelsen, lantmäteristyrelsen, rikets all­ männa kartverk, flygtekniska försöksanstalten, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnämnden för psykolo­ giskt försvar, delegationen för pensionsutbetalning, lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet, uppbördsorganisationskommittén, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Malmöhus, Gö­ teborgs och Bohus, Västmanlands, Gävleborgs och Västerbottens län, full­ mäktige i riksgäldskontoret, handelshögskolan i Stockholm, lantbrukshögskolan, statens naturvetenskapliga forskningsråd, Sveriges standardiseringskommission, Tekniska nomenklaturcentralen, Svenska stadsförbundet, Sven­ ska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet, Svenska ar­ betsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige (LO), Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Vid kanslerns för rikets universitet yttrande har fogats utlåtanden av rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala, Göteborg och Stockholm, av de matematisk-naturvetenskapliga, medicinska och humanistiska fakulteterna samt rektorsämbetet vid universitetet i Lund, av rektorsämbetet vid karo­ linska institutet, av lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umeå och orga­ nisationskommittén för samma högskola ävensom av rektorsämbetena vid tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö samt handelshögskolan i Gö­ teborg. Vid överstyrelsens för de tekniska högskolorna yttrande har fogats utlåtanden från kollegienämnderna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola. Vidare har lantbrukshögskolan till sitt yttrande fogat utlåtande av lärarkollegiet vid högskolan.

A. Kommittén för maskinell databehandling

1. Användningen av automatisk databehandling inom statsförvaltningen

Beträffande den tekniska sidan av den automatiska databehandlingen har kommittén, såsom tidigare berörts, lämnat en särskild redogörelse (SOU 1961:60). Denna redogörelse torde här inte behöva närmare behandlas. I sitt huvudbetänkande (SOU 1962:32) lämnar kommittén en allmän översikt beträffande den automatiska databehandlingen, i fortsättningen be­ nämnd ADB, och en ingående redogörelse för användningen av ADB inom statsförvaltningen. Dessa delar av betänkandet innehåller en värdefull kart­ läggning av ADB-frågorna. I detta sammanhang torde jag få begränsa mig till att återge vissa huvudpunkter såsom en bakgrund till den efterföljande redovisningen av de organisatoriska frågorna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 5

Grunddragen av ADB

Den rationalisering av databehandlingsarbetet som fortlöpande ägt rum inom offentlig förvaltning och näringsliv har i stor utsträckning baserats på mekanisering. Kommittén erinrar om den vidsträckta användningen av skriv- och räknemaskiner, bokföringsmaskiner, kopieringsanordningar och, då det gäller större datamängder, hålkortsmaskiner. Emellertid har mekani­ seringen i dessa fall omfattat endast vissa moment av arbetet. Mellan dessa har manuella arbetsmoment fått inläggas. I många fall har mellanresultat utan egenvärde fått framställas endast för att tjäna såsom underlag för fort­ satt maskinell eller manuell bearbetning. Tillkomsten av de automatiska da­ tamaskinerna har i princip gjort det möjligt att utföra databehandlingen utan avbrott för sådana manuella ingripanden. Maskinerna är vanligen inte specialiserade till en viss arbetsuppgift utan kan användas för de mest va­ rierande och komplicerade slag av databehandling. De är också synnerligen snabba; tiden för addition av två tiosiffriga tal rör sig exempelvis i de snab­ baste anläggningarna om några få miljondelar av en sekund. Dessa egenska­ per hos maskinerna sammanhänger bl. a. med dels att de internt arbetar elektroniskt, alltså utan mekaniskt rörliga delar, dels att instruktionerna om vad maskinerna skall utföra — det s. k. programmet — utgöres av siffror och bokstäver eller rättare kodbeteckningar för dessa, vilka inläses i maski­ nens minne och kan behandlas på ungefär samma sätt som de data som skall bearbetas. Härigenom ernås stor flexibilitet. Det blir exempelvis möjligt att modifiera programmet under bearbetningens gång med hänsyn till innebör­ den av inlästa data eller på grundval av erhållna mellanresultat. Ett utmärkande drag för maskinerna är förutom snabbhet och flexibilitet även säkerhet. Risken för oupptäckta fel i databehandlingen är betydligt mindre än vid användande av andra tekniska hjälpmedel för databehandling eller vid manuell bearbetning. Maskinerna har inbyggda kontroller. Därut­ över erforderliga kontroller, exempelvis rimlighetstester av olika slag, kan intagas i programmet. En datamaskin måste ha minutiöst detaljerade direktiv för sitt arbete, framhåller kommittén vidare. Även ett till synes enkelt problem kan därför kräva mycket omfattande programmeringsarbete. En betydande lättnad kan emellertid vinnas, om man i större utsträckning kan utnyttja tidigare upp­ gjorda program eller delar av sådana. För lösning av ofta återkommande deluppgifter brukar datamaskinleverantörerna tillhandahålla standardpro­ gram. Ytterligare en väsentlig lättnad i arbetet möjliggöres av s. k. automa­ tisk kodning. I stället för att skriva programmet i det kodspråk maskinen arbetar efter använder man härvid ett orderspråk som står det mänskliga språket närmare. Maskinen omvandlar därefter det sålunda utformade pro­ grammet till ett program i maskinens språk. Härför erfordras ett översättningsprogram, som måste vara utformat särskilt för varje maskintyp. Man strävar f. n. efter att söka åstadkomma ett eller några få generellt tillämpli­ ga orderspråk i avsikt bl. a. att underlätta programmeringsarbetet och möj-

6 Kungl. Mcij.ts proposition nr 85 år 1963

Jiggöra ett utbyte av program även mellan användare av olika maskinfabri­ kat. Kommittén understryker, att kodningen av programmet endast utgör en del av de förberedelser som erfordras för att utnyttja ADB. Programme­ ringsarbetet måste föregås av ett ofta omfattande undersöknings-, plane­ rings- och systematiseringsarbete. Detta gäller speciellt i fråga om ADB för administrativt arbete. Kostnaderna därför blir ofta mycket stora och kan ibland överstiga kostnaderna för investering i maskinutrustning. Arbetet brukar till följd härav uppdelas i etapper. Kommittén redogör för de över­ väganden som i detta sammanhang måste göras. Den konstaterar därvid, att en förundersökning till en början får utföras för att få klarlagt, om utnytt­ jande av ADB ur effektivitets- och kostnadssynpunkt är en lämplig lösning. ADB förändrar ofta radikalt förutsättningarna för dataproduktionen och ger möjligheter att få utfört väsentligt mera än som kunnat ske med tidiga­ re metoder. Målsättningen för verksamheten behöver därför i många fall omprövas. Det måste emellertid enligt kommittén beaktas, att ADB endast är ett av många hjälpmedel för rationalisering. I åtskilliga fall kan målet uppnås till lägre kostnad med användande av enklare medel. Om en förundersökning ger anledning antaga att utnyttjande av ADB skulle ställa sig fördelaktigt, göres en mera detaljerad undersökning, fram­ håller kommittén vidare. Gäller det ett befintligt arbetsområde sker härvid först en kartläggning av arbetet sådant det utföres för att få en så fullstän­ dig bild därav som möjligt. Därefter söker man utforma ett databehandlingssystem som tillgodoser det föreliggande informationsbehovet. Möjligheter till integrering med annan verksamhet ägnas därvid uppmärksamhet. Den uppgjorda systemlösningen kostnadsberäknas, och kostnaden jämföres med kostnaden för det befintliga systemet efter de förbättringar av detsamma, som kan genomföras utan övergång till ADB. Vid jämförelsen skall ADBsystemet, framhåller kommittén, gottskrivas de fördelar av olika slag som endast detta system ger, exempelvis snabbare och säkrare rapporter. På grundval av denna utredning får sedan beslut fattas huruvida övergång till ADB skall ske. Kommittén understryker, att de möjligheter till förbättring­ ar av det gällande systemet, som vanligen uppdagas under utredningsarbetets gång, ofta gör utredningen lönsam i sig själv, även om övergång till ADB inte anses böra ifrågakomma eller bedömes böra anstå. Därest en övergång till ADB beslutas, erfordras en rad åtgärder. I första hand följer detaljutformning, programmering och kodning. Det kodade pro­ grammet måste därjämte testas i maskinen för att eliminera programme­ ringsfel o. d. Skall maskin anskaffas, måste lokalfrågorna förberedas. Vi­ dare måste de organisatoriska omläggningar som systemet förutsätter ge­ nomföras och eventuella nya register uppläggas etc. Många gånger och spe­ ciellt om man inte haft tillfälle att på maskin pröva programmet i dess hel­ het på historiska data kan det vara säkrast att någon tid behålla det gamla systemet parallellt med det nya. Härvid uppkommer emellanåt speciella

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963 7

problem, såsom att ordna med lokalutrymmen och personal för båda bear­ betningarna. För undersöknings- och förberedelsearbetet tillsättes vanligen en särskild arbetsgrupp, konstaterar kommittén i fortsättningen. Då omläggning av ett system ofta förutsätter ingående kännedom om det aktuella arbetsområdet, hör enligt kommittén i gruppen ingå personal som genom tjänstgöring inom området eller eljest är väl insatt i arbetet. Har personalen inte tidigare er­ farenheter av ADB måste den först ges utbildning häri. Kommittén anser vidare medverkan av ADB-specialister och specialister på rationalisering i hög grad önskvärd. För att revisionssynpunkter skall bli tillräckligt beakta­ de, anses någon representant för den reviderande funktionen böra deltaga i arbetet. Även författningsexpertis kan ibland behöva anknytas till arbets­ gruppen.

Användningsområden

Kommittén erinrar om att de första datamaskinerna konstruerades för att utföra matematiska beräkningar. Maskinerna har på detta område fått utomordentligt stor betydelse. De har möjliggjort beräkningar, som eljest inte kunnat praktiskt utföras, och de har varit en förutsättning för många av de framsteg som gjorts inom vetenskap och teknik. Behovet av tillgång till datamaskin för beräkningsarbeten växer, framhåller kommittén, på ett sätt som är svårt att överblicka. Bearbetningen av ett problem leder ofta till många nya, vilka i sin tur kräver bearbetning. Kraven på precision i beräk­ ningarna stiger även med påföljd att beräkningsvolymerna ökar kraftigt. Användningen av datamaskiner för administrativa arbetsuppgifter repre­ senterar ett senare led i utvecklingen. Denna användning torde dock f. n. dominera volymmässigt. En vanlig typ av sådant administrativt arbete avser att hålla register aktuella. Till denna typ av arbete, vanligen kallad regis­ tervård, är att hänföra exempelvis folkbokföring, förråds- och reskontrabokföring, avlöningsuträkning och löneredovisning, biljeltbokning m. m. Det är emellertid långt ifrån alltid som ADB i sådant arbete kan ekonomiskt mäta sig med andra arbetsmetoder. I vad mån ADB är konkurrenskraftig beror, menar kommittén, i hög grad på arbetsrutinernas utformning, registrens storlek och utnyttjandefrekvens samt möjligheten till samordning med and­ ra arbetsuppgifter. Speciellt möjligheten till samordning eller integration av databehandlingen inom olika delar av förvaltning och näringsliv utgör en­ ligt kommittén en av de mest väsentliga fördelarna med ADB. Även om kostnaderna för ADB i ett visst fall blir högre än en bearbetning med anlitande av konventionella metoder, kan detta enligt kommittén vara oväsentligt i förhållande till de i vissa fall mycket stora besparingar som ADB i andra hänseenden kan möjliggöra. Vid exempelvis förrådsbokföring kan man genom ADB följa lagrets rörelser snabbare och mera fullständigt och därigenom starkt reducera riskerna att förbise beställningsbehov etc.

8 Kungi. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Ofta kan det härigenom bli möjligt att minska lagerhållningen och på så sätt sänka kostnaderna. Som exempel på andra för ADB väl lämpade områden nämner kommit­ tén statistikproduktionen. Det kan enligt kommittén löna sig att använda ADB redan för relativt enkla statistiska sammanställningar i tabellform. Detta är framför allt fallet vid stora datamängder eller när utgångsmateria­ let kan erhållas såsom biprodukt till en datamaskinbearbetning för annat ändamål. En datamaskin kan också övertaga en stor del av det vanligen om­ fattande och tidskrävande arbetet med att granska insamlat primärmaterial och genomföra en effektiv rimlighetskontroll av detta material. Med hjälp av datamaskin kan även det statistiska materialet analyseras med en skärpa som inte är möjlig att uppnå med andra metoder. De nämnda tillämpningarna har hittills dominerat ADB-området. Bland övriga områden för ADB nämner kommittén planerings- och optimeringsarbeten, informationssökning, språköversättning och processtyrning. Ut­ vecklingen har där kommit i gång senare, men synes enligt kommitténs upp­ fattning kunna erbjuda mycket stora fördelar.

I fråga om användningen av ADB inom statsförvaltningen har kommit­ tén lämnat en utförlig redogörelse i sitt betänkande (s. 71—174). För att ge en uppfattning om möjligheterna att använda ADB inom statsförvaltning­ en torde här få återges en sammanställning av områden som behandlats av kommittén.

Registervård Registrering av fysiska och juridiska personer Folkbokföring Företagsregistrering Personregistrering för en mängd olika ändamål Skatteuppbörd Socialförsäkring Beräkning och registrering av pensionsgrundande inkomst Utbetalning av pension Debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter Utbetalning av allmänna barnbidrag Bilregistrering och bilskattedebitering Avlöningsuträkning och personalredovisning Utbetalning av personalpension Bokföring, utbetalning, kostnadsanalys, revision Anslagsövervakning Förrådsredovisning Fakturering och betalningskontroll i fråga om exempelvis radio- och TV-licenser, telefonavgifter, el-avgifter m. m. Postsparbankens bokföring och ränteberäkning Postgirobokföring m. m. (baserat på optisk klartextläsning) Vagnrevision och vagnhyresavräkning m. m. hos SJ Verkstadsbokföring och driftsanalys Bokning av sowagnsbilj etter Bokföring av lån m. m. hos bostadsstyrelsen och riksbanken

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 9

Statistik Bearbetning av folk-, bostads-, företagsräkningar m. m. Befolkningsstatistik, utrikeshandelsstatistik, industristatistik, korttidsstatistik, lönestatistik m. m. Driftstatistik, speciellt i affärsdrivande verksamhet Riksskogstaxering Indexberäkningar Nationalräkenskapsberäkningar Meteorologisk statistik

Planering och optimering Tillverkningsplanering för exempelvis större verkstäder Massberäkningar (planering av jordförflyttningar vid vägbyggnadsföretag o. d.) Flygtrafikledning Skolschemaläggning Samhällsplanering Bebyggelseplanering, innefattande bl. a. planering av bostads- och indust­ riområden, lokalisering av skolor, sjukhus, brandstationer, skyddsrum etc. Trafikplanering, innefattande bl. a. planering av transportvägar och tra­ fikleder samt uppgörande av rutter, tidtabeller etc. för kollektiva trans­ portmedel Utbildningsplanering Planering av hälso- och sjukvården Planering av totalförsvaret Planering av energiförsörjningen Samhällsekonomisk planering

Informationssökning Litteratursökning (facklitteratur, forskningsprojekt m. m.) Kriminalregistrering (registrering av brottslingar och signalement, finger­ avtryck, vanor etc.) Medicinsk diagnostik Registrering av farmaceutiska preparat Registrering av avtal, beslut, prejudikat etc. Registrering av lämplighetsdata rörande personer ur vissa yrkeskårer o. d. Arbetsförmedling Nyhetsgranskning av patent och varumärken

Beräkningsarbeten En mängd beräkningsarbeten vid universitet och högskolor, forskningsinsti­ tutioner m. fl. Meteorologiska beräkningar Geodetiska och fotogrammetiska beräkningar m. m. på lantmäteriväsendets och kartverkets områden Kubering av rotstående skog, beräkning av årlig tillväxt, uppgörande av apteringskalkyler m. m. på det skogliga området Kraftbalansberäkningar Beräkningar på atomkraftområdet Tekniska och operationsanalytiska beräkningar inom försvaret

10 Kangl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Övrigt Vinstdragning å premieobligationslån och framställning av dragningslistor Elevintagningar i skolor Undervisning och inlärningskontroll Maskinell sättning av text

Antalet arbetsuppgifter inom statsförvaltningen, för vilka ADB kan kom­ ma ifråga, är som synes mycket omfattande och torde enligt vad kommit­ tén framhåller med säkerhet komma att öka efter hand. Utvecklingen på maskin- och metodområdena torde medföra att allt flera arbetsuppgifter kommer att bli lönsamma att automatisera. Utvecklingen på området är starkt dynamisk, och forskning och utprovning av nya tillämpningar pågår på många håll. I de ADB-system som hittills utvecklats har tyngdpunkten legat på att er­ nå direkta kostnadsbesparingar. I fortsättningen kan man dock enligt kom­ mittén räkna med att användningen av maskinerna i planeringssammanhang och för framställning av underlag för beslut i viktiga frågor torde kom­ ma att alltmer skjutas i förgrunden. På längre sikt anser kommittén de största fördelarna otvivelaktigt vara att vinna av en sådan användning. Kommittén förutser också att integrationen i databehandlingen kommer att kunna drivas allt längre. Den kan komma att sträcka sig över nuvarande departements- och verksgränser och ge upphov till ett allt större samman­ hängande databehandlingssystem inom statsförvaltningen och mellan stats­ förvaltning, kommunal förvaltning och näringsliv. Det är ofrånkomligt, unser kommittén, att organisationen inom statsförvaltningen anpassas efter utvecklingen.

Maskinfrågor

Kommittén lämnar i sitt betänkande en sammanställning över installera­ de och beställda datamaskiner inom statsförvaltningen. Denna sammanställ­ ning torde här få återges med komplettering av fyra anläggningar som se­ nare tillkommit.

Innehavare Maskintyp Tidpunkt för igång­ Föivärvssätt sättning eller leverans A. Centrala statsförvalt­ ningen Matematikmaskinnämn­ Besk 1953 Egen tillverkning den Alwac III E 1958 Köp på särskilda vill­ kor Facit EDB 2 1959 Köp J ärnvägsstyrelsen IBM 650 1958 Förhyrning (skall återlämnas) IBM 1401-C 3 1962 Förhyrning IBM 1410 1963 * Statistiska centralbyrån IBM 7070 1961 Köp 1/7 1962 IBM 1401-C 3 1961 Köp 1/1 1962 IBM 1401-C 4 1962 Förhyrning Flygtekniska försöksan­ IBM 1620 1961 » stalten

Kungi. Maj. ts proposition nr 85 år 1963 11

Innehavare Maskintyp Tidpunkt för igång­ Förvärvssätt sättning eller leverans Flygförvaltningen IBM 7070 1961 Förhyrning

IBM 1401-C 3 1961 i

IBM 1401-C 4 1962 » Facit DS 9000 1962 Köp Facit DS 9000 1962 » Riksförsäkringsverket IBM 1401-B 3 1961 Förhyrning Försvarets forskningsan­ IBM 7090 1961 Köp stalt IBM 1401-C 3 1961 » Försvarets civilförvalt­ IBM 1401-C 4 1961 Förhyrning ning V attenf allsstyrelsen IBM 1401-C 4 1962 » Domänstyrelsen IBM 1401-B 3 1962 » Försvarets radioanstalt Facit EDB 3 1962 Köp Postgirokontoret IBM 1410 1962 Förhyrning Postsparbanken IBM 1410 1962 » Televerket IBM 1401-C 4 1963 » Delegationen för pensions­ IBM 1401-C 4 1962 » utbetalning

B. Universitet och högsko­ lor Runds universitet Smil 1956 Egen tillverkning Uppsala universitet Alwac III E 1957 Donation IBM 1620 1961 Förhyrning delvis, disponeras delvis utan kostnad ADB-institutet, Chalmers Wegematic 1000 1957 Förhyrning tekniska högskola Wegematic 1000 1961 Disponeras utan kost­ nad Tekniska högskolan i Ferranti Mercury 1959 Tillhör AB Atomener­ Stockholm gi Wegematic 1000 1960 Donation Karolinska institutet Wegematic 1000 1961 Donation Göteborgs universitet SAAB D 21 1963 Köp

De redovisade maskinerna är av högst varierande kapacitet. Störst och internt snabbast är den av försvarets forskningsanstalt förvärvade, främst för beräkningsarbeten avsedda IBM 7090. Stor kapacitet har även de av sta­ tistiska centralbyrån och flygförvaltningen disponerade maskinerna av typ IBM 7070, avsedda att användas huvudsakligen för administrativ databe­ handling. Var och en av de nu nämnda maskinerna kompletteras av en el­ ler två mindre maskiner, typ IBM 1401, avsedda främst för överföring av data från hålkort till magnetband och för utskrift av data från magnetband (s. k. satellitmaskiner). Sådana mindre maskiner finns också utplacerade lokalt hos olika användare och nyttjas därvid i huvudsak som självständiga anläggningar. De hos universitet och högskolor uppställda maskinerna är till stor del antingen donerade eller eljest disponibla utan egentlig maskin­ kostnad. Maskinerna är i regel av mindre typ. För mera omfattande arbe­ ten har matematikmaskinnämndens Besk och Facit EDB anlitats. Kommittén lämnar vissa allmänna synpunkter rörande maskinval och förvärvssätt. I valet mellan att utnyttja stora eller små maskiner anses nå­ gon entydig lösning inte kunna ges. Förhållandena får bedömas från fall till fall. övervägande skäl talar dock enligt kommittén för att stora maski­ ner kommer till användning, där så är möjligt. En tillfredsställande lösning anser kommittén i många fall vara att utnyttja en centralt placerad stor

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

maskin för de mera krävande bearbetningarna samt lokala maskiner för förberedande och efterföljande bearbetningar. Möjligheterna att utnyttja centralt placerade maskiner torde komma att förbättras efter hand som mera avancerade metoder för datatransmission utvecklas. Flertalet av de nuvarande datamaskinanläggningarna är förlagda till Stockholm eller dess närhet. Ur kostnads- och allmän lämplighetssynpunkt anser kommittén denna placering fördelaktig. Ur beredskapssynpunkt fin­ ner kommittén en dylik centralisering dock mindre lämplig. Enligt kommitténs uppfattning talar flera skäl för en långt gående enhet­ lighet inom statsförvaltningen inte endast i fråga om den maskinella ut­ rustningen utan även beträffande program, koder och informationsbäran­ de media, d. v. s. hålkort, hålremsa, magnetband och för maskinell läsning avsedda blanketter. Enhetlighet underlättar personalutbildning, minskar be­ hovet av investering i program, underlättar integration, förbättrar möjlig­ heterna att utnyttja reservutrustning, minskar kraven på reservdelshållning och medför åtskilliga andra fördelar. En konsekvent genomförd enhetlighet beträffande maskinutrustningen har emellertid enligt kommittén även nackdelar. Den leder i dagens läge lätt till koncentration till ett enda maskinfabrikat och verkar sålunda konkurrenshämmande. Hänsyn till enhetligheten kan dessutom försvåra ett följsamt tillvaratagande av sådana tekniska framsteg, som inte gärna kan genomföras på en gång över hela linjen. Dessa nackdelar blir mindre fram­ trädande om enighet kan uppnås om gemensam utformning av informa­ tionsbärande media, koder, programmeringsspråk etc. Särskild uppmärk­ samhet ägnas f. n. utvecklingen av generella automatkodningssystem. Leder dessa strävanden till positivt resultat, kan man, anser kommittén, bli obe­ roende av maskinfabrikat utan att i större utsträckning behöva avstå från de fördelar, som i dagens läge användningen av ett enda maskinfabrikat er­ bjuder. Beträffande frågan om köp eller förhyrning av datamaskiner rekommen­ derar kommittén en viss återhållsamhet i fråga om köp i sådana fall då ut­ nyttjandet inte beräknas överstiga ett skift, detta främst med hänsyn till den snabba utvecklingen på datamaskinområdet. I tveksamma fall finns of­ ta möjlighet till förhyrning med option till köp. Vad gäller hålkortsmaskinerna konstaterar kommittén, att sådana ma­ skiner troligen under lång tid ännu kommer att utnyttjas i ADB-sammanhang.

2. Gällande organisation

Innan jag övergår till att redovisa kommitténs överväganden och förslag i organisationsfrågan, torde jag i korthet få återge en av kommittén läm­ nad redogörelse för den nuvarande organisationen för rationalisering inom statsförvaltningen och för de statliga organ, som är verksamma på ADBområdet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 13

Rationaliseringsorgan

Enligt allmänna verksstadgan ankommer det på varje myndighet att till­ se, att arbetet bedrives så enkelt, snabbt och ekonomiskt som möjligt utan att säkerheten eftersättes. Hos större myndigheter finns särskilda organisa­ tions- eller rationaliseringsavdelningar inrättade. Övriga myndigheter skall enligt verksstadgan ha en eller flera organisationsföredragande. Det statliga centrala rationaliserings- och revisionsarbetets organisation har nyligen varit föremål för översyn. Som resultat därav sammanfördes då­ varande statens organisationsnämnd och statskontoret till ett centralt ra­ tionaliseringsorgan, som erhöll benämningen statskontoret. Avsikten med denna omläggning var att genom samverkan inom en och samma organisa­ tion mellan organisatorisk expertis och administrativ sakkunskap ge dju­ pare innebörd och större kraft åt rationaliseringsarbetet. Detta finge sålun­ da inte vara en verksamhet i syfte att genomföra enbart tekniska rationa­ liseringar inom en bestående verksamhetsram, utan arbetet skulle i ökad omfattning innefatta realprövning i besparingssyfte av myndigheternas verksamhet. Det centrala revisionsarbetet koncentrerades samtidigt till riks­ revisionsverket, vilket ersatte de båda tidigare revisionsorganen, riksräkenskapsverket och statens sakrevision. Arbete av rationaliseringsnatur bedrives vidare av kommittéer och utred­ ningar. Statskontoret står under ledning av en styrelse med verkschefen som ord­ förande. I styrelsen ingår chefen för riksrevisionsverket samt ytterligare minst sex ledamöter. Ämbetsverket är organiserat på sex byråer, varav fem rationaliseringsbyråer och en teknisk byrå, jämte kansli, tryckeriexpedi­ tion och kurssektion. Verksamhetsområdet omfattar i princip hela den mi­ litära och civila statsverksamheten. Det har ansetts olämpligt att binda ra­ tionaliseringsarbetet med bestämda direktiv angående valet av arbetsupp­ gifter och sättet att lösa dessa. Statskontoret skall i stället genom organisationsundersökningar och på annat sätt söka vägar till förenklingar och kost­ nadsbesparingar inom förvaltningen. Det skall vidare genom aktiv upplys­ ning och rådgivning, framläggande av nya organisationsförslag och på an­ nat lämpligt sätt verka för att rationaliseringen inom statsverket drives med kraft. Den sakrevisionella verksamheten inom riksrevisionsverket bedrives i viss utsträckning parallellt med kameral revision av de statliga förvaltningsor­ ganens räkenskaper men även oberoende därav. Verket står under ledning av en styrelse, vari ingår verkschefen och chefen för statskontoret samt yt­ terligare sex ledamöter.

Matematikmaskinnämnden Matematikmaskinnämnden bildades år 1948 med huvudsaklig uppgift att i samråd med experter, som nämnden ägde utse, planlägga och leda arbetet med anskaffning av matematikmaskinutrustning för svenska behov. För

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

arbetet bildades olika grupper, varav en med uppgift att planera en elektronrörsmaskin. Denna grupps arbete resulterade i tillverkningen av Besk, en för sin tid snabb och driftsäker beräkningsmaskin. Denna togs definitivt i bruk i början av år 1954 och gör efter moderniseringar i olika hänseenden fortfarande tjänst. Grupperna sammanfördes sedermera till en gemensam arbetsgrupp un­ der ledning av en arbetschef. Arbetet organiserades på en matematisk och en teknisk avdelning. Till följd av personalavgång våren 1956 måste det tek­ niska utvecklingsarbetet i nämndens arbetsgrupp helt nedläggas. Det har sedermera återupptagits i viss utsträckning. Under senare år har även frågor rörande administrativ databehandling kommit att handläggas inom nämnden, och dessa arbetsuppgifter har fått allt större betydelse i dess verksamhet. I skilda sammanhang har nämnden avgivit förslag om inrättande av ett institut för numerisk analys, vilket skulle övertaga nämndens verksamhet. Av olika skäl har förslagen inte realiserats. Matematikmaskinnämnden består av fem ledamöter. Till sitt biträde har nämnden dels en sekreterare, dels en rådgivande expertgrupp, bestående av f. n. 13 av nämnden utsedda experter. Det löpande arbetet utföres inom ar­ betsgruppen, vars chef — arbetschefen —- är nämndens verkställande tjäns­ teman och föredragande i nämnden. Arbetsgruppen arbetar under arbets­ chefen på tre avdelningar, nämligen tekniska avdelningen, matematiska av­ delningen och databehandlingsavdelningen. Därjämte finns kansli och bib­ liotek. Den tekniska avdelningen är indelad i två sektioner, en driftsektion för den löpande driften av maskinerna samt en utvecklings- och servicesektion för dels forsknings- och utvecklingsarbete, dels teknisk översyn och mo­ dernisering av maskinerna med tillhörande utrustning. Även den matema­ tiska avdelningen är uppdelad på två sektioner, nämligen driftsektionen och utvecklingssektionen. Uppgifterna inom den förstnämnda sektionen omfattar kundservice, framställning av testprogram samt kursverksamhet. Arbetet på utvecklingssektionen avser numerisk analys, utarbetande av standardprogram, autokodning samt allmänt matematiskt och programtekniskt utvecklingsarbete. Databehandlingsavdelningen har fyra sektioner, nämligen en för utveckling, en för undervisning och dokumentation, en för interna uppdrag och en för externa uppdrag. Personalen inom sistnämnda sektion deltager i uppläggningsarbete för ADB på olika håll inom statsför­ valtningen.

Statistiska centralbyråns maskincentral

Maskincentralen inrättades den 1 juli 1950. Dess huvuduppgift skall vara att med hålkortstekniska eller liknande hjälpmedel behandla statistiskt och annat material, som för sådant ändamål överlämnas till maskincentralen från statliga eller kommunala myndigheter och institutioner ävensom från

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 15 .

enskilda uppdragsgivare. I cirkulär till statsmyndigheterna den 19 mars 1954 har dessa anbefallts att anlita maskincenlralen för sådana undersök­ ningar och arbetsuppgifter, som lämpligen kan anförtros åt densamma. Fin­ ner myndighet, som inte förfogar över egen hålkortsanläggning, att hålkortsförfarandet lämpligen bör prövas för arbetsuppgifter inom dess verk­ samhetsområde, bör myndigheten enligt cirkuläret samråda med maskin­ centralen vid arbetets planering. Det har förutsatts att maskincentralen i princip skall vara självfinansierande. Myndigheter som anlitar centralen har att själva göra framställning om erforderliga anslagsmedel för den er­ sättning som maskincentralen äger uppbära. Maskincentralens verksamhet har fått en betydande omfattning. Maskin­ parken, som från början omfattade enbart hålkortsmaskiner, har successivt utvidgats och moderniserats. I augusti 1959 installerades en hålkortsmatad datamaskin av typ IBM 650. Denna ersattes i april 1961 av en modernare, magnetbandutrustad anläggning, bestående av en IBM 7070 och en IBM 1401. Dessa senare maskiner har anskaffats i första hand för 1960 års folkoch bostadsräkningar men har utrustats för att kunna utnyttjas såsom central datamaskinanläggning för olika arbetsuppgifter inom statsförvalt­ ningen. Sedermera har ytterligare en maskin av typ IBM 1401 installerats hos maskincentralen. Maskincentralen förestås av en byråchef, vilken biträdes av en ställföre­ trädande chef med huvudsaklig uppgift att koordinera databehandlingsar­ betet inom centralen, handha kundkontakter m. m. Arbetet är uppdelat på fem sektioner, nämligen stansningssektionen, beredningssektionen, hålkortscentralen, EDP-centralen och kameralsektionen. Arbetsuppgifterna för be­ redningssektionen är att förbereda uppdragen för hålkortsmässig bearbet­ ning eller, då det gäller automatisk databehandling, för programmering. Sektionen ansvarar även för utbildningsfrågorna inom maskincentralen. Den maskinella bearbetningen ombesörjes inom hålkortscentralen och EDPcentralen. All personal vid maskincentralen med undantag för byråchefen är arvodesanställd med i allmänhet arvode motsvarande viss lönegrad. Till stansningspersonal utgår i viss utsträckning premielön samt ackordstillägg be­ roende på prestation.

3. Arbetsuppgifter på ADB-området och behovet av central organisation

Kommittén framhåller att frågan om införande av ADB måste bedömas enligt de för all rationalisering gällande grunderna. Speciellt på det ad­ ministrativa området bör en utredning inte begränsas till enbart lämplig­ heten av att använda ADB. Även andra vägar för en rationalisering bör be­ aktas. Eftersom våra resurser i fråga om personal med organisations- och ADB-erfarenhet är begränsade, måste enligt kommittén företräde ges åt de rationaliseringsprojekt som ger de största vinsterna. Kommittén framhål­

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

ler, att i princip hela rationaliseringsfältet därvid bör ses i ett sammanhang. För att effektivisera rationaliseringsarbetet behövs ett intimt samarbete mellan alla berörda parter redan på planeringsstadiet. Detta gäller främst den allmänna rationaliseringsexpertisen och ADB-expertisen, men samar­ betet måste enligt kommittén utsträckas till de verk och myndigheter, vil­ kas ämbetsområden beröres av ifrågavarande projekt. Ett tillvaratagande av fördelarna med ADB kräver utöver de allmänna planeringsuppgifterna också insatser av andra slag. Det gäller härvid åt­ gärder inte endast för att införa och fortlöpande utnyttja ADB utan även för att utveckla och förbättra dess användning. Till dessa insatser hänför kommittén, förutom det vid varje ADB-projekt erforderliga undersökningsoch förberedelsearbetet, fortlöpande system- och programöversyn, undervis­ ning, uppföljning av utvecklingen, dokumentation, utrednings- och utveck­ lingsarbete, standardiseringsarbete, planering av maskinanskaffning och maskinutnyttjande samt fortlöpande drift. Vid undersöknings- och förberedelsearbetet kan bi­ stånd av erfaren expertis förhindra dyrbara misstag och stora ändringskostnader i ett senare skede. Det är vidare enligt kommittén angeläget att föreliggande möjligheter till integration med andra områden uppmärksam­ mas och att systemuppläggningen blir sådan att framtida integrationsmöjligheter inte onödigtvis försvåras. Även sedan ett datasystem blivit fastare etablerat och kommit i funktion, kräver det en fortlöpande observation inte minst med hänsyn till den snabba utvecklingen på området. En kontinuerlig öv ersyn av system och program är därför enligt kommittén ett naturligt led i verksam­ heten. De bästa förutsättningarna för en till utvecklingen på ADB-området följsam effektiviseringsverksamhet i fråga om system och program anser kommittén kunna ernås genom samarbete mellan personalen på de olika tillämpningsområdena och ADB-expertisen. På den senare bör enligt kom­ mittén ankomma bl. a. att fortlöpande uppmärksamma integrationsmöjligheter, att förmedla idéer till förbättringar samt att för de olika använ­ darnas räkning följa upp utvecklingen och utvärdera dess konsekvenser. Med den utveckling, som är att emotse på ADB-området, uppkommer be­ hov av grundläggande undervisning i ADB såsom ett led i utbild­ ningen för ett flertal olika yrken. Denna undervisning anser kommittén i re­ gel böra förläggas till universitet och högskolor samt de läroanstalter i öv­ rigt, där utbildning för ifrågavarande yrken sker. Undervisning i ADB mås­ te i stor utsträckning också ges åt redan yrkesverksamma som ett led i fort­ bildningen inom yrket och som fackutbildning för dem som skall ha hand om arbetsuppgifter på ADB-området. För statsförvaltningens vidkommande erfordras enligt kommittén en till förhållandena inom statsförvaltningen av­ passad samt i väsentliga hänseenden utvidgad och fördjupad undervisning. Denna anses böra omfatta såväl ledande personal inom myndigheterna som den personal som skall direkt engageras i ADB-arbetet. Framförallt skall den avse systemmän och programmerare. Undervisningen får enligt kom­

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963 17

mittén i viss utsträckning differentieras efter personalkategori, men specia­ liseringen får inte drivas så långt att översikten över arbetsfältet går förlo­ rad. En gemensam grundutbildning åtföljd av differentierad vidareutbild­ ning kan enligt kommitténs uppfattning vara en lämplig lösning. För att ADB-arbetet skall bli så effektivt som möjligt är det av vikt att kunskaperna hos de på området verksamma fortlöpande underhålles och förnyas. Enligt kommitténs uppfattning bör uppföljning av ut­ vecklingen samt dokumentation handhas centralt av ADB-expertis. Kommittén finner det naturligt, att till dokumentationstjänsten anknytes handhavandet av erforderligt fackbibliotek. Visst samarbete med de allmänna biblioteken anses därvid böra uppehållas. Kommittén betonar att dokumentationstjänsten visserligen i första hand skall tillgodose statsför­ valtningens behov, men att den fördenskull inte bör förbehållas den statliga sektorn. Kommittén framhåller vidare, att det på ADB-området bör bedrivas ett utrednings- och utvecklingsarbete i avsikt att dels förbätt­ ra, förbilliga och utvidga ADB-tillämpningen allmänt eller inom särskilda områden, dels stå olika användare till tjänst med lösandet av speciella pro­ blem. Som exempel på sådan verksamhet, vilken bör bedrivas på expertpla­ net, nämner kommittén maskinbedömning, maskinkonstruktion, utveck­ ling av system- och programmeringsmetodik, numerisk analys samt utveck­ lande av nya användningsområden för ADB. På maskinområdet är det en­ ligt kommittén en angelägen uppgift att till ledning för beslut rörande ny­ anskaffningar, byten eller kompletteringar granska och värdera nyutkom­ men ADB-utrustning. Denna uppgift bör vara ett lagarbete för tekniker, systemmän och programmerare. I fråga om konstruktionsarbetet framhål­ ler kommittén, att det numera inte är nödvändigt att tillgodose statsförvalt­ ningens behov av datamaskiner genom egen tillverkning. Det finns en snabbt växande datamaskinindustri med stora resurser för vidareutveckling. Kom­ mittén finner det dock önskvärt, att teknisk personal i vissa fall skall kun­ na sättas in på uppgifter i samband med konstruktionsarbete. Detta kan exempelvis bli aktuellt i fall där man genom någon specialkonstruktion skulle kunna erhålla väsentliga fördelar i ADB-arbetet. Bland uppgifterna på metodområdet nämner kommittén bl. a. utvecklandet av standardpro­ gram för statsförvaltningens speciella behov eller eljest för speciellt svenska förhållanden. För att underlätta programmeringsarbetet inom statsförvalt­ ningen anser kommittén önskvärt alt förekommande standardprogram och andra produktionsprogram registreras och tiilhandahålles centralt. Då stats­ förvaltningen kan komma att ha maskiner av flera olika fabrikat, anser kommittén det också betydelsefullt, att generella programmeringsspråk ut­ vecklas och kommer till allmän användning. Ett uppföljande av utveckling­ en i detta hänseende anser kommittén bäst ske genom aktiv medverkan i utvecklingsarbetet. Helt naturligt rymmer ADB i sitt nuvarande stadium också stora möjlig­ heter till utveckling på ett allmänt plan genom forskning. I fråga om för-

2 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 85

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

läggningen av denna uttalar kommittén, att grundforskning närmast hör hemma hos universitet, högskolor och särskilda forskningsinstitutioner och att även målforskning i viss utsträckning kan förläggas dit. Målforskningen fordrar dock ofta nära kontakt med de praktiska arbetsuppgifterna på om­ rådet. I fråga om standardiseringen framhålles att den har sin givna plats som förelöpare till ADB och som ett medel att höja ADB-systemens kvalitet. Standardiseringen omfattar bl. a. programmeringsspråk, systemar­ bete, teknisk utrustning och nomenklatur. I fråga om teknisk utrustning framhåller kommittén särskilt magnetband och datatransmission som standardiseringsobjekt. Kommittén betonar även, att ingående kännedom om ADB-förhållanden och om utvecklingsmöjligheterna är nödvändig för att standardiseringsfrågorna skall få en tillfredsställande lösning. Det är enligt kommittén av största ekonomiska betydelse att så sker. Kommittén understryker behovet av en samlad planering av maskin­ anskaffning och maskinutnyttjande inom statsförvaltning­ en. Med beaktande av de större maskinernas företräden från ekonomisk synpunkt finner kommittén det vara önskvärt att, där så är möjligt, sam­ manföra ett flertal arbetsuppgifter till en gemensam anläggning. På beräkningsområdet kan maskinfrågan många gånger ordnas endast genom sådant sammanförande av arbetsuppgifter. Även om en särskild anläggning av störs­ ta storlek skulle kunna anskaffas och bli tillräckligt utnyttjad av en enda myndighet, bör enligt kommittén anskaffningen ändå inte ses isolerat. Be­ hov av samverkan inom statsförvaltningen och samordning av resurserna föreligger i olika former. Kommittén anser det också angeläget att enhet­ liga regler tillämpas för arbetet vid de olika maskinanläggningarna. Sär­ skilda maskinloggar anses sålunda böra föras vid de olika anläggningarna. Genom analys av dessa och av kostnadsredovisningar för olika anläggningar erhålles uppgifter om driftsäkerhet och kostnadsutfall vid användning av olika maskinfabrikat, vilket kan vara av värde bl. a. som underlag för ma­ skinanskaffningarna inom statsförvaltningen. Kommittén anser det nöd­ vändigt att även dessa arbetsuppgifter sammanhålles centralt. Mot bakgrunden av sin redovisning för arbetsuppgifterna på ADB-området övergår kommittén till frågan om organisationen av AD Bverksamheten inom statsförvaltningen. Kommittén framhåller därvid angelägenheten av att söka så väl som möjligt utnyttja tillgängliga personel­ la och maskinella resurser. ADB-verksamheten bör ges en sådan organisa­ tion och sådana verksamhetsformer, att en samordning av resurserna be­ främjas. En arbetsfördelning i specialiseringens tecken anses i hög grad önskvärd redan med hänsyn till arbetsuppgifternas art. Den är emellertid också nödvändig för ett riktigt utnyttjande av de personalresurser, som kan beräknas stå till förfogande för ändamålet. En samverkan mellan specialis­ terna och dem som praktiskt tillämpar ADB är likaså nödvändig. Det praktiska arbetet att förbereda ADB anser kommittén i princip höra hemma hos de myndigheter som skall tillämpa ADB. Dessa anses böra svara

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963 19

för system- och programmeringsarbetet och disponera härför erforderlig personal. Kommittén konstaterar dock, att många arbetsuppgifter vid förbe­ redelser till ADB är av sådan art att varje myndighet inte kan tillföras den sakkunskap som erfordras. Kommittén finner det nödvändigt, att den till­ gängliga expertisen koncentreras och ställes till myndigheternas förfogande för rådgivning och information, undervisning m. m. Därtill kommer att åt­ skilliga arbetsuppgifter på ADB-området avser funktioner, som är gemen­ samma för hela statsförvaltningen eller som bör utföras centralt för att undvika dubbelarbete. Vidare behöver frågor om anskaffning och utnytt­ jande av maskinell utrustning enligt kommittén samordnas inom statsför­ valtningen. Ett nära samarbete anses också angeläget mellan olika specia­ listgrupper, såsom de tekniska experterna, matematikerna på beräkningssidan samt system- och programmeringsexperterna på databehandlingssidan. Med hänsyn till det behov av central organisation, som i olika hänseen­ den föreligger beträffande ADB-verksamheten, föreslår kommittén, att ett centralt organ inrättas för att inom statsförvaltningen handlägga vissa databehandlingsfrågor.

4. Kommitténs organisationsförslag

r»en centrala dataorganisationens uppgifter och ställning Ett centralt dataorgan bör enligt kommitténs förslag vara ett expertor­ gan med företrädesvis samordnande, sammanhållande, kunskapsförmedlande och biträdande funktioner. Det bör inte ha befogenhet att besluta gentemot övriga statsmyndigheter. Dataorganet föreslås ha rättighet och skyldighet att taga initiativ i olika avseenden för att främja ett utnyttjande av ADB på bästa sätt inom statsverksamheten. Det skall som centralt fack­ organ företräda de allmänna synpunkter, som kan anläggas vid ställnings­ taganden i olika ADB-frågor. Kommittén anger dataorganets uppgifter i korthet vara att medverka vid planeringen av det centrala rationaliseringsarbetet och därvid företräda ADB-synpunkter, att biträda statsmyndigheter vid förberedelser till ADB och vidareutveck­ ling av förefintliga datasystem, att, där så betingas av särskilda omständigheter, genomföra uppläggningsarbete för ADB i service, att verka för en för statsverksamheten planmässig anskaffning och an­ vändning av tekniska hjälpmedel för ADB ävensom bistå vid anskaffning, installation m. in. av sådan utrustning, att verka för ett effektivt utnyttjande av befintliga maskinanläggningar och tillhandahålla maskintid, att planera för och handha undervisningen på området, att följa utvecklingen inom och utom landet i fråga om teknik, metodik

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

och tillämpning av ADB samt utvärdera dess resultat ävensom bidraga till utvecklingen på området samt handha erforderlig dokumentation, att till andra förmedla vid uppföljnings- och utredningsverksamheten vunna resultat och inhämtade erfarenheter, att bedriva rådgivnings- och informationsverksamhet i fråga om ADB samt att i övrigt handlägga de ärenden på ADB-området som må ankomma på ett centralt statsorgan. För att dataorganet skall kunna fullgöra sina uppgifter är det nödvändigt att statsmyndigheter, kommittéer m. fl. i ADB-frågor håller kontakt med dataorganet. Kommittén erinrar i samband därmed om gällande cirkulär till statsmyndigheterna angående maskincentralens verksamhet. Statliga verk och myndigheter (ej statliga bolag) bör sålunda enligt kommittén ha skyldighet att anmäla uppkommande frågor angående användning av ADB till dataorganet. De bör inte utan samråd med dataorganet få anskaffa ADB-utrustning eller anlita annan tillhörig ADB-anläggning. Enligt kom­ mitténs förslag skall vidare frågor om maskinanskaffning vid delade me­ ningar underställas Kungl. Maj :ts prövning. Förefintlig eller uppkomman­ de överskottskapacitet vid av verk eller myndighet förvaltad anläggning skall i princip ställas till dataorganets förfogande. Vidare anses skyldighet böra föreligga att tillhandahålla dataorganet de uppgifter som kan vara er­ forderliga för dess planerande och samordnande verksamhet. Den automatiska databehandlingen befinner sig f. n. i ett starkt dyna­ miskt begynnelseskede. Kommittén anser det därför inte lämpligt eller ens möjligt att söka i detalj reglera verksamheten hos centralorganet. Verksam­ heten bör ges en sådan organisatorisk ram, att den till form och innehåll snabbt och smidigt kan anpassas efter utvecklingen. Kommittén har haft att överväga frågan om att på bästa sätt utnyttja ADB inom statlig verksamhet och har därför tillagt det centrala dataor­ ganet sådana uppgifter, som betingas av behovet inom den statliga sektorn. Emellertid är dataorganets verksamhet i flera hänseenden i viss mån av mera allmänt samhällelig natur, såsom i fråga om undervisning, dokumen­ tation, maskinservice m. m. Kommittén anser att dataorganets tjänster där­ vidlag inte bör vara förbehållna enbart statsmyndigheterna utan att de i princip bör vara allmänt tillgängliga. Kommittén konstaterar att den administrativa databehandlingen och beräkningsverksamheten i många hänseenden har sammanfallande problem, som för sin lösning fordrar intim samverkan mellan experterna inom dessa båda områden. Enligt kommitténs mening är det därför nödvändigt, att sam­ ma organisation företräder såväl beräkningsverksamheten som den admi­ nistrativa databehandlingen. Det anses också angeläget, att en och samma organisation omsluter all ifrågavarande verksamhet för att kunna ändamåls­ enligt fylla en rådgivande och biträdande funktion och ge erforderlig maski­ nell service åt statsmyndigheterna. För dessa bör det också, framhåller kom­ mittén, vara önskvärt att vid behov av service m. m. kunna vända sig till ett

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 21

enda organ. Av nämnda skäl anser kommittén, att matematikmaskinnämn­ dens och maskincentralens nuvarande funktioner bör sammanföras och bilda grunden till en central dataorganisation inom statsverksamheten.

I fråga om dataorganisationens ställning inom statsförvaltningen framhål­ ler kommittén, att valet står mellan att anknyta organisationen till någon be­ fintlig statsmyndighet eller att ge den en fristående ställning. Eftersom ADB är en viktig metod att beakta vid rationalisering av administrativa rutiner, framträder statskontoret som den myndighet, till vilken en anslutning av dataorganisationen skulle kunna ifrågakomma. Den omständigheten att sta­ tistiska centralbyrån utövar vissa centrala funktioner på hålkortsområdet och jämväl utnyttjar ADB-maskiner, utgör enligt kommitténs mening inte något skäl för en anknytning av dataorganisationen till detta ämbetsverk, vars uppgifter hänför sig till det statistiska ämnesområdet. Vid en anknytning till statskontoret måste dataorganisationen — med kommitténs utgångspunkter — i dess helhet ingå i detta ämbetsverk som en särskild avdelning. Behovet av samverkan mellan ADB-specialistema på olika delområden anser kommittén nämligen ha sådan tyngd, att det i or­ ganisatoriskt hänseende väger över den samverkan som är nödvändig även mellan ADB-expertisen och organisationsexpertisen. Verksledningen skulle härvid få trygga det erforderliga samarbetet avdelningarna emellan. Kommittén anser emellertid att flera skäl kan anföras mot en anslutning till statskontoret. Sålunda är beräkningsverksamheten inom forskning, tek­ nik m. m. i stort sett främmande för statskontorets verksamhet. Vidare kan i en framtid sådana nya tillämpningsområden bli aktualiserade som lig­ ger utanför statskontorets intressesfär. Anskaffning och drift av maskiner samt utvecklingsarbete på det tekniska området finner kommittén vidare vara uppgifter, som inte bör ankomma på statskontoret såsom centralt rationaliseringsorgan. Därtill kommer att dataorganisationen måste bli av inte oväsentlig storlek i personellt hänseende. Personalstyrkan inom matema­ tikmaskinnämnden och maskincentralen uppgår sålunda till sammanlagt över 200 personer. Ett inordnande i statskontoret av en organisation av denna storlek anser kommittén i varje fall f. n. medföra betydande orga­ nisatoriska svårigheter. Under sådana omständigheter anser kommittén, att dataorganisationen får större förutsättningar att fylla sin uppgift om den — liksom nu är fal­ let med matematikmaskinnämnden — ges en självständig ställning. Kom­ mittén föreslår därför, att dataorganisationen uppbygges såsom ett själv­ ständigt organ med benämningen statens datanämnd. Kommittén under­ stryker vikten av ett intimt samarbete mellan statskontoret och den före­ slagna datanämnden och föreslår att de båda myndigheterna ömsesidigt blir representerade i respektive verksstyrelser.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Förvaltningen av maskinanläggningar

Kommitténs förslag innebär, att matematikmaskinnämndens maskiner Besk, Facit EDB och Alwac III E samt maskincentralens anläggning IBM 7070/1401 och dess hålkortsutrustning skall omhänderhas av datanämn­ den och drivas av denna som en serviceanläggning. Att även maskincen­ tralens hålkortsutrustning föreslås övertagen av datanämnden samman­ hänger med att sådan utrustning erfordras som hjälpapparatur vid arbe­ ten i datamaskiner. Vidare måste det enligt kommittén höra till datanämn­ dens verksamhet att lämna bistånd i valet mellan ADB och hålkortsteknik, och datanämnden bör vid sin maskinella service kunna åtaga sig ar­ beten oavsett den tekniska väg som väljes. Med den av kommittén föreslagna lösningen skulle statistiska central­ byrån, bortsett från viss stansutrustning, inte direkt disponera egen ma­ skinell utrustning för sina arbeten. Kommittén anser det dock angeläget, att i varje fall betydande delar av centralbyråns hålkorts- och databehand­ lingsarbeten kan utföras i omedelbar lokal närhet till centralbyrån. Detta föreslås bli tillgodosett genom att datanämnden förlägges till samma fas­ tighet som den nuvarande maskincentralen. Kommittén har utgått från att centralbyrån inte kommer att belägga maskinanläggningen med egna ar­ beten annat än delvis. Hänsynen till kostnader och knappheten på kvalifi­ cerad personal för maskindriften talar enligt kommittén för att maskincen­ tralens anläggning, överförd till datanämnden, helt svarar för centralby­ råns maskinbehov. Förändringen skulle endast innebära en överföring av det administrativa ansvaret för nuvarande maskincentral från centralbyrån till den nya datanämnden. Centralbyrån skulle alltså i vanlig ordning dis­ ponera den maskintid som planerats. Vad gäller övriga befintliga maskinanläggningar inom statsförvaltningen framhåller kommittén, att flera skäl talar för att dessa förvaltas av ett och samma organ, oavsett var de är förlagda. Betydande fördelar skulle vara förenade med en gemensam administration för driften. Att förvalta och i personellt hänseende administrera ett flertal hos olika myndigheter och över hela landet lokalt placerade datamaskinanläggningar skulle emeller­ tid, anser kommittén, bli en alltför betungande uppgift för datanämnden. De därmed förenade detaljfrågorna skulle kunna undanskymma nämndens väsentliga uppgift att vara rådgivande och styrande organ på ett högt expertplan. Kommittén vill därför inte förorda en gemensam förvaltning av de statliga maskinanläggningar som redan finns hos enskilda myndigheter. De fördelar som skulle vara förenade med en gemensam förvaltning finner kommittén i stort sett kunna vinnas genom övervakning av maskinutnytt­ jande hos de enskilda användarna och genom samgående olika myndighe­ ter emellan i fråga om reservkapacitet, personaldisposition m. m. under centralorganets ledning. Överskottskapaciteten vid de olika anläggning­ arna bör enligt kommittén betraktas som en för statsverksamheten gemen­ sam reserv, som genom datanämndens förmedling skall utnyttjas för att

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963 23

utjämna belastningen vid de olika anläggningarna och för nytillkommande arbetsuppgifter. I fråga om de hålkortsanläggningar, som finns på olika håll inom statsförvaltningen, finner kommittén inte anledning att — utom vad angår statistiska centralbyråns anläggning — föreslå några organisa­ toriska eller andra ändringar.

Kostnadsreglering

Matematikmaskinnämnden och statistiska centralbyråns maskincentral debiterar f. n. sina uppdragsgivare för system- och programmeringsarbe­ ten och för maskintid efter självkostnadsprincipen. Maskincentralen äger, med vissa begränsningar, tillgodogöra sig dessa inkomster. Summan av in­ komsterna utgör den ram, inom vilken centralen principiellt kan fritt be­ stämma arten och omfattningen av sin verksamhet. Samma ordning gällde tidigare för matematikmaskinnämnden. Numera har nämnden dock att be­ strida sina utgifter från anvisade anslagsmedel, och inkomsterna i verk­ samheten tillföres riksstatens inkomstsida. Kommittén framhåller, att kostnadsdebiteringen medför ett inte oväsent­ ligt arbete med beräkning och debitering av ersättningsbelopp. I det system som gäller för matematikmaskinnämnden fyller debiteringen i stort sett endast funktionen att budgetmässigt fördela serviceorganets kostnader på kunderna. Kommittén anser, att samma översikt av kostnadsfördelningen kan ernås bokföringsmässigt eller statistiskt. Det för maskincentralen tilllämpade systemet kan enligt kommitténs uppfattning innebära bestämda olägenheter, genom att ansvaret för att inkomster skall täcka utgifterna kan leda till alt de lättast vunna inkomsterna eftersträvas, medan vad som totalt sett eller på längre sikt kan vara fördelaktigare för statsverksamhe­ ten kanske måste eftersättas. Kommittén anser, att datanämnden inte skall uppbära ersättning för sin medverkan i förberedelserna vid införande av ADB hos de statliga myndig­ heterna, lika litet som statskontoret uppbär ersättning för rationaliseringsarbetet i övrigt inom statsförvaltningen. På beräkningsområdet kan det privata näringslivet vilja anlita sådana datanämndens tjänster, som på detta område motsvarar uppläggningsarbete för administrativ databehand­ ling. Härvid bör nämnden betinga sig ersättning. Det kan i sådana fall också vara anledning att uttaga ersättning av statliga affärsdrivande verk. Stat­ liga bolag bör i detta såväl som i andra här berörda hänseenden vara lik­ ställda med privata företag. För andra tjänster än sådana som är direkt hänförliga till rationaliseringsverksamhet i vidare bemärkelse, bör datanämnden inte heller uppbära ersättning av statliga verk och myndigheter. I vad mån sådana tjänster, t. ex. undervisning och tillhandahållande av dokumenterad information, skall debiteras utomstående bör enligt kommittén bedömas huvudsakligen från konkurrenssynpunkt. Aktiv informationsspridning anses alltid böra ersättas.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Kommittén anser vidare, att debitering av maskintidskostnad av data­ nämnden gentemot andra statliga myndigheter och sådana myndigheter sins­ emellan inte fyller något ändamål och därför inte bör ifrågakomma. Ut­ gifter för maskindrift bör belasta anslag hos den myndighet, som förvaltar maskinanläggning, oberoende av om denna också betjänar andra myndig­ heter. Medel bör finnas till datanämndens förfogande för att täcka even­ tuellt uppkommande merutgifter, intill dess att den förvaltande myndig­ hetens anslag hunnit anpassas till det nya utgiftsbehovet. De affärsdrivande verken bör med hänsyn till sin kostnadsredovisning ges möjlighet att ge­ nom uthyrning av maskintid minska sina egna kostnader för ADB och bör å andra sidan betala ersättning för maskintid hos andra statliga myndig­ heter. Maskintid som av statliga myndigheter uthyres till statliga bolag och utomstatliga företag bör debiteras.

Datanämndens organisation

Kommittén föreslår att datanämnden, som avses ha att handlägga bl. a. betydelsefulla prioriterings- och samordningsfrågor, skall bestå av en ord­ förande och chef samt förslagsvis minst sex övriga ledamöter. Statskonto­ rets och riksrevisionsverkets chefer föreslås vara självskrivna ledamöter. I övrigt bör enligt kommitténs förslag i datanämnden ingå representanter för det allmänna, för statliga förvaltningsmyndigheter, för universitet, högsko­ lor och det allmänna undervisningsväsendet samt för det enskilda närings­ livet. Nämndens ordförande bör erhålla en ställning motsvarande andra verkschefers. Chefstjänsten föreslås därför placerad i lönegrad B 6 med tjänstetiteln generaldirektör. För ömsesidigt beaktande av rationaliseringssynpunkterna förutsättes att datanämndens chef ingår som ledamot i stats­ kontorets styrelse. Under verkschefen, till vars förfogande anses böra stå en planeringssektion, föreslås datanämnden organiserad på en tillämpningsavdelning, en teknisk byrå, en driftbyrå, en undervisningsbyrå och ett kansli. Tillämpningsavdelningen, vars arbetsuppgifter kan sammanfattas under benämningen metodik och tillämpning, uppdelas på en byrå för administra­ tiv databehandling och en byrå för matematisk databehandling jämte fristå­ ende sektioner. Den av kommittén föreslagna personalen på tillämpnings­ avdelningen utgöres av en avdelningschef i B 4, 2 byråchefer i B 3, 14 byrå­ direktörer i högst A 27, 46 datakonsulenter i högst A 23, 20 förste assisten­ ter i högst A 17, 12 assistenter i högst A 13 samt fyra kanslibiträden i A 7. Kommittén har härvid utgått ifrån att maskincentralens tillgång på perso­ nal för programmering för ADB och systemarbete vid hålkortsbearbetningen fördelas lika mellan datanämnden och statistiska centralbyrån. Detta in­ nebär att 16 tjänster föreslås överförda från maskincentralen till statistiska centralbyråns personalstat. Den personal som avses för tekniska byrån hänför sig i nuvarande orga­ nisation helt till matematikmaskinnämnden. Kommittén föreslår inte någon

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963 25

ökning av det antal tjänster för tekniska uppgifter, som beräknas finnas vid matematikmaskinnämnden vid utgången av budgetåret 1962/63. Förslaget till personaluppsättning på tekniska byrån omfattar en byråchef i B 3, tre byrådirektörer i högst A 27, tre förste byråingenjörer i högst A 23, fyra ingenjörer i högst A 17, två förste verkmästare i A 17, två ingenjörer i A 13, en instrumentmakare i A 11, en ritare i A 11 och tre laboratoriebiträden i högst A 9. Driftbyråns arbetsuppgifter fördelar sig på driften av de tre på skilda håll förlagda datamaskinanläggningarna, nämligen Besk och Facit EDB, IBM 7070/1401 med tillhörande hålkortsutrustning samt Alwac III E. I arbets­ uppgifterna ingår också stansning av hålkort och hålremsor. Kommitténs förslag till personaluppsättning omfattar en byråchef i B 1, tre förste byrå­ ingenjörer i högst A 23, åtta ingenjörer i högst A 17, en förste kontorsskrivare i A 15, 18 förste maskinoperatörer i A 13, en förste kansliskrivare i A 12, elva maskinoperatörer i A 10, tre kontorister i A 9, två maskinoperatörer i A 7, tre kanslibiträden i A 7, och 23 biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång. Härvid har tagits hänsyn till fyra tjäns­ ter för hålkort spersonal, som den 1 juli 1963 beräknats tillförda maskin­ centralen från socialstyrelsen. Vid utarbetandet av sitt förslag har kommit­ tén vidare förutsatt, att till statistiska centralbyrån den 1 juli 1963 överfö­ res 24 tjänster för stanspersonal från maskincentralen jämte sju tjänster från socialstyrelsen. På undervisningsbyrån föreslår kommittén, utöver en byråchefstjänst i B 1, för undervisningsverksamheten en byrådirektör i högst A 27, två data­ konsulenter i högst A 23, en ritare i A 13 och en kansliskrivare i A 11. För dokumentationsverksamheten föreslås tre datakonsulenter i högst A 23, två förste assistenter i högst A 17 och en biblioteksassistent i A 13. Kommittén förutsätter, att personal vid de övriga byråerna i huvudsak anlitas som lä­ rare och att fackexpertisen på dessa byråer också tages i anspråk för doku­ mentationsarbetet. Bland kansliets arbetsuppgifter räknar kommittén med att personalfrå­ gorna blir av särskild betydelse. Nämnden föreslås ha egen kassaverksam­ het, som organisatoriskt hänföres till kansliet. Vad gäller speciella affärs­ juridiska spörsmål förutsätter kommittén, att för dessa får anlitas särskild expertis på samma sätt som hittills skett vid matematikmaskinnämnden. Utöver för nämnden gemensam personal, såsom maskinskrivnings- och expeditionsvaktspersonal, hänföres till kansliet också verkschefens sekretera­ re samt sekreterare och byråregistratorer hos avdelnings- och byråcheferna. Som chef för kansliet föreslås en byrådirektör i A 27. Den övriga föreslagna kanslipersonalen utgöres av en förste byråsekreterare tillika kamrerare i A 21, en bokhållare i A 15, en kontorsskrivare i A 13, en kansliskrivare i All, fem kontorister i A 9, en förste expeditionsvakt i A 9, två expeditionsvakter i A 7, två kanslibiträden i A 7, sex biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång samt fyra kontorsbud. Planeringssektionen skall under verkschefens direkta ledning medverka

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

vid planeringen av det centrala rationaliseringsarbetet. Sektionen föreslås också handha bl. a. driftstatistik för statliga maskinanläggningar samt redo­ visningen av myndigheternas kostnader för användningen av ADB. Som chef för planeringssektionen föreslår kommittén med hänsyn till arbetsupp­ gifternas betydelse en avdelningsdirektör i B 1. Denne föreslås till sitt bi­ träde ha en datakonsulent i högst A 23 samt — i första hand för driftstatis­ tiken — en förste kontorsskrivare i A 15. Kommittén framhåller att arbetsfördelningen inom avdelning och byråer måste vara flexibel, så att organisationen snabbt kan anpassas till skiftan­ de förhållanden. Personalen bör därför inte vara fast bunden till viss byrå eller sektion utan efter behov kunna omflyttas inom nämnden. Kommitténs förslag till personalorganisation omfattar totalt 234 tjäns­ ter. Detta innebär en ökning med nio tjänster vid jämförelse med den beräk­ nade personaltillgången vid matematikmaskinnämnden den 30 juni 1963 och den personal vid statistiska centralbyråns maskincentral som föreslås överförd till datanämnden.

Kommittén har förutsatt, att datanämnden inrättas den 1 juli 1963. En­ ligt kommitténs förslag beräknas avlöningsanslaget för budgetåret 1963/64 vid 1963 års lönenivå till 6 152 000 kr. Jämfört med motsvarande avlön,ingskostnader för matematikmaskinnämnden och statistiska centralbyråns ma­ skincentral under innevarande budgetår, uppräknade till 1963 års lönenivå, innebär förslaget en höjning med i runt tal 250 000 kr. Vid jämförelsen har hänsyn tagits till beräknade personalöverföringar till maskincentralen från kommerskollegium och socialstyrelsen samt från maskincentralen till sta­ tistiska centralbyrån. Datanämndens omkostnadsanslag för budgetåret 1963/ 64 har med utgångspunkt från maskincentralens stat och matematikmaskin­ nämndens omkostnadsanslag för innevarande budgetår av kommittén be­ räknats till 4 350 000 kr., varav 1 000 000 kr. till kostnader för maskintid vid andra maskiner än nämndens egna. De för innevarande budgetår beräk­ nade omkostnaderna i maskincentralens stat jämte matematikmaskinnämn­ dens omkostnadsanslag för samma budgetår uppgår till ca 4 100 000 kr., varjämte till matematikmaskinnämnden anvisats ett anslag av 4 000 000 kr. till kostnader för maskintid vid andra datamaskiner än nämndens egna. Slutligen föreslår kommittén att till datanämnden för budgetåret 1963/64 anvisas ett reservationsanslag av 700 000 kr. till materiel m. m. För detta än­ damål är för innevarande budgetår anvisat samma belopp till matematik­ maskinnämnden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963 27

B. Remissyttranden

Allmänna synpunkter Remissinstanserna delar överlag kommitténs uppfattning att ADB rym­ mer stora möjligheter till rationalisering och effektivisering av statsförvaltningen och av hela samhällsmaskineriet. Många remissorgan har själva er­ farenhet av ADB-användning och har funnit metoden väl lämpad och eko­ nomiskt fördelaktig för olika arbetsuppgifter inom såväl det administra­ tiva området som beräkningsområdet. Säkerheten hos maskinerna sättes inte i fråga. Den genom utvecklingen ökade prestationsförmågan och där­ med användbarheten i fråga om de maskiner som nu finnes i marknaden

understrykes. Matematikmaskinnämnden och domänstijrelsen framhåller så­

lunda att maskinerna inte längre utgör exklusiva redskap för en trängre krets utan numera är att betrakta som normala arbetsredskap inom admi­ nistration och forskning. Det perspektiv som på något längre sikt öppnas genom användning av datamaskiner beröres i vissa yttranden. Lantmäteristyrelsen framhåller, att en ökad övergång till avancerade databehandlingsmetoder beträffande såväl tekniska arbetsuppgifter som vissa administrativa och kamerala uppgifter torde vara en nödvändig förutsättning för att inom nuvarande personalram öka produktionen eller utan produktionsinskränkning åstadkomma en för­ kortning av arbetstiden. Tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd påpekar att ADB kommer att medföra en förskjutning av arbetsfördelning­ en från rutinarbete till mera kunskapskrävande och intressanta arbetsupp­ gifter. Kollegienämnden understryker i samband därmed betydelsen av att utbildningsväsendet på alla nivåer hinner anpassa sig till denna utveckling. Försvarets forskningsanstalt fäster särskilt uppmärksamheten på de för­ ändringar som ADB kommer att innebära för bl. a. undervisning, dokumen­ tation och språköversättning. Arbetsmarknadsstyrelsen behandlar de pro­ blem som uppkommer om införande av ADB medför personalreduceringar. Enligt styrelsens mening bör hithörande problem kunna lösas inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska medel i form av effektiviserad arbetsför­ medling, omskolningskurser och andra rörlighetsstimulerande åtgärder som redan står till buds. Styrelsen förklarar dock att det kan komma att ställas ökade och speciella krav på de arbetsmarknadspolitiska medlen. Den av kommittén lämnade redogörelsen över användningsområden för ADB inom statsförvaltningen har i stort sett inte föranlett några erinringar från remissinstanserna. Vissa kompletterande synpunkter har dock fram­ förts. Beträffande valet av maskinanläggningar och lokaliseringen av dem fram­

håller överbefälhavaren, att ett flertal medelstora anläggningar ger betyd­

ligt större säkerhet vid krigshandlingar än ett fåtal stora anläggningar. Lik­ nande beredskapssynpunkter anlägges också av vissa myndigheter på för­

svarets område. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att en stark centralisering

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

vid lokaliseringen av maskiner och teknisk expertis bör undvikas för att inte skapa återverkningar på den geografiska förläggningen av den statliga förvaltningen och näringslivet.

Arbetsuppgifter på ADB-området och behovet av central organisation

Kommitténs synpunkter rörande behovet av central ADB-expertis för att ge myndigheterna råd och bistånd vid undersöknings- och för­ beredelsearbetet för ADB samt vid fortlöpande översyn av system och program för ADB-verksamheten har inte föranlett er­ inringar från remissinstansernas sida. Behovet av undervisning i ADB vitsordas allmänt. Härvid under­ stryker man också betydelsen av kraftfulla och snabba åtgärder för att förhindra allvarlig brist på ADB-kunnig personal. Statistiska centralbyrån framhåller sålunda, att stora investeringar i utbildning på ADB-området i dagens läge är både ekonomiskt motiverade och nödvändiga för en ratio­ nell utveckling på området. Liknande synpunkter anlägger fullmäktige i riksgäldskontoret, som också betonar att utbildning av framför allt system­ män måste organiseras snabbt, om de flaskhalsar som här föreligger skall elimineras och rationaliseringsvinster uppnås i önskad takt. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län fäster särskilt uppmärksamheten på den kon­ kurrens om personalen som är att vänta med privata företag liksom stat­ liga myndigheter emellan. Betydelsen av undervisning i databehandlingsmetodik vid universitet och högskolor understrykes av rektorsämbetet vid universitetet i Lund. I fråga om det allmänna skolväsendet konstaterar skolöverstyrelsen, att ADB kom­ mer att ha viss inverkan på kursplaner och linjeindelning inom såväl det allmänbildande som det yrkesutbildande skolväsendet. Förslag om en utredning av utbildningsfrågorna på längre sikt framföres av bl. a. matematikmaskinnämnden. Enligt nämndens mening bör en sådan utredning avse alla stadier inom undervisningsväsendet. Därvid bör över­ vägas möjligheten att rensa ut äldre utbildningsmoment och införa nya med anknytning till ADB-verksamheten. Beträffande den högre undervisningen betonar nämnden, att en kraftig förstärkning erfordras av universitetens utbildningsmöjligheter i bl. a. numerisk analys och databehandlingsteknik och att även handelshögskolornas utbildningsresurser på dessa områden måste stärkas. För att kunna genomföra dessa utbildningsmoment är det enligt nämnden nödvändigt, att lärosätena får tillgång till moderna mate­ matikmaskiner. I fråga om utbildningen på den tekniska sidan framhåller matematikmaskinnämnden, att utbildningsläget redan nu är otillfredsstäl­ lande och att särskilt bristen på elektronikutbildade civilingenjörer är myc­ ket kännbar för såväl statliga institutioner som industrin. Frågan om en intern ADB-utbildning inom statsförvaltningen beröres av bl. a. riksrevisionsverket och riksskattenämnden, som för sin del understry­ ker betydelsen av ADB-utbildning åt revisions- och taxeringspersonalen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963 29

I fråga om utrednings- och utvecklingsarbete på ADBområdet föreligger delade meningar bland remissinstanserna rörande de insatser som erfordras från statens sida. Statstjänstemannens riksförbund anser att någon ADB-forskning i statlig regi över huvud taget inte är på­ kallad. Försvarets förvaltningsdirektion framför kritiska synpunkter på en speciell statlig verksamhet avseende kompletteringar och förbättringar av maskinutrustning samt tekniskt underhåll och service. Statistiska central­ byrån ifrågasätter lämpligheten av att till en statlig förvaltningsmyndighet lägga en verksamhet, som innebär grundläggande tekniskt forsknings- och konstruktionsarbete. Ämbetsverket anser dock att metodforskning, d. v. s. utveckling av standardprogram och rutiner för databehandling m. m., behö­ ver bedrivas i statlig regi. Statskontoret hävdar att den tekniska och delvis den vetenskapliga utvecklingen på maskinsidan av ADB-området får anses ha blivit en angelägenhet för industrin. Det torde emellertid enligt statskon­ torets uppfattning vara angeläget att vid systemuppläggning och inte minst vid maskinval ha tillgång till teknisk ADB-expertis. Denna bör bl. a. ha till uppgift att följa den tekniska utvecklingen och sammanställa dess resultat samt bedöma värdet av ny maskinell utrustning liksom möjligheten till spe­ cialkonstruktioner i -vissa fall för att lösa speciella databehandlingsproblem. En klart positiv inställning till en statlig verksamhet på utvecklingsom­ rådet redovisas av bl. a. statens naturvetenskapliga forskningsråd, rektors­ ämbetet vid universitetet i Stockholm och tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd, vilka anser att forskningsfrågorna över huvud taget ägnats för liten uppmärksamhet av kommittén. Även matematikmaskinnämnden finner ett statligt forsknings- och konstruktionsarbete på ADB-området vara av stor vikt. Nämnden vänder sig mot kommitténs uppfattning att det nu­ mera inte är nödvändigt att tillgodose statsförvaltningens behov av data­ maskiner genom egen tillverkning. Enligt nämnden kan detta visserligen vara riktigt i fråga om maskiner av måttlig storlek men inte i fråga om verkligt stora och avancerade maskiner, vilka inte är kommersiellt tillgäng­ liga- Kommitténs synpunkter på standardisering som ett medel för att höja ADB-systemens kvalitet understrykes av flygförvaltningen, som an­ ser det angeläget att system, metoder, programmeringsspråk och materiel standardiseras på ett tidigt stadium. En samordning av resurserna krävs härvidlag. Flygförvaltningen anser vidare att närmare utredning bör göras om standardiseringsfrågorna och sättet för standardiseringsarbetets bedri­ vande. Sveriges standardiseringskommission erinrar om att matematikma­ skinnämnden ställt sakkunniga till förfogande för sekretariatarbete inom den svenska standardkommitté som handlägger databehandlingsfrågor och utgår från att detta stöd från staten inte påverkas av en omorganisation. Från tekniska nomenklaturcentralen framhålles betydelsen av att nya be­ grepp inom databehandlingsteknik och metodik inordnas i en fast termino­ logi och att denna dels konsekvent samordnas med annan fackterminologi, dels korresponderar med internationell terminologi.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Remissinstanserna är i stort sett eniga med kommittén om behovet av en viss samordning beträffande maskinanskaffning och maskinutnyttj ande inom statsförvaltningen. I fråga om formerna för och omfattningen av en sådan samordning råder emellertid delade meningar. Flygförvaltningen framför som sin mening att staten måste bli en kompe­ tent köpare av datamaskinutrustning och att resurserna måste samordnas, så att staten i varje fall utifrån sett vid behov kan uppträda som en stor kund. Anskaffningen av datamaskiner bör enligt civilförsvarsstyrelsen ske på sådant sätt, att hänsyn tages till de olika önskemål som finns på skilda håll inom statsförvaltningen. Detta förutsätter enligt styrelsens uppfattning en koncentration av beslutanderätten. Å andra sidan varnar marinförvaltningen för risken att genom alltför långtgående åtgärder i fråga om samordning, anskaffning och utnyttjande av maskinanläggningarna minska de enskilda ämbetsverkens intresse för ini­ tiativ. Försvarets forskningsanstalt ställer sig skeptisk till tanken att för­ delar skulle vara att vinna genom central clearing av driftspersonal. Enligt vattenfallsstyrelsen får en planmässig anskaffning och användning av tek­ niska hjälpmedel för ADB inte leda till minskad konkurrensmöjlighet de olika maskintillverkarna emellan genom att statsförvaltningen såsom den största användaren av datamaskiner inom landet begränsar sitt maskinbeständ till ett fåtal typer. Försvarets förvaltningsdirektion hävdar, att det direkta samarbetet mel­ lan leverantören och myndigheten-beställaren måste bibehållas vid alla stör­ re anläggningar. Denna uppfattning delas i princip av bl. a. statskontoret. För att få en så väl sammansatt och utnyttjad maskinpark som möjligt in­ om statsförvaltningen erfordras emellertid enligt statskontorets mening medverkan av ett organ, som fortlöpande erhåller informationer om ledig maskinkapacitet vid statliga ADB-anläggningar och om de behov av maskin­ kapacitet som är att emotse från olika användningsområden. I sistnämnda hänseende anser ämbetsverket en samordning med planeringen av hela rationaliseringsverksamheten nödvändig. För nyanskaffning av statlig ADBanläggning föreslår statskontoret att tills vidare ett tillvägagångssätt tilllämpas, som är analogt med det som numera gäller för större statliga bygg­ nadsprojekt. De remissinstanser som uttalat sig i organisationsfrågan vitsordar så gott som genomgående behovet av en central organisation på ADB-området. Generalpoststyrelsen uttalar exempelvis, att det med hänsyn till den allmänt utbredda användningen av ADB inom statsverket samt den snabba utvecklingen på ADB-området föreligger ett behov av en väl utbyggd kunskapsförmedlande och rådgivande verksamhet för statsmyndigheterna. Rikets allmänna kartverk understryker vikten av att statens resurser på området samlas till en organisation, som under en tid av stark utveckling kan hävda sig gentemot den privata marknaden, främst när det gäller kon­ kurrens om personal. Fullmäktige i riksgäldskontoret är i sitt yttrande inne på tanken att ett definitivt ställningstagande till organisationsfrågan skulle kunna anstå nå­

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 31

gon tid, för att man skulle få ytterligare erfarenheter om utvecklingsten­ denserna på området. Genom att skjuta organisationsfrågan på framtiden kan dock stora och eljest möjliga rationaliseringsvinster äventyras. Liksom kommittén anser fullmäktige därför, att handläggningen av databehandlingsfrågorna inom statsförvaltningen snarast möjligt bör ges en sådan or­ ganisation och sådan verksamhetsform, som är ägnad att främja en sam­ ordning av såväl de personella som de tekniska resurserna. Med hänsyn till dynamiken i utvecklingen på ADB-området ifrågasätter försvarets forskningsanstalt om det inte är för tidigt att skapa permanenta former för en så omfattande centralisering som kommittén föreslagit. Forsk­ ningsanstalten anser också, liksom försvarets radioanstalt, att ett centralt organ inte erfordras på den matematiska databehandlingens område. Marinförvaltmngen är av den uppfattningen, att ett centralt dataorgan inte är oundgängligen nödvändigt för försvarets behov.

Ben centrala dataorganisationens uppgifter och ställning Kommitténs förslag att inrätta ett särskilt ämbetsverk, statens data­ nämnd, såsom ett självständigt centralt organ på ADB-området tillstyrkes eller lämnas utan erinran av något mer än hälften av remissinstanserna. Från de övriga remissinstanserna riktas invändningar mot förslaget att ge den centrala dataorganisationen ställningen som ett särskilt ämbetsverk, och olika alternativa organisationsformer föreslås. Ett flertal remissinstanser förordar en anknytning av det centrala data­ organet i mer eller mindre reducerat skick till statskontoret. Främst den löpande maskindriften anses därvid i allmänhet böra avskiljas från verk­ samheten i övrigt, så att arbetet inom statskontoret mera koncentreras till uppgifter av samordnande, rådgivande och kunskapsförmedlande karaktär. Från flera håll riktas kritik mot förslaget att sammanslå matematikmaskin­ nämnden och statistiska centralbyråns maskincentral. Maskincentralens an­ läggning anses i dessa yttranden på längre sikt böra förbehållas statistik­ produktionen. För att tillgodose behovet av servicebearbetning föreslår vis­ sa remissinstanser tillskapande av ett självständigt serviceorgan, drivet ef­ ter affärsmässiga principer. Förslag framföres också om inrättande av en särskild institution för numerisk analys, vilken skulle anknytas till univer­ sitet eller högskola och handha de mera vetenskapligt och tekniskt betonade arbetsuppgifterna. Därvid förutsättes i en del remissvar att matematikma­ skinnämnden ombildas till ett sådant institut för numerisk analys. Från en remissmyndighet framföres förslag om inrättande av en särskild delega­ tion inom Kungl. Maj:ts kansli för erforderlig samordning på ADB-området.

Remissinstanserna delar överlag kommitténs uppfattning om ett nära samband mellan det allmänna rationaliseringsarbetet och den adminis­ trativa databehandlingen. Sålunda framhåller bl. a. uppbördsorganisationskommittén alt en utredning om tillämpning av ADB nor­ malt kräver en allmän organisationsundersökning. Statistiska centralbyrån understryker, att det inte alltid är möjligt alt på förhand avgöra om ADB eller

32 Kurigl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

kontorsrationalisering ger den bästa lösningen. Ämbetsverket erinrar också om att det pågår en utveckling, där ADB-tekniken kommer att få allt större roll som rationaliseringsinstrument. Statskontoret understryker, att ADB inte är enbart en metod för automatisering av databehandlingen utan också ett medel att skapa ny och bättre information och att ADB därmed i viss mån ger en ny dimension åt rationaliseringsarbetet. Liknande synpunkter anföres även av andra remissinstanser. Marinförvaltningen fäster avseende vid att införande av ADB i regel medför en modifiering av organisationen och i vissa fall en omorganisation. Kommitténs argument för att det centrala ADB-organet ges en fristående ställning godtages av civilförsvarsstyrelsen, delegationen för pensionsutbe­ talning, överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Östergötlands län. I ett flertal andra remissvar accepteras kommitténs ståndpunkt i detta avseende utan särskilda kommentarer. Ett betydande antal remissinstanser anser övervägande skäl tala för att ADB-verksamheten knytes fastare samman med det centrala rationalise­ ringsarbetet i övrigt och att ADB-frågorna därför bör förläggas till statskon­ toret i dess egenskap av central rationaliseringsmyndighet inom statsför­ valtningen. Till de remissinstanser som intager denna ståndpunkt hör över­ befälhavaren, armétygförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion, försvarets forskningsanstalt, försvarets ra­ dioanstalt, riksförsäkringsverket, järnvägsstyrelsen, statistiska centralby­ rån, delegationen för statistikfrågor, överstyrelsen för ekonomisk försvars­ beredskap, uppbördsorganisationskommittén, länsstyrelserna i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län, fullmäktige i riksgäldskontoret, Landsorga­ nisationen i Sverige, Statstjänstemännens riksförbund och Tjänstemännens centralorganisation. Som skäl för en förläggning av ADB-frågorna till stats­ kontoret åberopas bl. a., att samordningen är av stor betydelse och att det inte är tillräckligt med ömsesidig styrelserepresentation för att åstad­ komma nödvändig intim samverkan mellan två skilda statsorgan. Vidare framhålles att det för de enskilda myndigheterna skulle vara en nackdel att i rationaliseringsärenden ha två olika myndigheter att vända sig till. Risken för dubbelarbete beröres i några av remissvaren. Farhågor uttryckes också för minskad effektivitet i en organisation med två fristående myndigheter med uppgifter inom så näraliggande och i många fall sammanfallande verk­ samhetsområden som hos statskontoret och den föreslagna datanämnden. Enligt försvarets civilförvaltning bör dataorganet tills vidare ges en själv­ ständig ställning. På längre sikt anses dock böra övervägas att överföra verksamheten till statskontoret. Statskontoret understryker i likhet med kommittén vikten av en effek­ tiv planering av rationaliseringsverksamheten i syfte att ge företräde åt de lönsammaste projekten, motverka dubbelarbete och samordna arbetsinsat­ serna. En uppdelning på skilda organ torde enligt ämbetsverket knappast främja en sådan målsättning. Genom sina undersökningar inom statsförvaltningen och kontakter med

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 33

organisationsföredragandena vid de statliga verken erhåller statskontoret överblick över den statliga rationaliseringsverksamheten. Enligt kommittén måste emellertid även den föreslagna datanämnden ha en samlad överblick över de områden, där användande av ADB kan bli aktuellt. Detta innebär enligt statskontorets mening otvivelaktigt, att dubbelarbete uppkommer. Även vid rationaliseringsverksamhetens praktiska utövande anses olägen­ heter lätt kunna uppstå om ansvaret för en undersöknings uppläggning och genomförande fördelas på skilda centrala organ. Särskilt betonat blir detta då ADB-undersökningen, såsom ofta är fallet, endast utgör en del av ett stör­ re rationaliseringsprojekt. Risk för ett mindre effektivt utnyttjande av ex­ pertisen kan därvid uppkomma. Med hänsyn härtill och mot bakgrunden av den erfarenhet som hittills vunnits i rationaliseringsverksamheten hävdar statskontoret, att sambandet mellan det allmänna rationaliseringsarbetet och den administrativa databehandlingen väger tyngre än sambandet mellan ifrågavarande databehandling och vissa övriga av de funktioner, som enligt kommitténs förslag skulle ankomma på datanämnden. Ämbetsverket före­ slår därför, att de arbetsuppgifter, som av kommittén hänförts till byrån för administrativ databehandling i den föreslagna datanämnden, i stället tillföres statskontoret. Matematikmaskinnämnden finner det betänkligt, att den föreslagna data­ nämnden skulle få delvis samma uppgifter som statskontoret och bli ett rationaliseringsorgan vid sidan av detta. Det ligger enligt nämnden närmare till hands, att all rationaliseringsexpertis samlas inom statskontoret och att i datanämndens uppgifter inte ingår att medverka vid planeringen av det centrala rationaliseringsarbetet. Nämnden finner det också vara en stor fara för forskningens intressen alt sammanföra forskning och rationaliseringsarbete i en enhet, särskilt som rationaliseringsarbete ofta är av brådskande natur och torde komma att ges prioritet. Genom att avskilja de praktiska och mera rutinmässiga ADB-uppgifterna inom den administrativa databehandlingen skulle enligt nämndens mening det centrala dataorganet, vilket borde bibehålla benäm­ ningen matematikmaskinnämnden, på ett bättre och effektivare sätt kunna tillgodose den tekniska och vetenskapliga forskningen och utvecklingen på ADB-området. Vad gäller det matematiska databehandlingsom rådet ställes frågan om behovet av samordning med den administrativa databe­ handlingen i förgrunden i remissvaren. Försvarets forskningsanstalt gör gällande att skillnaderna mellan de båda områdena är så stora, att utveck­ lingen i de flesta frågor följer olika linjer. Flertalet myndigheter som uttalat sig i frågan har en motsatt uppfatt­ ning. Delegationen för pensionsutbetalning menar exempelvis, alt utveck­ lingen sannolikt torde medföra att gränserna mellan administrativ och ma­ tematisk databehandling kommer att alltmer utsuddas. Fullmäktige i riksgäldskontoret och statskontoret ger uttryck åt en liknande uppfattning. Statskontoret framhåller i denna fråga bl. a., att övergång till matematiska

3 llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 85

34 Knngl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

ADB-lösningar av problem inom statlig verksamhet i allmänhet innebär en klar rationalisering. Vidare inrymmer administrativa ADB-problem inte sällan uppgifter av beräkningskaraktär. Det existerar även ett gränsområ­ de mellan administrativ och matematisk ADB, där det är svårt att draga klara skiljelinjer. Statskontoret anser att detta gränsområde snarast tende­ rar att växa. Det erinras om att många av de tillämpningar som lovar mest för framtiden, bland dem olika planeringsarbeten, i sig inrymmer såväl ad­ ministrativ som matematisk databehandling. Enligt statskontorets mening måste därför matematiker ingå bland personalen, om ämbetsverket ges uppgiften att vara centralt statligt ADB-organ. Matematiska ADB-uppgifter av rent vetenskaplig karaktär bör dock inte ankomma på statskontoret utan bör hänföras till läroanstalterna inom det högre undervisningsväsendet. Statistiska centralbyrån vill inte bestrida att det kan finnas samord­ ningsbehov mellan administrativ och matematisk databehandling men an­ ser att det i många hänseenden kan finnas en klar åtskillnad. Det är där­ för enligt centralbyråns mening inte nödvändigt att sammanföra de två slagen av ADB till samma centrala myndighet. Det kan enligt ämbetsverket övervägas att låta matematikmaskinnämnden kvarstå för beräkningsteknisk service eller också att omvandla den av kommittén föreslagna byrån för matematisk databehandling jämte driften av matematikmaskinnämn­ dens nuvarande maskiner till ett institut för numerisk analys, anknutet till universitet eller högskola. Ifrågavarande uppgifter skulle eventuellt under en övergångstid kunna anknytas till statskontoret. Flertalet remissinstanser som uttalat sig i utbildningsfrågan fin­ ner det ändamålsenligt, alt ADB-utbildningen av personal inom statsförvalt­ ningen, i varje fall tills vidare, förlägges till det centrala dataorganet, medan grundutbildningen på området handhas av det allmänna undervisningsväsen­ det. Behovet av samordning av undervisningsfrågorna och de organisatoriska åtgärderna härför beröres i vissa remissvar. Den allmänna uppfattningen bland remissinstanserna är att samordningsfunktionen bör ankomma på det centrala dataorganet. Förslag framföres också om att hänföra samordnings­ uppgiften till departementsnivå. Statskontoret finner det naturligt att undervisning, utvecklingsuppföljning och dokumentation förlägges till samma organ som ADB-specialisterna, ef­ tersom dessa i viss utsträckning bör tagas i anspråk för dessa uppgifter. Verksamheten får härigenom den förankring i det praktiska arbetet som är önskvärd. Fn sådan förläggning synes ämbetsverket lämplig även från den synpunkten, att den ifrågavarande verksamheten i sig själv är ett område där ADB-teknik kan komma till användning. I fråga om undervisningens inriktning framhålles att uppmärksamhet främst bör ägnas utbildningen av systemmän, eftersom den största bristen torde föreligga i fråga om denna personalkategori. Försvarets radioanstalt framhåller att undervisning, in­ formation och dokumentation torde bli en väsentlig uppgift för det nya data­ organet. Denna uppgift, som inom statsförvaltningen främst berör den ad­ ministrativa databehandlingen, kan enligt radioanstalten åläggas statskon­

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 35

toret. Verksamheten bör därvid hållas skild från forskning och utveckling inom den matematiskt-tekniska sektorn, som mera hör hemma hos de ve­ tenskapliga institutionerna. Beträffande de vetenskapligt betonade uppgif­ terna anser radioanstalten tillfället lämpligt att återuppväcka tanken på en institution för numerisk analys vid Stockholms universitet. Statistiska centralbyrån finner det i och för sig möjligt att en samordnan­ de myndighet på ADB-området får organisera viss utbildningsverksamhet, speciellt anpassad till behoven inom den statliga sektorn. Centralbyrån un­ derstryker emellertid samtidigt vikten av att befrämja andra utbildningsformer. En stor del av utbildningsverksamheten bör kunna ske i universite­ tens, yrkesskolornas och maskinleverantörernas regi. Härvid bör det sam­ ordnande organet, som enligt centralbyråns mening kan utgöras av stats­ kontoret, ha till huvuduppgift att aktivt främja utvecklingen på området och anordna den kompletterande utbildning, som inte ges på annat håll. De­ legationen för statistikfrågor anser att utbildningsverksamhet tills vidare utan olägenhet kan förekomma på flera håll inom statsförvaltningen. Härvid bör expertpersonalen hos dataorganet medverka vid planeringen av under­ visningen och som lärare. Samordningen av undervisningsverksamheten bör enligt delegationen ankomma på statskontoret, som därutöver bör svara för en kursverksamhet på området. Tjänstemännens centralorganisation anser att undervisningen i ADB bör förläggas till de vanliga läroanstalterna för skol- och yrkesutbildning samt att det inom de centrala skolmyndigheterna bör inrättas en särskild sektion med tillgång till ADB-expertis för planering av denna utbildning. Landsorga­ nisationen räknar med att undervisningen vid universitet och högskolor inom en sannolikt ganska nära framtid kommer att omfatta även ADB i en betyd­ ligt större utsträckning än vad nu är fallet. Landsorganisationen finner det därför lämpligt, att undervisningen förlägges till universiteten i anslutning till ämnet statistik eller såsom ett fristående ämne. Av praktiska skäl anses undervisningen härvid till eu början böra koncentreras till Stockholm. Sve­ riges akademikers centralorganisation framhåller att den ADB-utbildning, som måste organiseras i anknytning till bl. a. den akademiska utbildningen vid universiteten och som bör täcka ett vidare fält än enbart den statliga förvaltningen, bör läggas upp i samarbete med ecklesiastikdepartementet, universiteten, privata och statliga arbetsgivare samt personalorganisationer­ na. Några remissinstanser, bl. a. rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala och statens naturvetenskapliga forskningsråd, understryker att ett samarbe­ te i någon form i utbildningsfrågorna måste komma till stånd mellan det centrala fackorganet samt universitet och högskolor. Frågan om den organisatoriska förläggningen av informations- och dokumentationsverksamheten har föranlett särskilda synpunk­ ter endast av ett fåtal remissinstanser. Denna verksamhet synes överlag be­ traktas som eu uppgift för det centrala dataorganet. Tjänstemännens cen­ tralorganisation anser dock att dokumentationsverksamheten hör samman med forskningen och därför bör förläggas till universitet och högskolor el­

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

ler till särskilt forskningsinstitut. Järnvägsstyrelsen har ingen erinran mot ett centralt organiserat informations- och dokumentationsarbete men anser att liknande uppgifter bör åvila styrelsens eget dataorgan, då det gäller databehandlingsfrågor inom järnvägsområdet. Rektorsämbetet vid handelshög­ skolan i Göteborg anser det önskvärt med någon form av löpande kontakt och informationsutbyte mellan det centrala dataorganet samt universitet och högskolor. Remissinstansernas olika uppfattningar om behovet av ett utredningsoch utvecklingsarbete i statlig regi på ADB-området har tidigare redovisats. Även när det gäller den organisatoriska förläggningen av dessa uppgifter går meningarna isär. Av de myndigheter som särskilt uttalat sig i frågan anser statistiska cen­ tralbyrån, delegationen för statistikfrågor och statskontoret, att visst ut­ vecklingsarbete bör utföras inom statskontoret, om detta tilldelas rollen av centralt dataorgan inom statsförvaltningen. Statistiska centralbyrån vill till statskontoret förlägga utvecklingsarbete på metodområdet, d. v. s. utveck­ ling av standardprogram och rutiner för databehandling m. m. inom den statliga sektorn. Det tekniska utvecklingsarbetet bör däremot enligt central­ byrån begränsas inom det centrala organet och koncentreras till universitet och tekniska högskolor. Statskontoret och delegationen för statistikfrågor anser att viss teknisk personal bör anknytas till statskontoret för att upp­ följa och utvärdera den tekniska utvecklingen såsom ett förberedande led till samordning av maskinanskaffningar, rådgivning vid systemuppläggning etc. Matematikmaskinnämnden uttalar sig för att statligt forskningsarbete på såväl det tekniska området som metodområdet liksom även konstruk­ tionsarbete bör bedrivas inom det centrala dataorganet i nära samarbete med universitet och högskolor. Marinförvaltningen anser att teknisk och vetenskaplig forskning och ut­ veckling med tillhörande beräkningar och internationellt samarbete bör kvarligga i ett organ av ungefär samma typ som nuvarande matematikmaskinnämnden i avvaktan på eu utredning om verksamhetens anknytning till för­ svarets forskningsanstalt, ett universitet eller en högskola. Försvarets radio­ anstalt, rektorsämbetet vid universitetet i Lund och Tjänstemännens central­ organisation har en liknande uppfattning och anser att ett särskilt institut för numerisk analys in. m. bör bildas och ersätta matematikmaskinnämnden. Enligt rektorsämbetet bör ett sådant institut intaga en fristående ställning och inte belastas med serviceuppdrag. Tjänstemännens centralorganisation ifrågasätter om inte statens medverkan i forskningen på ADB-området bör ske genom ett särskilt forskningsråd och föreslår att denna fråga särskilt utredes. Tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd finner det osannolikt att den föreslagna datanämnden skall få tid att bidraga till utvecklingen på da­ taområdet. En förstärkning av datanämnden föreslås därför. I annat fall an­ ses universitetens och högskolornas resurser för ifrågavarande forskning böra kraftigt utbyggas. Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola fäster uppmärksamheten på att professurer i numerisk analys och datatek­

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963 37

nik inrättats och håller på att inrättas vid lärosätena. Vidare framhålles att universitet och högskolor, i den mån de får ökade resurser inom datatekni­ kens område, i allt högre grad torde komma att övertaga väsentliga uppgifter inom forskning och undervisning på detta område. Statens naturvetenskap­ liga forskningsråd kritiserar utredningen, som anses inte tillräckligt ha beak­ tat forskningens behov, och ifrågasätter om inte forskningens och den högre undervisningens problematik beträffande ADB bör underkastas eu helt ny prövning. Flertalet remissinstanser har förklarat sig införstådda med att eu viss samordning behövs i fråga om maskinanskaffning och m askinutnyttj ande inom statsförvaltningen och tillstyrker i regel att uppgiften anförtros åt det centrala dataorganet. Försvarets forskningsan­ stalt vill dock hänskjuta denna uppgift, liksom vissa andra funktioner på ADB-området, till en särskild delegation inom något av departementen. Den av kommittén föreslagna skyldigheten för statsmyndigheterna att till dataorganet anmäla uppkommande frågor angående användning av ADB och att samråda med dataorganet i fråga om anskaffning av ADB-utrustning eller vid anlitande av annan tillhörig ADB-anläggning har föranlett kritik bl. a. av generalpoststyrelsen, telestyrelsen och järnvägsstyrelsen. En sådan anmälnings- och samrådsskyldighet anses inte förenlig med den fria­ re ställning som av hävd tillkommer affärsverken. Den skulle även verka hindrande på verksstyrelsernas möjligheter att vidtaga lämpliga disposi­ tioner och fördröja handläggningen av ärendena. Tanken på samarbete av­ visas dock inte helt. Detta anses emellertid böra ske på frivillighetens väg och begränsas till att gälla frågor om väsentlig central utrustning. Vatten­ fallsstyrelsen framhåller i detta sammanhang att ett samarbete i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner med andra kraftföretag samt vissa institutioner och bolag är av större värde för styrelsen än en samord­ ning med statsförvaltningen i övrigt. Kravet på samordning inom statsför­ valtningen bör därför inte ha sådan inverkan på styrelsens maskinanskaff­ ning att nämnda samarbete försvåras. I fråga om det praktiska arbetet för att tillgodose maskinbehovet förklarar sig styrelsen ha tillgång till erforder­ lig personal, och något behov att anlita datanämnden i dessa frågor anses inte föreligga. Även universitetskanslern riktar viss kritik mot utformningen av den ifrå­ gavarande anmälningsskyldigheten och finner det inte rimligt alt varje ap­ paratur av ADB-karaktär skall underställas nämndens granskning. Liknan­ de synpunkter anlägges av statens naturvetenskapliga forskningsråd, som också uttalar att en sådan skyldighet skulle verka starkt hämmande på forskningen.

Förvaltningen av maskinanläggningar Praktiskt taget samtliga remissinstanser som uttalat sig i frågan om f örvaltningsformen för datamaskinanläggningarna anser, att förvalt­ ningen bör vara decentraliserad till de myndigheter som använder maski­ nerna. 1 vissa remissvar understrykes att någon åtskillnad härvid inte bör

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år t963

göras mellan befintliga och blivande anläggningar. Länsstyrelsen i Väster­ bottens län framför dock den åsikten, att maskinanläggningarna bör hand­ has av en enda myndighet — den föreslagna datanämnden — varigenom konflikter om maskinernas användning och skötsel skulle undvikas och ma­ skinerna bli mest effektivt utnyttjade. Statistiska centralbyrån anvisar olika möjligheter beträffande administ­ rationen av statliga datamaskinanläggningar. Ett alternativ är alt maskiner placeras hos myndigheter med stort behov av databehandling och att över­ skottskapaciteten regleras genom statskontoret. Som en annan möjlighet an­ ges en regional sammanslutning av myndigheter i grupper tills full belägg­ ning uppnås. En tredje förvaltningsform kan utgöras av maskinanläggning­ ar för service, eventuellt med specialisering på olika områden, fristående el­ ler anknutna till statliga verk. Centralbyrån framhåller att dessa olika for­ mer för administrationen i framtiden kan användas parallellt. Hela frågan om förläggning av framtida anläggningar bör enligt centralbyråns uppfatt­ ning utredas av statskontoret. Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola finner för sin del ange­ läget, att frågan om administration och förvaltning av de maskinanlägg­ ningar som tillkommit och väntas tillkomma vid universitet och högsko­ lor blir föremål för särskild utredning. När det gäller överskottskapacitetens utnyttjande göres i remissyttrandena i regel inte några erinringar mot förslaget att sådan kapacitet skall ställas till datanämndens förfogande. Generalpoststyrelsen avstyrker dock, att dataorganet får uttrycklig befogenhet att disponera över­ skottskapacitet. Enligt järnvägsstyrelsen bör de affärsdrivande verken ha möjlighet att på affärsmässig basis offerera ledig maskintid till såväl dataorganet som andra konsumenter. Telestyrelsen finner det välbetänkt med ett organ för bl. a. bevakning av att överskottskapaciteten i ett verk kan ut­ nyttjas av andra, men framhåller att åtagandet bör inskränkas till att journalföra ledig maskintid och att lämna besked därom. Universitetskanslern har inte någon erinran mot en skyldighet att ställa överskottskapacitet till nämndens förfogande, under förutsättning att medel i enlighet med kom­ mitténs förslag ställes till datanämndens disposition för att täcka därigenom eventuellt uppkommande merutgifter för den förvaltande myndigheten, in­ till dess att denna myndighets anslag hunnit anpassas till det nya utgiftsbe­ hovet. Kommitténs förslag att datanämnden skulle övertaga statistiska centralbyråns maskinanläggning har föranlett erinringar från ett stort antal remissinstanser. Statistiska centralbyrån framhåller för egen del att maskinerna är ett centralt tekniskt instrument för statistikproduk­ tionens framtida rationaliseringsverksamhet och som sådant kommer att spela en avgörande roll för effektiviseringen av statistiktjänsten. Enligt cen­ tralbyråns mening kan maskinerna därför inte skiljas från statistikverket på det sätt kommittén föreslagit. Efter att ha erinrat om den pågående cen­ traliseringen av statistikproduktionen framhåller centralbyrån vidare att

Kangl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 39

det, om personella resurser ställs till förfogande och vissa föreslagna regis­ ter kommer till stånd, synes sannolikt att statistikverket på längre sikt be­ höver en totalanläggning av minst maskincentralens nuvarande storleksord­ ning enbart för statistiska bearbetningar. Att då för en kortsiktig övergångs­ tid bryta ned en organisation, som byggts upp av statistikproduktionen och i vilken denna investerat betydande resurser i utbildning, organisation, ma­ skiner in. in., finner centralbyrån inte tillrådligt. Vidare framhålles att da­ tabehandlingsprocessen inom statistikproduktionen karakteriseras av en blandning av maskinella och manuella rutiner och att det därför fordras eu samlad överblick över hela dataproduktionen, som förutsätter att cen­ tralbyrån själv disponerar maskincentralen. Den lokala anknytningen skul­ le på kort sikt tillgodoses enligt kommitténs förslag, men på längre sikt ser centralbyrån inte någon garanti för en nära anknytning, eftersom ettdera verket kan beräknas bli nödsakat att helt byta lokaler. Centralbyrån fram­ för som sin bestämda uppfattning, att maskincentralen skall administreras som en del av statistiska centralbyrån för i varje fall statistiska behov inom statsförvaltningen. Delegationen för statistikfrågor delar centralbyråns upp­ fattning och understryker, att en organisatorisk bortflyttning av maskincentralen från statistiska centralbyrån skulle innebära en allvarlig risk för försämring av statistikproduktionens möjligheter och verka hämmande på rationaliseringstakten. Av övriga remissinstanser uttalar sig följande för att maskincentralen beliålles hos statistiska centralbyrån, nämligen överbefälhavaren, marinför­ valtningen, försvarets förvaltningsdirektion, försvarets forskningsanstalt, försvarets radioanstalt, statskontoret, matematikmaskinnämnden, universi­ tetskanslern, överstgrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, uppbördsorganisationskommittén, länsstgrelsen i Göteborgs och Bohus län, fullmäktige i riksgäldskontoret, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen, Statstjänstemannens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation. Som motiv åberopas i regel bety­ delsen av att statistikproduktionen förfogar över en egen anläggning för att statistikbehoven skall hli tillgodosedda på bästa och ekonomiskt mest för­ delaktiga sätt. Vissa remissinstanser framhåller därjämte, att centralorga­ net inte bör förfoga över egen anläggning och därmed belastas med lö­ pande driftsfrågor. Om driften av maskinanläggningen separeras från cen­ tralorganet vinnes, enligt vad vissa remissinstanser framhåller, den fördelen att centralorganets verksamhet personellt inte blir mera omfattande än att verksamhetens inordnande i statskontoret blir möjlig. Bland de remissinstanser, som anser att maskincentralen skall kvarligga hos statistiska centralbyrån, råder delade meningar huruvida maskincentralcn skall betjäna enbart statistikproduktionen eller om den skall utgöra ser­ vicecentral för hela statsförvaltningen. Det sistnämnda alternativet förordas av försvarets forskningsanstalt, uppbördsorganisationskommittén och länsstgrelsen i Göteborgs och Bohus län. Sveriges akademikers centralorganisa­

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

tion föreslår, att maskincentralens funktion såsom serviceorgan åt andra statliga myndigheter skall upphöra och dess maskinpark dimensioneras så att den tillgodoser centralbyråns behov av maskintid vid lågbelastning. Den maskinutrustning som härigenom eventuellt blir ledig bör överföras till da­ tanämnden, som förutom en servicefunktion gentemot övriga statliga myn­ digheter även ges i uppgift att lämna centralbyrån maskintid vid högbelastning. En del remissinstanser framför förslag om en särskild service­ central, som inte borde tillhöra någon myndighet med egna stora bearbetningsbehov. Några av remissorganen anser att en sådan anläggning kan förläggas till statskontoret. Försvarets radioanstalt, domänstyrelsen och Statstjänstemannens riksförbund har den uppfattningen, att servicecentra­ len bör drivas affärsmässigt. Enligt radioanstaltens mening bör centralen anknytas till statskontoret eller göras fristående och även ha till uppgift att förmedla maskintid på andra anläggningar. Domänstyrelsen finner det na­ turligt, att matematikmaskinnämndens och maskincentralens anläggningar sammanföres till en enhet, som bör vara självbärande och drivas i aktiebo­ lagsform. Även Statstjänstemännens riksförbund förordar aktiebolagsfor­ men. Statskontoret och försvarets förvaltningsdirektion anser, att det centrala dataorganets maskinbehov för egna uppgifter och förmedlade serviceupp­ gifter på längre sikt bör kunna helt tillgodoses genom ianspråktagande av överskottskapacitet vid förefintliga maskinanläggningar inom och utom statsförvaltningen. Statskontoret framhåller att garantier härför bör skapas exempelvis genom samarbetsavtal med maskininnehavarna. Tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd framhåller att det av ekonomiska skäl torde vara omöjligt att ha en anläggning av högsta klass vid varje universitet och högskola och finner det därför naturligt att det finns ett centralt serviceorgan med sådan utrustning. Vissa av de remissinstanser, som avstyrkt kommitténs förslag om inrät­ tande av statens datanämnd, anser att matematikmaskinnämn­ dens nuvarande anläggningar bör överföras till exempelvis statskontoret eller statistiska centralbyrån. Försvarets forskningsanstalt och fullmäktige i riksgäldskontoret förordar att statskontoret övertar anlägg­ ningarna. Statskontoret anvisar som en lösning att överföra maskinerna till statistiska centralbyråns maskincentral, och som en annan möjlighet att an­ förtro driften av maskinerna till statskontoret såsom ett provisorium under en övergångstid.

Kostnadsreglering

Kommitténs förslag att kost nadsdebite ring i princip inte skulle ske för centralorganets medverkan i rationaliseringsarbetet liksom för un­ dervisning, dokumentation etc. har lämnats utan erinringar vid remissbe­ handlingen. Däremot har förslaget att debitering inte heller skulle göras i

Kungl. Maj.ts proposition nr 8ö år 1963 41

fråga om kostnader för maskinutnyttjande och andra kostnader i samband med den direkta produktionen föranlett invändningar från en del remissin­ stanser. Överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning och försvarets förvalt­ nings direktion uttalar sig för förslaget även i denna del — förvaltningsdirektionen dock med vissa förbehåll — medan förslaget avstyrkes av försva­ rets forskningsanstalt, järnvägsstyrelsen, statistiska centralbyrån, delegatio­ nen för statistikfrågor, statskontoret, riksrevisionsverket och fullmäktige i riksgäldskontoret. Som skäl för avstyrkandena anföres bl. a., alt kostnadsdebitering är det mest rationella sättet att åstadkomma en effektiv behovsprövning samt en ekonomisk inriktning och dimensionering av ADB-bearbetningarna. Den avvägning av behoven som kan vara erforderlig anses re­ gelmässigt böra ske i samband med budgetprövningen. För uppkommande behov, som inte kunnat förutses i tid, bör enligt statistiska centralbyråns mening liksom f. n. medel kunna anvisas genom ett särskilt anslag för rationaliseringsverksamhet till Kungl. Maj :ts förfogande. Användningsområ­ det för detta anslag bör enligt centralbyrån vidgas till att även omfatta produktionskörning intill dess anslag kan erhållas i vanlig ordning. Vad gäller laxesättningen framhåller delegationen för statistikfrå­ gor att formerna härför liksom för anslagstilldelning på området bör utre­ das av statskontoret. Försvarets forskningsanstalt anser att normer för taxesättningen bör utformas av den delegation för databehandlingsfrågor som forskningsanstalten föreslår i sitt yttrande. Fullmäktige i riksgäldskontoret betraktar det som en angelägen uppgift för statskontoret att medverka till större enhetlighet i prissättningen än hittills, bl. a. genom ett jämnare ut­ nyttjande av den tillgängliga maskinparken. Vissa speciella kostnadsfrågor beröres bl. a. av försvarets förvaltningsdirektion, som hänvisar till att fjärde huvudtiteln intager en sär­ ställning i budgethänseende genom tillämpningen av en kostnadsram. Direk­ tionen framhåller att ADB-installationerna inom försvaret beräknas få en avsevärd storleksordning. Mot denna bakgrund finner direktionen erforder­ ligt att debitering sker mellan militära och civila myndigheter — däremot inte militära myndigheter emellan — vid lämnad maskinservice av väsentlig betydelse. Försvarets civilförvaltning betonar att försvaret under alla om­ ständigheter bör betraktas som en enhet i kostnadshänseende och att debi­ tering av maskintidskostnader mellan försvarets myndigheter inte bör före­ komma. Statistiska centralbyrån föreslår, alt maskincentralens dataanläggning får ställas kostnadsfritt till förfogande för vetenskapligt bruk på samma sätt som gäller beträffande nuvarande anläggning vid matematikmaskinnämn­ den. Centralbyrån finner naturligt, att verket därvid specialiserade sig på att ge bearbetningsservice främst på det samhällsvetenskapliga området. Kostnaderna kan enligt centralbyråns uppfattning bestridas exempelvis ge­ nom att centralbyrån medges befrielse från inleverering av motsvarande medel.

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Datanämndens organisation m. m. De remissinstanser, som tillstyrkt inrättande av statens datanämnd, liar i regel inte framfört några särskilda erinringar i fråga om kommitténs för­ slag till nämndens organisation. Vissa uttalanden göres beträffande styrelsens sammansätt­ ning. Sålunda hävdar delegationen för pensionsutbetalning att maskin­ användande myndigheter, som företräder olika arhetsområden inom stats­ förvaltningen, i första hand bör bli representerade i datanämndens styrelse. Överstyrelsen för de tekniska högskolorna framhåller att de tekniska hög­ skolorna bör vara företrädda med minst en representant. Svenska stadsför­ bundet, som finner det önskvärt att ett samarbete på ADB-området kommer till stånd mellan den statliga och den kommunala sektorn, anser det natur­ ligt att den kommunala sektorn i likhet med näringslivet blir representerad i styrelsen. I några yttranden behandlas vissa organisations- och t j ä n s tefrågor. Beträffande nämndens inre organisation finner Statstjänsteman­ nens riksförbund den av kommittén föreslagna uppdelningen av stansper­ sonalen mellan statistiska centralbyrån och datanämnden omotiverad. Det skulle enligt förbundets mening innebära betydande nackdelar om denna personal skall administreras av olika myndigheter. I fråga om lönesättningen framhåller försvarets civilförvaltning vikten av att en samordning så långt möjligt kommer till stånd för ADB-personal inom statsförvaltningen. I varje fall bör enligt civilförvaltningens uppfatt­ ning undvikas, att de statliga myndigheterna konkurrerar inbördes om den för ADB-uppgifterna utbildade personalen. Sveriges akademikers central­ organisation understryker nödvändigheten av att lönerna för de kvalificera­ de befattningshavarna inom datanämnden göres konkurrenskraftiga och framhåller att det gäller för nämnden att redan på ett tidigt stadium av verksamheten till sig knyta skicklig expertis. Tjänstemännens centralorganisation anser att en särskild delegation bör inrättas för de omplaceringsfrågor, som kan uppkomma i samband med omorganisation av befintliga datamaskin- eller hålkortsanläggningar. Vidare betonas önskvärdheten av att benämningen på de statliga tjänsterna på ADBområdet blir desamma som inom motsvarande verksamhet i privat tjänst. Frågan om det nya dataorganets lokalisering beröres av bl. a. lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet. Då denna fråga synes avsedd att till en början lösas provisoriskt, finner lokaliseringsutredningen, att kommitténs förslag inte föregriper ett avgörande längre fram rörande den definitiva förläggningen. Enligt utredningens mening måste det också vara till fördel om datanämndens lokalisering kan bedömas i ett större sam­ manhang, vilket blir möjligt då utredningens betänkande redovisas. Utred­ ningen understryker att bindande beslut dessförinnan inte bör fattas i lokaliseringsfrågan. Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan finner det önsk­ värt att möjligheten till en förläggning av datanämnden till Uppsala när­

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 43

mare prövas. En samförläggning skulle eventuellt kunna ske med en före­ slagen större ADB-anläggning för Uppsala universitet och lantbrukshögskolan. Om eu mera ingående utredning skulle visa att datanämnden bör pla­ ceras centralt inom Stockholms-området, anser byggnadsstyrelsen att kvar­ teret Garnisonen, där bl. a. statistiska centralbyrån har lokaler, kan komma i fråga som en lämplig förläggningsplats. Härvid erfordras emellertid en nybyggnad, bortsett från de delar av verksamheten som avses bli förlagda till statistiska centralbyråns maskincentral. Då en nybyggnad med normal bandläggningstid kan vara färdig tidigast ca fyra år efter det att Kungl. Maj :t fastställt byggnadsprogram, finner byggnadsstyrelsen att även andra möjligheter att dessförinnan lösa datanämndens lokalfråga bör undersökas.

Alternativa organisationsförslag har framförts av några remissmyndigheter. Sålunda föreslår statskontoret att den centrala ADB-verksamheten inordnas i statskontoret i dess egenskap av centralt rationaliseringsorgan inom statsförvaltningen. Ämbetsverket redovisar i sitt yttrande de förändringar i verkets organisation, som härigenom skulle er­ fordras. Förslaget innebär i denna del att två nya byråer för databehandling, en undervisningsbyrå samt eu planeringssektion på stabsnivå skulle inrät­ tas. Den tekniska personalen samt, om matematikmaskinnämndens maski­ ner överföres till statskontoret, driftspersonalen föreslås inordnade som en särskild sektion inom verkets nuvarande tekniska byrå. På verksledningsplanet föreslås inrättande av ytterligare en tjänst som överdirektör i löne­ grad B 5. I likhet med kommittén anser statskontoret att byråcheferna på databehandlingsbyråerna samt på den tekniska byrån bör placeras i B 3. Ämbetsverket finner då inte heller anledning föreligga att byråcheferna på de fem rationaliseringsbyråerna och undervisningsbyrån placeras i lägre lönegrad. Som en förstärkning av organisationen föreslås att varje byrå — utom undervisningsbyrån — tillföres en tjänst som avdelningsdirektör i B 1. Vikten av att utnyttja möjligheten till kontraktsanställning betonas. Den av statskontoret föreslagna personaluppsättningen omfattar sammanlagt 220 tjänster. Härav ingår 96 tjänster i statskontorets nuvarande organisation. Från matematikmaskinnämnden föreslås överförda 115 tjänster, varjämte liksom i kommitténs organisationsförslag räknats med nio nya tjänster. Statskontoret redovisar i remissyttrandet det beräknade anslagsbehovet un­ der nästa budgetår vid ett genomförande av det av ämbetsverket framlagda organisationsförslaget. Matematikmaskinnämnden anser att dess verksamhet bör fortsätta med den hittillsvarande inriktningen av arbetsuppgifterna mot det vetenskap­ liga området. Nämnden föreslår, att dess nuvarande benämning bibehålies och att nämnden erhåller eu instruktionsmässigt reglerad permanent och förstärkt organisation. Nämnden anses böra bestå av sex av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter, varav minst eu skall representera statskontoret. Arbe­ tet vid nämnden föreslås organiserat under ledning av eu överdirektör i B 5 på fyra byråer, nämligen en byrå för matematisk databehandling, eu

44 Knngl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

byrå för administrativ databehandling, en teknisk byrå och en undervisningsbyrå, samt ett kansli. Nämndens förslag till personaluppsättning redovisas närmare i dess anslagsframställning för budgetåret 1963/64. I remissytt­ randet framhåller nämnden, att frågan i vad mån personal från statistiska centralbyråns maskincentral och matematikmaskinnämnden bör överflyt­ tas till statskontoret för att förstärka detta ämbetsverks resurser på ADBområdet bör bli föremål för närmare utredning av statskontoret, central­ byrån och matematikmaskinnämnden i samråd. Statistiska centralbyrån framhåller, att organisationen av dess maskin­ central, om den kvarstannar vid centralbyrån, bör bli föremål för prövning. I remissyttrandet föreslås preliminärt att chefstjänsten höjes från Be 1 till Be 3, att två tjänster i Be 1 inrättas samt att extraordinarietjänster upp till Ae 27 skall kunna inrättas av Kungl. Maj :t efter framställning från cen­ tralbyrån eller att i varje fall vissa tjänster som motsvarar verkets egna statistiska bearbetningar får extraordinarlesättas. Chefstjänsten föreslås bli bekostad från centralbyråns avlöningsanslag med hänsyn till innehava­ rens allmänna uppgifter av delvis inte affärsmässig natur. Maskincentra­ lens affärsmässiga ställning bör enligt centralbyråns mening bibehållas. En bruttoredovisning med krav på att täckning av utgifter med inkomster skall uppnås anser centralbyrån kunna övervägas som ett alternativ. Från centralbyråns synpunkt anses ett kombinerat system vara att föredraga, in­ nebärande å ena sidan bruttoredovisning av den typ som matematikmaskin­ nämnden har för bearbetning åt statliga myndigheter och å andra sidan nuvarande redovisningsprinciper för övriga bearbetningar.

C. Departementschefen

När jag i slutet av år 1955 tillkallade särskilda sakkunniga — kommittén för maskinell databehandling — för att utreda förutsättningarna att inom statsförvaltningen använda datamaskiner, var kännedomen om detta nya tekniska hjälpmedel ytterst begränsad. Den kunskap om automatisk data­ behandling (ADB) som fanns inom landet grundade sig uteslutande på utom­ lands gjorda iakttagelser. Sedan år 1954 fanns visserligen en inom matema­ tikmaskinnämnden konstruerad och byggd elektronisk datamaskin, men denna var avsedd endast för matematiska beräkningar. I slutet av 1950-talet skedde en utomordentligt snabb utveckling inom ADB-området, och datamaskiner för administrativa uppgifter började ut­ nyttjas i stor skala. Härtill samverkade ett flertal faktorer. Utvecklingen kom sålunda att inriktas mot konstruerandet av även mindre maskintyper, varigenom datamaskinerna blev tillgängliga för ett avsevärt större antal företag och förvaltningsenheter än vad som tidigare varit fallet. Erfarenhe­ terna eliminerade vidare den till eu början rådande ovissheten om maski­ nernas allmänna användbarhet. Den växande förtrogenheten med den nya tekniken vidgade också datamaskinernas användningsområden. Man räknar med att numera över 10 000 datamaskiner är i användning över hela värl­

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 45

den. I vårt land finns f. n. omkring 130 anläggningar. Härav har staten en betydande andel eller nära en fjärdedel. Maskininstallationerna har till över­ vägande delen tillkommit under de senaste tre åren. En närmare redogörelse för de nu förefintliga datamaskinanläggningarna inom statsförvaltningen har tidigare lämnats (s. 10 — 11 ). I dagens expanderande samhälle föreligger ett starkt behov av allt utförligare informationer som vägledning för ett planmässigt handlande. Den tilltagande volymen av data och kravet på mera djupgående bearbetning därav har i många fall fått mötas med en utökad administrationsapparat. I den fort­ löpande rationaliseringen har tidigare till buds stående kontorstekniska hjälpmedel — främst hålkortsmaskiner — varit en betydelsefull faktor, när det gällt att mekanisera manuella och rutinmässiga arbetsmoment inom data­ behandlingen. En påfallande skillnad föreligger dock vid en jämförelse mel­ lan rationaliseringsprocessen inom administration och motsvarande process inom industriell drift. Inom det sistnämnda området har verkningarna av en fortgående och långt driven mekanisering kunnat avläsas i fortlöpande pro­ duktivitetsvinster vid en i stort sett oförändrad arbetskraftsnivå. Genom da­ tamaskinerna har kontorsområdet blivit delaktigt av de möjligheter till ra­ tionalisering av driftsformerna som den industriella sektorn redan tidigare haft tillgång till. Tillkomsten av datamaskinerna innebär eu språngartad utveckling av de tekniska hjälpmedlen inom administrationen. Även om dessa maskiner inte längre utgör ett exklusivt instrument utan numera accepterats som ett hjälpmedel bland flera andra inom den administrativa sektorn, är deras användbarhet dock ännu föga utnyttjad. Det vidare perspektiv som öppnas allteftersom ADB-tekniken blir mera allmänt omfattad kan i dagens läge endast skönjas. Det är naturligt, att sådana rationaliseringsmöjligheter som syftar till att begränsa behovet av arbetskraft inom kontorsområdet utgjort det närmast liggande motivet för övergång till ADB. Särskilt värdefullt är därvid att ma­ skinerna övertager den rutinmässiga delen av kontorsarbetet och frigör per­ sonal för mera kvalificerade och därmed för individen själv mera intressanta och meningsfyllda uppgifter. Den effektivisering som en vidgad databehand­ ling ger möjligheter till kan vara en ännu större besparingsfaktor än den som följer av personalminskningarna i och för sig. ADB-tekniken kan också realisera målsättningar som eljest inte skulle kunna uppnås inom ramen för rimliga resurser. Redan nu föreligger erfarenheter av sådan innebörd att anledning finns att ställa stora förväntningar på den automatiska databe­ handlingens möjligheter i detta avseende. Som jag tidigare framhållit har datamaskinerna fått förhållandevis stor användning inom statsförvaltningen. Det är också där som några av de största anläggningarna i vårt land återfinns. Det är givet att verksamheten inom statsförvaltningen till följd av omfattningen av databehandlingsarbe­ tet och verksamhetens i vissa fall särpräglade natur inrymmer eu mångfald områden där ADB-tekniken ställer sig särskilt förmånlig. Detta förringar dock inte det faktum, alt statsförvaltningen redan från början kommit att

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 8ö år 1963

intaga eu framskjuten position i detta avseende. De framsteg som gjorts hos olika myndigheter, när det gällt att praktiskt tillämpa den nya tekniken, bör här särskilt framhållas. Mot denna bakgrund är det naturligt, att de remissinstanser som yttrat sig över kommitténs för maskinell databehand­ ling huvudbetänkande (SOU 1962: 32) genomgående delar kommitténs upp­ fattning, att ADB-tekniken rymmer stora möjligheter till rationalisering och effektivisering inom statsverksamheten. Kommittén lämnar i sitt betänkande en utförlig och värdefull redovisning för de områden, där ADB-tekniken redan tillämpas, förberedelser pågår för omläggning eller där en övergång till den nya tekniken kan förväntas. En sammanfattning härav har lämnats i det föregående (s. 8 —10). Denna redogörelse utgör en väsentlig bakgrund till bedömningen av ADB-arbetets omfattning och till utformningen av organisationen inom detta område. Den fyller också en viktig uppgift för de enskilda myndigheterna som vägle­ dande information om verksamheten inom angränsande arbetsfält. Jag vill i detta sammanhang även erinra om det nu föreliggande förslaget till om­ organisation av folkbokförings- och uppbördsväsendet genom övergång till ADB-system (prop. 1963:32). I detta förslag har såväl rationaliseringsmöj­ ligheterna i form av personalbesparingar som effektiviseringsfaktorn utgjort motiv för omläggningen. I förhållande till den rationalisering som tar sikte på att utnyttja mera konventionella kontorstekniska hjälpmedel kräver den automatiska databehandlingstekniken ett nytt tänkande vid utformningen av de rutiner — system — enligt vilka kontorsarbetet måste bedrivas för att maskinernas kapacitet och förmåga till fullo skall kunna utnyttjas. Frågan om att införa ADB måste självfallet bedömas enligt de för rationalisering i allmänhet gällande grunderna. För att datamaskinernas egenskaper och möjligheterna till integration skall tillvaratagas, erfordras dock en mera vittomfattande och till angränsande områden utsträckt systemanalys och samtidigt en i detalj mera utformad systemkonstruktion än vi tidigare varit vana vid. Kommittén lämnar i sitt betänkande en ingående redogörelse för rationaliseringsarbetets planering och hedrivande och de speciella synpunkter härpå som ADB påkallar. Efter att ha redovisat de arbetsuppgifter som är för­ knippade med ADB konstaterar kommittén, att det otvivelaktigt föreligger ett behov att centralt sammanhålla vissa databehandlingsfrågor inom stats­ förvaltningen. Kommittén föreslår, att ett särskilt dataorgan inrättas härför. Den betonar därvid i första hand angelägenheten av att på bästa sätt ut­ nyttja de knappa personalresurserna inom det specialiserade område som ADB-tekniken utgör. En sådan organisationsform anses sålunda ge möjlig­ heter till det erforderliga samarbetet mellan olika specialistgrupper inom ADB-området, såsom system- och maskinprogrammeringsexperter, matema­ tiker samt teknisk expertis för undersöknings- och förberedelsearbete för ADB, för fortlöpande översyn av system och program samt för undervis­ ning. Det praktiska arbetet att förbereda ADB bör enligt kommitténs me­ ning i princip bedrivas av varje särskild myndighet och liksom rationalise-

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963 47

ringsarbetet i övrigt ingå som ett led i den normala förvaltningsverksamheten. Myndigheterna bör emellertid i erforderlig utsträckning beredas till­ gång till den centrala organisationens expertis. Utöver denna konsulterande och stödjande verksamhet till myndigheterna i deras rationaliseringsarbete anses den centrala dataorganisationen också böra påtaga sig huvudmanna­ skapet för sådana arbetsuppgifter inom ADB-området som är av gemensam natur för flera förvaltningsområden. Som ytterligare uppgifter för den cen­ trala dataorganisationen framhåller kommittén samordningen inom statsför­ valtningen i frågor om anskaffning och utnyttjande av maskinell utrustning ävensom vissa utvecklingsfrågor på tillämpningsområdet och på det tekniska planet. Bland remissmyndigheterna råder enighet om behovet av en central orga­ nisation för de delar av ADB-verksamheten som definierats såsom undersök­ ning, system- och programarbete samt undervisning. Knappheten på per­ sonal med insikter i ADB och behovet av en effektiv och kraftfull insats på här berörda områden anser remissinstanserna främst tala för ett cen­ tralt sammanhållande av dessa funktioner. I fråga om övriga arbetsuppgifter av samordningskaraktär, som av kommittén föreslagits skola tilläggas den centrala dataorganisationen, är remissmyndigheternas uppfattningar splitt­ rade och i många fall kritiska. Behovet av eu statlig central organisation inom ADB-området, liksom ock­ så målsättningen för och uppläggningen av en sådan verksamhet, bör enligt min mening bedömas utifrån samma grunder som gäller för den statliga rationaliseringsverksamheten i övrigt. De riktlinjer, som av statsmakterna an­ givits härför och som varit vägledande för beslutet att omorganisera stats­ kontoret till centralt rationaliseringsorgan, har sålunda giltighet även i frå­ ga om den rationaliseringsverksamhet som ADB-tekniken nu aktualiserar. Del kan t. o. in. göras gällande, alt denna teknik med dess särskilda krav på samplanering av olika rationaliseringsobjekt för att uppnå dataintegra­ tion mellan olika myndigheter fordrar eu central ledning i minst lika hög grad som rationaliseringsverksamhet av mera traditionell karaktär. Jag de­ lar således kommitténs principiella uppfattning beträffande behovet av en central organisation för ADB-verksamheten. Vad gäller den närmare precise­ ringen av arbetsuppgifterna för organisationen återkommer jag i det föl­ jande.

.lag övergår härefter till att behandla det centrala dataorganets inplacering i statsförvaltningen och därmed sammanhängande frågor. Härvid kan det vara av betydelse att inledningsvis något erinra om hur de centrala ADBuppgifterna hittills handlagts. Kommitténs utredningsarbete har i tiden kommit att sammanfalla med ett skede, under vilket statsförvaltningen anskaffat ett betydande antal data­ maskinanläggningar. Det har då fallit sig naturligt för kommittén att i mån av resurser och genom sina experter och kontaktmän hos statliga myndig­ heter söka tillgodose vissa samordningsfunktioner samt att lämna råd och

48 Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

biträde i olika avseenden. Kommitténs insatser härvidlag har varit förtjänst­ fulla. Flertalet av de anläggningar som nu är installerade eller beställda har sålunda anskaffats i samråd med kommittén. Vidare bär matematikmaskin­ nämnden i avvaktan på kommitténs utredningsförslag och efter samråd med denna erhållit resurser för att successivt organisera en avdelning för admi­ nistrativ databehandling med uppgift att tillhandahålla expertis för under­ visning, rådgivning och direkt deltagande i förberedelsearbetet för ADB. Des­ sa uppgifter har tillagts nämnden vid sidan av dess ursprungliga funktioner, för vilka närmare redogjorts i det föregående. En central funktion inom ADB-området har också statistiska centralbyråns maskincentral intagit. Denna har sålunda att tillhandagå statliga myndighe­ ter med maskinkapacitet för administrativ databehandling. Serviceverksam­ heten har i viss utsträckning varit förenad med biträde åt olika myndigheter vid förberedelsearbete av samma art som ankommit på matematikmaskinnämnden. Den tekniskt avancerade anläggning som maskincentralen dispo­ nerar har anskaffats för statistiska bearbetningar, i första hand för lhöO års folk- och bostadsräkningar, men den är också avsedd att för serviceända­ mål utnyttjas för hela statsförvaltningen. Efter att ha definierat arbetsuppgifterna för dataorganet och konstaterat att dessa i allt väsentligt sammanfaller med matematikmaskinnämndens och maskincentralens nuvarande funktioner, har kommittén föreslagit, att dessa funktioner sammanföres och bildar grunden till den centrala dataorganisa­ tionen. Kommittén motiverar därvid sitt förslag med alt samma organisa­ tion bör företräda såväl den administrativa databehandlingen som beräkningsverksamheten och även omsluta tekniska funktioner av det slag som nu åvilar matematikmaskinnämnden. Maskincentralens infogande i organi­ sationen motiveras med önskvärdheten av att statsmyndigheterna skall ha ett enda organ att vända sig till i alla databehandlingsfrågor. Såvitt avser dataorganisationens inordnande i statsförvaltningen finns en­ ligt kommittén att välja mellan att tillägga statskontoret de angivna funktio­ nerna eller att skapa en fristående organisation. Kommittén konstaterar att ADB endast är en av flera metoder vid rationalisering och att en samverkan mellan all rationaliseringsexpertis är en nödvändig förutsättning för ett ef­ fektivt rationaliseringsarbete. Här angivna skäl talar för en anknytning till statskontoret. Å andra sidan hävdas att ADB-specialisterna på olika delom­ råden måste sammanhållas. Av flera skäl avvisar kommittén tanken på att inordna verksamheten i statskontoret. Bl. a. anser kommittén, att det skulle medföra organisatoriska svårigheter att till statskontoret anknyta en orga­ nisation av den storlek och med de speciella arbetsuppgifter det här gäller. Kommittén förordar därför, att ett särskilt organ med benämningen statens datanämnd inrättas. Många remissinstanser accepterar kommitténs förslag och anser motiven härför övertygande. Ett flertal remissmyndigheter som genom sin verksam­ het har erfarenhet av ABD har emellertid avstyrkt eller ställt sig tveksamma till kommitténs lösning. Därvid har genomgående hävdats, att det nära sam­

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963 49

bandet mellan det allmänna rationaliseringsarbetet och den administrativa databehandlingen otvivelaktigt måste tillmätas avgörande betydelse. Majoriteten bland remissmyndigheterna uttalar sig vidare bestämt för att maskincentralen bör kvarligga hos statistiska centralbyrån. Med en sådan utgångspunkt rubbas också den princip om koncentration till en enhet av ADB-specialisterna inom olika delområden — varav maskindriften är ett — som spelat en avgörande roll i kommitténs förslag. Detta utgör ytterligare eif skäl för remissinstanserna att föreslå, att den administrativa databe­ handlingen och därmed sammanhängande funktioner förlägges till stats­ kontoret. Beträffande den föreslagna datanämndens övriga arbetsuppgifter av tekniskt-matematisk natur går remissinstansernas uppfattningar starkt isär i fråga om uppgifternas organisatoriska förankring liksom också rörande om­ fattningen av uppgifterna. En åsikt som framföres är att de bör kvarligga hos matematikmaskinnämnden, som samtidigt borde ombildas till ett insti­ tut för numerisk analys. En annan ståndpunkt är att dessa arbetsuppgifter hör hemma inom den högre utbildningen och därför bör inordnas i univer­ sitets- och högskoleorganisationen. Förespråkare finns också för tanken att inlemma hela den föreslagna dataorganisationen, utom maskincentralen, i statskontoret. Skiljaktigheterna i remissinstansernas åsikter i organisations­ frågan har sin grund i olika värderingar av arbetsuppgifternas innehåll och inriktning. En del remissyttranden präglas av en ljum inställning i allmän­ het till en mot forskning orienterad verksamhet inom det statliga dataområ­ det och i synnerhet till att denna verksamhet skulle förläggas till en särskild organisation vid sidan av lärosätena. I andra yttranden, huvudsakligen från företrädare för den högre utbildningen och forskningen, hävdas, att de ma­ teriella resurserna och utbildningsmöjligheterna på området måste ökas och att sådana organisatoriska former bör skapas, som tillgodoser dessa syften. I likhet med kommittén och remissinstanserna anser jag, att det förelig­ ger ett klart samband mellan den administrativa automatiska databehand­ lingen och den allmänna rationaliseringsverlcsamheten inom statsförvalt­ ningen. Som jag tidigare antytt bör de riktlinjer för rationaliseringsverksamhetens uppläggning och huvudsakliga målsättning som angivits i prop. 1960: 126 gälla även när det är fråga om att utnyttja den automatiska databehandlingstekniken som ett instrument i rationaliseringsarbetet. Jag anser därför, att det inte bör råda någon tvekan om att de centrala uppgifterna inom det administrativa databehandlingsområdet bör förläggas till statskontoret. Vida­ re delar jag remissinstansernas uppfattning om att maskincentralen även i fortsättningen bör vara förlagd till statistikverket för att tjäna statistikpro­ duktionen. Därjämte bör den utnyttjas som en för statsförvaltningen gemen­ sam serviceanläggning. En överföring till statskontorets ämbetsområde av de administrativa databehandlingsuppgifterna innebär sålunda ingen principiell förändring i den centrala rationaliseringsverksamhetens uppläggning och allmänna målsätt-

4 intrång till riksdagens protokoll 1 samt. ,Vr 85

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

ning. Tillkomsten av ADB som tekniskt hjälpmedel torde ge ökad effekt åt verkets rationaliseringsinsatser. Härvidlag vill jag också erinra om att ADBtekniken kommer att ställa särskilda krav på överblick och planläggning för att en optimal resursfördelning skall möjliggöras och ett fruktbärande sam­ spel mellan ADB och andra rationaliseringsåtgärder skall kunna uppnås. De uppgifter som jag sålunda föreslår skall tillföras statskontoret över­ ensstämmer i stort sett med dem som hittills åvilat databehandlingsavdelningen inom matematikmaskinnämnden. Dessa uppgifter avser systemar­ bete i samband med administrativ ADB samt undervisning inom detta om­ råde. I systemarbetet ingår att taga initiativ till och på olika sätt främja ett effektivt utnyttjande av ADB inom statsförvaltningen samt att medverka vid planläggning och utformning därav. Den omständigheten att denna verk­ samhet utövas i konsultativ form och omfattar rådgivning och information på expertnivå till statsförvaltningens organ får inte hindra statskontorets befattningshavare att i mån av behov deltaga i det direkta och löpande rationaliseringsarbetet och systemutformningen hos resp. myndigheter. Jag vill framhålla vikten av att den tillgängliga ADB-expertisen blir utnyttjad på ett ur statsförvaltningens synpunkt effektivt sätt och att arbetsinsatserna förlägges till direkt produktiva områden. Beträffande undervisningen har de av kommittén anförda synpunkterna på utbildningsbehovet allmänt vits­ ordats av remissmyndigheterna. Jag delar uppfattningen, att undervisning­ en är av stor betydelse och att den bör ägnas särskild uppmärksamhet. Det är därför av vikt, att statskontoret inte endast fullföljer utan även intensi­ fierar den verksamhet som matematikmaskinnämnden redan nu leder och medverkar i. Dokumentationen är en del av uppgifterna inom detta område. Bland övriga uppgifter på det administrativa ADB-området som jag anser böra ankomma på statskontoret kan särskilt nämnas samordning av maskin­ utnyttjande. Som jag tidigare uttalat bör maskincentralen utnyttjas som en central serviceanläggning för statsförvaltningen i dess helhet. Det behov av maskinella bearbetningar, som till följd av statskontorets verksamhet upp­ kommer hos myndigheter utan egna anläggningar eller med eljest otillräck­ lig maskinell kapacitet, synes således i första hand böra tillgodoses av ma­ skincentralen. Emellertid skall tillgänglig överskottskapacitet även hos and­ ra anläggningar kunna utnyttjas. Statskontoret bör enligt min mening ges en samordnande funktion härvidlag. Det får ankomma på statskontoret att utforma riktlinjerna härför i enlighet med kommitténs förslag och med be­ aktande av de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen. Även i fråga om anskaffning av datamaskiner för administrativa ändamål anser jag, att statskontoret bör verka som samordnare. Den av kommittén föreslagna skyldigheten för statens myndigheter att samråda med det cen­ trala dataorganet vid anskaffning av ADB-utrustning har rönt kritik, främst från affärsverkens sida. Även om ett samrådsförfarande för affärsverkens del i många fall kommer att bli av rent formell karaktär — bl. a. på grund av den ingående kännedom dessa myndigheter har av ADB-teknik och ADB-

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1063 51

dna — bör det dock enligt min uppfattning vara värdefullt för dem att ock­ så taga del av de erfarenheter statskontoret kommer att ha i hithörande frågor. För övriga myndigheter torde många gånger ett starkt behov av samråd med statskontoret föreligga vid anskaffning av ADB-utrustning. Formerna härför torde få närmare anges av ämbetsverket. Kraven på statskontorets in­ satser torde bli varierande från tall till fall beroende på myndighet och tilllämpningsområde. Målsättningen bör härvid vara en konstruktiv och sak­ kunnig assistans till myndigheterna, avpassad med hänsyn till vad det en­ skilda fallet kräver. Statskontoret bör givetvis inte ha särskilda befattnings­ havare som täcker hela fältet av ADB-sakkunskap. Specialister från olika delar av statsförvaltningen med kunskap och erfarenhet av datamaskiner bör kunna anlitas som experter. Jag vill framhålla, att systemet med utom­ stående experter med framgång redan tillämpas av statskontoret i den nu­ varande rationaliseringsverksamheten. Enligt min mening är det angeläget att man också utnyttjar den expertis på ADB som finnes inom det enskilda näringslivet. De här angivna arbetsuppgifterna inom den administrativa databehandlingssektorn — frånsett undervisningen — bör sammanföras till en ADB-avdelning inom statskontoret. Den bör ledas av en avdelningschef i lönegrad Be 3 och även innefatta två tjänster som byråchef i Be 1. Av sistnämnda tjänster motsvaras den ena av en nu befintlig avdelningsdirektörstjänst i Be 1 hos matematikmaskinnämnden. Medel bör vidare beräknas för exper­ ter. Till personalbehovet i övrigt inom avdelningen är jag inte beredd att nu taga ställning. Detta behov torde väsentligen kunna tillgodoses genom överföring av motsvarande befattningar vid matematikmaskinnämndens databehandlingsavdelning. Av skäl, vartill jag återkommer i det följande, torde även ett antal befattningar från nämndens matematiska avdelning komma att tillföras ADB-avdelningen. Sammanförandet av ADB-uppgifterna till en särskild avdelning inom statskontoret bör emellertid betraktas som en övergångsanordning. När den administrativa databehandlingstekniken och rationaliseringsarbetet i övrigt inom nuvarande organisationsarbete samordnats och verksamheten vunnit erforderlig stadga, bör en integra­ tion åstadkommas och specialister på båda metoderna organisatoriskt sam­ manföras. Ett bifall till mina förslag innebär sålunda en utökning av tjäns­ terna för administrativ databehandling i förhållande till nuläget med eu tjänst i Be 3 och en i Be 1. De uppgifter som sammanhänger med undervisningen i ADB bör tilläggas statskontorets kurssektion. Denna sektion bör därvid ombildas till en undervisningsbyrå under ledning av en byråchef i Be 1. Inte heller för undervisningsbyråns del är jag nu beredd att taga slutlig ställning till antalet tjäns­ ter. Förutom de tjänster som erhålles från matematikmaskinnämndens da­ tabehandlingsavdelning, kan även här befattningar från övriga enheter in­ om nämnden behöva överföras. Erfarenheterna kan ge anledning till eu

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

ändrad fördelning mellan de olika enheterna. En viss flexibilitet som ger möjligheter till personalcirkulation är därför välbetänkt. Mitt förslag inne­ bär sålunda en nettoutökning med en tjänst i Be 1. Det har här tidigare framhållits, alt ADB intager en framskjuten plats inom statsförvaltningens rationaliseringsverksamhet och att dess betydelse är ständigt växande. Arbetet på detta område är emellertid och kommer un­ der lång tid framöver att vara specialistbetonat. Det ställer särskilt höga krav på teknisk kunnighet och erfarenhet hos sina ännu rätt fåtaliga utöva­ re. Ett framgångsrikt genomförande och utnyttjande av ADB-metodiken blir i utomordentligt hög grad beroende på de individuella prestationerna och med vilken skicklighet systemen utformas. Detta har understrukits särskilt starkt av kommittén, och dess förslag till personalorganisation präglas ock­ så av att stor vikt tillmätts de ledande befattningarna. Behovet av ledning för verksamheten torde inte bli mindre om denna inordnas i statskontoret, där ADB-uppgifterna skall direkt samordnas med övrig rationaliserings­ verksamhet. En inordning i statskontoret av den administrativa databe­ handlingen medför att verksledningen i varje fall under ett övergångsskede behöver förstärkas. Om så inte sker, föreligger risk för att såväl den hittills med gott resultat bedrivna rationaliseringsverksamheten som de nya upp­ gifterna inom ADB-området äventyras. Med hänsyn härtill förordar jag, att vissa av verksledningens uppgifter anförtros åt en särskild befattningsha­ vare och att denne därvid förordnas att bestrida på överdirektör i B 5 an­ kommande göromål. Hur frågan på längre sikt skall lösas torde få bli be­ roende på resultatet av det utredningsarbete som jag kommer att föreslå i det följande. Vidare bör statskontorets styrelse utökas med eu ledamot med insikt i administrativ databehandling.

Jag kommer härefter till frågan om de övriga arbetsuppgifter som nu åvilar matematikmaskinnämnden. Dessa uppgifter sammanfaller i stort sett med dem som ålåg nämnden före dess utbyggnad med databehandlingsavdelningen. Som framgår av den förut lämnade redogörelsen omfattar upp­ gifterna i första hand driften av nämndens datamaskiner för beräkningsändamål och därav betingade servicefunktioner på programmerings- och undervisningsområdet samt maskinutrustningens löpande underhåll. Dess­ utom bedrives visst allmänt utvecklingsarbete i fråga om matematiska och numeriska metoders tillämpning på såväl nämndens egna datamaskiner som andra maskintyper genom utarbetande av standardprogram och autokodningssystem. Denna verksamhet kan sammanfattas som matematisk da­ tabehandling. Även tekniskt utvecklingsarbete och viss forskning bedrives inom ramen för tillgängliga resurser och avser delprojekt inom datamaskin­ området. Praktiska resultat härav har åstadkommits i form av kontinuer­ lig modernisering av den hos nämnden för beräkningsändamål konstrue­ rade datamaskinen Besk. Den verksamhet som matematikmaskinnämnden bedrivit inom det mate­ matiska databehandlingsområdet har varit av betydelse för vetenskap och

Kuntjl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 53

forskning samt för att tillgodose det under årens lopp växande behovet av maskinkapacitet för tekniska beräkningar. Konstruerandet av den elektro­ niska beräkningsmaskin, som alltjämt är i drift inom nämnden, var en värdefull insats som på sin tid rönte internationell uppmärksamhet. De senare årens snabba utveckling på databehandlingsområdet har inne­ burit, att maskiner med olika kapacitet blivit kommersiellt tillgängliga. Den därmed sammanhängande tekniska forskningen, liksom även den program­ tekniska utvecklingen, har därigenom i stor utsträckning kommit att fram­ stå som en angelägenhet för maskintillverkarna. Denna omständighet samt det förhållandet att den matematiska databehandlingstekniken blivit all­ mänt omfattad av forskare, vetenskapsmän och tekniker har medfört, att matematikmaskinnämndens verksamhet fått en ändrad inriktning. Nämn­ den har sålunda i ökad omfattning kommit att tillhandahålla maskintid för beräkningsändamål. Vidare har den åtagit sig vissa uppgifter inom det ma­ tematiska databehandlingsområdet som av olika skäl ansetts påkalla cen­ tral handläggning. I detta sammanhang må även erinras om att nämnden vid olika tillfällen aktualiserat frågan om dess förändring till ett institut för numerisk analys; ett förslag som nämnden fortfarande vidhåller och som understöds av vissa remissinstanser. Allmän enighet synes råda om att forskningens och utbildningens resurs­ behov är kontinuerligt växande och att därtill ett uppdämt behov föreligger. Särskilt gör sig kraven på maskinkapacitet vid universitet och högskolor starkt gällande. Vad däremot angår frågan om det erfordras någon form av central sammanhållning av resurserna och den organisatoriska förläggning­ en av eu sådan funktion har delade meningar redovisats. Även när det gäl­ ler spörsmålet om det matematiska databehandlingsområdet skall omfatta såväl tekniskt utvecklingsarbete som grundforskning vid universitet och högskolor har olika åsikter framförts. För egen del vill jag sammanfatta mina synpunkter på följande sätt. Den administrativa databehandlingens betydelse inom förvaltningen motsvaras inom forskning och teknik av den matematiska databehandlingen. Det exi­ sterar ett klart samband mellan dessa båda områden, och det kan hävdas, att utvecklingen av den matematiska databehandlingen är en av de nödvändiga förutsättningarna för utvecklandet av det administrativa dataområdet. Den betydelse som den matematiska databehandlingen har inom forskningen och den högre undervisningen är uppenbar. Administrativ databehandling inom förvaltningen kommer även i fortsättningen att medföra avsevärda in­ vesteringar. Detsamma gäller självfallet för ADB-teknikens utnyttjande in­ om den vetenskapliga sektorn. De betydande kostnader det här är fråga om ställer krav på ökad planmässighet och garantier för eu samordnad resursavvägning. Detta förhållande påkallar enligt min mening eu noggrann och hela området omfattande planering för att eu optimal resursanvändning skall åstadkommas. När del gäller maskinanläggningar vid universitet och högskolor, framstår frågan om administrationen och organisationen av drif­ ten som särskilt betydelsefull. Bl. a. uppkommer här spörsmålet, huruvida

54 Kungl. Ma j.ts proposition nr 85 år 1968

behovet av maskiner skall tillgodoses genom egna anläggningar vid varje lärosäte eller genom anläggningar som är gemensamma för flera högskolor Även andra lösningar är givetvis möjliga. Det synes dock uppenbart, att på var och eu av de nuvarande fem universitets- och högskoleorterna förutsätt­ ningar måste skapas för högre utbildning och forskning inom ADB. De många problem som här anmäler sig gör att jag anser det erforderligt med ytterligare överväganden. Jag är därför inte nu beredd att taga ställning till hur organisationen skall utformas för den matematiska databehandlingen och därmed sammanhängande forskning. Det synes dock ligga närmast till hands att den i någon form anknytes till universitet och högskolor. De här berörda frågorna bör utredas i särskild ordning. Det nu aktuella utredningsarbetet kommer att ha klart organisatoriska aspekter. Med hänsyn härtill finner jag det naturligt, att uppdraget anför­ tros åt statskontoret i dess egenskap av expertorgan i organisatoriska frå­ gor. Jag vill också erinra om att ämbetsverket tidigare ålagts utrednings­ uppdrag av den art det här gäller. Självfallet måste arbetet bedrivas i "di­ rekt samarbete med företrädare för forskning och högre undervisning. Det­ ta samarbete bör enligt min mening lämpligen åstadkommas genom att till statskontoret för de nu ifrågavarande uppgifterna knytes ett expertråd vari forskningen och den högre undervisningen blir representerade. Jag äm­ nar senare anmäla frågan för Kungl. Maj :t och därvid också framlägga för­ slag om den närmare sammansättningen av detta expertråd. Utredningen bör bedrivas skyndsamt. De arbetsuppgifter beträffande matematisk databehandling och teknisk utveckling som nu omhänderhas av matematikmaskinnämnden kommer självfallet att omfattas av utredningsuppdraget. Därigenom uppkommer frå­ gan var dessa funktioner skall förläggas under utredningsskedet. Sambandet mellan administrativ och matematisk databehandling kommer härvid i för­ grunden. Kommittén hävdar för sin del att gränsen mellan dessa båda om­ råden är flytande. Vissa remissinstanser delar denna uppfattning och anser att matematiker bör förstärka den administrativa databehandlingsfunktionen. Andra remissmyndigheter hävdar motsatsen och menar alt utvecklingen följer skilda linjer. Jag är medveten om att den nu nämnda problematiken blir särskilt ac­ centuerad, då det ifrågasättes att organisatoriskt skilja den administrativa och den matematiska databehandlingen, som tidigare har ingått i samma organisation. Problemet torde ha varit väsentligt mindre eller inte alls före­ legat om vardera funktionen från början organiserats var för sig. På läng­ re sikt torde eu gränsdragning kunna åstadkommas genom att successivt praktiska erfarenheter vinnes. Jag finner detta vara ett skäl för att __ tills vidare och intill dess den organisatoriska utformningen hunnit övervägas __ förlägga matematikmaskinnämndens matematiska databehandling och övriga tekniska uppgifter till statskontoret. Jag föreslår, att dessa sammanhållas inom en organisationsenhet, benämnd beräkningsavdelningen. Med hänsvn till avdelningens provisoriska inordnande i statskontoret i avvaktan på resul­

Iiungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963 55

tatet av den vidare utredningen, förordar jag att chefen för avdelningen er­ håller en arvodesbefattning. Arvodet bör bestämmas till belopp motsvarande lönegrad B 3. Samtidigt bör nuvarande arvodesbefattning som arbetschef hos nämnden indragas. Jag föreslår vidare att för avdelningen inrättas två byråchefstjänster i Bg 1. Dessa tjänster motsvaras av två nu befintliga avdelningsdirektörstjänster i Be 1 hos matematikmaskinnämnden. Till beräk­ ningsavdelningen bör i övrigt överföras de befattningar som nu finns för motsvarande ändamål inom matematikmaskinnämnden. Med hänsyn till vad jag tidigare anfört i fråga om den nödvändiga flexibiliteten mellan admi­ nistrativ och matematisk ADB, bör en personalcirkulation förekomma mel­ lan beräkningsavdelningen, avdelningen för administrativ databehandling samt undervisningsbyrån. Slutligen föreslår jag, att matematikmaskinnämndens kansli- och biblio­ teksfunktioner överföres till statskontoret och där inordnas i dess kansli. Därvid bör kansliet förändras till byrå, varvid den bör tilläggas ytterligare uppgifter såsom handläggning av remisser m. m. Chef för kamslibyrån bör vara en byråchef i Be 1. Den nuvarande chefstjänsten på kansliet som högst byrådirektör i Ae 25 bör härvid indragas. I samband med att utredningsuppdraget rörande den matematiska data­ behandlingen redovisas bör statskontoret framlägga förslag om den slutliga organisatoriska utformningen av och personalbehovet för ADB-avdelningen samt undervisnings- och kanslibyråerna. Förslaget bör även omfatta de för­ ändringar i övrigt i organisationen som kan befinnas nödvändiga för att erhålla en ändamålsenlig balans mellan tidigare verksamhet och de upp­ gifter som föreslagits skola tillkomma. Den nu föreslagna omorganisationen bör tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1963, varvid matematikmaskinnämnden samtidigt upphör.

Jag torde härefter få upptaga vissa frågor rörande statistiska central­ byråns maskincentral, vilka aktualiseras genom de åtgärder som jag före­ slagit i min tidigare framställning. I likhet med flertalet remissinstanser anser jag skäl tala för att statistik­ verket skall förfoga över en egen maskinanläggning. Utvecklingen på längre sikt ger också stöd härför. Vid de överväganden som lett fram till den före­ slagna organisationen för den automatiska databehandlingen, har jag också i konsekvens därmed föreslagit att maskincentralen även i fortsättningen skall vara förlagd till statistiska centralbyrån. Emellertid har jag utgått från att centralen, förutom att betjäna centralbyråns statistikproduktion, liksom hittills även bör vara en serviceanläggning för statsförvaltningen i dess hel­ het. Kapaciteten hos centralens datamaskinanläggning och hålkortsmaskinella utrustning synes tills vidare vara tillräcklig för att tillgodose båda dessa områden. Anledning saknas därför enligt min mening att i före­ varande sammanhang överväga någon genomgripande förändring i den nu­ varande organisationen. Även om krav på ökad kapacitet uppkommer, torde detta kunna tillgodoses genom utökning av maskincentralen. Andra omstän­

56 Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

digheter och med tiden förvärvade erfarenheter kan givetvis komma att på­ kalla nya överväganden i organisationsfrågan. Man bör därför enligt min mening inte utesluta den av vissa remissmyndigheter framförda tanken på skilda maskinanläggningar för statistiska centralbyrån och för serviceända­ mål. Det bör ankomma på statskontoret med dess samordnande funktion inom området att ägna uppmärksamhet åt detta spörsmål. Det behov av maskinella bearbetningar, som till följd av statskontorets verksamhet inom databehandlingsområdet, kan förutses uppkomma hos myndigheter utan egna maskinanläggningar eller med eljest otillräcklig ma­ skinkapacitet synes alltså i första hand böra tillgodoses hos maskincentra­ len. Den del av centralens verksamhet som är inriktad på maskinell service till andra än statistikverket får därigenom eu i viss mån ändrad karaktär. Hittills har sådana serviceuppdrag antingen förvärvats genom maskincentra­ lens egna initiativ eller direkt erhållits från uppdragsgivare. Med nödvändig­ het har därvid möjligheterna till kostnadstäckning och omedelbara vinster måst tillmätas särskild betydelse i valet av uppdrag. Statskontorets totala överblick över rationaliseringsområdet och bedömningen i ett vidare sam­ manhang av lönsamheten, ger självfallet ett bättre underlag för resursernas utnyttjande och för gradering av prioriteten. Jag finner det därför vara na­ turligt, att statistiska centralbyrån efter samråd med statskontoret skall be­ stämma över dispositionen av den maskintid och de programmeringsinsatser, som är tillgängliga för serviceändamål. Detta medinflytande för statskonto­ ret bör även omfatta planering av erforderlig utökning av maskinkapacite­ ten. Samordningen mellan statistikbearbetningens och servicedelens behov påkallar detta. Liksom kommittén anser jag vidare ett påtagligt samband föreligga mellan systemarbete, programmering och drift. Även här berörda förhållanden talar sålunda för ett nära samarbete mellan statskontoret och statistiska centralbyrån. Med hänsyn till verksamhetens inriktning torde maskincentralen böra få den mera adekvata benämningen datamaskincentra­ len. I avvaktan på kommitténs utredningsförslag har en definitiv organisa­ tionsplan för datamaskincentralen inte kunnat fastställas. I samband med att organisationen för den administrativa databehandlingsverksamheten inom statsförvaltningen nu fastlägges, bör självfallet även datamaskincentra­ lens organisation och därmed löneställningen för de ledande befattningarna där komma under bedömning. Jag har tidigare lämnat en redogörelse för maskincentralens organisation (säd. 15). Vissa ändringar synes i detta sam­ manhang motiverade. Jag föreslår, att verksamheten inom datamaskincentra­ len organiseras på en driftssektion, en beredningssektion och en kameralsek­ tion. För drifts- och beredningssektionerna föreslår jag två tjänster som avdelningsdirektör i Be 1. Vidare ansluter jag mig till det i statistiska cen­ tralbyråns remissyttrande framförda förslaget om höjd lönegradsplacering för chefstjänsten, vilken är placerad i lönegrad Be 1. Jag föreslår att tjäns­ ten ändras till överingenjörstjänst i Be 3. Beträffande övriga befattningar vid datamaskincentralen torde det liksom

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963 57

hittills få ankomma på Kungl. Maj :t och i förekommande fall på statistiska centralbyrån att fastställa lönesättningen för tjänstemän å löneplan A och övriga befattningshavare. Kommittén har i fråga om kostnaderna för maskinutnyttjande och andra kostnader för den direkta produktionen föreslagit att någon utgiftsfördelning i princip inte skall ske mellan olika myndigheter och organ och att de­ biteringar följaktligen inte heller skall förekomma. Förslaget har kritiserats av en del remissinstanser, bl. a. av riksrevisionsverket. I likhet med dessa remissinstanser finner jag, att kostnadsdebiteringen stimulerar en effektiv behovsprövning och en ekonomisk avvägning av ADB-bearbetningarna. En­ ligt min mening bör därför, trots det eventuella merarbete som kostnadsde­ biteringen medför, nu gällande debiteringsformer alltjämt tillämpas såväl -vid datamaskincentralen som med avseende på maskindriften hos statskontorets beräkningsavdelning. Datamaskincentralens affärsmässiga driftsform bör således bibehållas. För statskontorets del innebär förslaget, att inkomsterna av maskindriften tillföres riksstatens inkomstsida liksom hittills skett i frå­ ga om motsvarande verksamhet vid matematikmaskinnämnden. Med hänsyn till att verksamheten vid datamaskincentralen undergått en avsevärd utökning sedan nuvarande redovisningsformer fastställdes, anser jag en översyn av dessa påkallad. Översynen bör omfatta självkostnadsbe­ räkning samt intäkts- och resultatredovisning in. m. Det torde böra uppdra­ gas åt riksrevisionsverket att i samråd med statskontoret snarast verk­ ställa denna översyn. Jag ämnar senare föreslå att beslut fattas härom.

II. ANSLAGSFRÅGOR M. M.

A. Myndigheternas anslagsframställningar

.lag övergår härefter till att redovisa de anslagsframställningar för bud­ getåret 1963/64, som avgivits dels av statistiska centralbyrån i vad avser dess maskincentral, dels av statskontoret och dels av matematikmaskin­ nämnden. Statskontoret har beräknat medel även för den till ämbetsverket interimistiskt knutna fondbyrån. Den inverkan som en ändrad ADB-organisation inom statsförvaltningen kan få på anslagsbehovet för de ifråga­ varande myndigheterna har i anslagsframställningarna inte berörts i vidare mån än att matematikmaskinnämnden för sin del har grundat anslagsbe­ räkningen på det förslag som nämnden framlagt i sitt remissyttrande över betänkandet av kommittén för maskinell databehandling.

Statistiska centralbyrån: Maskincentralen

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1U63 61

fr. o. m. den 1 juli 1963 inrättas dels en tjänst som serviceingenjör i högst Ag 17, dels en tjänst som maskinoperatör i högst Ag 13. g—h) Kommittén har föreslagit inrättande av en tjänst som ritare i Ag 13, avsedd som arbetsbiträde vid undervisningsbyrån, och två kontoristtjäns­ ter i Ag 9. Nämnden upptager dessa tre tjänster i sin anslagsframställning. i) Anslagsposten till ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft, som för innevarande budgetår är uppförd med 230 000 kr., har av kommit­ tén föreslagits höjd med 70 000 kr. till 300 000 kr. Vid bifall till nämndens under a) angivna förslag om ett inrättande av en byråchef stjänst såsom chef för kansliet kan anslagsposten minskas med i runt tal 49 000 kr. Nämnden föreslår därför att höjningen av anslagsposten begränsas till 21 000 kr. 2. a) Nämnden föreslår att den närmaste ledningen av dess arbete skall utövas av en överdirektör, placerad i lönegrad B 5. Den till nämndens ar­ betschef f. n. utgående ersättningen, motsvarande lön enligt lönegrad B 1 jämte arvode å 400 kr. per månad, kan därvid indragas. Vidare föreslår nämnden uppflyttning i lönegrad av följande tjänster, nämligen tre avdelningsdirektörstjänster i Be 1 till byråchefstjänster i Be 3, två tjänster som förste byråingenjörer i högst Ae 23 till byrådirektörstjänster i högst Ae 27 samt en tjänst som matematiker i högst Ae 23 till tjänst som byrådirektör i högst Ae 27. b) Nämnden föreslår extraordinariesättning av följande tjänster, nämli­ gen tio matematiker i högst Ag 23 till matematiker eller datakonsulenter i högst Ae 23, fem matematiker i Ag 17 till matematiker eller datakonsulen­ ter i Ae 17, en verkmästare och en finmekaniker i Ag 17 till förste verkmäs­ tare i Ae 17, en inköpsföreståndare i Ag 15 till Ae 15, en förste kontorsskrivare i Ag 15 till Ae 15, två kanslibiträden i Ag 7 till Ae 7 och en expeditionsvakt i Ag 7 till Ae 7. Samtidigt härmed anses följande vakantsatta tjänster kunna indragas, nämligen en tjänst som matematiker i Ae 15, en tjänst som matematikma­ skinskötare i Ae 13, en tjänst som verkstadsförman i Ae 13, en tjänst som inköpsföreståndare i Ae 13 och en tjänst som kansliskrivare i Ae 10.

Matematikmaskinnämnden: Omkostnader

Matematikmaskinnämnden hemställer, att anslaget höjes med 143 000 kr.

64 Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

i\I otiv 1. Under budgetåret 1963/64 beräknas den nuvarande centralenheten i Besk bli ersatt med nya transistoriserande organ. Maskinen kommer da bl. a. att bli ca tio gånger snabbare än tidigare. För att väl utnyttja den ökade kapaciteten bör till anläggningen höra in- och utorgan av betydligt större snabbhet än de hittills använda. Med hänsyn till maskinens höga hastighet bör den vidare förses med magnetbandsstationer som har betydligt högre prestanda än bandstationerna vid Facit EDB. Nämnden föreslår, att nu som ett nödvändigt minimum anskaffas två stationer jämte materiel för magnetbandselektroniken, klimataggregat m. m. till en beräknad kostnad av 350 000 kr. 2. Det är för effektiviteten och ekonomien vid ADB av stor betydelse att kunna tillvarataga de möjligheter till datatransmission som kan uppkom­ ma. Viss utrustning erfordras för försöksverksamhet på området. För ända­ målet begäres 50 000 kr. 3—4. Den fortlöpande moderniseringen av Besk och Facit ävensom ut­ vecklings- och forskningsarbetet i övrigt förutsättes under budgetåret 1963/ 64 nå ett skede med lägre behov av anslagsmedel. För innevarande budgetår har till dessa ändamål anvisats 440 000 kr. Nämnden begär för nästa bud­ getår en medelsanvisning av 300 000 kr. 5. Sveriges meteorologiska och hvdrologiska institut (SMHI) har i sitt för­ slag till anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 återupptagit ett tidigare väckt förslag om anskaffning genom matematiknämndens försorg av en datamaskin, typ SAAB D 21 (se 1962: VII ht s. 57). Maskinen är avsedd att placeras inom institutets lokaler och i första hand avsedd för institutets arbeten. Anskaffningskostnaden uppgår enligt offert till 2 099 000 kr. Vissa pris­ ändringar kan dock inträda. Leverans av maskinanläggningen beräknas kunna ske under fjärde kvartalet 1963. Inkomsterna från maskinen uppskattas preliminärt för institutet och öv­ riga kunder sammantagna till ca 1 000 000 kr. per år. Matematikmaskinnämnden föreslår — efter samråd med statskontoret — att under nämndens materielanslag för budgetåret 1963/64 anvisas ett be­ lopp av 2 099 000 kr. till anskaffning av ifrågavarande datamaskinanlägg­ ning för SMHI.

Matematikmaskinnämnden: Datamaskinanläggning i Uppsala Matematikmaskinnämnden föreslår, att en för Uppsala universitet och lantbrukshögskolan gemensam datamaskinanläggning anskaffas genom nämn­ dens försorg. Anläggningen avses skola förvaltas av nämnden. Anskaffningskostnaden har beräknats till 4 403 000 kr. Något slutligt ställ­ ningstagande i fråga om maskinvalet har inte skett. Anläggningen beräk­ nas bli tagen i bruk tidigast under tredje kvartalet 1964. Personalens ut­ bildning anses dock böra påbörjas redan den 1 juli 1963. Avlöningskostna-

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963 65

derna under budgetåret 1963/64 beräknas till 150 700 kr. och omkostnaderna till 198 000 kr. Matematikmaskinnämnden hemställer, dels att bemyndigande utverkas av riksdagen för anskaffning av ifrågavarande datamaskinanläggning i Uppsala intill ett belopp av 4 403 000 kr., dels att för budgetåret 1963/64 till denna anläggning anvisas ett avlöningsanslag av 150 700 kr. samt ett omkostnadsanslag av 198 000 kr.

Matematikmaskinnämnden: Kostnader för maskintid vid andra datamaskiner än nämndens egna

Anslag

Matematikmaskinnämnden hemställer, att anslaget för budgetåret 1963/64 i avvaktan på närmare erfarenheter uppföres med ett oförändrat belopp av 4 000 000 kr.

B. Departementschefen

Det av mig framlagda förslaget rörande ADB-organisationen innebär, att de centrala uppgifterna inom den administrativa databehandlingen, som har ett klart samband med den allmänna rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen, överflyttas från matematikmaskinnämnden till statskon­ toret. Matematikmaskinnämndens nuvarande matematiska databehandling och övriga tekniska uppgifter förlägges provisoriskt till statskontoret i av­ vaktan på särskild utredning om den organisatoriska utformningen beträf­ fande dessa uppgifter. Omorganisationen avses skola genomföras fr. o. m. den 1 juli 1963, varvid samtidigt matematikmaskinnämnden upphör. Organisationsförslaget innebär vidare att maskincentralen vid statistiska centralby­ rån, som föreslås skola erhålla benämningen datamaskincentralen, bibehål­ ler sina uppgifter i fråga om statistikproduktionen och att den därjämte ut­ nyttjas som en central serviceanläggning för hela statsförvaltningen. Jag torde nu på grundval av organisationsförslaget få anmäla mina för­ slag rörande anslagen till statskontoret och datamaskincentralen för nästa budgetår.

Statskontoret: Avlöningar

Såsom rationaliseringsorgan är statskontoret f. n. organiserat på sex by­ råer samt en kurssektion, en tryckeriexpedition och ett kansli. Ämbetsverkets styrelse utgöres av en generaldirektör och sju övriga ledamöter. I verksled­ ningen ingår förutom generaldirektören även en överdirektör. Den nuvaran­ de personaluppsättningen omfattar närmare 100 tjänster jämte ett antal sär-

5 liihang till riksdagens protokoll l'J63. 1 samt. Nr 86

66 Kiingl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

skilda experter. Personalstyrkan hos matematikmaskinnämnden uppgår f. n. till ca 120 befattningshavare. Enligt det organisationsförslag som jag tidigare framlagt skall verksled­ ningen vid statskontoret tills vidare förstärkas med en befattningshavare, som förordnas att bestrida på överdirektör i B 5 ankommande göromål. Vi­ dare skall enligt förslaget inrättas en ADB-avdelning, den nuvarande kurs­ sektionen ombildas till en undervisningsbyrå samt övergångsvis inrättas en beräkningsavdelning. I samband härmed har jag föreslagit, att för ADB-avdelningen inrättas en avdelningschefstjänst i Be 3 samt att i avdelningen vidare skall ingå två tjänster som byråchef i Be 1, av vilka den ena motsva­ ras av en nu befintlig avdelningsdirektörstjänst i samma lönegrad hos ma­ tematikmaskinnämnden. Vidare har jag förordat, att eri ny tjänst som byrå­ chef i Be 1 inrättas för undervisningsbyrån. Beträffande beräkningsavdel­ ningen innebär mitt tidigare ställningstagande att chefen för avdelningen skall erhålla en arvodesbefattning med arvode motsvarande lönen i lönegrad B 3, varvid nuvarande arvodesbefattning som arbetschef hos matematik­ maskinnämnden indrages. Jag har vidare föreslagit, att för denna avdelning skall inrättas två byråchefstjänster i Bg 1, vilka motsvaras av två nu befint­ liga avdelningsdirektörstjänster i Be 1 hos matematikmaskinnämnden. I övrigt bör till de nu nämnda enheterna inom statskontoret överföras nuva­ rande tjänster och övriga befattningar vid matematikmaskinnämndens databehandlingsavdelning, matematiska avdelning och tekniska avdelning. I fråga om statskontorets kansli har jag tidigare föreslagit, att detta änd­ ras till en kanslibyrå under ledning av en byråchef i Be 1. I samband där­ med indrages en tjänst som högst byrådirektör i Ae 25. De nuvarande tjäns­ terna vid matematikmaskinnämndens kansli torde böra överföras till stats­ kontoret. Den av mig nu föreslagna dataorganisationen inom statskontoret föranle­ der att ämbetsverkets avlöningskostnader ökas med 3 268 000 kr. Härav motsvaras ca 3 040 000 kr. av nuvarande tjänster och befattningar hos ma­ tematikmaskinnämnden. Enligt mitt tidigare redovisade organisationsförslag skall statskontorets styrelse utökas med en ledamot. Därjämte skall till verket under en över­ gångstid knytas ett expertråd. Expertrådets ledamöter bör erhålla ersättning enligt bestämmelser som Kungl. Maj :t torde få meddela. För nu nämnda ändamål beräknar jag en ökning med ca 30 000 kr. under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t. Jag föreslår, att anslagsposten uppföres med avrundat 60 000 kr. Hittillsvarande erfarenheter av statskontorets arbete som rationaliseringsorgan har visat att utnyttjandet av utomstående expertis i olika rationaliseringsfrågor har varit av stort värde. Redan för statskontorets nuvarande uppgifter erfordras en ökad medelsanvisning för ersättning till sådan exper­ tis. För innevarande budgetår har Kungl. Maj:t sålunda medgivit ett över­ skridande av anslagsposten för detta ändamål med 200 000 kr. Som framgår av vad jag tidigare anfört torde behovet av att anlita utomstående expertis

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 67

bli än mera markant när statskontoret tillföres betydelsefulla frågor på ADB-området. Jag föreslår därför en uppräkning av anslagsposten för er­ sättning till expertis med 280 000 kr. i förhållande till de i statskontorets och matematikmaskinnämndens avlöningsstater för innevarande budgetår upp­ förda beloppen, 200 000 kr. resp. 230 000 kr. Anslagsposten torde således för nästa budgetår böra uppföras med totalt 800 000 kr. Beträffande statskontorets nuvarande personal tillstyrker jag uppflyttning i lönegrad av följande tjänster, nämligen en tryckeriintendent i högst Ae 25 till högst Ae 27, en tryckeriassistent i Ae 17 till Ae 19, en kalkylator i Ae 15 till Ae 17 och en kontorist i Ae 9 till kansliskrivare i Ae 11. Därjämte bör en tjänst som förste tryckeriassistent i Ae 21 inrättas i stället för en sådan tjänst i A 19. Jag förordar vidare, att 13 tjänster som högst förste byråsekreterare eller förste byråingenjör i Ae 21 ersättes med motsvarande tjänster i högst Ae 23. I detta sammanhang torde jag få anmäla, att organisationskommittén för den statliga centrala rationaliserings- och revisionsverksamheten avlämnat en promemoria med principförslag beträffande arbetsuppgifterna vid stats­ kontorets fondbyrå. Denna promemoria har remissbehandlats och är f. n. töremål för överväganden inom finansdepartementet. Fondbyrån bör därför bibehållas såsom en särskild enhet inom statskontoret även under nästa budgetår. I samband med omorganisationen kan vissa övergångsanordningar behöva vidtagas såväl i fråga om de föreslagna chefstjänsterna som beträffande öv­ riga befattningar. Kungl. Maj :t torde böra inhämta riksdagens bemyndigan­ de att vidtaga de övergångsåtgärder som härvid kan visa sig erforderliga. Med hänsyn till att personaluppsättningen i avvaktan på närmare erfa­ renheter av den nya organisationen inte kan med säkerhet bedömas bör en­ ligt min mening anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie perso­ nal uppföras som förslagsvis betecknad post. Sammanlagt innebär mina förslag, att statskontorets avlöningsanslag bör uppföras med 7 627 000 kr.

Statskontoret: Omkostnader

Vid beräkningen av statskontorets omkostnader för nästa budgetår utgår jag i huvudsak från de omkostnadsstater, som f. n. gäller för statskontoret och matematikmaskinnämnden, samt de av myndigheterna framlagda för­ slagen till medelsanvisning för nästa budgetår. Under anslagsposten till sjukvård m. m. har för innevarande budgetår för statskontoret och matematikmaskinnämnden uppförts sammanlagt 10 700 kr. Jag beräknar anslagsposten för nästa budgetår till 12 000 kr. Till reseersättningar disponerar de båda myndigheterna f. n. tillsammans 190 000 kr. Därjämte är i matematikmaskinnämndens omkostnadsstat upp­ taget 55 000 kr. för studier och konferenser utomlands rörande inatcmatikoch databehandlingsmaskiner samt besök i Sverige av utländska fackmän.

(58 Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Jag föreslår, att kostnaderna för utländska resor avseende såväl databehandlingsfrågor som statskontorets verksamhet i övrigt bestrides från an­ slagsposten till reseersättningar. Anslagsposten torde för nästa budgetår böra uppföras med 275 000 kr., varav 75 000 kr. för utländska resor. Delposten till bränsle, hjse och vatten är för innevarande budgetår upp­ förd med tillsammans 60 300 kr. På grund av anslagsbelastningen vid mate­ matikmaskinnämnden föreslår jag en uppräkning för budgetåret 1963/64 till 75 000 kr. Till övriga expenser för eget behov är för innevarande budgetår anvisat 178 600 kr. för statskontoret och 573 000 kr. för matematikmaskinnämnden. Därjämte har i matematikmaskinnämndens omkostnadsstat som en särskild post uppförts 35 000 kr. till litteraturanskaffning, inbindning av tidskrifter m. m. Av medelsanvisningen till statskontoret avser 10 500 kr. kursverksam­ het, varjämte högst 6 000 kr. får disponeras för utbildning av statskontorets personal. Dessa kostnader bör tillsammans med andra utbildningskostnader uppföras under en särskild anslagspost till kursverksamhet m. m. För de på nuvarande statskontoret i övrigt belöpande expensutgifterna beräknar jag i enlighet med ämbetsverkets förslag en ökning med 9 000 kr. För engångsanskaffning av möbler in. in. i anledning av tillkommande tjänster beräknar jag sammanlagt 20 000 kr. För den verksamhet som över­ föres från matematikmaskinnämnden beräknar jag för litteraturanskaffning m. m. oförändrat belopp samt för underhåll av matematikmaskinerna en minskning med 50 000 kr. Jag föreslår sålunda att avrundat 750 000 kr. be­ räknas till övriga expenser för eget behov under nästa budgetår. För expenser för annat än eget behov beräknar jag i enlighet med stats­ kontorets förslag ett belopp av 50 000 kr. för nästa budgetår, vilket innebär en minskning i förhållande till innevarande budgetår med 10 000 kr. Till publikationstryck beräknar jag i enlighet med matematikmaskin­ nämndens förslag en ökning med 5 000 kr. och föreslår att posten för nästa budgetår uppföres med 10 000 kr. I matematikmaskinnämndens omkostnadsstat har för innevarande bud­ getår upptagits 65 000 kr. till kursverksamhet m. m. Nämnden har föresla­ git en ökning av detta belopp med 25 000 kr. Som jag förut berört bör un­ der denna anslagspost även inräknas kostnaderna för statskontorets nuva­ rande utbildningsverksamhet, inklusive utbildningen av verkets egen perso­ nal. Dessa kostnader har ämbetsverket beräknat till 26 000 kr. Med hänsyn till den intensifiering av utbildningsverksamheten som påfordras inte minst av ADB-uppgifterna föreslår jag att anslagsposten uppföres med 130 000 kr. Kostnaderna för förslagsverksamhet inom statsförvaltningen har hittills bestridits från finansdepartementets anslag till extra utgifter. Det är enligt min mening angeläget att betydligt ökade resurser ställes till förfogande för att befrämja denna verksamhet, som är ett viktigt inslag i rationaliseringsarbetet. Jag föreslår därför, att i statskontorets omkostnadsstat för nästa budgetår uppföres en anslagspost å 50 000 kr. för detta ändamål. Till övriga utgifter är för innevarande budgetår i statskontorets omkost-

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963 69

nadsstat uppfört 5 400 kr. Jag beräknar för nästa budgetår denna post till avrundat 5 000 kr. I enlighet med matematikniaskinnämndens förslag beräknar jag för näs­ ta budgetår inte några kostnader för nattbevakning av nämndens nuvarande lokaler. Matematikmaskinnämnden har föreslagit en medelsanvisning av 26 000 kr. för svenskt medlemskap i ett internationellt institut på matematikmaskinområdet (CIC). I avbidan på resultatet av den utredning som jag föreslagit rörande organisationen av den matematiska databehandlingen och därmed sammanhängande forskning är jag f. n. inte beredd att tillstyrka ifrågava­ rande medelsanvisning. De av mig framförda förslagen rörande omkostnaderna innebär samman­ lagt en medelsanvisning av 1 357 000 kr., vilket innebär en ökning med 111 000 kr. i jämförelse med motsvarande anslagsbelopp för innevarande budgetår.

Statskontoret: Materiel m. m. för datamaskiner

För innevarande budgetår är anvisat ett reservationsanslag av 700 000 kr. till matematikmaskinnämnden för materiel in. m. Jag biträder nämndens förslag om en medelsanvisning av 700 000 kr. även för nästa budgetår och föreslår att anslaget uppföres under anslagsrubriken Statskontoret: Mate­ riel m. m. för datamaskiner. Den vid utgången av innevarande budgetår kvarstående reservationen under matematikmaskinnämndens nuvarande anslag bör överföras till det nya anslaget. Jag har tidigare i samband med framläggandet av förslaget rörande ADBorganisationen föreslagit en särskild utredning rörande organisationen av den matematiska databehandlingen och därmed sammanhängande forsk­ ning. Med hänsyn härtill är jag inte beredd att nu tillstyrka matematikma­ skinnämndens förslag om beställningsbemyndigande och medelsanvisning under nästa budgetår för en datamaskinanläggning i Uppsala, avsedd för Uppsala universitet och lantbrukshögskolan. Matematikmaskinnämndens förslag om anvisande av 2 099 000 kr. till an­ skaffning av en datamaskinanläggning för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) anser jag mig inte heller kunna biträda.

Statskontoret: Kostnader för förhyrd datamaskintid m. m.

Till matematikmaskinnämnden har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 4 000 000 kr. till kostnader för maskintid vid andra data­ maskiner än nämndens egna. I avvaktan på närmare erfarenheter av stats­ kontorets medelsbehov för detta ändamål och för programmering föreslår jag att för nästa budgetår uppföres ett förslagsanslag av 2 000 000 kr. under anslagsrubriken Statskontoret: Kostnader för förhyrd datamaskintid m. m.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Datamaskincentralen

Jag har tidigare förordat att de högre tjänsterna vid datamaskincentralen skall uppföras å särskild personalförteckning. Därvid bör på denna upptagas en överingenjör i Be 3 samt två avdelningsdirektörer i Be 1. I fråga om per­ sonaluppsättningen i övrigt har jag förutsatt, att Kungl. Maj :t eller i vissa fall statistiska centralbyrån liksom f. n. skall äga bestämma löneställningen. I enlighet med vad jag tidigare anfört torde den nuvarande anslagsbeteckningen Statistiska centralbyrån: Maskincentralen böra ändras till Datama­ skincentralen. Då för verksamheten alltjämt avses skola tillämpas en netto­ redovisning torde anslaget böra uppföras med endast ett formellt belopp av 1 000 kr.

III. CENTRALT FÖRETAGSREGISTER M. M.

A. Förslag av delegationen för statistikfrågor

Inledning

Delegationen för statistikfrågor erinrar inledningsvis om att den i sam­ band med anslagsäskandena för budgetåret 1962/63 framlade förslag till uppläggning av ett register över företag med anställd arbetskraft. Detta av­ sågs utgöra en första etapp i förverkligandet av ett allmänt centralt före­ tagsregister. För arbeten i samband härmed under innevarande budgetår bar under statistiska centralbyråns anslag till särskilda undersökningar be­ räknats ett belopp av 400 000 kr. Arbetet med den närmare planläggningen av registrets innehåll och ut­ formning har fortsatt inom en av delegationen tillsatt arbetsgrupp. Ett av denna grupp utarbetat preliminärt förslag har genom delegationens försorg tillställts olika myndigheter, institutioner och intresseorganisationer. Ytt­ randen har sålunda avgivits av socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, ar­ betsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och vatten­ byggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, konjunkturinstitutet, lantbruksstvrelsen, kommerskollegium, patent- och registreringsverket, statens pris- och kartellnämnd, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, länsstyrel­ sernas nämnd för samhällsplanering, koncentrationsutredningen, Svenska landskommunernas förbund, Svenska stadsförbundet, Stockholms stadskollegium, Göteborgs stads statistiska byrå, Linköpings drätselkammares sta­ tistik- och utredningskontor, Malmö drätselkontors statistikavdelning, Ko­ operativa förbundets styrelse, Sveriges akademikers centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation, Landsorganisationens i Sverige utred­ ningsavdelning, Riksförbundet Landsbygdens folk, Svenska arbetsgivareför­ eningen och Sveriges industriförbund gemensamt, Sveriges allmänna export­

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963 71

förening, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges grossistför­ bund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges lantbruksförbund, förening u.p.a., Sveriges redareförening, Byggfackens utredningsavdelning, Industri­ ens utredningsinstitut, företagsekonomiska institutionen och företagsekono­ miska forskningsinstitutet vid handelshögskolan i Stockholm, professorn i distributionsekonomi och administration vid handelshögskolan i Göteborg, geografiska institutionen vid handelshögskolan i Göteborg, professorn i eko­ nomisk geografi vid handelshögskolan i Stockholm, geografiska institutio­ nen vid universitetet i Göteborg, geografiska institutionen vid universitetet i Lund, geografiska institutionen vid universitetet i Uppsala, ekonomisk-his­ toriska institutionen vid universitetet i Göteborg, ekonomisk-historiska in­ stitutionen vid universitetet i Uppsala, Postens adressregister och Rationellt näringsliv aktiebolag. Delegationen har även behandlat frågan om en eventuell ny företagsräkning. Den senaste företagsräkningen i Sverige genomfördes år 1951. Dess resultat är därför numera starkt föråldrade. Frågan om en företagsräkning skall genomföras under de närmaste åren hänger intimt samman med frå­ gan om upprättandet av ett centralt företagsregister. För delegationen har det varit av betydelse att erhålla en uppfattning om arten av de önskemål om en företagsräkning som föreligger på olika håll och i vilken utsträck­ ning dessa kan tillgodoses genom det planerade företagsregistret. Delegatio­ nen har därför samtidigt med förslaget angående företagsregistret till sam­ ma krets intressenter för yttrande utsänt en promemoria med provisoriskt förslag i företagsräkningsfrågan.

Företagsregister

Delegationens arbetsgrupp konstaterar i sin promemoria, att registren in­ tager en nyckelposition i statistikproduktionen. En rad betydelsefulla sta­ tistikgrenar baseras på uppgifter från företagen och det kräves sålunda re­ gister över dessa, innehållande dels namn- och adressuppgifter för företags­ enheterna, dels vissa andra informationer om dessa enheter. Den statistik­ gren som ställer de största kraven på registrets omfattning är företagsräkningarna. Bland övriga statistikgrenar, som fortlöpande är beroende av till­ gång till aktuella register över olika typer av företagsenheter, nämnes industristatistiken, investeringsstatistiken, vinststatistiken, lagerstatistiken, sjöfartsstatistiken, statistiken över detaljhandelsomsättningen, lönestatistiken, sysselsättningsstatistiken, prisstatistiken, konjunkturbarometrarna samt sta­ tistiken rörande bank- och försäkringsverksamheten. Härtill kommer från tid till annan företagna specialundersökningar på det ekonomiska området. För närvarande finns i regel för varje statistikgren ett separat register, som kontinuerligt behöver kompletteras och revideras med uppgifter om nytill­ komna och nedlagda företag, adressändringar etc. De remissinstanser som tagit ställning till frågan om behovet av ett cen­ tralt företagsregister har genomgående tillstyrkt, att ett sådant register upp­

72 Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

rättas, och flertalet har starkt understrukit behovet därav. Några invändning­ ar har inte rests mot de allmänna riktlinjerna i arbetsgruppens förslag. Där­ emot har önskemål framförts om utökning av informationsmaterialet i oli­ ka avseenden. Med utgångspunkt från de avgivna yttrandena har arbets­ gruppens ursprungliga förslag modifierats. Delegationen ser förverkligandet av ett centralt företagsregister såsom en av de väsentligaste åtgärderna för att förbättra den statliga statistikproduk­ tionens kvalitet. Ett aktuellt och komplett företagsregister utgör enligt dele­ gationen en nödvändig förutsättning för att företagsstatistiken skall kunna fylla de anspråk på täckningsgrad, samordning, aktualitet m. m. som måste ställas på denna statistik. Det är också en förutsättning för att statistiken skall kunna ges en i statistiskt-tekniskt hänseende rationell utformning. Genom tillkomsten av ett register skulle vidare arbetet med löpande kom­ pletteringar av ett flertal med varandra endast delvis samordnade partiella företagsregister bortfalla. I första hand skulle detta gälla registren inom statistikproduktionen. Genom det centrala företagsregistret skapas emeller­ tid förutsättningar även för en rationalisering av den registrering av före­ tag som förekommer utanför statistikproduktionen. Som följd av det cen­ trala registret bör därför enligt delegationen på längre sikt ytterligare be­ sparingar kunna ske inom statsförvaltningen. Härtill kommer det betydan­ de intresse som föreligger från kommunala organ och från näringslivet att för olika ändamål utnyttja registret. Det torde därför bli möjligt att längre fram i betydande utsträckning finansiera registret genom inkomster. Re­ gistret kan på detta sätt eventuellt komma att bli helt självfinansierande. För att bilda sig en uppfattning om det grundmaterial som skall använ­ das för företagsregistret har arbetsgruppen gjort särskilda undersökningar. På grundval av dessa samt tidigare utredningar föreslås att företagsregistret baseras på dels riksförsäkringsverkets material av arbetsgivaruppgifter och dels rörelseidkarnas självdeklarationer med bilagor. Detta grundmaterial måste dock kompletteras med särskilda, för registrets räkning direkt insam­ lade uppgifter. Det gäller händd dels företag med flera arbetsställen eller med mer än en art av verksamhet, dels statliga företag, dels ock vissa nä­ ringsgrenar — i första hand handeln — där riksförsäkringsverkets material är otillräckligt. Beträffande registrets omfattning anser delegationen, att i detta bör med­ tagas dels arbetsgivare med skyldighet att lämna arbetsgivaruppgift utom vad gäller jordbruk och hushåll, dels alla företag utan anställd arbetskraft med inkomst av rörelse i kommunalskattelagens mening, dels ock motsva­ rande statliga och kommunala verksamhet. Dessutom anses fastighetsförvaltande aktiebolag m. fl. juridiska personer utan anställd arbetskraft böra medtagas. Det bedöms emellertid av arbetstekniska skäl kunna bli nödvän­ digt att under en övergångsperiod begränsa den komplettering och gransk­ ning av grundmaterialet som får ske för företagsregistrets räkning till att omfatta endast vissa verksamhetsgrenar. Därvid avser man att tills vidare i stort sett tillämpa samma avgränsning som vid 1951 års företagsräkning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 73

Delegationen finner det angeläget att i det fortsatta arbetet undersöka möjligheterna till utvidgningar av registret i enlighet med förslag som fram­ förts vid remissbehandlingen av arbetsgruppens promemoria. Därvid anses en samordning med jordbruksregistret hos Riksförbundet Landsbygdens folk böra komma i första hand. I frågan om företagsregistret skall vara to­ talt eller om det enbart skall omfatta ett urval av företag konstaterar delega­ tionen, att flertalet av registrets användningsmöjligheter fordrar fullstän­ dighet. Registret bör därför läggas upp som ett totalregister. De informationer som registret skall innehålla utgöres av löretagsnuminer, av vilket även framgår ägarekategori, arbetsställenummer, företagets namn, gatuadress o. d., postadress, kommun, län, näringsgren och storleksuppgift. Sistnämnda uppgift avser därvid antalet arbetstimmar och årsarbetare. För handelsföretagen erfordras därjämte vissa kompletterande uppgifter. I fråga om företagsregistrets tillgänglighet för olika konsumentändamål konstateras i arbetsgruppens promemoria, att det torde komma att föreligga ett starkt inresse även utanför den statliga statistikproduktionen att kunna utnyttja registret. Även för andra ändamål kan man vänta sig en efterfrågan på uppgifter ur registret, exempelvis inom samhällsforskningen, samhällspla­ neringen, administrationen och näringslivet. Med det begränsade antal upp­ gifter om företagen som enligt förslaget skall ingå i registret torde enligt dele­ gationen inga vägande invändningar kunna resas mot att registeruppgifterna utan inskränkningar ställes till förfogande för alla konsumenter. Delegatio­ nen anser därför, att dessa uppgifter bör undantagas från det sekretesskydd som eljest är föreskrivet i fråga om vissa av desamma. Detta är en förutsätt­ ning för att registret på ett effektivt sätt skall kunna utnyttjas av utomstå­ ende intressenter. De uppgifter det här gäller torde i mycket stor utsträckning ändå finnas tillgängliga i olika kalendrar m. m. På delegationens begäran kommer frågan om formerna för sekretesskyddet i detta sammanhang att behandlas av en särskild arbetsgrupp för sekretessfrågor in. in. som tillsatts av statistiska centralbyrån, och vilken i sitt arbete håller kontakt med offent­ lighetskommittén. Sedan frågan utretts av nämnda arbetsgrupp avser dele­ gationen att återkomma med förslag i ämnet. Uppläggningen och skötseln av det centrala företagsregistret föreslås skola omhänderhas av statistiska centralbyrån. Uppläggningen av registret bör enhgt delegationen påbörjas utan dröjsmål och ske i två etapper. Den första etappen skall därvid avse ett register över företag med anställd arbetskraft. Grundmaterialet för denna de] av registret skall i första hand vara de hos riksförsäkringsverket tillgängliga arbetsgivaruppgifterna. För vissa kategori­ er av företag krävs dock en kompletterande uppgiftsinsainling. Bortsett från eu komplettering avseende alla handelsföretag skulle uppläggningen av denna del av registret i huvudsak kunna slutföras under innevarande budgetår. Den andra etappen skall avse ett register över företag utan anställd arbetskraft. Grundmaterialet härför skall utgöras av de ifrågavarande rörelseidkarnas självdeklarationer och därtill fogade rörelsebilagor. För uppläggningen av denna del av registret förutsättes ett arbete vid de lokala skattemyndighe­

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

terna, överståthållarämbetet och länsstyrelserna med excerpering av för re­ gistret erforderliga uppgifter från självdeklarationer och rörelsebilagor. Av avgörande betydelse för registrets användbarhet är att det hålles aktu­ ellt. Det bör därför enligt delegationen aktualiseras årligen i vad gäller nytill­ komna och avgångna företag eller arbetsställen samt inträffade adressför­ ändringar. Därjämte bör åtminstone vart tredje år ske en fullständig förny­ else. Genom bearbetning av de data som ingår i registret erhålles en översikt­ lig bild av företagsstrukturen i landet. En sådan bearbetning bör enligt dele­ gationen göras i första hand de år då en fullständig förnyelse av registrets material företages. Ärsvis bör lämnas en redovisning av nytillskott och av­ gång av företag och arbetsställen inom olika branscher, regioner och storlekskategorier. De informationer som skall insamlas direkt av statistiska centralbyrån för registrets behov är av enkel natur. De torde enligt delegationen inte \ara särskilt betungande ur uppgiftslämnarsynpunkt. Det är emellertid a\ stoi vikt för registrets användbarhet att uppgifterna blir fullständiga. Delegatio­ nen förutsätter därför att insamlingen av de kompletterande uppgifterna i enlighet med vad som uttalats i prop. 1962: 113 kan ske med stöd av uppgiftsplikt. Kostnadsberäkningarna har utgått från denna förutsättning. Arbetet med planeringen av företagsregistret har hittills skett i delegatio­ nens regi genom den tidigare nämnda arbetsgruppen. Från och med att ar­ betet med uppläggningen påbörjas anses planeringen böra överföras till sta­ tistiska centralbyrån och därvid tills vidare förläggas till planerings- och samordningsavdelningen.

Utredning rörande företagsstatistiken Delegationen har, såsom förut nämnts, upptagit frågan om en eventuell ny företagsräkning. I denna fråga har framkommit delade meningar hos de remissorgan som yttrat sig till delegationen. Vissa instanser anser sålunda att förverkligandet av ett företagsregister inte innebär att företagsräkningar kan avvaras och att det f. n. föreligger ett starkt behov av en ny total före­ tagsräkning. Andra menar däremot att tillkomsten av ett företagsregister medför att behovet av totala företagsräkningar minskar eller bortfaller. Des­ sa instanser framhåller i regel, att det föreligger behov av en komplettering av registret med branschinriktade specialundersökningar. För egen del un­ derstryker delegationen, att tillkomsten av ett företagsregister ändrar de för­ utsättningar på vilka en bedömning av denna fråga måste grundas. Behovet av företagsräkningar av traditionell form minskas härigenom av flera skäl. Sålunda kan genom bearbetningar av registret vissa år erhållas en redovis­ ning med karaktär av enkel företagsräkning. Vidare medför registret, vars främsta uppgift är att tjäna som adress- och urvalsunderlag för såväl löpan­ de som tillfälliga undersökningar, en förbättrad undersökningsberedskap inom företagsstatistiken. Tillkomsten av registret gör det också aktuellt att pröva frågan om en utbyggnad av den löpande statistiken inom vissa områ­ den, där i och för sig angelägna behov av statistisk information inte kunnat

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 75

tillgodoses i avsaknad av ett företagsregister. Därutöver kommer genom re­ gistret att föreligga en möjlighet för olika intressenter att mot ersättning få specialbearbetningar in. in. utförda. Delegationen framhåller vidare, att ett genomförande av en total företagsräkning skulle förutsätta en mycket betydande insats av resurser. En sådan torde enligt delegationens uppfattning inte kunna förverkligas utan att det sker en inskränkning av de resurser som f. n. är avsedda för andra angeläg­ na utbyggnader av den löpande statistiken. Enligt delegationens uppfattning bör därför någon total företagsräkning av 1951 års typ eller av mera om­ fattande slag inte genomföras under de närmaste åren. Delegationen föreslår i stället ett handlingsprogram för utbyggnad av företagsstatistiken i anslutning till uppläggningen av företagsregistret. Häri ingår genomförandet av sådana bearbetningar av registermaterialet att eu redovisning i form av en enkel företagsräkning erhålles för de år då en to­ tal förnyelse av materialet genomföres. Förslaget inrymmer vidare en un­ der år 1964 genomförd direkt insamling med karaktär av enkel företags­ räkning för parti- och detaljhandelsföretagen i registret. Vidare föreslås att en prövning sker av frågan om hur den årliga statistiken för handelns om­ råde skall utformas, vilket är av betydelse för behovet av räkningsundersökningar. För nämnda prövning har vissa medel inräknats under statistiska centralbyråns anslag till särskilda undersökningar. Vidare föreslås en ut­ byggnad av den löpande statistiken avseende industriföretag från och med uppgiftsåret 1965, möjligen delvis från och med 1964, samt en prövning av behovet av ytterligare branschanpassade specialundersökningar. Delegatio­ nen erinrar även om att planering pågår för uppläggning av en årlig produk­ tionsstatistik för byggnadsindustrin. Den nämnda kompletterande datainsamlingen beträffande handelsföreta­ gen är i första hand motiverad av företagsregistret. Enligt delegationen tor­ de dock önskemålen om en företagsräkning för handelns område i väsentli­ ga hänseenden tillgodoses genom olika bearbetningar av de uppgifter som härvid insamlas. Enligt ett föreliggande internationellt program, utarbetat genom Förenta Nationernas försorg, bör för år 1963 eller ett näraliggande år genomföras en produktionsräkning. En sådan räkning skulle, då det gäller industrin, i Sve­ rige lämpligen uppläggas som en komplettering av den löpande årliga offi­ ciella statistiken. Härvid erfordras dels en viss utökning av datainsamling­ en för de företag som f. n. ingår i statistiken, dels en uppgiftsinsamling av­ seende mindre företag, som inte alls täckes av statistiken. Dessa komplette­ ringar kan genomföras i form av urvalsundersökningar. Enligt delegationen är det angeläget, att ett ingående utredningsarbete kommer till stånd beträffande utformningen av statistiken för industrin. Med hänsyn till rådande arbetsbalanser torde man knappast kunna genom­ föra en utvidgning av den omfattning som skulle erfordras redan från och med uppgiftsinsamlingen för 1963, vilket är det år som i första band anges i det internationella programmet. Omläggningen torde enligt delegationen

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

knappast kunna ske förrän från och med uppgiftsåret 1965. Den måste emel­ lertid förberedas genom en ingående planläggning innefattande ett genom­ förande av olika provundersökningar. Denna planläggning måste enligt de­ legationen påbörjas och till stor del genomföras under budgetåret 1963/64.

Kostnadsberäkningar Kostnadsberäkningarna för uppläggning och förnyelse av företagsregist­ ret samt det av delegationen föreslagna utredningsarbetet på industristatis­ tikens område beräknar delegationen till sammanlagt 370 000 kr. under in­ nevarande budgetår och 1 430 000 kr. under budgetåret 1963/64 eller sam­ manlagt 1 800 000 kr. Av de totala kostnaderna utgöres omkring 150 000 kr. innevarande budgetår och drygt 700 000 kr. budgetåret 1963/64 av löne­ kostnader. Av de på budgetåret 1963/64 fallande kostnaderna ingår 150 000 kr. för den excerpering m. in. som skall ske vid de lokala skattemyndighe­ terna, överståthållarämbetet och länsstyrelserna. Delegationen anser det in­ te möjligt att bedöma i vilken utsträckning dessa arbetsuppgifter kan rym­ mas inom ramen för den vid berörda organ tillgängliga personalen. I den mån detta arbete kan infogas i den löpande verksamheten bortfaller beho­ vet av medel härför inom ramen för anslagen till företagsregistret. I kostnadskalkylen ingår 160 000 kr. för en första aktualisering av den del av registret som avser företag med anställda. Denna aktualisering är a-v den typ som föreslagits ske årligen och sålunda begränsad till nytillkom­ na och avgångna företag eller arbetsställen samt inträffade adressföl änd­ ringar. o Kostnaden för den löpande verksamheten vid registret, de år en total för­ nyelse inte genomföres, kan enligt delegationen grovt uppskattas till 400 000 kr. Beräkningens osäkerhet understrykes dock starkt. Kostnaden för den vart tredje år föreslagna totala förnyelsen torde enligt delegationen något understiga kostnaderna för den första uppläggningen. Av avgörande bety­ delse för denna senare kostnad är dock den utformning som i framtiden kom­ mer att ges åt berörda arbetsrutiner hos riksförsäkringsverket samt hos de lokala skattemyndigheterna, länsstyrelserna och överståthållarämbetet. För innevarande budgetår har under statistiska centralbyråns anslag för särskilda undersökningar upptagits 400 000 kr. för det centrala företagsre­ gistret. Med hänsynstagande till den beräknade reservationen under detta anslag uppskattar delegationen medelsbehovet för budgetåret 1963/64 till 1 400 000 kr. Härav hänför sig 670 000 kr. till uppläggning av registret över företag utan anställda och den föreslagna första aktualiseringen av regist­ ret över företag med anställda. Vidare avser 580 000 kr. den för handeln föreslagna speciella uppgiftsinsamlingen med karaktär av enkel företagsrakning. Återstående 150 000 kr. avser utredningsarbeten syftande till eu om­ läggning av industristatistiken, varigenom bl. a. det föreliggande interna­ tionella programmet för en produktionsräkning skulle komma att i huvud­ sak tillgodoses.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963 77

B. Departementschefen

I vårt land finns f. n. inte något centralt och komplett register över alla företag. Vid min anmälan av prop. 1962: 113 framhöll jag, att detta förhål­ lande framtvingat kostnadskrävande dubbelarbete och att det i mycket hög grad hämmat utvecklingen av den svenska näringsstatistiken. Jag framhöll vidare, att denna statistik f. n. på många punkter inte motsvarade väsentliga behov av statistisk information i ett modernt industrialiserat samhälle. Jag förordade därför, att ett centralt och komplett företagsregister skulle in­ rättas snarast möjligt. Riksdagen har också för innevarande budgetår under statistiska centralbyråns anslag till särskilda undersökningar anvisat 400 000 kr. för arbeten på området. Delegationen för statistikfrågor har numera genom en särskild arbets­ grupp utarbetat ett mera detaljerat förslag till utformning av företagsre­ gistret. Detta förslag har genom delegationens försorg tillställts ett stort antal intressenter, som i allt väsentligt tillstyrkt detsamma. Med utgångs­ punkt från de avgivna yttrandena har vissa modifikationer vidtagits i för­ slaget. Delegationen har föreslagit, att registret upplägges i huvudsaklig överensstämmelse med detta modifierade förslag. Enligt förslaget skall upp­ läggningen ske i två etapper, av vilka den första skall avse företag med an­ ställd arbetskraft och den andra företag utan anställd arbetskraft. Grund­ materialet utgöres av riksförsäkringsverkets arbetsgivaruppgifter resp. rörelseidkarnas självdeklarationer. Delegationen har också förutsatt vissa kom­ pletteringar av uppgiftsmaterialet, främst när det gäller företag inom han­ deln. I enlighet med vad som uttalats i prop. 1962: 113 har delegationen ut­ gått från att uppgiftsplikt härvid föreskrives. Den av delegationen föreslagna uppläggningen av företagsregistret synes ändamålsenlig. Jag tillstyrker därför att delegationens förslag lägges till grund för det fortsatta arbetet med registret. Det torde böra ankomma på statistiska centralbyrån att handha uppläggningen och det fortsatta handhavandet av företagsregistret. Såsom delegationen framhållit kan vissa frågor avseende sekretesskyddet för de uppgifter som ligger till grund för företagsregistret aktualiseras i samband med att registret göres tillgängligt även för utomstående intres­ senter. Denna fråga torde få upptagas sedan den inom statistiska central­ byrån pågående utredningen i ämnet slutförts. Delegationen har även utrett behovet av en eventuell ny företagsräkning. I likhet med delegationen anser jag, att denna fråga kommer i ett väsent­ ligt annat läge genom inrättandet av ett centralt företagsregister. Genom uppläggningen och den successiva kompletteringen av detta register erhålles uppgifter med karaktär av en enkel företagsräkning. När det gäller handeln — den näringsgren för vilken bristen på aktuella data av företagsräkningskaraktär speciellt betonats — kan en stor del av önskemålen tillgodoses på grundval av den planerade speciella datainsamlingen. Registret skapar även möjligheter att med kort varsel och med begränsade insatser av resurser

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 79

VI. till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1963/64 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 627 000 kr.; VII. till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret 1963/ 64 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 357 000 kr.; VIII. till Statskontoret: Materiel m. m. för datamaskiner för budgetåret 1963/64 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.; IX. till Statskontoret: Kostnader för förhyrd datamaskin­ tid m. m. för budgetåret 1963/64 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.; X. bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa den personalför­ teckning för datamaskincentralen som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående; XI. till Datamaskincentralen för budgetåret 1963/64 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.; XII. till Statistiska centralbyrån: Centralt företagsregister m. m. för budgetåret 1963/64 under sjunde huvudtiteln an­ visa ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­ mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förord­ nar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlå­ tas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Eskilsson