('angående anslag för budget\xad året 1965/66 till vissa forskningsråd m.m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr W> år 1965 1

Nr 40

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budget­ året 1965/66 till vissa forskningsråd m.m.; given Stock­ holms slott den 5 mars 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsråds­ protokollet över ecklesiastikärenden denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehall I propositionen förselås, att på universitetsorterna skall inrättas särskilda datacentraler med uppgift att svara för den löpande datamaskmdriften vid de högre läroanstalterna. För ledningen av centralen vid Uppsala universitet före­ slås att en tjänst som driftchef inrättas. Kostnaderna för datacentraler skall i huvudsak täckas genom avgifter. . Vidare dras upp vissa riktlinjer för en utbildnings- och forskningsorganisation på databehandlingsområdet. Tre professurer och för varje universitetsort gemen­ samma institutioner för verksamheten föreslås tillkomma. Dessutom föreslås anslaget till kostnader för datamaskintid bli höjt från 2,5 milj. kr. till 10 milj. kr. I syfte att väsentligt förstärka forskningsresurserna på det kärnfysikaliska området föreslås anskaffning av Sveriges första s. k. tandem van de Graaffaccelerator. Anläggningen föreslås bli placerad vid Uppsala universitet. För främjande av forskning och vetenskaplig publiceringsverksamhet m. m. föreslås, att till de sju forskningsråden för nästa budgetår anvisas anslag av tillhopa 70 372 000 kr. Motsvarande medelsanvisningar för innevarande budgetår uppgår till 56 488 000 kr. Förslaget innebär sålunda för nu angivna andamal en anslagshöjning med 13 884 000 kr. Den totala medelsanvisningen för budget­ året 1965/60 föreslås fördelad med 15 800 000 kr. till medicinsk forskning, 1 — Bi hang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 40

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965 ^ humanistisk åkning, 3 060 000 kr. till samhällsforskning, 17 790 000 kr. till naturvetenskaplig forskning, 9 652 000 kr. till atomforskning 4 000 000 kr. till jordbruksforskning, varav 700 000 kr. för undersökningar m m’ mom biocidområdet, jämte 350 000 kr. till åtgärder för att förebygga skörde­ skador samt 16 200 000 kr. till teknisk forskning. Anslagen till förvaltningskostnader vid vissa forskningsråd föreslås höjda med sammanlagt 548 000 kr. Medicinska forskningsrådets förvaltningsanslag föreslås ojt huvudsakligen for att en allmänmedicinsk forskargrupp för klinisk koagulationsforskmng och ytterligare två försvarsmedicinska forskargrupper, den ena or brannskadeforsknmg och den andra för experimentell psykologi skall kunna upprättas För ledningen av de nya forskargrupperna föreslås att en professur och tva laboraturer inrättas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1965 3

XJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet pa Stockholms slott den 5 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L indström , L ange , L indholm , K ling , S koglund , E denman , J ohansson , H ermansson , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson .

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående an­ slag för budgetåret 1965/66 till vissa forskningsråd m.m. och anför. I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 576) har Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anslag till vissa forskningsråd m. m. för budgetåret 1965/66 beräkna ett anslag av 61 911 000 kr. Vidare har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (bil. 11 s. 140) på hem­ ställan av chefen för jordbruksdepartementet föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Främjande av forskning på jordbrukets område m. m. ett reservationsanslag av 4 000 000 kr. samt till Åtgärder för att förebygga skördeskador ett reservationsanslag av 350 000 kr. Kungl. Maj:t har härjämte i statsverkspropositionen (bil. 12 s. 89) på hem­ ställan av chefen för handelsdepartementet föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Statens tekniska forskningsråd ett förslagsanslag av 416 000 kr. samt till Teknisk forsk­ ning ett reservationsanslag av 16 200 000 kr. Jag anhåller att nu få anmäla dessa frågor.

4 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965

I. Inledning

Den svenska forskningsorganisationen granskades år 1963 i OECD :s regi av en särskilt utsänd grupp under ledning av Sir John Cockcroft. I gruppens rap­ port (OECD: »Scientific Policy in Sweden», Paris 1964) riktades viss kritik mot bl. a. den svenska forskningsrådsorganisationen. Gruppen förordade, att forskningsberedningen (jfr prop. 1964: 69 s. 6) skulle undersöka rådens struktur och funktion samt utarbeta en allmän översikt rörande rådens sammansättning, arbetsområden och arbetsformer. Mot bakgrund härav och efter diskussioner inom forskningsberedningen sammanställdes inom dess sekretariat en promemoria angående de statliga forsk­ ningsråden och fonderna samt forskningsrådens samarbetsdelegation. I prome­ morian skisserades olika alternativ till förändringar i den nuvarande rådsorgamsationen samt redovisades vissa förslag syftande till att stärka samarbetet mellan forskningsråden. Promemorian överlämnades i augusti 1964 till eckle­ siastikdepartementet och har remissbehandlats. Yttranden over promemorian har avgivits av universitetskanslersämbetet, efter hörande av berörda fakulteter, statskontoret, statens humanistiska forsk­ ningsråd, statens råd för samhällsforskning, statens medicinska forskningsråd, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforskning, jord­ brukets forskningsråd, statens tekniska forskningsråd, statens råd för byggnads­ forskning, statens konsumentråd, statens trafiksäkerhetsråd, försvarsmedicinska forskningsdelegationen, Vetenskapsakademien, Vitterhets-, historie- och anti­ kvitetsakademien, Ingeniörsvetenskapsakademien, Skogs- och lantbruksakade­ mien, Sveriges industriförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Riksföreningen mot cancer, sty­ relsen för Malmfonden, styrelsen för Norrlandsfonden samt styrelsen för Fonden för skoglig forskning.

Trädgårdsnäringsutredningen, som tillsattes år 1958 (ledamöter generaldirek­ tören Gösta Widell, ordförande, riksdagsledamöterna Nils G. Hansson, Thyra Löfqvist, Jöns Nilsson, Sigvard Rimås och Lage Svedberg samt överdirektören Helmer Olsson), har i februari 1964 avlämnat förslag om upplysnings- och förädlingsverksamheten på trädgårdsområdet (Stencil Jo 1964:1). Efter remiss har yttranden över utredningens förslag avgetts av statskon­ toret, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, styrelsen för lantbrukshögskolan, jordbrukets forskningsråd, statens institut för konsumentfrågor, kom­ merskollegium, Sveriges Handelsträdgårdsmästareförbund, Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund, Sveriges Lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens Folk, Svenska lantarbetareförbundet, Kooperativa Förbundet, Sveriges grossist­ förbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges Utsädesförening, W. Weibull AB,

Kungl. Maj:t? proposition nr 40 år 1965 5

Otto J. Olson & Sons AB, J. E. Ohlsens Enke AB och Svenska importföreningen för färsk frukt.

I november 1963 hemställde kanslern för rikets universitet att Kungl. Maj:t måtte utverka riksdagens bemyndigande att beställa en s. k. »tandem van de Graaff-accelerator» för forskning vid fysiska institutionen vid Uppsala univer­ sitet. Därvid överlämnades bl. a. ett stencilerat betänkande, »Tandem van de Graaff-accelerator för forskning vid fysiska institutionen i Uppsala inom kärn­ fysik, fasta tillståndets fysik, radio- och biofysik, aktiveringsanalys m. m.», som på uppdrag av statens råd för atomforskning utarbetats vid fysiska institutionen. Framställningen och betänkandet har remissbehandlats, varvid yttranden av­ getts av byggnadsstyrelsen, statens råd för atomforskning, statens tekniska forskningsråd samt styrelsen för Malmfonden. Över de vid remissbehandlingen framkomna synpunkterna och förslagen har universitetskanslersämbetet seder­ mera, efter hörande av berörda läroanstalter, yttrat sig. Vidare har byggnads­ styrelsen anhållit om godkännande av byggnadsprogram m. m. för ett acceleratorlaboratorium, avsett för fysiska institutionen i Uppsala.

Kungl. Maj:t uppdrog genom beslut den 31 maj 1963 åt statskontoret att _med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört vid anmälan av prop. 1963: 85 — verkställa utredning och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande organisationen av den matematiska databehandlingen och där­ med sammanhängande forskning. Vidare utsåg Kungl. Maj .t den 30 juni 1963 ett expertråd med uppgift att biträda statskontoret vid utredning av hithörande problem. Expertrådet har avgett ett stencilerat betänkande, »Datamaskiner för utbildning och forskning vid universitet och högskolor». Betänkandet har av statskontoret överlämnats till Kungl. Maj:t och remissbehandlats. Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag framlagt förslag i ärendet (prop. 1965:42). Genom beslut den 18 november 1963 föreskrev Kungl. Maj:t, att statskon­ toret vid fullgörandet av nyssnämnda uppdrag jämväl skulle beakta vad i rskr 1963:196 uttalats angående en plan för inrättande av erforderliga professurer och övriga befattningar i ämnet numerisk analys vid universitet och högskolor. Med anledning härav har en arbetsgrupp inom det nämnda expertrådet till uni­ versitetskanslersämbetet överlämnat en promemoria i ämnet, »Förslag till ome­ delbara åtgärder för förstärkning av ämnet numerisk analys vid våra universitet och högskolor». Härjämte har en av förutvarande kanslern för rikets universitet tillkallad kommitté, kommittén för akademisk utbildning i administrativ data­ behandling, avgett ett stencilerat betänkande, »Akademisk utbildning i admi­ nistrativ databehandling». Promemorian och betänkandet, som genom universitetskanslersämbctcts försorg remissbehandlats, har sedermera, jämte ett av expertrådet utarbetat särskilt förslag i ämnet, av ämbetet med eget förslag över­ lämnats till Kungl. Maj:t.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr Jt0 år 1965

II. Den svenska forskningens nuläge

Forskningsberedningen, vilken inrättades år 1962 för samråd om den lång­ siktiga inriktningen av den svenska forskningspolitiken, består av ett trettiotal ledamöter, som representerar olika forskningsområden och industrigrenar. Fem av ledamöterna är utsedda att jämte representanter för ecklesiastik- och handels­ departementen ingå i en arbetsgrupp med uppgift att bereda frågor av bety­ delse för regeringen vid utformningen av forskningspolitiken. Såväl forsknings­ beredningen som arbetsgruppen står under ordförandeskap av statsministern. Som sekreterare tjänstgör professorn Bror Rexed. Av sekreterarens verksamhetsberättelse för år 1964 framgår i huvudsak följande.

Forskningsberedningen har under år 1964 sammanträtt in pleno tre gånger medan arbetsgruppen hållit åtta sammanträden. I samråd med de forskningsexekutiva organen har beredningen fortsatt sitt arbete på en långtidsplan för forskningen.^ Till underlag för forskningsberedningens diskussioner har liksom föregående ar utarbetats sammanställningar över områden, som är särskilt ak­ tuella eller som bedömts vara av speciell betydelse för den framtida utveck­ lingen. b ragorna om den forskningspolitiska organisationen och om möjlig­ heterna att ge beredningen rationella arbetsformer för att den skall kunna lösa sin långsiktiga forskningspolitiska uppgift har under året ägnats speciell upp­ märksamhet av både beredningen och dess arbetsgrupp. Forskningsberedningen har vidare diskuterat problemen om principerna för Sveriges engagemang i vissa internationella organisationer på forskningens område och funnit, att såväl det organiserade samarbetet inom internationella vetenskapliga organisationer som det direkta informella internationella samarbetet mellan forskare och institu­ tioner närmare bör studeras. I syfte att skapa förutsättningar för en säkrare bedömning av Sveriges inves­ teringar i forskning har statistiska centralbyrån efter samråd med forsknings­ beredningen utfört en undersökning av den svenska industriens investeringar i forskning och utvecklingsarbete. Inom centralbyrån fortsätts f. n. uppbyggnaden av den svenska forskningsstatistiken genom en liknande undersökning av forskf 1nfS!”yeSt<irlllgarna inom den offentliga sektorn; undersökningen beräknas bli fullföljd under aren 1965 och 1966. Av tidigare genom forskningsberedningens försorg utarbetade sammanställmngar har en promemoria angående vetenskaplig information, vilken överläm­ nats till ecklesiastikdepartementet, föranlett förslag till riksdagen (prop. 1965:1 bil. 10 s. 78). Vidare har chefen för jordbruksdepartementet bl. a. med anledning av en av forskningsberedningen överlämnad promemoria om naturresursforsknmg tillkallat sakkunniga för att utreda frågan om planering av forskning rörande naturresursernas bevarande och utnyttjande. Under år 1964 har inom beredningens sekretariat sammanställts en promemona, i vilken från olika aspekter belyses de praktiska tillämpningarna av den biologiska forskningen inom bl. a. jordbrukets, medicinens och teknikens om­ råden. Fromemorian utgör en redovisning av flera utredningsgruppers arbete. Ire av beredningen tillsatta arbetsgrupper, vilka haft till uppgift att granska den humanistiska forskningens nuvarande ställning och behov samt dess ut­ vecklingstendenser, har redovisat rapporter över respektive estetisk, historisk

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965 7

och språkvetenskaplig forskning, vilka inom beredningens sekretariat samman­ ställts till en promemoria. Forskningsberedningens arbetsgrupp har diskuterat bl. a. langtidsutvecklingen av de statliga forskningsinvesteringarna. Diskussionerna har framför allt rört frågan om metodiken vid utarbetande av en detaljerad plan för dessa inves­ teringar. Även principerna för en svensk forskningsinsats i utvecklingsländerna har varit föremål för överläggningar inom arbetsgruppen. Vidare har frågan om ett särskilt institut för freds- och konfliktforskning behandlats. I prop. 1964:185 angående riktlinjer för en aktiv lokaliseringspolitik m. m. framhöll chefen för inrikesdepartementet, att det borde ankomma på forsknings­ beredningen att inventera forskningsresurserna och koordinera forskningsverk­ samheten i lokaliseringsfrågorna. Arbetsgruppen har vid diskussion av denna fråga funnit, att en lokaliseringspolitisk insats av den föreslagna storleken aktualiserar en forskningsverksamhet på bred basis rörande bl. a. näringslivets lokalisering, arbetsmarknadsproblem och samhällsplanering.

Inom forskningsberedningens sekretariat har gjorts en sammanställning av de senaste årens statliga forskningsanslag med beräknad fördel­ ning på ämnesområden. Härvid har använts samma definitioner som tillämpades av 1955 års universitetsutredning i dess betänkande »Forskningens villkor och behov» (SOU 1958: 32 s. 21). Endast statliga driftanslag har sålunda medtagits. Vid bedömningen av hur stor del av olika anslag som kommit forskningen till­ godo har sekretariatet följt samma principer som universitetsutrednmgen (jfr SOU 1958: 32 s. 28). Resultatet av forskningsberedningens beräkningar framgår av följande tabell. I förhållande till den undersökning av de statliga forsknings­ anslagens storlek som redovisades i prop. 1964: 69 (s. 8) är totalsummorna i denna tabell något större, vilket beror på bl. a. vissa kompletteringar av materialet.

Tabell 1. Utvecklingen av de statliga forskningsanslag en under budgetåren 1962/63—1964/65

(Belopp i 1 000-tal kr. och löpande priser)

1962/63 1963/64 1964/65 Ämnesområde

53 685 67128 76 287 160 359 177 383 210 836 Medicinsk inkl. farmaceutisk och odontologisk torsk- 48 835 62 126 72 518 28 914 33 550 38 692 34 329 36 601 40 546 23 653 27 638 32 420 2 915 2 672 3 926 Totalt 352 690 407 098 475 225

Beräkningarna i tabell 1 är baserade pa uppgifterna i riksstaterna. Forsknings­ anslagen har vidare indelats i tre grupper, i huvudsak enligt följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Grupp 1 . Anslag på driftbudgeten till forskningsråd och fonder samt till europeiskt och nordiskt forskningssamarbete m. m. har förutsatts bli till 100 % irTmH f<>[. forsknmg. Av Norrlandsfonden har dock endast 70% beräknats ga till forskning. Likaledes har anslagen till forskningsinstitutioner — bl a central'hvrlnrS^nngSanStal^0Ch+-uatenS växtskyd(-lsanstalt — samt till statistiska centralbyrån m. fl. upptagits till 100 %. Grupp 2 Driftanslagen till universitet och högskolor samt bidragen till branschforskningsinstitut har upptagits till 50 %. I universitetens och högskolornas anslag har därvid inkluderats anslag till bl. a. främjande av ograduerade fors­ kares vetenskapliga verksamhet samt stipendier för främjande av högre veten­ skap^ studier. Likaledes har 50% av anslagen till bl. a. museer S arkN beraknats bil anvanda for forskning. Av anslagen till riksantikvarieämbetet och statens historiska museum samt landsantikvarieorganisationen har 75 % be- JmarbT tlI °,7k?lng- Vldare,har anslagen till internationellt atomenergi­ samarbete och till atomenergi verksamheten inom AB Atomenergi — dock inte forskning' ^ an aggnmgskostnader ~ beräknats bli till 50 % disponerade för

Grupp 3 Anslagen till institutioner, vilka bedriver viss grundforskning men \dkas verksamhet till stor del består av rutinmässigt insamlande av data, har Lnförtsh?kmngen n;ducerats till 25 % av beloppen. Till denna grupp har anförts bl. a. Sveriges geologiska undersökning, statens provningsanstalt och vissa statIiga ]aboratorier’exempeivis

Beredningens sekretariat har vidare gjort en sammanställning över utveck­ lingen av universitetens driftanslag - med beräknad fördelning på ämnesom­ råden — under budgetåren 1963/64—1964/65. Kostnaderna för inrednin* och utrustning har ej medtagits. Däremot har inkluderats anslag till bl. a. främjande av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet samt stipendier för främ­ jande av högre vetenskapliga studier. Beräkningarna redovisas i följande tabell.

TabeU 2. Utvecklingen av driftanslagen till universiteten m.m. under budgetåren 1963/6^—196^/65 (Belopp i 1 000-tal kr. och löpande priser)

Ämnesområde 1963/64 1964/65 Ökning

Humaniora inkl. teologi n% Samhällsvetenskap inkl. juridik 24 290 26 165 8% o i yju 57 675 11 % Medicin inkl. odontologi 9 % Statistiska centralbyrån har — såsom förut nämnts — efter samråd med forskningsberedningen utfört en enkätundersökning rörande f or sk ning soch utvecklingsverksamheten inom industrien. I följande tabell redovisas undersökningens resultat avseende kostnader och utgifter för nämnda ändamål under år 1963.

fnrm W dfr*ftk.°Stna?er för forsknings- och utvecklingsarbete har förutom IönemrtcrtJ ib1" b personal upptagits kostnader för lokaler, förbruknings­ materiel och expenser samt vissa reparations- och underhållskostnader. Dessa

Kungl. May.ts proposition nr 40 år 1965 9

Tabell 3. Kostnader respektive utgifter för forsknings- och utvecklingsarbete inom den svenska industrien under år 1963

Milj. kr.

Driftkostnader 3 73 552 628 72 80

kostnader har sedan fördelats på grundforskning, definierad som systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap utan att nagon bestämd tillämpning avses, tillämpad forskning, dvs. systematiskt och metodiskt sökande etter ny kunskap varvid en bestämd tillämpning åsyftas, och utvecklingsarbete, dvs. systematiskt utnyttjande av forskningsresultat och vetenskaplig kunskap for att åstadkomma nya produkter, nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande system. Kapitalkostnaderna för forsknings- och utvecklings­ arbete omfattar räntor och avskrivningar på befintliga byggnader och anlägg­ ningar samt på verktyg, maskiner, instrument m. m. Investeringsutgifterna för ifrågavarande ändamål avser såväl ny- som ersättningsanskaffning. Statistiska centralbyrån har även undersökt hur 1963 års drift- och kapital­ kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete inom industrien fordelar sig pa finansierande sektorer. Enligt det bearbetade enkätmaterialet har statliga myn­ digheter m. m. svarat för 32,5 % av kostnaderna för denna verksamhet, medan 66% finansierats av de tillfrågade företagen. Andra svenska foretag samt privata stiftelser och forskningsinstitutioner har bestridit 1,2 % samt utländska företag och institutioner 0,3 % av kostnaderna. I redogörelsen för sin undersökning har statistiska centralbyrån redovisat uppgifter beträffande även omfattningen av den personal som år 1963 var engagerad i forsknings- och utvecklingsarbete inom industrien. Därjämte har angetts det antal årsverken som denna personal utfört, varvid ett årsverke definierats som det arbete en heltidsanställd person utför under ett år. Central­ byråns uppgifter sammanfattas i följande tabell.

Tabell 4. Personal för forsknings- och utvecklingsarbete inom industrien under år 1963

Övrig personal Kvalificerad personal (skriv- och ritbiträden, i ledande i ej ledande expeditionsställning ställning personal m. m.)

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

III. Forskningsrådens organisation m. m.

A. Promemoria rörande de statliga forskningsråden och rådens

samarbetsdelegation

I den forut nämnda, inom forskningsberedningens sekretariat utarbetade promemorian rörande de statliga forskningsråden och rådens samarbetsdelegation — i fortsättningen kallad promemorian — behandlas i första hand de organisatoriska formerna för rådens verksamhet. Inled­ ningsvis redogors för de nuvarande forskningsrådens tillkomst, varvid konstaeras att dessa inte bildats efter någon översiktlig plan. F. n. finns sålunda ungefar ett dussin forskningsråd, vartill kommer några fonder av forskningsradstyp; deras verksamhetsområden har valts efter olika principer och täcker elvis varandra. Mot denna bakgrund diskuteras i promemorian lämpligheten i en nuvarande uppdelningen av rådens ansvarsområden, behovet av nu existe­ rande råd och det rimliga i att nya sådana inrättas. Statens humanistiska forskningsråd och statens råd för samhällsforskning, som pa vissa områden har gemensamma intressesfärer, erbjuder enligt prome­ morian möjligheter till administrativ samordning. Statens medicinska forskningsråd har nyligen reorganiserats. Någon ändring 1 dess orgamsation är inte aktuell. Däremot föreligger enligt promemorian ett visst behov av samordning mellan forskningsnämnden inom Riksföreningen mot cancer och medicinska forskningsrådet rörande stödet till cancerforskningen. Statens naturvetenskapliga forskningsråd täcker ett stort ansvarsområde, där bl. a. den biologiska forskningen fordrar allt större uppmärksamhet. Frågan om en sektionsmdelning inom rådets arbetsfält har därför viss aktualitet, framhålls i promemorian. Statens råd för atomforskning fungerar numera, sedan atomenergidelegationen övertagit ansvaret för den tekniska utvecklingen inom om­ rådet for fredligt utnyttjande av atomkraften, närmast som ett forskningsråd for de fysiska institutionerna. Flera skäl talar enligt promemorian för ökad samverkan och klarare fördelning av uppgifterna mellan de båda råden, som emellertid redan nu har gemensam sekreterare och sammanförda sekretariat. Alternativa principer för rådsorganisationen inom det naturvetenskapliga ämnes­ området diskuteras i promemorian; därvid berörs såväl möjligheterna till för­ ändringar inom de nuvarande forskningsrådens ram som förutsättningarna för sammanslagning av de båda råden och — i samband därmed — uppdelning på sektioner, exempelvis för respektive biologisk, kemisk och fysisk forskning. Jordbrukets forskningsråd har f. n. en oklar ställning i fråga om stödet till skogsforskning. En särskild fond för skoglig forskning disponerar medel härför. Styrelsen för denna fond har hos Kungl. Maj:t föreslagit, att ett nytt forsknings­ råd - med benämningen statens råd för skogsforskning _ inrättas till stöd för den skogliga forskningen. I promemorian ifrågasätts emellertid om inte en narmare administrativ samordning av jordbruksforskning och skogsforskning

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965 11

bör komma till stånd. Två alternativ till dylik samordning presenteras. Det ena innebär, att ett särskilt skogsforskningsråd inrättas med vissa ledamöter gemensamma med jordbrukets forskningsråd. Det andra alternativet syftar till en ombildning av jordbrukets forskningsråd till ett råd för jordbruks- och skogsforskning, bestående av en sektion för vartdera ämnesområdet. I fråga om statens tekniska forskningråd samt de forskningsråd, vilkas an­ svarsområden omfattar tillämpad forskning, redovisas i promemorian inga för­ slag till omorganisation.

Formerna för forskningsrådens inbördes samarbete diskuteras därefter i promemorian mot bakgrunden av den samverkan som för närvarande äger rum genom forskningsrådens samarbetsdelegation. Delegationen består av ordförande och sekreterare i de forskningsråd som sorterar under eckle­ siastikdepartementet samt jordbrukets forskningsråd och statens tekniska forsk­ ningsråd. Från flera forskningsorgan, bl. a. statens råd för byggnadsforskning, statens konsumentråd, statens trafiksäkerhetsråd och försvarets forskningsan­ stalt, har enligt promemorian önskemål uttalats om att få deltaga i delegationens arbete. _ En omorganisation av samarbetsdelegationen har, enligt vad som framhalls i promemorian, aktualiserats i skilda sammanhang. Därvid har framkommit bl. a. följande alternativa förslag. Enligt alternativ 1 bibehålls den nuvarande organisationen med smärre for­ ändringar. Till delegationen ansluts ytterligare forskningsorgan Delegationens ordförande utses för längre perioder eller är självskriven. Ett utskott bestående av forskningsrådens sekreterare bildas med uppgift att handlägga administrativa frågor samt bereda delegationens arbete. „ „ , Altenativ 2 innebär, att samarbetsdelegationen delas upp pa tva sektioner, en teknisk-naturvetenskaplig-medicinsk och en humanistisk-samhallsvetenskaplig sektion eller en sektion för grundforskningsfrågor och en for frågor rörande den tillämpade forskningen. I alternativ 3 förutsätts, att »samarbetsnämndens» ordförande — och even­ tuellt dess ledamöter — utses av Kungl. Maj:t. Forskningsberedningens sekre­ terare är självskriven ledamot. Ett permanent sekretariat inrattas Nämnden tilldelas vissa arbetsuppgifter av gemensamt intresse för forskningsråden, exem­ pelvis i fråga om dokumentation och information, statistik rörande forskningsoch utvecklingskostnader, samarbetsfrågor med anknytning till internationella projekt m.m. Vid behandlingen av samarbetsdelegationens framtida organisation och upp­ gifter bör enligt promemorian beaktas bl. a., att forskningsråden har ett be­ tydande antal administrativa och arbetstekniska problem gemensamma. Även vissa sakfrågor av vetenskaplig art utbreder sig över de administrativt utstakade gränserna och kräver samarbete i forskningsorganisatoriska och anslagspohtiska syften. Som exempel på dylika s. k. »tvärvetenskapliga» uppgifter nämns bio­ logisk forskning, medicinsk teknik, forskning med utnyttjande av atomreaktorer, naturresursforskning, tobaksforskning, rymdforskning m. m. För arbetsuppgifter

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965 av detta slag behövs enligt vad som framhålls i promemorian ett organ som kan svara för den administrativa ledningen.

B. Yttranden

Det overvagande antalet remissinstanser ställer sig positivt till en a 11 m ä n översyn av forskningsrådsorganisationen. Utan att gå när­ mare in på promemorians detaljförslag förordar bl. a. universitetskanslersämbetet statskontoret, SACO, TCO och SFS, att de behandlade frågorna mera all­ sidigt utreds. Några remissinstanser, däribland statens råd för atomforskning och statens naturvetenskapliga forskningsråd finner emellertid en översyn av forskningsrådens organisation inte f. n. påkallad. En organisatorisk samordning av de humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsråden är enligt flertalet berörda fakulteter föga ändamålsenlig. Tanken på ett närmare samarbete av informell karaktär, exempelvis genom vissa ge­ mensamma ledamöter, vinner stöd av några remissinstanser, bl. a. statens humanistiska forskningsråd. De flesta av de instanser som yttrat sig om formerna för ett samarbete mellan medicinska forskningsrådet och forskningsnämnden inom Riksföreningen mot cancer forordar, att vissa ledamöter blir gemensamma för rådets allmänna sek­ tion och forskningsnämnden. Denna ståndpunkt intages av bl. a. de närmast berörda organen, statens medicinska forskningsråd och styrelsen för Riksför­ eningen mot cancer. I fråga om forskningsrådsorganisationen för jordbruks- och skogsforskning är meningarna — bland de remissinstanser som behandlat frågan — ganska jämnt fördelade mellan de båda alternativ som presenteras i promemorian. Bland dem som forordar ett särskilt forskningsråd för skoglig forskning återfinns lngeniörsvetenskapsakademien, styrelsen för Fonden för skoglig forskning samt Skogsoch lantbruksakademien. Sistnämnda instans understryker i detta sammanhang, att den rent skogsindustriella forskningssektorn bör sortera under statens tek­ niska forskningsråd. Universitetskanslersämbetet, jordbrukets forskningsråd och statens tekniska forskningsråd finner övervägande skäl tala för ett gemensamt råd för skogs- och jordbruksforskningen. I fråga om statens råd för atomforskning och statens naturvetenskapliga forsk­ ningsråd uttalar sig det övervägande antalet remissinstanser för att den nu­ varande organisatoriska ordningen skall behållas. Mest kritiska mot tanken på en sammanslagning staller sig de båda berörda forskningsråden. Statens tekniska forskningsråd och Sveriges industriförbund finner däremot skäl tala för en om­ prövning av nu gällande organisation i syfte att åstadkomma ett förstärkt natur­ vetenskapligt forskningsråd. De nuvarande formerna för kontakt och samverkan mellan forskningsråden betecknas av remissinstanserna nästan genomgående som otillfredsställande. En effektivering och förstärkning av detta samarbete

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965 13

rekommenderas allmänt. Om formerna för ett dylikt samarbete råder däremot delade meningar. Vissa remissinstanser, bland dem Sveriges industriförbund, förordar att frågan närmare utreds. Majoriteten av de hörda fakulteterna och flertalet forskningsråd anser, att den nuvarande samarbetsdelegationen bör be­ hållas men förstärkas på det administrativa planet genom en sekreterardelegation eller liknande. Allmänt hävdas, att systemet med tillfälliga kommittéer för samarbete rörande aktuella vetenskapliga problem bör utvidgas. Vidare finner flera instanser det lämpligt, att forskningsberedningens sekreterare bereds möjlighet att deltaga i samarbetsdelegationens sammanträden. Ett mindre antal instanser ansluter sig till tanken på en fastare uppbyggd samarbetsnämnd för forskningsråden. Till denna grupp hör bl. a. universitetskanslersämbetet, matematisk-naturvetemkapliga fakulteten i Lund, statens tekniska forskningsråd och Ingerdörsvetenskapsakademien.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

IV. Forskningsrådens anslagsberäkningar för 1965/66

A. Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader

Från förevarande förslagsanslag, som i riksstaten för innevarande budgetår är uppfort med 1 213 000 kr., bestrids dels medicinska forskningsrådets egentliga förvaltningskostnader, dels kostnaderna för rådets försvarsmedicinska forskar­ grupper. Statens medicinska forskningsråd hemställer om en anslagshöjning med 448 000 kr. i enlighet med vad som framgår av följande sammanställning.

Summa kr. + 448 000

1. Förvaltningskostnader. Rådet framhåller inledningsvis, att en förutsättning for att det skall kunna fylla sin funktion är att det genom ökade sekretariats- och kansliresurser ges möjlighet till en mera långtgående plane­ rings- och utredningsverksamhet. Av den föreslagna anslagshöjningen hänför sig It 000 kr. till posten till rese­ kostnad sersättning och traktamente åt ledamöter av rådet och dess publicerings­ nämnd. Posten till ersättning för särskilda utredningar föreslås av rådet uppräk­ nad med 15 000 kr. med hänsyn till behovet av vissa arvodesregleringar. Vidare hemställer rådet om en uppräkning av posten till ersättning åt sekreterare och annan personal, sjukvård, expenser m. m. med 57 000 kr., varav 23 000 kr. be­ tingas av automatiska utgiftsstegringar och 14 000 kr. avses för kontorsmateriel m. m. I övrigt hänför sig den begärda höjningen av nämnda post till rådets önskemål om vissa personalförändringar vid rådets kansli, nämligen dels en tjänst som byråchef i Be 1 i stället för nuvarande medelsanvisning motsvarande avlöningskostnaderna för en tjänst i lönegraden B 1, dels en tjänst som kontorist i Ae 9, dels ock utbyte av en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 mot en tjänst som förste kansliskrivare i Ae 13.

2. Försvarsmedicinska forskargrupper. Beträffande de be­ fintliga forskargrupperna föreslår rådet följande personalförändringar, nämligen vid navalmedicinska gruppen utbyte av en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 mot en tjänst som kontorist i Ae 9 samt vid flygmedicinska gruppen utbyte av en tjänst som kontorist i Ae 9 mot en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 och_under förutsättning av bifall till rådets i det följande redovisade förslag om inrättande av en forskargrupp i experimentell psykologi — indragning av en tjänst som psykolog i Ag 25. Därutöver föreslår rådet inrättande av en för båda grupperna

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

B. Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning

Detta reservationsanslag disponeras för innevarande budgetår på sätt som redovisas i följande sammanställning, av vilken framgår även de av statens medicinska forskningsråd föreslagna förändringarna för nästa budgetår.

Av rådet för För 1964/65 1965/66 före­ upptagna slagna änd­ belopp, kr. ringar, kr. + 10 310 000 + 1 480 000 + 40 000 + 75 000 Summa 12 360 000 + 11 905 000

1. Medicinsk forskning. Rådet framhåller inledningsvis den medi­ cinska forskningens betydelse för den fortsatta utbyggnaden av hälso- och sjuk­ vård inom landet. Samtidigt konstaterar rådet, att antalet nybörjarplatser vid de medicinska fakulteterna mer än fördubblats under tioårsperioden 1955— 1965 och att det sannolikt kommer att utökas ytterligare fram till år 1970. En motsvarande utbyggnad pågår även inom de odontologiska, veterinärmedicinska och farmaceutiska utbildningsområdena. Rådet understryker angelägenheten av att de institutioner och kliniker som tillkommer för att i första hand möta undervisningens behov även erhåller adekvata forskningsresurser. Till detta kommer, framhåller rådet, önskvärd­ heten av att det stigande antalet graduerade forskare inom de medicinska fakul­ teterna skall kunna beredas möjlighet att genom fortsatt forskning kvalificera sig till det betydande antal lärartjänster, som erfordras för den framtida läkar­ utbildningen. Behovet av översiktliga framställningar över aktuella problem inom det bio­ medicinska forskningsområdet betonas av rådet, som anmäler sin avsikt att för detta ändamål inrätta s. k. planeringsgrupper, vilkas uppgift skall vara att sammanföra existerande eller tillkommande forskningsprojekt till organiskt samarbetande enheter. Denna åtgärd väntas medföra att befintliga resurser i form av personal och apparater skall kunna utnyttjas mera rationellt än hittills. I fortsättningen redogör rådet för sin bedömning av anslagsbehovet för bud­ getåret 1965/66. Rådet framhåller därvid i huvudsak följande.

Den beviljade anslagsförstärkningen för innevarande budgetår skall täcka icke blott automatiska utgiftsökningar för bl. a. löner, materiel och utrustning utan även ett ökat medelsbehov till följd av minskat forskningsstöd från För­ enta staterna. Mot denna bakgrund finner rådet, att dess nuvarande resurser är otillräckliga. Vid bedömningen av anslagsbehovet måste enligt rådets mening hänsyn tagas till forskarnas behov av standardökning. Den vetenskapliga ut­ vecklingen ställer ökade krav pa forskarna att använda kvalificerad teknisk per­ sonal samt dyrbara instrument och apparater.

Kungl. Maj:ts proposition nr lfi år 1965 17

Bland de forskningsområden som i särskilt hög grad förtjänar uppmärksam­ het under de kommande åren finner rådet sig böra nämna läkemedelsforskning, klinisk forskning och cellbiologi. Samtidigt bör vikten av data- och dokumen­ tationsverksamhet för en rationell forskningsplanering understrykas. Det totala medelsbehovet för allmänmedicinsk forskning under budgetåret 1965/66 beräknar rådet till 21 milj. kr. 2. Försvarsmedicinsk grundforskning. Rådet erinrar inled­ ningsvis om vad föredragande departementschefen i prop. 1963:74 anförde om bl. a. angelägenheten av ökade forskningsinsatser på försvarsmedicinens område. I anslutning härtill ger rådet en översikt över sådana områden inom försvarsmedicinsk grundforskning som enligt rådet bör ges hög prioritet. Rådet framhåller, att den försvarsmedicinska forskningsutredningens beräkning av medelsbehoven under de närmaste åren måste betraktas som ett absolut mini­ mum. Med beklagande konstaterar rådet, att utredningens program för en successiv förstärkning av den försvarsmedicinska grundforskningens resurser hittills inte kunnat följas. Rådet finner det nödvändigt, att utredningens pro­ gram förverkligas. Medelsbehovet under denna anslagspost beräknar rådet till 2 865 000 kr., vilket anges motsvara försvarsmedicinska forskningsutredningens förslag jämte tillägg för kostnadsfördyringar för löner, apparater och materiel. I förslaget ingår ett belopp av 35 000 kr. till expenser och litteraturinköp vid rådets för­ svarsmedicinska forskargrupper. 3. Yrkesmedicinsk forskning. Rådet konstaterar att intresset för och behovet av forskningsstöd inom arbetsforskningens område ökat starkt under de senaste åren. Rådet hemställer om en höjning av denna anslagspost med 40 000 kr. till 100 000 kr. 4. Medicinsk publiceringsverksamhet. Den medicinska forsk­ ningens snabba utveckling sätter enligt rådet spår även inom den medicinska publikationsverksamheten. För att kunna möta de ökade behoven för här ifråga­ varande verksamhet hemställer rådet om en höjning av förevarande anslagspost med 75 000 kr. till 300 000 kr.

C. Humanistisk forskning

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 826 000 kr. Statens humanistiska forskningsråd hemställer, att förevarande anslag för nästa budgetår höjs med 822 000 kr. till 3 648 000 kr. Rådet framhåller, att de stora långtidsprojekt av typen Svenskt diplomatarium, Sveriges kyrkor och Sveriges runinskrifter, vilka rådet åtagit sig att stödja, kan väntas medföra ökade kostnader till följd av prisstegringar. Fördyringarna torde emellertid en­ ligt rådet komma att drabba framför allt de nya humanistiska forskningsprojekt, som på senare tid framkommit. Ett flertal av de nya projekten kräver lagarbete 2 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 10

18 Kungl. Maj:ts proposition nr bO år 1965 och i flera fall samarbete mellan företrädare för skilda vetenskapsgrenar. Som exempel på sådana projekt nämner rådet bl. a. planerade undersökningar rörande det svenska klassamhällets funktioner. Rådet hemställer vidare, att dess medel för förvaltningskostnader — vilka bestrids inom ramen för anslaget till humanistisk forskning — för nästa budget­ år beräknas till 113 000 kr., vilket skulle innebära en höjning med 27 000 kr. Den föreslagna höjningen betingas av önskemål om en förstärkning av rådets kansli med dels en halvtidsanställd sekreterare i A 27, varvid nuvarande sekreterararvode (9 000 kr.) bör indragas, dels en kontorist i A 9. I skilda framställningar — bl. a. från statens humanistiska forskningsråd — har redovisats vissa översikter över den humanistiska forskningens aktuella villkor och behov.

D. Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader

För innevarande budgetår är detta förslagsanslag uppfört med 106 000 kr. Statens råd för samhällsforskning hemställer, att förevarande anslag för nästa budgetar höjs med 65 000 kr. till 171 000 kr. enligt följande sammanställning.

2. Resekostnadsersättning och traktamente åt ledamöterna (nu

3. Ersättning för särskilda utredningar och oförutsedda utgifter (nu 1200°) + 4 000 4. Ersättning åt sekreterare och annan personal, expenser m. m. (nu

5. Svensk andel av kostnaderna under år 1966 för en nordisk krimi-

Summa kr. + 65 000 Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande. ' Punkt 2. Rådet förordar, att denna post får tagas i anspråk för resor av jämväl rådets sekreterare, som enligt rådet i större utsträckning än hittills bör få tillfälle att följa större forskningsprojekt inom rådets verksamhetsområde. Punkt 3. Ökningen av verksamheten kan enligt rådet väntas medföra en allt större belastning på denna post, som varit oförändrad sedan budgetåret 1959/60. s Punkt b. Under hänvisning till den omfattning rådets verksamhet numera fått och de ökade anspråk som den framtida verksamheten kommer att ställa på rådets kansli finner rådet en omorganisation av dess kansli ofrånkomlig. Rådet förordar, att de båda nuvarande sekreterarna ersätts med en kanslichef, för­ slagsvis i B 3, och att särskilda medel anvisas för arvodering av experter,' som kan biträda med sekreteraruppgifter inom olika områden. I övrigt räknar rådet med en kostnadsökning av ca 2 000 kr. i samband med omorganisationen.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Av tillgängliga handlingar inhämtas i huvudsak följande.

Punkt 3. Som motivering för den föreslagna höjningen anförs önskvärdheten av att rådet någon eller några gånger per år företar studiebesök vid institu­ tioner, som erhåller anslag från rådet. Punkt 4• Från denna post skall bestridas bl. a. kostnaderna för granskning och utredning av ansökningsärenden, sakkunnigutlåtanden vid tillsättning av rådets forskartjänster och yttrande över remisser. Rådet framhåller, att den ersättning som utgår för arbetsuppgifter i samband med ansökningsärenden är avsevärt lägre nu än tidigare. Under rådets första verksamhetsår, budgetåret 1946/47, var nämnda ersättning 50 kr. per ärende, vilket i 1963 års penningvärde mot­ svarar 96 kr. För budgetåret 1963/64 utgjorde samma ersättning 40 kr. per ären­ de. Med hänsyn såväl till ökningen i antalet ärenden som till att de ärenden, varom här är fråga, ofta är av komplicerad art och att den prioritering som måste göras fordrar ingående överväganden finner rådet, att ersättning för detta ändamål bör utgå med 90 kr. per ärende, vilket enligt rådet kräver en höjning av posten med 42 400 kr. Höjningen i övrigt — 15 500 kr. — betingas i huvud­ sak av beräknade kostnader vid tillsättning av de nya särskilda forskartjänster, som rådet föreslår inrättade fr. o. m. budgetåret 1965/66. Punkt 5. Rådet motiverar den föreslagna höjningen av denna post med att arbetsuppgifterna inom dess kansli ökat i omfattning, vilket enligt rådet beror på att forskningsanslagen ökat, att antalet forskningsprojekt som rådet har att administrera blivit flera och att ökade krav numera ställs på information. Rådet framhåller vidare behovet av resurser för utredande och planerande verksamhet, bl. a. att inom skilda forskningsområden sadana inventeringar och analyser, som bör ligga till grund för rådets forskningsfrämjande verksamhet skall kunna ge­ nomföras. Rådet hemställer på dessa grunder om en förstärkning av dess admi­ nistrativa resurser, främst genom att medel beräknas för ett antal nya arvodesbefattningar, nämligen tre befattningar som utredningssekreterare, varav två pa halvtid, med arvode motsvarande lön i A 27, en befattning som kamrerare med arvode motsvarande 2/3 av lön i A 23 samt ett antal biträdesbefattningar med arvoden motsvarande lön i A 5—A 9. I övrigt begär rådet medel för auto­ matiska löneklassuppflyttningar, uppflyttning i högre lönegrad av vissa tjänster samt ökade expenskostnader m. m. Punkt 6. Föreståndaren för Vetenskapsakademiens naturvetenskapliga sta­ tion i Abisko skall enligt beslut av 1964 års riksdag avlönas av medel från rådets förvaltningsanslag. Den ökade lönekostnaden är av automatisk natur.

Vidare har Vetenskapsakademien i skilda framställningar anhållit om dels en med statsmedel bekostad forskningsprofessur i geokosmofysik vid Vetenskaps­ akademien med föreståndaren för Kiruna geofysiska observatorium, laboratorn Bengt Hultqvist, som förste innehavare, dels ett anslag av 120 000 kr. till Veten­ skapsakademiens forskningsverksamhet vid Kiruna-observatoriet. Akademien förutsätter, att professuren skall vara förenad med viss undervisnings- och examinationsskyldighet i fysik, särskilt geokosmofysik, för filosofie licentiatexamen vid universitetet i Stockholm.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965 21

G. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning

För innevarande budgetår är detta reservationsanslag uppfört med 13 500 000 kr. Statens naturvetenskapliga jorskn ing sråd hemställer, att anslagsposten till naturvetenskaplig forskning (nu 12 700 000) fr. o. m. nästa budgetår höjs med 12 050 000 kr. till 24 750 000 kr. Vidare hemställer rådet om oförändrad medels­ tilldelning, 800 000 kr., till naturvetenskaplig publiceringsverksamhet. Rådet erinrar om att skillnaden mellan de årliga forskningsanslagen och de hos rådet sökta forskningsbidragen under de sista åren ökat och att summan av sökta bidrag för budgetåret 1963/G4 översteg anslaget med nära 12 milj. kr. Det stigande medelsbehovet bör enligt rådet ses mot bakgrunden av den pågående utbyggnaden av universitet och högskolor, som medfört bl. a. en ökning av an­ talet undervisnings- och forskartjänster inom rådets verksamhetsområde. Sam­ tidigt kan, framhåller rådet, forskningsanslagen från utländskt håll vantas minska under de närmaste åren, vilket kommer att ställa krav på ökade insatser från svensk sida. Utöver en av rådet för nästa budgetår förordad medelsförstärkning av allmän karaktär av sammanlagt 7,4 milj. kr. erfordras enligt rådets mening större re­ surser för vissa speciella ändamal. Härom anförs i huvudsak följande.

Konventionen angående ESO — den europeiska organisationen för astrono­ misk forskning rörande södra stjärnhimlen — har numera, sedan den ratificerats av Sverige, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna, trätt i kraft. Även Belgien väntas snart ratificera densamma. En överenskommelse mellan ESO och Chile rörande förläggning av ett astronomiskt storobservatorium jämte tillhörande anläggningar till Chile har godkänts av det chilenska parla­ mentet. Kostnaderna för Sveriges deltagande i ESO beräknas för nästa budgetår öka med omkring 500 000 kr. Enligt statsmakternas beslut 1964 (prop. 1964: 69, SU 109, rskr 247) skall tilldelningen av anslagsmedel för den svenska verksamheten på rymdforsk­ ningens område ske genom de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningsråden. Dessa har tillsammans med försvarets forskningsanstalt tillsatt en forskningsrådens rymdnämnd med representanter även för industrien och andra berörda intressen. Rådet finner, att det europeiska rymdsamarbetet mom ramen för ESRO — den europeiska rymdforskningsorganisationen — i första hand är avsett för stora forskningsprojekt, som inte kan genomföras på nationell bas. Sveriges vetenskapliga och tekniska engagemang i ESRO bör enligt rådet vara ett komplement till den nationella verksamheten och kan inte ersätta den­ na. Det är därför enligt rådet viktigt att forskargrupper inom landet ges sådana resurser att ESRO:s möjligheter tillfullo kan utnyttjas. För denna verksamhet förutser rådet en ökning av medelsbehovet för nästa budgetår med omkring 1,7 milj. kr. Bland de forskningsområden som rådet anser vara särskilt betydelsefulla inom modern naturvetenskap befinner sig cellbiologi och organisk kemi. Rådet upp­ skattar ökningen av medelsbehovet för nu aktuella projekt inom dessa sektorer till ca 1,6 milj. kr. Rådet räknar vidare med svenskt deltagande i det s. k. inter­ nationella biologiska programmet; cn svensk kommitté har bildats för detta ändamål.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Med ekonomiskt stöd från rådet bedrivs en betydande forskning rörande na­ turresursernas bevarande och utnyttjande. Oavsett att en särskild kommitté — 1964 års naturresursutredning — tillsatts med uppgift att utreda bl. a. behovet av biocidforskning, begär rådet en medelsökning av 850 000 kr. för fullföljande av de av rådet understödda forskningsprojekten.

1964 års naturresursutredning anger i en särskild skrivelse medelsbehovet för biocidforskning under nästa budgetår till 1,2 milj. kr. samt förordar, att medlen anvisas över ett enda anslag — förslagsvis nionde huvudtitelns anslag till främ­ jande av forskning på jordbrukets område m. m. — för att en samlad angelägenhetsgradering vid fördelningen skall kunna möjliggöras.

Vidare har specialsektionen för vetenskaplig hydrologi inom nationalkommit­ tén för geodesi och geofysik inkommit med en utredning av förutsättningarna för ett svenskt deltagande i ett forskningsprogram inom hydrologien, benämnt den internationella hydrologiska dekaden, i vilket program Unescos generalkon­ ferens år 1962 inbjudit medlemsstaterna att deltaga. Sektionen för vetenskaplig hydrologi förordar ett svenskt engagemang på grund av den stora praktiska och vetenskapliga betydelse som enligt sektionen bör tillmätas detta projekt. Kost­ naderna för ett svenskt deltagande uppskattas av sektionen till omkring 3 770 000 kr. för budgeåret 1965/66, varav engångskostnader 2 269 000 kr. och driftkostnader 1 501 000 kr. Statens naturvetenskapliga forskningsråd tillstyrker förslaget om svensk an­ slutning till den internationella hydrologiska dekaden men framhåller nödvän­ digheten av att fördelningen av resurser mellan skilda större projekt inom natur­ resursforskningen sker i ett sammanhang, så att en riktig balans kan åstad­ kommas.

Den svenska kommittén för ett internationellt biologiskt program har i sär­ skild skrivelse framfört vissa önskemål om resurser för svenskt deltagande i detta forskningsprojekt. Medel för ändamålet bör enligt kommittén tilldelas över berörda forskningsrådsanslag.

H. Atomforskning

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 8 802 000 kr. Statens råd för atomforskning hemställer, att anslaget för nästa budgetår höjs med 5 198 000 kr. till 14 milj. kr. I sina förslag till anslagsäskanden redogör rådet inledningsvis för utvecklings­ tendenserna inom vissa centrala forskningsområden, såsom elementarpartikel­ fysik, kämstrukturforskning, plasmafysik, fasta tillståndets fysik, reaktorfysik, kämkemi och strålningsbiologi. I anslutning härtill redovisas en undersökning rörande utbildningen av kvalificerad arbetskraft — licentiater och doktorer — inom sådana ämnesområden som rådet stöder med forskningsbidrag. Enligt rådet

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965 23

visar denna undersökning bl. a. den betydelse rådets verksamhet haft för pro­ duktion av lärare för det högre utbildningsväsendet. De av rådet beviljade bidragen under budgetåret 1963/64 understeg med 4 milj. kr. summan av de hos rådet sökta beloppen. Rådet konstaterar mot denna bakgrund, att det inte kunnat tillgodose en rad välmotiverade behov. I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår anför rådet i huvudsak följande.

Varje mera betydande utbyggnad av universitet och högskolor, vilken beror ifrågavarande forskningsområde, måste enligt rådets mening åtföljas av en ut­ vidgning av dess resurser att stödja forskningen. Nya institutioner och nya pro­ fessurer medför behov av stöd under en flerårig uppbyggnadsperiod, da forsk­ ningen organiseras och uppnår en mera stabil nivå. För dylika ändamal raknar rådet med ett ökat medelsbehov av 1 milj. kr. _ . Vidare kräver — enligt rådets uppfattning — en expansion och eftektivering av forskningen vid äldre institutioner, som sedan länge åtnjuter rådets stöd, ökade resurser i form av modern vetenskaplig apparatur samt tillgång till tek­ nisk biträdespersonal. Rådet uppskattar den erforderliga anslagsförstärknmgen för dessa ändamål till 3 milj. kr. Den snabba utvecklingen inom acceleratoromradet har — enligt vad rådet finner — medfört behov av modernisering och nyanskaffning av acceleratorer. Rådet, som f. n. låter utreda härmed sammanhängande frågor, avser att senare återkomma med mera preciserade förslag i ämnet. För vissa aktuella nyanskaff­ ningar räknar rådet med ett ökat medelsbehov för budgetåret 1965/66 av om­ kring 600 000 kr. Med hänsyn till att vissa hittills utgående amerikanska forskningsanslag inte väntas bli beviljade i fortsättningen, beräknar rådet ett ökat medelsbehov mom sitt område av 300 000 kr. . .. „ Erfarenheterna från forskningsrådens laboratorium i Studsvik har enligt rå­ dets mening visat, att verksamheten där kräver en gemensam administrativ led­ ning. Rådet förordar därför, att en särskild tjänst i Be 3 såsom föreståndare for studsvikslaboratoriet inrättas vid rådet fr. o. m. den 1 juli 1965 med docenten vid Uppsala universitet Per-Olof Kinell som förste innehavare. Till förvaltningskostnader har inom ramen för detta anslag under innevarande budgetår anvisats 326 000 kr. Rådet hemställer, att anslagsmedlen till förvalt­ ningskostnader höjs med 200 000 kr.

Vidare har statens råd för atomforskning i skrivelse den 27 oktober 1964 med överlämnande av ett andra inom rådets acceleratorkommitté utarbetat del­ betänkande — redovisat sin syn på utvecklingen inom acceleratortekniken och dess konsekvenser för ett fortsatt svenskt engagemang i det europeiska samar­ betet på kärnforskningens område (CERN).

I. Främjande av forskning på jordbrukets område m. m.

Under nionde huvudtiteln har för innevarande budgetår till främjande av forskning på jordbrukets område m. m. anvisats ett reservationsanslag av 2 950 000 kr. Av anslaget avses minst 250 000 kr. användas för att stödja strålskyddsforskning vid vissa institutioner som sorterar under jordbruksdeparte­ mentet, 30 000 kr. bli tilldelade den svenska avdelningen av Nordiska jordbruks-

Kungl. Maj:ts proposition nr Jfi år 1965 25

torde vara undersökningar av olika biociders giftverkan samt utvecklingsarbete avseende analysmetodik. För vårt lands vidkommande har giftverknmgarna av kvicksilver kommit att tilldraga sig ett särskilt stort intresse. En del undersök­ ningar avseende detta ämne har också kunnat påbörjas. Det synes därför enligt utredningen ligga nära till hands att Sverige inom ramen för ett internationellt samarbete i viss utsträckning koncentrerar sina toxicitets- och metodundersokningar till att avse övervägande kvicksilver. I den allmänna diskussionen har kvicksilvrets inverkan på framför allt vilda fåglar vid ämnets användning som betningsmedel kommit i förgrunden. Kvicksilverförekomst i hönsägg och i fisk har också tilldragit sig särskilt intresse. Utredningen anser sig f. n. inte ha an­ ledning sätta några andra biocidproblem före de nämnda vid en angelägenhetsgradering. Eftersom även andra biocidproblem kan få stark aktualitet under den tid ifrågavarande statsanslag avses komma till användning, måste emellertid dels en försvarlig medelsreserv beräknas, dels en omgradering få ske vid med­ lens slutliga disposition. Med dessa utgångspunkter har utredningen lämnat i det följande återgivna redovisning över aktuella medelsbehov avseende främst tilllämpad forskning med sikte på att klarlägga biocidernas skadeverkningar, varvid behoven upptages huvudsakligen efter angelägenhetsgrad.

1. Utveckling av analysmetoder. Statens naturvetenskapliga forskningsråds (NFR) naturresurskommitté har begärt 300 000 kr. för utbyggande av analysverksamheten. Utvecklingsarbetet är en förutsättning för rationellt bedrivna undersökningar av biocidförekomst i olika material. Utredningen beraknar 100 000 kr. för ändamålet. 2 Biocidförekomst i livsmedel. Statens institut för folkhälsan och statens växtskyddsanstalt har beräknat medelsbehovet till ca 260 000 kr. resp. 80 000 kr. Utredningen vill även för sin del beräkna sammanlagt 340 000 kr. 3. Biocidförekomst i levande organismer och naturen i övrigt. NFR:s natur­ resurskommitté har begärt 40 000 kr. till fältarbets- och preparationskostnader samt 400 000 kr. för undersökningar. Utredningen förordar en mnktnmg pa kvicksilver, bl. a. med studier av näringskedjor, och beräknar under denna punkt 300 000 kr. 4 Metabolitstudier to . to . NFR: s naturresurskommitté har begärt 100 000 kr. för studier rörande biocidernas kemiska omvandling under olika förhållanden samt biocidernas uppträdande och koncentrering till olika delar i levande varel­ ser och organismer. Då dessutom vissa andra behov föreligger, beraknar utred­ ningen för sin del 120 000 kr. 5. Undersökningar av biocidernas verkningar. Undersökningarnas syfte skall vara att ge kunskaper om kvicksilverhaltiga livsmedels skadliga inverkan pa människa och högre djurarter. Kostnaderna för de av NFR:s naturresurskom­ mitté planerade undersökningarna uppskattas till 62 000 kr. Statens veterinär­ medicinska anstalt har för studier av diagnostik och verkningar begärt 142 000 kr. Utredningen beräknar under denna punkt 200 000 kr. 6 Undersökningar av biociders inverkan på mikrofloran. NFR:s naturresurskommitté har begärt ca 45 000 kr. för ändamålet. Utredningen beräknar 50 000 kr. under denna punkt. 7. Ekologiska undersökningar till ledning för växtskyddet. Statens växt-

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

ändamålet begärt ca 40 000 kr. Även utredningen beräknar 40 000 kr. under denna punkt. 8 Resistensbiologisk försöksverksamhet. För detta ändamål har statens växtskyddsanstalt begärt 6 000 kr. och Sveriges Utsädesförening 57 000 kr. Utred­ ningen beräknar 50 000 kr. under denna punkt.

Det av utredningen sålunda beräknade medelsbehovet för budgetåret 1965/66 uppgår till sammanlagt 1 200 000 kr. De statsmedel som ställs till förfogande för den speciella biocidforskningen bör anvisas över ett enda anslag för att möjliggöra en samlad angelägenhetsgradering även vid den närmare medelsfördelnmgen. Därest medel för biocidforskningsändamål anvisas under nionde huvudtitelns anslag till främjande av forskning på jordbrukets område m. m., föreslås detta anslag för nämnda ändamål bli höjt med 950 000 kr. Utredningen förutsätter, att medlen för biocidforskningsändamål fördelas efter närmare pröv­ ning av en sakkunniggrupp, vari utredningen blir tillräckligt representerad. Medlen bör enligt utredningen i möjligaste mån ställas till förfogande med så­ dana förbehåll, att omdisponeringar kan företagas i lägen, då pågående under­ sökningar må befinnas böra utbytas mot andra, som erhållit högre angelägenhetsgrad. För en sålunda antydd kontinuerlig uppföljning av undersökningarna torde erfordras vissa särskilda personalinsatser, för vilka medel bör ställas till förfogande över forskningsanslaget eller kommittéanslag. Statens centrala frökontrollanstalt hemställer att vid fördelning av an­ slag för biocidforskning medel för en befattning som överassistent i Ag 23 vid anstaltens filial i Stora Råby måtte beviljas. En sådan förstärkning är enligt anstalten nödvändig om betningsrådgivningen skall kunna byggas ut i syfte att begränsa betningen av hemmaproducerat utsäde till de fall, då verkligt* be­ hov av betning föreligger.

2. Förädlingsverksamheten på trådgårdsområdet a. T rådgårdsnäringsutrednin gen Utredningen framhåller inledningsvis att den svenska trädgårdsodlingens möj­ ligheter att hävda sig i konkurrensen kommer att bli beroende av dess förmåga att anpassa produktion och sortval efter marknadsförhållandena, genomföra rationaliseringar av odlingarna samt främja en rationell produktion inom ra­ men för naturliga och ekonomiska förutsättningar. Härvid kommer forsknings-, försöks- och förädlingsverksamheten att få en central betydelse. Förädlingsarbetet med trädgårdsväxter sker f. n. huvudsakligen vid tre en­ skilda företag, nämligen J. E. Ohlsens Enke AB, Otto J. Olson & Sons AB och W. Weibull AB. Även vissa konservindustrier — Findus AB, Felix AB och Björnekulla Fruktindustri — bedriver egen växtförädling. Den omfattande växtförädlingsverksamhet som bedrivs vid Sveriges Utsädesförening i Svalöv har hittills i huvudsak inriktats på jordbruksväxter. Betydande insatser görs från det allmännas sida för att stödja förädlingsverk­ samheten med jordbruksväxter. Beträffande trädgårdsväxter utgår däremot

Kungl. Maj:ts proposition nr lfi år 1965 inte något speciellt stöd. Behovet av stödåtgärder för trädgårdsväxtförädlingen torde emellertid enligt utredningen vara minst lika stort som i fråga om annan

Utredningen, som diskuterar alternativa former för statligt stod åt växtför­ ädlingen på trädgårdsområdet, framhåller att en särskild förädlingsmstitution för trädgårdsväxter, förslagsvis förlagd till Alnarp, skulle ha åtskilliga fordelar En sådan institution skulle dock bli tämligen kostnadskrävande. För loner och övriga löpande kostnader beräknas minst 300 000 kr. per år samt för investe­ ringar i byggnader och utrustning lägst 1,5 milj. kr. Med hänsyn härtill har ut­ redningen inte lagt fram något detaljerat förslag om en särskild foradlingsinstitution. Utredningen är emellertid beredd att utarbeta ett sadant fors ag, om statsmakterna anser att erforderliga resurser kan ställas till forfogan e. Ett annat alternativ, som har övervägts av utredningen, ar att statligt stöd skulle lämnas något av de företag, som f. n. bedriver förädlingsverksamhet pa trädgårdsområdet. Dessa företag är emellertid helt privatägda och om okade statliga insatser skulle koncentreras till enbart något av dessa, skulle detta sentligt rubba konkurrensförutsättningarna företagen emellan. Denna vag i förstärkning av förädlingsresurserna har därför inte ansetts framkom ig. Utredningen förordar i första hand ett alternativ, som till lagre kostnader an vad en förädlingsinstitution skulle medföra, tillgodoser de mest angelagna beho­ ven på trädgårdsväxtförädlingens område. Enligt utredningen bor fors ags vis ett årligt belopp av 250 000 kr. anvisas för att stödja foradimgsarbete me trädgårdsväxter. Fördelningen av detta belopp mellan olika foradlmgsforetag föreslås åvila jordbrukets forskningsråd. . Utredningen föreslår vidare att en särskild nämnd for foradlingsfragor pa trädgårdsområdet som sakkunnig instans knyts till forskningsrådet Nämnden bör utses av Kungl. Maj it samt bestå av högst sju ledamöter. Av dessa skulle fyra representera växtförädling, forskning och försöksverksamhet pa tradgardsområdct samt en vardera odling, handel och konsumentintressen. Vid bifall till utredningens förslag kommer antalet tradgardsarenden mo jordbrukets forskningsråd att väsentligt utökas. Utredningen föreslår darfor att i rådet även skall ingå en ledamot med anknytning till den vetenskapliga verksamheten på trädgårdsområdet. Denne ledamot bor tillika vara ordförande i forskningsrådets nämnd för förädlingsfrågor på trädgårdsområdet.

b. Yttranden Utredningens förslag att det statliga stödet till trädgårdsväxtförädlingen skall lämnas genom jordbrukets forskningsråd tillstyrks i allmänhet av remissinstan­ serna Statskontoret anser dock att en särskild förädlingsinstitution skulle vara mest ändamålsenlig och föreslår att förutsättningarna för ett halvstatligt in­ stitut undersöks Även statens jordbruksnämnd, Sveriges Lantbrulcsforbund, Riksförbundet Landsbygdens Folk och Sveriges Utsädesförening förordar . fors­ ta hand en särskild förädlingsinstitution. Sveriges Utsädesförening framhåller att utredningens förslag bör betraktas som en provisor.sk overgangsatgard i av­

Kungl. Maj:ts proposition nr JfO år 1965 vaktan på att ett officiellt institut inrättas. Otto J. Olson & Sons AB anser, att orutsattnmgama for att inrätta en särskild avdelning för trädgårdsväxtförädling vid Sveriges Utsädesförening ytterligare bör utredas. Fordelningen av medlen till förädling av trädgårdsväxter bör enligt lant­ bruks styr ds eu och W. Weibull AB ske genom Kungl. Maj:t, efter hörande av bl a. styrelsen for lantbrukshögskolan. Enligt /. E. Ohlsens Enke AB bör för­ delningen ombesörjas av lantbruksstyrelsen med hjälp av en rådgivande nämnd . ^redningens förslag om inrättande av en nämnd för förädlingsfrågor på trädgar somradet ifragasatts av statskontoret, styrelsen för lantbrukshögskolan och jordbrukets forskningsråd. Man hänvisar bl. a. till att forskningsrådet enligt sin instruktion har att for fullgörande av viss uppgift tillkalla särskilda sakkunniga Svenges Handelstradgårdsmästareförbund och Riksförbundet Landsbygdens olk anser att antalet ledamöter i nämnden bör begränsas. W. Weibull AB föror ar att forskningsrådet biträds av en mindre expertgrupp. Lantbruksstyrelsen i ragasatter om de foretag, som söker bidrag ur anslaget, bör vara representerade i nämnden. Styrelsen föreslår att i stället skall ingå representanter för köksväxtoch blomsterodling, handeln, lantbrukshögskolans trädgårdssektion samt den statliga rådgivnings- och upplysningsverksamheten inom trädgårdsodlingen Mot utredningens förslag att en representant för trädgårdsnäringen skall ingå i jordbrukets forskningsråd har remissinstanserna inga erinringar.

J. Åtgärder för att förebygga skördeskador

Under nionde huvudtiteln har för innevarande budgetår anvisats ett reserva­ tionsanslag av 300 000 kr. till åtgärder för att förebygga skördeskador. Jordbrukets forskningsråd föreslår, att anslaget ökas med 200 000 kr. Behovet av forsknings- och försöksverksamhet på detta område är stort — framhåller rådet - varför en utvidgning och effektivering av verksamheten är av största betydelse for jordbruket.

K. Statens tekniska forskningsråd

För innevarande budgetår är detta förslagsanslag under tionde huvudtiteln uppfort med 364 000 kr. Statens, tekniska forskningsråd begär inte något sär­ skilt anslag for verksamheten vid rådet under budgetåret 1965/66 men före­ slår, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att få fastställa den de! av reservationsanslaget för teknisk forskning, som må användas för den ad­ ministrativa och planerande verksamheten vid rådet. Ett sådant förfarande il ampas för bl. a. statens råd för atomforskning och statens råd för byggnadsorsknmg. Enligt rådets mening måste en rimlig relation etableras mellan dess resurser för teknisk forskning å ena sidan och för planerande och administrativa uppgifter a den andra. I en särskild promemoria har rådet angivit det ökade medelsbehovet för de andamal som tillgodoses genom förevarande anslag till i runt tal 347 000 kr.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr lfi år 1965 29

L. Teknisk forskning

Detta reservationsanslag under tionde huvudtiteln är för innevarande budget­ år uppfört med 13 200 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1963/64 fanns pa anslaget en reservation av 4 579 115 kr. Statens tekniska forskningsråd hemställer, att anslaget till teknisk forskning för nästa budgetår höjs med 10,8 milj. kr. till 24,0 milj. kr. Härvid förutsätter rådet den ändringen i förhållande till nuläget, att dess administrationskostnader skall bestridas från förevarande anslag. Rådet framhåller, att ansökningsvolymen fortlöpande visar en markant steg­ ring. Under budgetåret 1963/64 inkom ansökningar om bidrag till ett samman­ lagt belopp av 16,7 milj. kr. (1962/63 11,8 milj. kr.). Bidrag beviljades med 8,3 milj. kr. Vid utgången av budgetåret hade reservationsvis beviljats 6,6 mil], kr. för avräkning mot innevarande budgetårs anslag. Den föreslagna ökningen av anslaget till teknisk forskning avser rådet att ut­ nyttja för följande ändamål, nämligen uppdragsforskning och därmed sam­ manhängande verksamhet 2 milj. kr., teknisk information och dokumentation 1 milj. kr., rymdforskning 1,5 milj. kr., inrättande av nya forskargrupper och förstärkning av redan initierad verksamhet inom den medicinsk-tekmska sek­ torn 750 000 kr., skogsteknisk forskning 750 000 kr., storprojekt eller koordine­ rade delprojekt inom bl. a. den tekniska näringsforskningens område 2 milj. kr., anslag av vanlig typ inom olika forskningsområden 2,5 milj. kr. samt bidrag till forskningsprojekt, för vilka tidigare utgått stöd från Förenta staterna, 500 000 kr.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

V. En »tandem van de Graaff-accelerator» i Uppsala

A. Förslag

I förutvarande universitetskanslerns framställning föreslås att Kungl. Maj:t måtte utverka riksdagens medgivande att beställa en s. k. »tandem van de Graaff-accelerator» för forskning vid fysiska institutionen vid Uppsala univer­ sitet jämte viss tillhörande utrustning intill ett belopp av 7 842 000 kr., att gäl­ das tidigast under budgetåret 1965/66. Av fysiska institutionens betänkande in­ hämtas bl. a. följande.

Inom forskningsverksamheten vid fysiska institutionen i Uppsala spelar kärn­ fysiken den dominerande rollen. Flera forskargrupper är vidare engagerade in­ om omradena, för fasta tillståndets fysik, elektronik m. m. Forskningsintensiteten svarar enligt utredningen väl mot tillströmningen av studenter och forskare — bl. a. från andra länder — och den tillgängliga instrumentutrustningen är hart utnyttjad Emellertid hämmas utvecklingen inom den kärnfysikaliska orsknmgen av den omständigheten att institutionen saknar en egen accelerator. Under de senaste tio åren har kärnspektroskopien utvecklats till en precisionsvetenskap som med stor framgång applicerats på de radioaktiva isotoperna. Experimentellt material från detta forskningsområde utgör vår viktigaste in­ formationskälla om atomkärnornas byggnad, deras grundtillstånd och exciterade energitillstånd. Inom hela detta problemkomplex har fysiska institutionen i Uppsala under professorn Kai Siegbahns ledning bidragit på bred front till saval utvecklingen av precisionsspektrometrien och annan experimentell meto­ dik som sjalva studiet av berörda fenomen. Undersökningsobjekten har emel­ lertid uteslutande utgjorts av radioaktiva isotoper, vilket enligt utredning­ en begransat institutionens forskningsverksamhet. Dessa isotoper har inte kun­ nat framställas inom institutionen. Man har därför varit hänvisad till aceeleratorer pa andra institutioner och varit helt beroende av de aktuella forsknings­ programmen vid dessa. Isotoperna har vanligen kort livslängd, och för att en undersökning skall kunna genomföras krävs ofta åtskilliga bestrålningar i följd. Institutionens omfattande behov av radioaktiva isotoper kan inte mötas utan tillgång till en egen accelerator, framhålls i betänkandet. Karnforskningens utveckling hämmas även av att strålningen från de radio­ aktiva isotoperna — oavsett deras livslängd och oavsett om de är cyklotronframstallda eller reaktorbestrålade — ger endast eu mycket ofullständig bild av excitationsmonstret i karnorna. Det är enligt utredningen uppenbart att käm- ■ rMPvrT'd institutionen måste kombineras med en accelerator i området 10 a 20 MeV for att de inslagna vägarna skall kunna fortsättas. Först under de sista aren har acceleratorer som är lämpliga för sådana ändamål kunnat kon­ strueras: de s. k tandemacceleratorerna. En särskild forskargrupp vid fysiska institutionen i Uppsala har redan nedlagt ett stort arbete på att utveckla en metodik som skulle göra det möjligt att föra forskningen över på de nya om­ råden, som öppnar sig med tillgången till en tandemaccelerator. För fysiska institutionen i Uppsala med dess inriktning på precisionsspektroskopien av kärnfysiken ar enligt utredningen en tandemmaskin den mest ända­ målsenliga acceleratorn, inte minst för att institutionens framskjutna ställning mom detta forskningsområde skall kunna försvaras. Även andra forsknings­

Kungl. Maj:ts proposition nr Ifi år 1965 grupper vid institutionen skulle i sitt arbete ha stor användning för en tandemaccelerator, bl. a. vid studiet av kärnornas magnetiska och elektriska moment samt kärnnivåers livslängd ävensom vid acceleration av tunga joner. För acceleration av protoner och tyngre joner anvands enligt utredningen numera tre typer av accelerator inom lågenergiomradet, nämligen den lmeara acceleratorn, den sektorfokuserande cyklotronen och tandem van de Graaffacceleratorn. En accelerator av sistnämnda slag har av utredningen efter ingåen­ de överväganden befunnits vara den för institutionens arbete mest andamalsenliga. Tandem van de Graaff-acceleratorer tillverkas i Förenta staterna High Voltage Engineering Corporation, Burlington, Massachusetts. Anlägg ningen har i betänkandet kostnadsberäknats till det av förutvarande universi­

Personalbehovet för acceleratoranläggnmgen beraknas i betankandet till en forskarbefattning i lönegrad B 1, två tekniker, en i lönegrad A 23 och en i löne­ grad A 19 samt en mekaniker i lönegrad A 15. Den arliga driftkostnaden upp skattas till 50 000 kr. I prop. 1964:1 (bil. 10 s. 363) förklarade jag mig — med hänsyn till att kans­ lerns framställning då alltjämt remissbehandlades — inte vara beredd att da ta ställning till det föreslagna beställningsbemyndigandet. Sedermera har byggnadsstyrelsen hemställt om godkännande av byggna sprogram för ett acceleratorlaboratorium för fysiska institutionen i Uppsala. Laboratoriet föreslås omfatta en acceleratorhall planerad för en tandem van de Graaff-accelerator med reservplats för ytterligare en sådan accelerator jamte en elektrisk station. Byggnaden kommer enligt förslaget att till största delen > i förlagd under markytan. Därvid förutsätts att byggnaden skall kunna utökas med fyra till fem våningsplan över själva laboratoriet. Den föreslås bil placerad i västra delen av kv. Kemikum, varigenom laboratoriet skulle fa direkt tillgång till institutionens servicemöjligheter och lokaler. Byggnadskostnaden - dan inräknade försörjningskostnaderna - uppskattas av styrelsen till ca 4,6 m.lj.kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Projekteringskostnaden beraknas till ca 400 000 kr. med en projekteringstid av fem månader för huvudhandlingar och ytter­ ligare fem månader för bygghandlingar. Byggnadstiden uppskattas till 14 må­ nader Styrelsen hemställer vidare att för upprättande av huvudhandlingar ett belopp av 200 000 kr. ställs till förfogande från det under fonden for forlag till statsverket anvisade investeringsanslaget Vissa projekteringskostnader.

B. Yttranden

Statens råd jör atomjorskning tillstyrker livligt den föreliggande framställ­ ningen. Av rådets yttrande inhämtas bl. a. att rådet för beredande av frågor sammanhängande med partikelaccelcratorer tillsatt en särskild acceleratorkommitté och att denna kommitté år 1963 framlagt ett delbetänkande med förslag att ifrågavarande uppsalaprojekt utbryts och behandlas fristående. Inom kom­ mittén diskuteras därjämte bl. a. frågan om anskaffande av en generator till Göteborg. Kommittén har vidare påpekat att viss magnetutrustnmg borde

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965 kunna anskaffas till lägre pris från svenska tillverkare än från den amerikanska tirman. .Statens tekniska forskningsråd finner inte skäl till erinran mot det i utred­ ningen framlagda forskningsprogrammet, men framhåller att utrustning av det slag varom har ar fråga med stor sannolikhet kommer att erfordras vid också andra universitetsorter än Uppsala. Eådet tillstyrker framställningen under orutsattning att Kungl Maj:t finner det möjligt att tillgodose alla eller åt­ minstone flertalet av de institutioner som har behov av dylik utrustning I an­ nat fall förordar rådet en särskild utredning av frågan om utrustningens place­ ring. Rådet anför vidare följande.

rnfininf flnilgStTn<|e ^ , Mgail °m haffande av kostnadskrävande utstning for kärnfysik forskning far givetvis ej heller medföra att, utan avgnmg av olika forskningsområdens angelägenhetsgrad, möjligheter till an «•"“«** & “*• forsknmgsområdélj tnfdetm f • r d ,fV .V1,kt att “an eb &en°m ett isolerat ställningstagande “eihtbåö^rMgS • b,nder d“ fr™tida “*“» »

Malmfonden framhåller att den begärda acceleratorn tillhör den typ av ut­ rustning som är nödvändig för kontinuerligt bedriven forskning och högre unervisning samt att kostnaden för densamma därför bör bestridas av medel o ver statsbudgeten. Vid univ er site tskanslersämbete ts yttrande är fogade dels en framställning från rektorsämbetena vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska hög­ skola, van begärs en förutsättningslös utredning av frågan om framtida för­ läggning av acceleratorer, dels en skrivelse från konsistorierna vid samma läro­ anstalter, med vilken överlämnats en av professorn Nils Ryde gjord utredning angaende anskaffning av en tandemgeneratoranläggning för forskning rörande atomkarnornas struktur och egenskaper. Ämbetet har funnit sig böra i sitt yttrande behandla såväl huvudframställningen med uppsalautredningen som sistnämnda skrivelser och utredning. Därutöver har ämbetet till behandling forehaft ett inom Nordiska rådet väckt förslag om ett nordiskt institut för elementarpartikelfysik. De av kanslersämbetet hörda universitets- och högskolemyndigheterna har ti overvagande antalet intet att erinra mot att en tandemaccelerator förläggs till Lppsala. Goteborgs universitet, tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola ansluter sig dock till den av tekniska forskningsrådet uttalade meningen, att acceleratorfrågan bör ses i ett större sammanhang och utredas närmare före ett ställningstagande. I professorn Rydes utredning fram­ hålls bl. a., att den vetenskapliga motiveringen för anskaffande av en tandemgenerator till Göteborg — där fysikinstitutionerna vid universitetet och Chal­ mers tekniska högskola för överskådlig tid framåt kommer att utbilda det stör­ sta antalet fysikstuderande i landet — synes väga minst lika tungt som den som ant örts för uppsalaprojektet.

Kungl. Maj:ts proposition nr Jfi år 1965 33

Universitetskanslersämbetet anför bl. a. följande.

Vid sin behandling av de nu närmast aktuella förslagen om upprustning av acceleratorresurserna, nämligen genom anskaffning av aeceleratorer till Uppsala och Göteborg samt genom inrättande av ett nordiskt institut för elementarpar­ tikelfysik, har kanslersämbetet blivit övertygat om angelägenheten av en all­ sidig och förutsättningslös utredning — delvis som komplement till acceleratorkommitténs utredning — av frågan om den kärnfysikaliska forskningens och forskarutbildningens organisation och lokalisering. Den för sadan utbildning och forskning erforderliga utrustningen är sa kostnadskrävande, att det enligt kanslersämbetets mening allvarligt kan ifragasättas om ej en större koncentra­ tion av resurserna bör eftersträvas. Med hänsyn till forskningens och utbild­ ningens behov och den snabba utvecklingen inom ifragavarande område maste utredningen utföras utan dröjsmål. Ämbetet föreslår att en utredning av nämnt slag snarast verkställs antingen genom Kungl. Maj:ts försorg eller av ämbetet i samarbete med berörda forsk­ ningsråd eller rådens samarbetsdelegation. Därutöver konstaterar kanslers­ ämbetet vikten av att en erforderlig upprustning av acceleratorresurserna inom landet inte onödigt försenas. Ämbetet förordar därför att Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att vidtaga åtgärder för anskaffning av en tandemgeneratoranläggning inom en kostnadsram av 8 milj. kr., att förläggas till den institution som efter utredning om den kärnfysikaliska forskningens och forskar­ utbildningens organisation och lokalisering synes lämpligast.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 1/0

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1965

VI. Informationsbehandling

A. Kommitténs förslag

Den av förutvarande universitetskanslern tillkallade kommittén för akade­ misk utbildning i administrativ databehandling erinrar i sitt betänkande inled­ ningsvis om de åt kommittén givna direktiven. I dessa framhölls, att ämnet numerisk analys enligt föreliggande studieplaner omfattar dels numerisk analys i egentlig mening, dels även vissa andra moment, bl. a. programmering, elektro­ nisk databehandling och nomografi. Vidare påpekades, att det vid en år 1963 anordnad ämneskonferens i numerisk analys erinrats om den svåra bristen i landet på personal med kvalificerad utbildning i administrativ databehandling samt framförts önskemål om att särskild sådan utbildning skulle anordnas vid universitet och högskolor. Med anledning härav tillsattes kommittén med upp­ gift att inom kanslersämbetet utreda ifrågavarande utbildningsspörsmål och därmed sammanhängande frågor samt att till kanslern avge av utredningen föranledda förslag. I betänkandet konstateras, att de tekniska högskolorna vid tidpunkten för kom­ mitténs tillsättande inte hörde till kanslersämbetets verksamhetsområde och att utredningsuppdraget därför förutsatts inte omfatta utbildningen vid dessa högskolor. Kommittén har därför beaktat främst utbildningsbehovet för sam­ hällsvetare och ekonomer. I övrigt inhämtas av betänkandet bl. a. följande. Databehandling som begrepp kan i vidsträckt bemärkelse definieras som allt handhavande av data. Arbetet kan bedrivas mer eller mindre mekaniserat. Med hjälp av datamaskiner uppnås den högsta graden av mekanisering, automatisk databehandling (ADB). ADB kan vara av matematisk eller administrativ karak­ tär. Matematisk ADB syftar till lösning av beräkningsuppgifter. Administra­ tiv ADB avser omhändertagande av administrativa uppgifter inom förvalt­ ning och näringsliv. Den senare typen av ADB uppskattas i betänkandet ut­ nyttja omkring 80 % av datamaskinparken. Antalet datamaskinanläggningar i Sverige beräknas till ca 230 i november 1964. Kommittén räknar med en betydande expansion av administrativ ADB innan någon mättnad inträder. BI. a. torde datamaskinerna komma att tek­ niskt utvecklas, nya metoder för deras användning att utarbetas och tendenser mot större företagsenheter att framträda. Expansionen hämmas dock tills vi­ dare, framhalls i betänkandet, av den radande bristen pa kvalificerade system­ män och programmerare. Kommittén föreslår anordnande av dels yrkesutbildning i ADB motsvarande en eller flera akademiska betygsenheter, dels orienterande undervisning i ADB av mindre omfattning. För ekonomernas del föreslås att en undervisning av sist­ nämnda slag skall vara obligatorisk. Vad avser samhällsvetarna rekommenderar kommittén fyra olika utbildningslinjer enligt följande. 1. Kombination av nationalekonomi, statistik och ADB. 2. Kombination av kulturgeografi, ADB och exempelvis statistik. 3. Kombination av statskunskap, ADB och ett tredje ämne. 4. Kombination av företagsekonomi, ADB och ett tredje ämne.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965 35

Enligt kommittén kan även andra kombinationer än de nämnda bli aktuella. Vidare påpekas, att databehandlingsutbildningen för teknikerna naturligen sam­ ordnas med utbildningen i industriell ekonomi och organisation.

Under benämningen administrativ ADB kan inrymmas många ämnesområden som tangerar eller passerar över gränserna för andra universitets- och högskoleämnen. Enligt kommittén bör det ankomma på lärarna i administrativ ADB vid varje läroanstalt att utreda i vilken mån s. k. »gräns- och överlappningsämnen» kan uteslutas på grund av att de från ADB-synpunkt i tillräcklig ut­ sträckning täcks i andra läroämnen. Vad avser gränsdragningen mot ämnet numerisk analys finner kommittén att skillnaderna mellan detta^ ämne och admi­ nistrativ ADB redan på ett elementärt utbildningsplan är så markerade att skilda utbildningsorganisationer erfordras för de båda ämnena. Vissa studerande, särskilt de som skall syssla med matematiskt avancerade problem inom ADB, bör enligt kommittén läsa såväl numerisk analys som administrativ ADB. Kommittén anser att man bör räkna med en fortlöpande förskjutning i inrikt­ ningen av ämnet administrativ ADB. Bl. a. torde av förbättrad systematisering av kunskapsstoffet och successiv standardisering av metoderna komma att följa en nedskärning av ämnets elementära delar. Även utvecklingen inom de an­ gränsande ämnen, för vilka databehandling är en ny hjälpvetenskap, bör kunna föra med sig förändringar i administrativ ADB som läroämne.

I fråga om behovet av utbildning framhålls i betänkandet att orienterande ADB-utbildning bör vara obligatorisk för ekonomistuderande och möjligen också för teknologer, ehuru något förslag inte framläggs beträffande de senare. Frivil­ lig orienterande undervisning bör enligt kommittén vara tillgänglig för alla in­ tresserade. För flertalet universitets- och högskoleämnen bör ett mer eller mindre omfattande element av ADB-kunskaper integreras i kursplanerna, anförs i be­ tänkandet. Behovet av utbildad databehandlingspersonal har enligt kommittén invente­ rats av Svenska arbetsgivareföreningen och Svenska dataföreningen. Av inven­ teringen framgår bl. a., att arbetsgivarna önskar rekrytera omkring hälften averforderliga systemmän och en fjärdedel av programmerarna med akademiskt utbildad personal. Det årliga behovet av ADB-tjänstemän som yrkesutbildats på ekonomi- och samhällsvetarlinjerna uppskattas av kommittén till 200 ä 250.

I Sverige förekommer f. n. utbildning i administrativ ADB dels inom ramen för ämnet företagsekonomi vid universiteten i Lund och Göteborg samt vid handelshögskolan i Göteborg, dels inom ämnet statistik vid universitetet i Stock­ holm. Därutöver meddelas viss kortare orienterande undervisning av bl. a. data­ maskintillverkare, statskontoret och fristående utbildningsinstitut. I övriga Europa är utbildningen på området under snabb expansion men har påbörjats senare än i Sverige. Föregångslandet är enligt kommittén Förenta staterna, och vid uppläggningen av kurserna i Lund och Göteborg har utgångspunkten varit amerikanska förebilder.

Kommittén framlägger i sitt betänkande förslag till kursplaner inom admini­ strativ ADB endast för universiteten. För handelshögskolan i Göteborg liar man inte velat föreslå några ändringar i den undervisning som bedrivs i ämnet, och de tekniska högskolorna bär som tidigare nämnts legat utanför utrednings­ uppdraget. Förslaget till kursplaner omfattar tre betygsenlicter med eu speci­ fikation av de två första betygens innehåll och eu skissering av den tredje betygsenheten. Kurserna är indelade i moduler med varje betygsenhet omfat­

36 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965

tande omkring fem moduler. Genom detta system tillåts en viss differentie­ ring av undervisningen och en eventuell framtida övergång till ett poängberäkmngssystem av exempelvis amerikansk modell underlättas. I det följande anges i sammandrag det av kommittén föreslagna kursinnehållet i de olika modulerna. Första betygsenhet en : Modul 1.1: Denna modul skall tjäna som dels en orientering, dels en intro­ duktion till ämnet.

Modul 1.2: Modulen består av tre huvuddelar, nämligen data och information, enkla hjälpmedel och processer för databehandling samt datamaskiner. Modul 1.3: I denna modul skall undervisning ges i programmering för olika maskintyper. En programmeringsuppgift inkl. körning av programmet på data­ maskin föreslås ingå i fordringarna. Modul 14 : Ett programmeringsspråk som skall användas oberoende av data­ maskintyp sägs vara problemorienterat. Den fjärde modulen föreslås omfatta studium av olika problemorienterade programmeringsspråk, varvid viss val­ frihet skall föreligga. Modul 1.5 : Denna modul i förslaget omfattar genomgång av typlösningar till vissa ofta återkommande delproblem av programmerings- och systemkaraktär. Dessutom ingår en översikt av ADB-systemarbete och av gängse ADB-tilllämpningar. Andra b ety gsenh e t en : Modul 2.1: Vissa av systemarbetets centrala frågor föreslås bli genomgångna i denna modul. För studerande i ämnet företagsekonomi anser kommittén att en speciell utformning av modulen är befogad. Modul 2.2: I denna modul har sammanförts vissa delämnen som erfordras dels för en ledare av ett ADB-projekt, dels för dem som är inriktade på utnyttjande av ADB inom kontorsrationaliseringen. Modulen skall kunna överhoppas av elever som önskar välja en annan modul eller som inhämtat motsvarande avsnitt i ämnet företagsekonomi. Modul 2.3: Denna modul är uppdelad på 2.3 A, 2.3 B, 2.3 C etc., varvid valfrihet föreslås råda mellan dessa. Den första delmodulen skall inriktas på ADB-tilllämpningar inom registervård och statistik, den andra behandlar grunderna för planering, optimering, simulering och prognosticering med ADB och den tredje informationssökning och bearbetning av verbal information. Modul 24 : Den fjärde tvåbetygsmodulen föreslås omfatta jämförelser och värde­ ringar av maskiner, system och programmeringsspråk. Modul 2.5: Tvåbetygsstudierna avslutas med en självständig arbetsuppgift, som beräknas böra omfatta en effektiv studietid av ca tre veckor.

Tredje betygsenheten: Den tredje betygsenheten är avsedd för sådana blivande systemmän och pro­ grammerare, vilkas specialområde är för avancerat eller för "omfattande för att kunna täckas av tvåbetygsstudierna. Man har inom kommittén inte velat binda vederbörande lärare med detaljerade anvisningar om innehållet i denna betygs­ enhet. De ämnen som föreslås ingå är planering, optimering, simulering, prognos­ ticering, vissa grenar av operationsanalysen, systemarbete för höggradigt inte­ grerade informationssystem samt självorganiserande system och heuristisk pro­ grammering. Vidare förutsätts studierna omfatta de problem, som sammanhäng­

Kungl. Maj:ts proposition nr Ifi år 1965 37

er med centralt utnyttjande av stora maskinsystem med hjälp av datatransmis­ sion och multiprogrammering. Visst självständigt arbete bör krävas.

Administrativ ADB erbjuder ett rikt fält för forskning och utveckling. Bland forskningens uppgifter nämner kommittén bl. a. skapande av en systematisk teori inom ämnet, studium av gränsområdena mellan teknik och administration samt studium av sambandet mellan informationssystem och företagsorganisa­ tion som system. Dessutom betonas värdet av internationella kontaktei. Med hänvisning till att International Computation Centre (ICC) i Rom f. n. håller på att ändra inriktning och planerar ett seminarium för utbildning av lärare i ADB, ett symposium om den ekonomiska lönsamheten av ADB (1965) samt ett annat om ADB i offentlig förvaltning (1966) föreslår kommittén svensk anslut­ ning till ICC. Enligt kommitténs förslag skall särskilda institutioner för ämnet administrativ ADB inrättas i Lund, Göteborg och Stockholm. Institutionerna bör därvid lämpligen förläggas till universitetens samhällsvetenskapliga fakulteter. Varje institution föreslås få följande personalorganisation: 1) professor, 2) universitetslektor, 3) övrig undervisningspersonal enligt universitetsautomatikens regler, 4) forskarassistent, 5) 1 000 assistenttimmar för forskning, 6) 3 165 assistenttimmar för undervisning, administrativt arbete, uppsatshand­ ledning, skrivningsrättning m. in., 7) kontorist. Vidare räknas med vissa kostnader för reseersättningar till speciallärare bo­ satta på annan ort. Med hänsyn till behovet av akademisk utbildning i administrativ ADB finner kommittén det angeläget att utbildningen snarast kommer till stånd. Den knappa tillgången på lärare kan dock i begynnelseskedet verka begränsande. Utan avvaktan på att professurer inrättas och besätts med ordinarie innehavare bör, enligt kommittén, undervisning startas så snart lärartillgången i övrigt bedöms som tillfredsställande. Lund och Göteborg: Kommittén finner det angeläget att den bedrivna försöksutbildningen, efter de justeringar som dess rekommendationer beträffande en utbildning i administrativ ADB kan leda till, övergår i en ordinarie utbildningsform med möjligheter även till högre utbildning på licentiand- och dokto­ randstadiet. Det bör kunna ske omedelbart, dvs. fr. o. m. budgetåret 1965/66. Vidare föreslås, att ämnet skall ingå i ekonomexamen med två betygsenheter, av vilka den ena skall ersätta det tredje betyget i företagsekonomi. Examcnsstadgan föreslås ändrad i överensstämmelse härmed. Stockholm: Med hänsyn till utbildningsbehovet och tillgången till lärarkrafter bör undervisning upptas fr. o. m. budgetåret 1965/66. Uppsala och Umeå: Möjligheterna att anordna undervisning i ämnet bedöms av kommittén som mindre goda i Uppsala än pa förut nämnda orter. Utbildning bör dock starta så snart det är möjligt. Upptagande av undervisning i ämnet i Umeå får enligt kommittén tidsmässigt bli beroende av universitetets uppbyggnad i övrigt. Vid sin beräkning av kostnaderna för den nya utbildningen har kommittén utgått från ett uppskattat antal av 75 ettbetygsstuderande och 45 tvåbetygsstu-

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

derande vid var och en av universitetsorterna Lund, Göteborg och Stockholm. Den faktiska studenttillströmningen och automatikens regler får enligt kommit­ tén sedan avgöra den erforderliga medelstilldelningen. Kommittén har förutsatt att tillträde till utbildningen icke skall vara spärrat. För de tre universitets­ orterna skulle kostnaderna sammanlagt, enligt kommitténs beräkningar, uppgå till ca 900 000 kr. per år jämte ett engångsbelopp på ca 165 000 kr. Härtill kommer löpande lokalkostnader, stipendier, anslag till ograduerade forskare samt kostnader för maskintid och för fältarbeten, allt poster som i betänkandet förutsätts bli täckta i särskild ordning.

B. Arbetsgruppens promemoria

I den promemoria med förslag till omedelbara åtgärder för förstärkning av ämnet numerisk analys vid universiteten och högskolorna, som utarbetats av en särskild arbetsgrupp inom, det av statskontoret tillsatta expertrådet för databehandlingsfrågor anförs bl. a. följande allmänna synpunkter på detta ämnes utveckling.

Den automatiska databehandlingen befinner sig för närvarande i ett skede av kraftig expansion. Detta förhållande ställer krav på utbildning i fråga om an­ vändningen av de nya hjälpmedlen och metoderna härför, framför allt vid de högre läroanstalterna. För att denna utbildning skall kunna bli tillräckligt om­ fattande och effektiv måste under de närmaste åren ett stort antal lärare i admi­ nistrativ och vetenskaplig ADB samt i numerisk analys utbildas. Med hänsyn till den rådande bristen på personal, utbildad för ADB, är det av största bety­ delse för databehandlingens utvecklingsmöjligheter att institutionerna i nume­ risk analys vid universiteten får sådana resurser att den utbildning som ges blir fullgod. I längden torde detta inte kunna förverkligas utan att professurer i ämnet inrättas.

I promemorian framläggs vidare preciserade förslag till utökning av personal­ organisationen för ifrågavarande ämnes del. Förslagen redovisas i följande tabell. Samtliga tjänster föreslås inrättade fr. o. m. den 1 juli 1965.

Läroanstalt Tjänst

Uppsala universitet professur universitetslektorat 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete e. o. biträdestjänst Lunds universitet professur i stället för den befintliga laboraturen, med laboratorn Carl Erik Fröberg som förste innehavare 500 assistenttimmar för forskning och all­ mänt institutionsarbete Stockholms universitet universitetslektorat Handelshögskolan i Göteborg universitetslektorat Tekniska högskolan i Stockholm universitetslektorat i stället för den befint­ liga laboraturen

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965 39

Av de i promemorian anförda motiveringarna för förslagen inhämtas bl. a. följande. Universitetet i Uppsala disponerar f. n. en IBM 1620-a.nläggning och en data­ maskinanläggning av större omfattning har av matematikmaskinnämnden före­ slagits bli förlagd till universitetet. För att matematikmaskinen skall bil ett verkligt fruktbart instrument måste forskning och undervisning mom nume­ risk analys bedrivas vid universitetet och stå under ledning av en ämnesrepre­ sentant med helst professors ställning. Betydelsen av undervisning i ämnet un­ derstryks ytterligare av att numerisk analys och matematikmaskmteori utgor viktiga delar av civilingenjörsutbildningen. . Uppsalaprofessuren föreslås bli temporärt gemensam för universiteten i Upp­ sala och Stockholm. På tjänsten skall enligt förslaget falla ansvaret för all undervisning i numerisk analys i Uppsala och undervisningen på ett- och tvabetygsnivåema i Stockholm. Den högre utbildningen vid Stockholms universitet föreslås samordnad med utbildningen vid tekniska högskolan i Stockholm. Innehavaren av den nuvarande laboraturen i Lund, filosofie doktorn Carl Lnk Fröberg, har av sakkunniga förklarats kompetent till professur i numerisk analys. Det föreslagna universitetslektoratet vid handelshögskolan i Göteborg bör enligt vad som framhålls i promemorian kunna täcka även ett behov av undervisningsförstärkning för ämnet företagsekonomi vid Göteborgs universitet. Den belintliga laboraturen i numerisk analys vid tekniska högskolan i Stockholm är f. n. vakant.

C. Yttranden

Det kommittébetänkande och den promemoria, som nyss redovisats, har genom universitetskanslersämbetets försorg remissbehandlats. Därvid har ytt­ randen inkommit från universiteten, Handelshögskolan i Stockholm, handels­ högskolan i Göteborg, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska hög­ skola, organisationskommittén för teknisk högskola i Lund, ADB-utbildningssakkunniga, försvarets forskningsanstalt (FOA), statistiska centralbyrån, Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund, Svenska civil­ ekonomföreningen, Svenska teknologföreningen, Sveriges akademikers central­ organisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt Sveriges förenade studentkårer (SFS). Därutöver har det förut nämnda expertrådet på uppdrag av statskontoret utarbetat förslag till åtgärder för förstärkning av utbildning och forskning på databehandlingsområdet. Expertrådets förslag utgör samtidigt ett yttrande över förslagen i det nämnda kommittébetänkandet. I yttrandena över kommittébetänkandet har vikten och behovet av utbildning i administrativ ADB genomgående understrukits. Som huvudsak­ lig anledning till detta har anförts arbetsmarknadens behov av kvalificerad per­ sonal utbildad inom ADB samt universitetsorternas upprustning vad beträffar tillgången till datamaskiner. Kommitténs förslag om administrativ ADB som examensämnc tillstyrks av det övervägande antalet remissinstanser. Sålunda anför lärarrådet vid Handels­ högskolan i Stockholm bl.a. följande.

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Lärarrådet finner med tillfredsställelse att det framlagda förslaget om akademisk undervisning och forskning i administrativ ADB upptar detta ämne sasom fristående och med egna institutioner. Särskilt har lärrarrådet uppmärk­ sammat att kommittén klart understrukit att administrativ ADB är något annat an matematisk ADB (numerisk analys) och att kunskaper om maskiner och teknik har ar sekundära i relation till kunskaper om informationsbehandlingssystemen.

Enligt rektorsämbetena vid universiteten i Lund och Umeå bör utbildning i administrativ ADB komma även andra grupper till godo än dem som studerar ekonomi och samhällsvetenskaper. Bl. a. nämns medicinare och odontologer samt sjukvårdsadministratörer. TCO finner det olyckligt att den akademiska utbild­ ningen kommit att behandlas lösryckt från övrig ADB-utbildning. Organisations­ kommittén för teknisk högskola i Lund och Svenska teknologföreningen betonar vikten av att en utredning rörande utbildningen inom ämnet vid de tekniska högskolorna snarast kommer till stånd. ADB-utbildningssakkunniga och FOA finner det inte ändamålsenligt att in­ rätta fristående institutioner för administrativ ADB utan förordar i huvudsak att det akademiska utbildningsbehovet i ämnet skall tillgodoses genom att mindre kurser i ADB förläggs till övriga ämnen. Liknande uttalanden görs av bl. a. rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala och konsistoriet vid tekniska högskolan i Stockholm.

I ADB-utbildningssakkunnigas yttrande anförs bl. a. följande. Inom ADB-omradet finns ett stort behov av utbildning med mera praktisk inriktning. Sådan utbildning tar relativt lång tid och ryms inte inom de tids­ ramar som galler för gymnasiet. Praktiskt inriktad fackutbildning i automatisk databehandling bör därför anordnas. Den teoretiska nivån synes icke motivera, att utbildningen nödvändigtvis hör hemma inom universitet och högskolor’. Vid en eventuell förläggning av densamma inom universiteten vore det för övrigt risk för, att man överbetonade de teoretiska delarna av utbildningen på bekost­ nad av övningarna. Om utbildningen utformas endast inom universiteten som ett akademiskt examensä,mne, utestängs vidare från denna fackutbildning vissa grupper av ungdomar, nämligen de som icke har genomgått fullständig gymna­ sieutbildning. Att anordna akademisk fackutbildning i administrativ ADB och samtidigt och på i huvudsak samma orter även en postgymnasial fackutbildning vore inte att rationellt utnyttja^ de tillgängliga resurserna. Fackutbildningen i automatisk databehandling bör sålunda organiseras som en postgymnasial utbild­ ning utanför universiteten och högskolorna och borde kunna utgöra ett alter­ nativ till akademisk utbildning. ADB-utbildningssakkunniga avser att under innevarande år framlägga förslag till sådan utbildning.

SFS understryker däremot nödvändigheten av att administrativ ADB inpas­ sas i den nya institutionsindelningen med egna institutioner. I samma riktning uttalar sig Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund. Vissa remissinstanser finner ytterligare utredning erforderlig. Sålunda anser t. ex. samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg att hela pol.mag.-examens inriktning och omfattning bör utredas.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965 41

De flesta av de hörda remissorganen uppehåller sig vid kommitténs förslag till personalorganisation. I en del fall ställer man sig tveksam till möjligheten att besätta tre professurer i administrativ ADB. I den riktningen uttalar sig matematisk-naturvetenskapliga jakulteten i Göteborg och tekniska fakulteten vid Chalmers tekniska högskola. Rektorsämbetet vid universitetet i Umea ifråga­ sätter om inte ämnet möjligen f. n. är alltför diffust för att omedelbart bil före­ trätt av tre professorer. Andra remissinstanser intar en mer positiv hållning. Salunda anfor rektors­ ämbetet vid universitetet i Lund bl. a. följande. Rektorsämbetet vill för sin del starkt understryka vikten av att en fullvärdig utbildnings- och forskningsorganisation byggs upp inom ä,mnesomradet admini­ strativ ADB. Rektorsämbetet ansluter sig till kommitténs förslag vad galler både omfattningen och lokaliseringen av denna organisation liksom tidsprogrammet för dess uppbyggnad. Den snabba utvecklingen mom den administra­ tiva databehandlingstekniken påkallar enligt rektorsämbetets mening från sava utbildningens som forskningens synpunkter omfattande °meddW insatser. Liksom kommittén är rektorsämbetet härvid medvetet om den brist som nu föreligger på personal för forskning och kvalificerad undervisning i administrativ ADB. Rektorsämbetet vill emellertid i likhet med kommittén betona vikten av att erforderliga fasta befattningar inrättas utan uppskov dels för att universite­ ten skall kunna konkurrera med Övriga grenar av samhalls-och näringslivet om dylik personal, dels för att stimulera forskningen och utbildningen pa ADBområdet. Enligt rektorsämbetets mening bör emellertid övergångsvis med­ givande lämnas att få utbyta tjänster som universitetslektor, vilka torde bil särskilt svåra att rekrytera, mot t. ex. assistenttimmar eller befattningar som biträdande lärare. Enligt SACO bör det övervägas om inte speciallärarbefattnmgar efter monster från de tekniska högskolorna skulle kunna införas vid universiteten. Konsistoriet vid tekniska högskolan i Stockholm forordar, att till denna hög­ skola skall knytas dels den för Stockholms universitet föreslagna professuren, dels två universitetslektorat, av vilka ett med ekonomisk-samhällsvetenskaplig och ett med teknisk-naturvetenskaplig inriktning. Därutöver föreslår konsisto­ riet bl. a. att en professur och två universitetslektorat skall mrattas vid Uppsala universitet. För ADB-utbildning även i Uppsala uttalar sig vidare rektors­ ämbetet vid universitetet i Uppsala och TCO.

Några remissinstanser kommenterar även de i betänkandet framlagda för­ slagen till kursplaner. Därvid framförs inga erinringar mot det föreslagna syste­ met med moduler. Vad avser förslaget om svensk anslutning till ICC finner matematisk-natur­ vetenskapliga fakulteten i Göteborg motiven härför föga övertygande. FOA anser att frågan bör prövas i annat sammanhang.

Av remissorganen har endast ett fåtal berört a r b e t s g r u p p c ns pr o in emoria om förstärkning av ämnet numerisk analys. Matematisk-naturveten­ skapliga fakulteten i Uppsala har därvid intet att erinra mot att tjänstgörings-

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965

skyldigheten för innehavaren av den för Uppsala universitet föreslagna profes­ suren fördelas mellan denna läroanstalt och universitetet i Stockholm. I vttrandet från rektorsämbetet vid universitetet i Stockholm anförs bl. a. följande.

nin^tV^Tf analys intar en allt viktigare ställning. Den nära anknyt­ ningen till databehandling medför att behovet av utbildning och forskning inom den numerara analysens område ökar. - Rektorsämbetet uppfattar de av stats­ kontoret nu föreslagna åtgärderna som ett försök till en första förstärkning av amnet numerisk analys Redan nu är behovet av undervisning och forskning mom detta område sa framtradande att de föreslagna åtgärderna inte kan be­ traktas annat an som ett mmimiprogram. Skulle en för universiteten i Uppsala och Stockholm temporärt gemensam professur inrättas bör den självfallet för­ delas sa, att hälften av undervismngsskyldigheten fullgörs i Uppsala och hälf- ?h° T' P,r°fTUl;C7 korde vara förenad med säte och stämma i matematisk-naturvetenskaphg fakultet saväl i Uppsala som i Stockholm. Eu annan enligt rektorsämbetets mening andamålsenligare lösning vore, att den nuvarande pro essuren vid tekniska hogskolan görs gemensam för universitetet och hög­ skolan varvid naturligtvis Övriga undervisningsresurser skulle tillkomma i huautomatJkens regler. I så fall kunde den professur i administrativ databehandling som rektorsämbetet i annat sammanhang föreslagit skola inrät­ tas vid btockholms universitet också göras gemensam, varigenom ett rationellt samarbete pa dessa viktiga områden kunde anordnas i Stockholm, där behovet av forskning och undervisning otvivelaktigt är störst.

D. Expertrådets förslag

Av det förut nämnda expertrådetsförslag till åtgärder för förstärk­ ning av utbildning och forskning på databehandlingsområdet inhämtas i huvud­ sak följande.

ADB-kurser av skiftande slag anordnas f.n. av bl. a. statskontoret, datamaskinfabnkantema, konsulterande ADB- företag och folkbildningsorganisationer- ÅnÄ f ^-verksam arbetskraft önskvärd kompletteringsutbildning i ADB. Behovet av utbildad arbetskraft på området är enligt expertrådet så stort att inga — om an provisoriska — arrangemang bör avskaffas förrän nya utlldnmgsmojhgheter natt sadan omfattning att provisoriska åtgärder inte längre erfordras. Aven om de akademiska utbildningsresurserna förstärks i enlighet med expertrådets förslag, paverkas endast obetydligt behovet av nuvarande ickeakademiska utbildningsmöjligheter. F. n föreligger — förutom den utbildning i administrativ ADB, som redovisats i kommittebetankandet — vissa akademiska utbildningsmöjligheter i mate­ matisk ADB vid kurser, som anordnas dels i Lund, Göteborg och Stockholm inom ramen for undervisningen vid institutionerna för numerisk analys (i Lund vid universitetet, i Goteborg och Stockholm vid därvarande tekniska högskolor) tiels vid Uppsala universitet med anlitande av tillfälliga lärarkrafter. I Umeå meddelas mgen betygsundervisnmg i vare sig administrativ eller matematisk

Härjämte erinrar expertrådet om de s. k. ADB-utbildningssakkunnigas på­ gående utredning rörande icke-akademisk ADB-utbildning. ^ Den internationella termen för ADB i vid mening är sedan år 1959 informa­ tion processrng. Aven . Sverige får den motsvarande termen informations­ behandling av olika skal anses ha vunnit hävd som samlingsbeteckning för alla

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

slag av datamaskintillämpningar. Den äldre termen databehandling är enligt expertrådet ett snävare begrepp än informationsbehandling oc inrymm s. k. indeterministiska uppgifter, dvs. bl. a. simulering av ta processer samt associativa problem. „ , , • * t n form a - Vid den senast hållna konferensen inom International ^ation rf Mon a

t. ex. syn, hörsel, känsel och inlämingsförlopp — samt avancerad teknik, . . utvecklingen av programmeringsspråk och monitorsystem. ... “ llrmäo„“bePha”„dling h.r »ligt. fpertr.det hittUls vunn.t framför allt naturvetenskaplig, teknisk, medicinsk, samhällsvetenskap! g ekonomisk forskning. I vissa ämnen har datamaskinerna stimulera en sadan utveckling, att den akademiska utbildningen redan nu borde innefatta data maskinstillämpningar. Detta gäller bl. a. delar av naturvetar- och civilingenjörs­ utbildningen samt civilekonomutbildningen. Datamaskinerna kommer snart att vinna insteg inom sjukvården, varvid även läkarutbildningen b lr eror . ' sivt kan man enligt expertrådet vänta sig eu ytterligare breddning till andra områden, ett förhållande av väsentlig betydelse for bedömning av de utbil ningsorganisatoriska frågeställningarna. . . Den i kommitténs betänkande gjorda indelningen i matematisk och admini­ strativ ADB är enligt expertrådet för snäv, da begreppen matematik och admini stration inte synes täcka alla informationsbehandhngstillampnmgar. Simuler g, processreglering, språköversättning, maskinell undervisning och sjalvlarande Sstem 2 St rådet exempel på metodområden av stor vikt, som inte primart förknippas med vare sig matematik eller administration. Behovet av utbildning i ADB sammanhänger intimt med den grad av bety­ delse, som användning av datamaskiner inom produktion, förvaltning eller forskning tillmäts. Behovet är därför olika starkt pa olika ämnesområden. De första tillämpningarna låg inom området matematiska beraknmgar. Pa ett tidig stadium uppkom därför krav på ökad undervisning i numerisk analys. Stea för steg har informationsbehandling kommit till användning pa ett okat antal områden inom både näringsliv och forskning. Förr eller senare konimer enligt expertrådet utvecklingen på praktiskt taget varje tillampningssektor att na ett sådant stadium, att den nya tekniken betraktas som en nödvändighet for äm­ nesområdet. För främjande av en kontinuerlig anpassning av den nuvarande hogskoleundervisningen till datamaskinstillämpningar erfordras enligt expertrådets menimr väsenthgcn två åtgärder. Användning av datamaskiner inom forskningen bör^stimuleras så att teknikens möjligheter omsätts i praktiska tillämpningar Det förslag till anskaffning av datamaskiner for forsknmgsandamal, som i annat sam man 1 fan g f ramla g t s av statskontoret, uppfyller enligt rådet detta behov. Vidare bör en grund för den tillämpade undervisningen laggas genom anoidnande av en allmän orienteringskurs i informationsbehandling. \ ad som fouhas härvidlao- är en ungefär månadslång kurs rörande datamaskinens olika kompo­ nenter och probleinoricnterade programmeringsspråk. Nar datamaskinstillamiii in gar skall införas i den lägre undervisningen i något amne, forutsatts denm un.fervisning anknyta till kunskapsstoffet i orienteringskursen. Anledningen till att undervisningen föreslås uppdelad på eu allmän orienteringskurs jamte äm­ ne,inriktad utbildning är eu strävan att undvika oklarheter , ansvarsfördel­ ningen mellan företrädare för ämnesutbildningen och foretradare tor a.rimt

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

'^0™a,t,01'S,,ehan<11.i!!f' Det senare ämnet bör enligt expertrådet betraktas som l^t, tan!n-’ S°m tdlkommit för att möjliggöra och underlätta införlivandet av hemmahand Dg * amnesmässiga sammanhang, där tillämpningarna hör

Datamaskiner har emellertid enligt expertrådet lett till en utveckling på omfar akadeirnsk utbildning och forskning tidigare saknats. I första hand galler detta utveckling av programmeringsspråk och monitorsystem, som spelar underlättas'1'' ^ r°U fÖP att utnyttiandct av datamaskiner skall kunna

^l]]ampningsområden har behovet av ADB-utbildning f.n, nått mycdessf oF ,°™iat mg,.Ätta ^aller numerisk analys och administrativ ADB. På ringTuSntgnMvtolg, 8t "**** ‘*KUk «•***» “lö™r

Erdigt expertrådet efterfrågas f.n. ADB-utbildning av följande slag, nämnfnT n t d,Unfg- aV P?!'S(,T for tekn]skt underhåll av datamaskiner,utbild- ;“g , 0Pe.ratorer, utbildning av programmerare och biträdande systemmän strativaADB utb-nAD ’ Utk,!dn‘ng/V kvalificerade systemmän för adminiutbildnincr ov 'ldning av biträdande programmerare för matematisk ADB, samt ntKU i • progl ammerare och systemmän för matematisk-vetenskaplig ADB Ss nåffotnol?kaV 1?egr,?P.Cn Programmerare och systemman kan defi­ nieras nagot olika i vad avser administrativ och matematisk ADB. \DB unn^ft 1Sstratt'V tt°B .innebär systemarbete analys av en administrativ ADB-uppgift samt utformning av huvuddragen till en lösning genom utarbeadef aJrett s;k- fIodesschema. Flödesschemat utgör väsentligen det dokument . , ‘ s, agger programmerarnas uppdrag. Programmerarens uppgift är att utmtkt ™ T* T Ut'f» Siil™ W-X. för“åt maskin i ill dessa arbetsuppgifter bor akademiskt utbildad arbetskraft icke normalt anvandas Eu postgymnasi.l utbildning synes lämplig Med kvalificerade systemman for administrativ ADB åsyftas personal för ledning av lystem- DennannersoVldl g™°™forandt: av s|ora administrativa databehandhngspmjekt hal i i P S b°r- ha/'n foretradesvis ekonomisk eller samhällsvetenskaplig högskoleutbildning innefattande administrativa databehandlingstillämpningar Inom matematisk ADB förstås med programmerare en person somlälvstän-' u^ " met0dvaI °,ch arbetsuppläggning vid genomförandet av en ADBde«n?fr J JT.ami9fraTen bor vara akademiskt utbildad i numerisk analys Välläm ls t n ddp''°,bk™’ Produktionskörnmgar och resultatbearbetning kan överamnas till en biträdande programmerare. Utbildningen av de sistnämnda — lämpligen postgyninasial — bör omfatta allmän kunskap om datamaskinens ADR°Eer’ symbolspråk och monitorsystem samt tekniska hjälpmedel inom ‘ ^ed sysjemman avses inom detta område den personal som har till upp­ gift att underhalla och utveckla kompilator- och monitorsystem, dvs generelfa programsystem, avsedda att underlätta programmeringen'av tillämpnLsTpp fsamt att effehBvera datamaskinens drift och utnyttjande. Denna personal boi ha akademisk utbildning med matematisk anknytning.

nllgt uxpcr«trädnts llPpfattning bör en orienteringsutbildning i ADB utgöra ? b£\2 C? f akademisk utbildning rörande dniLaak iÄ°? ningar bor vila. Den undervisning i administrativ ADB som f.n meddelas vid Lunds un,versPet samt vid handelshögskolan och universitetet i Göteborg fum VuUVUdS^k pa asy!tat satt Den nuvarande utbildningen rörande^atatad? ir amPIllnfr beStal’ aV m k°rtare orienteringSkurs jämte ämnesinriktade tillampnmgskurser av varierande längd alltefter behov.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965 45

Orienteringsutbildningen bör enligt expertrådet bil akademisk och åtminstone tills vidare inte förlagd till gymnasienivå. Den bör vara i stort sett enhetlig tor alla utbildningsmål och omfatta en fyraveckorskurs om datamaskinens kom­ ponenter och problemorienterade programmeringsspråk. Undervisningen bor enligt rådet normalt åvila en viss institution på varje universitetsort. _ För flertalet akademiker torde behovet av yrkesutbildning i administrativ ADB kunna tillgodoses genom en orienteringsutbildning jämte amnesinnktad tillämpningsutbildning i ekonomisk-samhällsvetenskapliga ämnen i likhet med nuvarande provisorier i Lund och Göteborg. En ytterligare fördjupning kan erhållas bl. a. genom specialarbeten för högre betyg i ekonomisk-samhallsvetenskapligt ämne. För utbildning av kvalificerade systemmän ar det emellertid nödvändigt att införa ett nytt examensämne, benämnt administrativ databe­ handling. Detta ämne bör erhålla samma ställning inom den ekonomisk-sam­ hällsvetenskapliga utbildningen som den numeriska analysen innehar pa det matematisk-naturvetenskapliga området. Kursplaner kan enligt expertrådet ut­ formas i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag. Enligt rådet torde dock den föreslagna ettbetygskursen inte kräva en hel termins studier; den bör därför kunna utökas något. Vidare gäller, att maskinsprakprogrammering inte längre är av central betydelse inom grundutbildningen. Den numeriska analysens ställning som examensämne bor enligt expertrådet inte rubbas av att det nya ämnet tillkommer. Eftersom kursplanerna for nume­ risk analys och administrativ ADB torde komma att ha stora gemensamma inslag kan dock möjligheterna att samtidigt tillgodoräkna betyg i bada amnena behöva regleras. . Behovet av forskning och utbildning inom den sektor av informationsbehand­ lingen som utgörs av matematisk ADB är enligt expertrådet under expansion. Samtidigt har ett ökat behov av forskning och utbildning mom de administra­ tiva tillämpningarna uppkommit, varvid anknytningen till ekonomi och sam­ hällsvetenskap är starkare än anknytningen till naturvetenskap. Det erfordras även akademiska lärare och forskare med annan bakgrund och inriktning an tidigare. I fråga om exempelvis de mer maskinbetonade aspekterna och i vissa metodfrå^or är de administrativa och de teknisk-vetenskapliga tillämpningarna nära förknippade med varandra. Enligt expertrådet bör gemensamma institu­ tioner för metodikfrågor inom informationsbehandlingen skapas för forskning och utbildning avseende såväl matematiska som administrativa och andra bety­ delsefulla användningar av informationsbehandlade maskiner. Exempel pa andra områden utgör bl. a. simulering, processreglering, dokumentation, språköversätt­ ning, perceptionsforskning, självlärande system och maskinell undervisning. Till institutionen för informationsbehandling bör enligt rådet knytas ansvaret för den akademiska orienteringsutbildningen. Institutionen bör också anordna kur­ ser för betyg i ämnena numerisk analys och administrativ databehandling. Även andra kurser för akademiska betyg i ämnet informationsbehandling synes aktu­ ella. Ändamålen med dessa kurser bör vara att ge fördjupad utbildning rörande såväl allmänna metod- och systemfrågor som uppbyggandet av exekutivprogram och kompilatorer m. in. Institutionen bör eftersträva allsidig inriktning mot alla tillämpningsområden och utforma alternativkurser för skiftande behov. All undervisning förutsätts betjäna samtliga lärosäten på ifrågavarande universi­ tetsort. . ... Centrala institutioner för informationsbehandling bör enligt rådet upprattas i Uppsala, Lund (omvandling av universitets nuvarande institution för numerisk analys), Göteborg (omvandling av nuvarande institution för numerisk analys

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

vid Ghdmers tekniska högskola) och Stockholm (omvandling av nuvarande institution för numerisk analys vid tekniska högskolan). Den verksamhet på området som föreslås bedriven i Umeå kan enligt expertrådet inledningsvis ledas från stockholmsinstitutionen.

Expertrådet föreslår även en rad nya högre tjänster på informationsbehandimgsomradet. Forslaget i denna del redovisas i följande sammanställning.

Läroanstalt Tjänst Anm.

Uppsala universitet Professur i informations­ Matematisk-naturvebehandling, särskilt nu­ tenskapliga fakulteten merisk analys

Universitetslektorat i nu­ merisk analys

Universitetslektorat i ad­ Samhällsvetenskapliga ministrativ databehand­ fakulteten ling

Lunds universitet Professur i informations­ Omvandling av befint­ behandling, särskilt nu­ lig laboratur i nume­ merisk analys risk analys

Universitetslektorat i ad­ Samhällsvetenskapliga ministrativ databehand­ fakulteten ling

Stockholms Professur i informations­ Samhällsvetenskapliga universitet behandling, särskilt ad­ fakulteten ministrativ databehand­ ling

Universitetslektorat i ad­ Samhällsvetenskapliga ministrativ databehand­ fakulteten ling

Umeå universitet Universitetslektorat i in­ formationsbehandling

Handelshögskolan i Universitetslektorat i ad­ Göteborg ministrativ databehand­ ling

Tekniska högskolan Universitetslektorat i nu­ i Stockholm merisk analys

Samtliga tjänster föreslås inrattade fr. o. m. den 1 juli 1965. Vidare föreslås, att en professur i informationsbehandling skall inrättas vid Umeå universitet •'?' nVde? | JU.J i?67.De befintliga professurerna i numerisk analys vid tekden^ ?nlf^\!-SV Ckh0 r °ch,Chalmers tekniska högskola föreslås fr. o. m. den 1 juli 1965 bh benamnda professurer i informationsbehandling, särskilt nu­ merisk analys Den nuvarande laboraturen i numerisk analys vid tekniska hög­ skolan i Stockholm — f. n. vakant — föreslås indragen. Enligt expertrådet är det uppenbart, att behov föreligger av ökad differentie-

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965 47

ring av forskning och högre utbildning på informationsbehandlingsområdet. Den numeriska analysens och — främst — den administrativa databehandlingens ställning stärks avsevärt vid bifall till det framlagda forslaget Andra special­ områden kan snart komma att aktualiseras. Fortsatt utbyggnad av institutio­ nerna för informationsbehandling synes härvid naturlig. Olika specialiteter bor kunna upptagas på de olika universitetsorterna. Expertrådet har endast före­ slagit eu professur med inriktning på administrativ databehandling. Innan dera professurer med denna specialinriktning eventuellt inrattas bor enligt rådets mening närmare utredas, vilken uppgift som i dessa sammanhang bor tillkomma innehavarna av vissa befintliga professurer i angransande ämnen vid handels­ högskolan i Göteborg och de tekniska högskolorna. . . m , ... Enligt rådet är ICC:s ställning och uppgifter f. n. föremal för revision, varto kommitténs förslag om svensk anslutning till denna organisation inte nu bor avgöras.

E. Universitetskanslersämbetets förslag

Universitetskanslersämbetet delar de synpunkter som stats­ kontorets expertråd anfört rörande målsättningen för utbildning och forskning inom databehandlingsområdet. Ämbetet finner det sålunda motiverat att se den nu aktuella förstärkningen inom områdena administrativ och teknisk-veten­ skaplig ADB som ett led i en utveckling, där framgent andra ämnesgrenar, exem­ pelvis dokumentation, språköversättning och medicinsk databehandling, kan kom­ ma att utgöra viktiga nytillkommande utbildnings- och forsknmgsdisciphner. Det är med hänsyn till den snabba expansionen och differentieringen på databehand­ lingsområdet angeläget att finna en organisation som gör det möjligt att snabbt beakta förändringar och nya rön. Mot bakgrunden härav framstår enligt äm etets mening expertrådets förslag att utbildnings- och forskningsresurserna i administrativ databehandling och numerisk analys skall hållas samman i en institution för informationsbehandling, gemensam för de berörda statliga läro­ anstalterna på varje universitetsort, som en lämplig anordning. I anslutning till förslaget om en sammanhållen organisation for utbildning och forskning på databehandlingsområdet förordar kanslersambetet vidare att ett nytt cxamensämne, benämnt informationsbehandling, införs. Inom detta amne förutsätter ämbetet att tills vidare två alternativa studiekurser skall forekomma, nämligen informationsbehandling, särskilt numerisk analys och informations­ behandling, särskilt administrativ databehandling. Det befintliga examensamnet numerisk analys föreslås samtidigt försvinna. Kanslersämbetet finner omfattningen av den av expertrådet föreslagna per­ sonalförstärkningen på databehandlingsområdet i huvudsak väl avvägd med hänsyn till dels det betydande utbildningsbehovet, dels den knappa tillgängen på kompetenta lärare. Ämbetets förslag till nya tjänster m.m. företer dock vissa avvikelser från expertrådets. I följande tabell sammanställs dels de nya högre tjänster som av ämbetet föreslås tillkomma fr. o m den 1 juli 1965, dels äm­ betets förslag till ändrade benämningar av nu befintliga tjänster i amnet nume­ risk analys (motsvarande).

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Läroanstalt Tjänst Anm.

Uppsala universitet Professur i informations­ behandling, särskilt nu­ merisk analys Universitetslektorat i in­ formationsbehandling, särskilt administrativ da­ tabehandling Lunds universitet Professur i informations­ Omvandling av be­ behandling, särskilt nu­ fintlig laboratur i nu­ merisk analys merisk analys. Förste innehavare laboratorn Carl Erik Fröberg Universitetslektorat i in­ formationsbehandling, särskilt administrativ da­ tabehandling Umeå universitet Universitetslektorat i in­ formationsbehandling, företrädesvis numerisk analys Handelshögskolan i Universitetslektorat i in­ Göteborg formationsbehandling, särskilt administrativ da­ tabehandling Tekniska högskolan i Professur i informations­ Ändrad benämning av Stockholm behandling, särskilt nu­ befintlig professur i merisk analys numerisk analys Professur i informations­ Omvandling av befint­ behandling, särskilt ad­ lig laboratur i nume­ ministrativ databehand­ risk analys. Undervisling ningsskyldighet jäm­ väl vid Stockholms universitet Två universitetslektorat i En tjänst innebär änd­ informationsbehandling, rad benämning av be­ företrädesvis numerisk fintligt lektorat i nu­ analys merisk analys Chalmers tekniska Professur i informations­ Ändrad benämning av högskola behandling, särskilt nu­ befintlig professur i merisk analys numerisk analys Universitetslektorat i in­ Ändrad benämning av formationsbehandling, befintligt lektorat i företrädesvis numerisk numerisk analys analys Tekniska högskolan i Universitetslektorat i in­ Ändrad benämning av Lund formationsbehandling, befintligt lektorat i företrädesvis numerisk numeriska beräknings­ analys metoder

Kungl. Maj:ts proposition nr kO år 1965 49

Vidare föreslås, att redan nu beslut fattas om inrättande fr. o. in. den 1 juli 1967 av en professur i informationsbehandling vid Umeå universitet. Den när­ mare ämnesinriktningen för sistnämnda professur föreslås bli fastställd senare efter förslag av kanslersämbetet. I motsats till expertrådet menar således universitetskanslersämbetet att pro­ fessuren i informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling, bör inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm och ej vid universitetet därstädes. Som motivering för sitt förslag anför ämbetet, att med en sådan placering av professuren en och samma utbildnings- och forskningsenhet kommer att svara för hela informationsbehandlingen. Icke minst den lokalmässiga gemenskapen är av stor vikt, och goda förutsättningar finns för att inrymma professuren i administrativ databehandling i anslutning till lokalerna för numerisk analys. Om det blir aktuellt att inrätta nya specialiteter inom informationsbehandlingen får enligt ämbetet frågan om institution, lokaler m.m. ånyo tas upp. Med de av kanslersämbetet föreslagna lektoraten uppnås att varje ämnesgren inom informationsbehandlingen företräds av antingen professor eller ordinarie universitetslektor. Lektorerna bör enligt ämbetet ges examinationsrätt för den ämnesgren vederbörande representerar, varigenom det skulle bli möjligt att över­ gångsvis tillgodose de olika utbildningsbehoven med en fast lärarstab av mindre omfattning än expertrådet föreslagit. I anslutning till nu redovisade förslag om nya professurer hemställer ämbetet att medel anvisas för dels 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt insti­ tutionsarbete vid vardera Uppsala universitet och tekniska högskolan i Stock­ holm, dels ytterligare 500 assistenttimmar vid Lunds universitet. Vidare begärs medel för två biträdestjänster i lönegrad Ae 9 — en i Uppsala och en i Stock­ holm — ävensom för fyra sådana tjänster med placering i lönegrad Ae 7, varav en vid vart och ett av universiteten i Uppsala, Lund och Umeå samt en vid handelshögskolan i Göteborg. Såvitt gäller avlöningskostnader i övrigt för ämnet informationsbehandling vid universiteten bör för budgetåret 1965/66 från de i respektive avlöningsstater uppförda delposterna till avlöningar till vissa lärare m.m. bestridas kostnader för anställande av extra universitetslektorer, assistenter och amanuenser m.m. enligt organisations- eller petitaplan för informationsbehandling. Kanslersämbetet framhåller, att det med hänsyn till att Kungl. Maj:t vid tidpunkten för framställningen ännu icke fastställt institutionsindelning vid universitet och högskolor inte är berett att föreslå institutionstillhörighet föi de nya ordinarie tjänsterna. Slutligen begärs för anskaffande av materiel och viss litteratur samt för kon­ ferenser sammanlagt 100 000 kr., vilket belopp föreslås bli senare fördelat av kanslersämbetet. Eventuella kostnader för utrustning m. m. torde enligt ämbetet kunna täckas inom ramen för befintliga anslag.

■1 — Uihavrj till riksdagens protokoll 1065. 1 samt. Nr ko

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

VII. Kostnader för datamaskintid

I riksstaten för innevarande budgetår finns under åttonde huvudtiteln upp­ fort bl. a. ett förslagsanslag med benämningen Kostnader för datamaskintid. Under anslaget, som tillkom budgetåret 1964/65 och är avsett för högre utbild­ ning och forskning inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, har anvisats ett belopp av 2,5 milj. kr. Anslaget står till statskontorets förfogande, att av detta ämbetsverk disponeras för därmed avsett ändamål. I sina förslag till anslag för nästa budgetar hemställer statskontoret, med utgångspunkt i de kalkyler över mask i ntidsbeh o ven, som redovisats i det tidigare nämnda expertrådets betänkande »Datamaskiner för utbildning och forskning vid universitet och högskolor», att anslaget uppförs med 10 milj. kr. Ämbetsverket har därvid utgått från att de i betänkandet föreslagna pla­ nerna beträffande datamaskinanskaffningarna för universitet och högskolor samt självförsörjningsprincipema för täckande av datacentralernas driftskost­ nader kommer att vinna statsmakternas beaktande. Den till synes kraftiga ökningen av anslagsbehovet i förhållande till innevarande budgetår är, fram­ håller statskontoret, enligt dessa förutsättningar väsentligen beroende på den öppna redovisningen av samtliga med utnyttjandet av en datamaskin förknip­ pade kostnaderna och har endast till en del sm grund i en reell ökning av forsk­ ningens och undervisningens behov av datamaskintid. Statskontoret har — i syfte att stimulera till en effektiv behovsprövning och en ekonomisk avvägning av datamaskinbearbetningarna inom ramen för till­ gängliga medelsanvisningar, pa samma sätt som vid fördelning av andra resurser vid respektive läroanstalt — beräknat anslagsbehovet från förutsättningen att bearbetningarna skall debiteras med en avgift som täcker såväl kapital- som driftkostnaderna. Kostnader av sistnämnda slag för befintliga datamaskiner på universitetsorterna har hittills redovisats under respektive anslag till avlöningar, omkostnader m. m. Endast i den mån maskintid beviljats för bearbetning på andra datamaskiner inom statsförvaltningen eller på maskiner tillhöriga det enskilda näringslivet har enligt statskontoret anslaget belastats med verklig kostnad för bearbetningen. I fråga om täckning av driftkostnaderna anför statskontoret vidare följande.

För att den angivna målsättningen med en på ekonomiska grunder baserad behovsprövning skall bli meningsfylld, är det angeläget att inte endast tillkom­ mande datamaskinanläggningar tillämpar principen för täckning av driftkost­ naderna, utan att också redan existerande inordnas i ett uniformt kostnadstäckningssystem. Även om för befintliga mindre anläggningar under deras åter­ stående brukstid förenklade administrativa regler lämpligen bör tillämpas i fråga om deras utnyttjande och debiteringen av bearbetningarna, har statskontoret vid sin medelsberäkning salunda utgått från att för dessa ändock samma prin­ ciper bör gäila ifråga om redovisning och täckning av kostnaderna för driften. Enligt statskontorets mening bör för universitetsorternas datacentraler själv-

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965 51

försörjningsprincipen tillämpas och då väsentligen^ enligt de former som galler för datamaskincentralen vid statistiska centralbyrån. Da detta innebar att för verksamheten kommer att gälla nettoredovisning, erfordras för varje data­ centrals drift ett förslagsanslag, som synes bora upptagas med ett formellt belopp av 1 000 kr. Staten för anslaget bör enligt statskontoret faststallas av Kungl Mai:t samt omfatta av expertrådet i dess betänkande föreslagna utgiftsoch inkomstposter, beräknade enligt av rådet angivna principer. De under in­ komstposten beräknade uppbördsmedlen, avseende ersättning för databearbet­ ning, kommer väsentligen att inflyta från förenämnda anslag till kostnader för datamaskintid. Även från andra håll torde ersättning for bearbetningar komma att tillgodoföras inkomstposten. Statskontoret föreslår därför, att i riksstaten för budgetåret 1965/66 skall utöver det nämnda anslaget till kostnader för datamaskintid uppforas fyra sär­ skilda förslagsanslag, vart och ett med ett belopp av 1 000 kr., for bestridande av driftkostnader vid var och en av de datacentraler, som av statskontoret före­ slås upprättade i anslutning till universiteten i Uppsala, Lund, Goteborg och Umeå Därvid förutsätts, att driftkostnaderna vid de till uppsalacentralen an­ slutna terminalerna hos tekniska högskolan i Stockholm, lantbrukshögskolan och statskontoret skall bestridas från det för denna central föreslagna anslaget.

Bihan till riksdagens protokoll 1965. 1 samt Nr 1,0

-t*

52 Kungl. Maj:ts proposition nr hO år 1965

VIII. Departementschefen

Forskning och utvecklingsarbete kräver allt större personella och materiella resurser. Mot de vidgade anspråken svarar en under senare år kraftigt ökad satsning pa området från såväl statens som näringslivets sida. Omfattningen av de svenska forskningsanslagen har framgått av bl. a. två i det föregående redo­ visade översikter. I den ena av dessa återspeglas utvecklingen av det offentliga forskningsstödet, medan den andra ger en bild av den svenska industriens ekonomiska engagemang på forskningsfältet. Stat och näringsliv i vårt land beraknas f.n. investera 1 ä 1,5 miljarder kr. per år i forskning och tekniskt utvecklingsarbete. En internationell jämförelse ger vid handen, att de svenska forskningsinvesteringarna ligger på hög nivå, ställda i relation till bruttonational­ produkten. I översikten över industriens stöd åt forskningsverksamhet anges bl. a. hur de anvisade beloppen fördelats på olika slag av forskning. Av de redovisade drift­ kostnaderna under år 1963 — sammanlagt ca 625 milj. kr. — avsåg mer än 550 milj. kr. tekniskt utvecklingsarbete, dvs. ett forskningsarbete som nära ansluter till den löpande produktionen. Av det återstående beloppet satsades omkring 70 milj. kr. på tillämpad forskning, medan endast 3 milj. kr. användes för grundforskning. Grundforskningens betydelse för industriens tillämpade forskning och utveck­ lingsarbete torde vara allmänt erkänd. I några länder, bl. a. Förenta staterna — där en rad företag är av sådan storlek att de har möjlighet att i egna labora­ torier bedriva grundforskning på bred front — spelar näringslivet en väsentlig roll for finansieringen av framför allt sådan grundforskning som har betydelse for produktionen. I Sverige, där staten i helt annan utsträckning hittills påtagit Sig det ekonomiska ansvaret för grundforskningen, har enligt tillgänglig statistik ör ar 1963 endast ca 0,5% av industriens forskningsresurser satsats på dylik forskning. Det är mot denna bakgrund angeläget, att man vid fördelningen av de statliga forskningsanslagen särskilt beaktar de grundforskningsområden, på vilka utvecklingen mom speceilla sektorer av vårt näringsliv baseras. Bevakningen av de aktuella medelsbehoven sker fortlöpande genom de forskningsråd som särskilt stöder experimentell forskning. I det följande avser jag att mera ingående beröra tva frågor som är av intresse i detta sammanhang. Den ena av dessa gäller an­ skaffandet av vårt lands första tandemaccelerator, den andra forskningsorgani­ sationen m.m. på databehandlingens område. Parallellt med forskningens snabba utveckling expanderar den högre utbild­ ningen i okat tempo. Det kraftigt växande lärarbehovet vid de högre läroan­ stalterna har fått till följd att det inom åtskilliga sektorer uppstått brist på orskarutbildad personal. Detta nödvändiggör givetvis en noggrann hushåll­ ning med tillgängliga personalresurser. Då tillgång på vetenskapligt skolad arbetskraft ar en grundförutsättning för effektiv forskningsverksamhet, är det

Kungl. Maj:ts proposition nr hO år 1965 synnerligen angeläget att ökad utbildning av sådan arbetskraft kommer till stånd. Av bl.a. rekryteringsskäl är forskarutbildningen koncentrerad till uni­ versiteten och högskolorna, varför staten i detta avseende - liksom beträffande Grundforskningen — har att bära det huvudsakliga ansvaret. ° Till följd av den f. n. knappa tillgången på forskarutbildad arbetskraft ar det nödvändigt, att den disponibla personalen utnyttjas så ändamålsenligt som möjligt. Det är därvid väsentligt att forskningsråden satsar på ökade materiella resurser, bl.a. apparater. Ett av de effektivaste hjälpmedlen synes darvidlag vara ökat utnyttjande av datamaskiner.

Inom olika delar av samhällslivet har användningen av datamaskiner kommit att spela en allt mera framträdande roll. Det har tack vare dessa blivit möjligt att angripa vetenskapliga problem, som tidigare varit oåtkomliga, och gamla problemställningar kan numera belysas från nya utgångspunkter. Samtidigt som nya fakta kan bearbetas har också forskningen kunnat bil noggrannare och mera exakt än för bara några år sedan. Redan utforskade områden har blivit nya forskningsobjekt genom de ökade möjligheter till jämförelser och materialbear­ betningar som databehandling erbjuder. På grundval av ett betäkande avlämnat av ett expertrad knutet till statskon­ toret har Kungl. Maj:t tidigare denna dag, på föredragning av chefen for finans­ departementet, beslutit förelägga riksdagen förslag om upprättande av en statlig datamaskinfond i syfte att åstadkomma en samordnad organisation av data­ maskinverksamheten vid universitet och högskolor. Förslag fore lgger a\en rån vederbörande myndigheter om dels upprättande av särskilda datacentraler jämte erforderlig organisation av servicepersonal, dels anordnande av utbildning och forskning på databehandlingsområdet, dels anvisande av ytterligare medel till kostnader för datamaskintid. Vid bifall till det nyssnämnda förslaget om förstärkning av de högre läro­ anstalternas datamaskinresurser vidgas förutsättningarna för forskningens ut­ veckling Statskontorets expertråd föreslog i sitt betänkande, åt un er en femårsperiod fem datacentraler - en på varje universitetsort - skulle mrattas med uppgift att svara för i första hand den löpande driften. Av dessa skulle enligt förslaget centralen i Stockholm utrustas med eu datamaskin av sarskil stor kapacitet - en s. k. A-maskin - avsedd att utnyttjas for mer omfattande forskningsprojekt av forskare från hela landet. Enligt statskontoret borde admi­ nistrationen m. m. av denna maskin ske i samarbete mellan laroanstalterna i Stockholm och försvarets forskningsanstalt. För centralerna i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå föreslogs något mindre datamaskiner, s. k. B-maskmer. Förslag till finansieringssystem och investeringsplan för datamaskinanskaffnmgarna samt om upprättande på universitetsorterna av särskilda databehandlingsdelegationer med samordnande uppgifter har tidigare denna dag redovisats av chefen för finansdepartementet, varvid Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1905/66 under ett särskilt investeringsanslag under sjunde huvud-

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965 titeln anvisa 10 milj. kr. för ändamålet. Detta är den första etappen i en data­ maskinsatsning av mycket betydande omfattning; den totala investeringen beraknas komma att uppgå till närmare 50 milj. kr. t. o. m. budgetåret 1968/69. Statskontoret har i en senare framställning föreslagit att tillkommande och aven redan befintliga datamaskinanläggningar skall inordnas i ett enhetligt kostnadstacknmgssystem. Vid Uppsala universitet är f. n. en anläggning av typ CD S600 under installation i enlighet med Kungl. Majds bemyndigande den 18 december 1964. Denna anläggning förses med terminaler vid statskontoret tekniska högskolan i Stockholm och lantbrukshögskolan. Därigenom finns så­ lunda redan faktiskt underlag för upprättande av en datacentral i Uppsala. tover denna har statskontoret föreslagit liknande centraler i Lund, Göteborg och Umeå. Med utgångspunkt i dels den beslutade uppsalaanläggningen dels den datamaskindrift som i övrigt redan förekommer på universitetsorterna, dels de förslag i amnet som tidigare denna dag lagts fram av chefen för mansdepartementet, förordar jag, att fr. o. m. den 1 juli 1965 en särskild datamaskmcentral upprättas på var och en av universitetsorterna Uppsala, Lund, Goteborg och Umeå. De högre utbildningsanstalternas i Stockholm behov av datamaskmtid under de närmaste budgetåren torde kunna täckas genom nämnda terminalanläggningar. En datacentral i Stockholm tillkommer vid den tidpunkt då en A-maskin förläggs dit. Enligt statskontoret bör i fråga om de föreslagna datacentralerna tillämpas en sjalvforsorjnmgprmcip i huvudsaklig överensstämmelse med den som f n galler för datamaskincentralen vid statistiska centralbyrån. Detta innebär att för varje budgetår eu särskild stat, omfattande dels utgifter, uppdelade på vissa avlönings- och omkostnadsposter, dels särskilda uppbördsmedel, bestående i ersättning for databearbetning m.m. fastställs. Avsikten är att kostnaderna för datacentralen helt skall täckas genom avgifter för dess nyttjande, dvs. att cen­ tralen skall var helt självförsörjande. Bl. a. till följd av att maskinen i någon utsträckning kan komma att stå outnyttjad måste dock risken för underskott eaktas vid fastställandet av den nämnda staten. För att erbjuda en möjlighet till tackande av eventuella förluster anges därför av budgettekniska skäl i c enna stat summan av utgiftsposterna överstiga de beräknade inkomsterna med ett fingerat belopp av 1 000 kr. I enlighet härmed uppförs för varje budgetår ett förslagsanslag med detta belopp, vilket får belastas med eventuella under­ skott pa driften. Riktlinjer för denna typ av anslagskonstruktion drogs upp av davarande chefen för finansdepartementet i prop. 1950:164 (s. 3) och godkändes av riksdagen (SU 94, rskr 166). Jag tillstyrker, att denna metod används för datacentralerna. Den föreslagna anordningen mnebär väsentliga förenklingar i anslagsbevillningen och har vid statistiska centralbyrån fungerat tillfredsställande. Utan att därmed föregripa c en i prop. 1964: 50 aviserade omläggningen av riksstatsanslagen till universitet och högskolor till att omfatta fakulteter i stället för läroanstalter finner jag det i detta fall lampligare att i stället för ett särskilt anslag till varje universitets

Kungl. Maj:ts proposition nr \0 år 1965 55

datacentral föreslå ett gemensamt anslag för ändamålet. Jag anser mig sålunda böra förorda, att under riksstatens åttonde huvudtitel för budgetåret 1965/66 uppförs ett förslagsanslag av 1 000 kr. med benämningen Universitetens data­ maskincentraler. Genom beslut den 5 februari 1965 medgav Kungl. Maj:t att för driften vid den nämnda datamaskinanläggningen i Uppsala får tills vidare under budget­ året 1964/65 finnas anställda dels en driftchef och två byrådirektörer, alla med arvodesbefattningar, dels den icke-ordinarie personal i övrigt som finns erfor­ derlig. Det av statskontorets expertråd beräknade personalbehovet vid univer­ sitetens datacentraler har tidigare denna dag redovisats av chefen för finans­ departementet. I expertrådets betänkande föreslogs som föreståndare för varje datacentral en driftchef med placering i lönegrad Be 1. Övrig för organisationen erforderlig personal borde enligt betänkandet tills vidare vara arvodesanställd för att lönerna skulle kunna anpassas till det allmänna arbetsmarknadsläget. Expertrådets förslag synes väl underbyggt. Enligt min mening bör dock till att börja med endast datacentralen i Uppsala ställas under ledning av en driftchef. Denne bör, som rådet förordat, uppföras i personalförteckning under det nyss föreslagna anslaget till universitetens datacentraler med placering i lönegrad Be 1. Mot den sålunda föreslagna lönegradsplaceringen har vederbörande per­ sonalrepresentanter förklarat sig inte ha någon erinran. Jag förordar alltså, att fr. o. m. den 1 juli 1965 inrättas en tjänst som driftchef i lönegrad Be 1 vid Uppsala universitets datamaskincentral. I övrigt bör personalstyrkan vid de fyra datacentralerna anpassas efter de behov som framkommer vid driften, i överensstämmelse med det system som f. n. tillämpas vid statistiska central­ byråns datacentral. Den extra ordinarie personal vid universitet och högskolor, som f. n. utnyttjas för datamaskindrift och som avlönas från vederbörande läro­ anstalts avlöningsanslag — enligt vad jag inhämtat en forskningsingenjör i löne­ grad Ae 21 och en maskinoperatör i lönegrad Ae 11 vid Lunds universitet, en institutionstekniker i lönegrad Ae 10 vid tekniska högskolan i Stockholm samt en laboratorieingenjör i högst lönegrad Ae 15 vid Chalmers tekniska högskola — bör i samband med att datacentralerna inrättas överföras till den för cen­ tralerna gemensamma personalstaten. Motsvarande tjänster på respektive läro­ anstalts personalstat bör därvid indragas. Kungl. Maj:t bör äga vidtaga de övriga åtgärder, som övergångsvis kan komma att erfordras i samband med genomförandet av den nya personalorganisationen. Åt statskontoret bör upp­ dragas att, efter hörande av expertrådet, ytterligare överväga frågor samman­ hängande med driftchefens åligganden.

Jag övergår härefter till att behandla föreliggande förslag om anordnande av utbildning i informationsbehandling m. m. Ur den tillämpade matematiken har utvecklats en specialdisciplin, den nume­ riska analysen. Detta ämne, som i dag är ett etablerat forskningsfält, kan ingå som examensämne i akademiska examina. Den första topptjänsten för ämnet

56 Kungl. Maj:ts 'proposition nr JjO år 1965

tillkom år 1955, då en laboratur inrättades vid Lunds universitet. Under 1960talet har inrättats två professurer, en laboratur och tre universitetslektorat, alla vid de tekniska högskolorna, varjämte Kungl. Maj:t i prop. 1965: 1 (bil. 10 s. 526) föreslagit ytterligare ett universitetslektorat vid tekniska högskolan i Lund fr. o. m. den 1 januari 1966. Tilldelning av lärarkrafter för undervisning i numerisk analys vid filosofisk fakultet sker genom den s. k. universitetsautomatiken. Genom tillkomsten av datamaskiner har — som jag utvecklat i det före­ gående — nya områden öppnats för forskning och möjligheter uppstått till ny bearbetning av tidigare forskningsresultat. I anslutning härtill har dels en av förutvarande universitetskanslern tillkallad kommitté, kommittén för akade­ misk utbildning i administrativ databehandling, dels ett expertråd knutet till statskontoret lagt fram förslag till en ny utbildning samt till vissa nya högre lärartjänster. Därutöver har en arbetsgrupp inom nyssnämnda expertråd före­ slagit bl. a. ett antal nya högre tjänster för ämnet numerisk analys. I ett eget förslag har slutligen universitetskanslersämbetet med vissa tillägg sammanfattat det samlade materialet i ämnet. Kanslersämbetets framställning utmynnar i förslag om införande av ett nytt examensämne, benämnt informationsbehand­ ling — med alternativa inriktningar mot numerisk analys eller administrativ databehandling — samt inrättande av en rad tjänster i informationsbehandling ävensom nya benämningar på samtliga befintliga tjänster i numerisk analys. De framlagda förslagen och de över kommittébetänkandet avgivna remiss­ yttrandena ger vid handen att ett klart behov av utbildning inom administrativ databehandling föreligger. Den omfattning och inriktning som skisserats i för­ slagen ger dock enligt min mening inte en tillräckligt klar bild i fråga om ämnesavgränsningen och forskningens tänkta innehåll. I det följande kommer jag att föreslå att ett antal professurer skall inrättas för ämnesområdet informations­ behandling. Därvid föreslås två tillkomma genom omvandling av befintliga laboraturer i numerisk analys, av vilka f. n. en är vakant. Med hänsyn till de förhandenvarande oklarheterna finner jag det lämpligt att man för de nya och eventuellt ledigblivande tjänsterna, innan åtgärd för tjänsternas ledigförklarande vidtages, föranstaltar om utredning angående tjäns­ ternas inriktning. Det bör därefter ankomma på universitetskanslersämbetet att, efter hörande av det tidigare nämnda expertrådet, fastställa sådan precisering. Om utredningen leder till att professurerna bör erhålla andra benämningar än dem som nu föreslagits, bör det ankomma på Kungl. Maj :t att — efter hörande av kanslersämbetet — fastställa såväl benämningar av dessa tjänster som even­ tuellt ändrade benämningar av de befintliga professurerna och universitetslektoraten i numerisk analys (numeriska beräkningsmetoder) vid de tekniska hög­ skolorna samt vidtaga de åtgärder i övrigt som de föreslagna benämningarna kan komma att föranleda. Med hänvisning till vad jag nu sagt anser jag mig i detta sammanhang böra förorda endast, att tre professurer avsedda för det nya området inrättas fr. o. m. den 1 juli 1965. Kanslersämbetets förslag till placering

Kungl. Maj:ts proposition nr kO år 1965 57

vid läroanstalt av de nya professurerna finner jag ändamålsenligt. Av dessa bör sålunda en vara förlagd till Uppsala universitet och en till tekniska högskolan i Stockholm. Beträffande ifrågavarande professurer föreslår jag att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att få fastställa benämningar. Vid inrättande av professuren i Stockholm torde den befintliga, f. n. vakanta laboraturen i numerisk analys vid tekniska högskolan böra indragas. Den tredje professuren bör bli placerad vid Lunds universitet och tillkomma genom omvandling av den vid denna läroanstalt befintliga laboraturen i numerisk analys. Med hänsyn till att innehavaren av den nuvarande laboraturen, filosofie doktorn Carl Erik Frö­ berg — som av kanslersämbetet föreslagits bli förste innehavare av nu ifråga­ varande professur — av sakkunniga förklarats kompetent till professur i nume­ risk analys synes den nya professuren böra avse detta ämne. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att till förste innehavare av en profes­ sur i numerisk analys vid Lunds universitet utnämna och förordna Fröberg. Enligt min mening bör sålunda en av de nyss förordade professurerna inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm. Detta innebär, att nämnda högskola vid vilken redan finns en professur i numerisk analys — kommer att i sin personal­ förteckning ha två professurer med anknytning till databehandlingsområdet. Jag finner det väl motiverat att utbildningen och forskningen i Stockholm på detta sätt ges en särskild tonvikt, med hänsyn till att landets datamaskinverksamhet i stor utsträckning är koncentrerad till huvudstaden och att även den tidigare nämnda s. k. A-maskinen kommer att placeras där. Det synes naturligt, att den förordade nya professuren i Stockholm får en annan inriktning än mot numerisk analys. I detta sammanhang vill jag erinra om det stora behovet av utbildning i administrativ databehandling inom samhälls- och företagsvetenskaperna. Den utbildning som erfordras inom området för automatisk databehandling _ ADB — kan förutses bli av flera slag. Det föreligger ett kvantitativt stort behov av praktiskt inriktad fackutbildning i ADB. Sasom ADB-utbildningssakkunniga anfört i sitt remissyttrande, synes det inte nödvändigt, att denna ut­ bildning anordnas i form av reguljär lågstadieundervisning vid universiteten och högskolorna. I stället kan den med fördel meddelas inom ramen för en postgymnasial icke-akademisk kurs och syfta huvudsakligen till yrkesutbildning för prak­ tiska arbetsuppgifter inom ADB-området. ADB-utbildningssakkunniga väntas enligt vad jag inhämtat framlägga förslag i ämnet under loppet av innevarande år. Vidare föreligger ett behov av allmänt orienterande utbildning i ADB för så­ väl studenter som forskare i ett stort antal ämnen. Det år av vikt att kännedom sprids om detta hjälpmedel och att en elementär undervisning i dess handhavande meddelas. Ansvaret för denna utbildning — som bör anordnas vid universitet och högskolor — bör enligt min mening åvila en för hela området central, gemensam institution på varje universitetsort. Utbildningen bör kunna vara både generell och mera specialiserad, i sistnämnda fall med särskild inrikt­ ning på något givet ämne, t. ex. företagsekonomi. Omfattningen av denna utbild­ ning torde komma att variera mellan olika ämnesområden. Man torde böra

58 Kungl. Maj:ts proposition nr Jt0 år 1965

räkna med ett starkt ökat behov av utbildning inom sådana ämnesgrenar som f. n. inte i någon större utsträckning ingår i ämnet numerisk analys, exempelvis administrativ databehandling. Slutligen är det i hög grad angeläget, att utbild­ ning anordnas i syfte att få fram specialister, som kan vidareutveckla tekniken vid användandet av ADB och bland vilka lärarna och forskarna inom den snabbt expanderande databehandlingssektorn kan rekryteras. Forskarutbild­ ningen bör naturligen knytas till de nya professurerna. Undervisninguppgifterna inom administrativ ADB synes tills vidare vad gäl­ ler universitet och högskolor komma att i varje fall under ett initialskede bli jämförelsevis elementära. Då dessutom rekryteringsläget enligt min uppfattning är oklart, anser jag mig inte kunna tillstyrka kanslersämbetets förslag att ordi­ narie universitetslektorat redan nu skall inrättas. Frågan om ändrad benämning av befintliga lektorat i numerisk analys bör som jag förut framhållit anstå i av­ vaktan på nytt förslag från kanslersämbetet. Den akademiska utbildningen i administrativ ADB bör organisatoriskt knytas till ett- och tvåbetygsundervisningen i numerisk analys och stå öppen för studerande även i annat ämne. För att det undervisningsbehov som beräknas uppstå skall kunna tillgodoses bör regler motsvarande dem som gäller för tilldelning av lärarkrafter i ämne inom filosofisk fakultet — den s. k. universitetsautomatiken — tillämpas. Därvid bör prövas, om inte undervisningen skall kunna bestridas av — förutom extra universitetslektorer, assistenter m. m. — även arvodesanställda lärare efter möns­ ter från de tekniska högskolorna. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att för ifrågavarande utbildningsområde få — oavsett fakultet — tillämpa regler motsvarande dem som gäller för lärartilldelning i ämnen inom filosofisk fakultet. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om dels erforderlig ändring i nu gällande organisationsplan för numerisk analys vid universitetet i Lund, dels organisationsplaner (motsvarande) för övriga universitetsorter. I de fall där medel för kurser på dessa områden redan finns anvisade inom ramen för ordinarie undervisningsanslag bör detta beaktas vid lärartilldelningen. Samtliga institutioner för informationsbehandling bör — såsom jag redan framhållit — vara gemensamma för alla högre läroanstalter på respektive uni­ versitetsorter. Vad avser institutionen i Stockholm blir den rent lokalmässiga förläggningen en fråga av praktisk natur, där hänsyn bör tagas till den pågående utbyggnaden i Frescati. Det ankommer på lokal- och utrustningsprogramkommittén för universitetet och högskolorna i Stockholm att inom ramen för de åt kommittén givna allmänna direktiven bereda denna fråga och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till definitiv förläggning av institutionen. Såväl expertrådet som kanslersämbetet har vidare föreslagit att beslut redan nu skall fattas om inrättande av en professur i informationsbehandling vid Umeå universitet fr. o. m. den 1 juli 1967. Jag ansluter mig i princip till detta förslag men finner att frågan tills vidare bör anstå intill dess ämbetet i enlighet med

Kungl. Maj:ts proposition nr JO år 1965 59

vad jag anfört i det föregående fastställt professurens inriktning och närmare preciserat benämningen av densamma. Mina förut framlagda förslag till nya professurer får vissa ytterligare kost­ nader till följd. Sålunda bör medel beräknas för 2 500 assistenttimmar för forsk­ ning och allmänt institutionsarbete, varav 1 000 för var och en av de båda professorerna vid universitetet i Uppsala och tekniska högskolan i Stockholm samt 500 med anledning av förslaget om omvandling av en laboratur till pro­ fessur vid universitetet i Lund. Vidare beräknar jag med anledning av kanslersämbetets förslag medel för tre biträdestjänster, av vilka en med placering i lönegrad Ae 9 avses för professuren vid tekniska högskolan i Stockholm och de båda andra — i lönegrad Ae 9 respektive Ae 7 — för uppsalaprofessuren. Slut­ ligen beräknar jag ett belopp av 100 000 kr. för materiel- och bokanskaffning samt konferenser. Vad avser eventuella kostnader för ytterligare utrustning m. m. finner jag liksom kanslersämbetet att dessa bör kunna täckas inom ramen för befintliga anslag. Vid bifall till mina förslag med avseende på databehandlingsutbildningen upp­ kommer ett ökat medelsbehov av sammanlagt i runt tal 270 000 kr., varav for avlöningar ca 170 000 kr. och för materiel, bokinköp samt konferenser 100 000 kr. Jag förordar, att i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppförs ett förslagsanslag av 270 000 kr., benämnt Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorganisationen på databehandlingsområdet, Av praktiska skal bor emellertid kostnaderna för avlöningar — till vilka dessutom bor laggas de ytterligare kostnader som föranleds av mitt förslag om utvidgad tillämpning av den s. k. universitetsautomatikens regler — bestridas från ifrågakommande läroanstalters anslag för detta ändamål, vilka anslag härigenom kan komma att belastas med högre belopp än som beräknats i statsverkspropositionen. Det av mig här förordade anslaget kommer i fråga om dessa kostnader att fungera som ett s. k. täckningsanslag för riksstaten. Kostnaderna för materiel m. m. bör där­ emot bestridas från det förordade anslaget.

Riksstatsanslaget till kostnader för datamaskintid är — som nämnts i det före­ gående _ för innevarande budgetår uppfört med 2,5 milj. kr. Ifrågavarande anslag är uppfört förslagsvis. Det bör för riksdagens kännedom anmälas, att Kungl. Maj:t genom beslut tidigare denna dag mcdgett att ifrågavarande anslag får belastas med 1 450 000 kr. utöver det i riksstaten beräknade beloppet. Av tillgängliga redovisningar framgår, att även avnämare utanför ecklesiastik­ departementets verksamhetsområde i en del fall tilldelats maskintid, för vilken kostnaderna bestritts med anlitande av åttonde huvudtitelns datamaskintidsanslag. Detta förhållande visar att vissa avgränsningsfrågor beträffande utnytt­ jandet av anslaget kan uppstå. Inte minst gäller dessa avgränsningsproblem forskningsrådens dataverksamhet. Jag finner det därför böra uppdragas åt statskontoret att i samråd med universitetskanslersämbetet närmare utreda frågan om anslagets utnyttjande och därefter till Kungl. Maj:t inkomma med

60 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965

de förslag som utredningen kan föranleda. Särskilt bör därvid uppmärksammas redovisningen av de kostnader för datamaskintid som helt eller delvis avser forskningsrådsprojekt. För nästa budgetår bör dock nuvarande praxis alltjämt tillämpas. Detta inne­ bar en icke oväsentlig avlastning av forskningsrådsanslagen, eftersom åtskillig datamaskintid avser projekt som är förlagda till universiteten och högskolorna men finansieras av råden. Enskilda forskare utanför de högre läroanstalterna bör alltså övergångsvis även under budgetåret 1965/66 kunna tilldelas data­ maskintid över förevarande anslag. I likhet med statskontoret finner jag en kraftig höjning av anslaget erfor­ derlig och förordar att detsamma för nästa budgetår uppförs med 10 milj. kr.

Forskningen på högenergifysikens område utvecklas f. n. i snabb takt. I sär­ skilt hög grad gäller expansionen elementarpartikelfysikens teori. De experimen­ tella hjälpmedel som krävs för fortsatta framsteg på detta fält — i första hand högenergiacceleratorer med tillhörande detektor- och databehandlingsutrustning måste i anslutning härtill inriktas mot allt högre energier och allt mera avan­ cerad prestationsförmåga. Inom atomforskningsrådets acceleratorkommitté utreds f. n. ett flertal vetenskapligt och ekonomiskt mycket omfattande projekt på området. Kommittén har dock redan på ett tidigt stadium av sitt arbete — i ett delbetänkande — ansett sig böra tillstyrka, att en lågenergiaccelerator av den typ som i en framställning från förutvarande universitetskanslern föreslagits bli placerad vid fysiska institutionen i Uppsala — en s. k. tandem van de Graaffaccelerator — skall anskaffas. Tandem van de Graaff-acceleratorn innebär en utveckling av en tidigare konstruerad typ av generator, den enkla van de Graaff-acceleratorn, vilken genom möjligheten till acceleration i ett steg med hjälp av hög spänning bidragit till att fora den karnfysikaliska forskningen framåt. Den äldre acceleratortypen har varit i bruk sedan början av 1930-talet. I Sverige finns f. n. fem sådana äldre maskiner, bl. a. vid Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola. Genom tillkomsten av en tandemgenerator har nya vägar öppnats för den aktuella forskningsgrenen, då det därigenom blivit möjligt att accelerera partiklar i två steg. Vid fysiska institutionen i Uppsala har den kärnfysikaliska forskningen en särskilt framskjuten och internationellt uppmärksammad ställning. Som framhållits i det vid kanslersämbetets framställning fogade betänkande, som utarbetats inom denna institution, skulle den nya maskinen vara av utomor­ dentlig betydelse för den där bedrivna verksamheten med dess specialinriktning på precisionsspektroskopien av kärnfysiken. Enligt vad jag erfarit finns f. n. i hela världen endast omkring 40 tandem van de Graaff-acceleratorer i bruk vid olika institutioner och laboratorier. Av dessa är ett tiotal placerade i Väst- Europa. Det är enligt min mening angeläget att en generator av tandemtyp så snart som möjligt kan anskaffas för att ställas till de svenska forskarnas för­

Kungl. Maj:ts proposition nr hO år 1965 61

fogande. Ifrågavarande maskin bör därvid som kanslersämbetet föreslagit for­ läggas till fysiska institutionen i Uppsala. Maskinen, som kostnadsberäknats till i runt tal 8 milj. kr. exklusive erforderliga byggnadsåtgärder, bör emellertid inte vara förbehållen endast den vid denna institution bedrivna forskningen utan ha karaktären av en för universitet och högskolor gemensam anläggning, disponibel för forskarutbildning samt för forskning vid andra universitet och högskolor. Med hänvisning till det anförda och till de beräkningar som gjorts angående medelsbehovet för nästa budgetår anser jag mig böra förorda, att under åttonde huvudtiteln i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppförs ett särskilt reservations­ anslag, benämnt Tandem van de Graaff-accelerator vid Uppsala universitet, av 3,8 milj. kr. Medel för ändamålet bör emellertid enligt min mening endast under nästa budgetår anvisas från nyssnämnda anslag. Med hansyn till att utrustningsnämnden för universitet och högskolor enligt min mening bör biträda vid upphandlingen och andra frågor i samband med acceleratorns installation, bor i fortsättningen en särskild kostnadsram för acceleratorn uppföras i den utrustningsplan, som vid riksdagens bifall till Kungl. Majtts i prop. 1965:1 (bil. 10 s. 624) framlagda förslag kommer att reglera vissa utgifter under servationsanslaget Inredning och utrustning av lokaler vid universitetet, högskolor m. m. Det ankommer på lokal- och utrustningsprogramkommittén för universitetet i Upp­ sala att till utrustningsnämnden inkomma med förslag i detta hänseende. I fysiska institutionens betänkande har lagts fram vissa förslag även beträf­ fande erforderlig personal och driftkostnader vid acceleratoranläggnmgen. Jag anser mig inte böra redan nu taga ställning i dessa frågor. Ifrågavarande kost­ nader synes tills vidare böra bestridas från det i det följande behandlade ansla­ get till atomforskning. I detta sammanhang bör anmälas, att Kungl. Maj:t genom beslut den 26 februari 1965 uppdrog åt byggnadsstyrelsen att utföra projektering fram t. o. m. färdigställande av huvudhandlingar, innefattande tillförlitlig kostnadsberäkning, av nybyggnad för ett accelerationslaboratorium vid universitetet i Uppsala jämte tillhörande försörjningsåtgärder samt att därefter underställa ärendet Kungl. Maj :ts förnyade prövning. I en vid nämnda beslut fogad promemoria, vars innehåll skall beaktas vid projekteringen, uttalades att lokalprogram för en påbyggnad med fyra till fem våningar över laboratoriet — som till större delen skall förläggas under markytan — skyndsamt bor utarbetas av lokal- och utrustningsprogramkommittén för universitetet i Uppsala efter samråd med 1963 års universitets- och högskolekommitté samt överlämnas till byggnadssty­ relsen. Styrelsen bör enligt promemorian på grundval av lokalprogrammet utarbeta förslag till byggnadsprogram och underställa detsamma Kungl. Maj:ts provning så snart, att'laboratoriet och påbyggnaden kan projekteras och utföras som ett enda byggnadsföretag. Kostnaderna för lokalerna för acceleratorlaboratoriet har av byggnadsstyrelsen uppskattats till ca 4,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Beträffande kostnaderna vill jag framhålla, att ställning till dessa torde få tagas först sedan 5 __ Bihan till riksdagens protokoll 1065. 1 sand. Nr J,0

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965 byggnadsstyrelsen färdigställt huvudhandlingar, innefattande tillförlitliga kost­ nadsberäkningar för företaget. Byggnadsfrågan torde sålunda få redovisas på nytt för riksdagen, när förslag om medelsanvisning för byggnadsarbetenas påbörjande kan framläggas.

Av det offentliga forskningsstödet i vårt land ställs en växande andel till de statliga forskningsrådens förfogande. Genom ett dussintal sådana råd och stat- Iiga forsknmgsfonder kanaliseras f. n. närmare 100 milj. kr. om året till de en­ skilda forskarna. I den förut omtalade OECD-rapporten om den svenska forsk­ ningspolitiken uppmärksammades bl. a. den rådande splittringen av ansvaret for medelsfördelningen. Detta har föranlett forskningsberedningens sekretariat att x en särskild promemoria ta upp frågorna om de organisatoriska formerna tor forskningsrådens verksamhet samt om rådens inbördes samarbete I promemorian berörs bl. a. möjligheterna till sammanslagning av det natur­ vetenskapliga forskningsrådet och atomforskningsrådet. Enligt min mening talar starka skal för en sådan åtgärd; bl. a. skulle bidragsbehoven inom hela det naturvetenskapliga forskningsfältet — inklusive den fysikaliska forskningen komma att provas av ett enda råd. Remissbehandlingen av promemorian ger eme ertid en splittrad bild. Tanken på en sammanslagning har vunnit stöd på liera hall. Av yttrandena från de berörda forskningsråden och de matematisk­ naturvetenskapliga fakulteterna framgår emellertid, att dessa instanser anser en sammanslagning av de båda råden f. n. inte böra komma till stånd, varför jag inte ar beredd att nu framlägga förslag om sammanslagning. Jag utgår emeller­ tid från att de berörda forskningsråden på nytt överväger frågan om en sammanslagning inom en snar framtid. Beträffande de i promemorian berörda frågorna om den skogliga forskningen avser chefen för jordbruksdepartementet att senare föreslå Kungl. Maj:t att låta narmare utreda förutsättningarna och formerna för stödet till denna forsknings­ gren. & Forskningrådens inbördes samverkan sker i dag genom en samarbetsdelegation, x vilken ingår ordförande och sekreterare i dels de råd som hör till eckle­ siastikdepartementets verksamhetsområde, dels jordbrukets forskningsråd och statens tekniska forskningsråd. I nämnda promemoria redovisas vissa för­ slag till omorganisation av samarbetsdelegationen, vilka genomgående syftar till att ge delegationen vidgade funktioner och förbättrade resurser. Vidare skulle till delegationen knytas ytterligare forskningsstödjande organ. Remissinstan­ serna tillstyrker allmänt viss förstärkning av den nuvarande delegationens re­ surser. Däremot accepterar endast ett mindre antal instanser tanken på en fastare uppbyggd samarbetsnämnd för råden. Med hänsyn härtill finner jag att det f.n. inte föreligger förutsättningar för inrättande av ett fast samarbetsorgan med fixerade arbetsuppgifter. Jag räknar därför med att samarbetsdele­ gationen tills vidare kommer att bestå i sin nuvarande form. Forskningsutveck­ lingen i sig själv torde emellertid medföra, att allt flera frågor kommer att beröra mer an ett forskningsråd, något som naturligen leder till ökat behov av

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965 63

samverkan. Enligt vad jag erfarit pågår redan inom samarbetsdelegationen dis­ kussioner som syftar till en effektivering av samarbetet mellan laden.

Beträffande forskningsrådens resurser för nästa budgetår vill jag — vad avser jordbruksforskning respektive teknisk forskning i samråd med cheferna för jord­ bruks- och handelsdepartementen — framhålla följande. Den kraftiga förstärkning av forskningsrådens anslag som ägt rum under de senaste åren bör enligt min mening fortsätta även under det kommande bud­ getåret. Härigenom kommer råden att få möjlighet att möta de stegrade krav från forskarnas sida på bl. a. teknisk personal, materiel och apparater, som den snabba utvecklingen på forskningens område framkallar. I anslutning till vad jag nyss anfört rörande kostnaderna för forskning med utnyttjande av data­ maskiner vill jag erinra om att forskningsråden under budgetåret 1963/64 bi­ dragit till finansieringen av enskilda forskares dataprojekt med ca 1 milj. kr. Såsom jag redan framhållit torde dylika kostnader i varje fall under budget­ året 1965/66 i viss utsträckning kunna avlastas råden. Vid avvägningen av anslagsfördelningen mellan de olika forskningsråden har jag tagit hänsyn till bl. a. den successiva minskning av bidragen till svenska forskare från skilda forskningsorgan i Förenta staterna, som av huvudsakligen valutatekniska skäl ägt rum under de senaste åren och som kan vantas fortsätta även under nästa budgetår. Med anledning av detta medelsbortfall torde allt större anvisningar komma att krävas från främst anslaget till medicinsk forsk­ ning men även anslagen till naturvetenskaplig, teknisk och agrikulturell forsk­ ning. Vad gäller anslaget till medicinsk forskning krävs väsentligt ökade resurser bl. a. för att den biologiska grundforskningens resultat skall kunna omsättas i tillämpad medicinsk forskning. Vidare bör den utveckling av den medicinska dokumentationsverksamhet som inleddes under förra året fortsätta. Inom ramen för den allmänna anslagsuppräkningen kommer jag att föreslå inrättande av ytterligare tre forskargrupper, varav två försvarsmedicinska och en allmänmedicinsk. De båda försvarsmedicinska grupperna är avsedda för brännskadeforskning respektive experimentell psykologi. Den allmänmedicinska, som blir den första i sitt slag, avses för klinisk koagulationsforskning. I anslutning till dessa förslag kommer jag att förorda inrättande av en professur vid sist­ nämnda forskargrupp — och två laboraturer. Samtliga dessa tjänster avses bli knutna till det medicinska forskningsrådet. Beträffande anslaget till naturvetenskaplig forskning bör noteras, att vissa långsiktiga internationella forskningsprojekt särskilt belastar detta anslag. Bland sådana projekt bör nämnas den europeiska organisationen för astronomisk forsk­ ning rörande södra stjärnhimlen (ESO). För nästa budgetår räknar jag med att rådet — inom ramen för tillgängliga medel — prövar behovet av en svensk insats under den s. k. internationella hydrologiska dekaden. De internationella projekten liksom den snabba — och utomordentligt väsentliga — forsknings­ utvecklingen inom cellbiologien och den organiska kemien föranleder mig att.

64 Kungl. Maj:ts 'proposition nr Jf0 år 1965

förorda en väsentlig ökning av anslaget till naturvetenskaplig forskning. Vid beräkningen av anslaget till jordbruksforskning bör särskild hänsyn tagas till de krav som vissa omfattande undersökningar på biocidområdet kommer att ställa. Det statliga stödet till teknisk-naturvetenskaplig forsknings-, utvecklingsoch exploateringsverksamhet har under senare år genomgått en betydande ex­ pansion. Sålunda beslöt riksdagen år 1961 att inrätta två fonder, Malmfonden och Norrlandsfonden, vilka tilldelades 10 resp. 15 milj. kr. för år under en femårsperiod. Malmfonden skall i första hand utgöra en strategisk reserv på forsknings- och utvecklingsarbetets område och stödja främst projekt med omedelbar industriell anknytning. Norrlandsfonden har liknande uppgifter be­ träffande speciellt Norrland, främst Norrbottens län. Vidare beslöt 1964 års riksdag att inrätta ett institut för nyttiggörande av forskningsresultat (INFOR) med uppgift att lämna finansiellt stöd i syfte att föra fram forskningsresultat och uppfinningar till industriell produktion. INFOR tilldelades 20 milj. kr. Där­ till kommer att tekniska forskningsrådets anslag ökat kraftigt. Sålunda har anslaget till teknisk forskning fördubblats på två år från 6,5 milj. kr. 1962/63 till 13,2 milj. kr. 1964/65. Beträffande arbetsfördelningen mellan tekniska forskningsrådet, Malmfonden, Norrlandsfonden, stiftelsen för exploatering av forskningsresultat (EFOR) och INFOR uttalade sig chefen för handelsdepartementet i fjol i samband med anmälan av frågan om inrättande av INFOR (prop. 1964:96). Tekniska forsk­ ningsrådets uppgifter angavs därvid huvudsakligen avse forskning och sådant utvecklingsarbete som gränsar till forskning. Uppgifter inom innovationsförloppets senare delar ankom däremot på de övriga organen. Vidare bör anmälas att chefen för handelsdepartementet efter bemyndigande den 18 december 1964 tillkallat sakkunniga för att utreda frågan om organi­ sation av och statligt stöd åt industriell teknisk forskning. Åt dessa sakkunniga har uppdragits att pröva — förutom frågor i samband med branschforskning_ ä,ven frågan om uppdragsforskning och hur forskningsresurserna vid vissa stat­ liga institutioner på bästa sätt kan utnyttjas inom kollektiv industriforskning och uppdragsforskning, liksom även möjligheterna att ställa lämpliga forsknmgslokaler och därtill knuten service till förfogande för sådan forskning. I direktiven sägs att de sakkunniga bör pröva frågor i samband med uppdrags­ forskning efter samråd med industriens organisationer och tekniska forsknings­ rådet. Vad galler anslaget till teknisk forskning finner jag, att kostnader för bl. a. utvidgad verksamhet med teknisk information och dokumentation bör kunna bestridas inom ramen för detta anslag. I samband med avvägningen av forskningsrådens förvaltningsanslag har be­ aktats, att Kungl. Maj:t i prop. 1965: 1 (bil. 10 s. 565) under anslaget till ersätt­ ning åt sakkunniga i befordringsärenden föreslagit, att de kostnader i samband med sakkunnigförfarande vid tillsättning av särskilda forskartjänster samt professors- och laboratorstjänster vid forskargrupper, som hittills belastat forsk-

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Vid bifall till förslaget om inrättande av en forskargrupp i experimentell psykologi bör medel till en tjänst som psykolog i lönegrad Ag 25 vid den befintliga flygmedicinska forskargruppen icke längre beräknas. Till första innehavare av den extra ordinarie professuren i klinisk koagulationsforskning bör utan ansöknings- och sakkunnigförfarande utses docenten Inga Marie Nilsson. Vidare bör till första innehavare av de extra ordinarie laboratorstjänsterna — utan ansöknings- och sakkunnigförfarande — utses i brännskadeforskning docenten Gösta Arturson samt i experimentell psykologi docenten Marianne Frankenhaeuser. Ett genomförande av de av mig framlagda förslagen medför en ökning av avlöningskostnaderna med 250 000 kr. Vid anmälan i prop. 1965:1 (bil. 2 ) av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har chefen för civildepartementet föreslagit uppflyttning i lönegrad av bl. a. en tjänst vid den na valmedicinska gruppen. Jag beräknar här för förslagets genomförande erforderliga medel. I övrigt räknar jag inte med andra föränd­ ringar än sådana av automatisk natur. För avlöningar till personal vid försvars- och allmänmedicinska forskargrup­ per beräknar jag — med anledning av vad jag här förordat — ett medels­ behov för nästa budgetår av (866 000 + 360 000 — ) 1 226 000 kr. Som jag tidigare redovisat har rådet under förvaltningsanslaget, medelsanvis­ ningen till förvaltningskostnader, för budgetåret 1965/66 hemställt om en höj­ ning med 83 000 kr. Jag förordar för min del en höjning med 26 000 kr., avsedd att täcka sådana kostnadsökningar som betingas av den allmänna pris- och löneutvecklingen. Medelsbehovet för nästa budgetår för egentliga förvaltnings­ kostnader beräknar jag till (347 000 + 26 000 =) 373 000 kr. Förslagsanslaget Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader bör sålunda för budgetåret 1965/66 uppföras med (1 213 000 -f 360 000 -f 26 000 =) 1 599 000 kr. Under anslaget till medicinsk forskning har rådet — såsom framgått av redo­ görelsen i det föregående — föreslagit en i det närmaste fördubblad medels­ anvisning. Jag förordar för min del en höjning av nuvarande anslag med 3 440 000 kr. Reservationsanslaget Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning bör sålunda för budgetåret 1965/66 uppföras med (12 360 000 -)- 3 440 000 —) 15 800 000 kr. Humanistisk forskning. Statens humanistiska forskningsråd har, som jag tidigare anfört, i sina förslag till anslag för nästa budgetår hemställt om en höjning av medelsanvisningen till humanistisk forskning — nu 2 826 000 kr. — med 822 000 kr. För egen del förordar jag, att förevarande anslag uppräknas med 694 000 kr. Inom ramen för denna anslagshöjning beräknar jag medel för ytterligare en kontorist i lönegrad A 9 med halvtidstjänstgöring. Till humanistisk forskning bör för budgetåret 1965/66 uppföras ett reser­ vationsanslag av (2 826 000 + 694 000 =) 3 520 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr JO år 1965 67

Samhällsforskning. Som jag tidigare redovisat har statens råd för samhällsforskning för nästa budgetar hemställt om en betydande ökning av rådets resurser. Anslaget till förvaltningskostnader — nu 106 000 kr. — föreslås av rådet höjt med 65 000 kr. För egen del har jag funnit mig böra förorda, att 6 000 kr. an­ visas för arvodering av experter, som kan biträda med sekreteraruppgifter. I övrigt räknar jag med en höjning av medelsanvisningen till ersättning för särskilda utredningar samt resekostnader och expenser med sammanlagt 3 000 kr. Sveriges andel av kostnaderna för en nordisk kriminologisk forskningsorga­ nisation kan för år 1966 uppskattas till 25 000 kr. Medelsanvisningen för nästa budgetår bör med hänsyn härtill minskas med 5 000 kr. Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör förslagsanslaget Statens råd för samhällsforskning: Förvalt­ ningskostnader för budgetåret 1965/66 uppföras med (106 000 + 9 000 — 5 000 =) 110 000 kr. Rådet har vidare hemställt om en höjning av anslaget till samhällsforskning från 2 550 000 kr. till 3 950 000 kr. Jag förordar, att anslaget höjs med 510 000 kr. Reservationsanslaget Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning bör sålunda för budgetåret 1965/66 uppföras med (2 550 000 4-510 000=) 3 060 000 kr. Naturvetenskaplig forskning. I riksstaten för innevarande bud­ getår är uppförda två anslag till statens naturvetenskapliga forskningsråd, nämligen dels ett förvaltningsanslag av 274 000 kr., dels ett forskningsanslag av 13 500 000 kr. Rådet har för nästa budgetår hemställt om en höjning av anslaget till förvaltningskostnader med 327 500 kr. och av anslaget till natur­ vetenskaplig forskning med 12 050 000 kr. Förslaget under förvaltningsanslaget om förstärkning av rådets sekretariat synes mig motiverat. Jag beräknar därför medel för en tjänst som byrasekreterare eller förste byråsekreterare i högst lönegrad A 21. Vidare räknar jag med en höjning av medelsanvisningen till ersättningar för särskilda utredningar med 37 000 kr. och av medelsanvisningarna till resekostnadsersättning och traktamente samt sjukvård, expenser m. m. med sammanlagt 9 200 kr. Jag förordar dessutom en uppflyttning av tjänsten som biträdande sekreterare från lönegrad Ae 23 till löne­ grad Ae 27. Vid anmälan i prop 1965:1 (bil. 2 ) av för flera huvudtitlar gemen­ samma frågor har chefen för civildepartementet föreslagit uppflyttning i löne­ grad av bl. a. en tjänst vid rådet. Jag beräknar här för förslagets genomforande erforderliga medel. I övrigt räknar jag inte med andra förändringar under före­ varande anslag än sadana av automatisk natur. Jag förordar, att förslagsanslaget Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader för nästa budgetår uppförs med (274 000 + 106 000 =) 380 000 kr. Forskningsrådet har — såsom redan framgått — för nästa budgetar hem­ ställt om närmare en fördubbling av anslaget till naturvetenskaplig forskning. För egen del är jag beredd att tillstyrka en höjning av nuvarande anslag med 4 290 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965 Jag forordar sålunda, att reservationsanslaget Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning för nästa budgetår uppförs med (13 500 000 + 4 290 000 = ) 17 790 000 kr. A^t o in forskning. I sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 196o/66 har statens råd för atomforskning hemställt om en höjning av anslaget till atomforskning — nu 8 802 000 kr. — med 5 198 000 kr. ^Jag har funnit mig bora tillstyrka en höjning av förevarande anslag med 8 o 0 000 kr. Till atomforskning bör sålunda för budgetåret 1965/66 uppföras ett reservationsanslag av (8 802 000 + 850 000 =) 9 652 000 kr. Jordbruksforskning. I riksstaten för innevarande budgetår är under nionde huvudtiteln uppförda två anslag för jordbruksforskning, nämligen dels ett reservationsanslag av 2 950 000 kr. till främjande av forskning på jordbru­ kets område m.m., dels ett reservationsanslag av 300 000 kr. till åtgärder för att förebygga skördeskador. Jag behandlar först anslaget till Främjande av forskning på jordbrukets om­ råde in. m. Av detta anslag bör 40 000 kr. tilldelas svenska avdelningen av Nordiska Jordbruksforskares Förening att användas enligt jordbrukets forsk­ ningsråds narmare bestämmande. Vidare bör ett belopp av 150 000 kr. beräknas for att i enlighet med de riktlinjer, som godkänts av 1961 års riksdag (prop. 1961:1 bil. 11 s. 175, JoU 1 , rskr 9), främja i första hand jordbruksforskning med nordiska aspekter. För undersökningar rörande biverkningar vid användning av kemiska be­ kämpningsmedel — s. k. biocider — har för innevarande budgetår under före­ varande anslag särskilt beräknats 250 000 kr. Många myndigheter har i sina anslagsframstallnmgar för nästa budgetår begärt resurser för undersökningar m. m. inom biocidområdet. I yttrande över framställningarna har naturresursutredningen avratt från att fasta tjänster inrättas för sådana uppgifter. Utred­ ningen, som gjort en inventering av aktuella projekt, förordar emellertid en mycket kraftig uppräkning av medlen till biocidundersökningar under före­ varande anslag. Mot bakgrunden av att det krävs stora insatser på biocidomradet och att problemen i stor utsträckning är desamma i andra länder under­ söker utredningen möjligheterna till ett internationellt samarbete på området. I skilda sammanhang framhålls alltmer riskerna med kemiska bekämpnings­ medel. Biocidfrågan är enligt min mening utan tvekan en allvarlig samhälls­ fråga, som kräver skärpt uppmärksamhet. De ansvariga myndigheterna följer också frågan med stor vaksamhet. Ännu saknas emellertid tillräckligt underlag för vårt handlande på området. De medel, som under innevarande budgetår beviljats för här ifrågavarande ändamål, har ställts till förfogande för särskilda arbetsgrupper vid bl. a. statens växtskyddsanstalt, statens veterinärmedicinska anstalt och statens institut för folkhälsan. Vissa rapporter om undersökningarnas resultat kan väntas i vår. Jag anser det vara mycket angeläget, att undersök­ ningarna mom biocidområdet kan fortsätta i ökad omfattning. För nästa bud­ getar tillstyrker jag därför en uppräkning av medlen för sådana undersökningar

Kungl. Maj:ts proposition nr h0 år 1965 69

och andra åtgärder på området till 700 000 kr. Jag delar helt naturresursutred­ ningens uppfattning, att fördelningen av anslagsmedlen bör ske efter en samlad angelägenhetsgradering och att verksamheten bör kontinuerligt följas av rådet. För att biträda jordbrukets forskningsråd vid fördelningen av medlen till biocid­ undersökningar och andra åtgärder på området samt vid arbetet med att följa verksamheten och att tillvarataga framkomna resultat bör liksom för innevarande budgetår en särskild expertgrupp vara knuten till rådet. Kostnaderna för grup­ pen bör få bestridas från förevarande anslag. Såsom chefen för jordbruksdepartementet framhållit i prop. 1965.1 (bil. 11 s. 116) bör det ankomma på jordbrukets forskningsråd att pröva, huruvida medel från förevarande anslag kan ställas till förfogande för prövning av pre­ parat för ogräsbekämpning. Jordbrukets forskningsråd har i sina förslag till anslag för budgetåret 1965/66 (prop. 1965:1 bil. 11 s. 294) anmält, att behov föreligger av medel för publice­ ring av de utredningar m. m., som rådet låter utföra. Med anledning härav vill jag tillstyrka att medel för detta ändamål får disponeras ur förevarande anslag. I samråd med chefen för jordbruksdepartementet framlägger jag i det följande förslag angående förädlingsverksamheten på trädgårdsområdet. Såsom framgått av den tidigare redovisningen förordar trädgårdsnäringsutredningen att ett årligt belopp av 250 000 kr. anvisas för att stödja förädlingsarbetet med trädgårdsväxter. Fördelningen av detta belopp föreslås avila jord­ brukets forskningsråd. Den av utredningen föreslagna formen för det statliga stödet till trädgårdsväxtförädlingen har i allmänhet tillstyrkts av remissinstan­ serna. Även jag biträder förslaget i detta avseende. För nästa budgetår bör för förädlingsarbete med trädgårdsväxter få disponeras 100 000 kr. ur föreva­ rande anslag. Utredningen har föreslagit, att en särskild nämnd för fÖl ädlingsflagor pa trädgårdsområdet inrättas. Med hänsyn till att forskningsrådet enligt sin in­ struktion har möjlighet att tillkalla särskilda sakkunniga eller tillsätta särskilda kommittéer i den mån så behövs anser jag det inte erforderligt att inrätta en sådan nämnd. Jag vill i sammanhanget erinra om att jordbrukets forskningsråd har till uppgift att främja forskningen även inom trädgårdsområdet. Förslaget att jordbrukets forskningsråd utökas med en ledamot som har sakkunskap från trädgårdsområdet har inte gett mig anledning till erinran. Jag föreslår därför, att antalet ledamöter i forskningsrådet, som enligt beslut av 1945 års riksdag (prop. 1945:62, JoU 51, rskr 267) skall vara nio, bestäms till tio. För budgetåret 1965/66 bör reservationsanslaget Främjande av forskning på jordbrukets område m. in. under nionde huvudtiteln uppföras med (2 950 000 + 1 050 000 =) 4 000 000 kr. Vidare bör för nästa budgetår reservationsanslaget Åtgärder för att förebygga skördeskador under nämnda huvudtitel uppföras med (300 000 + 50 000 =) 350 000 kr. Teknisk forskning. T riksstaten för innevarande budgetår är under tionde huvudtiteln uppförda dels ett förslagsanslag till statens tekniska torsk-

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

nmgsrad av 364 000 kr., dels ett reservationsanslag till teknisk forskning av 13,2 mdj. kr. I fråga om sistnämnda anslag har rådet begärt en uppräkning med 10,8 milj. kr. Forskningsrådets hemställan att få utnyttja anslaget till teknisk forskning aven for rådets administrativa och planerande uppgifter är jag inte beredd att lträda. Medel härfor bör liksom tidigare anvisas under anslaget till statens tekniska forskningsråd. Med hänsyn till rådets ökade verksamhet föreslår jag att detta anslag höjs med 52 000 kr. Härvid har jag beräknat medel bl. a. för förstärkning av rådets administrativa resurser med två arvodesbefattningar, varav en med lön motsvarande löneklass A 25 och en med lön motsvarande’ löneklass A 7 samt för höjning av kanslibiträdestjänsten vid rådets kamerala sektion till tjänst som kontorist i lönegrad Ae 9 . Vid bifall till vad jag föreslagit bör förslagsanslaget Statens tekniska forsk­ ningsråd för budgetåret 1965/66 under tionde huvudtiteln föras upp med (364 000 -j- 52 000 =) 416 000 kr. Tekniska forskningsrådet har i sina förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår under anslaget till teknisk forskning understrukit behovet av ökade insatser för information och dokumentation. På det medicinska området pågår sedan något år viss försöksverksamhet med maskinell dokumentation. I enlighet med vad jag förordade i prop. 1964: 69 (s. 55) har denna verksamhet organiserats vid karolinska institutet under ledning av medicinska forskningsrådet. Såsom jag framhållit i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 80) bör ökade resurser ges for detta försök och liknande verksamhet genom forskningsrådens försorg, för att de möjligheter som denna form av dokumentation erbjuder skall kunna effektivt belysas. Jag finner det därför önskvärt, att även tekniska forsknings­ rådet organiserar försöksverksamhet på dokumentationsområdet. För att möjlig­ göra detta liksom en expansion i övrigt inom rådets nuvarande verksamhets­ område föreslår jag, att anslaget till teknisk forskning höjs med 3 milj. kr. For nasta budgetår bör sålunda reservationsanslaget Teknisk forskning under tionde huvudtiteln föras upp med (13 200 000 + 3 000 000 =) 16 200 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr kO år 1965 71

IX. Hemställan

Under åberopande av vad jag salunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att 1 . a) medge att datamaskincentraler inrättas vid universi­ teten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå; b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag för­ ordat i det föregående fastställa personalförteckning för uni­ versitetens datamaskincentraler, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66; c) till Universitetens datamaskincentraler för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.; 2 . a) godkänna av mig angivna riktlinjer för utbildning och forskning på informationsbehandlingens område; b) bemyndiga Kungl. Maj:t att — utöver de ändringar som föreslagits i prop. 1965:1 — vidtaga de ändringar i personal­ förteckningarna för universiteten i Uppsala och Lund samt tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola och tekniska högskolan i Lund, som föranleds av de i det föregående framlagda förslagen; c) bemyndiga Kungl. Maj:t att för utbildningen på infor­ mationsbehandlingens område på varje universitetsort få oavsett fakultet — tillämpa regler motsvarande dem som gäller för tilldelning av lärarkrafter m.m. i ämnen inom filosofisk fakultet; d) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om de övergångsanordningar, som fordras för förslagens genomförande; e) till Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorgani­ sationen på databehandlingsområdet för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 270 000 kr.; 3. till Kostnader för datamaskintid för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.; 4. till Tandem van de Graaff-accelerator vid Uppsala uni­ versitet för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln an­ visa ett reservationsanslag av 3 800 000 kr.; 5 . a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteck­ ningen för de under statens medicinska forskningsråd sorte­ rande forskargrupperna i överensstämmelse med vad jag för­ ordat i det föregående;

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965 b) godkänna följande avlöningsstat för under 5 . a) nämnda forskargrupper att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66.

Avlöningsstat

Summa kr. 1 226 000

6 . till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskost­ nader för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 599 000 kr.; 7. till Statens medicinska forskningsråd: Medicinska forsk­ ning för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln an­ visa ett reservationsanslag av 15 800 000 kr.; 8 . till Humanistisk forskning för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 520 000 kr.; 9. till Statens rad för samhällsforskning: Förvaltningskost­ nader för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln an­ visa ett förslagsanslag av 110 000 kr.; 10 . till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 060 000 kr.; 11 . bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen för statens naturvetenskapliga forskningsråd i överensstäm­ melse med vad jag förordat i det föregående; 12 . till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvalt­ ningskostnader för budgetåret 1965/66 under åttonde huvud­ titeln anvisa ett förslagsanslag av 380 000 kr.; 13. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturve­ tenskaplig forskning för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 17 790 000 kr.; 14. till Atomforskning för budgetåret 1965/66 under åt­ tonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 9 652 000 kr.; 15. till Främjande av forskning på jordbrukets område m. m. för budgetåret 1965/66 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.; 16. till Åtgärder för att förebygga skördeskador för bud­ getåret 1965/66 under nionde huvudtiteln anvisa ett reserva­ tionsanslag av 350 000 kr.;

Kungl. Maj:ts proposition nr kO år 1965 73 17. till Statens tekniska forskningsråd för budgetåret 1965/66 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 416 000 kr.; 18. till Teknisk forskning för budgetåret 1965/66 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 16 200 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­ mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förord­ nar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll ut­ visar. Ur protokollet: Sonja Ahrling

Ivar Hieggströms Tryckeri AB • Stockholm 19Ö5 e&osii

■ .•Tv“-T\ 1? - . " > **■’•'''• s/H- -?•