Doc 1964:1
Hänvisat till av
- Prop. 1971:35: Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1971/72 till byggnadsarbeten samt inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m.m.
- Prop. 1972:31: Kungl. Maj:ts proposition om inrättande av Sveriges exportråd, m.m.
- Prop. 1972:50: Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avtal med landstingeskommunerna m.fl. om bidrag till psykiatrisk sjukvård, m.m., avsnitt 3
- Prop. 1973:41: Kungl. Maj:ts proposition angående industripolitisk verksorganisation m.m.
- Prop. 1974:28: Kungl. Maj:ts proposition angående den statliga kulturpolitiken, avsnitt 25.10
- Prop. 1975/76:135: om den statliga kulturpolitiken 3, avsnitt 4.1.1
- Prop. 1975:14: Regeringens proposition om statligt stöd till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet, m.m., avsnitt 2.2
- Prop. 1964:107: angående anslag till forti- fikationsförvaltningen för budgetåret 1964/65, avsnitt 43
- Prop. 1964:110: ('angående vissa anslags\xad frågor man. inom försvarsdepartementets verksamhets\xad område',)
- Prop. 1964:129: med förslag till förord¬ ning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften, avsnitt 3
- Prop. 1964:152: Doc 1964:152, avsnitt 12
- Prop. 1964:190: Doc 1964:190
- Prop. 1964:200: Doc 1964:200, avsnitt 9
- Prop. 1964:55: Doc 1964:55, avsnitt 20
- Prop. 1964:72: angående anslag för budget¬ året 196b/65 till byggnadsarbeten vid vissa universitet, m.m., avsnitt 36 och 42
- Prop. 1964:75: ('med förslag till stämpel- skatteförordning, m. m.',), avsnitt 64
- Prop. 1964:80: angående allmän be- redskapsstat för budgetåret 196b/65, avsnitt 33 och 34
- Prop. 1964:83: angående skolväsendets cen¬ trala ledning m. m., avsnitt 86
- Prop. 1965:104: angående anslag för budget¬ året 1965/66 till byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor m. m., avsnitt 2, 3, 14, 18 och 19 m.fl.
- Prop. 1965:105: angående ytterligare ut¬ gifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1964/65, avsnitt 14
+56 fler
- Prop. 1965:140: ('angående ökad läkarutbild\xad ning i Göteborg m. m.',), avsnitt 4.2.1
- Prop. 1965:2: Doc 1965:2, avsnitt 21, 22 och 41
- Prop. 1965:22: angående riktlinjer för reglering av prisförändringar för civilförsvaret in. m., avsnitt 2
- Prop. 1965:26: angående anslag till in¬ vesteringar i försvarets fabriksfond m. m., avsnitt 2 och 13
- Prop. 1965:40: ('angående anslag för budget\xad året 1965/66 till vissa forskningsråd m.m.',)
- Prop. 1965:42: ('angående anslag för budgetåret 1965/66 till statskontoret m. m. och sta\xad tens datamaskinfond',), avsnitt 24 och 48
- Prop. 1965:44: angående bidrag till han- delshamnar och farleder för budgetåret 1965/66, in. m., avsnitt 13
- Prop. 1965:59: angående karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande m. m., avsnitt 70
- Prop. 1965:63: angående det statliga utvecklingsbiståndets administration, avsnitt 2 och 44
- Prop. 1965:64: angående vissa bygg¬ nads- och markfrågor inom kommunikationsdepar¬ tementets verksamhetsområde, avsnitt 12
- Prop. 1965:65: Doc 1965:65
- Prop. 1965:66: angående medelsbehovet för försvarsstabens verksamhet under budgetåret 1965/ 66, avsnitt 6, 8, 15 och 22
- Prop. 1965:82: angående anslag för budgetåret 1965/66 till statistiska centralbyrån, m. m., avsnitt 39
- Prop. 1965:92: med förslag till förord¬ ning med särskilda bestämmelser om allmän folk- och bostadsräkning år 1965 m. in., avsnitt 7
- Prop. 1966:104: angående anslag för budget¬ året 1966/67 tid, byggnadsarbeten samt inredning och ut¬ rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. to., avsnitt 1, 8, 13, 15 och 16 m.fl.
- Prop. 1966:28: Doc 1966:28, avsnitt 13
- Prop. 1966:50: ('angående ökad utbildning av socionomer och gymnastiklärare m.m.',), avsnitt 3.2.1
- Prop. 1966:62: angående inrättande av ett arbetsmcdicinskt institul m. m., avsnitt 3 och 22
- Prop. 1966:80: angående allmän bered- skapsstat för budgetåret 1966/67, avsnitt 26
- Prop. 1967:110: ('angående vissa anslags\xad frågor rörande försvaret för budgetåret 1967/68',), avsnitt 102 och 108
- Prop. 1967:85: ('angående vissa åtgärder inom vuxenutbildningens område m. m.',), avsnitt 4.2.1.1
- Prop. 1968:101: ('angående långtidsplan för det statliga utvecklingsbiståndet m. m.',), avsnitt 44
- Prop. 1968:104: angående anslag för budget¬ året 1968/69 till byggnadsarbeten samt inredning och ut¬ rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m., avsnitt 4 och 14
- Prop. 1968:109: ('angående vissa organi\xad sations- och anslagsfrågor rörande försvaret',), avsnitt 144 och 178
- Prop. 1968:110: ('angående vissa anslags\xad frågor in. m. rörande det militära försvaret och civil\xad försvaret',), avsnitt 108
- Prop. 1968:155: ('angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69',)
- Prop. 1968:18: Doc 1968:18, avsnitt 1
- Prop. 1968:26: angående vissa byggnadsarbe¬ ten vid universiteten m. m., avsnitt 5 och 6
- Prop. 1968:41: ('angående vissa frågor om hjälpmedel för handikappade',), avsnitt 24
- Prop. 1968:75: angående fortsatt dis¬ position av vissa äldre anslag inom socialdepartemen¬ tets verksamhetsområde, avsnitt 3
- Prop. 1968:89: ('med förslag till lag om förnyelse av vissa inteckningar för nyttjanderätt, avkomsträtt och servitut, m. m.',)
- Prop. 1969:102: ('angående vissa avtal rörande universitetssjukhusen, m. m.',), avsnitt 8 och 38
- Prop. 1969:150: ('angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70',)
- Prop. 1969:36: ('angående anslag för budget\xad året 1969/70 till byggnadsarbeten samt inredning och ut\xad rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.',)
- Prop. 1969:38: ('med förslag till lag om pensionstillskott, m. m.',)
- Prop. 1969:4: ('angående utbildningens orga\xad nisation vid filosofisk fakultet m. m.',), avsnitt 0
- Prop. 1969:85: angående fortsatt dispo¬ sition av visst äldre anslag inom socialdepartementets verksamhetsområde, avsnitt 2
- Prop. 1970:165: ('angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71',), avsnitt 50
- Prop. 1970:25: Doc 1970:25, avsnitt 3.8.1
- Prop. 1970:36: ('angående vissa anslag ur kyr\xad kofonden, m. m.',)
- Prop. 1970:76: ('angående anslag för budget\xad året 1970/71 till byggnadsarbeten samt inredning och ut\xad rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.',)
- SOU 1965:19: Friluftslivet i Sverige, avsnitt 81
- SOU 1966:47: Ungdomens förenings- och fritidsliv : organisationer och medlemmar, avsnitt 11
- SOU 1966:9: Omsorger om psykiskt utvecklingshämmade, avsnitt 86
- SOU 1967:19: Statens stöd till ungdomsverksamhet, avsnitt 5.7.3
- SOU 1967:51: Läkares grundutbildning och vidareutbildning, avsnitt 307
- SOU 1967:60: Bättre hjälpmedel för handikappade : förslag, avsnitt 82
- SOU 1969:43: Nytt lantmäteri, avsnitt 14.1
- SOU 1971:73: Fonogrammen i musiklivet, avsnitt 3.3
- SOU 1973:8: Radio i utveckling, avsnitt 2
- SOU 1974:95: Båtliv, avsnitt 11
- SOU 1975:14: Konstnärerna i samhället, avsnitt 8.2
- SOU 1991:3: Statens roll vid främjande av export
- Ds 1999:48: Begreppet invandrare användningen i lagar och förordningar, avsnitt 3.4.3
- Bet. 1971:InU3: Inrikesutskottets betänkande i anledning av Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar inom inrikesdepartementets verksamhetsområde till arbetsmarknad m. m. jämte motioner, avsnitt 3
- Bet. 1997/98:ku250: bet 1997/98 ku250 , avsnitt 6.2
KUNGL. MAJ-.TS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN
ANGÅENDE
STATSVERKETS TILLSTÅND OCH
BEHOV UNDER BUDGETÅRET
1964/65
Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj :t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1964/65.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:
1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b
RIKSSTAT FÖR BUD-
DRIFT-
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter............................... 19 910 200 000
II. Uppbörd i statens verksamhet.......... 492 035 000
III. Diverse inkomster..................... 409 000 000 20 811 235 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder......
II. Riksbanksfonden.............
III. Statens allmänna fastigbetsfond
IV. Försvarets fonder ............
V. Statens utlåningsfonder.......
VI. Fonden för löneunderstöd.....
VII. Fonden för statens aktier.....
VIII. Statens pensionsfonder........
IX. Diverse kapitalfonder.........
483 000 000 100 000 000 42 807 000 44 373 000 350 569 000 9 602 000 85 000 000 77 165 000 41 000 000
1 239 516 000
Säger för inkomster å driftbudgeten 22 050 751 000
Återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel .................................. 350 000 000
Beräknad ökning av reservationsmedelsbehållningarna 200 000 000 650 000 000
Summa kr. 22 600 751000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196 i
3 GETÅRET 1964/65 BUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna.......... 5 713 000
II. Justitiedepartementet.................. 217 343 000
III. Utrikesdepartementet.................. 213 778 000
IV. Försvarsdepartementet................. 3 805 998 000
V. Socialdepartementet................... 6 482 382 000
VI. Kommunikationsdepartementet......... 2 230 282 000
VII. Finansdepartementet................... 1 097 360 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet.............. 3182 025 000
IX. Jordbruksdepartementet................ 631 741 000
X. Handelsdepartementet................. 266 552 000
XI. Inrikesdepartementet.................. 1 667 225 000
XII. Civildepartementet..................... 869 737 000
XIII. Oförutsedda utgifter................... 1 000 000
XIV. Riksdagen och dess verk m. m......... 36 614 000
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden....................... 10 500 000
II. RIksgäldsfonden....................... 800 000 000
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar . 650 916 000
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-
förluster.............................. 1 000 000
Säger för utgifter å driftbudgeten
Beräknat överskott d statsregleringen:
överskott av inkomster...................... 80 585 000
Balanserade kommunalskattemedel............ 350 000 000
20 707 750 000
1 462 416 000 22 170166 000
430 585 000
Summa kr. 22 600 761 000
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964
Lånemedel
KAPITAL-
881 548 000
Summa kr. 881 543 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
6 BUDGETEN
I. Statens affärsverksf onder:
Postverkets fond...........
Televerkets fond...........
Statens järnvägars fond.....
Statens vattenfallsverks fond Domänverkets fond.........
II. Luftfartsfonden..............
III. Statens allmänna fastlghetsfond
5 099 000 — 2 100 000 —23 000 000 86 800 000
4 063 000 70 862 000
—3 001 000 69 086 000
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastlghetsfond......
Försvarets fabriksfond........
V. Statens utlåningsfonder.........
VI. Fonden för låneunderstöd.......
VIII. Fonden för förlag till statsverket
50 069 000
12 924 000 62 993 000
701 796 000 58 165 000 31 900 000
IX. Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förr&dsfond .
5 900 000 997 701 000
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels-
förlust pr .............................. * OM 000
övrig kapitalåterbetalning......................• • 115 158 000 116 158 00~
Summa kr. 881 643 000
Stockholms slott den 3 januari 1964
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA A DRIFTBUDGETEN FÖR BUDGETÅRET 1964/65
A. Egentliga statsinkomster
Skatter:
1.
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmö-
b)
c)
d)
e)
f)
g)
h)
genhet m. m.f bevillning .. Kupongskatt, bevillning ... Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning .. Skogsvårdsavgifter, bevillning ....................
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning..........
Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning...............
Lotterivinstskatt, bevillning Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m., bevillning ....................
9 050 000 000 8 000 000
1 000 000
10 200 000
3 000 000
140 000 000 89 000 000
160 000 000 9 461 200 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning ... 550 000 000
b) Trafikomläggningsskatt, bevillning ................ 105 000 000
c) Bensin- och brännoljeskatt,
bevillning ............... 1 265 000 000 1 920 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning...... 900 000 000
b) Allmän varuskatt, bevillning 3 300 000 000
c) Särskilda varuskatter, bevill-
nin9 .................... 415 000 000
d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning......... 280 000 000
e) Regleringsavgift och accis å
fettvaror m. m., bevillning 20 000 000
f) Tobaksskatt, bevillning____ 1 050 000 000
g) Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, bevill-
nin9 .................... 20 000 000
h) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevillning ................. 44 000 000
i) Skatt å sprit, bevillning ... 1 450 000 000
j) Skatt å vin, bevillning . . . 140 000 000
Kungl. Maj.ts proposition nr l år 196'r
k) Skatt å malt- och läskedrycker, bevillning .......
l) Energiskatt, bevillning----
200 000 000
710 000 000 8 529 000 000 19 910 200 000
11. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter..................
2. Inkomster vid fångvården...............
3. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten
4. Bidrag till riksförsäkringsverket och för-
säkringsrådet...........................
5. Personalsjukpenningar m. m...............
6. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare ..........................
7. Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen
8. Inkomster vid statens institut för folkhälsan
9. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium .................................
10. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium .................................
11. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium .................................
12. Inkomster vid statens mentalsjukhus .....
13. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus........
14. Inkomster vid karolinska sjukhuset.......
15. Inkomster vid serafimerlasarettet.........
16. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, att tillföras automobilskaltemedlen.....
17. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, att tillföras automobilskattemedlen.....
18. Avgifter för registrering av motorfordon...
19. Försäljning av sjökort m. m.............
20. Fyr- och båkmedel......................
21. Lotspenningar..........................
22. Skeppsmätningsavgifter..................
23. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut....................
24. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet......................._......
25. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen..
26. Inkomster vid statens geotekniska institut .
27. Inkomster av datamaskindrift vid statskontoret ...................................
28. Inkomst av myntning och justering......
29. Kontrollstämpelmcdel....................
30. Bidrag till bankinspektionen..............
31. Bidrag för revision av sparbankerna......
32. Bidrag till försäkringsinspektionen ........
33. Avgifter för granskning av biograffilm----
34. Inkomster vid tandläkarhögskolorna......
35. Inkomster vid lantbruksnämnderna.......
36. Inkomster vid statens jordbruksnämnd----
37. Inkomster vid statens centrala frökontroll-
anstalt.................................
500 000
5 200 000 9 550 000
3 900 000 25 000 000
350 000 20 000 600 000
6 000 000 1 000 000
1 600 000
50 000 000 350 000
51 000 000 11 000 000
1 400 000
5 500 000 13 000 000 750 000 21 000 000 15 600 000 500 000
9 000 000
120 000 900 000
1 400 000
4 500 000 22 000 000
2 000 000 1 865 000
550 000 1 670 000 260 000 450 000 1 400 000 500 000
3 500 000
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964
38. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m..... l 000 000
39. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt . ............................ 275 000
40. Inkomster vid statens maskinprovningar... 350 000
41. Avgifter vid köttbesiktning............... 4 500 000
42. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt................................. 1 700 000
43. Inkomster vid veterinärhögskolan......... 925 000
44. Inkomster vid lantmäteriväsendet........ 21 200 000
45. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ... 3 800 000
46. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-
verkningen............................. 70 000
47. Inkomster vid Sveriges geologiska undersök-
™78................................... 600 000
48. Inkomster vid statens provningsanstalt .... 3 800 000
49. Inkomster vid statens skeppsprovningsan-
*talt................................... 2 000 000
50. Inkomster vid statens institut för konsument-
^ågor.................................. 375 000
51. Patent- och varumärkes- samt registrerings-
.. avgifter • ............................... 18 500 000
52. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. re-
8ls,ter.................................. 505 000
53. Inkomster av statens gruvegendom....... 4 500 000
54. Bidrag till kostnader för polisväsendet m. m. 154 000 000 492 035 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel............................. 42 qoo 000
2. Totalisatormedel........................ 77 qqq 000
3. Tipsmedel.............................. 100 000 000
4. Lotterimedel............................ 125 000 000
5. Övriga diverse inkomster................ 65 000 000 409 000 000
... .... 20 811 285 000
Inkomster av statens kapitalfonder
7. Statens affärsoerksfonder:
1. Postverket, bevillning.............. 7 qoo 000
2. Televerket.........................160 000 000
3. Statens järnvägar........................ 1 000 000
4. Statens vattenfallsverk.................. 285 000 000
5. Domänverket........................... 30 000 000 483 000 000
II. Riksbanksfonden........................... 100 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond......... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens * ......... 3 350 000
3. Beskickningsfastigheternas » 1 850 000
4. Medicinalstyrelsens » 44 805 qqq
5. Karolinska sjukhusets » 1 599 qqq
6. Sjöf artsst yreisens » ......... 435 qqq
7. Byggnadsstyrelsens * ......... 20 811 000
8. Generaltullstyrelsens » ......... 270 000
9. Uppsala universitets » 1 605 000
10. Lunds universitets , 4 34g qqq 42 gQ7 qqq
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
9 IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond................ 40 523 000
2. Försvarets fabriksfond................... 3 850 000
V. Statens utldningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond............ 28 000
2. Värnpliktslånefonden.................... 1 000
3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................. 2 000
4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer............. 2 900 000
5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen................. 8 000
6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden................... 200 000
7. Lånefonden för bostadsbyggande......... 332 000 000
8. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrin ...................... 625 000
9. Lånefonden för allmänna samlingslokaler .. 1 400 000
10. Statens bosättningslånefond.............. 2 000 000
11. Vattenkraftslånefonden.................. 270 000
12. Luftfartslånefonden...................... 725 000
13. Tullverkets båtlånefond.................. 1 000
14. Statens lånefond för universitetsstudier.... 525 000
15. Allmänna studielånefonden............... 750 000
16. Lånefonden för inventarier i studentbostäder 325 000
17. Jordbrukets lagerhusfond................ 425 000
18. Jordbrukets maskinlånefond.............. 1 150 000
19. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.. 60 000
20. Fonden för supplementär jordbrukskredit.. 1 000
21. Kraftledningslånefonden................. 190 000
22. Elektrifieringslånefonden................. 1 000
23. Egnahemslånefonden.................... 3 500 000
24. Arrendelånefonden...................... 1 000
25. Arbetarsmåbrukslånefonden.............. 1 000
26. Kronotorparnas inventarielånefond........ 1 000
27. Statens avdikningslånefond............... 2 000 000
28. Täckdlkningslånefonden.................. 1 000
29. Bevattningslånefonden................... 1 000
30. Fiskerilånefonden....................... 690 000
31. Statens fiskredskapslånefond............. 1 000
32. Skogsväglånefonden..................... 35 000
33. Statens skogslånefond................... 1 000
34. Lånefonden för insamling av skogsfrö..... 30 000
35. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 1 400 000
36. Statens sekundärlånefond för rederinäringen 20 000
37. Statens hantverks- och industrilånefond.... 5 300 000
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Statskontorets delfond ................ 7 000 000
2. Lantbruksstyrelsens t ................ 2 000
3. Bostadsstyrelsens » ................ 540 000
4. Riksbankens » ................ 1 500 000
5. Riksgäldskontorets * ................ 560 000
44 373 000
356 569 000
9 602 000
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964
VII. Fonden för statens aktier...................
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden.................
2. Civila tjänstepensionsfonden..............
3. Militära tjänstepensionsfonden............
4. Allmänna familj epensionsfonden..........
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.....
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ..
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet
2. Övriga diverse kapitalfonder.............
85 000 000
58 000 000 1 750 000 180 000 5 200 000 12 000 000
35 000 77 165 000
20 000 000
21 000 000 41 000 000
_1 239 &16 000
Summa kr. 22 060 761000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
11 Bilaga 1 till Specifikation au inkomsterna d driftbudgeten
FÖRSLAG TILL
STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1964/65
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond.................
2. Fångvårdsstyrelsens » .................
3. Beskickningsfastigheternas * .................
4. Medicinalstyrelsens * .................
5. Karolinska sjukhusets » .................
6. Sjöfartsstyrelsens * .................
7. Byggnadsstyrelsens » .................
8. Generaltullstyrelsens » .................
9. Uppsala universitets » .................
10. Lunds universitets » .................
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 101 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 1 000
3. Beskickningsfastigheternas » 1 000
4. Medicinalstyrelsens » ................. 1000
5. Karolinska sjukhusets * 1 000
6. Sjöfartsstyrelsens * 1 000
7. Byggnadsstyrelsens » 270 000
8. Generaltullstyrelsens * 1 000
535 000 750 000 220 000 2 600 000 1 165 000 165 000 6 000 000 260 000 60 000
58 000 11 813 000
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964
9. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning............... 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting .. 190 000
c) Övriga diverse inkomster........... l 000 441 000
10. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning........................ 50 000
b) Övriga diverse inkomster........... 1 000 51 000
Summa kr.
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader för de kungl. slotten med tillhö-
rande byggnader................. 1 313 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga........ 370 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m...... 700 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten....... 2 100 000 4 483 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 3 488 000
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m................ 3 645 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis........ 760 000 4 405 000
4. Medicinalstyrelsens delfond ...................... 13 692 000
5. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset............. 2 355 000
b) Serafhnerlasarettet............... 455 000 2 810 000
6. Sjöfartsstyrelsens delfond...................... 780 000
7. Byggnadsstyrelsens * ..................... 32 685 000
8. Generaltullstyrelsens * .................... 100 000
9. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset............ 496 000
b) Övriga fastigheter................ 1 515 000 2 011 000
10. Lunds universitets delfond...................... 2 187 000
B. Avsättning till värdeminskning skonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 1 129 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis....... 346 000
4. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis....... 5 470 000
5. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis....... 1 619 000
6. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis....... 123 000
7. Byggnadsstyrelsens ♦ , förslagsvis....... 7 815 000
8. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis....... 100 000
869 000
173 676 000
66 641 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196b
9. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .. 604 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis...... 560 000 1 164 000
10. Lunds universitets delfond, förslagsvis............594 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis...... 450 000
3. Beskicknlngsfastigheternas » , förslagsvis...... 6 060 000
4. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...... 175 000
5. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis...... 850 000
6. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis...... 120 000
7. Byggnadsstyrelsens * , förslagsvis...... 36 498 000
8. Generaltullstyrelsens * , förslagsvis...... 300 000
9. Uppsala universitets * , förslagsvis...... 715 000
10. Lunds universitets * , förslagsvis........700 000
överskott att tillföras riksstalens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond................ 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens * 3 350 000
3. Beskicknlngsfastigheternas » 1 850 000
4. Medicinalstyrelsens * 11 805 000
5. Karolinska sjukhusets » 1 590 000
6. Sjöfartsstyrelsens » 185 000
7. Byggnadsstyrelsens * ................ 20 811 000
8. Generaltullstyrelsens * 270 000
9. Uppsala universitets * 1 605 000
10. Lunds universitets » 1 340 000
18 360 000
45 868 000
42 807 000
Summa kr. 173 676 000
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten
BERÄKNAT FÖRSLAG TILL STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1964/65
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
Summa kr. 190 481 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b
15 UTGIFTER Å DRIFTBUDGETEN
EGENTLIGA STATSUTGIFTER
I. KUNGL HOV- OCH SLOTTS STATERNA
A. Kungl. hovstaten
1 Kungl. Ma]:ts hovhållning..................................... 2 750 000
2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten............ 190 000
3 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland..................... 125 000
4 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier
1 de kungl. slotten........................................... 381 000
8 446 000
B. Kungl. slottsstaten
1 Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl. slotten 1 677 000
2 Ved och kol för de kungl. slotten............................. 590 000
2 267 000
Summa kr. 6 713 000
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b
II. JUSTITIEDEPARTEMENTET
A. Justitiedepartementet m. m.
Statsrådsberedningen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 987 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 71000
Justitiedepartementet:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 126 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 285 000
5 Svensk författningssamling, förslagsanslag...... 400 000
6 Lagberedningen, reservationsanslag...............
7 Fideikommissnämnden, reservationsanslag..........
8 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag ........................................
9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ................................
10 FN:s tredje världskongress för förebyggande av brott
m. m., reservationsanslag ........................
11 Extra utgifter, reservationsanslag..................
B, Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet
Justitiekanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 416 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 31 000
Riksåklagarämbetet:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *539 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *29 000
C. Domstolarna
Högsta domstolen m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 822 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 334 000
Regeringsrätten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 200 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 36 000
5 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag......... 55 000
Hovrätterna:
6 Avlöningar, förslagsanslag.................... 14 148 000
7 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 292 000
* Beräknat belopp.
1 058 000
3 811 000 397 000 150 000
35 000
3 000 000
200 000 195 000
8 846 000
447 000
568 000
1 015 000
5 156 000
1 291 000
15 440 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196b 17
Häradsrätterna:
8 Avlöningar, förslagsanslag .................... 34 977 000
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. 2 392 000
10 Ersättningar till nämndemän, förslagsanslag---- 6 000 000 43 369 000
Vattendomstolarna:
11 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 522 000
12 Omkostnader, förslagsanslag...................572 000 5 094 000
13 Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet,
reservationsanslag............................... 210 000
14 Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker
m. m. för domstolsväsendet, förslagsanslag........ .250 000
70 810 000
D. Rättegångsväsendet i allmänhet
1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ........................................ 8 700 000
2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsanslag ........................................ 5 50® 000
3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslagsanslag ........................................ * 800 000
4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag..... 171 000
5 Efterutbildning inom rättegångsväsendet, reservationsanslag .................................... 200 000
16 371 000
E. Kriminalvården m. in.
Fångvårdsstyrelsen (Kriminalvårdsstyrelsen):
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 261 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. .734 000 4 995 000
Fångvårdsanstalterna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 61 055 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 23 662 000
5 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag .................................. 3 300 000
6 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag ................................ 3 500 000
7 Anskaffning, montering och transport av baracker m. m., reservationsanslag............... 1 400 000 92 917 000
8 Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej
tillhör fångvården, m. m., förslagsanslag......... 125 000
9 Centrala nämnderna, förslagsanslag.............. 152 000
10 övervakningsnämnderna, förslagsanslag........... 250 000
Skyddskonsulentorganisationen:
11 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 874 000
12 Omkostnader, förslagsanslag...................801 000 5 675 000
13 övervakning av villkorligt dömda m. fl., förslagsanslag 4 800 000
14 Kurser för övervakare och personundersökare,
reservationsanslag.............................. 52 000
15 Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. 1 000 000
16 Bidrag till svenska skyddsförbundet............. ®® ®0®
110 006 000
2 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 1
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 7 666 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 2 269 000
3 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,
förslagsanslag.................................
4 Ersättning till försvarets fastighetsfond för fång-
vårdsanstalten i Hälsingborg, förslagsanslag.......
5 Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m., reservationsanslag.......................
6 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. inom privaträttens område, förslagsanslag ..
7 Bidrag till Nordisk årsbok m. m., reservationsanslag
9 935 000
199 000
67 000
31 000
48 000 15 000
10 295 000
Summa kr. 217 343 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b
19 A.
12 III. UTRIKESDEPARTEMENTET
Utrikesdepartementet in. m.
Utrikesförvaltningen:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Representationsbidrag till utlandstjänstemän......
Vissa bostadskostnadsersättningar, förslagsanslag----
Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag........................
Kursdifferenser, förslagsanslag....................
Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag . . ■ Särskilda förhandlingar med främmande makter,
förslagsanslag..............................
Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag . Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
Extra utgifter, reservationsanslag.................
Tillfälliga representationskostnader, förslagsanslag.
39 350 000 11 011 000
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
1 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i
Haag, förslagsanslag............................
2 Förenta Nationerna, förslagsanslag...............
3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag ..........••••••
4 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag ....................................
5 Europarådet, förslagsanslag................
6 Bidrag till Röda Korsets internationella kommitté .
C. Internationell biståndsverksamhet
Bistånd genom internationella organ
1 Förenta Nationernas utvidgade tekniska biståndsprogram (EPTA)..............................
2 Förenta Nationernas Särskilda fond ............
3 Förenta Nationernas barnfond (UNICEF) ........
4 Bitiädande experter för multilateral biståndsverksamhet, reservationsanslag........................
5 Övrigt multilateralt tekniskt bistånd, reservationsanslag ........................................
Bilateralt tekniskt bistånd
Nämnden för internationellt bistånd (NIB):
6 Avlöningar, förslagsanslag .............
7 Omkostnader, förslagsanslag ...........
2 614 000 590 000
50 361 000 3 300 000 3 100 000
2 500 000 1 000 1 100 000
2 500 000 30 000
300 000 125 000 600 000
68 917 000
4 000 9 000 000
2 900 000
1 000 000 700 000 50 000
18 654 000
10 400 000 42 400 000 3 900 000
3 000 000
12 000 000 71 700 000
3 204 000
20 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1964
D. Diverse
8 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Beskickningsfastighetemas delfond, förslagsanslag
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska medborgare, förslagsanslag...............
Förstärkning av avkastningen av understödsfonden
för rysslandssvenskar.....................
Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige,
reservationsanslag..............
Särskilda medel för upplysningsverksamhet i utlandet
angående Sverige, reservationsanslag..............
Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor....................
12 292 000
746 000 13 038 000
100 000
20 000
4 379 000
2 175 000
1 000
200 000 19 913 000
Summa kr. 213 778 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 är W6i
21 IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET
A. Försvarsdepartementet m. m.
Försvarsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag...................... 2 310 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................... 450 000 2 760 000
3 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag............... 400 000
4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ................................. 1 300 000
5 Extra utgifter, reservationsanslag.................. 490 000
6 Rationaliseringsförsök, reservationsanslag........... .600 000
5 550 000
B. Armén
a) Avlöningar m. m.
1 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag... 328 000 000
2 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag .. 1 200 000
3 Avlöningar till personal i arméns reserver m. fl., förslagsanslag ..................................... 12 500 000
4 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag .. 20 200 000
5 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag____ 92 000 000
453 900 000
b) Omkostnader
6 Sjukvård m. m., förslagsanslag.................... 4 500 000
7 Reseersättningar m. m., förslagsanslag............. 13 550 000
8 Rekryteringskostnader, reservationsanslag.......... 280 000
9 Bränsle m. m., förslagsanslag..................... 18 950 000
10 Renhållning, förslagsanslag............ 4 500 000
11 Telefon m. m., förslagsanslag............ 2 350 000
12 Tvätt, förslagsanslag............................ 5 000 000
13 Övriga expenser m. m., reservationsanslag.......... 1 490 000
50 620 000
c) Mathållning m. m.
14 Mathållning, förslagsanslag....................... 55 000 000
15 Furagering, förslagsanslag........................ 1 300 000
56 300 000
d) övningar m. m.
16 övningar m. m., reservationsanslag................ 41 250 000
17 Förhyrning av motorfordon m. m., förslagsanslag____ 7 700 000
48 950 000
e) Intendenturmateriel m. m.
18 Beklädnad m. m., reservationsanslag............... 57 600 000
19 Inventarier m. m., reservationsanslag.............. 11 900 000
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b
20 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag..............
21 ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag ...
22 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag ...........................................
23 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag............
24 Remontering, reservationsanslag...................
25 Uttagning av hästar, förslagsanslag................
26 Veterinärvård, reservationsanslag..................
27 Hundväsendet, reservationsanslag.................
f) Tggmaleriel m. m.
28 Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag
29 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag ..
30 Jämvägskrigsbromateriel, reservationsanslag........
31 Uttagning av motorfordon och motorredskap, förslagsanslag .........................................
g) Hemvärnet
32 Hemvärnets avlöningar, förslagsanslag.............
33 Hemvärnets omkostnader, förslagsanslag...........
34 Hemvärnets intendenturmateriel m. m., reservationsanslag .........................................
35 Hemvärnets övningar, reservationsanslag...........
36 Hemvärnets tygmateriel m. m., reservationsanslag ...
C. Marinen
a) Avlöningar m. m.
1 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ..
2 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ..
3 Avlöningar till personal i marinens reserver, förslagsanslag ...........................................
4 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ...
5 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag____
b) Omkostnader
6 Sjukvård m. m., förslagsanslag....................
7 Reseersättningar m. m., förslagsanslag.............
8 Rekryteringskostnader, reservationsanslag..........
9 Bränsle m. m., förslagsanslag.....................
10 Renhållning, förslagsanslag.......................
11 Telefon m. m., förslagsanslag.....................
12 Tvätt, förslagsanslag............................
13 Övriga expenser m. m., reservationsanslag..........
c) Mathållning
14 Mathållning, förslagsanslag.......................
3 525 000 1 000
3 400 000 1 800 000 1 000 50 000 70 000 1 000
78 348 000
439 800 000 85 000 000 3 000 000
200 000 528 000 000
1 226 000 823 000
810 000
3 750 000
4 900 000
11 509 000 1 227 627 000
128 000 000 135 000
2 850 000 12 500 000 20 700 000
164 185 000
1 150 000 3 450 000
305 000 7 500 000
2 300 000 1 260 000 1 250 000
570 000
17 785 000
18 300 000
18 300 000
23 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196i
d) övningar m. m.
15 övningar m. m., reservationsanslag................
e) Intendenturmateriel m. m.
16 Beklädnad m. m., reservationsanslag...............
17 Inventarier m. m., reservationsanslag..............
18 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag..............
19 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag ...........................................
20 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.............
21 Materialförråd m. m., förslagsanslag...............
22 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag........
f) Flytande materiel, vapenmateriel m. m.
23 Fartygsbyggnader m. m., reservationsanslag........
24 Anskaffning av vapenmateriel m. m., reservationsanslag ...........................................
25 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag.......
26 Anskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag ...........................................
g) Bidrag och understöd
27 Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag........
D. Flygvapnet
a) Avlöningar m. m.
1 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ...
2 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ..
3 Avlöningar till personal i flygvapnets reserv, förslagsanslag ......................................... ,
4 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ..
5 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag----
6 Tjänstepremier m. in., förslagsanslag . .............
b) Omkostnader .
7 Sjukvård m. m., förslagsanslag....................
8 Reseersättningar m. m., förslagsanslag.............
9 Rekryteringskostnader, reservationsanslag..........
10 Bränsle m. m., förslagsanslag.....................
11 Renhållning, förslagsanslag.......................
12 Telefon m. m., förslagsanslag.....................
13 Tvätt, förslagsanslag............................
14 Övriga expenser m. m., reservationsanslag .. .........
c) Mathållning
15 Mathållning, förslagsanslag....................* • •
24 515 000 24 515 000
7 500 000 1 900 000 1 200 000
435 000 200 000 255 000 10 000
11 500 000
111 000 000
86 000 000 55 800 000
600 000 253 400 000
565 000 565 000 490 250 000
164 000 000 10 000
1 900 000 1 600 000
14 600 000
2 000 000
184 110 000
900 000 7 400 000 400 000 7 300 000 2 600 000 4 125 000 1 000 000 440 000
24 165 000
111400 000
11 400 000
24 Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1964
d) Övningar m. m.
16 övningar m. m., reservationsanslag................. 9 379 qqq
e) Intendenturmateriel m. m.
^ Beklädnad m. m., reservationsanslag ........... iq 200 000
18 Inventarier m. m., reservationsanslag.............. 2 000 000
19 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.............. g50 qqq
20 ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag... \ oqq qqq
21 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsan-
22 Drivmedeisförråd m. m., förslagsanslag ............ g 9qq qqq
23 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag........ 28 000
f) Flggmateriel m. m.:
24 Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag *945 000 000
25 Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reservations-
ansla9......................................... 200 000 000
g) Bidrag och understöd
26 Understöd åt privatflyget, reservationsanslag....... 366 000
366 000
1 398 189 000
E. För krigsmakten gemensamma ändamål
a) Försvarsstaben Försvarsstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag...................... 9 599 qqq
2 Särskilda avlöningar, förslagsanslag.............. 1 560 000
3 Omkostnader, förslagsanslag.................... 1 32i 000
4 Särskilda omkostnader, förslagsanslag........... 1 196 000
5 övningar, reservationsanslag.................... 124 000
6 Vissa bostadskostnadsersättningar, förslagsanslag.. 390 000 14 151 000
b) Centrala förvaltningsmyndigheter m. m.
Försvarets civilförvaltning:
7 Avlöningar, förslagsanslag...................... 6 500 000
8 Omkostnader, förslagsanslag.................... 1 880 000 8 380 000
Försvarets sjukvårdsstyrelse m. m.:
9 Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlö-
10 Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader, förslagsanslag........... 142 000 1 832 000
11 Militärmedicinska undersökningscentralen, förslags-
.................................... 158 000
12 Försvarets sjukvårdsförråd: Avlö-
13 Försvarets sjukvårdsförråd: Omkostnader, förslagsanslag.............. 151 000 929 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196i
14 Underhåll av sjukvårdsmateriel, reservationsanslag .......................................
15 Försvarsmedicinsk forskning, reservationsanslag .......................................
16 Vissa hälsovårdsåtgärder m. m., förslagsanslag----
17 Militärapoteket: Avlöningar, förslagsanslag ........................... 866 000
18 Militärapoteket: Omkostnader, förslagsanslag ....................... 50 000
19 Försvarets tandvård: Avlöningar, förslagsanslag ....................... 2 490 000
20 Försvarets tandvård: Omkostnader,
förslagsanslag..................... 330 000
Fortifikationsförvaltningen m. m.:
21 Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag ............. *11 000 000
22 Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader, förslagsanslag............... *870 000
23 Fortifikatorisk forskningsverksamhet, reservationsanslag .......................................
24 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag.......................
Försvarets intendenturverk m. m.:
25 Försvarets intendenturverk: Avlöningar, förslagsanslag.............. 7 000 000
26 Försvarets intendenturverk: Omkostnader, förslagsanslag................540 000 7 540 000
27 Försvarets intendenturverks anstalter: Avlöningar,
förslagsanslag................................. 4 600 000
Arméförvaltningen m. m.:
28 Arméförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag ....................... 31 000 000
29 Arméförvaltningen: Omkostnader, förslagsanslag ........................ 2 200 000 33 200 000
30 Arméförvaltningens anstalter: Avlöningar, förslagsanslag ....................................... 9 850 000
Marinförvaltningen:
31 Avlöningar, förslagsanslag...................... 17 150 000
32 Omkostnader, förslagsanslag.................... 1 760 000
Flygförvaltningen:
33 Avlöningar, förslagsanslag...................... 40 500 000
34 Omkostnader, förslagsanslag.................... 2 400 000
35 Datamaskiner m. m., reservationsanslag.......... 3 600 000
Försvarets förvaltningsdirektion:
36 Avlöningar, förslagsanslag...................... 380 000
37 Omkostnader, förslagsanslag.....................20 000
11 870 000
950 000 300 000
1 250 000
1 500 000 100 000
916 000
2 820 000
9 505 000
13 120 000
12 140 000
43 050 000
18 910 000
46 500 000
400 000 152 005 000
* Beräknat belopp,
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964
c) Institutioner m. m.
Krigsarkivet:
38 Avlöningar, förslagsanslag...................... 634 000
39 Omkostnader, förslagsanslag.................... 78 000
40 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag . 3 000
41 Inredning av vissa arkivaliemagasin, reservationsanslag ......................................... 1 000
Armémuseum:
42 Avlöningar, förslagsanslag..................... 331 000
43 Omkostnader, förslagsanslag.................... 76 000
44 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag . 20 000
Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona:
45 Avlöningar, förslagsanslag...................... 64 000
46 Omkostnader, förslagsanslag.................... 22 000
47 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag . 40 000
Försvarets forskningsanstalt:
48 Avlöningar, förslagsanslag...................... 16 000 000
49 Omkostnader, förslagsanslag.................... 1 365 000
50 Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag..... 37 000 000
51 Engångsanskaffning av viss utrustning, reservationsanslag ....................................... 1 000 000
Försvarets radioanstalt:
52 Avlöningar, förslagsanslag...................... 14 700 000
53 Omkostnader, förslagsanslag......... 3 350 000
54 Anskaffning och underhåll av materiel, reservationsanslag ....................................... 3 750 000
Militärpsykologiska institutet:
55 Avlöningar, förslagsanslag...................... 785 000
56 Omkostnader, förslagsanslag.................... 150 000
Centrala vämpliktsbyrån:
57 Avlöningar, förslagsanslag...................... 1 245 000
58 Omkostnader, förslagsanslag.................... 530 000
Militärmusiken:
59 Avlöningar, förslagsanslag...................... 12 700 000
60 Reseersättningar m. m., förslagsanslag........... 640 000
61 Materiel, reservationsanslag..................... 160 000
Försvarets personalvård:
62 Avlöningar, förslagsanslag...................... 1 705 000
63 Omkostnader, förslagsanslag.................... 250 000
d) Utbildningsanstalter m. m.
F örsvarshögskolan:
64 Avlöningar, förslagsanslag...................... 400 000
65 Omkostnader, förslagsanslag.................... 132 000
Militärhögskolan:
66 Avlöningar, förslagsanslag...................... 3 490 000
67 Omkostnader, förslagsanslag.................... 480 000
68 övningar, reservationsanslag.................... 1 200 000
69 Militärhistorisk forskning, reservationsanslag...... 100 000
70 Inventarier m. m., reservationsanslag............. 180 000
716 000
427 000
126 000
55 365 000
21 800 000
935 000
1 775 000
13 500 000
1 955 000 96 599 000
532 000
5 450 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 106i
78 Försvarets läroverk:
Avlöningar, förslagsanslag......................
Omkostnader, förslagsanslag....................
Försvarets brevskola:
Avlöningar, förslagsanslag......................
Omkostnader, förslagsanslag....................
Vidareutbildning av viss civil personal,reservationsanslag ...........................................
Kurser i arbetarskydd, reservationsanslag ..........
Bidrag till social verksamhet m. m., reservationsanslag Förslagsverksamhet, förslagsanslag................
1 750 000 150 000
245 000 55 000
1 900 000
300 000
300 000 65 000 75 000 75 000
8 697 000
e) Materielanskaffning m. m.
79 Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag ....
80 Anskaffning av fortifikatorisk materiel, reservationsanslag ...........................................
81 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag.......
82 Årskostnader för industriell krigsberedskap, förslagsanslag .........................................
83 Engångskostnader för industriell krigsberedskap, reservationsanslag .................................
84 Byggnads- och reparationsberedskapen: övningar
m. m., reservationsanslag......................
85 Byggnads- och reparationsberedskapen: Materiel,
reservationsanslag...............................
11 000 000
2 600 000 900 000
800 000
3 300 000
100 000
2 400 000 21 100 000
f) Värnpliklskoslnader
86 Inskrivningskostnader, förslagsanslag..............
87 Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag . ..
88 Reseersättningar till värnpliktiga m.fl., förslagsanslag
89 Soldathemsverksamhet, reservationsanslag..........
90 Fritidsverksamhet m. m., reservationsanslag........
2 100 000 450 000 15 700 000 200 000 700 000
19 150 000
g) Fastighetskoslnader
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag.......
Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag .
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.......
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Kasernbyggnaders delfond, förslagsanslag.......
Befästningars delfond, förslagsanslag............
Borttagande av pansarhinder m. m., reservationsanslag ..........................................
17 000 120 000 382 000
*138 254 000 *41 490 000
519 000
179 744 000
300 000
180 563 000
h) Bidrag till frivilliga organisationer m. m.
97 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reservationsanslag .........................................
98 Lottaorganisationen, reservationsanslag............
* Beräknat belopp.
4 800 000
1 700 000
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196i
99 Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag
100 Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsanslag ...
101 Frivilliga skytteväsendet, reservationsanslag........
102 Understöd åt vissa föreningar m. m................
0 Bidrag och ersättningar till enskilda
103 Familjebidrag, förslagsanslag.....................
104 Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. m., förslagsanslag..................
105 Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring m. m., förslagsanslag........
106 Omskolning av i militärtjänst skadade, förslagsanslag
j) Övriga ändamål
107 Försvarsupplysning, reservationsanslag.............
108 Publikations- och blankettryck, förslagsanslag ......
109 Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk, förslagsanslag.....................
110 Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag.......
m Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag . . 112 Täckande av vissa medelsbrister, förslagsanslag.....
F. Flygtekniska försöksanstalten
280 000 25 000 2 200 000 92 000
9 097 000
42 000 000
2 200 000
13 000 000 200 000
57 400 000
750 000 4 000 000
1 600 000 8 100 000 10 000 10 000
14 470 000 578 282 000
Flygtekniska försöksanstalten:
1 Avlöningar, förslagsanslag...................... 7 900 qqo
2 Omkostnader, förslagsanslag.................... 2 950 000
3 Utrustning, reservationsanslag...................30o 000 11 150 000
11150 000
G. Diverse
1 Reglering av prisstegringar......................*100000000
Summa kr. 3 805 998 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964
29 V. SOCIALDEPARTEMENTET
A. Socialdepartementet
Socialdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 508 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 160 000 2 668 000
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ................................ 3 200 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag ................ 200 000
6 068 000
B. Allmän försäkring m. m.
Försäkringsdomstolen:
1 Avlöningar, förslagsanslag .................... 782 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................... 47 000 829 000
F örsäkringsrådet:
3 Avlöningar, förslagsanslag .................... 738 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................... 34 000 772 000
Riksförsäkringsverket:
5 Avlöningar, förslagsanslag .................... 16 034 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................... 6 430 000 22 464 000
7 Bidrag till folkpensioner m. m., förslagsanslag...... *3 550 000 000
8 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,
förslagsanslag.................................. 6 200 000
9 Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag ........ 395 000 000
10 Yissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag . . 4 900 000
8 980 165 000
C. Socialvård, nykterh etsvård in. m.
Socialstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 557 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 545 000 4 102 000
Statens socialvårdskonsulenter:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 533 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 139 000 672 000
5 Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och
barnavårdslagama m. m., förslagsanslag .......... 6 750 000
6 Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av
ålderdomshem, reservationsanslag ................ 3 300 000
7 Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag ........................................ 15 000
8 Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem,
reservationsanslag .............................. 583 000
9 Bidrag till driften av barnhem, förslagsanslag ...... 1 600 000
* Beräknat belopp.
30 Kungl. Maj. ts proposition nr i år 1964
Ungdomsvårdsskolorna:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 16 025 000
11 Omkostnader, förslagsanslag.................. 7 090 000
12 Vård utom skola, förslagsanslag................ 2 000 000
13 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag .................................... 500 000
14 Anordnande och drift av provisoriska förläggningar,
reservationsanslag ............................ 350 000
15 Personalutbildning, reservationsanslag .......... 55 000
16 Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor, reservationsanslag ..................................
Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
17 Avlöningar, förslagsanslag .................... 5 857 000
18 Omkostnader, förslagsanslag .................. 3 386 000
19 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag..
20 Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag.......
21 Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykter-
hetsvård m. m., förslagsanslag..................
22 Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården,
reservationsanslag...............................
Länsnykterhetsnämnderna:
23 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 151 000
24 Omkostnader, förslagsanslag................... 609 000
25 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder, förslagsanslag ........................................
26 Bidrag till Länkrörelsen........................
27 Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar
m. fl., förslagsanslag ..........................
D. Stöd åt barnfamiljer m. m.
1 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag ............. 1
2 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag, förslagsanslag................
3 Bostadsrabatter, förslagsanslag ..................
4 Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag, förslagsanslag......
5 Bidrag till anordnande av barnstugor, reservationsanslag ........................................
6 Bidrag till driften av barnstugor, förslagsanslag ....
7 Ferieresor, förslagsanslag ......................
8 Bidrag till driften av semesterhem, förslagsanslag..
9 Stipendier för underlättande av husmoderssemes-
ter, reservationsanslag..........................
10 Bidrag till driften av barnkolonier m. m., reservationsanslag ....................................
11 Omkostnader för statens bosättningslån, förslagsanslag
26 020 000 600 000
9 243 000 2 700 000 29 500 000
1 050 000 253 000
2 760 000
21 000 000 500 000
60 000 no 708 000
194 000 000
3 100 000 235 000 000
*31 000 000
5 000 000 20 000 000 1 000 000 460 000
1 000 000
3 000 000 300 000
* Beräknat belopp.
1493 860 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964
31 E. Arbetarskydd
Arbetarskyddsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 572 000
2 Omkostnader, förslagsanslag...................322 000
Yrkesinspektionen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 889 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 156 000
5 Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område..........................
6 Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt
arbetarskyddslagen, förslagsanslag...............
F. Medicinalstyrelsen m. m.
Medicinalstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag....................
2 Omkostnader, förslagsanslag..................
Medicinalstyrelsens sj ukvårdsberedskapsnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag....................
4 Omkostnader, förslagsanslag .................
5 Viss krigssjukvårdsutbildning m. m., förslagsanslag
6 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m. in., förslagsanslag...........................
7 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara, reservationsanslag.....................
8 Utrustning m. m. av sanitetsanstalter, reservationsanslag ........................................
Strålskyddsverksamhet m. m.:
9 Avlöningar, förslagsanslag ....................
10 Omkostnader, förslagsanslag...................
11 Inredning och utrustning, reservationsanslag Centrala sjukvårdsberedningen:
12 Avlöningar, förslagsanslag ...................
13 Omkostnader, förslagsanslag .................
Statens institut för folkhälsan:
14 Avlöningar, förslagsanslag ...................
15 Omkostnader, förslagsanslag .................
16 Utredningar m. m. rörande luftföroreningar, förslagsanslag ....................................
Statens bakteriologiska laboratorium:
17 Avlöningar, förslagsanslag....................
18 Omkostnader, förslagsanslag..................
19 Inredning och utrustning, reservationsanslag • • • •
Statens rättskemiska laboratorium:
20 Avlöningar, förslagsanslag....................
21 Omkostnader, förslagsanslag..................
Statens farmacevtiska laboratorium:
22 Avlöningar, förslagsanslag ....................
23 Omkostnader, förslagsanslag..................
6 180 000 993 000
894 000 161 000
1 944 000 230 000 1 000 000
*1 196 000 *176 000
5 133 000 1 400 000
8 004 000 5 051 000 350 000
1 878 000 633 000
1 463 000 447 000
2 894 000
6 045 000 100 000
3 000
9 042 000
7 173 000
1 055 000 657 000
1 027 000
5 185 000 315 000
3 174 000
1 372 000
6 533 000 250 000
13 405 000
2 511 000
1 910 000
Beräknat belopp.
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 dr 196t 24 Svenska farmakopékommittén m. m., förslagsanslag
Statens rättsläkarstationer:
25 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 179 000
26 Omkostnader, förslagsanslag.................. 239 000
27 Vissa rättsmedicinska undersökningar, förslagsanslag Länsläkarväsendet:
28 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 398 000
29 Omkostnader, förslagsanslag.................. 409 000
Provinsialläkare:
30 Avlöningar, förslagsanslag.................... 830 000
31 Omkostnader, förslagsanslag................... 43 000
32 Bidrag till provinsialläkarväsendet m. m., förslagsan-
slag
G. Mentalsjukhus m. in.
Statens mentalsjukhus:
1 Avlöningar, förslagsanslag ................... 239 300 000
2 Omkostnader, förslagsanslag ................. 84 550 000
3 Kostnader för mentalsjukvårdsberedningen, förslagsanslag ....................................
4 Utrustning av nya mentalsjukhus m. m., reservationsanslag ...................................
Utbildning av mentalsjukvårdspersonal:
5 Avlöningar, förslagsanslag .................... 7 140 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................... 965 000
7 Bidrag till driften av vissa mentalsjukhus, förslagsanslag ....................................
8 Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö, förslagsanslag.................
9 Bidrag till anordnande av psykiatriska kliniker
vid lasarett, reservationsanslag..................
10 Bidrag till driften av psykiatriska kliniker vid
lasarett, förslagsanslag.........................
11 Bidrag till anordnande av sjukhem för lättskötta
psykiskt sjuka, reservationsanslag................
12 Bidrag till driften av sjukhem för lättskötta psy-
kiskt sjuka, förslagsanslag ......................
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 805 000
14 Omkostnader, förslagsanslag.................. 234 000
15 Utrustning, reservationsanslag.................. 150 000
Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg och Laxå:
16 Avlöningar, förslagsanslag.................... 560 000
17 Omkostnader, förslagsanslag.................. 151 000
18 Utrustning för statens yrkeshem i Laxå, reservationsanslag ....................................
19 Bidrag till anordnande av särskolor och vård-
anstalter för psykiskt efterblivna, reservationsanslag ........................................
* Beräknat belopp.
260 000
1 418 000
40 000
2 807 000
873 000
24 500 000 74 465 000
323 850 000
1 500 000
2 464 000
8 105 000 16 600 000 58 000 000 500 000 1 100 000 *110 000 *2 300 000
1 189 000
711 000 330 000
5 000 000
33 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år
25 Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna, förslagsanslag..........................
Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt
efterblivna, förslagsanslag.......................
Vilhelmsro sjukhus:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag......
Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn m. m., förslagsanslag..........
2 910 000 644 000
H. Universitetssjukhus m. m.
Karolinska sjukhuset:
1 Avlöningar, förslagsanslag....................
2 Omkostnader, förslagsanslag..................
3 Utrustning, reservationsanslag.................
Serafimerlasarettet:
4 Avlöningar, förslagsanslag....................
5 Omkostnader, förslagsanslag..................
6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid
serafimerlasarettet m. m., reservationsanslag........
7 Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus, förslagsanslag..
8 Bidrag till vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus,
förslagsanslag.................................
9 Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan
Lovisas barnsjukhus, förslagsanslag...............
10 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare, förslagsanslag...........................
11 Driftkostnader vid akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag...........................
12 Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala,
reservationsanslag..............................
13 Bidrag till anordnande av undervisning i klinisk
epidemiologi vid epidemisjukhuset i Uppsala, förslagsanslag ....................................
14 Bidrag till lasarettet i Lund, förslagsanslag.......
15 Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag..
16 Bidrag till vissa Göteborgs stad tillhöriga sjukhus, förslagsanslag..............................
17 Bidrag till lasarettet i Umeå, förslagsanslag----
18 Bidrag till anordnande av barnavdelningar vid
lasarett m. m., reservationsanslag................
19 Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett
m. m., förslagsanslag..........................
20 Bidrag till anordnande av tuberkulossjukvårds-
anstalter, reservationsanslag.....................
21 Bidrag till driften av tuberkulossjukvårdsanstalter,
förslagsanslag.................................
22 Bidrag till anordnande av epidemivårdanstalter,
reservationsanslag..............................
* Beräknat belopp.
3 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 1
67 160 000 16 968 000 1 300 000
13 340 000 3 529 000
16 200 000 *11 300 000
3 554 000 1 800 000
1 150 000 455 763 000
85 428 000
16 869 000
3 000 000 709 000
2 900 000 1 400 000
7 020 000 6 000 000
4 200 000
90 000 16 000 000
8 600 000
16 000 000 7 400 000
50 000
1 500 000
1 000
1 500 000
100 000
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196i
23 Bidrag till driften av epidemivårdanstalter, förslagsanslag .................................... 200 000
24 Bidrag till anordnande av sjukhem för långvarigt
kroppssjuka, reservationsanslag .................. *500 000
25 Bidrag till driften av sjukhem för långvarigt kroppssjuka, förslagsanslag............................ *5 500 000
26 Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi, förslagsanslag........................... 3 100 000
27 Bidrag till anordnande av förlossningsanstalter, reservationsanslag................................ 1O0 000
28 Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag........ 2 535 000
190 702 000
I. Viss rehabiliteringsverksamhet
1 Statens arbetsklinik i Stockholm, reservationsanslag. . 653 000
2 Invaliditetsförebyggande åtgärder m.m., förslagsanslag 21 300 000
3 Bidrag till ortopediska hjälpmedel m. m., förslagsanslag ....................................... 18 000 000
4 Bidrag till hörapparater, förslagsanslag............ 5 000 000
5 Bidrag till Svenska vanförevårdens centralkommitté 250 000
6 Bidrag till De vanföras riksförbund.............. 600 000
7 Bidrag till De blindas förening.................. 4 000 000
8 Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund.......... 300 000
47 103 000
J. Utbildning av sjukvårdspersonal
Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:
1 Avlöningar, förslagsanslag ................... 230 000
2 Omkostnader, förslagsanslag ................. 289 000 519 000
Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:
3 Avlöningar, förslagsanslag ................... 267 000
4 Omkostnader, förslagsanslag ................. 147 000 444 000
Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:
5 Avlöningar, förslagsanslag ................... 836 000
6 Omkostnader, förslagsanslag ................. 226 000 1 062 000
Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:
7 Avlöningar, förslagsanslag ................... 437 000
8 Omkostnader, förslagsanslag ................. 351 000 788 000
Statens sjuksköterskeskola i Norrköping:
9 Avlöningar, förslagsanslag .................... 380 000
10 Omkostnader, förslagsanslag .................. 322 000 702 000
11 Bidrag till vissa sjuksköterskeskolor, förslagsanslag 1 061 000
Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor:
12 Avlöningar, förslagsanslag ................... 1 225 000
13 Omkostnader, förslagsanslag .................. 209 000 1 434 000
14 Utbildning av viss sjukvårdspersonal, förslagsan-
sJTa9. ..........■............................ 426 000
15 utbildningskurser i arbetsterapi, förslagsanslag.. 30 000
6 436 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196i
K. Allmän hälsovård in. m.
1 Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. in.,
förslagsanslag .................................
2 Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor m. m.,
förslagsanslag..................................
3 Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande
mödra- och barnavård, förslagsanslag ...........
4 Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag ........................................
5 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag ......
6 Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning,
förslagsanslag..................................
7 Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård,
förslagsanslag .................................
8 Bidrag till S:t Lukasstiftelsen....................
9 Understödjande av dispensärverksamhet m. m.,
förslagsanslag .................................
10 Allmän hälsokontroll, förslagsanslag.............
11 Medicinalstyrelsens skärmbildscentral, förslagsanslag ..........................................
12 Nyanskaffning av materiel för den statliga skärm-
bildsverksamheten, reservationsanslag ............
13 Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar,
förslagsanslag..................................
14 Skyddsympning mot difteri, förslagsanslag ......
15 Skyddsympning mot polio, förslagsanslag ........
16 Hälso vårdsupplysning, reservationsanslag ..........
17 Silikosförebyggande verksamhet, förslagsanslag ....
18 Yrkesmedicinska centralen, förslagsanslag........
19 Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag ........................................
20 Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård, reservationsanslag ....................
21 Stipendier till studerande vid tandläkarhögskola,
förslagsanslag ................................
22 Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare
m. m., förslagsanslag...........................
23 Ambulans- och räddningsflygtjänst, förslagsanslag..
24 Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag...........
L. Internationell samverkan
1 Socialattachéer, förslagsanslag....................
2 Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag
3 Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m.,
förslagsanslag..................................
4 Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea, reservationsanslag ..................................
5 Vissa internationella resor, reservationsanslag......
6 Vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag ....................................
16 400 000
3 500 000
8 700 000
2 000 000 410 000
140 000
700 000 30 000
1 800 000 2 230 000
660 000
140 000
2 800 000 120 000 1 700 000 900 000 369 000 348 000
11 100 000
200 000
500 000
106 000 900 000 500 000 56 253 000
350 000
1 500 000
2 450 000
2 800 000 60 000
130 000
7 290 000
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b
M. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag 28 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 8 452 000
3 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag ____ 1 595 000
4 Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag ...... 28 541 000
5 Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag .... 5 703 000 44 319 000
6 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,
förslagsanslag................................. 208 000
44 527 000
Summa kr. 6 482 382 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196\
37 VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
A. Kommunikationsdepartementet m. m.
Kommunikationsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 726 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 181 000
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, re-
servationsanslag, därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.............................
4 Extra utgifter, reservationsanslag ................
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet
Väg- och vattenbyggnadsverket
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... 15 277 000
2 Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 2 458 000
Vägförvaltningarna:
3 Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... 38 148 000
4 Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 6 361 000
5 De lokala vägnämnderna m. m., förslagsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen............
6 Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen........
Vägunderhåll och vägbyggnader
Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare:
7 Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen.................. 695 000 000
8 Byggande av riksvägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen............ 295 000 000
9 Byggande av länsvägar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... 210 000 000
10 Byggande av ödebygdsvägar, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 11 000 000
11 Byggande av storbroar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen............ 44 000 000
2 907 000
1 700 000 215 000 4 822 000
17 735 000
44 509 000 325 000
875 000 63 444 000
1255 000000
* Beräknat belopp.
15 327 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 10(ii
39 D.
18 19
.Sjöfart
Sjöfartsverket
Sjöfartsstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag . . Omkostnader, förslagsanslag Lots- och fyrstaten:
Avlöningar, förslagsanslag . . Omkostnader, förslagsanslag Fartygsinspektionen:
Avlöningar, förslagsanslag . . Omkostnader, förslagsanslag
6 998 000 2 508 000
29 052 000 7 199 000
1 879 000 293 000
Säkerhetsansialter för sjöfarten m. m.
Säkerhet sanstalter för sjöfarten, reservationsanslag. Materielanskaffning till vissa farleder m. m., reservationsanslag .....................................
Viss omläggning av utprickningssystemet för sjöfarten, reservationsanslag..........................
Driftkostnader för radionavigeringsstationer, förslagsanslag ........................................
Anskaffning av lotsbåtar, reservationsanslag.......
Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet,
reservationsanslag................................
Statens isbrytarverksamhet, förslagsanslag.......
Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reservationsanslag ....................................
Hamnar och farleder
Bidrag till handelshamnar och farleder, reservationsanslag ........................................
Statliga farledsarbeten, reservationsanslag.........
Bidrag till byggande av fiskehamnar m. m., reservationsanslag .....................................
Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder, förslagsanslag............................
Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen..........................
Övriga sjö fartsändamål
Handelsflottans pensionsanstalt:
Administrationskostnader.....................
Statens sjöhistoriska museum:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Underhåll och ökning av samlingarna, reservationsanslag ......................................
Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag.....
Bidrag till vissa resor av sjöfolk, förslagsanslag
1 308 000 208 000
10 000
9 506 000
36 251 000
2 172 000
2 450 000 200 000
70 000
222 000
1 500 000
80 000 6 894 000
3 740 000
2 250 000 125 000
3 000 000 175 000
3 000 000
1 000
1 526 000 750 000 600 000
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196A
26 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, förslagsanslag .................................... 370 000
27 Understöd åt skärgårdsrederier m. m., reservations-
ansla9 ........................................ 350 000
75 282 000
E. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 6 920 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 458 000
3 Underhåll av materiel m. m., förslagsanslag..... 615 000
4 Nyanskaffning av instrument m. m., reservationsanslag...................................... 700 000
5 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag........... 3 100 000
6 Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag____ 4 437 000 17 230 000
7 Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på
Grönland m. m., förslagsanslag.................. g70 qoo
18 200 000
F. Byggnadsväsendet
Byggnadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag .................... 9 776 000
2 Omkostnader, förslagsanslag .................. 2 028 000 11 804 000
3 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag........................ 4 000 000
Länsarkitektsorganisationen:
4 Avlöningar, förslagsanslag.................... 7213 000
5 Omkostnader, förslagsanslag.................. 718 000 7 931 000
6 Bidrag till upprättande av regionplaner m. m„
reservationsanslag.............................. 700 qoo
21 435 000
G. Tekniska institut
1 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen......................... 1 50g 000
2 Statens väginstitut: Utrustning, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen......... 120 000
Statens geotekniska institut:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 024 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 236 000
5 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ............ 1 529 000
6 Utrustning, reservationsanslag................. 100 000 2 889 000
4 515 000
Kungl. Maj.ts proposition nr i år 196b
41 H. Statens elektriska inspektion in. in.
Statens elektriska inspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 885 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 113 000
3 Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström, förslagsanslag..................................
I. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... 3 700 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 7 448 000
3 Sjöfartsstyrelsens delfond, förslagsanslag.......... 1 042 000
4 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer...........................
5 Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer, att avräknas mot automobilskattemedlen
6 Ersättning till postverket för befordran av tjänste-
försändelser, förslagsanslag, därav 1 500 000 ki. att avräknas mot automobilskattemedlen.............
7 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag..
8 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m., förslagsanslag...........................
9 Viss beredskapsutrustning, reservationsanslag.......
10 Ersättning för viss rundradioverksamhet ..........
Summa kr.
998 000
11 000 1 009 000
12 190 000 *200 000 000 6 100 000
62 800 000 27 000
630 000 100 000 12 850 000
294 697 000 2 230 282 000
Beräknat belopp.
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196 i
VII. FINANSDEPARTEMENTET A, Finansdepartementet m. m.
Finansdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 6 155 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 1916 000
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag ..............................
4 Extra utgifter, reservationsanslag..................
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
Kammarkollegiet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 591 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 132 000
Kammarrätten:
3 Avlöningar, förslagsanslag ..................... 4 608 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 190 000
5 Anskaffning av vissa inventarier m. m., reservationsanslag .................................. 02 000
Statistiska centralbyrån:
6 Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet, förslagsanslag........................ 10 404 000
7 Omkostnader för verksamheten i allmänhet, förslagsanslag .................................. 6 336 000
8 Särskilda undersökningar, reservationsanslag...... 1 600 000
9 Utredningsinstitutet, förslagsanslag.............. 1 000
10 Kostnader för 1965 års folk- och bostadsräkning,
reservationsanslag............................. 800 000
11 Kostnader för 1964 års valstatistik, reservationsanslag....................................... 390 000
12 Kostnader för 1966 års jordbruksräkning, reservationsanslag .................................. 100 000
13 Centralt företagsregister m. m., reservationsanslag.. 800 000
14 Datamaskincentralen, förslagsanslag ..............
Konj unkturinstitutet:
15 Avlöningar, förslagsanslag..................... 787 000
16 Omkostnader, förslagsanslag .................. 158 000
17 Särskilda undersökningar, reservationsanslag..... 330 000
Statskontoret:
18 Avlöningar, förslagsanslag..................... 7 950 000
19 Omkostnader, förslagsanslag................... 4 397 000
20 Materiel m. m. för datamaskiner, reservationsanslag 400 000
Riksrevisionsverket:
21 Avlöningar, förslagsanslag...................... 5 083 000
22 Omkostnader, förslagsanslag.................... 882 000
8 071 000
3 000 000 175 000
11 246 000
1 723 000
4 860 000
20 431 000 1 000
1 275 000
9 747 000
5 965 000
43 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1!)(H
23 Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen in. m., förslagsanslag...................................
2 OOP 000 46 002 000
C. Skatte- och kontrollväseu
26 Tullverket:
Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen, förslagsanslag...................... •
Avlöningar till befattningshavare å tullstaten, förslagsanslag ..................................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag..
Kontrollstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Kontrollstyrelsens lokalförvaltning:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag .................._
Mynt- och justeringsverket:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag ...................................
Statens justerare:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Riksskattenämnden:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Försöksverksamhet med datamaskiner för folkbokföring och uppbörd, förslagsanslag.............
Folkbokföringen:
Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer, förslagsanslag ..................................
Ersättningar till Stockholm, Göteborg och Malmö för vissa kostnader för folkbokföringen, förslagsanslag .......................................
Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.,
förslagsanslag................................
Avsättning till banktillsynens fond, förslagsanslag Avsättning till fondtillsynens fond, förslagsanslag.. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond, förslagsanslag ....................................
Avsättning till sparbankstillsynens fond, förslagsanslag ........................................
Revision av sparbankernas förvaltning, förslagsanslag
5 288 000
80 390 000 9 748 000 1 000 000
3 008 000 377 000
2 348 000 637 000
2 378 000 293 000
340 000
1 174 000 155 000
970 000 110000
*2 879 000 *942 000
*2 079 000
85 000
191 000 2 456 000
* Beräknat belopp.
96 426 000
3 385 000
2 985 000
3 011 000
1 329 000
1 080 000
5 900 000
2 732 000 750 000 65 000
75 000
975 000 550 000
44 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196i
27 Avsättning till försäkringsinspektionens fond, förslagsanslag .......................
28 Stämpelomkostnader, förslagsanslag..............
29 Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag ..
30 Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1965,
förslagsanslag......................
31 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörden, förslagsanslag..................
32 Anmärkningsarvoden, förslagsanslag..............
D. Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter m. m.
1 Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag .........................
2 Städers friheter, förslagsanslag.............' * ’ ’" ’
3 Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., förslagsanslag ........................
4 Skatteersättning till kommunerna i anledning av 1957 års ortsavdragsreform, m. m., förslagsanslag
5 Skatteersättning till kommunerna i anledning av
1961 års ortsavdragsreform, förslagsanslag........
E. Finansiellt utvecklingsbistånd
1 Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd, reservationsanslag ...........................
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag....... 2 307 000
2 Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 509 000
^ Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag.....................
4 Statens nämnd för förhandlingar med kommuner,
förslagsanslag.......................
5 Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag
6 Bidrag till Föreningen fruktdrycker..............
7 Bidrag till vanföra ägare av motorfordon, förslagsanslag
8 Bidrag till vissa tobaksodlare, reservationsanslag . . .
1 970 000 1 320 000 25 000 000
5 500 000
11 500 000 1 000
164 554 000
41 000 000 30 000
90 000 000
360 000 000
310 000 000 801 030 000
7 0 000 000
2 816 000 330 000
630 000 27 000 25 000 600 000 100 000
4 528 000
Summa kr. 1 097 360 000
Kanyl. Maj.ts proposition nr 1 år 196b
45 VIII. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
A. Ecklesiastikdepartementet
Ecklesiastikdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 3 492 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 373 000
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
4 Extra utgifter, reservationsanslag................
B. Allmänna kultur- och bildningsändamål
a) Konst, litteratur, musik m. m.
1 Konstnärsstipendier, reservationsanslag............
2 Konstnärsbelöningar, förslagsanslag ..............
3 Statens konstråd, förslagsanslag ..................
4 Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,
reservationsanslag ..............................
5 Utställningar av svensk konst i utlandet, reservationsanslag ........................................
6 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag........
7 Bidrag till Samfundet De nio....................
Statens biografbyrå:
8 Avlöningar, förslagsanslag......................
9 Omkostnader, förslagsanslag....................
10 Bidrag till Barnfilmkommittén ..................
11 Bidrag till teaterverksamhet m. m...............
12 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag ........................................
239 000 26 000
b) Arkiv, bibliotek, museer m. m.
Riksarkivet:
13 Avlöningar, förslagsanslag.....................
14 Omkostnader, förslagsanslag...................
15 Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservationsanslag ..................................
16 Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som är
av vikt för fäderneslandets historia, reservationsanslag ......................................
Landsarkiven:
17 Avlöningar, förslagsanslag ....................
18 Omkostnader, förslagsanslag ..................
19 Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservationsanslag ..................................
20 Bokbindning och konservering av arkivalier, reservationsanslag ................................
* Beräknat belopp.
1 685 000 117 000
9 000
2 000
1 503 000 197 000
8 000
15 000
3 865 000
3 600 000 325 000
7 790 000
1 994 000 300 000
64 000
1 200 000 100 000
2 020 000
10 000
265 000 35 000 *33 500 000
8 850 000 48 338 000
1 813 000
1 723 000
46 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196b
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.:
Avlöningar, förslagsanslag.......... 2 785 000
Omkostnader, förslagsanslag........ 497 000
Inredning och utrustning, reservationsanslag ......................... 50 000
Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen, förslagsanslag......................
Statens historiska museum m. m.:
Underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag ................................
3 332 000 944 000
70 000
39 Riksantikvarieämbetet:
40 Vård och underhåll av fornlämningar
och byggnadsminnesmärken, reservationsanslag ...................... 325 000
41 Fornminnesinventering, reservalionsan-
sla9 ............................ 226 000 551 000
Nationalmuseet:
42 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 856 000
43 Omkostnader, förslagsanslag................... 335 000
44 Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag ................................ 500 000
45 Pedagogisk verksamhet m. m., reservationsanslag . 70 000
Livrustkammaren:
46 Avlöningar, förslagsanslag..................... 306 000
47 Omkostnader, förslagsanslag................... 69 OOO
4 897 000
2 761 000
435 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 ur 196i
61 Naturhistoriska riksmuseet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Statens etnografiska museum:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag ..............................
Medelhavsmuseet, förslagsanslag.................
Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag.........
Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund........
Bidrag till vissa museer m. ......................
Svenskt biografiskt lexikon:
Avlöningar, förslagsanslag ....................
Omkostnader, förslagsanslag ..................
Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker, reservationsanslag ....................
Bidrag till nämnden för svensk språkvård..........
1 781 000 261 000 275 000
316 000 81 000
9 000
273 000 54 000
2 317 000
406 000 189 000 3 164 000 129 000 265 000
327 000
77 000 __30 000
24 011 000
c) Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksamhet m. m.
62 Bidrag till folkbibliotek, förslagsanslag ............
63 Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m...........
64 Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag. .
65 Bidrag till studieförbund........................
66 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reservationsanslag ........................................
67 Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ..........
68 Utbildning av ungdomsledare, reservationsanslag----
69 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, förslagsanslag ........................................• •
70 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet ........................................
71 Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervis-
ning, reservationsanslag..........................
72 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reservationsanslag ....................................
73 Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet..........
74 Bidrag till framställning av blindskrifter och talböcker
för blinda, reservationsanslag ....................
75 Bidrag till kulturell verksamhet bland döva........
8 483 000 2 060 000 21 000 000 5 300 000
202 000 300 000 2 500 000
7 000 000
2 961 000
1 030 000
1 980 000 15 000
537 000 13 000
53 381 000
d) Internationellt-kullurellt samarbete
76 Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag .
77 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.,
förslagsanslag..................................
78 Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar m. m., förslagsanslag ....
79 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag....
910 000 1 770 000 112 000 220 000
48 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964
80 Bidrag till svenska institut i utlandet m. m.........
81 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsanslag ....................................
C. Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 466 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 211 000
3 Kleresistaten, förslagsanslag.....................
4 Vissa ersättningar till kyrkofonden...............
5 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag ....................................
6 Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med
finska och lapska språken.......................
7 Bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka, reservationsanslag ....................................
8 Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka,
reservationsanslag ..............................
9 Ersättningar till kyrkor, förslagsanslag............
10 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-
nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, förslagsanslag.............................
11 Bidrag till svenska ekumeniska nämnden.........
D. Skolväsendet
a) Centrala och regionala myndigheter m. m.
1 Skolväsendets centrala och regionala ledning, förslagsanslag ....................................
2 Läroboksnämnden, förslagsanslag ................
3 Bidrag till skolbibliotek, förslagsanslag............
4 Bidrag till Sveriges elevers centralorganisation ....
b) Pedagogiskt utvecklingsarbete Statens försöksskola i Linköping:
5 Avlöningar, förslagsanslag...................... 1611000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................... 96 000
7 Pedagogiskt utvecklingsarbete, reservationsanslag .
8 Pedagogiska hjälpmedelscentraler, förslagsanslag ...
9 Information om skolreformen, reservationsanslag ...
264 000
1 070 000 4 346 000 130 076 000
1 677 000 8 000 5 051 000
117 000
6 000
300 000
100 000 100 000
1 000 40 000
7 400 000
*23 247 000 230 000 200 000 20 000
23 697 000
1 707 000
2 110 000 1 044 000
180 000
Beräknat belopp.
5 041 000
c)
18 19
d)
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b
Det obligatoriska skolväsendet m. m.
Grundskolor m. m.:
Bidrag till driften av grundskolor m. m., /örslags-
anslag......................................
Bidrag till inackordering av skolbarn 1 elevhem
eller enskilda hem, förslagsanslag...............
Bidrag till anordnande av skolskjutsar, förslagsanslag ......................................
Bidrag till pedagogisk utrustning m. m., förslagsanslag Radiokurser i främmande språk, reservationsanslag Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste
gränsorter m. ..............................
Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna........
1 180 000 000
1 600 000
70 000 000 17 600 000 1 054 000
300 000
20 000 1270 574 000
Nomadskolor:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Fältstudiekurser för nomadbarn, förslagsanslag..
Statens blindskolor m. m.:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Inredning och utrustning av skolhem i Örebro,
reservationsanslag ............................
Statens dövskolor m. m.:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Engångsanskaffning av utrustning m. m., reservationsanslag ..................................
Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn,
förslagsanslag .................................
Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare,
förslagsanslag..................................
Gymnasier m. m.
Statliga allmänna gymnasier m. m.:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Laboratorieutrustning m. m., reservationsans’ag .. Bidrag till driften av högre kommunala skolor, förslagsanslag ....................................
Bidrag till driften av fackskolor, förslagsanslag ... Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m., förslagsanslag ........................................
Privatskolor:
Bidrag till vissa privatskolor, förslagsanslag .... Bidrag till hälsovården vid vissa privatskolor,
förslagsanslag................................
Bidrag till vissa internatskolor m. m., förslagsanslag ........................................
Intagningsnämnder vid allmänna gymnasier m. fl.
läroanstalter, förslagsanslag.....................
Vissa kostnader för student- och realexamina, förslagsanslag ....................................
Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 1
245 875 000 14 825 000 900 000
15 960 000 43 000 1 735 000
261 600 000
55 800 000 6 000 000
5 150 000
17 738 000 70 000 1 400 000
50 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196i
Tekniska gymnasier:
39 Avlöningar, förslagsanslag..................... 40 800 000
40 Omkostnader, förslagsanslag................... 4 725 000
41 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... 5 300 000
42 Fortbildningskurser, reservationanslag........... 60 000 50 885 000
Sjöbefälsskolorna:
43 Avlöningar, förslagsanslag .................... 3 599 000
44 Omkostnader, förslagsanslag................... 279 000
45 Utrustning m. m., reservationsanslag........... 730 000
46 Fortbildningskurser m. m., reservationsanslag .... 110000 4809000
47 Bidrag till handelsgymnasier, förslagsanslag........ 45 qoo 000
48 Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen, förslagsanslag ........................................ JQQ QOO
49 Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogs-
studerande, förslagsanslag....................... 215 000
418 767 000
e) Yrkesskolor m. m.
Konstfackskolan:
50 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 160 000
51 Omkostnader, förslagsanslag................... 294 000
52 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag.. 200 000 2 654 000
53 Bidrag till driften av centrala yrkesskolor, förslags-
anslag........................................ 43 QOO qoo
54 Bidrag till driften av lokala yrkesskolor, förslags-
VnYu— ; •;............................ 121 000 000
55 Bidrag till bergsskolan i Filipstad, förslagsanslag... 290 000
56 Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av
elektriska installatörer, förslagsanslag............. 95 qoo
57 Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter, reservationsanslag.................... 78 qqo
58 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m., förslagsanslag....................... 3 024 000
59 Bidrag till kostnader för granskning av utförda ge-
sällProv...................................... 25 000
60 Resestipendier för yrkesutbildning, reservationsanslag 100 000
170 266 000
/) Folkhögskolor
61 Bidrag till driften av folkhögskolor, förslagsanslag 27 574 000
62 Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor, förslagsanslag .......................... 4g qoo
27 623 000
g) Investeringsbidrag
63 Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet, förslagsanslag...................... 4 29 000 000
64 Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna
skolväsendet, förslagsanslag...................... 2 000 000
65 Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet, förslagsanslag .................... 2 700 000
66 Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska
skolväsendet, förslagsanslag...................... 450 qoo
51 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1961
67 Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor,
förslagsanslag.................................. 47 000 000
68 Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, reservationsanslag .................................... 2 500 000
183 650 000 2 116 671 000
E. Högre utbildning och forskning
a) Centrala myndigheter m. m.
1 Universitetens och högskolornas organisation och
förvaltning m. m............................... *1 488 000
1 488 000
b) Universiteten m. m.
Uppsala universitet:
2 Avlöningar, förslagsanslag..................... 36 870 000
3 Omkostnader, förslagsanslag................... 2 314 000
4 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 4 105 000
5 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag 630 000
6 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag.......................790 000 44 709 000
Lunds universitet:
7 Avlöningar, förslagsanslag..................... 36 011 000
8 Omkostnader, förslagsanslag ................... 1 837 000
9 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 4 035 000
10 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag 630 000
11 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag...................... 765 000 43 278 000
Göteborgs universitet:
12 Avlöningar, förslagsanslag .................... 22 467 000
13 Omkostnader, förslagsanslag.................... 1 829 000
14 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 2 630 000
15 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ...................................... 210 000
16 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag ...................... 715 000
17 Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid
Göteborgs botaniska trädgård.................. .210 000 28 061 000
Stockholms universitet:
18 Avlöningar, förslagsanslag..................... 22 195 000
19 Omkostnader, förslagsanslag................... 1816 000
20 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 2 175 000
21 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ...................................... 490 000 26 676 000
Umeå universitet:
22 Avlöningar, förslagsanslag .................... 10 095 000
23 Omkostnader, förslagsanslag .................. 1 407 000
24 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 758 000
25 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag 132 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Mcij.ts proposition nr 1 år 1964
53 Socialinstitutet i Göteborg:
59 Avlöningar, förslagsanslag......................
60 Omkostnader, förslagsanslag....................
Socialinstitutet i Lund:
61 Avlöningar, förslagsanslag......................
62 Omkostnader, förslagsanslag....................
Socialinstitutet i Umeå:
63 Avlöningar, förslagsanslag......................
64 Omkostnader, förslagsanslag....................
65 Fortbildning av socionomer m. m„ reservationsanslag..
66 Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet ...............................
Nordiska Af rikainstitutet:
67 Avlöningar, förslagsanslag ....................
68 Omkostnader, förslagsanslag ..................
69 Bokinköp, gästföreläsningar m. m., reservationsanslag ........................................
70 Vidareutbildning av läkare, reservationsanslag ......
71 Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor, förslagsanslag........................
72 Bidrag till den internationella engelskspråkiga kurs-
verksamheten vid Stockholms universitet, reservationsanslag ....................................
*618 000 *130 000
*623 000 *130 000
*534 000 *138 000
128 000 61 000
94 000
c) Tekniska högskolorna
Tekniska högskolan i Stockholm:
73 Avlöningar, förslagsanslag, varav 222 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen ..........
74 Omkostnader, förslagsanslag...................
75 Materiel m. m., reservationsanslag..............
76 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag
77 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag.........................
78 Resebidrag till studerande....................
Chalmers tekniska högskola:
79 Avlöningar, förslagsanslag, varav 210 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen...........
80 Omkostnader, förslagsanslag...................
81 Materiel m. m., reservationsanslag..............
82 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag
83 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag........................
84 Resebidrag till studerande....................
Tekniska högskolan i Lund:
85 Avlöningar, förslagsanslag......................
86 Omkostnader, förslagsanslag....................
87 Materiel m. m., reservationsanslag..............
88 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ......................................
* Beräknat belopp.
25 698 000 2 625 000 2 840 000 1 350 000
310 000 110 000
21 145 000
1 574 000
2 440 000 950 000
210 000 64 000
5 270 000 500 000 650 000
100 000
748 000
753 000
672 000 *70 000
150 000
283 000 152 000
83 000
140 000 203 218 000
32 933 000
26 383 000
54 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1964
89 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,
reservationsanslag ............................ 95 ooo
90 Resebidrag till studerande.................... 2 000 6 617 000
65 933 000
d) Högre konstnärlig utbildning
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
91 Avlöningar, förslagsanslag..................... 988 000
92 Omkostnader, förslagsanslag................... 251 000
93 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag. . 192 000 1 431 000
Musikaliska akademien med musikhögskolan:
94 Avlöningar, förslagsanslag..................... 3 005 000
95 Omkostnader, förslagsanslag................... 475 OOO
96 Inköp och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument, reservations-
ansla9...................................... 86 000 3 266 000
97 Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg........ 355 000
98 Bidrag till musikkonservatoriet i Malmö .......... 182 000
5 234 000
e) Gemensamt för universitet och högskolor 99 Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer, förslagsanslag .................................... 200 000
100 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden,
förslagsanslag.................................. 1 960 000
101 Resestipendier åt lärare m. fl., reservationsanslag.. 155 000
102 Gästföreläsningar, reservationsanslag .............. 319 qqq
103 Kostnader för datamaskintid, förslagsanslag ...... 2 500 000
104 Extra utgifter vid universitet och högskolor, reservationsanslag .................................... 7grj ögo
5 919 000
/) Vissa forskningsändamål
105 Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga
verksamhet in. m., reservationsanslag.............. 3 825 000
106 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier, reservationsanslag ...................... g 71g qqq
107 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, förslagsanslag .................................. j 200 000
108 Anslag till vissa forskningsråd in. m............. *46 122 000
109 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, förslagsanslag .................................... 5 gQQ QQQ
110 Särskilda forskartjänster, förslagsanslag............ 1 950 000
111 Bidrag till nordiska institutet för sjörätt, förslagsanslag 41 000
112 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut .. 346 000
113 Bidrag till Institutet för internationell ekonomi .... ISO 000
114 Forskningsinstitutet för experimentell fysik m. m. .. *1 090 000
115 Bidrag till Internationella meteorologiska institutet!
Stockholm .... 130 000
116 Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik,
förslagsanslag.................................. 509 000
* Beräknat
Ktingl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964
g) Inredning och utrustning
117 Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m., reservationsanslag............
30 000 000 30 000 000 379 671 000
F. Lärarutbildning
a)
8 9
20 21
22 Klass- och ämneslårarutbildning m. m.
Lärarhögskolan i Stockholm:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag . . ................
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag......
Lärarhögskolan i Malmö:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ......
Lärarhögskolan i Göteborg:
Avlöningar, förslagsanslag ....................
Omkostnader, förslagsanslag ..................
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ......
Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ......................................
Lärarhögskola i Uppsala, förslagsanslag ..........
Folkskoleseminarierna:
Avlöningar, förslagsanslag ....................
Omkostnader, förslagsanslag....................
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag........
Utrustning, reservationsanslag..................
Förskoleseminarierna:
Avlöningar, förslagsanslag......................
Omkostnader, förslagsanslag....................
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag........
Inredning och utrustning, reservationsanslag......
Särskilda lärarutbildningsåtgärder, reservationsanslag Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.,
förslagsanslag..................................
Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva, förslagsanslag ....................................
*10 051 000 *774 000 *250 000
*8 820 000 *830 000 *253 000
*8 117 000 *519 000 *500 000
*200 000
*28 592 000 *2 540 000 *695 000 *1 050 000
*2 600 000 *460 000 *180 000 *250 000
b) övnings- och yrkeslärarutbildning Gymnastiska centralinstitutet:
23 Avlöningar, förslagsanslag.....................
24 Omkostnader, förslagsanslag...................
25 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.......
Seminarier för huslig utbildning:
26 Avlöningar, förslagsanslag......................
27 Omkostnader, förslagsanslag....................
28 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag........
29 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ..................................
* Beräknat belopp.
1 192 000 271 000 73 000
5 625 000 609 000 165 000
50 000
11 075 000
9 903 000
9 336 000 *3 200 000
32 877 000
3 490 000 *5 591 000
*9 127 000
*512 000 85 111 000
1 536 000
6 449 000
56 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b
Slöj dlär arseminariet:
30 Avlöningar, förslagsanslag..................... 434 QOO
31 Omkostnader, förslagsanslag..................... 80 000
32 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... 52 000 566 000
33 Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, reserva-
tionsanslag ............................... 2 240 000
34 Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, förslagsanslag ................ 4 930 000
16 771 000
c) Fortbildning m. m.
35 Lärares fortbildning m. m., reservationsanslag ...... 9 880 000
36 Utbildning av lärare vid folkhögskolor, reservationsanslag .......................................... 128 000
37 Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag .......... 266 000
38 Kurser för personal m. fl. vid skolor för blinda och
döva, reservationsanslag.......................... 41000
39 Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa i engelska, förslagsanslag ........ 75 qoo
10 390 000 112 272 000
G. Studiesociala ändamål
1 Studiesociala åtgärder m. m., förslagsanslag ...... *356 000 000
2 Brevskoiestipendier, reservationsanslag............. 459 000
3 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
statlig kreditgaranti, förslagsanslag.............. 40 500 000
4 Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån, förslagsanslag........................ 30q OOO
5 Bidrag till anordnande av skolmåltider, förslagsan-
s^a9 .......................................... 46 000 000
6 Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider, förslagsanslag............................ 150 qoo
7 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem
vid högre läroanstalter, förslagsanslag............. 95 qoo
883 195 000
H. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... 44 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 36 873 000
3 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..... 3 399 000
4 Lunds universitets delfond, förslagsanslag....... 4 712 000 45 025 000
5 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag............................ 25 000
45 050 000
* Beräknat belopp.
Summa kr. 3 182 025 000
Kungl. Maj:ta proposition nr 1 dr 196b
57 IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
A. Jordbruksdepartementet m. m.
6 Jordbruksdepartementet:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Lantbruksrepresentanter:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................
Extra utgifter, reservationsanslag..............
1 921 000 140 000
237 000 52 000
2 061 000
289 000
1 300 000 200 000
3 850 000
B. Lantbruksstyrelsen
Lantbruksstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag ..
2 Omkostnader, förslagsanslag
4 411 000
626 000 5 037 000
5 037 000
C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.
Lantbruksnämnderna:
1 Avlöningar, förslagsanslag...................
2 Omkostnader, förslagsanslag.................
Bidrag till hushållningssällskapen:
3 Avlöningar, förslagsanslag...................
4 Omkostnader, reservationsanslag.............
5 Utbildningskurser för viss personal vid lantbruks-
nämnder och hushållningssällskap, reservationsanslag ........................................
6 Kursverksamhet för Jordbrukets rationalisering
m. in., förslagsanslag .........................
7 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag ..................................
8 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, reservationsanslag ..............................
9 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag........................
10 Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets
maskinlånefond, förslagsanslag.................
11 Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i
Norrland m. m., reservationsanslag.............
12 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa
kronolägenheter m. m., förslagsanslag ..........
15 618 000 3 670 000
11 523 000 6 000 000
19 288 000
17 523 000
75 000 3 268 000
18 000 000 400 000 500 000 985 000
5 000 000
1 875 000
58 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 är 1964
13 Befrämjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag ......................................
Statens hingstdepå och stuteri:
14 Avlöningar, förslagsanslag................... 655 000
15 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 000
16 Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen, reservationsanslag ...................................
17 Bidrag till vissa åtgärder för kvalitetsförbättring
av matpotatis, reservationsanslag................
18 Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess
utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobilskattemedlen........................
D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk
Statens jordbruksnämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 627 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 835 000
3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,
förslagsanslag.................................
4 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och
fodermedel m. m., förslagsanslag..............
5 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket, förslagsanslag .......................................
6 Bidrag till bokföringsverkiamheten inom jordbruket, reservationsanslag........................
7 Kostnader i samband med permanent skördeskade-
skydd, reservationsanslag ......................
E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m. m.
Statens centrala frökontrollanstalt:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 160 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 377 000
3 Utrustning, reservationsanslag............... 1 000 000
Statens växtskyddsanstalt:
4 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 301 000
5 Omkostnader, förslagsanslag................. 747 000
6 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag ..
Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
7 Avlöningar, förslagsanslag................... 537 000
8 Omkostnader, förslagsanslag................. 163 000
Statens maskinprovningar:
9 Avlöningar, förslagsanslag............... 646 000
10 Omkostnader, förslagsanslag................. 357 000
2 515 000
656 000 100 000 135 000
350 000 70 670 000
4 462 000
*155 000 000
22 000 000
95 000 000
1 067 000
19115 000 296 644 000
5 537 000
3 048 000 100 000
700 000
1 003 000
10 888 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196i
F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens område
Lantbrukshögskolan:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 11 920 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 091 000
3 Materiel, reservationsanslag.................. 1 308 000
4 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag .................................... 1 210 000
5 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . 200 000
6 Försöksverksamheten, reservationsanslag...... 3 295 000
7 Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.,
förslagsanslag.............................. 1 000
8 Inredning och utrustning, reservationsanslag .... _500 000
Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
9 Avlöningar, förslagsanslag................... *501 000
10 Omkostnader, förslagsanslag................. *181000
11 Försöksverksamheten, reservationsanslag........*150 000
12 Bidrag till jordbrukstekniska institutet
13 Bidrag till Sveriges utsädesförening ...
14 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
15 Främjande av forskning på jordbrukets område
m. m., reservationsanslag......................
16 Åtgärder för att förebygga skördeskador, reservationsanslag ..................................
Alnarpsinstitutet:
17 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 334 000
18 Omkostnader, förslagsanslag................. 564 000
19 Materiel, reservationsanslag.................. 70 000
20 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ............................ 150 000
21 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag .__20 000
Trädgårdsskolan i Norrköping:
22 Avlöningar, förslagsanslag................... 315 000
23 Omkostnader, förslagsanslag................. 55 000
24 Utrustning, reservationsanslag ................ 300 000
25 Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m.,
förslagsanslag................................
26 Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor, reservationsanslag ...................
G. Veterinär väsendet m. m.
Veterinärstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 178 000
2 Omkostnader, förslagsanslag..................100 000
Veterinärstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 8 946 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................
5 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning
vid kontrollslakterier, förslagsanslag............
* Beräknat belopp.
19 525 000
832 000 *400 000 3 049 000 430 000
*2 700 000
*300 000
3 138 000
670 000 16 711 000
6 000 000 53 755 000
1 278 000
10 128 000
3 934 000
60 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964
Statens veterinärmedicinska anstalt:
6 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 933 000
7 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 097 000
8 Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m.,
reservationsanslag ............................
9 Förekommande och hämmande av smittsamma
husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag........
10 Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos
nötkreaturen, förslagsanslag...................
11 Lindring i mindre bemedlades kostnader för djur-
sjukvård, förslagsanslag.......................
Veterinärhögskolan:
12 Avlöningar, förslagsanslag................... 5 100 000
13 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 312 000
14 Materiel, reservationsanslag.................. 425 000
15 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ............................ 350 000
16 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . 70 000
Veterinärinrättningen i Skara:
17 Avlöningar, förslagsanslag................... 385 000
18 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 000
H. Skogsväsendet
Skogsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 722 000
2 ^ Omkostnader, förslagsanslag................. 303 000
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 20 928 000
4 Omkostnader, reservationsanslag.............. 4 757 qqo
5 Statens skogsförbättringsanslag, förslagsanslag ...
6 Vägbyggnader å skogar i enskild ägo, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen .
7 Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m., förslagsanslag..........................
8 Kostnader för virkesmätning, förslagsanslag .... Skogshögskolan:
9 Avlöningar, förslagsanslag................... 7 214 000
10 Omkostnader, förslagsanslag................. 2118 000
11 Materiel, reservationsanslag.................. 1 000 000
12 Nyanskaffning av apparater m. m., reservations-
. _ ™S!a9, ..................................... 625 000
13 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . 60 000
Statens skogsmästarskola:
14 Avlöningar, förslagsanslag................... 248 000
15 Omkostnader, förslagsanslag................. 156 q00
Statens skogsskolor m. m.:
16 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 062 000
17 Omkostnader m. m., förslagsanslag............ 653 000
anslag
5 030 000 250 000 400 000 280 000 670 000
7 257 000
386 000 29 618 000
2 025 000
25 695 000 7 900 000
12 000 000
4 500 000 274 000
11 017 000
404 000
1 715 000
4 800 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1Ö64
19 Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal, förslagsanslag...............
I. Lantmäteri- och kartväsendet
Lantmäteristyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 725 000
2 Omkostnader, förslagsanslag..................310 000
Lantmäteristaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 35 292 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 7 340 000
5 Utrustning, reservationsanslag................550 000
6 Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal
m. fl., reservationsanslag......................
7 Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri-
och vägförrättningar m. m., förslagsanslag......
Rikets allmänna kartverk:
8 Avlöningar, förslagsanslag................... 8 004 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................. 738 000
10 Kartarbeten m. m., reservationsanslag........ 3 391 000
11 Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag .................................... 2 969 000
12 Utrustning m. m., reservationsanslag......... 2 170 000
13 Tryckning av kartor m. m., förslagsanslag.......1 685 000
J.
8 9
13 Fiskeriväsendet m. m.
Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Undersökningar inom fiskeriorganisationen, förslagsanslag ................................
Fiskeriintendenter m. m.:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag .................
Utbildning av fiskeritjänstemän, förslagsanslag .. Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag ................................
Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske,
förslagsanslag................................
Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation, reservationsanslag
Stödfartyg för sillfisket, reservationsanslag......
Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag
1 790 000 645 000
950 000 207 000
323 000 39 000
295 000 70 625 000
3 035 000
43 182 000 210 000 445 000
18 957 000 65 829 000
2 435 000
1 157 000 1 000
362 000 60 000
275 000
20 000
65 000
1 000
20 000
62 Kungl. Mcij:ts proposition nr 1 år 1964
14 Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobil-
skattemedlen................................ 910 OOO
15 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt
m. m., förslagsanslag......................... 4 000 000
9 306 000
K. Naturvårdsverksamhet
Statens naturvårdsnämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 653 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 92 000 745 000
Naturvård:
3 Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m., reservationsanslag ................................ 250 000
4 Ersättningar till markägare m. m., reservationsanslag .................................... *200 000
5 Kostnader för vård och förvaltning av natur-
vårdsobjekt, reservationsanslag................ 600 000 1 050 000
1 795 000
L. Lappväsendet m. m.
Lappväsendet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 679 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 233 000 912 000
3 Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande,
reservationsanslag ............................ 75 qoo
987 000
M. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag____ 9 533 000
2 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag.......................... 721 000
3 Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m., förslagsanslag .................................. 30 000
Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:
4 Akademien, förslagsanslag................... 130 000
5 Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. m.,
förslagsanslag.............................. 94 000 224 000
6 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
m. m., reservationsanslag...................... 1 OOO
7 Bidrag till viss ungdomsverksamhet ........... 475 000
8 Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m., förslagsanslag......................... 1 880 000
9 Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder,
förslagsanslag................................ 133 000
10 Ersättningar för vissa besiktningar och syneför-
rättningar, förslagsanslag...................... 5 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b 63
11 Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.,
förslagsanslag................................ 125 000
12 Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. m., förslagsanslag......................... 60 000
13 Reseunderstöd för studier på lantbrukets område,
reservationsanslag............................ 55 000
_18 242 000
Summa kr. 631 741 000
64 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b
X. HANDELSDEPARTEMENTET
A. Handelsdepartementet m. m.
Handelsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 310 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 165 000
3 Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk-
ningen, förslagsanslag ........................ 70 000
4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag ..............................
5 Extra utgifter, reservationsanslag ................
B. Industri, hantverk och handel
Kommerskollegium:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 817 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 335 000
3 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag ................................ 3 000 000
Bergsstaten:
4 Avlöningar, förslagsanslag.................... 404 000
5 Omkostnader, förslagsanslag.................. 55 000
Sprängämnesinspektionen:
6 Avlöningar, förslagsanslag.................... 428 000
7 Omkostnader, förslagsanslag.................. 42 000
Statens institut för hantverk och industri:
8 Avlöningar till viss personal, förslagsanslag ...... 1 009 000
9 Vissa omkostnader, förslagsanslag .............. 75 000
10 Bidrag till kursverksamheten m. m., reservationsanslag ........................................ 565 000
11 Utrustning och inredning, reservationsanslag...... 400 000
12 Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader, reservationsanslag ................ 1 800 000
13 Bidrag till företagareföreningar: Räntegaranti, förslagsanslag .................................... 1 200 000
14 Täckande av förluster i anledning av statlig garanti
för lån till hantverks- och industriföretag m. m., förslagsanslag..................................
15 Bidrag till Sveriges standardiseringskommission ____
16 Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag......
17 Bidrag till Svenska slöjdföreningen................
18 Främjande av utrikeshandeln m. m., reservationsanslag
2 545 000
300 000 275 000
3 120 000
7 152 000
459 000
470 000
2 049 000
3 000 000
1 200 000 715 000 266 000 50 000 6 687 000
22 048 000
Knngl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b
65 C. Sveriges geologiska undersökning
Sveriges geologiska undersökning:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 581 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 265 000
3 Kartarbeten in. m., reservationsanslag.......... 700 000
4 Utrustning, reservationsanslag.................. 500 000
5 Malmletning, reservationsanslag ................ 2 800 000
6 Järnmalmsinventering m. m. i Norrbotten, reservationsanslag .................................. 3 900 000
7 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ............ 600 000 11 346 000
11 846 000
D. Teknisk provnings- och försöksverksamhet
Statens provningsanstalt:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 638 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 209 000
3 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ............ 3 419 000
4 Utrustning, reservationsanslag...................800 000 6 066 000
Statens skeppsprovningsanstalt:
5 Avlöningar, förslagsanslag...................... 1 624 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................... 217 000
7 Utrustning, reservationsanslag...................165 000 2 006 000
8 072 000
E. Teknisk forskning
1 Statens tekniska forskningsråd, förslagsanslag...... *364 000
2 Teknisk forskning, reservationsanslag.............. *12 500 000
3 Bidrag till Ingeniörsvetenskapsakademien.......... 541000
4 Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet, förslagsanslag ........................................ 1 975 000
5 Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet, förslagsanslag ........................................ 361000
6 Bidrag till Institutet för metallforskning, förslagsanslag 301 000
7 Bidrag till Svenska institutet för konserveringsforsk-
ning, förslagsanslag ............................ 841 000
8 Bidrag till Institutet för optisk forskning, förslagsanslag ........................................ 175 000
9 Bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet, förslagsanslag .................................... 134 000
10 Bidrag till Tekniska nomenklaturcentralen.......... 15 000
17 207 000
F. Atomenergiverksamhet
1 Delegationen för atomenergifrågor, reservationsanslag .......................................... 190 000
2 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi, reservationsanslag........................ 108 000 000
3 Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag.. 7 500 000
115 690 000
* Beräknat belopp.
5 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 1
66 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964
G. Pris- och konkurrensförhållanden m. m.
Näringsfrihetsrådet:
1 Avlöningar, förslagsanslag...................... 163 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................... 10 000 173 000
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
3 Avlöningar, förslagsanslag...................... 455 000
4 Omkostnader, förslagsanslag........... 32 000 487 000
Statens pris- och kartellnämnd:
5 Avlöningar, förslagsanslag...................... 2 964 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................... 443 000 3 407 000
Statens institut för konsumentfrågor:
7 Avlöningar, förslagsanslag...................... *1 244 000
8 Omkostnader, förslagsanslag.................... *478 000 1 722 000
9 Statens konsumentråd, förslagsanslag.............. 117 000
10 Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning,
reservationsanslag .............................. 1 550 000
11 Bidrag till varudeklarationsnämnden.............. 350 000
7 806 000
H. Patent- och regis treringsväsendet m. m.
Patent- och registreringsverket:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 12 562 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 688 000 14 250 000
Svenska uppfinnarkontoret:
3 Administrationskostnader..................... 309 000
4 Understödjande verksamhet, reservationsanslag .. 85 000 394 000
5 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, för-
slagsanslag.................................... 505 000
15 149 000
I. Ekonomisk försvarsberedskap
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap:
1 Avlöningar, förslagsanslag...................... 1 914 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................... 228 000 2142 000
3 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., förslags-
anslag........................................ 36 850 000
4 Distributionsmateriel för olja, reservationsanslag____ 550 000
5 Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande bränslen, reservationsanslag .... 800 000
40 342 000
J. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 3 334 000
2 Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet........ 2 300 000
3 Turistpropaganda i Amerikas förenta stater...... 104 000
4 Avsättning till fonden för idrottens främjande ... 17 000 OOO
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1964 67
5 Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. 2 600 000
6 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 210 000
7 Bidrag till vissa internationella byråer m. m., förslagsanslag .................................... 124 000
6 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete, reservationsanslag ............. .100 000
_25 772 000
Summa kr. 266 562 000
5j- Bihang till riksdagens protokoll 196t. 1 samt. Nr 1
68 Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1964
XI. INRIKESDEPARTEMENTET
A. Inrikesdepartementet m. in.
Inrikesdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 313 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 271 000
3 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslagsanslag ...................................
4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag ..........................
5 Extra utgifter, reservationsanslag ................
B. Överståthållarämbelet och landaatnten
överståthållarämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 12 600 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 950 oqo
Länsstyrelserna: ~
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 107 750 000
4 Sjukvård m. m., förslagsanslag................ 250 000
5 Reseersättningar, förslagsanslag............... 3 100 000
6 Expenser, förslagsanslag...................... 14 325 000
7 Publikationstryck, förslagsanslag.............. 300 000
Landsfogdarna m. fl.:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 860 000
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. 277 000
Häradsskrivama m. fl.: '
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 22 270 000
11 Omkostnader, förslagsanslag.................. 2 120 000
Landsfiskalerna m. fl.: ~~
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... 18 735 000
13 Omkostnader, förslagsanslag.................. 2 500 000
G. Arbetsmarknad m. in.
Arbetsdomstolen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 248 000
2 Omkostnader, förslagsanslag .................. 25 000
Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.: —
3 Avlöningar, förslagsanslag .................... 200 000
4 Omkostnader, förslagsanslag ............ 25 000
2 584 00O 48 000
1 600 000 200 000
4 432 000
13 550 000
125 725 000
2 137 000
24 390 000
21 235 000
187 037 000
273 000
225 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196i
69 Arbetsmarknadsstyrelsen:
5 Avlöningar, förslagsanslag.....................
6 Omkostnader, förslagsanslag ..................
Arbetsförmedlingen:
7 Avlöningar, förslagsanslag.....................
8 Omkostnader, förslagsanslag ..................
9 Allmänna beredskapsarbeten m. m., reservationsan-
slag, därav förslagsvis 150 000 000 kr. att avräknas motautomobilskattcmedlen.....................
10 Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade m. fl., reservationsanslag, därav förslagsvis 30 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
11 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverk-
samhet, reservationsanslag.......................
12 Omskolning m. m., förslagsanslag................
13 Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsanslag
14 Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade, reservationsanslag.........................
15 Bidrag till driften av verkstäder för handikappade,
förslagsanslag..................................
16 Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag ..
17 Omhändertagande av flyktingar, förslagsanslag----
18 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag ....................................
11 050 000 3 500 000
57 000 000 14 320 000
D. Bostadsbyggande m. m.
Bostadsstyr elsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.....................
2 Omkostnader, förslagsanslag...................
Länsbostadsnämnderna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.....................
4 Omkostnader, förslagsanslag...................
Statens hyresråd:
5 Avlöningar, förslagsanslag ....................
6 Omkostnader, förslagsanslag...................
7 Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag..
8 Räntebidrag, förslagsanslag......................
9 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet, reservationsanslag ..................................
10 Byggnadsforskning.............................
11 Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler,
reservationsanslag ..............................
4 599 000 920 000
7 533 000 1 063 000
900 000 89 000
E. Polisväsendet m. m.
1 Statspolisorganisationen:
Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag, därav 24 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen ...............................
* Beräknat belopp.
14 550 000
71 320 000
315 000 000
77 000 000
2 000 000 135 000 000 *62 000 000
10 000 000
13 000 000 9 300 000 4 500 000
9 000 714177 000
5 519 000
8 596 000
989 000 130 000 185 000 000
30 000 000 1 200 000
300 000 281 784 000
36 000 000
70 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1964
2 Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av spioneri m. m„ förslagsanslag..
3 Statens polisskola:
Inredning och utrustning av nybyggnad, reservationsanslag, därav 56 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen..........................
4 Bidrag till reservpolisorganisationen m. m„ förslagsanslag ....................................
5 Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. in., förslagsanslag...................
6 Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande
av särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m., förslagsanslag....................
7 Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis-
väsendet m. m., förslagsanslag, därav 900 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen........
8 Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslagsanslag ...............................
9 Kostnader för omorganisation av polis-, åklagar- och
exekutionsväsendet m.m., förslagsanslag, därav 37 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen ............
F. Civilförsvaret m. m.
Civilförsvarsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *4 640 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 092 000
Statens civilförsvarsskolor:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2 420 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 3 740 000
5 Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m., förslagsanslag ............................
6 Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m. m.,
förslagsanslag.............................
7 Civilförsvarsfilm, reservationsanslag ..............
8 Försöksverksamhet, reservationsanslag.............
9 Anskaffning av civiltörsvarsmateriel, reservationsanslag
10 Förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel m.m.,
förslagsanslag............................
11 Bidrag till byggande av skyddsrum, reservationsanslag
12 Drift av skyddsrum, förslagsanslag...............
13 Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål, reservationsanslag____
14 Viss sambandsverksamhet, förslagsanslag..........
15 Anskaffning av viss sambandsmateriel, reservationsanslag .............................
16 Vissa teleanordningar, reservationsanslag..........
17 Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor m. m.,
förslagsanslag.............................
* Beräknat belopp.
8 000 000
430 000 1 500 000 39 000 000
1 300 000
5 000 000 400 000
*315 000 000 406 630 000
5 732 000
6160 000
5 595 000
7 543 000 100 000 400 000
42 000 000
8 476 000 14 500 000
694 000
500 000 1 365 000
1 150 000 500 000
743 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964 71
Statens brandinspektion:
18 Avlöningar, förslagsanslag.................... 485 000
19 Omkostnader, förslagsanslag...................107 000 592 000
Statens brandskola:
20 Avlöningar, förslagsanslag.................... 393 000
21 Omkostnader, förslagsanslag...................140 000 533 000
22 Bidrag till förebyggande och släckning av brand, förslagsanslag .........v.................... 1 000 000
97 688 000
G. Diverse
Statens utlänningskommission:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 787 000
2 Omkostnader, förslagsanslag...................320 000 4 107 000
3 Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag .................................. • ----- 1 500 000
4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag . . 30 000
5 Kostnader för vissa hjälpåtgärdei i anledning av
Surtekatastrofen m. m., reservationsanslag.......... 135 000
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
6 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag........ 90 000
7 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 19 770 000 19 860 000
26 682 000
Summa kr. 1 667 225 000
72 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196i
XII. CIVILDEPARTEMENTET
A. Civildepartementet m. m.
Civildepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 172 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 86 000 2 258 000
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag .................................. 500 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag.................. 30 000
2 788 000
B. Vissa myndigheter
Statens lönenämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 343 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 8 000 351 000
Statens avtalsnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 535 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 74 000 609 000
Statens personalpensionsverk:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 5 132 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 573 000 6 705 000
7 Statens personalbostadsdelegation, förslagsanslag ... 116 000
7 781 000
C. Pensionering
1 Personalpensionsförmåner m. m., förslagsanslag, därav
23 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen och 30 000 000 kr. motsvarande avgifter till statens grupplivförsäkring ........................ 659 000 000
2 Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag...... 220 000
3 Understöd i vissa fall åt f. d. anställningshavare vid
lotsverket m. fl................................ 10 000
4 Diverse pensioner och understöd m. m., förslagsanslag ........................................ 7 700 000
666 930 000
D. Allmänna indragningsstaten
1 Avlöningar till personal å indragningsstat m. m.,
förslagsanslag.................................. 200 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 dr 7964 73
E. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ...... 303 000
2 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslagsanslag .......................... 150 000 000
3 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m., förslagsanslag .................... 40 000 000
4 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag ..... 1 000 000
5 Lönekostnader vid omplacering av partiellt arbetsföra, förslagsanslag ............................ 300 000
6 Kostnader för vissa förhandlingar m. m., förslagsanslag ........................................ 10 000
7 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 125 000
8 Kostnader för personalvård, förslagsanslag ........ 300 000
_192 088 000
Summa kr. 869 737 000
XIII. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag............................ 1 000 000
>i’
74 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b
XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M.M.
Riksdagen:
1 Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 14 200 000
2 Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag .................................. 1 750 000
3 Avlöningar till personal, förslagsanslag......... 2 100 000
4 Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag ... 1 750 000
5 Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag .................................. 94 000
6 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag .................................. 85 000
7 Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp, förslagsanslag......................... 65 000
8 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ 725 000
9 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag..............
Riksgäldskontoret:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 271 000
11 Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag .................................. 1 190 000
12 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ 300 000
Riksdagens ekonomibyrå:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 089 000
14 Omkostnader, förslagsanslag.................. 550 000
Riksdagsbiblioteket:
15 Avlöningar, förslagsanslag.................... 743 000
16 Omkostnader, förslagsanslag.................. 100 000
17 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . . 180 000
Justitieombudsmannen och hans expedition:
18 Avlöningar, förslagsanslag.................... 601 000
19 Omkostnader, förslagsanslag.................. 37 000
Militieombudsmannen och hans expedition:
20 Avlöningar, förslagsanslag.................... 371 000
21 Omkostnader, förslagsanslag.................. 28 000
Riksdagens revisorer och deras kansli:
22 Arvoden till revisorerna, förslagsanslag........ 46 000
23 Avlöningar, förslagsanslag.................... 254 000
24 Omkostnader, förslagsanslag.................. 30 000
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
25 Avlöningar, förslagsanslag..................... 206 000
26 Omkostnader, förslagsanslag................... 121 000
27 Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag............................ 75 000
28 Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt, förslagsanslag........................... 45 000
20 769 000 1 000
3 761 000
1 639 000
1 023 000
638 000
399 000
330 000
447 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961 75
Pensioner:
29 Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag .. 1 680 000
30 Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag .................................. 575 000
31 Pensioner åt f. d. befattningshavare in. fl., förslagsanslag ...................................... i ooo 000
32 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare
m. fl., förslagsanslag............................ 175 000 3 430 000
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
33 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 122 000
34 Vinstutlottnlng i samband med ungdomens lönsparande, förslagsanslag........................... 1 300 000
35 Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande,
förslagsanslag.................................. 1 30° 000
36 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag.................................. 10 000
37 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen
m. m., förslagsanslag............................ 195 000
38 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslagsanslag.......................... 750 000
Summa kr. 36 614000
76 Kungl. Maj. ts proposition nr i år 1964
UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
I. LUFTFARTSFONDEN
1 Underskott å luftfartsfonden............................... 10 500 000
II. RIKSGÄLDSFONDEN1
1 Underskott å riksgäldsfonden .............................. g()0 QOO 000
III. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
A. Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
1 Teleanläggningar m. m. (I: B: 1), reserualionsan-
n \l?a .......................................... 13 800 000
i Jarnvägar m. m. (I: C: 1), reservationsanslag ... 5 000 000
3 Kraftstationer m. m. (I: D: 1), reservationsanslag .. 30 700 000
49 500 000
B. Statens allmänna fastighetsfond
J ustitiedepartementet:
1 Vissa byggnadsarbeten för fångvården (III: 1),
reservationsanslag............................ jq 325 000
Utrikesdepartementet:
2 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig-
heter för utrikesrepresentationen (III: 2), reservationsanslag ................................ 400 000
Försvarsdepartementet:
3 Byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten (III: 3), reservationsanslag.............. 55 000
Socialdepartementet:
4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna (III: 4), reservationsanslag.............. 1 100 000
5 Vissa byggnadsarbeten m.m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare (111:5), reservationsanslag 550 000
6 Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-
het m. m. (III: 6), reservationsanslag .......... 60 000
7 Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens
bakteriologiska laboratorium (III: 7), reservationsanslag .................................. 500 000
8 Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens
rättsläkarstation vid Stockholm (III: 8), reservationsanslag ................................ 50 000
1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder sid. 80.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
9 Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus
m. m. (III:9), reservationsanslag.............. *25 000 000
10 Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och yrkeshem för barn med komplicerad utvecklings-
hämning (111:10), reservationsanslag .......... 1010 000
11 Utbyggande av karolinska sjukhuset (III: 11),
reservationsanslag .......................... 2 615 000
12 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
(111:12), reservationsanslag .................. 4 200 000
13 Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid
lasarettet i Lund (111:13), reservationsanslag .. 500 000
Kommunikationsdepartementet:
14 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm (III: 14), reservationsanslag............ 75 000
15 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III:
18), reservationsanslag...................... 73 000
16 Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 19), reservationsanslag .............................. 1 725 000
17 Nya byggnader m. m. vid geomagnetiska observa-
toriet på Lovö (111:20), reservationsanslag...... 100 000
Ecklesiastikdepartementet:
18 Nybyggnad för riksarkivet (111:22), reservationsanslag .................................... 1 049 000
19 Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala
(III: 23), reservationsanslag.................. *2 893 000
20 Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund (III:
24), reservationsanslag....................... *2 812 000
21 Byggnadsarbeten vid vissa universitet och högskolor (III: 25), reservationsanslag............. 15 168 000
22 Förvärv av en fastighet från Nobelstiftelsen
(III: 26), reservationsanslag .................. *2 400 000
23 Byggnadsarbeten för sjukgymnastinstituten (III:
27), reservationsanslag....................... *500 000
24 Nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet (III: 28), reservationsanslag *1 000 000
25 Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning (III: 29), reservationsanslag.......... 351 000
26 Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor
m. m. (III: 30), reservationsanslag............ 1 135 000
Jordbruksdepartementet:
27 Byggnadsarbeten vid skogshögskolan (III: 31),
reservationsanslag...........................
Handelsdepartementet:
28 Byggnadsarbeten vid Svenska reproduktions
aktiebolaget (III: 32), reservationsanslag ......
Inrikesdepartementet:
29 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (III: 33),
reservationsanslag........................... 1 250 000
* Beräknat belopp.
6 Bihang till riksdagens protokoll 1961.1 samt. Nr
35 585 000
1 973 000
27 308 000
25 000
1 118 000
Kurigl. Maj:ts proposition nr 1 år W6A
79 Ecklesiastikdepartementet:
5 Lån till Akademiska föreningen i Lund (VI: 10), reservationsanslag...........................
650 000
Handelsdepartementet:’
6 Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande
av en atomkraftstation i Marviken (VI: 12), reser- -»-»tlivi-J
vationsanslag.............................. 42 000 000
7 Lån till utbyggnad av oljelagringen 1963—1969
(VI: 13), reservationsanslag ......,............ 60 000 000 102 000 000
142 877 000
F. Diverse kapitalfonder
■o. t :.[v, ■ ■ •(> .* *i<* 4 5
Handel* departement*^: ,
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond: e.
1 it Anordnande av drivmedelsförråd (IX: 2), reserva-
tionsanslag ............................. — 5 000 000
2 Kompletterande byggnadsarbeten vid vissa olje- . .. . . ...
lagringsanläggningar (IX: 3), reservationsanslag. 2 800 000_7 800 000
Summa kr. 650 916 000
IV. AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELS FÖRLUSTER
1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster............ 1 000 000
• 1 '■ > , t.. . i - . ,1 • r- jJ V
]»'>?* > MÖO i • • ■ ■ 0> • *
rmJ?' l
iJ
s‘.
>■
80 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 dr 196b
Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder
Utgifter
FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN FÖR BUDGETÅRET 1964/65
A. Räntor d statsskulden:
1. Ränta A räntelöpande obligationslån, förslagsvis................
2. Vinster å premieobligationslån, förslagsvis..................” *
3. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis...............
4. » » sparobligationer, emission 5, förslagsvis...............
5. * * sparobligationer av år 1960 och 1961, förslagsvis......
6. * * av staten övertagna lån, förslagsvis.................
7. » » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis
8. Årsanslaget till Hans Ma]:t Konungen.......................
9. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 1 kvarteret
Lejonet i Stockholm...............................
10. » » konung Carl XIII:s hemgiftskapital........
IL * * Göta kanals reparationsfond........................
12. * * kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis .....
13. * * skattkammarväxlar, förslagsvis......................
14* » * beräknad ny upplåning, förslagsvis..................
553 018 504 91 413 500 58 000 000 50 000 13 000 000 360 000 33 000 000 300 000
90 000 7 500 7 045 10 000 000 30 000 000 46 670 451
B. Kapitalrabatter m. m.:
885 917 000
1. Kapitalrabatter, förslagsvis...........
2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis
3. Kursförluster, förslagsvis.............
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta å uppköpta obligationer..............
2. » » rörliga krediter....................
3. » » utlånade medel m. m..............
B. Uppgäld och kursvinster:
1. Uppgäld..................................
2. Kursvinster...............................
C. Diverse Inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m.
2. Dragningslistor å premielånen...............
3. Övriga diverse inkomster...................
Underskott att avföras d riksstatens driftbudget
Summa kr. 837 518 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b
81 KAPITALBUDGETEN
INKOMSTERNA Å KAPITALBUDGETEN
1 Lånemedel................................................
881 543 000
82 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964
INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1964/65
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 13 000 000
inom fonden........... 7 900 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 5 099 000
13 000 000 13 000 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 450 000 000
från riksstaten......... 13 800 000
inom fonden.......... 438 000 000
Övriga kapitalmedel...... 300 000
Investeringsbemyndigande. —2 100 000
450 000 000 450 000 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 317 000 000
från riksstaten......... 5 000 000
inom fonden........... 330 000 000
Övriga kapitalmedel...... 5 000 000
Investeringsbemyndigande.—23 000 000
317 000 000 317 000 000
D. Statens vattenfalls verks fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 330 000 000
från riksstaten ........ 30 700 000
inom fonden........... 212 000 000
Övriga kapitalmedel...... 500 000
Investeringsbemyndigande. 86 800 000
330 000 000 330 000 000
E. Domänverkets fond
Övriga kapitalmedel....... 1 000 Summa investeringsanslag 4 064 000
Investeringsbemyndigande.. 4 063 000
4 064 000
4 064 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 dr W64
83 II. LUFTFARTSFONDEN
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag
Inom fonden............ 7 000 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande..—3 001 000 __
4 000 000 4 000 °°®
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Avskrivningsmedel ^ Summii investerings3.nslåg 187 131 000
från riksstaten.......... 85 184 000
inom fonden............ 32 860 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 69 086 000 _.
187 131 000 187 131 000
IV. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fas tighets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 281 250 000
från riksstaten..........213 725 000
inom fonden............ 17 455 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 50 069 000 _
281 250 000 281 250 000
B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 17 000 000
inom fonden............ 4 075 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 12 924 000 _
17 000 000 17 000 000
V. STATENS UTLÅNINGS FONDER
Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande.. 100 000 Investeringsanslag...
V ämpliktslånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten ........ 250 000 Investeringsanslag ...
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag ...
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten Investeringsbemyndigande. 2 500 000 Investeringsanslag...
100 000
250 000
1 000
2 500 000
84 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196b
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 8 000 000
Investeringsbemyndigande. 120 000 000
128 000 000
Lånefonderna för studiesociala SnJumil
Investeringsanslag........ 128 000 000
128 000 000
Lånefonden för inventarier i studentbostäder Investeringsbemyndigande. 1 873 000 Investeringsanslag......... 1 878 000
Lånefonden för studentkårlokaler
Investeringsanslag........ 2 000 000
Avskrivningsmedel
från riksstaten.........
Investeringsbemyndigande .
1 200 000 800 000
2 000 000
2 000 000
Investeringsbemyndigande..
Avskrivningsmedel
från riksstaten.........
Investeringsbemyndigande .
Jordbrukets maskinlånefond
1 000 000 Inventeringsanslag........ l 000 000
Fiskerilånefonden
680 000
2 720 000
3 400 000
Investeringsanslag........ 3 400 000
3 400 000
Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
Investeringsbemyndigande . 1 000 Investeringsanslag......... i 000
Statens hantverks- och industrilånefond
Investeringsbemyndigande. 18 000 000 Investeringsanslag........ 18 000 000
Lånefonden för bostadsbyggande
Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 690 000 000
från riksstaten ........ 138 000 000
Investeringsbemyndigande. 552 000 000
690 000 000
690 000 000
1 000
Lånefonden för maskmanskaffning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag........
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 7 000 000
från riksstaten......... 4 200 000
Investeringsbemyndigande. 2 800 000
7 000 000
Summa investeringsbemyndiganden för statens utldningsfonder............ 701 796 000
7 000 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196k
85 VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 214 510 000
från riksstaten......... 142 377 000
Övriga kapitalmedel...... 13 968 000
Investerlngsbemyndigande. 58 165 000
214 510 000 214 510 000
VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Övriga kapitalmedel....... 10 000 000 Summa investeringsanslag . 41 900 000
Investerlngsbemyndigande.. 31 900 000 _
41 900 000 41 900 000
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
Avskrivningsmedel
från riksstaten.......... 7 800 000
inom fonden........... 43 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investerlngsbemyndigande. 5 900 000
56 800 000
Summa investeringsanslag .. 56 800 000
56 800 000
SÄGER BETRÄFFANDE SAMTLIGA INVE STE RINGS STATER FÖR:
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 2 770 781 000
från riksstaten....... 650 916 000
inom fonden......... 1 092 290 000
Övriga kapitalmedel .... 29 874 000
Investeringsbemyndigande 997 701 000
2 770 781 000
2 770 781 000
86 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
KAPITALINVESTERING
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverket
1 Posthus m. m................................. 13 000 000
B. Televerket
1 Teleanläggningar m. m.......................... 424 000 000
2 Rundradioanläggningar......................... 26 000 000
450 000 000
C. Statens järnvägar
1 Järnvägar m.m................................ 317 000 000
D. Statens vattenfalls ver k
1 Kraftstationer m. m............................. 330 000 000
E. Domänverket
Justitiedepartementet:
1 Förvärv av fångkolonier...................... 760 000
Jordbruksdepartementet:
2 Kontorsbyggnader för domänverket............
3 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar upplåtna kronoegendomar............
4 Ersättning till domänverkets markfond ........
5 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbrukshög-
skolans försöksverksamhet disponerade jordbruksegendomar ..................................
6 Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m.......
_4 064 000
Summa kr. 1114 064 000
70 000
170 000 500 000
64 000
2 500 000 3 304 000
II. LUFTFARTSFONDEN
Kommunikationsdepartementet: Luftfartens markorganisation:
1 Flygplatser m. m...........................
4 000 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196b
87 III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGIIETSFOND
Justitiedepartementet:
1 Vissa byggnadsarbeten för fångvården.........
Utrikesdepartementet:
2 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen..............
Försvarsdepartementet:
3 Byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten.
Socialdepartementet:
4 Vissa byggnadsarbeten in. m. vid ungdomsvårdsskolorna ....................................
5 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare ................
€ Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-
het m. ....................................
7 Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens
bakteriologiska laboratorium ..................
8 Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens
rättsläkarstation vid Stockholm................
9 Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus
m. ........................................
10 Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och yrkeshem för barn med komplicerad utvecklingshämning
11 Utbyggande av karolinska sjukhuset............
12 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ..
13 Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund................................
Kommunikationsdepartementet:
14 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm
15 Radiohus...................................
16 Televisionshus...............................
17 Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm
18 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.......
19 Säkerhetsanstalter för sjöfarten................
20 Nya byggnader m. m. vid geomagnetiska observato-
riet på Lovö ................................
Finansdepartementet:
21 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och
gränsbevakning m. m........................
Ecklesiastikdepartementet:
22 Nybyggnad för riksarkivet.................... 4 194 000
23 Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala.... *5 786 000
24 Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund..... *5 844 000
25 Byggnadsarbeten vid vissa universitet och högskolor...................................... 30 335 000
26 Förvärv av en fastighet från Nobelstiftelsen .... *4 000 000
27 Byggnadsarbeten för sjukgymnastinstituten..... *1 000 000
* Beräknat belopp.
2 200 000
1 100 000
120 000
1 000 000
100 000
*50 000 000
2 020 000 5 230 000 8 400 000
1 000 000
300 000 7 500 000 7 000 000 1 000 145 000 2 000 000
200 000
21 000 000
1 000 000
no 000
71 170 000
17 146 000
1 000
37 A.
8 9
12 B.
3 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964
Nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska
centralinstitutet............................. *2 000 000
Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning.................................... 701 000
Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor
m- m....................................... 2 269 000
J ordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid skogshögskolan...........
Handelsdepartementet:
Byggnadsarbeten vid Svenska reproduktions aktiebolaget ............................
Inrikesdepartementet:
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna........... 5 000 000
Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål .. 4 000 000
Nybyggnad för statens polisskolas huvudskola
i Stockholm ................................ j ggg qqq
Vissa skyddsrumsanläggningar................ 5 000 000
Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret 2 300 000
Summa kr.
56 129 000 50 000
2 235 000
18 290 000
187 131 000
IV. FÖRSVARETS FONDER
Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond:
Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål...... 10 000 000
Byggnadsarbeten för armén.................... 45 500 000
Byggnadsarbeten för marinen.................. 10 750 000
Byggnadsarbeten för flygvapnet................ 17 000 000
Flygfältsarbeten m. m......................... 28 000 000
Markförvärv för övningsfält m. m............... *10 900 000 122 150 000
Befästningars delfond:
Befästningsarbeten för gemensamma ändamål.... 34 500 000
Befästningsarbeten för armén.................. 8 000 000
Befästningsarbeten för marinen................ 26 000 000
Befästningsarbeten för flygvapnet.............. 53 600 000
Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskö-varvet) 36 000 000 Markförvärv för befästningar .................. 1 000 000 159 100 000
281 250 000
Försvarets fabriksfond
Anskaffning av maskiner och utrustning m. m.
för försvarets fabriksverk..................... 7 800 000
Vissa byggnadsarbeten för försvarets fabriksverk 4 500 000 Ämbetsbyggnad för försvarets fabriksstyrelse..... 4 700 000 17 000 000
17 000 000
* Beräknat belopp.
Summa kr. 298 250 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 dr 1964
89 V. STATENS UTLÅNINGS FONDER
Utrikesdepartementet:
1 Utrikesförvaltningens lånefond ................
Försvarsdepartementet:
2 Värnpliktslånefonden.........................
Socialdepartementet:
3 Statens bosättningslånefond..................
Kommunikationsdepartementet:
4 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten____
Ecklesiastikdepartementet:
5 Lånefonderna för studiesociala ändamål........ *128 000 000
6 Lånefonden för inventarier i studentbostäder..... 1 873 000
7 Lånefonden för studentkårlokaler............... 2 000 000
Jordbruksdepartementet:
8 Jordbrukets maskinlånefond................... 1 000 000
9 Fiskerilånefonden............................. 3 400 000
10 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m............................. 1 000
Handelsdepartementet:
11 Statens hantverks- och industrilånefond
Inrikesdepartementet:
12 Lånefonden för bostadsbyggande............... 690 000 000
13 Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien ................................... 1000
14 Lånefonden för allmänna samlingslokaler........ 7 000 000
Summa kr.
100 000 *250 000
1 000
2 500 000
131 873 000
4 401 000
18 000 000
697 001 000
854 126 000
* Beräknat belopp.
90 Kungl. Maj:ts proposition nr i år 196b
VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Försvarsdepartementet:
1 Lån till stiftelsen MHS-Eleven ................
Socialdepartementet:
2 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m............ ... ... ^ 5 740 000
3 Lån till föreningen Margarethahemmet............ 70 000
4 Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande av
lasarettet i Visby........................... u 800 000
5 Lån till byggande av sjukhem ................... *50 000 000
6 Lån till utländska läkare för viss efterutbildning .. _1 000
Kommunikationsdepartementet:
7 Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1963/64 ....................................
Finansdepartementet:
8 Bidrag till Internationella utvecklingsfonden .... 36 147 000
9 Lån för inrättande av alkoholfria restauranger .. 1 000
Ecklesiastikdepartementet:
10 Lån till Akademiska föreningen i Lund ..........
Handelsdepartementet:
11 Lån till Aktiebolaget Atomenergi.............. 10 000 000
12 Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande
av en atomkraftstation i Marviken............ 42 000 000
13 Lån till utbyggnad av oljelagringen 1963—1969. 60 000 000
14 Lån till ombyggnad av Sverigehuset i Paris.......300 000
Inrikesdepartementet:
15 Räntefria lån till bostadsbyggande...............
Summa kr.
1 300 000
? i.:: ■ A
, I * y ♦
56 611 000
7 500 000
36 148 000
650 000
1 U - f
112 300 000
1 000 214 510 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 196i
91 Vin. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Kommunikationsdepartementet:
1 Förskott till vissa plankostnader m. m........... 600 000
Finansdepartementet:
2 Vissa projekteringskostnader .................. 35 000 000
Jordbruksdepartementet:
3 Förskott för inköp av inventarier vid vissa för lantbruk shögskolans försöksverksamhet disponerade
jordbruksegendomar...............J . ■:*....... 300 000
Handelsdepartementet:
4 Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län m. m...__6 000 000
Summa kr. 41 900 000
Ä'!Um\ F.iKi» .1 j* . ... i-, ;•.«.• •• :*'v’ a >o v v. 'i n i
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Kommunikationsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
1 Vägmaskiner m. m........................... 49 000 000
Handelsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
2 Anordnande av drivmedelsförråd .............. 5 000 000
3 Kompletterande byggnadsarbeten vid vissa oljelag-
ringsanläggningar............................ 2 800 000 7 800 000
Summa kr. 66 800 000
92 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1964.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1964/65, som Kungl. Maj:t på hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med förslaget.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Monica Gustafson
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631495
BILAGA i TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1964
FINANSPLANEN
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1964.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning finansplan och beräkning av inkomster för budgetåret 1964/65 jämte därmed sammanhängande frågor.
Härvid har jag att anmäla riksrevisionsverkets skrivelse den 14 december 1963 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (bihang i).
Finansplanen
Den internationella ekonomiska utvecklingen
Den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa resulterade under fjolåret i en total produktionsökning av inemot 4 procent. Det innebar samma takt som året dessförinnan och förväntningarna om en påskyndad tillväxt i området som helhet blev därmed inte infriade. Detta sammanhängde väsentligen med att framstegstakten för EEC-länderna synes ha stannat vid 4 mot förväntade 4 1/2 procent, medan expansionen i Storbritannien motsvarade de optimistiska bedömningarna. I Förenta staterna har produktionsstegringen överträffat prognoserna från våren, även om ökningen varit mindre än under återhämtningens inledande skede 1961—1962. För OECD-länderna gemensamt har därigenom framstegstakten 1963 blivit ca 3 3/4 procent, ungefär 11/2 procentenhet lägre än 1962.
1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
2 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen
Beträffande betalningsströmmarna mellan industriländerna kan noteras att en viss utjämning av över- och underskotten i fråga om de löpande betalningarna har ägt rum under fjolåret. Sålunda förstärktes Förenta staternas och Storbritanniens bytesbalanser medan EEC-områdets överskott minskade väsentligt. Däremot utvecklades de långfristiga kapitalrörelserna i jämviktsrubbande riktning genom eu kraftig ansvällning i de utländska emissionerna på den amerikanska kapitalmarknaden. Även en betydande kortfristig kapitalutströmning från Förenta staterna ägde rum. Den amerikanska betalningsbalansen visade härigenom ett rekordmässigt underskott under första halvåret, vilket dock sedermera krympte väsentligt under inflytande av de i juli vidtagna åtgärderna, som jag kommer att beröra i det följande.
I vissa länder på den europeiska kontinenten, kanske främst Frankrike, Italien och Schweiz, har den ekonomiska utvecklingen visat betydande inflatoriska inslag. I andra länder har den ekonomiska aktivitetshöjningen försiggått utan anmärkningsvärda symptom på bristande totalekonomisk balans. Bland produktionssektorerna är det i stort sett enbart byggnadsverksamheten som i praktiskt taget hela Västeuropa varit hårt ansträngd. I Förenta staterna och Storbritannien har förekomsten av outnyttjade produktionsresurser medfört en betydande elasticitet på utbudssidan och produktionsökningen har i hög grad inneburit produktivitetsstegringar. Prognoserna för 1964 förutser emellertid att full sysselsättning skall uppnås i Storbritannien under senare hälften av året, medan den amerikanska arbetslösheten — efter att i gott och väl halvtannat år ha varierat mellan 5 1/2 och 6 procent — bedöms nedgå till ca 4 1/2 procent förutsatt att administrationens skattesänkningsförslag godkännes av kongressen.
Med undantag för en dämpning under tiden kring årsskiftet 1962—63, sammanfallande med lättnad på arbetsmarknaderna, har i allmänhet inga beaktansvärda tendenser till avsaktning i lönestegringen inom den västeuropeiska industrin hittills kunnat spåras. På prissidan har utvecklingen varit heterogen med inte oväsentliga stegringar i framför allt Frankrike och Italien samt mera splittrade prisrörelser annorstädes. Regleringsåtgärder samt svängningar i klimat och skördeutfall har således ofta skymt eventuella konjunkturellt betingade prisrörelser. Överlag har man emellertid kunnat märka cn tydlig tendens till att i den ekonomiska politiken tillmäta stabilisering av priser och kostnader större vikt än tidigare. Anmärkningsvärt är att vid sidan av inkomstpolitiska interventioner av övertalningskaraktär priskonlroll har kommit att utnyttjas i betydande utsträckning; under de senaste åren har således detta instrument kommit till användning i Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge och Österrike.
De tendenser till en något snabbare produktionsstegring i industriländerna, vilka manifesterat sig under andra hälften av 1963, skulle enligt föreliggande prognoser bestå också under 1964. Sammanvägda tyder nämligen des-
3 Statsverkspropositionen år liH>4: Bil. t: Finansplanen
sa prognoser på en volymmässig uppgång i OECD-ländernas bruttonationalprodukt på 5 å 5 1/2 procent. Inom denna ram väntas EFTA:s produktionsstegring för första gången sedan marknadsgruppernas bildande inte bara komma upp till utan även något överstiga EEC:s. I såväl Västeuropa som Förenta staterna förutses, såsom närmare utvecklas i den preliminära nationalbudgeten, att offentliga utgifter och bostadsbyggandet expanderar i en något dämpad takt 1964 medan lagerinvesteringarna och efterfrågan från råvaruländerna antas bli intensifierade, ökningen i industriländernas råvarubehov och möjligheten av ytterligare något fastare råvarupriser underbygger förväntningarna om successivt förbättrade avsättningsförhållanden i råvaruländerna. Inkomstutvecklingen ger anledning förvänta att den privata konsumtionen i Västeuropa under 1964 kommer att expandera i minst samma takt som under de närmast föregående åren och därmed utgöra ett viktigt konjunkturstödjande element. Däremot är i Västeuropa — i motsats till i Förenta staterna — utvecklingen av näringslivets investeringsefterfrågan fortfarande oviss. Ännu har tecken på en förnyad uppgång i industriinvesteringarna egentligen endast framkommit i Storbritannien och möjligen i Västtyskland. För den långsiktiga tillväxttakten — liksom mera omedelbart för den svenska exporten — är det därför viktigt att den pågående ekonomisk-politiska åtstramningen får en så differentierad inriktning att den inte försvårar en återhämtning av investeringarna i den privata sektorn.
Sedan konvertibiliteten infördes vid årsskiftet 1958—1959 har ett mycket nära samband etablerats mellan ländernas interna stabiliseringspolitik och deras betalningsrelationer. I den rådande balansbristen på det internationella betalningsområdet, där de amerikanska stora underskotten fortsatt att spela huvudrollen, är det därför angeläget att den fortsatta stabiliseringspolitiken i Västeuropa ges en sådan utformning att strävandena mot bättre internationell jämvikt på betalningsområdet inte motverkas. Det är tillfredsställande att som ett resultat av det internationella samarbetet inom bl. a. OECD det numera tas växande hänsyn härvidlag. I länder, där man inte upprätthåller kontroll av in- och utgående kapitalbetalningar, har detta inneburit en minskning av penningpolitikens roll i den interna stabiliseringspolitiken. I andra länder, t. ex. Frankrike, har man på traditionellt sätt använt penningpolitiska medel för att påverka det inhemska efterfrågeläget och i stället sökt begränsa effekten på kapitalrörelserna genom särskilda regleringsåtgärder.
På amerikansk sida har under 1963 väsentliga steg tagits mot en återställd jämvikt i betalningsbalansen. Kapitalexporten från Förenta staterna har sedan mitten av året dämpats avsevärt som resultat av en viss likviditetsåtstramning i förening med diskontohöjning samt den föreslagna ränteutjämningsskatten. Den senare kommer, om den godkännes av kongressen, att medföra eu årlig fördyring med ca 1 procent av utländsk kapitalanskaff-
4 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. i: Finansplanen
ning i Förenta staterna genom emissioner av obligationer och aktier. Genom en s. k. stand-by-överenskommelse med Internationella valutafonden har Förenta staterna tillförsäkrat sig en särskild rätt att vid behov upplåna 500 milj. dollar och därmed klargjort att man vid starka påfrestningar på betalningsbalansen avser att utnyttja fondens resurser. De amerikanska stabiliseringssträvandena har erhållit ytterligare stöd genom en kraftig utbyggnad av det internationella betalningssamarbetet, bl. a. i form av en inte oväsentlig utvidgning av de s. k. swap-avtalen. Dessa bilaterala avtal ger Förenta staterna möjligheter att mot egen valuta vid behov kortfristigt låna främmande valutor. Eftersom avtalen är ömsesidiga till sin natur innebär de samtidigt en förbättring av övriga deltagande länders beredskap mot betalningsbalansstörningar. De amerikanska myndigheterna har vidare genom direkta låneavtal med centralbankerna i ett flertal länder i viss mån konsoliderat sina kortfristiga skulder. Sverige deltar i ett avtal av detta slag med 25 milj. dollar och i ett swap-avtal med 50 milj. dollar. Villkoren i dessa låneavtal är sådana, att en utlåning från svenska sida representerar en tillgång som inräknas i valutareserven.
De nämnda åtgärderna på betalningsområdet har i första hand varit inriktade på att underlätta en lösning av föreliggande kortsiktiga balansproblem i fråga om de internationella betalningarna. Samtidigt har emellertid utformningen av betalningssystemet på längre sikt och de framtida likviditetsbehoven kommit i centrum för diskussionen. Ett studium av dessa frågor har således igångsatts dels inom internationella valutafonden, dels inom ramen för samarbetet mellan de tio stater — däribland Sverige — som omfattas av den till fonden knutna generella låneöverenskommelsen. Den sistnämnda utredningen skall söka fastställa hur det internationella betalningssystemet på basis av oförändrat guldpris och fasta växelkurser skall möta framtida likviditetsbehov. Utredningarna avses färdigställas under loppet av detta år.
Ansträngningarna att etter sammanbrottet i förhandlingarna mellan den gemensamma marknaden och Storbritannien stärka EFTA-samarbetet har varit framgångsrika. Sedan den snabbare tidtabellen för medlemsländernas avveckling av tullar och kvantitativa restriktioner fastställts har man kunnat inrikta sig på en fördjupad samverkan på en rad olika områden. Bland frågor av mera allmänt ekonomiskt-politiskt intresse som därvid aktualiserats märks det arbete som inom EFTA :s nyupprättade kommitté för ekonomisk utveckling påbörjats rörande medlemsstaternas regionala utvecklingsproblem. Genom avvecklingen av handelshindren inom de två västeuropeiska handelsblocken kan skilda skattesystems inverkan på konkurrensbetingelserna och varuströmmarna mellan länderna komma att framträda tydligare. Från svensk sida har man därför i annat sammanhang tagit initiativ till en diskussion i EFTA-kretsen av de problem, som kan föranledas härav.
Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen 5
Pa det vidare handelspolitiska fältet knyts intresset för närvarande till de förhandlingar som i år skall äga rum dels i GATT, dels under den s. k. världshandelskonferensen. GATT-förhandlingen skall främst syfta till en omfattande liberalisering av världshandeln genom linjära tullsänkningar och borttagande av andra handelshinder. Härigenom skulle bl. a. verkningarna av den rådande handelspolitiska splittringen mellan de västliga industriländerna kunna reduceras inte oväsentligt. I det förberedande arbetet för GATT-förhandlingarna, vari Sverige tagit mycket aktiv del, har man hittills väsentligen varit inriktad på att söka lösa metodproblem. Därvid har emellertid stora motsättningar mellan i första hand Förenta staterna och gemensamma marknaden kommit i dagen, särskilt i fråga om metoderna för — och därmed indirekt omfattningen av — de eftersträvade tullsänkningarna. Mot denna bakgrund får utsikterna att nå väsentliga resultat i dessa förhandlingar betraktas som svårbedömbara. Ett av de mest betydelsefulla problemen i detta sammanhang gäller behandlingen av jordbruksprodukterna, en fråga som även dominerar diskussionerna inom sexmaktsgruppen. Det är ännu ej möjligt att bedöma vilket inflytande den i Bryssel nyligen träffade principuppgörelsen inom EEC kan komma att utöva på GATT-förhandlingarna.
Såväl i GATT-förhandlingarna som i världshandelskonferensen kommer villkoren för u-ländernas handel med omvärlden att stå i förgrunden. I den förberedande diskussionen av dessa problem har man särskilt studerat olika möjligheter att öka dessa länders exportintäkter. Förutom de gamla u-landskraven på undanröjande av industriländernas handelshinder på råvaruområdet i form av tullar, skatter m. m. har det bl. a. framkommit förslag om vidare tillämpning av systemet med råvaruavtal och längre gående regleringar av råvarumarknaderna samt tullpreferenser för u-ländernas industriprodukter. Från u-landshåll har även aktualiserats tanken på s. k. kompensativ finansiering av exportintäktsbortfall för att motverka dessas störande inverkan på u-ländernas möjligheter att förverkliga sina utvecklingsprogram. Beträffande metoderna för att förbättra u-ländernas exportinkomster kan man i viss mån säga att det bildats två skolor bland industriländerna. Den ena önskar lägga tonvikten vid eliminering av handelshinder som försvårar import från u-länderna och förordar därvid åtgärder på multilateral, icke-diskriminatorisk basis, såväl i fråga om undanröjande av tullar och restriktioner mot råvaruimporten som beträffande eventuella preferenser för u-ländernas industrivaruexport. På sexstatshåll finns det å andra sidan sympatier för lösningar av bilateral eller regional karaktär, och man synes i dessa länder föredra prisstödjande marknadsreglering och andra jämförbara metoder framför en generell avveckling av handelshindren. Någon entydig uppfattning i dessa frågor synes för närvarande inte föreligga hos u-länderna. Den icke-diskriminatoriska uppläggningen är i
6 Statsverkspropositionen år 196i: Bil. 1: Finansplanen
linje med den politik, som man i vårt land hittills fört och som nyligen tagit sig uttryck i ett avskaffande av kaffeskatten och tetullen. Vårt land kommer att under konferensen aktivt verka för en väsentlig och bestående förbättring av u-Iändernas handelsvillkor.
Även kapitaltillförseln till u-länderna är föremål för internationell uppmärksamhet på olika håll. Vissa härmed sammanhängande problem torde komma att tas upp på den nyssnämnda konferensen. Andra har behandlats bl. a. inom Världsbanken och OECD, där man från svensk sida uttalat sig för åtgärder i syfte att bryta utvecklingen mot ökad bilateral bindning av det internationella biståndet. En annan tendens som gjort sig gällande de senaste åren är en viss stagnation i den tidigare tillväxten av det totala internationella kapitalflödet till u-länderna, huvudsakligen beroende på en minskning av den privata kapitaltillförseln. Även de statliga kapitalöverföringarna visar tendenser att öka i långsammare takt och i vissa fall t. o. m. något gå tillbaka. Samtidigt är u-ländernas behov av utvecklingsbistånd växande. Utsikterna för dessa länders ekonomiska utveckling ter sig mörka, särskilt om inte industriländernas biståndspolitik och handelspolitiska åtgärder till förmån för u-länderna aktiveras.
Konjunkturutveckling och konjunkturpolitik i Sverige 1963
Den ekonomiska utvecklingen 1963. Den svenska ekonomin kännetecknades även under 1963 av full sysselsättning och ett snabbt framåtskridande. De preliminära beräkningarna av det ekonomiska utfallet under fjolåret tyder sålunda på en total produktionsökning av 3 1/2 procent. Liksom fallet var i flertalet europeiska industriländer låg tyngdpunkten i den interna expansionen på den privata konsumtionen, bostadsbyggandet och de offentliga investeringarna, medan näringslivets investeringar ökade endast obetydligt.
Den snabba uppgång i industriinvesteringarna som inletts 1958 hade under 1962 övergått i en begynnande stagnation. Det är sannolikt att denna skulle ha förbytts i en nedgång om den ekonomiska politiken inte i tid inriktats på att stimulera aktiviteten. Den lättare kreditpolitiken under 1962 och investeringsfondernas frisläppande torde verksamt ha bidragit till att industrins byggnadsinvesteringar under 1963 ökade med 1 å 2 procent och att den prognosticerade kraftiga nedgången i maskininvesteringarna i stort sett uteblev.
Avsaktningen i näringslivets investeringsefterfrågan medgav utrymme för en betydande ökning av angelägna offentliga investeringar. För kommunernas del redovisas en ökning av inte mindre än 14 procent, medan uppgången i de statliga investeringarna stannade vid 2 procent.
Ökningen i nystartade bostadsbyggen under 1962 och den planerade
7 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
igångsättningen under 1963 hade lett till alt man i tidigare prognoser antagit en ökning av bostadsbyggandets volym under 1963 med inte mindre än 7 1/2 procent. Det förefaller emellertid nu som om tillväxten skulle begränsa sig till 3 1/2 procent. Byggnadsindustrins kapacitet var ej tillräckligt stor för att möjliggöra en ökning i den planerade omfattningen; härtill kom den produktionssänkande effekten av den extremt hårda vintern. Inom det på kort sikt med nödvändighet begränsade byggnadsutrymmet synes bostadsbyggandet dessutom ha förlorat terräng i förhållande till handelns byggande, som samtidigt ökade med 9 procent. Totalt synes byggnadsinvesteringarna ha stigit med 5 1/2 procent under fjolåret, en expansion som dock får anses som tillfredsställande med hänsyn till den allmänna produktionsökningen och också till tidigare ökningstal.
Medan utfallet för byggnadsverksamheten alltså blivit något lägre än som beräknats, har å andra sidan verkstadsproduktionen uppnått den förutsedda ökningen på ett par procent trots att exporten av verkstadsprodukter blivit lägre och importen inte oväsentligt högre än som kalkylerats. Anledningen härtill är framför allt att den tidigare till drygt 8 procent beräknade nedgången i industrins maskininvesteringar i det närmaste helt uteblivit.
En opåräknat stark nedgång kännetecknar lagerinvesteringarna. Föi 1963 pekar de i och för sig osäkra siffrorna på någon lagerminskning netto, vilket innebär en omsvängning i lagerinvesteringarna från 1962 till 1963 av storleksordningen 600 milj. kr. Ett överraskningsmoment har därvid varit en förhållandevis betydande minskning av livsmedelslagren. Vidare skedde en stark nedgång av massaveds- och färdigvarulager inom cellulosaindustrin.
Industriproduktionen beräknas preliminärt ha stigit med 4 procent från 1962 till 1963. De kraftigaste produktionsökningarna har förekommit inom massaindustri och pappersindustri, 14 1/2 procent respektive 8 1/2 procent, medan uppgången inom verkstadsindustri, exklusive varv — såsom tidigare antytts — stannat vid ca 2 1/2 procent liksom även inom järnmalmsgruvor och livsmedelsindustri. Övriga industrigrenar visar ökningstal som ligger nära samlade kring genomsnittet. Eftersom sysselsättningen inom industrin inte har stigit utan enligt tillgänglig statistik, som dock är osäker, rentav fallit något, synes produktivitetsutvecklingen inom industrin ha varit förhållandevis fördelaktig. Ett sådant utfall förefaller också rimligt då investeringarna under närmast föregående år legat på en hög nivå.
Hushållen ökade under fjolåret sina disponibla inkomster med ca 7 procent. Med en genomsnittlig prisstegring av 3 procent innebar detta en höjning av realinkoinsterna med ca 4 procent och den privata konsumtionen steg i samma takt. Det personliga sparandet skulle enligt dessa kalkyler ha stigit »realt» med 3 procent. Av prisuppgången under loppet av år 1963 kan 0,6 procentenheter hänföras till höjda skatter på spritdrycker
8 Statsverkspropositionen år 196b: Bil, 1: Finansplanen
och vinei och mer än. 1,5 procentenheter till höjda livsmedelspriser. Något mer än hälften av denna uppgång kan förklaras av höjda partipriser på joi dbi uksproduktei, medan återstoden främst haft karaktären av marginalökning inom distribution och förädling. För varuposter av annat slag än livsmedel, spritdrycker och viner har prisuppgången varit blygsam.
Utrikeshandelns expansion har väsentligt överträffat de förväntningar som förelåg vid årets ingång. Exportvolymen ökade sålunda med inte mindre än 8 procent, vilket var en procent mer än för importen. Genom att priserna för importen stigit något snabbare än för exporten, uppvisar handelsbalansen i absoluta belopp en obetydlig försämring från 1962 till 1963. Sjöfartsnettot var i stort sett oförändrat, men bytesbalansen försvagades trots detta med uppskattningsvis drygt 150 milj. kr., vilket främst torde vara en följd av att svenska turistutgifter utomlands 1963 ökade mer än utländska turisters utgifter i Sverige.
Enligt preliminära kalkyler sjönk valutareserven 1963 med ca 250 milj. kr. efter en uppgång under 1962 med 570 milj. kr. Denna omsvängning är som framgått av det föregående vida större än som motsvaras av försämringen i bytesbalansen. Även förändringarna i de kända kapitalrörelserna var begränsade; bland dessa ingick lån till Norge och Danmark om sammanlagt 100 milj. kr. Minskningen i valutareserven återspeglar därför utvecklingen i den s. k. förskjutningsposten, som 1962 medförde ett nettotillskott till valutareserven av 730 milj. kr. medan detta tillskott under fjolåret inte var större än 150 milj. kr.
1 ilhäxten i den svenska nationalprodukten skulle 1963 under i övrigt oförändrade förhållanden ha blivit större om skördeutfallet varit mera normalt och räderleksförhallandena inte haft en ogynnsam inverkan också på främst byggnadsverksamheten. Dessa negativa faktorer gjorde sig emellertid gällande också för flertalet andra länder i Europa. Vid en internationell jämförelse varvid hänsyn skall tagas till att den yrkesverksamma befolkningen i vårt land f. n. växer långsammare än i flertalet andra länder — framstår ökningstakten som tillfredsställande.
Konjunkturpolitiken 1963. Sammanfattningsvis har den svenska ekonomins utveckling under 1963 karaktäriserats av att tillväxten i efterfrågan helt burits upp av privat och offentlig konsumtion, offentliga investeringar samt bostadsbyggande, medan det privata näringslivets fasta investeringar förblivit stabila. Den ännu i början av året befarade försvagningen inom vissa delar av näringslivet visade sig, bl. a. till följd av en aktiv ekonomisk politik, bli av begränsad omfattning. Sysselsättningen förblev hög och tendenser till överkonjunktur, framför allt inom byggnadsbranschen, började framträda under våren. Från denna tid har också den allmänna ekonomiska politiken haft en något mera återhållande inriktning.
Diskontohöjningen i juni med en halv procentenhet markerade en åt-
9 Statsverkspropositionen är 1964: Bil. 1: Finansplanen
stamning av den tidigare starkt expansiva penningpolitiken. Eu väsentlig uppbromsning av utlåningsökningen ägde ruin under senare delen av fjolåret.
Företagens möjligheter att utnyttja investeringsfonderna upphörde med utgången av april månad. Arbetsmarknadspolitiken inriktades på alt utjämna splittringen i arbetsmarknadsläget och därvid särskilt dämpa tendenserna till överkonjunktur inom byggnadssektorn, framför allt inom de mest utsatta områdena. Bland annat vidtogs åtgärder för att bereda byggnadsarbetskraft från Norrland sysselsättning i storstadsområdena. Utflyttningen av arbetskraft från Norrland genom arbetsförmedlingens medverkan ökade under perioden januari—oktober 1963 med 2 000 personer jämfört med 1962 till totalt 6 500 personer. Ett flertal offentliga byggnadsföretag, väsentligen i storstadsregionerna, senarelades i samma syfte, trots att de representerade ytterst angelägna projekt. Den marginella effekten av dessa åtgärder torde ha haft stor betydelse.
För att förbättra sysselsättningsmöjligheterna bl. a. för den norrländska arbetskraften utvidgades omskolningsverksamheten ytterligare samtidigt som beredskapsarbetena i Norrland i november 1963 sysselsatte ca 5 700 personer mot 3 900 i november 1962. Tack vare dessa åtgärder har vinterarbetslösheten i Norrland trots sämre utgångsläge kunnat nedbringas något jämfört med föregående år. Trots de vidtagna åtgärderna kvarstod alltjämt en inte obetydlig geografisk splittring i fråga om arbetsmarknadsläget. I avvaktan på de förslag som kan föranledas av lokaliseringsutredningens betänkande har därför redan under innevarande budgetår vissa provisoriska åtgärder vidtagits för att söka på längre sikt åstadkomma en bättre balans på arbetsmarknaden även i Norrland. Sålunda beslöts i juni 1963, att investeringsfonder fick tagas i anspråk för lokaliseringspolitiskt motiverade investeringar i större delen av Norrland samt vissa delar av nordvästra Svealand. Under tiden juni—november 1963 har beslut om sådana investeringar meddelats för ett belopp av sammanlagt 65 milj. kr. Härutöver har arbetsmarknadsstyrelsen påbörjat en försöksverksamhet med stöd till industribyggen. Detta stöd, som sker i form av statskommunala beredskapsarbeten, beräknas innevarande budgetår medföra en statlig kostnad av ca 40 milj. kr.
Budgetutvecklingen 1962/63 och 1963/64. Utfallet av statsbudgeten för 1962/63 resulterade i ett överskott på totalbudgeten på drygt 300 milj. kr. I förhållande till högkonjunkturåret 1961/62 innebar detta en minskning i budgetsaldot med 200 milj. kr. Bedömt enbart härefter skulle finanspolitikens expansionseffekt ha varit rätt begränsad under 1962/63. Det bör då emellertid först observeras att budgetsaldot särskilt i vissa lägen ger ett ofullständigt mått på finanspolitikens samhällsekonomiska effekt.
Den konjunkturstödjande politik som bedrevs under 1962/63 reflekteras sålunda bara delvis i budgetsaldots förändring. Stimulansen av investerings-
10 Statsverkspropositionen år 196t: Bil. 1: Finansplanen
verksamheten genom investeringsfondernas frisläppande och genom ökad igångsättning av bostadsbyggandet påverkade sålunda inte budgetutfallet för 1962/63. Den av investeringsfondernas utnyttjande utlösta skatteeftergiften medför inte något inkomstbortfall för staten vid själva utnyttjandet, då detta uppkommit redan vid avsättningen till investeringsfond; bostadsbyggandets utökning ställer anspråk på budgeten först när den slutliga belåningen av de färdigställda byggena sker. Trots att dessa åtgärder således inte medförde någon försämring av budgetsaldot under det gångna budgetåret innebar de dock väsentliga resultat i strävandena att motverka en försämring av sysselsättningen främst inom byggnads- och anläggningsverksamheten under vintern 1962/63. Under de ur sysselsättningssynpunkt besvärligaste vintermånaderna beräknas investeringsfondernas frisläppande och bostadsbyggandets utökning ha gett sysselsättning åt inemot 15 000 man.
Statsinkomsternas ökning till följd av skatteunderlagets fortsatta snabba uppgång undanskymmer — om man ser enbart till budgetsaldot — det förhållandet att det gångna budgetåret innefattade en utgiftsökning av väsentligt större omfattning än 1961/62. Budgetsaldots försämring med 200 milj. kr. var således ett resultat av å ena sidan en ökning av statsinkomsterna med inemot 1,9 miljard kr. och å andra sidan en stegring av utgifterna med inemot 2,1 miljarder kr. Även om utgiftsexpansionen delvis bestämdes av utformningen av 1961 års skattesänkning och skatteomläggning, till vilken bl. a. hörde en uppräkning av barnbidragen och skatteersättning till kommunerna, karakteriserades såväl utgifterna av transfereringsnatur som de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna av en snabbare ökning än föregående år.
Den beräkning av budgetsaldots förändringar mellan 1962/63 och 1963/64 som nu föreligger överensstämmer nära med den som redovisades i kompletteringspropositionen i våras. Då kalkylerades budgetförsvagningen till ca 900 milj. kr. och nu beräknas den till drygt 800 milj. kr. Genom höjningen av skatteunderlaget äger förskjutningen mellan budgetåren emellertid rum på en annan nivå än den som tidigare förutsetts. Denna höjning leder till att 1962/63 års överskott på drygt 300 milj. kr. vändes till ett underskott 1963/64 av ca 1/2 miljard kr.
Tendenserna i budgetutvecklingen bar således motsvarat dem som förutsetts. Emellertid har inkomstnivån — i likhet med vad som varit fallet under budgetåren 1960/61 och 1961/62 — lyfts så att totalbudgeten även 1962/ 63 uppvisat överskott. Orsakerna till avvikelserna från beräkning till utfall under de senast förflutna budgetåren har främst varit av tillfällig natur. För det första har inkomstunderlaget stigit i en takt som inte förutsetts och som rimligen inte heller borde ha förutsetts. Lönesumman har sålunda under de tre åren 1960—1962 stigit med inte mindre än 10 procent per år. Denna stegringstakt är som jag flera gånger framhållit exceptionell och kan inte heller i längden förenas med samhällsekonomisk balans; en avsaktning av
Statsverkspropositionen år 1064: Bil. 1: Finansplanen 11
ökningstakten har också ägt ruin under fjolåret. För det andra har under de tre budgetåren med totalbudgetöverskott samtidigt reservationsmedelsbehållningarna varje år visat oväntade ökningar i stället för de minskningar som myndigheterna räknat med. Det är således kombinationen av den snabba skatteunderlagsökningen med en uppbromsning i utnyttjandet av de anvisade reservationsanslagen som främst förklarar alt budgeten uppvisat överskott. Den försvagning av budgeten av storleksordningen 800 milj. kr. som beräknas inträda under innevarande budgetår är härvidlag uttryck för en återgång från de nu nämnda förhållandena. Denna omsvängning har gjort sig gällande redan under första hälften av budgetåret, som gett ett saldo som är 700 milj. kr. lägre än under samma period budgetåret 1962/63.
Budgetförsvagningen 1963/64 inträder trots att utgiftsökningen detta år är inte oväsentligt lägre än under föregående budgetår eller 1,6 miljarder mot 2,1 miljarder kr. Förändringen i budgetläget är därför betingad av en mycket markerad uppbromsning i statsinkomsternas stegring, ökningen stannar nämligen innevarande budgetår vid endast drygt 700 milj. kr. att jämföras med 1,9, 1,4 resp. 3,0 miljarder under de tre närmast föregående budgetåren. Man måste gå ända tillbaka till avmattningsåret 1958/59 för att finna en lika låg ökning av statsinkomsterna. Anledningen till denna utveckling, som delvis är av engångskaraktär, har jag tidigare utförligt redovisat och jag kan därför här begränsa mig till att i korthet upprepa de viktigaste förändringsfaktorerna. För det första föreligger en successiv minskning av skatteunderlagets stegringstakt. Inkomst av tjänst, som 1962 ökade med 10 procent, beräknas preliminärt ha ökat med 7 å 8 procent 1963 och för innevarande år förutses en ytterligare minskning av ökningstakten. För det andra påverkas behållningen på inkomstskattetiteln av att utbetalningar av slutavräkningsmedel till kommunerna ökar kraftigt 1963/64, vilket i sin tur är en återspegling av det snabbt stigande skatteunderlaget 1961 och 1962. Detta förhållande förklarar att utbetalningarna av kommunalskattemedel, som under det gångna budgetåret ökade med drygt 600 milj. kr., under innevarande budgetår stiger med inte mindre än närmare 1,2 miljard kr. Slutligen reduceras statsinkomsterna innevarande budgetår av en stark uppgång i utbetalningar av överskjutande skatt beroende på det överuttag av preliminärskatt som ägde rum under en uppbördstermin i samband med skattesänkningen 1962.
Till en viss del inotväges försämringen i det statliga budgetsaldot av ökade inkomster för kommunerna; bl. a. härigenom har den utomordentligt snabba uppgången under 1963 i de kommunala investeringarna kunnat finansieras med i stort sett oförändrad upplåning. Genom att investeringsdelen av den statliga utgiftsökningen 1963/64 främst hänför sig till försvaret och affärsverken kommer den statliga investeringsefterfrågan i stor utsträckning att inriktas på maskiner och andra verkstadsprodukter och mindre på husbyggnadsverksamhet. Till den del den statliga investerings-
12 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen
ökningen hänför sig till byggnadsverksamheten kan dessutom tidsmässiga förskjutningar beräknas uppkomma vid deras realiserande genom den tillfälliga begränsning av den statliga byggnadsverksamheten inom områden med utpräglad översysselsättning på byggarbetsmarknaden som vidtogs under förhösten 1963. Trots detta innebär ökningen i det statliga lånebehovet i rådande ekonomiska läge en påfrestning, vilken såsom jag förutskickade i vårens reviderade finansplan varit eu av de faktorer som gjort en åtstramning av penningpolitiken nödvändig.
Konjunkturutsikterna för 1964
Såsom framhålls i den preliminära nationalbudgeten (bihang 2) väntas 1964 medföra en höjning av den allmänna aktivitetsnivån och en tillväxt av produktionen i något snabbare takt än under de båda närmast föregående åren. Någon förskjutning i riktning mot ett generellt inflationstryck skulle dock ej vara att befara, då efterfrågans tillväxt under 1964 synes komma att bli bättre anpassad efter utbudsförhållandena än under 1963. De lokala ojämnheter i arbetsmarknadsläget som förelåg under 1963 kan emellertid till betydande del väntas bestå även under 1964.
En fortsatt uppgång av export volym en förutses, totalt sett dock i något lägre takt än under 1963, eller med 5 procent mot 8 procent. För papper och massa väntas ökningen bli betydande, ehuru väsentligt lägre än den mycket stora uppgången under 1963. Verkstadsexporten förutses däremot öka något snabbare än under 1963. För exportpriserna -— liksom för importpriserna — väntas i medeltal en obetydlig uppgång.
För näringslivets fasta investeringar räknar nationalbudgeten med en obetydlig volymökning från 1963 till 1964, ca 1/2 procent. Ökningen beror på fortsatt uppgång för investeringarna inom handel och samfärdsel, under det att föreliggande investeringsplaner tyder på en mindre nedgång för industrins del. I fråga om lagerinvesteringarna finns det däremot anledning att räkna med ett markant omslag. Under 1963 beräknas lagervolymen totalt ha sjunkit mellan 100 och 200 milj. kr.; för 1964 kalkylerar man med en lagerökning på 700 å 800 milj. kr. Av denna omkastning faller en högst betydande del på livsmedel, massaved och skogsindustriprodukter.
Att den totala investeringsvolymen — lagren ej inräknade — beräknas öka från 1963 till 1964 med 3 1/2 procent, beror därför i det närmaste helt på eu fortsatt uppgång in statliga och kommunala investeringar samt bostäder. Totalinvesteringarnas tillväxt väntas dock 1964 inte bli lika starkt koncentrerad på byggnader och anläggningar som under 1963; byggnadsvolymen skulle sålunda stiga med 4 procent mot 2 procent för investeringar i maskiner och apparater.
Statsverkspropositionen år 1i)6b: Bil. 1: Finansplanen 13
Den offentliga konsumtionen beräknas stiga med 6 1/2 proeent, vilket innebär ett obetydligt snabbare tempo än 1963. För den privata konsumtionen upptas en ökning med 3 1/2 procent. En säkrare bedömning blir möjlig först sedan avtalsrörelsens effekt på inkomstutvecklingen under 1964 blivit känd.
En summering av de redovisade efterfrågeprognoserna ger vid handen att produktionen under 1964 skulle komma att sliga påtagligt snabbare än 1963 eller med drygt 4 1/2 procent mot ca 3 1/2 procent. Till eu del kan denna snabbare produktionsökning återföras på det extra produktionstillskott som i förhållande till 1963 följer av att beräkningarna förutsätter normala väderleksförhållanden. Av betydelse är vidare att efterfrågetillväxten 1964 är bättre anpassad till kapacitetsförhållandena än under 1963 bl. a. såtillvida att man kan räkna med en betydande ökning av skogsarbetena och med en något lugnare tillväxt av byggnadsverksamheten. Den förutsedda utvecklingen innebär ett förbättrat kapacitetsutnyttjande inom massaindustrin. Verkstadsindustrins produktion väntas stiga i ungefär samma takt som 1963 eller med ca 3 procent.
Under angivna förutsättningar och med beaktande av att den något långsammare produktionstillväxten under de båda närmast föregående åren kan ha lämnat en mindre produktivitetsreserv outnyttjad, förefaller det rimligt att förutsätta att en produktionsökning med drygt 4 1/2 procent 1964 skall kunna genomföras utan överhettningssymptom. Härav får dock inte den slutsatsen dragas att de ekonomiska utsikterna för 1964 skulle vara helt problemfria och utan osäkerhetsmoment. Exportutfallet blir till väsentlig del beroende av den ekonomiska utvecklingen i avsättningsländerna. I den preliminära nationalbudgeten förutsätts emellertid att de föreliggande mer eller mindre officiella prognoserna för olika länder i varje fall inte innehåller radikala felbedömningar i optimistisk riktning. Exportutfallet blir också —- åtminstone på längre sikt — beroende av att kostnadsutvecklingen i Sverige inte medför en försämring av vårt internationella konkurrensläge.
Nyss angivna förutsättningar är även av betydelse för bedömningen av importen. Här kan man för 1964 vänta en något snabbare ökning än för exporten, varför handelsbalansen skulle komma att i någon mån försämras. Bland annat beroende på en fortsatt stark ökning av svenska turistutgifter utomlands förutses underskottet i bytesbalansen öka med ett större belopp än försämringen av handelsbalansen eller från — 300 milj. kr. 1963 till -— 500 milj. kr. 1964. I nationalbudgeten beräknas dock valutaavtappningen blir något mindre 1964 än 1963 — detta på grund av ändrat utfall av kapitaltransaktionerna och en återgång i positiv riktning av förskjutningsposten.
Inom den interna ekonomin kan finansieringsproblemen komma att tillspetsas genom den ökning i näringslivets lånebehov som följer av den för-
14 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen
utsedda uppgången av lagerinvesteringarna. Vid ett mera markant omslag uppåt i fråga om företagens investeringskonjunktur i Västeuropa — vartill några tecken hittills i varje fall inte kan skönjas —- är det sannolikt att vinstkonjunkturen skulle förbättras och därmed även självfinansieringsförmågan.
Arets budgetförslag
Politiken inför 1964. Bedömningen av de internationella konjunkturutsikterna och av de tendenser som för närvarande gör sig gällande inom svensk ekonomi tyder på att huvudmålet för den ekonomiska politiken — den fulla sysselsättningen under samhällsekonomisk balans — skall kunna förverkligas också under 1964. Utsikterna att med bevarad jämvikt i utrikeshandeln upprätthålla och även höja den interna expansionstakten förefaller goda.
En självklar förutsättning för denna utveckling är att den svenska ekonomins konkurrenskraft upprätthålles i ett hårdnande klimat på de internationella marknaderna. Den förväntade exportutvecklingen under innevarande år, liksom den uppnådda exportökningen under de gångna åren, framstår som relativt gynnsam. Detta skall inte undanskymma det varningstecken som visade sig i uppbromsningen av verkstadsexporten under fjolåret och den samtidiga snabba importstegringen. Den ekonomiska politikens primära uppgift i detta sammanhang är att förhindra uppkomsten av ett allmänt övertryck i ekonomin. Vad detta krav innebär för utformningen av budgetpolitiken under nästa budgetår återkommer jag till i det följande. Dessförinnan vill jag emellertid något beröra utvecklingen av industrins investeringar.
Under 1958 inleddes, som jag i det föregående erinrat om, en mycket snabb uppgång som 1961 hade fört upp industriinvesteringarna till en nivå som låg 40 procent över 1957. Denna ökning upphörde i vårt land liksom i flertalet europeiska industriländer under 1962. Tack vare finans- och penningpolitiska stimulansåtgärder kunde dock den uppnådda höga nivån bibehållas, vilket inneburit en fortgående kraftig modernisering av produktionsapparaten under de senaste två åren. Även om den nu förutsedda nedgången i industrins investeringar skulle förverkligas, sker också under 1964 en betydande förnyelse av produktionsutrustningen. Med hänsyn härtill och till den pressning av vinstmarginalerna som den långvariga stabiliteten i exportpriserna medfört inom viktiga delar av industrin framstår utvecklingen som naturlig och hittills inte alarmerande. Den svenska industrin befinner sig för närvarande under en anpassning till lägre självfinansieringsgrad än som rådde under 50-talets inflationsbetonade vinstkonjunktur. I vilken mån den lägre självfinansieringen som sådan verkat direkt avhållande på investeringsefterfrågan är inte klarlagt; det ökade inslaget av
Statsverkspropositionen år 7.964: Bil. 1: Finuns planen 15
extern finansiering torde i och för sig leda till ett rationellare investeringsnrval och därmed eu högre produktivitet. Denna effekt uppnås emellertid ej om eu ökad lånefinansiering skulle möta institutionella hinder på kreditmarknaden. Jag har min uppmärksamhet riktad på riskerna härför och vill i detta sammanhang deklarera att i den mån den svenska kreditmarknadens institutionella förhållanden visar sig lägga hinder i vägen för en önskvärd upplåningsökning, dessa hinder kommer att undanröjas. För dagen vill jag i detta avseende endast meddela min avsikt att föreslå en förlängning av den s. k. Annell-lagen, vars syfte som bekant är att hl. a. underlätta företagens aktieemissioner. Utan att därmed föregripa skatteberedningens kommande förslag rörande den framtida företagsbeskattningen är jag vidare beredd att förorda en viss omläggning och lättnad av energibeskattningen. El-kraften vid vissa produktionsprocesser kommer därvid att från skattesynpunkt likställas med andra energikällor, vilket nu inte helt är fallet.
Utan att betydelsen av de nämnda åtgärderna förringas synes det uppenbart att de inte bör förväntas i dagens konjunkturläge medföra någon beaktansvärd uppjustering av industrins investeringsplaner. Det är sannolikt inte otillräckliga finansieringsmöjligheter utan fastmer en dämpad räntabilitet som i första hand verkar återhållande på industrins investeringsefterfrågan. Med den även i fortsättningen ansträngda balansen på byggnadsmarknaden är det i första hand maskininvesteringarna som eventuella stimulansåtgärder bör inriktas på. Jag anser det av allmänekonomiska skäl vara motiverat att nu pröva möjligheten att genom medgivande av särskilt investeringsavdrag vid den statliga taxeringen stimulera industrin att öka sina investeringar i maskiner och inventarier under 1964. Härigenom kommer den i nationalbudgeten förutsedda nedgången i industrins maskininvesteringar att motverkas. Förslag i denna fråga kommer att senare anmälas i proposition för riksdagen.
Produktivitetsökningen i det svenska näringslivet är emellertid inte avhängig enbart av investeringarna i fast realkapital. Tillgång på väl utbildad arbetskraft vid rätt tidpunkt och på rätt ställe har en avgörande betydelse för att höja produktiviteten och förebygga kostnadsstegringar. Forskning för nya och förbättrade produktionsprocesser är en annan väsentlig faktor i framåtskridandet. Den statliga politiken bör därför utformas utifrån insikten att vidgade insatser inom arbetsmarknadspolitik, utbildning och forskning — det senare även i nya former i samarbetet mellan staten och näringslivet — är lika nödvändiga bidrag till näringslivets utveckling som en ökad investeringsvolym.
Den fortgående resursökningen ställer krav på politiken att i vidgad utsträckning tillgodose de angelägna reformbehov som aktualiseras av samhällsutvecklingen. Hävandet av bostadsbristen måste ofrånkomligen ges en hög prioritet. Bostadsbyggnadsvolymen är för närvarande den högsta vi
16 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen
någonsin registrerat och en fortsatt ökning utöver den som möjliggöres av den normala produktivitetsstegringen kräver speciella åtgärder. Ansträngningarna måste därför intensifieras att genom utbildning och omskolning öka tillgången på byggnadsarbetare och även med olika medel underlätta arbetskraftens flyttning till de områden där byggnadsbehoven är mest akuta. Med de ambitioner som föreligger kan det emellertid inte undvikas att knappheten på resurser i vissa lägen kommer att tillspetsas, såsom fallet varit under fjolåret. För att i sådana lägen möjliggöra en prioritering av de mest angelägna byggnadsprojekten — vid sidan av bostadsbyggandet gäller det framför allt induslribyggen och byggen för undervisning och sjukvård — kan en komplettering av den hittillsvarande regleringen genom igångsättningstillstånd vara ändamålsenlig. Förslag till sådan ändring av lagstiftningen har utarbetats och är föremål för remissbehandling. Forceringen av byggnadsverksamheten medför ofrånkomligen en press uppåt på byggnadskostnaderna. De nämnda åtgärderna och den allmänna planläggningen av igångsättningen syftar till att så långt möjligt minska detta tryck. Under de senaste åren har emellertid en beklaglig höjning av produktionskostnaderna inträffat, som i och för sig skulle skärpa splittringen i hyresnivån. Räntebidragssystemet bör därför utformas så att denna effekt undvikes och strävandena att nå en bättre fungerande bostadsmarknad inte försvåras. Ett steg i denna riktning tas i årets riksstatsförslag.
Även för att snabbt tillgodose de växande behoven inom sjuk- och åldringsvården kan hittills oprövade metoder behöva försökas. Erfarenheten och väldokumenterade undersökningar tyder på en så snabb stegring i efterfrågan på de tjänster som det allmänna tillhandahåller på dessa vitala områden att delvis nya vårdformer måste till för att inte mycket svårbemästrade köproblem skall uppstå.
Av riksdagen tidigare fattade principbeslut har vidare fastlagt att en ytterligare betydande förbättring av pensionärernas villkor skall ske 1964. Regeringen bar funnit det riktigt att detta led i utvecklingen mot en rättvisare inkomstfördelning samordnas med reformer till stöd även för barnfamiljer och studerande ungdom.
De sålunda anförda exemplen ger en bild av den målmedvetna viljeinriktning som enligt min mening bör prägla samhällets politik. De senaste decennierna har kännetecknats av ett intensivt reformarbete på socialpolitikens område. Men socialpolitiken står fortfarande i centrum för intresset. Välmotiverade krav har framförts om fortsatta förbättringar för folkpensionärer, barnfamiljer, handikappade m. fl. Den offentliga sektorn har snabbt byggts ut med tyngdpunkten på områden såsom utbildning, forskning, hälsovård. Denna utveckling har drivits fram såväl av strävandena att främja ett snabbt ekonomiskt framåtskridande som av viljan att tillgodose människornas krav och förväntningar på samhällets service och den måste fortsätta. En dynamisk ekonomi kräver kraftfulla samhällsinsatser på
Statsverkspropositionen år lUttb: Bil. 1: Finansplanen 17
inånga skilda områden och därmed en ekonomisk politik som skapar erforderligt utrymme för den offentliga utgiftsexpansionen.
Självfallet kan inte alla angelägna reformkrav förverkligas under ett budgetår. Det måste bli fråga om en successiv utbyggnad som grundar sig på en framsynt planering' av behov och resurser inom samhällslivets olika områden. I annat sammanhang återkommer jag till den förstärkning av planeringsresurserna som i detta syfte äger rum och förbereds. .lag vill emellertid understryka att planeringen icke bör leda till att statsmakterna binder sig vid fastlåsta utbyggnadsprogram för olika sektorer av samhällets verksamhet. Politiken måste smidigt kunna anpassas efter det aktuella konjunkturläget och efter de snabba förändringarna i samhällsutvecklingen överhuvud. Det väsentliga är att den bärs upp av en klar vilja som kommer till uttryck i de förslag till praktiska åtgärder som föreläggs riksdagen. Därmed blir varje års budget ett led i ett långsiktigt reformprogram.
Budgetförslagets innebörd. Programmet för regeringens politik, så som det här i korthet skisserats, sätter sin prägel på årets budgetförslag. Det medför en uppgång i statsutgifterna med inemot två miljarder kr. Reformpolitikens finansiella effekt gör sig naturligt nog starkast gällande i ökningen av folkpensionsanslaget, som stiger med 440 milj. kr. Pensionsbeloppen stiger härmed från den 1 juli i år för ensam pensionär med 300 kr. till 3 700 kr. och för gifta med 450 kr. till 5 780 kr. Av väsentlig betydelse för åldringsvården är också de insatser på långtidssjukvårdens område som förutskickas. Förslag om höjning av barnbidragen, likaledes från den 1 juli, med 150 kr. upp till 700 kr. per barn medför en utgiftsökning i budgeten av 255 milj. kr. Samtidigt aviseras förslag om en reform i fråga om bidragsförskotten och indexreglering av bl. a. barnpensioner och barntillägg. På studiefinansieringens område har — i avvaktan på slutlig beredning av nyligen framlagda förslag — i riksstatsförslaget reserverats drygt 280 milj. kr. för en genomgripande reformering av studiestödet. Fullföljandet av försvarsöverenskommelsen och av beslutet om förstatligandet av polisorganisationen föranleder anslagshöjningar om drygt 150 resp. 270 milj. kr. Härtill kommer utgiftsökningar för en fortsatt kraftig satsning på utbildning, forskning, arbetsmarknadspolitik och olika vårdområden.
De offentliga investeringarna har de senaste åren ökat i betydande omfattning. I överensstämmelse med den redovisade konjunkturbedömningen och för att bereda utrymme för bostadsbyggandet och näringslivets utbyggnad har i årets budgetförslag försiktighet iakttagits i vad avser de statliga investeringsutgifterna. Undantag härifrån utgöres av väginvesteringarna, vilka med hänsyn till den ökade trafiken fortsätter sin snabba stegring, och av investeringarna för förbättrade telekommunikationer, vilka emellertid i huvudsak inte belastar den ansträngda byggnadsmarknaden. Det sistnämnda gäller även för försvarets investeringsutgifter.
2 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
18 Statsverkspropositionen år 1964-: Bil. I: Finansplanen
Den föreslagna utgiftsökningen skall ställas mot den av riksrevisionsverket beräknade uppgången i statsinkomsterna. Denna bestäms väsentligen av utvecklingen av skatteunderlaget. En viss uppbromsning av skatteunderlagets stegringstakt ägde rum redan under det förflutna året. Medan inkomst av tjänst, som dominerar förändringarna på inkomstskattetiteln, under åren 1960—1962 steg med omkring eller över 10 procent per år, uppgick ökningen under 1963 till 7 å 8 procent. Att den extremt snabba ökningen under 1960-talets första år inte kunde bestå utan var symptom på en överhettning i ekonomin, har jag vid flera tidigare tillfällen understrukit. Den mer balanserade stegringstakten under det gångna året är uttryck för en begynnande stabilisering av kostnadsutvecklingen. För 1964 räknar riksrevisionsverket med att denna tendens skall fortsätta och utgår från en ökning som ligger under fjolårets. Med hänsyn till det allmänna konjunkturläget och till de kostnadsökningar som följer av höjt avgiftsuttagtill den allmänna tilläggspensioneringen och av förlängd semester, finner jagen sådan utveckling rimlig och i överensstämmelse med den ekonomiska politikens inriktning. Den stegring av statens inkomster som följer av den beräknade uppgången i produktion och inkomster har av ämbetsverket uppskattats till 1,2 miljard kr. jämfört med den nu beräknade nivån för innevarande budgetår. Härav svarar de direkta skatterna för 0,5 och övriga statsinkomster för 0,7 miljard kr. Denna inkomsthöjning skall reduceras med det skattebortfall av ca 100 milj. kr. som blir följden om riksdagen godkänner det av mig tidigare aviserade förslaget om investeringsstimulerande skattelättnader.
Med denna inkomstökning på ca 1,1 miljard kr. skulle det statliga upplåningsbehovet stiga från ca 500 milj. kr. innevarande budgetår till inemot 1,4 miljard kr. 1964/65, detta trots att bland utgifterna några medel inte reserverats för höjda statstjänarlöner eller under året tillkommande tilläggsstater. Jag behöver inte närmare utveckla att en sådan uppgång i den statliga upplåningen är helt oacceptabel under en högkonjunktur, där industrin och kommunerna redan i utgångsläget möter finansieringssvårigheter.
I detta läge står valet mellan att på väsentliga punkter ompröva utgiftsprogrammet eller anvisa inkomster som gör ett förverkligande av programmet ekonomiskt försvarbart. Det förra alternativet skulle stå i strid med den långsiktiga inriktning av politiken som jag tidigare uppehållit mig vid och som tar sikte på att möta medborgarnas klart uttalade krav. Att behov av en statlig inkomstförstärkning kunde komma att aktualiseras till följd av den fortgående reformeringen av folkpensionerna — om vilken alla är ense har tidigare varit förutsett och i föregående finansplaner även aviserat. När allmänna pensionsberedningen 1958 framlade programmet för folkpensionernas successiva stegring under en tioårsperiod, utgick beredningen också från att programmet inte skulle kunna förverkligas utan speciella inkomstförstärkningar. För sin del föreslog beredningen att en stor
Statsverkspropositionen år ltttii: Bil. 1: b inans planen 19
del av dessa inkomster skulle erhållas genom eu med standardförbättringarna samordnad, etappvis genomförd höjning av folkpensionsavgiften. Tack vare den allmänna varuskatten kunde såväl 11)60 som 1962 års höjningar av folkpensionsbeloppen genomföras utan någon höjning av avgifterna. Inför 1960-talets tredje folkpensionsreform har jag övervägt men avvisat tanken att finansiera även denna höjning genom en ökning av omsättningsskatten. Starka fördelningspolitiska skäl gör att jag även avvisat en höjning av folkpensionsavgiften. En sådan höjning skulle nämligen innebära — genom avdragsrätten för avgiften och dess maximering till visst belopp en staikt regressiv belastning genom att inte bara relativt utan även i absoluta belopp belasta mindre och medelstora inkomsttagare hårdare än stora. I detta läge har jag såsom en provisorisk åtgärd beslutat föreslå att avdragsrätten för nu utgående folkpensionsavgift avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1964. Åtgäiden är provisorisk i den meningen att socialförsäkringsavgifternas plats i val t skattesystem prövas av allmänna skatteberedningen. De reformer som beredningen kan komma att föreslå, kan — om de vinner riksdagens godkännande — möjligen träda i kraft redan vid ingången av 1966.
Något försäkringstekniskt skäl att behålla avdragsrätten för folkpensionsavgiften föreligger sedan länge ej. De utgående folkpensionsbeloppen står inte längre i någon relation till inbetalda avgifter; även för dem som betalat maximal avgift är pensionen tack vare indexreglering och standardtillägg långt större än vad som har försäkringsmässig täckning. Ett slopande av avdragsrätten vid den statliga taxeringen betyder en inkomstökning för staten för helår räknat av 280 milj. kr. Samtidigt innebär slopandet av avdragsrätten vid den kommunala taxeringen en ökning av det kommunala skatteunderlaget som vid oförändrade kommunala skattesatser skulle öka kommunernas inkomster med drygt 200 milj. kr. Vid givna kommunala utgiftei möjliggör detta en sänkning av den kommunala utdebiteringen. Med hänsyn till det starka utgiftstrycket inom kommunerna finner jag det dock rimligare att beskriva innebörden av förslaget i denna del så att det ökar möjligheterna för kommunerna att undvika en ytterligare höjning av utdebiteringen. Vilka effekter slopandet av avdragsrätten får i den kommunala beskattningen blir emellertid beroende av beslut i de kommunala församlingarna.
Behovet att begränsa den statliga upplåningen bestäms av angelägenheten att bereda bostadsbyggandet och dess följ dinvesteringar samt industrin tillfredsställande lånemöjligheter inom ramen för bevarad samhällsekonomisk balans. Mot denna bakgrund är det även angeläget att de statliga affärsverken så långt möjligt finansierar sina investeringar utan lånemedel. I detta syfte kommer en höjning av telefontaxan att ske som möjliggör en fullständig självfinansiering av televerkets starkt stigande investeringar under nästkommande budgetår.
Med här angivna åtgärder skulle det vittsyftande reformprogram som
20 Statsverkspropositionen år 196'i: Bil. 1: Finansplanen:
är innebörden i 1964/65 års budgetförslag, kunna genomföras vid en uppgång från innevarande år i den statliga upplåningen som begränsar sig till ca 400 milj. kr. Den statliga upplåningen skulle därmed stiga till ca 900 milj. kr. under nästa budgetår. Vid bedömningen av denna siffra bör visserligen beaktas att uppgången till en del betingas av ökad långivning till studerande. Denna innebär till väsentlig del överflyttning av en utlåning som redan nu äger rum genom kreditinstitutens förmedling. Ä andra sidan har inga belopp reserverats bland statsutgifterna för täckning av under budgetåret inträffande löneökningar och tilläggsstater. Med den aktuella omfattningen av den statliga verksamheten medför varje procents lönehöjning för de statsanställda en merkostnad om drygt 70 milj. kr. Den nu beräknade statliga upplåningen kan med hänsyn härtill och mot bakgrunden av de aktuella konjunktur- och kapitalmarknadsperspektiven framstå som betänkligt hög. Den kan betraktas som samhällsekonomiskt försvarlig endast under förutsättning att pris- och inkomstutvecklingen får det lugna förlopp som antagits i de bakomliggande kalkylerna. Skulle detta inte bli fallet ändras förutsättningarna för den ekonomiska politiken som då kräver sin anpassning därefter.
Avslutning. Sammanfattningsvis präglas det framlagda budgetförslaget av en fortsatt reformpolitik på bred front. Statens investeringar ligger visserligen i stort sett oförändrade med undantag av vägbyggandet, som ökar med ca 8 procent. Det bör då understrykas, att ett bibehållande av de statliga investeringarna på den nivå till vilken de under senare år tillåtits expandera i konjunkturbalanserande syfte i och för sig innebär en fortgående hög utbyggnadstakt. Ett bostadsprogram med en årlig igångsättning av 85 000 lägenheter som basnivå med marginal för ytterligare ökning i den mån det ekonomiska läget så tillåter, innebär vår genom tiderna högsta bostadsproduktion. En bedömning av bostadsprogrammets omfattning bör också taga hänsyn till den gradvisa förskjutning som pågår till allt större lägenhetsyta. Även investeringarna på skolans och den högre utbildningens område representerar en kraftanspänning som icke tidigare. Mot bakgrunden härav har det ansetts riktigt att våra ökade resurser i form av arbetskraft och kapital under 1964/65 bör stå till förfogande för en återhämtning inom den industriella investeringssektorn och för att möta den kommunala investeringsexpansion som allt starkare avtecknar sig. Förslaget om rätt till särskilt investeringsavdrag för industrins maskininvesteringar under 1964 är en stimulans för att möjliggöra den här beskrivna önskvärda utvecklingen. En ökad investeringsaktivitet inom det enskilda näringslivet och den kommunala sektorn kommer också att ställa anspråk på lånekapital i en utsträckning som gör det nödvändigt med en balanserande återhållsamhet i den statliga upplåningen.
21 Statsverkspropositionen ur 1064: Bil. 1: Finansplanen
Budgetens karaktär av reformbudget lar sig bl. a. uttryck i eu ytterligare väsentlig förbättring av folkpensionerna. Den av riksdagen 1958 beslutade långtidsplanen för standardförbättringen för folkpensionärerna fullföljes. Den ursprungligen förutsatta avvecklingen av folkpensionärernas bostadsbidrag har inte aktualiserats. Härigenom har de inest behövande folkpensionärerna glädjande nog kunnat tillgodoräknas eu avsevärd standardhöjning. Riktpunkten för statsmakternas politik har varit det av pensionsberedningen uppställda slutmålet för 1968. Eftersom emellertid också under åren efter 1968 flertalet av folkpensionärerna kommer att ha folkpensionen som huvudsaklig inkomstkälla, är det rimligt att standardförbättringar bör komina till stånd även sedan 1968 års mål förverkligats. Det är också regeringens avsikt att i god tid dessförinnan verkställa utredning av de frågor som därvid kommer att aktualiseras. Härtill kommer att budgetförslaget innehåller väsentliga förstärkningar utöver de egentliga folkpensionerna, som för folkpensionärerna har det allra största intresse. Jag åsyftar då stödet till landstingen för ordnande av de gamlas sjukvård i för dessa särskilt avpassade vårdformer, och ökade anslag för bostadsförbättringsverksamheten. Dessa åtgärder, kompletterade med en ökad och bättre organiserad hemhjälpsverksamhet, varom förslag kan förväntas längre fram, är åtgärder som innebär ett väsentligt komplement till de stigande folkpensionerna. Ensamstående mödrar, partiellt arbetsföra och invalidiserade är andra grupper som har berättigade anspråk på samhällets hjälpinsatser. Hänsyn härtill har tagits i det nu framlagda förslaget.
Höjning av barnbidrag och studiebidrag samt utbyggnad av övrigt studiestöd är ett uttryck för en allt mer omfattad syn på familjepolitikens framträdande roll. Förstärkningen av utbildningsresurserna på alla nivåer fortsätter i snabb takt och forskningsanslagen uppräknas kraftigt. Förslag kommer att lämnas om en reformering av stödet till studerande vid universitet, högskolor och övriga postgymnasiala utbildningslinjer. Den kulturgiv som inleddes 1960 får sin förstärkta fortsättning. Hjälpen till u-länderna fortsätter att öka i den takt som svarar mot våra möjligheter att göra meningsfyllda insatser.
Fullföljandet och utbyggandet av den reformgiv som budgeten är uttryck för, gör en statlig inkomstförstärkning nödvändig. Att vägen över ett slopande av avdragsrätten för folkpensionsavgiften vid beskattningen har valts som den mest rättvisa åtgärden har närmare motiverats i det föregående. Folkpensionärerna berörs inte av denna åtgärd, då de inte betalar någon folkpensionsavgift. Samtidigt erhåller barnfamiljerna ett vidgat stöd genom höjda barnbidrag och studiebidrag. Speciellt gynnas flerbarnsfamiljerna, vilket framstår som rimligt eftersom barnbidragen endast utgör en partiell kompensation för barnkostnaderna. De ogifta och de barnlösa familjerna får däremot räkna med en negativ effekt av skat-
22 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
tehöjningen. Den föreslagna reformgiven för barnfamiljer och folkpensionärer beräknas kosta ca 900 milj. kr. årligen. Den föreslagna inkomstförstärkningen ger en summa av ca 300 milj. kr. per år. Det har således varit en fråga om att, därest man vill genomföra de här angivna reformerna, fördela kostnaderna på ett med hänsyn till bärkraft så långt som möjligt rättvisande sätt. De här angivna förslagen är ett uttryck för denna strävan.
Alternativt kunde diskuteras att slopandet av avdragsrätten för folkpensionsavgiften inskränkes till att gälla endast vid den statliga beskattningen. För statsbudgeten skulle detta ge samma effekt. Rationella skäl talar emellertid för att avdragsrättens slopande genomföres såväl i den statliga som i den kommunala beskattningen. Trots att statsbidraget till skattetyngda kommuner ökar från innevarande års summa om 56 milj. till 90 milj. kr. nästa budgetår kan kommunernas finansieringsläge överhuvudtaget betraktas som ansträngt. De utdebiteringshöjningar, framför allt på landstingsområdet, som genomförts under senare år är ett väl dokumenterat bevis för detta. Den höjning av skatteunderlaget som kommunerna nu erhåller genom att avdragsrätten slopas även i den kommunala beskattningen bör i vissa fall ersätta en eljest nödvändig kommunal skattehöjning. Genom kommunalskattens karaktär av proportionell skatt blir dess verkningar till yttermera visso speciellt kännbara för skattebetalare med mindre och medelstora inkomster.
Varje budgetförslag måste utformas med målsättningen att garantera sunda statsfinanser inom ramen för en balanserad ekonomi. En utblick i vår omvärld ger också klart vid handen att denna målsättning allt mer ställs i förgrunden inför perspektivet av en internationellt integrerad ekonomi. Då vi samtidigt vill föra reformarbetet vidare och ge folkhushållet erforderliga resurser för att möta en utveckling med stora anspråk på vår förmåga, måste vi också ta de ekonomiska och betalningsmässiga konsekvenserna härav. Våra prestationer i det avseendet bör så långt möjligt fördelas med hänsyn tagen till styrka och bärkraft hos medborgarna.
Budgetläget
I syfte att ge en sammanfattande bild av budgetutvecklingen 1962/63— 1964/65 redovisas totalbudgetens huvudkomponenter i följande tabell. Det framgår av tabellen att en förskjutning i negativ riktning av totalbudgetsaldot jämfört med utfallet 1962/63 kan förutses för innevarande budgetår samt att denna försvagning kan väntas fortsätta, om än i avsaktande tempo, budgetåret 1964/65. Den beräkning av budgetsaldots förändring mellan 1962/63 och 1963/64 som nu redovisas överensstämmer nära med den som
23 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen
Totalbudgeten 1962/63—1964/65. Milj. kr.
lämnades i den reviderade finansplanen våren 1963. Då kalkylerades med en budgetförsämring på 900 milj. kr. och nu aktuella beräkningar visar en försvagning på drygt 800 milj. kr. Denna förskjutning mellan budgetåren äger emellertid rum på en annan nivå än den som angavs i den reviderade finansplanen. I stället för det då beräknade underskottet på 150 milj. kr. för 1962/63 gav budgetutfallet till resultat ett överskott på drygt 300 milj. kr. samtidigt som det beräknade underskottet 1963/64 på ca 1 050 milj. kr. nu — väsentligen genom att inkomstnivån vid budgetårets ingång var högre — kan väntas minska till ca 500 milj. kr. Då underskottet nästa budgetår beräknas till 900 milj. kr. stannar budgetförsvagningen i förhållande till innevarande budgetår vid ett avsevärt mindre belopp, ca 400 milj. kr., än från föregående till innevarande budgetår, ca 800 milj. kr. Förändringen i utvecklingstakten är väsentligen ett resultat av att statsinkomsterna trots en avsaktande utveckling av skatteunderlaget, nästa budgetår återtar en mera normal ökning efter den av speciella faktorer betingade uppbromsningen under 1963/64.
Jag övergår härefter till en mera detaljerad redogörelse för budgetutfallet 1962/63 samt budgetutvecklingen under innevarande och nästa budgetår. Jag kommer därvid att först uppehålla mig vid statsinkomsternas utveckling för att sedan lämna en redogörelse för utgifternas förändring och i ett sammanfattande avsnitt beröra saldoutvecklingen. En mera ingående beskrivning av såväl inkomsternas som utgifternas utveckling lämnas därjämte i senare avsnitt.
24 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
Inkomstutvecklingen
Först vill jag i korthet redogöra för avvikelserna mellan det i den reviderade finansplanen beräknade inkomstutfallet för 1962/63 och det faktiska utfallet för samma år.
Under budgetåret 1962/63 uppgick statsinkomsterna till 19 869 milj. kr., vilket är 1 862 milj. kr. eller drygt 10 procent mer än 1961/62. Utfallet innebär att inkomsterna blev 167 milj. kr. eller 0,8 procent större än vad som beräknades i den reviderade finansplanen. Bland beloppsmässigt större avvikelser mellan prognos och utfall noteras bl. a. merinkomster på inkomstskattetiteln med 147 milj. kr. och av skatt å sprit med 75 milj. kr. Den senare avvikelsen förklaras väsentligen av svårigheten att då prognosen uppgjordes rätt bedöma de inkomstmässiga följderna av arbetskonflikten vid AB Vin- & spritcentralen. Å andra sidan överskattades inkomsterna av allmän varuskatt med drygt 20 milj. kr. Det inlevererade överskottet från televerket blev vidare 20 milj. kr. mindre än beräknat. Inkomstutfallet 1962/63 redovisas i efterföljande tabell, som också sammanfattar den förutsedda utvecklingen under innevarande och nästa budgetår.
Då inkomsterna för innevarande budgetår uppskattas till 20 601 milj. kr. innebär detta en ökning med 567 milj. kr. jämfört med gällande riksstat. Härav faller 300 milj. kr. på inkomstskattetiteln och 100 milj. kr. på varuskatten. Den företagna uppräkningen motiveras av att uppbörden under den gångna delen av uppbördsåret 1963—64 varit större än riksrevisionsverket antog i den i mars 1963 verkställda beräkningen, som ligger till grund för riksstatens siffror. En viss uppjustering av antagandet om lönesummans ökning från 1963 till 1964 har också gjorts.
Statsinkomsterna 1962/63—1964/65. Milj. kr.
25 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
Riksrevisionsverket har i sin beräkning för 1964/65 uppskattat inkomsterna till 21 793 milj. kr. Till denna siffra bör som jag tidigare anfört läggas den ökning av preliminärskatteuppbörden som följer av slopandet av avdragsrätten för folkpensionsavgiften fr. o. m. nästa budgetårsskifte och som kan beräknas till i runt tal 350 milj. kr. Som jag tidigare anfört avser jag alt senare förorda att förslag framlägges om att ett särskilt investeringsavdrag må medgivas vid den statliga taxeringen för industrins investeringar i maskiner och inventarier under 1964. Detta kan beräknas medföra en inkomstminskning för staten av ca 100 milj. kr. I övrigt föreslår jag i det följande vissa smärre justeringar av riksrevisionsverkets beräkning. Med dessa ändringar uppskattar jag inkomsterna under budgetåret 1964/65 till 22 051 milj. kr. eller 258 milj. kr. mer än riksrevisionsverket.
Då inkomsterna för 1963/64 och 1964/65 nu beräknas till 20 601 milj. kr. respektive ca 22 051 milj. kr. innebär detta inkomstökningar från nästföregående budgetår med 732 respektive 1 450 milj. kr. Efter avsaktningen i inkomstökningstakten under innevarande budgetår stiger inkomstökningen 1964/65 således åter till ett belopp av samma storleksordning som den genomsnittliga för 1961/62 och 1962/63. Avgörande för denna förändring i utvecklingstakten är inkomstskattetitelns utveckling. Inkomsterna på inkomstskattetiteln beräknas som framgår av tabellen sjunka med 347 milj. kr. från 1962/63 till 1963/64 och stiga med 750 milj. kr. från 1963/64 till 1964/65. Mera betydande inkomstökningar uppvisar för budgetåret 1964/65 allmänna varuskatten med 200 milj. kr., automobilskattemedlen med 110 milj. kr. samt en för 1964/65 ny uppbördstitel Bidrag till kostnader för polisväsendet m. m. med 154 milj. kr. Statens bruttokostnader för polisväsendet väntas i samband med förstatligandet stiga med ca 270 milj. kr.
Den omsvängning i utvecklingen av nettoinkomsten på inkomstskattetiteln som sålunda äger rum är främst en följd av skatteunderlagets utveckling och den förändring som automatiskt uppkommer på inkomstskattetitelns utgiftssida genom det tillämpade systemet för kommunalskatteulbetalningarna. Härtill kommer effekten av de förändringar i beskattningsreglerna som föreslås träda i kraft vid nästa budgetårsskifte.
Till grund för beräkningen av den behållna inkomsten på inkomstskaltetiteln ligger, som angivits i det föregående, antaganden om en ökning av lönesumman från 1962 till 1963 på mellan 7 och 8 procent och från 1963 till 1964 på 5 procent, medan för 1965 schablonmässigt räknats med en ökning av 4 procent. Jämfört med perioden 1959—1962, då den årliga ökningen av lönesumman uppgick till drygt 10 procent, innebär dessa antaganden en starkt sjunkande ökningstakt. Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst beräknas ökningen till 5 procent för 1964, medan för 1965 antagits en schablonmässig ökning med 4 procent. Aktiebolagens taxerade inkomster minskade från 1962 års till 1963 års taxering med drygt 6 procent. För 1964 års taxering har riksrevisionsverket på
26 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen
grundval av en enkät till större bolag, som vid 1963 års taxering svarade för ca 3/4 av samtliga bolags taxerade inkomster, räknat med en femprocentig ökning. För 1965 års taxering har riksrevisionsverket mot bakgrund av den allmänna konjunkturbedömningen räknat med en motsvarande uppgång i aktiebolagens taxerade inkomster. Denna ökning kommer givetvis att reduceras av det förslag till särskilt investeringsavdrag som jag tidigare berört.
Avsaktningen i skatteunderlagets tillväxttakt avspeglas i första band i en minskande ökningstakt i preliminärskatteuppbörden. Den ökning av preliminärskatteuppbörden som vid oförändrade skatteregler av riksrevisionsverket beräknats uppkomma vid nyss redovisade antaganden uppgår till ca 1 400 milj. kr. 1963/64 och ca 1 200 milj. kr. 1964/65, varav den preliminära A-skatten, som i form av källskatt mycket nära följer den löpande inkomstutvecklingen, svarar för 1 200 respektive 800 milj. kr. Mot dessa ökningar står en uppgång på inkomstskattetitelns utgiftssida, som vid oförändrade skatteregler kan beräknas till ca 1 800 milj. kr. 1963/64 och ca 700 milj. kr. 1964/65. Härav hänför sig inemot 1 200 milj. kr. respektive närmare 800 milj. kr. till utbetalningar av kommunalskattemedel medan den överskjutande skatten 1963/64 ökar med ca 400 milj. kr. och 1964/65 minskar med ca 200 milj. kr.
Den mycket stora ökningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel 1963/64 är främst en följd av systemet för dessa utbetalningar, som innebär att skatteförskotten beräknas på senast kända taxeringsutfall, dvs. en inkomstnivå som ligger två år tillbaka i tiden i förhållande till det aktuella uppbördsåret. De kommunalskattemedel som ett visst år utbetalas till kommunerna består av dels förskott beräknade som det löpande årets utdebitering applicerad på skatteunderlaget två år tidigare, dels slutavräkningsmedel motsvarande skillnaden mellan å ena sidan de förskott kommunerna uppburit två år tidigare, å andra sidan det belopp som faktiskt tillkommer dem på grundval av detta års skatteunderlag. Detta innebär att den starka stegring i skatteunderlaget som ägde rum 1960 och 1961 resulterar i ovanligt stora ökningar i utbetalningarna av såväl förskott som slutavräkningsmedel 1963/64. ökningen av den överskjutande skatten 1963/64 sammanhänger främst med det överuttag av preliminärskatt som ägde rum i samband med skattesänkningen fr. o. in. 1962 och är såtillvida en engångsföreteelse.
Genom förslaget om slopande av rätten till avdrag för folkpensionsavgifter skulle fr. o. m. nästa budgetår, som jag tidigare nämnt, en ökning av preliminärskatteuppbörden av ytterligare ca 350 milj. kr. uppkomma. Detta belopp innefattar emellertid medel som senare kommer att utbetalas till kommunerna. Andelen av kommunalskattemedel kan beräknas till ca 70 milj. kr.
Storleken av de eftersläpningar i skatteutbetalningarna till kommunerna som uppkommer genom nyss antydda förhållanden, dvs. skillnaden mellan den preliminära skatt som staten uppbär för kommunernas räkning och
Statsverkspropositionen år Bil. I: Finansplanen
de förskott som för samma tid utbetalas till kommunerna, kan för innevarande budgetår uppskattas till 900 milj. kr. och för nästa budgetår till 825 milj. kr. Motsvarande belopp bör enligt gällande grunder i bokföringen avsättas till budgetutjämningsfonden. Å andra sidan beräknas återföring av tidigare avsatta medel ske med 1 100 milj. kr. respektive 1 175 milj. kr. Man kan således räkna med en bokföringsmässig nettoåterföring på 200 milj. kr. 1963/04 och ca 350 milj. kr. 1964/65. Denna nettoåterföring, som inte påverkar budgetens kassamässiga utfall, kan också sägas utgöra ett mått på storleken av de belopp varmed statens utbetalningar av kommunalskattemedel (slutavräkningsmedel plus förskott) under de två budgetåren överstiger kommunernas beräknade andel av preliminärskatteuppbörden.
U t gifts utvecklingen
Statens totala utgifter, här definierade som driftbudgetens utgifter exkl. avskrivningar samt investeringsanslag på kapitalbudgeten, i förekommande fall med hänsyn tagen till förändringar av rörliga krediter, steg 1962/63 med 2,3 miljarder kr. mot 1,2 miljard kr. 1961/62. Innevarande budgetår beräknas utgifterna öka med 1,5 miljard kr. i förhållande till utfallet 1962/63. För 1964/65 innebär budgetförslaget en ökning med 2,1 miljarder kr. i förhållande till förnyad beräkning 1963/64. Jämväl i fråga om utgiftsutvecklingen karakteriseras således innevarande budgetår av lägre ökningstal än föregående och nästkommande budgetår. Denna utveckling betingas i hög grad av de etappvisa höjningarna av tolkpensionerna 1962 och 1964.
1 syfte att översiktligt belysa utgiftsutvecklingen 1964/65 har i följande tabell sammanställts de anslag eller nära sammanhängande grupper av anslag som i riksstatsförslaget 1964/65 uppvisar en ökning av 50 milj. kr. eller mera jämfört med riksstaten 1963/64. Som jämförelse redovisas också utgiftsförändringen enligt riksstatsberäkningarna för dessa anslag under innevarande budgetår. Betydande utgiftsökningar i riksstatsförslaget hänför sig till folkpensionsanslaget som uppräknas med 440 milj. kr. samt till anslaget till allmänna barnbidrag. Vidare ökar anslagen för polisväsendet mycket kraftigt. Utgiftsökningar på i runt tal 100 milj. kr. eller mer föreslås för det militära försvaret, investeringarna i vägar och gator, studiebidrag in. m. samt för lån för studiesociala ändamål. Anslagsökningar av storleksordningen från omkring 50 till 100 milj. kr. föreslås för svenskt bistånd till u-länderna, bostadsrabatter och lån för byggande av sjukhem. Bland utgiftsökningar av denna storleksordning innefattas också ersättning till SJ, driftbidraget till grundskolan samt anslagen till allmänna beredskapsarbeten in. in. samt vissa sysselsättningsskapande åtgärder för handikappade m. fl. Betydande minskningar uppvisar å andra sidan anslagen till kommunikationsverkens investeringar och lån för bostadsbyggande. I det senare fallet bör observeras att den faktiska medelsförbrukningen från innevarande till nästa budgetår beräknas öka med 110 milj. kr. För en mera
28 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
detaljerad redovisning av utgiftsförändringarna 1964/65 hänvisas till ett senare avsnitt.
1 Beräknad reservationsmedelsökning 240 milj. kr. Medelsförbrukningen beräknas öka med (343—240 = ) 103 milj. kr.
3 Avser endast halvt budgetår.
3 Avser driftbudgetens utgifter exkl. avskrivningar och reservationsmedelsförbrukning samt kapitalbudgetens investeringsanslag.
De totala utgifterna på driftbudgeten uppgick 1962/63 till 18 717 milj. kr., vilket är 29 milj. kr. mindre än den preliminära utfallsberäkning som presenterades i den reviderade finansplanen till föregående års riksdag. På kapitalbudgeten uppgick utgifterna till 2 754 milj. kr., vilket efter avdrag för avskrivningsmedel från riksstaten och övriga för finansieringen av kapitalbudgetutgifterna tillgängliga medel motsvarade en nettoutgift av 813 milj. kr. mot tidigare beräknat 1 031 milj. kr. En relativt betydande avvikelse mellan prognos och utfall redovisas för anslaget till lånefonden för bostadsbyggande. Eftersläpningar i utbetalningen av bostadslån har förelegat flera år och resulterat i uppbyggandet av en reservation, som vid budgetårets slut uppgick till 322 milj. kr.
För 1963/64 kan utgifterna på driftbudgeten nu beräknas till 19 870 milj. kr., vilket innebär en ökning med 36 milj. kr. jämfört med det tidigare beräknade utgiftsbeloppet. Denna relativt obetydliga förändring uppkommer som ett nettoresultat av å ena sidan tillkommande utgifter på tilläggsstater, å andra sidan underförbrukning på vissa anslag jämfört med tidigare
29 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
kalkyler. På tilläggsstat I har fjolårets riksdag anvisat (i inilj. kr. oeli äskandena på tilläggsstat II uppgår till sammanlagt 229 milj. kr. på driftbudgeten. Av utgifterna på tilläggsstat II hänför sig huvudparten eller 190 milj. kr. till ytterligare utgifter för sysselsättningspolitiska åtgärder samt 30 milj. kr. till kostnader för svenska FN-styrkor.
1 den reviderade finansplanen till föregående års riksdag räknades med en minskning av reservationsmedelsbehållningarna med 100 milj. kr. Detta antagande grundades på av de anslagsförvaltande myndigheterna i april till finansdepartementet lämnade uppgifter som angav att reservationsmedelsförbrukningen skulle komma att uppgå till sammanlagt 237 milj. kr. I eu senare företagen enkät har detta antagande reducerats till en beräknad reservationsmedelsförbrukning på ca 108 milj. kr. Då erfarenheten visat, att myndigheterna normalt har en tendens att överskatta medelsförbrukningen finner jag mig nu böra räkna med att någon förändring av reservationsmedelsbehållningarna totalt sett inte kommer att inträffa 1963/64. Vad beträffar medelsförbrukningen på förslagsanslag tyder en under hösten av finansdepartementet företagen enkät på att medelsförbrukningen skulle hålla sig inom anvisande anslag. Då emellertid besparingar erfarenhetsmässigt uppkommer på förslagsanslag räknar jag med en nettobesparing på driftbudgeten om 100 milj. kr.
Medelsförbrukningen på kapitalbudgetens investeringsanslag beräknas nu till 2 946 milj. kr. för innevarande budgetår mot tidigare beräknat 2 969 milj. kr., varav 2 869 milj. kr. i gällande riksstat och 100 milj. kr. minskade anslagsbehållningar. Till förfogande för investeringarnas finansiering, huvudsakligen i form av avskrivningsmedel från riksstaten och inom fonderna, står 1 713 milj. kr., varför medelsbehovet netto kan beräknas till 1 233 milj. kr. mot 1 256 milj. kr. i riksstaten. På tilläggsstat I har riksdagen anvisat 66 milj. kr., varav 65 milj. kr. för markförvärv i samband med utflyttningen av vissa förband från Järvafältet. På tilläggsstat II äskas 11 milj. kr. Å andra sidan synes det nu finnas anledning att ändra det i den reviderade finansplanen gjorda antagandet om en minskning av kapitalbudgetens anslagsbehållningar med 100 milj. kr. Detta antagande grundades på en av finansdepartementet företagen enkät till de medelsförvaltande myndigheterna, som angav en minskning av anslagsbehållningarna med 210 milj. kr. En senare företagen enkät visar att en betydande omsvängning i myndigheternas bedömning av medelsförbrukningen har ägt rum. Den senare företagna enkäten tyder på en minskning av anslagsbehållningarna med endast något över 70 milj. kr. Mot denna bakgrund anser jag mig inte böra räkna med att någon minskning av anslagsbehållningarna totalt sett kommer att äga rum.
1 den reviderade finansplanen räknades med att dispositionen av rörliga krediter för budgetåret som helhet skulle förbli oförändrad. Någon anledning att nu ändra detta antagande synes inte föreligga.
30 Statsverkspropositionen år 196i: Bil. 1: Finansplanen
Utgifterna på driftbudgeten 196b/65 beräknas till 21 970 milj. kr. Anslagsbeloppen upptages i riksstatsförslaget till det högre beloppet 22 170 milj. kr., beroende på att anslaget till vägunderhåll i samband med eu övergång till kalenderårsberäkning av anslaget är beräknat att täcka ett och ett halvt års medelsbehov. Denna höjning av anslagsanvisningen kommer därför att medföra en ökning av reservationsmedelsbehållningen vid utgången av budgetåret med beräknat 240 milj. kr. Å andra sidan torde eu viss reservationsmedelsförbrukning komma att äga rum på övriga reservationsanslag, varför den totala reservationsmedelsuppbyggnaden torde komma att begränsas till ca 200 milj. kr. De faktiska utgifterna på driftbudgeten 1964/65 beräknas därför nu till 21 970 milj. kr. Det bör understrykas, att detta belopp inte innefattar vare sig utgifter för en lönehöjning för statstjänstemännen eller tillkommande utgifter på tilläggsstat. Investeringsanslagen på kapitalbudgeten uppgår till 2 771 milj. kr. Härtill kommer en beräknad minskning av anslagsbehållningarna med 100 milj. kr., varav huvudparten hänför sig till lånefonden för bostadsbyggande. Bruttoutgifterna på kapitalbudgeten kan därför uppskattas till 2 871 milj. kr. Till förfogande för investeringarnas genomförande står i form av avskrivningsmedel från riksstaten och inom fonderna m. m. ett belopp av 1 889 milj. kr., varför medelsbehovet på kapitalbudgeten netto kan beräknas till 982 milj. kr.
Saldoutvecklingen
Den i det föregående beskrivna inkomst- och utgiftsutvecklingen har sammanfattats i följande tabell Totalbudgeten 1957/58 — 1964/ 6 5, som också redovisar de budgetsaldon som framkommer vid den antagna utvecklingen av inkomster och utgifter. Driftbudgeten uppvisar för perioden 1961/62—1964/65 ett successivt sjunkande överskott från ca 2 000 milj. kr. 1961/62 till 80 milj. kr. 1964/65. Totalbudgetens saldo utvecklas från ett överskott på drygt 500 milj. kr. 1961/62 till ett underskott på 900 milj. kr. 1964/65. Omsvängningen i budgetläget inträffar innevarande år då ett underskott på 500 milj. kr. kan väntas uppkomma jämfört med föregående budgetårs överskott på drygt 300 milj. kr.
Det nu beräknade utfallet baseras på antaganden om utgifts- och inkomstförändringar för budgetåret som helhet. Möjligheterna att successivt avstämma det beräknade utfallet mot utvecklingen under den gångna delen av budgetåret är starkt begränsade på grund av eftersläpningar i den statliga bokföringen. Som underlag för ett fortlöpande studium av budgetutvecklingen står på kort sikt endast uppgifter om statsskuldens förändringar, som efter korrigering för förändringar i kassahållningen motsvarar totalbudgetens saldo, samt vissa kalkyler på grundval av större huvudförvaltningars bokföring. Enligt riksgäldskontorets bokföring var statens utgiftsöverskott under juli—december 1963 ca 2 400 milj. kr., vilket innebär en omsvängning i budgetförsvagande riktning från 1962 med ca 700 milj.
Totalbudgeten 1957/58—1964/65
(Milj. kr.) 1
Anm. Då'avsättning till (—) och återföring från ( + ) budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte representerar någon kassamässig utgift resp. inkomst för staten har nettobeloppen för dessa bokföringsmässiga transaktioner satts inom parentes.
1 Under detta år gjordes dessutom avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken med 100 milj. kr. (se motsvarande tabell i finansplanen för budgetåret 1958/59).
3 Även inkluderat medel för fondering av sjukkassorna tillkommande arbetsgivarbidrag; 1957/58: 45 milj. kr., 1958/59: 41 milj. kr., 1959/60: 177 milj. kr.
3 Därav riksstat 19 734 milj. kr. och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 milj. kr.
4 Därav riksstat 2 869 milj. kr. och beräknad minskning av anslagsbehållningarna 100 milj. kr.
5 Därav riksstat 19 734 milj. kr., tilläggsstater 236 milj. kr. och besparingar på förslagsanslag 100 milj. kr.
• Därav riksstat 2 869 milj. kr. och tillägsstater 77 milj. kr.
7 Därav riksstatsförslag 22 170 milj. kr. och ökning av reservationsmedelsbehållningarna 200 milj. kr.
8 Därav riksstatsförslag 2 771 milj. kr. och minskning av anslagsbehållningarna med 100 milj. kr. w
Statsverkspropositionen år 1004: Bil. 1: Finansplanen
32 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
kr. Under budgetårets första kvartal gav totalbudgeten ett något större överskott än 1962/63. Under oktober—december blev utgiftsöverskottet däremot ca 850 milj. kr. större än i oktober—december 1962. Antagandet om en omsvängning i budgetsituationen från 1962/63 till 1963/64 bestyrks sålunda av utvecklingen under budgetårets första sex månader. Vissa andra företagna kalkyler baseras på utgiftsutvecklingen för större huvudförvaltningar under budgetårets fyra första månader samt prognoser för utgiftsutvecklingen under återstoden av budgetåret. Även dessa beräkningar tyder på att budgetunderskottet 1963/64 skulle komma att uppgå till ungefär det belopp som här angivits, dvs. 500 milj. kr.
Budgetutvecklingen 1964/65 är givetvis svår att överblicka. Ovissheten om storleken av skatteunderlagets tillväxt innevarande år gör inkomstberäkningen speciellt osäker. Vid bedömningen av budgetsaldots utveckling måste hänsyn tas till att utgiftsbeloppen för 1963/64 och 1964/65 inte innefattar lönehöjningar för de statsanställda 1964 och 1965. Varje procents lönehöjning kan beräknas medföra en mer utgift för staten av minst 70 milj. kr. Slutligen bör understrykas att hänsyn till eventuella tilläggsstater inte kunnat tas vid beräkningen för 1964/65.
Riksstalsförslagets utgifter
I följande avsnitt lämnas en koncentrerad redogörelse för förändringarna i riksstatsförslaget för budgetåret 1964/65 i jämförelse med riksstaten för innevarande budgetår i vad avser dels driftbudgetens olika huvudtitlar och dels kapitalbudgeten.
I förevarande sammanhang må erinras om att varje huvudtitel inleds med en relativt omfattande översikt över utgiftsutvecklingen under såväl driftsom kapitalbudgeten. För vidare upplysningar torde få hänvisas till dessa översikter. Utgiftsförändringarna sammanfattas i följande tabell.
För justitiedepartementets verksamhetsområde bestäms utgifterna till största delen av anslagen till domstolar och kriminalvård. Den totala utgiftsökningen å driftbudgeten uppgår till 23,3 milj. kr. För domstolsväsendet föreslås en uppräkning med 3,8 milj. kr. främst för vissa personalförstärkningar vid häradsrätterna. I fråga om kriminalvården begärs anslagsökningar med 16,0 milj. kr. för fortsatt upprustning av hela vårdområdet. Särskilt kan nämnas förslag om ändrad och utökad organisation för arbetsdriften, personal för den nya centralanstalten i Kumla samt förstärkning av bevakningspersonalen vid vissa anstalter. Förslag framläggs till lokal organisation för de övervakningsnämnder, som efter brottsbalkens ikraftträdande skall handha ledningen av kriminalvården i frihet, samt till fortsatt utbyggnad av skyddskonsulentorganisationen.
Under kapitalbudgeten föreslås investeringsanslag om sammanlagt 21,8
Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen
33 Driftbudgeten
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna ............
II. Justitiedepartementet....................
III. Utrikesdepartementet....................
IV. Försvarsdepartementet ..................
V. Socialdepartementet ....................
VI. Kommunikationsdepartementet............
VII. Finansdepartementet....................
VIII. Ecklesiastikdepartementet................
IX. Jordbruksdepartementet..................
X. Handelsdepartementet....................
XI. Inrikesdepartementet....................
XII. Civildepartementet ......................
XIII. Oförutsedda utgifter ....................
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.............
Summa
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder ..................
II. Luftfartsfonden ..........................
III. Riksgäldsfonden ..........................
IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar......
V. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför-
luster ..................................
Summa
Totalt för utgifterna å driftbudgeten
Kapitalbudgeten
Statens affärsverksfonder ......................
Luftfartsfonden ..............................
Statens allmänna fastighetsfond ................
Försvarets fonder ............................
Statens utlåningsfonder........................
Fonden för låneunderstöd......................
Fonden för statens aktier......................
Fonden för förlag till statsverket................
Diverse kapitalfonder..........................
Summa
milj. kr. Medel beräknas till den pågående byggnadsverksamheten, bl. a. vid centralanstalterna Hall och Kumla, anstalten Skänninge samt till anstalter för korttidsbehandling i samband med skyddstillsyn.
Medelsanvisningen under utrikesdepartementets verksamhetsområde beräknas öka med 29,4 milj. kr. Huvuddelen av ökningen eller 25 milj. kr. hänför sig till utrikesdepartementets del av den fortsatta utvidgningen av det bistånd, som lämnas till u-länderna. Anslagen för bidrag till internationella organisationer beräknas minska med omkring 4,4 milj. kr., medan övriga anslag föreslås höjda med sammanlagt 8,8 milj. kr., resulterande i en
3 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
34 Statsverkspropositionen år 196*1: Bil. 1: Finansplanen
total ökning av anslagsbehovet exklusive utvecklingsbistånd med omkring 4,4 milj. kr. Anslagshöjningarna är till större delen beroende av allmän kostnadsstegring samt av en fortsatt utbyggnad och stabilisering av upplysningsverksamheten.
Utgifterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde utgör enligt förslaget 4 105,9 milj. kr., innebärande en ökning med 151,8 milj. kr. Denna ökning har framräknats efter de grunder som gäller enligt 1963 års försvarsbeslut. Utgångspunkten har alltså varit det belopp, 3 780,8 milj. kr., som bestämts på grundval av försvarsbeslutet. Detta basbelopp har räknats upp med 2,5 % för teknisk utveckling, vilket innebär 94,5 milj. kr., med
87.3 milj. kr. för pris- och löneförändringar samt med 1,2 milj. kr. för vissa ändringar i fråga om krigsmaktens uppgifter. Förändringar i fråga om objekt utanför den militära ramen föranleder slutligen en nettominskning med 31,2 milj. kr.
Utgifterna i absoluta belopp utom ramen för det militära försvaret är sammanlagt 142,2 milj. kr. Av nämnda belopp utgör 9,0 milj. kr. priskompensation på kapitalbudgeten för budgetåret 1962/63 och 5 milj. kr. till fortsatt utbyggnad av intendenturförrådet i Filipstad. Härtill kommer prisregleringsanslag med preliminärt oförändrat 100 milj. kr. samt på flygtekniska försöksanstalten 11,2 milj. kr. och på investeringar i försvarets fabriksfond 17,0 milj. kr.
Av utgifterna hänför sig enligt förslaget 3 806,0 milj. kr. till driftbudgeten och 299,9 milj. kr. till kapitalbudgeten.
Budgetförslaget har utarbetats på grundval av 1963 års överenskommelse i försvarsfrågan. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt att de organisationsbestämmande anslagen till anskaffning av tygmateriel skall kunna utvecklas efter de ar 1963 fastställda planerna. Betydande anslagshöjningar föreslås i enlighet härmed. Ökningarna uppgår för arméns tygmaterielanslag till 27,8 milj. kr., för marinens vapenmaterielanslag till 19,0 milj. kr. och för anslaget till flygmateriel till 15,8 milj. kr. För marinens fartygsbyggnader m. m. föreslås en minskning med 11 milj. kr., vilket också står i överensstämmelse med fastställd plan. Det har vidare ansetts erforderligt med kraftiga ökningar av anslagen för underhåll av tygmateriel. En ökning på
20.4 milj. kr. föreslås sålunda för drift och underhåll av flygmateriel m. m., medan ökningar på 7,0 och 5,4 milj. kr. föreslås för arméns anslag till underhåll av tygmateriel m. m. respektive marinens anslag till underhåll av fartyg m. in. Slutligen bör nämnas, att anslagen till ersättningar till försvarets fastighetsfond preliminärt uppräknats med 16,0 milj. kr.
Inom socialdepartementets verksamhetsområde ökar anslagen på driftbudgeten med 879 milj. kr. till 6 482 milj. kr. Av denna kostnadsökning avser 687 milj. kr. folkpensioner och allmänna barnbidrag.
En standardhöjning av folkpensionerna föreslås genomförd den 1 juli 1964 med 300 kr. för ensam pensionär och med 450 kr. för ett pensionärs-
35 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
par. Tillsammans med vissa andra reformer inom folkpensioneringen beräknas standardhöjningen medföra en kostnadsökning av 290 milj. kr. Därtill kommer kostnadsökningar med 150 milj. kr. till följd av ökat antal pensionärer m. in. och det indcxtillägg som tillkommit under föregående år. Folkpensionsanslaget ökar alltså med sammanlagt 440 milj. kr. och kommer därigenom alt uppgå till 3 550 milj. kr.
De allmänna barnbidragen föreslås höjda från 550 kr. till 700 kr. Den förstärkning av familj estödet, som därmed genomföres redan från den 1 juli 1964, medför en höjning av barnbidragsanslaget med 247 milj. kr. jämfört med anslaget för innevarande budgetår.
De vid förra årets riksdag beslutade förbättringarna i fråga om familjebostadsbidragen fr. o. m. den 1 januari 1964 beräknas för nästa budgetår medföra en höjning av anslaget till bostadsrabatter med 55 milj. kr. Det ökade stödet till daghem och fritidshem slår också helt igenom på anslagen för nästa budgetår. De beräknas då öka från 16 till 25 milj. kr. Anslaget till bidrag till sjukförsäkringen ökar vid tillämpning av nu gällande grunder med 30 milj. kr.
Betydande förstärkningar föreslås inom ungdomsvården och nykterhetsvården. Driftbudgetanslagen till ungdomsvårdsskolorna ökar från 22 till 26 milj. kr. och för nykterhetsvården från 59 till 67 milj. kr. De under femte huvudtiteln uppförda anslagen för rehabiliteringsverksamhet föreslås ökade från 40 till 47 milj. kr. Den största anslagsökningen avser ortopediska hjälpmedel för handikappade.
På hälso- och sjukvårdens område ökar anslagen med 68 milj. kr. Kostnaderna för bidrag till landstingen för provinsialläkarväsendet slår helt igenom nästa budgetår. Det medför en ökning av detta anslag med 13 milj. kr. Kostnaderna för mentalsjukvården stiger med 33 milj. kr. På de statliga mentalsjukhusen föreslås 120 nya tjänster. För undervisningssjukhusen uppgår anslagsökningen på driftbudgeten till 18 milj. kr. Bl. a. föreslås 15 nya läkartjänster för de statliga undervisningssjukhusen. Statens bidrag till de kommunala undervisningssjukhusen beräknas till drygt 50 milj. kr.
Socialdepartementets anslag på kapitalbudgeten beräknas öka från 94 till 128 milj. kr. För fortsatt utbyggnad av karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset i Uppsala upptas 14 milj. kr. I avvaktan på särskilda propositioner uppföres 50 milj. kr. för statliga lån till landstingen för byggande av sjukhem inom långtidssjukvården och likaså 50 milj. kr. för byggnadsarbeten vid mentalsjukhusen.
Vad gäller kommunikationsdepartementets verksamhetsområde ökar sjätte huvudtitelns slutsumma med 528 milj. kr. Av en sammanlagd ökning med 343 milj. kr. under väg- och gatuanslagen avser 255 milj. kr. det statliga vägunderhållet. Härvid har förutsatts övergång till kalenderårsberäkning av anslaget. Vidare faller 60 milj. kr. på det statliga vägbyggandet, 8 milj. kr. på det kommunala gatuunderhållet, 15 milj. kr. på det kommunala gatubyg-
36 Statsverkspropositionen år Bil. i: Finansplanen
gandet och 5 milj. kr. på bidrag till enskild väghållning. Härigenom kommer ramen för det statliga vägbyggandet att utgöra 560 milj. kr. Motsvarande anslag till det kommunala vägbyggandet uppgår till 230 milj. kr. För kostnader i samband med övergång till högertrafik beräknas ett anslag av 40 milj. kr., vilket innebär en höjning med 30 milj. kr. i jämförelse med innevarande budgetår. Anslaget till vatten- och avloppsanläggningar uppräknas med 10 milj. kr. till sammanlagt 80 milj. kr. På trafiksäkerhetens område framlägges förslag om fortsatt ökning av anslaget till trafiksäkerhetsforskning och av bidraget till NTF. Vad beträffar sjöfarten föreslås en förstärkning av sjöfartsverkets sjömätningsresurser. Sålunda äskas 1,4 milj. kr. för påbörjandet av ett nytt sjömätningsfartyg. Anslaget till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder höjes med 1 milj. kr. till 3 milj. kr. Ersättningen till statens järnvägar för driften av icke lönsamma järnvägslinjer beräknas, i avvaktan på särskild proposition, till 200 milj. kr. För ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer föreslås en ökning med 3,1 milj. kr. till 6,1 milj. kr.
I fråga om kommunikationsdepartementets del av kapitalbudgeten redovisas totalt sett en minskning av anslagsbehovet med 117,0 milj. kr. till 1 190,7 milj. kr. Vad gäller medelsförbrukningsramarna beräknas investeringarna inom affärsverken, luftfartsfonden och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond minska med sammanlagt 36,3 milj. kr. till 1 198,2 milj. kr. Beträffande de olika verken ökar postverkets och televerkets investeringar med 0,5 respektive 37,0 milj. kr., medan minskningar anses möjliga för statens järnvägar, vattenfallsverket, luftfartsverket och förrådsfonden med respektive 29,0, 40,0, 2,5 och 2,3 milj. kr. Den väsentliga ökningen av televerkets investeringsram åsyftar att möjliggöra att bl. a. eliminera väntetiderna för installation av nya telefonapparater. Under statens allmänna fastighetsfond ökar medelsförbrukningen med 1,1 milj. kr. till 35,9 milj. kr., medan anslagsbehovet minskar med 20,9 milj. kr. till 17,1 milj. kr. Anslagen på övriga kapitalfonder höjes med 2,3 milj. kr. till 10,6 milj. kr., varigenom bl. a. det statliga stödet till regionplaneringen ökar.
Utgiftsutvecklingen inom finansdepartementets verksamhetsområde påverkas i hög grad på driftbudgeten av anslagen till skatteersättning till kommunerna. Denna ersättning är ett led i fullföljandet av 1957 och 1961 års skattereformer, som bl. a. innebar att kommunalskatten sänktes till följd av ortsavdragens höjning. Anslagen till skatteersättningen, som utgör närmare två tredjedelar av huvudtitelns totalsumma, beräknas för nästa budgetår minska med 30 milj. kr. Skattelindringsbidragen till kommunerna har fr. o. m. kalenderåret 1963 kraftigt förstärkts. Detta har i förening med höjda kommunala utdebiteringssatser medfört, att anslagsbehovet för nästa budgetår beräknas öka med 34 milj. kr.
Den största utgiftsökningen under finansdepartementets huvudtitel för nästa budgetår hänför sig till bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd. Ansla-
37 Statsverkspropositionen dr 196b: Bil. 1: Finansplanen
get för detta ändamål ökar med 50 milj. kr. Av detta belopp är emellertid 30 milj. kr. en överföring från kapitalbudgeten. Totalt uppvisar finansdepartementets andel av driftbudgeten eu ökning med ca 73 milj. kr.
Finansdepartementets del av kapitalbudgeten beräknas för nästa budgetår till ca 71 milj. kr. Beloppet avser i huvudsak anslag till internationell biståndsverksamhet och till förskottering av projekteringskostnader för statliga husbyggnadsföretag.
Beträffande ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde präglas utgiftsutvecklingen framför allt av grundskolans genomförande och de ickeobligatoriska utbildningsområdenas snabba tillväxt samt av ökad aktivitet inom forskningen och kultursektorn. Härtill kommer fr. o. m. nästa budgetår en kraftig förstärkning av det studieekonomiska stödet till ungdomen. Av utgiftsökningen under driftbudgeten om sammanlagt 433,5 milj. kr. beräknas preliminärt ca 100 milj. kr. för sistnämnda ändamal, vartill under kapitalbudgeten kommer en ökning med närmare 100 milj. kr. för samma ändamål. Merparten av ökningen under driftbudgeten i övrigt faller på skolväsendet med drygt 151 milj. kr. Härav belöper drygt 102 milj. kr. på det obligatoriska skolväsendet och 31 milj. kr på yrkesutbildningen. Trots eu fortsatt kraftig utbyggnad av fackgymnasieorganisationen stannar den anslagsmässiga ökningen för gymnasier och realskolor vid 10 milj. kr. huvudsakligen på grund av de senares successiva avveckling. Universitetsväsendets planenliga utbyggnad avspeglas i en sammanlagd anslagsökning för högre utbildning och forskning med närmare 60 milj. kr., vari även ingår bl. a. eu uppräkning av de sammanlagda forskningsrådsanslagen. Resurserna för utbildning och fortbildning av lärare ökas väsentligt, vilket beräknas medföra en utgiftsstegring av 9,5 milj. kr. Anslagen till allmänna kulturoch bildningsändamål uppräknas med drygt 15 milj. kr., avseende bl. a. ökat stöd till folkbildning, ungdomsarbete och scenisk utbildning samt vidgat antal stipendier till konstnärliga yrkesutövare.
Som nyss nämnts föranleder förslaget om förstärkning av det studieekonomiska stödet till ungdomen en kraftig ökning också under ecklesiastikdepartementets kapitalbudget. Nettoökningen av denna stannar dock vid drygt 80 milj. kr., beroende huvudsakligen på en nu beräknad minskad medelsanvisning under statens allmänna fastighetsfond. Denna minskning betingas av betydande anslagsbehållningar och av en anpassning av medelsanvisningen till den successiva faktiska medelsförbrukningen.
Vad gäller jordbruksdepartementets verksamhetsområde föreslås ökade insatser för jordbrukets och skogsbrukets rationalisering och för fortsatt utbyggnad av forskningen och den högre undervisningen. Förslagen under nionde huvudtiteln innebär en nettoökning med 17,7 milj. kr. Av ökningen disponeras 11,5 milj. kr. till olika åtgärder för rationalisering på jordbrukets och skogsbrukets områden. Förslag framläggs om att förbättra det statliga stödet till byggnadsåtgärder i samband med yttre rationalisering samt till
38 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
mindre geinensamhetsanläggningar för lagring och förädling av jordbruksprodukter. Till förstärkning av resurserna för forskning och undervisning in. m. anvisas tillhopa 7,5 milj. kr.
Fiskerinäringen främjas genom alt ramen för lån ur fiskerilånefonden höjes från 6 till 7 milj. kr. Vidare föreslås 2,5 milj. kr. till markförvärv för naturvardsändamal. Sammanlagt förordas under jordbruksdepartementets del av kapitalbudgeten en medelsanvisning av 8,1 milj. kr.
Handelsdepartementets driftbudget för nästa budgetår omfattar 266,6 milj. kr. I förhållande till riksstaten för innevarande budgetår innebär detta en neltoökning med 7,6 milj. kr. — Under kapitalbudgeten förordas för nästa budgetår en nettoökning med ca 40 milj. kr.
Vad gäller de olika verksamhetsgrenar som sorterar under handelsdepartementet kan nämnas att för främjande av hantverk och industri förordas bl. a. att statens hantverks- och induslrilånefond tillföres ytterligare 18 milj. kr., varvid fonden kommer att uppgå till 154 milj. kr. Vidare föreslås att ramen för kreditgarantigivning till hantverks- och industriföretag höjs med 10 milj. kr. till 55 milj. kr. För att förstärka den kommersiella upplysningsverksamheten utomlands och för deltagande i internationella mässor och utställningar föreslås att för nästa budgetår anvisas sammanlagt 6,7 milj. kr. I förhållande till innevarande budgetår innebär detta en ökning med 1,2 milj. kr. Anslagen till Sveriges geologiska undersökning föreslås, främst för malmprospektering, bli höjda med 1,5 milj. kr. På energiområdet dominerar anslagen till atomenergiverksamheten. För atombolagets del föreslås en anvisning av 108 milj. kr. på driftbudgeten och 52 milj. kr. på kapitalbudgeten, innebärande en total utgiftsökning av 32 milj. kr. Här dominerar utgifterna för Marviken-stationen och Ranstad-verket. Slutligen må nämnas att anslaget till fonden för idrottens främjande föreslås bli höjt med 2,9 milj. kr. till 17,0 milj. kr.
För inrikesdepartementets del ökar utgifterna på driftbudgeten med 393,5 milj. kr. i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår. Utgiftsökningen hänför sig bl. a. till förstatligandet av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet. Förslag i ämnet kommer att föreläggas riksdagen i särskilda propositioner och beräknas medföra en kostnadsökning på driftbudgeten för budgetåret 1964/65 med totalt ca 270 milj. kr. Delvis uppvägs denna av inflytanae kommunbidrag om ca 154 milj. kr. På grund av förstatligandet framkommer formellt anslagsminskningar beträffande överståthållarämbetet och landsstaten med i runt tal 11 milj. kr. Totalt föreslås ett 100-tal nya tjänster inom taxeringsväsendet. Sysselsättningspolitiken kräver fortsatta insatser för att underlätta arbetskraftens anpassning till ändrade produktionsförhållanden. För att främja den geografiska omflyttningen beräknas 20 milj. kr. komma att erfordras till respenning, starthjälp och familjebidrag. Genom att vissa utbildningsgrupper överföres från omskolningsverksamheten till den ordinarie yrkesutbildningen har anslaget till omskolning kunnat hållas oförändrat med 135 milj. kr. trots ökad utbildningsvolym och
39 Statsverkspropositionen är 196i: Bil. 1: Finansplanen
vissa förbättringar av utbildningsbidragen. Arbetsförmedlingen och länsarbetsnämnderna tillföres 110 nya tjänster. Kostnaden härför beräknas till 2,3 milj. kr. Anslaget till Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder föreslås uppdelat på två anslag. Under rubriken Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade in. fl. föreslås ett anslag på 77 milj. kr. avsett att användas för beredskapsarbeten för handikappade, arkivarbeten och näringshjälp. Under rubriken Allmänna beredskapsarbeten föreslås ett anslag på 315 milj. kr. Därav beräknas 225 milj. kr. för allmänna beredskapsarbeten och 40 milj. kr. för industribyggnader som uppföres såsom beredskapsarbeten i lokaliseringspolitiskt syfte. Av utgifterna för beredskapsarbeten beräknas 180 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Bostadsbyggnadsprogrammet för åren 1964 och 1965 föreslås omfatta 85 000 lägenheter och skall i den mån utvecklingen på arbetsmarknaden så medger, ökas utöver denna nivå. Grunderna för räntebidragen föreslås ändrade". I hus byggda under åren 1952 —1956 föreslås räntesubventionerna slopade, i årgångarna 1957—1960 föreslås en viss höjning av basräntan medan i 1902—1963 års hus föreslås en sänkning. För helt år medför åtgärderna en minskning av utgifterna på räntebidragsanslaget med ca 40 milj. kr. Minskningen kommer först under budgetåret 1965/66. I syfte att möjliggöra aktivare åtgärder för förbättring av åldringarnas bostäder föreslås en ökning med tillhopa 16 milj. kr. av lån. och bidragsgivningen för ändamålet.
Upprustningen av civilförsvaret föreslås nästa budgetår skola planenhgt fortsättas enligt de riktlinjer för verksamheten, som godkänts av 1963 års riksdag. Anslagen uppräknas från 90 milj. kr. till 94 milj. kr. Härjämte föreslås, att bemyndiganden lämnas att lägga ut beställningar av civiltörs\arsinateriel inom en kostnadsram av högst oO milj. kr. och att medge alt skyddsrumsbyggen igångsättes för en statsbidragskostnad av högst 20 milj. kr.
Under inrikesdepartementets del av kapitalbudgeten föreslås minskningar med totalt 77,8 milj. kr., vilket nästan helt sammanhänger med att förefintliga behållningar å anslagen under utlåningsfonderna och fonden för låneunderstöd medger begränsningar av medelsanvisningen för nästa budgetår.
Till civildepartementet hänförliga anslag under driftbudgeten beräknas minska med i runt tal 10 milj. kr. Riksstatsförslaget upptar inte någon motsvarighet till det i gällande riksstat uppförda anslaget till täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner in. m. på 72 milj. kr. Bortsett från nämnda anslag föreligger således en nettoökning med ca 62 milj. kr. Denna är beroende på ökning av anslaget till personalpensionsförmåner in. in. med 43 milj. kr. och anslaget till arbetsgivaravgift till den allmänna
tilläggspensioneringen med 20 milj. kr.
För luftfarts fonden upptages underskottet till 10,5 milj. kr., vilket är 1,8 milj. kr. mindre än för budgetåret 1963/64.
Riksgäldsfondens underskott beräknas till 800 milj. kr., vilket innebär oförändrat belopp jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.
40 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
Översikt av behållningarna å riksstatsanslagen
En sammanställning över anslagsbehållningarna den 30 juni 1963 torde i detta sammanhang få lämnas och fogas som bihang till statsrådsprotokollet (bihang 4). För en närmare specifikation av anslagsbehållningarnas utveckling torde få hänvisas till riksrevisionsverkets budgetredovisning för budgetåret 1962/63. Sammanställningen upptar totalsummor av reserverade medel om 1 569 milj. kr. på driftbudgeten (exkl. avskrivningar) och av outnyttjade belopp om 1 009 milj. kr. på kapitalbudgeten. Detta innebär att anslagsbehållningarna under budgetåret 1962/63 ökat med 98 milj. kr. på driftbudgeten och med 73 milj. kr. på kapitalbudgeten. Totalt har således skett en nettoökning med 171 milj. kr. Som jämförelse lämnas uppgifter om motsvarande anslagsbehållningar under den senaste tioårsperioden.
Medelsbehållning (miljarder kr.) vid utgången av budgetåret 1953 1954 1955
/54 /55 /56
Reservationer å drift-
På driftbudgeten innebar reservationsmedelsutvecklingen under budgetåret 1962/63 en ökning av behållningarna på nya och fortlöpande anslag med 140 milj. kr. Den sammanlagda behållningen å dessa anslag uppgick därigenom vid utgången av budgetåret till 1 540 milj. kr. I fråga om anslag, som anvisats t. o. in. budgetåret 1961/62, s. k. äldre anslag, inträdde däremot en minskning med 42 milj. kr.
Beträffande utvecklingen under de huvudtitlar, som uppvisar mera betydande reservationsmedelsbehållningar, kan följande nämnas. Under tredje huvudtiteln redovisas en ökning av reservationsmedelsbehållningarna från 15 milj. kr. till 20 milj. kr. I huvudsak hänförde sig denna ökning till anslagen till internationell biståndsverksamhet. Fjärde huvudtiteln uppvisar en minskning med 83 milj. kr. till 548 milj. kr. Av minskningen föll 130 milj. kr. på anslaget till luftförsvarsrobot och 30 milj. kr. på anslaget till ytterligare kostnader för FN-styrkor m. m. ökningar i reservationsmedelsbehållningarna under denna huvudtitel redovisades bl. a. under anslaget till anskaffning till tygmateriel för armén med 37 milj. kr. Behållningen un-
Statsverkspropositionen år 1064: Bil. 1: Finansplanen 41
der femte huvudtiteln steg med 18 milj. kr. till 105 milj. kr. ökningen under denna huvudtitel hänförde sig huvudsakligen till anslaget till ytterligare kostnader för vissa sysselsättningspolitiska åtgärder. Under sjätte huvudtiteln ökade reservationen med 110 milj. kr. till 500 milj. kr. hörändringen hänförde sig väsentligen till de kalenderårsvis beräknade anslagen till väg- och vattenbyggnadsväsendet. Rescrvationsmedelsbehållningen under elfte huvudtiteln steg med 20 milj. kr. till 130 milj. kr. Härav löll 17 milj. kr. på anslaget till engångsanskaltning av materiel inom civilförsvaret och 8 milj. kr. på anslaget för kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m.
För innevarande budgetår beräknades i propositionen 1903: 150, att behållningarna å reservationsanslagen skulle komma aLt minska med 100 milj. kr. Nu gjorda beräkningar innebär ett antagande om totalt sett oförändrade reservationsmedelsbehållningar.
För budgetåret 1964/05 torde man kunna räkna med att reservationsmedelsbehållningarna kommer att öka med 200 milj. kr., vilket främst betingas av en övergång till kalenderårsberäkning av vägunderhållsanslaget.
För kapitalbudgetens anslag innebar förändringarna under budgetåret 1902/03 en ökning av medelsbehållningarna med 73 milj. kr. Behållningarna på nya och fortlöpande anslag ökade med 85 milj. kr. medan behållningarna på äldre anslag minskade med 12 milj. kr. Beträffande utvecklingen under de olika fonderna kan nämnas följande. Anslagsbehållningarna under affärsverksfonderna uppvisade en neltominskning med 5 milj. kr. Behållningarna under televerkets och statens vattenfallsverksfonder minskade med 9 resp. 7 milj. kr., medan statens järnvägars fond ökade med 10 milj. kr. Reservationen under försvarets fonder ökade med 9 milj. kr. Behållningen under statens utlåningsfonder steg med 83 milj. kr. Härav töll den största ökningen å lånefonden för bostadsbyggande med 72 milj. kr. Fonden för låneunderstöd minskade med 30 milj. kr. Av förändringarna under fonden märks ökningen under anslaget till bidrag till internationella utvecklingsfonden med 28 milj. kr., medan minskningen i huvudsak hänförde sig till anslaget under handelsdepartementet, nämligen lån till aktiebolagen Atomenergi och Oljetransit samt lån till utbyggnad av oljelagringen med sammanlagt 79 milj. kr. ökningen av behållningen under fonden för förlag till statsverket å 24 milj. kr. förklaras av icke utnyttjat kapitaltillskott till särskild lagring av livsmedel å 33 milj. kr.
1 proposition 1963: 150 beräknades det samlade beloppet av kvarstående anslagsbehållningar komma att minska med 100 milj. kr. De förnyade kalkyler som nu gjorts tyder på att anslagsbehållningarnas summa kommer att vara oförändrad.
För budgetåret 1964/65 synes det sannolikt att anslagsbehållningarna kommer att minska med 100 milj. kr.
42 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
Översikt av riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Beräkningen av inkomsterna på driftbudgeten under innevarande och nästa budgetår bygger på en bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige fram till våren 1965. Mot bakgrund av utvecklingen under 1963 och nu skönjbara tendenser för 1964 har riksrevisionsverket räknat med en fortsatt ökning av nationalprodukten under 1964 vid full sysselsättning och ökande utrikeshandel.
Enligt det nu beräknade utfallet för budgetåret 1963/64- skulle inkomsterna på driftbudgeten komma att uppgå till 20 600 milj. kr. eller 566 milj. kr. mer än det i riksstaten upptagna beloppet. Av ökningen faller 300 milj. kr. på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m., 100 milj. kr. på allmän varuskatt, 50 milj. kr. på skatt å sprit och 25 milj. kr. på energiskatt.
Jämfört med utfallet för 1962/63 innebär den nya beräkningen för 1963/ 64 en ökning med 731 milj. kr. Mot en minskning av inkomsterna på inkomstskattetiteln med 347 milj. kr. står ökningar av inkomsterna på titlarna allmän varuskatt med 272 milj. kr., skatt å sprit med 275 milj. kr. och av automobilskattemedlen med 223 milj. kr.
För budgetåret 1964/65 beräknas inkomsterna till 21 793 milj. kr. Detta innebär en ökning med 1 759 milj. kr. i förhållande till gällande riksstat och med 1 193 milj. kr. jämfört med det beräknade utfallet för innevarande budgetår. De mest betydande ökningarna jämfört med det beräknade utfallet hänför sig till inkomstskattetiteln, tullar och acciser, uppbörd i statens verksamhet (bidrag till kostnader för polisväsendet) och automobilskattemedlen.
Efterföljande sammanställning sammanfattar resultatet av riksrevisionsverkets beräkningar. Utfallet för budgetåret 1962/63 och de i gällande riksstat upptagna beloppen har medtagits som jämförelse.
I det följande lämnas en sammanfattande redogörelse för riksrevisionsverkets beräkningar. Härvid berörs endast de poster som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av intresse. I övrigt får hänvisas till det vid denna bilaga fogade bihang 1.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Nettoinkomsten på denna titel framkommer som skillnaden mellan de inkomster och utgifter som redovisas över titeln. Inkomsterna utgörs till helt övervägande del av preliminär skatt, som huvudsakligen i form av källskatt nära följer den löpande utvecklingen av skatteunderlaget. De mest betydande utgiftsposterna är utbetalningarna av kommunalskattemedel, överskjutande skatt och av förskott till de allmänna försäkringskassorna.
Som underlag för sin bedömning av inkomsterna under inkomstskattetiteln lämnar riksrevisionsverket inledningsvis en redogörelse för den antagna inkomstutvecklingen för fysiska personer och aktiebolag.
Statsverkspropositionen dr 196b: Bil. 1: Finansplanen 43
Av de totala nettoinkomsterna enligt 1963 års taxering hänförde sig ca 94 procent till fysiska personer. Inkomst av tjänst m. m., som utgör 87 procent av fysiska personers totala nettoinkomst, ökade från 1961 till 1962 med 10,1 procent. För 1963 finner riksrevisionsverket på grundval av tillgängliga statistiska data sannolikt att den totala lönesumman ökade med 7 å 8 procent jämfört med 1962. Beträffande övriga förvärvskällor för vilka statistiskt underlag för bedömningen i stort sett saknas, räknar riksrevisionsverket med samma förändring mellan 1962 och 1963 som mellan 1961 och 1962 eller knappt 2 procent. Sammanfattningsvis upptager riksrevisionsverkets kalkyler en ökning av fysiska personers deklarerade inkomster från 1962 till 1963 med mellan 6 och 7 procent.
Vad gäller utvecklingen av fysiska personers nettoinkomster från 1963 till 1964 konstaterar riksrevisionsverket att vad gäller inkomst av tjänst en viss löneglidning ägde rum 1963 och att lönenivån vid slutet av året därför översteg den för året genomsnittliga. Mot bakgrund av konjunkturtendenserna finner riksrevisionsverket en fortsatt löneglidning under 1964 sannolik samtidigt som en viss ökning av antalet anställda också kan väntas. Den ökning av lönesumman som därutöver kan komma att bli följden av avtalsrörelsen låter sig ännu inte överblickas. Med hänsyn till de kostnadsstegringar för företagen som höjda socialförsäkringsavgifter och förlängda semestrar representerar samt till exportindustrins på grund av utländsk konkurrens begränsade möjligheter att täcka kostnadsstegringar genom prishöjningar, finner riksrevisionsverket utrymmet för lönehöjningar begränsat och räknar med en lägre ökning av den totala lönesumman från 1963 till 1964 än från 1962 till 1963. För fysiska personers inkomster av
44 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
andra förvärvskällor än tjänst räknar riksrevisionsverket med i stort sett samma utveckling från 1963 till 1964 som från 1962 till 1963.
För lönesummans utveckling under de första månaderna av 1965 har riksrevisionsverket liksom i tidigare kalkyler schablonmässigt räknat med en uppgång av 4 procent. Samma antagande har gjorts för fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst.
Aktiebolagens taxerade inkomster minskade från 1962 års taxering till
1963 års taxering med 6,3 procent. Genom en enkät till ett antal större bolag, vilka vid 1963 års taxering svarade för omkring tre fjärdedelar av samtliga bolags taxerade inkomster, har riksrevisionsverket inhämtat uppgifter om de förväntade inkomsterna vid 1964 års taxering. Enkätens resultat tyder på att de taxerade inkomsterna kommer att utvisa någon stegring. Riksrevisionsverket har ansett sig böra räkna med 5 procent ökade inkomster vid
1964 års taxering och har räknat med en motsvarande uppgång vid 1965 års taxering.
Med utgångspunkt i de nu redovisade antagandena om fysiska personers och bolags inkomster har riksrevisionsverket beräknat de behållna inkomsterna å titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1963/ 64 till avrundat 8 300 milj. kr., vilket i förhållande till utfallet 1962/63 innebär en minskning med närmare 350 milj. kr. Den minskning av den behållna inkomsten på inkomstskattetiteln trots stigande skatteunderlag som sålunda uppkommer är en följd av kraftigt ökade utbetalningar av kommunalskattemedel och av överskjutande skatt. Medan överskjutande och kvarstående skatt var av ungefär samma storlek 1962/63 beräknas den överskjutande skatten 1963/64 överstiga den kvarstående med ca 550 milj. kr. Detta beror bl. a. på att skattetabeller hänförliga till tidigare gällande högre skattesatser tillämpades första uppbördsterminen uppbördsåret 1962—63. För budgetåret 1964/65 räknar riksrevisionsverket med en ökning av de behållna inkomsterna med 500 milj. kr. En markant omsvängning i utvecklingen förutses alltså, trots att uppbörden av preliminär skatt med de gjorda antagandena om skatteunderlagets utveckling kan beräknas stiga mindre från 1963/64 till 1964/65 än från 1962/63 till 1963/64. Minskningen av preliminärskatteuppbörden motvägs av en kraftigt minskad ökningstakt av titelns utgifter. Utbetalningarna av kommunalskattemedel stiger sålunda i betydligt långsammare takt än föregående år samtidigt som utbetalningarna av överskjutande skatt beräknas komma att minska. Följande tabell sammanfattar utvecklingen av inkomstskattetiteln under budgetåren 1962/ 63—1963/64:
Beträffande transaktionerna över fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel räknar riksrevisionsverket för budgetåret 1963/64 med en nettoåterföring av 200 milj. kr. För budgetåret 1964/65 beräknas en nettoåterföring ske med 425 milj. kr.
45 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen Inkomstskattetitclns utveckling under budgetåren 1962/63—1964/65
Övrig skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Som framgår av den följande sammanställningen härrör inkomsterna på denna post huvudsakligen från inkomsttitlarna arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt och omsättnings- och expeditionsstämplar in. m. Inkomsterna på titeln arvsskatt och gåvoskatt beräknas nu av riksrevisionsverket komma att överstiga det i riksstaten upptagna beloppet med 22 milj. kr. Anledningen till denna uppräkning är i huvudsak att ett engångsbelopp på ca 20 milj. kr. nu kan beräknas inflyta under budgetåret. Vid sin beräkning av inkomsterna av lotterivinstskatt har riksrevisionsverket utgått ifrån att det särskilda lotteriet för teater och konst anordnas. Vid beräkningen av inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar har hänsyn inte tagits till den inverkan som de av utredningen för översyn av lösenoch stämpelförordningarna föreslagna ändringarna av vissa ansökningsoch expeditionsavgifter kan få på inkomstutfallet. Uppräkningen med 18 milj. kr. i förhållande till gällande riksstat har gjorts med ledning av uppbörden under det löpande budgetårets första månader.
Under denna rubrik faller jämväl inkomsttiteln skogsvårdsavgifter. Riksrevisionsverket har för 1963/64 uppskattat inkomsterna under denna titel till 10,2 milj. kr. och föreslår i avvaktan på beslut om promilletalets storlek, att inkomsttiteln för budgetåret 1964/65 uppföres med oförändrat belopp.
46 Statsverkspropositionen år 196i: Bil. 1: Finansplanen
Automobilskattemedel. Riksrevisionsverkets beräkning av inkomsterna under ifrågavarande titlar framgår av följande tabell.
Tullar och acciser. Inkomsterna inom denna grupp av inkomsttitlar beräknas som framgår av följande sammanställning stiga med 678 milj. kr. från 1962/63 till 1963/64 och med ytterligare 305 milj. kr. från 1963/64 till 1964/65. Av ökningen till 1964/65 faller 200 milj. kr. på den allmänna varuskatten och 35 milj. kr. vardera på tobaks- och energiskatt. Ökningarna är helt betingade av beskattningsunderlagets tillväxt. Beräkningen av tullmedelsuppbörden utgår från nu gällande tullreduceringar för EFTAvaror och förutsätter i vad avser beräkningen för 1964/65 att den avsedda sänkningen av tullsatserna den 31 december 1964 genomförs.
Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
47 Uppbörd i statens verksamhet. De under denna rubrik upptagna inkomsttitlarna gav under budgetåret 1962/63 en sammanlagd nettoinkomst av 286 milj. kr. I riksstaten för innevarande år är inkomsterna under förevarande inkomsttitlar upptagna med ett belopp av 276 milj. kr. medan utfallet av riksrevisionsverket nu beräknas till 300 milj. kr. För budgetåret 1964/65 har riksrevisionsverket beräknat en sammanlagd inkomst under dessa titlar av 484 milj. kr. eller 184 milj. kr. mer än som beräknats för innevarande budgetår. Av denna ökning hänför sig 175 milj. kr. till två föreslagna nya uppbördstitlar, dels för redovisningen av staten tillkommande sjukpenningar till följd av arbetsgivarinträdet, dels för bidrag från kommunerna i samband med förstatligandet av polisväsendet.
Genom arbetsgivarinträde fr. o. m. budgetåret 1963/64 erhåller staten de sjukpenningar m. m. som tillkommer statens anställda med rätt till sjuklön. Dessa sjukpenningar skall, utom i vad avser personal vid affärsverken, tillgodoföras riksstatens inkomstsida. Riksrevisionsverket förordar att ifrågavarande sjukpenningar för budgetåret 1964/65 redovisas på särskild uppbördstitel och att denna titel uppföres med 25 milj. kr.
Statsmakternas principbeslut angående förstatligandet av polisväsendet in. in. innebär, att kommunerna i framtiden inte skall ha några ekonomiska
48 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen
förpliktelser för polisväsendet m. m., men att de skall lämna visst bidrag vid genomförandet av huvudmannaskapsreformen. Kommunerna skall sålunda under en övergångsperiod av fem år fr. o. m. 1965 erlägga kontanta bidrag enligt en fallande skala. Riksrevisionsverket har inhämtat att bidragen för 1965 beräknas till ca 300 milj. kr., varav ca 150 milj. kr. skulle falla på budgetåret 1964/65. Riksrevisionsverket förordar att den föreslagna nya uppbördstiteln uppförs med 150 milj. kr.
Förrättningsavgifterna vid bilinspektionen har upptagits med 5,5 milj. kr. för 1964/65, varvid förutsatts att bilinspektionens arbetsuppgifter förblir oförändrade samt att trafikkortskravet inte utvidgas. Inkomsterna under titeln lotspenningar har för såväl 1963/64 som 1964/65 upptagits med 13 milj. kr. i avvaktan på ställningstagande till ett av sjöfartsstyrelsen upprättat förslag till höjda lotsavgifter. Inkomsterna under titeln inkomster vid statens geotekniska institut upptages 1964/65 under förutsättning att statens geotekniska instituts nuvarande organisation bibehålies. Inkomsterna på titeln avgifter vid köttbesiktning uppföres 1964/65 med 4,5 milj. kr. under förutsättning av oförändrade avgifter.
Diverse inkomster. De beräknade inkomsterna anges i följande sammanställning. Inkomsterna på titeln övriga diverse inkomster har för 1964/65 upptagits till 65 milj. kr. under förutsättning att återbetalning av kostnader för svenska FN-styrkor kan påräknas.
Statsverkspropositionen år 1964-: Bil. i: Finansplanen 49
Statens affärsverksfonder. Resultatet av riksrevisionsverkets beräkningar framgår av följande sammanställning:
Postverkets inkomster utgjorde 1962/63 750 milj. kr. och driftkostnaderna 747 milj. kr., varför överskottet uppgick till 3 milj. kr. För budgetåren 1963/64 och 1964/65 beräknas inkomsterna till 815 resp. 849 milj. kr. och driftkostnaderna till 807 resp. 842 milj. kr. överskotten skulle således uppgå till 8 resp. 7 milj. kr. Vid denna beräkning har förutsatts vinstinleveranser från postbanken med 14 milj. kr. 1963/64 och 20 milj. kr. för 1964/65 samt en oförändrad lönenivå.
Televerkets inkomster utgjorde 1962/63 1 456 milj. kr. medan driftutgifterna uppgick till 1 289 milj. kr. överskottet var således 167 milj. kr., varav 110 milj. kr. inlevererades till statsverket. För budgetåren 1963/64 och 1964/ 65 beräknas inkomsterna till 1 560 resp. 1 663 milj. kr. och utgifterna till 1421 resp. 1501 milj. kr. Alltsedan 1954/55 har en extra avsättning till värdeminskningskonto gjorts med belopp motsvarande den del av den inkomstökning för televerket som uppstått genom höjda inträdesavgifter för telefonabonnemang. För budgetåret 1964/65 ingår en sådan avsättning i driftutgifterna med 15 milj. kr. eller samma belopp som 1963/64. överskotten skulle sålunda uppgå till 139 resp. 162 milj. kr. Efter avdrag för överskotten av inkomster av ljudradio- och televisionsradiolicenser, vilka inte inlevereras utan balanseras i räkenskaperna, uppskattas överskotten till 123 resp. 161 milj. kr. för 1963/64 och 1964/65 samt beräknas av riksrevisionsverket till 125 resp. 160 milj. kr. Som förutsättning för beräkningen gäller oförändrad lönenivå.
För statens järnvägar är ingen inkomsttitel uppförd i innevarande budgetårs riksstat. Inkomsterna vid statens järnvägar uppgick 1962/63 till 1 682 milj. kr. och utgifterna exkl. avskrivningar till 1 490 milj. kr. Ett överskott före avskrivningar på 192 milj. kr. uppkom således. Då avskrivningar verkställdes till ett belopp av 200 milj. kr. uppkom ett underskott på
4 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
50 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen
8 milj. kr. För 1963/64 beräknas inkomsterna till 1 725 milj. kr. och utgifterna till 1 o20 milj. kr. Ett överskott på 205 milj. kr. före avskrivningar beräknas därför uppkomma. Avskrivningar beräknas komma att göras med motsvarande belopp. För 1964/65 beräknas inkomsterna, under förutsättning att full kompensation erhålles för den ekonomiska belastning som orsakas av statens järnvägars förpliktelse att trafikera olönsamma linjer, till 1 840 milj. kr. Då driftutgifterna före avskrivningar beräknas till 1 490 milj. kr. förutses således ett överskott före avskrivningar på 350 milj. kr. Härav torde 215 milj. kr. komma att tagas i anspråk för planenliga avskrivningar. Järnvägsstyrelsen har beräknat det återstående behovet av extra avsättningar till värdeminskningskonto till 143 milj. kr. När bokslutet för 1964/65 föreligger avser styrelsen att hos Kungl. Maj :t hemställa att få disponera uppkommande överskott för extra avskrivningar. Någon inleverans av överskottsmedel torde därför inte kunna påräknas. Riksrevisionsverket töreslår, att en inkomsttitel för statens järnvägar återinförs i riksstaten och att titeln uppförs med 1 milj. kr.
Inkomsterna av statens vattenfallsverk utgjorde 1962/63 700 milj. kr. och driftutgifterna 432 milj. kr. Av det uppkomna överskottet på 268 milj. kr. inlevererades 265 milj. kr. till statsverket. För budgetåren 1963/64 och 1964/ 65 uppskattas inkomsterna till 705 resp. 745 milj. kr. och driftkostnaderna till 445 resp. 460 milj. kr. överskotten skulle sålunda utgöra 260 resp. 285 milj. kr.
Domänverkets räkenskapsår är kalenderår. Kalenderåret 1962 uppgick inkomsterna till 565 milj. kr. och driftkostnaderna till 545 milj. kr. överskottet var således 20 milj. kr., vilket belopp utgjorde domänverkets inleverans till statsverket budgetåret 1962/63. Förbudgetåren 1963/64 och 1964/65 beräknas domänverkets inleveranser till 24 resp. 30 milj. kr.
Övriga kapitalfonder. Riksrevisionsverkets beräkning har sammanfattats i särskild tabell.
Av inkomsterna från andra kapitalfonder än statens affärsverksfonder hänför sig närmare hälften till statens utlåningsfonder. Den dominerande inkomsttiteln är lånefonden för bostadsbyggande som för 1964/65 uppförs med 332 milj. kr. Inkomsterna från titeln fonden för statens aktier domineras helt av avkastningen från LKAB. Enligt inhämtade upplysningar beräknas avkastning på i fonden bokförda aktier endast komma att inflyta från LKAB, Svenska tobaksaktiébolaget, Sveriges kreditbank, Aktiebolaget industrikredit, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst. Av den staten tillfallande vinsten från LKAB avgår avsättning för stöd till industriellt forsknings- och utvecklingsarbete med beräknat 25 milj. kr. vart och ett av budgetåren 1963/64 och 1964/65. Under inkomsttiteln övriga diverse kapitalfonder förutsätter riksrevisionsverket att från och med 1964/65 en särskild av överstvrelsen för
Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen
ekonomisk försvarsberedskap förvaltad kapitalfond, förslagsvis benämnd cisternanläggningars fond, inrättas för redovisning av oljelagringsanläggningar, som f. n. redovisas av väg- och vattenbyggnadsverket. Fondens avkastning 1964/65 beräknas till 1,7 milj. kr.
Riksrevisionsverket» beräkning av statsinkomsterna på längre sikt
Riksrevisionsverket redovisar i en bilaga till sin inkomstberäkning en PM angående statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1965/66— 1967/68. Inledningsvis framhåller ämbetsverket, att utvecklingen av statsinkomsterna i första hand är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen, för vilken på längre sikt endast schablonmässiga antaganden kan göras.
Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen är särskilt utpräglat för titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.; varje procents höjning av skatteunderlaget kan beräknas medföra en ökning av de påförda statsskatterna och folkpensionsavgifterna med ca 125 milj. kr. per år.
De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas av riksrevisionsverket vid ett schablonmässigt antagande om en fyraprocentig ökning av skatteunderlaget vid 1966—1968 års taxeringar uppgå till följande belopp.
Taxeringsår
1964 1965 1966 1967 1968
8 470 8 950 9 320 9 840 10 370
+ 480 + 370 -|- 520 + 530
4-f Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
52 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
I en kommentar till sammanställningen har riksrevisionsverket anfört följande.
Genom uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader förekomma mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på skattetiteln under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt märkbar vid större förändringar av skatteunderlaget. En antagen stegring av skatteunderlaget under budgetåren 1965/66—1967/68 med 4 procent skulle innebära, att inkomsterna på titeln skulle uppgå till 9 500 miljoner kronor under budgetåret 1965/66. Budgetåret 1966/67 skulle de kassamässiga intäkterna på titeln uppgå till 10 200 miljoner kronor och under budgetåret 1967/68 till 10 700 miljoner kronor.
Beträffande övriga inkomsttitlar bygger riksrevisionsverkets beräkningar på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar såsom allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån affärsverksfonderna råder ett nära samband mellan intäkter och den löpande ekonomiska utvecklingen. Riksrevisionsverket betonar därför, att också tämligen små förändringar i utvecklingstakten för nationalprodukten och dess komponenter kan ge utslag i dessa intäkter.
Följande sammanställning anger de beräknade inkomstbeloppen enligt nyss gjorda antaganden.
Statsinkomsternas utveckling under Budgetåren 1962/63—1967/68 enligt riksrevisionsverkets beräkningar, milj. kr.
Årlig förändring .. + 731 + 1 193 + 1 391 + 1 209 + 804
Investeringsplan för budgetåret 1964/65
Vid 1944 års riksdag beslöts (statsverksprop. 1944: kapitalbudgeten: investeringsplan; rskr 45; prop. 276; rskr 464), att kapitalbudgeten skulle fr. o. m. budgetåret 1944/45 erhålla en ändrad utformning av i huvudsak följande innebörd.
För varje statlig kapitalfond fastställes årligen en investeringsstat, på vars ena sida redovisas beloppet av den sammanlagda bruttoinvesteringen i fonden enligt av riksdagen fattade anslagsbeslut och på vars andra sida upptages dels tillgängliga avskrivningsmedel inom fonden (årsavskrivning), dels avskrivningsmedel anvisade över riksstaten (grundavskrivning), dels övriga för investering disponibla kapitalmedel, dels ock i förekommande fall
Statsverkspropositionen år 19Gb: Bil. 1: Finansplanen 53
bidrag från särskilda fonder eller kommuner till investeringsföretagens genomförande. Saldot mellan dessa poster anger det nettotillskott av kapitalmedel som erfordras för de beslutade bruttoinvesteringarnas genomförande och betecknas investeringsbemyndigande. Investeringsbemyndigandena för de olika kapitalfonderna sammanställes till en investeringsplan, vars summa, sedan avdrag skett för återbetalning av kapitalmedel över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster och i förekommande fall även från andra fonder, utvisar den totala nettoinvesteringen av lånemedel, som erfordras för genomförande av samtliga de av riksdagen beslutade investeringarna. Investeringsplanen utgör kapitalbudgetens utgiftssida enligt riksstaten. På kapitalbudgetens inkomstsida upptages under beteckningen lånemedel en balanspost med samma belopp som investeringsplanens slutsumma. I specifikationerna till riksstaten upptages för kapitalbudgetens del nämnda inkomsttitel, efter angivna grunder upprättade investeringsstater för samtliga kapitalfonder samt fullständiga anslagsspecifikationer till investeringsplanen.
I samband med ifrågavarande omläggning överflyttades redovisningen mot riksstaten av kapitalbudgetanslagen från riksgäldskontoret till de fondförvaltande myndigheterna. Dessa ålades att vid genomförande av investeringarna i första hand anlita avskrivningsmedel och övriga inom respektive fonder disponibla kapitalmedel och att först när dessa förbrukats utnyttja investeringsbemyndigandena för rekvisition av lånemedel från riksgäldskontoret.
Förslag framlägges denna dag om avlåtande till riksdagen av framställningar om investeringsanslag under olika kapitalfonder med följande totala belopp. I. II. III. IV. V. VI.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond.................... 13 000 000
B. Televerkets fond.................... 450 000 000
C. Statens järnvägars fond.............. 317 000 000
D. Statens vattenfallsverks fond ........ 330 000 000
E. Domänverkets fond.................. 4 064 000 1 114 064 000
II. Luftfartsfonden ........................ 4 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond ........ 187 131 000
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond ............ 281 250 000
B. Försvarets fabriksfond .............. 17 000 000 298 250 000
V. Statens utlåningsfonder.................. 854 126 000
VI. Fonden för låneunderstöd................ 214 510 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket........ 41 900 000
54 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets för-
rådsfond............................ 56 800 000
Summa kr. 2 770 781 000
För genomförandet av de i föregående sammanställning upptagna investeringarna å tillhopa 2 771 milj. kr. skall såsom inledningsvis framhållits i första hand anlitas dels de avskrivningsanslag för ifrågavarande investeringar som i annat sammanhang denna dag äskas å driftbudgeten, dels tillgängliga avskrivningsmedel inom fonderna och dels övriga å fonderna disponibla kapitalmedel.. Avskrivningsmedlen å riksstatsförslagets driftbudget uppgår till 651 milj. kr. Enligt från de fondförvaltande myndigheterna lämnade uppgifter kan avskrivningsmedlen inom de å riksstatsförslagets investeringsstater upptagna fonderna uppskattas till sammanlagt 892 milj. kr. Det för televerkets fond i denna summa ingående beloppet om 338 milj. kr. bör i anledning av vad jag i det föregående anfört rörande extra avskrivningar inom fonden ökas med 100 milj. kr. För statens järnvägars fond har järnvägsstyrelsen upptagit de planenliga avskrivningsmedlen till 230 milj. kr. Styrelsen har vidare i samband med beräkningarna av överskottet för nästa budgetår förutsatt, att styrelsen skall få disponera uppkommande överskott — som styrelsen vid oförändrad lönenivå uppskattat till 135 milj. kr. — till extra avskrivningar för att reducera tidigare uppkommen brist i avskrivningarna. I likhet med riksrevisionsverket räknar jag med att överskottet skall användas för sådana extra avskrivningar. Osäkerheten i beräkningarna av överskottets storlek är emellertid betydande bl. a. enär definitiv ställning ännu ej tagits till storleken av ersättningen till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer och andra för järnvägsföretaget vitala ekonomiska frågor. Med hänsyn härtill torde den extra avsättningen till värdeminskningskontot i detta sammanhang böra anges till ett runt belopp av 100 milj. kr. De sammanlagda avskrivningsmedlen inom fonderna bör således enligt min mening upptagas till (892 + 100 -f 100 =) 1 092 milj. kr. Övriga kapitalmedel, som beräknas inflyta genom återbetalningar å lån in. m. under de å riksstatsförslagets investeringsstater uppförda fonderna, upptages till sammanlagt 30 milj. kr. Det sistnämnda beloppet faller huvudsakligen å fonden för låneunderstöd. Sammanlagt skulle alltså för investeringarnas genomförande i första hand stå till förfogande (651 -f- 1 092 -}- 30 —) 1 773 milj. kr. Den närmare fördelningen av nämnda belopp å de olika i investeringsstaterna upptagna fonderna framgår av följande sammanställning.
Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen
56 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets för-
rådsfond............................ 5 900 000
Det såsom övrig kapitalåterbetalning i investeringsplanen upptagna beloppet 115 158 000 kr. utgöres av dels återbetalningar å fonden för kreditgivning till utlandet med ett belopp av tillhopa 94,6 milj. kr., vilket av riksgäldskontoret beräknas inflyta under nästa budgetår i enlighet med kända lånevillkor och amorteringsplaner, och dels återbetalningar å vissa lånefonder med ett sammanlagt belopp av 20,5 milj. kr. Det må tilläggas, att i budgetredovisningen kommer dessa återbetalningar, i den mån outnyttjade belopp å investeringsanslagen fortfarande finnes, att redovisas bland investeringsstaterna.
Slutlig beräkning av investeringsplanen bör anstå i avvaktan på de definitiva äskanden av investeringsanslag som kan komma att framläggas under riksdagens lopp.
Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.
Det torde böra erinras om att det i investeringsplanen beräknade lånemedelsbehovet på grund av gällande principer för riksstatens uppställning är av formell innebörd.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avvaktan på särskild proposition i ämnet beräkna investeringsplanen för budgetåret 1964/65 jämte därtill fogade stater i enlighet med här framlagda förslag samt
att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten beräkna en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel
881 543 000 kr.
Statsverkspropositionen ur Bil. 1: Finansplanen
57 Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna
I enlighet med gällande grunder bör, som jag tidigare framhållit, under budgetåret 1904/65 avsättning ske till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden. å andra sidan bör enligt samma grunder återföring från budgetutjämningsfonden ske av tidigare avsatta medel. Utifrån riksrevisionsverkets förslag och med beaktande jämväl av föreslagen ändring av reglerna för inkomstbeskattningen innebärande alt rätten till avdrag för folkpensionsavgiften slopas, kan dessa avsättningar och återföringar beräknas resultera i en nettoåterföring av ca 350 milj. kr.
I del föregående har jag meddelat min avsikt att senare denna dag föreslå viss ändring av reglerna för inkomstbeskattningen med innebörd att rätten till avdrag för folkpensionsavgiften slopas fr. o. in. den 1 juli 1964. Detta kan beräknas medföra en ökning på inkomstskattetiteln med ca 350 milj. kr. 1964/65. Som tidigare anförts avser jag vidare föreslå att särskilt invesleringsavdrag vid den statliga taxeringen må medgivas för industrins investeringar i maskiner och inventarier under 1964. Detta kan beräknas medföra ett skattebortfall av ca 100 milj. kr. Med anledning härav förordar jag, att titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. uppföres med 9 050 milj. kr.
Senare under vårriksdagen kommer förslag om vissa ändringar av gällande lösen- och stämpelförordningar att lämnas till riksdagen. I avvaktan på ställningstagande härtill föreslår jag, att titeln omsättnings- och expeditionsstämplar preliminärt uppföres med av riksrevisionsverket förordat belopp, 160 milj. kr.
Skogsvårdsavgiften har av 1963 års riksdag fastställts att för 1963 utgå efter promilletalet 1,0. I anslutning till de principer för finansieringen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet som antogs av 1960 års riksdag förordar jag, att skogsvårdsavgiften för år 1963 skall utgå efter oförändrat promilletal, 1,0. Jag hemställer i det följande härom, varvid jag beräknar inkomsterna av titeln skogsvårdsavgifter till 10,2 milj. kr.
Som jag tidigare anfört avser jag att senare framlägga förslag om viss ändring av energibeskattningen, innebärande att el-kraften vid vissa produktionsprocesser ur skattesynpunkt jämställs med andra energikällor. I avvaktan på den slutliga utformningen av detta förslag förordar jag att titeln energiskatt preliminärt uppföres med av riksrevisionsverket föreslaget belopp, 710 milj. kr.
I fråga om de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna förordar jag följande. Beträffande titeln inkomster vid flygtekniska försöksanstalten bör det såsom chefen för försvarsdepartementet senare denna dag föreslår vara möjligt att åstadkomma viss ökning av
58 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
volymen av utlandsbeställningar. Jag förordar att inkomsterna på titeln uppföres med 9 550 000 kr. Då beslut om höjda lotsavgifter fr. o. m. den 1 januari 1964 meddelats av Kungl. Maj:t på grundval av sjöfartsstyrelsens förslag beräknar jag inkomsterna under titeln lotspenningar till 14 300 000 kr. för 1963/64 och 15 600 000 kr. för 1964/65. I anslutning till det förslag om viss ändring i grunderna för lantmäteritaxan, som chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag framlägger, torde med avvikelse från riksrevisionsverkets förslag inkomsttiteln inkomster vid lantmäteriväsendet för nästa budgetår böra uppföras med 21,2 milj. kr. I likhet med riksrevisionsverket förordar jag att en ny titel benämnd Bidrag till kostnader för polisväsendet m. m. upptages i riksstatsförslaget. Jag beräknar inkomsterna under denna titel till 154 milj. kr. för 1964/65. Jag ansluter mig vidare till riksrevisionsverkets förslag om uppförande av en ny inkomsttitel benämnd Personalsjukpenningar m. m. samt att denna titel uppföres med 25 milj. kr. för 1964/65.
I fråga om inkomsterna under statens affärsverksfonder förordar jag i likhet med riksrevisionsverket att i riksstaten för budgetåret 1964/65 upptages en inkomsttitel för statens järnvägar och att denna titel uppföres med ett formellt belopp av 1 milj. kr.
I fråga om beräkningen av övriga inkomsttitlar i riksstatsförslaget föranleder riksrevisionsverkets förslag inte något uttalande från min sida.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde — i enlighet med vad i det föregående nämnts — få fogas
Bihang 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1964/ 65;
Bihang 2: Preliminär nationalbudget för år 1964;
Bihang 3: Vissa tabeller till belysning av den statsfinansiella utvecklingen;
Bihang 4: Sammanställning över behållningar å riksstatsanslag.
Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riksrevisionsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa budgetår hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) i avvaktan på slutlig översyn av inkomstberäkningen beräkna inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1964/65 enligt den vid detta protokoll såsom bilaga 1 fogade specifikationen;
b) medgiva, att avsättning av kommunalskattemedel må ske till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1964/65 för att där särredovisas; samt
c) besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år 1964 utgå med 1 promille.
59 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet: Monica Gustafson
60 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
Bilaga
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1964/65
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
a) Skatt å inkomst och för-
mögenhet m. m., bevillning .................
b) Kupongskatt, bevillning
c) Utskiftningsskatt och
ersättningsskatt, bevillning .................
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning ..............
e) Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning ..
f) Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning............
g) Lotterivinstskatt, bevillning .................
h) Omsättnings- och expe-
ditionsstämplar m. m., bevillning............
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning
b) Trafikomläggningsskatt,
bevillning............
c) Bensin- och brännolje-
skatt, bevillning.......
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning ..
b) Allmän varuskatt, bevillning ..............
c) Särskilda varuskatter,
bevillning............
d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning ...
e) Regleringsavgift och ac-
cis å fettvaror m. m., bevillning............
9050 000 000 8 000 000
1 000 000 10 200 000
3 000 000 140 000 000 89 000 000
160 000 000 9 461 200 000
550 000 000 105 000 000
1 265 000 000 1 920 000 000 900 000 000 3 300 000 000 415 000 000 280 000 000
20 000 000
Statsverkspropositionen år 1961: Bil 1: Finansplanen (il
f) Tobaksskatt, bevillning 1 050 000 000
g) Rusdrycksförsäljnings-
medel av partihandelsbolag, bevillning...... 20 000 000
h) Rusdrycksförsäljnings-
medel av detaljhandelsbolag, bevillning...... 44 000 000
i) Skatt å sprit, bevillning 1 450 000 000
j) Skatt å vin, bevillning .. 140 000 000
k) Skatt å malt- och läskedrycker, bevillning .... 200 000 000
l) Energiskatt, bevillning . 710 000 000 8 529 000 000 19 910 200 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter............... 500 000
2. Inkomster vid fångvården............. 5 200 000
3. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ................................. 9 550 000
4. Bidrag till riksförsäkringsverket och för-
säkringsrådet........................ 3 900 000
5. Personalsjukpenningar m. m........... 25 000 000
6. Inkomster vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare................... 350 000
7. Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen .............................. 20 000
8. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ................................. 600 000
9. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium........................... 6 000 000
10. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium ............................ 1 000 000
11. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ............................ 1 600 000
12. Inkomster vid statens metalsjukhus .... 50 000 000
13. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus...... 350 000
14. Inkomster vid karolinska sjukhuset..... 51 000 000
15. Inkomster vid serafimerlasarettet....... 11 000 000
16. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, att tillföras automobilskattemedlen . 1 400 000
17. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, att tillföras automobilskattemedlen ... 5 500 000
18. Avgifter för registrering av motorfordon 13 000 000
19. Försäljning av sjökort m. m............ 750 000
20. Fyr- och båkmedel................... 21 000 000
21. Lotspenningar....................... 15 600 000
22. Skeppsmätningsavgifter............... 500 000
23. Inkomster vid Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut.............. 9 000 000
24. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet.......................... 120 000
25. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen 900 000
26. Inkomster vid statens geotekniska institut 1 400 000
5 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
62 Statsverkspropositionen år 196A: Bil 1: Finansplanen
27. Inkomster av datamaskindrift vid stats-
kontoret ............................ 4 500 000
28. Inkomst av myntning och justering..... 22 000 000
29. Kontrollstämpelmedel................. 2 000 000
30. Bidrag till bankinspektionen........... 1 865 000
31. Bidrag för revision av sparbankerna .... 550 000
32. Bidrag till försäkringsinspektionen...... 1 670 000
33. Avgifter för granskning av biograffilm.. 260 000
34. Inkomster vid tandläkarhögskolorna .... 450 000
35. Inkomster vid lantbruksnämnderna..... 1 400 000
36. Inkomster vid statens jordbruksnämnd . 500 000
37. Inkomster vid statens centrala frökon-
trollanstalt.......................... 3 500 000
38. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 000 000
39. Inkomster vid statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt....................... 275 000
40. Inkomster vid statens maskinprovningar 350 000
41. Avgifter vid köttbesiktning............ 4 500 000
42. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt........................ 1 700 000
43. Inkomster vid veterinärhögskolan...... 925 000
44. Inkomster vid lantmäteriväsendet...... 21 200 000
45. Inkomster vid rikets allmänna kartverk . 3 800 000
46. Avgifter för statskontroll å krigsmateriel-
tillverkningen........................ 70 000
47. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning ............................. 600 000
48. Inkomster vid statens provningsanstalt.. 3 800 000
49. Inkomster vid statens skeppsprovnings-
anstalt.............................. 2 000 000
50. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor ........................ 375 000
51. Patent- och varumärkes- samt registre-
ringsavgifter......................... 18 500 000
52. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.
register............................. 505 000
53. Inkomster av statens gruvegendom..... 4 500 000
54. Bidrag till kostnader för polisväsendet m.
m................................... 154 000 000 492 035 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel.......................... 42 000 000
2. Totalisatormedel..................... 77 000 000
3. Tipsmedel........................... 100 000 000
4. Lotterimedel......................... 125 000 000
5. Övriga diverse inkomster.............. 65 000 000 409 000 000
63 Statsverkspropositionen år li)6b: Bil 1: Finansplanen
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning................. 7 000 000
2. Televerket........................... 160 000 000
3. Statens järnvägar.................... 1 000 000
4. Statens vattenfallsverk................ 285 000 000
5. Domänverket........................ 30 000 000
II. Riksbanksfonden
III. Statens allmänna fastighets fond:
1. Slottsbyggnadernas delfond...... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » ...... 3 350 000
3. Beskickningsfastigheternas » ...... 1 850 000
4. Medicinalstyrelsens » ...... 11805 000
5. Karolinska sjukhusets » ...... 1 590 000
6. Sjöfartsstyrelsens » ...... 185 000
7. Byggnadsstyrelsens » ...... 20 811 000
8. Generaltullstyrelsens » 270 000
9. Uppsala universitets » ...... 1 605 000
10. Lunds universitets » ...... 1340 000
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond.............. 40 523 000
2. Försvarets fabriksfond................ 3 850 000 V.
V. Statens utlånings fonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond......... 28 000
2. Värnpliktslånefonden................. 1 000
3. Lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby........................... 2 000
4. Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer---- 2 900 000
5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer
och stadsliknande samhällen........... 8 000
6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden................ 200 000
7. Lånefonden för bostadsbyggande....... 332 000 000
8. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrin.................... 625 000
9. Lånefonden för allmänna samlingslokaler 1 400 000
10. Statens bosättningslånefond........... 2 000 000
11. Vattenkraftslånefonden............... 270 000
12. Luftfartslånefonden................... 725 000
13. Tullverkets båtlånefond............... 1 000
14. Statens lånefond för universitetsstudier . 525 000
15. Allmänna studielånefonden............ 750 000
16. Lånefonden för inventarier i studentbostäder ............................... 325 000
17. Jordbrukets lagerhusfond.............. 425 000
18. Jordbrukets maskinlånefond........... 1 150 000
483 000 000 100 000 000
42 807 000
44 373 000
64 Statsverkspropositionen år 196i: Bil 1: Finansplanen
19. Statens sekundärlånefond för jordbrukare 60 000
20. Fonden för supplementär jordbrukskredit 1000
21. Kraftledningslånefonden.............. 190 000
22. Elektrifieringslånefonden.............. 1 000
23. Egnahemslånefonden................. 3 500 000
24. Arrendelånefonden................... 1 000
25. Arbetarsmåbrukslånefonden........... 1 000
26. Kronotorparnas inventarielånefond..... 1 000
27. Statens avdikningslånefond............ 2 000 000
28. Täckdikningslånefonden............... 1 000
29. Bevattningslånefonden................ 1 000
30. Fiskerilånefonden..................... 690 000
31. Statens fiskredskapslånefond........... 1 000
32. Skogsväglånefonden.................. 35 000
33. Statens skogslånefond................. 1 000
34. Lånefonden för insamling av skogsfrö ... 30 000
35. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten ............................... 1 400 000
36. Statens sekundärlånefond för rederinäringen .................................. 20 000
37. Statens hantverks- och industrilånefond . 5 300 000 356 569 000
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Statskontorets delfond............ 7 000 000
2. Lantbruksstyrelsens » 2 000
3. Bostadsstyrelsens » 540 000
4. Biksbankens » ............ 1 500 000
5. Riksgäldskontorets » 560 000 9 602 000
VII. Fonden för statens aktier.................
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden..............
2. Civila tjänstepensionsfonden...........
3. Militära tjänstepensionsfonden.........
4. Allmänna familjepensionsfonden........
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ...
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet ...
2. Övriga diverse kapitalfonder...........
85 000 000
58 000 000 1 750 000 180 000 5 200 000 12 000 000
35 000 77 165 000
20 000 000
21 000 000 41 000 000
1239516000 Summa kr. 22050751000
Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
65 Bilaga A till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1964/65
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond
2. Fångvårdsstyrelsens »
3. Beskickningsfastigheternas »
4. Medicinalstyrelsens »
5. Karolinska sjukhusets »
6. Sjöfartsstyrelsens »
7. Byggnadsstyrelsens »
8. Generaltullstyrelsens »
9. Uppsala universitets »
10. Lunds universitets »
3 848 000 7 666 000
12 440 000 28 541 000 5 703 000 1 042 000 91 539 000 509 000
4 994 000
4 712 000 160 994 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond ............. 535 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 750 000
3. Beskickningsfastigheternas » 220 000
4. Medicinalstyrelsens » 2 600 000
5. Karolinska sjukhusets » 1 165 000
6. Sjöfartsstyrelsens » 165 000
7. Byggnadsstyrelsens » 6 000 000
8. Generaltullstyrelsens » 260 000
9. Uppsala universitets » 60 000
10. Lunds universitets » 58 000
11 813 000
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond .............
2. Fångvårdsstyrelsens » .............
3. Beskickningsfastigheternas » .............
4. Medicinalstyrelsens » .............
5. Karolinska sjukhusets » .............
6. Sjöfartsstyrelsens » .............
7. Byggnadsstyrelsens » .............
8. Generaltullstyrelsens » .............
9. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning.............. 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting . 190 000
c) Övriga diverse inkomster.......... 1 000
101 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 270 000 1 000
441 000
66 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen
10. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms
förvaltning.....................
b) Övriga diverse inkomster.........
Summa kr. 173 676 000
50 000
1 000 51 000 869 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostna-
der för de kungl. slotten med tillhörande byggnader................. 1 313 000
b) Reparations- och underhållskostna-
der för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga...... 370 000
c) Reparations- och underhållskostna-
der för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m...... 700 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten....... 2 100 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond..........
3. Beskickningsfastighernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader i allmänhet m. m.............. 3 645 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis......... 760 000
4. Medicinalstyrelsens delfond...........
5. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset............. 2 355 000
b) Serafimerlasarettet............... 455 000
6. Sjöfartsstyrelsens delfond
7. Byggnadsstyrelsens »
8. Generaltullstyrelsens »
9. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset............ 496 000
b) Övriga fastigheter................ 1 515 000
10. Lunds universitets delfond
4 483 000 3 488 000
4 405 000 13 692 000
2 810 000 780 000 32 685 000 100 000
2 011 000
2 187 000 66 641 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis..... 1 129 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis..... 346 000
4. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis..... 5 470 000
5. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis..... 1 619 000
6. Sjöf artsstyrelsens » , förslagsvis..... 123 000
7. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis..... 7 815 000
8. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis..... 100 000
Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
9. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis... 604 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis..... 560 000 1 164 000
10. Lunds universitets delfond, förslagsvis.......... 594 000
hyrda lokaler och arrenderade markområden :
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis..... 450 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis..... 6 060 000
4. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis..... 175 000
5. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis..... 850 000
6. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis..... 120 000
7. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis..... 36 498 000
8. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis..... 300 000
9. Uppsala universitets » , förslagsvis..... 715 000
10. Lunds universitets » , förslagsvis..... 700 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond
2. Fångvårdsstyrelsens »
3. Beskickningsfastigheternas »
4. Medicinalstyrelsens »
5. Karolinska sjukhusets »
6. Sjöfartsstyrelsens »
7. Byggnadsstyrelsens »
8. Generaltullstyrelsens »
9. Uppsala universitets »
10. Lunds universitets »
1 000 3 350 000 1 850 000 11 805 000 1 590 000 185 000 20 811 000 270 000 1 605 000 1 340 000
18 360 000
45 868 000
42 807 000
Summa kr. 173 676 000
68 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
Bilaga B till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1964/65
Inkomster
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Finansplanen
69 Förslag till
Investeringsstater för budgetåret 1964/65 I. Statens affärs ver k sfonder A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investerings-
inom fonden........ 7 900 000 anslag...........
Övriga kapitalmedel ... 1 000
I n vesteringsbemy ndigande............ 5 099 000
13 000 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investerings-
från riksstaten...... 13 800 000 anslag...........
inom fonden........ 438 000 000
Övriga kapitalmedel ... 300 000
I nvesteringsbemyndigande............— 2 100 000
450 000 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Summa investerings-
från riksstaten...... 5 000 000 anslag...........
inom fonden........ 330 000 000
Övriga kapitalmedel ... 5 000 000
Investeringsbemyndigande............— 23 000 000
317 000 000
D. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Summa investerings-
från riksstaten...... 30 700 000 anslag...........
inom fonden........ 212 000 000
Övriga kapitalmedel ... 500 000
I nvesteringsbemy ndigande............ 86 800 000
Bilaga 2
13 000 000
13 000 000
450 000 000
450 000 000
317 000 000
317 000 000
330 000 000
330 000 000
330 000 000
70 Statsverkspropositionen år 196t: Bil. 1: Finansplanen
E. Domänverkets fond
Övriga kapitalmedel ... 1 000 Summa investerings-
Investeringsbemyn- anslag.............. 4 064 000
digande............ 4 063 000
4 064 000 4 064 000
II. Luftfartsfonden
Avskrivningsmedel
inom fonden........
Övriga kapitalmedel ...
Investeringsbemyndigande............
4 000 000 4 000 000
Summa investerings-
7 000 000 anslag.............. 4 000 000
1 000
— 3 001 000
III. Statens allmänna fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investerings-
från riksstaten...... 85 184 000 anslag.............. 187 131 000
inom fonden........ 32 860 000
Övriga kapitalmedel ... 1 000
Investeringsbemyndigande............ 69 086 000
187 131 000 187 131 000 IV.
IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investerings-
från riksstaten...... 213 725 000 anslag.............. 281 250 000
inom fonden........ 17 455 000
Övriga kapitalmedel ... 1 000
Investeringsbemyndigande............ 50 069 000
281 250 000 281 250 000
B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel Summa investerings-
inom fonden........ 4 075 000 anslag.............. 17 000 000
Övriga kapitalmedel ... 1 000
Investeringsbemyndigande............ 12 924 000
17 000 000
17 000 000
Statsverkspropositionen dr I96i: Bil. 1: Finansplanen
71 V. Statens utlåningsfonder
Investeringsbemyndigande........
Utrikesförvaltningens lånefond
100 000 Investeringsanslag
100 000
V ärnpliktslånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten...... 250 000 Investeringsanslag..... 250 000
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyn-
digande............ 1 000 Investeringsanslag..... 1 000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyn-
digande............ 2 500 000 Investeringsanslag..... 2 500 000
Lånefonderna för studiesociala ändamål
Avskrivningsmedel Investeringsanslag..... 128 000 000
från riksstaten...... 8 000 000
Investeringsbemyn-
digande............ 120 000 000 _
128 000 000 128 000 000
Lånefonden för inventarier i studentbostäder
Investeringsbemyn-
digande............ 1 873 000 Investeringsanslag..... 1 873 000
Lånefonden för studentkårlokaler
Avskrivningsmedel Investeringsanslag..... 2 000 000
från riksstaten...... 1 200 000
Investeringsbemyn-
digande............ 800 000 _
2 000 000 2 000 000
Jordbrukets maskinlånefond
I nvesteringsbemyndigande........
1 000 000 Investeringsanslag
1 000 000
72 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Finansplanen
Fiskerilånefonden
Avskrivningsmedel Investeringsanslag..... 3 400 000
från riksstaten...... 680 000
I nvesteringsbemy ndigande............ 2 720 000
3 400 000 3 400 000
Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
In vesteringsbemy n-
digande............ 1 000 Investeringsanslag..... 1 000
Statens hantverks- och industrilånefond
Investeringsbemy n-
digande............ 18 000 000 Investeringsanslag..... 18 000 000
Lånefonden för bostadsbyggande
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
I nvesteringsbemyn-
digande............ 1 000 Investeringsanslag..... 1 000
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Summa invesieringsbemyndiganden för statens utlåningsfonder .. 701 796 000
Statsverkspropositionen är 1961: Bil. 1: Finansplanen
73 VI. Fonden för låneunderstöd
VIII. Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel ... 10 000 000 Summa investerings-
Investeringsbemyn- anslag...........
digande............ 31 900 000
41 900 000
41 900 000
41 900 000
IX. Diverse kapitalfonder
A. Väg- och vätte nbyggnadsverkets förrådsfond
Avskrivningsmedel Summa investerings-
från riksstaten...... 7 800 000 anslag...........
inom fonden........ 43 000 000
Övriga kapitalmedel ... 100 000
Investeringsbemyndigande............ 5 900 000
56 800 000
56 800 000
56 800 000
Säger beträffande samtliga investeringsstater för:
Avskrivningsmedel Summa investerings-
från riksstaten...... 650 916 000 anslag.............. 2 770 781 000
inom fonden........ 1 092 290 000
Övriga kapitalmedel ... 29 874 000
Investeringsbemyndigande............ 997 701 000
2 770 781 000
2 770 781 000
74 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
Innehåll
Finansplanen ..................................... 1
Den internationella ekonomiska utvecklingen .......... 1
Konjunkturutvecklingen och konjunkturpolitik i Sverige
1963 ............................................... 6
Den ekonomiska utvecklingen 1963 ................ 6
Konjunkturpolitiken 1963 ....... 8
Budgetutvecklingen 1962/63 och 1963/64 ............ 9
Konjunkturutsikterna för 1964....................... 12
Årets budgetförslag.................................. 14
Politiken inför 1964 ............................... 14
Budgetförslagets innebörd.......................... 17
Avslutning ....................................... 29
Budgetläget ........................................ 22
Riksstatsförslagets utgifter............................. 32
översikt av behållningarna å riksstatsanslagen........... 40
Översikt av riksrevisionsverkets inkomstberäkning........ 42
översikt av riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsterna på längre sikt.................................... 51
Investeringsplan för budgetåret 1964/65 .................. 52
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna ................................................ 57
Bilaga 1: Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för
budgetåret 1964/65 .......................... 60
Bilaga 2: Förslag till investeringsstater för budgetåret 1964/
65.......................................... 69
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631559
I
BIHANG i
RIKSREVISIONSVERKETS INKOMSTBERÄKNING
Statsverkspropositionen dr 1961: Bil. 1: Finansplanen:
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
1 Bihang 1
Till KONUNGEN
Enligt den för riksrevisionsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år före den 15 december till Kungl. Maj :t avgiva förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering 1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr l. Bil. 1. Bihang 1
2 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Finansplanen:
ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Innan riksrevisionsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1964/65 vill ämbetsverket inledningsvis lämna en orienterande översikt av utfallet av driftbudgeten för de sistförflutna finansåren.
Driftbudgetens utfall budgetåren 1958/59—1962/63
Driftbudgetens inkomster och utgifter enligt budgetredovisningarna för de fem sistförflutna budgetåren sammanfattas i efterföljande tabell. I tabellen angives även de förändringar i avseende på budgetutjämningsfondens behållning och beloppet av utestående reservationer, till vilka budgetutfallet givit upphov. Inkomsternas utveckling belyses närmare av de uppgifter rörande avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna, som lämnas i tabellbilaga B.
Driftbudgetens utfall under budgetåren 1958/59—1962/63
Miljoner kronor
Bili. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3
Såsom framgår av tabellen har såväl inkomster som utgifter under den redovisade perioden utvisat en fortgående uppgång. Stegringstaklen har dock varierat, vilket belyses i nedanstående tablå.
Förändring sedan föregående budgetår
Den ojämna ökningen av intäkterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. sammanhänger, förutom med skiftningar i skatteunderlagets tillväxttakt, med ändrade skatteregler och uppbördstekniska förhållanden (jfr s. 19 tf).
För driftbudgetens övriga intäkter förekom särskilt kraftiga ökningar under budgetåren 1960/61 och 1962/63. De kraftiga stegringarna berodde till väsentlig del på den allmänna varuskatten, som infördes från och med 1960 och som höjdes från och med 1962.
Under budgetåren 1959/60 och 1961/62 ökade intäkter och utgifter i ungefär samma takt. Under 1960/61 var ökningen av intäkterna nära nog tre gånger större än utgiftsökningen medan utgifterna under det senast förflutna budgetåret ökade betydligt mer än intäkterna. Utgiftsökningen har utom för budgetåret 1961/62 varit snabbare för civila utgifter än för försvarsutgifterna.
Resultatet av inkomst- och utgiftsutvecklingen under ifrågavarande femårsperiod har blivit, att driftbudgeten utfallit med betydande överskott under de tre senaste budgetåren medan underskott uppstått för budgetåren 1958/59 och 1959/60. Närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter lämnas i vad avser tiden till och med budgetåret 1961/62 i riksrevisionsverkets årsbok 1963.
Utfallet av statsregleringen budgetåret 1962/63
För utfallet av statsregleringen under budgetåret 1962/63 lämnas närmare redogörelse i bilaga A. Av denna framgår, att inkomsterna uppgick till 19 869 miljoner kronor och utgifterna till 18 717 miljoner kronor. Budgeten utföll sålunda med ett överskott av 1 152 miljoner kronor. De utestående reservationerna ökade med 95 miljoner kronor. Om detta belopp lägges till de kassamässiga utgifterna, erhålles ett formellt överskott av 1 057 miljoner kronor, som tillförts budgetutjämningsfonden.
De redovisade inkomsterna för allmänna budgeten översteg de i riksstaten beräknade med 556 miljoner kronor utgörande merinkomster för
4 Statsverkspropositionen år 196i: Bil. 1: Finansplanen:
skattetitlarna, uppbörd i statens verksamhet, diverse inkomster och statens kapitalfonder på 493, 28, 8 respektive 27 miljoner kronor.
Av den redovisade merinkomsten för skattetitlarna hänförde sig 447 miljoner kronor till titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. och 128 miljoner kronor till titeln allmän varuskatt. I övrigt redovisas merinkomster för bland andra titlarna arvsskatt och gåvoskatt med 18 miljoner kronor, omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. med 23 miljoner kronor, omsättningsskatt å motorfordon med 23 miljoner kronor och energiskatt med 44 miljoner kronor. Lägre inkomster än i riksstaten redovisas för bland andra titlarna tullmedel med 33 miljoner kronor, regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. med 21 miljoner kronor och skatt å sprit med 125 miljoner kronor. Skattebortfallet för sistnämnda titel får ses mot bakgrunden av arbetskonflikten vid vin- och spritcentralen under våren 1963.
Merinkomsten för statens kapitalfonder hänförde sig huvudsakligen till riksbanksfonden, för vilken de redovisade inkomsterna översteg de i riksstaten upptagna med 50 miljoner kronor. För affärsverken var de redovisade inkomsterna sammanlagt 31 miljoner kronor mindre än i riksstaten beräknat belopp. Det lägre utfallet utgör ett netto av å ena sidan mindre inkomster än beräknat för postverket med 6 miljoner kronor, televerket med 20 miljoner kronor och domänverket med 20 miljoner kronor samt å andra sidan merinkomster för statens vattenfallsverk med 15 miljoner kronor.
Driftbudgetens redovisade sammanlagda utgifter, 18 717 miljoner kronor, understeg de på riksstat och tilläggsstat redovisade anslagen med 286 miljoner kronor. Detta belopp utgör summan av nettobesparingar på allmänna budgeten med 219 miljoner kronor och på specialbudgeterna med 67 miljoner kronor. Enligt budgetredovisningen utvisade den allmänna budgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag besparingar på 884 miljoner kronor och merutgifter på 586 miljoner kronor, d. v. s. en nettobesparing av 298 miljoner kronor. I besparingarna ingår ett belopp på 65 miljoner kronor, som tillförts budgetutjämningsfonden över anslaget på sjätte huvudtiteln till avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beloppet motsvarar en vid realiserandet av riksstaten uppkommen förbättring av relationen mellan inkomster och utgifter på automobilskattemedlens specialbudget. I realiteten uppgick alltså nettobesparingen på allmänna budgeten i vad avser de mot budgetutjämningsfonden reglerade anslagen till 233 miljoner kronor.
På specialbudgeternas inkomsttitlar uppstod i jämförelse med de beräknade inkomsterna en merinkomst på 107 miljoner kronor. Denna merinkomst som med undantag av helt obetydliga belopp hänförde sig till automobilskattemedlens specialbudget, får ses mot bakgrunden av att de på titeln bensin- och brännoljeskatt redovisade inkomsterna översteg rikssta-
Iiih. i: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5
tens belopp med 110 miljoner kronor. För specialbudgetens anslag redovisas merutgifter på 42 miljoner kronor. I riksstaten räknades med ett underskott av 10 miljoner kronor på automobilskaltemedlens specialbudget, vilket genom att de redovisade merinkomsterna översteg de redovisade merutgifterna med 65 miljoner kronor, förbytts i ett överskott på 55 miljoner kronor. Behållningen på automobilskattemcdlens specialbudget vid ingången av budgetåret på 687 miljoner kronor har således ökat med 55 miljoner kronor till 742 miljoner kronor. Härtill kommer att beloppet av oförbrukade reservationer på anslag hänförliga till specialbudgeten uppgick till 509 miljoner kronor. I realiteten var alltså det totala överskottet av automobilskattemedel 1 251 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 1962/63.
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1963/64
Beträffande utvecklingen av statsinkomsterna under det löpande budgetåret föreligger ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden juli— oktober. Driftbudgetens inkomster uppgick under denna period till 6 464 miljoner kronor och var därmed 470 miljoner kronor större än inkomsterna under motsvarande period föregående budgetår, 5 994 miljoner kronor. Av ökningen hänförde sig större delen till inkomsttitlarna skatt å inkomst och förmögenhet m. m., allmän varuskatt samt skatt å sprit, vilka ökat med 91, 104 respektive 82 miljoner kronor, ökningen för titeln skatt å sprit tår ses mot bakgrund av den lageruppbyggnad, som följde på arbetskonflikten vid vin- och spritcentralen. I övrigt kan nämnas att bensin- och brännoljeskatten ökat med 44 miljoner kronor, tullmedlen med 29 miljoner kronor och omsättningsskatt å motorfordon med 22 miljoner kronor mellan de betraktade fyramånadersperioderna.
1 närslutna bilaga C har riksrevisionsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst av 20 600 miljoner kronor mot i riksstaten beräknat 20 034 miljoner kronor.
Inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas komma att med 300 miljoner kronor överstiga det i riksstaten upptagna beloppet, 8 000 miljoner kronor. Bland övriga inkomsttitlar räknas med merinkomster för bland andra arvsskatt och gåvoskatt med 22 miljoner kronor, för allmän varuskatt med 100 miljoner kronor, för skatt å sprit med 50 miljoner kronor samt för energiskatt med 25 miljoner kronor. Lägre inkomster än i riksstaten väntas bland annat för tobaksskatt med 20 miljoner kronor.
6 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
Utvecklingen av taxerad inkomst för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1953—1962 (taxeringsåren 1954—1963)
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1953—1962
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är att analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers inkomster. Riksrevisionsverket lämnar fördenskull här först en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer till uttryck i taxeringsstatistiken.
1 tabellen ovan sammanställes uppgifter om den till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade inkomsten och dess förändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1953—1962 (motsvarande taxeringsåren 1954—1963), vad angår verksamhetsåret 1962 enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån.
Av tabellen framgar, att den totala taxerade inkomsten sedan verksamhetsåret 1953 undergått en stegring med sammanlagt 76 procent. Utvecklingen har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag m. fl. samt för övriga skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt absoluta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett avgörande för utvecklingen av den taxerade inkomsten i dess helhet. Den taxerade inkomsten för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt 83 procent. Utvecklingen för svenska aktiebolag m. fl. har varierat betydligt under samma period. Den taxerade inkomsten för verksamhetsåret 1962 ligger endast 7 procent över 1953 års nivå. Den mindre betydelsefulla gruppen övriga skattskyldiga (ekonomiska föreningar, sparbanker m. fl.) uppvisar en ökning med 127 procent.
För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet hänvisas till tabellen på
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7
S- g_9f vilken lämnar upplysning rörande vid de senaste sex taxeringarna
uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag. Uppgifterna avseende senaste taxering är preliminära.
Nämnda tabell visar i vad avser sammanräknad nettoinkomst för fysiska personer m. fl., representerande vid den senaste taxeringen 94 procent av den totala sammanräknade nettoinkomsten, att den till största delen, närmare 87 procent, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse kommer inkomst av rörelse med nära 7 procent och inkomst av jordbruksfastighet med 4 procent.
Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sexårspcrioden. ökningstakten utvisar emellertid stora variationer. Betydande avtalsmässiga lönelyftningar i förening med löneglidning och okat antal inkomsttagare medförde en kraftig stegring av lönesumman under åren 1960
_1982. För inkomst av tjänst redovisas nämnda år en inkomstökning på
ll,o, 10,3 respektive 10,1 procent. Även under perioden 1958 1959 utvisade
inkomst av tjänst en betydande stegring beroende på såväl avtalsmässiga inkomstökningar som fortsatt löneglidning och ökat antal anställda. De redovisade ökningstalen var dock lägre än för åren 1960—1962.
För inkomst av rörelse redovisas en fortgående ökning.
Beträffande inkomst av jordbruksfastighet är utvecklingen oregelbunden, vilket främst sammanhänger med variationer i skogsinkomster och skördeutfall. Den successiva nedgången under åren 1957—1959 torde främst ha orsakats av dåliga skördar, vartill kommer för år 1958 inverkan av minskade skogsförsäljningar. I motsats till föregående år utvisade inkomst av jordbruksfastighet en ökning för åren 1960 och 1961 med 12,2 respektive 4,6 procent. För år 1962 redovisas emellertid åter en inkomstminskning på 0,9 procent. Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfastighet utvisat en fortgående minskning under hela den i tabellen medtagna perioden.
Inkomst av kapital visar stora procentuella förändringar under perioden 1957—1962. För åren 1958, 1959 och 1960 redovisas en betydande ökning av inkomst av kapital eller med 8,4, 7,8 respektive 9,8 procent. Inkomstökningen torde främst ha orsakats av höjda ränteinkomster. För år 1962 redovisas
en inkomstminskning med 1,7 procent.
Avdragen för underskott å förvärvskälla har visat en fortgående ökning under hela den i tabellen redovisade perioden. Ökningen torde väsentligen vara att tillskriva inverkan av höjda räntekostnader för fastighetsägare.
Det sammanlagda beloppet av allmänna avdrag m. m., som får göras vid beräkning av den taxerade inkomsten, har som likaledes framgår av tabellen för fysiska personer stegrats successivt. I synnerhet för verksamhetsåren 1960—1962 var ökningen betydande, vilket bland annat torde sammanhänga med tidigare höjningar av kommunalskatterna och successiva höjningar av de yrkesarbetande kvinnornas förvärvsavdrag. ökningen for
8 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Finansplanen:
Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt för verksamhetsåren 1957—1962 (taxeringsåren 1958—1963)
(På grundval av taxeringsnämndernas beslut)
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
10 Statsverkspropositionen år 196k: Bil. 1: Finansplanen:
Tab. 1. Antalet inkomsttagare samt medelinkomsten inom skilda yrkesgrupper år 1962 (taxeringsåret 1963)
verksamhetsåret 1961 torde dessutom sammanhänga med att maximibeloppet för avdrag för försäkringspremier vid 1962 års taxering höjdes från 300 kronor till 400 kronor för ensamstående och från 600 kronor till 800 kronor för gifta. I
I tidigare inkomstberäkningar har även meddelats vissa resultat av den statistik över inkomstfördelningen, som årligen utarbetas av statistiska centralbyrån och som redovisas i publikationen Skattetaxeringarna.
Ifrågavarande statistik utarbetas genom att uppgifter insamlas för alla personer födda den 5, 15 eller 25 dagen i månaden. I fråga om samtaxerade personer gäller emellertid att om endera av dem är född på sådan dag medtages bägge i statistiken. Vidare insamlas uppgifter för alla personer, som ensamma eller tillsammans med samtaxerad person haft årsinkomst uppgående till minst 50 000 kronor. Till den del uppgifterna har stickprovskaraktär sker uppräkning till att avse hela antalet inkomsttagare.
Statistiken upptager förutom uppgifter om inkomstbelopp (sammanräknad nettoinkomst efter avdrag av underskott på förvärvskälla) och yrkesbeteckningar även uppgifter om ålder, kön och civilstånd. Statistiken omfattar endast fysiska personer (ej oskifta dödsbon och familjestiftelser). Samtaxerade personer ingår som skilda taxeringsenheter.
I tabellerna 1—5 lämnas vissa preliminära uppgifter från inkomststatistiken för år 1962. I tabell 5, i vilken samtaxerade personer behandlas som en inkomsttagare, lämnas med reservation för vissa brister i jämförbarhet även en bild av förskjutningarna i inkomstfördelningen sedan år 1958.
Iiih. 1: Riksrcoisionsverkets inkomstberäkning
11 Tab. 2. Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser år 1962 (taxeringsåret 1963)
Hela antalet inkomsttagare uppgick enligt 1962 års statistik till 4 247 556. I förhållande till folkmängden vid årets slut utgjorde antalet inkomsttagare 56 procent mot 57 procent föregående år. Nedgången får ses i samband med att deklarationsskyldigheten ändrats (jfr s. 12).
Tabell 1 visar antalet inkomsttagare samt medelinkomstens storlek inom skilda yrkesgrupper. Av hela antalet inkomsttagare utgjorde företagarna 11, de anställda 73 och de icke yrkesverksamma 16 procent. Företagarnas sammanlagda inkomst utgjorde 6,1 miljarder kronor (12,0 procent), de anställdas 41,0 miljarder kronor (80,1 procent) och de icke yrkesverksammas 4,1 miljarder kronor (7,9 procent). Medelinkomsten för de tre grupperna uppgick till 13 705, 13 185 respektive 5 902 kronor. Företagarnas redovisade inkomster ligger högre än de anställdas inom varje näringsgren. Bilden av medelinkomsternas relativa höjd för anställda inom de redovisade näringsgrenarna påverkas icke endast av skillnader i det relativa löneläget för jämförbara grupper inom olika näringsgrenar utan bland annat även av hur de anställda inom de skilda näringsgrenarna fördelar sig på olika dyrorter och på olika kategorier av anställda, såsom tjänstemän och arbetare. Det kan påpekas, att huvudparten av statens och kommunernas arbetarpersonal redovisas under andra näringsgrenar än allmän förvaltningstjänst.
Uppgifterna om medelinkomstens höjd för företagare, anställda och icke yrkesverksamma kompletteras genom den bild av inkomsttagarnas fördel-
12 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
Tab. 3. Inkomstens storlek för inkomsttagare i olika åldrar år 1962 (taxeringsåret 1963)
ning på olika inkomstlägen, som lämnas i tabell 2. Av tabellen framgår att företagarna är relativt talrikare än de anställda i inkomstlägena mellan 3 000 och 12 000 kronor och över 25 000, medan de anställda i högre grad är koncentrerade till -— bortsett från den allra lägsta inkomstklassen där inkomsten knappast torde vara representativ för löneläget vid helårsanställning — de mellersta inkomstlägena.
Medelinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder vilket belyses av tabell 3. Som synes stiger medelinkomsten med åldern för att nå maximum i åldersgruppen 40—44 år. Medan i fråga om inkomsttagarna i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisar en tämligen likartad fördelning på olika inkomstklasser, förskjutes tyngdpunkten kraftigt nedåt för de lägre och de högsta åldersklasserna. Delvis sammanhänger detta med att det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst endast uppbäres under en del av året, exempelvis i samband med inträde i respektive utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring o. s. v.
Eftersom ålder och civilstånd äger ett relativt starkt samband är det naturligt att, mot bakgrunden av den givna bilden av sammanhanget mellan ålder och inkomst, även finna att ogifta och förut gifta inkomsttagare redovisar lägre inkomster än gifta, i varje fall i vad avser den manliga delen av befolkningen. Detta framgår av tabell 4.
I tabell 5 lämnas en bild av inkomstfördelningen åren 1958—1962. En fortlöpande förskjutning från lägre till högre inkomstklasser har ägt rum. Det kraftiga bortfall av antalet inkomsttagare i den lägsta inkomstklassen som redovisas för verksamhetsåret 1962 beror till stor del på att deklarationsskyldigheten från och med 1963 års taxering avser inkomster över 2 400 kronor mot tidigare 1 200 kronor.
Dih. i: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
13 Tub. -4. Inkomsttagarna fördelade efter civilstånd och inkomstens storlek, jämte inkomstsummor och medelinkomst för de olika civilståndskategoricrna, ur 1962 (taxeringsåret 1963)
Vad angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s. 8—9 vissa upplysningar. Av denna framgår bland annat, att inkomst av rörelse m. m. naturligt nog är den helt dominerande inkomstkällan. Tabellen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad inkomst icke är helt parallell. I stort sett är emellertid utvecklingen av såväl nettoinkomsten som den taxerade inkomsten ett uttryck för konjunkturellt men även skattepolitiskt betingade förändringar i bolagens redovisade vinster. Det kan i detta sammanhang påpekas, att bolagen i betydande utsträckning utnyttjat möjligheterna att göra avdragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning.
För en närmare analys av bolagens inkomstutveckling kan uppgifterna i nämnda tabell kompletteras med ledning av ett inom riksrevisionsverket upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avseende bolag med ett aktiekapital av minst en miljon kronor. Registret hålles aktuellt bland annat genom att varje höst uppgifter om taxerad (= beskatt-
14 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
Tab. 5. Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser åren 1958—1962 (taxeringsåren 1959—1963) Samtaxerade personer behandlade som en inkomsttagare
ningsbar) inkomst vid årets taxering enligt taxeringsnämndernas beslut införskaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda taxerade inkomst omfattar vid den senaste taxeringen nära 79 procent av hela den taxerade inkomsten för aktiebolagen.
I tabellen på s. 15 sammanfattas resultatet av en bearbetning av registrets uppgifter för de fyra senaste verksamhetsåren. (Beträffande utvecklingen under tidigare år hänvisas till riksrevisionsverkets årsbok). I tabellen har ifrågavarande aktiebolag under den gemensamma rubriken »större aktiebolag» fördelats på branscher. För bolag med ett aktiekapital understigande en miljon kronor saknas specificerade uppgifter. Under rubriken »mindre aktiebolag» har därför utan fördelning på branscher upptagits differensen mellan den i taxeringsstatistiken redovisade taxerade inkomsten för samtliga svenska aktiebolag m. fl. (jfr tabellen s. 8—9) och summa taxerad inkomst för »större aktiebolag». Inplaceringen av företagen i branschgrupper bygger på en karakteristik av de producerade varorna eller tjänsterna. En dylik klassificering erbjuder betydande svårigheter, företagen karakteriseras ofta av en mångsidig produktion som stundom är att hänföra till flera olika branscher. Särskilt utpräglat är detta för vissa bruksföretag, som vid sidan av exempelvis järn- och stålverk även bedriver en omfattande skogsindustri (jfr grupp 2 c i tabellen) och för företag där produktion kombineras med varuhandel.
De i statistiken medtagna större bolagens antal utgör 1 444. Av dessa redovisade vid den senaste taxeringen 356 bolag ingen taxerad inkomst. Av tabellen framgår, att de 287 storbolagen under rubriken malmbrytning och metallindustri vid 1963 års taxering stod för nära 39 procent av det av samtliga
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
15 Till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för svenska aktiebolag m. fl. verksamhetsåren 1959— 1962 (taxeringsåren 1960—1963) med fördelning på olika branscher av bolag med ett aktiekapital av minst 1 miljon kronor
svenska aktiebolag representerade skatteunderlaget. Vissa andra branscher, som mätta exempelvis efter arbetarantal är betydande nog, motsvarar däremot endast en jämförelsevis ringa andel av skatteunderlaget. Stora kastningar kan dock konstateras för olika branscher, varigenom dessas relativa andel i bolagens samlade inkomst förskjutes från år till år.
Av tabellen framgår vidare att bolagens samlade taxerade inkomst steg med 18,6 respektive 5,4 procent under verksamhetsåren 1960 och 1961. Den kraftiga inkomstslegringen år 1960 får förutom med den fortsatta konjunk-
16 Statsverkspropositionen år 196i: Bil. i: Finansplanen:
turuppgången sättas i samband med sänkt statlig bolagsskatt och skärpta regler för varulagervärdering. Den mera splittrade konjunkturen under 1961 avspeglades i betydligt minskade taxerade inkomster för skogs- och varvsindustrin samt i en nedgång även för gruvindustrin medan stegrade inkomster redovisades för flertalet andra branscher. Särskilt kraftig var uppgången för verkstadsindustrin. För år 1962 redovisas en nedgång i bolagens samlade taxerade inkomst på 6,3 procent. Nedgången var helt hänförlig till de större bolagen, för vilka den taxerade inkomsten sjönk med 11 procent medan däremot de mindre bolagens taxerade inkomst ökade med 17 procent. För de större bolagen var minskningen i de taxerade inkomsterna särskilt framträdande för skogsindustrin, varvsindustrin, bruksrörelsen och andra branscher med exportinriktad verksamhet.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1963—1965
Den allmänna inkomstutvecklingen är avgörande för de direkta statsskatternas avkastning och är även i väsentlig mån bestämmande för de indirekta skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens inkomster. Vid beräkningen av statens inkomster under nästkommande budgetår har riksrevisionsverket därför i första hand att med utgångspunkt från det kända taxeringsutfallet för verksamhetsåret 1962 och allmänna antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen uppskatta förändringarna i skatteunderlaget fram till våren 1965.
Konjunkturuppgången i Västeuropa och Förenta staterna har medfört att avsättningsförhållandena under loppet av 1963 förbättrats för den svenska exportindustrin. Samtidigt har den inhemska efterfrågan fortsatt att stiga. Enligt preliminära beräkningar av konjunkturinstitutet ökade den svenska nationalprodukten volymmässigt med drygt 4 procent från 1962 till 1963.
Av nuvarande tendenser att döma kan en allmän fortsatt ökning av efterfrågan väntas såväl inom landet som på exportindustriernas marknader under 1964. Riksrevisionsverket har mot bakgrunden härav räknat med en fortsatt ökning av nationalprodukten under 1964 vid full sysselsättning och ökande utrikeshandel.
Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under åren 1963 och 1964 samt de första månaderna av år 1965 är det lämpligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestämmes utvecklingen, som närmare framgår av sammanställningen på s. 8—9, väsentligen av förändringarna i enskildas inkomst av jordbruksfastighet, av rörelse samt av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet.
17 Ilih. I: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Inkomst av tjänst in. in., som representerar 87 procent av de tysiska personernas sammanräknade nettoinkomster, utvisade för verksamhetsåret 1962 eu ökning med 10,1 procent i jämförelse med 1961. Möjligheterna att med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under 1963 är begränsade till följd av löne- och svsselsättningsstatistikens ofullständighet. Enligt socialstyrelsens kvartalsstatistik för industriarbetare låg i maj och augusti 1963 den genomsnittliga timförtjänsten för ifrågavarande arbetargrupper 8 respektive 7 procent över motsvarande siffror för 1962. Antalet sysselsatta industriarbetare har under de tio första månaderna 1963 enligt socialstyrelsens statistik varit något lägre än under motsvarande period 1962, varför den totala lönesumman för industriarbetare inte har ökat i fullt samma takt som de genomsnittliga timförtjänsterna. För tjänstemannagrupperna kan lönesumman beräknas ha stigit till följd av avtalsenliga löneökningar, en sannolik ökning i antalet sysselsatta och löneglidning. För övriga grupper finnes endast sporadiska löne- och sysselsättningsuppgifter tillgängliga, men med ledning av de för året gällande avtalen kan dock icke oväsentliga ökningar i lönesumman beräknas även lör dessa grupper. 1 otalt sett finner riksrevisionsverket det sannolikt att den totala lönesumman under 1963 ökat med mellan 7 och 8 procent.
Beträffande övriga förvärvskällor saknas statistiskt material nästan helt. Riksrevisionsverket räknar emellertid med att förändringen av de sammanlagda inkomsterna för övriga förvärvskällor i stort sett kommer att vara av samma storlek vid 1964 års taxering som vid 1963 års.
Sammanfattningsvis pekar kalkylerna på en ökning av fysiska personers deklarerade inkomster med mellan 6 och 7 procent från 1962 till 1963.
Vid bedömningen av utvecklingen av inkomst av tjänst under 1964 har man i första hand att ta hänsyn till att lönenivån till följd av löneglidning under 1963 överstiger den för 1963 genomsnittliga. Vid den samhällsekonomiska utveckling, som i det föregående förutsatts, förefaller en viss fortsatt löneglidning sannolik. Någon ökning av antalet anställda kan också väntas. Den ökning av lönesumman som därutöver kan komma att bli följden av avtalsrörelsen låter sig ännu icke överblickas. Utrymmet för löneökningar begränsas emellertid av de kostnadsstegringar för företagen som bland annat ökade socialförsäkringsavgifter och den ökade semestern innebär samtidigt som den utländska konkurrensen beskär exportindustriernas möjligheter att täcka kostnadsstegringarna genom liöjda priser. För den totala lönesumman har riksrevisionsverket räknat med en lägre ökning under 1964 än under 1963. Säkrare hållpunkter för ett bedömande härvidlag kan väntas föreligga vid den förnyade beräkning av statsverkets inkomster som riksrevisionsverket har att verkställa i april 1964.
För lönesummans utveckling under de första månaderna av 1965 har riksrevisionsverket liksom i tidigare kalkyler schablonmässigt räknat med en uppgång av 4 procent.
2 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr l. Bil. 1. Bihang 1
18 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har sammanlagt räknats med i stort sett samma inkomstutveckling under 1964 som under 1963 och en schablonmässigt räknad uppgång av 4 procent under 1965.
För aktiebolagen minskade de taxerade inkomsterna med 6,3 procent från 1962 till 1963 års taxering. Riksrevisionsverket har genom en enkät till ett antal större bolag, vilka svarade för tre fjärdedelar av samtliga bolags taxerade inkomster vid 1963 års taxering, inhämtat uppgifter om de förväntade inkomsterna vid 1964 års taxering. Denna undersökning tyder på att flertalet bolag förutser oförändrade eller stigande taxerade inkomster vid 1964 års taxering, varigenom de sammanlagda taxerade inkomsterna skulle komma att utvisa någon ökning. Riksrevisionsverket har ansett sig böra räkna med 5 procent ökade bolagsinkomster vid 1964 års taxering. Mellan 1964 års och 1965 års taxeringar har riksrevisionsverket mot bakgrund av de allmänna förutsättningarna om konjunkturutvecklingen räknat med en motsvarande uppgång av bolagsinkomsterna.
Resultatet av riksrevisionsverkets inkomstberäkning återgives i den härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1964/65. Dessutom har riksrevisionsverket verkställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1965/66—1967/68. Huvudresultatet sammanfattas i en härtill fogad promemoria (bilaga E).
Beträffande de för budgetåret 1964/65 beräknade beloppen för de särskilda inkomsttitlarna får riksrevisionsverket anföra följande.
Ijih. t: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
19 A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Gällande bestämmelser
De skatter, som slutligt skall redovisas på inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåren 1963/64 och 1964/65, utgöres, frånsett inflytande restantier av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, sjömansskatt och folkpensionsavgifter. Förutom dessa skatter redovisas över titeln andra skatter och avgifter som uppbäres i den allmänna skatteuppbörden, nämligen kommunalskatter, vissa skatter och avgifter som skall omföras till andra inkomsttitlar, sjukförsäkringsavgifter från de försäkrade och tilläggspensionsavgifter samt avgifter till sjukförsäkringen, avgifter till försäkringen för tilläggspension, byggnadsforskningsavgifter och yrkesskadeförsäkringsavgifter från s. k. skattedebiterade arbetsgivare. Dessutom redovisas över titeln sjukförsäkringsavgifter, yrkesskadeförsäkringsavgifter och byggnadsforskningsavgifter från s. k. direktdebiterade arbetsgivare.
Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder, överskjutande skatt och övriga restitutioner samt ersättning till kommuner och allmänna försäkringskassor för minskade skatteintäkter och sjukförsäkringsavgifter till följd av sjömansskatten. Inkomsttiteln belastas vidare med de medel som skall omföras till andra inkomsttitlar, nämligen de debiterade beloppen av utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter, annuiteter å avdikningslån och å förskott för avlösning av frälseräntor samt allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter. Dessutom avföres från titeln avgifter till sjukförsäkringen från s. k. direktdebiterade arbetsgivare samt byggnadsforskningsavgifter och yrkesskadeförsäkringsavgifter. I avräkning på de influtna beloppen av sjukförsäkringsavgifter från de försäkrade och från s. k. skattedebiterade arbetsgivare utbetalas från titeln förskott till de allmänna försäkringskassorna. Slutligen utbetalas från titeln tilläggspensionsavgifter och avgifter till försäkringen för tilläggspension från s. k. skattedebiterade arbetsgivare.
Skillnaden mellan titelns sammanlagda inkomster och utgifter utgör den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576). Inkomstskattens grundbelopp bestämmes enligt två progressiva skiktskalor, den ena avseende sådana skattskyldiga, för vilka ortsavdrag beräknas enligt de för gift skattskyldig gällande grunderna, och den andra avseende
20 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen:
övriga skattskyldiga. Grundbeloppet utgjorde från och med år 1960 10 procent av den beskattningsbara inkomsten, om denna icke översteg 8 000 kronor i den förra skalan och 4 000 kronor i den senare skalan. Upp till nämnda belopp för den beskattningsbara inkomsten utgick sålunda skatten proportionellt, medan vid högre inkomst skatteprocenten var stigande. Skattesatsen var i bägge skalorna maximerad till 65 procent för den del av den beskattningsbara inkomsten som översteg 150 000 kronor.
Genom förordning den 15 december 1961 (nr 623) ändrades skatteskalorna så att bland annat det intervall, i vilket grundbeloppet på 10 procent tilllämpas, höjdes till 12 000 kronor respektive 6 000 kronor. Skattesatsen är liksom tidigare maximerad till 65 procent för den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 150 000 kronor. Dessutom höjdes ortsavdragen till 4 500 kronor för gifta och till 2 250 kronor för ogifta samtidigt som den tidigare dyrortsgrupperingen av ortsavdragen slopades. De nya bestämmelserna, som trädde i kraft från och med 1962, tillämpades första gången vid 1963 års taxering.
Från och med 1961 års taxering har vissa reformer genomförts på familj ebeskattningens område. Förvärvsavdraget för gift yrkesarbetande kvinna med minderårigt barn har sålunda fördubblats jämfört med tidigare bestämmelser. Vidare skall för s. k. ofullständiga familjer ortsavdrag och statlig inkomstskatt beräknas efter de förmånligare grunder som tillämpas för gifta. Från och med år 1963 har vissa ytterligare skattelättnader för ensamstående med hemmavarande barn beslutats.
Genom författningar utfärdade den 31 mars 1955 (nr 122—125) infördes vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa extra avdrag för fysiska personer, som haft intäkt av kapital. Dessa bestämmelser tillämpades första gången vid 1957 års taxering. Vissa av de schablonmässiga avdragen har sedermera höjts.
Under budgetåret 1963/64 tillämpas en uttagningsprocent av 100.
Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser indelas i beskattningshänseende i följande fyra grupper:
a) svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke är aktiebolag samt andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon och familjestiftelser, varvid dock försäkringsanstalter som driver livförsäkringsrörelse hänföres till grupp c,
b) andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,
c) försäkringsanstalter i den mån de driver livförsäkringsrörelse samt
d) övriga skattskyldiga.
21 Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Enligt förordning den 5 juni 1959 utgör den statliga inkomstskatten raknad i procent av den beskattningsbara inkomsten för grupp a) 40 procent, för grupp b) 32 procent, för grupp c) 10 procent samt för grupp d) 15 procent.
Statlig förmögenhetsskatt uttages enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 577) av fysiska personer in. fl. Genom törordning den 12 april 1957 (in 106) höjdes det skattefria beloppet för fysiska personer från 50 000 kronor till 80 000 kronor från och med 1958 års taxering. Den lägsta skattesatsen är 5 promille. Den högsta, 18 promille, utgår för den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 1 000 000 kronor. För vissa juridiska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med 1 1/2 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kronor.
Sjömansskatt utgår enligt förordning den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt, vilken trädde i kraft den 1 januari 1959. Den är en definitiv källskatt, som tillfaller staten, men kommunerna skall, liksom de allmänna försäkringskassorna, för varje år beredas ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter respektive sjukförsäkringsavgifter. De inträdda förändringarna i skatteskalorna för den statliga inkomstskatten och reformerna på familjebeskattningens område tillämpas även i fråga om sjömansskatten.
I samband med vissa reformer på socialförsäkringens område från och med den 1 januari 1963 sammanfördes bestämmelserna om sjukförsäkring, folkpensionering och försäkring för tilläggspension i lag om allmän försäkring den 25 maj 1962 (nr 381), varvid de tidigare gällande lagarna om allmän sjukförsäkring, moderskapshjälp, folkpensionering och lörsäkring för allmän tilläggspension upphävdes.
Sjukförsäkringen finansieras förutom genom statsbidrag av a% gifter från de försäkrade och arbetsgivarna. Avgifterna från de försäkrade samt från mindre arbetsgivare (skattedebiterade arbetsgivare) uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden och avgifterna från större arbetsgivare (direktdebiterade arbetsgivare) uppbäres direkt av riksförsäkringsverket.
Enligt lag om finansiering av folkpensioneringen den 25 maj 1962 (nr 398) skall folkpensionsavgift med vissa begränsningar utgå med 4 procent av den avgiftspliktiges till statlig inkomstskatt taxerade inkomst. Begränsningarna avser bland annat att avgiftsbeloppet är maximerat till 600 kronor såväl för avgiftspliktig som samtaxeras som för annan avgiftspliktig och att avgift icke skall erläggas av den, vars till statlig inkomstskatt taxerade inkomst icke uppgår till 2 400 kronor. Folkpensionsavgifterna uppbäres i den allmänna skatteuppbörden och skall som nämnts i det föiegående slutligt redovisas på inkomstskattetiteln.
Försäkringen för allmän tilläggspension finansieras med årliga avgifter och med avkastning av fondmedel. Avgifterna utgår efter för året fastställd procentsats och erlägges av arbetsgivare för vad han under året till arbetstagare hos honom utgivit i kontantlön eller naturaförmåner med korrige-
22 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
ring efter vissa regler och av den försäkrade själv i den mån han haft inkomst av annat förvärvsarbete. Procentsatsen utgjorde 3 procent för år 1960 och har för vart och ett av de därpå följande åren höjts med en procent så att den för 1964 kommer att utgöra 7 procent. För 1965 och efterföljande år kommer procentsatsen att höjas med eu halv procent per år så att den kommer att utgöra 9 1/2 procent år 1969, vilket är det senaste år för vilket procentsats fastställts. De försäkrades egna avgifter, tilläggspensionsavgifter och avgifterna från skattedebiterade arbetsgivare uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden. Övriga avgifter för tilläggspensioneringen uppbäres direkt av riksförsäkringsverket.
Från och med den 1 januari 1955 ersattes den dittillsvarande olycksfallsförsäkringen, vars uppgifter delvis övertagits av sjukförsäkringen, av eu ny yrkesskadeförsäkring (lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeförsäkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivarna. För vissa arbetsgivare utgår sedan 1955 särskild byggnadsforskningsavgift. Från och med 1963 gäller ändrade bestämmelser för yrkesskadeförsäkring enligt förordning den 25 maj 1962 (nr 408) och för byggnadsforskningsavgift enligt förordning den 4 maj 1962 (nr 134).
De kommunala skatterna utgöres av allmän kommunalskatt, landstingsmedel och tingshusmedel, allt i form av inkomstskatt beräknad på grundval av inkomst och garantibelopp för fastighet. För den allmänna kommunalskatten gäller bestämmelserna i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370). Landstingsmedel utgår enligt landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319). Tingshusmedel utdebiteras enligt förordningen den 31 december 1945 om utdebitering av tingshusmedel (nr 903). I samband med höjningen av taxeringsvärdena genom 1957 års allmänna fastighetstaxering sänktes procenttalet för beräkning av garantibelopp för fastighet från fyra till två och en halv. Dessutom tillerkändes fysisk person som blivit året näst före taxeringsåret eller samma taxeringsår mantalsskriven å honom tillhörig fastighet ett extra avdrag med, för helt år räknat, 200 kronor, dock högst med det belopp som skall upptagas som intäkt av fastigheten.
Genom lag den 16 maj 1957 (nr 200) höjdes de kommunala ortsavdragen så att de överensstämmer med de statliga. Höjningen trädde i kraft från och med den 1 januari 1958 och tillämpades första gången i fråga om den preliminära skatten för 1958 och vid 1959 års taxering. Under en övergångsperiod av tre år — 1958—1960 — utgick statsbidrag till alla kommuner så att full kompensation erhölls för den av ortsavdragshöjningen föranledda inkomstminskningen. Under de följande fem åren skall statsbidraget successivt minskas i en del kommuner samt helt avvecklas i de beträffande skatteunderlaget bäst ställda kommunerna. Inkomstbortfallet till följd av de från och med 1962 höjda ortsavdragen kompenseras helt genom statsbidrag.
Från och med 1961 års taxering gäller på familjebeskattningens område
liih. 1; Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 23
samma bestämmelser i fråga om den kommunala beskattningen som beträffande den statliga.
Enligt den från och med år 1954 gällande uppbördsförordningen, utfärdad den 5 juni 1953 (nr 272), skall skattskyldig utgöra preliminär skatt med det belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter.
Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiteras normalt med det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.
Debitering och uppbörd sker gemensamt av krono- och kommunalutskylder inklusive de tidigare nämnda avgifterna. Preliminärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden från och med mars det ena året till och med februari påföljande år. Sedan taxering blivit verkställd och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrives i fråga om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om Bskatt det debiterade beloppet. Dessutom gottskrives den skattskyldige sådan preliminärskatt som erlagts efter uppbördsårets utgång (s. k. fyllnadsbetalning av preliminärskatt). Understiger vid avräkningen den gottskrivna preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden, om denna är 5 kronor eller större, till betalning såsom kvarstående skatt under uppbördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår till minst en femtedel av den slutliga skatten eller minst 10 000 kronor, skall den skaltskyldige erlägga ränta för den kvarstående skatten efter avdrag för 1 000 kronor, överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är 5 kronor eller större, till den skattskyldige. Dessutom utgår ränta på den del av det överskjutande beloppet, som överstiger 1 000 kronor, dock ej om räntebeloppet understiger 5 kronor. Från och med år 1958 utgör räntesatsen för kvarstående skatt 9 och för överskjutande skatt 5 procent. Räntebeloppet på överskjutande skatt maximerades genom förordning den 13 maj 1960 (nr 155) till 100 000 kronor från och med 1960 års taxering. Tillkommande skatt debiteras i huvudsak på grund av beslut rörande taxering, som kommit den lokala skattemyndigheten tillhanda efter den 20 november under taxeringsåret, eller på grund av eftertaxering eller beslut rörande ändrad debitering.
Arbetsgivarnas skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid gäller, att preliminär skatt utgår i första hand.
I fall, då detta kan förväntas medföra att preliminärskattens slutbelopp
24 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
bättre kommer att anpassas till den slutliga skatten, äger de lokala skattemyndigbeterna att pa framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt, som eljest skulle utgå.
Slutligen bör erinras om att till kommunerna skall enligt särskilda regler utbetalas vad de beslutat utdebitera såsom skatt utan avdrag för restfört belopp. Uppkommande förlust på restantier stannar helt på statsverket.
Inkomstskattetitelns utveckling budgetåren 1958/5 9 —1 9 6 2/6 3
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning.
De uträknade beloppen av de skatter och avgifter som under ifrågavarande period slutligt redovisats på inkomstskattetiteln har sammanställts i nedanstående tablå.
Taxeringsår
1959 1960 1961 1962 19631
Miljoner kronor
Statlig inkomstskatt ........ 4 867
Därav: A-längden............ 3 696
B- och C-längderna .... 1 171
Förmögenhetsskatt.......... 182
Folkpensionsavgift .......... 641
Investeringsavgift .......... 5
Sjömansskatt2.............. 25
Totalt 5 720
Förmögenhetsskatten faller nästan uteslutande på fysiska personer m. fl. (A-längden), medan däremot investeringsavgiften till större delen belastat bolag och ekonomiska föreningar (B-längden).
Om de ovan återgivna beloppen av uträknad skatt jämföres med de redovisade nettoinkomsterna på inkomstskattetiteln framträder vissa olikheter i utvecklingen. Detta sammanhänger med att förskjutningar i tidpunkten för inbetalning av skatt inverkar på det kassamässiga utfallet och med
1 Preliminära uppgifter.
3 Influtna belopp under budgetåren 1958/59—1962/63.
Bih. 1: Riksrevisionsvcrkets inkomstberäkning
att även andra skatter och avgifter än de ovan angivna statsskatterna passerar över titeln, vars kassamässigt redovisade nettoinkomster därigenom påverkas. Efterföljande uppställning är avsedd att belysa utvecklingen av de inkomster och utgifter på inkomstskattetiteln, som tillsammans resulterat i de behållna inkomsterna på titeln. Vissa av beloppen är approximativa.
Preliminärskatteinkomsterna utgör de dominerande posterna bland inkomsttitelns bruttoinkomster. De har utvisat en snabb och oavbruten stegring under budgetåren 1958/59—1962/63. För bedömning av preliminärskatteuppbörden under innevarande budgetår lämnar den inom riksrevisionsverket förda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik omfattar förutom uppgifter om influtna belopp av preliminär A- och B-skatt även uppgifter om kvarstående skatt och tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har uppbörden kunnat följas till och med skatteterminen i september 1963. Vägledning erhålles även av de uppgifter avseende totalt influten skatt under varje månad, vilka lämnas av generalpoststyrelsen.
1 Fr. o. in. den */, 1963 försäkringskassorna.
26 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen:
Vad beträffar den preliminära A-skatten följer denna med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt nära löneinkomsternas förändringar. Den faktiska uppbörden av preliminär A-skatt under uppbördsterminerna i juli och september uppbördsåret 1963—64 är större än vad som räknades med i april. Att döma av de uppgifter, som nu föreligger angående den totala uppbörden för novemberterminen, kan också för denna räknas med en högre uppbörd. Riksrevisionsverket räknar med att också uppbörden under januariterminen innevarande uppbördsår kommer att överstiga tidigare beräknat belopp. Det i jämförelse med de tidigare beräkningarna ökade inflödet av preliminär A-skatt kan uppskattas till sammanlagt ca 300 miljoner kronor för de fyra sista terminerna av innevarande uppbördsår.
Vid beräkningen av uppbörden av preliminär A-skatt under nästkommande uppbördsår har riksrevisionsverket utgått från den förutsedda stegringen av lönesumman under 1964 (jfr s. 17). Källskatteuppbörden kan vid nu gällande skattesatser grovt räknat väntas öka med ca 140 miljoner kronor för år för varje procents ökning av lönesumman. I höjande riktning påverkas uppbörden även av en höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 1 krona 4 öre per inkomstskattekrona från den under 1963 gällande medelutdebiteringen av 15,46 kronor.
Inkomsterna av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna av innevarande uppbördsår kommer enligt tillgängliga uppgifter att bli något större än vad som förutsattes vid beräkningen i april 1963. Preliminär B-skatl debiteras normalt med det belopp som senast påförts som total slutlig skatt. Detta betyder, att de kända resultaten av 1962 års taxering legat till grund för den debiterade B-skatten för innevarande uppbördsår. På samma sätt kommer det nu kända resultatet av 1963 års taxering att ligga till grund för den debiterade B-skatten för nästkommande uppbördsår och taxeringsresultatet vid 1964 års taxering för den debiterade B-skatten för uppbördsåret 1965—66. Eftersom de från och med 1962 införda lägre skattesatserna för fysiska personer tillämpades första gången vid 1963 års taxering, påverkas den debiterade B-skatten av de nya skattesatserna först från och med uppbördsåret 1964—65. De skattskyldiga, som erlägger preliminär B-skatt, har möjlighet att på grundval av preliminära självdeklarationer begära jämkningar i den preliminära B-skatten. Av denna anledning har den debiterade B-skatten väsentligt brukat avvika från senast kända slutliga skatt. För bolagen vilka främst torde svara för förekommande avvikelser har riksrevisionsverket förutsatt ungefär samma jämkningsfrekvens under de kommande uppbördsåren som under det innevarande. En ökad uppbörd av preliminär B-skatt kan väntas under uppbördsåret 1964—65 till följd bland annat av vid 1963 års taxering påförda höjda kommunalskatter och tilläggspensionsavgifter. En fortsatt ökning kan också förutses för de två terminer av uppbördsåret 1965—66, som faller inom budgetåret 1964/65.
Bill. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 27
Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riksrevisionsverket uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1964 och 1965 års taxeringar. Vid beräkningen har, förutom med påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med påförda folkpensionsavgifter och debiterade sjukförsäkrings- och tilläggspensionsavgifter till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1963 års taxering medtagits.
Med utgångspunkt från ovan nämnda beräkningar av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1964 års och 1965 års taxeringar kan man räkna med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av preliminärskatt efter utgången av uppbördsåren 1963—64 respektive 1964—65. Bolagen har under den tid möjligheter till fyllnadsbetalningar efter uppbördsårets utgång förefunnits svarat för den övervägande delen av de fullgjorda fyllnadsbetalningarna. Under de senaste åren har dock fyllnadsbetalningarna från andra kategorier skattskyldiga ökat väsentligt. De betydande fyllnadsbetalningarna har medfört att den sammanlagda preliminära skatten för bolagens del under de senaste taxeringsåren överstigit den slutliga skatten. Under våren 1963 inflöt fyllnadsbetalningar av preliminärskatt med 736 miljoner kronor, varav bolagen svarade för 409 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket räknar med att bolagen kommer att verkställa fyllnadsbetalningar under våren 1964 och våren 1965 i sådan omfattning, att för deras del den kvarstående skatten vid taxeringarna 1964 och 1965 blir av ungefär samma storlek som den överskjutande skatten. Riksrevisionsverket anser sig vidare med hänsyn till inkomstutvecklingen böra räkna med att övriga fyllnadsbetalningar kommer att bli av betydande omfattning såväl under våren 1964 som under våren 1965. Under dessa förutsättningar och med de antaganden beträffande utvecklingen av bolagens taxerade inkomster som berörts i det föregående beräknar riksrevisionsverket de totala fyllnadsbetalningarna till 700 miljoner kronor under våren 1964 och till 800 miljoner kronor under våren 1965.
Riksrevisionsverket har ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1963/ 64 och 1964/65 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsbetalningar av preliminärskatt, till ca 17 100 respektive 18 300 miljoner kronor. Det bör understrykas, att de angivna beloppen är osäkra inom vida marginaler med hänsyn till ovissheten beträffande skatteunderlagets
28 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen:
utveckling och möjligheten för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.
Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att vad som betalts för mycket i preliminärskatt skall återbetalas som överskjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå bland inkomstskattetitelns inkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptages bland titelns utgifter.
Omfattningen av den kvarstående och den överskjutande skatten, som belyser preliminärskattebetalningarnas bristande anpassning till de slutligt debiterade skatterna, framgår av följande uppgifter. I tablån har även införts procenttal, som visar storleken av den kvarstående skatten och den överskjutande skatten jämförd med den enligt respektive taxering påförda slutliga skatten.
Taxeringsår
Den väsentliga uppgången i den överskjutande skatten vid 1959 års taxering och den fortsatta minskningen i den kvarstående skatten berodde bland annat på att överuttaget av preliminär A-skatt ytterligare accentuerades genom den inverkan de från och med verksamhetsåret 1958 införda höjda kommunala ortsavdragen fick på preliminärskattetabellernas utformning. Av tekniska skäl tillämpades nämligen vid uträkningen av den i tabellerna ingående statliga inkomstskatten de höjda kommunala ortsavdragen vid beräkningen av avdragen för kommunalskatt. De kommunala skatter, som var avdragsgilla vid den efterföljande taxeringen till statlig inkomstskatt, var i allmänhet väsentligt högre eftersom därvid de lägre kommunala ortsavdragen fortfarande skulle tillämpas. Efter denna engångsföreteelse ökade åter den kvarstående skatten vid 1960 års taxering medan den överskjutande skatten minskade, så att beloppen av överskjutande och kvarstående skatt kom att nära nog bli desamma. Vid 1961 års taxering ökade den kvarstående skatten kraftigare än den överskjutande, så att den kvarstående skatten kom att överstiga den överskjutande med 128 miljoner kronor, ökningen av den kvarstående skatten torde bland annat bero på att vederbörande skattskyldiga icke utökat sina inbetalningar av preliminärskatt i så-
1 Preliminära uppgifter.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 29
dan utsträckning att full täckning erhållits för påförda tilläggspensionsavgifter. Av sannna orsak förblev den kvarstående skatten vid 1962 års taxering på samma höga nivå som vid 1961 års taxering. En kraftig stegring av den överskjutande skatten och en nedgång i den kvarstående skatten medförde att den överskjutande skatten blev inemot 400 miljoner kronor större än den kvarstående vid 1963 års taxering. Den kraftiga uppgången av den överskjutande skatten mellan 1962 och 1963 års taxeringar berodde bland annat på att skattetabeller hänförliga till tidigare gällande högre skattesatser tillämpades för första uppbördsterminen under uppbördsåret 1962—63.
Enligt uppgifter avseende 1963 års taxering, vilka infordrats från länsstyrelserna, fördelar sig den kvarstående skatten med 986 miljoner kronor på fysiska personer och 108 miljoner kronor på aktiebolag m. fl. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 35 miljoner kronor, varav 29 miljoner kronor för fysiska personer. Återbetalningarna av överskjutande skatt fördelar sig med 1 313 miljoner kronor på fysiska personer och 174 miljoner kronor på övriga skattskyldiga.
Riksrevisionsverket har räknat med att den överskjutande skatten kommer att överstiga den kvarstående skatten även vid 1964 års taxering. Beträffande beloppen för den kvarstående och överskjutande skatten räknar riksrevisionsverket med att de blir av storleksordningen 1 100 miljoner kronor respektive 1 300 miljoner kronor.
Den kvarstående skatt, som påföres enligt taxeringarna 1963 och 1964, skall erläggas under budgetåren 1963/64 respektive 1964/65. Under dessa budgetår utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av de belopp, varmed kvarstående skatt kommer att inflyta, får hänsyn tagas till att en del av de påförda beloppen icke erlägges i rätt tid utan blir restförda. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas för budgetåret 1963/64 till 940 miljoner kronor och för budgetårel 1964/65 till 910 miljoner kronor.
Såsom av det föregående framgått redovisas även vissa socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare över inkomstskattetiteln. Med ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsverket i skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1963, kan dessa bidrag och avgifter beräknas komma att uppgå till 610 miljoner kronor för innevarande och till 620 miljoner kronor för nästföljande budgetår. I dessa belopp har medräknats statens arbetsgivarbidrag.
Slutligen beräknar riksrevisionsverket inflytande restantier, sjömansskatt, tillkommande skatt in. in. till 400 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1963/64 och 1964/65.
Under hänvisning till det anförda beräknar riksrevisionsverket samtliga inflytande inkomster på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under
30 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
budgetåret 1963/64 till (17 130 + 940 + 610 + 400 =) 19 080 miljoner kronor och under budgetåret 1964/65 till (18 310 -f 910 + 620 — 400 =) 20 240 miljoner kronor.
Beräkning av titelns utgifter
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Staten uppbär primärt liela källskatteuppbörden. Kommunerna erhåller för varje kalenderår förskott grundat på senast kända taxering och den aktuella utdebiteringen. När taxeringsresultatet för ifrågavarande kalenderår föreligger sker slutavräkning, varvid saldot mellan slutligt debiterade belopp och uppburna förskott tillgodoräknas kommunerna eller statsverket allteftersom förskotten understiger eller överstiger de slutligt debiterade beloppen. I kommunernas fordran på statsverket, som framräknas per den 1 januari varje kalenderår, ingår sålunda vid stigande skatteunderlag såväl förskott som slutavräkningsmedel. Kommunernas fordran utbetalas varannan månad med i princip en sjättedel av år sbeloppet vid varje tillfälle.
Inkomstskattetiteln har under första delen av budgetåret 1963/64 belastats med utbetalningar till kommunerna med ca 3 500 miljoner kronor. För kalenderåret 1964 skall utbetalningarna av förskott grundas på skatteunderlaget enligt 1963 års taxering. Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån om den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksrevisionsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1964 till 6 890 miljoner kronor. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1962 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt har beräknats till omkring 1 200 miljoner kronor. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1964 kunna beräknas till omkring 8 100 miljoner kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1963/64. Utbetalningarna av kommunalskattemedel under budgetåret 1963/64 kan sålunda beräknas till ca 7 550 miljoner kronor.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1964/65 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 4 050 miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår kan utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1963 samt under förutsättning av en kommunal utdebitering av ungefär samma höjd som under år 1964 beräknas till omkring 4 260 miljoner kronor. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1964/65 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till ca 8 310 miljoner kronor. Vid beräkningen har förutsatts att kommunernas bidrag i samband med förstatligandet av polisväsendet från och med 1965 kommer att redovisas på särskild inkomsttitel under Uppbörd i statens verksamhet (jfr s. 76).
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
31 Från riksstatstiteln skall vidare återbetalas överskjutande preliminärskatt. Denna har, såsom framgått av det föregående, för budgetåret 19(53/ 64 med ledning av de uppgifter, som riksrevisionsverket erhållit från länsstyrelserna, beräknats till omkring 1 490 miljoner kronor. För budgetåret 1964/65 har den beräknats till omkring 1 300 miljoner kronor. Härtill kommer restitutioner på grund av nedsättning i taxering m. in., vilka uppskattas till 50 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
Såsom utgift på titeln bör vidare för socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare beräknas samma belopp som för dessa avgifter upptagits bland titelns inkomster.
För sjukförsäkringen m. m. tillkommer dessutom förskott och övriga utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna avseende avgifter från skattedebiterade arbetsgivare samt sjukförsäkringsavgifter. Med ledning av uppgifter i riksförsäkringsverkets ovannämnda skrivelse beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar till 930 miljoner kronor för budgetåret 1963/64 och till 970 miljoner kronor för budgetåret 1964/65. Härvid har förutsatts, att återföringar från eller avsättningar till allmänna sjukförsäkringsfonden icke kommer att bli aktuella vare sig under budgetåret 1963/64 eller budgetåret 1964/65. Riksrevisionsverket har vidare förutsatt, att förskott på avgifter till försäkringskassorna under nästkommande budgetår endast kommer att utgå med det belopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka kassornas medelsbehov.
Under budgetåren 1963/64 och 1964/65 kommer vid 1963 års och 1964 års taxeringar skattedebiterade avgifter till tilläggspensioneringen att utbetalas till allmänna pensionsfonden. Med ledning av uppgifter från riksförsäkringsverket och länsstyrelserna beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar till 170 miljoner kronor för budgetåret 1963/64 och till 210 miljoner kronor för budgetåret 1964/65.
Titeln skall slutligen belastas med omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och vissa annuiteter samt allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter. Sammanlagt kan de ifrågavarande omföringarna beräknas uppgå till omkring 30 miljoner kronor för vartdera budgetåret 1963/64 och 1964/65.
Enligt det föregående har riksrevisionsverket sålunda beräknat titelns utgifter för budgetåret 1963/64 till (7 550 -j- 1 490 -j- 50 -)- 610 -)- 930 + 170 + 30 =) 10 830 miljoner kronor samt för budgetåret 1964/65 till (8 310 + 1 300 + 50 + 620 + 970 + 210 + 30 =) 11 490 miljoner kronor.
Avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Fonden ingår som en del av
32 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Finansplanen:
budgetutjämningsfonden och avsättningar och återföringar berör sålunda icke de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
I riksstaten för budgetåret 1963/64 har räknats med en nettoåterföring av kommunalskattemedel från budgetutjämningsfonden på 275 miljoner kronor. De avsättningar och återföringar, som enligt nu föreliggande beräkningar bör verkställas under budgetåren 1963/64 och 1964/65, framgår av följande sammanställning:
Sammanfattning av beräkningarna
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln, för vilka redogjorts i det föregående, kan sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse har även medtagits motsvarande belopp för det avslutade budgetåret 1962/63. Beloppen angives i miljoner kronor.
Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen med flera på skattetitelns utfall inverkande omständigheter uppskattar riksrevisionsverket den behållna inkomsten på titeln
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 33
skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1963/64 till 8 300 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med 8 800 000 000 kronor.
Kupongskatt
Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skall i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag. Kupongskatten utgår enligt förordning den 23 februari 1956 (nr 104) med 30 procent av utdelningen. Enligt avtal med vissa länder gäller särskilda bestämmelser för därav berörda skattskyldiga. Skatten innehålles när utdelningen lyftes och inbetalas av bolagen till ett under överståthållarambetet lydande organ, benämnt kupongskattekontoret.
Kupongskatten har under nedan angivna budgetår beräknats till respektive influtit med följande belopp:
Redovisad. Beräknat inkomst i riksstaten Miljoner kronor
1958/59 ........ 5,95 7,00
1959/60........ 7,21 8,00
1960/61 ........ 5,97 7,00
Redovisad Beräknat inkomst i riksstaten Miljoner kronor
1961/62........ 7,73 7,00
1962/63........ 7,53 7,00
1963/64........ 8,00
I skrivelse till riksrevisionsverket den 6 november 1963 har överståthållarämbetet beräknat inkomsten av kupongskatt till 7,00 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1963/64 och 1964/65.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsten av kupongskatt tör budgetåret 1963/64 till 8 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med likaledes 8 000 000 kronor.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
Utskiftningsskatten utgår efter 40 procent. Under budgetåret 1962/63 uppgick inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 4,14 miljoner kronor. Vid 1963 års taxering uppgår enligt uppgift från statistiska centralbyrån den uträknade utskiftningsskatten till 0,9 miljon kronor.
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsterna av utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 1 000 000 kronor för innevarande budgetår. För budgetåret 1964/65 föreslår riksrevisionsverket, att inkomsttiteln, som brukar utvisa stora variationer i utfallet, uppföres med likaledes 1 000 000 kronor.
Skogsvårdsavgifter
Enligt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering
3 Bihang till riksdagens protokoll 196t. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
34 Statsverkspropositionen år 196/i: Bil. 1: Finansplanen:
åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa undantag. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock med högst en och en halv promille. För varje år bestämmes, med vilket promilletal avgiften för det året skall utgå.
Skogsvårdsavgifter har under nedan angivna budgetår beräknats till respektive influtit med följande belopp:
I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 oktober 1963 har skogsstyrelsen anfört följande:
»Genom kungörelsen den 1 mars 1963 (nr 29) har Kungl. Maj :t i överensstämmelse med riksdagens beslut funnit gott bestämma det promilletal med vilket skogsvårdsavgift enligt förordningen den 28 juni 1946 (nr 324) skall utgå för år 1963 till en promille.
Enligt från statistiska centralbyrån inhämtad uppgift beträffande taxeringsutfallet för år 1963 uppgår underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift till 10 196,8 milj. kronor. Motsvarande underlag föregående år var 10 278,1 milj. kronor.
Med utgångspunkt från ovannämnda promilletal och med tillämpning av 10 196,8 milj. kronor som underlag skulle inkomsten av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1963/64 kunna förväntas bli 10,2 milj. kronor d. v. s. överensstämma med den i riksstaten för innevarande budgetår beräknade inkomsten. Det verkliga inkomstutfallet för budgetåret 1962/63 utgör i runt tal 10,274 milj. kronor mot i riksstaten för sagda budgetår beräknade 10,2 milj. kronor. Inkomstutfallet på förevarande område brukar enligt vad erfarenheterna visar alltid avvika något från det utifrån teoretiska utgångspunkter beräknade beloppet men i varje fall pendla kring 10,2-miljonersstrecket. Skogsstyrelsen anser därför att inkomsterna å titeln skogsvårdsavgifter bör beräknas till 10,2 milj. kronor för budgetåret 1963/64.
Beträffande inkomsten av samma avgifter för budgetåret 1964/65 bör denna av motsvarande skäl och under förutsättning att skogsvårdsavgiften för det närmaste året kommer att uttas efter samma promilletal som för det innevarande beräknas till likaledes 10,2 milj. kronor.»
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsterna av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1963/64 till 10 200 000 kronor samt föreslår, i avvaktan på beslut om promilletalets storlek, att inkomsttiteln för budgetåret 1964/65 uppföres med likaledes 10 200 000 kronor.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
De under denna titel redovisade inkomsterna uppgick under budgetåret 1962/63 till 2,47 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1963/64 är titeln upptagen till 2,00 miljoner kronor.
35 Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter för budgetåret 1963/64 till 3 000 000 kronor samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/ 65 upptages till likaledes 3 000 000 kronor.
Arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
De beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande medel under de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande sammanställning, i vilken under budgetåren 1958/59, 1959/60 och 1962/63 influten kvarlåtenskapsskatt, uppgående till 30,51, 9,29 respektive 7,41 miljoner kronor sammanförts med arvsskatt.
Det torde här få erinras om att den totala stämpelmedelsleveransen till statsverket från generalpoststyrelsen under ett budgetår motsvarar den verkliga uppbörden under tiden från och med juni månad det ena kalenderåret till och med maj månad påföljande år.
Arvsskatt och gåvoskatt
Generalpoststyrelsen, som i skrivelse till riksrevisionsverket den 11 november 1963 lämnat beräkning av inkomsterna av stämpelmedel för innevarande och nästkommande budgetår, har i fråga om motiveringen för denna beräkning åberopat en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken i fråga om beräkningen av inkomsterna av arvsskatt och gåvoskatt anförts följande:
»Denna inkomsttitel är i riksstaten för det löpande budgetåret uppförd med 130 miljoner kr.
Uppbörden genom postverket av arvsskatt och gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt utgjorde under budgetåret 1962/63 127,0 miljoner kr. Efterföljande tablå visar utvecklingen av inkomsterna av dödsbo- och gåvobeskattningen under de tre sista budgetåren samt fördelningen på de olika skatteslagen (miljoner kr).
36 Statsverkspropositionen år 196t: Bil. 1: Finansplanen:
Inkomstslag Budgetår
Tillfällig uppbörd av arvsskatt, varmed förstås influtna skattebelopp över 100 000 kr., har budgetåren ifråga uppgått till 47,6, 38,9 resp. 38,6 miljoner kr. Den återstående mera normala uppbörden har följaktligen utgjort 67,7, 65,0 resp. 72,2 miljoner kr. Inkomstökningen från och med 1962/63 torde kunna hänföras till den allmänna ekonomiska utvecklingen. Uppbörderna har emellertid även påverkats av flera onormalt stora engångsbelopp. Sådana inflöt budgetåren 1960/61 med sammanlagt omkring 21 miljoner kr., 1961/62 12,3 miljoner kr. och 1962/63 4,5 miljoner kr.
Uppbörden av gåvoskatt har såsom av tablån framgår budgetåret 1962/ 63 varit något större än föregående budgetår. Den tillfälliga uppbörden har uppgått till omkring 1,5 miljoner kr.
Tillfällig uppbörd av kvarlåtenskapsskatt har budgetåret 1962/63 uppgått till 7,4 miljoner kr.
Inkomsterna av dödsbo- och gåvobeskattningen innevarande budgetår har av generalpoststyrelsen i skrivelse till riksrevisionsverket den 18 mars 1963 beräknats till 130 miljoner kr. eller samma belopp, varmed titeln uppförts i riksstaten.
Beräkningen av de mera normala inkomsterna på titeln under innevarande och nästa budgetår synes åtminstone med en viss grad av tillförlitlighet kunna baseras på inkomstutfallet det sista budgetåret. Vid bedömandet av de totala inkomsterna utgör emellertid de onormalt stora skattebeloppen en osäker faktor.
I efterföljande sammanställning har angetts den beräknade uppbörden av arvsskatt genom postverket innevarande budgetår — frånsett onormalt stora engångsbelopp. Inkomsterna har beräknats på i stort sett oförändrad normal uppbörd.
Verklig uppbörd under tiden juni—september 1963.......... "35,5 milj. kr.
Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1963—maj
1964 .............................................. 56,0 » »
Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1963—maj
1964 .............................................. 20,0 » »
Summa 111,5 milj. kr.
Uppbörden av gåvoskatt har de sista budgetåren inte undergått större förändringar. Hittills har innevarande budgetår omkring 2,9 miljoner kr. influtit. För hela budgetåret 1963/64 torde inkomsterna kunna beräknas till högst 9 miljoner kr.
Uppbörd av kvarlåtenskapsskatt har hittills inte förekommit innevarande budgetår.
Enligt förestående beräkningar skulle den sammanlagda mera normala uppbörden under titeln arvsskatt och gåvoskatt för budgetåret 1963/64 sålunda komma att uppgå till i runt tal 120 miljoner kr. (111,5 -f- 9,0). Här-
1 Tillfällig uppbörd 7,7 miljoner kr.
37 Bih. 1: Riksrcvisionsverkets inkomstberäkning
till kominer emellertid uppbörden genom länsstyrelserna. Denna uppbörd har efter avdrag av gjorda restitutioner under sista budgetåret uppgått till omkring 5,7 miljoner kr. Förutom ett engångsbelopp på cirka 20 miljoner kr. bör man för innevarande budgetår räkna med en viss marginal för andra onormalt stora engångsbelopp. De totala inkomsterna på titeln ifråga synes därför kunna anges till 152 miljoner kr.
Beräkningen av det belopp, vartill inkomsterna av arvs- och gåvobeskattningen kan antas komma att uppgå budgetåret 1964/65 torde åtminstone ifråga om de mera normala inkomsterna kunna baseras på kalkylerna för löpande budgetår. Med hänsyn till den allmänna ekonomiska utvecklingen på längre sikt torde man dock kunna räkna med stegrad normal uppbörd. Inkomsterna beräknas sålunda till 135 miljoner kr., inklusive länsstyrelsernas uppbörd. Det bör emellertid understrykas att det angivna beloppet är osäkert med hänsyn till svårigheten att förutse den inverkan stora engångsbelopp har och ovissheten om när skattebeloppen erlägges.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på inkomsttiteln arvsskatt och gåvoskatt under budgetåret 1963/64 till 152 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 140 000 000 kronor.
Lotterivinstskatt
Härom har i den förut berörda promemorian från generalpoststyrelsen
anförts följande:
»Statsverkets inkomster under titeln lotterivinstskatt är i riksstaten för innevarande budgetår upptagna till 87 miljoner kr.
Bruttoinkomsterna av lotterivinstskatt under budgetåret 1962/63 har uppgått till 84 252 600 kr. Motsvarande belopp under budgetåren 1960/ 61_1961/62 utgjorde 80 821 600 resp. 82 951 244 kr. Vinstskattens fördel-
ning på de olika inkomstkällorna framgår av efterföljande sammanställning.
Budgetår
1960/61 1961/62 1962/63
Premieobligationslånen ........ 15 295 940
Penninglotteriet .............. 35 114 400
Lotteriet för teater och konst.... 3 303 000
Tipstjänst.................... 22 282 021
Övriga lotterier .............. 4 826 239
Summa kronor 80 821 600
13 783 590 36 052 800
3 303 000 25 740 991
4 070 863
82 951 244
16 733 360 37 276 800 3 403 200 23 230 918 3 608 402
84 252 680
Under budgetåren 1960/61—1962/63 har i nedan angiven omfattning genom postverkets huvudkassa restituerats skatt för vinster, vilka antingen ej avhämtats inom föreskriven tid eller som utfallit på ej försålda lottsedlar:
Budgetår Restituerat
belopp kr.
1960/61 .................... 1 546 043
1961/62 .................... 1 196 588
1962/63 .................... 1 279 139
38 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen:
Nettouppbörden under budgetåren 1960/61—1962/63 har sålunda uppgått till i runt tal 79,3, 81,8 resp. 83 miljoner kr.
Vinstskatten från premieobligationslånen väntas komma att under budgetåret 1963/64 uppgå till 17,8 miljoner kr.
Från Svenska penninglotteriet AB och AB Tipstjänst har under tiden juni —oktober 1963 i vinstskatt inlevererats 16,0 resp. 9,7 miljoner kr. (under motsvarande tid föregående år 15,0 resp. 8,0 miljoner kr.). Under återstående månader av innevarande budgetår beräknas ytterligare 22 resp. 15,3 miljoner kr. komma att inflyta. Inkomsterna från tipsvinsterna är emellertid underkastade starka fluktuationer beroende på vinstutfallet, varför en relativt stor avvikelse från det beräknade inkomstutfallet kan uppkomma.
Vinstskatten från det särskilda lotteriet för teater och konst förutses komma att inbringa 3,4 miljoner kr. och skatten från övriga lotterier omkring 4 miljoner kr.
I nedanstående sammanställning har med uppdelning på de olika inkomstkällorna angivits den beräknade bruttouppbörden av lotterivinstskatt under budgetåret 1963/64.
Premieobligationslånen................ 17,8 milj. kr.
Penninglotteriet .................... 38,0 » »
Lotteriet för teater och konst.......... 3,4 » »
Tipstjänst.......................... 25,0 » »
Övriga lotterier...................... 4,0 » »
Summa 88,2 milj. kr.
Under budgetåret 1963/64 torde vinstskatt komma att restitueras i ungefär samma utsträckning som under närmast föregående budgetår eller 1,3 miljoner kr.
Statsverkets nettoinkomster på titeln lotterivinstskatt torde sålunda för innevarande budgetår kunna beräknas till omkring 87,0 miljoner kr.
För budgetåret 1964/65 torde inte böra räknas med högre inkomster än 88 miljoner kr. under förutsättning att det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas. Även om man kan förutse något ökade inkomster från premieobligationslånen synes det dock vara motiverat att vid en mera långsiktig prognos iaktta en viss försiktighet vid bedömningen av inkomstutvecklingen. Detta gäller särskilt i fråga om inkomsterna från AB Tipstjänst. Inkomsterna av vinstskatten från varulotterierna torde bli i stort sett oförändrade.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt för budgetåret 1963/64 till 87 000 000 kronor samt föreslår — under antagande att det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas — att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med 89 000 000 kronor.
Omsättnings- och expeditionsstämplar in. in.
Till ledning för beräkningen av ifrågavarande inkomster har i förenämnda inom generalpoststyrelsen upprättade promemoria anförts följande:
»Under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. redovisas övriga stämpelmedel. Här upptages sålunda stämpelavgifter för lagfarter och
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
inteckningar, inkomster genom försäljning av helarksstamplar, enkla beläggnings- och överlåtelsestämplar, vidare stämpelavgifter för aktie- och obligationsemissioner samt lottsedlar. Denna inkomsttitel är i riksstaten for budgetåret 1963/64 upptagen till 132 miljoner kr iaAO/R„
Inkomsterna under ifrågavarande titel budgetåren 1960/61 1962/63
framgår av efterföljande sammanställning (tusental kr.):
Budgetår 1960/61
A. Uppbörd genom stämpelförsäljare:
i förskottsförteckningar upptagna stämpelavgifter för
a) lagfarter .......................... 36 584
b) inteckningar........................ 25 552
försäljning av helarksstämplar, enkla be-
läggningsstämplar m. m............. 14 955
1961/62 1962/63
B.
41 029 31 364
16 021
Uppbörd genom postanstalterna: försäljning av enkla beläggningsstämplar och
överlåtelsestämplar.................. 10 239
Uppbörd genom postverkets huvudkassa:
a) emissionsstämplar för aktier och obligationer ............................
b) stämpelavgifter för lottsedlar..........
c) diverse............................
D. Restitutioner:
a) inlösen av kortkonvolut.......
b) återbetalda fondstämpelavgifter
13 167 2 349 2
12 Summa 102 836
10 658
17 269 2 283 6
118 618
47 601 35 907
18 026
12 500
22 070 2 358 7
138 455
Under de senaste budgetåren har inkomsterna av stämpelavgifter för lag. farter och inteckningar uppgått till följande belopp:
Budgetår
Belopp milj. lagfarter
kr.
1958/59 ............ 26,9
1959/60 ............ 32,1
1960/61 ............ 36,6
1961/62 ............ 41,0
1962/63 ............ 47,6
inteckningar
23.7 25,6 31,4 35,9
Under månaderna januari—september 1963 har i stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar influtit 35,9 resp. 25,4 miljoner kr. (mot 33,7 resp. 24,0 miljoner kr. under samma tid föregående år). Genomsnittsuppborden per månad har sålunda varit omkring 4,0 resp. 2,8 miljoner kr. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har inkomsterna i fråga uppgått till 15,8 resp. 11,0 miljoner kr. Beräkningen av inkomsterna under återstående del av budgetåret 1963/64 synes i stort sett kunna baseras på ovan angivna genomsnittliga uppbörder. För hela budgetåret 1963/64 skulle
40 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen:
intäkterna från dessa inkomstkällor sålunda kunna uppskattas till omkring 48,0 resp. 36,0 miljoner kr.
Inkomsterna av försäljningen genom stämpelförsäljare av helarks-, enkla beläggnings- och inteckningskontrollstämplar har under tiden januari— september 1963 uppgått till omkring 15,8 miljoner kr. (mot 11,7 miljoner kr. under motsvarande tid föregående år). Medeluppbörden per månad har sålunda utgjort omkring 1,8 miljoner kr. Hittills har under budgetåret 9,2 miljoner kr. inlevererats. Inkomsterna för hela budgetåret 1963/64 torde kunna angivas till cirka 20,0 miljoner kr.
Postanstalternas uppbörd av stämpelmedel har under kalenderåren 1960 —1962 uppgått till i nedanstående sammanställning angivna belopp:
Enkla beläggningsstämplar
överlåtelsestämplar .....
Kortkonvolut...........
3 640 966 6 079 427 1 036 180
3 574 892 6 795 082 346
3 954 844 7 128 128
Summa kronor 10 756 573
10 370 320 11 082 972
Uppbörden genom postanstalterna har under tiden januari—september 1963 uppgått till 9,8 miljoner kr. (mot 8,0 miljoner kr. under motsvarande tid föregående år). Medeluppbörden per månad har sålunda utgjort omkring 1,1 miljoner kr. Under innevarande budgetår beräknas den totala uppbörden av stämpelmedel genom postanstalterna belöpa sig till omkring 13,0 miljoner kr.
Stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner bär under de sista fem budgetåren uppgått till nedan angivna belopp.
Budgetår
1958/59
1959/60
1960/61
Belopp Budgetår Belopp
mi 1 j- kr. milj. kr.
8,9 1961/62.................. 17,3
8,2 1962/63.................. 22,1
13,2
Under tiden januari—september 1963 har i sådana avgifter influtit 16,1 miljoner kr. (mot 12,6 miljoner kr. under samma tid föregående år). Den tillfälliga uppbörden (stämpelavgifter på 100 000 kr. och däröver) har under samma tid uppgått till 10,7 miljoner kr. Den mera normala uppbörden har följaktligen utgjort 5,4 miljoner kr. eller omkring 0,6 miljoner kr. per månad. Hittills har innevarande budgetår influtit 7,8 miljoner kr., varav 5,1 miljoner kr. i tillfällig uppbörd. För hela budgetåret 1963/64 torde man kunna räkna med att uppbörden skall uppgå till omkring 23 miljoner kr.
Uppbörden av stämpelavgifter för lottsedlar har under budgetåret 1962/ 63 uppgått till 2,4 miljoner kr. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har sammanlagt 0,5 miljoner kr. influtit. För hela budgetåret beräknas inkomstutfallet bli i stort sett oförändrat eller omkring 2,4 miljoner kr.
De för budgetåret 1963/64 beräknade totala inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m„ framgår av följande sammanställning. 1
1 Stämpling av spelkort har upphört fr. o. m. 1/1 1961.
Bih. 1: Riksrevisionsoerkets inkomstberäkning
41 Lott- Summa sedelsstämplar
0,5 48,2
1,9 94,2
2,4 142,4
De sammanlagda inkomsterna under titeln ifråga skulle sålunda för budgetåret 1963/64 kunna angivas till 142 miljoner kr.
Beräkningen av inkomsterna från omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. under budgetåret 1964/65 torde i stort sett kunna baseras på det beräknade inkomstutfallet för innevarande budgetår. Med hänsyn härtill synes inkomsterna under titeln böra upptagas med 145 miljoner kr.
Vid uppskattningen av inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. för budgetåret 1964/65 har hänsyn inte tagits till den inverkan, som de av utredningen för översyn av lösen- och stämpelförordningarna föreslagna ändringarna av vissa ansöknings- och expeditionsavgifter ev. kan få på inkomstutfallet. Ändringarna har av utredningen beräknats medföra en stegring av statsverkets stämpeluppbörd med drygt 15 miljoner kr. för helt år räknat. I vad mån inkomsterna för budgetåret 1964/65 kan komma att påverkas blir givetvis helt beroende av tidpunkten för ikraftträdandet av en ändrad lagstiftning inom stämpelområdet.»
Riksrevisionsverket beräknar uppbörden av omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. under budgetåret 1963/64 till 150 000 000 kronor samt föreslår, under förutsättning att föreslagna ändringar av vissa ansöknings- och expeditionsavgifter icke kommer att påverka inkomsttillflödet under nästkommande budgetår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 160 000 000 kronor.
2. Automobilskattemedel
Fordonsskatt
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat i netto- riksstaten
inkomst Miljoner kronor
1958/59...... 358,31 360,00
1959/60...... 385,21 385,00
1960/61...... 417,41 410,00
Redovisad Beräknat i netto- riksstaten
inkomst Miljoner kronor
1961/62...... 443,40 440,00
1962/63...... 476,79 480,00
1963/64...... 520,00
42 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen:
Enligt förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall för automobil eller släpvagn, som efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestämmelser. Skattesatserna har justerats vid flera tillfällen, senast genom förordning den 21 maj 1954 (nr 255). För år räknat utgår för personautomobil dels en grundavgift av 110 kronor och dels därutöver 28 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av bilens tjänstevikt minskad med 900 kilogram. För omnibus och lastbil utgör grundavgiften likaledes 110 kronor. För omnibus tillkommer därutöver, om tjänstevikten icke överstiger 5 000 kilogram, 33 kronor och, om tjänstevikten överstiger 5 000 kilogram, 55 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram. För lastbil utgör tilläggsavgiften, om tjänstevikten inte överstiger 3 000 kilogram, 37 kronor, om tjänstevikten överstiger 3 000 men ej 7 000 kilogram, 64 kronor och, om tjänstevikten överstiger 7 000 kilogram, 120 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram. Skatten för tvåhjulig lätt motorcykel utgör 30 kronor och för tvåhjulig tung motorcykel utan sidvagn 40 kronor. För motorcykel med sidvagn och för trehjulig motorcykel är skatten 60 kronor. För automobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk samt för släpvagn utgår skatten efter särskilda grunder.
Ordinarie uppbörd av skatten försiggår från och med år 1963 under tiden den 10 februari—den 4 mars varje år. överstiger skatten 2 000 kronor kan betalningsanstånd medgivas intill utgången av augusti månad för den del av skatten som överstiger nämnda belopp, dock icke för mer än halva skattebeloppet.
1 en till riksrevisionsverket den 9 november 1963 avlåten skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under hänvisning till i styrelsens petita för budgetåret 1964/65 redovisade beräkningar upptagit inkomsterna av fordonsskatt till 510 miljoner kronor för budgetåret 1963/64 och till 530 miljoner kronor för budgetåret 1964/65. Enligt en i nämnda petita intagen tablå har beräkningarna byggt på följande antaganden om fordonens antal och genomsnittsskatten per fordon.
43 Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Länsstyrelserna har i skrivelser till riksrevisionsverket uppskattat tordonsskatten tör budgetåret 19(53/64 till 503,45 miljoner kronor och för budgetåret 1964/65 till 534,20 miljoner kronor.
Utvecklingen av beståndet av olika fordonsslag under de senaste åren enligt centrala bilregistret belyses av följande uppställning.
Under de tio första månaderna av år 1963 har nyinregistrerats 188 057 personbilar och 11 689 lastbilar. Under samma tid 1962 var antalet nyinregistrerade fordon 160 808 respektive 11 550.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av fordonsskatt under budgetåret 1963/64 till 515 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 upptages till 550 000 000 kronor.
Trafikomläggningsskatt
Enligt förordning den 17 maj 1963 (nr 116) skall under åren 1964— 1967 till staten erläggas särskild skatt för motorfordon, trafikomläggningsskatt. Trafikomläggningsskatten utgör för motorcykel 20 kronor, för personbil, vars tjänstevikt ej överstiger 1 100 kilogram, 40 kronor och för annat motorfordon 75 kronor.
Uppbörd av trafikomläggningsskatt skall varje år försiggå under den tid, som gäller för uppbörd av automobilskatt.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bar i skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1963 beräknat inkomsterna av trafikomläggningsskatt till 94 miljoner kronor för innevarande och till 107 miljoner kronor för nästkommande budgetår. Styrelsen har vid beräkningen förutsatt, att personbilbeståndets relativa fördelning efter tjänstevikt vid slutet av åren 1963 och 1964 ej avsevärt kommer att skilja sig från fördelningen vid slutet av år 1962, att någon avsevärd ökning av antalet överföringar till bilreservregistret före september månads utgång respektive år ej kommer till stånd samt att trafikomläggningsskattens införande ej kommer att avsevärt påverka den fortgående ökningen av personbilbeståndet.
44 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
Länsstyrelserna har i skrivelser till riksrevisionsverket uppskattat trafikomläggningsskatten för budgetåret 1963/64 till 85,82 miljoner kronor och för budgetåret 1964/65 till 92,76 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av trafikomläggningsskatt för budgetåret 1963/64 till 95 000 000 kronor och föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 105 000 000 kronor.
Bensin- och brännoljeskatt
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av efterföljande sammanställning.
Gällande bestämmelser för bensinskatt återfinnes i förordning den 7 april 1961 (nr 372). Enligt bestämmelserna i denna förordning skall bensinskatt erläggas för bensin och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin, samt för alkohol och alkoholblandningar avsedda för användning till motordrift. Den som inom riket tillverkar bensin är skyldig att vara registrerad hos kontrollstyrelsen. Den som i större omfattning återförsäljer eller förbrukar bensin eller håller bensin i lager må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen. Skattskyldighet inträder för bensin, som av den som är registrerad levereras till köpare, som icke är registrerad, eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning samt för bensin, som av annan än registrerad införes till riket, när införseln sker. Skattskyldig är den registrerade eller eljest den för vars räkning införseln äger rum. När skatt skall utgå vid införseln är generaltullstyrelsen beskattningsmyndighet. I fråga om skatt som skall utgå i andra fall är kontrollstyrelsen beskattningsmyndighet. Genom förordning den 15 december 1961 (nr 626) höjdes bensinskatten från 33 öre till 38 öre för liter från och med 1962.
Brännoljeskatt utgår enligt förordning den 15 december 1961 (nr 653) för brännolja, som är ägnad att användas till drift av motor i motorfordon. Begreppet motorfordon har härvid samma innebörd som i vägtrafikförordningen. Den som inom riket tillverkar brännolja är skyldig att vara registrerad hos kontrollstyrelsen och den som i större omfattning försäljer brännolja må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen. Även förbrukare, som förbrukar brännolja för såväl drift av motor i motorfordon som för annat ändamål, må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen. Skatt-
Dih. 1: Iliksrcvisionsverkets inkomstberäkning
skyldighet inträder för registrerad tillverkare och registrerad leverantör, då brännolja levereras till köpare, som icke är registrerad, eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning, för registrerad förbrukare då obeskattad brännolja päfylles bränsletank i motorfordon, vartill han är ägare, eller av lionom överlätes till den som icke är registrerad samt för den som icke är registrerad, då brännolja för hans räkning införes till riket och då obeskattad brännolja påfylles bränsletank till motorfordon vartill lian är ägare. Skatten utgår med 31 öre för liter för registrerad leverantör eller vid införsel till riket och i annat fall med 34 öre för liter. Gällande skattesatser är omkring 4 öre högre för liter än enligt löre år 1962 tillämpade skattesatser.
Skatt utgår icke för mineraloljeprodukt, som införes till riket för att vid oljeraffinaderi användas uteslutande såsom råvara vid tillverkning av bensin. Dessutom är från beskattning undantagen bensin och motorsprit, som användes för järnvägsdrift, civil och militär luftfart, avprovning av motorer och annat tekniskt ändamål än motordrift.
Beskattningsmyndighet är vid införsel generaltullstyrelsen och i övriga fall kontrollstyrelsen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket beräknat nettoinkomsterna av bensin- och brännoljeskatt för budgetåren 1963/64 och 1964/65 till 1 180 miljoner kronor respektive 1 250 miljoner kronor.
Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 11 november 1963 anfört följande:
»a) Bensinskatt
Nettoinkomsten av bensinskatt har under budgetåret 1962/63 utgjort 913,1 milj. kronor.
Under tiden 1 juli—10 november 1962 inflöt bensinskatt med 338,4 milj. kronor, varav 2,8 milj. kronor blev restituerade. Under motsvarande tid 1963 beräknas bensinskatt inflyta med 375,3 milj. kronor, varav ca 21 000 kronor har restituerats. ökningen i influten skatt under tiden 1 juli 10 november innevarande budgetår i förhållande till motsvarande tid föregå-
ende år uppgår till 10,9 procent.
För tolvmånadersperioden augusti 1962—juli 1963 har oljeföretagen deklarerat en skattepliktig kvantitet bensin av 2 499 000 kubikmeter. För tiden augusti 1961—juli 1962 var motsvarande kvantitet 2 339 000 kubikmeter. Konsumtionsökningen av motorbensin under den senast deklarerade tolvmånadersperioden i förhållande till närmast föregående uppgår därför till 6,8 procent.
Inleveransen av bensinskatt under tiden 11 november 1962—30 juni 1963 uppgick till 574,7 milj. kronor. Med en uppskattad ökning av avrundat 7 procent kan inleveransen av bensinskatt under tiden 11 november 1963 30 juni 1964 beräknas till 614,9 milj. kronor.
Nettoinleveransen till kontrollstyrelsen under budgetåret 1963/64 kan följaktligen beräknas till (375,3 + 614,9 =) 990,2 eller avrundat 990 milj.
kronor.
46 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
Under antagande av en konsumtionsökning med försiktigtvis endast 5 procent och under hänsynstagande till att nedsättningen av skatt på bensin tillverkad av Svenska Skifferolje AB (ca 6 milj. kronor) upphör den 30 juni 1964, beräknar kontrollstyrelsen skatteinkomsten under budgetåret 1964/65 till [1,05 (990,0 -f- 6,0) =] 1 045,8 eller avrundat 1 045 milj. kronor.
b) Brännoljeskatt
Under tredje kvartalet 1963 har brännoljeskatt influtit med 52,8 (f. å. 50,7) milj. kronor, i stort sett avseende brännolja, för vilken skattskyldighet inträtt under andra kvartalet 1963.
En jämförelse av sammanlagda skatteinkomsten under andra och tredje kvartalen 1963, (52,8 -j- 52,8 =) 105,6 milj. kronor, med inkomsten under samma tid föregående år, 103,1 milj. kronor, visar en inkomstökning med 2,4 procent.
_ Skatteinkomsten under innevarande budgetår är i huvudsak beroende på förbrukning och leveranser av skattepliktig brännolja under tiden andra kvartalet 1963—första kvartalet 1964.
Under juli—oktober 1963 har skatt influtit med 16,8 milj. kronor (förra året motsvarande tid 15,3 milj. kronor). Beloppet hänför sig i huvudsak till förbrukning och leveranser av skattepliktig brännolja under tredje kvartalet 1963. Det torde kunna förväntas, att så mycket ytterligare skatt för detta kvartal inflyter, att sammanlagda inkomsten blir ca 52,0 (f. å. 49,3) milj. kronor.
Under första hälften av innevarande budgetår kan sålunda totalt ca 105 milj. kronor beräknas inflyta.
Enligt vad som under hand upplysts från branschhåll räknar man där med en volymökning av lastbilarnas transportarbete med ca 5 procent per år. Brännoljelörbrukningen kan emellertid antagas icke komma att stiga i samma takt som transportarbetet ökar, enär övergång efter hand sker till större och tyngre fordon och därmed till mer driftsekonomiska transporter. Med hänsyn härtill torde man inte böra räkna med att förbrukningen av brännolja för lastbilar stiger med mer än ca 3 procent per år.
Under budgetåret 1962/63 var inkomsterna under andra hälften av budgetåret 7,4 procent högre än under första hälften. Med beaktande härav och då ökningen för år räknat nu kan uppskattas till omkring 3 procent, kan inkomstökningen från törsta till andra hälften av det nu löpande budgetåret uppskattas till 5 procent. Detta skulle innebära, att 110 milj. kronor kan väntas inflyta under återstoden av budgetåret. Under budgetåret 1963/ 64 kan således 215 milj. kronor beräknas inflyta.
Under förutsättning av en fortsatt årlig ökning med omkring 3 procent kan skatteinkomsten av brännolja under budgetåret 1964/65 beräknas till 220 milj. kronor.»
Statens jordbruksnämnd har i skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1963 anfört följande:
»Under budgetåret 1962/63 har i — schablonmässigt beräknade — restitutioner av skatt på bensin till jordbrukstraktorer och skördetröskor utbetalats 10,2 milj. kr. (9,0 -f- 1,2) d. v. s. 800 000 kr. mindre än tidigare beräknats (se nämndens skrivelser den 9 november 1962 och den 13 mars 1963). Nedgången sammanhänger med en icke förutsedd minskning av takten i nyanskaffningarna av bensindrivna fordon. Utfallet för budgetåret 1962/63 påverkar beräkningarna för innevarande och kommande budgetår. En revi-
47 Bih. 1: Itik srevisions verkets inkomstberäkning
dering av beräkningarna för budgetåret 1963/64 (12 milj. kr. enligt nyssnämnda skrivelser) motiveras för övrigt också av att det numera står klart, att utbetalningarna av traktorrestitutionerna inte längre som hittills kommer att hinna slutföras före budgetårsskiftena. Detta innebär, att budgetåret 1963/64 såvitt rör traktorrestitutioner kommer att belastas endast med en del av restitutionerna för år 1963. Med utgångspunkt härifrån och under förutsättning att nuvarande schablonbelopp inte ändras kan restitutionsutbetalningen uppskattas till 10 milj. kr. för budgetåret 1963/64 och till 11 milj. kr. för budgetåret 1964/65.»
Enligt kontrollstyrelsens och jordbruksnämndens beräkningar skulle inkomsterna på titeln bensin- och brännoljeskatt kunna uppskattas till 1 195 miljoner kronor under budgetåret 1963/64 och till 1 254 miljoner kronor under budgetåret 1964/65.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bensin- och brännoljeskatt under budgetåret 1963/64 till 1 200 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 upptages till 1 265 000 000 kronor.
3. Tullar och acciser Tullmedel
Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel under de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande sammanställning.
Tullmedlen har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 900 miljoner kronor.
Enligt av generaltullstyrelsen meddelade uppgifter har den influtna bruttouppbörden för varje månad under budgetåren 1958/59—1962/63 samt det löpande budgetårets fyra första månader uppgått till följande belopp:
Influten tulluppbörd månadsvis
Miljoner kronor
48 Statsverkspropositionen år 196i: Bil. 1: Finansplanen:
1 skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1963 bär gener altullstyrelsen beträffande beräkningen för innevarande och nästkommande budgetär av tullmedelsinkomsterna samt vissa andra av tullverket redovisade statsinkomster framhållit följande:
»Den svenska utrikeshandeln har under år 1963 ytterligare ökat. Importoch exportvärdena för årets tre första kvartal överstiga sålunda motsvarande värden för år 1962 med inemot 9 respektive 7 procent. Tullverkets influtna bruttouppbörd å riksstatstitlar under nämnda tidsperiod utvisar vid jämförelse med motsvarande uppbörd under nästföregående år en ökning med i runt tal 4 procent. Nu tillgängliga preliminära uppbördssiffror för oktober månad 1963 tyda på att importen alltjämt ligger på en hög nivå. Vissa uppgifter om import och export samt tullverkets influtna bruttouppbörd å riksstatstitlar lämnas här nedan.
Årsbelopp
Importvärde (milj. kr) 1962.. 16 154
Prel. 1963..
Exportvärde (milj. kr) 1962.. 15 130
Prel. 1963..
Tullverkets influtna bruttouppbörd (milj. kr) 1962.. 1 083
1963..
Kvartalsbelopp
Efterföljande beräkning av tullverkets blivande uppbörd bygger på vissa för ifrågavarande tid gjorda antaganden, av vilka en del ofrånkomligen måste betecknas som osäkra. Sålunda har förutsatts, att ekonomiska eller politiska förhållanden utomlands icke skola medföra några mera väsentliga förändringar i villkoren för den svenska utrikeshandeln. Vidare har antagits, att importen liksom för närvarande skall vara i huvudsak fri från direkta restriktioner samt att det ekonomiska läget skall möjliggöra en fortsatt ökning av densamma i ungefär oförändrad takt.»
I anslutning härtill har generaltullstyrelsen rörande beräkningen av tullmedelsuppbörden under budgetåren 1963/64 och 1964/65 anfört följande:
»Vad angår tullmedel må nämnas, att bruttouppbörden härav under de två sistförflutna budgetåren har förhållit sig till importvärdet sålunda, att respektive 60,5 och 57,6 miljoner kronor i tullmedel influtit för varje miljard kronor av importvärdet. En dylik jämförelse för årsperioden oktober 1962—september 1963 ger till resultat 57,2 miljoner i tullmedel för varje miljard av importvärdet. Tullmedelsuppbörden per importmiljard visar således en nedåtgående tendens, som väsentligen torde bero på de genomförda tullsänkningarna för EFTA-varor.
Bih. i: Riksrcvisionsverkets inkomstberäkning 49
Tullmedelsuppbörden (brutto) för de tre första kvartalen av åren 1961, 1962 och 1963 bar fördelat sig på följande huvudgrupper av varor med härefter angivna belopp (miljoner kronor).
Inom gruppen Livsmedel m. m. märkas flera ur tulluppbördssynpunkt viktiga varuslag, såsom frukt, köksväxter, kaffe, tobak och vin samt malt- och rusdrycker. I tull för varor, tillhörande denna grupp, ha under de tre första kvartalen i år influtit 2,8 miljoner kronor mer än under motsvarande tid år
1962, vilket framför allt beror på ökad införsel av frukt och köksväxter samt tobaksvaror. Under budgetåret 1962/63 uppgick tulluppbörden för varor inom gruppen till 134 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med drygt 5 miljoner i förhållande till nästföregående budgetår. Det i Kungl. Maj :ts proposition 1963: 187 framlagda förslaget om avskaffande av tullen på te från och med den 1 januari 1964 kan beräknas medföra ett inkomstbortfall av endast cirka 1 miljon kronor för helt budgetår. Enär importen av varor, hänförliga till förevarande grupp, synes visa en fortgående ökning, anser styrelsen sig böra beräkna uppbörden för budgetåren 1963/64 och 1964/65 till respektive 140 och 145 miljoner kronor.
Den å gruppen Textilfibrer, garn och vävnader belöpande tulluppbörden, som under såväl budgetåret 1960/61 som budgetåret 1961/62 uppgick till omkring 100 miljoner kronor, steg under det sist förflutna budgetåret till 106 miljoner. Med hänsyn till att importen av varor inom denna grupp förutses fortsätta att stiga under åtminstone innevarande budgetår beräknar styrelsen tulluppbörden för gruppen till 110 miljoner kronor under vartdera av budgetåren 1963/64 och 1964/65.
Såsom framgår av ovanstående tabell har tulluppbörden för gruppen Produkter av kemiska och närstående industrier varit av ungefär oförändrad omfattning under de tre första kvartalen av åren 1961, 1962 och
1963. Uppbörden under budgetåren 1960/61, 1961/62 och 1962/63 har likaså hållit en jämn nivå. Uppbörden har sålunda uppgått till respektive 55, 54 och 55 miljoner kronor. Styrelsen beräknar uppbörden under denna grupp till 55 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1963/64 och 1964/65.
Inom gruppen Oädla metaller belöper en väsentlig del av tulluppbörden å handelsfärdigt järn och stål. Under de senaste åren har den inhemska produktionskapaciteten för järn och stål avsevärt ökat och till följd härav har importen av dylika varor successivt minskat. Tulluppbörden för gruppen har sjunkit från 54 miljoner kronor under budgetåret 1960/61 till 38 miljoner kronor under det sistförflutna budgetåret. Då en fortsatt importminskning för järn och stål är sannolik, torde uppbörden av tull för varor, tillhörande denna grupp, icke kunna beräknas till högre belopp än 35 mil-
4 Bihang till riksdagens protokoll 196b. i samt. Nr l. Bil. 1. Bihang 1
50 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
joner kronor för innevarande budgetår och 30 miljoner kronor för budgetåret 1964/65.
Gruppen Arbeten av metall, maskiner, apparater och transportmedel är ur tulluppbördssynpunkt den mest betydande av de olika varugrupperna. Hit höra varuslag, som äro föremål för stor import, däribland bilar och bildelar, verktygsmaskiner, motorer samt elektriska maskiner och apparater. Under budgetåret 1962/63 uppgick tullmedelsuppbörden för gruppen till 439 miljoner kronor mot 437 miljoner 1961/62. För innevarande års tre första kvartal föreligger en ökning med drygt 11 miljoner i förhållande till 1962. Denna ökning har dock icke varit jämn utan faller helt på månaderna juli—september. Med hänsyn härtill och till att maskininvesteringarna beräknas stiga något under år 1964 samtidigt som framför allt införseln av bilar och bildelar kan väntas bli av fortsatt hög omfattning torde uppbörden för budgetåret 1963/64 böra upptagas till 460 miljoner kronor. För budgetåret 1964/65 torde uppbörden böra beräknas till 490 miljoner kronor.
Gruppen Övriga varor omfattar hland annat blomsterlökar, läder och arbeten därav, beredda pälsskinn, gummivaror, arbeten av trä, kork och inineraliska ämnen (utom metaller), plastvaror, bijouteri- och guldsmedsvaror, sportartiklar, leksaker, kläder, skor, instrument och ur. Åtskilliga av dessa varor äro föremål för successivt stigande import, vilket belyses av uppbördssiffrorna. Den på gruppen belöpande tulluppbörden utvisar sålunda under årets tre första kvartal en ökning med omkring 15 miljoner kronor i förhållande till motsvarande period år 1962. ökningen utgör närmare 11 procent. Under sistlidna budgetår inbringade gruppen 189 miljoner kronor i tull. För innevarande och nästfoljande budgetår beräknar styrelsen uppbörden för denna grupp till respektive 205 och 225 miljoner kronor.
Den sammanlagda bruttouppbörden av tullmedel under budgetåren 1963/ 64 och 1964/65 kan i enlighet med vad ovan anförts beräknas uppgå till respektive 1 005 och 1 055 miljoner kronor. Från nämnda belopp avgå restitutioner av tullmedel. Under de två senaste budgetåren ha dessa restitutioner uppgått till respektive 88 och 97 miljoner kronor. För de nu aktuella budgetåren beräknas restitutionerna till respektive 100 och 110 miljoner kronor.
För närvarande utgår tullen för varor av EFTA-ursprung med 50 procent av bastullen och närmast äro ytterligare sänkningar till 40 och 30 procent av bastullen avsedda att genomföras den 31 december 1963 respektive den 31 december 1964. Då införseln från EFTA-länder, Finland härunder inbegripet, utgör i runt tal 30 procent av den totala importen, kan varje 10procentig reducering av tullen för EFTA-varor för närvarande beräknas medföra ett inkomstbortfall av omkring 30 miljoner kronor för helt budgetår. Styrelsen har vid beräkningen av tullmedelsuppbörden för budgetåren 1963/64 och 1964/65 utgått från nu gällande tullreducering för EFTAvaror. Under förutsättning att ovan avsedda tullsänkningar komma till stånd den 31 december 1963 respektive den 31 december 1964, måste följaktligen uppbördsbeloppen för budgetåren 1963/64 och 1964/65 minskas med respektive 15 och 45 miljoner kronor.
Den beräknade nettouppbörden av tullmedel utgör således 890 miljoner kronor för budgetåret 1963/64 och 900 miljoner kronor för budgetåret 1964/65.»
Bih. 1: Riksrevisionsverket inkomstberäkning
51 Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av tullmedel under budgetåret 1963/64 till 890 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/ 65 uppföres med 900 000 000 kronor.
Allmän varuskatt
De hittills för olika budgetår beräknade och behållna inkomsterna på ti teln allmän varuskatt framgår av efterföljande sammanställning.
De redovisade inkomsterna på titeln med fördelning på olika månader har sammanställts i efterföljande tablå, miljoner kronor.
Enligt förordning den 1 december 1959 (nr 507) skall allmän varuskatt från och med år 1960 erläggas för varor, som försäljes eller på annat sätt tillhandahålles eller tages i anspråk inom riket samt för varor, som införes till riket. Allmän varuskatt skall även erläggas för tjänsteprestation, ifall denna huvudsakligen har avseende på skattepliktiga varor samt innefattar förfärdigande på beställning, uthyrning, servering, reparation, underhåll, ändring eller rengöring. Från den principiella skatteplikten för varor undantages råvaror och emballage, som användes i jordbruket och dess binäringar, levande djur, jord, sand, grus och sten, drivmedel och andra bränslen, fiskefartyg, större fartyg, luftfartyg, viss krigsmateriel, dagstidningar, receptbelagda läkemedel m. m. Genom förordning den 29 april 1960 (nr 82), som trädde i kraft den 1 maj 1960, föreligger icke heller skattskyldighet för begagnade bilar.
Den allmänna varuskatten höjdes genom förordning den 15 december 1961 (nr 625) från och med 1962 från 4 till 6 procent av beskattningsvärdet.
52 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen:
Skattskyldighet, utom i de fall allmän varuskatt skall utgå vid införsel till riket och i vissa fall för jordbruksprodukter, åvilar den som yrkesmässigt försäljer skattepliktig vara eller yrkesmässigt utför skattepliktig tjänsteprestation. Beskattningsvärdet utgör vid tillhandahållande av vara eller tjänsteprestation vederlaget och vid uttag av vara ur rörelse varans saluvärde enligt ortens pris. I vederlag och saluvärde inräknas beloppet av den allmänna varuskatten. Allmän varuskatt är preliminär eller slutlig. Skatten kan i förekommande fall påföras såsom kvarstående allmän varuskatt eller tillkommande allmän varuskatt. Preliminär allmän varuskatt redovisas och erlägges, i avräkning på slutlig allmän varuskatt, i allmänhet för en redovisningsperiod om två månader, senast den 18 i månaden närmast efter utgången av den redovisningsperiod, som skatten avser. Debitering av slutlig, tillkommande och kvarstående allmän varuskatt åvilar länsstyrelse. Enligt förordning den 15 december 1961 (nr 625) skall skattskyldig från och med 1962 vid debitering av slutlig allmän varuskatt gottskrivas, förutom inbetald preliminär allmän varuskatt, kostnadsersättning beräknad i förhållande till den skattepliktiga omsättningen. Enligt tidigare gällande bestämmelser fick skattskyldig tillgodogöra sig kostnadsersättning genom efter vissa grunder beräknat avdrag vid inbetalningen av preliminär allmän varuskatt.
Allmän varuskatt, som skall utgå vid införsel till riket, fastställes och uppbäres av tullverket i den ordning, som är föreskriven beträffande tull. Skattskyldighet åvilar den för vars räkning införseln sker. I sin förenämnda skrivelse har generaltullstyrelsen uppskattat allmän varuskatt vid införsel till 45 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1963/64 och 1964/65.
För allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter gäller särskilda bestämmelser, vilka bland annat innebär att preliminär allmän varuskatt för produkter från jordbruksfastighet som ägare eller brukare uttager för egen förbrukning eller försäljer till konsument uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden. Allmän varuskatt för jordbruksprodukter, som under budgetåren 1961/62 och 1962/63 uppgick till 12,8 respektive 12,2 miljoner kronor, utgjorde enligt uppgifter från länsstyrelserna 17,9 miljoner kronor vid 1963 års taxering. Motsvarande belopp kommer under budgetåret 1963/64 att omföras från titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. till titeln allmän varuskatt.
Med hänvisning till de allmänna förutsättningar angående den fortsatta ekonomiska utvecklingen som riksrevisionsverket inledningsvis lagt till grund för sin beräkning och till den hittillsvarande utvecklingen av uppbörden beräknar ämbetsverket inkomsterna på titeln allmän varuskatt till 3 100 000 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med 3 300 000 000 kronor.
Bih. 1: Riksre visions ver k c t s inkomstberäkning
53 Särskilda varuskatter
De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning.
Redovi- Beräknat.
säd in- i riks-
komst staten
Miljoner kronor
1958/59...... 305,67 300,00
1959/60...... 313,53 310,00
1960/61 ...... 338,01 340,00
Redovi- Beräknat
säd in- i riks-
komst staten
Miljoner kronor
1961/62...... 367,16 350,00
1962/63...... 393,34 380,00
1963/64...... 400,00
Särskild varuskatt utgår enligt förordning den 25 november 1960 (nr 612) med därefter senast genom förordning den 26 april 1963 (nr 91) företagna ändringar för socker med 20 öre och för sirap med 16 öre för kilo samt för choklad- och konfektyrvaror med 65 procent, för tandkräm och munvatten med 20 procent, för puder, nagellack och likartade skönhetsmedel med 65 procent samt för parfymer, hårvatten etc. med 40 procent av varans beskattningsvärde, varjämte särskild varuskatt för spelkort utgår med 1 krona per lek.
I samband med den provisoriska lösningen av vissa problem för livsmedelsindustrin till följd av Sveriges anslutning till EFTA infördes genom förordning den 3 juni 1960 (nr 258) utjämningsskatt på vissa chokladoch konfektyrvaror samt på wafers och biscuits. Utjämningsskatten utgår med 50 öre för kilogram av de skattepliktiga varorna.
Genom förordning den 30 juni 1943 (nr 477), som i sin helhet med vissa ändringar omtrycktes i förordning den 25 mars 1960 (nr 118), ersattes tidigare omsättningsskatt för pälsvaror med en särskild pälsvaruskatt, som skulle utgå dels i form av en styckeskatt på inom riket yrkesmässigt beredda, lösa pälsskinn och dels i form av en värdeskatt för vissa till riket införda pälsvaror m. m. Gällande styckeskatter framgår av Kungl. Maj :ts kungörelse den 5 april 1963 (nr 60). Värdeskatten utgår från och med 1962 med procenttal varierande från 2 till 10 procent mot tidigare 20 procent, varigenom skatten anpassats efter beskattningen av inhemska varor.
När den tidigare allmänna omsättningsskatten slutligt avvecklades från och med den 1 juli 1948 ersattes denna i fråga om tre särskilda varugrupper, nämligen mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, av en särskild försäljningsskatt. Enligt förordning den 25 november 1960 (nr 615) utgår försäljningsskatt från och med den 1 januari 1961 med 20 procent för guldsmedsvaror dock att minimiskatten per kalenderår för registrerad försäljare med skattepliktig försäljning skall utgöra 1 200 kronor. För mattor utgår försäljningsskatten med likaledes 20 procent vartill kommer särskild skatt för importerade mattor varierande mellan 1 000 kronor och 10 000 kronor för 100 kg. Minimiskatten per år utgör 1 200 kronor i det fall försäljningen enbart avser egen tillverkning och eljest 3 600 kronor. För grammofoner
54 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
och grammofonverk m. m. utgår försäljningsskatt alltefter art med 20—250 kronor per styck. Försäljningsskatten för grammofonskivor utgår med 0,50
1,50 kronor per sida med ljudspår.
Varuskatterna uppbäres av kontrollstyrelsen vid tillverkning respektive försäljning inom riket samt vid import av hos kontrollstyrelsen registrerad importör och av gencraltullstyrelsen vid import av annan än hos kontrollstyrelsen registrerad importör.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen beräknat de inkomster, som uppbäres av styrelsen, för budgetåren 1963/64 och 1964/65 till 372 respektive 385 miljoner kronor. Styrelsen har beträffande beräkningarna anfört:
»a) Särskild varuskatt på choklad- och konfektyrvaror m. m. samt utj ämningsskatt inbetalades under budgetåret 1962/63 till kontrollstyrelsen med 187,7 milj. kronor, varav 17,3 milj. kronor avsåg skatt på glass. Under månaderna juli—oktober 1963 har influtit 60,9 milj. kronor varav 3,7 milj. kronor i skatt på glass. Skatten på glass upphävdes den 1 juli 1963 och ytterligare intäkter av denna skatt är inte att förvänta. För återstoden av budgetåret får man räkna med en ökning av beskattningsvärdet jämfört med föregående år av omkring 3 procent. Detta skulle innebära eu inkomst under månaderna november 1963—juni 1964 av 122 milj. kronor. För hela budgetåret 1963/64 erhålles härigenom (60,9 + 122 =) 182,9 eller avrundat 183 milj. kronor.
Med beaktande av glasskattens bortfall och med hänsyn till en väntad årlig produktionsökning med omkring 3 procent kan inkomsten för hudgetåret 1964/65 beräknas till 185 milj. kronor.
bl Särskild varuskatt på socker och sirap har under juli—oktober 1963 influtit med 26,6 milj. kronor mot 23,3 milj. kronor under samma tid 1962. Inom Svenska Socker AB räknar man med jämförelsevis stor import av utländskt socker under de närmaste månaderna. Skatteinleveransen till kontrollstyrelsen under återstoden av innevarande budgetår väntas därför icke komina att uppgå till mer än 26 milj. kronor. Kontrollstyrelsen beräknar i enlighet härmed inkomsten under budgetåret 1963/64 till 53 milj. kronor. För budgetåret 1964/65 kan inkomsten preliminärt anges till 55 milj. kronor.
c) Särskild varuskatt på tekniska preparat har under de senaste åren givit starkt ökade inkomster. Under budgetårets fyra första månader gav skatten 22,2 milj. kronor eller 7 procent mer än under samma tid 1962. För den senaste 12-månadersperioden uppgår ökningen till 15 procent. Denna onormalt stora ökning sammanhänger dock icke enbart med ökad efterfrågan utan även med tekniska omläggningar av skattesystemet, bl. a. innebärande att importörer i större utsträckning än tidigare erlägger skatt till kontrollstyrelsen i stället för till tullverket. Kontrollstyrelsen, "soin räknar med en fortsatt inkomstökning av omkring 7 procent per år, uppskattar inkomsten under budgetåret 1963/64 till 75 milj. kronor och för budgetåret 1964/65 till 80 milj. kronor.
d) Varuskatt på spelkort beräknas inflyta med 1 milj. kronor under vart och ett av budgetåren 1963/64 och 1964/65.
e^ Försäljningsskatt på guldsmedsarbeten, grammofonvaror
liih. /.• Hiksrevisionsverkcts inkomstberäkning 55
och knutna mattor har under tiden juli—oktober 1963 influtit med 11,7, 2,1 och 0,9 milj. kronor eller sammanlagt 14,7 milj. kronor. Under samma tid 1962 inflöt resp. 9,4, 2,2 och 0,7 milj. kronor eller tillsammans 12,3 milj.
kronor. .
Skatteintäkten på guldsmedsvaror har sedan några år tillbaka okat med ca 15 procent årligen. För den närmaste framtiden synes man böra räkna med vissa prisnedsättningar på guldvaror och därmed följande minskning av beskattningsvärdet. I vad mån denna nedgång kan komma att kompenseras av ökad försäljningsvolym är ovisst. Då försäljningsskatten på grammofonvaror och knutna mattor icke kan förväntas medföra någon namnvärd inkomstökning, kan uppbörden av försäljningsskatten, som föi budgetåret 1962/63 uppgick till 49 milj. kronor, för budgetåret 1963/64 anges till 56 milj. kronor och för budgetåret 1964/65 till 60 milj. kronor.
f) Pälsvaruskatt, avseende inom landet beredda skinn, har under juli—oktober 1963 influtit med 1,6 milj. kronor mot 0,8 milj. kronor under motsvarande tid 1962. Med hänsyn till denna ökning synes intakten under budgetåret 1963/64 kunna anges till 4 milj. kronor. För budgetåret 1964/60 torde ytterligare någon ökning kunna förutses, varför inkomsten undei detta budgetår kan beräknas till 4,5 milj. kronor.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket anfört följande:
»För de till särskilda varuskatter hörande avgiftsslagen särskild varuskatt (inklusive utjämningsskatt), pälsvaruskatt och försäljningsskatt redovisade tullverket under budgetåret 1962/63 en nettouppbörd av respektive 20,o, 2,9 och 0,6 miljoner kronor, eller tillhopa 24 miljoner kronor. Införseln av varor, belagda med skatt av här avsett slag, har under år 1963 avsevärt okat, vilket medfört en jämförelsevis stor uppbördsökning för tullverkets del. Under tiden juli—oktober 1963 ha sålunda influtit omkring 11 miljoner kronor, eller 2,5 miljoner mer än under samma tid år 1962. För vart och ett av budgetåren 1963/64 och 1964/65 bör den till tullverket inflytande uppbörden av särskilda varuskatter beräknas till 30 miljoner kronor.»
De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln särskilda varuskatter under budgetåren 1963/64 och 1964/65 på 402 respektive 415 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsttiteln särskilda varuskattei till 400 000 000 kronor för budgetåret 1963/64 samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 415 000 000 kronor.
Omsättningsskatt å motorfordon
De behållna och beräknade inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning.
56 Statsverkspropositionen ar 1964: Bil. 1: Finansplanen:
Omsättningsskatt å motorfordon utgår enligt förordning den 23 november 1956 (nr 545), som trädde i kraft den 1 december 1956, i vissa fall när fordonet av tillverkare eller registrerad importör levereras till köpare eller uttages från rörelse utan samband med försäljning. För skattepliktigt fordon som införes till riket av annan än registrerad importör utgår omsättningsskatt, när fordonet införes i riket. Skattepliktiga fordon är personbilar, sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kilogram samt motorcyklar, allt i den mån fordonen icke tidigare är eller varit upptagna i bilregister.
Enligt förordning den 29 april 1960 (nr 81) utgår omsättningsskatten för personbilar och lastbilar från och med den 1 maj 1960 med det antal kronor, som motsvarar 110 procent (tidigare 90 procent) av det tal, vilket angiver fordonets tjänstevikt uttryckt i kilogram. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kilogram skall därjämte tillägg göras med 145 kronor (tidigare 120 kronor) för varje fullt femtiotal kilogram, varmed tjänstevikten överskjuter 1 600 kilogram. Skatten avrundas i förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor. För motorcyklar utgör skatten 180 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 75 kilogram, 240 kronor för tjänstevikt mellan 75 och 160 kilogram samt eljest 360 kronor.
Inkomsterna på titeln redovisas av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen.
kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande omsättningsskatt å motorfordon anfört följande:
»Nettouppbörden av omsättningsskatt å motorfordon uppgick för budgetåret 1962/63 till 227,4 milj. kronor, varav 62,9 milj. kronor inflöt under månaderna juli—oktober. Under motsvarande månader 1963 inbetalades 84,5 milj. kronor motsvarande en ökning för helt budgetår från 227,4 till 305,2 milj. kronor. Under den senaste 12-månadersperioden har inlevererats 249 0 milj. kronor.
! 4hfnSyn 1111 ökningstendensen synes inkomsten under budgetåret 1963/64 kunna anges till 260 milj. kronor och för budgetåret 1964/65 till 280 milj. kronor.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beräknat uppbörden till 1,0 miljon kronor för vartdera budgetåret 1963/64 och 1964/ 65.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beräknat inkomsterna på titeln till 230 miljoner kronor för budgetåret 1963/64 och 235 miljoner kronor för budgetåret 1964/65.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av omsättningsskatt å motorfordon till 260 000 000 kronor för budgetåret 1963/64 och föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med 280 000 000 kronor.
57 Bih. 1: Riks re visions verkets inkomstberäkning
Rcglcringsavgift och accis å fettvaror in. m.
Nu gällande bestämmelser rörande ifrågavarande avgifter och acciser återfinnes i förordning den 7 juni 1956 (nr 403) angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, in. in., i förordning den 5 juni 1953 (nr 396) om accis å feltemulsion in. in., i förordning den 30 juni 1944 (nr 459) angående avgift för smör, som användes för framställning av grädde in. in. samt i förordning den 5 juni 1953 (nr 397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. in.
Inkomsterna på titeln, som redovisas av statens jordbruksnämnd och kontrollstyrelsen, har i innevarande års riksstat beräknats till 37 miljoner kronor.
Statens jordbruksnämnd, som i skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1963 lämnat beräkning för innevarande och nästkommande budgetår av den del av inkomsterna under ifrågavarande titel, som hänför sig till nämndens verksamhetsområde, nämligen nettointäkten av regleringsavgifter för fettvaror, har till stöd för denna beräkning åberopat en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken anförts följande:
»Regleringsavgiften för fettvaror uttages med stöd av Kungl. Maj :ts förordning den 7 juni 1956, nr 403, angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m. samt Kungl. Maj :ts kungörelse samma dag, nr 417, med tillämpningsföreskrifter till nämnda förordning.
Sydtet med regleringsavgiften är att i enlighet med statsmakternas beslut åstadkomma en till skydd för smöravsättningen åsyftad prisspänning mellan smör och margarin. Regleringsavgiftens storlek är i främsta rummet beroende av världsmarknadspriserna på fettvaror, lämpliga för margarinframställning. Stiger dessa priser måste avgiften sänkas och vice versa. Regleringsavgiften påverkas även av den till skydd för den inhemska oljeväxtodlingen jämsides utgående införselavgiften för fettvaror, eftersom summan av de båda avgifterna skall motsvara den till skydd för smöret avsedda fördyringen av margarinråvarorna. För de fall att den övre eller nedre prisgränsen för inhemskt oljeväxtfrö genombrytes, skall sålunda införselavgiften minskas resp. ökas så att priset återföres inom prisgränsernas ram. En sådan förändring av införselavgiften återverkar på storleken av regleringsavgiften. Förändringar av införselavgiften till följd av regelutlösningar enligt gällande jordbruksavtal kan också påverka regleringsavgiftens storlek.
Under det gångna året har världsmarknadspriserna på olika slag av fettämnen varit låga. Detta gäller särskilt priserna på jordnöts- och sojaolja, vilka priser ligger till grund för beräknandet av priset på inhemskt oljeväxtfrö. På grund härav har priset på rapsolja omräknat till frö hittills i år legat under nedre prisgränsen för inhemskt oljeväxtfrö, vilket medfört att införselavgiften varit högre än den generella införselavgift — fr. o. m. den 20 september 1963 52 öre per kilogram — som skolat gälla, då priset på nyssnämnt frö legat mellan prisgränserna. Sålunda har införselavgiften under året varierat mellan 62,4 öre och 82,3 öre per kilogram. För november 1963 utgår införselavgiften med 72,3 öre. Detta har i sänkande riktning inverkat på regleringsavgiften, som under motsvarande tid varierat mellan
58 Statsverkspropositionen år 196i: Bil. 1: Finansplanen:
33,7 öre och 62,6 öre per kilogram. Regleringsavgiften för november 1963 utgår med 36,7 öre.
Under budgetåret 1962/63 uppgick regleringsavgiften genomsnittligt till 60 öre per kilogram och nettointäkten av avgiften till 48,9 milj. kronor. För de fyra första månaderna av budgetåret 1963/64 har regleringsavgiften genomsnittligt uppgått till 40 öre per kilogram och nettot av avgiften till 10 milj. kronor, vilket för ett helt år vid oförändrade förhållanden skulle innebära en nettointäkt av 30 milj. kronor. Emellertid har priserna på vegetabiliska margarinråvaror, särskilt sojaolja, stigit kraftigt under den senaste tiden, vilket främst beror på missväxt i öststaterna och dessa staters stora inköp av framförallt sojabönor. Sålunda har det genomsnittliga priset på jordnöts- och sojaolja stigit med 10 öre på kort tid, vilket innebär att införselavgiften sjunkit och regleringsavgiften stigit med motsvarande belopp. Då allt tyder på att man kan räkna med att ifrågavarande priser, vilka under senare år varit osedvanligt låga, kommer att stiga ytterligare torde man kunna räkna med en genomsnittlig avgift om 55 öre för återstoden av budgetåret.
Om man antar att regleringsavgiften kommer att uppgå till nämnt belopp och att konsumtionen av inhemskt margarin kommer att uppgå till minst 113 000 ton, d. v. s. ungefär lika mycket som under närmast föregående budgetår, kan statsverkets inkomster av regleringsavgiften för budgetåret 1963/ 64 uppskattas till 40 milj. kronor.
I avsaknad av närmare hållpunkter för beräkning av nettot av regleringsavgiften för budgetåret 1964/65 uppskattar nämnden även detta netto till 40 milj. kronor.
Det måste emellertid understrykas, att beräkningarna ifråga om världsmarknadsprisutvecklingen är mycket osäkra. Intäktsbeloppen kan därför komma att väsentligt avvika från vad här angivits.
Vid ovanstående beräkningar av statsverkets inkomster av regleringsavgifter för fettvaror har hänsyn ej tagits till den i proposition 1963: 178 omnämnda svensk-danska överenskommelsen att till Danmark och Svenska sockerfabriks aktiebolaget överföra vissa belopp. Dessa belopp har i nämnda proposition angivits till 21 milj. kronor resp. högst 500 000 kronor att utgå av medel som inflyter under budgetåret 1963/64.»
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beräknat de av styrelsen redovisade inkomsterna under denna titel till 0,1 miljon kronor för såväl innevarande som nästkommande budgetår.
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsterna av titeln regleringsavgift och accis å fettvaror in. in. till 20 000 000 kronor för budgetåret 1963/64 och föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med likaledes 20 000 000 kronor.
Skatt å kaffe
Enligt riksdagens beslut den 4 december 1963 skall skatten på kaffe avvecklas från och med 1964. Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till 15 000 000 kronor för innevarande budgetår. I riks-
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 59
staten för budgetåret 1964/65 bör någon inkomsttitel för skatt å kaffe icke uppföras.
Tobaksskatt
De beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt under de senaste budgetåren framgår av efterföljande sammanställning.
Enligt förordning den 16 juni 1961 (nr 394) utgår tobaksskatt med vissa efter varans myckenhet bestämda belopp. För cigarrer och cigariller utgår skatten härvid med 9,5, 12,0, 12,4 eller 16,8 öre per styck allteftersom vikten uppgår till högst 1,7 gram, överstiger 1,7 men ej 3,0 gram, överstiger 3,0 men ej 5,0 gram respektive överstiger 5,0 gram. För cigarretter utgår tobaksskatt med 6,9 eller 11,4 öre per styck allteftersom vikten uppgår till högst 0,85 gram eller överstiger denna vikt. Tobaksskatt för röktobak, tuggtobak och snus utgår med 54,25, 21,60 respektive 9,10 kronor för kilogram. För cigarrettpapper utgår skatten med 2 öre för varje blad, avsett för framställning av en cigarrett.
Den som inom riket tillverkar tobaksvaror eller cigarrettpapper är skyldig att vara registrerad hos kontrollstyrelsen och den som för återförsäljning till riket inför tobaksvaror må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen. Beskattningsmyndigheter är ifråga om vara som av annan än registrerad införts till riket generaltullstyrelsen och i övriga fall kontrollstyrelsen.
I sin förenämnda skrivelse har kontrollstyrelsen beträffande tobaksskatt anfört följande:
»Under budgetåret 1962/63 har tobaksskatt influtit med 981,6 milj. kronor från Svenska Tobaks Aktiebolaget och övriga registrerade. Under tiden 1 juli—10 november 1962 inflöt tobaksskatt med 413,4 milj. kronor. Under motsvarande tid innevarande år beräknas tobaksskatt komma att inflyta med 428,1 milj. kronor, vilket innebär en ökning med 3,6 procent.
Med hänsyn härtill torde man för återstående del av budgetåret kunna räkna med en skatteinkomst som med 3,5 procent överstiger inkomsten under motsvarande tid föregående år.
För budgetåret 1964/65 torde likaledes böra räknas med en ökning av skatteinkomsten med 3,5 procent i förhållande till nu löpande budgetår.
Inleveransen under budgetåret 1963/64 kan följaktligen beräknas till [428,1 + 1,035 X (981,6 — 413,4) =] 1 016,2 eller avrundat 1 015 milj. kronor och under budgetåret 1964/65 till (1,035 X 1 015 =) 1 050,5 eller avrundat 1 050 milj. kronor.»
60 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen:
Riksrevisionsverket beräknar inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret 1963/64 till 1 015 000 000 kronor samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65 upptages till 1 050 000 000 kronor.
Iiusdrycksförsäljningsmediet av partihandelsbolay
Inkomsterna från partihandelsbolag hänför sig i första hand till aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag.
1 sin förenämnda skrivelse har kontrollstyrelsen meddelat, att inleveranserna av vinstmedel enligt uppgift från aktiebolaget Vin- & spritcentralen beräknas till 20 miljoner kronor för såväl innevarande som nästkommande budgetår.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmcdel av partihandelsbolag för budgetåret 1963/64 till 20 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 upptages till likaledes 20 000 000 kronor.
Rusdrycksförsätjninysmedel av detaljhandclsbolag
Detaljhandeln med rusdrycker handhaves av ett för hela riket gemensamt företag Nya systemaktiebolaget.
Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detaljhandelsbolag har kontrollstyrelsen i förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket anfört följande:
»Under våren 1963 jämkades Nya Systemaktiebolagets marginaler vid utminuteringen och restauratörernas rabatter vid deras inköp av sprit och vin. Dessa åtgärder var ägnade att medföra en ökning av bolagets bruttovinst.
Enligt vad kontrollstyrelsen nu inhämtat från bolaget beräknas bruttointäkten å 1963 års rörelse till 131,0 milj. kronor, varav 114,8 milj. kronor å utminuteringen och 10,7 milj. kronor å försäljningen till restauranger. Återstående 5,5 milj. kronor utgöres av inkomster å fastighetsrörelsen och ränteinkomster. Kostnaderna inkl. avskrivningar beräknas för 1963 komma att uppgå till 52,3 milj. kronor. Vinsten före skatt blir följaktligen 78,7 milj. kronor. Sedan härifrån dragits statlig och kommunal inkomstskatt belöpande på 1963 års rörelse med ett beräknat belopp av 39,6 milj. kronor, återstår en nettovinst av 39,1 milj. kronor. Inleveransen till statsverket under förevarande skattetitel under budgetåret 1963/64 kan följaktligen anges till i runt tal 39 milj. kronor.
Beträffande det ekonomiska resultatet av 1964 års rörelse är det i dagens läge svårt att göra en tillförlitlig prognos. Den relativt gynnsamma ekonomiska konjunkturen samt den omständigheten att vin- och spritförsäljningen under 1963 påverkades nedåt av varuknappheten i samband med arbetskonflikten vid spritcentralen anser bolaget böra medföra en mindre kvantitativ försäljningsökning för såväl sprit som vin under 1964. Däremot väntas starkölsförsäljningen bli avsevärt lägre än under 1963. På kostnadssidan väntas en ökning mot i år bl. a. på grund av väntade lönehöjningar. Nettovinsten beräknas till följd av dessa förändringar bli omkring 5 milj. kronor högre än för 1963. Inleveransen till statsverket under budgetåret 1964/65 skulle följaktligen kunna anges till 44 milj. kronor.»
Bih. t: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Öl
Riksrevisionsverket beräknar rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag för budgetåret 1963/64 till 39 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 upptages till 44 000 000 kronor.
Skatt å sprit
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1963/64 upptagen till 1 400 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de fem senast förflutna budgetåren framgår av följande sammanställning.
Omsätt-
ningsskatt
Miljoner k
Budgetåret 1958/59 ...... 1 103,58
» 1959/60 1 116,90
» 1960/61 1 140,03
» 1961/62 1 198,43
»> 1962/63 1 160,13
Skatt å sprit utgår enligt förordning den 24 maj 1957 (nr 209) med däri senast genom förordning den 5 april 1963 (nr 52) företagna ändringar. Den i april 1963 företagna ändringen innebar, att de sedan 1958 oförändrade skattesatserna höjdes och att utskänkningsskatten avskaffades. Skatten på sprit utgår sålunda numera endast i form av omsättningsskatt.
Omsättningsskatten utgör i fråga om teknisk sprit 2 kronor 70 öre för liter. För spritdrycker utgår omsättningsskatten dels med en grundavgift för liter motsvarande 30 öre för varje hel volymprocent alkohol och dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset. Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen anfört följande:
»Arbetskonflikten vid spritcentralen under våren 1963 medförde en betydande nedgång i försäljningen av spritdrycker och därmed även i motsvarande skatteinkomst under budgetåret 1962/63. Under månaderna närmast efter strejkens avblåsning skedde en viss lagerpåfyllnad hos systembolaget och antagligen även hos vissa konsumenter. Detta innebär att det under juli—oktober 1963 influtna skattebeloppet, som i huvudsak avser spritcentralens leveranser till systembolaget under månaderna juni—september, ej kan läggas till grund för beräkning av inkomsten under budgetåret 1963/ 64.
För en beräkning av inkomsten under återstoden av budgetåret 1963/64 får man i stället utgå från systembolagets försäljning under tredje kvartalet 1963, vilken i liter räknat var obetydligt mindre än under tredje kvartalet 1962 och 3 procent högre än under samma tid 1961. Per liter räknat inbringade omsättningsskatten på spritdrycker för förtäringsändamål under de tre senaste månaderna i genomsnitt 29,54 kronor mot 25,76 kronor
62 Statsverkspropositionen år 196i: Bil. 1: Finansplanen:
under samma tid 1961. ökningen, som uppgår till närmare 15 procent, förklaras i första hand av skattehöjningen den 9 april 1963 och i andra hand av en viss förskjutning från billigare till dyrare varuslag.
Under november 1961—juni 1962 inflöt i omsättningsskatt på spritdrycker för förtäringsändamål 797,6 milj. kronor. Genom en kombinerad ökning av försäljningsvolymen med 3 procent och av skatten per liter med 15 procent erhålles härav en beräknad intäkt under november 1963—juni 1964 av (797,6 X 1>03 X 1>15 =) 944,8 milj. kronor.
Lägges härtill 4,5 milj. kronor i beräknad skatt å teknisk sprit, kan inkomsten för hela budgetåret 1963/64 anges till (506,6 -j- 944,8 + 4,5 =) 1 455,9 eller avrundat 1 450 milj. kronor.
Med hänsyn till att skatteinkomsten under början av budgetåret 1963/64 till en del avser lagerpåfyllnad och under antagande av en mindre konsumtionsökning kan inkomsten under budgetåret 1964/65 angivas till 1 450 milj. kronor.»
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsterna av skatt å sprit för budgetåret 1963/64 till 1 450 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med likaledes 1 450 000 000 kronor.
Skatt å vin
De beräknade och behållna inkomsterna av skatt å vin under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning.
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1958/59...... 85,64 85,00
1959/60...... 94,50 90,00
1960/61 ...... 100,18 105,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1961/62...... 107,02 105,00
1962/63...... 106,17 120,00
1963/64...... 120,00
Enligt förordning den 24 maj 1957 (nr 209) med däri senast genom förordning den 5 april 1963 (nr 52) vidtagna ändringar utgår omsättningsskatt för vin, dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent (starkvin), av 2 kronor 40 öre för liter och, såvitt avser annat vin (lättvin), av 24 öre för liter, dels med en procentavgift motsvarande 36 procent av utminuteringspriset. Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering. För inom landet tillverkat vin utgår omsättningsskatt dessutom med en särskild tillverkningsavgift av 50 öre för liter, om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest av 20 öre för liter.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av skatt å vin anfört följande:
»Även vinförsäljningen påverkades starkt av strejken vid spritcentralen under våren 1963. Det under juli—oktober 1963 influtna skattebeloppet, 44,4 milj. kronor mot 32,7 milj. kronor under samma tid 1962 härrör därför till viss del från påfyllnad av systembolagets lager. Bolagets försäljning.
Bih. t: Riks revisionsverkets inkomstberäkning 63
under tredje kvartalet 1963 visar nämligen ökning jämfört med tredje kvartalet 1962 med endast 7,2 procent.
För beräkning av skatteinkomsten under återstoden av innevarande budgetår är man på samma sätt som beträffande skatten på sprit hänvisad till eu jämförelse med budgetåret 1961/62. Därvid erhålles med utgångspunkt från förhållandena under tredje kvartalet en ökning av litertalet med 13 procent och av skatten per liter med 11 procent. Mot en skatteinkomst under november 1961—juni 1962 av 75,8 milj. kronor skulle därför svara en inkomst under november 1963—juni 1964 av (75,8 X 1 > 13 X 1.11 =) 95,1 milj. kronor. Inkomsten under hela budgetåret 1963/64 kan följaktligen anges till (44,4 -f 95,1 =) 139,5 eller avrundat 140 milj. kronor.
För budgetåret 1964/65 får man räkna med ytterligare någon ökning av vinförsäljningen, vilken dock med hänsyn till den nämnda lagerpåfyllnaden under början av budgetåret 1963/64 icke kan väntas medföra någon nämnvärd ökning av skatteinkomsten jämfört med detta år. För budgetåret 1964/65 förutses därför en inkomst av oförändrat 140 milj. kronor.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av skatt å vin för budgetåret 1963/64 till 140 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1964/ 65 upptages till likaledes 140 000 000 kronor.
Skatt å malt- och läskedrycker
Skatt å malt- och läskedrycker utgår jämlikt förordning den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker. Allt efter alkoholstyrkan indelas maltdryckerna i tre klasser. Första klassen omfattar maltdrycker, som ej innehåller mer än 1,8 viktprocent alkohol (lättöl). Andra klassen omfattar sådana till första klassen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehåller mer än 2,8 viktprocent alkohol (Öl), och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker (starköl). Skatten utgår för liter med 12 öre för lagrat lättöl, 48 öre för Öl och 1 krona 41 öre för starköl. Skatt på lagrat lättöl infördes från och med den 20 mars 1958, då också skatten för Öl och starköl höjdes till nu gällande belopp mot att tidigare ha utgått med 42 öre för liter Öl och 1 krona 35 öre för liter starköl. Skatten på läskedrycker utgår med 33 öre för liter.
De beräknade och redovisade nettoinkomsterna av skatt å malt- och läskedrycker, som till och med budgetåret 1960/61 var fördelade på två inkomsttitlar, maltdrycksskatt och skatt å läskedrycker, framgår av följande sammanställning.
Skatt å malt- och läskedrycker
64 Statsverkspropositionen, år 1964-: Bil. 1: Finansplanen:
I riksstaten för budgetåret 1963/64 är inkomsten av skatt å malt- och läskedrycker upptagen med 185 miljoner kronor.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av skatt å malt- och läskedrycker anfört följande:
»Inkomsten av malt- och läskedrycksskatten under budgetåret 1962/63 påverkades till en början av att sommaren 1962 var kall och regnig med åtföljande minskad efterfrågan på framförallt Öl och läskedrycker. Spritstrejken våren 1963 medförde en kraftigt ökad försäljning av starköl, vilken delvis synes ha blivit bestående. Under tredje kvartalet 1963 ökade nämligen den skattepliktiga utlämningen av starköl med 38 procent jämfört med samma tid 1962. Den i stort sett gynnsamma väderleken under sommaren 1963 medförde en ökad utlämning av Öl och läskedrycker under tredje kvartalet med 16 resp. 17 procent. Det lagrade lättölet, som icke spelar någon större roll för skatteutfallet, visar sedan flera år tillbaka en sjunkande försäljningskurva.
Under juli—oktober 1963 har i skatt å malt- och läskedrycker influtit 75,3 milj. kronor. För återstoden av budgetåret synes man beträffande Öl, lättöl och läskedrycker kunna räkna med minst samma inkomst som under november 1961—juni 1962, dvs. 109,3 milj. kronor. För starkölet, som under denna tid inbringade 7,35 milj. kronor, torde man däremot få räkna med en ökning till ca 10 milj. kronor. För hela budgetåret 1963/64 erhålles härigenom en beräknad intäkt under förevarande skattetitel av (75,3 -j- 109,3 -f- 10,0 =) 194,6 eller avrundat 195 milj. kronor.
För budgetåret 1964/65 torde motsvarande inkomst kunna anges till 200 milj. kronor.»
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsterna på titeln skatt å malt- och läskedrycker till 200 000 000 kronor för budgetåret 1963/64 samt föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1964/65 uppföres med likaledes 200 000 000 kronor.
Energiskatt
Allmän energiskatt utgår enligt förordning den 31 maj 1957 (nr 262) med däri senast genom förordning den 7 april 1961 (nr 374) vidtagna ändringar. Allmän energiskatt skall erläggas för bensin, vissa bränslen såsom kol, koks, motorbrännolja och eldningsolja samt elektrisk kraft. Med bensin avses härvid samtliga i förordningen om bensinskatt angivna skattepliktiga varuslag. Energiskatt för bensin utgår med 9 öre för liter. För elektrisk kraft utgår skatten med 10 procent av kraftens beskattningsvärde för kraft som förbrukas i industriell rörelse med en förbrukning av mer än 40 000 kilowatttimmar för driftställe under helt beskattningsår. För annan elektrisk kraft utgår skatten genom förordning den 14 mars 1958 (nr 71) med 7 procent av kraftens beskattningsvärde. Beskattningsvärdet är lika med summan av de avgifter, som förbrukaren har att erlägga för den elektriska kraften.
För andra bränslen gällande skattesatser framgår av nedanstående sammanställning.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
65 Bränsle Skattesats
Stenkol............................................ 12 kronor för ton
Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter m. in............. 6 » » »
Brunkolsbriketter .................................. 6 » » »
Koks.............................................. 14 » » »
Kolstybb och koksbriketter .......................... 6 » » »
Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass I 25 » » mI * 3 * 5
Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass II 16 » » »
Beträffande energiskatt på bensin gäller i fråga om skattskyldighet och beskattningsmyndighet samma bestämmelser som för bensinskatt. Övrig energiskatt redovisas av kontrollstyrelsen samt av generaltullstyrelsen beträffande skatt på bränslen som införes till riket av annan än den som är registrerad hos kontrollstyrelsen.
Inkomsterna av energiskatt under de senaste budgetåren framgår av nedanstående sammanställning.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av de inkomster som uppbäres av styrelsen anfört följande:
»a) Energiskatt på elektrisk kraft
Med ledning av uppgifter i Statistiska Centralbyråns meddelande 'Elkraftförsörjningen, september 1963’ har ökningen av den inhemska förbrukningen av främst energiskattepliktig elkraft beräknats till (31 081 GWh för tiden oktober 1962—september 1963 minskat med 28 978 GWh för tiden oktober 1961—september 1962=) 2 103 GWh eller 7,25 procent. Med hänsyn till de för närvarande relativt goda konjunktur utsikter na och de på senare tid fallande kraftpriserna, som leder till ökad användning av elektrisk kraft inom såväl näringslivet som hushållen, torde elkraftförbrukningen fortsätta att öka.
Skatteintäkten har under senaste 12-månadersperiod (november 1962— oktober 1963) ökat med 8,9 procent jämfört med närmast föregående 12-månadersperiod. Skatteintäktsökningen är sålunda något större än ökningen av kraftförbrukningen under samma tid, vilket kan antagas väsentligen sammanhänga med eftersläpning på skattesidan beträffande tidigare genomförda prishöjningar. De under 1963 beslutade prissänkningarna påverkar skatteintäkten först från och med juni månad 1963, varför skatteuppbörden först under tiden därefter ger ledning för beräkning av skatteintäkterna under återstoden av innevarande budgetår. Under tiden juni—oktober 1963 har skatteintäkten jämfört med samma tid föregående år ökat med 4 procent. Sistnämnda ökning kan förväntas även för kommande budgetår. Då skatteinkomsten för budgetåret 1962/63 utgjorde 161 milj. kronor,
5 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr l. Bil. 1. Bihang 1
66 Statsverkspropositionen år 196i: Bil. 1: Finansplanen:
kan skatteinkomsten för budgetåret 1963/64 sålunda beräknas till (1,04 X 161 =) 167 milj. kronor och för budgetåret 1964/65 till (1,04 X 167 =) 174 milj. kronor.
b) Energiskatt på bensin
Nettoinkomsten av energiskatt på bensin har under budgetåret 1962/63 utgjort 218,4 milj. kronor.
Utöver bensinskatt med 38 öre för liter utgår energiskatt på bensin med 9 öre för liter. För bensin, som tillverkas av Svenska Skifferolje AB, utgår dock bensinskatt intill utgången av juni 1964 med endast 5 öre för liter och för bensin, som användes för framställning av stadsgas, utgår energiskatt med endast 1,6 öre för liter (för dylik bensin utgår icke bensinskatt). Under budgetåret 1962/63 utgjorde energiskatten 23,9 procent av under samma tid influten bensinskatt. Denna andel torde icke komma att nämnvärt förändras under de närmaste åren. Med hänsyn till de förhållandevis obetydliga leveranserna av bensin från Svenska Skifferolje AB under det senaste budgetåret torde man nämligen i detta sammanhang kunna bortse från den påverkan på procenttalet, som ett bortfall av skattenedsättningen på skifferbensin från den 1 juli 1964 kommer att föranleda.
Med denna utgångspunkt kan inkomsten under budgetåret 1963/64 beräknas till (0,239 X 990 =) 237 milj. kronor och under budgetåret 1964/65 till 0,239 X (1045 — 6) = 248 milj. kronor.
c) Energiskatt på andra bränslen än bensin
Nettoinkomsten av energiskatt på fasta och flytande bränslen har under
de fyra senaste budgetåren utgjort följande:
sedan
tid
Den under budgetåren 1960/61, 1961/62 och 1962/63 influtna skatten fördelar sig på följande sätt:
Under bränslesäsongen 1962/63 var medeltemperaturen i landet lägre än under motsvarande tid föregående år och i sin helhet mycket under normal-
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
värdet. Detta torde vara förklaringen till den stora ökningen i skatteinkomsterna på eldningsoljor under budgetåret 1962/63 i förhållande till motsvarande inkomster under budgetåret 1961/62.
För tiden 11 november 1963—30 juni 1964 torde icke böra räknas med större skatteinkomst är under motsvarande tid föregående år eller 170,6 milj. kronor. Den genomsnittliga ökningen för budgetåret 1963/64 skulle enligt denna beräkning uppgå till 1,7 procent.
För budgetåret 1964/65 torde försiktigtvis böra räknas med en ökning av skatteinkomsten med endast 4 procent.
Inleveransen under budgetåret 1963/64 kan följaktligen beräknas till (92,3 + 170,6 =) 263 milj. kronor och under budgetåret 1964/65 till 276 milj. kronor.
Sammanlagt skulle sålunda energiskatten enligt vad ovan anförts komma att uppgå till (167 + 237 -j- 263 = ) 667 eller avrundat 670 milj. kronor för budgetåret 1963/64 och (174 + 248 + 276 =) 698 eller avrundat 700 milj. kronor för budgetåret 1964/65.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket beräknat de inkomster som uppbäres av tullverket till 5 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1963/64 och 1964/65.
De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln energiskatt under budgetåren 1963/ 64 och 1964/65 på 675 respektive 705 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsterna på titeln energiskatt för budgetåret 1963/64 till 675 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med 710 000 000 kronor. II.
II. Uppbörd i statens verksamhet
De under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptagna inkomsttitlarna beräknades i riksstaten för budgetåret 1962/63 till ett belopp av 257,47 miljoner kronor och gav enligt budgetredovisningen en sammanlagd nettoinkomst av 285,62 miljoner kronor. Hur den redovisade nettoinkomsten fördelade sig på de olika uppbördstitlarna framgår av bilaga B.
Riksstaten för budgetåret 1963/64 upptager under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» en sammanlagd inkomstsumma av 276,14 miljoner kronor. Beträffande samtliga de under denna rubrik upptagna inkomsttitlarna, utom vattendomstolsavgifter, har riksrevisionsverket från vederbörande myndigheter erhållit uppgifter om de belopp, med vilka inkomsterna på titlarna i fråga kan beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1963/64 och 1964/65. Med stöd av myndigheternas uppgifter har riksrevisionsverket, såsom framgår av bilaga C, beräknat utfallet av inkomstsumman under »Uppbörd i statens verksamhet» under budgetåret 1963/64 till 299,56 miljoner kronor.
68 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
För budgetåret 1964/65 har riksrevisionsverket på sätt framgår av närslutna bilaga D under denna rubrik beräknat ett sammanlagt belopp av 484,09 miljoner kronor, vilket är 184,53 miljoner kronor mer än vad som beräknats för innevarande budgetår. Av ökningen hänför sig 25,00 miljoner kronor respektive 150,00 miljoner kronor till två föreslagna nya uppbördstitlar för redovisning av staten tillkommande sjukpenningar till följd av arbetsgivarinträdet och av bidrag från kommunerna i samband med förstatligandet av polisväsendet m. m.
Riksrevisionsverket har funnit anledning göra särskilda uttalanden endast beträffande följande inkomsttitlar.
Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet. I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1963 har riksförsäkringsverket beräknat inkomsterna på denna titel till 4,0 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 3,9 miljoner kronor för budgetåret 1964/65 och därvid anfört följande:
»Under denna riksstatstitel redovisas följande inkomster:
1) tilläggsavgifter enligt 16 § första stycket lagen om försäkring för olycksfall i arbete och 39 § första stycket lagen om yrkesskadeförsäkring såsom bidrag till bestridande av omkostnaderna för riksförsäkringsverkets och försäkringsrådets verksamhet,
2) bidrag enligt 39 § andra stycket sistnämnda lag till bestridande av nämnda omkostnader,
3) ersättning från riksförsäkringsverkets yrkesskadeförsäkringsfond (förut olycksfallsförsäkringsfond) för verkets bestyr med förvaltningen av fonden,
4) ersättning från riksförsäkringsverkets trafiklivräntefond för verkets bestyr med livränterörelse enligt lagen om trafikförsäkring å motorfordon,
5) ersättning till riksförsäkringsverket för handhavandet av den frivilliga pensionsförsäkringen.
1. Tilläggsavgifter enligt olycksfalls- och yrkesskadeförsäkringslagarna.
De numera till riksförsäkringsverket inflytande försäkringsavgifterna avser praktiskt taget uteslutande försäkring enligt yrkesskadeförsäkringslagen. Det sammanlagda beloppet av dylika avgifter, som kan beräknas inflyta under budgetåret 1963/64, uppgår till omkring 38,0 milj. kronor. Lindring i försäkringsavgifter på grund av arbetsgivares åtagande att helt eller delvis bestrida ersättning enligt lagen kan uppskattas till omkring 2,7 milj. kronor. Tilläggsavgifterna utgår med 5 % av summan av försäkringsavgifter och lindringsbelopp och kan således för budgetåret 1963/64 beräknas till 2,05 milj. kronor.
Även för budgetåret 1964/65 torde de till riksförsäkringsverket inflytande försäkringsavgifterna kunna uppskattas till 38,0 milj. kronor och lindringsbeloppen till 2,7 milj. kronor samt tilläggsavgifterna alltså till omkring 2,05 milj. kronor.
2. Bidrag enligt 39 § andra stycket yrkesskadeförsäkringslagen. (Från ömsesidiga socialförsäkringsbolag).
Under budgetåret 1963/64 skall de ömsesidiga socialförsäkringsbolagen i bidrag erlägga omkring 1,60 milj. kronor.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 69
Socialförsäkringsbolagens försäkringsavgifter för år 1963 kan uppskattas till omkring 50 milj. kronor, förekommande lindringsbelopp häri inräknade. De häremot svarande bidragen, utgörande 3 % av summan, vilka skall erläggas under budgetåret 1964/65, kan sålunda uppskattas till 1,5 milj. kronor.
3. Ersättning från riksförsäkringsverkets yrkesskadeförsäkringsfond for verkets bestyr med förvaltningen av fonden.
Enligt Kungl. brev den 27 juni 1930 skall från den i 19 § olycksfallsförsäkringslagen (41 § yrkesskadeförsäkringslagen) omförmälda fonden för varje budgetår utgå ett belopp av 22 000 kronor såsom ersättning till statsverket för riksförsäkringsverkets bestyr med förvaltningen av fonden.
4. Ersättning från riksförsäkringsverkets trafiklivräntefond för verkets bestyr med livränterörelse enligt lagen om trafikförsäkring å motorfordon.
Bestämmelser angående ersättning till statsverket från den för ifrågavarande rörelse bildade fonden har meddelats i Kungl. brev den 19 december 1930. Denna ersättning, som under budgetåret 1963/64 utgör ca 5 400 kronor, kan beräknas under budgetåret 1964/65 inflyta med omkring 5 000 kronor.
5. Ersättning till riksförsäkringsverket för handhavandet av den frivilliga pensionsförsäkringen.
Jämlikt Kungl. brev den 10/8 1963 skall ersättning från och med år 1962 utgå enligt nya, i brevet närmare angivna grunder, vilket medför någon ökning av de årliga ersättningsbeloppen. Ersättningen kan för vart och ett av budgetåren 1963/64 och 1964/65 uppskattas till i runt tal 300 000 kronor, vartill torde komma — under budgetåret 1963/64 — ett regleringsbelopp för år 1962 om ca 35 000 kronor, enär ersättningen för sistnämnda år erlagts endast preliminärt under budgetåret 1962/63 enligt då gällande grunder.»
I anslutning till riksförsäkringsverkets beräkning uppskattar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 4 000 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med 3 900 000 kronor.
Personalsjnkpenningar m. m. Genom arbetsgivarinträde från och med budgetåret 1963/64 erhåller staten de sjukpenningar in. m. som tillkommer statens anställda med rätt till sjuklön. Dessa sjukpenningar skall för personal vid affärsverken levereras till vederbörande verk och för personal hos statsförvaltningen i övrigt tillgodoföras riksstatens inkomstsida. På grundval av överslagsberäkningar i propositionen i ämnet (1963: 160) och underhandsuppgifter från riksförsäkringsverket kan det belopp som skall tillgodoföras riksstatens inkomstsida uppskattas till ca 25 miljoner kronor under budgetåret 1964/65. För innevarande budgetår torde dessa medel komma att tillgodoföras riksstatstiteln övriga diverse inkomster.
Riksrevisionsverket förordar att ifrågavarande sjukpenningar för budgetåret 1964/65 redovisas på särskild uppbördstitel förslagsvis benämnd personalsjukpenningar m. m. och att denna titel uppföres med 25 000 000 kronor.
70 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen:
Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium. Inkomsterna på denna titel har i riksstaten för innevarande budgetår beräknats till 450 000 kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 oktober 1963 har medicinalstyrelsen beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel till 1 575 000 kronor för vartdera budgetåret 1963/64 och 1964/65. Inkomststegringen motiveras av att ny taxa har fastställts.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till 1 600 000 kronor för budgetåret 1963/64 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med likaledes 1 600 000 kronor.
Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion. I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1963 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat inkomsterna på denna titel till 5 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1963/64 och 1964/65, varvid styrelsen förutsatt att bilinspektionens arbetsuppgifter förblir oförändrade samt att trafikkortskravet icke utvidgas.
Riksrevisionsverket beräknar under nyssnämnda förutsättningar inkomsterna på ifrågavarande titel för budgetåret 1963/64 till 5 300 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med 5 500 000 kronor.
Lotspenningar. I skrivelse till riksrevisionsverket den 15 oktober 1963 har sjöfartsstyrelsen anfört följande:
»I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsten å riksstatstiteln lotspenningar beräknad till 12 000 000 kronor eller till samma belopp som i riksstaten för budgetåret 1962/63. Under budgetåret 1962/63 uppgick lotspenninginkomsten till ca 12 020 000 kronor. Under de tre första månaderna av budgetåret 1962/63 uppgick inkomsterna till ca 3 050 000 kronor. Inkomsten har för motsvarande tid under innevarande budgetår utgjort ca 3 315 000 kronor. Med hänsyn till denna ökning och till det förväntade allmänna konjunkturläget beräknar styrelsen lotspenninginkomsterna till 13 miljoner kronor för ettvart av budgetåren 1963/64 och 1964/65. Styrelsen får i detta sammanhang omförmäla att styrelsen har upprättat ett förslag om höjda lotsavgifter. Därest den föreslagna höjningen, som är avsedd att tillämpas från den 1 januari 1964, skulle bifallas, bör inkomsterna för de två ifrågavarande budgetåren höjas till 14,3 respektive 15,6 milj. kronor.»
I avvaktan på ställningstagande till den föreslagna höjningen av lotsavgifterna beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 13 000 000 kronor för budgetåret 1963/64 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med likaledes 13 000 000 kronor.
Inkomster vid statens geotekniska institut. I skrivelse till riksrevisionsverket den 5 oktober 1963 har statens geotekniska institut anfört följande:
»I sin skrivelse till Eder den 13 oktober 1962 i samma ämne beträffande budgetåret 1963/64 framhöll institutet, att det ställde sig svårt att då bedö-
71 Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
ma inkomstutfallet för ifrågavarande budgetår, enär institutet inte hade sig bekant i vilken utsträckning de i petita till 1963 års riksdag framförda forslagen till utbyggnad av institutets organisation m. in. skulle komma att bifallas. Institutet hade bl. a. där begärt inrättandet av en tredje avdelning för forskning och konsultation. Denna avdelning, med vilken institutet raknat i sin inkomstprognos för 1963/64, bär emellertid icke kommit till stånd.
Institutet har under de tre senaste budgetåren redovisat följande inkomster av uppdragsverksamheten.
1960/61 ...................... kr- 1 429 438
1961/62 ...................... * 1 332 783
1962/63 ...................... » 1 309 410
De minskade inkomsterna av verksamheten får i första hand tillski ivas den successiva avvecklingen av Götaälvundersökningen ävensom i viss gra vissa svårigheter att rekrytera teknisk personal med de resurser som under sagda budgetår stått till institutets förfogande.
Då institutet i samband med ikraftträdandet av en ny organisation från den 1 juli 1963 tillförts en viss personalförstärkning jämväl beträffande uppdragsverksamheten räknar institutet med att inkomsterna av uppdrag för budgetåret 1963/64 kommer att uppgå till 1 400 O00^getåret 1964/65 uppskattar institutet inkomsterna till 1 400 000 a 1 500 000 kr. beroende på om den tidigare omnämnda tredje avdelningen kommer till stånd eller ej.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till 1 400 000 kronor för budgetåret 1963/64 samt föreslår, under förutsättning att institutets nuvarande organisation bibehålies, att titeln for budgetåret 1964/65 upptages till likaledes 1 400 000 kronor.
Inkomster av datamaskindrift vid statskontoret. Inkomsterna pa ifrågavarande titel har av statskontoret i skrivelse till riksrevisionsverket den 15 oktober 1963 beräknats till 2,50 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 4,50 miljoner kronor för budgetåret 1964/65.
I anslutning till statskontorets beräkning upptager riksrevisionsverket ifrågavarande titel till 2 500 000 kronor för budgetåret 1963/64 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med 4 500 000 kronor.
Inkomst av myntning och justering. I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 oktober 1963 har mynt- och justeringsverket anfört följande:
»Inkomstberäkningen för budgetåret 1963/64 baserades på prägling av 100 milj. stycken mynt till ett värde av 20 milj. kr.
I allmänna rörelsen utelöpande skiljemynt ökar. För att tillgodose den beräknade ökade efterfrågan på mynt och fylla Riksbankens lager till önskad storlek erfordras att 206 milj. stycken mynt praglas under innevarande budgetår. Verkets nuvarande produktionskapacitet medger dock endast framställning av cirka 150 milj. mynt. Med liänsyn till nämnda förhållanden beräknar verket nu för budgetåren 1963/64 och 1964/65 en prägling un-
72 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
der vartdera budgetåret av 150 milj. mynt till ett värde av 37 milj. kr., vilket med nuvarande priser på metaller och halvfabrikat skulle motsvara en inkomst av 20 milj. kr.
Inkomsten av justering beräknas till 2 milj. kr. Sammanlagda inkomsten av myntning och justering under budgetåren 1963/64 och 1964/65 beräknas till 22 milj. kr.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på denna titel till 22 000 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 upptages till likaledes 22 000 000 kronor.
Bidrag till bankinspektionen och Bidrag för revision av sparbankerna. I skrivelse till riksrevisionsverket den 12 oktober 1963 har bankinspektionen anfört följande:
»Vad först angår löpande budgetår, 1963/64, har inkomsttiteln bidrag till bankinspektionen i riksstaten upptagits med ett belopp av 1 050 000 kronor. Det däri ingående delbeloppet av bidrag till banktillsynens fond har tidigare angivits till 445 000 kronor. Under förutsättning att de nya kungörelser i ämnet, som kommer att utfärdas före 1963 års utgång, upptager den av inspektionen föreslagna procentsatsen, kan bidraget beräknas stiga till ca 700 000 kronor, vilket belopp torde inflyta under februari 1964. — Bidragen till fondtillsynen, som tidigare beräknats till 55 000 kronor, kan på grund av ökad omsättning av värdepapper antagas stiga till ca 65 000 kronor, vilket belopp likaledes torde inflyta under februari 1964. — Bidraget till jordbrukskassetillsynens fond har för innevarande budgetår bestämts till 150 000 kronor, varav 80 000 kronor redan influtit och överförts till jordbrukskassetillsynens fond. Resterande belopp, 70 000 kronor, skall inbetalas före den 1 april 1964. — Bidragen till sparbankstillsynen, som i riksstaten upptagits med ett belopp av 450 000 kronor, har på grund av fördubblad uttagsprocent influtit med 922 870 kronor. Å inkomsttiteln kan således beräknas inflyta tillhopa (700 000 + 65 000 + 150 000 + 922 870 =) 1 837 870 kronor.
Vidare har inkomsttiteln bidrag för revision av sparbankerna i riksstaten för innevarande budgetår upptagits till 530 000 kronor. Då de tidigare beräknade arvodeshöjningarna ej kan påverka bidragsbeloppet förrän nästa budgetår, kommer bidraget att nu inflyta med ett något lägre belopp, 463 715 kronor 88 öre.
Vad härefter beträffar budgetåret 1964/65 torde delbeloppen bidrag till banktillsynen och bidrag till fondtillsynen kunna uppskattas till 750 000 kronor respektive 65 000 kronor. — I fråga om bidraget till jordbrukslcassetillsynens fond kommer kungörelse att utfärdas nästa år. Genom omläggning av bidragsbetalningen från budgetår till kalenderår kommer endast halvt bidrag att utgå under budgetåret 1964/65. Beloppet kan beräknas till ca 75 000 kronor. — Delbeloppet bidrag till sparbankstillsynen torde kunna uppskattas till ca 975 000 kronor.
I enlighet härmed beräknar inspektionen hela beloppet för riksstatstiteln bidrag till bankinspektionen för budgetåret 1964/65 till (750 000 4- 65 000 + 75 000 -f- 975 000 =) 1 865 000 kronor.
Vad slutligen angår riksstatstiteln bidrag för revision av sparbankerna torde detta bidragsbelopp med hänsyn till förutom arvodeshöjningen även ökade resekostnader få för sistnämnda budgetår beräknas till 550 000 kronor.»
fl i/i. 1: Riksrevisionsvcrhets inkomstberäkning 73
Riksrevisionsverket beräknar, under de av bankinspektionen givna förutsättningarna, inkomsterna på riksstatstitlarna bidrag till bankinspektionen och bidrag för revision av sparbankerna till 1 840 000 kronor respektive 470 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titlarna för budgetåret 1964/65 upptages till 1 865 000 kronor respektive 550 000 kronor.
Bidrag till färsäkringsinspektionen. I skrivelse till riksrevisionsverket den 3 oktober 1963 har försäkringsinspeklionen anfört följande:
»Inspektionens inkomster under löpande budgetår (1963/64), vilka endast beror av försäkringsbolagens och understödsföreningarnas avgiftsinkomster under närmast föregående kalenderår (1962), kan framräknas på grundval av redan nu till inspektionen inkommet uppgiftsmaterial. En preliminär beräkning, därvid hänsyn dock ej kunnat tagas till eventuella felaktigheter i materialet, har givit till resultat att inkomsterna å riksstatstiteln bidrag till försäkringsinspektionen för nu löpande budgetår kommer att uppgå till ungefär 1 670 000 kronor.
Att göra en förhandsuppskattning av premieinkomsterna under 1963 för försäkringsbolagen och understödsföreningarna och därmed även av de bidrag som inspektionen kan påräkna under budgetåret 1964/65 möter vissa svårigheter. Inspektionen har dock i sina petita för budgetåret 1964/65 beräknat att inkomsterna från såväl försäkringsbolagen som understödsföreningarna skall komma att sammanlagt uppgå till ungefär samma belopp som för budgetåret 1963/64. Härav kommer dock bidragen från försäkringsbolagen att utgöra 1 560 000 kronor under det att bidragen från understödsföreningarna kommer att uppgå till 100 000 kronor.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till 1 670 000 kronor för budgetåret 1963/64 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 upptages till likaledes 1 670 000 kronor.
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt. Statens centrala frökontrollanstalt har i skrivelse till riksrevisionsverket den 10 oktober 1963 beräknat inkomsterna på denna titel till 3,00 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 3,40 miljoner kronor för budgetåret 1964/65. Kontrollanstalten har därvid anfört att inkomstökningen motiveras av den fortgående stegringen av statsplomberingsverksamheten och av höjda taxor för analysering, provtagning och plombering m. m.
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsterna på ifrågavarande titel till 3 500 000 kronor för budgetåret 1963/64 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med likaledes 3 500 000 kronor.
Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. I skrivelse till riksrevisionsverket den 5 oktober 1963 har statens växtskyddsanstalt beräknat inkomsterna på denna titel till 938 000 kronor för innevarande budgetår och till 933 000 kronor för budgetåret 1964/65. Växtskyddsanstalten har härvid anfört följande:
74 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
»Beloppen grundar sig på följande beräkning. 1963/64 1964/65
1. Växtskyddsavgifter ............................ 825 000 825 000
2. Avgifter för registrering av växtskyddsmedel...... 5 000
3. Avgifter för nematodundersökning av jordprov .... 50 000 50 000
4. Övriga inkomster.............................. 58 000 58 000
938 000 933 000
Kommentar:
1. Inkomstbeloppens storlek har beräknats med utgångspunkt från 1962 års importvolym och under förutsättning att nu gällande taxa äger giltighet under nämnda budgetår.
2. Då registreringen av växtskyddsmedel från och med den 1 jan. 1964 kommer att överföras till giftnämnden, beräknas inkomsten av dessa avgifter för anstaltens del för innevarande budgetår endast uppgå till 5 000 kr. För kommande budgetår bortfaller avgifterna följaktligen helt.
3. För budgetåret 1962/63 uppgick inkomsterna för nematodundersökningar av jordprov till ca 32 000 kr. Då undersökningarna beräknas öka i omfattning, bör inkomster av nämnda avgifter för de närmaste budgetåren uppskattas till ca 50 000 kr.
4. För budgetåret 1962/63 uppgick anstaltens övriga inkomster till ca 56 760 kr. För budgetåren 1963/64 och 1964/65 uppskattar anstalten dessa till ca 58 000 kr. för budgetår.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beräknat uppbörden av avgifter för växtskyddsinspektion m. in. till 0,80 miljon kronor för vartdera budgetåret 1963/64 och 1964/65.
Under de av statens växtskyddsanstalt angivna förutsättningarna beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på denna titel till 1 000 000 kronor för budgetåret 1963/64 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med likaledes 1 000 000 kronor.
Avgifter vid köttbesiktning. I skrivelse till riksrevisionsverket den 2 oktober 1963 har veterinärstyrelsen anfört följande:
»Inkomsten av avgifter från kontrollslakterier budgetåret 1962/63 utgjorde totalt 4 127 814 kronor, varvid är att märka att den härrörde från 11 månader, från och med juli 1962 till och med maj 1963. Enär avgiften för juni 1963, 354 336, influtit först under påföljande juli, ökar den samlade inkomsten för budgetåret 1963/64 med samma belopp. Då antalet slakterier torde kunna förutsättas bli oförändrat under 1963/64 och tillförseln till slakterierna i stort sett densamma, bör totalinkomsten för detta budgetår beräknas uppgå till 4 482 150 (4 127 814 -f- 354 336) eller i runt tal 4 500 000 kronor. Detta belopp torde täcka de utgiftsökningar som uppkommit genom löneklassuppflyttningar från den 1 juli 1963 och som kan förväntas i anslutning till 1964 års avtalsförhandlingar.
En beräkning av inkomsten under 1964/65 bör utgå från samma belopp. Emellertid torde utvecklingen på utgiftssidan göra det nödvändigt för Veterinärstyrelsen att senast under juni 1964 överslagsvis söka beräkna inkoms-
Hih. 1: Riks revisions verkets inkomstberäkning
ter och utgifter för budgetåret 1964/65 för att, därest så visar sig påkallat, efter samråd med Eder till Kungl. Maj :t ingå med förslag till ändrade avgifter för kontrollslakterierna.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till 4 500 000 kronor för budgetåret 1963/64 samt föreslår, att titeln under förutsättning av oförändrade avgifter för budgetåret 1964/65 uppföres med likaledes 4 500 000 kronor.
Inkomster vid veterinärhögskolan. I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 oktober 1963 har veterinärhögskolan beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel till 850 000 kronor för budgetåret 1963/64 och till 925 000 kronor för budgetåret 1964/65. Inkomststegringen för budgetåret 1964/65 motiveras av höjda taxor och ökad djursjukvårdande verksamhet.
I anslutning till veterinärhögskolans beräkning uppskattar riksrevisionsverket inkomsterna på denna titel till 850 000 kronor för budgetåret 1963/64 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med 925 000 kronor.
Inkomster vid rikets allmänna kartverk. I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsten på denna titel beräknad till 4 200 000 kronor. Rikets allmänna kartverk har i skrivelse till riksrevisionsverket den 15 oktober 1963 beräknat inkomsterna på titeln till 3 800 000 kronor för vartdera budgetåret 1963/64 och 1964/65. Kartverket har härvid anfört följande:
»Efter den 15 september 1963 kommer kartverket enligt av Kungl. Maj :t fattat beslut att omhänderha förläggandet av de officiella kartorna. Distributionen och försäljningen av dessa kommer att anförtros Svenska Reproduktions AB (SRA). Under budgetåret 1963/64 kommer inkomsterna av kartför sälj ningen att bestå av dels royalty från Generalstabens Litografiska anstalt för tiden 1/1—15/9 1963 dels nettoresultat av SRA:s försäljning under resten av år 1963. Underlag saknas för närvarande för en tillförlitlig beräkning av inkomsterna av kartverkets blivande förlagsverksamhet. Under omställningsåret 1963 torde inkomsterna bli i stort sett oförändrade i förhållande till inkomsterna för budgetåret 1962/63.
Under hänvisning till det anförda får kartverket meddela, att inkomster på riksstatstiteln inkomster vid RAK beräknas till 3 800 000 kronor för såväl innevarande budgetår som för budgetåret 1964/65. Inkomsterna härrör sig från fotogrammetrisk uppdragsverksamhet och kartförsäljning.»
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsterna på ifrågavarande titel till 3 800 000 kronor för budgetåret 1963/64 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med likaledes 3 800 000 kronor.
Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter. I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 oktober 1963 har patent- och registreringsverket anfört följande:
76 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
»Inkomsterna under budgetåret 1962/63 uppgick till ca 16 700 000 kr. För det löpande budgetåret och budgetåret 1964/65 anser sig patentverket kunna räkna med inkomster på ca 17 500 000 resp. 18 300 000 kr. Därvid beräknas i förhållande till 1962/63 till följd av bl. a. ökat antal beviljade patent en ökning av patentinkomsterna med ca 500 000 kr. för 1963/64 och ytterligare samma belopp för 1964/65. En ökning av bolagsinkomsterna har ämbetsverket också räknat med, ehuru underlaget för denna beräkning är osäkert, enär inkomsternas storlek i hög grad är beroende av ökning av bolagens aktiekapital. Vidare må framhållas att ansökningsavgifter i namnärenden kommer att utgå fr. o. in. den 1 januari 1964 och påverka inkomsttillflödet under halva innevarande budgetår och hela budgetåret 1964/65. Tillhopa beräknas bolags- och namnärendena ge en ökning av 300 000 kr. 1963/
64 och ytterligare ungefär samma belopp 1964/65. Varumärkesinkomsterna beräknas bli oförändrade.»
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsterna på denna titel till 17 500 000 kronor för budgetåret 1963/64 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/
65 uppföres med 18 500 000 kronor.
Bidrag till kostnader för polisväsendet m. m. Statsmakternas principbeslut angående förstatligandet av polisväsendet m. m. innebär, att kommunerna för framtiden icke skall ha några ekonomiska förpliktelser beträffande polis-, åklagar- och exekutionsväsendet men att de skall medverka vid genomförandet av huvudmannaskapsreformen. Denna medverkan skall bland annat ske genom att kommunerna under en övergångsperiod av fem år med början från och med 1965 erlägger kontanta bidrag enligt en fallande skala. Polisberedningen har i betänkande den 31 augusti 1963 (nr 10) föreslagit, att uppbörden av kommunernas bidrag handhas av länsstyrelserna och att uppbörden sker i anslutning till utbetalningen av förskotten på kommunalskatten ävensom att uppbörden skall tillgå så att en sjättedel av bidraget avräknas från förskott på kommunalskatt vid ett vart av de sex utbetalningstillfällena under det år bidraget avser. Riksrevisionsverket har i utlåtande den 23 november 1963 anslutit sig till polisberedningens förslag och förordat, att de avräknade kommunbidragen redovisas på särskild inkomsttitel under uppbörd i statens verksamhet. Bidragen kan enligt uppgift beräknas till drygt 300 miljoner kronor för 1965, varav således ca 150 miljoner kronor skulle falla på budgetåret 1964/65.
Riksrevisionsverket förordar, att den av ämbetsverket föreslagna uppbördstiteln benämnes bidrag till kostnader för polisväsendet m. m. och att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med 150 000 000 kronor.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
77 III. Diverse inkomster
Bötesmedel. De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning:
Under de fyra första månaderna av innevarande budgetår var uppbörden på titeln 9 procent större än för motsvarande tid föregående budgetår. Enligt av riksrevisionsverket från överståthållarämbetet och länsstyrelserna infordrade uppgifter beräknas inkomsten av bötesmedel för budgetåren 1963/64 och 1964/65 till 37,87 respektive 39,18 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket beräknar bötesmedlen för innevarande budgetår till 40 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med 42 000 000 kronor.
Totalisatormedel. De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning: I
I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 oktober 1963 har lantbruksstyrelsen under hänvisning till en inom styrelsens husdj ursbyrå upprättad promemoria uppskattat inkomsten av totalisatormedel till 65 miljoner kronor för vartdera budgetåret 1963/64 och 1964/65. I den nämnda promemorian anföres följande:
»För beräkning av totalisatormedlen under budgetåren 1963/64 och 1964/ 65 har en jämförelse verkställts mellan omsättning och statens andel för tiden 1 juli—30 september 1962 och samma period 1963. Omsättningssummorna har under sagda perioder uppgått till respektive 96 208 588 kronor och 118311 144 kronor, varjämte statens andel belöpt sig till respektive 14 015 914 kronor och 17 473 210 kronor. Omsättningen har alltså ökat med 22 102 556 kronor (22,9 %) och statens andel med 3 457 296 kronor (24,6 %).
Statens inkomst kan, under förutsättning att gällande vinstavdrag och fordelningsskalor ej ändras, för budgetåret 1963/64 beräknas till 65 000 000 kronor och för budgetåret 1964/65 till 65 000 000 kronor.»
78 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen:
Riksrevisionsverket beräknar uppbörden på inkomsttiteln totalisatormedel för budgetåret 1963/64 till 72 000 000 kronor samt förordar, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med 77 000 000 kronor.
Tipsmedel. Under de senaste budgetåren har statsverkets beräknade och redovisade tipsmedelsinkomster uppgått till följande belopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1958/59........ 93,66 100,00
1959/60........ 91,25 105,00
1960/61........ 85,70 95,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1961/62........ 96,43 85,00
1962/63........ 85,29 100,00
1963/64........ 105,00
Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksrevisionsverket den 6 november 1963 anfört följande:
»För budgetåret 1963/64
Antalet ordinarie tävlingsveckor beräknas uppgå till 51 st. eller 4 fler än under budgetåret 1962/63, beroende på att tävlingsverksamhet dessutom kunnat arrangeras under juli månad detta år med Intertotomatcher som tävlingsobjekt. Vi hoppas därvid även att kunna få sådana fotbollsmatcher till de två sista tävlingsdagarna i juni månad 1964.
Veckoomsättningen varierar betydligt, varför inget bestämt kan sägas om den slutliga årsomsättningen.
De första 14 ordinarie tävlingsveckorna — med svenska eller engelska tävlingsobjekt — under det nya budgetåret fr. o. m. den 4/8 t. o. m. den 2—3/11 1963 uppvisa i influtna tipsinsatser ett belopp av kr. 57 029 756: 70. Motsvarande siffra för samma antal tävlingsveckor föregående år var kr. 52 729 086:87. Insatsbeloppets ökning utgör kr. 4 300 669:83 eller 8,2 % under denna tid.
Tillämpas denna ökningsprocent på föregående års tipsomsättning, kr. 178 057 359: 68, innebär detta ett till kr. 192 658 063: 20 uppgående belopp. Till detta belopp kommer sedan kr. 9 984 036: 65, utgörande tipsomsättningen å de 4 extra tävlingsomgångarna under juli månad som anordnades med Intertotofotboll som tävlingsobjekt, varför totalomsättningen skulle komma att uppgå till kr. 202 642 099:85. Med samma nettovinst som föregående år —• 34 % — skulle nettovinsten approximativt komma att utgöra kr. 68 900 000:—.
Härtill kommer den av Riksdagen beslutade extra skatten om 5 öre för varje 35-öresrad eller — uttryckt i procent — ca 14,3 % å tipsinsatsbeloppet. Radskatten å den ovan beräknade högre omsättningen skulle därför komma att uppgå till 14,3 % å kr. 202 642 099:85 eller till kr. 29 000 000:—. Tillsammans skulle inleveransen för detta budgetår således belöpa sig till kr. 97 900 000:—.
För budgetåret 1964/65
För detta år torde tävlingsveckornas antal komma att uppgå till 51 eller samma antal som under innevarande budgetår. Att redan nu beräkna omsättningen är emellertid ytterst svårt, varför det torde vara ändamålsen-
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
ligast att tills vidare räkna med samma inleverans för 1964/65 som för 1963/64 eller i vinst cirka kr. 68 900 000:— och i radskatt cirka 29 000 000: — eller tillsammans approximativt kr. 97 900 000: —.
För bägge budgetåren måste bolaget reservera sig för oförutsedda händelser, som helt kunna förändra det ekonomiska resultatet.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsten av tipsmedel för budgetåret 1963/64 till 100 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/ 65 uppföres med likaledes 100 000 000 kronor.
Lotterimedel. Av nedanstående sammanställning framgår de för de senaste budgetåren beräknade och redovisade inkomsterna på titeln lotterimedel:
I skrivelse till riksrevisionsverket den 28 oktober 1963 har Svenska penninglotteriet aktiebolag för budgetåret 1963/64 beräknat kunna inleverera ett belopp av 122 miljoner kronor att tillgodoföras titeln lotterimedel. Försäljningen av lotter till dragningarna under månaderna januari—maj 1964 har härvid antagits kunna fortgå i samma omfattning som till dragningarna under motsvarande månader år 1963.
Vid den av bolaget för budgetåret 1963/64 verkställda beräkningen har inleveranserna av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter uppskattats till 114,54 miljoner kronor, medan i form av vinst på bolagets verksamhet beräknats komma att på förevarande titel inflyta 7,46 miljoner kronor. Inleveransen under första hälften av budgetåret 1963/64 av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter avser dragningarna under månaderna juni—november 1963 och kan därför redan nu exakt angivas. Den uppgår till 57,15 miljoner kronor, vilket är 3,64 miljoner kronor mer än vad som inlevererades under motsvarande period föregående år.
För budgetåret 1964/65 har bolaget uppskattat inleveranserna till samma belopp, som beräknats för innevarande budgetår, eller 122 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av lotterimedel för budgetåret 1963/64 till 122 000 000 kronor samt förordar, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med 125 000 000 kronor.
Övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel tillgodoföres bland annat inflytande belopp respektive belastas med restitutioner av vissa äldre skatter. Titeln har i riksstaten för budgetåret 1963/64 uppförts med ett belopp
80 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
av 65 miljoner kronor. Vid beräkningen av riksstatsbeloppet förutsattes, att återbetalningar av kostnader för svenska FN-styrkor skulle ske med ungefär samma belopp under budgetåret 1963/64 som under budgetåret 1961/ 62, då återbetalningarna uppgick till 44 miljoner kronor.
De på ifrågavarande titel för budgetåret 1962/63 redovisade inkomsterna uppgick till netto 28,31 miljoner kronor. Bland inkomsterna märkes restavgifter med netto 10,28 miljoner kronor, försäljningsmedel för lös egendom m. m. med netto 5,15 miljoner kronor och konjunkturutjämningsavgiftsmedel med 3,68 miljoner kronor.
För budgetåret 1963/64 torde utöver vad som förutsattes vid beräkningen för riksstaten komma att redovisas sjukpenningar för statlig personal från de allmänna försäkringskassorna som en följd av statens arbetsgivarinträde. Enligt vad som föreslagits i det föregående kommer dessa sjukpenningar från och med budgetåret 1964/65 att redovisas under särskild inkomsttitel (jfr s. 69).
Under förutsättning att återbetalning av kostnader för svenska FN-styrkor kan påräknas under såväl innevarande som nästkommande budgetår beräknar riksrevisionsverket inkomsterna under titeln övriga diverse inkomster för budgetåret 1963/64 till 80 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med 65 000 000 kronor.
Hih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
81 B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder Postverket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
Generalpoststyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 14 november 1963 beträffande inkomsterna under budgetåren 1963/64 och 1964/ 65 på riksstatstiteln postverket anfört följande:
»De beräknade inkomsterna har sammanförts i nedanstående tabell, vari för jämförelse upptagits inkomsterna jämväl för budgetåret 1962/63.
Beträffande de beräknade inkomsterna må anföras följande.
Under budgetåret 1962/63 uppgick portoinkomsterna till 433 516 069 kronor mot 359 574 833 kronor budgetåret 1961/62. ökningen uppgick alltså till 73 941 236 kronor eller till ca 20,6 %. Posttrafikens ökning såsom den avspeglar sig i portoinkomsterna vid postanstalterna var dock endast 2,1 %, medan den för budgetåren 1961/62 och 1960/61 var 3,4 resp. 6,9 %. Avmattningen i posttrafikens ökning har sålunda fortsatt under budgetåret 1962/63. I övrigt har den kraftiga ökningen av portoinkomsterna under budgetåret i fråga sin grund i portohöjningarna den 1 juli 1962 och den 1 januari 1963. Portoinkomsterna för juli och augusti i år visar i jämförelse med motsvarande månader 1962, om man ser till uppbörden per vardag, minskad trafik. Siffrorna för september och oktober utvisar däremot en trafikökning på 3,6 resp. 3,8 %. Härvid är emellertid att märka, att portoinkomsterna för sommaren 1962 i jämförelse med motsvarande period 1961 visade en anmärkningsvärd ökning, som för juli månad var så stor som 12 %. Även kommunalvalen 1962 torde ha bidragit till den stora trafikökningen under tredje kvartalet 1962.
Vid beräkningen av portoinkomstema för budgetåren 1963/64 och 1964/
6 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. AV i. Bil. 1. Bihang 1
82 Statsverkspropositionen år 196i: Bil. 1: Finansplanen:
65 har styrelsen utgått från de porton, som f. n. gäller för olika försändelseslag. Med hänsyn till att inkomsterna såsom ovan sagts utvisat ökning såväl för september som oktober månader, har styrelsen ansett sig nu kunna beräkna frankoteckensuppbörden för innevarande budgetår till 450 miljoner kronor, vilket bortsett från portohöjningarna från den 1 januari innevarande år, torde motsvara en ökning med ca 2,9 % i förhållande till uppbörden för budgetåret 1962/63. Hänsyn har därvid även tagits till den uppgång i den ekonomiska konjunkturen, som f. n. råder. Styrelsen anser sig kunna räkna med en viss ökning av trafikvolymen även under budgetåret 1964/65. Portoinkomsterna för sistnämnda budgetår har därför uppskattats till 466 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med ca 3,5 % i förhållande till den beräknade uppbörden för innevarande budgetår.
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser utgår jämlikt § 2 tjänstebrevsförordningen med viss procent av frankoteckensuppbörden. Storleken av detta procenttal bestämmes beträffande samtliga tjänstebrevsberättigade myndigheter med undantag av televerket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket, försvarets fabriksverk samt riksbanken av generalpoststyrelsen och riksrevisionsverket gemensamt. Ersättningen till postverket för tjänsteförsändelser i allmänhet utgår fr. o. m. den 1 juli 1956 t. v. med 12 % av postverkets frankoteckensuppbörd.
liih. i: Riks revisions verkets inkomstberäkning
83 Såvilt nu kan bedömas synes ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser, häri inbegripet jämväl ersättning för befordran av posten från de statliga kristidsorganen och försäkringskassorna ävensom för befordran av militärbrev samt för postverkets bestyr med delgivningsförsändelser, för innevarande budgetår kunna beräknas till sammanlagt 77,2 miljoner kronor samt för nästkommande budgetår till 80,5 miljoner kronor.
Enligt 1961 års riksdagsbeslut skall avgifterna i postverkets tidningsrörelse under tiden 1 januari 1963—31 december 1966 fastställas av Kungl. Maj :t efter överläggningar mellan postverket och tidningarna. Kungl. Maj :t har den 25 juli 1963 fastställt nya postavgifter i tidningsrörelsen för år 1964, innebärande en höjning av nuvarande avgifter med ca 12 %. Avgifterna för år 1965 kommer inte att kunna bestämmas förrän under år 1964. Med hänsyn härtill är inkomsterna av tidningsrörelsen för budgetåret 1964/65 svära att beräkna. De har emellertid uppskattats till 62 miljoner kronor.
Postverkets inkomster av postgirorörelsen utgöres av ersättning för kostnaderna för girogöromålens handläggning vid postanstalterna samt vid postbanken, inom styrelsen i övrigt och vid postdirektionerna. Från denna beräknade ersättning avgår av postverket uppburna portoinkomster avseende girorörelsen. Det nettobelopp, som därvid framkommer, gottskrives postverket. Ersättningen för budgetåret 1963/64 beräknas nu till ca 144,5 miljoner kronor eller 19 miljoner kronor mer än ersättningen under budgetåret 1962/ 63. Ökningen är huvudsakligen föranledd av ökade lönekostnader, vissa större inventarieanskaffningar m. m. och allmän uppgång i rörelsen. För budgetåret 1964/65 har inkomsterna beräknats till 145,8 miljoner kronor.
Ersättningen från postsparbanken för budgetåret 1963/64 har på enahanda sätt nu beräknats till 43,1 miljoner kronor. För nästkommande budgetår beräknas ersättningen till 42,4 miljoner kronor. Minskningen i förhållande till budgetåret 1963/64 beror bl. a. på minskade personalkostnader på grund av anskaffningen av datamaskiner.
Postsparbanksrörelsen synes kunna lämna en betydande vinstleverans för såväl verksamhetsåret 1963 som 1964. I beräkningarna bär därför nu — med förbehåll för postbanksfullmäkliges beslut — som vinstleverans upptagits 14 000 000 kronor för budgetåret 1963/64 och 20 000 000 kronor för nästföljande budgetår.
Ersättningen till postverket för bestyret med utbetalning av pensionsanvisningar för budgetåret 1963/64 beräknades i lebruari i år till 6 200 000 kronor. Beloppet ifråga synes enligt vad nu kan bedömas vara för högt beräknat. Utvecklingen på området är f. n. svår att överblicka på grund av väntad organisationsändring. Ersättningen beräknas emellertid nu komma att stanna vid 5 800 000 kronor för budgetåret 1963/64 och vid 5 900 000 kronor för nästkommande budgetår.
För bestyret med röstmottagning under åren 1961 och 1962 har under innevarande budgetår influtit 1 443 600 kronor. Ingen ytterligare ersättning beräknas tillkomma under året. Under förutsättning av oförändrade postavgifter och ersättningar till personalen för tjänstgöring på valdag uppskattas ersättningen ifråga till 900 000 kronor för arbete i anslutning till andrakammarvalet hösten 1964. Beloppet beräknas inflvta under budgetåret 1964/65.
På grund av dels att inkomsterna minskat genom att sjöbefordran av post från USA till Sverige med svenska båtar nedgått, dels att utgifterna ökat genom höjning av de portoandelar, som Sverige har att erlägga till utländs-
84 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen:
ka postförvaltningar, har inkomsterna på titeln 'Portoandelar m. m.’ minskat. På titeln ifråga synes nu böra beräknas utgifter till ett belopp av 500 000 kronor både för budgetåret 1963/64 och 1964/65.
Inkomsterna å övriga inkomsttitlar beräknas icke komma att undergå större förändringar vare sig under innevarande eller nästkommande budgetår i förhållande till inkomsterna för budgetåret 1962/63, varför någon närmare motivering rörande beräkningen av inkomsterna å dessa titlar icke ansetts erforderlig.
Vid beräkning av utgifterna har styrelsen icke räknat med ändring i nuvarande lönenivå eller med större förändringar i nuvarande prisnivå. En viss fortlöpande nyanställning av personal beräknas dock äga rum.
Det sjukpenningbelopp från de allmänna försäkringskassorna, som postverket i egenskap av arbetsgivare erhåller på grund av det s. k. arbetsgivarinträdet, har tagits upp som en regleringspost bland avlöningskostnaderna. Storleken av dessa belopp beräknas för budgetåret 1963/64 till 5 000 000 kronor och för budgetåret 1964/65 till 7 800 000 kronor. Skillnaden mellan budgetåren beror på att under innevarande år inflyter ersättning för endast tre kvartal.
Under nu angivna förutsättningar beräknas postverkets utgifter under budgetåret 1963/64 komma att uppgå till 807 150 000 kronor, vilket belopp med omkring 9,6 miljoner kronor överstiger det belopp, som upptagits i den av Kungl. Maj :t för nyssnämnda budgetår fastställda driftkostnadsstaten. Ökningen hänför sig i första hand till lönetitlarna och till kostnader för anskaffning av inventarier. Av sistnämnda ökning avser större delen anskaffning för postbankens räkning.
För budgetåret 1964/65 har utgifterna beräknats till 842 035 000 kronor.
Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rörelse komma att uppgå till, i avrundade tal, 8 miljoner kronor för budgetåret 1963/64 och 7 miljoner kronor för budgetåret 1964/65.
Under åberopande av det anförda får styrelsen föreslå, att inkomstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1964/65 enligt ovan angivna beräkningar upplages med ett till 7 miljoner kronor avrundat belopp.
Av överskottsmedlen för budgetåret 1962/63, 3 072 913 kronor, levererades 3 000 000 kronor den 28 juni 1963 och 72 913 kronor den 12 augusti 1963. Överskottsmedel kommer i görligaste mån att levereras under det budgetår, till vilket medlen bokföringsmässigt bör hänföras.»
Riksrevisionsverket beräknar under de av generalpoststyrelsen angivna förutsättningarna om oförändrad lönenivå och inlevererade vinstmedel från postsparbanken inkomsterna av postverket under budgetåret 1963/64 till 8 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med 7 000 000 kronor.
Televerket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 85
1 riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av televerket upptagits ett belopp av 120 miljoner kronor.
Med skrivelse till riksrevisionsverket den 13 november 1963 har telestyrelsen avgivit förslag i fråga om beräkning av det överskott på televerkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1964/65. I sin skrivelse anför televerket följande:
»Televerkets redovisade inkomster, driftkostnader och överskott för de senaste fyra budgetåren samt motsvarande beräknade belopp för budgetåren 1963/64 och 1964/65 framgår av efterföljande tablå, i vilken driftkostnaderna för de två sistnämnda budgetåren har beräknats på grundval av nu gällande pris- och lönenivå.
Budgetår
Verkliga belopp
1959/60 ......
1960/61 ......
1961/62 ......
1962/63 ......
Beräknade belopp
1963/64 ......
1964/65 ...... I
Inkomster
mkr. ökning
%
Driftkostnader mkr. ökning
O/
/O
Överskott
138,8 8,3
161,7 9,2
I fråga om de för budgetåren 1963/64 och 1964/65 beräknade inkomsterna får telestyrelsen anföra följande.
För budgetåren 1963/64 och 1964/65 har styrelsen förutsett, att den konjunkturförbättring som bl. a. enligt Konjunkturinstitutets oktober-rapport skett och sker under 1963 skall bli bestående. Vidare medför det högt uppdrivna bostadsbyggandet att antalet nytecknade telefonabonnemang kan väntas komma att ligga på en hög nivå även under den nu aktuella perioden. Styrelsen har därför räknat med en fortsatt stark efterfrågan på teletjänster, men någon ytterligare stegring av ökningstakten har försiktigtvis icke förutsatts. Försiktigheten dikteras bl. a. av en viss osäkerhet beträffande utvecklingen inom exportmarknaden under budgetåret 1964/65 och den inverkan denna har på teletrafiken till utlandet. Vid inkomstberäkningarna för budgetåret 1964/65 har styrelsen vidare förutsatt, att den av styrelsen
86 Statsverkspropositionen år 196i: Bil. 1: Finansplanen:
för detta budgetår beräknade medelsförbrukningen på investeringsanslagen kommer att godkännas av statsmakterna.
Nettoökningen av antalet uppsatta telefonapparater uppgick under budgetåret 1961/62 till 145 000 och under budgetåret 1962/63 till 160 000. Styrelsen har för vart och ett av budgetåren 1963/64 och 1964/65 räknat med en ökning av ca 160 000 apparater, vilket överensstämmer med den prognos, som uppgjorts i samband med telestyrelsens skrivelse till Kungl. Maj :t angående investeringsanslag för budgetåret 1964/65.
Fördelningen av inkomsterna på olika inkomsttitlar framgår av följande översikt.
1959/60
mkr.
T elef oninkomster:
Inträdesavgifter...... 40,5
Abonnemangs- och sam-
talsavgifter........ 823,5
Telexinkomster........ 13,8
Telegrafinkomster...... 30,9
Ljudradioinkomster .... 81,0
Televisionsr adioinkomster 61,0
Övriga radioinkomster .. 4,6
Anläggningsavgifter .... 28,4
Diverse inkomster...... 20,6
Summa 1104,3
För budgetåret 1963/64 har driftkostnaderna nu blivit beräknade till 1 421,1 mkr och för budgetåret 1964/65 till 1 501,2 mkr.
I avsättningen till värdeminskningskonto har, i likhet med vad som skett för budgetåren 1954/55—1963/64, medräknats en extra avsättning motsvarande en del av den inkomstökning för televerket, som uppstått genom de höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. För budgetåret 1964/65 har denna extra avsättning upptagits till 15 mkr eller samma belopp som medgivits för budgetåret 1963/64.
Fördelningen av driftkostnaderna på avlöningar och pensioner, övriga kostnader (inklusive utbetalningar till Sveriges radio samt till byggnadsstyrelsen för radiohusen m. m.) samt avsättning till värdeminskningskonto framgår av efterföljande tablå.
Bih. i: Riksrcvisionsverkets inkomstberäkning
87 Vad beträffar det överskott, som skall upptagas i riksstaten, må följande
anföras.
Enligt beslut av 1957 och 1959 års riksdagar skall de överskott av radiolicensmedel, som uppstår på ljudradiorörelsen resp. på televisionsradiorörelsen sedan från inkomsterna dragits kostnaderna för programproduktion och programdistribution samt investeringar, redovisas såsom separata poster och icke inlevereras till statskontoret tillsammans med verkets andra överskottsmedel utan balanseras till följande budgetår. Med anledning härav skall de inledningsvis angivna överskotten ändras på sätt som fiamgår a\ nedanstående tablå för erhållande av de belopp, som skall inlevereras. Beträffande budgetåret 1964/65 må härvid framhållas, att vid beräkning av de angivna beloppen hänsyn icke tagits till den av 1960 års radioutredning föreslagna höjningen av ljudradiolicensavgiften fr. o. m. den 1 juli 1964. Det belopp, som skall inlevereras påverkas emellertid ej härav.
I tablån nedan har vidare redovisats nettoresultatet för statsverkets del avteleverkets rörelse, vilket skett genom att överskottsbeloppen minskats, med riksgäldskontorets beräknade ränteutgifter för i televerkets anläggningar investerade lånemedel. Ränteutgifterna har därvid — på samma sätt som av Kungl. Maj :t föreskrivits för statens järnvägar — beräknats efter den fastställda normalräntan för lån från statens utlåningsfonder, varvid for budgetåren 1963/64 och 1964/65 räknats med en räntefot av 5 %.
Budgetår
Verkliga belopp
1959/60......
1960/61 ......
1961/62......
1962/63......
Beräknade belopp
1963/64......
1964/65......
Leveranserna av överskottsmedel för de ifrågavarande tvenne budgetåren förutses komma att ungefär överensstämma med de beräknade beloppen.»
Riksrevisionsverket beräknar under den av telestyrelsen angivna förutsättningen om oförändrad lönenivå inkomsterna för televerket under budgetåret 1963/64 till 125 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 160 000 000 kronor.
Statens järnvägar
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens järnvägar för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
I riksstaten för innevarande budgetår är inte någon inkomsttitel uppförd tör statens järnvägar.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 29 november 1963 angående beräkning av överskott på statens järnvägars rörelse har järnvägsstyrelsen anfört följande:
»Enligt konjunkturinstitutets höstrapport beräknas industriproduktionen i Sverige komma att öka i accelererad takt under andra halvåret 1963. En vass avmattning i ökningstakten är att emotse under 1964, bl a beroende på att verkstadsproduktionens stegring ånyo kan komma att dämpas. Skogsindustriernas nuvarande produktionsökning är en följd av bl. a. la- §*'j’uPPby&Bna<i hos konsumenterna. Effekten härav beräknas successivt ebba ut. Under 1964 torde skogsindustriernas produktionsökning främst komma att bestämmas av stegringstakten i den löpande förbrukningen i avnamarländerna. För de mellansvenska järnmalmsgruvorna förutses vi- ^xPorten av lapplandsmalm väntas däremot komma att oka. För järn- och stålindustrin emotses fortsatt stegrad efterfrågan från såväl exportmarknaden som hemmamarknaden.
Med utgångspunkt från konjunkturutsikterna och den hittills iakttagna trafikutvecklingen på statens järnvägar räknar styrelsen med att godstrafiken inkl. transporter av lapplandsmalm kommer att öka under prognosperioden. Persontrafiken väntas däremot bli i stort sett oförändrad.
Enligt Kungl. brev den 31 maj 1963 har statens järnvägar erhållit driflbidrag om 80 mkr för budgetåret 1963/64. Bidraget avse/partiell kompensation för olonsamma prestationer, främst trafikering av olönsamma linjer. För budgetåret 1964/65 har styrelsen i skrivelse till Konungen den 16 augusti 1963 (dnr ea 3246 sgr 111) hemställt att driftbidraget måtte höjas till 238 mkr. Äskandet baseras på en separatredovisning av det trafiksvaga nätets driftresultat vid 1962 års trafikomfattning och intäktsnivå lönenivån under första halvåret 1963 samt 1962 års kostnadsnivå i övrigt.
För att i möjligaste män täcka de underskott av olönsam verksamhet, soin ej motsvaras av driftbidrag, bar SJ måst föra en taxepolitik, som syftat till att på tämligen kort sikt maximera överskotten på affärsbanenätet. Taxenivån för affärsbanenätet bär härigenom fått sättas högre än som skulle varit motiverat av de företagsekonomiska förhållandena på enbart detta nät. SJ:s reella konkurrenskraft har härigenom icke blivit utslagsgivande för trafikens fördelning mellan olika trafikmedel, vilket bidragit till att transportapparatens struktur snedvridits.
Kungl. Maj :t har i proposition nr 191/1963 föreslagit en nyorientering av trafikpolitiken i syfte att skapa ett mer konkurrensfrämjande system för transportmarknaden samt en mera ändamålsenlig uppdelning av transporterna enligt de olika trafikmedlens reella kostnads- och kvalitetsförutsättningar. Reformarbetet föreslås ske i tre etapper med början den 1 juli 1964.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 89
Järnvägarnas anpassning till det förordade trafikpolitiska systemet bör enligt propositionen i princip ske genom att vissa ekonomiskt belastande förpliktelser, som av allmänna skäl anses böra bibehållas, helt kompenseras genom särskild ersättning från statsmakterna. I enlighet härmed föreslår departementschefen bl. a. att statens järnvägar fr. o. in. den första reformetappen skall erhålla full kompensation för den ekonomiska belastning som orsakas av företagets förpliktelse afl trafikera olönsamma linjer.
Departementschefen framhåller alt det av järnvägsstyrelsen beräknade behovet av driftbidrag för budgetåret 1964/65 inkluderar 'ersättning för trafikering av vissa järnvägslinjer, vilka även från företagets synpunkt kan vara motiverade att trafikera oaktat de f. n. lämnar visst underskott’. Någon ersättning för underskott på dylika linjer bör enligt propositionen ej utgå. Efter avdrag med häremot svarande belopp har departementschefen preliminärt uppskattat anslagsbehovet för budgetåret 1964/65 till ca 200 mkr. Med hänsyn härtill har styrelsen vid beräkning av driftresultatet för detta budgetår förutsatt att driftbidraget kommer att höjas till nämnda belopp.
Den fr. o. in. den 1 juni 1962 gällande taxenivån förutsättes i denna prognos bli bestående under budgetåret 1963/64. Om statens järnvägar fr. o. m. budgetåret 1964/65 erhåller full kompensation för underskotten på trafiksvaga linjer enligt de riktlinjer som anges i ovan nämnda proposition, kommer det dock att bli möjligt för järnvägsstyrelsen att föra en mera aktiv, långsiktig, till kostnads- och konkurrensförhållandena anpassad taxepolitik.
Transporterna av lapplandsmalm fraktberäknas enligt särskilda avtal. För närvarande pågår förhandlingar om nya avtal med retroaktiv verkan fr. o. m. den 1 januari 1963. Styrelsen har vid inkomstberäkningen förutsatt att de nya avtalen kommer att medföra höjda frakter. En ny malmbana från Svappavaara till Kiruna är under byggnad. Transporterna på denna bana beräknas börja den 1 oktober 1964. Anläggningen skall avskrivas på 10 år, vilket medför en ökning av statens järnvägars avskrivningar.
Beräkningen av utgifterna för budgetåret 1963/64 har baserats på den av Kungl. Maj :t fastställda driftbudgeten för budgetåret, varvid bl. a. beaktats alt trafikomfattningen väntas bli något större än som förutsattes vid budgetens uppgörande. Den under andra halvåret 1963 rådande lönenivån antas bli bestående under 1964 och 1965. Under denna förutsättning beräknas utgifterna för budgetåret 1964/65 komma att minska till följd av fortsatt rationalisering av drift och underhåll.
Under ovan angivna förutsättningar och antaganden har inkomster, utgifter och avskrivningar för budgetåren 1963/64 och 1964/65 uppskattats till i följande tablå angivna belopp. Som jämförelse redovisas även motsvarande bokförda belopp för budgetåret 1962/63.
Beräkningen ger till resultat att för budgetåret 1963/64 balans skulle vara att emotse mellan inkomster och utgifter inkl. planenliga avskrivningar. Därest förutsättningarna för prognosen skulle komma att ändras på sådant sätt att underskott uppstår, får detta täckas av det anslag om 50 mkr, som anvisats härför av 1963 års vårriksdag.
För budgetåret 1964/65 beräknas under angivna förutsättningar ett överskott om ca 135 mkr uppkomma efter planenliga avskrivningar. Styrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 25 november 1959 (dnr Ekbr 9404 sgr 12141, 144) beräknat behovet av extra avsättningar till värdeminskningskonto för att eliminera tidigare uppkommen brist i avskrivning-
90 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen:
arna. Vid beräkningstillfället uppgick bristen till ca 197 mkr. Därefter har med Kungl. Maj:ts medgivande gjorts extra avskrivningar med 53,7 mkr. Den resterande bristen i avskrivningarna uppgår alltså till (197 — 53,7 =) ca 143 mkr. När bokslutet för budgetåret 1964/65 föreligger avser styrelsen att hemställa hos Kungl. Maj:t att få disponera uppkommande överskott för extra avskrivningar. Någon inleverans av överskottsmedel från statens järnvägar för budgetåret 1964/65 torde därför icke kunna påräknas.»
Under förutsättning att statens järnvägar beviljas full ersättning för underskott på trafiksvaga järnvägslinjer och att uppkommande överskott kommer att disponeras för extra avskrivningar föreslår riksrevisionsverket, att i riksstaten för budgetåret 1964/65 upptages en inkomsttitel för statens järnvägar och att denna titel uppföres med ett formellt belopp av 1 000 000 kronor.
Statens vattenfallsverk
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor). I
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens vattenfallsverk upptagits ett belopp av 260 miljoner kronor.
91 Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
1 skrivelse till riksrevisionsverket den 7 november 1963 angående beräkning av inkomstöverskottet å statens vattenfallsverks rörelse för budgetåren 1963/64 och 1964/65 har vattenfallsstyrelsen anfört följande:
»överskotten för budgetåren 1963/64 och 1964/65 beräknas till 260 000 000 kronor respektive 285 000 000 kronor enligt nedanstående uppställning.
Budgetåret 1963/64
Kraftverk......
Kanalverk......
Budgetåret 1964/65
Kraftverk......
Kanalverk......
Inkomster
kronor
699 000 000 6 000 000
705 000 000
739 000 000 6 000 000
745 000 000
Driftkostnader
kronor
439 500 000 5 500 000
445 000 000
454 500 000 5 500 000
460 000 000
Överskott
kronor
259 500 000 500 000
260 000 000
284 500 000 500 000
285 000 000
överskottet för budgetåret 1963/64 överensstämmer med vad som upptagits i riksstaten.
Överskottet för budgetåret 1964/65 har beräknats under förutsättning att vattenförhållandena blir normala och att ändringar av konjunkturförhållandena icke inträffar. Kraftverkens inkomster har förutberäknats i anslutning till såväl den prognos rörande kraftbehovens utveckling, vilken ligger till grund för styrelsens anslagsäskanden, som den ökning av produktionsresurserna, vilken om intet oförutsett inträffar, inträder i förhållande till innevarande budgetår.
För kanalverken har räknats med oförändrade inkomster.
Beloppen inlevererbara överskottsmedel kan sättas lika med de bokförda överskotten, d. v. s. 260 000 000 kronor för budgetåret 1963/64 och 285 000 000 kronor för budgetåret 1964/65. Noggrannheten i kalkylen är icke större än att eftersläpningen mellan bokförda och i penningar tillgängliga överskott kan försummas.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av statens vattenfallsverk till 260 000 000 kronor för budgetåret 1963/64 samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1964/65 upptages till 285 000 000 kronor.
Domänverket
De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten för de senast förflutna fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor). I
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 20 miljoner kronor.
Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen:
92 Raken- In- Drift- över-
skapsår komster kost- skott
nader
1958 ...... 458,54 449,06 9,48
1959 ...... 411,05 388,13 22,92
1960 ...... 497,33 445,40 51,93
1961 ...... 544,37 499,82 44,55
1962 ...... 564,61 544,95 19,66
I skrivelse till riksrevisionsverket den 25 november 1963 har domänstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1963/64 och 1964/65 yttrat följande:
»Domänverkets räkenskapsår är kalenderår. Med ledning av jägmästarnas budgetredovisningsrapporter för innevarande år och utfallet av höstens kronoskogsförsäljningar beräknar styrelsen överskottet för 1963 till 24,0 miljoner kr.
Uppkommande överskottsmedel för 1963 kommer att inlevereras i den takt, som tillgången på rörelsemedel medgiver. Styrelsen räknar dock med att kunna inleverera överskottet under juni månad 1964.
Beräkningen av överskottet av domänverkets rörelse under 1964 har måst uppgöras utan kännedom om de förändrade lönekostnader för tjänstemän och arbetare som domänverket kommer att vidkännas under nästa år. På grund av förbättrade konjunkturer för skogsindustriens produkter på världsmarknaden, vilka beräknas bliva bestående under 1964, är utgångsläget för beräkning av domänverkets inkomster under 1964 mera gynnsamt än under senare år, då bedömningarna måst uppgöras under vikande konjunkturer. Inkomstberäkningen för 1964 upptager en något utökad försäljningsvolym upphugget virke i förhållande till 1963. Styrelsen beräknar intäkterna för 1964 till 378 miljoner kr.
Kostnaderna för sociala åtgärder främst pensionering av arbetare och tjänstemän kommer att stiga väsentligt. Kostnadsstegringar förutses vidare bl. a. för utbildning av arbetare och tjänstemän samt virkesavkastningens tillgodogörande. Vid planläggning av verksamheten för 1964 har styrelsen iakttagit stor återhållsamhet.
Styrelsen beräknar överskottet för 1964 till 30 miljoner kr. Styrelsen redovisar den verkställda resultatberäkningen i närslutna bilaga.»
Domänstyrelsens ovannämnda bilaga lämnar följande uppgifter rörande domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster och utgifter (efter vissa salderingar) samt överskott för vart och ett av åren 1962—1964 (miljoner kronor).
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
93 Riksrevisionsverket beräknar under den av domänstyrelsen angivna förutsättningen om oförändrad lönenivå inkomsterna av domänverket under budgetåret 1963/64 till 24 000 000 kronor samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1964/65 uppföres med 30 000 000 kronor.
II. Riksbanksfonden
Ifrågavarande inkomsttitel är i gällande riksstat uppförd med 100 miljoner kronor. I en från riksbanken till riksrevisionsverket den 17 oktober 1963 avlåten skrivelse har förevarande inkomsttitel beräknats till 100 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1963/64 och 1964/65.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna från riksbanksfonden för budgetåret 1963/64 till 100 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med likaledes 100 000 000 kronor. III.
III. Statens allmänna fastighetsfond
Statens allmänna fastighetsfond omfattar tio delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, fångvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, medicinalstyrelsens, karolinska sjukhusets, sjöfartsstyrelsens, byggnadsstyrelsens, generaltullstyrelsens, Uppsala universitets och Lunds universitets delfonder. Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de på delfondens stat upptagna inkomsterna och utgifterna för delfonden. Beträffande övriga delfonder utom slottsbyggnadernas delfond gäller däremot, att ifrågavarande ersättning skall bestämmas så, att ett överskott erhålles motsvarande full förräntning av det å respektive delfonder disponerade statskapitalet. I olikhet mot Övriga delfonder under fastighetsfonden avses slottsbyggnadernas delfond icke skola redovisa något överskott.
94 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
I skrivelse den 13 december 1963 har riksrevisionsverket avgivit utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1964/65. I enlighet med detta förslag skulle överskotten på de särskilda delfonderna upptagas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen (kronor):
Slottsbyggnadernas delfond ............ 1 000
Fångvårdsstyrelsens delfond .......... 3 350 000
Beskickningsfastigheternas delfond .... 1 850 000
Medicinalstyrelsens delfond............ 11 805 000
Karolinska sjukhusets delfond.......... 1 590 000
Sjöfartsstyrelsens delfond.............. 185 000
Byggnadsstyrelsens delfond ............ 20 811 000
Generaltullstyrelsens delfond .......... 270 000
Uppsala universitets delfond .......... 1 605 000
Lunds universitets delfond ............ 1 340 000
Summa 42 807 000
Riksrevisionsverket föreslår sålunda, att överskottet på statens allmänna fastighetsfond i riksstaten för budgetåret 1964/65 upptages till 42 807 000 kronor.
IV. Försvarets fonder
Försvarets fastighetsfond. Fonden består av två delfonder: kasernbyggnaders och befästningars delfonder, vilka förvaltas av fortifikationsförvaltningen. Såsom överskott för vardera delfonden skall för varje budgetår bokföras ett belopp motsvarande för budgetåret 1964/65 5 procent av den på respektive delfond vid budgetårets ingång redovisade kapitalbehållningen.
Riksrevisionsverket beräknar överskottet på försvarets fastighetsfond för budgetåret 1964/65 till 40 523 000 kronor.
Försvarets fabriksfond. I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 oktober 1963 har försvarets fabriksstyrelse beräknat överskottet från försvarets fabriksfond till 3 150 000 kronor för budgetåret 1963/64 samt till 3 850 000 kronor för budgetåret 1964/65. Därav hänför sig för såväl budgetåret 1963/64 som budgetåret 1964/65 850 000 kronor till inkomster från armétygförvaltningens i fonden invärderade maskiner och byggnader. I beräkningarna har fabriksstyrelsen tagit hänsyn till att procentsatsen för bestämmande av det överskott som skall beräknas på kapitalhöjningen höjts från tidigare 3,6 procent till 4 procent för budgetåret 1963/64 och till 5 procent för budgetåret 1964/65. Vid beräkningar av överskottet för budgetåret 1964/65 har styrelsen ej beräknat någon ränta på den del av fondens kapitalbehållning,
95 Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
som utgöres av aktieinnehav i AB Teleunderhåll, totalt 7 650 000 kronor, då detta bolag under sitt första år innan verksamheten helt kommit igång ej torde kunna ge någon utdelning.
Riksrevisionsverket beräknar i enlighet med försvarets fabriksstyrelses kalkyler överskottet från försvarets fabriksfond under budgetåret 1963/64 till 3 150 000 kronor samt föreslår, att överskottet för budgetåret 1964/65 uppföres med 3 850 000 kronor.
Y. Statens utlåningsfonder
I särskilda skrivelser har nedanstående myndigheter uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1964/ 65 enligt följande.
Kronor
Utrikesdepartementet ................ 28 000
Statskontoret........................ 12 896 000
Generaltullstyrelsen.................. 100
Lantbruksstyrelsen .................. 2 000 000
Bostadsstyrelsen .................... 335 887 500
Riksbanken ........................ 5 700 400
Riksgäldskontoret .................. 80 000
Hithörande inkomster har sålunda av vederbörande fondförvaltande myndigheter uppskattats till sammanlagt 356 592 000 kronor.
Med ledning av de framlagda beräkningarna föreslår riksrevisionsverket, att överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1964/65 upptages till sammanlagt 356 569 000 kronor. Beträffande överskottens fördelning på de olika fonderna får riksrevisionsverket hänvisa till tabellbilagan (bilaga D).
VI. Fonden för låneunderstöd
Enligt inhämtade upplysningar har bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av respektive delfonder för budgetåret 1964/65 till härefter angivna belopp:
Kronor
Statskontorets delfond.................. 7 000 000
Lantbruksstyrelsens delfond ............ 1 700
Bostadsstyrelsens delfond .............. 540 000
Riksbankens delfond .................. 1 500 000
Riksgäldskontorets delfond ............ 562 000
Hithörande inkomster har sålunda av vederbörande fondförvaltande myndigheter uppskattats till sammanlagt 9 603 700 kronor.
Riksrevisionsverket föreslår, att inkomsterna under fonden för låneunder-
96 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:
stöd för budgetåret 1964/65 upptages till 9 602 000 kronor med den fördelning på delfonder, som angives i tabellbilagan (bilaga D).
VII. Fonden för statens aktier
På fonden för statens aktier var vid utgången av budgetåret 1962/63 bokförda av staten ägda aktier i följande aktiebolag, nämligen: Karlskronavarvet aktiebolag, Aktiebolaget Aerotransport, Aktiebolaget Transitotrafik, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB), Svenska tobaksaktiebolaget, Nya systemaktiebolaget, Sveriges kreditbank, Aktiebolaget Svensk Exportkredit, Aktiebolaget Företagskredit, Uddevallavarvet aktiebolag, Aktiebolaget Industrikredit, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Svenska lagerhusaktiebolaget, Aktiebolaget Fjäråssand, Svenska penninglotteriet aktiebolag, Norrbottens järnverk aktiebolag, Aktiebolaget Svensk torvförädling, Svenska skifferoljeaktiebolaget, Svenska reproduktionsaktiebolaget, Aktiebolaget Statens skogsindustrier, Aktiebolaget Tipstjänst, Aktiebolaget Ceaverken, Ruotivaare gruvaktiebolag, Aktiebolaget Atomenergi, Aktiebolaget Statsgruvor, Aktiebolaget Oljetransit och Törefors aktiebolag.
Inkomsterna på titeln domineras helt av avkastningen från LKAB. Enligt inhämtade upplysningar beräknas avkastningen på fonden bokförda aktier endast komma att inflyta från LKAB, Svenska tobaksaktiebolaget, Sveriges kreditbank, Aktiebolaget Industrikredit, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst. Av den staten tillfallande vinsten från LKAB avgår avsättning för stöd till industriellt forsknings- och utvecklingsarbete, vilken avsättning för vart och ett av budgetåren 1963/64 och 1964/65 uppskattas till 25 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fonden för statens aktier till 85 000 000 kronor för budgetåret 1963/64 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med likaledes 85 000 000 kronor. VIII.
VIII. Statens pensionsfonder
I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1963 har riksförsäkringsverket beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för budgetåret 1963/64 till 58,4 miljoner kronor och för budgetåret 1964/65 till 57,5 miljoner kronor.
I särskilda skrivelser till riksrevisionsverket har statskontoret, statens personalpensionsverk och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga såsom kapitalfonder redovisade pensionsfonder för budgetåret 1964/65 till 7 070 000 kronor, 12 000 000 kronor respektive 34 000 kronor.
I anslutning till ovanstående beräkningar föreslår riksrevisionsverket, att inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1964/65 beräknas
ftih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
till följande belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 58 000 000 kronor, från civila tjänstepensionsfonden 1 750 000 kronor, från militära tjänstepensionsfonden 180 000 kronor, från allmänna familjepensionsfonden 5 200 000 kronor, från statens pensionsanstalts pensionsfond 12 000 000 kronor samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 35 000 kronor eller sammanlagt 77 105 000 kronor.
IX. Diverse kapitalfonder
Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 oktober 1963 har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond till 23,36 miljoner kronor för budgetåret 1963/64 och till 20,12 miljoner kronor för budgetåret 1964/65.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsten på förevarande inkomsttitel till 23 400 000 kronor för innevarande budgetår och föreslår, att titeln för budgetåret 1964/65 uppföres med 20 000 000 kronor.
Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1963 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat överskottet på väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond till 13,8 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 12,8 miljoner kronor för budgetåret 1964/65. Styrelsen har beträffande beräkningarna anfört följande:
»överskottet för budgetåret 1963/64 har i likhet med föregående budgetår beräknats på den genomsnittliga kapitalbehållningen under budgetåret, grundad på den vid budgetårets ingång och vid dess utgång å fonden redovisade kapitalbehållning, överskottet har beräknats efter den procent, 5 %, som gäller för budgetåret 1963/64.
För budgetåret 1963/64 grundar sig beräkningen av överskottet dels på det faktiska nettokapitalet vid budgetårets ingång, dels på den av Kungl. Maj :t genom beslut den 31.5.1963 fastställda investeringsramen om 52,3 milj. kronor, med vissa tillägg och avdrag, samt de avskrivningar, som beräknats i petita avseende budgetåret 1963/64.
I framställning den 8.8.1963 har styrelsen bland annat hemställt om en utökning av enligt ovan fastställd ram med 3,0 milj. kronor för förrådsbyggnader m. m., varav 1,8 milj. kronor motsvaras av under budgetåret 1962/63 icke utnyttjat ramutrymme.
Till följd av pågående underhandlingar med kommunikationsdepartementet beräknar styrelsen emellertid numera följande inskränkningar i investeringsplanerna för innevarande budgetår.
Förrådsbyggnader m. m........... 0,7 milj. kronor
Flytande materiel ................ 0,3 » »
Grustag m. ..................... 0,5 » »
Summa 1,5 milj. kronor
Styrelsen kan för närvarande icke bedöma om här angivna ändringar av den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen är att anse som
7 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
98 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen:
slutliga. Överskottsberäkningen har emellertid grundats på 53,8 milj. kronor (52,3 + 3,0—1,5).
Det räntepliktiga kapitalet beräknas på dessa grunder till 242,2 milj. kronor och överskottet till ca 12,1 milj. kronor.
För de på förrådsfonden redovisade oljelagringsanläggningarna har överskottet beräknats på det vid budgetårets ingång redovisade nettokapitalet. Detta överskott uppgår till ca 1,7 milj. kronor.
Beräkningen av överskottet för budgetåret 1964/65 har grundats dels på ovan angivna premisser för budgetåret 1963/64, dels på den beräknade kapitalbehållningen den 1.7.1964, dels på för budgetåret 1964/65 gjorda äskanden, samt beräknade avskrivningar enligt petita, avgiven i augusti 1963.
I äskande för budgetåret 1964/65 ingår förslag om anskaffande av ny reservbromateriel m. m. över förrådsfonden samt om inrättande av en ny tillgångsgrupp under fonden för redovisning av dessa materiel. För ändamålet har äskats 6,0 milj. kronor. Därest styrelsens framställning rörande reservbromateriel icke skulle bifallas i vad avser redovisning över förrådsfonden kommer det beräknade överskottet att minska med 0,15 milj. kronor.
Det räntepliktiga kapitalet beräknas på dessa grunder till ca 256,8 milj. kronor och överskottet efter oförändrat 5 % till ca 12,8 milj. kronor.
Genom beslut den 6.7.1961 har Kungl. Maj :t uppdragit åt dåvarande riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap att i samråd med riksrevisionsverket bland annat utarbeta förslag till redovisningsbestämmelser och driftsstat för inrättande av kapitalfond under riksnämndens förvaltning. Dessa anläggningar beräknas den 1.7.1964 komma att överföras till för ändamålet inrättad fond under överstyrelsens för ekonomisk försvarsberedskap förvaltning. Med anledning härav har styrelsen icke beräknat något överskott för dessa anläggningar för budgetåret 1964/65.»
Riksrevisionsverket förutsätter att från och med budgetåret 1964/65 en särskild av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap förvaltad kapitalfond, förslagsvis benämnd cisternanläggningars fond, inrättas för redovisning av de oljelagringsanläggningar, som för närvarande redovisas av väg- och vattenbyggnadsverket. Fondens avkastning för budgetåret 1964/65 kan beräknas till 1,7 miljon kronor.
I skrivelser från riksgäldskontoret, sjöfartsstyrelsen och lantbruksstyrelsen bär lämnats de uppgifter beträffande avkastningen av övriga diverse kapitalfonder, som tillsammans med uppgifter för ovan berörda fonder framgår av följande sammanställning.
Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond (väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen)..................
Fonden för Södertälje kanalverk (sjöfartsstyrelsen)..
Jordfonden (lantbruksstyrelsen)..................
Arrendeegnahemsfonden (lantbruksstyrelsen) ......
Cisternanläggningars fond (överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap) ......................
Summa
99 Bih. i: Riksrevisionsvcrkets inkomstberäkning
Riksrevisionsverket förordar med stöd av förestående nppgitter, att inkomsttiteln övriga diverse kapitalfonder för budgetåret 1964/65 upptages till ett avrundat belopp av 21 000 000 kronor.
Sammanfattning
Riksrevisionsverkets förslag till beräkning av driftbudgetens inkomster under budgetåret 1964/65 och den nu företagna uppskattningen av inkomsterna under innevarande budgetår har utförts under antagande av fortsatt produktionsökning och fortsatt hög sysselsättningsnivå under 1964 och första halvåret 1965. Lönesummans ökning under 1964 har förutsatts komma att bli mindre än under innevarande år. För år 1965 har schablonmässigt räknats med en stegring av 4 procent. Bolagens taxerade inkomster har förutsatts komma att öka med 5 procent såväl mellan 1963 och 1964 års taxeringar som mellan 1964 och 1965 års taxeringar.
Slutresultatet av riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsterna under innevarande och nästkommande budgetår framgår av de såsom bilaga C respektive bilaga D fogade specifikationerna samt av nedanstående sammanfattande tabell, i vilken även de redovisade inkomsterna under budgetåren 1961/62 och 1962/63 medtagits för jämförelse.
Som närmare berörts i samband med beräknandet av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. (s. 19—33) framkommer titelns nettoinkomst som skillnaden mellan en rad inkomst- och utgiftsposter. Inkomsterna på titeln utgöres i första hand av preliminär skatt som till större delen i form av källskatt nära följer den löpande utvecklingen av skatteunderlaget. Den bristande anpassningen mellan de preliminära och de slutliga skatterna kommer till uttryck i kvarstående och överskjutande skatt, som tillföres respektive utbetalas från titeln. Över titeln passerar även andra skatter och avgifter, av vilka kommunalskatterna samt avgifter till den allmänna sjukförsäkringen är de mest betydande.
100 Statsverkspropositionen år 196t: Bil. 1: Finansplanen:
Nettoinkomsten på titeln beräknas komma att minska med ca 350 miljoner kronor från budgetåret 1962/63 till budgetåret 1963/64. En fortsatt ökning i preliminärskatteuppbörden mer än uppväges härvid av ökade utbetalningar av kommunerna tillkommande skattemedel och av överskjutande skatt. Enligt nu föreliggande beräkning skulle för budgetåret 1963/64 netto 200 miljoner kronor av tidigare på budgetutjämningsfonden avsatta kommunalskattemedel komma att återföras till driftbudgeten.
För budgetåret 1964/65 förutses en uppgång i preliminärskatteinflödet på ca 1 200 miljoner kronor samtidigt som utbetalningarna av överskjutande skatt väntas bli mindre än under budgetåret 1963/64. Till följd av ökade utbetalningar av kommunalskattemedel och av förskott m. m. till de allmänna försäkringskassorna beräknas emellertid ökningen av de behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. komma att begränsas till 500 miljoner kronor mellan budgetåren 1963/64 och 1964/65. Av tidigare på budgetutjämningsfonden avsatta kommunalskaltemedel beräknas netto 425 miljoner kronor komma att återföras till driftbudgeten under budgetåret 1964/65.
Övriga skatter å inkomst, förmögenhet och rörelse domineras av stämpelmedlen. Den uppgång som beräknas för intäkterna under denna rubrik för budgetåret 1963/64 beror på en tillfälligt hög uppbörd av arvsskatt.
I anslutning till de allmänna antagandena om den ekonomiska utvecklingen har riksrevisionsverket för flertalet andra inkomsttitlar räknat med en fortgående ökning av inkomsterna. Automobilskattemedlen beräknas öka med 220 miljoner kronor under budgetåret 1963/64, varav 95 miljoner kronor avser trafikomläggningsskatt, och med 110 miljoner kronor under budgetåret 1964/65. Fordonsskatten beräknas öka med ca 35 miljoner kronor under vart och ett av budgetåren 1963/64 och 1964/65 och bensinskatten med 90 respektive 65 miljoner kronor.
Den förutsedda stegringen för tullar och acciser mellan budgetåren 1962/ 63 och 1963/64 beror framförallt på ökning av allmän varuskatt och skatt å sprit. Allmän varuskatt och skatt å sprit, som under budgetåret 1962/63 gav 2 828 respektive 1 175 miljoner kronor, beräknas under budgetåret ge 3 100 respektive 1 450 miljoner kronor. Den stora ökningen för skatt å sprit får ses mot bakgrunden av det inkomstbortfall som inträffade under budgetåret 1962/63 till följd av arbetskonflikten vid vin- och spritcentralen under våren 1963. För budgetåret 1964/65 beräknas allmän varuskatt och skatt å sprit komma att inflyta med 3 300 respektive 1 450 miljoner kronor. Beträffande övriga titlar under denna rubrik kan nämnas, att för lullmedel räknas med en uppgång med 25 miljoner kronor under innevarande och med 10 miljoner kronor under nästkommande budgetår, varvid de kommande tullsänkningarna inom EFTA beaktats. Tobaksskatten beräknas öka med 30 respektive 35 miljoner kronor under budgetåren 1963/64 och 1964/65.
101 Bill. 1: Riksrevisionsverkels inkomstberäkning
Energiskatten beräknas komma att öka med ca 30 miljoner kronor under budgetåret 1963/64 och med 35 miljoner kronor under budgetåret 1964/65.
Uppbörd i statens verksamhet antages komma att öka med 184 miljoner kronor från budgetåret 1963/64 till budgetåret 1964/65. Av ökningen hänför sig 25 respektive 150 miljoner kronor till två nya uppbördstitlar för redovisning av staten tillkommande sjukpenningar till följd av arbetsgivarinträdet och av bidrag från kommunerna i samband med förstatligandet av polisväsendet.
Beträffande affärsverken beräknas televerkets inlevererade överskott till 125 miljoner kronor under budgetåret 1963/64 och till 160 miljoner kronor under budgetåret 1964/65. För vattenfallsverket förutses de inlevererade överskotten komma att uppgå till 260 miljoner kronor under innevarande och till 285 miljoner kronor under nästkommande budgetår. Under förutsättning att statens järnvägar erhåller kompensation för underskott på olönsamma bandelar föreslår riksrevisionsverket att en inkomsttitel för statens järnvägar uppföres för budgetåret 1964/65 och att titeln upptages med ett formellt belopp av 1 miljon kronor.
Enligt nu föreliggande beräkningar skulle de totala inkomsterna på driftbudgeten under budgetåret 1963/64 komma att uppgå till 20 600 miljoner kronor, vilket överstiger i riksstaten upptaget belopp med 566 miljoner kronor. För budgetåret 1964/65 skulle inkomsterna komma att uppgå till 21 793 miljoner kronor, vilket skulle innebära en uppgång med 1 193 miljoner kronor i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1963/64 och en uppgång med 1 759 miljoner kronor i jämförelse med gällande riksstat.
Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom, Thorson och Säfström, varjämte byrådirektören Lindahl varit föredragande. Stockholm den 14 december 1963.
Olof Lindahl
Underdånigst GÖSTA RENLUND
102 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. i: Finansplanen:
Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1962/63
Miljoner kronor
Allmänna budgeten
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter ........................
II. Uppbörd i statens verksamhet....
III. Diverse inkomster ..............
Säger för egentliga statsinkomster
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder ........
II. Riksbanksfonden ................
III. Statens allmänna fastighetsfond ..
IV. Försvarets fonder................
V. Statens utlåningsfonder..........
VI. Fonden för låneunderstöd........
VII. Fonden för statens aktier........
VIII. Statens pensionsfonder ..........
IX. Diverse kapitalfonder............
Säger för inkomster av statens kapitalfonder Säger för allmänna budgeten
Minskning av reservationer ..................
Summa
Specialbudgeterna
1. Automobilskattemedel....................
2. Bidrag till bank- och fondinspektionen ....
3. Bidrag till sparbanksinspektionen..........
4. Bidrag till försäkringsinspektionen........
Säger för specialbudgeterna
Summa
Sammanlagda driftbudgeten
Inkomster ................................
Tillsammans
Bih. 1: Riks revisionsverkets inkomstberäkning
103 Bilaga A
Allmänna budgeten
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna....
II. Justitiedepartementet............
III. Utrikesdepartementet............
IV. Försvarsdepartementet ..........
V. Socialdepartementet ............
VI. Kommunikationsdepartementet....
VII. Finansdepartementet ............
VIII. Ecklesiastikdepartementet........
IX. Jordbruksdepartementet...... .. ..
X. Handelsdepartementet............
XI. Inrikesdepartementet ............
XII. Civildepartementet ..............
XIII. Oförutsedda utgifter ............
XIV. Riksdagen och dess verk in. m.....
Säger för egentliga statsutgifter
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder ........
II. Luftfartsfonden..................
III. Riksgäldsfonden ................
IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar ........................
V. Avskrivning av oreglerade kapital-
medelsförluster..................
Säger för utgifter för statens kapitalfonder Säger för allmänna budgeten Avräkning mot statens budgetutjämningsfond: Avsättning till budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel....................
överskott att tillföras budgetutjämningsfonden ....................................
Säger för avräkning mot statens budgetutjämningsfond Summa
Specialbudgeterna
1. Utgifter för vägväsendet m. m. att avräknas
mot automobilskattemedlen..............
2. Avsättning till bankinspektionens, fondin-
spektionens och jordbrukskassetillsynens fonder ....................................
3. Avsättning till sparbanksinspektionens fond
4. Avsättning till försäkringsinspektionens fond
Säger för specialbudgetema
Ökning av reservationer (automobilskattemedel) Överskott å aulomobilskattemedlens specialbudget
alt tillföras statens budgetutjämningsfond........
Summa
Sammanlagda driftbudgeten
Utgifter ..................................
Ökning av reservationer......................
Avräkning mot statens budgetutjämningsfond ....
Tillsammans
104 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Finansplanen:
Bilaga B
Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1958/59—1962/63
Tusental kronor
fliTi. 1: Riksreuisionsverkets inkomstberäkning
8 Bihang till riksdagens protokoll t96i. 1 samt. Nr l. Bil. 1. Bihang 1
106 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Finansplanen:
Bi/l. 1: ltiksrevisionsverkets inkomstberäkning
108 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen:
Bih. 1: Riksrcuisions verkets inkomstberäkning
109 Bilaga C
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1963/64 * I. II.
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning ...................................
b) Kupongskatt, bevillning..................
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning ...................................
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning.............
e) Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, bevillning....................
f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning........
g) Lotterivinstskatt, bevillning...............
h) Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.,
bevillning...............................
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning..................
b) Trafikomläggningsskatt, bevillning.........
c) Bensin- och brännoljeskatt, bevillning......
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning......................
b) Allmän varuskatt, bevillning.....: —.....
c) Särskilda varuskatter, bevillning...........
d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning
e) Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m.,
bevillning...............................
f) Skatt å kaffe, bevillning..................
g) Tobaksskatt, bevillning ...........;.......
h) Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, bevillning.........................
i) Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, bevillning.................. . •.'>'* • • •
j) Skatt å sprit, bevillning..................
k) Skatt å vin, bevillning....................
l) Skatt å malt- och läskedrycker, bevillning ...
in) Energiskatt, bevillning.............•.....
Säger för skatter
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter ...................
2. Inkomster vid fångvården...................
no
Statsverkspropositionen år 196/i: Bil. 1: Finansplanen:
Bi/i. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
111 I riksstateu beräknat belopp Kronor
Beräknat
utfall
Kronor
48. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt
49. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor ...............................,......
50. Patent- och varumärkes- samt registreringsav-
gifter.....................................
51. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register
52. Inkomster av statens gruvegendom...........
Säger för uppbörd i statens verksamhet
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel................................
2. Totalisatormedel...........................
3. Tipsmedel.................................
4. Lotterimedel...............................
5. Övriga diverse inkomster....................
Säger för diverse inkomster Säger för egentliga statsinkomster
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning.......................
2. Televerket.................................
3. Statens vattenfallsverk......................
4. Domänverket..............................
Säger för statens affärsverksfonder
II. Riksbanksfonden.............................*
III. Statens allmänna fastighetsfond..................
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond...................
2. Försvarets fabriksfond......................
Säger för försvarets fonder
V. Statens utlåningsfonder.........................
VI. Fonden för låneunderstöd.......................
VII. Fonden för statens aktier.......................
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden....................
2. Civila tjänstepensionsfonden.................
3. Militära tjänstepensionsfonden...............
4. Allmänna familjepensionsfonden..............
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.........
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk......
Säger för statens pensionsfonder
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet.......
2. Övriga diverse kapitalfonder...............
Säger för diverse kapitalfonder Säger för inkomster av statens kapitalfonder
Tillsammans
1 500 000
300 000
17 000 000 400 000 3 900 000
276 141 000
40 000 000 67 000 000 105 000 000 120 000 000 65 000 000
397 000 000 18 882 341 000
1 800 000
375 000
17 500 000 450 000 3 600 000
299 560 000
40 000 000 72 000 000 100 000 000 122 000 000 80 000 000
414 000 000 19 458 760 000
112 Statsverkspropositionen år 196i: Bil. 1: Finansplanen:
Bilaga D
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1964/65
Kronor
A. Egentliga statsinkomster
X. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning........ 8 800 000 000
b) Kupongskatt, bevillning...... 8 000 000
c) Utskiftningsskatt och ersätt
ningsskatt, bevillning........ l 000 000
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning 10 200 000
e) Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,
bevillning.................. 3 000 000
f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning . i..................... 140 000 000
g) Lotterivinstskatt, bevillning . . 89 000 000
h) Omsättnings- och expeditions-
stämplar m. m., bevillning____ 160 000 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning..... 550 000 000
b) Trafikomläggningsskatt, bevill-
nin9 ............... 105 000 000
c) Bensin- och brännoljeskatt,
bevillning.................. 1 265 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning........ 900 000 000
b) Allmän varuskatt, bevillning .. 3 300 000 000
c) Särskilda varuskatter, bevill-
nin9 ........ 415 000 000
d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning.............. 280 000 000
e) Regleringsavgift och accis å
fettvaror m. m., bevillning____ 20 000 000
f) Tobaksskatt, bevillning...... l 050 000 000
g) Rusdrycksförsäljningsmedel av
partihandelsbolag, bevillning .. 20 000 000
h) Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag, bevillning 44 000 000
i) Skatt å sprit, bevillning...... 1 450 000 000
j) Skatt å vin, bevillning....... 140 000 000
k) Skatt å malt- och läskedrycker,
bevillning.................. 200 000 000
l) Energiskatt, bevillning....... 710 000 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter..........
2. Inkomster vid fångvården .................».
3. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten
- - ■ • ■ < • ■ f t 4 ...
Kronor
9 211 200 000
1 920 000 000
8 529 000 000 19 660 200 000
500 000 5 200 000 9 400 000
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20. 21. 22. 23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
39.
40.
41.
42.
43.
44.
45.
46.
47.
48.
49.
50.
51.
Kronor
Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkrings-
rådet......................................
Personalsjukpenningar m. m..................
Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoliol-
missbrukare ...............................
Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen. . . Inkomster vid statens institut för folkhälsan . . . Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium ......................................
Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium Inkomster vid statens farmacevtiska laborato-
3 900 000 25 000 000
350 000 20 000 600 000
6 000 000 1 000 000
rium......................................
Inkomster vid statens mentalsjukhus.........
Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus............
Inkomster vid karolinska sjukhuset...........
Inkomster vid serafimerlasarettet.............
Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,
att tillföras automobilskaltemedlen..............
Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,
alt tillföras automobilskaltemedlen..............
Avgifter för registrering av motorfordon.......
Försäljning av sjökort in. m..................
Fyr- och båkmedel.........................
Lotspenningar.............................
Skeppsmätningsavgifter.....................
Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydro-
logiska institut.........j...................
Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet ....................................
Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....
Inkomster vid statens geotekniska institut.....
Inkomster av datamaskindrift vid statskontoret
Inkomst av myntning och justering...........
Kontrollstämpelmedel.......................
Bidrag till bankinspektionen.................
Bidrag för revision av sparbankerna..........
Bidrag till försäkringsinspektionen............
Avgifter för granskning av biograffilm........
Inkomster vid tandläkarhögskolorna..........
Inkomster vid lantbruksnämnderna...........
Inkomster vid statens jordbruksnämnd........
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt
Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.......
Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll-
1 600 000
50 000 000 350 000
51 000 000 It 000 000
1 400 000
5 500 000 13 000 000 750 000 21 000 000 13 000 000 500 000
9 000 000
120 000 900 000
1 400 000 4 500 000
22 000 000
2 000 000 1 865 000
550 000 1 670 000 260 000 450 000 1 400 000 500 000 3 500 000 1 000 000
anstalt....................................
Inkomster vid statens maskinprovningar......
Avgifter vid köttbesiktning..................
Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt....................................
Inkomster vid veterinärhögskolan............
Inkomster vid lantmäteriväsendet............
Inkomster vid rikets allmänna kartverk.......
Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-
ningen....................................
Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
Inkomster vid statens provningsanstalt........
Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt .. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor .....................................
Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.....................................
275 000 350 000 4 500 000
1 700 000 925 000
20 000 000 3 800 000
70 000 600 000 3 800 000
2 000 000
375 000 18 500 000
Kronor
114 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen:
liih. 1: Riks revisionsverkets inkomstberäkning
116 Statsverkspropositionen år 196i: Bil. 1: Finansplanen:
Bilaga E
PM
angående statsinkomsternas utveckling efter budgetåret 1964/65
I anslutning till beräkningen av statsverkets inkomster under budgetåret 1964/65 har riksrevisionsverket även verkställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1965/66—1967/68.
Utvecklingen av statsinkomsterna är i första hand beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen, för vilken på längre sikt givetvis endast schablonmässiga antaganden kan göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen är särskilt utpräglat för titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Varje procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna kan sålunda, vid en i stort oförändrad inkomststruktur, beräknas medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter med ca 125 miljoner kronor per år. Vid ett schablonmässigt antagande om en 4-procentig ökning av skatteunderlaget vid 1966—1968 års taxeringar kan de påförda beloppen av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas uppgå till de belopp, som angives i följande tablå, i vilken även det enligt det föregående uppskattade beloppet vid 1964 och 1965 års taxeringar medtagits (miljoner kronor).
Taxeringsår
1964 1965 1966 1967 1968
8 470 8 950 9 320 9 840 10 370
+ 480 + 370 + 520 + 530
Genom uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader förekomma mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på skattetiteln under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt märkbar vid större förändringar av skatteunderlaget. En antagen stegring av skatteunderlaget under budgetåren 1965/66—1967/68 med 4 procent skulle innebära, att inkomsterna på titeln skulle uppgå till 9 500 miljoner kronor under budgetåret 1965/66. Budgetåret 1966/67 skulle de kassamässiga intäkterna på titeln uppgå till 10 200 miljoner kronor och under budgetåret 1967/ 68 till 10 700 miljoner kronor.
För under tullar och acciser redovisade inkomsttitlar är sambandet med den löpande ekonomiska utvecklingen speciellt framträdande för allmän varuskatt, som utgår på den värdemässiga omsättningen. För övriga tullar och acciser liksom för automobilskattemedlen har skattesatserna i betydande utsträckning karaktären av styckeskatter och är relativt oberoende av förändringar i prisnivån. Vid givna skattesatser kan därför en prognos över intäkterna för ifrågavarande inkomsttitlar utföras med ledning av mindre preciserade antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen än när
Bili. 1: Iliksrevisionsverkets inkomstberäkning
det gäller titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. Detsamma gäller under förutsättning av bland annat oförändrade förräntningskrav också för flertalet kapitalfonder.
I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för budgetåret 1962/63 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1963/64 och 1964/65 medtagits, har de beräknade intäkterna under budgetåren 1965/66—1967/68 för andra titlar än titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. sammanställts (miljoner kronor).
Beräkningen bygger på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar såsom allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna kan genom det nära sambandet mellan intäkter och den löpande ekonomiska utvecklingen också tämligen små förändringar i utvecklingstakten för nationalprodukten och dess komponenter ge utslag i intäkterna. Helt allmänt bör dessutom understrykas, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1963/64 och 1964/65. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes, måste givetvis beräkningarna för budgetåren 1965/66—1967/68 revideras.
118 Statsverkspropositionen år 196i: Bil. I: Finansplanen:
Innehåll
Inledning
Driftbudgetens utfall budgetåren 1958/59—1962/63 s. 2. — Utfallet av statsregleringen budgetåret 1962/63 s. 3. — Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1963/64 s. 5. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1953—1962 s. 6. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1963 —1965 s. 16.
A. Egentliga statsinkomster........................................ 19
I. Skatter ...................................................... 19
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse .................... 19
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m....................... 19
Kupongskatt.............................................. 33
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ........................ 33
Skogsvårdsavgift^ ........................................ 33
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter ........ 34
Arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expe-
ditionsstämplar m. m..................................... 35
2. Automobilskattemedel...................................... 41
Fordonsskatt.............................................. 41
Trafikomläggningsskatt.................................... 43
Bensin- och brännoljeskatt.................................. 44
3. Tullar och acciser.......................................... 47
Tullmedel................................................ 47
Allmän varuskatt.......................................... 51
Särskilda varuskatter ...................................... 53
Omsättningsskatt å motorfordon.............................. 55
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m................... 57
Skatt å kaffe ............................................ 58
Tobaksskatt.............................................. 59
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag................ 60
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag .............. 60
Skatt å sprit.............................................. 61
Skatt å vin.............................................. 62
Skatt å malt- och läskedrycker.............................. 63
Energiskatt .............................................. 64
II. Uppbörd i statens verksamhet .................................. 67
III. Diverse inkomster............................................ 77
Bötesmedel................................................ 77
Totalisatormedel .......................................... 77
Tipsmedel ................................................ 78
Lotterimedel.............................................. 79
Övriga diverse inkomster.................................... 79
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 119
B. Inkomster av statens kapitalfonder................................ 81
I. Statens affärsverksfonder ...................................... 81
Postverket................................................ 81
Televerket................................................ 84
Statens järnvägar.......................................... 87
Statens vattenfallsverk...................................... 90
Domänverket.............................................. 91
II. Riksbanksfonden ............................................ 93
III. Statens allmänna fastighetsfond................................ 93
IV. Försvarets fonder............................................ 94
V. Statens ulldningsfonder ...................................... 95
V7. Fonden för låneunderstöd...................................... 95
VII. Fonden för statens aktier .................................... 96
VIII. Statens pensionsfonder........................................ 96
IX. Diverse kapitalfonder........................................ 97
Sammanfattning.................................................. 99
Bilaga A. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1962/63 ............ 102
Bilaga B. Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1958/59—1962/63...... 104
Bilaga C. Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för
budgetåret 1963/64 ............................................ 109
Bilaga D. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1964/65 ...................................................... 112
Bilaga E. Promemoria angående statsinkomsternas utveckling efter budgetåret 1964/65.................................................. 116
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631250
BIHANG 2
PRELIMINÄR
NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1964
I
Statsverkspropositionen år 19ti\: Bil. 1: Finansplanen
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 19 ti 'i
1 Biliang 2
PRELIMINÄR NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1964
Inledning
Den preliminära nationalbudgeten för 1964 som härmed framlägges är utarbetad inom finansdepartementets ekonomiska avdelning och konjunkturinstitutet och bygger på material som erhållits från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock inget ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.
Kapitlen III, Utrikeshandeln, och VII, Investeringarna har i sin helhet sammanställts inom konjunkturinstitutet liksom även avsnittet om industriproduktionen i kapitel IV och om de disponibla inkomsterna i kapitel VI. Vidare har inom konjunkturinstitutet utförda beräkningar, såsom närmare framgår av det följande, i betydande utsträckning kunnat utnyttjas även inom övriga delar av nationalbudgeten. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1964 vilar — med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas — helt på finansdepartementets ekonomiska avdelning, där arbetet med nationalbudgeten letts av docenten Lars Lindberger.
Den preliminära nationalbudgeten för 1964 kan i sin föreliggande utformning, till vilken konjunkturinstitutet i betydande utsträckning medverkat, jämväl betraktas som en ersättning för den konjunkturrapport som de närmast föregående åren utkommit någon månad före den preliminära nationalbudgeten. Avsikten har varit att genom denna sammanslagning i viss utsträckning bereda ökat utrymme — såväl inom finansdepartementets ekonomiska avdelning som inom konjunkturinstitutet — för mera långsiktiga utredningsarbeten bl. a. för den ekonomiska långtidsplaneringen. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 2
2 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen
I. Sammanfattande översikt 1. Den ekonomiska utvecklingen 1962—1963
Den bild av den ekonomiska utvecklingen 1962—1963 som framträder i den preliminärt redovisade försörjningsbalansen för perioden utvisar inte några sensationella avvikelser från de bedömningar som gjordes i den preliminära och reviderade nationalbudgeten för 1963. Bruttonationalprodukten mätt i fasta priser beräknas sålunda ha stigit 3 1/2 procent eller i samma jämfört med de därnäst föregående åren något dämpade takt som mellan 1961 och 1962. De fasta investeringarna har från 1962 till 1963 ökat med samma procenttal som nationalprodukten — till skillnad från 1961— 1962, då de tillväxte snabbare eller med 5 procent. Inberäknas lagerförändringar gör investeringsutvecklingen ett mera dämpat intryck. Inklusive lagerförändringar ökade nämligen investeringarna endast med 1 procent 1962—1963; att jämföra med en uppgång om 2 procent 1961—1962. Inom näringslivet har investeringarna haft en nedåtgående riktning. Privata investeringar utom bostäder men inberäknat lager minskade 5 procent i volym från 1962 till 1963 och detta innebar därtill en fortsatt nedgång i anslutning till vad som skedde 1961—1962 då samma grupp av investeringar minskade 4 procent.
De expansiva inslagen i nationalprodukten har främst omfattat den privata och offentliga konsumtionen, de offentliga investeringarna samt bostadsbyggandet. Den privata konsumtionen ökade 1962—1963 drygt 4 procent, den offentliga konsumtionen nära 6 procent; i genomsnitt för privat och offentlig konsumtion har volymökningen blivit drygt 4 1/2 procent. De kommunala investeringarna har ökat synnerligen kraftigt eller med 14 procent, medan bostadsinvesteringar och statliga investeringar stigit i förhållandevis moderat tempo eller med 3 1/2 respektive 2 procent.
I sina huvuddrag var den här skisserade utvecklingen med avseende på nationalprodukten 1962—1963 emotsedd i den preliminära nationalbudgeten för 1963, men mellan prognos och utfall föreligger dock vissa karakteristiska olikheter som förtjänar uppmärksamhet inte minst med hänsyn till de speciella anpassningsproblem som gjort sig gällande inom Sveriges ekonomi under 1963. I den preliminära nationalbudgeten för 1963 påtalades särskilt den ojämnhet varmed efterfrågan syntes rikta sig mot olika grenar av samhällsekonomin och olika delar av arbetsmarknaden. Vad speciellt investeringsproduktionen beträffar framträdde problemställningen helt olika
Bill. 2: Preliminär nationalbudget för år 106i
3 Tabell Ii 1. Försörjningsbalans 1960—1963
Miljoner kronor
Källa: Konjunkturinstitutet.
på byggnadsområdet och inom verkstadsproduktionen. På byggnadssidan förelåg ett kapacitetsproblem; på verkstadssidan skulle ett problem med underskottsefterfrågan kunna tänkas bli aktualiserat. Preliminärt räknade man dock med en produktionsökning om drygt 2 procent inom verkstadsindustrin, medan byggnadsvolymen väntades stiga 7 å 8 procent; för investeringar i maskiner och andra verkstadsprodukter förutsågs en minskning med 1 procent.
Det faktiska utfallet blev för maskininvesteringarnas del såvitt nu kan bedömas något gynnsammare än prognosen; sålunda räknas med en volymökning om 1 procent och förändringen kan främst hänföras till industrins maskininvesteringar som nu beräknas ha minskat med 11/2 procent mot på förhand kalkylerade 8 1/2 procent. Denna upprevidering i näringslivets maskininvesteringar framstår nu i efterhand som den faktor som möjliggjort att verkstadsproduktionen faktiskt mycket nära kunnat ansluta sig till prognosen. Försvarets materielanskaffning har nämligen blivit lägre än vad som på förhand beräknades och framför allt har exporten av verkstadsprodukter blivit lägre (4 procent mot 5 procent) och importen högre än vad som förutsattes i förhandskalkylerna (7 procent mot 3 procent).
Medan maskininvesteringarna i någon mån överträffat prognoserna har byggnadsinvesteringarna inte helt motsvarat dessa. Byggnadsvolymens faktiska tillväxt beräknas till 5 1/2 procent i stället för 7 1/2 procent. Av allt att döma har det faktiska utfallet i huvudsak bestämts av byggnadsindustrins kapacitetsgränser, varvid är att märka att den exceptionellt hårda vintern kan ha minskat 1963 års produktionsresultat med någon procent-
4 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen
enhet. Bostadsbyggandet (inklusive underhåll) vars förliandsberäknade volymökning utgjorde 7 1/2 procent har stannat vid en tillväxt om 3 1/2 procent. Inom det begränsade byggnadsutrymmet har bostadsproduktionen synbarligen förlorat terräng i förhållande till handelns byggande (volymökning 9 1/2 procent) och kommunala byggen utom bostäder (volymökning 15 1/2 procent).
En opåräknat stark nedgång (ca 650 miljoner kronor) kännetecknar 1962—1963 lagerinvesteringarna. För 1963 pekar de i och för sig osäkra siffrorna på någon lagerminskning netto. Ett överraskningsmoment har varil den förhållandevis betydande minskningen av livsmedelslagren, vilken delvis kan sättas i samband med årets skördeutfall. Vidare skedde en betydande uttömning av massaveds- och färdigvarulager inom cellulosaindustrin.
Utrikeshandelns expansion 1962—1963 har väsentligt överträffat de förväntningar som redovisades i den preliminära nationalbudgeten för 1963. Exportvolymen har ökat 1 procent mera än importvolymen (8 procent mot 7 procent), men då en obetydlig försämring av bytesrelationerna synes ha ägt rum visar handelsbalansen i absoluta belopp en likaledes obetydlig försämring från 1962 till 1963, preliminärt uppskattad till ett belopp av 40 miljoner kronor. Sjöfartsnettot har inte undergått någon större förändring, men bytesbalansen har trots detta försvagats med uppskattningsvis drygt 160 miljoner kronor främst till följd av att svenska turistutgifter utomlands 1963 ökat mer än utländska turisters utgifter i Sverige.
Valutareservens förändring 1963 (—250 miljoner kronor) visar en långt större olikhet i förhållande till 1962 (då den uppgick till -f-570 miljoner kronor) än vad som kan förklaras av bytesbalansens och de kända kapitaltransaktionernas utveckling. Den som restpost framkomna förskjutningsposten har i själva verket sjunkit från -1-730 miljoner kronor 1962 till +150 miljoner kronor 1963.
Nationalproduktens tillväxt 1962—1963 kan vid i övrigt givna förutsättningar antagas ha blivit större än vad som nu faktiskt skett, ifall skördeutfallet blivit mera normalt och klimatförhållanden inte haft en ogynnsam inverkan också på byggnadsverksamhet och kraftproduktion. Den negativa effekten av dessa faktorer på nationalprodukten 1963 kan uppskattas till omkring 1/2 procent.. Ur inkomsttagarsynpunkt måste den ekonomiska utvecklingen 1963 förefalla gynnsam. Hushållen ökade sina disponibla inkomster med ca 7 procent. Med en genomsnittlig prisstegring av 3 procent innebar detta en höjning av de realt disponibla inkomsterna med ca 4 procent eller något snabbare än för nationalprodukten.
Sammanfattningsvis har den svenska ekonomins utveckling under 1963 befrämjats av att nedgångstendenserna inom det privata näringslivets fasta investeringar dämpats, men den interna efterfrågans tillväxt har helt burits upp av privat och offentlig konsumtion, offentliga investeringar samt bostadsbyggande. Den inför 1963 befarade försvagningen inom vissa delar av
Bili. "2: Preliminär nationalbudget för ur Ii)(ii 5
näringslivet visade sig — 1)1. a. till löljd av den ekonomiska politik som tordes — bli av begränsad omfattning. Då sysselsättningen allmänt sett förblev liög med tendenser till överskottsefterfrågan på byggarbetsmarknaden, har den allmänna ekonomiska politiken sedan våren 1963 haft en något mera återhållande inriktning. På byggnadsområdet kan eu minskad igångsättning sedermera ha verkat dämpande på övertrycket, men volymen av utförda byggnadsarbeten har av allt att döma under 1963 varit bestämd av utbudsförhållandena.
2. Sveriges ekonomi 1964
1 de följande kapitlen kommer utvecklingstendenserna inom olika delar av den svenska ekonomin att närmare belysas. I sammanfattning redovisas dessa tendenser siffermässigt i tabell 2: Preliminär försörjningsbalans för 1964. Av de följande redogörelserna för siffrornas beräkning framgår att osäkerhetsgraden genomgående är betydande.
Den allmänna bild av det ekonomiska läget 1964 som kan avläsas i försörjningsbalansen utvisar eu viss höjning av aktivitetsnivån såtillvida som produktionen beräknas stiga i något snabbare takt än 1963 (med drygt 4 1/2 procent). Produktionsökningens sammansättning och allmänna förutsättningar kommer att beröras i det följande.
Även för exporten (inklusive tjänstenettot) förutses en fortsatt uppgång, 4 1/2 procent. För exporten av enbart varor utgör uppgången 5 procent. Totalt sett innebär detta en volymökning i något lägre takt än under 1963. För papper och massa väntas ökningen bli betydande, ehuru väsentligt lägre än 1963. För verkstadsexporten emotses något snabbare tillväxt. För exportpriserna liksom för importpriserna väntas en obetydlig uppgång (i båda fallen +1 procent). Exportens faktiska utveckling under 1964 blir givetvis beroende av den ekonomiska utvecklingen i avsättningsländerna och av hur nära denna kan komma att överensstämma med de mer eller mindre officiella prognoser för olika länder som kunnat utnyttjas vid exportberäkningarna. Såsom närmare framgår av det följande kan det förutsättas att dessa i varje fall inte innehåller radikala felbedömningar i optimistisk riktning.
För det privata näringslivets fasta investeringar väntas i stort sett ingen volymförändring från 1963 till 1964. ökningar förutses främst för investeringarna inom handel och samfärdsel, under det att industrins investeringar väntas visa en mindre nedgång eller med 3 å 4 procent.
Medan näringslivets fasta investeringar totalt sett synes komma att bli i det närmaste oförändrade, finns det anledning att räkna med ett markant omslag i fråga om lagerinvesteringarna. Under 1963 beräknas lagervolymen totalt ha sjunkit mellan 100 och 200 miljoner kronor, för 1964 väntas lagerökning, i försörjningsbalansen överslagsmässigt upptagen till mellan 700
6 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen
Tabell b 2. Preliminär försörjningsbalans för 1964
Miljoner kronor i 1963 års priser
1 Siffran innebär att lagerökningen 1964 har förutsatts bli av storleksordningen 700 å 800 miljoner kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till 1963 med omkring 900 miljoner kronor.
och 800 miljoner kronor. Av denna omkastning faller en högst betydande del på livsmedel, massaved och skogsindustriprodukter. Inberäknat lagerinvesteringar väntas näringslivets totala realkapitalbildning komma att stiga med 8 procent från 1963 till 1964, att jämföra med en nedgång med 5 procent från 1962 till 1963.
Investeringsvolymen totalt — lagren ej inräknade — förutses stiga 3 1/2 procent från 1963 till 1964. ökningen avser nästan helt statliga och kommunala investeringar samt bostäder. Jämfört med utvecklingen från 1962 till 1963 väntas investeringarnas tillväxt 1964 inte lika starkt bli koncentrerad på byggnader och anläggningar. Byggnadsvolymen beräknas dock stiga med 4 procent mot en ökning med 2 procent för investeringar i maskiner och apparater.
Beträffande inkomster, priser och konsumtion är bedömningen för 1964 med hänsyn till förhandlingsläget ännu oklar. Som ett räkneexempel har emellertid antagits att inkomstökningen för samtliga anställda genomsnittligt kommer att utgöra 4 1/2, 6 eller 7 1/2 procent. Det mellersta av dessa alternativ har använts som beräkningstekniskt huvudalternativ. Tillsammans med en något mindre inkomstökning för andra än löntagare samt någon ökning av sysselsättningsvolymen skulle ökningen i den totala inkomstsumman enligt mellanalternativet bli drygt 6 1/2 procent. Sedan marginalskatteettekten avdragits och effekten av höjda folkpensioner, barnbi-
7 Bill. 2: Preliminär nationalbudget för år 1
<lrag och andra överföringsinkomster tillagts visar sig den disponibla inkomstsummans tillväxt bli 6,5 procent i mellanalternativet mot 5,6 procent respektive 7,4 procent i sidoalternativen. De disponibla inkomsternas realvärde reduceras med förutsedda prisstegringar, vilka med hänsyn till förutsatt lönehöjning och andra, kända faktorer i huvudsak kostnadsmässigt beräknas till 2,6 procent i mellanalternativet samt 2,3 respektive 2,9 procent i sidoalternativen. Realinkomstökningen skulle därmed i mellanalternativet bli ca 4 procent totalt och drygt 3 procent individuellt, i sidoalternativen ca 3 1/2 procent respektive ca 4 1/2 procent totalt.
Den privata konsumtionen kan väntas procentuellt stiga i ungefär samma takt som de disponibla realinkomsterna, dvs. alltefter lönestegringsalternativen med 3 1/2 procent, 4 procent respektive 4 1/2 procent. Av skal som närmare skall återges i det följande har det lägsta av dessa alternativ införts i försörjningsbalansen.
Den offentliga konsumtionen, dvs. statens och kommunernas verksamhet i form av undervisning, sjukvård, försvar osv. kommer enligt föreliggande stater och riksstatsförslag att stiga relativt starkt 1964 och även något snabbare än 1963.
Importen väntas 1964 komma att öka obetydligt snabbare än exporten, (+5 1/2 procent i volym) varför handelsbalansen synes komma att i någon män försämras. Jämfört med 1963 — då importvolymen totalt beräknas ha stigit 7 procent — förutses 1964 väsentligt långsammare ökning främst av bränsleimporten. Bytesbalansen förutses jämfört med handelsbalansen komma att visa ett något större utslag i negativ riktning (eller med ca 200 miljoner kronor) främst beroende på ökade svenska turistutgitter utomlands. 1 det följande kalkyleras dock med något mindre valutaavtappning 1964
än 1963 _ detta på grund av ändrat utfall av kapitaltransaktionerna och
en emotsedd återgång i positiv riktning av förskjutningsposten.
Den bild av utsikterna för Sveriges ekonomi 1964 som sammanfattas i försörjningsbalansen tyder på att produktionens uppgång 1964 skall bli påtagligt snabbare än 1963 (drygt 4 1/2 procent mot ca 3 1/2 procent). En avsevärd del av denna snabbare produktionsökning kan återföras pa antagandena om normalt skördeutfall och mera normal vinterväderlek. Vidare synes efterfrågetillväxten 1964 mera harmonisk i relation till utbudsförhållandena än under 1963 bl. a. såtillvida att man kan räkna med en betydande ökning av skogsarbetena men en något dämpad tillväxt av byggnadsverksamheten. Utvecklingen synes även innebära en fortsatt förbättring av kapacitetsutnyttjandet inom massaindustrin. Verkstadsindustrins produktion väntas stiga i ungefär samma takt som 1963 (ca 3 procent). Under angivna förutsättningar och med beaktande av att produktionstillväxten under de båda närmast föregående åren stannat vid 3 1/2 procent, vilket gör det sannolikt att under dessa år uppkommit en mindre, outnyttjad produk-
8 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
tivitetsreserv, förefaller det inte nödvändigt att förutsätta att en produktionstillväxt med 4 1/2 å 5 procent 1964 skulle behöva framkalla påtagliga överhettningssymptom.
Även om produktionsutvecklingen 1964 såtillvida skulle innebära eu anpassning i harmonisk riktning så följer liärav inte att de ekonomiska utsikterna för 1964 skulle vara helt problemfria och utan osäkerhetsmoment. Ovissheten och problematiken inför den ekonomiska utvecklingen 1964 synes inte minst vara koncentrerad kring frågorna om löneutvecklingen, utrikesbalansen och finansieringsförhållandena inom näringslivet.
Med hänsyn till oklarheten i utsikterna i fråga om löneutvecklingen har såsom tidigare framhållits tre olika alternativ uppställts för genomsnittlig löneökning 1964. Någon inbördes sannolikhetsgradering av dessa alternativ har inte gjorts och kommer inte heller att göras i denna nationalbudget. När den privata konsumtionen i försörjningsbalansen åsatts ett värde som närmast synes vara förenligt med det lägsta lönestegringsalternativet så är förklaringen härtill att man härigenom kunnat uppnå en konsekvent överensstämmelse (konsistens) med de antaganden som legat till grund för beräkningen av statens inkomster och med siffermaterialet i efterföljande avsnitt om den statliga verksamheten. Ovissheten om löneutvecklingen aktualiserar självfallet frågan om vilken inverkan olika löneutfall rimligen kan komma att få på den fortsatta produktionsutvecklingen. I ett utpräglat kortsiktsperspektiv förefaller det visserligen inte helt uteslutet att en snabbare lönestegringstakt genom sina återverkningar på konsumtionen kan få en positiv inverkan på nationalproduktens tillväxt. På något längre sikt finns del däremot anledning att räkna med negativa återverkningar på exporten, valutaställningen och företagens investeringar. Den aktuella diskussionen kring dessa frågor rör sig också i stor utsträckning kring långtidseffekterna, alltså inverkan på den internationella konkurrenspositionen och på investeringsintensitcten inom näringslivet. Den tar härvid speciellt sikte på förhållandena inom exportindustrierna som i dessa hänseenden kan tänkas komma i ett speciellt utsatt läge. Med tanke på de framlagda exportprisprognoserna och lönestegringsalternativen synes det i nuvarande läge finnas föga som pekar fram mot en markant förbättring av vinstkonjunkturen inom flertalet exportindustrier.
inom några exportindustrier liksom inom vissa andra delar av näringslivet kan utsikterna för vinstutvecklingen dock förefalla väsentligt gynnsammare, vilket delvis är en logisk följd av de antaganden som kunnat göras om en snabbare produktionstillväxt under 1964 men delvis också sammanhänger med att priserna där kan antas komma att utveckla sig fördelaktigare än för exportnäringarna i gemen. Den väntade produktionsökningen och i all synnerhet den väntade extra starka produktivitetstillväxten är emellertid i hög grad koncentrerad till ett begränsat avsnitt av ekonomin omfattande i främsta rummet jordbruket, skogsbruket, kraftindu-
9 Bili. 2: Preliminär nationalbudget för år l!10'i
strin, byggnadsverksamheten och massaindustri. Härtill kommer alt den snabba produktionsökning som emotses 19(54 till stor del måste vara av engångskaraktär. Diskussionen om t. ex. det internationella konkurrensutrymmet förlorar sålunda inte sin aktualitet för exportnäringarna i övrigt innefattande exempelvis verkstadsindustrin — ens för den händelse att vinstökningarna inom de för tillfället gynnade näringsgrenarna blir verkligt betydande.
Uppmärksamheten torde sålunda även komma att inriktas på frågorna om den relativa kostnadsutvecklingen i Sverige och i våra avsättnings- eller konkurrentländer samt på den allmänna konjunkturutvecklingen i dessa länder. Lönestegringstakten har under den senaste 12-månadersperiod som mera allmänt kan överblickas, nämligen fjärde kvartalet 1962—tredje kvartalet 1963, jämfört med Sverige varit väsentligt lägre i Förenta staterna och Storbritannien men visat lika höga eller högre procentvärden i bl. a. Västtyskland, Frankrike, Italien och Österrike. I vissa länder, däribland Västtyskland, visade löneökningstakten kring årsskiftet 1962/1963 någon tendens att avtaga, men någon fortsatt tendens i den riktningen har därefter i stort inte kunnat iakttagas under 1963. I Storbritannien, som haft en markant lägre lönestegringstakt än Sverige, har lönerna under 1963 avgjort tenderat att stiga snabbare än under närmast föregående år.
Beträffande utsikterna för den allmänna konjunkturutvecklingen synes det för närvarande i vissa hänseenden råda väsentlig olikhet mellan förhållandena i Förenta staterna och Västeuropa. Medan förväntningar om en förhållandevis snabb ekonomisk tillväxt i Förenta staterna baseras på en emotsedd expansiv ekonomisk politik i förening med uppsvingstendenser som i stort innefattar hela ekonomin inklusive näringslivets investeringar, kännetecknas Västeuropa (utom Storbritannien) och speciellt EEC-området av en ovissare bedömning av näringslivets investeringar och mera återhållande tendenser inom den ekonomiska politiken. Storbritannien synes i dessa hänseenden inta en mellanställning. Några större förväntningar om ett förestående påtagligt uppsving inom Västeuropa för det sedan 1962 svaga elementet i konjunkturbilden — näringslivets, i synnerhet industrins fasta investeringar — synes det för närvarande knappast finnas grund för. Expansiva prognoser torde snarare få baseras på förväntningar om en gynnsam utveckling av den privata konsumtionen. Av nuvarande planer att döma torde nämligen förhoppningarna om ett mera markant uppsving för industriinvesteringarna få skjutas framåt i tiden åtminstone till senare delen av 1964. Ökningen av råvarubehoven och möjligheten av ytterligare något fastare råvarupriser underbygger å andra sidan förväntningarna om successivt förbättrade avsättningsförhållandcn i rävaruländerna. Det är också möjligt att lagerinvesteringarna allmänt kan komma att uppträda som eu mer expansiv faktor. Skulle under sådana förutsättningar ett mera markant omslag uppåt i fråga om företagens investeringskonjunktur inträffa i Väst-
10 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
europa — vilket inte kan anses helt uteslutet 1064 även om tecken härtill inte kan skönjas för första halvåret — är det sannolikt att vinstkonjunkturen förbättras och därmed även självfinansieringsförmågan. Ett sådant omslag skulle sannolikt också innebära en större prisrörelse uppåt än vad som i första hand räknats med i nationalbudgeten.
Skulle det, med vederbörlig hänsyn tagen till den internationella ekonomiska utvecklingen, kunna sägas att en betydande del av våra exportindustrier befunne sig i eller vore på väg mot ett verkligt svårartat konkurrensläge, borde detta med tiden ge sig till känna. Ett varningstecken vore att en starkt försämrad lönsamhet ledde till kraftigt minskade investeringar inom exportindustrierna. Några verkligt betydande utslag i den riktningen med avseende på investeringsvolymen har uppenbarligen inte kunnat iakttagas hittills. Mera direkt skulle ett försämrat konkurrensläge kunna yttra sig i en ur betalningssynpunkt otillräcklig utveckling av våra exportinkomster. Trots att en sådan utveckling inte kan anses vara för handen, kan vissa tendenser i den nuvarande utvecklingen av vår bytes- och betalningsbalans inge någon osäkerhet. Härvid avses inte i första hand förskjutningspostens nedgång, åtminstone inte till den del denna kan förklaras av skiftningar i kreditmarknadsläget och speciella betalningsförhållanden för fartyg. Det är snarare dels den del av förskjutningspostens nedgång som kan tänkas ge utslag för en dold försämring av terms of trade, dels den tilltagande deficitpost i bytesbalansen som beror på de stigande svenska turistutgifterna utomlands som kan förefalla oroande. Den sistnämnda posten vittnar om en växande benägenhet att anlita utländska tjänster. För att denna benägenhet inte skall medföra en försvagning av bytesbalansen torde en successiv förskjutning av handelsbalansen i positiv riktning vara erforderlig.
Den andra aspekten av lönestegringarnas inverkan på näringslivets mera långsiktiga utveckling, som tidigare berördes, avsåg deras effekt på investeringsintensiteten. Oavsett hur de mera långsiktiga verkningarna i detta hänseende kan komma att gestalta sig, kan det förefalla troligt att den ojämnhet som sannolikt kommer att bli utmärkande för vinstförhållandena inom skilda delar av näringslivet 1964 också kommer att medföra stora lånebehov bland företagen, eftersom en stor del av speciellt lagerinvesteringarna kan förmodas försiggå inom andra näringsgrenar än dem som gynnas av vinstkonjunkturen. Kreditmarknadsproblemen kan därför komma att tillspetsas därigenom att företagens bruttobehov av att anlita kreditinstituten visar sig tilltaga.
Bill. 2: Preliminär nationalbudget för år 10(1 i
11 II. Det internationella läget
Den ekonomiska tillväxten i Västeuropa under 1963 blev — såsom närmare klargjordes i konjunkturinstitutets oktoberrapport — inte fullt så stark som man hade förutsatt i de officiella prognoserna kring årsskiftet 1962/1963. Anledningen var främst de långvarigt ogynnsamma klimatiska förhållandena under första halvåret, som gav upphov till förseningar speciellt i genomförandet av byggnadsplanerna. Däremot har det amerikanska framåtskridandet i år snarast överträffat de bedömningar som gjordes så sent som kring halvårsskiftet; i stället för en emotsedd försvagning i tillväxttakten under tredje kvartalet inträdde således en acceleration. Årstakten gick upp till 4 procent, volymmässigt, mot 3 å 4 procent under de tre föregående kvartalen. Lageravvecklingen efter den uteblivna stålstrejken blev mer moderat än året innan, medan företagens fasta investeringsutgifter visade en avsevärd uppgång. Också i Västeuropa har produktion och inhemsk efterfrågan med vissa betydelsefulla undantag expanderat sedan mitten av året; vidare har sedan andra kvartalet tillkommit en återhämtad efterfrågan från råvaruländerna. I viss mån återspeglar tempohöjningen ett inhämtande av den eftersläpning, som inträffade under årets första del, men vissa skäl talar för att en konjunkturell förbättring inträtt. Indikatorer över produktion, orderingång, konsumenters och det offentligas utgiftsplaner pekar i huvudsak uppåt, låt vara att utvecklingstendenserna i allmänhet förefaller mer obestämda i fråga om näringslivets och speciellt industrins investeringar. De officiella prognoserna går nästan helt i riktning mot en snabbare expansion från 1963 till 1964 än från 1962 till 1963. 1
1. Efterfrågan och produktionen Konsumtionen
Den privata konsumtionen i Västeuropa ökade i fasta priser med ca 5 procent 1962 mot ca 4 procent för totala produktionen. Att döma av säsongrensade serier över detaljhandelsomsättningen, vilka går fram till förhösten 1963, hade dittills inga tecken till avsaktning i ökningstakten yppat sig i de västeuropeiska länderna — i Storbritannien och Danmark var tempot snarast stigande. Efter en markerad avmattning under första halvåret 1963 synes konsumtionsefterfrågan ha blivit mer expansiv också i Västtyskland. Uppgången i den privata konsumtionen i Västeuropa 1962— 1963 har uppskattats till ca 4 1/2 procent, vilket är något snabbare än
12 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen
Tabell II: 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden 1961—1964
Procentuella volymförändringar från närmast föregående år. Siffrorna för 1961 och 1962 avser utfall, för 1963 prognoser eller uppskattningar och för 1964 prognoser 1
1 För Norge exklusive fartyg.
Källor: OECD, EEC, nationell statistik, konjunkturinstitutets uppskattningar och nationella prognoser.
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för är 1 Hd i 13
den beräknade tillväxten i bruttonationalprodukten. Konsumtionsökningen
1 Förenta staterna, vilken tredje kvartalet 1962 uppgått till rekordmässiga 1,7 procent (säsongrensade värden) men sedan successivt sjunkit till 0,8 procent andra kvartalet accelerade ånyo något tredje kvartalet till 1,0 procent.
I Förenta staterna kan vid eu skattesänkning från årsskiftet, motsvarande drygt 1 procent av bruttonationalprodukten, den privata konsumtionsvolymens stegringstakt 1964 bli uppemot ett par procentenheter större än tillväxten 1962—1963 vilken uppskattas till 3 1/2 å 4 procent. Eu sammanvägning av prognoser och uppskattningar för Västeuropa antyder en praktiskt taget oförändrad expansion i den privata konsumtionen av storleksordningen 4 1/2 procent. Räknat på helår förutses den brittiska konsumtionsökningen bli ett par procentenheter större än 1963 då den var 3 procent. Då skattesänkningen från mitten av 1963 sannolikt tömt ut sitt stimulerande inflytande kring början av 1964 väntas emellertid uppgången under loppet av detta år bli lägre än under 1963. En påtaglig acceleration emotses däremot för Västtysklands del, där konsumtionsökningen i år bromsats till ca
2 1/2 procent av en, som det förefaller, temporär avsaktning i löneökningstakten i förening med en förmodligen extraordinär uppgång i sparkvoten, samt i Danmark i samband med omläggning av den ekonomiska politiken i mer expansionistisk riktning. I övriga västeuropeiska länder räknar man emellertid med oförändrad eller i vissa fall något dämpad utveckling av konsumtionsefterfrågan jämfört med i år; för EEC-länderna räknar således kommissionen med en avsaktning för området som helhet. Antagandena härom baserar sig emellertid på en hypotes om mer moderat löneutveckling 1964 än 1963. I samband härmed räknar man med viss moderation i prisstegringarna, varför effekten på realinkomsterna inte skulle behöva bli så markerad. Löneutvecklingen inom industrin har emellertid under senare delen av 1963 snarast visat tendenser till acceleration och de redovisade konjunkturförväntningarna ger inte stöd för ett antagande om att dessa tendenser skulle komma att brytas under 1964.
De offentliga utgifterna för löpande konsumtion har — liksom de offentliga investeringarna — utgjort eu väsentlig expansionsfaktor under speciellt de tre senaste åren. I såväl Förenta staterna som Västeuropa har tillväxttakten varit starkare än genomsnittligt för efterfrågan och produktionen. Med få undantag avser man 1964 dämpa den offentliga konsumtionens ökningstakt till att understiga den förväntade tillväxten i totala utbudet. Påtaglig stegring förutses endast i Storbritannien, där utgifterna under lång tid släpat efter i förhållande till planerna. För Västeuropa som helhet kan den planerade uppgången i den offentliga konsumtionen anges till ca 4 procent mot 4 1/2 procent 1962—4963. En något större reduktion i ökningstakten kan antas för Förenta staterna.