Proposition

('angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70',)

Beteckning: Prop. 1969:150
Typ: Proposition

Hänvisat till av

Förarbeten

Prop. 1970:105: ('angående utgifter på till- läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70',)
Prop. 1970:2: ('angående utgifter på tillägg sstat II till riksstaten för budgetåret 1969/70',), avsnitt 24
Prop. 1970:38: angående bemyndigande att beställa viss utrustning till akademiska sjukhuset i Uppsala, avsnitt 2
Prop. 1970:76: ('angående anslag för budget\xad året 1970/71 till byggnadsarbeten samt inredning och ut\xad rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.',), avsnitt 60

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1969 1

Nr 150

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70; given Stockholms slott den 30 oktober 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 30 oktober 1969.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksdagen vid dess höstsession och som nu kan överblickas, bör sammanfattas i en särskild proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu. Kungl. Maj :t har tidigare i prop. 1969: 142 föreslagit riksdagen att anvisa ett an-

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr ISO

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969

slag av 50,2 milj. kr. till Förvärv av aktier i AB Kabi. I särskilda proposi tioner kommer senare denna dag dessutom att hemställas om ett anslag till Posthus in. m. av 25 milj. kr. för kapitaluppbyggnad i postbanken samt om ett anslag till Förvärv av aktier i Uddcomb Sweden AB av 20,5 milj. kr. De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kom munikations-, utbildnings-, jordbruks-, handels-, inrikes- och industriären den. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som bilagor 1 — 8. Fn sammanställning över av Kungl. Maj :t i denna propo sition begärda anslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 9. Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t i en gemensam pro position förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 som framgår av nämnda utdrag av statsråds protokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969 3

Bilaga 1

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 30 oktober 1969.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

O. Diverse

[1] O 5. Kostnader för projektilröjning på Järvafältet. I enlighet med för slag i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 204) anvisade riksdagen (SU 4, rskr 4) för bud getåret 1969/70 ett reservationsanslag av 700 000 kr. till projektilröjning på Järvafältet. Från anslaget bestrids kostnaderna för den projektilröjning inom norra Järvafältets ytterområden som bedöms möjlig att genomföra i avvaktan på att I 1 och Ing 1 flyttas från Järvafältet.

Fortifikationsförvaltningen Ytterligare 400 000 kr. bör ställas till förvaltningens förfogande för pro jektilröjning under innevarande budgetår. Röjningsarbetet har kunnat be drivas snabbare än beräknat på grund av den mycket gynnsamma väder leken under våren och sommaren 1969. Större arbetsrutin och ökade resur

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1969

ser har även medverkat till att arbetet kunnat forceras. De medel som dis poneras för ändamålet beräknas därför vara förbrukade redan under hösten 1969.

Departementschefen Med hänsyn till den planerade exploateringen för civila ändamål av mar ken inom norra Järvafältet anser jag det angeläget att projektilröjningen på Järvafältet får pågå utan avbrott och i snabbast möjliga takt. Jag föreslår därför att 400 000 kr. anvisas på tilläggsstat I till riksstaten för innevaran de budgetår för att ge möjlighet till fortsatt projektilröjning under budget året. Ifrågavarande kostnader bör i likhet med tidigare anvisade medel för ändamålet beräknas utanför ramen för det militära försvaret. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Kostnader för projektilröjning på Järvafältet på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.

[2] O 8. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för en svensk mili tär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 179, rskr 359). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet in. in. Fr. o. m. budgetåret 1965/66 anvisas medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m. in. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, me dan utgifter för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss per sonal vid Sveriges ständiga representation i FN samt — fr. o. in. den 1 juli 1967 — för observatörer i FN-tjänst betalas från reservationsanslaget Kost nader för svenska FN-styrkor m. m. Sammanlagt har för svenska FN-styr kors verksamhet hittills anvisats 397 450 000 kr. på tilläggsstat. Under år 1969 har riksdagen anvisat medel på tilläggsstat III till riks staten för budgetåret 1968/69 dels för att täcka utgifter för FN-styrkan på Cypern under tiden januari—juni 1969 och för FN-observatörer under sam ma tid, dels för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1969: 105 bil. 3, SU 74, rskr 172). Vid utgången av juni 1969 fanns en behållning på ca 4,6 milj. kr. under anslaget. Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatta av FN. Intill den 1 augusti 1969 har från FN influtit 269 400 627 kr. som avser utgifter t. o. m. år 1967. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår f. n. till 36 274 481 kr. Härtill kommer det krav som avser utgifter för år 1968. Detta uppgår till 20 631 357 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster. Genom Kungl. Maj :ts beslut den 13 juni 1969 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern förlängts längst intill utgången av december 1969.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969 5

Utgifterna för tiden juli—december 1969 har beräknats till 1 670 000 kr. för månad eller sammanlagt 10 020 000 kr. Härutöver bör 1 milj. kr. be räknas som allmän medelsreserv med hänsyn till eftersläpande sjukvårds kostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvän diga vid en avveckling av kontingenten på Cypern. Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i september 1969 till 38. Medels behovet för dessa kan beräknas till 163 000 kr. för månad eller för tiden juli—december 1969 sammanlagt ca 980 000 kr. Behovet av ytterligare medel för FN-styrkan på Cypern och för observa törer uppgår alltså till (10 020 000 + 1 000 000 -f 980 000 — 4 600 000) 7 400 000 kr. Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgif ter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före slår riksdagen att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 7 400 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

It Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr ISO

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969 7

Bilaga 2

S O CIALD E PARTE M E NTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 30 oktober 1969.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter de ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

[1] E 14 a. Statens rättskemiska laboratorium: Inredning och utrustning. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budget året 1969/70. Kungl. Maj :t uppdrog den 15 december 1967 åt byggnadsstyrelsen att upp rätta reviderat byggnadsprogram för om- och nybyggnad för statens rätts kemiska laboratorium samt att utreda därmed sammanhängande frågor. Den 6 juni 1968 uppdrog Kungl. Maj :t vidare åt byggnadsstyrelsen att pro jektera en laboratoriebyggnad för statens institut för folkhälsan och arbetsmedicinska institutet. Byggnadsstyrelsen skulle därvid även redovisa förslag till framtida användning av folkhälsoinstitutets nuvarande lokaler. Med an ledning av dessa uppdrag har byggnadsstyrelsen den 16 december 1968 bl. a. lagt fram förslag till provisorisk lösning av rättskemiska laboratoriets lo kalfråga. Enligt detta förslag skall rättskemiska laboratoriets kemiska av delning behålla sina lokaler på andra och en del av sina lokaler på tredje våningen i den nuvarande laboratoriebyggnaden inom karolinska institutets

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969

område. Vidare erhåller avdelningen ca 400 m2 rumsyta inom den byggnad som statens rättsläkarstation vid Stockholm och rättsmedicinska institutio nen vid karolinska institutet disponerar på området. Avdelningen beräknas erhålla ett lokaltillskott om ca 270 m2 rumsyta. Laboratoriets blodgruppsserologiska avdelning avses få behålla sina hittillsvarande lokaler och ges ett lokaltillskott om ca 270 m2 rumsyta, sedan kemiska avdelningen utrymt större delen av sina lokaler på tredj e våningen i laboratoriebyggnaden. Båda avdelningarna kommer att erhålla nya förrådsutrymmen på vindsvåningen i denna byggnad. Socialstyrelsen har hemställt om uppdrag åt utrustningsnämnden för universitet och högskolor att ombesörja inköp av inredning och utrustning för de föreslagna nya lokalerna och att 700 000 kr. ställts till styrelsens dis position för ändamålet. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor är beredd att — såsom föreslagits av socialstyrelsen — planera och anskaffa inredning och utrust ning för laboratoriet i anledning av de planerade om- och nybyggnadsarbe tena. Nämnden tillstyrker — efter en mera översiktlig bedömning av beho vet av inredning och utrustning för laboratoriet — socialstyrelsens förslag att 700 000 kr. anvisas för ändamålet. Av det beräknade anslagsbehovet torde 310 000 kr. åtgå för inredning och 390 000 kr. för utrustning. Nämn den föreslår att ifrågavarande medel beräknas under ett särskilt reserva tionsanslag.

Departementschefen Jag har ingen erinran mot det framlagda förslaget att sammanlagt 700 000 kr. anvisas för inredning och utrustning av de nya lokaler som ställs till statens rättskemiska laboratoriums förfogande. Jag förordar att angivna belopp tas upp som ett särskilt reservationsanslag på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Statens rättskemiska laboratorium: Inredning och utrustning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.

G. Universitetssjukhus m. m.

[2] G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning. Till ändamålet har för budgetåret 1969/70 anvisats ett reservationsanslag av 585 000 kr. Kungl. Maj :t — som den 6 juni 1968 bl. a. uppdragit åt kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande att vid sjukhuset låta uppföra en parkeringsbyggnad samt utföra vissa byggnadsåtgärder för en behandlingsbyggnad (B 9), en vårdbyggnad (B 11) för kirurgi m. in. och en aula

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969 9

byggnad (B 10) — har den 25 april 1969 uppdragit åt byggnadskommittén att slutföra uppförandet av sistnämnda byggnader (B 9, B 10 och B 11). Behandlingsbyggnaden skall inrymma central operationsavdelning, cen tral röntgendiagnostikavdelning, polikliniker och överläkarmottagningar för tidsbeställda patienter inom specialiteterna allmän kirurgi, ortopedi, kirurgisk urologi och anestesi, akutintag med intagningsavdelning, steriliseringscentral samt lokaler för forskning och undervisning m. m. Vårdbyggnaden skall omfatta kirurgiska vårdavdelningar, intensivvårdsavdelning, tjänste rum för läkare samt lokaler för undervisning, medicinskt bibliotek och entréhall med cafeteria m. m. Byggnadsföretaget innefattas i det mellan staten och Uppsala läns landsting träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala in. in. (prop. 1961:79, SU 97, rskr 265; prop. 1967: 105 bil. 2 s. 11, SU 73, rskr 185). Statens andel uppgår till 40 % av byggnads- och utrustningskostnader. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande har den 26 september 1969 bemyndigats att i samråd med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande beställa utrustning till det blivande kirurgiska bloc ket inom ramen för ett överlämnat utrustningsförslag och till ett värde av totalt högst 5 milj. kr. att — såvitt på staten ankommer — betalas tidigast under budgetåret 1970/71 (prop. 1969: 1 bil. 7 s. 117, SU 5, rskr 5). Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande har över lämnat förslag om utrustning för behandlingsbyggnaden, vårdbyggnaden och aulabyggnaden till ett värde av 35,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 juli 1968. Kommittén föreslår att 1,6 milj. kr. — motsvarande statens andel av totalt 4 milj. kr. — ställs till kommitténs förfogande under budgetåret 1969/70 för anskaffning av vissa instrument med lång leveranstid och av viss utrustning, som påverkar byggandet enligt fastställd produktionsplan.

R em issy Uran d en Socialstyrelsen har inga invändningar mot de principiella överväganden på vilka utrustningsförslaget grundar sig. Universitetskanslersämbetet fram håller angelägenheten av att sjukhuset tillförs utrustningsresurser som ger goda förutsättningar för modern läkarutbildning och klinisk forskning. Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande tillstyrker att beställningsåtgärder för 9 milj. kr. får vidtas under budgetåret 1969/70 för att in flyttningen i det nya kirurgibyggnadskomplexet under vinterhalvåret 1971/72 skall säkerställas. Beställningarna bör dock tills vidare begränsas till att avse dels röntgenutrustning till centrala x-öntgenavdelningen, operationssalsutrustning och elektronisk utrustning som har direkt samband med byg gandet, dels handkirurgiska instrument med lång leveranstid. Enligt nämn den behöver huvuddelen av likviderna för de beställningar, som görs inom ramen för beställningsbemyndigandet, betalas först under budgetåret 1970/71. Kommittén bör dock få vissa medel redan under innevarande budgetår.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1969

Nämnden, som utgår från att stor försiktighet iakttas i fråga om träffande av leveransavtal med förskottslikvid, anser att ett belopp om totalt 3 milj. kr. är tillräckligt för ändamålet under innevarande budgetår. Härav faller 1,2 milj. kr. på statsverket. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor samt lokal- och utrust nings programnämnden för universitet och högskolor instämmer i vad nämn den för undervisningssjukhusens utbyggande anför. Sjukvårdens och social vårdens planerings- och rationaliseringsinstitut anser sig däremot inte böra resa någon invändning mot kommitténs förslag.

Departementschefen Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande har den 25 april 1969 erhållit i uppdrag att vid sjukhuset slutföra utbyggnadsetappen 2, som omfattar bl. a. uppförandet av en behandlingsbyggnad och en vårdbygg nad för kirurgi m. m. Byggnadskommittén har därefter överlämnat förslag beträffande anskaffning av utrustning till ifrågavarande kirurgiska block vid sjukhuset samt bl. a. föreslagit att 1,6 milj. kr. ställs till kommitténs förfogande på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1969/70 för bestri dande av statens andel av kostnaderna för anskaffning av vissa instrument med lång leveranstid och av viss utrustning, som påverkar byggandet enligt fastställd produktionsplan. Detta motsvarar en total utrustningsram av 4 milj. kr. Nämnden för undervisningssj ukhusens utbyggande har tillstyrkt att kom mittén bemyndigas att under budgetåret 1969/70 beställa utrustning till ett värde av totalt högst 9 milj. kr. — innefattande av riksdagen tidigare med givet beställningsbemyndigande om 5 milj. kr. — samt att på tilläggsstat för budgetåret 1969/70 anvisas 1,2 milj. kr. — motsvarande en ram av totalt 3 milj. kr. — för vissa förskottslikvider för anskaffningar inom ramen för sagda beställningsbemyndigande. Nämnden framhåller emellertid att stor försiktighet bör iakttas i fråga om träffande av leveransavtal med förskotts likvid. Jag är inte beredd att nu ta ställning till utrustningsförslaget, som om fattar utrustning till ett värde av totalt 35,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 juli 1968. När det gäller frågan om att beställa viss utrustning inom ramen för utrustningsförslaget har — som nämnts — Kungl. Maj :t bemyndigat kommittén att i samråd med nämnden beställa utrustning till det blivande kirurgiska blocket till ett värde av totalt högst 5 milj. kr. att — såvitt på staten ankommer — betalas tidigast under budgetåret 1970/71. Jag delar nämndens uppfattning att ramen för beställningsbemyndigandet bör höjas till totalt högst 9 milj. kr., varav statens andel utgör 3,6 milj. kr. Riksdagens medgivande härtill bör nu utverkas. Jag har vidare blivit övertygad om att viss förskottslikvid måste erläggas för den beställda utrustningen. Jag beräk nar för ändamålet 1,2 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969 11

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att a) i enlighet med vad jag anfört medge, att utrustning till ett blivande kirurgiskt block vid akademiska sjukhuset i Uppsala får beställas till ett värde av — utöver tidigare medgivet belopp — ytterligare högst 4 milj. kr. att, såvitt på staten ankommer, betalas tidigast under budgetåret 1970/71, b) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

V. Fonden för låneunderstöd

[3] 3 a. Lån till föreningen Kontakt med alkoholsjuka. Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på riksstaten för budgetåret 1969/70. Föreningen Kontakt med alkoholsjuka (KAS) har i augusti 1969 ansökt om ett lån på 825 000 kr. för förvärv av tre fastigheter i Värmland för att där upprätta hem med sammanlagt ca 50 platser för rehabilitering av alkoholskadade personer. Socialstyrelsen och Stockholms stads nykterhetsnämnd har yttrat sig över ansökningen. Socialstyrelsen har anfört att den speciella vårdverk samhet som föreningen planerar innehåller ur vårdmässiga aspekter flera intressanta inslag, som skulle kunna utgöra ett gott komplement till de mer konventionella vårdformer som bedrivs inom nykterhetsvården. Sty relsen finner projektet värt att stödja. Nykterhetsnämnd en anför, att be hovet bland den kategori av människor som avses i ansökningen är stort och att föreningen bedöms ha goda möjligheter att framgångsrikt genom föra detta projekt.

Departementschefen Den av föreningen planerade verksamheten innehåller från vårdsynpunkt intressanta inslag och kan utgöra ett värdefullt komplement till befintliga vårdformer inom nykterhetsvården. Verksamheten är avsedd att bedrivas i nära kontakt med bl. a. fackföreningsrörelsen och i samarbete med Stock holms stad. Med beaktande av nivån för anordnandebidrag till inackorderingshem förordar jag att föreningen beviljas ett ränte- och amorteringsfritt lån av statsmedel med högst 750 000 kr. för inköp av de nämnda fastigheterna. En förutsättning för att lånet skall utgå med fullt belopp bör vara att hem men godkänns för minst 50 platser.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969

Statsbidrag till driften av verksamheten bör utgå enligt i huvudsak sam ma grunder som gäller för driften av inackorderingshem för alkoholmiss brukare, dvs. med högst 75 % av nettokostnaderna för hemmens drift. Bi draget bör utgå från förslagsanslaget Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. Stockholms stad förutsätts komma att täcka den del av driftkostnaderna som inte bestrids av statsmedel. För att föreningen skall kunna förvärva fastigheterna bör lånet bevil jas redan under innevarande budgetår. För ändamålet bör därför anvisas 750 000 kr. på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1969/70. Jag hem ställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Lån till föreningen Kontakt med alkoholsjnka på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 an visa ett investeringsanslag av 750 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969 13

Bilaga 3

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 30 oktober 1969.

Närvarande: Statsministern P alme , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , H olmqvist , A spling , S ven -E rig N ilsson , G eijer , O dhnoff , W ickman , M oberg , B engtsson , N orling , L öfberg , L idbom , C arlsson .

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler härefter de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet in. m.

[1] A 3. Extra utgifter. På riksstaten för innevarande budgetår har under ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 260 000 kr. Med beaktande av en disponibel reservation på anslaget vid ingången av bud getåret om 60 000 kr. finns totalt 320 000 kr. att tillgå. Detta belopp kan be dömas bli otillräckligt med hänsyn till tidigare ej beräknat bidrag till täckan de av vissa kostnader för genomförandet av vägtransportstatistik genom sta tistiska centralbyråns försorg. Belastningen på anslaget kan för hela budget året 1969/70 förväntas uppgå till ca 470 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 150 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Extra utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 150 000

kr.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr ISO

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969

B. Vägväsendet

[2] B 2. Drift av statliga vägar. På riksstaten för innevarande budgetår har under ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 768,2 milj. kr. Av anslaget är 30 350 000 kr. avsedda för användning under kalen deråret 1969 och återstoden under kalenderåret 1970. I det för år 1969 be räknade beloppet ingår dock ej merkostnader på grund av mervärdeskat tens införande. På grund härav kan belastningen på anslaget för hela år 1969 beräknas bli 7,1 milj. kr. högre än beräknat, vilket föranleder ett ytter ligare medelsbehov motsvarande detta belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Drift av statliga vägar på tilläggsstat I till rikssta ten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 7 100 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

[3] B 3. Byggande av statliga vägar. På riksstaten för innevarande budget år har under ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 700 milj. kr. Av anslaget är 16,1 milj. kr. avsedda för användning under kalenderåret 1969 och återstoden under kalenderåret 1970. I det för år 1969 beräknade beloppet ingår dock ej merkostnader på grund av mervärdeskat tens införande. Med anledning härav kan belastningen på anslaget för hela år 1969 beräknas bli 9,6 milj. kr. högre än beräknat, vilket föranleder ett ytterligare medelsbehov motsvarande detta belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Byggande av statliga vägar på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservations anslag av 9 600 000 kr., att avräknas mot automobilskatte medlen.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1969 15

Bilaga 4

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utbildning särenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 30 oktober 1969.

Härefter anmäler chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, de under punkterna 1, 3, 4 och 6 samt statsrådet Moberg de under punkterna 2 och 5 i det följande upptagna ärendena under utbildningsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budget året 1969/70. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

B. Allmänna kultur- och bildningsändamål

[1] B 12. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna ru brik på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s. k. kulturmedelsanslaget, utgår bl. a. det statliga stödet till de sex större grkesorkestrarna i landet. Som förutsättning för statens bidrag till dessa föreskrivs med visst undantag att från kommun eller annorledes bidrag skall utgå med samma eller större belopp. Det statliga bidraget är konstruerat som ett förlusttäck ningsbidrag och dess storlek är därför beroende av förhållandet mellan kost nader och intäkter. Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1968/69 anvisades i början av juni 1968 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det var vid denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov av för lusttäckningsbidrag för spelåret och det har därför liksom tidigare år förut

16 Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969

satts att efter spelårets slut ytterligare bidrag skulle utgå i den mån om ständigheter, som orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över, med fört inte förutsedda kostnadsökningar eller ändrade intälctsförutsättningar. För spelåret 1968/69 har bidrag utgått till de sex orkestrarna med sam manlagt 6 986 000 kr. Uppgifter har nu getts in från orkestrarna angående det ekonomiska utfallet av verksamheten under nämnda spelår. Av dessa framgår att vid tillämpning av nyss angivna principer för beräkning av det statliga förlusttäckningsbidraget behov föreligger av ytterligare bidrag med sammanlagt 1 269 875 kr. Huvuddelen av det anmälda medelsbehovet är för anlett av automatiskt ökade kostnader på grund av avtalsenliga lönehöj ningar. Därjämte har redovisats automatiskt ökade kostnader för arbetsgi varavgifter till riksförsäkringsverket (ATP m. m.). För stöd åt svenskt sceniskt verk har Kungl. Maj :t ur kulturmedelsanslaget för budgetåret 1968/69 tilldelat teater- och orkesterrådet 200 000 kr. Enligt de under föregående budgetår gällande bestämmelserna för ifrågava rande dramatikerstöd, meddelade av Kungl. Maj :t den 30 juni 1965, utgår ersättning med 4 000 kr. till levande upphovsman av svenskt sceniskt verk, som uppförs offentligt på svensk teater. Bestämmelserna har genom beslut den 27 juni 1969 getts ett något ändrat innehåll i vad avser bl. a. en differen tiering av ersättningens storlek. Teater- och orkesterrådet har i skrivelser den 30 januari och den 19 maj 1969 anmält behov av ytterligare 181 000 kr. avseende ersättningsberättigade verk som uppförts under våren 1969. Sedan dramatikerstödet infördes, i avsikt att man skulle främja tillkomsten av ny svensk dramatik, har — framhåller rådet — genom förevarande bestämmelser men framför allt ge nom de över huvud taget förbättrade resurser, som samhället under 1960talet ställt till teaterns förfogande, en kraftig utveckling ägt rum. Under senare år har nya teaterformer tillkommit, såsom s. k. lunch- och gatuteater med korta pjäser, mindre teatrar med pjäser av experimentell karak tär, uppsökande teatergrupper som spelar i klassrum, föreningslokaler etc., vilket medfört ett kraftigt ökat medelsbehov för bl. a. dramatikerersättning.

D e partem entschefen Det siffermaterial, som redovisats av orkestrarna beträffande det ekono miska utfallet av verksamheten under spelåret 1968/69, visar väsentliga kostnadsökningar främst til! följd av avtalsenliga löneökningar. I enlighet med den förut lämnade redovisningen beträffande orkestrarna räknar jag ■— sedan viss reduktion visat sig befogad — med ett medelsbehov av 1 080 000 kr. för statsbidrag till täckning av de av nämnda omständigheter föranledda förlusterna för spelåret. Det s. k. dramatikerstödet utgår enligt generellt verkande regler. Teateroch orkesterrådet bör alltså tilldelas ytterligare 181 000 kr. för att ge ut ersättning enligt bestämmelserna om stöd åt svenskt sceniskt verk. En så

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1969 17

kraftig ökning av medelsbehovet kan emellertid svårligen inrymmas under innevarande budgetårs anslag utan att andra angelägna behov måste åsido sättas. På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag till särskilda kul turella ändamål anvisats 18 542 000 kr. Härav återstår nu ett belopp som till största delen redan avsatts till förutsedda ändamål. Därefter kvarstående medel bör reserveras för nu oförutsedda behov under budgetåret 1969/70. Det av mig under denna punkt beräknade medelsbehovet (1 080 000 -j- 181 000 =) 1 261 000 kr. bör i stället täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 1 261 000 kr.

E. Högre utbildning och forskning

[2] E 68. Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor na m. I riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 60 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm bygg nadskommitté 18 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 41,5 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan (jfr. prop. 1969: 36 s. 33 och 35). Nämnda myndigheter får dels inom ramen för tillgängliga medel göra behövliga utbetalningar, dels beställa inredning och utrustning inom de i planerna angivna kostnadsra marna för varje objekt att betalas tidigast budgetåret 1970/71. Byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden har lagt fram förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustningsobjekt. Förslagen avser bl. a. inredning och utrustning av vissa restauranglokaler. Enligt riksdagens beslut (prop. 1963: 172 s. 267, SU 212, rskr 405) svarar staten för kostnaderna för anordnande av sådana bespisningslokaler som be hövs för personalen och de studerande vid universitet och högskolor. Staten skall också stå för kostnaderna för inredning och utrustning av bespisningslokalerna (prop. 1967: 104 s. 47, SU 88, rskr 203). Utredning och förslag om formerna härför har redovisats av den kommitté för planering och samord ning m. in. av restaurangverksamheten vid universitet och högskolor som tillkallats med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1969 (jfr prop. 1969: 36 s. 3 och 40). Kommittén, som antagit namnet universitetsrestaurangkommittén, före slår att den statliga finansieringen skall omfatta förstagångsuppsättning av inredning och utrustning, medan vederbörande nyttjare skall svara för

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969

komplettering, underhåll och återanskaffning. Sådana restauranger som uppförs av staten bör enligt kommittén inredas och utrustas av vedei-börande statliga organ efter samråd med blivande nyttjare och med anlitande av medel som anvisas under förevarande anslag. Beträffande restauranglokaler som anordnas med utnyttjande av ränte- och amorteringsfria lån till stude randeorganisation (jfr prop. 1963: 172 s. 267) föreslår kommittén att sådana lån skall utgå även för inredning och utrustning. Huvudmannen för restau rangen bör enligt kommittén i dessa fall få upphandla inredning och utrust ning genom de statliga inköpsorganen. För de förslag till nya och ändrade kostnadsramar som med hänsyn till föreliggande tidsplaner nu bör behandlas kommer jag i det följande att lämna eu kortfattad redogörelse.

Stockholm

Matsal inom Frescatiområdet. Som redovisades i prop. 1969: 36 (s. 7) kommer en provisorisk matsal inom Frescatiområdet att anordnas genom om- och tillbyggnad av Skogs- och lantbruksakademiens f. d. museibyggnad. Av redovisningen framgår bl. a. att Kungl. Maj :t den 7 mars 1969 uppdrog åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och tillbyggnaden t. o. m. huvudhandlingar. I avvaktan på att huvudhandlingar färdigställts togs kost nadsramen för objektet i investeringsplanen för innevarande budgetår preli minärt upp med ett belopp av 1,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1968 (jfr prop. 1989: 36 s. 16). Sedan byggnadsstyrelsen redovisat huvudhandlingar, enligt vilka kost naderna för objektet och för tillhörande försörjningsåtgärder beräknats till — enligt nämnda prisläge — resp. 2 380 000 kr. och 185 000 kr., uppdrog Kungl. Maj :t den 12 september 1969 åt styrelsen att utföra arbetena inom de föreslagna kostnadsramarna. Kungl. Maj :t föreskrev därvid att byggnads styrelsen skulle söka bringa ned de angivna kostnaderna för objektet. Sty relsen beräknar kostnaden för om- och tillbyggnaden enligt prisläget den 1 april 1989 till 2 540 000 kr. och för försörjningsåtgärderna enligt samma prisläge till 195 000 kr. Den befintliga byggnadens totalyta utgör 1 800 in2 och tillbyggnadens totalyta är 710 m3. Sammanlagt 800 platser, varav 250 kaféplatser, kommer att anordnas i matsalen. Matsalen avses bli tagen i bruk till höstterminen 1970. Byggnadsstyrelsen föreslår att en definitiv kostnads ram av 325 000 kr. för inredning av objektet förs upp i inredningsplanen. Riksarkivet: Flyttningskostnader. Nybyggnaden för riks arkivet på Mariebergsområdet i Stockholm består av en bergrumsanläggning' och eu administrationsbyggnad (jfr prop. 1968: 33 s. 3 och 1969: 1 bil. 10 s. 484). För nybyggnaden är i gällande utrustningsplan definitiva kostnads ramar av 1,5 milj. kr. och 3,8 milj. kr. uppförda resp. för flyttningskostna der och för utrustning m. m. (jfr prop. 1968: 104 s. 33 och 45). Utrustnings-

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969 19

nämnden redovisar nu att flyttningskostnaderna enligt slutlig kostnads beräkning ökat med 735 000 kr. i jämförelse med tidigare beräkningar och föreslår att kostnadsramen för detta ändamål höjs från 1,5 milj. kr. till 2 235 000 kr.

Umeå. Matsal. I prop. 1968: 104 (s. 18) lämnades en redogörelse för nybygg naden för matsal m. m. Nybyggnaden som beräknas bli färdigställd i febru ari 1970 och som omfattar 2 665 m2 rumsyta, har kostnadsberäknats till 6 960 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968. För inredning av objektet är i gällande inredningsplan en definitiv kostnadsram av 550 000 kr. uppförd (jfr prop. 1969: 36 s. 31 och 34). LUP-kommittén föreslår i samråd med universitetsrestaurangkommittén att en definitiv kostnadsram av 380 000 kr. förs upp i utrustningsplanen för innevarande budgetår. Då beslut numera fattats om att ett kårhus skall upp föras, har LUP-kommittén utgått ifrån att de utrymmen av 360 m2 i matsalsbyggnaden som tidigare avsetts för kårlokaler skall tillföras matsalen (jfr prop. 1968: 104 s. 18 och 1969: 36 s. 31). Härigenom kommer matsalen enligt LUP-kommittén att inrymma sammanlagt 880 matsals- och kaféplat ser.

Föredraganden I enlighet med vad universitetsrestaurangkommittén föreslagit bör medel för inredning och utrustning av sådana restauranger vid universitet och hög skolor som uppförs av staten beräknas under förevarande anslag. Vidare bör som kommittén föreslagit ränte- och amorteringsfria lån kunna utgå för inredning och utrustning av restauranglokaler, som anordnats med utnytt jande av sådana lån. Jag förordar att utgifterna härför redan innevarande budgetår får bestridas från lånefonden för studentkårlokaler. Avsikten är att ansvaret för driften av restaurangerna i regel skall överlämnas till sär skilda driftorgan i vars ledning bör ingå representanter för såväl berörda personal- och studerandeorganisationer som staten (jfr prop. 1967: 104 s. 47). Dessa organ bör svara för underhåll och återanskaffning av inredning och utrustning. För att inredning och utrustning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt som jag berört i det föregående bör de i följande sammanställ ning angivna kostnadsramarna — i 1 000-tal kr. — föras upp i inredningsoch utrustningsplanerna. I sammanställningen har jag även —- i enlighet med vad jag förordat i prop. 1969: 137 (s. 26) angående ökad läkarutbild ning i stockholmsområdet -— tagit upp en kostnadsram av 4,2 milj. kr. för inredning av lokaler för de medicinskt teoretiska institutionerna vid karo linska institutet.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969

Objekt Förordad ram Definitiv eller förordad kostnadsram ändring av tidi gare ram

Inredning

Stockholm

Utrustning

Stockholm

Umeå

Mot bakgrund av de beräkningar som byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden gjort av medelsbehovet för inrednings- och utrustningsverksamheten under innevarande budgetår räknar jag med att de ökade utgifter som hänger samman med nu ifrågavarande objekt kan bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag. Jag förordar att så får ske. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att godkänna vad jag i det föregående förordat angående bestridande av utgifterna för viss inredning och utrustning.

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[3] 20. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål. För budgetåret 1969/70 har till byggnadsarbeten för vissa kulturändamål anvisats ett investeringsanslag av 2,9 milj. kr. I sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71 föreslår byggnadssty relsen att ytterligare 1 870 000 kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1969/70. Nybyggnad för riksarkivet. Redogörelse för denna nybygg nad lämnades i prop. 1968: 33 (s. 3, SU 44, rskr 129). Den merkostnad för automatiksystemet för ventilation som redovisades i prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 484, SU 43, rskr 129) har visat sig öka med ytterligare ca 100 000 kr. Härtill kommer att av bl. a. rikspolisstyrelsen och yrkesinspektionen påfordrade arbeten medfört ökade kostnader med ca 430 000 kr. samt att projekterings kostnaderna med ca 280 000 kr. överstiger tidigare beräkningar. Styrelsen föreslår därför att kostnadsramen höjs med 810 000 kr.

Kungl. Maj ds proposition nr 150 år 1969 21

Nybyggnad av bok magasin för kungl. biblioteket. Redogörelse för detta byggnadsobjekt lämnades i prop. 1968: 33 (s. 3). Bygg nadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen höjs med 94 000 kr. på grund av oförutsedda kostnader för grundläggningsarbeten.

Departementschefen Den föreslagna höjningen av kostnadsramarna för nybyggnaden för riks arkivet och för nybyggnaden av bokmagasin för kungl. biblioteket bör god tas. Kostnadsramarna för dessa objekt bör i enlighet härmed uppföras med resp. 20 400 000 kr. och 2 769 000 kr. i prisläget den 1 april 1968. Med hän syn till höjningen av kostnadsramarna samt till en ökad medelsförbrukning för budgetåret 1969/70 utöver vad som tidigare beräknats — men inom fast ställda kostnadsramar — beräknas medelsförbrukningen under innevarande budgetår bli 1 870 000 kr. större än vad som tidigare anvisats under detta anslag. Beloppet bör anvisas på tilläggsstat I för innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa eLt investeringsanslag av 1 870 000 kr.

[4] 22. Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. Under denna rubrik har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 500 000 kr. Dessa medel avser enligt investeringsplanen för budgetåret 1969/ 70 kostnader för den nya specialskolenheten i Sigtuna för hörselskadade och talskadade barn (Hällsboskolan), som kostnadsberäknats till 5 785 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968 (jfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 488). Nybygg naden är nu färdigställd. Byggnadsstyrelsen har genom beslut den 18 juli 1969 bemyndigats att inom kostnadsramen inköpa en fastighet att användas som tjänstebostad åt skolans rektor. Byggnadsstyrelsen har i sina anslagsframställningar för budgetåret 1970/ 71 räknat med en kostnadsram för ifrågavarande objekt av 6 025 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Kostnadsramen föreslås således höjd med 240 000 kr., vilket innebär en ökning utöver index med 100 000 kr. beroende på att någon indexhöjning ej gjordes för perioden den 1 april 1967—den 1 april 1968. Med hänsyn till bl. a. den höjda ramen behöver ytterligare 658 000 kr. anvisas under förevarande anslag för budgetåret 1969/70.

Departementschefen Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 658 000 kr.

22 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1969

[5] 23. Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 120 milj. kr. (prop. 1969: 36, SU 94, rskr 241). Medelsreser vationen vid budgetårets början uppgick till 17,4 milj. kr. Någon medelsan visning på tilläggsstat torde inte behövas. Däremot bör följande bvggnadsobjekt m. in. redovisas för riksdagen i detta sammanhang.

Lund

Fastighetsförvärv. I gällande investeringsplan är en kostnads ram av 2 505 000 kr. uppförd för fastighetsförvärv i Lund (jfr prop. 1969: 36 s. 13). Ramen avser förvärv av vissa fastigheter inom kv. Absalon och kv. Hyphoff samt stadsägan nr 1657 m. m. i Lund (jfr prop. 1966: 104 s. 8 och 26 samt 1967: 104 s. 9). Styrelsen föreslår nu att fastigheterna tomt nr 3 i kv. Saxo och tomt nr 4 i kv. Bispen förvärvas till en sammanlagd kostnad av 905 000 kr. Dessa för värv skulle enligt styrelsen komplettera statens fastighetsinnehav inom de kvarter som berörs av styrelsens planering för utbyggnaden av universitetet i Lund. För genomförande av förvärven bör ifrågavarande kostnadsram fö ras upp med (2 505 000 -f 905 000 =) 3 410 000 kr.

Göteborg

Nybyggnad för sektion Iv. Denna nybyggnad, för vilken redo görelse lämnades i prop. 1961:83 (s. 39), togs i bruk höstterminen 1963. För byggnadsobjektet fanns en kostnadsram av 28 milj. kr. — enligt prislä get den 1 juli 1961 — tidigare uppförd i investeringsplanen (jfr prop. 1962: 43 s. 84). Ramen har successivt kunnat sänkas och är i gällande investe ringsplan uppförd med 24 050 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968 (jfr prop.1969: 36 s. 14). Byggnadsstyrelsen har redovisat att vissa bristfälligheter i ventilations systemet i byggnaden behöver rättas till. Kostnaderna för de åtgärder härför, som inte ryms inom gällande kostnadsram, uppgår enligt styrelsen till 1 450 000 kr. Styrelsen föreslår därför att kostnadsramen höjs till 25,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1969.

Föredraganden Med hänvisning till vad jag redovisat i det föregående bör i gällande in vesteringsplan föras upp höjda kostnadsramar för fastighetsförvärv i Lund och nybyggnad för sektion K i Göteborg. Vidare bör — i enlighet med vad jag redovisat i det föregående under anslaget till inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor in. in. — föras upp en höjd kostnads ram för matsal inom Frescati området. I anledning av vad jag förordat i

Kungl. Maj ris proposition nr 150 år 1969 23

prop. 1969: 137 (s. 26) angående ökad läkarutbildning i stockholmsområdet bör också en höjd kostnadsram föras upp för den utökade laboratoriebygg naden vid karolinska institutet. I investeringsplanen bör sålunda föras upp kostnadsramar i prisläget den 1 april 1969 enligt följande sammanställning.

Stockholm

L u n d

Göteborg

Med hänsyn till de beräkningar som byggnadsstyrelsen gjort av medels behovet för byggnadsverksamheten under innevarande budgetår räknar jag med att de utgifter som hänger samman med nu ifrågavarande byggnadsobjekt kan bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag. Jag förordar att så får ske. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsobjekt m. m. vid universiteten och vissa högskolor.

[6] Godkännande av visst avtal. På grundval av prop. 1965: 161 angående omläggning av utbildningen av sjuksköterskor m. m. (SIJ 181, rskr 430) upp drog Kungl. Maj :t den 30 december 1965 åt statens förhandlingsnämnd att ta upp förhandlingar med Uppsala läns landstingskommun rörande anpassning av statens deltagande i kostnaderna för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola till de bestämmelser som samma dag meddelades angående statsbidrag till sjuksköterskeskolor. Statens förhandlingsnämnd har med skrivelse den 16 oktober 1969 redo visat ett med delegerade för Uppsala läns landstingskommun träffat avtal i ärendet. Nämnden erinrar om att enligt beslut vid 1962 års riksdag (prop. 77, SU 146, rskr 324) en ny skolbyggnad och två elevbostadshus har uppförts för sjuksköterskeskolan. Byggnads- och utrustningskostnaderna fördelades —• på samma sätt som gällde i fråga om kostnaderna för att täcka driftsunder skottet vid skolan — så att staten svarade för 55 % därav och landstinget för 45 %. De nya lokalerna byggdes i två etapper och var färdigställda år 1965. Enligt avtalet skall landstinget den 1 januari 1970 överta huvudman naskapet för sjuksköterskeskolan. I samband därmed överlåter staten till

24 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1969

landstinget fastigheten nr 3 i kvarteret Haubitsen i Uppsala för en summa av 3 050 000 kr. samt sjuksköterskeskolans utrustning mot en ersättning av 180 000 kr. Av köpeskillingen för fastigheten avser 750 000 kr. ersättning för tomten.

Departementschefen Statens förhandlingsnämnd har hemställt, att Kungl. Maj:t godkänner ett med Uppsala läns landstingskommun slutet avtal rörande ändrat huvud mannaskap för Uppsala sjuksköterskeskola, vilken drivs gemensamt av sta ten och landstinget. Liksom skett i samband med kommunaliseringen av bl. a. barnmorskeläroanstalterna (prop. 1968:66, SU 108, rskr 259) bör riksda gens bemyndigande för Kungl. Maj :t att godkänna avtalet inhämtas. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med Uppsala läns landstingskommun rörande ändrat huvudmannaskap för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969 25

Bilaga 5

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 30 oktober 1969.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler här efter de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

H. Skogsväsendet

[1] H 3. Bidrag till skogsförbättringar. Under förevarande anslagsrubrik har för budgetåret 1969/70 bl. a. tagits upp en ram av 8,5 milj. kr. för bi drag till skogsförbättrande åtgärder. Från anslaget beviljas vidare, utan att rambeloppet belastas, medel till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Den svåra storm som drabbade södra och västra Sverige den 22 och 29 september 1969 har förorsakat omfattande skador på växande skog. Skogs styrelsen har preliminärt uppskattat att 9—12 milj. skogskubikmeter skog fällts eller brutits av stormen. Den skadade skogens värde före stormen uppskattas till 400—500 milj. kr. Åren 1966 och 1967 inträffade svåra storm- och snöskador på skog dels i mellersta Norrlands kustland, dels i Skåne. Skadorna föranledde 1968 års riksdag att begära utredning av skadornas omfattning och följder (JoU

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1969

1968:20, rskr 177). I anledning härav tillsattes 1968 års stormskadeberedning. Beredningen avgav i maj 1969 betänkandet Storm- och snöskador på skog (Stencil Jo 1969: 3) som nu remissbehandlats.

Departementschefen Med anledning av höstens stormskador på bl. a. skog i södra och västra Sverige hör enligt min mening frågan om att vidtaga vissa åtgärder tas upp till behandling redan i detta sammanhang. Jag avser att senare ta upp stormskadeberedningens förslag till behandling. Vad jag i det följande för ordar i fråga om stöd till skogsägare bör gälla skogsägare vars skogsbestånd drabbats av omfattande skador genom stormar under hösten 1969. Mina förslag ligger helt i linje med vad beredningen föreslagit. Det är av intresse att stormskadad skog snabbt upparbetas, bl. a. med hän syn till riskerna för att såväl skadad som oskadad skog annars utsätts för angrepp av svampar och insekter. Det kan därför i vissa fall finnas skäl för samhället att stimulera en snabb upparbetning av den stormskadade sko gen. En förutsättning för att den stormskadade skogen skall kunna tas till vara utan dröjsmål är att skadans omfattning och lokalisering kartläggs. Jag förordar att statsbidrag utgår till kostnader för inventering av de upp komna skadorna. Skogsägarna bör svara för skälig del av inventeringskostnaderna. Bidrag till skadeinvenfering bör på motsvarande sätt som gäller för kostnader för insektsbekämpning beviljas från anslaget Bidrag till skogsförbättringar utan att bidragsramarna belastas. Kungl. Maj :t bör i varje särskilt fall få besluta om bidrag till inventeringar. Lokala avsättningssvårigheter kan komma att uppstå på grund av ett stort samlat utbud av virke från stormhärjade områden. Eftersom awerkningsarbetet ofta finansieras genom förskott på virlcesleveransen kan det uppstå svårigheter för skogsägaren att finansiera en snabb upparbetning av skadad skog. Jag föreslår därför att det öppnas en möjlighet att lämna stat lig garanti för lån i allmän kreditinrättning till skogsägare som på grund av likviditetssvårigheter ej utan onödigt dröjsmål kan genomföra en snabb upparbetning av den stormskadade skogen. För garantigivningen bör i hu vudsak följande regler gälla. Garanti bör i första hand kunna utgå till annan enskild skogsägare än bolag, ekonomiska föreningar eller motsvarande, som drabbats av bety dande stormskador på skog under förutsättning att avsättningssvårigheter för virke föreligger och att skogsägaren har stort behov av krediten för att kunna finansiera ett snabbt omhändertagande av den skadade skogen. Ga ranti bör lämnas med högst ett belopp som motsvarar godkänd kostnad för den skadade skogens upparbetning inkl. terrängtransport, lagring och virkesskydd. Lån, som beviljats med stöd av garantin, bör återbetalas efter hand som skogsägaren får inkomst från sin skogsrörelse dock senast inom fyra

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969 27

år. Den under de två första åren upplupna räntan bör läggas till kapitalet. För att åstadkomma rationell lagring och virkesvård kan virket behöva föras samman till gemensamma upplag. Jag räknar med att bl. a. skogsägarrörelsen härvid kan medverka. Så länge virket ägs av skogsägaren bör emellertid kostnaderna härför falla på skogsägaren och kunna ligga till grund för garantigivning. Kungl. Maj :t eller efter Kungl. Maj :ts bemyndigande skogsstyrelsen bör få meddela närmare bestämmelser för garantigivningen. För den föreslagna långivningen beräknar jag att det behövs ett garanti belopp av 20 milj. kr. för budgetåret 1969/70. För att täcka eventuella för luster på grund av garantigivningen bör medel få tas i anspråk från ansla get Bidrag till skogsförbättringar utan att bidragsramarna belastas. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att a) godkänna de av mig förordade grunderna för kredit stöd m. m. till skogsägare som drabbats av stormskador på skog, b) medge att för budgetåret 1969/70 statlig kreditga ranti får lämnas för lån till stormskadedrabbade skogs ägare med 20 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I. Statens afFärsverksfonder

G. Domänverket

[2] 6. Ersättning till domänverkets investeringsfond. Styrelsen för lantbrukshögskolan föreslår att domänverkets investeringsfond tillförs 278 500 kr. som ersättning för köpeskilling eller byteslikvid för fastigheter som för värvats för högskolans räkning av medel från fonden. Genom skilda beslut har Kungl. Maj :t dels bemyndigat domänverket att köpa fast egendom för kronans räkning för ifrågavarande ändamål, nämli gen fastigheterna Endregårde Lilla 1: 1, Hulte Lilla 1: 6 och Hulte Stora 1: 20 i Endre socken, Gotlands län, på 51 ha för 180 000 kr. samt fastigheten Ugerup 10: 4 i Köpinge socken, Kristianstads län, på 0,2 ha för 25 000 kr., dels godkänt avtal om markbyte mellan domänverket och Umeå stad. By tesavtalet innebär att domänverket till Umeå stad överlåter ca 108 ha av lantbrukshögskolans försöksgård Röbäcksdalen och att staden till verket överlåter ca 53 ha omfattande vissa angivna fastigheter samt att verket till staden erlägger 73 500 kr. i byteslikvid.

28 Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1969

Departementschefen För att tillgodose behovet av mark för forsknings- och försöksändamål för lantbrukshögskolan har domänverket på uppdrag av Kungl. Maj :t och i samråd med högskolan förvärvat ifrågavarande fasta egendom. Köpeskil lingarna utgör sammanlagt 278 500 kr., som förskotterats från domänver kets investeringsfond. Med hänsyn härtill förordar jag att fonden tillförs ett till 279 000 kr. avrundat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Ersättning till domänverkets investeringsfond på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 an visa ett investeringsanslag av 279 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969 29

Bilaga 6

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 30 oktober 1969.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler ärende under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln

E. Ekonomiskt försvar

[1] Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande bränslen. Under denna anslagsrubrik har för budgetåret 1964/65 anvisats på riksstaten 800 000 kr. (prop. 1964: 1 bil. 12 s. 141, SU 10, rskr 10) samt på tilläggsstat I 400 000 kr. (prop. 1964: 190, SU 204, rskr 389). Enligt uppgift från riksrevisionsverket fanns på anslaget vid ingången av budgetåret 1969/70 en reservation av 269 831 kr. Genom beslut den 17 mars 1967 medgav Kungl. Maj :t, att anslaget fick disponeras också under budgetåret 1967/68. Riksdagen medgav år 1968 (prop. 1968: 18, SU 40, rskr 99) att anslaget fick disponeras också under budgetåret 1968/69. I skrivelse den 10 juni 1969 har överstyrelsen för ekonomisk försvarsbe redskap meddelat att de med anslaget avsedda arbetena av olika skäl ytter ligare försenats och hemställt, att anslaget skall få disponeras även under budgetåret 1969/70.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969

Departementschefen Med hänsyn till vad styrelsen anfört förordar jag, att anslaget får dispo neras även under budgetåret 1969/70. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t före slår riksdagen att medge att det för budgetåret 1964/65 på riksstaten och tilläggsstat I uppförda reservationsanslaget Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande bränslen disponeras även under budgetåret 1969/70.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969 31

Bilaga 7

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 30 oktober 1969.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter ärende under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

KAPITALBUDGETEN

Y. Fonden för låneunderstöd

[1] 9. Lokaliseringslån. Medelsramarna för lokaliseringsbidrag och lokali seringslån för en femårig försöksperiod med början budgetåret 1965/66 bestämdes av riksdagen ursprungligen till 300 milj. kr. i bidrag och 500 milj. kr. i lån. Genom beslut senast av 1969 års riksdag (prop. 1969: 1 bil. 13, SU 57, rskr 188) har medelsramarna ändrats så att de nu utgör 200 milj. kr. i bidrag och 900 milj. kr. i lån. För vart och ett av budgetåren 1965/66—1967/68 har riksdagen anvisat anslag till lokaliseringsbidrag på 60 milj. kr. För budgetåret 1968/69, lik som för innevarande budgetår, anvisades 10 milj. kr. Till lokaliseringslån har för vartdera av budgetåren 1965/66 och 1966/67 anvisats 100 milj. kr. och för budgetåret 1967/68 150 milj. kr., varav 50 milj. kr. på tilläggsstat I. För budgetåret 1968/69, liksom för innevarande budgetår, har anvisats 200 milj. kr. Vidare har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att under budgetåren 1965/66—1969/70 bevilja lokaliseringslån med högre belopp än som anvisats under anslaget.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969

Under budgetåren 1965/66—1968/69 har bidrag beviljats med 59, 30, 30 resp. 48 milj. kr. eller totalt 167 milj. kr. T. o. m. den 30 september 1969 har bidrag beviljats med ytterligare drygt 4 milj. kr. Under de fyra första budgetåren av försöksperioden har lån beviljats med 139, 243, 103 resp. 235 milj. kr. eller totalt 720 milj. kr. T. o. m. den 30 september 1969 har lån beviljats med ytterligare ca 9 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1968/69 hade utbetalats från anslaget Loka liseringsbidrag sammanlagt 97 milj. kr. och från anslaget Lokaliseringslån sammanlagt 420 milj. kr. Arbetsmarknadsstyrelsen har i skrivelse den 12 september 1969 hemställt att den fastställda ramen för lokaliseringsstödet vidgas med 150 milj. kr., varav för lokaliseringsbidrag med 50 milj. kr. och för lokaliseringslån med 100 milj. kr. Styrelsen framhåller att ett klart ökat intresse för etableringar i norra stödområdet förmärkts och erinrar om de fr. o. m. innevarande budgetår öppnade möjligheterna för helt eller delvis statsägda företag att söka lokaliseringsstöd. Enligt styrelsens bedömning kommer den av riks dagen fastställda medelsramen inte att förslå för att tillgodose de an språk på lokaliseringsstöd som kan bedömas angelägna från samhällets synpunkt.

Departementschefen Ökad investeringsbenägenhet inom industrin under konjunkturuppgången har medfört att efterfrågan på lokaliseringsstöd har stigit markant. Redan under budgetåret 1968/69 beviljades framför allt lokaliseringslån i avse värt större omfattning än under det närmast föregående budgetåret. Detta har medfört att det utrymme som kvarstår för att bevilja lokaliseringslån under innevarande budgetår inom den av riksdagen fastställda medelsra men är betydligt mindre än som kunde förutses när ramen drogs upp i början av detta år. Trots den starkt ökade efterfrågan på arbetskraft i landet som helhet råder fortfarande en betydande arbetslöshet inom stora delar av stödom rådet. Det är därför angeläget att det ökade intresset från företagens sida för såväl egna engagemang inom stödområdet som utläggning av beställ ningar hos industrier inom området kan tas till vara så att konjunkturut vecklingen kan utnyttjas i lokaliseringspolitiskt syfte. Det finns enligt min mening anledning att räkna med att det samarbete som inletts mellan sta ten och Sveriges industriförbund i syfte att stimulera företag till nyetable ringar inom stödområdet kommer att leda till ökade anspråk på lokalise ringsstöd. Mot denna bakgrund delar jag arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning att ramen för lokaliseringsstödet bör vidgas. Jag förordar dock att vidgningen begränsas till att avse ramen för lokaliseringslån. På grund av det anförda förordar jag att ramen för lokaliseringslån vid

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1969 33

gas med 100 milj. kr. till 1 000 milj. kr. Med hänsyn till att utbetalningar av lokaliseringsstöd tidsmässigt förskjuts i förhållande till tidpunkten för stödets beviljande behöver ytterligare medel inte anvisas under inneva rande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att besluta att ramen för lokaliseringslån under den femåriga försöksperioden vidgas till 1 000 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1969 35

Bilaga 8

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 30 oktober 1969.

Närvarande: Statsministern P alme , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , H olmqvist , A spling , S ven -E ric N ilsson , G eijer , O dhnoff , W ickman , M oberg , B engtsson , N orling , L öfberg , L idbom , C arlsson . Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler härefter ärende under industridepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTRUDGETEN

Trettonde huvudtiteln

C. Bergsbruk

[1] C 4. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. För budgetåret 1969/70 är på riksstaten under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reser vationsanslag av 14,8 milj. kr. Sveriges geologiska undersökning hemställer, att medel ställs till förfo gande för kostnadsökningar som föranleds av kollektivavtal vilket den 19 september 1969 träffats med Svenska gruvindustriarbetareförbundet. Bud getåret 1969/70 uppgår kostnadsökningarna till 578 000 kr., varav 61 000 kr. avser retroaktiva löner och traktamenten för tiden den 1 februari—den 30 juni 1969. Departementschefen Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 578 000 kr. Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten. Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1969 37

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder G. Domänverket II. Statens allmänna fastig hets fond Utbildningsdepartementet: 2 528 000 V. Fonden för låneunderstöd Socialdepartementet: Summa för kapitalbudgeten 3 557 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690542