('angående förvärv av aktier i AB Kabi och Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB',)

Kungl. Maj.ts proposition nr H2 år 1969 1

Nr 142

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förvärv av aktier i AB Kabi och Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB; given Stockholms slott den 17 oktober 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över industriärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro, enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att god­ känna avtal om statens förvärv av aktier i AB Kabi och i Apoteksvarucen­ tralen Vitrum Apotekare AB. Till förvärvet av aktier i AB Kabi föreslås ett anslag av 50,2 milj. kr. Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar fullmäk­ tige i riksgäldskontoret att såsom likvid för aktier i Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB utställa reverser på sammanlagt 24 431 990 kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. j samt. Nr 142

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 17 oktober 1969.

Närvarande: Statsministern P alme , statsråden S träng , A ndersson , L ange , A spling , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg , B engtsson , N orling , L öfberg , L idbom , C arlsson . Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter ge­ mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om förvärv av aktier i AB Kabi och Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB och anför.

Inledning

Den svenska läkemedelskonsumtionen uppgick år 1968 till ca 1 miljard kr. räknat i apotekens försäljningspriser. Detta innebär ungefär en tredubb­ ling på tio år. Läkemedelskonsumtionen har under senare år ökat med 10— 15 % per år. Framför allt är det konsumtionen av receptföreskrivna medi­ ciner som stigit, alltså den förbrukning som står under läkarkontroll. Receptur för sälj ningen täcker i dag drygt 3/4 av den totala läkemedelskonsum­ tionen. Konsumtionsökningen förklaras bl. a. av samhällets ökade sats­ ning på hälso- och sjukvård, nya medicinska upptäkter, förbättrade diag­ nosmetoder och stigande livslängd. Under de senaste årtiondena har det skett mycket kraftiga strukturför­ ändringar inom produktionen av läkemedel. Sålunda har de apoteksberedda läkemedlen efler hand allt mer ersatts av industrins produkter, de så kallade farmacevtislca specialiteterna. Industritillverkade läkemedel sva­ rar i dag för närmare 90 % av den totala läkemedelskonsumtionen i Sverige. Inom apoteksväsendet har samtidigt en allt större del av den egna pro­ duktionen koncentrerats till ett begränsat antal särskilda produktionsställen, de så kallade distriktslaboratorierna. Huvuddelen av verksamheten hos dessa bedrivs under beteckningen ACO. Denna produktion uppgick till 38 milj. kr. år 1968 och omfattar främst ett stort antal standardpreparat. Samtidigt har importen av läkemedel stigit starkt. Importstegringen har ungefär motsvarat nedgången i apotekstillverkningen. Den andel av den svenska läkemedelskonsumtionen som tillgodosågs av utländska företag steg sålunda från 21 % år 1956 till 42 % år 1968. Sistnämnda år uppgick den svenska läkemedelsindustrins andel till 46 % vilket innebär en svag minsk­ ning sedan mitten av 1950-talet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1969 3

Den svenska läkemedelsindustrin har varit en av de mest expansiva indu­ stribranscherna i Sverige efter andra världskriget. Detta förklaras till stor del av den mycket kraftiga exportökningen. Utlandsförsäljningen har under de senare åren utgjort ungefär 45 % av den totala svenska läkemedelsproduktionen, vilket innebär att denna industri numera är en av vårt lands mest internationellt inriktade. År 1968 uppgick utlandsförsäljningen till ca 260 milj. kr. och var därmed ungefär lika stor som importen av läkemedel till Sverige. År 1966 fanns ca 40 producerande läkemedelsföretag i Sverige. Flertalet av dessa var dock små och bedrev ingen egen läkemedelsforskning. De största företagen med produktion i Sverige var och är Astra, Pharmacia, Kabi, Leo, Ferrosan, Bofors samt det apotekarägda företaget Vitrum. Härtill kommer ACO-verksamheten. Samma år fanns i Sverige 17 utländska företags dotter­ bolag samt ca 70 ombud för sammanlagt ungefär 160 utländska tillverkare. Av de utländska dotterbolagen bedrev två en viss tillverkning i Sverige. Genom koncentrationsutredningens nyligen avgivna betänkande om läke­ medelsindustrin (SOU 1969: 36) finns nu tillgång till en ingående beskriv­ ning och analys av denna industri. Läkemedelsområdet är sammansatt av ett stort antal delmarknader. Koncentrationsutredningen har bl. a. under­

sökt marknadsstrukturen på 88 delmarknader, som år 1964 tillsammans

svarade för närmare 3/4 av den totala läkemedelsförsäljningen i Sverige. Härvid fann man att marknadsandelen för den största säljaren på varje

enskild delmarknad i genomsnitt var 66 % samt för de två största säljarna

tillsammans 80 %. Marknadsstrukturen var ungefär likartad sex år ti­ digare. Schematiskt kan läkemedelsindustrin karakteriseras som en bransch präglad av fåtalskonkurrens beträffande de enskilda produkttyperna och en bransch där utvecklingen av nya produkter samt informations- och re­ klaminsatser är de dominerande konkurrensmedlen. Kostnaderna för forskning och produktutveckling kan uppfattas som läke­ medelsföretagens viktigaste investeringar och har under senare år varit större än de sammanlagda investeringarna i fast produktionskapital i form av byggnader och maskiner. Produktförnyelsetakten på läkemedelsområdet är hög. Kostnaderna för forsknings- och utvecklingsarbete var år 1965 ca

12 % av omsättningen, räknat i genomsnitt för de sju största svenska före­

tagen (Astra, Pharmacia, Kabi, Leo, Ferrosan, Bofors och ACO). Det kan vidare konstateras att kostnaderna för forsknings- och utvecklingsarbete räknat i absoluta tal ökat starkt under 1960-talet. Forskningsandelar av ovannämnda storleksordning är synnerligen ovanliga i andra industri­ branscher. Genomsnittet för hela industrin är ca 1,5 % av försäljnings­

värdet, medan genomsnittet för t. ex. elektroteknisk industri är 4,6 %, för

mekaniska verkstäder och gjuterier 3,4 % och för all kemisk och kemisk­ teknisk industri 1,8 %. Forskningskostnadernas relativa storlek i svenska läkemedelsföretag motsvarar tämligen väl forskningskostnaderna i större utländska läkemedelsföretag.

•fl Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 142

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Information och reklam spelar en betydande roll i läkemedelsföretagens marknadsföring. Vid de fem företagen Astra, Pharmacia, Kabi, Leo och Ferrosan uppgick således informations- och reklamkostnaderna år 1965

till 80 milj. kr., vilket motsvarade 20 % av dessa företags sammanlagda

läkemedelsförsäljning. Av nyssnämnda belopp hänförde sig 30 milj. kr. till den svenska marknaden. Relativt sett var alltså informations- och reklam­ kostnaderna större vid försäljning utomlands än vid försäljning i Sverige, vilket bl. a. beror på skillnader i försäljningens sammansättning. Koncentrationsutredningen har undersökt lönsamhetsutvecklingen vid större svenska läkemedelsföretag. Av undersökningen framgår att betydande skillnader i lönsamhet finns mellan olika läkemedelsföretag. På grund av bristen på jämförbara data är det svårt att göra en jämförelse med andra industrier i detta hänseende. Den svenska läkemedelsindustrins vinster framstår dock allmänt sett som lägre än den engelska och amerikanska läke­ medelsindustrins vinster. Jämfört med genomsnittet för övriga svenska industribranscher förefaller den svenska läkemedelsindustrins vinster ha varit förhållandevis goda.

Förvärv av aktier i AB Kahi jämte dotterbolag

Några av de internationellt kända pionjärerna inom den biokemiska forsk­ ningen har varit svenskar och svensk biokemisk forskning kom mycket ti­ digt att inta en framskjuten position på detta område. AB Stockholms Bryg­ gerier etablerade i början på 1930-talet vid sidan av sitt arbete på bryggeri­ området en biokemiskt inriktad verksamhet för att industriellt kunna ut­ nyttja rön från den biokemiska forskningsverksamheten vid svenska uni­ versitet och högskolor. Man började därvid utarbeta metoder för tillverk­ ning av vissa biokemiskt betonade industrihjälpmedel. Ur dessa aktiviteter har AB Kabi successivt utvecklats. Under andra världskrigets avspärrningsår fick Kabis verksamhet stor be­ tydelse genom att bolaget tillverkade vissa oundgängligen nödvändiga pro­ dukter. Under de sista krigsåren började tekniska högskolans i Stockholm institution för jäsningslära försöksarbete för framställning av penicillin. Arbetet blev framgångsrikt och fortsattes på Kabi som byggde en försöks­ anläggning år 1945. Efter kriget beslöt Kabi satsa på tillverkning av peni­ cillin och en fabrik härför färdigställdes år 1947. En konsekvens av detta blev att Kabis intresse i fortsättningen koncentrerades till läkemedelsom­ rådet. De verksamhetsgrenar som sysslade med industrihjälpmedel avveck­ lades successivt. I slutet på 1940-talet började Kabi arbeta inom blodplasmaområdet. Un­ der senare år har Kabis intresseinriktning ånyo vidgats. Bolaget har näm­ ligen börjat tillverka kliniska reagens (som t. ex. medel för bestämning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969 5

sockerhalten i blodet) och kemisk-tekniska produkter (exempelvis kroppsvårdspreparat). Såsom redan framgått har antibiotika varit ett viktigt område för Kabi alltsedan bolaget började producera penicillin. Under årens lopp har Kabi introducerat ett flertal nyheter på detta område. Förutom penicillin tillver­ kar Kabi bl. a. streptomycin och cykloserin. Det i fråga om forskningsinsatser och tillverkningsvärde viktigaste områ­ det för Kabi-gruppen är emellertid blodplasmafraktionering. De två eko­ nomiskt mest betydelsefulla blodäggviteprodukterna är albumin och gammaglobulin. Gammaglobulin används som medel mot infektionssjukdomar medan albumin används vid bl. a. chockbehandling. Kabi utvinner ur blod dessutom 14 andra speciella fraktioner. Flertalet av dessa används för vetenskapliga ändamål och säljs till institutioner över hela världen. Arbetet med plasmafraktionering har fört Kabi in på koagulationsområdet, som ut­ gör bolagets tredje betydelsefulla arbetsområde. Kabi levererar läkemedel mot både tromboser (blodproppar) och blödningar. Medel mot infektioner är av stort intresse för Kabi. Jag har redan nämnt att Kabi arbetar med antibiotika och gammaglobulin. Sedan början av år 1950 har Kabi intresserat sig för virusområdet och bedrivit forskning uti­ från olika utgångspunkter. Kabi-gruppens tillverkning av kemisk-tekniska produkter utgör ett na­ turligt komplement till läkemedelstillverkningen. Sannolikt kommer utvecklingen beträffande sadana produkter att ga i riktning mot alt man prövar ingredienserna i kroppsvårdspreparat från toxikologisk, dermatologisk och allergologisk synpunkt på samma sätt som nu sker med läkemedel. Det finns därför ett klart samband på framför allt forskningssidan mellan kemisktekniska produkter och läkemedel. Moderbolag i Kabi-gruppen är AB Kabi i Stockholm, som tillverkar och säljer läkemedel samt kliniska reagens. Kabi har två dotterbolag i Sverige, nämligen AB Recip och AB Grummebolagen. AB Recip marknadsför i Sverige vissa läkemedel, som tillverkas i de för Kabi och Recip gemensamma produktion sanläggningarna i Strängnäs och Stockholm. AB Grummebola­ gen, vars verksamhet är förlagd till Ekerö, tillverkar och säljer kemisktekniska produkter. Dessutom har Kabi utländska dotterbolag (huvudsak­ ligen försäljningsbolag) i Finland, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Västtyskland. Det totala antalet anställda i Kabi-gruppen är ca 900 varav 60 utanför Sverige. Gruppens totala försäljning verksamhetsåret 1967/68 uppgick till 83,1 milj. kr., varav läkemedel 65,9 milj. kr., kliniska reagens 1,6 milj. kr., ke­ misk-tekniska produkter 14,4 milj. kr. och royaltyinkomster 1,2 milj. kr. Kabis läkemedel säljs i större utsträckning till sjukhusen än i den öppna \ården. Kabis export av läkemedel inklusive licensinkomster uppgick år 1967/68 til! 20,4 milj. kr. Kabi-gruppen är det i storleksordning tredje läke­

6 Kungl. Maj:ts proposition nr lb2 år 1969

medelsföretaget i Sverige. Ser man enbart till försäljningen inom Sverige är Kabi-gruppen det näst största företaget. Störst är Astra-koncernen med en total omsättning år 1968 av 525 milj. kr. varav 394 milj. kr. var läkemedels­ försäljning. Astras export av läkemedel inklusive i utlandet tillverkade läke­ medel utgjorde 42 % av koncernens totala läkemedelsförsäljning. Ivabi-gruppens totala försäljning verksamhetsåret 1967/68 innebar en ök­ ning med drygt 21 % från föregående verksamhetsår. Ser man enbart till läkemedel har Kabis försäljning nästan fyrdubblats under tioårsperioden 1958—1968. Av läkemedelsförsäljningen i Kabi-gruppen år 1967/68 svarade antibiotika för 13 milj. kr. och blodplasmaprodukter för 21 milj. kr. Rörelseresulatet i Kabi-gruppen före räntor, avskrivningar och bokslutsdispositioner uppgick år 1967/68 till 13,4 milj. kr., vilket innebar eu förbätt­ ring med 4,1 milj. kr. jämfört med föregående verksamhetsår. Detta framgår av en resultatsammanställning för koncernen för verksamhetsåren 1966/67 och 1967/68, som lorde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 1. Rö­ relseresultatet efter räntor samt avskrivningar uppgick till 6,5 milj. kr. Härvid är att märka att resultatet då ej belastats med räntekostnader om 1,5 milj. kr. för lån på 20 milj. kr. från moderbolaget som under år 1968/69 konverterats till aktiekapital. Avskrivningar på maskiner och inventarier har gjorts med 20 % samt på byggnader med 3—5 % av anskaffningsvär­ dena. Mot investeringsfond har i moderbolaget avskrivits 1,8 milj. kr. Efter nedskrivning av varulager och avsättning till varulagerreserv på samman­ lagt 1,9 milj. kr., skatter på 1,4 milj. kr. och ränta till Pripps på 1,5 milj. kr. redovisades som nettovinst för Kabi-gruppen året 1967/68 1,9 milj. kr. Därav delades 1,1 milj. kr. ut till aktieägaren. Ett utdrag ur företagets års­ redovisning för året 1967/68 torde få fogas till protokollet som bilaga 2. Trots nedskrivning av lagervärdena och avsättning till varulagerreserven ökade det bokförda värdet av Kabi-gruppens lager avsevärt under år 1967/68. Lagerökningen berodde delvis på längre produktionscykler och delvis på den snabbt ökade försäljningen som krävde större lager av råvaror samt hel- och halvfabrikat. Kabis nominella aktiekapital uppgick vid bokslutet 1967/68 till 16 milj. kr. Under verksamhetsåret 1968/69 höjdes bolagets aktiekapital till 32 milj. kr. genom att lån från Pripp-Bryggerierna på 20 milj. kr. konverterades till aktiekapital. Aktieteckningen skedde till en kurs av 125 %. Överkursen till­ fördes reservfonden. I slutet av år 1965 upprättades inom Kabi en 10-årsprognos för företags­ gruppens utveckling. Enligt denna skulle omsättningen fyrdubblas under prognosperioden och rörelseresultatet skulle öka nästan lika mycket. När tre år av perioden gått till ända ligger försäljningen över den prognostise­ rade, närmare bestämt ungefär mitt emellan prognosen för tredje och fjärde året. Bruttoresultatet ligger mellan det för sjätte och sjunde året prognos­ tiserade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 442 år 1969 7

Kabi, som från början var helägt dotterbolag till Stockholms Bryggerier har efter detta bolags fusion med Pripp-Bryggeriena AB varit helägt dot­

terbolag till sistnämnda bolag. Den 8 juli 1969 träffades under förbehåll

av Kungl. Maj:ts godkännande ett avtal mellan svenska staten och Pripp- Bryggerierna AB av innebörd att staten förvärvar majoriteten av aktierna i AB Kabi. Enligt detta avtal överlåter Pripps den 1 oktober 1969 65 % av det under verksamhetsåret 1968/69 till 32 milj. kr. förhöjda aktiekapitalet i AB Kabi till staten för 49,4 milj. kr. Säljaren skall tillgodoräknas ränta på detta belopp räknat från den 1 oktober 1969 tills betalning sker. Köpe­ skillingen motsvarar ett värde av 76 milj. kr. för samtliga aktier och ett värde per aktie av 237: 50 kr. Kabis dotterbolag AB Recip och Grummebolagen avses även i fortsättningen ägas av Kabi. Utdelningen år 1968/69 som Pripps skall tillgodogöra sig är fastställd till 5,8 % på det utökade aktiekapitalet om 32 milj. kr. Denna utdelning på ca 1,9 milj. kr. mot­

svarar den utdelning samt hälften av den ränta på koncernlån om 20 milj.

kr. som Kabi lämnat till Pripps under senare år. Utdelningen år 1968/69 är sålunda såväl från Pripps som Kabis synpunkt ekonomiskt likvärdig med vad Pripps tillgodogjort sig från Kabi under de närmast föregående åren. I avtalet anges att målsättningen för utdelningspolitiken under de två första åren efter den 1 oktober 1969 skall vara oförändrad. Enligt avtalet har staten rätt att efter den 30 september 1971 påfordra att få inlösa Pripps återstående aktier. Pripps kan å sin sida påfordra att staten efter nämnda dag inlöser bolagets återstående aktier. Enligt avtalet skall AB Kabis styrelse fr. o. in. den 1 oktober 1969 bestå av sju ledamöter och tre suppleanter. Pripps skall utse två av ledamöterna och en av suppleanterna så länge Pripps har minst 20 % av aktiekapitalet. Har Pripps 10—20 % av aktiekapitalet skall Pripps utse en styrelseledamot och en suppleant. Övriga ledamöter och styrelsesuppleanter utses av majoritetsaktieägaren. Av Kabis tre revisorer och tre revisorsuppleanter skall Pripps utse en revisor och en suppleant, så länge Pripps har aktier i företaget. Enligt avtalet skall den fortsatta expansionen i Kabi finansieras med me­ del, som finns tillgängliga inom Kabi, eller genom upplåning på den allmän­ na kapitalmarknaden. Eventuella kapitaltillskott därutöver skall tillhanda­ hållas av köparen som aktiekapital eller förlagslån. Avtalet mellan svenska staten och Pripps beträffande Kabi gäller under förutsättning att det senast den 20 december 1969 godkänts av Kungl. Maj :t.

•(•2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 142

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Förvärv av aktier i Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB

jämte dotterbolag

Vitrum bedriver dels grosshandel med läkemedel, dels tillverkning av lä­ kemedel. Verksamheten har bedrivits under hela 1900-talet. Sitt nuvarande firmanamn fick rörelsen i samband med ombildning till aktiebolag år 1930. Vitrum engagerade sig på allvar inom läkemedelstillverkning i slutet av 1920-talet då man startade tillverkning av insulin och Vitrum är fortfaran­ de landets enda tillverkare av denna produkt. Under 1930-talet utvecklade Vitrum preparatet Heparin, som alltjämt används i betydande omfattning vid bl. a. trombosbehandling. Fr. o. in. 1940-talet har Vitrum starkt enga­ gerat sig på det biokemiska området i samarbete med framstående forskare utanför företaget. Företaget har inom detta område i första hand inriktat sig på tillförsel av näring via blodbanorna. Arbetet har bl. a. resulterat i aminosyrepreparatet Aminosol samt fettemulsionspreparatet Intralipid. De fyra största preparatgrupperna inom tillverkningen är Insulin, Hepa­ rin, Aminosol och Intralipid. Dessa fyra preparatgrupper svarade år 1968 för 73 % av den totala försäljningen av egna läkemedel. Vitrums läkemedel används till övervägande del av sjukhusen, främst de kirurgiska klinikerna. Exportandelen år 1968 var 41 %. Vitrum har ett tillverkande dotterbolag i Frankrike med nära 40 anställda samt försäljningsbolag i Italien och Dan­ mark. I övrigt sker exporten via agenter och licenstagare i respektive land. Mellan åren 1964 och 1968 ökade försäljningen av egentillverkade läkemedel med i genomsnitt 20 % per år. Under de sista åren bär försäljningsökningen i första hand burits upp av Intralipid som lanserades av Vitrum år 1964. Vitrum är i dag ensam i världen om att kunna i stor skala framställa en produkt av detta slag som är praktiskt taget fri från biverkningar. År 1968 avsattes drygt 70 % av produktionen av detta preparat på export. Inom grosshandeln är Vitrum det i storleksordning tredje företaget med en marknadsandel på ca 20 %. Totala antalet företag som bedriver gross­ handel med läkemedel i Sverige är fem. Under perioden 1964—1968 ökade Vitrums grosshandelsförsäljning med i genomsnitt 15 % per år, vilket med­ förde att Vitrums marknadsandel ökade något. Bland de större leveran­ törerna vid sidan av Vitrums egen tillverkning märks bland andra AB Ivabi. Totala antalet anställda i Vitrum uppgick år 1968 till ca 370 personer. Företagets försäljning uppgick till 152,1 milj. kr. Härav hänförde sig 17,7 milj. kr. till egen tillverkning och 134,4 milj. kr. till grosshandel. Rörelseresultatet för Vitrum före räntor, avskrivningar och bokslutsdispositioner var år 1968 7,4 milj. kr. Detta framgår av en resultatsamman­ ställning, som torde fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 3. Nettovinsten uppgick till 762 000 kr., varav 227 000 kr. utdelades. Härvid är atl märka atl förelaget till fullo utnyttjat de skattemässiga möjligheterna

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969 9

att göra av- och nedskrivningar. Ett utdrag ur bolagets årsredovisning för år 1968 torde få fogas till detta protokoll som bilaga 4 . Det ovannämnda rörelseöverskottet på 7,4 milj. kr. innebar en ökning med 3,1 milj. kr. i förhållande till föregående år. Utvecklingen under första halvåret 1969 tyder på en ytterligare resultat­ förbättring och prognosen för hela år 1969 kommer med största sannolik­ het att överträffas. Rörelseöverskottet före räntor, avskrivningar och bok-

slu t sdispositioner för första halvåret 1969 var drygt 6 milj. kr.

Apotekarsocieteten förvärvade år 1959 aktiemajoriteten i företaget. I bör­ jan av år 1969 innehade societeten 87 % av aktierna i företaget. Övriga ak­ tier var fördelade på ett hundratal småposter. Under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande träffades den 17 sep­ tember 1969 en överenskommelse mellan staten och apotekarsocieteten om formerna för avlösning av nuvarande apotekssystem. Inom ramen för den­ na överenskommelse slöts även ett avtal enligt vilket staten skulle förvärva apotekarsocietetens aktieinnehav i Vitrum. Enligt nämnda avtal överlåter apotekarsocieteten den 1 januari 1970 sitt aktieinnehav i Vitrum till staten för drygt 24,4 milj. kr. Detta belopp mot­ svarar ett värde av ca 28 milj. kr. för samtliga aktier och ett värde per

aktie av 1 234: 50 kr. Köpeskillingen skall erläggas med två reverser, som

skall inlösas under första halvåret 1971. Reverserna skall löpa med en årlig räntefot som med en och en halv procentenhet överstiger det vid varje tid­ punkt gällande diskontot. Apotekai societeten skall vara representerad i Vitrums styrelse även under år 1970. I överenskommelsen om formerna för avlösning av nuvarande apo­

tekssystem sägs att Vitrum fr. o. m. den 1 januari 1971 skall vara dotterbo­

lag i minst två år till det apoteksbolag, som förutsätts bli bildat samma dag. I detta apoteksbolag skall apotekarsocieteten via en särskild stiftelse teckna en tredjedel av aktiekapitalet. Avtalet mellan svenska staten och apotekarsocieteten beträffande Vitrum

gäller under förutsättning att det senast den 20 december 1969 godkänts av

Kungl. Maj :t.

Departementschefen

Genom en rad socialpolitiska reformer har samhället kraftigt byggt ut hälso- och sjukvården samt lyft av de direkta kostnaderna härför från den enskilda individen. Samhällets kostnader för hälso- och sjukvård är bety­ dande och har under en lång tid varit snabbt stigande. Läkemedelskonsum­ tionen motsvarar i dag 12—13 % av de totala sjukvårdskostnaderna. Ge­ nom reformerna på läkemedelsförsörjningens område är staten i realiteten den huvudsakliga köparen av läkemedel. Det centrala målet i statens läke­ medelspolitik bör vara att kvalitativt högtstående läkemedel kan tillhanda­

10 Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1969

hållas medborgarna i rätt omfattning vid rätt tidpunkt på rätt plats till lägsta möjliga kostnader. En konsekvens av denna målsättning är att en rationell läkemedelspolitik måste omfatta forskning, produktion, gross­ handel samt detaljhandel. Den kan inte inskränkas till att omfatta endast ett eller några av dessa led inom läkemedelsområdet. Det är vidare nöd­ vändigt att statliga åtgärder inom ett led är samordnade med statliga åtgär­ der inom andra led för att nå bästa möjliga resultat, sett från samhällets synpunkt. Förslag om bl. a. bildande av ett apoteksbolag med statligt majoritetsintresse, som svarar för all detalj distribution av läkemedel i landet, kommer senare att anmälas av chefen för socialdepartementet. Avsikten är att pro­ position i ämnet skall föreläggas riksdagen under våren 1970. Jag finner därför inte anledning att här mer i detalj gå in på denna fråga. Det bör dock framhållas att man genom ett sådant apoteksbolag skapar en stor och prismedveten uppköpare av läkemedel, vilket på sikt bör kunna avse­ värt påverka läkemedelsindustrins marknadsbeteende i en riktning, som är samhällsekonomiskt riktig. Bildandet av apoteksbolaget är därför inte en fråga, som rör bara distributionsledet, utan det är dessutom en i förhållande till läkemedelsindustrin utomordentligt viktig näringspolitisk åtgärd. Det finns flera starka skäl för staten att mer än hittills engagera sig också direkt inom läkemedelsindustrin. Stora kommersiella risker är i regel för­ knippade med forskning, som syftar till att åstadkomma läkemedel, vilka innebär väsentliga framsteg sett från medicinska och terapeutiska synpunk­ ter. Forskning, som syftar till mindre modifieringar av existerande lakemedelspreparat, erbjuder oftast mindre risker men kan framstå som förhål­ landevis lönsam för det enskilda företaget. Bl. a. dessa förhållanden medför risk för en användning av resurserna in­ om läkemedelsindustrin, som inte ger den samhällsekonomiskt sett största avkastningen. Staten har olika medel, exempelvis universitetsforskningen, till sitt förfogande för alt åstadkomma en samhällsekonomiskt sett bättre användning av resurserna. Egna produktions- och forskningsresurser med kommersiell inriktning ökar emellertid avsevärt statens valmöjligheter i det enskilda fallet, vilket underlättar strävandena att uppnå de läkemedelspolitiska och näringspolitiska målen. Genom ett direkt engagemang inom läkemedelsindustrin får staten också bättre insyn i branschens förhållan­ den, vilket underlättar bedömningen av vilka insatser från statens sida, som är önskvärda. Ett annat skäl, som talar för ett utökat statligt engagemang inom läke­ medelsindustrin, är önskvärdheten av en viss strukturrationalisering. Läke­ medelsindustrin är utpräglat forskningsintensiv, vilket medför att stora fö­ retagsenheter erbjuder vissa fördelar bl. a. med hänsyn till riskfördelning. Utomlands har utvecklingen under senare år snabbt gått i riktning mot större företagsenheter inom läkemedelsindustrin. Någon motsvarande ut-

Kungl. Maj. ts proposition nr U2 år 1969

vecklmg har inte skett i Sverige i någon högre grad trots att de svenska läkemedelsföretagen internationellt sett är tämligen små. Det finns alltså ett behov av viss strukturrationalisering inom branschen. Ett utökat statligt engagemang kan bidra till en sådan utveckling. Staten bedriver tillverkning och forskning vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL), statens vete- ™!^™ed!CInSka anstalt (SVA), militärapoteket och försvarets fabriksverk (tF\ ). Aven dessa enheter är relativt små. Ett vidgat statligt engagemang mom läkemedelsindustrin bör utnyttjas för afl nå eu strukturrationalise­ ring inom branschen. Att jag här förordat ett större statligt engagemang inom läkemedelsindu­ strin skall in te tolkas som att ökat statligt företagande är den enda eller den viktigaste näringspolitiska åtgärden på detta område. Den stora bety­ delse, som apoteksbolaget kan förväntas få, har jag redan nämnt. Vidare ar åtgärder på forskningens område av avgörande betydelse för läkeme­ delsindustrin. Den medicinska och kemiska forskning, som bedrivs vid svenska universitet och högskolor, är internationellt sett av utomordentligt hog klass. Det förekommer ett betydande samarbete mellan dessa fors­ kare och svenska läkemedelsföretag. Detta samarbete är en väsentlig för­ klaring till den svenska läkemedelsindustrins snabba utveckling efter andra världskriget. Indirekt har således stalen lämnat ett betydande stöd till industrin. Det är angeläget att samarbetet mellan företagen samt univer­ sitet och högskolor består och utvecklas. De nu anförda allmänna skälen talar starkt för ett statligt förvärv av Kabi-gruppen och Vitrum. Det tidigare nämnda förslaget rörande apoteks­ väsendet, som avses föreläggas riksdagen våren 1970, torde komma att innebara att staten år 1971 via apoteksbolaget förvärvar den produk­ tion som bedrivs vid apotekens distriktslaboratorier och försäljs under va­ rumärket A CO. Genomförs denna transaktion samt förvärven av Kabi och \itrum kommer den i statlig regi bedrivna läkemedelsproduktionen vid

3 ''gruppen, Vitrum, ACO, SBL, SVA, militärapoteket och FFV att upp

gå till ca 140 milj. kr. enligt 1968 års siffror. Eu lämplig samordning av denna produktion med tillhörande forskning bör innebära eu strukturra­ tionalisering med hänsyn till att dessa företags produktion och forskning i stor utsträckning kompletterar varandra. Det förtjänar i detta samman­ hang namnas att redan före de in, aktuella förvärven nära kontakter och ■ vissa fall samarbete mellan flera av de tidigare nämnda enheterna har etablerats spontant. Av de aktuella förvärven är Kabi-gruppen det klart största och dess resur­ ser och allmänna kunnande kan ses som en lämplig kärna i eu framtida statlig läkemedel skoncern. Under åren 1971 och 1972 avses apoteksbolaget att genom särskilda dotterbolag bedriva den verksamhet, som nu utövas av Vitrum och ACO. Anordningen är förestavad av ett kraftigt understruket önskemål från apotekarsocietetens sida om garantier för kontinuitet vid

Kungl. Maj:ts proposition nr lb2 år 1969

omställningen. Den valda formen löser på ett smidigt sätt denna fråga sam­ tidigt som den erbjuder önskvärda möjligheter för eu uppdelning mellan ACO-s rent industriella verksamhet och den verksamhet som narmast har karaktär av service åt apoteken. Den senare bör givetvis aven sedermera omhänderhas av apoteksbolaget. I övrigt bör emellertid så snart »mojligt efter en övergångsperiod ACO-tillverkningen liksom Vitrums tillverk­ ning avskiljas från apoteksbolaget och samordnas med den produktion som annars skall ingå i den tidigare nämnda läkemedelskoncernen. Samordning­ en skall ske i former, som tillgodoser berörda anstalldas intressen . Både Kabis och Vitrums produkter och forskning pa lakemedelsomra e bedöms vara av hög kvalitet. Jag finner det vara av stor betydelse att bada företagens forskning ligger inom sådana forskningsområden - /ramst bio­ kemin — där svenska forskare sedan lange intagit en framstående std ning. Statens förvärv av Kabi-gruppen och Vitrum skapar mojligheter i ett samarbete mellan de båda företagen som på sikt bor kunna leda till eu effektivare forskningsinsats. Vidare sammanfaller Kabis forskning i vissa delar med den, som bedrivs vid SBL och SVA. Fråga om hur en ra lonell samordning mellan forskningen vid dessa institutioner och vid de statliga läkemedelsföretagen kan komma till stånd, avser jag att inom ror a a undersöka. . , Också i övrigt torde fördelar kunna uppnås genom en samordning met dessa institutioner samt militärapotekets och FFV:s läkemedelstillverkning. Jag avser att snarast ta upp dessa frågor till närmare provning med tonvikt på hur myndighetsfunktionerna måste avskiljas vid eventuel in­ ordning i en statlig läkemedelskoncern.

Fn samordning mellan Kabi-gruppen och Vitrum torde kunna ge ra 10 -

naliseringsvinster även på andra områden än inom forskningen. Jag finner det angeläget att Kabi och Vitrum utan dröjsmål inleder överläggningar om samarbete beträffande forskning, försäljning etc. under former som ar i ->agn för båda företagen. Vidare kommer överläggningar mellan berorc a parter att inledas om ACO-produktionens utformning efter år 1972. Genom eu lämplig samordning mellan Kabi-gruppen, Vitrum, ACO, SBL SVA militärapoteket och FFV:s läkemedelstillverknmg erhaller staten ett brett’ forsknings-, produktions- och försäljningsprogram. Härigenom upp­ nås vid sidan av rationaliseringar en riskspridning, som ar av stor bety­ delse inom en så forskningsintensiv industri som läkemedelsindustrin. Det är självklart att de statsdominerade läkemedelsföretagen kommer att verka i konkurrens med andra företag — inhemska och utländska — och att det planerade apoteksbolaget i sin inköpspolitik inte kommer att ge dessa företag någon förtur därför att de är samhällsägda. Grummebolagen och dess anknytning till Kabi erbjuder intressanta fram­ tidsperspektiv. Det kan förutses att ingredienserna i kroppsvårdspreparat och vissa hushållsartiklar i ökande omfattning måste genomgå toxikologis-

Kungl. Maj. ts proposition nr 142 år 1969 13

ka, dermatologiska och allergologiska prov. För ett kemiskt-tekniskt före­ tag blir då en anknytning till ett läkemedelsföretag av stor betydelse. Kemisk-tekniska produkter tillverkas även av FFV och ACO. Vissa fördelar torde kunna uppnås genom en samordning av denna produktion med Grummebolagens. Som ytterligare ett motiv för förvärven av Kabi och Vitrum vill jag nämna att båda företagens produktion och forskning är av stor betydelse i hän­ delse av avspärrning. Genom ett statligt förvärv av företagen tryggas möj­ ligheterna till fortsatt produktion av och forskning rörande produkter, som är av strategisk betydelse för landets försvarsberedskap. Förvärvet av Vitrum innebär också förvärv av en omfattande grosshandelsrörelse. För apoteksbolaget bör det på längre sikt innebära väsentliga fördelar att ha tillgång till en icke privatägd grosshandel vid uppköp av lä­ kemedel. Således kan apoteksbolaget lättare bedöma de faktiska kostnader­ na inom grosshandelsledet. Apoteksbolaget får större möjligheter vid val av distributionskanal och kan undgå att tvingas acceptera ett tänkbart pris­ höjande kartellsamarbete inom grosshandeln, som omfattar bara fem före­ tag. Därutöver erbjuder det fördelar för den statliga läkemedelsproduktionen att ha tillgång till ett närstående grosshandelsföretag. För att få ett underlag för min bedömning av Kabi-gruppens ekonomiska värde har jag låtit göra dels en substansvärdering, dels en avkastningsvärdering. Substansvärderingen avser de fysiska tillgångarna och har baserats på koncernbalansräkningen per den 30 september 1968. Vid värderingen har främst bokförda värden för varulager, maskiner och inventarier samt fastigheter omräknats till beräknade verkliga värden för att därigenom klar­ lägga storleken av de dolda reserverna i dessa tillgångar. Enligt den sålunda gjorda substansvärderingen har Kabis aktier ett värde på sammanlagt ca 70 milj. kr. I ett forskningsintensivt företag som Kabi finns vid sidan av de fysiska tillgångarna betydande immateriella tillgångar i form av kunnande, pågåen­ de forskningsprojekt, patent etc. En viss uppfattning om dessa tillgångars storlek erhålls vid en avkastningsvärdering baserad på prognoser för före­ tagets framtida utveckling. Även utifrån mycket försiktiga prognoser er­ hålls vid realistiska avkastningskrav värden, som ligger åtskilligt över sub­ stansvärdet. Därtill kommer att bolaget vid tidpunkten för förhandlingarna kunde meddela att resultatet för år 1968/69 skulle bli väsentligt bättre än föregående års och avsevärt bättre än prognostiserat. Verksamheten för åj-et 1968/69 beräknas lämna ett överskott före konsolidering på 9 milj. kr. Be­ dömningar av Kabis forskning och läkemedel, som jag låtit utanförstående vetenskapsmän göra, bekräftar att Kabis kunnande måste tillmätas ett be­ tydande värde. Det pris, som staten skall betala för 65 % av Kabis aktier, motsvarar ett värde på hela aktiekapitalet på 76 milj. kr. De värderingar jag låtit göra visar enligt min mening att statens pris är skäligt.

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1969

Även som underlag för min bedömning av Vitrums värde har jag låtit göra en substansvärdering. Denna värdering har baserats på helårsbokslutet per den 31 december 1968 och på halvårsbokslutet per den 30 juni 1969. Värderingen har gjorts på samma sätt som för Kabi. Enligt den sålunda gjorda substansvärderingen har Vitrums aktier ett värde av sammanlagt lägst 26 milj. kr. Grosshandeln med läkemedel i Sverige kan komma att genomgå betydan­ de strukturella och andra förändringar under de närmaste åren. Med hän­ syn härtill har det varit svårt att göra en tillförlitlig och siffermässigt pre­ ciserad avkastningsvärdering för Vitrum. De alternativa beräkningar jag låtit göra visar emellertid att Vitrums avkastningsvärde inte bör vara lägre än substansvärdet. Prognoser för Vitrums tillverkning är däremot möjliga att göra. Även vid försiktiga beräkningar visar dessa prognoser på en gynnsam utveckling av Vitrums tillverkning. Denna uppfattning bekräftas av den hittillsvarande utvecklingen under år 1969. Vidare har jag låtit utanförstående vetenskaps­ män bedöma Vitrums forskning och läkemedel. Dessa bedömningar bekräf­ tar att Vitrums kunnande inom tillverkningen måste tillmätas ett inte ovä­ sentligt värde. Det pris, som staten skall betala för 87 % av Vitrums aktier, motsvarar ett värde på hela aktiekapitalet av 28 milj. kr., dvs. ungefär lika med sub­ stansvärdet. De värderingar jag låtit göra anser jag visa att statens pris är skäligt. Statens köp av AB Kabi omfattar 208 000 aktier till ett pris av 237: 50 kr. per aktie, eller totalt 49,4 milj. kr. Räntekostnaden för staten under tiden

1 oktober 1969 till dess betalning sker för aktierna kan beräknas till högst

800 000 kr. Totalt behövs alltså ett investeringsanslag av 50,2 milj. kr. för att fullfölja denna del av avtalet. Under förutsättning att det statliga förvaltningsbolag kommer till stånd, varom förslag förelagts riksdagen i prop. 1969: 121, avser jag låta detta bolag förvalta statens intressen i AB Kabi fr. o. m. den 1 januari 1970. I fråga om Vitrum omfattar statens köp 19 791 aktier till ett pris av 1 234: 50 kr. per aktie eller totalt 24 431 990 kr. Köpeskillingen gäldas ge­ nom två reverser, vilka löper med en ränta som med en och en halv pro­ centenhet överstiger riksbankens diskonto. Reverserna skall inlösas under första halvåret 1971. Avsikten är att det apoteksbolag om vars bildande för­ slag kan väntas till vårriksdagen 1970 skall överta statens intressen i Vitrum

den 1 januari 1971 samt betalningsansvaret för nyssnämnda två reverser

inklusive den för år 1970 upplupna räntan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969 15

Hemställan

Under åbei’opande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att 1) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal efter de riktlinjer jag anfört mellan staten å ena sidan samt Pripps- Bryggerierna AB respektive apotekarsocieteten å andra si­ dan; 2) till Förvärv av aktier i AB Kabi på kapitalbudgeten under fonden för statens aktier för budgetåret 1969/70 an­ visa ett investeringsanslag av 50 200 000 kr.; 3) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att såsom likvid för 19 791 aktier i Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB till apotekarsocieteten utge reverser på sam­ manlagt 24 431 990 kr.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda med instämmande av statsrådets övriga leda­ möter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll visar.

Vid protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr U2 år 1969

Bilaga 2

Utdrag ur AB Kabis årsredovisning för verksamhetsåret 1.10.1967—30.9.1968

Omsättningen inom Kabi-gruppen Kabi-gruppens totala rörelseintäkter ökade från 68 440 000 kr. till 83 149 000 kr., eller med 21,5 % (f. å. 13,4 %). Intäkterna fordelar sig pa följande sätt:

83 149 000 Den svenska läkemedelsomsättningen (inkl. kliniska reagens) okade med 90 3 % Intäkterna från utlandsverksamheten, vilka uppgick till ca 30 % ai läkemedelsomsättningen, ökade med 27,8 %. Den kemisk-tekniska rörelsens omsättningsökning var 17,2 %.

Intäkts- och kostnadsutvecklingen i AB Kabi Moderbolagets totala intäkter ökade från 50 673 000 kr. till 61 667 000 kr., eller med 21,7 % (f. a. 15,5 %)• 0 , Priserna på utlandsmarknaderna har i stort sett vant fasta. Pa den svens­ ka marknaden har priserna sänkts på ett flertal produkter. For ett par pro­ dukter har emellertid en prishöjning genomförts som kompensation för höjda råvarukostnader. Så har bl. a. kostnaderna för blodravaror okat be­ roende på att råvarukällor i avlägsna länder maste utnyttjas for att mota den stigande efterfrågan på fraktionerade produkter. . .. Antalet anställda har under året ökat med 26 personer j amf ort med eu ökning med 41 personer föregående år, vilket bidragit till en nagot lagr ökninestalct för personalkostnaderna (se vidare tabell 2.4). Kostnaderna för forskning och utveckling, beräknade enligt Statistiska centralbyråns normer, uppgick till 10 106 000 kr., vilket motsvarar ca 15 % av läkemedelsrörelsens omsättning. . . , Den större försäljningen har möjliggjort storre tillverkningsserier och en minskning av omkostnaderna per producerad enhet.

Bokslutskommentar

Resultatet av ÅR Kabis verksamhet samt ställningen vid årets slut fram­ går av resultaträkning (se tabell 2:1) samt balansräkning (se fabeli 2: 2). Rörelseöverskottet före räntor och avskrivningar har okat från 9 075 000 kr till 11 230 000 kr., dvs. med 2 155 000 kr. Avskrivningarna har okat med 1 222 000 kr., varför rörelseöverskottet efter avskrivningar okat med 933 006 kr. Avskrivningarna har liksom tidigare gjorts med 20 % på inventarier och 3—5 % på anskaffningsvärdet av byggnader. Mot investeringsfond hai dess­ utom avskrivits 1 815 000 kr. De sänkta tillverkningskostnaderna har för­ anlett en nedskrivning av ingående lager av hel- och halvfabrikat med 670 000 kr. Till varulagerreserven har avsatts 600 000 kr. (f. a. 0). Pa grund a\

18 Kungl. Maj. ts proposition nr H2 år 1969

växande marknad och långa produktionscykler för blodfraktioner har en lagerökning ägt rum både på råvaror och hel- och halvfabrikat. Trots ökningen av lagerreserven hav därför lagrets bokförda värde i procent av an­ skaffningsvärdet ökat från 49 % till 60 %. Koncernens ai svinst efter bokslutsdispositioner men löre skatter uppgick till 3 223 000 kr. (f. å. 2 480 000 kr.). Utöver de ovan omnämnda konsolide­ ringarna i moderbolaget har sammanlagt 587 000 kr. disponerats för ned­ skrivning av lagervärden i den kemisk-tekniska rörelsen (f. å. 0). Den redo­

visade nettovinsten i koncernen har ökat från 1 025 000 kr. till 1 859 000 kr.

Vinst disposition Till bolagsstämmans förfogande stående medel utgör

Summa 1 721 000 kr.

Styrelsen och verkställande direktören hemställer att före­

slagen och per balansdagen bokförd utdelning godkännes 1 120 000 kr.

samt att återstående vinstmedel disponeras sålunda:

Summa 1 721 000 kr.

24 Kungi. Maj. ts proposition nr 142 år 196!)

Bilaga 4

Utdrag ur Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB:s årsredovisning för

verksamhetsåret 1.1—81.12 1968

Försäljningsutveckling Den sammanlagda varuförsäljningen för år 1968 uppgick till 152,1 milj. kr. mot 128,2 milj. kr. för år 1967. Vitrums droghandels försäljning ökade med ca 18 % och Vitrums fabriksförsäljning med ca 23 %.

Antal anställda — löner och ersättningar Medeltalet under året kollektivanställda befattningshavare utgjorde 177. Medeltalet övriga anställda var 189. I löner och arvoden utbetalades under 1968

Brandförsäkrings- och taxeringsvärden Bolagets byggnader var vid årsskiftet brandförsäkrade för 15 160 000 kr.

och maskiner och inventarier för 11 200 000 kr.

Fastigheten kv. Lustgården nr 10 hade vid samma tidpunkt ett taxerings­

värde av 8 800 000 kr. varav markvärde 1 800 000 kr.

Arets resultat Bolagets nettovinst för år 1968 redovisas till 762 000 kr. mot 483 000 kr. för år 1967. Årets avskrivningar av maskiner och inventarier uppgår till 1 229 000 kr. mot 1 429 000 kr. för år 1967. Avsättning till värdeminskningskonto för bygnader m. m. har därutöver skett i 1968 års bokslut med 240 000 kr. Ge­ nom dessa avskrivningar har skattemässigt tillåtna avskrivningar utnyttjats i sin helhet. Nedskrivning av varulager har företagits så långt skattemässigt är tillå­ tet. En ökning av varulagerreserven har därvid skett. Utöver utbetalade pensioner samt skillnaden mellan pensionsreserven vid årets utgång och ingång har årets resultat belastats med en extra avsättning till pensioner med ca 450 000 kr. Enligt upprättad koncernredogörelse uppgår disponibla vinstmedel till 4 336 290 kr. Koncernens årsresultat uppgår till 813 087 kr.

Pensionsstiftelser Enligt lag om tryggande av pensionsutfästelser m. m. har skulderna till pensionsstiftelserna upphört. I bolagets bokföring har i stället som skuld upptagits 5 130 000 kr. under rubriken »Avsatt till pensioner».