Proposition

('angående utgifter på till- läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70',)

Beteckning: Prop. 1970:105
Typ: Proposition

Hänvisat till av

Förarbeten

Prop. 1975/76:122: om omorganisation av förenade fabriksverken, m.m., avsnitt 2.3 och 2.7
Prop. 1975:30: Regeringens proposition om enerighushållningen m.m., avsnitt 17
Prop. 1970:165: ('angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71',), avsnitt 14 och 76
SOU 1974:38: FFV Förenade fabriksverken : betänkande, avsnitt 3.2

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 1

Nr 105

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på tillläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70; given Stockholms slott den 6 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6 mars 1970.

Närvarande: Statsministern P alme , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , H olmqvist , A spling , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , B engtsson , N orling , L öfberg , L idbom .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag som 1969 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret 1969/70 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1969: 142, SU 169, rskr 382, prop. 1969: 150, SU 191, rskr 424, prop. 1969: 151, SU 170, rskr 383 och prop. 1969: 158, SU 190, rskr 423). Vidare har vid början av innevarande års riksdag begärts anslag på tilläggsstat II till nämnda riksstat (prop. 1970: °). Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår har nu ansetts erforderliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam pro position avseende utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70. Senare denna dag kommer dessutom frågan om kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB att redovisas i särskild proposition. 1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 105

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj:t beslutar om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kom munikations-, finans-, utbildnings-, jordbruks-, handels-, inrikes- och indu striärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma pro positionen som bilagor 1 — 9. En sammanställning över de av Kungl. Maj :t i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 10. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t i en gemensam proposition förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat III till rikstaten för budget året 1969/70 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro tokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970 3

Bilaga 1

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6 mars 1970.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ären den under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

O. Diverse

[1] 0 8. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 179, rskr 359). Därefter har årli gen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet m. m. Fr. o. m. budgetåret 1965/66 anvisas medel för de årliga utgifterna inom Sverige i samband med rekrytering, utbildning och organisering av den svenska beredskapsstyrkan m. m. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan utgifter för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige —- fr. o. m. den 1 juli 1967 även för observatörer i FN-tjänst — samt för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN betalas från reser vationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet anvisats 404 850 000 kr. på tilläggs stat, varav 7,4 milj. kr. under innevarande budgetår för verksamheten un der tiden juli—december 1969 (prop. 1969: 150 bil. 1, SU 180, rskr 414). Vid ingången av januari 1970 fanns en brist under anslaget på 7 203 058 kr. som har täckts från nyssnämnda anslagsbelopp om 7,4 milj. kr.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatt av FN. Hittills har från FN influtit 295 969 114 kr. avseende kostnader för tiden intill utgången av år 1968. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår f. n. till 24 244 951 kr. Under våren 1970 kommer Sverige att begära ytterli gare ca 15,5 milj. kr. i ersättning från FN för utgifterna under år 1969. Er sättningar som flyter in från FN tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 december 1969 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m. den 15 juni 1970. Utgifter na för tiden den 1 januari—den 15 juni 1970 kan beräknas till 1,8 milj. kr. för månad eller sammanlagt 9,9 milj. kr. Härutöver bör 1 milj. kr. beräknas som allmän medelsreserv med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenten på Cypern. Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i januari 1970 till 38. Medels behovet för dessa kan beräknas till 230 000 kr. för månad eller för januari__ juni 1970 sammanlagt 1 380 000 kr. Behovet av ytterligare medel för FN-styrlcan på Cypern och för observa törer uppgår alltså till (9 900 000 + 1 000 000 + 1 380 000) 12 280 000 kr. Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgif ter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor in. m. och fragan om deras täckning bör få tas upp framdeles. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före slår riksdagen att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på tillläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 12 280 000 kr.

[2] O 9. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953: 234 anvisade riksdagen (SU 196, rskr 431) på tilläggsstat I till rikssta ten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea. Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag i mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag kvarstår alltjämt, men dess personal har reducerats avsevärt och uppgår nu till åtta personer mot omkring 90 personer i mars 1955. För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under förevarande anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat samman lagt 16,4 milj. kr. (jfr senast prop. 1969: 2 bil. 2, SU 22, rskr 64). Hittills har alltså anvisats 21,4 milj. kr. för ifrågavarande ändamål. De medel som

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970 5

anvisades senast beräknades täcka utgifterna för kontingentens verksamhet t. o. in. december 1969. Vid utgången av december fanns en behållning på ca 50 000 kr. av anslaget. Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea kan behöva fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid be räknas för tiden t. o. m. utgången av år 1970. Jag anser, att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt. För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 76 000 kr. för månad. Anslagsbehovet för år 1970 uppgår därför, efter hänsynsta gande till behållningen vid årets början, till avrundat 860 000 kr. Beräk ningen av medelsbehovet måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en av veckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Fråga om täckning av utgifter som bestrids på det sättet torde få anmälas framdeles. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Svenska övervakningskontingenten i Korea på tillläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 860 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj.ts proposition, nr 105 år 1970 7

Bilaga 2

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6 mars 1970.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter ärende under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har un der denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 6 milj. kr. Behållning en på anslaget vid utgången av budgetåret 1968/69 uppgick till ca 515 000 kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från detta anslag har blivit mera omfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslags beräkningen. Under tiden t. o. m. januari 1970 har av anslaget förbrukats närmare 3,1 milj. kr. Vidare har 1,4 milj. kr. reserverats för framställning och distribution av den sociala informationsbroschyr som f. n. är under tryckning. Det återstående beloppet, ca 2 milj. kr., beräknas inte räcka till för att täcka kostnaderna under resten av budgetåret för den utrednings verksamhet som pågår inom socialdepartementets verksamhetsområde. Jag räknar med ett ytterligare medelsbehov under anslaget för innevarande budgetår av 750 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kr. Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen. Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 9

Bilaga 3

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6 mars 1970.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler härefter de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

F. Diverse

[1] F 1. Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järn vägslinjer m. m. Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1968: 155 (SU 188, rskr 398) skall SJ ersättas för att 67-kortsrabatten utvidgats att gälla också personer som enligt lagen om allmän försäkring åtnjuter för tidspension, sjukbidrag, invaliditetsersättning, hustrutillägg eller som tagit ut ålderspension före 67 års ålder. Ersättningen skall enligt beslut av 1969 års riksdag bestridas från förevarande anslag. För budgetåret 1969/70 har anslaget i riksstaten uppförts med 215 milj. kr. Detta belopp avser enbart medelsbehovet för olönsam järnvägsdrift. Eftersom rabattutvidgningen träd de i kraft först den 1 januari 1969 föreligger först nu underlag för beräk ning av ersättningens storlek för helt år. l-j- Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 105

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

Enligt av SJ i skrivelse den 18 februari 1970 redovisade beräkningar har belastningen på SJ till följd av rabattutvidgningen under år 1969 uppgått till ca 2 125 000 kr., vartill kommer ca 255 000 kr. för riksförsäkringsverkets kostnader för utfärdande av legitimationshandlingar. SJ :s beräkningar grun dar sig på att rabattutvidgningen inte gett anledning till ökad resebenägenhet hos de berörda pensionärsgrupperna. Svårigheter föreligger att f. n. med säkerhet avgöra om rabattreformen föranlett ökad resefrekvens och därigenom kunnat ge SJ merintäkter, som förmått motverka viss del av intäktsbortfallet till följd av rabatten. Jag avser låta närmare undersöka frågan. I avvaktan på resultatet härav beräknar jag 1,2 milj. kr. för ändamålet erforderligt för budgetåret 1969/70. I detta be lopp ingår riksförsäkringsverkets kostnader. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett anslag av 1 200 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

VIII. Diverse kapitalfonder

Sjöfartsverkets fond

[2] VIII: 3. Sjöfartsmateriel m. m. Under detta anslag har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 29,4 milj. kr. I prop. 1969:58 (SU 96, rskr 243) framhölls i anslutning till att över vägandena angående Falsterbokanalens framtid redovisades, att staten är skyldig inlösa den mark som ursprungligen togs i anspråk för kanalen, överenskommelse om ersättningens storlek har inte kunnat träffas med nuvarande ägare, Rängs pastorat. I enlighet med det av vattendomstolen fastställda avtalet om markupplåtelsen har denna fråga därför hänskjutits till tre i viss ordning utsedda gode män. De har funnit att staten till pastora tet i löseskilling för inlösningsområdet skall utge 1 991 000 kr. per den i av talet angivna tidpunkten den 14 mars 1968. Utöver angivna medelsbehov tillkommer kostnaderna för de av sjöfarts verket i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen utlagda industribeställningar na och investeringarna i sysselsättningsfrämjande syfte. Dessa beräknas under innevarande budgetår uppgå till sammanlagt 5 130 000 kr. Av detta belopp avser ca 4,5 milj. kr. fyrar, 480 000 kr. husbyggnadsarbeten och ca 140 000 kr. industribeställningar av radiofyrar m. m. I enlighet med de

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 11

riktlinjer för finansieringen av ifrågavarande art av investeringar för vilka chefen för finansdepartementet redogjort i prop. 1969: 1 bil. 19 bör medel härför beräknas under sjöfartsverkets fond. Med hänsyn till behållningen på anslaget uppgår behovet av medelstill skott för de ifrågavarande ändamålen till 3,5 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Sjöfartsmateriel m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 3 500 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 13

Bilaga 4

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utbildning sär end en, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6 mars 1970.

T. f. chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler här efter de ärenden under utbildningsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

D. Skolväsendet

[1] D 20. Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna rubrik uppförts ett reservationsanslag av 1 050 000 kr. Sjöbefälsskolor finns f. n. på fem orter i landet, nämligen Göteborg, Här nösand, Kalmar, Malmö och Stockholm. Skolorna är statliga, men skolsty relsen är lokal styrelse. Kommunerna är skyldiga att ställa lokaler till sko lornas förfogande, ett åliggande som går tillbaka till ett beslut av 1841 års riksdag. Numera — enligt beslut av 1964 års riksdag (prop. 171, SäU 1 höst sessionen, rskr 407) — utgår statsbidrag till uppförande av lokaler enligt kungörelsen (1957:318) om statsbidrag till byggnadsarbeten inom det all männa skolväsendet (omtryckt 1962:479, ändrad senast 1967:821). Staten svarar helt för skolornas utrustning med anlitande av medel från föreva rande anslag.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

Åren närmast innan denna kungörelse kom att tillämpas vid uppförande av sjöbefälsskolor byggdes nya lokaler vid skolorna i Härnösand, Kalmar och Malmö. Vidare moderniserades skolornas utrustning enligt statsmak ternas beslut vid 1959 års riksdag (prop. 81, SU 72, rskr 212). Kommunerna bestred därvid kostnaderna för sådan utrustning m. m. som efter 1964 års riksdagsbeslut bäres av staten. Kommunerna har framhållit att man be traktade detta som en förskottering av kostnader för statens räkning. Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71 föreslagit, att 711 566 kr. anvisas under förevarande anslag att utbetalas till Malmö stad som ersättning för förskotterade medel för uppbyggnad av ett maskintekniskt laboratorium. Härnösands stad och Kalmar stad har hemställt om ersättning med 413 850 kr. respektive 371 981 kr. Skolöverstyrelsen har tilllstyrkt att ersätt ning skall utgå men för Kalmar stads del föreslagit att beloppet skall be gränsas till 367 784 kr.

Departementschefen Numera råder klara principer i fråga om fördelningen mellan staten och be rörd kommun av kostnaderna för uppförande och utrustning av sjöbefälsskola. Skolorna i Härnösand, Kalmar och Malmö uppfördes vid en tid då de lade meningar synes ha förelegat rörande tillämpningen av tidigare praxis på området. Med hänsyn till vad överstyrelsen anfört förordar jag att medel nu anvisas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår för att ersätta dels Malmö stad för kostnader för uppförande av maskintekniskt laborato rium, dels Härnösands stad och Kalmar stad för utgifter som dessa städer på motsvarande sätt förskottsvis bestridit. Det sammanlagda medelsbehovet för här angivna ändamål uppgår till 1 493 200 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. på tilläggs stat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett re servationsanslag av 1 494 000 kr.

E, Högre utbildning och forskning

[2] E 48. Extra utgifter vid universitet och högskolor. I riksstaten för inne varande budgetår har under denna rubrik uppförts ett reservationsanslag av 1 035 000 kr. Detta anslag är av Kungl. Maj :t fördelat på tio anslagspos ter. Av dessa står en, uppförd med 540 000 kr., till Kungl. Maj :ts disposition. Från denna post bestrids kostnader för förstärkningsåtgärder — huvudsakli gen i fråga om undervisningsresurser — vid universiteten och vissa högsko lor inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Behovet av medel innevarande budgetår för kostnader som bestrids från

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 15

anslagsposten Till Kungl. Maj :ts disposition — bl. a. kostnader i samband med försöksverksamhet med yrkesinriktade studiekurser och särskilda åt gärder för syn- och hörselskadade studerande — har visat sig vara mycket stöld. I skrivelse den 12 februari 1970 har universitetskanslersämbetet hemställt att ytterligare 325 000 kr. skall ställas till ämbetets förfogande för innevaran de budgetår för bestridande av vissa merkostnader i samband med att stu derande som tilldelats licentiandstipendier enligt äldre bestämmelser i stället erhåller stipendier för forskarutbildning (doktorandstipendier). Vidare har universitetskanslersämbetet i skivelse den 27 november 1969 — jämte i anslutning härtill senare ingiven reviderad kostnadsberäkning — hemställt att 132 000 kr. anvisas för bestridande av vissa kostnader i sam band med nedläggningen av forskningsreaktorn R 1, belägen vid tekniska högskolan i Stockholm. De disponibla medlen under förevarande anslag uppgick den 1 mars 1970 till i runt tal 100 000 kr. Med hänsyn till behovet av medel för bl. a. nyss nämnda ändamål räknar jag med en medelsåtgång av 550 000 kr. för åter stoden av innevarande budgetår. Detta innebär för budgetaret 1969/70 ett medelsbehov under anslaget av ytterligare 450 000 kr. utöver nu uppfört belopp under anslaget till extra utgifter vid universitet och högskolor, posten Till Kungl. Maj :ts disposition. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t före slår riksdagen att till Extra utgifter vid universitet och högskolor på tillläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr.

F. Lärarutbildning

[3] F 19. Ersättning till Malmö stad i samband med lärarutbildningsreformen. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för bud getåret 1969/70. Kungl. Maj :t uppdrog den 22 september 1967 åt statens förhandlingsnämnd att uppta de förhandlingar med företrädare för kommunal huvud man som befanns erforderliga för att anordna reformerad lärarutbildning i bl. a. Malmö. Avtal har den 24 november 1969 träffats med drätselkamma ren i Malmö under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj :t samt av Malmö stadsfullmäktige. Lärarhögskolan i Malmö inrättades den 1 juli 1962 i enlighet med ett mel lan staten och Malmö stad den 25 maj 1959 träffat avtal (prop. 1959: 89, SU 77, rskr 217). Genom avtalet överlät staden utan ersättning till staten ett ca 60 000 m2 stort markområde, tomten nr 1 i kvarteret nr 41 Helene-

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

holm, och åtog sig bl. a. att utan statsbidrag uppföra byggnader för en till lärarhögskolan hörande övningsskola samt att inreda och utrusta övnings skolan. Såväl byggnader som inventarier m. m. överläts till staten utan er sättning. På grund av 1967 års riksdagsbeslut om reformerad lärarutbildning har förutsättningarna för samarbetet mellan staten och Malmö stad i fråga om lärarhögskolan ändrats på betydelsefulla punkter. 1959 års avtal har därför blivit obsolet i vissa delar. Beträffande andra avsnitt har den sakliga grun den för avtalsbestämmelserna undanryckts eller ändrats i väsentliga av seenden. Vidare krävs en betydande tillbyggnad och därmed ökat markbe hov för lärarutbildningen, bl. a. genom att ett yrkespedagogiskt institut och ett förskoleseminarium skall integreras med lärarhögskolan. Mot denna bak grund har ett nytt samarbetsavtal träffats. Avtalet innebär bl. a. att Malmö stad till staten utan ersättning överlåter ett område av ca 17 700 m2 i an slutning till den mark som staten nu innehar. Med beaktande av att staden både i samband med lärarhögskolans tillkomst och nu överlåtit erforderlig mark utan vederlag och även i övrigt tagit på sig extra kostnader har sta tens förhandlingsnämnd ansett sig böra medverka till att staden erhåller ett avlösningsbelopp i samband med att 1959 års avtal ersätts av det nya samarbetsavtalet. Parterna har enats om att fastställa detta belopp till 1,5 milj. kr.

Departementschefen Av den redogörelse som lämnats i det föregående framgår att statens för handlingsnämnd funnit skäligt att Malmö stad erhåller ett avlösningsbelopp om 1,5 milj. kr. i samband med att 1959 års avtal angående upprättande av en lärarhögskola i Malmö in. m. ersätts av ett nytt samarbetsavtal om lärarhögskolan i Malmö m. m. Det nya samarbetsavtalet ger möjlighet till en utbyggnad av lärarutbildningen i Malmö. Jag finner avtalet godtagbart och tillstyrker därför att nämnda belopp utbetalas till Malmö stad. Beloppet bör tas upp som ett särskilt anslag på tilläggsstat till riksstaten för inneva rande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Ersättning till Malmö stad i samband med lärarutbildningsr ef ormen på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett anslag av 1 500 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970 17

KAPITALBUDGETEN

IY. Statens utlåningsfonder

[4] IY: 3. Lånefonden för inventarier i studentbostäder. Under denna rubrik har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 5 milj. kr. Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 15 januari 1970 hemställt att ytter ligare 4 360 000 kr. anvisas som investeringsanslag till fonden för inneva rande budgetår. Till grund för beräkningarna i prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 491, SU 46, rskr 137) låg styrelsens antagande att lån skulle medges för 4 750 rum under budgetåret 1969/70. Styrelsen räknar nu med att lån kommer att medges för 7 900 rum.

Departementschefen Med hänvisning till vad bostadsstyrelsen anfört finner jag att ytterligare 4 360 000 kr. bör anvisas såsom investeringsanslag till lånefonden för inven tarier i studentbostäder. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Lånefonden för inventarier i studentbostäder på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 4 360 000 kr.

Yad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

-j-2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 105

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 19

Bilaga 5

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6 mars 1970.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler här efter de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk

[1] D 2. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. På riksstaten för budgetåret 1969/70 är under förevarande rubrik uppfört ett förslagsanslag av 153 milj. kr. Medlen används för olika prisreglerande ändamål i enlighet med 1969 års riksdagsbeslut om jordbruksprisregleringen (prop. 1969: 107, JoU 24, rskr 204).

Departementschefen Till följd av omfattningen av skadorna på 1969 års skörd kan ersätt ningarna inom ramen för det permanenta skördeskadeskyddet under inne varande budgetår beräknas uppgå till betydligt högre belopp än tidigare. Kungl. Maj :t anbefallde därför i september 1969 statens jordbruksnämnd och statistiska centralbyrån att beräkna medelsbehovet för skördeskadeersättningarna. Beräkningen, som utfördes under november månad, visade att ersättningarna kan förutses komma att uppgå till 105 milj. kr. Tillgången på medel i skördeskadefonden uppskattades komma att under mars månad

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

1970, då utbetalningarna äger rum, utgöra 153 milj. kr. Beräkningarna var emellertid behäftade med stor osäkerhet och centralbyrån uteslöt inte att ersättningarna sammanlagt kunde komma att överstiga tillgångarna i fon den. Däremot ansågs det osannolikt att ersättningarna skulle komma att överstiga fondens behållning jämte det belopp på 75 milj. kr. som staten tidigare garanterat. I samband med att permanenta skördeslcadeskyddet in fördes uttalade riksdagen (prop. 1961: 94, JoU 22, rskr 227) att för skador vars reglering inte täcks av de årliga tillskotten borde staten garantera er sättning med högst 75 milj. kr., vilket motsvarade vad som återstod av det belopp som jordbruket fick utfästelse om av staten för berörda ändamål vid 1956 års prisöverenskommelse. Staten har hittills inte behövt ta i anspråk någon del av belopp på 75 milj. kr. Enligt vad jag nyligen inhämtat från centralbyrån är det fortfarande inte helt säkert om medlen i skördeskadefonden kommer att räcka för att betala ut ersättningarna till följd av fjolårets skördeskador. Först när ersättningsberäkningarna är slutförda, vilket beräknas ske i slutet av mars, före ligger kännedom om det verkliga medelsbehovet. För att ej försena utbetal ningen av skördeskadeersättningarna bör, om ersättningarnas totalbelopp skulle komma att överstiga medlen i skördeskadefonden, förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område tas i anspråk för att täcka överskjutande belopp. Det belopp som kan komma att disponeras av anslaget bör avräknas från den nyssnämnda garantin på 75 milj. kr. Riksdagen bör senare underrättas om och i vilken omfattning garantin har utnyttjats. Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med vad jag anfört ta i anspråk förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område med det belopp som behövs för att inom permanenta skördeskadeskyddets ram betala ut ersättningar till följd av skador på 1969 års skörd.

[2] D 6. Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. På riksstaten för budgetåret 1969/70 är under förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag av 39 325 000 kr., varav 9 325 000 kr. avser kostnader för bl. a. skördeskadeskyddets administration. Statistiska centralbyrån föreslår, att på tilläggsstat för budgetåret 1969/ 70 anvisas 509 000 kr. för att täcka kostnadsstegringar under innevarande budgetår på grund av ökade löner.

Departementschefen Jag har inget att erinra mot centralbyråns beräkning av medelsbehovet för merutgifter under budgetåret 1969/70 på grund av löneökningar. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970 21

att till Kostnader i samband med permanent skördeskadeskijdd på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/ 70 anvisa ett reservationsanslag av 509 000 kr.

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden

[3] F 6. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reseivationsanslag av 5 milj. kr. Av beloppet disponeras 1 650 000 kr. av byggnads styrelsen för ändamål som redovisas i en särskild inredningsplan. Återsto den, 3 350 000 kr., disponeras av utrustningsnämnden för universitet och högskolor för ändamål som tagits upp i en särskild utrustningsplan. Styrel sen och nämnden äger inom ramen för tillgängliga medel — oavsett i inred nings- och utrustningsplanerna för objekten beräknad medelsförbrukning — bestrida kostnader för inredning resp. utrustning av de i planen upp tagna objekten intill högst det belopp, som för varje objekt anges som kostnadsram. Byggnadsstyrelsen föreslår att delramen för oförutsedda mindre inredningsobjekt, som f. n. uppgår till 550 000 kr., höjs med 250 000 kr.

Departementschefen Den av byggnadsstyrelsen föreslagna nya delramen för oförutsedda mind re inredningsobjekt föranleder ingen erinran från min sida. Jag förordar alltså att delramen ökas med 250 000 kr. Medelsförbrukningen under inne varande budgetår ryms inom den till inredning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. anvisade posten. Jag förordar därför att kostnaderna för oförutsedda mindre inredningsobjekt får bestridas av tillgängliga medel på anslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag i det föregående förordat om bestri dande av vissa inredningskostnader vid jordbrukets hög skolor m. in.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 23

Bilaga 6

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6 mars 1970.

Närvarande : Statsministern P alme , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , H olmqvist , A spling , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , B engtsson , N orling , L öfrerg , L idrom .

T. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anmäler härefter de ärenden under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln

B. Utrikeshandel m. m.

[1] B 4. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Un der denna rubrik anvisades för budgetåret 1969/70 ett reservationsanslag av 130 000 kr. för svenskt deltagande i olika former av nordiskt samarbete, bl. a. i nordiska ministerkommittén för ekonomiskt samarbete, nordiska eko nomiska samarbetsutskottet och nordiska kommittén för konsumentfrågor. Vid möte med de nordiska statsministrarna i Reykjavik den 7 februari 1970 förelåg enighet om det förhandlingsresultat beträffande Nordek som lagts fram av Nordiska ämbetsmannakommittén. Ämbetsmannakommittén har fått i uppdrag att före den 7 mars 1970 färdigställa Nordektraktaten. Anvisade medel är inte tillräckliga för att täcka kostnaderna för Sveriges deltagande i det fortsatta arbetet. Jag föreslår därför att ytterligare 250 000 kr. anvisas på tilläggsstat. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

KAPITALBUDGETEN

V. Fonden för låneunderstöd

[2] V: 2. Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för Island. I samband med förhandlingarna om Islands anslutning till EFTA har de nordiska länderna kommit överens om att upprätta en industrialiseringsfond till förmån för Island (prop. 1970: 11, UU 1, rskr 50). Fondens grund kapital skall uppgå till ett belopp motsvarande 14 milj. US dollar, varav Sve rige skall svara för 5,4, Danmark, Finland och Norge för 2,7 och Island för 0,5 milj. Kapitalet skall räntefritt ställas till den nordiska industrialiseringsfondens förfogande. Utbetalningen skall ske under en fyraårsperiod med lika stora årliga belopp. Detta innebär för Sveriges del ca 7 milj. kr. om året under perioden 1 mars 1970— 1 mars 1974. Den nordiska industrialiserings fonden kan infordra beloppen från de nordiska länderna, efter hand som dess verksamhet kräver det. Avtalet om den nordiska industrialiseringsfon den träder i kraft sedan samtliga länder deponerat sina ratifikationsinstru ment hos Islands regering. Kungl. Maj :t beslutade den 13 februari 1970 att för Sveriges del ratificera avtalet om en nordisk industrialiseringsfond till förmån för Island. Deponeringen av ratifikationsinstrumentet ägde rum den 26 februari 1970. Från det tionde året skall fonden successivt under de följande femton åren återbetala de belopp som betalats in av Danmark, Finland, Norge och Sverige. När beloppen är återbetalade utlöper överenskommelsen. Sveriges andel av fondkapitalet för perioden 1 mars 1970—28 februari 1971 bör anvisas på tilläggsstat III för budgetåret 1969/70. Motsvarande be lopp för perioden 1 mars 1971—29 februari 1972 bör anvisas på riksstaten för budgetåret 1970/71. Jag kommer senare att hemställa om detta. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Lån till nordiska industrialiseringsfonden till för mån för Island på tilläggsstat III till riksstaten för budget året 1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 25

Bilaga 7

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6 mars 1970.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter ärende under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

KAPITALBUDGETEN

IV. Statens utlåningsfonder

[1] IV: 12. Lånefonden för bostadsbyggande. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 1 400 milj. kr. Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 5 februari 1970 hemställt att under anslaget anvisas 415 milj. kr. på tilläggsstat för innevarande budgetår. Styrelsen anför att bostadslån till nybyggnadsföretag under tiden juli 1969 —januari 1970 har utbetalats med sammanlagt 1 230 milj. kr. Under åter stoden av budgetåret beräknas lån komma att utbetalas med ytterligare ca 1 070 milj. kr. För hela budgetåret skulle utbetalningarna sålunda komma att uppgå till ca 2 300 milj. kr., en ökning med 640 milj. kr. i förhållande till styrelsens beräkningar i anslagsframställningen för budgetåret. En ut betalning av denna omfattning innebär att den tidigare eftersläpningen i ut betalningarna har minskat och alt tiden mellan preliminärt beslut och utbe talning i låneärendena förkortats. De snabbare utbetalningarna beror vä sentligen på åtgärder med anledning av den överenskommelse, som i sep tember månad 1969 träffades mellan delegationen för bostadsfinansiering och kreditinstituten om vissa kreditförsörjningsfrågor. Genom höjningen

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

den 1 januari 1970 av räntan på statliga bostadslån samt ökningen av ute stående paritetslån och säkrare underlag för beräkningen av räntelånens storlek beräknas anslagsbelastningen öka med sammanlagt 105 milj. kr. till 705 milj. kr. för paritetslån och räntelån. För ombyggnadslån och tomt rättslån beräknas samma belopp som tidigare. Efter avdrag för inflytande amorteringar och inlösen av lån beräknas de totala nettoutgifterna till 2 680 milj. kr. Behållningen på anslaget vid ingången av budgetåret uppgick till ca 865 milj. kr. Inberäknat anslaget för budgetåret om 1 400 milj. kr. är således ett belopp på 2 265 milj. kr. disponibelt för utbetalningar. Ett ytterligare anslag om 415 milj. kr. blir därför erforderligt.

Departementschefen Utbetalningarna från lånefonden för bostadsbyggande under innevarande budgetår kan av skäl som bostadsstyrelsen angivit beräknas bli väsentligt större än som tidigare antagits. Enligt styrelsens beräkningar skulle fonden behöva förstärkas med 415 milj. kr. Enligt vad jag har erfarit avser bostadsstyrelsen att genomföra en viss omläggning av bokföringsrutinerna, som medför att avräkningen mellan vis sa inkomst- och utgiftstitlar förskjuts från slutet av ett budgetår till början av det följande budgetåret. Med beaktande härav bör behovet av ytterligare medel för innevarande budgetår beräknas till 200 milj. kr. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Lånefonden för bostadsbyggande på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. May.ts proposition nr 105 år 1970 27

Bilaga 8

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6 mars 1970.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler härefter de ärenden under industridepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

DRIFTRUDGETEN

Trettonde huvudtiteln

B. Industri in. m.

fl] B 3. Statens institut för hantverk och industri: Utrustning och inred ning. För ändamålet har för innevarande budgetår anvisats ett reservations anslag av 400 000 kr. Statens institut för hantverk och industri hemställer i skrivelse den 23 februari 1970 att 394 500 kr. ställs till institutets förfogande för vissa kost nader i samband med institutets nyorganisation fr. o. m. den 1 juli 1970 (prop. 1970: 1 bil. 15 s. 30 f.f.). Institutet anför att det nödgas vidtaga vissa lokalmässiga omdispositioner med hänsyn till de arbetsuppgifter som kommer att åvila institutet i fram tiden. Genomförda eller nära planerade förflyttningar kan ses som ett första och nödvändigt led i en mera omfattande och långsiktig lokalplanering. Ut redning härom pågår genom byggnadsstyrelsens försorg i samarbete med institutet. Kostnaderna för flyttning av VVS-avdelningen till Nacka beräknar insti tutet till 102 000 kr., varav 30 000 kr. för planerings-, projekterings- och arbetsledningskostnader för arbeten i egen regi. För flyttning inom institu-

28 Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1970

tionsbyggnaden av vattentekniska laboratoriet erfordras 72 500 kr. Vidare har genom byggnadstyrelsens försorg mera ändamålsenliga lokaler ställts till institutets Göteborgskontors förfogande. Kostnaderna för flyttning och utbyggnad i samband härmed uppgår till 34 960 kr. På tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisades institutet 45 000 kr. för flyttnings- och inredningskostnader sedan byggnadsstyrelsen anvisat särskilda lokaler till institutets elektroniksektion (prop. 1967: 155 s. 26, SU 210, rskr 411). I beloppet ingick inte medel för inköp av den ar matur som anskaffats i enlighet med byggnadsstyrelsens projektering. Efter närmare utredning om upphandlingen har riksrevisionsverket förklarat sig inte ha någon erinran mot att medel för armatur ställs till institutets förfo gande. Som komplettering till vissa ombyggnadsarbeten har ytterligare ar matur skaffats. Kostnaderna uppgår till sammanlagt 35 000 kr. Institutet begär vidare medel på tilläggsstat för att före det nyorganiserade institutets start den 1 juli 1970 kunna dels börja systematisk fortbildning för företagareföreningarnas personal (80 080 kr.), dels förbereda och påbörja aktivitet för institutets Norrlandsprogram (70 000 kr.).

Departementschefen De i samband med lokalförändringarna förenade kostnaderna för utrust ning och inredning (102 000 — 30 000 -f 72 500 -f 34 960 -f 35 000 = 214 460) bör täckas genom tilläggsanslag för innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Statens institut för hantverk och industri: Utrust ning och inredning på tilläggsstat III till riksstaten för bud getåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 214 000 kr.

E. Teknisk utveckling m. m.

[2] E 3. Statens provningsanstalt: Utrustning. I riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrilt uppfört ett reservationsanslag av 800 000 kr. I samråd med statens provningsanstalt och AB Atomenergi har byggnads styrelsen på Kungl. Maj :ts uppdrag utarbetat byggnadsprogram för provningsanstaltens brandlaboratorium i Studsvik. Byggnadsstyrelsen har den 20 februari 1970 erhållit i uppdrag att fortsätta projekteringen till bygg handlingar. Objektet bör kunna påbörjas under våren 1970 varför det nu bör redovisas för riksdagen. Brandlaboratoriet föreslås bli uppfört vid Instrumentvägen i Studsvik cir ka 100 meter väster om AB Atomenergis slrålskyddslaboratorium. Rumsytan i den föreslagna nybyggnaden blir 375 m2. Härtill kommer omkläd ningsrum, fläktrum och en del andra sekundärutrymmen. Laboratoriet bör

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970 29

utrustas med två belastningsbara brandugnar med rökgasskorsten. Speciel la krav ställs på ventilationen. I utrustningen bör vidare bl. a. ingå en tio tons travers. Erforderliga ledningar och kulvert för vatten, avlopp och vär me finns utbyggda i Instrumentvägen. Omkring 500 m2 mark i anslutning till nybyggnaden behöver hårdgöras för tillfällig uppställning av material och fordon. Byggnadskostnaderna uppskattas av byggnadsstyrelsen till 750 000 kr. en ligt prisläget den 1 april 1969. Provningsanstallen beräknar kostnaderna för utrustning av laboratoriet till 1,3 milj. kr. Huvuddelen av utrustningskostnaderna faller på de nya brandugnarna.

Departementschefen Provningsanstaltens nuvarande brandlaboratorium är föråldrat och behö ver ersättas. Det är betydelsefullt för bl. a. byggnadsindustrin att provningsanstalten får nya resurser att utföra en effektiv brandprovning. Ett nytt brandlaboratorium bör uppföras i Studsvik och tas i bruk så snart som möj ligt under vintern 1970—71. Kostnaderna för utrustning till brandlaboratoriet har beräknats till 1,2 milj. kr. för horisontal- och vertikalugnar och 100 000 kr. för övrig utrust ning. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Statens provningsanstalt: Utrustning på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett re servationsanslag av 1 300 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder

A. Försvarets fabriksverk

[3] I: A 2. Förvärv av aktier i Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1969/70. Förenade fabriksverken har hemställt om ett anslag av 7 930 000 kr. för förvärv av aktierna i Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co och därvid anfört i huvudsak följande. När gevärsfaktoriets nya anläggningar planerades hade fabriksverkens ledning anledning att utgå från en framtida marknad i olika delar av värl den som gjorde det företagsekonomiskt riktigt att under överblickbar fram tid planera för en tämligen konstant produktion av vissa vapen. Den mer restriktiva politik i fråga om beviljande av exportlicenser som tillämpats under senare år har emellertid medfört att den potentiella marknaden be

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

gränsats högst avsevärt. Till följd härav har den kapacitet som skapats vid gevärsfaktoriets nya anläggningar inte omedelbart kunnat utnyttjas för pro duktiva insatser. Det fortgående rationaliseringsarbetet vid verkstäderna har inte kunnat drivas så hårt att effekten av omsättningsminskningen kun de motvägas. Verksamheten vid gevärsfaktoriet lämnade därför arbetsåret 1968/69 ett underskott — efter räntor och avskrivningar och sedan gevärs faktoriet belastats med beräknad andel av fabriksverkens centrala admi nistrationskostnader — av drygt 6 milj. kr. Detta resultat ingår i fabriks verkens totala resultat för nämnda år vilket i sin helhet innebar att verket inlevererade 21,9 milj. kr. till statsverket. I nära samarbete med Husqvarna Vapenfabriks AB erhöll fabriksverken år 1965 en betydande order på automatkarbiner till det svenska försvaret. Nu löpande order på dessa kan anses vara avslutade om ca två år. Det finns därför risk att beläggningen i verkstäderna då ytterligare försvagas. Detta innebär en klar risk för än sämre kapacitetsutnyttjande. Mot bakgrund av denna utveckling intensifierades ansträngningarna i början av år 1969 för att få nya arbetsuppgifter till gevärsfaktoriet. I första hand gjordes försök med att nå långsiktiga avtal om kvalificerat legoarbete. Inte obetydliga resultat har därvid nåtts. Företagsledningen har emellertid eftersträvat att tillföra gevärsfaktoriet en ökad egen tillverkning på ett område som är väl anpassat till gevärsfak toriets resurser och industriella erfarenhet för att snabbt kunna höja kapacitetsutnyttjandet vid gevärsfaktoriet. Förenade fabriksverken har sedan en lång följd av år haft ett nära sam arbete med Husqvarna Vapenfabrik AB. Detta har främst avsett produk tion av automatkarbiner men även andra gemensamma utvecklingsprojekt som nya typer av jakt- och sportvapen. Detta gjorde det naturligt att un dersöka vilka möjligheter som fanns till ett vidgat samarbete och samord ning av verksamheten. Husqvarna Vapenfabrik AB har under senare år målmedvetet utvidgat sitt produktsortiment på andra områden än vapenområdet. Ledningen för företaget har i princip bestämt sig för att begränsa sina insatser inom va penområdet för att koncentrera sin verksamhet till vissa andra produkt grupper. Förenade fabriksverken har därför med Husqvarna Vapenfabrik AB träffat en preliminär överenskommelse av innebörd alt verket skall överta bolagets hela handvapensektor, såväl utveckling och tillverkning som marknadsföring och försäljning av handvapen för militära och civila än damål. Transaktionen avses genomföras på så sätt att fabriksverken för värvar bolagets dotterbolag Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co, till vilket hela handvapensektionen överförts. Nämnda dotterbolag avses vid aktieförvärvet ha tillgångar bokförda till 3,4 milj. kr. och skulder till Husqvarna Vapenfabrik AB på 3 310 000 kr. Tillgångarna i bolaget, bestående av lager, maskiner och verktyg samt ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 31

good-willvärde har värderats till sammanlagt 11 240 000 kr. Av detta belopp utgör inte mindre än 8 milj. kr. lagertillgångar. Fabriksverken avses erlägga detta belopp dels genom förvärvet av bolaget till ett pris av 7 930 000 kr., dels genom därpå följande köp av bolagets tillgångar till bokförda värden, varefter bolaget löser sin skuld till Husqvarna Vapenfabrik AB. Den verksamhet som på nämnda sätt avses förvärvas av fabriksverken tillför gevärsfaktoriet en tillverkning av jaktvapen som verket för år 1971 beräknat till 18 000 enheter. Antalet beräknas därefter successivt stiga för att år 1974 utgöra ca 24 000 enheter. Detta tillskott till gevärsfaktoriets verk samhet beräknas förbättra dess ekonomiska resultat —- efter avskrivningar — med mellan 1,1 och 1,7 milj. kr. årligen under nämnda år. Den föreslagna transaktionen är en väsentlig men inte tillräcklig åtgärd för att få en acceptabel lönsamhet vid gevärsfaktoriet. Ytterligare rationaliseringsåtgärder och ansträngningarna att öka beläggningen beräknas resul tera i att underskottet vid gevärsfaktoriet inom två år övergår i ett överskott.

Departementschefen Gevärsfaktoriets verksamhet överflyttades under första halvåret 1969 till nya lokaler. Faktoriet fick härigenom betydligt ökade resurser såväl vad gäller verkstadsyta som utrustning. Dessa resurser har emellertid hittills endast delvis kunnat utnyttjas, vilket till stor del har sin grund i vårt lands allt restriktivare politik i fråga om vapenexport. Inom fabriksverken försöker man på olika sätt att tillföra gevärsfakto riet ny produktion såväl i form av legoarbeten som egna produkter. Den överföx-ing av Husqvarna Vapenfabriks AB vapentillverkning, varom preli minär överenskommelse träffats, är i detta sammanhang av stor betydelse när det gäller att öka kapacitetsutnyttjandet vid gevärsfaktoriet och för bättra dess lönsamhet. Jag förordar därför att den ifrågavarande vapentill verkningen förvärvas i enlighet med avtalet. Jag har ingen erinran mot det överenskomna priset för förvärvet. Det nämnda överförandet av vapentillverkningen kommer att ske genom att fabriksverken förvärvar samtliga aktier i det av Husqvarna Vapenfab riks AB ägda Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co till ett pris av 7 930 000 kr. Detta bolag avses efter hand sälja sina tillgångar till fabriksverken till bokförda värden. Sedan detta skett bör det på fabriksverkens fond bokförda värdet av aktierna nedskrivas till det verkliga värde de har efter denna trans aktion, vilket torde komma att bli 90 000 kr. Skillnaden mellan anskaffnings värdet och det verkliga värdet inlevereras till statsverket, vilket torde ske före den 1 juli 1971. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Förvärv av aktier i Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 7 930 000 kr.

32 Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970

[4] I: A 3. Förvärv av aktier i AB Avimat. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1969/70.

Förenade fabriksverken Fabriksverken hemställer, att ett anslag av 2 850 000 kr. ställs till verkens förfogande för förvärv av samtliga aktier i AB Avimat och anför i huvudsak följande. AB Avimats verksamhet omfattar konstruktion och måttsättning av me kaniska tändrör, urverk, säkringar och tidsfördröjningar. Bolaget, som är beläget i Stockholm, sysselsätter för närvarande 62 personer. Aktiekapitalet uppgår till 400 000 kr. Bolagets omsättning under de tre verksamhetsåren 1 oktober 1965—30 september 1968 har utgjort resp. 3,8, 4,6 och 4,4 milj. kr. per år. Den redovisade vinsten före skatter och avskrivningar uppgick under samma år till resp. 233 000, 578 000 och 565 000 kr. Under innevarande verksamhetsår, som förlängts till att omfatta tiden 1 oktober 1968—31 mars 1970, har verksamheten haft ungefär motsvarande omfattning. Då försvarets materielverk vid sin upphandling i allt större utsträckning tillämpar huvudleverantörsprincipen har detta medfört ett behov för fa briksverken att utvidga sitt tillverkningsprogram i fråga om vissa kompo nenter, däribland tändrör, för att inte riskera ett alltför stort beroende av underleverantörer. Fabriksverken anser därför att ett förvärv av AB Avimat innebär en tillfredsställande ökning av fabriksverkens kapacitet inom tändrörsområdet. Ett preliminärt avtal om ett sådant förvärv till ett pris av 2 850 000 kr. har träffats mellan bolagets ägare och verket. Det överens komma priset anser verket väl svara mot bolagets substansvärde av mate riella tillgångar ökat med försiktigt beräknat värde för immateriella till gångar. Gjorda beräkningar visar på att investeringen kommer att vara åter betald efter tre å fyra år. Efter det föreslagna förvärvet av AB Avimat avses bolagets verksamhet överföras till Zakrisdalsverken i Karlstad och samordnas med den sprängtekniska tillverkning som bedrivs där.

Departem en tschefen Den förslagna integreringen av verksamheten inom AB Avimat med den i Zakrisdalsverken bedrivna verksamheten torde medföra inte obetydliga fördelar för förenade fabriksverken. Därigenom tillförs fabriksverken en större kapacitet på tändrörsområdet som är väsentlig med tanke på de ökade krav som uppkommit på en integrerad egenproduktion. Samordning en av den verksamhet som nu bedrivs inom AB Avimat med ammunitionstillverkningen vid Zakrisdalsverken i Karlstad är enligt min uppfattning en fördelaktig samordning av verksamheten som resulterar i ett företags ekonomiskt förbättrat utfall. Det pris som avses betalas för Avimat betrak tar jag som rimligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 33

En minskning av bolaget Avimats substansvärde kan förutses i samband med att tändrörstillverkningen och till den hörande maskiner och utrustning förs över till Zakrisdalsverken. Denna värdeminskning bör komma till ut tryck i en avskrivning på värdet av bolagets aktier inom fabriksverkens fond åtföljd av motsvarande inleverans av avskrivningsmedel till statsver ket. Denna inleverans bör ske före den 1 juli 1971. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Förvärv av aktier i AB A vimat på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 2 850 000 kr.

[5] I: A 4. Teckning av aktier i ett industriföretag i Gällö. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1969/70.

Förenade fabriksverken Fabriksverken hemställer, att 1 milj. kr. ställs till verkets förfogande för teckning av aktier i ett planerat industriföretag i Gällö samt att bolaget måtte beviljas statlig kreditgaranti för 1,5 milj. kr. Som skäl härför anför verken i huvudsak följande. Kungl. Maj :t beslöt den 11 oktober 1963 efter riksdagens hörande att centralisera den ammunitionstekniska verksamhet, som dåvarande armé förvaltningen bedrev i bergverkstäder på skilda platser i landet, till Vingåker (prop. 1962: 121). En av dessa bergverkstäder är belägen i Gällö, Jämtlands län. Till följd av arbetsmarknadsläget i Gällö har sedermera i olika sam manhang vissa utfästelser gjorts om att antalet sysselsatta, som vid tid punkten för Kungl. Maj :ts beslut uppgick till ca 60 vid Gällöverkstaden, om möjligt skulle bibehållas. För närvarande sysselsätts ca 30 personer vid verkstaden. Resultatet av ett omfattande utredningsarbete vid fabriksverken ger vid handen att tre projekt skulle kunna bedrivas i Gällö med viss lönsamhet. Vissa bidrag och lån fordras dock från arbetsmarknadsstyrelsen, vilka ock så ställts i utsikt. En förutsättning för detta stöd är att verksamheten i Gällö bedrivs i form av aktiebolag. De tre projekten avser dels tillverkning av emballage i form av fiberfat, dels tillverkning av specialbyggda lådor av board och plywood för förva ring av ammunition m. m. och dels tillverkning av gevärsstockar. Den totala omsättningen beräknas uppgå till drygt 4 milj. kr. per år. Projekten beräknas till en början bereda ca 40 personer sysselsättning med en successiv ökning till ca 50 personer. I dessa siffror är inte inräknat de 30 anställda som nu arbetar i bergverkstaden och som efter det att den ammunitionstekniska verksamheten helt centraliserats efterhand minskar till 15 personer. Dessa återstående kommer huvudsakligen att sysselsättas

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

med hylsrevidering. Det totala antalet anställda i Gällö för nämnda verk samheter blir alltså 60 å 65 personer. Totala kostnaden för att realisera de tre projekten uppgår till 5,8 milj. kr. Därav avser 3,7 milj. kr. uppförande av ny verkstadsbyggnad, då nu varande bergverkstad med hänsyn till olycksfallsrisker bedöms som olämp lig för den planerade verksamheten. För finansiering av projektet beräknas 3,1 milj. kr. utgå från arbetsmark nadsstyrelsen. Vidare har av 1968/69 års investeringsmedel för fabriksver ken utbetalats 200 000 kr. för maskiner för fiberfatstillverkningen. Återstå ende 2,5 milj. kr. föreslås bli finansierade dels genom teckning av aktier i bolaget med 1 milj. kr., dels genom lån av 1,5 milj. kr. mot en statlig kredit garanti. Med planerad finansiering och förutsedd omfattning av verksamheten beräknas förelaget under de båda första åren visa förluster på sin verksam het men åren därefter kunna uppvisa vinster. Efter sex å sju verksamhets år beräknas de inledande förlusterna ha inhämtats.

Departem en tschefen Som en följd av att tillverkningen och sammansättningen av ammunition m. in. genom Kungl. Maj :ts beslut den 11 oktober 1963 centraliserades till Vingåker har motsvarande verksamheter vid de dittillsvarande bergverkstä derna måst läggas ned. Detta gällde också en verkstad i Gällö i Revsunds kommun. Med hänsyn till arbetsmarknadsläget i nämnda kommun förutsattes att verksamheten i bergverkstaden skulle ersättas med ny verksamhet så att ca 60 personer skulle kunna förses med arbete även framgent. En verkstad för hylsrevidering har förlagts dit och sysselsätter ett 20-tal personer. Ytter ligare ett 10-tal personer arbetar med explosivämnen, men denna verksam het måste av säkerhetsskäl snarast flyttas till Vingåkersverkstaden. Förenade fabriksverken föreslår, att tillverkning upptas i Gällö av bl. a. lådor och gevärsstockar inom ramen för ett för ändamålet bildat aktiebolag. För den planerade verksamheten behövs en särskild verkstadsbyggnad. Det förutsätts att lokaliseringsstöd i form av bidrag och lån lämnas bolaget av arbetsmarknadsstyrelsen. Jag vill, särskilt med hänsyn till sysselsättningsförhållandena inom kom munen, förorda att den nämnda tillverkningen kommer till stånd. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att a) till Täckning av aktier i ett industriföretag i Gällö på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr. samt b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti intill ett belopp av 1 500 000 kr. för krediter till nämnda bolag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970 35

F. Statens vattenfallsverk

[6] I: F 1. Kraftstationer m. m. I sin anslagsframställning för budgetåret

1970/71 anmälde vattenfallsverket att förhandlingar fördes med Uppsala stad om att gemensamt bygga och driva ett kraftvärmeverk (prop. 1970: 1 bil. 15 s. 128).

Statens vattenfallsverk Vattenfallsverket har i skrivelse den 22 januari 1970 anhållit om godkän nande av ett med det av Uppsala stad ägda Uppsala kraftvärme aktiebolag (UKAB) ingånget konsortialavtal som avser gemensamt byggande av ett kraftvärmeverk. Vattenfallsverket anhåller vidare om medgivande att av investeringsanslaget Kraftstationer m. m. få ta i anspråk 1 milj. kr. för att teckna aktier i det bolag som bildas enligt avtalet. Sedan år 1960 har fjärrvärmenätet i Uppsala successivt byggts ut och under början av 1970-talet beräknas det anslutna värmebehovet bli tillräck ligt stort för att utgöra underlag för en ekonomisk mottrycksproduktion. De befintliga större hetvattenpannorna har koncentrerats till en plats i stadens industriområde med utrymme även för ett kraftvärmeverk. Vattenfallsverket och UKAB har överenskommit att gemensamt uppföra och driva ett kraftvärmeverk. Anläggningen beräknas bli påbörjad i år och tagen i drift hösten 1973. Villkoren i överenskommelsen framgår av ett konsortialavtal, vars giltighet, vad gäller vattenfallsverkets förpliktelser, är beroende av Kungl. Maj :ts godkännande. Enligt avtalet skall parterna bilda ett aktiebolag — Fyriskraft aktiebolag (Fyriskraft) — för att gemensamt uppföra och driva ett kraftvärmeverk. Staten och UKAB skall äga hälften vardera av aktierna i bolaget. Hembudsskyldighet skall föreligga vid överlåtelse av aktie. Representationen i bola gets styrelse skall svara mot aktiefördelningen. Styrelsens ordförande skall utses inom kretsen av styrelseledamöterna och ordförandeskapet skall al ternera för tvåårsperioder mellan parterna. I avtalet sägs vidare att Fyriskraft i kvarteret Brännugnen i Uppsala skall uppföra ett kraftvärmeverk med ett aggregat på ca 175 MW1 eleffekt. Avtapp ning för fjärrvärmeändamål om minst ca 270 MW värmeeffekt skall kunna ske. UKAB får enligt avtalet rätt att utnyttja hela hetvattenproduktionen och parterna hälften vardera av eleffekten. Konsortialavtalet reglerar samarbetet endast för ett aggregat. Om ytter ligare anläggningar för elproduktion aktualiseras i Uppsala förutsätts att gemensam utbyggnad genom Fyriskraft skall kunna komma till stånd. Beträffande den fullständiga utformningen av konsortialavtalet hänvisas till akten. 1 1 MW (megawatt) = 1 000 kilowattimmar

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970

Anläggningskostnaden för Fyriskrafts anläggningar uppskattas till 110 milj. kr. Finansieringen skall ske genom Fyriskrafts aktiekapital, 2 milj. kr., och av bolaget upptagna lån. Parterna skall i proportion till aktieinnehav vid behov medverka till att erforderliga medel ställs till bolagets förfogande. Från vattenfallsverket har under hand inhämtats att Fyriskraft för fi nansiering av investeringskostnaderna beräknas kunna låna ca 65 milj. kr. på allmänna marknaden. Av återstoden, ca 45 milj. kr., skall vattenfallsverket svara för hälften. Under förutsättning att den planerade upplåningen på allmänna marknaden kan genomföras beräknas anslagsbehovet för verket bli totalt ca 22,5 milj. kr., varav 1 milj. kr. budgetåret 1969/70 för att teckna aktier samt ca 8 milj. kr. 1972/73 och ca 13,5 milj. kr. 1973/74.

Departementschefen Jag har inte något att erinra mot det föreslagna samarbetet med Uppsala stad avseende utbyggnad av ett gemensamt kraftvärmeverk. Jag förordar att avtalet mellan vattenfallsverket och Uppsala kraftvärme aktiebolag god känns. Kungl. Maj :t bör vidare inhämta riksdagens bemyndigande att med ge vattenfallsverket att komma överens om de smärre ändringar i avtalet som i framtiden kan visa sig nödvändiga. Vidare tillstyrker jag att vattenfallsverket får ta i anspråk 1 milj. kr. för att teckna aktier i det tillämnade bolaget. Härutöver synes Kungl. Maj :t böra bemyndigas att låta vattenfallsverket ställa erforderliga lånemedel till bo lagets förfogande i enlighet med åtagande i konsortialavtalet. Jag vill i sammanhanget erinra om att tillstånd för utbyggnaden i vanlig ordning erfordras enligt miljöskyddslagen. Vidare behövs vissa ändringar i gällande stadsplan för projektets genomförande. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att a) godkänna avtalet mellan statens vattenfallsverk och Uppsala kraftvärme aktiebolag om gemensamt byggande av ett kraftvärmeverk samt medge vattenfallsverket att träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet, b) låta vattenfallsverket ta i anspråk 1 000 000 kr. av investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för att teckna ak tier i det bolag som bildas enligt nämnda avtal samt ställa erforderliga lånemedel till bolagets förfogande i enlighet med åtagande i avtalet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 37

II. Statens allmänna fastighetsfond

[7] II: 28. Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt. Byggnadsstyrelsen har uppskattat byggnadskostnaderna för anstaltens brandlaboratorium till 750 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Nybyggnaden föreslås utformad så att den kan användas för varierande laboratorieverksamhet. Under hänvisning till vad jag tidigare anfört under anslaget Statens prov ningsanstalt: Utrustning hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 750 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 39

Bilaga 9

AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6 mars 1970.

Närvarande : Statsministern P alme , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , H olmqvist , A spling , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , B engtsson , N orling , L öfberg .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.

Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på tillläggsstat I till gällande riksstat, dels på tilläggsstat II, dels ock på tilläggs stat III. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtas av riksdagen.

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning för förvaltningsbyggnader 25 % av anläggningskostnaden och för byggnader för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 %. Investeringar i mark avskrivs inte. Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsstat uppföras i enlighet med följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970 41

Utbildningsdepartementet

Industridepartementet Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt .. 375 000 Försvarets fastighetsfond Befästningars delfond

Fonden för låneunderstöd Socialdepartementet Lån till föreningen Kontakt med alkoholsjuka .. 750 000 Handel sdepartementet Lån till nordiska industrialiseringsfonden till

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen. Ur protokollet: Britta Gyllensten