('angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69',)
Hänvisat till av
- Prop. 1975:30: Regeringens proposition om enerighushållningen m.m., avsnitt 17
- Prop. 1969:105: ('angående utgifter på till- låggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69',), avsnitt 0
- Prop. 1969:2: angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1968/69, avsnitt 1 och 10
- Prop. 1970:105: ('angående utgifter på till- läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968 1
Nr 155
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69; given Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , J ohansson , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg .
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksdagen vid dess höstsession och som nu kan överblickas, bör sammanfattas i en särskild proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu. De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar 1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 155
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kom munikations-, finans-, utbildnings-, jordbruks-, handels- och civilärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som bilagor 1 — 9. En sammanställning över av Kungl. Maj :t i denna proposition begärda anslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga
10 .
Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t i en gemensam pro position förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 som framgår av nämnda utdrag av statsråds protokollet.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Gunnel Anderson
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968 3
Bilaga 1
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag an protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , J ohansson , IJ olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg .
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ären den under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
B. Armén
[1] B 35. Arméstaben. Till Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben: Om kostnader har för budgetåret 1968/69 anvisats förslagsanslag av 13 400 000 resp. 2 470 000 kr. Ett omfattande arbete pågår f. n. inom försvarsdepartementet i syfte att utforma riktlinjer för en programbudget för departementets verksamhets område. I anslutning härtill bedrivs försöksverksamhet med verksamhets planering, budgetering, kostnadsredovisning m. m. inom Södra militärområ det och i begränsad utsträckning vid Bergslagens artilleriregemente. Syftet härmed är att på lokal och regional nivå pröva och få underlag för detalj utformning av ett system för ekonomisk planering, samordning, ledning och kontroll av verksamheten. Försöken är vidare avsedda att ge underlag för ställningstagande till frågan om att införa programbudgetering.
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
För att få erfarenheter av hur centrala stabers och förvaltningars egen verksamhet skall bedrivas i ett prograinbudgetorienterat system bär Kungl. Maj :t genom beslut den 6 juni 1968 förordnat att försöksverksamhet med verksamhetsplanering, budgetering och kostnadsredovisning samt därav be tingade organisationsförsök får bedrivas under budgetåret 1968/69 vid ar méstaben. Denna försöksverksamhet kan, liksom försöken på lokal och regional nivå, ge underlag för utformning av och ställningstagande till pro grambudgetsystemet. Verksamheten vid arméstaben skall regleras enligt särskild av Kungl. Maj:t godkänd budget. Vidare bär föreskrivits att nettoutbetalningarna un der budgetåret 1968/69 för den budgeterade verksamheten inte får överstiga 19,7 milj. kr. Dessa utbetalningar redovisas tills vidare vid sidan av riksstaten på särskild förskottstitel. Utbetalningar för den budgeterade verksamheten vid arméstaben får inte ske från anslag som finns uppfört under fjärde huvudtiteln i riksstaten för budgetåret 1968/69. De av riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisade för slagsanslagen Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben: Omkostnader har slällts till försvarets civilförvaltnings förfogande och får användas endast efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t. Slutligen har Kungl. Maj:t föreskrivit att vissa belopp på reservations anslag under fjärde huvudtiteln skall ställas till försvarets civilförvaltnings förfogande och får utnyttjas endast efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t. De belopp som sålunda har spärrats motsvarar vad som har tagits upp i arméstabens budget för de ändamål som avses med ifrågavarande an slag.
Departementschefen Den beslulade försöksverksamheten vid arméstaben är ett led i arbetet med att införa programbudgetering inom försvarsdepartementets verksam hetsområde. Försöken avses ge erfarenheter av hur centrala stabers och förvaltningars egen verksamhet skall bedrivas i ett programbudgetorienterat system. Enligt gällande budgetsystem anvisas medel till arméstaben från anslagen Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben: Omkostnader samt från ett fler tal andra anslag. Genom dessa medelsanvisningar regleras vilka slag av resurser som får förbrukas vid staben och omfattningen av förbrukningen. Kontroll av förbrukningen sker genom bokföring på redovisningstitlar som svarar mot anvisningarna. Budget- och redovisningssystemet styr härige nom stabens val och förbrukning av resurser. Systemet försvårar i hög grad en försöksverksamhet av tidigare angivet slag. Medel till arméstaben för budgetåret 1968/69 bör därför anvisas som ett belopp. Utbetalningarna för arméstaben under budgetåret 1968/69 bör redovisas mot ett särskilt anslag i
Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968 5
riksstaten. För ändamålet bör ett förslagsanslag »Arméstaben» anvisas på tilläggsstat I. Förslagsanslaget Arméstaben bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Anslaget bör inte få belastas med utbetalningar till bögre belopp än netto 19,7 milj. kr. Eu anordning av angivet slag innebär inte alt den utgiftsram som har fastställts för det militära försvaret för innevarande budgetår får överskri das. Besparingar som svarar mot de budgeterade utgifterna vid arméstaben bör uppkomma på riksstatsanslag som inte får belastas med utgifter för staben. .lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Arméstaben på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
O. Diverse
[2] O 7. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för eu svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 179, rskr 359). Sedermera har för svenska FN-styrkors verksamhet in. in. anvisats ytterligare medel fr. o. in. budgetåret 1957/58. Fr. o. in. budgetåret 1965/66 anvisas medel för de år liga utgifterna inom Sverige i samband med rekrytering, utbildning och organisering av den svenska beredskapsstyrkan in. in. under förslagsansla get Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan utgifter för FN-styrkornas verk samhet utom Sverige — vari fr. o. in. den 1 juli 1967 är inbegripet utgifter för observatörer i FN-tjänst — samt för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN betalas från reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Sammanlagt har för FN-styrkors verksamhet hittills på tilläggsstat anvisats 369 550 000 kr. Under 1968 har riksdagen anvisat medel på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 för att täcka utgifter för FN-styrkan på Cypern under tiden januari—juni 1968, för FN-observatörer under tiden januari— december samma år och för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1968: 105 bil. 1 och 1968: 84, SU 75 och 116, rskr 193 och 270). Vid utgången av juni 1968 fanns en behållning på ca 2,2 milj. kr. under anslaget. Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatt av FN. Hittills har från FN influtit 258 636 302 kr. som avser tiden intill utgången av år 1966. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår f. n. till 16 437 273 kr. Härtill kommer det krav som avser utgifter för år 1967. Detta uppgår till 24 509 133 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1968 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern förlängts längst till utgången av december 1968. Ge nom beslut den 20 september 1968 har Kungl. Maj :t på begäran av FN för ordnat, att den svenska styrkan i samband med avlösning under oktober 1968 skall reduceras med ca 205 man till omkring 420 man. Utgifterna för tiden juli—december 1968 kan beräknas till 1 875 000 kr. för månad eller samman lagt 11 250 000 kr. Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i september 1968 till 38. Medels behovet för dessa kan beräknas till 172 500 kr. för månad eller för juli— december 1968 till sammanlagt 1 035 000 kr. Behovet av ytterligare anslagsmedel intill utgången av 1968 är alltså (11 250 000 + 1 035 000 — 2 200 000) 10 085 000 kr. Med hänsyn till vissa eftersläpande sjukvårdskostnader in. in. för tidigare kontingenter och oför utsedda utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av FN-styrkan på Cypern, in. m. bör härutöver beräknas 1 milj. kr. som allmän medels reserv. Anslagsbehovet går alltså upp till avrundat 11,1 milj. kr. Utgifter för ifrågavarande ändamål som förskottsvis kan komma att be stridas från anslaget till oförutsedda utgifter bör slutligt belasta anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor in. in. Med hänsyn till de många osäkra faktorer som ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen anlita anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täck ning av sådana utgifter bör få tas upp framdeles. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t före slår riksdagen att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 11 100 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
III. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond
[3] 6 a. Ersättningsbyggnader vid Livregementets husarer. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1968/69. Efter förslag i prop. 1963: 155 medgav riksdagen (SU 142, rskr 330) att ett område om ca 71 000 m2 av Livregementets husarers (K 3) markområde i Skövde fick överlåtas till Skövde stad på i huvudsak de villkor som hade angetts i en av försvarets fastighetsnämnd och drätselkammaren i Skövde gemensamt upprättad promemoria. I överlåtelsen skulle enligt promemorian
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968 7
ingå de försvaret tillhöriga byggnader inom området som inte kunde flyttas och därför skulle komina att ligga kvar vid stadens tillträde. För dessa byggnader skulle staden erlägga köpeskilling med belopp som skulle be stämmas så att det enligt byggnadskostnadsindex för stenhus motsvarade ett värde av 850 000 kr. den 1 januari 1963. Beloppet beräknades täcka samtliga kostnader för erforderliga ersättningsbyggnader inom Iv 3:s kvar varande område. Genom beslut den 5 juni 1963 godkände Kungl. Maj :t överlåtelsen och bemyndigade fortifikationsförvaltningen att med Skövde stad träffa slutligt avtal om försäljning av ifrågavarande mark m. m. på i huvudsak de villkor som hade angetts i den tidigare nämnda promemorian. Sådant slutligt avtal har sedermera träffats mellan staden och fortifikationsförvaltningen. Sta den har tillträtt det försålda området. Den köpeskilling som staden enligt avtalet har erlagt till fortifikationsförvaltningen för de byggnader som fanns kvar inom området vid stadens tillträde uppgår till 973 449 kr. 14 öre. Vid anmälan av prop. 1963: 155 anförde jag att medel för att bestrida kostnaderna för att uppföra ersättningsbyggnader inom K 3:s kvarvarande område förutsattes komma att anvisas utanför ramen för det militära för svaret med belopp som motsvarade köpeskillingen för byggnaderna. Frågan härom borde tas upp i samband med förslag om medelsanvisning för ersätt ningsbyggnader. Statsutskottet anförde i sitt utlåtande att medelsanvis ning för ersättningsbyggnader för K 3 framdeles torde komma att behövas till följd av den tillstyrkta försäljningen. Även utskottet förutsatte att kost naderna för ersättningsbyggnader skulle komma att anvisas utanför ramen för det militära försvaret intill ett belopp motsvarande köpeskillingen för de byggnader som ingick i överlåtelsen. Fortifikationsförvaltningen har nu kommit in med förslag om att uppföra de avsedda ersättningsbyggnaderna inom en kostnadsram som motsvarar den uppburna köpeskillingen. Förslaget avser uppförande av en provisorisk övnings- och vårdhall och ett kallgarage samt anordnande i befintliga bygg nader av en torkanläggning och en förvaringsplats för materiel som har läm nats ut till truppen. Enligt gällande principer bör medel för dessa ändamål anvisas utanför ramen för det militära försvaret intill ett belopp som motsva rar den av statsverket uppburna köpeskillingen. Jag föreslår därför att 970 000 kr. anvisas för ändamålet på tilläggsstat I till riksstaten för inne varande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Ersättningsbyggnader vid Livregementets husarer på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 970 000 kr.
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
V. Fonden för låneunderstöd
[4] a. Lån till stiftelsen MHS-Eleven. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1968/69.
Stif telsen MHS-Eleven För att anskaffa bostäder åt elever vid bl. a. militärhögskolan (MHS) i Stockholm bildades år 1962 en särskild stiftelse benämnd MHS-Eleven. Kungl. Maj:t har genom beslut den 28 juni 1968 godkänt ett tomträttsavtal mellan byggnadsstyrelsen och stiftelsen, enligt vilket stiftelsen har erhållit tomträtten till tomten nr 3 i kv. Smyrna på Ladugårdsgärdet i Stock holm. På denna tomt avser stiftelsen att uppföra ett bostadshus innehållan de 99 bostadslägenheter samt kontorslokaler om 1 000 m2. Kontorslokalerna avses skola upplåtas till yrkesinspektionen. Produktionskostnaden för bo stadshuset har beräknats till 10,2 milj. kr. Bostadsstyrelsen har meddelat preliminärt beslut om bostadslån, varvid pantvärdet på fastigheten har fast ställts till 8 263 000 kr. Intill detta belopp har postbanken beviljat byggnads lån (kreditiv) under byggnadstiden. Stiftelsen har sålunda ett kvarstående lånebehov motsvarande skillnaden mellan produktionskostnaden och pant värdet, eller (10 200 000 — 8 263 000) 1 937 000 kr. Härtill kommer tomträttsavgälden för den upplåtna tomten under byggnadstiden, 80 000 kr. Det sammanlagda lånebehovet uppgår sålunda till (1 937 000 + 80 000) 2 017 000 kr. Stiftelsen hemställer att ett lån av denna storlek beviljas. Ge nom att lägenheter i det planerade bostadshuset kan erbjudas elever vid militärhögskolan som saknar bostad kan avsevärd besparing beräknas upp komma för statsverket genom inbesparade anståndstraktamenten. En på taglig förbättring av studieresultatet kan förväntas genom att eleverna be reds möjlighet att bo i närheten av skolan. Uppförandet av det planerade bostadshuset skulle medföra en slutlig lösning av bostadsproblemet för militärhögskolans elever.
Överbefälhavaren Överbefälhavaren har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1968/69 an mält behov av ett anslag om 2,5 milj. kr. för finansieringen av det fortsatta bostadsbyggandet i syfte att anskaffa bostäder för eleverna vid militärhög skolan.
D c partemen t schef en Stiftelsen har tidigare under åren 1963—1964 uppfört ett bostadshus med 84 lägenheter inom kv. Ryttmästaren på Ladugårdsgärdet i Stockholm. För finansieringen härav erhöll stiftelsen ett lån om 1,3 milj. kr. ur fonden för låneunderstöd (prop. 1964: 1 bil. 6 s. 385, SU 4, rskr 4). Genom att militär
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968 9
högskolans elever har kunnat erbjudas bostäder i detta hus har enligt stif telsens beräkningar anståndstraktamenten om sammanlagt ca 1,7 milj. kr. kunnat sparas in under tiden fr. o. in. fjärde kvartalet 1964 t. o. in första kvartalet 1967. Genom att huvuddelen av lägenheterna i det nu planerade bostadshuset kommer att erbjudas elever vid militärhögskolan som har kommenderats till Stockholm kan — i likhet med vad som blivit fallet genom tillkomsten av bostadshuset i kv. Ryttmästaren — en avsevärd årlig besparing väntas uppkomma för statsverket genom att anståndstraktamenten sparas in. Med hänsyn härtill och då det är angeläget att få en slutlig lösning på bostads problemet för skolans elever tillstyrker jag att stiftelsen beviljas ett lån på 2 milj. kr. Övriga kostnader för projektet torde få finansieras på sedvan ligt sätt. Räntan för lånet bör fastställas till statens långsiktiga obligations ränta med ett tillägg av 0,25 %. Lånet bör vara amorteringsfritt men för enat med det villkoret att det skall utan föregående uppsägning vara för fallet till återbetalning om stiftelsen säljer bostadshuset eller upplåter detta för annat ändamål än A'ad som är förenligt med stiftelsens stadgar. Övriga villkor för lånet torde få fastställas av Kungl. Maj :t. Anslag för detta lån bör föras upp på tilläggsstat I för budgetåret 1968/69 under fonden för låneunderstöd. Vidare bör lånet ligga inom den bestämda ramen för försvarsutgifterna. Avdrag med ifrågavarande belopp, 2 milj. kr., bör därför göras i samband med den slutliga prisregleringen av försvars utgifterna för innevarande budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Lån till stiftelsen MHS-Eleven på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet: Gunnel Anderson
■\2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 135
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
Bilaga 2
S O CIALD E PARTE M E NTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , J ohansson , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E rig N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg .
Härefter anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, de under punkterna 1, 2 och 4 samt statsrådet Odhnoff de under punkten 3 i det följande upptagna ärendena under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
K. Viss reliabilitermgsverksamhet
[1] K 5. Bidrag till vanföreanstalter m. m. Från detta anslag utgår bidrag till
vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg, Hälsingborg och Härnösand. Enligt ett mellan statens förhandlingsnämnd, styrelsen för Föreningen för bistånd åt vanföra i Norrland och Västernorrlands läns landstings förvalt ningsutskott villkorligt slutet avtal övertar landstinget den 1 januari 1969 huvudmannaskapet för den av föreningen bedrivna utbildnings- och elevhemsverksamheten vid vanföreanstalten i Härnösand (Rosenbäcksskolan) — med undantag för grundskoleundervisningen — samt verksamheten vid de s. k. gemensamma avdelningarna vid anstalten. Enligt ett annat likaledes villkorligt slutet avtal mellan förhandlingsnämnden, föreningen och Härnö
Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968 11
sands drätselkammare övertar Härnösands stad den 1 januari 1969 huvud mannaskapet för den av föreningen bedrivna grundskoleundervisningen. Ge nom ett tidigare avtal, som Kungl. Maj :t efter riksdagens bemyndigande godkänt, har landstinget den 1 juli 1967 övertagit den vid vanföreanstalten bedrivna ortopediska vården. De nu slutna avtalen innebär att landstinget och Härnösands stad fr. o. in. den 1 januari 1969 skall svara för anstaltens återstående verksamhet. Omkring 70 anställda berörs av det härigenom änd rade huvudmannaskapet. Personal som den 31 december 1968 är anställd i den verksamhet som landstinget övertar skall beredas fortsatt anställning hos landstinget. Staten ansvarar för de framtida pensionskostnader som avser tjänstetid hos sta ten eller föreningen. Avtalet med Härnösands stad om grundskoleundervis ningen innebär att staden blir arbetsgivare för två lärare vid Rosenbäcksskolan. Avtalet med landstinget innebär vidare att staten, som äger den fastighet där vanföreanstalten är belägen, för tiden den 1 januari 1969—den 30 juni 1970 till landstinget hyresfritt upplåter de lokaler som inte redan har upp låtits genom avtalet om den ortopediska vården. Hyra och andra villkor för tiden efter den 30 juni 1970 skall bestämmas senare i särskilt hyresavtal. Maskiner, instrument, andra inventarier och lager av förbrukningsartiklar, arbets- och undervisningsmateriel överlåts med äganderätt till landstinget den 1 januari 1969. För inventarierna skall landstinget betala 150 000 kr. och för lagret ett belopp som motsvarar det bokförda värdet den 31 december 1968. Driftunderskottet vid vanföreanstalten i Härnösand utgör för innevarande budgetår enligt den av Kungl. Maj :t fastställda staten för anstalten 1 722 000 kr., vilket täcks från förevarande anslag. Avtalen med Västernorrlands läns landsting och Härnösands stad innebär att staten i fortsättningen inte kom mer att på detta sätt bidra till anstaltens drift. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal angående huvudmannaskapet för utbildnings-, elevhems- och grund skoleverksamheten, m. m., vid vanföreanstalten i Härnö sand.
KAPITALBUDGETEN
IT. Statens allmänna fastiglietsfoncl
[2] 8 a. Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation i Uppsala in. m. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1968/69.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Statens rättsläkarstation samt institutionerna för rättsmedicin och pato logi vid Uppsala universitet är f. n. inrymda i en gemensam byggnad. Loka lerna för rättsläkarstationen och den rättsmedicinska institutionen är underdimensionerade och lokalförhållandena i övrigt ogynnsamma. Med anledning härav har Kungl. Maj:t den 4 oktober 1968 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att på grundval av ett av styrelsen den 9 februari 1968 redovisat förslag till byggnadsprogram utföra projektering fram till och med bygghandlingar av till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation i Uppsala m. m. Kostnaderna för byggnadsarbetena har uppskattats till 830 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967, bl. a. under förutsättning att tillbyggnaden kan utföras samtidigt med en likartad byggnad för reproduktionsforskning som föreslagits bli uppförd med donationsmedel. Kungl. Maj :t har den 6 juni 1968 medgett universitetet i Uppsala att ta emot aktuella donationsmedel för sistnämnda byggnad. Dessa byggnader avses nu att uppföras i direkt an slutning till varandra, varigenom viss kostnadsbesparing torde kunna ske. Kostnadsramen för till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation i Uppsala in. in. kan beräknas till 855 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968 och jag beräknar medelsbehovet för budgetåret 1968/69 till sam ma belopp. Enligt vad jag inhämtat är det av arbetsmarknadsmässiga skäl lämpligt att arbetena sätts igång under hösten 1968 och jag förordar att ett investeringsanslag under rubriken Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkar station i Uppsala m. m. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkar station i Uppsala in. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 855 000 kr.
[3] 14. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna. Till ända målet har för budgetåret 1968/69 anvisats ett investeringsanslag av 2,25 milj. kr. för byggnadsföretag enligt en i prop. 1968: 1 (bil. 7 s. 256—258) angiven investeringsplan (SU 5, rskr 5).
Investeringar i sysselsättningssyfte Från byggnadsstyrelsen och socialstyrelsen har inhämtats att ytterligare byggnadsföretag kan igångsättas under budgetåret 1968/69 enligt följande investeringsplan.
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
att överlåta Gudmundsgårdens skolhem med tillhörande markområde till landstinget mot den köpeskilling varom överenskommelse kunde träffas, och under förutsättning att staten av landstinget eller Kalmar stad kunde förvärva lämplig ersättningsmarlc. Landstinget förklarade sig berett att på Gudmundsgården uppföra en provisorisk skolbyggnad enligt närmare över enskommelse med socialstyrelsen. Staten skulle äga disponera Gudmundsgården till dess ersättningsbyggnader uppförts eller verksamheten lagts ned. Under budgetåret 1965/66 igångsattes byggnadsarbeten m. in. för en suc cessiv utvidgning av skolhemsverksamheten vid Lövsta skolhem och yrkes skola (prop. 1965: 1 bil. 7 s. 46 och 387 ). Det visade sig sedermera, att ut ökningen av skolhemsverksamheten vid Lövstaskolan skulle kunna kom pensera ett bortfall av Gudmundsgårdens skolhem ur ungdomsvårdsskoleorganisationen. Kungl. Maj :t beslöt den 28 maj 1968 att skolhemsverksamheten vid Gud mundsgårdens skolhem skulle läggas ned senast vid utgången av juni må nad 1968 och att verksamheten vid Lövstaskolan enbart skulle avse skolhemsverksamhet. I förenämnda beslut den 28 oktober 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens förhandlingsnämnd att föra de ytterligare förhandlingar, som kunde be finnas erforderliga med anledning av avtalen med landstingen. Förhandlingsnämnden har den 3 juli 1968 överlämnat ett med representanter för Kalmar läns södra landsting den 5 juni 1968 villkorligt träffat avtal om för säljning till landstinget av ifrågavarande fastighet för en köpeskilling av 1 800 000 kr. Vidare har förhandlingsnämnden överlämnat en med Fröbergska stiftel sen den 5 juni 1968 träffad överenskommelse om att den stiftelsen tillkom mande ersättningen i anledning av Kungl. Maj :ts förenämnda förklaring den 9 juni 1950 skall idgöra 1 460 000 kr. Avtalet med landstinget har följande lydelse. Avtal mellan svenska staten och Kalmar läns södra landsting om försäljning till landstinget av statlig fastighet i Kalmar, m. in. 1 §• Staten överlåter till Kalmar läns södra landsting med äganderätt och i befintligt skick tomten nr 1 inom kvarteret Gudmundsgården i Kalmar stad med därå befintliga statliga byggnader.
2 §•
Landstinget tillträder fastigheten vid utgången av kalendermånaden när mast efter den då Kungl. Maj :t godkänt avtalet. Landstinget får dock nyttja fastigheten så snart verksamheten vid skolhemmet nedlagts och fastigheten friställts, vilket skall ha skett senast den 30 september 1968. Staten under rättar landstinget om den dag 1'r. o. in. vilken fastigheten får nyttjas. Från landstingets nyttjanderätt undantages de två bostadslägenheter som för när varande är uthyrda till trädgårdsmästaren J. A. Österman och tillsyningsmannen S. O. Månsson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968 15
3 §■ På tillträdesdagen betalar landstinget kontant till staten en köpeskilling av 1 800 000 kr.
4 §• Staten garanterar att fastigheten på tillträdesdagen är fri från penninginteckningar.
5 §• Landstinget svarar under nyttjanderättstiden för fastighetens uppvärm ning, skötsel och underhåll inklusive i 2 § angivna lägenheter.
6 §• Alla inkomster och utgifter, som herör fastigheten och som avser tiden intill den dag då enligt anmälan från staten landstinget för börja nyttja fastigheten, skall tillkomma respektive falla på staten.
7 §■ Lagfartskostnaderna för detta köp betalas av landstinget.
8 §• T 14 § avtalet av den 24 januari 1966 om landstingets övertagande av statens mentalsjukvård inom landstingsområdet in. in. avsett statsbidrag till förvärv av mark fastställes såvitt avser förevarande fastighet till elva kr. per kvadratmeter av det område som enligt särskild överenskommelse be löper på enheten. Överenskommelsen med stiftelsen bär följande lydelse.
Överenskommelse
Genom beslut den 9 juni 1950 godkände Kungl. Maj :t avtal med Frö bergska stiftelsen i Kalmar om statens övertagande av Gudmundsgårdens skolhem. Enligt bestämmelserna i beslutet skall stiftelsen, för den händelse den i avtalet angivna fastigheten — numera tomten nr 1 i kvarteret Gudmundsgården i Kalmar — vid en kommande tidpunkt icke längre utnyttjas för ungdomsvårdsskoleändamål eller däremot svarande verksamhet, av statsmedel erhålla ersättning med belopp, som svarar mot det värde, fastig heten då skäligen må anses äga, dock med avdrag för värdet av de om- och tillbyggnadsarbeten samt grundförbättringar, vilka staten utfört å den samma. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 maj 1968 skall skolverksamheten vid skolhemmet vara nedlagd vid utgången av juni månad 1968. Fastigheten kommer därefter ej att användas för ungdomsvårdsskoleändamål eller där emot svarande verksamhet. Enligt ett denna dag med delegerade för Kalmar läns södra landsting träffat avtal överlåter staten fastigheten till lands tinget. Under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och stiftelsen har sta tens förhandlingsnämnd och representanter för stiftelsen kommit överens om att stiftelsen enligt beslutet den 9 juni 1950 tillkommande ersättning skall utgöra 1 460 000 kr. Ersättningen skall betalas senast en månad efter den dag då landstinget enligt 2 § nämnda avtal tillträder fastigheten.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Statens förhandling snämnd anför bl. a. att Gudmundsgårdsfastigheten omfattar en markyta av ca 55 000 kvadratmeter. De statliga byggnaderna utgörs av huvudbyggnad, elevförläggning, rektorsbostad och två personal bostadshus. Dessutom finns på tomten en av landstinget enligt avtalet den 24 januari 1966 uppförd provisorisk skolbyggnad. Elevförläggningen uppfördes år 1963 och tillhör arbetsmarknadsstyrel sen. Styrelsen har anmält, att den betingar sig ett försäljningspris av 20 500 kr. per den 1 juli 1968. Värdet av de om- och tillbyggnadsarbeten samt grundförbättringar, som staten nedlagt på fastigheten, har i samråd med byggnadsstyrelsen beräk nats till 340 000 kr. Såvitt avser fastigheten har förhandlingsparterna funnit det lämpligt att i avtalet reglera storleken av statsbidraget till förvärv av mark enligt 14 § avtalet den 24 januari 1966. Bidraget har fastställts till elva kr. per kvadrat meter av det område som belöper på den psykiatriska vårdenhet som kan komma att anordnas vid lasarettet i Kalmar. Särskild överenskommelse skall senare träffas mellan parterna om områdets storlek. Detta kan ske först sedan landstinget tagit ställning till frågan om vårdenhetens storlek och utformning.
Föredraganden Den föreslagna planen för investeringar i sysselsättningssyfte innebär, att en angelägen upprustning av Sundbo yrkesskola i Fagersta och Vemyra skolhem i Sollefteå kan komma till stånd redan under innevarande budgetår och i ett sammanhang. Under senare år har byggnadsverksamheten inom ungdomsvårdsskoleområdet inriktats på att i ett sammanhang söka genom föra nödvändig upprustning av varje skola för att därigenom på en gång kunna skapa en gynnsammare vårdmiljö vid skolan. Inom den föreslagna kostnadsramen för personalbostadshus förutsätts sju hus bli uppförda, varav tre vid Lövsta skolhem i Vagnhärad. Detta jämte de föreslagna moderniseringarna av vissa elevförläggningar vid Lövstaskolan innebär en komplettering av den upprustning av skolan som genom förts under senare år. Ett av de föreslagna personalbostadshusen avses för Sundbo-skolan. I övrigt avses två personalbostadshus för Morängens yrkesskola i Almunge och ett för Håkanstorps yrkesskola i Vingåker. De föreslagna byggnadsföretagen är angelägna ur sysselsättningssyn punkt för ifrågavarande områden av landet. Jag förordar, att 3 295 000 kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande bud getår för utförande av de byggnadsföretag som angivits i den i det föregåen de redovisade investeringsplanen. Inom ramen för tillgängliga medel bör byggnadsstyrelsen ha möjlighet att bestrida merkostnader, som föranleds av en eventuell allmän öknina av O
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1!)68 17
byggnadskostnaderna. Kungl. Maj :t bör därvid äga företa nödvändiga änd ringar i investeringsplanen samt — om så befinns lämpligt — inom investe ringsplanens ram disponera om medel till andra ur sysselsättningssynpunkt lämpliga byggnadsföretag än de här redovisade. Enligt beslut den 28 maj 1968 förordnade Kungl. Maj:t att skolverksam heten vid Gudmundsgårdens skolhem skulle vara nedlagd senast vid ut gången av juni månad 1968. Det av statens förhandlingsnämnd överlämna de avtalet med Kalmar läns södra landsting om försäljning till landstinget av den för Gudmundsgårdens skolhem i Kalmar tidigare utnyttjade fastig heten innebär ett fullgörande av statens åtagande i samband med ändringen av huvudmannaskapet för mentalsjukvården att vid nedläggning av skol verksamheten överlåta fastigheten till landstinget. I avtalet har även be stämts, att statens bidrag till landstinget för förvärv av mark för nya mentalsjukvårdsplatser skall såvitt avser denna fastighet utgöra 11 kr. per kvad ratmeter av det område av fastigheten, som kan komma att belöpa på en psykiatrisk vårdenhet vid lasarettet i Kalmar. I avtalet om Gudmundsgårdsfastigheten har inrymts en nyttjanderätt för landstinget till fastigheten i avvaktan på övergång av äganderätten. Genom beslut den 17 juli 1968 har Kungl. Maj :t godkänt avtalet i vad avser ifråga varande nyttjanderättsupplåtelse för tiden fr. o. in. den 13 juli 1968 tills vidare dock längst t. o. m. den 30 juni 1969. Överenskommelsen med Fröbergska stiftelsen i Kalmar innebär, att sta ten infriar sitt åtagande från år 1950 att lämna stiftelsen ersättning för Gudmundsgårdsfastigheten, när denna inte längre används för ungdomsvårdsskoleändamål eller däremot svarande verksamhet. Det materiella innehållet i avtalet med landstinget och överenskommelsen med stiftelsen föranleder inte någon erinran från min sida. Av köpeskilling en för fastigheten bör det belopp som enligt överenskommelsen tillkommer stiftelsen betalas direkt till stiftelsen. Vidare bör arbetsmarknadsstyrelsen gottgöras för överlåtelse till landstinget av styrelsens elevförläggning på fastigheten med belopp motsvarande vad förläggningen kan anses vara värd vid tidpunkten för överlåtelsen. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att dels till Vissa byggnadsarbeten in. in. vid ungdomsvårds skolorna på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968 /69 anvisa ett investeringsanslag av 3 295 000 kr., dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna a) avtal mellan staten och Kalmar läns södra landsting om försäljning till landstinget av den för Gudmundsgårdens skolhem utnyttjade fastigheten i Kalmar in. in., b) överenskommelse mellan staten och Fröbergska stif telsen i Kalmar om viss stiftelsen tillkommande ersättning. t,3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Xr 155
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968 19
Medelsbehovet under budgetåret för lån till nämnda byggnadsföretag uppgår således till 4,3 milj. kr. Inom ramen för nämnda belopp bör, om så befinns lämpligt, medel kunna disponeras om till andra ur sysselsättnings synpunkt lämpliga byggnadsföretag. För lån till ytterligare ett antal bygg nadsföretag samt till maskiner och rörelsekapital till arbetsdriften vid vård anstalterna m. m. beräknar jag medelsbehovet under budgetåret till 1,6 milj. kr. Det totala medelsbehovet för budgetåret uppgår alltså till 5,9 milj. kr. För ändamålet disponeras endast 2,7 milj. kr. Medelsanvisningen bör därför ökas med 3,2 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 3 200 000 kr.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet: Gunnel Anderson
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Bilaga 3
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , J ohansson , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg .
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler härefter de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
H. Diverse
[1] H 2a. Ersättning till statens järnvägar för vissa rabatter åt förtidspensio närer m. fl. Enligt de riktlinjer för trafikpolitiken, som höstriksdagen 1963 antagit med anledning av prop. 1963:191 bör SJ:s drift i princip vara affärsekonomiskt inriktad. För drift av sådan icke lönsam trafik, som från det allmännas sida i särskilda fall anses lämplig, skall SJ erhålla ersättningav statsmedel. SJ får enligt gällande bestämmelser för taxesättningen medge sådana nedsättningar i taxan, som kan anses vara förenliga med företagets ekonomiska intresse. Inom ramen härför erbjuder SJ för närvarande åtskilliga rabatter, som är kommersiellt motiverade. En av de populäraste rabattformerna är 67-kortet. Detta kort kostar 15 kr. och kan köpas på alla järnvägsstationer och auktoriserade resebyråer. Varje kort berättigar till inköp av fyra enkla
Kungl. Maj:Is proposition nr 155 år 1968 21
eller tur- och returbiljetter med 50 % rabatt på ordinarie biljettpris. Berät tigade att utnyttja denna förbilligade resmöjlighet är personer, som fyllt el ler under kalenderåret fyller 67 år, dvs. i stort sett ålderspensionärer. SJ har successivt vidgat giltighetsområdet för 67-kortet. I samband med en allmän översyn av de olika reserabatterna har SJ nyligen övervägt fram förda önskemål om utvidgning av 67-kortsrabatten till att gälla även på SJ:s bussar och för förtidspensionärer. På grundval av denna översyn har SJ beslutat att 67-kortet från den 12 maj 1968 skall gälla i princip på SJ:s bussar samt dessutom vidgat giltighetstiden för kortet. Utöver tidigare giltighetsperioder den 15 januari—torsdagen före palm söndagen, onsdagen efter påsk—den 31 maj och den 1 september—den 15 december samt vissa tredagar sintervall under januari, juni och augusti månader bar kortet under hela sommarperioden juni—augusti 1968 gällt för resor på tisdagar, onsdagar och torsdagar. Dessutom har giltighetstiden ut sträckts till betydligt flera dagar under perioden den 15 december—den 15 januari. Jag finner det glädjande att SJ på företagsekonomiska grunder kunnat utsträcka 67-korlets giltighet till att i princip omfatta SJ:s bussar och att kortet därutöver både kring jul- och nyårshelgerna samt sommartid berät tigat til! rabattresor i större utsträckning än tidigare. Jag anser det emeller tid motiverat att rabatteringen utsträcks också till förtidspensionärerna och därmed jämställda grupper. I överensstämmelse härmed föreslår jag att kortet från den 1 januari 1969 får utfärdas också för jiersoner, som enligt lagen om allmän försäkring åtnjuter ålderspension med förtida uttag, för tidspension, sjukbidrag, invaliditetsersättning eller hustrutillägg. Rabatt utvidgningen kan i dagens läge beröra ca 275 000 personer. Eftersom den ifrågavarande utvidgningen av rabatten enligt SJ:s bedöm ning inte är företagsekonomiskt motiverad aktualiseras frågan om särskild ersättning till SJ. Sådan ersättning bör utgå i form av ett särskilt anslag på riksstaten. F. n. föreligger inte möjlighet att bedöma en sådan ersättnings storlek, eftersom bl. a. rabattens verkningar med avseende på berörda grup pers resebenägenhet och därmed konsekvenserna för SJ inte är kända. I av vaktan på att SJ under år 1969 inkommer med en på vunna erfarenheter ut förd beräkning är det nu inte möjligt att beräkna något ersättningsbelopp. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att godkänna vad jag i det föregående föreslagit angående SJ-rabatter åt förtidspensionärer in. fl.
22 Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
C. Televerket
[2] 1 a. Anläggande av jordstation för teletrafik via satelliter. Televerket liar i skrivelse den 30 augusti 1968 hemställt, att Kungl. Maj :t dels bemyndigar verket att med teleförvaltningarna i Danmark, Finland och Norge teckna avtal om upprättande och drift av en gemensam jordstation för teletrafik via satelliter, dels medger verket rätt att för nämnda projekt ta i anspråk visst belopp av det för budgetåret 1968/69 anvisade investeringsanslaget Teleanläggningar in. in. Televerket erinrar om att 1964 års riksdag godkänt en internationell överenskommelse rörande provisoriska arrangemang för ett världsomspän nande kommersiellt telesatellitsystem (prop. 182, SU 185, rskr 361). Ge nom huvudöverenskommelsen och en till denna anslutande särskild över enskommelse regleras samarbetet i fråga om det till rymdsektorn knutna telesatellitsystemet, medan däremot frågan om anordnande av jordstatio ner faller utanför. I anslutning till den inledda telesatellittrafiken över Atlanten träffade televerket tillsammans med de danska och norska teleförvaltningarna år 1965 en överenskommelse med den brittiska post- och teleförvaltningen om gemensamt skandinaviskt förvärv av andel i den brittiska jordstationen i Goonhilly Downs, vilken andel motsvarade 15 % av stationens kapacitet. Överenskommelsen godkändes av Kungl. Maj:t i december 1965 med stöd av eLt av riksdagen lämnat bemyndigande (prop. 1965: 155, SU 185, rskr 434). Med hänsyn till det successivt ökade behovet av teleförbindelser har från brittisk sida aktualiserats frågan om en utbyggnad av jordstationen i Goon hilly Downs. Ett behov av ytterligare förbindelser föreligger även för de nordiska ländernas del. Sålunda beräknas Sverige, Danmark, Finland och Norge — som f. n. tillsammans disponerar 28 förbindelser för teletrafiken med USA — år 1970 behöva ca 50 sådana förbindelser, år 1975 ca 100 för bindelser och år 1980 ca 190 förbindelser. Av det angivna behovet kan drygt hälften förutsättas avse förbindelser via satelliter. I frågan om en kapacitetsu Ibyggnad har de nordiska ländernas teleförvaltningar som en alterna tiv lösning till en ytterligare investering i den brittiska jordstationen — vari Finland ej deltar — övervägt möjligheterna att tillsammans bygga en egen jordstation. Ett sådant projekt har närmare utretts av den nordiska telesatellitkommittén, vilken utgör de nordiska teleförvaltningarnas samar-
Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968 23
bets- och studieorgan på satellitområdet. Utredningen ger vid handen, att alternativet med en egen jordstation av flera skäl bör väljas. Visserligen blir investeringskostnaden något större än vid ett deltagande i en utbyggnad av den brittiska jordstationen. Alternativet med en egen jordstation kan likväl — med den trafikutveckling som förutses och de förbindelsemöjligheter stationen erbjuder — på sikt förutses bli ekonomiskt lönsammare. Förutom ekonomiska skäl talar olika tekniska och trafikala omständig heter för projektet. Sålunda är avstånden från de nordiska trafikcentra till Goonhilly Downs relativt stora, varigenom anslutningsförbindelserna till jordstationen blir dyrbara. Långa anslutningsförbindelser medför större risk för driftavbrott, och då förbindelserna framförs i sjökablar kan driftavbrotten bli relativt långvariga. Härtill kommer att Sverige, Danmark och Norge — vilkas interkontinentala teletrafik till övervägande del utvecklas med USA och Canada — vid ett ökat engagemang i den brittiska jordstatio nen i viss utsträckning blir bundna till det brittiska trafikmönstret, innebä rande en väsentligt större kapacitetsandel i östlig och sydöstlig riktning. Härvidlag erbjuder alternativet med en egen station avgjorda fördelar, efter som förutsättningar därmed skapas för ett flexiblare utnyttjande av kapaci teten med hänsyn till de nordiska ländernas trafikbetingelser på kortare och längre sikt. Ett skäl för att snarast möjligt besluta om en nordisk station utgör det förhållandet att dess lokalisering direkt inverkar på planeringen av den fortsatta utbyggnaden av radiolänknätet. Detta sammanhänger med att jordstationerna enligt gällande internationella bestämmelser utnyttjar samma frekvensband som bredbandiga radiolänkar. Med hänsyn till bl. a. anförda omständigheter har teleförvaltningarna i Sverige, Danmark, Finland och Norge beslutat sig för att — under förut sättning av resp. regeringars godkännande — anlägga en gemensam jord station. En lämplig plats för stationens förläggning har bedömts vara Tanuin i Bohuslän, som erbjuder de relativt sett kortaste anslutningsförbin delserna och medger en lämplig inpassning i det befintliga radiolänknätet Samarbetet om projektet regleras i en mellan teleförvaltningarna i mars 1968 träffad överenskommelse. Enligt denna skall svenska televerket vara verkställande organ och under en styrelse, vari ingår representanter för be rörda teleförvaltningar, ha ansvaret för anläggning och drift av stationen. Televerket skall förvärva och ensamt äga det för stationen erforderliga markområdet. I övrigt skall stationen ägas gemensamt av de fyra förvalt ningarna, som — enligt närmare angivna fördelningsgrunder — har att på självkostnadsbasis bestrida uppkommande investerings- och driftkostna der. För markområdet skall erläggas årshyra. Investeringskostnaderna för stationen — inklusive anordningar som med ger sändning och mottagning av television — har i 1968 års prisläge beräk nats till ca 25 milj. svenska kronor. Enligt de i överenskommelsen angivna
24 Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968
fördelningsgrunderna, som bestämts på grundval av en bedömning av resp. länders utnyttjande av stationen, skall av investeringskostnaden Sverige svara för 42 %, Danmark för 24 %, Finland för 10 % och Norge för 24 %. Driftkostnaderna skall fördelas efter samma grunder. Fördelningen av drift kostnaderna skall dock kunna ändras med hänsyn till det faktiska utnytt jandet. Inräknat kostnaden för inköp av markområdet, vilken uppskattas till ca 400 000 kr., blir den på Sverige belöpande delen av investeringskostnaderna 10,9 milj. kr. Av detta belopp bedöms 0,9 milj. kr. bli erforderligt under 1968/69, 3 milj. kr. under 1969/70, 5 milj. kr. under 1970/71 och 2 milj. kr. under 1971/72.
Departementschefen Teletrafiken via satelliter är i snabb utveckling, och i takt härmed växer successivt behovet av jordstationer. Vid utgången av innevarande budgetår beräknas det totala antalet sådana stationer i världen utgöra 24, och redan år 1971 bedöms det ha stigit till 69 varav 13 i Europa. Sverige, Danmark och Norge har tillgodosett sitt hittillsvarande terminal behov genom förvärv av andelar i den brittiska jordstationen i Goonhilly Downs. Med hänsyn till det successivt ökade behovet av teleförbindelser har från brittisk sida aktualiserats frågan om en utbyggnad av stationen. Även i de nordiska länderna ställer utvecklingen i den interkontinentala teletrafi ken krav på ytterligare förbindelser. Som en alternativ lösning till en ytter ligare investering i den brittiska jordstationen har de nordiska ländernas teleförvaltningar emellertid övervägt möjligheterna att tillsammans — och då även under medverkan av Finland, som ej deltar i det brittiska projektet — bygga en egen jord station. En sådan lösning har befunnits medföra av görande fördelar, och som ett resultat av det utredningsarbete och de över läggningar som ägt rum i frågan har en preliminär överenskommelse träf fats mellan de fyra teleförvaltningarna om upprättande och drift av en gemensam jordstation i Tanum i Bohuslän. De ekonomiska och trafikmässiga bedömningar som gjorts av berörda teleförvaltningar ger enligt min mening starkt belägg för att det ökade be hovet av teleförbindelser bör tillgodoses genom ett gemensamt nordiskt jordstationsprojekt. Jag har inte heller något att erinra mot storleken av den ekonomiska insats som i sammanhanget krävs för svenskt vidkommande. Av den på Sverige belöpande investeringskostnaden om 10,9 milj. kr. erfordras 0,9 milj. kr. redan innevarande budgetår. Beloppet bör belasta investeringsanslaget Teleanläggningar in. in. Någon ökning av anslaget i anledning därav är inte erforderlig. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t före slår riksdagen
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968 25
att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal mellan televerket och de danska, finska och norska teleförvalt ningarna om upprättande och drift av en gemensam nor disk jordstation för teletrafik via satelliter.
VIII. Diverse kapitalfonder
Statens vägverks förrådsfond
[3] 1. Vägmaskiner m. ro. Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 50,2 milj. kr. Vid bedömningen av anslagsbehovet under 1968/G9 kunde inte de under första hälften av år 1968 i sysselsättningsfrämjande syfte utlagda industribeställningarna förutses. Vägverket har i samråd med arbetsmarknadssty relsen lagt ut beställningar på motorfordon, vägmaskiner, färjor och reservbromateriel till ett värde av 11712 100 kr. Av detta helopp beräknas 10 712 000 kr. falla på innevarande budgetår. Med hänsyn till behållningen på anslaget uppgår behovet av ett medelstillskott till 5,7 milj. kr. Vägverket har fått beställningsbemyndiganden om 26 milj. kr. för ettvart av budgetåren 1969/70 och 1970/71. Storleken av dessa bemyndiganden, som har hållits oförändrade under en följd av år, har visat sig vara otill räcklig om verket effektivt skall kunna påverka utvecklingen av vissa raaskinslag och eliminera olägenheterna av tendensen till längre leveranstider. Beställningsbemyndigandena bör av dessa orsaker höjas till 30 milj. kr. för etlvart av budgetåren 1969/70 och 1970/71. Jag hemställer därför att Kungl. Maj :l föreslår riksdagen att a) till Vägmaskiner in. in. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 5 700 000 kr.; b) medge att statens vägverk lämnas det ökade beställningsbemyndigande jag förordat i det föregående.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet: Gunnel Anderson
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Bilaga 4
FINANSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , J ohansson , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg .
Statsrådet Wickman anmäler härefter de ärenden under finansdeparte mentets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
F. Statens vattenfallsverk
[1] 1. Kraftstationer m. m. Efter förslag i årets statsverksproposition (prop.
1968: 1 bil. 9 s. 141, SU 7, rskr 7) har riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisat ett investeringsanslag till kraftstationer in. in. av 480 milj. kr. Ge nom beslut den 28 maj 1968 har Kungl. Maj :t fastställt en ram för medels förbrukningen av 445 milj. kr. Denna ram kan höjas under löpande budget år om konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl påkallar ökad medels förbrukning inom anslaget. Inom den fastställda ramen ryms kostnaderna för det investeringsprogram som vattenfallsverket framlagt för innevarande budgetår och som riksdagen tagit del av. Som framgår av statsverkspropositionen (s. 131 och 140) beräknades inom investeringsprogrammet 20 milj. kr. för att påbörja byggandet av ett första atomkraftaggregat i en ny kraftstation, Ringhals, i Värö kommun.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968 27
Hela kostnaden för aggregatet har beräknats till 550 milj. kr. Aggregatet skall ha en elektrisk effekt om ca 775 MW och tas i drift under år 1973. Stationen avses vid full utbyggnad omfatta fyra aggregat. Statens vattenfallsverk har i skrivelse den 7 augusti 1968 anmält att en under våren 1968 genomförd översyn av prognosen för verkets kraftavsätt ning fram till 1970-talets mitt visar på en betydligt starkare ökning än tidi gare antagits. Redan budgetåret 1973/74 väntas kraftbehovet bli ca 1 000 GWh1 högre än det behov som ansetts skola täckas genom utbyggnad av det första aggregatet i Ringhals. För vart och ett av budgetåren 1974/75 och 1975/76 beräknas belastningen öka med ca 3 000 GWh. Den nya prognosen medför att produktionsapparaten ytterligare behöver utökas. Vattenfallsverket har därför, under förutsättning av statsmakternas godkännande, träffat avtal om köp av utrustning till ett andra aggregat i Ringhals om ca 800 MW samtidigt som avtal slutits om utrustning till sta tionens första aggregat. Totalkostnaden för det andra aggregatet beräknas uppgå till ca 550 milj. kr. Det avses bli taget i drift hösten 1974. Upphandlingen för det andra aggregatet förutsätter en utvidgning av gällande investeringsprogram. Vattenfallsverket har i anslagsframställning den 29 augusti 1968 för budgetåret 1969/70 hemställt att Kungl. Maj :t med ger verket att under budgetåret 1968/69 belasta investeringsanslaget Kraft stationer m. in. med sammanlagt 475 milj. kr. Av den sålunda begärda ramhöjningen om 30 milj. kr. motiveras 10 milj. kr. av upphandlingen för det andra aggregatet i Ringhals. Jag förordar, att investeringsprogrammet får utvidgas att omfatta medel för det andra aggregatet i Ringhals kraftstation, varvid gällande investe ringsram ökas med 10 milj. kr. Med hänvisning härtill hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att godkänna vad jag förordat om dispositionen av ansla get Kraftstationer m. m. för budgetåret 1968/69.
II. Statens allmänna fastighetsfond
[2] 23 a. Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt. Vid 1965 års riksdag fattades beslut om att inrätta ett kavitationslaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt i Göteborg (prop. 1965: 1 bil. 12 s. 86, SU 10, rskr 10). För ändamålet har hittills anvisats investeringsanslag om sammanlagt 2,5 milj. kr., vilket motsvarar den beräknade kostnaden för byggnadsföreta get i prisläget den 1 april 1967 (prop. 1967: 155 s. 28, SU 210, rskr 411). Byggnadsstyrelsen beräknar i skrivelse den 20 augusti 1968 att kostnaden för företaget med hänsyn till den allmänna stegringen av byggnadskostnader lGWh (gigawattirame) = 1 milj. kilowattimmar.
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
motsvarar 2 530 000 kr. i prisläget den 1 april 1968. Med hänsyn till styrel sens beräknade behov för budgetåret 1968/69 bör det resterande beloppet (2 530 000 — 2 500 000=) 30 000 kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1968/69.
Föredraganden Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen alt till Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skepps pro vningsanstalt på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 30 000 kr.
[3] 23 b. Förrådsbyggnad vid svenska institutet för konserveringsforskning. Riksdagen bär hittills för det angivna ändamålet anvisat ett investeringsan slag om sammanlagt 175 000 kr. (prop. 1965: 47, SU 49, rskr 174 och prop. 1967: 2, SU 22, rskr 65) vilket motsvarar kostnaden i prisläget den 1 april 1966. Byggnadsstyrelsen framhåller i skrivelse den 20 augusti 1968 att styrelsen i 1967 års petita redovisade att kostnaden för ifrågavarande byggnad upp gick till 180 000 kr. i prisläget den 1 april 1967. Någon ytterligare medelsan visning har emellertid inte skett. Med anledning härav erinrar styrelsen om alt den själv äger besluta om indexmässiga höjningar (prop. 1966: 1 bil. 2 s. 32, SU 14, rskr 14). Styrelsen har anmält, att kostnadsramen 180 000 kr. kan bibehållas oför ändrad i prisläget den 1 april 1968. Ett belopp om 5 000 kr. bör anvisas på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1968/69.
Föredraganden Jag hemställer, alt Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Förrådsbyggnad vid svenska institutet för konser veringsforskning på tilläggsstat I till riksstaten för budget året 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet: Gunnel Anderson
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968 29
Bilaga 5
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , J ohansson , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg .
Härefter anmäler chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Palme, de under punkterna 1 och 2 samt statsrådet Moberg de under punkterna 3 och 4 i det följande upptagna ärendena under utbildningsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budget året 1968/69. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
B. Allmänna kultur- och bildningsändamål
[1] B 14. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna ru brik på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s. k. kulturmedelsanslaget, utgår bl. a. det statliga stödet till de sex större grkesorkestrarna i landet. Som förutsättning för bidrag till dessa föreskrivs med visst undan tag att från kommun eller annorledes bidrag skall utgå med samma eller större belopp. Det statliga bidraget är konstruerat som ett förlusttäcknings bidrag och dess storlek är därför beroende av förhållandet mellan kostnader och intäkter. Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1967/68 anvisades i slutet av juni 1967 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det var vid denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov av för lusttäckningsbidrag för spelåret och det har därför liksom tidigare år förut
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
satts att efter spelårets slut ytterligare bidrag skulle utgå i den mån om ständigheter, som orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över, med fört inte förutsedda kostnadsökningar eller ändrade intäktsförutsättningar. För spelåret 1967/68 har bidrag utgått till de sex orkestrarna med sam manlagt 5 688 100 kr. Uppgifter har nu givits in frän orkestrarna angående det ekonomiska utfallet av verksamheten under nämnda spelår. Av dessa framgår att vid tillämpning av nyss angivna principer för beräkning av det statliga förlusttäckningsbidraget behov föreligger av ytterligare bidrag med sammanlagt 1 431 000 kr. Huvuddelen av det anmälda medelsbehovet är för anlett av automatiskt ökade kostnader på grund av avtalsenliga lönehöj ningar. Därjämte har redovisats automatiskt ökade kostnader för arbetsgi varavgifter till riksförsäkringsverket (ATP m. m.). Till Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening har Kungl. Maj:t ur kulturmedelsanslaget för budgetåret 1967/68 anvisat ett belopp av 540 000 kr. till teaterverksamheten under motsvarande spelår. På samma sätt som nyss redovisats beträffande orkestrarna har beträffande denna teater förutsatts, att en viss ökning av det statliga förlusttäckningsbidraget eventuellt skulle kunna ifrågakomma i efterhand. Styrelsen för teatern har nu överlämnat ett preliminärt bokslut för nämnda år utvisande ett underskott av 330 000 kr. Styrelsen anhåller om ett tilläggsanslag med hälften av detta belopp, dvs. 165 000 kr. Bidrag till Folkteatern utgår fr. o. m. budgetåret 1968/69 ur förslagsanslaget Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar. Det är alltså sista gången teatern får förlusttäckningsbidrag enligt den ordning som tillämpas för yrkesorkestrarna.
Departementschefen Det siffermaterial, som redovisats av orkestrarna samt av Folkteatern i Göteborg beträffande det ekonomiska utfallet av verksamheten under spelåret 1967/68, visar väsentliga kostnadsökningar främst till följd av avtals enliga löneökningar. I enlighet med den förut lämnade redovisningen räknar jag — sedan viss reduktion visat sig befogad — med ett medelsbehov av (1 295 000 -f- 165 000 = ) 1 460 000 kr. för statsbidrag till täckning av de av nämnda omständigheter föranledda förlusterna för spelåret. På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag til! särskilda kul turella ändamål anvisats 15 220 000 kr. Härav återstår nu endast ett mindre belopp, som bör reserveras för förutsedda och eventuellt uppkommande be hov m. m. under budgetåret 1968/69. Det av mig beräknade medelsbehovet 1 460 000 kr. bör täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på tililäggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 1 460 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968 31
C. Kyrkliga ändamål
[2] C 8. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor. Under denna rubrik har
för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 765 000 kr. Bi drag ur anslaget utgår till tre domkyrkor. Enligt de föreskrifter för ansla gets disposition som Kungl. Maj:t har meddelat den 6 juni 1968 har för var och en av dessa domkyrkor tagits upp en anslagspost, som har karaktär av särskilt reservationsanslag. Av dessa poster avser en på 250 000 kr. bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka. Kungl. Maj:t har den 28 juni 1968 meddelat vissa närmare bestämmelser om användningen av denna post. Den är i huvudsak avsedd för översyn av restaureringsförslag och andra förbere dande åtgärder för en restaurering av domkyrkan (jfr prop. 1968: 1 bil. 10 s. 144). Domkyrkoarkitekten Åke Porne har i skrivelse den 26 september 1968 an mält, att valvet över Oxenstiernska koret behöver förstärkas. Han framhål ler, att valvet genom sin flacka konstruktion har mindre god bärighet. Man bär konstaterat, att valvet bringas i gungning, om det utsätts för belastning. Fortlöpande mätningar av sprickbildningar i domkyrkan har visat, alt i hu vudsak pulserande rörelser har kunnat iakttas på vissa ställen i kyrkans konstruktiva delar. Om rörelser av någon anledning skulle uppstå även i bä rande mur kring Oxenstiernska koret, föreligger mycket stora risker för att valvet skall störta in. Förslag till förstärkning av valvet har utarbetats. Förslaget innebär i prin cip, att valvet hängs upp i en järnkonstruktion, som vilar på omgivande murverk. Kostnaderna beräknas uppgå till sammanlagt 58 000 kr. Porne, som har samrått med byggnadsstyrelsens utvecklingsbyrå (byggnadslekniska sektionen) och med riksantikvarieämbetet, hemställer att nämnda belopp anvisas för ändamålet hösten 1968.
Departementschefen Den föreslagna förstärkningen av Oxenstiernska valvet bör enligt min me ning utföras under innevarande budgetår. Det belopp om 250 000 kr. som Kungl. Maj :t anvisat som bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka för detta budgetår behövs till den beslutade översynen av restaureringsförslaget och förberedelser i övrigt för den planerade restaureringen samt till andra angelägna skyddsarbeten än de nu aktualiserade. Kostnaderna för förstärk ning av Oxenstiernska valvet, som kan uppskattas till 58 000 kr., bör täckas genom ett anslag på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 58 000 kr.
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
I. Internationellt- kulturellt samarbete
[3] 16. Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I riksstaten för inneva rande budgetår är upptaget ett reservationsanslag till nordiskt-kulturellt samarbete av 1 943 000 kr. Anslaget är fördelat på ett antal anslagsposter, vilka var och en getts karaktären av särskilt reservationsanslag. Nordens hus i Reykjavik. I 1963 års statsverksproposition redo visades planerna för upprättande av ett Nordens hus i Reykjavik. Syftet är att institutionen skall verka som en förbindelselänk mellan Island och det öv riga Norden genom att aktivera och levandegöra nordiska intressen i Island och samtidigt förmedla isländska kulturströmningar till de övriga nordiska länderna. Medel för uppförande av huset beviljades i Sverige första gången budgetåret 1964/65. På grund av speciella förhållanden i Island har bygg nadsarbetet kunnat slutföras först under sommaren 1968. Under byggnads tiden har betydande kostnadsstegringar inträffat, främst på grund av den alltjämt fortgående inflationen i Island. Det totala svenska bidraget har numera fastställts till 1 751 000 kr. Av detta belopp har hittills utgått 1 515 000 kr. från anslagsposten Nordens hus i Reykjavik under detta anslag. Därjämte har 50 000 kr. ur dispositionsmedel utnyttjats för att täcka vissa utgifter intill dess de slutliga kostnaderna kunnat fastställas och förslag om täckande av dessa föreläggas riksdagen. Det återstående medelsbehovet upp går sålunda till 236 000 kr. Nordisk skolordning. Vid Nordiska rådets femtonde session i Helsingfors i april 1967 antogs en rekommendation om hårmonisering av de nordiska skolordningarna. Enligt ett förslag som utarbetats av Nordiska kul turkommissionens sektion för undervisning och utbildning på skolans om råde skall ett utskott under kommissionen med hjälp av en heltidsanställd, kvalificerad sekreterare lägga fram en konkret plan för harmoniseringsarbetet under en tid av 3—5 år. Vid sitt möte i Reykjavik i juli uttalade de nordiska undervisningsministrarna sitt gillande av förslaget. Nordiska kul turkommissionen beslöt vid sitt plenarmöte i Uppsala den 30 september—2 oktober 1968 att tillsätta ett utskott för detta ändamål. Utskottets arbete skall påbörjas snarast och bedöms f. n. ta åtminstone ett år i anspråk. Sve riges andel av kostnaderna under denna tid beräknas till 60 000 kr.
Föredraganden Jag ser med tillfredsställelse, att Nordens hus nu färdigställts och att in stitutionen börjat utnyttjas för det avsedda ändamålet. Förseningen med byggnadens färdigställande har dock inneburit, att den slutliga kostnaden först nu kunnat fastställas. Medel för bestridande av de återstående kostna derna bör anvisas på tilläggsstat. Det är angeläget, att det av Nordiska kulturkommissionen föreslagna pla-
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968 33
neringsarbetet kan påbörjas snarast och att jämväl medel för de härav för anledda kostnaderna anvisas på tilläggsstat. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 296 000 kr.
[4] I 7. Nordiska kulturfonden. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 772 000 kr. Detta be lopp motsvarar Sveriges bidrag till Nordiska kulturfonden. Den årliga me delsanvisningen till fonden uppgår för närvarande till sammanlagt 3 milj. danska kronor. Under sin sextonde session i Oslo den 17—22 februari 1968 antog Nordiska rådet en rekommendation, vari regeringarna i de nordiska länderna uppmanades att i anledning av den danska devalveringen år 1967 förhöja kulturfondens belopp till 3 250 000 danska kr. Vid sitt möte i Reyk javik den 19—20 juli 1968 enades de nordiska undervisnings- och kulturmi nistrarna att söka verka för en sådan höjning fr. o. m. den 1 januari 1969. Det ökade medelsbehovet för Sveriges del under budgetåret 1968/69 beräk nas till 32 000 kr.
Föredraganden Jag förordar, att ett ytterligare bidrag utgår till Nordiska kulturfonden i enlighet med den av Nordiska rådet antagna rekommendationen. Medel för detta ändamål bör anvisas på tilläggsstat. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att a) bemyndiga Kungl. Maj :t att för Sveriges del vidta de ändringar i överenskommelsen den 3 oktober 1966 om Nor diska kulturfonden som föranleds av förslaget om en höj ning av fondbeloppet; b) till Nordiska kulturfonden på tilläggsstat I till rikssta ten för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 32 000 kr.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet: Gunnel Anderson
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Bilaga 6
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , J ohansson , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal - O dhnoff , W ickman , M oberg .
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler här efter de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden
[1] F 7. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reser vationsanslag av 4 milj. kr. Av beloppet disponeras 3 350 000 kr. av utrustningsnämnden för universitet och högskolor för ändamål som upptagits i en särskild utrustningsplan. Återstående 650 000 kr. disponeras av byggnads styrelsen för ändamål som redovisas i en särskild inredningsplan. Nämnden och styrelsen äger inom ramen för tillgängliga medel — oavsett i utrust nings- och inredningsplanerna för objekten beräknad medelsförbrukning — bestrida kostnader för utrustning resp. inredning av de i planerna upptagna objekten intill högst det belopp, som för varje objekt anges som kostnads ram.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968 35
Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramar för inredning förs npp i gällande inredningsplan för följande projekt för lantbrnkshögskolan och att medel för projekten anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Ekonomibyggnader m. m., Kungsängen, etapp II, U 1t u n a. Kostnaden för inredning beräknas till 1 250 000 kr. Växthus och försörj ningsanläggningar, Alnar p. Kostnaden för inredning beräknas till 50 000 kr. Byggnadsarbetena torde bli färdiga till årsskiftet 1968/1969. Ny- och ombyggnad av d j u r s l a 11 a r in. in., Röbäcksd a- 1 e n. Kostnaden för inredning beräknas till 200 000 kr. Byggnadsarbetena beräknas bli färdigställda under april månad 1969 varför inredning bör be ställas snarast. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor föreslår att en delram för utrustning av ekonomibyggnader m. m„ Kungsängen, etapp II, förs upp i gällande utrustningsplan med 4,4 milj. kr. Nämnden har överlämnat förslag till utrustningsprogram för objektet från lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor. Den andra etappen av ekonomibyggnaderna m. m. för institutionen för husdjurens utfodring och vård vid lantbrnkshögskolan omfattar djurstallar för ca 500 nötkreatur, ensilage- och foderutrymmen, observations- och registreringsrum, driftlaboratorium samt personalutrymmen m. m. Byggnads arbetena beräknas vara avslutade under hösten 1969. Kostnaden för utrust ning av byggnadsobjektet beräknas till 4,4 milj. kr. Av detta belopp beräk nas 2,5 milj. kr. för en foderdistributionsanläggning, 1 370 000 kr. för ut rustning av djurstallar och 200 000 kr. för utrustning av driftlaboratorium. Foderdistributionsanläggningen beräknas minska arbetskraftsbehovet vid foderdistributionen från tolv till sex personer. Nämnden behöver beställa ut rustningen redan under budgetåret 1968/69.
Departementschefen De av byggnadsstyrelsen samt utrustningsnämnden för universitet och högskolor föreslagna nya kostnadsramarna för ovannämnda objekt föran leder ingen erinran från min sida. Jag förordar alltså att i inredningsplanen förs upp definitiva kostnadsramar beträffande lantbrnkshögskolan för in redning av ekonomibyggnader in. in., Kungsängen, etapp II, på 1 250 000 kr., för växthus och försörj ningsanläggningar vid Alnarp på 50 000 kr. 'samt för ny- och ombyggnad av djurstallar m. in. vid Röbäcksdalen på 200 000 kr. Jag förordar vidare att i utrustningsplanen förs upp en delram för utrust ning för ekonomibyggnader m. in., Kungsängen, etapp II, vid lantbrukshögskolan på 4,4 milj. kr. Medelsförbrukningen under innevarande budgetår för projekten synes rymmas inom det till inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor in. m. anvisade anslaget. Jag förordar därför alt kostnaderna för projekten får bestridas av tillgängliga medel på anslaget.
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att godkänna vad jag i det föregående förordat om bestri dande av vissa inrednings- och utrustningskostnader vid lantbrukshögskolan.
KAPITALBUDGETEN
IV. Statens utlåningsfonder
[2] 9. Fiskerilånefonden. På riksstaten för budgetåret 1968/69 har ifråga varande fond tillförts ett belopp av 1 milj. kr. Statskontoret föreslår, att lånefonden för budgetåret 1968/69 tillförs 2 milj. kr. på tilläggsstat. Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968:1 bil. 11 s. 197, JoU 1, rskr 9) får under budgetåret ett belopp av 9 milj. kr. disponeras för lån ur fon den. Enligt statskontoret uppgick behållningen i fonden den 1 juli 1968 till ca 1 milj. kr. Detta belopp jämte det anvisade kapitaltillskottet på 1 milj. kr. och de amorteringar som flyter in under budgetåret står till förfogande för utlåning. Det är svårt att uppskatta hur mycket som kommer att inflyta ge nom amorteringar. Statskontoret anser dock att det behövs ett kapitaltill skott på ytterligare 2 milj. kr. för att en nyutlåning på 9 milj. kr. skall vara möjlig under innevarande budgetår.
Departementschefen I likhet med statskontoret beräknar jag att för innevarande budgetår be hövs ett ytterligare kapitaltillskott av 2 milj. kr. till fonden. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Fiskerilånefonden på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.
Yad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet: Gunnel Anderson
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968 37
Bilaga 7
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , J ohansson , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G ei jer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg .
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter de ärenden under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Tionde huvudtiteln
B. Utrikeshandel m. m.
[1] B 6. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Under denna anslagsrubrik anvisades för budgetåret 1968/69 ett reservationsan slag av 90 000 kr. för svenskt deltagande i olika former av nordiskt sam arbete, bl. a. i nordiska ministerkommittén för ekonomiskt samarbete, nor diska ekonomiska samarbetsutskottet och nordiska kommittén för konsu mentfrågor. Reservationen under detta anslag uppgick vid slutet av budget året 1967/68 till drygt 58 000 kr. De nordiska statsministrarna har vid möte i Köpenhamn den 22—23 april 1968 beslutat att undersökningar skall företas och konkreta förslag ut arbetas rörande ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete. Med anled ning härav har tillsatts ett särskilt nordiskt ämbetsmannautskott som är ansvarigt för utredningsarbetet. Under ämbetsmannautskottet har upprät
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
tats ett antal arbetsgrupper som utför detalj utredningarna på olika områ den. Nuvarande anslag är inte tillräckligt för att täcka kostnaderna för Sve riges deltagande i det intensiva utredningsarbete som nu pågår i ämbetsmannautskottet och dess arbetsgrupper. Jag föreslår därför att ytterligare 450 000 kr. anvisas på tilläggsstat. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
[2] 29. Gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. Byggnadsstyrelsen föreslår att anslaget uppförs med 360 000 kr. på tillläggsstat till riksstaten för budgetåret 1968/69. Byggnaden påbörjades i november 1966 och beräknas bli färdig våren 1969. En redovisning lämnades senast i prop. 1968: 1 (bil. 12 s. 57). Kostnadsramen är enligt prisläget den 1 april 1968 12,7 milj. kr. Tilläggsstatsanslaget föranleds av en beräknad medelsförbrukning under 1968/69 som ligger 360 000 kr. över anvisade me del men inom kostnadsramen. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 360 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten. Ur protokollet: Gunnel Anderson
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968 39
Bilaga 8
CIVILDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , J ohansson , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E rig N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg .
Chefen för civildepartementet, statsrådet Gustafsson, anmäler härefter ärende under civildepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Tolfte huvudtiteln
A. Civildepartementet m. m.
[1] A 4. Extra utgifter. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 30 000 kr. Reserva tionen den 30 juni 1968 utgjorde 13 621 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår 43 621 kr. Efter överläggningar med representanter för de statsanställdas huvudorganisationer om aktuella behov att informera arbets tagare i statens tjänst om statlig grupplivförsäkring m. in. finner jag det vara mest ändamålsenligt att sådan information lämnas under samverkan mel lan arbetsgivar- och arbetstagarparterna. Den kostnadsdel som skulle falla på staten beräknas uppgå till högst 30 000 kr. för budgetåret 1968/69. Be lastningen på anslaget kan för hela budgetåret 1968/69 förväntas uppgå till inemot 65 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 20 000 kr.
40 Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Extra utgifter på tilläggstat 1 till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet: Gunnel Anderson
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968 41
Bilaga 9
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ung , J ohansson , IJ olmqvist , A spling , P alme , S ven - eric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg .
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga om medel för budgetåret 1968/69 till reparations- och underhållskostnader in. in. under slottsbyggnadernas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond och anför.
[I] Reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till repara tions- och underhållskostnader in. m. har på denna delfond för budgetåret 1968/69 beräknats sammanlagt 6 505 000 kr. Härav har under delposten lill vissa iståndsättningsarbeten tagits upp 3 780 000 kr. Byggnadsstyrelsen bär bl. a. hemställt att för fortsaLt reparation av Riddarholmskyrkans tornspiror ytterligare 800 000 kr. anvisas under delfonden. Styrelsen har därvid anfört, att till nödvändiga reparationsarbeten och andra åtgärder gällande tornets järnspiror anvisats 1 milj. kr. för budget året 1967/68 (prop. 1968: 105 bil. 8 s. 42, SU 80, rskr 198). Totalkostnaden för arbetena med spirorna har uppskattats lill 1,8 milj. kr. Styrelsen hem ställer att 800 000 kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Departementschefen Arbetena med reparation av Riddarholmskyrkans torns huvudspira pågår. Den av byggnadsstyrelsen angivna kostnadsramen för åtgärderna, 1,8 milj. kr., har godtagits (prop. 1968: 105 bil. 8, s. 42, SU 80, rskr 198) och 1 milj. kr. har anvisats för budgetåret 1967/68. Jag finner det angeläget att dessa arbeten kan slutföras i ett sammanhang. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
att i staten för statens allmänna fastighetsfond, slotts byggnadernas delfond, under anslagsposten Reparationsoch underhållskostnader in. in. för budgetåret 1968/69 be räkna ett belopp av ytterligare 800 000 kr.
[II] Reparations- och underhållskostnader m. m. under byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till repara tions- och underhållskostnader in. in. har på denna delfond för budgetåret 1968/69 beräknats sammanlagt 77 384 000 kr. Byggnadsstyrelsen har hemställt, att för kostnader för ombyggnadsarbe ten inom landshövdingebostäder ytterligare 1,7 milj. kr. anvisas under del fonden. Styrelsen har därvid anfört, att i samband med landshövdingeslciften i Kalmar, Skaraborgs, Uppsala och Värmlands län under budgetåret 1967/68, ombyggnads- och renoveringsarbeten samt löpande underhåll till en kostnad av i runt tal 2 025 000 kr. genom styrelsens försorg har utförts i eller plane rats för vederbörande landshövdingebostäder. Av dessa kostnader hänför sig 325 000 kr. till löpande underhåll. För arbetena i Mariestad, Uppsala och Karlstad har styrelsen av Kungl. Maj:t den 28 juni 1968 bemyndigats ta i anspråk 1 610 000 kr. av tillgängliga medel. Enligt styrelsen tillkommer för motsvarande arbeten i Kalmar 90 000 kr. Byggnadsstyrelsen hemställer att 1,7 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Styrelsen er inrar om att byggnadsstyrelsen för bestridande av ombyggnadskostnader i samband med landshövdingeskiften för budgetåren 1952/53—1961/62 anvi sades särskilda medel som tillägg till ordinarie underhållsmedel. Med hänsyn till de ombyggnads- och renoveringsarbeten som väntas under de närmast kommande budgetåren anser sig styrelsen på nytt böra begära ett visst be lopp per budgetår.
Departementschefen Under budgetåret 1967/68 skedde skiften på landshövdingeposterna i Kalmar, Skaraborgs, Uppsala och Värmlands län. I samband härmed aktua liserades behov av moderniseringar av bl. a. kökslokaler, badrum och toa letter samt vissa ombyggnader för att åstadkomma rationellare uppdelning av bostads- och representationsutrymmena. Ombyggnads- och renoveringskoslnader har av byggnadsstyrelsen hittills bestridits av tillgängliga medel för löpande reparation och underhåll. Medel för detta ändamål torde böra beräknas särskilt. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att i staten för statens allmänna fastighetsfond, byggnads styrelsens delfond, under anslagsposten Reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1968/69 beräkna ett belopp av ytterligare 1 700 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968 43
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten. Ur protokollet: Gunnel Anderson