('angående utgifter på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1967/68',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 1

Nr 155

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1967/68; given Stockholms slott den 3 november 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , H olmqvist , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , O dhnoff , W ickman , M oberg .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter. De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksdagen vid dess höstsession och som nu kan överblickas, bör sammanfattas i en särskild proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu. De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över justitie-, utrikesdeparte- 1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt Nr 155

o Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

ments-, försvars-, social-, finans-, ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och inrikesärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma pro­ positionen som bilagor 1 — 10. En sammanställning över av Kungl. Maj :t i denna proposition begärda anslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 11. Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t i en gemensam pro­ position förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 som framgår av nämnda utdrag av statsråds­ protokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­ dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 3

Bilaga 1

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitieärenden! hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , H olmqvist , P alme , S ven -E rig N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , O dhnoff , W ickman , M oberg .

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler ärende under justitiedepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Andra huvudtiteln

E. Rättegångsväsendet i allmänhet

fl] E 6. Information om ny hyreslagstiftning. Genom proposition den 6 sep­ tember 1967, nr 141, har riksdagen förelagts förslag till ny hyreslagstift­ ning som är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1969. Förslaget innebär bl. a. att hyresregleringen avskaffas och ersätts med helt nya regler i nyttjanderättslagen om hyressättning och om skydd för hyresgästerna mot obilliga hyreskrav. Även i andra frågor än dem som berör hyrans storlek innebär förslaget viktiga och delvis genomgripande förändringar i de be­ stämmelser som reglerar förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst. Jag anser det angeläget att allmänheten genom statens försorg får en objektiv information om innebörden av de beslut som riksdagen fattar med anledning av propositionen. Informationen bör främst inriktas på frågor som gäller skyddet för hyresgästerna på orter med påtaglig bostadsbrist men

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

den bör också behandla andra mera betydelsefulla nyheter i hyreslagstiftningen. Ett förberedande arbete som avser utformningen av en sådan information har påbörjats inom statsdepartementen. Kostnaderna för informationsverk­ samheten kan enligt preliminära beräkningar antas uppgå till omkring 300 000 kr. Medel för ändamålet bör anvisas på tilläggsstat I under ett sär­ skilt anslag med benämningen Information om ny hyreslagstiftning. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Information om ny hyreslagstiftning på tilläggs­ stat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reser­ vationsanslag av 300 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 5

Bilaga 2

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Hal­ land, i statsrådet på Stockholms slott den 3 novem­ ber 1967.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , H olmqvist , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , O dhnoff , W ickman , M oberg .

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter de ärenden under utri­ kesdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Tredje huvudtiteln

C. Tekniskt och humanitärt bistånd

[ 1 ] C 4. Humanitärt bistånd till flyktingar m. fl. Krigshändelserna i Mellan­ östern under försommaren 1967 medförde en förvärring av flyktingsitua­ tionen inom området. Dels tillkom nya flyktingskaror, dels försvårades lev­ nadsvillkoren för redan befintliga flyktinggrupper. Hjälpaktioner sattes in av såväl stater som internationella organ och frivilligorganisationer. Sverige bidrog med sammanlagt 12 milj. kr. Därav lämnades under tredje huvud­ titeln från reservationsanslaget C 7. Fältverksamhet 10,5 milj. kr. till FN:s hjälporgan för Palestinaflyktingar (UNRWA), medan från reservations­ anslaget G 4. Humanitärt bistånd till flyktingar m. fl. 1 milj. kr. anvisades till Röda Korset och 500 000 kr. till Rädda Barnen för respektive organisa­ tions verksamhet bland arabflyktingarna. Vidare har från sistnämnda an­

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

slag 100 000 kr. anvisats till FN:s flyktingkommissarie för hjälp åt judiska flyktingar från arabländer. Återstående medel under anslaget Humanitärt bistånd till flyktingar m. fl. täcker enbart ordinarie bidrag till FN:s båda flyktingorgan, det svenska ut­ bildningsprogrammet för afrikansk flyktingungdom samt programmet för stöd åt apartheidpolitikens offer.

Departementschefen Med hänsyn till det alltjämt labila politiska läget i Mellanöstern, liksom till situationen i Vietnam och på olika håll i Afrika, där snabba stödåtgärder av humanitär natur kan bli nödvändiga, anser jag det önskvärt att ett be­ lopp av 1 milj. kr. tillförs detta anslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Humanitärt bistånd till flyktingar m. fl. på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

E. Diverse

[2] E 6. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frå­ gor. I. Svenska FN-förbundet begär i skrivelse den 31 augusti 1967 106 000 kr. i extra bidrag under innevarande budgetår för att utjämna ett kapital­ underskott. Förbundet, som 1957 antog namnet Svenska FN-förbundet, har sedan Förenta Nationernas tillkomst bedrivit aktiv och kontinuerlig upp­ lysningsverksamhet om världsorganisationen och dess fackorgan. Riks­ dagen har under en följd av år under tredje huvudtiteln beviljat förbundet bidrag för verksamheten.

Statsbidrag under III ht till Svenska FN-förbundet1

1 Inkluderar ej med förbundet samverkande organisationer. 2 Därjämte ett engångsbidrag på 30 000 kr. för FN:s internationella samarbetsår. Förbundets anslagsframställningar har under senare år upptagit i för­ hållande till beviljade statsbidrag betydande belopp — för budgetåret 1967/ 68 100 000 kr. Tillsammans med bidrag under åttonde huvudtiteln för in­ formation om Unesco och utgivning av tidskriften Världshorisont (budget­ året 1967/68 sammanlagt 25 000 kr.) motsvarar statsbidragen f. n. omkring eu fjärdedel av förbundets budget. Övriga inkomster härrör i huvudsak från medlemsavgifter och bidrag från anslutna riksorganisationer och FNföreningar samt försäljning av upplysningslitteratur och lotterier. Förbun­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 7

det anför: »Framför allt beroende på att förbundets äskanden rönt bifall endast i begränsad utsträckning har medelsanskaffningen de senaste två åren emellertid inte nått upp till den nivå styrelsen haft anledning räkna med. Detta har lett till att förbundet tvingats att kalkylera med inkomster från försäljning, vars resultat emellertid är svårt att bedöma på grund av att sådan verksamhet är konjunkturbetonad och tidsmässigt till större delen ligger inom verksamhetsårets sista kvartal. De felkalkyler som på grund härav kan uppstå blir särskilt ödesdigra då budgeten på grund av den ringa omslutningen inte har marginaler... Som en följd av ovannämnda omstän­ digheter och vissa ofrånkomliga åtaganden som medfört icke kalkylerade utgifter har styrelsen nödgats redovisa underskott i förbundets ekonomi 1965 och 1966.» År 1965 uppstod således ett underskott på 26 000 kr. som nästan uteslutande berodde på tryckningskostnader, vilka ej kunde täckas genom intäkter från försäljning av trycksaker för undervisningsändamål i samband med FN :s internationella samarbetsår. År 1966 förvärrades för­ bundets ekonomiska läge; det redovisade underskottet uppgick till 36 300 kr. Detta sammanhängde enligt förbundet bl. a. med att kostnaderna för övertagandet av upplysningsverksamheten om Unesco från Svenska Unescorådet kom att överstiga den utgående ersättningen för uppdraget. Värdskapet för en kurs inom ramen för samarbetet mellan de nordiska FN-förbunden ökade påfrestningarna på ekonomin. I augusti 1967 hade förbundet dessutom en löpande kapitalbrist på 17 000 kr. Bland tillgångarna upptogs vid senaste årsskifte 43 816 kr. för inneliggande lager av böcker och bro­ schyrer, som snabbt sjunker i värde och enligt förbundet knappast kan tas upp som en tillgång vid nästa bokslut. Det reella underskottet uppgår enligt förbundet till sammanlagt minst 106 000 kr. Förbundet, som säger sig ha vidtagit alla till buds stående åtgärder för att lösa finansieringsproblemen, konstaterar att verksamheten nu är all­ varligt hotad. Om inte kapitalunderskottet kan utjämnas före 1967 års ut­ gång måste större delen av personalen sägas upp. Förbundet har i det upp­ komna läget inget annat val än att vända sig till statsmakterna med begäran om effektivt stöd för att sanera förbundets ekonomi. Förbundet tillägger att förbundsstyrelsen uttalat den principiella upp­ fattningen att huvuddelen av kostnaderna för förbundets verksamhet bör bestridas av statsmedel. II. FN-förbundet har vidare i skrivelse den 4 september 1967 begärt ett särskilt engångsbidrag under tredje huvudtiteln på 70 000 kr. för upplys­ ningsverksamhet med anledning av det internationella året för de mänsk­ liga rättigheterna. Enligt en av Förenta Nationernas generalförsamling år 1963 antagen resolution, nr 1961 (XVIII), skall år 1968 observeras som det internationella året för de mänskliga rättigheterna. Genom senare resolu­ tioner har ett verksamhetsprogram för FN lagts fram och rekommendatio­ ner till åtgärder riktats till medlemsstater och icke-statliga organisationer.

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1967

Vad gäller manifestationerna i Sverige under året har FN-förbundet sam­ ordnat förberedelsearbetet genom en arbetsgrupp bestående av företrädare för berörda myndigheter och organisationer. FN-förbundets planerade upplysningsaktion har av förbundet kostnadsberäknats till 119 000 kr. varav 70 000 kr. enligt förbundets anslagsframställning skulle falla på tredje huvudtiteln och 40 000 kr. på åttonde huvudtiteln; resterande 9 000 kr. skulle täckas genom intäkter från försäljning.

Departementschefen I. Revisionsberättelsen för Svenska FN-förbundets verksamhetsår 1966 innehåller följande uttalande: »Som påpekas i revisionsberättelsen för år 1965 ingav den ekonomiska ställningen då anledning till oro. Den ekono­ miska ställningen per den 31/12 1966 har ytterligare förvärrats. Vi får där­ för med skärpa framhålla vikten av att den i balansräkningen redovisade kapitalbristen i enlighet med uppgjord budget för år 1967 täckes och att verksamheten framdeles drives på ett sådant sätt att inkomsterna täcker utgifterna.» Den ekonomiska situationen har emellertid sedan dess ytter­ ligare försämrats. Förbundsstyrelsen har uttryckt principuppfattningen att huvuddelen av kostnaderna för förbundets verksamhet bör bestridas av statsmedel. Jas O kan inte dela denna uppfattning. Den finner ej stöd i tidigare departe­ mentschefs- eller riksdagsuttalanden eller i den utredning rörande sam­ ordningen av informationen om FN som framlades den 30 augusti 1965 (Stencil UD 1965:3). Den värdefulla verksamhet — på självständig, fri­ villig och ideell grund — som bedrivs av Svenska FN-förbundet och med förbundet samverkande organisationer bidrar till mångsidigheten vid be­ lysningen av och informationen om FN och har under en följd av år fått statsmakternas ekonomiska stöd. Detta stöd bör fortsätta och — i den mån det bedöms möjligt med hänsyn till andra angelägna behov inom ramen för begränsade resurser — utökas. En fortsättning av FN-förbundets verk­ samhet förutsätter att förbundets ekonomi saneras. Detta skulle i princip kunna åstadkommas genom ett kapitaltillskott antingen från förbundets medlemmar eller från staten. Eftersom den första utvägen f. n. inte synes vara framkomlig anser jag mig inte kunna förorda någon annan lösning än ett statligt kapitaltillskott. En förutsättning för ett sådant tillskott bör vara att staten får ökad insyn i förbundets verksamhet och ekonomiska för­ hållanden. Enligt vad jag underhand erfarit har förbundets styrelse nyligen beslutat föreslå sådana åtgärder. Jag förutsätter vidare att förbundets verk­ samhet i fortsättningen kommer att anpassas till de ekonomiska resurserna på ett fullt betryggande sätt. I beaktande härav förordar jag att Svenska FN-förbundet får ett tillskott på 100 000 kr. för innevarande budgetår, ute­ slutande avsett att täcka den redovisade kapitalbristen. II. I samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet föreslår jag att

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 9

FN-förbundet får ett engångsbidrag på 50 000 kr. för särskilda aktiviteter under FN:s år för de mänskliga rättigheterna. Bidraget avser samtliga akti­ viteter utom den utökade information om Unesco som kan bli aktuell. Bi­ drag för det senare ändamålet kommer att tas upp i samband med pröv­ ningen av årsbidraget till Unesco-information för budgetåret 1968/69. Sammanlagt bör alltså anslaget liöjas med 150 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Information om mellanfolkligt samarbete och ut­ rikespolitiska frågor på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av 150 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungi. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 11

Bilaga 3

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , H olmqvist , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , O dhnoff , W ickman , M oberg .

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

O. Diverse

[1] O 4. Kostnader för projektilröjning på Järvafältet. I enlighet med för­ slag i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 183) anvisade riksdagen för budgetåret 1967/68 ett reservationsanslag av 200 000 kr. till projektilröjning på Järvafältet. Från anslaget bestrids kostnaderna för den projektilröjning inom norra Järvafältets ytterområden, som bedöms möjlig att genomföra i avvaktan på flyttningen av I 1 och Ing 1 från Järvafältet. Fortifikationsförvaltningen hemställer i skrivelse den 29 september 1967 att ytterligare 100 000 kronor ställs till myndighetens förfogande för pro­ jektilröjning under innevarande budgetår. Röjningsarbetet har kunnat be­ drivas i större omfattning än beräknat genom att relativt stora områden kunnat ställas till förfogande för röjning samt genom att väderleken under sommaren 1967 varit särskilt gynnsam för arbetet. Från och med den 1

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

april 1967 har vidare arbetskostnaderna ökat. De för ändamålet disponibla medlen beräknas därför vara förbrukade redan under hösten 1967.

Departementschefen Med hänsyn till den planerade exploateringen för civila ändamål av mar­ ken inom norra Järvafältet anser jag det angeläget att projektilröjningsar­ betena på Järvafältet får fortgå utan avbrott. Jag föreslår därför att 100 000 kr. anvisas på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår för att möjliggöra fortsatt projektilröjning under budgetåret. Ifrågavarande kost­ nad bör i likhet med tidigare anvisade medel för ändamålet beräknas utan­ för försvarets ram. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Kostnader för projektilröjning på Järvafältet på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

[2] O 5. Förband med särskild budget. 1964 års försvarskostnadsutredning (FKU) har till uppgift att undersöka möjligheterna att införa nya metoder för budgetering och redovisning inom de delar av statsförvaltningen som bör till försvarsdepartementet. Utredningens uppdrag får ses som ett led i det omfattande arbete som pågår inom försvarsdepartementets verksamhets­ område i syfte att införa nya metoder för långsiktsplanering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Det knyter därmed an till det arbete på införande av programbudget för försvarsdepartementets verksamhetsområ­ de för vilket redogjorts i prop. 1967: 110 (s. 5 ff). FKU har fått Kungl. Maj :ts medgivande att bedriva viss försöksverk­ samhet inom Södra militärområdet. Syftet härmed har varit att på lokal och regional nivå pröva och få underlag för detaljutformning av ett system för ekonomisk planering, samordning, ledning och kontroll av verksam­ heten. I ett sådant system är budgetering och kostnadsredovisning de vä­ sentliga elementen. För givna uppgifter budgeteras beräknad förbrukning av resurser, uttryckta som kostnader. Kontroll av resursförbrukning sker genom kostnadsredovisning. Jämsides med denna kontrolleras även upp­ nådda prestationer. En försöksverksamhet av angivet slag har under bud­ getåret 1966/67 bedrivits vid bl. a. Norra Smålands regemente (I 12), Skånska dragonregementet (P 2) och Skånska flygflottiljen (F 10). Ett väsentligt syfte med försöksverksamheten är att pröva vilka konse­ kvenser en större ekonomisk handlingsfrihet för lokala myndigheter får för effektiviteten i verksamheten. Enligt gällande budgetsystem anvisas medel till lokala myndigheter enligt beslut av centrala myndigheter från ett stort antal riksstatsanslag som i sin tur kan delas upp på anslagsposter eller andra anvisningar på maximerade belopp. Genom dessa anvisningar reg­ leras vilka slag av resurser som får förbrukas vid förbanden och omfatt­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 13

ningen av förbrukningen. Kontroll av förbrukningen sker genom bokföring på redovisningstitlar som svarar mot anvisningarna. Budget- och redovis­ ningssystemet styr härigenom de lokala myndigheternas val och förbruk­ ning av resurser. Systemet försvårar eller rent av omöjliggör ett användan­ de av de budget- och redovisningsmetoder som KFU önskar få prövade. Ut­ redningen har därför begärt att medel till försöksförbanden I 12, P 2 och F 10 för budgetåret 1967/68 anvisas såsom ett belopp. Verksamheten förut­ sätts härvid regleras med tillhjälp av förbandsbudgeter. Dessa innehåller dels de uppgifter som överordnade myndigheter ålagt förbanden dels be­ räknad resursförbrukning m. m. Förbandens uppgifter och mot dessa sva­ rande resursförbrukning fördelas på kostnadsbärare som förutsätts ha di­ rekt anknytning till programbudgetens programindelning. Riksrevisionsverket som yttrat sig över FKU framställning framhåller att tillämpningen av en medelsredovisning av den typ som föreslagits bör ge erfarenheter som inte bara är av värde för verksamheten vid försöksförban­ den utan även i ett större sammanhang. Riksrevisionsverket har med hän­ syn härtill inte något att erinra mot bifall till framställningen. Verket före­ slår att för ändamålet upptas ett särskilt riksstatsanslag', som bör upp­ föras med ett formellt belopp av 1 000 kr. Genom beslut den 30 juni 1967 har Kungl. Maj :t föreskrivit att försöks­ verksamhet med verksamhetsplanering, budgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll (prestationsmätningar) samt därav betingade organisationsförsök får bedrivas under budgetåret 1967/68 vid I 12, P 2 och F 10. Verksamheten vid förbanden skall regleras enligt särskilda av Kungl. Maj :t godkända förbandsbudgeter. Vidare har förordnats att nettoutbetal­ ningarna för budgetåret 1967/68 icke får överstiga för I 12 18 634 000 kro­ nor, för P 2 18 707 000 kronor och för F 10 38 156 000 kronor. Dessa utbe­ talningar redovisas tills vidare vid sidan av riksstaten på särskilda förskottstitlar. Utbetalningarna för I 12, P 2 och F 10 egen verksamhet får inte ske från anslag som finns uppfört under fjärde huvudtiteln i riksstaten för bud­ getåret 1967/68. Inte heller får utgiftsstaten för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1967/68 utan Kungl. Maj :ts medgivande utnyttjas för ut­ betalningar som hänför sig till I 12, P 2 eller F 10. Slutligen har Kungl. Maj :t föreskrivit att vissa belopp på reservations­ anslag under fjärde huvudtiteln skall ställas till Kungl. Maj :ts förfogande samt att vissa belopp av försvarets fastighetsfond inte får utnyttjas utan Kungl. Maj :ts medgivande. De belopp som sålunda spärrats motsvarar vad som i förbandsbudgeterna upptagits för ändamålen.

Departementschefen En utvidgad försöksverksamhet med verksamhetsplanering, budgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll har enligt min mening stor

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

betydelse för strävandena att finna former för en ytterligare förbättrad hus­ hållning på olika områden inom försvaret. Den beslutade försöksverksamheten är också av stort värde som under­ lag för beslut om programbudgetering och dess tillämpning på olika nivåer inom departementets verksamhetsområde. Om försöksverksamhet av det slag som enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1967 bedrivs vid I 12, P 2 och F 10 under innevarande budgetår inte skall snedvridas genom tillämpning av det nuvarande budget- och redovisningssystemet, krävs särskilda åtgärder. Riksrevisionsverket har därför föreslagit att utbetalningarna för försöksförbanden under budget­ året 1967/68 skall redovisas på ett särskilt anslag i riksstaten. Jag ansluter mig till ämbetsverkets förslag. För ändamålet bör ett förslagsanslag »För­ band med särskild budget» anvisas på tilläggsstat I. Förslagsanslaget Förband med särskild budget bör uppföras med ett for­ mellt belopp av 1 000 kr. Anslaget bör inte få belastas med utbetalningar till större belopp än netto 75 497 000 kr. Detta belopp svarar mot de en­ ligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1967 medgivna sammanlagda netto­ utbetalningarna till I 12, P 2 och F 10 under budgetåret 1967/68. En anordning av angivet slag innebär inte att den för det militära för­ svaret för innevarande budgetår fastställda utgiftsramen får överskridas. Besparingar som svarar mot de budgeterade utgifterna vid försöksförban­ den bör uppkomma på riksstatsanslag som inte får belastas med utgifter för dessa förband. Kungl. Maj :t får vidta åtgärder för att reglera den sam­ manlagda medelsförbrukningen. Viss avstämning av medelsförbrukningen bör göras innan prisregleringsanslaget disponeras slutligt. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Förband med särskild budget på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 15

Bilaga 4

S 0 CI ALD E PARTE M E NTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 3 november 1967. N är varande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , H olmqvist , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , O dhnoff , W ickman , M oberg . T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Geijer, anmäler härefter de ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

G. Universitetssjukhus m. m.

[1] G 6. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet in. in. Till detta ändamål har för budgetåret 1967/68 anvisats ett reserva­ tionsanslag av 1 000 kr. Direktionen för karolinska sjukhuset För verksamhet med njurtransplantationer och för en vårdenhet för pa­ tienter med hjärtinfarkt vid serafimerlasarettet föreslås att 500 000 kr. an­ visas enligt följande.

500 000

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

1. Med bidrag från statens medicinska forskningsråd påbörjades år 1964 njurtransplantationskirurgi vid serafimerlasarettets kirurgiska klinik, var­ vid njurar opereras in hos människor som inte själva har fungerande nju­ rar. Före januari 1967 har sammanlagt 32 sådana transplantationer utförts. Av dessa fungerade den inopererade njuren fortfarande hos 14 patienter i januari 1967. Verksamheten har alltjämt karaktär av utvecklingsarbete. Den ställer emellertid krav som inte kan tillgodoses inom den fastställda ramen för serafimerlasarettets normala verksamhet. Vunna resultat av nj urtrans­ plantationskirurgin talar för att verksamheten bör få bedrivas i en omfatt­ ning, som kan förenas med övrig kirurgisk verksamhet inom kliniken. Hän­ syn måste därvid även tas till de s. k. serviceavdelningarnas kapacitet. Sär­ skilda utredningar har verkställts angående förutsättningarna för den fram­ tida nj ur transplantationskirurgin vid serafimerlasarettet. Man kan räkna med att ca 55 fall årligen inom storstockholmsområdet är lämpade för ifrå­ gavarande operationer. Utredningarna visar emellertid att serafimerlasa­ rettets resurser medger högst 25 njurtransplantationer per år. Direktionen förordar därför, att verksamheten dimensioneras till att omfatta högst 25 njurtransplantationer per år. Verksamheten, som i huvudsak förutsätts byg­ ga på användande av njurar från avlidna, bör förläggas till dagtid. Detta förutsätter att en givarorganisation skapas, som kan utnyttja samtliga kirur­ giska kliniker i storstockholmsområdet. Överläkaren vid kirurgiska klini­ ken vid serafimerlasarettet bör svara för uppbyggnaden av en sådan orga­ nisation. I detta sammanhang understryks bl. a. angelägenheten av att ett intensivt studium ägnas problemet om förlängning av den tid som står till förfogande för funktionsdugligheten hos ett uttaget transplantat. Patienter, som skall undergå en njuroperation, måste i avvaktan härpå få blodet regelbundet renat genom s. k. dialysbehandling. För sådan behand­ ling måste ett särskilt njurdialysrum anordnas inom kirurgiska kliniken. Kostnaderna för anordnandet härav beräknar direktionen till ca 90 000 kr. Dessa kostnader kan bestridas från det anslag till serafimerlasarettets un­ derhåll, som finns upptaget under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond. Direktionen framhåller i detta sammanhang att dialysrummet kräver särskild personal för övervakning av patienterna m. m. Förutom vid kirur­ giska kliniken behövs en förstärkning av personalen även vid anestesiavdelningen och kemiska centrallaboratoriet med anledning av njurtransplantationsverksamheten vid lasarettet. Sammanlagt räknar direktionen med ett behov av 400 000 kr. årligen till avlöningar åt personal för verksamhet som sammanhänger med njurtransplantationskirurgin. Detta innebär en viss inte närmare redovisad nedskärning av det behov av två läkare och ca nitton andra tjänstemän, som läggs fram i utredningarna till en be­ räknad kostnad av inte fullt 600 000 kr. per år i löneläget år 1966. I utred­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 17

ningarna uppskattas vidare vissa årliga omkostnader för verksamheten till 100 000 kr. För dialysbehandlingen fordras dialysapparater, dialysfilter och special­ bord in. m. för ca 135 000 kr. Vidare behövs blodkylskåp, blodvärmare och övervakningsapparatur för ca 60 000 kr. Provtagning och rutinanalyser i samband med njurtransplantationsverksamheten bör ske vid ett särskilt laboratorium inom kliniskt-kemiska centrallaboratoriet. Laboratoriet bör bl. a. utrustas med viss s. k. autoanalyser. Kostnaden för laboratorieutrustningen beräknas till ca 85 000 kr. Slutligen räknar direktionen med att viss utrustning för ca 30 000 kr. behövs på olika arbetsplatser vid lasarettet. To­ talt fordras utrustning för avrundat 300 000 kr. 2. Man kan räkna med att årligen ta emot 250 patienter med hjärtinfarkt vid serafimerlasarettets medicinska klinik. Vårdresurserna är otillräckliga. Tre intensivobservationsplatser för patienter med hjärtinfarkt bör inrättas inom en vårdavdelning vid medicinska kliniken. Denna bör utrustas med EKG- och registreringsapparatur m. in. för ca 200 000 kr.

Direktionen erinrar om att Stockholms stad övertar huvudmannaskapet för serafimerlasarettet den 1 juli 1968.

Yttranden Medicinalstyrelsen finner förslaget till framtida organisation av njurtransplantationsverksamheten vid serafimerlasarettet förtjänstfullt och till­ styrker bifall till framställningen. Byggnadsstyrelsen anser att man bör un­ dersöka möjligheterna att utöka bilokalerna till föreslaget nj ur dialysrum. I övrigt har styrelsen inget att erinra. Kostnaden för anordnandet av rum­ met uppskattar styrelsen dock till totalt 130 000 kr. Stockholms stadskollegium anser, att den nj ur transplantationskirurgi ska verksamheten för storstockholmsområdet bör i en framtid förläggas till det blivande Huddinge sjukhus. I avvaktan härpå bör verksamheten i före­ slagen omfattning fortsättas vid serafimerlasarettet. Stadskollegiet tillstyr­ ker de framlagda förslagen men understryker, att verksamheten bör inrik­ tas på att tillgodose storstockholmsområdets behov. Fördelningen av kost­ nader för personal och övriga omkostnader förutsätts komma att regleras enligt det avtal om huvudmannaskap för och läkarutbildning vid serafimer­ lasarettet in. m. som träffas inför lasarettets överlämnande till Stockholms stad den 1 juli 1968.

Departementschefen Driften av serafimerlasarettet beräknas komma att övertas av Stockholms stad den 1 juli 1968. Med bidrag från statens medicinska forskningsråd har njurtransplanta- 2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 155

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

tionskirurgi — innebärande att njurar opereras in hos människor som sak­ nar fungerande njurar — bedrivits vid serafimerlasarettets kirurgiska kli­ nik sedan år 1964. Fram till januari 1967 har sammanlagt 32 sådana njur­ transplantationer utförts. Hos 14 av patienterna fungerade den inopererade njuren fortfarande nämnda månad. Njurtransplantationsverksamheten har emellertid ställt krav, som i längden inte kan tillgodoses inom ramen för serafimerlasarettets normala verksamhet. Direktionen har nu lagt fram för­ slag, som syftar till att foga in njurtransplantationskirurgin i lasarettets normala verksamhet. Sålunda föreslås att en särskild dialysavdelning an­ ordnas för patienter, som står i tur för njurtransplantation. Vidare räknar direktionen bl. a. med ett särskilt laboratorium inom kliniskt-kemiska cen­ trallaboratoriet för provtagningar och analyser. Behovet av njurtransplantationer inom stor stockholmsområdet har upp­ skattats till 55 operationer varje år. Vissa utredningar som gjorts av direk­ tionen visar emellertid att det av många orsaker inte är möjligt att utföra flera än 25 sådana operationer årligen vid lasarettet. På sikt får man därför räkna med att verksamheten tas upp även vid något annat sjukhus i områ­ det. Det framgår även av direktionens förslag att den organisation för njurtransplantationsverksamhet, som f. n. är möjlig på serafimerlasarettet, blir relativt dyrbar. Den måste därför betraktas som en försöksorganisation un­ der ett flerårigt medicinskt utvecklingsarbete. Direktionens förslag innebär att ca 25 njurtransplantationer skall kunna utföras varje år vid serafimerlasarettet. Kostnaderna för anordnandet av dialysavdelningen har byggnadsstyrelsen uppskattat till 130 000 kr. Direktionen för karolinska sjukhuset beräknar personalkostnaderna för njurtransplantationsverksamheten till 400 000 kr. per år räknat i 1966 års löneläge. På omkostnadssidan uppskattas merutgifterna till ca 100 000 kr. årligen, vartill kommer anskaffningskostnader för viss utrustning. Stockholms stad, som beräknas överta lasarettet den 1 juli 1968, har inte haft något att erinra mot direktionens förslag rörande transplantationsverksamheten. Medicinalstyrelsen tillstyrker bifall till förslagen. Jag finner direktionens förslag väl avvägda och tillstyrker att de genom­ förs under innevarande budgetår. För anskaffning av utrustning till njurtransplantationsverksamhet vid serafimerlasarettet beräknar jag samman­ lagt 300 000 kr. Kostnaderna för anordnande av dialysavdelningen bör bestridas genom ianspråktagande av tillgängliga underhållsmedel från karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond. Det ankommer på Kungl. Maj :t att besluta om de överskridanden av avlönings- och omkostnadsanslagen för serafimerlasarettet, som kan komma att behövas med anledning av njurtranspläntationsverksamheten. Inom lasarettets medicinska klinik bör vidare i enlighet med direktionens

Kungl. Maj.ts proposition nr i55 år 1967

förslag snarast anordnas tre vårdplatser för patienter med hjärtinfarkt. För utrustning till denna verksamhet beräknar jag 200 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet m. in. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

[2] G 9. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning. Till detta ändamål har för budgetåret 1967/68 anvisats ett reservationsanslag av 2 850 000 kr.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala Under anslagsposten Akademiska sjukhusets i Uppsala delfond av sta­ tens allmänna fastighetsfond har de senaste budgetåren tagits upp medel för inköp av bostadsrättslägenheter för sjukhusets behov. Sjukhuset har kunnat bl. a. förvärva 14 femrumslägenheter i ett nyligen uppfört bostads­ område. Lägenheterna bör möbleras, varefter sjukhuset kan hyra ut lägen­ heterna till anställda vid sjukhuset. Kostnaderna för erforderliga möbler beräknas till 150 000 kr. I hyresintäkten kommer sedan att kunna läggas in såväl amortering som ränta på möbleringskostnaderna.

Departementschefen Akademiska sjukhuset i Uppsala har förvärvat ett antal större bostads­ rättslägenheter. För att dessa lägenheter skall kunna utnyttjas som bostä­ der för viss sjukhuspersonal bör de hyras ut i möblerat skick. Kostnaderna för anskaffning av möbler, vilken bör ske snarast möjligt, beräknar jag i likhet med sjukhusdirektionen till 150 000 kr. Räntor och amortering på dessa kostnader avses läggas in i hyrorna. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.

[3] G 15 a. Bidrag till regionsjukhuset i Linköping. Något anslag till detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1967/68.

Statens förhandling snämnd Förhandlingsnämnden har under våren 1967 slutit avtal med Östergöt­ lands läns landsting om läkarutbildning vid regionsjukhuset i Linköping. Avtalet är träffat under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t och landstinget.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Avtalet innehåller i huvuddrag följande. Landstinget skall vid region­ sjukhusets kommande utbyggnad anordna och utrusta sjukhuset även för läkarutbildning och klinisk forskning. Därvid skall lokalerna för läkarut­ bildningen, som läsåret 1969/70 inleds med det propedeutiska årets kurser, dimensioneras för årlig intagning av ca 85 medicine kandidater. Staten skall i princip lämna investeringsbidrag med 25 % av kostnaderna för an­ läggningens färdigställande. Bidraget skall tillhandahållas i ungefärlig pro­ portion till landstingets utlägg med början under januari 1968. Avtalet avses gälla fr. o. in. den 1 juli 1967 t. o. in. den 30 juni 1970. Parterna avser att ta upp förhandlingar om ett nytt avtal under år 1968. Landstinget har emellertid fått viss garanti för investeringsbidrag även för tiden efter den 30 juni 1970. Statens förhandlingsnämnd, som den 16 mars 1967 överlämnat avtalet för Kungl. Maj ds prövning, har varit medveten om svårigheterna för stats­ makterna att hinna pröva avtalet före den 1 juli 1967 då avtalet enligt sin lydelse skulle träda i kraft. Nämnden har i frågan anfört följande. Eftersom anslag till bidrag för regionsjukhuset i Linköping inte finns upp­ taget i 1967 års statsverksproposition, torde bidrag inte kunna börja ut­ betalas den 1 juli 1967. En hel del byggnadsåtgärder som enligt avtalet är bidragsgrundande har redan utförts, och landstinget har yrkat att bidrag för dessa och senare under år 1967 utförda arbeten, kostnadsberäknade till totalt ca 30 milj. kr., skall kunna utbetalas under januari månad 1968. Nämnden, som ansett yrkandet skäligt, har förutsatt att vid ifrågavarande tidpunkt medel för ändamålet skall finnas tillgängliga för utbetalning — eventuellt förskottsvis i avvaktan på ett slutligt godkännande av avtalet. Landstinget beräknar att t. o. in. den 30 juni 1968 vid regionsjukhuset kun­ na bygga och utrusta för ca 56 milj. kr., vilket skulle föranleda statligt in­ vesteringsbidrag under budgetåret 1967/68 med ca 14 milj. kr.

Departementschefen

Villkorligt träffat avtal om läkarutbildning vid regionsjukhuset i Linkö­ ping har träffats med Östergötlands läns landsting. Staten skall i princip lämna investeringsbidrag med 25 % av kostnaderna för sjukhusets utbyg­ gande för läkarutbildning och forskning. Avtalet är avsett att gälla fr. o. m. den 1 juli 1967 t. o. in. den 30 juni 1970. Parterna har förutsatt att investe­ ringsbidrag skall kunna börja utbetalas under januari 1968. Mot bakgrunden av detta avtal har ytterligare 86 nybörjarplatser för medicine studerande anordnats vid universitetet i Uppsala fr. o. in. läsåret 1967/68 i enlighet med av riksdagen godtagna förslag i prop. 1965:141 (SU 173, rskr 411). Avtalet har godkänts av landstinget i april 1967. Bered­ ningen av avtalsärendet är emellertid för statens del ännu inte avslutad. Förslag rörande avtalet in. in. kan läggas fram tidigast under 1968 års riks­ dags vårsession. Jag vill dock framhålla att jag inte funnit anledning till

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 21

erinran mot avtalsförslagets huvudprinciper, vilka överensstämmer med dem som tillämpats vid träffande av flertalet gällande avtal rörande läkar­ utbildning vid undervisningssjukhus. En skillnad, som bör vara till fördel för båda parter, är dock att statens garanti för investeringsbidraget är knu­ tet till ett visst belopp och inte gäller under viss tid. Det synes mig därför rimligt att staten — utan att avvakta avtalets slutliga godkännande — tills vidare fullgör sina i avtalet upptagna förpliktelser. Jag föreslår därför att Kungl. Maj :t redan nu inhämtar riksdagens bemyndigande att från ett sär­ skilt för ändamålet upptaget anslag förskottsvis till Östergötlands läns landsting betala ut de investeringsbidrag m. m., som skulle ha erlagts om avtalet varit godkänt även av staten. För ändamålet bör ett förslagsanslag anvisas under rubriken Bidrag till regionsjukhuset i Linköping. Jag har inget att erinra mot den beräkning av anslagsbehovet till 14 milj. kr. för budgetåret 1967/68, som gjorts av statens förhandlingsnämnd. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att a) godkänna vad jag i det föregående anfört om för­ skottsvis utbetalande av vissa investeringsbidrag m. m. till Östergötlands läns landsting på grundval av ett villkorligt träffat avtal om läkarutbildning vid regionsjukhuset i Lin­ köping; b) till Bidrag till regionsjukhuset i Linköping på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fasti gliets fond

[4] 9. Utbyggande av karolinska sjukhuset. Till ändamålet har för budget­ året 1967/68 anvisats ett investeringsanslag av 13,5 milj. kr.

/. Lokal- och utrustnings programkommittén för karolinska sjukhuset Sedan hösten 1965 har konsulter engagerats vid karolinska sjukhuset för utredningar bl. a. angående befintliga huskroppars byggnadstekniska tillstånd, grundförhållanden och olika för sörjningsfrågor (vatten och av­ lopp, elkraft, VVS och kommunikationer m. m.). För sjukhusets räkning har också föranstaltats om vissa program- och stadsplaneutredningar. Des­ sa grundläggande tekniska utredningar är nödvändiga som underlag för programmering och projektering av sjukhusets utbyggnad. Till ändamålet har statsmakterna hittills anvisat 1,5 milj. kr. (prop. 1966: 2, bil. 3, SU 18, rskr 56, prop. 1966: 105, bil. 3, SU 81, rskr 196 och prop. 1967: 1 bil. 7 s. 218, SU 5, rskr 5).

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Under budgetåret 1967/68 skall enligt en av lokal- och utrustningsprogramkommittén (LUP-kommittén) för karolinska sjukhuset antagen tids­ plan den s. k. östra byggnaden — innehållande bl. a. cemtraloperation — programmeras. Detta innebär en stark forcering av arbetet inom kommit­ tén. Programmeringen kräver intensiv medverkan av konsulter, särskilt arkitektkonsulter. Forceringen av programarbetet medför ökade kostnader för tekniska utredningar. Det ytterligare medelsbehovet för programutred­ ningar beräknas av kommittén till 400 000 kr., vilket belopp bör ställas till sjukhusets förfogande.

II. Byggnadsstyrelsen Under våren 1966 har universitetskanslersämbetet lämnat över en ansö­ kan från konsistoriet vid karolinska institutet om tillstånd att från Ford Foundation och Wenner-Grenska Samfundet få ta emot gåvomedel om sammanlagt omkring 2,3 milj. kr. för uppförande av forskningslokaler för medicinsk fortplantnings- och utvecklingsforskning. Med anledning härav har byggnadsstyrelsen lagt fram förslag till en tillbyggnad av djurhuset vid karolinska sjukhusets centrallaboratorium, vari forskningslokalerna kan inrymmas. Kostnaderna uppskattades till 4,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1966, varav 0,5 milj. kr. för projekteringskostnader. Kungl. Maj :t har den 7 april 1967 bemyndigat karolinska institutet att motta gåvomedlen under förutsättning att mottagandet inte för med sig andra framtida kostnader för statsverket än som angivits i ansökningen. Vidare fick byggnadsstyrelsen i uppdrag att — i samråd med LUP-kom­ mittén för karolinska sjukhuset och sjukhusets direktion — på grundval av förslagen utföra projektering fram till och med färdigställande av bygg­ handlingar, innefattande tillförlitlig kostnadsberäkning, av tillbyggnaden till djurhuset. Byggnadsstyrelsen skulle därvid få använda högst 0,5 milj. kr. från det under fonden för förlag till statsverket anvisade investeringsanslaget till vissa projekteringskostnader. Lokalerna i tillbyggnaden avses bli generellt utformade. Av kostnaderna avser 560 000 kr. fast laboratorieinredning. Byggnaden beräknas kunna tas i bruk under sommaren 1969. En allmän medicinsk forskargrupp för fortplantningens endokrinologi har inrättats den 1 juli 1967 under ledning av en professor (prop. 1967: 1 bil. 10, s. 334, SU 8, rskr 8). Som förste innehavare av professuren har ut­ nämnts E. Diczfalusy. Forskargruppen avses få lokaler i tillbyggnaden i avvaktan på att stadigvarande forskningslokaler kommer till vid karo­ linska sjukhuset i överensstämmelse med förslagen härom i 1964 års gene­ ralplan för sjukhuset (prop. 1965: 59, SU 99, rskr 273). Även en grupp under professorn i pediatrik vid karolinska institutet J. Lind, som sysslar med utvecklingsforskning rörande bl. a. nyföddhetsperiodens fysiologi och nutrition samt fostermissbildningarnas uppkomst (teratologi) och andra läkemedelsbiverkningar, kan i de nya lokalerna få för­

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1967 23

bättrade forskningsmöjligheter. Konsistoritet vid karolinska institutet har härutöver räknat med att forskargrupper, som bl. a. behandlar cirkulations­ organens åldersförändringar och deras förebyggande, skall kunna få plats i den planerade byggnaden. Enligt universitetskanslersämbetets uppfattning är samtliga nämnda forskningsprojekt av synnerligen hög angelägenhetsgrad.

Departementschefen För den vidare utbyggnaden av karolinska sjukhuset är det viktigt att grundläggande tekniska utredningar görs på ett tidigt stadium. Vidare be­ hövs utredningar om hur sjukhusets kommunikations- och distributions­ system m. m. bör utformas. Forceringen av programmeringen av den pla­ nerade s. k. östra byggnaden, som bl. a. skall innehålla centraloperation, har fört med sig ett ökat medelsbehov för de tekniska utredningarna vid sjukhuset. Programkommitténs förslag bör godtas. Jag beräknar sålunda för detta ändamål ett ytterligare medelsbehov av 400 000 kr. under budget­ året 1967/68. Fortplantningsforskningen tillmäts numera stor betydelse bl. a. för fa­ miljeplaneringen i utvecklingsländerna. Fn allmän-medicinsk forskargrupp för fortplantningens endokrinologi har inrättats den 1 juli 1967 under ledning av professor E. Diczfalusy. Gruppen avses få lokaler vid karolinska sjukhuset, vilka emellertid t. v. blir provisoriska. Vikten av forskning rörande fostrets och spädbarnets utveckling har be­ lysts av bl. a. den s. k. neurosedynkatastrofén. Ford Foundation och Wenner-Grenska Samfundet har ställt sammanlagt ca 2,3 milj. kr. till förfogande för att arbetsvillkoren för den medicinska fortplantnings- och utvecklingsforskningen vid karolinska sjukhuset skall kunna förbättras genom tillkomsten av nya forskningslokaler. Lokalerna kan erhållas genom att man omedelbart uppför den tillbyggnad till sjuk­ husets djurhus, som upptagits redan i 1964 års generalplan för karolinska sjukhuset. Kostnaden för tillbyggnaden har uppskattats till 4,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1966. Mot bakgrunden av angelägenheten av den forsk­ ning som kan inrymmas i den föreslagna byggnaden har Kungl. Maj :t den 7 april 1967 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra projektering t. o. m. bygghandlingar av tillbyggnaden. Tillbyggnaden bör snarast uppföras. Jag har ingen erinran mot den gjorda kostnadsuppskattningen. Under förut­ sättning av att riksdagen godtar förslagen rörande byggnadsföretaget skulle byggnadsuppdrag kunna lämnas under våren 1968 och byggnaden stå fär­ dig för inflyttning under sommaren 1969. Härigenom skulle bl. a. den nämn­ da forskargruppen för fortplantningens endokrinologi kunna få mera till­ fredsställande lokaler vid denna tidpunkt. Medlen för byggnadsföretaget bör anvisas i ett sammanhang. Gåvomedlen bör tillgodoföras den på riksstaten för budgetåret 1967/68 upptagna in­ komsttiteln Övriga diverse inkomster.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Jag beräknar således 4,6 milj. kr. för uppförandet av en tillbyggnad av djurhuset vid karolinska sjukhuset. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Utbyggande av karolinska sjukhuset på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

[6] 5 a. Lån till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Norrbackainstitutet. I riks­ staten för budgetåret 1965/66, Fonden för låneunderstöd, har under denna anslagsrubrik uppförts ett investeringsanslag av 2 250 000 kr. för ett tills vi­ dare ränte- och amoteringsfritt lån till föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm. Lånet var avsett för byggande av ett elevhem med 60 internatplatser för rörelsehindrade elever vid Lidingöhemmet. Föreningen har anmält att byggnadsarbetena slutförts och att det nya elevhemmet är i bruk. Den totala kostnaden för anläggningen anges till 2 591 736 kr., dvs. 341 736 kr. mer än som anvisats. Härav hänför sig 175 000 kr. till kostnadsökning som föranletts av den allmänna byggnadskostnadsstegringen under byggnadstiden. Återstoden avser oförutsedda mer­ kostnader för bl. a. elarbeten och ny anläggning för automatiskt brandalarm. Föreningen hemställer om ytterligare ränte- och amorteringsfritt lån med 341 736 kr. för att täcka de uppkomna merkostnaderna för byggnadsarbetena vid Lidingö skolhem. Byggnadsstyrelsen bedömer den redovisade totalkostnaden för byggnads­ arbetena som rimlig. Den uppkomna merkostnaden anses försvarbar.

Departementschefen Jag tillstyrker att föreningen beviljas ett tills vidare ränte- och amorte­ ringsfritt lån med 340 000 kr. för att täcka den uppkomna merkostnaden för de utförda byggnadsarbetena. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Lån till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Norr­ backainstitutet på tilläggsstat I till riksstaten för budget­ året 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 340 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 25

Bilaga 5

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , H olmqvist , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , O dhnoff , W icilman , M oberg .

Härefter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, de under punkterna 1 och 5 samt statsrådet Wickman de under punkterna 2, 3 och 4 i det följande upptagna ärendena under finansdepartementets hand­ läggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

C. Skatte- och kontrollväsen

[1] C 11. Mynt- och justerings verket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. Till detta ändamål har för budgetåret 1967/68 anvisats ett reserva­ tionsanslag av 125 000 kr. (prop. 1967: 1 bil. 9 s. 48, SU 7, rskr 7). Mynt- och justeringsverket har anmält, att en av verkets myntpräglingsmaskiner har havererat och att maskinen är så hårt sliten att det inte lönar sig att reparera den. Eftersom präglingskapaciteten var hårt an­ strängd redan före haveriet, finner verket det angeläget att en ny maskin kan anskaffas redan under detta budgetår. Verket beräknar kostnaderna för en sådan till 180 000 kr. och föreslår att detta belopp ställs till verkets förfogande.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Departementschefen Jag delar mynt- och justeringsverkets uppfattning att en ny myntpräglingsmaskin bör anskaffas så snart som möjligt. Verkets uppgift om kost­ naden för en sådan kan jag godta. De medel, som tidigare anvisats till ny­ anskaffning av vissa maskiner in. m., kan inte tas i anspråk för präglingsmaskinen utan att andra angelägna anskaffningar eftersatts. Jag hemstäl­ ler därför, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vis­ sa maskiner m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budget­ året 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 180 000 kr.

D. Industri, bergsbruk, energiförsörjning m. in.

[2] D 4. Statens institut för hantverk och industri: Utrustning och inredning. För budgetåret 1967/68 är på riksstaten under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 400 000 kr. Statens institut för hantverk och industri hemställer i skrivelse den 22 maj 1967 att medel till ett belopp av 70 000 kr. ställs till förfogande för flyttnings- och inredningskostnader. Institutet anför, att dess elektronik­ sektion av byggnadsstyrelsen har anvisats särskilda lokaler utanför insti­ tutsbyggnaden. Flyttningen samt inredningen av de anvisade lokalerna har medfört extra kostnader på tillsammans 69 569 kr. På grund av dessa kost­ naders extraordinära natur kan de inte täckas av de medel som ställts till institutets förfogande för utrustning och inredning.

Yttrande Riksrevisionsverket anför i skrivelse den 10 oktober 1967 att upphand­ lingen av armatur påkallar särskild utredning. I avvaktan härpå kan större anslag än 45 000 kr. inte tillstyrkas.

Föredraganden Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Statens institut för hantverk och industri: Utrust­ ning och inredning på tilläggsstat I till riksstaten för bud­ getåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 27

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

F. Statens vattenfallsverk

[3] 1. Kraftstationer m. m. I årets statsverksproposition förordade föredra­ gande departementschefen en ram för medelsförbrukningen under inneva­ rande budgetår av 350 milj. kr. Beräkningen av anslagsbeloppet skedde un­ der hänsynstagande till att en marginal utöver ramen bör finnas för att möjliggöra den ökning av medelsförbrukningen under löpande budgetår som kan påkallas av konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl. Med beaktande av den beräknade behållningen på anslaget vid utgången av bud­ getåret 1966/67 togs anslaget upp med 360 milj. kr. Genom beslut den 9 juni 1967 föreskrev Kungl. Maj.t alt vattenfallsverket under budgetåret 1967/68 inte utan Kungl. Maj :ts medgivande får belasta anslaget med högre belopp än sammanlagt 350 milj. kr.

Föredraganden Med hänsyn främst till sysselsättningssituationen i Norrland har Kungl. Maj:t genom beslut den 22 september och den 27 oktober 1967 föreskrivit att vattenfallsverket får ta i anspråk ytterligare sammanlagt 34 milj. kr. av anslaget till kraftstationer in. m. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t ger riksdagen till känna vad jag anfört om det utökade bemyndigandet för statens vattenfallsverk att ta i anspråk anslaget Kraftstationer m. m.

Statens allmänna fastighetsfond

[4] 23. Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt. Vid 1965 års riksdag fattades beslut om att inrätta ett kavitations­ laboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt i Göteborg (prop. 1965- 1 bil. 12 s. 86, SU10, rskr 10). För ändamalet har hittills anvisats ett investeringsanslag om sammanlagt 2 375 000 kr., vilket motsvarar den beräknade kostnaden för byggnadsföre­ taget i prisläget den 1 april 1966 (prop. 1967: 1 bil. 12 s. 162).

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1967

Byggnadsstyrelsen (skr. 22/8 1967) beräknar, att denna kostnadsram med hänsyn till den allmänna byggnadskostnadsstegringen motsvarar 2 440 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967. Härutöver erfordras att kost­ nadsramen höjs med 60 000 kr. på grund av extraordinära grundförhållan­ den som tidigare inte kunnat förutses. Styrelsen föreslår därför nu en kostnadsram om (2 440 000 + 60 000 =) 2 500 000 kr. i prisläget den 1 april 1967. Med hänsyn till den förbrukning som styrelsen beräknar för budgetåret 1967/68 bör skillnaden mellan detta belopp och hittills anvisade medel d. v. s. (2 500 000—2 375 000=) 125 000 kr., anvisas på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1967/68.

Föredraganden Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid sta­ tens skeppsprovningsanstalt på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 125 000 kr.

Fonden för statens aktier

[5] 2. Teckning av aktier i Sveriges kreditbank. Enligt 62 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse (banklagen) är affärsbankernas rätt att mottaga inlåning från allmänheten volymmässigt begränsad till en viss multipel av bankens eget kapital. Undantagna från denna regel är inlåna­ de medel, som placeras i tillgångar av vissa slag. Sådana tillgångar brukar betecknas som täckningsfria. Helt täckningsfria tillgångar är t. ex. medel placerade i kassa och hos riksbanken, på postgiro eller i annan bank innestående medel samt — intill marknadsvärdet, dock högst nominella värdet — svenska statens skattkammarväxlar och s. k. guldkantade obligationer med en återstående löptid av högst fem år. Innebörden av bestämmelserna om inlåningsrätt är således, att en bank, om inlåningen från allmänheten ökas så att den föreskrivna proportionen mellan eget kapital och inlåningsmedlen inte kan hållas, inte kan använda de överskjutande inlåningsmedlen för utlåning till allmänheten utan måste placera dem i täckningsfria till­ gångar. Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond och dispositionsfond, s. k. fria skattefonder samt vinstbalans och andra jämförbara fondavsättningar. Vid bestämmande av inlåningsrätten får hänsyn tas till av banken utfär­ dade förlagsbevis. Beloppet härför har intill den 1 juli 1965 varit maximerat till halva aktiekapitalet, men ändrades då till att motsvara hela storleken av aktiekapitalet. En ytterligare uppmjukning av inlåningsrättsbestämmelserna genomför­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 29

des våren 1966, då täckningsfriheten för vissa fordringar mot fullgod sä­ kerhet höjdes. Styrelsen för Sveriges kreditbank hemställer i skrivelse den 19 september 1967 att åtgärder vidtas till förberedande av en ökning av bankens aktie­ kapital med 39,6 milj. kr. Styrelsen erinrar inledningsvis om att kreditbanken — sedan ett investeringsanslag för ändamålet anvisats av riksdagen — genomförde en ny­ emission våren 1963. Den innebar emission av en ny aktie för två gamla och emissionskursen var satt till 150 kr. per aktie. Genom emissionen ökade bankens eget kapital med 59,4 milj. kr. och bankens inlåningsrätt vidgades härigenom med i det närmaste 600 milj. kr. Åtgärden vidtogs sedan ban­ ken till fullo utnyttjat då föreliggande möjligheter att vidga inlåningsrätten genom emission av förlagslån. Kreditbankens inlåning har, framhåller styrelsen, i likhet med övriga affärsbankers, vuxit i snabb takt. För femårsperioden 1961—65 uppgår den årliga ökningen för kreditbankens del till i genomsnitt 11 %. År 1966 var ökningen 12,4 % och första halvåret 1967 ökade inlåningen med 7,3 % till 4 132 milj. kr. För hela perioden 31 december 1960—30 juni 1967 uppgår ökningen till 2 046 milj. kr. eller 98 %. Den snabba ökningen av inlåningen har gjort att frågan om åtgärder för att öka bankens inlåningsrätt nästan ständigt varit aktuell. Efter nämnda nyemission har två förlagslån emitterats av inlåningsrättsliga skäl, nämligen ett på 30 milj. kr. vid halvårsskiftet 1965 och ett på sam­ ma belopp den 15 mars 1967. Därmed har denna möjlighet till ökning av bankens inlåningsrätt vid nuvarande storlek av aktiekapitalet ånyo helt utnyttjats. En ytterligare ökning av aktiekapitalet genom nyemission fram­ står därför enligt styrelsens mening som ofrånkomlig om en uppbromsning av bankens normala utveckling skall kunna förhindras. I detta samman­ hang erinras om att två storbanker under förra året och en under inneva­ rande år av samma skäl sett sig föranlåtna att verkställa nyemissioner. Vid utgången av år 1966 uppgick kreditbankens eget kapital, satt i rela­ tion till den totala inlåningen, till 5,3 %. Motsvarande siffra för samtliga affärsbanker är 7,1 %. För enbart de fyra övriga storbankerna är genom­ snittssiffran 7,7 %. En viss »underkapitalisering» av verksamheten kan så­ lunda, anser styrelsen, med visst fog sägas föreligga hos kreditbanken för närvarande. Kreditbanken har givetvis, betonar styrelsen, med egna medel sökt höja det inlåningsgrundande egna kapitalet genom fondering av vinstmedel. Se­ dan 1961 har det egna kapitalet på detta sätt kunnat ökas med 30 milj. kr. Samtidigt har banken ansett sig böra använda en väsentlig del av rörelseöverskottet till avsättningar till värderegleringskonton för konsolidering av verksamheten. Under femårsperioden 1962—1966 har sålunda den sam­ manlagda behållningen på värderegleringskontot för utestående fordringar

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

kunnat ökas med 54,5 milj. kr. och under samma period har till värderegleringskontot för obligationer avsatts 31 milj. kr. Denna senare konsolidering på i runt tal 85 milj. kr., vilken skett med anlitande av obeskattade vinstmedel, är inte inlåningsrättsgrundande. Med tanke på den snabbt ex­ panderande rörelsen synes det önskvärt att banken även i fortsättningen skall kunna göra liknande avsättningar. Härav följer emellertid att man i vart fall för de närmaste åren inte kan räkna med att behovet av inlåningsgrundande eget kapital skall kunna tillgodoses enbart genom fondering av beskattade vinstmedel. Enligt styrelsens uppfattning är en ökning av bankens aktiekapital genom nyemission nu nödvändig. Det understryks, i detta sammanhang, att syftet med nyemissionen enbart är att vidga inlåningsrätten och inte att för­ stärka bankens likviditet, vilken är mycket god. Med hänsyn till den ut­ veckling, som synes kunna väntas i fortsättningen, bör enligt styrelsens uppfattning nyemission inte avse ett lägre belopp än ca 40 milj. kr. En emission av eu ny aktie för tre gamla skulle vid nuvarande storlek av aktie­ kapitalet, 118,8 milj. kr., ge ungefär detta belopp eller närmare bestämt 39,6 milj. kr. Styrelsen har för avsikt att på bolagsstämma föreslå en höj­ ning av bankens aktiekapital till 158,4 milj. kr. genom utgivande av 396 000 nya aktier. Aktieägare skulle därvid äga företrädesrätt att teckna en ny aktie för tre gamla. Av bankens nuvarande 1 188 000 aktier äger staten 1 187 232. Styrelsen erinrar i detta sammanhang om att banken i anslutning till den fortgående utvecklingen och konsolideringen av rörelsen också successivt höjt utdelningen på aktiekapitalet. Efter att åren 1956—1962 ha varit 5 % höjdes utdelningen år 1963 till 6 %, år 1965 till 7 % och år 1966 slutligen till 8 %. Beloppsmässigt har den årliga utdelningen från år 1962 till år 1966 stigit från 4 till 9,5 milj. kr. Med hänsyn till bl. a. de villkor, på vilka andra affärsbankers emissioner skett under de senaste åren, föreslås emel­ lertid att de nya aktierna emitteras till pari, d. v. s. en kurs av 100 kr. per aktie. Kommer nyemissionen till stånd finns möjlighet att från dispositionsfonden, som nu uppgår till 32 milj. kr., till reservfonden överföra det belopp, 19,8 milj. kr., som behövs för att reservfonden skall uppgå till hälften av det höjda aktiekapitalet.

Departementschefen Sveriges kreditbanks inlåning har sedan bankens senaste nyemission år 1963 fortsatt att öka i snabb takt. Bankens inlåningsökning har under 1960talet varit relativt sett större än i affärsbankssektorn som helhet och även jämfört med de övriga fyra största affärsbankerna. Frågan om åtgärder för att öka bankens inlåningsrätt har därför, liksom för övriga banker, varit aktuell vid flera tillfällen. År 1963 höjdes bankens aktiekapital med i runt tal 60 milj. kr., vilket gav behövligt utrymme i inlåningsrättsavseende för

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1967 31

bankens expansion under ett par år. En vidgning av inlåningsrätten blev på nytt aktuell år 1965 då ett förlagslån på 30 milj. kr. emitterades vid halv­ årsskiftet. Efter ytterligare en emission i mars 1967 har bankens möjlig­ heter att genom emission av förlagslån vidga inlåningsrätten helt utnytt­ jats. Banken har också med egna medel höjt det inlåningsrättsgrundande egna kapitalet genom fondering av vinstmedel. Denna väg att vidga inlå­ ningsrätten begränsas emellertid genom att avsättningar till värderegleringskonton också bör göras med tanke på den snabbt expanderande rörelsen och det torde därför inte vara möjligt att genom fondering av vinstmedel vidga inlåningsrätten i behövlig utsträckning. Jag delar bankens bedömning att en nyemission nu bör göras. Intet synes vara att erinra mot att nyemis­ sionen får avse det av banken förordade beloppet 39,6 milj. kr. En kapital­ ökning med detta belopp skulle vidga bankens inlåningsrätt med i det när­ maste 400 milj. kr. Samtidigt vidgas rätten att uppta förlagslån, varigenom inlåningsrätten kan vidgas med ytterligare närmare 400 milj. kr. Eftersom staten äger 1 187 232 av bankens nuvarande 1 188 000 aktier, skulle ökning­ en av det egna kapitalet så gott som helt falla på staten. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Teckning av aktier i Sveriges kreditbank på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 39 600 000 kr.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 33

Bilaga 6

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , H olmqvist , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , O dhnoff , W ickman , M oberg .

Härefter anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Palme, dels de i det följande under punkterna 1, 2 och 5 upptagna frågorna angå­ ende utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68, dels fråga om ny benämning på ecklesiastikdepartementet. Vidare anmäler stats­ rådet Moberg de i det följande under punkterna 3, 4, 6 och 7 upptagna frå­ gorna angående utgifter på samma tilläggsstat. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

B. Allmänna kultur- och bildningsändamål

[1] B 13. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna ru­ brik på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s. k. kulturmedelsanslaget, utgår bl. a. det statliga stödet till de sex större grkesorkestrarna i landet. Som förutsättning för bidrag till dessa föreskrivs med visst un­ dantag att från kommun eller annorledes bidrag skall utgå med samma eller större belopp. Det statliga bidraget är konstruerat som ett förlusttäck­ ningsbidrag och dess storlek är därför beroende av förhållandet mellan kostnader och intäkter. Det påverkas med andra ord av en rad ovissa och svårberäkneliga faktorer. Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1966/67 anvisades i bör­ jan av juni 1966 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det B Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 155

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

var vid denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov av förlusttäckningsbidrag för spelåret och det har därför liksom tidigare år förutsatts att efter spelårets slut ytterligare bidrag skulle utgå i den mån omständigheter, som orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över, medfört inte förutsedda kostnadsökningar eller ändrade intäktsförutsättningar. För spelåret 1966/67 har bidrag utgått till de sex orkestrarna med sam­ manlagt 4 785 000 kr. Uppgifter har nu infordrats angående det ekonomiska utfallet av verksamheten under nämnda spelår. Av dessa framgår, att vid tillämpning av nyss angivna principer för beräkning av det statliga förlust­ täckningsbidraget behov föreligger av ytterligare bidrag med sammanlagt 1 253 000 kr. Huvuddelen av det anmälda medelsbehovet är föranlett av automatiskt ökade kostnader för löner till följd av nya löneavtal. Därjämte har redovisats automatiskt ökade kostnader för arbetsgivaravgifter till riks­ försäkringsverket (ATP m. m.). Till Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening har Kungl. Maj :t ur kulturmedelsanslaget för budgetåret 1966/67 anvisat ett belopp av 450 000 kr. till teaterverksamheten under motsvarande spelår. På samma sätt som nyss redovisats beträffande orkestrarna har beträffande denna teater förutsatts, att en viss ökning av det statliga förlusttäckningsbidraget eventuellt skulle kunna ifrågakomma i efterhand. Styrelsen för teatern har nu överlämnat ett preliminärt bokslut för nämnda år utvisande ett underskott av 248 000 kr. Styrelsen anhåller om ett tilläggsanslag med hälften av detta belopp, dvs. 124 000 kr.

Departementschefen Det siffermaterial, som redovisats av orkestrarna samt av Folkteatern i Göteborg beträffande det ekonomiska utfallet av verksamheten under spelåret 1966/67, visar att kostnaderna blivit avsevärt större än vad som kunnat förutses. I huvudsak beror detta på de ovanligt stora avtalsbundna löne­ höjningarna under budgetåret 1966/67. I enlighet med den förut lämnade redovisningen räknar jag — sedan viss reduktion visat sig befogad — med ett medelsbehov av (1 191 000 + 124 000=) 1315 000 kr. för statsbidrag till täckning av de av nämnda omständigheter föranledda förlusterna för spelåret. På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag till särskilda kul­ turella ändamål anvisats 17,5 milj. kr. Härav återstår nu endast ett mindre belopp, som bör reserveras för förutsedda och eventuellt uppkommande behov in. m. under budgetåret 1967/68. Det av mig beräknade medelsbe­ hovet 1 315 000 kr. bör täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 35

att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 1 315 000 kr.

[2] B 57 a. Bidrag till stiftelsen Skansen. Till verksamheten vid stiftelsen Skansen utgår f. n. inga bidrag från staten. Verksamheten har förutsatts vara självbärande. På grund av sjunkande besökssiffror och ökade kostna­ der har stiftelsens ekonomiska situation försämrats. Samtidigt har behov redovisats rörande såväl nyanläggningar inom Skansens verksamhetsgrenar som upprustningar av det nuvarande byggnadsbeståndet. I olika skrivelser har stiftelsen begärt att staten och Stockholms stad skall ställa medel till förfogande för täckande av uppkommet underskott och för genomförande av ett omfattande investeringsprogram. Genom beslut den 4 november 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens förhandlingsnämnd att uppta förhandlingar med Stockholms stad för att finna en ändamålsenlig lösning av stiftelsen Skansens ekonomiska problem. I skrivelse den 12 oktober 1967 har statens förhandling snämnd meddelat att någon uppgörelse ännu inte kunnat träffas med Stockholms stad. Av skrivelsen framgår vidare att Stockholms stad, sedan förhandlingarna in­ letts i januari 1967, åtagit sig att lämna stiftelsen lån för att förse stiftelsen med det rörelsekapital som bedömts nödvändigt för tiden fram till somma­ ren 1967, då Skansens likviditetssituation förväntades bli bättre till följd av inflytande inkomster. Staden har härefter utlämnat räntebärande lån till stiftelsen på sammanlagt 1,5 milj. kr., nämligen 500 000 kr. den 25 januari 1967 mot 8,25 % ränta och 1 milj. kr. den 21 mars 1967 mot 7,75 % ränta. Förstnämnda lån har — jämte ränta — återbetalats den 15 augusti 1967. Det senare lånet förföll till betalning den 15 oktober 1967. Stiftelsen saknade emellertid möjlighet att återbetala hela lånet nämnda dag. Enligt en sommaren 1967 gjord prognos beräknas Skansens underskott för detta år uppgå till ca 2,2 milj. kr. Likviditetsunderskottet beräknas till ca 1,6 milj. kr. per den 31 december 1967 och beräknas stiga med ytterligare ca 1,5 milj. kr. fram till sommarsäsongen 1968. Eftersom staden tillsköt medel för att täcka underskottet föregående låg­ säsong, anser förhandlingsnämnden att det är rimligt, att staten denna gång träder emellan. Nämnden utgår från att i den nu uppkomna situationen Stockholms stad inte skall påfordra betalning av det belopp, inkl. ränta, som förföll till betalning den 15 oktober 1967. Under denna förutsättning anser nämnden, att staten bör ställa ett belopp av 2,5 milj. kr. till stiftel­ sens förfogande att användas till oundgängliga löpande driftkostnader, som inte täcks av inflytande intäkter. Beloppet måste med hänsyn till likviditetskrisen utanordnas snarast möjligt. Eftersom statens och stadens insatser

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

görs vid olika tidpunkter, hör vid den slutliga uppgörelsen ränta beräknas på det statliga bidraget efter samma grunder som gäller för stadens lån.

Departementschefen På grund av den av statens förhandlingsnämnd redovisade ekonomiska krisen för stiftelsen Skansen, har Kungl. Maj :t genom beslut den 13 oktober 1967 anvisat ett belopp av 1 600 000 kr. till stiftelsen Skansen från det un­ der XIII huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Medlen är avsedda för sådana oundgängliga löpande driftutgifter som inte täcks av andra inflytande medel. De har beräknats motsvara det belopp som måste stå till stiftelsens förfogande under den återstående delen av år 1967 för att tillgodose likviditetsbehovet. Beloppet är att betrakta som en provi­ sorisk statlig insats i avvaktan på slutlig överenskommelse med Stockholms stad beträffande stiftelsens ekonomi. För utbetalat belopp skall ränta be­ räknas efter samma grunder som tillämpas av staden för de medel som från dess sida ställts till förfogande. Som framgår av förhandlingsnämndens skrivelse fordras utöver den nämnda omedelbara insatsen ytterligare medel för att säkerställa stiftelsen Skansens likviditet fram till sommarsäsongen 1968. Eftersom jag inte fun­ nit anledning till erinran mot förhandlingsnämndens förslag, beräknar jag således ett ytterligare medelsbehov av 900 000 kr., vilket belopp bör anvisas under samma förutsättningar som gäller för det belopp som redan ställts till förfogande. För att täcka detta ytterligare medelsbehov samt för att ianspråktaget be­ lopp under anslaget Oförutsedda utgifter skall kunna återföras bör ett sär­ skilt anslag av 2 500 000 kr. anvisas på tilläggsstat under rubriken Bidrag till stiftelsen Skansen. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Bidrag till stiftelsen Skansen på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av 2 500 000 kr.

E. Högre utbildning och forskning

[3] E 85. Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m. I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett reservationsanslag till inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. in. av 46,5 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen och tekniska hög­ skolans i Stockholm byggnadskommitté 15 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 31,4 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan (jfr prop. 1967: 104 s. 36 och 38). Planerna tar för varje objekt upp bl. a. kostnadsram och beräknad

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1967 37

medelsförbrukning intill utgången av budgetåret 1967/68. Styrelsen, kom­ mittén och nämnden får dels lägga ut beställningar intill högst det belopp som angetts som kostnadsram för resp. objekt, dels — oavsett den medelsförbrukning för de olika objekten som förutsatts vid anslagsberäkningen — inom ramen för tillgängliga medel göra behövliga utbetalningar. Byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden har lagt fram förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustningsobjekt. För de förslag som med hänsyn till föreliggande tidsplaner nu bör behandlas kommer jag att i det följande lämna en kortfattad redogörelse.

Lund

Mikrobiologi. Den 1 juli 1966 inrättades eu till matematisk-naturvetenskapliga fakulteten knuten professur i ämnet mikrobiologi vid uni- ■v ei sitetet i Lund. br. o. in. vårterminen 1968 kommer undervisning att ges för 16 tvåbetygsstuderande per år. Mikrobiologins lokalbehov har proviso­ riskt tillgodosetts i de lokaler vid Paradisgatan som tidigare disponerats av institutionen för medicinsk mikrobiologi. Lokal- och utrustningsprogramkommittén (LUP-kommittén) för Lund är inte beredd att lägga fram förslag till definitiv kostnadsram för utrustning innan den tagit ställning till bl. a. frågan om lokalprogram för ämnet. Kommittén finner det dock nödvändigt att den i utrustningsplanen uppförda delramen av 100 000 kr. redan under innevarande budgetår höjs till 350 000 kr.

F a r in a k o 1 o g i. Vid behandlingen i det följande av anslaget till bygg­ nadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor avser jag att närmare redogöra för den ombyggnad för farmakologiska institutionen vid univer­ sitetet i Lund som erfordras i samband med att institutionen övertar hela den byggnad vid Sölvegatan som den f. n. delar med ämnet medicinsk kemi. Institutionens lokalbestånd ökar därmed från 1 100 in 2 nettoyta till 2 750 m 2 rumsyta och utbildningskapaciteten från 100 till 180 platser per år. LUP-kommittén för Lund föreslår utan att ta ställning till institutionens samlade utrustningsbehov att viss utrustning tillförs institutionen redan under innevarande budgetår och att en delram av 350 000 kr. benämnd Farmakologi därför förs upp i utrustningsplanen.

Stockholm Lokaler i k v. Blästern för tandläkarutbildning. Kungl. Maj :t medgav den 3 augusti 1967 att byggnadsstyrelsen fick disponera högst 1 125 000 kr. för att bygga om hyrda lokaler vid Hudiksvallsgatan (kv. Bläs­ tern) för de s. k. fantomkurserna och utbildningen i materiallära vid odon­ tologiska fakulteten vid karolinska institutet. Utbildningen i tandanatomi

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

och propedeutisk bettfysiologi avses vidare bli förlagd till dessa utrymmen i avvaktan på att permanenta lokaler färdigställs för ändamålet i en plane­ rad laboratoriebyggnad inom karolinska institutets område. När undervisningen i materiallära flyttas till lokalerna vid Hudiksvallsgatan friställs för andra ändamål utrymmen om ca 135 in 2 nettoyta i fakul­ tetens byggnad vid Holländaregatan. Flyttningen till de hyrda lokalerna innebär vidare att statens farmacevtiska laboratorium och statens rättsläkarstation tillförs de utrymmen om sammanlagt ca 650 m 2 nettoyta i des­ sa institutioners byggnader som nu disponeras för fantomkurserna samt för utbildningen i tandanatomi och propedeutisk bettfysiologi. LUP-kommittén för Stockholm föreslår att en definitiv kostnadsram av 500 000 kr. för utrustning av ifrågavarande undervisningslokaler förs upp i utrustningsplanen. För inredning uppskattar byggnadsstyrelsen kostna­ derna till 450 000 kr.

Föredraganden För att utrustning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt som jag redogjort för i det föregående bör de av LUP-kommittéerna för Lund och Stockholm föreslagna kostnadsramarna nu föras upp i utrust­ ningsplanen. För de lokaler som hyrts i kv. Blästern i Stockholm för tand­ läkarutbildningen vid karolinska institutet bör vidare en delram av 300 000 kr. föras upp i inredningsplanen i avvaktan på att kostnaden för objektet kan beräknas närmare. Mina ställningstaganden framgår av följande sammanställning.

Objekt Förordad ram Kostnadsram (1 000-tal kr.) eller förordad ändring av definitiv delram tidigare ram ram t. o. m. (1 000-tal kr.) 30/6 1968

Inredning Stockholm Lokaler i kv. Blästern för tandläkarutbildning + 300 300 Utrustning Lund

Stockholm Lokaler i kv. Blästern för tandläkarutbildning + 500 500

Mot bakgrund av de beräkningar som byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden gjort av medelsbehovet för inrednings- och utrustningsverksamheten under innevarande budgetår räknar jag med att de ökade utgilter som hänger samman med nu ifrågavarande objekt kan bestridas utan ytter­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 39

ligare medelsanvisning. Jag förordar därför att dessa utgifter får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att godkänna vad jag i det föregående förordat angående bestridande av vissa inrednings- och utrustningskostnader.

H. Imtemationellt-kultiirellt samarbete

[4] H 1. Kulturellt utbyte med utlandet. Under denna rubrik har för inne­ varande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 1 350 000 kr. Anslaget har oförutsett kommit att belastas av kostnader för svenskt deltagande i en gemensam nordisk aktion för att rädda konstföremål m. in. som skadades vid översvämningskatastrofen i Florens i november 1966. Sedan det efter översvämningen i Florens konstaterats att mycket stora skador uppkommit på böcker och konstföremål i staden, tog företrädare för museiväsendet i de nordiska länderna initiativ till en räddningsaktion för att begränsa de uppkomna skadorna. Vid ett sammanträde mellan de nordiska undervisnings- och kulturministrarna i Stockholm den 4 februari 1967 kom dessa överens om att verka för att organisera eu gemensam nor­ disk insats för restaureringsarbeten i Florens. En kommitté med företrädare för de olika nordiska länderna tillsattes för att utarbeta närmare förslag rörande räddningsaktionens utformning. Sedan förutsättningarna för en nordisk insats närmare undersökts ut­ arbetades förslag till en överenskommelse mellan de nordiska länderna. Denna överenskommelse godkändes för Sveriges del — under förbehåll av riksdagens godkännande i vad avser de ekonomiska förpliktelserna — ge­ nom beslut av Kungl. Maj :t den 6 juli 1967. Överenskommelsen innebär att en gemensam nordisk arbetsgrupp upp­ rättas för att biträda de italienska myndigheterna i Florens under en tid av tre år, räknat från den 1 juli 1967. Arbetet leds av en aktionskommitté med tre ledamöter från varje nordiskt land. Hjälpprogrammet inriktas på att ett antal nordiska konservatorer förlägger sitt arbete till Florens. En sådan insats har bedömts vara av väsentlig betydelse inte bara för att ta hand om skadade föremålen utan även för fortbildningen av de deltagande konserva­ torerna. Dessa kommer att väsentligt kunna vidga sitt yrkeskunnande ge­ nom kontakterna med experter från andra länder och genom att lösa de spe­ ciella problem som den omfattande skadegörelsen fört med sig. Sammanlagt sex nordiska konservatorer, varav två från vardera Sverige och Danmark samt en från vardera Norge och Finland, skall fortlöpande vara verksamma i Florens. Tjänstgöringen för varje konservator skall om­ fatta tre månader. Konservatorns hemland svarar för kostnaderna för lön, traktamente och resor. Utöver dessa kostnader uppkommer medelsbehov för

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

den gemensamma aktionskommittcns utgifter, avseende visst lönetillägg för ledaren av restaureringsarbetet, viss utrustning, skrivhjälp åt aktionskommitténs ledning i Köpenhamn, resor för aktionskommitténs ledamöter m. in. De gemensamma utgifterna förutsätts bli begränsade till 105 000 kr. per år, varav Sverige och Danmark skall svara för vardera en tredjedel samt Norge och Finland för vardera en sjättedel. Genom beslut den 20 juli 1967 uppdrog Kungl. Maj:t åt nationalmuseum att i samråd med de svenska ledamöterna i aktionskommittén utse de kon­ servatorer, som skall delta i restaureringsarbetet. Museet fick också i upp­ drag att handha utbetalningen av de ersättningar som skall utgå. Samtidigt anvisades behövliga medel för kostnaderna under andra halvåret 1967 ur an­ slaget Kulturellt utbyte med utlandet. Nationalmuseum har beräknat de sammanlagda kostnaderna för Sveriges deltagande i aktionen i Florens till 170 000 kr. under budgetåret 1967/68. Av beloppet avser 81531 kr. löner till konservatorerna, 42 355 kr. trakta­ menten, 9 520 kr. resor och 1 594 kr. oförutsedda utgifter. I beloppet ingår vidare 35 000 kr. i svenskt bidrag till den nordiska aktionskommittén för gemensamma utgifter. Utöver nämnda belopp behövs ett belopp av 8 000 kr. för att täcka lönekostnaderna för en i aktionen deltagande konservator från riksarkivet under tre månader. Den sammanlagda kostnaden för svenskt deltagande i Florensaktionen under budgetåret 1967/68 uppgår således till 178 000 kr.

Föredraganden De skador på konstskatterna i Florens som uppkommit genom översväm­ ningen förra hösten har föranlett aktioner från skilda håll för att rädda så mycket som möjligt av de skadade föremålen. För de nordiska länderna bär eu gemensam aktion kunnat organiseras. På grund av den katastrofsitua­ tion som förelegat har det framstått som väsentligt att sätta in hjälpåtgärderna snabbt. Sedan förberedelsearbetet avslutats har därför medel som står till Kungl. Maj :ts disposition under anslaget Kulturellt utbyte med ut­ landet utnyttjats för att täcka kostnaderna intill dess ett förslag i frågan kunde föreläggas riksdagen. Detta har inneburit att nämnda anslag kom­ mit att utnyttjas för ändamål som inte förutsetts. Inte heller finns det möjlighet att täcka kostnaderna för de fortsatta insatserna inom ramen för anslaget. Medel för räddningsaktionen i Florens under budgetåret 1967/68 bör därför anvisas på tilläggsstat. Samtidigt förordar jag att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens godkännande i vad avser de med aktionen förenade ekonomiska åtagandena. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att a) godkänna i det föregående angivna ekonomiska åta­ ganden för svensk medverkan i en gemensam nordisk ak­ tion för att restaurera konstföremål i Florens,

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 41

b) till Kulturellt utbyte med utlandet på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reserva­ tionsanslag av 178 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[5] 16. Radio- och televisionshus. För budgetåret 1967/68 har under statens allmänna fastighetsfond till radio- och televisionshus anvisats ett investeringsanslag av 4 955 000 kr. Beloppet är i sin helhet bundet till pågående byggnadsarbeten i Stockholm. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 22 augusti 1967 hemställt om me­ del för påbörjande av arbeten på ett radio- och televisionshus i Göteborg. Det erinras om att styrelsen — i anslutning till ett av Kungl. Maj :t den 12 mars 1965 lämnat projekteringsuppdrag — redan tidigare med skri­ velse den 22 augusti 1966 redovisade kostnadsberäknade huvudhandlingar avseende detta projekt. Kostnaden för detta angavs då till 28,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1966. I den i november 1966 framlagda propositionen angående rundradions fortsatta verksamhet m. m. (prop. 1966: 136) fram­ höll chefen för kommunikationsdepartementet att ifrågavarande byggnads­ företag så snart som möjligt borde komma till utförande. Med hänsyn till det då rådande arbetsmarknadsläget var departementschefen dock inte be­ redd att ta ställning till tidpunkten för projektets igångsättning. Ett liknan­ de uttalande gjordes i 1967 års statsverksproposition. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 januari 1967 erhöll byggnadsstyrelsen i uppdrag att fullfölja projekteringsarbetet fram till bygghandlingar. Sådana färdigställdes under maj månad 1967. Det ifrågavarande projektet, som byggnadsstyrelsen nu på nytt — med skrivelsen den 22 augusti 1967 — begär anslag till, avser ett radio- och televisionshus i tre våningsplan jämte ett begränsat källarplan på tomt nr 1 i kv. Kungschampignonen vid Delsjövägen i Göteborg. Byggnaden, som har en sammanlagd rumsyta inklusive serviceyta av ca 9 800 m 2 och en byggnadsvolym av ca 72 600 m3, består av ett entréplan, ett studioplan och ett kontorsplan. Entréplanet rymmer bl. a. entréhall, filmlokaler, kontor för nyhetsredaktion samt garage-, lastnings- och serviceutrymmen för OBenheter m. m. Studioplanet innefattar teater-, musik- och talstudios för ljudradion samt en s. k. livestudio på 600 m 2 jämte kontrollrum och en aktuelltstudio för televisionen, central teknik för ljudradio och television, dekor- och underhållsverkstäder, vissa personalutrymmen samt televerkets distributionslokaler. Kontorsplanet slutligen innefattar administrationslokaler och kontorsrum för teknisk och administrativ personal.

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Såsom nämnts beräknades vid framläggandet av huvudhandlingarna i fjol kostnaderna till 28,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1966. Därav avsåg 3,0 milj. kr. projektering, 15,3 milj. kr. egentliga byggnadsarbeten, 6,5 milj. kr. VVS- och elinstallationer, 1,9 milj. kr. yttre arbeten samt 1,8 milj. kr. central administration, anslutningsavgift etc. — Uppräknat i prisläget den 1 april 1967 anges totalkostnaden numera till 29,3 milj. kr. Byggnads­ styrelsen hemställer i den nämnda skrivelsen av den 22 augusti 1967, att av detta belopp 9 milj. kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för budget­ året 1967/68.

Departementschefen Lokalsituationen för Sveriges Radios programverksamhet i Göteborg har under senare år varit mindre tillfredsställande. Detta gäller särskilt i fråga om televisionen, vars programproduktion bedrivits i provisoriska lokaler, som varit kapacitetsmässigt otillräckliga och ur driftsynpunkt orationella. Att komma till rätta med dessa lokalförhållanden är så mycket mera ange­ läget som Göteborg redan nu är och i framtiden i ännu högre grad kommer att bli en av Sveriges Radios mera betydelsefulla programkällor. Såsom framgår av det föregående bär byggnadsstyrelsen i fjol framlagt kostnadsberäknade huvudhandlingar avseende ett trevåningars radio- och televisionshus vid Delsjövägen i Göteborg. Byggnaden kommer att inne­ hålla studiolokaler för ljudradions och televisionens programverksamhet jämte service- och verkstadsutrymmen, administrations- och kontorslokaler in. in. Under förutsättning av byggstart strax efter årsskiftet 1967/68 be­ döms huset kunna färdigställas under tredje kvartalet 1970. Kostnaderna för projektet anges i prisläget den 1 april 1967 till 29,3 milj. kr. Vid män prövning av ärendet har jag funnit mig i allt väsentligt kunna godta de bedömningar och planlösningar, som ligger till grund för de av byggnadsstyrelsen upprättade huvudhandlingarna. Även de beräknade kostnaderna får anses acceptabla. Med hänsyn härtill förordar jag, att det ifrågavarande projektet kommer till utförande i huvudsaklig överensstäm­ melse med det framlagda förslaget. Medelsförbrukningen under budget­ året 1967/68 beräknar jag — på grundval av vissa inom byggnadsstyrelsen verkställda reviderade beräkningar — till 5,5 milj. kr. Detta belopp bör ställas till förfogande på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande bud­ getår. För ett vart av budgetåren 1968/69 och 1969/70 behövs därefter 10 milj. kr. och för budgetåret 1970/71 slutligen 3,8 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Radio- och televisionshus på tilläggsstat I till riks­ staten för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 5 500 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 43

[ 6 ] 26. Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor. För investe­ ringar vid universiteten och de till ecklesiastikdepartementet hörande hög­ skolorna har i riksstaten för innevarande budgetår under denna anslagsrubrik förts upp ett investeringsanslag av 95 milj. kr. Medelsreservatio­ nen vid budgetårets början uppgick till 46 milj. kr. Någon medelsanvisning på tilläggsstat torde inte behövas. Däremot bör ett antal byggnadsobjekt, som enligt föreliggande tidsplaner kan påbörjas redan under innevarande budgetår, redovisas för riksdagen i detta sammanhang. Kostnaderna anges i prisläget den 1 april 1967 där inte annan prisnivå anges. För tiden den 1 april 1966—den 1 april 1967 beräknar byggnadsstyrelsen den allmänna byggnadskostnadsstegringen till 3 %.

Uppsala Nybyggnader på Artillerifältet, etapp I. Utförliga re­ dogörelser för dessa nybyggnader lämnades i prop. 1966: 2 (bil. 5 s. 20) och 1967:104 (s. 6 ). Nybyggnaderna planeras för att tillgodose lokalbehoven för de medicinskt-teoretiska ämnena i vilka antalet nybörjarplatser enligt riksdagens beslut i anledning av prop. 1965: 141 (SU 173, rskr 411) läs­ året 1966/67 ökat med 20 till 110 och läsåret 1967/68 med ytterligare 86 till 196. Planeringen sker vidare med hänsyn till att den farmaceutiska utbildnings- och forskningsorganisationen enligt samma beslut skall flyttas över till Uppsala och inordnas i universitet, tills vidare inom ramen för en särskild fakultet. Intagningskapaciteten vid denna fakultet skall därvid ökas från 80 till 120 platser per år. Som redovisades i prop. 1967: 1 (bil. 10 s. 264) och 1967: 104 (s. 6 ) av­ ses lokaler för ämnena biokemi och mikrobiologi vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten bli förlagda i direkt anslutning till de planerade lokalerna för samma ämnen vid de medicinska och farmaceutiska fakulte­ terna. Vidare är avsikten att särskilda lokaler för serviceverksamhet inom det separationstekniska området för hela landets behov skall inrymmas i nybyggnaderna. I investeringsplanerna för budgetåren 1965/66 och 1966/67 var uppförd en kostnadsram av 29 250 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965 för en första etapp om ca 12 570 m 2 rumsyta av ifrågavarande nybyggnader. Kungl. Maj :t uppdrog den 27 maj 1966 åt byggnadsstyrelsen att utföra schaktningsarbeten m. m. för etapp I. Dessa arbeten påbörjades i juni 1966. Ge­ nom beslut den 11 november 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadssty­ relsen att inom en kostnadsram av 21 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1966 utföra en etapp — etapp la — av nybyggnaderna omfattande en rumsyta av närmare 9 000 in2. I investeringsplanen för innevarande budgetår är uppförd en kostnads­

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

ram av sistnämnda belopp avseende etapp I a (jfr prop. 1967: 104 s. 6 och 17). De egentliga byggnadsarbetena för etapp I a påbörjades 1 mars 1967 och beräknas vara färdiga i oktober 1968. Som framgår av redogörelsen för objektet i den nämnda prop. 1967: 104 (s. 6 ) fick vederbörande myndigheter den 9 december 1966 i uppdrag att utreda de lokalbehov som planeras bli tillgodosedda inom ifrågavarande nybyggnader och därmed sammanhängande frågor så skyndsamt att bygg­ nadsstyrelsen skulle kunna redovisa förslag till byggnadsprogram och tids­ plan för utbyggnaden för Kungl. Maj :t senast den 15 maj 1967. Sedan LUP-kommittén för Uppsala färdigställt ett förslag till lokalpro­ gram för nybyggnaderna omfattande 37 820 m 2 programyta, har byggnads­ styrelsen med skrivelse den 9 oktober 1967 underställt Kungl. Maj:t sitt förslag till byggnadsprogram för dessa. Styrelsen har överslagsmässigt ökat den nämnda ytan med ca 15 % för behovet av lokaler för kapprum, toaletter etc. och för skyddsrum. Förslaget till byggnadsprogram omfattar därför en programyta av ca 43 600 in2. Kostnaderna för nybyggnaderna uppskattar styrelsen till 97,2 milj. kr. I nämnda skrivelse hemställer byggnadsstyrelsen vidare om uppdrag att utföra en ytterligare etapp — etapp Ib — av nybyggnaderna. Styrelsen be­ räknar kostnaderna för hela etapp I — etapperna I a och Ib — till samman­ lagt 29,2 milj. kr. Etapp I omfattar enligt byggnadsstyrelsen ca 13 300 in 2 rumsyta. I ett preliminärt förslag till användningen av dessa lokaler tar styrelsen upp ca 4 250 in 2 för högre utbildning och forskning — i första hand i fysiologi och medicinsk fysik samt i farmakologi och toxikologi —, ca 3 350 m 2 för grundutbildning i anatomi och histologi, fysiologi och medicinsk fysik, me­ dicinsk kemi samt farmakologi och toxikologi samt ca 1 000 in 2 för gemen­ samma lokaler som seminarierum, bibliotek m. m. För verkstad och djur­ hus har härutöver tagits upp ca 860 in 2 resp. 1 240 m2. Vidare föreslås fyra hörsalar om vardera ca 120 platser. Resterande utrymmen i etapp I avser enligt förslaget skyddsrum samt kapprum, toaletter etc. För att fördelarna av ett kontinuerligt byggande skall kunna tas till vara och för att en jämn sysselsättning av byggnadsarbetare skall bli möjlig bör enligt byggnadsstyrelsen etapp I b påbörjas i november 1967.

Nybyggnad för fysiska institutionen m. in. I gällande utrustningsplan för universitet, högskolor m. m. är eu kostnadsram av 8 milj. kr. uppförd för anskaffande av en Tandem van de Graaff-accelerator i Uppsala. Kungl. Maj :t uppdrog, som framgår av den redogörelse för an­ läggningen som lämnades i prop. 1965:40 (s. 30 och 60), den 26 februari 1965 åt byggnadsstyrelsen att projektera en nybyggnad för ett acceleratorlaboratorium. Vid projekteringen skulle ett lokalprogram för en påbygg­ nad med fyra till fem våningar över laboratoriet — som till större delen

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1967 45

skulle förläggas under markytan — skyndsammast utarbetas av LUP-kommittén för Uppsala och överlämnas till byggnadsstyrelsen. Styrelsen skulle på grundval av lokalprogrammet utarbeta förslag till byggnadsprogram och underställa detta Kungl. Maj :ts prövning så skyndsamt att laboratoriet och påbyggnaden kunde projekteras och utföras som ett byggnadsföretag. Sedan byggnadsprogram och förslagshandlingar redovisats av byggnads­ styrelsen uppdrog Kungl. Maj :t den 30 juni 1967 åt styrelsen att projek­ tera objektet t. o. m. färdiga bygghandlingar samt att därefter underställa ärendet Kungl. Maj :ts förnyade prövning. Vid projekteringen skulle enligt beslutet ytterligare undersökas möjligheterna att nedbringa kostnaderna för objektet, vilka uppskattats till 12 875 000 kr. Enligt förslagshandlingarna omfattar nybyggnaden en rumsyta av ca 5 260 m2, varav ca 3 620 in 2 avses för fysiska institutionen och ca 1 640 in 2 för verksamhet vid acceleratorsanläggningen. Enligt nämnda handlingar skall själva acceleratorlaboratoriet innehålla förutom utrymmen för VVS- och elinstallationer — apparathall, målrum och manöverrum. Apparathallen och målrummet, som har en höjd av 5 m och omfattar vardera närmare 450 m2, kräver särskilda anordningar för strålskydd. Av apparathallen, som är ca 8 in bred och ca 55 m lång, utgörs dock ca 85 m 2 av ett reservutrymme som tills vidare skall användas för fy­ siska institutionens behov. Manöverrummets rumsyta uppgår till ca 200 m2. För verksamheten vid acceleratorn har vidare beräknats arbetslokaler ovan jord omfattande ca 500 m 2 rumsyta. Fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala disponerar eniigt den lokalinventering som redovisades i specialutredningsdelen av 1963 års uni­ versitets- och högskolekommittés betänkande (SOU 1965: 12 s. 631) ca 8 100 in 2 nettoyta. Enligt förslagshandlingarna för ifrågavarande nybyggnad får institutionen ett lokaltillskott av 3 620 m 2 rumsyta. Antalet utbildningsplat­ ser för två betyg i examensämnet fysik vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet skall vara 240 enligt den av statsmakterna an­ tagna utgångspunkten för planeringen för de spärrade naturvetenskapliga ämnena (jfr prop. 1965: 141 s. 43 och 140, SU 173, rskr 411). Vid universitetet i Uppsala skall vidare ges civilingenjörsutbildning och teknisk magisterutbildning i enlighet med de riktlinjer som beslutats av riksdagen i anledning av prop. 1965: 141 (s. 138, SU 173, rskr 411) och prop. 1967. 4 (s. lo4, SU 51, rskr 143). Antalet utbildningsplatser vid civilingen­ jörsutbildningen — som bedrivs vid universitetet sedan år 1962 __ skall läsåret 1968/69 öka från 30 till 60. Utbildningen skall därvid läggas om så att den totala utbildningstiden förkortas från f. n. fem till fyra år. Den tek­ niska magisterutbildningen skall börja läsåret 1968/69 med 40 intagningsplatser. Vid full utbyggnad skall den årliga intagningskapaciteten vara 72 platser. Universitetskanslersämbetet fick den 12 maj 1967 i uppdrag att i början av år 1968 till Kungl. Maj :t inkomma med förslag om civilingen­

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

jörsutbildningen. Ämbetet skall därvid pröva frågan om ny utbildnings­ plan och samordning mellan nämnda utbildning, teknisk magisterutbild­ ning och utbildningen i matematik och fysik. Genom nämnda beslut den 30 juni 1967 fick LUP-kommittén för Uppsala i uppdrag att efter samråd med kanslersämbetet se över användningen av såväl fysiska institutionens nuvarande lokaler som lokalerna i nybyggna­ den med utgångspunkt i att alla möjligheter skall tillvaratas att åstadkom­ ma ett effektivt utnyttjande av lokalerna genom att de används gemensamt för nämnda utbildningslinjer. Enligt beslutet skall översynen utföras så skyndsamt att byggnadsstyrelsen kan för Kungl. Maj :t redovisa ett på den­ samma grundat förslag till disposition av lokalerna i nybyggnaden senast i samband med att byggnadsärendet, sedan bygghandlingar färdigställts, underställs Kungl. Maj :ts förnyade prövning. Som tidigare nämnts har kostnaden för nybyggnaden uppskattats till 12 875 000 kr. Den avses bli uppförd i kv. Kemikum utmed Villavägen i — förutom en vindsvåning — fyra våningar över markytan. Byggnadsstyrel­ sen räknar med att kunna redovisa bygghandlingar jämte förslag till dispo­ sition av lokalerna under andra kvartalet 1968. Enligt styrelsen bör dock för att nybyggnaden skall kunna färdigställas så snart som möjligt schaktnings- och grundarbetena, som är omfattande och tidskrävande, påbörjas redan under första kvartalet 1968. Nybyggnaden beräknas i sin helhet kun­ na tas i bruk under hösten 1969.

Lund Ombyggnad för farmakologiska institutionen. Intag­ ningen till läkarutbildningen vid universitetet i Lund har i enlighet med statsmakternas beslut (prop. 1963: 142, SU 112, rskr 264) fr. o. m. höstter­ minen 1965 ökat från 120 till 190 studerande per år. Detta innebär att ut­ bildningskapaciteten i ämnet farmakologi fr. o. in. vårterminen 1968 skall ökas till 180 platser per år. Farmakologiska institutionen har f. n. lokaler om ca 1100 in 2 nettoyta i en äldre institutionsbyggnad vid Sölvegatan. I denna byggnad inryms också lokaler för ämnet medicinsk kemi, vilka friställs hösten 1967 då den medicinska kemin flyttas över till nybyggnaderna för kemiskt centrum. Enligt förslag av byggnadsstyrelsen och LUP-kommittén för Lund skall farmakologiska institutionen då överta hela byggnaden som efter ombygg­ nad beräknas få en sammanlagd rumsyta av ca 2 750 m2. Byggnadsarbetena beräknas börja våren 1968 och vara helt färdiga till höstterminen 1970. Kostnaden för ombyggnaden uppskattas av byggnadsstyrelsen till 3 150 000 kr. Kungl. Maj :t uppdrog den 6 oktober 1967 åt byggnadsstyrelsen att pro­ jektera ombyggnaden t. o. m. färdiga bygghandlingar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 47

Stockholm Nybyggnad för sektion Am.m. För tekniska högskolans i Stock­ holm del innebar statsmakternas beslut i anledning av prop. 1965: 141 (SU 173, rskr 411) bl. a. en ökad årlig intagning av studerande vid sektion L höstterminen 1966 från 56 till 60, vid sektion A höstterminen 1967 från 72 till 90 och vid sektion V höstterminen 1970 från 90 till 180. Vid sektion L har intagningen av studerande höstterminen 1967 ökat med ytterligare 10 till 70 (jfr prop. 1967: 1 bil. 10 s. 273, SU 40, rskr 113). I prop. 1967: 104 (s. 15 och 21) redovisades att beredningen av det förslag tiU byggnadsprogram för en nybyggnad för sektion A som lagts fram av tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté ännu inte hade av­ slutats. I investeringsplanen fördes i avvaktan bl. a. härpå upp en delram av 1 milj. kr. för de rivnings-, schaktnings- och grundarbeten som planera­ des bli utförda hösten 1967. Kungl. Maj :t uppdrog den 30 juni 1967 åt byggnadskommittén att pro­ jektera nybyggnaden t. o. m. färdiga huvudhandlingar. Kungl. Maj :t före­ skrev därvid att man vid det försatta planerings- och projekteringsarbetet för sektionerna A, V och L vid högskolan skall utgå från att kostnaderna lör anskaffning av ytterligare lokaler för genomförande av den beslutade ök­ ningen av utbildningskapaciteten vid dessa sektioner skall begränsas inom en kostnadsram av 23 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1966. De lokaler som f. n. disponeras av sektionerna A, V och L omfattar enligt byggnadskommittén ca 15 130 m2. Härav utgörs ca 1245 in 2 av proviso­ riska lokaler i f. d. seminariebyggnaden vid Riddargatan 5. Enligt kom­ mittén medger den nämnda kostnadsramen av 23 milj. kr. en ökning av de permanenta lokalerna för dessa sektioner med 11 930 m 2 till (15 130—1 245 +11 930=) 25 815 in2. Sedan högskolans byggnadskommitté den 12 september 1967 redovisat huvudhandlingar för ifrågavarande nybyggnad uppdrog Kungl. Maj :t den 6 oktober 1967 åt kommittén att projektera densamma jämte tillhörande försörjningsåtgärder t. o. m. färdiga bygghandlingar. Som framgår av den i prop. 1967: 104 lämnade redogörelsen avses nybyggnaden bli uppförd på den högskolan närbelägna tomten för det s. k. östermalmsfängelset (kv. Domherren). Nybyggnaden, som omfattar ca 6 920 in2, kommer enligt hu­ vudhandlingarna att få en höjd av fem våningar utefter Rådmansgatan och Östermalmsgatan och av en våning utefter Uggleviksgatan. Lokalprogram­ met för sektion A, vilket tillstyrkts av LUP-kommittén för Stockholm, upp­ tar ca 6 830 m2. Resterande utrymmen i nybyggnaden är enligt byggnads­ kommittén avsedda för sektionerna V och L. Kostnaden för nybyggnaden och tillhörande för sörj ningsåtgärder beräknar byggnadskommittén enligt prisläget den 1 april 1966 till 13,3 milj. kr. resp. 450 000 kr., dvs. samman­ lagt 13 750 000 kr. vilket i prisläget den 1 april 1967 motsvaras av 14 165 000

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

kr. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas i januari 1968. Denna tid­ punkt har bestämts med hänsyn till att utflyttningen ur de av riksarkivet disponerade lokalerna i östermalmsfängelset beräknas vara slutförda då. Nybyggnaden beräknas vara i huvudsak färdigställd i januari 1970.

Ombyggnad för sektion E m. m. Sedan sektionerna M och B vid tekniska högskolan flyttat till nybyggnader har lokaler i huvudbygg­ naden, byggnad III, blivit friställda. Enligt generalplanen för utbyggnad 1960—1970 av högskolan skall matematikinstitutionerna överta de av sek­ tion M tidigare använda lokalerna i byggnadens nordöstra del. Denna om­ disposition föranleder inga ombyggnader. Vidare skall de lokaler i bygg­ nadens sydvästra del som utnyttjats för sektion B efter ombyggnad övertas av sektion E. Härigenom får sektion E ett lokaltillskott på ca 4 450 m 2 pro­ gramyta. Behovet av lokaltillskott för sektion E sammanhänger bl. a. med att intagningen av studerande i första årskursen höstterminen 1984 ökade från 135 till 150 och höstterminen 1969 kommer att öka med ytterligare 20 (jfr prop. 1965: 141 s. 137, SU 173, rskr 411). Kungl. Maj :t uppdrog den 30 juni 1967 åt högskolans byggnadskom­ mitté att på grundval av redovisat byggnadsprogram projektera ombygg­ naden t. o. m. färdiga huvudhandlingar. Kostnaden för ombyggnaden uppskattar byggnadskommittén till 4 milj. kr. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas i mars 1968 och avslutas i september 1969.

Ombyggnad för fysik, centralverkstad m. m. Från det gamla maskintekniska laboratoriet (byggnad VI a—b) vid tekniska högskolan har institutionen för mekanisk värmeteori och kylteknik och institutionen för ångteknik flyttat till nybyggnaden för sektion M. Enligt ett förslag av högskolans byggnadskommitté skall de därvid friställda ut­ rymmena byggas om för centralverkstaden samt institutionen för läran om vattenmotorer och pumpar. I nybyggnaden för sektion M finns enbart skriv­ rum för sistnämnda institution. De särpräglade laboratorierna med torn­ byggnad, vattenrännor m. m. i byggnad VI förutsätts nämligen även fort­ sättningsvis bli använda av institutionen. Kommitténs förslag innebär att institutionens lokaler i byggnad VI, vilka nu omfattar ca 710 in2, skall ut­ ökas med ca 520 in2. För centralverkstaden upptar förslaget 420 m2. Kost­ naden för ombyggnaden har uppskattats till 0,9 milj. kr. Centralverkstadens nuvarande lokaler i byggnad VII avses då verkstaden flyttar till byggnad VI bli ombyggda för institutionen för regleringsteknik (jfr SOU 1965: 12 s. 293). Kostnaden för denna ombyggnad uppskattar bygg­ nadskommittén till 450 000 kr. Kungl. Maj :t uppdrog den 22 september 1967 åt byggnadskommittén att

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

bil. 10 s. 649) kan över 1 750 lunchmål serveras i matsalen och kaféet. Om kårlokalerna efter en övergångstid används som matsal beräknas ytterli­ gare över 800 lunchmål kunna serveras. Köksutrymmena har dimensione­ rats så att denna ökning är möjlig. Lokalprogrammet för butiker m. in., vilket upprättats av byggnadssty­ relsen i samråd med LUP-kommittén för Umeå, upptar utrymmen för in­ tressebyrå, kiosk, bokhandel, bank samt herr- och damfrisering. Lokalerna avses bli uthyrda av byggnadsstyrelsen på marknadsmässiga villkor. Kungl. Maj :t uppdrog den 30 juni 1967 åt byggnadsstyrelsen att projek­ tera nybyggnaden t. o. in. färdiga bygghandlingar. Kostnaden för nybygg­ naden uppskattar styrelsen till 6 765 000 kr. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas under våren 1968 och avslutas under sommaren 1969. De studerande vid universitetet i Umeå bär tidigare haft möjlighet att äta i lasarettets matsal. Byggnadsstyrelsen har dock anmält att landstinget fr. o. in. höstterminen 1967 kan bereda plats endast för studerande vid me­ dicinska och odontologiska fakulteterna. Fem seminarierum i nybyggna­ den för bibliotek, samhällsvetenskap m. in. har därför tagits i bruk som matsal med 350 platser, vilket innebär att drygt 1 000 lunchmål kan ser­ veras. Kostnaderna för att ställa lokalen i ordning och för att sedan åter­ ställa den i ursprungligt skick har styrelsen uppskattat till 200 000 kr.

Föredraganden Som framgår av min redogörelse i det föregående har förslag till byggnadsprogram för hela den planerade utbyggnaden på Artillerifältet i Upp­ sala nyligen överlämnats av byggnadsstyrelsen. Styrelsen har därvid bl. a. hemställt om uppdrag att redan nu påbörja etapp I b. Med hänsyn till de fördelar som detta enligt styrelsen medför avser jag att senare denna dag föreslå Kungl. Maj:t att uppdrag ges styrelsen att ntföra huvuddelen av nämnda etapp. Det nämnda förslaget till byggnadsprogram bereds f. n. Jag avser därför att i annat sammanhang återkomma till bl. a. frågan om den närmare användningen av lokalerna i etapp I. I investeringsplanerna för budgetåret 1965/66 och 1966/67 var som jag tidigare nämnt uppförd en kostnadsram som avsåg hela etapp I av nybygg­ naderna på Artillerifältet. Den i gällande investeringsplan uppförda ramen avser däremot endast etapp I a. I planen bör med hänsyn till vad jag nyss anfört föras upp en höjd kostnadsram som motsvarar den beräknade kost­ naden för hela etapp I av 29,2 milj. kr. I samband med att dåvarande departementschefen i prop. 1967: 104 re­ dogjorde för sitt förslag till investeringsplan för budgetåret 1967/68 fram­ höll han att för samtliga nya objekt som fördes upp i planen gällde att de beräknades bli påbörjade under innevarande höst. Han räknade med att det skulle bli möjligt att under hösten 1967 — sedan erforderliga hand­ lingar och kostnadsutredningar prövats av Kungl. Maj :t — lägga fram för­

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

dock enligt byggnadsstyrelsen visat sig att det för att täcka samtliga kost­ nader för byggnadsföretaget är nödvändigt att höja kostnadsramen till 7 640 000 kr. Då hittills har anvisats sammanlagt 7 550 000 kr. för objek­ tet behövs ytterligare (7 640 000 — 7 550 000 =) 90 000 kr. för att slutreg­ lering av kostnaderna skall kunna ske.

Föredraganden Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen redovisat hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig ut­ bildning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 90 000 kr.

[8] Fråga om ny benämning på ecklesiastikdepartementet: Sedan länge har namnet »ecklesiastikdepartementet» framstått såsom mindre representa­ tivt för departementets verksamhetsområde. Det synes rimligt och natur­ ligt att den klart övervägande delen av departementets område, nämligen utbildningsväsendet, får komma till uttryck i departementets benämning. Det kan framhållas att departementet vid internationella kontakter i regel benämnts »Ministry of Education and Cultural Affairs». På svenska skulle detta närmast svara emot »utbildnings- och kulturdepartementet». Emel­ lertid kan denna benämning förefalla tung och med hänsyn härtill bör de­ partementet benämnas enbart »utbildningsdepartementet». Frågan om ändring i stadgan den 17 maj 1963 (nr 214) angående statsdepartementen torde få anmälas senare av chefen för justitiedepartementet. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t ger riksdagen till känna vad jag anfört om ny benämning på ecklesiastikdepartementet.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 53

Bilaga 7

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , H olmqvist , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , O dhnoff , W ickman , M oberg .

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler här­ efter de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för bvidgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.

[1] C 3. Lantbruksnämnderna: Utrustning. På riksstaten för budgetåret 1967/ 68 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 1 milj. kr. Lantbruksstyrelsen föreslår, att på tilläggsstat för budgetåret 1967/68 anvisas 1 milj. kr. Styrelsen beräknar att kostnaderna för utrustning av de nya lantbruks­ nämnderna med kontorsinventarier och annan utrustning kommer att upp­ gå till 3 milj. kr. Tillgång till dessa medel är en nödvändig förutsättning för att nämnderna skall kunna bedriva sin verksamhet på ett rationellt sätt. Anslaget för innevarande budgetår är nu disponerat för telefon- och annan nödvändig utrustning. För budgetåret 1968/69 har styrelsen begärt

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1067

1 milj. kr. Utrustningsbehovet är särskilt stort hos de åtta lantbruksnämn­ der som på grund av omorganisationen måste flytta in i nya lokaler. Statskontoret har ingen erinran mot lantbruksstyrelsens beräkningar av medelsbehovet och biträder även styrelsens ställningstagande till den tids­ mässiga medelsfördelningen.

Departementschefen Mot lantbruksstyrelsens beräkning av det ytterligare medelsbehovet för utrustning av lantbruksnämnderna under innevarande budgetår har jag inget att erinra. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Lantbruksnämnderna: Utrustning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reserva­ tionsanslag av 1 000 000 kr.

F. Forskning ocli undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden

[2] F 7. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag på 4 milj. kr. Av detta belopp disponeras 3,2 milj. kr. av utrustningsnämnden för universitet och högskolor för ändamål som upptagits i en särskild utrustningsplan. Återstående 800 000 kr. dispone­ ras av byggnadsstyrelsen för ändamål som redovisas i en särskild inredningsplan. Nämnden och styrelsen äger inom ramen för tillgängliga me­ del — oavsett i utrustnings- och inredningsplanerna för objekten beräknad medelsförbrukning — bestrida kostnader för utrustning resp. inredning av de i planerna upptagna objekten intill högst det belopp, som för varje objekt anges som kostnadsram. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor föreslår att kostnads­ ramar för utrustning förs upp i den nu gällande utrustningsplanen för följande projekt, nämligen

Lantbrukshögskolan U 11 u n a

Skogshögskolan

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 55

Kostnadsramarna för projekten 1 och 2 föreslås bli definitiva och ra­ men för projekt 3 föreslås bli delram. Nämnden har överlämnat förslag till utrustningsprogram för ifrågava­ rande objekt från lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbru­ kets högskolor. Kemi in. in. De utrymmen i »gamla» och »stora» institutionsbygggnaderna i Ultuna, vilka har friställts under våren 1967 eller kommer att fri­ ställas under vintern 1967/68 genom att institutionerna för växtodling och växtpatologi samt kemiska analyslaboratoriet får nya byggnader, avses efter ombyggnad ställas till förfogande för institutionerna för husdjursförädling, närings- och husdjursfysiologi samt kemi. Vidare avses lokalerna i det tidigare gårdskontoret komma att disponeras för högskolans kon­ sulentavdelning. Inom de aktuella lokalerna pågår sedan våren 1967 om­ byggnader. De institutioner m. m. som genom nämnda ombyggnader får nya loka­ ler behöver viss ny utrustning till ett belopp av 535 000 kr.

Nybyggnader vid Kungsängen, etapp I. Den första etappen av nybygggnaderna för lantbrukshögskolans djurförsöksstation vid Kungs­ ängen har färdigställts under våren 1967. För denna första byggnadsetapp bar byggnadskostnaderna i gällande investeringsplan (prop. 1967: 1, bil. 11, s. 161) beräknats till 1 630 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1966. Etapp I omfattar kontorslokaler, maskinhall och torkanläggning avsedda för hög­ skolans lantbruksförvaltning samt institutionen för husdjurens utfodring och vård. Byggnadsföretaget har utförts genom direkt upphandling enligt det s. k. totalentreprenadförfarandet. För maskinell utrustning av torkan­ läggningen har i utrustningsplanen upptagits en definitiv kostnadsram av 700 000 kr. Kostnaderna för utrustning av kontorshus och maskinhall som ingår i byggnadsetapp I beräknas till 200 000 kr. inkl. varuskatt.

Telefonväxel vid skogshögs kolan. Vid skogshögskolan finns f. n. två mindre telefonväxlar som är över 30 år gamla och som numera är otillräckliga med hänsyn till den ökning av personalen som skett. På den växel som tillhör Stockholms universitet finns outnyttjade anknytningar. Denna växel kommer att bytas ut mot en utbyggbar koordinatväljarväxel. Nämnden har funnit att en anknytning av högskolans telefoner till uni­ versitetets växel är den ur både investerings- och driftsekonomiska syn­ punkter fördelaktigaste lösningen för högskolans del. Kostnaderna har preliminärt beräknats till 200 000 kr. Enligt nämndens mening behövs f. n. ingen ytterligare medelsanvisning för de förutnämnda utrustningsobjekten.

56 Kungl. Maj ris proposition nr 155 år 1967

Departementschefen De av utrustningsnämnden för universitet och högskolor föreslagna nya kostnadsramarna för ifrågavarande projekt föranleder ingen erinran från min sida. Jag förordar alltså att i utrustningsplanen för jordbrukets hög­ skolor m. m. förs upp definitiva kostnadsramar för utrustning för institu­ tionen för kemi m. in. och för nybyggnader vid Kungsängen, etapp I, vid lantbrukshögskolan på 535 000 resp. 200 000 kr. samt för telefonväxel för skogshögskolan en delram på 120 000 kr. I enlighet med utrustningsnämndens förslag bör dessa kostnader få bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att godkänna vad jag i det föregående förordat angående bestridande av vissa utrustningskostnader vid jordbrukets högskolor.

M. Diverse

[3] M 10. Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, in. m. I prop. 1967: 136 angående ändringar i jaktlagstiftningen erinrade jag om att Kungl. Maj :t beslutat om översyn av normerna för ersättning av statsmedel i anledning av vissa rovdjursskador på tamdjur. Vidare anförde jag alt jag avsåg att återkomma till Kungl. Maj :t i frågan i sådan tid att möjlighet fanns att lägga fram förslag till 1967 års riksdags höstsession. Beredningen av frågan är nu avslutad. Enligt 27 § 2 mom. jaktstadgan den 3 juni 1938 (nr 279) gäller att skada på tamdjur, som orsakas av björn, lo eller örn, skall ersättas av statsverket, om skadan inte beror på uppenbar vårdslöshet vid djurens bevakning eller att djuren släppts på område, där de inte får komma in för att beta. Enligt kungörelsen den 12 april 1946 (nr 146) skall motsvarande bestämmelse tilllämpas i fråga om skada på tamdjur som orsakas av järv eller varg. Kungl. Maj :t har senast i brev den 16 juni 1966 utfärdat föreskrifter rörande ersätt­ ning för rovdj ursskador på tamdjur. Ersättning för skadade renar och får lämnas av statsmedel med belopp som anges i en taxa, som tagits in i bre­ vet. Den centrala naturvårdsmyndigheten skall årligen göra de ändringar i taxan som den finner nödvändiga med hänsyn till prisutvecklingen för renar och får. Beslut om ersättning fattas såvitt gäller skador i de fyra nordligaste länen av länsstyrelserna och för landet i övrigt av naturvårds­ myndigheten. 1964 års rennäringssakkunniga och statens naturvårdsnämnd (numera statens naturvårdsverk) har efter uppdrag av Kungl. Maj:t den 16 juni 1966 i samråd sett över grunderna m. m. för ersättning av rovdj ursskador på tamdjur. I skrivelse den 15 april 1967 redovisar de resultatet av översynen

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 57

och föreslår vissa ändringar av gällande ersättningsgrunder. De framhåller att frågan om rovdjursskadorna bör på längre sikt behandlas som en del av frågan om att skapa ett katastrof skydd för rennäringen, motsvarande jord­ brukets skördeskadeförsäkring. Intill dess att ett dylikt skydd införs, finns emellertid alltjämt behov av speciella skaderegleringsbestämmelser. Enligt nuvarande regler ersätts endast sådana renar som enligt visad utredning skadats av rovdjur. Gällande ersättningsbestämmelser grundas på att värdet av varje återfunnen rovdjursdödad ren skall uppskattas så noga som möjligt. Denna huvudprincip bör behållas, men vissa ändringar bör ske för att förenkla skadevärderingen och få ersättningarna att bättre än hittills avspegla skadornas faktiska betydelse för renägarna. Bl. a. före­ slås alt nu gällande särskilda ersättningsnorm för ungrenar (1—2 år gamla) slopas. Det är nämligen ofta förenat med betydande svårigheter att avgöra en rens ålder. En uppdelning av renarna i tre klasser — vuxen hanren, vuxen honren och årskalv — är därför tillräcklig. Vidare föreslås vissa mindre ändringar i avvägningen av nuvarande ersättningsbelopp för renar och får. Vid beräkningen av värdet för vuxen honren bör sålunda i fortsättningen tas hänsyn till att djuret som regel är dräktigt och följs av en kalv. Ersättning ges enligt nuvarande regler endast till den som styrkt att han är ägare till renen. Ersättning föreslås få utgå även för rovdjursskadade renar, vilkas ägare är okända. Värdet av omärkta renar tillkommer ve­ derbörande lappby enligt 13 § lagen den 5 maj 1960 (nr 144) om renmär­ ken. Med hänsyn härtill bör gottgörelse för rovdjursriven ren, vars ägare ej kan fastställas, utgå till den lappby inom vars område renen påträffats. I förslaget framhålls vidare att renägarna drabbas av, förutom skador för dödade, återfunna renar, en hel del andra förluster som vållas av rovdjur. Med hänsyn till att rovdjuren uppträder inom vidsträckta och delvis myc­ ket svårtillgängliga marker måste man räkna med att åtskilliga rovdjursdödade renar inte anträffas eller hittas inom sådan tid efter angreppet att det är möjligt att styrka dödsorsaken. Redan förekomsten av rovdjur i när­ heten av en renhjord medför att djuren blir oroade, vilket förorsakar vä­ sentligt merarbete för renskötarna. Rennäringssakkunniga och naturvårdsnämnden finner det skäligt att även sådana skador och olägenheter, vil­ kas förekomst eller omfattning knappast kan bevisas i det särskilda fallet, ersätts av allmänna medel. Eftersom det inte är möjligt att i fråga om nyssnämnda skador och olä­ genheter utpeka viss person som skadelidande, bör gottgörelsen utgå kol­ lektivt antingen till rennäringen i dess helhet eller till rennäringsidkarna inom visst område. Lämpligast är enligt förslaget att ersättning lämnas till varje lappby för sig, varvid gottgörelsens storlek kan bestämmas i förhål­ lande till de bevisliga rovdjursskador som under året inträffat inom byns område. Dessa skador utgör nämligen enligt de sakkunnigas och nämndens mening ett mått på rovdjursförekomsten i trakten och därmed också på

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

omfattningen av de störningar som rovdjuren vallar renskötseln. Ersättning för skadorna och olägenheterna föreslås utgå med 300 kr. per återfunnen ren. Som jämförelse kan nämnas att ersättningsbeloppet för återfunnen vuxen ren föreslås utgöra 250 eller 260 kr. Ersättningen till lappbyn bör. liksom den tidigare föreslagna gottgörelsen för inte identifierade renar, till­ falla bykassan så att medlen kan användas för lappbyns gemensamma an­ gelägenheter. Ersättningen för nyssnämnda förluster föreslås vara lika för skador av olika arter av rovdjur. Även om varg och järv vållar större indirekta skador på renskötseln än andra rovdjur, är avvikelserna inte så väsentliga att de motiverar skilda ersättningsregler. I fråga om skador på får föreslås att nuvarande ersättningsgrunder i huvudsak behålls. Ersättningsbeloppen bör dock anpassas bättre till dju­ rens verkliga värde. Vidare lörordas att även försvunna fai ersätts, dock med högst hälften av beloppet för återfunnet djur. Som förutsättning för ersättning bör gälla dels att åtminstone något rovdj ursangripet får påträf­ fats, dels att det genom utredning blivit styrkt att djuren varit försvunna sedan tiden för rovdjursangreppet. Förhållandevis höga krav bör ställas på den utredning som läggs till grund för sådan ersättning. Nuvarande bestämmelser rörande ersättning för vissa rovdj ursskador omfattar även andra tamdjur än renar och får. Några särskilda eisättningsbelopp finns inte fastställda för dessa. Enligt förslaget är det inte nödvändigt att fastställa ersättningsbelopp för sådana djur eftersom ska­ dor på dessa förekommer förhållandevis sällan. För fullständighetens skull bör dock i de nya ersättningsbestämmelserna tas in föreskrift om att gottgörelse för skada på annat tamdjur än ren eller får skall fastställas med tillämpning av reglerna för värdering enligt epizootilagen den 12 april 1935 (nr 105).

Remissyttrandena Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen — som hört rennäringsnämnden — veterinärstyrelsen, statens veterinärmedicinska anstalt, domänstyrelsen, länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), Sveriges lantbruksförbund samt Svenska samernas riksförbund. Länsstyrelserna har bifogat yttranden från vissa länsor­ gan in. m. Remissinstanserna tillstyrker det framlagda förslaget till nya grunder for ersättning av renar, får och andra tamdjur, som dödats av rovdjur. 1 eterinärstyrelsen understryker, att den ändrade rovdj urspolitiken i Sverige bör medföra en generösare syn på förevarande ersättningsproblem. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Jämtlands län, RLF och Sveriges lantbruksförbund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 59

Riksrevisionsverket anser att förslaget att gottgörelse skall lämnas för förluster, som inte styrkts, avviker från vanligen tillämpade principer i er­ sättningsfrågor. Med hänsyn till de speciella förhållandena i förevarande fall finner verket det dock skäligt att ersättning utgår. Rennäring snämnden och Svenska samernas riksförbund, som ansluter sig till principerna i det framlagda förslaget, anser dock kompensationen för de indirekta rovdjur skadorna och ersättningen för återfunna renar vara för lågt beräknade. Sistnämnda ersättning bör ej sättas lägre än vad som utgår för renar som körts över av tåg. Veterinärstyrelsen, statens veterinär­ medicinska anstalt och länsstyrelsen i Jämtlands län ifrågasätter om ej alla renar oavsett kön och ålder bör ersättas med ett och samma belopp. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att samma värde bör åsättas vuxna han- och honrenar. I fråga om ersättning för får framhåller länsstyrelsen i Jämtlands län , RLF och Sveriges iantbruksförbund att för sådana djur som försvunnit ef­ ter rovdj ursanfall bör full ersättning utgå.

Departementschefen Enligt nuvarande bestämmelser utgår ersättning av statsmedel för tam­ djur som skadats av björn, lo, varg, järv eller örn. Ersättning som i princip motsvarar djurets värde ges till ägaren för varje funnet djur. Det förslag till nya ersättningsbestämmelser, som 1964 års rennäringssakkunniga och statens naturvårdsnämnd gemensamt lagt fram och som jag i det föregående redogjort för, innebär att ersättning alltjämt skall utgå till ägaren för sådant djur som skadats av rovdjur och som därefter återfunnits. Därutöver föreslås att ersättning skall lämnas även i de fail där ägaren till skadad ren är okänd. Ersättningen skall i sådana fall ges till bykassan i den lappby inom vars betesområde renen påträffas. Jag har ingenting att erinra mot nu angivna riktlinjer. Rennäringssakkunniga och naturvårdsnämnden förordar vidare — mot bakgrunden av de inskränkningar som skett i jakträtten i fråga om större rovdjur — att rennäringen ges ersättning även för andra rovdj ursskador än de nyss nämnda. Härigenom avses samerna få kompensation för förlusten av djur som inte återfunnits och för merarbete på grund av att renhjordarna skingrats vid rovdj ursangrepp. För varje återfunnen rovdj ur sdödad ren föreslås utgå en extra ersättning av 300 kr. till den lappby, inom vars betesområde renen påträffats. Förslaget innebär att sådana skador ersätts vilkas frekvens och storlek i allmänhet inte kan bevisas. Riksrevisions­ verket påpekar i sitt remissyttrande att förslaget avviker från de principer i ersättningsfrågor som vanligen tillämpas. Med hänsyn till de speciella förhållandena vid rovdj ursskador på tamdjur har verket dock funnit det skäligt att ersättning utgår. Även jag anser att starka skäl talar för att er­ sättning bör utgå i dessa fall. Ersättning bör dock till en början utgå för­

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

söksvis. Utvecklingen av ersättningsanspråken bör nämligen följas under en tid innan definitiv ställning tas. Kungl. Maj :t bör få besluta om ersätt­ ningens storlek. Också när det gäller får föreslår rennäringssakkunniga och naturvårdsnämnden en viss utsträckning av statens ersättningsskyldighet. Denna skall sålunda även omfatta gottgörelse till ägaren för får som försvunnit vid tiden för rovdjursangrepp och senare inte återfunnits. Som förutsätt­ ning bör dock enligt förslaget gälla att ersättning lämnats för något åter­ funnet får som skadats vid samma angrepp. Även i detta fall anser jag att ersättning tills vidare bör utgå försöksvis. I enlighet med förslaget bör er­ sättning för ej återfunnet får inte överstiga hälften av värdet av får som dödats vid samma rovdjursangrepp men senare hittats. De sakkunniga och nämnden föreslår vidare att storleken av ersättnings­ beloppen för ren och får anpassas bättre till djurens verkliga värde, samt att ersättningen för övriga tamdjur blir bestämd med ledning av reglerna för värdering av klövbärande djur och fjäderfä enligt epizootilagen den 12 april 1935 (nr 105). Kungl. Maj :t äger besluta i hithörande frågor. De nya ersättningsgrunderna bör tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1968. Kostnadsökningarna för att genomföra förslaget beräknar jag till ca 230 000 kr. per år. Kostnaderna bör betalas med medel från förslagsanslaget Er­ sättning för av rovdjur dödade tamdjur, in. m. som alltså under budget­ året 1967/68 i motsvarande mån kan komma att belastas med högre belopp än som beräknats i riksstaten. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer i fråga om ersättning för vissa av rovdjur förorsakade skador som jag förordat i det före­ gående.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[4] 28. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor in. m. För innevarande budgetår har under förevarande anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 7 milj. kr. att disponeras i enlighet med en investeringsplan, som för de i planen ingående objekten upptar av riksdagen godkända kostnads­ ramar. Byggnadsstyrelsen hemställer att följande byggnadsprojekt tas upp i in­ vesteringsplanen och att medel anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1967/ 68 för följande projekt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 61

Lantbrukshögskolan

Alnar p. Nybyggnader för trädgårdssektionen

LantbruksJiögskolans trädgårdssektion i Alnarp inrättades den 1 juli 1962. Undervisningen vid denna sektion inleddes 1964, då den första års­ kursen av hortonomie studerande kom till Alnarp efter två års studier vid Ultuna. F. n. antas årligen 25 hortonomie studerande. Trädgårdssektionen har sedan sin tillkomst varit provisoriskt förlagd till ett flertal olika bygg­ nader. Denna mycket splittrade förläggning har varit orationell för såväl undervisning som forskning och försöksverksamhet på området. Byggnadsstyrelsen redovisade i skrivelse den 11 oktober 1965 byggnads­ program för nybyggnader för institutionerna för frukt- och bärodling, köksväxt- och prydnadsväxtodling, trädgårdskonst och naturvård samt underavdelningarna för trädgårdsodlingens driftsekonomi, trädgårdsod­ lingens arbetsmetodik och teknik samt växtpatologi, allt vid lantbrukshögskolans Alnarpsdel. Genom beslut den 18 februari 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt styrelsen att på grundval av nämnda byggnadsprogram utföra projektering fram t. o. m. färdigställande av huvudhandlingar, innefattande tillförlitlig kost­ nadsberäkning av nybyggnader av institutions- och laboratorielokaler, samt att därefter underställa ärendet Kungl. Maj :ts förnyade prövning. I fråga om arbets- och lagerlokaler, växthus, bänkgård, näthall och övriga bygg­ nader för ekonomiutrymmen föreskrev Kungl. Maj :t att det fortsatta pla­ neringsarbetet skulle inriktas på att dessa projekt skulle — på grundval av nämnda byggnadsprogram — anskaffas genom direkt upphandling av lämpligt företag. Ärendet skulle åter underställas Kungl. Maj :ts förnyade prövning, sedan en på anbud grundad kostnadsberäkning verkställts och ärendet var så berett att direkt upphandling kunde ske. Utredning och beredning av byggnadsprojekten förutsattes ske inom en arbetsgrupp i vilken företrädare för lantbrukshögskolan skulle ingå. Styrelsen hemställer att Kungl. Maj :t uppdrar åt styrelsen att inom en kostnadsram av 3 350 000 kr. utföra nybyggnader av växthus jämte till­ hörande försörj ningsanläggning som en första etapp vid lantbrukshögskolans Alnarpsdel och att härför på tilläggsstat anvisas 1 milj. kr. Styrel­ sens kostnadsberäkningar grundar sig på inkomna anbud. Styrelsen avser att senare redovisa återstående ny- och ombyggnader som eu andra etapp.

Röbäc k sdalen. Ny- och ombyggnad av djurstallar

Enligt beslut av 1962 års riksdag (prop. 1 bil. 11, JoU 14, rskr 180) skall husdjur sförsöksstationen i norra försöksdistriktet liksom jordbruks- och trädgårdsförsöksstationerna inom detta distrikt förläggas till Röbäcksda-

62 Kungl. Maj :ts proposition nr 155 år 1967

len. I propositionen angavs att resurserna för husdjur sförsök vid Röbäcksdalen skulle planeras för ca 50 mjölkkor och 100 tackor jämte ungdjur. Genom beslut den 13 september 1963 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnads­ styrelsen att på grundval av ett tidigare redovisat byggnadsprogram utföra projektering fram t. o. m. färdiga bygghandlingar för ombyggnad av ladu­ gård och nybyggnad av fårstail. Efter framställning av byggnadsstyrelsen överlämnade Kungl. Maj :t genom beslut den 6 december 1965 ifrågava­ rande byggnadsärenden till lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor (LUP-kommittén). Av handlingarna i ärendet framgår att LUP-kommittén i skrivelse till byggnadsstyrelsen funnit att besättningen av mjölkkor bör uppgå till 80 djur med hänsyn till för söksstatistiska och driftsekonomiska synpunkter. Kommittén har förordat att en ny byggnad uppförs för 80 mjölkkor och att den befintliga ladugården disponeras för ungdjur och kalvar. Kommit­ tén förordade vidare att den nya byggnaden i största möjliga utsträckning upphandlas i monteringsfärdigt skick. Byggnadsstyrelsen hemställer att Kungl. Maj :t uppdrar åt styrelsen att inom en kostnadsram på 1 375 000 kr. utföra ny- och ombyggnad av djur­ stallar vid Röbäcksdalen i enlighet med LUP-kommitténs nämnda förslag. Styrelsens kostnadsberäkningar grundar sig på inkomna anbud. Vidare har styrelsen hemställt att 600 000 kr. anvisas på tilläggsstat för ändamålet.

Departementschefen Förevarande byggnadsprojekt omfattar nybyggnad av växthus för lantbrukshögskolams trädgårdssektion i Alnarp samt ny- och ombyggnad av djurstallar för lantbrukshögskolans husdjursförsöksstation i Röbäcksda­ len. Den beredning som skett av projekten med anbudsinfordran från leve­ rantörer finner jag ändamålsenlig och ägnad att minska kostnaderna. Mot den redovisade kostnadsberäkningen på 3 350 000 kr. resp. 1 375 000 kr. har jag inget att erinra. Objekten bör med nämnda ramar tas upp i investe­ ringsplanen. Medelsförbrukningen under innevarande budgetår för dessa byggnadsobj ekt synes, såvitt nu kan bedömas, rymmas inom det till bygg­ nadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. anvisade anslaget. Jag för­ ordar därför att kostnaderna för ifrågavarande objekt får bestridas av till­ gängliga medel under förevarande anslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att godkänna vad jag i det föregående förordat angående bestridande av kostnaderna för vissa ny- och ombyggnader vid jordbrukets högskolor.

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1967 63

Fonden för låneunderstöd

[5] 9 a. Lån för ombyggnad av djursjukhuset i Hälsingborg. Genom beslut den 3 juni 1965 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för jordbruksdeparte­ mentet att tillkalla fem sakkunniga för att utreda veterinärväsendets upp­ gifter och organisation. Utredningen1 har den 20 april 1967 avlämnat be­ tänkande om sluten djursjukvård (stencil Jo 1967: 6).

Utredningen Med sluten djursjukvård menar utredningen sådan sjukvård som läm­ nas vid särskilda inrättningar där djuret kan stanna kvar för operation eller annan behandling. Sluten vård ges djur av alla slag vid veterinärhög­ skolans kliniker, veterinärinrättningen i Skara, djursjukhusen i Hälsing­ borg och Strömsholm, de militära sjukstallarna och vid vissa s. k. distriktskliniker. Sluten vård ges vidare vid Blå stjärnans kliniker; i Borås och Göteborg samt vid djursjukhuset i Malmö men dessa tar främst emot säll­ skapsdjur. Sluten djursjukvård förekommer även vid vissa travbanor. Veterinärhögskolans kliniker, veterinärinrättningen i Skara och de mili­ tära sjukstallarna är statliga. Huvudman för djursjukhuset i Hälsingborg är hushållningssällskapet i Malmöhus län medan djursjukhuset i Ströms­ holm har en särskild stiftelse som huvudman. De s. k. di strikt sklinikerna drivs som regel privat av distriktsveterinärerna, men får vissa bidrag av vederbörande kommuner eller andra lokala intressenter. Djursjukhuset i Malmö är privatägt. Vid de nämnda inrättningarna togs åren 1965 och 1966 in 77 825 resp. 84 458 djur. Av dessa fick emellertid endast 18 resp. 17 % sluten vård. Av dem som under år 1966 fick sluten vård var 82 % säll­ skapsdjur, 12 % hästar, 5 % nötkreatur och 1 % svin. Vid sina överväganden rörande det framtida behovet av sluten djursjukvård har utredningen delat upp djurmaterialet på animalieproduktionens djur inklusive jord- och skogsbrukets hästar samt på sporthästar och sällskapsdjur. Den slutna djursjukvården inom animalieproduktionen avser f. n. främst ett mindre antal dyrbarare avelsdjur. De ekonomiska synpunkterna bestäm­ mer helt om ett djur som blir sjukt skall få sluten vård eller gå till slakt. Ef­ terfrågan på sluten vård för animalieproduktionens djur beräknas även i fortsättningen inte bli särskilt stor. Därvid förutsätts att avgifter för vår­ den tas ut så att verksamheten i princip är ekonomiskt självbärande. För de delar av landet som även i framtiden väntas utgöra kärnan inom svenskt jordbruk beräknas djursjukhuset i Hälsingborg och veterinärinrättningen i Skara tillgodose behovet. Det sjukvårdsbehov som finns i övrigt bör liksom hittills främst tillgodoses inom den öppna vårdens ram. 1 Riksdagsmännen Sven Persson (ordförande) och Harald Pettersson, överdirektör Gösta Björkman, ombudsman Arne Nybom och byrådirektör Curt "Werner.

64 Kungl. Maj :ts proposition nr 155 år 1967

Sporthästarnas antal har under senare år ökat starkt. Varje sådan häst representerar i regel ett inte obetydligt ekonomiskt värde. På grund härav kan sluten vård ofta vara motiverad. En utbyggnad av den slutna vården för sporthästar bör dock ske utan statligt engagemang. Utgiften för sjuk­ vård bör ingå som en faktor bland andra när tävlingsanordnarnas andel av de på totalisatorn satsade medlen avvägs. Som en följd av den stigande levnadsstandarden har också antalet hun­ dar ökat. Det kan antas att såväl antalet hundar soan efterfrågan på sluten vård för dessa kommer att fortsätta att öka. Utredningen anser sig emel­ lertid inte kunna tillstyrka, att några statliga åtgärder vidtas för att öka tillgången på slutna vårdplatser för hundar. Utredningen anser inte att någon skyldighet föreligger för staten att av etiska eller andra skäl till­ godose det ökade behovet av sluten djursjukvård. Ansvaret för att djur behandlas väl och såvitt möjligt skyddas mot lidande ankommer i första hand på djurets ägare. Utredningen påpekar att hundarna i stor utsträck­ ning finns i storstäderna med omgivande kommuner och finner det vara motiverat att kommunerna vidtar åtgärder för att tillförsäkra hundarna erforderlig sjukvård. Det är inte nödvändigt att kommunerna driver hundsjukhus i egen regi. Oavsett kommunala insatser kan initiativ till djursjuk­ vård tas av enskilda eller sammanslutningar. Kungl. Maj :t har till utredningen överlämnat en framställning från hus­ hållningssällskapet i Malmöhus län om statlig medverkan i dels upprust­ ning av djursjukhuset i Hälsingborg, dels sjukhusets fort­ satta drift. Hushållningssällskapet har därefter i skrivelse till utredningen förklarat sig i princip berett att självt ansvara för driften under förutsätt­ ning att statligt bidrag i en eller annan form kan erhållas till viss ombygg­ nad av sjukhuset. Utredningen framhåller att djursjukhuset i Hälsingborg, som är inrymt i byggnader som togs i bruk år 1912, är hårt slitet. Personalen får ar­ beta under förhållanden som på intet sätt motsvarar nutida krav. För att få bort de mest markanta missförhållandena vid sjukhuset behövs en om­ byggnad som av hushållningssällskapet kostnadsberäknats till 600 000 kr. Med hänsyn till den betydelse djursjukhuset i Hälsingborg har för animalieproduktionen inom de sydligare delarna av landet föreslår utred­ ningen att hushållningssällskapet i Malmöhus län erhåller ett statligt ränteoch amorteringsfritt lån på 75 % av den av sällskapet beräknade kostna­ den för ombyggnad av sjukhuset. Då en eventuell framtida utbyggnad av sjukhuset torde komma att i allt väsentligt tillgodose andra behov än animalieproduktionens, anser utredningen att statens medverkan bör begrän­ sas till vad nu föreslagits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 65

Remissyttrandena Yttranden över betänkandet har efter remiss avgetts av överbefälhava­ ren, överståthållarämbetet (efter hörande av Stockholms stadskollegium), riksrevisionsverket, lantbrnksstyrelsen, veterinärstyrelsen, styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt, styrelsen för lantbrukshögskolan, sty­ relsen för veterinärhögskolan, kommunalrättskommittén, Svenska stadsför­ bundet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Hus­ hållningssällskapens förbund, Malmöhus läns hushållningssällskap, Sve­ riges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), Svenska travsportens centralförbund, Ridfrämjandet, Svenska kennelklubben, Stif­ telsen Sydöstra Sveriges djursjukhus, Sveriges veterinärförbund och Svensk Husdjursskötsel. Stiftelsen djursjukhuset i Strömsholm har inkommit med skrift i ämnet. Utredningens förslag tillstyrks i sin helhet av lantbrnksstyrelsen och sty­ relsen för lantbrukshögskolan. Utredningens bedömning av behovet av sluten djursjukvård för animalieproduktionens djur delas av Sveriges lantbruksförbund, Hushållningssällskapens förbund och Svensk Husdjursskötsel. Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt anser att djursjukhus är en integrerande del i den veterinära fältorganisationen. Enligt anstaltsstyrelsen har utredningen i alltför stor utsträckning sett på det enskilda djurets värde och inte beaktat att detta djur är eu del av en besättning. Även den slutna vården kan tjäna ett profylaktiskt syfte. Härtill kommer att djursjukhusen ger råd till veterinärerna i specialfall samt lämnar material för den kliniska forskningen på djursjukdomarnas område. Om hänsyn tas till nämnda faktorer kan det ifrågasättas om behovet av sluten djursjuk­ vård för animalieproduktionens djur är tillgodosett. Liknande synpunkter anförs av styrelsen för veterinärhögskolan och Sveriges veterinärförbund. Enligt dessa bör slutligt ställningstagande till frågan om den slutna djur­ sjukvården anstå till dess utredningen fullgjort hela sitt uppdrag. Rehovet av ökade vårdresurser för sällskapsdjur, främst hundar, under­ stryks av samtliga remissinstanser som uttalat sig i frågan. När det gäller sporthästar framhåller Ridfrämjandet att det är mycket svårt att få vårdplats vid de nuvarande djursjukvårdsanstalterna. Utred­ ningens siffror anses inte ange det verkliga behovet. Enligt Sveriges veterinärförbund finns det inga godtagbara skäl att i fråga om sluten djursjukvård göra en principiell skillnad mellan animalie­ produktionens djur och sällskapsdjur. Den väsentliga frågeställningen är hur samtliga grupper av husdjur skall på rationellast möjliga sätt beredas en medicinskt sett riktig omvårdnad. För att tillgodose detta behov i olika delar av landet förordar förbundet och flera andra remissinstanser, däri­ bland överbefälhavaren, veterinärstyrelsen, styrelsen för veterinärhögsko- 5 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 155

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

lan och RLF, att ett visst antal regiondjursjukhus inrättas. Det framhålls som mest angeläget att nya djursjukhus tillkommer i sydöstra Sverige och Norrland. Statligt huvudmannaskap för den slutna djursjukvården förordas av överbefälhavaren, styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, stadskollegiet i Stockholm, Svenska kennelklubben och Sveriges veterinär­ förbund. Man hänvisar bl. a. till att den öppna djursjukvården genom distriktsveterinärorganisationen har staten som huvudman. De kommunala remissinstanserna framhåller också, att djursjukhusfrågan inte kan betrak­ tas som en primärkommunal angelägenhet. Även om man bortser från tvek­ samheten rörande kompetensen, anses kommunerna generellt sett utgöra alltför små enheter som underlag för lösningen av djursjukhusfrågan. Djur­ skyddslagens bestämmelser kan vidare inte efterlevas om inte staten ansva­ rar för att sluten vård finns att tillgå i tillräcklig omfattning. Svenska ken­ nelklubben erinrar om att hundägarna kräver att hundskatten verkligen används för ett för hundhållningen positivt syfte. Enligt kommunalrättskommittén synes det knappast finnas något principiellt hinder för kommu­ nalt engagemang i sluten djursjukvård. Veterinärstyrelsen vill inte förorda statligt huvudmannaskap men anser att statliga lån skall lämnas till investeringar i djursjukhus enligt plan som anger vilka sjukhuslokaliseringar som skall stödjas. Om staten inte inträder som huvudman för sluten djursjukvård, anser också Svenska stads­ förbundet det vara en skyldighet för staten att genom statsbidrag stimulera och underlätta en planmässig utbyggnad av djursjukhusorganisationen. Vissa remissinstanser, däribland Svenska travsportens centralförbund, anser att huvudmannaskapet för sluten djursjukvård bör handhas antingen av statlig eller kommunal institution eller av båda i förening. De remissinstanser som diskuterat frågan om finansieringen av djursjuk­ hus anser i regel att det allmänna bör lämna stöd åt verksamheten. Som motiv åberopas bl. a. hundskatten och statens inkomster från totalisator. Utredningens principiella ståndpunkt att djursjukhusens verksamhet bör vara självfinansierad delas av Svenska kommunförbundet. Utredningens förslag om statligt lån för ombyggnad av djur­ sjukhuset i Hälsingborg hälsas med tillfredsställelse av samt­ liga remissorgan som uttalat sig i frågan. Med hänsyn till att det av ut­ redningen föreslagna investeringsbidraget begränsats till 75 % av kost­ naden samt till att löneutvecklingen medfört betydande ökningar av drifts­ kostnaderna anser Malmöhus läns hushållningssällskap och Hushållnings­ sällskapens förbund dock skäligt att även årligt statligt bidrag utgår till sjukhuset. Stiftelsen djursjukhuset i Strömsholm föreslår, att djursjukhuset i Strömsholm tillerkänns ett statligt ränte- och amorteringsfritt lån om 75 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 67

av de skulder som åvilar stiftelsen i form av byggnadslån på 700 000 kr. Att statligt stöd bör utgå till djursjukhuset i Strömsholm understryks av Sveriges veterinärförbund.

Departementschefen Som framgår av det föregående anser utredningen att behovet av sluten sjukvård för animalieproduktionens djur är i huvudsak tillgodosett. Ut­ ökade vårdresurser behövs främst för hundar. Enligt utredningens mening är sluten djursjukvård i princip inte en statlig angelägenhet. Utredningen anser det önskvärt att bl. a. kommunerna vidtar lämpliga åtgärder för att tillgodose vårdbehovet för hundarna. För att avhjälpa vissa akuta brister vid djursjukhuset i Hälsingborg föreslår utredningen att ett statligt lån läm­ nas för ombyggnad av sjukhuset. Som motiv härför åberopas bl. a. sjukhu­ sets betydelse för animalieproduktionens djur. Lånet bör vara ett engångsstöd. Bland remissinstanserna råder delade meningar om den slutna djursjuk­ vårdens framtida organisation. De remissinstanser som har anknytning till veterinärmedicinen gör gällande, att djursjukhusen bör utgöra en integre­ rande del i den statliga veterinära fältorganisationen. Statligt huvudman­ naskap för den slutna djursjukvården förordas också av de kommunala remissorganen. De anser bl. a. att kommunerna är för små enheter som underlag för att lösa djursjukhusfrågor. Lantbruksslyrelsen och nästan samtliga remissorgan som har en direkt anknytning till jordbruket in­ stämmer däremot helt i utredningens ställningstaganden. Jag ansluter mig till utredningens uppfattning att sluten djursjukvård i princip inte bör vara en statlig uppgift. De statliga insatserna på det veteri­ nära området, bl. a. genom distriktsveterinärorganisationen, har hittills främst avsett animalieproduktionens djur och tillräckliga skäl synes inte föreligga för en väsentligt ändrad inriktning och omfattning av statens in­ satser. De anstalter för sluten djursjukvård som redan har staten som hu­ vudman har i huvudsak anknytning till annan statlig verksamhet i fråga om utbildning och forskning eller till den militära organisationen. Några hinder av principiell natur synes inte föreligga för kommunerna att vidta åtgärder av olika slag för att tillförsäkra sällskapsdjuren erforder­ lig sjukvård. Eftersom sällskapsdjuren i stor utsträckning finns i de större städerna med omgivande kommuner torde i regel underlaget för eventuella sjukvårdsinrättningar bli tillräckligt stort. Som utredningen framhållit är det inte nödvändigt att kommunerna driver hundsjukhus i egen regi. I frå­ gor om lämplig lokalisering av djursjukhus kan bl. a. veterinärstyrelsen verka i sin egenskap av central myndighet för sjukvården bland husdjuren. Jag tillstyrker utredningens förslag om att ge Malmöhus läns hushåll­ ningssällskap ett statligt ränte- och amorteringsfritt lån för ombyggnad av djursjukhuset i Hälsingborg. Lånet som bör ses såsom ett engångsstöd mo­

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

tiverat av de särskilda omständigheterna i fråga om detta djursjukhus bör få uppgå till 75 % av den av sällskapet beräknade kostnaden eller 450 000 kr. Kungl. Maj :t bör få besluta rörande närmare villkor för lånet. Något statligt stöd härutöver till djursjukhuset i Hälsingborg bör inte utgå. Ej heller kan jag förorda något statligt stöd till djursjukhuset i Strömsholm. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Lån för ombyggnad av djursjukhuset i Hälsing­ borg på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag på 450 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 69

Bilaga 8

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , H olmqvist , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , O diinoff , W ickman , M oberg .

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter ärende under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

KAPITALBUDGETEN

Diverse kapitalfonder

Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

[ 1 ] 5. Förrådsanläggningar m. m. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 2 150 000 kr. Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap föreslår, att på tilläggs­ stat I för budgetåret 1967/68 anvisas 300 000 kr. för att täcka oförutsedda merkostnader för förbättringsarbeten vid en av överstyrelsen förvaltad hergcisternanläggning som tillhör staten. Styrelsen anför, att sammanlagt 3,37 milj. kr. anvisats för dessa arbeten under budgetåren 1964/65 och 1965/66. Arbetena, som nu är slutförda, har på grund av bergets beskaffenhet blivit mer omfattande än som ur­ sprungligen beräknades. Merkostnaden uppgår till 300 000 kr.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Departementschefen Den merkostnad som uppstått i samband med förbättringsarbeten vid bergcisternanläggningen har inte kunnat förutses och bör enligt min me­ ning föranleda ytterligare medelsanvisning. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Förrådsanläggningar m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 71

Bilaga 9

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , H olmqvist , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , O dhnoff , W ickman , M oberg .

T. f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Geijer, anmäler härefter de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Elfte huvudtiteln

C. Bostadsbyggande in. m.

[1] C 9. Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 105 milj. kr. Riks­ dagen har tidigare i år (prop. 100, SU 100, rskr 265) medgivit att räntefria förbättringslån, som skall utgå från detta anslag, beviljas inom ramen av ett belopp av 100 milj. kr. under år 1967. För 1968 har likaledes en ram om 100 milj. kr. fastställts. Samtidigt har riksdagen fastställt vissa ramar för lån som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har därvid medgivit att lån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån och rän­ tebärande tvätterilån beviljas inom ramen av ett belopp av 125 milj. kr. under år 1967 och ett belopp av 135 milj. kr. under år 1968. Såväl räntefria som räntebärande förbättringslån utgår huvudsakligen för förbättring av åldringsbostäder i en- och tvåfamilj shus.

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Bostadsstyrelsen hemställer att ramarna under år 1967 utvidgas för räntefria förbättringslån till 125 milj. kr. och för lån till ombyggnad samt räntebärande förbättrings- och tvätterilån till 140 milj. kr. I fråga om ramen för räntefria förbättringslån anför styrelsen att tidigare förslag om ramens storlek i huvudsak grundats på resultatet av den år 1964 påbörjade inventeringen av åldringarnas bostäder. Erfarenheterna av låneverksamheten visar emellertid att inventeringen varit ofullständig. Nya kategorier lånesökande bland åldringar, som inte berörts av inventeringen, har vidare tillkommit. En sammanställning av uppgifter från länsbostads­ nämnderna visar att det behövs ett belopp av 124 milj. kr. för beslut om räntefria förbättringslån under år 1967. Den av riksdagen beslutade ra­ men på 100 milj. kr. motsvarar alltså inte behovet, såsom detta nu beräk­ nas. Under första halvåret 1967 förbrukades 63,4 milj. kr. av ramen. De vid mitten av 1967 inneliggande ansökningarna representerar ett belopp av omkr. 28 milj. kr.

Departementschefen Regeringen har tidigare i år vidtagit en rad åtgärder i syfte att trygga sysselsättningen under den kommande vintern. Bl. a. har ramarna för bo­ stadslån till nybyggnad och för igångsättningstillstånd till byggande utan statligt stöd vidgats väsentligt. Även upprustning av småhus med stöd av förbättringslån är av betydelse från sysselsättningssynpunkt. Med hänsyn så­ väl härtill som till behovet av upprustning av de gamlas bostäder förordar jag att 1967 års ramar för förbättringslån vidgas på sätt bostadsstyrelsen före­ slagit, dvs. med 25 milj. kr. för räntefria och 15 milj. kr. för räntebärande förbättringslån. För att med hjälp av denna långivning åstadkomma ytter­ ligare effekt på sysselsättningen kommer i 1968 års statsverksproposition att föreslås ramökningar även för år 1968. I fråga om ramen för beviljande av räntebärande förbättringslån m. m. under år 1967 gör jag hemställan under rubriken Lånefonden för bostads­ byggande (p. 2 ). Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att medge att räntefria förbättringslån som skall utgå från anslaget Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet beviljas med högst 125 000 000 kr. under år 1967.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 73

KAPITALBUDGETEN

Statens utlåningsfonder

[2] 11. Lånefonden för bostadsbyggande. Under åberopande av vad jaganfört i det föregående under rubriken Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att medge att lån till ombyggnad samt räntebärande för­ bättringslån och räntebärande tvätterilån beviljas inom ra­ men av ett belopp av 140 000 000 kr. under år 1967.

Fonden för låneunderstöd

[3] 11. Lokaliseringslån. Medelsramen för lokaliseringslån för en femårig försöksperiod med början budgetåret 1965/66 har av riksdagen bestämts till 500 milj. kr. För vart och ett av budgetåren 1965/66, 1966/67 och 1967/ 68 har riksdagen anvisat anslag till lokaliseringslån på 100 milj. kr. Vidare har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att under budgetåren 1965/66 och 1966/67 bevilja lokaliseringslån med högre belopp än som anvisats under anslaget. Under budgetåren 1965/66 och 1966/67 har lån beviljats med 129 resp. 248 milj. kr. eller totalt 377 milj. kr. T. o. in. den 30 september 1967 har lån beviljats med ytterligare 57 milj. kr. Vid den nämnda tidpunkten förelåg icke avgjorda eller aviserade ansökningar om lokaliseringslån avseende ett sammanlagt belopp av ca 250 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1966/67 hade från anslaget betalats ut sammanlagt 142 milj. kr.

Departementschefen I prop. 1967:56 angående bildande av ett statligt kreditaktiebolag för finansiering av investeringar inom näringslivet behandlade föredragande statsrådet även frågan om lokaliseringsstödet. Han anförde därvid att, med hänsyn till omfattningen av redan beviljade lån och de stora behov av yt­ terligare lokaliseringspolitiska insatser som kunde förutses, totalramen för lokaliseringslån torde behöva utvidgas samt att förslag härom skulle komma att föreläggas riksdagen. När ramen för lokaliseringsstödet bestämdes år 1964 saknades säkra hållpunkter för beräkningen av vilket kapitalbehov som kunde anmäla sig i samband med en aktiv lokaliseringspolitik. Bl. a. av denna anledning gavs verksamheten för sökskaraktär. Erfarenheterna hittills har visat alt särskilt behovet av lånemedel har varit större än väntat. Bl. a. medförde konjunkturavmattningen under hös­

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

ten 1966 särskilt inom vissa branscher relativt starka påfrestningar. Dessa föranledde friställning av arbetskraft, bl. a. på orter där omständigheterna inte medgav en omedelbar överflyttning av arbetskraften. Nämnda förhål­ lande har nödvändiggjort att lokaliseringslån utnyttjats för punktinsatser även utom stödområdet av inte oväsentlig storlek. De investeringar, till vilka lokaliseringsstöd hittills har lämnats, beräk­ nas ge en avsevärd sysselsättningseffekt. Enligt företagens uppgifter skulle sålunda ca 10 000 nya sysselsättningstillfällen tillkomma. Redan detta re­ sultat kan väntas mildra verkningarna av omställningarna. Målet för stödverksamheten är emellertid därmed långt ifrån nått. Fort­ farande kan strukturomvandlingen inom näringslivet beräknas medföra ytterligare friställningar av arbetskraft. Vidare präglas många tätorters näringsliv av en stark ensidighet med den känslighet för konjunkturväx­ lingar som därigenom blir följden. Utrymme för fortsatta lokaliseringspolitiska insatser måste därför finnas. Som framgår av vad jag inledningsvis har anfört har såväl den totala ramen för lokaliseringslån under försöksperioden som det för innevarande budgetår anvisade anslaget för ändamålet redan till större delen för­ brukats. För att stödverksamheten skall kunna fortgå finner jag det nöd­ vändigt att till lokaliseringslån anvisas ytterligare 50 milj. kr. på tilläggsstat för innevarande budgetår. Vidare förordar jag att den totala ramen för lokaliseringslån ökas till 600 milj. kr. samt att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att inom denna ram bevilja lokaliseringslån med högre belopp än som anvisats under anslaget. Frågor rörande ytterligare åtgärder för att främja stödverksamheten avses skola tas upp vid 1968 års riksdag. Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att a) till Lokaliseringslån på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 50 000 000 kr.; b) besluta att ramen för lokaliseringslån under den femåriga försöksperioden vidgas till 600 000 000 kr.; c) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1967/ 68 bevilja lokaliseringslån med högre belopp än som anvi­ sats under anslaget.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Britta Ggllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 75

Bilaga 10

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

N ärvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , H olmqvist , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , O dhnoff , W ickman , M oberg .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter frå­ ga om försäljning av vissa fastigheter och anför.

Försäljning av fastigheter i Lycksele. Enligt avtal den 6 oktober 1967 mellan företrädare för svenska staten och Lycksele stad överlåter staten för en köpeskilling av 200 000 kr. till staden stadsägorna nr 9 C, 10 A och 12 i Lycksele stad med därå belägna byggnader. Beträffande den närmare in­ nebörden av avtalet torde få hänvisas till handlingarna. Stadsägornas areal utgör 17 107 m 2 och taxeringsvärdet uppgår till 900 000 kr. De på stadsägorna uppförda byggnaderna disponerades tidigare av folkskoleseminariet i Lycksele. Seminariet upphörde med utgången av juni 1966. Byggnaderna har därefter upplåtits till Lycksele stad för skoländamål. Stadsfullmäktige i Lycksele har den 29 september 1967 godkänt avtalet genom beslut som vunnit laga kraft.

Departementschefen Jag tillstyrker alt ifrågavarande fastigheter försäljs till Lycksele stad och hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtalet om försäljning av stadsägorna nr 9 C, 10 A och 12 i Lycksele stad.

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten. Ur protokollet: Britta Gyllensten