('angående ökad utbildning av läkare',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963 1

Nr 142

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ökad utbildning av läkare; given Stockholms slott den 5 april 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsråds­ protokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

BERTIL

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll På grundval av resultatet av en expertutredning föreslås, att läkarutbildningskapaciteten vid medicinska fakulteten i Lund ökas från 120 till 190 platser i de teoretiska ämnena fr. o. m. höstterminen 1965 och från 100 till 180 platser i de propedeutiska och kliniska ämnena fr. o. m. höstterminen 1967. I propositionen föreslås en betydande förstärkning av de personella resurserna vid medicinska fakulteten i Lund, bl. a. genom successivt inrättande av sexton professurer och tre laboraturer. I propositionen föreslås även, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna ett villkorligt träffat avtal om Malmö allmänna sjukhus fortsatta ut­ nyttjande för läkarutbildning. De årliga kostnaderna under åttonde huvudtiteln beräknas vid full utbyggnad — såvitt gäller avlönings- och materielanslag — till i runt tal 5,5 miljoner kr., varav ca 1 miljon kr. motsvarar kostnaderna för tidigare beslutad utvidgning av läkarutbildningen i Lund-Malmö. Därtill kommer under åttonde huvudtiteln ännu ej beräknade kostnader för förstärkning av bl. a. universitetets administra­ tion och bibliotek samt under femte huvudtiteln vissa kostnader enligt det nya avtalet med Malmö stad för driftbidrag samt byggnads- och utrustningsbidrag, liksom även engångskostnader under kapitalbudgeten för byggnadsåtgärder. Slutligen föreslås i propositionen en tidsbegränsad ökning av läkarutbildningskapaciteten i Stockholm från 168 till 208 nybörjarplatser per år. Statsverkets årliga driftkostnader vid full utbyggnad beräknas till ca 2,2 miljoner kr. Den propedeutiska och kliniska utbildningen avses bli förlagd till sjukhus tillhöriga Stockholms stad och Stockholms läns landsting. 1 — Bihang till riksdagens 'protokoll 1963. 1 samt. Nr 11^2

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten Hertigen av Halland i statsrådet å Stockholms slott den 5 april 1963.

Närvarande: Statsministern E rlander , statsråden S träng , A ndersson , L indström , L ange , L indholm , K ling , S koglund , E denman , J ohansson , af G eijerstam , H ermansson , H olmqvist , A spling .

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om ökad utbild­ ning av läkare och anför därvid följande.

I. Återblick

Genom beslut den 23 september 1960 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att uppdraga åt högst fyra experter att inom eckle­ siastikdepartementet biträda med beredning av vissa frågor rörande ökad läkar­ utbildning. Med anledning härav tillkallade departementschefen samma dag en expertgrupp, vilken antog namnet läkarutbildning sb eredningen1. På grundval av ett av läkarutbildningsberedningen avgivet betänkande, »Pro­ gram för ökad läkarutbildning» (stencilerat), framlade Kungl. Maj:t i proposi­ tionen 1961:108 förslag om en ökning av intagningen vid de medicinska läro­ sätena från 453 till 560 nybörjare per år i de teoretiska ämnena. Detta förslag godkändes genom beslut av 1961 års riksdag (SU 130; Rskr 328). Den år 1961 beslutade utbyggnaden av de medicinska läroanstalterna, som motsvarar beredningens s. k. alternativ C, är avsedd att genomföras successivt och har påbörjats vårterminen 1962. Tidsplanen för utbyggnaden redovisas i efter­ följande sammanställning, av vilken framgår att utbildningskapaciteten kom­ mer att ökas etappvis på så sätt, att man under ett första skede utnyttjar vissa befintliga resurser vid de nu fullständiga lärosätena, varefter man i ett senare skede ökar intagningen av studerande genom att medicinsk-teoretisk undervis­ ning börjar i Umeå. För varje etapp anges i sammanställningen tidpunkterna för intagning av de studerande till preklinisk (teoretisk) undervisning de två

1 Professorn B. Rexed, verkställande ledamot, t. f. avdelningschefen S. Moberg, numera budgetsekreteraren S.-O. Hedengren och medicine licentiaten K. G. Wennström.

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963 3

första studieåren (I), till propedeutisk undervisning det tredje studieåret (II), till klinisk undervisning det fjärde studieåret (III) samt omflyttningar av de studerande inför den propedeutiska undervisningen. Inom parentes redovisas den siffermässiga skillnaden i intagning jämfört med närmast föregående nivå, för etapp 1 således jämfört med intagningen 1960/61. Avgången av studerande mellan de teoretiska och propedeutiska kurserna har antagits utgöra 4—5%. I

Etapp nr 1 av alternativ C

Plats i TT Tid­ Lundstudie- PiP Göteborg Stockholm Umeå Totalt punkt j sala Malmö ordn.

1/1 1962 ... I 90 120 (+10) 120 (+5) 168 (+30) 498 (+45) Omflyttn. 0 —14 —14 —12 +40 1/1 1964 . .. II 86 (+6) 100 (+10) 100 148 (+28) 40 474 (+44) 1/1 1965 , ...in 86 (+6) 100 (+10) 100 148 (+28) 40 474 (+44)

Etapp nr 2 av alternativ C

Plats i XT

1/7 1967 . . . 11 86 115 (+15) 115 (+15) 160 (+12) 60 (+20) 536 (+62) 1/7 1968 . .. m 86 115 (+15) 115 (+15) 160 (+12) 60 (+20) 536 (+62)

I propositionen 1961:108 förordades också — med hänsyn till storleken av läkarbehovet — att erforderligt utrednings-, förhandlings- och planeringsarbete skulle påbörjas omedelbart i syfte att genomföra en ytterligare utökning av läkar­ utbildningen utöver den i propositionen föreslagna höjningen av nybörjarintaget till 560. Arbetet borde därvid inriktas på att i första hand planera för ökning av utbildningskapaciteten till omkring 650 nyintagna studerande per år enligt beredningens alternativ F. Sedan 1961 års riksdag enligt förut nämnda beslut godkänt dessa riktlinjer, uppdrog Kungl. Maj:t i juni 1961 åt läkarutbildningsberedningen att biträda med det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet. Vid fullgörandet av detta uppdrag undersökte beredningen till en början möjligheterna att genomföra en snabbare ökning av intagningen än den som beslutats av 1961 års riksdag. Be­ redningen fann förutsättningar härför föreligga och redovisade dessa i en pro­ memoria av den 4 oktober 1961. På grundval av denna promemoria föreslog Kungl. Maj:t i propositionen 1962:104, att det årliga antalet nybörjarplatser vid de medicinska läroanstal­ terna fr. o. in. hösten 1962 skulle ökas med 48 till 546 genom utnyttjande av de-

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963

teoretiska institutionerna i Göteborg. Vidare förordades att det till följd av kapacitetsökningen erforderliga antalet propedeutiska och kliniska utbildnings­ platser skulle anordnas i Göteborg (15), Stockholm (12) och Umeå (20), genom att företaga den år 1961 beslutade ökningen av samma storlek tre år tidigare än vad som ursprungligen avsetts. De i propositionen framlagda förslagen god­ kändes av 1962 års riksdag (SU 144; Rskr 322). Innebörden av riksdagens nyss nämnda beslut om ytterligare ökad läkar­ utbildning kan sammanfattas i följande tablå, varvid inom parentes redovisas den siffermässiga skillnaden i intagningen jämfört med närmast föregående nivå, nämligen etapp nr 1 av alternativ C.

Ökad läkarutbildning enligt prop. 1962:104

Plats i Tid­ Upp­ Lund-

Med anledning av propositionen 1962:104 väcktes motioner (I: 680 och II: 822) med förslag om ytterligare ökad läkarutbildning. Statsutskottet anförde i sitt ut­ låtande över propositionen och ifrågavarande motioner (SU 144), att den växande bristen på läkare inom olika verksamhetsområden enligt utskottets mening talade för att undersökningar så snart som möjligt påbörjades i syfte att vid lämplig tidpunkt anordna ytterligare utbildningsplatser utöver det antal, som det av riksdagen 1961 godkända alternativet F innebar. Riksdagen gav i sin skrivelse till Kungl. Maj:t (Rskr. 322) tillkänna vad utskottet sålunda anfört.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963 5

II. Läkarutbildningsberedningen

A. Överväganden

I enlighet med det av Kungl. Maj:t i juni 1961 meddelade uppdraget har läkarutbildningsberedningen fortsatt utrednings- och planeringsarbetet i syfte att åstadkomma en permanent ökning av läkarutbildningen. Beredningen har därvid undersökt förutsättningarna att höja intagningskapaciteten vid de medi­ cinska fakulteterna i Göteborg och Lund. Resultatet av detta arbete har redo­ visats i två stencilerade betänkanden, » Ökad läkarutbildning i Göteborg » och »Ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund», vilka den 7 maj respektive den 15 september 1962 överlämnats till chefen för ecklesiastikdepar­ tementet. Genomförandet av beredningens förslag beträffande den medicinska utbild­ ningen i Göteborg är beroende av vissa ännu inte slutförda förhandlingar med stadens myndigheter. På grund härav kan förslag om ökning av utbildnings­ kapaciteten i Göteborg inte f. n. föreläggas riksdagen. Över betänkandet rörande läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Lund har efter remiss utlåtanden avgivits av kanslersämbetet för rikets universitet efter hörande av medicinska fakulteten och större konsistoriet vid universitetet i Lund samt lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Malmö, byggnadsstyrelsen, medicinalstyrelsen, nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande samt läns­ styrelsen i Malmöhus län efter hörande av stadsfullmäktige i Malmö och Lund. Tillfälle att yttra sig över betänkandet har vidare lämnats vissa kommunala myndigheter samt vissa organisationer och sammanslutningar. Med anledning härav har yttranden avgivits av Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårds­ styrelse, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Sveriges aka­ demikers centralorganisation (SACO), Sveriges läkarförbund och Sveriges för­ enade studentkårer (SFS). I

I det följande kommer en redogörelse att lämnas för beredningens sistnämnda betänkande samt de synpunkter, som framkommit vid remissbehandlingen av detta. Därefter behandlas vissa avtalsfrågor. Slutligen kommer samtliga berörda frågor att underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Alternativ för ökad läkarntbildning

Läkarutbildningsberedningen framhåller, att de allmänna förutsättningarna för ökad läkarutbildning i Lund är mycket goda tack vare tillgången till två så stora och högt specialiserade sjukhus som lasarettet i Lund och Allmänna sjuk-

Klinik för lång v. sjuka 233 Rehabiliteringsklinik 50 1 693 2 217 (ev. 2 241) Beredningen framhåller, att begränsningen i ett lärosätes utbildningskapacitet främst synes ligga på den kliniska sidan, enär undervisningssjukhusens patienter inte i alltför stor utsträckning bör utnyttjas i undervisningssyfte. Den maximala

1 Vissa planer föreligger enligt styresmannen för Lunds lasarett att utöka vårdplatsantalet i all­ män kirurgi med 45 platser. Möjligen kommer även en mindre lättvårdsavdelning att tillkomma. 2 En neurologisk klinik är planerad såsom en subspecialitet inom intemmedicin.

8 Kungl. Maj.ts proposition nr H2 år 1963

tillämpas, nämligen medicin, kirurgi inklusive ortopedi, obstetrik-gynekologi, patologi, klinisk bakteriologi, klinisk kemi, klinisk fysiologi, röntgendiagnostik och radioterapi samt vissa kurser under det propedeutiska året. Samma fördel­ ning skulle enligt beredningen vara lämplig också i ämnena pediatrik och psy­ kiatri. För de kliniska specialämnena oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi, dermato­ logi, klinisk epidemiologi och ftisiologi anger beredningen två tänkbara för­ delningar. Enligt den första skulle eleverna fördelas i stort sett lika mellan Lund och Malmö, och enligt den andra skulle undervisningen till sin huvuddel förläggas till Lund och klinikerna i Malmö utnyttjas endast för ett mindre antal kurser. För egen del anser beredningen en hälftendelning vara mindre lämplig, eftersom den skulle innebära en sänkning av den av statsmakterna beslutade intagningen i Lund med 25—35 elever årligen och dessutom medföra stora kost­ nader för uppbyggande av fullständiga lärarorganisationer i Malmö. Då vidare regionsjukvården kommer att koncentreras till Lund, synes det enligt bered­ ningen från såväl utbildnings- som forskningssynpunkt vara fördelaktigt att koncentrera undervisningen i de kliniska specialämnena dit. Med hänsyn härtill föreslår beredningen, att eleverna i dessa ämnen fördelas med 115 i Lund och 45 i Malmö.

Enligt alternativ II räknar beredningen med att den preldiniska utbild­ ningen och undervisningen i de propedeutiska och kliniska ämnena farmakologi, allmän bakteriologi, neurologi, neurokirurgi samt rättsmedicin även i fortsätt­ ningen förlägges helt till Lund liksom också huvuddelen av undervisningen i de kliniska ämnena hygien och krig smedicin. I fråga om den övriga kliniska undervisningen förordar beredningen, att ele­ verna fördelas lika mellan Lund och Malmö. Som skäl härför anför beredningen, att staten vid en ökning av utbildningskapaciteten enligt alternativ II måste påtaga sig så stora kostnader för utbyggnad av den akademiska organisationen i Malmö, att en likafördelning av undervisningen på de jämnstora undervisningssjukhusen i Lund och Malmö bör genomföras. Om detta förslag realiseras, kommer undervisningen vid de båda sjukhusen att ha samma omfattning inte endast i de kliniska laboratorie- och huvudämnena utan också i samtliga kli­ niska specialämnen med undantag av neurologi och neurokirurgi, vilka specia­ liteter inte är och — såvitt var bekant vid betänkandets utarbetande — inte heller avses bli representerade i Malmö. Förslaget innebär, att intagningen till de kliniska specialämnena i Lund blir oförändrad i förhållande till nuläget.

Lokalmässiga och sjukvårdsorganisatoriska förutsättningar

I detta sammanhang berör beredningen först vissa principiella syn­ punkter på frågan om den medicinska undervisningens behov av kliniker och vårdplatser. Beredningen framhåller därvid, att det vid bedömningen av

Kungl. Maj:ts proposition nr 14~ år 1963 9

detta behov bör vara en självklar utgångspunkt, att det förefintliga sjukvårds­ behovet skall vara utslagsgivande för undervisningsorganisationen. Ingen av­ delning eller vårdplats vid ett undervisningssjukhus bör sålunda enligt bered­ ningen inrättas enbart av undervisningsskäl. Beredningen framhåller vidare, att grundutbildningen i de kliniska ämnena är avsedd att ge de studerande såväl goda teoretiska kunskaper som praktisk övning i gängse undersöknings- och behandlingsmetoder. I anslutning härtill anföres i huvudsak följande beträffande behovet av kliniker för undervisningen inom skilda specialområden.

Den praktiska utbildningen sker dels under tjänstgöring på avdelningar och dels under polikliniktjänstgöring. I vissa fall tillkommer också ett praktiskt arbete vid assistenttjänstgöring. För undervisningens behov måste sålunda i vissa examensämnen (exempelvis för de kliniska grundämnena medicin, kirurgi, psykiatri och pediatrik samt för specialämnet obstetrik-gynekologi) finnas såväl vårdavdelningar som polikliniker, medan huvuddelen av den praktiska under­ visningen i övriga examensämnen (övriga kliniska specialämnen) torde kunna ske på basis av det polikliniska materialet. I fråga om undervisningen i de stora kliniska ämnena (t. ex. medicin och kirurgi) med en snabbt fortgående specialisering måste tyngdpunkten i under­ visningen läggas på den ur allmänsjukvårdssynpunkt centrala delen av varje kliniskt ämne. Hänsyn måste naturligtvis också tagas till den från vetenskaplig och praktisk synpunkt nödvändiga specialiseringen inom ämnet. Omfattningen av undervisningen i moderdisciplinens delämnen bör emellertid inte vara sådan, att balansen i undervisningen förryckes mot något eller några specialområden. Med beaktande av målsättningen för grundutbildningen är det väsentligt att — i de stora kliniska ämnena — huvudparten av den praktiska tjänstgöringen koncentreras till den centrala delen av huvudämnet (centralämnet). I fall, då den centrala delen spänner över flera sjukvårdsdiscipliner, bör naturligtvis den praktiska tjänstgöringen äga rum på avdelningar och polikliniker inom samtliga de sjukvårdsdiscipliner, som inrymmer de från allmän sjukvårdssynpunkt cen­ trala delarna av ämnet. Den katedrala undervisningen och de kliniska demon­ strationerna bör fördelas på lämpligt sätt mellan centralämnet och delämnena, även här med huvudvikten lagd på centralämnet eller centralämnena. För en allsidig och fullständig undervisning är det ytterst värdefullt, om under­ visningen läggas på den ur allmän sjukvårdssynpunkt centrala delen av varje och demonstrationer även inom ämnets specialområden. Förekomsten vid en läroanstalt av kliniker inom subspecialiteterna är därför av väsentlig betydelse. Det kan emellertid för denna undervisning vara tillräckligt om en klinik inom varje subspccialitet av lämplig storlek finnes tillgänglig.

Behovet av vårdplatser för den praktiska utbildningen måste enligt bered­ ningen diskuteras med utgångspunkt i antalet studerande i de olika ämnena. Med hänsyn till vad som tidigare anförts framhåller beredningen, att vårdplat­ serna inom centralämnet (centralämnena) i första hand bör utnyttjas för den praktiska tjänstgöringen. Vårdplatserna inom delämnena bör i huvudsak endast ianspråktagas, därest ett tillräckligt vårdplatsantal i centralämnet (centraläm­ nena) icke kan tillgodoses.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr H-2 år 1963

Beredningen övergår härefter till de konkreta åtgärder, som bedömes vara erforderliga för att genomföra de framlagda alternativen för ökning av utbild­ ningskapaciteten i Lund-Malmö. Därvid behandlas först vissa byggnads­ frågor, om vilka beredningen huvudsakligen anför följande.

Lund, Ett realiserande av alternativ I förutsätter, att de tidigare planerade nybygg­ naderna för bakteriologi och medicinsk kemi uppföres. Beredningen har tillstyrkt lokalprogrammen för dessa nybyggnader och har därvid beaktat det lokalbehov, som erfordras för en utbildningskapacitet enligt alternativ I. Vid en ökning en­ ligt alternativ II tillkommer för sistnämnda nybyggnad smärre tillägg, som redo­ visats av vederbörande ämnesrepresentant men ännu inte bedömts av bered­ ningen. För den anatomiska institutionen krävs enligt alternativ I smärre ombygg­ nadsarbeten. Alternativ II förutsätter nya lokaler i form av ökade föreläsnings­ salar och andra undervisningsutrymmen. Enligt beredningens mening bör detta lokalbehov tillgodoses genom en tillbyggnad till den befintliga institutionsbyggnaden. Enligt alternativ I erfordras vissa utökningar av de fysiologiska och histolo­ giska institutionerna. Tillbyggnadsbehovet har av berörda ämnesföreträdare be­ räknats till 1 060 m2 för den fysiologiska och 420 m2 för den histologiska insti­ tutionen. Om utbildningen organiseras enligt alternativ II, torde lokalbehovet för sistnämnda institution öka något. Beredningen avser att på sedvanligt sätt granska de föreslagna tillbyggnadsprogrammen. Den farmakologiska institutionen kommer att erhålla för alternativ I erforder­ liga lokalresurser vid övertagandet av de utrymmen, som nu disponeras för me­ dicinsk kemi. Vissa ombyggnader torde dock bli nödvändiga. Om alternativ II genomföres, tillkommer ett av ämnesföreträdaren redovisat men av beredningen ännu inte granskat behov av en tillbyggnad för en ny föreläsningssal. Den ökade utbildningen nödvändiggör smärre om- och tillbyggnadsarbeten beträffande den patologiska institutionens nybyggnad. Detta behov bör enligt beredningen kunna tillgodoses vid uppförandet av nybyggnaden för bakteriologi och har beaktats i lokalprogrammet för denna byggnad. För den ökade kliniska utbildningen har anmälts behov av vissa ombygg­ nadsåtgärder beträffande dels den radiologiska kliniken i form av ombyggnad av föreläsningssal och demonstrationslokaler, dels den ortopediska kliniken i form av ombyggnad av föreläsningssal, dels kvinnokliniken för att tillgodose behovet av ökade utrymmen för studenterna, dels den neurologiska kliniken för att tillgodose behovet av lokaler för nytillkommande lärare, dels slutligen lungkliniken för att skapa ökade undervisningsutrymmen. Beredningen har för sin del inte haft tillfälle att i detalj granska dessa ombvggnadsbehov. För den radiofysiska institutionen planeras en tillbyggnad. Beredningen har vid sin granskning av lokalprogrammet för denna beaktat de behov, som den ökande undervisningen kommer att ställa.

Malmö För den patologiska institutionen förutsättes en tillbyggnad för att bl. a. till­ godose behovet av ökade obduktionsutrymmen och lokaler för nytillkommande lärarpersonal. Såsom senare kommer att redovisas, förutsätter beredningen, att för den ökade

Kungl. Maj.ts 'proposition nr H2 år 1963 J1

läkarutbildningen inrättas en akademisk organisation i klinisk fysiologi vid All­ männa sjukhuset. Denna disciplin kommer enligt vad beredningen erfarit att övertaga dels det nybyggda lungfysiologiska laboratoriet, dels det nuvarande hjärtlaboratoriet. För sistnämnda laboratorium föreligger vissa lokalsvårigheter redan för nuvarande sjukvårdsbehov, men det torde likväl vara möjligt att bereda utbildningsplatser i ämnet. Beredningen förutsätter dock, att man vid den kommande utbyggnaden av sjukhuset beaktar de eventuella behov av under­ visnings- och forskningsutrymmen, som kan komma att finnas för den sålunda nytillkommande akademiska enheten. För ämnena klinisk balcteriologi och klinisk kemi torde nuvarande lokaler vara tillräckliga. För den kliniska kemiens vidkommande skulle dock tillkomsten av ytterligare en föreläsningssal innebära stora fördelar. För den medicinska kliniken torde redan en ökning av utbildningen enligt alternativ I medföra svårigheter, framför allt i fråga om polikliniklokaler. Alter­ nativ II förutsätter därutöver ökade föreläsningsutrymmen. Dessa lokalbehov skulle enligt ämnesföreträdaren kunna lösas genom en tillbyggnad av den länga, där f. n. apotek, hjärtlaboratorium och isotoplaboratorium är inrymda. Bered­ ningen finner det önskvärt, att behovet av ytterligare undervisningslokaler till­ godoses i samband med utbyggnaden av Allmänna sjukhuset. Ett genomförande av alternativ I kräver enligt ämnesföreträdaren, att den kirurgiska kliniken utökas med omklädnings-, samlings- och jourrum för kandi­ daterna. Väljes i stället alternativ II, tillkommer därutöver behov av föreläs­ ningssal, lokaler för nytillkommande lärare och lokaler för experimentalkirurgi. Dessa behov bör enligt ämnesföreträdaren tillgodoses genom ombyggnad av vindsvåningen på nuvarande kirurgibyggnad och uppförande av en nybyggnad för experimentalkirurgi. Beredningen erinrar för sin del om att Malmö stad pla­ nerar att uppföra en nybyggnad för bl. a. kirurgiska specialiteter, vilken torde vara färdigställd vid den tidpunkt, då det ökade intaget kan komma att på­ verka ämnet kirurgi. Under förutsättning att man vid planeringen av nybygg­ naden beaktar de lokalbehov, som den ökade utbildningen medför, torde de före­ slagna om- och tillbyggnadsarbetena inte vara erforderliga. Om förseningar skulle inträffa vid uppförandet av kirurgibyggnaden, bör det enligt beredningen vara möjligt att genom provisorier ordna erforderligt antal utbildningsplatser i de nuvarande lokalerna. För kvinnokliniken har behov anmälts av ökade undervisningsutrymmen redan för nuvarande utbildningskapacitet. För en vidgad läkarutbildning är det nödvändigt, att utökade kandidat- och föreläsningsutrymmen tillskapas. Efter beredningens diskussioner med representanter för Malmö stads sjukvårdsför­ valtning har förslag framlagts till lösning av klinikens lokalproblem i form av en tillbyggnad.

Bland byggnadsfrågorna tar beredningen även upp spörsmål rörande om- och tillbyggnadsarbeten vid sådana kliniker vid Allmänna sjukhuset i Malmö, som tidigare inte tagits i anspråk för läkarutbildning. Beredningen har i samråd med Malmö stads sjukvårdsförvaltning skisserat följande lösningar av dessa lokal­ frågor.

Vid Flensburgska barnsjukhuset uppföres en ny föreläsningssal jämte tillhö­ rande assistentrum m. m. genom en ombyggnad inom en befintlig klinikbyggnad. Den dermatologislca kliniken har föråldrade vårdlokaler. Möjlighet föreligger emellertid att för hudklinikens räkning disponera eu lämplig vårdbyggnad, som

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963

är belägen i närheten av polikliniklokalerna. Vissa ombyggnadsåtgärder kommer att bli nödvändiga för att bereda fullgoda undervisningsutrymmen. Det vore vidare enligt beredningens mening önskvärt, om en kulvert kunde anordnas mellan den för hudkliniken tilltänkta vårdbyggnaden och nuvarande hudpoliklinikbyggnad. För den psykiatriska kliniken disponeras en nyligen uppförd byggnad. Några utrymmen, som nu är lämpade för undervisning, finns icke. Det torde dock vara möjligt att genom vissa omändringsåtgärder i den befintliga byggnaden samt genom uppförande av en tillbyggnad åstadkomma ändamålsenliga undervisnings­ utrymmen. Inom nuvarande epidemisjukhus finnes lokaler, som för närvarande disponeras av andra kliniker men som efter den planerade utbyggnaden av Allmänna sjuk­ huset kommer att bli friställda. Möjlighet föreligger därvid att omdisponera dessa lokaler till föreläsningssal och övriga för undervisningen i klinisk epidemiologi erforderliga lokaler. Vid uppförandet av den nyligen färdigställda ögonkliniken fanns det icke an­ ledning att beakta behovet av undervisnings- och forskningsutrymmen. Det är således icke möjligt att i nuvarande byggnad bereda utrymme för undervisning i ämnet oftalmiatrik. Ytterligare lokaler måste därför tillskapas, vilket torde kunna ske antingen genom ianspråktagande av vissa ögonkliniken närbelägna laboratorielokaler eller genom en direkt tillbyggnad till ögonkliniken. För öronkliniken planeras en nybyggnad, ingående i kirurgiblocket. I samband med planeringen av denna nybyggnad bör behovet av undervisningslokaler kunna beaktas. På lungkliniken torde möjlighet föreligga att utan större ombyggnadsåtgärder anordna utbildning. I detta sammanhang anför beredningen vidare att behov av ytterligare föreläsningsutrymmen anmälts av ämnesföreträdaren för socialmedicin. Likaså har ämnesföreträdaren i hygien framfört önskemål om att få disponera en föreläs­ ningssal för sådana kurser, som till sina huvuddelar torde förläggas till Malmö. Medicinska föreningen i Lund har slutligen erinrat om att den ifrågasatta kapacitetsvidgningen motiverar tillskapandet av någon form av gemensamma lokaler för studenterna inom eller i omedelbar närhet av sjukhusområdet. Beredningen är för sin del inte nu beredd att ta ställning till dessa lokalanspråk.

Beredningen berör härefter vissa sjukvårdsorganisatoriska frå­ gor, som sammanhänger med en ökad läkarutbildning, och konstaterar därvid, att det vårdplatsantal, som kommer att kunna disponeras vid de två undervisningssjukhusen, är fullt tillräckligt för en ökning enligt alternativ I. Detsamma gäller i fråga om alternativ II, dock med viss reservation för ämnena medicin och kirurgi, varom beredningen anför bl. a följande.

Vid sin bedömning, om vårdplatsantalen i Lund och Malmö är tillräckliga för undervisningens behov även vid en ökning av intaget enligt alternativ II, har beredningen beaktat, att för undervisningen i huvudämnena medicin och kirurgi disponeras icke enbart en klinik inom allmän medicin respektive allmän kirurgi på vartdera av sjukhusen i Lund och i Malmö. Till undervisningens förfogande kommer därjämte att stå kliniker inom ämnenas specialområden, vilket innebär, att den totala tillgången på vårdplatser i Lund för medicinundervisningens del

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963 13

skulle bli ca 315 och för kirurgiundervisningens del ca 370. Med hänvisning till tidigare återgivna principiella resonemang anser beredningen dessa vårdplats­ antal vara tillräckliga för undervisningens behov. Företrädaren för ämnet kirurgi i Lund har anmält, att enligt hans uppfatt­ ning minst 150 allmänkirurgiska vårdplatser är erforderliga för undervisning av 90 studerande årligen, även om patientmaterialet på specialavdelningarna full­ ständigt utnyttjas för undervisningsändamål. Med hänsyn till ämnesföreträdarens ståndpunkt har beredningen allvarligt övervägt möjligheten att fördela elevintaget i kirurgi med 100 elever i Malmö och 80 elever i Lund. Tillgången på ett synnerligen rikhaltigt undervisningsmaterial i Malmö skulle, menar bered­ ningen, kunna motivera en dylik anordning, som även från utbildningsteknisk synpunkt vore fullt möjlig. Vissa svårigheter skulle emellertid kunna uppkomma vid en sådan ojämn fördelning av undervisningen enbart i kirurgi, och bered­ ningen har därför stannat för att i första hand förorda en likafördelning av undervisningen i kirurgi mellan Lund och Malmö. Skulle dock även fakulteten vid remissbehandlingen anse, att det planerade totala vårdplatsantalet i de kirur­ giska disciplinerna vid lasarettet i Lund är otillräckligt för undervisning av 90 elever, vill beredningen förorda en fördelning av det årliga elevintaget i ämnet med 100 elever i Malmö och 80 elever i Lund.

Beredningen framhåller vidare, att dess preliminära förslag till utbildnings­ organisation för ämnet radioterapi med lika fördelning av studenterna mellan Lund och Malmö utgår från nuvarande undervisningsuppläggning med radio­ terapikursen förlagd till kirurgiterminen. Den definitiva lösningen av utbild­ ningsorganisationen i ämnet blir beroende av om ämnets placering i studie­ ordningen ändras eller inte. Den nu ifrågasatta ökningen av utbildningskapaciteten skulle enligt bered­ ningen åter kunna aktualisera ett tidigare diskuterat förslag att flytta undervisningsorganisationen i dermatologi från Lund till Malmö. Beredningen finner det dock från bl. a. kurskombinationssynpunkt lämpligare att bibehålla nuva­ rande placering även vid en höjning av intagningsnivån enligt något av nu före­ liggande förslag. Beträffande ämnena neurologi och neurokirurgi understryker beredningen, att dess förslag till utbildningsorganisation kan komma att medföra svårigheter, när det gäller att vid berörda kliniker i Lund meddela undervisning för ett så stort antal elever, som det vid någon av de nu aktuella intagningsnivåerna skulle bli fråga om. Till grund för förslaget ligger den plan för regionsjukvårdens utbyg­ gande, som förelåg vid tidpunkten för betänkandets utarbetande, och enligt denna skulle självständiga kliniker i neurologi och neurokirurgi inte upprättas i Malmö inom överskådlig tid. Härigenom saknas det sjukvårdsorganisatoriska underlaget för att uppföra en enligt beredningens mening i och för sig önskvärd undervisningsorganisation i neurologi. Beredningen redogör härefter för en studieplan, enligt vilken 180 elever årligen skulle kunna erhålla utbildning i neurologi i Lund samtidigt med att undervis­ ning i kombinationsämnet psykiatri meddelades för 90 elever årligen i vardera Lund och Malmö. Beredningen understryker i detta sammanhang angelägen­

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963

heten av att undervisningen upplägges så, att även neurokirurgiska klinikens patientmaterial kan utnyttjas i undervisningssyfte. För de propedeutiska kurser, i vilka undervisning bedrives i såväl Lund som Malmö, räknar beredningen med dels att det årliga elevintaget fördelas med ett terminsintag om 90 elever i Lund och 90 elever i Malmö i ämnena patologi, klinisk kemi och klinisk fysiologi, dels att det årliga elevintaget i översiktskurserna liksom i kursen i kliniska undersökningsmetoder och i demonstrationskursen i sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi fördelas med ett intag om 45 elever per termin i vardera Lund och Malmö. Beredningen är medveten om att en sådan kursuppläggning kan medföra vissa svårigheter, genom att studenterna tvingas företa täta resor mellan Lund och Malmö. Den föreslagna uppläggningen avviker emellertid icke i princip från den nuvarande. Svårigheterna bör därför enligt beredningens mening vara överkomliga även i händelse av ökad utbild­ ningskapacitet. Den kliniska forskningens i Malmö behov av avancerad teknik och sakkun­ skap i de medicinska grundvetenskaperna bör enligt beredningens mening i första hand kunna tillgodoses genom de därstädes befintliga organisationerna i ämnena klinisk bakteriologi, klinisk kemi och patologi. För den kliniska forsk­ ningen kommer också ett eventuellt inrättande av en av beredningen föreslagen akademisk organisation i klinisk fysiologi att innebära en avsevärd förstärkning. Forskningen på klinikerna i Malmö bör enligt beredningen i övrigt liksom hit­ tills repliera på den basorganisation, som kommer att finnas på de teoretiska institutionerna i Lund. Som tidigare berörts har beredningen uttalat, att den är medveten om att den ifrågasatta ökningen av utbildningskapaciteten kan komma att medföra vissa problem vid den schematekniska uppläggningen av studierna. Bl. a. kommer svå­ righeter att uppstå i de fall undervisning i Malmö skall kombineras med under­ visning i Lund. Enligt beredningens uppfattning bör dock dessa svårigheter vara överkomliga. Det bör enligt beredningen ankomma på de lokala myndigheterna att inom ramen för de lärarresurser, som ställes till förfogande, upprätta detal­ jerat förslag till studieplaner för den ökade utbildningen.

Personalorganisationen

Beredningen understryker, att den föreslagna ökningen av läkarutbildningen i Lund-Malmö är betydande. Ett realiserande av någotdera av beredningens alternativ skulle innebära, att den medicinska utbildningsorganisationen vid Lunds universitet tillföres flera nya kliniker och kliniska laboratorier samt att ökad belastning pålägges de tidigare utnyttjade resurserna. De föreslagna kapacitetshöjningarna förutsätter därför enligt beredningen en betydande förstärk­ ning av lärarpersonal och teknisk personal vid medicinska fakulteten i Lund. I fråga om personalorganisationen har beredningen haft överläggningar med representanter för lundafakulteten. Ämnesföreträdarna har därvid framlagt

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963 15

äskanden om de personalförstärkningar, som enligt deras mening är nödvändiga för att den ökade utbildningen skall kunna genomföras. I samband därmed har framkommit vissa principiella frågor, vilka beredningen inledningsvis behandlar. Till nyssnämnda grupp hör bl. a. frågor om inrättande av nya typer av kli­ niska lärartjänster. Vissa ämnesföreträdare har sålunda begärt, att — utöver nuvarande permanenta tjänster i de kliniska ämnena — laboraturer skall in­ rättas för att täcka det ökade behovet av framför allt katedral undervisning. Enligt beredningens mening torde detta emellertid inte vara det mest ändamåls­ enliga sättet, när det gäller att genom tillskott till en redan befintlig lärarstab söka tillgodose behovet av ökad och effektiv undervisning. Beredningen hänvisar i denna fråga till ett uttalande i dess tidigare betänkande »Program för ökad läkarutbildning» av följande lydelse. Laboraturer är i hög grad forskartjänster och liksom professorstjänster moti­ verade, där behov av subspecialisering föreligger. För forskningens behov kan vidare kvalificerade befattningar av här aktuell nivå tänkas inrättade genom forskningsråden. Vid inpassningen i den lokala sjukvårdsorganisationen blir också en ny laboratur för huvudmannen liktydig med en ny överläkaravdelning, vilket ofta skapar svårigheter.

Det ökade behovet av lärartimmar i kliniska ämnen bör enligt beredningen tillgodoses på sätt som föreslagits i nyssnämnda betänkande, dvs. genom in­ rättande av tjänster som kliniska lärare, tillika biträdande överläkare. Dessa tjänster är numera placerade i lönegrad Ae 26, och innehavarna är skyldiga att utöver den undervisning, som ingår i tjänsten — 65 timmar per läsår — mot särskild ersättning meddela ytterligare undervisning om högst 65 timmar per läsår. Behovet av lärartimmar vid självständiga och i akademiskt sammanhang nytillkommande kliniker och institutioner bör dock enligt beredningen täckas genom inrättande av permanenta professurer eller laboraturer eller genom arvo­ den till överläkare. Enligt beredningen har det under överläggningarna om personalorganisationen hävdats, att den sjukvårdande verksamheten ställer så stora krav på de aka­ demiska lärarna i kliniska ämnen, att det med nuvarande lärarstab kan vara svårt att hålla en tillfredsställande kvalitet på undervisningen. Beredningen är för sin del medveten om dessa svårigheter men framhåller, att man vid dimen­ sioneringen av den akademiska lärarorganisationen vid en undervisningsklinik även bör beakta föreskrifterna i Kungl. Maj:ts kungörelse om kommunala undervisningssjukhus (SFS 1960: 713). Enligt kungörelsen (10 §) är samtliga vid sådana undervisningssjukhus anställda läkare skyldiga att biträda vid handledningen av de studerande, och därjämte är överläkare och biträdande överläkare skyldiga att — i den mån de kommunala sjukvårdsmyndigheterna det medger — mot ersättning övertaga viss undervisning eller examination inom sitt verksamhets­ område. Enligt beredningens mening bör det vara möjligt för de kliniska lärarna att meddela tillfredsställande undervisning med hjälp av den betydande kom­

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963

munala läkarstab, som f. n. finns disponibel och för vilken staten lämnar särskilt bidrag. Den förda diskussionen har enligt beredningen aktualiserat behovet av att inom ramen för nuvarande läraruppsättning i de kliniska ämnena åstadkomma en differentiering av lärarkategorierna, närmast genom införande av en ny mellangradstjänst, vars innehavare skulle ha att helt eller huvudsakligen ägna sig åt undervisning och framför allt handledning. Beredningen har i annat samman­ hang diskuterat möjligheten att för detta ändamål inrätta universitetslektorat men har därvid funnit, att dylika permanenta tjänster inom flertalet av de kli­ niska ämnena inte är lämpliga. Beredningen framhåller, att förslag under överläggningarna framlagts om att tillgodose undervisningens behov av handledare genom forskarassistenter, vilka skulle ha att deltaga i den kliniska undervisningen och biträda i den kliniska forskningen. Med hänsyn till att forskarassistenttjänsterna i första hand kon­ struerats såsom lägre forskartjänster, ställer emellertid beredningen sig tveksam till en sådan lösning och förordar, att den kliniska undervisningens behov av mellangradstjänster tills vidare tillgodoses med kliniska amanuenstjänster. Be­ redningen förutsätter dock, att det vid den tidpunkt, då inrättandet av de nya tjänsterna aktualiseras, skall vara möjligt att inom den föreslagna kostnads­ ramen vidtaga viss omstrukturering av personalorganisationen i berörda hän­ seende på grundval av de erfarenheter, som då väntas föreligga beträffande anlitande av forskarassistenter i undervisningen. Vid övervägandena rörande personalorganisationen i Lund har beredningen även uppmärksammat behovet av lärarförstärkning för den odontologiska under­ visningen vid vissa av medicinska fakultetens institutioner. Beredningen erinrar bl. a. om att riksdagen på grundval av förslag, som framlagts i 1962 års statsverksproposition och propositionen 1962: 104, beslutat att tjänster, som inrättats i berörda ämnen, i enlighet med beredningens förslag bör vara gemensamma för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning. Mot bakgrund härav förordar beredningen, att innehavarna av vissa teoretiska och propedeutiska lärartjänster får till uppgift att tillgodose såväl den ökade läkarutbildningens som tandläkarutbildningens behov. Representanter för lundafakulteten har enligt beredningen framhållit vikten av att man i samband med en eventuell höjning av läkarutbildningskapaciteten även ökar antalet docent- och jorskardocentbefattningar samt doktorandstipen­ dier. Beredningen hänvisar i denna fråga till betänkandet »Program för ökad läkarutbildning», enligt vilket beredningen uttalat full förståelse för angelägen­ heten av en dylik förstärkning från forsknings- och rekryteringssynpunkt men förklarat det ligga utanför sitt uppdrag att taga upp sådana frågor.

Beredningen övergår härefter till de personalförstärkningar, som erfordras för att en ökning av utbildningskapaciteten skall kunna genomföras. Följande förslag för de båda alternativen redovisas.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr H2 år 1963 17

Alternativ I Utöver de tjänster, som enligt 19G1 års riksdagsbeslut skall tillkomma för den ökade läkarutbildningen i Lund-Malmö — en professur i ortopedi i Malmö och en i klinisk fysiologi i Lund — räknar beredningen enligt alternativ I med att följande permanenta lärartjänster behöver inrättas, nämligen i Lund en pro­ fessur i vart och ett av ämnena medicinsk kemi, klinisk epidemiologi och rätts­ medicin, en laboratur (motsvarande) i vart och ett av ämnena histologi och fysiologi och ett universitetslektorat i farmakologi samt i Malmö en profes­ sur i vartdera ämnet klinisk kemi, klinisk fysiologi, pediatrik och psykiatri jämte en professur i ett kirurgiskt specialämne och en prosektur i patologi. Beredningen förutsätter, att nuvarande laboratur i klinisk kemi i Malmö indrages samtidigt med att den förordade professuren i detta ämne inrättas. Av nyss nämnda permanenta lärartjänster bör enligt beredningen professuren i medicinsk kemi och laboraturerna (motsvarande) i histologi och fysiologi samt i patologi i Malmö avses för såväl den ökade läkarutbildningens som tandläkar­ utbildningens behov. Av betänkandet inhämtas i övrigt huvudsakligen följande.

Beredningen har ansett det nödvändigt att för den ökade läkarutbildningen in­ rätta ytterligare ett antal kvalificerade lärartjänster i ämnena histologi, medi­ cinsk kemi, fysiologi och farmakologi. Beredningen har vidare funnit det erfor­ derligt, att fullt utbyggda akademiska organisationer i klinisk fysiologi finns upprättade i både Malmö och Lund, när den förordade ökningen av utbildningen blir aktuell. Enligt beredningens förslag bör undervisningen i ämnena pediatrik och psy­ kiatri fördelas lika mellan Lund och Malmö. Med hänsyn härtill bör mot var­ andra svarande organisationer upprättas vid de båda sjukhusen i form av full­ ständiga akademiska personaluppsättningar. Med anledning av att det årliga intaget i Lund enligt alternativ I kommer att minska från 90 till 80, föreslår beredningen, att nuvarande personalorganisationer i Lund minskas med en kli­ nisk amanuens i vart och ett av här berörda ämnen. Huvuddelen av undervisningen i ämnena dermatologi, klinisk epidemiologi, oftalmiatrik och oto-rhino-laryngologi bör enligt beredningen förläggas till Lund. Med avvisande av de krav, som från fakultetshåll framförts härom, anser bered­ ningen, att fullständiga akademiska organisationer i dessa ämnen inte erfordras i Malmö. Ansvaret för den utbildning, som förläggcs till Malmö, bör enligt be­ redningen kunna åläggas vederbörande kommunalanställda överläkare. Med hänsyn till de undervisningssvårigheter, som föreligger i klinisk epidemio­ logi, anser beredningen, att cn professur i ämnet bör tillkomma i Lund. Någon ökning av elevantalet utöver tidigare beslutad intagningsnivå kommer visser­ ligen inte att ske, men enligt beredningen är det erforderligt, att ämnet företrä­ des av professor. Om professuren inrättas, kan nuvarande tjänst som klinisk lärare, tillika biträdande överläkare, indragas. På grund av de svåra förhållanden, som f. n. råder för rättsmedicinen i landet, anser beredningen det nödvändigt att en akademisk organisation i detta ämne inrättas i Lund. Den föreslagna professuren bör förenas med befattningen som föreståndare för statens rättsläkarstation i Lund. 2

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19G3. 1 samt. Nr H2

18 Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963

Beredningen behandlar härefter vissa frågor rörande personalorganisationen, som vid överläggningarna med ämnesföreträdarna blivit föremål för särskild dis­ kussion. Beträffande dessa spörsmål torde få hänvisas till betänkandet. Den ökade utbildningen förutsätter enligt beredningen också en förstärkning av Lunds universitetsbibliotek och universitetets centrala ad/ministration. Be­ redningen anser sig emellertid inte kunna framlägga detaljerade förslag i detta avseende utan förutsätter, att vederbörande myndigheter beaktar dessa frågor i sina ordinarie förslag till anslagsäskanden. Beredningens förslag till personalförstärkningar framgår i sin helhet av föl­ jande sammanställning. Ökningarna är beräknade utifrån nuvarande organisa­ tion, vid vilken intagningskapaciteten är 120 nybörjare i de teoretiska ämnena och 90 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena.

Personalförstärkningar enligt alternativ 1

A. Prekliniskt stadium Fysiologi Anatomi 1 laboratur1 1 forskarassistent 1 forskarassistent 1 assistent 1 assistent 1 förste amanuens 1 inst .tekniker i Ae 9 2 tredje amanuenser 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 forskningsingenjör i Ae 19 1 kanslibitr. i Ae 7 1 kanslibitr. i Ae 7 Histologi Medicinsk fysik 1 prosektur1 1 assistent 1 forskarassistent 1 förste amanuens 1 tredje amanuens 1 inst.tekniker i Ae 9 1 inst.tekniker i Ae 9 1 lab.bitr. i högst Ae 9 Därutöver förutsattes 12 000 kr. i eng&ngsanslag att utgå ett år före under­ B. Propedeutiskt stadium visningens början för framställning av Bakteriologi, allmän (Lund) kurspreparat. 1 forskarassistent Medicinsk kemi 1 förste amanuens 1 professur1 1 lab.ingenjör i högst Ae 15 2 assistenter 1 lab.bitr. i högst Ae 9 2 förste amanuenser 2 tredje amanuenser Bakteriologi, klinisk (Lund) 1 forskningsingenjör i Ae 19 1 klinisk amanuens i st. f. lab.ass. i Ae 11 1 instrumentmakare i Ae 11 Bakteriologi, klinisk (Malmö) 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 klinisk amanuens 1 kanslibitr. i Ae 7 1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 Gemensam för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963 19

Farmakologi Medicin (Njurkliniken, Lund) 1 universitetslektorat 1 klinisk lärare i Ae 26 1 forskarassistent 1 forskarassistent 1 förste amanuens Kirurgi (Lund) 1 lab.ass. i Ae 11 1 klinisk lärare i Ae 26 Patologi (Lund) 1 klinisk amanuens 1 forskarassistent 1 kontorsbiträde i Ae 5 1 förste amanuens Kirurgi (Malmö) 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 professur i ett kirurgiskt specialämne Patologi (Malmö) 1 klinisk lärare i Ae 26 1 prosektur1 2 kliniska amanuenser 1 forskarassistent 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 förste amanuens 1 kanslibitr. i Ae 7 1 lab.bitr. i högst Ae 9 Neurokirurgi (Lund) Klinisk kemi (Lund) 1 klinisk amanuens 1 assistent Ortopedi (Lund) 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 klinisk amanuens Klinisk kemi (Malmö) Ortopedi (Malmö) 1 professur i st. f. laboratur 1 assistent 1 professur 1 klinisk amanuens 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 lab.bitr. i högst Ae 9 Klinisk fysiologi (Lund) 1 kanslibitr. i Ae 7 1 professur Röntgendiagnostik (Lund) 1 klinisk amanuens 1 klinisk amanuens 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 kanslibitr. i Ae 7 Röntgendiagnostik (Malmö) Klinisk fysiologi (Malmö) 1 klinisk lärare i Ae 26 1 professur 1 klinisk amanuens 1 klinisk amanuens Radioterapi (Lund) 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 kanslibitr. i Ae 7 1 klinisk amanuens

Övriga propedeutiska kurser Radioterapi (Malmö) Kursarvoden 1 klinisk amanuens Arvode till kommunalanställd överläkare C. Kliniskt stadium Pediatrik (Lund) Medicin (Lund) 1 klinisk lärare i Ae 26 1 klinisk amanuens indrages 1 klinisk amanuens Pediatrik (Malmö) 1 kontorsbiträde i Ae 5 1 professur Medicin (Malmö) 1 klinisk lärare i Ae 26 2 kliniska lärare i Ae 26 2 kliniska amanuenser 1 klinisk amanuens 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 kontorsbiträde i Ae 5 1 kanslibitr. i Ae 7

1 Gemensam för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning.

20 Kungl. Maj:ts -proposition nr H2 år 1963

Psykiatri (Lund) Neurologi (Lund) 1 klinisk amanuens indrages 1 klinisk lärare i Ae 26 2 kliniska amanuenser Psykiatri (Malmö) 1 professur Obstetrik-gynekologi (Lund) 1 klinisk lärare i Ae 26 1 klinisk lärare i Ae 26 3 kliniska amanuenser 1 klinisk amanuens 1 socionom Obstetrik-gynekologi (Malmö) 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 kanslibitr. i Ae 7 1 klinisk lärare i Ae 26 2 kliniska amanuenser Arvode förutsattes vidare utgå för rond­ undervisning på mentalsjukhus, ev. på Ojtalmiatrik (Lund) Östra sjukhuset. 1 klinisk amanuens Barnpsykiatri (Lund-Malmö) Ojtalmiatrik (Malmö) Kursarvoden 1 klinisk amanuens Dermatologi (Lund) 1 kanslibitr. i Ae 7 1 klinisk lärare i Ae 26 (Förslaget över­ Arvode till kommunalanställd överläkare ensstämmer med beredningens perso­ Kursarvode nalberäkning enligt 1961 års alternativ Oto-rhino-laryngologi (Lund) C. En sådan tjänst finns inrättad fr.o.m. 1962/1963.) 1 klinisk amanuens

Dermatologi (Malmö) Oto-rhino-laryngologi (Malmö) 1 klinisk amanuens 1 klinisk amanuens 1 kanslibitr. i Ae 7 1 kanslibitr. i Ae 7 Arvode till kommunalanställd överläkare Arvode till kommunalanställd överläkare Kursarvode Kursarvode

Klinisk epidemiologi (Lund) Hygien 1 professur i st. f. klinisk lärare 1 forskarassistent 1 klinisk amanuens Socialmedicin Klinisk epidemiologi (Malmö) 1 klinisk lärare i Ae 26 1 klinisk amanuens 1 klinisk amanuens 1 kanslibitr. i Ae 7 1 kanslibitr. i Ae 7 Arvode till kommunalanställd överläkare Rättsmedicin Kursarvode 1 professur Ftisiologi (Malmö) 1 forskarassistent 1 klinisk amanuens 1 lab.bitr. i högst Ae 9 Kursarvode 1 kanslibitr. i Ae 7

Ett realiserande av alternativ I skulle innebära, att vid Lunds universitet och därtill knutna undervisningssjukhus — utöver nuvarande personalorganisation — inrättas 131 tjänster, varav 10 professurer, 2 laboraturer (motsvarande), 1 universitetslektorat, 13 kliniska lärartjänster, 33 kliniska amanuenstjänster, 10 forskarassistenttjänster, 7 assistenttjänster, 8 förste amanuenstjänster, 5 tredje amanuenstjänster samt 42 tekniska och övriga tjänster.

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963 21

Alternativ II

Utöver de förut nämnda professurerna i ortopedi och klinisk fysiologi, som enligt 1961 års riksdagsbeslut skall tillkomma i Malmö respektive Lund, för­ ordar beredningen enligt alternativ II inrättande av följande permanenta lärar­ tjänster, nämligen i Lund dels en professur i vart och ett av ämnena medi­ cinsk kemi, virologi, rättsmedicin och ett kirurgiskt specialämne, dels en laboratur (motsvarande) i vartdera ämnet histologi, fysiologi och patologi, dels ocksä ett universitetslektorat i farmakologi samt i Malmö dels en professur i vart och ett av ämnena klinisk kemi, klinisk fysiologi, pediatrik, psykiatri, derma­ tologi, oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi samt i ett medicinskt och ett kirurgiskt specialämne, dels en prosektur i patologi. Därutöver föreslår beredningen inrät­ tande av en professur i klinisk epidemiologi med placering antingen i Lund eller Malmö. Förslaget om en professur i klinisk kemi i Malmö förutsätter indragning av den nuvarande laboraturen i ämnet. Beträffande vissa av de föreslagna nya tjänsternas utnyttjande för tandläkar­ utbildning torde här få hänvisas till vad som anförts under alternativ I. Det­ samma gäller i fråga om beredningens motiveringar för inrättande av de för­ ordade tjänsterna i histologi, medicinsk kemi, fysiologi, farmakologi, klinisk fysio­ logi och rättsmedicin liksom också beträffande universitetsbiblioteket och den centrala administrationen. I övrigt inhämtas i detta sammanhang av betänkan­ det huvudsakligen följande.

Beredningen räknar enligt alternativ II med att fullständiga akademiska orga­ nisationer upprättas i Malmö för ämnena pediatrik, psykiatri, dermatologi, oftal­ miatrik och oto-rhino-laryngologi. Undervisningen i dessa ämnen avses i Malmö bli av samma omfattning som i Lund. Detta motiverar enligt beredningen per­ sonalorganisationer av samma storlek vid båda sjukhusen. Då undervisningen i Lund inte avses bli utökad, förutsättes inga förändringar i organisationerna där. För den ökade undervisningen i ämnena allmän hakteriologi och klinisk bakteriologi i Lund anser beredningen det erforderligt att ytterligare en permanent lärartjänst inrättas. Med hänsyn till den alltmer centrala ställning virologien kommit att intaga anser beredningen det önskvärt, att detta ämne blir represen­ terat vid medicinska fakulteten i Lund. Beredningen föreslår därför inrättande av en professur i virologi. Ett realiserande av nämnda förslag skulle enligt bered­ ningen innebära en avsevärd förstärkning dels för undervisningen och forsk­ ningen i mikrobiologi, dels för den kliniska rutinverksamheten vid lasarettet i Lund. I ämnet psykiatri förordar beredningen fyra kliniska amanuenstjänster i Malmö, dvs. samma antal som i Lund. Tjänsterna bör enligt beredningen för­ delas med tre på den psykiatriska kliniken och en på barnpsykiatriska kliniken. Enligt alternativ II kommer årsintaget i klinisk epidemiologi i Lund inte att öka. Beredningen ställer sig det oaktat — såsom redovisats under alternativ I — förstående till fakultetens krav på en permanent lärartjänst med hänsyn till att ämnet bör ha en akademisk företrädare i Lund vid den intagningsnivå, som det här är fråga om. Beredningen räknar därför med att en professur i ämnet inrättas, varvid det bör ankomma på fakulteten att utreda frågan om professu­ rens framtida placering. Denna fråga kan eventuellt få återverkningar på den

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 11+2 år 1963

Övriga organisation, som nu disponeras eller föreslås bli disponerad för under­ visningen i ämnet. Den definitiva organisationen i Lund respektive Malmö kan därför inte fastställas, förrän frågan om professurens placering funnit sin lösning. För undervisningen i neurologi räknar beredningen med att två tjänster som kliniska lärare tillika biträdande överläkare inrättas i Lund. Tjänsterna kan an­ tingen placeras vid neurologiska kliniken eller också fördelas med en på den neurologiska och en på den neurokirurgiska kliniken. Beredningen har inte tagit slutlig ställning i denna fråga och förutsätter, att fakulteten närmare utreder densamma. Om en självständig neurologisk sjukvårdsenhet skulle upprättas i Malmö och anlitas för undervisning, måste den föreslagna organisationen enligt beredningen omdisponeras på sätt, som motsvarar fördelningen av undervis­ ningen mellan Lund och Malmö. Beträffande ämnet socialmedicin framhåller beredningen, att viss omdispone­ ring av personalen kan bli nödvändig, när frågan om den sjukvårdsmässiga an­ knytningen av professuren i ämnet till Allmänna sjukhuset i Malmö lösts.

Beredningen behandlar härefter vissa frågor, som vid överläggningar med ämnesföreträdarna blivit föremål för särskild diskussion. Dessa spörsmål kom­ mer att beröras i referatet av remissyttrandena. I följande sammanställning lämnas en fullständig översikt av beredningens förslag till personalförstärkningar enligt alternativ II. Ökningarna har beräknats med utgångspunkt i nuvarande organisation.

Personalförstärkningar enligt alternativ II

A. Prekliniskt stadium 2 assistenter 2 förste amanuenser Anatomi 2 tredje amanuenser 2 forskarassistenter 1 forskningsingenjör i Ae 19 i st. f. lab. 1 assistent ass. i Ae 11 1 inst.tekniker i Ae 9 1 instrumentmakare i Ae 11 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 kanslibitr. i Ae 7 1 kanslibitr. i Ae 7

Histologi Fysiologi 1 prosektur1 1 laboratur1 1 forskarassistent 1 forskarassistent 1 assistent 1 assistent 1 inst.tekniker i Ae 9 1 förste amanuens 1 lab.bitr. i högst Ae 9 2 tredje amanuenser Därutöver förutsattes 12 000 kr. i en- 1 forskningsingenjör i Ae 19 gångsanslag att utgå ett år före under­ 1 labing. i högst Ae 15 visningens början för framställning av 1 kanslibitr. i Ae 7 kurspreparat. Medicinsk fysik Medicinsk kemi 1 forskarassistent 1 professur1 1 tredje amanuens 1 forskarassistent 1 inst.tekniker i Ae 9

1 Gemensam för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 11$ år 1963 23

B. Propedeutiskt stadium Klinisk kemi (Malmö)

1 professur i st. f. laboratur Bakteriologi, allmän (Lund) 1 forskarassistent 1 forskarassistent 1 förste amanuens 1 förste amanuens 1 instruktionssköterska i Ae 14 1 lab.ing. i högst Ae 15 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 lab.bitr. i högst Ae 9 Klinisk fysiologi (Lund) Virologi (Lund) 1 professur 1 professur 1 klinisk amanuens 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 instruktionssköterska i Ae 14

1 lab.bitr. i högst Ae 9 Bakteriologi, klinisk (Lund) 1 kanslibitr. i Ae 7 1 klinisk amanuens Klinisk fysiologi (Malmö) Bakteriologi, klinisk (Malmö) 1 professur 1 klinisk amanuens 1 klinisk amanuens 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 instruktionssköterska i Ae 14

1 lab.bitr. i högst Ae 9 Farmakologi 1 kanslibitr. i Ae 7 1 universitetslektorat 1 forskarassistent Övriga propedeutiska kurser (Lund-

1 förste amanuens Malmö)

1 forskn.ing. i högst Ae 19 Kursarvoden 1 lab.ass. i Ae 11

Patologi (Lund) C. Kliniskt stadium

1 prosektur Medicin (Lund) 2 förste amanuenser 1 klinisk lärare i Ae 26 1 lab.bitr. i högst Ae 9 2 kliniska amanuenser

Därutöver förutsattes 12 000 kr. i en- 1 kontorsbiträde i Ae 5

gångsanslag att utgå ett år före under­ Medicin (Nfurkliniken, Lund) visningens början för framställning av 1 klinisk lärare i Ae 26 kurspreparat. 1 forskarassistent

Patologi (Malmö) Medicin (Malmö) 1 prosektur1 1 professur i ett internmedicinskt special- 1 forskarassistent ämne 2 förste amanuenser 1 klinisk lärare i Ae 26 1 lab.bitr. i högst Ae 9 2 kliniska amanuenser Därutöver förutsättes 12 000 kr. i en- 1 lab.bitr. i högst Ae 9 gångsanslag att utgå ett år före under­ 1 kanslibitr. i Ae 7 visningens början för framställning av Kirurgi (Lund) kurspreparat. 1 professur i ett kirurgiskt specialämne Klinisk kemi (Lund) 1 klinisk lärare i Ae 26

1 forskarassistent 2 kliniska amanuenser 1 förste amanuens 1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 kanslibitr. i Ae 7

Gemensam för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 14-2 år 1963

Kirurgi (Malmö) Dermatologi (Malmö) 1 professur i ett kirurgiskt specialämne 1 professur 1 klinisk lärare i Ae 26 1 klinisk lärare i Ae 26 2 kliniska amanuenser 1 klinisk amanuens 1 lab.bitr. i högst Ae 9 I lab.bitr. i högst Ae 9 1 kanslibitr. i Ae7 1 kanslibitr. i Ae 7

Ortopedi (Lund) Klinisk epidemiologi (Lund och Malmö) 1 klinisk lärare i Ae 26 1 professur Ortopedi (Malmö) 1 klinisk amanuens (Malmö) 1 kanslibitr. i Ae 7 (Malmö) 1 professur 1 klinisk lärare i Ae 26 Ftisiologi (Malmö) 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 klinisk amanuens 1 kanslibitr. i Ae 7 1 kanslibitr. i Ae 7 Röntgendiagnostik (Lund) Kursarvode 1 klinisk amanuens Neurologi (Lund) Röntgendiagnostik (Malmö) 1 klinisk lärare i Ae 26 1 klinisk lärare i Ae 26 2 kliniska amanuenser 1 klinisk amanuens 1 kanslibitr. i Ae 7 Neurokirurgi (Lund)

1 klinisk amanuens Radioterapi (Lund)

1 klinisk lärare i Ae 26 Neurologi-neurokirurgi (Lund) 1 klinisk amanuens 1 klinisk lärare i Ae 26 Radioterapi (Malmö) Obstetrik-gynekologi (Lund) 1 klinisk amanuens 1 klinisk lärare i Ae 26 Arvode till kommunalanställd överläkare 1 klinisk amanuens

Pediatrik (Malmö) Obstetrik-gynekologi (Malmö) 1 professur 1 klinisk lärare i Ae 26 1 klinisk lärare i Ae 26 2 kliniska amanuenser 3 kliniska amanuenser 1 inst.bitr. i högst Ae 5 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 kanslibitr. i Ae 7 Ojtalmiatrik (Malmö)

Psykiatri (Malmö) 1 professur 1 klinisk lärare i Ae 26 1 professur 2 kliniska amanuenser 1 klinisk lärare i Ae 26 1 kontorsbiträde i högst Ae 5 3 kliniska amanuenser 1 socionom Oto-rhino-laryngologi (Malmö) 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 professur 1 kanslibitr. i Ae 7 1 klinisk lärare i Ae 26 Arvode förutsättes vidare utgå för rond­ 2 kliniska amanuenser undervisning på mentalsjukhus, eventuellt 1 kontorsbiträde i högst Ae 5 på Östra sjukhuset. Hygien Bampsykiatri (Malmö) 1 forskarassistent 1 klinisk amanuens 1 assistent

Kungl. Maj:ts proposition nr 11+2 år 1963 25

Socialmedicin Rättsmedicin 1 klinisk lärare i Ae 26 1 professur 1 klinisk amanuens 1 forskarassistent 1 socionom i Ae 15 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 kanslibitr. i Ae 7 1 kanslibitr. i Ae 7

Sammanfattningsvis skulle ett realiserande av alternativ II innebära, att vid Lunds universitet och därtill knutna undervisningssjukhus — utöver nuvarande personalorganisation — inrättas 167 nya tjänster, vara 16 professurer, 3 laboraturer (motsvarande), 1 universitetslektorat, 19 kliniska lärartjänster, 37 kli­ niska amanuenstjänster, 14 forskarassistenttjänster, 6 assistenttjänster, 11 förste amanuenstjänster, 5 tredje amanuenstjänster samt 55 tekniska och övriga tjänster.

Tidsplan, och vissa kostnadsberäkningar

Enligt beredningens tidsplan medger båda de tidigare redovisade alter­ nativen, att den ökade intagningen till de prekliniska studierna påbörjas höst­ terminen 1965 och till den propedeutiska och kliniska utbildningen höstterminen 1967. Förutsättningarna för tidsplanen anges vara, att tillbyggnadsarbetena för ana­ tomiska — vid alternativ II — och histologiska institutionerna är färdiga till denna tidpunkt, att den planerade nybyggnaden för medicinsk kemi är färdig sommaren 1966 och nybyggnaden för bakteriologi sommaren 1967 samt att till­ byggnaden till den fysiologiska institutionen står färdig före den 1 januari 1967. Vidare förutsättes, att de planerade om- och tillbyggnadsarbetena för de kli­ niska ämnena, bl. a. vid Malmö allmänna sjukhus, står färdiga enligt följande, nämligen för de kliniska laboratorieämnena till höstterminen 1967, för ämnet medicin till höstterminen 1968, för ämnet kirurgi till vårterminen 1969 samt för de övriga kliniska ämnena till höstterminen 1969. Det förtjänar i sammanhanget påpekas, att en vidgning av utbildningskapa­ citeten i Lund-Malmö enligt något av de här berörda alternativen och enligt angiven tidsplan tidsmässigt skulle sammanfalla med etapp 2 av den av riks­ dagen år 1961 beslutade ökningen av läkarutbildningen (alternativ C). Beredningen berör i detta sammanhang även de återverkningar, som en för­ sening av den ökade läkarutbildningen i Göteborg kan medföra beträffande tids­ planen för kapacitetshöjningen i Lund-Malmö. Som tidigare nämnts har stats­ makterna beslutat, att det årliga antalet nybörjarplatser vid de teoretiska insti­ tutionerna i Göteborg under perioden 1962/63—1964/65 skall ökas med 48. Beredningen har för sin del i särskilt betänkande föreslagit, att denna intagningsnivå i de teoretiska ämnena skall göras permanent, och samtidigt förordat,

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963

att erforderligt antal kliniska utbildningsplatser skall inrättas vid bl. a. ett pla­ nerat nytt sjukhus i Göteborg. Skulle det visa sig omöjligt att anordna tillräck­ ligt antal propedeutiska och kliniska platser i Göteborg till den tidpunkt, då den ökade utbildningen skulle komma att påverka ifrågavarande ämnen, måste enligt beredningen andra åtgärder övervägas. En möjlighet vore därvid att till Lund- Malmö överflytta det från höstterminen 1967 planerade ökade antalet intagna till de propedeutiska och kliniska ämnena (från 115 till 160 elever årligen). Detta skulle emellertid, framhåller beredningen vidare, göra det nödvändigt att upp­ skjuta igångsättandet av den ökade intagningen vid universitetet i Lund från höstterminen 1965 och så lång tid, som motsvarar förseningen av tidsprogrammet för Göteborg.

Beredningens kostnadsberäkningar, avseende full utbyggnad, ut­ visar, att de i det föregående redovisade personalförstärkningarna enligt 1962 års löneläge skulle draga en årlig merkostnad av ca 3 235 000 kr. enligt alterna­ tiv I och ca 4 180 000 kr. enligt alternativ II. I dessa belopp ingår för alternativ I ca 175 000 kr. och för alternativ II ca 100 000 kr. för arvoden till överläkare vid Allmänna sjukhuset i Malmö och till biträdande lärare m. m. Då personalök­ ningarna beräknats med utgångspunkt i nuvarande organisation och inrättandet av vissa av de förut redovisade nya tjänsterna redan godkänts enligt 1961 års riksdagsbeslut, bör enligt beredningen den av nu ifrågavarande förslag föranledda utgiftsstegringen dock minskas med ett belopp motsvarande kostnaderna för sistnämnda tjänster (790 000 kr.). Den egentliga utgiftshöjningen för personal­ förstärkningarna stannar därför enligt beredningens kalkyler vid ca 2 445 000 kr. för alternativ I och ca 3 390 000 kr. för alternativ II. De årliga kostnaderna för den enligt beredningens mening erforderliga höj­ ningen av materielanslagen anges totalt till 915 000 kr. enligt alternativ I och 1 160 000 kr. enligt alternativ II. Dessa kostnader bör emellertid, framhåller beredningen, i analogi med den beräkningsgrund, som tillämpats för personal­ kostnaderna, reduceras med kostnaderna för den enligt 1961 års riksdagsbeslut godkända uppräkningen av materielanslagen (240 000 kr.). Den tillkommande höjningen av materielanslagen uppgår sålunda enligt beredningen till ca 675 000 kr. för alternativ I och ca 920 000 kr. för alternativ II. De totala årliga merkostnaderna för personalförstärkningar och uppräkning av materielanslagen för en ökning av utbildningskapaciteten vid medicinska fakulteten i Lund beräknas — efter evalvering till 1963 års löneläge — enligt alternativ I till ca 4 265 000 kr. och enligt alternativ II till ca 5 485 000 kr., var­ av 1 065 000 kr. i båda fallen motsvarar tidigare beslutade kostnadsökningar. Beredningen anför vidare, att det f. n. inte är möjligt att ange kostnader av engångmatur, såsom kostnader för ny-, till- och ombyggnadsarbeten eller för förstärkning av tillgänglig utrustning. I kalkylerna har inte heller kunnat anges erforderliga höjningar av läroanstaltens omkostnadsanslag eller erforderliga per­ sonella och materiella förstärkningar av bibliotek och administration. Bered­

Kungl. Maj:ts -proposition nr 11$ år 1963 27

ningen har ej heller kunnat beräkna kostnaden under femte huvudtiteln för ökat ianspråktagande av kommunala sjukvårdsresurser. Härmed sammanhängande avtalsfrågor m. m. kommer att behandlas i det följande.

B. Ställningstagande

Enligt beredningens mening är båda de framlagda alternativen för ökad läkar­ utbildning i Lund-Malmö fullt acceptabla från utbildningssynpunkt. Beträffande alternativ I erinrar beredningen om att företrädare för lundafakulteten — såsom tidigare berörts — framfört krav på betydande personal­ förstärkningar utöver beredningens förslag. Vidare har Malmö stads sjukvårds­ styrelse för beredningen framhållit, att den inte kan godtaga beredningens för­ slag enligt alternativ I i fråga om undervisningen i de kliniska specialämnena vid Allmänna sjukhuset. Styrelsen uppges sålunda bl. a. kräva, att vissa kom­ munala överläkartjänster omedelbart omvandlas till professurer. Beredningen har emellertid för egen del inte funnit anledning tillstyrka vare sig fakultetens eller styrelsens förslag i detta avseende, bl. a. med hänsyn till kravet på största möjliga likhet i standard vid de olika medicinska lärosätena. I anslutning härtill understryker beredningen, att de personalförstärkningar, som föreslås tillkomma enligt alternativ I, skulle ställa medicinska fakulteten i Lund i full paritet med övriga medicinska läroanstalter med motsvarande utbildningskapacitet. Kraven på dubbla akademiska organisationer i Lund och Malmö skulle emel­ lertid — framhåller beredningen vidare — tillgodoses vid ett realiserande av alternativ II, eftersom det från undervisningssynpunkt i detta fall är ofrånkom­ ligt att bl. a. professurer i vissa kliniska specialämnen inrättas. Härom anför beredningen bl. a. följande. Både lasarettet i Lund och Malmö allmänna sjukhus är stora och högt specia­ liserade sjukhus. Tillsammans kan de erbjuda ett såväl kvalitativt som kvanti­ tativt gott material för undervisning av läkare. Detta material tillåter också en betydande vidgning av utbildningskapaciteten. Visserligen kan lasarettet i Lund erbjuda undervisningen och forskningen sådana fördelar, som betingas av till­ gången på regionvårdskliniker, men å andra sidan erbjuder Malmö allmänna sjukhus genom sitt stora och synnerligen rikhaltiga material betydande fördelar från såväl undervisningens som forskningens synpunkt. Om de båda sjukhusen skall utnyttjas för en betydligt ökad undervisning, framstår det för beredningen som ett naturligt önskemål, att undervisningen i de kliniska ämnena så långt möjligt fördelas lika mellan sjukhusen. En sådan organisation skulle nämligen ge uppenbara fördelar, bl. a. när det gällde att rationellt utnyttja undervisnings­ materialet. I betraktande av att de två sjukhusen var för sig är helt självstän­ diga och underställda var sin huvudman, kan det också synas lämpligt att vid en fördelning av undervisningen mellan sjukhusen skapa var för sig självständiga akademiska organisationer i de skilda kliniska ämnena. Beredningen är väl medveten om att ett intag av den storleksordning, som ett realiserande av alternativ II skulle innebära, även medför problem. Svårigheter

28 Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963

kan uppstå i de kliniska ämnen, som kommer att få ta hand om ett fördubblat antal studenter, exempelvis ämnena medicin, kirurgi, obstetrik-gynekologi och de kliniska laboratorieämnena. Beredningen är emellertid övertygad om att med den förstärkning av personella och övriga resurser, som beredningen tidigare förordat, tillfredsställande undervisning skall kunna beredas i dessa ämnen.

Efter att ha vägt för- och nackdelar mot varandra har beredningen med hän­ syn till den växande läkarbristen stannat för att i första han förorda ett genom­ förande av alternativ II. Beredningen framhåller till sist, att ett slutligt ställ­ ningstagande i frågan om ökad läkarutbildning måste bli beroende av de eko­ nomiska konsekvenserna av de förhandlingar mellan staten och berörda kom­ munala huvudmän som ett realiserande av det ena eller andra alternativet förut­ sätter.

Kungl. Maj:ts proposition nr !Jf2 år 1963 29

III. Förhandlingskommissionen

Genom beslut den 5 maj 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt 1959 års statliga kom­ mission för förhandlingar om medicinsk undervisning i Lund och Malmö — numera benämnd kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Lund och Malmö — att upptaga förhandlingar med Malmö stad om träffande av de överenskommelser, som kunde erfordras vid ett genomförande av ifrågasatt ökning av den årliga intagningen till de propedeutiska och kliniska ämnena till 160 studerande vid den medicinska fakulteten i Lund. Härutöver har kommissionen enligt beslut den 13 maj 1960 haft Kungl. Maj:ts uppdrag att med Malmö stad upptaga förhandlingar angående av Stock­ holms stad väckt spörsmål, huruvida staten eller vederbörande sjukvårdshuvud­ man slutligen bör svara för vissa s. k. evalveringsersättningar. Såsom resultat av de förhandlingar, som förhandlingskommissionen fört med delegerade för Malmö stad, har kommissionen framlagt ett den 21 januari 1963 med nämnda delegerade villkorligt slutet avtal angående Malmö allmänna sjukhus. Över avtalsförslaget har utlåtanden avgivits av statskontoret, medicinalsty­ relsen, byggnadsstyrelsen samt kanslern för rikets universitet efter hörande av medicinska fakulteten i Lund.

A. Nuvarande avtal

För nu gällande avtal rörande den medicinska utbildningen vid Malmö all­ männa sjukhus lämnar förhandlingskommissionen följande redogörelse. Såvitt gäller den medicinska undervisningen vid Malmö allmänna sjukhus regleras förhållandet mellan staten och Malmö stad av ett avtal, godkänt av Kungl. Maj:t den 3 oktober 1952 (prop. 1952:148) och — beträffande vissa ändringar — den 20 maj 1960. 1952 års huvudavtal avsåg medicinska kliniken, kirurgiska kliniken jämte thoraxkirurgiska avdelningen, kvinnokliniken samt ortopediska kliniken. Genom tilläggsavtal har senare för undervisning och forsk­ ning upplåtits även de patologiska och bakteriologiska institutionerna, radio­ terapiavdelningen, den socialmedicinska avdelningen samt den plastikkirurgiska kliniken. Sjukhuset beröres även av gällande avtal rörande tandläkarhögskolan i Malmö, vilket i vissa delar hänvisar till 1952 års huvudavtal. Enligt 1952 års huvudavtal utgår statligt bidrag till Malmö stad efter följande principer. För nybyggnader, som tages i anspråk för undervisnings- och forskningsända­ mål, erläggcr staten byggnads- och utrustningsbidrag med 25 % av de verkliga totalkostnaderna för anläggningarnas färdigställande och utrustning. Bidrag med 25 % av de verkliga totalkostnaderna utgår jämväl för ombyggnads-, änd­

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963

rings- och förbättringsarbeten å byggnader, använda för forsknings- och undervisnmgsändamål, i den mån fråga ej ar om årligt underhåll, ävensom för utrust­ ning i samband därmed. Dylika bidrag utgår även för samtliga för sjukhuset eller del därav gemensamma anläggningar, vilka direkt eller indirekt betjänar lokal, som användes för medicinsk-klimsk undervisning och forskning. Vidare åligger det staten att utgiva ersättning med 25 % av kostnaderna för sådan instrumentutrustning och annan utrustning vid undervisningskliniker (-avdelningar, -institutioner), som tillkommit utan samband med byggnadsarbete och ej avser ersättande av kasserad utrustmng. Sistnämnda regel är införd biand driftbidragsbestämmelserna. Säsom driftbiclrag har staten vidare att bidraga med en tredjedel av löneoch pensionskostnaden för viss iäkarpersonal vid genom avtalet upplåtna anlägg­ ningar. Staten bidrager även årligen med ett belopp, motsvarande 10 % av den del av sjukhusets övriga driftkostnader, som efter antalet vårddagar belöper på samtliga undervisningsklinikers vårdplatser. Enligt samtliga tilläggsavtal skall de i huvudavtalet intagna bidragsprinciperna tillämpas på de i tilläggsavtalen berörda sjukhusenheterna. Dock skall för den socialmedicinska avdelningen efter den 1 juli 1901 icke utgå statligt bidrag för vare sig byggnadskostnader eller kostnader för utrustning i samband med byggnadsarbete. Huvudavtalets giltighetstid utlöper den 30 juni 1970. Förlängningsklausul fin­ nes. Uppsägningstiden är två år. Samma regler är tillämpliga pa tilläggsavtalen med undantag för avtalet om plastikkirurgi, som gäller tills vidare intill dess annat överenskommes, dock ej längre än huvudavtalet.

Kommissionen framhåller i detta sammanhang, att Kungl. Maj:t genom be­ slut den 21 december 1962 funnit gott förklara, att — tills vidare intill dess när­ mare avtalsreglering av frågan skett, dock längst till och med den 30 juni 1964 — hinder på grund av huvudavtalets nuvarande ordalydelse icke skall föreligga att tillämpa §§ 7 och 10 huvudavtalet å dels de medicinska klinikerna I, II och III jämte avdelningen för endokrinologi, varvid bidrag dock må beräknas å sammanlagt högst 217 vårdplatser, dels ock klinikerna för allmänkirurgi, urologi, handkirurgi och thoraxkirurgi, varvid bidrag dock må beräknas å sammanlagt högst 303 vårdplatser. Berörda paragrafer innehåller bestämmelser om statligt bidrag för kostnader för läkare (7 §), kompletteringsanskaffning av utrustning samt driften i övrigt av undervisningsklinikerna.

B. Kommissionens utredning och förslag

Kommissionen framhåller inledningsvis, att med anledning av förhandlingsuppdraget till kommissionen överlämnats vissa handlingar, nämligen dels skri­ velse den 6 juni 1961 från nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande om genomförda och planerade ändringar i sjukhusets organisation, innebärande ut­ brytningar till fristående enheter av delar av befintliga kliniker och laborato­ rier, dels skrivelse den 24 februari 1962 från Malmö stads sjukvårdsstyrelse an­ gående den framtida omfattningen av den medicinska undervisningen i Malmö, dels ock läkarutbildningsberedningens med skrivelse den 29 juni 1962 till chefen

Kungl. Maj:ts 'proposition nr H2 år 1963 31

för ecklesiastikdepartementet avgivna preliminära redovisning av förutsätt­ ningarna att öka läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Lund. Ytterligare har kommissionen beaktat läkarutbildningsberedningens betän­ kande »Ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund». Kommis­ sionen anför vidare, att vederbörande departement under hand meddelat, att hinder icke mötte för kommissionen att om så befunnes lämpligt låta förhandlingarna omfatta även ett av läkarutbildningsberedningen framlagt alter­ nativt förslag, syftande till en ökning av den årliga intagningen i de propedeutiska och kliniska ämnena till 180 studerande vid den medicinska fakulteten i Lund. Förhandlingskommissionen påpekar, att det villkorligt slutna avtalet är grun­ dat på den förutsättningen, att läkarutbildningsberedningens alternativ II kom­ mer att genomföras, d. v. s. att praktiskt taget fullständig klinisk läkarutbildning skall äga rum vid Malmö allmänna sjukhus med en årlig intagning av 90 medi­ cine kandidater mot hittillsvarande 45 i endast vissa ämnen. Vid förhandlingarna har kommissionen även beaktat det önskemål om enhet­ ligare principer för statens bidrag till huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus, som kommit till uttryck bl. a. i propositionen 1959: 95. Fn sådan enhetlighet föreligger enligt kommissionen numera i väsentlig utsträckning mel­ lan de avtal, som gäller för de kommunala undervisningssjukhusen i Göteborg, Lund och Umeå. Bestämmelserna i dessa avtal och nu gällande avtal för Malmö allmänna sjukhus är beträffande byggnadsbidrag i huvudsak överensstämmande, under det att en mindre skillnad till Malmös nackdel föreligger i fråga om utrustningsbidrag samt en avsevärd skillnad till dess fördel finns beträffande driftbidrag. Malmö stad uppbär nämligen enligt 1952 års huvudavtal ett särskilt bidrag med en tredjedel av löne- och pensionskostnaden för läkarna vid de för utbildning och forskning ianspråktagna sjukhusenheterna. Kommissionen framhåller, att 1952 års huvudavtal jämte alla tilläggsavtal utom ett efter uppsägning kan bringas att upphöra först efter den 30 juni 1970. Den viktigaste förändringen vid ett genomförande av läkarutbildningsbered­ ningens alternativ II — nämligen ianspråktagandet av ytterligare ett antal kli­ niker vid Malmö allmänna sjukhus för läkarutbildning — avses inte äga rum förrän tidigast höstterminen 1969. Med hänsyn härtill har kommissionen ansett sig kunna i princip godtaga, att den för sjukhuset nu gällande regeln om särskilt läkarlönebidrag skall äga fortsatt giltighet för tiden till och med den 30 juni 1970 för de sjukhusenheter, beträffande vilka den f. n. tillämpas. Om en ny klinik tillkommer genom utbrytning ur befintlig undervisningsklinik utan att det totala vårdplatsantalet ökas, skall enligt avtalsförslaget nyssnämnda regel gälla även den nya kliniken. Däremot skall något särskilt läkarlönebidrag icke utgå enligt avtalsförslaget för övriga enheter, som skall tagas i anspråk för utbildning och forskning. I en till det villkorligt slutna avtalet fogad bilaga har skett en uppdelning i tre grupper av de upplåtna sjukhusenheterna alltefter avtalets olika bidrags­

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963

regler. Byggnads- och utrustningsbidrag skall i princip utgå för samtliga enheter. Skillnaderna avser driftbidragen. Grupp A omfattar således de sjukhusenheter — såväl kliniker som fristående medicinska serviceanläggningar — på vilka samtliga bidragsbestämmelser i 1952 års huvudavtal i dag är tillämpliga. För dessa skall staden under hela avtals­ perioden uppbära bidrag med såväl en tredjedel av läkarlönekostnaderna som en tiondedel av övriga driftkostnader. Grupperna B och C inrymmer däremot de kliniker, som blir undervisningskliniker först vid slutet av avtalsperioden och för vilka icke skall utgå särskilt läkarlönebidrag. För grupp B skall dock utgå tioprocentigt driftbidrag. För grupp C (lungkliniken, infektionskliniken och den handkirurgiska kliniken) skall icke utgå driftbidrag. Omfattningen och inriktningen av den socialmedicinska avdelningens verk­ samhet är f. n. oklar, vilket medfört svårigheter att bedöma dess framtida bety­ delse för den medicinska utbildningen och forskningen. Kommissionen har dock med hänsyn till att nästan hela sjukhuset kommer att tagas i anspråk för ut­ bildning och forskning funnit det skäligt, att staten bidrager till investerings­ kostnaderna för denna gemensamma anläggning på samma sätt som för andra dylika enheter vid sjukhuset. I fråga om driftbidrag har avdelningen hänförts till grupp B. För varje klinik har bestämts det vårdplatsantal, för vilket staden skall äga uppbära bidrag. De angivna siffrorna skall dock under vissa omständigheter kunna jämkas. Med hänsyn till det särskilda läkarlönebidragets betydelse har denna möjlighet till jämkning beträffande grupp A begränsats till att avse endast jämkning inom den totala ramen för gruppen. Ett maximum har vidare satts för de kirurgiska klinikerna jämte ortopediska kliniken. Parterna har enats om att begreppet kirurgiska klinikerna under grupp A skall omfatta de allmänkirurgiska, urologiska, barnkirurgiska, plastikkirurgiska och thoraxkirurgiska klinikerna. Samtliga dessa klinikers samt den ortopediska klinikens vårdplatsantal torde enligt föreliggande utbyggnadsplaner under hela avtalstiden kunna inrymmas inom de för kirurgiska klinikerna jämte ortopediska kliniken angivna bidragsgrundande vårdplatsantalen. Så länge även hela vård­ platsantalet för den handkirurgiska kliniken inrymmes inom maximitalen, får även denna klinik i bidragshänseende hänföras till grupp A. De för de olika klinikerna i Bilaga I angivna vårdplatsantalen överensstämmer i stort sett med dem, som staden upptagit i sitt till läkarutbildningsberedningen redovisade utbyggnadsprogram för Malmö allmänna sjukhus. För infektions­ kliniken planeras dock 262 vårdplatser, medan i Bilaga I endast 90 upptages såsom bidragsgrundande. Ej heller är avtalet tillämpligt på de i nämnda ut­ byggnadsprogram berörda klinikerna för långvarigt sjuka (233 vårdplatser), neurologi och neurokirurgi. Den närmare utformningen av sjukhusets utbyggnad har ännu icke fastställts. Med anledning härav föreligger heller icke några noggrannare kostnadsberäk-

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963 33

ningar för utbyggnadsprogrammets genomförande. Enligt uppgift från staden torde dock kostnaden för utbyggnaden kunna — i nuvarande penningvärde — approximativt uppskattas till 100 000 000 kr., inberäknat även kostnaden för de åtgärder, som blir erforderliga för läkarutbildning och forskning. Infektionsklinik finnes för närvarande icke inom sjukhuset. Epidemisjukhuset i Malmö beräknas dock kunna inordnas under Malmö allmänna sjukhus före den tidpunkt, det behöver tagas i anspråk för undervisningen i epidemiologi. Skulle denna organisatoriska förändring mot beräkningarna icke ha skett vid berörda tidpunkt, gäller vad som i avtalet sägs om infektionskliniken vid Malmö allmänna sjukhus givetvis epidemisjukhuset. Tillägg av sjukhusenhet till Bilaga I kan enligt 1 § 2. avtalsförslaget ske först efter särskild överenskommelse. Ett dylikt tillägg kan tänkas bli nödvändigt på grund av jämkning i bestående organisation eller tillkomsten av en helt ny disciplin, som är av intresse för läkarutbildningen. Därför föreslår kommissionen, att Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att få godkänna en sådan överenskommelse utan att inhämta riksdagens samtycke, därest den skulle för staten vara av endast mindre ekonomisk vikt. Motsvarande bör enligt kommis­ sionen gälla även smärre ändringar i bilagan, vilka icke avser tillägg av nytill­ kommande sjukhusenhet.

Kommissionens villkorligt slutna avtal angående Malmö allmänna sjukhus har följande lydelse. »Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj:ts och å andra sidan Malmö stadsfullmäktiges godkännande har kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Lund och Malmö samt förhandlingsdelegerade för Malmö stad träffat följande avtal.

Avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Malmö stad, nedan kallad staden, angående Malmö allmänna sjukhus.

1 §• 1. Av Malmö allmänna sjukhus upplåter staden för klinisk läkarutbildning samt för forskning de kliniker, avdelningar, laboratorier och andra därmed jäm­ förliga enheter (sjukhusenheter), som upptages i den till detta avtal fogade Bilaga I.1 Utan särskilt medgivande av stadens sjukvårdsstyrelse må forskning vid sjuk­ huset icke bedrivas av annan än den, som där innehar befattning eller är knuten till den medicinska fakulteten i Lund. 2. Staden förklarar sig villig att, i den mån så framdeles av staten påkallas, efter därom träffad särskild överenskommelse för utbildning och forskning upp­ låta även nytillkommande enhet vid sjukhuset. Sådan upplåtelse skall ske på i tillämpliga delar enahanda villkor, som i detta avtal bestämts. I bidragshänseende skall därvid ny enhet hänföras, om den utgöres av klinik, som — utan att det totala vårdplatsantalet ökats — utbrutits ur klinik, upptagen under

1 Intagen senare i denna proposition, se s. 38 ff. 3 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 1^2

34 Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963

grupp A i ovannämnda Bilaga I, till sagda grupp, men eljest till grupp B eller grupp C i nämnda bilaga. 2 §• Staden anordnar och utrustar jämväl lokaler, som erfordras enbart för den kliniska utbildningen och den kliniska forskningen. Det åligger vidare staden att tillgodose utbildningens och forskningens behov av vatten, värme, ånga, elektrisk kraft, gas, tryckluft, vacuum, syrgas samt destillerat vatten, att ombesörja autoklavering och de upplåtna lokalernas städning, att i övrigt lämna den service, som är nödvändig för lokalernas ända­ målsenliga utnyttjande, ävensom att tillhandahålla behövliga förbrukningsartik­ lar, dock icke demonstrationsutensilier och sådant material, som erfordras för djurförsök och särskilda forskningsprojekt. Stadens åligganden enligt första stycket skall, såvitt gäller utrustning för forskningens behov, avse endast sådan, som är att hänföra till vedertagen grundutrustning. Anmärkning: Partema är ense om att med begreppet »vedertagen grundutrustning» för forsk­ ningens behov åsyftas den utrustning, som med hänsyn till att den mera allmänt använ­ des av forskare inom den ifrågavarande disciplinen bör vara tillgänglig i sjukhusenhetens forskningslokaler. Utrustningen skall icke vara användbar endast för ett eller annat speciellt forsk­ ningsprojekt utan måste kunna utnyttjas för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras med tillämpning av inom disciplinen gängse teknik och metodik. Samma principiella begränsning, som enligt vad ovan sagts gäller i fråga om stadens skyldighet att tillhandahålla olika slag av utrustning, skall gälla med avseende å dess åtagande att tillgodose utbildningens och forskningens behov av nyttigheter, som avses i paragrafens andra stycke. 3 §. För byggnad eller byggnadsdel vid sjukhuset, som påbörjas efter den 30 juni 1963 och enligt detta avtal skall tagas i anspråk för utbildnings- och forsknings­ ändamål, utgår statligt byggnadsbidrag med 25 % av de verkliga kostnaderna för anläggningens färdigställande. Sådant bidrag utgår jämväl för ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten i byggnad eller byggnadsdel, som användes eller skall användas för utbildnings- och forskningsändamål, i den mån arbetena ej är att hänföra till årligt underhåll.

4 §.

Staten erlägger utrustningsbidrag med 25 % av de verkliga kostnaderna för utrustning, som anskaffas a) i samband med byggnadsarbete, för vilket byggnadsbidrag utgår enligt 3 §; b) i annat fall till sjukhusenhet, vilken tagits eller under det ifrågavarande ka­ lenderhalvåret tages i anspråk för utbildning och forskning, under förutsätt­ ning tillika att utrustningen icke anskaffas för ersättande av kasserad sådan.

5 §• I 3 och 4 §§ omförmälda byggnads- och utrustningsbidrag utgår även för anläggning, som är avsedd att betjäna en eller flera för utbildning och forskning ianspråktagna sjukhusenheter. Därest dylik anläggning betjänar — förutom sådan enhet — även annan verksamhet inom eller utom sjukhuset, beräknas bidrag på endast den del av kostnaderna, som med hänsyn till utnyttjandegra­ den kan anses skäligen belöpa på de enheter, som enligt detta avtal skall tagas i anspråk för utbildning och forskning. 6

6 §• Byggnads- och utrustningsbidrag enligt detta avtal skall icke utgå för kostnad, som täckes av i annan ordning utgående statsbidrag.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 11$ år 1963 35

7 §• Staten tillhandahåller staden byggnads- och utrustningsbidrag under bygg­ nads- respektive anskaffningstiden i ungefärlig proportion till stadens egna utlägg. 8 §• Om detta avtal upphör att gälla till följd av uppsägning från någondera sidan, skall staden vara skyldig att, med avdrag för värdeminskning under brukningstiden, återbära vad den enligt detta och tidigare motsvarande avtal uppburit av staten såsom byggnads- och utrustningsbidrag. Avdrag, som nyss sagts, skall utgöra 1/30 beträffande byggnad och 1/10 beträffande utrustning för varje helt år, som förflutit från det stadens anhållan om bidragets utbetalande inkom till vederbörande statliga myndighet. 9 §• I fråga om tjänst, som är uppförd å den medicinska fakultetens i Lund perso­ nalförteckning och som enligt Kungl. Maj:ts förordnande är förenad med an­ ställning vid sjukhuset, svarar staten för tillsättning, avlöning och pensionering, dock att staden bestrider kostnaden för särskilda överläkaravoden och de tillläggsförmåner, som eljest må utgå för här ifrågavarande akademiska befattnings­ havares medverkan i sjukvården. Klinisk amanuens tillsättes och avlönas av staten, som dock är berättigad till bidrag av staden med en tredjedel av såväl löne- som pensionskostnaden, den senare därvid beräknad till 15 % av den förra. Personal, som är anställd uteslutande för utbildnings- eller forskningsändamål, tillsättes, avlönas och pensioneras av staten. I övrigt behövlig personal tillsättes, avlönas och pensioneras av staden. För läkare vid sjukhusenhet, som i den till detta avtal fogade Bilaga I upptages under grupp A, är staden dock berättigad till bidrag av staten med en tredjedel av såväl löne- som pensionskostnaden, den senare därvid beräknad till 15 % av den förra.

10 §.

Såsom driftbidrag skall staten årligen till staden erlägga ett belopp motsva­ rande 10% av den del av sjukhusets driftkostnader, som efter antalet vårddagar belöper på de för utbildning och forskning ianspråktagna vårdplatserna vid kli­ niker, som upptagits under grupperna A och B i Bilaga I.

11 §•

Vid fastställandet av sjukhusets driftkostnader för i 10 § avsett ändamål skall följande iakttagas. 1. I sjukhusets driftkostnader må icke inräknas: a) sådana avlöningar, arvoden och andra förmåner till i 9 § första och andra styckena samt i 9 § fjärde stycket andra punkten avsedd personal, som bestrides av staden; b) utgifter för inventariers komplettering, i den mån ersättning utgår i form av utrustningsbidrag enligt 4 § eller 5 §; c) amorteringar och räntor. 2. Från sjukhusets driftkostnader skall avdragas: a) det belopp, vartill i annan ordning utgående statsbidrag uppgår; b) andra driftinkomster än vårdavgifter, dock för varje verksamhetsgren icke större belopp än som svarar mot de utgifter, som föranletts av inkomster­ nas förvärvande.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963

3. Pensionskostnaderna upptages till ett belopp motsvarande 15 % av den avlöningssumma, som ingår i de driftkostnader, å vilka bidrag må beräknas. 4. Driftbidrag skall utgå från och med det kalenderhalvår, under vilket klinik tagits i anspråk för utbildning och forskning. Sedan driftkostnaderna beräknats med tillämpning av vad som ovan sagts, skall summan fördelas på hela antalet vårddagar vid sjukhuset. Den sålunda erhållna kostnaden per vårddag (dagkostnaden) lägges till grund för beräkningen av statens bidrag under iakttagande av att dagkostnaden icke må överstiga den på motsvarande sätt beräknade medeldagskostnaden för samma år vid rikets undervisningssjukhus, förhöjd med 10%. Om pensionskostnader icke kunnat beaktas vid beräknandet av medeldagkostnaden vid undervisningssjukhusen, skall vid jämförelse enligt ovan sjuk­ husets pensionskostnader först frånräknas. Den därefter erhållna relationen mel­ lan medeldagskostnaden för undervisningssjukhusen och sjukhusets dagkostnad skall anses gälla även för pensionskostnaderna.

12 §.

Driftbidraget skall efter rekvisition erläggas av staten månadsvis i efterskott i form av utbetalningar ä conto motsvarande 1/12 av det belopp, vartill drift­ bidraget uppgått för det senast slutligt reglerade kalenderåret. Slutlig reglering av bidraget skall ske, så snart medeldagskostnaden för rikets undervisningssjukhus kan fastställas. 13 §. Staten erhåller icke någon del i äganderätt till mark, byggnad eller utrustning genom att lämna byggnads- och utrustningsbidrag enligt detta avtal. I händelse egendom, vartill staten enligt detta eller tidigare motsvarande avtal lämnat kostnadsbidrag, skulle under avtalstiden skadas eller förstöras genom brand, explosion, åskslag eller oberäknad utströmning från vatten-, avlopps-, ång- eller värmeledningssystem eller från kylanläggning, åligger det staden att snarast möjligt ombesörja, att egendomen återställes i fullgott skick eller ersättes med annan likvärdig egendom. Kostnaderna härför skall stanna å staden.

14 §. Såvitt angår anläggning, för vilken staten enligt 3 § eller 5 § ovan har att erlägga byggnadsbidrag, skall förslag till ny-, till- eller ombyggnadsarbeten även­ som ändrings- eller förbättringsarbeten upprättas av staden i samråd med myn­ dighet, som Kungl. Maj:t bestämmer. Förslag och ritningar till dylika arbeten skall för statsbidrags utgående godkännas i den ordning Kungl. Maj:t före­ skriver. Motsvarande förfarande skall tillämpas beträffande förslag till anskaffning av utrustning, för vilken staden enligt 4 § eller 5 § erhåller bidrag med 25 % av kostnaden. 15 §. Staden skall vara skyldig att tillhandahålla Kungl. Maj:t eller myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer, de räkenskaper och handlingar, som erfordras för beräkning av statens bidrag till staden.

16 §. Detta avtal berör ej den rätt, som staden enligt eljest gällande bestämmelser må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet avsedda anläggningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963 37

17 §. Erforderliga föreskrifter om tillsättning av befattningshavare, som avses i 9 § första stycket, även som om dylik befattningshavares ställning i egenskap av överläkare eller biträdande överläkare (motsvarande) vid sjukhuset meddelas av Kungl. Maj:t. Personal och studerande vid den medicinska fakulteten i Lund skall vara pliktiga att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som stadens sjukvårdsstyrelse meddelar för verksamheten vid sjukhuset. Sjukvårdsstyrelsen må icke meddela föreskrifter för verksamheten vid sjuk­ huset, vilka strider mot bestämmelser angående utbildning och forskning med­ delade av Kungl. Maj:t eller kanslern för rikets universitet. Innan sjukvårdsstyrelsen meddelar föreskrifter för verksamheten vid sjuk­ huset, vilka berör utbildningen och forskningen, skall den medicinska fakulteten beredas tillfälle att yttra sig. Innan den medicinska fakulteten meddelar bestämmelser för utbildningen och forskningen, vilka berör sjukvården vid sjukhuset, skall sjukvårdsstyrelsen be­ redas tillfälle att yttra sig. 18 §. Staden är beredd att till sjukvårdsstyrelsens överläggningar i frågor, som berör medicinsk utbildning och forskning vid sjukhuset, kalla två av den medicinska fakulteten i Lund utsedda personer. Dessa skali äga yttra sig och få sin mening antecknad till protokollet men icke äga deltaga i sjukvårdsstyrelsens beslut.

19 §. Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1963 och gäller till och med den 30 juni 1970. Sker icke uppsägning från någondera sidan minst två år före avtalstidens utgång, skall avtalet anses förlängt med tio år. Bestämmelsen angående uppsägning och förlängning skall därefter äga tilllämpning allt framgent. Utan hinder av vad i första stycket sagts skall vad parterna enligt 11 § första stycket 3. överenskommit i fråga om pensionskostnadernas förhållande till avlöningssumman vid beräkning av de bidragsgrundande driftkostnaderna kunna uppsägas under avtalstiden, och skall överenskommelsen därvid upphöra att gälla ett år efter uppsägningsdagen. Vad nu sagts skall gälla även i 9 § andra och fjärde styckena angiven beräkningsgrund för pensionskostnad.

20 §. 1. I och med ikraftträdandet av detta avtal upphäves dels 1952 års avtal mellan staten och staden om anordnande av medicinsk undervisning vid Malmö allmänna sjukhus (Kungl. brev den 3 oktober 1952; ändringar jämlikt Kungl. brev den 20 maj 1960); dels samtliga tillägg till 1952 års avtal, nämligen a) angående de patologiska och bakteriologiska institutionerna (Kungl. brev den 26 oktober 1956), b) angående radioterapiavdelningen (Kungl. brev den 20 maj 1960), c) angående den socialmedicinska avdelningen (Kungl. brev den 2 juni 1961), d) angående den plastikkirurgiska kliniken (Kungl. brev den 30 juni 1961).

40 Kungl. Maj:ts 'proposition nr H2 år 1963

beloppet bestämmas direkt efter relationen mellan det ianspråktagna vårdplats­ antalet och klinikens totala vårdplatsantal. oC. Upplåtelse av en klinik för utbildning och forskning avser icke enbart dess vårdavdelningar utan även polikliniker och andra till kliniken hörande anord­ ningar.

2. Tidpunkter för statens ianspr åktag ande av ovan angivna sjukhusenheter. a. Ökningen av antalet kliniska utbildningsplatser enligt läkarutbildningsberedningens alternativ II beräknas tidigast höstterminen 1968 få betydelse för den utbildning, som äger rum under medicin-kirurgiåret. b. Kliniker tillhörande grupperna B och C beräknas bliva ianspråktagna för utbildning och forskning tidigast höstterminen 1969, rehabiliteringskliniken möj­ ligen dock redan höstterminen 1968.

Förhandlingskommissionen har lämnat i huvudsak följande kommentarer i anslutning till avtalstexten.

1 §. I avtalet har regelmässigt använts ordet utbildning i stället för under­ visning, som före år 1962 varit brukligt i avtal av förevarande slag. Ordvalet innebär icke ändring i sak utan är avsett att bättre täcka det förhållandet, att de medicine kandidaterna pa sjukhuset icke endast mottager undervisning utan även praktiskt utbildar sig genom viss själ v verksamhet. Av formuleringen i paragrafens första stycke framgår, att även annan forsk­ ning än klinisk får bedrivas på sjukhuset. 1 sammanhanget erinras om att staden i § 15 gällande avtal om tandläkarhögskolan i Malmö medgivit, att odontologisk forskning får bedrivas även vid år 1960 befintliga och därefter nytillkommande kliniker, avdelningar och institu­ tioner vid sjukhuset, i vilka medicinsk forskning får förekomma.

2 §. Frågan om vad som erfordras för den kliniska utbildningen och forsk­ ningen avgöres av staden i samråd med myndighet, som Kungl. Maj:t be­ stämmer.

4 §. Enligt paragrafen har utrustningsanskaffningen uppdelats i anskaffning i samband med byggnadsarbete och anskaffning utan dylikt samband (kompletteringsanskaffning). Bidrag för utrustning i samband med byggnadsarbete kan utga nagot ar före det en sjukhusenhet skall tagas i anspråk. Bidrag för kompletteringsanskaffning utgår däremot först efter eller i nära anslutning till ianspråktagandet, vilket emellertid har betydelse endast i fråga om B- och C-gruppemas sjukhusenheter. Statlig ersättning för den utrustning, som sedan längre tid finns inom vissa av B-gruppens kliniker, ingår dock i det enligt 21 § utgående engångsbidraget.

5 §. Paragrafen har utformats i överensstämmelse med lydelsen av motsva­ rande bestämmelse i de nya avtalen rörande Lund och Umeå. En klar distink­ tion göres i avtalet mellan sådan anläggning, som direkt tages i anspråk för ut­ bildning och forskning och beträffande vilken 3 och 4 §§ således är omedelbart tillämpliga, samt sadan anläggning, som endast betjänar en eller flera för ut­ bildning och forskning ianspråktagna sjukhusenheter. Hänvisningen i 5 § även till 4 § innebär, att staden från den 1 juli 1963, till skillnad från vad som för närvarande gäller, får bidrag för kompletteringsan-

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963 41

skaffning även till andra gemensamma serviceanläggningar än rent medicinska, såsom ekonomianläggningar. Reduktionsregeln efter utnyttjandegraden torde icke av staten böra göras gällande i anledning av att på sjukhusområdet finnes eller tillkommer smärre lokaler för andra än egentliga sjukhusändamål, exempelvis mödravårdscentral, barnavårdscentral o. dyl., därest dylika lokaler icke nämnvärt påverkar dimen­ sioneringen av den tjänande anläggningen. Kommissionen anmärker särskilt, att formuleringen »byggnad eller byggnads­ del» i 3 §, till vilken bestämmelsen i 5 § hänvisar, innebär att statligt byggnadsbidrag icke skall utgå för yttre anläggningar, såsom vägar, parkeringsplatser och parkområden.

8 §. Avskrivningstid i enlighet med denna paragraf skall beräknas från varje rekvisitionstillfälle, således även om rekvisitionen avser endast en del av bygg­ nadsarbetena för ett projekt.

9 §. Beträffande klinisk amanuens har det ansetts vara överflödigt att, såsom skett i avtalet angående lasarettet i Lund, särskilt omnämna, att staden skall taga samma del i semesterkostnaden som i lönekostnaden, särskilt som semes­ terkostnaden måste ingå i lönekostnad enligt första och fjärde styckena. Bestämmelserna i denna paragraf och 11 § innebär att frågan, huruvida staten eller staden slutligen bör svara för vissa evalveringsersättningar, i detta avtal fått motsvarande lösning som i Göteborg och Lund, d. v. s. sjukvårdshuvudman­ nen skall helt svara för dessa ersättningar utan driftbidrag från staten. 11 §. Enär vid tillämpningen av 1952 års huvudavtal Malmö stad och veder­ börande statliga myndigheter haft delade uppfattningar om i vilken utsträck­ ning driftinkomsterna vid sjukhuset skall avdragas från dess bruttoutgifter innan det statliga driftbidraget uträknas, har parterna ansett sig böra upptaga regler härom i avtalet. Enligt uttalande av departementschefen i propositionen 1948: 213 rörande det s. k. sabbatsbergsavtalet skall icke något slag av patient­ avgifter avdragas från sjukhusets bruttoutgifter. I övrigt anser dock kommis­ sionen det vara rimligt att inkomster, som inflyter från personal för av sjukhuset givna tjänster och från särskilda verksamheter, skall avdragas från sjukhusets bruttoutgifter. För varje verksamhetsgren bör dock icke avdragas större belopp än som svarar mot de utgifter, som föranletts av inkomsternas förvärvande. Den viktigaste inkomstposten är i detta sammanhang ersättning från personal för tillhandahållen kost. Malmö stad har vid rekvisition enligt nuvarande avtal gjort avdrag för denna inkomstpost. Parterna har förutsatt, att kostnaden för de uppdrag, som utföres av sjuk­ husets servicelaboratorier för andra än sjukhusets organ, icke skall ingå i sjuk­ husets bidragsgrundande driftkostnad. Med »rikets undervisningssjukhus» avses för närvarande karolinska sjukhuset, scrafimerlasarettet, akademiska sjukhuset i Uppsala, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Malmö allmänna sjukhus samt lasaretten i Lund och Umeå. Vid be­ räkningen av medeldagkostnadcn vid dessa sjukhus bör upptagas i fråga om Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Malmö allmänna sjukhus samt lasaretten i Lund och Umeå medeldagkostnaden för det aktuella Iwlender&ret samt i fråga om karolinska sjukhuset, scrafimerlasarettet och akademiska sjukhuset i Upp­ sala 'medeldagkostnaden för det budgetår, som utgått under nyssnämnda kalen­ derår.

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 11+2 år 1963

12 §. Bestämmelsen i första stycket överenstämmer med den för sjukvårds­ huvudmännen förmånligare regel för utbetalning av driftbidrag, som infördes i 1962 års avtal rörande Lund och Umeå. 13 §. Bestämmelserna i andra stycket är avsedda att täcka såväl det fall, att staden håller egendomen försäkrad, som alternativfallet, att staden står självrisk.

18 §. I nuvarande avtal finns icke rätt för den medicinska fakulteten som sådan att närvara vid sjukvårdsstyrelsens sammanträden. Då nu praktiskt taget hälften av den kliniska utbildningen vid fakulteten skall äga rum i Malmö, har det ansetts skäligt att fakulteten beredes en rätt att närvara, motsvarande den som förekommer i Göteborg och Umeå. 20 §. I tilläggsavtalet om de patologiska och bakteriologiska institutionerna finnes intagen en bestämmelse, som — jämförd med § 13 huvudavtalet — lämnar professorn Sten Winblad viss pensionsgaranti. Parterna har låtit företaga utred­ ning rörande Winblads pensionsförhållanden. Då dessa därvid befunnits väl tryggade utan särskild reglering i förevarande sammanhang, har parterna — efter Winblads hörande — icke ansett sig i avtalet behöva upptaga någon över­ gångsbestämmelse i ämnet. 21 §. Några av de kliniker, som ingår i B-gruppen och således icke omfattas av 1952 års huvudavtal, har under den senaste tiden kunnat flytta in i nyupp­ förda byggnader. Läkarutbildningsberedningens alternativ II förutsätter tilloch ombyggnadsarbeten samt ändringsarbeten i såväl dessa nybyggnader som andra av B-gruppens byggnader. Då staden åtagit sig att svara för 75% av kostnaderna för dylika arbeten, har kommissionen ansett det skäligt att lämna staden ett visst engångsbidrag för byggnadsåtgärder omedelbart före det nya avtalets ikraftträdande. Dessutom ingår i engångsbeloppet bidrag för anskaffad utrustning. Den nu anskaffade utrustningen torde visserligen i stor utsträckning vara försliten år 1969, då staten kommer att kunna draga nytta av den, men det förutsättes att normal ersättnings- och kompletteringsanskaffning skall ske under tiden fram till 1969. Det framhålles, att 4 § b) och 10 § icke är tillämpliga förrän det kalenderhalvår, under vilket vederbörande sjukhusenhet tages i an­ språk för utbildning och forskning.

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 11$ år 1963 43

IV. Yttranden

Flertalet remissinstanser finner det angeläget, att en ökning av läkarutbild­ ningen snarast kommer till stånd. Från åtskilliga håll betonas emellertid sam­ tidigt, att en höjning av utbildningskapaciteten inte får leda till att man gör avkall på utbildningens och forskningens kvalitet. I några yttranden redovisas krav på förstärkning av resurserna utöver vad beredningen förordat. Vid valet mellan de två utbildningsalternativen har det övervä­ gande antalet remissinstanser stannat för att med eller utan förbehåll förorda ett genomförande av alternativ II. Sålunda anser t. ex. medicinska fakulteten i Lund och medicinalstyrelsen att detta alternativ är godtagbart, om tillräckliga resurser för såväl utbildning som forskning ställes till förfogande. Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, Malmöhus läns landstings hälso- och sjuk­ vårdsstyrelse samt Svenska stadsförbundet förordar också detta alternativ men understryker vikten av att erforderliga avtalsfrågor löses på ett för berörda parter acceptabelt sätt. Malmö stads sjukvårdsstyrelse, som likaledes ansluter sig till det högre alternativet, avstyrker uttryckligen alternativ I, vilket även är fallet med medicinska fakulteten i Lund.

Vissa uttalanden om de i sammanhanget aktuella byggnadsfrågorna är starkt kritiska. Sveriges läkarförbund anser sålunda, att beredningens utred­ ning i detta avseende är anmärkningsvärt ofullständig, och finner som följd härav, att betänkandet inte kan läggas till grund för beslut om ökad intagning. Likartade synpunkter anföres av medicinska fakulteten i Lund, som — i likhet med SFS — förordar ytterligare utredning av dessa frågor. Större akademiska konsistoriet i Lund betonar, att planerade byggnadsföretag inom andra fakulteter inte får uppskjutas på grund av den medicinska fakul­ tetens ökade lokalbehov. Lärarkollegiet vid tandlakarhögskolan i Malmö fram­ håller, att hänsyn bör tagas också till lokalbehovet för tandläkarutbildningen vid planeringen av byggnadsprogrammet för den ökade läkarutbildningen. Byggnadsstyrelsen anför i dessa frågor i huvudsak följande. Någon uppgift om investeringskostnaderna kan ännu inte lämnas beträffande de byggnadsåtgärder, som med anledning av den ökade läkarutbildningen behö­ ver vidtagas i styrelsens regi. Om de nya institutionslokalerna skall kunna tagas i bruk vid avsedd tidpunkt, är det — med hänsyn till den knappa tiden för projektering och byggande — nödvändigt, att styrelsen snarast får besked om att beredningens förslag skall ligga till grund för det fortsatta arbetet och att byggnadsprogrammet fastställes utan dröjsmål. Enligt styrelsens mening är det vidare osannolikt, att det av landstinget planerade centralblocket vid lasarettet i Lund kan bli färdigt till hösten 1968 utan avkall på kvaliteten.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963

En förutsättning för att centralblocket vid Lunds lasarett skall kunna upp­ föras i tid är enligt Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse, att erforderlig arbetskraft finns att tillgå. Vidare framhåller sjukvårdsstyrelsen att nuvarande ordning för Kungl. Maj:ts prövning av byggnadsärenden inte synes kunna iakttagas. Med anledning av detta uttalande anför nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, att den för sin del finner det erforderligt, att både huvudhandlingar och — om tidsskäl inte omöjliggör detta — byggnadsprogram för centralblocket underställes Kungl. Maj:t. Även om nämnden för sin del avser att använda så kort tid som möjligt för granskningen, måste man enligt nämnden räkna med att ärendets behandling inom berörda statliga in­ stanser kan bli tidskrävande. Detta anses emellertid i och för sig inte böra ut­ göra hinder för ett genomförande av beredningens förslag, eftersom provisoriska lokaler bedömes kunna tillgripas under en övergångstid. Enligt nämnden blir detta under alla förhållanden erforderligt under läsåret 1967/68 i fråga om det propedeutiska årets översiktskurser m. m. Malmö stads sjukvårdsstyrelse anför vissa erinringar beträffande lokalerna för barn-, hud-, infektions- och lungklinikerna. Styrelsen räknar dock med att det efter vissa dispositionsändringar skall vara möjligt att tillgodose föreliggande lokalbehov. Medicinska fakulteten i Lund och SFS erinrar om behovet av gemensamma lokaler för studenterna i Mamö och understryker därvid, att det borde ha varit en angelägen uppgift för beredningen att beakta denna fråga. Enligt nämnden för undervisning ssjukhusens utbyggande synes emellertid några pro­ blem i detta avseende inte behöva uppkomma, eftersom särskilda dagrum och studierum redan anordnats inom sjukhuset och avsikten är att skapa ytterli­ gare sådana lokaler vid den fortsatta utbyggnaden av sjukhuset. Såvitt nämn­ den kan bedöma, torde man dessutom kunna räkna med att studenterna också i händelse av ökad utbildning får utnyttja sjukhusets personalmatsal. Drätselkammaren i Malmö kräver i detta sammanhang, att en för staden god­ tagbar överenskommelse träffas om statens bidrag till kostnaderna för de om-, till- och nybyggnader vid Allmänna sjukhuset, som erfordras för den ökade un­ dervisningen och forskningen. Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårds­ styrelse uppställer motsvarande villkor i fråga om den utökning av central­ blocket vid lasarettet i Lund, som kan komma att erfordras utöver vad som anges i det s. k. läkarutbildningsavtalet.

De sjukvårdsorganisatoriska frågorna granskas av bl. a. medicinska fakulteten i Lund, som förklarar sig i allt väsentligt kunna instämma i beredningens principiella resonemang. Fakulteten anför vidare, att ämnesföreträdaren i kirurgi i Lund inte delar beredningens uppfattning, att vårdplats­ antalet i detta ämne skulle vara tillräckligt för den ökade utbildningen. Fakul­ teten ställer sig förstående till ämnesföreträdarens synpunkter och finner det därför angeläget, att planerna på en utökning och omfördelning av vårdplatserna

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963 45

realiseras. Enligt vad fakulteten under hand inhämtat, är lasarettets huvudman positivt inställd till dessa planer. Med hänsyn härtill motsätter fakulteten sig bestämt den ifrågasatta sneda fördelningen av utbildningsplatserna i kirurgi mellan Lund och Malmö. SFS anser däremot, att en sådan fördelning skulle vara att föredraga i både kirurgi och medicin. Denna fråga beröres även av nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, som framhåller, att slutlig ställning ännu inte tagits till antalet vårdplatser vid den kirurgiska kliniken i Lund. Frågan om utbildningsorganisationen för ämnena neurologi och neurokirurgi har ingående belysts vid remissbehandlingen. Malmöhus läns landstings hälsooch sjukvårdsstyrelse anser sig med hänsyn till sjukvårdens intressen inte kunna tillstyrka, att undervisningen i dessa ämnen anordnas på det sätt beredningen föreslagit. Styrelsen förordar ytterligare utredning av denna fråga. Enligt Malmö stads sjukvårdsstyrelse har läget för ifrågavarande ämnen förändrats, sedan beredningen avgav sitt betänkande. Man synes nämligen enligt sjukvårds­ styrelsen numera kunna förutsätta, att såväl neurologi som neurokirurgi kom­ mer att vara självständiga specialiteter vid Allmänna sjukhuset vid den tid­ punkt, då ökad utbildning i dessa ämnen blir aktuell enligt beredningens plan. Med utgångspunkt i sist återgivna uttalande konstaterar medicinska fakul­ teten i Lund, att grunden för beredningens motivering för att all undervisning i neurologi och neurokirurgi skulle förläggas till Lund ryckts undan. Fakulteten och även universitetskanslern anser därför, att akademiska organisationer i dessa ämnen bör tillkomma i Malmö, så snart kliniska avdelningar av tillräcklig storlek inrättats där. Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anser, att det bl. a. från regionsjukvårdssynpunkt inte torde finnas något att erinra mot att en självständig neurologisk klinik organiseras i Malmö. Om detta skulle ske, synes enligt nämnden sjukvårdsorganisatoriska förutsättningar komma att föreligga för en lika fördelning mellan Lund och Malmö av de studerande i ämnet. Beträffande neurokirurgien framhåller nämnden, att hittillsvarande pla­ ner för regionsjukvårdens utbyggande inte upptar någon neurokirurgisk klinik i Malmö. Frågan om tillkomsten av en sådan klinik synes enligt nämnden i och för sig sakna betydelse för ett genomförande av beredningens förslag. Inte heller från regionsjukvårdssynpunkt finner nämnden anledning till ändring av hittillsvarade planering, eftersom en ökning av antalet neurokirurgiska kliniker i området Lund—Malmö skulle — bl. a. på grund av bristen på specialutbildade läkare — försvåra möjligheterna att anordna regionkliniker inom andra delar av landet.

Vad personalorganisationen beträffar, har beredningens princi­ piella synpunkter på de kommunalanställda läkarnas anlitande i undervisningen mött vissa erinringar. Sålunda anför universitetskanslern och medicinska fakul­ teten i Lund, att beredningen synes ha överskattat den tillgång, som följer av att dessa läkare är skyldiga att medverka vid handledningen av de studerande.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963

Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse framhåller i denna fråga i huvudsak följande. Det är icke utan förvåning styrelsen konstaterar, att beredningen i så hög grad betonar skyldigheten för lasarettets läkare att biträda vid handledningen av de studerande. Dessa läkare skulle rent av, på sätt framgår av beredningens skrivsätt, »disponeras» av de kliniska lärarna för undervisningen. Detta betrak­ telsesätt kan styrelsen icke acceptera. Lasarettets läkare är visserligen enligt SFS 1960: 713 skyldiga att biträda vid handledningen av de studerande, men bestämmelserna innebär icke, att ifrågavarande läkare därmed skulle åläggas några nya uppgifter i förhållande till vad som gällde före den tidpunkt, då kun­ görelsen trädde i kraft. Detta har uttryckligen framhållits för landstinget i samband med kungörelsens utfärdande. Vidare må tilläggas att landstinget icke uppbär något särskilt bidrag, frånsett driftbidraget, för de kommunalanställda läkarnas avlönande, vilket beredningen synes förmoda. Eftersom beredningen beräknat erforderlig utökning av lärarpersonalen mot bakgrund av sin uppfatt­ ning beträffande de landstingsanställda läkarnas undervisningsskyldighet och sådan skyldighet icke föreligger i den grad beredningen förutsatt, förefaller det välmotiverat att överarbeta ifrågavarande förslag till personalorganisation, in­ nan betänkandet lägges till grund för något statsmakternas beslut.

Medicinska fakulteten i Lund behandlar frågan om gemensamma lärarbefattningar för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning. Fakulteten säger sig upprepade gånger ha framhållit, att särskilda tjänster av laboratorstyp måste inrättas i de ämnen inom fakulteten, i vilka utbildning av tandläkare sker. Det vore därför olyckligt, om ett inrättande av för medicin och odontologi gemensamma tjänster skulle få fördröja den enligt fakultetens mening riktiga lösningen av denna fråga. Även lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Malmö anser, att behovet av lärarförstärkning i den prekliniska tandläkarutbildningen bör tillgodoses genom laboratorer (motsvarande). Kollegiet har i princip för­ ståelse för motiven för gemensamma lärare men anser risk föreligga, att den medicinska undervisningen blir så dominerande, att det blir svårt att vinna gehör för odontologiska problem. Flera remissinstanser, bland dem universitetskanslern, större akademiska kon­ sistoriet i Lund, SACO och SFS, betonar, att den föreslagna ökningen av utbild­ ningskapaciteten måste följas av en ökning av antalet docent- och forskar­ docenttjänster samt doktorandstipendier. Medicinska fakulteten i Lund anför i detta sammanhang, att huvudfrågan här främst gäller tillgodoseendet av auto­ matik i fråga om vissa befattningar och andra resurser, som utgör en väsentlig del av basen för lärar- och forskarrekryteringen. Fakulteten anser, att bestämda utfästelser bör göras om en sådan automatik i samband med ökningen av utbild­ ningskapaciteten . Enligt SACO, SFS och Sveriges läkarförbund täcker beredningens förslag till personalförstärkningar inte behovet av lärarkrafter för en ökning av utbildnings­ kapaciteten. Läkarförbundet tillägger, att det finns anledning förmoda, att ett genomförande av beredningens förslag i oförändrat skick kommer att leda till

Kungl. Maj:ts •proposition nr 1J+2 år 1963 47

otillfredsställande undervisningsförhållanden, förlängda studietider och sämre utbildade läkare. Medicinska fakulteten i Lund, till vars yttrande större akademiska konsisto­ riet ansluter sig, framhåller om behovet av personalförstärkningar, att det före­ ligger en betydande eftersläpning i fråga om inrättande av redan för nuvarande intagning erforderliga lärarbefattningar. Mot bakgrund härav konstaterar fakul­ teten, att en förutsättning för den ökade utbildningen måste vara, att kostna­ derna härför inte medför ett åsidosättande av fakultetens ordinarie anslagsäskanden. Fakulteten uttalar i detta sammanhang bl. a. följande. Beträffande alternativ II vill fakulteten framhålla, att detsamma kan anses godtagbart, endast om adekvata resurser ställes till fakultetens förfogande, så att utbildningsprogrammet och undervisningsvolymen kan bemästras. Fakulte­ ten konstaterar emellertid, att beredningen endast obetydligt beaktat de syn­ punkter, som ämnesrepresentanterna framfört.

Fakulteten finner därför, att den inte kan dela beredningens uppfattning, att de föreslagna förstärkningarna skulle möjliggöra en tillfredsställande undervis­ ning för en intagning av studerande enligt alternativ II. En jämförelse med karolinska institutet utvisar enligt fakulteten, att varken alternativ I eller II skulle medföra den av beredningen åsyftade pariteten med övriga lärosäten. Fakulteten föreslår därför på grundval av sina tidigare framlagda äskanden — beträffande vilka torde få hänvisas till handlingarna i ärendet — inrättande av ytterligare ett antal tjänster och kräver avslutningsvis en överarbetning av beredningens personalstatsförslag. Med hänsyn till att vissa undervisningsorganisatoriska förutsättningar inte redovisats i betänkandet, anser universitetskanslern sig endast i begränsad om­ fattning kunna bedöma beredningens förslag till personalorganisation. Kanslern har dock funnit anledning att utöver de tjänster, som upptagits av beredningen, föreslå vissa förstärkningar för ämnena pediatrik, psykiatri, dermatologi, oftalmiatrik och oto-rhino-laryngologi.

Tidsplanen bedömes av flera remissinstanser såsom osäker, främst med hänsyn till den knappa tid, som står till förfogande för att lösa lokalfrågorna. SFS motsätter sig en sådan forcering av tidsplanen, att erforderliga resurser inte finns tillgängliga vid tiden för intagningsökningarna. Byggnadsstyrelsen föreslår, att den ökade intagningen påbörjas tidigast hösten 1966. Nämnden för under­ visnings sjukhus ens utbyggande anser emellertid, att de tidsmässiga osäkerhets­ faktorerna på byggnadssidan inte torde utgöra hinder för ett på beredningens förslag grundat beslut av 1963 års riksdag. Medicinska fakulteten i Lund finner — i viss motsättning till beredningen — att etappvisa ökningar enligt det tidigare beslutade alternativet C skulle kunna bli aktuella under vissa betingelser. Fakulteten förutsätter därför, att erforder­ liga förstärkningar erhålles, om någon av dessa intagningsnivåer skulle aktuali­ seras.

48 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 142 år 1963

Fakulteten tar också upp frågan om överflyttning av studerande från Göte­ borg till Lund—Malmö i det fall den planerade ökningen av den propedeutiska och kliniska utbildningskapaciteten i Göteborg skulle försenas. Enligt bered­ ningens förslag skall därvid den ökade intagningen till de teoretiska studierna i Lund uppskjutas så lång tid, som motsvarar förseningen av tidsprogrammet för Göteborg. Fakulteten finner emellertid, att det — om alternativ II genom­ föres — skuile vara möjligt att utöver nuvarande intagningsnivå öka intag­ ningen till de teoretiska ämnena i Lund med 22 studerande, vilka tillsammans med de från Göteborg överflyttade skulle kunna beredas propedeutisk och kli­ nisk undervisning i Lund—Malmö på de enligt alternativ II tillkommande ut­ bildningsplatserna. Mot bakgrund härav hemställer fakulteten att i förekom­ mande fall få inkomma med förslag rörande de förstärkningar, som bedömes erforderliga för en sådan vidgning av utbildningskapaciteten. Även nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande har funnit, att möjlighet skulle före­ ligga att på nyss angivet sätt öka intagningen till de teoretiska studierna i Lund. Nämnden förutsätter dock, att överflyttning av studerande från Göteborg till Lund—Malmö kommer i fråga endast om det skulle visa sig omöjligt att genom provisoriska åtgärder anordna erforderliga propedeutiska och kliniska utbild­ ningsplatser i Göteborg. SFS hävdar, att beredningens övervägande i detta av­ seende måste anses orealistiska, eftersom med största sannolikhet endast ett fåtal studerande skulle acceptera en förflyttning till Lund—Malmö.

Beträffande kostnadsberäkningarna framhåller medicinska fakul­ teten i Lund att — såvitt gäller medicinska centralbiblioteket — ett uttalande redan nu bör göras om dels ett lämpligt avvägt engångsanslag, dels en med hän­ syn till intagningsökningen beräknad procentuell höjning av det årliga anslaget till bokinköp och personalarvoderingar. Fakulteten anför vidare, att beredningen inte beaktat vissa anslagsfrågor, t. ex. fakultetens kursanslag och anslaget till främjande av ograduerade forskares verksamhet.

Mot det av förhandlingskommissionen redovisade avtalsförslaget har statskontoret och byggnadsstyrelsen inte funnit anledning till erinran. Inte heller medicinalstyrelsen har i princip något att erinra mot det föreslagna avtalet. Styrelsen påpekar dock, att den klinik, som i avtalets bilaga betecknats som »den urologiska kliniken», av styrelsen i dess medgivande om inrättande av överläkartjänst vid kliniken angivits som »en kirurgisk klinik med bl. a. urologisk verksamhet». Kliniken bör enligt styrelsen inte betecknas som enbart urologisk. Universitetskanslern åberopar såsom eget utlåtande det av medicinska fakul­ teten i Lund avgivna yttrandet, varav i huvudsak följande inhämtas. Fakulteten konstaterar, att den enligt det nya avtalet upphör att vara den myndighet, som samråder med Malmö stad beträffande förslag till ny-, till-

Kungl. Maj:ts proposition nr 11,2 år 1963 49

eller ombyggnadsarbeten samt ändrings- och förbättringsarbeten jämte anskaff­ ning av utrustning. Fakulteten kommer i framtiden att få bevaka sina intressen i dylik utbyggnad dels genom samarbete med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, dels genom de enskilda representanter, som i egenskap av överläkare i Malmö samarbetar med sjukvårdsstyrelsen i Malmö, och dels ge­ nom två i avtalet föreslagna representanter vid sjukvårdsstyrelsens överlägg­ ningar. Det hittillsvarande förfarandet har enligt fakulteten fungerat mycket tillfredsställande. Fakulteten hoppas, att den föreslagna ordningen icke skall innebära risker för att fakultetens intressen i framtiden inte blir lika väl till­ varatagna. Stadgandet att fakulteten skall äga utse två personer, som Malmö stads sjukvårdsstyrelse har att kalla till överläggningar i frågor rörande medi­ cinsk utbildning och forskning vid sjukhuset, bör emellertid enligt fakultetens mening underlätta samarbetet i gemensamma frågor. Fakulteten hoppas vidare, att stadgandena i avtalet angående bekostandet av den utrustning, som erfordras för den kliniska utbildningen och forskningen, skall vara tillräckliga för att en sådan situation icke skall uppkomma, att beho­ vet av nödvändig utrustning för dessa ändamål blir åsidosatt på grund av tvister om tolkningen. Fakulteten beklagar, att avtalet ej inrymmer bestämmelser om hur en sådan tvist skall lösas. Att man funnit anledning att med hänsyn till ersättningen särskilja två för undervisningen så viktiga kliniker som infektionskliniken och handkirurgiska kliniken, särskilt med hänsyn till den senares polikliniska material, är enligt fakultetens mening ägnat att förvåna. Avslutningsvis framhåller fakulteten, att det faller sig självklart att in- och utländska gästforskare, som i sitt forskningsområde samarbetar med klinik- eller laboratoriechefer, skall som hittills få verka vid sjukhusets kliniker och labora­ torier.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 11,2

50 Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963

V. Departementschefen

Under de senaste femton åren har läkarutbildningsorganisationen i vårt land förstärkts kraftigt, både kvantitativt och kvalitativt. Den årliga intagningen av studerande till de medicinska läroanstalterna var i mitten på 1940-talet ca 190. Genom betydande vidgningar av utbildningskapaciteten inom de äldre medicinska lärosätena — universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska insti­ tutet i Stockholm — samt genom inrättande av två nya medicinska utbildnings­ organisationer — i Göteborg år 1949 och i Umeå år 1959 — kunde den årliga intagningen mot slutet av 1950-talet höjas till 453 nybörjare. Genom beslut av 1954 års riksdag reformerades den svenska läkarutbildningen från grunden. Beslutet åsyftade bl. a. en effektiviserad och till moderna krav mer anpassad utbildning samt en förkortning av studietiden. Under trycket av det växande behovet av läkare, dokumenterat i bl. a. läkarprognosutredningens betänkande »Om läkarbehov och läkartillgång» (SOU 1961: 8), fortsattes förstärkningen av läkarutbildningsorganisationen under 1960talets första år. I enlighet med beslut av 1961 och 1962 års riksdagar har intag­ ningen fr. o. m. innevarande läsår höjts till 546 per år och kommer att fr. o. m. läsåret 1965/66 höjas till 560 per år. Därtill bör nämnas, att 1961 års riksdag uttalat att ett fortsatt utredningsarbete borde inriktas på att öka antalet utbild­ ningsplatser till något över 650 samt att 1962 års riksdag förordat undersök­ ningar av förutsättningarna för att anordna ytterligare utbildningsplatser utöver detta antal. Den nuvarande intagningskapaciteten om sammanlagt 546 nybörjarplatser per år fördelar sig på de skilda medicinska lärosätena enligt följande: Uppsala 90, Lund 120, Göteborg 168 samt Stockholm 168. Angivna intagningskapacitet i Göteborg — innebärande en höjning från tidigare 120 utbildningsplatser — är emellertid enligt riksdagens beslut begränsad till perioden 1962/63—1964/65. Kapaciteten efter denna period är beroende av bl. a. förhandlingar med veder­ börande huvudman. Den medicinska högskolan i Umeå är ännu inte utbyggd till en fullständig medicinsk läroanstalt. Undervisningen i Umeå omfattar i dag samtliga ämnen i den medicinska studiegången fr. o. m. det tredje studieåret (det propedeutiska året). Till kurserna under nämnda studieår intages i Umeå för närvarande årli­ gen 40 studerande, vilka utbildats i teoretiska ämnen vid andra lärosäten. Fr. o. m. läsåret 1965/66 kommer i Umeå även preklinisk undervisning att kunna meddelas för 62 intagna nybörjare årligen, vilka samtliga därefter skall kunna fullfölja propedeutisk och klinisk utbildning på samma plats.

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963 51

Läkarutbildningsberedningen har efter särskilda, på mitt uppdrag genom­ förda utredningar i fjol framlagt förslag om dels en permanent intagning av 168 nybörjare per år i Göteborg, dels en ökad intagning till 168 eller alternativt 190 nybörjare per år i Lund-Malmö. Förslag föreligger således nu om en ökning av den totala intagningskapaciteten inom landet till 678 nybörjare per år. Be­ redningen av förslaget om ökad läkarutbildning i Göteborg har, som jag antydde nyss, ännu icke kunnat avslutas; de förhandlingar med Göteborgs stad, som är erforderliga till följd av att den ökade läkarutbildningen förutsätter ianspråktagande av ytterligare sjukvårdsresurser, är ännu inte slutförda. Frågan om en ökning av läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Lund bör däremot nu underställas riksdagens prövning. Jag avser också att, sedan jag behandlat denna fråga, taga upp frågan om en ytterligare ökning av utbildningskapaciteten i Stockholm. Även om således betydelsefulla åtgärder vidtagits eller är under planering för att läkarutbildningskapaciteten inom landet skall kunna vidgas, har från skilda håll framförts önskemål om ytterligare insatser på detta område. Här må erin­ ras att ecklesiastikdepartementets prognos- och planeringsgrupp nyligen i en promemoria om det högre utbildningsväsendets fortsatta utbyggnad redovisat alternativ för att åstadkomma en betydande utvidgning av bl. a. den medicinska utbildningskapaciteten utöver det program, som jag nyss återgivit. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till hithörande frågor. Den föreliggande svåra läkarbristen kan — trots de åtgärder i fråga om ökad intagning som skett de gångna åren men som på grund av den långa utbild­ ningstiden får en motsvarande sen effekt på arbetsmarknaden — beräknas bestå under avsevärd tid framöver. Samtidigt kommer en omfattande utbyggnad av landets sjukvård att fortsätta. Mot denna bakgrund och med tanke på vikten av att antalet utbildningsplatser vid de spärrade läroanstalterna under nuva­ rande gynnsamma rekryteringsförhållanden ökas finner jag det synnerligen ange­ läget, att alla möjligheter att vidga läkarutbildningskapaciteten tillvaratages utan dröjsmål.

Jag övergår nu till att behandla föreliggande förslag om ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund. Läkarutbildningsberedningen har — såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen för dess betänkande — funnit förutsättningar föreligga att vidga intagningskapaciteten vid medicinska fakulteten i Lund utöver den av 1961 års riksdag beslutade ökningen. Denna ytterligare ökning kan enligt beredningen genomföras enligt två alternativ, nämligen dels ett lägre — benämnt alternativ I — med en intagning av 168 nybörjare i de teoretiska ämnena och 160 studerande i de propedeutiska och kliniska ämnena, dels ett högre — av beredningen be­ nämnt alternativ II — med en intagning av 190 nybörjare i de teoretiska ämnena och 180 studerande i de propedeutiska och kliniska ämnena. Ett realiserande av

52 Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963

något av dessa alternativ förutsätter enligt beredningen ett ökat utnyttjande av Allmänna sjukhuset i Malmö. Undervisningen i de teoretiska ämnena liksom i de propedeutiska och kliniska ämnena farmakologi, allmän bakteriologi, neurologi, neurokirurgi, hygien, rätts­ medicin och krigsmedicin föreslås enligt båda alternativen bli i huvudsak förlagd till Lund. För den kliniska undervisningen i de ämnen, där för närvarande hälftendelning av antalet studerande mellan Lund och Malmö tillämpas — dvs. me­ dicin, kirurgi inklusive ortopedi, obstetrik-gynekologi, patologi, klinisk bakterio­ logi, klinisk fysiologi, klinisk kemi, klinisk farmakologi, röntgendiagnostik, radio­ terapi och socialmedicin samt vissa mindre ämnen under det propedeutiska året liksom pediatrik och psykiatri jämte barnpsykiatri — räknar beredningen med att en motsvarande fördelning är motiverad även i händelse av ökad läkarut­ bildning enligt något av de nu aktuella alternativen. Antalet studerande i dessa ämnen i Lund respektive Malmö skulle således vid ett genomförande av alter­ nativ I bli 80 och vid ett genomförande av alternativ II 90 per år. Undervis­ ningen i de kliniska specialämnena oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi, dermato­ logi, klinisk epidemiologi och ftisiologi föreslås enligt alternativ I bli fördelad med en årlig intagning av 115 studerande i Lund och 45 studerande i Malmö men bör enligt alternativ II fördelas lika med en årlig intagning av 90 studerande på båda platserna. Beredningen har beräknat, att de årliga kostnaderna för den personalförstärk­ ning och den uppräkning av materielanslagen, som vid full utbyggnad skulle krävas för den ifrågasatta vidgningen av utbildningskapaciteten, uppgår till 4,3 miljoner kr. enligt alternativ I och till 5,5 miljoner kr. enligt alternativ II. Personalkostnaderna har beräknats enligt 1963 års löneläge. Av angivna kostna­ der motsvarar i båda alternativen drygt 1 miljon kr. kostnader för den av 1961 års riksdag tidigare beslutade intagningsökningen vid medicinska fakulteten i Lund. Beredningen har inte kunnat ange kostnader av engångsnatur, såsom kost­ nader för förstärkning av tillgänglig utrustning eller kostnader för byggnads­ åtgärder. Ej heller har beredningen kunnat taga ställning till sådana kostnader, som är beroende av förhandlingar mellan staten och vederbörande kommunala huvudmän. Tidsmässigt räknar beredningen med att en ökad intagning enligt båda alter­ nativen skall kunna påbörjas höstterminen 1965. Beredningen anser båda alternativen vara från utbildningssynpunkt fullt ac­ ceptabla, Efter att ha övervägt olika omständigheter och därvid bl. a. beaktat behovet av ytterligare utbildningsplatser med hänsyn till den växande bristen på läkare har beredningen stannat för att i första hand förorda ett genomförande av alternativ II.

Beredningens förslag har i princip tillstyrkts av remissinstanserna, som till övervägande delen förordar en utbyggnad enligt alternativ II. Erinringar har

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 1J$ år 1963 53

dock framförts mot beredningens överväganden i vissa hänseenden, bl. a. i fråga om erforderliga byggnadsåtgärder och personalorganisationen. För egen del har jag vid mitt övervägande av beredningens förslag funnit resultatet i stort sett väl avvägt och anser därför att detta bör läggas till grund för ett ställnings­ tagande. Beträffande principiella frågor och enskildheter vill jag anföra och föreslå följande.

I fråga om de allmänna förutsättningarna för en vidgning av utbildningskapaciteten vill jag konstatera att både lasarettet i Lund och All­ männa sjukhuset i Malmö är stora och högt specialiserade sjukhus. Tillsammans erbjuder de ett gott underlag för en ökning av läkarutbildningen. Vid övervä­ gandena om en utbyggnad av undervisningsorganisationen torde det för bered­ ningen ha stått som ett önskemål, att undervisningen i de kliniska ämnena — så långt det vore möjligt — fördelas lika mellan sjukhusen, vilket skulle ge en organisation med två i stort sett likvärdigt utnyttjade undervisningssjukhus. Liknande synpunkter har framkommit i remissyttrandena i anslutning till ut­ talanden till förmån för det högre alternativet. I likhet med remissinstanserna finner jag beredningens argumentering i denna fråga övertygande. Då alternativ II — förutom ökat antal utbildningsplatser — även erbjuder fördelar från fram­ för allt undervisnings- men också forskningssynpunkt, har jag för egen del fun­ nit mig böra förorda, att läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Lund utökas enligt detta alternativ. På grund härav behandlar jag i fortsättningen endast frågor, som sammanhänger med alternativ II. Enligt beredningens mening torde det planerade antalet vårdplatser vid såväl lasarettet i Lund som Allmänna sjukhuset i Malmö vara tillräckligt för under­ visningens behov, om utbildningsplanen utformas på det sätt beredningen före­ slagit. Viss tveksamhet föreligger dock beträffande ämnet kirurgi med hänsyn till det begränsade vårdplatsantal, som kan komma att finnas vid den allmän­ kirurgiska kliniken i Lund. Som ett alternativ till den även i ämnet kirurgi förordade likafördelningen av antalet studerande mellan Lund och Malmö räk­ nar beredningen därför med möjligheten att fördela kirurgistuderandena med 100 i Malmö och 80 i Lund. I likhet med bl. a. medicinska fakulteten i Lund anser jag emellertid, att det bör vara möjligt att vid lasarettet i Lund meddela 90 studerande årligen tillfredsställande undervisning i kirurgi. Jag finner därför inte anledning att för närvarande gå ifrån den av beredningen i första hand förordade lösningen i fråga om utbildningsorganisationen i detta ämne. Såsom en avvikelse från principen om likafördclning mellan Lund och Malmö av de studerande i de kliniska ämnena har beredningen föreslagit, att under­ visning i neurologi och i neurokirurgi skall meddelas endast i Lund. Orsaken härtill är, att beredningen i överensstämmelse med huvudmannens tidigare planer utgått från att självständiga neurologiska och neurokirurgiska kliniker inte inom överskådlig tid skulle komma att upprättas i Malmö. Vid remissbe­ handlingen har emellertid sjukvårdsstyrelsen i Malmö anmält, att man synes

54 Kungl. May.ts proposition nr H'2 år 1963

kunna räkna med att självständiga neurologiska och neurokirurgiska kliniker kommer att anordnas vid Allmänna sjukhuset samt att dessa kliniker skulle vara i verksamhet, när ökad intagning i dessa ämnen blir aktuell enligt beredningens planer. Med hänsyn till dessa nytillkomna omständigheter anser ett flertal remissinstanser, att frågan om undervisningsorganisationen i ämnet neurologi bör omprövas. För egen del vill jag i denna fråga erinra om dels att det från skilda håll anförts vägande invändningar mot tanken att ytterligare en neurokirurgisk kli­ nik skulle upprättas inom Lund-Malmö-regionen, dels att slutlig ställning ännu inte tagits till frågan om en eventuell neurologisk sjukvårdsorganisation i Malmö. Eftersom underlag således saknas för att bedöma bl. a. de sjukvårdsmässiga förutsättningarna för anordnande av neurologisk undervisning i Malmö och då dessutom en förläggning av undervisningen enbart till Lund torde vara fullt möjlig, anser jag att det inte föreligger skäl att för närvarande gå ifrån bered­ ningens utbildningsplan i förevarande avseende. Jag räknar sålunda tills vidare med att undervisning i neurologi och i neurokirurgi skall meddelas endast i Lund.

Den ökade läkarutbildningen förutsätter byggnadsåtgärder av bety­ dande omfattning. I statlig regi skulle enligt beredningens förslag — förutom de tidigare planerade nybyggnadsåtgärderna för ämnena bakteriologi och medi­ cinsk kemi — till- och ombyggnadsåtgärder behöva vidtagas för ämnena anato­ mi, histologi, fysiologi, farmakologi och patologi. Rörande behovet av föreläsningslokaler torde böra undersökas i vad mån för flera ämnen gemensamma an­ ordningar kan vidtagas. Ökningen av utbildningskapaciteten förutsätter vidare i kommunal regi lokalutökningar vid sjukhusen i Lund och Malmö. I fråga om vissa kliniker vid Allmänna sjukhuset i Malmö, vilka tidigare inte ianspråktagits för läkarutbildning, erfordras enligt beredningen tillbyggnader, som enbart moti­ veras av tillkommande undervisning och forskning. Det fortsatta planeringsarbetet på byggnadssidan bör enligt min mening i huvudsak kunna följa de riktlinjer i fråga om arten och omfattningen, som an­ givits av läkarutbildningsberedningen. Det bör ankomma på läkarutbildningsberedningen och byggnadsstyrelsen att — såvitt gäller åtgärder avseende de teoretiska institutionerna samt institutionerna för farmakologi och patologi, samtliga i Lund — utarbeta erforderliga program- och projekteringshandlingar och inkomma med därav föranledda förslag. Beträffande de kliniska ämnena bör det ankomma på nämden för undervisningssjukhusens utbyggande att i fråga om både Lund och Malmö medverka till att åtgärder vidtages för att tillgodose uppkommande behov av lokaler m. m.

Vissa remissinstanser har anfört tveksamhet om möjligheterna att förverkliga de olika byggnadsprojekten inom den tidsplan, som beredningen förutsatt. Jag är medveten om att samtliga byggnadsåtgärder kommer att behöva genom­ föras i ett läge, då byggnadsresurserna inom regionen kan förväntas bli hårt

Kungl. Maj:ts proposition nr 14-2 år 1963 55

ansträngda bl. a. till följd av övrig pågående universitets- och högskoleutbyggnad. Från de synpunkter jag inledningsvis anfört finner jag det emellertid ange­ läget, att den planerade ökningen av utbildningskapaciteten snarast kommer till stånd. Det fortsatta planeringsarbetet bör därför i fråga om såväl byggnadsåt­ gärder som andra frågor inriktas så, att den ökade intagningen kan påbörjas vid den av beredningen angivna tidpunkten, dvs. höstterminen 1965. Mitt ställ­ ningstagande i detta hänseende har också stöd i det av nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande avgivna yttrandet, enligt vilket man — såvitt gäller Lunds lasarett och Malmö allmänna sjukhus — bör kunna räkna med det av beredningen förordade tidsprogrammet. Om förseningar av sjukhusens ut­ byggnad skulle uppkomma, bör — såsom nämnden anfört — provisorier kunna tillgripas för att övergångsvis ordna utbildningsplatser i de kliniska ämnena. I detta sammanhang vill jag erinra om att läkarutbildningsberedningen an­ mält, att det — därest tidsprogrammet för den planerade ökningen av läkar­ utbildningen i Göteborg skulle komma att försenas — kan bli aktuellt att under viss tid begränsa den förordade intagningsökningen vid medicinska fakulteten i Lund för att övergångsvis bereda från Göteborg överflyttade studerande propedeutisk och klinisk utbildning i Lund-Malmö. Det bör ankomma på läkar­ utbildningsberedningen att med uppmärksamhet följa byggnadsfrågornas ut­ veckling samt att — om förseningar inträffar — inkomma med förslag om åt­ gärder.

Vissa remissinstanser, bl. a. medicinska fakulteten i Lund har anfört kritik mot det förslag till personalorganisation, som läkarutbildningsbered­ ningen lagt fram, och i samband därmed krävt modifikationer, innebärande vissa ytterligare förbättringar. För egen del har jag vid mitt övervägande av denna fråga funnit den av beredningen förordade personalplanen vara i stort sett väl avvägd och kunna tjäna som underlag för anslagsäskanden. Jag förut­ sätter i detta fall givetvis, att en närmare granskning av personalplanen sker vid det årliga budgetarbetet. I enlighet härmed förordar jag, att i anledning av beredningens förslag tjänster successivt inrättas. Det är emellertid från bl. a. planeringssynpunkt angeläget, att riksdagen redan nu fattar principbeslut om ordi­ narie tjänster — d. v. s. professurer, laboraturer (motsvarande) och lektorat — samt om tidsperioderna för inrättande av sådana tjänster, i sistnämnda hän­ seende under förutsättning att den av mig förordade tidsplanen hålles. Jag för­ ordar därför att så sker. Skulle det inträffa några för utbildningen mera väsent­ liga förändringar i det redovisade programmet för intagningsökningen, kan givet­ vis justeringar i personalplanen bli aktuella. Vad jag här förordat skulle — såvitt gäller ordinarie lärartjänster — innebära, att vid medicinska fakulteten i Lund inrättas tjänster i härefter nämnda ämnen och enligt i huvudsak följande tidsordning. Jag förutsätter därvid att vissa

56 Kungl. May.ts proposition nr 1^2 år 1963

tjänster icke behöver tillkomma förrän fr. o. m. den 1 januari under ifrågava­ rande budgetår. Budgetåret 1965/66: En prosektur i histologi i Lund. Budgetåret 1966/67: En professur i medicinsk kemi samt en laboratur i fysio­ logi, båda i Lund. Budgetåret 1967/68: En professur i virologi i Lund, en professur i klinisk kemi i Malmö med samtidig indragning av laboraturen i ämnet, två professurer i klinisk fysiologi, av vilka den ena i Lund och den andra i Malmö, två prosekturer i patologi, av vilka den ena i Lund och den andra i Malmö, samt ett universitetslektorat i farmakologi i Lund. Budgetåret 1968/69: En professur i internmedicinskt specialämne i Malmö, två professurer i kirurgiska specialämnen, av vilka den ena i Lund och den andra i Malmö, samt en professur i ortopedi i Malmö. Budgetåret 1969/70: En professur i klinisk epidemiologi och en professur i rättsmedicin i Lund samt en professur i psykiatri, en professur i dermatovenereologi, en professur i oftalmiatrik och en professur i oto-rhino-laryngologi, samtliga i Malmö. Budgetåret 1970/71: En professur i pediatrik i Malmö. Då jag — i likhet med medicinska fakulteten i Lund — funnit det lämpligast, att professuren i klinisk epidemiologi placeras i Lund, förutsätter jag, att den nuvarande tjänsten som klinisk lärare tillika biträdande överläkare vid infek­ tionskliniken i Lund överflyttas till motsvarande klinik i Malmö. Den kommu­ nalanställde överläkaren vid infektionskliniken i Malmö bör såsom ansvarig för undervisningen i ifrågavarande ämne erhålla särskild ersättning, vars storlek bör bestämmas i annan ordning. Av de av mig förordade tjänsterna bör professuren i medicinsk kemi samt laboraturerna (motsvarande) i histologi, fysiologi och patologi — den sistnämn­ da med placering i Malmö — i enlighet med läkarutbildningsberedningens förslag vara gemensamma för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning. Jag hänvisar i principfrågan till vad jag anfört i propositionen 1962:104 (s. 36 f.). Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av universitetskanslern utfärda erforderliga bestämmelser rörande tjänstgöringsskyldighet m. m. I sitt betänkande behandlar beredningen vissa frågor, som rör utformningen av lärartjänster för bl. a. handledning i det kliniska arbetet av de studerande. Detta problem har belysts också vid remissbehandlingen, varvid det hävdats, att den nuvarande strukturen av lärartjänster för dessa uppgifter — tjänster som klinisk amanuens i första hand — inte är tillfredsställande. Från fakultetshåll har understrukits, att innehavarna av sistnämnda tjänster inte kan ägna önskvärd tid åt undervisningen, bl. a. därför att sjukvården ställer stora an­ språk på dem. Jag vill samtidigt erinra om att man från huvudmannahåll ut­ talat farhågor för att underläkarna — som enligt kungörelsen om kommunala undervisningssjukhus även har handledande undervisningsuppgifter — genom utbildningsverksamhetens växande omfattning skall bli i alltför hög grad enga-

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963 57

gerade i undervisningen. Enligt beredningens mening borde en särskild mellangradstjänst inrättas, så konstruerad, att dess innehavare kunde ägna i varje fall huvuddelen av sin tid åt undervisning och då framför allt handledning av de studerande. Det är enligt min mening angeläget, att diskussionen i denna för den kliniska utbildningen centrala fråga föres vidare. Det torde ankomma på i första hand kanslern att ytterligare överväga hithörande spörsmål. Beredningen har funnit, att frågan om utökning av antalet docent- och forskardocenttjänster samt antalet doktorandstipendier liksom också frågan om höjning av vissa anslag — bl. a. till främjande av ograduerade forskares verk­ samhet — ligger utom ramen för dess uppdrag. För egen del är jag inte beredd att i detta sammanhang pröva här berörda frågor. Det bör ankomma på veder­ börande universitetsmyndigheter att i sina ordinarie förslag till anslagsäskanden framlägga förslag om erforderliga förändringar i dessa hänseenden.

Den ökning av utbildningskapaciteten, som jag förordat i det föregående, medför — såsom beredningen framhållit — behov av förstärkningar av u n iversitetsadministrationen och biblioteksorganisationen i Lund. Dessa frågor bör enligt min mening beaktas i samband med pröv­ ningen av de förslag, som framlagts i 1955 års universitetsutrednings nyligen avgivna betänkande »Universitetens och högskolornas organisation och förvalt­ ning» (SOU 1963: 9).

Jag övergår härefter till frågan om godkännande av det avtal angående Malmö allmänna sjukhus, som villkorligt träffats mellan å ena sidan kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Lund och Malmö samt å andra sidan förhandlingsdelegerade för Malmö stad. I samråd med chefen för socialdepartementet vill jag i denna fråga anföra och föreslå följande. Avtalet är avsett att träda i kraft den 1 juli 1963 och ersätta nu gällande avtal mellan staten och staden angående den medicinska utbildningen vid sjukhuset. F. n. gäller beträffande Malmö allmänna sjukhus ett av Kungl. Maj:t den 3 oktober 1952 godkänt avtal angående anordnande av medicinsk undervisning vid sjukhuset jämte vissa tilläggsavtal. Avtalen gäller för tiden t. o. m. den 30 juni 1970 med undantag för ett tilläggsavtal beträffande plastikkirurgiska klini­ ken, som gäller tills vidare intill dess annat överenskommes, dock ej längre än huvudavtalet. De för sjukhuset gällande avtalen innebär — såvitt avser statsbidragsfrågan — i huvudsak att staten beträffande de för utbildning och forskning upplåtna sjukhusenheterna lämnar dels byggnads- och utrustningsbidrag med 25 % av kostnaderna för byggnadsåtgärder och utrustningsanskaffning, som inte är un­ derhåll, dels driftbidrag med 10% av driftkostnaderna, dels ock ett särskilt bidrag, motsvarande en tredjedel av löne- och pensionskostnaden för viss läkarpersonal. Nyssnämnda löne- och pensionskostnad får icke inläggas i de drift­ kostnader, som ligger till grund för det statliga driftbidraget.

58 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 11^2 år 1963

Behovet av ett nytt avtal angående Malmö allmänna sjukhus har aktualise­ rats av det förslag till ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund, vars genomförande jag nu förordat. F. n. är klinisk utbildning anordnad vid sjukhuset för 45 studerande årligen i vissa ämnen. Mitt förslag innebär för malmösjukhusets del — om jag sammanfattningsvis rekapitulerar mitt ställ­ ningstagande i det föregående — att klinisk utbildning skall anordnas för 90 studerande årligen i följande propedeutiska och kliniska ämnen, nämligen klinisk bakteriologi, klinisk farmakologi, patologi, propedeutiska översiktskurser m. m., klinisk kemi, klinisk fysiologi, medicin, kirurgi, ortopedi, röntgendiagnostik, radioterapi, pediatrik, barnpsykiatri, psykiatri, dermatologi, klinisk epidemiologi, ftisiologi, obstetrik-gynekologi, oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi och socialme­ dicin. Enligt den av mig förordade tidsplanen måste nödvändiga byggnadsåtgär­ der vara vidtagna för de kliniska laboratorieämnena till höstterminen 1967, för ämnet medicin till höstterminen 1968, för ämnet kirurgi till vårterminen 1969 samt för de övriga kliniska ämnena till höstterminen 1969. Det nu framlagda avtalet ansluter till sålunda planerad läkarutbildning vid sjukhuset. Innan jag övergår till att närmare redovisa förslaget till nytt avtal, vill jag framlägga några allmänna synpunkter på avtal av förevarande slag. Sedan länge har från såväl statens som de kommunala huvudmännens sida eftersträvats likformiga och enhetliga villkor i avtal om upplåtelse av kommu­ nala sjukvårdsinrättningar för utbildning och forskning. Med hänsyn till att statens bidrag till anläggnings- och driftkostnader vid kommunala undervisningssjukhus avser att ersätta de merkostnader, som föranleds av utbildnings- och forskningsverksamheten, framstår det som inkonsekvent, att olika bidragsprinciper tillämpas gentemot skilda kommunala huvudmän. Trots att de gällande avtalen på området i flertalet fall träffats under de senaste åren, föreligger dock alltjämt vissa skiljaktigheter mellan dem, vilket beror bl. a. på att det i vissa fall vid avtalens ingående visat sig ofrånkomligt att taga hänsyn till villkor i tidigare överenskommelser. Avsikten är emellertid att genom samordnade förhandlingar söka åstadkomma full samstämmighet i fråga om normerna för statens bidragsgivning för tiden efter den 30 juni 1970. IM ed ett undantag utlöper nämligen samtliga under senare år ingångna avtal angående upplåtelse av kommunala sjukvårdsanstalter för ut­ bildning och forskning — under förutsättning att uppsägning sker — vid nämn­ da tidpunkt. Undantaget avser S:t Görans sjukhus i Stockholm, som av särskilda skäl upplåtits för en avtalsperiod, som utlöper den 31 december 1976. Beträf­ fande S:t Görans sjukhus föreligger dock en klausul, som förpliktar Stockholms stad att deltaga i de samordnade förhandlingarna under löpande avtalsperiod. I det nu överlämnade villkorligt slutna avtalet angående Malmö allmänna sjukhus, vars giltighetstid utgår den 30 juni 1970 och sålunda sammanfaller med den tid som i huvudsak gäller enligt nu löpande avtal, kvarstår väsentligen nu­ varande bidragsregler för de kliniker och övriga anläggningar, som redan är ian-

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963 59

språktagna för utbildning och forskning. Även det särskilda läkarlönebidraget kvarstår således för dessa sjukhusenheter. Beträffande de kliniker m. m. vid sjuk­ huset, som framdeles kommer att tagas i anspråk, skulle däremot icke utgå något läkarlönebidrag men väl driftbidrag, motsvarande 10 % av den del av driftkost­ naderna, som efter antalet vårddagar belöper på ifrågavarande sjukhusenheter. I dessa driftkostnader får inläggas även löne- och pensionskostnader för av staden tillsatta läkare vid enheterna. För vissa framdeles upplåtna kliniker, som beräk­ nas komma att belastas i endast mindre omfattning av utbildning och forskning, skall staten slutligen över huvud taget icke erlägga något bidrag till driftkost­ naderna. Byggnads- och utrustningsbidrag skall däremot utgå för samtliga upplåtna anläggningar vid sjukhuset med i princip 25 % av kostnaderna. Vidare skall enligt 21 § ett statligt engångsbidrag av 1 800 000 kr. erläggas den 1 juli 1969 såsom ersättning för av staden vidtagna byggnads- och utrustningsåtgärder beträffande vissa av de nytillkommande klinikerna. Det nya avtalet, som eljest i sin allmänna utformning nära ansluter till det för lasarettet i Lund gällande avtalet, har genom skillnaderna i statsbidragshänseende för olika sjukhusenheter erhållit en speciell konstruktion. Sjukhusets kliniker och medicinska serviceanläggningar har sålunda uppdelats i tre grup­ per för vilka olika bidragsbestämmelser gäller. Beträffande de närmare reglerna för vårdplatsantal inom grupperna m. m. får jag hänvisa till avtalstexten med tillhörande anmärkningar och kommentarer. Med hänsyn till att det måste innebära påtagliga fördelar för Malmö stad att ett ökat utnyttjande av Malmö allmänna sjukhus för utbildningen och forsk­ ningen kommer till stånd, vill jag fästa uppmärksamheten på att staden likväl gjort anspråk på att det särskilda läkarlönebidraget alltjämt skall utgå för redan ianspråktagna kliniker och anläggningar. Ett sådant bidrag kan enligt min mening knappast betraktas som motiverat från andra än rent förhandlingsmässiga synpunkter. Det återfinnes ej i andra jämförbara avtal som ingåtts under senare år. Jag bortser från det förut nämnda avtalet om S:t Görans sjuk­ hus, som innebär ett fullföljande av det redan 1917 träffade s. k. sabbatsbergsavtalet. Med hänsyn till innehållet i nu gällande avtal för Malmö allmänna sjukhus har det emellertid tydligen inte varit möjligt att i förevarande samman­ hang slopa detta särskilda bidrag. På grund härav och då det framför allt från utbildningssynpunkt är synnerligen angeläget, att ett nytt avtal, som tar sikte på den planerade ökade läkarutbildningen, ersätter gällande avtal beträffande sjukhuset, finner jag mig icke böra motsätta mig ett godkännande av avtalet enbart på den grunden, att särskilt läkarlönebidrag skall utgå även enligt det nya avtalet. Jag vill emellertid i sammanhanget kraftigt understryka, att det särskilda läkarlönebidraget måste betraktas såsom en övergångsanordning. Jag räknar således inte med att — därest ett senare avtal kommer till stånd för tiden efter den 1 juli 1970 — ifrågavarande läkarlönebidrag också i fortsättningen skall komma att utgå. Att jag är beredd att godtaga förevarande avtalsförslag i detta

60 Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963

avseende får icke heller tilläggas prejudicerande betydelse när det gäller fram­ tida uppgörelser angående upplåtelse av kommunala sjukvårdsanstalter för medi­ cinsk utbildning och forskning. Kostnaderna för i 9 § berörda särskilda överläkararvoden och tilläggsförmåner skall enligt avtalsförslaget slutligt bäras av sjukvårdshuvudmannen. Detta över­ ensstämmer med vad som gäller beträffande lasaretten i Lund och Umeå samt Göteborgs stad tillhöriga sjukhus och måste enligt min uppfattning betraktas som en i sak riktig lösning av spörsmålet om hur ifrågavarande kostnader skall bestridas. Jag finner bestämmelserna i 21 § rörande det statliga engångsbidraget inne­ bära en för staten godtagbar uppgörelse. Såsom en konsekvens av att det nya avtalets villkor så långt som möjligt bragts till överensstämmelse med vad som gäller för lasarettet i Lund m. fl. kommunala undervisningssjukhus, kommer Malmö stad att i fortsättningen er­ hålla statligt bidrag även för kompletteringsanskaffning av utrustning till andra gemensamma serviceanläggningar än de rent medicinska, t. ex. ekonomianlägg­ ningar. Mot bakgrunden av önskvärdheten av likartade bestämmelser för de olika undervisningssjukhusen finner jag, att denna utökning av de statliga utrustningsbidragen bör accepteras. I detta sammanhang vill jag emellertid beröra en speciell fråga. Staden torde ha för avsikt att uppföra en centraltvättinrättning, som bl. a. skall betjäna Malmö allmänna sjukhus. Enligt vad jag erfarit, har frågan om statsbidrag till denna inrättning, som avses skola förläggas utanför sjukhusområdet, inte disku­ terats i avtalsförhandlingarna. Jag finner mig emellertid föranlåten att särskilt påpeka, att avtalet inte torde vara tillämpligt i fråga om uppförandet av nämnda inrättning. Det ligger nämligen i sakens natur, att avtalet endast omfattar de kliniker och övriga anläggningar, vilka befinner sig inom sjukhusområdet eller direkt ansluter sig till sjukhuset. Det framlagda avtalet har godtagits av remissmyndigheterna. Med anledning av ett uttalande av medicinska fakulteten i Lund vill jag påpeka, att de i bilaga I till avtalet under grupp C upptagna klinikerna skall utnyttjas i för utbildningen erforderlig utsträckning, trots att driftbidrag inte skall utgå för dessa kliniker. Avtalets detaljbestämmelser föranleder ingen erinran från min sida. Sammanfattningsvis anser jag mig böra, ehuru med viss tvekan, tillstyrka att förevarande avtal godkännes. Enär behov kan uppkomma av att ytterligare sjukhusenheter inrymmes under avtalet — varom överenskommelse kan träffas mellan parterna jämlikt avtalet 1 § andra punkten — exempelvis med anledning av en jämkning i bestående organisation eller tillkomsten av en ny disciplin, vill jag föreslå, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna en dylik överenskom­ melse i sådana fall, där överenskommelsen är av endast mindre ekonomisk vikt för staten. Skulle i övrigt smärre jämkningar av eller tillägg till avtalsbestämmel­ serna fordras, förutsätter jag, att riksdagens samtycke därtill icke skall behöva inhämtas.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 11+2 år 1963 61

I propositionen 1963:65 har vid beräkningen av det statliga bidraget till Malmö allmänna sjukhus för budgetåret 1963/64 hänsyn tagits till de ekono­ miska konsekvenserna av det nya avtalet angående sjukhuset för nämnda bud­ getår.

Slutligen övergår jag till frågan om en ytterligare ökning av utbildningskapa­ citeten i Stockholm. I skrivelse den 28 mars 1963 till kanslern för rikets universitet har karolinska institutets lärarkollegium — efter överläggningar med företrädare för veder­ börande kommunala planeringsorgan inom Stor-Stockholmsregionen — bl. a. framlagt förslag om anordnande redan fr. o. m. hösten 1963 av ytterligare 40 nybörjarplatser per år vid institutets teoretiska institutioner. Förslaget innebär, att den propedeutiska och kliniska utbildningen för ifrågavarande studerande skall provisoriskt, fr. o. m. höstterminerna 1965 respektive 1966, anordnas vid sjukhus tillhörande Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Provisoriet har enligt förslaget begränsats till tio intagningsårgångar, vilket innebär att — vid normal studiegång — den sista intagningsårgången skulle avsluta sina licen­ tiatstudier under läsåret 1978/79. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 april 1963 har kanslern tillstyrkt institutets förslag. Statsverkets årliga kostnader vid full utbyggnad av ifrågavarande ut­ bildning — vilka kostnader avser löner, materiel och omkostnader — har upp­ skattats till ca 2,2 miljoner kr. Därtill kommer engångskostnader för anordnande av lokaler — bl. a. en tillbyggnad till fysiologiska institutionen — och för viss inredning och utrustning. Statens kostnader under nästa budgetår för löner, materiel och omkostnader har beräknats till 123 000 kr. Därtill kommer engångs­ kostnader för inredning och utrustning, uppgående till 75 000 kr. Ifrågavarande kostnader, alltså tillhopa 198 000 kr., avser åttonde huvudtiteln. Formerna för den avsedda propedeutiska och kliniska utbildningen samt där­ med sammanhängande finansiella spörsmål har närmare övervägts vid överlägg­ ningar mellan företrädare för berörda statsdepartement, Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Enighet har därvid nåtts om följande principöverens­ kommelse, varvid förutsatts att denna senare skall utmynna i ett formligt avtal mellan staten, å ena sidan, och Stockholms stad och Stockholms läns landsting, å den andra. Nämnda överenskommelse innebär i huvudsak följande. Stockholms stad och Stockholms läns landsting är beredda att ställa undervisningskliniker till förfogande för ökad läkarutbildning i enlighet med det av karolinska institutets lärarkollegium i skrivelse den 28 mars 1963 framlagda för­ slaget, varvid följande förutsättes gälla: 1) Staten svarar för tillsättning, avlöning och pensionering av de personal­ kategorier som upptages i lärarkollegiets kostnadsberäkningar, varvid staten icke fordrar något bidrag från sjukvårdshuvudmännen till lönerna för de kliniska amanuenserna. Sjukvårdshuvudmännen utbetalar i vanlig ordning arvode till

62 Kungl Maj:ts proposition nr 14-2 år 1963

de kliniska lärarna för deras deltagande i sjukvården såsom biträdande över­ läkare. 2) Av sjukvårdshuvudmännen avlönade klinikchefer och annan läkarpersonal vid de till undervisning upplåtna klinikerna anställes även fortsättningsvis en­ ligt sjukvårdslagens bestämmelser. Läkare, som anlitas för föreläsningar, exami­ nation, kursledning och dylikt, uppbär ersättning härför av staten enligt därom särskilt meddelade bestämmelser. 3) Sjukvårdshuvudmännen ställer till förfogande för undervisningen erforder­ liga lokaler och utrustning ävensom andra nyttigheter och förbrukningsartiklar, dock icke demonstrationsutensilier o. d. Kostnaderna för iordningställande och utrustning av amanuens- och kandidatrum samt särskilda undervisningslaboratorier skall dock bestridas av staten. Med utrustning till undervisningslaboratorier avses — förutom möbler — instrument och andra inventarier av varaktig natur. 4) Sjukhusens lokaler, utrustning och personal får ej tagas i anspråk för forskning utöver vad som normalt bedrives vid kommunala sjukhus. 5) Från och med den 1 juli 1970 skall staten för utnyttjandet av sjukvårds­ huvudmännens kliniker för här avsedd utbildning utbetala ersättning efter — i tillämpliga delar — de grunder som då gäller för kommunala undervisningssjukhus i allmänhet. 6) Förevarande överenskommelse får ej i något avseende ges prejudicerande betydelse.

För egen del vill jag med anledning av det initiativ, för vilket jag nu i korthet redogjort, först uttrycka min tillfredsställelse över de möjligheter som här erbjudes att ytterligare öka läkarutbildningskapaciteten. Jag vill fästa uppmärk­ samheten på att det tillskott av lärarkrafter, som ökningen av den prekliniska utbildningskapaciteten kräver, begränsas till kategorien forskarassistenter och lägre befattningshavare. Vad gäller ökningen av den propedeutiska och kliniska utbildningskapaciteten — som avses bli etablerad i första hand vid Södersjuk­ huset — erfordras för undervisningen, såvitt avser statliga befattningar, högst tjänstetypen klinisk lärare och klinisk amanuens. Enligt min mening innebär det framlagda förslaget, att en mycket snabb väg att åstadkomma en kapacitetsökning härigenom anvisats. Den kapacitetsökning som för Stor-Stockholmsregionen åstadkommes genom förslaget innebär bety­ dande fördelar. Utbildningen av de 40 medicine studerande per år igångsättes redan hösten 1963 genom att befintliga institutioner vid karolinska institutet samt — successivt därefter — vid stadens och landstingets sjukhus tas i an­ språk. Dessutom äger förslaget den betydande fördelen — genom den i prin­ cipöverenskommelsen förordade anknytningen av propedeutisk och klinisk ut­ bildning till sjukhus som icke därigenom avses bli apterade till speciella under visningssjukhus — att utbildningskostnaderna per studerande kommer att bli relativt sett mycket låga. Jag förordar därför att anordningar vidtages för att den avsedda ökningen av utbildningskapaciteten under den angivna tidsperioden skall komma till

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 142 år 1963 63

stånd. Jag anser mig också kunna i huvudsak godtaga de kostnadsberäkningar som redovisats. Av vad jag tidigare anfört framgår att vissa kostnader — för byggnadsåtgärder samt inredning och utrustning — ännu ej kunnat beräknas. Jag vill emellertid framhålla att de omdispositioner m. m. som anordnande av propedeutisk och klinisk undervisning inom ifrågavarande kommunala sjukhus kan komma att kräva synes bli av relativt begränsad omfattning. Till de uppdragna riktlinjerna för anordnande av den propedeutiska och kli­ niska utbildningen ansluter jag mig också. I anslutning härtill föreslår jag att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens medgivande att, i huvudsaklig överensstäm­ melse med dessa riktlinjer, träffa avtal med vederbörande kommunala huvud­ män om formerna m. m. för ifrågavarande utbildning. Vad beträffar statsverkets kostnader för nästa budgetår, avseende i huvudsak undervisningen i anatomi och histologi, förordar jag dels att vederbörliga förslagsanslag till avlöningar och omkostnader vid karolinska institutet får anlitas och överskridas för ifråga­ varande ändamål, dels att till Kungl. Maj:ts disposition stående anslag för övriga med läkarutbildning sammanhängande utgiftsändamål får användas i erforderlig utsträckning. Riksdagens samtycke härtill torde böra inhämtas. Det bör ankomma på vederbörande universitetsmyndigheter att för budgetåret 1964/65 och därefter följande budgetår — med utgångspunkt i kanslerns i det föregående omnämnda skrivelse den 3 apx-il 1963 — i sina reguljära förslag till anslagsäskanden anmäla de anslagsfrågor m. m. som betingas av det av mig nu förordade förslaget. Under åberopande av vad jag anfört och föreslagit i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att a) godkänna av mig förordade förslag och riktlinjer för ut­ byggande av läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Lund och karolinska mediko-kirurgiska institutet i Stockholm; b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstäm­ melse med vad jag förordat i det föregående dels godkänna avtal med Malmö stad angående Malmö allmänna sjukhus, dels träffa avtal med Stockholms stad och Stockholms läns lands­ ting angående anlitande av kommunala sjukhus för läkarut­ bildning; c) bemyndiga Kungl. Maj:t att, på sätt jag förordat i det föregående, disponera vissa anslag för ökning av läkarutbildningskapaciteten i Stockholm.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­ mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förord­ nar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta proto­ koll utvisar. Ur protokollet: Marianne Astell