Doc 1967:1
Hänvisat till av
- Prop. 1971:145: Kungl. Maj:ts proposition angående utgmer på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72
- Prop. 1975:9: Regeringens proposition om reformering av högskoleutbildningen m.m.
- Prop. 1977/78:85: om nytt statsbidrag till grundskolan m.m., avsnitt 8
- Prop. 1981/82:114: med förslag till lag om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning, m.m., avsnitt 1.2 och 2
- Prop. 1998/99:105: Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd, avsnitt 7.1
- Prop. 1967:100: ('angående riktlinjer för bostadspolitiken, m.m.',), avsnitt 8
- Prop. 1967:104: ('angående anslag för budget\xad året 1967/68 till byggnadsarbeten samt inredning och ut\xad rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.',)
- Prop. 1967:105: ('angående ytterligare ut\xad gifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67',), avsnitt 2, 8 och 18
- Prop. 1967:110: ('angående vissa anslags\xad frågor rörande försvaret för budgetåret 1967/68',), avsnitt 1, 2, 5, 8 och 10 m.fl.
- Prop. 1967:119: Doc 1967:119, avsnitt 3 och 4
- Prop. 1967:129: angående vissa löne¬ anslag, avsnitt 5
- Prop. 1967:131: ('angående statlig medver\xad kan vid fastställande av anställnings- eller arbetsvillkor för vissa arbetstagare hos kommun eller annan allmän inrättning',)
- Prop. 1967:142: ('med förslag till lag angå\xad ende omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, m.m.',), avsnitt 128
- Prop. 1967:143: ('med förslag till förordning om studiemedelsavgifter, m. m.',)
- Prop. 1967:149: Doc 1967:149
- Prop. 1967:155: ('angående utgifter på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1967/68',), avsnitt 8, 22, 24, 26 och 42 m.fl.
- Prop. 1967:2: angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67, avsnitt 30
- Prop. 1967:21: Doc 1967:21, avsnitt 1, 2, 5, 9 och 13 m.fl.
- Prop. 1967:23: med förslag till förord¬ ning angående ändrad lydelse av 32 § förordningen den l'r december 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshets¬ kassor, avsnitt 14
- Prop. 1967:33: med förslag till lag an¬ gående ändring i lagen den 28 maj 1920 (nr 245) om medling i arbetstvister, m. m., avsnitt 1 och 5
+53 fler
- Prop. 1967:43: ('angående ökad utbildning av journalister rrv. to.',), avsnitt 3.1 och 3.3
- Prop. 1967:44: ('angående fortsatt omorga\xad nisation av väg- och vattenbyggnadsverket, m. in.',), avsnitt 2
- Prop. 1967:55: Doc 1967:55
- Prop. 1967:57: ('angående riktlinjer för luftfartsverkets verksamhet och organisation',), avsnitt 6, 44 och 46
- Prop. 1967:61: ('angående delning av bggg- nadsstgrelseorganisationen, in. m.',), avsnitt 2
- Prop. 1967:62: angående anslag för bud¬ getåret 1967/68 till byggnadsstgrelsen m. in., avsnitt 10
- Prop. 1967:64: Doc 1967:64
- Prop. 1967:67: ('angående vissa anslag till civilförsvaret',), avsnitt 4
- Prop. 1967:68: ('angående central admi\xad nistration för hälso- och sjukvården samt socialvården, m. m.',), avsnitt 2, 82 och 88
- Prop. 1967:69: Doc 1967:69, avsnitt 4 och 8
- Prop. 1967:72: angående vissa pensions¬ frågor, m.m, avsnitt 1
- Prop. 1967:73: ('med förslag till lag angå\xad ende ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring, m. in.',), avsnitt 20
- Prop. 1967:74: ('angående de nya lant- /^c bruksnämndernas organisation, in. in.',), avsnitt 124
- Prop. 1967:80: angående allmän bered- skapsstat för budgetåret 1967/68, avsnitt 3, 4, 7, 8 och 9 m.fl.
- Prop. 1967:85: ('angående vissa åtgärder inom vuxenutbildningens område m. m.',), avsnitt 4.2.1.1, 6.4, 8 och 21
- Prop. 1967:95: Doc 1967:95, avsnitt 314, 316 och 318
- Prop. 1968:101: ('angående långtidsplan för det statliga utvecklingsbiståndet m. m.',), avsnitt 14, 28 och 124
- Prop. 1968:104: angående anslag för budget¬ året 1968/69 till byggnadsarbeten samt inredning och ut¬ rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m., avsnitt 4, 8, 36 och 40
- Prop. 1968:105: angående ytterligare ut¬ gifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68, avsnitt 11
- Prop. 1968:109: ('angående vissa organi\xad sations- och anslagsfrågor rörande försvaret',), avsnitt 23, 158 och 162
- Prop. 1968:110: ('angående vissa anslags\xad frågor in. m. rörande det militära försvaret och civil\xad försvaret',)
- Prop. 1968:140: ('angående riktlinjer för det frivilliga skolväsendet',), avsnitt 6.3
- Prop. 1968:2: angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1067/68, avsnitt 24 och 25
- Prop. 1968:20: angående nordiskt institut för samhällsplanering, avsnitt 15
- Prop. 1968:48: angående inrättande av en datamaskinfond och anslag till statskontoret för budgetåret 1968/69, m. m., avsnitt 24
- Prop. 1968:69: angående anslag för budgetåret 1968/69 till atomenergiverksamhet samt teknisk provning och standardisering, avsnitt 1, 9, 10 och 33
- Prop. 1968:75: angående fortsatt dis¬ position av vissa äldre anslag inom socialdepartemen¬ tets verksamhetsområde, avsnitt 1
- Prop. 1968:83: angående teknisk och medi¬ cinsk utbildning och forskning i Linköping m. m., avsnitt 21 och 24
- Prop. 1969:110: ('angående vissa organisa\xad tions- och anslagsfrågor rörande försvaret',), avsnitt 88
- Prop. 1969:138: med förslag om sjömans- förmedlingen och sjömanshusen, avsnitt 2
- Prop. 1969:2: angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1968/69, avsnitt 10
- Prop. 1969:36: ('angående anslag för budget\xad året 1969/70 till byggnadsarbeten samt inredning och ut\xad rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.',)
- Prop. 1969:49: ('angående utvecklings\xad arbete rörande utvinning av uran',)
- Prop. 1970:122: ('angående utbyggnad av orga\xad nisationen för läkar- och tandläkarutbildning i Stockholm m. m.',), avsnitt 1.4
- Prop. 1970:52: angående organisation m. m. för högre utbildning och forskning i Linköping, avsnitt 4 och 14
- Prop. 1970:54: ('med förslag till lag om ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalre\xad gister, m. m.',), avsnitt 10
- SOU 2018:41: Statliga skolmyndigheter – för elever och barn i en bättre skola, avsnitt 5.7.3 och 14.4
- SOU 1967:53: Kommunerna och den sociala omvårdnaden : rapport och förslag, avsnitt 163
- SOU 1967:60: Bättre hjälpmedel för handikappade : förslag, avsnitt 8
- SOU 1968:10: Säkerhetspolitik och försvarsutgifter, avsnitt 8.1
- SOU 1968:13: Fritidsfisket, avsnitt 1964
- SOU 1968:47: Förvaltning och folkstyre, avsnitt 1
- SOU 1970:32: Polisen i samhället, avsnitt 58
- SOU 1970:33: Medel för styrning av byggnadsverksamheten, avsnitt 59
- SOU 1971:92: Finansiering av allmänna samlingslokaler, avsnitt 26
- SOU 1972:44: Reformerad skatteutjämning, avsnitt 1
- SOU 1974:38: FFV Förenade fabriksverken : betänkande, avsnitt 002
- SOU 1974:95: Båtliv, avsnitt 14
- SOU 1975:99: Samerna i Sverige, avsnitt 180
- SOU 1976:61: Statlig personalutbildning : ett principförslag : [betänkande], avsnitt 5.3.5
- SOU 1979:6: Polisen, avsnitt 4.12.2
- SOU 1997:7: Byråkratin i backspegeln : femtio år av förändring på sex förvaltningsområden : rapport till Förvaltningspolitiska kommissionen, avsnitt 1992
- Bet. 1972:SoU17: Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:50 angående vissa avtal med landstingskommunerna m. fl. om bidrag till psykiatrisk sjukvård, m. m. jämte motion
KUNGL. MAJ:TS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN
ANGÅENDE
STATSVERKETS TILLSTÅND OCH
BEHOV UNDER BUDGETÅRET
1967/68
Jämlikt grundlagens bud avger Kungl. Maj :t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1967/68.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså uppta statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:
X Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 1
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
RIKSSTAT FÖR BUD-
TOTAL-
A. Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter...................
II. Uppbörd i statens verksamhet
III. Diverse inkomster .........
30 718 200 000 755 456 000
552 000 000 32 025 656 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder .......... 710 500 000
II. Riksbanksfonden.................. 150 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond...... 40 363 000
IV. Försvarets fastighetsfond .......... 74 183 000
V. Statens utlåningsfonder ............ 497 422 000
VI. Fonden för låneunderstöd .......... 14 221 000
VII. Fonden för statens aktier .......... 65 000 000
VIII. Statens pensionsfonder ............ 79 936 000
IX. Diverse kapitalfonder.............. 45 070 000
C. Beräknad övrig finansiering:
I. Avskrivningar och övriga kapitalmedel inom kapitalfonderna:
Statens affärsverksfonder ............ 1 018 303 000
Övriga kapitalfonder . 167 034 000 1 185 337 000
II. övrig kapitalåterbetalning.......... 109 138 000
1 676 695 000
1 294 475 000
Underskott
Summa kr. 34 996 826 000 1 094 620 000
Summa kr. 36 091446 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1961
3 GETÅRET 1967/68 BUDGETEN
A. Utgiftsanslag:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna ...... 6 980 000
II. Justitiedepartementet.............. 1 155 287 000
III. Utrikesdepartementet.............. 344 334 000
IV. Försvarsdepartementet ............ 5 038 700 000
V. Socialdepartementet .............. 9 878 237 000
VI. Kommunikationsdepartementet...... 3 611 033 000
VII. Finansdepartementet .............. 2 370 309 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet.......... 5 417 507 000
IX. Jordbruksdepartementet............ 894 208 000
X. Handelsdepartementet ............. 784 448 000
XI. Inrikesdepartementet.............. 3 629 610 000
XII. Civildepartementet................ 1 781 578 000
XIII. Oförutsedda utgifter .............. 1 000 000
XIV. Riksdagen och dess verk m. m....... 53 215 000
XV. Riksgäldsfonden.................. 1 025 000 000
B. Beräknad övrig medelsförbrukning:
I. Tillkommer: Minskning av anslagsbehållningar ......................
35 991 446 000
100 000 000
Summa kr. 36 091 446 000
4 Kungl, Maj.ts proposition nr 1 år 1967
A. Skatter, avgifter, m.m.:
I. Skatter .......................... 30 718 200 000
IL Uppbörd i statens verksamhet........ 755 456 000
III. Diverse inkomster.................. 552 000 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder............. 710 500 000
II. Riksbanksfonden ................... 150 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond....... 40 363 000
IV. Försvarets fastighetsfond............. 74 183 000
V. Statens utlåningsfonder.............. 497 422 000
VI. Fonden för låneunderstöd . . ______ 14 221 000
VII. Fonden för statens aktier............. 65 000 000
VIII. Statens pensionsfonder............... 79 935 000
IX. Diverse kapitalfonder................ 45 070 000
Summa inkomster på driftbudgeten
Återf öring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel...............
DRIFT-
32 025 656 000
1 676 695 000
33 702 351 000
100 000 000
Summa kr. 33 802 351000
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1967
BUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna........ 6 980 000
II. Justitiedepartementet................ 1 090 286 000
III. Utrikesdepartementet................ 336 334 000
IV. Försvarsdepartementet............... 4 912 131 000
V. Socialdepartementet................. 9 755 762 000
VI. Kommunikationsdepartementet....... 2 442 178 000
VII. Finansdepartementet................ 1 792 107 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet............ 4 819 512 000
IX. Jordbruksdepartementet............. 859 468 000
X. Handelsdepartementet............... 317 453 000
XI. Inrikesdepartementet................ 2 183 478 000
XII. Civildepartementet.................. 1 781 578 000
XIII. Oförutsedda utgifter................. 1 000 000
XIV. Riksdagen och dess verk m. m......... 53 215 000
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Riksgäldsfonden..................... 1 025 000 000
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 1 140 991 000
III. Avskrivning av oreglerade kapitalme-
delsförluster........................ 1 000 000
Summa utgifter på driftbudgeten
Beräknat överskott på slalsrcglcringen:
Överskott av inkomster....................
Därav:
Balanserade kommunalskattemedel........... 100 000 000
Beräknat överskott på statsregleringen........ 1 183 878 000
30 351 482 000
2 166 991 000
32 518 473 000
1 283 878 000
Summa kr. 33 802 351000
6 Kungl. Maj. ts proposition nr t år 1967
Lånemedel
KAPITAL-
. 2 178 498 000
Summa kr. 2 178 498 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1967
7 BUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder:
Försvarets fabriksverks fond
Postverkets fond...........
Televerkets fond...........
Statens järnvägars fond.....
Luftfartsverkets fond......
Statens vattenfallsverks fond Domänverkets fond........
24 300 000 6 299 000 161 300 000 155 500 000 4 999 000 53 700 000
2 750 000 408 848 000
II.
III.
IV.
V. VII.
VIII.
Statens allmänna fastighetsfond.............
Försvarets fastighetsfond....................
Statens utlåningsfonder.....................
Fonden för låneunderstöd...................
Fonden för förlag till statsverket.............
Diverse kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond..............
Sjöfartsverkets fond....................
Statens datamaskinfond ................
Jordfonden............................
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap ...............................
130 923 000 14 006 000 1 041 957 000 650 069 000 — 3 100000
— 2 400 000 8 890 000 18 354 000 20 000 000
1 089 000 45 933 000
2 288 636 000
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels-
förluster...................................... 1 000 000
övrig kapitalåterbetalning...................... 109 138 000 110 138 000
Summa kr. 2 178 498 000
Stockholms slott den 3 januari 1967
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
INKOMSTER PÅ DRIFTBUDGETEN
SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA PÅ DRIFTBUDGETEN FÖRBUDGETÅRET 1967/68
A. Skatter, avgifter, m. m.
I. Skatter:
1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse: a) Skatt på inkomst och förmögenhet m. m., bevillning.............. 13 815 000 000
b) Kupongskatt, bevillning
c) Utskiftningsskatt och
ersättningsskatt, bevillning ................
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning ..............
e) Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning..
f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning......
g) Lotterivinstskatt, bevillning ..............
h) Stämpelskatt och stämpelavgift, bevillning ...
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning .................
b) Bensin- och brännolje-
skatt, bevillning......
10 000 000
2 000 000 10 200 000
4 000 000 190 000 000 105 000 000
210 000 000 14 346 200 000
940 000 000
760 000 000 2 700 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning .. 1 000 000 000
b) Allmän varuskatt, bevillning .............. 6 950 000 000
c) Särskilda varuskatter,
bevillning............ 365 000 000
d) Omsättningsskatt på motorfordon, bevillning .. 375 000 000
e) Regleringsavgift och accis på fettvaror m. m.,
bevillning............ 1 000 000
9 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
f) Tobaksskatt, bevillning
g) Rusdrycksförsäljnings-
medel av partihandelsbolag, bevillning......
h) Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag, bevillning ......
i) Skatt på sprit, bevillning
j) Skatt på vin, bevillning
k) Skatt på malt- och läskedrycker, bevillning ..
l) Energiskatt, bevillning .
m) Särskild skatt på motorbränslen, bevillning ...
n) Investeringsavgift, bevillning ............
1 525 000 000
25 000 000
50 000 000 1 800 000 000 175 000 000
320 000 000 870 000 000
215 000 000
1 000 000 13 672 000 000 30 718 200 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Expeditionsavgifter.................. 47 000 000
2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-
och uppbördsväsendet m. m........... 210 000 000
3. Vattendomstolsavgifter............... 1 000 000
4. Inkomster vid kriminalvården......... 5 200 000
5. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ..... 8 800 000
6. Bidrag till riksförsäkringsverket och för-
säkringsrådet........................ 4 300 000
7. Personalsjukpenningar m. m........... 90 000 000
8. Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen .............................. 30 000
9. Inkomster vid statens institut för folkhälsan .............................. 715 000
10. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium .......................... 15 000 000
11. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium .......................... 1 500 000
12. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium ............................ 1 300 000
13. Inkomster vid karolinska sjukhuset .... 71 000 000
14. Inkomster vid serafimerlasarettet...... 17 000 000
15. Inkomster vid Vipeholms sjukhus m. m. 1 400 000
16. Inkomster vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare................... 250 000
17. Inkomster vid arbetsmedicinska institutet 300 000
18. Inkomster vid statens vägverk, att tillföras automobilskaltemedlen ............ 1 400 000
19. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, alt tillföras automobilskattemed-
len................................. 11 100 000
20. Avgifter för registrering av motorfordon . 18 000 000
21. Försäljning av sjökort m. m........... 1 700 000
22. Fyr- och båkmedel................... 35 000 000
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
23. Lotspenningar....................... 35 000 000
24. Skeppsmätningsavgifter ............... 1 100 000
25. Inkomster vid Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut.............. 10 000 000
26. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet......................... 115 000
27. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen 800 000
28. Inkomster vid statens geotekniska institut 2 500 000
29. Inkomst av myntning och justering .... 20 000 000
30. Kontrollstämpelmedel................ 2 300 000
31. Bidrag till bankinspektionen........... 2 690 000
32. Bidrag för revision av sparbankerna____ 725 000
33. Bidrag till försäkringsinspektionen..... 2 119 000
34. Avgifter för granskning av biograffilm .. 255 000
35. Inkomster vid riksantikvarieämbetet ... 1 577 000
36. Inkomster vid odontologiska fakulteterna 1 000 000
37. Inkomster vid lantbruksnämnderna .... 3 000 000
38. Inkomster vid statens hingstdepå och
stuteri.............................. 850 000
39. Inkomster vid statens jordbruksnämnd . 650 000
40. Inkomster vid statens centrala frökon-
trollanstalt.......................... 4 600 000
41. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 200 000
42. Inkomster vid statens lantbrukskemiska
laboratorium ........................ 350 000
43. Inkomster vid statens maskinprovningar 350 000
44. Avgifter vid köttbesiktning............ 7 000 000
45. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt.......................... 2 800 000
46. Inkomster vid veterinärhögskolan...... 1 100 000
47. Inkomster vid lantmäteriväsendet...... 50 000 000
48. Inkomster vid rikets allmänna kartverk . 5 200 000
49. Avgifter för statskontroll av krigsmateriel-
tillverkningen....................... 90 000
50. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning ............................. 1 200 000
51. Inkomster vid statens provningsanstalt . 7 700 000
52. Inkomster vid statens skeppsprovnings-
anstalt.............................. 3 300 000
53. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor ........................ 1 040 000
54. Inkomster vid patent- och registrerings-
väsendet............................ 27 000 000
55. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.
register............................. 850 000
56. Inkomster av statens gruvegendom..... 7 000 000
57. Exekutionsavgifter.................. 8 000 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel.......................... 55 000 000
2. Totalisatormedel..................... 90 000 000
755 456 000
11 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
3. Tipsmedel........................... 135 000 000
4. Lotterimedel........................ 197 000 000
5. Övriga diverse inkomster............. 75 000 000 552 000 000
32 025 656 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverks fonder:
1. Försvarets fabriksverk ............... 10 000 000
2. Postverket, bevillning................. 17 000 000
3. Televerket.......................... 215 000 000
4. Statens järnvägar.................... 119 000 000
5. Luftfartsverket ..................... 14 500 000
6. Statens vattenfallsverk............... 320 000 000
7. Domänverket........................ 15 000 000 710 500 000
II. Riksbanksfonden........................ 150 000 000
III. Statens allmänna fastighets fond:
1. Slottsbyggnadernas delfond ..... 1000
2. Kriminalvårdsstyrelsens » 5 910 000
3. Beskickningsfastigheternas » 2 225 000
4. Karolinska sjukhusets » 2 155 000
5. Akademiska sjukhusets » 1 520 000
6. Byggnadsstyrelsens » 28 257 000
7. Generaltullstyrelsens » ..... 295 000 40 363 000
/V. Försvarets fastighets fond.................. 74183 000
V. Statens utlåningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond......... 65 000
2. Biståndsförvaltningens lånefond........ 20 000
3. Statens bosättningslånefond........... 6 000 000
4. Vattenkraftslånefonden............... 300 000
5. Luftfartslånefonden.................. 2 900 000
6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten .............................. 1 950 000
7. Statens lånefond för universitetsstudier . 700 000
8. Allmänna studielånefonden............ 850 000
9. Lånefonden för inventarier i studentbostäder .............................. 750 000
10. Lånefonden för studentkårlokaler...... 1 000
11. Jordbrukets lagerhusfond............. 300 000
12. Jordbrukets maskinlånefond........... 1 400 000
13. Statens sekundärlånefond för jordbrukare 35 000
14. Fonden för supplementär jordbrukskredit 1000
15. Kraftledningslånefonden.............. 160 000
16. Egnahemslånefonden................. 2 500 000
17. Statens avdikningslånefond............ 1 800 000
18. Fiskerilånefonden.................... 850 000
19. Lånefonden till främjande av beredning
och avsättning av fisk m. m......... 100 000
20. Skogsväglånefonden.................. 35 000
21. Lånefonden för insamling av skogsfrö ... 45 000
12 Kungl: Maj:ts proposition nr 1 år 1967
22. Statens hantverks- och industrilånefond
23. Statens sekundärlånefond för rederinäringen ..............................
24. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer ..
25. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ..............
26. Lånefonden för bostadsbyggande......
27. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrien..................
28. Lånefonden för allmänna samlingslokaler
29. Övriga utlåningsfonder................
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Statskontorets delfond.........
2. Lantbruksstyrelsens » .........
3. Arbetsmarknadsstyrelsens » .........
4. Bostadsstyrelsens » .........
5. Riksbankens » .........
6. Riksgäldskontorets »
VII. Fonden för statens aktier.................
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden..............
2. Civila tjänstepensionsfonden...........
3. Militära tjänstepensionsfonden.........
4. Allmänna familjepensionsfonden.......
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ..
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet ..
2. Övriga diverse kapitalfonder..........
10 800 000
60 000
2 130 000
60 000 460 000 000
1 200 000 2 400 000 10 000
11 000 000 1 000 1 100 000 290 000 400 000 1 430 000
60 000 000 1 800 000 200 000 5 400 000 12 500 000 36 000
8 070 000 37 000 000
497 422 000'
14 221 000 65 000 000
79 936 000
45 070 000
1 676 695 000
Summa kr. 33 702 351000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
13 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
FÖRSLAG TILL
STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1967/68
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond ............... 5 490 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens » 13 525 000
3. Beskickningsfastigheternas » 16 963 000
4. Karolinska sjukhusets » 8 357 000
5. Akademiska sjukhusets » 3 994 000
6. Byggnadsstyrelsens » 209 397 000
7. Generaltullstyrelsens » 5 750 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond ............... 600 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens » 1 000 000
3. Beskickningsfastigheternas » ............... 292 000
4. Karolinska sjukhusets » 2 000 000
5. Akademiska sjukhusets » ............... 1 000
6. Byggnadsstyrelsens » 12 549 000
7. Generaltullstyrelsens » ............... 250 000
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond ............... 101 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens » 1000
3. Beskickningsfastigheternas » ............... 1 000
4. Karolinska sjukhusets » 1000
5. Akademiska sjukhusets delfond:
a) Bidrag från Uppsala läns landsting . 466 000
b) Övriga diverse inkomster......... 1 000 467 000
6. Byggnadsstyrelsens delfond:
a) Bidrag från Uppsala universitets
egendoms- och skogsförvaltning ... 250 000
b) Bidrag från Lunds universitets egen-
domsförvaltning................. 50 000
c) Övriga diverse inkomster......... 221 000 521 000
7. Generaltullstyrelsens delfond ................... 1000
263 476 000
16 692 000
1 093 000
Summa kr. 281 261 000
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostna-
der för de kungl. slotten med tillhörande byggnader................ 1 560 000
b) Reparations- och underhållskostna-
der för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga..... 500 000
c) Reparations- och underhållskostnader för vissa historiska byggnader
och byggnadsminnesmärken m. m. . 480 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten...... 3 650 000 6 190 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond................. 6 085 000
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader i allmänhet m. m............. 4 090 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis........ 895 000 4 985 000
4. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset............. 3 260 000
b) Serafimerlasarettet............... 1 000 000 4 260 000
5. Akademiska sjukhusets delfond................. 1 291 000
6. Byggnadsstyrelsens » ................. 72 395 000
7. Generaltullstyrelsens » ................. 110 000
95 316 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis..... 1 831 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis..... 396 000
4. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis ..... 1 943 000
5. Akademiska sjukhusets » , förslagsvis..... 1 451 000
6. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis..... 14 738 000
7. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis..... 96 000 20 455 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyr-
da lokaler och arrenderade markområden:
2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis..... 700 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis..... 9 650 000
4. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis..... 2 000 000
5. Akademiska sjukhusets » , förslagsvis..... 200 000
6. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis..... 107 077 000
7. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis..... 5 500 000 125 127 000
15 Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1967 överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond .............. 1 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens » 5 910 000
3. Beskickningsfastigheternas » 2 225 000
4. Karolinska sjukhusets » 2 155 000
5. Akademiska sjukhusets » 1 520 000
6. Byggnadsstyrelsens » 28 257 000
7. Generaltullstyrelsens » .............. 295 000
Summa kr.
40 363 000
16 Kiingl. Majrts proposition nr 1 år 1967
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
BERÄKNAT FÖRSLAG TILL STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1967/68
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Kasernbyggnaders delfond.................. 185 042 000
2. Befästningars » .................. 75 698 000
3. Försvarets forskningsanstalts delfond........ 4 051 000 264 791 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond.................. 6 600 000
2. Befästningars » 500 000 7 100 000
C. Inkomster av övnings- och skjut fält:
1. Kasernbyggnaders delfond.................. 5 300 000
2. Befästningars » 150 000
3. Försvarets forskningsanstalts delfond........ 5 000 5 455 000
D. Diverse inkomster:
1. Kasernbyggnaders delfond.................. 16 000 000
2. Befästningars »> 700 000 16 700 000
Summa kr. 294 046 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Kasernbyggnaders delfond.................. 117 542 000
2. Befästningars » 49 287 000
3. Försvarets forskningsanstalts delfond........ 1 186 000 168 015 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis......... 11 725 000
2. Befästningars » , förslagsvis....... 9 078 000
3. Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis 605 000 21 408 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis........ 25 640 000
2. Befästningars » , förslagsvis........ 4 470 000
3. Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis 330 000 30 440 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Kasernbyggnaders delfond.................. 58 035 000
2. Befästningars » 14 213 000
3. Försvarets forskningsanstalts delfond........ 1 935 000 74 183 000
Summa kr. 294 046 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967 17
UTGIFTER PÅ DRIFTBUDGETEN
EGENTLIGA STATSUTGIFTER
I. KUNGL. HOY- OCH SLOTTSSTATERNA
A. Kungl. hovstaten
1 Kungl. Maj :ts hovhållning................................... 3 400 000
2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten............ 225 000
3 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland..................... 150 000
4 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten....................................... 523 000
4 298 000
B. Kungl. slottsstaten
1 Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl. slotten 2 057 000
2 Ved och kol för de kungl. slotten............................. 625 000
2 682 000 Summa kr. 6 980 000
2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 1
18 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
II. JUSTITIEDEPARTEMENTET
A. Justitiedepartementet m. in.
Statsrådsberedningen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 581 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 146 000
Justitiedepartementet:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 6 357 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 500 000
5 Svensk författningssamling, förslagsanslag..... 550 000
Justitiekanslern:
6 Avlöningar, förslagsanslag................... 534 000
7 Omkostnader, förslagsanslag................. 34 000
8 Lagberedningen, reservationsanslag.............
9 Fideikommissnämnden, reservationsanslag.......
10 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag ......................................
11 Kommittéer m. m., reservationsanslag..........
12 1967 års konferens för revision av Bernkonven-
tionen m. m., reservationsanslag ..............
13 Extra utgifter, reservationsanslag..............
B. Polisväsendet
Riksp olisstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag, varav 1 800 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen .. 14 900 000
2 Omkostnader, förslagsanslag, varav 200 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 8 450 000
3 Datamaskinanläggning m.m., reservationsanslag 1 500 000
Polisverket:
4 Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag, varav 14 500 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.................. 25 600 000
5 Underhåll och drift av motorfordon m. m.,
förslagsanslag, varav 21 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen ...... 30 300 000
6 Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m.
m., förslagsanslag ...................... 21 250 000
7 Diverse utgifter, förslagsanslag .......... 1500 000
1 727 000
7 407 000
568 000 532 000 122 000
35 000 7 500 000
1 500 000 350 000
19 741 000
24 850 000
78 650 000
19 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
Lokala polisorganisationen:
8 Avlöningar, förslagsanslag, varav 105 000 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 456 200 000
9 Omkostnader, förslagsanslag, varav 11 750000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 51 150 000 10 Utrustning, reservationsanslag, varav 2 400 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 14 300 000
Statens kriminaltekniska laboratorium:
11 Avlöningar, förslagsanslag................ 1 900 000
12 Omkostnader, förslagsanslag.............. 350 000
C. Åklagarväsendet
Riksåklagaren:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 470 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 240 000
Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna:
3 Avlöningar, förslagsanslag ................ 39 580 000
4 Omkostnader, förslagsanslag .............. 3 392 000
D. Domstolarna
Högsta domstolen m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 5 829 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 591 000
Regeringsrätten:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 000 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 62 000
5 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag....... .80 000
Hovrätterna:
6 Avlöningar, förslagsanslag................... 19 988 000
7 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 624 000
Underrätterna:
8 Avlöningar, förslagsanslag................... 89 573 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................. 5 341 000
10 Ersättningar till nämndemän m.m., förslagsanslag 10 800 000
V attendomstolarna:
11 Avlöningar, förslagsanslag................... 5 224 000
12 Omkostnader, förslagsanslag................. 556 000
13 Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet, reservationsanslag............................
14 Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker m. m. för domstolsväsendet, förslagsanslag......
521 650 000
2 250 000
627 400 000
1 710 000
42 972 000
44 682 000
6 420 000
2 142 000
21 612 000
105 714 000
5 780 000 360 000 550 000
142 578 000
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
E. Rättegångsväsendet i allmänhet
1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag .................................. 12 200 000
2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslags-
ansla9 ...................................... 7 700 000
3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslagsanslag.......... 2 500 000
4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag____ 265 000
5 Efterutbildning inom rättegångsväsendet, reservationsanslag .................................. 230 000
22 895 000
F. Kriminalvården m. m.
Kriminalvårdsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 6 377 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 029 000 7 406 000
Fångvårdsanstalterna:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 97 344 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 32 653 000
5 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag ................................ 855 000
6 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag .............................. 1 272 000
7 Anskaffning, montering och transport av baracker m. m., reservationsanslag.............. 250 000 132 374 000
8 Ersättning för vård på anstalter som ej tillhör
kriminalvården, m. m., förslagsanslag........... 650 000
9 Centrala nämnderna, förslagsanslag............ 238 000
10 Övervakningsnämnderna, förslagsanslag........ 1 650 000
Skyddskonsulentorganisationen:
11 Avlöningar, förslagsanslag................... 7 193 000
12 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 252 000 8 445 000
13 Ersättningar till övervakare, förslagsanslag...... 6 500 000
14 Kurser för övervakare och personundersökare,
reservationsanslag............................ 20 000
15 Understöd åt villkorligt frigivna m. fl........... 1 250 000
16 Bidrag till Svenska skyddsförbundet........... 60 000
158 593 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967 21
G. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag 13 525 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .... 37 323 000 50 848 000
3 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag.......................... 379 000
4 Ersättning till försvarets fastighetsfond för fång-
vårdsanstalten i Hälsingborg, förslagsanslag..... 67 000
5 Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m., reservationsanslag...................... 15 000
6 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. inom privaträttens område, förslagsanslag . 65 000
7 Bidrag till Nordisk Domssamling, reservationsanslag .................................... 23 000
8 Bidrag till politiska partier, förslagsanslag...... 23 000 000
74 397 000 Summa kr. 1 090 286 000
22 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
III. UTRIKESDEPARTEMENTET
A. Utrikesdepartementet m. m.
Utrikesförvaltningen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 49 876 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 15 303 000 65 179 000
3 Representationsbidrag till utlandstjänstemän____ 3 650 000
4 Vissa bostadskostnadsersättningar, förslagsanslag 3 410 000
5 Inventarier för beskickningar, delegationer och
konsulat, reservationsanslag................... 2 795 000
6 Kursdifferenser, förslagsanslag............... 1 000
7 Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag .. 1 350 000
8 Särskilda förhandlingar med främmande makter,
förslagsanslag............................... 3 700 000
9 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 80 000
10 Kommittéer m. m., reservationsanslag.......... 175 000
11 Extra utgifter, reservationsanslag.............. 195 000
12 Tillfälliga representationskostnader, förslagsanslag 600 000
81 135 000
6. Bidrag till vissa internationella organisationer
1 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå
i Haag, förslagsanslag........................ 4 000
2 Förenta Nationerna, förslagsanslag............. 11 000 000
3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag............... 3 200 000
4 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA),
förslagsanslag............................... 2 000 000
5 Europarådet, förslagsanslag................... 1 000 000
17 204 000
C. Tekniskt och humanitärt bistånd
Multilateralt tekniskt och humanitärt bistånd
1 Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP) 80 900 000
2 Förenta Nationernas barnfond (UNICEF)...... 8 800 000
3 Övrigt multilateralt tekniskt bistånd, reservationsanslag ...................................... 3 000 000
4 Humanitärt bistånd till flyktingar m. fl., reservationsanslag.................................. 7 100 000
99 800 000
23 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
Bilateralt tekniskt och humanitärt bistånd Styrelsen för internationell utveckling (SIDA):
5 Avlöningar, förslagsanslag................... 6 188 000
0 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 830 000 8 018 000
7 Fältverksamhet, reservationsanslag ............ 99 000 000
8 Rekrytering och utbildning av fältpersonal, reservationsanslag .............................. 2 100 000
109 118 000
208 918 000
D. Information om Sverige i utlandet
1 Information om Sverige i utlandet, reservationsanslag .................................. 8 016 000
E. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag ......................................
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ....
3 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska medborgare m. fl., förslagsanslag........
4 Förstärkning av avkastningen av understödsfon-
den för rysslandssvenskar.....................
5 Bestridande av resekostnader för inom Förenta
Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag ..................................
6 Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor..........................
7 Bidrag till Internationella institutet för freds- och
konfliktforskning..........................
16 683 000
2 058 000 18 741 000
175 000 5 000
7 000 883 000
1 250 000
21 061 000
Summa kr. 336 334 000
24 Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET
A. Försvarsdepartementet m. m.
Försvarsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag ................ 4 425 000
2 Omkostnader, förslagsanslag .............. 650 000
3 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag ...
4 Kommittéer m. m., reservationsanslag...
5 Extra utgifter, reservationsanslag.......
6 Rationaliseringsförsök, reservationsanslag
B. Armén
Arméstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag ................ 11 500 000
2 Omkostnader, förslagsanslag .............. 2 120 000
Armén:
3 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag................................ *399 220 000
4 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag.................................. *106 900 000
5 Sjukvård m. m., förslagsanslag............. *10 750 000
6 Reseersättningar m. m., förslagsanslag ..... 15 000 000
7 Rekryteringskostnader, reservationsanslag .. 420 000
8 Bränsle m. m., förslagsanslag.............. 20 300 000
9 Renhållning, förslagsanslag ............... 6 700 000
10 Telefon m. m., förslagsanslag.............. 3 050 000
11 Tvätt, förslagsanslag..................... 5 250 000
12 Övriga expenser m. m., förslagsanslag...... 2 380 000
13 Mathållning, förslagsanslag ............... *57 500 000
14 Furagering, förslagsanslag ................ 1 700 000
15 övningar m. m., reservationsanslag ........ *58 500 000
16 Förhyrning av motorfordon m. m., förslagsanslag ................................. *3 600 000
17 Beklädnad m. m., reservationsanslag ....... *58 000 000
18 Inventarier m. m., reservationsanslag....... 11 300 000
19 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag ...... 6 960 000
20 ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag ................................. 1000
21 Drivmedelsutrustning, reservationsanslag ... 4 350 000
22 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag..... 1 500 000
23 Remontering, reservationsanslag............ 200 000
24 Uttagning av hästar, förslagsanslag......... 75 000
25 Veterinärvård, reservationsanslag .......... 140 000
26 Hundväsendet, reservationsanslag.......... 100 000
* Beräknat belopp.
5 075 000 1 000 000
1 450 000 600 000
2 000 000
10 125 000
13 620 000
773 896 000
25 Kungl. Maj.ts proposition nr t år 1967
27 Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag ...................................
28 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag ...................................
29 Järnvägskrigsbromateriel, reservationsanslag ..
30 Uttagning av motorfordon och motorredskap,
förslagsanslag..............................
Hemvärnet:
31 Avlöningar, förslagsanslag ................ 1 835 000
32 Omkostnader, förslagsanslag .............. 950 000
33 övningar, reservationsanslag .............. 4 450 000
34 Intendenturmateriel m. m., reservationsanslag 1 950 000
35 Tygmateriel m. m., reservationsanslag ...... 5 600 000
C. Marinen
Marinstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag ................ 10 000 000
2 Omkostnader, förslagsanslag .............. 1 750 000
Marinen:
3 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag................................*162 900 000
4 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag ................................. *21 300 000
5 Sjukvård m. m., förslagsanslag ............ *2 400 000
6 Reseersättningar m. m., förslagsanslag ..... 3 440 000
7 Rekryteringskostnader, reservationsanslag .. 380 000
8 Bränsle m. m., förslagsanslag ............. 8 400 000
9 Renhållning, förslagsanslag ............... 3 080 000
10 Telefon m. m., förslagsanslag.............. 2 050 000
11 Tvätt, förslagsanslag..................... 1 540 000
12 Övriga expenser m. m., förslagsanslag...... 860 000
13 Mathållning, förslagsanslag ............... *17 600 000
14 övningar m. m., reservationsanslag ........ *27 950 000
15 Beklädnad m. m., reservationsanslag ....... *7 800 000
16 Inventarier m. m., reservationsanslag....... 2 800 000
17 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag ...... 1 675 000
18 Ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag ................................. 210 000
19 Drivmedelsutrustning, reservationsanslag ... 475 000
20 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag..... 375 000
21 Materialförråd m. m., förslagsanslag ....... 320 000
22 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag . 10 000
23 Anskaffning av fartygsmateriel m. m., reservationsanslag ...............................
24 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag .
25 Anskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag ...............................
26 Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag ...
* Beräknat belopp.
*561 676 000
*108 900 000 1 000
120 000
14 785 000
1 472 998 000
11 750 000
265 565 000
*276 268 000 *72 000 000
700 000 615 000
626 898 000
26 Kungl. Maj.ts proposition nr i år 1967
D. Flygvapnet
Flygstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag ................ 12 800 000
2 Omkostnader, förslagsanslag .............. 1 045 000
Flygvapnet:
3 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ................................. *181 800 000
4 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag ................................. *19 600 000
5 Tjänstepremier m. m., förslagsanslag....... 3 300 000
6 Sjukvård m. m., förslagsanslag............. *2 170 000
7 Reseersättningar m. m., förslagsanslag ..... 8 635 000
8 Rekryteringskostnader, reservationsanslag . . 450 000
9 Bränsle m. m., förslagsanslag ............. 10 500 000
10 Renhållning, förslagsanslag ............... 3 800 000
11 Telefon m. m., förslagsanslag.............. 6 140 000
12 Tvätt, förslagsanslag..................... 1 575 000
13 Övriga expenser m. m., förslagsanslag...... 685 000
14 Mathållning, förslagsanslag ............... *13 800 000
15 Övningar m. m., reservationsanslag ........ *15 000 000
16 Beklädnad m. m., reservationsanslag ....... *12 200 000
17 Inventarier m. m., reservationsanslag....... 3 300 000
18 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag ...... 770 000
19 Ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag ................................. 1 000
20 Drivmedelsutrustning, reservationsanslag ... 2 600 000
21 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag..... 6 350 000
22 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag . 50 000
23 Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag ...................................
24 Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reservationsanslag ...........................
25 Understöd åt segelflygverksamhet m. m., reservationsanslag ...........................
E. Gemensamma staber m. m.
Försvarsstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag ................ 12 320 000
2 Särskilda avlöningar, förslagsanslag........ 3 200 000
3 Omkostnader, förslagsanslag .............. 2 200 000
4 Särskilda omkostnader, förslagsanslag...... 2 500 000
5 Övningar, reservationsanslag .............. 80 000
6 Vissa bostadskostnadsersättningar, förslagsanslag ................................. 395 000
Militärområdesstaber:
7 Avlöningar, förslagsanslag ................ 18 500 000
8 Omkostnader, förslagsanslag ........ 4 900 000
9 Övningar, reservationsanslag............... 550 000
* Beräknat belopp.
13 845 000
292 726 000 n 114 369 000 *247 000 000
400 000
1 668 340 000
20 695 000
23 950 000
27 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 19G7
10 Militärområdenas byggnadskontor: Avlöningar,
förslagsanslag.............................
11 Militärområdenas intendenturförvaltningar: Avlöningar, förslagsanslag.....................
12 Militärområdenas tygförvaltningar: Avlöningar,
förslagsanslag .............................
F. Centrala förvaltningsmyndigheter m. m.
Försvarets civilförvaltning:
1 Avlöningar, förslagsanslag ................ 7 225 000
2 Omkostnader, förslagsanslag .............. 1 940 000
Försvarets sjukvårdsstyrelse:
3 Avlöningar, förslagsanslag ................ *2 900 000
4 Omkostnader, förslagsanslag .............. *525 000
Fortif ikationsf örvaltningen:
5 Avlöningar, förslagsanslag ................ 9 850 000
6 Omkostnader, förslagsanslag .............. 1 700 000
Försvarets intendenturverk:
7 Avlöningar, förslagsanslag ................ 9 450 000
8 Omkostnader, förslagsanslag .............. 865 000
Arméförvaltningen:
9 Avlöningar, förslagsanslag ................ 35 200 000
10 Omkostnader, förslagsanslag .............. 4 750 000
Marinförvaltningen:
11 Avlöningar, förslagsanslag ................ 22 000 000
12 Omkostnader, förslagsanslag .............. 1 490 000
13 Datamaskiner m. m., reservationsanslag ---- 1 225 000
Flygförvaltningen:
14 Avlöningar, förslagsanslag ................ 49 700 000
15 Omkostnader, förslagsanslag .............. 2 550 000
16 Datamaskiner m. m., reservationsanslag .... 4 300 000
Försvarets förvaltningsdirektion:
17 Avlöningar, förslagsanslag ................ 860 000
18 Omkostnader, förslagsanslag .............. 45 000
G. Institutioner m. m.
Försvarets forskningsanstalt:
1 Avlöningar, förslagsanslag ................ 21 000 000
2 Omkostnader, förslagsanslag .............. 2 740 000
3 Forskningsverksamhet, reservationsanslag ... 45 000 000
Försvarets radioanstalt:
4 Avlöningar, förslagsanslag ................ 18 900 000
5 Omkostnader, förslagsanslag .............. 4 850 000
6 Anskaffning och underhåll av materiel, reservationsanslag ......................... *5 000 000
* Beräknat belopp.
7 400 000 6 750 000
11 925 000
70 720 000
9 165 000
3 425 000
11 550 000
10 315 000
39 950 000
24 715 000
56 550 000
905 000
156 575 000
68 740 000
28 750 000
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
Krigsarkivet:
7 Avlöningar, förslagsanslag ................ 825 000
8 Omkostnader, förslagsanslag .............. 62 000
9 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag ................................. 10 000
10 Inredning av vissa arkivaliemagasin, reservationsanslag ........................... 5 000
Armémuseum:
11 Avlöningar, förslagsanslag ................ 450 000
12 Omkostnader, förslagsanslag .............. 110 000
13 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag ................................. 28 000
Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona:
14 Avlöningar, förslagsanslag ................ 145 000
15 Omkostnader, förslagsanslag .............. 23 000
16 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag ................................. 30 000
Militärpsykologiska institutet:
17 Avlöningar, förslagsanslag ................ 1 020 000
18 Omkostnader, förslagsanslag .............. 255 000
Centrala värnpliktsbyrån:
19 Avlöningar, förslagsanslag ................ *1 950 000
20 Omkostnader, förslagsanslag .............. *950 000
Militärapoteket:
21 Avlöningar, förslagsanslag ................ 500 000
22 Omkostnader, förslagsanslag .............. 1000
Försvarets sjukvårdsförråd:
23 Avlöningar, förslagsanslag ................ 960 000
24 Omkostnader, förslagsanslag .............. 210 000
Försvarets tandvård:
25 Avlöningar, förslagsanslag ................ 3 300 000
26 Omkostnader, förslagsanslag .............. 410 000
slagsanslag................................
Militärmusiken:
28 Avlöningar, förslagsanslag ................ 14 600 000
29 Reseersättningar m. m., förslagsanslag ..... 550 000
30 Materiel, reservationsanslag ............... 265 000
Försvarets intendenturkår:
31 Avlöningar, förslagsanslag................. 950 000
32 Omkostnader, förslagsanslag............... 450 000
33 Övningar, reservationsanslag............... 100 000
Försvarets personalvård:
34 Avlöningar, förslagsanslag ................ 2 480 000
35 Omkostnader, förslagsanslag .............. 390 000
902 000
588 000
198 000
1 275 000
2 900 000
501 000
1 170 000
3 710 000 210 000
15 415 000
1 500 000
2 870 000
128 729 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
29 H. Utbildningsanstalter
Försvarshögskolan:
1 Avlöningar, förslagsanslag ................
2 Omkostnader, förslagsanslag ..............
Militärhögskolan:
3 Avlöningar, förslagsanslag ................
4 Omkostnader, förslagsanslag ..............
5 Övningar, reservationsanslag ..............
6 Militärhistorisk forskning, reservationsanslag Försvarets läroverk:
7 Avlöningar, förslagsanslag ................
8 Omkostnader, förslagsanslag ..............
Försvarets brevskola:
9 Avlöningar, förslagsanslag ................
10 Omkostnader, förslagsanslag ..............
660 000 175 000
4 535 000 725 000 1 200 000 100 000
2 330 000 270 000
300 000 75 000
I. Fastighetskostnader
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag .. 17 000
2 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag ................................. 250 000
3 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .. 2 834 000
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
4 Kasernbyggnaders delfond, förslagsanslag .. . *184 975 000
5 Befästningars delfond, förslagsanslag....... *75 698 000
6 Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsanslag ................................. *4 051 000
7 Borttagande av pansarhinder m. m., reservationsanslag ...............................
J. Viss materielanskaffning m. m.
1 Utredningar rörande tillämnade materielan-
skaffningar m. m., reservationsanslag.........
2 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m., reservationsanslag................
3 Fortifikatorisk forskningsverksamhet, reservationsanslag ...............................
4 Försvarsmedicinsk forskning, reservationsanslag .....................................
5 Underhåll av sjukvårdsmateriel, reservationsanslag .....................................
6 Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag .....................................
* Beräknat belopp.
835 000
6 560 000
2 600 000
375 000
10 370 000
3 101 000
264 724 000
300 000
268 125 000
500 000 1 000 000 700 000 2 300 000 1 450 000
*27 000 000
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
7 Signalskyddsmateriel, reservationsanslag......
8 Anskaffning av fortifikatorisk materiel, reservationsanslag ...............................
9 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag .
10 Årskostnader för industriell krigsberedskap,
förslagsanslag..............................
11 Engångskostnader för industriell krigsberedskap, reservationsanslag ....................
Byggnads- och reparationsberedskapen:
12 Övningar m. m., reservationsanslag......... 500 000
13 Materiel m. m., reservationsanslag.......... 2 000 000
K. Bidrag till frivilliga organisationer in. ni.
1 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reservationsanslag .............................
2 Lottaorganisationen, reservationsanslag.......
3 Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag ...................................
4 Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsanslag .....................................
5 Frivilliga skytteväsendet, reservationsanslag ...
6 Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar
7 Understöd åt vissa föreningar m. m..........
L. Övriga gemensamma ändamål
1 Familjebidrag, förslagsanslag................
2 Inskrivningskostnader, förslagsanslag ........
3 Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag .....................................
4 Reseersättningar till värnpliktiga m. fl., förslagsanslag ...................................
5 Soldathemsverksamhet, reservationsanslag.....
6 Fritidsverksamhet m. m., reservationsanslag . . .
7 Vissa hälsovårdsåtgärder m. m., förslagsanslag
8 Vissa ersättningar i anledning av skador vid
militär verksamhet m. m., förslagsanslag .....
9 Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring m. m., förslagsanslag
10 Omskolning av i militärtjänst skadade, förslagsanslag ...................................
11 Vidareutbildning av viss civil personal, reservationsanslag .............................
12 Arbetarskydd, reservationsanslag ............
13 Trivselfrämjande åtgärder, reservationsanslag ..
* Beräknat belopp.
*2 250 000
4 500 000 1 100 000
520 000
1 000
2 500 000
43 821 000
5 150 000 2 200 000
325 000
50 000 2 560 000 400 000 110 000
10 795 000
*34 000 000 3 050 000
795 000
*14 800 000 400 000 800 000 100 000
2 500 000
13 700 000
70 000
500 000 130 000 80 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967 31
14 Förslagsverksamhet, förslagsanslag .......... 100 000
15 Försvarsupplysning, reservationsanslag........ 505 000
16 Publikations- och blankettryck, förslagsanslag 4 480 000
17 Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk, förslagsanslag............... 2 300 000
18 Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag . 8 900 000
19 Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag ..................................... 5 000
20 Täckande av vissa medelsbrister, förslagsanslag 20 000
87 235 000
M. Flygtekniska försöksanstalten
Flygtekniska försöksanstalten:
1 Avlöningar, förslagsanslag ................ 8 000 000
2 Omkostnader, förslagsanslag .............. 2 100 000
3 Utrustning, reservationsanslag............. 200 000 10 300 000
1Ö3ÖÖMÖ
N. Diverse
1 Reglering av prisstegringar under begränsade
anslag.................................... 200 000 000
2 Täckning av beräknade merkostnader under förslagsanslag ............................. 140 000 000
3 Beredskapsstyrka för FN-tjänst, förslagsanslag 6 900 000
4 Kostnader för projektilröjning på Järvafältet,
reservationsanslag.......................... 200 000
347 100 000
Summa kr. 4 912 131 000
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
V. SOCIALDEPARTEMENTET
4. Socialdepartementet in. m.
Socialdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. 3 994 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ 300 000
3 Kommittéer m. in., reservationsanslag
4 Extra utgifter, reservationsanslag
B. Allmän försäkring m. m.
Försäkringsdomstolen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. 1 052 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ 69 000
Försäkringsrådet:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................. 925 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................ 37 000
Riksförsäkringsverket:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................. 19 852 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................ 3 490 000
7 Folkpensioner, förslagsanslag
8 Ersättning till postverket för pensionsutbetal-
ningar, förslagsanslag........................
9 Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag.....
10 Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag .......................................
C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.
1 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag...........
2 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag, förslagsanslag.............
3 Bostadsrabatter, förslagsanslag...............
4 Ersättning för bidragsförskott, förslagsanslag ...
5 Omkostnader för statens bosättningslån, förslagsanslag .....................................
D. Sociala serviceåtgärder
1 Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag......
2 Bidrag till anordnande av barnstugor, reservationsanslag .................................
* Beräknat belopp.
4 294 000 4 400 000 275 000
8 969 000
1 121 000
962 000
23 342 000 *5 535 000 000
14 500 000 480 000 000
5 000 000
6 059 925 000
1 595 000 000
3 600 000 225 000 000 60 000 000
400 000
1 884 000 000
85 000 000 22 000 000
33 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
3 Bidrag till driften av barnstugor, förslagsanslag
4 Bidrag till ferievistelse för barn, förslagsanslag..
5 Bidrag till semesterhem m. m., förslagsanslag ..
6 Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad
av ålderdomshem, reservationsanslag..........
E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.
a) Centrala och regionala myndigheter m. m.
Socialstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. *4 900 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ *600 000
Medicinalstyrelsen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................. *9 400 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................ *1 300 000
Medicinalstyrelsens sj ukvårdsberedskapsnämnd:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................. *1 000 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................ *250 000
Centrala sjukvårdsberedningen:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................. *2 000 000
8 Omkostnader, förslagsanslag................ *250 000
9 Viss rationaliseringsverksamhet inom sjukvården, reservationsanslag ..........................
Länsläkarväsendet m. m.:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................. 3 970 000
11 Omkostnader, förslagsanslag................ 471 000
Statens socialvårdskonsulenter:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................. 734 000
13 Omkostnader, förslagsanslag................ 161000
Länsnykterhetsnämnderna:
14 Avlöningar, förslagsanslag.................. 2 860 000
15 Omkostnader, förslagsanslag................ 539 000
b) Vissa laboratorier m. m.
Statens strålskyddsinstitut:
16 Avlöningar, förslagsanslag.................. 2 670 000
17 Omkostnader, förslagsanslag................ 351 000
Statens institut för folkhälsan:
18 Avlöningar, förslagsanslag.................. 5 524 000
19 Omkostnader, förslagsanslag................ 2 287 000
Statens bakteriologiska laboratorium:
20 Avlöningar, förslagsanslag.................. 12 585 000
21 Omkostnader, förslagsanslag................ 8 675 000
22 Inredning och utrustning, reservationsanslag .. 69 000
Statens farmacevtiska laboratorium:
23 Avlöningar, förslagsanslag.................. *1 800 000
24 Omkostnader, förslagsanslag................ *400 000
* Beräknat belopp.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 1
28 000 000 2 000 000
3 100 000
6 000 000
146 100 000
5 500 000
10 700 000
1 250 000
2 250 000 *1 800 000
4 441 000
895 000
3 399 000 30 235 000
3 021 000
7 811 000
21 329 000
2 200 000
F. Öppen hälso- och sjukvård
1 Bidrag till provinsialläkarväsendet m. m., förslagsanslag................................. 30 000 000
2 Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsan-
sla9......................................... 2 500 000
3 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag .... 520 000
4 Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning, förslagsanslag......................... 200 000
5 Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård,
förslagsanslag.................. 1 300 000
6 Bidrag till S:t Lukasstiftelsen................ 30 000
7 Allmän hälsokontroll, förslagsanslag........... 900 000
8 Medicinalstyrelsens skärmbildscentral, förslags-
ansla9 ..................................... 820 000
9 Nyanskaffning av materiel för den statliga
skärmbildsverksamheten, reservationsanslag .... 1 000
10 Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar,
förslagsanslag.............................. 3 30o 000
11 Skyddsympningar, förslagsanslag............. 5 900 000
12 Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag...... 900 000
13 Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag ....................................... 11 700 000
14 Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård, reservationsanslag.................. 1 000
15 Ambulans- och räddningsflygtjänst, förslagsan-
sla9 ....................................... 1 000 000
16 Epidemiberedskap m. mförslagsanslag....... 300 000
59 372 000
G. Universitetssjukhus m. ro.
Karolinska sjukhuset:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. 90 914 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ 24 838 000
3 Utrustning, reservationsanslag.............. 8 200 000 123 952 000
Serafimerlasarettet:
4 Avlöningar, förslagsanslag.................. 18 263 000
5 Omkostnader, förslagsanslag................ 6 583 000 24 846 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet m. m., reservationsanslag ....
Akademiska sjukhuset i Uppsala:
7 Avlöningar till läkare, förslagsanslag........ 10 637 000
8 Driftkostnader, förslagsanslag............... 7 000 000
9 Utrustning, reservationsanslag.............. 2 850 000
10 Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus, förslagsanslag
11 Bidrag till vissa sjukhus i Stockholm m. m., förslagsanslag ................................
12 Bidrag till lasarettet i Lund, förslagsanslag.....
13 Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag .......................................
14 Bidrag till vissa sjukhus i Göteborg, förslagsanslag ......................................
15 Bidrag till lasarettet i Umeå, förslagsanslag----
16 Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare
m. m., förslagsanslag........................
17 Stipendier till studerande vid odontologisk fakultet, förslagsanslag...........................
18 Nordiska hälsovårdshögskolan, förslagsanslag ...
H. Övrig sjukhusvård m. m.
Statlig psykiatrisk sjukhusvård:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. *16 000 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ *3 700 000
3 Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka
m. m., reservationsanslag.....................
4 Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt
sjuka m. m., reservationsanslag..............
5 Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka
m. m., förslagsanslag......................
6 Bidrag till psykiatrisk sjukvård i Stockholm,
Göteborg och Malmö, förslagsanslag...........
7 Bidrag till viss hälso- och sjukvård, reservationsanslag .....................................
8 Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker, förslagsanslag.........................
9 Bidrag till anordnande av särskolor och vårdanstalter för psykiskt efterblivna, reservationsanslag
10 Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna, förslagsanslag........................
11 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmate-
riel m. m., förslagsanslag.....................
12 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig
eller krigsfara, reservationsanslag..............
13 Viss krigssjukvårdsutbildning m. m., förslagsanslag .......................................
1 000
20 487 000
1 022 000
14 000 000 37 500 000
13 000 000
32 000 000 13 400 000
500 000
575 000 718 000
282 001 000
19 700 000
7 000 000
50 000 000
605 000 000
*165 000 000
73 000 000
1 400 000
6 000 000
17 000 000
1 470 000
6 300 000
1 057 000 952 927 ÖÖ®
Beräknat belopp.
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
I. Ungdomsvård m. in.
Ungdomsvårdsskolorna:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. 26 586 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ 7 848 000
3 Vård utom skola, förslagsanslag............. 4 000 000
4 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag ........................... 750 000
5 Anordnande och drift av provisoriska förläggningar, reservationsanslag.................. 170 000
6 Personalutbildning, reservationsanslag....... 200 000
7 Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl., förslagsanslag...................
8 Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor, reservationsanslag .............................
9 Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälpsoch barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag ...
3. Nykterhetsvård m. m.
Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. 8 772 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ 4 045 000
3 Utrustning m. m., reservationsanslag......... 1 000
4 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag
5 Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdan-
stalter för alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag .......................................
6 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder, förslagsanslag .................................
7 Utbildning och samverkan inom nykterhetsvår-
den, reservationsanslag.......................
8 Bidrag till Länkrörelsen m. m................
K. Viss rehabiliteringsverksamhet
1 Statens arbetsklinik, förslagsanslag ...........
2 Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m., förslagsanslag .................................
3 Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag
4 Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag.....
5 Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade,
förslagsanslag...............................
6 Bidrag till hörapparater, förslagsanslag........
7 Bidrag till Svenska centralkommittén för rehabilitering ....................................
39 554 000 100 000 600 000
9 000 000
49 254 000
12 818 000 1 000 000
42 800 000
44 000 000
330 000 700 000
101 648 000
980 000
25 300 000 14 900 000 3 650 000
33 000 000 7 000 000
425 000
37 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
8 Bidrag till De handikappades riksförbund......
9 Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund .....
10 Bidrag till De blindas förening...............
11 Ersättning till postverket för befordran av blind-
skriftsförsändelser, förslagsanslag.............
L. Arbetarskydd och arbetsmedicin
Arbetarskyddsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. 3 413 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ 511 000
Y rkesinspektionen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................. 6 667 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................ 1 505 000
Arbetsmedicinska institutet:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................. 3 342 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................ 780 000
7 Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område.....................
M. Internationell samverkan
1 Socialattachéer, förslagsanslag................
2 Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag .................................
3 Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m.,
förslagsanslag..............................
4 Vissa internationella resor, reservationsanslag ...
5 Vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag ...............................
N. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag ................................... 30 000
2 Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag . 8 357 000
3 Akademiska sjukhusets delfond, förslagsanslag 3 994 000
4 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ... 17 066 000
5 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark, förslagsanslag.........................
1 000 000 265 000 1 650 000
860 000
89 030 000
3 924 000
8 172 000
4 122 000
100 000
16 318 000
385 000
2 275 000
3 460 000
50 000
100 000
6 270 000
29 447 000
201 000
29 648 000
Summa kr. 9 755 762 000
38 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
A. Kommunikationsdepartementet in. m.
Kommunikationsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. *4 064 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ *246 000 4310 000
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag, därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen____ *3 100 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag............. *260 000
7 670 000
B. Vägväsendet
a) Statens vägverk
1 Statens vägverk: Förvaltningskostnader, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
medlen .................................. *9 317 000
2 De lokala vägnämnderna m. m., förslagsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 275 000
3 Reglering av vissa skador inom statens vägverks ämbetsområde, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen ..................... 1 400 000
10 992 000
b) Vägunderhåll och vägbyggnader Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare:
4 Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen............ 624 500 000
5 Vägbyggandet, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ........... 655 300 000 1 279 800 000
Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som är väghållare:
6 Bidrag till underhåll av vägar och gator, för-
slagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen .................................. 91 000 000
7 Bidrag till byggande av vägar och gator, reser-
vationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ............................. 270 000 000 361 000 000
* Beräknat belopp.
39 Kungl. Maj.ts proposition nr i år 1967
12 Enskild väghållning:
Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automo-
bilskattemedlen.......................... 46 500 000
Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskat-
temedlen................................ 20 000 000 66 500 000
Diverse ändamål:
Kostnader för övergång till högertrafik, reservationsanslag, att avräknas mot automobil-
skattemedlen............................. 196 000 000
Utredningar m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen......... 1 225 000
Avsättning till statens automobilskattemedels-
fond, förslagsanslag....................... .1 000 197 226 000
1 904 526 000
1915 518 000
C. Vägtrafik väsendet
1 Trafiksäkerhetsmyndighet m. m., att avräknas
mot automobilskattemedlen ................
2 Begistrering av motorfordon, förslagsanslag ....
3 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid
järnvägskorsningar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen..............
4 Trafiksäkerhetsforskning, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen.........
5 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhe-
tens främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen ...............................
*11 500 000 1 000
6 500 000 2 181 000
2 000 000
22 182 000
D. Sjöfart
a) Sjöfartsverket
1 Sjöf artsstyrelsen: Förvaltningskostnader, för-
slagsanslag ............................... 4 462 000
2 Fartygsinspektion m. m., förslagsanslag........ 4 132 000
3 Sjösäkerhet, förslagsanslag ................... 60 657 000
4 Sjömätning m. m., förslagsanslag............ 6 982 000
5 Isbrytning, förslagsanslag................... 17 000 000
6 Underskott vid vissa statliga hamnar och farleder, förslagsanslag......................... 1 600
7 Bidrag till fiskehamnar m. m., reservationsanslag 1 000
8 Bidrag till småbåtshamnar m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 4 207 000
97 442 000
Beräknat belopp.
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
b) Övriga sjö fartsändamål 9 Handelsflottans pensionsanstalt: Administra-
tionskostnader .............................
Statens sjöhistoriska museum:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................. 1 647 000
11 Omkostnader, förslagsanslag................ 248 000
12 Underhåll och ökning av samlingarna, reservationsanslag ............................... 10 000
13 Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag ...
14 Bidrag till vissa resor av sjöfolk, förslagsanslag .
15 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, förslagsanslag ................................
16 Understöd åt skärgårdsrederier m. m., förslagsanslag .....................................
E. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. 9 394 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ 2 404 000
3 Underhåll av materiel m. m., förslagsanslag . . 857 000
4 Nyanskaffning av instrument m. m., reservationsanslag ............................... 300 000
5 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag......... 3 100 000
6 Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag . 6 053 000
7 Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och
på Grönland m. m., förslagsanslag.............
F. Plan- och byggnadsväsende!
1 Plan- och byggnadsväsendet
G. Tekniska institut
1 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen..................
2 Statens väginstitut: Utrustning, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen..
Statens geotekniska institut:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................. 1 268 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................ 279 000
5 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag......... 1 750 000
6 Utrustning, reservationsanslag.............. 200 000
1 000
1 905 000 600 000 350 000
825 000
500 000 4 181 000
101 623 000
22 108 000
1 275 000 23 383 000
*13 509 000
1 563 000 170 000
3 497 000
Beräknat belopp.
5 230 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
41 H. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ...
2 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer.....................
3 Ersättning till trafikföretag för drift av icke lön-
samma bnsslinjer, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen..............
4 Driftbidrag till luftfartsverket...............
5 Ersättning till postverket för befordran av tjäns-
teförsändelser, förslagsanslag, därav 2 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen......
6 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m., förslagsanslag......................
7 Viss beredskapsutrustning, reservationsanslag ...
8 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag ..
9 Ersättning för viss rundradioverksamhet.......
Summa kr.
13 702 000 194 000 000
7 000 000 *22 500 000
87 000 000
1 011 000 500 000 500 000 26 850 000
353 063 000
2 442 178 000
* Beräknat belopp.
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
VII. FINANSDEPARTEMENTET
A. Finansdepartementet m. m.
Finansdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. *9 964 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ *5 800 000
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag
4 Extra utgifter, reservationsanslag
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
Kammarkollegiet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. 2 404 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ 187 000
Kammarrätten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................. 6 036 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................ 314 000
Statistiska centralbyrån:
5 Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet, förslagsanslag..................... 17 217 000
6 Omkostnader för verksamheten i allmänhet,
förslagsanslag............................ 10 071 000
7 Särskilda undersökningar, reservationsanslag.. 2 150 000
8 Utredningsinstitutet, förslagsanslag.......... 1 000
9 Kostnader för 1965 års folk- och bostadsräkning, reservationsanslag.................... 2 300 000
10 Kostnader för 1966 års j ordbruksräkning, reservationsanslag ............................. 170 000
11 Centralt företagsregister m. m., reservationsanslag ..................................... 915 000
12 Datamaskincentralen, förslagsanslag...........
Kon j unkturinstitutet:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................. 1 290 000
14 Omkostnader, förslagsanslag................ 204 000
15 Särskilda undersökningar, reservationsanslag.. 400 000
Statskontoret:
16 Avlöningar, förslagsanslag.................. 12 395 000
17 Omkostnader, förslagsanslag................ 1 937 000
18 Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen
m. m., förslagsanslag........................
Riksrevisionsverket:
19 Avlöningar, förslagsanslag.................. *7 530 000
20 Omkostnader, förslagsanslag................ *1 724 000
* Beräknat belopp.
15 764 000 *2 750 000 *325 000
18 839 OOO
2 591 000
6 350 000
32 824 000 1 000
1 894 000
14 332 000 5 000 000
9 254 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
43 Byggnadsstyrelsen:
21 Avlöningar, förslagsanslag................ *9 960 000
22 Omkostnader, förslagsanslag.............. *1 877 000
23 Utredningar rörande byggnadsföretag nr. m.,
reservationsanslag ..........................
24 Statens förhandlingsnämnd, förslagsanslag.....
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket:
1 Avlöningar till tjänstemän hos generaltullstyrelsen, förslagsanslag ...................... 7 179 000
2 Avlöningar till tjänstemän inom tullstaten,
förslagsanslag ............................ 97 702 000
3 Omkostnader, förslagsanslag................ 14 516 000
4 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag 1 550 000
Kontrollstyrelsen:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................. 3 951 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................ 516 000
Kontrollstyrelsens lokalförvaltning:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................. 2 909 000
8 Omkostnader, förslagsanslag................ 792 000
Mynt- och justeringsverket:
9 Avlöningar, förslagsanslag.................. 3 261 000
10 Omkostnader, förslagsanslag................ 361 000
11 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag ............................. 125 000
Statens justerare:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................. 1 456 000
13 Omkostnader, förslagsanslag................ 236 000
Riksskattenämnden:
14 Avlöningar, förslagsanslag.................. 1 245 000
15 Omkostnader, förslagsanslag................ 144 000
Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:
16 Avlöningar, förslagsanslag.................. 4 475 000
17 Omkostnader, förslagsanslag................ 1 200 000
Folkbokföringen:
18 Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer,
förslagsanslag............................. 100 000
19 Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna
m. m., förslagsanslag...................... 650 000
20 Avsättning till banktillsynens fond, förslagsanslag .......................................
21 Avsättning till fondtillsynens fond, förslagsanslag
22 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond, förslagsanslag .................................
* Beräknat belopp.
11 837 000
*2 000 000 798 000
86 881 000
120 947 000
4 467 000
3 701 000
3 747 000
1 692 000
1 389 000
5 675 000
750 000
1 100 000 60 000
280 000
44 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
23 Avsättning till sparbankstillsynens fond, förslagsanslag .....................................
24 Revision av sparbankernas förvaltning, förslagsanslag .....................................
25 Avsättning till försäkringsinspektionens fond,
förslagsanslag..............................
26 Stämpelomkostnader, förslagsanslag...........
27 Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag
28 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörden, förslagsanslag...............
D. Bidrag och ersättningar till kommunerna
1 Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag .....................................
2 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna, m. m.,
förslagsanslag ............................
E. Finansiellt utvecklingsbistånd
1 Multilateralt finansiellt utvecklingsbistånd, reservationsanslag...............................
2 Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd, reservationsanslag .................................
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag .. 5 342 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond,, förslagsanslag ... 5 324 000
3 Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag .. 5 750 000
4 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag...............
5 Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag .......................................
6 Bidrag till Föreningen Fruktdrycker..........
7 Bidrag till vanföra ägare av motorfordon, förslagsanslag ...............................
8 Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering ..................................
9 Bidrag till internationell kongress............
1 250 000 725 000
2 419 000 650 000
29 000 000
26 400 000
204 252 000
28 900 000
1 240 000 000
1 268 900 000
69 980 000
125 000 000
194 980 000
16 416 000
550 000
39 000 25 000
900 000
200 000 125 000
18 255 000
Summa kr. 1 792 107 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
45 Vill. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
A. Ecklesiastikdepartementet m. rn.
Ecklesiastikdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. 5 559 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ 794 000 6 353 000
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag......... 7 000 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag............. 500 000
13 853 000
8. Allmänna kultur- och bildningsändamål
a) Konst, litteratur, musik m. m.
1 Konstnärsstipendier, reservationsanslag....... 2 874 000
2 Konstnärsbelöningar, förslagsanslag.......... 600 000
3 Statens konstråd, förslagsanslag............. 83 000
4 Förvärv av konst för statens byggnader, förslaqs-
anslag.................................... 1 800 000
5 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag 2 800 000
Statens biografbyrå:
6 Avlöningar, förslagsanslag................. 301 000
7 Omkostnader, förslagsanslag............... 21 000 322 000
8 Bidrag till Barnfilmkommittén.............. 45 000
9 Teater- och orkesterrådet, förslagsanslag...... 253 000
10 Bidrag till de kungl. teatrarna, förslagsanslag 26 955 000
11 Bidrag till turnéteaterverksamhet, förslagsanslag .................................... 13 567 000
12 Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda
teatrar, förslagsanslag ......................... 14 740 000
13 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag ................................ 17 500 000
81 539 000
b) Arkiv, bibliotek, museer m. m.
Riksarkivet:
14 Avlöningar, förslagsanslag................. 2 702 000
15 Omkostnader, förslagsanslag............... 272 000
16 Inköp av arkivalier och böcker m. m., reservationsanslag ........................... 54 000 3 028 000
Landsarkiven:
17 Avlöningar, förslagsanslag................. 2 210 000
18 Omkostnader, förslagsanslag............... 268 000 2 478 000
46 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
Ortnamnskommissionen:
19 Avlöningar, förslagsanslag................. 376 000
20 Omkostnader, förslagsanslag............... 46 000
21 Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material, reservationsanslag................ 70 000 492 000
Landsmålsarkiven:
22 Avlöningar, förslagsanslag................. 676 000
23 Omkostnader, förslagsanslag............... 50 000
24 Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material, reservationsanslag................ 144 000 870 000
Kungl. biblioteket:
25 Avlöningar, förslagsanslag................. 4 071 000
26 Omkostnader, förslagsanslag............... 943 000
27 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag 1 044 000 6 058 000
28 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, förslagsanslag ................................ 238 000
29 Bokinköp och bokbindning vid statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsanslag .. 80 000
Stifts- och landsbiblioteken:
30 Avlöningar, förslagsanslag................. 682 000
31 Omkostnader, förslagsanslag............... 34 000
32 Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag .............................. 163 000 879 000
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
33 Avlöningar, förslagsanslag................ *4 371 000
34 Omkostnader, förslagsanslag.............. *767 000
35 Underhåll och ökande av museets samlingar
m. m., reservationsanslag.................. 152 000
36 Vård och underhåll av fornlämningar och
byggnadsminnesmärken, reservationsanslag. . 555 000
37 Fornminnesinventering, reservationsanslag... 285 000
38 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag....... 1 260 000 7 390 000
39 Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen, förslagsanslag................ 1 799 000
Nationalmuseet:
40 Avlöningar, förslagsanslag................. 2910 000
41 Omkostnader, förslagsanslag............... 516 000
42 Underhåll och ökande av samlingarna m. m.,
reservationsanslag........................ 650 000
43 Pedagogisk verksamhet m. m., reservationsanslag .................................... 395 000 4 471 000
Livrustkammaren:
44 Avlöningar, förslagsanslag................. 495 000
45 Omkostnader, förslagsanslag.............. 58 000 553 000
Naturhistoriska riksmuseet:
46 Avlöningar, förslagsanslag................. 2 746 000
47 Omkostnader, förslagsanslag............... 399 000
48 Materiel m. m., reservationsanslag.......... 445 000 3 590 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
506 000 155 000
350 000 35 000
c) Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksamhet m. m.
60 Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag ....
61 Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m......
62 Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag ......................................
63 Bidrag till studieförbund...................
64 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reservationsanslag ..............................
65 Bidrag till verksamheten vid hemgårdar......
66 Utbildning av ungdomsledare, reservationsanslag
67 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, förslagsanslag ................................
68 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet...............................
69 Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsun-
dervisning, reservationsanslag................
70 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reservationsanslag ............................
71 Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet .................................
Etnografiska museet:
49 Avlöningar, förslagsanslag.................
50 Omkostnader, förslagsanslag...............
51 Medelhavsmuseet, förslagsanslag.............
52 Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag
53 Bidrag till Tekniska museet, förslagsanslag.. ..
54 Bidrag till Kulturhistoriska museet i Lund
55 Bidrag till vissa museer.....................
Svenskt biografiskt lexikon:
56 Avlöningar, förslagsanslag.................
57 Omkostnader, förslagsanslag...............
58 Bidrag till nämnden för svensk språkvård
59 Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag.. .
C. Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 1 831 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 261 000
3 Vissa reparationsarbeten på domkapitelshuset
i Strängnäs............................ 10 000
4 Kleresistaten, förslagsanslag.................
5 Vissa ersättningar till kyrkofonden...........
6 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.,
förslagsanslag.............................
661 000 259 000 4 195 000 633 000 210 000 395 000
385 000 50 000 100 000 38 814 000
5 935 000 2 260 000
38 000 000
6 400 000
435 000 300 000 2 500 000
11 400 000
4 366 000
1 270 000
2 247 000
1 540 000 76 653 000
197 006 000
2 102 000 8 000 5 051 000
136 000
48 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
7 Stipendier för utbildande av präster, förtrogna
med finska och lapska språken..............
8 Bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka,
reservationsanslag..........................
9 Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka, reservationsanslag.......................
10 Ersättningar till kyrkor, förslagsanslag.......
11 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av
kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, förslagsanslag..................
12 Bidrag till svenska ekumeniska nämnden.....
13 Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna ..
D. Skolväsendet
a) Centrala och regionala myndigheter m. m.
Sk olöverstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 22 500 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 4 218 000
Länsskolnämnderna:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 11 625 000
4 Omkostnader, förslagsanslag ................ 2 441 000
5 Läroboksnämnden, förslagsanslag............
6 Bidrag till Sveriges elevers centralorganisation
b) Pedagogiskt utvecklingsarbete Statens försöksskola i Linköping:
7 Avlöningar, förslagsanslag................. 2 205 000
8 Omkostnader, förslagsanslag............... 129 000
9 Information om skolreformerna, reservationsanslag
c) Det obligatoriska skolväsendet m. m.
10 Bidrag till driften av grundskolor m. m., för-
slagsanslag ...............................
Nomadskolor:
11 Avlöningar, förslagsanslag................. 2 060 000
12 Omkostnader, förslagsanslag............... 877 000
Specialskolan m. m.:
13 Avlöningar, förslagsanslag................. 14 660 000
14 Omkostnader, förslagsanslag............... 3 908 000
15 Engångsanskaffning av utrustning m. m., reservationsanslag .......................... 760 000
16 Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn,
förslagsanslag.............................
6 000
300 000
500 000 120 000
1 000 40 000 75 000
8 339 000
26 718 000
14 066 000 370 000 120 000 41 274 000
2 334 000 380 000 2 714 000
1 890 000 000
2 937 000
19 328 000
1 090 000
49 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
17 Resor för specialskolelever jämte ledsagare,
förslagsanslag.............................. 550 000
1 913 905 000
d) Gymnasiala skolor m. m.
18 Bidrag till driften av kommunala gymnasiala
skolor, förslagsanslag ...................... 764 000 000
Statliga realskolor:
19 Avlöningar, förslagsanslag................. 66 000 000
20 Omkostnader, förslagsanslag............... 3 530 000 69 530 000
21 Bidrag till driften av högre kommunala skolor,
förslagsanslag............................. 25 000 000
Privatskolor:
22 Bidrag till vissa privatskolor, förslagsanslag . 17 700 000
23 Bidrag till vissa internatskolor m. m., förslagsanslag .............................. 2 460 000 20 160 000
24 Intagningsnämnder vid realskolor m. m., förslagsanslag .............................. 7 000
25 Kostnader för vissa examina, förslagsanslag .. 2 330 000
Sj öbefälsskolorna:
26 Avlöningar, förslagsanslag................. 5 330 000
27 Omkostnader, förslagsanslag............... 484 000
28 Utrustning m. m., reservationsanslag....... 515 000 6 329 000
Konstfackskolan:
29 Avlöningar, förslagsanslag................. 3 740 000
30 Omkostnader, förslagsanslag............... 637 000
31 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag .................................... 337 000 4 714 000
32 Bidrag till Bergsskolan i Filipstad, förslagsanslag 495 000
33 Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och
skogsstuderande, förslagsanslag.............. 265 000
34 Bidrag till driften av enskilda yrkesskolor m.m.,
förslagsanslag ............................. 24 800 000
35 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m., förslagsanslag............... 3 964 000
36 Bidrag till kostnader för granskning av utförda
gesällprov................................. 45 000
37 Resestipendier för yrkesutbildning, reservationsanslag ................................... 150 000
38 Vissa kurser för ingenjörer m. m., reservationsanslag .................................... 850 000
Barnmorskeläroanstalterna:
39 Avlöningar, förslagsanslag................. 1 048 000
40 Omkostnader, förslagsanslag............... 407 000 1 455 000
Statens sjuksköterskeskolor:
41 Avlöningar, förslagsanslag................. 2 400 000
42 Omkostnader, förslagsanslag............... 690 000 3 090 000
43 Utbildning av viss sjukvårdspersonal, förslagsanslag ................................... 432 000
927 616 00Ö
4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 1
50 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1967
e) Folkhögskolor Folkhögskolor:
28 368 000
3 202 988 000
E. Högre utbildning och forskning
a) Centrala myndigheter m. m.
Universitetskanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag....................
2 Omkostnader, förslagsanslag ................
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor:
3 Avlöningar, förslagsanslag...................
4 Omkostnader, förslagsanslag ................
* Beräknat belopp.
3 854 000
814 000 4 668 000
526 000
119 000 645 000
5 313 000
51 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
b) Universiteten m. m.
Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar,
förslagsanslag —.........................
Teologiska fakulteterna: Avlöningar, förslagsanslag ...................................
Juridiska fakulteterna: Avlöningar, förslagsanslag .....................................
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar, förslagsanslag....................
Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar, förslagsanslag ...............................
Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar,
förslagsanslag............................
Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar,
förslagsanslag............................
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m. m.: Avlöningar, förslagsanslag............
Tekniska fakulteterna: Avlöningar, förslagsanslag, varav 809 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen....................
Universitetsbiblioteken m. fl. bibliotek: Avlöningar, förslagsanslag......................
Förvaltningarna m. m. vid universiteten och
vissa högskolor: Avlöningar, förslagsanslag.....
Humanistiska fakulteterna m.m.: Materiel m.m.,
reservationsanslag .........................
Teologiska fakulteterna: Materiel m. m., reservationsanslag .............................
Juridiska fakulteterna: Materiel m. m., reservationsanslag ..............................
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Materiel m. m., reservationsanslag..............
Medicinska fakulteterna m. m.: Materiel m. m.,
reservationsanslag .........................
Odontologiska fakulteterna m. m.: Materiel
m. m., reservationsanslag ..................
Farmaceutiska fakulteten m. m.: Materiel m. m.,
reservationsanslag.........................
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m. m.: Materiel m. m., reservationsanslag ....
Tekniska fakulteterna: Materiel m. m., reservationsanslag ...............................
Universiteten och vissa högskolor:
Apparater m. m., reservationsanslag........ 7 000 000
Bokinköp m. m., reservationsanslag ........ 7 010 000
Omkostnader, förslagsanslag.............. 26 850 000
Decentraliserad akademisk utbildning m. m.,
reservationsanslag..........................
Lärarkliniker vid odontologisk fakultet, förslagsanslag ...............................
35 509 000 2 725 000
6 046 000 37 267 000 71 123 000 21 287 000
2 942 000 68 313 000
85 641 000 13 255 000 18 618 000 1 600 000 110 000 260 000 1 700 000
8 840 000 1 100 000
740 000
7 840 000
9 980 000
40 860 000
4 413 000
600 000
52 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967 Institutet för arbetsmarknadsfrågor:
30 Avlöningar, förslagsanslag .............. 169 000
31 Omkostnader, förslagsanslag ............ 45 000
32 Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm____
c) Vissa högskolor m. m.
Socialhögskolorna:
33 Avlöningar, förslagsanslag................. 7 411 000
34 Omkostnader, förslagsanslag............... 812 000
35 Fortbildning av socionomer m. m., reservationsanslag ....................................
36 Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala ut-
bildningsverksamhet .......................
Journalistinstituten:
37 Avlöningar, förslagsanslag................. *956 000
38 Omkostnader, förslagsanslag............... *317 000
Nordiska afrikainstitutet:
39 Avlöningar, förslagsanslag................. 217 000
.40 Omkostnader, förslagsanslag............... 84 000
41 Bokinköp, gästföreläsningar m. m., reservationsanslag.............................. 120 000
42 Vidareutbildning av läkare och tandläkare, reservationsanslag .........................
43 Anordnande av utbildning för tandtekniker och
tandsköterskor, förslagsanslag...............
44 Bidrag till den internationella engelskspråkiga
kursverksamheten vid Stockholms universitet, reservationsanslag..........................
d) Högre konstnärlig utbildning
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
45 Avlöningar, förslagsanslag................. 1 430 000
46 Omkostnader, förslagsanslag............... 344 000
47 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag .................................... 323 000
Musikaliska akademien med musikhögskolan:
48 Avlöningar, förslagsanslag........... 4 421 000
49 Omkostnader, förslagsanslag............... 270 000
50 Inköp och bindning av böcker och musikalier
samt underhåll och vård av instrument m. m., reservationsanslag........................ 208 000
51 Bidrag till vissa musikkonservatorier, förslagsanslag ..................................
Statens skolor för scenisk utbildning:
52 Avlöningar, förslagsanslag .................. *2 530 000
53 Omkostnader, förslagsanslag ................ *525 000
54 Musikdramatisk utbildning, förslagsanslag ....
214 000 *1 220 000 442 203 000
8 223 000 81 000 275 000
1 273 000
421 000 295 000 96 000
335 000 10 999 000
2 097 000
4 899 000 1 455 000
3 055 000 *300 000
* Beräknat belopp.
11 806 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
é) Gemensamt för universitet och högskolor
55 Ersättning åt vissa opponenter vid disputatio-
ner, förslagsanslag.........................
56 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden,
förslagsanslag.............................
57 Gästföreläsningar, reservationsanslag..........
58 Provisoriska åtgärder för forskarutbildning,
forskarhandledning m. m...................
59 Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet m. m., reservationsanslag .
60 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier, reservationsanslag...................
61 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar,
förslagsanslag.............................
62 Universitetens datamaskincentraler, förslagsanslag ....................................
63 Kostnader för datamaskintid, förslagsanslag ..
64 Bidrag till studenthälsovård och studentidrott
65 Extra utgifter vid universitet och högskolor, reservationsanslag ............................
f) Vissa forskningsändamål
66 Medicinsk forskning, reservationsanslag.......
67 Humanistisk forskning, reservationsanslag.....
68 Samhällsforskning, reservationsanslag.........
69 Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag
70 Atomforskning, reservationsanslag ..........
71 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen,
förslagsanslag.............................
72 Europeiskt samarbete inom rymdforskningen,
förslagsanslag............................
73 Särskilda forskartjänster, förslagsanslag.......
Forskningsinstitutet för atomfysik:
74 Avlöningar, förslagsanslag .............. 1 039 000
75 Omkostnader, förslagsanslag ............ 189 000
76 Materiel m. m., reservationsanslag........ 130 000
77 Bidrag till nordiska institutet för sjörätt, förslagsanslag ................................
78 Bidrag till nordiska institutet för teoretisk
atomfysik, förslagsanslag....................
79 Bidrag till centralinstitutet för nordisk asien-
forskning, förslagsanslag...................
80 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut
81 Bidrag till Institutet för internationell ekonomi
82 Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm..........................
83 Bidrag till Riksföreningen mot cancer, reservationsanslag ...............................
250 000
1 600 000 369 000
2 000 000
4 210 000
8 186 000
1 500 000
5 000 13 800 000 *890 000
1 035 000 33 845 000
22 733 000 4 637 000 3 736 000 24 793 000 10 547 000
12 545 000
10 688 000 3 127 000
1 358 000
70 000
681 000
120 000 468 000 450 000
220 000
3 000 000
99 173 000
Beräknat belopp.
54 Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1967
g) Inredning och utrustning 84 Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m., reservationsanslag......
F. Lärarutbildning
a) Klass- och ämneslärarutbildning m. m.
Lärarhögskolorna:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. *84 310 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... *4 712 000
3 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag. . . *1 960 000
Folkskoleseminarierna:
4 Avlöningar, förslagsanslag................. *39 570 000
5 Omkostnader, förslagsanslag............... *3 306 000
6 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ... *2 215 000
Förskoleseminarierna:
7 Avlöningar, förslagsanslag................. 7 390 000
8 Omkostnader, förslagsanslag............... 820 000
9 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ... 870 000
10 Särskilda lärarutbildningsåtgärder, reservationsanslag ....................................
11 Kostnader för praktisk lärarkurs m. m., förslagsanslag ..................................
12 Utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade, förslagsanslag......................
b) Övnings- och yrkeslärarutbildning m. m.
Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm:
13 Avlöningar, förslagsanslag................. 2 010 000
14 Omkostnader, förslagsanslag............... 485 000
15 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ... 211000
Gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro:
16 Avlöningar, förslagsanslag .............. 893 000
17 Omkostnader, förslagsanslag ............ 79 000
18 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag .. 57 000
Seminarier för huslig utbildning:
19 Avlöningar, förslagsanslag................. 9 220 000
20 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 147 000
21 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ... 295 000
Slöj dlärarseminariet:
22 Avlöningar, förslagsanslag................. 620 000
23 Omkostnader, förslagsanslag............... 90 000
24 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ... 47 000
* Beräknat belopp.
*51 000 000 *51 000 000
654 339 000
90 982 000
45 091 000
9 080 000
3 025 000
*13 550 000
*1 590 000 163 318 000
2 706 000
1 029 000
10 662 000
757 000
55 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967 Statens institut för högre utbildning av sjuk-
sköterskor :
25 Avlöningar, förslagsanslag ................ 3 380 000
26 Omkostnader, förslagsanslag.............. 3 059 000
27 Yrkespedagogiska institut, förslagsanslag.....
28 Ersättning till deltagare i utbildning av lärare
vid yrkesundervisningen, förslagsanslag.......
c) Fortbildning m. m.
29 Lärares fortbildning m. m., reservationsanslag .
30 Utbildning av lärare vid folkhögskolor, reservationsanslag ................................
31 Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag......
32 Kurser för personal vid specialskolan m. m.,
reservationsanslag.........................
33 Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa i engelska, förslagsanslag
G. Studiesociala ändamål
Centrala studiehjälpsnämnden m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag .............. 1 670 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.............. 875 000
3 Studiebidrag m. m., förslagsanslag..........
4 Brevskolestipendier, reservationsanslag........
5 Kostnader för avskrivning av vissa studielån
med statlig kreditgaranti, förslagsanslag......
6 Ersättning till postverket för dess bestyr med
statens studielån, förslagsanslag..............
7 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasier m. m., förslagsanslag......
H. Internationellt-kulturellt samarbete
1 Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag....................................
2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco
m. m., förslagsanslag.......................
3 Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar m. m., förslagsanslag .............................. •
4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa
internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag ....................................
5 Bidrag till svenska institut i utlandet m. m----
* Beräknat belopp.
6 439 000
7 535 000
13 570 000 42 698 000
21 370 000
225 000 376 000
66 000
50 000
22 087 000
228 103 000
2 545 000 *403 000 000 *100 000
25 500 000
500 000
250 000
431 895 000
1 350 000
2 069 000
139 000
190 000 398 000
56 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
6 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete,
reservationsanslag.......................... ^ 922 000
7 Nordiska kulturfonden, reservationsanslag..... 833 000
6 901 000
I. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag .. 41 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .. 76 033 000 76 074 000
3 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag........................ j 4 qqq
76 088 000 Summa kr. 4 819 512 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1067
IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
A. Jordbruksdepartementet m. m.
Jordbruksdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 350 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 215 000
Lantbruksrepresentanter:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 297 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 52 000
5 Kommittéer m. m., reservationsanslag
6 Extra utgifter, reservationsanslag
B. Lantbruksstyrelsen
Lantbruksstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *5 898 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *1 133 000
C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.
Lantbruksnämnderna:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *39 901 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *10 850 000
3 Utrustning, reservationsanslag................ *1 000 000
4 Utbildningskurser för viss personal vid lantbruks-
organisationen, reservationsanslag..............
5 Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m., förslagsanslag.........................
6 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m., förslagsanslag ..................................
7 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, reservationsanslag ..............................
8 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag........................
9 Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i
Norrland, m. m., reservationsanslag.............
10 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m. m., förslagsanslag..........
* Beräknat belopp.
3 565 000
349 000 1 550 000 283 000
5 747 000
7 031 000
7 031 000
51 751 000 *150 000 *2 950 000 *18 000 000 150 000 *500 000 *9 100 000 1 470 000
58 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
11 Befrämjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag ......................................
Statens hingstdepå och stuteri:
12 Avlöningar, förslagsanslag................... 636 000
13 Omkostnader, förslagsanslag................. 378 000
14 Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen, reservationsanslag ..................................
15 Bidrag till Svensk Matpotatiskontroll, reservationsanslag ......................................
16 Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess
utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobilskattemedlen.......................
D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk
Statens jordbruksnämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *4 836 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *966 000
3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,
förslagsanslag...............................
4 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och
fodermedel m. m., förslagsanslag...............
5 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket, förslagsanslag ........................................
6 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket, reservationsanslag........................
7 Kostnader i samband med permanent skörde-
skadeskydd, reservationsanslag.................
E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m. m.
Statens centrala frökontrollanstalt:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 4 073 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 566 000
Statens växtskyddsanstalt:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 051 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 964 000
5 Utrustning, reservationsanslag............... 75 000
6 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag ..
Statens lantbrukskemiska laboratorium:
7 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 439 000
8 Omkostnader, förslagsanslag................. 408 000
Statens maskinprovningar:
9 Avlöningar, förslagsanslag................... 823 000
10 Omkostnader, förslagsanslag................. 438 000
1 483 000
1 014 000 96 000 100 000
400 000
87 164 000
5 802 000 *177 000 000 *24 000 000 *96 000 000 *937 000
*20 048 000
323 787 000
5 639 000
4 090 000 100 000
1 847 000
1 261 000
12 937 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr t år 1967
F. Forskning ock undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden
Lantbrukshögskolan:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 17 537 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 565 000
3 Materiel m. m., reservationsanslag............ 3 518 000
4 Bokinköp m. m., reservationsanslag ......... 443 000
5 Försöksverksamheten, reservationsanslag...... *6 745 000
6 Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.,
förslagsanslag............................. 1 000
7 Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m., reservationsanslag.....
Statens lantbruksbyggnadsförsök:
8 Avlöningar, förslagsanslag................... 694 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................. 225 000
10 Försöksverksamheten, reservationsanslag...... 230 000
11 Bidrag till Jordbrukstekniska institutet, förslagsanslag ......................................
12 Bidrag till Sveriges utsädesförening, förslagsanslag
13 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling, förslagsanslag...........................
14 Jordbruksforskning, reservationsanslag..........
15 Åtgärder för att förebygga skördeskador, reserva-
tionsanslag ..................................
Alnarpsinstitutet:
16 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 061 000
17 Omkostnader, förslagsanslag................. 564 000
18 Materiel, reservationsanslag.................. 80 000
19 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ............................ 170 000
20 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . 25 000
Trädgårdsskolan i Norrköping:
21 Avlöningar, förslagsanslag................... 388 000
22 Omkostnader, förslagsanslag................. 45 000
23 Nyanskaffning och underhåll av utrustning,
reservationsanslag ......................... 65 000
24 Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor
m. m., förslagsanslag.........................
25 Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor, reservationsanslag...................
G. Veterinärväsendet m. m.
Veterinär styrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 602 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 188 000
Veterinär sta ten:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 11 410 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 573 000
* Beräknat belopp.
29 809 000 4 000 000
1 149 000
654 000
3 265 000
610 000
4 100 000
440 000
2 900 000
498 000 21 352 000
6 000 000
74 777 000
1 790 000
12 983 000
60 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
5 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning
vid kontrollslakterier, förslagsanslag............
Statens veterinärmedicinska anstalt:
6 Avlöningar, förslagsanslag................... 5617 000
7 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 713 000
8 Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m.,
reservationsanslag............................
9 Förekommande och hämmande av smittsamma
husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag.......
10 Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos
nötkreaturen, förslagsanslag...................
11 Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård, förslagsanslag.......................
Veterinärhögskolan:
12 Avlöningar, förslagsanslag................... 8 336 000
13 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 879 000
14 Materiel m. m., reservationsanslag............ 1 124 000
15 Bokinköp m. m., reservationsanslag........... 100 000
16 Försöksverksamhet, reservationsanslag ...... 100 000
17 Lantbruksdriften vid försöksgården, förslagsanslag ................................. 1 ooo
Veterinärinrättningen i Skara:
18 Avlöningar, förslagsanslag................... 270 000
19 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 000
H. Skogsväsendet Skogsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 901 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 678 000
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 25 481 000
4 Omkostnader, reservationsanslag............. 5 072 000
5 Statens skogsförbättringsanslag, förslagsanslag ...
6 Vägbyggnader på skogar i enskild ägo, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen...
7 Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m., förslagsanslag.........................
Skogshögskolan:
8 Avlöningar, förslagsanslag................... 10 169 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................. 950 000
10 Materiel m. m., reservationsanslag............ 3 734 000
11 Bokinköp m. m., reservationsanslag.......... 116 000
12 Skoglig forskning, m. m., reservationsanslag ...
Statens skogsmästarskola:
13 Avlöningar, förslagsanslag................... 321 000
14 Omkostnader, förslagsanslag................. 249 000
Statens skogsskolor m. m.:
15 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 249 000
16 Omkostnader, förslagsanslag................. 585 000
4 716 000
7 330 000 125 000 750 000 280 000 400 000
11 540 000
271 000
40 185 000
3 579 000
30 553 000 8 000 000
12 500 000 6 500 000
14 969 000 *1 880 000
570 000
1 834 000
Beräknat belopp.
61 Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1967 17 Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m.m., förslags-
anslag ...................................... 5 000 000
18 Ersättning till domänverkets fond för utgifter för
övertalig personal, förslagsanslag............... 260 000
85 645 000
I. Lantmäteri- och kartväsendet
Lantmäteristyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 563 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 419 000 3 982 000
Lantmäteristaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 49 840 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 10 247 000
5 Utrustning, reservationsanslag............... 1 150 000 61 237 000
6 Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal
m. fl., reservationsanslag...................... 83 000
7 Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri-
och vägförrättningar m. m., förslagsanslag...... 445 000
Rikets allmänna kartverk:
8 Avlöningar, förslagsanslag........ 10 758 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................. 854 000
10 Kartarbeten m. m., reservationsanslag........ 4 560 000
11 Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag .................................... 3 741 000
12 Utrustning m. m., reservationsanslag......... 1 600 000
13 Tryckning av kartor m. m., förslagsanslag..... 2 250 000 23 763 000
89 510 000
J. Fiskeriväsendet
Fiskeristyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 427 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 781 000 3 208 000
3 Undersökningar inom fiskeriorganisationen, förslagsanslag .................................. 1 000
Fiskeriintendenter m. m.:
4 Avlöningar, förslagsanslag................... 450 000
5 Omkostnader, förslagsanslag................. 64 000 514 000
6 Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag ................................ 285 000
7 Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske,
förslagsanslag............................... 20 000
8 Befrämjande av fiskefartygs förseende med radio-
telegraf- eller radiotelefonstation, reservationsanslag ........................................ 65 000
9 Stödfartyg för sillfisket, reservationsanslag...... 25 000
10 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag 20 000
62 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
11 Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare
erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobilskattemedlen................................
12 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt
m. m., förslagsanslag.........................
K. Naturvårdsverksamhet
Statens naturvårdsnämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *4 300 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *691 000
Naturvård:
3 Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m., reservationsanslag .............................. 500 000
4 Ersättningar till markägare m. m., reservationsanslag .................................... 3 000 000
5 Kostnader för vård och förvaltning av natur-
vårdsobjekt, reservationsanslag.............. 1 800 000
6 Avsättning till fonden för friluftslivets främjande ....................................
7 Naturresursforskning, reservationsanslag ........
8 Bidrag till Institutet för vatten- och luftvårds-
forskning, förslagsanslag.....................
9 Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar, reservationsanslag ..............................
L. Lappväsendet m. m.
Lappväsendet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 900 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 292 000
3 Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande, reservationsanslag......................
M. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ....
2 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag..........................
3 Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m.,
förslagsanslag...............................
4 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag ...............................
* Beräknat belopp.
1 010 000
t 000 000
6 148 000
4 991 000
5 300 000
*4 500 000 5 000 000
525 000
84 000 000
104 316 000
1 192 000
75 000
1 267 000
15 957 000 1 258 000 30 000 165 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967 63
5 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
m. m., reservationsanslag...................... 1 000
6 Bidrag till viss ungdomsverksamhet............ 500 000
7 Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m., förslagsanslag......................... 2 605 000
8 Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder,
förslagsanslag............................... 78 000
9 Ersättningar för vissa besiktningar och syneför-
rättningar, förslagsanslag..................... 5 000
10 Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.,
förslagsanslag............................... 125 000
11 Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. m., förslagsanslag................. 120 000
12 Reseunderstöd för studier m. m., reservationsanslag 110 000
20 954 000 Summa kr. 859 468 000
64 Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1967
X. HANDELSDEPARTEMENTET
A. Handelsdepartementet m. m.
Handelsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *3 540 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *224 000
3 Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag...... 88 000
4 Administrationskostnader för utlandsinforma-
tionen, förslagsanslag ..................... 464 000 4 316 000
5 Handelssekreterare, förslagsanslag............. 3 105 000
6 Kommittéer m. m., reservationsanslag.......... *1 000 000
7 Extra utgifter, reservationsanslag.............. *60 000
8 481 000
B. Industri, hantverk och handel
Kommerskollegium:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 5 529 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 594 000
3 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag ............................ 3 000 000 9 123 000
Bergsstaten:
4 Avlöningar, förslagsanslag................... 492 000
5 Omkostnader, förslagsanslag................. 60 000 552 000
Sprängämnesinspektionen:
6 Avlöningar, förslagsanslag................... 585 000
7 Omkostnader, förslagsanslag................. 80 000 665 000
Statens elektriska inspektion:
8 Avlöningar, förslagsanslag................. 1 300 000
9 Omkostnader, förslagsanslag .............. 230 000 1 530 000
Statens institut för hantverk och industri:
10 Avlöningar till viss personal, förslagsanslag .... 1 348 000
11 Vissa omkostnader, förslagsanslag............ 81 000
12 Bidrag till kursverksamheten m. m., reservationsanslag .................................... 565 000
13 Utrustning och inredning, reservationsanslag ... 400 000 2 394 000
14 Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader, reservationsanslag.............. 1 600 000
15 Bidrag till företagareföreningar: Räntegaranti,
förslagsanslag............................... 1 000
16 Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag m. m.,
förslagsanslag............................... 3 500 000
17 Bidrag till Sveriges standardiseringskommission . 1 185 000
* Beräknat belopp.
65 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
18 Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag ..
19 Bidrag till Svenska slöjdföreningen............
20 Främjande av utrikeshandeln m. m., reservationsanslag ......................................
C. Sveriges geologiska undersökning
Sveriges geologiska undersökning:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 556 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 757 000
3 Kartarbeten m. m., reservationsanslag........ 2 000 000
4 Utrustning, reservationsanslag............... 600 000
5 Prospektering, reservationsanslag............. 10 600 000
6 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag.......... 1 000 000
D. Teknisk provnings- och försöksverksamhet
Statens provningsanstalt:
1 Driftkostnader, förslagsanslag............... 7 990 000
2 Utrustning, reservationsanslag............... 800 000
Statens skeppsprovningsanstalt:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 562 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 347 000
5 Utrustning, reservationsanslag............... 300 000
E. Teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
1 Teknisk forskning, reservationsanslag...........
2 Institutet för nyttiggörande av forskningsresultat, INFOR: Administrationskostnader, förslagsanslag
3 Bidrag till Ingeniörsvetenskapsakademien......
4 Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet, förslagsanslag ..................................
5 Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet, förslagsanslag ..................................
6 Bidrag till Institutet för metallforskning, förslagsanslag ......................................
7 Bidrag till Svenska institutet för konserverings-
forskning, förslagsanslag......................
8 Bidrag till Institutet för optisk forskning, förslagsanslag ......................................
9 Bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet, för-
slagsanslag ..................................
Institutet för verkstadsteknisk forskning:
10 Driftbidrag, förslagsanslag ................ 500 000
11 Bidrag till utläggning av forskningsuppdrag,
reservationsanslag........................ 1 000 000
12 Korrosionsinstitutet: Driftbidrag, förslagsanslag .
266 000
200 000
6 172 000
27 188 000
18 513 000
18 513 000
8 790 000
3 209 000
11 999 000
22 428 000
150 000 926 000
2 500 000
550 000
316 000
1 130 000
223 000
137 000
1 500 000 500 000
30 360 000
5 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 1
66 Kungl. Mnj:ts proposition nr 1 år 1967
F. Atomenergiverksamhet
1 Delegationer! för atomenergifrågor, reservationsan-
slag ........................................ 330 000
2 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi, reservationsanslag...................... 92 000 000
3 Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag ........................................ 2 400 000
4 Drift av Ranstadsverket m. m., förslagsanslag .. 6 900 000
101 630 000
G. Pris- och konkurrensförhållanden m. m.
Näringsfrihetsrådet:
1 Avlöningar, förslagsanslag...................
2 Omkostnader, förslagsanslag.................
Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor:
3 Avlöningar, förslagsanslag ..................
4 Omkostnader, förslagsanslag.................
Statens pris- och kartellnämnd:
5 Avlöningar, förslagsanslag...................
6 Omkostnader, förslagsanslag.................
Statens institut för konsumentfrågor:
7 Avlöningar, förslagsanslag...................
8 Omkostnader, förslagsanslag.................
9 Upplysningsmateriel, reservationsanslag......
10 Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning, reservationsanslag.......................
11 Bidrag till varudeklarationsnämnden...........
H. Patent- och registreringsväsendet m, m.
Patent- och registreringsverket:
1 Avlöningar, förslagsanslag...................
2 Omkostnader, förslagsanslag.................
Svenska uppfinnarkontoret:
3 Administrationskostnader...................
4 Understödjande verksamhet, reservationsanslag
5 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register,
förslagsanslag...............................
I. Ekonomisk försvarsberedskap
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................
2 Omkostnader, förslagsanslag................
* Beräknat belopp.
67 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
3 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag .................................. 47 360 000
4 Distributionsmateriel för olja, reservationsanslag . 600 000
50 994 000
J. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .... 3 596 000
2 Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet....... 3 265 000
3 Turistpropaganda i Amerikas förenta stater..... 154 000
4 Avsättning till fonden för idrottens främjande ... 26 375 000
5 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 37 000
6 Bidrag till vissa internationella byråer m. m., förslagsanslag .................................. 210 000
7 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete, reservationsanslag.................. 90 000
33 727 000
Summa kr. 317 453 000
68 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
XI. INRIKESDEPARTEMENTET
A. Inrikesdepartementet m. m.
Inrikesdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. *4 260 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ *516 000
3 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar,
förslagsanslag..............................
4 Kommittéer m. m., reservationsanslag.........
5 Extra utgifter, reservationsanslag.............
B. Överståtkållarämbetet och landsstaten
Överståthållarämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. *9 560 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ * 1 000 000
Länsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................. 157 800 000
4 Sjukvård m. m., förslagsanslag............. 450 000
5 Reseersättningar, förslagsanslag............. 4 200 000
6 Expenser, förslagsanslag................... 36 983 000
7 Publikationstryck, förslagsanslag............ 420 000
Fögderiorganisationen:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................. 71 700 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................ 8 470 000
Lokala exekutionsorganisationen:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................. 61 280 000
11 Omkostnader, förslagsanslag................ 11 535 000
12 Kostnader för länsstyrelsen i Stockholm m. m., förslagsanslag ..............................
C. Arbetsmarknad in. m.
Arbetsdomstolen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. 361 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ 34 000
Statens förlikningsmannaexpedition:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................. 390 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................ 35 000
Arbetsmarknadsstyrelsen:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................. 16 730 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................ 5 120 000
Arbetsförmedlingen:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................. 80 035 000
8 Omkostnader, förslagsanslag................ 22 420 000
* Beräknat belopp.
4 776 000
*52 000 *3 500 000 *220 000
8 548 000
10 560 000
199 853 000
80 170 000
72 815 000
*34 020 000
397 418 000
395 000
425 000
21 850 000
102 455 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
9 Allmänna beredskapsarbeten m. m., reservationsanslag, därav förslagsvis 140 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen ...........
10 Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för han-
dikappade m. fl., reservationsanslag, därav förslagsvis 30 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen ............................
11 Förläggningsbyggnader m. m., förslagsanslag ..
12 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds-
verksamhet, reservationsanslag................
13 Omskolning m. m., förslagsanslag.............
14 Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsanslag .....................................
15 Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade, förslagsanslag .....................
16 Bidrag till driften av verkstäder för handikappade, förslagsanslag.........................
17 Lokaliseringsbidrag, reservationsanslag........
18 Omhändertagande av flyktingar, förslagsanslag .
19 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,
förslagsanslag..............................
20 Anpassningsåtgärder för invandrare, reservationsanslag ...................................
D. Bostadsbyggande m. m.
Bostadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. *5 273 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ *1 277 000
Länsbostadsnämnderna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................. *11 398 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................ * 1 480 000
Statens hyresråd:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................. 990 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................ 100 000
7 Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag
8 Räntebidrag, förslagsanslag..................
9 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet,
förslagsanslag..............................
10 Byggnadsforskning.........................
11 Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler, reservationsanslag....................
E. Civilförsvaret m. m.
Civilförsvarsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. 5 870 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ 1 971 000
* Beräknat belopp.
350 000 000
190 000 000 22 700 000
1 000
210 000 000
90 000 000
10 000 000
25 500 000 60 000 000 6 000 000
9 000
1 000 000
1 090 335 000
6 550 000
12 878 000
1 090 000 146 000 *390 000 000
*105 000 000 *1 800 000
300 000
517 764 000
7 841 000
70 Kungl. Maj:t$ proposition nr 1 år 1967
Statens civilförsvarsskolor:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................. 4 780 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................ 3 562 000
5 Avlöningar till civilförsvarspliktiga in. m., förslagsanslag .................................
6 Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m. m.,
förslagsanslag..............................
7 Civilförsvarsfilm, reservationsanslag...........
8 Försöksverksamhet, reservationsanslag.........
9 Anskaffning av civilförsvarsmateriel, reservationsanslag .....................................
10 Förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel
m. m., förslagsanslag........................
11 Bidrag till byggande av skyddsrum, reservationsanslag .....................................
12 Drift av skyddsrum, förslagsanslag............
13 Bidrag till kommuner för anordnande av brand-
dammar för civilförsvarsändamål, reservationsanslag .......................................
14 Viss beredskapsåtgärd, reservationsanslag .....
15 Viss sambandsverksamhet, förslagsanslag......
16 Anskaffning av viss sambandsmateriel, reservationsanslag .................................
17 Vissa teleanordningar, reservationsanslag.......
18 Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor
m. m., förslagsanslag........................
19 Bidrag till kostnader för kommunal beredskap,
reservationsanslag.........................
Statens brandinspektion:
20 Avlöningar, förslagsanslag.................. 546 000
21 Omkostnader, förslagsanslag................ 149 000
Statens brandskola:
22 Avlöningar, förslagsanslag.................. 583 000
23 Omkostnader, förslagsanslag................ 297 000
24 Bidrag till förebyggande och släckning av brand, förslagsanslag..............................
F. Diverse
Statens utlänningskommission:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................. 4 548 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................ 430 000
3 Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag .................................
4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa
internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag .....................................
8 342 000 *7 800 000
9 223 000
1 000 550 000
*53 700 000
9 606 000
*20 000 000 810 000
3 000 000 276 000 1 835 000
1 500 000 650 000
190 000
1 000 000
695 000
880 000
1 400 000
129 299 000
4 978 000 500 000
1 000
* Beräknat belopp.
71 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
5 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag ... 90 000
6 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ... 34 545 000
40 114 000 Summa kr. 2 183 478 000
72 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
XII. CIVILDEPARTEMENTET
A. Civildepartementet m. m.
Civildepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 750 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 150 000
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag
4 Extra utgifter, reservationsanslag
B. Vissa myndigheter
Statens avtalsverk:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 4 157 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 600 000
Statens personalpensionsverk:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 7 145 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 739 000
5 Statens personalbostadsdelegation, förslagsanslag.
6 Statens personalutbildningsnämnd, förslagsanslag
C. Pensionering
1 Personalpensionsförmåner m. m., förslagsanslag, varav 28 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen och 20 000 000 kr. motsvarande avgifter till statens grupplivförsäkring............
D. Diverse
1 Avlöningar till personal på indragningsstat m. m.,
förslagsanslag...............................
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag____
3 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslagsanslag....................
1 900 000 500 000
30 000
2 430 000
4 757 000
8 884 000 184 000 590 000
14 415 000
823 170 000
150 000 498 000 270 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1967
4 Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen, förslagsanslag ........................
5 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag ..
6 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag...........................
7 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag
8 Kostnader för personalvård, reservationsanslag ...
9 Täckning av beräknade merkostnader för löner
och pensioner m. m., förslagsanslag............
Summa kr.
XIII. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag............
92 000 000 1 600 000
500 000 125 000 1 690 000
*575 000 000
941563 000 1 781578 000
1000 000
Beräknat belopp.
74 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
Riksdagen:
1 Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag ...................................... 20 885 000
2 Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag ................................ 2 000 000
3 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag ................................ 125 000
4 Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp, förslagsanslag....................... 100 000
5 Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare,
förslagsanslag............................. 20 000
6 Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för
gruppkanslier, förslagsanslag............... 1 440 000
7 Bidrag till studieresor, reservationsanslag...... 100 000
8 Övriga omkostnader, förslagsanslag.......... 200 000 24 870 000
Den inre riksdagsförvaltningen:
9 Avlöningar, förslagsanslag.................. 6 649 000
10 Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag .. 2 450 000
11 Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag ................................. 1 000
12 Övriga omkostnader, förslagsanslag........... 2 209 000 11 309 000
13 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag............. 1 000
Riksgäldskontor^:
14 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 885 000
15 Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag ................................ 1 480 000
16 Övriga omkostnader, förslagsanslag.......... 465 000 4 830 000
Riksdagsbiblioteket:
17 Avlöningar, förslagsanslag................... 760 000
18 Omkostnader, förslagsanslag................. 75 000
19 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . 275 000 1 110 000
Justitieombudsmannen och hans expedition:
20 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 150 000
21 Omkostnader, förslagsanslag................. 70 000 1 220 000
Militieombudsmannen och hans expedition:
22 Avlöningar, förslagsanslag................... 496 000
23 Omkostnader, förslagsanslag................. 38 000 534 000
Riksdagens revisorer och deras kansli:
24 Avlöningar, förslagsanslag................... 356 000
25 Omkostnader, förslagsanslag................. 45 000 401000
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
26 Avlöningar, förslagsanslag................... 340 000
27 Omkostnader, förslagsanslag................. 201 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
23 Andel i gemensamma kostnader för Nordiska
rådet, förslagsanslag........................ 114 000
29 Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk
Kontakt, förslagsanslag..................... 55 000
Pensioner:
30 Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag .. 2 120 000
31 Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag ................................ 689 000
32 Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag ................................ 1 210 000
33 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare
m. fl., förslagsanslag........................ 190 000
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
34 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ....
35 Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande, förslagsanslag......................
36 Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande, förslagsanslag.........................
37 Kommittéer m. m., förslagsanslag.............
38 Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen, förslagsanslag.........................
39 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslagsanslag....................
Summa kr.
710 000
4 209 000
461 000
1 300 000
750 000 20 000
241 000
1 249 000
53 215 000
76 Iiungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
I. RIKSGÄLD SFOND EN1
1 Underskott på riksgäldsfonden............................ 1 025 000 000
II. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
A. Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
1 Teleanläggningar m. m. (I: C: 1), reservationsan-
slag ...................................... 8 000 000
2 Järnvägar m. m. (I: D: 1), reservationsanslag .. 11 500 000 19 500 000
Handelsdepartementet:
3 Kraftstationer m. m. (I: F: 1), reservationsanslag 41 300 000
60 800 000
B. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1 Polishus m. m. (II: 1), reservationsanslag...... 10 000 000
2 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården
(11:2), reservationsanslag ................... 11826 000 21826 000
Utrikesdepartementet:
3 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig-
heter för utrikesrepresentationen (II: 3), reservationsanslag ............................. 1 950 000
Försvarsdepartementet:
4 Byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten (11:4), reservationsanslag.............. 30 000
Socialdepartementet:
5 Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens
bakteriologiska laboratorium (11:5), reservationsanslag ................................ 170 000
6 Utbyggande av karolinska sjukhuset (II: 6),
reservationsanslag ........................ 6 750 000
7 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
(II: 7), reservationsanslag................... 1 300 000
8 Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt
sjuka m. m. (II: 8), reservationsanslag........ 3 500 000
9 Vissa byggnadsarbeten vid skol- och yrkeshem för barn med komplicerad utvecklingshämning
(11:9), reservationsanslag ..................... 925 000
1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder sid. 79.
Iiungl. Maj:ts proposition nr i år 1967
10 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna (II: 10), reservationsanslag ..... 1 350 000
11 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vård-
anstalter för alkoholmissbrukare (11:11), reservationsanslag ............................ 363 000
Finansdepartementet:
12 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm (II: 13), reservationsanslag ............ 150 000
13 Uppförande av förvaltningsbyggnader i Stockholm (11:14), reservationsanslag.............. 625 000
Ecklesiastikdepartementet:
14 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål
(11:18), reservationsanslag.................. *3 150 000
15 Byggnadsarbeten vid specialskolan m.m. (II: 19),
reservationsanslag .............................. 1 450 000
16 Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa
högskolor (II: 20), reservationsanslag.......... *57 500 000
17 Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig
utbildning (II: 21), reservationsanslag........ 148 000
Jordbruksdepartementet:
18 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m.m. (11:22), reservationsanslag ............
Hand elsdepartementet:
19 Nybyggnad för lcavitationslaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt (II: 23), reserva-
tionsanslag................................ 387 000
20 Gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. (II: 24), reservationsanslag .................................... 630 000
Inrikesdepartementet:
21 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (II: 25),
reservationsanslag.......................... 850 000
22 Vissa skyddsrumsanläggningar (II: 26), reservationsanslag .............................. 3 600 000
23 Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvars-
skola i Rosersberg (11:28), reservationsanslag .. 65 000
C. Försvarets fastighetsfond
1 Kasernbyggnaders delfond (III: 1—7), reservationsanslag ................................
2 Befästningars delfond (III: 8—14), reservationsanslag ...............................
3 Försvarets forskningsanstalts delfond (111:15),
reservationsanslag..........................
14 358 000
775 000
62 248 000
3 500 000
1 017 000
4 515 000
110 219 000
*14 300 000 *43400 000 *100 000
* Beräknat belopp.
57 800 000
78 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
D. Statens utlåningsfonder
Ecklesiastikdepartementet:
1 Studiemedelsfonden (IV: 5), reservationsanslag 405 000 000
2 Lånefonden för studentkårlokaler (IV: 7), reservationsanslag ............................. *1 800 000 406 800 000
Jordbruksdepartementet:
3 Fiskerilånefonden (IV: 8), reservationsanslag .. 485 000
4 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. (IV: 9), reservationsanslag 9 000 494 000
Inrikesdepartementet:
5 Lånefonden för bostadsbyggande (IV: 11), reservationsanslag .............................. *398 240 000
805 534 000
E. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1 Lån till anordnande av barnstugor (V: 1), reservationsanslag .......................... 780 000
2 Lån till byggande av sjukhem (V: 2), reservationsanslag ............................ 10 000 000
3 Lån till Svenska Diakoniss-Sällskapet för vissa
byggnadsarbeten m. m. vid Erstagården (V: 3), reservationsanslag .............................. 1 230 000
4 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. (V: 4), reservationsanslag ............................... 1 200 000
5 Lån för ombyggnad av ortopediska kliniken vid
Norrbackainstitutet (V:5), reservationsanslag 30 000 13 240 000
Finansdepartementet:
6 Lån för inrättande av alkoholfria restauranger
(V: 8), reservationsanslag .................. 48 000
Handelsdepartementet:
7 Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande
av en atomkraftstation i Marviken (V: 9), reservationsanslag ............................ 16 000 000
8 Lån till utbyggnad av oljelagringen (V: 10),
reservationsanslag.......................... 63 350 000 79 350 000
Inrikesdepartementet:
9 Räntefria lån till bostadsbyggande (V: 12),
reservationsanslag ........................ *14 000 000
106 638 000 Summa kr. 1140 991 000
III. AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELSFÖRLUSTER
1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster * Beräknat belopp.
1 000 000
Kungl. Maj.ts proposition nr t år 1967
79 Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder
FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLBSFONDEN FÖR BUDGETÅRET 1967/68
Utgifter
A. Räntor på statsskulden:
1. Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis............. 601 618 000
2. Vinster på premieobligationslån, förslagsvis.................. 88 490 000
3. Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis................... 51 500 000
4. » » sparobligationer, emission 5, förslagsvis.............. 10 000
5. » » sparobligationer av år 1960 och 1961, förslagsvis...... 13 800 000
6. » » sparobligationer av år 1966förslagsvis.............. 44 500 000
7. » » av staten övertagna lån, förslagsvis................. 265 000
8. » » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis 45 000 000
9. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen...................... 300 000
10. Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet
i Stockholm..................................... 90 000
11. » » konung Carl XIII:s heingiftskapital................. 7 500
12. » » Göta kanals reparationsfond....................... 7 045
13. » » kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis .... 20 000 000
14. » » skattkammarväxlar, förslagsvis..................... 170 000 000
15. » » beräknad ny upplåning, förslagsvis.................. 55 825 455
1 091 413 000
B. Provisioner m. m :
1. Försäljningsprovisioner, förslagsvis.............. 2 000 000
2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis .......... 700 000
3. Kursförluster förslagsvis....................... 1 000 2 701 000
Summa kr. 1 094 114 000
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta på uppköpta obligationer................. 10 000
2. » » rörliga krediter........................ 65 000 000
3. » » kortfristig utlåning till banker m. fl...... 1 000 000
4. » » övriga utlånade medel................ 1 000 66 011 000
B. Uppgäld och kursvinster:
1. Uppgäld..................................... 1 000
2. Kursvinster.................................. 1 000 2 000
C. Diverse inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m. . . . 3 000 000
2. Dragningslistor på premielånen................. 100 000
3. Övriga diverse inkomster...................... 1 000 3 101 000
69 114 000
Underskott att avföras på riksslatens driftbudget................... 1 025 000 000
Summa kr. 1 094 114 000
80 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
KAPITALBUDGETEN
INKOMSTERNA PÅ KAPITALBUDGETEN 1 Lånemedel.............................................. 2178 498 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
81 FÖRSLAG TILL
INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET
1967/68
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Försvarets fabriksverks fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag..... 32 900 000
inom fonden........ 6 500 000
Övriga kapitalmedel ... 2 100 000
Investeringsbemyndigande............ 24 300 000
32 900 000 32 900 000
B. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag..... 16 300 000
inom fonden........ 10 000 000
Övriga kapitalmedel ... 1 000
Investeringsbemyndigande............ 6 299 000
16 300 000 16 300 000
C. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investerings-
från riksstaten...... 8 000 000 anslag 632 700 000
inom fonden........ 462 600 000
Övriga kapitalmedel ... 800 000
Investeringsbemyndigande............ 161 300 000
632 700 000 632 700 000
D. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag..... 428 000 000
från riksstaten...... 11 500 000
inom fonden........ 255 000 000
Övriga kapitalmedel ... 6 000 000
Investeringsbemyndigande............ 155 500 000
428 000 000
6 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 1
428 000 000
82 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
E. Luftfartsverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag..... 15 300 000
inom fonden........ 10 300 000
Övriga kapitalmedel ... 1 000
Investeringsbemyn-
digande............ 4 999 000
15 300 000 15 300 000
F. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel
från riksstaten...... 41 300 000
inom fonden........ 260 000 000
Övriga kapitalmedel ... 5 000 000
Investeringsbemyndigande............ 53 700 000
360 000 000
Investeringsanslag..... 360 000 000
360 000 000
G. Domänverkets fond
Övriga kapitalmedel ... 1 000 Summa investerings-
Investeringsbemyn- anslag.............. 2 751 000
digande............ 2 750 000
2 751 000 2 751 000
408 848 000
ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Summa investerings-
110 219 000 anslag.............. 266 553 000
25 410 000 1 000
130 923 000
266 553 000 266 553 000
III. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
Avskrivningsmedel Summa investerings-
från riksstaten...... 57 800 000 anslag.............. 93 609 000
inom fonden........ 20 803 000
Övriga kapitalmedel ... 1 000 000
Investeringsbemyndigande............ 14 006 000
Summa investeringsbemgndiganden för statens affärsverksfonder
II. STATENS
Avskrivningsmedel
från riksstaten......
inom fonden........
Övriga kapitalmedel ...
Investeringsbemyndigande............
93 609 000
93 609 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
83 IY. STATENS UTLÅNINGSFONDER
Biståndsförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande........
200 000 Investeringsanslag
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyn-
digande............ 25 000 000 Investeringsanslag
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
I nvesteringsbemyn-
digande............ 2 000 000 Investeringsanslag .
Allmänna studielånefonden
Investeringsbemyn-
digande............ 61000 000 Investeringsanslag ....
Stndiemedelsfonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten...... 405 000 000 Investeringsanslag
Lånefonden för inventarier i studentbostäder
Investeringsbemyn-
digande............ 4 500 000 Investeringsanslag
Lånefonden för studentkårlokaler
Avskrivningsmedel Investeringsanslag
från riksstaten...... 1 800 000
Investeringsbemyn-
digande............ 1 200 000
3 000 000
Fiskerilånefonden
Avskrivningsmedel Inv esteringsanslag
från riksstaten...... 485 000
Investeringsbemyndigande............ 3 240 000
200 000
25 000 000
2 000 000
61 000 000
405 000 000
4 500 000
3 000 000
3 000 000
3 725 000
3 725 000
3 725 000
84 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
Avskrivningsmedel Investeringsanslag..... 65 000
från riksstaten...... 9 000
Investeringsbemyndigande............ 56 000
65 000 65 000
Statens hantverks- och industrilånefond
Investeringsbemyn-
digande............ 18 000 000 Investeringsanslag..... 18 000 000
Lånefonden för bostadsbyggande
Avskrivningsmedel Investeringsanslag..... 1 310 000 000
från riksstaten...... 398 240 000
Investeringsbemyndigande............ 911 760 000
1 310 000 000 1 310 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien Investeringsbemyn-
digande............ 15 000 000 Investeringsanslag..... 15 000 000
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Investeringsbemyn-
digande............ 1 000 Investeringsanslag..... 1 000
Summa investeringsbemyndiganden för statens uilåningsfonder .. 1 041 957 000
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Avskrivningsmedel Summa investerings-
från riksstaten...... 106 638 000 anslag.............. 769 710 000
Övriga kapitalmedel ... 13 003 000
In vesteringsb emy ndigande............ 650 069 000
769 710 000 769 710 000
VII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Övriga kapitalmedel ... 50 000 000 Summa investerings-
Investeringsbemyn- anslag.............. 46 900 000
digande............ — 3 100 000
46 900 000
46 900 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
85 Vill. DIVERSE KAPITALFONDER
A. Statens vägverks förrådsfond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag
inom fonden........ 44 000 000
Övriga kapitalmedel ... 100 000
Investeringsbemyndigande............ — 2 400 000
41 700 000
B. Sjöfartsverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag
inom fonden........ 10 000 000
Övriga kapitalmedel ... 10 000
Investeringsbemyn-
digande............. 8 890 000
18 900 000
C. Statens datamaskinfond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag
inom fonden........ 1 645 000
Övriga kapitalmedel ... 1 000
Investeringsbemyndigande............ 18 354 000
20 000 000
D. Jordfonden
Investeringsbemyn-
digande............ 20 000 000 Investeringsanslag
E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ...
inom fonden ........ 1 060 000
Övriga kapitalmedel ... 1 000
Investeringsbemyndigande............ 1 089 000
2 150 000
Summa investeringsbemyndiganden för
diverse kapitalfonder 45 933 000
41 700 000
41 700 000
18 900 000
18 900 000
20 000 000
20 000 000
20 000 000
2150 000
2 150 000
86 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
SUMMA INVESTERINGSSTATER:
Avskrivningsmedel Summa investerings-
från riksstaten...... 1 140 991 000 anslag.............
inom fonden........ 1 107 318 000
Övriga kapitalmedel ... 78 019 000
Investeringsbemyndigande............ 2 288 636 000
4 614 964 000
4 614 964 000
4 614 964 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
87 KAPITALINVESTERING
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Försvarets fabriksverk
1 Byggnader och utrustning.................. 32 900 000
B. Postverket
1 Posthus m. ............................... 1® 300 000
C. Televerket
1 Teleanläggningar m. m...................... 5o? Snn nnn
2 Rundradioanläggningar...................... ££ 'uu uuu
632 700 000
D. Statens järnvägar
1 Järnvägar m. m............................ ^8 000 000
E. Luftfartsverket
1 Flygplatser m. m.......................... 13 300 000
F. Statens vattenfallsverk
1 Kraftstationer m. m......................... 360 000 000
G. Domänverket
Justitiedepartementet:
1 Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården ................................. 1 ®00
Jordbruksdepartementet:
2 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar upplåtna kronoegendomar........ 80 000
3 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbruks-
högskolans försöksverksamhet disponerade jordbruksegendomar...................... 100 000
4 Byggnadsarbeten vid de av statens centrala frökontrollanstalt disponerade egendomarna i
Stora Råby............................ 70 000
5 Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. .. 2 500 000 2 750 000
2 751 000
Summa kr. 1487 951000
88 Kungl. Maj :ts proposition nr 1 år 1967
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIG HETSFOND
Justitiedepartementet:
1 Polishus m. m........................... 40 000 000
2 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården ... 25 000 000 65 000 000
Utrikesdepartementet:
3 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen......... 7 goo 000
Försvarsdepartementet:
4 Byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksan-
stalten.................................. 60 000
Socialdepartementet:
5 Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens
bakteriologiska laboratorium............... 340 000
6 Utbyggande av karolinska sjukhuset........ 13 500 000
7 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Upp-
sala..................................... 2 600 000
8 Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m.......................... 7 000 000
9 Vissa byggnadsarbeten vid skol- och yrkeshem för barn med komplicerad utvecklings-
hämning .............................. 1 850 000
10 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna ............................ 2 700 000
11 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare............ 725 000 28 715 000
Kommunikationsdepartementet:
12 Radio- och televisionshus................. 4 955 Q00
Finansdepartementet:
13 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stock-
hoIm.................................... 600 000
14 Uppförande av förvaltningsbyggnader i Stock-
holm.................................... 2 500 000
15 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten..... 1 000
16 Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål,
m; m.................................. 15 000 000
17 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket...... 1000 18 102 000
Ecklesiastikdepartementet:
18 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål ... *6 300 000
19 Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m..... 2 900 000
20 Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa
högskolor.............................. *115 000 000
21 Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig
utbildning ............................ 295 000 124 495 000
Jordbruksdepartementet:
22 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m- m................................. 7 000 000
* Beräknat belopp.
89 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1967
Handelsdepartementet:
23 Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid
statens skeppsprovningsanstalt............ 775 000
24 Gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafikförbundet m. fl............. 2 520 000
Inrikesdepartementet:
25 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna........ 3 400 000
26 Vissa skyddsrumsanläggningar............. 3 600 000
27 Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret ................................ 1 000
28 Vissa byggnadsarbeten vid statens civilför-
svarsskola i Rosersberg................... 130 000
Summa kr.
III. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
Kasernbyggnaders delfond:
1 Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål . *1 000
2 Byggnadsarbeten för armén................ *1 000
3 Byggnadsarbeten för marinen.............. *1 000
4 Byggnadsarbeten för flygvapnet............ *1 000
5 Nybyggnad av kasernetablissement m. m. för
Svea livgarde och Svea ingenjörregemente .. *28 600 000
6 Markförvärv för övningsfält m. m........... *20 000 000
7 Markförvärv för utvidgning av övningsfält för
Värmlands regemente .................. *800 000
Befästningars delfond:
8 Befästningsarbeten för gemensamma ändamål *1 000
9 Befästningsarbeten för armén.............. * 1 000
10 Befästningsarbeten för marinen............. *1 000
11 Befästningsarbeten för flygvapnet.......... *1 000
12 Flygfältsarbeten m. m................... *1 000
13 Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskö-
varvet).................................. *43 400 000
14 Markförvärv för befästningar............... *400 000
Försvarets forskningsanstalts delfond:
15 Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt ..................................
Summa kr.
3 295 000
7 131 000
266 553 000
49 404 000
43 805 000
*400 000
93 609 000
* Beräknat belopp.
90 Knngl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
Utrikesdepartementet:
1 Biståndsförvaltningens lånefond............ 200 000
Socialdepartementet:
2 Statens bosättningslånefond................ 25 000 000
Kommunikationsdepartementet:
3 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 2 000 000
Ecklesiastikdepartementet:
4 Allmänna studielånefonden................ *61 000 000
5 Studiemedelsfonden...................... 405 000 000
6 Lånefonden för inventarier i studentbostäder 4 500 000
7 Lånefonden för studentkårlokaler........... *3 000 000 473 500 000
Jordbruksdepartementet:
8 Fiskerilånefonden......................... 3 725 000
9 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m...................... 65 000 3 790 000
Handelsdepartementet:
10 Statens hantverks-och industrilånefond..... 18 000 000
Inrikesdepartementet:
11 Lånefonden för bostadsbyggande..........*1 310 000 000
12 Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien ........................... *15 000 000
13 Lånefonden för allmänna samlingslokaler .... 1 000 1 325 001 000
Summa kr. 1847 491 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1967
91 Y. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Socialdepartementet:
1 Lån till anordnande av barnstugor ........ 6 000 000
2 Lån till byggande av sjukhem.............. 60 000 000
3 Lån till Svenska Diakoniss-Sällskapet för vissa
byggnadsarbeten m. m. vid Erstagården .... 1 230 000
4 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m............ 1 500 000
5 Lån för ombyggnad av ortopediska kliniken
vid Norrbackainstitutet.................. 30 000 68 760 00
Kommunikationsdepartementet:
6 Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1966/67 ................................. 7 500 000
Finansdepartementet:
7 Avsättning till näringspolitiska fonden...... *500 000 000
8 Lån för inrättande av alkoholfria restauranger 100 000 500 100 000
Handelsdepartementet:
9 Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande av en atomkraftstation i Marviken ... 16 000 000
10 Lån till utbyggnad av oljelagringen ......... 63 350 000 79 350 000
Inrikesdepartementet:
11 Lokaliseringslån ........................ 100 000 000
12 Räntefria lån till bostadsbyggande.......... *14 000 000 114 000 000
Summa kr. 769 710 000
VII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Kommunikationsdepartementet:
1 Förskott till vissa plankostnader m. m....... *1 500 000
Finansdepartementet:
2 Vissa projekteringskostnader............... 40 000 000
J ordbruksdepartementet:
3 Förskott för inköp av inventarier för lant-
brukshögskolans försöksverksamhet......... *1 200 000
Handelsdepartementet:
4 Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län
m. m................................... 4 200 000
Summa kr. 46 900 000
* Beräknat belopp.
92 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1967
Vill. DIVERSE KAPITALFONDER
Kommunikationsdepartementet:
Statens vägverks förrådsfond:
1 Vägmaskiner m. m........................ 41 700 000
Sjöfartsverkets fond:
2 Sjöfartsmateriel m. m..................... 18 900 000
Finansdepartementet:
Statens datamaskinfond:
3 Datamaskiner för högre undervisning och forskning m. m.............................
Jordbruksdepartementet:
4 Jordfonden ............................
Handelsdepartementet:
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap:
5 Förrådsanläggningar m. m.................
Summa kr.
60 600 000
20 000 000 *20 000 000
2 150 000
102 750 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1967
93 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Länge, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1967/68 och anför.
Kungl. Maj :t fattar denna dag på hemställan av vederbörande föredragande beslut om de förslag till riksdagen i frågor om statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1967/68 vilka skall ingå i nämnda proposition. Utdrag av statsrådsprotokollet i dessa ärenden bör bifogas propositionen som bilagor 1—21. I fråga om bilagorna 4—14 har föredragandena upprättat översikter över sina av Kungl. Maj :t godkända förslag. Dessa översikter torde få tryckas först i resp. bilaga.
Föredraganden lägger fram förslag till nämnda proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar och hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att godkänna förslaget, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna och utgifterna på riksstaten, och alltså uppta statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med detta.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLMI967 660823
BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1967
FINANSPLANEN
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1967.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Länge, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning finansplan och beräkning av inkomster för budgetåret 1967/68 jämte därmed sammanhängande frågor. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
2 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
Finansplanen
Den internationella utvecklingen
Det gångna året kännetecknades av fortsatt internationell högkonjunktur. OECD-ländernas bruttonationalprodukt ökade sålunda med i genomsnitt 5 %, vilket innebar att tillgängliga resurser kom att utnyttjas alltmer fullständigt. År 1967 torde framstegstakten inom OECD-området dämpas till 4 å 4,5 %. 1 Västeuropa blir fördelningen på mer resp. mindre expansiva länder även i år mindre gynnsam från svensk exportsynpunkt. Genom främst den kraftigt reducerade tillväxten i Storbritanniens produktion kommer EFTA-områdets produktionsökning år 1967 förmodligen att begränsas till ca 1 1/2 %. Samtidigt kommer troligen den ekonomiska aktiviteten i Västtyskland att förbli relativt dämpad.
Högkonjunkturen i fjol var förknippad med en utvidgning av OECDländernas handelsutbyte av storleksordningen 10 %. Föreliggande skillnader i efterfrågetryck medförde dock att denna utveckling kom att inrymma betydande förskjutningar mellan de störa industriländernas bytesbalanser. USA:s överskott minskade således kraftigt. En minskning ägde också rum för Frankrike medan Västtysklands stora underskott nästan helt utplånades. Det brittiska underskottet, däremot, beräknas ha stigit något under 1966. Även i år kan man räkna med att OECD-ländernas totala handel stiger med ca 10 % och att de större industriländernas bytesbalans i regel förskjuts ytterligare i samma riktning som under 1966. Den brittiska bytesbalansen bör dock förbättras kraftigt.
I USA kan prisstegringarna under 1967 för första gången på åtskilliga år komma att överstiga genomsnittet för Västeuropa, där den ökade betoningen av de interna och externa stabilitetsmålen nu börjat ge resultat. Pris- och lönestegringstakten har sålunda i flertalet länder dämpats under senare år och kan komma att sakta av ytterligare 1967 under inflytande bl. a. av bättre balans på arbetsmarknaden. Den svenska utvecklingen har inte följt samma mönster. Andra industriländers priser och löner stiger nu med endast få undantag långsammare än Sveriges. Följderna härav för den svenska ekonomiska politiken skall jag utveckla närmare längre fram.
Den ekonomisk-politiska åtstramningen i industriländerna har i allmänhet tagit formen av en utpräglat restriktiv kreditpolitik, vilket återspeglats i en markant höjning av det internationella ränteläget. Den hämmande verkan på investeringsverksamheten som en ensidig användning av kreditpolitiska instrument kan vara förenad med har alltmer uppmärksammats
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
i olika internationella organ. De krav på en aktivare finanspolitik som därvid rests, har i viss utsträckning fått gensvar under de senaste månaderna. Internationellt sett synes räntenivåerna nu ha passerat toppunkten.
Fjolårets svängningar i olika länders bytesbalanser uppvägdes till betydande del av de internationella kapitalrörelserna. Dessa influerades såväl av den skiftande stramheten på nationella kapitalmarknader som av valutaregleringsåtgärder. USA:s totala betalningsbalansunderskott beräknas ha ökat medan Storbritanniens underskott minskades något i fjol. I USA tyder det ansträngda ekonomiska läget på fortsatt försämring av betalningsbalansen, i synnerhet så länge militärutgifterna utomlands stiger lika snabbt som hittills. Den brittiska betalningsbalansen bör däremot i år klart förbättras som resultat av den skärpta ekonomiska politiken. De brittiska externa balansproblemen har gett anledning till en ytterligare utbyggnad av det internationella betalningssamarbetet.
På det handels- och integrationspolitiska området har en ny utvecklingsfas inletts. Kennedy-ronden går nu in i sitt slutskede. De nordiska länderna uppträder som en enhet i de avgörande överläggningarna och vinner därmed ökad tyngd i förhandlingarna. Ett hyggligt resultat av Kennedyronden kan dock inte ersätta en bredare lösning av de europeiska marknadsproblemen. Frågan om ett närmande mellan länderna i EFTA och EEC har fått ökad aktualitet genom det brittiska initiativet att utröna förhandlingsläget. Så snart gynnsamma förutsättningar härför föreligger är den svenska regeringen beredd att i samråd med övriga EFTA-länder inleda förhandlingar med EEC om anslutning i former som är förenliga med vår traditionella neutralitetspolitik.
Konjunkturutveckling och ekonomisk politik i Sverige 1966
Målet för den ekonomiska politiken i Sverige har under det gångna året varit att vända den allvarliga utvecklingen av utrikesbalansen och att hålla tillbaka prisstegringarna. De efterfrågebegränsningar som denna politik krävt har genomförts med hänsyn till det långsiktiga målet att stärka vårt näringslivs internationella konkurrenskraft. Inom ramen för en allmänt restriktiv politik har därför industrins investeringar getts vidgat utrymme.
De angivna målen har påkallat en noggrann avvägning av den ekonomiska politikens medel. På cfterfrågepolitikens område har återhållsamheten i den offentliga utgiftsexpansionen utgjort ett väsentligt element. Kreditmarknaden och byggresurserna har i högre grad än tidigare reserverats för näringslivets utbyggnad och bostadsbyggandet. I detta syfte har byggnadsregleringen skärpts, varigenom uppförandet av bl. a. bank- och kontorshus, bensinstationer, större villor och fritidshus kunnat inskränkas. Efter överläggningar med landstingen har en ram fastställts för en balanserad ök-
4 Statsverkspropositionen år 1067: Bil. 1: Finansplanen
ning av sjukhusbyggandet. Detta har skett av hänsyn både till byggresursernas knapphet och till bristen på tillgänglig vårdpersonal. Den privata konsumtionsefterfrågan har dämpats genom en ökad skattebelastning på bl. a. nyinköp och drift av motorfordon samt alkoholförbrukningen. På utbudssidan slutligen har den fortsatta utbyggnaden av arbetsmarknadspolitiken utgjort ett viktigt led i strävandena att förena stabilitet med tillväxt. Omslcolningskapaciteten har utvidgats väsentligt, och direkt omflyttning av arbetskraft har stimulerats särskilt i fråga om byggnadsarbetarna.
Uppbromsningen av den interna efterfrågeexpansionen har gett utslag i export- och importutvecklingen. Exportvolymen steg således i fjol med
5 1/2 % och importen med 2 %; motsvarande siffror för 1965 var 5 resp. 11 1/2 %. Effekten av denna kraftiga förskjutning i handelsvolymen — sådan den registreras i handelsbalansen motverkades emellertid av en ogynnsam prisutveckling för i törsta hand viktigare svenska exportråvaror. Nedgången från 1965 i handelsbalansens underskott begränsades härigenom till ca 350 milj. kr.; vid oförändrade export- och importpriser skulle förbättringen ha varit ca 650 milj. kr. Sjöfartsnettot steg med ungefär samma belopp som turistbalansen försämrades. Bytesbalansens underskott torde ha sjunkit med i runda tal 200 milj. kr. Trots det kvarstående underskottet i bytesbalansen ökade valutareserven med ca 300 milj. kr. under fjolåret, vilket inte förklaras av de redovisade kapitaltransaktionerna. Det finns därför skäl att förmoda att statistiken även i den här gjorda bedömningen underskattar handels- och kanske framför allt tjänsteinkomsterna.
Den inhemska prisnivån steg enligt konsumentprisindex 1966 med knappt 5 % mot drygt 6 % 1965. Nettoprisindex, som mäter konsumentprisernas utveckling exkl. indirekta skatter och subventioner, beräknas ha stigit med drygt 4 %, eller ungefär lika mycket som under 1965. Stegringen under 1966 kan inte i någon väsentlig mån återföras på den internationella prisutvecklingen och torde inte heller ha gett utrymme för en ökning av företagens vinster. Främsta orsaken torde i stället vara de fortsatta kostnadsökningarna och dessas under fjolåret oväntat starka effekt på prisnivån inom framför allt de från internationell konkurrens skyddade näringsgrenarna. Lönesummans ökning var lika stor — 10 1/2 % — förra året som 1965, bl. a. till följd av lönelyft för stats- och kommunalanställda, som var högre än genomsnittet. Lönekostnaderna för industriarbetare steg något långsammare i fjol än 1965 eller med drygt 9 % mot 11 % mellan 1964 och 1965.
Nedgången i industriarbetarlönernas ökningstakt hänför sig främst till en minskning i löneglidningen från 5 3/4 % mellan 1964 och 1965 till 4 1/2 % mellan 1965 och 1966. Den mest markanta förändringen synes ha inträffat för byggnadsarbetarna där motsvarande tal är 5 resp. 2 %. Dessa siffror ger uttryck för den minskning av efterfrågetrycket på arbetsmarknaden, som varit ett led i den ekonomiska politiken. Jämfört med 1965
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen 5
har arbetsmarknaden präglats av bl. a. lägre antal lediga platser, minskad arbetskraftsbrist och fler arbetssökande.
Det kan således å ena sidan konstateras att avtalsrörelsen i sin helhet gett ett sådant utfall för det första av de tre år, för vilka kollektivavtal i allmänhet slutits, att pris- och kostnadsnivån utsatts för ett starkt tryck uppåt. Å andra sidan synes den restriktiva politiken ha skapat en bättre balans på arbetsmarknaden under loppet av 1966. Med hänsyn till inte minst treårsavtalens konstruktion med inbyggda löneglidningsgarantier är det av vikt att detta balansläge kan bibehållas i framtiden.
Det i förra årets statsverksproposilion uppställda målet för investeringsvolymen och investeringarnas fördelning har i allt väsentligt uppnåtts genom den förda politiken. Inom ramen för en relativt begränsad total investeringsökning — ca 3 1/2 % mellan 1965 och 1966 — har prioriteringen av industriinvesteringarna fullföljts. Dessa ökade sålunda med 5 1/2 %. Uppgången var särskilt påtaglig i fråga om byggnaderna men relativt hög också på maskinsidan inom större delen av industrisektorn. För att möjliggöra denna utveckling och dämpa övertryckstendenserna på byggnadsmarknaden har det varit nödvändigt att hålla tillbaka mindre angelägna byggnadsobjekt. Härigenom har bostadsbyggandet under 1966 kunnat hållas på en hög nivå; igångsättningen torde ha uppgått till ca 90 000 lägenheter sedan kreditsvårigheterna övervunnits.
Nationalproduktens tillväxt har såvitt nu kan bedömas stannat vid inte fullt 3 % vilket innebär en avsaktning i förhållande till utvecklingen under 1960-talets första hälft. Genom dämpningen av inhemsk efterfrågan i form av privat konsumtion, bostadsbyggande och lagerinvesteringar blev resurser disponibla för ökad exportproduktion. På grund av försämrade avsättningskon junkturer för bl. a. råvaruexporten har emellertid dämpningen i den inhemska efterfrågans utveckling inte helt motsvarats av en ökad export. Följden har blivit en avsaktning av den totala efterfrågans tillväxt, vilken torde ha medverkat till en viss kortsiktig försvagning av produktivitetsutvecklingen. En sådan har delvis varit ofrånkomlig med hänsyn till den onormala väderleken och dess störande inverkan på byggverksamheten samt det försämrade skördeutfallet. Däremot finns det ingenting som tyder på att utvecklingen 1966 skulle ha inneburit en försvagning av de krafter som är bestämmande för produktivitetsutvecklingen på något längre sikt, såsom kapitalbildning och tekniskt framåtskridande.
Den restriktiva kreditpolitiken, som bl. a. tog sig uttryck i en höjning av diskontot under försommaren till 6 %, har under senare delen av året undergått en viss uppmjukning. Mot slutet av året tilläts statens successivt stigande budgetunderskott späda på likviditeten och affärsbankernas upplåning i riksbanken minskade. Härigenom underlättades bostadsbyggandets finansiering.
Under 1966 uppstod ett statligt lånebehov på 1,2 miljarder kr. Jämfört
6 Statsverkspropositionen år 1067: Bil. 1: Finansplanen
med året innan innebär detta en icke obetydlig förskjutning av det statliga budgetsaldot. Av väsentlig betydelse för denna utveckling var otvivelaktigt sänkningen den 1 januari 1966 av den statliga inkomstskatten. Vid bedömningen av saldoförsämringens effekt på konjunkturförloppet bör man emellertid ha det ömsesidiga sambandet mellan statsbudgeten och samhällsekonomin i övrigt i minnet. Budgetpolitiken utformades nämligen med syfte att dämpa ökningen av den totala efterfrågan. Framgången med denna politik återverkade i sin tur på budgetutfallet.
Avsaktningen på inkomstsidan återspeglar försämringen i företagens vinstutveckling samt dämpningen av den privata konsumtionens och importens ökningstakt. Den minskade bilimporten och den lägre bilförsäljningen påverkade sålunda kraftigt tulluppbörden och fordonsbeskattningen. Slutligen inverkade kreditåtstramningen dämpande på främst fyllnadsinbetalningarna.
Bostadsbyggandets akuta kreditsvårigheter medverkade också till att statsutgifternas ökningstakt kom att kraftigt överstiga statsinkomsternas. Förskott på statliga bostadslån lämnades till ett belopp av ca 300 milj. kr. under hösten, ökningen av statens totala långivning motsvarar ungefär hälften av saldoförskjutningen. Vidare spelade höjningen av statstjänarlönerna en betydande roll för utgiftsökningen.
Sammanfattningsvis kan konstateras att den restriktiva politiken nådde vissa väsentliga resultat 1966. Exporten ökade ånyo snabbare än importen. Totalbalansen på arbetsmarknaden förbättrades samtidigt som den sedan åtskilliga år bestående olikheten i sysselsättningsläge mellan södra och norra Sverige synes ha minskats. Industrins investeringsexpansion kunde genomföras jämsides med bättre jämvikt på byggnadsmarknaden. Mot dessa positiva resultat måste å andra sidan ställas att förbättringen i handelsutbytet inte varit större än att bytesbalansens underskott alltjämt är av storleksordningen en miljard kr. Efterfrågedämpningen hade inte heller en tillräckligt återhållande effekt på pris- och kostnadsutvecklingen.
Det förefaller dock tveksamt om bättre resultat i dessa avseenden kunnat uppnås utan en sådan ytterligare skärpning av den ekonomiska politiken att icke önskvärda effekter uppstått för sysselsättning och framstegstakt. Möjligheterna till ytterligare exportökning bestäms till stor del av det internationella efterfrågeläget, som särskilt i fråga om vissa av våra viktigare råvaror är relativt svagt. Det bör dock framhållas att den trendmässiga försämringen av turistnettot — till den del detta inte förklaras av ofullkomligheter i statistiken — utgör ett allvarligt problem. Det understryker att en väsentlig ökning av varuexporten och dämpning av importen måste bli en för lång tid framåt central strävan för den ekonomiska politiken.
Pris- och löneutvecklingen under 1966 illustrerar ånyo de problem som skapas av olikheter i produktivitetsutvecklingen mellan olika sektorer i
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen 7
en ekonomi där de anställda även i företag med långsam produktivitetsökning ges del av den allmänna standardstegringen. Kravet på full sysselsättning med en rimlig fördelning av standardhöjningen bör dock kunna realiseras vid en lägre uppgång i prisnivån än den som redovisats under 1965 och 1966. Förutsättningen härför är att den totala lönestegringen bättre anpassas till det realekonomiska utrymmet. Det kontinuerliga överskridandet av utrymmet för löneökningar har försvagat den inre och yttre stabiliteten och minskat effekten av den solidariska lönepolitiken. Utvecklingen under 1966 innebar ingen förändring i detta avseende.
Mot denna bakgrund är det väsentligt att begränsa den löneglidning som ej orsakas av övergång till bättre betalda arbeten eller eljest är ett resultat av ökade produktiva insatser. Detta gäller inte bara med hänsyn till löneglidningens omedelbara effekter på kostnads- och prisnivån utan också med tanke på de kompensationskrav som löneglidningen tenderar att utlösa. Den ekonomiska politikens ansträngningar att motverka löneglidning till följd av överefterfrågan och balansrubbningar på arbetsmarknaden kommer därför att intensifieras. Regeringen hälsar också med tillfredsställelse de överläggningar som arbetsmarknadsparterna inlett för att anpassa lönebildningssystemet till samhällsekonomins krav.
Tabell 1. Försörjningsbalans för år 1966
8 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
Den ekonomiska politiken 1967
Utgångsläget. Åtstramningen av den ekonomiska politiken i förening med faktorer utanför politiskt inflytande — den stränga vintern och avtalsrörelsens långvarighet — ledde till en betydande uppbromsning av stegringstakten i den inhemska efterfrågan under år 1966. Samtidigt förblev den internationella konjunkturen totalt sett expansiv. Trots detta minskade underskottet i bytesbalansen endast obetydligt.
En bedömning av den framtida utvecklingen tyder på att inte ens denna begränsade förbättring av bytesbalansen skulle fortsätta under år 1967. Vid oförändrad ekonomisk politik skulle tvärtom bytesbalansens underskott komma att öka med ca 350 milj. kr., dvs. förbättringen under 1966 skulle försvinna. Härtill medverkar en rad faktorer. Prisförhållandet mellan exporten och importen antas fortsätta att försämras liksom turistbalansen. I samband med en uppgång i den inhemska efterfrågan tenderar importen i år att volymmässigt öka i ungefär samma takt som exporten. Ökningen i efterfrågan hänför sig inte minst till den privata konsumtionen som stimuleras av höjda löneinkomster. Dessutom ökar bostadsbyggandets volym kraftigt samtidigt som de kommunala investeringsplanerna tar sikte på en uppgång med drygt 10 %. Genom en förbättrad likviditet har kommunernas möjligheter att förverkliga dessa planer ökat jämfört med fjolåret då den realiserade investeringsuppgången stannade vid 5 %. En avtagande expansionstakt föreligger i huvudsak bara på ett — men ett mycket betydelsefullt — område, nämligen industrins investeringar där ökningen innevarande år skulle stanna vid 3 %.
Fjolårets inte oväsentliga exportökning hänförde sig i första hand till färdigvarorna. Prognosen är också för i år relativt gynnsam beträffande denna varugrupp. Verkstadsexporten fortsätter att spela en huvudroll med en förutsedd volymökning på omkring 9 %, vilket dock är 5 procentenheter lägre än i fjol. På råvarusidan har utvecklingen varit avsevärt mindre gynnsam med exportminskningar på vissa betydelsefulla områden som följd. Malmexporten står inför en betydande nedgång både i pris och i volym till följd av såväl ett kraftigt ökat utbud på världsmarknaden som en försvagning i den internationella stålkonjunkturen. Massaexporten steg visserligen 1966 efter nedgången 1965 och viss fortsatt ökning väntas under 1967. Trots detta föreligger en betydande överkapacitet inom vissa delar av den svenska massaindustrin. Dennas räntabilitet har samtidigt försämrats till följd av stigande kostnader och sänkta exportpriser. I denna bransch liksom i pappersindustrin har mindre effektiva produktionsenheter lagts ner och ytterligare nedläggningar kan väntas. Också inom varvsindustrin är räntabiliteten otillfredsställande. Exporten av fartyg minskade kraftigt i fjol. Nedgången, som dock får ses mot bakgrunden av ökade
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen 9
fartygsleveranser till svenska rederier, väntas i år återhämtas endast till hälften.
Det är i dag svårt att avgöra i vilken utsträckning den svaga efterfrågeutvecklingen på några av våra viktigaste exportmarknader är uttryck för en bestående strukturförändring. På ett par områden, marknaderna för stål och fartyg, synes det dock ostridigt att en internationell överkapacitet föreligger med en kraftigt skärpt konkurrens som följd. På andra områden, t. ex. marknaderna för trävaror, massa och papper, kan efterfrågeläget relativt snabbt skifta och marknadsutsikterna förbättras. Det mest gynnsamma utgångsläget för fortsatt expansion, både på kort och på något längre sikt, föreligger dock för produktionen av färdigvaror, där särskilt verkstadsindustrin hävdat sig väl i den internationella konkurrensen. Huruvida dessa i dagsläget skiftande förutsättningar mellan olika industrigrenar bör leda till en annan inriktning av den svenska industrins strukturella utveckling i stort är det dock för tidigt att uttala sig om.
Den ekonomiska politikens mål. Det grundläggande målet för den ekonomiska politiken är att med bevarad full sysselsättning och samhällsekonomisk balans befrämja en snabb framstegstakt och öka välfärden i samhället. Betydande resultat har nåtts i båda dessa avseenden. Första hälften av 1960-talet har inneburit en rekordartad produktionsökning och uppgång i levnadsstandarden. Välfärdssamhället har byggts ut i snabb takt.
De två senaste årens erfarenheter visar dock att de långsiktiga målen kan hotas av kortsiktiga rubbningar av den samhällsekonomiska balansen. Orsakerna härtill har jag tidigare berört. Ur politisk synpunkt kan de enkelt sammanfattas som ett uttryck för svårigheterna att i vårt expansiva samhälle avpassa ambitioner och framtidsförväntningar — kraven på reformer, stigande inkomster, ökad fritid och social välfärd — när de yttre betingelserna för en fortsatt expansion försämras.
Balansrubbningen i den svenska ekonomin måste mötas med kraftfulla åtgärder. Det kan inte undvikas, att verkningarna av dessa åtgärder blir kännbara för individer och grupper i vårt samhälle. De förväntningar om en kraftig stegring av den privata konsumtionen, som synes ha knutits till resultatet av avtalsrörelsen, kan inte förverkligas fullt ut. Takten i den offentliga utgiftsexpansionen får dämpas betydligt och en hel del i och för sig önskvärda projekt inom samhällsbyggandet och på andra områden måste skjutas på framtiden. Detta betyder emellertid inte att de ekonomiska framstegen och välfärdsutvecklingen skulle göra halt ens i ett kortsiktigt perspektiv. Tvärtom torde produktionsökningen under år 1967 komma att motsvara den trendmässiga utvecklingen. Utrymmet för privat konsumtionsökning blir t. o. m. något större än under fjolåret. Likaså inriktas den offentliga utgiftspolitiken på att fullfölja de stora grundläggande reformerna. Men huvudsyftet med regeringens politik framstår ändå klart: att ge-
10 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
nom en begränsning av ambitioner och resursanspråk så snabbt som möjligt övervinna dagens svårigheter. De grundläggande villkoren för ekonomisk stabilitet måste uppfyllas om vi framgångsrikt skall kunna fullfölja den aktiva politiken för ekonomiska framsteg och stigande välfärd.
Mot den redovisade bakgrunden blir det centrala målet för den ekonomiska politiken på kort sikt att genom en kombination av stabiliseringspolitiska och strukturpolitiska åtgärder skapa sådana export- och importbetingelser att underskottet i bytesbalansen kan minskas. Härtill kommer strävan att stabilisera pris- och kostnadsutvecklingen.
Från dessa utgångspunkter har uppläggningen av den ekonomiska politiken bestämts. Stabiliseringspolitikens primära syfte är att dämpa den inhemska efterfrågan och därmed begränsa uppgången i importen och skapa ökat exportutrymme. Det är angeläget att den under år 1966 uppnådda balansen på arbetsmarknaden bevaras och slår igenom också i kostnadsutvecklingen. Investeringspolitiken ges en sådan inriktning, att näringslivets konkurrenskraft bevaras och förstärks. En produktivitetsfrämjande politik betingas av behovet både att kompensera lönekostnadsstegringen genom ökad rationalisering och att motverka den av strukturella förändringar på världsmarknaden framkallade försämringen av vissa näringsgrenars konkurrenskraft.
Det bör betonas, att dessa syften inte i sin helhet kan realiseras omedelbart. Förbättringen av bytesbalansen kan ske endast successivt. På kort sikt torde en ökning av produktionskapaciteten genom överföring av resurser till exportindustrin kunna resultera i en exportökning i huvudsak endast på marknaderna för färdigvaror, där den internationella efterfrågesituationen allmänt sett är gynnsam. Utgångsläget kunde emellertid även här ha varit bättre för svensk del. Som jag redan har nämnt kan under 1967 endast en ganska begränsad ökning av efterfrågan väntas ske på några av våra viktigaste exportmarknader, särskilt Västtyskland och Storbritannien. På dessa marknader liksom i övrigt i Europa kan en fortsatt dämpning av prisoch kostnadsuppgången ställa den svenska exporten med dess höga kostnadsläge inför svårigheter. Den efterfrågebegränsande politik, som måste föras för att skapa kapacitetsutrymme för exportproduktionen i Sverige, bör dock ha en återhållande effekt på kostnadsutvecklingen och därmed på sikt begränsa dessa svårigheter. Eftersom andra komponenter i bytesbalansen än varuhandeln torde fortsätta att försämra utfallet, skärps ytterligare kravet på en gynnsam handelsutveckling för att balans skall uppnås.
Inte heller stabiliseringen av prisutvecklingen kan ske omedelbart. Under innevarande år finns en i ekonomin genom löneavtal och sociallagstiftning redan inbyggd kostnadsstegring. Hela effekten av dessa kostnadsökningar kan inte avlägsnas ens med en mycket drastisk deflationspolitik. Målet kan för 1967 inte sättas högre än att prisstegringen begränsas till
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen 11
vad som är en oundviklig följd av dessa kostnadsstegringar. Det innebär dock att prisuppgången i år bör bli något lägre än i fjol. Både för utrikeshandel och prisutvecklingen gäller att de åtgärder som vidtas i år och som jag behandlar i det följande, får sin fulla effekt först under år 1968.
Budgetpolitiken. Det budgetförslag som nu framläggs för budgetåret 1967/68 syftar till att vidmakthålla och ytterligare förstärka den förbättring i den interna balansen som uppnåtts under år 1966. Ett nytt inslag införs i budgeten syftande till ökade investeringar för att höja näringslivets konkurrenskraft. Samtidigt fullföljs utbyggnaden inom vitala delar av den offentliga sektorn.
Redan då kompletteringspropositionen framlades våren 1966 stod det klart att ett förverkligande av denna målsättning för budgetpolitiken skulle nödvändiggöra en ytterst restriktiv prövning av utgiftsanspråken. En sådan har också genomförts i årets budgetförslag, som slutar på en utgiftsökning i löpande priser av ca 2,7 miljarder kr. eller 8 % i förhållande till vad som nu beräknas för innevarande budgetår. I fasta priser uppgår utgiftsstegringen till mindre än 5 %. Detta innebär en markerad dämpning jämfört med utvecklingen under de närmast föregående budgetåren. Av utgiftsökningen om 2,7 miljarder kr. avser 500 milj. kr. inrättande av en fond till stöd för näringslivets utbyggnad och rationalisering. Fondens ändamål kommer jag att närmare redovisa i det följande.
Den samhällsekonomiska innebörden av uppbromsningen i statsutgifternas ökningstakt framgår tydligast av utvecklingen av statens efterfrågan på arbetskraft. Det är naturligt att det offentliga svarar för en snabb ökning av anspråken på arbetskraft. Hittills under 1960-talet har den statliga budgeten årligen skapat en ökning av efterfrågan med ca 6 000 personer. 1 årets budgetförslag sjunker denna ökning till ca 1 500. Även med reservation för svårigheten att på vissa verksamhetsområden förutse den faktiska personalutvecklingen, framstår personalökningen i årets budget som osedvanligt låg.
En granskning av budgetens utgiftsförslag torde ge vid handen att en ytterligare uppbromsning av utgifternas ökningstakt inte kunnat ske utan olägenheter som skulle ha varit större än de stabiliseringspolitiska fördelar som därmed skulle ha uppnåtts. Jag vill emellertid här understryka att den stimulans till ökad rationalisering inom statsverksamheten, som den hårda utgiftsgranskningen innebär, kommer att fortsätta även under kommande budgetår.
Jag har tidigare pekat på att en ökning av den interna efterfrågan är att vänta under år 1967. De avmattningssymtom som f. n. gör sig gällande på vissa delar av arbetsmarknaden är tillfälliga och avspeglar inte någon generell tendens. Efterfrågeökningen bärs delvis upp av de höjda lönein-
12 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
komsterna. Lönesumman förutses för år 1967 stiga med 9 % och för 1968 med 8 %. Detta medför en betydande uppgång även av skatteintäkterna. Den »automatiska» inkomstökningen för staten —- dvs. inkomstökningen vid oförändrade skatteregler — uppgick 1965/66 till ca 2 400 milj. kr. och innevarande budgetår till inemot 2 000 milj. kr. För nästkommande budgetår tyder beräkningarna på en uppgång med drygt 1 600 milj. kr. Att den automatiska inkomstökningen är lägre 1967/68 än under de närmast föregående budgetåren beror framför allt på att den förutsedda ökningstakten för lönesumman under åren 1967 och 1968 ligger avsevärt under den ökning med 11 % per år som kännetecknat perioden 1964—1966. Detta påverkar i första hand uppbörden av preliminär A-skatt. Den långsammare tillväxten av inkomsterna medför även en lägre ökning av statsinkomsterna från omsättningsskatten. Vidare leder företagens försämrade vinstläge till lägre bolagsskatteintäkter.
Med de angivna inkomstantagandena och de föreslagna utgiftsökningarna skulle statsbudgetens underskott stiga med ytterligare omkring en miljard kr. till ca 2 miljarder under budgetåret 1967/68. En statlig upplåning av denna storlek kan ej accepteras med den utveckling av den totala efterfrågan som nu förutses. För att förverkliga det dubbla målet med budgetpolitiken att begränsa den totala efterfrågeökningen och samtidigt skapa ökat utrymme för en industriell investeringsverksamhet är en skärpning av skattepolitiken nödvändig. Dess inriktning måste vara att begränsa den privata konsumtionens stegring. Det har vidare varit en självklar utgångspunkt att konsumtionsbegränsningen bör fördelas efter hushållens ekonomiska bärkraft.
För att nå dessa syften föreslår regeringen en begränsad höjning av den direkta beskattningen för medelstora och större inkomsttagare genom en höjning av folkpensionsavgiften från 4 till 5 %, samtidigt som schablonavdraget för kommunalutskylder vid taxering till statlig inkomstskatt förenklas genom att ett minimiavdrag av 4 500 kr. för gifta resp. 2 250 kr. för ogifta medges utan hittillsvarande begränsning. Härigenom uppnås skattesänkningar i inkomstlägen upp till ca 17 000 kr. för gifta och ca 8 000 för ogifta. Skattehöjningen, som följaktligen gäller övriga inkomsttagare, blir maximalt 300 kr., vilket för såväl gifta som ogifta inträder vid inkomster omkring 40 000 kr. och däröver. En skärpning av den indirekta beskattningen föreslås på cigarretter och motorfordon. Genom de här föreslagna förändringarna av inkomstbeskattningen jämte det samtidigt med statsverkspropositionen framlagda förslaget om höjt extra avdrag för folkpensionärer kommer dessa att bli praktiskt taget befriade från inkomstskatt i de fall då endast folkpensionsförmåner utgår. För att skapa tillräckligt finansiellt utrymme för den näringspolitiska fonden har endast en höjning av den allmänna varuskatten stått till förfogande. Denna föreslås därför höjd från 9,1 till 10 %.
De olika förslagen sammanfattas i följande tablå.
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
13 Inkomstförändring, milj. kr.
Budgetåret Budgetåret
1966/67 1967/68
1. Höjning av folkpensionsavgiften från 4 till 5 % den 1 juli
1967 ............................................... — + 365
2. Förenkling av schablonen för kommunalskatteavdraget vid inkomstbeskattningen fr. o. m. 1968 års taxering
(fr. o. m. den 1 juli 1967 i källskattehänseende) ........ ■— — 50
3. Höjning av motorfordonsskatten med 50 % 1968 ...... — + 300
4. Höjning av den allmänna varuskatten från 9,1 till 10 %
den 1 mars 1967 .................................... + 70 + 630
5. Höjning av tobaksskatten med 2 öre per cigarrett och
motsvarande på övriga varor den 1 mars 1967 ........ .. + 175
6. Tobaksskattehöjningens genomslag på den allmänna varuskatten ............................................ .. + 20
Summa + 70 + 1440
De föreslagna utgifts- och inkomstprogrammen medför ett statligt upplåningsbehov under budgetåret 1967/68 av 1100 milj. kr. Beloppet är ca 400 milj. kr. lägre än vad som beräknas för innevarande budgetår. Jämförelserna mellan de olika budgetåren försvåras emellertid av bl. a. förskjutningarna i utbetalningarna av statstjänstemännens retroaktivt höjda löner 1966. Korrigeras saldobeloppen härför skulle upplåningsbehovet vara ungefär oförändrat innevarande och kommande budgetår. Självfallet kan budgetförslagets samhällsekonomiska effekt inte bedömas enbart efter dessa saldobelopp. Underskottet 1967/68 uppkommer vid en lägre total utgiftsökning för staten, vid väsentligt ökade statliga finansiella insatser för industrins investeringsverksamhet och för bostadsbyggandet samt vid en viss dämpning i skatteunderlagets uppgång. Det är därför motiverat att karakterisera årets budgetförslag som samhällsekonomiskt starkare i den meningen att statens bidrag till stabilisering av ekonomin och till ökad kapitalbildning är inte oväsentligt större i riksstatsförslaget för 1967/68 än under innevarande budgetår.
Tabell 2. Totalbudgeten 1965 66—1967/68. Milj. kr.
14 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
Investeringspolitiken. Bostadsbyggandet fördes under åren 1962—1964 upp på en mycket hög nivå. Detta kunde delvis ske genom att industriinvesteringarna och de statliga investeringarna under 1960-talets första hälft ökade endast obetydligt. Men uppgången av bostadsinvesteringarna — liksom expansionen av de till bostadsbyggandet nära anknutna kommunala investeringarna — krävde ändå en betydande överföring av arbetskraftsoch kapitalresurser till byggnadssektorn. Spänningar på arbetsmarknaden, en kraftig löneglidning på byggarbetsmarknaden och snabbt stigande byggnadskostnader kunde därför inte undvikas. Bostadsbyggnadsprogrammen för de två senaste åren — 1965 och 1966 — har utformats mot bakgrunden av dessa erfarenheter. Behovet av en dämpning av bostadsbyggandets ökning och en motsvarande återhållsamhet i den kommunala investeringsexpansionen har accentuerats av strävan att möjliggöra den förnyade investeringsuppgång inom industrin som inleddes 1965 och som fortsatt även under 1966.
Regeringens förslag till igångsättningsprogram för bostäder under 1967 har som självklar utgångspunkt att läget på bostadsmarknaden kräver ett fortsatt högt bostadsbyggande. Detta krav måste vägas mot det lika självklara intresset hos både bostadskonsumenterna och byggnadsbranschen att programmet läggs på en sådan nivå, att kostnadsutvecklingen stabiliseras och produktionen kan genomföras utan störningar.
Den totala igångsättningen under 1966 kan nu beräknas ha blivit ca 90 000 lägenheter. För 1967 föreslås ett igångsättningsprogram av samma storlek. Detta innebär dock inte en oförändrad volym för bostadsinvesteringarna under år 1967 jämfört med 1966. Såsom framgår av försörjningsbalansen skulle bostadsinvesteringarna öka med ca 5,5 %. Denna förhållandevis kraftiga ökning beror framför allt på den förskjutning av igångsättningens säsongfördelning som planeras ske mellan de två åren. Igångsättningen under 1966 fick sin tyngdpunkt förlagd till andra halvåret, då ca 58 000 bostäder startades, varav ca 36 000 under sista kvartalet. Ur arbetsmarknadssynpunkt är det önskvärt med en annan säsongfördelning av igångsättningen. En ideal säsongfördelning av arbetskraftsbehovet kan emellertid inte uppnås redan i år, eftersom detta genom sina effekter på investeringsvolymens tillväxt sannolikt leder till en överansträngning av resurserna. Planeringen av tillståndsgivning och kreditgivning till bostadsbyggandet kommer dock att inriktas så, att igångsättningen av nya bostäder i större utsträckning än under 1965 och 1966 koncentreras till andra och tredje kvartalet. Kombinationen av sen igångsättning 1966 och förhållandevis tidig igångsättning 1967 innebär därmed en viss expansion av det pågående byggandet under 1967, eftersom en betydande del av det resursbehov som följer av igångsättningen 1966 uppkommer först i år.
En viktig förutsättning för att det angivna bostadsprogrammet skall realiseras är att en friktionsfri kreditgivning uppnås. I detta syfte har över-
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen 15
läggningar upptagits med de i bostadskreditgivningen engagerade kreditinstituten. Enighet har därvid nåtts om ett samarbete mellan instituten och berörda myndigheter för att söka åstadkomma ett tillflöde av byggnadskreditiv, anpassat till det uppställda igångsättningsprogrammet. Särskild vikt har lagts vid det ökande inslaget av långsiktig planering i bostadsbyggandet och de krav detta ställer på en friktionsfri kreditgivning.
Av tidigare redovisade skäl skapar igångsättningsprogrammet på 90 000 lägenheter för 1967 ett ökat arbetskrafts- och kapitalbehov, som kan medföra nya påfrestningar för samhällsekonomin. Motverkande åtgärder blir därför erforderliga. Önskemålet om ett fortsatt högt bostadsbyggande och en tör kostnadsutvecklingen och planeringsläget gynnsammare säsongfördelning har prioriterats så högt, att sådana åtgärder ansetts motiverade.
De på enkätmaterial baserade bedömningarna av industrins investeringsplaner för 1967 visar, att industrins totala investeringar skulle öka med ca 3 % mellan 1966 och 1967. ökningen faller helt på maskiner, som ökar med ca 5,5 % medan byggnads- och anläggningsverksamheten visar en nedgång med ca 3 %. Den dämpning av industrins investeringsexpansion som dessa siffror ånger kan sättas i samband med företagens förhållandevis ansträngda likviditetsläge och stora lånebehov i förening med en pessimistisk bedömning av upplåningsmöjligheterna.
Enligt den preliminära nationalbudgeten beräknas de totala byggnadsinvesteringarna vid oförändrad ekonomisk politik öka i avsevärt snabbare takt år 1967 än 1966 — med ca 5 % jämfört med 2 %. En viktig faktor bakom denna utveckling är den omsvängning i bostadsbyggandets volymutveckling, som inträffar 1967. En annan orsak till uppgången är att kommunerna, vars investeringar de två senaste åren ökat i långsammare takt än tidigare under 1960-talet, nu tycks stå inför en ny kraftig investeringsexpam sion.
Jag har tidigare redogjort för den allmänna restriktivitet, som präglar årets budgetförslag, och de skattepolitiska åtgärder som föreslås i syfte att dämpa takten i den privata konsumtionens uppgång. För att säkerställa bostadsbyggnadsprogrammet och åstadkomma den önskade investeringsinriktningen i övrigt ter det sig dock nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder som inriktas på att begränsa det mindre angelägna byggandet. Mot bakgrunden av att den eftersträvade förbättringen av bytesbalansen behöver påskyndas är det dessutom önskvärt att undvika de tillskott till totalefterfrågan som en alltför snabb expansion av byggnadsverksamheten skulle medföra.
Det hittills använda instrumentet för att åstadkomma den önskade fördelningen av investeringarna är — vid sidan av vissa inslag i den allmänna kreditpolitiken — arbetsmarknadsorganens prövning av igångsättningstillstånd med hänsyn till tillgängliga arbetskrafts- och kapitalresurser. Från denna provning har följande byggnadsverksamhet undantagits: bostäder,
16 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
statligt byggande, industrins byggande samt kommunalt skolbyggande, som sker med statsbidrag. För övriga byggnadsföretag — såsom bl. a. kontor soch förvaltningsbyggnader, bank- och butikslokaler, bensinstationer och parkeringshus, samlingslokaler, idrottsanläggningar och vissa slag av fritidshus — har sedan våren 1966 stor restriktivitet iakttagits i tillståndsgivningen.
Den ytterligare aktivering av byggnadsverksamheten, som nu kan förutses, torde kräva en skärpt begränsning av det icke prioriterade byggandet. Detta kan ske på två sätt: antingen genom en sådan skärpning av byggnadsregleringen att den i princip innebär byggnadsstopp för icke prioriterade objekt eller genom införande av en för detta byggande särskild tidsbegränsad avgift på en sådan nivå, att den kraftigt dämpar investeringsbenägenheten. Av dessa två alternativ anser jag att en tillfällig selektiv investeringsavgift är att föredra. Den dämpning i investeringsbenägenheten som blir en följd av en sådan avgift leder också till mindre administrativ belastning än en skärpning av byggnadsregleringen. En väsentlig förutsättning för att den selektiva investeringsavgiften skall medföra avsett resultat är att den görs tidsbegränsad och får kännbara ekonomiska konsekvenser i de enskilda fallen. För att återställa balansen i utrikeshandeln är en lugn utveckling av den inhemska efterfrågan ett centralt krav på de närmaste årens ekonomiska politik. Den selektiva avgiften bör därför gälla för icke prioriterat byggande, som igångsätts under perioden mars 1967—september 1968. Med hänsyn till sin primära uppgift — att minska investeringsbenägenheten — bör den uppgå till 25 % av den totala byggnadskostnaden. Förslag till förordning om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten torde framläggas i en särskild proposition.
Större delen av den byggnadsverksamhet som f. n. är föremål för arbetsmarknadsorganens prövning genom kravet på igångsättningstillstånd kommer att omfattas av bestämmelserna om investeringsavgift. Vissa undantag måste dock göras, såsom för sjukhus och ålderdomshem.
Med den föreslagna utformningen av investeringsavgiften kommer en betydande del av den kommunala byggnadsverksamhet, som nu kräver igångsättningstillstånd, att påverkas. Det finns därför anledning att anta, att de kommunala investeringsplanerna kommer att revideras nedåt ganska kraftigt. Jag har räknat med en ökning av de kommunala byggnadsinvesteringarna med 7 % i stället för den i planerna angivna ökningen med 11 %. Även handelns investeringar påverkas av den föreslagna avgiften. Tendensen till nedgång av dess investeringar torde därmed komma att ytterligare accentueras. För byggnads- och anläggningsverksamheten totalt bör effekten av dessa förändringar bli att volymökningen begränsas till ca 3,5 %.
Sysselsättningspolitiken. Som jag tidigare framhållit förbättrades balansläget på arbetsmarknaden under fjolåret. Denna förbättring beror huvudsakligen på den lugnare efterfrågeutvecklingen. Arbetskraftstillgången sy-
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen 17
nes således ha varit i stort sett oförändrad jämfört med 1965. För fullföljandet av den ekonomiska politikens mål är det betydelsefullt att det uppnådda balansläget bibehålls även under 1967.
Enligt nationalbudgetens prognoser skulle, vid oförändrad ekonomisk politik, den totala efterfrågan på varor och tjänster öka med drygt 4 %. Detta kan beräknas öka den samlade efterfrågan på arbetskraft med ca 11/2% under 1967. Därvid har effekten av arbetstidsförkortningen beaktats.
En motsvarande ökning av arbetskraftsutbudet torde knappast kunna komma till stånd. Det kan emellertid inte uteslutas, att den förhållandevis låga produktivitetsökningen 1966 berott inte bara på den stränga vintern och det dåliga skördeutfallet utan även på att den sysselsatta arbetskraften inte kunnat helt utnyttjas. I sådant fall skulle den förutsatta produktionsökningen kunna genomföras även med en något mindre uppgång av sysselsättningen. Efterfrågan på arbetskraft kan då tillgodoses och det förbättrade balansläget bestå under förutsättning att ökningen av antalet förvärvsarbetande gifta kvinnor fortsätter och att en nettoinvandring av arbetskraft sker även i år, ehuru den inte behöver bli av samma omfattning som i fjol.
Även om dessa förutsättningar skulle utan förbehåll accepteras, undanröjer de dock inte behovet av de ekonomisk-politiska åtgärder för vilka jag tidigare redogjort. De behövs för att säkerställa balansen på arbetsmarknaden och nå ett utnyttjande av produktionsresurserna, som överensstämmer med den ekonomiska politikens allmänna intentioner.
För det första förutsätter en fortsatt balans på arbetsmarknaden att efterfrågan på arbetskraft utvecklas utan större svängningar under året. Det kan dock ifrågasättas om inte största delen av efterfrågeökningen kommer att inträffa under andra halvåret. Prognoserna tyder på att utvecklingen av såväl byggnadsverksamhet som privat konsumtion och lagerinvesteringar kommer att förstärkas under årets senare hälft. Det är också troligt, att efterfrågan på våra exportprodukter i vissa betydelsefulla avnämarländer såsom Storbritannien, Västtyskland och Finland kommer att bli svagast i början av 1967. Även om en viss ytterligare avmattning av efterfrågan på arbetskraft kan inträffa under de närmaste månaderna synes dock expansionskrafterna i vår ekonomi komma att göra sig gällande med tilltagande kraft. Därmed kan läget på arbetsmarknaden tendera att ånyo bli ansträngt — i synnerhet vid en förbättrad efterfrågan på våra exportprodukter.
Vidare vill jag erinra om att den åtstramning av den ekonomiska politiken som föreslås ske under 1967 ytterst syftar till att begränsa den inhemska efterfrågan och därmed frigöra resurser för att möjliggöra en ytterligare exportökning. Prioriteringen av industrins investeringar och bostadsbyggandet skapar å andra sidan en stimulans av arbetskraftsefterfrågan som understryker vikten av att efterfrågan från övrig byggnadsverksamhet begränsas.
Det i förhållande till övrig industri höga löneläget inom byggnadssektorn
2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 1. Bil. 1
18 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
gör det relativt lätt för denna sektor att rekrytera arbetskraft. Med hänsyn till såväl det aktuella resursläget som den framtida utvecklingen av arbetskraftsresursernas fördelning bär investeringspolitiken därför inriktats på en sådan dämpning av byggnadsinvesteringarnas stegring, att sysselsättningen inom byggnadssektorn blir oförändrad. Produktionsökningen får således begränsas till vad som motsvarar produktivitetstillväxten.
Erfarenheten har dessutom visat att även i ett läge med totalt sett hygglig balans på arbetsmarknaden, såsom under fjolåret, kvarstår bristsituationer inom vissa näringsgrenar och i vissa områden. Ett uttryck härför är att löneglidningen fortgick i hög takt under 1966. Ett minskat efterfrågetryck torde påverka arbetskraftens rörlighet först efter en viss tid. Detta understryker betydelsen av att den generellt sett strama politiken kan bibehållas. Med de resurser som numera står till arbetsmarknadspolitikens förfogande för att utjämna strukturella och regionala olikheter i sysselsättningsläget bör det kunna ske utan att den fulla sysselsättningen äventyras.
Näringspolitiken. Svensk industri upplever i likhet med industrin i andra länder en utveckling som karakteriseras av å ena sidan stegrade kostnader och å andra sidan i stort sett oförändrade priser i den internationella handeln. Räntabiliteten i exportföretagen bär sjunkit påtagligt, samtidigt som stegrade offentliga utgifter och hög byggnadsverksamhet skapar stor efterfrågan på arbetskraft inom de från utlandskonkurrens skyddade näringarna. Denna fördelning av efterfrågan har otvivelaktigt verkat höjande på den allmänna kostnadsnivån. Politiken bar därför syftat till att anpassa expansionen inom hemmamarknadsnäringarna till vad som kan realiseras utan att framkalla dessa kostnadseffekter.
Inom åtskilliga varuområden föreligger i dag betydande överkapacitet internationellt sett. Den internationella konkurrensen har i detta läge inte bara medfört stabila och i vissa fall sjunkande priser utan även drivit företagen att i stigande grad konkurrera med andra medel än pris och kvalitet, framför allt med långa exportkrediter och statliga subventioner i olika former. Vårt land har i åtskilliga sammanhang påtalat de skadliga verkningarna av sådana irrationella konkurrensmedel och pläderat för en effektiv begränsning av dem.
Med den knapphet på kapital som råder även utomlands kommer trycket på finansiering inom landet av exportkrediter säkert att stiga. En ökning av den inom landet finansierade exportkreditgivningen innebär emellertid — såvida den inte tillåts ske på valutareservens bekostnad — en minskning av utrymmet för inhemsk investering eller konsumtion. En sådan ökning av exportkrediterna måste därför vägas mot annan konkurrerande kapitalanvändning och dess möjliga effekter på bl. a. vår betalningsbalans.
I ett näringsliv som utsätts för en kontinuerligt stigande press på sin lönebetalningsförmåga föreligger naturligtvis ett generellt behov av en hög och
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen i9
permanent investeringsaktivitet. Betingelserna för att genom investeringar bevara lönsamheten varierar emellertid mellan olika branscher. Det är sålunda uppenbart att den internationella utvecklingen placerat vissa industrigrenar i ett särskilt utsatt läge med krav på betydande strukturrationalisering om lönsamheten skall kunna upprätthållas. När tekniken nödvändiggör koncentration till stora enheter och industrin dessutom är lokaliserad till områden med ensidigt näringsliv, kommer omställningsprocessen att skapa problem av både social och ekonomisk art som utlöser krav på speciella statliga insatser. Vi upplever f. n. detta bl. a. inom skogsindustrin.
Det är en angelägenhet för både näringslivet och samhället att underlätta den pågående strukturomvandlingen och att verka för att den sker i en takt och i former som tar hänsyn både till den långsiktiga ekonomiska effektiviteten och till de sociala problemen. Regeringen kommer att ge dessa frågor hög prioritet. Lämpliga åtgärder kommer att övervägas i samråd med näringslivet. För att öka möjligheterna att tillgodose de finansiella krav, som strukturrationaliseringen kommer att ställa, avser regeringen att inom kort för riksdagen framlägga förslag om att inrätta en näringspolitisk fond. För nästa budgetår föreslås fonden disponera 500 milj. kr. för finansiellt stöd till rationaliserings- och utvecklingsprojekt av sådan omfattning eller art att projekten inte i sin helhet kan finansieras på marknaden eller med egna medel.
Finansieringen av denna fond nödvändiggör som jag tidigare redovisat en höjning av den allmänna varuskatten från 9,1 till 10 %. Jag är fullt medveten om att försiktighet bör iakttas med höjning av denna skatt. Angelägenheten av att den svenska industrins konkurrenskraft bevaras väger emel-
o
lertid tyngre än de skäl som kan anföras mot en höjning. Det är ett uppenbart intresse för löntagarna att det svenska näringslivets lönebetalningsförmåga stärks och den fulla sysselsättningen på sikt bevaras. Kostnaden för det rationaliseringsstöd som nu föreslås skall uttas under en avtalsperiod, när lönerna genomsnittligt sett stiger med sammanlagt 25 % över tre år.
De riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken som antogs vid föregående års riksdag och den förstärkning av de arbetsmarknadspolitiska medlen som beslöts i samband därmed har ökat samhällets handlingsmöjligheter i samband med strukturomvandlingen. Av särskild betydelse är möjligheterna att grunda beslut om flyttningsstöd och omskolning på en bedömning av arbetslöshetsrisken i ett längre perspektiv än tidigare. De ändrade reglerna ger arbetsmarknadsorganen tillfälle till en mera övervägd prövning av den enskildes förutsättningar på arbetsmarknaden och ökar företagens möjligheter att genomföra önskade rationaliseringar. Inte minst till följd av erfarenheterna av företagsnedläggningarna och driftsinskränkningarna under år 1966 har emellertid en fortsatt utbyggnad av arbetsmarknadspolitikens medel ansetts erforderlig.
20 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
Att underlätta strukturrationaliseringen blir en av de viktigaste näringspolitiska uppgifterna under de närmaste åren. Parallellt härmed accentueras andra frågor. Den redan inledda översynen av formerna för den statliga företagsamheten kommer att fullföljas. Syftet är att utan subventioner förbättra konkurrenskraftiga statliga bolags möjligheter att spela sin roll i en ekonomi stadd i snabb omvandling. Utvecklingen av nya kraftkällor kommer att ställa krav på en aktiv energipolitik. På den tekniska forskningens och utvecklingens område krävs målmedvetna insatser för att nå ökad samordning och koncentration på projekt av betydelse för den industriella expansion och anpassning som vi nu står inför.
Här antydda aktivering på det näringspolitiska fältet aktualiserar vissa organisatoriska förändringar inom statsdepartementen. Förslag härom kommer senare att anmälas av chefen för justitiedepartementet.
Försörjningsbalans, betalningsbalans och prisutveckling. Den utveckling av totalproduktion och resursanvändning som under 1967 skulle bli ett resultat av den tidigare beskrivna politiken har sammanfattats i en preliminär försörjningsbalans. Som jag tidigare betonat har vid politikens utformning önskemålet om fortsatt hög expansionstakt i ekonomin fått stå något tillbaka för kravet att hålla den inhemska efterfrågan under kontroll. Utvecklingen av våra produktionsresurser torde dock möjliggöra en höjning av bruttonationalprodukten med ca 4 %. Jämfört med både 1965 och 1966 innebär detta en ökad tillväxttakt, som nära ansluter till långtidsutredningens prognos för andra hälften av 1960-talet. Denna förhållandevis höga produktionsökning kan åstadkommas bl. a. genom att våra produktiva resurser väntas bli bättre utnyttjade under 1967.
Det bör även framhållas, att det inom ramen för den restriktiva politiken torde finnas utrymme för en uppgång av den privata konsumtionen med ca 3 %, dvs. i något snabbare takt än i fjol. Konsumtionens tillväxttakt kan härledas ur en ökning av hushållens disponibla reala inkomster, som väntas stiga med knappt 3 %. Prognosen innebär vidare att sparkvoten hålls i det närmaste oförändrad. Mot denna bakgrund torde det vara rimligt att konstatera att 1967 knappast kan betecknas som ett stagnationens år för den svenska ekonomin, trots en inte oväsentlig skärpning av den redan tidigare restriktiva politiken.
Beträffande de mål i övrigt som uppställts för den ekonomiska politiken framgår av försörjningsbalansen att bruttoinvesteringarna totalt beräknas växa i samma takt som nationalprodukten. Näringslivets investeringar ökar i något långsammare takt. Statens investeringar ökar endast obetydligt. Den procentuellt största investeringsökningen sker hos kommunerna och inom bostadsbyggandet.
Jag har tidigare betonat att åtgärderna för stabilisering av pris- och kostnadsutvecklingen inte kan väntas få full effekt redan i år. Vid bedömning-
21 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
Tabell 3. Preliminär försörjningsbalans för år 1967
(1966 års priser)
en av prisutvecklingen under 1967 har sålunda en utgångspunkt varit att arbetsgivarnas kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda kan beräknas stiga med ca 10 %. Utöver kontantlönehöjningar tillkommer nämligen 1967 vissa kostnader i form av ökade ATP- och sjukförsäkringsavgifter m. m. Denna kostnadsökning motverkas givetvis till viss del av rationalisering inom företagen. Enligt den prisprognos som utarbetats kan konsumentprisnivån under loppet av 1967 antas stiga med ca 4,5 %. Härav orsakas ca en procentenhet av de föreslagna höjningarna av de indirekta skatterna. Jämfört med 1966 innebär detta en viss dämpning av prisstegringstakten. Denna prognos för prisstegringen föranleder självfallet att samhällets åtgärder för bevakning och kontroll av prisutvecklingen målmedvetet måste fullföljas.
En vital uppgift för den ekonomiska politiken är, som jag tidigare utvecklat, att återställa balansen i de utrikes betalningarna. Enligt de bedömningar som nu kan göras skulle underskottet i bytesbalansen under 1967 kunna hållas på en i stort sett oförändrad nivå trots en relativt kraftig försämring av prisrelationen mellan importen och exporten.
Utvecklingstendenserna på våra exportmarknader tyder på att den totala exporten i volym skulle öka i något snabbare takt 1967 än 1966, dvs. med ca 6,5 %. Exporten exklusive fartyg, som 1966 ökade med 8 %, väntas dock stiga långsammare 1967 eller med ca 6 %. I stället ökar fartygsleveranserna 1967 efter den nedgång som inträffade 1966. Tillväxten av inhemsk efterfrågan kan beräknas leda till en ökning av importen med ca 4,5 % i volym mellan 1966 och 1967.
Även under 1967 beräknas således exporten öka snabbare än importen. Skillnaden i ökningstakt är dock avsevärt mindre än 1966. Vid oförändrade
22 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
Tabell 4. Betalningsbalansen 1963—1967. Milj. kr.
Löpande priser
1 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.
2 Avser främst i statistiken icke redovisade kapitaltransaktioner.
priser för såväl exporten som importen skulle en viss ytterligare nedgång i handelsbalansens underskott 1967 kunna ske efter den minskning med ca 350 milj. kr., som inträffade 1966. Man räknar nu emellertid med en stegring av importpriserna med ca 1,5 %, medan exportprisnivån väntas stiga endast obetydligt. Till följd härav kan underskottet i handelsbalansen beräknas bli ungefär lika stort 1967 som 1966.
Under 1966 uppnåddes en förbättring av bytesbalansen med ca 200 milj. kr. Eftersom tjänstenettot enligt prognoserna blir ungefär oförändrat liksom handelsbalansens underskott skulle bytesbalansens underskott 1967 kvarstå på den nivå som noterades 1966. Jag vill dock än en gång understryka den störa osäkerhet som präglar uppskattningen av nästan varje post i vår statistik över betalningstransaktionerna med utlandet.
Jag vill inte undanskymma det allvarliga problem, som svårigheterna att tillräckligt snabbt reducera underskottet i bytesbalansen utgör. Med den föreslagna politiken drivs dämpningen av den inhemska efterfrågeexpansionen så långt som det kan ske utan risk för allvarliga störningar av sysselsättning och allmän framstegstakt. Våra möjligheter att nå ett bättre resultat 1967 än vad som här förutsetts beror därför i allt väsentligt på hur efterfrågan på våra exportprodukter utvecklas. Jag har här gjort en mycket försiktig bedömning av den utländska efterfrågeutvecklingen. Det är sålunda tänkbart att expansionen i några av våra viktigare avnämarländer skjuter ny fart, särskilt under senare delen av 1967, och att därför exporten, liksom skedde i fjol, kommer att öka snabbare än vad prognosen anger.
23 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
Effekten på bytesbalansen av den föreslagna ekonomiska politiken blir således begränsad, när perspektivet inskränks till 1967. Skattehöjningarna träder i kraft successivt under 1967 och höjningen av fordonsskatten faller i sin helhet på 1968. Därtill kommer att verkan på importefterfrågan inträder med ytterligare eftersläpning. Investeringsavgiften bör visserligen ha en betydande verkan på igångsättningen under innevarande år, men begränsningen av efterfrågan på kapital och arbete infaller med hänsyn till de pågående arbetena väsentligen under 1968.
Det är inte meningsfullt att nu försöka göra en prognos över den svenska utrikeshandeln under 1968. Det är inte desto mindre uppenbart att åtstramningen av politiken under 1967 skapar förutsättningar för en förbättring av bytesbalansen under 1968 som är väsentligt mycket större än de effekter som kan förutses för innevarande år.
Budgeten 1967/68: Utgiftsprogrammet. Regeringen utfärdade våren 1966 ett cirkulär med riktlinjer för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1967/68. Därvid erinrades om de utgiftsplaner myndigheterna redovisat till 1966 års långtidsbudget. Dessa planer pekade sammantagna på en mycket snabb ökning av statsutgifterna. Ett förverkligande av utgiftsanspråken skulle strida mot målen för den ekonomiska politiken. Regeringen föreskrev därför att utgiftsplanerna för budgetåret 1967/68 skulle omprövas i restriktiv riktning. Varje myndighet ålades att pröva om dess uppgifter kunde fullgöras utan ökade resurser. Förslag till utbyggnad av pågående verksamhet eller andra reformer skulle åtföljas av en redovisning över möjligheterna till besparingar inom myndighetens verksamhetsområde. I fråga om investeringsverksamheten angavs riktpunkten vara att de totala statliga investeringarna inte skulle öka i snabbare takt än budgetåret 1966/ 67 eller med 2 ä 2 1/2 %.
Budgetcirkuläret resulterade i en viss nedtoning av myndigheternas anslagskrav. En prövning av den restriktiva natur, som cirkuläret åsyftade, gjordes dock endast av ett mindre antal myndigheter. En vanlig reaktion var att myndigheterna pekade på eftersatta verksamhetsgrenar inom sitt område, som de ansåg borde prioriteras även i ett ansträngt budgetläge. Erfarenheterna från höstens budgetarbete aktualiserar därför frågan om metoderna för att från början anpassa anslagsframställningarna till en nivå som bättre ansluter sig till det möjliga budgetutrymmet. Jag återkommer härtill i det följande.
De i budgetcirkuläret angivna riktlinjerna har även legat till grund för departementens utgiftsgranskning. Den prövning som skett i budgetarbetet har varit mycket restriktiv. En strävan har varit att bereda utrymme för koncentrerade insatser inom centrala avsnitt. Stor vikt har lagts vid åtgärder som på sikt kan medföra rationaliseringar inom statsverksamheten och begränsning av personalbehovet inom den statliga sektorn.
24 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
Jag övergår nu till att lämna en sammanfattande redogörelse för utgiftsförslagen i statsverkspropositionen. I följande tabell har utgifterna grupperats efter ändamål. I tabellen redovisas även utgiftsförändringarna jämfört med den utgiftsnivå som nu beräknas för innevarande budgetår.
Totalt ökar statsutgifterna budgetåret 1967/68 med 2,7 miljarder kr. Sker jämförelsen med riksstaten 1966/67, är förändringen 4,6 miljarder kr. Utgifterna innevarande budgetår har således räknats upp med 1,9 miljarder kr. efter riksstatens fastställande. Huvuddelen härav, eller 1,2 miljarder kr., hänför sig till kostnaderna för höjda statstjänarlöner och därmed sammanhängande utgifter.
I riksstatsförslaget har av tekniska skäl anslagen genomgående uppförts i 1966 års lönenivå för de statsanställda. För att täcka merkostnaderna av höjda statst jänarlöner åren 1967 och 1968, som uppgår till 0,7 miljarder kr., har särskilda täckningsanslag tagits upp under civil- resp. försvarshuvudtitlarna. I tabellen har löne- och pensionskostnaderna schablonmässigt fördelats på resp. anslagsgrupp.
Utgifterna inom gruppen totalförsvar avser till ca 90 % det militära försvaret. Härutöver ingår civilförsvar, ekonomiskt försvar och övriga delar av totalförsvaret.
Utgifterna för det militära försvaret och civilförsvaret regleras innevarande budgetår av 1963 års försvarsbeslut. För budgetåret 1967/68 och åren närmast därefter skulle 1965 års försvarsutredning avlämna förslag till utgiftsramar. Utredningen har emellertid inte kunnat lämna något förslag i sådan tid att det kan ligga till grund för förslag i årets statsverksproposition.
Tabell 5. Statsutgifterna budgetåret 1967/68. Milj. kr.
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen 25
Det förslag regeringen framlägger rörande det militära försvaret och civilförsvaret innebär i princip att den utgiftsnivå, mätt i fasta priser, som gäller innevarande budgetår skall gälla även budgetåret 1967/68. Beträffande det militära försvaret gäller härvid att 1966 års riksdag beslöt — inom ramen för den ännu gällande försvarsöverenskommelsen -— att medelsförbrukningen skulle minska med 350 milj. kr. innevarande budgetår. Budgetmässigt tar sig detta uttryck i att anslagsbehållningarna ökar med detta belopp under 1966/67. Anslagsberäkningen för nästa budgetår grundar sig på ett s. k. basbelopp om 4 600 milj. kr. (räknat i prisläget maj 1966). Detta ligger i fasta priser ca 25 milj. kr. högre än det med 350 milj. kr. reducerade basbeloppet för innevarande budgetår. Som jämförelse kan nämnas att en prolongering av 1963 års försvarsbeslut för nästa budgetår hade inneburit ett basbelopp om drygt 5 000 milj. kr.
Trots att de militära försvarsanslagen i fasta priser ökar endast obetydligt till budgetåret 1967/68 sker en utgiftsmässig ökning med ca 350 milj. kr. Huvuddelen härav, eller ca 250 milj. kr., beror på en beräknad ökning av medelsbehovet för kompensation av pris- och lönestegringar. Investeringarna för utflyttningen från Järvafältet av I 1 och Ing 1 ökar med ca 30 milj. kr. Vidare ökar de militära materielinvesteringarna bl. a. genom att ca 50 milj. kr. i anslagsbehållningar beräknas bli utnyttjade 1967/68 i stället för innevarande budgetår.
Det bör alltså understrykas att även den av regeringen föreslagna utgiftsnivån för nästa budgetår utgör en betydande påfrestning på statsbudgeten. En prolongering av 1963 års försvarsbeslut skulle dock ha medfört en utgiftsökning på drygt 1 miljard kr. Självfallet skulle förslag härom ha ställt betydande krav på finanspolitiken.
Utgifterna inom området utbildning och forskning ökar med närmare 600 milj. kr. Omkring hälften härav faller på driftbidraget till grundskolan och är väsentligen effekten av höjda lärarlöner. Grundskolan var hösten 1966 införd i kommuner omfattande 95 % av landets befolkning, Nästa skolår kommer motsvarande siffra att vara 97,5 %. De åtgärder som vidtagits för att inom ramen för gällande delningstal öka den genomsnittliga klasstorleken har beräknats leda till att behovet av lärare blir 700 heltidstjänster lägre 1966/67 och ca 1 400 tjänster lägre 1967/68 än det skulle blivit vid en utveckling enligt tidigare observerad trend. Detta lägre behov medför, förutom besparingar i driftutgifter för staten och kommunerna, att bristen på lärare bör lätta. Tillsammans med andra rationaliseringsåtgärder beräknas minskningen i antalet klassavdelningar leda till väsentliga besparingar inom skolbyggandet.
Anslagen till de gymnasiala skolorna ökar med 115 milj. kr. Intagningskapaciteten för gymnasiet kommer 1967 att uppgå till närmare 30 % av årskullen, dvs. inte långt ifrån det mål som av statsmakterna fastställts att gälla i början av 1970-talet. Fackskolan är i enlighet med planerna inne i
26 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
ett snabbt utbyggnadsskede. Intagningen låg 1966 vid ca 10 % och stiger
1967 till ca 12 %. Målsättningen är här ca 20 % av årskullarna i början av 1970-talet. Någon större ökning av yrkesskolans omfattning beräknas inte ske till läsåret 1967/68. Inom yrkesutbildningens område planeras dock en rad åtgärder i rationaliseringssyfte bl. a. höjning av det genomsnittliga antalet elever per kurs, modernisering av utbildningens innehåll samt ökad samordning med övriga gymnasiala skolformer.
Studerandeantalet vid universitet och högskolor utvecklas i stort sett enligt den utbyggnadsplan som låg till grund för 1965 års riksdagsbeslut om den högre utbildningsorganisationens fortsatta utveckling. Driftutgifterna ökar i något lägre takt än studerandeantalet, beroende på att tillströmningen är störst till de ur statsfinansiell synpunkt billigare utbildningsvägarna. De rationaliseringsåtgärder som förutsattes i 1965 års beslut beräknas inte få någon större effekt under budgetåret 1967/68. För forskningsråden har upptagits en genomsnittlig ökning med 15 %. Tyngdpunkten har lagts på tillämpad forskning och forskning som är direkt inriktad på produktionen inom näringslivet.
De faktorer som styr utgiftsutvecklingen inom rätts- och polisväsendet är främst brottsutvécklingen, ärendetillströmningen inom domstolsväsendet och fångantalet. Vad beträffar antalet brott som kommit till polisens kännedom noterades visserligen under fjolåret en dämpning av den tidigare under 1960-talet mycket markanta ökningen, men förskjutningen mot mera svårutredda brott fortsätter. För domstolsväsendet konstateras en mindre ökning av antalet mål men å andra sidan en minskning av inskrivningsärendenas antal som dock kan antas vara av övergående karaktär. Fångantalet ligger fortfarande på i stort sett samma relativt låga nivå som under år 1965. Vissa angelägna kvalitetskrav som förbättrad polisutbildning och eftervård inom kriminalvården har kunnat tillgodoses trots en lägre takt i utgiftsökningen. Samtidigt har krav ställts på myndigheterna att kompensera arbetstidsförkortningen för polis- och fångvårdspersonalen fr. o. m. år
1968 genom rationalisering av verksamheten. Anslagen inom gruppen ökar med ca 100 milj. kr. Här inräknas 250 nya tjänster inom polisorganisationen, varvid dock samtidigt sker en icke oväsentlig reducering av rekryteringskåren. Som jämförelse kan nämnas att polispersonalen innevarande år utan någon motsvarande minskning i fråga om rekryteringskåren ökar med 450 tjänster. Rationaliseringen möjliggörs bl. a. genom en ytterligare kraftig förbättring av utrustningsanslagen.
Utgiftsökningen inom gruppen allmän försäkring in. m. uppgår till över en halv miljard kr. Med undantag för en av befolkningsutvecklingen motiverad uppräkning av bidraget till sjukförsäkring med 25 milj. kr. hänför sig' utgiftsökningen helt till folkpensionsanslaget. Förslaget innefattar en standardhöjning av folkpensionerna till en kostnad av 190 milj. kr. Pensionshöjningen föreslås bli för en ensam pensionär 170 kr. och för två pen-
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen 27
sionsberättigade makar 260 kr. per år. Med nu gällande indextillägg kommer folkpensionen härigenom att uppgå till 4 840 kr. för ensamstående och 7 540 kr. för två makar. Folkpensionsanslaget har vidare räknats upp med hänsyn till stigande antal pensionärer samt förutsedda prisförändringar t. o. m. juni 1968.
Utgifterna inom gruppen arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik ökar med ca 25 milj. kr. Som förutskickades redan i propositionen om arbetsmarknadspolitiken till förra årets riksdag sker en viss ytterligare förstärkning av arbetsmarknadsmyndigheternas organisation. En fortsatt utbyggnad sker av omskolningsverksamheten både som ett led i strävandena att bereda friställd arbetskraft nya arbetstillfällen och i syfte att höja utbudet av yrkesutbildad arbetskraft. Den försöksverksamhet med omskolning av icke arbetslösa till yrken där det råder brist på arbetskraft som inletts under 1966/67 föreslås fortsätta även under nästa budgetår. De rörlighetsstimulerande åtgärderna undergår efter fjolårets reformer inga större förändringar. I fråga om de sysselsättningsskapande åtgärderna i form av beredskapsarbeten förändras inriktningen genom att en ökad satsning sker på arbeten som utförs av handikappade samtidigt som en reduktion av de allmänna beredskapsarbetena förutsätts komma till stånd. Detta är möjligt bl. a. med hänsyn till det förbättrade sysselsättningsläget i Norrland. Verksamma faktorer i detta sammanhang torde vara bl. a. de lokaliseringspolitiska insatserna som nu börjar ge resultat samt den vidgade omskolningsverksamheten.
Inom gruppen hälso-, s juk- och socialvård ökar anslagen till den psykiatriska sjukvården med drygt 100 milj. kr. Huvudmannaskapet för denna vårdgren har förts över från staten till landstingen den 1 januari i år. Staten bidrar dock till landstingens kostnader enligt särskilda avtal. På detta område har nya avtal träffats även med Stockholm, Göteborg och Malmö. I avvaktan på slutlig prövning av avtalen har medelsbehovet för bidrag till storstädernas psykiatriska sjukvård preliminärt beräknats öka med 40 milj. kr. Vidare kan nämnas att anslagen till åldringsvården fortsätter att stiga. Utgiftsökningen, som huvudsakligen avser social hemhjälpsverksamliet, beräknas till närmare 25 milj. kr.
Inom anslagsgruppen stöd till barnfamiljer ligger den största ökningen på anslaget till allmänna barnbidrag. Detta stiger med 20 milj. kr. som följd av ökat barnantal. De i fjol förändrade reglerna för statligt stöd åt barnstugeverksamheten har kraftigt intensifierat kommunernas barnstugebyggande. Bidrag och lån till kommunerna för detta ändamål ökar med 8 milj. kr. Behovet av anslag till de inkomstprövade bostadsrabatterna beräknas minska med 10 milj. kr. med hänsyn till anslagsbelastningen.
Utgifterna inom anslagsgruppen kommunikationsväsende och energiförsörjning beräknas nästa budgetår stiga med netto ca 50 milj. kr. Med hänsyn till angelägenheten att begränsa de statliga investeringarna sker inte —
28 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
bortsett ifrån en viss teknisk anslagsomläggning — någon uppräkning av anslagen för väg- och gatubyggnad. Dessa bibehålls alltså på samma nivå som innevarande budgetår, ca 900 milj. kr. Däremot sker en uppräkning av anslagen till underhåll av vägar och gator i syfte att bibehålla oförändrad underhållsstandard. Anslagen härför, som för innevarande budgetår uppgår till ca 650 milj. kr., stiger med drygt 50 milj. kr. Kostnaderna för övergången till högertrafik utvecklas enligt den reviderade bedömning som redovisades i 1966 års statsverksproposition. Budgetåret 1967/68, under vilket övergången äger rum, minskar kostnaderna med ca 75 milj. kr.
För affärsverkens del ökar anslagen framför allt till SJ och televerket. Sålunda ökar SJ:s investeringar med 50 milj. kr., vilket belopp huvudsakligen hänför sig till den avtalade upprustningen av Storstockholms lokaltrafik. I viss utsträckning ökar investeringarna även i syfte att möjliggöra en förbättrad vinterberedskap. För televerkets del leder den ökande telefontrafiken och abonnenttillströmningen till att en fortsatt investeringsexpansion inte utan olägenheter kan undvikas. Främst för att finansiera det ökade kapitalbehovet härför och de stigande driftkostnaderna höjs telefonavgifterna. För vattenfallsverkets del sker en fortsatt utbyggnad av såväl vattenoch värmekraftverk som verkets distributionsnät.
Anslagsuppräkningen inom gruppen näringspolitik hänför sig nästan helt till den tidigare beskrivna nya näringspolitiska fonden.
Utgifterna inom anslagsgruppen bostadspolitik beräknas stiga med i runt tal 80 milj. kr. Dels minskar utgifterna för räntebidrag med 45 milj. kr., dels ökar medelsförbrukningen på lånefonden för bostadsbyggande med närmare 120 milj. kr. De minskade utbetalningarna av räntebidrag är en konsekvens av de ändringar i bidragsreglerna som vidtogs förra året och som innebar att räntebidragen slopades i en årgång av hus samtidigt som bidragen reducerades för övriga årgångar. De betydande utgiftsminskningar för staten som dessa åtgärder i och för sig skulle ha inneburit motvägs å andra sidan både av att ytterligare en årgång nybyggda hus tillkommit och av att marknadsräntorna höjdes i juni 1966. ökningen av medelsförbrukningen på lånefonden för bostadsbyggande sammanhänger såväl med den ökning av bostadsbyggandet som ägde rum för några år sedan som med en ökning av de genomsnittliga lånebeloppen.
Bostadsanslagen är upptagna med preliminära belopp i avvaktan på särskild proposition om bostadspolitiken. De förslag som avses bli framlagda kommer emellertid inte att påverka anslagsberäkningen för 1967/68 i nämnvärd utsträckning.
Skatteutjämningsbidragen utgår till kommuner som har lågt skatteunderlag eller vars kommunalskatt överstiger medelutdebiteringen i riket. Utgifterna beräknas 1967/68 stiga med ca 120 milj. kr. till 1 275 milj. kr. till följd dels av inkomstutvecklingen, dels av stigande kommunala utdebiteringssatser.
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen 29
Anslagen för internationellt utvecklingsbistånd stiger med drygt 65 milj. kr. till ca 405 milj. kr. Härav faller 210 milj. kr. på tekniskt och humanitärt bistånd samt 195 milj. kr. på finansiellt bistånd.
Rationaliseringen inom den statliga sektorn. Utgiftstrycket inom den statliga sektorn har även på längre sikt mycket stor kraft. Detta förhållande har utförligt redovisats i de långtidsbudgeter som under senare år regelmässigt presenterats i kompletteringspropositionerna. Jag vill erinra om att 1 jolårets långtidsbudget visade att redan uppfyllandet av gällande och allmänt accepterade målsättningar medför en fortsatt betydande expansion av statens utgifter. Skall denna förverkligas med bibehållen samhällsekonomisk balans, kommer utomordentligt stora krav att ställas på den ekonomiska politiken. Årets budgetförslag är ett bevis härpå.
Långtidsbudgeten är ett räkneexempel. Det är inte politikens mål att statiskt bibehålla den existerande offentliga ambitionsnivån. Men studier av långtidsbudgetens typ, som förvisso kan utvecklas och fördjupas, ger oss en väsentlig vägledning för att bedöma hur högt det allmännas ambitionsnivå under de närmaste åren kan läggas och vilka anspråk på statens tjänster från medborgarnas sida som skall kunna tillgodoses. Vad långtidsbudgeterna under senare år entydigt visar på är det utomordentligt knappa utrymme för nya åtaganden och nya ambitioner som ges vid oförändrad beskattning.
Takten i den fortsatta utbyggnaden av samhällets resurser blir därför i hög grad beroende av kostnadsutvecklingen i den redan pågående verksamheten. Nya utgiftsåtaganden måste trängas in i ett utrymme som redan upptas av olika aktiviteter. Besparingar i den nu bedrivna verksamheten måste ske, ändamål som inte längre är absolut nödvändiga måste slopas. Vad som krävs är med andra ord en konsekvent genomförd rationalisering inom det allmännas verksamhet. Jag finner därför här anledning att något uppehålla mig vid denna fråga.
Kostnaderna för statens verksamhet styrs till huvudsaklig del av politiska beslut av regering och riksdag. I hög grad föreligger också enighet mellan partierna om utgifternas storlek och de normer som reglerar verksamhetens omfattning. Detta konstaterande motsäger på intet sätt att det i första hand är regeringens uppgift att tillse att rationaliseringsarbetet drivs med kraft över hela fältet. Uppmärksamheten bör därvid också vara inriktad på att ompröva av statsmakterna beslutade normer, när på grund av samhällsutvecklingen eller eljest ändrade förhållanden så kan ske. Men i viss mening begränsar de angivna förhållandena ramen för den traditionella rationaliseringsverksamheten så att den kommit att omfatta endast en mindre del av budgetens utgiftssida.
För att illustrera vad jag nu sagt vill jag hänvisa till min tidigare redogörelse tör utvecklingen av klasstorlekarna inom den obligatoriska skolan.
30 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
Det arbete för att öka klassernas genomsnittliga storlek som med framgång drivits av skolöverstyrelsen och följts upp regionalt och lokalt kan väntas leda till betydande besparingar i personal och lokaler. Denna rationalisering har bedrivits inom ramen för gällande normer. Att gå härutöver kräver självfallet mycket ingående utredningar, på vilka politiska beslut kan grundas. Med hänsyn till vad som kan stå att vinna genom att rationalisera skolan — och här måste givetvis utvecklingen av nya hjälpmedel beaktas — måste detta arbete drivas med kraft.
En betydande del av de rationaliseringsvinster som uppkommer i den statliga verksamheten konsumeras av standardhöjningar inom de grenar där rationaliseringen sker. Ofta är detta statsmakternas klart uttalade avsikt. En möjlighet till rationalisering som i ökad utsträckning kommit till användning — och där den nu upptagna frågan är särskilt väsentlig — är utnyttjandet av ADB-tekniken. Vid en omläggning av tidigare arbetsrutiner till ADB-system är det nödvändigt att noga följa kostnadsutvecklingen och att rätt avväga ambitionsnivån. De nya tekniska hjälpmedlen inom detta område ger primärt en stark kapacitetshöjning. Det kan därvid inte bortses från att det ökade datamaterialet och den ökade kapaciteten lätt medför en press mot en sådan ökning av informationen och precisionen som inte överensstämmer med en riktig resursfördelning.
Den systematiska, egentliga rationaliseringen inom statsverksamheten, varmed här avses rationalisering i huvudsak inom ramen för av statsmakterna givna normer, bedrivs av särskilda centrala rationaliseringsorgan eller av särskilda enheter inom myndigheterna. Det ankommer emellertid på varje enskild myndighet och varje enskild tjänsteman att bevaka rationaliseringsmöjligheterna inom sitt område. De anvisningar beträffande myndigheternas anslagsframställningar som årligen utarbetas inom finansdepartementet preciserar dessa krav.
Statskontoret har från omorganisationen av den statliga rationaliserings- och revisionsverksamheten år 1961 byggts upp till en rationaliseringsmyndighet med mycket stora resurser, inte minst inom ADB-området. Statskontoret kan på eget initiativ, efter begäran av annan myndighet eller på särskilt uppdrag ta upp organisationsfrågor inom hela statsförvaltningen. Den femårsplan för sin rationaliseringsverksamhet som statskontoret framlagt hösten 1966 utgör ett värdefullt program för en mycket omfattande systematisk rationaliseringsverksamhet över stora områden.
Riksrevisionsverket är central myndighet i fråga om den form av rationaliseringsarbete som betecknas som förvaltningsrevision, dvs. en prövning av prestationernas förhållande till kostnaderna. Ämbetsverket har hösten 1966 lagt fram ett omfattande principförslag för omorganisation av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten. Förslaget beräknas fullt genomfört leda till avsevärda besparingar.
Ett konsekvent drivet rationaliserings- och besparingsarbete stöter på
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen 31
vissa svårigheter som sammanhänger med det nuvarande statliga biidgeterings- och redovisningssystemet. Detta system är i betydande grad inriktat på kontroll av utgifterna. En omformning mot ökad uppmärksamhet av kostnadssidan är därför angelägen. Vidare kan man i högre grad böra ge de verkställande organen på olika nivåer ökad möjlighet att själva kombinera olika kostnadskomponenter för att nå maximalt utbyte av insatta resurser inom varje aktivitet eller program.
Det arbete som sedan ett par år bedrivs av statskontorets programbudgetberedning och som inom några månader kommer att läggas fram i en omfattande rapport syftar till att åstadkomma ett här angivet nytt budgeterings- och redovisningssystem på myndighetsnivå. Jag har tidigare anmält min avsikt att med ledning av de erfarenheter som där framkommer låta utvidga utredningsarbetet kring kostnads- och produktivitetsfrågorna. Detta arbete kommer också att beröra riksstatens utformning.
Arbetet med att skapa nya instrument för den statliga budgeteringen och att omsätta dem i praktiken kommer att ta tid. För de närmaste åren kommer problemet därför att vara att i de nuvarande anslagsframställningarnas form åstadkomma ett underlag som är bättre anpassat till det förutsebara budgetutrymmet än vad som hittills varit fallet. Frågan om vilka metoder som skall användas för att på ett effektivare sätt föra ut till myndigheterna kravet på att ompröva behovet av vissa arbetsuppgifter, att framlägga alternativa handlingsförslag och att allmänt begränsa utgiftsexpansionen övervägs därför inom finansdepartementet. Avsikten är att redan i anvisningarna angående anslagsframställningarna för budgetåret 1988/69 aktualisera dessa frågor.
Avslutning
1960-talets ekonomiska utveckling fram till år 1965 kännetecknades av en god standardstegring vid full sysselsättning och under bibehållen balans i utbytet av varor och tjänster med utlandet. Landets valutareserv förstärktes kraftigt under perioden.
Även under 1965 och 1966 har standardstegringen fortsatt och den fulla sysselsättningen upprätthållits; däremot har vår tidigare aktiva utrikesbalans förvandlats i sin motsats. Även om den statistiska redovisningen av bytesbalansens utveckling är behäftad med stora brister, är det dock otvetydigt att utvecklingstendensen är otillfredsställande. All erfarenhet ger vid handen att utrikeshandeln är en strategisk sektor och att en negativ bytesbalans i dagens läge måste uppfattas som en varningssignal som ingen statsledning får nonchalera. En längre tid av underskott i bytesbalansen omöjliggör ett fullföljande av fullsysselsättningspolitiken och kräver allt hårdare korrigeringar för att återställa den nödvändiga balansen.
32 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
I fjolårets kompletteringsproposition uppsatte regeringen som ett minimiprogram för den ekonomiska politiken att återställa jämvikten i vår bytesbalans senast 1970. Tyvärr tyder prognoserna på att vi också under 1967 får räkna med ett fortsatt kraftigt underskott. Alltjämt kvarstår således det ultimativa kravet på att underskottet nedbringas så att den angivna målsättningen kan uppfyllas. Vi har att dels dämpa den interna efterfrågan, dels stärka vår industris internationella konkurrenskraft. De skatteförslag som här lagts fram och den kapitalinsats över budgeten till underlättande av industrins strukturrationalisering som föreslagits är klara uttryck för denna politiska vilja.
Det allt hårdare konkurrensklimat vi har att möta på världsmarknaden kräver en allt mer planmässigt genomförd satsning på vår industris strukturella uppbyggnad, vilket i dagens läge lämpligen bör underlättas genom samhällets direkta ekonomiska medverkan. Kapitalinsatsen föreslås finansierad genom en höjning av den allmänna varuskatten, en åtgärd som kan beskrivas som ett hela folkets bidrag för att skapa nya och bestående arbetsmöjligheter till den av det hårdare marknadsläget drabbade arbetskraften.
Den selektiva insats som därigenom möjliggörs är den enda vägen att lösa sysselsättningsfrågan utan risk för allmän ekonomisk överansträngning i det ekonomiska utvecklingsmönster som nu föreligger. Att försöka möta de branschvisa svårigheter som uppträder genom allmänna lättnader i finans- och penningpolitiken skulle endast göra bytesbalansproblemet ännu mera svårbemästrat. Denna metod kan därför i dagens situation icke tillämpas.
Den upplåning som erfordras för att finansiera budgeten är av ungefär samma omfattning som redovisats i de senaste årens statsverkspropositioner. Med hänsyn till den starka efterfrågan på kapitalmarknaden från näringsliv, kommuner och bostadsbyggare kan en statlig upplåning av denna omfattning framstå som besvärande. Vid en granskning av budgetens utgiftssida torde dock framgå att åtstramningen av statens utgifter förts med den styrka som varit möjlig såvida inte tidigare fattade enhälliga riksdagsbeslut på områden av avgörande vikt skulle rivas upp.
Trots denna allmänna utgångspunkt för budgetbehandlingen har det vid sidan av det industristöd, som finansieras genom en höjning av den allmänna varuskatten, i direkt budgetförstärkande syfte blivit nödvändigt att förbättra statens inkomster med ca en miljard kr. Därmed har beskattningen skärpts så långt som i nuvarande läge kan anses motiverat och den statliga upplåningen således trots totalt ökad verksamhet hållits inom en oförändrad ram.
Vid skatteskärpningen har det varit en medveten vilja att i görligaste mån skona de lägre inkomsttagarna. Detta har möjliggjorts genom att förena en höjning av folkpensionsavgiften med en förenkling av schablonen
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen 33
för kommunalskatteavdraget. Den hänsyn som konstruktionen tar till folkpensionärernas och de lågt avlönade gruppernas skattekraft är socialt och rättvisemässigt starkt motiverat.
Den aktiva, sociala och trygghetsskapande politik som steg för steg byggts upp i vårt samhälle är av avgörande betydelse. Även om den personliga standarden och behovstillfredsställelsen är så väsentligt annorlunda och bättre än bara för några decennier sedan kvarstår alltjämt en osäkerhet i vardagens tillvaro som ett samhälle under snabb utveckling och ett näringsliv under omställning ofrånkomligen för med sig. Ett annat och lika viktigt inslag i framtidsperspektivet är den pågående internationella ekonomiska integrationen. Perspektivet ger möjligheter till och förhoppningar om fortsatt snabb frammarsch men också påminnelser om svårigheter och risker för den händelse våra egna ambitioner förleder oss att dra växlar på framtiden som överstiger vår förmåga och våra resurser.
Ytterst beror det på oss själva om vi i dagens komplicerade samhällsbild skall kunna uppnå de av oss alla som riktiga accepterade målen: ökad produktion, full sysselsättning och utbyggd social trygghet, allt under god balans i vår inre och yttre ekonomi. Detta ligger inom ramen för våra praktisk-politiska möjligheter och programmet bör kunna vinna allmän anslutning. Att försvara och vidareutveckla den under efterkrigstiden så tillfredsställande standardförbättringen för vårt folk är vår gemensamma och ständigt lika aktuella arbetsuppgift.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 1. Bil. 1
34 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
Särskilda frågor
Totalbudgeten
Den nuvarande uppställningen av riksstaten med dess två komponenter, driftbudgeten och kapitalbudgeten, kan återföras på 1937 års budgetreform och 1944 års beslut om kapitalbudgetens uppställning. Redovisningen är framför allt bokföringsmässigt betingad. För en real beskrivning av statsbudgeten är det dess sammantagna utgifter och inkomster ställda mot varandra, totalbudgeten, som är av intresse. I finansplanen och kompletteringspropositionen har totalbudgeten presenterats sedan en följd av år i tabellform. Enligt beslut av 1966 års riksdag (prop. 1966: 1 bil. 1, SU 118, rskr 259) skall riksstaten inledas med en uppställning över totalbudgeten.
Jag får först hänvisa till min uppställning av totalbudgeten enligt 1967/ 68 års riksstatsförslag'.
De principer som gäller för uppställningen av totalbudgeten är följande.
På inkomstsidan upptas dels driftbudgetens inkomster — under rubrikerna A. Skatter, avgifter, m. m. och B. Inkomster av statens kapitalfonder — dels Beräknad övrig finansiering. Denna utgörs av avskrivningsmedel, som finns disponibla inom kapitalfonderna och övriga kapitalmedel samt övrig kapitalåterbetalning.
På utgiftssidan upptas under rubriken A. Utgiftsanslag dels driftbudgetens utgifter under I—XIV huvudtitlarna, dels utgifterna för underskott på statens kapitalfonder (för nästa budgetår riksgäldsfonden), dels investeringsanslagen.
Utgifterna för underskott på statens kapitalfonder och investeringsanslagen hänförs till vederbörande departementsområde eller motsvarande och summeras ihop med driftbudgetutgifterna. Riksgäldsfonden redovisas i detta sammanhang som huvudtitel nr XV. Summan av utgiftsanslag, dvs. av riksdagen för resp. budgetår nyanvisade anslag, redovisas alltså på totalbudgeten under I—XV huvudtitlarna.
Investeringsanslagen ingår med hela beloppet på utgiftssidan. Finansiering av investeringarna sker dels med avskrivningsmedel från riksstaten (avskrivningar av nya kapitalinvesteringar och av oreglerade kapitalmedelsförluster), dels med avskrivningsmedel inom fonderna och övriga kapitalmedel, dels med övrig kapitalåterbetalning och dels med investeringsbemyndiganden (lånemedel). För att uppväga det förhållandet att investeringsanslagens hela belopp förs upp på utgiftssidan måste de finansieringskällor
Tabell 6. Förslag till riksstat för budgetåret 1967/68: Totalbudgeten
A. Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter .................. 30 718 200 000
II. Uppbörd i statens verksamhet 755 456 000 III. Diverse inkomster.......... 552 000 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens aflärsverksfonder.... 710 500 000
II. Riksbanksfonden .......... 150 000 000
III. Statens allmänna fastighets-
fond...................... 40 363 000
IV. Försvarets fastighetsfond... . 74183000
V. Statens utlåningsfonder .... 497 422 000
VI. Fonden för låneunderstöd . . 14 221 000
VII. Fonden för statens aktier . . 65 000 000
VIII. Statens pensionsfonder .... 79 936 000
IX. Diverse kapitalfonder...... 45 070 000
C. Beräknad övrig finansiering:
I. Avskrivningar och övriga kapitalmedel inom kapitalfonderna:
Statens affärsverksfonder . . 1 018 303 000 Övriga kapitalfonder ...... 167 034 000 1 185 337 000
II. Övrig kapitalåterbetalning . ._109 138 000
32 025 656 000
1 676 695 000
1 294 475 000
Underskott
Summa kr.
34 996 826 000 1 094 620 000
Summa kr.
36 091 446 000
A. Utgiftsanslag:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna 6 980 000 II. Justitiedepartementet........ 1 155 287 000
III. Utrikesdepartementet........ 344 334 000
IV. Försvarsdepartementet ...... 5 038 700 000
V. Socialdepartementet ........ 9 878 237 000
VI. Kommunikationsdepartementet 3 611 033 000
VII. Finansdepartementet........ 2 370 309 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet.... 5 417 507 000
IX. Jordbruksdepartementet...... 894 208 000
X. Handelsdepartementet ...... 784 448 000
XI. Inrikesdepartementet........ 3 629 610 000
XII. Civildepartementet.......... 1 781 578 000
XIII. Oförutsedda utgifter ........ 1 000 000
XIV. Riksdagen och dess verk m. m. 53 215 000
XV. Riksgäldsfonden ............ 1 025 000 000
B. Beräknad övrig medelsförbrukning: I. Tillkommer: Minskning av anslagsbehållningar . ...........
Summa kr.
35 991 446 000
100 000 000
36 091 446 000
CO
Oi
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
36 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
som ligger utanför driftbudgetens utgiftssida redovisas på inkomstsidan. Dessa är posterna avskrivningsmedel inom fonderna, övriga kapitalmedel och övrig kapitalåterbetalning.
De anslag som anvisas på driftbudgeten för avskrivning av nya kapitalinvesteringar och av oreglerade kapitalmedelsförluster bortses från i detta sammanhang, då de endast utgör ett finansieringselement för investeringsanslagen som med hela beloppet upptagits som utgift.
Under rubriken Beräknad övrig medelsförbrukning redovisas i förekommande fall nettoförändringen i anslagsbehållningar och nettoförändringen i dispositionen av rörliga krediter.
Som salderingspost upptas underskott resp. överskott på totalbudgeten.
Driftbudgetens inkomster
Riksrevisionsverket har med skrivelse den 14 december 1966 lämnat bl. a. beräkningar av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåren 1966/67 och 1967/68. För en närmare redogörelse hänvisar jag till verkets skrivelse (bilaga 2. Sammanfattning: s. 96—99).
Som jag anfört i det föregående har jag för avsikt att föreslå riksdagen vissa skatte- och avgiftshöjningar. Dessa medför att riksrevisionsverkets beräkningar av vissa inkomsttitlar bör justeras. Även i övrigt har jag på några punkter funnit anledning att frångå verkets beräkning. I följande tabell sammanfattas de av mig förordade avvikelserna.
Tabell 7. Justeringar i riksrevisionsverkets beräkningar av driftbudgetens inkomster. Milj. kr.
1 Inkl. effekt på den allmänna varuskatten av tobaksskattens höjning.
Statsverkspropositionen år 1067: Bil. 1: Finansplanen 37
Den föreslagna höjningen av folkpensionsavgiften från 4 till 5 % den 1 juli 1967 medför en merinkomst på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. med ca 365 milj. kr. under budgetåret 1967/68.
En motverkande faktor utgörs av den samtidigt förordade justeringen av schablonen för kommnnalskatteavdraget som skulle tillämpas fr. o. m. 1968 års taxering, dock med effekt vid källskatteuttaget fr. o. m. den 1 juli 1967. Netto begränsas merinkomsten på titeln härigenom till ca 315 milj. kr.
Motorfordonsskatten föreslås ökad med i genomsnitt 50 % fr. o. m. 1968 vilket kan beräknas tillföra statskassan ca 300 milj. kr. under budgetåret 1967/68.
Den allmänna varuskatten föreslås höjd den 1 mars 1967 från 9,1 % till 10 %. Den härav föranledda merinkomsten kan uppskattas till 70 milj. kr. budgetåret 1966/67 och till ca 630 milj. kr. budgetåret 1967/68. Härvid har, liksom i fråga om andra indirekta skattehöjningar, tagits hänsyn till att en skattehöjning medför en viss konsumtionsdämpning på kort sikt.
I förslaget ingår även en höjning av tobaksskatten med 2 öre per cigarrett och viss motsvarande ökning på övriga tobaksvaror. Inflytande tobaksskatt beräknas härigenom öka med 175 milj. kr. under budgetåret 1967/68. Höjningen medför även en ökning av den allmänna varuskatten eftersom denna beräknas på grundval av varans pris inkl. tobaksskatt. Effekten kan beräknas till ca 20 milj. kr. på budgetåret 1967/68.
Som jag tidigare redovisat kommer riksdagen att i särskild proposition föreläggas förslag om att införa en investeringsavgift för vissa byggnadsinvesteringar. Avgifter som uppbärs bör redovisas under särskild inkomsttitel. Med hänsyn till avgiftens prohibitiva karaktär bör titeln tas upp endast med ett formellt belopp av 1 milj. kr.
Som jag tidigare nämnt lägger chefen för handelsdepartementet senare denna dag fram förslag om höjning av penninglotteriets lottpriser med 5 kr., varav 2: 93 tillförs statskassan medan 2: 07 återgår till lotteriet i form av ökade vinstmedel. Med anledning härav bör inkomsterna av lotterimedel räknas upp med 60 milj. kr. för budgetåret 1967/68.
Beträffande de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna framgår de av mig förordade avvikelserna av tabell 8.
De justeringar jag förordar beträffande inkomsterna under punkterna 2, 3, 4 och 6 ansluter sig till taxor som Kungl. Maj :t äger fastställa. Avvikelserna under punkterna 1 och 5 är uttryck för en samlad bedömning av inkomst- och utgiftsutvecklingen.
I enlighet med vad chefen för ecklesiastikdepartementet senare denna dag kommer att föreslå förordar jag att en ny inkomsttitel benämnd »Inkomster vid riksantikvarieämbetet» uppförs med 1 577 000 kr. för budgetåret 1967/
68 (p. 6).
Inkomsterna av försvarets fabriksverk bör, som närmare redovisas av chefen för försvarsdepartementet, uppföras med 10 milj. kr. för budgetåret
38 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
Tabell 8. Justering av riksrevisionsverket» beräkningar av uppbörd i statens verksamhet. Milj. kr.
1 avrundat.
1967/68. Härigenom beaktas att inleveransen för nästa budgetår bör överstiga det fastställda förräntningskravet med 2 milj. kr. För budgetåret 1966/67 beräknar jag en inleverans om 6,4 milj. kr. Chefen för försvarsdepartementet kommer senare denna dag att framlägga förslag att försvarets fabriksverk i framtiden skall redovisas tillsammans med övriga affärsdrivande verk, varför jag räknat med de nämnda justeringarna under inkomster av statens affärsverksfonder.
Beträffande inkomsterna från televerket, lägger som jag tidigare nämnt, chefen för kommunikationsdepartementet senare i dag för Kungl. Maj :t fram förslag till vissa taxeändringar som innebär bl. a. höjning av samtalsmarkeringsavgiften med 1 öre (från 9 till 10 öre) den 1 februari 1967. Med hänsyn härtill bör inkomsterna från televerket upptas med ett för budgetåret 1966/67 med 20 milj. kr. förhöjt belopp. Motsvarande höjning för budgetåret 1967/68 är 60 milj. kr.
Av chefen för kommunikationsdepartementet kommer vidare senare i dag att föreslås att luftfartsverket framdeles skall förränta det i verket nedlagda kapitalet enligt samma regler som gäller för övriga affärsverk. För att möjliggöra detta skall övergångsvis driftbidrag utgå. I enlighet härmed förordar jag att inkomster av luftfartsverket uppförs med 14,5 milj. kr. under budgetåret 1967/68. Inkomsterna bör redovisas under rubriken Statens affärsverksfonder.
Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt av driftbudgetens inkomster för budgetåren 1966/67 och 1967/68 har inte föranlett någon erinran från min sida.
Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna en uppräkning av driftbudgetens inkomster jämfört med riksrevisionsverkets beräkning med 97,2 milj. kr. för budgetåret 1966/67 och med 1 598,1 milj. kr. för budgetåret 1967/68.
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
39 Kapitalbudgetens inkomster samt investeringsplan
Investeringarna på kapitalbudgeten finansieras till viss del med medel tillgängliga inom resp. kapitalfond, dvs. avskrivningsmedel inom fonden (årsavskrivning) samt övriga under fonden disponibla kapitalmedel. Beräkningar härav har gjorts av de fondförvaltande myndigheterna.
Avskrivningar inom kapitalfonderna och övriga kapitalmedel beräknas för nästa budgetår till ca 1 107 resp. ca 78 milj. kr. Dessa medel går direkt in på investeringsstater för resp. fond för finansiering av föreslagna investeringar. Härutöver tillkommer övrig kapitalåterbetalning, som för budgetåret 1967/68 av de fondförvaltande myndigheterna beräknas till ca 109 milj. kr. Av detta belopp avser 88 milj. kr. återbetalningar av lån från fonden för kreditgivning till utlandet — bl. a. krediter till Sovjetunionen och Finland. Återstående belopp, 21 milj. kr., beräknas inflyta på statens utlåningsfonder och avser i huvudsak amorteringar inom sådana fonder som är under avveckling.
Kapitalbudgetens inkomster enligt här använd definition, bestående av avskrivningar inom fonderna, övriga kapitalmedel och övrig kapitalåterbetalning, bör således totalt beräknas till (1 107 -f- 78 -f- 109) 1 294 milj. kr.
För varje kapitalfond fastställs årligen en investeringsstat. På statens ena sida redovisas den sammanlagda bruttoinvesteringen och på motsatta sidan upptas de medel, som står till förfogande för finansiering av investeringarna. Dessa medel utgörs dels av nyssnämnda avskrivningsmedel inom fonderna och övriga kapitalmedel, dels av avskrivningsmedel anvisade på driftbudgeten (grundavskrivning). De medel som härutöver erfordras betecknas investeringsbemyndigande. För de olika kapitalfonderna sammanställs investeringsbemyndigandena till en investeringsplan, vars summa — sedan avdrag skett för återbetalning av kapitalmedel över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster och tidigare nämnd övrig kapitalåterbetalning — utvisar det ytterligare medelstillskott som erfordras för investeringarnas genomförande. Investeringsplanen utgör kapitalbudgetens utgiftssida enligt riksstaten. På motsatta sidan tas för kapitalbudgetens finansiering under beteckningen lånemedel upp en balanspost med samma belopp som investeringsplanens slutsumma. Traditionellt har således kapitalbudgetens inkomstsida utgjorts av posten lånemedel. Det kan nämnas att det på detta sätt framräknade lånemedelsbehovet inte är detsamma som statsverkets upplåningsbehov, bl. a. eftersom inte driftbudgetens över- eller underskott medtagits. Inte heller har hänsyn här tagits till förändringar i anslagsbehållningar eller rörliga krediter.
För budgetåret 1967/68 beräknas investeringsbehovet till totalt 4 615 milj. kr. För dessa investeringar skall i första hand anlitas dels de avskrivningsanslag som i annat sammanhang denna dag begärs på driftbudgeten, dels kapitalbudgetens inkomster. Avslcrivningsmedlen från riksstaten uppgår till
40 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
1 141 milj. kr. och inom kapitalfonderna tillgängliga medel till 1 185 milj. kr. Med utgångspunkt härifrån kan investeringsbemyndigandena preliminärt beräknas till (4 615 — 1 141 — 1 185) 2 289 milj. kr. Efter avdrag för kapitalåterbetalning (inkl. oreglerade kapitalmedelsförluster) på sammanlagt 110 milj. kr. blir således investeringsplanens slutsumma ca 2 178 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1967/68 framgår närmare av följande sammanställning.
Tabell 9. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1967/68
Ett preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1967/68 med specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena har upprättats (bilaga 4).
Det bör i sammanhanget påpekas att i enlighet med förslag av chefen tör försvarsdepartementet, försvarets fabriksfond, som nu redovisas under försvarets fonder, fr. o. m. budgetåret 1967/68 bör hänföras till statens affärsverksfonder under benämningen försvarets fabriksverks fond. Som en följd härav ersätts samtidigt rubriken försvarets fonder med rubriken försvarets fastighetsfond. Som tidigare nämnts bör luftfartsfonden fr. o. m. nästa budgetår redovisas under statens affärsverksfonder under beteckningen luftfartsverkets fond.
Det slutliga förslaget till investeringsplan bör anstå i avvaktan på de definitiva förslag om investeringsanslag, som kan komma att framläggas under riksdagens lopp.
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling
41 I prop. 1966: 125 beräknades att anslagsbehållningarna skulle förbli oförändrade under budgetåret 1965/66. Härvid förutsattes en uppbyggnad av behållningarna på driftbudgeten med 200 milj. kr. vilket motvägdes av en lika stor minskning av behållningarna på investeringsanslag.
Det slutliga utfallet och fördelningen på huvudtitlar framgår av följande tabeller. Totalt minskade anslagsbehållningarna på totalbudgeten med i runt tal 50 milj. kr.
Tabell 10. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Driftbudgeten. Milj. kr.
Tabell 11. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Investeringsanslag. Milj. kr.
4^
LO
Tabell 12. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1956/57—1965/66. Miljarder kr.
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen 43
Av de större förändringarna på driftbudgeten kan nämnas att behållningarna på arméns och flygvapnets materielanslag minskade med ca 46 resp. ca 69 milj. kr. Behållningarna på det under finansdepartementet anvisade anslaget för bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd ökade samtidigt med ca 60 milj. kr.
På kapitalbudgeten noterades en kraftig minskning på lånefonden för bostadsbyggande vars anslagsbehållningar sjönk med 306 milj. kr. till drygt 60 milj. kr. Samtidigt ökade behållningarna på fonden för låneunderstöd med drygt 100 milj. kr. Härav avsåg ca 54 milj. kr. lokaliseringslån.
Som framgår av sammanställningen i tabell 12 över medelsbehållningen vid utgången av budgetåren 1956/57—1965/66 har under den senaste 10årsperioden i absoluta tal skett en väsentlig uppbyggnad av anslagsbehållningarna. Uppbyggnaden var särskilt kraftig under budgetåret 1964/65.
Man skulle kunna anta att ökningarna ansluter sig till volymförändringar inom den statliga aktiviteten. Under en expansionsperiod är det naturligt att behovet av rörelsekapital stiger. Utvecklingen av anslagsbehållningarna torde emellertid förutom aktivitetsnivån även avspegla såväl den restriktiva ekonomiska politik som förts, som den under större delen av perioden ansträngda situationen på byggmarknaden.
Beträffande förändringarna under budgetåret 1966/67 framgår min bedömning av följande sammanställning.
Tabell 13. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåret 1966/67. Milj. kr.
(Ökning +, minskning —)
Jag vill understryka de stora osäkerhetsmoment som föreligger vid bedömningar av detta slag. Myndigheternas uppskattning av förbrukningar av anslagsbehållningar torde, som normalt är fallet, innebära en betydande överskattning av möjligheterna att faktiskt realisera de skilda programmen. Vid min bedömning av det sannolika ianspråktagandet har jag beaktat en förutsedd uppbyggnad av anslagsbehållningarna på försvarets materielanslag med drygt 300 milj. kr. och på försvarets fastighetsfond med inemot 100 milj. kr.
44 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
För budgetåret 1967/68 förutser jag f. n. en minskning av anslagsbehållningarna med ca 100 milj. kr. Härvid har jag räknat med en förbrukning inom försvarsdepartementets område om ca 100 milj. kr.
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter
En viktig faktor för bedömningen av den statliga sektorns anspråk på kreditmarknaden är hur de av riksdagen medgivna rörliga krediterna disponeras. Av sammanställningen i tabell 14 över ianspråktagandet av rörliga krediter framgår storleken av beviljade krediter och hur de tagits i anspråk.
Tabell 14. Ianspråktagande av rörliga krediter. Milj. kr.
Under budgetåret 1965/66 ökade de ianspråktagna krediterna med 21,3 milj. kr. till 917 milj. kr. Som framgår av tabellen var denna nettoförändring resultatet av såväl ökningar som minskningar. Bl. a. ökade Svensk Spannmålshandel sitt ianspråktagande med 50 milj. kr. medan Norrbottens järnverk minskade sin disposition med 35 milj. kr. och försvarets fabriksverk med ca 23 milj. kr.
För budgetåret 1966/67 anmälde jag i den reviderade finansplanen (prop. 1966: 125) en beräknad ökning i dispositionen av rörliga krediter med ca 100 milj. kr.
På basis av en av finansdepartementet under hösten 1966 företagen enkät bedömer jag fortfarande en ökning med ca 100 milj. kr. som mest trolig.
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen 45
Härav skulle ca 45 milj. kr. falla på Norrbottens järnverk, 30 milj. kr. på försvarets fabriksverk och 20 milj. kr. på televerket.
Under budgetåret 1967/68 räknar jag med att ca 1 miljard kr. av de rörliga krediterna kommer att vara disponerade. Detta innebär ett oförändrat ianspråktagande i förhållande till innevarande budgetår.
Jag vill dock här understryka att ett flertal osäkerhetsfaktorer påverkar utvecklingen på detta område.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få fogas såsom Bilaga 1: Preliminär nationalbudget för år 1967.
Bilaga 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning.
Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1967/68.
Bilaga 4: Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1967/68.
Bilaga 5: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m.
46 Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
I. medge att avsättning av kommunalskattemedel sker till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1967/68 för att där särredovisas;
II. besluta att skogsvårdsavgift enligt förordningen den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall utgå med 0,9 promille för år 1967;
III. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1967/68
a) godkänna min preliminära beräkning av driftbudgetens inkomster,
b) godkänna det preliminära förslaget till investeringsplan och investeringsstater,
c) godkänna min preliminära beräkning av förändringar i anslagsbehållningar,
d) godkänna min preliminära beräkning av förändringar i dispositionen av rörliga krediter,
e) på kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln Lånemedel till 2 178 498 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Statsverkspropositionen år 1967: Bil. 1: Finansplanen
47 Tabellförteckning
1. Försörjningsbalans för år 1966 ............................... 7
2. Totalbudgeten 1965/66—1967/68 .............................. 13
3. Preliminär försörjningsbalans för år 1967 ...................... 21
4. Betalningsbalansen 1963—1967 ................................ 22
5. Statsutgifterna budgetåret 1967/68 ............................ 24
6. Förslag till riksstat för budgetåret 1967/68: Totalbudgeten...... 35
7. Justeringar i riksrevisionsverkets beräkningar av driftbudgetens inkomster .................................................... 36
8. Justeringar i riksrevisionsverkets beräkningar av uppbörd i statens
verksamhet ................................................ 3g
9. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1967/68 . . 40
10. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Driftbudgeten ........................................................ 41
11. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Investe-
ringsanslag................................................. 41
12. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1956/57—1965/66 . . 42
13. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåret
1966/67 .................................................... 43
14. Ianspråktagande av rörliga krediter............................ 44
MARCUS BOKTR. STHLMI967 660824
Bilaga 1
Preliminär
nationalbudget för år 1967
Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
1 Bilaga 1
PRELIMINÄR NATIONALRUDGET FÖR ÅR 1967
Inledning
Den preliminära nationalbudgeten för 1967 som härmed framläggs är utarbetad inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts. Av praktiska skäl har dock varken avsnittet om den statliga verksamheten eller i dess slutliga avfattning den sammanfattande översikten kunnat föreläggas utredningsrådet. Dess ledamöter bär ej heller något ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.
Kapitlen III, Utrikeshandeln samt VII, Investeringarna har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i kapitel IV, om de disponibla inkomsterna och den privata konsumtionen i kapitel VI samt kapitel IX, Kreditmarknaden. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1967 — med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas — vilar på finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering där arbetet med nationalbudgeten letts av tf planeringschefen Lars Lindberger.
Den bedömning av Sveriges ekonomi 1967 som framkommer i kapitlen III—VII har gjorts utan hänsynstagande till de statliga finanspolitiska åtgärder, som beskrivs i kapitel I. I den sammanfattande bedömningen har de bedömningar som gjorts i nationalbudgetens övriga kapital fått modifieras i väsentlig mån beroende på inverkan av de finanspolitiska åtgärderna. Hänsyn till dessa har också tagits i kapitel VIII och IX. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
2 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
I. Sammanfattande översikt
1. Den ekonomiska utvecklingen 1965—1966
Fortsatt snabb ökning av efterfrågan men en viss dämpning av produktionstillväxten kännetecknade den bild av Sveriges ekonomi 1965 som kunde framläggas i de preliminära och reviderade nationalbudgeterna för 1966. I dessa hänseenden har de ånyo reviderade men dock ej slutgiltiga beräkningar som nu föreligger inte medfört någon verkligt genomgripande förändring. Emellertid har bruttonationalproduktens tillväxt 1964—1965 beräknad från användningssidan uppreviderats till ca 3,7 % och lagerinvesteringarnas högt uppdrivna nivå har därvid kommit att framstå som än mera markerad. Den tillbakagång i hushållssparandet som synes ha inträffat 1964 1965 kan mot bakgrunden av den utveckling som nu avtecknar sig
lika väl uppfattas som en normalisering som motsatsen. Efter en påfallande stegring 1964 har hushållens sparkvot nämligen för 1965 och som det förefaller även för 1966 återgått till samma nivå som för 1963.
Bytesbalansens försvagning 1965 framstår i en delvis modifierad belysning till följd av de uppgifter som nu föreligger om lagerutvecklingen. Lagerinvesteringarnas ökning synes kvantitativt ha täckt drygt halva den försvagning av bytesbalansen som inträffade 1964—1965. År 1965 beräknas lagerinvesteringarna ha uppgått till nära 2 miljarder kronor och låg därmed över slagsvis en miljard över den nivå som på längre sikt kan betraktas som normal. Lageruppbyggnaden utöver det normala synes därmed ha varit av ungefär den storlek som det verkliga underskottet i bytesbalansen kan förmodas ha uppgått till. Härav framgår inte att normal lagerinvesteringsnivå också skulle ha inneburit en utjämning av bytesbalansen, men väl att den interna efterfrågan i detta fall hade givit utrymme för en sådan.
Den ekonomiska utvecklingen 1966 har kännetecknats av en klar uppbromsning av efterfrågans tillväxt, en utvecklingstendens som för övrigt började göra sig gällande redan under fjärde kvartalet 1965. Totalt beräknas den interna efterfrågan — eller mera exakt användningen av varor och tjänster för inhemska ändamål — ha stigit med endast 2,3 % 1965—1966 mot 5,5 % 1964—1965. Avsaktningen går igen på de flesta områden och har sin grund i en dämpning av efterfrågan från såväl hushåll som företag. Såsom framgår av följande sammanställning har tillväxten sjunkit för privat konsumtion men hållits oförändrad för offentlig verksamhet. Bostadsbyggandet har övergått till att minska i volym med ett par procent, medan däremot näringslivets investeringar — inberäknat handelsflottans fartygsan-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
3 Tabell 1:1. Försörjningsbalans 1964—1966
Miljoner kronor
1 Posterna export (inkl. tjänstenetto) och import i ovanstående tabell — och därmed även bytesbalansen — skiljer sig från dem som redovisas i kapitel III, Utrikeshandeln. I motsats till de ovan redovisade posterna omfattar i kapitel III utrikeshandeln med varor endast den export och import som ingår i handelsstatistiken medan sådan handel som faller utanför denna inräknats i tjänstenettot. Vidare ingår nettot av transfereringar till och från utlandet i bytesbalansen i kapitel III men ej i ovanstående försörjningsbalans.
skaffning — visar i någon mån ökad tillväxt. Lagerinvesteringarna har emellertid sjunkit avsevärt och företagens totala realkapitalbildning visar till följd härav starkt minskad tillväxt.
Procentuell tillväxt
Avsaktningen i den privata konsumtionens utveckling kan till Stor del uppfattas som en anpassning till de reala disponibla inkomsternas tillväxttakt som både för 1964—1965 och 1965—1966 varit omkring 3 %, om än obetydligt lägre det senare året. 1966 har konsumtionen dessutom i någon
4 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
mån hållits tillbaka genom den utdragna avtalsrörelsen med åtföljande sena inkomstutbetalningar.
Inom den offentliga sektorn har en neddragning skett av konsumtionens tillväxt från drygt 7 % till knappt 6 %. Formellt har dämpningen främst avsett den statliga konsumtionen men i sak — dvs. om man beaktar inträffade huvudmannaskapsförändringar — förefaller avsaktningen i huvudsak ha fallit på den kommunala sidan. I fråga om de statliga investeringarna synes förändringen ha gått i expansiv riktning eller från 1 % i volymökning 1964—1965 till 3 % 1965—1966. Förklaringen härtill ligger delvis i en påskyndad tillväxt av försvarets byggnadsarbeten och materialleveranser. De kommunala investeringarna har bibehållit oförändrad volymökning om knappt 5 %, vilket inneburit att kommunernas högt uppdrivna investeringsplaner blivit väsentligt nedreviderade. Det kan förutsättas att statliga åtgärder i form av såväl bygg- som kreditrestriktioner verkat i återhållande riktning.
I fråga om bostäder beräknades det av statsmakterna antagna programmet för igångsättning komma att innebära ungefärligen oförändrad investeringsvolym. Under inverkan av kreditmarknadsläget har emellertid tyngdpunkten i igångsättningen förskjutits mot årets senare delar och investeringsvolymen beräknas till följd härav ha sjunkit med 2 å 3 %. Den statistiskt redovisade igångsättningen 1966 uppskattas nu till ca 90 000 lägenheter. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter beräknas till ca 90 000 mot under 1965 närmare 97 000.
Den mest markanta förändringen med avseende på utvecklingen av näringslivets realkapitalbildning 1965—1966 hänför sig till lagerposten. Lagerökningen 1966 beräknas nämligen i fasta priser ha varit ca 750 miljoner kronor lägre än 1965. Lagerinvesteringarna har med andra ord minskat med detta belopp 1965—1966 efter att dessförinnan ha stigit ungefär lika mycket 1964—1965.
Omkastningen i lagerutvecklingen — som förklarar ungefär hälften av den avsaktning som skett av den interna efterfrågans tillväxt — var i huvudsak förutsedd i nationalbudgeternas prognoser för 1966. Utvecklingen av näringslivets fasta investeringar har emellertid blivit svagare än vad som förutsågs i dessa prognoser. Ökad tillväxt 1966 förekommer främst i fråga om handelsflottans investeringar i fartyg och industrins investeringar i byggnader. I övrigt har tillväxten i flertalet fall varit endera avtagande såsom beträffande industrins maskininvesteringar eller förbytts i en nedgång såsom beträffande handelns investeringar i byggnader och jordbrukets investeringar i maskiner. Orsakerna till denna dämpning av bl. a. industrins investeringsutveckling skall beröras i det följande.
Eftersom den interna efterfrågans tillväxt 1965—1966 — beräknad till 2,3 % — blivit avgjort lägre än vad som f. n. kan betraktas som en normal ökning av det totala utbudet av varor och tjänster, har resurser blivit disponibla som skulle kunnat användas till att förstärka bytesbalansen, vilket
b
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
vid oförändrade terms of trade hade kunnat ske i samma mån som exportvolymen av varor och tjänster ökat mera än importvolymen. Av olika skäl som närmare skall redovisas i det följande har den ökade insatsen av resurser för detta ändamål stannat vid ca 1/2 % av nationalprodukten, varav följer att den totala efterfrågan på varor och tjänster växt med knappt 3 % 1965—1966. Detta förefaller att ha varit något lägre än kapacitetstillväxten och en påtaglig sänkning av efterfrågetrycket har givit sig tillkänna inte minst på arbetsmarknaden.
Jämfört med 1965 har sålunda arbetsmarknaden 1966 präglats av en tydlig balansförbättring, vilket hl. a. kommit till uttryck i lägre antal lediga platser, minskad arbetskraftsbrist, lägre rörlighet och tler arbetssökande. Arbetslösheten har också varit högre än 1965. Antalet lediga platser hade mot utgången av 1966 sjunkit ned till den nivå som rådde vid slutet av 1962. Talen för fjärde kvartalet 1966 ligger 25 ä 30 L lägre än talen för fjärde kvartalet 1965.
Den inträffade avspänningen på arbetsmarknaden har även kunnat avläsas i något lägre löneglidningstal. För industriarbetare beräknas sålunda löneglidningen ha sjunkit till ca 4 1/2 % 1965—1966 mot ca 5 3/4 % 1964— 1965. En mera markerad förändring synes ha inträffat på byggarbetsmarknaden. Löneglidningen för byggnadsarbetare, som för 1964—1965 uppgått till nära 5 % och för 1963—1964 varit uppe i ca 7 % beräknas nämligen för 1965—1966 ha stannat vid 2 5 2 1/2 %. Med hänsyn till avtalsrörelsen har emellertid den genomsnittliga lönehöjningen totalt för samtliga anställda uppgått till ca 10 % 1965 -1966 och synes därigenom ha blivit drygt en procentenhet högre än för industriarbetarna, främst beroende på väsentligt högre lönelyft för stats- och kommunalanställda. Arbetskraftskostnaderna har för industriarbetare — inberäknat löneglidning och en höjning av ATPavgiften motsvarande 0,4 % — stigit med drygt 9 % per arbetstimme. Jämfört med 1964—1965 har detta inneburit en viss nedgång, eftersom motsvarande kostnadsstegring då beräknas ha uppgått till drygt 11 %.
Någon sänkning i lönekostnadernas stegringstakt återspeglas knappast i konsumentprisernas utveckling under 1966. Den indirekta beskattningen har under 1966 skärpts väsentligt mindre än under 1965 och konsumentprisindex beräknas totalt ha stigit med knappt 5 % — uppskattningsvis 4,8 % — under loppet av 1966 mot drygt 6 % under 1965. Nettoprisindex som mäter konsumentprisernas utveckling exklusive indirekta skatter och subventioner kan under 1966 förmodas ha stigit med 4 1/4 % eller ungefär lika mycket som under 1965. Detta synes ha inträffat fastän de direkta prisstegringsimpulserna avtagit såväl från den internationella prisutvecklingen som i fråga om tillfällighetsbetonade förändringar på färskvarumarknaden. Slutsatsen blir därför att det har skett en klar ökning av kostnadsgenomslaget i priserna inom från internationell konkurrens skyddade verksamhetsgrenar (vid sidan av jordbruk och bostadsförvaltning). För 1966 förefaller
6 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
detta genomslag att ha blivit ca 1/2 procentenhet högre än vad som med hänsyn tagen till den för året genomsnittliga lönekostnadsstegringen, erfarenhetsmässigt kunnat förväntas. — En dylik avvikelse har tidigare kunnat iakttas för 1962, ett år då det i likhet med 1966 skedde särskilt kraftiga lönekostnadsstegringar inom vissa servicenäringar, samtidigt som efterfrågetrycket på varumarknaden snarast lättade något.
Inom utrikeshandeln har utvecklingen 1965—1966 inneburit ett klart omslag. Exporten har efter stagnationen under de tre första kvartalen 1965 visat återhämtad tillväxt, medan importens ökning avtagit. Som följd härav
beräknas bytesbalansens underskott ha minskat i någon mån 1965_1966
eller med drygt 150 miljoner kronor till ca 1 350 miljoner kronor enligt riksbankens beräkningsnivå. Med hänsyn till den interna efterfrågans begränsade tillväxt och de resurser som härigenom friställts måste den uppnådda förbättringen av bytesbalansen uppfattas som förhållandevis begränsad. Som en jämförelse kan nämnas att i den preliminära nationalbudgeten för 1966 förväntades ett ca 300 miljoner kronor lägre underskott än vad som nu synes ha inträffat.
Det förutsattes härvid att i första hand exporten av speciellt verkstadsprodukter och s. k. »övrig»-varor skulle komma att gynnsamt påverkas av en förutsedd dämpning i det inhemska efterfrågetrycket. Det faktiska utfallet av exporten 1966 synes, vad speciellt gäller dessa varugrupper, ha motsvarat förväntningarna. Däremot har exporten av råvaror såsom malm och trävaror liksom även fartygsexporten fått lägre volym än enligt den preliminära prognosen. Å andra sidan har även importvolymen visat en lägre och ur denna synpunkt gynnsammare utveckling än enligt denna prognos.
Det faktiska utfallet av utrikesvaruhandeln 1966 synes ha blivit att exportvolymen totalt ökat 5 1/2 % (exkl. fartyg 8 %) sedan 1965, medan importvolymens tillväxt stannat vid drygt 2 %. Om försämringen av terms of trade respektive tjänstebalansen stannat vid de belopp som förutsattes i den förutnämnda prognosen skulle bytesbalansens förbättring ha blivit mer än 300 miljoner kronor större än som nu synes ha skett. Försämringen i terms of trade 1965—1966 har kalkylmässigt inneburit en belastning med drygt 200 miljoner kronor, medan tjänstebalansen enligt riksbankens betalningsstatistik, som framgår av tabell III: 3, försvagats med nära 200 miljoner kronor. Det bör emellertid framhållas att det är i hög grad osäkert om en så betydande försämring av tjänstebalansen verkligen har inträffat 1965—1966. Utöver en viss förstärkning av sjöfartsnettot och en försvagning av turistnettot med drygt 140 miljoner kronor — poster som förefaller plausibla — redovisas nämligen en ökning av underskottet i fråga om övriga löpande betalningar med 160 miljoner kronor. Statistiken är i detta fall osedvanligt bristfällig. Speciellt intäktssidan bedöms ha blivit allt mera ofullständigt belyst — i all synnerhet sedan 1961. Det kan hl. a. av detta skäl ifrågasättas om inte den framlagda bytesbalansen för 1965—1966 ger
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
ett alltför negativt utslag vad gäller såväl inträffad förändring som nivå.
I sistnämnda hänseende har exempelvis konjunkturinstitutet i sin höstrapport 1966 uttalat att man torde kunna räkna med att bortåt hälften av restposten eller intemot 500 miljoner kronor utgör en systematisk felräkning, dvs. innebär en lika stor överskattning av bytesbalansens verkliga underskott. Att den redovisade förstärkningen av bytesbalansen 1965— 1966 stannar vid 160 miljoner kronor kan således till en del bero på felaktig redovisning, vartill kommer att — så som tidigare framhållits — en försämring av terms of trade medverkat. Denna avser främst råvaruexporten. Vidare har en svag volymutveckling av denna bidragit till utfallet. Vid goda avsättningskonjunkturer skulle förmodligen råvaruexporten ha kunnat höjas avsevärt — kanske med inemot en halv miljard kronor — utan egentliga överhettningsrisker för vår ekonomi och vid en tillväxt av nationalprodukten som inte överstigit 3 1/2 %. I ett sådant hypotetiskt läge hade det verkliga underskottet i bytesbalansen kunnat bli förhållandevis begränsat.
I det föregående har framhållits att en klar avsaktning av den interna efterfrågans tillväxt inträffat 1965—1966. En särskild fråga är i vad mån denna uppbromsning kan ha framkallats av den ekonomiska politiken. Statens direkta efterfrågan på varor och tjänster — dvs. den statliga verksamheten eller statlig konsumtion och investering — har i och för sig bidragit till denna utveckling. Tillväxten i volym synes nämligen ha sjunkit från 6 % till 3,5 %, varvid dock är att märka att utfallet påverkats av överföringar mellan stat och kommun av huvudmannaskapet för vissa verksamhetsgrenar. För hela den offentliga verksamheten innefattande såväl statens som kommunernas aktiviteter blir den beräknade tillväxten — trots de åtgärder som vidtagits för att begränsa speciellt kommuninvesteringarnas expansion — oförändrat knappt 5 % för såväl 1964—1965 som 1965—1966. Om däremot de av samhällsåtgärder särskilt starkt påverkade bostadsinvesteringarna sammanräknas med de offentliga aktiviteterna, framträder en avtagande tillväxt för denna för stat, kommun och bostäder gemensamma sektor. Den sammanslagna verksamhetsvolymens ökning utgjorde nämligen 5 1964—1965 men sjönk till 3 1/2 % 1965—1966.
Statens budgetsaldo har under loppet av 1966 undergått en stark försvagning, vilket kan inge en föreställning om att den statliga finanspolitiken under denna period påverkat övriga sektorer i samhällsekonomin i expansiv riktning. Till inemot hälften beror denna budgetförsvagning om minst 1 250 miljoner kronor på ökad långivning, främst till bostäder. I övrigt må framhållas att en avsaktning av expansionstakten inom övriga delar av samhällsekonomin i och för sig har en negativ inverkan på budgetsaldot. Under 1966 har detta kommit till uttryck bl. a. i en minskad tillväxt av konsumtionsskatternas avkastning. Vidare har kreditåtstramningen verkat dämpande på inbetalningarna av fyllnadsskatt. Med visst bortseende från
8 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
den sålunda exemplifierade ömsesidigheten i de samband som föreligger, kan det sägas att utvecklingen av det finansiella sparandet eller nettofinansieringsbehovet1 kan ge en viss föreställning om innebörden av det inflytande i expansiv eller kontraktiv riktning som en offentlig sektor kan tänkas utöva på samhällsekonomin i övrigt. Med syfte att i detta hänseende belysa den offentliga finanspolitiken i vidaste bemärkelse må det synas rimligt att följa utvecklingen av ett nettofinansieringsbehov för hela den utvidgade offentliga sektorn innefattande stat, kommuner och bostäder liksom även den genom offentliga direktiv styrda fonduppbyggnaden inom allmänna pensionsfonden.- Det visar sig att nettofinansieringsbehovet så vitt det nu kan bedömas, trots den motverkande effekten av, jämfört med övriga sektorer, höga lönelyft för stats- och kommunalanställda, fortsatt att sjunka med några hundra miljoner kronor från 1965 till 1966. Så tillvida synes alltså inte någon expansiv effekt ha utgått till övriga sektorer, dvs. främst näringslivet och hushållen.
Då hushallen såsom det förefaller 1966 återgått till en, jämfört med inkomstutvecklingen, normal ökning av sparandet, har den privata konsumtionens tillväxt avtagit, vilket i förening med bostadsinvesteringarnas uppblomstring och — om än obetydliga — volymminskning har medverkat till den interna efterfrågans dämpning. För näringslivet har den interna efterfrågans avtagande tillväxt, till vilken lagerutvecklingen i hög grad bidragit, endast i begränsad mån kunnat kompenseras därigenom att avsättning på exportmarknaderna — till delvis pressade priser — kunnat öka mera än importen. Värdet av den totala avsättningen har såvitt nu kan överblickas stigit mindre än de totala kostnaderna och vinstsumman synes ha sjunkit. En residualberäkning av företagens finansiella sparande med utgångspunkt från den vidgade offentliga sektorns nettofinansieringsbehov, hushallssparandets beräknade tillväxt och förändringen av bytesbalansens saldo visar på en fortsatt ökning av företagens nettobehov av extern finansiering, vilken med hänsyn till den ringa tillväxten av företagens totala realkapitalbildning, inklusive lager, tyder på en minskning av deras självfinansieringsförmåga. Det är rimligt att förutsätta att den försvagning som synes ha skett av räntabilitet och självfinansiering utgör en väsentlig förklaring till den dämpning av hl. a. industrins investeringsvilja som successivt inträffat under 1966.
Även kreditbegränsningar förefaller att ha bidragit till denna utveckling.1 2 3 Kreditgivningen till näringslivet fortsatte visserligen att öka 1966 men en-
1 Dvs. budgetsaldo exklusive lånetransaktioner.
2 Nettofinansieringsbehovet blir således lika med det totala finansieringsbehovet för bostadsinvesteringar minus finansiellt sparande inom stat, kommuner och AP-fond.
3 1 iH den allmänna bilden av kredit- och finanspolitikens inverkan på företagsfinansieringen hör vidare att utbetalningen av medel från investeringskonton i riksbanken fått en något större omfattning 1966 än 1965, nämligen 172 miljoner kronor under 12-månadersperioden fram t. o. m. november 1966 mot 146 miljoner kronor under motsvarande period fram t. o. m. november 1965. Omfattningen av de projekt för vilka investerings-
Bil. t. Preliminär nationalbudget för år 1967 9
dast med hälften så stort belopp som 1965. Till denna utveckling bidrog sannolikt lagerinvesteringarnas nedgång. Härutöver har det under en stor del av året strama kreditmarknadsläget av allt att döma verkat återhållande på näringslivets upplåning. Med hänsyn till omslaget i lagerutvecklingen skulle den inträffade begränsningen i kreditgivningen inte ha behövt medföra någon likviditet sminskning hos företagen. En sådan synes emellertid ha ägt rum och detta bestyrker intrycket av att näringslivets självfinansieringsförmåga avtagit under 1966. En undersökning, som statistiska centralbyrån företagit på särskilt uppdrag av finansdepartementet, har nämligen visat att de större industriföretagens likviditet (i bemärkelse av kassa, bank, postgiro samt outnyttjade checkräkningskrediter) minskat med 114 miljoner kronor motsvarande 3 % från 30.9.1965 till 30.9.1966.
Nedgången i de större företagens likvida behållningar ter sig ännu mer påfallande med tanke på att en del av den starka tillväxten i bostadskreditgivningen bör ha sipprat över till näringslivet. Bostadskrediternas tillväxt har nämligen 1966 enligt beräkning varit drygt 1 miljard kronor större än bostadsinvesteringarnas. Ett visst överskjutande kreditbelopp av detta slag brukar som regel framträda men olikheten har 1966 varit ovanligt utpräglad. En trolig delförklaring synes vara att viss — mer eller mindre »grå» — kreditgivning från näringslivet till bostadssektorn avvecklats i samband med årets kraftiga expansion av bostadskreditgivningen.
Den reala likviditeten bos företagen — definierad som kvoten mellan finansiella tillgångar och produktionen — har försämrats mera än den nominella. Den inträdda förändringen av företagens likviditet får givetvis beaktas vid bedömningen av företagens finansiella utveckling och investeringsplaner för 1967.
2. Sveriges ekonomi 1967
Den ekonomiska utvecklingen 1966 innebar för Sveriges del en betydande dämpning av den interna efterfrågan. Trots detta kunde endast en förhållandevis begränsad förbättring av utrikesbalansen noteras och prisstegringstakten förblev jämförelsevis hög. Inför 1967 pekar bedömningen mot förnyade uppsvingstendenser inom de delar av samhällsekonomin som under 1966 främst har svarat för efterfrågans dämpning, nämligen den privata konsumtionen, bostadsbyggandet och lagerutvecklingen samt därutöver
fondmedel fått tas i anspråk har däremot uppskattats till ca 1 100 miljoner kronor 1965 mot 360 miljoner kronor 1966. Utnyttjande av fondmedel har därvid medgivits till högst 454 miljoner kronor respektive 270 miljoner kronor. Härav föranledda utbetalningar av medel från investeringskonto i riksbanken kan komma att uppgå till högst knappt hälften av dessa belopp. Huvuddelen av tillstånden har endast avsett rätt att utnyttja framtida avsättningar av investeringsfondmedel. —■ Sammanfattningsvis förefaller det sannolikt att givna tillstånd gett en större stimulanseffekt på investeringsinitiativen för 1965 än för 1966.
10 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
också inom det kommunala verksamhetsområdet. Det ligger emellertid i sakens natur att förutsättningarna för den totala balansen i samhällsekonomin i allmänhet, lika litet som för utrikesbalansen i synnerhet, kan bedömas oberoende av den ekonomiska utveckling som är att förvänta i vår omvärld.
De prognoser som nu föreligger och de bedömningar som kan göras tyder på någon dämpning av framstegstakten inom OECD-området i dess helhet. Dämpningen antas i första hand komma att avse Förenta staterna där tillväxttakten väntas sjunka från 5,5 % till ca 4 För Västeuropas del förefaller inte några klara tendensförändringar vara att vänta. Tillväxten för hela Västeuropa beräknas sålunda 1967 till 3,5 % mot knappa 4 % 1966, för Västeuropa utom Storbritannien till nära 4,5 % båda dessa år. Expansionstakten beräknas stiga något i Frankrike och Italien och förbli svag i Västtyskland. Inom Storbritannien väntas åtstramningspolitiken leda till nära nog total stagnation. En förhållandevis kraftig utveckling av importen till råvaruländerna kan däremot komma att få någon expansiv inverkan på industriländernas ekonomi.
Tendenserna till i vissa fall avtagande, i andra fall oförändrat moderat tillväxttakt bör delvis ses mot bakgrunden av en alltmer återhållande ekonomisk politik. Denna har delvis förestavats av yttre balanshänsyn men delvis också motiverats av en efter hand allt mera markerad strävan att mildra rent interna balansstörningar i form av allt för starka pris- och kostnadsstegringar. I Nordamerika har prisstegringstakten alltsedan 1965 ökat kraftigt och den har härigenom — i varje fall tills vidare — kommit upp på västeuropeisk nivå. I de västeuropeiska länderna har någon ytterligare stegring av pris- och lönestegringstakten inte skett under 1966. Snarare synes i flertalet länder någon dämpning ha kommit till stånd. Med de tendenser för den reala aktivitetsutvecklingen som nu kan överblickas ter sig utsikterna för en avsaktning av prisstegringstakten i de störa västeuropeiska industriländerna som relativt goda inför 1967, kanske bättre än på flera år.
Den redovisade bedömningen innebär att expansionstakten 1967 kommer att bli förhållandevis svag inom några från svensk synpunkt betydelsefulla avnämarländer som Västtyskland, Storbritannien och Finland. Som närmare skall beröras i det följande, kan det dessutom föreligga vissa risker för att utvecklingen kan komma att försvagas speciellt under första delen av 1967. Med dessa reservationer kan det internationella utgångsläget likväl förefalla tämligen gynnsamt för den svenska exporten 1967, dock med undantag för råvaror som trävaror och järnmalm.
Konjunkturinstitutets prognos för exporten 1967 är främst grundad på de bedömningar som sålunda kunnat göras av efterfrågeutvecklingen i avnämarländerna. — I likhet med de övriga prognoser som skall beröras i det närmast följande utgår den vidare från en oförändrad ekonomisk politik. Totala exporten exklusive fartyg beräknas i volym öka nära 3 % mindre
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
1967 än 1966 eller med 5 1/2 % mot 8 %. För hela exporten väntas dock tillväxten, med hänsyn till en omkastning i fartygsleveranserna, bli nära nog oförändrad eller 6 %. För råvaror och stapelprodukter förutses genomgående sänkta eller oförändrade priser. I genomsnitt för hela exporten väntas en obetydlig prisökning om ett par tiondels procent. I volym beräknas exporten stiga förhållandevis kraftigt för fartyg (19 %), för »övriga» varor (13 %) samt för verkstadsprodukter utom fartyg (9 %); mera moderata ökningar förutses för järn och stål (7 %) samt massa och papper (5,5 %). Malmexporten beräknas minska avsevärt (13 %) och trävaruexporten väntas bli nästan oförändrad.
Det privata näringslivets investeringar i fasta anläggningar väntas öka med 4 % från 1966 till 1967. För industrins investeringar beräknas en fortsatt men förhållandevis låg tillväxt om uppskattningsvis 3 %. Byggnadsinvesteringarna väntas härvid minska med 3 % men maskininvesteringarna öka med 5 1/2 %. Verkstadsindustrins investeringar förefaller att stagnera och fortsatt investeringsexpansion emotses i huvudsak endast för pappersoch massaindustrin samt järn- och stålverken. — Handelsflottans investeringar väntas bli ungefär oförändrade på nuvarande höga nivå medan byggnadsinvesteringar inom handel m. m. beräknas minska obetydligt.
Bedömningen av näringslivets och speciellt industrins investeringar 1967 är som närmare skall beröras i det följande av flera skäl osäker, inte minst med tanke på finansieringsläget.
Lagerinvesteringarna väntas efter en betydande nedgång 1965—1966 fortsätta att minska 1967 med nära 400 miljoner kronor. Nedgången väntas bli mest markerad för färdigvaror, medan lageruppbyggnaden väntas öka något i fråga om råvaror. — Till följd av att nedgången i lagerinvesteringarna beräknas avta kan tillväxten i näringslivets totala realkapitalbildning väntas öka obetydligt eller från ett par tiondels procent 1964—1965 till drygt 1,5 % 1966—1967.
Kommunernas investeringar förutses öka med 11 1/2 % 1966—1967. Härvid har förutsatts att kommunernas investeringsönskemål även 1967 hålls tämligen kraftigt tillbaka genom i första hand byggregleringen. Å andra sidan synes kommunerna under 1966 ha förbättrat sin likviditet, vilket är en omständighet som kan förmodas få positiv inverkan på deras möjligheter att förverkliga sina investeringsplaner för 1967. Landstingens totala byggnadsinvesteringar har inom den särskilt uppgjorda ramen för sjukhusbyggnader beräknats öka i volym med ca 25 %. — Även om denna ram torde ge utrymme för en så snabb expansion kan det dock ifrågasättas om inte sjukhusbyggena 1967 liksom 1966 kan komma att försenas av i första hand tekniska orsaker. Den beräknade ökningen av de kommunala investeringarna kan bl. a. av det skälet vara tilltagen i överkant.
För statliga investeringar väntas en uppgång med 1 1/2 % eller i lägre
12 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
takt än under 1966. Dämpningen förklaras i huvudsak av en förutsatt minskning av den militära materielanskaffningen.
För bostadsbyggandet beräknas en planerad igångsättning om 90 000 lägenheter komma att medföra en med 5 1/2 % ökad investeringsvolym. Härvid förutsättes att tyngdpunkten av igångsättningen liksom 1964 förlägges till andra och tredje kvartalen. En annan premiss har kalkylmässigt varit att igångsättningen 1966 inte överstigit 88 000 lägenheter. Den faktiska igångsättningen har emellertid sannolikt uppgått till ca 90 000 lägenheter. Ändock förutsättes att den beräknade volymeffekten vidhålles, vilket kan ske därigenom att ett antal lägenheter överföres för igångsättning från första till fjärde kvartalet 1967.
Investeringsvolymen totalt — lagren ej inräknade — väntas stiga med 5 % från 1966 till 1967. Såväl byggnadsinvesteringar som maskininvesteringar beräknas öka med detta procenttal. Inberäknat lager blir den totala investeringsökningen 4 %.
Beträffande inkomster, priser och konsumtion skulle följande uppgifter gälla vid oförändrad statlig beskattning under 1967.
Från 1966 till 1967 beräknas den genomsnittliga lönenivån stiga med 8 1/2 % varav 6 procentenheter till följd av avtalsmässig lönehöjning. Den totala lönesumman väntas stiga med 9 1/2 %. Till denna tillväxt har nettoeffekten av sysselsättningsförändringar ansetts bidraga med nära en procentenhet medan löneglidningen uppskattas till ca 2 1/2 procentenheter. Faktorinkomsterna beräknas till följd av lägre inkomstökning för andra än löntagare stiga med knappt 9 %. Sedan inverkan beaktats av hushållens ökade nettoinbetalning till det offentliga kvarstår en ökning av de disponibla inkomsterna med knappt 8 %.
Vid bedömningen av prisutsikterna för 1967 har en utgångspunkt varit att arbetsgivarnas kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda kan beräknas stiga med ca 10 %. Utöver kontantlönehöjningar tillkommer nämligen 1967 betydande arbetskraftskostnader i form av ökade ATP- och sjukförsäkringsavgifter m. m. För industriföretagens arbetare uppskattas dessa förändringar medföra en kostnadsökning på omkring 10 %. Enligt den prisprognos som sålunda utarbetats kan konsumentprisnivån under loppet av 1967 antas stiga med 3,5 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1966 och 1967 kan förändringen väntas bli obetydligt högre eller omkring 3,6 %. En allmän förutsättning för dessa beräkningar har varit att kostnadsförändringar i erfarenhetsmässig grad — men inte så kraftigt som 1966 — slår igenom i konsumentpriserna. Dessa antas ej bli påverkade av någon överskottsefterfrågan på varumarknaden.
Vid den förutsatta prisuppgången 1967 kan de reala disponibla inkomsterna beräknas öka 4 % 1966- -1967 mot inte fullt 3 % 1965—1966.
Den privata konsumtionen 1967 har prognoserats på basis av ett erfaren-
13 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
hetsmässigt samband mellan å ena sidan den volymmässiga konsumtionsutvecklingen och å den andra den reala disponibla inkomsten samt förändringen i denna. Den totala privata konsumtionens volym har sålunda inklusive turistnetto beräknats öka med ungefär 4 % mellan åren 1966 och 1967. För hela gruppen varaktiga konsumtionsvaror förutses konsumtionen öka med ca 10 % i volym 1966—1967, under det att svenska turistutgifter utomlands väntas öka med ett värde av omkring 200 miljoner kronor. En sådan ökning torde motsvara drygt 15 % eller i volym förmodligen väl över 10 %. Prognosen innebär att sparkvoten hålls i det närmaste oförändrad 1966—1967 lika väl som 1965—1966.
Den offentliga konsumtionen väntas öka med 6 % varav den kommunala med 8 % och den statliga med 3 %.
Med ledning av den förväntade efterfrågans tillväxt kan importvolymen beräknas stiga med 5 1/2 % 1966—1967. Särskilt kraftiga ökningar förutses för konsumtionsvaror (9 %), däribland främst för textilvaror och verkstads-konsumtionsvaror. För investeringsvaror räknas med en måttlig ökning.
Eftersom importvolymens tillväxt i det närmaste beräknas sammanfalla med exportvolymens men importpriserna stiger mer än exportpriserna (1 1/2 % mot ett par tiondels procent) förutses underskottet i handelsbalansen stiga ca 250 miljoner kronor 1966—1967, väsentligen till följd av sämre terms of trade. Tjänstebalansens netto förutses komma att sjunka med ytterligare 150 miljoner kronor. Sjöfartsnettot beräknas visserligen stiga med 100 miljoner kronor men utöver förväntad tillväxt av det negativa turistnettot ingår i kalkylen ett ytterligare minusutslag av posten övriga löpande betalningar. — Bytesbalansens statistiska underskott kommer enligt dessa beräkningar att öka med 400 miljoner kronor till 1 750 miljoner kronor.
En hopsummering av försörjningsbalansens olika delposter ger med denna beräkning av utrikeshandelns utfall till resultat att nationalproduktens tillväxt 1966—1967 blir drygt 4 % (4,2 %). Detta innebär en snabbare expansion än 1965—1966 och accelerationen synes helt bero på en högre tillväxt för den interna efterfrågan, eller med 4,3 % mot 2,3 %.
En dylik ökning av den totala efterfrågan skulle efter den dämpade utvecklingen 1966, såvitt detta nu kan bedömas, inte behöva framkalla någon förnyad överhettning förutsatt att tillväxten blev jämnt fördelad under året. Visserligen skulle den totala arbetskraftsvolymen med hänsyn till arbetstidsförkortningen brutto kunna behöva öka med 1 1/2 %. Emellertid kan produktiviteten i ekonomin under 1966 beräknas ha varit icke oväsentligt lägre än normalt beroende inte bara på den stränga vintern och det dåliga skördeutfallet utan även på ett visst underutnyttjande av sysselsatt arbetskraft. Det är därför rimligt att räkna med att sysselsättningen 1966—1967 skulle behöva öka med högst ca 1/2 % för att den emotsedda produktions-
14 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
ökningen om 4 1/4 % skall komma till stånd. En ntbudsökning av denna storlek bedöms utan vidare kunna ske. Den förbättrade balans på arbetsmarknaden som iakttagits skulle således inte behöva störas av en total efterfrågan motsvarande nationalbudgetens prognoser — detta med förbehåll att utvecklingen under året kunde försiggå jämnt.
Det får emellertid anses tveksamt om det finns grund för ett antagande om en sådan jämn utveckling under året. Det kan snarare ifrågasättas om inte såväl privat konsumtion som lagerutveckling under en tidigare del av året kommer att vara svagare än vad prognoserna utvisar som genomsnitt för året. Den senaste barometerundersökningen för industrin har också givit utslag i en restriktiv bedömning av arbetskraftsbehovet under första halvåret 1967. Sysselsättningen väntas nämligen minska i någon mån, vilket är synnerligen ovanligt i barometersammanhang. Det har i det föregående framhållits att expansionstakten 1967 kan väntas bli svag på de för svensk export betydelsefulla marknaderna Storbritannien, Västtyskland och Finland och det kan förefalla troligt att det främst blir i början av 1967 som denna svaghet blir kännbar. För Västtysklands del saknas inte tecken som tyder på att återhållande tendenser ännu någon tid kan vinna styrka, främst vad avser de privata investeringarna och lagerutvecklingen. Bl. a. med hänsyn till det politiska läget i förbundsrepubliken finns det dock knappast tillräckliga skäl att förutsätta att en eventuell avmattningstendens kommer att hålla i sig under större delen av 1967.
Den svenska ekonomins interna expansionskrafter kan dock inför 1967 bedömas ha en sådan styrka att de under loppet av året kommer att göra sig gällande med tilltagande kraft och kanske i all synnerhet om utvecklingen blir dämpad under årets första del. Tentativa prognoser tyder för övrigt också på att utvecklingen av såväl byggnadsverksamhet som privat konsumtion och lagerinvesteringar kommer att intensifieras eller stärkas under årets senare hälft. Därmed kan också läget på arbetsmarknaden tendera att ånyo bli ansträngt — i synnerhet vid en förbättrad efterfrågan på våra exportprodukter.
Oavsett hur man bedömer utvecklingstendenserna under året kvarstår den betydelsefulla frågan i vad mån det kan finnas utrymme för den ytterligare exportökning som erfordras för att undanröja det verkliga underskottet i bytesbalansen. I själva verket förefaller det inte uteslutet att en viss ytterligare ökning av efterfrågan på våra exportprodukter skulle kunna tillgodoses — men måhända med förbehållet att denna efterfrågan riktades åt »rätt» håll.
Detta skulle kunna tänkas vara fallet om en ökad efterfrågan i första hand riktades mot sådana exportvaror som malm och skogsinduslriprodukter. I själva verket har efterfrågan på våra exportråvaror stigit i väsentligt långsammare takt sedan 1964 än långtidsutredningen i genomsnitt räknat
15 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
med för perioden fram till 1970. Om den faktiska exporten av trävaror, massa, malm och papper hade följt långtidsutredningens trendlinje, som nära ansluter sig till den faktiska utvecklingen under 1960-talets första hälft, skulle den 1967 bli åtminstone 500 å 600, alternativt 800 ä 900 miljoner kronor högre i löpande priser (liksom för övrigt också i 1964 års priser), än den nu beräknas bli. Oavsett vilken innebörd som kan ges åt det resultat som framkommer av ett sådant räkneexempel är det under alla omständigheter obestridligt att exporten av malm och skogsindustriprodukter hade en väsentligt gynnsammare utveckling under 3-årsperioden 1961—1964, då den ökade i volym med i runt tal 30 % motsvarande ca 11/2 miljarder kronor, än den beräknas få under 3-årsperioden 1964—1967 då volymutvecklingen för varugruppen som helhet i det närmaste väntas få karaktären av stagnation. Det är emellertid tydligt att en väsentligt större exportefterfrågan på exempelvis järnmalm och trävaror skulle kunna tillgodoses vid givna kapacitetsförhållanden och under bibehållen balans i samhällsekonomin. Emellertid förefaller det för närvarande orealistiskt att utrikesbalansen snabbt skulle kunna återställas på detta »lättköpta» sätt. En ytterligare ökning av exportvolymen förutsätter ett ökat utbud av mera bearbetade produkter. Härvid förefaller det knappast troligt att en av den internationella efterfrågeutvecklingen oberoende utbudseffekt skall komma att göra sig gällande med mera betydande styrka förutsatt att den interna efterfrågan stiger med drygt 4 %.
En påskyndad utveckling av exporten av bearbetade produkter kommer förmodligen att förutsätta att det ställs ökade krav i fråga om kapacitetsutbyggnad, balans på arbetsmarknaden samt stabilitet i kostnadsutvecklingen. Vad beträffar utvecklingen av de svenska exportnäringarnas internationella konkurrensförmåga har konjunkturinstitutet i sin höstrapport 1966 framlagt ett material som visar att den svenska industrins relativa kostnadsläge utvecklats gynnsamt under perioden 1958—1964. Under åren 1965 och 1966 har emellertid lönekostnadsstegringen per arbetstimme inom svensk industri internationellt sett legat högt vartill kommer att produktivitetsutvecklingen inte i lika hög grad haft de gynnsamma förutsättningar som en expansiv efterfrågan innebär. Även under 1967 synes lönekostnadsstegringen bli förhållandevis hög inom de svenska exportnäringarna. Den försämring i det relativa kostnadsläget som kan ha inträffat alltsedan 1965 bör dock inte vara så kännbar att den på ett avgörande sätt försvårar en utveckling i den takt som hittills betraktats som normal av exempelvis vår verkstadsexport. Utrikeshandelns utveckling under 1966 synes också ha givit ett stöd åt denna bedömning. Det kan emellertid finnas skäl att se allvarligare på kostnadsutvecklingen särskilt om det med hänsyn till en bestående försvagning av råvaruexporten i högre grad än hittills blir nödvändigt att vinna ökat marknadsutrymme för våra bearbetade exportprodukter.
16 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Råvaruexportens volymutveckling är förmodligen på kort sikt tämligen okänslig för förändringar i det allmänna kostnadsläget i Sverige. De framtida utvecklingsmöjligheterna för dessa exportnäringar kan däremot inte tänkas vara oberoende härav. För övrigt skulle det försämrade marknadsläget för vår råvaruexport delvis kunna uppfattas som ett utslag av skärpt konkurrens från områden med endera absolut sett låga kostnader eller en mera dämpad allmän kostnadsutveckling.
Tidigare har framhållits att bedömningen av speciellt industrins investeringsutveekling 1967 är oviss. Denna ovisshet påverkar å ena sidan och på något längre sikt perspektivet för näringslivets fortsatta utbyggnad; å andra sidan är den också av betydelse för kortsiktsbalansen i samhällsekonomin och för det tänkbara utbudet av verkstadsprodukter för export. Osäkerheten är delvis av teknisk natur, så tillvida som den avser tolkningen av de uppgifter som redovisats i den senaste investeringsenkäten. Utfallet av 1966 års investeringar har visat, att de för detta år uppgivna planuppgifterna efter sedvanlig uppräkning kommit att framstå som överskattade speciellt för maskininvesteringarnas del. En tänkbar förklaring skulle vara att maskininvesteringarna åtminstone till en del är lättare att snabbt påverka än byggnadsinvesteringarna samt vidare att den förhållandevis låga plannppfyllnaden 1966 var en följd av den försämring som under året inträffade i fråga om räntabilitet, avsättningsförhållanden och självfinansieringsförmåga.
Om denna tolkning är riktig skulle det inte finnas anledning att förvänta en undernormal planuppfyllnad 1967, så vida inte räntabilitetsutvecklingen går i negativ riktning eller möjligheterna till extern finansiering blir mera begränsade In uppgiftslämnarna föreställt sig. Vad räntabilitetsutvecklingen beträffar pekar grova överslagskalkyler på att företagens vinstsumma kommer att visa någon tillväxt 1967, vilket alltså stadie innebära en gynnsammare utvecklingstendens än under 1966. Vad gäller de behov av extern finansiering som får anses underförstådda i de av industriföretagen uppgivna svaren på den senaste investeringsenkäten, torde man direkt och indirekt kunna sluta sig till att dessa varit betydande. Sålunda har ett antal tillfrågade, större industriföretag till Industriförbundet redovisat verkligt stora behov av extern finansiering. Den tidigare anförda likviditetsundersökningen som utförts av statistiska centralbyrån visade att industriföretagens behållning av egna likvida medel (kassa, bank, postgiro) minskade förhållandevis kraftigt, nämligen med 10 % eller med 300 miljoner kronor mellan 30.9.1965 och 30.9.1966. Även den omständigheten att det i huvudsak är massaindustrin och järn- och stålverken som visar tecken till investeringsökning bestyrker intrycket av att inriktningen på externt finansierade investeringar för närvarande är förhållandevis betydande. Slutsatsen synes bli att finansieringsfrågornas lösning kan bli avgörande för utfallet av 1967 års investeringar. Skulle emellertid de för planuppfyllnaden kritis-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
17 Tabell I: 2. Preliminär försörjningsbalans för 1967 efter finanspolitiska åtgärder
Miljoner kronor i 1966 års priser
ka finanseringsbehoven kunna tillgodoses och utvecklingen av företagens räntabilitet tillnärmelsevis motsvara den tidigare omtalade överslagskalkylen, förefaller det inte uteslutet att exempelvis maskininvesteringarna skulle kunna utvecklas mera positivt än vad som förutsatts i försörjningsbalansen.
De finanspolitiska åtgärder som föreslås i årets finansplan ändrar förutsättningarna för de prognoser som sammanfattas i nationalbudgetens försörjningsbalans. Konsumentpriserna kan sålunda under loppet av 1967 beräknas stiga med ytterligare 1,1 %. På årsgenomsnitt kan effekten härav beräknas till 0,9 %. Prisstegringen 1967 kan således förväntas bli ca 4,5 %. Vidare beräknas folkpensionsavgifternas höjning från 1 juli 1967 innebära en begränsning av de disponibla inkomsterna med 0,2 % för hela året. Tillväxten för disponibla inkomster 1966—1967 kan härefter förväntas bli 7,6 %. För de realt disponibla inkomsterna innebär detta sammanlagt cn begränsning med 1,1 %, varefter tillväxten uppskattas till 2,9 %. Som följd härav påverkas även den privata konsumtionens volym. Sålunda beräknas en neddragning ske med i första hand 0,7 %. Med hänsyn till sannolika återverkningar på inkomstbildningen och konsumtionsbenägenheten av de olika åtgärder som föreslås, har det emellertid förefallit befogat att härutöver kalkylera med ytterligare en neddragande effekt på den privata konsumtionen om 0,2 procentenheter varefter den privata konsumtionens tillväxt beräknas stanna vid 3,1 %.
De föreslagna åtgärderna torde även få vissa återverkningar på investeringsutvecklingen och detta främst med hänsyn till den tillämnade investeringsavgiften på icke prioriterade byggnads- och anläggningsarbeten. Den
2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
18 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
sannolika volymnedgången för byggande för handel m. m. torde härigenom öka från 1,5 % till 10 % och tillväxten av kommunernas byggnadsinvesteringar kan förmodas sjunka från 11 % till 7 %. Härvid beaktas även sannolikheten av att sjukhusbyggandet av tekniska skäl inte kommer att öka med fullt så mycket som 25 %. Totalt för kommunala investeringar i byggnader och maskiner kan tillväxten härefter uppskattas till 8 %. För byggnads- och anläggningsverksamheten blir volymeffekten av dessa förändringar att den beräknade ökningen begränsas med 1,6 procentenheter till 3,4 %. — I princip påverkas även industrins investeringar genom i någon mån ökad skattebelastning på maskininvesteringar och byggnadsmaterial samt särskild investeringsavgift för kontorsbyggnader. Den tänkbara effekten härav framstår dock som förhållandevis begränsad med tanke på finansieringsfrågornas dominerande betydelse. Vid en någorlunda gynnsam utveckling av industriföretagens möjligheter till extern finansiering kan det synas rimligt att vidhålla den framlagda prognosen för industriinvesteringarna 1967.
De redovisade förändringarna av den inhemska efterfrågans tillväxt får
Tabell I: 3. Bytesbalansen 1965—1967 efter finanspolitiska åtgärder (riksbanksnivå)
Miljoner kronor, löpande priser
1 Uppskattning av ofullständigt redovisade löpande nettoinbetalningar till Sverige. Anm. Se not till tabell I: 1.
vidare konsekvenser för utrikeshandeln och lagerutvecklingen. Den beräknade neddragningen av den privata konsumtionen uppgår till 560 miljoner kronor i 1966 års priser. Härav tänkes 50 miljoner kronor falla på turistnettot, vars negativa saldoförändring härigenom skulle begränsas till knappt 150 miljoner kronor. Vidare torde konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror påverkas i förhållandevis hög grad, vilket är av betydelse med hänsyn till deras stora importinnehåll. Konsumtionen av dylika va-
19 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
ror beräknas sålunda i tillväxt begränsas från 10 % till ca 7 % och dämpningseffekten torde härvid bli väsentlig bl. a. i fråga om inköp av personbilar. Den prognos för bilinköpen som återges i kapitel VI kan således inte gälla under de förändrade förutsättningar som här har angivits. Den återhållande effekten på importen av samtliga dessa förändringar kan sammanlagt uppskattas till omkring 200 miljoner kronor. Det förutsättes vidare att begränsningen av konsumtion och byggnadsverksamhet verkar höjande på lägerposten med 100 miljoner kronor. Eftersom den interna efterfrågans tillväxt dämpas är det slutligen rimligt att räkna med någon positiv utbudseffekt på exporten. Denna har upptagits till 100 miljoner kronor. Efter dessa korrigeringar får försörjningsbalansen det utseende som redovisas i tabell 2.
Nationalproduktens tillväxt 1966—1967 kan sålunda beräknas till knappt 4 (kalkylmässigt 3,8 %). Sysselsättningsökningen 1967 skulle genom de vidtagna åtgärderna kalkylmässigt reduceras med några tiondels procentenheter. Sysselsättningsvolymen skulle därigenom komma att bli ungefär oförändrad mellan 1966 och 1967. Den ovan redovisade bedömningen av en sysselsättningsutveckling under loppet av 1967, som först är mera dämpad än 1966 för att sedan accelerera, gäller dock fortfarande. Härtill kommer så en produktivitetssänkande effekt genom att expansionstakten i ekonomin reduceras. Man torde alltså inte kunna räkna med en reduktion av sysselsättningsvolymens ökning 1967 i samma grad som av produktionens. Industriproduktionens beräknade tillväxt enligt kapitel IV torde få nedjusteras med 1/2 å 1 procentenhet till 4 å 4 1/2 %. — De slutsatser som sålunda dragits beträffande sysselsättning och produktionsutveckling har gjort det befogat att räkna med vissa återhållande effekter på utvecklingen av såväl företagsinkomster som lönesummor — i sistnämnda fallet delvis också genom en i någon mån dämpad löneglidning. Återverkningarna härav har beaktats i den slutliga konsumtionskalkylen. Företagens självfinansieringsförmåga torde i någon mån avta och deras behov av extern finansiering i motsvarande mån växa.
Bytesbalansens beräknade underskott 1967 reduceras genom de förut berörda återverkningarna på import, export och turistnetto med 250 miljoner kronor i jämförelse med den beräkning av utfallet före finanspolitiska åtgärder som återges i kapitel III. Bytesbalansens förväntade utveckling framgår härefter av tabell 3. Såsom tidigare framhållits på sid. 6 kan dock den sedvanliga redovisningen av balansen — enligt bytesbalans I i tabellen — förmodas ge en alltför ofördelaktig bild av såväl det totala underskottet i bytesbalansen som dettas utveckling. Med en korrigeringspost, innefattande en rimlig uppskattning av ofullständigt redovisade löpande nettoinbetalningar till Sverige, redovisas i finansplanen en uppställning som leder fram till bytesbalans II med dess ca 500 miljoner kronor lägre underskott och något gynnsammare utveckling.
20 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
II. Det internationella läget 1. Sammanfattande översikt
Internationellt sett fortsatte den ekonomiska högkonjunkturen under 1966, även om en viss dämpning av framstegstakten synes ha ägt rum under årets lopp. Produktionstillväxten för hela OECD-området beräknas till 5 %, samma uppgång som registrerades från 1964 till 1965. Förenta staterna var liksom under de närmast föregående två åren det ledande expansionsområdet med en produktionsökning om 5,5 % (tabell 1). Tillväxten i Västeuropa var lugnare och synes ha varit drygt 3,5 % eller något svagare än under 1965. Denna tillväxt torde för de västeuropeiska länderna tillsammans ligga något under den mera långsiktiga tillväxtpotentialen. Takten i produktionsökningen för Västeuropa som helhet har sålunda varit stabil, men tendenserna varierar mellan olika enskilda länder. Tillväxttempot synes under loppet av 1966 ha ökat i Frankrike och Italien men avtagit framför allt i Västtyskland och i Storbritannien. Exklusive Storbritannien var produktionstillväxten i Västeuropa inemot 4,5 % 1965— 1966 mot ca 4 % 1964—1965. I flertalet av de små industriländerna förefaller expansionstakten ha stabiliserats, vanligen på en lägre nivå än den som noterades under 1965 och 1964. Tillväxttal om 5 % eller däröver uppnåddes bland de västeuropeiska industriländerna endast av Italien, Nederländerna och Norge. Avsaktningen i den under 1964 och första hälften av 1965 starkt uppdrivna ekonomiska expansionstakten internationellt sett framstår som en konsekvens av att ett läge med fullt resursutnyttjande uppnåtts i flertalet länder, varvid också den ekonomiska politiken ganska genomgående skärpts. Denna åtstramning har i en del fall nödvändiggjorts av hänsyn till externa balansrubbningar, i andra fall motiverats av en efter hand allt mera markerad strävan att söka råda bot på rent interna balansstörningar i form av alltför starka pris- och kostnadsstegringar.
Den återhållande ekonomiska politiken har i stor utsträckning genomförts med penningpolitiska medel. Detta gäller i första hand för Förenta staterna, Storbritannien och Västtyskland, låt vara att främst i Storbritannien även åtstramningsåtgärder av annat slag vidtagits. Dessa länder har genomfört kredit- och penningpolitiska restriktionsåtgärder, varvid en kraftig dragning uppåt i det allmänna ränteläget ägde rum. Parallellt härmed steg räntorna på euro-dollarmarknaden. Många andra länder påverkades av kreditåtstramningen på de ledande marknaderna; i vilken utsträckning är svårt att avgöra i enskilda fall. Det framkom emellertid en allmän ten-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för är W67
21 Tabell II: 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden 1965—1967
Procentuella volymförändringar från närmast föregående år. Siffrorna för 1965 och 1966 avser utfall (preliminära), för 1967 prognoser
1 Varor och tjänster.
Källor: OECD, EEC, nationell statistik, konjunkturinstitutets uppskattningar och nationella prognoser.
22 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
dens till räntehöjningar, vilka dock i vissa fall till stor del synes ha varit motiverade av interna balansskäl. I Italien och Japan bibehölls en lätt kreditpolitik utan nämnvärda tendenser till ränteglidningar. I Frankrike ägde däremot en viss dragning uppåt i ränteläget rum mot slutet av 1966. Kreditåtstramningen påverkade i hög grad de internationella kapitalrörelserna men fick också märkbara effekter på den interna efterfrågeutvecklingen i de berörda länderna. Inte minst synes bostadsbyggandet på många håll ha hämmats av finansieringssvårigheter. Bostadsinvesteringarna sjönk sålunda från 1965 till 1966 i bl. a. Förenta staterna, Kanada, Storbritannien och Sverige och ökade endast obetydligt i bl. a. Västtyskland. Även de privata företagens investeringsaktivitet synes ha dämpats påtagligt i många länder, kanske mest markant i Storbritannien och Västtyskland men också it. ex. Danmark och Finland. I vilken utsträckning denna dämpning orsakats av kreditåtstramningen är naturligtvis svårt att bedöma; tydligt är dock, att den på många håll rådande tendensen till minskning av företagens självfinansiering gjort dessa mera beroende av extern finansiering. Lagerkonjunkturen torde också ha varit matt under 1966. På grundval av osäker statistik beräknas för Västeuropa en minskning av lagerinvesteringarna ha ägt rum från 1965 till 1966, främst hänförlig till Storbritannien, Västtyskland och de nordiska länderna. Även om de offentliga investeringsutgifterna i flera länder stigit relativt kraftigt, synes den totala investeringsefterfrågan i Västeuropa dock ha ökat mindre 1966 än 1965. Den ekonomisk-politiska restriktiviteten utövades i vissa fall också genom en något mindre expansiv finanspolitik, vilket bl. a. tog sig uttryck i att den offentliga konsumtionen steg långsammare 1966 än 1965 i Västeuropa, främst i Västtyskland, medan en stark uppgång i ökningstakten noterades för Förenta staterna. När det gäller den privata konsumtionens utveckling synes tendenserna ha varit ganska disparata.
I fråga om pris- och kostnadsutvecklingen och den ekonomiska politikens effekter därvidlag synes i första hand de divergerande tendenserna i Nordamerika och Västeuropa värda att understrykas (tabell 2). Prisuppgången var i både Förenta staterna och Kanada under första hälften av 1960-talet mycket måttlig och väsentligt lägre än i Västeuropa. I samband med den starka efterfrågeexpansionen och det allt högre resursutnyttjandet har emellertid prisstegringstakten i Nordamerika alltsedan 1965 ökat kraftigt. Under 1966 steg konsumentpriserna i en takt av mellan 3 och 4 % medan uppgången under första hälften av 1960-talet var 1,3 % per år i Förenta staterna och 1,6 % per år i Kanada. Takten i lönestegringarna i Förenta staterna förblev relativt stabil något längre men började öka under loppet av 1966, främst beroende på ökad löneglidning. Den långvariga stabiliteten i lönekostnaderna per producerad enhet inom industrin synes till följd av den gynnsamma produktivitetsutvecklingen ännu inte ha brutits, men detta kan snart komma att inträffa. I de västeuropeiska länderna
23 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
Tabell II: 2. Konsumentpriser samt timförtjänster inom industrin 1960—1966
Procentuella förändringar
I Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning och sub* ventionering.
3 Timlönetariffer.
II Avser 2:a kvartalen.
1 Avser l:a kvartalen.
Källor: OECD: Main Economic Indicators; nationell statistik.
är tendenserna fortfarande något oklara, men det torde i vart fall kunna konstateras, att någon allmän uppgång i pris- och lönestegringstakten inte ägt ruin under 1966. Snarare synes i flertalet länder en viss dämpning ha kommit till stånd. I Frankrike och Italien är takten i såväl pris- som löneuppgången moderat både i förhållande till tidigare erfarenheter i dessa länder och i förhållande till vad som noteras i övriga industriländer, och den relativt kraftiga ekonomiska expansionen under 1966 har hittills inte medfört några tendenser till snabbare ökning. När det gäller övriga industriländer i Västeuropa är huvudintrycket, att takten i pris- och lönestegringarna med vissa undantag dämpats något. Det är dock ännu svårt att avgöra, hur signifikativ denna tendens kan tänkas vara.
Den internationella handeln expanderade i snabb takt under 1966 och utgjorde därmed ett viktigt konjunktur stimulerande element för många länder. Hela OECD-områdets import och export beräknas i värde ha ökat med omkring 11 %. Det mest betydande efterfrågetillskottet kom från Förenta staterna, vars import synes ha stigit med ca 20 %. I Västeuropa skedde mellan 1965 och 1966 ganska betydande förskjutningar i handelsutvecklingen. Frankrikes och Italiens import, som ökade endast obetydligt 1964—1965, steg kraftigt 1965—1966 efter hand som den interna efterfråge-
24 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Diagram 11:1. Handelsbalansen i olika länder 1964—1966
Miljoner dollar. Säsongrensade månadsgenomsnitt per kvartal
Förenta Staterna
Västtyskland
+ 500
Frankrike
+300
Storbritannien
Italien
* Påverkat av strejk. Källa: OECD.
expansionen tilltog. Å andra sidan avtog importefterfrågan i Västtyskland snabbt när det inhemska efterfrågetrycket lättade något. Då dessa länder i ganska stor utsträckning inriktade sin marginella importefterfrågan mot varandra och då samtidigt kapacitetsläget på grund av olikheter i konjunktur fasningen gjorde det möjligt att tillgodose denna efterfrågan förändrades exportens ökningstakt i respektive land i en riktning motsatt importens ehuru med betydligt mindre utslag (jfr diagram 1). Resultatet av dessa tendenser blev bytesbalansförskjutningar, särskilt påtagliga för Västtysklands del. Detta lands stora underskott i bytesbalansen 1965 synes nästan ha eliminerats under 1966 medan Frankrikes överskott reducerades. Italiens mycket stora överskott 1965 synes dock ha bestått under 1966, även om handelsbalansen försvagades något. För Förenta staternas del beräknas bytesbalansens överskott ha reducerats kraftigt, medan Storbritanniens underskott inte synes ha minskat. Bytesbalansförskjutningarna förefaller liksom under 1965 ha uppvägts av motsatta förskjutningar i kapitalrörelserna, bl. a. till följd av kreditåtstramningen i Förenta staterna, Storbritannien och Västtyskland samt till följd av vissa direkt insatta åtgärder. Någon nämnvärd förbättring av reserwalutaländernas betalningsbalans synes inte ha kommit till stånd.
25 Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1967
De prognoser, som föreligger, och de bedömningar, som nu kan göras, tyder på att expansionstakten i Västeuropa under 1967 skulle bli ungefär densamma som under 1966, medan i Förenta staterna en avsaktning skulle vara att vänta (tabell 1). I Förenta staterna var de ledande efterfrågekomponenterna under 1966 det privata näringslivets investeringar samt de militära utgifterna. Av tillgängliga indikatorer att döma skulle företagens investeringsefterfrågan kunna väntas fortsätta att expandera under 1967, dock svagare än hittills. För bostadsbyggandet förutses en fortsatt nedgång medan den privata konsumtionen beräknas öka relativt kraftigt. Lageruppbyggnadens omfattning är svår att förutse, men någon betydande uppgång i lagerinvesteringarna 1967 förefaller inte sannolik med hänsyn bl. a. till det strama kreditmarknadsläget. Vid sidan om lagerkonjunkturen utgörs de främsta osäkerhetsmomenten i den ekonomiska utvecklingen under 1967 av försvarsutgifterna liksom de eventuella ekonomisk-politiska förändringar som kan antas sammanhänga med dessas utveckling. Härvidlag kan naturligtvis ingå preciserade bedömningar göras. Det bör emellertid noteras, att administrationen klart deklarerat sin avsikt att vidtaga erforderliga ekonomisk-politiska åtgärder för att begränsa tillväxttakten i ekonomin till 4 %. Oavsett vilka antaganden som görs i dessa avseenden torde dock utbudsförhållandena inte medge en produktionstillväxt i fullt samma höga takt som hittills. Utvecklingen av Förenta staternas externa balans synes bli beroende inte minst av de militära utgifterna utomlands. Någon avgörande förbättring i betalningsbalansen är knappast sannolik så länge dessa fortsätter att stiga i samma snabba tempo som under det senaste året.
För Västeuropas del synes några nämnvärda tendensförändringar inte vara att vänta. Expansionstakten beräknas förstärkas något i Frankrike och Italien och förbli relativt svag eller möjligen försvagas ytterligare något i Västtyskland. För Storbritanniens del väntas åtstramningspolitiken leda till en nära nog total stagnation. Produktionstillväxten i de mindre industriländerna tillsammans beräknas komma att fortsätta i en takt av omkring 4 % eller något därunder. För EEC-området förutses produktionsökningen bli ungefär 4,5 %, medan uppgången i EFTA-länderna kan komma att stanna vid 1,5 %. Denna svaga tillväxt för det senare området är givetvis främst en återspegling av stagnationen i Storbritannien. Men tillväxtperspektiven är oklara för vissa andra EFTA-stater, kanske främst Finland, och det är inte osannolikt att uppgången i detta land kan stanna vid 3 ä 3,5 %. Några mera betydande differenser i tillväxttakt mellan de olika efterfrågekomponenterna för Västeuropa som helhet synes inte vara att vänta. Det bör dock noteras, att den privata investeringsefterfrågan i flera länder — med undantag främst för Frankrike, Italien och Norge — förefaller svag. Någon nämnvärd positiv eftekt väntas inte heller utgå från lagerinvesteringarna. I Västtyskland och Frankrike synes en viss, ehuru obetydlig, uppgång i lagerinvesteringarna kunna komma till stånd.
26 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Med en expansionstakt om ca 3,5 % torde de tendenser till övertryck, som kan iakttas i många västeuropeiska länder, i vart fall inte komma att förstärkas; snarare framstår en viss dämpning som sannolik. Detta förhållande kan väntas få betydelse för pris- och kostnadsutvecklingen. Den väntade expansionen i Frankrike och Italien synes med hänsyn till tillgången på ledig kapacitet inte behöva medföra någon mera påtaglig uppgång i pris- och lönestegringarna. För Västtysklands del förefaller en viss avsaktning trolig och detta gäller i ännu högre grad för Storbritannien. Mot denna bakgrund ter sig utsikterna för en dämpning av prisstegringstakten i de stora industriländerna i Västeuropa som relativt goda, kanske bättre än på flera år.
För den internationella handeln synes prognoserna peka mot en uppgång i något lägre takt än under 1966. OECD-områdets import beräknas öka med omkring 10 %, i linje med den långsiktiga trenden. Exporten kan med hänsyn till den sannolika importefterfrågan från råvaruländerna antas stiga något snabbare. Tillväxttakten för råvaruländernas import från OECDländerna försvagades under andra halvåret 1965 och första halvåret 1966 (jfr diagram 2). Detta gällde i första hand de industrialiserade råvaruländerna, vilka i flera fall vidtagit efterfråge- och importbegränsande åtgärder. Samtidigt ökade OECD-områdets import från råvaruländerna kraf-
Diagram 11:2. OECD:s handel 1964—1966
Index: 1963 = 100. Säsongrensade månadsgenomsnitt per kvartal
OECD:s export
Totalt
OECD:s import
Totalt
Icke OECD-länder
1964 1965 1966
Källa: OECD.
27 Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1967
tigt, dock med en klar tendens till avmattning i importen från de underutvecklade länderna under första halvåret 1966. Råvarupriserna steg snabbt från slutet av 1965 fram till mitten av 1966, varefter en ganska påtaglig nedgång ägde rum. Fluktuationerna berodde i stor utsträckning på synnerligen kraftiga svängningar i kopparpriserna. Det är också tänkbart, att Aissa pristryckande tendenser under sommaren och hösten 1966 uppkom till följd av en dämpning i industriländernas råvaruefterfrågan, då kreditåtstramningen i många av dessa länder kan ha verkat återhållande på lageruppbyggnaden. Som konsekvens av de här skisserade tendenserna har råvaruländernas valutareserver ökat påtagligt och synes ha nått den högsta nivå som noterats under den senaste tioårsperioden. Mot denna bakgrund kan dessa länders import väntas öka något mera 1967 än 1966, låt vara att de flesta av dessa synes avse att åtminstone på något längre sikt bibehålla eller snarast öka sina valutareserver. Någon ytterligare uppgång i OECDområdets import från råvaruländerna förefaller däremot inte komma till stånd under den närmaste tiden. Överskottet i OECD-ländernas sammanlagda bytesbalans, som ökade under 1965 men avtog under 1966, kan därför beräknas åter komma att stiga något under 1967. Utrikeshandelsprognoserna för de större länderna indikerar fortsatta kraftiga bytesbalansförskjutningar. Ett osäkerhetsmoment vid en bedömning av de internationella konjunkturutsikterna för det närmaste året synes därvid vara frågan om de internationella kapitalrörelserna vid oförändrad ekonomisk politik i de stora länderna kan väntas komma att i lika stor utsträckning som hittills uppväga dessa balansförändringar.
2. Länderöversikter Förenta staterna
Högkonjunkturen fortsatte i Förenta staterna under 1966 även om produktionstillväxten saktade av något under loppet av året till följd av krympande produktionsutrymme och en viss åtstramning av den ekonomiska politiken. Bruttonationalproduktens ökning 1965—1966 beräknas till omkring 5,5 % eller obetydligt mindre än närmast föregående år. Uppgången under loppet av 1966 synes ha stannat vid omkring 4,5 %. Totalt sett ökade trycket mot de tillgängliga resurserna sannolikt inte avsevärt under året men förblev dock starkt. Arbetslösheten fortsatte att sjunka. Den ekonomiska politiken fick efter hand under 1966 en allt mera återhållande inverkan. En påtaglig åtstramning av kreditpolitiken har genomförts, vilket resulterat i en stark press på bankernas likviditet och en dragning uppåt i det allmänna ränteläget. Även finanspolitiska dämpningsåtgärder har vidtagits, bl. a. för att begränsa den privata investeringsefterfrågan, men stabiliseringspolitiken har hittills främst genomförts med penning- och kreditpolitiska medel.
28 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Resursutnyttjandet i ekonomin har nu nått en sådan nivå, att vissa tecken på balansrubbningar har framkommit. Sålunda har pris- och lönestegringstakten ökat märkbart. Från tredje kvartalet 1965 till tredje kvartalet 1966 steg konsumentpriserna med 3,3 % mot 1,7 % under motsvarande period ett år tidigare, och partipriserna ökade under dessa perioder med 3,6 respektive 2 %. Under 1960-talet fram till början av 1965 steg konsumentpriserna i en takt av endast 1,2 % per år och partipriserna var stabila. Även timlönerna har börjat stiga något snabbare än tidigare — främst till följd av ökad löneglidning — och de senast ingångna löneavtalen för vissa mindre grupper har inneburit löneökningar med omkring 5 % per år. Myndigheternas riktlinjer för löneutvecklingen, som innebar maximiökningar om 3,2 % per år, synes numera tillmätas mindre vikt än tidigare. För industrin torde dock hittills produktiviteten ha stigit i ungefär samma takt som lönekostnaderna, varför lönekostnadsstegringar knappast hittills kan ha utgjort någon prisuppdrivande faktor i tillverkningsledet.
Övertrycket i ekonomin har också medfört en fortsatt försvagning av handelsbalansen gentemot utlandet. Varuimporten beräknas från 1965 till 1966 ha ökat med inte mindre än omkring 20 % i värde, medan takten i exportuppgången synes ha varit ungefär hälften så snabb. Importutvecklingen påverkades inte minst av att vissa industribranscher, främst kapitalvaruindustrin, till följd av bristande kapacitet inte kunde tillgodose den snabbt stigande inhemska efterfrågan. Trots att även bytesbalansens överskott minskade, blev betalningsbalansens underskott under de tre första kvartalen 1966 något lägre än under motsvarande period 1965, då nettoutflödet av kapital minskade. Kapitalbalansen synes ha påverkats gynnsamt av det stramare kreditmarknadsläget i Förenta staterna liksom också i viss utsträckning av de åtgärder som företag och banker genomfört i enlighet med åtaganden inom ramen för ett av statsmakterna skisserat program med syfte att förbättra betalningsbalansen. För hela året torde betalningsbalansens underskott ha blivit ungefär lika stort som under 1965.
De främsta pådrivande faktorerna bakom den ekonomiska expansionen under 1966 var näringslivets investeringar, inklusive lagerinvesteringarna, och de offentliga utgifterna, främst de militära, medan den privata konsumtionen ökade något långsammare än under 1965 och bostadsbyggandet minskade med inemot 10 %. Företagens investeringar fortsatte att öka i nästan samma snabba takt som under 1965 och volymuppgången 1965— 1966 beräknas till omkring 12 %. De militära utgifterna har sedan början av 1965 stigit i ett allt snabbare tempo — försvarskostnadernas andel av bruttonationalprodukten steg från 7 % i början av 1965 till drygt 8 % i slutet av 1966 — och denna utgiftsexpansion har uppenbarligen efter hand fått ökad betydelse för den ekonomiska situationen i olika avseenden. Den har bl. a. bidragit till att skärpa övertrycket inom vissa sektorer av ekonomin och den har medfört en belastning för den externa balansen.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
29 Den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna under 1967 kommer uppenbarligen att i ganska hög grad bli beroende av försvarsutgifternas stegringstakt och därmed sammanhängande eventuella ekonomisk-politiska åtgärder. Detta förhållande har ofta understrukits i den ekonomiska debatten på senare tid liksom svårigheten att ange några prognoser i dessa hänseenden. Vissa sannolika tendenser för utvecklingen av de övriga komponenterna i den inhemska efterfrågan kan emellertid antydas.
Flertalet tecken tyder på en fortsatt uppgång i företagens investeringar under 1967, ehuru i klart lägre takt än under 1966. Företagsvinsterna, som under konjunkturuppsvinget stigit mycket snabbt, ökade svagare under 1966. Detta bör ha någon dämpande effekt på investeringsefterfrågan liksom det strama kreditmarknadsläget och de skatteändringar som nyligen genomförts och som innebar ett temporärt upphävande av vissa förmånliga avdrags- och avskrivningsregler för investeringar i maskiner och byggnader. Å andra sidan bör det höga kapacitetsnyttj andet inom många branscher i förening med stigande orderstockar verka stimulerande (jfr diagram 3). De investeringsenkäter som gjorts är svårtolkade, men får anses tyda på en fortsatt ökning av investeringarna, fast i långsammare takt än hittills. En uppgång i de privata investeringarna med omkring 7 % kan bedömas som sannolik. Ökningen väntas gälla enbart maskininvesteringarna; för byggnadsinvesteringarna förutses en minskning med några procent. Därmed skulle investeringskonjunkturen inom näringslivet gå in i ett lugnare skede, åtminstone från andra halvåret 1967. Några säkra hållpunkter för en bedömning av den sannolika lagerutvecklingen under 1967 är svåra att finna. Lagerhållningen inom industrin ökade något i relation till omsättningen under 1966 i jämförelse med 1965 dock utan att någon ohållbart hög nivå synes ha uppnåtts. Det är dock rimligt att anta, att kreditåtstramningen kan utöva en viss återhållande effekt på lageruppbyggnaden. Någon betydande ytterligare uppgång i lagerinvesteringarna 1967 synes knappast vara att vänta. Bostadsbyggandet har drabbats särskilt hårt av kreditåtstramningen och trots att vissa ekonomisk-politiska stödåtgärder har genomförts torde en kraftig minskning komma till stånd 1967. Den privata konsumtionen beräknas öka i något långsammare takt än under 1966. De avtalsmässiga timlönernas ökningstakt kan visserligen väntas stiga, men sysselsättningsökningen torde bli mindre än 1966. De civila federala utgifterna beräknas öka något långsammare än hittills, medan de delstatliga och kommunala utgifterna väntas expandera i samma takt som under 1966. Om försvarsutgifterna förutsätts stiga i den takt som noterades under första halvåret 1966 skulle de totala offentliga utgifterna för konsumtion och investeringar öka med omkring 5,5 %. Den samlade inhemska efterfrågans uppgång kan därvid väntas stanna vid 4 %, vilket skulle vara i överensstämmelse med statsmakternas deklarerade målsättning för tillväxttakten i ekonomin under 1967.
30 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
En prognos för den amerikanska utrikeshandeln 1967 är av flera skäl mycket svår att göra. En fortsatt ökning av varuexportens värde i ungefär samma takt som under 1966 förefaller sannolik. Med en ökning av efterfrågan inom landet med 4 % bör importens stegringstakt avta. Resultatet torde dock bli en viss ytterligare nedgång i handelsbalansens överskott. Betalningsbalansen synes knappast komma att förbättras nämnvärt så länge militärutgifterna utomlands fortsätter att öka i samma tempo som hittills, även om en aviserad förstärkning av det tidigare omnämnda s. k. frivilliga programmet skulle komma till stånd.
Mot bakgrund av de här skisserade tendenserna kan en ökning av den totala produktionen med omkring 4 % emotses. En sådan uppgång torde ligga inom ramen för resurstillväxten, varför någon skärpning av det nuvarande övertrycket i ekonomin inte skulle äga rum. Denna utveckling behöver dock inte på kort sikt medföra någon dämpning av löne- och prisökningarna; snarare kan tendenser till en viss ytterligare uppgång i stegringstakten väntas göra sig gällande. Med hänsyn till de påskyndade prisstegringarna under det senaste året finns det anledning att räkna med att kommande löneavtal kan medföra en uppgång i den hittillsvarande moderata lönestegringstakten. Då dessa löneökningar härigenom kan förmodas bli större än vad som kan komma att absorberas av produktivitetsstegringar kan en kostnadsbetingad prisuppdrivande effekt göra sig gällande.
Ett par anmärkningar och reservationer till de perspektiv, som här skisserats för den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna under 1967, bör avslutningsvis göras. Beträffande de militära utgifterna torde man som ett alternativ också böra räkna med möjligheten att dessa kommer att expandera i den takt som noterats under senare hälften av 1966. Detta skulle, med i övrigt oförändrade förutsättningar, betyda en ökning av den inhemska efterfrågan 1967 med ytterligare ca en halv procentenhet utöver vad som ovan angivits, varvid efterfrågetrycket skulle kunna stiga i förhållande till 1966. Med hänsyn till de bestämda utfästelser administrationen gjort att begränsa tillväxttakten i ekonomin till omkring 4 % är det dock sannolikt att under sådana omständigheter efterfrågedämpande åtgärder skulle aktualiseras. Omvänt kan ekonomisk-politiska stimulansåtgärder naturligtvis komma i fråga vid utvecklingsalternativ med mer eller mindre stark nedgång i försvarsutgifterna.
De viktigaste osäkra faktorerna vid ett försök till prognos för den ekonomiska utvecklingen under 1967 är — vid sidan av den ekonomiska politiken — de militära utgifterna och de privata investeringarna inklusive lagerinvesteringarna. Det ställer sig svårt såväl att bedöma expansionstakten för dessa komponenter som att tidslokalisera eventuella förändringar i de aktuella tendenserna. Oavsett vilka alternativ som härvidlag beaktas torde dock i vart fall utbudsförhållandena inom ekonomin medföra en avsaktning i den hittills mycket snabba produktionstillväxten.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 11)67
31 Storbritannien
Storbritanniens ekonomiska situation präglas fortfarande av de externa balanssvårigheter, som började uppträda under 1964. De ekonomisk-politiska åtgärder som under 1965 vidtogs för att dämpa den inhemska ekonomiska aktiviteten hade ännu under första kvartalet 1966 inte medfört någon påtaglig avmattning i efterfrågetrycket. Trots att produktionstillväxten var mycket långsam visade arbetslösheten inga tendenser att stiga. Handelsbalansens underskott steg kraftigt från andra halvåret 1965; en bidragande omständighet härvidlag var sjömansstrejken i juni 1966. Mot bakgrund härav ökade trycket mot pundet under sommaren och blev i juli så oroande att regeringen vidtog en ny serie åtstramningsåtgärder, främst riktade mot den privata konsumtionen, vilkas helårseffekt på efterfrågan beräknades till ca 1,5 % av bruttonationalprodukten. Kreditpolitiken skärptes och ytterligare direkta åtgärder för att förbättra betalningsbalansen aviserades. Vidare deklarerades från regeringens sida, att löne- och prisstopp skulle råda till utgången av 1966, varefter under första halvåret 1967 stark återhållsamhet i fråga om löne- och prisökningar skulle iakttas. Därefter skulle produktivitetsutvecklingen vara riktgivande för löneutvecklingen. Genom en temporär lagstiftning har regeringen möjligheter att tvångsvis genomföra sin pris- och inkomstpolitik även om ett frivilligt samarbete med arbetsmarknadens parter eftersträvas.
Åtstramningsaktionen synes ha fått en snabb och tämligen kraftig effekt på den ekonomiska aktiviteten, vilket tyder på att ekonomin var på väg mot en avmattning redan dessförinnan. Antalet arbetslösa började öka kraftigt och uppgick i mitten av december till över en halv miljon, motsvarande 2,4 % av totala antalet anställda, den högsta arbetslöshet som noterats sedan början av 1963. Den totala produktionen, som steg med ca 2 % i årstakt från sista kvartalet 1965 till första kvartalet 1966, synes därefter ha stagnerat. Mellan halvåren 1966 torde rentav en nedgång ha ägt rum. Dämpningen av den inhemska efterfrågan hänförde sig till den privata konsumtionen och de privata investeringarna. Dessa senare beräknas ha minskat med ca 5 % från 1965 till 1966 medan den privata konsumtionen steg med omkring 1,5 %. Mellan halvåren 1966 uppvisade båda dessa efterfrågekomponenter en nedgång, vilken var kraftig för investeringarna. De offentliga utgifternas volym synes däremot ha fortsatt att stiga i ungefär samma takt som från 1964 till 1965, konsumtionen med 4 % och investeringarna med 5,5 %. Utrikeshandelns utveckling under loppet av året är svår att tolka, då såväl exporten som importen påverkades av speciella faktorer som sjömansstrejken och avvecklingen av importavgiften. Med hänsyn till den ogynnsamma utvecklingen under första halvåret torde bytesbalansens underskott för hela året ha blivit större än under 1965. Under hösten förbättrades dock pundets ställning på valutamarknaderna. Kapital började strömma tillbaka och valutareserven ökade
32 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
trots att en viss återbetalning av krediter till utländska centralbanker sannolikt ägde rum.
Flertalet omständigheter tyder på att stagnationen i den brittiska ekonomin kommer att fortsätta under 1967. Detta utvecklingsperspektiv görs sannolikt inte minst av de depressiva tendenser som kännetecknar den privata investeringsefterfrågan. En officiell enkät hos företagen under hösten visade, att dessa planerade att minska sina investeringar kraftigt från 1966 till 1967. På basis av tidigare samband mellan planer och utfall har den sannolika nedgången i företagens investeringar beräknats till 8 % i volym. En privat investeringsenkät ger vid handen att nedgången kan bli väsentligt större. De mest betydande reduktionerna synes komma att inträffa för den kemiska industrin, bilindustrin och textilindustrin. En minskning av de privata investeringarna med omkring 10 %, såsom förutses av National Institute1 i dess i slutet av november 1966 publicerade prognos, skulle medföra att investeringsnivån 1967 skulle ligga ca 15 % under den tidigare maximinivån, som uppnåddes 1965. Dessa perspektiv har föranlett statsmakterna att avisera vissa ekonomisk-politiska stimulansåtgärder men det är osäkert om någon mera betydande effekt härigenom kan uppnås under 1967. De offentliga investeringarna beräknas tillväxa i snabb takt men ökningen torde inte bli tillräcklig för att uppväga nedgången inom den privata sektorn. De totala fasta investeringarna kan därför antas minska med ett par procent. Även för lagerinvesteringarna förutses en nedgång. För den privata konsumtionen kan möjligen en viss volymminskning komma att ske mellan 1966 och 1967. Avtagande lönestegringstakt och en ökning i arbetslösheten, som kan bli betydande, beräknas medföra en avsevärt mindre ökning av lönesumman än tidigare, och även om effekterna härav delvis motvägs av en starkare uppgång i pensioner och andra inkomstöverföringar från den offentliga sektorn och av en lägre prisuppgång, synes dock en viss minskning av de reala disponibla inkomsterna vara att vänta. Det är dock svårt att förutse, hur hushållens sparande under sådana förutsättningar kommer att utvecklas.
Med en sannolik uppgång i den offentliga konsumtionen med ca 3 % skulle den totala inhemska efterfrågan minska något från 1966 till 1967. Detta bör rimligen medföra, att importen inte kommer att öka nämnvärt även om avskaffandet av importavgiften kan medföra en tillfällig uppgång. Av väsentlig betydelse för den ekonomiska utvecklingen och för den yttre balansen blir under dessa omständigheter därför exporttendenserna. Utsikterna för världshandeln förefaller tämligen goda och dess expansion väntas fortsätta i en takt av omkring 10 %. För Storbritanniens del är bilden särskilt gynnsam, då de underutvecklade länderna kan beräknas öka sin import snabbare än under 1966. Även om Storbritannien under 1967 liksom hittills under 1960-talet skulle göra vissa marknadsför-
1 »The National Institute of Economic and Social Research« — Storbritanniens ledande konjunkturinstitut.
)iag
nde
no
100 K
3 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
ram II: 3. Orderutvecklingen inom maskinindustrin i olika länder 1964—1966
s: 1963 = 100. Månads- resp. kvartalssiffror
33 Totalt
Hemmamarknad
Förenta staterna
Västtyskland
Orderingång
Orderingång
Orderingång
\ i \i
Orderstock
Norge
Orderingång
Storbritannien
Orderingång a
/\
Orderstock
Sverige
Orderingång
Orderstock
120 -
Orderstock
1964 1965
illor: Nationell statistik.
1966 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
34 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
luster borde dock exporten kunna expandera snabbare än under 1966 och en ökning av varuexportens värde med åtminstone 8 % har bedömts som sannolik. Det är visserligen svårt att fixera den effekt som den starka kostnadsstegringen inom landet under såväl 1965 som 1966 kan tänkas ha på konkurrensförmågan och därmed på exporten. Om emellertid en viss återhållande effekt härav är tänkbar torde en sådan kunna uppvägas av det förhållandet att den starka dämpningen av det inhemska efterfrågetrycket bör stimulera till ökade exportansträngningar från företagens sida. Dessa prognoser för utrikeshandeln implicerar att handelsbalansen skulle visa ett smärre överskott under 1967 och att ett ganska betydande bytesbalansöverskott kunde vara att vänta. En förbättring av kapitalbalansen förefaller också sannolik, bl. a. som följd av de direkta ekonomisk-politiska åtgärder som vidtagits. National Institute räknar i sin prognos med att betalningsbalansen skall visa ett överskott om ca 200 miljoner pund 1967 mot ett underskott om drygt 200 miljoner pund 1966.
En sammanfattande bedömning ger vid handen, att den förutsedda nedgången i investeringarna och den privata konsumtionen ungefärligen kan beräknas motsvaras av en ökning av exporten och av de offentliga utgifterna. Den totala produktionen kan under sådana omständigheter inte väntas öka. Stagnationen i tillväxten torde åtföljas av en betydande förbättring av den yttre balansen och en mildring av de interna ekonomiska spänningstendenserna.
Västtyskland
I Västtyskland skedde under loppet av 1966 en tydlig avsaktning i expansionstakten i ekonomin. Detta var särskilt markant för de privata investeringarna. Bakgrunden härtill var inte minst den starkt försämrade vinstutvecklingen för företagen och en därav följande sänkning av självfinansieringsgraden samt den påtagliga åtstramningen av kreditpolitiken. Totalt beräknas företagens investeringar ha ökat med omkring 2,5 % mot närmare 9 % från 1964 till 1965. Även investeringsverksamheten i övrigt, bostadsbyggandet inräknat, expanderade långsammare än tidigare. Men tillväxttakten dämpades kraftigt också för övriga efterfrågekomponenter, delvis under inflytande av en mera återhållande offentlig budgetpolitik. Avmattningen synes ha varit mest markant för den offentliga konsumtionen, som beräknas ha ökat med endast 2 % i volym mot närmare 7 % 1964—1965, samt för lagerinvesteringarna. Bruttonationalproduktens tillväxt synes ha stannat vid omkring 3,5 %.
Dämpningen av den inhemska efterfrågan medförde snabbt en försvagning av den tidigare starkt uppdrivna importefterfrågan. Samtidigt steg exportens ökningstakt till följd av den relativt snabba efterfrågetillväxten i de viktigaste avnämarländerna, främst Frankrike, Italien och Förenta statterna. Resultatet blev en betydande förbättring av den yttre balansen. Han-
35 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
delsbalansens överskott steg från ca 550 miljoner DM under de första elva månaderna 1965 till drygt 6 miljarder DM under motsvarande period 1966. Totalt beräknas bytesbalansens förstärkning från 1965 till 1966 ha motsvarat omkring 1 % av bruttonationalprodukten. Jämsides härmed har också vissa ehuru ännu obetydliga tendenser till förbättring också av den interna ekonomiska balansen börjat framträda. Tecken till en viss lättnad i övertrycket på arbetsmarknaden blev märkbara under hösten, men fortfarande var antalet lediga platser nästan fem gånger större än antalet arbetslösa. Takten i lönestegringarna avtog och löneglidningen synes ha minskat. Uppgången i lönekostnaden per producerad enhet inom industrin tenderade att dämpas men var mellan tredje kvartalen 1965 och 1966 ca 4 %. Prisutvecklingen har knappast ännu påverkats nämnvärt av den långsammare expansionstakten i ekonomin. Visserligen sjönk rentav konsumentpriserna under hösten, men detta berodde nästan helt på starkt sjunkande priser på vissa säsongbetonade livsmedel.
Utvecklingen under 1967 synes i hög grad bli beroende av den privata investeringsefterfrågans utveckling och härvidlag är tendenserna delvis motstridiga och därför svårbedömbara. En enkät i början av hösten indikerade att industrin planerade att minska sina investeringar med 8—1 10 %. Särskilt starka neddragningar syntes vara förestående inom järn- och stålindustrin samt inom träindustrin. Denna enkät liksom den omständigheten att orderingången till maskinindustrin sedan början av 1966 varit nedåtgående tyder på en ytterligare försvagning av investeringsaktiviteten (jfr diagram 3). Andra indikatorer pekar emellertid i motsatt riktning. De gynnsamma exportutsikterna — en ökning av varuexportens volym med omkring 13 % förutses — är därvidlag kanske den viktigaste faktori!, då tidigare erfarenheter ger vid handen, att en kraftig exportuppgång relativt snabbt åtföljs av en ökning i industrins investeringar, Därtill kommer att behovet av investeringar i rationaliseringssyfte inom många branscher är stort. Det bör tilläggas, att investeringsutvecklingen inom näringslivet i högre grad än tidigare är beroende av läget på kreditmarknaden, då behovet av extern finansiering efter hand ökat påtagligt. Då även bostadsbyggandet och de offentliga investeringarna kan väntas expandera relativt långsamt, skulle den totala investeringsvolymen kunna beräknas öka med ca 2 % eller något mindre än 1966. En måttlig uppgång i lagerinvesteringarna torde kunna emotses efter den mera betydande nedgången 1965— 1966. Man kan dock inte utesluta, att det strama kreditmarknadsläget kan komma att verka mera återhållande på lagerinvesteringarna och även industrins fasta investeringar än vad som indikativt angivits. Flera privata konjunkturinstitut i Västtyskland har framfört en dylik mera pessimistisk bedömning av investeringsutsikterna för 1967. Den privata konsumtionens uppgång väntas bli omkring 3 %. För den offentliga konsumtionen förefaller det rimligt att räkna med en något större uppgång än 1965—1966.
36 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Totalt skulle den inhemska efterfrågan komma att öka i ungefär samma takt som under 1966, eller med omkring 3 %. Denna tillväxt kan beräknas medföra en ökning av importen med ungefär 6 %. Då exporten kan väntas expandera kraftigt kan en fortsatt förstärkning av bytesbalansen emotses. Totalproduktionen kan under dessa omständigheter väntas bibehålla en tillväxttakt av ungefär 3,5 %. Därvid bör tendenserna till dämpning av efterfrågetrycket och till förbättrad ekonomisk balans bli mera markanta än under 1966. Såväl pris- som löneutvecklingen bör bli lugnare än hittills. Detta kan så småningom tänkas föranleda myndigheterna att något lätta på kreditåtstramningen.
Frankrike
Det stabiliseringsprogram som inleddes i Frankrike 1963 medförde en avsaktning i tillväxttakten under 1964 och delvis även under 1965. Under senare delen av 1965 inleddes dock en uppgång i den ekonomiska aktiviteten, vilken till en början främst stimulerades av en ökande privat konsumtion samt av en stark exportefterfrågan men efter hand under 1966 även av en allt livligare investeringsverksamhet. En expansiv effekt synes också ha följt av en beräknad uppgång i lagerinvesteringarna 1965—1966, motsvarande omkring en halv procent av bruttonationalprodukten. Bostadsbyggandet ökade däremot i betydligt långsammare takt än under 1965. Totalproduktionen beräknas från 1965 till 1966 ha tillväxt med drygt 4,5 %.
Den påskyndade tillväxttakten i ekonomin under 1966 medförde inga påtagliga tendenser till balansstörningar. Visserligen expanderade importen efter hand avsevärt snabbare än tidigare men exporttillväxten höll sig relativt väl uppe, åtminstone under första halvåret. Bytesbalansens överskott beräknas dock ha blivit påtagligt lägre än under 1965. Arbetsmarknaden synes inte uppvisa några tecken till anspänning. Arbetslösheten var under 1966 något högre än under närmast föregående år, men antalet lediga platser började öka något. Löneuppgången fortsatte i ungefär samma takt som under 1965. Prisutvecklingen förblev relativt moderat med en stegring av konsumentpriserna i en takt av 2,5—3 %.
Den ekonomiska politiken har under 1966 på det hela taget haft en moderat expansiv inriktning. Vissa lättnader i stabiliseringsprogrammet har genomförts och kreditpolitiska åtgärder har vidtagits bl. a. i syfte att stimulera industrins investeringsefterfrågan. Budgetpolitiken synes under 1966 inte ha varit påtagligt expansiv och totalbudgeten beräknas ha varit balanserad. Balansen i statsbudgeten torde komma att bestå även under 1967, men de totala statsutgifterna väntas öka snabbare än hittills.
Industrins investeringar beräknas expandera kraftigt under 1967. Även de offentliga investeringarna förutses stiga betydligt; uppgången har angivits till närmare 10 %. De totala investeringarna kommer därför liksom under andra hälften av 1966 att vara den starkaste expansionsfaktorn, även
37 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
om bostadsbyggandet beräknas öka endast med någon procent. Även för den privata och offentliga konsumtionen förutses en uppgång i något snabbare takt än hittills. Den inhemska efterfrågan synes totalt komma att stiga mera än under 1966 och den totala produktionsökningen väntas bli drygt 5 %. Den väntade efterfrågeökningen torde medföra en ökning av importen i snabbare takt än av exporten och handelsbalansen väntas successivt komma att försvagas. Den totala efterfrågetillväxten i ekonomin synes kunna ligga inom ramen för det tillgängliga kapacitetsutrymmet, varför några mera markanta balansrubbningar inte skulle behöva uppträda. Läget på arbetsmarknaden är sådant att lönestegringarna kan väntas bli relativt moderata. Det kan dock inte uteslutas, att en viss tendens till ökade prisstegringar så småningom kan aktualiseras.
Italien
Återhämtningen i den ekonomiska aktiviteten i Italien, vilken inleddes under senare delen av 1965, fortsatte under 1966, dock med en viss avmattning under första halvåret. Den starkaste expansionsfaktorn var liksom under 1965 exporten, vilken 1965—1966 synes ha ökat med omkring 12 % i volym. Efter hand började även den inhemska efterfrågan att tillväxa i snabbare takt än tidigare. Såväl den privata som den offentliga konsumtionen ökade 1965—1966 med inemot 5 %. Investeringarna inom industrin, som minskade både 1964 och 1965, förefaller enligt preliminära beräkningar ha expanderat relativt kraftigt under senare delen av 1966. Myndigheternas åtgärder för att öka de offentliga investeringarna synes också ha givit vissa resultat. Nedgången i bostadsbyggandet har dock inte kunnat hejdas och den totala investeringsvolymen synes ha stigit mindre än övriga efterfrågekomponenter. Bruttonationalprodukten beräknas ha ökat med omkring 5 %. Uppgången i den inhemska ekonomiska aktiviteten medförde en kraftig stegring av importens ökningstakt. Under de första tio månaderna var importvärdet drygt 18 % högre än under motsvarande period 1965. Även om också exporten ökade i relativt snabb takt steg handelsbalansens underskott något. Denna ökning av underskottet synes dock ha uppvägts av stigande turistintäkter och övriga löpande betalningar, varför bytesbalansen fortfor att visa ett stort överskott. Detta beräknas för hela året ha uppnått samma höga nivå som under 1965.
Trots den livliga produktionstillväxten förbättrades läget på arbetsmarknaden inte nämnvärt under loppet av 1966, utan detta karakteriseras fortfarande av ett underutnyttjande av tillgängliga resurser. Antalet sysselsatta inom industrin ökade visserligen men antalet arbetslösa var genomgående högre än under 1965. Timlönerna inom industrin steg väsentligt långsammare än tidigare; från andra kvartalet 1965 till andra kvartalet 1966 var uppgången blott 3,7 %. Även prisstegringstakten förblev mycket moderat.
Av tillgängliga indikatorer och prognoser att döma kan den inhemska
38 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
efterfrågeexpansionen väntas fortsätta under 1967. Industrins investeringar antas komma att öka i snabbare takt än under 1966, stimulerade av den återhämtning av den privata konsumtionen som ägt rum samt av den hittills starka exportefterfrågan. Behovet av investeringar i rationaliseringssyfte torde också göra sig gällande. De finansiella förutsättningarna för en kraftig investeringsuppgång är gynnsamma, då företagens vinstutveckling förbättrats och tillgången på krediter är god. För den offentliga investeringsverksamheten väntas inte någon mera markant uppgång och någon vändning i den nedåtgående trenden för bostadsbyggandet torde inte komma till stånd inom de närmaste månaderna. En betydande ökning av de totala fasta investeringarna skulle mot denna bakgrund främst bli beroende av en kraftig expansion av industrins investeringsaktivitet. Då såväl den privata som den offentliga konsumtionen förutses stiga med inemot 6 % kan den totala inhemska efterfrågan väntas öka starkare än från 1965 till 1966. Den totala produktionstillväxten torde därför kunna uppgå till omkring 5,5 %. Dessa tendenser bör leda till en viss försvagning av den yttre balansen men med hänsyn till bl. a. de fortsatt jämförelsevis goda exportutsikterna kan bytesbalansen även under 1967 komma att visa ett betydande överskott.
En produktionstillväxt med 5 å 6 % synes kunna realiseras utan någon störande inverkan på den interna ekonomiska balansen, då de tillgängliga resurserna i form av arbetskraft och teknisk kapacitet inte är fullt utnyttjade. Såväl pris- som lönestegringarna kan därför väntas förbli relativt moderata. Det bör tilläggas, att förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen under den närmaste tiden i icke oväsentlig grad kan ha rubbats av de svåra översvämningarna i Norditalien under senhösten. Att närmare söka precisera effekterna härav torde dock ännu inte vara möjligt.
Danmark
Den nedgång i den inhemska efterfrågans tillväxttakt i Danmark, som började bli märkbar under senare delen av 1965, fortsatte under 1966 och tendenserna till en förbättrad balans i ekonomin bestod. Nedgången var mest påtaglig för de privata fasta investeringarna och för lagerinvesteringarna men kom till synes även för övriga efterfrågekomponenter. Den privata konsumtionens ökning beräknas sålunda ha stannat vid ungefär 3 %. Minskningen i lagerinvesteringarna torde ha motsvarat omkring 1 % av bruttonationalprodukten. De offentliga utgifterna för konsumtion och investeringar synes ha fortsatt att stiga i en takt av drygt 5 %. De offentliga inkomsternas kraftiga uppgång under 1966 kan dock ha motverkat de expansiva effekterna härav. Totalt beräknas den inhemska efterfrågans uppgång till knappt 3 % mot omkring 4 % från 1964 till 1965. Tillväxttakten var sannolikt något högre under andra halvåret än under första.
Aktivitetsdämpningen i den danska ekonomin har åtföljts av vissa tecken
39 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
till förbättringar i såväl den inre som den yttre balansen. Prisuppgången har blivit något mera moderat än tidigare, även om stegringstakten fortfarande är hög. Mellan oktober 1965 och oktober 1966 steg konsumentpriserna med 6,2 % mot en uppgång med 8,0 % under motsvarande period ett år tidigare. En viss avspänning har också kommit till stånd på arbetsmarknaden, i varje fall utanför huvudstadsregionen. Arbetslöshetstalen var under större delen av året något högre än under 1965. Takten i timförtjänsternas stegring synes dock inte ha avtagit märkbart. Försvagningen av den inhemska efterfrågan medförde en påtaglig avsaktning i importens ökningstakt. Under de första tre kvartalen ökade importvärdet med endast 4 % i jämförelse med motsvarande period 1965. Då samtidigt exporten steg med drygt 7 % minskades handelsbalansens underskott något. Denna förbättring var dock helt att hänföra till första halvåret. Exportuppgången förefaller att efter hand ha försvagats. Särskilt värt att uppmärksammas är därvid att ökningstakten för exporten av industriprodukter, vilken under en följd av år varit omkring 15 % per år, sedan slutet av 1965 sjunkit till ca 10 % per år. Denna nedgång har sannolikt till väsentlig del förorsakats av en dämpning av efterfrågan på de viktigaste avsättningsmarknaderna — däribland Sverige — även om det inte helt kan uteslutas, att den danska industrins konkurrenssituation i detta läge kommit att te sig något försvagad.
Utvecklingen under 1967 kommer att i hög grad påverkas bl. a. av utfallet av vårens löneförhandlingar och av statsbudgeten för budgetåret 1967/68. Under första delen av året torde emellertid den inhemska efterfrågan komma att tillväxa endast obetydligt snabbare än under andra halvåret 1966, varför den relativa stabiliteten i ekonomin tills vidare kan väntas bestå. Produktionsresursernas beräknade tillväxt bör i och för sig medge en ökning av bruttonationalprodukten med omkring 4 %. Det är dock osäkert, om en ökning av efterfrågan i denna takt kan realiseras utan att den externa balansen tenderar att försämras, då avsättningsförhållandena för den danska exporten av industriprodukter tills vidare knappast kan väntas förbättras påtagligt.
Finland
Konjunkturförsvagningen i Finland, som kom till synes under andra halvåret 1965, synes ha fortgått och delvis fördjupats under 1966. Bruttonationalproduktens ökning beräknas ha stannat vid drygt 2,5 % och var därmed mindre än hälften så stor som uppgången under närmast föregående år. Dämpningen av den effektiva inhemska efterfrågan var nästan helt hänförlig till investeringssektorn; den totala investeringsvolymen minskade med drygt 1 % efter att ha ökat med ca 9 % från 1964 till 1965. Därtill kom en relativt kraftig nedgång i lagerinvesteringarna. Den totala konsumtionens tillväxttakt minskade däremot endast obetydligt. Produk-
40 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
tionsavmattningen har efter hand medfört en viss dämpning av pris- och kostnadsstegringarna och en ökning av arbetslösheten.
Den ganska drastiska begränsningen av investeringsverksamheten synes til] väsentlig del ha orsakats av finansieringssvårigheter till följd av det åtstramade kreditmarknadsläget. Bakgrunden härtill är den sedan 1965 fortgående försämringen i Finlands betalningssituation gentemot utlandet, vilken nödvändiggjort en skärpning av den ekonomiska politiken, främst kredit- och penningpolitiken. Finlands Bank har vid upprepade tillfällen utfärdat direktiv om begränsningar av kreditinstitutens utlåningsökning samt beskurit dessas möjligheter till upplåning i centralbanken. Detta har också medfört en viss dämpning av utlåningsökningen. Vissa höjningar av indirekta skatter har genomförts i konsumtions- och importbegränsande syfte men den statliga budgetpolitiken torde på det hela taget inte ha haft någon återhållande effekt på ekonomin under 1966. Statens finansiella sparande beräknas ha minskat något från 1965 till 1966 medan nettofinansieringsbehovet ökade.
Trots den ekonomisk-politiska åtstramningen och den relativt kraftiga dämpningen av den inhemska efterfrågan har någon avgörande förstärkning av den externa balansen inte kommit till stånd. Under de första tio månaderna 1966 minskade handelsbalansens underskott något i jämförelse med motsvarande period 1965, eftersom exporten ökade med 4,2 % och importen med 2,9 %. För hela året beräknas bytesbalansens underskott ha minskat till omkring 500 miljoner Fmk från 600 miljoner Fink under 1965. På grund av åtstramningen av de internationella kapitalmarknaderna har dock möjligheterna till utländsk upplåning avsevärt begränsats och avtappningen av Finlands valutareserv har inte kunnat hejdas. Den tolala reserven minskade med 283 miljoner Fmk under 1965 och nedgången under 1966 beräknas bli minst lika stor. Därmed skulle valutareserven sedan utgången av 1964, då den uppgick till 945 miljoner Fmk, under loppet av två år ha reducerats med inte mindre än drygt 60 %. Det torde vara klart, att valutautflödet inte mycket längre kan tillåtas fortgå i denna takt.
Den ekonomiska utvecklingen under 1967 blir i hög grad avhängig av den externa balansen. Utsikterna för den finska exporten kan bedömas°som relativt gynnsamma. Visserligen beräknas efterfrågan inom EFTA-länderna på skogsindustriprodukter bli svag, främst i Storbritannien, men man väntar en kraftig uppgång i exporten av metallindustriprodukter till Sovjetunionen. Dessutom förutses den s. k. nyexporten fortsätta att expandera snabbt bl. a. under inflytande av den förbättrade kostnadssituationen i Finland. Totalt väntas exportvolymen stiga med drygt 5 %.
Bedömningen av den inhemska efterfrågans tillväxt 1967 bör göras inte minst mot bakgrund av det budgetförslag som förelädes riksdagen under hösten. Detta innefattar bl. a. skatte- och avgiftshöjningar, som beräknas förbättra budgetbalansen med ett belopp motsvarande drygt 2 % av brut-
41 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
tonationalproduktens värde. Den återhållande effekten härav torde i första hand drabba den privata konsumtionen. Statsutgifterna förutses öka mindre än inkomsterna, varför det finansiella sparandet skulle öka relativt kraftigt och finansieringsbehovet avta. En överslagsmässig kalkyl på grundval av dessa beräkningar ger vid handen att budgetutvecklingen under 1967 skulle verka dämpande på efterfrågans tillväxt. Enligt den officiella finländska konjunkturprognosen kan den totala offentliga konsumtionen antas öka med ca 4 % och de offentliga investeringarna med drygt 5 %. Den privata konsumtionens uppgång beräknas stanna vid drygt 2,5 %. Mot denna bakgrund förutses de privata investeringarna expandera med inemot 5 %. Denna ökning av den inhemska efterfrågan väntas medföra en stegring av importvolymen med blott 4 %. Realiseras dessa prognoser skulle bruttonationalprodukten öka med nästan 4 % och underskottet i utrikesbalansen för varor och tjänster minska påtagligt.
Det bör understrykas, att den här presenterade prognosen har betydande osäkerhetsmoment. Den bygger explicit på förutsättningarna att dels konsumtionstillväxten kan begränsas så att realekonomiskt utrymme skapas lör en investeringsökning, dels denna investeringsefterfrågan i högre grad än tidigare hänför sig till områden som använder investeringsvaror, vilka huvudsakligen produceras inom landet. Denna antagna strukturförändring i efterfrågans inriktning mot en minskad importbenägenhet tillsammans med en beräknad förbättring i den finska industrins konkurrenssituation bildar bakgrunden till den låga importprognosen. Importen antas nu stiga väsentligt långsammare i relation till bruttonationalproduktens ökning än vad som tidigare varit fallet då totalproduktionens tillväxttakt åter börjat öka efter en konjunkturförsvagning. Ett annat osäkerhetsmoment är huruvida kreditpolitiken på kort sikt kan lättas så att en investeringsuppgång kan finansieras såvida inte upplåningen utomlands kan ökas väsentligt.
Det finns skäl att ifrågasätta, om de väntade, av den ekonomiska politiken stimulerade strukturförändringarna inom den finländska ekonomin skall kunna komma till stånd på så kort sikt som den redovisade prognosen förutsätter. Om så inte skulle bli fallet kan investeringsuppgången bli mindre än beräknat, samtidigt som hänsyn till den externa balansen ställer krav på en efterfrågebegränsande ekonomisk politik. Under sådana förhållanden skulle totalproduktionen knappast kunna väntas stiga snabbare än under 1966. Däremot kan den externa balansen komma att förbättras.
Norge
I Norge fortsatte produktionstillväxten under 1966 i nästan samma snabba takt som under de närmast föregående två åren och bruttonationalprodukten beräknas ha ökat med ungefär 5 %. Exporten fortfor att vara en viktig expansionsfaktor liksom investeringsefterfrågan. De fasta investeringarna beräknas ha ökat med 5 % trots en nedgång i fartygsinvesteringar-
42 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
na med 2,5 %. Den offentliga konsumtionens ökning stannade vid drygt 3 %. Den privata konsumtionens uppgång beräknades i den i oktober framlagda nationalbudgeten till 4,5 %. Omsättningen inom detaljhandeln ökade dock starkt mot slutet av året och konsumtionens uppgång blev sannolikt något större än vad man räknat med. Då lageruppbyggnaden var avsevärt mindre än under 1965 beräknas den inhemska efterfrågans ökning ha blivit ca 3,5 %.
Med hänsyn till det höga efterfrågetrycket och till att kapacitetsutnyttjandet inom flertalet sektorer redan i böi'jan av 1966 var högt uppdrivet har den ekonomiska politiken inriktats på att dämpa efterfrågetillväxten. Efter vårens uppgörelse om löner och jordbrukarinkomster vidtogs vissa åtstramande åtgärder i form av höjningar av indirekta skatter och en måttlig nedskärning av de statliga investeringsutgifterna. På det hela taget synes budgetpolitiken ha verkat något mindre expansivt på ekonomin än under föregående år. Genomförandet av den för året beslutade kreditpolitiken erbjöd vissa svårigheter, då affärsbankerna tenderade att öka sin utlåning betydligt mera än vad som förutsetts. Regler om vissa minimikvoter för bankernas likviditet utfärdades och från hösten ålades bankerna att hålla tillläggsreserver på särskilda konton hos Norges Bank, beräknade i förhållande till den ökade utlåningen.
Trots den snabba efterfrågetillväxten synes balansrubbningarna i ekonomin inte antagit alltför oroande proportioner. Övertrycket på arbetsmarknaden, som redan under 1965 var påtagligt, har dock tilltagit ytterligare. Den registrerade arbetslösheten var nästan genomgående lägre än under föregående år medan antalet lediga platser steg. Timlönerna inom industrin tenderade dock under första halvåret 1966 att stiga något långsammare än tidigare. Prisutvecklingen var mycket lugn under första halvåret men en kraftig uppgång ägde rum mellan juni och juli, främst beroende på höjda livsmedelspriser till följd av uppgörelsen om jordbrukarnas inkomster. Prisuppgången under tolvmånadersperioden t. o. m. november var 4,5 % mot 2,8 % under motsvarande period ett år tidigare. Den yttre balansen i ekonomin synes inte ha förändrats nämnvärt under 1966. Bytesbalansens underskott beräknades i nationalbudgeten till ca 500 miljoner kronor mot 750 miljoner kronor 1965. Under de första tio månaderna var dock underskottet 550 miljoner kronor mot 680 miljoner under motsvarande period 1965. För hela året blev därför bytesbalansens underskott sannolikt större än vad man räknat med. Kapitalimporten synes ha varit av samma storlek som under 1965 och valutareserverna fortsatte att öka, om än obetydligt.
Den inhemska efterfrågan väntas stiga kraftigt också 1967. Ökningstakten synes kunna bli högre än under 1966 även om man bortser från den emotsedda betydande uppgången av fartygsinvesteringarna, vilken knappast torde innebära några ökade anspråk på de inhemska resurserna. Investeringsefterfrågan beräknas fortsätta att expandera betydligt, men dess
43 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
struktur väntas komma att förändras något i jämförelse med föregående år. Den mest expansiva sektorn förutom fartygsinvesteringarna synes bli bostadsinvesteringarna, som förutses stiga med 12 %. Antalet igångsatta lägenheter avses öka från ca 33 500 under 1966 till 36 500 under 1967. Däremot väntas industriinvesteringarnas uppgång stanna vid 5 % mot beräknade 10 % 1966. De offentliga investeringarna väntas fortsätta att tillväxa i en takt av omkring 6 % med utbyggnaden koncentrerad till undervisningsoch samfärdselområdena. För den offentliga konsumtionen emotses en ökning med 6 %, ungefär dubbelt så mycket som 1966. Denna uppgång återspeglar bl. a. en stegring av försvarsutgifterna, vilka varierar ganska kraftigt från år till år. Den privata konsumtionen beräknas stiga med ungefär 4 %.
Den utländska efterfrågan på norska varor väntas kunna medföra en fortsatt relativt snabb tillväxt av exporten. Officiellt räknar man med att i första hand de övriga nordiska länderna kommer att svara för efterfrågetillväxten. Totalt beräknas exporten av varor inklusive fartyg öka med drygt 7 %. Den höga aktiviteten inom landet kommer att medföra en betydande stegring av importen. Varuimporten väntas dock öka något mindre än 1966, främst beroende på en svagare tillväxt av maskininvesteringarna. Fartygsimporten, som fluktuerar kraftigt mellan olika år, beräknas 1967 stiga med närmare 50 %. En sammanställning av dessa prognoser indikerar en ökning av bytesbalansens underskott med ca en miljard kronor. Försämringen kan dock helt hänföras till den ökade fartygsimporten. Denna innebär ingen påfrestning på valutareserven, då den kan ske med utländska krediter. I övrigt räknar man med att trots åtstramningen av de internationella kapitalmarknaderna kunna öka upplåningen utomlands så att valutareserverna inte kommer att minska.
Den totala produktionen väntas 1967 öka i samma takt som 1966, dvs. med ungefär 5 %. Med hänsyn till produktionskapacitetens beräknade tillväxt och till den obetydliga tillgången på lediga resurser kan på grundval av denna prognos någon lättnad i efterfrågetrycket knappast väntas under 1967. Det är därför inte otänkbart att tendenser till försvagning av den externa balansen kan framträda. Det föreligger också vissa risker för att trycket mot priser och kostnader kan komma att öka. Pris- och kostnadsuppdrivande effekter kan inte minst tänkas komma att utgå från sektorer, som är skyddade mot utländsk konkurrens, främst byggnadssektorn. Myndigheterna avser att motverka dessa tendenser genom bl. a. arbetsmarknadspolitiska åtgärder men det är ovisst vilka resultat som härigenom kan nås med hänsyn till det betydande övertrycket på arbetsmarknaden. Budgetpolitiken kan på grundval av nu föreliggande uppgifter knappast väntas verka mera återhållande på efterfrågetillväxten än under 1966; de statliga utgifterna ökar snabbt och statens finansiella sparande väntas minska något.
44 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
III. Utrikeshandeln
1. Exporten
Exportutvecklingen 1966
Exportens återhämtning efter stagnationen de tre första kvartalen 1965 har fortsatt genom 1966. Detta kan sägas vara ett ganska genomgående drag för alla viktigare exportvarugrupper utom trävaror och malm som även 1966 haft en vikande avsättning. Totala exporten exklusive fartyg har enligt preliminära1 beräkningar ökat 8 % i volym och 9 1/2 % i värde 1965—1966.
För hela exporten är skillnaden mellan 1965 och 1966 ej stor vad avser volymutvecklingen. Exporten av fartyg ökade nämligen med en fjärdedel 1965 för att sedan visa en motsvarande minskning 1966. Utvecklingen av färdigvaruexporten 1966 var gynnsammare än 1965, till en del beroende på växlingarna i det inhemska efterfrågetrycket. På råvarusidan är bilden mer splittrad. För massa inträffade en påtaglig vändning uppåt under fjolåret och ökningen kan kvantitetsmässigt beräknas ha uppgått till drygt 9 %. För trävaror och malm var däremot även 1966 ett tillbakagångsår.
Exportutvecklingen för olika varugrupper 1966 och 1967 Trävaror
Exporten av sågade och hyvlade barrträvaror som under första halvåret 1966 visade en föga gynnsam utveckling sköt under andra halvåret fart. Någon reell ökning av konsumtionsbehoven i avnämarländerna förelåg knappast utan det rörde sig sannolikt om lagerökningar som följd av sänkta priser på sämre kvaliteter. Exportleveranserna 1966 av sågade och hyvlade barrträvaror synes ha uppgått till 1 065 tusen stds innebärande en minskning med närmare 6 % från föregående år. Prissänkningarna mot slutet av
1 Med preliminärt beräknat avses här att prognoser gjorda i november för helårsutvecklingen 1966 har prövats med hänsyn till utvecklingen under januari—oktober, dvs. så långt som statistik över den faktiska utvecklingen förelåg. Månadsserierna över utrikeshandeln visar mycket kraftiga kastningar beroende på en mängd slumpfaktorer. Tolkningen av en enstaka månadsuppgift för exporten blir härigenom vansklig då man måste särskilja slumpelementen i exportutvecklingen. Erfarenheterna från tidigare nationalbudgeter visar att en prognos på två månaders utveckling icke nödvändigtvis har en lägre absolut avvikelse än en prognos på tolv månaders sikt, dvs. ett helt år. Som regel synes dock exportutvecklingen i allmänhet underskattas. Ett undantag härvidlag är 1965, som även i den preliminära nationalbudgeten 1966 överskattades med ca 200 miljoner kronor under det att 1964 i den preliminära nationalbudgeten för 1965 underskattades med drygt 200 miljoner kronor. De två tidigare åren, 1963 och 1962, underskattades ävenledes fast endast i storleksordningen 60—70 miljoner kronor. Detta räknat exklusive fartyg, som i sig uppvisar än större kastningar för enskilda månader.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967 45
1966 efterföljes sannolikt av ett visst fortsatt prisfall även 1967. Tendenser i den riktningen kan utläsas ur det första ryska utbudet vid slutet av 1966.
Europas totala förbrukning av trävaror 1967 har beräknats bli ungefär oförändrad jämfört med 1966. Lageravvecklingen blir förmodligen ej kraftigare 1967 än 1966. Under antagande av att inga större andelsförluster inträffar kan exporten 1967 av sågade och hyvlade trävaror beräknas uppgå till drygt 1 050 tusen stds. Antagandet om ungefär oförändrade marknadsandelar förutsätter bl. a. att den kanadensiska produktionen finner fortsatt god avsättning i Förenta staterna. Konkurrensen från de centraleuropeiska exportländerna kan antas bli särskilt intensiv på den västtyska marknaden.
Totalt för hela gruppen trävaror, innefattande även massaved och sågtimmer, kan man räkna med en så gott som oförändrad volym. De vikande priserna medför att exportvärdet för 1967 knappast kommer att nå upp till 1966 års nivå.
Massa
Exportutvecklingen 1966 för papperscellulosa (dvs. kemisk massa för papperstillverkning) var volymmässigt gynnsam. Preliminärt beräknas ökningen ha uppgått till 300 tusen ton eller 13 %, varav hälften faller på kvaliteten blekt sulfatmassa. Denna har under sextiotalet expanderat mycket kraftigt från en andel på ca 25 % av papperscellulosan vid slutet av femtiotalet till drygt 40 % för närvarande. Man kan dock skönja flera mindre gynnsamma utvecklingstendenser. Exportutvecklingen har exempelvis varit svag för oblekt sulfitmassa, som håller på att ersättas av blekt sulfatmassa. De driftnedläggelser som redan förekommit eller som varslats berör också främst sulfitmassan.
För dissolvingcellulosa inträffade under 1966 en markant nedgång vilket till en del kan förklaras av att tillverkare av textilmaterial baserat på viskos integrerats med råvarutillverkare i andra delar av världen. Man kan också peka på den allt starkare konkurrensen med syntetiska textilmaterial från den petrokemiska industrin. En ytterligare förklaring till minskningen under 1966 kan också anses vara den svaga produktionen inom textilindustrin i Västeuropa.
Även exporten av slipmassa minskade och massagruppen som helhet beräknas ha ökat drygt 9 % volymmässigt 1965—1966. Genom sänkningen av listpriserna från början av år 1966 för cellulosa sjönk prisnivån nästan 5 % mellan helåren 1965 och 1966.
Exportutsikterna för 1967 är divergerande för de olika massasorterna. Den livligt efterfrågade blekta sulfatmassan torde komma att öka i den takt som kapaciteten tillåter. För den oblekta sulfiten däremot torde efterfrågan bli mycket matt och även utbudet kommer i viss utsträckning att begränsas av fabriksnedläggelser. Beträffande dissolvingcellulosan finns det anledning att räkna med en viss efterfrågeökning 1967.
46 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Tabell III: 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1965—1967
Trävaror ............
Massa ..............
Papper ..............
Malm................
Metaller ............
därav: Järn och stål .. Verkstadsprodukter,
exkl. fartyg........
Livsmedel............
Övriga varor ........
Totala exporten, exkl. fartyg ............
Fartyg ..............
Totalt 1
1 Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till mindre del hänföras till rena prisökningar. Huvuddelen utgöres av statistisk missvisning genom kvalitetsförskjutningar.
Anm. 1965 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Samtliga uppgifter för 1966 och 1967 avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal miljoner och de procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Efterfrågeläget inom massasektorn bedömes dock icke vara så gott att några prishöjningar under 1967 framstår som sannolika. Även vid fortsatt högkonjunktur i Förenta staterna torde en viss utbudsökning av amerikansk cellulosa på den europeiska marknaden komma till stånd 1967. En svårbedömd faktor beträffande massa är som alltid lagerutvecklingen i avnämarländerna. Det är ej uteslutet att den under 1966 uppnådda leveransökningen till Västeuropa ledde till en viss lagerökning hos avnämarna. För Storbritanniens del är det rimligt att förvänta sig att konsumtionen av papperscellulosa kommer att stagnera och kanske minska, vilket är av stor betydelse för vår exportutveckling, då ca 25 % av vår massaexport har sin avsättning där. Ett flertal faktorer pekar således mot en lägre ökningstakt för massaexporten 1967 än 1966. I tabell 1 har införts en prognos på en volymökning på mellan 5 och 6 % 1966—1967.
Papper, papp och träfiberplattor
Exportvolymen för gruppen ökade under 1966 med knappt 5 % volymmässigt. Denna ökning kan helt hänföras till papper (exkl. tidningspapper och träfiberplattor) som kvantitet smässigt steg med ca 10 % 1966 mot
47 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
drygt 5 % 1965. Den högre ökningen 1966 sammanhänger troligen med att leveranserna inom Sverige ökade endast 1/2 % 1966 mot drygt 9 % 1965. Kvantitetsmässigt svarade leveransökningarna inom Sverige för hälften av den totala ökningen 1965, trots att endast ungefär en tredjedel av pappersbrukens totala leveranser stannar inom landet.
Ett anmärkningsvärt drag i exporten 1966 var den något förvånande utvecklingen på den brittiska marknaden. Under årets tre första kvartal ökade den svenska exporten (exkl. tidningspapper) till Storbritannien med inte mindre än 30 % i kvantitet jämfört med samma period året innan, medan Storbritanniens import av motsvarande pappersslag ökade med endast 15 %. Med hänsyn till den då rådande importavgiften och den allmänt svaga konsumtionsökningen är detta en aktningsvärd importökning och bör ha inneburit att importen fått större andel 1966 av den brittiska konsumtionen och att Sverige å sin sida dessutom ökat sin andel. Tidningspapper betedde sig helt annorlunda än övrigt papper. Exporten härav till Storbritannien minskade betydligt under 1966, vilket möjligen kan sättas i samband med att den brittiska importen av tidningspapper från Finland under 1966 ökade med 40—50 %, medan importen därifrån av övriga pappersslag visar på minskning. 1965 var förhållandet det direkt omvända beträffande Sveriges och Finlands export till den brittiska marknaden av tidningspapper och övrigt papper.
Pappersexporten till Västtyskland minskade något 1966 trots någon ökning av tidningspappersexporten. Man kan här anta att den västtyska åtstramningspolitiken hade en kraftig effekt på importen av papper då även andra länders pappersexport till Västtyskland drabbades. De konsumtionsökningar som kom till stånd tycks också i stor utsträckning ha tillgodosetts genom produktionsökningar inom den egna pappersindustrin.
Kapacitetsökningen i Sverige för papper exklusive tidningspapper kan 1967 uppskattas till 6 å 7 %. I ungefär denna takt antas också konsumtionen inom Sverige öka, vilket skulle lämna utrymme för en exportökning av samma storleksordning. En analys av efterfrågeutvecklingen på de skilda marknaderna baserad på BNP-samband1 ger vid handen att en exportökning om ca 7 % bör vara realiserbar förutsatt att exporten till Västtyskland återhämtar sig och att den under 1966 uppnådda nivån på Storbritannien ej sjunker. På sistnämnda marknad bör borttagandet av importavgiften jämte slopandet av EFTA-tullarna ha en positiv effekt.
Då utsikterna för tidningspapper och träfiberplattor ter sig något ljusare 1967 får man en exportökning för papper totalt med 5 1/2 % i volym. Någon prisstegring bör kunna registreras bl. a. med hänsyn till att importavgiften i Storbritannien tas bort. Här har räknats med ca 2 %, varför således värdet av pappersexporten bör öka med 7 1/2 %. 1
1 Dvs. samband mellan bruttonationalproduktens ökning i olika länder och Sveriges export till dessa länder.
Di;
191 In(
18C
120 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
jram III: 1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och fördelad på varugrupper
—1967
:x: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror. Logaritmisk skala
Exportpris
Total export
Total export, exkl. fartyg
Malmer och skrot
Metaller
Verkstadsprodukter, exkl. fartyg
1962 1963 1964 1965 1966 1967
Trävaror
Massa
Papper, papp och träfiberplattor
Livsmedel
Övriga varor
120 -
I 1 1 I i!I
1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967
•: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967 49
Mahn
Järnmalmsexporten 1966 uppgick enligt en preliminär uppskattning till 22 1/2 miljoner ton vilket innebär en minskning med närmare 6 % jämfört med 1965. Prisutvecklingen är svårare att bedöma på det preliminära materialet men man torde få räkna med en genomsnittlig prissänkning på ca 1 % 1966. Kvantitetsförluster gjordes på så gott som samtliga marknader.
I synnerhet gjordes förluster på Storbritannien.
1967 synes bli det år som klargör att svensk järnmalmsexport har kommit in i en helt ny utvecklingsfas. Svensk järnmalm är icke längre en självklar råvara i de europeiska stålverken. I en rad utomeuropeiska länder har nya fyndigheter av malm med låg fosforhalt och hög järnhalt börjat exploateras i stor skala. Denna malm har genom de senaste årens kraftiga sänkningar av de transoceana fraktsatserna blivit en allt mäktigare konkurrent till de fosforrika svenska malmerna. Härtill bidrar att Iågfosfortackjärn är billigare att färska till nu efterfrågade stålkvaliteter. Fosfortackjärn användes nu i stor utsträckning för framställning av thomasstål, vilket kvalitetsmässigt ej kan mäta sig med stål framställt med andra metoder. Thomasstålverken har dessutom andra nackdelar, bl. a. från luftföroreningssynpunkt, och det är sannolikt att thomasstålverken i framtiden successivt ersättes med andra typer. I själva verket har sedan en följd av år inga nyinvesteringar gjorts i thomasstålverk. Att övergången till andra processer för närvarande ej fortgår snabbare sammanhänger med den nuvarande överkapaciteten inom stålindustrin.
För att försvara de fosforrika malmernas framtida position på Europamarknaden sänkte de svenska malmexportörerna sina priser för 1967 på fosformalm med 13—14 %. Den härigenom etablerade prisdifferensen gentemot fosforfattiga malmer är ämnad att säkra avsättningen för fosformalmen. Inte endast prisrelationerna är emellertid av vikt i detta sammanhang. Den tekniska utvecklingen i fråga om såväl förädling av malmen som i fråga om framställning av stål är av stor betydelse. Utvecklingen av ny teknik inom båda dessa områden går i en riktning som på vissa håll bedöms leda till att de svenska fosformalmerna blir konkurrenskraftiga även i framtiden.
Trots den betydande prissänkningen på svensk malm kan man inte räkna med ökade försäljningar 1967. Stålkonjunkturerna i Europa är svaga och en allmän försiktighet i malminköpen gör sig gällande. Speciellt exporten på Storbritannien och Västtyskland torde få vidkännas ett kraftigt avbräck under 1967 men ej heller de andra traditionella marknaderna erbjuder ljusare perspektiv. En stor del av de kvantiteter som sålts för leverans 1966 har ej avhämtats, bl. a. beroende på stora lager i importörländerna. En eventuell uppgång i stålkonjunkturerna torde därför icke slå igenom i vår export förrän tidigast i slutet av 1967.
Sammanlagt torde man få räkna med en volymminskning om mer än
4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
50 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
10 % för järnmalmsexporten 1966—1967. På grund av de stora restkvantiteterna och en sortimentförskjutning från styckemalm mot slig och pellets torde prissänkningen totalt sett stanna vid ca 10 % vilket skulle ge ett värdemässigt utfall för järnmalmsexporten 1967 på 780 miljoner kronor. Exporten av övriga malmer, i huvudsak bly- och zinkmalm, ger ett beräknat tillskott av ca 140 miljoner kronor och därmed skulle malmexporten totalt för första gången sedan 1959 understiga en miljard kronor.
Järn och stål
Preliminärt beräknas järn- och stålexporten ha ökat med 8 1/2 % i volym 1965—1966.
Storbritanniens import av järn och stål ökade mycket markant 1966, framför allt kvantitetsmässigt, beroende på en mycket kraftig prisoffensiv på den brittiska marknaden av de störa stålexportörerna. Trots att Sveriges export av järn och stål till Storbritannien kan beräknas ha ökat med mer än 10 % räckte inte detta för att behålla andelen på den brittiska marknaden. Danmark minskade kraftigt sin stålimport 1966 men trots detta ökade importen från Sverige markant. Mindre andelsvinster gjordes även i exporten till Norge och Finland.
Vår export till Västtyskland, den största kunden av järn och stål i Västeuropa, minskade med ca 10 % under det att den totala importen till Västtyskland förblev ungefär oförändrad. Exporten till Nordamerika, Östeuropa och Latinamerika utvecklades gynnsamt.
Prognosen för 1967 är väsentligen baserad på den enkät som företogs bland järn- och stålverken i augusti 1966. Med hänsyn till att exportorderingången till de svenska stålverken var något svagare än väntat mot slutet av 1966 har dock enkätens prognos nedreviderats något. Exporten har nu beraknats öka med ca 7 % 1967. Prognosen förutsätter att en svängning intraffar i den europeiska stålkonjunkturen. Det finns också skäl att tro att stållagren hos förbrukare och mellanhänder väsentligt minskade under 1966 i flera länder, exempelvis Västtyskland och Storbritannien. En upphörande lageravveckling kan därför påräknas stimulera efterfrågan 1967.
Övriga metaller
Kopparpriserna har fluktuerat kraftigt 1966. Under första kvartalet 1966 var de uppe i ca 700 pund per ton och föll sedan till 400 pund i början av september för att därefter röra sig mellan 450 och 500 pund. För Sveriges del innebar detta att det värdemässiga utfallet av exporten av andra metaller än järn och stål, där koppar utgör merparten, nådde en rekordnivå på ca 570 miljoner kronor 1966 enligt en preliminär beräkning. En viss minskning av hemmaleveranserna bidrog att skapa utrymme för exporten. Detta kan tänkas ha haft sin grund i lagernedskärningar hos konsumenter och mellanhänder. Sannolikt har även en reell konsumtionsminskning in-
51 Bil. I. Preliminär nationalbudget för år 1967
träffat till förmån för aluminium. För 1967 kan man räkna med en volymnedgång av exporten om drygt 10 %. Förutsätter man ett genomsnittligt kopparpris om 400 pund för hela 1967 innebär detta ett värdeutfall om 440 miljoner kronor.
Verkstadsprodukter
Efter verkstadsexportens relativa stagnation 1965 skedde under 1966 en återhämtning och man torde kunna räkna med att exporten ökade med ca 14 % i volym. Utvecklingen under året (även säsongrensat sett) kännetecknades av stor ryckighet med en mycket kraftig ökning första halvåret och ett fall under andra halvåret 1966.
Jämför man den registrerade exporten enligt tullen med de uppgifter som verkstadsföretagen lämnat i statistiska centralbyråns exportenkät för verkstäder i augusti 1966 får man en mer jämn stegring av leveranserna under 1966.
Med hänsyn till den bristande överensstämmelse som i flera avseenden finns mellan utvecklingen av verkstadsexporten enligt tullstatistiken och enligt exportenkäten har det varit nödvändigt att komplettera den bedömning för 1967 som kan göras på grundval av denna enkät.
Den telefonbarometer som konjunkturinstitutet företog i november 1966 ger en indikation om att läget något ändrats sedan enkäten gjordes. Andelen företag som ansåg orderingången från exportmarknaden vara större fjärde kvartalet 1966 jämfört med tredje kvartalet ökade i förhållande till septemberbarometern. Orderingången bedömdes också med viss övervikt mer positivt (eller mindre negativt) av de företag som i och för sig ej ändrat svarsalternativ.
Denna indikation motiverar en uppjustering av företagens exportbedömningar från augusti. Den tidigare prognosen i institutets höstrapport om en värdeökning av verkstadsexporten 1966—1967 på 10 % har därför uppjusterats till en värdeökning på 11 1/2 %. Ser man till den utländska efterfrågan (beräknad genom en framskrivning av verkstadsimporten i olika länder med BNP-utvecklingen) synes denna icke motsäga en ökning av denna storleksordning. Det möjliga exportutrymmet skall på detta stadium ej bedömas. Enkäterna torde ej ge någon direkt ledning härvidlag. Utvecklingen under 1965 och 1966 kan tolkas så att verkstadsföretagen i sina enkätsvar lagt för liten vikt vid den inhemska efterfrågan och tillgången på arbetskraft; exporten blev mindre än beräknat 1965 och större än beräknat 1966.
Livsmedel
Livsmedelsexporten 1966 blev i stort sett densamma som 1965, drygt 700 miljoner kronor. En viss avmattning skedde under andra halvåret. Skörden blev liten och spannmålsexporten avtog liksom även exporten av kött och fläsk.
52 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Spannmål samt kött och fläsk utgör de tungt vägande grupperna. För spannmål finns anledning att räkna med en betydande exportminskning om skörden blir så liten som man preliminärt har skattat den till. En stor skörd 1967 kan ändra siffrorna. Vissa kvantitetsminskningar väntas också för kött och fläsk. En väntad ökning av fläskutbudet på den europeiska marknaden kommer troligen att medföra ett betydande prisfall. En summering för de olika produkterna ger för 1967 en export om ca 600 miljoner kronor och då det för hela gruppen icke finns anledning att räkna med några större prisförändringar skulle detta innebära en volymminskning om 16 1/2
Övriga varor
Övrigvaruexporten ökade under 1966 med ca 13 % i värde. Med undantag av Västtyskland ökade exporten till de viktigaste avnämarländerna med denna takt. Minskningen av exporten (exkl. vapen) till Västtyskland kan tänkas sammanhänga med de ekonomiska åtstramningsåtgärder som insattes där under senare delen av 1965.
Motsatt utveckling visade exporten av övrigvaror till Storbritannien. Trots det ogynnsamma konjunkturläget ökade övrigvaruexporten dit något snabbare än totalt. Detta kan vara en reaktion på den minskade exporten under 1965 till följd av importavgiften. De mest expansiva delarna av övrigvaruexporten till Storbritannien var kemiska produkter och kläder. Även till de nordiska länderna ökade exporten relativt starkt. En parallell till denna utveckling uppvisade, som ovan nämnts, den svenska exporten av papper (exkl. tidningspapper). Gemensamt för dessa båda grupper är det stora varuinnehållet med mångskiftande användningsområden. Övrigvarugruppen innefattar dels rena råvaror och dels högt bearbetade produkter, av vilka färdigvarudelen ökade kraftigare än råvarudelen 1965—1966.
Med hjälp av BNP-prognoser för de viktigaste avsättningsområdena beräknas övrigvaruexporten öka 13 % i volym under 1967. Prisökningen antas bli 2 1/2 %, vilket skulle ge en värdemässig ökning om ungefär 16 %.
Fartyg
Exporten av fartyg 1966 minskade mycket kraftigt, t. o. m. kraftigare än man tidigare haft anledning att räkna med, bl. a. genom en del leveransförskjutningar men också genom en mindre second-hand export än beräknat. Minskningen kom att bli över 30 % eller ca 450 miljoner kronor. Denna nedgång kommer inte att tas igen 1967 att döma av den i oktober 1966 företagna varvsenkäten. Där räknade man med en leveransökning om ca 250 miljoner kronor av nybyggda fartyg vilket tillsammans med en ytterligare nedgång i second-hand exporten ger en total exportökning om ca 200 miljoner kronor.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967 53
Sammanfattning
Som framgår av tabell 1 kan totala exporten exklusive fartyg beräknas öka ca 3 % långsammare 1967 än 1966 volymmässigt, dvs. 5 1/2 % mot 8 % i fjol. Tillsammans med en lägre prisstegring, ett par tiondels procent, ökar skillnaden något i värde räknat. För hela exporten förutses dock den värdemässiga ökningen bli i stort sett densamma med hänsyn till omkastningen i fartygsleveranserna. ,
Här framlagda prognoser över exportutvecklingen är främst grundade på efterfrågeutvecklingen i avnämarländerna. Liksom för länder som Västtyskland, Italien och Frankrike under de senaste åren, har emellertid den svenska exporten under i vart fall 1965 och 1966 tydligt påverkats av växlingarna i det inhemska efterfrågetrycket. Den omprövning av exportprognosen som måste komma till stånd med hänsyn till den förutsedda inhemska efterfrågeutvecklingen liksom till produktivitetsutveckling..och .arbetskraftutbud, kan av tidsmässiga skäl i nätionalbudgeten endast beaktas i sammanfattningskapitlét.
2. Importen 1966 och 1967
Utvecklingen 1966 ' .
Importen ökade med 2 % i volym och med 4 1/2 % .i välde 1965—1966 enligt preliminära beräkningar.
Som framgår av tabell 2 minskade importen av konsumtionsvaror med 3 1/2 %. Denna minskning är till största delen hänförbar till importen av personbilar men en liknande tendens till minskning visade också andra varaktiga konsumtionsvaror såsom TV-apparater, tvättmaskiner, kyl- och frysskåp och en del andra elektriska hushållsmaskiner. Nedgången för verkstadsprodukterna inom konsumtionsvaruområdet var mycket markant under andra halvåret. Här kan man peka på lagereffekter, främst från bilhandeln, men möjligen också från andra delar inom handeln där en lagerökning torde ha inträffat under första delen av 1966 då konsumtionen var mycket matt.
Importen av investeringsvaror ökade i drygt den takt 1965—1966 söm kunnat förväntas med hänsyn till investeringsutvecklingen. Till skillnad från de flesta andra importvarugrupper har här icke skett några drastiska förändringar från 1965. En markant omsvängning i importmönstret märks för andra industriråvaror som ökade närmare 18 % 1965 jämfört med ca 3% 1966. Den lägre ökningstakten för industriproduktionen utgör givetvis inte en tillräcklig förklaring till denna skiftning utan här kan man också peka på att lageruppbyggnaden inom industrin gått väsentligt långsammare 1966 än 1965 samt sannolikt också att ett lättare kapacitetsläge inom den svenska industrin i viss utsträckning trängt ut importen. Den
54 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Tabell III: 2. Importutvecklingen för olika varugrupper 196S—1967
Anm. Uppgifterna för 1966 och 1967 avser prognoser. Grupperingen på användningsområden har reviderats och är ej jämförbar med den som publicerats i tidigare nationalbudgeter.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
kraftiga bränsleimporten under 1966 får ses som en följd av den långa och stränga vintern.
Importutvecklingen 1967
De prognoser som nu föreligger för de olika komponenterna i bruttonationalprodukten indikerar en ökning av importvolymen 1966—1967 på uppskattningsvis 5 å 6 %. Importen fördelad på olika användningsområden enligt tabell 3 har prognoserats med stöd av enkla hypoteser om sambanden mellan importen och efterfrågan inom landet —- kvantitativt preciserade på basis av utvecklingen under perioden 1954—1965. Ett stort inslag av skönsmässiga bedömningar har måst införas i kalkylerna, vilka siffermässigt resulterat i en ökning av importvolymen (exkl. fartyg, flygplan och vapen) med 5 %.
Den kraftiga ökningen för konsumtionsvaror på 9 % mot fjolårets minskning med 3 1/2 % får ses mot bakgrunden av en omsvängning framför allt beträffande personbilsinköpen såsom redovisats i konsumtionsavsnittet. Personbilsimporten kommer dock ej upp på 1965 års nivå. För textilvaror för-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
55 Diagram III: 2. Importen totalt och uppdelad på vissa användningsområden 1960—1967
Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror
Total import
Investeringsvaror
Konsumtionsråvaror
Andra industriråvaror
Järn- och stål
190 -
150 -
Byggnadsråvarör
Textilier1
Jordbruksråvaror
Konsumtionsvaror
200 -
Bränslen
160 -
1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967
1 Utgör delar av totalen oberoende av övrig gruppering. Verkstadsprodukter innefattar ej fartyg, flygplan och vapen.
Anm. Se anmärkning till tabell III: 2.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
56 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
ulses en konsumtionsökning på ungefär 3 å 4 %. Man kan här räkna med att större delen av denna konsumtionsökning tar sig uttryck i ökad import av textilvaror.
Investeringsvarorna förutses öka ungefär i samma takt som i fjol med hänsyn till prognosen över maskininvesteringarna. Vad beträffar konsumtionsråvarorna hänför sig den relativt starka tillväxten under 1966 delvis till lagerökningar för kalfe samt en ökad import av spannmål och frukt sammanhängande med den kvantitetsmässigt låga svenska skörden. För i år torde en viss lageravveckling av kaffe komma till stånd; vidare har förutsatts en mer normal skörd.
Trots en relativt svag importökning av verkstadsprodukter och stål för insats till industrin får man för industriinsatsvaror totalt en importökning på ca 6 % 1967. Till en del förklaras denna ökning av importnivån av en förväntad ökad import av råolja med hänsyn till att raffinaderikapaciteten inom landet väsentligt utbyggs. Detta får i gengäld en sänkande effekt på oljeimporten för direkt förbrukning. Bränsleimporten beräknas därför komma att visa en direkt minskning 1966—1967.
Den ökning på ca 100 miljoner kronor som beräknas för gruppen farflygplan och vapen är helt hänförbar till ökad flygplansimport; fartygsimporten kommer i stort sett att ligga kvar på 1966 års höga nivå.
Importpriserna beräknas 1966 ha ökat med drygt 2 %. För 1967 kan man förutse en något lägre prisstegringstakt beroende bl. a. på fortsatt sjunkande råvarupriser. Särskilt kopparprisernas utveckling får genom sina stora svängningar en betydande genomslagskraft. Man torde kunna räkna med ca 1 1/2 % prisökning för totala importen. Detta skulle innebära att importvärdet ökade med ca 7 % eller med drygt 1 1/2 miljard kronor 1967. 3
3. Bytes- och betalningsbalansen
Som framgår av tabell 3 förbättrades handelsbalansen med ca 350 miljoner kronor 1965—1966. Exporten ökade betydligt mer i volym än importen och förbättringen i handelsbalansen skulle ha blivit ytterligare drygt 200 miljoner kronor större om ej bytesförhållandet med utlandet åter hade försämrats efter den till synes tillfälliga förbättringen 1965. Den nu förutsedda fortsatta försämringen av handelsbalanssaldot 1967 kan praktiskt taget helt hänföras till en beräknad svagare prisutveckling på exportsidan än på importsidan även under 1967.
Sjöfartsnettot har under senare år visat en moderat tillväxt. 1966 stes
o
dock nettointäkterna från den utrikes sjöfarten icke obetydligt snabbare; preliminärt beräknas en ökning med drygt 100 miljoner kronor ha kommit till stånd. De stora nyinvesteringarna i handelsflottan 1966 (drygt 700 miljoner kronor) ligger bakom förbättringen i fjol. Även under 1967 bör man räkna med en förhållandevis kraftig uppgång i sjöf artsnettot med hänsyn till att rederierna beräknas få avsevärda nytillskott av fartyg också i år.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
57 Tabell III: 3. Betalningsbalansen 1963—1967
Miljoner kronor, löpande priser
1 Enl. handelsstatistiken. .
2 Innehåller även transfereringar och varuhandel utanför handelsstatistiken: direktlanda.d
fisk,, reimport och, reexport samt icke monetärt guld. . *.• c,! . : i
3 Med omvänt tecken. Negativt tecken betyder således en förstärkning och positivt tecken en försvagning av affärsbankernas tidsposition.
4 Enligt senare uppgifter skulle valutareserven ha ökat, med. ca 300 miljoner, kronor 1966. Konsekvenserna härav har icke kunnat beaktas 1 nationalbudgeten.
Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Posterna turistnettot och »övriga löpande betalningar» i bytesbalansen visade ett kraftigt ökat underskott i fjol. Nettot för övriga löpande betalningar har under flera år visat ett successivt stigande negativt saldo. Det är emellertid osäkert om denna försämring över huvud taget avspeglar en realitet; statistiken är här ytterligt osäker. Speciellt intäktssidan bedöms vara ofullständigt belyst, och underskottets nivå anses vara kraftigt överdriven i den föreliggande bytesbalansstatistiken. För innevarande år har förutsatts en fortsatt tillväxt i underskottet för turistnettot och övriga löpande betalningar.
Den siffermässiga preciseringen av bytesbalansens saldo i tabell 3 är såsom antytts behäftad med stora felmarginaler och överdriver med stor sannolikhet underskottets storlek. De redovisade förändringarna i bytesbalanssaldot från år till år kan helt naturligt tillmätas en högre tillförlitlighetsgrad även om felen även här är betydande. Statistiskt redovisas en förbättring av bytesbalansen med drygt 150 miljoner kronor 1965—1966. Närmast
58 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
troligt var den faktiska förbättringen något större än så. 1967 skulle enligt prognossammanställningen i tabell 3 åter en försämring med ca 400 miljoner kronor äga ruin.
De kända kapitaltransaktionerna motsvarade i fjol ett valutainflöde på uppskattningsvis 400 miljoner kronor. Eftersom valutareserven (inkl. affärsbankernas tidsposition) beräknas ha ökat med ca 250 miljoner kronor och bytesbalansens underskott redovisas till ca 1 350 miljoner kronor, uppgick den s. k. restposten i fjol till ca 1 200 miljoner kronor. Restposten är lika med summan av samtliga statistiska fel i bytesbalansstatistiken plus nettot av de krediter som Sverige tagit i respektive lämnat till utlandet i samband med varu- och tjänsteutbytet. Till helt övervägande del saknas statistik över de s. k. handelskrediterna. Statistiska centralbyråns varvsenkäter innehåller dock information om såväl varvens leveranser av fartyg till utlandet som utlandets betalningar till varven för levererade eller i byggnad varande fartyg. Under år då värdet av varvens fartygsleveranser (redovisade i varuexporten) överstiger utlandets fartygsbetalningar, innefattar tydligen restposten kreditgivning från svenska varv till utlandet och vice versa. I följande tablå redovisas för åren 1963—1966 dels restposten enligt tabell 3, dels varvens kreditgivning till utlandet samt dels slutligen restposten exklusive varvens kreditgivning:
Restpost enligt tabell 3 .............
Varvens kreditgivning till utlandet ( —) Restpost exkl. varvens kreditgivning .
Summan av de statistiska felen i bytesbalansen plus nettot av handelskrediterna (exkl. varvens kreditgivning) var, som framgår av tablån, för vartdera åren 1963 och 1964 drygt en halv miljard kronor. För år 1965 redovisas en kraftig ökning till mellan 1 och 1 1/2 miljard kronor och för år 1966 ungefär samma belopp. Den stora skillnaden mellan åren 1963 och 1964 å ena sidan och åren 1965 och 1966 å den andra kan knappast förklaras av enbart brister i statistiken. Sannolikt har en rätt omfattande kort nettoupplåning ägt rum de båda senare åren. Att en sådan skulle ha kommit till stånd 1965 och 1966 ter sig också naturligt med hänsyn till den relativt till andra länder hårda kreditåtstramningen i Sverige liksom även med hänsyn till den kraftigare tillväxten i importen än i exporten under 1965. Det förtjänar kraftigt understrykas att ovan anförda siffermaterial ej medger någon som helst kvantitativ bestämning av handelskrediternas storlek. Gissningsvis brukar anföras att de statistiska felen i bytesbalansen i summa för närvarande skulle uppgå till ca 500 miljoner kronor per år räknat (dvs. att bytesbalansens underskott skulle vara 500 miljoner kronor lägre än det statistiskt redovisade). Den faktiska storleksordningen på missvisningen kan emellertid vara långt större likaväl som mindre.
59 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
Någon underbyggd prognos över valutareservens utveckling innevarande år kan knappast ställas. Vid de i och för sig godtyckliga antagandena att restposten exklusive varvens kreditgivning blir lika stor 1967 som 1966 samt atl de kända kapitaltransaktionerna leder till samma valutainflöde 1967 som 1966, kan dock i räkneexemplets form valutareservens förändring anges. Enligt den senaste varvsenkäten kommer nämligen varvens fartygsleveranser 1967 att överstiga utlandets fartygsbetalningar med drygt 400 miljoner kronor. Vid ett underskott i bytesbalansen på 1 750 miljoner kronor kommer då, under nyss angivna förutsättningar, valutareserven att sjunka med ca en halv miljard kronor. Antagandet om samma restpost 1967 som 1966 skulle kunna visa sig orealistiskt i synnerhet om utvecklingen utomlands mot i allmänhet stigande kreditknapphet fortsätter. Den angivna avtappningen av valutareserven 1967 skulle i så fall närmast få uppfattas som ett räkneexempel taget i underkant.
60 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
IV. Produktionen
1. Industrin
Den sänkta aktiviteten inom störa delar av den västeuropeiska stålindustrin som inträdde redan under 1965 fortsatte även under 1966, vilket successivt medfört en avmattning i efterfrågan på järnmalm. Under 1966 beräknas vår j ärnmälmsexport ha uppgått till ca 22,5 miljoner ton — en ca 8 % mindre exportkvantitet än under 1965. Malmproduktionen låg ännu under fjolårets tre första kvartal på en ungefär oförändrad nivå i jämförelse med produktionen under motsvarande period 1965. En nedskärning i produktionen vidtogs under sista kvartalet, varför brytningen av järnmalm 1966 preliminärt beräknas ha understigit 1965 års nivå med någon procent. Denna produktionsutveckling har på grund av den ovan berörda leveransutvecklingen inneburit en betydande lager uppbyggnad vid gruvorna.
De i höstas inledda förhandlingarna om årets svenska malmleveranser präglades förutom av den dämpade utvecklingen på stålmarknaden av försiktighet hos köparna, bl. a. på grund av fusionsplaner inom stålindustrin framför allt i Västtyskland men även i Frankrike och Belgien samt nationaliseringsplaner i England. Dessutom inverkade den växande konkurrensen från malmproducenter i Sydamerika och Västafrika som genom de låga fraktsatserna kunnat avsätta en allt större mängd malm i Västeuropa.
Den inom konjunkturinstitutet gjorda prognosen för malmexporten 1967, som närmare diskuterats i kapitel III, innebär en kvantitetsmässig leveransminskning jämfört med 1966 med ca 15 %. Leveranserna till de inhemska järn- och stålverken, som utgör ca 1/7 av de totala leveranserna, beräknas under 1967 endast obetydligt överstiga fjolårsleveranserna. Produktionsutvecklingen i år blir dessutom beroende av den lagerpolitik gruvföretagen ämnar fora. Här har antagits att lagren blir oförändrade över året. Med ovan redovisade antaganden om efterfrågeutvecklingen skulle produktionen 1967 då komma att understiga 1966 års produktion med ca 20 %.
Läget inom järn- och stålverken dämpades under 1966. Orderingången från hemmamarknaden mattades, sannolikt till stor del beroende på dämpningen av byggnadsverksamheten. Exportorderna inflöt emellertid bättre, vilket också kom till uttryck i den volymmässigt mycket gynnsamma exportutvecklingen — exporten ökade med omkring 10 % 1965—1966 (jämför kapitel III). Priserna på exportmarknaden var emellertid något sjunkande under året. Dämpningen inom branschen tog sig också uttryck bl. a. i ett avsevärt lägre kapacitetsutnyttjande samt under året successivt förkortade leveranstider.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967 61
Tabell XV: 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl. ämnen 1964—1967
Miljoner kronor. 1959 års producentpriser
Källa: Konjunkturinstitutet.
Produktionen inom järn- och metallverken, av vilka järn- och stålverken utgör den alldeles övervägande delen, låg under de första tio månaderna avfjolåret omkring 4 % högre än under motsvarande period ett år tidigare. Av produktionsplanerna för fjärde kvartalet att döma torde man kunna räkna med att ungefär samma ökningstakt gällt för årsutvecklingen 1965— 1966, vilket innebär en betydligt lägre tillväxttakt än närmast föregående år.
För 1967 har produktionsutvecklingen bedömts med hjälp av en försörjningsbalans för järn och stål (tabell 1). Denna pekar på en produktionsökning' på ungefär 5 % jämfört med 1966. Den inhemska efterfrågan på järn och stål, som den kan härledas ur föreliggande prognoser för utvecklingen inom olika förbrukarsektorer, främst verkstadsindustrin, beräknas under 1967 komma att öka med 4 %, dvs. något mer än under 1966. Exporten beräknas komma att stiga med omkring 7 %, vilket är något långsammare än 1966. Importen som 1966 minskade något, väntas i år komma att öka med några procent.
Orderingången till varvsindustrin var enligt statistiska centralbyråns orderstatistik i arbetstimmar räknat betydligt lägre under de tre första kvartalen 1966 än motsvarande tid 1965. Särskilt ogynnsam var orderutvecklingen under tredje kvartalet, då betydande annulleringar av hemmamarknadsorder förekom. Bortsett från dessa annulleringar hänförde sig orderminskningen i ungefär samma utsträckning till exportorder som till hemmamarknadsorder. Den sjunkande ordertillströmningen ledde till att orderstockarna vid utgången av september 1966 låg ungefär 13 % under nivån vid samma tidpunkt 1965. Enligt konjunkturbarometern betraktades också orderstockarna i antal arbetstimmar räknat i mitten av september 1966 som för små av närmare en tredjedel av företagen. För fjärde kvartalet räknade företagen med en ökning av ordertillströmningen från exportmarknaden.
62 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
De uppgifter som nu föreligger i nationalräkenskapen för 1966 vad avser exportleveranser av fartyg, investeringar i handelsflottan av svensktillverkade fartyg samt förändringar i varvens lager av »varor i arbete» implicerar en produktionsökning 1965—1966 av storleksordningen 5 å 6 %. Motsvarande kalkyl för 1967 — med utgångspunkt från de export-, investeringsoch lagerprognoser som gjorts för detta år — antyder en något svagare produktionsökning för varvens del.
Produktionen inom verkstadsindustrin (exkl. varv) som länge kännetecknats av en hög och stabil ökningstakt, dämpades under första delen av 1966. Ökningen av såväl orderingång som produktion bromsades upp främst till följd av den minskade efterfrågan från byggnadssektorn och den kraftigt försvagade inhemska efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror, främst bilar. Exportefterfrågan var dock under hela året god, inte minst då det gällde bilar. Exporten av personbilar beräknas sålunda ha ökat med omkring 20 % från 1965 till 1966, och den blev därmed för första gången betydligt större än den inhemska försäljningen av svensktillverkade bilar.
Dämpningen i produktionen under första delen av året tycks dock ha varit av mera tillfällig karaktär och under tredje kvartalet skedde av tillgängliga informationer att döma åter en vändning uppåt. För de tre första kvartalen 1966 tillsammans blev sålunda orderingången i arbetstimmar räknat knappt 2 % lägre än ett år tidigare. Denna minskning hänförde sig helt till hemmamarknaden, från vilken orderingången minskade med 6 %, medan exportorderna ökade med 7 %. Om hänsyn tas till en normal produktivitetsutveckling torde detta innebära en volymmässig ökning med några procent för totala orderingången och en mycket kraftig uppgång för exportorderna. Den mest gynnsamma orderutvecklingen kan noteras för elektroteknisk industri, där totala orderingången ökade även i arbetstimmar räknat. Inom mekaniska verkstäder var minskningen i totala orderingången obetydlig, medan den inom manufaktur sektorn minskade med hela 8 %, allt i arbetstimmar räknat. När det gäller fördelningen på hemmamarknads- och exportorder var tendensen densamma för alla delbranscherna: mera gynnsamt på exportmarknaden än på hemmamarknaden.
Produktionsutvecklingen för hela 1966 liksom för 1967 har bedömts med hjälp av en försörjningsbalans för verkstadsprodukter (tabell 2). Balansen ger för 1965—1966 en produktionsökning på 5 % och för 1966—1967 på 6 %. Ökningen under 1966 bars framför allt upp av den starka exportuppgången, medan den svaga inhemska efterfrågan kommer till synes i att inköpen av varaktiga konsumtionsvaror minskade med närmare 5 % och i den låga tillväxten av investeringarna. — För 1967 beräknas exporten fortsätta att stiga ganska kraftigt eller med 9 %, vilket dock är något lägre än 1966, då ökningen var 15 %. Detta motvägs mer än väl av att den inhemska efterfrågan beräknas bli betydligt starkare under 1967, framför allt då det gäller varaktiga konsumtionsvaror men även investeringsvaror. Den tilltagande in-
63 Bil. I. Preliminär nationalbudget för år 1967
Tabell IV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1964—1967
Miljoner kronor. 1959 års producentpriser
Källa: Konjunkturinstitutet.
hemska efterfrågan väntas också leda till att importen av verkstadsprodukter åter kommer att öka med omkring 7 %, medan man under 1966 kunnat konstatera en minskning med ett par tre procent.
Ovannämnda balans mäter produktionen av de varor som definitionsmässigt klassificerats som verkstadsprodukter. Den visar för perioden 1959 —1964 en systematisk underskattning jämfört med statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen inom verkstadsindustrin, definierad som de arbetsställen som huvudsakligen tillverkar verkstadsprodukter. Ovannämnda avvikelse torde emellertid i mindre utsträckning bero på denna definitionsolikhet. Den långsammare produktionsökningen enligt balansen kan således i första rummet hänföras till systematiska fel i de på nationalräkenskapen grundade beräkningarna av komponenterna på användningssidan. En regressionsstudie mellan centralbyråns produktionsserie och den produktionsutveckling som erhålles i balansen, visar att underskattningen i produktionsutvecklingen skulle röra sig omkring 1 %
per år. De produktionsökningar som balansen indikerar för 1965_1967
har därtör i tabell 4 justerats upp för att motsvara den verkstadsproduktion som registreras i statistiska centralbyråns produktionsindex.
I tabell 3 återges en försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror. Produktionsuppgifterna för 1964 och 1965 är hämtade från 1965 års sågverksinventering. Den i balansen redovisade produktionssiffran för 1966 är preliminär och grundar sig på den av korttidsstatistik belysta utvecklingen under de tre första kvartalen samt en bedömning av produktionsutvecklingen för årets sista kvartal — baserad bl. a. på sågverkens pro-
64 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1964—1967
1 000 stds
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
duktionsplaner enligt den senaste konjunkturbarometern. Under de tre första kvartalen 1966 minskade sågverksproduktionen med ca 8 % jämfört med motsvarande period 1965 enligt statistiska centralbyråns produktionsindex. Minskningen faller främst på fjolårets första kvartal och är framför allt hänförlig till då rådande ogynnsamma väderleksförhållanden. Som framgår av nedanstående tablå (säsongrensade kvartalsuppgifter för sågverksproduktionen, fjärde kvartalet 1965 = 100) kom en återhämtning i produktionen successivt till stånd och fjolårets sista kvartal kan beräknas ha legat i nivå med motsvarande kvartal 1965. För genomsnittsnivån 1966 betyder denna utveckling en sänkning med 5 % jämfört med 1985 års genomsnitt.
4 kv. 1965 1 kv. 1966 2 kv. 1966 3 kv. 1966 4 kv. 1966
100 79 90 94 (100)
Efterfrågan på trävaror var svag under 1966: exporten minskade med ca 60 tusen stds 1965—1966, medan den inhemska förbrukningen, som för exempelvis 1965 till stor del kompenserade det då uppkomna bortfallet i exporten, i fjol endast kan beräknas ha ökat med ca 20 tusen stds. Denna utveckling har inneburit att den lageruppbyggnad som kommit till stånd under såväl 1964 som 1965 av allt att döma fortsatt även under större delen av fjolåret. Konjunkturbarometrarna 1966 markerar också entydigt ökningar av sågverkens färdigvarulager under fjolårets tre första kvartal, medan utvecklingen under fjärde kvartalet, av samma källa att döma, medfört en avtappning i de alltför stora lagren. Denna utveckling rimmar också väl med den exportrush som kom till stånd under slutet av fjolåret och som sannolikt medförde en lagerminskning. Det har därför be-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
dömts som rimligt att här kalkylera med att lagerökningen för året som helhet kommer att stanna vid omkring 25 tusen stds.
De beräkningar som gjorts inom konjunkturinstitutet för produktionsutvecklingen 1967 grundar sig på ovannämnda försörjningsbalans. En ungefär lika stor exportkvantitet som under fjolåret har i år bedömts kunna komma att avsättas (se kapitel III). Den inhemska förbrukningen som under 1966 ökade endast obetydligt bedöms i år — mot bakgrund av bl. a. den inhemska byggnadsverksamhetens planerade omfattning — åter komma att öka snabbare. Som framgår av balansen har lagerhållningen av trävaror inom landet ökat med ca 210 tusen stds under de tre senaste åren och denna lageruppbyggnad har huvudsakligen kommit till stånd vid sågverken. I betraktande av de stora färdigvarulager som sågverken för närvarande innehar och med hänsyn till den förbättring i marknadsläget för trävaror som påräknas under 1967 synes det rimligt att den lagernedskärning, som av barometerdata att döma på sina håll var planerad redan under fjolåret, kommer att kunna realiseras i år. Storleken av lagerminskningen 1967 är mycket svår att bedöma. Gissningsvis kommer lagerminskningen 1967 att bli större än den under 1966 uppkomna lagerökningen. Det har ansetts rimligt att kalkylera med en lagerminskning om 75 tusen stds under 1967. Detta jämte de föreliggande prognoserna för exportutvecklingen och den inhemska förbrukningsutvecklingen skulle peka på en i jämförelse med fjolåret närmast oförändrad sågverksproduktion under 1967.
Den under 1966 dämpade aktiviteten inom den inhemska byggnadsverksamheten synes påtagligt ha påverkat produktionsutvecklingen för ett flertal delbranscher inom gruppen träindustri exkl. sågverk. Mest markerad synes denna effekt ha varit för trähusfabrikerna, vilka dessutom under 1966 fick vidkännas en minskad exportefterfrågan. Även den under fjolåret svaga utvecklingen i den privata konsumtionen innebar en hämsko på produktionsutvecklingen för de konsumtionsinriktade delbranscherna inom träindustrin. För hela gruppen träindustri exkl. sågverk tyder de beräkningar som gjorts inom institutet över produktionsutvecklingen 1965— 1966 på en produktionsuppgång med endast ett par procent. För 1967 synes det — mot bakgrund av prognoserna över utvecklingen av byggnadsverksamheten och den privata konsumtionen — vara rimligt att räkna med en starkare uppgång i produktionen för här berörda delar av träindustrin. Enligt konjunkturinstitutets produktionsberäkningar, som här bygger på försörjningsbalanssammanställningar och regressionssamband mellan produktion och vissa komponenter inom byggnadsverksamheten, synes produktionsvolymen 1967 för gruppen träindustri exkl. sågverk komma att ligga ungefär 7 % över 1966 års nivå.
En summering av de ovan redovisade utvecklingstendenserna för träindustrins olika sektorer skulle för den totala träindustrin innebära en minslc-
5 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
66 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
ning i produktionsvolymen 1965—1966 med ungefär 1 % och en produktionsökning 1966—1967 på 4—5 %.
Utvecklingen på massamarknaden under 1966 innebar kvantitativt sett en klar förbättring i efterfrågeläget gentemot 1965. Den ökning i såväl orderingång som leveranser som kom till stånd under 1966 medförde, i kombination med den sänkta produktionsnivån vid de svenska massafabrikerna, en betydande avtappning i de tidigare mycket stora producentlagren. Lagren av cellulosa vid de inhemska massafabrikerna som vid ingången av 1966 motsvarade 15 % av 1966 års produktion beräknas vid årsskiftet 1966—1967 ha uppgått till ca 9 % av densamma.
Det utbud av nordamerikansk massa till Västeuropa som förväntades komma till stånd under 1966 uteblev nästan helt. Förseningar i utbyggnaden av den amerikanska massaindustrin i kombination med en fortsatt kraftig massakonsumtion i Förenta staterna, gjorde att massamarknaden i Västeuropa under fjolåret inte kom att belastas med överskjutande kvantiteter.
Produktionen av kemisk avsalumassa 1966 kan preliminärt beräknas ha uppgått till ungefär 3 330 tusen ton, vilket innebär en minskning med ca 4 % jämfört med 1965 års produktion. Fjolårets massaproduktion blev något lägre än vad som angavs i konjunkturinstitutets höstrapport, och skillnaden beror huvudsakligen på att avvecklingen av vissa sulfitmassefabriker skedde redan i oktober 1966 mot tidigare planerat först 1967. Såväl efterfråge- som produktionsutvecklingen för de olika massakvaliteterna under 1966 skilde sig samtidigt påtagligt. En kraftig produktionsminskning — 20 % — kan noteras för dissolvingmassan — betingad av den dämpade textilkonjunkturen såväl hemma som utomlands. Även för de oblekta kvaliteterna av papperscellulosa — speciellt sulfiten — kan produktionsminskningar noteras, medan den livliga efterfrågan på blekt sulfat medförde en under fjolåret ökad produktion och kraftig lagerminskning.
Bortsett från en temporär avsättningsförbättring för dissolvingmassan torde ovan skisserade utvecklingstendenser för de olika massakvaliteterna komma att bestå även under 1967. Produktionsutvecklingen torde för vissa kvaliteter komma att bestämmas av begränsad kapacitet, för andra kvaliteter uteslutande av begränsad efterfrågan. För den blekta sulfaten torde den för 1967 beräknade produktionsökningen helt kunna hänföras på kapacitetstillskott, medan den förväntade svaga efterfrågeutvecklingen för exempelvis oblekt sulfit liksom under 1966 sannolikt kommer att inverka hämmande på produktionen.
Produktionsprognosen för 1967 har gjorts med utgångspunkt från en försörjningsbalans för avsalumassa. Den bedömning av exportutvecklingen under 1967 som gjorts inom konjunkturinstitutet och som närmare kommenterats i kapitel III innebär en kvantitetsmässig ökning på 5 % 1966—
67 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
1967. Tillväxten i hemmamarknadsförbrukningen av massa torde komma att fortgå i samma takt som under 1966, dvs. med ca 4 %. Man torde samtidigt kunna räkna med att lagerhållningen för flertalet massakvaliteter vid utgången av 1967 bör ha normaliserats. Denna förutsättning gäller emellertid inte för kvaliteten blekt sulfit, för vilken en lagernormalisering har bedömts realiserbar endast under förutsättning att produktionen hålls tillbaka. Ett produktionsstopp på tre veckor — motsvarande ca 60 tusen ton — har överenskommits för denna kvalitet. Detta skulle — i kombination med de företagsnedläggelser som aviserats och som påverkar speciellt oblekt sulfit — kunna möjliggöra en till produktionsnivån anpassad lagerhållning även för denna sektor. De ovan nämnda antagandena om efterfrågeutvecklingen i kombination med en lagerminskning om ca 70 tusen ton skulle för den totala massaproduktionens del innebära en ökning med närmare 7 % 1966—1967. Denna beräknade produktionsökning bör bedömas mot bakgrunden av att produktionen under 1966 medvetet har hållits tillbaka. Den för 1967 beräknade produktionen är således endast 3 % större än 1965 års produktionsvolym.
Tillverkningen av papper och papp under 1966 beräknas kvantitetsmässigt ha legat drygt 2 % över 1965 års nivå, medan leveranserna samtidigt ökade med 5 %. Utvecklingen av pappersproduktionen under 1966 innebar en klar dämpning av den kraftiga tillväxttakt i produktionen som varit rådande under de senaste åren; den genomsnittliga ökningen under första delen av 1960-talet var drygt 8 % per år. Det under exempelvis 1965 inom vissa sektorer inom pappersindustrin rådande höga kapacitetsutnyttjandet synes under 1966 också ha minskat något. — Produktionsutvecklingen under 1966 var mycket varierande för de olika pappersslagen. Den procentuellt sett största ökningen — 8 % — svarade gruppen finpapper för, medan tillväxttakten för omslagspapper i stort sett varit oförändrad. Tillverkningen av de huvudsakligen på hemmamarknaden inriktade produkterna såsom journalpapper och gruppen övrigt papper har gått tillbaka, vilket avspeglar den under 1966 registrerade dämpningen i hemmamarknadsefterfrågan på papper. Av den för 1966 preliminärt beräknade produktionsökningen på ca 100 tusen ton avsattes den övervägande andelen på exportmarknaden; året dessförinnan absorberade däremot hemmamarknaden över hälften av den då uppnådda produktionsökningen. Orsakerna till den svaga hemmamarknadsefterfrågan under 1966 torde vara att söka i den temporärt dämpade utvecklingen av den privata konsumtionen och den delvis på grund härav obetydliga produktionsökningen inom de papperskonsumerande industrierna, samt troligen en viss lagerreducering i sena förbrukningssektorer.
Utsikterna för 1967 pekar närmast på någon förstärkning i papperskonjunkturen. Hemmamarknadsförbrukningen beräknas — mot bakgrund av den prognoserade, jämfört med 1966, snabbare ökningstakten i den privata
68 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. i: Finansplanen
konsumtionen — i år bli betydligt större än under 1966. Med den bedömning av exportefterfrågan som gjorts inom konjunkturinstitutet — innebärande en kvantitetsmässig ökning på närmare 6 % från 1966 —- skulle pappersproduktionen under förutsättning av obetydliga lagersvängningar i producentledet bli av storleksordningen 5 %, motsvarande en kvantitetsökning på ungefär 170 tusen ton. Begränsningen av produktionen beräknas liksom för 1966 för de flesta sektorer inom pappersindustrin även under 1967 huvudsakligen komma att ske från efterfrågesidan.
Livsmedelsindustrins produktionsvolym var enligt statistiska centralbyråns produktionsindex under de tre första kvartalen 1966 ca 7 % högre än under motsvarande period 1965. Den egentliga livsmedelssektorn svarade härvid för en lägre produktionstillväxt än genomsnittligt för branschen, medan främst dryckesvaruindustrin men även tobaksfabrikerna kraftigt ökade sin produktion, 18 respektive 12 % vid motsvarande jämförelse.
Ökningen i produktionsvolymen för livsmedelsindustrin totalt beräknas även vid en helår sjämförelse 1965—1966 ha uppgått till ca 7 %.
Den inom konjunkturinstitutet uppgjorda försörjningsbalansen, som avser att avspegla utvecklingen inom hela denna sektor, visar en lägre tillväxttakt — ca 4 % — för produktionsutvecklingen 1966—1967 än ett år tidigare. Denna avsaktning i produktionsutvecklingen kan återföras huvudsakligen på en beräknad lägre stegringstakt i livsmedelskonsumtionen 1967 än under föregående år.
Produktionen inom textil- och beklädnadssektorn (inkl. skoindustrin) uppskattas under de tre första kvartalen 1966 ha legat ca 6 % under motsvarande period 1965. Denna uppskattning grundar sig på statistiska centralbyråns produktionsindexberäkningar, av vilka framgår att den kraftigaste minskningen gällt skoproduktionen med närmare 18 %. Trikåtillverkningen föll med drygt 7 % jämfört med de tre första kvartalen 1965
Tabell IV: 4. Industriproduktionens utveckling 1965—1967
Procentuella volymförändringar
Källa: Konjunkturinstitutet.
69 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
medan produktionsnedgången inom spinneri—väverisektorn samt konfektions- och sömnadsindustrin hlev inemot 6 %. En klar omsvängning av den under första halvåret svaga konsumtionsutvecklingen kan beräknas ha medfört en viss produktionsstimulans under den senare delen av året. Den privata konsumtionsvolymen av hithörande produkter ökade tredje kvartalet med närmare 12 % jämfört med samma period 1965 varvid dock bör beaktas att konsumtionen under sistnämnda period var ovanligt svag. Uppgifterna i november 1966 från en del av de största företagen inom branschen bekräftade också att en förbättring av orderingången inträffat under hösten. På grund av den svaga produktionsutvecklingen under de tre törsta kvartalen förefaller det dock vara motiverat att revidera ned konjunkturinstitutets oktoberprognos till en för branschen sammanlagd produktionsminskning på 4 % 1965—1966. Av föreliggande uppgifter rörande exporten januari—oktober att döma torde export expansionen 1966 knappast understiga 12 % i volym samtidigt som färdigvaruimportens ökning kan beräknas stanna på ca 3 %. För 1967 uppskattas branschens produktionsvolym stiga med 2 ä 3 % jämfört med 1966. Uppskattningen som vilar på ganska bräckligt underlag har framkommit som ett resultat av en ökning av hemmakonsumtionen på mellan 2 och 3 %, en fortsatt hög om än i förhållande till 1966 något avsaktad — exportexpansion samt en åter tilltagande importökningstakt.
De branscher som hittills berörts svarar för ca 80 % av den totala industriproduktionen. För återstående branscher, som ingår i tabell 4 under benämningen övriga branscher är det statistiska material som belyser pioduktionsutvecklingen efter 1964 (senaste år med definitiv produktionsstatistik) mycket bräckligt. De i tabellen angivna siffrorna syftar huvudsakligen till att ge approximativa produktionsförändringar inom dessa branscher. Här skall endast nämnas något om utvecklingen inom några av dem.
Produktionsvolymen inom jord- och stenindustrin synes enligt konjunkturinstitutets beräkningar ha ökat med ett par tre procent 1965 1966, vil-
ket innebär en klart lägre produktionstillväxt än under första hälften av 1960-talet, då den genomsnittliga årliga ökningstakten uppgick till ca 8 Denna avmattning som har sin förklaring i den under 1966 dämpade aktiviteten inom byggnadsverksamheten, kommer även till uttryck i de senaste kon junkturbar ometrar na. Av samma källa att döma har en ansvällning i jord- och stenindustrins färdigvarulager kommit till stånd under 1966.
Bedömningen av produktionsutvecklingen under 196/ baseras liksom för 1966 på en inom konjunkturinstitutet upprättad försörjningsbalans för jord- och stenindustriprodukter. Enligt balansen kommer produktionsökningen 1966—1967 inom jord- och stenindustrin att uppgå till ca 7 %, dvs. en ungefärlig fördubbling av 1966 års produktionsökning. Denna snabbare ökningstakt i produktionen kan återföras på en i relation till fjolåret högre
70 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
tillväxttakt i såväl de inhemska byggnadsinvesteringarna som i den privata konsumtionen.
Den hittills under 1960-talet snabba tillväxten i produktionsvolymen inom den kemisk-tekniska industrin synes ha fortsatt under 1966 och en kraftig ökning av produktionen torde även komma till stånd under 1967. Denna höga expansionstakt är till icke ringa grad beroende av den pågående stora utbyggnaden av produktionskapaciteten inom den petrokemiska industrin och inom oljeraffinaderierna.
För övriga, här ej berörda, delbranscher inom gruppen övrig industri (grafisk-, pappersvaru-, läder- och gummivaruindustri) torde produktionsutvecklingen i stort bestämmas av konsumtionsutvecklingen. Den temporärt svaga konsumtionsutvecklingen under 1966 liar således inneburit en dämpning i produktionen för dessa branscher. För innevarande år kan en snabbare produktionstillväxt vara att påräkna.
Totalt torde man för gruppen övriga branscher kunna räkna med att stegringen i produktionen 1965—1966 varit ca 5 %. De prognoser som gjorts över utvecklingen 1966—1967 tyder på en produktionsökning för hela gruppen övrig industri av storleksordningen 8 %.
Ovanstående genomgång av de olika industribranschernas utveckling undet 1966 ger till resultat att den totala industriproduktionen kan beräknas ha ökat med 4 % 1965—1966. Såsom ovan redovisats implicerar de i nationalbudgeten givna prognoserna för konsumtion, investeringar, lagerförändringar, export och import en produktionsuppgång för industrin med 5 % 1966—1967. Hur produktionsuppgången fördelar sig på olika sektorer framgår av tabell 4.
2. Skogsbruket
Effekterna av den ovan redovisade faktiska respektive förmodade produktionsutvecklingen inom skogsindustrierna och den prognoserade utvecklingen för lager och utrikeshandel av skogsprodukter kan sammanfattas i en försörjningsbalans för rundvirke (tabell 5). Förbrukningen av sågtimmer förutsättes här ske parallellt med produktionsutvecklingen inom sågverken och massavedsförbrukningen i stort sett med totalproduktionen av massa. Den trendmässiga tillbakagången för övrigt rundvirke har samtidigt beräknats fortsätta.
Enligt försörjningsbalansen erhålles en minskning i den totala skogsavverkningen 1965 1966 på knappt 3 % och en ökning av ungefär samma
storleksordning 1966—1967. Den beräknade avverkningen av sågtimmer är något mindre än förbrukningen både 1966 och 1967, medan det omvända förhållandet gäller för massaveden. Som framgår av tabell 5 sammanhänger detta med den sannolikt något olikartade förändringen i lagerutvecklingen för dessa produkter. Det bör dock understrykas att den progno-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
71 Tabell IV: 5. Förbrukning och uttag av rundvirke 1964—1967
1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)
Källa: Konjunkturinstitutet.
Tabell IV: 6. Försörjningsbalans för rundvirke 1964—1967
1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)
Källa: Konjunkturinstitutet.
72 Statsverkspropositionen år 1!)67. Bil. I: Finansplanen
serade råvarulagerutvecklingen inom skogsindustrierna får anses vara rätt osäker och skogsavverkningsprognosen således såtillvida behäftad med relativt vida osäkerhetsmarginaler.
3. Övriga näringsgrenar
Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten beräknas av jordbruksnämnden ha minskat med drygt 13 % i volym 1965—1966. Till denna nedgång har främst bidragit ett starkt försämrat produktionsresultat för spannmål och oljeväxter medan animalieproduktionen varit ungefär oförändrad 1965—1966. Mer än hälften av produktionsminskningen inom jordbruket torde vara att hänföra till det på grund av väderleken dåliga skördeutfallet. För 1967 beräknar jordbruksnämnden en volymmässig produktionsökning med ca 4 %.
Elkraftsprodnktionen beräknas av centrala driftledningen ha ökat med 3,5 % i volym 1965—1966. Ökningen ligger helt på värmekraftproduktionen. Förbrukningen av elkraft för prima ändamål beräknas ha stigit med ca 6 % 1965—1966. För 1967 förutses en ökning med ca 7 %. Produktionen av elkraft kan väntas stiga med 7 % i volym 1966—1967.
Utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten beskrivs utförligt i kapitel VII. Det framgår där att investeringarna i byggnader och anläggningar beräknas ha ökat med 2 % i volym 1965—1966 medan man för 1967 räknar med en volymmässig ökning med 5 %.
4. Den totala produktionen
De förändringstal för produktionsvolymen inom olika näringsgrenar som redovisats ovan sammanfattas i nedanstående tablå. Produktionen av varor och kraft kan beräknas ha ökat med ca 2 % i volym 1965—1966 medan ökningstakten 1966—1967 skulle bli ca 5 % i volym. Beräkningarna från användningssidan av bruttonationalprodukten tyder — som framgått av kapitel I — på att denna skulle ha ökat ca 3 % i volym 1965—1966. Detta torde vara förenligt med ett antagande om att tjänsteproduktionens ökningstal varit ca 4 %. Bruttonationalproduktens ökning 1965—1966 med 3 % i volym kan grovt räknat anses vara ca 1/2 procentenhet lägre än vad som med samma faktorinsats hade varit möjligt vid en mer »normal» vinterväderlek 1966 samt ett normalt skördeutfall. För 1967 förutsätts att både varuhandelns och den kommunala sektorns bidrag till bruttonationalprodukten blir icke oväsentligt högre än 1966. Tjänsteproduktionen skulle därmed öka ca 4 % i volym 1966—1967. Sammanvägt innebär detta att den totala produktionens Ökningstakt skulle accelerera till ca 4 1/2 % i volym 1966—1967. Som framgått av kapitel I beräknas bruttonationalprodukten från användningssidan öka med drygt 4 % i volym, varför de båda beräkningarna grovt taget får anses överensstämma.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
73 Förändringar i produktionsvolym
74 Statsverkspropositionen år 1067. Bil. 1: Finansplanen
V. Arbetsmarknaden 1. Arbetsmarknaden under 1966
Efterfrågan på arbetskraft som -— mätt med arbetsförmedlingsstatistik — varit stigande sedan 1962 synes ha kulminerat vid mitten av 1965 och har sedan dess sjunkit kontinuerligt. Antalet obesatta platser (antalet lediga platser vid månadens mitt) kan tas som en indikator på efterfrågetryckets styrka. Vid mitten av 1966 låg det ännu ungefär vid medelnivån för 1964, men hade vid slutet av året sjunkit ned till den nivå som rådde vid slutet av 1962. Talen för fjärde kvartalet 1966 ligger 25 å 30 % lägre än talen för fjärde kvartalet 1966. (Se också diagram 1.)
Arbetskraftstillgångarna har också ökat 1963—1966 men under större delen av perioden långt mindre än efterfrågan. Den inhemska befolkningen i arbetsför ålder ökar nu allt mindre för varje år, men nettoinvandringen till Sverige har under åren 1964—1966 legat betydligt över vad som var vanligt under de första åren av sextiotalet. Eftersom det inte finns någon statistik som ger hållbara belägg för utsagor om utvecklingen av antalet gifta kvinnor får man nöja sig med enkla överväganden. Nedan motiveras antaganden om att antalet gifta kvinnor på arbetsmarknaden efter att ha ökat kraftigt 1963—1964 ökade betydligt mindre 1965 och 1966.
Jämfört med 1965 har arbetsmarknaden 1966 präglats av en tydlig balansförbättring, vilket bl. a. kommit till uttryck i lägre antal lediga platser, minskad arbetskraftsbrist, lägre rörlighet och fler arbetssökande. Arbetslösheten har också varit högre än 1965.
I detta avsnitt om ai-betsmarknaden 1966 behandlas först efterfrågan på arbetskraft och den totala balansen på arbetsmarknaden. Därefter följer en redogörelse för arbetskraftstillgångarnas utveckling och den totala sysselsättningen. Avsnittet avslutas med en kommentar till sysselsättningsutvecklingen inom olika näringsgrenar.
Efterfrågan på arbetskraft
De till arbetsförmedlingarna lediganmälda platserna har varje månad under 1966, med undantag för januari, legat under 1965 års värden. Under perioden januari—oktober har nedgången i genomsnitt varit ca 4 1/2 %.
För att studera utvecklingen inom olika näringsgrenar är man hänvisad till serien över antalet obesatta platser. Dessa har månad för månad 1966 varit klart färre än samma månader 1965. Skillnaden har (frånsett julivärdet) i stort sett ökat kontinuerligt och uppgick i november till drygt
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
Tabell V: 1. Antal registrerade arbetslösa m. fl. 1965—1966, hela landet
1 Omfattar inte anvisade specialarbetare eller beredskapsarbeten för handikappade. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
,10 %. Diagram 1 visar den säsongrensade utvecklingen av denna serie för några näringsgrenar. Det framgår av de säsongrensade serierna att nedgången från mitten eller slutet av 1965 varit kraftigast inom industrin. Här väger metall- och verkstadsindustrin tyngst. Rörande 1966 kan konstateras att inom skogsindustrierna en viss stabilisering ägde rum under andra kvartalet, men att minskningen fortsatte under tredje kvartalet. För träindustrin synes efterfrågan från september ha varit ungefär oförändrad och för massa- och pappersindustrin är novembervärdet högre än föregående månadsvärde. Inom textil- och beklädnadsindustri m. m. har en viss — möjligen tillfällig — ökning av efterfrågetrycket ägt rum från september. Ser man på samfärdsel och varuhandel finner man att nedgången fram l. o. m. oktober varit svagare än inom industrin och åtminstone för handelns del kan man säga att läget varit ungefär oförändrat från mitten av 1966. Den säsongmässiga uppgången mellan oktober och november för handelns del blev dock mycket lägre än tidigare år. Också för samfärdseln skedde en kraftig nedgång mellan oktober och november. En svag ökning av antalet obesatta platser för byggnadsverksamheten sedan början av 1966 avbröts av en minskning mellan oktober och november. Även inom de offentliga tjänsterna avlöstes uppgången i antalet obesatta platser under tidigare år av ett i jämförelse med 1965 oförändrat eller svagt sjunkande antal.
Av redogörelsen ovan framgår att en fortgående dämpning av efterfrågetrycket ägt rum sedan slutet av 1965. De allra senaste månadstalen för 1966 antyder inte att denna utveckling skulle ha brutits. Undantag härifrån skulle kunna vara textil- och beklädnadsindustrierna samt skogsindustrierna. I en telefonenkät som utfördes av konjunkturinstitutet i november 1966 antyds också att bristen på yrkesarbetare ökat mellan tredje och fjärde kvartalet 1966 inom textilindustrin.
76 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Diagram V:l. Antal lediga platser vid månadens mitt 1965—nov. 1966
Säsongrensade månadstal. Halvlogaritmisk skala. Tusental
Metall- och verkstadsindustri
Textil-, sömnads-, läderhår- och gummivaruindustri
Träindustri
Massa- och pappersindustri
Totalt
Industri och hantverk
Offentliga tjänster
Varuhandel
Byggnadsverksamhet
1965 1966 1965
Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
77 Balansen på arbetsmarknaden
I tabell 1 och 2 visas antalet registrerade arbetslösa och antalet personer i beredskapsarbeten och i omskolningskurser m. m. Det framgår av tabellerna att arbetslösheten under 1966 varit högre än under 1965. Man måste emellertid ta hänsyn till att arbetslösheten var mycket låg 1965 och till de svåra väderleksförhållandena i början av 1966. Noteras kan att ökningen i arbetslösheten från halvårsskiftet till större delen hänfört sig till industriarbetarna, medan läget för skogsarbetarna har förbättrats från andra kvartalet. Under tredje kvartalet var arbetslösheten bland byggnadsarbetarna och inom gruppen »övriga» endast obetydligt högre än förra året. Vidare kan observeras att antalet icke arbetslöshetsförsäkrade arbetslösa, som bl. a. består av vissa kategorier ungdom, utlänningar och kvinnor, de sista månaderna 1966 ökat kraftigare än antalet försäkrade arbetslösa.
Regionalt har arbetslösheten ökat mest i södra och mellersta Sverige. Även serien över antalet obesatta platser pekar på att en regional utjämning skett i fråga om sysselsättningsläget, på så sätt att detta förbättrats i skogslänen jämförda med övriga delar av landet.
För att belysa förhållandet mellan efterfrågan och tillgång på arbetskraft brukar också tillsättningsprocenten, dvs. kvoten mellan vid arbetsförmedlingarna tillsatta och lediga platser, användas. I nedanstående tablå redovisas de kvartalsvisa förändringarna 1964—1965 och 1965—1966 i indexform.
Förändringar i tillsättningsprocenten och dess komponenter 1964—1966
Index samma period ett år tidigare = 100
varit lättare att tillsätta de lediga platserna än under samma period föregående år. Indextalen betyder alltså att det under 1965 var svårare att tillsätta de lediga platserna än 1964, medan det 1966 jämfört med 1965 har blivit allt lättare. Detta beror helt på ett från hösten 1965 minskande antal lediga platser. Det får nämligen observeras att även antalet tillsatta platser bär varit något lägre 1966 än 1965.
I konjunkturinstitutets barometerundersökningar för industrin redovisas andelen företag som uppgivit brist på arbetare. Utvecklingen av bristandelarna redovisades utförligt i konjunkturinstitutets oktoberrapport. Det framgick där att bristandelarna i stort sett inte utvisat någon förändring under tiden mars—september 1966. I den extra undersökning av barometertyp som
78 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Tabell V: 2. Den registrerade arbetslösheten 1965 och 1966 regionalt och branschvis
Genomsnitt per månad
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
konjunkturinstitutet utförde i slutet av november 1966 antyds att bristen på yrkesarbetare visserligen var lägre fjärde kvartalet 1966 än tredje kvartalet inom järn- och stålverken samt delar av verkstadsindustrin men i stort sett oförändrad inom övriga branscher (bortsett från en ökning inom textilindustrin). Av de företag som uppgav brist både tredje och fjärde kvartalet ansåg dock det övervägande flertalet att bristen var mindre utpräglad vid den senare tidpunkten. Bristandelarna avseende andra arbetare
79 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
än yrkesarbetare var genomgående lägre fjärde kvartalet. Preliminära resultat från decemberbarometern antyder så gott som genomgående kraftiga nedgångar i bristen på arbetare.
Slutligen kan nämnas att också serierna över omsättningen av arbetare inom industrin, mätt som antalet nyanställda respektive avgångna arbetare i procent av totala antalet anställda visat lägre tal för 1966 än 1965.
Arbetskrafts tillgångarnas utveckling och den totala sysselsättningen
Tillgången på arbetskraft — mätt i antal personer — bestäms av den inhemska befolkningsutvecklingen, nettoinvandringen och förvärvsfrekvensernas utveckling. Det finns förhållandevis goda möjligheter att belysa den inhemska befolkningsutvecklingen både för en förfluten tid och för en prognosperiod. Aktuell statistik över invandring och utländsk arbetskraft är däremot ettersläpande, svårtolkad och delvis missvisande. Statistik som belyser sysselsättningsförhållandena för iår viktigaste arbetskraftsreserv — de gifta kvinnorna — saknas så gott som helt. För att studera t. ex. produktivitetsutvecklingen under ett förflutet år och för att beräkna den möjliga produktionsökningen under kommande år är det dock nödvändigt att söka bilda sig en uppfattning om arbetskraftstillgångarnas utveckling och utnyttjandet av dem. Det är givet att alla siffermässiga preciseringar härav får anses vara omgivna av en synnerligen bred felmarginal.
Beträffande den inhemska befolkningen i arbetsför ålder kan erinras om att vi befinner oss i en fas då denna ökar allt mindre för varje år. Fyrtiotalets störa barnkullar har redan kommit in i arbetskraften och dennas storlek påverkas nu av de minskande barnkullarna från 1945 och framåt. Medelbefolkningen i åldern 15—69 år kan beräknas ha ökat 1965—1966 med ca 40 000 personer mot ca 48 000 personer 1964—1965. I dessa tal ingår dock till en okänd del den ökande nettoinvandringen. Denna har sedan 1964 varit mycket hög. 1964 var nettoinvandringen ca 23 000 personer och 1965 ca 35 000 personer. Även 1966 har invandringen -— såvitt man kan bedöma — varit hög. Nettoinvandringen januari—augusti 1966 var ca 15 500 personer mot ca 14 500 januari—augusti 1965. Eftersom invandringen under sextiotalet regelmässigt varit åtminstone två gånger större under andra halvåret än under första skulle detta i och för sig tyda på större nettoinvandring 1966 än 1965. Den dämpade arbetskraftsefterfrågan på den svenska arbetsmarknaden borde dock verka i motsatt riktning. Talen för nettoinvandringen har också från maj t. o. m. augusti varit något lägre än 1965. Kalkylmässigt räknas därför med en nettoinvandring på 30 000 personer 1966.
Förvärvsfrekvensernas utveckling medför enligt långtidsutredningens beräkningar för 1965—1970 att antalet män och ej gifta kvinnor i arbetskraften är svagt sjunkande bl. a. beroende på att antalet ungdomar i utbildning ökar. Antalet gifta kvinnor på arbetsmarknaden skulle däremot enligt lång-
80 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
tidsutredningen öka med ca 30 000 per år 1965—1970. Antalet avser personer med minst »halv normal arbetstid». Hur utvecklingen faktiskt varit 1965—1966 är svårt att bedöma bl. a. eftersom de statistiska uppgifter som finns angående kvinnorna på arbetsmarknaden är fåtaliga och delvis motsägande. Till en början kan det dock konstateras att antalet platser vid arbetsförmedlingen som tillsatts med kvinnor varit sjunkande 1964—1966. 1965—1966 har både kvinnornas antal och deras andel av tillsättningen minskat.
Utvecklingen av antalet tillsatta platser
Totalt .........
varav: kvinnor
Procentuell förändring jan.—okt. 1963—1964 1964—1965 1965—1966
1,1 — 0,6 . — 2,4
1,1 - 0,6 — 5,1
I ett följande avsnitt redovisas vissa uppgifter om den näringsgrensvisa sysselsättningsutvecklingen. Dessa uppgifter kan sammanvägas med hjälp av material från långtidsutredningen och folkräkningarna. I nedanstående tablå visas resultatet av en sådan sammanvägning samt vad den innebär för utvecklingen av antalet gifta kvinnor på arbetsmarknaden. (De senare talen fås som restpost om man utgår från långtidsutredningens beräkningar av antalet män och ej gifta kvinnor samt tar hänsyn till den i jämförelse med långtidsutredningen ökade nettoinvandringen.)
Antal personer med minst »lialv normal arbetstid»
Tusental
Förändring
1963—1964 1964—1965
Total sysselsättningsförändring enl. nationalbud-
getens näringsgrensberäkningar ca............ 28 25
Varav: gifta kvinnor, ca.................... 30 30
1965—1966
- 10
Inkomststatistiken, som dock endast kan följas t. o. m. 1965, ger en delvis annorlunda bild av utvecklingen. Antalet inkomsttagare — justerat på visst sätt1 — har utvecklats enligt nedanstående tablå:
Förändring i antalet inkomsttagare (företagare och anställda)
Tusental personer resp. procent
il inkomststatistiken medtages sedan 1962 inkomsttagare med minst 2 400 kr. i »sammanräknad nettoinkomst». Alla samtaxerade inkomsttagare medtas dock. Tablån omfattar samtliga gifta kvinnor i inkomststatistiken men för övriga inkomsttagare har den undre gränsen uppräknats med hänsyn till den genomsnittliga förtjänstnivåns ökning år från år.
Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1967 81
Antalet inkomsttagare har således ökat betydligt kraftigare än antalet sysselsatta enligt nationalbudgetens branschvisa beräkningar. För män och ej gifta kvinnor uppstår en differens som är svår att förklara. Förekomsten i inkomststatistiken av grupper som pensionärer med bisysslor, skolungdom med extraarbete o. dyl. gör att det är svårt att avgöra vad som ligger bakom ökningstalen. Differensen för de gifta kvinnorna kan dock huvudsakligen förklaras på ett annat sätt. Det visar sig nämligen vid ett studium av förändringen mellan åren av antalet anställda gifta kvinnliga inkomsttagare fördelade på inkomstklasser (sedan hänsyn tagits till förtjänstnivåns ökning), att ökningen huvudsakligen faller på de lägsta inkomstklasserna. Det kan nämnas att 25 % av de gifta kvinnorna hade en »sammanräknad nettoinkomst» av högst ca 3 000 kronor 1964 och 1965. Hälften av kvinnorna hade en inkomst av högst ca 8 300 kronor dessa år. Att utifrån inkomsttalen dra slutsatser om utförd arbetstid är givetvis vanskligt. Det förefaller dock uppenbart att betydande delar av det ökade antalet gifta kvinnliga inkomsttagare 1963—1965 endast utfört en mycket kort arbetstid. En i och för sig godtycklig nedvägning av ökningen 1964— 1965 till 1/4 i inkomstintervallet 0—5 tusen kronor och till 1/2 i inkomstintervallet 5—10 tusen kronor ger ett totalt ökningstal 1964—1965 för gifta kvinnor som nära ansluter sig till det som redovisades ovan (-|- 30 000). Sammanvägningen av nationalbudgetens branschvisa beräkningar fångar — genom att beräkningsmetodiken grundar sig på folkräkningarna — inte upp deltidsarbetande fullt ut, särskilt inte de med mindre än »halv normal arbetstid».
Inkomststatistiken kan tyvärr endast följas t. o. m. 1965. Om de sammanhang och de antaganden som beskrivits ovan har någon relevans, innebär detta att den minskning av antalet gifta kvinnor på arbetsmarknaden som beräknats för 1965—1966 eventuellt kan ha ägt rum parallellt med en ökning av antalet gifta kvinnor med mycket kort arbetstid. Någon »trendmässig» ökning av den del av sysselsättningsvolymen i samhället som utförs av gifta kvinnor har inte kunnat konstateras för 1965—1966.
I en tablå ovan angavs att den totala sysselsättningen i antal personer (mätt med folkräkningsmått) torde ha varit ungefär oförändrad 1965— 1966. Sysselsättningsvolymens utveckling (mätt i antal arbetstimmar) torde också ha varit ungefär oförändrad. Visserligen har troligen en ytterligare ökning av sysselsättningsvolymen ägt rum inom t. ex. handel och allmän förvaltningstjänst, beroende på ett ökat antal anställda kvinnor med mycket kort arbetstid. Å andra sidan har sysselsättningsminskningen inom industrin antagligen underskattats i beräkningarna i detta avsnitt.
Sysselsättningskomponenten i lönesummeberäkningarna bidrog som framgår av kapitel VI med ca 1/2 % till lönesummans ökning 1965—1966. Att förändringen här är positiv kan bl. a. hänföras till viktsystemet i lönesummeberäkningarna samt till det förhållandet att dessa endast omfattar
6 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
82 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
anställda och sålunda bl. a. inte omfattar den krympande gruppen jordbruksföretagare.
Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1966
Jordbrukets sysselsättning mäts av statistiska centralbyrån tre gånger om året. Enligt juniräkningen minskade antalet sysselsatta både 1963— 1964 och 1964—1965 med ca 8 1/2 %, medan nedgången 1965—1966 uppges till drygt 9 1/2 %.
Inom storskogsbruket har antalet sysselsatta under de tre första kvartalen 1966 minskat med ca 10 % jämfört med samma period 1965. Antalet dagsverken inom det enskilda skogsbruket har samtidigt minskat med drygt 30 %, främst beroende på lägre antal dagsverken under första kvartalet 1966. Dessa tal är givetvis påverkade av den stränga vintern 1965—1966. Eftersom avverkningarna 1966 väntas minska med 3 % mot en ökning med drygt 4 % under 1965, torde nedgången i sysselsättningsvolymen bli kraftigare än 1965.
Sysselsättningen inom industrin har enligt statistiska centralbyråns korttidsstatistik över antalet anställda arbetare minskat med 1 1/2 % januari— september 1966 från motsvarande period 1965. Därav har antalet anställda män minskat med 1,7 % och antalet anställda kvinnor med 0,6 %. I nedanstående tablå visas utvecklingen 1965—1966 totalt och för vissa branscher.
Procentuell förändring från 1965
Som framgår av tablån har nedgången i antalet anställda blivit allt kraftigare under året, och den har avsett samtliga industrigrupper utom livsmedelsindustri samt dryckesvän!- och tobaksindustri.
Statistiken över utförda arbetstimmar visar under perioden en nedgång med 2,1 %, och övertidsandelen har nästan genomgående varit lägre än 1965.
Det måste dock observeras att centralbyråns serie mäter sysselsättningen inom identiska företag vid två undersökningstillfällen. Då förändringarna i antalet företag inom en bransch är stora kan alltså statistiken bli missvisande. Det finns anledning att tro att sysselsättningsminskningen inom industrin, speciellt textilindustrin, varit kraftigare än vad som framgår av de tal som redovisats här.
Inom industrin har under 1966 ett ökat antal arbetstagare berörts av inkomna varsel om driftsinskränkningar. Totalt berördes under januari— oktober 1966 ca 14 500 arbetstagare av sådana varsel jämfört med drygt
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967 83
4 800 under samma period 1965. Härav var ca 4 650 arbetstagare inom textilindustrin mot ca 2 000 januari—oktober 1965.
Även inom byggnads- och anläggningsverksamheten har antalet sysselsatta minskat från 1965 till 1966. Beräkningar över sysselsättningsförändringarna baseras därvid till största delen på medlemsantalet i byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassor1 minskat med antalet arbetslösa, vilket ger en minskning med 2 %. Då medlemsantalet i kassorna under 1966 minskat med omkring 1 % till följd av att passiva medlemmar utrensats ur registret blir dock den beräknade sysselsättningsminskningen överskattad med denna procent. Den på detta sätt uppskattade reella sysselsättningsminskningen om ca 1 % hänför sig huvudsakligen till årets första hälft och därvid rådande besvärliga väderleksförhållanden.
För sysselsättningsutvecklingen inom den offentliga sektorn föreligger endast spridda uppgifter. Lönesummans beräknade utveckling innebär dock att en ökning med ca 4 1/2 % framstår som trolig. Den offentliga sektorn blir därmed det område som sysselsättningsmässigt expanderat starkast mellan 1965—1966. För övriga tjänstesektorer räknas med en obetydlig sysselsättningsökning.
En sammanvägning av näringsgrensberäkningarna tyder som nämnts på att antalet sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden varit ungefär oförändrat mellan 1965 och 1966, eller möjligen något lägre 1966. Då de ofullständiga kalkylerna bl. a. inte fångar upp förändringar i antalet sysselsatta med mycket kort arbetstid är det dock möjligt att dessa fortsatt att öka mellan 1965 och 1966.
2. Arbetsmarknaden 1967
Sysselsättningsnedgången inom jordbruket väntas fortsätta i oförändrat hög takt. Inom skogsbruket torde den beräknade avverkningsökningen med närmare 4 % 1967 komma att innebära en mindre nedgång i antalet sysselsatta än 1966. Produktionsplanerna för industrin skulle medföra en ökning av efterfrågan på arbetskraft med nästan 1 % vilket helt avser tjänstemän. Den beräknade sysselsättningsutvecklingen för anställda arbetare visas i nedanstående tablå:
Förändring från 1966 i %
Samtliga industrigrupper...................... 0
Metall- och verkstadsindustri ................ 1
Träindustri exkl. sågverk.................... 3
Massa- och pappersindustri .................. — 1
Vissa konsumtionsvaruindustrier2.............. — 1
1 Bleck- och plåtslagarnas, byggnadsarbetarnas, målarnas och yägarbetarnas arbetslöshetskassor.
2 Textil- och beklädnadsindustri, läder-, hår- och gummivaruindustri samt livsmedelsindustri.
84 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Inom byggnadsverksamheten beräknas produktionsökningen uppgå till 5 %. Om man emellertid, av skäl som framgår av investeringskapitlet, bortser från produktionsbortfallet under de första månaderna 1966, skulle ökningen kunna anges till 3 1/2 %. En sådan ökning skulle kunna genomföras med endast en obetydlig sysselsättningsökning.
För handel, samfärdsel och privata tjänster räknas i stort sett med fortsatta trendmässiga förändringar. Inklusive offentliga tjänster där fortsatt kraftig sysselsättningsökning väntas skulle inom tjänstesektorerna totalt antalet sysselsatta kunna beräknas öka med ett par procent.
En sammanfattande kalkyl visar att den totala antalsmässiga efterfrågan på arbetskraft skulle öka med ungefär en halv procent 1966—1967. Stat och kommun kan även mellan dess år väntas vara de enda sektorer som i någon väsentlig grad kommer att öka sin efterfrågan på arbetskraft.
Vid en bedömning av sysselsättningen och balansen på arbetsmarknaden 1967 måste man utöver den efterfrågeökning som är en följd av den beräknade produktionsökningen också beakta den arbetstidsförkortning som kommer att äga rum. Denna kan — tagen isolerat — beräknas minska den eljest tillgängliga arbetskraftsvolymen med knappt 1 %. Den totala arbetskraftsvolymen skulle då, med hänsyn tagen endast till dessa två faktorer, behöva öka med ca 1 1/2 % 1966—1967. Emellertid kan produktivitetstillväxten i ekonomin under 1966 beräknas ha varit icke oväsentligt lägre än normalt, beroende inte bara på den stränga vintern och det dåliga skördeutfallet, utan även på ett visst underutnyttjande av sysselsatt arbetskraft. Det är därför rimligt att räkna med att sysselsättningen 1966—1967 skulle behöva öka med högst ca 1/2 % för att den prognoserade produktionsökningen om 4 1/2 % skall komma till stånd. En utbudsökning av denna storlek kommer utan vidare till stånd t. ex. genom en trendmässig ökning av antalet förvärvsarbetande gifta kvinnor med mycket kort arbetstid, en viss nedgång i den registrerade arbetslösheten och en nettoinvandring som ej behöver vara större än ungefär hälften av den som ägt rum 1966. Den förbättrade balans på arbetsmarknaden som iakttagits 1966 skulle därmed komma att bestå om de förutsättningar som nationalbudgetens produktionsprognoser bygger på infrias.
Nationalbudgetens arbetskraftskalkyler innefattar bl. a. ett antagande om en nettoinvandring av 30 000 personer 1966. Detta antagande grundar sig bl. a. på uppgifter från utlänningskommissionen om att ca 22 000 arbetstillstånd beviljats januari—november 1966. (Nordbor behöver inte arbetstillstånd.) Endast en mindre del av dessa avser s. k. reglerad invandring. Inför 1967 avser myndigheterna att i princip inte bevilja arbetstillstånd för personer som invandrat till Sverige utan tillstånd. Det synes realistiskt att räkna med att invandringen från icke-nordiska länder härigenom kommer att reduceras kraftigt. Invandringen från de nordiska länderna kan förutsättas vara känslig för efterfrågeutvecklingen på den svenska arbetsmarknaden, varför det är troligt att även den kommer att begränsas.
85 Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1067
Som nämnts tidigare i detta kapitel torde tillströmningen till arbetsmarknaden av gifta kvinnor med minst halv normal arbetstid ha upphört 1966. Den förutsatta efterfrågeutvecklingen 1967 tyder inte heller på att en »normal» ökning av denna kategori skulle komma till stånd detta år. Den prognoserade sysselsättningen 1967 kan anses innebära ett ofullständigt utnyttjande av det tänkbara utbudet av arbetskraft från gifta kvinnor och potentiella invandrare. Skulle efterfrågeökningen bli kraftigare än vad som förutsatts i nationalbudgeten torde här finnas ett utrymme som teoretiskt sett kan utnyttjas utan att balansen på arbetsmarknaden behöver försämras. Samtidigt tvingas man dock räkna med att bristande rörlighet, dvs. svårigheter att i olika avseenden anpassa efterfrågan och utbud av arbetskraft till varandra redan vid den i nationalbudgeten förutsatta efterfrågenivån kommer att medföra att bristsituationer inom vissa näringsgrenar och i vissa områden kommer att bestå även 1967. En möjlighet som härutöver bör beaktas är att arbetsmarknadsläget i början av året blir ännu lättare än i slutet av 1966 för att sedan successivt åtstramas till följd av en något accelererande konsumtions- och investeringsutveckling. Detta skulle eventuellt kunna innebära ett mera ansträngt läge på arbetsmarknaden mot slutet av 1967.
86 Statsverkspropositionen år 1067. Bil. 1: Finansplanen
Yl. De enskilda konsumenternas ekonomi 1. De disponibla inkomsterna
Löner
Summan av alla anställdas kontantlön före skatteavdrag — den totala lönesumman har av statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet beräknats öka med nära 10 1/2 % mellan 1965 och 1966. De avtalsmässiga löneökningarna har uppskattats bidraga härtill med 7 1/2 procentenheter. Löneglidningen, i vilken även effekter av övergång från lägre till högre betalda arbeten ingår, uppskattas bidraga med 2 1/2 procentenheter samt nettoeffekten av sysselsättningsförändringar med nära en halv procentenhet. Då det statistiska underlaget till beräkningarna är mycket begränsat och bristfälligt, bör påpekas att erhållna utvecklingstal grundar sig på grova skattningar. Dessutom har 1966 års avtalsuppgörelse för t. ex. de kommunalanställda och lärarna avslutats så sent under året att det är tveksamt om de retroaktiva löneutbetalningarna hunnit verkställas före nyår. Framför allt är det i uppgörelserna upptagna individuella löneökningar som är berörda.
Förutom nämnda kontantlöneökningar tillkommer främst genom ATPavgiftens höjning mellan 1965 och 1966 arbetskraftskostnader av generell natur med 0,4 procentenheter. Den avtalsmässiga löneökningen har för industriföretagen beräknats till 4 1/3 % och löneglidningen till 4 1/2 %. Arbetskraftskostnaderna för industriarbetarna har därmed ökat med drygt 9 % per arbetstimme mellan 1965 och 1966.
Mellan 1966 och 1967 har den totala lönesumman av konjunkturinstitutet beräknats öka med nära 9 1/2 %. Därvid har i den avtalsmässiga löneökningen medräknats såväl kompensation för arbetstidsförkortning från början av 1967 som effekten av i avtalen ingående löneglidningsgarantier. De senare innebär att vissa arbetstagargrupper som under 1966 genomsnittet ej erhållit löneglidning med 27 öre per arbetstimme garanteras erhålla kompensation upp till detta belopp vid avtalsperiodens början 1967. Till nämnda lönesummeökning om 9 1/2 % bidrar härigenom de avtalsmässiga löneökningarna med 6 procentenheter. Till grund för beräkning av löneglidning och nettoeffekt av sysselsättningsförändringar ligger bl. a. bedömningar av arbetskraftsefterfrågan. Av den totala lönesummeökningen 1967 har nettoeffekten av sysselsättningsförändringar ansetts utgöra nära en procentenhet, medan löneglidningen uppskattats till ca 2 1/2 procentenheter.
Utöver kontantlönehöjningar tillkommer 1967 betydande arbetskrafts-
87 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1!)67
kostnader: ATP-avgiften ökas, formerna för sjukförsäkring förändras liksom tjänstemännens pensionsförmåner. För industriföretagens arbetare uppskattas dessa förändringar medföra en kostnadsökning på åtminstone 1 1/2 %. Den avtalsmässiga löneökningen mellan 1966 och 1967 har för denna grupp beräknats till nära 4 %, vari även ersättning för arbetstidsförkortning ingår. Arbetskraftskostnaderna per arbetstimme skulle härigenom öka med åtminstone 5 1/2 % mellan 1966 och 1967 för industriföretagens arbetare enbart genom avtal och lagstiftning. Härtill kommer så kostnadsökning till följd av löneglidningen.
Övriga inkomster
Jordbrukarnas inkomster från jordbruket beräknas av jordbruksnämnden ha minskat starkt mellan 1965 och 1966. Nedgången har beräknats till
18_19 %. Medverkande till denna minskning var dels en avsevärt sämre
skörd, dels en fortsatt kraftig stegring i produktionskostnaderna. Inkomster av skogsbruk beräknas ha utvecklats mindre ogynnsamt; jordbrukarnas sammanlagda inkomster beräknas därmed ha minskat med 11 1/2 % 1965—1966 (se tabell 1).
Tabell VI: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1965—1967
Miljoner kronor i löpande priser
1. Faktorinkomster..................
Egentliga löner1 ..................
Enskilda företagares inkomster: ----
jordbrukare....................
övriga företagare................
Kapitalinkomster (netto) ..........
Ofördelad restpost................
2. Inkomstöverföringar till hushåll----
Egentliga inkomstöverföringar......
Socialförsäkringsutfall ............
3. Direkta skatter, avgifter m.m.1 2 ----
4. Hushållens nettoinbetalning till del
offentliga (3 — 2) ................
5. Utfallna privata försäkringar ......
6. Inbetalda privata försäkringspremier
7. Disponibla inkomster (1 — 4 + 5 — 6
8. Privat konsumtion................
9. Sparande (utöver försäkringssparan
de)...........................
1 Häri ingår ej arbetsgivaravgifter; dessa uppgick 1965 till 3 914 miljoner kronor och beräknas uppgå till 5 646 miljoner kronor 1967.
2 Häri ingår också av hushållen direkt inbetalda socialförsäkringspremier.
Anm. I ovanstående tabell har i de disponibla inkomsterna respektive privat konsumtion inte inräknats de i försörjningsbalansens konsumtionspost ingående bank- och försäkringstjänsterna vilka för åren 1965—1967 tillsammans uppskattas till 1 200, 1 400 och 1 500 miljoner kronor.
88 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
För 1967 förväntas en svag uppgång i jordbrukarnas sammanlagda inkomster. Inkomster av jordbruk beräknas sjunka med 6 %. Vad beträffar skogsinkomsterna pekar en inom konjunkturinstitutet gjord awerkningsprognos rörande bondeskogsbruket och tillgängliga prisprognoser på en ökning med ca 9 % 1966—1967.
Övriga enskilda företagares inkomster beräknas ha ökat med 6 % 1965_
1966. Det har härvid förutsatts att minskningen i antalet enskilda företagare utanför jord- och skogsbruket visat någon avsaktning. För 1966—1967 har antagits samma procentuella inkomstökning som 1965—1966, 6 %.
Kapitalinkomster, dvs. nettot av hushållens inkomster av räntor och utdelningar, beräknas ha ökat med 12 % 1965—1966. Under antagande att ränteläget förblir oförändrat 1967 och med hänsyn till en antagen försiktigare utdelningspolitik har kapitalinkomsterna antagits öka mindre 1966—
1967, i runt tal 10 %.
Summan av faktorinkomsterna, dvs. lönerna samt de ovan redovisade inkomstposterna beräknas således ha ökat med drygt 9 % 1965—1966 och en något lägre ökning har framräknats för 1966—1967.
De egentliga inkomstöverföringarna (folkpension, barnbidrag, studiebidrag m. m.) har ökat med knappt 13 % 1965—1966. En avsevärd avsaktning i utvecklingstakten har förutsatts för 1966—1967. Ökningen 1966—1967 kan främst återföras på ökat antal folkpensionärer samt indextillägg och standardtillägg för folkpensionerna.
Utbetalningar från socialförsäkringen beräknas ha ökat med närmare 13 % 1965—1966. Den sjukförsäkringsreform som träder i kraft per den 1 januari 1967 beräknas medföra en ökning av utbetalningarna från socialförsäkringen med inte mindre än 44 % 1966—1967.
Direkta skatter, avgifter m. m. beräknas ha ökat med 13,5 % 1965—1966 mot en ökning med 20 % 1964—1965. De sänkningar av statsskatten som trädde i kraft per 1 januari 1966 medförde en kraftig reducering i ökningstakten 1965—1966. Statsskattesänkningen motverkades dock till en del av att hushållens kvarskattebetalningar 1966 väsentligt översteg 1965 års. Ivvarskattebetalningarna beräknas även 1967 öka icke oväsentligt och därmed bidraga till skattepostens totala stegring. För skattepr ogno sen 1967 har hänsyn tagits till den höjda kommunalskatteutdebiteringen, medan däremot oförändrade statliga skattesatser antagits. Sammanlagt skulle skatteposten enligt tabellen således öka mer 1966—1967 än 1965—1966, eller ca 15 % mot 13,5 %.
Hushållens premieinbetalningar för privat försäkring beräknas ha ökat
med 7 % och deras inkomster från försäkringsutfall med ca 12 % 1965_
1966. För 1967 har försäkringsutfall beräknats öka något mindre än 1966 medan försäkringspremier, bl. a. med hänsyn till beslutade premiehöjningar inom trafikförsäkringen, beräknats öka något mer.
89 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
Disponibla inkomster
De beräkningar som presenterats ovan innebär att hushållens disponibla inkomster ökat med knappt 8 1/2 % 1965—1966. Med hänsyn till konsumentprisernas ökning med 5 1/2 %, blir ökningen i hushållens reala disponibla inkomster ca 2,9 % 1965—1966. För 1966—1967 innebär beräkningarna att disponibelinkomsterna nominellt kommer att öka 1/2 procentenhet mindre än 1965—1966, dvs. med ca 8 %. Med hänsyn till den förutsedda prisutvecklingen 1967 (se avsnittet nedan om konsumentpriserna) kan ökningen av de reala disponibla inkomsterna beräknas bli 4 % 1966—1967 mot 2,9 % 1965—1966.
2. Konsumentpriserna Prisutvecklingen 1966
Från december 1965 till november 1966 steg konsumentprisindex 4,3 %. Inberäknat sannolika prishöjningar under återstoden av året framstår en prisuppgång om 4,8 % — dvs. knappt 5 % — som trolig från december 1965 till december 1966 (enligt långtidsindex). Från november 1965 till november 1966 har konsumentprisindex stigit 5,6 %, varav inemot 0,3 % kan hänföras till en retroaktiv uppjustering av en av delposterna i index.1 Mellan genomsnittslägena för 1965 och 1966 kan prisnivåns uppgång beräknas till ca 5 1/2 %.
Om man bortser från de skärpningar som successivt genomförts av den indirekta beskattningen förefaller prisstegringstakten snarast ha varit högre under 1966 än under 1965. Nettoprisindex har nämligen räknat från december 1965 fram till november 1966 stigit 3,7 % mot 2,5 % för motsvarande period 1965. Det kan förmodas att denna index under loppet av 1966 kommer att stiga med 4 1/4 % eller ungefär lika mycket som under 1965. Detta synes inträffa fastän prisstegringsimpulserna under 1966 avtagit i förhållande till 1965 både med avseende på den direkta inverkan av den internationella prisutvecklingen och vad beträffar utfallet av sådana färskvarupriser som i förhållandevis hög grad påverkas av tillfällighetsbetonade marknadsförändringar (såsom exempelvis priserna på äpplen och grönsaker). Slutsatsen blir därför att det har skett en klar ökning av kostnadsgenoinslaget i priserna inom från internationell konkurrens skyddade verksamhetsgrenar vid sidan av jordbruk och bostadsförsörjning — dvs. av prisanalysens restfaktor. För 1966 förefaller denna alt bli ca 1/2 procentenhet högre än vad som, med hänsyn tagen till den för året genomsnittliga lönekostnadsstegringen, erfarenhetsmässigt kunnat förväntas. En dylik avvikelse har tidigare kunnat iakttas för 1962, ett år då det i likhet med 1966
1 Den justering som åsyftas vidtogs i långtidsindex för december 1965 för att motverka tidigare underskattning av prisutvecklingen för posten tandläkararvode under perioden 1958—1964.
90 Statsverkspropositionen år 1067. Bil. 1: Finansplanen
skedde särskilt kraftiga lönekostnadsstegringar inom vissa servicenäringar, samtidigt som efterfrågetryclcet på varumarknaden snarast lättade något. — Prishöjningarnas fördelning mellan olika delar av konsumtionen belyses av följande sammanställning.
Genomsnittliga prisförändringar december 1965— november 1966
Procent
Drivmedel och bränslen ........ 6,9
Tjänster utom bostad .......... 6,3
Alkohol och tobak ............ 6,1
Diverse varor.................. 4,9
Livsmedel .................... 3,7
Bostad ...................... 2,9
Kläder och skor................ 2,8
Inventarier och husgeråd........ 1,9
Den förhållandevis kraftiga uppgången för alkohol och tobak samt delvis även drivmedel och bränslen har samband med höjda indirekta skatter. Prisökningen för drivmedel och bränslen som bryter av mot de närmast föregående årens utveckling får emellertid delvis uppfattas som ett prisgenomslag för ökade inhemska transportkostnader. De jämförelsevis betydande prishöjningarna för tjänster utom bostad och för diverse varor ligger däremot väl i linje med tidigare erfarenheter. Inom den sistnämnda varugruppen har prisuppgången för dags- och veckotidningar varit markant.
Prisutsikter för 1967
Vid bedömningen av prisutsikterna för 1967 har i anslutning till tidigare beräkningar följande faktorer beaktats.
1. Lönekostnadsstegringarnas sannolika genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade näringsområdena
2. Speciella prisförändringar som sker i anslutning till särskilda regler och beslut (avser bl. a. bostäder och jordbruksprodukter)
3. Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen
4. Tillfällighetsbetonade prisförändringar
(1) Med utgångspunkt från avsnittet om lönerna kan arbetsgivarnas kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda beräknas stiga med ca 10 %. Under förutsättning att lönekostnadsförändringarna under 1967 får samma genomslagsförmåga i prissättningen som antagits vid motsvarande beräkningar de närmast föregående åren kan återverkan härav enligt punkt 1 anslås till 2,2 % d En fortsatt utveckling med samma genomslagstendenser som under 1966 skulle däremot medföra en ytterligare höjning av prisnivån om ca 1/2 %.
(2) I fråga om bostadsposten väntas en uppgång med ca 6 % under lop-
1 Härav kan uppskattningsvis 0,2 % hänföras till posten diverse taxor som särredovisats i den prisanalytiska tabellen i 1966 års reviderade nationalbudget.
91 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
pet av 1967. Huvuddelen härav väntas inträffa i början av året. Inverkan på totalindex av bostadspostens uppgång blir kalkylmässigt 0,6 %.
I fråga om jordbrukspriserna har man att räkna med de återverkningar på prissättningen som följer av det intill 1 september 1967 gällande provisoriska jordbruksavtalets regler. Sålunda kommer jordbrukarna att genom höjda importavgifter tillföras visst belopp såsom kompensation för högre levnadskostnader (det s. k. inflationsskyddet) och sannolikt även för fortsatt uppgång av andra driftskostnader än arbetskostnader (genom den s. k. 3-procentsregeln). Bedömningen av jordbruksprisernas utveckling under senare delen av 1967 är emellertid speciellt oviss, eftersom frågan om jordbrukspolitikens närmare utformning efter den 1 september 1967 ännu är oklar. Med dessa utgångspunkter har emellertid partiprisnivån för jordbruksprodukter bedömts komma att stiga ca 3 % under loppet av 1967 motsvarande 0,3 % på totalindex.
(3) Med avseende på den internationella prisutvecklingens direkta återverkningar på konsumentpriserna i Sverige har det — trots en överraskande grad av stabilitet under 1966 — förefallit motiverat att för 1967 räkna med vissa prisstegringsimpulser utifrån. Den förutsatta effekten härav har sålunda upptagits till 0,2 %. Härunder beaktas även den motverkande effekten av EFTA-tullarnas slutliga avveckling fr. o. m. 1 januari 1967.
(4) Tillfällighetsbetonade prisförändringar (avseende exempelvis grönsaker, frukt, färsk fisk) är svåra att förutse. I de preliminära prisprognoserna har det ansetts befogat att anslå ett visst utrymme för prishöjningar av detta slag. Effekten på konsumentprisnivån av sådana prisrörelser under 1967 har upptagits till 0,2 %.
Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1—4 ovan erhålls som resultat att konsumentprisnivån under loppet av 1967 kan antas stiga med 3,5 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1966 och 1967 kan förändringen väntas bli obetydligt högre eller omkring 3,6 %. — En allmän förutsättning för dessa beräkningar har varit att kostnadsförändringar i erfarenhetsmässig grad slår igenom i konsumentpriserna, vilka dock ej antas bli påverkade av någon överskottsefterfrågan på varumarknaden.
3. Den privata konsumtionen
De ovanligt långt utdragna avtalsförhandlingarna har haft ett väsentligt inflytande på konsumtionsutvecklingen under år 1966. Förseningen i utbetalningen av löneökningen i kombination med en kraftig prisstegring medförde att hushållen för första gången sedan Korea-inflationen under första halvåret 1966 upplevde en märkbar minskning av de reala disponibla inkomsterna. Detta fick till resultat att konsumtionsvolymen under första halvåret 1966 blev ungefär 2 % lägre än under motsvarande period år 1965. Reducerar man emellertid konsumtionen under första halvåret 1965 med
92 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Diagram VI:1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1963—1967
Index: 1963 = 100. 1959 års priser. Säsongi'ensade halvårssiffror
Disponibel inkomst
Varaktiga
140 -
Konsumtion
Tjänster
Icke varaktigt
1963 1964 1965 1966 1963 1964 1965 1966
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
den del som kan anses vara förorsakad av omsrushen detta halvår, kan konsumtionen anses ha varit ungefär oförändrad mellan ovannämnda halvår. Tredje kvartalet 1966 började konsumtionen på nytt stiga. Konsumtionsvolymen detta kvartal översteg tredje kvartalet 1965 med närmare 7 %. Även om man justerar upp konsumtionsvolymen tredje kvartalet 1965 med hänsyn till det konsumtionsbortfall som förorsakats av omshöjningen den 1 juli erhålles en volymmässig konsumtionsökning med ett par procent.
Såsom framgår av diagram 1 har utvecklingen under de senaste åren varit mycket olika för skilda konsumtionsgrupper. Konsumtionsminskningen under första halvåret 1966 var praktiskt taget helt koncentrerad till de varaktiga varorna. Detta torde till stor del sammanhänga med att konsumtionsvanorna för de icke varaktiga varorna och tjänsterna är så stabila, att hushållen endast med stor svårighet kan sänka konsumtionen på dessa områden. Beträffande nyinköpen av personbilar, som ingår i varugruppen varaktiga varor, måste man emellertid dessutom räkna med ett par speciella konsumtionsneddragande faktorer.
Under år 1965 stimulerades bilförsäljningen dels av den nya lagstiftningen om besiktning av äldre fordon, dels av de prisökningar som företogs med anledning av omshöjningen den 1 juli 1965 och möjligen även av förväntningar om en sådan höjning av bilaccisen som skedde den 1 januari 1966. Detta medförde att många som »normalt» skulle ha köpt bil 1966 i stället köpte år 1965. Dessa speciella faktorer torde också förklara att bilförsäljningen ännu under andra halvåret 1966 beräknats understiga
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
försäljningen under motsvarande halvår 1965, trots att man mellan dessa halvår kan iaktta en klar ökning i de disponibla inkomsterna. Det bör dock observeras att de enskilda företagarnas —- inklusive jordbrukarnas — inkomster har beräknats sjunka år 1966. Då benägenheten att köpa bil för dessa grupper är större än för genomsnittet i samhället, kan detta förhållande ha bidragit till den låga bilförsäljningen. Mellan helåren 1965 och 1966 beräknas den volymmässiga minskningen av nyinköp av bilar uppgå till ungefär 20 %. Det bör uppmärksammas att den volymmässiga utvecklingen vanligtvis överstiger den antalsmässiga med ett par procent.
Till grund för konsumtionsprognosen för fjärde kvartalet 1966 samt för 1967 har, på basis av data för perioden första halvåret 1955 till första halvåret 1966, estimex-ats ett samband mellan å ena sidan den volymmässiga konsumtionsutvecklingen och å den andra sidan den reala disponibla inkomsten samt förändringen i denna. Vid bedömningen av konsumtionsutvecklingen för de olika delarna av konsumtionen har hänsyn dessutom tagits till prisutvecklingen för dessa grupper i förhållande till den allmänna konsumtionsprisutvecklingen.
Summeras den faktiska konsumtionen under de tre första kvartalen med de beräknade värdena för fjärde kvartalet erhålles en total volymmässig konsumtionsökning på drygt 2 % mellan helåren 1965 och 1966. Inkluderas även det starkt expansiva turistnettot i konsumtionen stiger ökningstakten till knappt 2 1/2 %. Konsumtionen av de varaktiga A^arorna, som
Diagram VI:2. Hushållens nyinköp av personbilar 1955—1967
Miljoner kronor. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssilfror. Logaritmisk skala
i 200 -
Faktisk
Beräknad
1 100 -
900 -
800 -
500 -
1955 —56 -57 —58 -59 -60 -61 -62 -63 -64 -65 -66 -67
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
94 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
vanligtvis ökar kraftigast, beräknas minska med ungefär 3 %. Det största ökningstalet redovisas i stället för gruppen icke varaktiga varor, med nära 3,5 %. Konsumtionen av tjänster beräknas öka med drygt 2 1/2 %. Det bör påpekas att vissa av de retroaktiva löneutbetalningarna utbetalats så sent att de inte i full utsträckning torde ha påverkat konsumtionen under år 1966. Denna konsumtion förutsätts i stället falla på år 1967.
På basis av den ovan redovisade metodiken har den totala privata konsumtionsvolymen beräknats öka med knappt 4 % exklusive turistnettot, och med ungefär 4 % inklusive turistnettot, mellan åren 1966 och 1967. Konsumtionen av de icke varaktiga varorna och tjänsterna prognoseras stiga ungefär 2,5 respektive 3 %.
Nyinköpen av personbilar utgör ungefär 1/3 av konsumtionen av de varaktiga varorna och har därigenom ett väsentligt inflytande på konsumtionsutvecklingen för denna grupp. Då bilinköpen både under år 1966 och de närmast föregående åren varit påverkade av speciella faktorer, kan icke samma estimationsperiod utnyttjas för denna som för de övriga varugrupperna. I diagram 2 redovisas hushållens faktiska nyinköp av personbilar samt de beräknade värden som erhålles på basis av en ekvation som estimeras för perioden 1955—1962. Bilförsäljningen under denna period har således antagits spegla den normala försäljningsutvecklingen bättre än försäljningen under de senaste åren. Av diagrammet framgår att man på detta sätt kan iaktta en klar »överkonsumtion» för åren 1963—1965 samt en kraftigare accentuerad »underkonsumtion» för år 1966. Det kan påpekas att »underkonsumtionen» år 1966 är av ungefär samma storlek som den summerade »överkonsumtionen» för åren 1963—1965. Detta talar för att »överkonsumtionen» ovannämnda år inte behöver verka dämpande på bilförsäljningen år 1967. Man skulle sålunda kunna tänka sig att hushållen i fråga om bilköp återvände till beteendemönstret för perioden 1955—1962. Med hänsyn till att konsumenterna förefaller ha reagerat så kraftigt på lagstiftningen om besiktning av äldre fordon, kan man emellertid förmoda, att de anser de bilar som genomgått ombesiktningen vara av genomsnittligt högre kvalitet än motsvarande årsmodeller tidigare. Både detta förhållande och omläggningen till högertrafik kan väntas verka hämmande på bilförsäljningen år 1967. Att kvantifiera dessa hämmande effekter är naturligtvis mycket svårt. För prognosen har emellertid antagits att den är lika stor som den årliga genomsnittliga »överkonsumtionen» åren 1963—1965. Dessa överväganden leder fram till att hushållens nyinköp av personbilar volymmässigt kan beräknas bli nästan lika stor 1967 som år 1965. Beaktar man att den volymmässiga ökningstakten vanligtvis överstiger den antalsmässiga med ett par procent, innebär därför den redovisade prognosen en nivå som för år 1967 i antal understiger 1965 års nivå med drygt 5 %. För hela gruppen varaktiga konsumtionsvaror beräknas konsumtionen öka med ca 10 % i volym mellan helåren 1966 och 1967.
Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1967
95 VII. Investeringarna 1. Investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäder
Bostadsinvesteringarna har enligt preliminära beräkningar för 1966 minskat med 4 % exklusive underhåll. Då ökningen 1965 var mellan 3 1/2 och 4 % innebär det preliminära utfallet för 1966 en återgång till ett bostadsbyggande av ungefär samma omfattning som 1964. Ser man till de i bostadsinvesteringarna ingående komponenterna minskade byggandet av flerfamiljshus och småhus med 4 respektive 6 1/2 % medan ombyggnaden av äldre lägenheter och hus tvärtom ökade under fjolåret. Denna ombyggnadsverksamhet, som endast svarar för en liten andel av de totala bostadsinvesteringarna, beräknas ha ökat kraftigt såväl 1965 som 1966 till följd av upprustningen av främst pensionärers bostäder via statliga bostadsförbättringslån. Effekten härav på de totala bostadsinvesteringarna är emellertid inte större än någon knapp procent.
Beräkningen av det gångna årets bostadsinvesteringar kan bedömas ha större inslag av osäkerhet denna gång än motsvarande beräkningar de närmast föregående åren. Byggtiderna är ju alltid okända för det pågående byggandet; först i och med att lägenheterna rapporteras färdigställda kan deras exakta byggtider registreras. Man får gå ganska långt tillbaka i tiden för att finna det påbörjande vars byggtider nu är så gott som helt statistiskt belysta — för flerfamiljshus till mitten av och för småhus till början av 1965. För större delen av påbörjandet 1965 och 1966 måste således byggtiderna prognoseras. Det omslag som karakteriserat byggnadsmarknaden — från 1963 och 1964 års expansiva aktivitet med hög efterfrågan och brist på arbetskraft till den lugnare utveckling, som den restriktiva kredit- och igångsättningspolitiken åstadkommit 1965 och framför allt 1966 — gör emellertid bedömningen svårare än vanligt. En återgång till en mer balanserad arbetsmarknad på byggområdet implicerar kortare byggtider men att kvantifiera denna effekt är vanskligt. För lägenheter igångsatta 1965 har antagits ungefär en halv månad kortare byggtider än 1964 och för påbörjandet 1966 en ytterligare sänkning av byggtiderna med närmare en halv månad.
Den besvärliga byggvintern 1965—1966 har i beräkningarna antagits i genomsnitt medföra en halv månads produktionsuppehåll för ej taklagda hus. Det har emellertid bedömts som rimligt anta att byggföretagen kunnat ta igen förseningarna i det lugna klimat som rått på byggmarknaden under
96 Statsverkspropositionen år i067. Bil. 1: Finansplanen
Tabell VII: 1. Lägenheter i påbörjade, inflvttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1962—1967
1 Uppskattade värden från uppgifter om igångsättningen för ett urval av kommuner. Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognoserade.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
1966 och att vintern därigenom inte i nämnvärd grad haft någon förlängande effekt på byggtiderna utan snarare åstadkommit en omfördelning i tiden av byggaktiviteten inom den givna byggtiden.
5 000 lägenheter, som statistiskt redovisats som igångsatta i december 1965, har med hänsyn till den otjänliga väderleken givits startpunkten mars
1966 i konjunkturinstitutets investeringsberäkningar, eftersom det synts osannolikt att den i statistiken redovisade stora igångsättningen i slutet av 1965 i realiteten kunnat påbörjas i sin helhet före och under vintern. Igångsättningen i övrigt under 1966 har i investeringskalkylerna satts till 88 000 lägenheter. Såvitt nu kan bedömas torde statistiken snarare komma att visa på 90 000 lägenheter. Formellt är detta 2 000 lägenheter lägre än bostadsbyggnadsprogrammet ehuru reellt — enligt de antaganden som ovan gjorts — åtminstone lika stort.
En igångsättning på 90 000 lägenheter har antagits för 1967. Det största påbörjandet har förlagts till andra och tredje kvartalet (se tabell 1), dvs. det är i prognosen förutsatt att man, i motsats till 1965 och 1966, under
1967 skall lyckas realisera det igångsättningsmönster, som anses ha den
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
97 Diagram VII:1. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri, exkl. underhåll 1960—1967
Index: 1959 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror
Investeringar inom egentlig industri
Investeringar 3 bostäder
Totalt, inkl. underhåll
T--
Byggnader och anläggningar, exkl. underhåll
150 -
180 -
Fierfamiljshi
Maskiner m. m., exkl. underhåll
L__j___
Småhus
180 -
Underhåll, totalt
140 -
1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
bästa säsongutjämnande effekten på sysselsättningen mellan vinter- och sommarhalvår. Närmare en halv månads förlängda byggtider, jämfört med 1966, har antagits för påbörjandet 1967, vilket innebär samma byggtider som för lägenheter igångsatta 1965. Under dessa förutsättningar beräknas bostadsinvesteringarna exklusive underhåll öka med närmare 6 1/2 % mellan 1966 och 1967. Det bör understrykas att en väsentlig förutsättning för denna prognos är en kvartalsvis igångsättning av ungefärligen det mönster som framgår av tabell 1. Skulle fjolårets förskjutning av igångsättningen mot slutet av året komma att upprepas i år torde en måttlig stegring på omkring 3 % snarare vara att vänta för bostadsbyggandet, förutsatt då att byggtiderna inte skulle påverkas.
Reparationer och underhåll av bostäder har antagits öka med 5 % 1966 och 3 % 1967. Inklusive underhåll skulle därmed för bostadsinvesteringar- 7 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
98 Statsverkspropositionen är 1967. Bil. 1: Finansplanen
na kunna anges minskning 1966 med 2 1/2 % och ökning med 5 1/2 % under 1967.
Antalet färdigställda lägenheter var 1965 närmare 97 000. För både 1966 och 1967 beräknas ett färdigställande på omkring 90 000 lägenheter.
Egentlig industri
Förväntningar om en avsevärd investeringsexpansion inom industrin 1966 uttrycktes i såväl preliminära som reviderade nationalbudgeten för 1966. De planer för industriföretagen som förelåg före årets ingång tolkades i preliminära nationalbudgeten så att en mycket kraftig ökning — drygt 13 % — var att vänta och att tonvikten härvidlag skulle ligga på maskininvesteringarna. Preliminära utfallssiffror, baserade på statistiska centralbyråns novemberundersökning 1966, visar nu en helt annan bild. Investeringsökningen beräknas ha stannat vid 5 1/2 % med störst uppgång på byggnadssidan, 11 1/2 %, mot 3 % för maskininvesteringarna, allt räknat inklusive reparationer och underhåll. Maskinernas svaga utveckling sammanhänger med här ingående investeringar inom byggnadsverksamhet och hantverk vilka beräknas ha haft en vikande utveckling samt industrins bilinvesteringar som beräknas ha minskat synnerligen kraftigt under 1966. För underhåll anges endast en svag ökning. Övriga maskininvesteringar exklusive underhåll beräknas dock ha överstigit 1965 års investeringsvolym relativt avsevärt eller med 7 %.
Utvecklingen för industrins byggnadsinvesteringar 1966 stämmer rätt väl med den ursprungliga prognosen. Däremot har investeringsvolymen vad
Diagram VII: 2. Investeringsuppgifter för egentlig industri vid olika enkättillfällen
Index: Planer i november-enkäten året innan = 100. Exklusive underhåll
Byggnader
Maskiner
-65
NFMANFM NFMANFM
Anm. Diagrammet anger i kronologisk följd enkäternas investeringsuppgifter avseende ett och samma kalenderår, från planer enligt november-enkäten året innan till definitivt utfall enligt maj-enkäten året efter.
Källa: Statistiska centralbyrån.
99 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
Tabell VII: 2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin första halvåren 1966 och 1967 enligt investeringsenkät i november 1966
Investeringar exklusive reparationer och underhåll
Miljoner kronor
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Enkäten innefattar även uppgifter om industrins investeringar i bostäder. Dessa är ej medtagna i redovisningen ovan. Statistiska centralbyrån har nivåkorrigerat årets novemberenkät, eftersom novemberenkäten, liksom enkäterna i februari och augusti på grund av urvalets storlek erfarenhetsmässigt ger en något lägre nivå än den större undersökningen i maj. I tabellen har icke nivåjusterade värden använts.
Källa: Statistiska centralbyrån.
gäller maskiner blivit väsentligt lägre än de redovisade planerna tidigare ansetts indikera. De skarpt kontrasterande utvecklingsmönstren för byggnads- respektive maskininvesteringarnas planuppgifter illustreras i diagram 2. Där anges enkätuppgifterna avseende investeringar exklusive underhåll 1966 vid olika enkättillfällen som indexserier med planerna i novemberundersökningen året innan som bas. Genomsnittsvärdena för motsvarande serier för vardera åren 1963, 1964 och 1965 har lagts in som streckad kurva. Som synes ansluter sig kurvan för byggnadsinvesteringar 1966 mycket väl till kurvan för 1963—1965. För maskininvesteringar däremot är det slående hur enkätuppgifterna för 1966 bryter av mot de tidigare årens mönster. Redan mellan enkäterna i november 1965 och februari 1966 var planpåfyllnaden med nya investeringsobjekt lägre än normalt. Från februarienkäten
100 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Tabell VD: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1957—1967
Investeringar exklusive reparationer och underhåll Procentuell förändring
1 November fr. o. m. planerna för 1963.
. Anm\ Tabellen ärjusterad för statistisk missvisning kring årsskiftet 1959-1960 (jämför 1962 års nationalbudgeter). Se i övrigt anmärkningen till tab. 4.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
räknat synes över huvud taget inte någon planpåfyllnad ha skett — tvärtom har stagnation och minskning karakteriserat enkäterna i maj, augusti och november. Denna utveckling är helt olika tidigare års. Nivån i november 1966 överstiger dock den i november 1965 angivna. Man kan alltså inte direkt i totalsiffrorna utläsa någon nedjustering från industriföretagens sida av de ursprungliga planerna. Förmodligen ligger bakom den nu konstaterbara utvecklingen en kombination av nedskurna planer och en viss men svag planpåfyllnad.
En mycket måttlig investeringsökning synes vara att vänta i år. Till grund for bedömningen ligger som vanligt enkätuppgifter om industrins planer vad avser investeringar exklusive underhåll (se tabell 2—4). Dessa är i tabell 3 och 4 återgivna som procentuella förändringstal i löpande och fasta priser.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
101 Tabell VH: 4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar, halvårsvis, 1962—1967
Investeringar exklusive reparationer och underhåll Procentuell förändring
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Enkäterna innefattar även uppgifter om industrins investeringar i bostäder. Dessa är ej medtagna i redovisningen ovan. Statistiska centralbyrån har nivåkorrigerat årets novemberenkät, eftersom novemberenkäten liksom enkäterna i februari och augusti på grund av urvalets storlek erfarenhetsmässigt ger en något lägre nivå än den större undersökningen i mars. I tabellen har icke nivåjusterade värden använts. Utfallssiffrorna för utvecklingen 1965—1966 är preliminära. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Med stöd av tidigare års differenser mellan planer och utfall har nu föreliggande planer relativt mekaniskt justerats till de förändringstal, som är angivna inom parentes i tabellerna. Byggnadsinvesteringar exklusive underhåll beräknas komma att minska med omkring 5 % jämfört med 1966. Halvårsutvecldingen av bostadsbyggandet och industrins investeringar återges i diagram 1. Som synes har industrins byggnadsexpansion 1965 och 1966 i tiden ungefärligen sammanfallit med bostadsbyggandets nedgångsperiod. Omvänt sammanfaller nu den prognoserade uppgången inom bostadssektorn med vi-
102 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Diagram VII: 3. Investeringar inom egentlig industri, exklusive underhåll, totalt och uppdelat på branscher 1961—1967
Index: 1960 = 100. 1959 års priser. Logaritmisk skala
Massa- och pappersindustri
Totalt
Kemisk - och kem.tekn. industri
Järn- och stålverk
Verkstadsindustri, exki. varv
övrig industri
___-O
--_—J—J_ _[_.....i_| L..... ' ' 1 :
1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967
Anm. De branschvisa prognoserna för 1966 och 1967 får anses något osäkrare än prognosen för totala industrin.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
kande byggnadsinvesteringar enligt prognosen för industrin. Maskininvesteringarna väntas öka med 6 1/2 % 1967 och samma ökning gäller räknat såväl inklusive som exklusive de smärre posterna för hantverkets och byggnadsverksamhetens investeringar samt industrins bilinvesteringar. Den till 6 1/2 % angivna ökningen får ses som en siffermässig precisering av en särdeles vag prognos. Som bl. a. framgått av diagram 2 avvek 1966 från de närmast föregående åren vad gäller relationerna mellan planer och utfall för maskininvesteringarna. I och för sig skulle 1966 kunna tänkas utgöra inledningen till ett nytt mönster för industrins planuppgifter men det före-
103 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
faller rimligare att anta att andra faktorer varit avgörande, såsom t. ex. finansieringssvårigheter eller ändrade konjunkturförväntningar. Förutsatte man 1966 års relation mellan planer och utfall även för 1967 skulle en minskning med 5 % av industrins maskininvesteringar erhållas. Skalle däremot mönstret från 1963—1965 återkomma vore i stället en investeringsökning med 10—12 % att vänta.
Underhållsinvesteringarna har antagits öka med 4 % för byggnader och 3 % för maskiner. Inklusive underhåll beräknas byggnadsinvesteringarna sjunka med 3 % mellan 1966 och 1967 medan maskininvesteringarna väntas öka med 5 1/2 %. Totalt inklusive underhåll skulle industrins investeringar enligt de gjorda prognoserna i år komma att överstiga fjolårets nivå med 3 %.
Utvecklingen under 1960-talet för de i investeringshänseende tyngst vägande industribranscherna illustreras i diagram 3. De olika branschernas planuppgifter för 1967 har schablonmässigt justerats upp på så sätt att den gjorda korrigeringen för totala industrins planer applicerats på industribranschernas planuppgifter. Expansion kännetecknade samtliga särredovisade branscher under 1966 medan restgruppen övrig industri, som domineras av konsumtionsvaruindustri, som helhet minskade sina investeringar något. Stagnerande investeringar synes vara att vänta inom den tungt vägande verkstadsindustrin och även inom övriggruppen som helhet 1967. Fortsatt expansion anges endast för järn- och stålverk samt massa- och pappersindustri.
Handel
Efter att ha stagnerat 1965 minskade byggnadsinvesteringarna inom handel in. m. i fjol preliminärt med 6 % i volym. Nedgången får främst tillskrivas den starkt restriktiva igångsättningspolitik som bedrivits såväl under större delen av 1965 som en bit in på 1966. Genom den långa genomsnittliga byggnadstiden, omkring 20 månader, för handelns byggnader får igångsättningsminskningen 1965 även en neddragande effekt på investeringsvolymen 1966.
Liksom 1966 års investeringsvolym påverkades av igångsättningsminskningen 1965 kommer 1967 års investeringar att i viss utsträckning bli beroende av igångsättningens omfattning 1966. Trots den restriktiva igångsättningen i början av fjolåret kom påbörjandet första halvåret 1966 att ligga ca 7 % över 1965 års låga nivå. Enligt tillgänglig information om igångsättningen andra halvåret 1966 synes påbörjandet komma att öka i något större takt än under första halvåret 1966. Totalt beräknas igångsättningsökningen 1966 uppgå till omkring 9 %. Denna uppgång i påbörjandet väntas emellertid ej fortsätta 1967; en oförändrad igångsättningsvolym har antagits vara mest sannolik. Uppgången i påbörjandet 1966 tillsammans med antagandet om oförändrad igångsättningsvolym 1967 ger emellertid inte
104 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
som resultat att investeringarna åter vänder uppåt 1967. Föreliggande beräkningar anger en obetydlig minskning i investeringarna med 11/2 %.
Handelsflottan
Ca 940 miljoner kronor investerade de svenska rederierna i handelsflottan 1966 enligt en i oktober 1966 företagen varvsenkät. Därmed kom rederierna att drygt fördubbla sina nettoanskaffningar av fartyg mellan 1965 och 1966. Investeringarna i nybyggda fartyg ökade dock ej fullt så kraftigt. Både importen av nya fartyg och leveranserna av nybyggda fartyg från svenska varv ökade med ungefär 60 %. Samtidigt minskade rederierna i fjol sina försäljningar av begagnade fartyg till utlandet med drygt 35 r7.
Nytillskottet till handelsflottan 1967 från svenska varv har beräknats med stöd av den senaste varvsenkätens uppgifter om fartygsbeställningar. Enligt enkäten kommer varvens leveranser till svenska redare att minska något i år. Denna leveransminskning från svenska varv väntas emellertid uppvägas tämligen jämnt av ett ökat nettotillskott från utlandet. Detta innebär att rederiernas investeringar i handelsflottan i år kommer att ligga kvar på 1966 års höga investeringsnivå.
Statliga investeringar
De statliga investeringarna beräknas nu ha ökat med drygt 3 % i volym mellan 1965 och 1966. Beräkningarna för 1966 har dock fortfarande till stor del prognoskaraktär varför resultaten bör betraktas med stor försiktighet. Ökningen fördelar sig med 1 % på byggnader och anläggningar samt 5 % på maskiner m. m.
De statliga affärsverkens investeringar har enligt statistiska centralbyråns i november insamlade enkät ökat ca 3 1/2 % mellan 1965 och 1966. Ökningen är starkast på byggnadssidan och härrör framför allt från televerket. På maskinsidan märks avsevärda nyanskaffningar hos SJ. Även för 1967 förutses en icke obetydlig ökning av televerkets investeringar. Affärsverkens totala investeringar beräknas under detta år öka med 6 1/2 % med en något kraftigare uppgång för byggnadsinvesteringarna.
De statliga väginvesteringarna har mellan 1965 och 1966 minskat med ca 4 1/2 %. Den stora andelen arbetslöshetsarbeten — ungefär 25 % av de totala kostnaderna — gör det speciellt vanskligt att bedöma planuppgifterna.
I föreliggande prognos har antagits en något lägre nivå på dessa arbeten för 1967 än 1966. Med detta antagande synes de totala väginvesteringarna bli av i stort sett samma omfattning som i fjol.
Övriga statliga myndigheters byggnadsinvesteringar minskade under fjolåret med ca 4 % jämfört med 1965. Denna post har under tidigare år visat höga ökningstal, bl. a. beroende på universitetsutbyggnaden. För 1967 planeras återigen en ökning av storleksordningen 7 1/2 %.
Försvarets byggnadsinvesteringar visar för 1966 en ökning med närmare
105 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
20 %. Den av bl. a. konjunkturpolitiska skäl genomförda anslagsbegränsningen kommer till synes i en minskning av investeringarna med ca 1 1/2 % 1967.
Reviderade beräkningar för de militära maskininvesteringarna — den tungt vägande posten bland försvarets investeringar — ger vid handen en 6-procentig uppgång mellan 1965 och 1966. Genom ovannämnda anslagsbegränsning förutses för 1967 en minskning med ca 6 %, dvs. en återgång till 1965 års nivå.
För hela den statliga sektorn innebär detta en investeringsökning med
I 1/2 % mellan 1966 och 1967. Byggnadsinvesteringarna väntas öka med drygt 3 %, medan för maskininvesteringarna anges oförändrad volym.
Kommunala investeringar
Kommunernas totala investeringar exklusive investeringar i bostäder ökade med knappt 5 % i volym 1965—1966 enligt nu föreliggande preliminära beräkningar. Detta innebär att kommunernas investeringsaktivitet hölls relativt kraftigt tillbaka under fjolåret. Deras investeringsplaner vid slutet av 1965 pekade på en åsyftad investeringsökning på mellan 10 och
II %. Den ökade restriktivitet gentemot kommunerna som signalerades i början av 1966 förutsågs dock begränsa investeringsuppgången till ca 8 %. Den faktiska begränsningen synes nu alltså ha blivit något kraftigare. Till en del kan detta ses som en naturlig följd av att resursutrymmet inom byggnadssektorn kom att reduceras genom otjänlig väderlek vintern 1966 men helt tydligt tvingades kommunerna i relativt stor utsträckning i fjol föra åt sidan byggnadsprojekt till förmån för främst industrins utbyggnad.
Kommunernas investeringsplaner för 1967 såsom de redovisas i fjolårets novemberenkät pekar återigen på en förhållandevis kraftig planerad investeringsökning. Det synes dock rimligt räkna med att kommunernas investeringsönskemål även i år hålls relativt kraftigt tillbaka via i första hand byggregleringen. Detta torde bli fallet för såväl investeringarna hos primärkommunerna (städer, köpingar och landskommuner) som för investeringarna hos landstingen där det dominerande sjukhusbyggandet hålls inom en given fixerad ram 1967 genom beslut från mitten av 1966. En viktig faktor för den faktiska utvecklingen av kommuninvesteringarna 1967 blir givetvis omfattningen av årets bostadsbyggande. Primärkommunernas investeringar hänför sig i betydande grad till för- och följ dinvesteringar till bostadsbyggandet. Dämpningen av detta i fjol torde ha lättat trycket på kommunerna i detta avseende. Denna tendens kan inte väntas fortsätta i år. Kommunerna synes vidare under 1966 ha förbättrat sin likviditet vilket är en omständighet som kan förmodas få positiv inverkan på deras möjligheter att förverkliga sina investeringsplaner för 1967.
Primärkommunernas novemberplaner för investeringarna under det närmast kommande året brukar regelmässigt underskatta det faktiska investe-
106 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
ringsutfallet. Utfallet i fjol föll dock under planerna. Som prognos för 1967 för primärkommunernas investeringar på byggnadssidan har accepterats deras egna planer utan korrigering. Detta skulle innebära en volymökning för primärkommunernas byggnadsinvesteringar (exkl. underhåll) på knappt 8 % 1966—1967. Skulle primärkommunernas planer ha uppjusterats med hänsyn till under tidigare år normal missvisning, skulle prognosen ha satts 4 å 5 procentenheter högre. Landstingens egna investeringsplaner enligt novemberenkäten indikerar — efter korrigering för systematisk missvisning — en volymökning på byggnadssidan med ca 35 % 1966—1967. Av 1966 års byggnadsinvesteringar i landstingen avsåg ca 85 % investeringar i hälso- och sjukvården. Investeringsramen för sjukhusbyggandet 1967 får förutsättas ha beaktats i landstingens nu angivna investeringsplaner. Det är dock möjligt de enskilda landstingen haft en för optimistisk uppfattning om igångsättningsturordningen i år för just de egna sjukhusbyggena. En volymökning om ca 25 % av landstingens totala byggnadsinvesteringar (exkl. underhåll) 1966—1967 synes stå i bättre överensstämmelse med den fastställda ramen för sjukhusbyggandet 1967. I denna ram ingår även sjukhusinvesteringarna i storstäderna utanför landstingen. Deras investeringar i sjukhusbyggen visar enligt planerna en avsevärt lägre expansionstakt 1966—1967 än landstingens, som följaktligen synes kunna bli väsentligt högre än det genomsnitt som rymmes inom ramen. För åren 1963—1965 var förhållandet mellan storstädernas och landstingens investeringsutveckling det motsatta. Det bör uppmärksammas att investeringsvolymen innevarande år inkluderar investeringarna inom mentalsjukvården, varöver huvudmannaskapet överflyttades från staten till landstingen den 1 januari 1967.
För primärkommuner och landsting sammantagna (samt inkl. även kommunala bolag och stiftelser) skulle därmed investeringsvolymen på byggnadssidan förutses öka med knappt 11 % exklusive underhåll och likaså med 11 % inklusive underhåll. För kommunernas maskininvesteringar indikerar novemberenkäten en uppgång med 14 % inklusive underhåll och de totala kommunala investeringarna inklusive underhåll skulle därmed förutses öka med 111/2 % i volym 1966—1967.
2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1967
Expansionstakten inom byggnadssektorn bromsades upp 1965 av en restriktiv igångsättnings- och kreditpolitik och dämpningen markerades ytterligare under 1966. Totalt beräknas byggnadsinvesteringarna inte ha ökat med mer än 2 % mellan 1965 och 1966 (se tabell 5 och 6), delvis sammanhängande med den stränga vinterns neddragande effekt. Det tungt vägande bostadsbyggandet minskade 1966 jämfört med 1965 liksom även investeringar inom handel m. m. Mest betydande ökning anges för byggandet för
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
107 Diagram VII: 4. Byggnads- och maskininvesteringar, inklusive underhåll, totalt och uppdelat på sektorer 1960—1967
Index: 1960 = 100. 1959 års priser
Byggnader och anläggningar
Totalt
Handel
Övriga privata
Övriga statligi
Maskiner,
Totalt, inkl. handelsflottan
Totalt, exkl. handelsflottan
100 -
Industri
Övriga privata, exkl. handelsflotta!
Övriga kommunala
Övriga offentliga, exkl. handelsflotta!
1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967
Anm. I varje deldiagram är totalen för byggnads- resp. maskininvesteringar inlagd som en tunt streckad kurva.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
industrin, medan kommunala byggnadsinvesteringar exklusive bostäder uppvisade en jämfört med tidigare års expansionstakt (se diagram 4) närmast moderat stegring. De olika delprognoserna för 1967 summerar sig till
108 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Tabell VII: 5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1963—1966 samt prognos för 1967 inklusive underhåll
1 Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader.
2 Inklusive byggnadsverksamhetens maskininvesteringar.
Anm. I övriga investeringar ingår förutom privata även vissa offentliga investeringar, nämligen investeringar i halvkommunala kraftverk, statliga kraftaktiebolag och statliga delen av SAS.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
en total byggnadsökning på 5 % mellan 1966 och 1967. Prognosen bärs främst upp av en kraftig kommunal investeringsökning samt av bostadsinvesteringarna, som åter väntas vända uppåt. För industri och handel vän-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967 109
Tabell VD: 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1963—1966 samt prognos för 1967 för privat, statlig och kommunal sektor, inklusive underhåll
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
tas däremot sjunkande byggaktivitet. Skillnaden i ökningstakt — 2 % 1966 och 5 % som prognos för 1967 — torde sammanhänga med den stränga vintern i fjol. Om man bortser från produktionsbortfallet till följd av otjänlig vinterväderlek — uppskattningsvis av storleksordningen 1 1/2 % — skulle byggnadsinvesteringarnas ökning kunna anges till 3 1/2 % för både 1966 och 1967.
Totala maskininvesteringarna ökade med 6 % enligt de preliminära utfallsberäkningarna för 1966. Den relativt starka expansionen är i huvudsak hänförlig till handelsflottan, vars investeringar beräknats ha ökat med drygt 100 % under fjolåret. Exklusive handelsflottan anges för maskininvesteringarna en ökning med endast 2 %, ett preliminärt utfall som ligger väsentligt under prognosen på 8 % i 1966 års preliminära nationalbudget. Framför allt är det industrins maskininvesteringar som inte ökat i tillnärmelsevis den grad som tidigare förutsatts. Den utomordentligt kraftiga
no
Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
nedgången i personbilsregistreringarna 1966 har också spelat in; största delen av personbilarna räknas som konsumtion men resten förs till investeringssektorn och ingår i tabell 5 i posten övrig samfärdsel. För 1967 väntas maskininvesteringarna öka med 5 %. Exklusive handelsflottan anges något högre ökningstal, 5 1/2 %.
Totalt innebär beräkningarna, en stegring på 3 1/2 % 1965—1966 för investeringarna. Exlduderas de starkt fluktuerande investeringarna inom handelsflottan anges ökningen 1966 endast till 2 %. För 1967 ger de olika delprognoserna en total ökning av investeringarna med 5 % och ökningen är densamma exklusive handelsflottan.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
111 VIII. Den offentliga verksamheten
1. Allmänt
Den offentliga sektorn — staten och kommunerna — tar i anspråk en inte oväsentlig del av bruttonationalproduktens resurser i form av varor och tjänster för investerings- och konsumtionsändamål. I det följande görs en uppskattning av den offentliga sektorns efterfrågan på varor och prestationer för dessa ändamål under 1967. En redogörelse ges också för statens och kommunernas totala finanser. Den realekonomiska gruppering av statens utgifter och inkomster, som presenteras, avser därvid de utgifts- och inkomstposter som upptas i den egentliga statsbudgeten. Motsvarande gruppering för kommunernas del hänför sig till de kommunala myndigheterna, medan kommunernas affärsdrivande verksamhet, såsom hamnar, kommunikationer och industriell verksamhet, samt kommunala bolag och stiftelser inte är inräknade.
Av de angivna avgränsningarna följer, att de investeringsberäkningar, som redovisas nedan, inte omfattar den offentliga sektorns totala investeringsaktivitet. En stor del av statens investeringsutgifter, såsom de statliga bolagens investeringar, affärsverkens underhåll och den del av affärsverkens investeringar som finansieras med egna avskrivningsmedel, ingår nämligen inte i den nettoredovisade statsbudgeten enligt tabell 2. Av de kommunala investeringarna hänför sig en betydande del till andra kommunalt anknutna subjekt än kommunala myndigheter. För en redogörelse för de totala offentliga investeringarna hänvisas till kapitel VII.
Som offentlig konsumtion betraktas i detta sammanhang sådana utgifter för löner och för inköp av varor och tjänster från andra sektorer, som inte ingår i den offentliga sektorns investeringsutgifter och som inte heller utgör mellanled i framställning av varor och tjänster, som av det offentliga försäljs på marknaden.
En betydande andel av den offentliga sektorns, i första hand statens, utgifter består av transfereringar (inkomstöverföringar) till andra sektorer. Dessa utgifter medför inte utan vidare att reala resurser tas i anspråk. De direkta transfereringarna från staten till främst hushåll och kommuner ger dock i betydande utsträckning omgående upphov till en efterfrågan på varor och tjänster.
I det följande redovisas slutligen vissa kalkyler över den offentliga sektorns finansiella transaktioner vilka sedermera infogas i avsnittet om kreditmarknaden.
112 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
2. Kommunerna
Expansionen av kommunernas ekonomiska verksamhet synes enligt nu föreliggande uppgifter ha fortsatt i snabb takt under 1966. Detta gäller inte minst den kommunala konsumtionen, som enligt tillgängliga beräkningar ökade med drygt 7 % i volym mot drygt 3 % 1964—1965. Uppgången i ökningstakten för konsumtionen kan dock helt tillskrivas de huvudmannaskapsförändringar mellan kommunerna och staten som ägt rum under dessa år. De innebar, att staten den 1 januari 1965 övertog polis-, åklagar- och exekutionsväsendet från kommunerna, medan de tidigare statliga gymnasierna överfördes från staten den 1 juli 1966. Om effekterna av dessa förändringar överslagsmässigt exlduderas, implicerar de anförda volymberäkningarna, att ökningstakten för de kommunala konsumtionsutgifterna inom verksamhetsområden, som ej berörts av huvudmannaskapsförändringar, avtog påtagligt mellan 1964—1965 och 1965—1966. De kommunala investeringarna synes ha stigit med knappt 5 % i volym — ungefär samma tillväxttakt som 1964—1965 men väsentligt lägre än den som registrerats i genomsnitt tidigare under 1960-talet. Dämpningen av investeringsexpansionen torde i första hand ha föranletts av direkt eller indirekt verkande återhållande ekonomisk-politiska åtgärder.
Enligt en enkät hos kommunerna i november 1966 planerar dessa att öka sina utgifter kraftigt från 1966 till 1967. På investeringssidan synes planerna vara särskilt expansiva i fråga om landstingens sjukhusbyggen men även för primärkommunernas byggnadsinvesteringar indikeras en kraftig uppgång. Även om det kan förutsättas; att bl. a. byggregleringen kan verka återhållande på kommunernas investeringar torde man på grundval av överväganden, som närmare angavs i kapitel VII, kunna emotse en volymökning med 11,5 %. Beaktas därutöver effekterna av de finanspolitiska åtgärder, som föreslås i finansplanen, kan investeringsuppgången, såsom framgått av kapitel I, beräknas stanna vid 8 %. I fråga om inköp av fastigheter och mark har kommunerna redovisat planer, som innebär en utgiftsminskning med drygt 300 miljoner kronor mellan 1966 och 1967. Med hänsyn till tidigare relationer mellan planer och utfall i detta hänseende har det förutsatts, att denna minskning inte kommer till stånd.
Kommunernas utgifter för konsumtion kan med ledning av enkätuppgifterna förutses öka med ca 8 % i volym. Denna emotsedda uppgång i högre takt än den trendmässiga är helt en konsekvens av att huvudmannaskapet för mentalsjukvården vid årsskiftet 1966—1967 överfördes från staten till kommunerna. Beaktas slutligen, att transfereringsutgifterna kan väntas öka relativt kraftigt bl. a. till följd av ökande utgifter för räntor och andra lånekostnader, torde kommunernas totala utgifter i löpande priser från 1966 till 1967 kunna förutses stiga med omkring 18,5 %.
Kommunernas inkomster tilltog mycket starkt under 1966. Skattein-
113 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
Tabell VIII: 1. Kommunernas utgifter och inkomster 1966—1967
(Exkl. affärsmässig verksamhet samt kommunala bolag och stiftelser)
Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.
komsterna beräknas ha ökat med nära en fjärdedel till följd av ett stigande skatteunderlag och en kraftig höjning av den genomsnittliga utdebiteringen. Även inkomstöverföringarna från staten till kommunerna steg betydligt, inte minst som en konsekvens av det nya systemet för kommunal skatteutj ämning.
Kommunernas totala inkomster kan 1966—1967 beräknas öka i nästan samma höga takt som 1965—1966. Tillväxttakten för skatteinkomsterna kommer dock att nedgå märkbart, då höjningen av den genomsnittliga utdebiteringen 1966—1967 var endast knappt hälften så stor som höjningen 1965—1966 medan skatteunderlaget fortfor att stiga i en takt av drygt 10 %. De s. k. slutavräkningsmedlen från staten till kommunerna beräknas stiga med 570 miljoner kronor mot 550 miljoner kronor 1965—1966. Statsbidragen väntas däremot komma att öka mera än 1965—1966 i samband med överflyttningen av mentalvården till kommunerna. Totalt synes en inkomstökning för kommunerna med omkring 19 % vara att vänta.
Under första hälften av 1960-talet steg kommunernas utgifter i högre takt än deras inkomster varför deras finansiella ställning kontinuerligt försämrades. Denna utveckling synes enligt preliminära kalkyler ha brutits under 1966. Kommunernas utgiftsöverskott exklusive finansiella transaktioner beräknas nämligen ha minskat med uppskattningsvis en halv miljard kronor från 1965 till 1966. Den väsentligaste faktorn bakom förbättringen i
8 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
114 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
kommunernas finansiella ställning var den starka inkomstökningen från 1965 till 1966, även om dämpningen under både 1965 och 1966 av den tidigare starkt uppdrivna investeringsaktiviteten också medverkade. Den sammanställning av prognoserna för kommunernas ekonomiska aktiviteter 1967, som återges i tabell 1, ger vid handen att en viss ytterligare nedgång i kommunernas utgiftsöverskott skulle kunna vara att vänta. Kommunernas reala likviditet synes enligt beräkningar, som redovisats i konjunkturinstitutets höstrapport inte ha försämrats från 1965 till 1966. Det är dock sannolikt att likviditeten, åtminstone i storstäderna, kan anses ligga på en låg nivå och att ett behov av förstärkning föreligger, inte minst med hänsyn tagen till begränsningen av kommunernas långfristiga nyupplåning under
1966. Prognosen om en ytterligare minskning av kommunernas utgiftsöverskott kan därför inte utan vidare tas som en indikation på ett minskat kommunalt upplåningsbeliov under 1967. Det bör dock beaktas att kommunerna själva i sina enkätsvar sammanlagt räknar med en oförändrad upplåning från 1966 till 1967 medan tidigare enkäter regelmässigt visat betydande upplåningsökningar för det framförliggande året. För 1967 räknar endast landstingen och städerna med en stigande upplåning.
3. Staten
Statsinkomsterna beräknas enligt preliminära kalkyler ha ökat med ca 9 % från 1965 till 1966 mot drygt 21 % mellan 1964 och 1965. Denna kraftiga nedgång i inkomsternas stegringstakt hänförde sig enbart till inkomsterna av direkta skatter, som till följd av ändrade beskattningsregler ökade med endast 3 % 1965—1966 mot nästan 28 % 1964—1965. Inkomsterna av indirekta skatter steg däremot något snabbare än 1964—1965.
För 1967 förutses en obetydlig uppgång i statsinkomsternas stegringstakt; ökningen uppskattas till drygt 11 %. Det är därvid att märka, att de skatteskärpningar som aviseras i riksstatsförslaget, inte får helårseffekt under
1967. En snabbare tillväxt synes vara att vänta för inkomsterna av direkta skatter, då effekten på ökningstakten i sänkande riktning av de ändrade skattereglerna 1966 upphör. Slutavräkningsmedlen till kommunerna beräknas öka med ungefär samma belopp som 1966 och även nettot mellan utbetalad överskjutande skatt och inbetalad kvarskatt synes komma att förskjutas i positiv riktning med ungefär samma belopp som från 1965 till 1966.
Även statsutgifternas ökningstakt dämpades påtagligt 1966. De totala utgifterna beräknas ha stigit med ca 13,5 % 1965—1966 mot drygt 20 % 1964—1965. Avsaktningen hänförde sig främst till statens reala utgifter för konsumtion och investeringar. Dessa synes tillsammans i volym ha ökat med ca 3,5 % 1965—1966 mot drygt 6 % 1964—1965. Motsvarande nominella ökningstal var 11 % respektive 14 %. Den statliga utlåningen, framför allt till bostadsbyggande, ökade däremot kraftigt. För 1967 kan de to-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
115 Tabell Vill: 2. Statens inkomster och utgifter 1965—1967
Anm. i. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåren 1966/67 och 1967/68 till kalenderårssiffror för 1966 och 1967 måste ganska approximativa metoder användas, varför en viss osäkerhet vidlåder uppskattningen av de enskilda inkomst- och utgiftsposternas storlek. Vid halvårsfördelningen har dock hänsyn tagits till det förhållandet, att mentalsjukvården den 1 januari 1967 i dess helhet överfördes från staten till kommunerna, varvid samtidigt statens bidrag till kommunerna för denna verksamhet ökade.
Anm. 2. Tabellens uppgifter i posterna 1 t. o. m. 9 baseras på riksrevisionsverkets och finansdepartementets data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härifrån föreligger dock, varför exakt överensstämmelse inte nås med riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen, redovisad i post 11. Sådan överensstämmelse nås först sedan totalsaldona i post 9 — här i form av en residualberäkning — justerats för nettoförändringarna i transaktionerna vid sidan av riksstaten. Dessa transaktioner innefattar bl. a. av staten verkställda men vid periodskiftena ännu icke bokförda betalningar.
Anm. 3. Den realekonomiska gruppering av statens utgifter, som anges i tabellen, överensstämmer p. g. a. olikheter i klassificeringen av vissa utgiftsposter inte helt med den gruppering, som redovisas i finansplanen.
tala utgifternas tillväxttakt på grundval av de i riksstatsförslaget presenterade utgiftskalkylerna väntas avta ytterligare något och stanna vid 11 % eller något därunder. Statens reala utgifter förutses i volym öka med blott drygt 2 %, investeringarna med 1,5 % och konsumtionen med 3 %. Transfereringsutgifterna beräknas däremot komma att fortsätta att stiga i snabb takt. Nedgången i ökningstakten för statsutgifterna för konsumtion och investeringar återspeglar till stor del effekterna av förändringar i ansvarsfördelningen mellan stat och kommuner beträffande vissa offentliga verksamhetsgrenar. Sålunda överfördes den 1 juli 1966 de dittillsvarande statliga gymnasierna till kommunerna och den 1 januari 1967 övertog dessa men-
116 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
talsjukvården i dess helhet. Samtidigt har statens bidrag till kommunerna för dessa verksamheter ökat. Även om effekterna av huvudmannaskapsförändringarna schablonmässigt borträknas synes en viss avsaktning i tillväxttakten för statens utgifter för konsumtion och investeringar vara att vänta; volymuppgången skulle under denna förutsättning kunna beräknas till omkring 4,5 % 1966—1967 mot inemot 5 % 1965—1966.
Av den sammanställning av statens finanser, som återges i tabell 2, framgår att budgetsaldot enligt riksgäldskontorets utfallsberäkning försköts från ett överskott om ca 250 miljoner kronor 1965 till ett underskott om ca 1 250 miljoner kronor 1966. Denna budgetförsvagning, som inleddes under andra kvartalet 1966, var till en början främst en konsekvens av att statsinkomsternas ökningstakt minskade kraftigt. Under senare delen av 1966 började inkomsterna åter stiga något snabbare, men effekten härav på budgetbalansen synes till stor del ha motverkats av en påtaglig uppgång i utgifternas stegringstakt, då bl. a. de retroaktiva löneökningarna till de statsanställda utbetalades och en stor förskottsutbetalning av bostadslån verkställdes. Saldoförsämringen från 1965 till 1966 kan i själva verket till inemot hälften hänföras till en ökning av statens utlåning, i första hand till bostadsbyggandet. Om statens finansiella transaktioner exkluderas, begränsas därför försvagningen av budgetsaldot, mätt genom det s. k. finansiella sparandet, till ca 600 miljoner kronor. Med ledning av nu föreliggande anslagsberäkningar kan statens utgifter mellan kalenderåren 1966 och 1967 beräknas öka ungefär lika mycket som dess inkomster, varför någon ytterligare saldoförsämring ej skulle äga rum. För det finansiella sparandet framkommer i kalkylerna en ökning med ca 300 miljoner kronor.
På grundval enbart av registrerade eller förväntade förändringar i totalbudgetens saldo eller i det finansiella sparandet torde det inte vara möjligt att göra några fullständiga bedömningar av statsbudgetens verkningar på den samhällsekonomiska balansen. Förändringar i totalsaldot och därmed i statens upplåningsbehov ger dock en föreställning om budgetens effekter på kreditmarknaden. För en analys av den konjunkturpåverkan som i övrigt utgår från statsbudgeten torde dock vare sig det finansiella sparandet eller än mindre totalsaldot utgöra några fullgoda indikatorer. Detta hänger bl. a. samman med att man vid en sådan schematisk analys som härvid kan ifrågakomma måste tillmäta alla utgifts- och inkomstströmmar samma realekonomiska betydelse, oavsett vilka marknader och subjekt som berörs. Framför allt gäller vidare, att beräknade förändringar i det finansiella sparandet inte ger någon uppfattning om den påverkan på samhällsekonomin, som kan ha följt därav att den statliga verksamhetens volym utvidgats och därvid tagit ytterligare produktionsfaktorer i anspråk. Därtill kommer, att statens inkomster och i viss mån även dess utgifter automatiskt påverkas av det ekonomiska skeendet utanför den statliga sektorn. Vid en analys av utvecklingen av det finansiella sparandet 1965—1966 synes det finnas skäl
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967 117
att särskilt beakta den sistnämnda aspekten. Nedgången i det finansiella sparandet med omkring 600 miljoner kronor vid en samtidig kraftig dämpning av utgifternas stegringstakt framstår nämligen åtminstone till en del som en konsekvens av att inkomsternas ökningstakt bl. a. till följd av en försvagning av aktivitetstillväxten inom ekonomin utanför den statliga sektorn avtagit ännu kraftigare. Den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen under första halvåret torde sålunda ha medfört en nedgång i ökningstakten för avkastningen av konsumtionsskatterna. Vidare torde kreditåtstramningen ha verkat dämpande på inbetalningarna av fyllnadsskatt. Minskningen av det finansiella sparandet kan därför inte utan vidare ses som en indikation på att budgetens realekonomiska verkningar gått i expansiv riktning. Den statliga verksamhetens volym synes ha ökat väsentligt långsammare 1965—1966 än 1964—1965; om effekterna av huvudmannaskapsförändringarna gentemot kommunerna beaktas, ger dock nu föreliggande beräkningar vid handen, att volymtillväxten för statliga verksamheter som inte berörts av dessa förändringar båda åren hållit sig något under 5 %.
118 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
IX. Kreditmarknaden
1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1985 och 1966
Under en stor del av det gångna året kännetecknades kreditmarknaden av den restriktiva penning- och kreditpolitik, som sedan länge förts, men en viss lättnad företogs under senare delen av året. Under andra halvåret täcktes statsbudgetens växande underskott endast till en del med långfristig upplåning och affärsbankernas skuldsättning i riksbanken minskade. Bostadssektorn fick ett ökat utrymme på kreditmarknaden. Näringslivets upplåning fortsatte att växa, medan kommunernas upplåning minskade något.
Den ovannämnda försvagningen av statens budget från ett överskott på 250 miljoner kronor under 1965 till ett underskott på 1 250 miljoner kronor medförde en genomgripande förändring av kreditmarknadsläget 1966. Till den ökade statliga upplåningen bidrog förslcottsutbetalningar på preliminärt beviljade bostadslån med ca 300 miljoner kronor. Budgetunderskottet täcktes genom långfristig upplåning till ett belopp av ca 750 miljoner kronor, vad som inbetalats på det för allmänheten avsedda sparlånet. Återstoden finansierades på kort marknad.
Kreditgivningen till kommunerna uppgick i fjol till ett något mindre belopp än under de närmast föregående åren. Trots att kreditåtstramningen fortfarande var mycket kännbar även för den kommunala sektorn — och framför allt för storstäderna — blev själva kreditutrymmet något mindre knappt i förhållande till finansieringsbehovet än tidigare. Det senare minskade tack vare den relativt gynnsamma inkomstutvecklingen å ena sidan och den av byggnadsregleringen föranledda återhållsamheten i investeringarna å andra sidan. Denna utveckling bidrog till att den nedåtgående trenden för kommunernas reala likviditet avbröts.
Kreditgivningen till bostadssektorn, som under 1965 ökade förhållandevis långsamt i likhet med bostadsinvesteringarna, expanderade kraftigt under 1966, trots en obetydlig tillväxt av bostadssektorns investeringsbelopp. Finansieringssvårigheterna avtog mot slutet av året, och långivningen från kreditinstituten och staten ökade för året som helhet med drygt en miljard kronor, av vilken ökning den statliga kreditgivningen bidrog med mer än en tredjedel. Kapitalbristen hade under årets tidigare skede medfört svårigheter för affärsbankerna att få krediter i färdigställda fastigheter avlyfta, och dessa krediter ligger alltjämt på en hög nivå trots de omfattande obligationsemissioner, som beviljades fr. o. m. våren 1966.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
119 Tabell IX: 1. Kreditmarknaden 1965 och 1966
Nettobelopp, miljoner kronor
1 Exkl. återlån samt exkl. förvärv av utländska obligationer och bankers förlagsbevis.
Anm. Med näringslivet avses praktiskt taget hela den del av samhällsekonomin, som ligger utan för staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.
Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp av statspapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer samt bostadsbyggnadskrediter och köp av hypoteksobligationer. Utlåningen till näringslivet är en restpost och avser alla andra lån och obligationsköp än de nyssnämnda.
»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationerna, allmänna pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges Kommunalanställdas pensionskassa. Deras kreditgivning till staten, kommunerna, bostadssektorn och näringslivet omfattar såväl reverslån som köp av obligationer och andra värdepapper.
I uppgifterna för »allmänheten» ingår de obligationer, förlagsbevis, aktier och diverse stats -papper som försålts till andra köpare än de institutioner, som ingår i tabellens övriga långivar -sektorer. Företagens, hushållens och diverse fonders och kassors värdepappersköp redovisas så ledes i denna post.
Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden: kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan och inom de reala sektorerna ngår således inte.
Näringslivets upplåning som 1965 hade ökat med en och en halv miljard kronor, ökade 1966 med mindre än hälften av detta belopp. Till denna utveckling bidrog sannolikt lagerinvesteringarnas nedgång. Återhållande på upplåningen verkade härutöver det under en stor del av året strama kreditmarknadsläget. Industrins fasta investeringar fortsatte att öka medan handelns minskade. Industrins vinstmarginaler, som har krympt alltsedan 1959, med undantag för 1964, torde ha försämrats även under fjolåret, och sannolikt har även självfinansieringsgraden sjunkit mellan 1965 och 1966 trots vikande lagerinvesteringar. För näringslivet som helhet synes finansieringsbehovet ha fortsatt att öka. Upplåningen försköts under början av året i riktning mot ökad upplåning i affärsbankerna men för
120 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
året som helhet blev dess fördelning i det närmaste densamma som för 1965.
Oavsett hur man bedömer frågan om hur hårt kreditpolitiken kan ha begränsat finansieringsmöjligheterna är det svårt att avgöra i vad mån den har påverkat själva investeringsbenägenheten. Ännu på våren 1966 kunde ett gap konstateras mellan näringslivets investeringsplaner och kreditutrymmet. Under 1966 har, såsom framgår av diagram 2 i kapitel VII, utfallet av investeringarna successivt tenderat att sjunka i förhållande till de ursprungliga planerna. Sannolikt har såväl planerade som verkställda investeringar påverkats i negativ riktning av finansieringssvårigheterna.
Upplåningens lägre stegringstakt, minskningen av vinstmarginalerna inom industrin såsom den preliminärt beräknats samt den alltjämt höga investeringsaktiviteten vilken inte helt har kompenserats av en minskning av lagervolymökningen har utgjort en påfrestning på näringslivets likviditet. För industri- och handelsföretagen har likviditetsutvecklingen oktober 1965—september 1966 undersökts. Undersökningen, utförd av statistiska centralbyrån, avser endast ett mindre antal företag men resultatet torde utgöra ett tillräckligt underlag för slutsatsen att en allmän likviditetsförsämring inom industrin och handeln har ägt rum.
Tabell IX: 2. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel under 1966
. "!.T\Uppglftel'na 1 ’ 1 resP- 2 bygger på en specialundersökning som har företagits av
statistiska centralbyrån i november. Undersökningen avser ett mindre urval, nämligen ca 500 industriföretag och ca 300 handelsföretag med fler än 200 resp. 100 anställda. Med likvida medel avses kassa, banktillgodohavanden (exkl. i Riksbanken spärrade investeringsfondmedel), postgirotillgodohavanden samt icke utnyttjade checkräkningskrediter.
Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och Svenska Bankföreningen.
121 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
Som framgår av kolumn 1 i tabell 2 har en minskning av finansiella medel (kassa-, postgiro- och banktillgodohavanden samt icke utnyttjade checkräkningskrediter) ägt rum mellan 30 september 1965 och 30 september 1966 inom flertalet industribranscher. För egna likvida medel (dvs. kassa, bank och postgiro) var dessutom nedgången större än för den totalt redovisade likviditeten. Undersökningen ger inte något entydigt besked om frågan huruvida de medelstora företagen har drabbats hårdare av kreditrestriktionerna än de stora. Endast inom metall- och verkstadsindustrin kan detta någorlunda säkert sägas ha varit fallet, medan däremot en mera gynnsam utveckling för de mindre företagen kan konstateras inom massaoch pappersindustrin, livsmedelsindustrin och textil- och beklädnadsindustrin.
Den reala likviditeten — definierad som kvoten mellan finansiella tillgångar och produktionen — har försämrats mera än tillgången på likvida medel. Dylika medel och lager utgör i viss mån komplementära poster i företagens balanser. I ett flertal branscher har en dämpning av lagerinvesteringarna åtföljts av en nedgång i likviditeten; härigenom framstår likviditetsförsämringen ännu tydligare. Ett annat symptom på försämrad likviditet utgör de i kolumn 2 redovisade förändringarna i kvoten utnyttjade/ beviljade checkkrediter. Ökningen av denna kvot inom flertalet industribranscher kan betraktas som ett tecken på ett ansträngt likviditetsläge. En tänkbar förklaring till en stegrad utnyttjandegrad kunde ha varit om de beviljade krediterna ökat i långsammare takt än tidigare. Det föreligger ingen exakt information om hur de beviljade krediterna utvecklats för olika sektorer av näringslivet. I flertalet fall har emellertid den utnyttjade kreditgivningen expanderat snabbare än tidigare, såsom framgår av kolumn 3.
2. Kreditmarknadskalkyl för 1967
Konsistensen av prognoserna för de olika samhällssektorernas investering och konsumtion kan i viss mån bedömas genom att ställa kraven på resurserna mot det reala resursutrymmet, såsom har gjorts i försörjningsbalansen i kapitel I. Genom följande kreditmarknadskalkyl erhålls ytterligare en möjlighet att bedöma prognosernas konsistens, nämligen från en finansiell synvinkel. Det bör här påpekas att omslutningen av balansen i tabell 3 inte har någon entydig analytisk betydelse; den påverkas nämligen både av fördelningen av det finansiella sparandet mellan samhällssektorerna och av likviditetsutvecklingen inom dessa sektorer. Som ett exempel med avseende på sparandefördelningen kan nämnas sparandetillväxten inom APfonden på 800 miljoner kronor från 1966 till 1967, vilken till stor del kan komma att motsvaras av ett sparandebortfall, eller av en mindre snabb sparandeökning i andra sektorer. Balansens omslutning på grund av denna ut-
122 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Tabell IX: 3. Kreditmarknadskalkyl för 1967
Nettobelopp, miljoner kronor
1 Inkl. återlån m. m. uppskattas fondens totala utbud till 4 600 miljoner kronor.
Anm. Tabellen innehåller inte uppgifter om kreditgivningen gentemot utlandet och inte heller kreditgivningen mellan olika kreditinstitut eller mellan olika låntagargrupper. Dessa transaktioner beaktas dock i princip vid beräkningen av näringslivets efterfrågesiffra.
veckling ökar utan att utbuds-efterfrågerelationen med nödvändighet påverkas. Å andra sidan kan en neddragning av likviditeten inom olika sektorer av samhällsekonomin tendera att dämpa ökningstakten av balansens omslutning.
Det är förenat med störa svårigheter att med någon större precision ange det statliga budgetutfallet under kalenderåret 1967. 1 det följande förutsätts att underskottet 1967 blir av samma storleksordning som 1966, dvs. en miljard kronor.
Kommunernas investeringar kommer att expandera avsevärt snabbare än under 1966, vilket delvis sammanhänger med det ökande bostadsbyggandet. Även konsumtionen ökar kraftigt, vilket dock förorsakas av en viss överföring av verksamheter från staten till kommunerna. Trots denna utgiftsexpansion torde det finansiella sparandet inom denna sektor komma att förbättras, främst på grund av en kraftig ökning av statsbidragen. Under förutsättning att det fortsatta strama läget på kreditmarknaden inte skapar utrymme till någon betydande förbättring av likviditeten har en siffra på tre kvarts miljard kronor satts in i kalkylen.
Bostadssektorns investeringar (exkl. underhåll) beräknas öka med drygt 6 % i volym; kostnadsstegringen har antagits uppgå till 4 %, vilket är något lägre än 1966 års siffra. Kalkylsiffran innebär en höjning av 1966 års kreditgivning med tre kvarts miljard kronor.
Näringslivets planerade investeringar i byggnader, anläggningar och maskiner kommer att ställa höga krav på kreditutrymmet. Denna fortsatta investeringsexpansion kompenseras visserligen av en lageruppbyggnad som är mindre omfattande än under 1966, men likväl motsvarar den ett ökat finansieringsbehov på inemot en miljard kronor. Enligt en grov kalkyl över sparandeutvecklingen inom samhällsekonomins olika sektorer skulle någon del av detta ökande finansieringsbehov motsvaras av ett ökande företags-
123 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
sparande. Även om man inte kan räkna med någon nämnvärd förbättring av vinstmarginalerna torde det totala företagssparandet komma att öka ungefär i takt med produktionen. Som nämnts ovan torde finansieringsmöjligheterna genom neddragning av likviditeten vara begränsade. En upplåning på 6 miljarder kronor har införts i kalkylen.
På utbudssidan i kalkylen införs i brist på bättre information schablonmässiga tal för riksbanken och för allmänhetens värdepappersförvärv. Talet för »övriga kreditinstitut» beräknas relativt tillförlitligt genom trendextrapolering. Affärsbankernas utbud beräknas som restpost. Det utbud från affärsbankernas sida som erfordras för att kalkylen skall gå ihop är inte mycket större än 1966 års belopp. Detta skulle innebära att svårigheterna för affärsbankerna att tillgodose efterfrågan enligt kalkylen kan bli mindre störa än under fjolåret. Bankerna befinner sig för närvarande också i ett något bättre utgångsläge än för ett år sedan, eftersom deras likviditet har förbättrats. Skulle det under 1967 visa sig att investeringsviljan inom näringslivet mattas av, samtidigt som det finns realekonomiskt utrymme för större investeringar skulle det givetvis te sig desto mera angeläget att i görligaste mån tillgodose företagens kreditefterfrågan. Om i ett dylikt läge valutareserven, trots en godtagbar utveckling av bytesbalansen, skulle tappas av väsentligt, skulle den därav följande likviditetsförsämringen lätt nog kunna mötas med penningpolitiska åtgärder, givetvis med förbehåll att utvecklingen inte blir sådan att omsorgen om valutareservens storlek måste ges prioritet. Det är tänkbart att företagens behov av långfristig upplåning kan komma att bli särskilt kännbart under 1967. 1 vilken utsträckning detta behov kan komma att tillgodoses kan delvis bli beroende av statsskuldspolitikens utformning. Ökad tillgång till långfristig finansiering kommer emellertid att frambringas genom den näringspolitiska fond som föreslås komma att inrättas.
124 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Innehåll
Inledning.................................................. 1
I. Sammanfattande översikt...................................... 2
1. Den ekonomiska utvecklingen 1965—1966.................... 2
2. Sveriges ekonomi 1967 .................................... 9
II. Det internationella läget ...................................... 20
1. Sammanfattande översikt.................................. 20
2. Länderöversikter ........................................ 27
III. Utrikeshandeln ............................................ 44
1. Exporten .............................................. 44
2. Importen .............................................. 53
3. Bytes- och betalningsbalansen........................... 56
IV. Produktionen .............................................. 60
1. Industrin .............................................. 60
2. Skogsbruket ............................................ 70
3. Övriga näringsgrenar...................................... 72
4. Den totala produktionen .................................. 72
V. Arbetsmarknaden............................................ 74
1. Arbetsmarknaden under 1966 .............................. 74
2. Arbetsmarknaden 1967 .................................... 83
VI. De enskilda konsumenternas ekonomi............................ 86
1. De disponibla inkomsterna ................................ 86
2. Konsumentpriserna ...................................... 89
3. Den privata konsumtionen ................................ 91
VII. Investeringarna ............................................ 95
1. Investeringsutvecklingen inom olika områden ................ 95
2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1967 ............ 106
VIII. Den offentliga verksamheten.................................... 111
1. Allmänt................................................ 111
2. Kommunerna............................................ 112
3. Staten.................................................. 114
IX. Kreditmarknaden............................................ 118
1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1965 och 1966 .............. 118
2. Kreditmarknadskalkyl för 1967 ............................ 121
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
125 T abellförteckning
I. 1. Försörjningsbalans 1964—1966 ............................ 3
2. Preliminär försörjningsbalans för 1967 efter finanspolitiska åtgärder 17
3. Bytesbalansen 1965—1967 efter finanspolitiska åtgärder ........ 18
II. 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden
1965—1967 ............................................ 21
2. Konsumentpriser samt timförtjänster inom industrin 1960—1966 23
III. 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1965—1967.......... 46
2. Importutvecklingen för olika varugrupper 1965—1967 .......... 54
3. Betalningsbalansen 1963—1967 ............................ 57
IV. 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål 1964—1967 .. 61
2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter 1964—1967 .......... 63
3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1964—1967 .. 64
4. Industriproduktionens utveckling 1965—1967 ............. 68
5. Förbrukning och uttag av rundvirke 1964—1967 .............. 71
6. Försörjningsbalans för rundvirke 1964—1967 71
V. 1. Antal registrerade arbetslösa m. fl. 1965—1966, hela landet...... 75
2. Den registrerade arbetslösheten 1965 och 1966 regionalt och branschvis .................................................... 78
VI. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1965—1967.. 87
VII. 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1962—1967 ...................................... 96
2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin första
halvåren 1966 och 1967 enligt investeringsenkät i november 1966 99
3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins
investeringar 1957—1967.................................. 100
4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins
investeringar, halvårsvis 1962—1967 ........................ 101
5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1963—1966 samt prognos för
1967 .................................................. 108
6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1963—1966 samt prognos för
1967 för privat, statlig och kommunal sektor ................ 109
VIII. 1. Kommunernas utgifter och inkomster 1966—1967 ............ 113
2. Statens inkomster och utgifter 1965—1967 115
IX. 1. Kreditmarknaden 1965 och 1966............................ 119
2. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel under 1966 .... 120
3. Kreditmarknadskalkyl för 1967 ............................ 122
126 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1967
Diagramförteckning
II. 1. Handelsbalansen i olika länder 1964—1966 .................... 24
2. OECD:s handel 1964—1966 ................................ 26
3. Orderutvecklingen inom maskinindustrin i olika länder 1964—1966 33
III. 1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och fördelat på varugrupper 1961—1967 ...................................... 48
2. Importen totalt och uppdelat på vissa användningsområden 1960—
1967 .................................................... 55
V. 1. Antal lediga platser vid månadens mitt 1965—nov. 1966........ 76
VI. 1. Hushållensdisponiblainkomsterochkonsumtionsutgifterl963—1967 92
2. Hushållens nyinköp av personbilar 1955—1967 ................ 93
VII. 1. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1960—1967 .. 97
2. Investeringsuppgifter för egentlig industri vid olika enkättillfällen.. 98
3. Investeringar inom egentlig industri totalt och uppdelat på branscher
1961—1967 .............................................. 102
4. Byggnads- och maskininvesteringar totalt och uppdelat på sektorer
1960—1967 .............................................. 107
MARCUS BOKTR. STHLMI957 660779
Bilaga 2
Riksrevisionsverkets
inkomstberäkning
Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
1 Bilaga 2
Till KONUNGEN
Enligt den för riksrevisionsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år före den 15 december till Kungl. Maj:t avgiva förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bilaga 2
2 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Innan riksrevisionsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1967/68 vill ämbetsverket inledningsvis lämna en orienterande översikt av utfallet av driftbudgeten för de sistförflutna finansåren.
Driftbudgetens utfall budgetåren 1961/62—1965/66
Driftbudgetens inkomster och utgifter enligt budgetredovisningarna för de fem sistförflutna budgetåren sammanfattas i efterföljande tabell. I tabellen anges även de förändringar i avseende på budgetutjämningsfondens behållning och beloppet av utestående reservationer, till vilka budgetutfallet givit upphov. Inkomsternas utveckling belyses närmare av de uppgifter rörande avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna, som lämnas i tabellbilaga B.
Driftbudgetens utfall under budgetåren 1961/62—1965/66
Miljoner kronor
3 Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Såsom framgår av tabellen har såväl inkomster som utgifter under den redovisade perioden utvisat en fortgående uppgång. Stegringstakten har dock varierat, vilket belyses i nedanstående tablå.
Förändring sedan föregående budgetår
mogenhet m. m. sammanhänger, förutom med skiftningar i skatteunderlagets tillväxttakt, med ändrade skatteregler och uppbördstekniska förhållanden. För budgetåret 1965/66 bör särskilt framhållas sänkningen fr. o. m.
1 januari 1966 av den statliga inkomstskatten och den osedvanligt sena avtalsuppgörelsen.
Driftbudgetens övriga inkomster ökade särskilt kraftigt under budgetåret 1965/66, vilket till väsentlig del berodde på en höjning av den allmänna varuskatten fr. o. m. den 1 juli 1965.
De kraftiga utgiftsökningarna under budgetåren 1964/65 och 1965/66 sammanhängde bl. a. med ökade utgifter för folkpensioner och barnbidrag samt för budgetåret 1964/65 dessutom med nedskrivning av statens järnvägars fondkapital.
Resultatet av inkomst- och utgiftsutvecklingen under ifrågavarande femårsperiod har blivit, att driftbudgeten utfallit med betydande överskott under dessa budgetår. Närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter lämnas i vad avser tiden t. o. m. budgetåret 1964/65 i riksrevisionsverkets årsbok 1966.
Utfallet av statsregleringen budgetåret 1S65/66
För utfallet av statsregleringen under budgetåret 1965/66 lämnas närmare uppgifter i bilaga A med fördelning på allmänna budgeten och de i driftbudgeten ingående specialbudgeterna. Av denna framgår, att inkomsterna uppgick till 28 015 milj. kr. och utgifterna till 26 916 milj. kr. Budgeten utföll sålunda med ett kassamässigt överskott av 1 099 milj. kr. De utestående reservationerna ökade med 76 milj. kr. Om detta belopp lägges till de kassamässiga utgifterna erhålles ett formellt överskott av 1 023 milj. kr., som tillförts budgetutjämningsfonden. Enligt riksstaten och tilläggsstaten räknades med ett inkomstöverskott på 398 milj. kr.
De för driftbudgeten i dess helhet redovisade inkomsterna på 28 015 milj. kr. översteg de i riksstaten beräknade med 616 milj. kr. För de i all-
4 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
männa budgeten ingående inkomsttitlarna, d. v. s. för de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden, redovisades en nettomerinkomst på 624 milj. kr., medan de till automobilskattemedlens specialbudget hänförliga inkomsttitlarna utvisade en nettobrist på 8 milj. kr. Utfallet i fråga om olika inkomstgrupper framgår av efterföljande sammanställning.
Driftbudgetens inkomster 1965/66
Driftbudgetens sammanlagda utgifter på 26 916 milj. kr., understeg de på riksstaten och tilläggsstaten anvisade anslagen med 85 milj. kr. Efterföljande sammanställning utvisar hur denna nettobesparing uppkommit.
Driftbudgetens utgifter 1965/66
Den uppkomna nettobesparingen på 85 milj. kr. utgör skillnaden mellan en nettobesparing på automobilskattemedlens specialbudget på 140 milj. kr. och en nettomerutgift på allmänna budgeten på 55 milj. kr. Av den för
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
automobilskattemedlens specialbudget redovisade besparingen motsvaras endast 8 milj. kr. av verklig besparing medan 132 milj. kr. är reservationsmedelsökning. För allmänna budgeten redovisas en reservationsmedelsminskning på 56 milj. kr. Utan denna reservationsmedelsminskning skulle utgifterna på allmänna budgeten totalt sett i det närmaste ha överensstämt med anvisat belopp. Den totala reservationsmedelsökningen stannade vid 76 milj. kr. Hur detta belopp fördelar sig på olika huvudtitlar framgår närmare av efterföljande sammanställning.
Reservationsmedels förändringar 1965/66
Ökning ( + ) resp
minskning (—)
Milj kr
Egentliga statsutgifter:
Justitiedepartementet ................ + 6
Utrikesdepartementet ................ — 8
Försvarsdepartementet................ — 92
Socialdepartementet.................. — 6
Kommunikationsdepartementet ........ 4-110
Finansdepartementet.................. + 64
Ecklesiastikdepartementet ............ + 11
Inrikesdepartementet ................ + 45
Övriga huvudtitlar .................. + 4
Utgifter för statens kapitalfonder:
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.. — 58
Summa + 76
Utfallet av automobilskattemedlens specialbudget medförde icke någon förändring i förhållande till beräkningarna enligt riksstat och tilläggsstat. Såsom framgår av det föregående uppvägdes bristen på specialbudgetens inkomsttitlar helt av besparingar på dess anslag. Den på budgetutjämningsfonden redovisade behållningen av medel som tidigare tillförts fonden såsom överskott på automobilskattemedlens specialbudget ökade med det belopp på 58 milj. kr. som beräknats såsom överskott för specialbudgeten enligt riksstat och tilläggsstat.
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1966/67
Beträffande utvecklingen av statsinkomsterna under det löpande budgetåret föreligger ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden juli— september. Driftbudgetens inkomster uppgick under denna period till 8 176 milj. kr. och var därmed 617 milj. kr. större än inkomsterna under motsvarande period föregående budgetar, 7 559 milj. kr. Av ökningen hänförde sig 83 milj. kr. till inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet m. m., 326 milj. kr. till allmän varuskatt och 92 milj. kr. till bensin- och brännoljeskatt (inkl. särskild skatt på motorbränslen).
6 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
I närslutna bilaga C har riksrevisionsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst av 30 495 milj. kr. mot i riksstaten beräknat 30 392 milj. kr.
Inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. beräknas komma att med 300 milj. kr. överstiga det i riksstaten upptagna beloppet, 12 400 milj. kr. Bland övriga inkomsttitlar räknas med merinkomster för bl. a. tobaksskatt med 50 milj. kr., för skatt på malt- och läskedrycker med 30 milj. kr. samt för uppbörd i statens verksamhet med 70 milj. kr. Lägre inkomster än i riksstaten väntas bl. a. för tullmedel med 100 milj. kr., för omsättningsskatt på motorfordon med 180 milj. kr., för särskilda varuskatter med 45 milj. kr., för skatt på sprit med 40 milj. kr. samt för televerket och statens järnvägar med 40 resp. 50 milj. kr.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1956—1965
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är att analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers inkomster. Riksrevisionsverket lämnar fördenskull här först en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer till uttryck i taxeringsstatistiken.
I tabellen på s. 10 har sammanställts uppgifter om den till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade inkomsten — enligt de av taxeringsnämnderna verkställda taxeringarna — och dess förändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1956—1965 (motsvarande taxeringsåren 1957—1966).
Av tabellen framgår, att den totala taxerade inkomsten sedan verksamhetsåret 1956 undergått en stegring med sammanlagt 98 %. Utvecklingen har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag m. fl. samt för övriga skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt absoluta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett avgörande för utvecklingen av den taxerade inkomsten i dess helhet. Den taxerade inkomsten för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt 102 %. Utvecklingen för svenska aktiebolag m. fl. har varierat betydligt under samma period. Den taxerade inkomsten för verksamhetsåret 1965 ligger 48 % över 1956 års nivå. Den mindre betydelsefulla gruppen övriga skattskyldiga (ekonomiska föreningar, sparbanker m. fl.) uppvisar en ökning med 116 %.
För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresulfatet hänvisas till tabellen på
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7
s. 8_9, vilken lämnar upplysning rörande vid de senaste sex taxeringarna
uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag.
Nämnda tabell visar i vad avser sammanräknad nettoinkomst för fysiska personer m. fl., representerande vid den senaste taxeringen 94 % av den totala sammanräknade nettoinkomsten, att den till största delen, 88 %, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse kommer inkomst av rörelse med över 6 % och inkomst av jordbruksfastighet med över 3 %.
Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sexårsperioden. Betydande avtalsmässiga lönelyftningar i förening med löneglidning och ökat antal inkomsttagare medförde en kraftig stegring av lönesumman under åren 1961—1965. För inkomst av tjänst redovisas nämnda år en inkomstökning på 10,3, 10,1, 9,2, 11,0 resp. 11,0 %.
För inkomst av rörelse redovisas en fortgående ökning.
Beträffande inkomst av jordbruksfastighet är utvecklingen oregelbunden, vilket främst sammanhänger med variationer i skogsinlcomster och skördeutfall. Under åren 1964 och 1965 redovisas en ökning av inkomst av jordbruksfastighet med 11,1 resp. 3,1 % medan för åren 1962 och 1963 redovisas i det närmaste oförändrade inkomster. Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfastighet utvisat en fortgående minskning under hela den i tabellen medtagna perioden.
Inkomst av kapital visar stora procentuella förändringar under åren 1964 och 1965. För nämnda år redovisas en ökning med 27,4 resp. 28,4 %. Inkomstökningen torde främst ha orsakats av höjda ränteinkomster till följd av att räntan höjdes under dessa år. För åren 1961—1963 redovisas endast mindre inkomstförändringar.
Avdragen för underskott å förvärvskälla har visat en fortgående ökning under hela den i tabellen redovisade perioden. Särskilt kraftiga ökningar redovisas för åren 1964 och 1965 då dessa avdrag ökade med 28,7 resp. 31,0 %. Ökningen torde väsentligen vara att tillskriva inverkan av höjda räntekostnader för fastighetsägare.
De allmänna avdragen utgörs till större delen av påförda kommunalutskylder. Därnäst i betydelse kommer försäkringsutgifter av olika slag och de yrkesarbetande kvinnornas förvärvsavdrag. Som framgår av tabellen har det sammanlagda beloppet av allmänna avdrag m. m. för fysiska personer stegrats oavbrutet. Den redovisade stegringen förklaras i första hand av tidigare höjningar av kommunalskatterna men torde även till viss del sammanhänga med höjningar av de schablonmässiga avdragen. Den i förhållande till övriga verksamhetsår betydligt lägre ökningstakten under år 1964 torde närmast kunna förklaras av att avdragsrätten för folkpensionsavgiften upphävdes fr. o. m. den 1 juli 1964 varvid avdrag vid 1965 års taxering medgavs för endast hälften av under år 1964 påförd folkpensionsavgift.
8 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt för verksamhetsåren 1960—1965 (taxeringsåren 1961_1966)
(På grundval av taxeringsnämndernas beslut)
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
10 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Utvecklingen av taxerasi inkomst för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1956—1965 (taxeringsåren 1957—1966)
I tidigare inkomstberäkningar har även meddelats vissa resultat av den statistik över inkomstfördelningen, som årligen utarbetas av statistiska centralbyrån och som redovisas i publikationen Skattetaxeringarna.
Ifrågavarande statistik utarbetas genom att uppgifter insamlas för alla personer födda den 5, 15 eller 25 dagen i månaden. I fråga om samtaxerade personer gäller emellertid att om endera av dem är född på sådan dag medtages bägge i statistiken. Vidare insamlas uppgifter för alla personer, som ensamma eller tillsammans med samtaxerad person haft årsinkomst uppgående till minst 50 000 kr. Till den del uppgifterna har stickprovskaraktär sker uppräkning till att avse hela antalet inkomsttagare.
Statistiken upptager förutom uppgifter om inkomstbelopp (sammanräknad nettoinkomst efter avdrag av underskott på förvärvskälla) och yrkesbeteckningar även uppgifter om ålder, kön och civilstånd. Statistiken omfattar endast fysiska personer (ej oskifta dödsbon och familjestiftelser). Samtaxerade personer ingår som skilda taxeringsenheter.
I tabellerna 1—5 lämnas vissa preliminära uppgifter från inkomststatistiken för år 1965. I tabell 5, i vilken samtaxerade personer behandlas som en inkomsttagare, lämnas med reservation för vissa brister i jämförbarhet även en bild av förskjutningarna i inkomstfördelningen sedan 1961.
Hela antalet inkomsttagare uppgick enligt 1965 års statistik till 4 562 055. I förhållande till folkmängden vid årets slut utgjorde antalet inkomsttagare 59 % mot 58 % föregående år.
Tabell 1 visar antalet inkomsttagare samt medelinkomstens storlek inom skilda yrkesgrupper. Av hela antalet inkomsttagare utgjorde företagarna 9, de anställda 74 och de icke yrkesverksamma 17 %. Företagarnas sammanlagda inkomst utgjorde 7,3 miljarder kr. (10,8 %), de anställdas 54,5 miljarder kr. (80,8 %) och de icke yrkesverksamma 5,7 miljarder kr.
Bil. 2. Riks revisionsverkets inkomstberäkning
11 Tal). 1. Antalet inkomsttagare samt medelinkomsten inom skilda yrkesgrupper år 1965 (taxeringsåret 1966)
(8,5 %). Medelinkomsten för de tre grupperna uppgick till 17 698, 16 240 resp. 7 135 kr. Företagarnas redovisade inkomster ligger högre än de anställdas inom varje näringsgren. Bilden av medelinkomsternas relativa höjd för anställda inom de redovisade näringsgrenarna påverkas icke endast av skillnader i det relativa löneläget för jämförbara grupper inom olika näringsgrenar utan bl. a. även av hur de anställda inom de skilda näringsgrenarna fördelar sig på olika dyrorter och på olika kategorier av anställda, såsom tjänstemän och arbetare. Det kan påpekas, att huvudparten av statens och kommunernas arbetarpersonal redovisas under andra näringsgrenar än allmän förvaltningstjänst.
Uppgifterna om medelinkomstens höjd för företagare, anställda och icke yrkesverksamma kompletteras genom den bild av inkomsttagarnas fördelning på olika inkomstlägen, som lämnas i tabell 2. Av tabellen framgår att företagarna är relativt talrikare än de anställda i inkomstlägena mellan 4 000 och 14 000 kr. och över 30 000 kr., medan de anställda i högre grad är koncentrerade till — bortsett från den allra lägsta inkomstklassen där inkomsten knappast torde vara representativ för löneläget vid helårsanställning — de mellersta inkomstlägena.
Medelinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder, vilket belyses av tabell 3. Som synes stiger medelinkomsten med åldern för att nå maximum i åldersgruppen 45—49 år. Medan i fråga om inkomsttagarna i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisar en tämligen likartad
12 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Talj. 2. Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser år 1965 (taxeringsåret 1966)
Tab. 3. Inkomstens storlek för inkomsttagare i olika åldrar år 1965 (taxeringsåret 1966)
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
13 Tab. 4. Inkomsttagarna fördelade efter civilstånd och inkomstens storlek jämte inkomstsummor och medelinkomst för de olika civilståndskategorierna, år 1965 (taxeringsåret 1966)
Tab. 5. Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser åren 1961—1965 (taxeringsåren 1962—1966) Samtaxerade personer behandlade som en inkomsttagare
14 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
fördelning på olika inkomstklasser, förslcjutes tyngdpunkten kraftigt nedåt för de lägre och de högsta åldersklasserna. Delvis sammanhänger detta med att det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst endast uppbäres under en del av året, exempelvis i samband med inträde i resp. utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring o. s. v.
Eftersom ålder och civilstånd äger ett relativt starkt samband är det naturligt att, mot bakgrunden av den givna bilden av sammanhanget mellan ålder och inkomst, även finna att ogifta och förut gifta inkomsttagare redovisar lägre inkomster än gifta, i varje fall i vad avser den manliga delen av befolkningen. Detta framgår av tabell 4.
I tabell 5 lämnas en bild av inkomstfördelningen åren 1961—1965. En fortlöpande förskjutning från lägre till högre inkomstklasser har ägt rum. Det speciellt kraftiga bortfall av antalet inkomsttagare i den lägsta inkomstklassen som redovisas för verksamhetsåret 1962 beror till stor del på att deklarationsskyldigheten fr. o. m. 1963 års taxering avser inkomster över 2 400 kr. mot tidigare 1 200 kr.
Vad angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s. 8—9 vissa upplysningar. Av denna framgår bl. a., att inkomst av rörelse m. m. naturligt nog är den helt dominerande inkomstkällan. Tabellen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad inkomst icke är helt parallell. I stort sett är emellertid utvecklingen av såväl nettoinkomsten som den taxerade inkomsten ett uttryck för konjunkturelit men även skattepolitiskt betingade förändringar i bolagens redovisade vinster. Det kan i detta sammanhang påpekas, att bolagen i betydande utsträckning utnyttjat möjligheterna att göra avdragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning.
För en närmare analys av bolagens inkomstutveckling kan uppgifterna i nämnda tabell kompletteras med ledning av ett inom riksrevisionsverket upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avseende bolag med ett aktiekapital av minst en miljon kronor. Registret hålles aktuellt bl. a. genom att varje höst uppgifter om taxerad (= beskattningsbar) inkomst vid årets taxering enligt taxeringsnämndernas beslut införskaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda taxerade inkomst omfattar vid den senaste taxeringen 78 % av hela den taxerade inkomsten för aktiebolagen.
I tabellen på s. 15 sammanfattas resultatet av en bearbetning av registrets uppgifter för de fyra senaste verksamhetsåren. (Beträffande utvecklingen under tidigare år hänvisas till riksrevisionsverkets årsbok). I tabellen har ifrågavarande aktiebolag under den gemensamma rubriken »större aktiebolag» fördelats på branscher. För bolag med ett aktiekapital understigande en miljon kronor saknas specificerade uppgifter. Under rubriken »mindre aktiebolag» har därför utan fördelning på branscher upptagits differensen
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
15 Till statlig inkomstskatt taxerad inkomst, för svenska aktiebolag m. fl. verksamhetsåren 1962— 1965 (taxeringsåren 1963—1966) med fördelning på olika branscher av bolag med ett aktiekapital av minst 1 miljon kronor
mellan den i taxeringsstatistiken redovisade taxerade inkomsten för samtliga svenska aktiebolag m. fl. (jfr tabellen s. 8—9) och summa taxerad inkomst för »större aktiebolag». Inplaceringen av företagen i branschgrupper bygger på en karakteristik av de producerade varorna eller tjänsterna. En dylik klassificering erbjuder betydande svårigheter, företagen karakteriseras ofta av en mångsidig produktion som stundom är att hänföra till flera olika branscher. Särskilt utpräglat är detta för vissa bruksföretag, som vid sidan av exempelvis järn- och stålverk även bedriver en omfattande skogsindustri
16 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
(jfr grupp 2 c i tabellen) och för företag där produktion kombineras med varuhandel.
De i statistiken medtagna större bolagens antal utgör vid den senaste taxeringen 1 634. Av dessa redovisade 482 bolag ingen taxerad inkomst. De 316 storbolagen under rubriken malmbrytning och metallindustri vid 1966 års taxering stod för 38 % av det av samtliga svenska aktiebolag representerade skatteunderlaget. Vissa andra branscher, som mätta exempelvis efter arbetarantal är betydande nog, motsvarar däremot endast en jämförelsevis ringa andel av skatteunderlaget. Stora kastningar kan dock konstateras för olika branscher, varigenom dessas relativa andel i bolagens samlade inkomst förskjutes från år till år.
Av tabellen framgår vidare att vid 1966 års taxering visade bolagens samlade taxerade inkomst en ökning med 2,4 % i jämförelse med 13,5 % resp. 13,1 % under de närmast två föregående taxeringsåren.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1966—1968
Den allmänna inkomstutvecklingen är avgörande för de direkta statsskatternas avkastning och är även i väsentlig mån bestämmande för de indirekta skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens inkomster.
Konjunkturinstitutet beräknar att den svenska nationalprodukten har ökat volymmässigt med knappt 4 % från 1965 till 1966. En fortsatt produktions- och efterfrågeökning torde vara att vänta även under 1967. Den internationella konjunkturen är fortfarande i stort sett gynnsam för den svenska exportindustrin. Riksrevisionsverket har räknat med en fortsatt ökning av nationalprodukten under 1967 vid full sysselsättning och ökande utrikeshandel. Vid sina beräkningar har riksrevisionsverket vidare förutsatt oförändrad ekonomisk politik.
Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under åren 1966 och 1967 samt de första månaderna av år 1968 är det lämpligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestämmes utvecklingen, som närmare framgår av sammanställningen på s. 8—9, väsentligen av förändringarna i enskildas inkomst av tj änst eller tillfällig förvärvsverksamhet samt av jordbruksfastighet och rörelse.
Inkomst av tjänst m. in., som representerar 88 % av de fysiska personernas sammanräknade nettoinkomster, utvisade för verksamhetsåret 1965 en ökning med 11,0 % i jämförelse med 1964. Möjligheterna att med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under 1966 är begränsade till följd av löne- och sysselsättningsstatistikens ofullständighet. Enligt statis-
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 17
tiska centralbyråns kvartalsstatistik för industriarbetare låg i maj och augusti 1966 den genomsnittliga timförtjänsten för dessa 5,7 resp. 9,6 % över motsvarande siffror för 1965. Antalet sysselsatta industriarbetare har under de nio första månaderna 1966 varit något lägre än under motsvarande period 1965, varför den totala lönesumman för industriarbetare inte har ökat i fullt samma takt som de genomsnittliga timförtj änsterna. För tjänstemannagrupperna beräknas lönesumman ha stigit till följd av avtalsenliga löneökningar, en sannolik ökning i antalet sysselsatta och löneglidning. För övriga grupper finns endast sporadiska löne- och sysselsättningsuppgifter tillgängliga, men med ledning av årets avtalsuppgörelse kan dock icke oväsentliga ökningar i lönesumman beräknas även för dessa grupper. Totalt sett finner riksrevisionsverket det sannolikt att den totala lönesumman under 1966 ökat med omkring 11 %.
Beträffande övriga förvärvskällor saknas statistiskt material nästan helt. Riksrevisionsverket räknar emellertid med att ökningen av de sammanlagda inkomsterna för övriga förvärvskällor i stort sett kommer att vara lägre vid 1967 än vid 1966 års taxering.
Sammanfattningsvis pekar kalkylerna på en ökning av fysiska personers inkomster med mellan 10 och 11 % från 1965 till 1966.
Vid bedömningen av utvecklingen av inkomst av tjänst under 1967 har man i första hand att ta hänsyn till dels de avtalsmässiga löneökningarna och dels att lönenivån vid slutet av 1966 till följd av löneglidning (under 1966) överstiger den för 1966 genomsnittliga. Vid den samhällsekonomiska utveckling, som i det föregående förutsatts, förefaller en viss löneglidning sannolik även under 1967. Någon ökning av antalet anställda kan också väntas. Riksrevisionsverket har räknat med att den totala lönesumman under 1967 kommer att öka med omkring 9 %.
För lönesummans utveckling under de första månaderna av 1968 har riksrevisionsverket räknat med en uppgång på omkring 8 %.
För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har sammanlagt räknats med en uppgång på omkring 3 % för såväl 1967 som 1968.
För aktiebolagen ökade de taxerade inkomsterna med 2,4 % från 1965 till 1966 års taxering. Riksrevisionsverket har genom en enkät till ett antal större bolag, vilka svarade för ca 70 % av samtliga bolags taxerade inkomster vid 1966 års taxering, inhämtat uppgifter om de förväntade inkomsterna vid 1967 års taxering. Undersökningen tyder på att flertalet bolag förutser oförändrade eller lägre taxerade inkomster vid 1967 års taxering. Riksrevisionsverket har ansett sig böra räkna med en nedgång i bolagsinkomsterna med 5 % vid 1967 års taxering. Mellan 1967 och 1968 års taxeringar har riksrevisionsverket schablonmässigt räknat med en uppgång av bolagsinkomsterna av 4 %.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Bilaga 2
18 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Resultatet av riksrevisionsverkets inkomstberäkning återges i den härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1967/68. Dessutom har riksrevisionsverket verkställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1968/69—1971/72. Huvudresultatet sammanfattas i en härtill fogad promemoria (bilaga E).
Beträffande de för budgetåret 1967/68 beräknade beloppen för de särskilda inkomsttitlarna får riksrevisionsverket anföra följande.
Bil. 2. Rilcsrevisionsvevkets inkomstberäkning
19 A. Skatter, avgifter, m. m.
I. Skatter
1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
Gällande bestämmelser
De skatter och avgifter, som slutligt skall redovisas på inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåren 1966/67 och 1967/68, utgörs av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, sjömansskatt och folkpensionsavgifter. Förutom dessa redovisas över titeln andra skatter och avgifter som uppbärs i samband med den allmänna skatteuppbörden, nämligen kommunalskatter, vissa skatter och avgifter som skall omföras till andra inkomsttitlar, sjukförsäkringsavgifter från de försäkrade och tilläggspensionsavgifter samt avgifter till sjukförsäkringen, avgifter till försäkringen för tilläggspension, byggnadsforskningsavgifter och yrkesskadeförsäkringsavgifter från mindre (s. k. skattedebiterade) arbetsgivare. Dessutom redovisas över titeln avgifter till sjukförsäkringen, yrkesskadeförsäkringsavgifter och byggnadsforskningsavgifter från större (s. k. direktdebiterade) arbetsgivare.
Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder, överskjutande skatt och övriga restitutioner samt ersättning till kommuner och allmänna försäkringskassor för minskade skatteintäkter och sjukförsäkringsavgifter till följd av sjömansskatten. Inkomsttiteln belastas vidare med de medel som skall omföras till andra inkomsttitlar, nämligen de debiterade beloppen av utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogsvårdsavgift^-, annuiteter på avdikningslån och på förskott för avlösning av frälseräntor samt allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter. Dessutom avförs från titeln avgifter till sjukförsäkringen från s. k. direktdebiterade arbetsgivare samt byggnadsforskningsavgifter och yrkesskadeförsäkringsavgifter. I avräkning på de influtna beloppen av sjukförsäkringsavgifter från de försäkrade och från s. k. skattedebiterade arbetsgivare utbetalas från titeln förskott till de allmänna försäkringskassorna. Slutligen utbetalas från titeln tilläggspensionsavgifter och avgifter till försäkringen för tilläggspension från s. k. skattedebiterade arbetsgivare.
Skillnaden mellan titelns sammanlagda inkomster och utgifter utgör den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576). Inkomstskattens grundbelopp för fysiska personer m. fl. bestämmes enligt två progressiva skiktskalor, den ena avseende sådana skattskyldiga, för
20 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
vilka ortsavdrag beräknas enligt de för gift skattskyldig gällande grunderna, och den andra avseende övriga (ensamstående) skattskyldiga. Grundbeloppet utgör genom förordning den 15 december 1961 (nr 623) fr. o. m 1963 års taxering 10 % av den beskattningsbara inkomsten, om denna icke överstiger 12 000 kr. i den förra skalan och 6 000 kr. i den senare skalan. Upp till nämnda belopp för den beskattningsbara inkomsten utgår sålunda skatten proportionellt, medan vid högre inkomst skatteprocenten är stigande. Skattesatsen är i bägge skalorna maximerad till 65 % för den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 150 000 kr. Ortsavdragen uppgår fr. o. m. 1963 års taxering till 4 500 kr. för gifta och till 2 250 kr. för ogifta.
Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 72) har skatteskalorna ändrats fr. o. m. 1967 års taxering, vilket medför sänkt skatteuttag i skikten över det proportionella skiktet.
Enligt ovannämnda förordning har likaledes fr. o. m. 1967 års taxering kommunalskatteavdraget ändrats, innebärande i huvudsak att avdrag för kommunalskatt skall medges vid taxeringen till statlig inkomstskatt med minst en fjärdedel av beskattningsårets s. k. sammanräknade nettoinkomst. Detta minimiavdrag får dock ej överstiga 4 500 kr. för makar och s. k. ofullständiga familjer samt 2 250 kr. för övriga skattskyldiga. Överstiger den under närmast föregående år påförda kommunalskatten minimibeloppet, skall avdrag medges med det faktiskt påförda beloppet.
Fr. o. m. 1961 års taxering har vissa reformer genomförts på familjebeskattningens område. Förvärvsavdraget för gift yrkesarbetande kvinna med minderårigt barn har sålunda fördubblats jämfört med tidigare bestämmelser. Vidare skall för s. 1c. ofullständiga familjer ortsavdrag och statlig inkomstskatt beräknas efter de förmånligare grunder som tillämpas för gifta. Fr. o. m. 1963 års taxering har vissa ytterligare skattelättnader för ensamstående med hemmavarande barn beslutats.
Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 71) som gäller fr. o. m. 1967 års taxering har förvärvsavdraget höjts till 300 kr. -f- 25 % av inkomsten, dock högst 3 000 kr. Vidare har förvärvsavdraget för gifta med minderårigt barn i samband med inkomst av jordbruksfastighet höjts från 300 kr. till 1 000 kr. Avdragsrätten för icke hemmavarande barn under 16 år med tillhopa högst 1 000 kr. har ändrats till att avse högst 1 000 kr. för varje barn.
Enligt förordning den 21 maj 1965 (nr 153) kan samtaxerade makar, som båda haft arbetsinkomst, få skatten för arbetsinkomsten beräknad såsom om de blivit särtaxerade för denna inkomst. Den särskilda skatteberäkningen avser statlig inkomstskatt och folkpensionsavgift. Bestämmelserna skall tillämpas fr. o. m. 1967 års taxering.
Genom författningar den 31 mars 1955 (nr 122—125) infördes vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av tjänsten
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa extra avdrag för fysiska personer, som haft intäkt av kapital. Dessa bestämmelser tillämpades första gången vid 1957 års taxering. Vissa av de schablonmässiga avdragen har sedermera höjts.
Under budgetåret 1966/67 tillämpas en uttagningsprocent av 100.
Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser indelas i beskattningshänseende i följande fyra grupper:
a) svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke är aktiebolag samt andra utländska juridiska personer än oskilta dödsbon och familjestiftelser, varvid dock försäkringsanstalter som driver livförsäkringsrörelse hänföres till grupp c,
b) andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,
c) försäkringsanstalter i den mån de driver livförsäkringsrörelse samt
d) övriga skattskyldiga.
Enligt förordning den 5 juni 1959 (nr 295) utgör den statliga inkomstskatten räknad i procent av den beskattningsbara inkomsten för grupp a) 40 %, för grupp b) 32 %, för grupp c) 10 % samt för grupp d) 15 %.
Statlig förmögenhetsskatt uttages enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 577) av fysiska personer m. fl. Genom förordning den 12 april 1957 (nr 106) höjdes det skattefria beloppet för fysiska personer från 50 000 kr. till 80 000 kr. fr. o. m. 1958 års taxering och genom förordning den 9 april 1965 (nr 73) till 100 000 kr. fr. o. m. 1966 års taxering. Den lägsta skattesatsen är fr. o. m. 1966 års taxering 8 promille. Den högsta, 18 promille, utgår för den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 1 000 000 kr. För vissa juridiska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med 1 1/2 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kr.
Sjömansskatt utgår enligt förordning den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt, vilken trädde i kraft den 1 januari 1959. Den är en definitiv källskatt, som tillfaller staten, men kommunerna skall, liksom de allmänna försäkringskassorna, för varje år beredas ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter resp. sjukförsäkringsavgifter. De inträdda förändringarna i skatteskalorna för den statliga inkomstskatten och reformerna på familjebeskattningens område tillämpas även i fråga om sjömansskatten.
I samband med vissa reformer på socialförsäkringens område fr. o. m. den 1 januari 1963 sammanfördes bestämmelserna om sjukförsäkring, folkpensionering och försäkring för tilläggspension i lag om allmän försäkring den 25 maj 1962 (nr 381), varvid de tidigare gällande lagarna om allmän sjukförsäkring, moderskapshjälp, folkpensionering och försäkring för allmän tilläggspension upphävdes.
Sjukförsäkringen finansieras förutom genom statsbidrag av avgifter från
22 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
de försäkrade och arbetsgivarna. Avgifterna från de försäkrade samt från skattedebiterade arbetsgivare uppbärs i samband med den allmänna skatteuppbörden och avgifterna från direktdebiterade arbetsgivare uppbärs direkt av riksförsäkringsverket. Enligt lag den 16 juni 1966 (nr 350) har, i samband med höjning av sjukpenningen och utökning av antalet sjukpenningklasser fr. o. m. den 1 januari 1967, avgifterna till sjukförsäkringen höjts. Arbetsgivaravgifterna har därvid ändrats från 1,5 % av utgiven lön eller ersättning upp till 22 000 kr. till 2,6 % av lön eller ersättning som ej överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lag om allmän försäkring.
Enligt lag om finansiering av folkpensioneringen den 25 maj 1962 (nr 398) skall tolkpensionsavgift med vissa begränsningar utgå med 4 % av den avgiftspliktiges till statlig inkomstskatt taxerade inkomst. Begränsningarna avser bl. a. att avgiftsbeloppet är maximerat till 600 kr. såväl för avgiftspliktig som samtaxeras som för annan avgiftspliktig och att avgift icke skall erläggas av den, vars till statlig inkomstskatt taxerade inkomst icke uppgår till 2 400 kr. Enligt lag den 9 april 1965 (nr 74) skall folkpensionsavgiften fr. o. m. den 1 januari 1966 utgå med 4 % av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten dock med högst 1 200 kr. Folkpensionsavgifterna uppbärs i den allmänna skatteuppbörden och skall som nämnts i det föregående slutligt redovisas på inkomstskattetiteln.
Försäkringen för allmän tilläggspension finansieras med årliga avgifter och med avkastning av fondmedel. Avgifterna utgår efter för året fastställd procentsats och erlägges av arbetsgivare för vad han under året till arbetstagare hos honom utgivit i kontantlön eller naturaförmåner med korrigering efter vissa regler och av den försäkrade själv i den mån han haft inkomst av annat förvärvsarbete. Procentsatsen utgjorde 3 % för år 1960 och har för vart och ett av de därpå följande åren höjts med en procent så att den för 1964 utgjorde 7 %. För 1965 och efterföljande år höjes procentsatsen med en halv procent per år så att den kommer att utgöra 9 1/2 % år 1969, vilket är det senaste år för vilket procentsats fastställts. De försäkrades egna avgifter, tilläggspensionsavgifter och avgifterna från skattedebiterade arbetsgivare uppbärs i samband med den allmänna skatteuppbörden. övriga avgifter för tilläggspensioneringen uppbäres direkt av riksförsäkringsverket.
Fr. o. m. den 1 januari 1955 ersattes den dittillsvarande olycksfallsförsäkringen, vars uppgifter delvis övertagits av sjukförsäkringen, av en ny yrkesskadeförsäkring (lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeförsäkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivarna. För vissa arbetsgivare utgår sedan 1955 särskild byggnadsforskningsavgift. Ändrade bestämmelser gäller för yrkesskadeförsäkring enligt förordning den 25 maj 1962 (nr 408) och för byggnadsforskningsavgift enligt förordningar den 4 maj 1962 (nr 134), den 6 mars 1964 (nr 32) och den 16 juni 1966 (nr 355).
De kommunala skatterna utgörs av allmän kommunalskatt med däri in-
23 Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
gående församlingsskatt, landstingsmedel och tingshusmedel, allt i form av inkomstskatt beräknad på grundval av inkomst och garantibelopp för fastighet. För den allmänna kommunalskatten gäller bestämmelserna i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370). Landstingsmedel utgår enligt landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319). Tingshusmedel utdebiteras enligt förordningen den 31 december 1945 om utdebitering av tingshusmedel (nr 903). I samband med höjningen av taxeringsvärdena genom 1957 års allmänna fastighetstaxering sänktes procenttalet för beräkning av garantibelopp för fastighet från fyra till två och en halv. Dessutom tillerkändes fysisk person som blivit året näst före taxeringsåret eller samma taxeringsår mantalsskriven å honom tillhörig fastighet ett extra avdrag med, för helt år räknat, 200 kr., dock högst med det belopp som skall upptagas som intäkt av fastigheten.
I samband med 1965 års fastighetstaxering har enligt lag den 26 maj 1965 (nr 120) procenttalet för beräkning av garantibeloppet för fastighet sänkts från 2 1/2 % till 2 % att tillämpas fr. o. m. 1966 års taxering. Skattepliktsgränsen för byggnad på annans mark har höjts från 3 000 kr. till 5 000 kr., att tillämpas redan vid 1965 års taxering.
Genom lag den 16 maj 1957 (nr 200) höjdes fr. o. m. 1959 års taxering de kommunala ortsavdragen så att de överensstämmer med de statliga. Under en övergångsperiod av tre år — 1958—1960 — utgick statsbidrag till alla kommuner så att full kompensation erhölls för den av ortsavdragshöjningen föranledda inkomstminskningen. Under de följande fem åren skulle statsbidraget successivt minska i en del kommuner samt helt avvecklas i de beträffande skatteunderlaget bäst ställda kommunerna. Inkomstbortfallet till följd av de fr. o. m. 1962 höjda ortsavdragen skulle kompenseras helt genom statsbidrag. I samband med att en bidragsgivning i allmänt skatteutjämnande syfte till kommunerna infördes fr. o. m. år 1966 slopades från samma tidpunkt de ovannämnda statsbidragen i anledning av 1957 och 1961 års ortsavdragsreformer.
Fr. o. m. 1961 års taxering gäller på familjebeskattningens område samma bestämmelser i fråga om den kommunala beskattningen som beträffande den statliga.
Enligt den fr. o. m. 1954 gällande uppbördsförordningen, utfärdad den 5 juni 1953 (nr 272), skall skattskyldig utgöra preliminär skatt med det belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter.
Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiteras normalt med det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.
Debitering och uppbörd sker gemensamt av krono- och kommunalutskylder inklusive de tidigare nämnda avgifterna. Preliminärskatten förfaller till
24 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
betalning under mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden fr. o. m. mars det ena året t. o. m. februari påföljande år. Sedan taxering blivit verkställd och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrives i fråga om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om B-skatt det debiterade beloppet. Dessutom gottskrives den skattskyldige sådan preliminärskatt som erlagts efter uppbördsårets utgång (s. k. fyllnadsbetalning av preliminärskatt). Understiger vid avräkningen den gottskrivna preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden, om denna är 5 kr. eller större, till betalning såsom kvarstående skatt under uppbördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår till minst en femtedel av den slutliga skatten eller minst 10 000 kr., skall den skattskyldige erlägga ränta för den kvarstående skatten efter avdrag för 1 000 kr. Överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är 5 kr. eller större, till den skattskyldige. Dessutom utgår ränta på den del av det överskjutande beloppet, som överstiger 1 000 kr., dock ej om räntebeloppet understiger 5 kr. Fr. o. m. år 1958 utgör räntesatsen för kvarstående skatt 9 % och tör överskjutande skatt 5 %. Räntebeloppet på överskjutande skatt maximerades genom förordning den 13 maj 1960 (nr 155) till 100 000 kr. fr. o. m. 1960 års taxering. Tillkommande skatt debiteras i huvudsak på grund av beslut rörande taxering, som kommit den lokala skattemyndigheten tillhanda efter den 20 november under taxeringsåret, eller på grund av eftertaxering eller beslut rörande ändrad debitering.
Arbetsgivarnas skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid gäller, att preliminär skatt utgår i första hand.
I fall, då detta kan förväntas medföra att preliminärskattens slutbelopp bättre kommer att anpassas till den slutliga skatten, äger de lokala skattemyndigheterna att på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt, som eljest skulle utgå.
Slutligen bör erinras om att till kommunerna skall enligt särskilda regler utbetalas vad de beslutat utdebitera såsom skatt utan avdrag för restfört belopp. Uppkommande förlust på restantier stannar helt på statsverket.
Inkomsts k åt tetitelns utveckling budgetåren 1961/6 2 —1 9 6 5/6 6
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
25 Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
De uträknade beloppen av de skatter och avgifter som under ifrågavarande period slutligt redovisats på inkomstskattetiteln har sammanställts i nedanstående tablå.
Om de ovan återgivna beloppen av uträknad skatt jämförs med de redovisade nettoinkomsterna på inkomstskattetiteln framträder vissa olikheter i utvecklingen. Detta sammanhänger med att förskjutningar i tidpunkten för inbetalning av skatt inverkar på det kassamässiga utfallet och med att även andra skatter (främst kommunalskatten) och avgifter än de ovan angivna statsskatterna passerar över titeln, vars kassamässigt redovisade nettoinkomster därigenom påverkas. Efterföljande uppställning är avsedd att belysa utvecklingen av de inkomster och utgifter på inkomstskattetiteln, som tillsammans resulterat i de behållna inkomsterna på titeln. Vissa av beloppen är approximativa.
1 Preliminära uppgifter.
2 Influtna belopp under budgetåren 1961/62—1965/66.
26 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
Beräkning av titelns inkomster
Preliminärskatteinkomsterna utgör de dominerande posterna bland inkomsttitelns bruttoinkomster. De har utvisat en snabb och oavbruten stegring under budgetåren 1961/62—1965/66. För bedömning av preliminärskatteuppbörden under innevarande budgetår lämnar den inom riksrevisionsverket förda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik omfattar förutom uppgifter om influtna belopp av preliminär A- och B-skatt även uppgifter om kvarstående skatt och tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har uppbörden kunnat följas t. o. m. uppbördsterminen i september 1966. Vägledning erhålles även av de uppgifter avseende totalt influten skatt under varje månad, vilka lämnas av poststyrelsen.
Vad beträffar den preliminära A-skatten följer denna med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt nära löneinkomsternas förändringar. Den faktiska uppbörden av preliminär A-skatt under uppbördsterminen i juli uppbördsåret 1966—67 är mindre än vad som räknades med i april medan uppbörden i september är större än den i april beräknade uppbörden. Att döma av de uppgifter, som nu föreligger angående den totala uppbörden för novemberterminen, kan för denna räknas med en högre uppbörd. Riksrevisionsverket räknar med att också uppbörden under januariterminen innevarande uppbördsår kommer att överstiga tidigare beräknat belopp. Det i jämförelse med den tidigare beräkningen ökade inflödet av preliminär A-skatt kan uppskattas till sammanlagt ca 550 milj. kr. för de fyra sista terminerna av innevarande uppbördsår.
Vid beräkningen av uppbörden av preliminär A-skatt under nästkommande uppbördsår har riksrevisionsverket utgått från den förutsedda stegringen av lönesumman under 1967 (jfr s. 17). Denna uppbörd kan grovt räknat väntas öka med ca 250 milj. kr. per år för varje procents ökning av lönesumman. I höjande riktning påverkas uppbörden även av en höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 41 öre per inkomstskattekrona från den under 1966 gällande medelutdebiteringen av 18,29 kr. Den huvudsakligen fr. o. m. 1967 års taxering beslutade omläggningen av den direkta beskattningen, innebärande bl. a. nya skalor för den statliga inkomstskatten och ändringar av kommunalskatteavdraget, har beräknats minska uppbörden av preliminär A-skatt med 1 260 milj. kr. för uppbördsåret 1966—67. För efterföljande uppbördsår har ifrågavarande omläggning beräknats medföra en minskning i uppbörden med ytterligare 85 milj. kr. per uppbördsår.
Inkomsterna av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna av innevarande uppbördsår kommer enligt tillgängliga uppgifter att bli mindre än vad som förutsattes vid beräkningen i april 1966. Preliminär Bskatt debiteras normalt med det belopp som senast påförts som total slutlig skatt. Detta betyder, att de kända resultaten av 1965 års taxering legat
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 27
till grund för den debiterade B-skatten för innevarande uppbördsår. På samma sätt kommer det nu kända resultatet av 1966 års taxering att ligga till grund för den debiterade B-skatten för nästkommande uppbördsår och taxeringsresultatet vid 1967 års taxering för den debiterade B-skatten för uppbördsåret 1968—69. De skattskyldiga, som erlägger preliminär B-skatt, har emellertid möjlighet att begära jämkningar i den preliminära B-skatten. Av denna anledning har den debiterade B-skatten väsentligt brukat avvika från senast kända slutliga skatt. En ökad uppbörd av preliminär fiskalt kan väntas under uppbördsåret 1967—68 till följd bl. a. av ökningen i inkomsterna vid 1966 års taxering. För de två terminer av uppbördsåret 1968—69, som faller inom budgetåret 1967/68 förutses endast en mindre uppgång.
Jämsides med beräkningarna av preliminärskatieuppbörden har riksrevisionsverket uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1967 och 1968 års taxeringar. Vid beräkningen har, förutom med påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med påförda folkpensionsavgifter och debiterade sjukförsäkrings- och tilläggspensionsavgifter till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1966 års taxering medtagits.
Med utgångspunkt från ovan nämnda beräkningar av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1967 års och 1968 års taxeringar kan man räkna med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av preliminärskatt efter utgången av uppbördsåren 1966—67 resp. 1967—• 68. Under våren 1966 inflöt fyllnadsbetalningar av preliminärskatt med 1 217 milj. kr., varav bolagen svarade för 605 milj. kr. (50 %).
Riksrevisionsverket räknar med att bolagen kommer att verkställa fyllnadsbetalningar under våren 1967 och våren 1968 i sådan omfattning, att för deras del den kvarstående skatten vid taxeringarna 1967 och 1968 blir av ungefär samma storlek som den överskjutande skatten. Riksrevisionsverket anser sig vidare med hänsyn till inkomstutvecklingen böra räkna med att övriga fyllnadsbetalningar kommer att bli av betydande omfattning såväl under våren 1967 som under våren 1968. Under dessa förutsättningar beräknar riksrevisionsverket de totala fyllnadsbetalningarna till 1 000 milj. kr. under våren 1967 och till 1 100 milj. kr. under våren 1968.
Riksrevisionsverket har ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1966/ 67 och 1967/68 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsbetalningar av preliminärskatt, till 25 860 resp. 28 600 milj. kr. Det
28 Statsverkspropositionen år i967. Bil. t: Finansplanen
bör understrykas, att de angivna beloppen är osäkra inom vida marginaler med hänsyn till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling och möjligheten för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.
Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att vad som betalats för mycket i preliminärskatt skall återbetalas som överskjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå bland inkomstskattetitelns inkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptages bland titelns utgifter.
Omfattningen av den kvarstående och den överskjutande skatten, som belyser preliminärskattebetalningarnas bristande anpassning till de slutligt debiterade skatterna, framgår av följande uppgifter. I tablån, som även omfattar den slutliga skatten med fördelning på A-längd och B- och C-längd, har även införts procenttal, som visar storleken av den kvarstående skatten och den överskjutande skatten jämförd med den enligt resp. taxering påförda slutliga skatten.
Tax- Slutlig skatt Kvarstående skatt Överskjutande skatt
eringsår A-iängd B- och Summa A-längd B- och Summa % A-längd B- och Summa % C-längd C- C-längd
längd
Vid 1964 års taxering uppgick skillnaden mellan överskjutande och kvarstående skatt till 120 milj. kr. Vid 1965 års taxering översteg den kvarstående skatten den överskjutande med 709 milj. kr. och vid 1966 års taxering med 891 milj. kr. Denna utveckling torde bl. a. få ses mot bakgrunden av dels att det blir allt vanligare att gifta kvinnor förvärvsarbetar utom hemmet och dels att allt fler inkomsttagare uppbär extra inkomster vid sidan av sitt huvudsakliga arbete. Det kan förmodas att den för dessa marginalinkomster inbetalda preliminärskatten som regel ej täcker den marginalskatt som faktiskt gäller. Beträffande 1965 års taxering kan därutöver framhållas att 1964 års löneavtal blev klara först under våren 1964 och att vid utbetalning av de retroaktiva lönerna från 1 januari 1964 preliminärskatteavdrag skedde med schablonmässigt 25 % i stället för efter preliminärskattetabellerna.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
29 Enligt uppgifter avseende 1966 års taxering, vilka infordrats från länsstyrelserna, fördelar sig den kvarstående skatten med 2 166 milj. kr. på fysiska personer och 209 milj. kr. på aktiebolag m. fl. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 89 milj. kr., varav 75 milj. kr. för fysiska personer. Återbetalningarna av överskjutande skatt fördelar sig med 1 260 milj. kr. på fysiska personer och 224 milj. kr. på övriga skattskyldiga.
Riksrevisionsverket har räknat med att den kvarstående skatten i likhet med föregående år kommer att överstiga den överskjutande skatten vid 1967 års taxering. Beträffande beloppen för den kvarstående och överskjutande skatten räknar riksrevisionsverket med att de blir av storleksordningen 2 400 milj. kr. resp. 1 500 milj. kr.
Den kvarstående skatt, som påföres enligt taxeringarna 1966 och 1967 skall erläggas under budgetåren 1966/67 resp. 1967/68. Under dessa budgetår utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av de belopp, varmed kvarstående skatt kommer att inflyta, får hänsyn tagas till att en del av de påförda beloppen icke erläggs i rätt tid utan blir restförda. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas för budgetåret 1966/67 till 1 980 milj. kr. och för budgetåret 1967/68 till 2 000 milj. kr.
Såsom av det föregående framgått redovisas även vissa socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare över inkomstskattetiteln. Med ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsverket i skrivelse till riksrevisionsverket den 10 november 1966, kan dessa bidrag och avgifter beräknas komma att uppgå till 1 160 milj. kr. för innevarande och till 1 580 milj. kr. för nästföljande budgetår. I dessa belopp har medräknats statens arbetsgivarbidrag.
Slutligen beräknar riksrevisionsverket inflytande restantier, sjömansskatt, tillkommande skatt m. m. till 550 milj. kr. för budgetåret 1966/67 och till 600 milj. kr. för budgetåret 1967/68.
Under hänvisning till det anförda beräknar riksrevisionsverket, på sätt framgår av på s. 32 intagen sammanfattning, samtliga inflytande inkomster på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret 1966/67 till 29 550 milj. kr. och under budgetåret 1967/68 till 32 780 milj. kr.
Beräkning av titelns utgifter
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgörs av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Staten uppbär primärt hela källskatteuppbörden. Kommunerna erhåller för varje kalenderår förskott grundat på senast kända taxering och den aktuella utdebiteringen. När taxeringsresultatet för ifrågavarande kalenderår föreligger sker slutavräkning, varvid saldot mellan slutligt uträknade belopp och uppburna förskott tillgodoräknas kommunerna eller statsverket allteftersom förskotten understiger eller överstiger de slutligt uträknade beloppen. I kommunernas fordran på statsverket, som
30 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
framräknas per den 1 januari varje kalenderår, ingår sålunda vid stigande skatteunderlag såväl förskott som slutavräkningsmedel. Kommunernas fordran utbetalas varannan månad med i princip en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle.
Inkomstskattetiteln har under första delen av budgetåret 1966/67 belastats med utbetalningar till kommunerna med ca 5 740 milj. kr. Härtill kommer kommunernas andel av sjömansskatten på omkring 50 milj. kr. För kalenderåret 1967 skall utbetalningarna av förskott grundas på skatteunderlaget enligt 1966 års taxering. Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån om den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksrevisionsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1967 till 11 190 milj. kr. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1965 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt har beräknats till omkring 2 390 milj. kr. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1967 kunna beräknas till omkring 13 580 milj. kr. (exkl. sjömansskatt på ca 50 milj. kr.). Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1966/67. Utbetalningarna av kommunalskattemedel under budgetåret 1966/67 kan sålunda beräknas till ca 12 580 milj. kr.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1967/68 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 6 840 milj. kr. (inkl. sjömansskatt 50 milj. kr.). För senare hälften av samma budgetår kan utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1966 samt under förutsättning av en kommunal medelutdebitering som med 25 öre per inkomstskattekrona överstiger den för 1967 gällande utdebiteringen beräknas till omkring 7 530 milj. kr. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1967/68 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till ca 14 370 milj. kr. De beräknade utbetalningarna av kommunalskattemedel under kalenderåren 1966, 1967 och 1968 samt budgetåren 1966/67 och 1967/68 har sammanställts i följande tablå (milj. kr.).
Från riksstatstiteln skall vidare återbetalas överskjutande preliminärskatt. Denna har, såsom framgått av det föregående, för budgetåret 1966/67 med ledning av de uppgifter, som riksrevisionsverket erhållit från länsstyrelserna, beräknats till omkring 1 490 milj. kr. För budgetåret 1967/68 har den beräknats till omkring 1 500 milj. kr. Härtill kommer restitutioner på
1 Inkl. sjömansskatt på ca 50 milj. kr.
Bil. 2. Riks revisionsverkets inkomstberäkning 31
grund av nedsättning i taxering m. m., vilka uppskattas till 70 milj. kr. för vartdera budgetåret.
Till de allmänna försäkringskassorna skall utbetalas förskott och slutavräkningsbelopp avseende avgifter från direktdebiterade och skattedebiterade arbetsgivare samt skattedebiterade egenavgifter. Med ledning av uppgifter i riksförsäkringsverkets ovannämnda skrivelse beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar till 2 430 milj. kr. för budgetåret 1966/ 67 och till 3 000 milj. kr. för budgetåret 1967/68. Härvid har räknats med avsättningar till allmänna sjukförsäkringsfonden med 35 milj. kr. under budgetåret 1966/67 och med 20 milj. kr. under hudgetåret 1967/68. Riksrevisionsverket har vidare förutsatt, att förskott på avgifter till försäkringskassorna under nästkommande budgetår endast kommer att utgå med det belopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka kassornas medelsbehov.
Under budgetåren 1966/67 och 1967/68 kommer vid 1966 och 1967 års taxeringar skattedebiterade avgifter till tilläggspensioneringen att utbetalas till allmänna pensionsfonden. Med ledning av uppgifter från riksförsäkringsverket och länsstyrelserna beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar till 310 milj. kr. för budgetåret 1966/67 och till 350 milj. kr. för budgetåret 1967/68.
Titeln skall slutligen belastas med omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och vissa annuiteter samt allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter. Sammanlagt kan de ifrågavarande omföringarna beräknas uppgå till omkring 40 milj. kr. för vartdera budgetåret 1966/67 och 1967/68.
Enligt det föregående har riksrevisionsverket på sätt framgår av på s. 32 intagen sammanfattning beräknat titelns utgifter för budgetåret 1966/67 till 16 920 milj. kr. samt för budgetåret 1967/68 till 19 330 milj. kr.
Avsättningar till och återföringar från budget utjämningsfonden av kommunalskattemedel
Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Fonden ingår som en del av budgetutjämningsfonden och avsättningar och återföringar berör sålunda icke de redovisade inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
I riksstaten för budgetåret 1966/67 har räknats med en nettoavsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden på 300 milj. kr. De avsättningar och återföringar, som enligt nu föreliggande beräkningar bör verkställas under budgetåren 1966/67 och 1967/68, framgår av följande sammanställning:
32 Statsverkspropositionen år 1967. Bil. 1: Finansplanen
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln, för vilka redogjorts i det föregående, kan sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse har även medtagits motsvarande belopp för det avslutade budgetåret 1965/66. Beloppen angives i milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1966/67 till 12 700 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1967/68 uppförs med 13 500 000 000 kr.
Kupongskatt
Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skall i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag. Kupongskatten utgår enligt förordning den 23 februari 1956 (nr 104) med 30 % av utdelningen. Enligt avtal med vissa länder gäller särskilda bestämmelser för därav berörda skattskyldiga. Skatten innehålles när utdelningen