Säkerhetspolitik och försvarsutgifter

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

offentliga Säkerhetspolitik

utredningar

OPh

1968:10 _

forsvarsutgrfter

departementet Förslag om försvarsutgifterna 1968/72

n

0 CD

Betänkande vet av 1965 års försvarsutredning Stockholm 1

Statens offentliga utredningar 1968

Kronologisk förteckning

. Ekonomisysxamför försvaret. Esselte.Fö. . Ekonomisystemför försvaret. Bihang. Esselte.Fö. Kreditmarknadensstruktur och funktionssâtt. Esselte.Fi.

pmppn»

Handläggningenav säkerhetsfrågor.IsaacMarcus.Ju. . Industrinsstrukturoch konkurrensförhållanden.Esselte.Fi. Strukturutveckling och konkurrens inom handeln. Esselte.Fi. 4 . Ågande och inflytande inom det privata näringslivet. Esselte.Fi. m . Skogbrukets planlâggningsfrågor. Svenska Reproduktions AB. Jo. . Virkasbalanser1967. Esselte.Jo.

... om . Säkerhetspolitikoch törsvarsutgifter. Esselte.Fö.

Anm. Om särskild tryckort ej anges,är tryckonen Stockholm.

Statens offentliga utredningar 1968: 10 Försvarsdepartementet

Säkerhetspolitik

och

försvarsutgifter

Förslag om försvarsutgifterna

1968/72

Betänkande avgivet av 1965 års försvarsutredning Stockholm 1968

Innehåll

Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Försvarsdepartementet

Kapitel 1

Utredningsuppdraget och arbetets bedrivande

Kapitel 2

Beslut beträffande det militära försvaret 15 och utredningar . . . . . . . . . . . . . . 15 2.1 Huvudinnehållet i tidigare försvarsbeslut 2.2 Direktiv och anvisningar åren 1963 och 1964 till överbefälhavaren rörande fortsatta avseende tiden fr. o. m. budgetåret 1967/68 . 23 utredningar 2.3 Överbefälhavarens år 1965 om det militära försvarets fortsatta utredning - ÖB 65 . 24 utveckling 2.3.1 Allmänna . . . . . . . . 25 förutsättningar

2.4 Vissa beslut under åren 1966 och 1967 om utgifter och anslag till det militäraförsvaret 44 2.5 Direktiv och februari 1967 till överbefälhavaren rörande fortsatta i januari avseende tiden fr. 0. m. budgetåret 1968/69 . . . . . . . . 46 utredningar 2.6 Överbefälhavarens utredningar år 1967 om det militära försvarets fortsatta - ÖB-svaret 67 51 utveckling 2.6.1 Allmänna förutsättningar . 2.6.2 Alternativet A 55 2.6.3 Alternativet B 62 2.6.4 Alternativet C . . . 63 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 65 2.6.5Särskildafråg0r. 2.6.6 Överbefälhavarens slutsatser om våra försvarsmöjligheter 71 2.6.7 Särskilda uttalanden i militärledningen . 71

Kapitel 3 Beslut beträffande civilförsvaret . 73 och utredningar 3.1 Huvudinnehållet i tidigare civilförsvarsbeslut . . . . . . . . . 73 fortsatta - 3.2 Civilförsvarsstyrelsens utredning om civilförsvarets utveckling Cf65-m.m. . . . . .. 77 3.2.1 Allmänna . . . . . . . 77 förutsättningar 3.2.2 Kostnaderna för civilförsvarets uppbyggnad . 84 3.2.3 Särskild om vissa skyddsrum . . . . . . . . . . . . 86 utredning 3.3 Beslut av 1967 års riksdag om anslagen till civilförsvaret för budgetåret 1967/68 87

Kapitel 4 Vissa initiativ genomförda utredningar . . . . . . 88 på försvarsutredningens 4.1 Expertstudie beträffande avvägningen mellan de olika delarna av totalförsvaret m. m. . . . . . 88 4.1.1 Allmänna . . . . . . 88 överväganden 4.1.2 Framlagda slutsatser och förslag . . . . . . . . . . . . . . . 91 4.2 Expertstudie beträffande den internationella utvecklingen och dess konsekvenser för svensk säkerhetspolitik 93

Kapitel 5 säkerhetspolitiska utgångspunkter och överväganden 97 5.1 Försvarsbeslutens konsekvenser på lång sikt 97 5.2 De rika och de fattiga länderna 98 5.3 Den militärtekniska utvecklingen 101 5.4 Stormaktspolitiken . . . . . . . 103 5.5 Förenta Nationerna som fredsfaktor . . . . 105 5.6 Sveriges och dess grannländers strategiska betydelse 106 5.7 Det nordiska området . . . 108 5.8 Terrorbalans och krigsanledningar . . . . 110 5.9 En presumtiv angripares överväganden inför ett anfall . 117 5.10 Olika aggressionsfall som grund för totalförsvarets utformning 119 5.10.1 Kränkningar av vårt territorium i fred . 119 5.10.2 Neutralitetstillstånd vid krig i vår omvärld . 120 5.10.3 Politisk aggression . . . . . . . 120 5.10.4 Ekonomisk aggression 123 5.10.5 Militär aggression 124 510.6 Avsiktlig terror . . . . . . . . . . . 127 5.10.7 Utredningens sammanfattande slutsatser 128 5.11 Inriktningen av svensk säkerhetspolitik 129 5.11.1 Den svenska politiska linjen . . . . . 129

5.11.2 Åtgärder för att främja freden i världen 130

5.113 Åtgärder till stöd för vår alliansfria politik 131

5.11.41 Åtgärder i en krigsmiljö där vi är neutrala 136

5.11.5 säkerhetspolitiken om vi råkar i krig . 136 5.11.6 Frågan om svenska kärnladdningar. 137

512.1 Sambandet mellan säkerhetspolitisk ambition och resurser. 139 5.12.2 Förslag rörande målsättningar 140

Kapitel 6 Ekonomiska utgångspunkter och överväganden . 147 6.1 Försvarsutgifternas hittillsvarande utveckling m.m. . 147 6.2 Försvarsutgifter och försvarskostnader 149 6.3 Andel av samhällsresurserna . . . . 153 6.4 Samhällsekonomiska framtidsperspektiv . 156 6.5 Den statsfinansiella utvecklingen . 158 6.6 Försvarsutredningens slutsatser 161

Kapitel 7 De värnpliktigas ekonomiska och sociala förmåner 162 förmåner . . . . . . . . . . . . 162 7.1 Nu utgående om ändringar av förmånerna 167 7.2 Vissa framställningar och förslag 170 7.3 Försvarsutredningens överväganden

Kapitel 8 överväganden och förslag beträffande det militära försvaret . 173 8.1 Allmänna utformning . . 173 synpunkter på ett försvarsbesluts 8.1.1 karakteristiska utveckling . 173 Några drag i hittillsvarande 8.1.2 Värdet försvarsbeslut . . . . . . . 176 av fleråriga 8.1.3 för ett flerårigt försvarsbeslut . 181 Tidrymden 8.1.4 konstruktion av en ekonomisk ram . . . . . . . . . . 182 Principiell 8.2 Förslag rörande försvarets struktur och omfattning samt rörande försvarsut- . 192 gifterna 1968/69-1971/72 8.2.1 Förutsättningar . . . . . . . . . . . 192 8.2.2 Kvantitativa analyser av försvarets styrka . 195 8.2.3 Den fortsatta utvecklingen av vårt militära försvar. 199

Kapitel 9 överväganden och förslag beträffande civilförsvaret 209

9.2 För civilförsvaret dimensionerande aggressionsfall 211 9.3 Inriktningen av civilförsvarets verksamhetistort. . . . . . . . . . 214 9.4 Synpunkter och förslag beträffande civilförsvarets verksamhetsgrenar . 216 9.4.1 Skydd 216 9.4.2 Utrymning . 219 9.4.3 Undsättning 220 9.5 Förslag till anslagsram m. m. 221

Kapitel 10 ammanfattning av försvarsutredningens förslag . 229

Bilagor Bilaga 1. Redogörelse av försvarsutredningens ordförande för vissa väsentliga avgöranden i utredningen . . . . . . . . . 233 Bilaga 2. Försvarsutgifternas utveckling i olika länder. 238

Till

Herr och

Statsrådet Chefen för Kungl. Försvarsdepartementet

Den 29 1965 Kungl. Maj :t chefen för försvarsdepartejanuari bemyndigade mentet att tillkalla tretton med uppdrag att verkställa utredning sakkunniga rörande och civilförsvarets fortsatta utveckling m. m. krigsmaktens Herr Statsrådet tillkallade med stöd av detta bemyndigande genom beslut den 4 februari 1965 såsom numera landshövdingen K. A. F. Fritsakkunniga åt vilken tillika att såsom ordförande leda utredningens arhiofson, uppdrogs ledamöterna första kammare A. K. Gillström, B. T. Gusbete, av riksdagens tavsson, andre vice talmannen N. I. Johansson i Mysinge, numera statsrådet Alva och G. I. samt ledamöterna av riksdagens andra kamma- Myrdal Virgin re B. G. Bohman, L. M. Eliasson, N. E. E. V. Kristenson, S. A. Mell- Kellgren, F. U. Nihlfors och D. M. Ståhl. Genom beslut den 5 1967 entqvist, januari Alva från nämnda och tillkallades ledamoten av ledigades Myrdal uppdrag andra kammare M. G. Gustafsson såsom sakkunnig. På därom riksdagens har slutligen de sakkunniga Johansson, Virgin, Bohman, gjorda ansökningar Nihlfors och Ståhl beslut den 19 januari 1968 entledigats Eliasson, genom från ifrågavarande sakkunniguppdrag. De har arbetat under 1965 års försvarsutredsakkunniga benämningen ning. Att såsom stå till utredningens förfogande förordnade departeexperter mentschefen den 8 1965 numera generallöjtnanten C. E. Å. Almgren, april översten N. G. numera kommendören P. Y. Rudberg, numera Sköld, översten S.-O. Olson, ambassadören P. R. H. byråchefen S.-E. Bergström, S. och numera statssekreteraren K.-O. Feldt. Genom beslut den Bergelin 23 november 1965 Feldt från samt uppdrogs åt entledigades uppdraget numera utrikesrådet W. H. F. Wachtmeister och numera kanslirådet P. L. V. Vinde att såsom stå till utredningens förfogande. Den 25 experter 1967 förordnade generaldirektören E. M. Fehrm, januari departementschefen

pressekreteraren K. I. Sundvik och landssekreteraren S. N. S. Swanstein att såsom experter stå till Genom beslut den 2 utredningens förfogande. maj 1967 Sköld och Olson från sina samt entledigades Almgren, uppdrag uppdrogs åt översten N.-F. Palmstierna, N. G. G. Landeröverstelöjtnanten gren och numera B. C. I. att såsom stå departementsrådet Dahlberg experter till utredningens förfogande. Uppdrag att vara huvudsekreterare åt lämnades den 4 febutredningen ruari 1965 numera kanslirådet O. R. Den 1 mars 1965 anmodades Blomqvist. numera S. R. Hellman och den överingenjören 26 augusti 1965 överstelöjtnanten J.-C. O. E. Danckwardt att vara biträdande sekreterare åt utredningen. Numera majoren N. G. Unell anmodades den 26 augusti 1965 att biträda utredningen med sekreterargöromâl. Den 2 maj 1967 entledigades Unell och uppdrogs åt överstelöjtnanten B. A. Lehander att vara biträdande sekreterare. Genom skilda beslut av :t, vilka beslut närmare redovisas i Kungl. Maj kapitel 1, har till utredningen lämnats avseende dels utredningsuppdrag krigsmaktens och civilförsvarets allmänna och kostinriktning, omfattning nader, dels vissa härmed sammanhängande särskilda frågor. Sedan utredningsuppdraget nu slutförts, får härmed försvarsutredningen vördsamt överlämna ett av utarbetat kallat Säkerutredningen betänkande, hetspolitik och - om försvarsutgifter Förslag försvarsutgifterna 1968/72. Samtidigt överlämnas till Herr Statsrådet med särskilda, i kapitel 1 närmare angivna skrivelser förslag och rörande vissa redogörelser detaljfrågor. Stockholm i februari 1968.

Karl F

rithiofson

A. Gillsträm Gustavsson Gunnar

Bengt Gustafsson

Nils Kellgren Valter Kristensen Sven Mellqvist

/Rune Blomqvist

KAPITEL 1

och arbetets bedrivande

Utredningsuppdraget

Direktiven för 1965 års försvarsutredning innefattas i ett anförande till statsden 29 1965 av chefen för försvarsdepartementet, rådsprotokollet januari

statsrådet Andersson. anförde härvid i huvudsak föl-

Departementschefen

jande.

Vid 1963 års 108, SU 113, rskr 265) fattades beslut om riktlinriksdag (prop. för det militära försvarets utveckling under budgetåren 1963/67. Samma jerna riksdag fattade också beslut (prop. 86, SU 100, rskr 225) om anslagsutvecklingen för civilförsvaret under samma period. De nyss nämnda besluten anslöt till förslag som en parlamentarisk utredning, 1962 års försvarskommitté, lagt fram. Som grund för sitt ställningstagande i fråga om kostnadsramen för det militära försvaret hade försvarskommittén av överbefälhavaren utarbetade och för krigsmaktens utformning under budriktlinjer planer 1963/70 inom olika kostnadsramar. Den av kommittén föreslagna och av getåren statsmakterna beslutade kostnadsramen låg mellan de av överbefälhavaren på kommitténs uppdrag utredda kostnadsalternativen »3600» och »3460». I anslutning till 1963 års riksdagsbeslut uttalade jag att det fortsatta militära utredningsarbetet skulle bedrivas så att underlag skulle föreligga för ställningstagande till olika kostnadsalternativ, bl. a. de nyss nämnda, vid utgången av budgetåret 1966/67. underströks att statsmakterna skulle vara helt obundna vid sina över- Samtidigt väganden om de militära kostnaderna efter fyraårsperiodens utgång. I fråga om civilförsvaret innebar 1963 års beslut, att en ekonomisk ram fixerades för civilförsvarets under budgetåren 1963/67. Civilförsvarets verksamhet och uppbyggnad skulle bedrivas på grundval av statsmakternas beslut i ämnet år uppbyggnad 1956 och 1959. På förslag av Kungl. Maj :t har riksdagen år 1963 godkänt målsättning för totalförsvaret 1963:108, SU 113, rskr 265) och år 1964 målsättning för krigs- (prop. makten (prop. 1964:110, SU 97, rskr 217). Kungl. Maj :t har genom beslut den 26 november 1964 gett överbefälhavaren direktiv om krigsmaktens försvarsplanläggning. För civilförsvarets del har vid 1956 och 1959 års riksdagar principbeslut fattats rörande verksamhetens inriktning och uppbyggnad (prop. 1956: 185, SU 52, rskr 326 resp. prop. 1959: 114, SU 85, rskr 233). I prop. 1963:108 förutsattes, att Kungl. Maj :t i god tid före fyraårsperiodens utgång skulle låta företa nya utredningar rörande det militära försvarets och civilförsvarets totalkostnader under kommande år. I överensstämmelse härmed pågår f. n. ett militärt utredningsarbete i överbefälhavarens regi. Direktiv för detta arbete har lämnats av Kungl. Maj :t genom beslut den 28 juli 1963 och den 18 december 1964. I det förra beslutet uppdrogs åt överbefälhavaren att bedriva det militära utredningsarbetet med beaktande av vad som uttalats i prop. 1963: 108 och SU 1963:113, i syfte att ta fram olika kostnads- och utredningsalternativ i

tid för statsmakternas ställningstagande till kostnaderna för det militära försvaret efter budgetåret 1966/67. Det senare beslutet innehöll bl. a. uppdrag att i varje kostnadsalternativ beakta vissa i beslutet angivna principer samt belysa kostnadskonsekvenserna vid tillämpningen av vissa krav på försvarets utformning. Resultatet av det militära utredningsarbetet väntas föreligga på försommaren 1965. Även inom civilförsvarsstyrelsen pågår utredningsarbete vars resultat väntas föreligga under sommaren 1965. Jag anser det nu lämpligt att åt en parlamentarisk kommitté uppdras att utreda och inkomma med förslag avseende krigsmaktens och civilförsvarets allmänna inriktning, omfattning och kostnader för tiden efter budgetåret 1966/67. I det följande anger jag först några väsentliga frågor som härvid bör beaktas och utredas. Det svenska totalförsvaret skall verka för att vår fred och vår frihet bevaras. Det är jämte alliansfriheten ett medel för att trygga den bärande inriktning av svensk utrikespolitik som uttrycks i den av statsmakterna angivna målsättningen »neutralitet i krig». Försvarets omfattning och sammansättning måste med hänsyn härtill anpassas till de långsiktiga tendenserna i den internationella utrikes- och militärpolitiska samt militärtekniska utvecklingen. Utredningen bör därför noggrant studera den säkerhetspolitiska doktrinutvecklingen hos de ledande stormakterna samt förändringarna i de internationella rustningarnas art och omfattning. Maktbalansens struktur och betydelse sedd i belysning av bl. a. allianspolitikens utveckling och stormakternas agerande under akuta konflikter och kriser, gestaltningen av stormakternas och kärnvapenpolitik i anslutning härtill frågan om begränsning av kärnvapnens spridning samt Förenta nationernas möjligheter till fredsbevarande insatser är vidare några av de frågor som utredningen bör ägna ingående uppmärksamhet. Utredningen bör så långt det är möjligt söka belysa hur de således konstaterade eller bedömda internationella förhållandena återverkar på det nordiska områdets och därvid speciellt Sveriges säkerhetspolitiska situation. Härvid bör utredningen studera vilka former eventuella aggressiva handlingar mot vårt land kan tänkas få. Vid utformandet av sina förslag i fråga om krigsmaktens och civilförsvarets omfattning och kostnader skall utredningen söka klarlägga de ekonomiska konsekvenserna och ta hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna. Strävan att utvinna största möjliga försvarseffekt ur till förfogande ställda resurser kräver en effektiv långsiktsplanering. Särskild tyngd får detta krav när det gäller investeringsbeslut och materielanskaffning. De fleråriga försvarsbeslut som gällt sedan 1958 har givit ökad stadga åt planeringsverksamheten. Å andra sidan kan det finnas skäl som talar för ett system som ger vissa möjligheter att budgetårsvis kunna göra anpassningar till väsentliga förändringar i förutsättningarna, t. ex. i fråga om samhällsekonomin eller den internationella utvecklingen i stort. Utredningen bör mot bakgrund av gjorda erfarenheter pröva dessa alternativ eller kombinationer av dem och föreslå de principer som bör tillämpas. Utredningen bör vid sina överväganden av krigsmaktens sammansättning beakta de internationella förhandlingarna om nedrustning. För vårt lands vidkommande är det - vid sidan om andra relevanta krav - att eftersträva en sådan angeläget uppbyggnad av krigsmakten att Sveriges möjligheter att snabbt medverka i en allmän internationell nedrustning underlättas. De av överbefälhavaren på Kungl. Maj :ts uppdrag utarbetade kostnadsalternativen med varierande omfattning och sammansättning av krigsmakten är avsedda att ställas till utredningens förfogande. Likaledes avses av civilförsvarsstyrelsen utarbetat material komma att överlämnas till utredningen. Utredningen bör givetvis äga infordra kompletterande underlag för sitt arbete

från överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen i den utsträckning den anser på-

kallat. Ehuru i första hand skall avse de uppgifter och frågor utredningsuppdraget som nämnts i det föregående, är utredningen oförhindrad att ta upp andra frågor anser motiverade av kostnadsskäl eller för att vinna ökad effeksom utredningen inom civilförsvaret eller totalförsvaret i övrigt. Det bör härtivitet krigsmakten, vid beaktas att för krigsmaktens del särskilda utredningar pågår inom ett flertal

delområden. Bland sådana utredningar kan nämnas 1960 års Värnpliktsviktiga 1964 års försvarskostnadsutredning, 1964 års tygförvaltningsutredning utredning, och militära tjänstgöringsåldersutredningen. också erinra om att statsmakterna i några fall inte velat ta ställning till Jag vill vissa försvarsfrågor i avvaktan på ett beslut om försvarskostnadernas utveckling

efter den 30 juni 1967. I prop. 1965: 2 (bil. 2) har jag sålunda tagit upp frågan med hänsyn till av illegal underrättelseverksamo1n försvarsavvägning följderna het. därvid, att värdet av vapensystem med god motståndsförmåga Jag uttalade mot främmande underrättelseverksamhet borde särskilt uppmärksammas vid de som blir aktuella inför ett nytt försvarsbeslut. Ett annat spörsmål utredningar som kan aktualiseras i detta sammanhang är avvägningen av beställningsbemynstorlek med hänsyn till statsmakternas reella åtaganden. Jag har pådigandenas pekat detta i 1965 års statsverksproposition (bil. 6 s. 17). bör bedrivas med sikte på att i de huvudfrågor som utred- Utredningsarbetet skall till behandling förslag skall kunna avlämnas till 1967 års ningen upptaga riksdag avsedda att genomföras fr. o. m. budgetåret 1967/68.

den 21 1965 har till försvarsutredningen

Enligt Kungl. Maj :ts beslut maj överlämnats överbefälhavarens den 19 1965 utredning om maj dagtecknade

fortsatta - ÖB 65 -- för att vara det militära försvarets utveckling tillgäng-

lig vid fullgörandet av utredningens uppdrag. Vidare har skilda beslut den 26 mars, den 30 den 8 juli, den genom juni,

24 och den 3 december 1965, den 27 den 25 mars och

september januari,

den 2 1966 samt den 9 1967 Kungl. Maj :t till försvarsutred-

september juni överlämnat framställningar för att tas under övervägande ningen följande

eller vara vid av det till utredningen lämnade upp-

tillgängliga fullgörandet

draget, nämligen

redovisade om de värnpliktigas sju, i kapitel 7 närmare framställningar

ekonomiska och sociala förmåner,

försvarets skrivelse den 21 maj 1965 med vissa förslag

civilförvaltnings

rörande familjebidragen,

1954 rörande totalförsvarets utlåtande den

års utrednings personalbehov

26 mars 1960 över kommitténs för förslag till

sjöfartens beredskapsfrågor

av svenska handelsflottan över utlåtandet av-

beredskapsbemanning jämte

givna yttranden,

i Västerbottens län den 27 februari 1965

länsstyrelsens framställning

av eller annan militär enhet till Väster-

angående lokalisering truppförband

bottens inland,

skrivelse nr 271 år 1966 i av Kungl. Maj :ts proposiriksdagens anledning tion med förslag rörande de värnpliktigas utbildning m. m., i vad den avser

frågorna om trupptjänstgöring för värnpliktiga med samt officersutbildning uppföljningen av det nya värnpliktsutbildningssystemet, överbefälhavarens skrivelser den 24 och den 25 april 1963 m. fl. skrivelser angående territoriell bombröjningsorganisation. Därjämte har chefen för försvarsdepartementet till försvarsutredningen, för att tas i beaktande vid av den 17 fullgörandet utredningens uppdrag, maj 1966 överlämnat en av Överkalix kommun såvitt avser däri framställning framlagt förslag att lokalisera förband till Överkalixhygden. Sedan försvarsutredningens ordförande i skrivelse den 15 december 1966 anmält att utredningen inte kunde lämna för beslut vid något underlag 1967 års riksdag vad avser under huvudtiteln och civilföranslagen fjärde svarets anslag för budgetåret 1967/68 har Kungl. Maj :t genom beslut den 13 januari 1967 medgivit att utredningens arbete får fortsättas oaktat dessa förhållanden.

Försvarsutredningens arbete har pågått under tiden februari 1965februari 1968. De utrikespolitiska förutsättningarna har under i första utredningsarbetet hand belysts genom föredragningar av experten Bergström. Försvarsutredningen har vidare tagit del av en rad under senare år utförda säkerhetspolitiska studier. En del av dessa har utförts initiativ av utredningen. på Av de på utredningens initiativ utförda studierna har följande publicerats, nämligen Kjell Goldmann (red.) m. fl.: Strategi i väst och öst (SOU 1966: 18), Åke T. Nerman: Motsättningar och konflikter i världen, sedda i svenskt säkerhetspolitiskt perspektiv (Stencil Fö 1966: 7), L. m. Stu- Lundberg fl.: dier av maktbalansens struktur och (Stencil Fö Erik betydelse 1966:8), Moberg: Stormaktsagerande i internationella konflikter (Stencil Fö 1966: 9), Mats Myrdal: Kuba-krisen (Stencil Fö 1966: Under- 10) och R. B jörnerstedt: sökning rörande vissa civilförsvarsfrägor (Stencil Fö 1966: 11). Vidare har inom sekretariat utarbetats studien Svensk utredningens säkerhetspolitik - och vilken också förutsättningar inriktning, publicerats (SOU 1966: 56). Av inte publicerade studier märks en inom under ledutrikesdepartementet ning av experten Bergström utförd omfattande, fortlöpande analys av den internationella utvecklingen speciellt med avseende på för vårt lands säkerhetspolitik hetydelsefulla delar av densamma. De s-tatsfinansiella och samhällsekonomiska kortare förutsättningarna på och längre sikt har belysts genom av företrädare för försvarsföredragningar och Vissa har behandlats i särfinansdepartementen. arbetsmarknadsfrågor skild föredragning av företrädare för arbetsmarknadsstyrelsen. Den funktionsmässiga och ekonomiska avvägningen mellan de olika delarna av totalförsvaret har till föremål för särskilda utredningen gjort studier av experterna Fehrm, Sundvik och Swanstein, varvid Fehrm såsom ordförande lett arbetet. Resultatet av dessa studier har redovisats för utred-

ningen genom föredragningar samt genom skriften Vissa avvägningsfrågor inom totalförsvaret (Stencil Fö 1967: 15). Till för utredningens bedömningar rörande det militära försvarets grund har dels överbefälhavarens förenämnda utredning om det utformning legat militära försvarets fortsatta - ÖB 65 - dels en utveckling översiktlig utredning som på ordförandens uppdrag och efter särskilda anvisningar under år 1966 utförts av utredningens militära experter om krigsmaktens allmänna inriktning inom en lägre kostnadsram än vad ÖB 65 inrymde, dels de utredningar som, efter av försvarsutredningen i januari och februari 1967 lämnat överbefälhavaren under är 1967 utfört rörande krigsuppdrag, maktens och inom vissa kostnadsramar än som inriktning utformning lägre ÖB 65 innefattade. ÖB 65 och 1967 - 67 - har års utredningar ÖB-svaret redovisats ett stort antal föredragningar av de militära ingående genom experterna. Frågor rörande har belysts särvärnpliktsutbildningen genom skilda föredragningar av företrädare för 1960 års värnpliktsutredning. Vissa övriga frågor har belysts genom särskilda föredragningar av olika sakkunniga från de militära myndigheterna. Till grund för bedömningar av civilförsvarets utformning har legat dels civilförsvarsstyrelsens med skrivelse den 1 december 1965 till utredningen för civilförsvarets fortsatta -överlämnade förslag till riktlinjer utveckling Cf 65 - dels en av civilförsvarsstyrelsen till Kungl. Maj :t överlämnad utredom i de största städernas innerområden. Därutöver ning skyddsrum fjorton har som grund legat en av experten Bergelin ordförandens på uppdrag gjord särskild utredning om civilförsvarets utveckling inom en lägre kostnadsram än den Cf 65 avser. Cf 65 har redovisats genom föredragningar av civilförsvarsexperten m. fl. sakkunniga. Innebörden av beträffande prisreglering av försvarstillämpad ordning huvudtiteln samt synpunkter på principiell konstruktion av en kostnadsram för försvaret och de särskilda frågor, som utredningen haft att behandla (de värnpliktigas ekonomiska och sociala förmåner, territoriell bombröjning, handelsfartygs skydd samt förläggning av militärt förband till Norrland) har redovisats genom utredningens sekretariat samt experterna Dahlherg och Vinde. Till vid av om kostnadsram för försvaret förfogande behandlingen frågan har bl. a. stått en av en särskild sakkunnig rörande redovisning av försvarets befästningar (jfr SOU 1963:5, s. 108) i januari 1966 upprättad och till utredningen överlämnad om olika alternativ för redovisning promemoria av försvarets fastighetsfond och dessa alternativs inverkan på kostnadsramen m. m. Försvarsutredningen har företagit studieresor i samband med militära övningar, varvid utredningen bl. a. orienterat sig om försvarsproblemen i olika delar av landet. Studiebesök har avlagts vid förband m. m.tillhörande olika försvarsgrenar. Besök har avlagts vid statens civilförsvarsskolor i Rosers-

berg. Vidare har studiebesök företagits vid några industriföretag som tillverkar materiel för krigsmaktens räkning. Slutligen har besök gjorts vid 1965 års flygutställning i Paris samt vid krigsmaterielindustrier i Frankrike. F har efter remiss dels den 6 sep- Örsvarsutredningen avgivit yttranden tember 1967 över försvarets fredsorganisationsutrednings delbetänkande angående indragning av Göta flygflottilj, dels den 14 november 1967 över 1965 års betänkande om och signalskyddsutrednings ledning samordning av totalförsvarets signalskydd. Med särskilda skrivelser i februari 1968 har försvarutredningen redovisat sina ställningstaganden i fråga om framlagda förslag dels rörande beredskapsbemanning av den svenska handelsflottan, sjöfolkets värnpliktsutbildning m. m., dels rörande territoriell bomhröjningsorganisation, dels rörande lokalisering av vissa förband till Västerbottens inland och Överkalixbygden. I den förenämnda, av experten Fehrm m. fl. utförda studien framläggs bl. a. vissa förslag i organisatoriska frågor. Med hänsyn till att försvarsutredningen inte ansett sig böra gå närmare in på frågor av detta slag har utredningen med särskild skrivelse i februari 1968 överlämnat studien till chefen för försvarsdepartementet. Uppdraget för den förenämnda sakkunnige rörande redovisning av försvarets befästningar har avsett även andra frågor än dem försvarsutredningen haft att pröva. Med hänsyn härtill har utredningen med särskild skrivelse i februari 1968 överlämnat hans promemoria till chefen för försvarsdepartementet. Utredningens ordförande har utarbetat en särskild redogörelse för vissa

väsentliga avgöranden i utredningen, vilken redogörelse biläggs (Bilaga 1).

KAPITEL 2

Beslut och beträffande det militära försvaret

utredningar

2.1 Huvudinnehållet i tidigare försvarsbeslut

F örsvarsbesluten före är 1958 innebar att krigs- och fredsorganisationerna i huvudsak till och innehåll. Försvarsbeslutet år 1958 reglerades omfattning hade en annan karaktär. Beslutet innebar att allmänna riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling och att en kostnadsram bestämdes som angavs utgångspunkt för det militära planläggningsarbetet. Härigenom skulle en bli möjlig till den fortgående tekniska utvecklingen. smidig anpassning 1958 års försvarsbeslut föregicks närmast av 1954 och 1957 års ÖBoch ett av dessa av 1955 års försvarsberedning i utredningar på grundval februari 1958 avgivet utlåtande. direktiven för utredningarna skulle dessa bedrivas med utgångs- Enligt punkt i att förändring i målsättningen för det militära någon avgörande försvaret inte ifrågasattes. Denna målsättning angavs i prop. 1948: 206 sålunda:

Ett svenskt försvar måste vara i stånd att ge uttryck åt folkets levande försvarsvilja. Varje vapenför svensk, som icke bindes av andra för riksförsvaret viktiga uppgifter, bör sättas i stånd att i ena eller andra formen militärt deltaga i kampen för landets självständighet. Krigsmakten i dess helhet bör vara så utbyggd att den förmår militära eftertryck åt vårt folks vilja att bevara landets handge största och avvisa varje kränkning av dess integritet. Försvarskrafterna böra lingsfrihet som försvarskommittén framhållit, utformas så att en angripare i det längsta hindras få fast fot på svensk mark och att ingen del av landet behöver uppgivas utan segt motstånd i olika former. Vidare bör krigsmakten vara skickad att möta utförda med den moderna invasionsteknikens resurser. överrumplingsförsök,

I 1957 redovisades för olika alternativa kost- ÖB-utredningarna planer nadsramar under driftbudgeten för 1957/61, nämligen dels för budgetåret överbefälhavarens (ÖB 57), dels de tre alternativen eget förslag högsta (Adam, Bertil och Cesar) av de kostnadsalternativ som pä av beförslag och efter uppdrag skulle utredas. redningen departementschefens 1955 års försvarsberedning i sitt utlåtande en allmän bedömning gjorde av utrikes- och beredningen talade de Sveriges militärpolitiska läge. Enligt och vårt lands försvarsutrikespolitiska militärpolitiska Synpunkterna på för av att upprätthålla ett svenskt försvar av fråga entydigt nödvändigheten sådan att det verkade fredsbevarande och i krig kunde bjuda en styrka,

angripare hårt motstånd. Det svenska försvarsproblemet fick dock inte ses som ett isolerat utrikes- och militärpolitiskt spörsmål. Även de samhällsekonomiska och statsfinansiella bedömningsgrunderna måste beaktas. Enligt försvarsberedningen fick kostnaderna för ett svenskt försvar inte utgöra en orimligt betungande börda för landets medborgare. Med hänsynstagande till utrikespolitiska, militära, samhällsekonomiska och statsfinansiella synpunkter borde man söka komma fram till en rimlig syntes. F örsvarsberedningen underströk, att den allmänna målsättningen för försvaret enligt prop. 1948: 206 borde vara en allmän riktpunkt vid utformningen av den svenska krigsmakten. Försvarsberedningen anförde, att det uppenbart fanns ett allmänt samband mellan operativ målsättning och försvarsresurser. Enligt beredningens mening kunde emellertid målsättningen inte tolkas så att den direkt kunde till grund för en exakt bestämning av försvarets styrka. Det läggas var svårt att särskilt i tider av snabb teknisk och taktisk utveckling noggrant fastställa ifrågavarande samband. Försvarsberedningen föreslog efter att ha övervägt de olika alternativen att vårt militära försvar under de närmaste tre-fyra åren borde utformas i huvudsak enligt överbefälhavarens alternativ Adam. Ramen för försvarets driftbudget borde i härmed bestämmas till 2 700 kr. för budenlighet milj. getåret 1958/59. Försvarsberedningen förutsatte, att fr. 0. m. budgetåret 1959/60 en årlig ramhöjning skulle ske med dels 2 1/2 % för teknisk utveckling, dels erforderligt belopp för att kompensera pris- och lönestegringar. I prop. 1958: 110 gav föredragande departementschefen i allt väsentligt sin anslutning till de av försvarsberedningen uppdragna allmänna riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta utveckling. Riktlinjerna anförde skapade, departementschefen, en fast för sikt inom grund planering på lång krigsmakten, vilket borde tillmätas den största betydelse. Statsutskottet (utl. B 53) och (rskr. B 83) anslöt i allt väriksdagen sig sentligt till vad departementschefen anfört och föreslagit i propositionen. De av 1958 års B-riksdag antagna riktlinjerna för krigsmaktens framtida utformning syftade till att åstadkomma en fast grundval för långsiktsplaneringen inom försvaret. Däremot band man inte för en bestämd försvarssig organisation eller en avvägning i detalj. Man eftersträvade i stället en sådan rörelsefrihet, att man genom förskjutningar mellan personal och materiel samt mellan olika försvarsgrenar år från år skulle möjliggöra den omfördelning av försvarsutgifterna som kunde erfordras för att erhålla den avsedda försvarseffekten. Några bestämda regler för hur pris- och lönekompensationen skulle beräknas fastställdes inte av 1958 års riksdag. Sedermera skedde emellertid genom beslut av 1959 års riksdag (prop. 1959: 119, SU 124, rskr. 292) en precisering härvidlag. Genom nämnda beslut infördes en ordning, innebärande att kompensation för pris- och beräknas på lönestegringar grundval av särskilda prisindexserier.

överenskommelsen och riksdagsbeslutet av år 1958 innefattade inte något ställningstagande till utvecklingen av försvarets anslag på kapitalbudgeten.

Det ansågs emellertid nödvändigt att efter

anslagen på kapitalbudgeten

hand ökades för att balans mellan

skapa försvarsanslagen på driftbudgeten och de på kapitalbudgeten.

1961 års försvarsbeslut byggde av 1960 års försvarskommitté avpå ett

givet förslag (SOU 1960: 40). Denna kommitté hade att utreda den ekono-

miska ramen för de militära under och

anslagen driftbudgeten principerna

för denna rams fortsatta Kommittén skulle också utveckling. pröva avvägningen mellan drift- och samt i vad mån likartade

kapitalbudget budgetåra

regler borde gälla för dem båda.

Kommittén ansåg inte att utvecklingen efter är 1958 till gav anledning

ändringar i de grundläggande bedömningarna i fråga om försvarets utformning. Kommittén förutsatte därför inte någon i för

ändring målsättningen

det militära försvaret sådan denna angivits beslut vid 1948 och genom

1958 års riksdagar.

Den gjorda av de och för-

bedömningen utrikespolitiska militärpolitiska

hållandena samt den militärtekniska utvecklingen föranledde komenligt

mitténs mening inte någon av de krav försvaret som ändring på det militära

tidigare uppställts. Visserligen hade, anförde kommittén, utvecklingen ökat möjligheterna till snabba och överraskande angrepp men riskerna härför neutraliserades i viss mån genom vårt lands goda naturliga försvarsbe-

tingelser. Kommittén ansåg att de samhällsekonomiska år 1960 utgångspunkterna

var ungefär desamma som eller i vart fall inte sämre än år 1958. De stats-

finansiella möjligheterna åter kunna överblickas bättre än vad som ansågs var möjligt år 1958. En restriktiv kommitténs anslagsprövning syntes enligt mening vara en förutsättning för balans mellan inkomst- och utgiftsök-

ningar. I om innebörden och av en kostnadsram för det

fråga utformningen

militära försvaret uttalade kommittén i huvudsak

följande.

Såvitt avsåg avvägningen mellan driftbudgeten och kapitalbudgeten fann kommittén att en samordning av de båda budgeterna var önskvärd. En gemensam utgiftsram för driftbudgeten och kapitalbudgeten borde därför fastställas. För statsmakternas ställningstaganden till hur kostnaderna borde påverkas av förändringar i krigsmaktens uppgifter m. m. ansåg försvarskommittén att principiellt borde dels kostnadsramen minskas, om krigsmakten åvilande fredsuppgifter bortföll eller till följd av rationaliseringar som genomförts på statsmakternas initiativ kunde lösas på billigare sätt, dels kostnadsramen ökas, om nya fredsuppgifter tillkom eller krigsmakten åvilande uppgifter till följd av åtgärder som statsmakterna beslutat måste lösas på dyrare sätt än hittills. Kommittén utgick från att en fortsatt anslagshöjning för teknisk utveckling var erforderlig för att bibehålla avsedd försvarseffekt men att storleken av detta tillägg också måste bedömas med hänsyn till den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen i Sverige. 2-614877

Försvarskommittén ansåg sig inte kunna förorda en höjning av den totala kostnadsramen med hänsyn till bl. a. osäkerheten om tendenserna i den militärtekniska utvecklingen. Kommittén ansåg vidare, att den i 1958 års försvarsbeslut avsedda försvarseffekten i allt väsentligt kunnat upprätthållas men ansåg det angeläget att utvecklingen följdes ilppmärksamt så att försvarseffekten inte minskade till följd av urholkning av krigsorganisationens reella innehåll. att och skulle Möjligheterna tillgodose byggnads- anläggningsprojekt med hänsyn till de samhällsekonomiska resurserna enligt försvarskommitténs uppfattning komma att bli begränsade och nödvändiggöra en sträng angelägenhetsgradering av aktuella projekt. Kommittén erinrade dock om att anordningen med gemensam ram för driftbudgeten och kapitalbudgeten skulle medföra att förskjutningar kunde ske mellan dessa budgeter från är till år. Kommittén underströk vidare av långsiktsplanering betydelsen inom krigsmakten. Om kostnadsramarnas storlek framhöll kommittén, att vid en fortsatt av 1958 års försvarsbeslut skulle kostnaderna, inklusive kapitaltillämpning för det militära försvaret under 1961/62 och 1962/63 budgeten, budgetåren - beräknade i prisläget maj 1960 och med beaktande av beslutad lönehöj- ning för statsanställda t. o. m. den 1 januari 1961 bli 3 209 resp. 3 288 kr. Kommittén dock att angivna belopp kunde reduceras med milj. ansåg 35 resp. 50 kr. till 3 174 kr. för budgetåret 1961/62 och 3238 milj. milj. kr. för 1962/63 i nyss angivet pris- och löneläge). milj. budgetåret (belopp Beloppen borde förändras med hänsyn till aktuella pris- och lönestegringar. Enligt kommitténs mening borde här nämnd nedskärning av kostnadsramen inte något hinder för att beutgöra materielanskaffningen alltjämt drevs med tillämpning av de långsiktiga materielanskaffningsplaner som fanns fastställda för den viktigare tekniska materielen vid samtliga försvarsgrenar. I 1961 års anslöt departementschefen till den statsverksproposition sig försvarskommittén beträffande de grundläggande förbedömning gjort utsättningarna vid bestämmandet av våra försvarsutgifter och förordade, att utgiftsramen för det militära försvaret under budgetåren 1961/63 bestämdes i enlighet med de riktlinjer försvarskommittén framlagt. Enligt var det vidare ändamålsenligt att, såsom komdepartementschefens mening mittén föreslagit, konstruera en som omfattade utgifterna för utgiftsram det militära försvaret under såväl som kapitalbudgeten. De driftbudgeten principiella riktlinjer som kommittén angivit för hur ändrade uppgifter och besparingar till följd av rationaliseringar borde påverka utgiftsramen för det militära försvaret anslöt sig till. departementschefen Statsutskottet (utl. 4) och riksdagen (skr. 4) anslöt sig i allt väsentligt till vad departementschefen anfört och föreslagit i propositionen. 1963 års försvarsbeslut ett av 1962 års försvarskommitté avbyggde på

givet förslag (SOU 1963:5). Försvarskommittén hade att med hänsynstagande till utrikes-, militärpolitiska samt statsfinansiella omständigheter

utreda och lämna förslag avseende krigsmaktens och civilförsvarets allmän-

na inriktning, omfattning och kostnader för tiden efter budgetåret 1962/63.

Kommittén hade att utgå från den allmänna målsättning för vårt försvar, som varit riktgivande för riksdagens försvarsbeslut år 1958 och senare. Vidare skulle kommittén undersöka förutsättningarna för ett bibehållande av den sedan år 1958 tillämpade ordningen med försvarsbeslut som fastställer den totala kostnadsramen för längre än ett år.

period

Försvarskommittén hade som underlag beträffande det militära försvarets framtida ett av överbefälhavaren - ÖB 62 _ utformning ingivet förslag

som förutsatte anslag under budgetåret 1963/64 om 3 700 milj. kr. uttryckt i 1961 års prisläge. Därefter förutsattes en årlig stegring av anslagsramen med 3 1/«_› % för teknisk utveckling. För att ge kommittén ytterligare underlag utarbetade överbefälhavaren kommitténs förslag till krigspå begäran

framtida olika - hänförda

maktens utformning grundade på basbelopp

till och i ovan nämnda _ och olika

budgetåret 1963/64- prisläge utvecklings-

De utredda alternativen redovisades i det s. k. ÖB-svaret och procent.

omfattade 3 460 kr. med 2 1/2 % årlig ökning för teknisk basbeloppet milj. fördyring, 3 392 milj. kr. med 2 % årlig ökning samt 3 600 milj. kr. med

21/2 % Den förstnämnda kostnadsramen anslöt sig till en

årlig ökning. fortsatt tillämpning i ekonomiskt hänseende av 1958 års försvarsbeslut.

F örsvarskommittén erinrade att med ett försvarsbeslut som bestäm-

syftet

de kostnadsramen för en längre period än ett budgetår var att ge ett fast för Försvarskommittén hänvisade även till

underlag långsiktsplaneringen.

de slutsatser 1960 års försvarskommitté kommit till i frågan och som kom till uttryck i den proposition som till för 1961 års försvars-

låg grund

beslut 1961: 1, bil. 6). Där uttalades att enigheten i 1960 års för-

(prop.

svarskommitté bl. a. var ett uttryck för insikten om att kontinuitet och fasthet måste eftersträvas i när en liten nation som

anslagstilldelningen

vår skall vidmakthålla försvar. Det förhållandet att den ett verkningsfullt

totala anslagsramen angavs för längre tid än ett år samt att planeringen

skulle fullföljas i enlighet med 1958 års försvarsbeslut ansågs ge fortsatta

till Denna planering bedömdes vara ett möjligheter långsiktsplanering. villkor för att till förfogande ställda anslag skulle ge största möjliga

försvarseffekt.

För egen del anförde 1962 års försvarskommitté följande.

Det största värdet av det sedan 1958/59 tillämpade systemet ligger enligt uttalande av 1960 års försvarskommitté däri att en fastare grund för planering åstadkommits. Att behov föreligger av långsiktsplanering inom krigsmakten torde vara En fortlöpande bedriven verksamhet skötes mest ekonomiskt uppenbart. och rationellt om den planeras på ett effektivt sätt. Krigsmakten med dess mångsidiga verksamhet utgör intet undantag. Materielanskaffning, byggnadsverksamhet, utbildning och organisation måste samordnas och samplaneras. Genom att

utgångspunkten för planeringen anges i en för viss tid bestämd ekonomisk ram - inte som tidigare i en given organisation framtvingas en fortlöpande anpassning av organisationen till realistiska, ekonomiska förutsättningar. Dessutom torde systemet stimulera myndigheterna att försöka undvika onödiga utgifter och tillvarata alla möjligheter till rationaliseringar. Uttalanden från krigsmaktens myndigheter pekar entydigt på goda erfarenheter av den nuvarande ordningen. Den allmänna målsättningen för det militära försvaret utgör grundval för planerings- och rationaliseringsarbetet. Det är givet att i planeringen måste förutsättas att krigsmakten skall vara i stånd att lösa förelagda uppgifter. Utrymme kommer emellertid att föreligga för skilda uppfattningar rörande omfattningen av de resurser, såväl kvantitativt som kvalitativt, som erfordras. Risk finns att divergenserna mellan de militära myndigheternas ambitioner att få effektivaste organisation och statsmakternas bedömning av det samhällsekonomiska och statsfinansiella utrymmet för försvarsutgifterna kommer att bli betydande i likhet med vad som var fallet närmast före 1958 års försvarsbeslut. Om icke statsmakterna anger en bestämd ekonomisk ram för planeringen riskeras således att denna blir mindre realistisk åtminstone i ekonomiskt hänseende. Den snabba tekniska utvecklingen medför även att en krigsmakt som låses i ett bestämt mönster fort kan bli omodern och mindre rationellt organiserad. En fastlåst organisation kan också bidra till att försvarskostnaderna tenderar att stiga kraftigare än vad som varit nödvändigt vid en mera flexibel organisation. Gentemot flerårsbeslut inom en fastlåst kostnadsram av den typ som tillämpats sedan 1958 skulle kunna anföras, att den innebär en alltför kraftig bindning av statsmakternas åtaganden och en begränsning av deras finansiella rörelsefrihet. I anslutning härtill vill dock försvarskommittén påpeka, att den bindning av statsutgifterna som gjorts genom försvarsbeslutens kostnadsram synes avsevärt mindre långtgående än de åtaganden som göres t. ex. genom antagandet av en lag om vissa bidrag eller understöd eller ett beslut om inrättandet av ett ämbetsverk. Det får också förutsättas att försvarsbeslutet kan omprövas om det utrikes- och militärpolitiska läget eller den statsfinansiella situationen påtagligt förändras. Obestridligt är dock, att flerårsbeslut innebär en faktisk begränsning av rörelsefriheten.

Beträffande möjligheterna att med flerårsbeslut anpassa statsutgifterna till aktuellt konjunkturläge framhölls följande.

Tekniskt sett torde det inte bereda några svårigheter att åstadkomma en viss anpassning till konjunkturpolitiken genom att anslag och beställningsbemyndiganden hålles till Kungl. Maj :ts disposition och ställes till myndigheternas förfogande vid lämplig tidpunkt. Dylika åtgärder har i Viss utsträckning vidtagits under de senaste Det har förekommit budgetåren. att beställningar för vilka bemyndiganden ej funnits - fått i förväg och att medel ställts till för utläggas förfogande tidigareläggning av underhåll e. d. Även byggnadsunderhållsarbeten har satts igång med anlitande av medel för sysselsättningspolitiska åtgärder. Kungl. Maj :t torde omvänt äga befogenhet att, utan rubbning av den militärpolitiska målsättningen, under en högkonjunktur innehålla anslag och beställningsbemyndiganden.

Försvarskommittén fann mot bakgrund av vad som ovan bl. a. refererats

att övervägande skäl talade för ett bibehållande av den sedan år 1958 tilllâmpade ordningen med fleråriga försvarsbeslut. Kommittén underströk

i anslutning härtill vikten av att kostnadsramen inte rubbades med hänsyn till skiftande tendenser i det utrikes- och militärpolitiska läget.

Vad den som ett försvarsbeslut borde omfatta framhöll gäller tidrymd kommittén bl. a. att om ett försvarsbeslut med en fast ekonomisk ram verkligen skulle underlätta en rationell det vara nöd-

planering syntes

att det inte omfattade en alltför kort i

vändigt period. Längsiktigheten rnaterielanskaffningen motiverade i och för sig en längre tidrymd än fyra

år men utgångspunkterna för bedömningar av de utrikes- och militärpolitiska förhållandena samt den tekniska utvecklingen, vilka var av avkunde snabbt ändras. Detta senare förhållande motigörande betydelse, verade en omprövning med kortare intervaller. Mot bakgrund härav borde enligt försvarskommitténs mening beslut om ekonomisk ram för det militära försvaret omspänna de närmaste fyra budgetåren. Planeringen borde

emellertid även fortsättas för tiden efter den som det politiska tidrymd

beslutet omspänner. Försvarskommittén undersökte -- mot av statsutskottets av bakgrund utlåtande - att åstadkomriksdagen godkända (1962: 117) möjligheterna ma mera beträffande i vilka fall medelsanvisning

preciserade riktlinjer

borde ske utanför försvarets kostnadsram. Kommittén hänvisade härvid till nu som till uttalande av 1960 års för-

tillämpad ordning går tillbaka svarskommitté och vars huvudsakliga innebörd redovisats i det föregående.

1962 års försvarskommitté fann för sin del att skäl inte förelåg för

men betonade av att en

ändringar i gällande riktlinjer betydelsen någorlunda fast utbildades. Beträffande svårigheterna i tillämpningen av

praxis

riktlinjerna anförde kommittén att i övervägande antalet frågor där tillägg eller avdrag från den militära kostnadsramen beslutats eller ifrågasatts under de senaste två budgetåren meningsskiljaktigheter inte behövt råda. Av aktuella ärenden var flertalet mark- och byggnadsärenden. Försvars-

kommittén anförde för sin del i denna fråga följande.

Försvarskommittén anser att i dessa ärenden väsentligen två förutsättningar måste uppfyllas för att kostnaderna skall läggas utanför ramen. Det måste sålunda visas dels att ett omedelbart, adekvat samband föreligger mellan vad som avstås och vad som Inåste nyanskaffas, dels att nyanskaffningen ej är föranledd av militära skäl. När det gäller omdispositioner som betingas av önskemål att tillgodose kommunernas In. fl. behov för exploatering bör man emellertid enligt försvarskommitténs mening icke ställa kraven på bevisning i sistnämnda hänseende alltför höga.

I till sitt förslag för kostnadsram för det militära försvaret

anslutning framhöll försvarskommittén att »den fortgående tekniska utvecklingen

måste med hänsyn till därav följande starka kostnadsstegring för kvalitativt starka betänkligheter». Kommittén framhöll

högtstäende vapensystem inge

därför att om mellan kvalitet och kvantitet borde ägnas

frågan avvägningen

inom den militära studieverksamheten. Vidare

fortlöpande uppmärksamhet

framhölls vikten av att de kvalitativa kraven ej ställdes än som behögre tingas av den uppgift som åläggs ett visst vapensystem. Försvarskommittén konstaterade att den utrikes- och militärpolitiska, militärtekniska och strategiska utvecklingen inte gav att anledning frângå målsättningen för krigsmakten av åren 1948 och 1958. Denna målsättning borde enligt kommitténs mening alltjämt vara för den fortutgångspunkt satta utvecklingen av det militära försvaret. Försvarskommittén tolkade för sin del vad överbefälhavaren i sina så att en kostangett utredningar nadsram med ett basbelopp av 3 600 milj. kr. och en av utvecklingsprocent 21/2 % fordrades för att under de närmaste budgetåren fylla målsättningen enligt 1958 års beslut. inom borde i Långsiktsplaneringen krigsmakten princip inriktas med härtill. Kommittén fann emellertid det vara hänsyn möjligt att utan att eftersätta den omedelbara försvarseffekten uppskjuta ställningstagandet till vissa objekt inom kostnadsramen vilka tillhopa uppgick till 85 milj. kr. per år. Det var därvid närmast fråga om vissa objekt som antingen var tekniskt utformade eller kunde beställas ej slutgiltigt efter fyraársperiodens slut. Mot bakgrund av vad som delvis ovan anförts fann försvarskommittén det befogat att med bibehållen bestämma för budmålsättning basbeloppet getåret 1963/64 till 3 515 milj. kr. i 1961 års pris- och löneläge. Till detta belopp lades 57 milj. kr. för förbättrade för de värnavlöningsförmåner pliktiga och 30 milj. kr. för av Muskövarvet. färdigställande Basbeloppet reducerades emellertid med 5 milj. kr. för i försvarets fabriksinvesteringar fond som lades utanför ramen. Som för och kompensation pris- lönestegringar sedan år 1961 tillkom 183 milj. kr. Uttryckt i 1962 års priser och löneläget för statsanställda den 1 januari 1963 kom därför att basbeloppet för budgetåret 1963/64 uppgå till 3 780 kr. milj. Anskaffningsverksamheten under den närmaste skulle inriktas efter en kostfyraårsperioden nadsram grundad pâ detta Till skulle basbelopp. basbeloppet årligen läggas 21/2 % för teknisk Vidare förutsattes att löne- och utveckling. prisstegringar beaktades enligt gällande grunder. När det gällde avvägningen inom kostnadsramen mellan skilda ändamål fann försvarskommittén i inte att överbefâlhavaprincip anledning frångå rens förslag. Kommittén betonade dock att den gjorda inte fick avvägningen betraktas som fastlåst utan att förskjutningar kunde bli nödvändiga. Departementschefen anslöt sig i prop. 1963: 108 till försvarskommitténs förslag om bibehållande av fleråriga försvarsbeslut och förordade även att kostnadsramen för det militära försvaret för budgetåren 1963/67 bestämdes i enlighet med de riktlinjer försvarskommittén angivit. Enligt departementschefens mening borde den föreslagna kostnadsramen göra det möjligt att fortsätta arbetet på att successivt modernisera och förbättra våra krigsförbands materiel och att under de närmaste åren en försvarsfyra uppnå effekt som i varje fall var än den som bedömdes år ej lägre erforderlig

1958 för att sikt under-

på längre fylla målsättningen. Departementschefen

vidare att den av inte

strök principiella inriktningen långsiktsplaneringen innebar av kostnadsramen efter budgetåret 1966/67.

någon bindning

Statsutskottet (utl. 113) anslöt i allt väsentligt till vad departementssig

chefen anfört och föreslagit.

Riksdagen (skr. 265) bitöll utskottets förslag.

2.2 Direktiv och åren 1963 och 1964 till överbefälhavaren rörande anvisningar avseende tiden fr.o.m. budgetåret 1967/68

fortsatta utredningar

1962 års försvarskommitte anförde i sitt betänkande följande beträffande

rörande försvarets totalkostnader för kommande år. nya utredningar

I samband om kostnadsramen för försvaret har kommittén med övervägandena funnit det vara önskvärt att statsmakterna i god tid före fyraårsperiodens slut rörande försvarets totalkostnader för kommande låter företaga nya utredningar år. Därvid bör såväl som utvecklingsprocentens storlek övervägas. basbeloppens vill att statsmakterna härvid skall vara helt Iiörsvarskommittén understryka obundna. Som ett led i denna har försvarskommittén angivit att anskaffriktning under skall inriktas efter kostnadsramen med basningsverksamheten perioden bör det milibeloppet 3 780 milj. kr. För att förbereda ifrågavarande utredningar bedrivas så att ett fullständigt underlag föreligger för ett tära utredningsarbetet till olika kostnadsalternativ utformade bland annat kommande ställningstagande utarbetade alternativen »3 600» och enligt de på försvarskommitténs uppdrag »3 460». Vid detta utredningsarbete bör beaktas av kommittén i det föregående anförda utvecklingslinjer inom olika kostnadsramar. synpunkter på alternativa anslöt till kommitténs förslag

I prop. 1963: 108 sig departementschefen i denna och underströk vikten av att handlingsfriheten effektivt upp-

fråga

rätthölls efter av då aktuell fyraårsperiod. utgången Genom beslut den 28 juni 1963 uppdrog Kungl. Maj :t åt överbefälhavaren

_ som anförts 1963: 108 - bedriva det att med beaktande av vad i prop. militära »i att olika kostnads- och utrednings-

utredningsarbetet syfte alternativ skola föreligga i sådan tid att statsmakternas ställningstagande till kostnaderna för det militära försvaret för tiden efter budgetåret 1966/67

möjliggöres›.

Genom beslut den 18 december 1964 lämnade Kungl. Maj :t särskilda

direktiv för överbefälhavarens I dessa direktiv angavs

utredningsarbete. bl. a. följande.

Stridsenheterna skall värderas med hänsyn till deras effekt i invasionsförsvaret. Vid bedömande av en stridsenhets effekt skall särskilt beaktas dess möjliginom olika delar av landet, vid olika tidpunkter och årstider heter att verka samt mot olika typer av mål. som i första hand är avpassade för att användas för Särskilda stridskrafter, andra än invasionsförsvar, bör icke utformas. uppgifter kostnadsalternativ skall beaktas. I samtliga följande principer Underrättelse- och säkerhetstjänsten skall i fred vara så utbyggd och organiatt största säkerhet mot överraskning skapas och bästa möjliga serad, möjliga

underlag för beslut rörande i förändringar beredskapen kan lämnas. Uppgifter rörande utländska och andra som kan förhållanden, påverka vår försvarsplanläggning på kort och lång sikt, skall kunna Mot ges. krigsmakten riktad subversiv verksamhet skall och underlag för beslut följas om motåtgärder skall kunna lämnas.

Krigsmakten skall utformas så att markstridskrafter tillräckliga står till förfogande för försvaret av vårt territorium.

Samtliga i krigsorganisationen ingående förband och enheter bör sådant ges ett personellt och materiellt innehåll, att de kan lösa eller medverka till att lösa operativa stridsuppgifter omedelbart efter och Olika enmobilisering rustning. heter i vapensystem bör anskaffas i sådan tidsföljd att detta krav uppfylles. Komplettering av befintliga förband och vapensystem för att åstadkomma balans

mellan häri ingående bör komponenter i allmänhet ges prioritet före uppsättning av nya förband eller anskaffning av nya vapensystem.

Krigsmakten skall ha god förmåga att stå emot en bekämpning från luften i samband med eller före en invasion. Kravet på fortifikatoriskt skydd skall dock avvägas med hänsyn både till bedömda insats vid angriparens bekämpning från luften och till hans möjligheter att lösa med uppgiften andra medel. Begränsad insats av

kärnladdningar samt av biologiska och kemiska stridsmedel får icke på ett avgörande sätt minska våra möjligheter till fortsatt militärt försvar.

Vapensystem och militära anläggningar bör utformas så att de får tillfredsställande effekt även om om dem väsentliga uppgifter avslöjas för främmande makt. De ekonomiska konsekvenserna av följande och principer åtgärder bör närmare belysas.

För att ernå en hög bör

kuppförsvarsberedskap finnas omedelbart insatsbe-

redda och snabbt mobiliserbara förband och enheter av sådan styrka, att en an-

gripares möjligheter att betvinga vårt land genom ett överraskande anfall mot en icke krigsorganiserad svensk bedöms icke krigsmakt bli gynnsammare för angriparen än andra tänkbara aggressionsformer.

Kuppförsvarsberedskapen skall härvid

i största möjliga inom ramen utsträckning tillgodoses för utbildningsverksamheten. Resurser för att kunna kontrollera kuppförsvarsberedskapen bör finnas. Mot bakgrund av växlingar i det militärpolitiska läget och av en angripares direkt gripbara resurser skall erforderliga förändringar av kuppförsvarsberedskapen kunna ske, om möjligt utan att det civila samhället påverkas. Möjligheter skall finnas att med resurser efter fredsorganisationens kort varsel kunna övervaka huvuddelen av landet och omgivande farvatten.

Krigsmaktens mobiliseringsberedskap bör förbättras.

Samtliga i krigsorganisationen förband och ingående enheter skall vara så utbildade och utrustade att försvar kan upptagas i anslutning till tjänstgörings-

platser, förläggningsplatser 0. dyl.

Möjligheterna att snabbt kunna sätta in mobiliserade förband inom olika delar av vårt land bör förbättras. att utföra Möjligheterna snabba förflyttningar med hjälp av lufttransport mellan olika operationsområden skall därvid särskilt beaktas.

2.3 Överbefälhavarens år 1965 om det militära utredning försvarets fortsatta

utveckling-ÖB 65

Med underdânig skrivelse den 19 1965 överlämnade maj överhefälhavaren

den genom beslutet den 28 1963

juni begärda utredningen om det militära

försvarets fortsatta - ÖB 65.

utveckling Utredningen, som sedermera över-

lämnats till 1965 års innehåller bl. a.

försvarsutredning, förslag till rikt-

linjer för det militära försvarets utformning under budgetåren 1967/74 inom de av Kungl. Maj :t angivna kostnadsramarna »3 600» och »3 460» samt ett av Överbefälhavaren framlagt eget förslag inom en av Kungl. Maj :t inte kostnadsram. Kostnaderna -- i 1964 och angiven uttryckta prisläget maj första halvåret 1965 _ för 1967/68 för ramen löneläget utgör budgetåret »3 600» 4 590 milj. kr. och för ramen »3 460» 4 426 milj. kr. För de följande budgetåren har i enlighet med Kungl. Maj :ts direktiv räknats med en årlig anslagsstegring med 21/2 % för teknisk utveckling. Överbefälhavarens eget - i samma - en kostnad budförslag uttryckt pris- och löneläge innebär getåret 1967/68 om 4 665 milj. kr. och en anslagsstegring med 31/2 % årligen för teknisk utveckling. Angivna tre ramar för budgetåret 1967/68 utgör i pris- och löneläget maj 1967 5 329 milj. kr., 5 139 milj. kr. resp. 5 416 milj. kr. I det följande lämnas en redogörelse för i ÖB 65 angivna grundläggande faktorer av betydelse för m. m. samt för överkrigsmaktens utformning befälhavarens till det militära försvarets dels inom de förslag utformning av Kungl. Maj :t angivna kostnadsramarna, dels inom den av Överbefälhavaren föreslagna kostnadsramen.

2.3.1 Allmänna förutsättningar Överbefälhavaren redogör inledningsvis för vissa faktorer som vid långsiktsplaneringen inom det militära försvaret är av grundläggande betydelse genom sitt inflytande på planeringens innehåll och som därigenom bildat utgångspunkter för överbefälhavarens utredning. Överbefälhavaren behandlar härvid totalförsvarets och krigsmaktens allmänna målsättning samt vissa utrikes- och inrikespolitiska förhållanden. lllålsättningarna ger, framhåller Överbefälhavaren, grunden för det militära försvarets Han har därför i sin utredning eftersträvat att uppbyggnad. inom de aktuella ekonomiska ramarna utarbeta sådana som planer, på bästa sätt svarar mot de i målsättningarna uppställda kraven. Vad gäller utrikespolitiska förhållanden erinrar Överbefälhavaren om att den grundläggande målsättningen för svensk utrikespolitik är alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig. Enligt Överbefälhavaren måste därför det militära försvaret utformas så att det i tänkbart stöd åt varje läge ger denna vår utrikespolitik och så att i världen skapas förtroende för vår vilja och förmåga att fullfölja denna politik. Det framhålls att den svenska utrikespolitiken och det svenska försvarets styrka har stor betydelse för .läget inom Norden och även är av betydelse för läget inom hela Östersjöområdet. Ett starkt och lämpligt försvar ökar Överbefäluppbyggt enligt havaren stabiliteten i Norden och minskar krigsriskerna i detta område. Överbefälhavaren redogör därefter för vissa strategiska, tekniska, ekonomiska m. fl. faktorer. I militärpolitiskt avseende visar enligt Överbefälhavaren utvecklingen att de politiska motsättningarna och misstron mellan stormaktsblocken består,

samtidigt som den ekonomiska kampen mellan dem intensifieras i olika delar av världen. Tendenser finns dock till förskjutningar i den militärpolitiska världsbilden. Föreställningen om två politiskt fast sammansvetsade block i harnesk mot varandra torde enligt överbefälhavaren vara mogen för nyansering. Han anför emellertid samtidigt att det här rör sig om tendenser och att den framtida utvecklingen är oviss. Utvecklingen inom det militärpolitiska området kännetecknas enligt överbefälhavaren av att i världen består en varierande men spänningen på hög nivå, att risker för olika typer av krig kvarstår, att och - även delar där krig konfliktanledningar i avlägsna av världen, stormakternas intressen berörs - kan komma att beröra oss, att ett effektivt och allmänt omfattat säkerhetssystem ännu ter sig avlägset, att FN:s möjligheter att är begränsade när vitala stormaktsintresingripa sen står kan inte förutses under överpå spel; någon förändring härvidlag skådlig tid, att rustningsbegränsningar av reell betydelse framstår son1 osannolika inom överskådlig framtid.

Om den militärtekziiska utvecklingen framhåller öxrerhefälhavaren inledningsvis att de resurser som stormakterna lägger ned på att vidareutveckla sina krigsmakter har möjliggjort en snabb sådan utveckling. De moderna vapensystemens komplexitet och höga kostnader har dock medfört en förlängning av tiden från projekt till slutlig produkt. Detta gäller inte minst inom robotområdet. Utvecklingen av uranladdningar har huvudsakligen gått i två riktningar, Iiämligen 1n0t en höjning av verkningsgraden och mot allt svagare laddningar. På väteladdningarnas område har utvecklingen fortsatt mot högre laddningsstyrkor och »renare» laddningar. Under den närmaste tidsperioden kommer stormakterna sannolikt att ytterligare öka antalet ballistiska robotar som kan avskjutas från marken eller från u-båtar. För att nyansera verkan av ett anfall med har stormakterna - vid sidan stridsgaser av en vidare av - utvecklat s. k. stridsvärdesnedutveckling nervgaser sättande gaser. Teletekniken och telemotmedlen har fått ökad omfattning och betydelse vid utformningen av olika vapensystem. Beredskapen hos stridskrafterna bibehålls inom stormakterna på en hög nivå. Utvecklingen fortsätter vad gäller markstridskrafter mot ökad eldkraft samt ökad strategisk och taktisk till försvar mot rörlighet. Möjligheterna pansaranfall förbättras. Inom sjöstridskrafterna ägnas särskild uppmärksamhet åt u-båtar och försvar mot u-båtar. I Väst anskaffas övervattensfartyg inom ett brett register. I Öst koncentreras nybyggnaderna till fartyg,

för hav som närmast det egna territoriet. För flygstrids- .lämpade omger

krafternas del minskar antalet Flera

strategiska bombflygplan kraftigt.

av utvecklas. Det enskilda effekt kom-

nya typer jaktflygplan flygplanets mer att öka. kommer att möjligheter att verka Jaktflygplanen ges större

såväl beväpnas i allt större omfatt-

pä hög som låg höjd. Attackflygplanen

med robotar. Attack- och kommer delvis att kunna lösa

ning jaktflygplan samma vilket totalt sett medför ökade möjligheter att genomföra uppgifter, både jakt- och attackuppgifter.

De civila ökar och får ökad användning för

sjötransportmedlen kraftigt militära att beroendet av lastnings- och lossningsan-

transporter genom i hamnar minskar. Detsamma utvecklingen av lufttrans-

ordningar gäller

och stor främst inom stormakterna åt

portmedel uppmärksamhet ägnas

möjligheterna till lufttransport. Vad den tekniska inverkan vårt fram-

gäller rtiuecklingens på försvar

håller överbefälhavaren att inom ökar en

utvecklingen transportområdet

Försvararen måste därför i ökad omfatt-

zmgripares handlingsmöjligheter. satsa ett välutvecklat underrättelse- och ledningssystem samt på ning på

stridskrafter med stor och med att ingripa i olika

rörlighet möjligheter

stridssituationer. De förbättrade för en angripare att snabbt möjligheterna föra fram sina stridskrafter vidgar även möjligheterna för denne att främst med och sätta in överraskande a11fall direkt ur fredssjö- lufttransport

grupperingen.

Inom området för de konventionella stridsmedlen torde allmänt sett

vad markstriden utvecklingen ha medfört en fortgående förbättring

gäller av försvarets som överväger framstegen på anfallssidan. Detta

möjligheter

främst om För del medför den tekniska gäller i fråga pansar. sjökrigets bättre vid främst för den försva-

utvecklingen möjligheter överskeppning

rande. Beträffande striden i luften kan inte enty-

utvecklingstendenserna

eller försvararen. För- och nackdelar måste

digt sågas gynna angriparen

bedömas i särskild situation bl. a. med hänsyn till stridsområdets

varje

avstånd från baser. framhåller överbefälhavaren att

egna Avslutningsvis

även om inte helt och tendenser kan anges i förhållandet

entydiga generella

mellan anfalls- och försvarsmedel dock utvecklingen inom väsentliga

pekar områden mot att våra att i fortsättningen upprätthålla ett

möjligheter meningsfullt försvar kan bibehållas eller förbättras. Beträffande mellan stormaktsblocken anför överbe-

styrkeförhållandena

fälhavaren att anfalls- och hos NATO de strategiska vedergällningsvapnen och har sett mer base-

är mer mångsidigt sammansatta en strategiskt spridd

än hos Denna har totalt sett numera överlägsenring Warszawapakten. het markstridskrafter och kan mobilisering i fråga om insatsberedda genom NATO över-

ytterligare öka denna. har i fråga om sjöstridskrafter betydande

samt om antalet u-båtar. I tak-

lägsenhet utom i Östersjöområdet i fråga

tiska har Warszawapakten en knapp numerär överläg-

flygstridskrafter

senhet. Styrkeförhållandena i större Europa ger denna part möjligheter att uppträda offensivt. Totalt sett råder dock trots jämvikt Warszawapaktens överlägsenhet i Europa.

Överbefälhavaren anför om ett

framtida krigs karaktär att de strategiska

uppfattningarna i och Förenta staterna i viss Sovjetunionen utsträckning närmat sig varandra. Man torde båda håll sträva efter på att i det längsta undvika ett och att säkerställa storkrig samtidigt möjligheterna att vid varje konflikt fritt kunna Överbefälhavaren välja strategi. bedömer att risken ökar för lokala, överraskande inledda och snabbt genomförda krig med begränsat politiskt medan däremot risken syfte, minskar för medvetet igångsatta världskrig eller andra krig av stor Lokala beomfattning. krig döms i första hand komma att föras på låg krigsnivå. Begränsade insatser av kärnladdningar kan dock komma att tillgripas. Varje lokalt krig kan utvecklas till ett storkrig. I den mån av stormakterna känner någon sin existens hotad, kan varje krig utvecklas till ett totalt krig. Antingen det gäller lokala eller kommer i förberedelserna krig storkrig för dessa att olika ingå slag av psykologisk och subversiv krigföring.

Om våra naturliga anför i försuarsbetizzgelser överbefälhavaren, liksom sina att tidigare utredningar, de geografiska förhållandena i stor utsträckning är till fördel för oss men att de i vissa avseenden också är till vår nackdel. Överbefälhavaren i detta pekar sammanhang bl. a. på utvecklingen av

befolkningsfördelningen inom landet och på de från militär härav

synpunkt följande nackdelarna. Överbefälhavaren förutser vidare att vi i vissa fall kommer att bli mer beroende av import. Överbefälhavaren behandlar Skandinaviens och strategiska betydelse anför därvid att Skandinavien, som ett gränsområde mellan stormaktsblocken, utgör ett strategiskt vars viktigt område, betydelse inte syns minska. Sveriges strategiska måste bedömas i betydelse samband med kringliggande länders betydelse för stormakterna och överbefälhavaren bedömer härvid att intresset främst knutet till och Östersjön Östersjöutloppen, till Norge som basomräde för i Ishavet och Nordatoperationer lanten samt till hela Skandinavien för framflyttning av luftförsvar. Vårt lands strategiska för stormakterna betydelse bedöms främst sammanhänga med att av dessa kan önska någon utnyttja vårt territorium eller hindra den andra parten från att detta. göra Avslutningsvis framhålles att en genomgripande förändring av vårt strategiska skulle inträffa vid en läge gruppering av stormaktsförband i Finland, Danmark eller Norge. I fråga om försvarslcostnaderna och samhällsekonomien framhåller överbefälhavaren att statsmakterna har att fatta beslut om den ekonomiska

politiken och hur stor del av resurserna som skall avdelas för försvars-

ändamål. Eftersom det råder ett samband mellan målsättning och resurser, innebär _ målsättningen för krigsmakten förutom ett uttryck för försvars- - ett viljan principiellt ställningstagande till den ekonomiska resursför-

delningen. Med utgångspunkt i statsmakternas ställningstagande till denna fördelning åligger det i första hand överbefälhavaren att se till att de resurser, som avdelas för det militära försvaret, ett effektivt sätt. utnyttjas på Överhefâlhavaren anför att utvecklingen inom samhällsekonomien varit men att försvarskostnaderna inte stigit i takt härmed. gynnsam Överhefälhavaren anför att de principer för försvarskostnadernas reglering, som gällt sedan är 1958, har visat sig värdefulla och därför bör bibehållas. Av väsentlig betydelse är dock att - i motsats till vad som på vissa delområden varit fallet - full lämnas för inträffade kompensation prisstegringar. Den tekniska utvecklingen kräver vidare en större årlig ökning av försvarets ekonomiska resurser än den år 1963 beslutade om innehållet i försvarsbesluten inte skall urholkas. Överbefälhavaren anför att långsiktsplaneringen syftar till den utveckling av det militära försvaret som bäst svarar mot den av statsmakterna fastställda målsättningen. Långsiktsplaneringen avser normalt en sjuårsperiod, där de första tre till fyra åren i allt väsentligt är fast planerade medan planerna för de åren mer i stort. Detta system är, följande anger inriktningen anför överbefälhavaren, en mellan å ena sidan kraven lämplig kompromiss på långsiktighet och fasthet och å andra sidan kraven på anpassning till utvecklingen. övervägande skäl talar för att detta system bör bibehållas. Erfarenheterna av försvarsheslut har enligt överbefälhavaren fleråriga varit genomgående positiva. Sådana beslut även i fortsättningen nödvänför en rationell och för att medel skall diga långsiktsplanering disponibla kunna utnyttjas på bästa sätt. Beträffande den militärtekniska forsknings- och utvecklingspolitiken framhåller överbefälhavaren behovet av tekniskt vetenskapligt kunnande inom landet för att bl. a. kunna ställa prognoser samt tekniskt-ekonomiskt kunna konkretisera och värdera olika utvecklingslinjer. När planeringen skall fullföljas genom materielanskaffning krävs vidare ett sådant tekniskt kunnande, att vi kan som köpare av materiel utifrån uppträda kompetenta eller att vi kan projektera och tillverka materiel inom landet. Överhefälhavaren anför vidare att det i fall är eller önskvärt med många nödvändigt egen tillverkning av försvarsmateriel trots att det från rent ekonomiska kanske vore mer rationellt med inköp utomlands. Detta utgångspunkter gäller främst då vi eftersträvar lösningar som är anpassade till våra speciella förhållanden. Genom att vi med egna medel kan utveckla, tillverka och handha tekniskt vi respekt för vår vilja högtstående krigsmateriel skapar och förmåga att försvara oss, vilket bidrar till den krigsavhållande effekten. Härtill kommer fördelarna av en egen svensk försvarsprofil, som kan tvinga en angripare att vid angrepp vidta särskilda åtgärder gentemot oss. Överbefälhavaren anför att man för att kunna bedöma karaktären av ett mot samt för vår del måste söka klar-

framtida krig Sverige krigsriskerna

lägga de olika syften som en eventuell angripare kan ha med en aggression

mot vårt land. Dessa syften kan vara att skaffa kontroll över sig politisk landet, att utnyttja hela eller delar av landet som politiskt förhandlingsobjekt eller att besätta strategiska mål i Skandinavien. I nuvarande utrikes- och militärpolitiska läge torde enligt överbefälhavaren inte något av stormaktsblocken ha planer på att skaffa sig politisk kontroll över Sverige. Detta är enligt överbefälhavaren i avgörande grad en konsekvens av vår utrikes- och försvarspolitik, stabilitet i vår inrikespolitik och de vi i övrigt vidtar. Vårt försvars är härvid en väsentåtgärder styrka lig faktor. Vid en konflikt kan, anför Överbefälhavaren, frågan om politiska förhandlingsobjekt aktualiseras. Även om en sådan konflikt har sina rötter utanför Norden kan den komma att beröra oss. För att en angripare skall nå sina syften med militära operationer i Skandinavien kan det enligt överbefälhavaren bli nödvändigt för honom att hela eller delar därav. Den svenska - att ockupera Sverige handlingslinjen hela landet skall försvaras - innebär emellertid att inte kan angriparen skaffa sig varaktig kontroll över hela landet förrän de svenska stridskrafterna satts ur stridbart skick. Även om ett angrepp inledningsvis begränsas geografiskt, tvingas därför en angripare räkna med att han måste skaffa sig kontroll över hela landet eller också ge upp de delarna. ockuperade Beträffande en angripares beslutssituaiion framhåller överbefälhavaren bl. a. att även en stormakt av ekonomiska skäl måste begränsa sig i fråga om och av Också en stormakt komutveckling anskaffning krigsmateriel. mer därför alltid att ha enheter med mindre modern materiel. Med hänsyn till stormakternas engagemang och inom vitt skilda områden dispositioner av världen kan endast delar av deras krigspotential avdelas mot oss. Våra försvarsmöjligheter måste ses mot denna bakgrund. Härtill kommer att vi har möjligheter att utforma vissa delar av våra så att de försvarssystem tekniskt och operativt blir annorlunda än hos en angripares huvudmotståndare. En angripare kan härigenom finna det att i viss mån nödvändigt utveckla särskild materiel och särskilda metoder mot oss. Överbefälhavaren redovisar därefter de han anser vara aggressionsfall möjliga vid angrepp på och behandlar härvid kallt subversiv Sverige krig, krigföring, avspârrning, lokala anfall, kuppanfall med strategiskt syfte, storanfall och terroranfall. Kallt innebär att en makt under fred söker krig aggressiv nå eftergifter i en eller annan form ekonomiska genom politiska, och psykologiska åtgärder eller genom hot om militärt våld. Subversiv krigföring kan för att sikt söka införa en tillgripas på längre mera medgörlig eller positivt inställd i vårt land eller för politisk regim att söka påverka vår och i sådan motståndsvilja motståndsförmåga grad att angriparen lättare når sina Därvid samordnas syften. politiska, psykologiska och ekonomiska åtgärder med bl. a. sabotage.

hindra tillförsel - främst

Genom kan en angripare söka avspänning

- av förnödenheter till vårt land för att härigenom tvinga oss till

sjöledes eller för att underlätta militära operationer. Avspärrpolitiska eftergifter mot vårt land drabbar även handelsutbytet med tredje part ningsåtgärder vilket kan innebära en ökad belastning för angriparen. politisk till eller i samband med kompensationsåtgär- I anslutning förhandlingar

- lokala _ komma

der kan militära aktioner anfall

geografiskt begränsade att beröra vårt land. För att nå sitt måste angriparen härvid tillgripa syfte

invasion.

Före eller i samband med ett storanfalls inledningsskede kan ett kupp-

för en om han

anfall med strategiskt syfte te sig fördelaktigt angripare

vill skaffa strategisk position för de fortsatta opera-

sig en gynnsammare tionerna. förutsätter största möjliga överraskning. Det genom-

Kuppanfallet i första hand som invasion med Är tidsmargi-

förs sjö- och lufttransporter. nalen kan taktiska kärnladdningar komma att användas. knapp

Har vi hunnit mobilisera eller vidta omfattande beredskapsåtgärder

sannolikt att ett eventuellt med

tvingas en angripare genomföra storanfall,

om han vill oss. Detta torde i användning av kärnladdningar, betvinga hand hli aktuellt om ett redan brutit ut och om någon av första storkrig

stormakterna vill förbättra sina i Skandinavien ett flygelpositioner genom

anfall. Anfallet sker då sannolikt både över havet och över landgränsen

och kombineras i båda fallen med luftlandsättningar. För att vår så att vi efter för framställda

påverka motstândsvilja ger krav kan en anfall mot civilbefolkningen och vitala angripare tillgripa

- - eller hot om sådant. Har civilför-

samhällsfunktioner terroranfall

av olika vidtas, torde för ett sådant anfall er-

svarsâtgärder slag hunnit

insats att vid

fordras så stor av terrorvapen angriparens egna operationer

avsevärt kommer att försvåras. Ett terroranfall som sätts vårt territorium in enbart mot oss måste överbefälhavaren betraktas som en extrem enligt som inte rimmar med en med ett anfall mot

anfallsform angripares syfte

vårt land. Mot av vad som sålunda i sammanfattad form anförts redovisar

bakgrund

överbefälhavaren vissa för fortsatta värderingar. Härvid

utgångspunkter anför han följande.

skulle vara om vi vid av vårt försvar kunde Det fördelaktigt utformningen -- det som förefaller mest koncentrera oss på att möta ett enda aggressionsfall sannolikt. Om vi inriktar våra enbart på detta, kan i stället andra ansträngningar vårt aggressionsfall bli mera aktuella genom att en angripare anpassar sig efter val. Vi måste åstadkomma ett sådant försvar, att inget aggressionsfall ter sig särför Detta utesluter inte att vissa för det skilt gynnsamt en angripare. uppgifter militära försvaret tillmäts större vikt än andra. Stormakternas allmänna doktriner och terrorbalansen har, som tidigare nämnts, - nivåer - i blickpunkten. Ett alltmer ställt det begränsade kriget krig på lägre stora risker med hänsyn till terroranfall mot oss skulle innebära för en angripare

reaktionen hos huvudmotståndaren och skulle direkt motverka hans förutsatta strävan att behålla en viss frihet i valet av krigsnivå. Med våra stabila inrikespolitiska förhållanden torde en motståndare inte ha några möjligheter att betvinga oss genom ett kallt krig. Vårt militära försvar spelar här en betydande roll som stöd åt vår alliansfria utrikespolitik och vår motståndskraft mot yttre påtryckningar. Subversiv ter sig inte heller krigföring gynnsam för en angripare. Därtill saknas i vårt land som åtskilliga grundläggande förutsättningar, t. ex. splittrande minoriteter, starka inre politiska motsättningar och svåra ekonomiska missförhållanden. Subversiv kan emellertid - tillsammans med krigföring psykologisk och ekonomisk _ som ett led i andra krigföring ingå aggressionsfall. Det torde vara mindre lönande för en angripare att söka oss enbart betvinga genom avspärrning. Däremot kan avspärrning tillgripas som en kompletterande åtgärd till andra aggressionsfall. I ett läge där vi är inringade ökar riskerna för avspärrning. Under förutsättning att vi bibehåller ett starkt försvar minskar således riskerna för att en angripare kan nå sitt syfte i låga krigsnivåer. Detta verkar krigsavhållande. Försvaret måste också ha stor effekt inför krigsavhållande det allvarliga hotet av en invasion i samband med ett storkrig. Vid ett sådant måste vi räkna med att en angripare kan göra en samtidig insats mot oss i två huvudoperationsriktningar, varav en över landgränsen. En invasion kan ske antingen som inledning till ett storkrig, varvid den kuppartade invasionen utan av kärnanvändning laddningar kan te sig gynnsam från angriparens synpunkt, eller under pågående och då som en invasion med eller utan understöd storkrig av kärnladdningar. Våra försvarsansträngningar bör främst inriktas på att kunna möta dessa aggressionstyper. Med utgångspunkt i lämpliga försvarsutformningar för dessa uppgifter bör utformningen sedan modifieras så, att det militära försvaret även kan motstå övriga aggressionsfall, som kan vara aktuella för en angripare.

2.3.2 Principer för försvarets förande och uppbyggnad

När det gäller grundprinciper för försvarets förande och uppbyggnad gör sig enligt överbefälhavaren bl. a. följande synpunkter gällande. Varje svensk måste kunna göra sin insats i mot en kampen angripare.

Det måste stå klart för en att han kommer att möta ett totalt

angripare

försvar och ett motstånd. Vår måste vara välutbildad

kompakt personal och vår krigsmateriel av god kvalitet. Det militära försvarets huvuduppgift

är att vara fredsbevarande. Det hör därför utvecklas och så att

utnyttjas

denna effekt bibehålles i olika lägen. En skall vara att

angripare tvungen

räkna med sådana kostnader och så tid för att att de

lång betvinga oss,

fördelar som står att vinna inte kan bedömas värda insatsen.

rimligen

Försvar mot invasion är för av vårt mili-

utgångspunkten uppbyggnaden

tära försvar. Den totala insatsen en måste vid invasion

angripare göra

bestäms av det motstånd han möter ända tills med nåtts.

syftet operationen

övervägande skäl talar för att ett storanfall mot vårt land (anfall mot oss

sedan vi mobiliserat) kommer att inledas med en av bl. a. våra

bekämpning stridskrafter. Bekämpningen torde ske från luften. Resultatet huvudsakligen av denna bekämpning kan komma att avgöra för de fortsatta tidpunkten

operationerna. Vid anfall över landgränsen kan dock bekämpningen komma att sättas in samtidigt med att gränsen överskrids. Vid anfall över havet och i anslutning därtill insatta luftlandsättningar riktar inledande sannolikt främst mot vissa marinsig den bekämpningen och flygstridskrafter samt mot våra markoperativa reserver. Under denna bekämpning mäste vi söka upprätthålla våra stridskrafters och slagkraft. Detta bör ske en kombination av operationsfrihet genom aktiva och passiva åtgärder. Vid försvar mot anfall över havet bör våra samlade resurser sättas in så att motståndet successivt hårdnar ju nämnare vårt territorium striden förs, dvs. försvaret bör bedrivas som ett djupförsvar. Långt från kusten sätts och attackubåtar in. Närmare kusten tillkommer kustrobotar och attackflyg samt lätt och _ om så kräver - även övervattensfartyg attackflyg läget Vid vår kust insätts Övriga kustartilleristridskrafter och vid kusten jaktflyg. grupperade arméförband. En kombineras med stor sannolikhet med luftlandsättöverskeppning bl. a. i syfte att ta eller avregla landstigningsområden. Luftförsvaningar ret skall då med kraft anfalla lufttransporterna och markstridskrafterna snabbt ingripa mot luftlandsatta styrkor. En angripares verksamhet underlättas om han kan komma i besittning av hamnar, flygfält och andra för landstigning, luftlandsättning och uppladdning särskilt lämpliga områden. Dessa bör därför försvaras i det längsta. Under framtid kommer en angripare att förbli särskilt sårbaröverskådlig under Detta skall överbefälhavarens utlandstigningen. enligt uppfattning nyttjas av vårt försvar för att om möjligt nå ett avgörande. När angriparen närmar sig kusten samt under landstigningen bör därför hans farkoster, personal och materiel bekämpas även av armé- och kustartilleriförband och i nära samverkan med och flygstridskrafter. Reserver av markförband, sjösom grupperas nära kusten sätts snabbt in mot stranden, dit även starkast möjliga artillerield samlas. vi inte förhindra att angriparen skapar brohuvud, måste vi kunna Lyckas verka mot en vidare uppbyggnad av detta samt fördröja eller förhindra en tills stridskrafter hunnit omgrupperas från andra omutbrytning egna råden. Vid anfall över har fördelen av att kunna dra landgränsen angriparen samman styrkor vid gränsen före ett krigsutbrott. En inledande flygbekämpning kan komma att sättas in samtidigt med att gränsen överskrids. Liksom vid anfall över havet kommer härvid sannolikt angriparen att be- - förutom våra stridskrafter - även våra kommunikationer i avkämpa reglande syfte. Vid försvar mot anfall över landgränsen skall striden tas upp så nära som - med och gränsen omständigheterna medger flygstridskrafter jägarutanför Även i det-ta fall skall försvaret föras i ett trupp gränsen. på djupet 3-614877

successivt hårdnande och med förstärkt Målet befästningar försvarssystem. är att efter inledande kunna fördröjningsstrider hejda angriparen och genom anfall slå honom för att återta förlorade områden. Beträffande kuppanfall framhåller överbefälhavaren att de tekniska förutsättningarna att Överraskande sätta in förhållandevis stora markförband genom sjö- och flygtransporter för att ta betydelsefulla mål har ökat och fortsätter att öka. Ett kan riktas mot olika delar av vårt land. kuppanfall Det är därför att vi snabbt kan sätta in förband i olika nödvändigt delområden och att våra i fred disponibla stridskrafter samt och ledspaningsningsorgan har eller snabbt kan nå och från uthög stridsberedskap början veckla full slagkraft. Härigenom kan vi vinna tid för mobilisering. För att eller försvåra omöjliggöra en angripares försök att erövra vårt land genom kuppanfall krävs insatsberedda stridskrafter ur alla försvarsgrenar. Vidare krävs korta främst för marin- och mobiliseringstider flygstridskrafter, hamn-, flygfälts- och gränsförsvar samt för fältförband med kuppförsvarsuppgifter. Förutsättningen för att dessa skall åtgärder ge full effekt är en god långsiktsberedskap och en hög mobiliseringsberedskap. När det gäller försvar mot andra aggressionsformer framhåller överbefälhavaren att de stridskrafter som krävs för invasionsförsvaret kan utnyttjas även för här aktuella uppgifter. Överbefälhavaren anför att under neutralitetstillstånd det både från politisk och militär synpunkt är att vi kan avvisa kränksynnerligen viktigt ningar av vårt territorium. Vår verksamhet under neutralitet kräver i första hand stridskrafter lämpade för övervakning, patrullering, väpnad kontroll, visitering och avvisning samt av vår Dessa stridskrafter är skydd sjöfart. desamma som krävs för invasionsförsvaret - och åtgärder operationssätt år däremot i många avseenden olika.

2.3.3 Särskilda frågor Överbefålhavaren redovisar i sin vissa som utredning principiella frågor vid avvägningarna varit föremål för särskilda studier och överväganden, nämligen frågorna om beredskapen, luftförsvaret, den strategiska rörligheten, uthålligheten, det passiva mot underrätskyddet, motståndsförmågan telseverksamhet, biologiska stridsmedel samt stridsgaser. Om framhåller överbefälhavaren att - mot beredskapen bakgrund av att vårt territorium kränks förhållandevis ofta - för en förutsättningar effektivare incidentberedskap bör att nuvarande skapas genom övervakning av luftrummet och omgivande havsområden förbättras. mot Inriktningen en förstärkt bör vidare fortsätta. kuppförsvarsberedskap Insatsberedskapen, som är ett gemensamt för incident- och begrepp kuppförsvarsberedskapen, bör fortfarande så så att långt möjligt organiseras långsiktsberedskapen inte påverkas i negativ i fred bör därför i riktning. Insatsberedskapen huvudsak inom ramen för och tillgodoses utbildningsverksamhet avvägas

mot det rådande internationella Tiden för sammanställning av tillläget. underrättelsemateriel så att beslut kan fattas och alarmering ske gängligt bör nedbringas. Vår måste vara så uppbyggd att mobiliseringsberedskap beslutstiden kan begränsas, att mobiliseringen vid behov kan ske stegvis och att samhällets normala verksamhet störs så litet som möjligt. Beträffande i stort anför överbefälhavaren att luftförsvarsluftförsvaret uppgifterna inom överskådlig framtid kan lösas på det mest stridsekonomiska sättet genom en kombination av jaktflygplan, luftvärnsrobotar och eldrörsluftväm. Jaktflyget är det mest lönsamma vapensystemet för ytförsvar inom huvuddelen av landet och på höjder utom de högsta. Jaktflyget bör därför även i förbli i luftförsvaret. Överfortsättningen huvudkomponenten att av att alternativa _ befälhavaren anser slutligen betydelsen uppgifter främst _ kan lösas, kommer att öka. attackuppgifter Överbefälhavaren betonar att våra rörliga operativa stridskrafter bör ha att snabbt från en landsdel till en annan, dvs. ha möjlighet omgrupperas god De förbättringar som i detta sammanhang krävs strategisk rörlighet. är dels en fortsatt basutbyggnad i vissa landsdelar, dels transportresurser för att öka omgrupperingsmöjligheterna främst för markstridskrafterna. Enligt överbefälhavaren bör vi ha en organisation som möjliggör att huvuddelen av förbandstransporterna kan ske alternativt på järnväg eller på landsväg. Strävan bör vara att åstadkomma ett system, som gör att resurserna kan användas växelvis inom olika totalförsvarssektorer allt efter lägets krav. För vissa enheter - bl. samt a. lednings- och rekognoseringsorgan delar basförhand - kan kraven inte av flygvapnets på strategisk rörlighet uppfyllas i alla lägen genom transporter till lands. För dessa enheter bör det finnas möjlighet till flygtransport. Den materiella uthålligheten bestäms delvis av den kvantitet förnödenheter som erfordras för den egentliga stridsverksamheten. Mängden av förnödenheter beror på det antal insatser de olika förbanden beräknas kunna Så ett förband i är stridsdugligt skall förnödengenomföra. länge övrigt heter finnas så att det kan sättas in. Vi måste välja en lösning som ger en rimlig balans mellan resurserna för omedelbar insats och den materiella uthålligheten. Överbefälhavaren anför att vi bör utforma våra försvarssystem så att det blir balans mellan deras slagkraft och motståndskraft. Kraven på motståndskraft kan tillgodoses genom passivt skydd, såsom befästningar, utspridsamt i kombination med maskering och skenanläggningar. ning rörlighet Vårt lands erbjuder stora möjligheter härför. naturliga försvarsbetingelser bör i första hand för ledningsfunktioner, för Befästningar byggas viktiga det fasta gräns- och kustförsvaret samt för vissa funktioner vid sjö- och flygstridskrafternas baser. Vid av det militära försvaret måste, framhåller överbeuppbyggnaden fälhavaren, beaktas mot underräitelseverksamhet. Vid motståndsförmågan

planeringen av våra ledningsorgan, vapensystem och underhållsanstalter bör dessa i största möjliga utformas så att information om deras utsträckning allmänna uppbyggnad och stridsvärde kan lämnas utan att deras verkansmöjligheter nedgår. Vapensystem, förband eller militära anläggningar, vars effekt radikalt nedgår om den allmänna bör undutformningen avslöjas, vikas. Överbefälhavaren framhåller att vi måste vara beredda med på anfall kärnladdningar och att våra försvarsförberedelser bör inriktas med hänsyn härtill. Insats av ett begränsat antal får inte inladdningar avgörande verka på våra möjligheter till fortsatt militärt försvar. Detta skyddskrav påverkar bl. a. vår och samt utformutrustning, organisation utbildning ningen av våra befästningar. Beträffande biologiska stridsmedel och anför överbefälhastridsgascr varen bl. a. att genom det s. k. av år 1925 har ett antal Geneve-protokollet stater - däribland _ förbundit inte Sverige sig att i krig använda »kvävande, giftiga eller liknande gaser och stridsmedel». Ett stort bakteriologiska antal stater står dock utanför överenskommelsen och stater har många gjort viktiga förbehåll vilket medför att konventionen inte utgör någon garanti för att aktuella stridsmedel inte kan komma till användning. Geneve-protokollet bör därför överses och med till stridsmedel även hänsyn nytillkomna preciseras. Ett svenskt initiativ i denna bör överbefälhavarens fråga enligt mening övervägas.

2.3.4 Personal Genom beslut av 1963 års riksdag har inom totalförsvaret pe-rsonaltjänsten fått sin allmänna inriktning. innebär bl. a. att berörda Riksdagsbeslutet myndigheter kontinuerligt skall inventera personalbehov och personaltillgång samt bedriva långsiktig planering utgående från den personella utvecklingen i samhället. De militära och civila i inplaneringsresurserna regional stans måste emellertid enligt överbefälhavaren förbättras om den av statsmakterna givna inriktningen av totalförsvarets personaltjänst skall kunna förverkligas. Personalbehovet för våra krigsförband tillgodoses till övervägande del med vämpliktig personal som inkallas vid Den bedömda utmobilisering. vecklingen fram till 1970-talets mitt tyder på att den totala värnpliktstillgången under denna period kommer att ändras förhållandevis obetydligt. Medelåldern i krigsförbanden kommer att minska. De senaste årens immigrationsöverskott tyder på att antalet nyinskrivna värnpliktiga kommer att bli något större än vad som förutsattes i början på 1960-talet. Om immigrationsöverskottet även i kommer fortsättningen att bestå, torde tillgången på nyinskrivna under 1970-talet bli värnpliktiga av samma storleksordning som den nuvarande Den utbildningskontingenten. tillgång på inkallelsebara värnpliktiga som - på grund av nuvarande stora

årskullar - under 1960-talet successivt accumulerats i det militära försvarets olika torde därför komma att finnas kvar även under truppregister 1970-talet. ålder under första De värnpliktigas genomsnittliga tjänstgöringen kommer att bli högre än under 1960-talets början. På grund härigenom härav kan bättre än hittills sättas samman efter de utbildningsförbanden krav som krigsorganisationen ställer. Möjligheterna på lokal rekrytering ökar dessutom till den civila att anpassa inkallelsetidpunkten värnpliktiges yrkesutbildning. Överbefälhavaren framhåller, att den militära miljön är särpräglad, men att den för den civila mer än nödde värnpliktiga inte bör skilja sig från Avvikelser från den normala civila standarden är endast motivevündigt. rade om klara kan åberopas. för att bl. a. förbättra de tjänsteskäl Åtgärder har därför inräknats i de olika kostvärnpliktigas förläggningsstandard nadsramarna. Därutöver önskvärda åtgärder i fråga om höjd värnpliktsavav antalet fria resor m. in. bör bli föremål för fortsatt prövlöning, ökning ning från statsmakterna. För den anställda inom det militära försvaret gäller i

fast personalen

samma som för andra statsanställda. Arbetsvillprincip anställningsvillkor korcn för huvuddelen av försvarets personal är emellertid sådana att de medför arbetsförhållanden i tidvis besvärliga miljöer. För att oregelbundna undvika effektivitet är det att den stanen nedgång i försvarets nödvändigt dard som det militära försvaret kan erbjuda sin fast anställda personal antill den som råder inom övrig statlig och inom enskild tjänst. Överpassas befälhavaren att det är nödvändigt att statsmakterna stöder understryker en som befrämjar rekryteringen och förhindrar avgångar. personalpolitik utgör en länk mellan försvaret och sam- Frivilligrörelserna betydelsefull hället i övrigt. Vissa frivilligorganisationer rekryterar och utbildar personal som avtal ställs till det militära försvarets Under senare genom förfogande. år har det emellertid inte varit möjligt att rekrytera avtalsbunden personal i den som motsvarar behovet. Den frivilliga befälsutbildutsträckning ningen är av för att befästa det värnpliktiga befälets väsentlig betydelse kunskaper och färdigheter. Även icke värnpliktiga kan, exempelvis genom den som hemvärnet bedriver, förvärva och vidmakthålla miliutbildning tära till för hemortens försvar. För att kunna driva sin verkkunskaper gagn samhet måste organisationerna tilldelas ekonomiska resurser. I de rimliga olika kostnadsramarna har överbefälhavaren avsatt medel för en något utökad verksamhet främst för att täcka brister i fråga om avtalsbunden personal.

2.3.5 Det militära försvarets utformning inom olika kostnadsramar I det redovisas i sammandrag överbefälhavarens förslag till det miföljande litära försvarets utformning dels inom de av Kungl. Maj :t angivna kostnadsramarna - »3600› och» 3460» _ dels inom den av Överbefälhavaren föreslagna kostnadsramen. För de fyra första åren av planeringsperioden

1967/74 har medlen inom nämnda ramar i stort sätt

disponerats på framgår av tabell 2. Beloppen är uttryckta i kr. och i 1964 och lömilj. prisläget maj

neläget första halvåret 1965. För den fortsatta efter

utvecklingen budgetåret

1970/71 har delramarna beräknats med den för kostnads-

årligen stiga varje

ram Särskilda medel för av

angivna utvecklingsprocenten. färdigställande

Muskövarvet har fr. 0. m. budgetåret 1967/68 inte inberäknats i kapitalbud-

geten. Med värdena i tabell 1 som grund har låtit om-

försvarsutredningen

räkna de totalkostnaderna till och 1967. Dessa

årliga pris- löneläget maj

värden redovisas i tabell 2.

Behovet av värnpliktiga att inkallas till i olika kostgrundutbildning nadsramar framgår av tabell 3.

Tabell 1. Av överbeiälhavaren gjord fördelning i stort av medlen inom kostnadsramarna »3600» och »3460» samt inom av överbefälhavaren föreslagen kostnadsram

Belopp i milj. kr. i prisläget maj 1964 och löneläget första halvåret 1965.

Kostnadsram (utvecklingsprocent) Armén Marinen Flygvapnet Gemensamt Summa Budgetär

v3 600» (2 1/2 %) 1967/68 . . . . . . . . . . . . . 1 480 628 1 677 805 4 590 1968/69 . . . . . . . . . . . . . 1 517 644 1 719 825 4 705 1969/70 . . . . . . . . . . . .. 1 555 660 1 762 846 4 823 1970/71 . . . . . . . . . . . . . 1 594 677 1 806 867 4 944

»3 4600 (2 1/2%) 1967/68 . . . . . . . . . . . . . 1 420 597 1 628 781 4 426 1968/69 . . . . . . . . . . . . . 1 456 612 1 669 800 4 537 1969/70 . . . . . . . . . . . . . 1 492 627 1 711 820 4 650 1970/71 . . . . . . . . . . . . . 1 528 644 1 754 840 4 766

ÖB:s förslag till kostnadsram (3 1/2% ) 1967/68 . . . . . . . . . . . . . 1 471 650 1 727 817 4 665 1968/69 . . . . . . . . . . . . . 1 522 673 1 787 846 4 828 1969/70 . . . . . . . . . . . . . 1 575 696 1 850 876 4 997 1970/71 . . . . . . . . . . . . . 1 630 720 1 915 907 5 172

Tabell2 . Summa försvarsanslag i milj. kr. enligt tabell 1, omräknad till och prislöneläge maj 1967

Kostnadsram

Budgetår :r n n n ÖB-s försla . 8 3 600 3 460 till kostnadsram

1967/68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 329 5 139 5 416 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 463 5 267 5 605 1969/70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 600 5 399 5 802 1970/71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 740 5 533 6 005

Tabell 3. Av överbefälhavaren beräknat årligt behov av värnpliktiga under grundutbildning vid kostnadsramarna »3600» och »3460» samt inom av överbefâlhavaren föreslagen kostnadsram

Innefattar även värnpliktiga för rekrytering av fast anställd personal

Køslnadsram .. Fr. o. m. 196//68 1968/69 1969/70 1970/71 Försvarsgren 1971/72

»3 600» Armén . . . . . . . . . . . . . . 36 500 36 500 36 500 36 500 36 500 Warinen . . . . . . . . . . . . . 6 450 6 450 6 450 6 450 6 450 . . . . . . . . . . 7 750 7 800 7 900 7 950 8 000 Flygvapnet Summa 50 700 50 750 50 850 50 900 50 950

»3 460» Armén . . . . . . . . . . . . . . 36 500 36 500 36 500 36 500 36 500 Marinen . . . . . . . . . . . . . 6 400 6 400 6 400 6 400 6 400 . . . . . . . . . . 7 700 7 800 7 900 7 900 7 900 Flygvapnet Summa 50 600 50 700 50 800 50 800 50 800

ÖB:s förslag till koslnadsram Armén . . . . . . . . . . . . . . 36 500 36 500 36 500 36 500 36 500 Marinen . . . . . . . . . . . . . 6 450 6 500 6 500 6 550 6 550 . . . . . . . . . . 7 750 7 900 8 000 8 000 8 100 Flygvapnet Summa 50 700 50 900 51 000 51 050 | 51 150 | | |

Kostnadsramarna »3600» och »3460». Överbefälhavaren anför, att försvarsbeslutet 1963 den av det militära försvaret som

byggde på inriktning

redovisades i »ÖB-svaret 62›. För de år som försvarsbeslutet omfattade

fyra reducerades dock kostnadsramen med 85 milj. kr. genom att vissa specifice-

rade ställdes Denna konstruktion medför automatiskt objekt på framtiden. ökade inför ett försvarsbeslut om målsättningen skall

anslagsbehov nytt kunna Därtill kommer konsekvenserna av den ogynnsamma prisuppfyllas.

Dessa förhållanden - särskilt inom ramen

utvecklingen. nödvändiggör

»3460› men även inom ramen »3600» - såväl kvalitativa som kvantitativa

minskningar av stridskrafterna i förhållande till 1963 års försvarsbeslut. För att kravet tillräcklig mängd markstridskrafter kan, an-

tillgodose på

samt

för överbefälhavaren, genom en minskning av antalet pansarbrigader

viss av kvalitetskravet arméns totala numerär bibegenom differentiering hållas. Inom marin- och är utrymmet för en kvalitativ

flygstridskrafterna Reduceringar måste där huvudsakligen drabba nedgång mycket begränsat.

antalet enheter och förhand.

operativa

att i stridskrafter som blir Överbefâlhavaren framhåller, de reduceringar att vidta i kostnadsramen »3600» blir än större i ramen ›3460>›. nödvändiga som landet skall försvaras medför nämli- Varje lösning bygger på att hela fasta kostnader för ledning, underhåll, utbildning m. m. Des-

gen betydande

sa kostnader är inom vissa oberoende av stridskrafternas omfattgränser

ning. Utrymmet för stridskrafter minskar därför snabbare än betydligt själva kostnadsramen. För att i ramen ›3460» begränsa en i antalet kvalificeallvarlig nedgång rade förband har överbefälhavaren undersökt om resurser kan åstadkommas genom att i denna ram ge avkall på andra delar av än försvar målsättningen mot invasion. De som särskilt frågor undersökts är den allmänna värnplikten, beredskapen, uthålligheten och fredsorganisationen. Överbefälhavaren framhåller att eftersom den allmänna värnpliktens grundidé är som vi utifrån flera bör något utgångspunkter slå vakt om har de överväganden som gjorts i detta sammanhang begränsats till tänkbara modifieringar inom ramen för den allmänna värnplikten, såsom en något minskad eller årlig värnpliktskontingent ett system där alla utbildade värnpliktiga inte utnyttjas i De som krigsorganisationen. besparingar härigenom skulle kunna göras kan för att minska av antalet utnyttjas reduceringen kvalificerade förband men då fordras ett stort i det lokala försvaret. ingrepp Detta förhållande samt att dessa skulle kunna tolkas som ett modifieringar frångående av den allmänna värnpliktens idé har medfört att överbefälhavaren i ramen »3460› inte velat förorda av här berörda alternativ. något När det gäller att göra avkall anför överbefälhavaren att på beredskapen det visat att de som kunde var relativt små. sig besparingar göras Utbytet i antal operativa förband skulle bli litet medan skuljämförelsevis beredskapen le nedgå betydligt. avkall Besparingar genom på uthålligheten visar sig enligt Överbefälhavaren heller inte kunna för utnyttjas att i någon nämnvärd grad öka antalet stridande förband. Beträffande den fredsorganisation som erfordras i kostnadsramen »3460» framhåller överbefälhavaren att den beror omväsentligen på utbildningens fattning. Eftersom utbildningen inte förutsätts större förändundergå några under aktuell krävs ringar tidsperiod, en organisation som är likartad med den i ramen »3600›. En ytterligare centralisering av utbildningen har övervägts, men överbefälhavaren har inte en sådan bl. a. med föreslagit hänsyn till de krav stora som därmed samt med till på investeringar följer hänsyn de nackdelar en centralisering innebär för och motståndsmobiliseringen kraften vid kupp. Överbefälhavaren har därför inte funnit det lämpligt att föreslå några men förutser strukturförförbandsindragningar betydande ändringar inom fredsorganisationen. Inom delramen för gemensamma ändamål har hänsyn till konsetagits kvenserna av beslutet vid 1964 års riksdag om en ny regional ledningsorganisation. De kostnader som inräknats härför är större än vad som väsentligt planerats för den tidigare organisationen. Inom kostnadsramen »3460» kommer utbyggnadstiden för signalförbindelser och att krigsuppehållsplatser bli längre än inom »3600». Medel har i båda ramarna reserverats för en begränsad utbyggnad av forskningsresurserna. Stommen i arméstridskrafterna kommer överbefälhavaren även i enligt

fortsättningen att utgöras av infanteriförband. Inom kostnadsramen »3G00» kommer - för att bättre kunna anfallsstrid infanteribrigaderna genomföra i öppen terräng att förstärkas med ett begränsat antal kårstridsvagnskompanier. Antalet pansarbrigader kommer att minska. De återstående pansarhrigaderna förses planenligt med modernare stridsvagnar och pansarskyttefordon. Den påbörjade anskaffningen av automatkarhiner fullföljs och lokalförsvarsförbanden ges bättre utrustning för att kunna bekämpa pansrade fordon. Den redan beslutade anskaffningen av utande bandlångskj gående artilleripjäser fullföljs och anskaffning av nya luftvärnsvapen, bl. a. robotar, påbörjas. Inom de båda kostnadsramarna inryms även medel för att förbättra signal- och underhållstjänsten liksom den strategiska rörligheten. Kostnadsramen »3460› innebär i förhållande till ramen »3600» främst att antalet pansar- och infanteribrigader minskas betydligt medan lokalförsvarsförhanden ökar i motsvarande mån. Den anskaffning av luftvärn som kan påbörjas i ramen »3600» måste ramen »3460» begränsas och nya luftvärnsvapen för pansarbrigaderna kan inte anskaffas.

Vidareutvecklingen av marinstridskrafterna innebär, anför överbefälhava-

ren, i kostnadsramen »3600» en fortsatt strävan att fördela slagkraften på flera mindre enheter för att öka segheten. Den eftersträvade ökningen av antalet enheter kan dock inte nås. Utvecklingen av örlogsfartygen inriktas främst på lätta attackfartyg och förbättringar av attackubåtarnas prestanda. förses mot och Övervattensfartyg i princip med ett huvudvapensystem ytmål vidare med luftvärn samt ges stor mineringskapacitet. Kanonbåtar anskaffas i stället för små Anskaffning av större torpedbåtar fortsättorpedbåtar. ter och dessa båtar förses med nya med räckvidd samt allmålstorpeder lång artilleri. Även anskaffningen av attackubåtar fortsätter i sådan takt att denna komponent i invasionsförsvaret i huvudsak kan bibehållas styrkemässigt. Fasta kommer även i fortsättningen att utgöra kärnan i spärrförband försvaret av särskilt viktiga skärgårdsområden och hamnar. Deras eldkraft och bibehålls i huvudsak. Kustrobotsystemet vidareutmotståndsförmåga vecklas. Antalet och lätta batterier minskar, vilket dock delvis komtunga penseras genom ett ökat antal rörliga spärrförband. I kostnadsramen »3460» kommer antalet fartyg av alla slag att bli betydligt mindre än i ramen »3600». På sikt kommer en ytterligare försvagning av flottan av tunga kustartilleribatterier senaatt bli oundviklig. Ersättning reläggs och begränsas. Anskaffningen av bl. a. rörliga spärrförband begränsas. Antalet luftvärnsförband minskas. Trots att för del livslängden för vissa flygplan ökas, flygstridskrafternas har det i kostnadsramen »3600», anför överbefälhavaren, inte varit möjligt att undvika såväl vad gäller jakt- som attackflyget. Attackminskningar versionen av »Lansen» kommer från början av 1970-talet successivt att ersättas som kommer att förses med delvis av ny av »Viggen» attackrobotar,

typ. Anskaffningen av »Draken› under 1960-talet. fullföljs Jaktflygets möjligheter att verka på låg kommer successivt att förbättras. En division höjd Sk 60 för i fred. För attackuppgifter organiseras övriga skolflygplan Sk 60 fullföljs den planerade anskaffningen av särskild utrustning för att möjliggöra att dessa skall kunna lösa enklare attack- och flygplan spaningsuppgifter. Utbyggnaden av Stril 60 fortsätts, dock i takt än som något lägre tidigare planerats. Systemets motståndskraft och flexibilitet ökas genom anav bl. a. radarstationer skaffning flygburna och rörliga markradarstationer. Utbygganden av bassystemet fortsätter men i reducerad och takt omfattning jämfört med tidigare planer. Prioritet ges åt reservvägbaser. I ramen »3460» kommer anskaffningen av »Viggen» att bli betydligt mindre än i ramen »3600», vilket innebär en av antalet attackallvarlig minskning divisioner. På sikt blir även av främst antalet ytterligare reduceringar jaktdivisioner nödvändiga. inom Utbyggnadstakten stridslednings- och bassystemen sänks dessutom.

överbefälhavaren framhåller, att man i aktuella kostnadsramar inte kan undvika en av antalet kvalificerade allvarlig minskning stridskrafter. Härtill kommer att successivt och att livsmaterielanskaffningarna senareläggs längden på den nuvarande materielen i fall måste ökas. många Enligt överbefälhavarens uppfattning medför de minskade resurserna att i kostnadsramen »3600» möjligheterna att lösa 1964 års uppgifterna enligt målsättning allvarligt begränsas. Konsekvenserna blir stora redan under slutet av 1960-talet och blir efter hand allt allvarligare. I kostnadsramen »3460» blir överbefälhavaren reduktionerna så enligt betydande att våra möjligheter att avvärja en stort invasion starkt upplagd begränsas. Detta gäller särskilt vår att motstå anfall över havet förmåga och genom luften. Våra resurser för att i en neutralitetssituation avvisa

kränkningar kommer även att Konsekvenserna för nedgå. krigsorganisationen blir så stora att en av blir omprövning målsättningen nödvändig. överbefälhavaren framhåller att om statsmakterna skulle besluta sig för kostnadsramen »3460› och därmed en lägre målsättning måste han beredas tillfälle att återkomma med de till förslag ändringar i krigsmaktens sammansättning som kan komma att föranledas av den lägre målsättningen. överbefälhavarens förslag till kostnadsram. Wed hänsyn till att statsmakterna så sent som år 1964 fastställde för har målsättningen krigsmakten överbefälhavaren inte ansett sig böra avge något preciserat som skulle förslag medge en vidgad Vad överbefälhavaren i sitt målsättning. framlägger förslag till kostnadsram syftar i stället till att redovisa de som beåtgärder höver vidtas för att det militära försvaret även i ett tillfortsättningen på fredsställande sätt skall kunna lösa de uppgifter som det i den år åläggs 1964 beslutade redovisas i form av krav målsättningen. Åtgärderna på erforderliga förbättringar i förhållande till krigsmaktens i kostutformning nadsramen »3600».

Med hänvisning till den allvarliga minskning såväl kvalitativt som kvantitativt vad gäller kvalificerade stridskrafter som ramen »3600» innebär framhåller överbefälhavaren att vi måste ha tillgång till sådana stridskrafter i ett antal som bättre svarar mot våra militärgeografiska förhållanden och en De måste också kvalitet som angripares möjligheter. ges en sådan krävs med hänsyn till utvecklingen i vår omvärld. Den sedan 1963 års försvarsbeslut uppskjutna ersättningsanskaffningen av zzbåtsjaktenheter har inte kunnat inrymmas i kostnadsramen »3600». överbefälhavaren framhåller därför - mot av den ökade vikt alla bakgrund större nationer tillmäter ubåtar _ det angelägna i att den snabba nedgången av antalet ubåtsjaktenheter minskas och en första ersättningsbyggnad påbörjas under aktuell sjuårsperiod. önskemålet att förbättra den strategiska en för det rörligheten genom militära försvaret gemensam har heller inte kunflygtransportorganisation nat tillgodoses i kostnadsramen »3600». Medel för en sådan organisation - såväl större som mindre - har däremot inrymmande transportflygplan inräknats i överbefälhavarens förslag till kostnadsram. F lygtransportorganisationen innebär för alla försvarsgrenar ökade möjligheter till snabba förflyttningar även av tung och skrymmande materiel och ökad förmåga att möta olika lägen. En sådan organisation förbättrar också våra möjligheter att ställa styrkor till FN:s förfogande genom att genomföra bl. a. de första, mest angelägna transporterna med egna resurser. Beträffande rörligheten framhåller överbefälhavaren att åtgärder som i ramen ›3600» vidtagits för att förbättra arméns strategiska rörlighet bör kompletteras med åtgärder för att öka dess taktiska rörlighet. Åtgärder som i övrigt bör vidtagas för att öka rörligheten omfattar bl. a. en utbyggand av flygvapnets baser och stridsledningssystem utan de reduceringar och senarelåggningar som blir nödvändiga i de lägre ramarna. För att statsmakterna i framtiden skall ha verklig handlingsfrihet i kärnföreslår överbefälhavaren att vissa - bl. a. inladdningsfrågan åtgärder visst konstruktionsarbete rymmande och lagring av råvaror vidtas. Kost- - _ naderna sammanlagt ca 50 milj. kr. för sådana åtgärder har därför inräknats i här aktuell kostnadsram. överbefälhavaren har vidare i denna ram inrymt medel för en territoriell bombröjningsorganisation.

Stridskrafternas utveckling innebär för arméförbandens del att det blir

möjligt att bibehålla ett större antal pansarförband än i ramen »3600›. Brigadernas taktiska rörlighet förbättras liksom deras sambandsutrustning. Anskaffning av brigadluftxvärn genomförs snabbare än i kostnadsramen »3600›. Antalet pansarvärnsvapen ökas i cykelskyttebataljonerna. För inarinstridskrafternas del kan den minskning av antalet övervattensfartyg som sker inom ramen »3600› begränsas. Ersättningsbyggnad av ubåtsjaktfartyg påbörjas och antalet ubåtar kan bihehållas genom nybyggnad.

Vidareutveckling och uppsättning av kustrobotförband kan ske i ökad takt och de fasta spärrförbandens och motståndskraft kan slagkraft upprätthållas. Flygstridskrafterna får - i förhållande till ramen »3600› -- främst ökad kvantitet. Det större antalet ökar att lösa flygplan »Viggen» möjligheterna alternativa uppgifter. ökar och totalt sett får Ledningsmöjligheterna flygstridskrafterna bättre att verka inom olika delar av landet. Tillmöjligheter komsten av den nämnda förbättrar den tidigare flygtransportorganisationen strategiska rörligheten. Överbefälhavaren framhåller i om de ekonomiska konsekvenserna fråga att bruttonationalprodukten under 1950-talet ökat med 3,4 §2; åromkring ligen. Under den gångna delen av 1960-talet har nationalprodukten stigit med i genomsnitt 4,9 % Av skilda årligen. långtidsutredningar gjorda proför den senaste har klart överträffats gnoser tioårsperioden av den verkliga utvecklingen. Under iakttagande av en viss återhållsamhet vid bedömningen av utvecklingen under kommande borde man dock överfemårsperiod enligt befälhavaren kunna från att de samhällsekonomiska resurserna utgå i genomsnitt stiger med minst 4,0 % årligen. Med denna som utbedömning kommer - att resultera gångspunkt föreslagen utvecklingsprocent 3,5 % i att en minskande andel av de ekonomiska resurserna under de närmaste åren tas i anspråk för militära ändamål. Den föreslagna kostnadsramen kommer för budgetåret 1967/68 att utgöra ca 4,2 % av den beräknade bruttonationalprodukten eller samma andel som den år 1963 beslutade kostnadsramcn beräknades innebära budgetåret

;1965/66.

2.4 Vissa beslut under åren 1966 och 1967 om utgifter och till det militära anslag försvaret

I 1966 års anfördes som statsverksproposition att, ett led i en statlig investeringsbegränsning, det bedömts nödvändigt med en visst återtillfällig hållsamhet även i försvarets investeringar i materiel och Riktanläggningar. punkten för denna åtstramning skulle vara att minska medelsförbrukningen under nästa budgetår med 350 kr. Det framhölls att karaktären av milj. temporär åtgärd framgick därav, att anslagen fördes upp i överensstämmelse med principerna i 1963 års försvarsbeslut. Den av reservatioökning nerna med ca 350 milj. kr. som avsågs bli den omedelbara av återföljden hållsamheten skulle möjliggöra att senare återta den genom åtstramningen uppskjutna anskaffnings- och anläggningsverksamheten. Konjunkturanav detta framhölls passning slag inrymdes, i propositionen, i det t. o. m. budgetåret 1966/67 gällande försvarsbeslutet. Departementschefen ansåg att denna tillfälliga minskning av de medel, som fick för materieldisponeras och under var byggnadsinvesteringar budgetåret 1966/67, möjlig att genomföra utan att målsättningen för rubbades. krigsmakten

Statsutskottet vad som föreslagits i propositionen (utl. 4). Utskotgodtog tet anförde härvid bl. a. att det angivna beloppets karaktär av riktpunkt borde beaktas och förutsatte att Kungl. Maj :t skulle tillvarata alla möjligheter att den avsedda ökningen av reservationsbehållningen med begränsa 350 milj. kr. Utskottet anförde vidare att det var angeläget att myndigheternas fick från att den anskaffnings- och anläggplanering utgå uppskjutna ningsverksamheten återhämtades under de närmast följande budgetåren. Riksdagen (skr. 4) beslöt i enlighet med utskottets förslag. I 1967 års reviderade finansplan angavs (prop. 125 bil. 8 s. 15) att, i avvaktan att ett eventuellt försvarsbeslut omfattande flera budgetår fattas, på återtagande av de innehållna reservationsmedlen om 350 milj. kr. beräknades ske under 1968/69_1970/71 med 90, 130 130 milj. kr. budgetåren resp. årligen.

Sedan ordförande i sin (kap. 1) nämnda försvarsutredningens tidigare skrivelse den 15 december 1966 anmält att utredningen inte kunde lämna något underlag för beslut vid 1967 års om bl. a. anslagen till det riksdag militära försvaret framlade Kungl. Maj :t i 1967 års statsverksproposition (bil. 6) ett utan försvarsutredningens medverkan utarbetat förslag till utgiftsram för budgetåret 1967/68. I nämnda föreslogs en för det militära försvaret proposition utgiftsram som i fasta i stort blev densamma som 1966/67 års utgiftsram. Efterpriser som och inom det militära försvaret planeringen beställningsverksamheten hade skett enligt en högre nivå än den som föreslogs för budgetåret 1967/68, räknades i med att en viss måste ske. För att propositionen omplanering till beunderlätta övergången en lägre planeringsnivå föreslogs kraftiga Bl. a. föreslogs en begränsning av repetitionsutbildningen sparingsâtgärder. under - Inom vakantsattes, under till budgetåret. flygvapnet hänvisning den sex utöver de två attackdivisioner som nya utgiftsramen, jaktdivisioner förutsätts utgå redan vid den tidigare planeringsnivån. Anslagen för det militära försvaret bestämdes av riksdagen i enlighet med i och 1967: 110 till sammanförslagen statsverkspropositionen prop. 4 959 kr. (SU 4, rskr 4 resp. SU 102, rskr 250). Härtill kom för lagt milj. militära ändamål för FN-tjänst, flyttning av I 1 övriga (beredskapsstyrka och Järvafältet och markförvärv för I 2:s öv- Ing 1, projektilröjning på 42,15 kr. samt för försöksanstalten och förningsfält) milj. flygtekniska svarets fahriksverk sammanlagt 43,2 milj. kr. beslöt även, i med vad som föreslagits i statsverks- Riksdagen enlighet att av den ekonomiska ramen skulle ske unpropositionen, prisregleringen

der beaktande i större omfattning än av produktivitetsstegringen.

tidigare Härvid skulle för försvarsanställda som inträffade samtliga lönestegringar efter 1966 reduceras med 2,5 innan de uttrycktes i förmaj procentenheter svarsindex.

I skrivelse den 16 1967 överbefälhavaren januari redogjorde för de huvudkonsekvenserna som hans sakliga enligt mening följde av den nyss angivna utgiftsramen. Sammanfattningsvis anförde överbefälhavaren, att krigsmakten med de föreslagna ekonomiska inte kunde förutsättningarna uppfylla gällande målsättning.

2.5. Direktiv i januari och 1967 till

februari överbefälhavaren rörande fortsatta ut-

redningar avseende tiden fr.0. m. budgetåret 1968/69 F örsvarsutredningen anmodade i januari och februari 1967 överbefälhavaren att låta företa ytterligare rörande utredningar krigsmaktens inriktning och sikt att redovisas omfattning på längre i september 1967. Överbefälhavarens utredningar skulle avse tre olika alternativ, betecknade A, B och C. Det förutsattes att överbefälhavaren därutöver skulle framlägga ett eget förslag grundat på den kostnadsram som han fann erforderlig. Det angavs att utredningsarbetet skulle till lösbegränsas översiktliga ningar och förslag. För alternativen A och B gällde i vissa avseenden gemensamma utgångs› punkter. För alternativet A angavs för tiden fr. o. m. 1971/72 två budgetåret underalternativ. Det högre av dessa betecknas här A 1, det A 2. lägre I fråga om A och B skulle utredningsalternativen krigsorganisationens omfattning m. m. i princip redovisas i förhållande till vad son1 förefanns den 1 juli 1967 och ange läget fyra, sex och åtta år därefter. De olika alternativen för olika de ekonomiska ramar som avsåg budgetår framgår av tabell 4. De i tabell 4 angivna är såsom av det inte rambeloppen framgår följande helt jämförbara. a) I alternativen A och B men inte i alternativet C skulle inom ramen dels det - ca 50-55 kr. -rymmas belopp milj. varmed de värnpliktigas förmåner förbättrades fr. o. m. dels medel budgetåret 1967/68, för ytterligare förbättringar av värnpliktsförmånerna med ca 25 milj. kr. Anskaffningsnivån enligt 1963 års försvarsbeslut innefattade inte medel för ytterligare förbättring av värnpliktsförmånerna. b) I alternativen A och B skulle ramarna inrymma resterande kostnader för medan för alternativet Musköprojektet C angavs att kostnaderna för objekt som enligt hittills brukat redovisas utanför ratillämpade principer men »- varmed bl. a. återstående åsyftades kostnader för Musköprojektet motionen 1:384 år - även i skulle (jfr 1967) fortsättningen upptas på samma sätt. Anskaffningsnivån 1963 års försvarsbeslut ansluter härenligt vid närmast till alternativet C. c) Någon förändring av anslagsbehållningarna utöver vad som framgår av tabell 4, anm. II innefattades inte i alternativen A och B; i alternativet C däremot kunde sådan bestämt uttalande ingå ytterligare förbrukning. Något

E8

omo

oovm osm

osäao:

ä»

S3.

-..§2

mtoooo-

v v

ämm

mm

omm omo

o

aEGSw omoâ mäom mmmom

Müwümomowo

Amare:

- ao om

vwäñnaoom

-

omg mom

omg: ommE

uEE=w

ooomñ

ümommg C232

:wozuzamâcmazwzuoan:

- _.,_.

E m: :a

.Zäøuozn

.av

moommusunu

ooo

omom som

.m

mtäo_

v om: om:

nnzmzu

:oss:

ooo omm

oumm

uvutEmz

Emma:

omo.. :om

a.:

Zawcäåm

v v

.osmummâämoo

:ozonå

også _

ooo

omov oomm som

minä:

oo:

mässa

v

wmmaåwm

:Ewaacomüoegozm

gängorna_ oocoäâ

.

ooo

om» _

omvm aomm

v o. omo.. .än

:o

05:25:_

:å

z.:

oem ommm

om»

:sk:

om: om.:

.oâmmämoo

v om

.§2

:omåaxoäovoêmøo5auomou

o

omm

måzåmioow

ommm

:äzbåoaozøucamamk

otooo_

om: om? ävm

_å_ v

.za

ommâå ...§8

ooo

ooov ooom mmmm

oosooñ unga

v om:

ä_

:c

.omega

.Avd

wåumuøåu

av .EE oom

ooov omom

mora:

oo: oo:

_ a: v

:o

Säga

. .

:Emo: ?zooma

nämnas.:

.ao

.osmmäå

;arm maa “Roos m

aopwwowozn

mom: ömma

emwåozøem

m8 ...s a

.goa

2:532

_

nous:

4 .v

mäomå

omzåwsoooaxmøe.

:eQ

:åns

o?

.H .E

.så

m U

om innebörden av 1963 års försvarsbeslut i detta anskaffningsnivån enligt avseende torde inte kunna göras. d) Anpassning till inträdande pris- och förutsattes ske. löneförändringar l fråga om alternativen A och B skulle härvid beaktas vad 1967 års riksdag kunde komma att besluta i detta avseende! Alternativet C förutsatte kompensation _ och för försvaret _ enligt tidigare gällande förmånligare grunder för inträdande pris- och dvs. samma som löneförändringar, grunder också gällt för ökar skillnaden mellan å ena anskaffningsnivän. Härigenom sidan alternativen A ocl1 B och å andra sidan alternativet C med ca 30 milj. kr. dvs. för årligen, en treårsperiod omkring 180 milj. kr., för en sjuârsperiod drygt 800 milj. kr. och för en mellan 3 och 4 milfemtonärsperiod jarder kr. Omräknas beloppen i tabell 4 till 1967 samt prisläget maj görs för jämförbarhetens skull följande korrigeringar, nämligen dels att till anskaffningsnivån 1963 års försvarsbeslut liksom fr o. m. enligt budgetåret 1968/69 också till alternativet C görs ett a) ovan tillägg enligt dels att i alternativet C 300 milj. kr. som ursprungligen för budupptagits getåret 1967/68 men som sedermera inte blev anvisade fördelas med 100 milj. kr. vart och ett av de på följande tre budgetâren, erhålls de belopp som av tabell 5. Jämföres i denna framgår beloppen tabell, bör beaktas att de tidigare under b), c) och d) nämnda olikheterna mellan ramarna kvarstår. alltjämt Som förutsättningar för överbefälhavarens skulle, i utredningsarbete starkt i sammandrag återgivet, övrigt gälla bl. a. följande. 1. Krigsmaktens allmänna skulle fortfarande vara de som anuppgifter i 1964 års gavs Inålsättning för krigsmakten. I alternativen A och B betecknades härvid målsättningen såsom uteslutande en deklaration allmänpolitisk medan i alternativet C framhölls att borde ses även som det målsättningen politiska underlaget för de krav som ställdes på försvaret. 2. I samtliga alternativ att hela landet skulle eller skulle kunna angavs försvaras. 3. Enligt alternativen A och B skulle i första hand krigsmaktens planering inriktas på fört utan men skulle dock ske så att krig kärnvapen, planeringen en begränsad insats av kärnvapen inte allvarligt minskade möjligheterna till fortsatt försvar. I alternativet C sades att man inte fick bortse från riskerna för begränsade än mindre från hot härom och att hänkärnvapeninsatser, syn härtill borde tas vid utredningen. 4. I samtliga alternativ skulle den allmänna värnpliktens bibehålprincip las medan antalet för borde tjänstgöringsdagar värnpliktiga nedbringas. Önskvärdheten av att minska.utbildningsorganisationen framhölls. 5. För den i samtliga alternativ av nödvändiga omstruktureringen krigs-

1) Om riksdagens beslut, se avsnitt 2.4.

voE

2:35

Sámi EcEE

mamma

m:

-ewa

äs... Sun

:Ewas:

02% §3. m

4 3a .se

203.25:

_ä_

3=_

.E.E

2:

mmm

ommmm ommmm wmmow

wEEDW

.EE

.Mwanwüwwmv

33m

2:33

:omziøwrwâx

mora:

S. 8=_

won

:emazuâ

å»

.w=$=«Eanumaå_aøam

0B: 303 omm.: 22: EES

wEåøm :.32: “www miwomw

:åzazgwzcøäazamgg:

3 :av du.

so.:

:n

.m wo.: :oo

Sa

om: mm: owom 8G

mtââ .moawâ

o AX.

men.:

.å

mzasäâ

55x3

“hämma

w.m w

E8 .EE

+v

owom

:c ...ao

mån

§2.:

om: mm:

uåasmäâ

88 So

»EEEE

:emñsnn:

o

EV_

»omm

w e

2:09.20..

.52

masa; .EE

:z

omm

.E

?E

msn 832:

:E ?E

mig:

om: så...

D .o 8a

ä: m

v .Sw

.c

åacêåäueuuzm

wänxxsm..

owwñim §2?

aomwaä

å

uaesonmsmuu

E.

å.:

En

wzuoEåzm

om:

952:

om: nä.. :bn

å..

m :E _

v3: .EE ä 5_

wine.:

:å

mo?

m»

å: .å u

z.: BE .EE

om:

:si:

om: om: 03m 3:,

EE ä_

m FE

määåha

.§28

på

manäumø_

.âsowusa

.22

å.. m

.EE U

owwitn

m3

:äåzvâämawawxmx

.as

32::

om: om: ma:

:s

nä..

mig:

.än

nä:

_ m

:S: Su

:mä

ca_=wm=_=:mxmøm

owmuzm måêmâo

:mxømswmziüumxmcw

å

E8 .En

.êsêos

mosa.:

:v:

ä.. å:

S: S: E? m u

u??

.E

mawaoamzm

å.

.za

måzmaäåm

489:

_

En

axon_

å.

.EE Hmm

3:2:

om: om: om: om:

:oo

“wanna

w å..

nu m.

.SES

U

?i v2:

:v23

.samman A52:

.du å

åääeocømmå

...

uucaäz:

3:2:

nwsEwnmmms

.

-..E . .EE .Eu

annan

.

:omâaxmanm:

.

352mm

En .

såå.

senaten

. S;

. _

øoanoñn

.

mama

.

?nämnas

.

.En

añzszâxü

:mä

. :å

.små

.

. u?

.E0

.SEB

.

ka:

koâskauâåaøaü»

zäzgozø.

ä;

.. .E :E:

.

...Snap

:ommâonêam

.w .

5:023

såoaü; 502.2.

.EE

.Smiom

:måømmêøamazmnøw

.amok

:§55

m om :m

?menas/m

.H

.E

2:0

.Emma

4 614877

organisationen i A och B anvisningar

gavs alternativen på en rad punkter

medan alternativet C i huvudsak gav endast generella anvisningar härför. I alternativen A och B angavs härvid bl. a. följande. I valet mellan ett litet antal krigsförband med hög materiell kvalitet och ett större antal med lägre materiell kvalitet skulle enligt alternativet A beaktas att antalet förband blev tillräckligt stort. Alternativet B förutsatte att krigsorganisationen reducerades. Behovet av ett slagkraftigt vapensystem med stor räckvidd och förmåga till snabb kraftsamling skulle alltjämt tillgodoses med attackflyg. Det angavs att anskaffning av flygplan 37 i attackversion skulle äga rum. Avvägningen mellan å ena sidan egentliga stridskrafter och andra sidan lednings- och basorganisationen skulle omprövas mot bakgrund av vad som angavs under punkten 3 om inriktningen på krig fört utan kärnvapen. Eventuella ändrigar i behovet av strategisk rörlighet borde belysas. Möjligheterna att minska kostnaderna genom att utrangera eller ta ur drift äldre, särskilt underhållskrävande materiel borde belysas. I alternativet C angavs rörande omstruktureringen att utredningsarbetet utan andra bindningar än som tidigare angetts i fråga om kärnvapenkrigföring och allmän värnplikt skulle bedrivas med sikte uteslutande på att ge försvarskrafterna sådan utrustning och sammansättning att största försvarseffekt utvinns ur de till förfogande ställda resurserna. Dock skulle vid utredningen beaktas och tillvaratas de tendenser i fråga om teknisk utveckling av vapen och vapenbärare som gynnar försvararen. Vidare angavs vissa punkter där besparingsmöjligheterna skulle undersökas, varvid bl. a. pekades stahs- och förvaltningstjänsten. Som att nå besparingar på vägar anvisades bl. a. bättre ekonomisk redovisning och kontroll, differentiering av anläggningars kärnvapenskydd, bättre inskrix-ningssystem samt prioritering av den organisationsbestämmande materielen. 6. I alternativen A och B räknades med begränsningar av fredsorganisationen. I alternativet C gjordes intet direkt uttalande i frågan men det angavs att den nämnda av värnpliktsutbildningen hade till tidigare begränsningen syfte att rationalisera fredsorganisationen. 7. I alternativet A angavs att den långsiktiga beredskapen skulle vara sådan att de väsentligaste delarna av krigsmakten är krigsanvändbara omedelbart efter mobilisering. Det anfördes härom vidare att läget i Europa numera var förhållandevis mera avspänt än tidigare under efterkrigsperioden och därför borde prövas i vilken utsträckning anskaffning av viss materiel och andra kunde anstå så länge detta I alternativet B anåtgärder läge bestod. gavs att långsiktsberedskapens principiella uppbyggnad skulle vara oförändrad. Också alternativet C torde ha denna innebörd. 8. Enligt alternativet A skulle de för

organisatoriska förutsättningarna

nuvarande nivå på insatsberedskapen bibehällas men särskilda medel för sådan beredskap inte avses. Enligt alternativet B skulle incidentberedskapen

51:

bibehållas nuvarande nivå. Kuppförsvarsberedskapen skulle iibåda alterpå

nativen till varvid vid behov särskilda medel

fortlöpande anpassas läget, förutsattes bli ställda till förfogande. I alternativet C torde ha räknats med

oförändrad . l insatsberedskap. 9. I samtliga alternativ torde ha räknats med en i huvudsak oförändrad

mobiliseringsberedskap. 10. I alternativen A och B begärdes att luftförsvarets uppgifter särskilt

klarlades. 11. Slutligen begärdes i alternativet A en översiktlig värdering av en krigsmakt utformad med vikt lagd pâ att ge arméstridskrafterna, och av dessa särskilt lokalförsvarsförbanden, stor omfattning och att begränsa omfattav de stridskrafter som är utrustade med tekniskt avancerad mateningen riel.

2.6. år 1967 om det militära fortsatta ut- Överbefälhavarens utredningar försvarets

-- ÖB-svaret 67

veckling

Överbefälhavaren överlämnade den 27 september 1967 de. av försvarsutred-

ningen begärda ytterligare utredningarna m. m. -- ÖB-svaret 671. ÖB-svaret har behandlats i militärledningen. Därvid har försvarsgrenscheferna samt

chefen för försvarets forskningsanstalt gjort särskilda uttalanden. Överbefälhavaren anför i dessa utredningar inledningsvis att underlaget

för och att denna visat att i de

ÖB 65 ånyo granskats granskning underlaget

flesta hänseenden är giltigt även nu. Överbefälhavaren framhåller att av bl. a. arbetstekniska skäl ett flerârigt

försvarsbeslut är ytterst angeläget. Han anser att tillräckligt underlag för ett beslut om medelstilldelnixig och utveckling inom krigsmakten nu flerårigt

finns.

2.6.1. Allmänna förutsättningar

säkerhetspolitiska utgångspunkter Överbefälhavaren anför att latenta och pågående konflikter i olika delar av världen understryker osäkerheten i alla bedömningar av den utrikespolitiska utvecklingen. I har under senare år visserligen skett en viss politisk Europa avspänning, men detta bör enligt överbefälhavaren inte tas till intäkt för

slutsatsen att denna tendens blir bestående. Förändringar kan inträffa även

i Europa under den period som försvarsbeslutet kommer att beröra.

Utvecklingen och händelserna i världen sedan år 1965 synes enligt överbefälhavaren bekräfta bedömningen i ÖB 65 om riskerna för framtida mili-

tära konflikter och deras återverkan på den långsiktiga inriktningen av värt

försvar. 1 ÖB-svaret 67 är hemligt. Den följande redogörelsen för ÖB-svaret är av denna anledningp vissa punkter kortfattad och utan kvantitativa eller andra preciseringar. .

Överbefälhavaren bör storanfall och vara de

Enligt kuppanfall alltjämt angreppsformer mot vilkas bakgrund krigsmakten byggs upp.

Överbefälhavaren bedömer att de transporttekniska möjligheterna att ge-

nomföra kuppanfall ökar. Den politiska utvecklingen i världen och de ökade

internationella förbindelserna förbättrar dock våra möjligheter att få förvarning. För att statsmakterna inte omedelbart vid ökande politisk spänning

skall tvingas att vidta beredskapsförstärkningar, bör krigsmaktens beredskap att möta överraskande anfall tillgodoses i samma utsträckning som

Överbefälhavaren föreslagit i ÖB 65.

Även andra former av angrepp än de rent militära bör enligt Överbefälhavaren uppmärksammas i försvarsplaneringen. Såväl politiska som ekonomiska angreppsformer bör ytterligare studeras, inte minst som inledning till

de militära. De militära angreppsformerna måste dock alltjämt vara dimensionerande för krigsmakten.

Ekonomiska utgångspunkter

Efter av de ekonomiska för utredningsupp-

redovisning utgångspunkterna dragen (jfr avsnitt 2.5) anmäler Överbefälhavaren ifråga om reservations-

medel att han räknar med att, om något av alternativen A eller B skulle bli 642 kr. _ utöver 350 kr. nämnda under avsnitt 2.5 -

aktuellt, milj. milj. kommer att stå till Kungl. Maj :ts disposition för militära ändamål fr. o. m.

budgetåret 1968/69. Överbefälhavaren förutsätter att en del av dessa medel skall kunna i första hand under de tre 1968/71.

disponeras budgetåren

Överbefälhavaren har beträffande alternativet C fr. o. m. budgetåret 1968/ 69 räknat med ca 50 milj. kr. lägre rambelopp för år än vad som anges i

tabell 5 (motsvarande 1967 års höjning av värnpliktsförmânerna).

I direktiven anges i vad mån vissa kostnader skall läggas utanför eller innanför kostnadsramen. Överbefälhavaren har härvid i enlighet med direktiven räknat med att i alternativen A och B kostnaderna för förbättrade värnpliktsförmåner (25 milj. kr. år) och för hluskövarvet (20 milj. kr. per

budgetåret 1968/69) samt i alternativen B och C därjämte vissa beredskaps-

kostnader ingår i kostnadsramen. Överbefälhavaren hävdar dock att alltjämt bör tillämpas hittillsvarande principer att utanför ramarna lägga kostnader för t. ex. sådan omlokalisering av militär verksamhet som betingas av det civila samhällets krav och höjning av värnpliktsförmåner. Överbefälhavaren anser att rationaliseringsvinster även i framtide-n bör

få behållas inom krigsmakten. Han har i de nu framlagda förslagen inräknat

sådana vinster. Inom områden erfordras dock under de närmaste åren

några

så stora investeringar, att det i alternativen A och B blivit nödvändigt att räkna med särskilda investeringsmedel utanför kostnadsramarna.

Överbefälhavaren anför, med anledning av direktivens utformning, vissa

allmänna synpunkter på ramarnas storlek m. m.

Överbefälhavaren anför härvid att avvägningen mellan samhållsfunktionerna beror faktorer, bl. a. den samhällsekonomiska situationen på många

och det statsfinansiella läget. Försvarsutgifterna måste dock i väsentlig grad

bestämmas mot av yttre förhållanden, varöver vi inte råder.

bakgrund

F örsvarskostnaderna under 1960-talet har, framhåller överbefälhavaren vidare, inte inneburit en större belastning samhällsekonomin än vad som

på

när besluten åren 1958, 1961 och 1963 fattades. De har tagit i anförutsågs

en successivt andel både av de egentliga statsutgifterna språk sjunkande

och av De alternativ som nu har studerats innebär

bruttonationalprodukten.

en ekonomisk ram än tidigare försvarsbeslut. I alternativen samtliga lägre A och B blir denna sänkning avsevärd. Överbefälhavaren anför att statsmakterna i olika sammanhang framhållit för att nå bästa effekt av kostna-

långsiktsplaneringens betydelse möjliga

derna. För att även i framtiden ett ekonomiskt sätt kunna ut-

på lämpligt

tilldelade resurser krävs _ oavsett vilken ekonomisk ram som fastnyttja ställs - att får utvecklas konsekvent och målmedvetet enligt

planeringen hittillsvarande För att i framtiden göra detta möjligt bör enligt principer.

överbefälhavaren

ctt försvarsbeslut omfatta minst fyra år,

den ekonomiska inriktas behålla försvarseffekten i för-

planeringen på att hållande till vår omgivning genom utvecklingsprocent eller årliga ramlyft, full kompensation för inträffade pris- och lönestegringar erhållas samt

uppkomna reservationer få utnyttjas.

Om utvecklingsprocenten anför överbefälhavaren att 1958 års och 1963 års försvarsbeslut bl. a. innebar att de ekonomiska ramarna varje år skulle

öka med 2,5 % för att krigsförbandens tekniska kvalitet i förhållande till utxieclclingen utomlands skulle kunna hållas på godtagbar nivå. Utveck-

lingstakten för militär materiel är utomlands mycket hög. Vi har de tekniska resurserna att inom för oss betydelsefulla områden anpassa oss till denna utveckling. Överbefälhavaren anser att systemet med ett årligt tillskott fortfarande är erforderligt. Erfarenheten har visat att 3,5 % årlig ökning gör det möjligt att följa med i stort i den tekniska utvecklingen. Om

man skulle tillämpa en konstant anslagsram enligt planeringsnivån i alternativen A och B i fast prisläge och med kompensation endast för pris- och

löneökningar, skulle detta ofrånkomligt innebära en successiv av

sänkning den relativa försvarsförmågan och därmed den fredsbevarande effekten.

Om kompensationen för pris- och lönestegringar anför överbefälhavaren att varje ramkonstruktion måste innehålla full sådan kompensation. Beslutar man att reducera försvarsindex enligt riktlinjerna för budgetåret 1967/68 även framdeles, innebär detta en minskning av krigsmaktens re-

surser med ca 20 milj. kr. år, dvs. drygt 500 milj. kr. under 7-årsperio-

per den.

Överbefälhavaren har nu haft att ta till större ställning förändringar inom krigsmakten än vid Alternativa tidigare ÖB-utredningar. lösningar har utarbetats grundade på den angivna lägsta ekonomiska nivån. Lösningarna har värderats till sin effekt och vägts mot varandra i de olika aggressionsfallen. Med denna har sedan bakgrund den enligt överbefälhavarens mening bästa lösningen utarbetats. De medel som stått till ytterligare förfogande vid till _ t. ex. från A 2 till A 1 och övergång högre anslagsnivåer från A 1 till B _ har sedan använts för att de bristerna i lösavhjälpa allvarligaste ningen på den lägre nivån. inom C har kunnat Avvägningarna anslagsnivån ske med i nuvarande utgångspunkt planering.

Planeringsproblem Överbefälhavaren framhåller att anpassningen till de lägsta kostnadsramarna är svår att genomföra. Redan fattade beslut medför t. ex. att medelsbehoven inomvissa verksamhetsområden blir större än vad som skulle behövas på sikt för den organisation som man nu vill behålla. Radikala minskningar kan t. ex. inte genomföras beträffande i den takt man avlöningsanslaget skulle önska. när det gäller snabba i freds- Handlingsfriheten förändringar och är därför krigsorganisationen mycket begränsad. Det är vidare ekonomiskt ofördelaktigt att inte fullfölja redan begjorda ställningar. Vidare bör man utföra sådana fortifikatoriska som anläggningar behövs för materiel som redan levererats eller beställts, t. ex. kustartilleribatterier och vissa De som krävs för radaranläggningar. kasernrenoveringar de värnpliktigas trivsel och hygien måste dessutom fortsätta. Anpassningen till en lägre medelsnivå och därmed också till en minskad krigsorganisation kan ske snabbt eller Sker den snabbt, vinner långsamt. man den .fördelen att den som man kan vidmaktkrigsorganisation på sikt hålla blir större än eljest. Nackdelen är främst att krigsorganisationen försvagas snabbare än som annars i och för är Dessutom komsig nödvändigt. mer då organisation och materiel att orationellt investeutnyttjas varjämte ringar som man gjort tidigare inte kan utnyttjas effektivt. En långsam anpassning däremot innebär att man kan behålla organisation och materiel under de närmaste åren. Nackdelen blir att man förbrukar medel för drift, underhåll och administration så att man sikt till större minskpå tvingas ningar i krigsorganisationen än vid en snabb Överbefälhavaren neddragning. anser mot bakgrund av den att i de fall säkerhetspolitiska bedömningen kostnaderna för en bibehållen krigsorganisation är små jämfört med den vunna effekten så bör eftersträvas att bibehålla (irganisationen så länge materielens modernitet tillåter detta. Därför är enligt överbefälhavaren en snabb minskning av organisationen vid armén och marinen inte lämplig. Inom flygvapnet har beslutade framtida och kostmaterialanskaffningai naderna för drift av anskaffad materiel redan tvingat till en minskning av

krigsorganisationexi.

Overbefälhavarexi framhåller att man kan skapa anpassbarhet till höj-

av de ekonomiska ramarna bl. a. genom att bredden inom fredsorganingar

nisationen vidmakthålls och att antingen materiel eller personal

genom i vakantsâtts.

krigsorganisationen

Det är relativt enkelt att de närmaste åren efter en

anpassa sig uppåt

Ju tiden desto svårare blir detta. Materielanskaff-

minskning. längre går,

bör därför i en nedskuren så att antalet enheter

ningen organisation planeras

kan ökas. Om snabbt skall kunna ut, behövs vi-

lätt organisationen byggas dare en viss hos personalkadrarna. överkapacitet Man kan nedåt att materiellt eller personellt urskapa anpassbarhet genom

holka förbanden dvs. sänka hos förbanden, genom att vakant-

kapaciteten sätta materiel eller eller att öka materiel- eller personalrepersonal genom

Man kan också i viss mån att förskjuta bescrvcrna. anpassa sig genom för materiel, att beställa materielen i små serier som slutstidpunkter genom för att lokaler. Över-

sedan successivt ökas och genom att hyra i stället bygga

befälhavaren framhåller att alla sådana åtgärder på sikt blir oekonomiska i ›ch orationella. i allt materielköp och

Ökade anslag kan tillgodogöras väsentligt genom och förbättrad Sådana tar emellertid i regel förlängd utbildning. åtgärder

Effekttillskotten erhålls oftast först efter l 1/2-2 år. lång tid.

I natur att den skall det möjligt att anpassa orga-

planeringens ligger göra

nisationen till successivt förändrade betingelser. En konsekvent, långsiktig

är överbefälhavaren den bästa förutsättningen för att

försvarspolitik enligt man med ekonomiskt rimlig anpassbarhet skall nå bästa effekt ur anslags-

medlen. Beslut om större bör fattas i tid innan de

anslagsförändringar god

skall träda i kraft.

I det redovisas hur överbefälhavaren vill utforma krigsmakten följande

C. Överbefälhavaren har därvid från

i de tre alternativen A, B och utgått att medlen inom kostnadsramarna i stort disponeras på sätt som framgår

av tabell 6. De redovisade successiva inom försvarsgrenar-

förändringarna

na avses under 1970-talet men i vissa fall också i början av äga rum l980-taleti.

2.6.2. Alternativet A

(Jlika nzöjligheter att sammansatta försvaret

Jämfört med hittillsvarande innebär enligt överbefâlha-

långsiktsplaner

varen alternativet A en så stark av den ekonomiska ramen, att

begränsning

av utformning och använd-

mycket betydande förändringar krigsmaktens

måste Härvid har eftersträvats att vidmakthålla nuvarande ning övervägas. 1 inhämtat har man vid uppgörandet av denna prognos utgått Enligt vad försvarsutredningen från den förutsättningen, även beträffande förhållandena femton år framåt i tiden, att 1970talets olika försvarsbeslut helt utformas i enlighet med respektive utredningsalternativ.

krigsorganisation så långt det är ekonomiskt samt att försvarligt begränsa kostnaderna för staber, och funktioner. förvaltningar gemensamma I fråga om de egentliga stridskrafterna har överbefälhavaren tre granskat principiellt olika försvarssammansättningar som sikt skulle på lång (7 ä 14 år) kunna uppnås inom ram. De har värderats mot av olika given bakgrund krigsnivåer och aggressionsfall. Syftet har varit att finna den avvägning som ger den största samlade försvarseffekten för krigsmakten. De tre _ som ekonomiskt för en försvarsförsvarssammansättningarna gren kan skilja med till 20 % _ innebär olika kombinationer av sig upp försvarsfunktioner varvid i kombination 1 och marinstridskrafterna tyngdpunkten lagts på flygi kombination 2 tyngdpunkten lagts på arméstridskrafterna och i kombination 3 eftersträvats en krigsorganisalion, som i stort bibehåller nuvarande avvägning mellan försvarsfunktionerna. Överbefälhavaren framhåller att dessa kombinationer är att betrakta som alternativa riktpunkter för under 1970-talet. krigsmaktens utveckling Överbefälhavarens synpunkter på de för- och nackdelarna med viktigaste de olika kombinationerna kan sammanfattas sätt. på följande En kombination 1 krigsmakt enligt tvingar en angripare vid invasion att under den förberedande av våra och bekämpningen sjö- flygstridskraftei sätta in större resurser eller under tid än genomföra bekämpningen längre övriga kombinationer. Kraven på angriparens insats för att överskydda

skeppningar och flygtransporter blir likaså störst i denna kombination.

Antalet kvalificerade arméstridskrafter i denna kombination inte medger kraftsamling till mer än en del av landet. En får de angripare härigenom största möjligheterna att snabbt vinna främst inom avgörande framgångar andra landsdelar. Delar av landet måste sannolikt efter förhållandeuppges vis kort tid. Vid ett kuppanfall kan vi med denna kombination åstadkomma vår största insats i det inledande skedet. Kombinationen möjliggör att redan för i gjorda investeringar flygvapnet huvudsak kan rationellt. utnyttjas Avsteg måste, trots direktiven, göras från den allmänna värnpliktens princip. Kategoriklyvning blir nödvändig, dvs. ett antal vapenföra värnpliktiga undantas från all i fred. måste mellan 7 000 och utbildning Årligen 12 000 vapenföra värnpliktiga undantas från utbildning. Detta leder till att krigsmaktens tillgång på utbildad och disponibel personal sikt på lång sjunker med 130 000-225 000 man. Arméns skärs utbildningsorganisation ned. Kombinationen leder till av det som dåligt utnyttjande kapital lagts ned materiel och på utbildning. Kombination 2 motsvarar den av som försammansättning krigsmakten svarsutredningen i alternativet A önskat få värderad. Den översiktligt ger det största antalet kvalificerade arméstridskrafter. Om dessa kraftsamlas

starkt, kan två områden tilldelas sådana stridskrafter. Detta är inte möjligt i de andra kombinationerna. Inom vitala områden i hela landet kan ett lo-

kalt försvar upprätthållas. Marinen får i denna kombination sin minsta omfattning.

behov av insats mot våra och vid in-

Angriparens sjö- flygstridskrafter vasion liksom hans behov av vid överskeppning och lufttransport skydd

blir kombination. för att skall nå

lägst i denna Förutsättningarna angriparen sina mål att de operationsområden, där vår kraftsamling genom kringgå

skett, blir störst i denna kombination.

Den allmänna värnpliktens princip kan bibehållas. Flygvapnets krigs-

måste emellertid beskäras starkt och redan anskaf-

organisation omgående fad materiel kan inte i sin helhet utnyttjas rationellt. Kombination 3 leder till att angriparens behov av insats mot våra sjöoch vid invasion liksom hans behov av skydd vid överskeppflygstridskrafter

mindre men i huvudsak av samma storlek som i ning och lufttransport blir kombination 1. Kraftsamling av våra arméstridskrafter till en del av landet blir även i denna kombination nödvändig. Vår totala förmåga till motverkan i den del som kan starkare i denna kombination än

väljs därigenom göras

i övriga. Andra viktiga landsdelar kan, om anfall sätts in även där, behöva uppges tidigt. av blir dock endast i kost-

Kategoriklyvning värnpliktiga nödvändig,

nadsramen A 2 och i väsentligt mindre omfattning än i kombination 1. Kombination 3 har sin en bättre till framtida

genom utformning anpassbarhet

och än övriga kombinationer.

ramförändringar kostnadsfördyringar

Överbefälhavaren anför, att alla tre kombinationerna har fördelar i vissa och under vissa förutsättningar. Samtliga innebär att krigsmak-

krigsfall

tens samlade effekt blir mycket mindre än nu. Enär årliga tillägg i anslagen för att möta den tekniska inte erhålls, kommer försvarseffek-

utvecklingen ten att successivt sjunka. En betydande sänkning av ambitionsnivån är

De kvalificerade stridskrafternas antal blir helt otillfredsställan-

nödvändig.

de. vid materiel och organisation tidigare beslut gör, att

Bindningen genom

det tar tid innan balanserade försvarslösningar kan åstadkommas. Rclång

surserna för att på sikt upprätthålla kvaliteten blir otillräckliga. lång

Om, trots dessa nackdelar, ett försvarsbeslut skulle utgå från denna nivå

väljer Överbefälhavaren kombination 3 av följande skäl.

_ Den storanfall som sätts in i två i avsikt

ger vid samtidigt riktningar

att nå kontroll över hela landet de största möjligheterna att hålla ut under förhållandevis lång tid i den för nationens fortbestånd väsentligaste lands-

delen. Angriparens huvudmotståndare kan då hinna vidta motåtgärder för

att inte få sitt läge försämrat. Detta ger oss stöd, direkt eller indirekt. - Den trots bristen kvalificerade

möjliggör, på stridskrafter, segt försvar

om anfall sätts in med det målet att snabbt nå kontroll över en-

begränsade

dast en del av landet.

-- Den en bättre balans mellan vår ger vid kuppanfall motståndsförmäga i inledningsskedet och senare än övriga kombinationer. - Den vid neutralitetstillstånd bättre att kunna avger förutsättningar visa än övriga kombinationer. kränkningar »- Den ger goda möjligheter att utnyttja gjorda investeringar, främst inom flygvapnet, under den närmaste sj uårsperioden. M Den de bästa ger förutsättningarna i fråga om handlingsfrihet inför framtiden, bl. a. om fördyringar skulle uppstå. Detta är särskilt viktigt eftersom enligt direktiven medel saknas för att möta den tekniska utvecklingen. - Den denna kostnadsnivå den bästa i största ger inom försvarsförmågan antal möjliga lägen.

Iüirordad sammansättning i alternativet A Överbefälhavarens lösning i alternativet A grundar sig på tidigare nämnd kombination 3. Krigsmaktens organisation och utformning blir något olika i de två kostnadsramar - A 1 och A 2 - som i alternativet A. ingår K o s t n a d s r a m e n A 2, som är den lägre av de två kostnadsramarna i alternativet A, innebär för krigsmaktens organisation och utformning följande. Drygt 2 000 vapenföra värnpliktiga per år kan inte ges grundutbildning. Av måste ett stort antal successivt ersättas arméstridskrafternzz hrigader med förband som har lägre kvalitet. Efter hand minskar antalet hrigader med 70 få i förhållande till nuläget. Inom relativt kort tid utgår pansarhrigaderna ur lcrigsorganisationen. Ungefär hälften av dessa ersätts av hrigader med reducerad stridsvagnsstyrka. De för strid i norrlandsterrång särskilt organiserade hrigaderna m. m. utgår på sikt helt. Kvalificerat arméluftvärn för skydd av stridskrafter och viktiga anläggningar inom totalförsvaret utgår successivt.

För marinstridskrafterna innebär alternativet att ytattackförbanden

successivt minskar med över 50 92. Samtidigt sker till lättare förövergång band, varför effektminskningen blir avsevärt större. Även antalet ubåtar minskar starkt. Mineringsförbandens antal ökar något, men den totala mineringskapaciteten nedgår avsevärt genom att ytattackförbanden reduceras. Fast kustartilleri kommer inte att kunna bibehållas inom vissa områden. En betydande kvalitetssänkning inom andra områuppstår många den. Pågående utbyggnad av lätta kustartilleribatterier och av uppsättning rörliga spärrförband fullföljs. Inom flygstridskraftema kommer i förhållande till nuläget jaktdivisionerna (efter en under år 1967 genomförd vakantsättning, som innebär en minskning med omkring lö %) att minska med över 35 %, attackdivisio- .nerna med 20 % och med 40 5/0. Sk 60 spaningsdivisionerna Skolflygplanet

anskaffas och utrustas enligt tidigare för att utnyttjas för enklare planer

inom stridslednings- och luftbevaknings-

zittaclçuppgifter. Utbyggnaden systemet fortsätter men i starkt begränsad omfattning.

Överbefälhavaren anser att för i k 0 s t n a d s r a-

krigsorganisationen

men A 1 bl. a. följande förbättringar i förhållande till kostnadsramen A 2 kan uppnås. erfordras inte.

lialegoriklyvning

Vid är det att även sikt bibehålla ett

arméstridslcrafterna möjligt på lång

antal och av norrlandsbrigaderna. Modern

begränsat pansarbrigader hälften för 10 % av luftvärnsbataljonerna kan anskafcldledningsmateriel omkring

fas. .

Inom kan och ökas

marinstridslcrafterna ytattack- minröjningsförbanden

Vissa kvalitetsförbättringar kan vid det fasta kustartil-

något. genomföras

leriet.

Inom kan antalet jaktförband ökas något och vissa flygstridslcraftcrna kvalitetsförbåttringai- kan genomföras bl. a. beträffande stridsledningen.

För att för bedömningen av våra i

ge en bakgrund försvarsmöjliglzeter

alternativet A redovisar överbefälhavaren inledningsvis dessa möjligheter

i nuläget och framhåller härvid följande. Försvaret mot invasion genomförs

med stridskrafter ur alla försvarsgrenar. Förmågan att möta invasion, av antalet och hos

t. ex. avvärja eller fördröja denna, är beroende styrkan

stridskrafter. Med krigsmaktens nuvarande omsamtliga försvarsgrenars fattning och utformning har det bedömts möjligt att vid storanfall avvärja en stort invasion över havet eller landgränsen. Om invasionen samupplagd utförs i två olika huvudriktningar, bedöms kunna av-

tidigt krigsmakten anfall i den ena och fördröjande försvar i den andra. värja genomföra segt,

Nu befintliga resurser medger även att anfall med mindre styrkor kan möi dess helhet kan bevakas. Luftförsvaret tas i (ivriga delar av landet. Landet

kan verka inom alla viktiga delar av vårt luftrum. Vår förmåga i sistnämnda

under år

hänseende har begränsats genom att antalet jaktdivisioner nedgått

1967. Om en riktar ett stort anfall mot ett område, som

angripare upplagt från inte ansetts vara primärt hotat, är i dag tillgången på strids-

början krafter sådan att det bedöms möjligt att möta anfallet under

inledningsvis

från inte hotade landsdelar hinner tillföras och så lång tid att stridskrafter komma till verkan.

Mot denna karakteriserar överbefâlhavaren våra försvarsmöjbakgrund

i alternativet A vid mitten av 1970-talet och gör dessutom utblickar ligheter då konsekvenserna av den inriktningen i full utsträckpå längre sikt, nya hunnit Han framhåller härvid bl. a. för-

ning göra sig gällande. följande

háillanden.

Marin- och motverkan vid storanfall blir mycket svaflygstridskrafternas

än nu. får stor frihet att välja anfallsområden.

gare Angriparen

Bristen på kvalificerade stridskrafter av alla slag är så stor, att det blir nödvändigt att ompröva nuvarande för försvar mot storanfall principer som sätts in över och kust. Vi att samtidigt gräns tvingas välja mellan ett försvar som är svagt i alla delar av landet eller ett försvar som kraftsamlas

huvudsakligen till en landsdel. Det blir minst att det sistogynnsamt välja nämnda alternativet. Stora risker tas emellertid härmed. Inom det område vi för kan ett inledningsvis väljer kraftsamling försvar tas upp för att avvärja storanfall. Bristen på kvalificerade stridskrafter av alla slag torde så småningom göra det att enbart nödvändigt fördröja angriparens framträngande och att därvid uppge territorium. Tilldelas en del av landet det antal stridskrafter, som bedöms bli erforder-

ligt, är den totala bristen på stridskrafter sådan att det försvafördröjande ret i en annan del blir Riktas ett stort anfall även mot ett svagt. upplagt område där försvaret är svagt, kan vi komma att tidigt tvingas uppge betydande landområden. De områdena och i landet kan viktigaste platserna emellertid tilldelas ett lokalt försvar med i huvudsak nuvarande omfattning. Det blir att hårdare nödvändigt betydligt än nu prioritera de områden där insats kan ske av sjöstridskrafter och kustartilleri. områden Betydelsefulla måste lämnas utan sådant skydd. Jaktflyget måste kraftsamlas till vissa begränsade delar av landet. Spaningsflygets nlöjligheter att klarlägga en verksamhet minskar angripares väsentligt. Våra att möta såväl i möjligheter kuppanfall inledningsskedet som scnare blir sämre än nu.

Under neutralitetstillstând kommer våra att övervaka möjligheter sj ö- och luftterritoriet att minska liksom att eskortera möjligheterna handelsfartyg. Överbefälhavaren framhåller att i kan minskningen krigsmaktens styrka komma att negativt påverka totalförsvaret i dess helhet. Det blir särskilt fallet om vissa landsdelar måste tidigt uppges.

Krigsmaktcns utformning enligt särskilda direktiv i alternativet A

Överbefälhavaren har även belyst en av ensammansättning krigsmakten ligt de särskilda Synpunkterna i alternativet A (se sista av avsnitt stycket 2.5). I en sådan kommer i förhållande till lösning nuläget arméstridskraflcrnas brigader att minska med 40 %. De omkring utgående brigaderna ersätts med förband som har kvalitet. Ett reducerat antal lägre pansarbrigader kan bibehållas. Kvarstående kvalitet kan infanteribrigaders förbättras något. De särskilda norrlandsförbanden kan bibehållas. Pansarvärnsbeväpningen utökas och förbättras. vid Eldledningsutrustningen förnyas drygt hälften av luftvärnsbataljonerna. .llarinstridskraflerzza blir kvalitativt och kvantitativt än mycket svagare nu. Ytattackförbanden minskar sålunda med 50-60 ubätsförpå sikt %,

banden med 50 %. Ubåtsjaktkapaciteten nedgår påtagligt. Den omkring totala Fast kustartilleri kommer inte att kunmineringskapaciteten nedgår. na hibehållas i flera viktiga områden och en betydande kvalitetssänkning sker inom en stor del av övriga områden. Inom flygstridslcrafterna har antalet divisioner under år 1967 minskat med 15 %. Antalet kommer därutöver att relativt snabbt minska med 40 %. Liksom i övriga alternativ tillkommer lätta attackförband med skol- Sk 60 för enklare attackuppgifter. utbyggnad av stridsflygplan Pågående och luftbevakningssystemet begränsas och senarelåggs. lednings- Tillämpas denna för krigsmaktens sammansättning i kostnadslösning ram A 1 kan för samtliga försvarsgrenars stridskrafter vissa begränsade kvantitativa och kvalitativa förbättringar erhållas med ram A 2. jämfört Överbefälhavarens karakteristik av våra vid mitten av försvarsmöjligheter 1970-talet och i vissa fall också i början av 1980-talet i denna lösning (båda kostnadsramarna) i jämförelse med nuläget kan sammanfattas på följande sätt. Marin- och motverkan vid storanfall över havet blir flygstridskrafternas så svag, att angriparen kan komma att tvinga oss att föra försvaret tidigt endast fördröjande. Tillgången kvalificerade arméförband vid storanfall en tillpå medger delning till två olika invasionsområden i ungefär den omfattning som nu bedöms vara ett förstahandsbehov för avvärjande försvar i det ena och ett försvar i det andra området. Bristen på stridskrafter av alla fördröjande slag kommer emellertid att medföra, att försvarseffekten särskilt utanför och inom kustområdet blir avsevärt än nu. Även i det område som svagare väljs för ett försvar torde en övergång till fördröjning tidigt bli avvärjande nödvändig. Vi att territorium. De viktigaste områdena och tvingas uppge platserna i landet kan få lokalt försvar med i huvudsak nuvarande omfattning. Bristen stridskrafter -- inte minst och marina enpå tungt attackflyg heter - ökar en att mot angripares möjlighet genomföra företag svagt försvarade områden eller att kringgå de områden där vi samlat våra resurser. Det blir nödvändigt att mycket hårt prioritera de områden där insats kan ske av sjöstridskrafter och kustartilleri. Många betydelsefulla områden måste lämnas utan av sådana stridskrafter. Jaktflyget måste skydd koncentreras till endast några få områden. Luftförsvaret inom övriga områden blir svagt. Möjligheterna att möta kuppanfall såväl i inledningsskedet som senare blir mycket sämre än nu. Mycket stora krav ställs statsmakterna att även på vid svaga indikationer vidta beredskapsåtgärder. Under neutralitetstillstånd kommer våra möjligheter att övervaka sjöoch luftterritoriet att starkt minska liksom möjligheterna att eskortera handelsfartyg.

2.6.3. Alternativet B Överbefâlhavaren framhåller att krigsmakten om alternativet A väljs får betydande svagheter vilka medför allvarliga konsekvenser för vårt försvar. Vid utformningen av alternativet B har varit den föreslagna utgångspunkten utformningen inom kostnadsramen A 1. En väsentlig svaghet i alternativet A 1 ligger i den arméstridskrafter. begränsade tillgången på kvalificerade Vid anfall eller hot mot olika områden torde det bli nödvändigt att kraftsamla våra resurser till ett område. Risken år stor att vi snabbt måste uppge landområden i andra riktningar. De resurser som kan tillkomma i alternativet B har därför främst för att minska nämnda utnyttjats svaghet. De medel som därefter återstår har använts för punktvisa förstärkningar. Möjligheterna att ingripa mot överskeppningsföretag ökas att något genom antalet fartyg ökas och genom att fast kustartilleri kan bibehållas i områden utöver vad som är möjligt i alternativet A. blir Flygspaningsorganisationen något bättre än i detta alternativ. Medel har vidare kunnat avdelas för en kvalitetshöjning inom luftförsvaret. Inom arméstridskrafterna kan de särskilda norrlandsförbanden bibehållas. Antalet pansarbrigader minskar med omkring 40 % och antalet infanteribrigader med omkring 50 %. Huvuddelen av de brigader som utgår omvandlas till förband med lägre kvalitet. Pansarvärnsbeväpningen utökas och förbättras enligt tidigare planer. Luftvärnsförbanden kan komma att delvis. ges modern utrustning. För del minskar antalet

marinstridskraftemas ytattackförband på längre

sikt med drygt 40 %. Även ubåtsförbanden minskar men i något långsammare takt än i alternativet A. antal ökas, men den Mineringsförbandens totala mineringskapaciteten av nedgår genom reduceringen ytattackförbanden. Fast kustartilleri kan inte bibehållas inom vissa områden. En kvalitetssänkning blir emellertid fortfarande nödvändig. av Uppsättningen rörliga spärrförband fullföljs. För flygstridskrafternas del kommer antalet att bli jaktdivisioner drygt 20 % mindre än nu (omkring 40 % mindre än läget före den 1 juli 1967). Antalet attackdivisioner minskar med 20 %. kan omkring Transportflyget till viss del förnyas. inom och Utbyggnaden stridslednings- luftbevakningssystemet fortsätter i begränsad omfattning. Överbefälhavarens karakteristik av våra vid mitten av försvarsmöjligheter 1970-talet och i vissa fall i början av 1980-talet i alternativet B i jämförelse med alternativet A kan sammanfattas sätt. på följande Om huvuddelen av stridskrafterna kraftsamlas starkt, kan vid storanfall sådana samtidigt tilldelas två skilda invasionsområden. Inom ett av dessa kan försvaret upptas med avvärjande och med ökad syfte något uthållighet än i alternativet A. I det andra området bedöms försvaret kunna föras fördröjande, dock med mindre än med hittillsvarande uthållighet krigsorganisation.

63.

Bristen kvalificerade stridskrafter för av andra landsdelar är stor

på skydd

även i detta alternativ. Risken är för företag mot dessa områden.

påtaglig

Våra stridskrafter i kan komma att avskäras. Be-

kraftsamlingsområdena områden måste även i alternativet B lämnas utan skydd av sjötydelsefulla

stridskrafter och kustartilleri. har samma som i alternativet A. Det bör liksom i Jaktflyget omfattning detta alternativ kraftsamlas till vissa delar av landet. En delvis

begränsade

förbättrad ökar dock i förhållande till lägre kostnadsnivåei stridsledning Jämfört med alternativet A förbättras luftnågot dess möjligheter att verka. försvaret även att det kvalificerade luftvärnet kan komma att förgenom stärkas. till motverkan vid kuppanfall är något bättre än i alterna- Möjligheterna tivet A under såväl som dess senare skeden.

kuppanfallets inledning

Under neutralitetstillstånd kommer våra att övervaka sjö›

möjligheter

och luftterritoriet att vara i huvudsak desamma som i alternativet A. Antalet alternativ små att eskortera handels›

fartyg ger även i detta möjligheter

fartyg. Överbefälhavaren anför sammanfattningsvis att det i alternativet B blir stridskrafter -- i första hand arméstridsmöjligt att avse kvalificerade krafter _ för mer än en del av landet. till insats utanför gräns

Möjligheterna och kust samt till luftförsvar blir något bättre än alternativet A. M cket pä-

kvarstår dock och blir successivt allt mera kännbara. Lik-

tagliga svagheter

som i alternativet A är på sikt konstant, vilket medför att

anslagsnivån

resurserna blir otillräckliga för att följa med i den tekniska utvecklingen. För att minska dessa bör överbefälhavaren det militära

svagheter enligt

försvarets kostnader tillåtas stiga äve11 efter budgetåret 1970/71.

2.6.4. Alternativet C

Överbefälhavaren har i enlighet med direktiven gett prioritet åt den organi-

sationsbestämmande materielen och den utbildning som erfordras för att få största effekt ur samtidigt som de väsentligaste om-

krigsorganisationen

rådena inom den gemensamma sektorn tillgodoses.

Även sedan hänsyn tagits till de i direktiven angivna besparingsåtgärderna

skulle ramen inte minskden angivna ekonomiska nödvändiggöra oväsentliga

av stridskrafterna i förhållande till hittillsvarande planering (»3 600»-

ningar och söka hålla kvaliteten har nivån). För att begränsa minskningarna uppe därför även i denna livslängderna för vissa stridsmedel måst anslagsnivä Detta bl. a. 35 och 37 samt fasta kustartilleribat-

förlängas. gäller flygplan

terier. I avvaktan säkrare beträffande avvägningen inom luft›

på underlag försvaret har medlen härför endast fördelats preliminärt. De ökade i detta alternativ jämfört med

resurser, som kan -disponeras

alternativet B har det möjligt att minska de mest påtagliga svagheterna gjort i alternativet B. Tillkommande resurser kan sålunda i betydande utsträck-

ning täcka bristen på kvalificerade stridskrafter för av sådana skyddet landsdelar, till vilka försvaret inte kraftsamlats. Det och det avvärjande fördröjande försvaret kan ges en något ökad uthållighet. Motverkan i luften och havet blir starkare. på Inom arméstridskraftema kan antalet brigader i stort bibehållas. Antalet pansarbrigader minskas såsom i alternativet B med omkring 40 %, men kvarvarande enheter ges planerade Antalet norrkvalitetsförbättringar. landsbrigader kan på sikt ökas något. Infanteribrigaderna ges successivt bättre kvalitet. Huvuddelen av förses med modern luftvårnsbataljonerna eldledningsutrustning och antalet luftvärnsrobotförband ökar efter hand. Arméflyget utökas.

Inom marinstridslcrafterna minskar antalet ytattackförband under del

av perioden. Senare blir antalet ungefär lika stort som nu. Samtidigt sker övergången till lätta förband. Under senare delen av 1970-talet kommer vissa av de tidigare utgående enheternas uppgifter att övertas av kanonbåts- och robotbåtsförband. Antalet ubåtar minskar något. antal Mineringsförbandens ökar. Den totala mineringskapaciteten minskar trots detta enär tyngre attack- och fregattförband utgår. Vid kustartilleriet kan nuvarande antal fasta spärrbataljoner bibehållas. Antalet fasta batterier minskar successivt. Pågående uppsättning av rörliga spärrförband fullföljs. Antalet rörliga kustartilleribataljoner ökar något. En förbättrad kustrobot kan komma att anskaffas. Inom kan bibehållas nivå som flygstridskrafterna jaktflyget på samma efter 1967 års vakantsättningar. Antalet attackdivisioner minskar något. Spaningsdivisionernas antal ändras inte. Ett antal tunga transportflygplan anskaffas och de lätta ersätts delvis. Stridslednings- och luftbevakningssystemets kapacitet ökar. Överbefälhavarens karakteristik av våra vid mitten av försvarsmöjligheter 1970-talet och i vissa fall i början av 1980-talet i alternativet C i jämförelse med alternativet B kan sammanfattas på följande sätt. I förhållande till alternativet B ökar våra i hög försvarsmöjligheter grad. En angripare får påtagligt minskad frihet att välja anfallsområden. Vår förmåga att genomföra avvårjande och fördröjande försvar förbättras. Den ökade tillgången på kvalificerade arméstridskrafter, de ökade möjligheterna att avdela sjöstridskrafter för flera havsområden, ett bättre kustartilleriförsvar och bättre tillgång på attack-, jakt- och ökar våra spaningsflyg möjligheter att möta anfall även mot områden som inte ansetts vara primärt hotade. Möjligheterna till motverkan vid kuppanfall blir större än i alterpåtagligt nativet B. Under neutralitetstillstånd blir våra att övervaka och möjligheter sjöluftterritoriet och att avvisa i stort sett lika med vad som skulle kränkningar bli en följd av hittillsvarande planering.

2.6.5. Särskilda frågor

Vöimpliktsfrågan

Trots försvarsutredxiiugens direktiv att krigsmakten även i framtiden skall

bygga på den allmänna värnpliktens princip och trots att värnpliktsfrågan

ingående studerats under 1950- och (SO-talen har överbefälhavaren funnit

det nödvändigt att undersöka, om ändringar i värnpliktssystemet skulle

kunna öka möjligheterna att bibehålla krigsorganisationens effekt. Han har därvid funnit det nödvändigt att även överväga kategoriklyvning, dvs. att undanta en del vapenföra värnpliktiga från all utbildning i fred.

I enlighet med direktiven har överbefälhavaren även undersökt möjligheterna att minska antalet tjänstgöringsdagar genom ökad differentiering i

utbildningen eller genom allmänt förkortad utbildningstid. Överbefälhavaren påpekar att årskullarna de senaste åren varit större än medeltalet över en längre period. För att åstadkomma en jämn belastning

på utbildningsorganisationen har därför grundutbildningen uppskjutits ett

å två år för en del av de Detta har under en tid medfört

värnpliktiga. högre

medelålder under utbildningen och dessutom sociala olägenheter. Om grund-

utbildningen skall kunna ske vid de genomsnittsâldrar som nu gäller kan, utan ändring av gällande uttagningsprinciper, utbildningskontingenten

minskas till 49 000 man. Understiger den detta antal måste enligt överbefälhavarens mening kategoriklyxvning tillgripas. Överbefälhavaren har i de lägsta alternativen funnit det nödvändigt att överväga konsekvenserna av att bibehålla den allmänna

värnpliktens princip och av att införa kategoriklyvning. I förra fallet minskar på lång sikt antalet

kvalificerade förband och på kort sikt möjligheterna att utnyttja redan anskaffad materiel. Det totala antalet förband kan dock i huvudsak bibehål-

las. I det senare fallet kan nedgången i kvalificerade förband begränsas men det totala antalet förband sjunker. I alternativet A 2 har en kategoriklyv-

ning avseende 2000 värnpliktiga år bedömts bli nödvändig. For-

drygt per mer och bestämmelser för en kategoriklyxrning måste enligt Överbefälha-

varen utredas, om alternativet A 2 välj s. Detta torde ta tid och medför att nya uttagningsprinciper kan införas tidigast vid inskrivningen 1970/71.

Överbefälhavaren framhåller att det system för värnpliktsutbildningen

som beslöt år 1966 för olika befatt-

riksdagen ger erforderlig utbildning ningshavare och förband. Kompletterande undersökningar, främst inom

armén och marinen, har visat att det inte är lämpligt att underskrida de

genom 1966 års riksdagsbeslut fastställda utbildningstiderna.

Överbefälhavaren har förutom det material som låg till grund för nämnda

riksdagsbeslut granskat även andra vägar att minska antalet tjänstgöringsdagar. I samtliga alternativ har minskningar bedömts vara nödvändiga. Genom att överföra värnpliktiga till kategorier med kortare utbildningstid

5--614877

har t. ex. totala antalet inom armén minskats med omtjänstgöringsdagar kring 65 000 och genom att minska repetitionsutbildningen för vissa specialförband har vidare en nedgång med omkring 125 000 dagar varit möjlig. Direktutbildning för vissa lokalförsvarsförband har undersökts. Besparingarna härvid blir emellertid överbefälhavaren små i jämförelse med nackenligt delarna, vilka bl. a. är sänkt mobiliseringssäkerhet och mobiliseringsberedskap samt olämplig äldersfördelning inom krigsorganisationen. 1966 års riksdagsbeslut innebar en minskning med 370 000 tjänstgöringsdagar per år till omkring 19 milj. tj änstgöringsdagar. Överbefälhavaren har nu räknat med att antalet kan komma att minskas med tjänstgöringsdagar ytterligare omkring 1 500 000 i alternativet A 2, 750 000 i A 1, 650 000 i B och 320 000 i C. De direkta denna kostnadsminskningarna genom åtgärd i alternativet anges exempelvis B på sikt till ca 20 milj. kr. per år.

Avvägningen inom luftförsvaret

Överbefälhavaren framhåller att luftförsvaret och dess olika delar ingående har studerats under en av år. Detta arbete har under år 1967 fortlång följd satts och intensifierats. Luftförsvarets uppgifter, avvägningen mellan kvalitet och kvantitet i fråga om ny flygplantyp samt mellan avvägningen jaktflyg, luftvärnsrobotar och luftvärn har därvid behandlats. Det har inte varit möjligt att slutföra arbetet i dess helhet. Överbefälhavaren anser att grundsynen i ÖB 65 i allt väsentligt fortfarande bör gälla. Vissa modifieringar föreslås i de lägsta alternativen av luftförsvarets uppgifter och utformning i stort. En sänkt ambitionsgrad blir av ekonomiska skäl nödvändig. Överbefälhavaren anmäler att det vid det fortsatta inom utredningsarbetet detta område kommer att tas fram för de avvägningserforderligt underlag beslut och andra ställningstaganden som successivt blir under nödvändiga de närmaste åren, t. ex. beslut om typ för nästa Om av jaktflygplan. något alternativen A eller B skulle läggas till grund för försvarsbeslutet, kan det enligt överbefälhavaren bli nödvändigt att överväga att välja ett jaktflygplan med lägre prestanda än Viggen. Överbefälhavaren har således inte nu kunnat ta någon i slutlig ställning avvägningsfrågorna inom luftförsvaret. har emellertid Utredningsresultaten i viss mån påverkat i de skilda kostnadsnivåerna. dellösningarna

Beredskap Överbefälhavaren framhåller att graden av måste insatsberedskap grundas på överväganden rörande bl. a. det internationella läget, våra möjligheter att få förvarning samt de möjligheter och resurser en angripare har för insats mot oss. I första hand bör förändringar i vår närhet kunna mötas med variationer i beredskapen inom ramen för resurser. Räcker inte tillgängliga detta, måste med värnpliktslagens stöd resurser tillföras. Inom ytterligare fredsorganisationen finns därför nu och måste även i finnas fortsättningen

möjligheter att snabbt höja insatsberedskapen. Överbefälhavaren påpekar att det hittills har ansetts viktigare att till-

godose den långsiktiga beredskapen än insatsheredskapen. I de låga kostnadsramar, som nu är aktuella, är det än mer angeläget att statsmakterna tillämpar denna princip.

lnsatsberedskapen skall ge primär insatskraft vid kuppanfall. Vid mins-

kad fredsorganisation och minskat antal i fredstid tillgängliga enheter blir insatsberedskapen lägre. Överbefälhavaren anser att för att vidmakthålla nuvarande beredskapsnivå det kan bli nödvändigt att på sikt avsätta ökade

resurser för insatsberedskapen. Framför allt krävs emellertid vilja hos statsmakterna att även vid relativt små förändringar, vilka kan tyda på risk för militära insatser i vår omgivning eller mot oss, höja vår insatsberedskap

genom bl. a. inkallelse av förband. I alternativet A har överbefälhavaren räknat med att kostnaderna för insatsberedskapen kommer att tillföras utanför ramarna. Enligt direktiven

har i alternativet B inräknats kostnaderna för den beredskap som krävs för att möta kränkningar och i alternativet C kostnaderna för en beredskap av

samma omfattning som den nu befintliga. Om något av alternativen A eller B väljs räknar överbefälhavaren med att medel tilldelas utanför ramarna så att beredskap minst motsvarande nuvarande nivå kan hållas. Överbefälhavaren föreslog i ÖB 65 vissa förbättringar av insatsberedskapen. Dessa önskemål kvarstår i allt väsentligt.

Kärnvapenfrågan

Överbefälhavaren hänvisar till försvarsutredningens direktiv enligt vilka

krigsmakten främst bör utformas med tanke på ett krig fört utan kärnvapen dock utan att en begränsad insats av kärnvapen får allvarligt minska möjligheterna till fortsatt försvar. Enligt överbefälhavaren kommer detta att beaktas vid bl. a. utformningen av materiel, taktik och utbildning liksom

också befästningsanläggningar.

Handlingsfriheten i fråga om svenska kärnladdningar har belysts i ÖB 65.

I övcrbefälhavarcns eget förslag inräknades därvid vissa medel för att skaffa nödvändiga kunskaper m. m. för att nedbringa tiden mellan ett eventuellt framtida beslut och leverans av den första laddningen. I lägre ramar inräknades inga medel för dessa ändamål. Inte heller i de nu redovisade utredningsalternativexi har några medel avsatts härför.

Gemensamma ändamål Överbefälhavaren framhåller att strävan har varit att inom de olika alter-

nativen ge största möjliga ekonomiska utrymme för de egentliga stridskrafterna. Särskilda undersökningar har därför genomförts för att klarlägga

konsekvenserna av minskade kostnader för vissa gemensamma ändamål,

t.ex. gemensamma staber och ledningsresurser, förvaltningsorganisationer och totalförsvarets gemensamma Strävan har varit att åstadledningsplatser. komma minst 10 % besparingar i lägsta kostnadsnivå. En stor del av dessa kostnadsminskningar måste tas inom avlöningsanslagen. Detta medför enligt Överhefälhavaren att det i alternativet A blir nödvändigt att överföra omkring 600 personer inom två år till verksamhet utanför krigsmakten. Detta kan ske i långsammare takt i alternativet B. Byggnadsverksamheten för gemensamma ändamål nedgår dessutom starkt.

Fredsorganisationen Överbefälhavaren anmäler att det inte har varit möjligt att vid utredningsarbetet i detalj undersöka alla konsekvenser för fredsorganisationen. Den påverkas av många andra än rent militära faktorer, bl. a. lokaliserings-, mark- och sysselsättningsfrâgor. Särskild hänsyn måste tas till personalen. Ingående utredningar erfordras innan detaljbeslut kan fattas. Överbefälhavaren kommer att föreslå sådana förändringar inom fredsorganisationen, som kan bli en följd av en reviderad krigsorganisation. Konsekvenserna i stort torde inom de olika kostnadsnivâerna bli följande. Inom alternativet A aktualiseras i ram A2 en minskning av arméns fredsorganisation med två eller tre utbildningsanstalter. I ram A 1 måste samtliga utbildningsanstalter bibehållas. I båda delalternativen kan en ändrad inriktning av utbildningen bli aktuell vid vissa förband. Förändringarna kan komma att ske under perioden 1968-73. Vid marinen torde fredsorganisatoriska förändringar inte bli aktuella under de närmaste åren. På något längre sikt aktualiseras dock förhandsindragningar. För flygvapnets del torde en indragning av tre eller fyra flottiljer bli nödvändig i alternativ A 2 och två eller tre i alternativet A 1. Militärmusiken avvecklas helt. I alternativet B torde de hli desamma fredsorganisatoriska förändringarna som i alternativet A 1, milirtärmusiken bibehålls dock delvis. Även i alternativet C behöver två flottiljer dras in för att möjliggöra en anslutning till tidigare planering.

Forskning och materielanskaffning För att inte konsekvenserna på kort sikt för stridskrafterna skall bli för stora i de utredda anslagsramarna, måste enligt överbefälhavaren personella reduktioner ske vid centrala staber, förvaltningar och institutioner samt volymen på forsknings- och utvecklingsverksamheten minskas, främst i alternativen A och B. Detta kommer på sikt att försämra möjligheterna att utveckla, välja och anskaffa kvalificerad militär materiel. Underlaget för att bedöma den långsiktiga tekniska utvecklingen blir i framtiden svagare och riskerna för tekniska överraskningar större.

50 % av försvarsanslagen används f. n. för beställningar inom det svenska som nu kommer för näringslivet. I samtliga alternativ, utretts, utrymmet att minska. Dessutom kan till en början förhållandematerielbeställningar vis mindre del av försvarsanslagen avses för sådana beställningar. Detta kan under en komma att medföra inom vissa övergångsperiod svårigheter industribranscher. Överbefälhavaren framhåller att inom flera väsentliga områden det blir svårare att bibehålla en egen försvarsindustri på kvalitativt tillräckligt hög inom år bli så nivå. I de lägsta alternativen torde återverkningarna några stora, att av vid industrier allvarligt kan anskaffning krigsmateriel egna komma att äventyras.

Försnarsvil jan Överbefälhavaren framhåller att utgör en väsentlig grund försvarsviljan för vår att stå emot en eller hot om en sådan. Underförmåga aggression sökningar har visat att den fortfarande är god. I ÖB 65 framliölls bl. a. följande. För att vi skall kunna vidmakthålla en fast moståndsvilja är det nödvändigt att vår personal är väl utbildad och vår krigsmateriel av god kvalitet. Det militära försvarets personal måste ha tilltro till att vi kan försvara oss framgångsrikt. Det måste stå klart, att vi är väl rustade för de aktuella stridsuppgifterna och att underlägsenhet i totala resurser kan uppvägas av ett riktigt utnyttjande av de naturliga försvarsbetingelserna. Det anförda måste enligt överbefälhavaren alltjämt beaktas. Överbefälhavaren anser att Viktiga funkfrivilligorganisationerna fyller tioner i vårt försvar och att de också i bidrar till att hålla betydande grad levande. Överbefälhavarens strävan har varit att även i de försvarsviljan låga alternativen tillgodose denna verksamhet.

Strategisk rörlighet Överhefälhavaren har liksom inför ÖB 65 specialstuderat strategisk rörlighet, dvs. förflyttning av kvalificerade förband, s. k. operativa enheter mellan olika landsdelar. Möjligheterna att i ökad utsträckning utnyttja civila resurser har därvid särskilt undersökts. Enligt Överbefälhavaren kvarstår de motiv som framfördes i ÖB 65 för att öka den strategiska rörligheten. En minskning av antalet operativa enheter ökar behovet härav. Vissa åtgärder för att öka den strategiska rörligheten har redan vidtagits bl. a. genom ökat utnyttjande av våra civila transportresurser. Ytterligare i denna riktning planeras, bl. a. avses släpåtgärder fordon för stridsvagnar anskaffas. Överbefälhavarcn framhåller att den rörligheten också förstrategiska bättras om de rörliga stridskrafternas egen förmåga till snabba omgrupperingar ökas. Detta har till viss del kunnat ske i de redovisade lösningarna.

70» Inom armén tillkommer t. ex. ett antal traktortransportbataljoner, dvs.

transportförband huvudsakligen utrustade med traktorer. Därutöver föreslås antalet transportflygplan öka i de olika lösningarna. Härigenom för-

bättras även den strategiska rörligheten för vissa enheter. De begränsade åtgärder som har kunnat föreslås kan emellertid enligt överbefälhaxiaren endast i någon mån motverka att antalet kvalificerade enheter minskar.

Materiell uthållighet

Enligt direktiven för utredningsalternativet B skall överbefälhavaren he-

lysa möjligheter för och konsekvenser av sänkta krav på uthållighet. Kungl.

Majzt har i särskild ordning fastställt normer för krigsmaktens materiella uthållighet. Genom 1958 års försvarsbeslut begränsades dessa normer. Av

ekonomiska och andra skäl har flera områden fredsanskaff-

på väsenxtliga

ningar av ersättningsförnödenheter dessutom ytterligare måst begränsas eller senareläggas. Överbefälhavaren har låtit särskilt granska möjligheten att ytterligare minska Lithålligheten. Härvid har visat sig att ett segt försvar av territoriet inte skulle bli möjligt vid en sänkt uthållighet. För hela krigsmakten skulle

följden bli att förbandens kapacitet inte skulle kunna tas ut och attt de tidigt skulle tvingas gå över till strid med enklare medel. Möjligheterna till ökad

ersättningsanskaffning under krig bedöms som små.

Överbefälhavaren har mot denna bakgrund funnit att ilthållighe-ten inte kan ytterligare sänkas. direkta och omedelbara kan inte Några besparingar göras inom detta område.

Ãtertagning av zzppskjuien utbildning

I direktiv för alternativet

försvarsutredningens A anges även att utbildning-

en av särskilt kvalificerad personal skall och som kan

prioriteras åtgärder vidtas för att återta utbildning inom 1, 6, 12 resp. 24 månader skall redovisas.

Överbefälhavaren anser att den som nu bedrivs är ett

befälsutbildning

minimum. De ekonomiska vinsterna av uppskjuten år dessutom

utbildning små. Befälsutbildning bör därför inte uppskjutas.

Grundutbildning kan teoretiskt återtas i viss En utsträckning. återtag-

ning tar emellertid lång tid och måste ske parallellt med ordinarie iltbildning.

Den förutsätter fullmaktslagar för att mark, byggnader och fordon skall kunna ianspråktagas. En uppskjuten del av grundutbildningen kan endast till

mindre del återtas inom 24 månader. Ett sådant medför stora

uppskjutande praktiska svårigheter och avstyrks bestämt. Även åitertagning av repetitionsutbildning medför stora svårigheter och nackdelar. Att uppskjuta sådan utbildning avstyrks därför bestämt av över-

befälhavaren. Överbefälhavaren framhåller att i de ramar som nu har utretts måste man söka uppnå besparingar annat sätt än genom att utbild-

på uppskjuta

ning.

2.6.6. Överbefâlhavarens slutsatser om våra försvarsmöjligheter

för ÖB 65 var 1964 års målsättning och Kungl. Maj :ts

Utgångspunkten

direktiv. Vår att lösa målsättningens uppgifter påverkas, anför

förmåga överhefälhavaren, såväl av de resurser som en kan komma att

angripare

sätta in mot oss som av våra egna resurser. av bl. a. stormakternas stridskrafter kommer enligt över- Omfattningen befälhavaren av den situationen i

i hög grad at.t styras säkerhetspolitiska världen. Överbefälhavaren har analyserat nuvarande militärpolitiska läge

och främst inom stormakterna, liksom huvuddra-

utvecklingstendenserna,

i den militärtekniska utvecklingen. Han har, i överensstämmelse med gen

direktiven, utgått från att en endast kan sätta in en begränsad angripare

del av sina resurser mot oss. Även om denna inte kan anges med säkerhet, kan dock en övre och en undre för en rimlig insats beräknas. I allt gräns överensstämmer de bedömningar som nu gjorts med dem som låg väsentligt till för förslagen i ÖB 65. Dessa gränser har utnyttjats vid värdering grund av vilka krigsmakten i de skilda alternativen kan lösa.

uppgifter

Överbefälhavaren erinrar om de i det redovisade slutsatserna

föregående

om de som de olika alternativen Han framhåller

försvarsmöjligheter ger.

härvid att skillnaden mellan de ekonomiska ramarna motsvaras av en bestörre relativ skillnad i försvarseffek-t. Avslutningsvis anför han

tydligt vidare följande.

del av landet behöver i något alternativ lämnas helt utan någon form av Ingen försvar, men styrkan och Litliålligheten i detta varierar starkt. Vår försvarsförmåga minskar påtagligt mellan de olika kostnadsramarna och beräknas i det lägsta alternativet komma att sjunka till närmare hälften av vad hittillsvarande planering skulle ha möjliggjort. Endast en krigsmakt uppbyggd enligt huvudlinjerna i överbefälhavarens förslag i ÖB 65 bedöms av överbefälhavaren på sikt svara mot den målsättning som gällt sedan år 1964 och mot Kungl. Maj :ts direktiv.

2.6.7. Särskilda uttalanden i militärledningen

Vid ÖB-svarets behandling i militär-ledningen har försvarsgrenscheferna anmält avvikande meningar i vissa avvägningsfrågor i alternativen A och B. I alternativet A anser sålunda arméchefen att kombination 2 bort väljas.

F däremot förordar i detta alternativi kombination 1

lygvapenchefen princip men anser att en överbefâlhavarens förslag kan godmedelsfördelning enligt

tas under de två eller tre närmaste åren. I alternativet B anser marinchefen att marinens kostnadsandel blivit för

liten. hävdar motsvarande beträffande flygvapnet. Flygvapenchefen

har anfört att Chefen för försvarets forskningsanstalt i militärledningen alternativen A och B leder till ökade att följa med i den milisvårigheter tärtekniska utvecklingen. Redovisningen av krigsmaktens operativa möj-

ligheter med dessa alternativ skulle därför närmast ge en alltför optimistisk bild. Han ansluter sig dock till överbefälhavarens förslag som en grund

för försvarsutredningens bedömanden.

Tabell 6. Av överbe/älhavaren gjord fördelning i stort av medlen inom alternativen A, B och C

(Belopp i milj. kr. Pris- och löneläget maj 19661)

Alternativ/ Budgetår Armén Marinen Gemensamt Summa

I I Flygvapnet

A 2 1968/69 . . . . . . . . . . . . . 1 485 645 1 685 875 4 600 + 90 1969/70 . . . . . . . . . . . . . 1 510 660 1 720 840 4 600 + 130 1970/71 . . . . . . . . . . . .. 1 520 660 1 715 835 4 600 + 130 1971/72 och därefter. . 1 490 645 1 640 825 4 600

A 1 1968/69 . . . . . . . . . . . . . 1 485 645 1 685 875 4 600 + 90 1969/70 . . . . . . . . . . . . . 1 510 660 1 720 840 4 600 + 130 1970/71 . . . . . . . . . . . . . 1 520 660 1 715 835 4 600 + 130 1971/72 och därefter. . 1 550 660 1 695 825 4 730

B 1968/69 . . . . . . . . . . . . . 1 505 645 1 685 915 4 660 + 90 1969/70 . . . . . . . . . . . . . 1 560 665 1 725 900 4 720 + 130 1970/71 . . . . . . . . . . . .. 1 615 680 1 755 900 4 820 + 130 1971/72 och därefter. . 1 650 685 1 720 895 4 950

C 1968/69 . . . . . . . . . . . . . 1 625 705 1 845 925 5 100 1969/70 . . . . . . . . . . . . . 1 690 725 1 925 910 5 250 1970/71 . . . . . . . . . . . . . 1 745 745 1 995 915 5 400 1971/72 . . . . . . . . . . . . . 1 760 745 2 020 925 5 450 1972/73 . . . . . . . . . . . . . 1 800 760 2 070 955 5 585 1973/74 . . . . . . . . . . . . . 1 845 790 2 125 965 5 725 1974/75 . . . . . . . . . . . . . 1 900 810 2 185 975 5 870 1 Summabeloppen uttryckta i pris- och löneläget maj 1967 framgår av avsnitt 2.4.

KAPITEL 3

Beslut och beträffande civilförsvaret

utredningar

3.1 Huvudinnehållet i tidigare civilfársvarsbeslut

Grunden för den nuvarande civilförsvarsverksamheten utgörs av beslut av statsmakterna åren 1956 och 1959. Genom 1956 års beslut fastställdes prinefter vilka dels skulle bedrivas, dels det ciper utrymningsplanläggningen fortsatta skulle Genom 1959 års beslut skyddsrumsbyggandet genomföras. fastställdes i sina främst civilförsvarets organisation för förehuvuddrag byggande och skadeavhjälpande verksamhet, utbildningsverksamhetens omfattning samt organisation. År 1960 antogs en på civilförsvarsstyrelsens dessa principer grundad ny civilförsvarslag. 1956 års riksdagsbeslut (prop. 1956: 185, L?U 52, rskr. 376) om civilförsvaret grundade sig huvudsakligen på ett av 1953 års civilförsvarsutredning den 24 november 1955 delbetänkande vari de grundläggande frågorna avgivet om civilförsvarets och fortsatta uppbyggnad behandlades. I detta inriktning delbetänkande behandlades även de allmänna den framsynpunkter på tida som överbefälhavaren och civilförsvarscivilförsvarsplanläggningen hade i en i mars 1955, kallad styrelsen framlagt promemoria »marspromemorian». Atomstridsmedlens böra utgångspunkten vid verkningar ansågs utgöra av civilförsvaret. I marspromemorian förordades en mycket utformningen driven av tätorter. Givilförsvarsutredningen fann det bl. a. långt utrymning av skäl inte möjligt att driva utrymningen så långt försörjningstekniska eller helt det sätt so1n föreslagits i marspromemorian. Chefen för inrikespå inte kunna planläggning av fullt departementet ansåg sig heller tillstyrka så omfattande som i I huvudsak utrymningar föreslagits marspromemorian. förordade han följande:

För de större städerna och vissa andra utsatta områden och orter skulle planer upprättas för såväl en nära nog fullständig utrymning som för en beredskapsutrymning avseende alla icke arbetsföra och vissa därmed jämställda kategorier. I förstnämnda hänseende borde planeringen omfatta dels snabbutrymning i en följd och dels utrymning i etapper, därvid den första etappen skulle utgöras av beredskapsutrymningen. I anslutning härtill borde såsom en andra etapp planeras en omflyttning av innerområdenas kvarvarande befolkning till ytterområdena. För vissa andra städer och områden skulle planer upprättas för en mindre långtgående utrymning. Vilka städer och områden de olika planerna skulle avse skulle beslutas centralt. Den planläggning som här förordades innefattade alltså

olika alternativ. Bedömningen av förhandenvarande anfallsrisker måste bli avgörande för valet av alternativ. Genom att planläggningen icke, såsom förutsätts i marspromemorian, inriktades på en enda form av utrymning. skulle denna bedömning i större utsträckning än vad man där synes 11a tänkt sig kunna komma att ske i själva det aktuella läget med hänsyn till förhållandena på en viss ort eller för någon eller några kategorier utrymningsberättigade. En smidigare anpassning efter omständigheterna blev härigenom möjlig.

Vad departementschefen här anfört föranledde ingen erinran vid riksdagsbehandlingen. l fråga om skyddsrum innebar 1956 års beslut att sådana även i fortsättningen skulle inrättas såväl i de centrala delarna som i ytterområdena i utsatta orter. Befolkningsskyddsrum skulle inrättas endast i särskilt riskfyllda områden i dessa orter. Enskilda borde inte skyddsrum längre byggas i områden med i av hefolkningsslçyddsrum. Skyddsrummen ytterområdena orter med i de centrala delarna samt befolkningsskyddsrum i övriga utrymningsorter borde utföras som normalskyddsrum. I för luftanfall mindre utsatta orter där risken för kärnladdningsanfall bedömdes som liten skulle skyddsrnmsbehovet tillgodoses genom normalskyddsrum. Inom områden som inte kunde anses innehålla primära anfallsmål skulle skyddsåtgärder vidtas endast mot radioaktiv strålning och då först i ett De beredskapsläge. ändrade riktlinjerna för krävde av civilskyddsrumsbyggandet ändringar försvarslagen. Något program för byggande av befolkningsskyddsrum förelades inte riksdagen i samband med propositionen. Som grund för 1959 års riksdagsbeslut (prop. 1959: 114, SU 85, rskr. 233) låg främst 1953 års civilförsvarsutrednings huvudbetänkande av år 1958. Utgångspunkterna för bedömningarna var i stort sett desamma som år 1956. Hemortsbekämpning med kärnvapen intog sålunda enligt departementschefen fortfarande en central roll i krigföringen. Beslut fattades om av civilförsvarets bl. a. av-

vissa förändringar uppgifter,

seende röjnings- och undanförsel och reparationsuppgifter. hombröjning, förstöring. Civilförsvarets organisation för förebyggande och verkskadeavhjälpande samhet fastställdes i sina huvuddrag. Väsentliga nyheter var att den lokala organisationen skulle göras mindre men effektivare än enligt dittillsvarande planer samt att en regional organisation med undsättningskårer skulle skapas inom det allmänna civilförsvarets ram. Det lokala civilförsvaret organiserades inom betydligt större civilförsvarsomåden än Civilförsvarsverksamheten tidigare. uppdelades på sex kårer, nämligen ledningskår, bevakningskår, brandkår, räddningskår, sjukvårdskår och skyddskår. 20 regionala vardera om ca 500 undsättningskårer, man, skulle organiseras. Kårerna skulle om möjligt rekryteras av värnpliktiga som hade två repetitionsövningar kvar. Befälsbehovet i civilförsvaret skulle bl. a. tillgodoses genom att 700-800 reservofficerare och lika många nnderofficersutbildade värnpliktiga överfördes till civilförsvaret.

Viss av beslutades även. Självskyddsutbildomorganisation verkskydden ningen förutsattes huvudsakligen komma att ske genom frivilligorganisationernas försorg. Beslut fattades även o1n utbildningsverksamhetens omfattning samt om civilförsvarsstyrelsens organisation. Materielanskaffningen skulle i fortsättningen ske enligt en anskaffningsplan. Om kostnaderna anfördes i propositionen att de förslag civilförsvarsutredningen lämnat i stort kunde tjäna som riktlinjer för uppbyggnaden av civilförsvaret, men att av kostnaderna för civilförsvaret borde avvägningen i samband med att kostnadsramarna för det militära försvaret för prövas tiden efter budgetåret 1960/61 omprövades. På grundval av 1953 års civilförsvarsutrednings betänkanden avgav Kungl. Maj :t med prop. 1960: 5 förslag till ny civilförsvarslag. Förslaget godtogs av riksdagen (L?U 3, rskr. 133). Ytterligare föreskrifter meddelades i 1960 års civilförsvarskungörelse. 1960 års försvarskommitté uttalade i sitt betänkande (SOU 1960:40) att den försvarspolitiska utvecklingen enligt kommitténs bedömning inte föranledde ändring i de uppgifter som statsmakterna genom riksdagsbesluten åren 1956 och 1959 ålagt civilförsvaret. Kommittén föreslog, att anslatill civilförsvaret skulle förstärkas med 20 milj. kr. för budgetåret gen 1961/62 av ett till 35 milj. kr. varmed de militära anslagen uppgående belopp, reducerades för nämnda budgetår. Den ytterligare förstärkning av anslagen till civilförsvaret som borde ske fr. o. m. 1962/63 borde i sedbudgetåret vanlig ordning av Kungl. Maj :t och riksdagen. Enligt kommittén borde prövas åtgärder vidtas för att genomföra planlagda civilförsvarsåtgärder avseende utrymning och inkvartering. I fråga om organisation för skadeavhjälpande uppgifter borde i första hand riktas på de större tätuppmärksamheten orterna samt på rekrytering och utbildning av de beslutade undsättningskårerna. En organisatorisk utformning som höll beredskapen på hög nivå borde eftersträvas. Chefen för inrikesdepartementet ansåg sig (prop. 1961: 1, bil. 13) böra förorda den av försvarskommittén föreslagna anslagshöjningen för budgetåret 1961/62 och räknade med att det för de närmast följande budgetâren skulle bli att successivt öka så att uppbyggnaden av den möjligt anslagen civilförsvarsorganisationen kunde inom tid. Av den nya fullföljas rimlig totala anslagsförstärkningen på ca 20 milj. kr. borde enligt departementschefen större delen läggas på anslaget till anskaffning av materiel. Samtidigt föreslogs ett för utbyggnaden av befolkningsskyddsrum i de 14 program största städernas innerområden. till civilförsvaret under driftbudgeten i riksstaten uppgick för Anslagen budgetåret 1961/62 till 47,4 milj. kr. och för budgetåret 1962/63 till 70,4 milj. kr. Anslagshöjningen mellan de båda budgetåren avsåg huvudsakligen

engångsanskaffning av materiel och kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. På uppdrag av 1962 års försvarskommitté avgav civilförsvarsstyrelsen förslag om civilförsvarets successiva uppbyggnad och m. m. utformning under budgetåren 1963/70 de alternativa kostnadsramarna 740 grundat på och 495 milj. kr. behövde inom Enligt civilförsvarsstyrelsens utredning kostnadsramen 740 milj. kr. den ditintills planerade inte organisationen reduceras. Inom den kostnadsramen - som innebar oförändrade lägre till civilförsvaret - bedömde att endast anslag styrelsen organisationen för utrymning och inkvartering skulle kunna upprättas enligt planerna medan utbyggnadstakten för andra måste sänkas. I verksamhetsgrenar fråga om avvägningen mellan utbyggnad av organisation och skyddsåtgärder för allmänheten att man borde satsa föreslog styrelsen på organisatoriska åtgärder enär antalet räddade människoliv då sannolikt blev större. I båda alternativen måste av starkt rebyggandet befolkningsskyddsrum duceras och av t. ex. anskaffning skyddsmateriel ytterligare skyddsmasker uteslutas. 1962 års försvarskommitté för sin del att ansåg inga väsentliga ändringar borde göras i de och den ram, som statsmakterna uppgifter organisatoriska genom besluten åren 1956 och 1959 angett för civilförsvaret. Kommittén ansåg att civilförsvarets uppbyggnad borde genomföras i en takt som i huvudsak svarade mot alternativet 740 kr. men att -- i förhållande till milj. -- viss borde till förmån civilförsvarsstyrelsens förslag förskjutning göras för skydd åt befolkningen. Som en åtgärd för att begränsa medelsbelioven under de närmaste utan att försena takten i civilförsvarets budgetåren uppbyggnad utgick kommittén från att ett system med beställningsbemyndiganden av den typ som tillämpas vid krigsmaktens materielanskaffningar även skulle civilförsvaret. En ekonomisk borde tillämpas på långsiktsram vidare fastställas för materielanskaffningar och skyddsrumsbyggande. Departementschefen anslöt sig (prop. 1963: 86) i huvudsak till kommitténs och att för civilförsvaret skulle med förslag föreslog anslagen uppföras 90, 94, 97 respektive 97 milj. kr. för budgetåren 1963/64-1966/67. För budgetåren efter 1963/64 hade härvid inte till eventuella kosthänsyn tagits nadsändringar, varför enligt departementschefen behov av av justeringar rambeloppen kunde uppstå. Beträffande vissa till försvarskommittén anmälda utrustningsbehov vilka ansågs kunna rymmas inom den angivna kostnadsramen, anförde departementschefen följande:

I huvudsak rör det sig om niedelsbehov utöver vad som innefattas i 1959 års principbeslut, avseende bl. a. skyddsmasker för befolkningen samt utrustning för internat och flyktingar. Kommittén anser skyddsmaskerna ha hög angelägenhetsgrad, medan andra här nämnda objekt ges lägre prioritet än de i principbesluten förutsedda anskaffningsbehoven. För egen del kan jag instämma häri, men

vill framhålla, att ett slutligt ställningstagande till de nämnda anskaffningsfråinte är möjligt förrän de organisatoriskt och tekniskt blivit ytterligare utgorna redda. Såsom kommittén framhållit beträffande skyddsmaskerna torde utrustningsbehoven samt Inedelsåtgången för att tillgodose dessa få förutsättningslöst prövas i sedvanlig ordning framdeles då ett fastare underlag för en sådan prövning finnes och de ekonomiska konsekvenserna kan överblickas_

Statsutskottet (utl. 100) anslöt sig i allt väsentligt till vad departements-

chefen anfört och föreslagit. (skr 225) beslöt i enlighet med statsutskottets utlåtande.

Riksdagen

Sedermera har, efter förslag i prop. 1965: 22, antagits regler för prisreglering av civilförsvarsramen.

om -

3.2 Civilförsvarsstyrelsens utredning civilförsvarets fortsatta utveckling Cf 65 -- m.m.

3.2.1. Allmänna förutsättningar

Den 2 december 1965 överlämnade civilförsvarsstyrelsen till försvarsutred-

sammanfattade civilförsvarets förutsättningar i

ningen styrelsens syn på vårt land och styrelsens önskemål inför återstoden av den uppbyggnads-

i av 1970-talet - Cf 65.

period som i huvudsak skall vara avslutad början

Kostnaderna har till beräknats till 621

i styrelsens förslag budgetplan milj.

kr. för 1967/68-1970/71, fördelade med ca 155 kr.

perioden milj. på varje

är. Beräkningarna grundas på 1964 års prisläge.

I det lämnas i en redogörelse för Cf 65. I Cf 65

följande sammanfattning

av studier samt slutsatser av dessa redovisas

ingående sammanställningar

dock inte här.

anför att de hittills tillämpade rikt- Civilförsvarsstyrelsen inledningsvis

för av civilförsvaret enligt styrelsens mening i stort

linjerna uppbyggnaden

sett dock det att i den fortsatta

är lämpliga. Styrelsen bedömer erforderligt vissa ändringar. Dessa avser främst utrymningsplanuppbyggnaden göra

för de

läggningen, gas- och radiakskyddet, alarmeringssystemet, utrustning i internaten och för omhändertagande inkvarteringsområdena planerade av flyktingar från utlandet samt, i begränsade avseenden, undsättningsen-

heterna.

anmäler sin avsikt att under uppbyggnadsperioden civilförsvarsstyrelsen

utarbeta till för civilförsvaret, avsedd att för tiden

förslag målsättning gälla

efter slut. Denna målsättning bör den

uppbyggnadsperiodens komplettera

allmänna målsättningen för totalförsvaret och ange de krav som skall ställas

på civilförsvaret. Det framhålls att civilförsvaret måste utformas i takt med att kunska-

om bl. a. stridsmedlens verkningar växer. byggdes urperna Organisationen

sprungligen bl.a. för att sättas in efter luftanfall med konventionella upp

bomber, som blev allt tyngre och effektivare. Skyddsrummen dimensionerades och med till en viss varningstid, som blev allt korplacerades hänsyn

tare. Inom befolkningsskyddet i lades vikten framför allt vid Övrigt gasskyddet. Civilförsvarsstyrelsen hävdar, att allt talar för att man bör alltjämt räkna med konventionella stridsmedel, dvs. mark- och med fjärrobotar konventionella stridsspetsar, min- och sprängbomher samt brandbomber. Enligt styrelsens uppfattning måste emellertid också kärnladdningar tas med i beräkningen. De finns i stor mängd tillsammans med en variation av vapensystem och anskaffningen fortsätter. Efterhand ökar antalet stater som kan tillverka egna kärnladdningar. Både och bärare kan laddning avpassas efter målet. Träffsäkerheten är relativt i förhållande till god skaderadien. Därmed har blivit mer användbara för olika kärnladdningarna ändamål. I ett krig med kan bli utsatt för verkkärnladdningar Sverige ningarna härav även om laddningarna inte fälls mot vårt land. Vid en ytexplosion förs nämligen det stoft som bildar den radioaktiva beläggningen upp till höga höjder, där de förhärskande vindarna i vår geografiska region går från väster mot öster. Detta innebär att fälls med kärnladdningar, som ytexplosion över Norge, Danmark och nordvästra med stor san- Tyskland, nolikhet kommer att orsaka radioaktiv även i beläggning Sverige. Enligt styrelsens mening ökar möjligheterna att anpassa insatsen av gasstridsmedel till den önskade verkan. kan över stora Stridsgaser spridas ytor med farliga verkningar mot människor och oskyddade djur. Användningen härav kan antas få stor psykologisk effekt om denna inte på befolkningen är väl informerad och förberedd. Härtill kommer att kan bli befolkningen utsatt för drivande om kommer till mot vår stridsgas, gas användning egen krigsmakt. Stridsgaser som satts in mot närliggande länder kan av markvindarna även föras in över vårt land. Slutsatsen blir enligt styrelsen att civilförsvaret måste räkna med som en risk. stridsgas Civilförsvarsstyrelsen framhåller i fråga om ett civilbetingelserna för försvar i de som till av i Sverige svårigheter följd befolkningsökningen städerna är med förknippade en utrymning. svårigheterna uppvägs dock enligt styrelsen delvis av utvecklingen av kommunikationerna. I gynnsam riktning verkar den förhållandevis Sanitära standarden inom inkvarhöga teringsområdena och den starkt expanderande som ökar fritidsbebyggelsen, inkvarteringsutrymmet trots avflyttningen från landsbygden. Undsättningsverksamheten efter anfall gynnas bl. a. av med hebyggelseutvecklingen fritt hus och breda stråk eller belägna mellanliggande grönområden. Vårt land har, anför styrelsen, till skillnad från många länder i Västeuropa, genomgående goda allmänt strukturella förutsättningar för ett civilförsvar på grund av gles och stora Vår befolkning skyddsmöjligheter. traditionella hyggnadsutformning har vidare skapat för möjligheter skyddsrumsbyggande. Utnyttjande av nya byggnadsmaterial möjliggör att ett förhållandevis gott skydd erhålls mot radioaktiv framhålls strålning. Slutligen att civilförsvarets och verksamhet underlättas att i vårt planering genom

land saknas starka i om religion och politiska motsättningar fråga språk, värderingar.

Civilförsvarsstyrelsen anför, att civilförsvarets som faktor i den

betydelse som vårt försvar skall ha den allmänna

fredsbevarande funktion, enligt

målsättningen, på många sätt understrukits i de senare årens försvarsdebatt. Det har därvid framhållits hur man i strävan efter största möjliga fredsbevarande effekt av medborgarnas samlade ansträngningar och uppoffringar måste beakta även civilförsvaret. Dels skulle ingen sätta tro till landets försvarsvilja om civilbefolkningen lämnades utan skydd, dels måste förberedelserna vara så och omfattande att totalförsvaret inte har allsidiga någon svag punkt som en presumtiv angripare kan utnyttja. Styrelsen framhåller som sin uppfattning att civilförsvarets betydelse syns kunna bli än mer accentuerad i fall av påtryckningar eller hotelser. Om i en sådan situation befolkningen inte är säker på landets försvarspolitiska styrka, kan detta snabbt undergräva statsledningens förhandlingsposition. Speciellt för mycket renodlade hotelser om anfall mot befolkningsmål blir stora. länk i totalpåfrestningarna på statsledningen Varje svag försvarskedjan kan bidraga till att öka metodens lockelse för en angripare. Eftersom det _ av både och andra skäl - nära psykologiska synes ligga till hands att vänta sig ett hot mot befolkningen måste civilförsvaret enligt styrelsen i en sådan situation komma att en nyckelroll. spela I ett särskilt avsnitt behandlas möjligheter att verka vid civilförsvareis insats av olika stridsmedel. Därvid anförs att civilförsvarets främsta medel mot de direkta verkningarna av de olika stridsmedlen utgörs av utrymning och av skydd. Utrymning och skydd är, framhåller styrelsen, redan av stort värde och blir än värdefullare så snart föreslagna förändringar i utrymoch byggts ut i erforderlig utningsplanläggningen genomförts skyddet sträckning. Även en undsättning, har stor betydelse. tredje komponent, till stor frihet vid fattande av beslut i en Utrymningsplaneringen syftar akut situation. Civilförsvaret planerar för utrymning av sannolika invasionsområden, ca 90 tätorter och ett stort antal områden intill militära mål. Alla dessa åtgärder kan genomföras inom ramen för ett rikt urval kombinationsmöjligheter. Undsättningsorganisationen kan göra väsentliga insatser även i förhållandevis svåra skadelägen. En förutsättning för detta är dock att befolkningen kunnat utnyttja skyddsmöjligheterna. Skyddsplaneringen, med skyddsrum och varningsorganisation som mest betydelsefulla faktorer, kompletterar därför utrymnings- och undsättningsåtgärderna. Styrelsen framhåller i detta sammanhang att undsättningsorganisationen dimensionerats med hänsyn till bl. a. omfattande krav på befolkningens förmåga till självskydd. Radioaktiv beläggning och stridsgas kan med nu tillgängliga vapenbärare och spridningsmetoder nå varje del av landet och kan således drabba befolkningen var den än befinner sig. Kravet på individuella skyddsmöjlig-

heter har därför ökat. I fråga om skyddsmasker var Sverige, anför civilförsvarsstyrelsen, redan under 1940-talet jämförelsevis väl förberett. De då (›ch senare inköpta och lagrade skyddsmaskerna måste dock på grund av åldrande kasseras senast under första hälften av 1970-talet. Styrelsen anser, att det är betydelsefullt att hela befolkningen utrustas med skyddsmask. Härför erfordras tre typer av skyddsmasker, nämligen en för personer ned till 10 års ålder, en för barn mellan 10 och 3 år och en för barn under 3 år. Den förstnämnda av dessa typer tas nu fram i prototyp och tillverkning beräknas kunna påbörjas budgetåret 1967/68. De båda andra typerna är däremot ännu inte slutligt utformade. Civilförsvarsstyrelsen anför att civilförsvaret i de allra flesta fall kan göra mycket stora räddningsinsatser i de olika stridsmedelsalternativen. Resultatet av verksamheten kan naturligtvis hårt begränsas av anfallsverkningarnas utbredning och art och anfallens varaktighet. Uppgiften blir dock aldrig helt meningslös. Även i de svåraste fallen har civilförsvaret en funktion att fylla. Civilförsvarsstyrelsen har därför funnit att med ett konsekvent fullföljande av uppbyggnaden, under utnyttjande så möjligt långt av de redan under uppbyggnadstiden vunna erfarenheterna, kan organisationen fullgöra de uppgifter, som med till kända stridsmedel bör hänsyn åläggas civilförsvaret inom ramen för vår allmänna försvarspolitik. Civilförsvarsstyrelsen anför, att ett anfall trots våra försvarsförberedelser och försvarsinsatser kan bli oss och att den situationen då kan övermäktiga uppstå, att krigsaktiviteten är över för vår del men kriget alltjämt pågår och därvid berör även vårt land. I en sådan situation befann sig våra grannländer under andra världskriget. Civilförsvarct under en ockupation, som vi utsätts för, har kvar sina funktioner, om också i annan och gestaltning under beroende av ockupationsmakten. Situationen är förutsedd i internationellt gällande konventioner, som ratificerats av såväl som före- Sverige trädare för de mest framträdande maktkonstellationerna. Det framhålls om civilförsvarets hittillsvarande att utveckling organisationen av det allmänna lokala civilförsvaret inte har kunnat i genomföras den takt som förutsattes. F. n. utgör den mobiliseringsbara personalen 125 000 av de 225 000 (inklusive 10 % som mobiliseringsreserv) organisationen avses omfatta vid uppbyggnadsperiodens slut. En stor eftersläpning föreligger beträffande rekrytering av de reservofficerare, som skall föras över från krigsmakten till civilförsvaret. En av orsakerna härtill civilanger försvarsstyrelsen vara att söka i befälsläget inom krigsmakten. Inom verkskyddet kan endast ca 115 % av den avsedda styrkan mobiliseras, beroende på att utbildning av personal för denna fram till Verksamhetsgren budgetåret 1963/64 satts i andra hand. inom alla områden har Utbildningstakten dock starkt stegrats under de senaste åren. För att det allmänna civilförsvaret och skall kunna vara i av 1970-talet verkskyddet uppbyggda början 1) Angiven siffra hänför sig till läget i början av år 1965.

krävs att utbildningens ökas från f. n. ca 28 600 till ca 32 000 omfattning personer per år. Övningsverksamheten igângsattes hösten 1964. Brist på administrativ personal och instruktörer har gjort det svårt att bedriva övningsverksamheten i önskvärd omfattning. av materiel Anskaffningen till det allmänna lokala civilförsvaret pågår i jämn takt. och för har Utbildning materielanskaffning undsättningskårerna i princip kunnat genomföras planenligt. De första nio kärerna är nu till sina huvuddelar mobiliseringsbara. De enskilda skyddsrummen rymmer f. n. ca 12,9 milj. människor och den årliga tillväxten utgör 200000 skyddsplatser. I tätorterna, med undantag för de 14 största städernas innerområden, bedöms tillräcklig plats finnas för kvarvarande efter en I de 14 största städernas beredskapsutrymning. innerområden skall byggas befolkningsskyddsrum för de kvarvarande efter slutlig utrymning. F. n. finns plats endast för ca 20 % av de kvarvarande. Nya befolkningsskyddsrum har projekterats men ännu inte börjat byggas trots att Orsakerna härtill vara statsbidrag beviljats. anges byggnadsrestriktioner och kommunernas finansieringssvårigheter. Utrymningsplanläggningen revideras f. n. och moderniserade planer är avsedda att träda i kraft under 1967/68. budgetåret Civilförsvarsstyrelsen framhåller särskilt att civilförsvarets möjligheter att verka i hög grad beror allmänhetens till Utöver på förmåga sj älvskydd. orientering och självskyddsutbildning via främst våra massmedia har sedan år 1961 ca en halv i milj. personer deltagit frivilliga självskyddskurser, vilket av styrelsen betecknas som en god start. Som grundläggande principer för och verkcivilförsvarets organisation samhet redovisas bl. a. de personella förutsättningarna, självskyddets betydelse, utrymning, undsättning samt lämnas synpunkter på civilförsvarets beredskap. Manlig personal till civilförsvaret rekryteras främst bland värnpliktsavgångna. Huvuddelen av denna personal inom olika av placeras grenar civila totalförsvaret. Civilförsvarsstyrelsen anser att civilförsvarets andel av de värnpliktsavgångna inte varit och att bristerna accentuetillräcklig rats av att för - 65 år -åldersgränsen civilförsvarspliktiga är hög med hänsyn till de ofta mycket påfrestande arbetsuppgifterna. Beträffande självskyddet anför civilförsvarsstyrelsen att man av ekonomiska och personella skäl inte kan skapa en organisation som ensam svarar för uppgiften att »skydda befolkning och mot skador av egendom fientliga anfall». Den enskilde måste i stor vara beredd att utsträckning skydda sig själv genom att t. ex. vidta åtgärder för utrymning och inkvartering, söka skydd i skyddsrum vid larm och skydda bärgad skörd mot radioaktiv beläggning. Den enskilde bör vidare kunna delta i räddningsverksamhet, ge första hjälpen åt skadade, släcka mindre bränder och vidta skyddsåtgärder 1 Angiven siffra hänför sig till läget i början av år 1965. 6-6148 77

mot och Goda kunskaper i detta självkärnladdningars gasers verkningar. en för att civilförsvarets skydd kommer i många fall att vara förutsättning effektivt skall kunna Det allmänna civilförsvarets operationer genomföras. har också fastställts av statsmakterna under hänvisning till omfattning att befolkningen skall medverka i undsättningsverksamheten. Styrelsen framhåller att inom självskyddets område skapar tilltro goda kunskaper till civilförsvarets verksamhet. att stå emot hot eller anfall från Viljan främmande makt stärks därigenom. Om framhålls att Civilförsvaret i fred inte har omeberedskapen någon delbar utöver de resurser, som finns i de kommunala brandberedskap kårerna. Antalet i civilförsvarets tjänst är mycket litet ständigt sysselsatta och av till civilförsvarets enheter under så utbildningen personal pågår - t. o. m. kvällskurser - att man inte korta perioder för huvuddelen på kan räkna med att i det sammanhanget disponera några insatsberedda

styrkor. I ett anfall mot kan* de första innefatta luft- Sverige krigshändelserna som måste väntas i större eller mindre omfattning beröra beoperationer, krav måste därför ställas civilförsvarets förmåga att folkningen. Höga på mobilisera snabbt och så att om möjligt redan omedelbart organisationen efter mobiliseringen har full effekt. Civilförsvaret kan med nu bestämmelser inte höja sin beredgällande med mindre än att åtminstone III anbefallts. Först skap beredskapsgrad då kan inkallas för För civilförsvarets del saknas personal tjänstgöring. alltså en till sådana inkallelser och beredskapshöjningar motsvarighet som kan åstadkommas inom att man anbefaller beredkrigsmakten genom Civilförsvaret kan sålunda i de lägsta beredskapslägena skapsövningar. komma att efter i förhållande till andra delar av totalförsvaret, som släpa har att för anfall från luften. Förutsättningar bör därför skapas skydda för utan att civilförsvarsberedskap III införs. beredskapsförstärkningar I om studier framhåller civilförsvarsstyrelsen att dess studieverkfråga samhet under inriktats att utvecklingen och uppbyggnadsperioden på följa dess inverkan med sikte det civilförsvar som måste på uppbyggnaden på vidmakthållas och utvecklas efter slut. Till grund för stuuppbyggnadens dierna en omfattande forskning, som bl. a. bedrivits vid försvarets ligger bedriver också sedan flera år fortf(›rskningsanstalt. Forskningsanstalten särskilda civilförsvarsstudier i vilka främst konsekvenserna av kärnlöpande mot tätorter Dessa studier även för att laddningsanfall belyses. utnyttjas hur lämpligen bör utformas och vilka klarlägga civilförsvarsorganisationen normer som bör för enheternas verksamhet. Civilförsvarsstyrelsen gälla bedriver även studier där i försvarsstaben framtaget tekniskt och egna strategiskt material bildar bakgrund. Det framhålls att vid av bl. a.

civilförsvarsstyrelsen värdering studierna

har tagit till att de valda krigsfallen måste ses mot bakgrunden hänsyn

av hur sikt görs. En mycket stor del av de medel, som

på lång planeringen används för civilförsvarsändamål, investeras i skyddstekniska anordningar.

För att dessa inte skall bli sikt, måste civilför-

onödigt dyrbara på längre svaret i sin ta hänsyn till inte endast de krigsfall, som för dagen planering förefaller utan även till andra möjliga fall. Att därvid ange vad

troligast, som fall kan bli Framför allt kan detta

är rimliga ibland vanskligt. gälla

sådana fall där man måste från att vad som i kan betecknas som

utgå dag

ett nationellt» handlande inom en nära framtid kan komma att te sig som

›irrationellt» och omvänt. Det framhålls att målsättningen för totalförsva-

ret om de värdemått som skall användas vid bedömningen ger anvisning av den förväntade av civilförsvaret i olika fall. Civilförsvaret skall nyttan vid anfall så många människor som i enlighet därmed utformas så, att räddas från direkta och indirekta skador. framhåller dock

möjligt Styrelsen

att det bör beaktas, att resultaten av verksamheten inte bara blir olika för olika krigsalternativ utan också kan komma att värderas olika. I de enk-

laste fallen kan kravet bli att civilförsvaret skall kunna rädda praktiskt

taget alla, medan man för de svåraste lägena kräver att tillräckligt många skall räddas för att nationen skall överleva. Vid bedömningen av de där civilförsvaret skall träda

krigssituationer,

i funktion, mäste, anför tas till att totalför-

civilförsvarsstyrelsen, hänsyn svaret skall vara väl balanserat för att stå emot och fungera i olika lägen.

Totalförsvarets delar har olika är främst utformad

uppgifter. Krigsmakten för invasionsförsvar. Det ekonomiska försvarets huvuduppgift är att klara. i ett Civilförsvarets styrka sätts på prov folkförsörjningen avspärrningsläge.

så snart civilbefolkningen drabbas, och därvid innebär såväl konventionella anfall som svåra och delvis olikartade alternativ. Här-

kärnladdningsanfall

till kommer för civilförsvarets del att - även om vårt land kan förbli_ neutralt i ett - skall kunna mot.

stormaktskrig befolkningen skyddas

radiaknedfall och drivande För skilda delar av totalförsvaret komstridsgas.

mer olika att gälla. Olika aggressionsfall. uppsättningar värderingsnormer

härvid bestämmande utform-

och krigsnivåer blir för totalförsvarsgrenarnas

ning. finner ett flerårigt försvars-

I fråga om försvarsbeslutens längd styrelsen

föreslår att beslutet skall

beslut önskvärt även i fortsättningen. Styrelsen

i

avse en tidrymd av fyra år. E Beträffande samhällsutvecklingen och civilförsvaret framhåller civilföratt man när vårt fredssamhälle vidare önskar ett optisvarsstyrelsen byggs

malt av investerade medel. Vid bör därför även.:

utbyte samhållsplaneringen

tas med i beräkningarna. Vissa

civilförsvarets synpunkter civilförsvarsreg-g

ler i och vilka kan skydd åt med-Å generalplanering stadsplanering, ge ökat

ofta sammanfalla med önskemål beträfborgaren i krig, torde fredsmässiga.

fande m. m. Det samarbete som civilförsvarsstyrelsen i detta

brandskydd sammanhang har med olika bör fördjupas.

myndigheter

3.2.2. Kostnaderna för civilfársvarets uppbyggnad Civilförsvarsstyrelsen anmäler att civilförsvarets uppbyggnad har blivit nå-

got försenad i jämförelse med 1962 års försvarskommittés plan, som angav att 1959 års principbeslut rörande uppbyggnaden i huvudsak borde genom-

föras under 1960-talet. Orsaken till är, anför bl. a.

förseningarna styrelsen,

att kompensation inte erhållits för prisändringar mellan åren 1961 och 1963

samt att vissa befolkningsskyddsrum blivit betydligt dyrare än vad som

bedömdes vid beslutstillfâllet.

Civilförsvarets uppbyggnad bör enligt civilförsvarsstyrelsens uppfattning av heredskapsskäl ske så snart som möjligt. Den måste vidare avpassas så

att anslagsnivån blir relativt jämn under överskådlig tid. I de avvägningar som gjorts med dessa utgångspunkter har styrelsen ansett det nödvändigt att avsluta uppbyggnaden vid olika tidpunkter för olika delar av civilför-

svaret.

Styrelsen lägger fram en budgetplan för de sju budgetåren 1967/68-

1973/74 samt en prognos för de åtta budgetåren 1974/75-1981/82. Kostnaderna har i beräknats till 620,5 kr. för 1967/68

budgetplanen milj. perioden -1970/71 och 447 milj. kr. för perioden 1971/72-1973/74 (1964 års pris-

läge). Kostnaderna fördelar olika huvudändamål tabell 7.

sig på enligt

[Tabell 7. Av civilförsvarsslyrelsen föreslagen budgetplan för tiden 1967/68-1973/74

Belopp i milj. kr. 1964 års prisläge.

Budget” S” S* .. 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73 73/74 Andamål 67/71 67/74

Grundkostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 53 53 53 212 54 54 54 374

U ppbyggnadskostnader Materiel till civilförsvarets organisation* . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 33 33 33 132 30 30 30 222 . . . . . . . . . . . . . . . . - - 5 5 10 5 8 8 31 Krigsuthållighet Ledningscentraler . . . . . . . . . . . . . . 7 7 7 7 28 7 7 7 49 Befolkningsskyddsrum . . . . . . . . .. 12 12 12 12 48 12 12 12 84 Modernisering av äldre enskilda . . . . . . . . . . . . 5 5 - - 10 -- - - 10 normalskyddsrum Skyddsrum för framskjutna enheter samt observationsplatser. . . 3 3 3 3 12 3 3 2 20 Branddammar . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 5 5 4 19 4 4 4 31 Förrådslokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 4 4 4 16 4 -- - 20 av Rosersberg . . . . . . . 2 2 1,5 - 5,5 - -- - 5,5 Utbyggnad Skyddsmasker* . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 24 24 24 96 24 24 24 168 Övrig utrustning till civilbefolkningen* . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 10 10 10 32 7 7 7 53 Summa upphyggnadskostnader 97 105 104,5 102 408,5 96 95 94 693,5 Summa kostnader 150 158 157,5 155 620,5 150 149 148 1067,5 1 Innefattar mot slutet av sjuårsperioden även vissa förnyelsekostnader. 3 Medel härför inräknades inte av 1962 års försvarskommitté.

Med värdena i tabell 7 som grund har försvarsutredningen låtit omräkna de årliga totalkostnaderna under de närmaste fyra budgetåren till pris- och löneläget maj 1967. Årskostnaderna blir härvid 173, 182, 181 resp. 179 milj. kr. och summa kostnader budgetåren 1967/68-1970/71 715 milj. kr. Jämfört med nu gällande anslagsramar innebär de av civilförsvarsstyrelsen framlagda beräkningarna för den första perioden kostnadsökningar med ca 60 milj. kr. per år. Av dessa är 34 milj. kr. att hänföra till sådana

civilförsvarsåtgärder för vilka 1962 års försvarskommitté inte beräknade

medel. Häri ingår främst anskaffning av skyddsmasker, där tekniskt underlag tidigare saknats. De anslag som erfordras för civilförsvaret kan i stort hänföras till grundkostnader och uppbyggnadskostnader. Grundkostnaderna karakteriseras av att de är årligen återkommande med i stort sett samma belopp samt att de är relativt oberoende av takten i civilförsvarets Grundkostnaderna av avlöningar och uppbyggnad. utgörs omkostnader för civilförsvarsstyrelsen, forsknings- och försöksverksamhet, utbildning och övning, underhåll av materiel m. m. De årliga grundkostnaderna från och med budgetåret 1967/68 beräknas till ca 53 milj. kr. Under fyraårsperioden 1967/68-1970/71 är medel inrymda för att få organisationen Andra delar av föreslås ske under uppbyggd. uppbyggnaden längre perioder. Anslagen för skyddsrum för framskjutna enheter, observationsplatser och branddammar, vilka byggnadstekniska anordningar erfordras för att få ut full effekt av föreslås sålunda bli bevilorganisationen, jade under de sju budgetåren 1967/68-1973/74. Anslagen till skyddsmaskerna föreslås fördelade över nio budgetår och de till ledningscentraler och hefolkningsskyddsrum över femton år fram till och med budgetåret 1981/82. I planen är i11te inräknade de anslag, som erfordras för att slutligt betala sådana skyddsrum, som beslutats före budgetåret 1963/64 och som anslagsmässigt har legat utanför hittills bestämda ramar. För detta ändamål erfordras ett anslag för 6,65 kr. och för ledbefolkningsskyddsrum på milj. ningscentraler på 11,6 milj. kr. Kostnaderna för att från mitten av 1970talet vidmakthålla civilförsvaret i vad avser omsättning och modernisering av materielen har beräknats till ca 25 milj. kr. per år i 1964 års prisläge. Häri kr. _ ingår ca 8 milj. per år ca en procent av det totala materielvärdet - för att möta behov som kan orsakas av den framtida utkrigföringens “ veckling, teknikens utveckling 1n. m. De beställnings- och statsbidragsbemyndiganden som beviljats för perioden 1963/64-1965/66 och äskats för budgetåret 1966/67 innebär att vid utgången av budgetåret 1966/67 täckning i form av anslag saknas för sammanlagt 62,8 milj. kr. Detta överensstämmer med vad som förutsattes i 1963 års försvarsbeslut. Civilförsvarsstyrelsen räknar med att under fyraårsperioden 1967/68--1970/71 beställnings- och statsbidragsbemyndiganden skall få lämnas med sammanlagt 504 milj. kr. Samtliga för perioden 1963/64

_1966/67 lämnade beräknas av styrelsen skola täckas av

bemyndiganden

under 1967/68-1970/71. Av de för perioden

anslag beviljade perioden

1967/68-1970/71 föreslagna beräknas 377 milj. kr. täckas

bemyndigandena med anslag under samma period, varför vid periodens slut bemyndigande-

skulden ökas med 127 milj. kr. till totalt 189,8 milj. kr. Beloppen för av anslag inte täckta har vid ärendets beredning fördelats på

bemyndiganden

olika sätt som framgår av tabell 8.

Litgiftsgrupper på

Tabell 8. Av civilförsvarsstyrelsen föreslagen fördelning av belopp på olika utgiftsgrupper vad avser av anslag icke täckta bemyndiganden Belopp i milj. kr. 1964 års prisläge.

Tidpunkt Ändamål 30/6 1967 30/6 1971

Materiel till Civilförsvarets organisation. . . . 46,3 55,3 . . . . . . . - 6,0 Krigsuthållighet vLedningscentraler. . . . . 5,0 13,0 Befolkningsskyddsrum . 7,0 19,0 Skyddsrum för framskjutna enheter samt observationsplatser. . 2,5 3,5 Branddammar . . . . . . . . 2,0 6,0 Skyddsmasker . . . . . . . . - 79,0 Övrig utrustning till . . . - 8,0 civilbefolkningen. Summa 62,8 189,8

Vid av har haft

beräkning uppbyggnadskostnaderna civilförsvarsstyrelsen

i och för önskemål som av olika

att ta ställning till många sig berättigade skäl bedömts böra anstá tills vidare. Styrelsen nämner av sådana åtgärder nämligen av tillsatsfilter till normalskyddsrum som följande, anskaffning

är utrustade med sandfilter, revidering av gas- och dimfilter för normalav äldre allmänna skyddsrum och ersättning

skyddsrum, modernisering av de som utgått ur organisationen. gasskyddslaboratorier

3.2.3 Särskild utredning om vissa skyddsrum

l maj 1966 har civilförsvarsstyrelsen till Kungl. Maj :t ingivit en utredning

i de 14 största städernas innerområden. Civilförsvars-

angående skyddsrum styrelsen föreslår i utredningen att undantaget från skyldigheten att bygga

enskilda i nu nämnda innerområden skall hävas. Det

normalskyddsrum

har anför under de senaste årens studieverksamhet

nämligen, styrelsen, befunnits att befolkningen i innerområdena förses med ett skydd lämpligt

med det som finns både i berörda städers och i

jämförbart ytterområden

Den snabba takt i

andra orter med skyldighet att bygga normalskyddsrum.

vilken av innerområdena skett och väntas fortskrida har nu också saneringen motiven för 1961 års beslut att inte norryckt undan de viktigaste bygga i innerområdena.

malskyddsrum De som civilförsvarsstynelsen föreslår skola byggas normalskyddsrum än de som nu byggs i Kungl. skall ha ett högre skyddsvärde ytterområdena.

dock med för särskilda fall kunna Maj :t skall i enlighet civilförsvarslagen

förordna att skyddsvärdet skall vara än högre.

innebär att det under 1967/68-1981/82 skulle till-

Förslaget perioden

komma 600 000 i i stället för de ca 150 000

drygt platser normalskyddsrum i (med högre skyddsvärde än normalskyddsplatser befolkningsskyddsrum

vilka i för i Cf 65. I Cf 65

rum), ingår programmet befolkningsskyddsrum

medelsbehov för av kommer sä-

angivet byggande befolkningsskyddsrum

att nästan helt De totala samhällskostnaderna för de nya

lunda utgå.

kan dock beräknas bli något större än de för befolknings-

skyddsrummen skyddsrummen.

är efter remissbehandling under beredning inom Kungl. Majzts Frågan kansli. Å ›-.a- ...J

3.3 Beslut av 1967 års om anslagen till civilförsvaret för riksdag

budgetåret 1967/68

Sedan ordförande i sin tidigare (kap. 1) nämnda försvarsutredningens skrivelse den 15 december 1966 anmält att utredningen_ inte kunde lämna för beslut vid 1967 års om bl. a. anslagen till civilnågot underlag riksdag

försvaret framlade :t i 1967 års statsverksproposition (bil. 11) Kungl. Maj

ett utan medverkan utarbetat förslag till kostnadsram. försvarsutredningens

I överensstämmelse med vad som föreslogs i statsverkspropositionen har

1967 för anvisat medel för fortsatt uppbyggårs riksdag budgetåret 1967/68

för verksamheten som

nad av civilförsvaret enligt de riktlinjer drogs upp

medel - 121,3 kr. åren 1959-60. Storleken av anvisade sammanlagt milj. - ansluter det av 1962 års försvarskommitté redovisade utkastet till sig till

för civilförsvaret. Därvid har kostnadsramen ökats på grund av

budgetplan för m. m. Av beloppet avser 54,1 milj.

indexmässig reglering prisändringar

kr. kr. 25,5 milj. kr.

materielanskaffning, 19,5 milj. skyddsrumsbyggnader, och kr. ändamål. I avvaktan på att frågan om utbildning 22,2 milj. övriga

i de större städernas innerområden utreds lämnade

skyddsrum ytterligare inte för budgetåret 1967/68 för att påbörja riksdagen några bemyndiganden

nya befolkningsskyddsrum.

KAPITEL 4

Vissa initiativ

på försvarsutredningens genomförda utredningar

4.1 Expertstudie mellan de olika delarna av beträffande avvägningen Totalförsvaret m. m.

Den funktionsmässiga och ekonomiska mellan de olika deavvägningen larna av totalförsvaret har såsom angivits i kapitel 1 på utredningens uppdrag studerats av en grupp Därvid har även experter. i enlighet med lämnat uppdrag behandlats frågan om samstämmigheten i av de bedömningen lägen, då vår samlade moståndskraft främst skall verka. Beroende på den begränsade tid som stått till expertgruppens förfogande är de som lett till inte utarbetade förslag övervägandena i detalj. Expertgruppen framhåller att främst har till att aktualisera förslagen syftat problem av särskild vikt och att anvisa vägar för fortsatt av dem. behandling

4.1.1 Allmänna överväganden

Inledningsvis söker: expertgruppen definiera vår säkerhetspolitiks mål utgående frân auktoritativa uttalanden som gjorts vid olika tillfällen och från faktiska ställningstaganden i internationella sammanhang. Enligt gruppens mening bör det övervägas att, som en för målsättförutsättning ningen för vårt totalförsvar, utveckla och definiera för vår målsättningen säkerhetspolitik. Som en bakgrund för sina överväganden lämnar en expertgruppen fyllig redovisning av väsentliga fakta beträffande vårt totalförsvar. Totalförsvarets omfattning och redovisas. I härtill framhålls bl. a. att indelning anslutning den hävdvunna i ekonomiskt försvar indelningen krigsmakt, civilförsvar, och psykologiskt försvar är mycket schablonmässig. Enligt expertgruppens uppfattning skulle en analys av totalförsvarets problem underlättas genom en mera funktionsmässig indelning. Expertgruppen framhåller att totalförsvaret omspänner praktiskt taget all verksamhet och att det därför inte är att samhällelig möjligt precisera totalförsvarets samtliga kostnader. Vissa kostnader är nämligen så nära förbundna med ordinarie fredsverksamhet, att de eller i vart fall omöjligen endast med stora låter Andra kostnader är av insvårigheter sig beräknas. direkt natur och förorsakas av att personer genom värnpliktstjänstgöring_ eller civilförsvarstjänstgöring tas ur sin ordinarie verksamhet. Huvudde-

len av totalförsvarets kostnader är dock av sådan karaktär att de direkt kan utläsas ur statsbudgeten. framhåller som sin Expertgruppen mening att detaljer i är sekundära. Det bör vara kostnadsredovisningen primära bedömningen av de säkerhetspolitiska effekter, som man vill få ut av totalförsvaret. Dessa måste i sin tur bedömas med i våra samutgångspunkt hällsekonomiska resurser. Expertgruppen pekar på att statsmakterna inom vissa områden av totalförsvaret brukar binda sig för långsiktiga planer medan inom andra områden en prövning sker varje år vid budgetarbetet. Gruppen uttrycker farhågor för att denna skillnad i den kan leda till budgetmässiga hanteringen ojämnheter i resursfördelningen.

Expertgruppen redovisar vissa principiella brister som enligt olika myndigheters bedömning föreligger inom de civila delarna av totalförsvaret. I fråga om civilförsvaret har civilförsvarsstyrelsen i nu aktuellt avseende bl. a. framhållit behovet av en mera preciserad för civilförsvaret målsättning och härvid härav i högsta av pekat på att utformningen grad är avhängig vilken skyddsnivå, särskilt mot A-stridsmedel, som bör eftersträvas. Civilförsvarets resurser är enligt styrelsen otillräckliga inom flera områden. Bl. a. behöver ytterligare åtgärder för skydd mot kemiska och biologiska stridsmedel vidtagas. Även inom ekonomiska försvaret bedöms bristen en preciserad målpå sättning vara påtaglig. Överstyrelsen för ekonomisk har försvarsberedskap till följd härav ansett ha stora att samordna verksamheten sig svårigheter mellan olika myndigheter och organisationer och ansett det vara av särskild vikt att få klarlagt vilken som hör med till målsättning gälla hänsyn beredskap, avspärrning, krigsuthållighet m. m. Överstyrelsen har vidare framhållit att dess resurser att följa och samordna den planläggning som sker inom olika myndigheter och att bistå näringslivet vid dess försvarsplanläggning hittills varit otillräckliga. Särskilt har påpekats att den pågående struktLirrationaliseringen inom näringslivet ställer allt högre krav på den ekonomiska försvarsberedskapen. I detta konstaterar att beredskapsnämnden sammanhang expertgruppen för psykologiskt försvar i viss mån intar en särställning inom totalförsvaret, eftersom dess uppgifter i fred är begränsade till planläggning av verksamheten i krig. Gruppen erinrar om att beredskapsnämnden i skrivelse till Kungl. Maj :t att nämndens arbetsuppgifter med hänföreslagit omprövas syn till den ökade betydelsen av en fredstida ledning av försvaret mot psykologisk krigföring.

Expertgruppen framhåller att de krav, som ställs på totalförsvaret för att detta skall kunna möta en militär aggression eller hot om aggression, i mycket hög grad beror på de vapen, som en potentiell angripare kan komma

att tillgripa. Gruppen tar därför upp särskilda problem i samband med kärn-

vapen samt biologiska och kemiska stridsmedel och anför bl. a. följande.

Återhållande vid val av stridsmedel för en angripare är sådana faktorer, som den politiska belastningen att använda massförstörelsevapen samt risken för upptrappning av krigsnivån och hotet om vedergällning från annan stormakt. Terrorverkningarna, även vid begränsade insatser av kärnladdningar, kan bli mycket stora och konsekvenserna svåröverskådliga. Stormakterna vill förmodligen hålla kärnvapentröskeln mycket hög och undvika sådana komplikationer som kan leda till utlösning av kärnvapenkrig dem emellan. Motsvarande resonemang gäller i viss mån C-vapen och sannolikt i hög grad B-vapen. Ytterst torde angriparens val av stridsmedel bestämmas av vad som enligt hans uppfattning på mest rationella sätt tillgodoser hans syften. Syften och konsekvenser måste därvid ses i relation till den internationella storpolitiska situationen. Möjligheten av att en kärnvapeninsats kan utlösas genom felbedömningar, misstag eller tekniska fel kan dock ej uteslutas så länge kärnvapen finns insatsberedda i ett stort antal vapenbärare av olika typer.

Expertgruppen framhåller vidare att om krigsmaktens skyddsåtgärder

vidmakthålls på nuvarande relativa nivå torde en insats av kemiska strids-

medel knappast på ett avgörande sätt kunna påverka våra möjligheter att motstå en militär aggression. Skyddet för civilbefolkningen i skyddsrum är

gott och kan i övrigt förbättras genom att befolkningen tilldelas skydds-

masker. Goda förutsättningar torde finnas att ge vårt totalförsvar sådana

resurser att insats av kemiska stridsmedel eller hot därom inte avgörande

nedsätter totalförsvarets effekt. bedömer att situationen beträffande biologiska stridsmedel Expertgruppen

är betydligt mera komplicerad. Verkan av sådana stridsmedel kan bli mycket omfattande om vår skyddsnivå är låg. Den även hos stormakterna rådande

osäkerheten om konsekvenserna av en insats av biologiska stridsmedel torde dock tills vidare 11a en starkt avhållande effekt.

Expertgruppen behandlar därefter olika aggressionsfall av betydelse för

av och resursbehov. Detta avsnitt

bedömning totalförsvarets huvuduppgifter har i sina huvuddrag utnyttjats av försvarsutredningen i kapitel 5 och återges inte närmare här. Gruppen sammanfattar sina slutsatser på följande sätt.

Eftersom de hot eller de aggressioner, som vi kan möta, inte är entydigt definierbara ens i nuläget och en stor osäkerhet vidlåder den framtida utvecklingen i såväl politiskt som militärtekniskt avseende, finnes icke någon enkel värderingsgrund enligt vilken totalförsvaret eller dess delar kan värderas inom givna ekonomiska ramar.

att man söker göra avvägningen sådan att ingen aggres- Gruppen påpekar

sionsmetod skall - ofördel-

te sig klart fördelaktig för en angripare eller

för våra strävanden - och framhåller därefter

aktig säkerhetspolitiska

följande. I vilken utsträckning målsättningen kan anses vara tillgodosedd av ett med hänsyn till olika aggressionsfall balanserat försvar inom en viss ekonomisk ram

är sedan en bedömningsfråga, där omfattningen av de risker, kortsiktiga eller långsiktiga, man är beredd att ta, spelar en stor roll. Erfarenheten från studier av det militära försvaret, där den mest omfattande studieverksamheten genomförts, talar emellertid för att marginalerna mellan med hänsyn till målsättningen godekonomisk ram och icke godtagbar blir relativt små även vid varierande tagbar bedömning av de risker, man är beredd att ta. Detta sammanhänger med att vissa minimikrav är oberoende av bedömningar i övrigt om inte en radikal förändring av hittills vedertagna grunder för försvarsplaneringen skall ske. En del av dessa krav är av kvantitativ art, t. ex. de, som sammanhänger med kravet på att hela landet skall kunna försvaras på ett meningsfullt sätt, vilket ställer krav inte enbart på de militära styrkornas omfattning utan även på totalförsvaret i övrigt. Andra är av kvalitativ art, t. ex. att våra förband måste ha en minimikvalitet för att personalen med hopp om framgång skall kunna motstå tekniskt väl utvecklade angriparförband eller på annat sätt uppnå viss minimieffekt.

4.1.2 Framlagda slutsatser och förslag Expertgruppen drar av det redovisade materialet slutsatser och framlägger

förslag om aggressionsfall som bör vara dimensionerade, om målsättningar,

om om samt om och utbild-

planläggningexi, organisationen forskningen

i ningen. Expertgruppen förordar att totalförsvaret i första hand dimensioneras

med hänsyn till följande aggressionsfall, nämligen militär aggression i form av storanfall,

politisk aggression i form av hot om terroranfall,

indirekt ekonomisk aggression samt indirekt terror radiaknedfall o. dyl., vilket kan uppstå som följd av

genom krig i vår omvärld, i vilket vi inte inblandats.

översiktliga har inte uppdagat några brister av stor Gruppens granskning

räckvidd inom totalförsvaret. En viss osäkerhet finns dock enligt gruppen beträffande balansen mellan olika delar av totalförsvaret. Den

otvivelaktigt

funktionsmässiga inom totalförsvaret och samstämmigheten

avvägningen

motståndskraft främst skall i bedömningen av de lägen, då vår samlade

verka, kan främjas olika sätt. Gruppen på behovet av samordpå pekar nade för totalförvarets olika delar mot bakgrunden av en

målsättningar säkerhetspolitisk och en allmän målsättning för totalförsvaret,

målsättning samt och studier baserade samma serie av aggressionsfall utredningar på

inom hela totalförsvaret.

till framläggs för totalförsvaret, civilförsvaret (jfr

Förslag målsättningar

härom även avsnitt 9.3), hälso- och polisväsendet, det ekonosjukvården, miska försvaret samt det psykologiska försvaret. har inte närmare behandlat målsättning men gjort Gruppen krigsmaktens vissa uttalanden härom med hänsyn till samordningsbehovet.

Mot till dimensionerande och mål-

bakgrund av förslagen aggressionsfall uttalanden om planläggsättningar gör expertgruppen följande principiella

ningen inom totalförsvaret.

Med avseende på militär skall de civila

aggression totalförsvarsgrenarna

anpassa sin verksamhet till krigsmaktens. måste

Krigsmakten underlätta

en sådan anpassning. skall inom

Krigsmakten ramen för sina resurser bi-

träda civila vid andra

totalförsvarsgrenar aggressionsfall än militär aggres-

s10n.

Civilförsvaret skall med avseende på aggressionsfallet hot on1 terroranfall

kunna vidtaga snabba främst motåtgärder, grundade på utrymning av och

skyddsrum i de största städerna. Med avseende terrorverkan vid. på indirekt krig i vår omvärld måste hög prioritet inom civilförsvaret mot ges åt skydd radioaktiv och mot och kemiska

beläggning biologiska stridsmedel, åt skyddsmaskfrågan samt åt alarmeringsproblemet.

Med avseende på militär aggression skall civilförsvaret inriktas på skyddsåtgärder främst inom orter eller områden, som kan mål för sådan utgöra aggression. Den härför mellan

lämpliga avvägningen utrymningsplanlägg-

ning och är en som bör skyddsrumsbyggande viktig fråga ytterligare stu-

deras av Civilförsvarets

civilförsvarsstyrelsen. skadeavhjälpande verksamhet

bör kraftsamlas till orter och områden som direkt eller indirekt kan utsättas för risker vid militär aggression. Beträffande hälso- och sjukvården framhålls att bör

hög prioritet ges åt

skydd mot sekundära från

skadeverkningar kärnvapen och biologiska strids-

medel vid krig i vår omvärld. Behov av ökad

forskning föreligger i fråga om

biologiska stridsmedel. Med avseende på militär skall verksamaggression heten främst inriktas mot orter eller områden, som kan mål för utgöra sådan aggression. Aggressionsfallet hot om terroranfall medför i och för

sig inte krav på en omfattande av våra omflyttning sjukvårdsresurser.

Det ekonomiska försvaret skall med avseende ekonomisk på indirekt aggression till följd av i vår omvärld kunna såväl

krig trygga folkförsörj-

ningen som totalförsvarets främst

försörjning genom lagerhållning och produktionsplanläggning. Anpassning av det ekonomiska försvaret till militär ställer även

aggression krav på spridning av resurser och av undanförsel från områden

planläggning

som är primärt hotade vid militär aggression. I den mån undanförsel inte

kunnat ske kan förstöringsåtgärder bli aktuella.

Det ekonomiska försvaret omfattar i övrigt en mängd stödfunktioner av betydelse för hela totalförsvaret. Det framhålls att måste

planläggningen

ske flexibelt så att stödresurser kan omdisponeras allt efter behovet.

Det psykologiska försvaret skall utåt klargöra vår säkerhetspolitiska mål-

sättning och vår vilja och förmåga att stå emot aggressioner i olika former.

Ansvaret för åtgärder i fredstid inom det psykologiska försvaret åvilar stats-

makterna. Planläggning av verksamheten hör ske inte bara för utan krig

även för hotsituationer i fred.

Expertgruppen föreslår att organisationen inom totalförsvarets högsta

och centrala ledning ändras i syfte att underlätta dels och ledplanering

ning inom totalförsvaret, dels ekonomiska mellan dess olika avvägningar funktioner. Härvid föreslås beträffande bl. a. att försvarshögsta ledningen departementets indelning i avdelningar m. m. ändras och att Överstyrelsen för ekonomisk från till försvarsberedskap överförs handelsdepartementets finansdepartementets verksamhetsområde. I fråga om totalförsvarets centrala föreslås bl. a. att för ledning organisationen sammanställning och bedömning av underrättelser för de centrala myndigheternas behov förbättras. Det föreslås vidare att Överstyrelsen för ekonomisk m. fl. försvarsberedskap myndigheter som i regional instans av representeras länsstyrelserna ges samma befogenheter i förhållande till dessa som för närvarande tillkommer civilförsvarsstyrelsen. Med sistnämnda löses åtgärd enligt expertgruppens mening även den i riksdagsskrivelsen 1964:362 aktualiserade frågan om en lednings- och inspektionsinstans för den civila delen av totalförsvaret. Slutligen föreslås att för totalförsvarets uppgifterna upplysningsnämnd överförs till beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. Expertgruppen understryker de krav som vår alliansfria utrikespolitik. syftande till neutralitet i krig ställer på vår att planera och att vi förmåga på måste kunna utveckla vårt totalförsvar med resurser. är egna Härvidlag _försvarsforskningen av allra största betydelse. Försvarets forskningsanstalt föreslås få ett ökat samordningsansvar för all för totalförsvarsforskning ändamål. Gruppen framhåller betydelsen av för olika totalförsvarsfunkutbildning tioner och framhåller dels behovet av för en större del utbildning av personalen i ledande befattningar central och regional nivå, dels på angelägenheten av att hela befolkningen ges en allmän utbildning i skydd mot ABCstridsmedel.

4.2 Expertstudie betráfande den internationella och dess utvecklingen konsekvenser för svensk säkerhetspolitik.

;Som ett led i strävan att ett försvarsutredningens skapa fylligare underlag för bedömningar av svensk säkerhetspolitik och av de resurser av olika slag som denna kan kräva har, såsom i kapitel 1, inom angetts utrikesdeparte- :mentet under ledning av utredningens utrikespolitiska expert genomförts en studie av den internationella de för vårt lands utvecklingen, speciellt säkerhetspolitik betydelsefulla delarna av denna. I studie-n tas upp till behandling tänkbara internationella konfliktrisker under de närmaste sex till åtta åren. Vidare diskuterar man med från nu aktuella utgångspunkt eller överblickbara förhållanden sådana som bedöms kunna motsättningar, leda till väpnade sammanstötningar, och söker analysera dessas återverkningar på Sverige. Härvid beaktas inte blott möjligheten av direkt militärt ;angrepp mot svenskt område utan även andra såsom åtgärder, kraftiga

ekonomiska och politiska påtryckningar samt kränkningar av svensk suveränitet. Studiens första avsnitt behandlar förhållandet mellan stormakterna Förenta staterna och Sovjetunionen och dessa båda staters agerande i Europa och annorstädes. Det framhålls, att stormakternas förmåga att i händelse av en militär konfrontation tillfoga varandra oacceptabla skador skapar en viss stabilitet i deras inbördes relationer och samtidigt medför återhållsamhet i områden eller lägen som för båda är av vitalt säkerhetsintresse, den s. k. terrorbalansen. Som en konsekvens härav antas i studien, att ingen av stormakterna under framtid tar initiativ för att med militära överskådlig medel ändra status quo i Europa. Samtidigt antas båda vara beredda att ingripa om status quo i Europa skulle hotas i något hänseende som av dem betraktas som väsentligt. I områden har aktioner utomeuropeiska väpnade av en av stormakterna ännu inte lett till direkt militär konfrontation med den andra. Terrorbalansen, som innebär en obenägenhet att ta risker för en sådan konfrontation, kan få till följd att en stormakt som härigenom redan är engagerad i en lokal konflikt, känner sig ha stor rörelsefrihet i sitt militära och politiska handlande. De risker som härigenom och av andra skäl kan uppkomma för »upptrappning» av konflikter måste bedömas för varje konkret fall. Detta sker i regionala avsnitt i studien. Ett andra avsnitt i studien behandlar Europa. Stormakternas motsättningar har efter kriget starkt präglat den politiska situationen i denna världsdel, men under senare tid har, delvis som följd av terrorbalansen, de europeiska staterna visat ökad egen rörelsefrihet. Mot denna bakgrund diskuteras först vilka risker för väpnade konflikter som förhållanden inom och mellan europeiska stater kan medföra. Sådana bedöms företrädesvis ha samband med den tyska frågan och med förändringar i Östeuropa. En rad hypotetiska förlopp, som skulle kunna leda till skarpare motsättningar, tas i denna del av studien upp till Bland dessa behandlas granskning. förändringar i tysk politik och militär styrka, oroligheter som skulle kunna framkalla främmande ingripande, ingrepp mot Berlin eller dess tillfartsvägar, omvälvningar i östeuropeiska länder eller förändringar i försvarspakterna i Europa. Slutsatsen har för dessa fall i studien blivit, att ingen av de europeiska staterna under den tidsperiod som avses rimligen kan förväntas ta risken av att inleda mera omfattande militära aktioner. Möjligheten finns likväl att smärre kriser kan uppstå och av olika skäl utvidgas till mer allvarliga väpnade sammanstötningar. övervägande skäl talar dock för att sådana kriser skall kunna begränsas och hejdas på ett tidigt stadium. I detta avsnitt tas därefter upp stormakternas målsättningar och agerande och möjligheten att konflikter mellan dessa makter berör den europeiska kontinenten. Militärtekniska och politiska förhållanden bedöms dock medverka till att minska riskerna för ett sådant händelseförlopp. Härvid på-

särskilt, att de europeiska staternas ökade politiska självständighet pekas och relativa militära styrka är medföra att i framtiden blir ägnade Europa mindre direkt berört av eventuella konflikter mellan stormakterna. I ett avsnitt möjligheten av sådana i det nortredje dryftas störningar diska området, som kan öka risken för konflikter här. Vidare tas upp fråi vilka lägen stormakter kan tänkas företa aggressiva gan världspolitiska mot de nordiska länderna. Vid behandlingen av det förstnämnda handlingar särskild uppmärksamhet åt det samband som förekomspörsmålet ägnas mit mellan i Norden och i Tysklandsfrågan. Härvid anläget skärpningar dessa konfliktfaror kan vara av de nordiska staternas ges hur avhängiga Vidare berörs i säkerhetsavseende av ett ökat ekoegen politik. följderna nomiskt och samarbete mellan nordiska och västeuropeiska stater politiskt samt förändringar i de nordiska staternas paktpolitik eller försvarsupp- Den som i studien sker av dessa fall inte på att byggnad. genomgång tyder som avsevärt ökar konfliktfaran behöver befaras från några störningar utgå det nordiska området. Avsevärt utrymme ägnas en diskussion av de internationellt-politiska som skulle kunna leda till olika slag av kränkningar av svensk förlopp, suveränitet och Härvid undersöks först de sätt

självbestämimanderätt. på

vilka kan ske av lokala konflikter. En stormakt spridning utomeuropeiska kan tänkas ta en sådan konflikt till motiv för att gripa till väpnade åtgärder kan då vara t. ex. att mana den andra stormakten till återi Europa. Syftet hållsamhet att demonstrera farorna i situationen, att den genom tvinga andra stormakten att sina resurser, att söka uppnå politiska mål sprida medan den andra stormakten är annat håll eller att vinna engagerad på taktiska fördelar i den bakomliggande konflikten respektive kompensera I dessa situationer kan också bli motgångar i denna. preventiva åtgärder aktuella för en stormakt som befarar att annars bli förekommen. I studien hävdas, att flertalet av dessa fall har föga relevans för en direkt spridning av en konflikt till där en avhållande faktor är den utomeuropeisk Europa, starka sannolikheten för att åtgärder av någon part i en spänd väpnade situation leder till storkrig. Vad särskilt de nordiska staternas i samband med en gäller ställning konflikt nämns först möjligheten att krigsläget ger upputomeuropeisk hov till en allmänt ökad aktivitet av sjö- och luftstridskrafter i Östersjöområdet. Detta skulle kunna leda till kränkningar av svenskt territorium och Dessa bör dock knappast medmöjligen väpnade sammanstötningar. I kan hävdas, föra direkta angreppsåtgärder. fråga om läget på Nordkalotten närhet till ett basområde innebär en viss att Norges omedelbara viktigt ryskt stormakterna kan väntas iaktta i en grad av säkerhet, då båda försiktighet situation för att inte en kris skall få ett explosionsspänd världspolitisk artat Däremot kan av och förlopp. möjligen avspärrning Östersjöutloppen

åtgärder för att bryta denna leda till att svenskt område dras in i en större, väpnad konflikt. torde här av båda sidor Upptrappningsriskerna uppfattas vara synnerligen stora. I fråga om konflikter i Europa får vid av det stormakvärdering utbyte terna i detta läge kan tänkas ha av svenskt område beaktas olika möjliga begränsningar av konflikten i fråga om dess varaktighet, intensitet, geografiska utsträckning och vapenanvändning. Dessa fall berörs kortfattat i studien. I ett fjärde avsnitt sker en allmän av vilka genomgång förlopp, genom konflikter kan spridas till andra än de Särursprungliga deltagarländerna. skild uppmärksamhet ägnas åt frågan om dessa kan spridningsförlopp tänkas leda till väpnade åtgärder mot Här behandlas också F Nzs Sverige. roll för att förebygga och förhindra att konflikter Detta sker bl. a. utvidgas. genom det ekonomiska och sociala arbetet och det internationella förhandlingsmaskineriet, som allmänt har till verkan att konflikter och förebygga uppnå samarbete. kan också med en rad olika me- Världsorganisationen toder, såsom medling och olika fredsbevarande hindra att melåtgärder, lanstatliga motsättningar bryter ut i öppen konflikt. Vidare kan FN hindra att konflikter sprids genom intervention av stormakterna. Insatserna i Kongo och Cypern är exempel detta. på I ytterligare avsnitt behandlar studien risker för konflikter i Asien, Afrika, Mellanöstern och Latinamerika samt möjligheterna av att sådana konflikter kan utvidgas till världsomfattande, Mellanväpnade sammanstötningar. östern och i synnerhet Sydostasien härvid som de två omanges viktigaste råden, där väpnade konflikter även i framtiden kan tänkas leda till konfrontation mellan stormakterna.

KAPITEL 5

och

säkerhetspolitiska utgångspunkter överväganden

5.1 F örsvarsbeslutens konsekvenser på lång sikt

En del av de beslut om försvaret som nu är aktuella att fatta får konse-

kvenser långt in i framtiden. Detta kan belysas med några exempel från krigsmakt och civilförsvar. Beslut om anskaffning av militär materiel kan

effekt först efter två till fem år och materielen kan vara kvar i

ge operativ

efter 15 till 20 år eller i vissa fall ännu längre. Den materiel som våra

tjänst förvaltningar och försvarsindustrier nu börjar projektera kommer i de flesta fall att vara kvar i tjänst åtminstone under 1980-talet. De skyddsrum som nu bör vara användbara lika länge som de byggnader i vilka de in-

byggs

ryms. En Värnpliktig, som börjar sin grundutbildning i år, står enligt nuva-

i rande normer kvar i krigsorganisationen till efter år 1990. Det försvar vi nu har är resultat av beslut och åtgärder under en lång av år. Denna kontinuitet har möjliggjort för oss som en liten, alliansföljd fri nation att bygga upp och vidmakthålla ett starkt försvar. Beroende av vad som prioriteras inom ramen för ett försvarsbeslut kan även lika kostnadsramar effekt lång sikt. Under alla ge olika på kort resp.

förhållanden är det dock att söka bilda sig en någorlunda betydelsefullt hållbar o1n de internationella, och tekniska miljöer i uppfattning politiska vilka försvaret i framtiden kan komma att verka. I den utsträckning en osäker framtid kan överblickas bör, med hänsynstagande till de jämsides

ekonomiska ett försvarsbeslut baseras på prognoser för förutsättningarna, och studier av alternativa framtida miljöer. Sådana prognoser och studier

är en nödvändig förutsättning för ett väl avvägt försvarsbeslut.

mellan och kan av de därav berörda stor-

Växlingar spänning avspänning

makterna mötas snabbt förändrade engagemang i kriser i olika degenom

lar av världen, förändringar i en världsomspännande basverksamhet

genom eller av de stående styrkornas numerär. Däremot karak-

genom förändring

teriseras vår försvarsverksamhet av att vi genom koncentrerad Värnplikts-

utbildning och fortlöpande materielanskaffning skapar mobiliseringsbara försvarsresurser. För att nå största effekt i detta hänseende söker vi på allt

sätt hålla ned de kostnaderna. Då vi därför inte har stående styrkor

löpande

av nämnvärd omfattning har vi givetvis mycket mindre möjligheter att dra ned den försvarsverksamheten utan att göra ingrepp i den

fredsmässiga

7-614877

grundläggande kapaciteten. Därvid skiljer vi oss från stormakterna och andra militärt betydande nationer. Betydande anpassningar av vår beredskap är dock möjliga att göra vid förändringar i det utrikespolitiska läget. Härför krävs dels en effektiv uppföljning och av det utrikespolitiska dels att utvärdering läget, beredskapshöjningar Verkligen kan genomföras snabbt. Med hänsyn härtill bör de grundläggande principbesluten om försvarets utformning och omfattning baseras på bedömningar av utvecklingen på lång sikt. Besluten bör vara tillämpliga oavsett om avspänning eller tilltagande motsättningar för stunden präglar den utrikespolitiska situationen. Innan mera konkreta slutsatser kan dras om hur vår säkerhetspolitik mera i bör inriktas och hur medlen härför bör utformas är det nöddetalj att närmare de krafter som den internationella milvändigt analysera styr jöns utveckling och hur denna kan tänkas påverka förutsättningarna för vår säkerhetspolitik. De följande avsnitten fram t. o. m. 5.10 har sammanställts med utgångsbl. a. i underlag utarbetat för försvarsutredningens räkning av olika punkt expertgrupper.

5.2 De rika och de fattiga länderna Den tekniska och industriella utvecklingen utgör i första hand en grundval för nationernas välstånd och därmed även för individernas levnadsstandard. Denna utveckling skapar även förutsättningar för staternas sociala och nya politiska handlande. Av flera skäl har välståndsutvecklingen kommit att koncentreras till begränsade områden av jorden med stora skillnaganska der i levnadsstandard mellan dessa områden och övriga fattigare delar som följd. I de rikare länderna i Europa och Nordamerika betraktas det ekonomiska framåtskridandet som en nästan sj älvklar företeelse. Investeringarna i vetenskap och teknik ökas snabbare än någonsin förr. Den höga ekonomiska utvecklingsnivån möjliggör bättre utbildning, större social trygghet, högre konsumtionsstandard och delaktighet i den kulturella utvecklingen för alla samhällsgrupper. En förändrad avvägning mellan nationell suveränitet och behovet av internationell samverkan synes framstå som en naturligt följd av den tekniskt-ekonomiska utvecklingen. Allt flera problem måste lösas inom vidare ramar än de som de hittillsvarande nationalstaterna kan erbjuda. Men vägen till full internationell samverkan är i hanlång. sammanslutningar delsblock ter sig mot denna bakgrund som en utvecklingsfas för att möjliggöra en allt friare handel och en bättre fördelning mellan länderna av arbetsuppgifter, arbetskraft och andra produktionsfaktorer. Världshandeln domineras för närvarande av EEC, EFTA och Förenta sta-

terna, som tillsammans svarar för mer än hälften av det internationella varuutbytet trots att de inte omfattar mer än en sj ättedel av jordens befolkning. Comecon-länderna svarar för över tio av världshandeln, vil-

något procent ket måste anses vara litet i förhållande till deras produktionsvolym.

Den ökade internationella arbetsfördelningen kan också medföra nackdelar. Det enskilda landets sårbarhet för störningar ökas och nya möjligheter för ekonomiska påtryckningar tillkommer. Ekonomisk blockbildning kan även öka motsättningar mellan olika block samt mellan blockens medlemmar och utanför stående stater.

Nu pågående ekonomiska reformer inom Sovjetunionen avser att vidga tillämpningen av företagsekonomiska principer för att nå lägre självkost-

nad och räntabilitet i I samband därmed har företagen

högre produktionen.

fått vidgad rätt att anställa och friställa arbetskraft, att investera och att

bestämma åtminstone vissa priser. Om någon övergång till privat företagsamhet är det inte tal, men inriktningen mot marknadshushållning är påtaglig

och innebär ett närmande till Västeuropas ekonomiska system. Denna tendens förstärks ytterligare av att i Västeuropa den offentliga sektorn oav-

brutet växer och nya statliga planeringsinstitutioner tillkommer. Den på senare år ökade handeln mellan Öst- och Västeuropa kompliceras och hindras av de två områdenas principiellt olika samhällssystem. Den

ännu i medför att

så länge lägre utvecklingsnivån Östeuropa svårigheter erbjuda attraktiva exportvaror på färdigvaruområdet. ömsesidiga farhågor finns kvar att handeln med viktiga varor skall avbrytas av politiska skäl.

Man är därför inte beredd att göra sig beroende av den. Handeln mellan Östoch Västeuropa därför så länge nuvarande politiska läge består inte synes komma att leda till någon verklig arbetsfördelning områdena emellan utan förefaller främst att vara inriktad på att täcka mera kortsiktiga behov. Om misstron försvinner och de rent ekonomiska betingelserna får bli avgörande, finns till en avsevärd framtida expansion av handeln

möjligheter

mellan Öst- och Västeuropa. Den kan då medverka till att främja ytterligare samarbete och avspänning.

U-länderna står inför svåra ekonomiska och sociala problem. Befolkningsutvecklingen spelar härvid en central roll. Den minskning i befolkningstrycket som kan väntas till av en ökad industrialisering och därmed följanföljd

torde vara och de direkta de modernisering av levnadssättet långt avlägsen ekten torde inom tid knappast kunna änd-

familj eplaneringsproj överskådlig

ra denna bild. i förening med den långsamma ökning-

Befolkningstillväxten en av därför akuta problem i u-länderna. livsmedelsproduktionen skapar

Inom de rika länderna ökar förståelsen för att man måste vidta ekonomiska som sätter u-länderna i stånd att snabbt utveckla sin ekonomi. Mer

åtgärder

och mer har man hur u-ländernas många ekonomiska pro-

uppmärksammat

blem är beroende av förhållandena världsmarknaden och att den nu tra-

på

ditionella mäste kombineras med handelspolitiska åtgärder. u-landshjälpen

Många olika motiv för de större industriländernas engagemang i u-landsområdena torde föreligga. Den politiska och ideologiska kampen i världen har medfört att u-ländernas betydelse ökat. Industriländerna kan genom sin biståndsverksamhet främja den utveckling som bäst överensstämmer med deras politiska, ekonomiska och strävanden. De kan även strategiska tänkas utnyttja sin hjälp som påtryckningsmedel mot politiska förändringar och u-ländernas handlande i en konflikt. U-länderna har å sin sida, ehuru i betydligt mindre skala, vissa påtryckningsmedel gentemot industriländerna, främst u-ländernas export av som har vital betydelse för induprodukter striländerna, t. ex. olja och vissa mineraler. De av kolonialmakterna tidigare i u-landsområdena uppdragna gränserna, som nu blivit statsgränser, skär ofta tvärs igenom etniska och religiösa Stam- och är särskilt påtaglig i Afrika gruppbildningar. språkförbistringen och på sina håll i Asien. Även när skilda religioner konfronteras i samma land ofta minoritetsproblem samt självstyrelse- och frigörelsesträuppstår vanden. Motsättningarna har en tendens att förvärras, när en minoritetsgenerellt har en annan ekonomisk och social status än majoriteten, grupp

t. ex. behärskar handels- och affärsväsendet eller utgör en socialt eftersatt

och föraktad grupp. För att hålla tillbaka splittringstendenser av många slag måste statsmakten vara stark. I de afro-asiatiska stater, där ett parlamentariskt styrelsesätt infördes omedelbart efter den koloniala frigörelsen, har detta i regel ersatts av eller militärdiktatur. Genom det auktoritära styrelseskicenpartisystem ket får emellertid svårt att Deras oppositionella grupper göra sig gällande. väg att politiska förändringar blir statskupper och våld. genomföra För att få en ekonomisk utveckling i u-länderna krävs betydande igång insatser från industriländerna, minskningar av skyddstullar, betydande och stabil u-ländernas produkter, tekniskt och ekonomiskt rimlig prisnivå på bistånd samt i Om inte sådana insatser kominvesteringar produktionen. mer till stånd och vidmakthålls som en väsentlig uppgift för de rika länderna är risken stor att u-länderna för tid kommer att förbli lika fatöverskådlig tiga och hungrande som idag. . den ekonomiska utvecklingen i Europa och Sammanfattningsvis synes Nordamerika leda till snabbt ökat samarbete och en ökande

ett regionalt

internationell i fråga om industriell Motsättarbetsfördelning produktion. ningar mellan Öst- och Västeuropa och i många fall anspråk på allsidighet i det landets näringsliv verkar ännu hämmande. Den ekonomiska egna dock kunna underlätta en utjämning av motsättningutvecklingen synes arna mellan hittillsvarande stormaktsblock. Däremot kommer konflikter inom och mellan u-länder, ofta försvårade genom stormaktsinblandning, och motsättningar mellan fattiga och rika länder av allt att döma att under överskådlig tid återkommande hot mot freden i världen. skapa

5.3 Den militärtekniska utvecklingen Tiden efter andra världskriget har kännetecknats av en stark expansion av teknik och delar av stormakternas resurser för vetenskap. Betydande forskning och utveckling satsas på militära ändamål. Dominerande utvecklingsobjekt är kärnladdningar och vapenbärare för dem, atomubåtar samt rymdteknik, men även kemiska och biologiska stridsmedel samt den mera konventionella vapentekniken utvecklas snabbt. Det partiella provstoppsavtalet år 1963 har inte hindrat en fortsatt teknisk utveckling på kärnladdningsområdet. Härom vittnar sammanlagt ett 150-tal underjordiska prov i Förenta staterna och Sovjetunionen efter det avtalet ingåtts. Både Frankrike och Kina har gjort prov i atmosfären. Utvecklingen av de civila atomenergiprogrammen ger väsentliga erfarenheter som kan utnyttjas även för framställning av kärnladdningar. Detta innebär bl. a. att åtskilliga stater, som nu saknar egna kärnladdningar, med tiden kommer att få ökade tekniska möjligheter att framställa sådana. De torde dock knappast kunna räkna med någon teknisk hjälp från de nuvarande kärnvapenmakterna. De ballistiska fjärrobotsystemen, som förutsätter användning av kärnladdningar, kommer genom modifieringar och utveckling av nya versioner att successivt ytterligare förbättras. Styrningsnoggrannheten och funktionssäkerheten ökas och genom utnyttjande av motmedel minskas möjligheten att robotarna i banan. Rohotorna kan komma att förses med :ett bekämpa antal individuellt styrbara stridsdelar, varigenom flera mål samtidigt kan anfallas. Genom förläggning i skyddade underjordsanläggningar eller ombord på ubåtar kan sårbarheten hållas låg. Forskningen och utvecklingsarbetet inom stormakterna för att åstadkomma ett effektivt försvar även mot ballistiska robotar fortsätter med stor intensitet. Ett sådant försvar kommer emellertid om det skall bli någorlunda effektivt mot en anfallande stormakt att bli mycket kostsamt och En begränsad anskaffning har dock beslutats både i Sovjetkomplicerat. unionen och Förenta staterna. Rymdsatelliter militärt av stormakterna för navigering, meutnyttjas teorologi, radiokommunikationer och spaning. Med hjälp av spaningssatelliterna kan stormakterna fortlöpande bl. a. militära installationer följa upp på varandras områden. Satelliternas militära betydelse kommer att öka. Utvecklingen i fråga om kemiska och biologiska stridsmedel fortsätter inom stormakterna och dessa makter har redan idag kemiska och troligen även biologiska stridsmedel att Dessa stridsmedel kännefärdiga utnyttjas. tecknas bl. a. av att de är billiga att framställa. Genom de s. k. stridsvårdesnedsättande ämnena ökas. möjligheterna att anpassa insatsen av kemiska stridsmedel till den verkan man vill uppnå. Intet tyder f. n. på att intresset för BC-stridsmedel skulle komma att minska. Snarare kan strävan att und-

vika kärnladdningskrig komma att förskjuta intresset mot detta område. Möjligheterna att motstå anfall med olika slag av kemiska stridsmedel har

emellertid ökat tack vare det skydd som kan åstadkommas genom förbättrad utrustning. Sådan skyddsutrustning har emellertid anskaffats endast i mycket begränsad omfattning för civilbefolkningen.

I och för sig är det fullt möjligt att ansträngningarna på det militärtekniska området kan leda till nya vapentekniska genombrott och tillämpning-

ar som - om av endast ett av stormaktsblocken - kan leda de utnyttjas

till allvarligare rubbningar i rådande maktbalans. Utveckling, produktion

och inlemmande i den militära organisationen av ny, kvalificerad materiel,

är dock en både tidskrävande och dyrbar process. Med det internationella

informationsutbyte som regelmässigt sker och med den därav följande mellan stormaktsblocken i den tekniska utvecklingen före-

parallelliteten

faller det rimligt att anta att stridsmedel som anskaffas av den ena sidan inom kort leder till motsvarande anskaffning eller anskaffning av motmedel andra sidan. Erfarenheterna för ett mot-

på tyder på att utvecklingstiden medel är kortare än för det stridsmedel det är avsett mot. Följderna av tek-

niska genombrott begränsas också av att stormakterna fördelar sin avsinsemellan olika

skräckningskapacitet på flera ganska vapensystem.

Kostnaderna för moderna och tenderar att

komplicerade vapensystem

Flera av de t. ex. ballistiska robotar och me-

stiga. dyraste vapensystemen,

del för aktiv bekämpning av dessa, ingår emellertid inte i de små staternas försvar. Liksom kommer det också i framtiden bli nödvändigt för

tidigare

små stater att från större länder köpa materiel, som behöver anskaffas endast i ett mindre antal. Erfarenheterna visar däremot att även små men länder att själva ut-

högt industrialiserade som Sverige har goda möjligheter

veckla och tillverka huvuddelen av den erforderliga utrustningen. Genom en samverkan kan vidare av stater åstadkomma en mer eko-

vidgad grupper nomisk av kostnader och även skapa underlag för större projekt. fördelning

Den tekniska utvecklingen även den forsknings- och utveck-

påverkar som en stat har genomföra. stormakterna kan t. ex. lingspolitik möjligheter

under inledningsfasen av ett utvecklingsarbete satsa på ett större antal och sedan det som under utvecklingen visat sig

projekt samtidigt välja

mest fördelaktigt. En mindre nation torde emellertid vara tvingad att koncentrera resurserna till ett fåtal projekt som noggrant utvalts med hänsyn

till och uppställda krav på prestanda, tektillgänglig utvecklingskapacitet

niska och resurser m. m. Redan från början kan det bli nödvän-

personella

digt att satsa på en enda utvecklingslinje som bl. a. genom sin anpassbarhet med stor säkerhet bedöms motsvara de behov som föreligger vid tid-

punkten för leverans. Valet underlättas för vårt lands del av att prestanda-

kraven kan begränsas, eftersom materielen behöver kunna verka endast i eller i anslutning till vårt eget område.

5 .4 Stormaktspolitiken misstro mellan stormaktsblocken har karaktäriserat stormakömsesidig ternas handlande under tiden efter andra världskriget. Stormakterna har efter hand sökt skapa sig trygghet mot överraskande anfall från motparten genom att anskaffa vedergällningsstyrkor, bestående av ett stort antal ballistiska robotar försedda med kärnladdningar och förlagda i skyddande baser till lands eller till sjöss. Genom en hög skyddsnivå blir det omöjligt för endera överraskande anfall förstöra vederparten att genom motpartens gällningsstyrkor. Den som angriper måste vara beredd på ett förödande vedergällningsanfall. Härigenom har skapats en mycket stark återhållsamhet mot insats av de ballistiska robotarna för en fjärrkärnladdningsförsedda bekämpning av stormakternas egna territorier. Oro har uttryckts för att denna återhållsamhet skall utnyttjas av en stormakt för att genom en begränsad men överraskande operation med konventionella stridsmedel fram sina positioner. Därmed skulle motparten flytta ställas inför valet att det läget eller tillgripa antingen acceptera uppkomna ett vedergällningsanfall. För att förhindra att ett sådant dilemma uppkommer har stormaktsblocken stationerat militära främst betydande styrkor, längs den gemensamma gränsen i Europa. Genom Kuba-konflikten hösten 1962 synes båda stormakterna ha blivit starkt medvetna om de ytterst begränsade möjligheterna att flytta fram positionerna eller att agera i varandras intressesfärer. Det militärpolitiska läget har alltså lett till att stormakterna rådande politiska tvingats acceptera maktförhållanden även om de motsättningarna kvarstår. En grundläggande viss har inträtt, delvis av medvetandet om denna teravspänning betingad rorbalans men delvis av ideologiska och ekonomiska utvecklingstendenser. Därmed har bl. a. överenskommelser om rustningsbegränsande åtpartiella gärder Dessa av dels 1963 års överenskommelse om förmöjliggjorts. utgörs bud mot kärnvapenprov ovan under vatten och i rymden, till vilket jord, dock inte Frankrike och Kina anslutit sig, dels en kärnvapenmakterna överenskommelse, likaledes år 1963, om att kärnvapen och andra massinte skall få placeras i yttre rymden, dels slutligen i paralförstörelsevapen lella och men formellt av varandra oberoende sovjetiska och samtidiga amerikanska beslut år 1964 att reducera av anrikat uran och produktionen plutonium. Denna produktion bedöms dock fortfarande vara betydande. Stormakterna har dock inte ansett sig våga bryta dödläget i nedrustningsfrågan eller i den för en varaktig avspänning i Europa centrala frågan om framtid. Fruktan för ett återigen aggressivt Tyskland synes vara Tysklands i de östeuropeiska staterna. Diskussionen om ett västtyskt medinflydjup tande över NATO:s har även spelat en framträdande roll under kärnvapen nedrustningsförhandlingarna i FN:s generalförsamling och i nedrustningskommissionen i Geneve. och Förenta staterna lade i augusti Sovjetunionen

1967 fram likalydande förslag till avtal om förbud mot fortsatt spridning av kärnvapen utan att dock därvid behandla kontrollfrågan. Delvis som en följd av det beskrivna maktbalansläget i Europa har uppluckringstendensei- kommit till synes inom båda stormaktsblocken. Inom

NATO har Frankrikes utträde ur det rent militära samarbetet gett anled-

ning till diskussioner om det framtida behovet av alliansen. Uppfattningen att behov föreligger av fortsatt samverkan har dock kommit till klart uttryck i medlemsländerna. Alliansens inriktning och organisation omprövas nu. Inom WP anses vissa liknande tendenser ha gjort sig gällande. Här är det bl. a. Rumänien som förefaller önska modifiera paktens bestämmelser och synes ha begärt samråd om samt dessutom ha kärnvapenstrategien önskat debatt om militäralliansen och förordat allmänt tillbakadragande av utländska trupper från europeiska områden. Ökad ömsesidig anpassning och förskjutningar i ståndpunkterna i försiktighetens tecken har alltså i viss mån avlöst de låsta positioner som kännetecknade stormaktspolitiken under den tid då det kalla kriget i Europa dominerade världsläget. De nya tendenserna i stormaktspolitiken innehåller inslag av återhållsamhet och försiktighet som bl. a. tagit sig uttryck i att stormakterna har försökt medverka till att dämpa lokala konflikter, i vissa fall att genom avhålla sig från inblandning, i andra fall genom påtryckningar eller diplomatiska aktioner. Vad gäller krigsutvecklingen i Vietnam är det dock uppenbart att detta krig inrymmer allvarligare risker för en utvidgning än tidigare inträffade lokala konflikter, främst genom Förenta staternas allt större militära engagemang i nära grannskap till Kina. De starka motsättningar i Mellersta Östern, som ledde till mellan Israel och arabkriget länderna i juni 1967, kvarstår alltjämt och någon lösning på problemen är inte i sikte. Kinas mål synes vara att efter mer än ett århunrade av svaghet och utländskt beroende uppnå inre och yttre styrka, bli erkänt som stormakt samt få vissa territoriella anspråk tillgodosedda. Strävandena mot dessa mål motarbetas enligt kinesisk uppfattning främst av Förenta staterna som sedan andra världskriget fått inflytande i en rad länder runt Kina. Även om Kina är den militärt starkaste av de rent asiatiska staterna bedömer man i Kina troligtvis inte att Förenta staternas politik kan mötas ett genom öppet krig. Grannstaterna måste enligt kinesisk istället förmås att uppfattning samverka i en mot ›imperialisterna» fientlig eller åtminstone neutral riktning. Den egna kärnvapenutvecklingen förutsätts därvid komma väsentligt att stärka Kinas ställning i Asien. Trots regimens aggressiva deklarationer har dess utrikespolitik hittills varit återhållsam. De rysk-kinesiska motsättningarna synes bl. a. ha sin grund i ideologiska och maktpolitiska samt i någon mån territoriella tvister. Genom att Sovjetunionen inlett en politik inriktad på fredlig samexistens med »kapitalistländerna› och därtill avbrutit sin hjälp till Kina anser kineserna att kom-

munismen försvagats. Förenta staterna har fått möjlighet till en hårdare politik i Kinas grannskap. Denna situation synes ställa Sovjetunionen inför ett dilemma. Inte minst med hänsyn till de samhällsekonomiska problemen Sovjetunionen eftersträva en avspänning gentemot Förenta stasynes terna. Samtidigt kan emellertid konkurrensen om inflytande i u-länderna leda till en hårdare politik, särskilt med hänsyn till Förenta staternas Vietnam-engagemang. I maktbalansen mellan de två stormaktsblocken har genom Kinas ökade betydelse och den fortsatta spridningen av kärnvapen tillkommit nya faktorer som gör den framtida utvecklingen mera svårberäknelig. Ytterligare stater kan komma att besluta om av kärnvaanskaffning pen, såvida inte stormakterna lyckas nå enighet om och få allmän uppett avtal avsett att hindra detta. T. ex. kan Indien inför slutning kring om kinesisk komma att bedöma en anskaffning nödfarhågor aggression På sikt kan även finnas risk för spridning av kärnvapen till vändig. längre stater i Mellersta Östern, varigenom lokala konflikter där skulle bli långt farligare än hittills. De beslut om begränsad anskaffning av antirobotar (ABM) som fattats av stormakterna har främst motiverats av behovet att kunna möta ett kommande hot från andra rangens såsom Kina och kärnvapenmakter Frankrike. stormakternas hegemoni i världspoli- Härigenom understryks tiken. Dessutom kan antirobotarna utnyttjas för att möta enstaka av misstag eller i utpressningssyfte från andra stormakter skjutna ballistiska robotar. Denna utveckling skulle närmast leda till ytterligare Stabilisering av terrorbalansen. Däremot kan anskaffningsbesluten leda till en intenav och i samband därmed forcerad utveckling av sifiering kapprustningen medel och motmedel. för tekniska överraskningar från mot- Farhågorna sidan ökas. Vidare kommer behoven att kärnvapenproven i atåteruppta mosfären att öka. Den snabba tekniska ha minskat stormakternas behov utvecklingen synes av framskjutna baser för att upprätthålla den ömsesidiga kärnvapenbalansen. Anskaffningen av antirobotar kan dock leda till behov av framskjutna radarstationer för och stridsledning. Dessutom medför möjligförvarning heten konventionell nivå ett kvarstående behov av framskjutna av krig på flygbaser.

5.5 Förenta Nationerna som fredsfaktor

En överblick och ett försök till sammanfattning av det internationella läget kan inte göras utan en värdering av Förenta Nationernas ställning. Det finns skäl erinra om att FN:s möjligheter att verka som garant för medlemsstaternas säkerhet förutsätter samverkan mellan främst stormakterna- Denna sin tilltänkta huvudroll har FN inte kunnat spela. Intet tyder heller

på att så skall kunna ske inom överskådlig tid; härtill räcker inte stormakternas Men däremot kan stormakterna enighet. ha ömsesidigt intresse av att låta FN tjäna som världspolitiskt diskussionsforum och som instrument för att hindra konfliktsituationer att urarta till väpnade konfrontationer mellan stormakterna. Konflikter kan, även om någon lösning inte nås, åtminstone föras undan från den farozon, där de omedelbart hotar världsfreden. För den son1 ser till dessa realiteter med erkännande av begränsningarna står det klart att FN är ett redskap, med vars medlems-

hjälp

staterna kan samverka för fredens bevarande. Som sådant kan FN inte undvaras. Ett led i denna FN:s verksamhet är helt naturligt den viktiga roll såsom som

opinionsbildande organ organisationen i gynnsamma fall

kan spela. FN möter dock stora svårigheter i sin verksamhet. En är

åsiktsbrytningarna i fråga om generalförsamlingens och säkerhetsrådets konstitutionella

befogenheter.

5.6 Sveriges och dess grannländers betydelse strategiska

Riskerna för att vårt land skall bli utsatt för krav på avsteg från neutralitetspolitiken, för ett lokalt krig eller för ett storkrig beror bl. a. på vilken betydelse stormakterna tillmäter vårt land. Denna betydelse växlar med den

storpolitiska situationen.

En betydande del av Sovjetunionens oceangående uhåtar är baserad i ett

fåtal hamnar vid Norra Ishavet. Av dessa är endast två större hamnar isfria året runt. På den norska sidan om gränsen finns däremot goda,

naturliga förutsättningar för utbyggnad av baser. Den sovjetiska ishavs-

marinens basering är också ogynnsam på grund av stora avstånd till tänkbara militära operationsområden. Det havsfiske i industriell skala som bedrivs med utgångspunkt från bl. a. Murmanskområdet torde även ha

stor betydelse för Sovjetunionens livsmedelsförsörjning och skyddet härav

torde vara angeläget. Det skulle därför vara till sjöoperativ fördel för Sov-

jetunionen om dess positioner kunde flyttas fram såväl inom Nordkalotten

som längre söderut på Norges västkust. Det kan på motsvarande sätt antas vara ett väsentligt intresse för NATO att förhindra eller försvåra sovjetiska operationer inom Ishavsområdet.

Utgångsläget för sådana motåtgärder är fördelaktigt genom att t. ex. Nordnorge, Island och Grönland kan utnyttjas av NATO för basering av bl. a. sjö- och flygstridskrafter. I Norge kan man också iaktta en klar kraftsam-

ling till försvaret av landets nordliga regioner. Insats av andra NATO-

förband än norska är även förberedd. Övningar av just sådana operationer

har genomförts under senare år vid flera tillfällen. Sovjetunionens upp-

repade protester mot övningarna är ett bevis för att den andra parten med

intresse följer situationen i detta område.

kommunikationer och behov av t. ex. måste man Med hänsyn till flygbaser räkna med risk för att svenskt territorium skall komma att beröras vid större operationer på Nordkalotten. Denna risk torde Öka ju längre söderut i Norge operationsmålen är satta. och har redan i fred stor ekonomisk bety- Östersjön Östersjö-utloppen delse för samtliga strandstater i Inskränkningar i nyttjanderät- Östersjön. ten och torde därför snabb-t få allvarliga konsekvenser. genomfartsrätten I händelse av bedömas få krig i Centraleuropa kan Warszawa-pakten (WP) särskilt stort behov av sjötransporter i Östersjön. I vissa kan man inom WP bedöma det vara att kunna lägen nödvändigt med en del av - bl. a. ilbåtar -« utanför operera Östersjö-flottan Östersjön, dvs. kunna utnyttja sunden för ut- och framför allt vid ett mera inpassage, Från sida förekommer en omlångvarigt krig. Warszawa-paktsstaternas fattande militär övningsverksamhet och en intensiv övervakning av södra Östersjön och Östersj ö-utloppen. NATO kan av motsvarande skäl ha ett starkt intresse av att helt behärska för att dels hindra WP att dessa för offensiva Östersjö-utloppen utnyttja operationer, dels möjliggöra egna offensiva operationer i Östersjön. I detta hör även den västtyska flottans bassituation obsammanhang serveras. Västtyska sjöstridskrafter utsträcker numera sin övningsverksamhet till stora delar av Därvid har bedrivits nära Östersjön. övningar svenskt territorialvatten utanför t. ex. Blekinge och Gotland. Svenskt territorium har även kränkts vid ett flertal tillfällen. Danmark har som medlem i NATO anslutit sig till det gemensamma kommandot för Östersjö-utloppen, även om inga danska stridskrafter i fred är underställda kommandot. Övningar av stor omfattning har genomförts inom området Sovjetunionen har redan från början motkring utloppen. arbetat kommandots tillkomst. Från sida kan särskilt näm- Sovjetunionens nas strävandena under 1960-talet att till ett »fredens hav› göra Östersjön och vid den internationella sjörättskonferensen i Geneve år 1958 förslaget att Öresund och Bälten skulle stängas för icke strandägares örlogsfartyg redan i fred. Under då är neutralt kan folkrättsligt tillåten s. k. krig Sverige av med utnyttjande av svenskt oskadlig genomfart krigförandes fartyg vatten, t. ex. ända upp till norra Bohuslän, skapa känsliga situationer. Parallellt med den marina verksamheten i Östersjön pågår en omfattande Denna har vid flera tillfällen lett till kränkningar av svenskt flygaktivitet. territorium från båda stormakternas sidor. Frankrikes utträde ur det militära NATO-samarbetet kan leda till att och Danmark får större -som bas- och stödområden för Sydnorge betydelse försvaret av Centraleuropa, i synnerhet Västtyskland. Svenskt territorium är inte av för den som vill avgörande betydelse kontrollera och utnyttja Östersjö-utloppen. Säkerheten i en sådan kontroll kan dock bedömas öka väsentligt för en makt som utöver Danmark dispo-

nerar Skåne, Västkusten och södra För att effektivt de be= Norge. utnyttja tydande sjöstridskrafter som NATO redan nu har inom Östersjöonirådet och härutöver kan tillföra vid behov, kan NATO önska utvidga bassystemet. Härvid erbjuder Sveriges sydöstra och östra kust samt Gotland goda baseringsmöjligheter för sjöstridskrafter. Från luftoperativ synpunkt torde det svenska territoriet kunna ha såväl offensiv som defensiv betydelse för båda parter. Från offensiv synpunkt kan t. ex. båda stormaktsblocken bedömas ha intresse av att disponera flygbaser i Sverige. NATO kan förbättra sina därigenom operationsmöjligheter bl. a. gentemot WP:s sjötrafik och marina baser i liksom mot Östersjön baser i Murmansk-området. WP å sin *sida kan ha behov av att kunna disponera flygbaser i Sverige för att därigenom med attackflyg kunna verka mot mål i Norge och på havet därutanför. WP kan också ha intresse av en sådan basering för att därifrån bekämpa NATO:s Övervattensstridskrafter och sjötrafik i Nordsjön. Betydelsen av att kunna basera offensivt flyg iSVerige kan bedömas öka efter hand som det taktiska attackflygets roll inom stormakternas flygstridskrafter ökar. Härtill bidrar det faktum att NATO i Nordnorge disponerar endast ett fåtal flygbaser.

NATO:s luftförsvar är redan nu framskjutet till Skandinavien genom

de luftbevakningsorgan, flygbaser och luftvärnsrobotförband m. m. som finns i Norge och Danmark. En framflyttning av luftförsvaret till svenskt territorium skulle dock från bl. a. förvarningssynpunkt medföra fördelar. För luftförsvaret av den sovjetiska och polska Östersjö-kusten och innanför liggande områden skulle en framflyttning av WP:s luftförsvarsorgan till Skandinavien innebära betydande fördelar. Även luftrummet som sådant har strategisk betydelse. Luftoperativ verksamhet skulle i vissa situationer kunna underlättas för de i ett krig deltagande parterna genom överflygning av svenskt territorium. Från defensiv synpunkt skulle däremot ett neutralt Sverige kunna som en utnyttjas barriär mot motpartens luftoperationer. Även från mark- och sjöoperativ synpunkt kan motsvarande synsätt anläggas, allt dock under förutsättning att vi kan hävda vår neutralitet.

5.7 Det nordiska området Vad läget i Norden beträffar kan inledningsvis konstateras, att de nordiska ländernas säkerhetspolitik hänger mycket nära samman. Däremot har dessa länder valt olika vägar för att säkra sin trygghet. Såväl dansk som norsk försvarspolitik bygger på att man inte tror sig kunna stå utanför ett framtida storkrig i Europa. Med sin politik syftar man främst till att minska riskerna för krig. Men om ett sådant krig inträffar, får man inte ännu en vara så oförberedd för en försvarsstrid att gång

denna, även om man får utifrån, slutar med en relativt lätt seger hjälp för en För att kunna stå emot ett anfall måste man angripare. i längden lita till en från allierade och denna hjälp måste förberedas betydande hjälp redan i fred. Både Danmark och har bedömt att den och Norge politiskt ekonomiskt i anslutning till NATO. Danförmånligaste lösningen ligger marks har medfört att även NATOoch Norges strategiska betydelse övriga länder önskat en sådan lösning. I motsats till andra NATO-stater medger inte Danmark och Norge, att utländsk trupp eller kärnvapen i fredstid baseras på deras territorier. Man har därmed velat markera allianspolitikens uteslutande defensiva syfte. Nordkalottens strategiska betydelse och det flankskydd som Sverige erhar lett till att det norska försvaret i fredstid koncentrerats till bjuder För att så undvika sådant som kan verka Nordnorge. långt möjligt provocerande bedrivs dock både övningar med utländskt deltagande och allierade långt ifrån gränsen till Sovjetunionen. Trots detta har flygoperationer sovjetisk kritik riktats mot Norges NATO-engagemang och främst mot den militära övningsverksamheten i norr. Även olika former av danskt-tyskt militärt samarbete inom NATO:s ram, t. ex. gemensamma övningar med trupp på dansk mark, har starkt kritiserats av Upprättandet av det dansk-tyska enhetskomman- Sovjetunionen. dot år 1961 vara en av orsakerna till de i anslutning härtill gjorda angavs påtryckningarna mot Finland. sovjetiska Finland har bedömt att de bästa förutsättningarna att bevara och utveckla en att på alla sätt söka vinna självständig politik skapats genom och förtroende. Det främsta uttrycket för denna underbygga Sovjetunionens 1948 års och biståndsavtal mellan Finland och politik utgör vänskaps- Genom detta avtal förbinder Finland att tillse att finskt Sovjetunionen. sig territorium inte som bas för mot Sovjetunionen. Om ett utnyttjas angrepp hot härom skulle skall sinsemellan överlägga. I avtalet föreligga, parterna -erkänner emellertid Finlands strävan att stå utan- Sovjetunionen samtidigt för stormakternas intressekonflikter. Detta innebär ett erkännande av landets neutralitetspolitik. På finskt håll man tillmäta det svenska försvarets styrka och Sovsynes förtroende för den svenska neutralitetspolitiken stor betydelse. jetunionens Dessa faktorer anses minska för aggression väster- Sovjetunionens farhågor ifrån centrala Finland. Till av innehav av den genom följd Sovjetunionens baltiska kusten anses den finska kusten i söder inte vara av central betydelse. Den finska debatten har därför till stor del konsäkerhetspolitiska centrerats på nordkalottproblemen. I det nordiska området har motsättningar och misstro mellan stormakterna hittills inte lett till uttalade farhågor för offensiva framstötar från eller starka militära Ett väsentligt skäl motparten styrkekoncentrationer. en samlad nordisk - den svenska allianshärtill är - enligt bedömning

fria politiken stödd på ett starkt försvar, begränsningarna i de danska och

norska NATO-engagemangen samt den speciella utformning som Finlands

neutralitetspolitik fått.

Med till det nordiska områdets strategiska betydelse har stor-

hänsyn

makterna under alla förhållanden ett visst intresse för detta område. Såsom de enskilda nordiska länderna valt sina vägar har, såvitt kan bedömas, stormakternas engagemang i området begränsats så långt detta varit möjligt samtidigt som vart och ett nordiskt land kunnat tillgodose de mest

angelägna kraven i fråga om sina egna säkerhetspolitiska intressen.

Väsentliga försvagningar av det svenska försvarets styrka relativt omvärlden kan rubba denna bild av stabilitet och balans i Norden. lnom stormaktsblocken kan farhågor för offensiva framstötar från motparten aktualiseras. För att motverka dessa kan försvarsförberedelser i nya riktningar bli nödvändiga och kanske därmed även basering av stormaktsför-

band i de nordiska i fredstid. Även Sveriges situation skulle grannländerna

härigenom försämras.

5.8 Terrorbalans och krigsanledningar

Genom terrorbalansen har stormakternas möjligheter att direkt utnyttja de

enorma stridskrafter som står till deras förfogande för att gentemot varandra uppnå politiska mål blivit starkt begränsade. För att belysa terrorbalansens natur skall stormakternas faktiska handlingssätt i ett antal krissituationer kortfattat behandlas. Uttalade hot om har förekommit och

användning av kärnvapen sparsamt

senast under Kubakrisen är 1962. Sådana uttalanden som vid

Krustjev

skilda tillfällen fällde - dels år 1956 till Storbritannien och Frankrike i samband med Suezkrisen och dels år 1960 till flera länder i anslutning; till U-2-affären - om av har inte

möjligheten kärnvapenrepres-salier upp-

av hans efterträdare. Från båda stormakternas sida har framhâllits. repats militära melden näraliggande risken att konventionella sammanstötningar

lan dem leder till ett okontrollerat krig. Även när spänningen varit hög mellan stormakterna har dessa varit synnerligen försiktiga i sitt militära

handlande. De har sällan direkt uttalat hot om aktioner för att

väpnade

aktioner utan har sig till mer allmänna ut--

stödja diplomatiska begränsat

talanden. Farhågor att en kris skall utlösa en kedjereaktion som leder till en militär konflikt är framträdande och i hög grad diktera stormak-synes

ternas försiktiga politik. De kriser som mellan åren 1958 och 1962 utspelades kring Berlinfrågan

kan vars intentioner kan ha

ge exempel på denna politik. Sovjetunionen,

varit att Förenta staternas beslutsamhet att försvara Berlin, tog inipröva tiativet och ökade och försiktigt sina och såg noga

gradvis påtryckningar

till att skulle behöva frambringa en våldsam niotreaktion.. ingen åtgärd,

Östtyskland fick självt spela en framträdande roll och kunde därigenom Sovjetunionen utan större prestigeförlust dra sig tillbaka. Den sovjetiska ledningen återtog själv vid flera tillfällen krav som blivit avvisade av västmakterna. Även under Kuliakrisen år 1962 gav såväl den amerikanska som den sovjetiska regeringen prov på stor återhållsamhet. Från rysk sida visade man sig ytterst angelägen att mildra konflikten och reparera den tidigare oförsiktigheten vid grupperingen av medeldistansrobotar på Kuba. Man godtog ett tillbakadragande utan att fasthålla vid villkor som hade framförts under krisens gång. Att döma av dess uppträdande under denna kris, ville Sovjetunionen inte ta så stora risker som ett ökat militärt eller engagemang direkt hot om väpnat våld mot Förenta staterna eller dess allierade hade inneburit. På amerikansk sida betedde man sig likaså återhållsamt och visade en tydlig avsikt att underlätta de sovjetiska eftergifterna. De hot som kom till uttryck gällde militärt våld en låg nivå men hölls på möjligheten hela tiden öppen för en kraftig militär intervention. Samtidigt framhölls tydligt att en motaktion på någon annan plats t. ex. Berlin skulle bemötas kraftigt. Händelseförloppet under Kubakrisen belyser också frågan om någon av stormakterna under en konflikt, där båda är engagerade, kan sätta i verket militära framstötar på annat håll för att kompensera motgångar i konflikten. I ett akut krisläge kan dock en dylik politik, vars kunde syfte vara att vända situationen i egen förmån, medföra särskilt stora risker för en snabb och okontrollerad upptrappning av konflikten. Ingen av stormakterna har gett prov på ett Under fördylikt handlingssätt. politiska handlingar i en stormaktskonflikt kan dock olika objekt och olika områden användas för köpslagan. Under Kubakrisen föreslog Sovjetunionen att Förenta staternas raketbaser i Turkiet skulle nedmonteras som pris för motsvarande åtgärder på Kuba. Dessa förslag, som avvisades av amerikanarna, drevs ej vidare av Sovjetunionen. På amerikansk sida visade man också under krisen viss oro för att denna skulle utlösa sovjetiska initiativ i Berlinfrågan. Kriget mellan Israel och arablånderna i juni 1967 har givit ytterligare ett exempel på stormaktspolitiken i krissituationer under intryck av rådande terrorbalans. För att så långt möjligt vidmakthålla status quo i området hade stormakterna under ett antal år givit diplomatiskt stöd åt var sin grupp stater och medverkat till en snabb upprustning inom området. Däremot ville de inte riskera en militär konfrontation med varandra. Både Förenta staterna och hade militära tillgängliga i Sovjetunionen styrkor Medelhavsområdet när kriget bröt ut. Det stod klart att Förenta staterna inte ansåg sig kunna godta att Israel förintades. Eftersom faran härför inte syntes överhängande, gav man genom en neutralitetsförklaring Sovjetunionen tid att överväga vidare åtgärder. Trots ett tidigare starkt stöd åt

arabstaterna avstod även Sovjetunionen från att ingripa. Stormakterna kunde därmed enas att i FN rekommendera i området. För

vapenstillestånd att inte stormakterna skulle missuppfatta varandras militära omgruppe-

inom området under den »heta flera

ringar kriget utnyttjades linjen»

gånger.

i Vietnam har illustrerat att under vissa omständigheter kan en Kriget

stormakt föra ett både långvarigt och omfattande krig mot en mindre stat

och denna kan få stöd med militär materiel från andra stormakter utan att det leder till konfrontation mellan stormakterna. Hur stora risöppen kerna härför är kan inte säkert bedömas. har i Förenta staterna föranlett flera Erfarenheterna av Vietnamkriget

att en mera kritisk prövning i varje särskilt betydande politiker efterlysa

fall om radikala eller kommunistiska gruppers maktövertaganden behöver

leda till ökat eller kinesiskt inflytande och om de kan antas sovjetiskt

hota vitala amerikanska intressen. Man att frågar sig om det är nödvändigt Förenta staterna sig i konflikter i den utsträck-

engagerar utomeuropeiska som hittills skett under efterkrigstiden. ning

den underutvecklade världen kan under

Sovjetunionens politik gentemot

1960-talet betecknas som mera återhållsam än tidigare. Den ekonomiska inom landet har lett till en relativt hög levnadsstandard. Svåutvecklingen att i denna situation som ledare för en världsomfattande

righeten uppträda rörelse av de och mot de rika har blivit uppenbar. Motmissnöjda fattiga tiIl Kina torde också ha medverkat till att Sovjetunionen tvesättningarna

kat att driva fram våldsamma förändringar, vilkas resultat är svåra att överblicka.

I och i stormakternas grannstater har efterkrigstidens konflikter Europa

allt klarare om vad som är status

givit en så småningom uppfattning quo. Detta har minskat sannolikheten för att konflikter skall uppstå genom

Stormakternas faktiska också vid

missuppfattningar. uppträdande ger

handen att en direkt konfrontation undvikes i dessa för deras intressen

vitala områden. Politiska och ekonomiska åtgärder har i stället vidtagits

för att nå mera mål. . begränsade

Uppluckringen av allianssystemen har blivit alltmer uppenbar i Europa.

För de mindre staterna har terrorbalansen och stabiliteten i de militära

förhållandena mellan stormakterna minskat trovärdigheten av stormakter-

nas har sannolikheten för sådana militära

alliansförpliktelser. Samtidigt mot mindre stater som kan utvidgas till större krig minskats.

angrepp De mindre staterna kan räkna med att, om en stormakt angriper dem, är den andra stormaktens nationella intressen för om bistånd

avgörande ges,

oavsett om de båda länderna är förbundna i pakter. Detta gäller i synner-

het Förenta staterna, där dåvarande försvarsministern McNamara dekla-

rerat att »Förenta staternas åtgärder under efterkrigstiden skulle troligen

varit desamma även om inte funnits». Ett

ungefär några paktförpliktelser

skäl för Vissa staters obenägenhet att i allianser kan vara att de deltaga ogillar den allierade stormaktens politik och fruktar att denna drar in dem i en militär konflikt, över vars de inte har kontroll. Detta förlopp någon torde ha varit en betydande faktor i det franska beslutet ur om_utträde NATO:s militärsamverkan. För kan denna faktor få ökad be- Västeuropa tydelse. Staterna där kan också känna i sin utrikes- och sig kringskurna försvarspolitik av den dominerande alliansmedlemmen. Å andra sidan torde dessa olägenheter xräga lätt för länder som anser ett militärt sig uppleva hot, främst Västtyskland, eftersom alternativen till en allians med en stormakt anses riskabla och kostsamma. För stormakterna själva ger allianserna mindre fördelar nu än tidigare. Å ena sidan bidrar de till den som föga egna säkerheten, garanteras av vedergällningstörmågan. De ökar vidare riskerna för att det egna landet skall bli indraget i en storkonflikt. De också försvarskostnaderna och minshöjer kar handlingsfriheten. De ökar att till slutligen, genom tvinga konsultationer, svårigheterna att fatta viktiga strategiska beslut. Å andra sidan bidrar pakterna till att hindra motsidans och att bevara status maktexpansion quo. Allianserna kan ses som stormakternas meddelanden till motsidan om sina förpliktelser att skydda andra stater. De gör det lättare att faktiskt intervenera, och de gör det svårare att låta bli. Man kan därför vänta att sig pakterna i någon form kommer att bestå. Den nämnda försiktigheten i det har hittills inte motpolitiska agerandet svarats av någon återhållsamhet i de militära Teknikens utrustningarna. veckling skapar ständigt förutsättningar för nya, effektivare vapen. Genom stormakternas inbördes misstro och motsättningar har överenskommelser om avgörande inte kunnat träffas. I osäkerhet om rustningsbegränsningar motpartens verkliga intentioner har stormakterna därför sökt skapa sig trygghet genom successivt ökade rustningsansträngningar. I Sovjetunionen har den militära budgeten enligt offentliggjorda uppgifter ökats med 5 % för år 1966, 8 % för år 1967 och 15 % för år 1968. Kvaliteten och kvantiteten av de interkontinentala robotarna har ökats under senare år och uppbyggnaden av ett (ABM) har antirobotsystem påbörjats. Samtidigt har de konventionella styrkorna bibehållits och fortlöpande försetts med ny rustning. Betydande resurser tas i för 11nanspråk derstöd med militär materiel åt Vietnam och Förenade arabrepubliken. Efter en intensiv bedöms Förenta staterna nu ha mer uppbyggnadsperiod än tre gånger så många interkontinentala robotar som Sovjetunionen. Uppbyggandet av en så stor slagstyrka har motiverats med osäkerheten ifråga om det försvarets framtida och tekniska sovjetiska styrka möjliga framsteg. Förenta staternas sätt att möta den sovjetiska uppbyggnaden av ett ABM-fö-rsvar har enligt tidigare deklaration varit att utveckla nya, effektivare interkontinentala robotar som kan tränga igenom försvaret. Då förhandlingarna mellan Förenta staterna och om att Sovjetunionen 8-6148 77

stoppa utbyggnaden av ABM inte lett till resultat har även Förenta staterna fattat beslut att anskaffa en begränsad I samband med ABM-styrka. Vietnamkriget synes allt större resurser ha avsatts för anskaffning av konventionella stridskrafter. Bl. a. med hänsyn till Vietnamkriget har den militära budgeten ökats med 18 % för år 1965/66 (budgetutfallet), med 23 % för år 1966/67 (beviljade medel), med 8 % för år 1967/68 (beviljade medel) och med ca 10 % för år 1968/69 (budgetförslag). De stående styrkorna i Europa som inom båda stormaktsblocken sammanlagt bedöms omfatta 5 å 6 miljoner man har hållits relativt konstanta. Förenta staterna, Storbritannien och Belgien överväger att omgruppera respektive reducera sina stridskrafter på Västeuropas fastland. Västtyskland överväger att reducera sina direkt insat-sberedda stridskrafter. För Sovjetunionen kan omgrupperingar aktualiseras till följd av motsättningarna till Kina. Den minskning av de värnpliktigas tjänstgöringstid från 3 år till 2 år som motverkas av att årskullarna nu är stora. övervägsi Sovjetunionen De stående numerär bedöms därför inte komma att minskas styrkornas genom denna åtgärd. En rad faktorer stormakternas militära förmåga att ingripa påverkar i lokala utomeuropeiska konflikter. Bland dessa kan nämnas tillgången till baser i närheten av konfliktområdet, transportkapaciteten med flyg och utrustning för den typ av strider som ofta förekommer samt fartyg, utbildning och erfarenhet hos truppen. För ingripanden av större omfattning med risk för längre engagemang anses Förenta staterna ha väsentresurser. Sovjetunionen är dock i färd med att utbygga sin ligt överlägsna materiella och utbilda personal för militära operationer långt kapacitet från hemlandet. Stormakternas militära resurser har, trots de ekonomiska påfrestningar de innebär, successivt ökats och är nu större än någonsin tidigare. Detta innebär latenta risker. Försvarsutredningen finner att de iaktbetydande tagelser man kan göra inom ledertill slutsatsen att våldet världspolitiken tyvärr inte är avskrivet som yttersta medel för maktpolitiska strävanden, detta trots de skrämmande perspektiv som den vapentekniska utvecklingen innebär. - En för försvarsutredningen central fråga är i vad mån krig kan uppstå i Europa eller spridas till Europa från andra världsdelar. Härtill kommer i vad mån kan tänkas bli berört av ett eventuellt framtida frågan Sverige krig. Utgående från dagens situation kan bedömningar göras av nyanserade olika under de närmaste åren. sikt -riskerna för typer av krig På längre det som är av intresse för - blir lângsiktsplaneringen riskbedömningarna allt o-säkrare och man får begränsa sig till att konstatera att vissa typer av krig är tänkbara. Som tidigare påpekats har det militärpolitiska läget i Europa lett till att stormakterna, även om de grundläggande motsättningarna kvarstår, tvingats

godta rådande politiska maktförhållanden. Med till den

hänsyn avspänning

som eftersträvas synbarligen i Europa kan det vara rimligt att anta att motsättningarna i detta område under de närmaste åren inte kommer att leda till allvarliga konflikter eller . krig. Däremot måste i andra delar av världen i flera fall

utvecklingen bedömas

som oroande. inom och mellan u-länder

Motsättningar inrymmer många konfliktanledningar. Även om stormakterna kan väntas bli mera restriktiva

än hittills i att engagera sig i u-landskonflikter, torde en från

inblandning

en eller flera stormakter inte kunna undvikas i strategiskt betydelsefulla områden. Genom av en stormakt kan en konflikt förvärras

inblandning

främst därigenom att risken kan öka för att också annan stormakt

någon

engagerar sig. För att förmå varandra till eftergifter kan stormakterna tillgripa hot om I den mån mellan

motåtgärder. motsättningarna de i Europa

dominerande stormakterna sätt på detta skärpts, är det naturligt att detta avspeglar sig även i Europa. De speciella omständigheter som verkar krigsavhållande i Europa motverkar rimligen också sådana som härkrigsrisker rör från utomeuropeiska konflikter. Men eller

aggressiva påtryckningar

andra för

yttringar en maktpolitik som utgår från hot om krig kan komma

att beröra eller gälla Europa. Krig i kan härvid inte uteslutas.

Europa

Man föreställer sig att staternas utrikes- och av ra-

militärpolitik styrs

tionella beslut, vilket skulle innebära att de för den välfärden mest egna gynnsamma alternativen väljs och att alltid ett flertal

handlingsmöjligheter hålls öppna. Verkligheten kan emellertid avvika från denna väsentligt

bild. De beslut som blir fattade påverkas av de beslutande statsmännens

personlighet (misstänksamhet, försiktighet, impulsivitet etc.), av makt-

inom det ledande

kamp skiktet, av trycket från den allmänna opinionen

och av vad som kan realiseras inom organisationens ram. Värderingen om omvärlden av beslutsfattarens som också

färgas ideologi, är avgörande för vilka handlingsalternativ som försvåras i

prövas. Beslutsproblemen akuta kriser av att stora värden står på spel, att ett övermått av informa-

tion strömmar in och att tidspressen är hård. Detta leder till svårigheter

att få fram relevant information och bedöma lägets krav. Risken är då stor att motpartens åtgärder tolkas i alltför hotfull och att mot-

riktning egna

åtgärder blir alltför starka. Försök görs inom stormakterna att förutse

händelseutvecklingen och överväga lämpligheten av olika åtgärder för att

man inte i en krissituation skall förlora kontrollen över Men erfaläget. renheterna har visat att den mänskliga fantasien inte är för att

tillräcklig

förutse alla alternativ. Trots alla kvarstår därför en

försiktighetsåtgärder

uppenbar risk att någon av de tid efter annan återkommande kriserna i

världspolitiken inte skall kunna hållas under kontroll utan leda till krig

-1444

mellan stormakterna. Allvarliga farhågor härför har gång på gång uttryckts

av F Nzs generalsekreterare. Omfattande och har inom stormakterna för

dyrbara åtgärder vidtagits

.War.mnwnmmnv-wwnwmv-wm.wmv.

att hindra krigsutbrott till av tekniska felfunktioner i följd kärnvapnen, självständiga initiativ från militära befälhavare eller underrättelfelaktiga ser. I krissituationer fattar den centrala statsledningen alla beavgörande slut. För att undvika missförstånd finns till direkt kontakt möjligheter mellan Washington och Moskva via den »heta linjen». Även mellan Paris och Moskva har en motsvarande direkt Trots detta kontaktlinje öppnats. har dock erkänts att det finns kvarstående risker för missförstånd. En annan allvarlig risk synes vara att stormakterna alliansförgenom pliktelser eller på annat sätt känner sig att i mellan tvingade ingripa krig mindre stater. Såsom mellan Indien och Pakistan och nu senast kriget kriget mellan Israel och arabländerna visade är stormakterna dock mycket restriktiva mot inblandning och istället ytterst angelägna att få slut på krigshandlingarna. För att nå detta mål krävs dock en av samhög grad förstånd mellan stormakterna, som inte säkert är förhanden i alla situationer. Krig av betydande omfattning mellan en stormakt och en mindre stat synes kunna föras under lång tid utan att om inte annan utvidgas, någon stormakts vitala intressen blir berörda. i Vietnam har av Förenta Kriget staterna kunnat föras i allt större och över större utan att omfattning yta Sovjetunionen eller Kina direkt engagerat sig. Men hur det år långt möjligt att gå är inte på förhand möjligt att uttala sig om. Försvarsutredningen anser sig av det här anförda kunna dra slutsatsen att den rådande terrorbalansen mellan stormakterna kommer att bestå för nu överskådlig tid. Så länge betydande stående styrkor finns grupperade i Centraleuropa finns det som följd därav skäl att vänta att återhållsamheten mot militära framstötar består både från stormakternas och övriga staters sida. Utvecklingen i andra delar av världen måste däremot bedömas som djupt oroande. Tid efter annan kan allvarliga kriser väntas med uppstå risk för skärpta motsättningar och även konfrontation mellan storöppen makterna. Genom en av fruktan och händelsekedja ömsesidig misstro, felbedömningar kan även konflikter som berör Europa och det nordiska området tänkas uppstå. Vårt lands strategiska torde dock vara betydelse så relativt sett begränsad att det inte är att Vårt land måste dras in givet i ett storkrig i Europa, inte ens om detta omfattar områden inom den nordiska regionen. Avgörande härför kan i vara av vårt många lägen styrkan militära försvar. Det nordiska området torde inte sådana ekoinrymma några politiska, nomiska eller sociala motsättningar som kan till en mera allge upphov varlig konflikt. Svenskt område kan få väsentlig strategisk betydelse antingen om den fortsatta kapprustningen aktualiserar behov av framskjutna baser, radarstationer eller dylikt eller om ytterligt spända förhållanden föreligger mellan stormakterna i Europa. I andra fall bedöms ett lokalt anfall mot Sverige osannolikt. Intet av stormaktsblocken och inte heller nå-

gon annan part kan då, främst med rimligen hänsyn till de betydande politiska restriktioner som är för ha uppenbarligen handen, tillräckligt starkt intresse av att få kontrollera det svenska territoriet eller på icke kommersiell grund de svenska utnyttja produktionsresurserna.

5.9 En presumtiv angripares överväganden inför ett

anfall

Även om stormaktsblocken satsar enorma summor på sitt försvar har de inte obegränsade militära resurser till förfogande. Det råder nu och kommer av allt att döma även i framtiden att råda en maktbalans i stort med en betydande grad av parallellitet mellan stormakternas militära resurser. Denna maktbalans medför att stormakternas även om resurser, de var för sig är stora, binds huvudsakligen av varandra och måste koncentreras till för

säkerheten i stort områden. avgörande Det finns därför skäl att i vår

försvarsplanering utgå från det förhållan-

det att en presumtiv angripare i sina överväganden rörande lönsamheten av en aggression mot oss främst tar hänsyn till från en möjliga motåtgärder annan stormakt. Endast väntas begränsade styrkor därför bli insatta mot oss. Det är främst detta förhållande som medför att våra försvarsåtgärder ter sig även om man meningsfulla räknar med angrepp från en stormakt. Vid överväganden om ett angrepp mot vårt land måste den förväntade fördelen med att behärska ställas mot de därmed Sverige förknippade uppoffringarna. Dessa består dels i att militära blir styrkor bundna och åsamkas förluster, varvid mot huvudmotståndaren ställningen försämras, dels i att politiska komplikationer uppstår. Om mot inangreppet Sverige igångsâtts nan ett brutit medför det storkrig ut, intensifierade rustningar och närmare allianssamverkan inom det motsatta stormaktsblocket samt allmänt en stark, negativ politisk reaktion, varvid ett större inte kan uteslutas. krig Vidare måste en presumtiv angripare göra jämförelser med andra, alternativa så att resurserna sätts åtgärder in där de förväntade fördelarna är störst i förhållande till I valet mellan alternativa uppoffringarna. angreppsmetoder finns det skäl att anta att den metod som inom väljs ramen för disponibla resurser snabbast och med minsta - även uppoffring politiskt -- leder till målet. Vi måste vid våra förutsätta att en stormakt bedömningar som planerar ett anfall mot oss beräknar sina insatser så att företaget bedöms sannolikt komma att lyckas. Risken för motinsats och från en huvudbekämpning motståndare kan härvid vara den mest faktorn. betydelsefulla Utgångsvärden för beräkning av resursbehov är bl. a. vår militära samtidigt styrka, vår av våra beredskap, grupperingen enheter, det sätt på vilket vi troligen kommer att utnyttja våra resurser samt av vår motbedömningar ståndskraft och våra resurser i olika avseenden. För att vi inte skall riskera att vårt försvars blir underskattad erfordras en viss styrka öppen-

tm

het beträffande våra totala försvarsresurser. Denna öppenhet får dock inte gälla sådana faktorer som sårbarhet och störbarhet, där en angripare genom bättre kunskap kan väsentligt reducera sitt insatsbehov. Genom att hemlighålla det planerade operativa utnyttjandet av våra förband kan vi öka angriparens uppoffringar eftersom han då, när han avdelar resurser för en aktion mot oss, måste lägga till vissa säkerhetsmarginaler. Endast i ett fåtal huvudriktningar finns tekniska förutsättningar att föra fram större markstridskrafter över Sveriges landgräns. Främst är det vår landgräns i norr som f. n. kommer ifråga. En presumtiv angripares möjligheter begränsas dock även här av geografiska och kommunikationstekniska förhållanden samt vissa tider även av klimatet. Med utgångspunkt i erfarenheterna från andra världskriget är det naturligt att inte utesluta sådana växlingar i det militärpolitiska läget att även vår övriga landgräns kommer i ur oavsett vilken stormakt som kan ha förgrunden försvarssynpunkt, intresse därav. att överraskande genomföra ett anfall över Möjligheterna våra beror till stor del snabbt markstridskrafter kan landgränser på hur framföras till och över gränsen. Om våra att förstöra och möjligheter bekämpa kommunikationerna tillvaratas, kan transportkapaciteten betydligt reduceras. Även vid anfall över havet existerar vissa geografiska och tekniska begränsningar, t. ex. i fråga om landstigningsmöjligheter och utvecklingsmöji land. Hamnarna den svenska kusten är därvid alltj ämt av väligheter på Kan ske i oförstörda hamnar, torde redan nusentlig betydelse. urlastning varande tillgång konventionellt i oss omgivande vattenområden på tonnage vara tillräckligt för att överföra ett stort antal divisioner med tung utrust- Om vi inte alla våra till försvar, är således ett ning. utnyttjar möjligheter anfall över havet tekniskt redan nu. På längre sikt framgångsrikt möjligt kan en stark expansion i fråga om lämpligt tonnage minska behopågående vet av röjande anfallsförberedelser. Om oförstörda hamnar inte kan utnyttjas, behövs tonnage som är lämpligt för vid sidan av hamnarna eller på förstörda kajer. Härför urlastning krävs fartyg med Rent militära specialfartyg för detta speciell utformning. ändamål förekommer nu i vår närmaste omgivning i väsentligt större omfattning än tidigare, men deras kapacitet medger ännu inte större företag och vid ett torde många av dem komma att bindas för andra förestorkrig tag, t. ex. mot huvudmotståndaren. flankoperationer En kan utnyttjas inom alla presumtiv angripares flygtransportresurser tänkbara och dessutom i många fall för alternativa uppoperationsområden arméstridskrafter och gör redan nu en gifter. Tillgången på transportflyg större luftlandsättningsoperation tekniskt möjlig utan synbara förberedelser. Detta förutsätter att våra kan erövras i användbart skick. Vi flygfält kan därför vår förmåga att bekämpa flygtransporter och försvåra genom av svenska en betydande ökning av en anutnyttjandet flygfält framtvinga

gripares invasionsförberedelser. De många alternativa användningsområden för liksom förlustriskerna torde dock flygtransportresurserna, begränsa möjligheterna att under längre tid sätta in dem mot Å andra sidan Sverige. har flygtransportmedlen sådan rörlighet att till olika omdisposition geografiska områden även med stor kan ske snabbt. Antalet spridning transportenheter som i olika situationer kan avses mot oss kan därför variera inom vida gränser. Även en stormakts insats av taktiska flygstridskrafter mot Sverige kan bli av betydande omfattning. Om den presumtive angriparen finner att han inte kan avdela erforderliga stridskrafter för att med stor säkerhet nå eller att fördelarna med framgång aggressionen inte uppväger nackdelarna av olika slag, finns anledning förmoda att han avstår från anfallet. Vår har därmed sin säkerhetspolitik fyllt freds- och frihetshevarande uppgift.

5.10 Olika aggressiønsfall som grund för totalförsvarets utformning Om man ser våra sikt måste man konstatera att försvarsproblem på lång påfrestningar på vår neutralitetspolitik och angrepp mot vårt land kan komma från olika och insättas olika många riktningar på krigsnivåer. Även i en given militärpolitisk situation finns för en potentiell angripare många valmöjligheter. Enligt försvarsutredningens uppfattning bör försvarets långsiktiga inriktning därför utformas så, att man när ett godtagbart resultat i så som även om det sker bekostnad många lägen möjligt, på av den maximaleffekt som skulle kunna uppnås i något visst läge. Detta sätt att med hänsyn till osäkerheten om framtiden utforma vårt försvar är en tillämpning av alternativplaneringens Som härför bör princip. grund definieras olika aggressionsfall, karakteriserade av det utrikes- och militärpolitiska läget vid aktuella de politiska eller militära mål en tidpunkter, angripare sannolikt vill uppnå samt de begränsningar i tid, medel och metoder som han rimligen måste ålägga sig. I det följande har sammanställts och bearbetats de beskrivningar och bedömningar av olika aggressionsfall och övriga situationer då vår säkerhetspolitik utsätts för påfrestningar som redovisats i »ÖB 65», i sekretariatets studie »Svensk säkerhetspolitik» och i beträffande den expertstudien funktionsmässiga och ekonomiska avvägningen inom totalförsvaret (refererad i avsnitt 4.1). I detta avsnitt bedöms inte hur troligt det är att olika situationer skall inträffa. Försvarsutredningens eget ställningstagande till de olika aggressionsfallen redovisas i slutet av avsnittet.

510.1 Kränkningar av vårt territorium i fred Oavsiktlga kränkningar av svenskt territorium, t. ex. överflygningar och på territorialvattnet, förekommer även då det internationella intrång läget är lugnt och riskerna för väpnade konflikter bedöms vara små. En omfat-

tande militär övningsverkamhet från NATO:s och Warszawapaktstaternas sida förekommer praktiskt taget året runt utanför Sveriges gränser, främst i och över Östersjön och utanför Västkusten. Förhållandet mellan stormaktsblocken i dessa områden karakteriseras av en omfattande bevakning av motsidans militära verksamhet och mot materiel. Om inte spaning ny kränkningar av svenskt territorium kraftigt beivras, kan de utvecklas till medvetna intrång som undergräver respekten för den svenska neutralitetspolitiken.

5.l0.2 Neutralitetstillstând vid krig i vår omvärld Även om vårt land lyckas förbli neutralt under krig i vår omvärld, kommer vårt totalförsvar att utsättas för av många slag. Det påfrestningar kan av vårt territorium, störningar eller avbrott i utrikesgälla kränkningar handeln eller verkningar av olika stridsmedel insatta utanför vårt territorium. neutralitetsrättens är vi att om en Enligt förpliktelser skyldiga »åsidosätter det svenska territoriets okränkbarhet» söka hindra krigförande detta med alla medel. Förmodad eller visad oförmåga att avtillgängliga visa mot vårt territorium skulle kunna leda till att en krigförande företag i söker besätta svenskt område. Även andra åtpart självförsvar genom t. ex. av förnödenheter måste vi söka förhindra gärder, lagring viktiga att komma i beroendeställning till någon av de krigförande parterna.

5.10.23 Politisk aggression Med politisk aggression avses att en aggressiv makt genom påtryckningar och hot söker förmå vårt land att tillmötesgå krav, som skulle leda till avsteg från vår neutralitetspolitik. För att ett hot skall framstå som verksamt måste det ha betydande genomslagskraft, dvs. riktas mot någon livsviktig funktion inom vårt samhälle eller medföra förödande konsekvenser om det skulle verkställas. I det behandlas några olika av följande typer politisk aggression. a) Psykologisk krigföring innebär att en främmande makt genom proeller av vilseledande uppgifter söker nå sina mål eller paganda spridande vår mot andra aggressionsformer. Den psykolopåverka motståndsvilja giska kan ske i mer eller mindre förtäckta former samt inkrigföringen riktas på att utnyttja extrema minoriteter för att misskreditera statsmakterna eller totalförsvaret, ifrågasätta vår neutralitetspolitik eller belasta vårt förhållande till främmande makter. Inom landet bedrivs verksamhet av bl. a. politiska opinionsbildande och andra folkrörelser, av massmedia och av intresseorganisatiopartier ner. Denna verksamhet är en självklar företeelse i ett fritt, demokratiskt samhälle. En främmande makt kan emellertid denna frihet för utnyttja

att tillskansa fördelar. Att vad sig avgöra som i detta fall är svenska medborgares rättighet att påverka opinionen och vad som är inotillbörligt flytande utifrån ställer svårt. En sig synnerligen fortlöpande granskning av dylika från det frågor psykologiska försvarets sida är önskvärd (särskilt vad gäller och uppkomst spridning av systematiskt missledande propaganda). Däremot bör det ankomma statsmakterna att besluta om på eventuella motåtgärder.

b) Hot om ekonomiska kan användas som åtgärder påtryckningsmedel för att förmå oss till från avsteg neutralitetspolitiken. Krav kan framställas om militära över vårt territorium transporter (till lands, över havet eller genom luften) samt om militära baser eller i övrigt utnyttjande av svenska resurser av betydelse för vår motpart. Denna form av politisk aggression torde förutsätta en akut krissituation i vår omvärld. Dess konsekvenser är i första hand beroende av wåra möjligheter att lösa de under en väsentliga försörjningsproblemen begränsad tid intill dess hunnit få verkan. Ett motåtgärder läge där vi är särskilt kan om känsliga uppkomma, vi på grund av förändringar i vår omvärld blir mer eller mindre av en stormakt eller ett stormaktsblock inringade (jfr läget under andra världskriget). En för att vi skall förutsättning kunna stå emot hotet är att vi sådana förberedelser att vidtagit konsekvenserna om hotet skulle verkställas blir begränsade. c) Även hot om militära utan terroravsikter kan åtgärder användas som pâtryckning för att förmå oss till för krav eftergifter av nyss nämnt slag. Hotet kan vara kombinerat med militära eller manistyrkedemonstrationer festerat genom sådana.

På grund av de konsekvenserna för det långt gående internationella läget torde hotet vara aktuellt endast vid eller allvarliga förvecklingar krig mellan stormaktsblocken i vår närmaste dvs. i sådana situaomgivning, tioner då vårt lands är särskilt stor. att strategiska betydelse Möjligheten motverka eller undvika hotet beror direkt våra att motstå på möjligheter militär aggression. Redan hotet kan föranleda beredpolitiska åtgärder, och mot skapshöjningar åtgärder de psykologiska konsekvenserna. d) Ett direkt hot om terror torde endast i samband med tillgripas mycket långtgående krav i en akut krissituation. Hotet kan förstärkas genom militära styrkedemonstrationer eller av en möjligen genom sprängning kärnladdning på sådant sätt att personella och materiella skador undviks. Den internationella är för om spänningssituationen säkerligen avgörande hot av denna karaktär Hot om överhuvudtaget tillgrips. kärnvapenterror torde medföra mindre konsekvenser i omvärlden väsentligt politiska än en direkt insats av Genom olika kärnvapen. civilförsvarsåtgärder, bl. a. utrymning, kan vi ge åt vår att stå emot hotet och sameftertryck vilja tidigt begränsa konsekvenserna om det skulle i gå verkställighet. e) En långtgående form av politisk aggression är subversiv krigföring,

dvs. en med medel bedriven omstörtande verksamhet inom landet. illegala Gränsen till en med militära maktmedel understödd aggression är flytande. Eftersom minoritetsproblemen i vårt land är av ringa omfattning och praktiskt taget hela har samma demokratiska livsbefolkningen grundläggande syn torde för en subversiv verksamhet f. n. vara förutsättningarna obetydliga och risken därför ytterst liten. Den pågående strukturförändringen av näringslivet i Europa och en därav betingad fortsatt till invandring vårt land kan dock eventuellt något förändra förhållandena i dessa hänseenden. Olika former av politisk aggression kan givetvis kombineras. Sålunda kan psykologisk av mer eller mindre förtäckta krigföring understödjas hot om ekonomisk eller militär aggression. Åtgärder mot politisk är en för vår utrikesaggression huvuduppgift politik. Vår alliansfria utrikespolitik och vårt engagemang i FN:s fredsbevarande verksamhet är avsett att bidra till att undanröja motsättningarna i världen och därmed också till att förhindra en mot oss riktad politisk aggression. De politiska spänningsförhållandena kan dock erfarenhetsmässigt snabbt ändras. Det är då av vikt att vårt totalförsvar har förmåga reagera snabbt genom olika beredskapsåtgärder för att motverka att hotet sätts i verket. För att andra makter skall tro på och respektera vår neutralitet måste vi ha möjligheter att i alla situationer skydda densamma. Den politiska aggressionen kräver att vårt totalförsvar skall ha lämplig för beredskap att kunna utveckla full styrka, om den politiska aggressionen skulle följas av andra aggressionsformer, och ha sådant innehåll att en hög försvarseffekt uppnås. Därjämte måste vår politiska ledning ha möjlighet till och vara beredd att utnyttja samhällets hela försvarskapacitet. Vid hot om kan i - såsom total utkärnvapeninsats utrymning lämplig omfattning av de största tätorterna - vara ett medel för vår ledrymning politiska ning att bibehålla sin handlingsfrihet och kunna visa sin beslutsamhet att motstå hotet. Civilförsvarets utrymningsplanläggning har sålunda betydelse i samband med denna aggressionsform liksom krigsmaktens förmåga att vidtaga olika beredskaps- och skyddsåtgärder för att minska verkningar av ett eventuellt kärnvapenanfall. Av särskild vikt är att statsmakterna medel _ disponerar erforderliga administrativa och ekonomiska -- för att inom hela anpassa beredskapen totalförsvaret till det rådande läget. Genom utbildning och övningar i ett tidigt skede kan beredskapen inom totalförsvaret höjas och tiden för övergång till krigsorganisation förkortas. En effektiv underrättelsetjänst är betydelsefull för att kartlägga den mål och medel. För att vi skall kunna leva i fred politiska aggressionens att _ i är det av vikt vi genom en rätt inriktad underrättelsetjänst även ett fredsläge som karakteriseras av långt gående internationell avspänning

- får att om och möjlighet avgöra när tendenser till ökad spänning uppträder. En effektiv som i tid statsmakterna under-

underrättelsetjänst, ger lag för beslutsfattning, ger oss möjlighet att i fred begränsa vår beredskap

i övrigt.

5.104 Ekonomisk aggression En mot oss riktad ekonomisk har till ändamål att ekoaggression genom nomiska åtgärder påtvinga oss en motståndares villkor. politiska En långt gående form av ekonomisk är eller aggression avspärrning blockad, eventuellt kombinerad med hot om militär aggression, men även

handelspolitiska påtryckningar, sanktioner eller avstängning från för oss

vitala förnödenheter kan utgöra led i en ekonomisk aggression. En avspärrning av den typ vi upplevde under andra världskriget var inte

visserligen

riktad främst mot oss men omfattade trots detta direkta för att

åtgärder begränsa vår handlingsfrihet i förhållande till den andra krigförande

parten.

Den nu pågående inom medför strukturrationaliseringen näringslivet koncentration av produktionen till färre företag än tidigare och nedläggning av inhemsk tillverkning av vissa varor. Denna tendens till ett mera

specialiserat, ensidigare och från krigs- eller avspärrningssynpunkt sår-

barare näringsliv kommer säkerligen ytterligare att accentueras allteftersom handelshindren i Europa undan för undan avskaffas. Denna ekonomiska och kan komma att leda till en allt

handelspolitiska utveckling mera omfattande internationell arbetsfördelning så att vi i framtiden får en mera begränsad ekonomisk handlingsfrihet än nu. För att erforderlig politisk handlingsfrihet då skall kunna upprätthållas kan särskilda åtgärder behöva vidtagas.

I detta sammanhang bör observeras att en eller ett bortfall

minskning

av vår inhemska försvarsindustri kan utnyttjas av främmande makter för att för svensk import för försvarsändamål uppställa villkor, som strider

mot våra säkerhetspolitiska intressen.

Utan att vara riktade mot oss kan ekonomiska diskrimineringsâtgärder mellan maktblocken liksom inskränkningar i den internationella handeln

med drivmedel eller exportförbud för strategiska varor, betingade av kri-

ser i andra delar av världen, medföra likartade konsekvenser som en ekonomisk aggression.

Inom totalförsvaret kommer denna aggressionsform att i första hand beröra försörjningsfrågor och därmed det ekonomiska försvaret, vars uppbl. a. är att förhindra att enbart ekonomiska påtryckningar skall kunna gift

betvinga oss.

För krigsmaktens del kan den ekonomiska aggressionen innebära krav på skydd mot militära åtgärder mot vår handel och neutralitet samt att

mobiliseringsberedskapen medger snabb förstärkning av resurserna. Det

sistnämnda även totalförsvaret gäller i övrigt. För det försvarets del tillkommer psykologiska uppgiften att för svenska folket de vi kan bli utsatta klargöra svårigheter för och de åtgärder, som behöver vidtagas för att bemästra dessa svårigheter.

5.l0.5 Militär aggression

En militär aggression mot vårt land kan i allmänhet antas föregås av politiska eller ekonomiska mot vårt land av de sätt som åtgärder på något beskrivits i det till en militär föregående. Inledningsskedet aggression beskrivs därför inte ytterligare här. Geografiskt starkt begränsade militära aktioner _- Iokala - kan

anfall

främst tänkas bli insatta om vi inte för ger efter politiska framställningar om genomfart, e. d. berörande viss del av landet. basering Då angriparen måste antas så långt risken för en militär konfrontation möjligt begränsa med en annan stormakt kan vi räkna med att han vill sitt uppnå primärmål med anfallet mot oss kort tid och med på mycket möjligast begränsade för att därefter till försvar styrkeinsats övergå av taget område och eventuellt föreslå vapenvila. resurser måste kraftsamlas för Angriparens att bryta våra till motstånd inom aktuellt dvs. mot möjligheter område, militära förband inom området, till området samt sådana transportvägar baser, varifrån och flottstridskrafter har de bästa flyg- förutsättningarna att operera mot hans stridskrafter. Ett lokalt anfall av torde inte komma helt överrasifrågavarande typ kande. Situationen i angränsande delar av Europa måste rimligen ha skärpts på ett mycket markant sätt, som bör ha föranlett åtskilliga beredskapsåtgärder från vår sida inom hela totalförsvaret. Anfallet kan dock inledas kuppartat i det fall att angriparens inte indikadispositioner givit några tioner om tidpunkt eller målval vid anfallet mot oss. kan in- Angreppet ledas med överraskande insats av snabba förband (bl. a. mot flygburna) staber, baser, vägknutar och väsentliga infallspunkter (stränder, hamnar 0. dyl.) för att nedkämpa eller ta dessa intill dess, inom relativt kort tid, huvudstyrkorna anländer. De civilförsvarets skyddsuppgifter, som kan tillkomma i ett sådant läge - i den mån inte redan hunnit _ utrymningar vidtagas mäste lösas med minsta möjliga störning av militära förbands förflyttnings- och insatsmöjligheter. Principiellt betyder detta att mäste kunna lösas uppgifterna på den plats, där civilbefolkningen befinner från anfallets och till sig början den tidpunkt, då det militära icke-militära läget medger transporter. Skyddsrum och decentraliserade resurser för undsättning utgör de huvudsakliga möjligheterna härför. Ett särskilt problem erbjuder bestämning av var skyddsrum skall finnas samt val av skyddsnivå för desamma. Av-

görande här är bedömning av vapeninsatsen i samband med sannolika mili-

tära operationer inom området och dess återverkan på bebyggelsen. I samband med ett kan storkrigs inledningsskede ett kuppanfall med

strategiskt syfte te sig fördelaktigt för en angripare, om han vill skaffa sig en gynnsammare strategisk position för fortsatta eller vill operationer förekomma motsvarande från åtgärder huvudmotständaren. Ett kuppanfall är

också tänkbart i ett då starka läge motsättningar råder mellan stormak-

terna. För att med de omedelbart angriparen tillgängliga resurserna skall

nå framgång krävs största möjliga överraskning. Anfallet kan exempelvis

väntas bli genomfört som invasion med sjö- och lufttransporter. En angri-

pare torde då eftersträva att i så stor sjötransporterna utsträckning som

möjligt döljs i annan trafik. Lufttransporter av betydande omfattning kan

antas komma att sättas in från långt tillbakadragna och mot insyn skyddade baser. Den mycket långtgående skärpning av den politiska situationen

som får antas vara en rimligen förutsättning bör ge oss betydande möjligheter till Graden av förvarning. förvarning beror också på våra egna åtgär-

der ifråga om och underrättelsetjänst, övervakning kontroll. Med hänsyn

till en angripares tänkbara kan anfallet redan syften i inledningen komma

att beröra hela eller stora delar av landet. Sverige De tekniska möjligheterna

för ett kuppanfall synes ge särskild anledning understryka betydelsen av

att underrättelsetj änstens material blir löpande bearbetat, sammanställt och

delgivet de ansvariga myndigheterna. Härigenom skapas förutsättningar för

beslut om sådana att beredskapshöjningar, kuppanfallet som aggressions-

form motverkas.

Har vi redan hunnit mobilisera eller vidta omfattande beredskapsför-

stärkningar tvingas en angripare sannolikt att ett

genomföra storanfall

för att betvinga oss. Detta torde i första hand bli om ett aktuellt, storkrig

redan brutit ut och om av stormakterna vill någon förbättra sina positioner

i Skandinavien genom ett Anfallet sker då sannolikt både flygelanfall. över

havet och över och kombineras i båda landgränsen fallen med luftlandsätt-

ningar. Tidsfaktorn torde spela en roll för och medväsentlig angriparen

föra en stark kraftkoncentration mot direkt verkande militära åtgärder

med undvikande av att avdela resurser för som verkar åtgärder på längre

sikt, t. ex. av våra nedkämpning försörjningsmöjligheter o. dyl.

Det förefaller knappast troligt att ett inleds med en storkrig kärnvapen-

duell mellan stormakterna. Den oerhörda förstörelse som härömsesidiga

vid kan åstadkommas, står inte i till de mål som någon rimlig proportion

eftersträvas. En stormakt kan därför tänkas inleda med ett masstorkriget

sivt endast under att ett så avsevärt kärnvapenanfall förutsättning tekniskt

försprång uppnåtts att de militära resurserna för hos hans vedergällning

motståndare omedelbart kan sättas ur Ett sådant väntas inte spel. läge

uppkomma för de stormakter som är engagerade i Det finns Europa.

därför skäl att anta att ett krig i Europa inleds med en till konventionell

nivå begränsad aktion. Såväl Förenta staternas som Sovjetunionens stra-

tegiska planering synes numera gå ut på att ett konventionellt anfall från

den andra sidan skall kunna med en motaktion på samma nivå så

hejdas

att angriparen tvingas överväga att höja om han vill fullfölja

krigsnivån

aktionen. Avsikten med denna restriktivitet i början av ett storkrig är att

ge möjlighet till besinning och förhandlingar varigenom kriget kan bringas

att upphöra. Man kan dock vara säker det inte kommer att inträffa en

aldrig på att upptrappning steg för steg till en högre krigsnivå. Stormakternas strategiska doktriner baseras därför att även begränsade kärnvapenkrig skulle kunpå

na föras. Stark tveksamhet råder dock om huruvida begränsningar i niålval, antal insatta och laddningsstorlek i är möjliga med hän-

Iaddningar längden syn till den uppenbara risken för upptrappning. Den viktigaste skiljelinjen

synes ligga mellan konventionellt krig och användningen av det första kärnvapnet även om också andra »trösklar» kan tänkas. Av liknande skäl kan man vänta sig återhållsamhet även när det gäller insats av BC-stridsmedel. Försvaret mot militär aggression åvilar i första hand För att avhålla en presumtiv från aggression

krigsmakten. angripare

mot oss fordras att vårt försvar anpassats till vårt lands strategiska betydelse och förhållanden och till de styrkor den

militärgeografiska presumtive angriparen kan bedömas frigöra från andra operationsriktningar. Vårt försvar kan väntas få en betydande krigsavhållande effekt redan om det

för ett angrepp mot oss med konventionella vapen. Enligt försvarsavpassas

utrednin.gens mening bör dock försvaret utformas så att en begränsad in-

sats samt av biologiska och kemiska stridsmedel inte av kärnladdningar på ett avgörande sätt minskar våra möjligheter till försvar. Ett framtida krig berör emellertid hela samhället och alla ansträngningar måste samordnas till effektivast totalförsvar. Oavsett anfallsform skall samt-

möjliga av totalförsvaret samverka och stödja varandra. Ett väsentligt liga grenar krav är att krigsmaktens mob-iliseringsberedskap är så hög att insatsberedda

stridskrafter kan och statsmakternas handlingsfrihet därutgångsgrupperas igenom säkerställas.

För övriga totalförsvarsgrenar framstår kravet på understöd av krigs-

makten som en vid militär Civilförsvaret måste

huvuduppgift aggression. kunna en av skydd, så att anfall mot erbjuda befolkningen rimlig grad

militära mål, vilka även träffar civilbefolkningen, eller direkt mot heminte får sådana konsekvenser att vår motståndskraft brytes och att orten, understödet till krigsmakten äventyras. Det ekonomiska försvaret skall av såväl vad gäller för krigsansträng-

medge tillräcklig grad uthållighet

materiel, förnödenheter och tjänster som för folkför-

ningarna avgörande

i sin helhet. De av och art, som

sörjningen påfrestningar psykisk politisk

ett skall mötas med av den inneboende styrkan i vår krig medför, hjälp

nationella och med av det psykologiska försvaret så, att gemenskap hjälp

vår försvarsvilja och motståndsanda Strävan upprätthålles. måste vara att parallellt med och rimliga skydds- försörjningsåtgärder för befolkningen nå effekt i för högsta möjliga åtgärder motverkan mot militär aggression och därmed i vår strävan att trovärdighet genom totalförsvaret nå en hög fredsbevarande effekt. Efter det att beslut om fattats växer mobilisering totalförsvarets samlade styrka till en början snabbt och sedan allt som en av långsammare följd krigsorganiseringen av det militära och civila försvaret, koncentreringstransporter, övningsverksamhet och successiv till tillvänjning den nya situationen. Därför blir även med mellan aggressionsfall förvarningstider liggande det renodlade och av intresse

kuppanfallet storanfallet för oss att studera.

5.l0.6 Avsiktlig terror

För att påverka vår så att motståndsvilja vi ger efter för framställda krav, kan en tänkas anfall angripare tillgripa (verkställande av hot om anfall) mot civilbefolkningen och vitala samhällsfunktioner. De målen känsligaste för sådana terroranfall år våra tätorter. Anfallen kan utföras olika

med

stridsmedel. Konventionella stridsmedel kräver de största kvantitativa insatserna, men innebär i jämförelse med andra stridsmedel en lägre krigsnivå. Kemiska och stridsmedel kan komma att biologiska användas, framför allt om angriparen önskar undvika materiell förstörelse. Utnyttjande av medför största risken för en kärnladdningar stegring av krigsnivån till totalt men kräver relativt små kvantitativa krig insatser. Förutsättningarna att nå syftet med ett terroranfall minskar i relation till graden av effektiva --- kombination av civilförsvarsâtgärder utrymning och skyddsrumsbyggande i våra största städer. Har sådana åtgärder hunnit vidtas torde den insatsen erforderliga av terrorvapen bli av sådan karaktär och - innefattande omfattning kärnvapen och/eller biologiska eller kemiska stridsmedel - att angriparens egna operationer via vårt territorium kan komma att Detta beror de okontrollerbara påverkas. på biverkningarna i form av radioaktivt nedfall, materiell förstörelse, drivande moln av kemiska stridsmedel, m. m. som kan epidemier uppkomma vid en sådan insats. Civilförsvarets möjligheter att skydda och samt att befolkning egendom rädda liv är vid terror sannolikt för vår och avsiktlig avgörande förmåga vilja att bjuda motstånd. Den avsiktliga terrorn kan redan på låga krigsnivåer medföra så stora påfrestningar på befolkningen att resurser från krigsmakten behöver överföras till hefolkningsskyddet. Stora krav kommer att ställas på det försvarets att psykologiska förmåga upprätthålla vår motståndsvilja. En långt gående i att motverka planläggning syfte massiva terroranfall med kärnvapen kan av angriparen mötas med ökade vapeninsatser. Om planläggningen trots detta genomfördes skulle den ta

i anspråk resurser inom totalförsvaret i sådan omfattning, att våra möjligheter att stå emot andra aggressionsformer avsevärt skulle begränsas. Härtill kommer att -- som måste innan motåtgärderna självfallet vidtagas ett eventuellt terroranfall utlöses _ i betydande utsträckning medför en desorganisering av samhället, som avsevärt skulle försvåra försvarsåtgärder mot andra aggressionsformer. Det kan därför inte vara att rimligt låta det massiva terroranfallet med kärnvapen bli dimensionerande för kraven på totalförsvaret.

5.l0.7 Utredningens sammanfattande slutsatser För att vårt totalförsvar skall uppnå en effekt, som bästa sätt på möjliga motsvarar målsättning och resurser måste de olika delarna vara uppbyggda inom helheten ett balanserat och för olika på aggressioner så avpassat sätt att i alla länkar är lika starka. Eftersom de hot eller de princip aggressioner, som vi kan möta, inte är definierhara ens i nuläget och en entydigt stor osäkerhet vidlåder den framtida utvecklingen i såväl som politiskt militärtekniskt avseende, finnes inte någon enkel värderingsgrund enligt vilken totalförsvaret eller dess delar kan värderas inom givna ekonomiska ramar. Den i det föregående lämnade redovisningen torde. i det väsentliga ge en bild av hur man kan behandla olika tänkbara och aggressionsformer de krav som dessa ställer vårt totalförsvar. Som inledningspå utredningen vis framhållit får emellertid systematiseringen av aggressionsformerna ses som en hypotetisk konstruktion. I praktiken torde de ofta vara kombinerade med varandra eller följa efter varandra. Man torde kunna utgå från att en aggressiv makt strävar efter att nå en sådan kombination att den bedömes mest ändamålsenlig med hänsyn till syftet med aggressionen. Vidare torde den aggressiva makten naturligen sträva efter att den egna kraftinsatsen skall vara så liten som kraftinsatserna i möjligt. Tvingas förr eller senare om insatsen med hänsyn till höjden, uppstår frågan resursbindningar, politiska reaktioner 0. dyl. inte är för stor med hänsyn till det resultat man vill nå. Mot av det anförda kan det te att den bakgrunden sig naturligt granska situation som uppstår för totalförsvaret, om mildare aggressionsformer -- sådana -- inleder en för att successivt politiska aggression trappas upp till hårdare former. Totalförsvarets uppgift är i en sådan utvecklingskedja att vara så berett, att den för rådande aggressionsforständigt ögonblicket men motverkas och i den aggressiva maktens ögon framstår som verk- Den antydda utvecklingskedjan förutsätter, att de administrativa ningslös. och legala förutsättningarna för beredskapshöjningarna är ändamålsenliga. Den förutsätter vidare, att totalförsvarets olika grenar samordnat och övervägt sina mot bakgrunden av genomtänkta händelsenoga planer

kedjor så att ett väl genomarbetat kan ställas till de beslutande underlag instansernas förfogande.

5.11 Inriktningen av svensk

säkerhetspolitik

5.111 Den svenska politiska linjen

Vår säkerhetspolitiks beroende av internationella förhållanden torde inte behöva ytterligare framhållas. Vår grundsyn måste vara baserad det förpå hållandet att vårt land utgör en liten nation med resurser och begränsade att vår säkerhet i första hand kan stormakters handlande. äventyras genom Såsom medlem av Förenta Nationerna har anslutit till FN- Sverige sig stadgans principer som bl. a. stadfäster nationernas och likaberättigande självbestämmanderätt samt »den naturliga rätten till individuellt eller kollektivt självförsvar i händelse av väpnat angrepp mot en medlem av Förenta Nationerna, intill dess säkerhetsrådet för vidtagit nödvändiga åtgärder upprätthållande av internationell fred och säkerhet» Vårt lands politiska huvudmål innefattar bl. a. att medverka till fred i världen och primärt att bevara vår nationella Dessa självbestämmanderätt. mål är för alla våra strävanden hur riktningsgivande de yttre förhållandena än må vara. anser att detta kan sammanfattas Försvarsutredningen på följande sätt. Våra egna säkerhetspolitiska mål bör vara att i alla och i

lägen former

vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet för att inom våra grän-

ser efter våra egna bevara och utveckla vårt samhälle i

värderingar politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och i varje annat hänseende samt i samband därmed utåt verka internationell och en utför avspänning fredlig veckling. För ett litet land är den politiska handlingsfriheten begränsad, men ju flera alternativ som står öppna desto större är utsikterna att finna lösningar som är förenliga med våra politiska mål. Det är därför inte förhand på möjligt att helt precisera den politik som en i en framtid kan bli -satt regering att tillämpa under ännu okända yttre förhållanden. för vår säker- Uppgiften hetspolitik och för vår försvarsplanering måste vara att skapa handlingsfrihet i framtida situationer. De grundläggande elementen i vår säkerhetspolitik, sådan den under en lång följd av år kommit att utformas, kan

enligt försvarsutredningens upp-

fattning i korthet uttryckas i följande punkter: Vi är heslutna att vägra ge efter för påtryckningar och hot från främmande makt, att bevara vår alliansfrihet samt att värna vår neutralitet mot kränkningar från varje främmande makt såväl i fredstid som under pågående krig eller som förspel till mot oss riktade krigsföretag,

9-614877

att värna vår frihet och mot militärt utsjälvständighet varje angrepp ifrån, att med det militära motståndet mot jämsides skydda civilhefolkningen krigets verkningar samt att även under svårast tänkbara förhållanden vidmakthålla vår deyttre mokratiska samhällsordning och vårt folks samhörighetskänsla. De reella maktförhållandena i världen sätter naturligtvis bestämda gränser för vår Inom dessa kan vi emellertid politiska handlingsfrihet. gränser i vår handlingsfrihet. Denna beror genom egna åtgärder hög grad påverka de nationella resurser av olika vi kan över. Ett funktionspå slag förfoga totalförsvar är en del av dessa resurser. dugligt viktig Försvarsutredningen har i ett tidigare avsnitt gjort det sammanfattande bedömandet att i Europa inte kan uteslutas under nu överblickbar krig tid och inte heller sådana eller andra yttringai aggressiva påtryckningar av en som från hot om krig. Även om Nordeuropa synes maktpolitik utgår ha en sådan strategisk betydelse att det dras in i en konflikt i Europa mellan stormakterna, behöver detta förhållande inte gälla Sveoundgängligen Denna den den svenska rige. bedömning utgör principiella grundvalen för I sin tur blir denna politik trovärdig och realistisk neutralitetspolitiken. med stabil samt först när den byggs upp och genomförs politisk inriktning denna och sammansatt totalförsvar med stöd av ett för uppgift väl avpassat som vårt land en motståndskraft inför tänkbara påfrestger betydande ningar och aggressioner. bedömer att vårt lands att stå utanför Försvarsutredningen möjligheter och konflikter även i framtiden bäst ett krig allvarligare främjas genom fasthållande vid den alliansfria inriktad att neutrapolitiken på möjliggöra litet i ett framtida krig.

5.ll.2 Åtgärder för att främja freden i världen Ett av våra medel är enligt försvarsutredningens mening säkerhetspolitiska medverkan till av den internationella i riktning mot allförändringar miljön män och ökad internationell säkerhet. mål avspänning Såkerhetspolitikens kan främjas av att riskerna för konflikter enligt utredningens uppfattning totalt sett minskas eller internationellt och konatt rustningarna begränsas trolleras. Den svenska sådana maktresurser att neutralitetspolitiken grundad på ter har stor för stabiliteten ett angrepp mot oss inte sig lönande betydelse i hela Norden och bidrar till att minska farorna för såväl oss som själva våra Vår är att minska stormakternas militärgrannländer. politik ägnad intresse för och i det nordiska området. Det skall i politiska engagemang fall inte, vad förhållanden som svensk politik har ett avgörande varje gäller för stormakt att i förinflytande på, någon te sig angeläget preventivt syfte bättra sina till militärt eller på annat sätt maktpolitiskt ageförutsättningar rande i det nordiska området.

Våra utåtriktade insatser bör främst inom ramen för FN:s verkgöras samhet. Det kan gälla att finna för internationella övernya utgångspunkter enskommelser om Men det kan också rustningsbegränsning. gälla att, t. ex. genom olika kontrollåtgärder, minska riskerna för överraskande anfall. Svensk medverkan i FN:s aktioner vid akuta konflikter och i områden som är mer eller mindre permanent oroliga torde ha underlättats av vår alliansfria ställning. Det är sannolikt att från FN :s sida för att ingripanden förebygga konflikter, medla mellan parter eller bevaka stilleståndsgränser blir vanligare under att auktoritet kan förutsättning organisationens upprätthållas och erforderliga ekonomiska resurser ställas till Vårt förfogande. lands resurser kan då komma att bli än mer efterfrågade. Slutsatsen för Sveriges del av det anförda bör enligt försvarsutredningens mening bli, att vi aktivt skall fortsätta vårt i FN:s arbete och deltagande att vi bör vara beredda att, som hittills, anmodan av FN :s berörda på organ lämna organisationen de som kan befinnas önskvärda och bidrag, möjliga. Upprättande inom krigsmakten av fasta för beredskapsstyrkor FN-tjänst är en positiv åtgärd i denna Vi bör vara beredda till riktning. ytterligare medverkan i fredsbevarande operationer. En sådan verksamhet inom FN :s ram får som en del i freds- och säkeruppfattas betydelsefull Sveriges egen hetspolitik. I denna mening har FN en, låt vara indirekt, för betydelse Sveriges säkerhet. Samtidigt är det konstaterandet att FN ofrånkomligt ännu inte har från år 1945 att bli uppfyllt mångas förväntningar en organisation som förmår ge sina medlemsstater verklig trygghet. För vårt lands vidkommande kan inte betraktas som nåu-landshjälpen got säkerhetspolitiskt alternativ till försvarsåtgärder. Eftersom det inte är eventuella framtida konfliktpräglade mellan rika och motsättningar fattiga folk som är av för vår nationella inte primär betydelse säkerhet, främjas under överskådlig tid freden i vår del av världen, och därmed inte heller vår säkerhet, av sådan Vårt bistånd till u-länderna måste därför hjälp. bygga på en annan än till vår motivering hänsyn säkerhetspolitik. Den svenska utåtriktade aktiviteten för att minska i världen spänningen har i huvudsak två tidsdimensioner. På kort sikt det att så det gäller långt står i vår medverka till att akuta konflikter och oroshärdar hålls förmåga under kontroll. På sikt måste fredsarbetet av tron en längre inspireras på framtida internationell råttsordning, som med kollektiva maktunderbyggd medel respekteras av alla. Realistiskt sett är detta ett mål på mycket lång sikt. Men det blir ännu mera avlägset om inte mera näraliggande krigshot kan avvärjas.

5.113 Åtgärder :in stöd m: vår alliansfria politik

I 1964 års för skall ha »sådan målsättning krigsmakten sägs att krigsmakten styrka, sammansättning och beredskap att anfall mot Sverige fordrar så stora resurser och tar så lång tid att de fördelar, som står att vinna med

anfallet, rimligen icke kan bedömas värda insatserna» Man utgår alltså här från en presumtiv angripares värderingar. Från svensk säkerhetspolitisk synpunkt är det enligt försvarsutredningens åsikt av stor betydelse att de områdena i norr och strategiskt viktiga söder inom den nordiska i huvudsak inte är svenska och att vi regionen följ aktligen har omedelbart militärt ansvar endast för mindre delar av dem. Hänsyn måste även tas till att det nordiska områdets betydelse endast synes påtagligt stor i samband med mellan stormakter eller skarpa motsättningar stormaktsblock i Europa. Vid ett i Europa torde inte storkrig Sverige representera ett självständigt och, för i stort, mål eller ett strategien viktigt oumbärligt passageområde för någondera sidan. Vårt lands strategiska betydelse ökar om huvudmotståndarna i ett bedömer europeiskt storkrig att detta kan få De resurser en kan sätta in mot lång varaktighet. angripare oss måste han därför väga mot andra angelägna behov. De delar av en angripares totala resurser som i sådana situationer kan sättas in mot oss blir med nödvändighet begränsade. När det gäller att dimensionera och utforma vårt försvar måste man utgå från olika politiska och därur härledda framtidsperspektiv aggressionsfall som kan tänkas påverka Sverige. Vissa av dessa bör sedan i sin tur läggas till grund för utformningen av vårt försvar. I första hand måste vi vara beredda att använda andra säkerhetspolitiska medel än de rent militära. I vissa situationer däremot är utformningen av vårt militära försvar och totalförsvar i övrigt av avgörande betydelse för våra möjligheter att genomföra våra politiska mål. Vårt totalförsvar bör utformas så, att det kan bedömas bli verkningsfullt i så många lägen som möjligt. En i detta sammanhang väsentlig fråga är i vilken mån vårt totalförsvar skall utformas för att kunna verka mot ett anfall då kärnvapen utnyttjas. Ju längre tid begränsade krig förekommer utan att kärnvapen används, desto mer synes nationerna anpassa sig till denna utveckling i den meningen att kärnvapenkrig även i begränsad form betraktas som allt mindre trovärdigt. Det framstår också som allt mindre troligt att en första kärnvapenanvändning i ett krig skulle ske mot Sverige. Om en stormakt skulle överväga ett anfall mot oss, torde enligt försvarsutredningens mening en starkt avhållande verkan nås redan i det läget att vårt försvar har en sådan motståndskraft mot konventionella stridsmedel att en angripare ställs inför valet att avstå från anfallet eller kärntillgripa vapenkrig. I det senare fallet tillkommer en andra starkt avhållande mängd restriktioner och komplikationer av både politisk och militär art för den som överväger att angripa. En angripare kan även söka oss enbart hot om kärnbetvinga genom vapeninsats. Vårt försvar måste därför utformas så att inte en begränsad kärnvapeninsats på ett avgörande sätt minskar våra möjligheter till fort-

satt motstånd. Om trots allt ett krig med betydande användning av kärnladdningar skulle uppstå finns det skål förmoda att de intresse krigförandes av svenskt territorium blir litet. mycket I den nu gällande målsättningen för krigsmakten anges att motstånd skall

kunna bjudas även i form av det fria Vidare kriget. sägs att varje vapenför svensk, som inte är bunden av andra inom viktiga uppgifter totalförsvaret, bör sättas i stånd att militärt delta i för landets kampen självständighet. Åtgärder som utvisar att vi, även om en ta delar av vårt angripare lyckas land i där ämnar fortsätta besittning, motståndet i olika former, bl. a. gerillakrigföring, torde i kombination med verka avhålövriga försvarsåtgärder lande. En som liksom den svenska krigsmakt är byggd på allmän värn- - även i stor w plikt utsträckning med avseende på befälsfunktionerna samt med decentraliserad och ett förrådshållning mobilisering ger gott underlag för motstånd över hela landet och om så erfordras även i form

av det fria Ett väl utrustat och talrikt kriget. hemvärn, som även ges utbildning för sådant är motstånd, ytterligare en positiv faktor. Enbart gerillaförsvar torde emellertid enligt försvarsutredningens uppfattning inte kunna stöd åt vår alliansfria Om vi inte vidge något politik. tog åtgärder för direkt försvar mot anfall av större torde vi omfattning, inte kunna omvärlden att vi därefter övertyga genom gerillakrig kommer att bestrida en herravälde över vårt territorium. angripares Medvetet avstående från mot invaderande försvarsåtgärder angripare torde inte kunna tolkas av denne som annat än bristande Mot en sådan försvarsvilja. bakgrund kan hot om enbart inte verka eller avhållande gerillakrigföring trovärdigt från anfall, i fall inte i till ett varje anslutning storkrig. Det skulle i stället göra anfallsriktningen genom Sverige relativt lockande i förhållande till andra alternativ, som kan finnas för att nå samma mål. Även vårt sam-

hälles ekonomiska och sociala struktur försvårar starkt denna av typ krigföring. Vi kan inte räkna med att isolerad förmå stormakgenom nedrustning terna att reducera sina till dessa är rustningar. Anledningen nämligen motsättningar och misstro mellan stormakterna samt dessas strävan att upprätthålla ingångna vidsträckta Vår förpliktelser. strategiska betydelse är trots allt dessutom sådan att endera om den kan stormakten, befara att den andra parten utan kan sätta i av vårt motåtgärder sig besittning territorium, kan bli benägen att genomföra ett anfall i En isolerad förebyggande syfte. nedrustning kan därför bli provocerande och kan redan i fredstid ytterligare öka de stormaktspolitiska intressena för det nordiska området. Olika

stormaktsgruppers aktivitet i området kan då ökas. En sådan aktivitet kan ha såväl defensiva som offensiva syften. Försvarsutredningen har därför funnit att vi genom en isolerad skulle medverka till en nedrustning olycklig och farlig i vår del av världen. Den skulle utveckling strida mot vår ambition att stärka fredsstabiliseringen i Europa.

Enligt direktiv skall de internationella om utredningens förhandlingarna beaktas. Vid sidan av andra relevanta krav är det angeläget att nedrustning eftersträva en sådan uppbyggnad av krigsmakten att Sveriges möjligheter att snabbt medverka i olika internationella nedrustningsåtgärder underlättas. Allmänt sett underlättas vår medverkan i överenskommelser om nedrustav att vårt försvar verkar enbart defensiv styrning krigsavhållande genom ka varigenom det inte innebär något offensivt hot mot omvärlden. Detta överensstämmer väl med vår hitenligt försvarsutredningens uppfattning tillsvarande försvarspolitik. Någon »allmän och fullständig avrustning» torde enligt försvarsutredningens åsikt inte bli aktuell även om man söker se fram i tiden. Även långt i de mest långtgående aktuella förslagen skall de enskilda staterna behålla militära för och inre skydd. Ett försvar uppbyggt på allmän styrkor yttre värnplikt av den svenska typen med förhållandevis kort utbildningstid synes lätt kunna infogas i ett sådant enligt utredningens uppfattning tämligen mönster och dess torde kunna kvarstå även vid en långtgrundprinciper gående nedrustning i världen. I första hand avses en sådan för övrigt gälla kärnvapen. Partiella behöver därför sannolikt inte påverka rustningsbegränsningar vår nuvarande Eventuella mera omfattande åtgärder försvarsorganisation. torde så långt fram i tiden att de inte påenligt utredningens mening ligga verkar De sociala och ekonomiska konseutredningens ställningstagande. kvenserna av en eventuell torde inte bli mer ingripande än sånedrustning dana inom som redan med ratioomställningar näringslivet görs i samband eller på grund av handelspolitiska skäl. naliseringar Våra försvarsförberedelsers krigsavhållande effekt beror till stor del på att snabbt bringa dem i funktion. Stormakternas möjligheterna tillräckligt stora stående liksom de tekniska möjligheterna att omedelbart sätta styrkor in att en mycket snabb och överraskande krigsstrategiska robotvapen gör i och för numerärt och tekniskt sett är möjlig. De politiska utveckling sig förutsättningarna och ett troligt förspel torde emellertid enligt försvarsutredningens uppfattning ge oss tillräcklig förvarning så att vår mobilisering hinner ske i tid. Förutsättningen är dock att denna kan ske snabbt. Vid stormakternas val mellan olika alternativa strategiska möjligheter och kan om hur lång tid en operation beräknas ta ha stor riktningar frågan Resursinsatsen mot oss kan självfallet göras mindre om vår förbetydelse. inte hinner att Detta gäller hela totalförsvarskapacitet bringas fungera. svaret men i de centrala ledningsfunktionerna och synnerhet krigsmakten, i viss mån civilförsvaret. Till en del kan detta dilemma motverkas med att man skapar förutsättningar för Sverige har med sin inriktgradvisa heredskapsförstärkningar. neutralitet i och avsaknad av stående större anledning ning på krig styrkor

än flertalet andra länder att vid en oroande förstärka påtagligt utveckling insatsberedskapen. Med hänsyn till vår neutralitetspolitik och våra utfästelser att inte göra eftergifter åt något håll kan beredskapsstärkande svenska åtgärder ha stabiliserande och lugnande återverkan skeendet i stort, på speciellt i vår närmaste omvärld. Å andra sidan har anpassbarheten ett värde däri, att den under lugna perioder medger finansiella och personella besparingar. Vissa gränser för vår beredskap som inte bör underskridas sätts dock bl. a. av kravet att på vi skall kunna avvisa av värt territorium. kränkningar För att vi skall ha en möjlighet att stå utanför ett krig i vår omvärld måste stormakterna kunna lita på att vi avser att stå neutrala och att vi kommer att göra det, även om vi skulle bli utsatta för starka påtryckningar. Vårt handlande i fredstid, utrikespolitiskt och måste enförsvarspolitiskt, tydigt och ständigt vara sådant, att det inte ger anledning till tvivel i detta grundläggande avseende. I vad mån vi hittills nått härmed är svårt att konframgång objektivt statera. Uttalanden från utländskt håll av såväl officiell som inofficiell karaktär synes dock tyda på att så är fallet och kan tas som för hur uttryck man värderar vår politik. Utländska bedömare kontrollerar dessutom säkerligen våra åtgärder och blir övertygade först genom en långvarig, obruten serie av åtgärder från vår sida, som står i med våra deklarasamklang tioner. För att vår skall vinna förtroende fordras å ena sidan, att det inte politik finns uppenbara brister i vårt totalförsvar vilket kan till missge anledning tanke att vi redan i fred återförsäkrat oss om utifrån för att brishjälp fylla terna i ett Å andra sidan bör vårt försvar inte heller skärpt läge. ges en sädan teknisk och materielmässig utformning att våra resurser uppenbarligen ter sig särskilt användbara för att utnyttjas i samverkan med annan stat. Försvarsutredningen vill framhålla att det råder ett grundläggande sammanhang och behov av balans mellan vår försvarspolitik och vår utrikespolitik för att säkerhetspolitikens syften skall kunna nås. Även om ett av eller båda stormaktsblocken inte ofanser sig ha primära fensiva syften via svenskt territorium, kan likväl ett för oss farligt läge uppstå om de misstror varandras avsikter. På båda stormaktssidorna kan man anse sig behöva planlägga ockupation av svenskt territorium för att snabbt kunna förekomma motparten med att utföra en sådan operation. I ett spänt läge skulle vi därigenom riskera att bli utsatta för ett stormaktsfarligt politiskt intresse. Vi måste för omvärlden klarlägga hur onödig en sådan aktivitet är. Kombinationen av en fast, förtroendeingivande utrikespolitik och ett häremot svarande totalförsvar bör kunna inge stormakterna respekt för vår neutralitetsvilja och vår förmåga att stå emot påtryckningar eller annan aggressivitet mot oss. Det måste stå klart för alla, att vi menar allvar med

vår neutralitet och att vi målmedvetet sådana förinriktning på skapar svarsresurser, som ingen kan bortse från i ett kris- eller krigsläge. Våra försvarsbeslut kan enligt försvarsutredningens mening ses som ett fleråriga uttryck för denna målmedvetenhet. Detta utesluter inte att försvarets inriktning och omfattning tid efter annan omprövas.

5.114 Åtgärder i en krigsmiljö där vi är neutrala Vid i vår omvärld måste delar av vårt totalförsvar aktiveras. De krigkrig förande måste bli om att inte utan stora inparterna övertygade motparten satser kan skaffa sig fördelar genom att orättmätigt utnyttja svenskt territorium. Inte minst detta svenskt sjöterritorium och lufthav, vars utgäller för båda stormaktsblocken skulle kunna medföra fördelar. Detta nyttjande ställer bl. a. särskilda krav på vårt sjö- och luftförsvar. Hot, påtryckningar, utnyttjande av rätten till oskadlig genomfart samt kränkningar tvivelaktigt av svenskt territorium, t. ex. i samband med militär verksamhet i Öresund, kan då bli företeelser. Utrikespolitiken ställs härvid på svåra prov. vanliga I detta vill utredningen framhålla det säkerhetspolitiska sammanhang värdet av en av det svenska territorialvattnets bredd från nuvautökning rande nautiska mil till sex nautiska mil. Fördelar skulle ur försvarsfyra stå att vinna med en sådan Effekten av vissa av våra synpunkt utökning. försvarsåtgärder skulle öka härigenom. Vi kan även utsättas för andra svårigheter. Under ett krig mellan stormakter kan vårt land från sina handelsmarknader och vi kan avspärras råka i beroende av andra stater att vi får brist på för vår härigenom genom och ekonomi varor. Möjligheten härav bör medföra folkförsörjning viktiga att vi i fredstid lagrar särskilt varor och vidtar olika förberebetydelsefulla delser som kan minska vårt behov av Härigenom ökar importförnödenheter. vår motståndskraft försök till utpressning. Vår jordbrukspolitiska gentemot sker också med hänsyn till risken för en avspärrning. Naturligtinriktning vis kan olika förberedelser av detta slag vara av betydelse även i andra situationer. Stridsmedel insatta andra håll i kan upphov till skador även på Europa ge i vårt land. Radioaktivt nedfall från kärnvapenexplosioner kan t. ex. påkalla i vårt land. skyddsåtgärder

5.115 säkerhetspolitiken om vi råkar i krig

Man kan försvarsutredningens uppfattning inte bortse från möjligenligt heten av att trots alla våra åtgärder, blir indraget i ett framtida Sverige, I en sådan situation har de nämnda säkerhetspolitiska medlen visat krig. och den på alliansfrihet och neutralitet grundade politiken sig otillräckliga har säkerhetspolitiken måste då ges en annan utformning och misslyckats. inriktning. Alla våra resurser måste härvid koncentreras på ett segt försvar

för att till det yttersta bevara vår frihet. Först i denna situation kan den intill detta läge förda att om neutralitetspolitiken medge sonderingar hjälp utifrån påbörjas. Ett krigsutbrott innebär alltså inte att vi skulle att föra en säkerupphöra hetspolitik. Den måste fortsätta, om än med andra medel. kan natur- Kriget ligtvis aldrig i sig självt vara ett mål. Även under ett krigstillstånd måste de politiska medlen utnyttjas för att bidra till att konflikten förs till ett med hänsyn till omständigheterna acceptabelt slut. Vårt försvars förmåga att hindra angriparen från att nå sina ursprungliga blir då inom ramen syften för nationens samlade motståndskraft av för vår framväsentlig betydelse gång härvidlag. Om vi trots allt råkar ut för ett kärnvapenkrig av större omfattning kommer befolkningens att bli helt dominerande. Utan att överlevnadsproblem gå in på mer detaljerad diskussion av olika totalförsvarskomponenters roll i sådana konfliktfall vill endast framhålla att den handförsvarsutredningen lingsberedskap, som vi i detta avseende bör också kan ha skapa, betydelse i förhandlingssituationer.

5.11.6 Frågan om svenska kärnladdningar statsmakterna har i om svenska hittills bedömt att fråga kärnladdningar det inte förelegat behov av beslut i den ena eller andra riktningen och att handlingsfriheten i frågan tills vidare skolat hållas öppen. I realiteten har genom olika åtgärder våra handlingsmöjligheter efterhand begränsats så långt att ett bestämt ställningstagande nu är befogat. I allmänna debatten har hävdats att kärnladdningar i vissa situationer skulle öka våra vapensystems effekt. Man har vidare hävdat att ett svenskt försvar utan skulle bli en kärnladdningar väsentligt underlägset angripare genom att denne inte i alla situationer tvingas ta till ett kärnhänsyn vapenhot. Försvarsutredningen anser att den grundläggande bedömningen av ett kärnvapeninnehavs värde för vår försvarskraft måste göras med hänsyn till vårt lands strategiska och säkerhetspolitiska situation i stort. Härvid måste stor betydelse tillmätas stormakternas egen syn på möjligheterna att realisera sina mål genom insats av kärnvapen med hänsyn till den terrorbalans som stormakternas kärnvapenkapacitet representerar. Försvarsutredningen utgår i första hand från antagandet, att militär aggression som riktas mot Sverige ingår som ett led i ett större krigssammanhang. Angrepp på vårt land är då led i större vilka operationer, primärt till att nå - inom eller utom svenskt territorium syftar positioner -« av stor betydelse i kriget mot en b.uvudmotståndare. Med hänsyn härtill är det rimligt att anta att den som överväger ett angrepp på vårt land måste kalkylera med huvudmotståndarens reaktion och möjligheter till motin-

sats. I all synnerhet blir detta fallet med avseende på risken för kärnvapeninsats, vilken blir alldeles uppenbar om angriparen själv använder kärnvapen. Övergång från konventionellt krig till kärnvapenkrig bedöms av kärnvapenmakterna vara ett, inte minst för dem själva, oerhört farligt kanske helt förödande steg i fråga om krigsnivå. De torde därför på allt sätt söka undvika att komma i en situation med stor risk för kärnvapenkrig. Denna stormakternas naturliga återhållsamhet med insats av kärnvapen gör det sannolikt att kärnvapen inte sätts in mot vårt land förrän kärnvapenkriget är ett faktum genom nukleär insats mot andra mål än svenska. Det förhållandet att Sverige saknar egna kärnvapen torde inte ha någon betydelse i detta sammanhang. Det förutsätta anfallet mot vårt land får antas vara ett led i storkriget och ytterst vara riktat mot huvudmotståndaren. Denne har möjlighet att möta ett sådant anfall bl. a. med insats av egna Den som att kärnvapen. överväger angipa Sverige med eller utan insats av kärnvapen just i detta företag måste således kalkylera med, att kärnvapen kan komma att sättas in mot denna operation även om Sverige inte har sådana vapen. Risken härför blir störst om angriparen initierar eller om redan är ett kärnvapeninsats kärnvapenkriget faktum, men den kan också vara för handen under andra förutsättningar. Slutsatsen är att Sverige i allt väsentligt är under kärnvapenparaplyet på ungefär samma sätt som oss kringliggande länder kan sägas vara det, oavsett vilken maktgruppering eller stormakts intressesfär de räknas till! Även om den politiska utvecklingen skulle göra ett lokalt anfall mot vårt land tänkbart måste man räkna med att med till en angriparen hänsyn sannolik huvudmotståndare samt den internationella reaktionen i stort genomför anfallet med minsta möjliga militära och politiska konsekvenser. Insats av kärnvapen bedöms inte vara förenlig med ett sådant syfte. Det finns anledning att i detta sammanhang erinra om vad utredningen anfört i avsnitt 5.11.53, där den framhåller, att om en stormakt skulle överväga anfall mot oss, torde en starkt återhållande verkan nås redan i det läget att vårt försvar har en sådan motståndskraft mot konventionella stridsmedel att en angripare ställs inför valet att avstå från anfallet eller tillgripa kärnvapen. I det senare fallet tillkommer en andra starkt mängd avhållande restriktioner samt politiska och militära komplikationer för den som överväger ett angrepp. I den allmänna debatten har framförts synpunkten att i situationer sådana som de nämnda skulle ett svenskt kunna tänkärnladdningsinnehav kas skapa osäkerhet hos en presumtiv Ett anfall mot angripare. Sverige skulle härvid genom svenska åtgärder kunna leda till en upptrappning 1 Liknande synpunkter har tidigare framlagts offentligt och mera utförligt i Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift nr 9/1966 (K. Frithiofson: säkerhetspolitiska perspektiv på frågan om svenska kärnvapen).

till kärnvapennivå. Gentemot detta vill försvarsutredningen anföra att det rimligen måste anses uteslutet att en svensk politisk ledning skulle vara beredd att initiera ett kärnvapenkrig mot en i sådan krigföring oerhört överlägsen motståndare. Hittills har hävdats att statsmakterna borde vidmakthålla handlingsfrihetslinjen i fråga om svenska kärnladdningar för att därmed bibehålla ett påtryckningsmedel i internationella förhandlingar om rustningsbegränsning och nedrustning. Detta argument har emellertid inte längre samma tyngd med hänsyn till att kärnvapenmakterna torde komma till samma bedömning beträffande svenskt intresse för egna kärnvapen som försvarsiltredningen. Sammanfattningsvis vill försvarsutredningen framhålla som sin bedömning att det inte ligger i vårt lands säkerhetspolitiska intresse att anskaffa kärnladdningar. Om utvecklingen på lång sikt skulle leda till att kärnvapen blir ett normalt inslag i små nationers stridskrafter kan frågan om svenska kärnladdningar komma i ett annat läge.

5.12 Målsättningsfrågør

5.l2.1 Sambandet mellan säkerhetspolitisk ambition och resurser Det inom en viss kostnadsram utformade försvaret kan beräknas förmå att med framgång möta anfall som utförs med en viss antagen och under vissa betingelser gjord styrkeinsats. Höjer angriparen insatsen minskar våra möjligheter att framgångsrikt möta anfallet och vår krigsmakt kan då få inrikta sig på att fördröja angriparens framträngande. En rationellt planerande angripare torde söka avpassa sina styrkor så att han bedömer sig med erforderlig grad av säkerhet nå sitt mål. Detta fordrar överlägsenhet hos angriparen. Andra resurser, främst milianspråk på angriparens tära operationer mot en huvudmotståndare, gör att endast så stora styrkor insätts som bedöms oundgängligen erforderliga för att nå målet. Vi kan därför genom nivån på anslagen till vårt försvar på sikt påverka den styrkeinsats och i viss mån den krigsnivå en eventuell angripare tvingas kalkylera med. Ju högre denna insats eller är, allra helst om krigsnivå angriparen tvingas överväga insats av kärnvapen, och ju mer politiskt påfrestande den är, desto mindre troligt är det att han finner ett anfall mot vårt land lönande. Detta förhållande ger oss även ökad motståndskraft och förhandlingsstyrka mot påtryckningar och krav. Detta kan t. o. m. leda till att sådana inte riktas mot oss. Det råder alltså ett allmänt samband mellan våra försvarsresurser, vår nationella motståndskraft och den säkerhetspolitiska ambition som är möjlig att tillgodose i olika lägen. Även om man på det sätt som tidigare beskrivits utgår från en makthalanssituation mellan stormakterna är det i princip möjligt att skissera

ett stort antal olika Mellan dessa kan aggressionsfall. föreligga betydande skillnader i angriparens värderingar av hans resurser och av de föregna delar som står att vinna med ett anfall mot vårt land. För vart och ett av aggresstionsfallen kan vi göra av resursbehov uppskattningar angriparens för olika och av olika militära anfallsriktningar utgången operationer. Alla kvantitativa är behäftade med en osäkerhet. uppgifter betydande Den främsta osäkerheten emellertid i urvalet och den närmare utligger formningen av de aggressionsfall som ligger till grund för försvarets planering. Det är på denna punkt politiska värderingar måste komma in. Avgörande frågor kan härvid vara hur en eventuell huvudmotståndare till angriparen kan väntas agera mot ett land, ett angrepp på vårt angrepp som ur främst kan vara endast ett led stormaktssynpunkt i en operation som primärt syftar till att, inom eller utom vårt i ett territorium, uppnå stormaktskrig betydelsefulla positioner. I samband härmed uppstår frågan vilken bekämpning en utsätts för från en eventuell huvudmotangripare ståndares sida och hur en sådan direkt och indirekt nedbekämpning sätter angriparens till insats mot värt land. möjligheter Försvarsutredningen hävdar därför att det samband som otvivelaktigt föreligger mellan våra försvarsresurser, vår nationella motståndskraft och den säkerhetspolitiska ambitionen inte låter bestämmas kvantitativt. sig

5.12.2. Förslag rörande målsättningar

Varje beslut som i fredstid skall den ambitionen ange säkerhetspolitiska samt omfattningen och av mot denna svarande försvarsreutformningen surser kompliceras av att denna främst måste ta sikte politik på i grova drag antagna förhållanden i en obestämd framtid. Besluten har vidare inverkan på andra länders av vår och av våra att fullbedömning politik möjligheter följa den i kritiska lägen. I avsnitt diskuteras föreliggande de problem som sammanhänger med hur den politiska ambition man söker förverkliga på bästa sätt av statsmakterna skall sammanfattas och beskrivas för i till de mest medborgarna anslutning betydelsefulla försvarspolitiska besluten. Vidare behandlas, med iztgångspunkt i de grundläggande försvarsbesluten, frågan hur fortstatsledningexi löpande måste ge de verkställande myndigheterna direktiv rörande väsentliga delar av deras verksamhet. Dessa problem behandlades översiktligt redan i prop. 1964: 110, i vilken den nuvarande målsättningen för krigsmakten deföreslogs. Föredragande partementschefen anförde därvid bl. a. följande. En öppen och offentligt angiven målsättning måste med nödvändighet bli hållen i allmänna ordalag. Härav följer att den mera blir en politisk manifestation än preciserad vägledning för myndigheternas handlande. Den kan endast i stort ange de uppgifter som krigsmakten skall inriktas på att lösa inom den kostnads-

ram statsmakterna beslutat. Det finns helt ett allmänt samband mellan naturligt å ena sidan av resurser och å andra sidan de krav tilldelning som ställs på krigsmakten. Men något exakt förhållande kan rimligen inte föreligga i detta hänseende. Denna omständighet kan återföras på de förhållanden jag erinrade om i proposition 1963: 108, nämligen att ehuru ett förbättrat underlag framtagits under senare år det likväl inte är möjligt att nå fram till av preciserade bestämningar den karaktär och omfattning ett eventuellt anfall mot Sverige kan tänkas få. Själva underlaget för beräkningar härom är i flera avseenden osäkert och utgör bedömningar snarare än fakta. I väsentliga kommer sammanhang man inte längre än till alternativa räkneexempel. då och vill Jag framhöll upprepa det nu, att det icke är möjligt att bestämt ange vilka egna försvarsresurser som vid en militär aggression mot vårt land tryggar avvärjning eller endast möjliggör fördröjning. Denna bedömning grundas på den omständigheten, att vi aldrig i förväg kan veta vilka militärpolitiska förhållanden som kan råda då vårt land kan komma att utsättas för militär är ett medel aggression. Krigsmakten för att trygga vår utrikespolitiska om neutralitet i krig. Därför måste huvudlinje en långsiktig målsättning vara oberoende av växlande militärpolitiska förhållanden och inte fixeras vid ett aktuellt läge, som aldrig är sta-tiskt. En målsättning av det slag det nu gäller måste först och främst ge uttryck för vår orubbliga föresats att på allt sätt försvara vår frihet och vårt oberoende. Den grundläggande uppgiften är att försvara hela landet. Krigsmakten måste vara så förberedd på sin primära uppgift att försvara landet att största fredsbemöjliga varande effekt uppnås. På så sätt kan krigsmakten vara ett starkt stöd för vår fasta politiska inriktning på neutralitet i händelse av krig i vår omvärld och göra denna politik realistisk.

Riksdagen gjorde vid sin av erinran mot dessa behandling frågan ingen förtydligande uttalanden. De uttrycker således statsmakternas syn på

syftet med och innebörden i den av dem beslutade för

målsättningen krigs-

makten.

Det kan finnas olika syften med att uttala den ambition som till ligger grund för den politiska ledningens beslut i säkerhetspolitiska frågor. Det kan

gälla

att skapa bakgrund för medborgarnas engagemang i dessa frågor, frivillig-

arbete m. m.

att utåt för omvärlden manifestera det svenska folkets och

försvarsvilja trovärdigheten i vald politisk handlingslinje,

att ge den av hur försvarsresurser

grundläggande inriktningen befintliga

skall disponeras i fred och i händelse av dvs. för det

krig, ange riktlinjer operativa krigsförberedelsearbetet, samt

att bilda för militära och civila

underlag myndigheters långsiktiga pla-

nering.

Frågan är om dessa syften samtidigt kan på bästa sätt tillgodoses i gemensamma formuleringar och i samma av dokument.

typ För att kunna tjäna som manifestation bör vara utformad

målsättningen

i allmänna och vara redovisad. Den bör också vara

ordalag självfallet öppet allmängiltig och endast behöva ändras antingen vid stora och som varak-

tiga bedömda i vår omvärld eller vid

säkerhetspolitiska ändringar genom-

gripande förändringar i våra egna försvarspolitiska beslut som inte svarar mot bedömda förändringar i vår internationella miljö. Samma krav gäller när den skall utnyttjas inom landet som motiv för försvarsverksamheten. Försvarsutredningen vill i detta framhålla den betydelse sammanhang den fäster vid en och Denna bör allsidig inträngande försvarsupplysning. bl. a. belysa de resurser vi har att tillgå i vårt totalförsvar och omfattningen av våra försvarsförberedelser i syfte att ge underlag för en medborgerlig av våra förutsättningar. Myndigheterna bör bedömning säkerhetspolitiska tillhandahålla material för en sådan försvarsuppljgsning så långt den för vissa sekretessen främmande makt medger. uppgifter ofrånkomliga gentemot Likaså kan dylika lämnas i Kungl. :ts propositioner och i riksuppgifter Maj dagsutskottens utlåtanden. Som för är en allmänt formulerad underlag myndigheternas planering emellertid inte tillräcklig. Statsmakternas ansvar för inriktmålsättning ningen av försvarsplanläggningen torde inte kunna uttryckas tillräckligt konkret genom allmänt hållna, öppna uttalanden. Enligt försvarsutredningens krävs att statsledningen direktiv. Innehållet mening ger mer preciserade i dessa kan växla med hänsyn till bl. a. förändringar i de internationella förhållandena eller till växlingar i anslagsramen till förmilitärpolitiska svaret. av försvaret i eller några riktningar, beskriv- Prioritering någon över vilka försvaret skall kunna möta, kan vara ningar aggressionsfall exempel sådant som bör i direktiven. Dessa kan också ge uttryck på anges för politiska risk- och Sådana direktiv torde av naturliga ställningstaganden. skäl inte till alla delar kunna vara öppna. Härutöver krävs direktiv från till de verkställande bl. a. i fråga om hur bestatsledningen myndigheterna resurser från tid till annan i skall och den grad av fintliga princip disponeras beredskap som skall upprätthållas. erfordras det av skäl som an- Enligt försvarsutredningens uppfattning dels hållen dels mera förts, en öppen och allmänt deklaration, detaljerade direktiv m. m. som till betydande delar måste vara hemliga. Den allmänt hållna deklarationen kan, såsom redan framhållits, öppna, inte vara till en viss kostnadsram. För det första är det alltid anpassad om relativ försvarseffekt såtillvida, som våra egna resurser och anfråga måste ses i förhållande till det militär- och säkerhetspolitiska strängningar i vår omvärld. Försvarseffekten kan således ändras utan att kostnadsläget ramen gör det och tvärtom. Inte ens vid oförändrat utrikespolitiskt läge finns det ett i tiden omedelbart samband mellan anslagstilldelning och försvarseffekt. Vidare visar erfarenheterna att en för flera år fixerad kostnadsram inte alltid har de till materielanskaffning eller organisagett möjligheter som förutsattes när ramen beslöts. En oförutsedd kosttionsuppbyggnad kan till i både kvalitet och kvantitet. nadsutveckling tvinga begränsningar Dessutom kan i tiden ske. Allt detta rubbar, mer eller förskjutningar mindre, om en viss försvarsförmåga vid en viss tidpunkt. gjorda antaganden

De uttalanden från sida, vilka är avsedda att manifestera statsledningens ambitionen bakom ett generellt försvarspolitiskt beslut och som anger uppgifterna i stort, måste vara allmängiltiga och täckande för lång tid. Formuleringarna i en sådan deklaration skall inte behöva till anpassas svängningar av det slag som nämnts, även om dessa kan vara omfattande. Däremot kan en sådan utveckling föranleda ändrade direktiv till vederbörande myndigheter, vari någon prioritering eller eller mera begränsning temporärt varaktigt anges. Det är enligt försvarsutredningens bedömning önskvärt att, i enlighet med de principer som uttalats, ytterligare renodla ifrågavarande dokument med hänsyn till de syften som vart och ett av dem är avsedda att tillgodose. Den nuvarande av riksdagen år 1963 fastställda totalmålsättningen för försvaret har i allt väsentligt karaktären av en allmänt hållen manipolitisk festation med en i grova mellan totalfördrag angiven uppgiftsfördelning svarets huvudgrenar. Den expertgrupp inom utredningen som arbetat med vissa totalförsvarsfrågor har framlagt till för totalförslag ny målsättning försvaret (jfr avsnitt 4.1.2). finner för sin del inte an- Försvarsutredningen ledning att nu föreslå någon ändring av denna målsättning. Nämnda expertgrupp har också framlagt till förslag målsättningar för en rad icke-militära bl. a. civilförsvaret. Till om totalförsvarssektorer, frågan målsättning för civilförsvaret återkommer försvarsutredningen i det följande (avsnitt 9.3). I fråga om övriga nu aktualiserade målsättningar anser utredningen att behovet bör ytterligare övervägas. - vid 1964 års - har Målsättningen för krigsmakten antagen riksdag liksom målsättningen för totalförsvaret i huvudsak karaktären av allmänt hållen politisk manifestation. Men därav följer också att den inte ger tillräckligt preciserat underlag för myndigheternas handlande. Kungl. Maj :t har av detta skäl utfärdat direktiv för myndigheternas försvarsplanläggning m. m. (det operativa krigsförberedelsearbetet), vilket även förutsattes vid ifrågavarande riksdagsbeslut. Av naturliga skäl är dessa direktiv hemliga. Vidare finns i denna målsättning vissa formuleringar som inte överensstämmer med de principer utredningen anser bör vara vägledande för utformningen av en målsättning av detta slag. Det första stycket i målsättningen för krigsmakten har följande lydelse. Krigsmakten skall verka för att vår fred och vår frihet bevaras. Krigsmakten skall därför ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att anfall mot Sverige fordrar så stora resurser och tar så lång tid att de fördelar, som står att vinna med anfallet, rimligen icke kan bedömas värda insatserna. Den grundläggande krigsavhållande uppgiften markeras starkt i denna Vidare man från en mellan skrivning. utgår presumtiv angripares avvägning resursinsats och vad som står att vinna med ett anfall. För vårt vidkommande kan man inte komma längre än till en sammanfattande bedömning av vederbörandes antaganden. Vi måste därvid uppskatta många osäkra fakto-

rer. Det måste en presumtiv angripares värdering av vårt territoriums gälla betydelse inom ramen för hans militära föresatser och strategi i stort, vederbörandes allmänna militära och politiska situation, vilka insatser han kan vara beredd att göra mot oss med hänsyn till övriga engagemang samt inte minst vår egen motståndsförmåga och hur en presumtiv angripare värderar dem. Härtill kommer den politiska effekt som för ogynnsamma angriparens vidkommande kan följa av angreppet. Försvarsutredningen har i sak erinran mot formuleringen i detta stycke. Den anser dock ingen att om ordet »resurser» kompletteras med »uppoffringam uppnås en bättre täckning av de vida överväganden en presumtiv angripare måste göra. Andra stycket betonar den dominerande inriktningen på ett invasionsförsvar samt att hela landet skall försvaras och lyder på följande sätt. Invasionsförsvar skall vara krigsmaktens viktigaste uppgift. Krigsmakten skall i det längsta kunna förhindra att en angripare får fast fot på svensk mark och kan utnyttja vårt land för sina syften. I varje del av landet skall kunna bjudas segt motstånd, om så erfordras även i form av det fria kriget.

Försvarsutredningen vill understryka att föresatsen måste vara att möta och bekämpa ett angrepp oavsett i vilken del av landet detta sätts in. I detta stycke betonas också inriktningen på att orubbligt och segt fortsätta kampen mot en angripare. Motståndsviljan manifesteras klart och otvetydigt. En liknande föresatts uttrycks i fjärde stycket, där försvarsuppgiftens hos hela folket manifesteras på följande sätt. förankring Varje vapenför svensk, som icke är bunden av andra viktiga uppgifter inom totalförsvaret, bör sättas i stånd att militärt delta i kampen för landets självständighet. Tredje stycket ter sig mot denna bakgrund som en upprepning samtidigt som det för in ett nytt moment och synsätt som avviker från den prägel av manifestation som i kännetecknar denna allmängiltig politisk övrigt deklaration. Det lyder sålunda. Krigsmakten skall kunna avvärja en stort upplagd invasion över havet eller landgränsen samt i samband därmed insatta luftlandsättningsföretag och samett segt försvar mot andra invasionsföretag. Bevakning och tidigt upprätthålla försvar mot mindre företag skall kunna organiseras inom landet i dess helhet. Redan i tidigare har att invasionsförsvar är krigsmaktens stycken sagts viktigaste och att detta försvar skall kunna utföras på ett sådant uppgift sätt, att ett angrepp på vårt land, med hänsyn till de fördelar en angripare kan antas vilja nå med detta, inte bedöms vårda de insatser som skulle krävas. De försök till och geografisk begränsning av invasionsprecisering försvaret som görs i tredje stycket överensstämmer inte med de principer som anser skall prägla deklarationer av denna art. försvarsutredningen för en sådan enligt vad utredningen kunnat Underlaget precisering rymmer, konstatera, alltför många faktorer och förhållanden som endast kan upp-

skattas eller vara ett mer eller mindre val bland flera godtyckligt alternativa möjligheter och antaganden. Utländska motsvarigheter upptar inte, så långt utredningen kunnat finna, liknande preciseringar. Uttrycket »en stort upplagd invasion» är så obestämt att det knappast kan ligga till grund för bestämda i kvantifieringar fråga om vilka egna försvarsresurser som krävs för t. ex. en Såsom avvärjning. framhållits i avsnitt 5.12.1 föreligger stora att bedöma vilket större svårigheter internationellt skeende som och hur detta samtidigt äger rum engagerar en presumtiv :mgripare och nedsätter dennes Osäkerheten beror kapacitet. härvidlag som nämnts dels på ovissheten om och angriparens övriga politiska militära dispositioner, dels på svårigheten att förutse hur huvudmotståndaren kommer att -- och _ reagera politiskt militärt vid ett land. angrepp på vårt Trots att vi står alliansfria berörs vi likväl av större strategiska sammanhang. Såsom framgår av det uttalandet tidigare återgivna i prop. 1964: 110, vilken låg till för statsmakternas beslut grund år 1964, gjordes då betydande reservationer mot sådana försök till som främst precisering formuleringarna i tredje stycket kan fresta till. De skäl som då anfördes för denna för-

siktighet sammanfaller med de av i det

försvarsutredningen föregående

framförda. Att statsmakterna vid tillfället i likväl beslöt fråga ge målsättningen den den nu har, får utformning ses 1not bakgrunden av vad som då anfördes i syfte att innebörden i förtydliga formuleringarna. Uppenbarligen syftade dessa uttalanden främst i Erfarenpå tredje stycket målsättningen. heten visar att risk för missförstånd likväl kan Konsekvenserna föreligga. av dessa erfarenheter blir att stycket bör utgå.. Sedan åtskilliga år medverkar olika sätt med Sverige på militära styrkor till Förenta Nationernas fredsbevarande aktioner. har

Försvarsutredningen

i det föregående framhållit av en fortsatt sådan betydelsen medverkan från svensk sida. Enligt FN-stadgan skall medlemsnation vara beredd att varje deltaga i de aktioner som stadgan i princip föreskriver, vilka kan komma att vara mera omfattande och bindande än de som hittills kommit till stånd.

Med härtill anser det vara hänvisning utredningen befogat att i målsättningen för krigsmakten det anges vara en uppgift för denna att vara beredd att i FN:s aktioner deltaga i syfte att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. Härav att vissa förberedelser följer kontinuerliga måste göras. Av anförda skäl anser böra föreslå att sig försvarsutredningen tredje stycket i för samt att målsättningen krigsmakten utgår ett nytt stycke angående medverkan i F Nzs fredsbevarande aktioner tillkommer. Med dessa

ändringar skulle målsättningen för krigsmakten få i sin följande lydelse helhet.

Krigsmakten skall verka för att vår fred och vår frihet bevaras. Krigsmakten skall därför ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att anfall mot Sverige

10--6148 77

fordrar så stora resurser och uppoffringar samt tar så lång tid att de fördelar som står att vinna med anfallet rimligen icke kan bedömas värda insatserna. Invasionsförsvar skall vara krigsmaktens viktigaste uppgift. Krigsmakten skall i det längsta kunna förhindra att en angripare får fast fot på svensk mark och kan utnyttja vårt land för sina syften. I varje del av landet skall kunna bjudas segt motstånd, om så erfordras även i form av det fria kriget. Varje vapenför svensk, som icke är bunden av andra viktiga uppgifter inom totalförsvaret, bör sättas i stånd att militärt delta i kampen för landets självständighet. Krigsmakten skall aktivt verka för att befolkningen skyddas och försörjningexi tryggas. Krigsmakten skall omedelbart kunna uppta försvar mot överrumplande anfall. Krigsmakten skall kunna avvisa kränkningar av vårt territorium i fredstid samt under krig mellan främmande makter varunder Sverige är neutralt. Krigsmakten skall utformas så att dess effekt blir så långt möjligt oberoende av förändringar i det militärpolitiska läget. Krigsmakten skall samverka med totalförsvarets övriga grenar i syfte att nå största möjliga försvarseffekt. Krigsmakten skall vara beredd att medverka i Förenta Nationernas aktioner i syfte att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet.

KAPITEL 6

Ekonomiska och

utgångspunkter överväganden

6.1. F örsvarsutgiflertzas hittillsvarande m. m. utveckling

Försvarsutredningens rekommendationer gällande försvarets framtida resursram och från förutom de överväinriktning utgår säkerhetspolitiska ganden som redovisats i det föregående bl. a. en av dels försvarets bedömning nu befintliga tillgångar och den dessa dels det samhällsekonostyrka ger, miska och statsfinansiella ekonomiska som kan väntas i utrymme föreligga framtiden. Utvecklingen av de ramreglerade utgifterna (i kr.) för det militära milj. försvaret under de tio budgetåren 1958/68 av sammanframgår följande ställning.

58/59 59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68

Fasta priser (prisläge maj 1967)1. . 3 976 4 161 4 266 4 368 4 459 4 794 4 893 4 947 4 710 4 729 Löpande priser. . . . 2 820 2 985 3 104 3 264 3 513 3 915 4 284 4 619 4 700 4 959 1 Beräknade med hjälp av försvarsindex.

Sammanställningen avser som nämnts de ramreglerade för utgifterna det militära försvaret, dvs. exkl. av I 1 och 1 m. flyttning Ing m., anslagen till beredskapsstyrkor för vid FN-tjänst, driftbudgetutgifter flygtekniska försöksanstalten och investeringar i försvarets fabriksverk. för Beloppen budgetåren 1958/59-1965/66 avser anvisade reservations- och investeringsanslag samt nettoutgift på övriga anslag. för Beloppet budgetåret 1966/67 är en avrundad Litfallsberäkning, där reduktion skett med den förutsätta om 350 kr. För reservationsmedelsuppbyggnaden milj. budgetåret 1967/68 har samtliga anslag upptagits enligt riksstaten. Ökningen av de militära försvarsutgifterna under 1958/59perioden 1967/68 motsvarar en årlig tillväxttakt av 6,5 92; i löpande Motsvapriser. rande årliga i löpande av de reala utökning priser statsutgifterna (dvs. gifter för investering och konsumtion) var 6,6 %. De militära försvarsutgifterna och de reala statsutgifterna ökade således under perioden mindre än bruttonationalprodukten, som ökade med 8,7 %. När man bedömer det kvarstående värdet av dessa resursinsatser är det

väsentligt att skilja mellan å ena sidan försvarets konsumtion: löpande utgifter för krigsorganisationens operativa vidmakthållande och å andra

sidan de »försvarsinvesteringar» i materiel m. m. som syftar till krigsor-

ganisationens långsiktiga bibehållande och omvandling. Det förstnämnda

_

slaget av utgifter omfattar utgifter för att på kort sikt enligt nu till-

två till tre års sikt - vidmakthålla redan

lämpade riktlinjer organiserade förband och enheter och avser t. ex. utgifter för repetitionsutbildning, för

reparations- och underhållsarbeten liksom också för operativ stabs- och förvaltningsverksamhet m. m. De nämnda ›försvarsinvesteringarna» om-

fattar, förutom sådana i materiel, även utgifter för byggnads- och anläggningsverksamhet eller för utbildning och förbandsuppsättning, som syftar till krigsorganisationens långsiktiga bibehållande och omvandling. En

särställning bland försvarets långsiktiga investeringsutgifter intar medlen

för forskning, försök, utveckling och utredning, vilka skall bidra till att säkerställa handlingsfriheten på sikt för svenskt försvar men samtidigt ofta indirekt medverkar till att skapa ökade möjligheter för civil teknologi och produktion. En uppdelning av anslagen till det militära försvaret för budgetåret 1967/68 på dessa utgiftskategorier har försöksvis genomförts

och redovisats i prop. 1967:110, från vilken följande sifferuppgifter hämtats.

. . Anslagssumma Andel av sammanlagd U gl s a ego t ft k t . . . . (1 mil). kr.) anslagssumma (1 %)

Löpande konsumtionsutgifter: Operativt vidmakthållande . . . . . . . . . . . . . . . 1 248,5 27 Investeringsutgifter: Utbildning eller förbandsuppsättning . . . . . . . 1 173,2 25 Materielanskaffning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 464,1 32 Byggnader och anläggningar . . . . . . . . . . . . . . 310,4 7 Forskning, försök, utveckling och utredning 433,5 9 Summa 4 629,7 100

De anförda uppgifterna understryker det faktum att svenskt försvar,

genom att det i stor utsträckning bygger på mobiliserbara styrkor i stället för

på stående styrkor, kunnat använda en, internationellt sett, ovanligt stor

del av de totala försvarsutgifterna för materielanskaffning. Detta framgår också av följande jämförelse med nio olika NATO-länder! Däri upptagna siffror är inte helt jämförbara med dem som redovisats i den föregående sammanställningen.

Den utgiftsuppdelning som redovisats i prop. 1967: 110 och som här återgivits kan även bidra till att understryka dels de årliga försvarsutgifter-

1 avser för Danmark Uppgifterna är 1962/63, för Frankrike år 1963, för Italien och Holland år 1965 samt för övriga länder det budgetår som påbörjats under år 1964. Källa: Benoit, E. -Lubell, H.: »The World Burden of National Defence›i Benoit, E. ed.: ›Disarmament and World Economic Interdependenceu

Utgifter för anskaffning av tygmateriel i % av totala statsiinansiella försvarsutgifter

Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Danmark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Norge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Belgien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Holland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Storbritannien . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Frankrike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Västtyskland . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Italien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Förenta staterna . . . . . . . . . . . . . . 29

nas marginella i förhållande till

betydelse redan existerande försvarsrc-

surser, dels det förhållandet att olika typer av resulterar i

försvarsutgifter

försvarseffekt vid vitt skilda tidpunkter. Både de och de samhällsekonomiska

säkerhetspolitiska utgångspunkterna för en bedömning av måste i viss försvarsutgifterna utsträckning bli be-

roende av vilken typ av som avses.

utgiftsanvändning Inom försvarsdepartementet vad inpågår, enligt försvarsutredningen

hämtat, förberedelser för att successivt föra in s. k. programbudgetering. Också inom

statsförvaltningen i övrigt har sådan verksamhet inletts. Programbudgeteringen inom försvaret bl. a. till att syftar i planering, budgete-

ring och dela skilda

redovisning upp utgifterna på program eller krigsorganisatoriska användningsområden liksom på olika typer av utgiftskategorier och kostnadsslag. som vid särskild Försvarsutredningen, föredragning informerats om programbudgetarbetets och finner inriktning syfte,

det troligt att ett av detta arbete kan förbättra

fullföljande underlaget för

framtida beslut om avvägningen av försvarets kostnader.

6.2. och

Försvarsutgzfter försvarskøstnader

De utgifter som försvarsbesluten hittills sikte - de

tagit på rambundna utgifterna till det militära försvaret och civilförsvaret - omfattar inte alla de samhällsresurser som tas i för

årligen anspråk totalförsvarets samlade

verksamhet. Vill man uppskatta dessa resurser måste de redovisade ram-

utgifterna kompletteras med hänsyn till dels totalförsvarsstatsbudgetens utgifter utanför den militära ramen och civilförsvarsramen, dels det civila

alternativutnyttjandevärdet av vissa inom det militära försvaret tillgångar

och civilförsvaret, dels vissa samhällsekonomiska konsekvenser

slutligen

utanför av

statsbudgeten åtaganden för totalförsvaret.

Eftersom de flesta samhällsfunktioner _-

sjukvård, livsmedelsförsörjning,

teleförbindelser, etc. - måste kunna

järnvägar fungera även i krig är det naturligt att återfinna av olika inom en rad olika totalförsvarsutgifter slag

i huvudsak civila Inom har

statliga utgiftsområden. utredningen gjorts

följande sammanställning över innevarande budgetårs anslag till totalförsvaret, dvs. såväl det militära som det icke-militära försvaret (prisläge maj 1966; avrundade belopp i kr.). milj.

Militärt försvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 600 Civilförsvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Beredskapsstyrkor för FN-tjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Pensionsutgifter, socialförsäkringsavgifter m. m. för det militära försvaret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 350 Ekonomiskt försvar (exkl. ökningen av vissa rörliga krediter) 145 Övriga försvarsanslag, främst avseende affärsverkens försvarskostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 5 296

Till detta belopp tillkommer medel för priskompensation för det militära försvaret med ca 360 milj. kr. Detta innebär att totalförsvarets utgifter för innevarande budgetår utgör drygt 16 % av de totala som till 34 874 kr. statsutgifterna, uppgår milj. Om man från de totala statsutgifterna subtraherar transfereringsposter, utlåning m. m. kvarstår konsumtions- och investeringsanslagen, som tillsammans brukar betecknas som statens reala Dessa för resursanspråk. uppgår innevarande budgetår till 13 943 milj. kr. Försvarsanslagen, som huvudsakligen är av denna karaktär, svarar för ca 35 % av statens reala resursanspråk. Andelen av de statliga investeringarna är något högre, ca 42 %. I de här anförda inte för av I 1 och beloppen ingår anslagen flyttning Ing 1, för försvarets fabriksverk samt för flygtekniska försöksanstaltenJ För det militära försvaret och för civilförsvaret, liksom i princip för alla inte att det vid sidan självfinansierade statliga verksamhetsgrenar, gäller av de anvisade även andra reala

årligen budgetmedlen disponerar tillgångar

med författningsföreskrifter eller med tidigare sammanhängande statliga förvärv. Den statliga redovisningen visar inte alltid det värde dessa resurser skulle kunna ha vid ett alternativt inom den utnyttjande exempelvis sektorn. om det militära försvaret finns det anledning att privata [fråga i detta särskilt kostnaderna för yrkesanställd sammanhang uppmärksamma personal, för värnpliktiga och för fastighetsutnyttjande. Motsvarande gäller civilförsvaret. Det bör att dessa förekommer även inom andra understrykas problem offentliga verksamhetsområden än försvaret. Också inom andra verksamhetsgrenar med stor intern tjänsteproduktion, exempelvis undervisningsväsendet, kan de samhällsekonomiska antas överresursanspråken betydligt Innan liknande samhällsekonomiska kalstiga budgetens utgiftsbelopp. kyler utförts för hela den offentliga sektorn, kan beräkningar av totalförsvarets sammanlagda därför inte väntas nämnvärt påresursanspråk 1 I 1967 års reviderade finansplan (prop. 1967: 125 bil. 8 s. 14) finns en likartad sammanställning där dessa anslag tagits med.

verka bedömningen av storleken av de totala för det militära och utgifterna

civila försvaret. Att trots detta funnit att beröra total-

försvarsutredningexi anledning

försvarets samhällsekonomiska kostnader beror främst den

på betydelse rättvisande kostnadskalkyler har för den interna inom resursfördelningen

totalförsvaret liksom inom andra verksamhetsområden. Ett kostnads-

vidgat begrepp kan således utnyttjas för att av en åskådliggöra verkningarna förändrad resursanvändning. Om man exempelvis mellan olika alter-

väljer nativa sätt att köpa eller framställa vissa tjänster inom försvaret är det uppenbarligen av vikt att rätt kunna uppskatta de totala kostnadskonsekvenserna av olika anställningsformer. Motsvarande om man övergäller

väger förändringar ifråga om användningen av eller avseende värnpliktiga utnyttjandet av egna fastigheter.

Betydelsen av dessa kan illustreras med tre räkne-

kostnadsfrågor följande

exempel (al-c) i). Det bör understrykas att de mycket osäkra

siffermässiga

skattningarna i dessa exempel inte avser att en preciserad be-

återspegla dömning utan endast syfta till att belysa av dessa storleksordningen pro-

hlem.

a) Lönekostnaderna inom olika statliga verksamhetsområden redovisas f. n. utan hänsyn till värdet av det pensionsåtagande som innebär varje anställning och som i de flesta fall i sinom tid kommer att belasta framför allt tolfte huvudtiteln. Detsamma gäller f. ö. de omedelbara utgifterna för ATP- och sjukförsäkringsavgifter m. m. I Statskontorets programbudgetutredning (SOU 1967:11) har vissa överslagsmässiga beräkningar gjorts som tyder på att ett påslag om ca 20 % på de statliga lönerna skulle utgöra en rimlig värdering av dessa sociala åtaganden. Med hänsyn till de för militär och civilmilitär personal i regel relativt låga pensionsåldrarna torde för det militära försvaret 30 % utgöra en inte orimlig skattning. Räknat på personallönerna under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1967/68 (1966 års löneläge), totalt 1 180 milj. kr. skulle ett sådant pålägg medföra en merkostnad på 354 milj. kr. Vid en förbättrad kostnadsredovisning skulle således värdet av dessa pensionsâtaganden m. m. debiteras det militära försvaret istället för de ovan redovisade pensionsutbetalningarna, som beräknades till ungeuppgå fär samma belopp. En omläggning i denna riktning skulle således inte f. n. nämnvärt påverka den statsfinansiella totalkostnaden för det militära försvaret, men skulle kunna underlätta den interna resursfördelningen. b) Den samhällsekonomiska kostnaden för - liksom värnpliktsutbildningen för all annan - främst utbildning utgörs av det produktionsbortfall som beror på att de som genomgår utbildningen undandras den civila produktionen. För budgetåret 1967/68 räknar man för de värnpliktiga med sammanlagt 17,4 milj. tjänstgöringsdagar. Detta är mindre än de närmast föregående åren. Minskningen beror på övergången till nytt värnpliktssystem och en särskild, av ekonomiska skäl vidtagen tillfällig begränsning av repetitionsutbildningen. Om man antar att den värnpliktiga personalens genomsnittliga värde i den civila produktionen är 50 kit/dag, skulle den totala samhällsekonomiska värnpliktskostnaden innevarande budgetår utgöra ca 870 milj. kr. I riksstaten är innevarande budgetår totalt anvisade ca 350 milj. kr. till skilda värnpliktsersättningar m. in. Kalkylen tyder således på en årlig samhällsekonomisk merkostnad om ca 520 milj. kr. En mera pre-

ciserad skattning av den värnpliktiga personalens värde i civil saknas produktion emellertid fortfarande. c) Beräkningen av det militära försvarets ersättningar till försvarets fastighetsfond för att avskriva och förränta den del av fastighetsbeståndet, s0n1 kan anses ha civilt alternativutnyttjandevärde, grundas bl. a. på det successivt nedskrivna anskaffningsvärdet. F. n. är hela markinnehavet bokfört till ca 345 milj. kr. medan den mera civilt betonade delen av byggnadsbeståndet är nedskrivet till om- 625 milj. kr. Detta innebär att fondens hela kring tillgångsvärde ca 970 milj. kr. - svarar mot ca tre anläggningar av den typ som f. n. uppförs för I 1 och Ing 1. Nuvarande ersättningsbelopp kan således bedömas vara lägre än den samhällsekonomiska kostnaden för försvarets fastighetsutnyttjande. Det är emellertid omöjligt att göra en rättvisande bedömning av dessa fastighetskostnader utan mera detaljerade utredningar. För att åskådliggöra storleksordningen av problemet kan man emellertid göra antagandet att det skulle ta omkring 20 år att med nuvarande »investeringstakt bygga ut kasernbyggnaders delfond som omfattar huvuddelen av de fastigheter som kan anses ha civilt alternativutnyttjzmdevärde till dess nuvarande nivå. En tillämpning av nu gällande förräntnings- och årsavskrivningskrav på det totala återanskaffningsvärdet skulle då för budgetåret 1967/68 kunna beräknas medföra en merkostnad i förhållande till redovisade utgifter om 150 milj. kr.

Det kan i detta sammanhang påpekas att man, vid försök att avgränsa och till storleken bedöma de militära försvarskostnaderna, alltid till viss del är

beroende av statlig organisation och bokföringspraxis.

Totalförsvaret liksom en rad andra statliga aktiviteter medför även vissa

samhällsekonomiska resursanspråk som över huvud taget inte avspeglas i statsbudgeten och vars värde, ehuru det säkert inte är oväsentligt, är svårt

att närmare bedöma. Inom den civila samhällssektorn av total-

föreligger

försvarsskäl vissa restriktioner. Som exempel kan nämnas skyldigheten att

anordna normalskyddsrum vid av bostäder i tätorter. Andra nyproduktion sådana kostnadskrävande restriktioner påverkar utformningen av kraftanläggningar och vägar, oljeföretagens lagring m. m. Även för jordbruksoch lokaliseringspolitikens utformning har anförts försvarshänsyn. Mot dessa olika utom-budgetära försvarskostnader får emellertid också

försvarets likaledes - men svårmätbara - till den

vägas väsentliga bidrag civila sektorn. Dessa bidrag omfattar bl. a. kortsiktig medverkan i arbets-

marknadspolitiska åtgärder och långsiktiga sysselsättningseffekter av försvarslokalisering. De omfattar vidare allmänna »civila» utbildningseffekter av t. ex. värnpliktsuthildningen och utbildningen vid försvarets läroverk. Vidare må bl. a. framhållas de konkreta bidrag som lämnas till civil forsk-

ning och industriellt kan här erinras om den

utvecklingsarbete. Slutligen katastrofberedskap i fråga om t. ex. sjöräddning och skogsbrandsläckning

som krigsmakten erbjuder.

Avslutningsvis må erinras om att riksstatens anslag, som iztgör det genomgående underlaget för diskussionerna i detta kapitel, inte entydigt an-

ger när motsvarande realiseras. För resursanspråk verkligen det första kan betalningsutfallet visst budgetår från det för samma väsentligt skilja sig budgetår anvisade I 1967/68 års har anslaget. budget t. ex. beträffande det militära försvaret räknats med en väsentlig reservationsmedelsförbrukning på byggnadsanslagen och en ungefär lika stor reservationsmedelsuppbyggnad på under materielanslagen budgetåret. För det andra kan genom bestållningsbemyndigandenl efterfrågan inom bl. a. olika industrisektorer realiseras innan motsvarande anvisats. anslag Exempelvis möjliggör det av riksdagen för budgetåret 1967/68 lämnade bemyndigandet gällande flygmaterielanskaffning att beställningar läggs ut till ett värde av ca 1 900 milj. kr. Motsvarande för samma betalningsanslag budgetår uppgår till endast ca 1 100 kr. -- och milj. Bemyndigandena därmed försvarets möjdetta område _ liga efterfrågan på blir därför under budgetåret ca 800 milj. kr. större än motsvarande betalningsanslagfl

6.3. Andel av samhällsresurserna

Det är i många av intresse att söka sammanhang uppskatta den andel av samhällets produktionsfaktorer som försvaret tar i Särskilt intresse anspråk. tilldrar sig därvid försvarets betydelse för och sysselsättningen importen. Det statistiska för såväl av underlaget beräkningar totalt resursutnyttjande som av marginella effekter är emellertid ytterst bristfälligt. Antalet den tjänster 1 juli 1967 inom totalförsvaret (omräknat i årstjänster) beräknas vara inemot 57 000. Den inte tidigare oväsentliga årliga personalökningen förbyttes år 1965 i en viss av antalet minskning tjänster. Minskningen har blivit bestående och väntas fortsätta under innevarande år. Den avser främst verkstäder och flygvapnets utbildningsenheter. Dessa tjänsteindragningar har dock hittills mer än av en inte uppvägts obetydlig vakansfyllnad, så att antalet anställda mellan 1966/67 och budgetåren 1967/68 beräknas öka med drygt 900. Fortfarande är dock mer än 3000 tjänster inom försvaret vakanta. Antalet tjänstgörande (omräknade i om 12 värnpliktiga tjänstgöringsår månader) beräknas under innevarande till 48 000, budgetår uppgå drygt vilket är mindre än de närmast åren. beror som tiföregående Minskningen digare nämnts bl. a. på en av tillfällig begränsning repetitionsutbildningen. Utöver dessa direkt i försvaret sysselsatta finns det också som personer, är indirekt sysselsatta för försvarets dels via försvarets industrileveräkning rantörer etc., dels via exportindustrin för att försvarets möjliggöra import av varor och tjänster. Det finns emellertid säkra för att beinga grunder räkna detta antal under det senast förflutna decenniet. En inom finansdepartementet för försvarsutredningen gjord att denna inkalkyl tyder på 1 För en närmare redogörelse för detta begrepp torde få hänvisas till avsnitt 8.1. 3 I detta sammanhang må erinras om att nämnda betalningsanslag till stor del används för att betala beställningar utlagda med stöd av äldre bemyndiganden.

direkta försvarssysselsättning skulle kunna uppgå till 100 000, omkring* vilket skulle innebära en sammanlagd försvarssysselsättning av ca 205 000 eller ca 6 % av landets totala antal förvärvsarbetande. Inte heller ifråga om försvarets totala, direkta och indirekta, föreimport ligger något tillförlitligt beräkningsunderlag för de senaste åren. Utifrån det material, som sammanställdes av 1957 års input-output-undersöknixig, kunde försvarets totala andel av varuimporten för budgetåret 1957/58 bedömas vara omkring 4 %. Försvarets beroende av import från andra länder är, med hänsyn till vår neutralitet, en fråga av central betydelse. Med till den svenska samhänsyn hällsekonomins allmänna beroende av utlandet är svenskt försvar relativt självförsörjande ifråga om materiel. Under senare år har endast ca 12- 15 % av försvarets industriköp gjorts direkt hos utländska leverantörer. Om man emellertid bortser från och istället inkluderar inanläggningsarbeten direkta köp av drivmedel och de svenska försvarsindustriernas import m. m. torde försvarets importberoende vara väsentligt större än vad dessa procentsiffror anger. Vi har dock under senare år i mindre än andra utsträckning västeuropeiska länder köpt hela vapensystem eller utifrån. Vikvapenbärare tiga undantag härvidlag utgör bl. a. inköpen av robotar från Förenta staterna och Storbritannien, av helikoptrar från Förenta staterna, Frankrike och Italien och av radarsystem från Storbritannien och Frankrike. Genom vår import av skilda vapenkomponenter kan dessutom våra inhemska projekt under vissa perioder av utvecklingsarbetet vara beroende av utländska leverantörer. Som ett sammanfattande mått på försvarets andel av samhällets totala produktionsfaktorer, brukar man ofta utnyttja kvoten mellan försvarsutgifter och bruttonationalprodukten (BNP) till produktionskostnad? Som mått på försvarets verkliga andel av produktionsfaktorerna under visst år torde dock denna kvot vara ytterst otillförlitlig. Redan i föregående avsnitt diskuterades några av de värderingsproblem i samband med försvarskostnaderna, som medför att ett sådant mått tenderar att underskatta försvarets relativa resursanspråk. Till detta kommer vissa mera tekniska brister i jämförelsen. Då inga sådana organisatoriska förändringar skett som kan väntas väsentligt påverka tolkningen, torde dock BNP-andelens förändring mellan olika år kunna i viss mån belysa hur försvarets relativa resursförbrukning utvecklats.

1 I denna kalkyl har man bl. a. utgått från de relationer mellan försvarets direkta och indirekta sysselsättning respektive import, som framräknats av 1957 års input-outputundersökning. Antagandena gällande genomsnittliga lönenivåer inom försvaret respektive inom den civila sektorn och avseende produktionsvärde per arbetare inom exportindustrierna har grundats på den officiella statistiken. 2 Att BNP beräknas till produktionskostnad innebär att man korrigerat den först framräknade »BNP till marknadspris» med hänsyn till effekten av indirekta skatter, subventioner m. m. Då försvarsanslagen till närmare 85 % inte belastas av indirekta skatter, torde härigenom täljare och nämnare i försvarets andelskvot bli mera jämförbara.

Följande sammanställning visar hur det militära försvarets andel av BNP har utvecklats under budgetåren 1958/59-1967/68.

sammanställning investeringsanslag samt nettoutgift på övriga anslag. Anslagsbeloppet för budgetåret 1966/67 har reducerats med det ca 240 kr., varmed belopp, milj. reservationsmedelsbehållningarna med anledning av särskilt beslut härom ökades under budgetåret. För budgetåret 1967/68 har samtliga anslag upptagits enligt riksstaten och för år 1968 har antagits en volymökning av BNP med 4 %. Internationella jämförelser av motsvarande andelsmätt måste tolkas och utnyttjas ytterst försiktigt. Till de svårigheter som förut nämnts kan här nämligen tillkomma skiljaktigheter i avgränsning och definition av begreppen försvarsutgift och BNP samt olikheter mellan länderna ifråga om grundläggande pris- och lönestruktur. Här gäller således i ännu att högre grad den absoluta storleken av de skattade andelarna är svår att tolka och utnyttja men att den relativa utvecklingen mellan åren likväl antyds genom kvoternas förändring. Utvecklingen i vissa länder belyses i bilaga 2. Av denna framgår bl. a. att Sverige ifråga om relativa försvarsutgifter synes ligga högre än de flesta andra jämförbara länder. För de närmast kommande åren en strävan inom flera föreligger tydlig västeuropeiska länder att reducera försvarets resursanspråk. Särskilt uppmärksammat härvidlag har blivit de långsiktiga nedskärningar som påbörjats av såväl den belgiska som den engelska regeringen samt den aviserade minskningen i ökningstakten i de västtyska försvarsutgifterna. Den engelska regeringen har under innevarande år slutgiltigt fastställt planer som framför allt innebär en minskning av alla militära väsentlig åtaganden öster om Suez. Under den närmaste fyraårsperioden förutses bl. a. personalinskränkningar motsvarande ca 9 % av antalet aktiv militär personal och en på ca 10 % av de militära försvarssammanlagd besparing utgifterna, räknat i fasta priser. Försvarsinskrånkningarna väntas fortsätta, ehuru i dämpad takt, även under den därpå följande fyraårsperioden. Under sommaren 1967 framlades också i Västtyskland långsiktiga finansplaner som innebär en väsentlig dämpning i utgiftsökningen för det militära försvaret.

Förenta staterna och beräknas öka sina Sovjetunionen militära försvarsutgifter under nästkommande Förenta staternas i budgetår. engagemang Vietnam väntas även i kräva stora resursinsatser. Den förutfortsättningen sedda ökningen med 15 % av militära drygt Sovjetunionens försvarsutgifter torde enligt bedömare i väst bl. a. med ökad sammanhänga planer gällande vapenexport till Nordvietnam och vissa arabstater. Under de senaste åren har en omfattande av försvaret omorganisation ziktualiserats i ett flertal länder. har bl. a. varit att kost- Syftet genomföra nadsbesparande rationaliseringsåtgärder, undvika kostnadskrävande dubbleringar i och och en större tele;anskaffning förbandsproduktion möjliggöra nisk och kommersiell i specialisering försvarsförvaltningarna. Organisationsreformerna har även motiverats utifrån önskemål om en bättre central målinriktning och ledning av den Särskilt långsiktiga försvarsplaneringen. har uppmärksamheten knutits till den som organisationsomvandling börjat genomföras i Förenta staterna, Canada och Norge.

6.4. Samhällsekonomiska

framtidsperspektiv

Vid en bedömning av de samhällsekonomiska har utvecklingstendenserna försvarsutredningen kunnat utgå från det material som 1965 års långtidsutredning redovisat i sitt betänkande »Svensk ekonomi 1965-1970» (SOU 1966: 1) kompletterat med kända data rörande under åren utvecklingen 1966 och 1967. Långtidsutredningen har dels sökt göra en prognos av resurstillvåxten under 1960-talets senare hälft, dels velat ge för en av underlag bedömning dessa resursers mellan olika samhällssektorer. fördelning Bland de produktiva resurserna har långtidsutredningens uppmärksamhet

framför allt koncentrerats till arbetskraften för vilken ett inte oväsentligt

och växande framräknats. Arbetskraftsutbudet väntas efterfrågeöverskott volymmässigt något minska beroende främst på en ogynnsam befolkningsutveckling och en successiv arbetstidsförkortning vilka inte i tillräcklig grad uppvägs av ett väntat konstant invandringsöverskott på 10 000 personer eller en väntad ökning av gifta kvinnors förvärvsintensitet. Då samtidigt arbetskraftefterfrågan ökar, trots en antagen genomsnittlig produktivitetsökning av 4,5 % årligen, finns det enligt längtidsutredningen anledning att befara en alltmera utpräglad arbetskraftsbrist. Med dessa utgångspunkter beräknar utredningen att den årliga produktionsökningen under perioden torde komma att bli 4,2 % mot 4,9% under 1960-talets första omkring hälft. Långtidsutredningens prognos har karaktären av ett, som .sannolikt betraktat kalkylalternativ och är omgärdat av relativt stora osäkerhetsmarginaler. Även bortsett från effekterna av den dämpade konjunkturen under år 1966 och är 1967, som inte i princip behöver motsäga utredningens prog-

nos för den långsiktiga kapacitetsutvecklingen, ger utvecklingen under den senaste tiden

enligt försvarsutredningens mening troligen anledning att i

vissa avseenden modifiera utredningens bedömning. Arhetskraftsutbudet har fått ett oväntat tillskott kraftigt genom invandringen som under åren 1964 -67 varit 22 660, 33 600, 27 000 resp. ca 12 000. Även om de första årens

ökning delvis var förorsakad av i med liberala goda konjunkturer förening invandringsbestämmelser och därför i viss mån kan antas vara tillfällig förefaller en till långsiktig återgång tidigare invandringsnivå mindre trolig. Samtidigt kan den skärpta internationella konkurrensen och den tendens till påskyndad inom svensk strukturomvandling industri som denna synes ha medfört väntas under de närmaste åren bidraga till en fortsatt återhållsamhet om av ifråga nyrekrytering arbetskraft. Mot bl. a. denna bakgrund och med till den hänsyn konjunkturhetingade nedgången av industriinvesteringarna under hösten 1966 och under år 1967 synes det knappast sannolikt att det av beräknade långtidsutredningen genomsnittstalet för resurstillväxten - - skall 4,2% kunna nås.BNP ökade sålunda under år 1966 omkring 3,1 % och under år 1967 blev ca uppgången 3,3 %. I prognosen för år 1968 har räknats med en ökning av 3,5 %. Sam-

manfattningsvis ger de senaste årens förmoda att utveckling anledning resurstillväxten under 1960-talets senare hälft blir än man svagare tidigare beräknat samtidigt som arbetskraftsbristen inte under denna kan period väntas framträda fullt så utpräglat som långtidsutredningen antagit. Med i för samhällets utgångspunkt tillväxtprognoserna produktionsresurser har långtidsutredningen vidare sökt de dessa reange anspråk på surser som kan väntas från olika sektorer. har bl. a. Långtidsutredningen presenterat ett s. k. medelalternativ för resursfördelningen som innebär att den relativa framför allt minskar om årliga ökningstakten ifråga konsumtionsutgifter. Ökningen av den privata konsumtionen reduceras från 4,7 % per år under 1960-talets första hälft till 3,4 %. Bl. a med till önskehänsyn målen om en bibehållen och för att vilja möjlighet företagen investera, måste emellertid även träffa den åtstramningen offentliga konsumtionen, vars i minska från till genomsnittliga ökningstakt kalkylen antogs 5,7 % 4,7 %. Ifråga om bruttoinvesteringarna gällde motsvarande sätt att repå ducerade offentliga anspräk enligt var en förutsättutredningskalkylen ning för fortsatt utbyggnad och inom industrin. rationalisering Den utveckling som skett sedan material sammanlângtidsutredningens ställdes synes närmast ytterligare behovet av återhållsamhet understryka i fråga om Den samlade resurstillväxten offentliga resursanspråk. under slutet av 1960-talet kan, av redovisade vän-tas bli mindre än tidigare orsaker, långtidsutredningen förutskickade. Samtidigt kvarstår till stor del balansproblemen i utrikeshandeln och att i framtiden utsvårigheterna skapa rymme för de Den nödvändiga industriinvesteringarna. begränsade produktionstillväxten under de senaste åren i samband med konjunkturförsvag-

ningen har framför allt gett utslag i en väsentligt reducerad för ökningstakt den privata konsumtionen och för de samlade hruttoinvesteringarna, medan den konsumtionen fortsatt att eller med offentliga stiga kraftigt 5,5 % 1965-66 och med 9,8 %fram till år 1967 medan ökningen under år 1968 preliminärt beräknats till ca 6 %. Ogynnsam utveckling av terms-of-trade och en inom vissa sektorer motverkade under år försvagad exportefterfrågan 1966 försöken att genom skilda finansiella åtstramningsåtgärder mera väsentligt förbättra bytesbalansen. En inte oväsentlig av balansförbättring läget i utrikesbetalningarna inträdde under år 1967 då underskottet i bytesbalansen sjönk från ca 800 milj. kr. till ca 300 milj. kr. Bl. a. som en följd av en fortsatt internationell väntas en väsentlig konjunkturåterhämtning ökning i den svenska utrikeshandelns omsättning under år 1968. En stegrad ökningstakt speciellt i fråga om importen av bilar och investeringsvaror har tillsamman med en förväntad försämring av terms-of-trade beräknats medföra en försämring av bytesbalansen för år 1968. Den nyligen genomförda devalveringen av valutorna i bl. a. flera västeuropeiska länder gör det emellertid svårt att ännu förutse utvecklingen av den svenska utrikeshandeln under nästföljande år. Den fortsatta prisuppgången på 4,7 % under år 1966 torde framförallt ha sammanhängt med att stegringstakten i lönekostnaderna inte synes ha minskat nämnvärt av konjunkturförsvagningen. Prisuppgången blev mera dämpad under år 1967 och beräknas för hela året uppgå till 3,5 %. Såväl önskemålen om forsatt förbättring av balansen i utrikesbetalningarna som de därmed sammanhängande behoven av ökat utrymme för industrins investeringar och en tillfredsställande inhemsk prisstabilitet torde dock kvarstå som vägledande motiv för en återhållsam politik i fråga om offentliga utgifter under de närmaste åren.

6.5. Den statsfinansiella utvecklingen

För statsbudgeten har under senare år redovisats ökade totala underskott. Totalbudgetens underskott som budgetåret 1965/66 var 350 milj. kr. och budgetåret 1966/67 ca 1 600 milj. kr. beräknas för budgetåret 1967/68 komma att uppgå till ca 2,8 miljarder kr. Denna successiva budgetförsvagfrämst med den relativt utveckling av ning sammanhänger ogynnsamma statsinkomsterna som bl. a. betingats av den dämpade

konjunkturen.

Den statsfinansiella utvecklingen under 1968/72 bör utbudgetåren enligt redningens mening bedömas framför allt med utgångspunkt i 1967 års långtidsbudget 1967:125, bil. 8). Syftet med långtidsbudgeten där (prop. anges bl. a. på följande sätt. Långtidsbudgeten anger omfattningen av de finansiella och reala resurser som behövs för att uppställda målsättningar skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. Detta betecknas i långtidsbudgeten »oförändrad ambitionsnivåm Däremot görs inget försök att förutse effekterna av de reformer och nya beslut

som kan komma att aktualiseras under Avsikten är endast perioden. att ange de inteckningar i resursutrymmet som gjorts till följd av redan fattade beslut.

Långtidsbildgeten medräknar således inte de utgifter för t. ex. fortsatt lokaliseringspolitik efter år 1969, utvidgade och arbetsmarknadspolitiska familjepolitiska program eller fortsatt av som förbättring folkpensionen, kan tänkas bli realiserade under ehuru ännu inte perioden riksdagen tagit någon definitiv i dessa Denna ställning frågor. begränsning ifråga om långtidsbudgetens utgiftsantaganden medför bl. a. att framskrivningen av utgifter och budgetsaldon blir allt mindre som betraktad tillförlitlig prognos ju längre fram i tiden man går. Vid beräkningen av såväl inkomster som har två skilda utgifter kalkylantaganden utnyttjats och motsvarande två alternativa beräkningar presenterats. I bägge alternativen räknar man med en under år 1967 prisuppgång med 4,5 % och under år 1968 med 3,5 % medan motsvarande av ökningar lönesumman antagits vara 9 respektive 8 %. I det ena kalkylalternativet (›fasta priser›) utgår man från prisstabilitet fr. 0. m. år 1969. I det andra alternativet (›löpande priser›) antages priserna fr. o. m. år 1969 årligen öka med 3 % medan lönesummorna Ökar med 6 % under år 1969 och 7 % under de följande åren. En sammanfattande bild av den framräknade i fasta utvecklingen priser av statens reala resursanspråk i i bild 1. Då föråskådliggörs diagrammet svarets utgifter också i så av konsumtion eller hög grad utgörs investering, dvs. reala torde vara en resursanspråk, diagrammet lämplig utgångspunkt för en jämförelse. Enligt beräkningarna i långtidsbndgeten skulle statens reala resursanspråk i fasta priser öka med 3 % om årligen omkring kommnnbidragen exkluderas och med 2,6 % om dessa inräknas. Motsvarande bidrag ökning för de totala utgifterna skulle bli ca 2,5 %. För att den uppväga systematiska underskattningen av den framtida ntgiftsnivån i långtidsbudgetens egna kalkyler har man i diagrammet också angivit den utgiftskurva som motsvarar samma ökningstakt 1967/68-1968/69 och 1961/62budgetåren 1965/66. Det framgår av diagrammet bl. a. att om statens resursanspråk fortsätter att öka i samma takt som under 1960-talets första hälft, innebär detta en successivt ökad andel av samhällsresurserna, vilket står i statlig strid med de önskemål och behov som redovisats i finansplanen. I sammanhanget hör erinras om att i lângtidsbudgeten endast inkalkylerats försvarsutgifter med 4 600 kr. i prisläge 1966 milj. maj jämte tillägg för återtagandet av 350 milj. kr. av innehållna reservationsmedel. Med utgångspunkt bl. a. i de samhällsekonomiska perspektiv, som återgivits i det har enligt 1967 års centrala föregående, finansplan målsättningar för av 1967/68 års varit att en allmän återutformningen budget genom hållsamhet ifråga om de statliga resursansprâken söka medverka till dels i

r_ww__o

en bättre balans i de utrikes dels en

betalningarna, Stabilisering av pris- och kostnadsutvecklingen. Genom en har också skärpt budgetprövning ökningen

i statens samlade reella i form av och

resursanspråk konsumtionsutgifter bruttoinvesteringar kunnat dämpas kraftigt i förhållande till föregående

budgetår. Den i fasta priser oförändrade i för det

utgiftsnivån anslagen

militära försvaret för 1967/68 _ som till

budgetåret övervägande del svarar

mot reala resursanspråk dvs. konsumtion och - ansluter

investering sig så-

ledes till den totala

budgetutvecklingen.

En motsvarande återhållsamhet förutsätts också för

budgetåret

1968/69. Redan i finansdepartementets 1967 bl. a.

petitaanvisningar gavs följande utgångspunkter för utformningen av för budgeten budgetåret

1968/69:

för 1968 års budget Utgångspunkten är att den budgetåtstramning som sker budgetåret 1967/68 skall fortsätta. Utrymmet för nya åtaganden är mycket knappt. Tillfälliga konjunkturmässiga variationer i tillgången på resurser inom olika sektorer bör inte undanskymma de krav som den utpå restriktivitet långsiktiga vecklingen ställer. Takten i den fortsatta utbyggnaden av statens verksamhet blir i hög grad beroende av kostnadsutvecklingen i den redan pågående verksamheten. Nya utgiftsåtaganden måste trängas in i ett utrymme som redan av olika upptas aktiviteter. Besparingar i den nu bedrivna verksamheten måste ske och verksamheter för ändamål som framstår som mindre skall reduceras eller evenangelägna tuellt - - slopas.

Också det budgetförslag som för av framlagts budgetåret 1968/69 präglas återhållsamhet i fråga om T. ex. beräknas statliga utgifter. personalökningen

inom och statsunderstödd

statlig verksamhet, uttryckt i antal nya tjänster, för nästa budgetår till 1400 mot 6 500 för närmast före det nu budgetåren löpande. Vidare bibehålls t. ex. anslagen till nya vägar enligt förslaget på

oförändrad nivå i löpande Till av att

priser. följd statsinkomsterna väntas öka med ca 2,7 miljarder kr., dvs. ca 0,8 miljarder kr. mera än under budget-

året 1967/68, har det ansetts att vid en i stort sett oförändrad skatte-

möjligt

nivå reducera det med ca 700

statliga upplåningsbehovet milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Detta innebär bl. a. att statens finansiella

sparande kan väntas bli en halv kr. större

drygt miljard under år 1968 än under

år 1967.

Även för budgetåren efter 1968/69 kan statsinkomsterna väntas öka i rela-

tivt snabb takt. Fortfarande kommer dock resurstillväxten i samtroligen hället att ske i väsentligt långsammare takt än under 1960-talets första hälft.

Även balansproblemen om utrikes kan ifråga betalningar väntas förbli ak-

tuella under de närmast åren. Finansministern har mot

följande bakgrund

av detta redan i den reviderade

begränsade resursutrymme finansplanen

1967 understrukit »vikten av att statsmakterna vid beslut om. nya åtagan-

den och reformer har de i sikte».

ständigt långsiktiga balansproblemen

Bild 1. .Alternativa utvecklingstendenser för totala statliga utgifter för konsumtion och investering budgetår-en 1967/68-1971/72 Källa: prop. 1967: 125 bil. s.

50-

45-

40-

35*

l 967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 = stotsinkomsternos utveckling enligt löngtidsbudgeten - - - - - = stctsutgiiterncs utveckling enligt lángtidsbudgeten - - - - - - - - = stotsutgiñernas utveckling om ökningstakten 1967/68-1968/69 bibehålls = sfctsutgliternas utveckling om ökningslckten blir densamma som 1961/62-1965/66

6.6. slutsatser

Försvarsutredningens

Försvarsutredningen vill i fråga om den framtida samhällsekonomiska

och statsfinansiella av det anförda dra för utred-

utvecklingen följande, ningens arbete betydelsefulla slutsatser. Den förutsedda samhällsekonomiska utvecklingen, särskilt om man be-

aktar våra internationella ekonomiska relationer, torde även under de

närmast kommande åren allmänt motivera en restriktiv ekonomisk politik. Denna utveckling kräver också en fortsatt återhållsamhet i fråga om de

samlade offentliga ansprâken på våra reala resurser. Konjunktursituationen kan självfallet temporärt ge anledning till andra bedömningar. Avslutningsvis vill utredningen därjämte anföra, att det knappa resursutrymmet bör leda till att ökad uppmärksamhet ägnas möjligheten att för-

bättra såväl inom totalförsvaret som inom

avvågningarna krigsmakten.

Det är bl. a. därför angeläget att successivt utveckla redovisningen av total-

försvarets resursanspråk.

11-6148??

KAPITEL 7

De ekonomiska och sociala förmåner

värnpliktigas

7.1 Nu utgående förmåner har särskilt lämnat uppdrag att i samband med Försvarsutredningen enligt av om kostnadsramen för det militära försvaret se överväganden frågan över de allmänna Till dessa har utredvärnpliktigas avlöningsförmåner. ningen hänfört både de värnpliktigas egna förmåner enligt värnpliktsav- (SF 1958: 485 med och förmåner för den löningskungörelsen ändringar) (SF 1946: 99 med värnpliktiges anhöriga enligt familjebidragsförordningen ändringar). utgår till de värnpliktiga under Enligt värnpliktsavlöningskungörelsen fredstjänstgöring i huvudsak följande förmåner, nämligen penningbidrag, eller därför, ett visst antal fria resor, traktamentsförplägnad ersättning eller därför, fria premier för ersättning, inkvartering ersättning persedlar, utbildning och tjänstgöring samt utryckningsbidrag. Härutöver innehåller bestämmelser om och till de värnkungörelsen sjukvård begravningshjälp samt vissa förmåner och särskild ersättning för bl. a. visst pliktiga övriga slag av tjänstgöring. kan utgå under den Familjebidrag enligt familjebidragsförordningen värnpliktiges tjänstgöring i syftet att trygga hans familjs försörjning eller för att fortsatt verksamhet i den rörelse om han möjliggöra värnpliktiges är näringsidkare. Familjebidrag kan utgå i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Även ensamstående Värnpliktig kan i vissa fall erhålla bostadsbidrag. I detta bör uppmärksammas vissa med nämnda förmåner sammanhang besläktade ersättningar som under vissa kan komma den förutsättningar värnpliktige eller hans anhöriga till del. Enligt militärersättningsförordningen (SF 1950: 261 med ändringar) utgår sålunda efter avslutad tjänstgöring sjukpenning eller livränta samt ersättning för sjukvärdskostnader m. m. i anledning av sjukdom eller skada som den sig värnpliktige ådragit under militärtjänstgöring och som lämnat kvarstående men. Vidare är enligt kungörelsen angående grupplivförsäkring åt värnpliktiga m. m. (SF 1963: 243 med ändringar) den värnpliktige, i likhet med arbetstagare i statens tjänst, grupplivförsäkrad. Enligt kungörelsen angående lån från värnpliktslånefonden (SF 1945: 494 med ändringar) jämförd med brev kungl. den 4 juni 1964 kan s. k. värnpliktslån utges till värnpliktig som efter den

30 1945 skadats till av eller på annat sätt ådragit sig juni följd olycksfall under Andra former av ekonomiskt stöd åt sjukdom militärtjänstgöring. de värnpliktiga är exempelvis bidrag ur den under familjebidragsanslaget Särskild till förmån för de värnuppförda anslagsposten hjälpverksamhet och deras Vidare kan från stiftelsen pliktiga familjer. ifrågakomma bidrag Med folket för fosterlandet samt lån och bidrag av de under Kungafonden till fritidsverksamhet m. m. särskilt anvisade medlen till lån och anslaget bidrag till i brådskande fall. värnpliktiga

Genom beslut av 1966 års fastställdes en ny ordning för de värnriksdag 1966: 271). Maj :t pliktigas utbildning m. m. (prop. 106, L2U 48, rskr Kungl. har härtill den 3 1966 432) utfärdat om ändring i anslutning juni (nr lag i den 30 december 1941 (nr 967). beslut värnpliktslagen Ifrågavarande i huvudsak som av 1960 års Värnpliktsutredgrundades på förslag avgetts ning (SOU 1965: 68). I att föreslå de förändringar i värnpliktsutredningens uppdrag ingick för de förmåner som av framlagda försystemet värnpliktigas påkallades skulle däremot inte behandla den slag rörande utbildningen. Utredningen allmänna nivån de ekonomiska förmåner. sistnämnda upppå värnpliktigas gift 1965 års försvarsutredning. åligger om en av de för- Värnpliktsutredningens förslag anpassning värnpliktigas måner till den har närmare redovisats i prop. nya utbildningsordningen 1966: 106 bl. a. på att det tidigare (s. 86). Värnpliktsutredningen pekade ett samband mellan å ena sidan av första och funnits längden tjänstgöring å andra sidan omfattning. Mot en relativt lång första repetitionsövningarnas eller i en svarade sålunda ett mindre antal tjänstgöring tjänstgöring följd eller Framför allt detta i allinga repetitionsövningar. gällde värnpliktiga mänhet vid flottan och I den utbildningsordningen finns flygvapnet. nya inte detta samband mellan och repetitionsutbildning. Värngrundutbildning förordade därför att värnpliktiga med lång grundutpliktsutredningen premier och föreslog att tjänstbildning kompenserades genom ytterligare skulle till alla oberoende av kategori, för göringspremie utgå värnpliktiga, över 300 Till som genomgick grundgrundutbildning dagar. värnpliktiga till i första hand befäl en utbildningspremie utbildning föreslog utredningen utöver Utredningen i samband därmed deltjänstgöringspremien. föreslog vis för beräkning av utbildningspremierna. Värnpliktsutrednya grunder innebar för ningen framhöll vidare, att det nya utbildningssystemet många av både i om antalet värnpliktiga en ökning repetitionsutbildningen fråga och antalet blev antalet övningar i vissa fall olika dagar övningar. Samtidigt för olika att ekonokategorier värnpliktiga. Värnpliktsutredningen föreslog misk för dessa i samband med repetitionsutbildkompensation olägenheter i form vissa ningen gavs de värnpliktiga av högre penningbidrag, premier

och ökade familjebidragsförmåner.

Med hänsyn till att värnpliktsutbildningen från år 1967 bedrives enligt den nya ordningen har enligt beslut av 1967 års riksdag (prop. 1967: 110, SU 102, rskr 250) genomförts en teknisk anpassning av värnpliktsförmånerna till det nya utbildningssystemet. I samband därmed justerades såväl vissa av de egentliga värnpliktsförmånerna som familjebidragsförmånerna med hänsyn till de förändringar som inträffat i levnadskostnaderna sedan år 1963, då förmånerna senast uppräknades, samt i syfte att ge de värnpliktiga del av den standardstegring som inträtt i samhället under denna tid. De angivna förändringarna gällde förmånsslagen penningbidrag, preinier, utryckningsbidrag, familjebidrag samt, i någon mån, fria resor. Övriga förmåner berördes inte.

Under tiden för föreskriven tjänstgöring erhåller den värnpliktige penningbidrag. Tidigare utgick penningbidraget med ett lägsta belopp av 50 öre för dag under åren 1915-1941, 1 kr. för under åren 1941-1948, 1 kr. dag 50 öre för dag under åren 1948-1952, 2 kr. 50 öre för dag under åren 1952-1959, 2 kr. 75 öre för dag under åren 1959-1963 och 4 kr. för dag under åren 1963-1967. Från och med den 1 juli 1967 utgår penningbidrag med följande belopp i kronor för dag.

Den värnpliktiges Under grundut-

ügåâluegbliufâåg

tjänstegrad g eller tjänsteklass bildning m m

Menig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5:- 8:- Vicekorpral . . . . . . . . . . . . . . . . 6:75 8:- Korpral . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8:75 10:- Furir . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10:- 11:50 Överfurir, rustmästare . . . . . . - 12:75 Sergeant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12:25 14:25 Fänrik, fanjunkare . . . . . . . . .. 15:- 17:50 Löjtnant, förvaltare . . . . . . . . . - 21:- - 25:50 Kapten och högre . . . . . . . . . . .

Den värnpliktige erhåller under Under

tjänstgöring fri förplägnad. tjänst-

ledighet, vid sjukdom i hemmet eller då den fått tillstånd att värnpliktige själv sörja för sin förplägnad för utgår ersättning förplägnad (p0rtionsg0ttgörelse) med belopp som försvarets civilförvaltning bestämmer, f. n. 4 kr. 50 öre för dag. I de fall då den under inte värnpliktige tjänstgöring lämpligen kan tillhandahållas förplägnad utgår (portionsersättning) ersättning för hel dag med 37 kr., vilket belopp svarar mot traktamente för dag i lägsta traktamentsklass. Den värnpliktige erhåller vid till och från inryckning utryckning tjänstgöring samt vid ledighet i den omfattning som i det följande resa

anges fri

mellan hemorten och under den allmänna förutsätttjänstgöringsplatsen ningen att den kortaste färdvägen mellan platserna 20 km. överstiger Vid fri resa skall den värnpliktige anlita buss eller tåg, fartyg, spårvagn, bil i linjetrafik. Då särskilda förhållanden föranleder därtill får även flyg-

anlitas bestämmelser som försvarets civilförvaltning efter samplan enligt råd med överbefälhavaren meddelar. Begagnar den värnpliktige eget fordon får han för resan endast om allmänt färdmedel inte finns att ersättning tillgå eller anlitande därav medför oskälig tidsutdräkt. Ersättningen utgör då 10 öre/km. För resa vid därutöver Den er-

fri ledighet gäller följande. värnpliktige

håller vid fria resor till hemorten eller däremot svarande ort ledighet fyra under om högst 260 dagar och fem fria resor under grundgrundutbildning om 300 Han erhåller därjämte under återstående utbildning högst dagar. del av samt under annan tjänstgöring en fri resa till grundutbildningen hemorten för hel om 60 som inkallelsen avser. Värnvarje period dagar pliktig som utnyttjat honom tillkommande fria resor kan medges ytterfri resa i samband med tjänstledighet för enskild angelägenhet av ligare särskild vikt. Vid resa av nu ifrågavarande slag får den värnpliktige på kronans bekostnad färdas med snälltåg eller expresstågl om tågresans längd är minst 200 km. Den hänförs i till samma rese- och traktamentsklass värnpliktige princip som motsvarande personal på aktiv stat. Vid resa i samband med inskrivning, inryckning, utryckning eller ledighet hänföres dock den värnpliktige till lägsta traktamentsklass. Därjämte gäller vid sådana resor de inskränkningarna att traktamente utgår först om restiden är mer än åtta timmar i samt att kostnad för sovplats ersätts först om restiden är minst följd 18 timmar. Med stöd av bestämmelser i brev den 30 september 1960 kan den kungl. under bl. a. att den värnpliktige på grund av utvärnpliktige förutsättning rymmesbrist eller av medicinska skäl inte kan inkvarteras i kronan tillhörig lokal få hyresbidrag med 50 kr. för månad. till olika värn- Enligt värnpliktsavlöningskungörelsen utgår kategorier pliktiga med längre än värnpliktiga i allmänhet två slag av tjänstgöring premier, nämligen utbildningspremier och tjänstgöringspremier. till som med godkännande vitsord Utbildningspremie utgår Värnpliktig Det 325 kr., utgår till värngenomgått befälsutbildning. lägsta beloppet, pliktig, som uttagits till och genomgått underbefälsutbildning. Den som genomgått underofficersutbildning får i regel ca 2000 kr. och den som genomgått till officer i allmänhet därutöver 4 000 kr. utbildning Värnpliktig Utbildningspremierna tillkom år 1942 efter förslag av 1941 års försvarsutredning. Utredningen anförde, att ett system med tvångsvis uttagning av vissa för till befäl under viss tid krävde värnpliktiga utbildning längre därest i skulle bli effektivt - att de sålunda utsystemet tillämpningen tagna ekonomiskt kompenserades för de särskilda bördor som lades på dem. Premierna har höjts dels år 1944 (prop. 1944: 149) då de i allmänhet 1 Genom beslut den 25 maj 1967 har Kungl. Majzt medgivit, att Värnpliktig - och även ci- vilförsvarspliktig får utnyttja expresståg i samma utsträckning som snälltåg.

fördubblades, dels år 1946 (prop. 1946: 346) då de likaledes i allmänhet fördubblades, dels år 1952 (prop. 1952: 1, bil. 6) då de uppräknades med 20 %, dels år 1963 då de uppräknades med genomsnittligt ca 60 % (prop. 1963: 110), dels ock år 1967 då vissa justeringar av utbildningspremiernas belopp skedde varjämte rätt till sådan premie infördes för viss ytterligare utbildning. till värnpliktiga med längre tjänstgöring än Tjänstgöringspremie utgår flertalet Sådan kan numera - i motsats till värnpliktiga. premie tidigare utgå även till den som erhåller utbildningspremie. infördes år 1958 1958: 110) efter förslag av Tjänstgöringspremie (prop. 1954 års värnpliktsavlöningsutredning. Premieheloppet höjdes år 1963 med 50 % utom för särskild befälsövning, i fråga om vilken beloppet fördubblades. 1967 års 1967: 110) utbyggdes systemet med Enligt riksdagsbeslut (prop. i huvudsak så sätt att med 4 kr. för dag tjänstgöringspremie på premie numera till alla under för tid varmed utgår värnpliktiga grundutbildning denna överstiger 300 dagar. Till Värnpliktig, som av olika skål inte blivit berättigad till utbildningspremie, utgår under grundutbildningen efter 364 ett till tjänstgöringspremien med 4 kr. för dag. dagars tjänstgöring tillägg Premie under repetitionsutbildning endast för de mera speciella ututgår bildningsformerna särskilda övningar och mobiliseringsövningar och beräknas efter en dagersättning på 38 kr. 50 öre. Premierna är skattefria. vid med 250 kr. (intill 1/7 1967 Utryckningsbidrag utgår utryckningen 200 kr.) till som minst 180 i följd. Har den Värnpliktig tjänstgjort dagar värnpliktige till följd av sjukdom eller skada inte kunnat tjänstgöra sådan tid eller har, för vissa värnpliktiga, grundutbildningen av militära utbildi kortare efter en ningsskäl uppdelats perioder, utgår utryckningsbidrag sammanlagd tj änstgöringstid om 180 dagar. Utryckningsbidrag utgår endast en gång till varje Värnpliktig. Familjebidraget avser att tillförsäkra den värnpliktiges familjemedlemmar skäligt uppehälle. Det avser således inte att kompensera för det bortfall av civila inkomster som den värnpliktige i regel får vidkånnas. Familj e- - oberoende av - i efter bidrag utgår bidragsform princip behovsprövning. Familjepenningens maximibelopp har genom beslut av 1967 års riksdag (prop. 1967: 108, L2U 42, rskr 200) höjts med 30 %. Härvid har bedrygt loppet bestämts för hustru m. fl. till 12 kr. (intill 1/7 1967 9 kr.) för dag samt för annan familjemedlem oavsett ålder till 6 kr. (intill 1/7 1967 för familjemedlem under 16 år 4 kr. 15 öre och för annan 4 kr. familjemedlem 70 öre) för dag. Bostadsbidrag utgår med högst belopp motsvarande den inkallades kostnader för bostad eller bostad förhyrd i egen fastighet dock högst med vad som kan anses bostadens - samt i förekommande utgöra hyresvärde fall för kostnader för egen av bostad. uppvärmning

och reduceras efter med Familjepenning bostadsbidrag behovsprövning till de civila inkomster som den värnpliktige och hans familjemedhänsyn lemmar under Behovsprövningen av fauppbär värnpliktstjänstgöringen. och till hustru och minderåriga miljepenning bostadsbidrag vårnpliktigs innebär bl. a. Får den under bibarn följande. värnpliktige tjänstgöringen behålla inkomst av civil skall hänsyn inte tas till ett belopp anställning till en av månadsinkomsten vid tiden för inkallelsen. uppgående fjärdedel Eventuellt del med hela sitt belopp. Åtnjuter den överskjutande avdrages hustru inkomst av arbete skall inte tas till 500 kr. värnpliktiges hänsyn (intill 1/7 1967 300 kr.) för månad eller, om inkomsten är större än 2 000 kr. för månad, en av inkomsten; återstoden dras av med hälften. fjärdedel För barns arbetsinkomst, samt inkomst från minderåriga kapitalinkomst och annan inkomst finns liknande reduktionsregler. För värnföretag som finns vissa inskränkande bestämmelpliktig, fullgör grundutbildning, ser i fråga om bl. a. bostadsbidrag. dels för av rörelse, dels för täckande Näringsbidrag utgår upprätthållande av kostnader för under nedlagd rörelse. Näringsvärnpliktstjänstgöringen med 40 kr. (intill 1/7 1967 25 kr.) för dag. bidrag utgår högst högst i mån av behov för vård av familjemedlemmar för be- Sjukbidrag utgår som inte ersätts i annan ordning (försäkringskassa e. d.). lopp, med vissa vid familjemedlemmars från- Begravningsbidrag utgår belopp fälle under inkallelsen. är 2000 kr. för hustru med vilken den Beloppet sammanlevde och 1 000 kr. för annan familjemedlem. värnpliktige utom näringsbidrag är numera skattefria. Familjebidragsförmånerna

m. m. åt i ålder är Avlöningsförmåner civilförsvarspliktiga Värnpliktig anknutna till förmåenligt beslut av 1962 års riksdag (SU 126, rskr 294) nerna m. m. Till andra civilförsvars-

enligt värnpliktsavlöningskungörelsen

samma beslut civilförsvarspenning. Civilförsvarspenpliktiga utgår enligt efter samma som enligt den allmänna ningen utgår grunder sjukpenning erhåller i vissa avseenden reseersättförsäkringen. Civilförsvarspliktiga ningar förmånligare regler än de värnpliktiga. enligt En inom med av riksdagens skrivelse inrikesdepartementet anledning 1965: 350 tillkallad har i en (stencil In 1966: 8) utredningsman promemoria att all skall ersättas enligt samma föreslagit civilförsvarspliktig personal och erhålla en efter civilförsvarsbefattningen anpassad daglön i grunder stället för premier, familjebidrag och civilförsvarspenning. penningbidrag, - Promemorian remissbehandlas f. n.

7.2 Vissa om ändringar av förmånerna framställningar

Genom skilda beslut av Kungl. :t har efter hand till försvarsutredningen Maj överlämnats en rad för att tas under övervägande vid fullframställningar av utredningsuppdraget. görandet

I fråga om penningbidraget har i de med skrivelse den 23 riksdagens november 1965, nr 370, överlämnade motionerna I: 229 och II: 286 före-

slagits att dagspenningen till till 10 kr. för varav 2 kr. Värnpliktig höjes dag avsätts till utryckningspremie. I de överlämnade motionerna samtidigt I: 525 och II: 612 hemställes om en av höjning menig värnpliktigs pen-

ningbidrag till 10 kr. och en härtill anpassad justering av övriga kategoriers penningbidrag. I det samtidigt överlämnade utlåtandet nr 66 av andra lag-

utskottet över ifrågavarande motioner uttalar utskottet att det är angeläget att frågan om en förbättring av de ekonomiska och värnpliktigas sociala förmåner prövas.

I fråga om de resorna har i förenämnda

fria motioner I: 229 och II: 286

bl. a. föreslagits att rätten till fria hemresor så att fria resor vidgas i princip

tillämpas vid hemortsbesök i samband med vid veckoslut och ledighet

helger.

Vidare har försvarets i skrivelse den 11 mars 1966 personalvårdsnämnd hemställt om prövning av om antalet fria resor för de frågan värnpliktiga, häri inbegripet även frågan om de vid förband i Övre Norrland värnpliktiga utan kostnad skall kunna egen få utnyttja reguljära flygförbindelser.

I detta må erinras om att revisorer i sin sammanhang riksdagens berättelse över den år 1964 verkställda av statsverket föregranskningen (§4) slagit att det borde utredas om inte, i att det administrativa syfte begränsa arbetet, de värnpliktiga skulle rätt att i anlita ges obegränsad utsträckning av staten ägda kommunikationsmedel. Statsutskottet 1965: häv- (utl. 156) dade, under erinran om då om av det pågående överläggningar förenkling administrativa arbetet med resorna och om de rörande uppdrag Värnpliktsförmånerna som lämnats 1965 års att initiativ försvarsutredning, något från riksdagens sida inte var i anslöt erforderligt frågan. Riksdagen sig till utskottets uppfattning.

Försvarets civilförvaltning i samråd med överbefälhavaren har i skrivelse

den 6 augusti 1965 redovisat vissa om de utredningar värnpliktigas fria resor. Härvid har ämbetsverket - under framhållande av att, som ämbets-

verket redan i annat ett med sammanhang uttalat, system obegränsat antal resor till valfri ort skulle medföra avsevärt ökade kostnader för fjärde huvudtiteln -- anfört bl. a. följande, i sammandrag återgivet.

Vid fortsatta överläggningar mellan och statens civilförvaltningen järnvägars centralförvaltning om a-dministrerandet av de värnpliktigas resor har framlvagts vissa förslag, som i och för skulle innebära i arbetet med färdsig förenkling biljetterna. Ännu större förenkling och - särskilt vid de militära arbet-sbesparing förbanden - skulle emellertid kunna nås om de värnpliktiga fick företa sina ledighetsresor till valfri ort inom riket. Enligt civilförvaltningens uppfattning talar flera skäl för att frågan om en sådan av de förutvidgning Värnpliktig-as måner tas upp till prövning. Ämbetsverket föreslår under av det anåberopavnde förda att Värnpliktig vid fri resa skall få rätt att resa till valfri ort inom riket

förutsatt att allmänt trafikmedel anlitas. Sovvagn bör ej härvid få användas och

traktamente bör ej utgå. Merkostnaderna uppskattas till ca 4 milj. kr. årligen. Ämbetsverket föreslår vidare att ersättning för förplägnad (portionsgottgörelse) skall - i stället för traktamente - även för utgå permissions- och tjänsterfria dagar i anslutning till ledighet i samband med vilken den värnpliktige äger åtnjuta fri resa. Ämbetsverket beräknar kostnaderna till 1,8 milj. kr.; härifrån skall emellertid dragas vissa besparingar, för vilka inte kan närmare bebeloppet (lö-mas.

Gällande reseersättningsbestämmelser innebär, som redovisats i det föregående, att den värnpliktige vid inställelse till erhåller ersätttjänstgöring ning för begagnande av eget fordon endast under särskilda omständigheter. Överbefâlhavaren har i skrivelse 19 maj 1967 hemstâllt, att bestämmelser om för reseersättning begagnande av eget fordon ges en generösare utformning vad gäller inställelse till och mobiliseringsgenomgångar mönstringsövningar. En Värnpliktig som vistats utomlands har i en i 1966 till försvarsmaj departementet inkommen skrift gjort framställning om fri resa även utanför landets gränser. Häröver har av försvarets civilför-

yttranden avgivits

valtning och 1954 års värnpliktsavlöningsutredning. Värnpliktsavlöningsutredningen har i sitt yttrande anfört att något behov av fri resa utom riket för inställelse till eller vid inte inskrivningsförrättning inryckning synes föreligga men att däremot vid ledighets- och vissa utryckningsresor ersättningar synes befogade. Nämnda utredning föreslår att efter prövning av försvarsstabens personalvårdsbyrå ersättning bör kunna utgå ur de särskilda medlen för lån och bidrag till de i brådskande fall. värnpliktiga Med anledning av gjorda undersökningar kostnauppskattar utredningen derna till högst 15 000 kr. årligen. Försvarets civilförvaltning har med skrivelse den 31 december 1963 redovisat den utredning om rabatter till värnpliktiga på n1.m. som busslinjer 1962 års försvarskommitté förutsatte skulle komma till stånd. Från järnvägsstyrelsens sida har, anför civilförvaltningen, hävdats att ragällande batter beträffande är helt av kommersiella skäl järnvägsresor betingade och att i fråga om bussresor motsvarande skäl inte Från andra förelåg. trafikföretag med busstrafik har också, anför ämbetsverket vidare, hävdats att endast kommersiellt betingade rabatter bör lämnas och att av denna anledning rabatter inte kunde lämnas de värnpliktiga. Häröver har yttranden avgivits av överbefälhavaren och Högerns Överbefälungdomsförbund. havaren har härvid vidhållit sin tidigare i yttrande till allmänna beredningsutskottet angivna uppfattning om angelägenheten av att enhetliga och likvärdiga rabattförmåner vid resor med olika slag av statliga, kommunala och enskilda kommunikationsmedel åstadkommas. Överbefälhavaren förordar därför att närmare överläggningar i detta kommer till stånd syfte mellan statsmakterna och berörda trafikföretag. en försöksverk-

Genom

samhet torde det även vara möjligt att erhålla ett realistiskt för underlag lönsamhetsbedömningen och eventuellt subventioneringsbehov. Högerns

ungdomsförbund förklarar sig vara av den uppfattningen att biljettpriserna måste bestämmas efter företagsekonomiska grunder. Förbundet föreslår för sin del att möjligheten prövas att ersätta trafikföretagen för rabattering med medel från socialbudgeten.

Civilförsvarsstyrelsen har i skrivelse den 8 juli 1963 hemställt att reseersättningsreglerna i värnpliktsavlöningskungörelsen ändras så att ersättning för sovplats kunde utgå om resa omfattande förslagsvis 8 timmar mot enligt gällande bestämmelser 18 timmar samt att snälltåg skulle få hegagnas om tågresan i sin helhet uppgick till minst 100 km. Över framställningen har yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning, chefen för försvarsstaben, 1954 års värnpliktsavlöningsutredning samt länsstyrelserna i Södermanlands, Hallands, Skaraborgs, Västernorrlands och Norrbottens län. Remissmyndigheterna har ställt sig positiva till föreslagna ändringar; uppfattningarna är emellertid delade ifråga om förändringarna bör gälla enbart civilförsvarspliktiga eller även värnpliktiga. Av civilförvaltningens yttrande framgår vidare att enligt uppgift från järnvägsstyrelsen sovvagnarna, bortsett från vissa tider på året, är synnerligen hårt utnyttjade.

7.3 F örsvarsutredningens överväganden och _förslag Värnplikten är en medborgerlig skyldighet. Under den värnpliktiges tjänstgöring svarar kronan för hans förplägnad, förläggning, beklädnad, sjukvård m. m. Det allmänna träder också in för att överta den värnpliktiges försörjningsplikter. För att tillgodose de närmast anhörigas behov ofrånkomliga utgår sålunda familjebidrag. För att underlätta återgången till civil verksamhet vid grundutbildningens slut utgår utryckningsbidrag. Lön utgår inte. Penningbidraget avser att täcka smärre personliga utgifter. För att kompensera den värnpliktige för längre tjänstgöring och för att stimulera honom till goda uthildningsprestationer utgår i vissa fall premier. Vidare får den värnpliktige vid ledighet ett antal fria resor till hemorten. anser - i likhet med 1962 års försvarskommitté ---› Försvarsutredningen det naturligt att de värnpliktigas förmåner från tid till annan omprövas med hänsyn till prisutvecklingen liksom att vid en sådan omprövning också den allmänna standardstegringen beaktas. Vid en omprövning bör man av flera orsaker i första hand tillse att de Värnpliktigas anhöriga blir tillgodosedda. Man får inte heller bortse från att värnpliktsförmånernas storlek har betydelse för den värnpliktigas allmänna inställning till försvaret. Slutligen bör också beaktas att om den värnpliktige har bekymmer för de anhörigas försörjning detta kan inverka menligt på hans förmåga att fullgöra sina uppgifter i tjänsten. Betydande förbättringar av vissa av värnpliktsförmånerna, nämligen penningbidrag, premier, utryckningsbidrag och familjepenning, har skett så

sent som fr. 0. m. den 1 1967. Kostnaden härför beräknas till ca 55 milj. juli kr. för år vid normal omfattning av repetitionsutbildningen. Samtidigt som sålunda betydande förmånsförbättringar nyligen ägt rum det förhållandet _ som närmare 8 - att det tillgäller framgår av kapitel gängliga ekonomiska utrymmet för kostnadskrävande åtgärder särskilt de närmaste åren är litet. Wed beaktande av dessa förhållanden har försvarsutredningen övervägt olika för av de värnpliktigas förmåner. Utåtgärder ytterligare förbättring har härvid funnit det önskvärt med vissa sådana och har redningen åtgärder därför - som av 8 - för den kommande framgår kapitel fyraårsperioden inom föreslagna ramar upptagit medel som kan ianspråktas t. ex. för förmänsförbättringar. sådana medel har dock inte räknats med för Några 1968/69. Utredningen föreslår att hl.a. mot denna bakgrund förbudgetåret successivt under den förestående fyraårsperioden, månsfrågorna prövas allteftersom det blir att definitivt ta ställning till olika åtgärder. anledning Utredningen föreslår, oberoende av det sagda, att redan fr. 0. m. den 1 juli 1968 vidtas viss mindre ändring av reglerna för reseersättning vid inställelse till Nu bestämmelser om fri resa för värnmobiliseringsövning. gällande pllktlg vid in- och till för vilka redogjorts i betänutryckning tjänstgöring, kandets avsnitt 7.1, är utformade med i det utbildningssystem utgångspunkt som för de värnpliktiga före 1966 års reform av värnpliktsutbildningen. gällde I det nya utbildningssystemet förekommer för vissa värnpliktiga en ny form av övning, om i regel högst 24 timmar. Det synes rimligt, mobiliseringsövning, att de vid in- och utryckning till mobiliseringsövvärnpliktigas olägenheter i mån minskas vidgad rätt till fria resor eller ersättning görlig genom härför. Bestämmelsen om att färdsträckan skall överstiga 20 km för ning rätt till fria resor bör sålunda slopas i dessa fall. Vidare bör expresståg kunna få anlitas även vid kortare resor, vilket inte medges. Slutligen bör eljest för färd med erhållas i vidsträcktare omfattning än angottgörelse egen bil nars. att med- Det synes av praktiska skäl lämpligt Kungl. Maj :t bemyndigas dela närmare bestämmelser hårutinnan. Det bedöms här att, erforderliga eftersom antalet värnpliktiga som deltar i mobiliseringsövningarna är ganska litet, kostnader blir så ringa att de inte här behöver särskilt uppkommande beaktas. har om det allmännas ska- Försvarsutredningen uppmärksammat frågan vid skadefall under militärtjänstgöring. Nuvarande regdeståndsskyldighet ler är enligt mening inte tillfredsställande. Vissa förslag om utredningens förbättringar inom ramen för militärersättningsförordningen har överlämnats till 1967: 147, L2U 68, rskr 401). pågår, enligt vad riksdagen (prop. Därjämte inhämtat, inom arbete med till en utredningen justitiedepartementet förslag allmän bl. a. särskilda regler om det allmännas skadeståndslag upptagande ansvar vid militärskador. Försvarsutredningen inskränker sig med hänsyn till nämnda förhållanden till att framhålla som angeläget att vid detta lag-

stiftningsarbete övervägs ett vidgat skadeståndsansvar för staten gentemot Värnpliktig personal som skadas vid övning som av sin på grund omfattning eller beskaffenhet innebär fara för personalen.

KAPITEL 8

och beträffande det militära försvaret

Överväganden förslag

8.1 Allmänna ett försvarsbesluts synpunkter på utformning

I direktiven för försvarsutredningen erinras om att strävan att utvinna största möjliga försvarseffekt ur de till förfogande ställda resurserna kräver en effektiv långsiktsplanering. Vidare erinras om att fleråriga försvarsheslut av den typ som gällt sedan år 1958 givit ökad stadga åt planeringsverksamheten. Det framhålls emellertid att skäl kan finnas som talar för ett system som ger vissa möjligheter att budgetärsvis kunna göra anpassningar till förändringar i förutsättningarna. Utredningen har därför giväsentliga vits i att mot av erfarenheter pröva olika alternativ uppdrag bakgrund gjorda eller kombinationer av dessa och föreslå de principer som bör tillämpas.

8.1.1 Några karakteristiska drag i hittillsvarande utveckling vill erinra om att av krigs- Försvarsutredningen inledningsvis huvuddragen maktens i fred och krig intill budgetåret 1958/59 gick tillbaka organisation på 1942 års försvarsbeslut. Försvarsbeslutet år 1948 innebar sålunda därvid inte men nämnda beslut skedde dock några avgörande förändringar genom en bestämning av det militära försvarets uppgifter (»försvarets målsätt- Från och med budgetåret 1948/49 tillkom efter hand beslut om ordning›). ningen för omsättningen av väsentlig organisationshestämmande krigsmateriel År 1948 tillkom sålunda plan för anskaffning av (materielplaner). flygmateriel, år 1952 plan för marinens fartygsbyggnader samt år 1953 planer för arméns tygmateriel och marinens vapenmateriel. Dessa hade delvis olika karaktär. Anskaffningen av flygmaterielplaner materiel bedrevs enligt av statsmakterna godkända planer för fastställd flygvapenorganisation. Anskaffningarna var i huvudsak definierade kvantitativt. De angivna kostnaderna måste dock efter hand justeras uppåt ursprungligen på av teknisk löne- och prisstegringar m. m. Dessa kostgrund utveckling, fick täckas med av medel och anslagsnadshöjningar tilläggsanvisningar höj ningar. Materielplanerna för armén och marinen var däremot bestämda till i beräknade kvoter. Dessa *planer byggde på en beloppet enligt förväg men fixerades inte av krigsorganisatorisk förutsättning, organisationen statsmakterna. I den mån prisförändringar och teknisk utveckling påverkade fick successivt för kostnadsutvecklingen, materielanskaffningarna

armén och marinen kvantitativt anpassas efter de medel som statsmakterna ställde till förfogande. Statsmakternas strävanden att begränsa stegringen i försvarsutgifterna ledde i början av 1950-talet till att den planerade och sedermera även faktiska minskades. Så förutsatte t. ex. 1953 års tygmatekrigsorganisationen för armén en reducering av antalet brigader. Strävan att begränsa rielplan utgifterna medförde också att man tillvaratog möjligheterna att reducera betalningsanslagen t. ex. vid förskjutningar i betalningarna. Detta medförde i sin tur ett behov av medel som ledde till utgiftsökningar efter uppdämt hand som betalningskraven aktualiserades. I kan nämnas att personaläskandena underkastades en restriktiv övrigt I indrogs eller sammanslogs efter hand åtskilliga prövning. besparingssyfte fredsförband, företrädesvis inom armén. Ordningen närmast före 1958 års försvarsbeslut kan sammanfattningsvis karakteriseras sålunda. Det militära försvarets var fastställda av uppgifter statsmakterna i form av en målsättning. Krigs- och fredsorganisationen var tämligen detaljerat fixerade. Strävandena att hålla försvarskostnaderna på till reala resurser nivå» »en rimlig och med hänsyn våra lämpad (departementschefsuttalande till 1954 års statsverksproposition) hade lett till dels faktiskt beslutade i organisation, dels kvalitativa inskränkbegränsningar utebliven eller försenad materielomsättning. Vid den årliga ningar genom utsattes äskandena för en hårdhänt prutning. Materielbudgetprövningen var sinsemellan olika utformade och realiserades inte heller i samplanerna ma takt eller koordinerat. Utvecklingen innebar en efter hand allt större skillnad mellan å ena sidan beslutad målsättning och avsedd organisation och å andra sidan faktiska resurser. Krigsorganisationen började urholkas. Enligt 1958 års försvarsbeslut bestämdes försvarsutgifterna med ledning av en för de närmaste budgetåren fastställd kostnadsram i fast penningvärde. härmed vara att underlag för långsiktspla- Syftet angavs ge ett fast inom Fortsatt »urholkning› bedömdes kunna undneringen krigsmakten. vikas att kostnadsramen konstruerades så att anslagen i fast pengenom ningvärde årligen ökades med 21/2 % för teknisk utveckling. Genom beslut av 1961 års riksdag (rskr 4) utsträcktes ramen för det militära försvaret fr. o. m. budgetåret 1961/62 till att omfatta anslagen på kapitalbudgeten till det militära försvaret. Systemet med fast kostnadsram har medfört att den årliga budgetprövi viss mån ändrat karaktär. Uppmärksamhet har särskilt fått ägnas ningen åt att inom ramen åstadkomma en fördelning mellan olika anslag, rimlig bl. a. måste förslagsanslag och hetalningsanslag för beställningsbemynditill belopp! Någon principiell förändring i vad gälganden upptas rimliga

1 Reservationsanslag får enligt gällande regler inte överskridas. Sedan mitten av 1940-talet lämnar riksdagen heställningsbemyndiganden, dvs. riksdagen bemyndigar Kungl. Majzt att medge

ler av medelsbehoven under olika anslag har emellertid inte

granskningen skett. Sålunda har t. ex. i olika sammanhang uttalats att behovet av nya tjänster måste prövas restriktivt. Vad gäller beställningsbemyndigandena har

uppmärksamhet ägnats åt att skulden av inte likviderade beställningsbemyn-

hålls vid en i förhållande till betalningsanslagen nivå. En

diganden rimlig

riktpunkt härvid ha varit att under den tid som ett försvarsbeslut synes

omspänner inte öka kvoten mellan bemyndigandeskuld och betalningsan-

slag i syfte att i så stor utsträckning som möjligt bevara handlingsfriheten

inför ett nytt beslut om försvarskostnaderna. 1962 års försvarskommitté anförde att det torde vara uppenbart att behov

av en inom krigsmakten. Genom att utgångslångsiktsplanering förelåg

för i en för viss tid bestämd ekonomisk ran1

punkten planeringen angavs framtvingades en fortlöpande anpassning av organisationen till realistiska,

ekonomiska förutsättningar.

Gentemot flerårsbeslut anförde kommittén att en sådan ordning skulle kunna innebära en alltför kraftig av statsmakternas åtaganden och bindning

en av deras finansiella rörelsefrihet. Kommittén framhöll dock

begränsning

i denna fråga att den av statsutgifterna som gjorts genom försvarsbeslutens kostbindning nadsrain synes avsevärt mindre långtgående än de åtaganden som göres t. ex. genom av en lag om vissa bidrag eller understöd eller ett beslut om inantagande rättandet av ett ämbetsverk. Det får också förutsättas att försvarsbeslutet kan omom det utrikes- och .militärpolitiska läget eller den statsfinansiella situaprövas tionen förändras. Obestridligt är dock att flerårsbeslut innebär en faktisk påtagligt begränsning av rörelsefriheten.

att vid flerårsbeslut till

I fråga om möjligheterna anpassa statsutgifterna

aktuellt anförde kommittén att det system som tillämpats

konjunkturläge sedan år 1958 dess möjliggjorde en sådan anpassning. Den enligt mening att omfattade ca 50 % av driftbudgetens förpåpekade materielanslagen

svarskostnader och att i stor utsträckning sträckte

försvarsbeställningarna år. En var därför möjlig att åstadkomma sig över flera konj unkturanpassning av leveranser i långsammare takt i ett högkonjunkturgenom effektuering

i snabbare takt vid en kom i

läge men dämpad konjunktur. Betalningarna

att leveranserna. Eftersom stora delar av verkstadsindustrin

princip följa

att viss materiel beställes utan att anslagsmedel samtidigt ställs till förfogande. Beställningsbemyndigande kan lämnas i den formen att riksdagen samtidigt med att ett reservationsanslag anvisas medger att beställningar får läggas uti viss omfattning utöver anslagsbeloppet. Så har skett t. ex. beträffande beklädnad, inventarier och drivmedelsutrustning för armén samt engångsav sjukvårdsmateriel. För anslagen till tygmateriel tillämpas emellertid en teknik anskaffning som innebär i huvudsak följande. Den totala anskaffningen som får planläggas inom en viss period (vanligen sju år) fixeras i en koslnadsram. Verksamheten regleras helt av bemyndiganden, som skall täcka alla dispositioner. Dispositionerna skall göras med utgångspunkt i att anslag (betalningsmedel) kommer att ställas till förfogande i den takt och den omfattning som framgår av kostnadsramens årskvoter. Betalningsmedlen får uteslutande användas för likvidering av utgifter till följd av disponerade bemyndiganden. Skillnaden mellan summan av lämnade bemyndiganden och summan av lämnade betalningsmedel (bemyndigandeskulden) utgör riksdagens åtagande att anvisa anslag i framtiden för att likvidera de lämnade bemyndigandena.

berördes av kunde en inte krigsmaterieltillverkningen härigenom oväsentlig konjunkturpolitisk effekt åstadkommas. Försvarskommittén fann att övervägande skäl talade för ett bibehållande av den sedan år 1958 med beslut. tillämpade ordningen fleråriga I den som för 1963 års försvarsbeslut proposition låg till grund (prop. 1963: 108) anslöt sig departementschefen till tanken att bibehålla principen med flerårsbeslut. Han hänvisade härvid till att en sådan ordning gav största försvarseffekt av tilldelade ekonomiska och resurser. personella Han anförde vidare att kravet fasthet och när på långsiktighet tryggades, den ekonomiska ramen angavs för en inte alltför kort Bundenheten period. fick emellertid inte sträcka än att rimlig kunde ske till sig längre anpassning ett efter hand förändrat läge.

1958 års försvarsbeslut omfattade endast det militära försvaret. 1961 års och senare försvarsbeslut utsträcktes att avse även civilförsvaret. I direktiven för 1965 års försvarsutredning anges att utredningen visserligen i första hand skall behandla frågor rörande krigsmakten och civilförsvaret men att den är oförhindrad att ta upp kostnads- och även effektivitetsfrågor rörande totalförsvaret utanför krigsmakten och civilförsvaret. Utredningen har bl. a. med hänsyn härtill låtit genomföra den under avsnitt 4.1 redovisade undersökningen. Denna undersökning får ses som ett första steg mot en mera omfattande analys av totalförsvarsproblemen som helhet, särskilt det väsentliga problemet om en rationell av insatserna mellan samordning de skilda totalförsvarsområdena. Försvarsutredningen anser att undersökningen bör kunna utgöra grund för fortsatta studier på ifrågavarande område. Utredningen vill erinra om att Kungl. Maj zt, som ett led i strävanden att bättre samordna våra åtgärder inom beslut säkerhetspolitiken, genom den 3 november 1967 uppdragit åt överbefälhavaren att utföra miljöstudier som syftar till att bestämma relevanta som för angreppsfall utgångspunkt analys av krigsmaktens framtida vad har utformning. Enligt utredningen erfarit är det aktuellt att senare göra sådana att kompletteringar utgångspunkter erhålls för analys av totalförsvaret i dess helhet. Försvarsutredningen har mot denna bakgrund inte ansett sig böra framlägga nâgra förslag rörande andra delar av totalförsvaret än krigsmakten och civilförsvaret.

8.1.2 Värdet av fleråriga försvarsbeslut

Det har i olika sammanhang uttalats (jfr t. ex. SOU 1963: 5 s. 103) att det största värdet av det sedan budgetåret 1958/59 med flertillämpade systemet ârsbeslut rörande försvarskostnaderna däri att en fastare ligger grund för åstadkommits. I härtill har vidare framhållits planeringen anslutning bl. a. att det är uppenbart att behov av inom föreligger långsiktsplanering krigsmakten. Det har vidare understrukits att materielanskaffning, bygg-

nadsverksamhet, och måste samordnas och samutbildning organisation och att att för i en för planeras genom utgångspunkten planeringen anges viss tid bestämd ekonomisk ram och inte som tidigare i en given organisation en av organisationen till realistiska, ekonomiska fortlöpande anpassning förutsättningar framtvingas. Dessutom torde, har man hävdat, systemet stimulera myndigheterna att tillvarata alla möjligheter till rationalis-eringar. F örsvarsutredningen anser att det anförda i och för sig alltjämt äger giltighet, även om, som av det följande, det bör beaktas att vissa framgår nackdelar är förenade med flerårsbesluten. Utredningen vill för sin del därjämte understryka det värde som ligger däri att ett flerårigt försvarsbeslut utåt klart manifesterar vår bestämda vilja att alltfort föra en alliansfri utrikespolitik och vår beredvillighet att påta oss de därmed förenade, betydande ekonomiska Den fasthet i vår som däruppoffringarna. säkerhetspolitik med kommer till ökar enligt utredningens mening möjligheterna att uttryck genomföra denna politik. Resonemang och handlingsmönster måste i vissa avseenden anpassas till om ett försvarsbeslut avser en anslagsram, såsom fallet var budgetåren 1958/59 -1966/67, eller om belutet avser en utgiftsram av den typ som bestämdes för budgetåret 1967/68. Vad i det följande anförs hänför sig i första hand till en ordning med anslagsram. Vid tillämpningen av det anförda på en ordning med utgiftsram bör beaktas nödvändigheten av att en sådan ran1 har karaktären av allmän riktpunkt för verksamheten med möjlighet för Kungl. Maj :t bl. a. att under löpande budgetår vid behov anpassa utgifterna till konjunkturen. Målsättningen för krigsmakten utgör tillsammans med de av Kungl. Maj :t lämnade preciseringarna grunden för planerings- och rationaliseringsarbetet. Det är givet att i planeringen måste förutsättas att krigsmakten skall vara i stånd att lösa kommer emellertid alltid att förelagda uppgifter. Utrymme föreligga för skilda uppfattningar rörande omfattningen av de resurser, såväl kvantitativt som kvalitativt, som erfordras. Risk finns att skillnaden mellan ambitionerna att få ett effektivt försvar och det samhällsekonomiska och statsfinansiella utrymmet för försvarsutgifterna kan bli betydande i likhet med vad som var fallet närmast före 1968 års försvarsbeslut. Om inte statsmakterna bestämmer en ekonomisk ram för planeringen riskeras således att denna blir mindre realistisk åtminstone i ekonomiskt hänseende. Den snabba tekniska utvecklingen medför även att avvägningen mellan kvantitet och kvalitet ständigt måste uppmärksammas. En fastlåst organisation leder därför till anspråk på snabbare stegring av försvarsanslagen än som blivit fallet vid en mera flexibel organisation. Utredningen finner anledning att här något behandla innebörden i begreppet planering. Syftet med långsiktsplaneringen bör vara att ge statsmakterna vidsträckt handlingsfrihet i framtida beslutssituationer. Som en utgångspunkt för myndigheternas studie- och planeringsverksamhet bör där- 12-614877

för anges ett antal angreppsfall. För att få utvecklingsmöjligheterna belysta erfordras också att man anger alternativa uppgifter och alternativa finansiella eller andra restriktioner. Den hittillsvarande planeringsverksamheten synes i alltför stor utsträckning ha knutits till bestämda handlingsprogram. Enligt utredningens mening har den hittillsvarande ordningen medfört den nackdelen att en viss stelhet och brist på flexibilitet i planeringen uppkommit när det gäller tiden efter den period som i första hand omfattas av försvarsbeslutet. En tendens synes ha förelegat att tidigt binda resurser över en längre tid till preciserade vapensystem, utrustning el. dyl. Utredningen anser att en viss låsning är ofrånkomlig men vill understryka att nackdelarna därav i stor utsträckning kan elimineras genom olika åtgärder, syftande till att möjliggöra att resurserna fortlöpande fördelas till de områden där de ger den bästa försvarseffekten. Man bör därför undvika att i beslutet ange fasta fördelningar av belopp på försvarsgrenar eller bindningar i fråga om bestämda projekt. Hur många år beslutet omspänner är också av en viss betydelse. Vid ett beslut som omfattar ett litet antal år blir anpassningsbehovet mindre. I sammanhanget må vidare erinras om att ett planeringsoch budgetsekretariat tillkommit i försvarsdepartementet fr. o. m. den 1 juli 1965 med uppgift bl. a. att medverka vid utformningen av den långsiktiga planeringen. En ekonomisk ram _ särskilt om den är förenad med flerårig en ytteri delramar vilken såsom bindande - kan viligare uppdelning uppfattas dare innebära vissa risker därigenom att verksamheten lätt kommer att inriktas på att förbruka alla medel som anvisats inom ramen eller delramarna. Härmed sammanhänger också det förhållandet att effekten av marginella utgifter med den angivna förutsättningen i vissa fall blir låg. Gentemot flerårsbeslut med en fastlåst kostnadsram av den typ som tilllämpats sedan år 1958 skulle kunna anföras, att de innebär en alltför kraftig bindning av statsmakternas åtaganden och en begränsning av deras finansiella rörelsefrihet. I anslutning härtill bör dock beaktas att den bindning av statsutgifterna som försvarsbeslutens kostnadsram gjorts genom i varje fall inte synes gå längre än de åtaganden som görs t. ex. genom att anta en lag om vissa bidrag eller unders-töd eller genom att besluta om utbyggnad av administrationen. Det får också förutsåttas att ett försvarsbeslut på olika sätt kan omprövas om det utrikes- och militärpolitiska läget eller den statsfinansiella eller samhällsekonomiska situationen påtagligt förändras. Obestridligen begränsar dock flerärsbeslut rörelsefriheten. Den försvarspolitiska anknytningen till vår neutralitetspolitik om vilken enighet råder innebär emellertid, att utrymmet för nedskärningar av försvarsutgifterna är begränsat även utan bindning. Den bidning av de marginella utgifterna som åstadkoms till följd av ett försvarsbeslut av 1958 års typ, kan dock rimligtvis inte sträcka sig längre framåt i tiden än de budgetår beslutet i första hand avser.

En är om flerårsbeslut gör det svårare att .anpassa statsväsentlig fråga till det aktuella konjunkturläget. Denna fråga .får särskild betyutgifterna delse om ett försvarsbeslut sträcker sig över flera år. Enligt försvarsutredningens mening ger nuvarande system möjligheter till en konjunkturanpass- Det bör vid bedömningen av dessa möjligheter beaktas att de sammanning. och byggnadsinvesteringsanslagen f. n. uppgår lagda tygmaterielanslagen till ca 39 % av de totala anslagen till det militära försvaret. Medräknas även kostnaderna för underhåll av materiel och iståndsättning av blir byggnader andelen ungefär 50 %. F sträcker omfattning över flera år. En örsvarsbeställningarna sig i stor inte kan därför att leveranobetydlig konjunkturanpassning göras genom serna i en högkonjunktur och snabbare vid en genomförs långsammare dämpad konjunktur. kommer i princip att följa leveranserna. Betalningarna Anslagsreservationerna kommer härvid att Öka vid stigande konjunktur och minska vid Härigenom kan en inte oväsentlig konjunkturavtagande. politisk effekt åstadkommas. Det anförda visar betydelsen av att reserver av i form av reservationer finns tillgängliga på materielbetalningsmedel och Det bör att det anförda anskaffnings- byggnadsanslagen. understrykas förutsätter en ramkonstruktion som grundas på anslag och inte på utgift. Möjligheterna att åstadkomma mera påtagliga konjunkturvariationer om bl. a. av de långa konstruktionstiifråga försvarsutgifterna begränsas derna för viktig teknisk materiel. För huvuddelen av denna materiel tar att anskaffa leder till det längre tid än ett år innan ett beslut ny materiel arbete i verkstäder och leverans vid förband. Sedan numera skapats sådana reserver av på olika områden, varfärdigprojekterade sysselsättningsobjekt om 1962 års försvarskommitté uttryckte önskemål (SOU 1963:5 s. 105), har dock till i syfte ökat. Ett möjligheterna åtgärder konjunkturpolitiskt mått på att snabbt nå reell begränsande effekt har man fått möjligheterna genom de vintern 1965-1966 beslutade åtgärderna för att minska de kassaför 1966/67 med omkring 350 milj. kr. mässiga försvarsutgifterna budgetåret (jfr även avsnitt 2.4). Detta skulle ske genom att vissa materielbeställningar inte fick och genom att vissa och läggas ut vid planerad tidpunkt byggnader senarelades eller ut i långsammare takt än planerad. befästningar byggdes kunde men till av andra förhållanden - bl. a. Åtgärderna genomföras, följd konjunkturutvecklingen på textilområdet och en lägre allmän prisstegring än som förutsetts - blev, visade det vid slut, den sammansig budgetårets lagda ökningen av reservationshehållningarna lägre än som avsetts. Den begränsning som åstadkoms kunde, trots att direktiv i frågan lämnades förhållandevis sent, i stort genomföras utan att några avbeställningar behövde ske. Försvarsutredningen vill i detta sammanhang framhålla att ett beslut av nyssnämnd innebörd i regel torde medföra att försvarseffekten påverkas. En senareläggning av objekt, som ingår som delar i ett system, kan t. ex. medföra att systemet som sådant blir användbart senare än vad .M som planerats. Man måste även räkna med att senareläggningar kan med-

föra fördyringar och förlängda bindningar. Å andra sidan måste ihågkommas att förseningar är ett inte ovanligt inslag i anskaffningsverksamheten, beroende på exempelvis oförutsedda svårigheter vid projektering eller tillverkning. Sådana följdverkningar av senareläggningar som angivits i det föregående föreligger således inte sällan utan att medvetna ingrepp skett. Det bör beaktas att följderna för försvaret av en reduktion i beställtillfällig ningsverksamheten delvis är beroende av om reduktionen måste vidtas med kort eller långt varsel. Tekniskt sett bereder det inte någon svårighet att nå en anpassning till konjunkturpolitiken genom att anslag och beställningsbemyndiganden hålls till Kungl. Maj :ts disposition och ställs till vid myndigheternas förfogande har - såsom också var fallet under den lämplig tidpunkt. Dylika åtgärder tid närmast försvarsbeslut - i viss föregående avsåg utsträckning vidtagits under senare budgetår. Det har sålunda förekommit att beställningar, för vilka inte fått ut bemyndiganden funnits, läggas i förväg och att medel ställts till förfogande för av underhåll 0. dyl. Även tidigareläggning by gnadsunderhållsarbeten har påbörjats med anlitande av medel för sysselsättningspolitiska åtgärder. Omvänt har, som framgår av det nyss nämnda exemplet från budgetåret 1966/67, åtgärder även vidtagits för att minska den av myndigheterna planerade medelsförhrukningen. Det förutsattes av Kungl. Maj :t att sistnämnda ramen för det då gällande försvarsåtgärder låg inom beslutet. skedde att vissa inte fick Minskningen genom materielbeställningar läggas ut vid planerad tidpunkt och genom att vissa byggnader och befästningar senarelades eller byggdes ut i takt än planerat. Förlångsammare svarsutredningen utgår från att ett budgetår Kungl. Maj :t under löpande kan vidta åtgärder av nu förevarande slag. I den mån behöver åtgärderna utsträckas över flera budgetår kommer de under i samriksdagens prövning band med övriga budgetfrågor. Under senare år har som av det likviditetsrestriktioframgår föregående ner använts som ett av medlen för att styra verksamheten inom det militära försvaret. Det är självfallet av värde att på sikt känna de finansiella restriktioner som statsmakterna vill den militära Man kan pålägga planeringen. t. ex. med enskilda behov jämföra företags att göra likviditetsbudgetar. Det kan också ha i arbetet med att för betydelse göra prognoser statsbudgetens balansering. Likviditetsrestriktioner är emellertid av intresse främst i den mera kortsiktiga De har mindre för den planeringen. betydelse långsiktiga inriktningen. Likviditetsrestriktionernas betydelse som styrande för organisationen är därför begränsad. Med beaktande av det anförda har funnit att överförsvarsutredningen vägande skäl alltjämt talar för att man bibehåller en med ordning fleråriga försvarsbeslut. F vill här framhålla att flerårsbeslut om förörsvarsutredningen ånyo svarskostnaderna grundar sig på den att de motbedömningen avgörande sättningarna stormakterna emellan kommer att bestå under överskådlig tid.

Med härtill bör - såsom också framhållits av bl. a. 1962 års förhänsyn 1963: - de för

svarskommitté (SOU 5, s. 106) grundläggande principerna försvarets sikt oavsett om avspänning utformning på längre respekteras,

för tillfället den si-

eller tilltagande motsättningar präglar utrikesrpolitiska

tuationen. utöver kostnadsramen bör därför inte tillåtas annat Höjningar

än i exceptionella lägen. Möjlighet måste i sådana fall bl. a. finnas att höja

den normala insatsberedskapen under perioder av stor politisk spänning,

även om en skulle kräva utöver den god-

dylik höjning medelstilldelning

ramen. I detta vill utredningen framhålla att det i såtagna sammanhang motiv för att - med eller dana lägen däremot i allmänhet inte föreligger _ ut andra materielbeställningar utan särskild medelstilldelning lägga o. dyl. än sådana som tidigare planerats för situationen i fråga. Försvarsbesluten fr. o. m. år 1958 har inneburit att man, av

på grundval

en allmän av försvarets behov, bundit sig för en anslagsram

bedömning medan man däremot inte bundit sig för ramens fördelning på försvarsgre-

nar och än mindre olika 1962 års försvarskommitté anförde vis-

på projekt.

på frågan om utformningen av luftförsvaret

serligen åtskilliga synpunkter

och men dessa uttalanden innebar Inte heller

attaekflyget inga bindningar.

i framtiden bör försvarsbesluten ses enligt försvarsutredningens mening som att fördelningen olika huvudändamål låses

detaljbeslut varigenom på

för hela den tid försvarsbesluten avser. Statsmakterna bör därför inom den ekonomiska ramen kunna mellan t. ex. olika

godtagna göra förskjutningar

- kan ändra or-

försvarsgrenar ett begrepp som för övrigt betydelse genom

- och olika för att möjliggöra en ganisatoriska förändringar vapensystem

till Denna bör bl. a. grundas smidig anpassning utvecklingen. anpassning

från den bedrivna studieverksamheten och på på resultaten kontinuerligt erfarenheterna från utvecklingen av materiel.

8.1.3 Tidrymclen för ett flerårigt försvarsheslut 1958 års försvarsbeslut omfattade tre medan beslutet år 1961

budgetår,

endast två 1963 års försvarsbeslut omfattade fyra bud-

omspände budgetår. getår. för det militära försvaret omfattar f. n. en sjuårs- Långsikts-planerna där under de tre första åren i allt väsentligt är definie-

period objekten rade medan för de åren mera inriktningen i stort.

planerna följande anger

Planerna är »rullande», dvs. de överses och förlängs därvid med

årligen

av är en mellan å ena

ett år. Utformningen långsiktsplanerna kompromiss sidan kraven och fasthet samt å andra sidan kraven på på långsiktighet till utvecklingen. Att för materielens del en dylik längd på plaanpassning

nerna av att det tar sex till tio är

är befogad belyses erfarenhetsmässigt

från det man studera och konstruera ett nytt vapen till dess det

börjar

tillföras förbanden. För att få tillräcklig överblick är det ibland börjar

nödvändigt att planera för en längre period än sju år. Så är förhållandet inom t. ex. Detsamma delvis materielplanepersonalplaneringen. gäller

ringen enär och av materiel i regel utveckling anskaffning komplicerad måste utsträckas över mer än sju år. Inom flera områden av det militära försvaret måste därför en översiktlig planering ske för avsevärt längre perioder än sju år. De i programbudgeten ingående perspektivplanerna har sålunda förutsätts omspänna 15 år. och materielanskaffhlaterielutxveclçling ning liksomgenomförandet av organisationsändringar tenderar att ta längre tid än tidigare. Försvaret måste ofta göra ekonomiskt bindande till åtaganden på tre fem års sikt, om svenska industrier skall kunna medverka i materielanskaffningen på ett rationellt sätt. Än längre tider gäller för åtaganden vid anskaffning av stridsfartyg och stridsflygplan. Det bör här beaktas att industriens medverkan avser inte blott utan även materieltillverkning utveckling. Skall ett försvarsbeslut med en fast ekonomisk ram verkligen underlätta en rationell planering synes det vara att det omfattar en nödvändigt inte alltför kort tid. Långsiktigheten i materielanskaffningen talar enligt försvarsutredningens uppfattning närmast för en längre beslutsperiod än fyra år. Å andra sidan kan de utgångspunkter för ett försvarsbeslut som utgörs av utrikes- och militärpolitiska förhållanden samt den tekniska utvecklingen ändras betydligt snabbare. Ett kontinuerligt forsknings-, utrednings- och studiearbete äger rum på det militära området. statsmakterna kan ha anledning att tid efter annan ompröva utvecklingslinjerna med beaktande av resultaten av nämnda arbeten. Ett som underlag, grundas på en fullständig av alla faktorer, torde dock inte genomgång kunna tas fram oftare än vart tredje år. Samtidigt hör med hänsyn till den snabba intervallerna mellan inte utvecklingen genomgångarna göras längre. Försvarsutredningen anser för sin del att de angivna förhållandena talar för att ett beslut om den ekonomiska ramen för det militära försvaret bör avse de närmaste fyra budgetåren. Försvarsutredningen vill i detta framhålla att såväl sammanhang planeringsmetodiken som kravet kontinuitet förutsätter att på planeringen utsträcks att avse tiden efter den period som det politiska försvarsbeslutet i första hand avser. anser därför att nu bör tas inte Utredningen ställning blott till den ekonomiska ramen för det militära försvaret under närmaste fyra åren utan även till efter vilka ekonomiska för hypoteser planeringen den därefter liggande perioden skall utformas. Till dessa återkomfrågor mer försvarsutredningen i ett senare avsnitt.

8.1.4 Principiell konstruktion av en ekonomisk ram Ramens omfattning m. m. Den ekonomiska ramen för det militära försvaret omfattar f. n. huvuddelen av utgifterna under huvudtitel och under fördriftbudgetens fjärde svarsdepartementets anslag på kapitalbudgeten.

dels av natur av- Utanför ramen ligger några försvarsanslag löpande som man av olika skäl har ansett seende vissa bestämda utgiftsändamäl böra bedömas fristående från försvarsanslag, dels vissa lämpligast övriga av skilda ofta sådana som inte blivit beanslag till engångsändamål slag, dömda vid försvarsbesluten. Till den första gruppen hör på driftbudgeten till försöksanstalten och fr. 0. m. budgetåret 1963/64 anslagen flygtekniska 0. m. 1965/66 till beredskapsstyrkor för FN-tjänst fr. budgetåret anslaget fr. 0. m. 1963/64 anslagen till kapitalsamt på kapitalhudgeten budgetåret i försvarets fabriksverks fond. Till den andra gruppens anslag investeringar återkommer i det vid behandlingen av den näraligutredningen följande vilka förhållanden ramen bör ändras med hänsyn till gande frågan under ändrade m. m. uppgifter

om av kostnaderna för försvaret är som utred- Frågan redovisningen bl. a. därför att den kan påningen framhållit i kapitel 6 betydelsefull lösa olika Nuvarande redovisningsverka valet av vägar för att uppgifter. kan som nämnts medföra att statsfinansiellt och/eller samhällssystem ekonomiskt mindre alternativ i vissa fall kan komma att väljas. lämpliga kan tala för en av redovisningen. Eftersom de nämnda Detta omläggning inte är för försvaret utan i huvudförhållandena säregna princip gäller delen av den verksamheten anser utredningen dock att frågan offentliga om en mera allmän av redovisningen för försvaret bör på omläggning sätt samordnas med en för statsförvaltlämpligt planerna på omläggning i allmänhet. Vidare kan inom försvaret ningen redovisningsomläggningar att föranledas av bl. a. dels den utredning som pågår genom 1964 komma SOU 1968: 1) rörande redovisningen av års försvarskostnadsutredning (jfr försvarets kostnader i allmänhet, dels den utredning som har genomförts rörande redovisningen av försvarets befästav en särskild utredningsman 1963: 5 s. 108 samt 1). Försvarsutredningen vill för ningar (jfr SOU kap. sin del endast fästa vikten av att vid omläggningar uppmärksamheten på av och det tillses att effekten av försvarsbudget- redovisningssystemen besluten inte förändras genom omläggningarna.

av medlen på olika budgetår Fördelningen försvarsbeslut innebär bl. a. att statsmakterna fastställer de Ett flerårigt som skall ställas till det milisammanlagda anslagsbelopp (i fasta priser) och civilförsvarets under de som omtära försvarets förfogande budgetår fattas av beslutet. 1963 års försvarsbeslut kan således sägas ha inneburit kr. 1967) skulle ställas till att sammanlagt ca 20,1 miljarder (prisläge maj försvarets under 1963/64--1966/67. Härav avsåg förfogande budgetåren kr. militärt försvar och ca 0,5 miljarder kr. civilförsvaret. ca 19,6 miljarder Ett av kan beslutet fördelas på sammanlagt belopp angivet slag genom olika sätt och med olika metoder på de berörda budgetåren.

Anta som exempel att ett försvarsbcslut omfattar och avfyra budgetår ser ett av 100 enheter. Detta

sammanlagt belopp belopp kan fördelas på de fyra hudgetåren bl. a. på följande sätt.

i y

“fra

A B c D E

I

1 . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 25 24,09 19 31 30

(i 0) (+21/2 °/o) (+4) (-4) (-8) 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 25 24,68 23 27 22

(i O) (+2/2%) (+4) (-4) (-3) 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 25,30 27 23 19

(i O) (+21/2% (+4) (-4) (+10) 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 25,93 31 19 29

Summa 100 100 100 100 100 |

Vid metod A fördelas det de

sammanlagda anslagsbeloppet jämnt på fyra budgetâren. Denna metod har hittills inte men motsvarar tillämpats

den som använts vid av försvarskostnaderna i 1966 och

bedömningarna

1967 års

långtidsbudgetar (innebärande enligt långtidsbudgeten »oföränd-

rad ambitionsnivå» under hela

perioden). Metod B utgår från ett basbelop-p,

så valt att en av med

årlig ökning basbeloppet 21/2 % ger ett sammanlagt anslagsbelopp av 100. Denna teknik användes för det militära försvaret i

1963 års försvarsbeslut. I metod C anges. direkt beloppen för de anslag som skall anvisas under vart och ett av de

fyra budgetåren. Anslagen ökar varje

med samma

budgetår belopp, i exemplet 4 enheter. Civilförsvarets ram

angavs på detta sätt i 1963 års försvarsbeslut, dock att där väx-

ökningen

lade olika år. Metod D är en parallell till metod C, men i vilken anslagen

successivt i stället för att ök.a. Metod sjunker E slutligen innebär en helt

oregelbunden anslagsutveckling som likväl kan slutresultat som

ge samma övriga metoder.

Under budgetåren 1958/59---1966/67 har för del i huvud-

krigsmaktens sak metod B genom att till

tillämpats basbeloppet årligen lagts 2,5 % såsom tillägg för teknisk utveckling. För 1961/63 skedde dock därbudgetåren

jämte en reduktion med bestämda 1955 års an-

belopp. försvarsberedning

förde som motiv för av vad som här betecknas som metod B

användning följande.

För att möjligöra en successiv efter den militärtekniska utveckanpassning lingen och för att kunna upprätthålla försvarseffekten anser att en beredningen årlig stegring av anslagssumman är erforderlig.

Samma tankegångar till för uttalande i ÖB 62: låg grund följande

Om målet för Sveriges försvar skall måste alltjämt gälla, försvarsutgifterna öka snabbare än med 2,5 procent år. 1 annat fall den relativa förper nedgår svarseffekten samtidigt som (den samhällsekonomiska och statsfinansiella) belastningen ingalunda ökar utan snarare minskar. Främst beroende på utvecklingen av en angripares angreppsresurser bör ökningen uppgå till minst 3,5 procent per år.

I dessa uttalanden återfinns tanken att utvecklingsprocenten skall

bägge

- närmast i svara mot eller uppväga den militärtekniska utvecklingen -- Med

kvalitetsmässigt avseende hos en angripare. hjälp av utvecklings-

anses den relativa försvarseffekten kunna vidmakthållas. procenten Ett annat sätt att betrakta utvecklingsprocenten hade 1960 års försvarskommitté som anförde följande. Förenklat skulle man kunna saken så att ökningen för teknisk utveckuttrycka ling i princip syftar till bibehållen försvarseffekt mot en potentionell angripare men att i realiteten närmare bestämts med hänsyn till den inprocentsatsen hemska samhällsekonomiska utvecklingen. Att den sistnämnda omständigheten varit också av det förhållandet att det svårligen kan utslagsgivande bestyrkes bedömas hur stor kostnadsstegringen till följd av den tekniska utvecklingen i själva verket är. På en del områden förekommer sålunda ingen stegring alls, men den kan vara betydande på andra områden, där man befinner sig i ett snabbt utvecklingsskede.

För civilförsvarets del har för budgetåren 1963/64-1966/67 tillämpats metod C. Sålunda fastställdes civilförsvarsramen för nämnda period till

378 kr., vilka fördelades på fyra årsrater om 90, 94, 97 sammanlagt milj. kr. I detta fall det

resp. 97 milj. avtog ökningstakten tredje budgetåret medan det anslagsnivån låg stilla. Metoden utnyttjades fjärde budgetåret

här för att till den av

få en noggrann anpassning planerade utvidgningen

civilförsvarets utbildningsverksamhet.

som av det ett fler-

F örsvarsutredningen betraktar, framgår föregående,

förs.varsbeslut som ett beslut att under en viss anvisa ett

årigt tidsperiod

visst sammanlagt anslagsbelopp, som avvägts under beaktande av en rad faktorer, främst av militärpolitisk, samhällsekonomisk och

utrikespolitisk, statsfinansiell art. När man fastställt storleken av det sammanlagda be-

lopp som skall utgå under ramperioden blir det enligt utredningens mening mera en hur detta sedan fördelas på de skilda lämplighetsfråga belopp

Olika metoder för hur en sådan kan har redo-

budgetåren. fördelning göras

visats i det Av de redovisade metoderna att fördela ett totalt

föregående. anslagsbelopp över flera budgetår är metoden E minst intressant. Vis-

kan man tänka där stora anskaffningar leder till serligen sig situationer stark koncentration av till vissa perioder eller där man

försvarsutgifterna vissa år villl bereda på riksstaten för statliga utgifter utan för-

utrymme

svarsanknytning, men en programmerad utgiftsvariation av detta slag torde

ändå vara mindre aktuell. Valet torde därför i huvudsak stå mellan de andra metoderna, dvs. B och C med en A med en jämn och D

stigande, med en fallande I vissa kan det vara lämpligt att anutgiftskurva. lägen

vända den som B betecknade metoden bl. a. med hänsyn till att brutto-

kan väntas fortlöpande stiga. Bruttonationalproduktens nationalprodukten

är dock inte den enda faktor som härvid bör beaktas. Än mer utveckling

måste beaktas dels huruvida den genomsnittliga ramnivån för den period, som ett förestående försvarsbeslut kommer att omfatta, ligger högre eller

lägre än planeringsnivån eller ramnivån det sista året av den som period just skall avslutas, dels vilka och som får förväntningar antaganden göras för ett efterföljande försvarsbeslut, dvs. om man efter den man i period första hand beslutar om väntar sig oförändrade, eller fallande stigande ramnivå. Av det anförda följer att om enligt försvarsutredningens mening frågan en fortlöpande av försvarsramens bör bedömas först ändring årsbelopp sedan ställning tagits dels till hur stor den sammanlagda anslagssumman skall vara under den period försvarsbeslutet i första hand avser, dels till vilken utveckling av försvarsutgifterna på längre sikt som man bör räkna med. Till dessa frågor återkommer utredningen i det följande.

Kompensation för pris- och löneförändringar Prisreglering av försvarsutgifterna har tillämpats sedan budgetåret 1958/59. I prop. 1958: 110 förordade departementschefen, på grundval av förslag av 1955 års. att - vid sidan försvarsberedning, av en årlig anslagsstegring av 21/2 % för teknisk -utveckling en kompensation för pris- och lönestegringar skulle komma till stånd från och med budgetåret 1959/60. Mera preciserade regler i förevarande hänseende antogs sedermera av 1959 års riksdag (prop. 119). Sedermera har vissa ändringar i reglerna gjorts. Bl. a. har härvid kapitalbudgetens inläggande i kostnadsramen beaktats enligt beslut av 1961 års riksdag (prop. 110). Vidare beslöts år 1964 (prop. 1964: 110), efter förslag av försvarets prisregleringsdelegation, viss omläggning i fråga om prismaterialet i försvarsindex. Bakgrunden härtill var att försvarsindex i sin tidigare utformning inte ansågs svara mot prisutvecklingen på försvarets produktion och tjänster. Omläggningen syftade till att göra försvarsindex mera representativt. Tekniskt innehar omläggningen med till inträfjusteringar hänsyn fade förändringar i viktsammansättning och ett första försök att finna bättre representantvaror för tekniskt komplicerad materiel. I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 18 m. fl.) föreslogs att viss reducering av försvarsindex skulle ske genom minskad kompensation för lönehöjningar fr. o. m. budgetåret 1967/68. Det angavs att skulle anses. motminskningen svara den produktivitetsförbättring som sker inom all militär tjänsteproduktion. Statsutskottet godtog (SU 102) den såvitt föreslagna reduceringen avsåg budgetåret 1967/68. Utskottet förutsatte att försvarsutredningen skulle ta upp till om den framtida Riksbehandling frågan prisregleringen. dagen beslöt i enlighet härmed (rskr 250). Den 29 december 1967 beslöt ändrad teknik för Kungl. Maj :t om något prisreglering. Ändringarna innebar främst att vägningsschemata för en viss budgetårsserie i sin helhet skall vara grundade på de som riksbasbe-lopp dagen fastställt för det militära försvaret resp. civilförsvaret. Om några kostnadsökningar som hänför sig till eller efter baspris- lönestegringar

skall de inte få månaden har beaktats vid beräkningen av basbcloppen, indextalen. Som en härav skall index i fort-

påverka följd ifrågavarande sättningen benämnas prisregleringstal. för det militära försvaret är numera utformad på i stort

Prisregleringen följande sätt:

1) för det militära försvaret hänförs i princip till ett Samtliga anslag

kalenderåret närmast före aktuellt budgetår).

enhetligt prisläge (maj 2) Statistiska beräknar kvartalsvis inträffade prisförändcentralbyrån ringar pâ grundval av insamlat prismaterial.

och i där

3) Prisförändringarna registreras uttrycks prisregleringstal kalenderåret närmast före aktuellt budgetår, bortsett från

basenzmaj

pris- och löneförändringar som beaktats vid beräkning av basbeloppet.

sammanställs till talserier avseende i första hand

4) Prisregleringstalen

a) reservationsanslag (och obetecknade anslag)

samtliga b) samtliga förslagsanslag

c) huvudtiteln

fjärde d) kapitalbudgeten och

e) driftbudgeten + kapitalbudgeten 5) De framräknade talserierna används för prisomräkning och prisreg-

lering enligt följande.

Ramen för kommande med till serien drift-

budgetår justeras hänsyn budget + kapitalbudget. Hur med en fast kostnadsram slagit ut budgetmässigt framgår

systemet tabell 9 över

översiktligt av de i nedanstående gjorda sammanställningarna

de militära försvarskostnadernas fr. o. m. budgetåret 1958/59. utveckling

Tabell 9. De militära försvarskostnadernas utveckling 1958/ 59-1967/68 Exkl. flygtekniska försöksanstalten, försvarets fabriksverk samt flyttning av Il FN-trupper, och Ing 1 m. m. Belopp i milj. kr.

Anvisade reserva- Basbelopp i tions- och investefasta priser. ringsanslag samt Betalnings- Reservationer. Budgetår (prisläge maj nettoutgift på utfall Löpande priser 1967).? övriga anslag. Löpande priser

3 967 2 820 2 697 325 1958/59 4 152 2 985 2 842 464 1959/60

1963/64

1 Härav skulle 350 milj. kr. tills vidare inte få tas i anspråk genom att planerade utgifter under reservations- och investeringsanslag begränsades (jfr avsnitt 2.4). 2 och därifrån till Omräkningen har skett till prisläge maj 1966 med hjälp av försvarsindex prisläge maj 1967 med hjälp av prisregleringstal.

Reservationsbehållningen har som framgår av tabell 9 ökat avsevärt sedan budgetåret 1958/59 men med en viss 1965/66. Behållnedgång budgetåret ningen har under budgetåret 1966/67 Ökat och den 30 ytterligare uppgick juni 1967 till ca 1 000 kr. Orsaken härtill är bl. a. den i utmilj. begränsning av som beslöts nyttjandet försvarsanslagen i början av år 1966. Kompensation eller reduktion på reservationsanslag och obetecknade anslag beräknas med hjälp av serien för reservationsanslag. Kompensation utbetalas i förekommande fall med anlitande av anslaget Reglering av prisstegringar under Redaktion sker i form av att bestämda begränsade anslag. belopp av vissa anslag överförs till statens budgetutjämningsfond. När det gäller bestäms med av talserien för kakapitalbudgeten hjälp pitalbudgeten vilken som skall för nästkomjustering göras på anslagen mande budgetår. Med tillhjålp av talserierna för + konstatedriftbudgeten kapitalbudgeten sedan ras, det slutliga budgetutfallet föreligger, hur prisregleringen utfallit. Prisregleringstal (tidigare benämnt indextal) har beräknats fr. 0. m. budgetåret 1958/59, dvs. det första budgetåret enligt 1958 års försvarsbeslut. Erfarenheterna härav kan tryggt vara Man har kunnat sägas gynnsamma. undvika många diskussioner om hurudan prisutvecklingen faktiskt varit. Anordningen med prisregleringsanslag har medfört att kompensation på ett snabbt och smidigt sätt kunnat lämnas för som inträffat prisstegringar från tidpunkten för anslagsberäkningarna. I tabell 10 ges en översikt över vilka som hittills som belopp utgått priskompensation på driftbudgeten. Beslut om ianspråktagande av har i allmänhet fatprisregleringsanslag tats i sista konseljen under Viss del av medlen har vederbörligt budgetår. dock utbetalats beträffande vissa där det har varit tidigare anslag angeläget att prisregleringsmedel tillförts under löpande budgetår. Fördelningen verkställs inom med försvarsdepartementet ledning av prisregleringstalserierna. Någon kontakt med förekommer som remyndigheter gel inte. Klagomål har trots detta inte avhörts utom Kritik på en punkt. har sålunda riktats mot att medel som tillförts för vilka anslag tillämpas

Tabell 10. Priskompensation på driftbudgeten för det militära försvaret

1 100 = maj året före budgetårets början.

den särskilda tekniken med beställningsbemyndiganden endast betraktats som likviditetsförbättring och inte samtidigt som beställningsbemyndigande.

Kungl. Maj :t har i prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 155) föreslagit att metoden för

prisreglering av vissa beställningsbemyndiganden skulle ändras. 6) Frågor on1 av på försvarsutgifterna handberäkning prisförändringar lägges av ett särskilt organ, försvarets prisregleringsdelegation.

Det i 1968 års statsverksproposition (bil. 6) framlagda förslaget om

regleringen av kompensationen för och löneförändringar för budget-

prisåret 1968/69 förutsätter att konstrueras på samma sätt som prisregleringen under budgetåret 1967/68, dvs. med viss produktivitetsreduktion avseende direkta löner. F örsvarsutredningen utgår från att prisregleringen för bud- 1968/69 kommer att ske i enlighet med detta förslag. getåret

Frågan om har under senare år varit föremål för diskus-

prisregleringen sion i olika hänseenden. Bl. a. har hävdats att prisregleringen ger allt för

låg kompensation i förhållande till den faktiska prisutvecklingen på för- Det har emellertid också ifrågasätts om inte kompensationen

svarstjänster. borde avse ändringarna i den allmänna och således inte de pris-

prisnivån

som för försvarets konsumtion. anser att

ändringar är speciella Utredningen frågan bör övervägas ytterligare och förutsätter att Kungl. Maj :t kommer att förelägga 1969 ârs riksdag förslag i frågan.

vid ändrad uppgiftsfördelning m. m. Ramändring

beträffande i vilka fall dels den ekonomiska ramen Tillämpade riktlinjer för det militära försvaret under den försvarsbeslutet avser bör ökas

period eller minskas av annan anledning än ändrad löne- och prisnivå eller tillägg

för teknisk dels under bör ske

utveckling, medelsanvisning löpande period

utanför ramen av 1960 års försvarskommitté, som går tillbaka på uttalanden

i sitt betänkande (SOU 1960: 40) anförde följande:

Av rationaliseringsåtgärder föranledda besparingar har enligt den ordning som sedan 1958 har alltså fått tillämpats icke påverkat kostnadsramen. Besparingarna för att höja försvarseffekten. Enligt kommitténs mening är den sålunda utnyttjas icke i allt helt tillfredsställande. Kommittén vill hänvisa till tillämpade ordningen att vinsterna vid nuvarande anav indragningen av försvarets socialbyrå ordning Den tillämpade har emellertid ockvändes för att höja försvarseffekten. ordningen så inneburit, att det varit tveksamt om tillkomsten av nya uppgifter för krigsmakten skulle ha fått föranleda ökning av kostnadsramen. Försvarskommittén anser, att i princip bör gälla dels att kostnadsramen skall minskas bortfaller eller till av raom krigsmakten åvilande fredsuppgifer följd som genomförts på statsmakternas initiativ kan lösas på billigare tionalisering skall ökas om nya fredsuppgifter tillkommer eller sätt, dels ock att kostnadsramen åvilande till av åtgärder som statsmakterna beslutar krigsmakten uppgifter följd måste lösas på ett dyrare sätt än hittills. Försvarskommittén är medveten om att åtskilliga svårigheter måste råda vid av en dylik och att tolkningen blir beroende den praktiska tillämpningen princip

av Kungl. Maj :ts och riksdagens ställningstagande i varje enskilt fall. Till belysande av innebörden må dock anföras följande. Som exempel på nya eller bortfallande fredsuppgifter kan i första hand tagas överföring av uppgifter mellan krigsmakten och andra delar av statsförvaltningen, såsom överförandet av sjökarteverket till tionde huvudtiteln eller av visst ämhetsverk eller institution från annan huvudtitel till den fjärde. I fråga om rationaliseringsåtgärder avser försvarskommittén främst förändringar i stabs-, förvaltnings- och utbildningsorganisationen, innebärande exempelvis sammanförande av enheter eller uppdelning av en enhet, under förutsättning att initiativet till åtgärden utgått från kommitté, som tillkallats av chef för statsdepartement. Härmed bör jämställas kostnadsminskningar genom utnyttjande av outnyttjad kapacitet. Åtgärder som initierats av de militära myndigheterna bör däremot oavsett om de föranleder merkostnader eller besparingar inte påverka kostnadsramen liksom ej heller sådana förändringar i upphandlingspriserna som avviker från de i index registrerade. Ej heller bör förändringar i de värnpliktigas utrustnings-, utspisnings- eller förläggningsstandard pâverka kostnadsramen. Frågor om hur kovstnadsramen bör påverkas av förändringar i de värnpliktigas eller den fast anställda personalens kontanta förmåner sammanhänger däremot med spörsmålen om prisreglering av försvarsutgifterna. Kommittén förutsätter, att en viss omprövning av beräkningsmetoderna för prisregleringen kommer att göras i samband med den revision som blir erforderlig, om även utgifterna under kapitalbudgeten inräknas i ramen för försvarsutgifterna.

1960 års försvarskommitté framhöll vidare att hänsynstagande till omständigheter som borde föranleda ökningar eller minskningar i ramen för

försvarskostnaderna inte borde leda till ett omständligt administrativt arbete. Kommittén därför från att endast av be-

utgick förändringar någon

tydelse skulle beaktas.

Ändringar av den ekonomiska ramens omfattning av annan anledning än ändrad löne- och prisnivå eller tillägg för teknisk utveckling har i de flesta fall föranletts av att uppgifter flyttats mellan olika verksamdepartements hetsområden. Utbytet av reservofficerspensionerna mot reservofficerspre-

mier har sålunda föranlett en av ramen som vissa

uppräkning samtidigt

anslag under tolfte huvudtiteln bortfallit. Likaså har av kost-

överföringen nadsansvaret för vissa sjuktransporttåg från krigsmakten till det allmänt

civila medicinalväsendet föranlett en temporär av ramen och en

nedräkning anslagsuppräkning under femte huvudtiteln. Ändrad organisation av förbandssjukvården har medfört en nedräkning av ramen, beroende på överföring av vissa kostnader för vård av fast anställd personal från fjärde till

femte huvudtiteln.

Enligt vad försvarsutredningen erfarit har de i flesta fall nu berörda justeringar varit så klara att de inte föranlett diskussioner. I vissa fall, t. ex. beträffande merkostnaderna för bevakning genom det statliga bevaknings-

aktiebolaget, har

meningsskiljaktigheter uppstått. Enligt försvarsutredning-

ens bör hittills även framdeles. Dock

mening tillämpade principer tillämpas bör rationaliseringsåtgärder som vidtas under den period försvarsbeslutet

avser leda till att ramen ändras endast i det fallet att fråga är om koordinerade åtgärder inom betydande delar av statsförvaltningen. av resurserna mellan de två huvudområden - militärt Fördelningen försvar och civilförsvar _ som de senaste försvarsbesluten omfattar har,

i motsats till fördelningen inom det militära försvaret (jfr avsnitt 8.1.2), bundits försvarsbesluten. Det - bl. a. därför att de genom synes alltjämt två verksamhetsområdena ha skilda i central instans - vara ledningsorgan mest att här ha en fast Om behov skulle ändamålsenligt dylik uppdelning. uppkomma av att göra smärre överföringar från den ena till den andra av två ramar hör försvarsbeslutet dock inte anses utgöra hinifrågavarande der härför. Detta i det fallet att från bör gälla inte blott uppgifter överflyttas det ena verksamhetsområdet till det andra utan även om behovet av överföring föranleds av andra skäl t. ex. ändrad bedömning av de militärtekniska förutsättningarna. Frågan om en överföring kommer alltid att bli prödylik vad av riksdagen vid den årliga behandlingen av budgeten. för vilka som bör utanför ramen behandlades Principerna utgifter läggas bl. a. av 1962 års försvarskommitté. Denna anförde, att den inte hade funnit anledning föreslå några ändringar i de på förslag av 1960 års försvarskommitté föreslagna Att svårigheter skulle möta vid riktlinjernas riktlinjerna. tillämpning torde enligt kommitténs uppfattning varit klart från början, men i de flesta fall torde inte behövt råda. Vad några meningsskiljaktigheter särskilt mark- och ansåg 1962 års försvarskommitté gällde byggnadsärenden måste för att skulle att väsentligen två förutsättningar uppfyllas utgifterna utanför ramen. Det måste sålunda visas dels att ett omedelbart, adeläggas kvat samband mellan vad som avstods och vad som måste nyanskafförelåg dels att inte var föranledd av militära skäl. När det fas, nyanskaffningen som av önskemål att tillgodose kommugällde omdispositioner betingades nernas m. fl. behov för borde man emellertid enligt kommitexploatering téns inte ställa kraven i sistnämnda hänseenden alltför mening på bevisning höga. Dessa har under senare år tillämpats så att av försäljningar, principer m. m. i princip har fått bemarkbyten, nödvändiggjorda nyinvesteringar stridas utanför den militära ramen intill ett belopp som motgenom anslag svarat statsverkets intäkt av Detta har gällt bl. a. kostnaderna försäljningen. av J ärvafältet och Norrlands flyttning till Västerför utrymningen dragoners bottens regementes kasernområde i Umeå. Inte heller i om nu berörd finner försvarsutredningen att fråga princip gjorda erfarenheter bör föranleda någon ändring.

8.2 Förslag rörande försvarets struktur och omfattning samt rörande försvarsutgzfterna 1 968/ 69--1 971 / 72

8.2.1 Förutsättningar De anspråk som man kan och bör ställa på vårt försvar påverkas, förutom av landets nu befintliga militära resurser, av de säkerhetspolitiska och militärpolitiska förhållandena liksom av de ekonomiska resurser man finner sig böra avdela för försvaret.

Den första utgångspunkten för bedömningen, landets nu befintliga militära resurser, är en produkt av en rad tidigare ställningstaganden från statsmakternas sida till försvarets struktur och och till försvarsutomfattning gifterna. Vår krigsmakt har härvid sedan slutet av 1940-talet successivt lnoderniserats och anpassats efter den militärtekniska utvecklingen i vår Den nuvarande krigsorganisationen innebär en balanserad föromgivning. svarslösning som inte lämnar några medvetna luckor i fråga om försvarseffekt i en stridsmiljö där insats sker med konventionella vapen. Genom att nytt värnpliktsutbildningssystem börjat införas kommer inom en snar framtid, då systemet genomförts, förbandens effekt omedelbart efter mobilisering att höjas. In0n1 armén utgör av fältförbanden infanteribrigaderna grundstommen för strid i normal svensk terräng. Brigaderna har taktisk rörlighet och terrängframkomlighet. Brigaderna tillförs modern luftvärns- och pansarvärnsmaterial. För strid i speciell terräng har norrlandsbrigader och pansarbrigader skapats. Norrlandsbrigaderna har större eldkraft och större taktisk rörlighet än infanteribrigaderna. Den redan i 1963 års försvarsheslut förutsedda minskningen av antalet pansarbrigader genomförs. Pansarbrigaderna kommer till stora delar att få samma taktiska rörlighet som brigadernas stridsvagnsenheter genom att pansarbandvagn 302 tillförs. Under leverans är därjämte stridsvagn S, vars egenskaper tillgodoser de krav 1970-talets stridsmiljö kan förutses ställa på ett stridsfordon. Utöver fältförbanden finns för försvar av viktiga anläggningar och områden främst i gräns- och kustområden ett stort antal stationära eller rörliga lokalförsvarsförband. För bevakning och skydd finns ett för sin uppgift väl utbildat och talrikt hemvärn. Alla enheter är försedda med för de förutsedda stridsuppgifterna ändamålsenlig materiel. För marinen är Övergången till en lätt flotta snart avslutad. Marinen kan sålunda mobilisera över 30 och ett

torped- motortorpedhåtar, tjugotal

ubåtar och ett stort antal minsvepare. Under ytterligare några år kvarstår i organisationen en kryssare, ett femtontal jagare och fregatter. Jagarna Halland och Småland förses med sjörobot. Kustartilleriet är utrustat med ett stort antal nya 7,5 cm batterier och lätta robotbatterier. Modernisering pågår av äldre batterier. Rörliga spärr-

förband håller på att organiseras. Kustrohotförband med roboten 08A hål-

ler på att organiseras.

Inom flygvapnet är attackdivisionerna f. n. utrustade med 32 flygplan (Lansen). Attackflygets vidare utveckling har såkerställts beslut

genom om av flygplan 37 (Viggen) i attackversion och av

anskaffning utveckling

attackrobot 05. Kapacitet för lätt attack skapas successivt genom leverans

av attaekutrustning till det nyanskaffade skolflygplanet typ 60.

Alla spaningsdivisioner år nu utrustade med flygplan 32 (Lansen) eller flygplan 35 (Draken).

Antalet jaktdivisioner minskar under år 1968. Under budgetåret 1968/69 utgår flygplan 34 (Hawker Hunter) ur organisationen. Samtidigt sker dock

en kvalitativ av luftförsvaret att den senaste versionen

förstärkning genom av flygplan 35 (F-versionen) levereras successivt. Leveranser pågår av jakt-

rohotarna 27 och 28 (Falcon). Luftförsvaret har vidare förstärkts genom att robotdivisioner utrustade med luftförsvarsroboten 68 (Bloodhound) nu

är färdiga och integrerade med stridsledningssystemet. Nya delar av strids-

ledningssystemet tas i bruk. Flygvapnets bassystem är modernt och kompletteras med reservvägbaser

och förbättrad basutrustning. Det svenska försvaret med den redovisade nuvarande sammansättningen

och omfattningen vill utredningen karakterisera som ett starkt försvar.

I detta sammanhang bör beaktas att värdet av de nu resurserna befintliga i många fall ganska snabbt nedgår om man inte kontinuerligt underhåller

och förnyar de skilda slagen av resurser.

Slutligen må framhållas att de idag befintliga försvarsresurserna i vidsträckt mening omfattar inte blott organisation, personal och materiel

som är operativ nu utan också att under-

utvecklingsprojekt ägnade utgöra lag för en framtida utveckling av försvaret efter de som då kan riktlinjer

bli aktuellt att följa. Den av säkerhetspolitiska och

bedömning militärpolitislca förhållanden, som gjordes i samband med 1963 års försvarsbeslut, synes starkt påverkad

av de kort tid dessförinnan inträffade akuta kriserna mellan stormaktsblocken. I den proposition (1963: 108) som låg till grund för beslutet anfördes sålunda följande (s. 54). Alltjåmt kan krigsrisken inte uteslutas för Europas och därmed inte heller för vårt eget vidkommande. Motsättningarna mellan maktblocken är djupgående och torde bli bestående för överskådlig tid. Betydande tvistefrågor är fortfarande olösta. Allvaret i situationen understryks av att upprustningen i såväl öst som väst är så omfattande att den snarast har karaktären av kapprustning. Koncentrationen i Europa av krigsorganiserade, stående styrkor med hög beredskap är påtaglig. Likväl finns det inte anledning att se enbart till dessa oroande sidor av världsläget. Under inflytande av maktbalansen i stort mellan de dominerande stormakterna söker man uppenbarligen lösa problemen på politisk väg och undvika situationer, där motparten kan känna att använda våld. -- -- _ Karakterissig tvungen tiskt synes vara att de stormakter som förfogar över resurser till oinskränkt kärn- 113-614877

vapenkrig mot varandras territorier på olika sätt söker begränsa riskerna för att krig uppkommer genom misstag eller felbedömnimgar.

F redovisar i kapitel 5 sin bedömning av de säkerhetsörsvarsutredningen

och vilka väl ansluter till den

politiska militärpolitiska förutsättningarna, utveckling som sålunda antyddes i förenämnda proposition. Försvarsutredningen anför i 5 att en avspänning mellan storkapitel

makterna inträtt i delvis betingad av terrorbalansen men delvis Europa, också av vissa ekonomiska och ideologiska utvecklingstendenser. Det är därför rimligt att anta att motsättningarna i detta område under de närmaste åren inte kommer att leda till allvarliga konflikter eller krig. Däremot måste utvecklingen i andra delar av världen bedömas som oroande. Trots alla kvarstår risk för att någon av de tid efter annan

försiktighetsåtgärder

återkommande kriserna i inte skall kunna hållas under kon-

världspolitiken

troll utan leda till krig mellan stormakterna. Redan i nuvarande läge fyller vårt land genom sin utrikespolitik och sitt försvar roll för att vidmakthålla stabiliteten i det nordiska området. en viktig

Sålunda framhålls i kapitel 5 att misstro och motsättningar mellan stor-

makterna inte i detta område lett till uttalade farhågor för offensiva fram-

stötar från eller starka militära styrkekoncentrationer. Väsent-

motparten av det svenska försvarets styrka relativt omvärlden kan liga försvagningar rubba denna bild av stabilitet och balans i Norden.

En omfattande militär övningsverksamhet från stormaktsblockens sida förekommer i vårt omedelbara grannskap och upphov till regelmässigt ger kränkningar av vårt territorium. Genom en kontinuerlig incidentbered-

skap skapas förutsättningar för att beröra kränkningarna och därmed bidra till för vår neutralitetspolitik. Bedömningar av den politiska utrespekten

vecklingen i omvärlden blir, framhålls vidare, allt osäkrare ju längre period

de omfattar. beslut om försvaret får konsekvenser under mycket

Många

lång tid. Som grund för bedömning av dessa är det inte möjligt att uttala

att en typ av aggression är mera sannolik än någon annan. Försvarsplane-

ringen måste nu inriktas så att försvaret i framtiden kan möta olika typer

av aggression.

Utredningen har vidare framhållit att de reella maktförhållandena i värl-

den naturligtvis sätter bestämda gränser för vår politiska handlingsfrihet. Hur mycket vi än satsar på vårt försvar kan vi aldrig uppnå fullständig trygghet. Det kan i princip alltid uppstå situationer då en angripares möj-

ligheter mot oss ter sig överväldigande. Med hänsyn till realiteter kan vissa begränsningar i våra för-

politiska svarsambitioner te framhåller i kapitel 5 att även sig naturliga. Utredningen

i framtiden kan en maktbalans mellan stormakterna väntas råda med en betydande grad av mellan stormakternas. militära resurser. Den-

parallellitet

na balans leder till att stormakternas styrkor huvudsakligen binds mot var-

andra och endast begränsade styrkor kan Väntas bli insatta mot oss.

Vid en om ett angrepp mot vårt land

presumtiv angripares överväganden måste den förväntade fördelen med att behärska Sverige ställas rimligtvis mot de därmed uppoffringarna. Vårt lands strategiska betyförknippade

delse torde vara så relativt sett att det inte är givet att vårt land

begränsad måste dras in i ett storkrig i Europa. Avgörande härför är dock i många av vårt försvar. Ett lokalt anfall mot Sverige bedöms som

lägen styrkan osannolikt såvida inte den forsatta aktualiserar behov av

kapprustningen baser, radarstationer eller dylikt eller spända förframskjutna ytterligt

hållanden råder mellan stormakterna i Europa.

I om de samhällsekonomiska och statsfinansiella utgångspunkterna

fråga har försvarsutredningen i kapitel 6 anfört hl. a. följande. I s. k. medelalternativ för resursfördelningen anges långtidsutredningens

bl. a., under till önskemålen om en bibehållen vilja och möjlighänvisning måste träffa den offenthet för företagen att investera, att en åtstramning liga konsumtionen. Detta alternativ innebär också att man i fråga om brutto-

måste på motsvarande sätt reducera de offentliga anspråken

investeringarna om en fortsatt och inom industrin skall erhållas.

utbyggnad rationalisering

framhåller för egen del -- efter att bl. a. ha beaktat Försvarsutredningen sedan material sammanställ-

den utveckling som skett långtidsutredningens

des - att den förutsedda samhällsekonomiska utvecklingen, särskilt om man beaktar våra internationella ekonomiska relationer, även under de när-

mast kommande åren torde allmänt motivera en restrektiv ekonomisk poli-

tik. Denna utveckling kräver också en fortsatt återhållsamhet i fråga om de

samlade offentliga anspråken på våra reala resurser. Konjunktursituationen

kan dock till andra bedömningar.

självfallet temporärt ge anledning

8.2.2 Kvantitativa analyser av försvarets styrka Ett starkt svenskt försvar medför att ingen av parterna i en stormaktskonflikt snabbt kan skaffa sig en fördel att utnyttja svenskt

avgörande genom

område. Det svenska försvaret medverkar härigenom till att stabilisera den

militärpolitiska situationen i Nordeuropa och lämnar därmed ett bidrag till

internationell säkerhet.

Försvarsutredningen har redan tidigare framhållit att ställningstaganden

till vårt försvars struktur och omfattning bör ske mot bakgrund av analyser av i vilka framtida utrikes- och vårt land kan

möjliga militärpolitiska lägen

komma att utsättas för hot eller militära sanktioner samt Vilka diväpnat rekta angrepp som dessa lägen kan leda till. Svensk att vi kan bevara vår fred

försvarspolitik grundas på antagandet om de fördelar som en angripare uppnår genom ett angrepp inte uppväger

kostnaderna för detta. Senast har detta synsätt manifesterats i 1964 års mål-

sättning för krigsmakten:

Krigsmakten skall verka för att vår fred och vår frihet bevaras. Krigsmakten skall därför ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att anfall mot Sverige fordrar så stora resurser och tar så lång tid att de fördel-ar, som står att vinna med anfallet, rimligen icke kan bedömas värda insatserna. Försvarsutredningens tidigare i avsnitt 512.2 föreslagna formuleringsändring framhäver ytterligare detta synsätt. Det gäller därför för oss att få de totala kostnaderna eller de samlade uppoffringarna för att nå de avsedda fördelarna med ett angrepp att framstå såsom alltför höga för en angripare. Huvuddelen av de militära studierna för långtidsplaneringen utgörs av de s. k. samstudierna. Dessa har främst till syfte att skapa kunskapsunderlag för avvägningar inom krigsmakten och att därutöver för försvarsge miljöer grenarnas studier. Genom dessa studier erhålles underlag för överväganden och beräkningar hur ändringar i vårt försvars sammansättning påverkar en angripares insatser och förluster i olika I samstudierna aggressionsfall. görs däremot inga beräkningar eller bedömningar av fördelarna eller de indirekta kostnaderna förenade med aggressioner. På grundval av resultaten från samstudierna och övrigt kunskapsunderlag har överhefälhavaren i sina förpå svarsutredningens direktiv genomförda utredningar, med beaktande av för planeringen gällande restriktioner, framlagt förslag till krigsorganisationens utveckling i de av försvarsutredningen angivna ramarna. Dessa utredningar har refererats i avsnitt 2.6. Som för den bedömtidigare underlag politiska ningen av krigsmaktens resursanspråk har överbefälhavaren använt två skilda metoder för att åskådliggöra försvarets styrka i de olika utgiftsalternativen, nämligen dels våra försvarsmöjligheter vid ett angrepp med en fixerad styrkeinsats, dels försvarseffekten (i form av en angripares resursuppoffring vid ett tänkt mot vårt angrepp land) uttryckt i procent av den försvarseffekt som hittillsvarande planeringsnivå anses ge. Våra försvarsmöjligheter och de uppgifter som krigsmakten efter mobilisering kan lösa har tecknats mot av ett storanfall som med sambakgrund ma sammanlagda styrkeinsats insättes i olika har riktningar. Styrkeinsatsen härvid varit i huvudsak lika stor som den som legat till grund för redovisningen i tidigare ÖB-utredningar. Insatsen grundas beträffande på prognoser den militärtekniska och militärpolitiska utveckligen samt en rimlighetsbedömning av hur stora delar av sin totala styrka en stormakt kan avdela vid en aggression mot oss. Försvarseffekten har uttryckts i ett relativt mått och grunda-r på en sig bearbetning av vissa resultat från en av samstudierna. Denna avser ett tänkt angrepp mot Sverige år 1982 mot en mobiliserad svensk krigsmakt och i form av en kustinvasion mot södra med en gränsinvasion Sverige samtidigt i norr. kommer inte till inte Kärnvapen användning. Krig pågår i Europa.

förutsätts ske utan inblandning från tredje part. Över- Angreppet på. Sverige till annat låter sig inte göras utan vidare. Den gruppesättning angreppsfall som och hur striden kommer att föras vid ett ring vi ger våra stridskrafter beror bl. a. hur vi angriparens motiv och avsikter. angrepp på uppfattar F örsvarseffekten i det nämnda redovisas i ÖB-svaret 67 »e angreppsfallet för de olika alternativ som överbefälhavaren att försvarsutredningen gav utreda - i förhållande till den grundade planepå 1963 års försvarsbeslut vilken redan i högre än den faktiskt beslutade ringsnivån, utgångsläget låg och Det är emellertid den till år 1982 framräkanslags- anskaffningsnivån. nade som, trots att den således är hypotetisk, likväl anges planeringsnivån som 100 % i relativ försvarseffekt. I förhållande härtill blir den relativa försvarseffekten ÖB i alternativ C 90-95 %, i alternativ B 70-75 %, enligt i alternativ A 1 60-65 % och i alternativ A 2 55-60 %. medför inte omedelbar ned- F öljderna av en lägre planeringsnivå någon av försvarseffekt av i förhållande till förgång på grund eftersläpningar ÖB har därför valt att göra jämförelsen mellan de olika svarsutgifterna. alternativen utöver för 1975, som av försvarsutredningen, även för begärdes 1982. Först vid den senare kan konsekvenserna av de anslags- och tidpunkten planeringsnivåer som anges i försvarsutredningens utredningsdirektiv sägas ha i om trots flera mellanslagit igenom organisationen, planeringsnivån kommande försvarsbeslut förblir oförändrad fram till denna tidpunkt. Det är att studier av detta underlag för uppenbart slag ger ett begränsat beslut om struktur och av vårt försvar, bl. a. av det erforderlig omfattning skälet att den till härvid får en relamilitärpolitiska bakgrunden angreppet tivt Vidare ingår ingen närmare av vilka undanskymd plats. analys uppde avsedda fördelarna kan vara värda för en Överväoffringar angripare. och av dessa faktorer måste tillföras i efterhand om ganden bedömningar man vill studieresultaten som för beslut om försvarets utnyttja underlag omfattning. Under de senaste åren har om försvarets struktur och omfattning frågan fått ökad aktualitet bl. a. till följd av de ökade kostnaderna för att vidmakthålla vår Detta bör medföra att ökad vikt måste läggas krigsorganisation. Den fortsatta studieverkvid studier av erforderlig absolut försvarseffekt. samheten måste inriktas att vilka fördelar en angripare kan på analysera ett på vårt land i olika militärpolitiska situationer uppnå genom angrepp och vilka dessa fördelar kan vara värda. De totala uppoffringuppoffringar arna dels av den sammanlagda resursuppoffringen för angriparen, utgörs dels av alla återverkningar på kort och lång sikt som annegativa politiska medför och risker för som kan uppstå gegreppet ytterligare uppoffringar indirekt Även om vi för en strikt nom direkt eller ingripande av tredje part. intill dess vi måste en räkna med att neutralitetspolitik angrips angripare med anfall Sverige direkt eller indirekt bekämpas från operationer genom

angriparens huvudmotståndare. Om en angripare vill undvika snabba och omfattande motåtgärder från tredje parts sida torde han vara nödsakad att âlägga sig själv betydande restriktioner. Detta bör beaktas vid den fortsatta studieverksamheten. Frågan om de i ÖB-svaret redovisade relativa försvarseffekterna är absolut sett för små eller tillräckliga kan bedömas först efter ingående analyser av de fördelar och de samlade uppoffringar ett angrepp kan medföra för en angripare i preciserade militärpolitiska miljöer. Försvarsutredningen har svårt att föreställa sig vilka fördelar som skulle kunna uppväga uppoffringar av den här ovan angivna storleksordningen. Hittillsvarande studiemetodik ger inte möjligheter att dra slutsatser beträffande erforderlig absolut styrka hos vårt försvar i alla situationer. Att ange våra försvarsmöjligheter enbart mot bakgrunden av vad en angripare skulle kunna sätta in mot oss i olika situationer utan att ta hänsyn till avsikten bakom angreppet ger inte tillräckligt för en av underlag bedömning vårt verkliga behov av försvarskraft. Att ange försvarseffekten i jämförelse med äldre beslut ger ej heller något säkert underlag eftersom den hittillsvarande planeringen inte kan accepteras som normgivande för all framtid för vårt försvars struktur och omfattning. De moderna vapensystemens sammansatta och komplicerade natur samt höga kostnader har därtill medfört en förlängning av tiden från projekt till slutlig produkt. Detta gör, att den materiella förnyelsen gått och går långsammare än vad som bedömdes i samband med 1963 års försvarsbeslut. Detta särskilt robotar och gäller stridsflygplan och även övervattensfartyg. En stor del av stormakternas taktiska flyg och övervattensfartyg är förhållandevis ålderstigen. Vid en ersättningsanskaffning blir minskningar i antal o-frånkomliga om försvarsutgifterna inte höjs högst avsevärt. Den absoluta försvarseffekten och den politiska miljön bör således uppmärksammas mer än tidigare i studierna. Om man bortser från de politiska restriktioner som finns medför detta risk för att försvarsplaneringen grundas på angreppsfall som ställer felaktiga krav på vårt försvar. Det anförda skall inte tolkas som ett misstroende mot de militära myndigheternas studieverksamhet. Denna har nämligen utvecklats på ett sätt sedan år positivt 1958. Men när besluten om försvarets framtida struktur och skall omfattning

fattas måste man beakta de hittills bedrivna militära studiernas begräns-

ningar. Då dessa inte i nämnvärd grad offentligt beskrivits eller uppmärksammats har försvarsutredningen funnit att vissa av de angeläget återge grundläggande förutsättningar och element som hittills utförda studier bygger på.

8.2.3 Den fortsatta utvecklingen av värt militära försvar

Allmänna synpunkter av vårt nuvarande försvar har utgått, som Den strukturella uppbyggnaden från andra och från de militidigare nämnts, från erfarenheter världskriget som varit förhärskande 1950-talet och fram till tärstrategiska doktriner på Denna struktur av vårt försvar har successivt modimitten av 1960-talet. av statsmakterna, senast 1963 fierats, prövats och politiskt godkänts genom

års försvarsbeslut. av vårt försvar har den och den mili- Omfattningen grundats på politiska av olika och angreppsfall. tärpolitiska bedömningen aggressionshar beslutats av den politiska totalbe- Försvarsutgifterna på grundval de två ovan nämnda faktorerna efter statsfinansiella och dömningen av samhällsekonomiska och efter mot andra samhällsöverväganden Vägning

behov. om försvarets fram- Detta betraktelsesätt måste appliceras vid varje beslut absolut finns dock inte. Denna betida utformning. Någon handlingsfrihet och materiel gränsas nämligen av befintlig försvarsstruktur, organisation ekonomiska och andra restriktioner. Därtill kommer kravet och av politiska, dvs. utbildad personal, materiel, byggnapå att tillgängligt försvarskapital, der och etc., skall förvaltas i såväl det kortsiktiga befästningar optimalt I de flesta fall innebär detta att maxisom det mer långsiktiga perspektivet. tas ut av resurser för varje tidsintervall under mal effekt inte tillgängliga den eller de som övervägts. perioder Det torde råda om att den situationen i Europa politisk enighet politiska och tecken indikerar tendenser i är mer avspänd än tidigare inga tydliga motsatt trots att under senare tid den militär-politiska situationen riktning, inte undergått några påtagliga förändringar. och läge har relevans i det kortsiktiga Dagens politiska militärpolitiska men torde vara av mindre i det Graden perspektivet, betydelse långsiktiga. och tendensen till som främst indikeras av storav stabilitet avspänning, makternas varandra, är dock inte sådana försiktiga uppträdande gentemot till en förhållandevis snabb förändring av vår säkeratt möjligheten negativ kan uteslutas. Ett sådant beslut om försvarets uthetspolitiska situation att försvarseffekt erhålles i det veckling betydande följdverkningar på vår kan således knappast motiveras med dagens polilångsiktiga perspektivet tiska och förhållanden. militärpolitiska I det är däremot den militärstrategiska doktrinlångsiktiga perspektivet och den militärtekniska utvecklingen av väsentlig betydelse för förändringen strukturen av vårt framtida försvar. I det är det därför inte endast nödvändigt att kortsiktiga perspektivet tillfredsställande värnkraft under de närliggande åren utan upprätthålla dessutom för framtiden och åstadkomma en grundskapa handlingsfrihet val för strukturförändring i det långsiktiga perspektivet.

I det har

föregående utredningen behandlat vårt försvars uppgifter inom

ramen för den allmänna som den internationella

säkerhetspolitik situatio-

nen och utvecklingen har därvid

gör nödvändig. Utredningen sammanfattat

sin syn dels i avsnitt 5.11

härpå Inriktningen av svensk säkerhetspolitik,

dels i ett till för

förslag målsättning krigsmakten. Utredningens övervägan-

den och slutsatser beträffande den fortsatta av vårt

utvecklingen militära

försvar kan sammanfattas i

följande punkter:

Vårt. försvar skall även vara fredsbevarande och framgent ge stöd åt vår allianrrfria som syftar till utrikespolitik neutralitet i krig.

Den allmänna värnpliktens princip bibehålls.

Hela landet skall kunna försvaras; särskild de strauppmärksamhet ägnas tegiskt viktiga områdena i norra och södra samt Gotland. Sverige Vårt försvar skall motstånd Inöjliggöra segt och uthålligt om vi angrips.

Värt försvar inriktas på att ett eventuellt mot vårt land förs krig utan insats av kärnvapen; planeringen skall dock vara sådan att en begränsad insats av kärnvapen inte allvarligt minskar möjligheterna till fortsatt försvar.

Försvaret skall ha sådan struktur att det inte kan tolkas som ett hot mot någon annan stat.

Försvaret skall vara så organiserat och sammansatt att delar därav med kort varsel kan medverka i FN :s fredsbevarande aktioner.

Vårt försvar

är i nuläget starkt. Det fullgör sin fredsbevarande funktion

och bidrar därmed till stabiliteten i Skäl talar emellertid för

Nordeuropa.

att nuvarande försvar inte helt har den struktur som motsvarar ovan angivna

riktlinjer för Fortsatta är försvarsuppbyggnaden. specialstudier nödvändiga

bl. a. beträffande luftförsvaret. Det kan även finnas skäl för en förnyad

genomgång av Vid den fortsatta värnpliktssystemet. planeringen måste stör-

re vikt än hittills studier av den och ut-

läggas på politiska militärpolitiska vecklingen som kan leda fram till konflikt- och rimliga aggressionsfall.

Genom beslut i november 1967 har :t som nämnts därför

Kungl. Maj tidigare

anbefallt överbefälhavaren att utföra som till att miljöstudier syftar ge

underlag för att precisera för svensk relevanta säkerhetspolitik angrepps-

fall, som kan tas till för

utgångspunkt analys av krigsmaktens framtida utformning.

Det kortsiktiga perspektivet (de närmaste fyra budgetåret:)

För att få för av under

underlag bedömning nödvändiga försvarsutgifter

den närmaste har beräknats dels för att i

fyraårsperioden utgifter princip infria redan gjorda åtaganden, dels de som behövs för att kompletteringar

nå en tillfredsställande balans i organisationen samt

skapa handlingsfrihet

i det mer

långsiktiga perspektivet.

är såle-

Det första ledet i denna analys av erforderliga försvarsutgifter

som krävs av och andra

des att ange de utgifter på grund gjorda åtaganden För beräkning av dessa teoretiskt lägsta möjliga försvarsutgifbindningar. ter under har följande antaganden gjorts: fyraårsperioden, basutgifterna,

utbildas i den omfattning som beslöts av riksdagen 1966 (i av- Värnpliktiga vaktan på den förnyade översynen av värnpliktsfrägan).

Personal, som f. n. är anställd, bibehålls, men nuvarande vakanser fylls inte och en i övrigt restriktiv anställnings-politik tillämpas.

materiel- och fastighetstillgångar underhålls. Befintliga

sker för som lagts ut före den 1 juli 1968 och för Betalning beställningar materiel som behövs för utbildning i fredstid.

sker för materiel som erfordras för att Beställning och nödvändig betalning fullfölja tidigare beslutade åtgärder inklusive den del av 100 flygplan 37 (Vigsom förfaller till betalning under fyraårsperioden. gen),

avstäms mot investeringarna under drift- Investeringarna på kapitalbudtgeten budgeten.

Incident- och kuppförsvarsberedskap upprätthålls i nuvarande omfattning.

Den beslutade av inbrottsskyddet vid vapen- och ammunitionsförbättringen förråden genomförs.

Det detta sätt beräknade medelshehovet för det militära försvaret ut-

på

17 742 milj. kr. enligt följande specifikation (prisläge maj 1967):

gör totalt

1971/72 Totalt Budgetår 1968/69 j 1969/70 j 1970/71

utbildning, underhåll. . . . 2 S74 2 879 2 884 2 889 11 526 Organisation, Matelielbeställningar . . . . . . . . . . . . . . . . 1 559 1 504 1 247 912 5 222 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 229 229 229 229 916 Kapitalbudget Incident- och kuppförsvarsberedskap . . 12 12 12 12 48 15 15 - - 30 Inbrottsskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Totala basutgifter 4 689 4 639 4 372 4 042 17 742

Som av tabellen medelshehovet för hasutgifterna med framgår sjunker tiden, vilket till del beror på att nuvarande betalningsåtaganövervägande

den för beställd materiel efter hand blir mindre.

Med behöver några generella personalavskedanden angivna basutgifter

inte men av av att

ske, en minskning organisationen påbörjas på grund och att det sker en fortlöpande rationalisering personalinnehållet krymper

att effektiviseras. Viss föråldrad masom medför t. ex. underhållstjänsten teriel dessutom och ersätts inte helt. För flygvapnets del läggs ned utgår

tre flygflottiljer och centrala verkstaden i Västerås som Dessa flygverkstad.

åtgärder hade vidtagits även vid förhållandevis Kostnahöga utgiftsramar.

den per enhet i flygplansystem 37 är nämligen

väsenligt högre än för tidigare flygande system. För att uppnå optimal av försvarseffekt i det

avvägning kortsiktiga per-

spektivet och handlingsfrihet i det bedöms således utöver bas-

långsiktiga, utgifterna följande medel vara erforderliga för under kompletteringar fyraårsperioden 1968-1972:

Milj. kr. (1) Fortsatt utveckling av flygplan 37 i spaningsversion . . . . . . . . . . . . . , . . 30 (2) Utveckling av luftförsvarssystem (robot eller jaktflygplan) . . , . . . . . , , 70 (3) Beställning av flygplan 37 (Viggen) i spaningsversion och eventuellt ytterligare attackflygplan 37 (utöver nu beställda 100 st.). Modernisering av attackrobot . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . , , . . . . . . . . . , . . , . . . . . . . 370 (4) Komplettering av flygvapnets stril-, bas- och amsambandssystem, munition för flygvapnet samt reservdelar och utbytesenheter . . . , . . . . 200 (5) Ammunition för arméns behov . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . , , . . 130 (6) Ersättning av förslitna standardfordon, motorcyklar och traktorer m. m. 140 (7) Kompletterande utrustning för pansarbrigader . . . . . . , , . . . . . . . . . . . . . . 150 (8) Kompletterande utrustning för infanteribrigader . . . . . . . . , . . . . , 4 . , , . . 150 (9) Kompletterande utrustning för artilleri- och signalförband . . . . . . . . , , . . 100 (10) Modernisering av arméns luftvärn . . . . , . . . . . . . . . . . , . , , . . . . . . , . . . . . 50 (11) Fortsatt ersättningsanskaffning av fartyg och kustartilleribatterier m. m. 200 (12) Forskning och utveckling . t . . . . , . . . . . , . . . . . . . . . . . . , . . , . . . . . . . , . . . 110 (13) Övriga ändamål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , , . . . . . . . . . . . . . . .. 70

Totalt för /yraårsperioden 1 770

Punkt (1) innebär att av 37 i

utvecklingen flygplan spaningsversion (S 37)

fortsätter. Denna avses ersätta nuvarande

flygplantyp spaningsplan av typ

Lansen, som efter hand blir föråldrade och förslitna. Punkt (2) avser att skapa för framtiden när det

handlingsfrihet gäller luftförsvarets utformning. En har tillsatts. luftförsvarsutredning

Punkt (3) innebär att medel reserveras för av S 37

beställning flygplan

och att ekonomiskt utrymme skapas för eventuell av

beställning ytterligare attackflygplan enligt föreliggande kontrakt mellan flygförvaltningen och

berörda industrier. Vidare har reserverats medel för av attack-

modernisering robot för flygplan AJ 37.

Punkt (4) innebär av materiel för Stril

begränsad anskaffning 60, instal-

lation av denna samt av bas- och m. m.

anskaffning sambandsutrustning

Punkt (5) avser av ammunition för till

beställning utbildningsändamål befintlig materiel och materiel som är under leverans.

Punkt (6) avser framför allt av förslitna standard-

ersättningsanskaffning

fordon, motorcyklar och traktorer, maskeringsnät och viss sambandsut-

rustning. Denna materiel är inte organisationsbestämmande.

Punkt innebär att försvarskapital utnyttjas på mest effek- (7) tillgängligt tiva sätt. Överbefälhavaren har i sin lösning inom alternativet A 1 räknat

med att antalet under närmaste femårsperiod skulle sjunka pansarbrigader med är i första hand avsedda för försvaret av ca 45 %. Pansarbrigaderna södra Det finns tillräckligt antal kvalificerade stridsvagnar för det Sverige. antal som förutsattes i 1963 års försvarsbeslut och för några självbrigader I överbefälhavarens lösning har medel inte avständiga stridsvagnsförband. s-atts för av i äldre Detta ersättning brigaderna ingående pansarbandvagnar. till att antalet i överbefälhavaär huvudanledningen pansarbrigader nedgår rens Det måste anses som ett dåligt utnyttjande av tillgängligt förslag. att inte en av försvarskapital göra begränsad kompletteringsanskaffning m. m. för att kvarhålla antalet pansarbrigader enligt pansarbandvagnar 1963 års försvarsbeslut, även om dessa blir av en lägre kvalitet än nu

Kvaliteten blir dock högre än de nuplanerade brigader. på brigaderna varande Att bibehålla antalet brigader men med något lägre brigadernas. kvalitet än i stället för ett mindre antal av högre kvalitet ger en planerad bättre i händelse av förändringar i vår säkerhetspolitiska handlingsfrihet situation. Bilan kan utan att öka med materiel. organisationen komplettera Man behöver inte nyuppsätta förband. Punkt innebär att resurser tillvaratas bästa sätt under (8) befintliga på i det I sitt fyraårsperioden och handlingsfrihet skapas längre perspektivet. till A 1 anser överbefälhavaren förslag lösning enligt utredningsalternativet att man, måste minska antalet infanteribrigader på grund av den låga ramen, med närmaste De brigader, som avsågs utgå, ca 35 % under femårsperiod. skulle förvandlas till som har en väsentligt lägre försvarsskytteregementen, effekt. Fram till år 1975 anser överbefälhavaren det nödvändigt att inom

ramen A 1 omvandla ytterligare ca 40 % av kvarvarande infanteribrigader till Med förhållandevis moderat sänkning av den planeskytteregementen. rade kvaliteten kan emellertid samtliga infanteripå infanteribrigaderna bibehållas under I förhållande till nuläget åstadkommes brigader perioden. en främst i fråga om taktisk rörlighet och pansarkvalitetsförbättring

bekämpning. Punkt avser av fordonsmateriel, sam- (9) anskaffning huvudsakligen ammunition och viss annan utrustning för fördelningsförbandsutrustning, banden. Punkt (10) avser att en modernisering av luftvärnets spaningspåbörja och för att luftvärnet skall kunna användas under eldledningsutrustning, alla väderleksförhållanden och vid teleteknisk motverkan vilket nu inte är

fallet. Inte minst erfarenheterna från Vietnam visar att detta är nödvändigt. En av luftvärnsroboten Hawk är en förutsättning för att ha modernisering denna effektiv under hela 1970-talet. upprätthåller den Samtliga åtgärder när det luftförsvarets framtida utlångsiktiga handlingsfriheten gäller

formning.

Punkt (11) innebär en fortsatt av bl. ersåttningsanskaffning a. torpedbåtar, kustartilleribatterier och lätta helikoptrar. Punkt (12) avser att för fortsatt skapa utrymme forskning och utveckling enligt i huvudsak nuvarande myndigheternas planer. Punkt (13) avser att skapa utrymme för en eventuell förbättytterligare av och ring värnpliktsförmånerna en påbörjan av åtgärder för att gradvis höja den strategiska rörligheten. Värnplilctsförmånerna förbättrades så sent som budgetåret 1967/68 med inte mindre än 55 milj. kr., men ytterligare förbättringar kan aktualiseras under efterföljande tre år avsnitt 7.3). (jfr Fördelningen av medlen måste betraktas som preliminär och kan påverkas av pågående och kommande Vid av medlen utredningar. fördelningen på objekt har inte beaktats den nuvarande procentuella av buduppdelningen geten på försvarsgrenarna. Strävan har i stället varit att ge de totalt sett mest angelägna ändamålen en utöver för medelsförstärkning basutgifterna att skapa den nämnda för framtida handlingsfriheten strukturförändring. Följ ande sammanställning kan därmed och angivna göras av basutgifterna nödvändiga medel utöver dessa, där skett till de i statsverksanpassning propositionen 1968 redovisade utgifterna för det militära försvaret för budgetåret 1968/69.

1968/69 1969/70 1970/71 Totalt

1971/72j

Basutgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 689 4 639 4 372 4 042 17 742 Kompletteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 221 538 918 1 770 Totalt 4 782 4 860 4 910 4 960

l 19 512

Den framräknade totala utgiftsramen för det militära försvaret uppgår således till 19 512 milj. kr. i prisläge maj 1967. har här Prisregleringsmedel inte inräknats för har så att en budgetåret 1968/69. Utgiftsramen avvägts fortsatt rationalisering drivs fram. Det förutsätts vidare att utanför denna ram tillkommer kvarvarande investeringar för nya I 1 och Ing 1, utgifter för beredskapsstyrkan för FN-tjänst, Stockholms datamaskincentral, signalskyddsnämnden samt försvarets fabriksverk och försöksanflygtekniska stalten. I utgiftsramen ingår återtagning av de 242 milj. kr. som inte disponerades budgetåret 1966/67. Återtagning sker med 62 milj. kr. budgetåret 1968/69 och med 90 milj. kr. vart och ett av 1969/70 och 1970/71. budgetåren Anslagsramarna respektive blir motsvarande budgetår lägre. Försvarsutredningen föreslår att för de närmaste befyra budgetåren stäms en utgiftsram för det militära försvaret som svarar mot de här beräknade behoven.

Den här innebär en uppräkning med föreslagna utgiftsramen begränsad i runt tal 50 milj. kr. år efter budgetåret 1968/69. För fyraårsperioden

per är den sålunda sammanlagt 300 milj. kr. större än det 1968/69-1971/72 för som de socialdemokratiska ledamöterna lade utgångsbud förhandlingar

fram i försvarsutredningen den 12 december 1967. F Örsvarsutredningens förslag är för fyraårsperioden sammanlagt 192 milj.

kr. än det av överbefälhavaren utredda alternativet A 1 omräknat i högre prislåge maj 1967.

att med den som föreslås

F Örsvarsutredningen har funnit utgiftsram

värnkraften kan upprätthållas i det kortsiktiga perspektivet och tillfredsställande handlingsfrihet skapas i det mer långsiktiga;

och kan vara kvar i norrlandsbrigader, infanteribrigader pansarbrigader i huvudsak i samma antal son1 enligt tidigare planer och krigsorganisationen med i vissa avseenden höjd kvalitet;

Viggenprojektet kan genomföras beträffande attack- och spaningsversionerna och handlingsfrihet skapas i luftförsvarsfrågan;

i organisationen under fyraårsperioden inskränks till tre begränsningarna såvida inte rationaliseringar med bibehållen värnkraft gör ytterflygflottiljer, ligare förbandsinskränkningar motiverade.

En av övriga framförda alternativ uppräknade till pris-

sammanställning

1967 och en med försvarsutredningens utgiftsram för läge maj jämförelse aktuell för det militära försvaret (milj. kr.) : fyraårsperiod ger följ ande

.. Men-utgift jämfört Alternativ med försvarsutred-

Tgtaltáror yra r

ningens förslag

Försvarsutredningens förslag . 19 512 Alternativet B (begärt av folkpartiet och centerpartiet). . . 20 007 495 Mittpartiemas bud i försvarsutredningen i december 1967 20 469 957 Alternativet C (begärt av högerpartiet) . . . . . . . . . . . . . . . 22 100 2 588 1963 års försvarsheslut (anskaffningsnivån) . . . . . . . . . . 22 767 3 255 1963 års försvarsheslut (planeringsnivån) . . . . . . . . . . . . . . . 23 167 3 655 1965 . . . . . . . . . . . 23 850 4 338 ÖB-förslaget

Det långsiktiga perspektivet Nuvarande inom det militära försvaret utgår från prinlångsiktsplanering

som tillkom vid 1958 års försvarsheslut och som senast fastlagts i förciper svarsbeslutet 1963. Detta innebär att en har bestämts med ut-

planeringsnivå

som för och

gångspunkt i ett givet basbelopp, kompenserats pris- lönesteg-

och ökat med 21/2 % år. Att man detta sätt vid långsiktspla-

ringar per på

neringen utgått från en årlig att vårt utgiftsökning bygger på antaganden behov av försvarsresurser är i huvudsak oförändrat över tiden och att kostnaderna för en given försvarseffekt relativt omvärlden måste öka kontinuerligt till följd av »den tekniska utvecklingen›. har skett inte bara Planeringen för de fyra år som försvarsbesluten omfattade utan också för en fortlöpande sjuårsperiod, för vilken samma principer tillämpats. Det första året i 1963 års försvarsbeslut omfattade tre år utöver det planeringen av riksdagen fattade fyraårsbeslutet, det andra året år och vid den då fyra tidpunkt, riksdagsbeslutet utgick, således sju år. Under hela tiden har planeringen därför skett för tidsperioder bortom de som riksdagen fattat ekonomiskt principbeslut för. Riksdagen uttalade emellertid vid 1963 års försvarsbeslut att statsmakterna skulle vara helt obundna till efter försvarsutgifterna utgången av fyraårsperioden, trots att en planeringsnivå angavs för tiden efter perioden. Utan hänsyn till den ekonomiska nivå som för den gällt genomförda planekan således fatta ett beslut ringen riksdagen om högre, lägre eller oförändrade utgiftsramar för den period som ett nytt försvarsbeslut omfattar. Att i samband med ett försvarsbeslut ange en hög planeringsnivå för tiden efter försvarsbeslutet innebär således ingen att anvisa motsvarande förpliktelse medel. Häri ligger ett av planeringens väsentligaste och det är naturproblem ligt att svårigheter och irritationer uppstår när de som förväntningar planeinte infrias. Det kan ringsnivån givit anges att en planeringsnivå med ett hasbelopp av nu föreslagen och med en av 2 1/2 % storleksordning årlig ökning under en skulle kr. mer än vad oförändrad sjuårsperiod ge ca 2 500 milj. utgiftsnivå skulle innebära. Vid beslut om annan, men framförallt om en lägre, utgiftsram än vad som förutsätts i den rullande sjuärsplaneringen uppkommer stora svårigheter vid av till anpassningen planeringen den nya utgiftsramen och investeringar kan ha gjorts i tidigare skede som nu inte kan eller fullföljas ge det avsedda resultatet. Erfarenheterna har bestyrkt fördelarna med en inom en för planering flera år fastställd utgiftsram för försvaret men även de som svårigheter kan uppkomma då planeringen sträcks längre fram i tiden än vad den av riksdagen beslutade utgiftsramen omspänner och om denna planering är sådan att den inte är anpassningsbar såväl till behovet av strukturförändring som till de ekonomiska ramar som anvisar vid ett efterriksdagen följande försvarsbeslut. Den har visat vara alltför stel. Plalångsiktiga försvarsplaneringen sig neringen har medfört hårda tekniska, strukturella och ekonomiska bindningar. Detta har försvårat anpassningen mot en ändrad strukturutveckling inom nya ekonomiska ramar. Därtill har inte tillplaneringen tagit räcklig hänsyn till de ökade kostnader som visar erfarenhetsmässigt sig vid av uppstå utveckling komplicerade vapensystem. En fortsatt långsiktig och av det militära försvaret kontinuerlig planering

är emellertid nödvändig. Karaktären i såväl det militära utbildningssystemet som i en stor del av förutsätter riktlinjer för materielanskaffningen det handlandet. är det att undvika alltför långsiktiga Samtidigt angeläget starka bindningar för att få handlingsfrihet för val mellan å ena sidan ett vidmakthållande av existerande struktur och omfattning av försvaret i det kortsiktiga perspektivet och å andra sidan resurser för framtida utformning av försvaret. Handlingsfrihet i det långsiktiga perspektivet krävs på grund av osäkerheten i politisk, strategisk, teknisk och ekonomisk utveckling. Inför ett beslut om försvarsutgifternas storlek och fördelning under en bestämd period kommer handlingsfriheten dock alltid att vara begränsad på grund av tidigare gjorda åtaganden. Försvarsutredningen anser att åtgärder måste vidtas för att öka denna. Planeringen får därför inte innebära en fixering av framtida objekt och organisation utan skall utgöra utgångsvärden för anpassning till de förändringar som sker eller väntas ske. Principen bör vara densamma som måste tillämpas inom industrin. En får aldrig anta ett industriplanering fixerat marknadsförhållande utan måste vara sådan att den kan gradvis justeras efter marknadens förväntade krav. För att åstadkomma denna önskvärda anpassningsförmåga är det nödvändigt att beakta, att det fleråriga försvarsbeslutet har karaktären av riktlinjer för försvarets utveckling och ett fastställande av en flerårig anslagsram, men att det givetvis inte formellt binder statsmakternas och myndigheternas handlingsfrihet. Vid den kontinuerliga planeringen skall i samband med förslag till strukturförändringar eller långsiktiga materielanskaffningar alternativa lösningar med skilda långsiktiga ekonomiska konsekvenser presenteras. På detta sätt erhålls en uppfattning om det marginella värdet av skillnaden mellan alternativen. De alternativa lösningarna bör även ange kostnaderna för handlingsfriheten. Handlingsfriheten kan innebära dels att beslut uppskjuts, vilket kan leda till merkostnader, dels köp av forskning och utveckling inom alternativa områden, dels köp av resurser för att få potential för framtida snabbare försvarseffektökning. Värdet av en ökad handlingsfrihet. måste bl. a. vägas mot kostnaderna för att hålla alternativ öppna, minskat utrymme för beställning av större serier, som skulle bidra till lägre styckekostnad, etc. Handlingsfriheten måste således i de flesta fall betalas och priset måste då vägas mot de fördelar som Härvid måste handlingsfrihet ger. beaktas med vilken sannolikhet vår säkerhetspolitik även på lång sikt förutsätter betydande egna försvarsresurser. Då det gäller fastställandet av ramen för de fleråriga besluten, bör detta ske mot bakgrund av den samlade bedömningen av föreliggande behov. Vad gäller planeringsramen för tiden efter ett flerårigt försvarsbeslut hör denna väljas genom att väga önskad handlingsfrihet och anpassningsförmåga mot kostnaderna för denna. Mot denna bakgrund bör planeringen t. v. ske på grundval av de lång-

siktiga ekonomiska förutsättningarna som ges av en horisontell planeringsnivâ som utgår från utgiftsramen för ett försvarsbesluts sista budgetår; Alternativa förändringar beräknas från denna nivå. Vid den rullårliga ningen av planeringen med ett år bör planeringens nivå och inriktning prövas. Lika litet som enligt tidigare principer angivna har planeringsnivâer inneburit någon utfästelse för den framtida utgiftsnivån innebär den här föreslagna horisontella som förutgrundplaneringsnivân någon fastlåsning säger försvarets definitiva struktur och omfattning för framtiden, eftersom det efterföljande försvarsbeslutets innebörd inte kan förutsättas. Dessutom får statsmakterna även under ett förfortlöpande, gällande flerårigt svarsbeslut, ta ställning till större frågor som påverkar det långsiktiga perspektivet. De nämnda åtgärderna torde ge förutsättningar för en mer realistisk och än vad som nu varit fallet. smidig planering

KAPITEL 9

och beträffande civilförsvaret

Överväganden förslag

9.1 . Bakgrund

Civilförsvarets och fastställdes i sina huvuddrag geuppgifter organisation nom beslut av 1956 och 1959 års Dessa ställning till den riksdagar. tog inte i vilken den beslutade skulle eller till kosttakt organisationen byggas upp nadsramen för denna. 1960 års försvarskommitté uttalade att den försvarspolitiska utvecklingen kommitténs inte föranledde ändring i de uppgifter som enligt bedömning statsmakterna åren 1956 och 1959 ålagt civilförsvagenom riksdagsbesluten ret. Kommittén av kostnaderna för att gjorde ingen fullständig prövning åstadkomma resurser för civilförsvaret; kommittén konstateerforderliga rade dock att medelsbehoven för civilförsvarets uppbyggnad de närmaste

budgetåren var avsevärda. för civilförsvaret uppfördes för budgetåren 1961/62 och 1962/63 Anslagen i riksstaten med 50 72 milj. kr. respektive

1962 års försvarskommitté ansåg att då föreliggande utvecklingstendenser beträffande militärtekniken inte att ändringar borde tydde på väsentliga i de och den ram som 1956 och 1959 göras uppgifter organisatoriska genom års beslut för civilförsvaret. Dessa beslut borde därför alltjämt ligga angivits till för civilförsvarets verksamhet och liksom också för grund uppbyggnad av kostnaderna för att åstadkomma Kommitbedömningen uppbyggnaden. tén att 1959 års rörande uppbyggnaden i huvudsak angav, principbeslut borde under 1960-talet. Därmed att erforderliga beställgenomföras avsågs och skulle lämnas senast under budgetnings- statsbidragsbemyndiganden året för att betala dessa skulle beviljas fram 1969/70. Anslag bemyndiganden t. 0. m. För de större räknades med budgetåret 1972/73. skyddsrummen avslutats och slutlikvid skulle ske. Med ytterligare ett par år innan arbetena i en inom försvarskommittén utarbetad för civilutgångspunkt tioårsplan försvarets bestämdes beslut av 1963 års riksdag en uppbyggnad genom innebärande ekonomisk ram för de fyra budgetåren 1963/64-1966/67 anslag kr. årligen i fasta Sistnämnda om 90, 94, 97 respektive 97 milj. priser. belopp i av 113,3 kr. utgör prisläge maj 1967 ett belopp milj. har i Cf 65 lagt fram sin syn på civilförsvarets för- Civilförsvarsstyrelsen i vårt land och sina önskemål inför de närmaste åren. utsättningar 141-614877

Civilförsvarsstyrelsen har, anförs i Cf 65, avstått från en strasjälvständig av och aggressionsfall. tegisk bedömning krigsnivåer I ÖB 65 ingående material om ett framtida karaktär har endast krigs utnyttjats på de punkter där Överbefälhavarens förutsättningar och slutsatser kan läggas till grund för en analys av civilförsvarets uppgifter och möjligheter. Som en följd härav har i Cf 65 intresset koncentrerats civilförsvarets att på möjligheter verka vid olika antagna insatser av stridsmedel mot vårt land, varvid även målvalet varierats. De militärpolitislça förutsättningarna härför diskuteras inte. Enligt civilförsvarsstyrelsen har civilförsvarets blivit uppbyggnad något försenad i jämförelse med 1962 års försvarskommittés plan. Orsakerna härtill är enligt styrelsen praktiska att svårigheter genomföra uppbyggnaden. Styrelsen har framlagt en budgetplan för de sju budgetåren 1967/68f 1973/74 samt en utgiftsprognos för de åtta därpå följande budgetåren 1974/75-1981/82. Budgetplanen upptar anslag till ett sammanlagt belopp av 1 067,5 kr. i 1964 års prisläge 1 230 kr. milj. (motsvarande milj. i prisläge maj 1967) varav för de fyra första budgetåren sammanlagt 620,5 kr. milj. (motsvarande 715 milj. kr. i prisläge maj 1967). Av budgetplanens belopp i 1964 års prisläge avser 846,5 milj. kr. ändamål för vilka 1963 års försvarskommitté räknade medel. För har härvid räknats befolkningsskyddsrilm med _ 84 milj. kr. Övriga i planen upptagna medel avseende ändamål för vilka 1962 års försvarskommitté således inte räknade medel - till uppgår 221 milj. kr. Härav avser 168 milj. kr. skyddsmasker och 53 milj. kr. övrig utrustning till civilbefolkningen. De till civilförsvaret årliga anslagen uppgår enligt planen under de första åren till 150-158 kr. fyra milj. (motsvarande 173--182 milj. kr. i 1967). Under de tre prisläge maj därpå följande åren är årsanslagen beräknar att enligt planen obetydligt lägre. Styrelsen om anslag anvisas i enlighet med budgetplanen, så kan civilförsvarets uppbyggnad i stort vara organisatoriskt slutförd den 1 1971. har juli Styrelsen räknat med att under skulle öka bemyndigandeskulden fyraårsperioden från ca 63 milj. kr. med 123 milj. kr., varav två tredjedelar avseende skyddsmasker, samt under den därpå med följande treårsperioden ytterligare 28,5 milj. kr.

Anskaffning av skyddsmasker för hela av 1962 års befolkningen ansågs försvarskommitté vara önskvärd från såväl synnerligen skyddssynpunkt som från Eftersom de tekniska psykologisk synpunkt. problemen för del inte var helt lösta kommittén skyddsmaskernas ansåg att ett ställningstagande i då inte var anskaffningsfrågan möjligt. Civilförsvarsstyrelsen anför nu att en ny skyddsmasktyp finns i prototyp och att provtillverkning av denna mask beräknas kunna under varför påbörjas budgetåret 1967/68, styrelsen i sina medel för att en förslag inrymt påbörja anskaffning avsedd att under en till genomföras nioårsperiod en sammanlagd kostnad av 216 milj. kr. (i 1964 års prisläge), varav som nämnts 168 kr. under de milj. första sju åren.

För 1967/68 har till civilförsvaret anvisats sammanlagt 121,3 budgetåret milj. kr. Den för 1967/68 av riksdagen beslutade medelsanvisningen budgetåret har medfört att i vissa delar måst frångå den i Cl 65 civilförsvarstyrelsen redovisade I sin hävdar dock styrelsen budgetplanen. långsiktsbedömning i Cf 65. Anskaffnings- och utbyggnadsplanerna alltjämt grundprinciperna för sådana där medel inte 1967/68, har därför ändamål, beviljats budgetåret ett år eller omarbetats för att kunna unantingen framflyttats genomföras der en ett år kortare än den planerade. Sålunda har period ursprungligen för från nio till åtta år anskaffningsplanen skyddsmasker komprimerats och tiden för av krympt från planerad utbyggnad befolkningsskyddsrum 15 till 14 år. Vidare har behovet av medel till civilförsvarsmateriel minskat Det redan av 1953 års civilförsvarsutredning begärda anslaget för något. dosimetrar till har utgått, emedan behov av dosimetrar civilbefolkningen inte längre anses föreligga. för en på angivet sätt modifierad Cf 65 gällande perioden Utgifterna 1968/69-1974/75 omräknade till prisläget maj 1967 utgör sammanlagt 1200 kr. Härav faller 688 milj. kr. på fyraårsperioden 1968/69milj. 1971/72. Av kostnad 1200 kr. är sjuårsperiodens sammanlagda på milj. kr. och 775 milj. kr. Av 445 milj. grundkostnader uppbyggnadskostnader. avser 253 milj. kr. materiel till civilförsvarets uppbyggnadskostnaderna åt civilbefolkningen, 110 milj. kr. organisation, 200 milj. kr. skyddsmasker och 191 milj. kr. andra ändamål. Av kostnaderna befolkningsskyddsrum avser kr. ändamål som inte av 1962 års försvarskommitté. 48 milj. tagits upp Det modifierade förslaget innebär att den årliga utgiften skulle utgöra ca 170 milj. kr., dvs. ca 50 milj. kr. mer än budgetåret 1967/68 (som då är räknat Medelsbehovet för de förut nämnda i 1966 års prisläge). skyddsrummen, för vilka kostnaderna hittills legat utanför ramarna, har stigit till 20,2 milj. kr.

9.2. För civilförsvaret dimensionerande aggressionsfall

De som statsmakterna genom riksdagsbeslutet år 1959 (prop. uppgifter 1959: 114) lade civilförsvaret hade bestämts med påtaglig hänsyn tagen på till den under tiden efter andra världskriget mycket snabba utvecklingen på kärnvapen- och robotområdena. Detta belyses bl. a. av följande uttalande av vid anmälan av propositionen i ämnet: departementschefen Den senaste krigstekniska utvecklingen har sålunda framför allt varit inriktad på medel för hemortsbekämpning. Visserligen har försvarsmedlen häremot också - särskilt och undergått en betydande utveckling jag tänker på radartekniken försvarsrobotar - men det måste konstateras, att enbart det aktiva luftförsvaret inte kan ge tillräckligt skydd. Man måste sålunda räkna med att stridsmedlen kommer att kunna nå sina mâl och att skadeverkningarna på ett oförberett samhälle skulle bli katastrofala. De undersökningar som gjorts utomlands och av civilförsvarsutredningen ger emellertid otvetydigt vid handen, att ett väl för-

berett civilförsvar kan avsevärt begränsa förlusterna i människoliv även vid anfall med de svåraste nu kända stridsmedlen. 1962 års försvarskommitté framhöll i sitt betänkande (SOU 1963: 5) bl. a. att den inte funnit sådana förändringar i de militärtekniska utvecklingstendenserna att borde väsentliga förändringar göras i de uppgifter och den ekonomiska ram som statsmakterna genom besluten åren 1956 och 1959 angivit för civilförsvaret. Departementschefen kommenterade inte detta uttalande vid sin anmälan av proposition i frågan (prop. 1963: 86). Vid försvarsbesluten under senare år har alltså som grund för civilförsvarets utveckling primärt legat ett aggressionsfall karakteriserat av insats av en stor mängd kärnladdningar mot vårt land. Laddningarna har tänkts riktade antingen mot militära mål eller i terrorsyfte mot större städer. De civilförsvarsresurser som utvecklats härför har ansetts vara tillfyllest även för andra, för vår del mindre krävande aggressionsfall. Vid utformningen av civilförsvaret har emellertid i realiteten betydande hänsyn tagits till andra aggressionsfall. Detta gäller såväl skyddsrumsutformningen som på senare tid utrymningsplanläggningen. Försvarsutredningen har med till de förhållandena funhänsyn angivna nit behov föreligga av en större nyansering i beskrivningen av de lägen då civilförsvaret skall verka. Anledningen härtill är främst att en säkrare grund erfordras för den fortsatta planeringen och avvägningen mellan olika verksamheter. I 5 har diskuterats olika som för kapitel översiktligt aggressionsfall grund totalförsvarets utformning. Vissa av dessa kan väntas bli avgörande för civilförsvarets utformning och skall här behandlas något utförligare. Vår alliansfria utrikespolitik avses skapa förutsättningar för att vårt land i händelse av krig mellan stormakterna i Europa skall kunna genomföra en politik byggd på neutralitet och därmed stå utanför de direkta krigshandlingarna. Indirekt kan dock vårt land bli drabbat. Särskilt kan detta bli fallet om en upptrappning av krigsnivån skulle ske så att även andra än konventionella stridsmedel utnyttjas. Vi kan bli utsatta för radioaktivt nedfall från kärnladdningsexplosioner utanför vårt land eller för drivande moln med biologiska eller kemiska stridsmedel. För att begränsa verkningarna härav erfordras en organisation för indikering och alarmering samt ett utbyggt kollektivt och individuellt skydd. Godtaghar skyddsnivå måste kunna åstadkommas snabbt i anslutning till en konflikt mellan stormakterna. Detta gäller bl. a. iordningställande av skyddsrum och radiakskydd. Även frågan om skyddsmasker för måste bedömas från denna befolkningen utgångspunkt.

En angripares primära syfte med ett storanfall torde vara att nedkämpa

vårt militära försvar för att vårt territorium eller delar därav skall kunna utnyttjas. Man måste härvid räkna med angrepp även mot sådana civila mål som angriparen bedömer vara av betydelse för vår militära motståndsför-

Storanfallet kommer att i väsentlig utsträckning även måga. därigenom drabba och materiella resurser av för det civila civilbefolkningen betydelse samhällets funktioner. har uttalat, att totalförsvaret bör utformas Försvarsutredningen tidigare samt och keså att en begränsad insats av kärnladdningar av biologiska miska stridsmedel inte sätt minskar våra möjligheter till på ett avgörande fortsatt försvar. För civilförsvaret kan detta leda till en något förändrad mellan och Även taktik och organisation av avvägning utrymning skydd. civilförsvarsstyrkorna kan behöva anpassas härtill. är med till storanfall särskilt i Skyddsrumsbyggande hänsyn angeläget sådana orter eller inom sådana områden, där militär bekämpning förefaller sannolik. av måste efter Omfattningen utrymningsplanläggningen anpassas Dessutom måste liksom hittills utrymning planeras skyddsrumsbeståndet. av sådana områden, som betraktas som sannolika invasionsområden. Resurser för skadeavhjälpande insatser bör grupperas i anslutning till sådana civila mål som kan antas bli särskilt utsatta vid storanfall. H01 om med kan i vissa situationer vara tänkbart

terroranfall kärnvapen

att snabbt till svenska resurser eller som medel för en angripare få tillgång delar av svenskt territorium. kan, beroende på hur han bedömer Angriparen hot eller ett konkret hot rikvår motståndskraft, välja ett vagt och outtalat tat mot visst mål. Man kan tänka sig att som mål härvid väljer angriparen en stad av sådan storlek, att ett verkställande av hotet för oss ter sig som en

katastrof. i en sådan situation är givetvis starkt Statsledningens handlingsfrihet beroende av vår att ett ändamålsenligt sätt. För att vi förmåga reagera på skall kunna motstå hotet måste främst sådana genomföras att utrymningar konsekvenserna, om hotet likväl går i verkställighet, starkt begränsas. Utav hotade städer måste därvid kunna mycket snabbt rymningar genomföras om tilltron inom landet till och därmed vår motståndskraft skall åtgärderna vidmakthållas. till i fred kan mins- God tillgång iordningställda skyddsrum och därmed den lättare att genomka omfattningen av utrymningarna göra föra i olika hänseenden. En undsättningsorganisation skapar förlättrörlig för omfattande om hotet skulle gå iverkställighet. utsättningar hjälpinsatser Om kunnat möta ett hot om terrorvi genom lämpligt avpassade åtgärder måste med terror vill oss sätta anfall en angripare som avsiktlig betvinga in anfall avsett att åstadkomma omfattande skador. Även om konventionella stridsmedel inte är den mest effektiva formen för sådana anfall måste beaktas att det rent tekniskt finns förutsättningar för med större flyganfall bombinsats än som förekom mot tyska städer under andra världskrigetssenare skede. I första hand måste dock terroranfallet ses som en möjlighetmed till den arsenal av kärnvapen samt biologiska och kemiska hänsyn stridsmedel som står till I och för sig finns förutsättningar att förfogande. insätta terroranfall med i den omfattningen att, även om alla kärnvapen

våra resurser inriktas att motverka det ändock inte är att

på dem, möjligt förhindra skadeverkningar på liv och egendom av förödande

omfattning.

Det kan dock med skäl ifrågasättas om terroranfall i sådan kan omfattning

vara med rationellt

förenliga något syfte hos angriparen. Tidigare har påpekats att terrorhotet som motverkas

betvingelsemetod

med skyddsrumsbyggande, planläggning för snabb av städer

utrymning samt en Sådana förberedelser har natur-

lättrörlig undsättningsorganisation.

ligtvis ett värde även i det taJl att terrorhotet skulle utlösas. Även om våra

civilförsvarsresurser aldrig kan utformas för att möta en omfattande terror-

insats bör dock en sådan ske att alla resurser då kan

planläggning utnyttjas för att i så stor utsträckning som möjligt rädda människoliv och främja vårt

folks överlevnad.

9.3. av verksamhet i stort

Inriktningen civilfdrsvarets

1962 års försvarskommitté att civilförsvaret betonade, är en väsentlig del i

ett allsidigt och väl avvägt totalförsvar. Civilförsvaret kom-

spelade enligt mittén en avgörande roll för att stärka Kom-

befolkningens motståndsvilja.

mittén underströk vidare, att ett väl förberett civilförsvar sätt på ett viktigt

medverkade till att fylla försvarets att verka fredsbevarande. huvuduppgift Enligt försvarsutredningens uppfattning bör civilförsvaret för det första

ha till uppgift att genom sin förmåga att och rädda liv samt

skydda avhjälpa

skador stärka tilltron till vår föresats och våra

möjligheter att göra väpnat

motstånd mot angrepp eller m. a. o. att göra det militära försvaret trovärdigt. Härigenom medverkar civilförsvaret vid fullgörandet av totalförsvarets fredsbevarande uppgift. Civilförsvaret bör för det andra ha till uppgift att

under krig bereda sådant att den kan motstå civilbefolkningen skydd påfrestningarna. Därigenom stöds indirekt även krigsmaktens verksamhet. De skador på civilbefolkningen som kan uppkomma vid anfall bör fientliga genom civilförsvarsåtgärder kunna förebyggas och avhjälpas i sådan utsträckning att inte motståndsviljan hos sviktar. Civilförcivilbefolkningen svaret bör för det tredje ha till uppgift att söka bevara vårt folks

möjligheter att överleva ett krig. Dessa olika kan inte De samman-

uppgifter särskiljas.

faller med varandra och förutsätter i stort sett samma resurser. slags Civilförsvaret bör för att kunna lösa sin uppgift vara i stånd att skydda och rädda människoliv samt och annan

skydda anläggningar, byggnader egendom mot följderna av fientliga anfall med konventionella Orga-

vapen. nisationen måste kunna verka även vid en begränsad insats av kärnladdningar eller biologiska och kemiska stridsmedel. Detta löses en genom

lämpligt avvägd kombination av skydd, utrymning och Civilundsättning.

försvarets på denna grund uppbyggda resurser bör även utnyttjas för att ingripa mot brand eller annan skada. Civilförsvaret bör i övrigt bistå

övriga totalförsvarsmyndigheter och andra samhällsorgan. Civilförsvaret

bör vara. berett att i samarbete med andra ta emot och inkvar-

myndigheter

från utlandet. i viss mån en katastrof-

tera flyktingar Härigenom skapas

även för andra lägen. beredskap

1960 års har civilförsvaret till uppgift att i de

Enligt civilförsvarslag bestämmer utöva sådan verksamhet för rikets förhänseenden Konungen avser att och rädda liv och vid anfall mot riket

svar, som skydda egendom

åvilar så ock annan likartad verksamhet. En och som inte krigsmakten, liknande återkommer i 1963 års målsättning för totalförsvaret, formulering

vilken civilförsvarets är att befolkning och egendom enligt uppgift skydda

anfall samt att rädda överlevande vid sådana anfall. mot skador av fientligt allmänt formulerade deklarationer torde närmast vara utformade Dessa landet andra länder manifestera vår försvarsvilja. för att inom och gentemot för en och avvägning mellan olika för-

Som underlag långsiktig planering svarsfunktioner är de emellertid enligt försvarsutredningens uppfattning

inte tillräckliga.

I (lf 65 anförs att en målsättning för civilförsvaret att det är nödvändigt efter den nuvarande slut.

fastställs att gälla för tiden uppbyggnadsperiodens

bör den år 1963 fastställda allmänna mål- Denna målsättning komplettera krav som skall ställas

sättningen för totalförsvaret och ange de preciserade

på civilförsvaret. Den inom utredningen som studerat den funktionsmässiga expertgrupp och ekonomiska mellan olika delar av totalförsvaret (jfr kap. avvägningen för civilförsvaret. 1 och 4) har behandlat även frågan om en målsättning

finns förutsättningar för vissa ytterligare

Enligt expertgruppens mening i de allmänna som statsmakterna hittills fast-

preciseringar formuleringar,

för sin del förslag till

ställt. Expertgruppen framlägger följande preliminära

Inålsättning för civilförsvaret.

Civilförsvarets inom totalförsvaret är att skydda befolkning och huvuduppgift

egendom. I fredsbevarande skall civilförsvaret snabbt kunna vidtaga åtgärder för syfte i de stora som särskilt bestämts, mot verkningar att skydda befolkningen städer, av anfall samt för att skydda mot skadeverkningar med kärnvapen befolkningen eller kemiska och biologiska stridsmedel kommit till användgenom att kärnvapen Civilförsvaret skall för att motverka ett militärt anning vid krig i vår omvärld. land efter i samma grepp mot vårt anpassa sin beredskap krigsmaktens åtgärder

syfte. Skulle vårt land utsättas för är det civilförsvarets huvuduppgift att angrepp och mot skador av fientliga anfall samt att rädda skydda befolkning egendom överlevande vid sådana anfall. Verksamheten skall härvid främst inriktar, på sådana områden som är särskilt hotade på grund av deras betydelse för krigsmaktens skall emellertid tas till risken för anfall mot rent försvarsförmäga. Hänsyn civila mål och orter. civilförsvaret att enligt vad som bestämts i särskild ord- Det åligger därjämte för av flyktingar till vårt land i samband med ning planlägga omhändertagande krig i vår omvärld eller anfall mot vårt land.

Civilförsvarets planläggning skall anpassas så att en begränsad kärnvapeninsats ej allvarligt försämrar civilförsvarets att verka möjligheter i enlighet med målsättningens krav.

Försvarsutredningen finner det angeläget att en för Civilförmålsättning svaret på detta sätt närmare förutsätter att arbetet preciseras. Utredningen härmed inom och att fullföljes försvarsdepartementet Kungl. Maj :t underställer riksdagen förslag i frågan. Civilförsvaret har i fredstid inte någon omedelbar utöver de beredskap resurser, som finns i de kommunala brandkårerna. bestäm- Enligt gällande melser kan civilförsvarets inte förrän åtminstone beredberedskap höjas skapsgrad III anbefallts. Civilförsvarsstyrelsen framhåller i Cf 65 att förutsättningar bör skapas så att vissa skall kunna ske beredskapshöjningar redan dessförinnan. Avsikten är att civilförsvaret inte i lägre beredskapsgrader skall släpa efter i förhållande till andra delar av totalförsvaret. För-

svarsutredningen vill med ledning av sina tidigare redovisade säkerhetspolitiska överväganden ansluta sig till dessa synpunkter och förordar en lösning som ger Kungl. Maj :t möjlighet att inkalla civilförsvarets personal till beredskapsövning, motsvarande vad som för kan ske med krigsmakten stöd av 27 § 2 mom. värnpliktslagen.

9.4. Synpunkter och

förslag beträffande civilförsvarets verksamhetsgrenar

9.4.1. Skydd

Enligt hittills gällande för Civilförsvaret normalriktlinjer skall, genom skyddsrum i de större tätorterna och i de större befolkningsskyddsrum städernas innerområden, de son1 stannar kvar efter en ett utrymning ges relativt gott mot alla av stridsmedel. Dessutom skall skydd typer i ett beredskapsläge på kort tid kunna skapas ett enkelt mot radioaktivt nedfall skydd i den skyddsrumslösa av omfattar bebyggelsen. Planeringen skyddet slutligen alarmering samt utdelning av m. m. till vissa delar av skyddsmasker befolkningen. l finns normalskyddsrum f. 11. platser för ca 3 milj. människor. Antalet platser beräknas öka med ca 200 000 år. Intet annat land har så stora per skyddsrumstillgängar i förhållande till storlek. befolkningens Befolkningsskyddsrum har hittills i våra 14 största städers planerats innerområden. Dessa har avsetts för de kvarvarande efter en skyddsrum slutlig utrymning. F. n. finns dock plats för endast ca 20 % av den kvarvarande en sedan år befolkningen. Enligt undantagsbestämmelse byggs 1959 i dessa områden inga normalskyddsrum. Civilförsvarsstyrelsen finner nuvarande brist på i skyddsrumsplatser innerområdena i de 14 största städerna vara och föreslår att undanallvarlig taget frân skyldigheten att i de 14 största bygga normalskyddsrum städernas innerområden hävs. räknar dock med att Styrelsen samtidigt inga egent-

skall i fortsättningen. Ett av motiven till liga befolkningsskyddsrum byggas beslut att var, anför styrelsen, att tidigare bygga befolkningsskyddsrum risken för anfall framför allt med kårnladdningar bedömdes större för dessa innerområden än för tätortsområden. Ett motiv var att övriga ytterligare i samband med sanering bedömdes tillkomma mycnya normalskyddsrum att den sammanträngda, ofta äldre bebyggelket långsamt. Slutligen ansågs sen bl. a. kunde medföra bränder vid konventionella sammanhängande Den snabba i vilken av innerområdena numera vänanfall. takt, saneringen tas fortskrida, har emellertid enligt civilförsvarsstyrelsen gjort det angeläget

att nuvarande skyddsrumsprogram. ompröva vill för sin del först framhålla att inom civilförsva- Försvarsutredningen rets verksamhet, och skydd i viss mån kan skadeförebyggande utrymning ersätta varandra. Brist kan av denna medföra krav på skyddsrum anledning med alla de påfrestningar och omställningspå en långtgående utrymning en sådan innebär för och samhälle. God tillgång till problem befolkning ökar däremot statsmakternas handlingsfrihet i krissituationer skyddsrum då en utrymning kan aktualiseras. vill vidare framhålla att till skyddsrum ger befolk- Utredningen tillgång i flera situationer, t. ex. vid radioaktivt nedfall eller vid lokala ningen skydd stridshandlingar. anser därför att man även för den framtid som nu kan Utredningen som i vårt civilöverblickas hör räkna med skyddsrum ett väsentligt inslag försvar. Det bör i detta beaktas att bedömningarna i detta sammanhang hänseende måste ske på lång sikt. De nuvarande skyddsrumstillmycket är t. ex. en produkt av en konsekvent skyddsrumsbyggnadspolitik gångarna alltsedan andra världskriget. vill emellertid framhålla att det är nödvändigt att Samtidigt utredningen tid efter annan i för att nå en angöra jämkningar skyddsrumsbyggandet till sådan inom militärteknik, huspassning förändring säkerhetspolitik, etc. som kan bedömas vara av bestående art. byggnadsteknik Den av övergången från befolkningscivilförsvarsstyrelsen föreslagna till i vissa städers innerområden är enligt skyddsrum normalskyddsrtlm en av sistnämnda slag. Utredförsvarsutredningens mening förändring har inhämtat att inom och budningen försvarsdepartementets planeringsinletts ett tämligen omfattande arbete i syfte att få belyst getsekretariat hur i framtiden bör utformas. Försvarsutredningen skyddsrumsbyggandet härtill inte böra till hur anser sig med hänsyn ta någon ställning skyddet i vissa städers innerområden bör utformas. Utredningen anser emellertid, från nuvarande att starka skäl talar för att utgående kunskapsunderlag, De samhällsekonomiska och statsett sådant skydd i någon form utbyggs. finansiella som nu om civilförsvaret bör därför avvägningar görs ifråga med den att f. n. anslag inte anvisas för påbörjande göras förutsättningen men att visst ekonomiskt under senaav nya befolkningsskyddsrum utrymme

re delen av den avser kan för sådana period budgetplanen disponeras åtgårder på skyddsrumsområdet som kan komma att beslutas framdeles. Hittills

gjorda kalkyler tyder på att från samhällsekonomisk synpunkt befolkningsoch i förevarande fall skulle vara normalskyddsrum ungefär likvärda medan befolkningsskyddsrummen ur statsfinansiell är synpunkt betydligt dyrare än normalskyddsrummen, vilka senare i regel inte innebär några direkta

statsutgifter. Skydd mot t. ex. pågående radioaktivt nedfall kan -N förutom genom de generella medlen och - erhållas vissa skyddsrum skyddsmasker genom särskilda åtgärder. Planerna för dessa särskilda åtgärder grundas på civilförsvarslagens bestämmelser att år att ä fastighetsägaren skyldig enligt vad kan förordna - förbereda och under Konungen civilförsvarsberedskap förse eller med som kan anläggning byggnad anordningar bereda dem som vistas där mot radioaktiv För skäligt skydd strålning. att ge ett utbildningsunderlag och för att öka möjligheterna till men även av beredrådgivning skapsskäl har civilförsvarsstyrelsen låtit trycka i erforderliga anvisningar en försöks- och Hårutöver en viss utbildningsupplaga. pågår beredskapsplanläggning avseende var skyddsrum skall utföras och hur alarmering skall ske. Försvarsutredningen finner för sin del att denna omfattning av åtgärderna på radiakskyddsområdet f. n. får anses vara lämpligt avvägd. Vid kemiska anfall, radioaktivt nedfall och anfall med stridsbiologiska medel erfordras enligt som till civilförsvarsstyrelsen komplement skyddsrummen även individuellt i form skydd av skyddsmasker. Detta är särskilt aktuellt för dem som inte har till inte hinner fram till tillgång skyddsrum, sådana i tid eller som trots anfall måste vara i verksamhet. fientligt Styrelsen påpekar att man i Sverige redan under 1940-talet var jämförelsevis väl försedd med skyddsmasker. Av åldersskäl måste emellertid de då och senare inköpta och lagrade skyddsmaskerna kasseras senast under första hälften av 1970-talet. föreslår därför att under en Styrelsen nioårsperiod nya skyddsmasker anskaffas åt hela befolkningen. 1962 års försvarskommitté framhöll att av för anskaffning skyddsmasker hela från och kanske inte minst från befolkningen skyddssynpunkt psykologisk synpunkt var synnerligen önskvärd. Kommittén emellertid, eftertog som vissa konstruktions- och inte var tillxrerkningstekniska problem lösta, inte ställning till när en borde ske. anskaffning Försvarsutredningen finner för sin del att till för tillgång skyddsmasker hela i vissa - även sådana där vi inte befolkningen lägen är indragna i en konflikt - kan vara utomordentligt betydelsefull. Samtidigt har utredningen, bl. a. med ledning av om utländska uppgifter civilförsvarsåtgärder, kommit till den att riskerna för sådan insats uppfattningen av biologiska och kemiska stridsmedel att stora delar av drabbas f. n. är befolkningen ganska små. Utredningen anser emellertid att man måste beakta den om-

att kan komma att göra det angeläget att hela ständigheten utvecklingen förses med Det är därför önskvärt att skapa

befolkningen skyddsmasker.

för att inom rimlig tid kunna anskaffa

erforderlig handlingsberedskap skyddsmasker åt hela befolkningen, för det fall de säkerhetspolitiska för-

hållandena skulle motivera detta. behov av att förnya

Därjämte föreligger

i att inte försämra den

nu befintliga skyddsmasktillgångax syfte beredskap som redan finns. anser därför att i begränsad skala Utredningen åtgärder

bör vidtas för att vidmakthålla och förbättra vår område.

beredskap på detta

Dessa bör förutom den som medel föreslås

åtgärder beredskapsproduktion avsättas för bl. a. innefatta även utveckling av prototyper för skyddsmask

för barn mellan 3-10 år och skydd för småbarn. För att skall kunna utnyttjas, måste befolkningen

skyddsmöjligheterna

kunna alarmeras vid fara. Civilförsvarsstyrelsen framhåller att det är beatt den moderniseringen av varnings- och

tydelsefullt tidigare påbörjade

får fortsätta. Försvarsutredningen vill för sin del inalarmeringssystemet stämma häri.

9.4.2. Utrymning

Intet annat land i världen har, så vitt är känt, i detalj planlagt så förhållandevis stora som Sverige. Nu gällande omfattar

utrymningar planläggning

människor eller närmare 45 % av befolkningen. Ett beslut ca 3,5 miljoner om kan differentieras i flera avseenden. Det kan omfatta t. ex. utrymning

.att flytta bort vissa kategorier från ett innerområde, att beredskapsutrymma detta område eller, i ett att samtidigt genomföra all planytterlighetsfall,

lagd utrymning.

har anfört att av tätorter och områdena

Civilförsvarsstyrelsen utrymning

intill fasta militära mål kan avsevärt minska förlusterna av den direkta och att bör kombineras med ordnande av radiak-

vapenverkan utrymning i Planläggningen har vid en nyligen gjord skydd inkvarteringsområdena.

utökats att omfatta områden kring fasta militära mål. revidering ytterligare vill först erinra on1 att belastningen i form av kost- Försvarsutredningen

nader m. m. för de fredstida för vilka åtgärder i åtgärderna utrymning

endast avser - är förhållandevis små t. ex.

stor utsträckning planläggning

vid med Då en i vart fall

jämförelse skyddsrumskostnaderna. utrymning,

en sådan, skall genomföras kan å andra sidan belastningen iolika

långtgående avseenden på samhället och på de enskilda medborgarna bli mycket stor och större än om man anser kunna lita till skyddsrum för att få

sig i huvudsak storlek medför att statsledningen inte kan väntas

skydd. Omvälvningens

förrän hotet för hela nationen. Efter-

tillgripa åtgärden är högst påtagligt som å andra sidan en långtgående utrymning kräver viss tid för att genom-

beslut alltid att innefatta svåra

föras, kommer ett i fråga on1 utrymning

avvägningar.

är av den att det nuvarande mycket omfat- Utredningen uppfattningen

tande maximiprogrammet för i huvudsak bör bibehållas. Samutrymningar tidigt vill utredningen framhålla att man i ett aktuellt i fall krisläge många synes kunna med fördel välja mindre omfattande och kanske t.o. m. frivillig utrymning, som styrs främst om krav och genom upplysning lägets önskvärda motåtgärder. Särskilt detta vara en metod att i ett synes lämplig tidigt skede få igång Denna form utrymningsrörelser. av utrymning torde t. ex. uppfylla önskemålet om anpassbarhet, eftersom den i viss mån torde kunna ses som ett uttryck för befolkningens vilja och förmåga att anpassa sig till det aktuella läget. En sådan ställer dock stora krav det utrymning på psykologiska försvarets att förklara den situaförmåga säkerhetspolitiska tionen. Inom områden, som kan väntas bli utsatta för invasion, avses utrymning företas före ett befarat anfall. är härvid att rädda Syftet civilbefolkningen och att underlätta militära har intet att egna operationer. Utredningen erinra mot dessa principer.

Utrymningsplanläggningens sammanlagda omfattning bör enligt försvars-

utredningens uppfattning bestämmas mot bakgrund av civilförsvarets möjligheter i Övrigt att uppnå tillfredsställande verkan i olika aggressionsfall. Utrymningen bör anpassas efter och såskydds- undsättningsmöjligheterna väl inom det för aktuella området som de tänkta utrymning inkvarteringsområdena. Med till det anförda vill hänvisning försvarsutredningen förorda att den nuvarande utrymningspleinläggningen i huvudsak bibehålls. Konsekvenserna för samhället av en omfattande hör meutrymning enligt utredningens ning studeras ytterligare.

9.4.3. Undsättniug

Civilförsvarets tredje komponent utgörs av och undsättningsverksamheten organisationen härför. Organisationens lokala och i ortsbundna enprincip heter med vissa regionala styrkor som och med förstärkning verkskyddet som komplettering skall ta hand om främst brandutrymnings-, räddnings-, bekämpnings-, sjukvårds-, skydds- och t. v. även bevakningsuppgifterna. Personal- och iltrustningsramen har som en av statsmakterna klart uttalad förutsättning att man hinner genomföra före ett anberedskapsutrymning grepp. Enligt inhämtade uppgifter är det allmänna lokala civilförsvaret och undsättningskårerna f. n. uppbyggda till något över 65 % medan verkskyddet endast är till ca 30 %. uppbyggt Civilförsvarsstyrelsen föreslår nu att Iitbyggnaden av undsättningsorganisationen fullföljs på grundval av 1959 års Vissa smärre riksdagsbeslut. justeringar beträffande undsättningsenheterna föreslås. Styrelsens förslag innebär att medel för att avsluta organisationens uppbyggnad beviljas t. o. m. budgetåret 1970/71.

finner för sin del inte anledning att räkna med annat Försx/arsutredningen än att den av undsättningsorganisationen fortplanerade uppbyggnaden sätts och i väsentliga delar också avslutas under de närmaste åren. Frågan om framtida förutsätter utredbevakningskårens organisationstillhörighet ningen bli prövad i särskild ordning.

9.5 Förslag till anslagsram m. m.

Kompensation för pris- och löneförändringar under civilförsvarets anslag för har lämnats fr. o. m. 1963 års försvarsbeslut. Komlöpande budgetår har lämnats av ett index, uppbyggt i princip pensationen på grundval på samma sätt som försvarsindex. Kompensationen har tillförts i efterhand. Av denna har civilförsvarets anslag för budgetåren 1965/66anledning 1967/68 med 1,4, 3,7 respektive 9,0 milj. kr. för och löneförhöjts prisändringar avseende budgetåren 1963/64--1965/66. Efter förslag i prop. 1965: 22 beslöts att även civilförsvarsramen årligen skulle anpassas till pris- och löneutvecklingen med ledning av civilförsvarsindex. Till härav har civilförsvarsramen för 1966/67 och följd budgetâren 1967/68 med 5,2 11,6 milj. kr. Budgetåret 1966/67 gavs höjts respektive härtill en kompensation med 1,4 kr. för utebliven ramreglering milj. 1965/66. Prisregleringstekniken har visat sig ändamålsenlig. Den har medgivit att för civilförsvaret följsamt kunnat till kostnaanslagsramarna anpassas derna för produktion av civilförsvarstjänster. Konstruktionen med har vidare innefattat att ett efterhandsreglering budgetårs och mcrutgifter under förslagsanslag tillförts respekbesparingar tive bclastats civilförsvaret samtidigt med att pris- och lönekompensationen gällande detta budgetår tillförts. anser att den beskrivna ramkonstruktionen fyller Försvarsutredningen ett klart behov och föreslår att den skall tillämpas även under den nu förestående fyraårsperioden.

Inom försvarsutredningen har undersökts ett mindre resurskrävande alternativ _ kallat alternativet II _alternativ än Cf 65. lfrågavarande innebär för 1968/69-1974/75 kostnader om sammanlagt sjuårsperioden 789 kr. i prisläget 1967. Härav avser 453 milj. kr. de första fyra milj. maj åren. Av de för är 411 milj. kr. grundsjuårsperioden angivna beloppen kostnader och 378 milj. kr. uppbyggnadskostnader och förnyelsekostnader. Beloppen till den del de avser den senare delen av sjuårsperioden får ses som De är nämligen angivna med den förutsättningen hypotetiska exempel. att den nu förordade inriktningen av civilförsvaret kommer att gälla för hela Bl. a. av de skäl som i det följande kan denna sjuårsperioden. anges komma att ändras. Den närmare fördelningen av kostnaförutsättning

derna i alternativet Il av tabell 11. Tabellen visar att alternativet framgår innebär en anslagsram av 112-114 kr. eller milj. årligen ca 70 milj. kr. mindre än Cf 65. De sammanlagda grundkostnaderna i alternativet II under det utgör närmaste 53 milj. kr. samt för de tre budgetåret därpå följande budgetåren 59_60 kr. eller milj. 5 milj. kr. mindre än enligt Cf 65. Skillnaden beror i första hand på att i alternativet lI -- i motsats till i Cf 65 _ inte räknats med några medel för till för kommunala tekstatsbidrag skydd niska verk och för att bygga skyddsrum i hamnarna men också på att övningsverksamheten är något mindre. Huvuddelen av grundkostnaderna i alternativet ll avser och utbildning övning samt och underhåll av materiel. Andra större är förvaring poster civilförsvarsstyrelsens avlöningar och omkostnader. I grundkostnaderna innefattas bl. a., i överensstämmelse med vad som för gäller budgetåret 1967/68, vissa kostnader (ca 1,6 kr. föranledda av den milj. årligen) nya ordningen för vapenfri samt förmåner till både äldre tjänstgöring höjda och yngre civilförsvarspliktiga. I grundkostnaderna är vidare inräknade medel (2,0 kr. för för milj. årligen löpande verksamhet) civilförsvarets vilka kan komma bevakningskârer, att utgå ur organisationen och överföras till polisväsendet. Vidare vissa medel (3,5 kr. till skolingår milj. årligen) undervisning i civilförsvar och för vilka ändamål skolskyddsrum, enligt Cf 65 medel borde anvisas under ecklesiastikhuvudtiteln. Kostnaderna för statsbidrag till skolskyddsrum har under perioden 1963/64_1966/67 blivit större än som beräknades år 1962. För att betala återstående statsbidrag för nu nämnd period erfordras civilförsvarsenligt styrelsen sammanlagt 8,5 milj. kr. Härför har i Cf 65 räknats med särskild medelsanvisning. I alternativet II har däremot förutsätts att ifrågavarande merkostnader skall bestridas inom civilförsvarets anslagsram. Beträffande uppbyggnadskostnaderxia är skillnaderna mellan Cf 65 och alternativet II större än i fråga o1n grundkostnaderna. Alternativet II medger i fråga om materiel till civilförsvarets i samma organisation princip uppbyggnad av enheter som Cf 65. Detsamma är förhållandet med ledningscentraler samt för enheter och skydd framskjutna observationsplatser. En budgetmässig ca ett år har skett. I senareläggning på budgetplanens ramar är inräknade bl. a. 3,2 milj. kr. för engångskostnader för civilförsvarets bevakningskårer. I alternativet II har inte -- i motsats till vad fallet är i Cf 65 utrymme kunnat beredas för den allmänt som standardhöjande åtgärd skapandet av en materiell innebär. krigsuthållighet Av skäl som angivits i det har i alternativet II inte inräknats föregående - i motsats till vad fallet är i Cf 65 _ några medel för nya befolkningsskyddsrum under den närmaste fyraårsperioden men väl i budgetplanen för tiden därefter.

Tabell 11. Inom försvarsulredningen utarbetat utkast till budgctplan för ciøitförsvaret

för tiden 1968/69-1974/ 75

Milj. kr. Prisläge maj 1967

Budgetår S” S* .. 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73 73/74 74/75 Andamål 68/72 68/75

Grundkøstnader . . . . . . . . . . 53 59 59 80 60 60 60 231 411

Uppbyggnadskostnader Materiel till civilförsvarets . . . . . . . . . . . 30 30 28 26 19 1 1 - 114 1 44 organisation . . . . . . . . . -ø - - _ _ _ - - Krigsuthållighet Ledningscentraler . . . . . . . . 6 + 5* 4 + 51 5 + 41 6 7 7 7 21 + 14 42 + 14 . . . . - - - 5 7 7 7 5 26 Befolkningsskyddsrum Modernisering av äldre en- - | l skilda normalskyddsrum Skyddsrum för framskj utna enheter och obs-platser . 3 2 2 2 3 3 3 9 18 Branddammar . . . . . . . . . . . 4 4 3 3 4 4 4 14 26 Förrådslokaler . . . . . . . . . . . 3 3 3 3 2 2 2 12 18 2 2 2 - - - 7 7 Utbyggnad av Rosersberg . 1,3 . . . . . . . . . . . 5 5 5 5 5 5 5 20 35 Skyddsmasker Övrig utrustning till civil- 3 - 3 - - - -- 6 6 befolkningen . . . . . . . . . . . Summa uppbyggnadskostnader . . . . . . . . . . . . . 60 56 55 62 47 39 28 222 336 . . . . . . . -- -- - - 5 13 24 - 42 Förnyelsekoslnader

Summakostnader 113,3 114 114 112 112 112 112 453 789

1 beslutade före budgetåret Betalningsmedel för ledningsccntraler 1963/64.

I Cf 65 är inte inräknade medel för att slutligt betala sådana skyddsrum

som beslutats före 1963/64. Några medel härför har inte an-

budgetåret

visats under 1963/64-1966/67. För budgetåret 1967/68 har

budgetåren kostnader förutsätts t. v. skola bestridas av redan tillgängifrågavarande medel under till av skyddsrum, varvid fråliga anslaget Bidrag byggande

om hur skall betalas avsetts skola tas upp i ett gan utgifterna slutligt

senare 1967: 67 s. 10). För ifrågavarande ändamål

sammanhang (jfr prop.

erfordras enligt civilförsvarsstyrelsen ett engångsanslag av sammanlagt 20,2

kr.

milj. kr. (i 1967 års priser), varav för befolkningsskyddsrum 6,7 milj.

och för ledningscentraler 13,5 kr. I alternativet Il har räknats med

milj.

att dessa kostnader skall bestridas innanför ramen.

I om branddammar blir enligt alternativet II

fråga utbyggnadsperioden

två år längre än enligt Cf 65.

I alternativet II har räknats med viss förbättring av skyddet mot biolo-

och kemiska stridsmedel för civilbefolkningen. Omfattningen härav giska är dock mindre än enligt Cf 65. I alternativet har sålunda inrymts

betydligt medel (5 milj. kr. årligen) för en begränsad produktion av skyddsmasker

under Produktionen avses snabbt kunna höjas. så att man kan

perioden. erhålla samma som Cf 65 förutsätter inom några tillgång på skyddsmasker

få år, om i en framtid behovet bedöms mer trängande än nu. Vidare har i alternativet inrylnts sådan utrustning för undsättningsenheterna att dessa

kan utföra undsättningsarbete efter anfall med kemiska stridsmedel (en-

gångskostnad 17 milj. kr.) samt påbörjad uppbyggnad av en organisation för varning mot kemiska stridsmedel (engångskostnad 6 milj. kn).

I alternativet II har däremot inte _ i motsats till i Cf 65 _ inrymts

medel för att förbättra skyddet mot kärnladdningar. Sålunda har medel (engångskostnad 11 milj. kr.) inte tagits upp för modernisering av vissa

äldre enskilda normalskyddsrum så att de får en motståndskraft av 0,3 atö (mot tryckvâg) och inte heller till radiakskydd av civilförsvarets förråd 5 lnilj. kr.), vilka i krig skulle användas som radiak-

(engångskostnad skydd för civilförsvarets enheter. I detta sammanhang må nämnas att civilförsvarsstyrelsen gjort en utredning under år 1967, enligt vilken radiak-

dosimetrar inte bör anskaffas. Cf 65 har därför korrigerats i detta avseende

vid de jämförelser av kostnaderna som görs i det följande.

I alternativet II har inte medel såsom i Cf 65 för internat-

tagits upp utrustning till de inkvarterade och utrustning för att kunna ta emot flyktingar (engångskostnad 30 milj. kn).

De angivna kostnadsskillnaderna mellan Cf 65 och alternativet II har sammanställts i tabell 12.

Sammanfattningsvis innebär alternativet II att uppbyggnaden av civil-

försvarets organisation fullbordas genom att anslag anvisas härför senast

Tabell 12. Kostnaderna för civilförsvaret för hela perioden 1968/69-1971/72 enligt

det något modifierade Cf 65 och enligt försvarsutredningens alternativ II Belopp i milj. kr. Prisläge maj 1967

Ändamål Alternativet 11 Skillnad

(nfâdtåâerat)

Grundkostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250 231 - 19

Uppbyggnadskostnader Materiel till civilförsvarets organisation . 124 114 - 10 Krigsuthållighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 _ - 15 Ledningscentraler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 21 - 3 Befolkningsskyddsrum . . . . . . . . . . . . . . . . 62 5 - 57 Modernisering av äldre enskilda normalskyddsrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 _ _ 11 Skyddsrum för framskjutna enheter samt obs-platser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 9 ä 4 Branddammar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 14 - 7 Förrádslokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 12 - 8 Utbyggnad av Rosersberg . . . . . . . . . . . . . 7 7 _- Skyddsmasker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 20 - 94 Övrig utrustning till civilbefolkningen. . . 27 6 - 21 Summa uppbyggnadskostnader 438 208 - 230 Summa kostnader 6881 4391 - 249 1 Betalningsmedel för ledningscentraler beslutade före budgetåret 1963/64 är inte inräknade.

under 1971/72, att ledningscentraler och skydd för framskjutna budgetåret enheter ytterligare utbyggs så att organisationen kan få avsedd effekt, att för och befolkning mot kemiska stridsskyddet civilförsvarsorganisation medel förbättras samt att förutsättningar skapas för att förvara och underhålla anskaffad materiel på ett ändamålsenligt sätt. Skillnaden i anslagsnivå mellan Cf 65 och alternativet II kommer successivt att civilförsvarets att verka i olika lägen. Konsepåverka möjligheter kvenserna sikt, dvs. när skillnaden hunnit slå i härvidlag på lång igenom organisationen, kan bedömas bli i huvudsak följande. I ett läge där storkrig med utnyttjande av kärnvapen ochjeller biologiska och kemiska stridsmedel uthrutit och där vårt land lyckats bevara sin neutralitet ställs stora på tidig indikering och alarmering. Förutanspråk härför bedöms vara detsamma i alternativet Il och i sättningarna ungefär Cf 65. Möjligheterna att bereda civilbefolkningen skydd mot radiaknedfall och mot biologiska och kemiska stridsmedel är däremot avgjort sämre enligt alternativ II än enligt Cf 65. Om erhålls, kan dock tillräcklig förvarningstid och mot drivande moln någorlunda aerosolsäkra utrymmen radiakskydd iordningställas. I ett storanfall med insats av enstaka kärnladdningar, i vilket vårt land blivit indraget, kommer för civilförsvarets ledningsverkningsmöjligheterna och att vara desamma i alternativet II och undsättningsorganisation ungefär i Cf 65. att en får anses vara i huvud- Möjligheterna genomföra utrymning sak likvärda. Möjligheterna att därefter inkvartera befolkningen är bättre i Cf 65. I om att bereda skydd i skyddsfråga möjligheterna befolkningen rum ger alternativet II en sämre utgångspunkt än Cf 65. Skyddsrumsfråbör emellertid enligt utredningens uppfattning tas upp till prövning först gan då den inom av frågan om den försvarsdepartementet pågående beredningen fortsatta hunnit slutföras. skyddsrumsutbyggnaden Utsättes vårt land för ett storanfall med begränsad användning av biolooch kemiska stridsmedel, krävs ett skyddssystem för de aktiva giska utbyggt civilförsvarsenheterna så att de kan verka även om de utsätts för drivande och kemiska moln och så att de kan överleva om de utsätts för biologiska direkt anfall. I dessa avseenden finns ingen skillnad mellan Cf 65 och alternativet II. För civilbefolkningen erfordras framför allt alarmering och tillgång till gastäta utrymmen (permanenta skyddsrum eller provisoriska samt därutöver skyddsmasker i de fall skydd inte hunnit uppsökas skydd) i tid. Cf ett bättre än vad alternativet II så- 65 ger befolkningen skydd gör, väl förslaget om större anskaffning av skyddsmasker som genom genom den större av I alternativet II finns dock möjligutbyggnaden skyddsrum. heter, som redovisats i detta att vid en framtida ändrad tidigare kapitel, hos inom år bedömning av trovärdigheten ifrågavarande angreppsform några samma skyddsmasker som enligt Cf 65. uppnå tillgång på I ett storanfall mot oss med konventionella stridsmedel kommer lednings-

15--614877

organisationens och undsättningsorganisationens att verka att möjligheter

bli desamma i båda alternativen. Om blir

kriget av längre varaktighet ger

dock alternativet II mindre möjligheter än en lösning enligt Cf 65 att under vidmakthålla att verka. För

krig civilförsvarsorganisationens förmåga befolkningen i de större städernas innerområden blir skyddet sämre i al-

ternativet lI än i Cf 65, förutsatt att de i Cf 65 upptagna

befolkningsskydds-

rummen kommer till utförande vilket _ även om medel anvisas härför -

synes tvivelaktigt. Totalt sett synes i ett krig fört med konventionella stridsmedel alternativet II ett om ens civil-

ge endast obetydligt något svagare

försvar än Cf 65. I en situation där en främmande makts krav mot vårt land understöds av hot om terrorinsatser accentueras kravet med

på skyddsrumsutbyggnad

hänsyn till den snabbhet i som man då har

händelseu-tvecklingen anledning

att räkna med. En kräver även

utrymning nämligen, om den genomförs såsom snabbutrymning, så tid att genomföra att den i ett sådant lång läge kan

framstå såsom alltför och Alternativet II bedöms

långsam riskfylld. ge i

huvudsak samma motståndskraft som Cf Båda förut-

65-förslaget. förslagen

sätts då kompletterade med nya bestämmelser om vår framtida skydds-

rumsutbyggnad.

Sammanfattningsvis synes civilförsvarets verkningsmöjligheter i Cf 65

och i alternativet II vara i stort desamma. Cf 65 ger dock avsevärda aktuella

möjligheter att både i ett neutralitetsläge och i krig skydda befolkningen mot

radiaknedfall och andra följder av samt mot kemiska

kärnvapenanvändning

stridsmedel m. m. medan alternativet II förutsätter att vissa

åtgärder på

detta område, på grundval av tidigare gjorda förberedelser, först tillgrips sedan den säkerhetspolitiska sådana mer

utvecklingen gjort åtgärder ange-

lägna än nu. är att inkvartera

Därjämte möjligheterna utrymd befolkning

bättre i Cf 65 än i alternativet II. I förhållande till en tänkt av 1963 års beslut

prolongering ger alternativet ›II i huvudsak Medel har dels för följande förändring. inrymts beredskapstillverkning av skyddsmasker, dels för av undsättningsenheterna utrustning

så att dessa kan utföra efter anfall med kemiska strids-

undsättningsarbete medel, dels också för påbörjad uppbyggnad av en för organisation varning

mot kemiska stridsmedel. Ramen har med medel för uppräknats betalning

av ledningscentraler och skyddsrum beslutade före 1963/64, har

därjämte

beaktats den ökade belastningen för till som blivit bidrag skolskyddsrum

följden av större än vad som vid

skolbyggnadsvolym förutsågs föregående

försvarsbeslut. I avvaktan på utredningsresultat rörande framtida skyddsrumsbyggandet har däremot inga medel avsatts för nya

befolkningsskydds-

rum.

Försvarsutredningen har för sin del funnit det att sådana re-

angeläget surser ställs till civilförsvarets förfogande att civilförsvarets organisatoriska kan vara i huvudsak

uppbyggnad genomförd i början av 1970-talet. I fråga

om räknar med,som ;av det

skyddsrumsbyggandet utredningen framgår anförda, att i avvaktan på resultatet av pågående. utredningar på

tidigare

detta område medel för statsbidrag till påbörjande av nya befolknings-

t. v. inte anvisas. Att civilförsvarsstyrelsens och an-

skyddsrum planering

även under den nu förestående sista fasen av upp-

skaffningsverksamhet

för förlflera

byggnadsskedet organisationen grundas på en av statsmakterna

har ansett vara Utår angiven medelsram försvarsutredningen naturligt. har ansett det var att under den

redningen angeläget anslagsutvecklingen avslutande delen av utformas så att möjlighet eruppbyggnadsperioden

vilken _ såvitt

hålls till smidig övergång till den därpå följande perioden,

nu kan överblickas -« mera kommer att kännetecknas av ett vidmakthål-

lande och en anpassning av verksamheten och organisationen. fortlöpande

Totalkostnaderna bör också till en nivå som ter sig skälig med hänanpassas syn till de resurser som tilldelas totalförsvaret i övrigt.

Med dessa har utredningen funnit att civilförsvarets fortutgångspunkter satta bör i en takt som i huvudsak svarar mot det

uppbyggnad genomföras inom utarbetade alternativet II. Härigenom kan organisations-

utredningen vara avslutad av 1970-talet. Det valda

uppbyggnaden i stort sett i början

kostnadsalternativet innebär en ramnivå för som i stor-t an-

heslutsperioden

“

sluter till den nivå som gäller för budgetåret 1967/68.

till civilförsvaret bör som hittills kompletteras med vissa be- Anslagen

ställnings- och statsbidragsbemyndiganden. I fråga om materielanskaffning-

en är härvid att märka att väsentliga anskaffningar kommer attslutföras

under räknar därför med en minskning av

perioden. Utredningen påtaglig

för materiel under den försvarsbeslutet avser.

bemyndigandeskulden period Beträffande till andra skyddsrum än befolkningsskyddsrum

statsbidragen och till branddammar - torde kommaatt fort-

i fråga om vilka utbyggnaden

-- räknar

samma även efter budgetåret 1971/72 gå i ungefär omfattning i med ungefär oförändrad storlek på bemyndigandeutredningen princip skulden räknat i fasta Beslutar man under perioden att återuppta

priser. i de större städernas innerområden kan härför er-

skyddsrumsbyggandet fordras vissa statshidragsbemyndiganden.

På anförda skäl föreslår försvarsutredningen att anslagsramen för civil- 112 kr. i fasta

försvaret bestäms till 113,3, 114, 114 respektive milj. årligen priser 1967) för de närmaste fyra budgetåren. (prisläge maj I detta bör erinras om att utredningen i det föregående (av-

sammanhang snitt anfört att försvarsbeslutet inte skall anses utgöra hinder för 8.1.4.) vissa mellan de ekonomiska ramarna för det militära försvaret överföringar och för civilförsvaret.

Den i det redovisade budgetplanen bör ses som ettexempel föregående

ekonomiska ramen kan har för på hur den angivna disponeras. Utredningen liksom sålunda inte ansett civilförsvaret, i fråga om krigsmakten, sig böra olika eller den

ta ställning till avvägningen i detalj mellan utgiftsändamål

i vilken dessa bör inom den angivna ramen. Utturordning tillgodoses

redningen räknar dock med att medel avses för m. m. för inga utrustning internat utan förutsätter att för detta ändamål i ett åtgärder skärpt läge får genomföras såsom provisorier. Utöver angivet rambelopp bör för nästa anvisas medel budgetår utgörande pris- och för med ca 10 kr. lönekompensation budgetåret 1966/67 milj. Vidare bör för nästa budgetår anvisas ca 2 kr. motsvarande vad som inte milj. utnyttjats av de för budgetåret 1966/67 anvisade förslagsanslagen. Sammanlagt skulle alltså anslagen till civilförsvaret för nästa till budgetår uppgå ca 125 milj. kr. I detta belopp innefattas inte kostnaderna för statliga myndigheters andelar i civilförsvarets skyddsrum.

Civilförsvarets planerade organisatoriska kan i stort anses uppbyggnad avslutad med sista i om budgetåret föreliggande förslag anslagsram. Civilförsvarets fortsatta inriktning är enligt vad försvarsutredningen inhämtat under inom har överväganden civilförsvarsstyrelsen. Styrelsen för ändamålet, i samarbete med bl. a. försvarets inlett forskningsanstalt. studier av olika sektorer Härvid beväsentliga på civilförsvarsområdet. aktas de förändringar som inträtt sedan slutet av 1950-talet på en rad olika områden, t. ex. i fråga om de aggressionsfall där civilförsvaret skall kunna verka liksom i on1 fråga befolkningens geografiska fördelning. Dessa studier kan väntas först om eller år. ge resultat något några Försvarsutredningen förutsätter att erforderligt för ett ställunderlag ningstagande till civilförsvarets utgifter under första delen av 1970-talet tas frami god tid före utgången av perioden 1968/69-1971/72. Utredningen vill i detta framhålla sammanhang följande synpunkter. Försvarsutredningen förutsätter att arbetet med den närmare utformningen av de i kapitel 5 skisserade aggressionsfallen kommer att fortsättas

genom försvarsdepartementets försorg. Härigenom erhålls en gemensam bakgrund för långsiktsplaneringen inom totalförsvarets olika grenar. Det är angeläget att civilförsvarets studeras mot verkansmöjligheter bakgrund av olika aggressionsfall. Vad som anförts i avsnitt 9.2 _kan härvid tjäna som exempel. Det också allmänna anger försvarsutredningens uppfattning rörande vilka aggressionsfall som civilförsvaret hör utformas för. Härvid förutsätts att civilförsvaret på sikt inriktas så att lång rimlig effekt erhålls i alla för oss aktuella aggressionsfall. Utredningen vill också av att alternativa understryka angelägenheten lösningar utarbetas såväl med avseende medelsramar som med avpå seende på civilförsvarets och struktur. Ett alternativ bör inriktning avse ett förslag som syftar till att endast vidmakthålla och mateorganisation riel inom ramen för en oförändrad ambitionsnivå.

KAPITEL 10

av i

Sammanfattning försvarsutredningens förslag

Försvarsutredningen sammanfattar vårt lands politiska huvudmål på följande sätt.

Våra mål bör vara att i alla lägen och i former vi egna säkerhetspolitiska själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet för att inom våra gränser efter våra egna värderingar bevara och utveckla vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och i varje annat hänseende samt i samband därmed utåt verka för internationell avspänning och en fredlig utveckling.

Utredningen kommer i sina säkerhetspolitiska bedömanden till den slut-

satsen att även om Nordeuropa synes ha en sådan strategisk betydelse att det behöver detta förhåldras in i en konflikt i Europa mellan stormakterna, lande inte Sverige. Denna bedömning utgör den prinoundgängligen gälla

för den svenska neutralitetspolitiken. I sin tur blir denna

cipiella grundvalen och realistisk först när den byggs upp och genomförs med politik trovärdig stabil samt med stöd av ett för denna uppgift Väl avpolitisk inriktning och sammansatt totalförsvar som vårt land en motpassat ger betydande ståndskraft inför tänkbara påfrestningar och aggressioner. till detta bl. a. till målsätt-

I anslutning framlägger utredningen förslag

för och tar ställning till frågan om svenska

ning krigsmakten kärnvapen.

För att kunna bedöma vad som är för det militära nödvändiga utgifter under den närmaste har utredningen :beräknat försvaret fyraårsperioden dels utgifter för att i princip infria redan gjorda åtaganden (basutgifterna), dels de som behövs för att ernå en tillfredsställande balankompletteringar serad samt skapa handlingsfrihet i det mer långsiktiga perspekkapacitet ” i tivet. De redan har ansetts innefatta av värngjorda åtaganden utbildning i full bibehållande av anställd men restrikpliktiga utsträckning, personal tivitet med underhåll av materiel- och fastignyanställningar, befintliga av beställningar före den 1 juli 1968, hetstillgångar, fullföljande gjorda bibehållande av nuvarande samt förbättring av inbrottsskyddet beredskap vid förråd. Dessutom har hit förts sådana som

militära nybeställningar erfordras beslutade av 100

för att fullfölja tidigare åtgärder. Anskaffning

st. 37 räknas hit. flygplan Viggen Det detta sätt beräknade medelsbehovet för det militära försvaret

på

utgör för fyraårsperioden 1968/72 4689, 4639, 4372 4042 milj. kr.

resp. eller sammanlagt 17 742 milj. kr. i prisläge maj 1967.

Basutgifterna tillåter inte att några väsentliga nya utvecklingsuppdrag

läggs ut. De förutsätter vidare att till

industribeställningarna begränsas.

sådan materiel som i princip behövs för och för att full-

fredsutbildningen följa tidigare beslutade åtaganden. Handlingsfriheten i det långsiktiga perspektivet och möjligheten till en framtida rationell

strukturförändring skulle minska om den svenska industrins förmåga att i framtiden producera försvarsmateriel nedgår i någon större skulle omfattning. Sverige då bli alltmer beroende av utländska leveranser för kvalificerad försvarsmateriel. För att uppnå optimal avvägning av försvarseffekt i det

kortsiktiga per-

spektivet och i det bedömer utred-

erforderlig handlingsfrihet långsiktiga, ningen således att utöver basutgifterna medel är erforderliga för i första hand följande under 1968/69-1971/72: kompletteringar fyraårsperioden

Fortsatt utveckling av flygplan 37 i spaningsversion Utveckling av luftförsvarssystem (robot eller jaktflygplan) Beställning av flygplan 37 (Viggen) i spaningsversion och eventuellt ytterligare attackvflygplan 37 (utöver nu beställda 100 st.). Modernisering av attackrobot Komplettering av flygvapnets stril-, bas- och sambandssystem, ammunition för

flygvapnet samt reservdelar och wtbytesenheter

Ammunition för arméns behov Ersättning av förslitna standardfordon, motorcyklar och traktorer Kompletterande utrustning för pansar- och infanteribrigader samt för artillerioch signalförband Modernisering av luftvärnet

Fortsatt ersättningsanskaffning av fartyg och kustartilleribatterier

Forskning och utveckling

Kostnaderna för dessa kompletteringar beräknas under perioden 1968/69 -1971/72 uppgå till 93, 221, 538 resp. 918 milj. kr. eller till samårligen

1 770 kr.

manlagt milj. i prislåge maj 1967. Utredningen har alltså framräknat ett för den aktuella utgiftsbehov fyraårsperioden för det militära försvaret om sammanlagt 19 512 kr. n1ilj. (prisläge maj 1967) med den fördelning som av fölpå budgetår framgår jande sammanställning.

1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 Totalt

Basutgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 689 4 639 4 372 4 042 17 742

Kompletteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 221 538 918 1 770

Totalt 4 782 4 860 4 910 I 4 960 19 512

föreslår att för det militära försvaret bestäms en utgiftsram

Utredningen som motsvarar dessa behov. har här inte inräknats för

Prisregleringsmedel

1968/69. har så att en fortsatt rationalise-

budgetåret Utgiftsramen avvägts

drivs fram. Det förutsätts vidare att utanför denna ram tillkommer ring

kvarvarande för I 1 och Ing 1, utgifter för beredskaps-

investeringar nya

styrkan för FN-tjänst, Stockholms datamaskincentral, signalskyddsnämnden samt försvarets fabriksverk och flygtekniska försöksanstalten.

av de 242 milj. kr. av reservationsmedel

I utgiftsramen ingår återtagning som inte i 1966/67. Återtagning sker med 62 milj. togs anspråk budgetåret

och med kr. vart och ett av

kr. budgetåret 1968/69 90 milj. budgetåren

och 1970/71. dessa minskar i motsva-

1969/70 Anslagsramarna budgetår

rande mån.

Den här innebär en begränsad uppräkning med föreslagna utgiftsramen i runt tal 50 kr. år efter 1968/69. För fyraårsperioden milj. per budgetåret

år den således 300 milj. kr. större än det 1968/69-1971/72 sammanlagt för som de socialdemokratiska ledamöterna lade

utgångsbud förhandlingar

fram i försvarsutredningen den 12 december 1967. är för 192

F örsvarsutredningens förslag fyraårsperioden sammanlagt

kr. än det av överbefälhavaren utredda alternativet A 1 ommilj. högre

räknat till prisläge maj 1967. har funnit att med den utgiftsram som föreslås

Försvarsutredningen

värnkraften kan i det kortsiktiga perspektivet och tillfredsstälupprätthållas lande handlingsfrihet skapas i det mer långsiktiga;

och pansarbrigader kan vara kvar i krigsnorrlandsbrigader, infanteribrigader i huvudsak i samma antal som enligt tidigare planer och med i organisationen vissa avseenden höjd kvalitet;

kan genomföras beträffande attack- och spaningsversionerna Viggenprojektet och handlingsfrihet skapas i luftförsvarsfrågan; begränsningarna i organisationen under fyraårsperioden inskränks till tre flygsåvida inte rationaliseringar med bibehållen vårnkraft gör ytterligare flottiljer, förbandsinskränläningar motiverade.

föreslår att för tiden efter budgetåret 1971/72 Utredningen planeringen

t. v. sker av de ekonomiska förutsättningar som

på grundval långsiktiga

som från för för-

ges av en horisontell planeringsnivå utgår utgiftsramen

svarsbeslutets sista Alternativa förändringar beräknas från denna

budgetår.

nivå. Vid den av planeringen med ett år bör planeringens

årliga rullningen nivå och inriktning prövas.

I om räknar försvarsutredningen med att den upp-

fråga civilförsvaret

som beslutats åren 1956 och 1959 i skall fullföljas och vara

byggnad princip i huvudsak med de medel som föreslås t. o. m. budgetåret genomförd

1971/72.

Utredningen anser att man även för den framtid som nu kan överblickas bör räkna. med som ett skyddsrum väsentligt inslag i vårt civilförsvar. Ställning tas dock inte nu till hur i vissa städers inneromrâden skyddet bör utformas. I ramar har medel avsatts för föreslagna beredskapsproduktion av skyddsmasker för den vuxna delen av och utveckbefolkningen ling av prototyper för barn mellan 3-10 år samt småbarn. Åtgärden avses

skapa erforderlig handlingsberedskap för att inom tid kunna anrimlig skaffa skyddsmasker åt hela för det fall de befolkningen säkerhetspolitiska förhållanden framdeles skulle motivera detta. Modernisering av varningsoch bör få alarmeringssystemet fortsätta. Utredningen förordar att den nuvarande i huvudsak utrymningsplanläggningen bibehålls. Konsekvenserna för samhället av en omfattande bör studeras utrymning ytterligare. Utbyggnaden av bör undsättningsorganisationen enligt utredningen fullföljas på grundval av 1959 års riksdagsbeslut. Utredningen föreslår att anslagsramarna för civilförsvaret budgetåren 1968/69-1971/72 bestäms till 113,3, 114, 114 112 kr. i fasta respektive milj. priser (prisläge maj 1967). I god tid före periodens utgång bör enligt utredningen underlag före-

ligga för om civilförsvarets efter ställningstagande utveckling 1971/72.

Betydande förbättringar av vissa av värnpliktsförmånerna, nämligen penningbidrag, premier, utryckningsbidrag och har skett familjepenning, så sent som fr. 0. m. den 1 juli 1967 till en kostnad av ca 55 milj. kr. för år.

Försvarsutredningen framhåller att det ekonomiska tillgängliga utrymmet för kostnadskrävande de närmaste ytterligare åtgärder åren är litet. Med beaktande av dessa förhållanden har försvarsutredningen övervägt olika åtgärder för av de förmåner. ytterligare förbättring värnpliktigas Utredningen har härvid funnit det önskvärt med vissa sådana och åtgärder har därför som av 8 -- för den framgår kapitel kommande fyraårsperioden inom föreslagna ramar medel som kan upptagit ianspråktas t. ex. för förmånsförbättringar. Några sådana medel har dock inte räknats med för budgetåret 1968/69. Utredningen föreslår att bl. a. mot denna bakgrund förmånsfrågorna prövas successivt under den förestående fyraårsperioden, allteftersom det blir att definitivt ta till olika anledning ställning åtgärder. Utredningen föreslår, oberoende av det sagda, att redan fr. o. m. den 1 juli 1968 vidtas vissa mindre ändringar av reglerna för reseersättning vid inställelse till mobiliseringsövning.

BILAGA 1

av ordförande för vissa

Redogörelse försvarsutredningens i utredningen väsentliga avgöranden

Med hänsyn till den politiska uppmärksamhet som arbetet i försvarsutredningen blivit föremål för - inte minst den ovanliga som folkpartiets, högerns och åtgärd att lämna _ kan det vara centerpartiets ledamöter vidtog genom utredningen motiverat att beskriva gången vid vissa väsentliga avgöranden i utredningen.

I direktiven att arbetet skulle avse tiden efter budgetåret för utredningen angavs 1966/67. Härav kunna för ett beslut vid följde att utredningen avsågs ge underlag 1967 års vårriksdag. I mars månad ordförande till i utred- 1966 upptog utredningens överläggning ningen frågan om arbetet i utredningen beträffande de avgörande huvudfrågorna skulle inriktas på att ett avgörande skulle ske före kommunalvalen i september månad samma år. För ordförandens vidkommande kunde en sådan ordning tänkas likaväl som att dröja till efter valet. Utredningen var enig om att välja det sistnämnda alternativet. Det har inom rått om att de slutliga förslag i fråga om utredningen enighet i ett kommande försvarsbeslut som kunde komma att framföras huvudlinjerna till i utredningen skulle vara baserade på bedömningar eller ståndöverläggning från resp. partiledningars sida. På så sätt skulle bindande partiöverläggpunkter kunna föras inom ramen för utredningens arbete. Det förutsattes allmänt ningar att regeringspartiets representation skulle ha initiativet. Med hänsyn till utredningens beslut att skjuta upp huvudfrågornas behandling till efter valet var det inte heller nödvändigt för partiledningarna att ta ställning förrän vid den tidpunkten. Den 14 april 1966 uppdrog ordföranden åt de militära experterna att utifrån vissa av honom utreda minskningar i kostnadsramen för det gjorda anvisningar lägsta av de av överbefälhavaren utredda ramalternativen (»3460»). Bl. a. förutsattes att anslagen inom flygvapnets delram skulle minska med 10 %. överlämnade den anbefallda utredningen till ordföranden den 3 juni Experterna 1966. Efter beslut att minska försvarsutgifterna under 1966/67 vårriksdagens enhälliga en förskjutning av materialanskaffningar och byggnationer till ett belopp genom av ca 350 milj. kr. skulle ett försvarsbeslut som utgick från det lägsta av de av överbefälhavaren utredda ramalternativen inkl. en årlig ökning med 2,5 % jämte av de från 1966/67 uppskjutna utgifterna samt uppräkning med hänåtertagning kända och lönestegringar leda till mycket stora statsfinansiella och syn till prissamhällsekonomiska påfrestningar. För en fyraårsperiod kunde utgiftsökningen till 2 500-3 varvid osäkerheten främst var av uppskattas 000 milj. kr., betingad vilka som kunde göras i »3460» utan väsentlig förändring av balansen minskningar mellan olika vapensystem.

Representanterna för det socialdemokratiska partiet i utredningen hade i överläggningar med sin partiledning kommit till att en så kraftig höjning av försvarskostnaderna inte borde ske. Utöver de ekonomiska förutsättningarna påverkades denna också av bedömningen att fredssituationen uppfattning i Europa efter hand ytterligare stabiliserats. Denna Stabilisering krävde för överskådlig tid ett starkt svenskt försvar, men detta antogs kunna vidmakthållas utan denna starka ökning av utgifterna. Dessa ekonomiska och utrikespolitiska förhållanden var när det soavgörande cialdemokratiska partiets representanter i utredningen bedömde att försvarsutgifterna för de närmaste åren borde fixeras vid en väsentligt lägre nivå än vad en uppräkning till av överbefälhavaren utredda ramalternativ, även vid viss minskning av »3460», skulle förutsätta. Eftersom avvikelsen ansågs böra bli förhållandevis stor, var dessa utredningar ingen ändamålsenlig utgångspunkt för det aktuella försvarspolitiska ställningstagandet vad gällde avvägningen inom krigsmakten. Detta talade starkt för att ett nytt utredningsuppdrag borde ges åt överbefälhavaren med utgångspunkt i en eller flera lägre kostnadsramar än de som ingått i »ÖB 65». Då det kunde förutsättas att en sådan ny utredningsomgång skulle behöva spänna över åtminstone ett år, eller kanske två, skulle 1967/68 behöva bli ett övergångsår. Vid utredningens sammanträde den 12 oktober 1966 framlade den socialdemokratiska gruppen i utredningen denna sin bedömning. Dess förslag innebar att utredningen måtte besluta om ett nytt till överbefälhavaren utredningsuppdrag samt att i avvaktan på behandlingen av ett sådant nytt utredningsmaterial försvarsutgifterna under 1967/68 skulle i fasta priser räknat bibehållas vid den nivå de 11ade 1966/67. Förslaget innehöll inga preciseringar av vilken eller vilka kostnadsramar som borde anges för den nya utredningen. Det förutsattes att sådana skulle preciseras vid fortsatta överläggningar inom utredningen. Men det att angavs kostnadsutvecklingen måste bli väsentligt mera flack än vad den tidigare årliga uppräkningen med 2,5 % medfört. Utredningens militära experter fick i uppdrag att belysa vissa frågor i anledning av detta förslag. En redovisning av detta uppdrag skedde inför utredningen den 22 november. Den 24 november framlade de övriga partigruppern.a i utredningen en gemensam promemoria, i vilken begärdes expertutredningar av vissa besparingsåtgärder med utgångspunkt i en fortsättning av 1963 års försvarsbeslut. Begärda expertutredningar redovisades den 6 december. De fortsatta överläggningarna ledde inte till konkret resultat. Den 15 något december såg sig ordföranden föranlåten att i skrivelse till försvarsministern anmäla att utredningen inte kunde ge något underlag för beslut vid 1967 års riksdag samt att vissa nya utredningar var påkallade under förutsättning att Kungl. Maj :t ansåg att utredningen skulle fortsätta sitt arbete. De borgerliga partiernas representanter markerade genom ett uttalande till utredningens protokoll den meningen, att utredningen bort förhandla sig fram till en uppgörelse på basis av det material som förelåg. Den 13 januari 1967 medgav Kungl. Maj :t i konselj att utredningen fick fortsätta trots att förslag inte kunde lämnas i sådan tid som ursprungligen avsetts. Någon ändring i övrigt av tidigare givna direktiv skedde inte. Vid utredningens sammanträde samma dag framlade ordföranden förslag till direktiv för de utredningsuppdrag han föreslog skulle lämnas till överbefälhavaren, ututredningens rikespolitiska expert och en expertgrupp avseende frågor rörande totalförsvaret. Vid påföljande sammanträde den 18 januari beslöt utredningen enhälligt - leda-

“

var frånvarande _ att lämna föreslagna utredningsmöterna Virgin och Bohman

Härav föranledda direktiv, vilka finns refererade i avsnitten 2.5, 4.2 och uppdrag. den Den 7 februari överlämnades 4.1, justerades vid sammanträde 20 januari.

direktiv bakom vilka stod ledamöterna till överbefälhavaren kompletterande

Virgin och Bohman. ledamöterna och Vid utredningens sammanträde den 7 juni yrkade Virgin

- till mellan Israel och Bohman med hänvisning det just då pågående kriget -- att utarabstaterna och den i samband därmed inträdda allmänna spänningen

återkallas. Samtliga övriga ledaredningsuppdraget till överbefâlhavarenskulle

möter avvisade detta förslag. hos överbefälhavaren utredningen överlämnades och föredrogs Den begärda i slutet Vid sammanträden den 29 september och vid sammanträden av september.

den 12 oktober redovisades de övriga begärda expertutredningarna.

sammanträde den 12 december framlade ledamoten Bengt Vid utredningens å den socialdemokratiska vägnar förslag till ett fyraârigt Gustavsson gruppens

försvarsbeslut och anförde därvid bl. a. följande:

att försvarskostnaderna, i fast penningvärde hålles på nuvarande Vi föreslår under de närmaste Det innebär enligt det aktningsvärda nivå fyra budgetåren. från 1967 4 720 milj. kr. Till detta kommer de utanför prisläge som utgår maj i FNramen liggande kostnader vi väl känner: I 1 och Ing 1, beredskapsstyrkor Försvarets fabriksverk, försöksanstalten m. m. Så har vi återtjänst, Flygtekniska som vi föreslår återtagna med 62 milj. kr. första tagandet av reservationsmedel, året och 90 milj. kr. för de påföljande. mån diktatbeskyllningar betonas ordet föreslår. För att i görligaste förebygga namn skall dock att utrymmet för diskussion om första I ärlighetens medgivas

året inte är stort. berörts och det särskilt kärva budgetåret Med det sagda har fyraårsperspektivet 1968/69 vidrörts. förledes till om den inbjudes att besluta Vi anser inte att riksdagen äventyrlighet vårt Vi har aldrig gett oss in på konststycket att försöka bevisa enligt förslag. att man får lika för mindre pengar som för mera men vi anser oss tryggt mycket att vårt erforderlig styrka för de närmaste kunna konstatera förslag ger försvaret kan fullföljas. Vi behöver inte ge oss på åren: Det aktuellaste viggenprogrammet av infanteribrigader till skytteregementen eller annat av låg prestanda. nedväxling Det räcker med förhållandevis moderat sänkning av planerad kvalitet. Skyddet kan stärkas. Vidare kan det mesta av våra pansarbrigader bibelåghöjdsanfall

;nåt 1a as.

Kort att vårt förslag kan ge landet det försvar som det utrikessagt, vi anser att kräva under överblickbar period. politiska läget kan komma svårare att överblicka. Där kom- Det långsiktigare perspektivet är naturligtvis in i bilden med störmer också doktrinförändringar och militärpolitisk utveckling har skaffat insikter i dessa frågor men re tyngd. Försvarsutredningen sig vissa att utröna. Vi föreslår därför att försvarsbeslutet i görligaste mån åltskilligt återstår får ett innehåll som ger erforderliga hållpunkter för myndigheternas planering för åren efter 1972. men samtidigt ger största möjliga handlingsfrihet Det mest näraliggande är dock åren dessförinnan och där föreslår vi nuvarande,

för försvaret - minus utvecklingsprocenten. förmånliga ordning

Vid sammanträde den 13 december presenterade ledamoten Ståhl utredningens och folkpartiets förslag att läggas till grund för fort- Centerpartiets gemensamma innebar, att ramarna för det militära försvaret skulle, satta förhandlingar. Förslaget

här omräknade till prisläget maj 1967, utgöra för

budgetåret 1968/69 4 920 milj. kr.

» 1969/70 5 050 » »

» 1970/71 5 185 » »

» 1971/72 5 315 » »

och därefter en planeringsnivå som, räknat från det sista budgetåret i fyraårsperioden, steg med ca 100 milj. kr./år De angivna beloppen under fyraårsperioden skulle inkludera de reservationsmedel, som innehållits budgetåret 1966/67. Utgångspunkten angavs vara en uppräkning av alternativet B med i genomsnitt något mer än 100 milj. kr., per år fördelade med ett lägre belopp första året och ett väsentligt högre under det sista. Ståhl betraktade mittenpartiernas förslag som försiktigt. Med hänsyn till det ansträngda ekonomiska läget hade man inskränkt sig till att föreslå dessa belopp, som dock skulle innebära en inte oväsentlig förstärkning i jämförelse med det socialdemokratiska förhandlingsbudet. Om det framförda förslaget realiserades kunde man reparera vissa brister i ÖB:s utredningsalternativet B vad gällde samtliga försvarsgrenar. Ståhl fäste vikt vid att de angivna ramarna, som skulle omfatta en fyraårsperiod, skulle medge flexibilitet beträffande anslagsbeloppens fördelning på de olika budgetåren under perioden. Vidare betonades att det angivna förslaget var att betrakta som ett förhandlingsbud. Då detta ansågs lågt förklarade Ståhl att man inte var beredd till alltför stora avvikelser. Ledamoten Bohman hade vid ett tidigare sammanträde (den 22 november) meddelat att enligt högerpartiets uppfattning utredningsalternativet C borde läggas till grund för fortsatta förhandlingar om anslagsramens storlek. I anslutning till presentationen av centerpartiets och folkpartiets gemensamma förslag förklarade sig Bohman positiv till förslaget med hänsyn till det ekonomiska läget, under förutsättning att särskilda medel därutöver ställes till från annan huförfogande vudtitel med arbetsmarknadspolitiska motiveringar. härav borde Omfattningen utgöra »åtskilliga hundratal miljoner kronor.» Vid utredningens sammanträde den 14 december uttalade ledamoten Gunnar Gustafsson på den socialdemokratiska gruppens vägnar följande. Den socialdemokratiska gruppen har ett starkt önskemål om att kommande försvarsheslut måtte få en bred parlamentarisk förankring. Emellertid kan inte detta köpas till vilket pris som helst. Det förslag som Bengt Gustavsson på den socialdemokratiska gruppens vägnar presenterade i tisdags grundar sig på en realistisk utrikes- och militärpolitisk bedömning med hänsynstagande till den ansträngda ekonomiska situationen. Eftersom vi anser detta förslag välgrundat är vi självfallet inte beredda att i avsevärd grad avvika från detta. Det förslag, som mittenpartierna presenterade i går, skiljer sig från det socialdemokratiska med 1 258 milj. kr. under en fyraårsperiod. Denna differens är så stor att vi inte kan tänka oss några realistiska nivå. Utförhandlingar på denna gångsbudet för förhandlingar måste enligt vår mening väsentligt understiga alternativ B, som med 680 milj. kr. överstiger vårt förhandlingsbud. I kontakter mellan partierna i en mindre delegation har några närmanden inte kunnat ske i sådan omfattning att några förhandlingar kan företas. lämpligen Emellertid föreslår vi att förhandlingarna inte definitivt att avbrytes nu, utan vi dels med hänsyn till tiden, dels till den ekonomiska situationen avvaktar statsverkspropositionen i januari och då undersöker om förutsättningar för fortsatta förhandlingar föreligger. Gustafsson framhöll även som svar på en av ledamoten Eliasson tidigare ställd fråga hur reserverade medel inom försvaret borde användas, att dessa i framtiden borde utnyttjas som hittills, varvid stor vikt skulle fästas vid konjunktursituationen. Efter överläggningar hemställde centerpartiets och folkpartiets representanter om besked påföljande socialdemokratiska var bedag huruvida representanterna redda medverka till 1) att rambeloppet för militära försvaret i statsverkspropositionen som anges preliminärt samt

avser en tidrymd om år. 2) att överläggningarna om rambeloppen fyra (den 15 december) meddelade Vid ett delegationssammanträde påföljande dag ledamoten Gunnar Gustafsson att socialdemokraterna i enlighet med partigruppens uttalade var inställda till ovannämnda punkt 2). Betidigare uppfattning positivt träffande den första -- att ange rambeloppen i statsverkspropositionen punkten -- det helt under ansvarsområde. Gustafsson som preliminära ligger regeringens hade inhämtat att icke var beredd ange rambeloppet för budgetåret regeringen

1968/69 som Centerpartiets och folkpartiets företrädare

preliminärt. Högerpartiets, meddelade därvid att förutsättningar för fortsatta förhandlingar därmed inte läng-

re förelåg. utredningens beslut den 14 december sammanträdde utredningen ånyo Enligt den 11 januari 1968. Socialdemokraterna erinrade om att 1963 års försvarsbeslut innehöll en bestämmelse om att, därest behov motiverade detta, ett arbetsmarknadspolitiska om 20 milj. kr. skulle kunna tillföras rambeloppet. Socialdemokraterna belopp ställde huruvida ett erbjudande om ett liknande förslag skulle underlätta frågan till fortsatta förhandlingar. Denna fråga besvarades inte. möjligheterna Det konstaterades att för fortsatta förhandlingar i huvudsak icke utgångsläget förändrats. De borgerliga ledamöterna meddelade sin avsikt att hos försvarsministern anhålla om som ledamöter i utredningen eftersom det inte entledigande fanns något förhandlingsutrymme för första budgetåret.

BILAGA 2

F i olika länder

örsvarsutgifternas utveckling

Uppgifterna är hämtade från OECD:s nalionalräkenskaps- Översikter och avser försvarsulgifterna i procent av bruttonationalprodukten till produktionskostnad (faklorpris).

1958 1963 1965

I |

Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5,3 ou u w m b Vissa NATO-länder: Förenta staterna . . . . . . . . . . . . . . . . 11,2 Storbritannien . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7,2 Frankrike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 7

wwgoovoucaco woomiomêom wøxøoømoøøo mami-namn:

Västtyskland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 0 Belgien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 6 Norge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3,8 Danmark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 0 v Vissa övriga länder: Schweiz . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 2

Österrike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 7 HN: vili :am mo:

Anm.

1. Skillnaderna i uppskattade procentandelar i förhållande till de på s. 155 redovisade uppgifterna sammanhänger bl. a. med olikheten mellan OECD-statistiken och den svenska officiella statistiken i fråga om vissa definitioner och gränsdragningar. 2. Några motsvarande uppgifter för östblockets länder har inte kunnat tas med, enär dessa länders försvarskostnadsredovisning och nationalinkomstdefinitioner väsentligt skiljer sig från praxis i de här redovisade länderna.

Statens offentliga utredningar 1968

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Handläggningenav säkerhetsfrågor.[4]

Försvarsdepartementet Ekonomisystemför försvaret.[1] Ekonomisystemför försvaret.Bihang. [2] Säkerhetspolitikoch försvarsutgifler. [10]

Finansdepartementet Koncentrationsutredningen.ll. Kreditmarknadensstruktur och funktionssätt.[3] lll. Industrinsstrukturoch konkurrensförhållanden. [5] lV. _Strukturutvecklingoch konkurrens inom handeln. [6] V. Ågandeoch inflytande inom det privata näringslivet.[7]

Jordbruksdepartementet Skogsbruketsplanläggningsfrågor.[8] Virkesbalanser1967. [9]

Anm. Siffrorna inom klammer beteckna utredningamas nummer i denkronologiskaförteckningen. K L BeckmansTryckeriorAB 1968