Doc 1961:1
Hänvisat till av
- Prop. 1980/81:95: om ändrat huvudmannaskap för Karolinska sjukhuset, m.m.
- Prop. 1961:110: angående vissa av¬ lönings- in. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud¬ titel för budgetåret 1961/62 m. m., avsnitt 102
- Prop. 1962:110: angående medelsbehoven under försvarsgrenarnas avjöningsanslag för budget¬ året 1962/63 m. fl. anslagsfrågor m. in. inom försvars¬ departementets verksamhetsområde, avsnitt 39
- Prop. 1962:2: Doc 1962:2, avsnitt 6
- Prop. 1962:35: angående teckning av aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier, m. m., avsnitt 5
- Prop. 1962:41: med förslag till stal för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1962163, avsnitt 2
- Prop. 1962:59: ('angående anslag för budget\xad året 1962/63 till journalistutbildning',)
- Prop. 1962:64: angående medelsbehovet under anslaget Flggförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1962/63 m. m., avsnitt 11, 27, 28, 30 och 31 m.fl.
- Prop. 1962:88: angående marinens tekniska personal m. m., avsnitt 3, 19 och 22
- Prop. 1963:31: angående medelsbeliovel under anslaget Flygförvaltningen: Avlöningar för bud¬ getåret 1963/64, avsnitt 22
- Prop. 1963:33: angående medelsbehovet under anslaget Marinförvaltningen: Avlöningar för bud¬ getåret 1963/64, avsnitt 3, 4, 5 och 21
- Prop. 1963:44: med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1963/64, avsnitt 2
- Prop. 1963:86: angående vissa anslag till civilförsvaret m. in., avsnitt 20
- Prop. 1964:110: ('angående vissa anslags\xad frågor man. inom försvarsdepartementets verksamhets\xad område',)
- Prop. 1964:55: Doc 1964:55, avsnitt 2
- Prop. 1964:69: ('angående anslag jör budget\xad året 1964/65 till vissa forskningsråd m. m.',)
- Prop. 1965:104: angående anslag för budget¬ året 1965/66 till byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor m. m., avsnitt 21
- Prop. 1965:40: ('angående anslag för budget\xad året 1965/66 till vissa forskningsråd m.m.',)
- Prop. 1965:59: angående karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande m. m., avsnitt 2 och 47
- Prop. 1966:104: angående anslag för budget¬ året 1966/67 tid, byggnadsarbeten samt inredning och ut¬ rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. to., avsnitt 63
+18 fler
- Prop. 1966:80: angående allmän bered- skapsstat för budgetåret 1966/67, avsnitt 29
- Prop. 1968:111: angående avgift för inne¬ hav av navigeringsmottagare, avsnitt 2
- Prop. 1968:169: ('angående godkännande av ett konsortialavtal mellan staten och ASEA om samarbete på atomkraftområdet, m. in.',)
- Prop. 1968:69: angående anslag för budgetåret 1968/69 till atomenergiverksamhet samt teknisk provning och standardisering, avsnitt 13
- Prop. 1969:44: ('med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m. m.',), avsnitt 160
- Prop. 1969:80: angående allmän bered- skapsstat för budgetåret 1969/70, avsnitt 17
- SOU 1961:30: 1957 års skolberedning, avsnitt 105
- SOU 1961:41: Reviderad giftlagstiftning, avsnitt 93
- SOU 1963:5: Försvarskostnaderna budgetåren 1963/67, avsnitt 1, 49 och 275
- SOU 1964:7: Statens skogar och skogsindustrier, avsnitt 63
- SOU 1965:68: Värnplikten, avsnitt 366
- SOU 1966:58: Militärtandvården, avsnitt 6
- SOU 1966:65: Luftförorening, buller och andra immissioner : lagförslag m.m, avsnitt 59
- SOU 1968:10: Säkerhetspolitik och försvarsutgifter, avsnitt 3.1
- SOU 1969:4: Bostadsrätt, avsnitt 120
- SOU 1972:4: Säkerhets- och försvarspolitiken, avsnitt 2 och 213
- SOU 1973:40: Civilförsvarsförmåner, avsnitt 2.1
- SOU 1981:83: Punktskatter och prisregleringsavgifter, avsnitt 7.5
KUNGL. MALTS PROPOSITION
TILL RIKSDAGEN
ANGÅENDE
STATSVERKETS TILLSTÅND OCH
BEHOV UNDER BUDGETÅRET
1961/62
Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1961/62.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
RIKSSTAT FÖR BUD-
DRIFT-
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter............................... 14 965 700 000
II. Uppbörd i statens verksamhet.......... 233 895 000
III. Diverse inkomster..................... 299 000 000 15 498 595 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder............... 402 000 000
II. Riksbanksfonden....................... 50 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond......... 24 987 000
IV. Försvarets fonder ...................... 36 930 000
V. Statens utlåningsfonder................. 259 286 000
VI. Fonden för låneunderstöd.............. 12 330 000
VII. Fonden för statens aktier.............. 95 000 000
VIII. Statens pensionsfonder........... 74 834 000
IX. Diverse kapitalfonder.................. 44 350 000
999 717 000
Säger för inkomster å driftbudgeten 16 498 312 000
Summa kronor 16 498 312 000
Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1961
3 GETÅRET 1961/62 BUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstatema .
II. Justitiedepartementet.........
III. Utrikesdepartementet.........
IV. Försvarsdepartementet........
Y. Socialdepartementet...........
VI. Kommunikationsdepartementet
VII. Finansdepartementet..........
VIII. Ecklesiastikdepartementet.....
IX. Jordbruksdepartementet.......
X. Handelsdepartementet.........
XI. Inrikesdepartementet..........
XII. Civildepartementet............
XIII. Oförutsedda utgifter..........
XIV. Riksdagen och dess verk m. m,
4 907 000 155 600 000 103 046 000
3 056 800 000
4 722 247 000
1 303 568 000 762 189 000
2 135 647 000 498 127 000 312 716 000 942 660 000 583 818 000
1 000 000 26 214 000
14 608 539 000
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder................
II. Luftfartsfonden........................
III. Riksgäldsfonden.......................
IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar .
V. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-
förluster..............................
50 000 000 18 300 000 925 000 000 303 476 000
1 000 000 1 297 776 000
Säger för utgifter å driftbudgeten 15 906 316 000
Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel...... 250 000 000
Beräknat överskott å statsregleringen.............................. 341 997 000
Summa kronor 16 498 312 000
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1961
Lånemedel
KAPITAL- 1 441 364 000
Summa kronor 1 441 364 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1961
5 BUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond.......................... — 2 497 000
Televerkets fond.......................... 26 000 000
Statens järnvägars fond.................... 111 100 000
Statens vattenfallsverks fond............... 269 701 000
Domänverkets fond........................ 59 000 404 363 000
II. Luf tf artsfonden............................. 6 524 000
III. Statens allmänna fastlghetsfond............... 53 066 000
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond................... 33 839 000
Försvarets fabriksfond..................... 674 000 34 513 000
V. Statens utlåningsfonder '............ 746 188 000
VI. Fonden för låneunderstöd.................... 64 592 000
VII. Fonden för statens aktier.................... 160 023 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket............. 14 600 000
IX. Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond . 10 600 000
Jordfonden................................. 4 000 000 14 600 000
1 498 469 000
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels-
förluster........................................ 1 000 000
övrig kapitalåterbetalning...................... 56 105 000 57 105 000
Summa kronor 1 441 364 000
Stockholms slott den 3 januari 1961
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA Å DRIFTBUDGETEN FÖR BUDGETÅRET 1961/62
Al. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning .. 7 400 000 000
b) Kupongskatt, bevillning ... 7 000 000
C) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning .. 1 000 000
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning .................... 10 200 000
e) Bevillningsavgifter för sär-
skilda förmåner och rättigheter, bevillning.......... 1 500 000
f) Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning............... 105 000 000
g) Lotterivinstskatt, bevillning 85 000 000
h) Omsättnings- och expedi-
tionsstämplar m. m., bevillning .................... 98 000 000 7 707 700 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning ... 435 000 000
b) Bensinskatt, bevillning .... 900 000 000 1 335 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning...... 825 000 000
b) Allmän varuskatt, bevillning 1 450 000 000
c) Särskilda varuskatter, bevillning .................... 350 000 000
d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning......... 195 000 000
e) Regleringsavgift och accis å
fettvaror m. m., bevillning 43 000 000
f) Skatt å kaffe, bevillning .. 27 000 000
g) Tobaksskatt, bevillning---- 940 000 000
h) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevillning .................... 20 000 000
i) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevillning ................. 30 000 000
j) Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
bevillning................ 1 150 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
k) Omsättningsskatt å vin, bevillning .................
l) Skatt å malt- och läskedrycker, bevillning .......
m) Statlig nöjesskatt, bevillning
n) Energiskatt, bevillning ....
105 000 000
183 000 000 30 000 000
575 000 000 5 923 000 000 14 965 700 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.................. 500 000
2. Inkomster vid fångvården............... 1 650 000
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och för-
säkringsrådet........................... 3 500 000
4. Bidrag till pensionsstyrelsen.............. 230 000
5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare .......................... 300 000
6. Inkomster vid statens geotekniska institut . 1 300 000
7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, att tillföras automobilskattemedlen..... 4 500 000
8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, att tillföras automobilskattemedlen..... 1 500 000
9. Avgifter för registrering av motorfordon... 9 500 000
10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut.................... 7 000 000
11. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet............................. 95 000
12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.. 1 000 000
13. Inkomster vid matematikmaskinnämnden ... 2 000 000
14. Inkomst av myntning och justering...... 5 000 000
15. Kontrollstämpelmedel.................... 1 000 000
16. Bidrag till bank- och fondinspektionen .... 545 000
17. Bidrag till sparbanksinspektionen......... 400 000
18. Bidrag för revision av sparbankerna...... 410 000
19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna...... 430 000
20. Avgifter för granskning av biografbilder... 300 000
21. Inkomster vid lantbruksnämnderna....... 1 700 000
22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd____ 350 000
23. Inkomster vid statens centrala frökontroll-
anstalt................................. 2 200 000
24. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m..... 1 100 000
25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt ............................. 300 000
26. Inkomster vid statens maskinprovningar... 210 000
27. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt................................. 1 300 000
28- Inkomster vid veterinärhögskolan......... 700 000
29. Inkomster vid lantmäteriväsendet........ 17 300 000
30. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ... 3 800 000
31. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-
verkningen............................. 45 000
32. Skeppsmätningsavgifter.................. 500 000
33. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning ................................... 1 400 000
34. Inkomster vid statens provningsanstalt .... 3 400 000
8 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1961
35. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten 6 600 000
36. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor .................................. 165 000
37. Fyr- och båkmedel...................... 19 000 000
38. Lotspenningar.......................... 13 000 000
39. Försäljning av sjökort m. m............. 680 000
40. Inkomster vid statens skeppsprovningsan-
stalt................................... 1 300 000
41. Patent- och varumärkes- samt registrerings-
avgifter................................ 14 800 000
42. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register ............... 450 000
43. Bidrag till försäkringsinspektionen........ 1 300 000
44. Inkomster av statens gruvegendom....... 3 500 000
45. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium ................................. 3 800 000
46. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium ................................. 700 000
47. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ................................. 400 000
48. Inkomster vid statens mentalsjukhus ..... 49 000 000
49. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus........ 310 000
50. Inkomster vid karolinska sjukhuset....... 34 000 000
51. Inkomster vid serafimerlasarettet......... 8 900 000
52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan 525 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel............................. 32 000 000
2. Totalisatormedel........................ 50 000 000
3. Tipsmedel.............................. 85 000 000
4. Lotterimedel............................ 112 000 000
5. Övriga diverse inkomster................ 20 000 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning.................... 22 000 000
2. Televerket.............................. 115 000 000
3. Statens vattenfallsverk.................. 225 000 000
4. Domänverket........................... 40 000 000
II. Riksbanksfonden...........................
III. Statens allmänna fastighets Jond:
1. Slottsbyggnadernas delfond......... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens > 2 515 000
3. Beskickningsfastigheternas » 1 360 000
4. Byggnadsstyrelsens > 9 291 000
5. Generaltullstyrelsens » 275 000
6. Uppsala universitets * 810 000
7. Lunds universitets » 800 000
8. Sjöfartsstyrelsens * 150 000
9. Medicinalstyrelsens » 8 645 000
10. Karolinska sjukhusets ► 1 140 000
233 895 000
299 000 000 15 498 595 000
402 000 000 50 000 000
24 987 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
9 IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond................ 34 130 000
2. Försvarets fabriksfond................... 2 800 000
V. Statens utlåningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond........... 10 000
2. Värnpliktslånefonden.................... 1 000
3. Statens bostadslånefond................. 1 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................. 7 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer............. 3 900 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen................. 25 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden................... 350 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande......... 236 000 000
9. Lånefonden för lantarbetarbostäder....... 1 000
10. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrien...................... 525 000
11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler .. 1 100 000
12. Statens bosättningslånefond.............. 1 600 000
13. Vattenkraftslånefonden.................. 260 000
14. Luftfartslånefonden...................... 500 000
15. Tullverkets båtlånefond.................. 1 000
16. Statens lånefond för universitetsstudier.... 450 000
17. Allmänna studielånefonden............... 750 000
18. Lånefonden för inventarier i studentbostäder 175 000
19. Gödselvårdslånefonden................... 1 000
20. Jordbrukets lagerhusfond................ 560 000
21. Statens mejerilånefond................... 1 000
22. Jordbrukets maskinlånefond.............. 950 000
23. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.. 85 000
24. Fonden för supplementär jordbrukskredit.. 100 000
25. Kraftledningslånefonden................. 265 000
26. Elektrifieringslånefonden................. 1 000
27. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för
motordrift.............................. 1 000
28. Egnahemslånefonden.................... 4 600 000
29. Arrendelånefonden...................... 1 000
30. Arbetarsmåbrukslånefonden.............. 1 000
31. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond............... 1 000
32. Kronotorparnas inventarielånefond........ 1 000
33. Statens avdikningslånefond............... 1 800 000
34. Täckdikningslånefonden.................. 5 000
35. Bevattningslånefonden................... 1 000
36. Fiskerilånefonden....................... 380 000
37. Statens fiskredskapslånefond............. 1 000
38. Virkesmätningslånefonden................ 1 000
39. Skogsväglånefonden..................... 18 000
40. Statens skogslånefond................... 1 000
36 930 000
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
41. Lånefonden för insamling av skogsfrö.....
42. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
43. Statens sekundärlånefond för rederinäringen
44. Sjöfartsverkets båtlånefond..............
45. Statens hantverks- och industrilånefond....
1 000 1 000 000 50 000 4 000
3 800 000 259 286 000
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond................ 1 025 000
2. Statskontorets * ................ 7 800 000
3. Lantbruksstyrelsens * ................ 4 000
4. Riksbankens * ................ 3 500 000
5. Riksgäldskontorets » ................ .1 000
VII. Fonden för statens aktier...................
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden................. 57 000 000
2. Civila tjänstepensionsfonden.............. 1 750 000
3. Militära tjänstepensionsfonden............ 200 000
4. Allmänna familj epensionsfonden.......... 5 250 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond..... 10 600 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .. 34 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet .... 26 750 000
2. Övriga diverse kapitalfonder............. 17 600 000
12 330 000 95 000 000
74 834 000
44 350 000 999 717 000
Summa kronor 16 498 312 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 dr 1961
11 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten
FÖRSLAG TILL
STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1961/62
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 3 018 000
2. Fångvårdsstyrelsens * 5 721 000
3. Beskickningsfastigheternas > 5 346 000
4. Byggnadsstyrelsens * 52 173 000
5. Generaltullstyrelsens * ................. 523 000
6. Uppsala universitets * 3 413 000
7. Lunds universitets » 1 897 000
8. Sjöfartsstyrelsens * ................. 736 000
9. Medicinalstyrelsens * 19 966 000
10. Karolinska sjukhusets * 4 444 000 97 237 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 400 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 525 000
3. Beskickningsfastigheternas * 1 100 000
4. Byggnadsstyrelsens * 4 000 000
5. Generaltullstyrelsens » 230 000
6. Uppsala universitets * 30 000
7. Lunds universitets » ................. 41000
8. Sjöfartsstyrelsens » 155 000
9. Medicinalstyrelsens » 2 025 000
10. Karolinska sjukhusets * 600 000 9 106 000
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 80 000
2. Fångvårdsstyrelsens * 1 000
3. Beskickningsfastigheternas * 1 000
4. Byggnadsstyrelsens * 191 000
5. Generaltullstyrelsens » 1 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning............... 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting .. 277 000
c) Övriga diverse inkomster........... 1 000 528 000
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning........................ 50 000
b) Övriga diverse inkomster........... 1 000 51 000
8. Sjöfartsstyrelsens delfond................... 1 000
9. Medicinalstyrelsens » 1 000
10. Karolinska sjukhusets t ................... 1 000
Summa kronor
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostna-
der för de kungl. slotten med tillhörande byggnader................. 1 080 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga........ 345 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m...... 422 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten....... 1 650 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond....................
3. Beskickningsfastigheternas delfond: -
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m................ 1 300 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis........ 600 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond.....................
5. Generaltullstyrelsens * ....................
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset............ 713 000
b) Övriga fastigheter................ 1 031 000
7. Lunds universitets delfond......................
8. Sjöfartsstyrelsens » ......................
9. Medicinalstyrelsens * ......................
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset............. 2170 000
b) Serafimerlasarettet............... 215 000
B. Avsättning till vårdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis.......
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......
5. Generaltullstyrelsens * , förslagsvis.......
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .. 469 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis...... 488 000
3 497 000 2 639 000
1 900 000 25 152 000 228 000
1 744 000 655 000 590 000 8 890 000
2 385 000
838 000 307 000 6 563 000 101 000
957 000
856 000
107 199 000
47 680 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis........... 334 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis........... 92 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis........... 4 401 000
10. Karolinska sjukhusets > , förslagsvis........... 1 250 000
lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis______ 255 000
3. Beskickningsfastigheternas * , förslagsvis...... 2 880 000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis...... 15 358 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis...... 150 000
6. Uppsala universitets » , förslagsvis...... 460 000
7. Lunds universitets » , förslagsvis...... 200 000
8. Sjöfartsstyrelsens > , förslagsvis...... 60 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...... 56 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis...... 270 000
överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond................ 1000
2. Fångvårdsstyrelsens » 2 515 000
3. Beskickningsfastigheternas » 1 360 000
4. Byggnadsstyrelsens > 9 291 000
5. Generaltullstyrelsens i 275 000
6. Uppsala universitets » 810 000
7. Lunds universitets * 800 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 150 000
9. Medicinalstyrelsens > 8 645 000
10. Karolinska sjukhusets > 1 140 000
14 843 000
19 689 000
24 987 000
Summa kronor 107 199 000
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten
BERÄKNAT FÖRSLAG TILL STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETARET 1961/62
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Kasernbyggnaders delfond..................... 103 349 000
2. Befästningars * ..................... 29 020 000 132 369 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond..................... 4 810 000
2. Befästningars » ..................... 250 000 5 060 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Kasernbyggnaders delfond..................... 2 750 000
2. Befästningars * ......................50 000 2 800 000
D. Diverse inkomster:
1. Kasernbyggnaders delfond..................... 2 630 000
2. Befästningars * ..................... 80 000 2 710 000
Summa kronor 142 939 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Kasernbyggnaders delfond..................... 62 508 000
2. Befästningars * ..................... 20 490 000 82 998 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis.......... 13 050 000
2. Befästningars * , förslagsvis.......... 2 160 000 15 210 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis........... 7 531 000
2. Befästningars » , förslagsvis........... 3 070 000 10 601 000
överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Kasernbyggnaders delfond..................... 30 450 000
2. Befästningars » 3 680 000 34 130 000
Summa kronor 142 939 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
15 UTGIFTER Å DRIFTBUDGETEN
EGENTLIGA STATSUTGIFTER
I. KUNGL HOV- OCH SLOTTSSTATERNA
A. Kungl. hovstaten
1 Kungl. Maj:ts hovhållning...................................... 2 300 000
2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten............ 150 000
3 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland....................... 100 000
4 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier
i de kungl. slotten........................................... 328 000
2 878 000
B. Kungl. slottsstaten
1 Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl. slotten 1 429 000
2 Ved och kol för de kungl. slotten............................. 600 000
2 029 000
Summa kronor 4 907 000
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
II. JUSTITIEDEPARTEMENTET
A. Justitiedepartementet m. in.
Statsrådsberedningen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 713 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... .22 000
Justitiedepartementet:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 161 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 162 000
5 Svensk författningssamling, förslagsanslag...... 250 000
6 Lagberedningen, reservationsanslag
7 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag ........................................
8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ................................
9 Extra utgifter, reservationsanslag..................
B. J ustitiekanslers ämbetet och riksåklagarämbetet
Justitiekanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 345 000
2 Omkostnader, förslagsanslag...................22 000
Riksåklagarämbetet:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 420 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 28 000
C. Domstolarna
Högsta domstolen m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 234 000
2 Omkostnader, förslagsanslag...................285 000
Regeringsrätten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 041 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 12 000
5 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag......... 50 000
Hovrätterna:
6 Avlöningar, förslagsanslag.................... 11 187 000
7 Omkostnader, förslagsanslag...................991 000
Häradsrätterna:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... 25 707 000
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 527 000
10 Ersättningar till nämndemän, förslagsanslag____ 3 500 000
735 000
2 573 000 315 000
26 000
1 600 000 160 000
5 409 000
367 000
448 000 815 000
4 519 000
1 103 000
12 178 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1961
11 Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet,
reservationsanslag............................ 70 000
12 Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet,
reservationsanslag............................ 55 000 30 859 000
V attendomstolarna:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 214 000
14 Omkostnader, förslagsanslag.................. 613 000 4 827 000
15 Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet,
reservationsanslag............................... Ilo 000
16 Blanketter för domstolsväsendet, förslagsanslag .___ 200 000
53 796 000
D. Rättegångsväsendet i allmänhet
1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ........................................ 7 400 000
2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsanslag ........................................ 5 500 000
3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslagsanslag ........................................ 1 600 000
4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag..... 132 000
5 Efterutbildning inom rättegångsväsendet, reservationsanslag .................................... 25 000
14 657 000
E. Fångvården ni. m.
F ångvårdsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 619 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 354 000 2 973 000
F ångvårdsanstalterna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 42 922 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 20 322 000
5 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag .................................. 1 000
6 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag ................................ 450 000
7 Anskaffning, montering och transport av baracker in. m., reservationsanslag............... 1 000 63 696 000
8 Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej
tillhör fångvården, m. m., förslagsanslag......... 89 000
9 Interneringsnämnden, förslagsanslag............. 43 000
10 Ungdomsfängelsenämnden, förslagsanslag......... 28 000
Skyddskonsulentorganisationen:
11 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 992 000
12 Omkostnader, förslagsanslag.................. 354 000 2 346 000
13 övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag . 2 400 000
14 Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl., förslagsanslag 450 000
15 Kurser för övervakare, tillsynsmän och personundersökare, reservationsanslag.................. 10 000
16 Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. 1 000 000
17 Bidrag till svenska skyddsförbundet............. 430 000
73 465 000
2 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 1
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 5 721 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 1 282 000 7 003 000
3 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,
förslagsanslag -................................ 153 000
4 Ersättning till försvarets fastighetsfond för fång-
vårdsanstalten i Hälsingborg, förslagsanslag....... 49 000
5 Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m., reservationsanslag....................... 1 000
6 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. inom privaträttens område, förslagsanslag .. 32 000
7 Bidrag till Nordisk årsbok m. m., reservationsanslag 10 000
8 Uppgående av gränsen mot Norge m. m., reservationsanslag ........................................ 210 000
7 458 000
Summa kronor 155 600 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
19 III. UTRIKESDEPARTEMENTET
A. Utrikesförvaltningen
Utrikesförvaltningen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 35 770 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 7 425 000 43 195 000
3 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag........................ 1 025 000
4 Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag . .. 950 000
5 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag . 85 000
6 Extra utgifter, reservationsanslag................. 110 000
7 Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag .......................................... 105 000
45 470 000
B. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.
1 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i
Haag, förslagsanslag............................ 4 000
2 Förenta Nationerna, förslagsanslag............... 11 000 000
3 Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete,
förslagsanslag.................................. 1 100 000
4 Europeiska frihandelssammanslutningen, förslagsanslag 600 000
5 Europarådet, förslagsanslag..................... 465 000
6 Särskilda förhandlingar med främmande makter,
förslagsanslag................................ 1 600 000
7 Bidrag till internationell hjälpverksamhet, reservationsanslag .................................... 34 600 000
8 Bidrag till Röda korsets internationella kommitté . 30 000
49 899 000
C. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag 5 346 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 457 000 5 803 000
3 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska medborgare, förslagsanslag............... ISO 000
4 Förstärkning av avkastningen av understödsfonden
för rysslandssvenskar........................... 30 000
5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige 2 043 000
6 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Na-
tionerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag ........................................ 1 000
7 Utländska pressbesök, reservationsanslag.......... 40 000
8 Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frågor...................... 110 000
8 177 000
Summa kronor 103 046 000
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET
A. Försvarsdepartementet
Försvarsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 610 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *140 000
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag............................. 800 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag............... 400 000
B. Centrala förvaltningsmyndigheter
Försvarets civilförvaltning:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *5 980 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *2 155 000
Försvarets sjukvårdsstyrelse:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 260 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 110 000
F ortifikationsförvaltningen:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... 9 200 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................. 589 000
7 Forskningsverksamhet, reservationsanslag...... 1 270 000
8 Byggnads- och reparationsberedskapens övningar
m. m., reservationsanslag.................... 160 000
9 Byggnads- och reparationsberedskapens materiel,
reservationsanslag........................... 1 000
Armétygförvaltningen:
10 Avlöningar, förslagsanslag................... 27 550 000
11 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 330 000
12 Årskostnader för industriell krigsberedskap, förslagsanslag ................................. 700 000
13 Engångskostnader för industriell krigsberedskap,
reservationsanslag........................... 4 600 000
14 Armétygförvaltningens anstalter: Avlöningar, förslagsanslag .................................. 8 020 000
Arméintendenturförvaltningen:
15 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 470 000
16 Omkostnader, förslagsanslag.......... 269 000
17 Arméintendenturförvaltningens anstalter: Avlöningar, förslagsanslag......................... 3 945 000
Marinförvaltningen:
18 Avlöningar, förslagsanslag................... 13 400 000
19 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 125 000
* Beräknat belopp.
2 950 000 2 950 000
8 135 000
1 370 000
11 220 000
42 200 000
7 684 000
14 525 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
21 Flygförvaltningen:
20 Avlöningar, förslagsanslag................... 31 576 000
21 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 485 000
22 Datamaskiner m. m., reservationsanslag ........ 4 100 000
Försvarets förvaltningsdirektion:
23 Avlöningar, förslagsanslag................... *242 000
24 Omkostnader, förslagsanslag................. *20 000
C. Förs vargkrafterna
Försvarsstaben
Försvarsstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *19 485 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *3 652 000
3 övningar, reservationsanslag................. *92 000
4 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag . 700 000
5 Anskaffning och underhåll av materiel, reservationsanslag ................................. *2 061 000
Armén
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
6 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ..................................... *279 400 000
7 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ..................................... 1 500 000
8 Avlöningar till personal i arméns reserver m. fl.,
förslagsanslag............................... 6 500 000
9 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... 85 000
10 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ..................................... 14 000 000
11 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag
12 Sjukvård, förslagsanslag.......................
13 Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
Expenser m. m.:
14 Bränsle m. m., förslagsanslag................ 18 600 000
15 Telefon m. m., förslagsanslag................ 1 990 000
16 Övriga expenser m. m., reservationsanslag..... 1 105 000
Mathållning m. m.:
17 Mathållning, förslagsanslag................... 46 800 000
18 Furagering, förslagsanslag................... 2 100 000
Intendenturmateriel m. m.:
19 Beklädnad m. m., reservationsanslag.......... 51 375 000
20 Inventarier m. m., reservationsanslag......... 6 900 000
21 Tvätt, förslagsanslag........................ 4 060 000
övningar m. m.:
22 övningar m. m., reservationsanslag........... 38 000 000
23 ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag ....................................... 1 000
* Beräknat belopp.
37 161 000
262 000 122 557 000
25 990 000 25 990 000
301 485 000
53 600 000 3 300 000 10 420 000
21 695 000
48 900 000
62 335 000
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
24 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag....... 2 000 000
25 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag ..............................— 3 250 000
Anskaffning och vård av hästar m. m.:
26 Remontering, reservationsanslag.............. 1 000
27 Uttagning av hästar, förslagsanslag........... 70 000
28 Veterinärvård, reservationsanslag............. 65 000
29 Hundväsendet, reservationsanslag............. 71 000
Tygmateriel m. m.:
30 Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag ..................................... 317 000 000
31 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag ..................................... 68 700 000
32 Förhyrning av motorfordon m. m............. 4 250 000
33 Uttagning av motorfordon och motorredskap,
förslagsanslag................................160 000
Hemvärnet:
34 Hemvärnets avlöningar, förslagsanslag........ 960 000
35 Hemvärnets omkostnader, förslagsanslag...... 690 000
36 Hemvärnets intendenturmateriel m. m., reservationsanslag ................................. 550 000
37 Hemvärnets övningar, reservationsanslag...... 2 150 000
38 Hemvärnets tygmateriel m. m., reservationsanslag ....................................... 4 510 000
Marinen
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
39 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ..................................... *106 800 000
40 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ..................................... 135 000
41 Avlöningar till personal i marinens reserver,
förslagsanslag............................... 2 300 000
42 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... 85 000
43 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ..................................... 3 785 000
44 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag
45 Sjukvård, förslagsanslag.......................
46 Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
Expenser m. m.:
47 Bränsle m. m., förslagsanslag................ 7 600 000
48 Telefon m. m., förslagsanslag................ 1 125 000
49 Övriga expenser m. m., reservationsanslag..... 380 000
50 Mathållning, förslagsanslag.....................
Intendenturmateriel m. m.:
51 Beklädnad m. m., reservationsanslag.......... 7 620 000
52 Inventarier m. m., reservationsanslag......... 1 500 000
53 Tvätt, förslagsanslag........................ 1 130 000
övningar m. m.:
54 övningar m. m., reservationsanslag........... 23 300 000
* Beräknat belopp.
43 251 000
207 000
390 110 000
8 860 000 944 163 000
113 105 000 11 200 000 960 000 2 735 000
9 105 000 15 500 000
10 250 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1961
23 Beräknat belopp.
24 Kungl, Maj.ts proposition nr 1 år 1961
Bidrag och understöd:
87 Understöd åt privatflyget, reservationsanslag ... 366 000
1 202 064 000
2 565 867 000
D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål
Krigsarkivet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 482 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 37 000
3 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag ....................................... 3 000
4 Inredning av vissa arkivaliemagasin, reservationsanslag....................................... 35 000 557 000
Armémuseum:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... 274 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................. 89 000
7 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag ....................................... 15 000 378 000
Försvarets forskningsanstalt:
8 Avlöningar, förslagsanslag................... 10 400 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................. 945 000
10 Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag .. 36 000 000
11 Engångsanskaffning av viss utrustning, reservationsanslag ................................. 4 000 000 51 345 000
Försvarshögskolan:
12 Avlöningar, förslagsanslag................... 323 000
13 Omkostnader, förslagsanslag................. 58 000 381000
Krigshögskolan:
14 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 100 000
15 Omkostnader, förslagsanslag............... *1 300 000
16 Övningar, reservationsanslag.................. *600 000 4 000 000
Försvarets läroverk:
17 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 260 000
18 Omkostnader, förslagsanslag................. 90 000 1 350 000
Försvarets brevskola:
19 Avlöningar, förslagsanslag................... 231 000
20 Omkostnader, förslagsanslag................. 44 000 275 000
Försvarets sjukvårdsförråd:
21 Avlöningar, förslagsanslag................... 600 000
22 Omkostnader, förslagsanslag................. 115 000 715 000
Garnisonssjukhusen:
23 Avlöningar, förslagsanslag................... *213 000
24 Omkostnader, förslagsanslag................. *60 000 273 000
Militärapoteket:
25 Avlöningar, förslagsanslag................... 720 000
26 Omkostnader, förslagsanslag................. 44 000 764 000
Försvarets tandvård:
27 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 272 000
28 Omkostnader, förslagsanslag................. 280 000 2 552 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
25 Militärpsykologiska institutet:
29 Avlöningar, förslagsanslag.................... 465 000
30 Omkostnader, förslagsanslag.................. 124 000
Centrala värnpliktsbyrån:
31 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 004 000
32 Omkostnader, förslagsanslag................. 412 000
Militärmusiken:
33 Avlöningar, förslagsanslag ..................... 10 300 000
34 Reseersättningar m. m., förslagsanslag.......... 320 000
35 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 140 000
Anskaffning av viss materiel m. m.:
36 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.......... 1 775 000
37 Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m.,
reservationsanslag........................... 3 000 000
38 Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag 10 000 000
39 Anskaffning av taggtråd, reservationsanslag ... 100 000
40 Järnvägskrigsbromateriel, reservationsanslag ... 3 000 000
41 Familjebidrag, förslagsanslag...................
Personalvårdsverksamhet m. m.:
42 Försvarets personalvård: Avlöningar, förslagsanslag...................................... 1 220 000
43 Försvarets personalvård: Omkostnader, förslagsanslag ..................................... 250 000
44 Soldathemsverksamhet, reservationsanslag...... 180 000
45 Fritidsundervisning m. m., reservationsanslag . . 340 000
Bidrag och understöd:
46 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reservationsanslag ............................... 2 630 000
47 Lottaorganisationen, reservationsanslag........ 930 000
48 Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag ..................................... 80 000
49 Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsanslag ....................................... 15 000
50 Frivilliga skytteväsendet, reservationsanslag ... 1 800 000
51 Understöd åt vissa föreningar m. m.......... 53 000
Vissa övriga gemensamma ändamål:
52 Inskrivningskostnader, förslagsanslag.......... 1 300 000
53 Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag 540 000
54 Reseersättningar till värnpliktiga m. fl., förslagsanslag .................................... 8 000 000
55 Underbefälsrekrytering, förslagsanslag.......... 115 000
56 Vissa civilanställningsåtgärder, förslagsanslag.... 1 500 000
57 Vidareutbildning av viss civil personal, reservationsanslag ................................ 250 000
58 Försvarsupplysning, reservationsanslag........ 206 000
59 Försvarsfilm, reservationsanslag............... 530 000
60 Publikations- och blankettryck, förslagsanslag . 2 780 000
E. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag..... 32 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 410 000
589 000
1 416 000
10 760 000
17 875 000 34 500 000
1 990 000
5 508 000
15 221 000 150 449 000
442 000
62 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
8 9
18 19
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Kasernbyggnaders delfond, förslagsanslag ...... *103 300 000
Befästningars delfond, förslagsanslag.......... *29 020 000
Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk, förslagsanslag.....................
Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag____
Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag
Resestipendier, reservationsanslag...............
Vissa nämnder m. m., förslagsanslag............
Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag......................
Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. m., förslagsanslag..............
Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten till fast egendom, förslagsanslag.........
Täckande av vissa medelsbrister, förslagsanslag ... Borttagande av pansarhinder m. m., reservationsanslag .......................................
Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring m. m., förslagsanslag ... Omskolning av i militärtjänst skadade, förslagsanslag .......................................
Rationaliseringsförsök, reservationsanslag........
Prisundersökningar m. m.......................
Reglering av prisstegringar.....................
132 320 000
1 500 000 6 800 000 15 000 15 000 225 000
25 000
1 500 000
25 000 10 000
300 000
11 500 000
200 000 50 000 50 000 *60 000 000
214 977 000
Summa kronor 3 056 800 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
27 V. SOCIALDEPARTEMENTET
A. Socialdepartementet m. m.
Socialdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 590 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 103 000
3 Socialattachéer, förslagsanslag....................
4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ................................
5 Extra utgifter, reservationsanslag ................
B. Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. m.
Socialstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 436 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 820 000
3 Statistiska specialundersökningar, reservationsanslag ....................................... 1000
Statens socialvårdskonsulenter:
4 Avlöningar, förslagsanslag.................... 457 000
5 Omkostnader, förslagsanslag.................. 122 000
Arbetsdomstolen:
6 Avlöningar, förslagsanslag.................... 226 000
7 Omkostnader, förslagsanslag.................. 19 000
Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... 150 000
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. 25 000
C. Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.
1 Mödrahjälp, förslagsanslag......................
2 Mödrahjälpsnämnderna, förslagsanslag...........
3 Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor, reservationsanslag .........................
4 Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps-
och barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag......
5 Socialhjälp och barnavård för lappar, förslagsanslag ..........................................
6 Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad
av ålderdomshem, reservationsanslag ..............
7 Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem .....................................
8 Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag ....................................
9 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag.............
10 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag, förslagsanslag................
11 Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag, förslagsanslag......
1 693 000 245 000
1 000 000 100 000
3 038 000
5 257 000
579 000
245 000
175 000
6 256 000
6 000 000 160 000
250 000
6 500 000
250 000
10 000 000
117 000
70 000 798 000 000
2 800 000
18 000 000
28 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1961
12 Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem, reservationsanslag.........................
13 Bidrag till driften av barnhem, förslagsanslag ....
14 Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem..
15 Bidrag till driften av barnstugor, reservationsanslag .
16 Försöksverksamhet rörande daghem m. m., reservationsanslag ....................................
17 Bidrag till utbildning av förskollärare, reservationsanslag ........................................
18 Ferieresor för barn, förslagsanslag...............
19 Ferieresor för husmödrar, förslagsanslag..........
20 Bidrag till driften av semesterhem, förslagsanslag..
21 Stipendier för underlättande av husmoderssemes-
ter, reservationsanslag..........................
22 Bidrag till driften av barnkolonier m. m., reservationsanslag ....................................
Ungdomsvårdsskolorna:
23 Avlöningar, förslagsanslag.................... 10 687 000
24 Omkostnader, förslagsanslag.................. 5 462 000
25 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag .................................... 247 000
26 Anordnande och drift av provisoriska förläggningar,
reservationsanslag ............................ 750 000
27 Personalutbildning, reservationsanslag .......... 55 000
28 Bidrag till inackorderingshem m. m., reservationsanslag ........................................
D. Nykterhetsvård
Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmiss-
brukare:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 420 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 081 000
Statens inom mentalsjukvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare:
3 Avlöningar, förslagsanslag .................... 271 000
4 Omkostnader, förslagsanslag .................. 115 000
Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 145 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................... 782 000
7 Vårdavdelning i Fagersta, förslagsanslag........ 322 000
Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:
8 Avlöningar, förslagsanslag..................... 250 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................... 208 000
Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare:
10 Avlöningar, förslagsanslag .................... 1 066 000
11 Omkostnader, förslagsanslag .................. 480 000
300 000 1 800 000 64 000 4 900 000
100 000
825 000 1 600 000 900 000 480 000
1 000 000
1 700 000
17 201 000
227 000 878 244 000
2 501 000
386 000
2 249 000
458 000
1 546 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1961
12 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag. .
13 Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag ........................................
14 Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykter-
hetsvård m. m., förslagsanslag..................
15 Utbildning av nykterhetsvårdspersonal, reservations-
anslag ........................................
Länsnykterhetsnämnderna:
16 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 795 000
17 Omkostnader, förslagsanslag................... 553 000
18 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder, förslagsanslag ........................................
19 Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. m.........................................
20 Bidrag till Länkrörelsen........................
E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet
Arbetsmarknadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 8 808 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 402 000
Den offentliga arbetsförmedlingen och sjömanshusen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 34 725 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 8 655 000
5 Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsanslag ..........................................
6 Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder, reservations-
anslag, därav förslagsvis 110 000 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen..............
7 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds-
verksamhet, reservationsanslag..................
8 Statens arbetsklinik i Stockholm, reservationsanslag
9 Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade, reservationsanslag ........................
10 Bidrag till driften av verkstäder för handikappade,
förslagsanslag................................
11 Bidrag till vissa omskolningskurser m. m., förslagsanslag ........................................
12 Understöd åt flyktingar m. m., förslagsanslag.....
13 Bidrag till De blindas förening..................
14 Bidrag till De vanföras riksförbund..............
15 Bidrag till Hörselfrämjandets rehabiliteringscentral..
F. Bostadsbyggande m. m.
Bostadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 583 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 796 000
850 000
21 000 000 1 000 000 80 000
2 348 000
17 000 000
83 000 200 000
49 701 000
10 210 000
43 380 000
69 000 000
280 000 000
1 000 600 000
3 000 000
3 100 000
70 000 000 3 500 000 515 000 150 000 85 000
488 541 000
5 379 000
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
Länsbostadsnämnderna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 5 162 000
4 Omkostnader, förslagsanslag...................741 000
5 Ränteeftergifter å vissa bostadslån m. m., förslagsanslag ........................................
6 Bostadsrabatter, förslagsanslag..................
7 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet, reservationsanslag ................................
8 Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag ....................................
9 Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande
byggnadstekniska frågor, reservationsanslag.......
10 1960 års bostadsräkning, reservationsanslag........
11 Byggnadsforskning ................................
12 Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag .
13 Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler .........................................
14 Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler,
reservationsanslag..............................
Statens bosättningslån:
15 Ersättning åt ortsombud, förslagsanslag........ 60 000
16 Ersättning åt riksbanken, förslagsanslag....... 260 000
G. Sjukförsäkring, folkpensionering m. m.
Försäkringsrådet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *717 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *32 000
Riksförsäkringsanstalten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *8 057 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *733 000
Pensionsstyrelsen:
5 Avlöningar, förslagsanslag .................... *7 800 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................... *2 100 000
7 Pensionsstyrelsens ortsombud, förslagsanslag...... *635 000
8 Bidrag till sjukkassor m. m., förslagsanslag
9 Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m., förslagsanslag...................
10 Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående
ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m., förslagsanslag...........................
11 Bidrag till folkpensioner m. m., förslagsanslag ......
12 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,
förslagsanslag..................................
13 Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet, reservationsanslag ..........................
H. Arbetarskydd
Arbetarskyddsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 985 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 263 000
5 903 000
260 000 000 150 000 000
29 000 000
9 000 000
1 000 3 350 000 530 000 81 000
30 000
300 000
320 000 468 894 000
749 000
8 790 000
10 535 000 285 000 000
760 000
3 400 000 2 496 000 000
5 100 000
16 900 000 2 827 234 000
2 248 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
31 Yrkesinspektionen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 003 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 006 000 5 009 000
5 Undervisnings- och upplysningsverksamhet på ar- ~
betarskyddets område.......................... 100 000
6 Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt
arbetarskyddslagen, förslagsanslag............... 6 000
7 363 000
I. Diverse
1 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag............ 5 639 000
2 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,
förslagsanslag................................. 173 000
Statens hyresråd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 982 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 88 000 1 070 000
5 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag ........................................ 9 000
6 Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar
m. fl., förslagsanslag........................... 50 000
7 Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag ........................................ 1 035 000
7 976 000
Summa kronor 4 722 247 000
32 A.
4 B.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET Kommunikationsdepartementet
1 644 000
600 000 115 000 2 359 000
13 101 000
36 635 000 300 000
875 000 50 911 000
Vägunderhåll och vägbyggnader
Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare:
Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen..................
Byggande av riksvägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen............
Byggande av länsvägar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen..........
Byggande av ödebygdsvägar, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen......
Byggande av storbroar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen............
Vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ..........
375 000 000 210 000 000 145 000 000 10 000 000 15 000 000
20 000 000 775 000 000
Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 544 000
Omkostnader, förslagsanslag.................. 100 000
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ...............................
Extra utgifter, reservationsanslag...............
Väg- och vattenbyggnadsväsendet
Väg- och vattenbyggnadsverket
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... 11 386 000
Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 1 715 000
V ägförvaltningarna:
Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... 31 396 000
Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 5 239 000
De lokala vägnämnderna m. m., förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen............
Beglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen........
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1961
33 Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som är väghållare:
1 026 802 000
Vatten- och avloppsledningar
20 Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar, reservationsanslag .................................. 45 000 000
1 122 713 000
C. Vägtrafikväsendet
Statens bilinspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot auto-
mobilskattemedlen........................... 3 809 000
2 Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... 1 234 000
3 Utrustning, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... 50 000 5 093 000
4 Registrering av motorfordon, förslagsanslag...... 1 000
5 Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar, reservationsanslag, att avräknas mot auto-
rnobilskattemedlen............................. 6 000 000
6 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen............ 500 000
Statens biltrafiknämnd:
7 Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ........................... 573 000
8 Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... 58 000 631 000
3 tlihang till riksdagens protokoll 1961. t samt. Nr 1
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
9 Statens trafiksäkerhetsråd m. m., förslagsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen.............. 203 000
10 Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning,
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ........................................ 550 000
11 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen ....................................... 800 000
13 778 000
D. Sveriges meteorologiska och hydr ologiska institut
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 5 458 000
2 Undervisning................................ 27 000
3 Omkostnader, förslagsanslag .................. 1 220 000
4 Underhåll av materiel m. m., förslagsanslag..... 541 000
5 Nyanskaffning av instrument m. m., reservationsanslag...................................... 105 000
6 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag........... 2 504 000
7 Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag____ 2 567 000 12 422 000
8 Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på
Grönland m. m., förslagsanslag.................. 880 000
13 302 000
E. Byggnadsväsendet
Byggnadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 718 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 559 000 5 277 000
Länsarkitektsorganisationen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 5 911 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 549 000 6 460 000
5 Bidrag till upprättande av regionplaner m. m.,
reservationsanslag.............................. 700 000
6 Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse
m. m. inom vissa strandområden, förslagsanslag ... 25 000
7 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag....................... 700 000
13 162 000
F. Tekniska institut
1 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen......................... 1 138 000
2 Statens väginstitut: Utrustning, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen......... 67 000
Statens geotekniska institut:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 177 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 703 000
5 Utrustning, reservationsanslag................. 50 000 1 930 000
3 135 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
35 G. Statens elektriska inspektion m. m.
Statens elektriska inspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 603 000
2 Omkostnader, förslagsanslag...................54 000
3 Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström, förslagsanslag..................................
H. Djurgårdsnänmden
D j urgår dsnämnden:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 184 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. .12 000
I. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... 2 855 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 3 140 000
3 Driftbidrag till statens järnvägar................
4 Bidrag till viss busstrafik, att avräknas mot automo-
bilskattemedlen................................
5 Ersättning till postverket för befordran av tjänste-
försändelser, förslagsanslag......................
6 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m., förslagsanslag...........................
7 Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m.,
reservationsanslag..............................
8 Viss beredskapsutrustning, reservationsanslag.......
Summa kronor
657 000
6 000 668 000
196 000 196 000
5 995 000 80 000 000
*2 000 000
46 000 000
115 000
50 000
_100 000
184 260 000 1 303 668 000
Beräknat belopp.
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
VII. FINANSDEPARTEMENTET
A. Finansdepartementet m. in.
Finansdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 219 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 161 000
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag .............................. 1 600 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag.................. 50 000
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
Kammarkollegiet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 383 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 105 000
Kammarrätten:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... 3 312 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 134 000
Statistiska centralbyrån:
5 Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet, förslagsanslag........................ 4 459 000
6 Kostnader för 1960 års folkräkning, reservationsanslag ......................................... 4 500 000
7 Kostnader för 1961 års jordbruksräkning, reservationsanslag .................................. 575 000
8 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 950 000
9 Särskilda undersökningar, reservationsanslag...... 250 000
10 Utredningsinstitutet, förslagsanslag............ 25 000
11 Maskincentralen, förslagsanslag................ 1000
12 Delegationen för statistikfrågor, reservationsanslag .. Folkbokföringen:
13 Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer, förslagsanslag .................................. 49 000
14 Ersättningar till Stockholm, Göteborg och Malmö
för vissa kostnader för folkbokföringen, förslagsanslag ....................................... 147 000
15 Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.,
förslagsanslag................................ 1 942 000
Konj unkturinstitutet:
16 Avlöningar, förslagsanslag..................... 648 000
17 Omkostnader, förslagsanslag .................. 122 000
18 Särskilda undersökningar, reservationsanslag..... 370 000
Statskontoret:
19 Avlöningar, förslagsanslag..................... 3 384 000
20 Omkostnader, förslagsanslag................... 461 000
7 030 000
7 030 000
1 488 000
3 446 000
11 760 000 220 000
2 138 000
1 140 000
3 845 000
Kungl. Maj:1s proposition nr 1 år 1961
37 Riksrevisionsverket:
21 Avlöningar, förslagsanslag...................... 4 127j000
22 Omkostnader, förslagsanslag.................... 660,000
Statskontoret och riksrevisionsverket:
23 Utrustning och inredning av nya lokaler m. m., reservationsanslag ................................
Matematikmaskinnämnden:
24 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 382 000
25 Omkostnader, förslagsanslag.................... 648 000
26 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 619 000
27 Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen, reservationsanslag ...............................
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket:
1 Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen, förslagsanslag....................... 4 319 000
2 Avlöningar till befattningshavare å tullstaten, förslagsanslag .................................. 71 592 000
3 Omkostnader, förslagsanslag................... 8 197 000
4 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag.. 600 000
Kontrollstyrelsen:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 636 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................... 284 000
7 Kontrollstyrelsens lokalförvaltning, förslagsanslag. 2 618 000
Mynt- och justeringsverket:
8 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 920 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................... 197 000
10 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag .................................. 30 000
Statens justerare:
11 Avlöningar, förslagsanslag..................... 891 000
12 Omkostnader, förslagsanslag................... 118 000
Riksskattenämnden:
13 Avlöningar, förslagsanslag..................... 751 000
14 Omkostnader, förslagsanslag................... 86 000
15 Avsättning till bankinspektionens fond, förslagsanslag ........................................
16 Avsättning till fondinspektionens fond, förslagsanslag
17 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond, förslagsanslag ..................................
18 Avsättning till sparbanksinspektionens fond, förslagsanslag ........................................
19 Revision av sparbankernas förvaltning, förslagsanslag
20 Stämpelomkostnader, förslagsanslag..............
21 Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag ..
22 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörden, förslagsanslag..................
23 Anmärkningsarvoden, förslagsanslag..............
4 787 000
500 000
3 649 000
700 000 33 673 000
84 708 000
5 538 000
2 147 000
1 009 000
837 000
375 000 70 000
100 000
400 000 410 000 1 060 0O0 18 500 000
8 800 000 1 000
123 955 000
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
D. Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter m. m.
1 Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag ........................................ 37 000 000
2 Städers friheter, förslagsanslag................... 30 000
3 Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., förslagsanslag ........................................ 16 500 000
4 Skatteersättning till kommunerna, förslagsanslag .. 540 000 000
593 630 000
E. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag....... 1 241 000
2 Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 523 000 1 764 000
3 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag..................... 210 000
4 Vissa kostnader för internationell representation,
reservationsanslag................................ 1 000
5 Upplysningsarbete rörande samhällsekonomiska frågor
m. m., reservationsanslag........................ 1 000
6 Bidrag till Föreningen fruktdrycker.............. 25 000
7 Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion, reservationsanslag ........................................ 1 000 000
8 Bidrag till vanföra ägare av motorfordon, förslagsanslag 1 000 000
4 001 000
Summa kronor 762 189 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1961
39 VIII. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET A. Ecklesiastikdepartementet
Ecklesiastikdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 305 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 141 000
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
4 Extra utgifter, reservationsanslag................
B. Allmänna kultur- och bildningsändamål
Konst, litteratur, musik m. m.
1 Stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet ..........................................
2 Stipendier åt författare av hög litterär förtjänst ....
3 Bidrag till samfundet De nio ....................
4 Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg......
5 Teaterrådet, förslagsanslag ......................
Statens biografbyrå:
6 Avlöningar, förslagsanslag...................... 217 000
7 Omkostnader, förslagsanslag.....................16 000
8 Bidrag till barnfilmkommittén, reservationsanslag ...
Arkiv, bibliotek, museer m. m.
Riksarkivet:
9 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 385 000
10 Omkostnader, förslagsanslag................... 116 000
11 Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservationsanslag .................................. 9 000
12 Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som är
av vikt för fäderneslandets historia, reservationsanslag ...................................... 2 000
Landsarkiven:
13 Avlöningar, förslagsanslag .................... 1 129 000
14 Omkostnader, förslagsanslag .................. 153 000
15 Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservationsanslag .................................. 6 000
16 Bokbindning och konservering av arkivalier, reservationsanslag .................................13 000
Ortnamnskommissionen:
17 Avlöningar, förslagsanslag...................... 183 000
18 Omkostnader, förslagsanslag .................. 19 000
19 Insamling och bearbetning av vetenskapligt material, reservationsanslag........................ 41 000
20 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 36 000
* Beräknat belopp.
2 446 000
1 700 000 330 000
4 476 000
*2 017 000 100 000 10 000 7 000 10 000
233 000 35 000 2 412 000
1 512 000
1 301 000
279 000
40 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1961
Landsmålsarkiven:
21 Avlöningar, förslagsanslag .................... 426 000
22 Omkostnader, förslagsanslag .................. 24 000
23 Insamling och bearbetning av vetenskapligt material, reservationsanslag........................ 81 000
Kungl. biblioteket:
24 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 887 000
25 Omkostnader, förslagsanslag................... 508 000
26 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . .. 530 000
27 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, förslagsanslag ........................................
28 Bokinköp och bokbindning vid statens psykologisk-
pedagogiska bibliotek, reservationsanslag..........
Stifts- och landsbiblioteken:
29 Avlöningar, förslagsanslag..................... 408 000
30 Omkostnader, förslagsanslag................... 11 000
3? Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ........................................ 85 000
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.
32 Avlöningar, förslagsanslag.......... 2 296 000
33 Omkostnader, förslagsanslag........ 376 000
34 Inredning och utrustning, reservationsanslag .......................... 50 000 2 722 000
35 Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen, förslagsanslag...................... 670 000
Statens historiska museum m. m.:
36 Underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag ................................ 56 000
Riksantikvarieämbetet:
37 Vård och underhåll av fornlämningar
och bvggnadsminnesmärken, reservationsanslag ...................... 285 000
38 Fornminnesinventering, reservationsanslag ............................ 174 000 459 000
Nationalmuseet:
39 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 351 000
40 Omkostnader, förslagsanslag................... 189 000
41 Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag ................................ 296 000
Livrustkammaren:
42 Avlöningar, förslagsanslag..................... 309 000
43 Omkostnader, förslagsanslag................... 37 000
Naturhistoriska riksmuseet:
44 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 587 000
45 Omkostnader, förslagsanslag................... 198 000
46 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 230 000
Statens etnografiska museum:
47 Avlöningar, förslagsanslag..................... 226 000
48 Omkostnader, förslagsanslag................... 73 000
531 000
2 925 000 72 000 27 000
504 000
3 907 000
1 836 000
346 000
2 015 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
49 Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag .............................. 6 000
50 Medelhavsmuseet, förslagsanslag.................
51 Bidrag till nordiska museet.....................
52 Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund........
53 Bidrag till musikhistoriska museet...............
54 Bidrag till Drottningholms teatermuseum.........
55 Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet............
56 Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem
57 Bidrag till Varbergs museum.....................
58 Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker, reservationsanslag ....................
59 Bidrag till nämnden för svensk språkvård..........
Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksamhet m. m.
60 Bidrag till folkbibliotek, förslagsanslag ............
61 Bidrag till föreläsningsverksamhet................
62 Resekostnadsersättning åt föreläsare, förslagsanslag. .
63 Bidrag till föreläsningsförmedling och konsulentverksamhet ......................................
64 Bidrag till studieförbund........................
65 Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag ....
66 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reservationsanslag ........................................
67 Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ..........
68 Utbildning av ungdomsledare, reservationsanslag ....
69 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, förslagsanslag ..........................................
70 Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer ....................................
71 Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervis-
ning, reservationsanslag..........................
72 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reservationsanslag ....................................
73 Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet..........
74 Bidrag till framställning av blindskrifter och talböcker
för blinda, reservationsanslag ....................
75 Bidrag till kulturell verksamhet bland döva........
76 Bidrag till Hörselfrämjandet ....................
Internationellt-kulturellt samarbete
77 Främjande av internationellt-kulturellt samarbete,
reservationsanslag ..............................
78 Kostnader för Sveriges medlemskap i UNESCO m. m.,
förslagsanslag..................................
79 Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar, förslagsanslag..........
80 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag. . ..
81 Bidrag till svenska institut i utlandet m. m.........
82 Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet i Paris ............................
305 000 141 000 655 000 93 000 47 000 43 000 10 000 15 000 25 000
150 000 20 000
16 759 000
7 236 000 885 000 300 000
223 000 2 745 000 13 500 000
229 000 300 000 1 500 000
5 400 000
771 000
897 000
1 607 000 15 000
153 000 12 000 70 000
35 843 000
438 000
1 250 000
46 000
250 000 135 000
11 000
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
83 Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen
av S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m.......... 7 000
84 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsanslag .................................... 555 000
85 Stipendieverksamhet vid svenskhemmet Voksenåsen,
reservationsanslag .............................. 40 000
2 732 000 57 746 000
C. Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 258 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 166 000
3 Kostnader för skogsbiträden, förslagsanslag..... 1 000
4 Iordningställande av ett arkivrum för domkapitlet
och stiftsnämnden i Växjö .................... 5 000 1 430 000
5 Kleresistaten, förslagsanslag..................... 8 000
6 Vissa ersättningar till kyrkofonden............... 5 051 000
7 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag .................................... 88 000
8 Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med
finska och lapska språken....................... 6 000
9 Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka, reservationsanslag ............................ 25 000
10 Ersättningar till kyrkor, förslagsanslag............ 100 000
11 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord, förslagsanslag............................. 1 000
12 Bidrag till svenska ekumeniska nämnden......... 25 000
6 784 000
D. Skolväsendet
Centrala och regionala myndigheter m. m.
Skolöverstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag...................... 6 254 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................... 965 000 7 219 000
Överstyrelsen för yrkesutbildning:
3 Avlöningar, förslagsanslag...................... 4 534 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................... 543 000 5 077 000
Länsskolnämnderna:
5 Avlöningar, förslagsanslag...................... 4 732 000
6 pt Omkostnader, förslagsanslag.................... 994 000 5 726 000
7 Läroboksnämnden, förslagsanslag ................ 92 000
8 x Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlan-
| det, förslagsanslag.............................. 1000
9 Bidrag till skolbibliotek, förslagsanslag............ 4 091 000
10 Bidrag till vissa särskilda skoländamål, reservationsanslag .......................................... 323 000
22 529 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961 Försöksverksamhet m. m.
11 Försöksverksamhet inom det allmänna skolväsendet,
reservationsanslag ..............................
Statens försöksskola i Linköping:
12 Avlöningar, förslagsanslag...................... 1 281 000
13 Omkostnader, förslagsanslag.................... 45 000
14 Yrkespedagogisk reformverksamhet, reservationsanslag
Det obligatoriska skolväsendet Folkskolor m. m.:
15 Bidrag till driften av folkskolor m. m., förslagsanslag ...................................... 833 000 000
16 Bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem
eller enskilda hem, förslagsanslag............... 1 900 000
17 Bidrag till anordnande av skolskjutsar, förslagsanslag...................................... 52 000 000
18 Försökskostnadsbidrag, förslagsanslag.......... 8 075 000
19 Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid folk-
och småskolor, förslagsanslag.................. 30 000
20 Anordnande av kombinerad korrespondens- och
radioundervisning, reservationsanslag........... 630 000
21 Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste
gränsorter m. m., reservationsanslag............ 240 000
22 Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna........ 50 000
Nomadskolor:
23 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 400 000
24 Omkostnader, förslagsanslag................... 607 000
25 Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn,
förslagsanslag................................ 81 000
Statens blindskolor m. m.:
26 Avlöningar, förslagsanslag..................... 3 153 000
27 Omkostnader, förslagsanslag................... 831 000
Statens dövskolor m. m.:
28 Avlöningar, förslagsanslag..................... 5 629 000
29 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 909 000
30 Engångsanskaffning av utrustning m. m., reservationsanslag .................................. 410 000
31 Bidrag till vissa skolor och skolhem för döva barn,
förslagsanslag.................................
32 Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare,
förslagsanslag..................................
Realskolor och gymnasier m. m.
Allmänna läroverken:
33 Avlöningar, förslagsanslag..................... 239 275 000
34 Omkostnader, förslagsanslag................... 13 859 000
35 Bidrag till driften av högre kommunala skolor, förslagsanslag ....................................
36 Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m., förslagsanslag ........................................
2 040 000
1 326 000 250 000
3 616 000
895 925 000
2 088 000
3 984 000
7 948 000
477 000
213 000 910 635 000
253 134 000 52 868 000 913 000
44 Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1961
Privatläroverk:
37 Bidrag till vissa privatläroverk, förslagsanslag .. 11 750 000
38 Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk,
förslagsanslag................................ 35 000
39 Bidrag till vissa internatläroverk, förslagsanslag.. 770 000 12 555 000
40 Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk
m. fl. läroanstalter, förslagsanslag................ 34 000
41 Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter,
reservationsanslag.............................. 160 000
42 Vissa kostnader för student- och realexamina, förslagsanslag .................................... 950 000
Högre tekniska läroverk:
43 Avlöningar, förslagsanslag..................... 20 835 000
44 Omkostnader, förslagsanslag................... 2 227 000
45 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... 2 500 000
4 6 Föreläsningar och fortbildningskurser, reservationsanslag ...................................... 60 000 25 622 000
47 Bidrag till handelsgymnasier, förslagsanslag........ *4 343 000
48 Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen, förslagsanslag ........................................ 50 000
350 629 000
Yrkesskolor m. m.
Konstfackskolan:
49 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 531 000
50 Omkostnader, förslagsanslag ... ............... 200 000
51 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag.. 85 000 1 816 000
52 Bidrag till driften av centrala yrkesskolor, förslagsanslag ........................................ 27 000 000
53 Bidrag till driften av lokala yrkesskolor, förslagsanslag ........................................ 92 000 000
54 Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m........... 100 000
55 Bidrag till textilinstitutet i Borås, förslagsanslag ... 285 000
56 Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping, förslagsanslag.......................... 200 000
57 Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av
elektriska installatörer, förslagsanslag............. 80 000
58 Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter, reservationsanslag.................... 60 000
59 Kurser för utbildning av preparatriser m. m..... 63 000
60 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m., förslagsanslag....................... 1 552 000
61 Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov, reservationsanslag...................... 20 000
62 Resestipendier för yrkesutbildning, reservationsanslag 84 000
123 260 000
Folkhögskolor
Folkhögskolor:
63 Bidrag till driften av folkhögskolor, förslagsanslag 18 808 000
64 Bidrag till arvoden åt skolläkare, förslagsanslag_44 000 18 852 000
18 852 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1961
46 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1961
18 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag...................... 615 000
Göteborgs universitet:
19 Avlöningar, förslagsanslag .................... 13 249 000
20 Omkostnader, förslagsanslag.................... 1 064 000
21 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1600 000
22 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ...................................... 210 000
23 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag ...................... 460 000
24 Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid
medicinska fakultetens bibliotek, förslagsanslag.. 104 000
Stockholms universitet:
25 Avlöningar, förslagsanslag..................... 16 044 000
26 Omkostnader, förslagsanslag................... 990 000
27 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 630 000
28 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ...................................... 490 000
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
29 Avlöningar, förslagsanslag..................... 11 618 000
30 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 020 000
31 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 785 000
32 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag 210 000
33 Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag .................................. 125 000
Medicinska högskolan i Umeå:
34 Avlöningar, förslagsanslag .................... 3 096 000
35 Omkostnader, förslagsanslag .................. 232 000
36 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 416 000
37 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag 70 000
38 Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag .................................150 000
Tandläkarhögskolan i Stockholm:
39 Avlöningar, förslagsanslag..................... 6 369 000
40 Omkostnader, förslagsanslag................... 935 000
41 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 206 000
42 Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ...................................... 36 000
43 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ................................ 215 000
Tandläkarhögskolan i Malmö:
44 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 036 000
45 Omkostnader, förslagsanslag................... 613 000
46 Materiel m. m., reservationsanslag............. 141 000
47 Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ...................................... 22 000
48 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ................................ 140 000
Tandläkarhögskolorna:
49 Lärarkliniker, förslagsanslag...................
Farmaceutiska institutet:
50 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 472 000
30 693 000
16 687 000
19 154 000
14 758 000
3 964 000
7 761 000
4 952 000 120 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
51 Omkostnader, förslagsanslag.................... 142 000
52 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 328 000
53 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag 20 000
54 Bidrag till handelshögskolan i Stockholm..........
55 Bidrag till handelshögskolan i Göteborg, förslagsanslag
56 Bidrag till socialinstituten, förslagsanslag ..........
57 Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg................................
58 Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göteborg ........................................
59 Vidareutbildning av läkare, reservationsanslag......
60 Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor, förslagsanslag........................
61 Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal och social tjänst, reservationsanslag ....
62 Bidrag till den internationella engelskspråkiga kurs-
verksamheten vid Stockholms universitet, reservationsanslag ....................................
Tekniska högskolorna
Tekniska högskolan i Stockholm:
63 Avlöningar, förslagsanslag, därav 121 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen....... 18 401 000
64 Omkostnader, förslagsanslag................... 2 124 000
65 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 963 000
66 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag 1 425 000
67 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag......................... 160 000
68 Resebidrag till studerande.................... 75 000
Chalmers tekniska högskola:
69 Avlöningar, förslagsanslag..................... 13 854 000
70 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 104 000
71 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 728 000
72 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag 950 000
73 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag........................ 160 000
74 Resebidrag till studerande.................... 40 000
75 Högre teknisk utbildning och forskning i Lund ....
Högre konstnärlig utbildning
Akademien för de fria konsterna med konsthög-
skolan:
76 Avlöningar, förslagsanslag..................... 599 000
77 Omkostnader, förslagsanslag................... 109 000
78 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag. . 100 000
Musikaliska akademien med musikhögskolan:
79 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 027 000
80 Omkostnader, förslagsanslag................... 107 000
* Beräknat belopp.
1 962 000 *562 000 *735 000 1 163 000
12 000
29 000 60 000
50 000
40 000
90 000 135 683 000
24 148 000
17 836 000 *1 303 000 43 287 000
808 000
48 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1961
81 Inköp och bindning av böcker och musikalier samt
underhåll och vård av instrument, reservationsanslag .......................................51 000
82 Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg........
Gemensamt för universitet och högskolor
83 Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer, förslagsanslag ....................................
84 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden,
förslagsanslag..................................
85 Resestipendier åt lärare m. fl., reservationsanslag..
86 Gästföreläsningar, reservationsanslag ..............
87 Extra utgifter vid universitet och högskolor, reservationsanslag ....................................
Vissa forskningsändamål
88 Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga
verksamhet m. m., reservationsanslag..............
89 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier, reservationsanslag ......................
90 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, förslagsanslag ....................................
91 Anslag till vissa forskningsråd m. m...............
92 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, förslagsanslag ....................................
93 Bidrag till vetenskaplig verksamhet vid vetenskapsakademien, förslagsanslag ......................
94 Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik,
förslagsanslag..................................
Flyg- och navalmedicinska nämnden:
95 Avlöningar, förslagsanslag..................... 576 000
96 Omkostnader, förslagsanslag................... 26 000
97 Flyg- och navalmedicinsk forskning, reservationsanslag ...................................... 200 000
98 Särskilda forskartjänster, förslagsanslag............
99 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut ..
100 Bidrag till internationella meteorologiska institutet i
Stockholm ....................................
Inredning och utrustning
Inredning och utrustning av nya lokaler:
101 Uppsala universitet, reservationsanslag .......... 1 777 000
102 Lunds universitet, reservationsanslag ............ 1 700 000
103 Göteborgs universitet, reservationsanslag ........ 3 705 000
104 Stockholms universitet, reservationsanslag........ 360 000
105 Karolinska mediko-kirurgiska institutet, reservationsanslag .................................. 300 000
106 Medicinska högskolan i Umeå, reservationsanslag .. 2 800 000
107 Farmaceutiska institutet, reservationsanslag...... 92 000
* Beräknat belopp.
2 185 000 135 000
3 128 000
130 000
700 000 105 000 160 000
1 080 000
2 175 000
3 425 000
5 000 000
675 000 *21 872 000
3 300 000
516 000
240 000
802 000 1 192 000 269 000
130 000 37 421 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
108 Tekniska högskolan i Stockholm, reservationsanslag
109 f Chalmers tekniska högskola, reservationsanslag ....
110 Musikaliska akademien med musikhögskolan, reservationsanslag ................................
F. Lärarutbildning
Klass- och ämneslärarutbildning
Lärarhögskolan i Stockholm:
1 Avlöningar, förslagsanslag....................
2 Omkostnader, förslagsanslag..................
3 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag......
Lärarhögskolan i Malmö:
4 Avlöningar, förslagsanslag.....................
5 Omkostnader, förslagsanslag...................
6 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ......
7 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................
Folkskoleseminarierna:
8 Avlöningar, förslagsanslag ....................
9 Omkostnader, förslagsanslag....................
10 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag........
11 Utrustning, reservationsanslag..................
12 Vidareutbildning av folkskol)ärare, reservationsanslag
13 Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.,
förslagsanslag..................................
14 Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva, förslagsanslag ....................................
Övnings- och yrkeslärarutbildning
Gymnastiska centralinstitutet:
15 Avlöningar, förslagsanslag.....................
16 Omkostnader, förslagsanslag...................
17 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.......
Seminarier för huslig utbildning:
18 Avlöningar, förslagsanslag......................
19 Omkostnader, förslagsanslag....................
20 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag........
21 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ..................................
22 Slutreglering av bidrag till vissa seminarier för huslig
utbildning, förslagsanslag........................
Slöjdlärarseminariet:
23 Avlöningar, förslagsanslag.....................
24 Omkostnader, förslagsanslag.....................
25 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.......
26 Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning ................................
27 Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag ....................................
* Beräknat belopp.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 1
148 000 *4 250 000
80 000 15 212 000
15 212 000 287 973 000
6 145 000 414 000 100 000
2 471 000 90 000 60 000
260 000
29 584 000 2 214 000 400 000 500 000
6 659 000
2 881 000
32 698 000 910 000
5 363 000
398 000 48 909 000
704 000 178 000
72 000 954 000
4 293 000 550 000 150 000
400 000 5 393 000
169 000
390 000 68 000
46 000 504 000
100 000 1 844 000
50 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
35 G.
8 9
12 H.
5 Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, förslagsanslag ................ 3 597 000
12 561 000
Fortbildning m. m.
Lärares fortbildning m. m., reservationsanslag ...... 2 500 000
Utbildning av lärare vid folkhögskolor, reservationsanslag .......................................... 47 000
Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag .......... 175 000
Kurser för personal m. fl. vid skolor för blinda och
döva, reservationsanslag.......................... 40 000
Resestipendier till vissa lärare i främmande språk, reservationsanslag ................................ 169 000
Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag ................................ 18 000
Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa i engelska, förslagsanslag ........ 170 000
3 119 000
64 589 000
Studiesociala ändamål
Studiehjälpsnämnden:
Avlöningar, förslagsanslag..................... *167 000
Omkostnader, förslagsanslag................... *34 000 201 000
Garantilånenämnden:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 93 000
Omkostnader, förslagsanslag................... 27 000 120 000
Studiebidrag och stipendier, förslagsanslag......... 105 000 000
Brevskolestipendier, reservationsanslag............. 1 000
Naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter, reseruutionsanstug.............. 22 615 000
Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
statlig kreditgaranti, förslagsanslag.............. *22 000 000
Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån, förslagsanslag........................ 200 000
Bidrag till anordnande av skolmåltider, förslagsanslag .......................................... 19 700 000
Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider, förslagsanslag............................ 200 000
Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem
vid högre läroanstalter, förslagsanslag............. 70 000
170 107 000
Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... 41 000
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 19 609 000
Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..... 2 283 000
Lunds universitets delfond, förslagsanslag....... 1 897 000 23 830 000
Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag............................ 26 000
28 856 000
* Beräknat belopp.
Summa kronor 2 135 647 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
51 IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
A. Jordbruksdepartementet m. m.
Jordbruksdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 436 000
2 Omkostnader, förslagsanslag..................100 000 1 536 000
Lantbruksattachéer:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 160 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 32 000 192 000
5 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag............................. 900 000
6 Extra utgifter, reservationsanslag...............177 000
2 805 000
B. Lantbruksstyrelsen
Lantbruksstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 659 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 517 000 4176 000
4 170 000
C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.
Lantbruksnämnderna:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 12 969 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 2 860 000
3 Utrustning, reservationsanslag............... 20 000
4 Utbildningskurser för viss personal, reservationsanslag .................................... 25 000 15 874 000
Bidrag till hushållningssällskapen:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... 8 833 000
6 Omkostnader, reservationsanslag............. 5 210 000 14 043 000
7 Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m., förslagsanslag ......................... 2 010 000
8 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., reservationsanslag ................................ 7 000 000
9 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, reservationsanslag .............................. 1 000
10 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag........................ 400 000
11 Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets
maskinlånefond, förslagsanslag................. 1 100 000
12 Statens avdikningsanslag, förslagsanslag........ 1 000 000
13 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag ................................ 5 000 000
14 Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i
Norrland m. m., reservationsanslag............. 3 300 000
15 Befrämjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag ...................................... 2 300 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1961
3 Materiel, reservationsanslag.................. *620 000
4 Nyanskaffning och underhåll av utrustning,
reservationsanslag........................... *258 000
5 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . *100 000
6 Lokal och fast försöksverksamhet, reservationsanslag .................................... *1 100 000
7 Jordbruksdriften vid statens försöksgårdar, förslagsanslag ................................ *1 000
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
8 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 093 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................. *830 000
10 Materiel, reservationsanslag.................. *48 000
11 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ............................ *100 000
12 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . *17 000
13 Trädgårdsekonomisk byrå, förslagsanslag..... *18 000
14 Lokal och fast försöksverksamhet, reservationsanslag .................................... *45 000
15 Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogs-
studerande, förslagsanslag.....................
16 Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rim-
forsa, förslagsanslag..........................
Lantbruksskolan vid Ultuna:
17 Avlöningar, förslagsanslag................... 160 000
18 Omkostnader, förslagsanslag................. 26 000
Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter:
19 Avlöningar, förslagsanslag................... 10 880 000
20 Driftkostnader, förslagsanslag................ 2 260 000
21 Bidrag till jordbrukets yrkesskolor, förslagsanslag
22 Särskilda utbildningskurser, reservationsanslag ...
23 Studiehjälp åt elever vid vissa lantbruksundervis-
ningsanstalter m. m., förslagsanslag............
24 Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruks-
undervisningsanstalter, reservationsanslag.......
25 Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning, reservationsanslag.....................
26 Reseunderstöd för studier på lantbrukets område,
reservationsanslag.............................
G. övrig forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område
1 Främjande av forskning på jordbrukets område
m. m., reservationsanslag......................
Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
2 Avlöningar, förslagsanslag................... 317 000
3 Omkostnader, förslagsanslag................. 115 000
4 Försöksverksamheten, reservationsanslag....... 50 000
5 Bidrag till jordbrukstekniska institutet........
6 Bidrag till Sveriges utsädesförening............
* Beräknat belopp.
10 754 000
3 151 000
121 000 321 000
186 000
13 140 000
373 000 136 000
2 700 000
3 000 000
165 000
75 000 34 122 000
1 605 000
482 000
325 000 *1 825 000
54 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
7 Bidrag till den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm........................
8 Bidrag till institutet för växtförädling av frukt
och bär.....................................
9 Bidrag till förädlingsarbeten med sojaväxter ....
10 Täckdikningsförsök m. m., reservationsanslag----
H. Veterinärväsendet m. m.
V eterinärstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 959 000
2 Omkostnader, förslagsanslag...................87 000
Veterinärstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 7 067 000
4 Omkostnader, förslagsanslag..................153 000
Statens veterinärmedicinska anstalt:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 057 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................. 801 000
7 Förekommande och hämmande av smittsamma
husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag........
8 Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos
nötkreaturen, förslagsanslag...................
9 Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård, förslagsanslag.......................
Veterinärhögskolan:
10 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 970 000
11 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 051 000
12 Materiel, reservationsanslag.................. 292 000
13 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ............................ 210 000
14 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . _43 000
Veterinärinrättningen i Skara:
15 Avlöningar, förslagsanslag................... 285 000
16 Omkostnader, förslagsanslag................. .1 000
I. Skogsväsendet
Skogsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 940 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. .177 000
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 15 980 000
4 Omkostnader, reservationsanslag.............. 4 145 000
5 Statens skogsförbättringsanslag, förslagsanslag ...
6 Vägbyggnader å skogar i enskild ägo, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen .
7 Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m., reservationsanslag......................
8 Kostnader för virkesmätning, förslagsanslag .... * Beräknat belopp.
*210 000
200 000 *20 000 167 000
4 834 000
1 046 000
7 220 000
3 858 000 *450 000 280 000 750 000
5 566 000
286 000
19 456 000
1 117 000
20 125 000 4 300 000
7 700 000
3 600 000 244 000
20 21
26 J.
13 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1961
55 Skogshögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag................... 1 429 000
Omkostnader, förslagsanslag................. 388 000
Materiel, reservationsanslag.................. 120 000
Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ............................ 65 000
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . 40 000 2 042 000
Statens skogsforskningsinstitut:
Avlöningar, förslagsanslag................... 2 581 000
Omkostnader, förslagsanslag................. 578 000
Utrustning, reservationsanslag............... 50 000
Riksskogstaxering och avverkningsstatistik, reservationsanslag ............................ 597 000
Skogsproduktforskning, reservationsanslag..... 87 000 3 893 000
Statens skogsmästarskola:
Avlöningar, förslagsanslag................... 175 000
Omkostnader, förslagsanslag................. 98 000
Stipendier, förslagsanslag.................... 60 000 333 000
Ersättning till domänverkets fond för utgifter vid statens skogsskolor m. m.:
Avlöningar, förslagsanslag................... 612 000
Omkostnader m. m., förslagsanslag.............669 000 1 281 000
Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor m. m., reservationsanslag ............... 105 000
Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m., förslagsanslag ...................................... 3 769 000
Ersättning till domänverkets fond för utgifter för
övertalig personal, förslagsanslag............... .366 000
48 875 000
Lantmäteri- och kartväsendet
Lantmäteristyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag................... 2 158 000
Omkostnader, förslagsanslag..................245 000
Lantmäteristaten:
Avlöningar, förslagsanslag................... 28 844 000
Omkostnader, förslagsanslag................. 5 707 000
Utrustning, reservationsanslag................400 000
Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal
m. fl., reservationsanslag......................
Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri-
och vägförrättningar m. m., förslagsanslag......
Rikets allmänna kartverk:
Avlöningar, förslagsanslag................... *5 906 000
Omkostnader, förslagsanslag................. *724 000
Kartarbeten m. m., reservationsanslag........ *2 146 000
Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag .................................... *2 506 000
Utrustning m. m., reservationsanslag......... *270 000
Utbildningskurser för viss personal, reservationsanslag .................................... *4 000
2 403 000
34 951 000 442 000 445 000
11 556 000
Beräknat belopp.
49 797 000
56 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
K. Fiskeriväsendet m. m.
Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
Fiskeristyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 470 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 533 000 2 003 000
Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
Vatteninspektionen:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 538 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 125 000 663 000
Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
5 Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet, reservationsanslag ............................ 1 000
Fiskeriintendenter m. m.:
6 Avlöningar, förslagsanslag................... 255 000
7 Omkostnader, förslagsanslag................. 27 000 282 000
8 Utbildning av fiskeritjänstemän, förslagsanslag .. 51 000
9 Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag ................................ 235 000
10 Statlig garanti för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten, m. m., förslagsanslag....... 10 000
11 Befrämjande av fiskefartygs förseende med radio-
telegraf- eller radiotelefonstation, reservationsanslag 65 000
12 Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island, reservationsanslag .................................. 50 000
13 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag 30 000
14 Bidrag vid fiskebåts- och fiskredskapsförsäkring,
förslagsanslag................................ 1 000
15 Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m.,
reservationsanslag............................. 25 000
16 Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobil-
skattemedlen................................ 785 000
17 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt
m. m., förslagsanslag......................... 2 500 000
6 701 000
L. Lappväsendet
Lappfogdarna m. fl.:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 561 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 188 000 749 000
749 000
M. Diverse
1 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .... 6 543 000
2 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag.......................... 610 000
3 Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m., förslagsanslag .................................. 30 000
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
57 Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:
Akademien, förslagsanslag................... 112 000
Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. m.,
förslagsanslag.............................. 80 000 192 000
Bidrag till svenska naturskyddsföreningen m. fl. . 135 000
Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund...... 225 000
Bidrag till viss lokal klubbverksamhet......... 100 000
Bidrag till ungdomsverksamhet på skogsbrukets
område..................................... 85 000
Bidrag till utgivande av vissa tidskrifter m. m.,
reservationsanslag............................. 30 000
Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m., förslagsanslag......................... 1 003 000
Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder
förslagsanslag................................ 164 000
Ersättningar för vissa besiktningar och syneför-
rättningar, förslagsanslag...................... 5 000
Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.,
förslagsanslag................................ 65 000
Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. m., förslagsanslag......................... 30 000
Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst, förslagsanslag......................... 3 000
9 220 000
Summa kronor 498 127 000
58 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
X. HANDELSDEPARTEMENTET
A. Handelsdepartementet
Handelsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 593 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 75 000
3 Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk-
ningen, förslagsanslag .......................... 40 000
4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag ..............................
5 Extra utgifter, reservationsanslag ................
B. Industri, hantverk och handel
Kommerskollegium:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 229 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 785 000
Bergsstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 340 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 44 000
Sprängämnesinspektionen:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 293 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 36 000
Statens hantverksinstitut:
7 Avlöningar till viss personal, förslagsanslag ...... 778 000
8 Vissa omkostnader, förslagsanslag .............. 69 000
9 Bidrag till kursverksamheten m. m., reservationsanslag ........................................ 400 000
10 Utrustning och inredning, reservationsanslag...... 180 000
11 Bidrag till företagareföreningar m. fl., reservationsanslag ......................................
12 Täckande av förluster i anledning av statlig garanti
för lån till hantverks- och industriföretag m. m., förslagsanslag................................
13 Bidrag till Sveriges standardiseringskommision... .
14 Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag ....
15 Bidrag till Svenska slöjdföreningen..............
16 Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder, reservationsanslag................
17 Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet, reservationsanslag ................................
€. Sveriges geologiska undersökning
Sveriges geologiska undersökning:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 637 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 011 000
3 Resor och fältarbeten, reservationsanslag ........ 154 000
1 708 000
600 000 140 000
2 448 000
5 014 000
384 000
329 000
1 427 000
1 100 000
500 000 566 000 55 000 50 000
1 600 000
700 000 11 725 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
4 Utrustning, reservationsanslag.................. 150 000
5 Malmletning, reservationsanslag ................ 1 991 000 5 943 000
5 943 000
D. Teknisk provnings- och försöksverksamhet
Statens provningsanstalt:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 221 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *137 000
3 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ............ *2 547 000
4 Utrustning, reservationsanslag.................. *300 000 4 205 000
Flygtekniska försöksanstalten:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 5 600 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 2 200 000
7 Utrustning, reservationsanslag................. 200 000 8 000 000
Statens skeppsprovningsanstalt:
8 Avlöningar, förslagsanslag...................... 1 003 000
9 Omkostnader, förslagsanslag.................... 144 000 1 147 000
13 352 000
£. Teknisk forskning
1 Statens tekniska forskningsråd, förslagsanslag____ 162 000
2 Teknisk forskning, reservationsanslag............ 5 600 000
3 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien........ 260 000
4 Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet, förslagsanslag ...................................... 1 473 000
5 Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet, förslagsanslag .................................. 270 000
6 Bidrag till Metallografiska institutet, förslagsanslag 22 000
7 Bidrag till Institutet för konserveringsforskning,
förslagsanslag................................ *593 000
8 Bidrag till Institutet för optisk forskning, förslagsanslag ...................................... 144 000
9 Bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet, förslagsanslag .................................. *110 000
10 Bidrag till Tekniska nomenklaturcentralen........ 15 000
8 649 000
F. Atomenergiverksamhet
1 Delegationen för atomenergifrågor, reservationsanslag ........................................ 150 000
2 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi, reservationsanslag...................... 102 000 000
3 Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag 6 000 000
108 160 000
G. Pris- och konkurrensförhållanden m. m.
Näringsfrihetsrådet:
1 Avlöningar, förslagsanslag...................... 146 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................... 10 000 156 000
* Beräknat belopp.
60 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1961
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
3 Avlöningar, förslagsanslag...................... *297 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................... *25 000
Statens pris- och kartellnämnd:
5 Avlöningar, förslagsanslag...................... *2 146 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................... *324 000
Statens institut för konsumentfrågor:
7 Avlöningar, förslagsanslag...................... 882 000
8 Omkostnader, förslagsanslag.................... 307 000
9 Statens konsumentråd, förslagsanslag..............
10 Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning,
reservationsanslag ..............................
11 Bidrag till varudeklarationsnämnden..............
322 000
2 470 000
1 189 000 73 000
700 000 195 000
5 105 000
H. Sjöfart
Sjöfartsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 5 635 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 175 000
Lots- och fyrstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 25 052 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 5 728 000
Fartygsinspektionen:
5 Avlöningar, förslagsanslag....... 1 517 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 207 000
7 Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag.
8 Anläggning av radionavigeringssystem, reservationsanslag ........................................
9 Driftkostnader för radionavigeringsstationer, förslagsanslag ........................................
10 Anskaffning av lotsbåtar, reservationsanslag.......
11 Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg,
reservationsanslag ...............................
12 Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet,
reservationsanslag................................
13 Statens isbrytarverksamhet, förslagsanslag.......
14 Nytt isbrytarfartvg, reservationsanslag............
15 Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reservationsanslag ....................................
16 Bidrag till handelshamnar och farleder, reservationsanslag ........................................
17 Statliga farledsarbeten, reservationsanslag.........
18 Byggande av fiskehamnar, reservationsanslag.....
19 Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder, förslagsanslag............................
20 Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen..........................
Sjöbefälsskolorna:
21 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 756 000
22 Omkostnader, förslagsanslag.................. 149 000
* Beräknat belopp.
6 810 000
30 780 000
1 724 000
2 300 000
5 800 000
100 000 900 000
13 000
50 000 5 600 000 2 000 000
1 550 000
1 000 125 000
2 000 000
215 000
1 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
23 Inventarier till nya skollokaler, reservationsanslag 400 000
24 Utrustning, reservationsanslag.................. 250 000
25 Fortbildningskurser m. m., reservationsanslag .... 25 000
26 Ersättning åt författare av läroböcker m. m., reservationsanslag....................................10 000 3 590 000
Handelsflottans pensionsanstalt:
27 Avlöningar, förslagsanslag.................... 74 000
28 Omkostnader, förslagsanslag.................. 9 000 83 000
Statens sjöhistoriska museum:
29 Avlöningar, förslagsanslag.................... 338 000
30 Omkostnader, förslagsanslag.................. 46 000
31 Underhåll och ökning av samlingarna, reservationsanslag ...................................... 4 000 388 000
32 Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag...... 450 000
33 Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid
vissa resor, förslagsanslug...................... 85 000
34 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, förslagsanslag .................................... 340 000
35 Understöd åt skärgårdsrederier m. m., reservationsanslag ........................................ *215 000
66 119 000
I. Patent- och registreringsväsendet m, m.
Patent- och registreringsverket:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 9 106 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 417 000
3 Inredning och utrustning av ny flygel till ämbets-
byggnaden m. m., reservationsanslag............ 70 000 10 593 000
Svenska uppfinnarkontoret:
4 Administrationskostnader..................... 193 000
5 Understödjande verksamhet, reservationsanslag .. 85 000 278 000
6 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, förslagsanslag .................................... 455 000
7 Avsättning till försäkringsinspektionens fond, förslagsanslag .................................... 1 632 000
12 958 000
J. Ekonomisk försvarsberedskap
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 352 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *204 000 1 556 000
3 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag ........................................ 31 500 000
33 056 000
K. Diverse
Statens handelslicensnämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 700 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 83 000 783 000
* Beräknat belopp.
13 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1961
Statliga krisorganen:
Avlöningar till viss personal, förslagsanslag...... 119 000
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 2 139 000
Sjöfartsstyrelsens delfond, förslagsanslag....... 736 000 2 875 000
Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet........ 1 500 000
Turistpropaganda i Amerikas förenta stater...... 104 000
Avsättning till fonden för idrottens främjande ... 12 100 000
Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. 1 600 000
Avsättning till lotterimedelsfonden.............. 25 600 000
Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 48 000
Bidrag till vissa internationella byråer m. m., förslagsanslag .................................... 282 000
Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete, reservationsanslag.................... 200 000
45 211 000
Summa kronor 312 716 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961 63
XI. INRIKESDEPARTEMENTET
€4
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1961
Statens farmacevtiska laboratorium:
20 Avlöningar, förslagsanslag.................... 823 000
21 Omkostnader, förslagsanslag..................234 000
22 Svenska farmakopékommittén m. m., förslagsanslag Statens rättsläkarstationer:
23 Avlöningar, förslagsanslag.................... 729 000
24 Omkostnader, förslagsanslag...................156 000
25 Anordnande av en rättsläkarstation i Umeå, reservationsanslag ....................................
26 Anordnande av en rättsläkarstation i Göteborg, reservationsanslag ..................................
27 Medikolegala besiktningar, förslagsanslag.........
Provinsialläkarstaten:
Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:
28 Avlöningar, förslagsanslag........*16 800 000
29 Omkostnader, förslagsanslag........ *465 000 17 265 000
30 Bidrag till extra provinsialläkares avlönande
m. m., förslagsanslag......................... *15 000
31 Anställande av civila reservläkare, förslagsanslag ....................................... *270 000
Sjukvårds anstalter m. m.
Mentalsjukvårdsanstalter m. m.:
Statens mentalsjukhus:
32 Avlöningar, förslagsanslag....... 178 400 000
33 Omkostnader, förslagsanslag..... 64 300 000
34 Utrustning av nya mentalsjukhus m. m., reservationsanslag .................................
Utbildning av mentalsjukvårdspersonal:
35 Avlöningar, förslagsanslag....... 5 600 000
36 Omkostnader, förslagsanslag....... 510 000
37 Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö, förslagsanslag...............
38 Bidrag till anordnande av psykiatriska kliniker
vid lasarett, reservationsanslag................
39 Bidrag till driften av psykiatriska kliniker vid
lasarett, förslagsanslag.......................
40 Bidrag till anordnande av sjukhem för lättskötta
psykiskt sjuka, reservationsanslag..............
41 Bidrag till driften av sjukhem för lättskötta psykiskt sjuka, förslagsanslag ....................
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:
42 Avlöningar, förslagsanslag....... 516 000
43 Omkostnader, förslagsanslag..... 222 000
Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:
44 Avlöningar, förslagsanslag....... 290 000
45 Omkostnader, förslagsanslag......93 000
46 Bidrag till anordnande av särskolor och vårdanstalter för psykiskt efterblivna, reservationsanslag ......................................
242 700 000 *3 000 000
6 110 000 50 000 000 2 000 000 1 000 000 400 000 2 300 000
738 000
383 000
4 000 000
* Beräknat belopp.
1 057 000 228 000
885 000
56 000
370 000 60 000
17 550 000 48 007 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
47 Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna, förslagsanslag........................
48 Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt
efterblivna, förslagsanslag.....................
Vilhelmsro sjukhus:
49 Avlöningar, förslagsanslag....... 2 165 000
50 Omkostnader, förslagsanslag..... 562 000
51 Utrustningskostnader, reservationsanslag ......................... 60 000
52 Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag....
53 Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska
och nervösa barn, förslagsanslag..............
Universitetssj ukhus:
Karolinska sjukhuset:
54 Avlöningar, förslagsanslag....... 44 214 000
55 Omkostnader, förslagsanslag..... 11 902 000
56 Utrustning, reservationsanslag____ *1 530 000
Serafimerlasarettet:
57 Avlöningar, förslagsanslag....... 11 992 000
58 Omkostnader, förslagsanslag..... 3 251 000
59 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid
serafimerlasarettet m. m., reservationsanslag......
60 Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus, förslagsanslag
61 Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs
och S:t Görans sjukhus, förslagsanslag ........
62 Bidrag till ny- och ombyggnad av Sabbatsbergs
sjukhus, reservationsanslag....................
63 Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa Stockholms stad, tillhöriga sjukhus, förslagsanslag
64 Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, förslagsanslag ......................................
65 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare, förslagsanslag.........................
66 Driftkostnader vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag...........................
67 Utrustning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala,
reservationsanslag............................
68 Bidrag till anordnande av undervisning i klinisk
epidemiologi vid epidemisjukhuset i Uppsala, förslagsanslag ..................................
69 Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund, förslagsanslag.........................
70 Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, reservationsanslag ....
71 Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i
Lund, förslagsanslag...........................
72 Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m., reservationsanslag ................................
* Beräknat belopp.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 1
12 300 000 9 900 000
2 787 000 1 770 000
300 000
57 646 000
15 243 000 *700 000 533 000 860 000 300 000 210 000
1 300 000
4 602 000
5 700 000
*1 800 000
80 000
3 000 000 111 000
2 500 000
*3 400 000
339 688 000
66 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
73 Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag 4 400 000
74 Bidrag till vissa Göteborgs stad tillhöriga sjukhus, förslagsanslag .......................... 9 000 000
75 Bidrag till vissa driftkostnader vid lasarettet i
Umeå, förslagsanslag........................ 2 000 000
76 Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i
Umeå m. m., reservationsanslag............... 4 470 000
Övriga sjukvårdsanstalter:
77 Bidrag till anordnande av barnavdelningar vid
lasarett m. m., reservationsanslag.............. 140 000
78 Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett
m. m., förslagsanslag........................ 1 400 000
79 Bidrag till anordnande av tuberkulossjukvårds-
anstalter, reservationsanslag................... 1 000
80 Bidrag till driften av tuberkulossjukvårdsanstalter,
förslagsanslag............................... 2 200 000
81 Bidrag till anordnande av epidemivårdanstalter,
reservationsanslag............................ 125 000
82 Bidrag till driften av epidemivårdanstalter, förslagsanslag .................................. 450 000
83 Bidrag till anordnande av sjukhem för långvarigt
kroppssjuka, reservationsanslag ................ 950 000
84 Bidrag till driften av sjukhem för långvarigt
kroppssjuka, förslagsanslag.................... 5 300 000
85 Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi, förslagsanslag......................... 2 300 000
86 Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning
vid lasarettet i Lund, förslagsanslag........... 90 000
87 Bidrag till anordnande av förlossningsanstalter,
reservationsanslag........................... 300 000
Vanföreanstalter m. m.:
88 Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag. 9 000 000
89 Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag...... 2 050 000
90 Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar m. m., förslagsanslag. 5 200 000
91 Bidrag till anskaffande av hörapparater, förslagsanslag ...................................... 1 450 000
Hälsovård i allmänhet Utbildning av sjukvårdspersonal:
Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:
92 Avlöningar, förslagsanslag................. 161 000
93 Omkostnader, förslagsanslag............... 169 000
Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:
94 Avlöningar, förslagsanslag................. 168 000
95 Omkostnader, förslagsanslag............... 110 000
Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:
96 Avlöningar, förslagsanslag................. 548 000
97 Omkostnader, förslagsanslag............... 185 000
Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:
98 Avlöningar, förslagsanslag................. 302 000
117 855 000
13 256 000
17 700 000 488 499 000
330 000
278 000
733 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
99 Omkostnader, förslagsanslag............... 262 000
100 Bidrag till vissa sjuksköterskeskolor m. m., förslagsanslag ................................
Statens institut för högre utbildning av sjuk-
sköterskor:
101 Avlöningar, förslagsanslag ................. 510 000
102 Omkostnader, förslagsanslag................ 52 000
103 Utbildning av viss sjukvårdspersonal, förslagsanslag .....................................
104 Utbildningskurser i arbetsterapi.............
Hälsovård i övrigt:
105 Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m.
m., förslagsanslag...........................
106 Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor
m. m., förslagsanslag........................
107 Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande
mödra- och barnavård, förslagsanslag.........
108 Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag ....................................
109 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag____
110 Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning
111 Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård,
förslagsanslag...............................
112 Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl.,
förslagsanslag..............................
113 Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag ....................................
114 Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård, reservationsanslag..................
115 Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare,
förslagsanslag..............................
116 Understödjande av dispensärverksamhet m. m.,
förslagsanslag ..............................
Allmän skärmbildsundersökning:
117 Lokala undersökningar, förslagsanslag...... 525 000
118 Medicinalstyrelsens skärmbildscentral, förslagsanslag ................................... 580 000
119 Nyanskaffning av materiel för den statliga
skärmbildsverksamheten, reservationsanslag .. 150 000
120 Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar,
förslagsanslag ..............................
121 Skyddsympning mot difteri, förslagsanslag ....
122 Skyddsympning mot polio, förslagsanslag ......
123 Yrkesmedicinska centralen, förslagsanslag......
124 Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens område, reservationsanslag..............
125 Ambulans- och räddningsflygtjänst, förslagsanslag
126 Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård,
förslagsanslag...............................
127 Ersättning vid vissa ingripanden i hälsovårdens
intresse, förslagsanslag ......................
6f Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 1
564 000 760 000
562 000
131 000 27 000
13 000 000
3 500 000
7 700 000
1 700 000 350 000 100 000
700 000
750 000
11 000 000
100 000
46 000
1 700 000
1 255 000
1 400 000 120 000
4 000 000 254 000
50 000 680 000
100 000
100 000
68 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
128 Kostnader för överförande till Sverige av vissa
utländska läkare, förslagsanslag.............. 300 000
129 Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar,
förslagsanslag................................. 1 500 000
130 Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m.,
förslagsanslag ................................ 1 360 000
131 Vissa internationella resor, reservationsanslag---- 35 000
132 Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea, reservationsanslag ................................ 2 600 000
57 785 000 594 291 000
C. överståthållarämbetet och landsstaten
Överståthållarämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 9 471 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 763 000 10 234 000
Länsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 77 130 000
4 Sjukvård m. m., förslagsanslag................ 197 000
5 Reseersättningar, förslagsanslag............... 2 500 000
6 Expenser, förslagsanslag...................... 9 082 000
7 Publikationstryck, förslagsanslag.............. 250 000
8 Vissa kostnader för förbättrad taxeringskontroll,
förslagsanslag................................ *3 385 000 92 544 000
Landsfogdarna m. fl.:
9 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 830 000
10 Omkostnader, förslagsanslag................... 460 000 3 290 000
Häradsskrivarna m. fl.:
11 Avlöningar, förslagsanslag.................... 20 774 000
12 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 900 000 22 674 000
Landsfiskalerna m. fl.:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 31 135 000
14 Omkostnader, förslagsanslag.................. 4 397 000 35 532 000
164 274 000
D. Polisväsendet
Statspolisintendenten m. fl.:
1 Avlöningar, förslagsanslag, därav 570 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 1 742 000
Statspolisorganisationen:
2 Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag,
därav 1 758 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen ............................. 1 958 000
3 Underhålls-, drift- och expeditionskostnader, förslagsanslag, därav 3 260 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.................. 3 950 000
4 Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag, där-
av 16 548 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen ............................. 25 105 000
5 Polisradioväsendet, reservationsanslag, därav
309 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen ..................................... 337 000 33 092 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
6 Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av spioneri m. m., förslagsanslag..
Norrbottens statliga poliskår:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................... 773 000
8 Omkostnader, förslagsanslag.................. 267 000
Statens polisskola:
9 Avlöningar, förslagsanslag, därav 170 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen...... *1 305 000
10 Omkostnader, förslagsanslag, därav 46 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen...... *354 000
Statens kriminaltekniska anstalt:
11 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 338 000
12 Omkostnader, förslagsanslag.................. 736 000
13 Polisväsendets organisationsnämnd, förslagsanslag . .
14 Bidrag till reservpolisorganisationen m. m., förslagsanslag ........................................
15 Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m., förslagsanslag...................
16 Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande
av särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m., förslagsanslag....................
17 Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen
om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m., förslagsanslag.................................
18 Yissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m., förslagsanslag, därav 1 439 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen ....
19 Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslagsanslag ........................................
E. Civilförsvaret m. m.
Civilförsvarsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 258 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 587 000
3 Utbildnings- och övningsverksamhet, förslagsanslag
4 Inspelning av instruktionsfilm, reservationsanslag. .
5 Försöksverksamhet, reservationsanslag............
6 Engångsanskaffning av materiel, reservationsanslag
7 Förvaring och underhåll av viss materiel m. m., förslagsanslag ....................................
8 Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena, förslagsanslag.....
9 Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål, reservationsanslag....
10 Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum
m. m., reservationsanslag........................
11 Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum, förslagsanslag...........
12 Bidrag till vissa frivilliga organisationer............
13 Viss sambandsverksamhet, förslagsanslag..........
* Beräknat belopp.
10 435 000
1 040 000
1 659 000
2 074 000 *394 000
1 450 000
*28 700 000
1 100 000
650 000
8 000 000
600 000 89 194 000
3 845 000
10 800 000 100 000 400 000 17 700 000
4 798 000 620 000 500 000
6 500 000
1 500 000 680 000 900 000
70 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
14 Anskaffning av viss sambandsmateriel, reservationsanslag ........................................ 550 000
Statens brandinspektion:
15 Avlöningar, förslagsanslag.................... 201 000
16 Omkostnader, förslagsanslag.................. 78 000 279 000
Statens brandskola:
17 Avlöningar, förslagsanslag.................... 218 000
18 Omkostnader, förslagsanslag.................. 101 000 319 000
19 Bidrag till förebyggande och släckning av brand, förslagsanslag .................................... 975 000
60 466 000
F. Diverse
Statens utlänningskommission:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 232 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 281 000 3 513 000
3 Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag ........................................ 150 000
4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag . . 30 000
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
5 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag........ 90 000
6 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 11 456 000
7 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..... 1 130 000
8 Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 19 966 000
9 Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag ... 4 444 000
10 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag........................... 18 000
40 797 000
Summa kronor 942 660 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
71 XII. CIVILDEPARTEMENTET
A. Civildepartementet
Civildepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 308 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 41 000 1 349 000
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag .................................. 400 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag.................. 50 000
1 799 000
B. Vissa myndigheter
Statens lönenämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 296 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 6 000 302 000
Statens avtalsnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 324 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 48 000 372 000
Statens pensionsanstalt:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 626 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 171 000 2 797 000
3 471 000
C. Statliga pensions väsendet
1 Egenpensioner åt f. d. anställningshavare i statens tjänst, förslagsanslag, därav 19 000 000 kronor att
avräknas mot automobilskattemedlen............ 229 000 000
2 Pensioner åt personal i försvarsväsendets reserver,
förslagsanslag.................................. 5 000 000
3 Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag...... 385 000
4 Pensionering av viss flottans gemenskap, förslagsanslag ........................................ 50 000
5 Familjepensioner åt efterlevande till anställningshavare i statens tjänst, förslagsanslag, därav 2 300 000
kronor att avräknas mot automobilskattemedlen . . 63 000 000
6 Understöd i vissa fall åt f. d. anställningshavare vid
lotsverket m. fl................................ 12 000
7 Diverse pensioner och understöd m. m., förslagsanslag ........................................ 5 400 000
802 847 000
D. Statsunderstödda pensionsväsendet
1 Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens
pensionsanstalt, förslagsanslag................... 170 000 000
72 Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1961
2 Bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans pensionsanstalt............................ *700 000
170 700 000
E. Allmänna mdragningsstaten
1 Avlöningar till personal å indragningsstat m. m.,
förslagsanslag.................................. 360 000
F. Diverse
1 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 141 000
2 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslagsanslag........................... 80 000 000
3 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m., förslagsanslag..................... 24 000 000
4 Lönekostnader vid omplacering av partiellt arbetsföra, förslagsanslag............................. 300 000
5 Kostnader för vissa förhandlingar m. m., förslagsanslag ........................................ 10 000
6 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 200 000
_104 651 000
Summa kronor 683 818 000
XIII. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag............................ 1 000 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1961
73 XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
Riksdagen:
1 Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 11 625 000
2 Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag .................................. 1 500 000
3 Avlöningar till personal, förslagsanslag......... 1 775 000
4 Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag ... 1 530 000
5 Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag .................................. 270 000
6 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag .................................. 65 000
7 Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp, förslagsanslag......................... 75 000
8 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ 515 000
9 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag..............
Riksgäldskontoret:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 941 000
11 Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag .................................. 523 000
12 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ 215 000
Riksdagens ekonomibyrå:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 907 000
14 Omkostnader, förslagsanslag.................. 375 000
Riksdagsbiblioteket:
15 Avlöningar, förslagsanslag.................... 388 000
16 Omkostnader, förslagsanslag.................. 40 000
17 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . . 135 000
Justitieombudsmannen och hans expedition:
18 Avlöningar, förslagsanslag.................... 458 000
19 Omkostnader, förslagsanslag.................. 24 000
Militieombudsmannen och hans expedition:
20 Avlöningar, förslagsanslag.................... 266 000
21 Omkostnader, förslagsanslag.................. 24 000
Riksdagens revisorer och deras kansli:
22 Arvoden till revisorerna, förslagsanslag........ 45 000
23 Avlöningar, förslagsanslag.................... 235 000
24 Omkostnader, förslagsanslag.................. 28 000
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
25 Avlöningar, förslagsanslag..................... 117 000
26 Omkostnader, förslagsanslag................... 65 000
27 Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag............................ 46 000
28 Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt, förslagsanslag........................... 40 000
17 355 000 1 000
2 679 000
1 282 000
563 000
482 000
290 000
308 000
268 000
74 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
Pensioner:
29 Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag .. 800 000
30 Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag .................................. 175 000
31 Pensioner åt f. d. befattningshavare, förslagsvis .. 820 000
32 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare,
förslagsvis .................................. 125 000
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
33 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.....
34 Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande, förslagsanslag...........................
35 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag..................................
36 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen
m. m., förslagsanslag............................
37 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslagsanslag............................
Summa kronor
1 920 000
116 000
750 000
10 000
50 000
140 000 26 214000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
75 UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
1 Underskott å statens järnvägars fond........................ 50 000 000
II. LUFTFARTSFONDEN
1 Underskott å luftfartsfonden............................... 18 300 000
III. RIKSGÄLDSFONDEN1
1 Underskott å riksgäldsfonden.......................... .... 925 000 000
IV. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
A. Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
1 Försvarsberedskap vid televerket (I: B: 8), reservationsanslag ................................ 7 500 000
2 Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer
(I: G: 2), reservationsanslag................... 2 600 000
3 Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: G: 6),
reservationsanslag............................ 3 000 000
4 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk (I: D: 4),
reservationsanslag ............................ 3 500 000
16 600 000
B. Luftfartsfonden
Kommunikationsdepartementet:
1 Försvarsberedskap vid luftfartsverket (II: 2), reservationsanslag .............................. 100 000
C. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1 Vissa byggnadsarbeten för fångvården (III: 1),
reservationsanslag............................ 5 000 000
Utrikesdepartementet:
2 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig-
heter för utrikesrepresentationen (III: 2), reservationsanslag ............................... 325 000
1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 79.
76 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
Socialdepartementet:
3 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna (III: 4), reservationsanslag............ 2 218 000
4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vård-
anstalter för alkoholmissbrukare (III: 5), reservationsanslag ................................ 791 000
Kommunikationsdepartementet:
5 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm (III: 6), reservationsanslag............. 50 000
6 Byggnadsarbeten för statens bilinspektion (III:
8) , reservationsanslag ...................... 450 000
7 Nybyggnad för areologisk station på Frösön (III:
9) , reservationsanslag........................ 50 000
8 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III:
10) , reservationsanslag.......................75 000
Finansdepartementet:
9 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m. (III: 11), reservat länsanslag ....................................
Ecklesiastikdepartementet:
10 Nybyggnad för riksarkivet (III: 12), reservationsanslag .................................... 750 000
11 Nybyggnad för biblioteksdepå (III: 13), reservationsanslag ................................. 83 000
12 Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala
(III: 14), reservationsanslag.................. 2 574 000
13 Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund (III:
15), reservationsanslag....................... 2 686 000
14 Byggnadsarbeten vid universitetet i Göteborg
(III: 16), reservationsanslag.................. 600 000
15 Byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm
(III: 17), reservationsanslag................... 968 000
16 Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm
(III: 18), reservationsanslag.................. 1 987 000
17 Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola
(III: 19), reservationsanslag.................. *4 224 000
18 Nybyggnader för högre teknisk utbildning och
forskning i Lund (III: 20), reservationsanslag .... *2 000 000
19 Nybyggnad för forskningslaboratorium i Studs-
vik (III: 21), reservationsanslag.............. 250 000
20 Vissa anläggningsarbeten för lärarhögskolan i
Stockholm (III: 22), reservationsanslag.......... 25 000
21 Nybyggnad för lärarhögskolan i Malmö (III: 23),
reservationsanslag ........................... 1 700 000
22 Vissa byggnadsarbeten för slöjdlärarseminariet
(III: 24), reservationsanslag .................. 100 000
23 Förvärv av vissa fastigheter för seminariet för
huslig utbildning i Uppsala (III: 25), reservationsanslag .................................... 288 000
* Beräknat belopp.
3 009 000
625 000
7 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
24 Byggnadsarbeten vid statens blindskolor m. m.
(III: 26), reservationsanslag ................. 63 000
25 Byggnadsarbeten vid statens dövskolor m. m.
(111:27), reservationsanslag .................. 1 244 000
Jordbruksdepartementet:
26 Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontroll-
anstalt (III: 28), reservationsanslag............
Handelsdepartementet:
27 Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 29), reservationsanslag ................................
Inrikesdepartementet:
28 Inköp av fastigheter för förrådsändamål (III: 30),
reservationsanslag .......................... 108 000
29 Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-
het m. m. (III: 31), reservationsanslag.......... *700 000
30 Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. (III: 32), reservationsanslag....... *22 500 000
31 Utbyggande av karolinska sjukhuset (III: 33),
reservationsanslag........................... 4 103 000
32 Uppförande av klinik för alkoholsjukdomar m. m.
(III: 34), reservationsanslag................. 650 000
33 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
(III: 35), reservationsanslag.................. *2 733 000
34 Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid
lasarettet i Lund (III: 36), reservationsanslag.... 150 000
35 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (III: 37),
reservationsanslag........................... 500 000
36 Vissa skyddsrumsanläggningar (III: 39), reservationsanslag ................................ 2 000 000
37 Anordnande av en civilförsvarsskola m. m. (III:
40), reservationsanslag....................... 550 000
D. Försvarets fonder
Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:
1 Kasernbyggnaders delfond (IV: A: 1—6), reservationsanslag .........................
2 Befästningars delfond (IV: A: 7—19), reservationsanslag ..............................
E. Statens utlåningsfonder
Socialdepartementet:
1 Lånefonden för allmänna samlingslokaler (V: 5),
reservationsanslag...........................
* Beräknat belopp.
6 Iiihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 1
19 542 000
291 000
800 000
33 994 000 63 593 000
36 550 000
_84 400 000
120 950 000
5 400 000
78 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
Ecklesiastikdepartementet:
2 Statens lånefond för universitetsstudier (V: 6),
reservationsanslag........................... 13 600 000
3 Allmänna studielånefonden (V: 7), reservationsanslag .................................... 10 700 000
Jordbruksdepartementet:
4 Kronotorpamas inventarielånefond (V: 9), reservationsanslag .............................. 50 000
5 Fiskerilånefonden (V: 10), reservationsanslag .... 315 000
6 Statens fiskredskapslånefond (V: 11), reservationsanslag .................................... 30 000
24 300 000
395 000 30 095 000
F. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1 Lån till nybyggnader m. m. vid erkända vård-
anstalter för alkoholmissbrukare (VI: 1), reservationsanslag ................................ 545 000
Finansdepartementet:
2 Bidrag till Internationella utvecklingsfonden
(VI: 4), reservationsanslag.................... 10 048 000
Ecklesiastikdepartementet:
3 Lån till Uppsala studentkår (VI: 5), reservationsanslag ............................... 420 000
Handelsdepartementet:
4 Lån till utbyggnad av oljelagringen (VI: 9),
reservationsanslag.......................... 60 000 000
Inrikesdepartementet:
5 Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande
av lasarettet i Visby (VI: 11), reservationsanslag 1 000 000
6 Lån till sällskapet Eugeniahemmet (VI: 13), reservationsanslag .............................*125 000_1 125 000
72 188 000
Summa kronor 303 476 000
V. AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELSFÖRLUSTER
1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster............ 1 000 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
79 Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder
FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN FÖR BUDGETÅRET 1961/62
Utgifter
A. Räntor d statsskulden:
1. Ränta å räntelöpande obligationslån, förslagsvis................ 512 455 695
2. Vinster å premieobligationslån, förslagsvis..................... 64 666 500
3. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis.................... 54 000 000
4- * » sparohligationer, emission 4 och 5, förslagsvis.......... 225 000
5. » » sparohligationer av år 1960, förslagsvis ................ 5 000 000
6. * * dollarkredit hos Expurt-lmport Bank of
Washington (Marshall-lånet), förslagsvis ............. 2 095 000
7- * * av staten övertagna lån, förslagsvis................. 525 000
8. * » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,
förslagsvis......................................... 50 000 000
9. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen....................... 300 000
10. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret
Lejonet i Stockholm............................... 90 000
IL * » konung Carl XIILs hemgiftskapital................. 7 500
12. ► » Göta kanals reparationsfond........................ 7 045
13. * » kortfristig affärsbankskredit, förslagsvis............... 5 000 000
14. * > skattkammarväxlar, förslagsvis...................... 200 000 000
15- » * beräknad ny upplåning, förslagsvis.................. 70 983 360
965 355 100
B. Kapitalrabatter m. m.:
1. Kapitalrabatter, förslagsvis........................ 1 000 000
2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis ............ 500 000
3. Kursförluster, förslagsvis.......................... 100 1 600 100
Summa kronor 966 855 200
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta å uppköpta obligationer.................... 25 000
2. * * rörliga krediter.......................... 40 000 000
3. * » utlånade medel m. m.................... 25 000 40 060 000
B. Uppgdld och kursvinster:
1. Uppgäld........................................ 100
2. Kursvinster..................................... 100 200
C. Diverse inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m...... 1 600 000
2. Dragningslistor å premielånen..................... 200 000
3. Övriga diverse inkomster......................... 5 000 1 805 000
41 855 200
Underskott att avföras d riksstatens driftbudget.................... 925 000 000
Summa kronor 966 855 200
80 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
KAPITALBUDGETEN
INKOMSTERNA Å KAPITALBUDGETEN
l Lånemedel
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
81 INVE STE RINGS STATER FÖR BUDGETÅRET 1961/62
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 4 504 000
inom fonden........... 7 000 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. —2 497 000
4 604 000 4 604 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 313 600 000
från riksstaten......... 7 500 000
inom fonden.......... 280 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 26 000 000
318 600 000 313 600 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 321 800 000
från riksstaten......... 5 600 000
inom fonden........... 205 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 111 100 000
821 800 000 821 800 000
D. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 433 201 000
från riksstaten ........ 3 500 000
inom fonden........... 159 9uu 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 269 701 000
488 201 000 483 201 000
E. Domänverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 460 000
inom fonden............ 400 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 59 000
460 000
460 000
82 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
II. LUFTFARTSFONDEN
Avskrivningsmedel
från riksstaten.......... 100 000
inom fonden............ 5 375 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 6 524 000
12 000 000
Summa investeringsanslag .. 12 000 000
12 000 000
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 153 287 000
från riksstaten.......... 63 593 000
inom fonden............ 35 843 000
Övriga kapitalmedel....... 785 000
Investeringsbemyndigande.. 53 066 000 _
153 287 000 153 287 000
IV. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 170 000 000
från riksstaten..........120 950 000
inom fonden............ 15 210 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 33 839 000 _
170 000 000 170 000 000
B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 4 000 000
inom fonden............ 3 325 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 674 OOP __
4 000 000 4 000 000
V. STATENS UTLÅNINGS FONDER
Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande 50 000 Investeringsanslag........ 50 000
Lånefonden för bostadsbyggande
Investeringsbemyndigande. 730 000 000 Investeringsanslag........ 730 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag........ 1 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1961
83 Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel Investeringsanslag
från riksstaten......... 5 400 000
Investeringsbemyndigande. 3 600 000
9 000 000
Avskrivningsmedel från riksstaten .
Statens lånefond för universitetsstudier .... 13 600 000 Investeringsanslag
Avskrivningsmedel från riksstaten .
Allmänna studielånefonden
10 700 000 Investeringsanslag
Lånefonden för inventarier i studentbostäder
Investeringsbemyndigande. 2 000 000 Investeringsanslag..
Avskrivningsmedel från riksstaten .
Kronotorpamas inventarielånefond
50 000 Investeringsanslag
Avskrivningsmedel
från riksstaten........
Investeringsbemyndigande.
Fiskerilånefonden
Investeringsanslag
315 000 535 000 850 000
Statens fiskredskapslånefond
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 30 000 Investeringsanslag . .
Statens hantverks- och industrilånefond
Investeringsbemyndigande. 10 000 000 Investeringsanslag ..
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande. 1000 Investeringsanslag ..
9 000 000
9 000 000
13 600 000
10 700 000
2 000 000
50 000
850 000
850 000
30 000
10 000 000
1 000
Summa investeringsbemyndiganden för statens utldningsfonder............ 746 188 000
84 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 162 639 000
från riksstaten......... 72 138 000
Övriga kapitalmedel...... 25 909 000
Investeringsbemyndigande. 64 592 000 __
162 639 000 162 639 000
VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
Övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag. . 160 024 000
Investeringsbemyndigande . 160 023 000 _
160 024 000 160 024 000
VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Övriga kapitalmedel....... 3 500 000 Summa investeringsanslag ... 18 100 000
Investeringsbemyndigande.. 14 600 000 _
18 100 000 18 100 000
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 40 700 000
inom fonden........... 30 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 10 600 000 _
40 700 000 40 700 000
B. Jordfonden
Investeringsbemyndigande . 4 000 000 Investeringsanslag........ 4 000 000
SÄGER BETRÄFFANDE SAMTLIGA INVE STE RINGS STATER FÖR:
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 2 574 598 000
från riksstaten....... 303 476 000
inom fonden......... 742 053 000
Övriga kapitalmedel .... 30 600 000
Investeringsbemyndigande 1 498 469 000
2 574 598 000
2 674 598 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
85 KAPITALINVESTERING
1. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverket
1 Posthus m. m................................. 1 000
2 Inköp av fastigheter........................... 1 000
3 Anskaffning av automobiler m. m............... 1 000 000
Postverkets diligenstrafik:
4 Garagebyggnader m. m....................... 1 000
5 Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen .. 2 500 000
6 Förvärv av billinjer......................... 1 000 2 502 000
7 Postverkets dispositionsanslag.................. 1 000 000
4 504 000
B. Televerket
1 Inköp och byggande av fastigheter.............. 16 300 000
2 Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete m. m. 2 300 000
3 Telefon- och telegrafanläggningar............... 253 800 000
4 Ljudradioanläggningar.......................... 10 500 000
5 Televisionsradioanläggningar..................... 13 200 000
6 Radioanläggningar för kommersiell trafik........ 2 000 000
7 Radioanläggningar för luftfarten................ 3 000 000
8 Försvarsberedskap vid televerket............... 7 500 000
9 Televerkets dispositionsanslag................... 5 000 000
813 600 000
C. Statens järnvägar
1 Bana och byggnader........................... 110 500 000
2 Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer..... 3 800 000
3 Elektriska anläggningar......................... 36 400 000
4 Rullande materiel och sjöfartsmateriel............ 131 100 000
5 Biltrafik...................................... 13 000 000
6 Försvarsberedskap vid statens järnvägar......... 3 000 000
7 Inventarier m. m.............................. 9 000 000
8 Statens järnvägars dispositionsanslag............ 15 000 000
321 800 000
D. Statens vattenfallsverk
1 Kraftverksbyggnader m. m....................... 240 100 000
2 Atomenergianläggningar.......................... 20 000 000
3 Regleringsföretag.............................. 38 000 000
4 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk......... 109 100 000
5 Inköp av vattenfall och fastigheter............. 1 000
86 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1961
6 Förvärv av enskilda företag för elektrisk distribu-
tionsverksamhet............................... 2 000 000
7 Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen..... 14 000 000
8 Statens vattenfallsverks dispositionsanslag....... 10 000 000
433 201 000
E. Domänverket
1 Tjänstebostäder för domänverket............... 400 000
2 Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar . 60 000
_460 000
Summa kronor 1 073 565 000
II. LUFTFARTS FONDEN
Kommunikationsdepartementet:
Luftfartens markorganisation:
1 Flygplatser m. m........................... 6 900 000
2 Försvarsberedskap vid luftfartsverket....... 100 000
3 Utbyggnad av storflygplats m. m............. 4 000 000
4 Luftfartsverkets dispositionsanslag.......... 1 000 000
Summa kronor 12 000 000
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Justitiedepartementet:
1 Vissa byggnadsarbeten för fångvården......... 10 000 000
Utrikesdepartementet:
2 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.............. 1 500 000
3 Inköp av tomt för beskickningen i Washington .. 3 000 000 4 500 000
Socialdepartementet:
4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna .................................... 4 436 000
5 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare ................ 1 582 000 6 018 000
Kommunikationsdepartementet:
6 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm 200 000
7 Radiohus................................... *21 000 000
8 Byggnadsarbeten för statens bilinspektion....... 1 800 000
9 Nybyggnad för aerologisk station på Frösön...... 100 000
10 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten....... 150 000 23 250 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr t år 1961
87 Finansdepartementet:
11 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m........................
Ecklesiastikdepartementet:
12 Nybyggnad för riksarkivet.................... 3 000 000
13 Nybyggnad för biblioteksdepå................. 165 000
14 Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala____ 5 148 000
15 Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund..... 5 372 000
16 Byggnadsarbeten vid universitetet i Göteborg.. 1 200 000
17 Byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm.. 1 936 000
18 Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm . 3 973 000
19 Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola .. *8 447 000
20 Nybyggnader för högre teknisk utbildning och forskning i Lund ................................ *4 000 000
21 Nybyggnad för forskningslaboratorium i Studsvik 500 000
22 Vissa anläggningsarbeten för lärarhögskolan i
Stockholm.................................. 50 000
23 Nybyggnad för lärarhögskolan i Malmö ....... 3 400 000
24 Vissa byggnadsarbeten för slöjdlärarseminariet.... 200 000
25 Förvärv av vissa fastigheter för seminariet för huslig utbildning i Uppsala ...................... 575 000
26 Byggnadsarbeten vid statens blindskolor m. m.. 125 000
27 Byggnadsarbeten vid statens dövskolor m. m. .. 2 487 000
Jordbruksdepartementet:
28 Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontroll-
anstalt ....................................
Handelsdepartementet:
29 Säkerhetsanstalter för sjöfarten...............
Inrikesdepartementet:
30 Inköp av fastighet för förrådsändamål .......... 215 000
31 Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-
het m. m................................... *1 400 000
32 Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus
m. m....................................... *45 000 000
33 Utbyggande av karolinska sjukhuset.......... 8 205 000
34 Uppförande av klinik för alkoholsjukdomar m. m. 1 300 000
35 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala *5 465 000
36 Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund................................ 300 000
37 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna........... 2 000 000
38 Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål .. 350 000
39 Vissa skyddsrumsanläggningar................ 2 000 000
40 Anordnande av en civilförsvarsskola m. m....... 1 100 000
Summa kronor
25 000
40 578 000
581 000
1 000 000
67 335 0P0 153 287 000
* Beräknat belopp.
88 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
IV. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond:
1 Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål...... 10 000 000
2 Byggnadsarbeten för armén.................... 22 500 000
3 Byggnadsarbeten för marinen.................. 4 600 000
4 Byggnadsarbeten för flygvapnet................ 7 000 000
5 Flygfältsarbeten m. m......................... 29 000 000
6 Markförvärv för övningsfält m. m............... *8 800 000 81 900 000
Befästningars delfond:
7 Anordnande av vissa fartygstunnlar........... 90 000
8 Anordnande av vissa drivmedelsförråd........ 2 000 000
9 Vissa ammunitionsförråd . .................. 15 500 000
10 Anordnande av vissa förråd för marinen m. m. .. 5 500 000
11 Uppställningsplatser för radarstationer......... 2 300 000
12 Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleri-
batterier .................................... 11 200 000
13 Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
m. m....................................... 15 800 000
14 Tygmaterielförråd i berg..................... 10 000
15 Fullträffsäkra uppehållsplatser................ 500 000
16 Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) 20 000 000
17 Anläggningar för robotvapen................. 3 000 000
18 Övriga befästningsarbeten.................... 8 500 000
19 Vissa markförvärv för befästningar........... *3 700 000 88 100 000
170 000 000
B. Försvarets fabriksfond
1 Anskaffning av maskiner och utrustning m. m.
för försvarets fabriksverk..................... 2 000 000
2 Vissa byggnadsarbeten för försvarets fabriksverk 1 500 000
3 Anskaffning av maskiner och annan utrustning för
centraltvätteri för västra Sverige.............. 500 000 4 000 000
4 000 OO0
Summa kronor 174 000 000
V. STATENS UTLÅNINGS FONDER
Utrikesdepartementet:
1 Utrikesförvaltningens lånefond ................ 50 000
Socialdepartementet:
2 Lånefonden för bostadsbyggande.............. 730 000 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Mp':ts proposition nr 1 år 1961
3 Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg-
nadsindustrien .............................. 1 000
4 Statens bosättningslånefond.................. 1 000
5 Lånefonden för allmänna samlingslokaler....... 9 000 000
Ecklesiastikdepartementet:
6 Statens lånefond för universitetsstudier........ 13 600 000
7 Allmänna studielånefonden................... 10 700 000
8 Lånefonden för inventarier i studentbostäder..... 2 000 000
Jordbruksdepartementet:
9 Kronotorparnas inventarielånefond............. 50 000
10 Fiskerilånefonden............................. 850 000
11 Statens fiskredskapslånefond .................. 30 000
Handelsdepartementet:
12 Statens hantverks- och industrilånefond........ 10 000 000
13 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten .. 1000
Summa kronor
VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Socialdepartementet:
1 Lån till nybyggnader m. m. vid erkända vårdan-
stalter för alkoholmissbrukare ................ 545 000
2 Räntefria lån till bostadsbyggande ............ 35 000 000
Kommunikationsdepartementet:
3 Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1960/61 ......................................
Finansdepartementet:
4 Bidrag till Internationella utvecklingsfonden .... Ecklesiastikdepartement et:
5 Lån till Uppsala studentkår...................
Handelsdepartementet:
6 Lån till Aktiebolaget Statens skogsindustrier.... 20 000 000
7 Lån till Aktiebolaget Atomenergi.............. 20 000 000
8 Lån till Aktiebolaget Oljetransit ............. 7 500 000
9 Lån till utbyggnad av oljelagringen............ 60 000 000
Inrikesdepartementet:
10 Lån till utländska läkare för viss efterutbildning 1 000
11 Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande
av lasarettet i Visby ........................ 1 000 000
12 Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap .......... 500 000
13 Lån till sällskapet Eugeniahemmet ............ *125 000
739 002 000
26 300 000
930 000
10 001 000 776 283 000
35 545 000
7 500 000
10 048 000 420 000
107 500 000
1 626 000
* Beräknat belopp.
Summa kronor 162 639 000
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961
VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
Finansdepartementet:
Inlösen av aktier i Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag.................................. 160 024 000
VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Kommunikationsdepartementet:
Förskott till vissa plankostnader m. m........... 100 000
Finansdepartementet:
Vissa projekteringskostnader .................. 15 000 000
Handelsdepartementet:
Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län....... 3 000 000
Summa kronor 18 100 000
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Kommunikationsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
Garage- och förrådsbyggnader m. m.........
Maskincentralförråd:
Motorfordon och vägmaskiner
m. m......................... 30 900 000
Flytande materiel............. 1 200 000
Grustag m. m.............................
Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag ....................................
Jordbruksdepartementet:
Jordfonden................................. 4 000 000
6 100 000
32 100 000 1 000 000
1 500 000 40 700 000
Summa kronor 44 700 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1961
91 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1961.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1961/62, som Kungl. Maj :t på hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med förslaget.
Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att proposition skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bo Jonas Sjönander
801024 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
\ .... , ''nvtiV'' i ■ •• V'5V»*>.«\v
i
W J. \ 'd i > ‘ >U, '1
i ■•» -I; ; » U't-1' ‘ /*: :: *: il k: '<'vm v
/_><». ■ . > ' •: *’ i. - i*S* 5*1 '
*
BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1961
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1961.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1961/62 jämte därmed sammanhängande frågor.
Härvid har jag att anmäla riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1960 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (bihang 1).
Finansplanen
Det samhällsekonomiska läget
Den internationella utvecklingen. Efter den starka konjunkturförbättringen under senare delen av 1959 och början av 1960 har den ekonomiska utvecklingen i utlandet visat en något mera splittrad bild. I Västeuropa har läget karakteriserats av en allmän högkonjunktur med högt efterfrågetryck — framför allt inom investeringsområdet — och fortsatt produktionsökning. Takten i produktionstillväxten har emellertid successivt avtagit, vilket för flertalet länder berott på att arbetskraft och övrig produktionskapacitet börjat bli maximalt utnyttjade. Endast för Storbritanniens del kan man tala om någon nämnvärd avmattning i efterfrågan. I Förenta staterna har sjunkande lagerefterfrågan varit huvudelementet i den konjunkturdämpning som gjort sig gällande under 1960. Industriproduktionen har i detta land fallit med 5 procent från början av året till hösten, medan totala bruttonationalprodukten först under tredje kvartalet visat en mindre ncd- 1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
2 Statsverkspropositionen dr 1961: Bil. 1: Inkomsterna
gång. Den amerikanska utvecklingen i förening med att produktionsstegringarna i Västeuropa reducerats och lagerökningarna upphört har fått konsekvenser för råvaruländerna. Efter en successiv återhämtning sedan slutet av 1958 stagnerade dessa länders exportinkomster under första hälften av 1960 för att under hösthalvåret sjunka något. Då importutgifterna under större delen av året varit stigande, har råvaruländernas bytesbalans ånyo börjat försämras.
Även om den tidigare snabba efterfrågestegringen i Västeuropa tenderat att ebba ut på vissa områden, synes ett omslag till allmän efterfrågedämpning knappast vara att vänta under den närmaste framtiden. Tillgängliga indikatorer tyder på en fortsatt ökning under 1961 av investeringsefterfrågan särskilt inom företagssektorn, medan vidtagna ekonomisk-politiska åtgärder dämpar bostadsbyggandets och de offentliga utgifternas fortsatta tillväxt. Främst som en följd av pågående inkomstökningar kan den privata konsumtionen allmänt antas komma att stiga i relativt snabb takt; för Storbritannien, där efterfrågeläget som nämnts i högre grad än annorstädes företer avmattningsinslag föreligger dock osäkerhet rörande köpen av varaktiga varor, som minskat påtagligt efter återinförandet av avbetalningsrestriktioner våren 1960. De skisserade efterfrågetendenserna tyder snarast på en fortsatt om än avsaktande ökning av den inomeuropeiska handeln, som stigit successivt sedan slutet av 1958. Liksom under 1960 kan denna ökning emellertid komma att motvägas av stagnerande eller eventuellt minskad export till Nordamerika och råvaruländerna. De officiella prognoser för bruttonationalproduktens förändring mellan 1960 och 1961 som f. n. föreligger tyder på en fortsatt inte oväsentlig uppgång i flertalet länder. I samtliga fall understiger dock den förutsatta ökningen motsvarande faktiska förändring 1959—1960.
Även om prisnivån stigit i vissa länder och på speciella områden, t. ex. inom byggnadsverksamheten, har den västeuropeiska ekonomin präglats av en med hänsyn till efterfrågetryckets styrka anmärkningsvärd prisstabilitet under 1960. Detta förhållande förklaras delvis av råvaruprisernas fortsatta nedgång och återgången till lägre livsmedelspriser efter de av torkan under sommaren 1959 föranledda höjningarna. Vidare torde konkurrens från utomeuropeiska producenter också ha hållit tillbaka prisstegringarna. Eftersom produktionskostnaderna i samband med en större ökning av lönerna än av produktiviteten i de flesta länderna tenderat att stiga, har företagens vinstmarginaler av allt att döma pressats samman. Då det utrymme för en sådan utveckling som uppstod under konjunkturuppgångens första fas nu synes ha tagits i anspråk, förefaller det sannolikt att fortsatta kostnadshöjningar kommer att utlösa prisstegringar. En viss om än måttlig uppjustering under 1961 kan med hänsyn härtill och till redan inträdda prishöjningar för vissa investeringsprodukter komma att känneteckna den allmänna prisnivån i de västeuropeiska länderna.
F. n. kan inga tecken på ett nära förestående konjunkturuppsving skönjas i Förenta staterna. Bostadsbyggandet, som vid sidan av lagerutveckling-
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
en spelat en väsentlig roll i den inträffade aktivitetsnedgången, synes ännu inte ha stimulerats i någon större utsträckning av vidtagna kreditpolitiska lättnader. Företagens fasta investeringar har beräknats falla något från 1960 till 1961, medan de offentliga utgifterna av allt att döma kommer att öka. Varken lagerutvecklingen eller den privata konsumtionen kan väntas ge något avgörande bidrag till en ökning av totalefterfrågan under de närmaste månaderna. Å andra sidan anses konjunkturindikatorerna knappast bekräfta farhågorna för att den begynnande recessionen skall undergå en svårare fördjupning. Bl. a. med hänsyn till den omläggning av den ekonomiska politiken mot ökad konjunkturstimulans som redan ägt rum och ytterligare förebådats skulle en återhämtning därför kunna tänkas sätta in i den amerikanska ekonomin under senare delen av 1961. Samtidigt får man emellertid inte bortse från att möjligheterna för de amerikanska myndigheterna att bedriva en konjunkturstimulerande politik begränsas av strävandena att samtidigt lösa de akuta betalningsbalansproblemen. Av väsentlig betydelse i detta sammanhang blir därför de åtgärder som de viktigare valutamottagande staterna, främst Västtyskland, vidtar för att åstadkomma en bättre jämvikt i sina betalningar.
Den nedgång i de transoceana råvaruländernas exportinkomster som ägt rum under 1960 kan med hänsyn till föreliggande efterfrågetendenser i industriländerna och kvarstående eller stigande utbudsöverskott inom de viktigare rå'\ aruområdena komma att fortsätta under 1961. Därmed skulle den minskning av råvaruländernas import som dessa länders försämrade betalningsläge kan väntas framtvinga få fullt utslag under detta år. Då råvaruländernas totala valutareserver under de senaste åren endast delvis återhämtats efter nedgången 1957—1958 samtidigt som deras skuldsättning hos internationella organisationer och enskilda stater stigit, synes nämligen deras utrymme för en förnyad reservminskning vara mycket begänsat. Denna utveckling är allvarlig inte endast med tanke på den kortsiktiga konjunkturutvecklingen i världen. Den antyder framför allt att efterfråge- och utbudsrelationerna för råvaruländernas huvudprodukter är sådana att dessa länder med oförändrad produktionsstruktur har mycket stora svårigheter att uppnå industristaternas nuvarande utvecklingstakt.
Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Den svenska ekonomin kännetecknades enligt den preliminära nationalbudgeten för 1961 (bihang 2) av en fortsatt stark efterfrågeökning under 1960. Den markerade högkonjunkturen i Västeuropa i förening med det svenska näringslivets goda konkurrenskraft medförde en avsevärt stegrad svensk export. Med undantag för livsmedel beräknas utförselsiffrorna 1960 ha blivit högre än året dessförinnan för samtliga stora varugrupper. Särskilt påtaglig var förbättringen för jarnmalmsexporten, som vid i stort sett oförändrade priser visade eu värdeökning på mer än en fjärdedel. Den totala exportvolymstegringen 1959 —1960 uppskattas till 12 procent, varjämte exportvärdet ökades ytterligare 2 procent genom prisstegringar. Importolymens ökning var emellertid ännu
4. Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
större, omkring 14 procent. Prisstegringarna var liksom för exporten i genomsnitt 2 procent. Importökningen, som var särskilt kraftig för oädla metaller, kemiska produkter och textilvaror, var i förhållande till produktionsökningen väsentligt större än normalt, vilket till stor del förklaras av den omfattande påfyllnad av råvarulagren som ägde rum i vissa branscher.
Bytesbalansen 1960 beräknas ha visat ett underskott på omkring 350 miljoner kronor i de statistiskt svnliga transaktionerna, vilket är drygt 300 miljoner kronor mer än 1959. Från årsskiftet 1959/60 till slutet av november 1960 minskade den totala valutareserven med ca 225 miljoner kronor till 2 820 miljoner kronor. Detta tyder på att det reella underskottet varit mindre än vad som framgår av bytesbalansen och registrerade kapitaltransaktioner.
De totala bruttoinvesteringarnas volym ökade med ca 4 procent, vilket är inte oväsentligt mindre än 1958—1959. Den sänkta ökningstakten, som helt hänförde sig till utvecklingen inom den offentliga sektorn, kan till en del sättas i samband med de ekonomisk-politiska ingripanden som gjordes våren 1960. Investeringsvolymen i den privata sektorn steg i något högre takt än 1958—1959, eller med ca 7 procent. Stegringen gällde främst industrin. Bostadsbyggandet däremot låg kvar på i det närmaste samma höga ni\å som uppnåddes 1959.
En omsvängning i lagerutvecklingen från minskning under 1959 till ökning under 1960 har dessutom utgjort ett expansivt element i den svenska ekonomin, även om en viss del också belastat importen.
Den privata konsumtionen ökade mellan 1959 och 1960. ökningen vai emellertid mindre än under närmast föregående år och begränsades till ca 2 procent 1959—1960 mot 4 procent 1958—1959. Detta förhållande, som innebar att endast omkring hälften av ökningen i hushållens disponibla inkomster _ca 5 procent i fasta priser — togs i anspråk för konsumtion, förklaras
huvudsakligen av den tidigareläggning av konsumenternas inköp som den allmänna varuskattens införande vid årsskiftet 1959/60 medförde. Det bör emellertid framhållas att den preliminära konsumtionsuppskatlningen för 1960 inrymmer ovanligt stora osäkerhetselement. Konsumentprisindex, som höjdes med drygt 3 procent vid införandet av varuskatten, förblev praktiskt taget oförändrat under året. Detta innebär att prisnivån, bortsett från varuskattens effekt, varit stabil i närmare tre år. Den senaste högkonjunkturen skiljer sig därmed i ett väsentligt avseende från tidigare konjunkturuppsving under efterkrigstiden, genom att den i hög grad varit en mängdkonjunktur och inte en priskonjunktur.
Den beskrivna efterfrågeutvecklingen medförde under 1960 en fortsatt produktionstillväxt. Den totala produktionsökningen 1959—1960 beräknas preliminärt ha uppgått till knappt 4 procent eller något mindre än för 1958—1959. Skogsbruk, kraftverk och industri svarade för de procentuellt sett största ökningarna, medan byggnads- och anläggningsverksamheten endast visade en mindre ökning och jordbruksproduktionen sjönk något. Takten i produktionsstegringen, som baserades på en produktivitetsförbättring om närmare 3 procent och en ökning av den totala sysselsättningen med ca
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 5
1 procent, synes emellertid successivt ha sjunkit under året i samband med en allt mer markerad kapacitelsbrist och knapphet på arbetskraft. Denna utveckling återspeglas i arbetsmarknadsstatistiken, enligt vilken såväl arbetslösheten som antalet tillsatta platser i förhållande till antalet lediga under hösten 1960 nått sin lägsta nivå sedan 1955.
Beträffande utsikterna för 1961 framhålls i nationalbudgelen, att man för det närmaste halvåret måste räkna med eventuellt ytterligare stegrat efterfrågetryck i den svenska ekonomin. Som den viktigaste faktorn framstår här efterfrågan från de privata hushållen, vilkas disponibla inkomster väntas stiga med ca 8 procent mellan 1960 och 1961. Denna inkomstökning antas ge upphov till en uppgång i konsumtionsutgifterna av samma proportion. På grund av den höjda kostnadsnivån förutses dock en viss uppgång av konsumentpriserna, varför konsumtionsvolymens stegring skulle bli drygt 5 procent. En del av ökningen betingas av att konsumenternas inköp under första delen av 1960 var begränsade efter köprushen i slutet av 1959. Den beräknade konsumtionsökningen innebär trots detta att det personliga sparandet under 1961 skulle komma att ökas ytterligare, utöver den betydande ökningen 1960.
Förutom från den privata konsumtionen kan stark konjunkturstimulans även väntas från industrins och handelns investeringar. Den betydande expansion som tog sin början under 1958 väntas fortsätta i oförminskad takt både för industrin och handeln. Genom att bostadsbyggandet mellan 1960 och 1961 väntas bli ungefär oförändrat, samtidigt som t. ex. investeringarna i enskilda kraftverk, fartyg och flygplan beräknas minska, begränsas emellertid den uppskattade volymökningen av de totala privata investeringarna till 3 procent.
Den återhållsamhet som präglat den offentliga sektorns investeringsefterfrågan under 1960 kommer att för statens del bli bestående även i år. ökningar av de militära investeringarna uppvägs av bl. a. en minskning av beredskapsarbetena Särskilt på vägarna och en viss nedgång i affärsverkens beräknade investeringsvolym. Den offentliga konsumtionen antas däremot stiga i samma takt som 1960 eller med ca 5 procent.
Som tidigare har berörts kan efterfrågan i Västeuropa väntas uppvisa en viss fortsatt ökning och detta kan för Sveriges del komma att innebära en ytterligare stegring av exporten, som endast till mindre del synes komma att motvägas av försvagad efterfrågan på våra exportvaror i Nordamerika och råvaruländerna. Nationalbudgetens siffror anger för exporten en värdeökning på 8 procent, motsvarande en volymuppgång med 6 procent.
En liknande ökning förutses emellertid även för importen i anslutning till den väntade efterfrågeutvecklingen i vårt land. Underskottet i bytesbalansen, som 1960 torde ha uppgått till några hundra miljoner kronor, skulle härigenom upprepas under 1961.
På basis av antaganden om en produktivitetsförbättring på — liksom tidigare — inemot 3 procent och en ökning av arbetsvolymen med knappt 1 procent anger nationalbudgelen produktionsökningen för 1961 till något
6 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
under 4 procent. Produktivitetsantagandet förutsätter emellertid att ekonomin hålles i balans. Om så inte blir fallet, måste man räkna med att den tilltagande spänning på arbetsmarknaden som säsongmässigt inträder till våren kommer att ytterligare skärpas genom överrörlighet och ökad frånvaro in. m., vilket skulle medföra lägre produktion än väntat.
Den ekonomiska politiken
Tillbakablick. Den svenska ekonomin har — såsom framgår av de uppgifter jag lämnat i det föregående — under det gångna året präglats av en utomordentligt hög aktivitet. Det uppsving som inleddes under 1959 har fortgått med obruten styrka under 1960. Sedan kapacitetsgränserna nåtts inom allt flera produktionsområden, begränsas emellertid utrymmet för ytterligare produktionsökningar till successivt utmognande förbättringar av produktiviteten. Det är därför naturligt att 1959 års snabba produktionsökning inte helt kunnat upprepas under 1960. Den under fjolåret uppnådda produktionsökningen, uppgående till nära 4 procent, ligger dock över genomsnittet för 1950-talet och har uppnåtts samtidigt som arbetsveckan minskat från 46 till 45 timmar.
Ett väsentligt inslag i den svenska konjunkturbilden under 1960 har utgjorts av den trots ökade arbetskostnader och starkt efterfrågetryck bibehållna prisstabiliteten. Delvis har den allmänna prisstabiliteten betingats av stabila eller sjunkande råvarupriser — den andra sidan av denna utveckling är det försvårade läget för råvaruländerna. Trots detta är det värt notera, att det svenska näringslivet med endast ganska obetydliga prisstegringar kunnat absorbera en kostnadsstegring som inte oväsentligt överstigit den samtidiga produktivitetshöj ningen.
I sina huvuddrag följer den svenska utvecklingen samma mönster som den i övriga industriländer i Västeuropa. Till följd av vårt omfattande handelsutbyte med utlandet, våra låga tullar, den så gott som fullständiga liberaliseringen av importen och de valutapolitiska bindningar som det internationella samarbetet ålägger oss, är utrymmet för en av den internationella utvecklingen oberoende politik självfallet begränsat. Uppgiften för den ekonomiska politiken är att utnyttja den ekonomiska rörelsefrihet som står oss till buds för att skapa förutsättningar för en dynamisk anpassning av vårt näringsliv till den tekniska och handelspolitiska utvecklingen och att låta denna anpassning ske under bevarande av full sysselsättning. Detta betyder högt ställda krav på den ekonomiska politikens förmåga att snabbt följa och produktivt utnyttja växlingarna i den internationella konjunkturen.
En återblick på den ekonomiska utvecklingen under avmattningsskedet 1958, det därpå följande uppsvinget och den under 1960 fullt utbildade högkonjunkturen visar att betydelsefulla resultat kan nås med målmedvetna statliga insatser. Den politik som förts under dessa år kan ses som ett fullföljande och en vidareutveckling av den aktiva konjunktur- och bud-
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 7
getpolitik som inleddes under 1930-talet. Nedgången 1958 möttes sålunda med en markerad uppgång av den statliga investeringsverksamheten och av bostadsbyggandet. Genom investeringsavgiftens slopande samt friställandet av investeringsfonder och uppsamlade prisutjämningsmedel stimulerades också en stark ökning av näringslivets utbyggnad och modernisering. Denna politik fortsattes och nådde sin fulla effekt under 1959. De statligt styrda investeringarna, vartill här hänföres rent statliga investeringar, bostadsbyggande och genom statsbidrag ramreglerade kommunala och övriga investeringar, steg 1958 med 5 och 1959 med 10 procent. Arbetsmarknadspolitiken gavs starkt ökade resurser. Antalet i beredskapsarbeten sysselsatta uppgick i runda tal vintern 1957/1958 till 3 900, 1958/1959 till 8 900 och 1959/1960 till 11 800. En successiv intensifiering av omskolningsverksamhet och andra omflyttningsbefrämjande åtgärder ägde rum.
När under budgetåret 1959/60 den ekonomiska politikens stimulanseffekt förstärktes av den internationella högkonjunkturen, vidtogs en åtstramning via både budgeten och penningpolitiken. Ökningen i den statligt styrda investeringsverksamheten upphörde under 1960, beredskapsarbetena avvecklades i accelererad takt under våren 1960 och budgetens inkomstsida förstärktes genom införande från årsskiftet av den allmänna varuskatten. Totalbudgetens underskott, som 1958/59 stigit med 300 miljoner kronor till 1,4 miljarder och 1959/60 till 1,6 miljarder, minskar 1960/61 med ca 500 miljoner kronor. Denna åtstramning har i huvudsak infallit under kalenderåret 1960. Detta framgår bl. a. av att statsskuldens ökning, som 1959 uppgick till 1,9 miljarder kronor, under fjolåret endast blev omkring 1 miljjard.
Jag vill i detta sammanhang inskjuta, att det här redovisade faktiska budgetutfallet mot bakgrund av konjunkturutvecklingen ånyo bekräftar den samhällsekonomiska nödvändigheten av den budgetförstärkning som den allmänna varuskatten möjliggjorde. Detta förhållande understrykes inte minst av att även åtgärder vid sidan av budgetpolitiken visade sig påkallade för att förhindra inflationistiska störningar i ekonomin. Framför allt har en betydande penningpolitisk åtstramning genomförts, inledd av diskontohöjningen den 15 januari 1960 och den därvid etablerade räntestrukturen. Det statliga obligationslån som emitterades i mars 1960 uppgick till inemot 1 100 miljoner kronor och åstadkom därigenom en kraftig likviditetsindragning. Åtstramningspolitiken fortsattes genom att företagen erbjöds binda sina likvida medel genom de speciella investeringsfonder som beslutades i maj 1960. Totalt insattes i riksbanken 770 miljoner kronor på dessa fonder. Dessutom har riksgäldskontoret sålt skattkammarväxlar till företag utanför bankerna till ett sammanlagt belopp av ca 125 miljoner kronor. Effekten av de nämnda åtgärderna på bankernas och näringslivets likviditet har varit mycket påtaglig. Medan bankernas likvida tillgångar under 1959 (november 1958—november 1959) steg med 1 700 miljoner kronor minskade de 1960 med nära nog lika mycket. Efter en uppgång på inlåningsräkningarna 1959 med över 3 000 miljoner kronor följde 1960 eu
8 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
minskning med ca 600 miljoner kronor. Den förändring i näringslivets likviditetsposition som dessa siffror avspeglar är av betydelse för bedömningen av utvecklingen under innevarande år.
Den statliga emissionsverksamheten under 1960 avslutades med ett lån som speciellt vände sig till småsparare. Syftet med detta lån, »Spar 60», var bl. a. att för den tidigare icke obligationsmedvetna allmänheten skapa en lätt tillgänglig placering, som utan risk för framtida kursvariationer erbjöd fördelen av den högre obligationsräntan. Lånet blev därmed även ett led i strävandena att popularisera ett långsiktigt sparande. Med hänsyn till att lånet endast kunde tecknas av enskilda personer och att teckningsbeloppet var begränsat, framstår det uppnådda resultatet, 143 miljoner kronor, som mycket tillfredsställande. Inte sedan försvarslånen under andra världskriget torde så stora teckningar av privatpersoner ha förekommit på ett obligationslån i vårt land.
Eftersom riskerna för inflatoriska överslag och därmed följande svårigheter för produktionens normala fortgång framstod som särskilt påtagliga inom byggnadsindustrin på grund av den anspänning som alltid sker på detta område under sommarens högsäsong, insattes på våren 1960 utöver de nu nämnda åtgärderna särskilda aktioner i syfte att bevara jämvikten på byggarbetsmarknaden. Med omedelbar verkan utfärdades i slutet av april genom cirkulär till samtliga statsmyndigheter förbud mot igångsättande av nya husbyggnadsföretag under tiden fram till den 30 september 1960. Samtidigt utfärdades förbud att utöka den kollektivavtalsanställda personalen vid byggnads- och anläggningsarbeten under tiden fram till 31 oktober. För särskilt angelägna arbeten medgavs dispens av Kungl. Maj :t. Enligt inhämtade uppgifter synes härigenom efterfrågan på arbetskraft för dessa ändamål från statens sida ha minskats med 2 000 å 3 000 man i förhållande till vad som ursprungligen planerats under den berörda tiden. En närmare redogörelse för åtgärderna och deras effekt lämnas i ett särskilt avsnitt i nationalbudgeten.
På regeringens hemställan utfärdade de centrala kommunförbunden, Industriförbundet och Byggnadsindustriförbundet rekommendationer till sina medlemmar i samma riktning. Länsarbetsnämnderna hade redan tidigare erhållit anvisningar om att iaktta sträng återhållsamhet med igångsätlningstillstånd för byggnader som skulle komma att kräva sin största arbetskraftsanvändning under sommaren. Närmast genom dessa myndigheters försorg och i anslutning till de centrala rekommendationerna aktiverades inom ett hundratal orter de redan tidigare existerande s. k. samarbetsdelegationerna för att i samförstånd mellan vederbörande arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt kommunala och enskilda byggherrar genomföra frivilliga begränsningar i byggnads- och anläggningsverksamheten i den mån de lokala förhållandena gjorde detta motiverat.
Någon samlad överblick över effekten av de frivilliga åtgärderna, motsvarande den nyss angivna uppgiften beträffande åtgärderna för statens egen del, kan inte åstadkommas. Det är dock tydligt att den vid tidigare hög-
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 9
konjunkturtillfällen uppträdande bristen på jämvikt på byggnadsaibetsmarknaden kunde undvikas den gångna sommaren. Byggnadsarbetarkåren utnyttjades fullständigt, men efterfrågan hölls i stort sett inom ramen för tillgången på arbetskraft. Endast inom storstadsområdena förelåg märkbara tecken på ett efterfrågeöverskott, ehuru ej heller här av extrem omfattning.
Avsikten med de vidtagna begränsningsåtgärderna var inte minst att ernå eu förskjutning av efterfrågan på arbetskraft inom byggnads- och anläggningsområdet från sommaren till vinterns lågsäsong. I samma syfte har en stark inskränkning i igångsättningstillstånden för andra kvartalet, särskilt med avseende på byggnader med relativt kort varaktighet, åtföljts av ett starkare pådrag under tredje och fjärde kvartalen. Säsongarbetslösheten synes härigenom ha kunnat nedbringas avsevärt och beredskapsarbetena inskränkas till ett minimum. Arbetslösheten bland byggnadsarbetarna var i december 1959 5,7 och i december 1960 4,8 procent. Antalet i beredskapsarbeten sysselsatta har sjunkit från 11 000 i december 1959 till 3 900 i december 1960. Beredskapsarbeten drivs eller påbörjas innevarande vinter huvudsakligen i norra Sverige med dess speciellt besvärliga säsongförhållanden på arbetsmarknaden samt dessutom för sysselsättning av vissa kategorier partiellt arbetsföra.
Inom de i detta sammanhang betydelsefulla statliga affärsverken har en mycket stark säsongutjämning successivt genomförts under en följd av år. Sommarens aktion har visat, att det är möjligt att genom lojalt bistånd från verkens centrala och lokala ledningar t. o. m. åstadkomma en nedgång i antalet sysselsatta från våren och fram till den tid då efterfrågan på arbetskraft för byggnads- och anläggningsarbeten från andra håll brukar bli starkast. Till priset av vissa merkostnader och förseningar kan således staten medverka till att ytterligare utjämna säsongerna och därmed minska den kostnad för folkhushållet som vinterarbetslösheten utgör.
Det har dock varit ett önskemål från de berörda verkens sida att erhålla längre tid för planering av åtgärder av ifrågavarande typ än som i våras kunde medges. Det ligger visserligen i sakens natur, att eventuella beslut om konjunkturpolitiskt betingade åtgärder ofta måste fattas och genomföras med kort varsel. En mera genomarbetad beredskapsplanering bör emellertid höra till rutinen inom verken, så att åtgärder i olika riktningar, såväl stimulerande som dämpande, snabbt kan insättas. En särskild delegation av kontaktmän från de departement som i detta sammanhang berörs har därför på initiativ av chefen för socialdepartementet tillsatts för att förbereda och stimulera den beredskapsplanering som erfordras, för att de olika verken med ökad effekt och i smidigast möjliga former skall kunna medverka i eventuellt erforderliga nya aktioner av ifrågavarande art.
Det internationella perspektivet. Den internationella högkonjunkturen har under senare delen av 1960 uppvisat vissa svaghetspunkter. Förutom försämringen i råvaruländernas läge gäller detta framför allt Förenta stater-
10 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
na men i någon mån även Storbritannien. Även i andra länder tenderar den tidigare snabba efterfrågestegringen att bromsas upp på vissa områden, såsom bostadsbyggandet och de offentliga utgifterna. Å andra sidan består alltjämt investeringskonjunkturen inom företagssektorn; till följd av redan inträffade eller pågående inkomstökningar kan även den privata konsumtionen väntas stiga relativt snabbt. Takten i produktionsökningen avtar successivt, vilket med de nämnda undantagen betingats av tilltagande brist på arbetskraft och produktionskapacitet. Den fortgående kostnadsstegringen torde i flera länder komma att medföra en viss höjning av prisnivån under innevarande år.
Något omslag till en mer allmän efterfrågedämpning synes inte vara att vänta inom de västeuropeiska industriländerna under 1961. Det torde nu vara klart att någon sådan åtstramning av den ekonomiska politiken i Västtyskland som skulle kunna bromsa utvecklingen mot en än mer markerad överkonjunktur inte kommer till stånd under den närmaste tiden. Häremot skall å andra sidan ställas försvagningen i den brittiska konjunkturen. Denna är visserligen än så länge begränsad till vissa sektorer. Skulle en utbredning av avmattningstendenserna äga rum, lägger dock landets ömtåliga betalningsbalansläge hinder i vägen för en mera aktivt konjunkturstimulerande politik. Ett likartat dilemma mellan hänsynen till den interna och till den externa balansens krav ställs även den amerikanska administrationen inför. Övervägandena om den framtida internationella utvecklingen leder som vanligt inte till något entydigt resultat. Skäl kan sålunda anföras för att det nuvarande läget under loppet av året kommer att präglas av ett ökat aktivitetstryck och betydande risker för prisstegringar; men det är också fullt möjligt att avmattningstendenserna under årets senare del blir mer markerade.
Osäkerhetsmomenten i den internationella konjunkturbilden visar på angelägenheten av en intensifierad samverkan mellan länderna för att trygga full sysselsättning och snabb produktionstillväxt med bevarande av den inre och yttre balansen. Bland samarbetssträvandena intar den västeuropeiska ekonomiska integrationen en framskjuten plats. Några avgörande framsteg i riktning mot en uppgörelse mellan sex- och sjustatsgrupperna kan ännu inte anses ha gjorts. Å andra sidan har det inbördes samarbetet, inbegripet handeln mellan medlemsländerna, undergått en snabb utveckling inom såväl EFTA som sexstatsmarknaden. Inför den osäkerhet som präglar utsikterna till en snar överenskommelse synes det vara ett starkt svenskt intresse att krafterna inriktas på att stärka samgåendet inom EFTA på det handelspolitiska liksom på andra ekonomiska områden.
Inom en vidare krets har strävandena att intensifiera det ekonomiska samarbetet hittills främst bedrivits inom OEEC och kommer i fortsättningen att äga rum inom dess efterföljare, OECD (organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling), vars stadga undertecknades i Paris den 14 december förra året av representanter för de 18 OEEC-länderna, däribland Sverige, samt Förenta staterna och Canada. Texten torde senare få
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 11
underställas riksdagen för godkännande. Förutsatt att ett tillräckligt antal länder ratificerar stadgan beräknas OECD träda i verksamhet till hösten. 1 den nya organisationen avses ekonomisk-politiskt samarbete bli en huvuduppgift tillsammans med de handelspolitiska frågorna och utvecklingsländernas problem. Jag anser det värdefullt att det samarbete som på senare år vuxit fram i OEEC nu får tillfälle att vidareutvecklas inom den nya organisationens ram. De nordamerikanska staternas närmare anknytning till denna verksamhet öppnar också nya perspektiv. Det får antas att samarbetet även framdeles huvudsakligen får formen av intensiva konsultationer mellan medlemsländerna. Efter hand kommer på detta sätt att ha samlats ett betydande erfarenhetsmaterial från såväl OEEC som OECD, vilket kan ligga till grund för det redan inledda arbetet med en precisering av vad som ur internationell synvinkel kan anses vara önskvärda riktlinjer för den ekonomiska politiken i olika situationer.
Inte minst utvecklingen av de internationella betalningarna under de senaste åren pekar enligt min mening klart på behovet av ökat samarbete länderna emellan, främst för att möjliggöra att utformningen av varje lands ekonomiska politik — även om den i första hand tar sikte på inre förhållanden — inte blir sådan att den hindrar andra länder att uppnå sina respektive mål. Både före och efter den yttre konvertibilitetens införande i slutet av 1958 har betalningsläget främst kännetecknats av stora amerikanska underskott och likaledes stora västtyska överskott. Under de senaste tre åren har Förenta staternas betalningsunderskott uppgått till sammanlagt mer än 10 miljarder dollar, medan de tyska valutareserverna under samma tid vuxit med ca 10 miljarder mark; inte mindre än hälften av denna ökning har inträffat under 1960. Det anses visserligen allmänt att det amerikanska valutautflödet har haft en gynnsam effekt i den mån det bidragit till en jämnare fördelning av den internationella likviditeten, men enighet råder också om att avtappningen i längden inte kan fortsätta i oförminskad takt. Den starka ökningen av de tyska valutabehållningarna har bedömts som övervägande ogynnsam, med tanke såväl på önskemålet om en jämn likviditetsfördelning mellan länderna som på dess expansiva effekt på den redan anspända interna tyska ekonomin, över huvud taget har de kraftiga förskjutningar i olika länders guld- och valutareserver som skett på senare tid betraktats med växande oro främst som symtom på en bakomliggande brist på balans, bl. a. på växelkursområdet, och på grund av riskerna för att åtgärder i korrigerande syfte från berörda länders sida skulle komma att få negativa verkningar för handel, produktion och sysselsättning.
Det aktuella amerikanska problemet synes vara att anpassa kapitalutflödet och de militära utgifterna utomlands till i stort sett den ram som sättes av handelsbalansens överskott, f. n. 4 å 5 miljarder dollar per år eller omkring en fjärdedel av den amerikanska exporten. Eu rad åtgärder har prövats på senaste tiden för att uppnå detta syfte. De bar inriktats såväl på
12 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
begränsning av valutabetalningarna i samband med de militära kostnaderna i utlandet som på en fastare anknytning av utvecklingshjälpen till leveranser av amerikanska varor. Däremot har de privata utlandsinvesteringarna inte berörts. Frågan kompliceras av att en betydande del av 1960 års underskott är att hänföra till överflyttningar av kortfristigt kapital från Förenta staterna till Europa, främst Storbritannien och Västtyskland, stimulerade av skillnaderna i avkastning till följd av olika räntenivåer. Detta kapitalflöde har under den gångna sommaren och hösten förstärkts genom spekulationer i växelkursförändringar. Det är uppenbart att förskjutningar av den storlek och inom den korta tidrymd som skedde under 1960 inte kan rymmas inom de marginaler som över- eller underskott i handelsbalanserna normalt innehåller. Det är önskvärt att sådana störningar i ökad utsträckning undvikes i framtiden genom en kombination av internationellt hänsynstagande och konkreta samarbetsåtgärder. I första hand fordras beredvillighet att ingripa mot fundamentala balansrubbningar till följd av alltför stora skillnader i pris- och kostnadsnivåerna. Ett överskottsland har ofta ett utrymme för liberalisering av sin handelspolitik. Växelkursjusteringar måste uppenbarligen användas med försiktighet — de förutsätter också Internationella valutafondens godkännande -— men bör å andra sidan inte underlåtas där tydliga jämviktsrubbningar föreligger. Där ingen av dessa båda vägar är framkomlig eller ger önskat resultat, återstår möjligheten att genom långfristig kapitalexport neutralisera verkningarna av en överskottsställning. Metoden i fråga har valts både av Förenta staterna sedan lång tid tillbaka och av Västtyskland, som i höstas beslöt att kraftigt öka den långsiktiga kapitalhjälpen till utvecklingsländerna.
När det gäller möjligheterna att undvika tillfälliga störningar, beroende på förskjutningar i fråga om konjunktursituationen och konjunkturpolitiken i enskilda länder, bör en ökad användning av andra ekonomisk-politiska medel än ränteförändringar leda till att skillnaderna i räntenivåer ej blir fullt så markerade, varigenom riskerna för balansrubbande kortfristiga kapitalöverföringar minskas. De brittiska och tyska nedjusteringarna av diskontot under de senaste månaderna, trots kvarstående övertryck i den interna ekonomin, får ses som uttryck för en önskan att bidra till en sådan utveckling. Åtskilliga länder har i likhet med Sverige därutöver funnit det nödvändigt och önskvärt att genom särskilda valutareglerande åtgärder, permanenta eller tillfälliga, direkt ingripa mot och begränsa de spekulativa kapitalrörelserna. I sammanhanget vill jag erinra om att jag numera tillkallat särskilda sakkunniga med uppdrag att överse den svenska valutaregleringen.
Det framstår som ett väsentligt intresse, inte minst för Sveriges vidkommande, att utvecklingen på betalningsområdet inte blir sådan att den föranleder ingrepp i det fria utbytet av varor och tjänster och därmed bryter den trend som hittills dominerat. Under senare år har sålunda de västeuropeiska länderna upphävt flertalet av de importrestriktioner som existerat främst gentemot varor från dollarområdet. För svensk del förekommer inte
Statsverkspropositionen år 196i: Bil. i: Inkomsterna 13
längre begränsningar av importen grundade på betalningsbalansskäl och inte heller några restriktioner av löpande betalningar.
De europeiska ländernas betalningssamarbete, som sedan konvertibilitetens införande äger rum i reducerad omfattning under det europeiska monetära avtalet (EMA), har under fjolåret främst tagit sig uttryck i åtgärder för att avhjälpa betalningssvårigheter hos ett par av medlemsländerna, nämligen Island och Turkiet. För genomförande av omfattande stabiliseringsprogram i samråd med OEEC och Internationella valutafonden har dessa länder erhållit tvååriga krediter från den europeiska fonden parallellt med motsvarande stödaktioner från Valutafondens sida.
OEEC:s pågående omorganisation berör inte direkt det europeiska monetära avtalet, och något medlemskap från Förenta staterna och Canada i det europeiska betalningssamarbetet är inte aktuellt. Under 1961 ingår EMA i sitt tredje verksamhetsår, och i enlighet med dess stadgar skall då en allmän översyn av avtalet företas. Det finns inte skäl att anta, att någon mera genomgripande förändring då kommer att föreslås i det multilaterala avräkningsförfarandet, vilket hittills i praktiken prövats i mycket liten omfattning. Däremot har från en del länders sida redan signalerats önskemål att villkoren för kreditgivning från den europeiska fonden ändras därhän, att de medlemsländer som har speciellt behov av utvecklingskapital kan bli i större utsträckning tillgodosedda genom lån från fonden.
Jag saknar anledning att nu ta närmare ställning till sistnämda fråga, men jag vill erinra om att man från svensk sida hittills ansett, dels att den europeiska fonden liksom tidigare EPU-krediterna bör reserveras för tillfälliga betalningsbalanssvårigheter, dels att multilateral utvecklingshjälp över huvud taget bör förläggas till en så vid krets av länder som möjligt och således företrädesvis administreras i Förenta Nationernas eller de internationella Washington-institutionernas regi. Detta hindrar inte att jag kan ansluta mig till uppfattningen, så som den kommer till uttryck i det nya OECD-programmet, att de underutvecklade ländernas problem i framtiden mera än hittills skall stå i förgrunden vid det samarbete som äger rum mellan länderna i Paris. Till stor del är utvecklingsländernas ekonomiska framåtskridande beroende av ett växande handelsutbyte med den industrialiserade delen av världen. Delta i sin tur står i nära relation till framstegstakten i industriländerna och till den handelspolitik och ekonomiska politik över huvud taget som dessa tillämpar. Snabb expansion och en liberal och utåtriktad politik i industriländerna är därför av uppenbart värde för den underutvecklade delen av världen, dch regionala organisationer som verkar för dessa syften kan redan härigenom sägas tillvarata utvecklingsländernas intressen. Det bör också vara en angelägen uppgift att inom ramen för konsultationer mellan industriländerna verka för att dessa vid utformningen av sin allmänna ekonomiska politik ständigt har utvecklingsländernas behov för ögonen. Samverkan kring konkreta hjälpprojekt hör å andra sidan klart hemma i organ där på bred bas såväl givare som mottagare finns representerade, och det saknas anledning att från svensk
14 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
sida stödja upprättandet av nya former för biståndet som inte uppfyller detta villkor eller som endast innebär en dubblering av redan befintliga organ.
Sedda mot denna bakgrund framstår de strävanden som nu förekommer på olika håll — t. ex. inom GATT och FN — att vidga marknaderna för utvecklingsländernas export såsom lika väsentliga som ansträngningarna att åstadkomma ökat bistånd i form av tekniskt kunnande och kapital. I många fall står strukturella hinder i vägen, såsom en alltför smal produktionsbas i exportlandet eller en på lång sikt stagnerande eller krympande internationell efterfrågan med sjunkande priser — de huvudsakligen råvaruexporterande länderna ställs nu i växande grad inför problem av denna art — men ofta kan åtskilligt uträttas för att främja en ökad avsättning, bl. a. genom undanröjande i importländerna av handelshinder i form av kvantitativa regleringar samt prohibitiva skatter och tullar. De gamla industriländernas hjälpinsatser riskerar att förfelas om inte beredvilligheten finns att medverka till ett vidgat handelsutbyte med de unga nationerna och att acceptera den omställning av den egna produktionsapparaten som detta förutsätter och som för övrigt — om den görs till en medveten politik och sålunda sker i rimlig takt — får en övervägande välståndshöjande effekt. Men det är även i detta fall nödvändigt att i samverkan finna på lång sikt hållbara lösningar. Arbetet härpå sker med aktivt svenskt stöd, vilket är naturligt med hänsyn till både vår egen traditionellt liberala handelspolitik och våra växande insatser i form av tekniskt bistånd och kapital. Också av denna anledning har vi skäl att verka för att en uppgörelse mellan handelsblocken i Europa inte får formen av en protektionistisk högtullunion.
Ett viktigt steg för att möta utvecklingsländernas kapitalbehov har nu tagits i och med att Internationella utvecklingsfonden (IDA) börjat sin verksamhet, som skall bedrivas i nära samarbete med Förenta Nationernas tekniska biståndsverksamhet och särskilda fond. IDA kommer att med huvudsaklig användning av lån med mycket låg ränta och lång återbetalningstid finansiera basinvesteringar och därmed supplera världsbankens kreditgivning.
Allmänt sett är det att föredra om den offentliga kapitalhjälpen till utvecklingsländerna i första hand lämnas genom förmedling av de internationella organisationerna och i fritt användbara och konvertibla valutor. Samtidigt som härigenom större garantier vinnes för att medlen kommer till bästa användning ur mottagarens synvinkel, erbjuds alla exportländer möjlighet att konkurrera om de leveranser som finansieringen avser. Såsom jag vid tidigare tillfälle framhållit är det önskvärt att den offentliga kapitalöverföringen kompletteras med en ökning av direkta privata investeringar av långfristig natur, med vilka också vanligen överförs ett tekniskt kunnande som inte står till buds på andra vägar. Sedan länge pågår utredningar och diskussioner inom Förenta Nationernas olika organ i syfte att finna
Statsverkspropositionen år 1961: Bit. 1: Inkomsterna
medel för en vidgning av den långsiktiga privata kapitalströmmen. Problemet har emellertid visat sig i hög grad svårlöst.
De kommersiella krediter som numera ganska regelmässigt lämnas vid försäljning av kapitalvaror utgör också en viktig del av utvecklingsländernas försörjning med lånemedel för den industriella uppbyggnaden. Kreditformen har dock sin givna begränsning genom sin kortfristiga natur, och det vore olyckligt om en med artificiella medel framkallad ansvällning av exportkreditgivningen skulle leda till att den mera långfristiga kapitalöverföringen försvårades. Inom ramen för internationella överenskommelser och med iakttagande av gängse regler är det emellertid naturligt och önskvärt, att det statliga stödet till denna typ av kreditgivning utökas i erforderlig takt också i vårt land. Bl. a. för att skapa större möjligheter för svensk export till de mindre utvecklade delarna av världen har sålunda en höjning av ramen för exportkreditgarantigivningen nyligen beslutats av riksdagen. De svenska exportinsatserna kommer också att främjas av den föreslagna utbyggnaden av den diplomatiska och kommersiella representationen på de nya marknaderna.
Den ekonomiska politiken inför 1961. Jag har tidigare framhållit att någon entydig prognos för den internationella utvecklingen under innevarande år inte kan göras med anspråk på rimlig säkerhet. Den för närvarande splittrade konjunkturen kan framdeles övergå i en ny avmattningsperiod men det är också möjligt, att ett förnyat inflatoriskt tryck kan komma att göra sig gällande. Oavsett vilket av dessa alternativ som på något längre sikt kommer att realiseras, blir slutsatserna för den inhemska ekonomiska politiken i stort sett desamma på kort sikt. Det framstår alltjämt som en primär uppgift att förhindra en sådan tillspetsning av den inhemska aktiviteten att produktivitetssänkande och kostnadshöjande desorganisationsfenomen börjar uppträda. Vikten av att förebygga en sådan utveckling står helt klar, om en avmattning på de internationella marknaderna skulle komma att ytterligare skärpa konkurrensläget. Skulle en mera inflatorisk utveckling ta vid i utlandet, minskar detta visserligen på kort sikt riskerna för en försämring av vår konkurrensförmåga. Men även i ett sådant läge kräves effektiva åtgärder för att hindra dessa tendenser att spridas till och eventuellt förvärlas inom vårt näringsliv, som på grund av den höga sysselsättningen är speciellt känsligt för inflationsimpulser.
Det inhemska konjunkturläget präglas f. n., såsom jag redan framhållit, av en så hög aktivitet att marginalen mot överslag i inflationistisk riktning under det närmaste halvåret är mycket smal. Balansen har visserligen hittills kunnat upprätthållas även om knapphet på arbetskraft gör sig gällande inom vissa områden. Tendenser till balansrubbning kan emellertid doljas av den säsongmässiga avmattningen under vintermånaderna. Uppgifter om redan igångsatta eller planerade byggnads- och maskininvesteringar ger vid handen, att vi under våren och sommaren har att räkna med en nv anspänning i vår ekonomi.
Visserligen framkommer icke nugot mera betydande efterlrågeöverskott i
16 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
nationalbudgeten för 1961. Den interna jämviktens bevarande under året synes dock förutsätta ett importöverskott, som leder till en måttlig nedgång i valutareserven. Redan den omständigheten att valutareserven synes fortsätta att sjunka är en varningssignal. Man får emellertid inte heller döma enbart efter försörjningsbalansens grova överslagsberäkningar för hela folkhushållet och för hela kalenderåret, siffror som innehåller mycket breda felmarginaler. Väsentligt är dessutom att konstatera, att anspråken på arbetskraft och tekniska resurser inom vissa strategiska områden redan är mycket höga i förhållande till tillgångarna. De åtgärder som vidtogs under 1960 för att skjuta över en del av aktiviteten från sommar- till vinterhalvåret har tillsammans med det i övrigt högt uppdrivna konjunkturläget medfört, att vinteravmattningen på arbetsmarknaden är begränsad. Näringslivet kommer att möta en ökad anspänning till våren i ett läge där reserver praktiskt taget saknas. Bl. a. finns inte längre mycket arbetskraft att hämta från beredskapsarbetena, eftersom dessa i motsats till förra året nu bedrives i endast starkt begränsad omfattning.
Visserligen kan man vänta, att den under 1960 genomförda kreditåtstramningen — såsom avsett var — skall verka dämpande på tendenserna till starkare aktivitet än resurserna tillåter. Ännu kan man dock inte fastställa om den uppnådda effekten är tillfyllest. Likviditetsminskningen inom banksystemet kan sägas innebära, att man endast delvis dragit tillbaka den likviditetsökning som uppstod under den föregående konjunkturavmattningen som ett resultat av den då bedrivna stimulanspolitiken. Särskilda undersökningar har också gett vid handen, att de planer på ytterligare ökade investeringar som rapporterats inom industrin synes vara grundade på redan säkerställda kapitaltillgångar och krediter. Detta tyder på att kreditåtstramningens effekt på detta område åtminstone tills vidare är begränsad. Penningsystemet har också en stor elasticitet; något bestämt samband mellan den statistiskt konstaterade penningtillgången och den ekomiska aktiviteten synes inte föreligga.
Inför det väntade säsonguppsvinget förbereder regeringen därför vissa åtgärder som skulle ha en mera omedelbar verkan. Liksom förra året eftersträvas frivilligt samarbete med de i sammanhanget berörda ekonomiska organisationerna och deras medlemmar. Överläggningar har därför förts med bl. a. representanter för Sveriges industriförbund om möjligheterna att genomföra en viss frivillig återhållsamhet i kraven på de trängsta sektorerna av den svenska industrin. Undersökningar pågår också rörande möjligheterna för statens egna verk och myndigheter att i egenskap av beställare acceptera leveransförskjutningar eller uppskov med planerade beställningar på mindre viktiga punkter för att därigenom säkra tillgången på arbetskraft och tekniska resurser för den på varje område mest angelägna produktionen. Jag vill i detta sammanhang också erinra om att 1960 års försvarskoinmitté förordat alt även verksamheten under försvarsanslagen i möjligaste mån bör anpassas till konjunkturpolitiken.
De risker som jag här uppehållit mig vid gäller perspektivet på kort sikt.
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 17
Betraktar vi hela året 1961 så långt vi nu kan bedöma framtidsutsikterna, tyder, som jag nämnt, det i den preliminära nationalbudgeten redovisade materialet på att vi med oförändrad finans- och penningpolitik bör ha goda möjligheter att bevara den fulla sysselsättningen utan balansrubbningar. Arets budgetarbete har bedrivits utifrån denna utgångspunkt. Det betyder bl. a. att den återhållsamhet som präglar innevarande års budget vad beträffar den statliga investeringsverksamheten även fullföljts i budgetförslaget för 1961/62.
Målsättningen att genom den statliga utgiftspolitiken motverka det enskilda näringslivets konjunktursvängningar är numera allmänt vedertagen. Huvudpunkten ligger härvid naturligt nog inom investeringsområdet. Den rådande högkonjunkturen är i hög grad en investeringskonjunktur inom företagssektorn liksom inom kommunerna. För att bereda realt utrymme åt denna expansion har den statliga investeringsverksamheten hållits på ungefär oförändrad nivå sedan 1959. Även om de avsedda resultaten i stort sett kunnat uppnås, har erfarenheterna under den senaste konjunkturcykeln visat på behovet att snabbare kunna motvariera de statliga utgifterna. Det är nämligen omöjligt att med den precision som är önskvärd ur arbetsmarknadspolitisk synpunkt förutse konjunkturväxlingarna under en så lång period som ett helt framförliggande budgetår.
Den säsongmässigt betingade nedpressning av aktiviteten i den statliga sektorn som genomfördes sommaren 1960 och som nu planeras för våren 1961 bör inte betraktas som några exceptionella åtgärder. Det rör sig tvärtom om naturliga komplement till de mer generellt verkande budget- och penningpolitiska medlen. Om instrumenten för dessa justeringar vidareutvecklas, förbättras därmed våra möjligheter att utan inflationsrisker hålla en högre sysselsättning än som eljest skulle vara fallet. Oaktat samtliga de i riksstatsförslaget upptagna statliga investeringarna är angelägna, bör det således inte vara givet att samtliga investeringsarbeten igångsättes under nästkommande budgetår. Myndigheterna bör tvärtom vara inställda på att en begränsning av den nu förordade investeringsvolymen skall kunna genomföras vid en skärpning av konjunkturläget.
Samtidigt bör emellertid strävandena intensifieras att förbättra beredskapen för en snabb ökning av den statliga sektorns aktivitet vid ett försämrat konjunkturläge. Jag får i detta sammanhang erinra om den allmänna beredskapsstatens betydelse för beredskapen mot sysselsättningsrubbningar. Genom den finansfullmakt att inom ramen av ett belopp av 500 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten för vilka anslag uppförts å beredskapsstaten, som årligen ställts till Kungl. Maj :ts förfogande och varom förslag jämväl för nästa budgetår senare kommer att föreläggas riksdagen, ernås en betryggande sysselsättningsberedskap. Eu förutsättning härför är emellertid att beredskapsstatens investeringsreserv inrymmer tillräckligt många väl planerade och färdigprojekteradc anläggningsobjekt. Den i fjolårets statsverksproposition lanserade formen för handläggning av statliga husbyggnadsfrågor och anvisandet av ett särskilt 2 llilumg till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Kr t. Ilil. 1
18 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
anslag till projekteringskostnader har bl. a. syftat till att skapa denna förutsättning.
Det är av fundamental betydelse att de företag som skall igångsättas i sysselsättningssyfte verkligen kommer till snabbt utförande. En förskjutning på endast några månader kan innebära, att beredskapsaktionen blir verkningslös eller såsom sådan direkt olämplig, t. ex. vid en säsongmässig arbetslöshetssituation. Projekteringen måste därför drivas så långt att igångsättningen kan ske med mycket kort varsel. Ett uttryck härför är att projekteringsanslaget nu förutsättes kunna tagas i anspråk även för detaljprojektering och upprättande av entreprenadhandlingar.
En åtgärd för att öka tillgången på beredskapsobjekt inom den offentliga sektorn är även det beslut som regeringen nyligen fattat i fråga om skolbyggnadsprojekteringen och för vilket chefen för ecklesiastikdepartementet senare kommer att lämna en närmare redogörelse. Beslutet innebär i princip, att skolöverstyrelsen efter särskild prövning skall anmoda kommunerna att mot kompensation för eventuellt uppkommande merkostnader fullfölja sin projektering fram till och med färdigställandet av entreprenadhandlingar redan innan Kungl. Maj:t fattat beslut om byggnadsbidrag. Prövningen av statsbidragsfrågan sker på grundval av huvudritningarna. Fullföljandet av projekteringen har hittills i regel skett först efter Kungl. Maj :ts beslut, vilket inneburit att en utökning av skolbyggnadsramen inte utan viss fördröjning kunnat slå ut i en ökad byggnadsaktivitet.
Strävandena att höja beredskapen inom de investeringsområden som nu berörts måste självfallet kompletteras med motsvarande åtgärder inom övriga offentliga investeringsgrenar. Häribiand märkes särskilt vägbvggnadsområdet och affärsverkens investeringsprogram. Inom dessa områden har statsmakterna sedan åtskilliga år använt ett system med s. k. investeringsramar. Förutsättningen för att en utvidgning av en investeringsram skall få en konjunkturmässigt lämplig effekt är givetvis även här, att planeringen är långt framskriden, över huvud taget måste det ses som en logisk nödvändighet, om man vill föra en konjunkturanpassad ekonomisk politik, att projekteringsverksamheten håller sig tillräckligt långt före den faktiska avarbetningen av de aktuella projekten och att en projekteringsreserv snabbt bygges upp på nytt, så snart den tagits i anspråk.
Årets budgetförslag. Den finanspolitiska åtstramning som genomfördes hösten 1959 och fick full verkan budgetåret 1960/61 kan nu liksom i fjolårets kompletteringsproposition beräknas medföra en minskning av det statliga lånebehovet med inemot 500 miljoner kronor jämfört med budgetåret 1959/60. Någon ytterligare åtstramning — med bortseende från åtgärder som riktar sig mot förutsedda säsongpåfrestningar under instundande vår — finner jag med hänsyn till konjunkturutsikterna inte vara påkallad. Ä andra sidan bör någon uppmjukning av finanspolitiken inte nu komma i fråga. Detta betyder självfallet inte att jag utesluter, att under budgetåret
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 19
kan komma att inträffa sådana förändringar i konjunkturläget att denna bedömning senare får revideras. Jag vill erinra om vad jag nyss framhållit om nödvändigheten av en beredskap till snabb anpassning av statsutgifterna i såväl expansiv som kontraktiv riktning. Under budgtåret 1962/63 kan betydande utgiftsstegringar förutses till följd av redan i princip beslutade eller planerade reformer inom ålders- och invalidpensioneringen. Detta utgör ytterligare ett skäl att i årets budgetförslag iakttaga återhållsamhet med höjningar av den statliga utgiftsnivån.
På anförda grunder har jag i dagens läge uppställt oförändrat statligt lånebehov som målsättning för 1961/62. Statsinkomsterna under framförliggande budgetår beräknas av riksräkenskapsverket stiga med knappt 500 miljoner kronor över den nu för 1960/61 beräknade nivån eller uppgå till ca 16 500 miljoner kronor. Jag kommer att senare lämna en utförlig redogörelse för denna beräkning. I detta sammanhang vill jag endast påpeka, att verket till följd av gällande tvåårsavtal kunnat basera kalkylen för inkomstskattetiteln under 1961 på ett säkrare underlag än normalt. För 1962 däremot utgår kalkylen från ett schablonmässigt antagande om ytterligare någon stegring av skatteunderlaget. Trots att förutsättningarna för kalky^ len således beräkningstekniskt varit gynnsammare än vanligt, är det skäl att även i år understryka omöjligheten att vid denna tidpunkt göra någon säker bedömning av statsinkomsternas faktiska utveckling under nästa budgetår. Statsutgifterna beräknas stiga med ca 350 miljoner kronor jämfört med det nu beräknade utfallet för budgetåret 1960/61. ökningen sammansätts av en stegring av driftbudgetens utgifter med drygt 600 miljoner kronor och en nedgång av medelsbehovet på kapitalbudgeten (inklusive dispositionen av rörliga krediter) med drygt 250 miljoner kronor. Upplåningsbehovet under det framförliggande budgetåret sjunker något och uppgår till ca 1 050 miljoner kronor före tilläggsstater. Det underskrider därmed upplåningsbeliovet för budgetåret 1959/60 med ca 600 miljoner kronor men ligger alltjämt på en nivå som motsvarar toppen under den tidigare delen av 50-talet. Vid en sådan jämförelse bör dock hänsyn tagas till att nationalprodukten i värde under samma tid stigit med ca 70 procent. Med beaktande av konjunkturutsikterna och av de medel som i övrigt står till den ekonomiska politikens disposition finner jag den nu beräknade utvecklingen av budgetsaldot vara samhällsekonomiskt relativt tillfredsställande.
Den sammanlagda nettoökningen av anslagen på driftbudgeten jämfört med riksstaten för 1960/61 uppgår för nästa budgetår till i runt tal 660 miljoner kronor. Driftbudgetens utgifter uppgår därmed till ca 15 910 miljoner kronor. De icke-automatiska utgiftsökningarna beräknas till i runt tal 260 miljoner kronor, medan netto ca 400 miljoner kronor kan betraktas som automatiska utgiftsökningar. Brutto räknat uppgår de senare till ca 650 miljoner kronor. De automatiska utgiftsminskningarna för 1961/62 i förhållande till 1960/61 års riksstat fördelar sig bl. a. på bortfall av me-
20 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
delsanvisningen till premiering av frivilligt sparande under åren 1955 och 1956 med 120 miljoner kronor, minskat anslag för skatteersättning till kommunerna med 55 miljoner kronor samt minskning av anslaget till de allmänna barnbidragen med 11 miljoner kronor.
Bland mera betydande automatiska utgiftsstegringar må nämnas ca 80 miljoner kronor till följd av redan beslutade böjda löner för statstjänstemännen. Bidraget till driften av folkskolor ökar med över 100 miljoner kronor. Detta beror främst på efterskottsreglering av tidigare års löneförhöjningar. Ytterligare ett indextillägg å folkpensionerna samt större antal ålders- och änkepensioner medför en ökning med drygt 90 miljoner kronor. Statsskuldräntorna ökar med 75 miljoner kronor och anslaget till ränteeftergifter på bostadslån med 65 miljoner kronor.
Bortses från den del av utgiftsförändringarna som väsentligen är att hänföra till lönestegringar, erhålles i föreliggande förslag till riksstat på driftbudgeten en utgiftsökning av storleksordningen 500 miljoner kronor. Motsvarande ökning i riksstaten för budgetåret 1960/61 uppgick till i runt tal 1 400 miljoner kronor. Även i myndigheternas äskanden förelåg en liknande skillnad. Sålunda uppgick de i höstas av myndigheterna framlagda förslagen om ökningar på drift- och kapitalbudgeten till sammanlagt 1,5 miljarder kronor, varav ca 500 miljoner kronor angavs vara av automatisk natur. Motsvarande anslagskrav till innevarande budgetår uppgick till 2,2 miljarder kronor.
Åtskilliga av anslagskraven för budgetåret 1960/61 var av sådan angelägenhetsgrad att de bedömdes som ofrånkomliga. De rent automatiska utgiftsstegringarna uppskattades till 600—700 miljoner kronor. Häri ingick 120 miljoner kronor för utbetalning av premier för frivilligt sparande under 1955 och 1956, 90 miljoner kronor i ökade försvarsutgifter i enlighet med 1958 års överenskommelse samt 75 miljoner kronor för arbetsgivaravgifter till den allmänna tjänstepensioneringen för vissa statsanställda m. fl. Därutöver utgjorde uppräkningen av folkpensionsanslagen till följd av ytterligare standardtillägg samt reformeringen av folkpensioneringens familjeförmåner en stor post. En kraftig ökning av arbetsmarknadsanslagen var nödvändig för att anpassa dem till en nivå som motsvarade den faktiska verksamheten i då rådande sysselsättningsläge.
De här anförda exemplen visar att utgiftsstegringen i innevarande budgetårs riksstat i betydande utsträckning var en följd av ökningar av speciell natur under vissa stora anslag. Utgångsläget vid uppgörandet av det nu aktuella riksstatsförslaget har däremot varit ett annat. Utgiftsstegringar av det slag och den omfattning som dominerade 1960/61 års budget har inte varit aktuella. Till bilden hör även de tidigare nämnda automatiska utgiftsminskningar som inträffar under nästa budgetår.
Jag vill i detta sammanhang även nämna, att det av 1960 års försvarskommitté nyligen framlagda förslaget rörande försvarskostnaderna budgetåren 1961/63 innebär, att utgiftsökningarna under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1961/62 blir 35 miljoner kronor lägre än vad de skulle ha blivit
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 21
enligt de tidigare reglerna för beräkning av försvarskostnaderna. Det framlagda förslaget innebär en dämpad stegringstakt för försvarsutgifterna även för budgetåret 1962/63. Den för budgetåret 1961/62 vidtagna nedräkningen av utgiftsökningen utnyttjas enligt kommitténs förslag till ett belopp av 20 miljoner kronor för en utbyggnad av civilförsvaret.
Ehuru utgångsläget för den gångna höstens budgetarbete sålunda varit betydligt gynnsammare än hösten 1959, har av skäl, som jag i det föregående redovisat, kraven på restriktivitet vid anslagsprövningen inte kunnat eftersättas. Genom att iakttaga en allmän återhållsamhet har utrymme kunnat beredas för ett fortsatt reformarbete inom särskilt viktiga områden. 1 det följande vill jag ange huvuddragen av denna reformverksamhet. Därvid gör jag inte någon åtskillnad mellan automatiska utgiftsökningar och utgiftsökningar av icke-automatisk natur. Även de förstnämnda ger nämligen i flertalet fall uttryck för det reformarbete som pågår inom statsverksamheten. Utbyggnaden av utbildningsväsendet räknas sålunda — eftersom den väsentligen grundar sig på tidigare fattade beslut — till övervägande delen som automatisk utgiftsökning. Den utgör samtidigt ett av de viktigaste inslagen i dagens reformpolitik.
Kostnaderna för vårt lands insatser i det internationella samarbetet, framför allt till de underutvecklade ländernas fromma, uppvisar en betydande stegring från riksstatsanslagen 1960/61. Vårt aktiva medlemskap i olika internationella organisationer har sålunda under det senaste året ökat belastningen på budgeten med ca 25 miljoner kronor. Härtill kommer för den egentliga hjälpverksamheten ett svenskt bidrag till FN:s s. k. Kongofond samt en föreslagen höjning av det bilaterala biståndet på yrkesundervisningens, hälso- och sjukvårdens samt familjeplaneringens område med sammanlagt ca 20 miljoner kronor. En utbyggnad föreslås vidare av den svenska diplomatiska och kommersiella representationen särskilt i utvecklingsländerna. Sålunda avses tre nya beskickningar bli upprättade i Afrika. Väsentligt ökade resurser ställs till Svenska turisttrafikförbundets förfogande. Härigenom kan den växande efterfrågan i utlandet på turistinformation om Sverige bättre tillgodoses.
Inom vårdområdena — sjukvård, ungdomsvård, fångvård och nykterhetsvård — medger anslagsförslagen inrättande av ett ökat antal vårdplatser. Det statliga mentalsjukhusbyggandet fortsätter att öka och kommer att under budgetåret 1961/62 ligga på en nivå som är drygt 50 procent högre än under budgetåret 1959/60. Ungdomsvårdsskolorna utbyggs med ett antal mottagningsavdelningar innebärande ett tillskott om 60 vårdplatser. Byggnadsverksamheten inom fångvården beräknas för nästa budgetår få ungefär samma omfattning som för innevarande budgetår. Denna mognar under budgetåret 1961/62 ut i omkring 400 nya vårdplatser.
Reformarbetet omfattar både kapacitetsökningar och viktiga standardförbättringar. Ytterligare läkartjänster tillkommer inom mentalsjukvården och på undervisningssjukhusen liksom förstärkningar av stödpersonalen på dessa sjukhus. För fångvården föreslås en omändring av vissa äldre
22 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
slutna anstalter till anstalter för svårbehandlade. Härigenom vidgas möjligheterna till differentiering av klientelet. Den av statsmakterna tidigare fastlagda målsättningen beträffande antalet platser på de allmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukare har numera i stort sett uppfyllts. De nu föreslagna åtgärderna syftar bl. a. till att ersätta vissa provisorier bland de erkända anstalterna med mera permanenta anordningar.
En nyhet beträffande den förebyggande sjukvården är att polioympningen blir kostnadsfri för alla befolkningskategorier, varigenom ett väsentligt förbättrat skydd mot epidemier kan uppnås.
Eftervården har ägnats uppmärksamhet. Beträffande ungdomsvårdsskolorna föreslås en personalökning för vård utom skola. Kriminalvårdens skyddskonsulentorganisation byggs ut. Till förstärkning av eftervårdens resurser räknar jag också en föreslagen omläggning och ökning av statsbidragen till inackorderingshem för ungdomsvårdsskolornas elever, anordnande av ytterligare ett inackorderingshem för frigivna fångar samt ytterligare platstillskott vid motsvarande hem för alkoholmissbrukare. I detta sammanhang kan även nämnas att Länkrörelsen erhåller ytterligare stöd.
Omvårdnaden och rehabiliteringen av de i olika hänseenden handikappade har i föreliggande budgetförslag tillgodosetts bl. a. genom ökade anslag till näringshjälp, till anordnande och drift av verkstäder för handikappade samt till arbetskliniken i Stockholm. Statsbidraget till hörselskadade förbättras avsevärt. De blindas m. fl. organisationer erhåller också ökade statsbidrag. En förstärkning sker därjämte av arbetsförmedlingarnas personal för arbetsvårdande verksamhet.
Inom kultur- och bildningsområdena vill jag erinra om att ett ökat statligt stöd åt konst och musik föreslogs redan i 1960 års statsverksproposition. I det nu framlagda riksstatsförslaget räknas med ytterligare ökat stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet. Vidare har medelsanvisningen för televisionens programproduktion höjts väsentligt, varigenom främst en kvalitativ förbättring av programmen möjliggöres. Till följd av det stigande deltagarantalet ökar anslagen till ungdomens fritidsverksamhet. I konsekvens härmed ställs ökade resurser till förfogande bl. a. för utbildning av ungdomsledare.
Inom skolväsendet föreslås fortsatt ökning av insatserna främst sammanhängande med övergången till obligatorisk enhetsskola. Investeringsramen för skolbyggnader vidgas sålunda väsentligt. Fortbildningsverksamheten för lärarna intensifieras. Även i övrigt får skolväsendet betydligt ökad medelstilldelning. Sålunda uppräknas driftbidragen till yrkesundervisningen. Investeringsramen för yrkesskolbyggnader vidgas. På gymnasieområdet framläggs förslag som syftar till att ge fackgymnasierna vidgad kapacitet och ökad attraktionskraft.
I anslutning till statsmakternas tidigare beslut framläggs förslag om kapacitetsökningar inom den högre utbildningens område, främst med inriktning på de tekniska, naturvetenskapliga och merkantila utbildningslinjerna.
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 23
Forskningen föreslås få ökade resurser bl. a. genom inrättande av nya professurer, docenturer och forskartjänster samt genom en höjning av forskningsanslagen under olika huvudtitlar. Speciellt må nämnas att den högre utbildningen och forskningen på jordbrukets område kommer att förstärkas.
På det studiesociala området kommer förslag att framläggas om avsevärda lättnader för de studieskuldsatta genom avskrivning av studielån. Anslaget till studiebidrag och stipendier räknas upp kraftigt. Även beträffande naturastipendierna kommer en ökad medelsanvisning till stånd.
Ett viktigt komplement till en ändamålsenlig skolorganisation utgör yrkesvägledningen. Riksstatsförslaget innefattar härutinnan personalförstärkningar hos skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsförmedlingarna, vartill kommer en ökning av antalet yrkesvalslärare.
De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har i stort sett beräknats få samma inriktning och omfattning som under innevarande budgetår. Detta innebär vid oförändrat arbetsmarknadsläge en fortsatt koncentration på rörlighetsstimulerande åtgärder och omskolning. Jag vill erinra om att Kungl. Maj:t medgivit att det i gällande riksstat till 40 miljoner kronor upptagna anslaget till omskolningskurser må överskridas med 25 miljoner kronor. Ytterligare en viss uppräkning av detta anslag föreslås för budgetåret 1961/62.
Bostadsproduktionen kommer för innevarande budgetår att uppgå till ca 70 000 lägenheter. Ett bibehållande av denna höga nivå förutses även för budgetåret 1961/62. Den tidigare påbörjade avvecklingen av de generella subventionerna fortsätter. Sålunda föreslås att de tilläggslån som helt eller delvis uppsagts till återbetalning genom beslut av 1957 och 1959 års riksdagar skall göras räntebärande. Samtidigt sker en förstärkning av det inkomstprövade stödet åt barnfamiljerna genom en uppräkning av familjebostadsbidragen.
Såsom ett led i strävandena att komma till rätta med de särskilt i de större städerna svårbemästrade trafikförhållandena har en väsentlig uppräkning av statsbidragsanslaget till gatubyggandet skett. Om kommunikationsväsendet i övrigt må framhållas, att upprustningen av statens järnvägar tortsättes för att tillgodose näringslivets behov av snabba godstransporter och för att rationalisera driften. Med hänsyn till den ökade malmexporten kommer Malmbanan att utbyggas i forcerad takt. För statens vattenfalls- -verk fullföljes den tidigare uppställda målsättningen att till budgetåret 1962/63 uppnå torrårssäkerhet. Automatiseringen inom televerket samt utbyggnaden av fjärrförbindelsenätet kommer att bedrivas i ökad takt och ljudradio- och televisionsnätet inom landet att utökas med ett antal permanenta sändarstationer.
Beträffande trafiksäkerhetsfrågorna föreslås för att fullfölja redan företagna eller planerade åtgärder en inte oväsentlig förstärkning av ordningsslatspolisen och personalen hos statens bilinspektion. Vidare bär av samma
24 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
skäl bidragen till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar höjts, varjämte anslagen till vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning och till NTF kraftigt räknats upp.
Beträffande sjöfarten kan jag nämna, att medel upptagits för projektering av en ny statsisbrytare. Säkerhetsfrågorna har beaktats bl. a. genom förslag till anläggning av ett system med s. k. deccakedjor utmed norrlandskusten.
I fråga om andra näringspolitiska åtgärder vill jag särskilt framhålla att medel beräknas för ett permanent skördeskadeskvdd. Finansieringen av detta avses skola ske dels genom årliga bidrag från staten och dels genom tillskott av jordbrukets interna regleringsmedel.
Det statsfinansiella flerårsperspektivet. I fjolårets kompletteringsproposition hade jag tillfälle att redogöra för den statsfinansiella utvecklingen under 1950-talet och utsikterna under första hälften av 1960-talet. Enligt det material som då presenterades visade de samlade utgiftsönskemålen en tendens att även under de framförliggande åren stiga snabbare än de 3 å 4 procent med vilka nationalprodukten kunde förväntas öka under någorlunda gynnsamma förhållanden. Den årliga utgiftsökningen på driftbudgeten (frånsett avskrivningar) under budgetåren 1960/61—1964/65 låg enligt beräkningarna vid i genomsnitt 700 å 800 miljoner kronor per budgetår eller i det närmaste 5 procent.
Under förutsättning av en fortsatt restriktiv anslagsprövning bedömde jag det dock möjligt att vid en jämn konjunkturutveckling balansera inkomst- och utgiftsökningar. Detta omdöme avsåg den genomsnittliga utveckling som avtecknade sig. För vissa budgetår förelåg tendenser till krav på utgiftsökningar som överskred de beräknade inkomstökningarna. Detta gällde särskilt de budgetår under perioden, då höjningar av folkpensionsbeloppen inkalkylerats, d. v. s. 1962/63 och 1964/65.
Vid utarbetandet av riksstatsförslaget för nästkommande budgetår har uppgifter insamlats om hur statens inkomster och utgifter under vissa antaganden kan komma att utvecklas efter budgetåret 1961/62. I stort sett bestyrker det härvid framkomna materialet det budgetperspektiv, med bl. a. en koncentration av utgiftsanspråk till budgetåret 1962/63, som presenterades i fjolårets kompletteringsproposition. Om man bortser från de budgetinässiga konsekvenserna av en mera betydande förändring i det allmänna konjunkturläget, kan budgetläget 1962/63 i vad avser driftbudgeten nu bedömas komma att avvika från nästa budgetårs på två väsentliga punkter. En betydande och mycket kostnadskrävande förbättring av ålders- och invailidpensioneringen är att vänta budgetåret 1962/63. Någon motsvarighet till denna ökningspost finns inte i det nu framlagda budgetförslaget. I samma riktning verkar det förhållandet att man för budgetåret 1962/63 inle kan räkna med någon motsvarighet till nästa budgetårs bortfall av sparpremier.
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 25
I övrigt har man mot bakgrund av vad som är känt i form av redovisade behov och pågående planering att förutse en fortsatt utgiftsexpansion i ungefär hittillsvarande takt. En uppfattning om vad en sådan utgiftsutveckling innebär erhålles genom en analys av utgiftsförändringarna i det nu framlagda budgetförslaget för 1961/62. Med bortseende från effekten av pris- och löneförändringar samt bortfallet av sparpremier uppgår utgiftsstegringen på driftbudgeten till omkring 600 miljoner kronor eller ungefär lika mycket som statsinkomsternas ökning vid oförändrade skattesatser och en treprocentig årlig stegring av nationalinkomsten. Uttryckt i realekonomiska termer innebär förslaget en måttfull stegring av konsumtionsutgifterna, en återhållsam investeringsökning samt en relativt obetydlig förändring av transfereringsutgifterna till enskilda. Med beaktande av lönehöjningar för de statsanställda i anslutning till den allmänna löneutvecklingen vid angiven stegring av nationalinkomsten, tenderar utgiftsstegringen att vara något snabbare än inkomststegringen. Med hänsyn till det utgiftsperspektiv för budgetåret 1962/63 som avtecknar sig, måste redan nu den största försiktighet iakttagas beträffande ytterligare utgiftsåtaganden. Som jag redan angav i statsverkspropositionen för 1960/61 torde utrymme för nya utgifter eller skattereformer i huvudsak endast kunna beredas under förutsättning att också nya inkomstkällor anvisas.
Av utgifterna på driftbudgeten hänför sig f. n. inemot hälften till sådan statlig verksamhet som direkt tar produktiva resurser i anspråk och drygt hälften till transfereringsutgifter av olika slag. Av de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna svarar i sin tur försvaret för inte fullt hälften, medan resten hänför sig till olika civila verksamhetsområden, av vilka vägväsendet, utbildningsväsendet samt sjukvården är de utgiftsmässigt dominerande. Karakteristiskt för de mer betydelsefulla utgiftsområdena är att de företer en kontinuerlig stegring utan starkare fluktuationer. Denna stegring är delvis av automatisk natur, t. ex. lönestegringar för de statsanställda, och delvis en följd av en successiv anpassning till den allmänna standardhöjningen i samhället, såsom utbyggnaden av vägväsendet, utbildningsväsendet och olika vårdområden. Dessa utvecklingstendenser framträdde mycket klart i det material över utgiftsförändringarna som presenterades i fjolårets kompletteringsproposition och återspeglas också i årets riksstatsförslag.
I stort sett kan politisk enighet sägas föreligga när det gäller den del av den statliga — civila och militära — verksamheten som direkt tar produktiva resurser i anspråk. På dessa utgiftsområden kan mer betydande meningsskiljaktigheter uppstå endast i fråga om takten i utgiftsförändringen, varvid dock på kort sikt »besparingsalternativen» är relativt begränsade. 1 huvudsak koncentreras de politiska motsättningarna i stället kring frågan om transfereringsutgifternas storlek samt till sättet för de samlade statsutgifternas täckning. En övervägande politisk enighet råder dock även beträffande de beloppsmässigt dominerande transfereringsutgifterna. Det-
26 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
ta gäller bl. a. folkpensionsutgifternas utveckling, vilken i sin tur högst väsentligt påverkar de samlade utgiftsförändringarna under 1960-talet och inte minst under budgetåret 1962/63.
Vad angår folkpensionshöjningarna förutsatte som bekant allmänna pensionsberedningen att den etappvisa höjningen av folkpensionsförmånerna skulle följas av en likaledes etappvis höjning av folkpensionsavgifterna. I fjolårets kompletteringsproposition anförde jag härom, att det då inte var möjligt att avgöra huruvida de framtida folkpensionshöjningarna skulle komma att i sin helhet kunna finansieras vid oförändrade skatter och avgifter. För den händelse särskilda åtgärder skulle visa sig nödvändiga för finansiering av de framtida pensionsförbättringarna fick frågan om den lämpligaste finansieringsformen senare tas upp till avgörande. Min avsikt är att återkomma till denna fråga i samband med nästa års statsverksproposition.
För att ge en säkrare utgångspunkt för bedömningen av budgetutsikterna över huvud taget kommer jag att i årets kompletteringsproposition lämna en ny och reviderad redovisning av statsbudgetens utveckling under de närmaste budgetåren.
Vi går in i 1961 med fullt utnyttjade resurser. Vi kan räkna med en betydande fortsatt standardförbättring samtidigt som den produktiva apparatens utbyggnad fortsätter i snabb takt. Med den målsättning för vårt ekonomiska liv som omfattas av en överväldigande majoritet av vårt folk, är det naturligt att vi ofta kommer att befinna oss nära gränsen till överkonjunktur. Så blir sannolikt fallet även i år. Med en vaksam politik bör det emellertid bli möjligt att kontrollera uppdykande tendenser till överansträngning av resurserna. Ett symtom på att vi befinner oss nära en sådan jämviktsrubbning utgör den inte helt tillfredsställande utvecklingen av vår utrikeshandel, ökningen av importen tenderar sålunda att bli något för snabb och visar att stor försiktighet är påkallad. Jag vill heller inte underlåta att påpeka att den förutsedda ökningen av den privata konsumtionen är större än vad som svarar mot vad som på lång sikt kan tänkas förenligt med stabilt penningvärde, detta trots att det personliga sparandet samtidigt visar en glädjande tendens att stiga. Denna ökade sparvilja bör i fortsättningen ytterligare uppmuntras. I detta sammanhang får jag erinra om den diskussion som för närvarande på många håll pågår om konsumtionskrediternas ökade utbredning. Det gäller här problem som är av betydelse såväl för den enskildes ekonomi som för den samhällsekonomiska utvecklingen. Med hänsyn till frågans vikt och aktualitet har jag för avsikt att inom kort begära bemyndigande att föranstalta om en utredning av hithörande problem.
Våra ökade resurser möjliggör, såsom framgår av det nu framlagda budgetförslaget, en fortsättning av den aktiva reformverksamheten under 1961/ 62 på en rad väsentliga områden. Denna reformaktivitet kan förverkligas
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 27
utan någon höjning av beskattningen. Yi bär att även framöver vänta stegrade krav på samhällets insatser. Dessa krav behöver i och för sig inte inge någon oro. De är uttrycket för att vi lever i ett dynamiskt samhälle, där människornas förväntningar på framtiden är högt ställda. Med en kraftfull och framsynt politik utan överdrifter bör dessa krav kunna successivt förverkligas. Om jag bortser från de speciella statsfinansiella påfrestningar som reformerna inom ålders- och invalidpensioneringen kommer att medföra, ger budgetperspektivet för de närmaste åren ej anledning att aktualisera några skattehöjningar. Upprätthållandet av denna målsättning är så mycket mera angeläget som skattepolitikens framtida utformning just nu ligger i stöpsleven. Jag vill emellertid samtidigt understryka, att växlingar i konjunkturläget kan komma att medföra krav på åtgärder även inom budgetpolitiken och upprepa vad jag vid ett flertal tidigare tillfällen framhållit, nämligen att någon fixering av beskattningens höjd på längre sikt inte kan göras, då vi fasthåller vid det fundamentala målet att värna den fulla sysselsättningen och det snabba framåtskridandet i vårt samhälle.
Budgetläget
Jag övergår härefter till en mer teknisk presentation av det föreliggande riksstatsförslaget för budgetåret 1961/62. I samband därmed redovisar jag dels budgetutfallet för budgetåret 1959/60, dels nya beräkningar rörande utfallet av riksstaten för det nu löpande budgetåret.
För budgetåret 1959/60 gav totalbudgeten ett underskott på drygt 1,6 miljarder kronor. Underskottet blev sålunda ca 400 miljoner kronor mindre än vad som förutsågs i proposition nr 150 till 1960 års riksdag. De största avvikelserna mellan kompletteringspropositionens beräkningar och utfallet fördelade sig på följande poster. Driftbudgetens inkomster blev 172 miljoner kronor högre än väntat. Av ökningarna hänförde sig 57 miljoner kronor till inkomstskattetiteln, 35 miljoner kronor till titeln tullmedel och 49 miljoner kronor till avkastningen av affärsverksfonderna. Utgifterna på driftsidan överskred med 46 miljoner kronor det i den nämnda propositionen beräknade beloppet. På kapitalbudgeten blev medelsförbrukningen under investeringsanslagen 168 miljoner kronor mindre än vad som förutsetts. Härtill medverkade bland annat att förskottsgivningen till egnahemsbyggandet minskade i icke beräknad omfattning, vilket medförde att under lånefonden för bostadsbyggande uppstod en anslagsbehållning på 80 miljoner kronor. Den ökning av anslagsbehållningarna som i övrigt uppkom på andra investeringsanslag kan vidare, i vart fall till en del, ha föranletts av den begränsning av den statliga byggnadsverksamheten som genomfördes våren 1960. Vidare blev tillgången på avskrivningsmedel och övriga likvida medel 81 miljoner kronor större än beräknat, ökningen hänförde sig nära nog helt till avskrivningsmedel inom affärsverksfonderna och till
28 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
övriga kapitalmedel. Slutligen inträffade en icke förutsedd minskning av dispositionen av rörliga krediter med 39 miljoner kronor.
Den av 1960 års riksdag fastställda riksstaten för budgetåret 1960/61 innebar, sedan hänsyn tagits till den i kompletteringspropositionen beräknade minskningen med 100 miljoner kronor av behållningarna på reservationsanslag, ett totalbudgetunderskott på 1,5—1,6 miljarder kronor. Driftbudgetens inkomster och utgifter är i riksstaten upptagna till 15 500 respektive 15 250 miljoner kronor och summan av kapitalbudgetens investeringsanslag till 2 765 miljoner kronor.
I de beräkningar rörande det nu löpande budgetåret som förra våren presenterades för riksdagen i kompletteringspropositionen hade självfallet hänsyn icke kunnat tagas till eventuella tilläggsstater och överskridanden. Jag underströk då även den osäkerhet som rådde beträffande inkomstberäkningen framför allt i vad avsåg inkomstskattetiteln och framhöll därvid, att statsinkomsterna måste bli beroende av konjunkturutvecklingen och det nominella skatteunderlagets förändringar. De beräkningar som nu utförts beträffande budgetutfallet för 1960/61 avviker också inte oväsentligt från de tidigare.
Statsinkomsterna för innevarande år uppskattas nu till 16 010 miljoner kronor, vilket är 510 miljoner kronor mer än enligt gällande riksstat. Här återspeglas den ytterligare intensifiering av konjunkturuppsvinget som inträtt sedan i våras och vars samhällsekonomiska yttringar skildrats i det föregående. Uppjusteringen av prognosen berör bland annat tullinkomsterna (-f- 50), omsättningsskatten på bilar (4- 10), tobaksskatten (-{- 10) samt skatten på spritdrycker (-j- 25). Den skärpta högkonjunkturen spåras också bakom uppräkningar av affärsverkens överskott och avkastningen av statens aktieinnehav med 76 respektive 20 miljoner kronor. Det ökade nettot för affärsverken är resultatet av en gynnsammare utveckling av bruttointäkterna, medan kostnaderna i stort sett synes överensstämma med tidigare bedömningar.
Den största merinkomsten, 300 miljoner kronor, gäller dock inkomstskattetiteln. Såväl källskatten för löntagarna som de preliminära skattebetalningarna från företagare och bolag beräknas bli större än vad som antogs i våras, ökningen av den samlade lönesumman synes sålunda bli större bl. a. som en följd av de extra inkomsttillskott som blivit resultatet av pensionsöverenskommelsen för de privatanställda, en effekt vartill hänsyn icke kunde tas i tidigare beräkning.
I vad avser utgifterna för innevarande budgetår är de förändringar jämfört med riksstaten, som nu kan förutses, mindre. I fråga om driftbudgeten har riksdagen på tilläggsstat I anvisat 29,0 miljoner kronor till kostnader för svenska FN-styrkor m. m., 7,2 miljoner kronor till bidrag till Förenta Nationernas fond för Kongo, 4,0 miljoner kronor till täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m. samt 0,6 miljon kronor till bidrag till Europeiska frihandelssammanslutningen. Senare denna dag kom-
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 29
mer att på tilläggsstat II äskas anslag om totalt 0,2 miljon kronor. Tilläggsstatsanslagen på driftbudgeten uppgår således hittills till sammanlagt 41 miljoner kronor.
På kapitalbudgeten bär på tilläggsstat I anvisats 27,0 miljoner kronor för investeringar i Karlskrona örlogsvarv och senare denna dag äskas ett tilläggsstatsanslag på 2,2 miljoner kronor till fiskerilånefonden.
I detta sammanhang har även undersökts i vad mån besparingar eller merutgifter kommer att uppstå på de förslagsanslag och obetecknade anslag som uppförts på riksstaten. Dessa beräkningar, som dock alltjämt måste betecknas som osäkra, tyder närmast på att besparingar och merutgifter kommer att uppväga varandra. Som anmäles i annat sammanhang beräknas anslaget till Förenta Nationerna komma alt överskridas med ca 8 miljoner kronor. Vidare beräknas under socialdepartementets huvudtitel anslagen till bidrag till vissa omskolningskurser in. m., till bidrag till sjukkassor m. m. och till bidrag till folkpensioner m. m. komina att överskridas med 25, 8 respektive 17 miljoner kronor. För anslagen Bidrag till skattetyngda kommuner m. m. och Skatteersättning till kommunerna förutses en merbelastning på 5 respektive 6 miljoner kronor. Häremot står emellertid vissa väntade besparingar. Bl. a. förutses 24 respektive 5 miljoner kronor av de till bidrag till erkända arbetslöshetskassor och till bostadsrabatter anvisade anslagen icke komma att utnyttjas.
Beträffande driftbudgetens reservationsanslag bör liksom i kompletteringspropositionen räknas med en förbrukning av behållningarna med 100 miljoner kronor under innevarande budgetår. Anslagsbehållningarna under kapitalbudgeten beräknas liksom tidigare förbli oförändrade.
Ianspråktagandet av rörliga krediter beräknas komma att stiga med 100 miljoner kronor mellan utgången av budgetåren 1959/60 och 1960/61, huvudsakligen till följd av Svensk spannmålshandels ökade medelsbehov för stödköp av fodersäd och för kreditgivning till spanninålshandeln.
I samband med bedömningen av budgetutfallet för budgetåret 1960/61 har vidare gjorts en förnyad beräkning rörande avskrivningsmedel inom fonderna och övriga på kapitalbudgetens fonder inflytande medel. Dessa beräkningar har lett till att i de sammanställningar som presenteras i det följande avskrivningsmedel och övriga likvida medel under kapitalbudgeten upptagits till 1 088 miljoner kronor mot 1 058 miljoner kronor i riksstaten.
Sammanfattningsvis skulle, utifrån de sålunda redovisade förändringarna av inkomster och utgifter i förhållande till riksstaten, underskottet på totalbudgeten för budgetåret 1960/61 bli ca 1 200 miljoner kronor, vilket är knappt 400 miljoner kronor mindre än enligt tidigare beräkning och ca 450 miljoner kronor mindre än motsvarande underskott för budgetåret 1959/60. .lag vill dock i detta sammanhang understryka, att utfallsberäkningarna fortfarande är osäkra såväl i fråga om inkomsterna som utgifterna. Det torde
I. ex. bli erforderligt att under våren äska ytterligare anslag på tilläggsstat
II, bl. a. för operahusets ombyggnad och för förstärkning av SAS’ ekonomi.
3ft Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
Jag övergår härefter till att behandla riksstatsförslaget för budgetåret 1961/62.
Statsinkomsterna för nästa budgetår beräknar jag till 16 498 miljoner kronor. Jag har därvid gjort vissa smärre justeringar i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning, för vilken en särskild redogörelse lämnas i det följande. Beloppet är ca 1 000 miljoner kronor större än den i riksstaten för innevarande budgetår upptagna inkomstsumman och ca 500 miljoner kronor högre än det nu beräknade utfallet för samma år. Med utgångspunkt från de sistnämnda beräkningarna fördelar sig de större inkomstökningarna för budgetåret 1961/62 på följande områden. Inkomsterna å titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. antages öka med 200 miljoner kronor. Den allmänna varuskatten och tobaksskatten beräknas ge 50 respektive 30 miljoner kronor mer än under innevarande budgetår. Härutöver förutses inkomsterna av automobilskattemedel och energiskatt öka med 75 respektive 25 miljoner kronor. Avkastningen av statens kapitalfonder väntas öka med ca 90 miljoner kronor, varav drygt 30 miljoner kronor hänför sig till statens affärsverk.
Riksräkenskapsverket har vid sin bedömning av inkomstskattetiteln med hänsyn till bl. a. innehållet i arbetsmarknadens tvåårsavtal utgått från att inkomsterna av tjänst ökat med ca 9 procent från 1959 till 1960 och att även inkomsterna från övriga förvärvskällor stigit så att fysiska personers inkomster totalt kan uppskattas ha ökat med 8 procent mellan de båda nämnda verksamhetsåren. Mot bakgrund av nu rådande konjunkturtendenser och det nyss nämnda avtalet samt under antagande om en något långsammare ökning i antalet sysselsatta, har ämbetsverket ansett sig böra räkna med en något mindre stegring av lönesumman under innevarande år än under 1960. För de första månaderna av 1962 har räknats med ytterligare någon stegring enligt även vid tidigare beräkningstillfällen tillämpade schablonantaganden. Fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har beräknats stiga såväl 1961 som 1962. Beträffande aktiebolagen har riksräkenskapsverket räknat med en ökning av de taxerade inkomsterna för både 1961 och 1962. Från dessa utgångspunkter beräknas titeln skatt å inkomst och förmögenhet, m. m. för 1961/62 komma att uppgå till 7 400 miljoner kronor mot 7 200 miljoner kronor för innevarande budgetår.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att de nu beräknade källskatteinkomsterna på ifrågavarande skattetitel inrymmer kommunalskattemedel, som inte helt motsvaras av samtidiga förskottsutbetalningar till kommunerna. Dessa eftersläpningar i utbetalningarna uppskattas till 650 miljoner kronor för 1960/61 och 700 miljoner kronor för 1961/62. Motsvarande belopp bör enligt gällande grunder reserveras på budgetutjämningfonden. A andra sidan beräknas återföring av tidigare avsatta medel ske med 500 respektive 450 miljoner kronor. Man kan således för de båda budgetåren räkna med en nettoavsättning på 150 respektive 250 miljoner kronor.
Beträffande budgetens utgiftssida för nästa budgetår har jag i det föregående lämnat en översikt över myndigheternas äskanden och huvudlin-
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 31
jerna i det nu föreliggande riksstatsförslaget. Vidare kommer jag i det följande att redogöra för utgiftsutvecklingen under de olika huvudtitlarna. Jag torde därför här kunna inskränka mig till att konstatera att föreliggande riksstatsförslag beträffande driftbudgeten visar en ökning för de egentliga statsutgifterna med 596 miljoner kronor i förhållande till 1960/ 61 års riksstat. Utgifterna för statens kapitalfonder ökar samtidigt av följande skäl med netto 61 miljoner kronor. Anslaget för täckande av statens järnvägars beräknade underskott minskar med 20 miljoner kronor samtidigt som motsvarande anslag för luftfartsfonden ökar med 5 miljoner kronor. Kostnaderna för statsskuldräntor stiger med 75 miljoner kronor. De samlade avskrivningsanslagens summa har kunnat upptagas till i stort sett oförändrat belopp. Då har emellertid — liksom under innevarande budgetår — på grund av reaktivering av tidigare gjorda avskrivningar något anslag inte ansetts erforderligt för täckande av det till 152 miljoner kronor beräknade avskrivningsbehovet för bostadslåneinvesteringarna under nästa budgetår. Detta innebär följaktligen en motsvarande bokföringsmässig förbättring av driftbudgeten.
Den totala ökningen under driftbudgeten är alltså 656 miljoner kronor och driftbudgetens utgifter uppgår därmed till 15 906 miljoner kronor.
Då inkomsterna beräknats till 16 498 miljoner kronor och utgifterna upptagits till 15 906 miljoner kronor skulle för budgetåret 1961/62 uppkomma ett överskott på driftbudgeten om 592 miljoner kronor. Som jag tidigare anfört bör emellertid ske en nettoavsättning på 250 miljoner kronor av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden. Efter justering härför visar driftbudgeten ett överskott på 342 miljoner kronor. Vidare kommer driftbudgetutfallet att påverkas av eventuella förändringar av behållningar på reservationsanslag. Hur dessa kommer att utvecklas är beroende av dels konjunkturutvecklingen och de åtgärder statsmakterna i anledning därav kan komma att vidtaga, dels de betalningsförskjutningar som kan äga rum innevarande budgetår. Enligt uppgifter som inhämtats från myndigheter och departement skulle man under budgetåret 1961/62 ha att förvänta en minskning av reservationsmedelsbehållningarna — inklusive sådana under avskrivningsanslag — med bortåt 200 miljoner kronor. Jag har dock i föreliggande beräkningar inte ansett mig böra räkna med större minskning än 100 miljoner kronor. Som framgår av särskild tablå kommer därmed de totala löpande utgifterna under nästa budgetår att uppgå till 16 006 miljoner kronor mot nu beräknat 15 391 miljoner kronor för innevarande budgetår, vilket innebär en ökning med 615 miljoner kronor. Driftbudgetens överskott för budgetåret 1961/62 reduceras samlidigt till 242 miljoner kronor mot nu beräknat 469 miljoner kronor för budgetåret 1960/61. Hänsyn bar då inte tagits till erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden till följd av bland annat lönehöjningar för de statsanställda våren 1962. I detta sammanhang vill jag också än en gång understryka osäkerheten i inkomstberäkningarna.
32 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
Drift-
Miljoner
1 Därav riksstat 15 250 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr. a Därav riksstat 15 250 mkr, tilläggsstat I och II 41 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.
3 Därav riksstatsförslag 15 906 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.
Vad härefter gäller förslaget till kapitalbudget innebär detta jämfört med gällande riksstat en nettominskning av investeringsanslagen med 190 miljoner kronor, vilket framgår av en i det följande redovisad översikt. Statens allmänna fastighetsfond, försvarets fonder och diverse kapitalfonder ökar med 13, 6 respektive 8 miljoner kronor. Anslaget till fonden för statens aktier upptages till oförändrat belopp medan anslagen under övriga fonder minskar. För statens affärsverksfonder, luftfartsfonden, statens utlåningsfonder samt fonden för låneunderstöd uppgår minskningarna till 28, 28, 92 respektive 66 miljoner kronor. Vissa av dessa nedräkningar är
Kapital-
Miljoner
1 Anslagsbehållningarna beräknades till oförändrat belopp.
3 Därav riksstat 2 765 mkr samt tilläggsstat I och II 29 mkr. Anslagsbehållningarna beräknas till oförändrat belopp.
3 Därav riksstatsförslag 2 575 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.
budgeten
kronor
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
* Under dessa år gjordes dessutom avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken med 356, 184 respektive 100 mkr (se motsvarande tabell i finansplanen för budgetåret 1958/59).
av formell karaktär och sammanhänger med att anslagsbehållningar beräknats vara tillgängliga för förbrukning.
Beträffande de totala anslagsbehållningarna under kapitalbudgeten pekar av myndigheter och departement lämnade uppgifter på en nettominskning av omkring 300 miljoner kronor under budgetåret 1961/62. Med hänsyn till dessa beräkningars osäkerhet och till den mängd nu icke kända förhållanden som kommer att påverka medelsförbrukningen under det kommande budgetåret anser jag mig dock inte nu böra räkna med att anslagsbehållningarna minskar med mer än 100 miljoner kronor. Därmed
budgeten
kronor
8 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nrl. Bil.!
34 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
Totalbudgeten
Miljoner kronor
1 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.
skulle de totala utgifterna på kapitalbudgetens investeringsanslag under budgetåret 1961/62 bli 119 miljoner kronor mindre än de som nu beräknas för innevarande budgetår.
Det bör understrykas, att även på kapitalbudgeten kan tillkomma utgifter, vartill hänsyn inte kunnat tagas vid nu verkställda beräkningar.
Såsom framgår av den lämnade översikten skulle, sedan avdrag gjorts för avskrivningsmedel m. m., för kapitalbudgetens finansiering framkomma ett medelsbehov av 1 542 miljoner kronor för budgetåret 1961/62. Då har hänsyn också tagits till den beräknade förbrukningen av anslagsbehållningarna.
För att få en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgifter måste drift- och kapitalbudgeten på vanligt sätt sammanställas till en totalbudget. Resultatet redovisas i särskild tabell.
I tabellen har beaktats, att återföring från respektive avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte representerar någon kassamässig inkomst respektive utgift för staten.
Enligt de redovisade beräkningarna skulle de nu kända transaktionerna för budgetåret 1961/62 alltså medföra ett underskott på totalbudgeten om 1 050 miljoner kronor mot 1 187 miljoner kronor för innevarande budgetår. Siffrorna utgör dckså ett ungefärligt mått på upplåningsbehovet för respektive år.
För att ytterligare belysa innebörden av det beräknade underskottet på totalbudgeten för nästa budgetår vill jag återge följande uppgifter rörande totalbudgetens saldon under budgetåren 1950/51—1959/60 tillika med de av mig nyss beräknade saldona för budgetåren 1960/61—1961/62.
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
1 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.
Den statsfinansiella utvecklingen under de senaste åren belyses ytterligare i vissa vid protokollet fogade tabeller (bihang 3).
Riksstatsförslagets utgifter under de särskilda huvudtitlarna och kapitalbudgeten
För driftbudgetens utgifter lämnas i det följande en sammanfattning för de olika huvudtitlarna av förändringarna i riksstatsförslaget för 1961/62 i jämförelse med riksstaten för 1960/61.
Uf Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr i. Bil. 1
36 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
I anslutning till tablån och den följande redogörelsen bör anmärkas, att en del av utgiftsstegringarna under de särskilda huvudtitlarna beror på en företagen uppräkning av avlöningsanslagen till följd av de från och med den 1 januari 1960 respektive den 1 januari 1961 höjda lönerna för statsanställda. För budgeten betraktad som en helhet innebär dessa uppräkningar en nettoökning av utgifterna motsvarande ett halvt års kostnader för den sistnämnda löneökningen. Kostnaderna i övrigt för löneregleringarna har i princip täckts redan i 1960/61 års riksstat genom särskilda anslag under fjärde och tolfte huvudtitlarna på 45 respektive 225 miljoner kronor.
Andra huvudtiteln redovisar en nettoökning med 11,6 miljoner kronor. De icke-automatiska utgiftsökningarna uppgår till 3,1 miljoner kronor. Härav hänför sig 1,3 miljoner kronor till en förstärkning av domstolsväsendet. Under anslagen till fångvården utgör de icke-automatiska utgiftsökningarna i runt tal 1,3 miljoner kronor. Av detta belopp faller 0,2 miljon kronor på specialanstaller för svårbehandlade, 0,3 miljon kronor på intensifiering av arbetsdriften, 0,2 miljon kronor på förbättrade utbildningsmöjligheter, 0,2 miljon kronor på skyddskonsulentorganisationen och 0,2 miljon kronor på ett inackorderingshem. Genom bl. a. minskade anslag till maskiner, inventarier, baracker m. m. till fångvården inträder en minskning med 7,6 miljoner kronor.
De automatiska utgiftsstegringarna beräknas till 17,8 miljoner kronor, medan de automatiska utgiftsminskningarna utgör 1,7 miljoner kronor. Den automatiska nettoökningen under huvudtiteln uppgår sålunda till 16,1 miljoner kronor. Bland de automatiska kostnadsstegringarna kan nämnas 1,1 miljoner kronor under anslagen till ersättning åt domare, vittnen och parter samt kostnader enligt lagen om fri rättegång ävensom 0,3 miljon kronor under anslaget till övervakning av villkorligt dömda. För personal till nya och utbyggda fångvårdsanstalter har beräknats 1,7 miljoner kronor. Återstående automatiska kostnadsökningar hänför sig till de höjda lönerna för statstjänstemännen.
Under tredje huvudtiteln redovisas en nettoökning med 26,8 miljoner kronor. De icke-automatiska ökningarna, 23,1 miljoner kronor, hänför sig huvudsakligen till anslagen för internationell hjälpverksamhet, Förenta Nationerna och utrikesförvaltningens avlönings- och omkostnadsanslag'. Återstående ökning, 4 miljoner kronor, är av automatisk karaktär och faller främst på anslagen till utrikesförvaltningens avlöningar och omkostnader. Anslagsminskningarna, som uppgår till 0,3 miljon kronor, avser framförallt anslaget till OEEC och är av automatisk karaktär.
Fjärde huvudtiteln utvisar en nettoökning med 94 miljoner kronor. Till grund för riksstatsförslaget ligger 1960 års försvarskommittés förslag angående försvarskostnaderna budgetåren 1961/63. I enlighet härmed har huvudtiteln uppräknats med 36,2 miljoner kronor för kompensation för teknisk fördyring. Huvudtiteln har vidare uppräknats med 58 miljoner kronor för pris- och lönehöjningar, med 3 miljoner kronor för under innevarande budgetår verkställt engångsavdrag för vissa i arbetslöshetsbekämpan-
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
de syfte utförda översynsarbeten av örlogsfartyg, samt med 1,8 miljoner kronor för höjt förräntningskrav på det i försvarets fastighetsfond investerade kapitalet. Medelsbehovet under huvudtiteln beräknas minska med omkring 5 miljoner kronor till följd av avkortade repetitionsövningar. För reglering av prisstegringar har preliminärt beräknats samma belopp som för innevarande budgetår, d. v. s. 60 miljoner kronor.
Utgifterna under femte huvudtiteln beräknas komma att öka med 220 miljoner kronor. Totalsumman skulle därigenom bli 4 722 miljoner kronor. Liksom tidigare domineras huvudtiteln av fem stora utgiftsposter, nämligen anslagen till allmänna barnbidrag, sysselsättningsfrämjande åtgärder och arbetslöshetsförsäkring, bostadssubventioner samt bidragen till sjukkassor och till folkpensioner. Dessa utgiftsområden beräknas tillsammans komma att uppgå till 4 446 miljoner kronor, motsvarande 94 procent av huvudtitelns totalsumma eller samma andel som i riksstaten för innevarande budgetår. Av den beräknade utgiftsökningen är 151 miljoner kronor av automatisk och 69 miljoner kronor av icke-automatisk karaktär. Bland de större automatiska utgiftsökningarna märks 20 miljoner kronor under anslaget till bidrag till sjukkassor m. in. och 49 miljoner kronor under anslaget till bidrag till folkpensioner in. in. i huvudsak till följd av befolkningsförskjutningen mot högre åldersgrupper och i fråga om pensionerna ökat antal änkepensioner. För folkpensionerna har även inräknats kostnaderna för ett redan under innevarande budgetår utlöst indextillägg med i runt tal 41 miljoner kronor. Vidare sker en automatisk utgiftsökning för ränteeftergifter å vissa bostadslån med 65 miljoner kronor med hänsyn till rådande ränteläge samt tillkomsten av ytterligare en årgång bostadshus för vilka räntesubvention utgår. Av de större automatiska utgiftsminskningarna må nämnas en minskning med 18 miljoner kronor av anslaget till bidrag till erkända arbetslöshetskassor samt bortfall av' det för innevarande budgetår anvisade anslaget om 10 miljoner kronor till särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor. Vidai e sker en minskning av' medelsbehovet för allmänna barnbidrag med 11 miljoner kronor på grund av minskningen av antalet bidragsberättigade barn. Den nyssnämnda minskningen av utgifterna för bidrag till arbetslöshetskassorna får dock ses i samband med anslagsberäkningen för övriga arbetsmarknad sanslag, där en ökning av icke-automatisk karaktär beräknas. Till följd av intensifierad omskolningsverksamhet räknas sålunda anslaget till bidrag till vissa omskolningskurser in. in. upp med 30 miljoner kronor. Redan under innevarande budgetår kommer dock anslaget att merbelastas med 25 miljoner kronor, varför den reella ökningen endast är 5 miljoner kronor. Bland Övriga större icke-automatiska förändringar bör nämnas en ökning med 20 miljoner kronor till bostadsrabatter till följd av en höjning av familjebostadsbidragen. Vidare märks en höjning med 7 miljoner kronor av medelsanvisningen till bostadsförbättringsverksamhet och 3 miljoner kronor till bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem. Ytterligare må nämnas drygt 2 miljoner kronor för förbättringar inom nykterbetsvården samt en ökad medelsanvisning till olika åtgärder för de handikappade, bl. a. genom näringshjälp, anordnande av verkstäder in. in.
38 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
Sjätte huvudtitelns slutsumma ökar med 73,5 miljoner kronor. I beloppet ingår en automatisk nettohöjning med ca 20 miljoner kronor, varav 6,5 miljoner kronor hänför sig till väganslagen. Av den icke-automatiska ökningen om 53,4 miljoner kronor avser 10 miljoner kronor den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamlieten, som därmed kommer att uppgå till 380 miljoner kronor, och 40 miljoner kronor höjd medelsram för byggande av vägar och gator i städerna. För sistnämnda ändamål upptages ett anslag av 155 miljoner kronor. Vidare föreslås en förstärkning av de statliga insatserna för ökad trafiksäkerhet. Sålunda höjs anslaget till bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar med 1 miljon kronor och dessutom ökas anslagen till trafiksäkerhetsforskning och till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. En fortsatt upprustning av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut föreslås. De icke-automatiska utgiftsökningarna härför uppgår till ca 0,8 miljon kronor. Därjämte förordas bl. a. viss förstärkning av personalresurserna vid byggnadsstyrelsen.
Under sjunde huvudtiteln föreslås icke-automatiska utgiftsökningar med knappt 2,8 miljoner kronor, varav de största ökningarna hänför sig till vissa personalförstärkningar vid matematikmaskinnämnden, generaltullstyrelsen och statistiska centralbyrån. De icke-automatiska minskningarna, vilka nästan helt beror på tullverkets rationaliseringsverksamhet, uppgår till något över 0,6 miljon kronor. De automatiska utgiftsökningarna kan beräknas till 28,1 miljoner kronor. Härav hänför sig 5,5 miljoner kronor till anslaget till bidrag till skattetyngda kommuner m. m., 5 miljoner kronor till ersättning till städerna för mistad tolag, 1,4 miljoner kronor till kostnader för 1960 års folkräkning samt 1 miljon kronor till bidrag till vanföra ägare av motorfordon. De automatiska utgiftsminskningarna utgör 176,8 miljoner kronor, varav 120,5 miljoner kronor hänför sig till bortfallet av anslaget till premiering av frivilligt sparande under åren 1955 och 1956 samt 55 miljoner kronor till minskal anslag till skatteersättning till kommunerna. Nettominskningen under huvudtiteln uppgår till 146,5 miljoner kronor.
Åttonde huvudtiteln utvisar en ökning med 291,9 miljoner kronor. Den största utgiftsstegringen redovisas under anslagen till skolväsendet med
190.3 miljoner kronor, varav under anslagen till det obligatoriska skolväsendet
121.4 miljoner kronor, till realskolor och gymnasier m. m. 32,4 miljoner kronor och till yrkesskolor m. m. 17,6 miljoner kronor. Anslagen till högre utbildning och forskning ökar med tillhopa 35,3 miljoner kronor, varav 24,8 miljoner kronor under anslagen till universiteten m. m. och 7,2 miljoner kronor under anslagen till tekniska högskolorna. För anslagen till studiesociala ändamål beräknas höjningar med sammanlagt 48,7 miljoner kronor och för anslagen till lärarutbildning ökningar med tillhopa 11,1 miljoner kronor. — Den sammanlagda ökningen fördelar sig på en automatisk nettohöjning med 230,3 miljoner kronor och en icke-automatisk ökning med 61,6 miljoner kronor. Den största automatiska utgiftsstegringen, 113 miljoner kronor, gäller anslaget till bidrag till driften av folkskolor m. m. och betingas till väsentlig del av metoden för förskottsutbetalningar och efter-
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 39
skottsregleringar från detta anslag. I övrigt beror de automatiska ökningarna främst på utbildningsväsendets fortsatta expansion och ökat antal studerande; sålunda beräknas på grund härav exempelvis enbart för studiebidrag och stipendier inom skolväsendet en utgiftsökning med 23 miljoner kronor. Bland övriga större anslagsökningar av automatisk karaktär kan nämnas eu uppräkning med 17,5 miljoner kronor av driftbidragen till yrkesskolor. I den icke-automatiska utgiftsökningen om 61,6 miljoner kronor ingår två betydande poster, nämligen 16,0 miljoner kronor till statsbidrag för ökat skolbyggande samt ett preliminärt beräknat belopp av 22 miljoner kronor till kostnader för avskrivning av vissa studieskulder. I övrigt hänför sig de icke-automatiska anslagshöjningarna huvudsakligen till utbyggnad av fackgymnasieutbildningen, till fortsatt förstärkning av universitetens och högskolornas resurser för utbildning och forskning, främst på de naturvetenskapliga och tekniska områdena, samt till ökad och förbättrad lärarutbildning.
Nionde huvudtiteln redovisar en ökning med 20,4 miljoner kronor. Förändringarna under huvudtiteln fördelar sig med 29,1 miljoner kronor på automatiska ökningar, 27,8 miljoner kronor på automatiska minskningar, 19,7 miljoner kronor på icke-automatiska ökningar samt 0,5 miljon kronor på icke-automatiska minskningar. Av den icke-automatiska utgiftsstegringen hänför sig 10 miljoner kronor till bidrag till kostnader i samband med införande av permanent skördeskadeskydd samt 3,8 miljoner kronor till olika åtgärder för ökad rationalisering och inkomstförstärkande effektivisering av jordbruket. Vidare förstärkes resurserna för forskningen på jordbrukets respektive skogsbrukets område till en kostnad av 1,4 respektive 0,4 miljon kronor. Till ökade bidrag till avlöningar och driftkostnader respektive byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter räknas med 0,4 respektive 2,0 miljoner kronor. Fortsatt utbyggnad av den skogliga yrkesutbildningen kostar 1,1 miljon kronor. Åtgärder för att påskynda moderniseringen av kartbeståndet föreslås.
Under tionde huvudtiteln redovisas anslagsökningar om sammanlagt 33,5 miljoner kronor och anslagsminskningar om 2,6 miljoner kronor. Huvudtitelns nettoökning blir sålunda 30,9 miljoner kronor, varav ett belopp av 10,6 miljoner kronor är av automatisk karaktär. Av de automatiska anslagsökningarna hänför sig 2,5 miljoner kronor till stegrade räntekostnader för statlig lagerhållning och 1,9 miljoner kronor till det internationella atomenergisamarbetet. För handelssekreterar- och handelskammarverksamheten sker en uppräkning med tillhopa 1,0 miljon kronor, vilket belopp för närvarande i huvudsak betalas ur handels- och sjöfartsfonden. För Sveriges geologiska undersöknings malmletning förstärkes anslaget med närmare 0,5 miljon kronor. Till Aktiebolaget Atomenergi upptages ett belopp av 102 miljoner kronor, innebärande eu ökning med 3,9 miljoner kronor. Anslagen till sjöfartsändamål ökar med netto 8,6 miljoner kronor, varav 5,9 miljoner kronor avser inrättande och drift av radionavigeringsanläggningar och 2,0 miljoner kronor projektering av en ny statsisbrytare. Avsättningen till
40 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
idrotts- och friluftsfonderna samt lotterimedelsfonden uppräknas med respektive 0,8 och 1,5 miljoner kronor. Anslaget till turismen förstärkes med 0,95 miljon kronor, till en del ersättande bidrag som nu utgår ur handels- och sjöfartsfonden.
Elfte huvudtiteln redovisar en ökning med 115,7 miljoner kronor. I beloppet ingår en automatisk utgiftsstegring med 78,5 miljoner kronor. Den ickeautomatiska ökningen uppgår alltså till 37,2 miljoner kronor. På anslagen under hälso- och sjukvården redovisas en ökning med ca 65 miljoner kronor, till större delen av automatisk karaktär och sammanhängande med höjda avlönings-, omkostnads- och bidragsanslag. Personalförstärkningar vid mentalsjukhusen och universitetssjukhusen medför en icke-automatisk utgiftsstegring med 2,5 miljoner kronor. Beträffande polisväsendet har skett en uppräkning av anslagen med 10,2 miljoner kronor. Av detta belopp hänför sig omkring 2 miljoner kronor till statspolisorganisationen, bl. a. för att möjliggöra en ökad trafikövervakning. För uppbyggnad av civilförsvaret i enlighet med försvarskommitténs förslag redovisas en ökning med ca 20 miljoner kronor.
Tolfte huvudtitelns slutsumma minskar med i runt tal 145 miljoner kronor. Förändringarna är nära nog helt av automatisk natur. Riksstatsförsladet upptar ej någon motsvarighet till det i gällande riksstat uppförda anslaget å 225 miljoner kronor till täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. in. Bortsett från nämnda anslag föreligger under tolfte huvudtiteln en ökning med ca 80 miljoner kronor. Härav hänför sig ca 57 miljoner kronor till höjda pensioner och ökat antal pensionärer, 20 miljoner kronor till höjda arbetsgivaravgifter till den allmänna tilläggspensioneringen samt 1,5 miljoner kronor till höjda arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen. Till följd av inordnande fr. o. in. den 1 juli 1961 av statskontorets pensionsbyrå i statens pensionsanstalt ökar medelsbehovet under tolfte huvudtiteln med ca 1 miljon kronor, varvid emellertid samtidigt en motsvarande minskning sker under sjunde huvudtiteln.
För luftfartsfonden beräknas underskottet öka med 5,2 miljoner kronor.
Riksgäldsf ondens underskott upptages till 925 miljoner kronor mot 850 miljoner kronor i gällande riksstat, beroende på ökade ränteutgifter för statsskulden till följd av dennas ökning.
Huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar beräknas i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår öka med 0,5 miljon kronor.
I riksstatsförslaget under kapitalbudgeten uppföres under rubriken lånemedel 1 442 miljoner kronor, vilket belopp utgör skillnaden mellan summan av de äskade investeringsanslagen på 2 575 miljoner kronor och de belopp i avskrivningsmedel, inberäknat avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster samt övriga kapitalmedel, på tillhopa 1 133 miljoner kronor, som beräknas stå till förfogande för investeringarnas genomförande. I riksstaten för innevarande budgetår upptages lånemedlen med 1 707 miljoner kronor, utgörande saldot mellan investeringsanslag' på sammanlagt 2 765 miljoner kronor och avskrivningsmedel och övriga likvida medel på tillhopa
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
1 058 miljoner kronor. Riksstatsförslaget utvisar således en minskning med 265 miljoner kronor under rubriken lånemedel på kapitalbudgeten jämfört med riksstaten för innevarande budgetår. Såsom framgår av det föregående är minskningen dock delvis av formell karaktär.
I följande sammanställning anges den ökning och minskning av investeringarna i de statliga kapitalfonderna, som föreligger i rikstatsförslaget i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår.
översikt av behållningarna å riksstatsanslagen
En sammanställning över anslagsbehållningarna den 30 juni 1960 torde i detta sammanhang få lämnas och fogas som bihang till statsrådsprotokollet (bihang 4). Sammanställningen upptar totalsummor av reserverade medel om 1 143 miljoner kronor på driftbudgeten (exkl. avskrivningar) och av outnyttjade belopp om 770 miljoner kronor på kapitalbudgeten. Detta innebär att anslagsbehållningarna under budgetåret 1959/60 ökat med 21 miljoner kronor på driftbudgeten och med 210 miljoner kronor på kapitalbudgeten. Totalt har således skett en ökning med 231 miljoner kronor. Som jämförelse skall här även lämnas uppgifter om motsvarande anslagsbehållningar under den senaste tioårsperioden. Medelsbehållningarna å riksstatsanslagen under budgetåren 1950/51—1959/60 har sålunda uppgått till följande belopp.
Medelsbehållning (miljarder kr.) vid utgången av budgetåret
42 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
På driftbudgeten innebar reservationsmedel sutvecklingen under budgetåret 1959/60 en ökning av behållningarna på nya och fortlöpande anslag med 56 miljoner kronor. Den sammanlagda behållningen på dessa anslag uppgick därigenom vid utgången av budgetåret till 1 133 miljoner kronor. 1 fråga om anslag, som anvisats t. o. in. budgetåret 1958/59, s. k. äldre anslag, inträdde däremot en minskning med netto 35 miljoner kronor. Därvid hade 1,7 miljoner kronor överförts till budgetutjämningsfonden.
Beträffande utvecklingen under de huvudtitlar som uppvisar mera betydande reservationsmedelsbehållningar kan följande nämnas. — Under fjärde huvudtiteln ökade reservationsmedlen med 91 miljoner kronor. Av den totala reservationen om 340 miljoner kronor var ca 250 miljoner kronor disponerade genom utlagda beställningar eller på annat sätt. — Femte huvudtiteln uppvisar en minskning av behållningarna med 80 miljoner kronor från 124 till 44 miljoner kronor. Minskningen hänförde sig nästan uteslutande till anslaget för arbetslöshetens bekämpande m. m. där både tidigare anvisade och nyanvisade medel, sammanlagt 172 miljoner kronor, utbetalades under budgetåret. — Den under sjätte huvudtiteln kvarstående reservationen, 381 miljoner kronor, hänförde sig praktiskt taget helt till de kalenderårsvis beräknade anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten samt till bidrag till byggande av vägar och gator. — Nionde huvudtiteln uppvisar en ökning av reservationsmedelsbehållningarna från 161 till 196 miljoner kronor. Det nyinrättade anslaget till särskilt stöd åt det mindre jordbruket å 114 miljoner kronor hade en utgående reservation å 97 miljoner kronor samtidigt som den vid budgetårets utgång kvarstående reservationen å anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område minskade med 49 miljoner kronor till 20 miljoner kronor. Av de totala reservationerna under huvudtiteln var ca 154 miljoner kronor bundna. — Under tionde huvudtiteln minskade behållningen å reservationsanslagen med 33 miljoner kronor. Denna minskning orsakades i det närmaste helt av att en vid budgetårets ingång stående reservation om 47 miljoner kronor under anslaget till atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi utnyttjades så att den utgående reservationen blev 18 miljoner kronor. Av det totala reservationsmedelsbeloppet, 44 miljoner kronor, var ca 15 miljoner kronor disponerade. — Reservationsmedelsbehållningen under elfte huvudtiteln förändrades obetydligt under budgetåret. De till 83 miljoner kronor uppgående reservationerna vid budgetårets utgång fördelade sig med 52 miljoner kronor på anslagen till civilförsvaret, 27 miljoner kronor på medicinalväsendet och 4 miljoner kronor på övriga anslag. Av de totala reservationsmedlen var 32 miljoner kronor disponerade, varav 13 miljoner kronor på civilförsvaret och 18 miljoner kronor på medicinalväsendet.
Reservationsmedelsutvecklingen under äldre anslag framgår av följande sammanställning. Av det totalt kvarstående beloppet, 10 miljoner kronor, var omkring 3 miljoner kronor bundna genom utlagda beställningar eller på annat sätt.
För innevarande budgetår beräknades i propositionen nr 150 år 1960, att
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
behållningarna å reservationsanslagen skulle komma att minska med 100 miljoner kronor. Nu gjorda beräkningar har inte givit anledning att ändra detta antagande.
För budgetåret 1961/62 torde man, som tidigare anförts, kunna räkna med att reservationsmedelsbehållningarna minskar med ytterligare 100 miljoner kronor.
För kapitalbudgetens anslag innebar förändringarna under budgetåret 1959/60 en ökning av medelsbehållningarna med 210 miljoner kronor. I fråga om nya och fortlöpande anslag skedde därvid en ökning med 221 miljoner kronor, medan behållningarna på de äldre anslagen minskade med 11 miljoner kronor. Därvid hänförde sig ca 27 miljoner kronor till medel som indragits såsom besparing.
Beträffande utvecklingen under de olika fonderna kan i huvudsak nämnas följande. — För statens affärsverksfonder redovisades en total ökning av behållningarna med 22 miljoner kronor. Televerkets och statens järnvägars fonder ökade därvid med 22 respektive 17 miljoner kronor, medan statens vattenfallsverks fond minskade med 17 miljoner kronor. — Luftfartsfonden minskade med 4 miljoner kronor, huvudsakligen genom ökat ianspråktagande av anvisade medel för den nya storflygplatsen. — Under statens allmänna fastighetsfond ökade behållningarna med 35 miljoner kronor till 149 miljoner kronor. Av denna ökning avsåg 12 miljoner kronor anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. — Försvarets fonder ökade totalt med 44 miljoner kronor. — Statens utlåningsfonder uppvisade en ökning av behållningarna med 69 miljoner kronor till 163 miljoner kronor. Av dessa behållningar hänförde sig 25 miljoner kronor till lånefonden för allmänna samlingslokaler, 18 miljoner kronor till statens lånefond för den mindre skeppsfarten, 17 miljoner kronor till luftfartslånefon-
44 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
den samt 80 miljoner kronor till lånefonden för bostadsbyggande. — Under fonden för låneunderstöd ökade anslagsbehållningarna med 33 miljoner kronor. Av den totala medelsbehållningen, 187 miljoner kronor, avsåg 90 miljoner kronor återföring av fonderade LKAB-medel, 47 miljoner kronor lån till utbyggnad av oljelagringen samt slulligen 30 miljoner kronor lån till Aktiebolaget Atomenergi.
Av de kvarstående behållningarna å äldre anslag, tillsammans 113 miljoner kronor, hänförde sig 90 miljoner till det nyssnämnda anslaget till återföring av fonderade LKAB-medel samt 11 miljoner kronor till fonden för supplementär jordbrukskredit. Minskningarna på äldre anslag fördelade sig enligt följande på olika fonder.
Totalt 123,9 113,2 —10,7
I proposition 150 år 1960 beräknades det samlade beloppet av kvarstående anslagsbehållningar förbli oförändrat under innevarande budgetår. De förnyade kalkyler som gjorts ger inte anledning att frångå resultatet av dessa beräkningar.
För budgetåret 1961/62 synes det emellertid sannolikt att anslagsbehållningarna kommer att minska med ett belopp av omkring 100 miljoner kronor.
Översikt av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Riksräkenskapsverkets beräkning av driftbudgetens inkomster för innevarande budgetår och budgetåret 1961/62 bygger på en bedömning av den ekonomiska utvecklingen i Sverige fram t. o. m. de första månaderna av år
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 45
1962. Härvid har riksräkenskapsverket på grundval av konjunkturtendenserna under år 1960 ansett sig kunna räkna med fortsatt produktionsökning och hög sysselsättningsnivå under 1961 och första halvåret 1962.
Enligt riksräkenskapsverkets beräkning av utfallet för innevarande budgetår skulle de totala inkomsterna på driftbudgeten komma att uppgå till 16 010 miljoner kronor, vilket överstiger det i riksstaten upptagna beloppet med 510 miljoner kronor. Huvuddelen av den nämnda merinkomsten är hänförlig till titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in., som nu upptages med ett med 300 miljoner kronor förhöjt belopp.
För budgetåret 1961/62 har ämbetsverket uppskattat inkomsterna till 16 468 miljoner kronor, vilket skulle innebära en uppgång med 968 miljoner kronor jämfört med gällande riksstat och med 458 miljoner kronor i förhållande till det nu beräknade utfallet för innevarande budgetår. Större delen av uppgången i förhållande till vad som nu beräknas inflyta under innevarande budgetår faller på inkomstskattetiteln, som upptages med ett 200 miljoner kronor högre belopp och automobilskattemedlen, som beräknas öka med 75 miljoner kronor. Bland övriga mera väsentliga ökningssiffror må nämnas, att inkomsterna av allmän varuskatt upptages med ett 50 miljoner kronor högre belopp än i den nu gjorda utfallsberäkningen för innevarande budgetår. Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsterna under innevarande och nästkommande budgetår framgår av följande sammanställning, vari som jämförelse också medtagits inkomstutfallet för budgetåret 1959/60 samt inkomsterna enligt gällande riksstat. Beloppen angives i miljoner kronor.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Övrig skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse......................
Automobilskattemedel..............
Tullar och acciser..................
Uppbörd i statens verksamhet......
Diverse inkomster ................
Statens affärsverksfonder ..........
Övriga kapitalfonder ..............
Summa inkomster
Beträffande närmare detaljer i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning får hänvisas till det vid denna bilaga fogade bihang 1. Här skall i det följande lämnas en kort sammanfattning av beräkningarna, varvid endast de poster, som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt intresse, kommer att beröras.
46 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Titelns nettoinkomst framkommer som skillnaden mellan en råd inkomst- och utgiftsposter. Inkomsterna på titeln utgöres i första hand av preliminär skatt som till större delen i form av källskatt nära följer den löpande utvecklingen av skatteunderlaget, över titeln passerar, förutom statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, vissa andra skatter och avgifter, av vilka kommunalskatterna samt avgifter och bidrag till den allmänna sjukförsäkringen är de viktigaste.
Inkomst av tjänst m. in., som representerar 85 procent av de fijsiska personernas sammanräknade nettoinkomster, utvisade för verksamhetsåret 1959 en ökning med 4,8 procent i jämförelse med nästföregående år. Mellan verksamhetsåren 1959 och 1960 finner riksräkenslcapsverket en uppgång med ca 9 procent sannolik, vilket är något mer än vad ämbetsverket tidigare räknat med. Även för övriga förvärvskällor räknar riksräkenskapsverket med en tämligen betydande uppgång under 1960. Sammanfattningsvis pekar kalkylerna på en ökning av fysiska personers inkomster med omkring 8 procent mellan verksamhetsåren 1959 och 1960. Vid bedömningen av utvecklingen av inkomst av tjänst under 1961 har ämbetsverket räknat med en något mindre stegring av lönesumman under 1960, varvid förutsatts en något lägre ökning i antalet sysselsatta under 1961 än under 1960. Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna av år 1962 har räknats med ytterligare någon stegring. Även för fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har sammanlagt räknats med uppgång under såväl år 1961 som år 1962.
För aktiebolagen sjönk de sammanlagda taxerade inkomsterna med 4 procent från 1959 till 1960 års taxering. Vid bedömningen av utvecklingen av de taxerade inkomsterna får — framhåller riksräkenskapsverket — hållas i minnet, att bolagens vinstdispositioner torde ha påverkats av att bolagsskatten sänks fr. o. in. 1961 års taxering. Med hänsyn härtill samt till de likaså fr. o. m. 1961 års taxering skärpta bestämmelserna för varulagervärdering och den gynnsamma konjunkturutvecklingen bedömer ämbetsverket en stegring av bolagens taxerade inkomster vid 1961 års taxering som sannolik, trots den betydande omfattningen av de för företagen ur skattesynpunkt förmånliga avsättningarna til] investeringsfonder. För 1962 har riksräkenskapsverket räknat med en ytterligare uppgång av de taxerade bolagsinkomsterna.
I samband med sin beräkning av utgifterna å inkomstskattetiteln har riksräkenskapsverket föreslagit, att återföringar från allmänna sjukförsäkringsfonden — på motsvarande sätt som gällt för avsättningar — skall ske så snart arbetsgivarbidraget för tilläggssjukpenningförsäkringen understiger 60 procent av utgifterna för försäkringen. Ämbetsverket har därför räknat med att under budgetåret 1960/61 10 miljoner kronor och under budgetåret 1961/62 38 miljoner kronor kommer att återföras från fonden, varvid utbetalningarna från inkomstskattetiteln kommer att minska i motsvarande grad. Riksräkenskapsverket har vidare förutsatt, att förskott på avgifter och bidrag
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 47
till sjukkassorna endast kommer att utgå med det belopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka sjukkassornas medelsbehov.
Med utgångspunkt från antagandena om fysiska personers och bolags inkomster har riksräkenskapsverket beräknat, att nettoinkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1960/61 kommer att uppgå till 7 200 miljoner kronor, vilket i förhållande till utfallet för budgetåret 1959/60 innebär en ökning med ca 1 050 miljoner kronor. Denna kraftiga stegring kan i allt väsentligt hänföras till dels en väsentlig ökning i den preliminära A-skatten, dels ökad kvarstående skatt och dels minskad överskjutande skatt. Enligt nu föreliggande beräkning skulle netto 150 miljoner kronor reserveras på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning av kommunalskattemedel. Den beräknade uppgången av inkomstskattetiteln med 200 miljoner kronor under budgetåret 1961/62 utgöres av ett saldo mellan en väntad betydande ökning av preliminärskatteinflödet å ena sidan samt en antagen ökning av den överskjutande skatten och av utbetalningarna av kommunerna tillkommande skattemedel å andra sidan. För kommande utbetalningar av kommunalskattemedel beräknas netto 250 miljoner kronor komma att reserveras. Riksräkenskapsverket understryker starkt ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen m. fl. på skattetitelns utfall inverkande omständigheter.
övrig skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Huvudparten av inkomsterna under denna post härrör från inkomsttitlarna arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna under titeln arvsskatt och gåvoskatt för budgetåret 1960/61 till 100 miljoner kronor och föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1961/62 uppföres med 105 miljoner kronor. Inkomsterna under inkomsttiteln lotterivinstskatt beräknar ämbetsverket för budgetåret 1960/61 till 83 miljoner kronor samt föreslår — under antagande att ett särskilt lotteri för teater och konst kommer att anordnas — att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med 85 miljoner kronor. Uppbörden av omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. beräknas under innevarande budgetår uppgå till 95 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstatsförslaget för nästa budgetår uppföres med 98 miljoner kronor.
Under förevarande rubrik har hittills redovisats uppbörd av fondskatt å särskild titel. Denna skatt, som uttagits jämlikt förordningen den 21 maj 1954 (nr 264) om skatt på fonderade vinstmedel (fondskatt), har normalt fördelats till betalning på fem år. Taxering till fondskatt verkställdes i första instans år 1955. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna å titeln fondskatt för budgetåret 1960/61 till 13,5 miljoner kronor. För budgetåret 1961/62 föreslår ämbetsverket, att ingen särskild titel uppföres i riksstaten för fondskatt. Inflytande belopp bör i stället, enligt riksräkenskapsverkets förslag, i fortsättningen redovisas under inkomsttiteln övriga diverse inkomster.
48 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
Inkomsterna av skogsvårdsavgift^- uppskattas av riksräkenskapsverket för budgetåret 1960/61 till 10,2 miljoner kronor samt beräknas, i avvaktan på ställningstagandet till promilletalet, till oförändrat 10,2 miljoner kronor för budgetåret 1961/62.
Sammanlagt beräknas inkomsterna under nu ifrågavarande inkomsttitlar nedgå med 8 miljoner kronor under budgetåret 1961/62 i jämförelse med det beräknade utfallet för innevarande budgetår.
Automobilskattemedel. Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna under titlarna fordonsskatt och bensinskatt framgår av följande sammanställning (belopp i miljoner kronor).
En förutsedd fortsatt ökning av motorfordonsbeståndet beräknar riksräkenskapsverket skola medföra att automobilskattemedlen ökar med 78 miljoner kronor under budgetåret 1960/61 och 75 miljoner kronor under budgetåret 1961/62.
Tullar och acciser. Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna på de olika titlarna under denna rubrik har sammanställts i följande tablå (belopp i miljoner kronor).
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
1959/60 1960/61 1960/61 1961/62
Redovisade Riksstaten Nu beräkbelopp nade belopp
Statlig nöjesskatt................ 38 30 30 30
Energiskatt.......................526_550_550_575
Summa tullar och acciser 4 630 5 693 5 798 5 918
Den förutsedda kraftiga stegringen för tullar och acciser mellan budgetåren 1959/60 och 1960/61 sammanhänger framförallt med den allmänna varuskatten, vilken inbringade 367 miljoner kronor under budgetåret 1959/ 60 och beräknas inbringa 1 400 miljoner kronor under budgetåret 1960/61. För budgetåret 1961/62 beräknar riksräkenskapsverket, att inkomsterna av allmän varuskatt skall komma att öka med 50 miljoner kronor. Beträffande övriga titlar under denna rubrik kan nämnas, att för tullmedel räknas med en uppgång med 14 miljoner kronor under innevarande budgetår, medan för nästkommande budgetår inte förutses någon ytterligare stegring. Tobaksskatten beräknas öka med 28 miljoner kronor under innevarande och 30 miljoner kronor under nästa budgetår. Inkomsterna under titeln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag beräknar riksräkenskapsverket för budgetåret 1960/61 till 20 miljoner kronor samt föreslår — under förutsättning att en av aktiebolaget Vin- & spritcentralen föreslagen fondavsättning å 5 miljoner kronor kommer till stånd — att titeln för budgetåret 1961/62 upptages till 15 miljoner kronor. Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker förutses komma att öka med 14 miljoner kronor under innevarande budgetår till 1 150 miljoner kronor och inbringa i stort sett samma belopp under nästkommande budgetår. Energiskatten beräknas av riksräkenskapsverket för innevarande budgetår komma att öka med 24 miljoner kronor och med 25 miljoner kronor under budgetåret 1961/62.
Uppbörd i statens verksamhet. Inkomsterna under denna rubrik uppgick under budgetåret 1959/60 till 213 miljoner kronor. I gällande riksstat är inkomsterna upptagna till 230 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar nu oförändrat 230 miljoner kronor för budgetåret 1960/61 samt 236 miljoner kronor för budgetåret 1961/62. Härvid har bl. a. förutsatts, att förslag av rikets allmänna kartverk om bruttoredovisning av vissa inkomster skall bifallas. Vidare har ämbetsverket förutsatt, att inkomsterna vid statens provningsanstalt även fortsättningsvis skall bruttoredovisas. Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna å titeln till 2,7 miljoner kronor för innevarande budgetår och föreslår — i avvaktan på ställningstagandet till anstaltens organisationsfråga — att samma belopp uppföres i riksstaten för nästa budgetår. Titeln inkomster vid statens växtskyddsanstalt föreslås av riksräkenskapsverket namnändrad till avgifter för växtskyddsinspektion in. in. i det nya riksstatsförslaget. Inkomsterna vid statens bakteriologiska laboratorium, som under budgetåret 1959/60 uppgick till 7,5
50 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
miljoner kronor, beräknas nu för innevarande budgetår till 6,8 miljoner kronor och för nästa budgetår till samma belopp.
Diverse inkomster. Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna under denna rubrik till de i följande tablå i miljoner kronor angivna beloppen.
Statens affärsverksfonder. Vid beräkningen av de affärsdrivande verkens avkastning har riksräkenskapsverket utgått från nuvarande taxor samt, beträffande verkens lönekostnader, de för 1960 cfch 1961 fastställda lönenivåerna. Resultatet av ämbetsverkets beräkningar framgår av följande tablå, vari beloppen angivits i miljoner kronor.
Generalpoststyrelsen har för budgetåren 1960/61 och 1961/62 beräknat postverkets avkastning såsom ett saldo mellan förutsedda inkomster på 583 respektive 603 miljoner kronor och utgifter på 565 respektive 592 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket konstaterar, att styrelsen inte räknat med att några vinstmedel från postsparbanken eller postgirorörelsen skall inlevereras under berörda budgetår, vilket synes innebära, att uppkommen vinst i sin helhet ansetts böra disponeras för nedskrivning av rörelsens utlånta medel.
Telestyrelsen har vid sin beräkning av verkets inkomster för budgetåret 1961/62 till 115 miljoner bl. a. utgått ifrån att extra avsättning till värdeminskningskonto skall ske även för detta budgetår av belopp, motsvarande en del av den inkomstökning för televerket, som uppstått genom de höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. För budgetåret 1961/62 har den-
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
na extra avsättning upptagits till 15 miljoner kronor eller samma belopp som medgivits för innevarande budgetår.
För statens järnvägar är ingen inkomsttitel uppförd för innevarande budgetår. Inte heller för budgetåret 1961/62 förutses — enligt riksräkenskapsverkets redovisning — några inkomster komma att inlevereras.
I fråga om inkomsterna av statens vattenfallsverk har riksräkenskapsverket inhämtat, att verksstyrelsens beräkning bygger på en övergång till konstant avskrivningsmetod.
Övriga kapitalfonder. Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna av statens övriga kapitalfonder framgår av följande tablå (belopp i miljoner
kronor).
Riksbanksfonden ..................
Statens allmänna fastighetsfond ____
Försvarets fonder ................
Statens utlåningsfonder............
Fonden för låneunderstöd..........
Fonden för statens aktier..........
Statens pensionsfonder ............
Diverse kapitalfonder..............
Summa övriga kapitalfonder
Beträffande inkomsterna under rubriken statens utlåningsfonder föreslår riksräkenskapsverket bl. a., att lånefonden för bostadsbyggande uppföres med 218 miljoner kronor. Inkomsterna på titeln fonden för statens aktier domineras helt av avkastningen från LKAB. Enligt av riksräkenskapsverket inhämtade upplysningar beräknas avkastningen på i fonden bokförda aktier endast komma att inflyta från LKAB, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Sveriges kreditbank aktiebolag, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst. Från inkomsterna på fonden avgår ränta å ogulden del av löseskillingen för av staten övertagna aktier i LKAB, i runda tal 19 miljoner kronor för innevarande budgetår och 10 miljoner kronor för budgetåret 1961/62.
Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas utveckling på längre sikt
I en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1961/62 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1962/63—196i/65. I promemorian framhålles inledningsvis att utvecklingen av statsinkomsterna i förs-
52 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
ta hand är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen, för vilken på längre sikt endast schablonmässiga antaganden kan göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen är särskilt utpräglat för titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Beträffande beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel har riksräkenskapsverket framhållit i huvudsak följande.
Varje procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna kan, vid en i stort sett oförändrad inkomststruktur, beräknas medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter med inemot 100 miljoner kronor per år vid nu gällande skattesatser. Genom uppbördstekniska förhållanden kan dock betydande skillnader förekomma mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på titeln. I detta sammanhang kan särskilt nämnas eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel. Vid större förändringar av skatteunderlaget blir detta särskilt märkbart. Som exempel kan nämnas, att en treprocentig stegring av skatteunderlaget under budgetåren 1962/63—1964/65, vilket är betydligt mindre än vad verket antagit för de närmast föregående budgetåren, skulle innebära, att inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. skulle bli i stort sett desamma under budgetåren 1962/63 och 1963/64 som under budgetåret 1961/62 eller 7 400 miljoner kronor. Först under budgetåret 1964/65 skulle i detta fall en stegring av titelns inkomster kunna påräknas.
De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas av riksräkenskapsverket vid ett schablonmässigt antagande om en treprocentig ökning av skatteunderlaget vid 1963— 1965 års taxeringar uppgå till de belopp i miljoner kronor, som angives i följande uppställning. Uppgången enligt 1963 års taxering är, till följd av en kraftig stegring i de avdragsgilla kommunalskatterna, något lägre än vad som normalt kan påräknas vid de gjorda antagandena om skatteunderlagets ökning, nämligen inte fullt 300 miljoner kronor.
Taxeringsår
1962 1963 1964 1965
7 146 7 330 7 609 7 894
+ 184 +279 +285
Beträffande övriga inkomsttitlar bygger riksräkenskapsverkets beräkningar på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten och dess komponenter i ungefär samma genomsnittstakt som hittills under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar såsom allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna råder ett nära samband mellan intäkter och den löpande ekonomiska utvecklingen. Riksräkenskapsverket betonar därför att även tämligen små förändringar i utvecklingstakten för nationalprodukten och dess komponenter kan ge utslag i dessa intäkter.
De under dessa antaganden beräknade intäkterna under budgetåren 1962/ 63—1964/65 för andra titlar än titeln skatt å inkomst och förmögenhet
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 53
in. in. framgår av följande sammanställning, i vilken även de kända beloppen för budgetåret 1959/60 och de av riksräkenskapsverket beräknade beloppen för budgetåren 1960/61 och 1961/62 medtagits. I övrigt hänvisas till bihang 1. Beloppen är angivna i miljoner kronor.
1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65
7 500 8 810 9 068 9 412 9 733 10 039
+ 1310 +258 +344 +321 +306
Sammanfattningsvis innebär alltså riksrältenskapsverkets inkomstberäkningar, med bortseende från tillfälliga fluktuationer i de kassamässiga inkomsterna som inte kan bedömas annat än på kort sikt, vid exempelvis ett antagande om en treprocentig årlig ökning av nationalinkomsten, en ökning av statsinkomsterna under 1960-talets första hälft med omkring 600 miljoner kronor per år.
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna
I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där intet annat angives i det följande.
I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att företagas längre fram under riksdagen, förordar jag, att inkomsttiteln iskatt å inkomst och förmögenhet m. m. preliminärt upptages till 7 400 miljoner kronor. Till frågan om eventuella återföringar från allmänna sjukförsäkringsfonden torde ställning inte nu behöva tagas.
Såsom förutsatts i det föregående i min redogörelse för budgetläget bör i enlighet med gällande grunder under budgetåret 1961/62 avsättning ske till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring från budgetutjämningsfonden ske av tidigare avsatta medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa avsättningar och återföringar preliminärt beräknas resultera i en nettoavsättning av 250 miljoner kronor.
Beträffande skogsvårdsavgiften har denna av 1960 års riksdag fastställts att för 1960 utgå efter promilletalet 1,0. Beslut härom fattades i samband med ställningstagande till förslag om nya finansieringsprinciper för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. I anslutning till dessa principer förordar jag, att skogsvårdsavgiften för år 1961 skall utgå efter oförändrat promilletal, 1,0. Jag gör i det följande hemställan härom, varvid jag beräknar titeln skogsvårdsavgifter till 10,2 miljoner kronor.
I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag bör titeln fondskatt utgå ur riksstaten, sedan uppbörden av denna skatt nu i huvudsak avslutats. Inflytande, resterande fondskatt torde få redovisas under övriga diverse inkomster.
4 llihung till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 1. Ilil. 1
54 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
I avbidan på ställningstagande till en av aktiebolaget Vin- & spritcentralen gjord framställning om viss fondavsättning upptager jag inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag till 20 miljoner kronor.
Skatterna å maltdrycker och å läskedrycker regleras numera av en gemensam författning, förordningen den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 1960. Jag förordar av praktiska hänsyn, att de nuvarande båda särskilda inkomsttitlarna sammanföres till en, benämnd skatt å maltoch läskedrycker. Därvid utgår jag dock ifrån att statistisk redovisning för kvartal eller andra lämpliga perioder skall kunna erhållas över fördelningen av skatten på olika varuslag. I fråga om inkomstbeloppets storlek ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets beräkning och upptager således titeln till 183 miljoner kronor.
I fråga om de under uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna förordar jag, att titeln inkomster vid statens växtskyddsanstalt fr. o. in. nästa budgetår benämnes avgifter för växtskyddsinspektion m. m. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet förordar jag vidare, att titeln inkomster vid rikets allmänna kartverk upptages med 3,8 miljoner kronor, vilket förutsätter bruttoredovisning av inkomsterna vid kartverket. Frågan torde få redovisas närmare i särskild proposition till årets riksdag. Titeln inkomster vid statens provningsanstalt uppför jag i avbidan på det förslag om anstaltens organisation, som chefen för handelsdepartementet ämnar anmäla i särskild proposition till årets riksdag, med
3,4 miljoner kronor eller 0,7 miljon kronor högre än enligt riksräkenskapsverkets beräkning. Med hänsyn till förslag, som framlägges senare denna dag av chefen för inrikesdepartementet, om kostnadsfri skyddsympning mot polio kan inkomsterna vid statens bakteriologiska laboratorium beräknas nedgå med nära 3 miljoner kronor i förhållande till riksräkenskapsverkets beräkning. Jag upptager därför titeln till 3,8 miljoner kronor.
Vid beräkningen av överskotten från statens affärsverksfonder har riksräkenskapsverket utgått från oförändrad taxenivå och, beträffande lönekostnaderna, nuvarande lönenivå. Ämbetsverket har därvid beräknat inkomsterna av postverket till 12 miljoner kronor för budgetåret 1961/62. I anslutning till vad chefen för kommunikationsdepartementet senare denna dag anför vid anmälan av underskott å statens järnvägars fond om höjning av vissa postavgifter, förordar jag, att postverkets inkomsttitel upptages med ett 10 miljoner kronor högre belopp eller 22 miljoner kronor. Beträffande övriga affärsverk ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag, vilket bl. a. innebär, att jag räknar med att reguljära avskrivningar eller extra avsättningar till värdeminskningskonto kommer att ske i den av ämbetsverket förutsatta omfattningen.
Under statens utlåningsfonder beräknar jag, med hänvisning till vad chefen för socialdepartementet senare denna dag anför, inkomsterna å lå-
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 55
nefonden för bostadsbyggande till ett 18 miljoner kronor högre belopp än vad riksräkenskapsverket föreslagit eller till 236 miljoner kronor.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde — i enlighet med vad i det föregående nämnts — få fogas
Bihang 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1961/62;
Bihang 2: Preliminär nationalbudget för år 1961;
Bihang 3: Vissa tabeller till belysning av den statsfinansiella utvecklingen;
Bihang i: Sammanställning över behållningar å rik sstat sanslag.
Hemställan
Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riksräkenskapsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa budgetår hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avvaktan på slutlig översyn av inkomstberäkningen, beräkna inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1961/62 enligt följande
56 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1961/62
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning . ..
b) Kupongskatt, bevillning ....
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning.......
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning
e) Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning .............
f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning ..................
g) Lotterivinstskatt, bevillning.
h) Omsättnings- och expedi-
tionsstämplar m. m., bevillning ......................
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning----
b) Bensinskatt, bevillning.....
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning.......
b) Allmän varuskatt, bevillning
c) Särskilda varuskatter, bevillning......................
d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning ............
e) Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m., bevillning .
f) Skatt å kaffe, bevillning . . .
g) Tobaksskatt, bevillning.....
h) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevillning .....................
i) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevillning .....................
j) Omsättnings- och utskänk-
ningsskatt å spritdrycker, bevillning ...................
k) Omsättningsskatt å vin, bevillning ...................
l) Skatt å malt- och läskedrycker, bevillning............
m) Statlig nöjesskatt, bevillning
n) Energiskatt, bevillning......
7 400 000 000 7 000 000
1 000 000 10 200 000
1 500 000
105 000 000 85 000 000
98 000 000 7 707 700 000 435 000 000
900 000 000 1 335 000 000
825 000 000 1 450 000 000
350 000 000
195 000 000
43 000 000 27 000 000 940 000 000
20 000 000
30 000 000
1 150 000 000
105 000 000
183 000 000 30 000 000
575 000 000 5 923 000 000 14965700000
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
57 II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter....................
2. Inkomster vid fångvården.................
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-
ringsrådet................................
4. Bidrag till pensionsstyrelsen...............
5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare ............................
6. Inkomster vid statens geotekniska institut ..
7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,
att tillföras automobilskattemedlen............
8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,
att tillföras automobilskattemedlen............
9. Avgifter för registrering av motorfordon ....
10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd-
rologiska institut.........................
11. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet ..................................
12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ...
13. Inkomster vid matematikmaskinnämnden......
14. Inkomst av myntning och justering........
15. Kontrollstämpelmedel.....................
16. Bidrag till bank- och fondinspektionen.....
17. Bidrag till sparbanksinspektionen...........
18. Bidrag för revision av sparbankerna ........
19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........
20. Avgifter för granskning av biografbilder ....
21. Inkomster vid lantbruksnämnderna.........
22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd ......
23. Inkomster vid statens centrala frökontrollan-
stalt .....................................
24. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.......
25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt ...............................
26. Inkomster vid statens maskinprovningar ....
27. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt .....................................
28. Inkomster vid veterinärhögskolan ..........
29. Inkomster vid lantmäteriväsendet..........
30. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ....
31. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-
verkningen...............................
32. Skeppsmätningsavgifter....................
33. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
34. Inkomster vid statens provningsanstalt.....
35. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten .
36. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor ....................................
37. Fyr- och båkmedel.......................
38. Lotspenningar............................
39. Försäljning av sjökort m. in................
40. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt.
500 000 1 650 000
3 500 000 230 000
300 000 1 300 000
4 500 000
1 500 000 9 500 000
7 000 000
95 000 1 000 000
2 000 000
5 000 000 1 000 000
545 000 400 000 410 000 430 000 300 000
1 700 000 350 000
2 200 000 1 100 000
300 000 210 000
1 300 000 700 000 17 300 000 3 800 000
45 000 500 000 1 400 000 3 400 000
6 600 000
165000 19 000 000 13 000 000 680 000 1 300 000
58 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
41. Patent- och varumärkes- samt registreringsav-
gifter.................................... 14 800 000
42. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register .................................... 450 000
43. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 1 300 000
44. Inkomster av statens gruvegendom.......... 3 500 000
45. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium ................................... 3 800 000
46. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium .................................... 700 000
47. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ................................... 400 000
48. Inkomster vid statens mentalsjukhus........ 49 000 000
49. Inkomster vid Vilhemsro sjukhus............ 310 000
50. Inkomster vid karolinska sjukhuset........ 34 000 000
51. Inkomster vid serafimerlasarettet........... 8 900 000
52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan . 525 000 233 895 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel.............
2. Totalisatormedel........
3. Tipsmedel..............
4. Lotterimedel...........
5. Övriga diverse inkomster
15 498 595 000
32 000 000 50 000 000 85 000 000 112 000 000
20 000 000 299 000 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens af färsverksf onder:
1. Postverket, bevillning .
2. Televerket . .......
3. Statens vattenfallsverk
4. Domänverket.........
22 000 000 115 000 000 225 000 000 40 000 000
402 000 000
II. Riksbanksfonden..............................
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond............ 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 2 515 000
3. Beskickningsfastigheternas » 1 360 000
4. Byggnadsstyrelsens * 9 291 000
5. Generaltullstyrelsens » 275 000
6. Uppsala universitets * 810 000
7. Lunds universitets * 800 000
8. Sjöfartsstyrelsens * 150 000
9. Medicinalstyrelsens * 8 645 000
10. Karolinska sjukhusets * 1 140 000
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond.................. 34 130 000
2. Försvarets fabriksfond.................... 2 800 000
50 000 000
24 987 000
36 930 000
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
59 V. Statens utlånings fonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond.............. 10 000
2. Värnpliktslånefonden...................... 1 000
3. Statens bostadslånefond................... 1 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................... 7 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer............... 3 900 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen................... 25 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden........................... 350 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande........... 236 000 000
9. Lånefonden för lantarbetarbostäder......... 1 000
10. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin ............................. 525 000
11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler .... 1 100 000
12. Statens bosättningslånefond................ 1 600 000
13. Vattenkraftslånefonden.................... 260 000
14. Luftfartslånefonden........................ 500 000
15. Tullverkets båtlånefond................... 1 000
16. Statens lånefond för universitetsstudier..... 450 000
17. Allmänna studielånefonden............... 750 000
18. Lånefonden för inventarier i studentbostäder 175 000
19. Gödselvårdslånefonden .................. 1 000
20. Jordbrukets lagerhusfond.................. 560 000
21. Statens mejerilånefond .................. 1 000
22. Jordbrukets maskinlånefond .............. 950 000
23. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ... 85 000
24. Fonden för supplementär jordbrukskredit .... 100 000
25. Kraftledningslånefonden................... 265 000
26. Elektrifieringslånefonden................... 1 000
27. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift ................................. 1 000
28. Egnahemslånefonden...................... 4 600 000
29. Arrendelånefonden ...................... 1 000
30. Arbetarsmåbrukslånefonden................ 1 000
31. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond ............. 1 000
32. Kronotorparnas inventarielånefond.......... 1 000
33. Statens avdikningslånefond . . ............. 1 800 000
34. Täckdikningslånefonden ................. 5 000
35. Bevattningslånefonden..................... 1 000
36. Fiskerilånefonden ....................... 380 000
37. Statens fiskredskapslånefond............... 1 000
38. Virkesmätningslånefonden.................. 1 000
39. Skogsväglånefonden ...................... 18 000
40. Statens skogslånefond .................... 1 000
41. Lånefonden för insamling av skogsfrö..... 1 000
42. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 1 000 000
43 Statens sekundärlånefond för rederinäringen. 50 000
44. Sjöfartsverkets håtlånefond ................ 4 000
45. Statens hantverks- och industrilånefond...... 3 800 000
259 286 000
60 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond
2. Statskontorets *
3. Lantbruksstyrelsens *
4. Riksbankens *
5. Riksgäldskontorets *
VII. Fonden för statens aktier. ...
1 025 000 7 800 000 4 000 3 500 000
1 000 12 330 000
95 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden ................... 57 000 000
2. Civila tjänstepensionsfonden............... 1 750 000
3. Militära tjänstepensionsfonden............. 200 000
4. Allmänna familjepensionsfonden............ 5 250 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond....... 10 600 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ...._34 000 74 834 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet...... 26 750 000
2. Övriga diverse kapitalfonder............... 17 600 000 44 350 000
989 717 000
Summa kronor 16 498 312 000
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
61 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1961/62
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond ................. 3 018 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 5 721 000
3. Beskickningsfastigheternas » 5 346 000
4. Byggnadsstyrelsens » 52 173 000
5. Generaltullstyrelsens » ................. 523 000
6. Uppsala universitets » 3 413 000
7. Lunds universitets * 1 897 000
8. Sjöfartsstyrelsens » ................. 736 000
9. Medicinalstyrelsens » 19 966 000
10. Karolinska sjukhusets » 4 444 000 97 237 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 400 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 525 000
3. Beskickningsfastigheternas » 1 100 000
4. Byggnadsstyrelsens » 4 000 000
5. Generaltullstyrelsens » 230 000
6. Uppsala universitets » 30 000
7. Lunds universitets » ................. 41000
8. Sjöfartsstyrelsens * 155 000
9. Medicinalstyrelsens » 2 025 000
10. Karolinska sjukhusets » 600 000 9 106 000
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond........ 80 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 1 000
3. Beskickningsfastigheternas » 1 000
4. Byggnadsstyrelsens » ................. 191000
5. Generaltullstyrelsens » 1 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning................ 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting... 277 000
c) Övriga diverse inkomster............ 1 000 528 000
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning......................... 50 000
b) Övriga diverse inkomster............ 1 000 51 000
8. Sjöfartsstyrelsens delfond................... 1 000
9. Medicinalstyrelsens » 1 000
10. Karolinska sjukhusets » 1 000 856 000
Summa kronor 107 199 000
62 Statsverkspropositionen år 1901: Bil. 1: Inkomsterna
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
för de kungl. slotten med tillhörande byggnader......................... 1 080 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga........... 345 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m........ 422 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten......... 1 650 000 3 497 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond..................... 2 639 000
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m................... 1 300 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis......... 600 000 1 900 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond .................... 25 152 000
5. Generaltullstyrelsens » .................... 228 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset.............. 713 000
b) Övriga fastigheter.................. 1 031 000 1 744 000
7. Lunds universitets delfond...................... 655 000
8. Sjöfartsstyrelsens » ...................... 590 000
9. Medicinalstyrelsens » ...................... 8 890 000
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset................ 2 170 000
b) Serafimerlasarettet.................. 215 000 2 385 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 838 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis....... 307 000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis....... 6 563 000
5. Generaltullstyrelsens * , förslagsvis....... 101 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .... 469 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis........ 488 000 957 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis........... 334 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis........... 92 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis........... 4 401 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis........... 1 250 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 255 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis....... 2 880 000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis....... 15 358 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis....... 150 000
47 680 000
14 843 000
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
6. Uppsala universitets delfond, förslagsvis......... 460 000
7. Lunds universitets * , förslagsvis......... 200 000
8. Sjöfartsstyrelsens t , förslagsvis......... 60 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis......... 56 000
10. Karolinska sjukhusets * , förslagsvis......... 270 000 19 689 000
överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 2 515 000
3. Beskickningsfastigheternas » 1 360 000
4. Byggnadsstyrelsens » 9 291 000
5. Generaltullstyrelsens » 275 000
6. Uppsala universitets » 810 000
7. Lunds universitets * 800 000
8. Sjöf artsstyrelsens * 150 000
9. Medicinalstyrelsens » 8 645 000
10. Karolinska sjukhusets * 1 140 000 24 987 000
Summa kronor 107 199 000
64 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1961/62
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 103 349 000
2. Befästningars o .................... 29 020 000 132 369 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 4 810 000
2. Befästningars » 250 000 5 060 000
C. Inkomster av öimings- och skjutfält:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 2 750 000
2. Befästningars * 50 000 2 800 000
D. Diverse inkomster:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 2 630 000
2. Befästningars * 80 000 2 710 000
Summa kronor 142 939 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 62 508 000
2. Befästningars » .................... 20 490 000 82 998 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis.......... 13 050 000
2. Befästningars » , förslagsvis.......... 2 160 000 15 210 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis.......... 7 531 000
2. Befästningars » , förslagsvis.......... 3 070 000 10 601 000
överskott att tillföras riksstalens driftbudget:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 30 450 000
2. Befästningars » .................. • • 3 680 000 34 130 000
Summa kronor 142 939 000
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna 65
Jag hemställer vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) medgiva, att avsättning av kommunalskattemedel må ske till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1961/62 för att där särredovisas; samt
b) besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år 1961 utgå med 1 promille.
Vad departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Bo Jonas Sjönander
001994 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG 1
RIKSRÄKENSKAPSVERKETS
INKOMSTBERÄKNING
1 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning
'.iiin;!
ii :>fa
: j /tlvri i if t)
iuzbmhli tI
Bihang 1
> ivj r.i: ntiks.f.u.iti'.
OÖ
OM T
•'■hh:si>uO fhiltu «n»i-j'.»bDrftlhft
sb tot ufnBjjuifi-MvbsTJsgbfjd j>rlm» tbo
i Mjdtd ->bniijJötT.iJ! • i yttiii;hit,uonii< i, t -sd an itid'if^-n/fUncHjjJsgbuti •iim-jwrtt i ti,-,
Till KONUNGEN
fdlioilej i Konmiit fsi<><> p.rvifiliittr.nioAtii chiiA^ib-:
lbnäiöl ph i: ■/) etr/^nn Jsqqoiml ;; • ,■ •*:*!».ii nnt?rnö>'fll ..'odij'pi tiv i?* b vy, avciffinJéHiil /*>
rf ?
*> - di
■5f?I TV^OB r*OÄteSf*lMli?*<jE
70.0r,’ / •j>no/’a;T
Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år före den 10 december till Kungl. Maj:t avgiva förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande stats- 1 Bihang till riksdagens protokoll 1961.1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
2 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
reglering ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Innan riksräkenskapsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1961/62 vill ämbetsverket inledningsvis lämna en orienterande översikt av utfallet av driftbudgeten för de sistförflutna finansåren.
Driftbudgetens utfall budgetåren 1955/56—1959/6Q
Driftbudgetens inkomster och utgifter enligt budgetredovisningarna för de fem sistförflutna budgetåren sammanfattas i efterföljande tabell. I tabellen angivas även de förändringar i avseende på budgetutjämningsfondens behållning och beloppet av utestående reservationer, till vilka budgetutfallet givit upphov. Inkomsternas utveckling belyses närmare av de uppgifter rörande avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna, som lämnas i tabellbilaga B.
Driftbudgetens utfall under budgetåren 1955/56—1959/60
Miljoner kronor
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 3
Såsom framgår av tabellen ha såväl inkomster som utgifter under den redovisade perioden utvisat en fortgående uppgång. Stegringstakten har dock varierat, vilket belyses i nedanstående tablå.
Förändring sedan föregående budgetår
Den ojämna ökningen av intäkterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. sammanhänger, förutom med skiftningar i skatteunderlagets tillväxttakt, med ändrade skatteregler och uppbördstekniska förhållanden (jfr s. 18 ff).
För driftbudgetens övriga intäkter ha särskilt kraftiga ökningar förekommit under budgetåren 1957/58 och 1959/60. För budgetåret 1957/58 får detta främst sättas i samband med den från och med detta budgetår införda energiskatten. Den kraftiga stegringen under det senast förflutna budgetåret beror till väsentlig del på den allmänna varuskatten som infördes från och med 1960.
ökningen i de totala utgifterna på driftbudgeten var under budgetåret 1956/57 drygt dubbelt så stor som för intäkterna. Under de därpå följande budgetåren ha däremot intäkter och utgifter ökat i ungefär samma takt. Utgiftsökningen har genomgående varit snabbare för civila utgifter än för försvarsutgifterna.
Resultatet av inkomst- och utgiftsutvecklingen under ifrågavarande femårsperiod har blivit, att driftbudgeten utfallit med överskott under budgetåret 1955/56 medan underskott uppstått för de därpå följande budgetåren. Närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter lämnas i vad avser tiden till och med budgetåret 1958/59 i riksräkenskapsverkets årsbok 1960.
Utfallet av statsregleringen budgetåret 1959/60
För utfallet av statsregleringen under budgetåret 1959/60 lämnas närmare redogörelse i en härvid såsom bilaga A fogad tabell. Av tabellen framgår, att inkomsterna uppgingo till 13 657 miljoner kronor och utgifterna till 13 698 miljoner kronor. Budgeten utföll sålunda med ett underskott av 41 miljoner kronor. De utestående reservationerna ökade med 82 miljoner kronor. Om detta belopp lägges till de kassamässiga utgifterna, erhålles ett formellt underskott av 123 miljoner kronor, som avförts på budgetutjämningsfonden.
4 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
De redovisade inkomsterna för allmänna budgeten överstego de beräknade med 980 miljoner kronor utgörande nettot av merinkomster för skattetitlarna, diverse inkomster och statens kapitalfonder på 799, 19 respektive 165 miljoner kronor och brist för uppbörd i statens verksamhet på 3 miljoner kronor.
Av den redovisade merinkomsten för skattetitlarna svarade den efter riksstatens fastställande införda allmänna varuskatten för 367 miljoner kronor. I övrigt redovisas merinkomster för bland andra skatt å inkomst och förmögenhet m. m., tullmedel, omsättningsskatt å motorfordon, tobaksskatt och energiskatt med 257, 121, 29, 32 respektive 16 miljoner kronor. Lägre inkomster än i riksstaten redovisas för bland andra omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 64 miljoner kronor.
För statens kapitalfonder redovisas merinkomster för bland andra televerket med 35 miljoner kronor, statens vattenfallsverk med 16 miljoner kronor, domänverket med 22 miljoner kronor, riksbanksfonden med 35 miljoner kronor och fonden för statens aktier med 45 miljoner kronor.
Driftbudgetens redovisade sammanlagda utgifter, 13 698 miljoner kronor, understego de på riksstat och tilläggsstat redovisade anslagen med 76 miljoner kronor. Detta belopp utgör skillnaden mellan en nettobesparing på allmänna budgeten på 93 miljoner kronor och en nettomerutgift på specialbudgeterna på 17 miljoner kronor. Enligt budgetredovisningen utvisade den allmänna budgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag en nettomerutgift av 34 miljoner kronor. Vid framräknandet av detta nettobelopp har medtagits ett belopp på 27 miljoner kronor, som påförts budgetutjämningsfonden över anslaget på sjätte huvudtiteln till avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beloppet motsvarar en vid realiserandet av riksstaten uppkommen försämring av relationen mellan inkomster och utgifter på automobilskattemedlens specialbudget. I realiteten uppgick alltså nettomerutgiften på allmänna budgeten i vad avser de mot budgetutjämningsfonden reglerade anslagen till 7 miljoner kronor.
På specialbudgeternas inkomsttitlar uppstod i jämförelse med de beräknade inkomsterna en nettobrist på 28 miljoner kronor. Med undantag för helt obetydliga belopp hänförde sig denna brist till automobilskattemedlens specialbudget. För specialbudgetens anslag redovisas besparingar på 1 miljon kronor. Detta innebär att realiserandet av budgeten med 27 miljoner kronor minskat det överskott på automobilskattemedlens specialbudget om 50 miljoner kronor, som beräknats enligt riksstat och tilläggsstat. Behållningen på automobilskattemedlens specialbudget vid ingången av budgetåret på 743 miljoner kronor har sålunda ökat med 23 miljoner kronor till 766 miljoner kronor. Härtill kommer att beloppet av oförbrukade reservationer på anslag hänförliga till specialbudgeten uppgick till 365 miljoner kronor. I realiteten var alltså det totala överskottet av automobilskattemedel 1 131 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 1959/60.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
5 Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1960/61
Beträffande utvecklingen av statsinkomsterna under det löpande budgetåret föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden juli— oktober. Driftbudgetens inkomster ha under denna period uppgått till 4 778 miljoner kronor mot 4 202 miljoner kronor under motsvarande period föregående budgetår. Av denna ökning på 576 miljoner kronor hänför sig större delen eller 457 miljoner kronor till den från och med år 1960 införda allmänna varuskatten. För titeln skatt å inkomst och förmögenhet redovisas en ökning på 75 miljoner kronor mellan ifrågavarande perioder. De redovisade inkomsterna på titeln uppgå till 2 106 miljoner kronor under de fyra första månaderna av innevarande budgetår. I tullmedel inflöto 22 miljoner kronor mer under perioden juli—oktober under budgetåret 1960/61 än under motsvarande period under budgetåret 1959/60. För flertalet andra större inkomsttitlar såsom bensinskatt, särskilda varuskatter, tobaksskatt, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt energiskatt redovisas endast smärre ökningar eller minskningar i de influtna beloppen.
I närslutna bilaga C har riksräkenskapsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst av 16 010 miljoner kronor mot i riksstaten beräknat 15 500 miljoner kronor.
Inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas att med 300 miljoner kronor komma att överstiga det i riksstaten upptagna beloppet, 6 900 miljoner kronor. Bland övriga inkomsttitlar räknas med merinkomster i förhållande till i riksstaten upptagna belopp för bland annat tullmedel med 50 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 25 miljoner kronor, postverket med 17 miljoner kronor, televerket med 32 miljoner kronor, domänverket med 17 miljoner kronor och fonden för statens aktier med 20 miljoner kronor.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1950—1959
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är att analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers inkomster. Riksräkenskapsverket lämnar fördenskull här först en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de komma till uttryck i taxeringsstatistiken.
I tabellen på s. 6 sammanställas uppgifter om den till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade inkomsten och dess förändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1950—1959 (motsvarande taxeringsåren 1951—1960), vad angår verksamhetsåret 1959 enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån.
Av tabellen framgår, att den totala taxerade inkomsten sedan verksam-
6 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Utvecklingen av taxerad inkomst för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1950—1959 (taxeringsåren 1951—1960)
hetsåret 1950 undergått en stegring med sammanlagt 93 procent. Utvecklingen har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag m. fl. samt för övriga skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt absoluta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett avgörande för utvecklingen av den taxerade inkomsten i dess helhet. Den taxerade inkomsten för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt 100 procent. Utvecklingen för svenska aktiebolag m. fl. har varierat betydligt under samma period. Den taxerade inkomsten för verksamhetsåret 1959 ligger 21 procent över 1950 års nivå. Den mindre betydelsefulla gruppen övriga skattskyldiga (ekonomiska föreningar, sparbanker m. fl.) uppvisar en ökning med 100 procent.
För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet hänvisas till tabellen på s. 8—9, vilken lämnar upplysning rörande vid de senaste sex taxeringarna uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag. Uppgifterna avseende senaste taxering äro preliminära.
Nämnda tabell visar i vad avser sammanräknad nettoinkomst för fysiska personer m. fl., representerande vid den senaste taxeringen 93 procent av den totala sammanräknade nettoinkomsten, att den till största delen, närmare 85 procent, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse komma inkomst av rörelse med 8 procent och inkomst av jordbruksfastighet med närmare 5 procent.
Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sexårsperioden. ökningstakten utvisar emellertid stora variationer. Betydande avtalsmässiga lönelyftningar i förening med löneglidning och ökat antal inkomsttagare medförde en kraftig stegring av lönesumman under år 1955. För inkomst av tjänst redovisas nämnda år en inkomstökning på 10,2 pro-
Bih. 1: Riksräkenskapsverlcets inkomstberäkning
cent. Även under perioden 1956—1959 har inkomst av tjänst utvisat en fortgående stegring beroende på såväl avtalsmässiga inkomstökningar som fortsatt löneglidning och ökat antal anställda. De redovisade ökningstalen ha dock varit betydligt lägre än för 1955.
För inkomst av rörelse redovisas en fortgående ökning, ökningstakten varierar i huvudsak på samma sätt som för inkomst av tjänst. Med undantag för år 1959 ha dock de procentuella årliga stegringarna i inkomst av rörelse varit lägre än för inkomst av tjänst.
Beträffande inkomst av jordbruksfastighet är utvecklingen oregelbunden, vilket främst sammanhänger med variationer i skogsinkomster och skördeutfall. Den successiva nedgången under de tre senaste åren torde främst ha orsakats av dåliga skördar, vartill kommer för år 1958 inverkan av minskade skogsförsäljningar. Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfastighet utvisat en fortgående minskning under hela den i tabellen medtagna perioden.
Inkomst av kapital visar stora procentuella förändringar under perioden 1954—1959. Under 1955 skedde en kraftig stegring, som under 1956 och 1957 förbyttes i nedgång med 4,4 respektive 8,3 procent. Den sistnämnda nedgången torde främst ha orsakats av att schablonavdraget för inkomst av kapital vid 1958 års taxering höjts till 300 kronor för ogifta och 600 för äkta makar. De två senaste årens stegring med 8,4 och 7,8 procent torde främst ha orsakats av höjda ränteinkomster.
Avdragen för underskott å förvärvskälla ökade med 43,6 procent från 1957 till 1958 års taxering. Främst torde ökningen bero på ändrade regler för beskattningen av egnahemsfastigheter, i första hand det vid 1958 års taxering införda extra avdraget på 200 kronor, ökningen under åren 1958 och 1959 torde väsentligen vara att tillskriva inverkan av höjda räntekostnader för fastighetsägare.
Det sammanlagda beloppet av s. k. allmänna avdrag, som få göras vid beräkning av den taxerade inkomsten, har som likaledes framgår av tabellen för fysiska personer stegrats successivt. I synnerhet för verksamhetsåret 1956 var ökningen betydande, vilket i första hand får sättas i samband med att vid 1957 års taxering (avseende inkomståret 1956) för första gången tilllämpades vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för vissa försäkringsavgifter.
Riksräkenskapsverket har i tidigare inkomstberäkningar även meddelat vissa resultat av den statistik över inkomstfördelningen, som årligen utarbetas av statistiska centralbyrån och som redovisas i publikationen Skattetaxeringarna.
Ifrågavarande statistik utarbetas genom att uppgifter insamlas för alla personer födda den 5, 15 eller 25 dagen i månaden. I fråga om samtaxerade äkta makar gäller emellertid att om endera av dem är född på sådan dag medtages bägge i statistiken. Vidare insamlas uppgifter för alla personer, som ensamma eller tillsammans med maken haft årsinkomst uppgående till
8 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt för verksamhetsåren 1954—1959 (taxeringsåren 1955—1960)
(På grundval av taxeringsnämndernas beslut)
1 Häri ingå ej eftertaxeringar för Stockholms stad, sammanlagt 2,5 miljoner kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
JO Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Tab. 1. Antalet inkomsttagare samt medelinkomsten inom skilda yrkesgrupper år 1959 (taxeringsåret 1960)
minst 30 000 kronor. Till den del uppgifterna ha stickprovskaraktär sker uppräkning till att avse hela antalet inkomsttagare.
Statistiken upptager förutom uppgifter om inkomstbelopp (sammanräknad nettoinkomst efter avdrag av underskott på förvärvskälla) och yrkesbeteckningar även uppgifter om ålder, kön och civilstånd. Statistiken omfattar endast fysiska personer (ej oskifta dödsbon och familjestiftelser). Samtaxerade äkta makar ingå som skilda taxeringsenheter.
I tabellerna 1—5 lämnas vissa preliminära uppgifter från inkomststatistiken för år 1959. I tabell 5, i vilken samtaxerade äkta makar behandlas som en inkomsttagare, lämnas med reservation för vissa brister i jämförbarhet även en bild av förskjutningarna i inkomstfördelningen sedan år 1955.
Hela antalet inkomsttagare uppgick enligt 1959 års statistik till 4 098 087. I förhållande till folkmängden vid årets slut utgjorde antalet inkomsttagare 54,9 procent.
Tabell 1 visar antalet inkomsttagare samt medelinkomstens storlek inom skilda yrkesgrupper. Av hela antalet inkomsttagare utgjorde företagarna 12,0, de anställda 72,6 och de icke yrkesverksamma 15,4 procent. Företagarnas sammanlagda inkomst utgjorde 5,5 miljarder kronor (14,0 procent), de anställdas 30,3 miljarder kronor (78,0 procent) och de icke yrkesverksammas 3,1 miljarder kronor (8,0 procent). Medelinkomsten för de tre grupperna uppgick till 11 073, 10 200 respektive 4 897 kronor. Företagarnas redovisade inkomster ligga högre än de anställdas inom varje näringsgren. Bilden av medelinkomsternas relativa höjd för anställda inom de redovisade näringsgrenarna påverkas icke endast av skillnader i det relativa löneläget för jämförbara grupper inom olika näringsgrenar utan bland annat även av hur de anställda inom de skilda näringsgrenarna fördela sig
11 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Tab. 2. Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser år 1959 (taxeringsåret 1960)
på olika dyrorter och på olika kategorier av anställda, såsom tjänstemän och arbetare. Det kan påpekas, att huvudparten av statens och kommunernas arbetarpersonal redovisas under andra näringsgrenar än allmän förvaltningstjänst.
Uppgifterna om medelinkomstens höjd för företagare, anställda och icke yrkesverksamma kompletteras genom den bild av inkomsttagarnas fördelning på olika inkomstlägen, som lämnas i tabell 2. Av tabellen framgår att företagarna äro relativt talrikare än de anställda i inkomstlägena mellan 3 000 och 10 000 kronor och över 20 000, medan de anställda i högre grad äro koncentrerade till — bortsett från de allra lägsta inkomstklasserna där inkomsten knappast torde vara representativ för löneläget vid helårsanställning — de mellersta inkomstlägena.
Medelinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder vilket belyses av tabell 3. Som synes stiger medelinkomsten med åldern för
Tab. 3. Inkomstens storlek för inkomsttagare i olika åldrar år 1959 (taxeringsåret 1960)
12 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Tab. 4. Inkomsttagarna fördelade efter civilstånd (samtaxerade äkta makar = en inkomsttagare) och inkomstens storlek, jämte inkomstsummor och medelinkomst för de olika civilståndskategorierna, år 1959 (taxeringsåret 1960)
att nå maximum i åldersgruppen 40—49 år. Medan i fråga om inkomsttagarna i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisa en tämligen likartad fördelning på olika inkomstklasser, förskjutes tyngdpunkten kraftigt nedåt för de lägre och de högsta åldersklasserna. Delvis sammanhänger detta med att det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst endast uppbäres under en del av året, exempelvis i samband med inträde i respektive utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring o. s. v.
Eftersom ålder och civilstånd äga ett relativt starkt samband är det naturligt att, mot bakgrunden av den givna bilden av sammanhanget mellan ålder och inkomst, även finna att ogifta och förut gifta inkomsttagare redovisa lägre inkomster än gifta, i varje fall i vad avser den manliga delen av befolkningen. Detta framgår av tabell 4. I denna tabell ha — till skillnad mot de föregående — samtaxerade äkta makar behandlats som en inkomsttagare.
I tabell 5 lämnas en bild av inkomstfördelningen åren 1955—1959. En fortlöpande förskjutning från lägre till högre inkomstklasser har ägt rum.
Vad angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s. 8—9 vissa upplysningar. Av denna framgår bland annat, att inkomst av rörelse m. m. naturligt nog är den helt dominerande inkomstkällan. Tabellen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad
13 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Tab. 5. Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser åren 1955—1959 (taxeringsåren 1956—1960) Samtaxerade äkta makar behandlade som en inkomsttagare
inkomst icke är helt parallell. I stort sett är emellertid utvecklingen av såväl nettoinkomsten som den taxerade inkomsten ett uttryck för konjunkturelit men även slcattepolitiskt betingade förändringar i bolagens redovisade vinster. Det kan i detta sammanhang påpekas, att bolagen, i synnerhet för verksamhetsåren 1956 och 1957, i betydande utsträckning utnyttjat de möjligheter att göra avdragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning som lämnas genom förordning den 27 maj 1955 (nr 256).
För en närmare analys av bolagens inkomstutveckling kunna uppgifterna i nämnda tabell kompletteras med ledning av ett inom riksräkenskapsverket upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avseende bolag med ett aktiekapital av minst en miljon kronor. Registret hålles aktuellt bland annat genom att varje höst uppgifter om taxerad (= beskattningsbar) inkomst vid årets taxering enligt taxeringsnämndernas beslut införskaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda taxerade inkomst omfattar vid den senaste taxeringen 83 procent av hela den taxerade inkomsten för aktiebolagen.
I tabellen på s. 14 sammanfattas resultatet av en bearbetning av registrets uppgifter för de fyra senaste verksamhetsåren. (Beträffande utvecklingen under tidigare år hänvisas till riksräkenskapsverkets årsbok.) I tabellen ha ifrågavarande aktiebolag under den gemensamma rubriken »större aktiebolag» fördelats på branscher. För bolag med ett aktiekapital understigande en miljon kronor saknas specificerade uppgifter. Under rubriken »mindre aktiebolag» har därför utan fördelning på branscher upptagits differensen mellan den i laxeringsstatistiken redovisade laxerade inkomsten för samtliga svenska aktiebolag m. fl. (jfr tabellen s. 8—9) och summa taxerad inkomst för »större aktiebolag». Inplaceringen av företagen i branschgrupper bygger på eu karakteristik av de producerade varorna eller tjänsterna. En dylik
14 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för svenska aktiebolag m. fl. verksamhetsåren 1956— 1959 (taxeringsåren 1957—1960) med fördelning på olika branscher av bolag med ett aktiekapital av minst 1 miljon kronor
klassificering erbjuder betydande svårigheter, företagen karakteriseras ofta av en mångsidig produktion som stundom är att hänföra till flera olika branscher. Särskilt utpräglat är detta för vissa bruksföretag, som vid sidan av exempelvis järn- och stålverk även bedriva en omfattande skogsindustri (jfr grupp 2 c i tabellen) och för företag där produktion kombineras med varuhandel.
De i statistiken medtagna större bolagens antal utgör 1 293. Av dessa redovisade vid den senaste taxeringen 179 bolag ingen taxerad inkomst. Av tabellen framgår, att de 260 storbolagen under rubriken malmbrytning och metallindustri vid 1960 års taxering stodo för 43 procent av det av samtliga
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 15
svenska aktiebolag representerade skatteunderlaget. Vissa andra branscher, som mätta exempelvis efter arbetarantal äro betydande nog, motsvara däremot endast en jämförelsevis ringa andel av skatteunderlaget. Stora kastningar kunna dock konstateras för olika branscher, varigenom dessas relativa andel i bolagens samlade inkomst förskjutes från år till år. Tydligast framträder detta för gruppen textil- och beklädnadsindustri samt för gruppen livsmedelsindustri där utvecklingen i huvudsak bestämmes av ett par företag av dominerande storlek.
Av tabellen framgår vidare att bolagens samlade taxerade inkomst efter uppgången under 1957 åter sjönk till 1956 års nivå under 1958. För 1959 redovisas en fortsatt inkomstsänkning. Nedgången under 1958 var särskilt betydande för de branscher, som domineras av stora exportföretag såsom skogs-, gruv- och bruksindustrin ävensom rederinäringen och varuhandeln, vilket får ses i samband med avmattningen i den internationella konjunkturen under året. Anmärkningsvärt är emellertid att nedgången fortsatte för såväl samtliga nyssnämnda som flertalet branscher överhuvudtaget även under 1959 trots konjunkturuppgången detta år. En bidragande orsak till att konjunkturuppgången icke avspeglas i bolagens taxerade inkomster torde vara att bolagens vinstdispositioner påverkats av den från och med verksamhetsåret 1960 sänkta statliga bolagsskatten.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1960—1962
Vid beräkningen av statens inkomster under nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket i första hand att med utgångspunkt från det kända taxeringsresultatet för verksamhetsåret 1959 uppskatta förändringarna i skatteunderlaget för tiden fram till våren 1962. Den allmänna inkomstutvecklingen är härvid avgörande i första hand för de direkta statsskatternas avkastning, som representerar omkring hälften av driftbudgetens hela inkomstsumma, men är därjämte i väsentlig mån bestämmande för de indirekta skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens inkomster.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1960 har kännetecknats av en allmän expansion under en i stort sett stabil prisnivå. Enligt preliminära beräkningar av konjunkturinstitutet ökade nationalprodukten räknat till fasta priser med ca fyra procent från 1959 till 1960. Det hör till bilden att denna ökning inträffat samtidigt som arbetsveckan minskats från 46 till 45 timmar.
Av nuvarande tendenser att döma kan en fortsatt produktionsuppgång för Sveriges del väntas under 1961. Bland annat med hänsyn till svårigheten att tillgodose efterfrågan på arbetskraft har dock riksräkenskapsverket räknat med en lägre produktionsstcgring under 1961 än under 1960. I anslutning härtill har räknats med eu minskad ökningstakt under nästkommande år också i fråga om utrikeshandeln.
Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under innevarande och nästkommande år samt de första månaderna av år 1962 är det
16 Statsverkspropositionen, år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
lämpligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestämmes utvecklingen, som närmare framgår av sammanställningen på s. 8—9, väsentligen av förändringarna i enskildas inkomst av jordbruksfastighet, av rörelse samt av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet.
Inkomst av tjänst m. m., som representerar 85 % av de fysiska personernas sammanräknade nettoinkomster, utvisade för verksamhetsåret 1959 en ökning med 4,8 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna att med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under 1960 äro ännu begränsade till följd av löne- och sysselsättningsstatistikens ofullständighet. Enligt socialstyrelsens kvartalsstatistik för industriarbetare låg i maj och augusti 1960 den genomsnittliga timförtjänsten för ifrågavarande arbetargrupper inemot 7 procent över motsvarande siffror för 1959. övergången från 46 till 45 timmars arbetsvecka innebär emellertid att de utgående lönerna genomsnittligt stigit mindre än timförtjänsterna. Detta motverkas dock av en betydande stegring i antalet sysselsatta varför den totala lönesumman för industriarbetare torde ha ökat mer än de genomsnittliga timförtjänsterna. Även för tjänstemannagrupperna kan lönesumman beräknas ha stigit väsentligt till följd av avtalsuppgörelsen, en sannolik ökning i antalet sysselsatta, löneglidning och inte minst pensionsuppgörelsen på den privata marknaden. För övriga grupper finnas endast sporadiska löneoch sysselsättningsuppgifter tillgängliga. Att döma av avtalsuppgörelsen kunna dock väsentliga ökningar i lönesumman väntas även för dessa grupper. Totalt sett finner riksräkenskapsverket en uppgång med ca 9 procent av inkomst av tjänst sannolik, vilket är något mer än vad riksräkenskapsverket tidigare räknat med.
Beträffande övriga förvärvskällor är bristen på statistiskt material ännu mera utpräglad än beträffande löneinkomsterna. Riksräkenskapsverket räknar emellertid sammanlagt med en tämligen betydande uppgång även för övriga förvärvskällor under 1960.
Sammanfattningsvis peka kalkylerna på en ökning av fysiska personers inkomster med omkring 8 procent mellan verksamhetsåren 1959 och 1960.
Vid bedömningen av utvecklingen av inkomst av tjänst under 1961 har man i första hand att ta hänsyn till två nu kända faktorer, nämligen dels de avtalsmässiga löneökningarna och dels lönenivån, som till följd av löneglidning under 1960 vid ingången av 1961 överstiger den för 1960 genomsnittliga. Mot bakgrund av nu rådande konjunkturtendenser kan en fortsatt löneglidning uppåt påräknas under 1961. Riksräkenskapsverket har med hänsyn till det anförda räknat med en något mindre stegring av lönesumman under 1961 än under 1960. Härvid har förutsatts en något lägre ökning i antalet sysselsatta under 1961 än under innevarande år.
Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna 1962 har räknats med ytterligare någon stegring.
Bih. i: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 17
För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har sammanlagt räknats med uppgång under såväl 1961 som 1962.
För aktiebolagen sjönko de sammanlagda taxerade inkomsterna med 4 procent från 1959 till 1960 års taxering. Vid bedömningen av utvecklingen av de taxerade inkomsterna får hållas i minnet att bolagens vinstdispositioner torde påverkats av den från och med 1961 års taxering sänkta bolagsskatten. Med hänsyn härtill samt de från och med 1961 års taxering skärpta bestämmelserna för varulagervärdering och den gynnsamma konjunkturutvecklingen framstår en stegring av bolagens taxerade inkomster vid 1961 års taxering som sannolik, trots den betydande omfattningen av de ur skattesynpunkt förmånliga avsättningarna till investeringsfonder. Riksräkenskapsverket har genom en enkät till ett antal större bolag inhämtat uppgifter om de förväntade inkomsterna vid 1961 års taxering. Även denna undersökning tyder på en ökning i de taxerade bolagsinkomsterna. För utvecklingen mellan 1961 års och 1962 års taxeringar har riksräkenskapsverket räknat med en ytterligare uppgång i de taxerade bolagsinkomsterna.
Resultatet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning återgives i den härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1961/62. Därjämte har riksräkenskapsverket verkställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1962/63— 1964/65. Huvudresultatet sammanfattas i en härtill fogad promemoria (bilaga E).
Beträffande de för budgetåret 1961/62 beräknade beloppen för de särskilda inkomsttitlarna får riksräkenskapsverket anföra följande.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1961.1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
18 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter
J. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Gällande bestämmelser
På inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. redovisas uppbörden av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men därjämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden.
De statliga skatter och avgifter, vilka under budgetåren 1960/61 och 1961/62 skola slutligt redovisas på titeln, utgöras, frånsett inflytande restantier av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, sjömansskatt samt folkpensionsavgifter.
De kommunala skatterna utgöras av allmän kommunalskatt, landstingsmedel och tingshusmedel, allt i form av inkomstskatt beräknad på grundval av inkomst och garantibelopp för fastighet.
Över inkomsttiteln redovisas jämväl uppbörden av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvärdsavgifter, annuiteter å avdikningslån och å förskott för avlösning av frälseräntor och allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter, vilka medel skola omföras till andra riksstatstitlar, ävensom till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och arbetsgivarbidrag samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter, ävensom vissa transaktioner hänförliga till den från och med 1960 införda försäkringen för allmän tilläggspension.
Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder samt överskjutande skatt och övriga restitutioner ävensom ersättning till kommuner och sjukkassor för minskade skatteintäkter och sjukförsäkringsavgifter till följd av sjömansskatten. Vidare belastas titeln genom omföring till vederbörliga riksstatstitlar av debiterade belopp av utskiftningsskatt, ersättningsskatt, skogsvärdsavgifter, annuiteter och allmän varuskatt i vissa fält för jordbruksprodukter. Dessutom skola från titeln avföras byggnadsforskningsavgifter samt till den allmänna sjukförsäkringen och försäkringen för allmän tilläggspensionering hänförliga arbetsgivaravgifter och tillläggspensionsavgifter. I avräkning på de influtna beloppen av sjukförsäkringsavgifter samt bidrag från mindre arbetsgivare utbetalas från titeln förskott till sjukkassorna. Skillnaden mellan å ena sidan den faktiska uppbörden och å andra sidan de sammanlagda utgifterna kommer att utgöra den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576). Inkomstskattens grundbelopp bestämmes enligt två progressiva skiktskalor,
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 19
den ena avseende sådana skattskyldiga, för vilka ortsavdrag beräknas enligt de för gift skattskyldig gällande grunderna, och den andra avseende övriga skattskyldiga. Grundbeloppet utgjorde från och med år 1957 11 procent av den beskattningsbara inkomsten, om denna icke översteg 8 000 kronor i den förra skalan och 4 000 kronor i den senare skalan. Upp till nämnda belopp för den beskattningsbara inkomsten utgick sålunda skatten proportionellt, medan vid högre inkomst skatteprocenten var stigande. Skattesatsen var maximerad till 65 procent.
Enligt förordning den 11 december 1959 (nr 537) gälla ändrade skatteskalor, bland annat innebärande ett grundbelopp av 10 procent, från och med den 1 januari 1960 med tillämpning första gången vid 1961 års taxering.
Med tillämpning första gången vid 1961 års taxering ha vissa reformer företagits på familjebeskattningens område. Förvärvsavdraget för gift yrkesarbetande kvinna med minderårigt barn har sålunda fördubblats jämfört med tidigare bestämmelser. Vidare skola för s. k. ofullständiga familjer ortsavdrag och statlig inkomstskatt beräknas efter de förmånligare grunder som tillämpas för gifta.
Genom författningar utfärdade den 31 mars 1955 (nr 122—125) infördes vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa extra avdrag för fysiska personer som haft intäkt av kapital. De nya bestämmelserna ha legat till grund för det preliminära skatteuttaget från och med 1956 och tillämpades första gången vid 1957 års taxering. Under budgetåret 1960/61 tillämpas en uttagningsprocent av 100.
Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser indelas i beskattningshänseende i följande fem grupper:
a) svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag samt andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon och familjestiftelser, varvid dock försäkringsanstalter som driva livförsäkringsrörelse hänföras till grupp d,
b) andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar,
c) sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,
d) försäkringsanstalter i den mån de driva livförsäkringsrörelse samt
e) övriga skattskyldiga.
Till och med år 1954 utgjorde den statliga inkomstskatten räknad i procent av den beskattningsbara inkomsten för grupp a) 40 procent, för grupperna b) och c) 32 procent, för grupp d) 10 procent (till och med 1950 25 procent) samt för grupp e) 15 procent. Enligt förordning den 3 juni 1955 (nr 300), som trädde i kraft den 1 januari 1956, skulle dessa skattesatser utgöra för a) 50 procent, b) 40 procent, c) 32 procent, d) 10 procent samt e) 15 procent.
Genom förordning den 5 juni 1959 (nr 295) återfördes skattesatserna till
20 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
de till och med 1954 gällande. De nya bestämmelserna ha trätt i kraft från och med 1960 och skola tillämpas första gången vid 1961 års taxering.
Statlig förmögenhetsskatt uttages enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 577) av fysiska personer m. fl. Genom förordning den 12 april 1957 (nr 106) höjdes det skattefria beloppet för fysiska personer från 50 000 kronor till 80 000 kronor från och med 1958 års taxering. Den lägsta skattesatsen är 5 promille. Den högsta, 18 promille, utgår för den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 1 000 000 kronor. För vissa juridiska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med 1 1/2 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kronor.
Sjömansskatt utgår enligt förordning den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt, vilken trädde i kraft den 1 januari 1959. Den är en definith källskatt, som tillfaller staten, men kommunerna skola, liksom de allmänna sjukkassorna, för varje år beredas ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter respektive sjukförsäkringsavgifter. De inträdda förändringarna i skatteskalorna för den statliga inkomstskatten och reformerna på familjebeskattningens område från och med 1961 års taxering skola även tillämpas i fråga om sjömansskatten.
Folkpensionsavgifterna utgå enligt lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering. Pensionsavgiften höjdes enligt lag den 1 juni 1956 (nr 265) från 1,8 till 2,5 procent av den avgiftspliktiges taxerade inkomst. Samtidigt höjdes även maximibeloppen från 180 till 250 kronor för ensamstående och från 360 till 500 kronor för äkta makar. Dessa bestämmelser tillämpades första gången i fråga om avgifter, som påfördes i samband med taxeringen 1958. Från och med"den 1 januari 1959 höjdes pensionsavgiften till 4 procent enligt lag den 2 maj 1958 (nr 192). Maximibeloppet höjdes samtidigt till 600 kronor för ensamstående. Även äkta makar erlägga sammanlagt högst 600 kronor i folkpensionsavgift. De nya bestämmelserna ha första gången tillämpats vid 1960 års taxering. Enligt lag den 1 juni 1951 (nr 332) gäller vidare, att avgift icke utgår om den taxerade inkomsten understiger 1 200 kronor.
För den kommunala inkomstskatten gälla bestämmelserna i 1928 års kommunalskattelag. Landstingsmedel utgå enligt landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319). Tingshusmedel utdebiteras enligt förordningen den 31 december 1945 om utdebitering av tingshusmedel (nr 903). Genom lag den 5 juni 1953 (nr 400) upphörde fastighetsbeskattningen i sin dittillsvarande form från och med 1955. Den från och med 1955 införda beskattningsforrnen innebär att fastighetsbeskattningen inordnas i den kommunala inkomstskatten. Som underlag för kommunal inkomstskatt upptogs till en början ett garantibelopp för fastighet motsvarande fyra procent av fastighetens taxeringsvärde. I samband med höjningen av taxeringsvärdena genom 1957 års allmänna fastighetstaxering sänktes procenttalet för beräkning av garantibelopp till två och en halv. Dessutom tillerkändes fysisk person som blivit året näst före taxeringsåret eller samma taxeringsår mantalsskriven å honom tillhörig fastighet ett extra avdrag med, för helt år räknat, 200 kro-
Bih. i: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 21
nor, dock högst med det belopp som skall upptagas som intäkt av fastigheten.
Ortsavdragen vid kommunalbeskattningen höjdes enligt lag den 2 juni 1950 (nr 252) till en nivå ungefärligen motsvarande två tredjedelar av de statliga ortsavdragens. De höjda ortsavdragen tillämpades från och med 1953 års taxering. Det skattebortfall för kommunerna, som höjningen orsakade, har till en del kompenserats genom särskilda statsbidrag. Genom lag den 16 maj 1957 (nr 200) höjdes de kommunala ortsavdragen ytterligare, så att de överensstämma med de statliga. Höjningen trädde i kraft från och med den 1 januari 1958 och tillämpades första gången ifråga om den preliminära skatten för 1958 och vid 1959 års taxering. Under en övergångsperiod av tre år — 1958—1960 — har statsbidrag utgått till alla kommuner så att full kompensation erhållits för den av ortsavdragshöj ningen föranledda inkomstminskningen. Under de följande fem åren skall statsbidraget successivt minskas i en del kommuner samt helt avvecklas i de beträffande skatteunderlaget bäst ställda kommunerna. Den provisoriska ersättningen till kommunerna i anledning av 1950 års ortsavdragsreform har inarbetats i det nya statsbidraget.
Från och med 1961 års taxering skola på familjebeskattningens område motsvarande reformer genomföras i fråga om den kommunala beskattningen som beträffande den statliga.
Lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring trädde i kraft den 1 januari 1955 genom beslut av 1953 års riksdag (lag den 19 juni 1953, nr 569). Till försäkringen är knuten en särskild moderskapsförsäkring (lag den 21 maj 1954, nr 266). Förutom genom statligt bidrag finansieras sjukoch moderskapsförsäkringarna med avgifter från de försäkrade samt arbetsgivarbidrag. Vid samma tidpunkt ersattes den hittillsvarande olycksfallsförsäkringen, vars uppgifter delvis övertagits av sjukförsäkringen, av en ny yrkesskadeförsäkring (lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeförsäkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivarna. Enligt förordning den 22 maj 1953 (nr 269) utgår för vissa arbetsgivare särskild byggnadsforskningsavgift.
Avgifterna från de sjukförsäkrade uttagas tillsammans med de allmänna skatterna och ingå för huvuddelen av de försäkrade i preliminärskatteuppbörden från och med år 1955. Även arbetsgivarbidragen till sjukförsäkringen och avgifterna till yrkesskadeförsäkringen uppbäras till en mindre del i samband med skatteuppbörden. Bidrag och avgifter från större arbetsgivare, vilka inbetalas till riksförsäkringsanstalten antingen direkt eller via de bolag, som meddela yrkesskadeförsäkring, redovisas även över inkomsttiteln.
Lagen den 28 maj 1959 (nr 291) om försäkring för allmän tilläggspension trädde i kraft den 1 januari 1960; dock skall pension ej utgå före den 1 januari 1963. Försäkringen finansieras med årliga avgifter samt avkastning av fondmedel. Avgifterna utgå efter för året fastställd procentsats och erläggas av arbetsgivare för vad han under året till arbetstagare hos honom utgivit i kontantlön eller naturaförmån med korrigering efter vissa regler och
22 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
av den försäkrade själv i den mån han haft inkomst av annat förvärvsarbete. Procentsatsen skall utgöra 3 procent för år 1960 och höjes för vart och ett av de därpå följande åren med en enhet så att procentsatsen kommer att utgöra 7 procent för år 1964, vilket är det sista år för vilket procentsats fastställts. De försäkrades egna avgifter och avgifterna för vissa mindre arbetsgivare skola uppbäras i samband med de allmänna skatterna. Övriga avgifter för tilläggspensioneringen skola uppbäras direkt av riksförsäkringsanstalten.
Enligt den från och med år 1954 gällande uppbördsförordningen, utfärdad den 5 juni 1953 (nr 272), skall skattskyldig utgöra preliminär skatt med det belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter.
Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiteras normalt med det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.
Debitering och uppbörd sker gemensamt av krono- och kommunalutskylder inklusive de tidigare nämnda avgifterna. Preliminärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden från och med mars det ena året till och med februari påföljande år. Sedan taxering blivit verkställd och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrives i fråga om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om Bskatt det debiterade beloppet. Dessutom gottskrives den skattskyldige sådan preliminärskatt som erlagts efter uppbördsårets utgång (s. k. fyllnadsbetalning av preliminärskatt). Understiger vid avräkningen den gottskrivna preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden, om denna är 5 kronor eller större, till betalning såsom kvarstående skatt under uppbördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår till minst en femtedel av den slutliga skatten eller minst 10 000 kronor, skall den skattskyldige erlägga ränta för den kvarstående skatten efter avdrag för 1 000 kronor, överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är 5 kronor eller större, till den skattskyldige. Dessutom utgår ränta på den del av det överskjutande beloppet, som överstiger 1 000 kronor, dock ej om räntebeloppet understiger 5 kronor. Genom förordning den 7 juni 1956 (nr 332) höjdes räntesatsen för kvarstående skatt från 5 till 7 procent och för överskjutande skatt från 3 till 4 procent från och med år 1957. Från och med år 1958 höjdes räntesatserna till 9 respektive 5 procent genom förordning den 13 december 1957 (nr 667). Räntebeloppet på överskjutande skatt maximerades genom förordning den 13 maj 1960 (nr 155) till 100 000 kronor från och med 1960 års taxering. Tillkommande skatt debiteras i huvudsak på grund av beslut rörande taxering, som kommit den lokala skattemyndigheten tillhanda efter den 20 november under taxerings-
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 23
året, eller på grund av eftertaxering eller beslut rörande ändrad debitering.
Arbetsgivarnas skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid gäller, att preliminär skatt utgår i första hand. Från och med uppbördsåret 1954—55 gälla vissa skärpningar i avseende på preliminärskatteuttaget för personer med korttidsanställning och för personer med oregelbundna inkomster.
I fall, då detta kan förväntas medföra att preliminärskattens slutbelopp bättre kommer att anpassas till den slutliga skatten, äga de lokala skattemyndigheterna att på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt, som eljest skulle utgå.
Slutligen bör erinras om att till kommunerna skall enligt särskilda regler utbetalas vad de beslutat utdebitera såsom skatt utan avdrag för restfört belopp. Uppkommande förlust på restantier stannar helt på statsverket.
1nk o m stsk a 11e t i te1ns utveckling budgetåren 1 95 5 /5 6 — 1 9 5 9/ 6 0
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under de senaste budgetåren framgå av följande samman-
De uträknade beloppen av de skatter och avgifter som under ifrågavarande period slutligt redovisats på inkomstskattetiteln ha sammanställts i nedanstående tablå.
Förmögenhetsskatten faller nästan uteslutande på fysiska personer m. fl. (A-längden), medan däremot investeringsavgiften till större delen belastat bolag och ekonomiska föreningar (B-längden).
Om de ovan återgivna beloppen av uträknad skatt jämföras med de redo- 1 Preliminära uppgifter.
24 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
visade nettoinkomsterna på inkomstskattetiteln framträda vissa olikheter i utvecklingen. Detta sammanhänger med att förskjutningar i tidpunkten för inbetalning av skatt inverka på det kassamässiga utfallet och med att även andra skatter och avgifter än de ovan angivna statsskatterna passera över titeln, vars kassamässigt redovisade nettoinkomster därigenom påverkas. Efterföljande uppställning är avsedd att belysa utvecklingen av de inkomster och utgifter på inkomstskattetiteln, som tillsammans resulterat i de behållna inkomsterna på titeln. Vissa av beloppen äro approximativa.
Preliminärskatteinkomsterna utgöra de dominerande posterna bland inkomstskattetitelns bruttoinkomster. De ha utvisat en snabb och oavbruten stegring under budgetåren 1955/56—1959/60. För bedömning av preliminärskatteuppbörden under innevarande budgetår lämnar den inom riksräkenskapsverket förda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik omfattar förutom uppgifter om influtna belopp av preliminär A- och B-skatt även uppgifter om kvarstående skatt och tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har uppbörden kunnat följas till och med skatteterminen
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 25
i september 1960. Vägledning erhålles även av de uppgifter avseende totalt influten skatt under varje månad, vilka lämnas av generalpoststyrelsen.
Vad beträffar den preliminära A-skatten följer denna med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt nära löneinkomsternas förändringar. De uppgifter om den faktiska uppbörden av preliminär A-skatt, som nu föreligger för de fyra första uppbördsterminerna av uppbördsåret 1960—61, överensstämma tämligen väl med riksräkenskapsverkets tidigare beräkningar. Den totala skatteuppbörden i november synes emellertid vara något större än vad riksräkenskapsverket tidigare räknat med. ökningen som huvudsakligen kan beräknas hänföra sig till uppbörden av preliminär A-skatt, torde till väsentlig del få ses i samband med de retroaktiva löneutbetalningarna i anslutning till pensionsuppgörelsen på den privata marknaden. Av samma orsak kan en betydligt större uppbörd av preliminär A-skatt väntas under januariterminen, än vad tidigare kunnat förutses. För beräkningen av den fortsatta utvecklingen har riksräkenskapsverket förutsatt att den statliga inkomstskatten under budgetåret 1961/62 utgår med oförändrad uttagningsprocent, d.v. s. 100 procent. I enlighet med vad som nämnts i det föregående (s. 16) har riksräkenskapsverket räknat med en viss stegring av lönesumman under 1961. Källskatteuppbörden kan vid oförändrade skattesatser grovt räknat väntas öka med 110 miljoner kronor för varje procents ökning av lönesumman. I höjande riktning påverkas uppbörden även av en höjning av den kommunala utdebiteringen —■ enligt preliminära uppgifter med 36 öre per inkomstskattekrona från den under 1960 gällande medelutdebiteringen av 14,63.
Inkomsterna av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna av innevarande uppbördsår komma enligt tillgängliga uppgifter att bli betydligt större än vad som förutsattes vid riksräkenskapsverkets beräkning i april 1960. Preliminär B-skatt debiteras normalt med det belopp som senast påförts som total slutlig skatt. Detta betyder, att de kända resultaten av 1959 års taxering legat till grund för den debiterade B-skatten för innevarande uppbördsår. Vid debitering av preliminär B-skatt för innevarande uppbördsår skulle emellertid för bolagens del hänsyn tagas till den beslutade sänkningen av statsskatten från 50 till 40 procent av den beskattningsbara inkomsten. Även bortsett från övergångsbestämmelser av detta slag kan emellertid den debiterade B-skatten avvika väsentligt från senast kända slutliga skatt genom att jämkningar begäras på grundval av preliminära självdeklarationer. Inte minst ha avvikelser av detta slag förekommit för bolagen. Den preliminära B-skattens höga nivå under innevarande uppbördsår kan antagas bero på en minskning i jämkningarna under 1960. Beträffande uppbördsåret 1961—62 och de två terminer av uppbördsåret 1962—63, som falla inom budgetåret 1961/62, kan mot bakgrunden av resultatet av 1960 års taxering och de av riksräkenskapsverket förutsedda inkomststegringarna vid 1961 års taxering samt de vid sistnämnda taxering för första gången påförda tilläggspensionsavgifterna väntas en ökad uppbörd av preliminär B-skatt.
26 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riksräkenskapsverket uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1961 och 1962 års taxeringar. Härvid har, förutom med påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med påförda folkpensionsavgifter och debiterade sjukförsäkringsavgifter till följande belopp. Som jämförelse ha även de påförda avgifterna enligt 1960 års taxering medtagits.
Taxeringsår
1960 1961 1962
Miljoner kronor
Folkpensionsavgifter ............ 1 034 1 090 1 140
Sjukförsäkringsavgifter .......... 511 520 530
Med utgångspunkt från ovan nämnda beräkningar av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1961 års och 1962 års taxeringar kan man räkna med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av preliminärskatt efter utgången av uppbördsåren 1960—61 respektive 1961—62. Bolagen ha under den tid möjligheter till fyllnadsbetalningar efter uppbördsårets utgång förefunnits svarat för den övervägande delen av de fullgjorda fyllnadsbetalningarna. Under de senaste åren ha dock fyllnadsbetalningarna från andra kategorier skattskyldiga ökat väsentligt. De betydande fyllnadsbetalningarna ha medfört att den sammanlagda preliminära skatten för bolagens del under de senaste taxeringsåren överstigit den slutliga skatten. Under våren 1960 inflöto fyllnadsbetalningar av preliminärskatt med 561 miljoner kronor, varav bolagen svarade för ca 340 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket räknar med att bolagen komma att verkställa fyllnadsbetalningar under våren 1961 och våren 1962 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten för deras del vid taxeringarna 1961 och 1962 liksom under de senaste taxeringsåren blir mindre än den överskjutande skatten. Riksräkenskapsverket anser sig vidare med hänsyn till inkomstutvecklingen böra räkna med att övriga fyllnadsbetalningar komma att bli större under våren 1961 än under våren 1960. Även under våren 1962 förutser riksräkenskapsverket av samma skäl större fyllnadsbetalningar från fysiska personer än under våren 1960. Under dessa förutsättningar och med de antaganden beträffande utvecklingen av bolagens taxerade inkomster som berörts i det föregående beräknar riksräkenskapsverket de totala fyllnadsbetalningarna våren 1961 och våren 1962 till 600 miljoner kronor respektive 700 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1960/61 och 1961/62 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsbetalningar av preliminärskatt, till ca 12 750 respektive 13 660 miljoner kronor. Det bör understrykas, att de angivna beloppen äro osäkra inom vida marginaler med hänsyn till såväl ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling som möjligheten för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 27
Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att vad som betalts för mycket i preliminärskatt skall återbetalas som överskjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå bland inkomstskattetitelns bruttoinkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptagas bland titelns utgifter.
Omfattningen av den kvarstående och den överskjutande skatten, som belyser preliminärskattebetalningarnas bristande anpassning till de slutligt debiterade skatterna, framgår av följande uppgifter. I tablån ha även införts procenttal, som visa storleken av den kvarstående skatten och den överskjutande skatten jämförd med den enligt respektive taxering påförda slutliga skatten.
En väsentlig uppgång av den kvarstående skatten och en samtidig nedgång i den överskjutande skatten vid 1956 års taxering berodde på flera samverkande omständigheter bland vilka främst kunna nämnas omläggningen av fastighetsbeskattningen och införandet av den allmänna sjukförsäkringen. Försäkringstagare, som erlägga preliminär B-skatt, och fastighetsägare torde sålunda icke ha utökat sina inbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning att full täckning erhållits för påförda sjukförsäkringsavgifter och den av omläggningen av fastighetsbeskattningen föranledda ökningen av den kommunala inkomstskatten. Av samma orsaker torde den kvarstående skatten vid 1957 års taxering hä förblivit på ungefär samma höga nivå som vid 1956 års taxering. Från och med år 1957 ingå skatt på garantibelopp för fastighet och sjukförsäkringsavgifter i den debiterade preliminära B-skatten, vilket torde förklara nedgången i den kvarstående skatten vid 1958 års taxering. Uppgången i den överskjutande skatten mellan de nyssnämnda taxeringsåren torde få tillskrivas det överuttag av preliminärskatt som löntagarna genom preliminärskattetabellernas konstruktion i stor utsträckning fått vidkännas. Den väsentliga uppgången i den överskjutande skatten vid 1959 års taxering och den fortsatta minskningen i den kvarstående skatten torde bland annat bero på att överuttaget av preliminär A-skatt ytterligare accentuerats genom den inverkan de från och med verksamhetsåret 1958 införda höjda kommunala ortsavdragen fått på preliminärskattetabellernas utformning. Av tekniska skäl ha nämligen vid uträkningen av den i tabellerna ingående statliga inkomstskatten, de höjda kommunala ortsavdragen tillämpats vid beräkningen av avdragen för vid
' Preliminära uppgifter.
28 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
föregående års taxering påförd kommunalskatt. De kommunala skatter, som vid den slutliga taxeringen varit avdragsgilla vid uträkningen av den påförda statliga inkomstskatten, ha i allmänhet varit väsentligt högre genom de därvid tillämpliga lägre kommunala ortsavdragen. Efter denna engångsföreteelse ökade åter den kvarstående skatten vid 1960 års taxering medan den överskjutande skatten minskade, så att beloppen av överskjutande och kvarstående skatt kommo att nära nog bli desamma.
Enligt uppgifter avseende 1960 års taxering, vilka infordrats från länsstyrelserna, fördelar sig den kvarstående skatten med 861 miljoner kronor på fysiska personer och 78 miljoner kronor på aktiebolag m. fl. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 27 miljoner kronor, varav 23 miljoner kronor för fysiska personer. Återbetalningarna av överskjutande skatt fördela sig med 800 miljoner kronor på fysiska personer och 161 miljoner kronor på övriga skattskyldiga.
Riksräkenskapsverket har räknat med att den överskjutande skatten kommer att överstiga den kvarstående skatten vid 1961 års taxering. Beträffande beloppen för den kvarstående och överskjutande skatten räknar riksräkenskapsverket med att de bli av storleksordningen 950 miljoner kronor respektive 1 100 miljoner kronor.
Den kvarstående skatt, som påföres enligt taxeringarna 1960 och 1961, skall erläggas under budgetåren 1960/61 respektive 1961/62. Under dessa budgetår utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av de belopp varmed kvarstående skatt kommer att inflyta får hänsyn tagas till att en del av de påförda beloppen icke erläggas i rätt tid utan bli restförda. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas för budgetåret 1960/61 till 800 miljoner kronor och för budgetåret 1961/62 till 850 miljoner kronor.
Såsom av det föregående framgått redovisas även bidrag till sjukförsäkringen och yrkesskade- och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare över inkomstskattetiteln. Med ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsanstalten i skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1960, kunna dessa bidrag och avgifter beräknas komma att uppgå till 330 miljoner kronor för innevarande och till 370 miljoner kronor för nästföljande budgetår. I dessa belopp ha medräknats statens arbetsgivarbidrag.
Slutligen beräknar riksräkenskapsverket inflytande restantier, sjömansskatt, tillkommande skatt m. m. till 325 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1960/61 och 1961/62.
Under hänvisning till det anförda beräknar riksräkenskapsverket samtliga inflytande inkomster på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. under budgetåret 1960/61 till (12 750 -(- 800 -f- 330 -f- 325 =) 14 205 miljoner kronor och under budgetåret 1961/62 till (13 660 + 850 + 370 -j- 325 =) 15 205 miljoner kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
29 Beräkning av titelns utgifter
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Kommunernas fordran på statsverket framräknas per den 1 januari varje kalenderår och utbetalas varannan månad med i princip en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle.
Beträffande utbetalningarna under budgetåret 1960/61 äro dessa kända för första hälften av budgetåret. För senare hälften av budgetåret 1960/61 bli de beroende av storleken av kommunernas fordran för kalenderåret 1961. Vid beräkningen av denna bär man att i första hand taga hänsyn till förskottet på kommunal inkomstskatt för 1961, vilket till storleken utgör produkten av det vid inkomsttaxeringen under 1960 framkomna skatteunderlaget och den under hösten 1960 beslutade utdebiteringen. Med ledning av från statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter om bland annat den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen bär riksräkenskapsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1961 till 4 790 miljoner kronor. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1959 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt har med hänsyn till det kommunala inkomstskatteunderlagets ökning från 1958 års till 1960 års taxering beräknats till omkring 470 miljoner kronor. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1961 kunna beräknas till omkring 5 260 miljoner kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1960/ 61. Då utbetalningarna under första hälften av samma budgetår — vilka såsom tidigare nämnts äro kända — uppgå till omkring 2 420 miljoner kronor, kan riksstatstiteln beräknas komma att under budgetåret 1960/61 belastas med utbetalningar till kommunerna med ett belopp av omkring 5 050 miljoner kronor.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1961/62 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 2 630 miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår kunna utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1960 samt under förutsättning av en kommunal utdebitering av ungefär samma höjd som under år 1961 beräknas till omkring 2 930 miljoner kronor. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1961/62 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till 5 560 miljoner kronor.
Från riksstatstiteln skola vidare utanordnas återbetalningar av överskjutande preliminärskatt. Dessa ha, såsom framgått av det föregående, för budgetåret 1960/61 med ledning av de uppgifter, som riksräkenskapsverket erhållit från länsstyrelserna, beräknats till omkring 960 miljoner kronor. För budgetåret 1961/62 ha de beräknats till omkring 1 100 miljoner kronor. Härtill komma restitutioner på grund av nedsättning i taxering m. in., vilka uppskattas till 50 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
Såsom utgift på titeln bör vidare för bidrag till sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgi-
30 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
vare beräknas samma belopp som för dessa bidrag och avgifter upptagils bland titelns inkomster.
För sjukförsäkringen m. m. tillkomma härjämte förskott och övriga utbetalningar till sjukkassorna avseende bidrag från mindre arbetsgivare och sjukförsäkringsavgifter. Under budgetåret 1961/62 torde vidare vid 1961 års taxering skattedebiterade avgifter till tilläggspensioneringen komma att utbetalas till allmänna pensionsfonden. Med ledning bland annat av uppgifter i riksförsäkringsanstaltens ovannämnda skrivelse beräknar riksräkenskapsverket ifrågavarande utbetalningar till 600 miljoner kronor för budgetåret 1960/61 och till 680 miljoner kronor för budgetåret 1961/62. Beträffande frågan om avsättning till eller återföring från allmänna sjukförsäkringsfonden har riksförsäkringsanstalten i sin förenämnda skrivelse anfört följ ande:
»Under förutsättning att avsättning till fonden liksom hittills skall avse den del av arbetsgivarbidraget för tilläggssjukpenningförsäkringen, som överstiger 60 % av utgifterna för nämnda försäkring, kan någon fondering av arbetsgivarbidrag för åren 1959 och 1960, dvs för budgetåren 1960/61 och 1961/62, icke ske. Arbetsgivarbidraget för tilläggssjukpenningförsäkringen för år 1959 täcker nämligen endast ca 58 % och för år 1960 endast ca 52 % av utgifterna. Denna "brist i täckningen motsvarar omkring 10 milj. kr. för år 1959 samt omkring 38 milj. kr. för år 1960. För år 1959 beräknas emellertid tilläggssjukpenningförsäkringen lämna ett överskott av 18 milj. kr., varför några medel från allmänna sjukförsäkringsfonden icke synas behöva tagas i anspråk för budgetåret 1960/61. För år 1960 beräknas tilläggssjukpenningförsäkringen däremot lämna ett underskott av 28 milj. kr. Med anledning härav torde böra övervägas att hemställa hos Kungl. Maj:t att från allmänna sjukförsäkringsfonden måtte till sjukkassorna överföras det belopp, varmed arbetsgivarbidraget för tilläggssjukpenningförsäkringen understiger 60 % av utgifterna. Skulle dylik överföring komma att ske, minskas nettobelastningen av inkomsttiteln för budgetåret 1961/62, vilken enligt ovan beräknats till 930 milj. kr., med det sålunda från allmänna sjukförsäkringsfonden överförda beloppet.»
Riksräkenskapsverket föreslår att återföringar från allmänna sjukförsäkringsfonden —- på motsvarande sätt som gällt för avsättningar — skola ske så snart arbetsgivarbidraget för tilläggssjukpenningförsäkringen understiger 60 % av utgifterna för försäkringen. Ämbetsverket har därför räknat med att under budgetåret 1960/61 10 miljoner kronor och under budgetåret 1961/62 38 miljoner kronor komma att återföras från allmänna sjukförsäkringsfonden, varvid utbetalningarna från titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. komma att minska i motsvarande grad. Riksräkenskapsverket har vidare förutsatt att förskott på avgifter och bidrag till sjukkassorna under nästkommande budgetår endast komma att utgå med det belopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka sjukkassornas medelsbehov.
Titeln skall slutligen belastas med omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och vissa annuiteter samt allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter. Sammanlagt kunna de ifrågavarande
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 31
omföringarna beräknas uppgå till omkring 20 miljoner kronor för budgetåret 1960/61 och till omkring 60 miljoner kronor för budgetåret 1961/62.
Enligt det föregående har riksräkenskapsverket sålunda beräknat titelns utgifter för budgetåret 1960/61 till (5 050 + 960 + 50 + 330 -f 600 + 20 =) 7 010 miljoner kronor samt för budgetåret 1961/62 till 5 560 -j- 1 100 -|- 50 -J— 370 —f- 680 —(— 60 =) 7 820 miljoner kronor.
Avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskatteinedel. Fonden behandlades till och med budgetåret 1954/55 som en diversemedelstitel, varvid belopp, som avsattes till eller återfördes från fonden, direkt belastade respektive gottskrevs inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Från och med budgetåret 1955/56 har fonden bokföringsmässigt erhållit en annan behandling än tidigare. Fonden ingår sålunda numera som en del av budgetutjämningsfonden, varigenom avsättningar och återföringar icke längre direkt beröra de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
I riksstaten för budgetåret 1960/61 har räknats med en nettoåterföring av kommunalskattemedel från budgetutjämningsfonden på 25 miljoner kronor. De avsättningar och återföringar, som enligt nu föreliggande beräkningar böra verkställas under budgetåren 1960/61 och 1961/62, framgå av följande sammanställning:
Sammanfattning av beräkningarna
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln, för vilka redogjorts i det föregående, kunna sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse ha även medtagits motsvarande belopp, delvis approximativa, för det avslutade budgetåret 1959/60. Beloppen angivas i miljoner kronor.
32 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Utgifter:
Övriga restitutioner ..........................
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsavgifter från
större arbetsgivare ..........................
Förskott till sjukkassorna, vissa utbetalningar till
Omföringar
Summa utgifter
komstutvecklingen med flera på skattetitelns utfall inverkande omständigheter uppskattar riksräkenskapsverket den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1960/61 till 7 200 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med 7 400 000 000 kronor.
Kupongskatt
Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skola i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag. Kupongskatten utgår enligt förordning den 23 februari 1956 (nr 104) med 30 procent av utdelningen. Enligt avtal med vissa länder gälla särskilda bestämmelser för därav berörda skattskyldiga. Skatten innehålles när utdelningen lyftes och inbetalas av bolagen till ett under överståthållarämbetet lydande organ, benämnt kupongskattekontoret.
Kupongskatten har under nedan angivna budgetår beräknats till respektive influtit med följande belopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1955/56.......... 5,69 5,00
1956/57.......... 6,20 6,50
1957/58.......... 8,09 7,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1958/59 .......... 5,95 7,00
1959/60 .......... 7,21 8,00
1960/61 .......... 7,00
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1960 har överståthållarämbetet beräknat inkomsten av kupongskatt till 7,00 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1960/61 och 1961/62.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av kupongskatt för budgetåret 1960/61 till 7 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med likaledes 7 000 000 kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
33 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
Utskiftningsskatten utgår efter 40 procent. Under budgetåret 1959/60 ha inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt utgjort 2,96 miljoner kronor. Vid 1960 års taxering uppgår enligt uppgift från statistiska centralbyrån den uträknade utskiftningsskatten till 5,3 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 5 500 000 kronor för innevarande budgetår. För budgetåret 1961/62 föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln, som brukar utvisa stora variationer i utfallet, uppföres med 1 000 000 kronor.
Fondskatt
Enligt beslut av 1954 års riksdag uttages en särskild fondskatt av engångsnatur på ansamlade vinstmedel hos vissa familjebolag. Lagstiftningen har till syfte att beskatta vissa till följd av luckor i skattelagstiftningen hittills från beskattning undandragna vinstmedel och även att ernå en avveckling av de fondbeskaltade företagen.
För beskattningen gällande bestämmelser återfinnas i förordning den 21 maj 1954 (nr 264) om skatt på fonderade vinstmedel (fondskatt) och i kungörelse den 24 september 1954 (nr 614) med vissa tillämpningsföreskrifter till nämnda förordning. Enligt förordningen utgår skatten med 30 procent av ett enligt särskilda regler beräknat beskattningsbart belopp. Skatten tillfaller staten. Taxering till fondskatt verkställdes i första instans år 1955. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgick det sammanlagda beskattningsbara beloppet till 288 miljoner kronor. Påförd skatt har fördelats till betalning under fem år, i undantagsfall tio år. Enligt tilllämpningsföreskrifterna har länsstyrelsen utfärdat särskild debetsedel för företag, som påförts fondskatt. Den del av fondskatt, som erlägges under visst år, skall ha inbetalts senast den 31 augusti. De beräknade och behållna inkomsterna på titeln framgå av efterföljande sammanställning.
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten på titeln fondskatt uppgå till 13,07 miljoner kronor under budgetåret 1960/61 och till 1,32 miljoner kronor under budgetåret 1961/62. Under de fyra första månaderna innevarande budgetår ha 13,01 miljoner kronor influtit.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av fondskatt för budgetåret 1960/61 till 13 500 000 kronor. För budgetåret 1961/62 föreslår riksräkenskapsverket att ingen titel uppföres i riksstaten för fondskatt. Inflytande belopp böra i fortsättningen redovisas under inkomsttiteln övriga diverse inkomster.
it liihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 1. Ilil. 1. Bihang 1
34 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Skogsvårdsavgifter
Enligt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa undantag. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock med högst en och en halv promille. För varje år bestämmes, med vilket promilletal avgiften för det året skall utgå.
Skogsvårdsavgifter inflöto under budgetåret 1959/60 med 12,69 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1960/61 är titeln upptagen till 10,10 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 oktober 1960 har skogsstyrelsen anfört följande:
»Genom kungörelsen den 3 juni 1960 (nr 268) har Kungl. Maj:t i överensstämmelse med riksdagens beslut funnit gott bestämma det promilletal med vilket skogsvårdsavgift enligt förordningen den 28 juni 1946 (nr 324) skall utgå för år 1960 till en promille, innebärande en sänkning av promillesatsen i förhållande till tidigare år med 0,25 promille.
Enligt från statistiska centralbyrån inhämtad uppgift beträffande taxeringsutfallet för år 1960 uppgår underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift till 10 195,0 milj. kronor eller 1,1 % mer än föregående år.
Med utgångspunkt från ovannämnda promilletal och med tillämpning av sagda underlag kan inkomsten av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1960/ 61 beräknas till 10,2 milj. kronor mot det i riksstaten för nämnda budgetår angivna beloppet, eller 10,1 milj. kronor.
Beträffande inkomster av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1961/62 må följande framhållas.
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1960: 106, riksd. skr. 1960: 326) har fr. o. m. innevarande budgetår trätt i tillämpning nya riktlinjer för finansieringen av skogsvårdsstyrelseverksamheten. I samband med genomförandet av dessa nya finansieringsprinciper har den förut nämnda sänkningen av promillesatsen från 1,25 till en promille vidtagits. Då man i nuvarande läge har anledning att utgå från att skogsvårdsavgiften jämväl för det närmaste året torde få uttas efter samma promilletal som för det innevarande, synes inkomsterna av denna avgift för budgetåret 1961/62 böra beräknas till enahanda belopp som för budgetåret 1960/61 eller 10,2 milj. kronor.»
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1960/61 till 10 200 000 kronor samt beräknar, i avvaktan på beslut om promilletalets storlek, inkomsttiteln för budgetåret 1961/62 till likaledes 10 200 000 kronor.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
De under denna titel redovisade inkomsterna uppgingo under budgetåret 1959/60 till 1,69 miljon kronor. I riksstaten för budgetåret 1960/61 är titeln upptagen till 1,50 miljon kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter för budgetåret 1960/61 till 1 500 000 kronor samt förordar, att titeln i riksstaten för budgetåret 1961/62 upptages till likaledes 1 500 000 kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 35
Arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
De beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande medel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning, i vilken under budgetåren 1955/56—1959/60 influten kvarlåtenskapsskatt, uppgående till 29,69, 30,40, 27,05, 30,51 respektive 9,29 miljoner kronor sammanförts med arvsskatt (arvslottsskatt).
Det torde här få erinras om att den totala stämpelmedelsleveransen till statsverket från generalpoststyrelsen under ett budgetår motsvarar den verkliga uppbörden under tiden från och med juni månad det ena kalenderåret till och med maj månad påföljande år.
vember 1960 lämnat beräkning av inkomsterna av stämpelmedel för såväl löpande som nästkommande budgetår, har i fråga om motiveringen för denna beräkning åberopat en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken i fråga om beräkningen av inkomsterna av arvsskatt och gåvoskatt anförts följande:
»Denna inkomsttitel, som tidigare haft benämningen 'Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt’, är i riksstaten för det löpande budgetåret uppförd med 100 miljoner kronor.
Inkomsterna genom postverket av dödsbo- och gåvobeskattningen utgjorde under budgetåret 1959/60 95,0 miljoner kronor. Efterföljande tablå utvisar närmare storleken av dessa inkomster under vart och ett av de tre sistförflutna budgetåren samt fördelningen på de olika skatteslagen (miljoner kronor).
Den tillfälliga uppbörden, varmed förstås influtna skattebelopp över 100 000 kronor, har för arvsskattens vidkommande under budgetåren ifråga uPPgått till 6,0, 8,3 resp. 19,3 miljoner kronor. Den återstående, mera nor-
36 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
mala uppbörden har följaktligen utgjort 42,6, 50,4 resp. 60,5 miljoner kronor. Inkomsterna under den angivna tidsperioden utvisar sålunda, aven om man bortser från de större skattebeloppen, en fortgående stegring. Inkomstutfallet under budgetåret 1958/59 har sannolikt i icke ringa man paverkats av höjningen av taxeringsvärdena vid 1957 års fastighetstaxering. Inkomstökningen under budgetåret 1959/60 torde åtminstone delvis vara en foljd av de ändrade skatteskalorna för arvsskattens uttagande. _
Uppbörden av gåvoskatt har under budgetåret 1959/60 varit något högre än under de båda närmast föregående budgetåren. I tillfällig uppbörd har
1,3 miljoner kronor influtit.
Nedgången i uppbörden av kvarlåtenskapsskatt under budgetaret 1959/ou sammanhänger med att verkningarna av den ändrade lagstiftningen i fråga om dödsbo- och gåvobeskattningen då först hunnit inträda. Uppbörden av större skattebelopp har utgjort 6,3 miljoner kronor.
Inkomsterna av dödsbo- och gåvobeskattningen under innevarande budgetår har av generalpoststyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 21 mars 1960 beräknats till 100 miljoner kronor eller samma belopp, varmed
titeln uppförts i riksstaten. .
Vid en förnyad beräkning av inkomsterna på titeln under innevarande budgetår torde man åtminstone med en viss grad av tillförlitlighet kunna utgå från inkomstutfallet under budgetåret 1959/60. Det är nämligen först under detta budgetår, som den ändrade dödsbo- och gåvobeskattningen hunnit att i mera avsevärd omfattning påverka uppbördsresultatet. De nya bestämmelserna skulle visserligen träda i tillämpning fr. o. m. den 1 januari 1959 men med hänsyn till tidsfristerna för bouppteckningars och deklarationers ingivande till registreringsmyndigheten och respittiden för skattebeloppens erläggande måste man emellertid räkna med att en förskjutning inträtt i fråga om tidpunkten för bestämmelsernas inverkan på inkomstutfallet._
Vid uppskattningen av inkomsterna av arvsskatten torde man kunna räkna med att den mera normala uppbörden skall fortsätta att stiga på grund av år från år ökat skatteunderlag. Den osäkra faktorn vid inkomstberäkningen är dock de större skattebeloppen.
I efterföljande sammanställning har angivits den beräknade uppbörden av arvsskatt under innevarande budgetår — frånsett ev. inbetalningar av onormalt stora engångsbelopp.
Verklig uppbörd under tiden juni—september 1960...............135,5 milj. kr.
Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1960—maj 1961 ... 44,0 » » Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1960—maj 1961 . .. 8,0 » >
Summa 87,5 milj. kr.
Uppbörden av gåvoskatt har under de sistförflutna budgetåren icke undergått några större variationer. Inkomsterna av denna skatt under budgetåren 1955/56—1959/60 framgår av efterföljande sammanställning.
1 Varav 13,6 miljoner kronor i tillfällig uppbörd. Av nyss angiven uppbörd utgör 8,7 miljoner kronor större engångsbelopp.
! Varav 1,3 miljoner kronor i tillfällig uppbörd.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 37
Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har omkring 3,2 miljoner kronor influtit, varav 1,6 miljoner kronor i tillfällig uppbörd. För hela budgetåret 1960/61 synes inkomsterna kunna beräknas till högst
6,5 miljoner kronor.
Någon uppbörd av kvarlåtenskapsskatt har icke förekommit under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår. Skulle ytterligare inkomster från denna skatt inflyta under budgetåret, torde det endast bli fråga om ett eller annat belopp, varför inkomsterna på titeln knappast kommer att i större omfattning påverkas.
Enligt förestående beräkningar skulle den sammanlagda uppbörden under titeln arvsskatt och gåvoskatt för budgetåret 1960/61 sålunda komma att uppgå till i runt tal 94 miljoner kronor (87,5 + 6,5). Härtill kommer emellertid uppbörden genom länsstyrelserna. Denna uppbörd har efter avdrag av gjorda restitutioner under de två sistförflutna budgetåren uppgått till 7,1 resp. 4,5 miljoner kronor. Vidare bör räknas med någon marginal för större engångsbelopp. De totala inkomsterna på titeln ifråga synes kunna uppskattas till förslagsvis 100 miljoner kronor.
Vid uppskattningen av det belopp, vartill inkomsterna av arvs- och gåvobeskattningen kan antagas komma att uppgå under budgetåret 1961/62 synes man kunna utgå från den beräknade uppbörden för det löpande budgetåret. Inkomsterna beräknas till 105 miljoner kronor inklusive länsstyrelsernas uppbörd. Vid inkomstkalkyleringen har räknats dels med en fortgående normal stegring av inkomsterna till följd av ökat skatteunderlag och dels med en relativt bred marginal för större engångsbelopp. Det bör emellertid i detta sammanhang framhållas, att inkomsterna under titeln kan komma att kraftigt påverkas om ett skattebelopp, som förväntas utgå för en osedvanligt stor kvarlåtenskap, i sin helhet erlägges under budgetåret.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna under inkomsttiteln arvsskatt och gåvoskatt under budgetåret 1960/61 till 100 000 000 kronor samt föreslår att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1961/62 uppföres med 105 000 000 kronor.
Lotterivinstskatt
Härom har i den förut berörda promemorian från generalpoststyrelsen anförts följande:
»Statsverkets inkomster på titeln lotterivinstskatt är i riksstaten för innevarande budgetår upptagna till 85 miljoner kronor.
Bruttoinkomsterna av lotterivinstskatt under budgetåret 1959/60 har uppgått till 81 558 905 kronor. Motsvarande belopp under budgetåren 1957/58— 1958/59 utgjorde 59 183 838 resp. 78 506 448 kronor. Den avsevärda ökningen av inkomsterna under budgetåret 1958/59 har varit en följd av den ändrade skattesatsen för vissa lotterivinster. Vinstskattens uppdelning på olika inkomstkällor framgår av efterföljande sammanställning.
Budgetår
38 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Under budgetåren 1957/58—1959/60 har i nedan angiven omfattning genom postverkets huvudkassa restituerats skatt för vinster, vilka antingen icke avhämtats inom föreskriven tid eller utfallit å icke försålda lottsedlar:
Budgetår Restituerat
belopp
1957/58 ....................... 741 907
1958/59 ....................... 964 545
1959/60 ....................... 1 464 551
Nettouppbörden under budgetåren 1957/58—1959/60 har sålunda uppgått till i runt tal 58,4, 77,5 resp" 80,1 miljoner kronor. Vinstskatten från premieobligationslånen väntas komma att under budgetåret 1960/61 uppgå till 15,3 miljoner kronor, förutsatt att de olika skattebeloppen av riksgäldskontoret inlevereras inom beräknad tid.
Från Svenska penninglotteriet AB och AB Tipstjänst har under tiden juni—oktober 1960 i vinstskatt inlevererats 14,2 resp. 8,2 miljoner kronor (under motsvarande tid föregående år 14,8 resp. 9,0 miljoner kronor). Under återstående månader av innevarande budgetår beräknas ytterligare 21 resp. 18 miljoner kronor komma att inflyta från dessa inkomstkällor. Det bör emellertid framhållas, att inkomsterna från tipsvinsterna är underkastade starka fluktuationer beroende på vinstutfallet, varför större eller mindre avvikelser från den beräknade inkomsten kan uppstå.
Vinstskatten från det särskilda lotteriet för teater och konst förutses komma att inbringa omkring 2,8 miljoner kronor och skatten från övriga lotterier cirka 5 miljoner kronor.
Den beräknade bruttouppbörden av lotterivinstskatt från nyss angivna inkomstkällor under budgetåret 1960/61 framgår av efterföljande sammanställning.
Premieobligationslånen..................... 15,3 milj. kr.
Penninglotteriet........................... 35,2 » »
Lotteriet för teater och konst .............. 2,8 » »
Tipstjänst................................ 26,2 » »
Övriga lotterier........................... 5,0 > »
Summa 84,5 milj. kr.
Under budgetåret 1960/61 torde vinstskatt komma att restitueras i ungefär samma utsträckning som under närmast föregående budgetår.
Statsverkets nettoinkomster på titeln lotterivinstskatt torde sålunda för innevarande budgetår kunna beräknas till omkring 83 miljoner kronor.
För budgetåret 1961/62 torde man icke böra räkna med högre inkomster än 85 miljoner kronor. Även om man kan förutse ökade inkomster från premieobligationslånen synes det dock vara motiverat att vid en mera långsiktig prognos iakttaga en viss försiktighet vid bedömningen av inkomstutfallet från övriga skattekällor. Detta gäller särskilt i fråga om inkomsterna från penninglotteriet, vilka visat en nedåtgående tendens. Man torde även få räkna med i stort sett oförändrade inkomster av vinstskatten från varulotterierna.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt för budgetåret 1960/61 till 83 000 000 kronor samt föreslår — under antagande att det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas — att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med 85 000 000 kronor.
39 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
Till ledning för beräkningen av ifrågavarande inkomster har i förenämnda inom generalpoststyrelsen upprättade promemoria anförts följande:
»På titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. redovisas övriga stämpelmedel. Här upptages sålunda stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar, inkomster genom försäljning av helarksstämplar, enkla beläggnings- och överlåtelsestämplar samt kortkonvolut, vidare stämpelavgifter för aktie- och obligationsemissioner samt lottsedlar. Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1960/61 upptagen till 90 miljoner kronor.
De behållna inkomsterna på ifrågavarande titel under de senaste tre budgetåren framgår av efterföljande sammanställning (tusental kronor):
Budgetår
19)7/58 1958/59 1959/rO
A. Uppbörd genom stämpelförsäljare:
i förskottsförteckningar upptagna stämpelavgifter för
Inkomsterna av stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar har under budgetåren 1955/56—1959/60 uppgått till följande belopp:
Budgetår Belopp milj. kr.
lagfarter inteckningar
1955/56 .................. 26,4 17,0
1956/57 .................. 24,8 17,9
1957/58 .................. 25,2 20,3
1958/59 .................. 26,9 21,7
1959/60 .................. 32,1 23,7
Under månaderna januari—september 1960 har i stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar influtit 24,5 resp. 16,4 miljoner kronor (mot 20,6 resp. 15,9 miljoner kronor under samma tid föregående år). Genomsnittsuppbörden per månad har sålunda varit omkring 2,7 resp. 1,8 miljoner kronor. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har inkomsterna i fråga uppgått till 10,2 resp. 6,8 miljoner kronor. Beräkningen av inkomsterna under budgetåret 1960/61 synes i stort sett kunna baseras på ovan angivna genomsnittliga uppbörder. För hela budgetåret 1960/61 skulle intäkterna från dessa inkomstkällor sålunda kunna uppskattas till omkring 33 resp. 22 miljoner kronor.
1 Varav ett engångsbelopp om 3,9 miljoner kronor.
40 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Inkomsterna av försäljningen genom stämpelförsäljare av helarks-, enkla beläggnings- och inteckningskontrollstämplar har under tiden januari—september 1960 uppgått till omkring 14,3 miljoner kronor (mot 12,6 miljoner kronor under motsvarande tid föregående år). Medeluppbörden per månad har sålunda utgjort omkring 1,6 miljoner kronor. För nu löpande budgetår torde man kunna räkna med ett något högre inkomstutfall än under budgetåret 1959/60. Hittills har under budgetåret 6,5 miljoner kronor influtit. Inkomsterna torde kunna angivas till omkring 17,5 miljoner kronor.
Postanstalternas uppbörd av stämpelmedel uppgick under kalenderåren 1957—1959 till i nedanstående sammanställning angivna belopp:
1957 1958 1959
Enkla beläggningsstämplar ........... 3 139 389 3 367 154 3 078 478
Överlåtelsestämplar ................. 3 191 329 3 856 397 4 952 212
Kortkonvolut ...................... 1 123 512 1 176 117 1 121 726
Summa kronor 7 454 280 8 399 668 9 152 416
Stämpelmedel suppbörden genom postanstalterna har under tiden januari —september 1960 uppgått till 8,2 miljoner kronor (mot 6,6 miljoner kronor under motsvarande tid föregående år). Medeluppbörden har sålunda utgjort omkring 0,9 miljoner kronor per månad. Under innevarande budgetår beräknas inkomstutfallet bli i stort sett oförändrat eller omkring 10 miljoner kronor. Det bör här anmärkas, att ett inkomstbortfall av stämpelmedel kommer att uppstå under budgetåret genom ändrat förfarande vid beskattningen av kortlekar. Förslag härom har framlagts av Kungl. Maj :t (prop. 1960: 164) och de nya bestämmelserna torde komma att träda i kraft fr. o. m. den 1 januari 1961. Inkomstbortfallet har beräknats till omkring 0,5 miljoner kronor.
Stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner har under budgetåren 1955/56—1959/60 uppgått till i efterföljande sammanställning angivna
Under tiden januari—september 1960 har 8,3 miljoner kronor influtit (mot 5,2 miljoner kronor under samma tid föregående år). Den tillfälliga uppbörden (stämpelavgifter över 100 000 kronor) har under samma tid uppgått till 5,5 miljoner kronor. Den mera normala uppbörden har följaktligen utgjort 2,8 miljoner eller omkring 0,3 miljoner kronor per månad. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har här ifrågavarande stämpelavgifter inbringat 4,6 miljoner kronor varav 3,0 miljoner kronor hänför sig till avgifter över 100 000 kronor. För hela budgetåret 1960/61 torde man kunna räkna med att uppbörden skall uppgå till minst 10 miljoner kronor. Det bör här anmärkas att en kraftig stegring av frekvensen ifråga om aktiebolagsbildningen varit märkbar under innevarande kalenderår. Nybildningen domineras visserligen av småföretagen men det är givet att också de sammanlagda tecknade kapitalen kommer att undergå en icke oväsentlig ökning.
Uppbörden av stämpelavgifter för lottsedlar har under budgetåren 1958/
41 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
59 och 1959/60 uppgått till 2,3 resp. 2,4 miljoner kronor. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har sammanlagt 0,9 miljoner kronor influtit. För hela budgetåret beräknas uppbörden uppgå till omkring
2,5 miljoner kronor.
De för budgetåret 1960/61 beräknade totala inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. framgår av efterföljande sammanställning.
De sammanlagda inkomsterna på titeln ifråga skulle sålunda för budgetåret 1960/61 kunna beräknas till 95 miljoner kronor.
Vid uppskattningen av inkomsterna, som kan förväntas inflyta från omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. under budgetåret 1961/62, torde man i stort sett kunna utgå från den beräknade uppbörden för innevarande budgetår. En något osäker faktor utgör dock stämpelavgifterna för aktieoch obligationsemissioner. Inkomsterna på titeln synes böra upptagas med högst 95 miljoner kronor. Det förutsättes dock att inkomsterna under budgetåret i fråga icke kommer att i större omfattning påverkas av ändrade stämpeltariffer.»
Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. under budgetåret 1960/61 till 95 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1961/62 uppföres med 98 000 000 kronor.
2. Automobilskattemedel
Fordonsskatt
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste bud getåren framgå av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat netto- i riksinkomst staten Miljoner kronor
1955/56.......... 284,86 285,00
1956/57.......... 308.92 315,00
1957/58.......... 334,05 325,00
Redovisad Beräknat netto- i riks-
inkomst staten
Miljoner kronor
1958/59.......... 358,31 360,00
1959/60.......... 385,21 385,00
1960/61.......... 410,00
1 Varav 3,0 miljoner kronor i tillfällig uppbörd.
1 * 1,4 » » inlevererats under november månad.
42 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Enligt förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall för automobil eller släpvagn, som, efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestämmelser. Skattesatserna ha vid flera tillfällen justerats, senast genom förordning av den 21 maj 1954 (nr 255), vilken trätt i kraft den 1 januari 1955. Från och med sistnämnda dag gälla följande belopp för år räknat. För personautomobil utgår dels en grundavgift av 110 kronor och dels därutöver 28 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av bilens tjänstevikt minskad med 900 kilogram. För omnibus och lastbil utgör grundavgiften likaledes 110 kronor. För omnibus tillkommer därutöver, om tjänstevikten icke överstiger 5 000 kilogram, 33 kronor och, om tjänstevikten överstiger 5 000 kilogram, 55 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram. För lastbil utgör tilläggsavgiften, om tjänstevikten inte överstiger 3 000 kilogram, 37 kronor, om tjänstevikten överstiger 3 000 men ej 7 000 kilogram, 64 kronor och, om tjänstevikten överstiger 7 000 kilogram, 120 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram. Skatten för tvåhjulig lätt motorcykel utgör 30 kronor och för tvåhjulig tung motorcykel utan sidvagn 40 kronor. För motorcykel med sidvagn och för trehjulig motorcykel är skatten 60 kronor. För automobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk samt för släpvagn utgår skatten efter särskilda grunder.
I en till riksräkenskapsverket den 8 november 1960 avlåten skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under hänvisning till i styrelsens petita för budgetåret 1961/62 redovisade beräkningar upptagit inkomsterna av fordonsskatt till 410 miljoner kronor för budgetåret 1960/61 och till 435 miljoner kronor för budgetåret 1961/62. Enligt en i nämnda petita intagen tablå ha beräkningarna byggt på följande antaganden om fordonens antal och genomsnittsskatten per fordon.
Länsstyrelserna ha i skrivelser till riksräkenskapsverket uppskattat fordonsskatten för budgetåret 1960/61 till 398,86 miljoner kronor och för budgetåret 1961/62 till 415,88 miljoner kronor.
Utvecklingen av beståndet av olika fordonsslag under de senaste åren enligt centrala bilregistret belyses av följande uppställning.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 43
Under de tio första månaderna av år 1960 ha enligt preliminära uppgifter nyinregistrerats 132 167 personbilar och 11 537 lastbilar. Under samma tid 1959 var antalet nyinregistrerade fordon 137 269 respektive 11 166.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av fordonsskatt under budgetåret 1960/61 till 410 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 upptages till 435 000 000 kronor.
Bensinskatt
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat netto- i riks-
inkomst staten
Miljoner kronor
1955/56........ 595,05 585,00
1956/57........ 629,51 640,00
1957/58........ 728,23 715,00
Redovisad Beräknat netto- i riks-
inkomst staten
Miljoner kronor
1958/59........ 728,03 750,00
1959/60........ 797,07 825,00
1960/61........ 850,00
Genom förordning den 23 maj 1924 (nr 126) infördes en särskild skatt på bensin och motorsprit. Gällande bestämmelser återfinnas i förordning den 3 maj 1929 (nr 62). Enligt förordning den 21 maj 1954 (nr 256) skall för bensin, som till riket införes eller här tillverkas, erläggas skatt med 32 öre för liter. För bensin, som tillverkas av svenska skifferoljeaktiebolaget genom utvinning ur inhemsk skiffer, utgår skatten intill utgången av juni 1964 med allenast 7 öre för liter.
Genom förordning den 3 maj 1935 (nr 142) lades skatt även på sådan petroleumprodukt (brännolja), som användes för drivande av automobil och för vilken icke utgår skatt enligt 1929 års förordning om skatt å bensin och motorsprit. Brännoljeskatten utgår efter viss sänkning i samband med införandet av allmän energiskatt den 1 juli 1957 med 30 öre för liter enligt förordning den 31 maj 1957 (nr 264). Kontroll och uppbörd åvilar kontrollstyrelsen.
Skatt på motorsprit utgår genom förordning den 11 mars 1955 (nr 131) med 19 öre för liter.
Bensinskatt utgår icke för militär och civil luftfart, för vissa tekniska ändamål samt för vissa jordbruksmaskiner. Erlagd bensinskatt restitueras i dessa fall i vad avser jordbruket av jordbruksnämnden och i övrigt av tullverket.
44 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse tillriksräkenskapsverket den 8 november 1960 beräknat inkomsterna av bensinskatt för budgetåren 1960/61 och 1961/62 till 1 000 miljoner kronor respektive 1 080 miljoner kronor. Från de angivna summorna ha för vartdera året 100 miljoner kronor beräknats avgå, varav större delen avser restitution å skatt förbrukad inom den civila och militära luftfarten.
Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 8 november 1960 rörande beräkningen av skatt på bensin, som införes till riket, anfört följande:
»De volymer bensin, för vilka tullverket debiterat bensinskatt, ha för årsperioderna oktober—september 1957/58, 1958/59 och 1959/60 utgjort respektive 1 710, 1 795 och 1 925 miljoner liter. Det torde kunna antagas att förtullningsvolymerna av bensin komma att uppgå till för budgetåret 1960/61 omkring 1 950 och för budgetåret 1961/62 omkring 2 200 miljoner liter, motsvarande en ungefärlig bensinskatteuppbörd av respektive 625 och 705 miljoner kronor. Med hänsyn till att de av tullverket bestridda restitutionerna av bensinskatt kunna beräknas till 120 och 135 miljoner kronor för respektive 1960/61 och 1961/62, har styrelsen upptagit nettouppbörden av bensinskatt till 505 miljoner kronor för budgetåret 1960/61 och 570 miljoner kronor för budgetåret 1961/62. För sistnämnda budgetår angivet belopp är beräknat under den förutsättningen att en föreslagen överföring till kontrollstyrelsen av skatteuppbörden för importerad bensin icke blivit genomförd. Eljest torde tullverkets uppbörd av bensinskatt under budgetåret 1961/62 komma att bli av obetydlig omfattning.»
Beträffande beräkningen av skatt på bensin som tillverkas inom riket, skatt på motorsprit samt brännoljeskatt har kontrollstyrelsen i skrivelse den 10 november 1960 anfört:
»a) Skatt å inom riket tillverkad bensin
Bensin tillverkas inom landet av tre tillverkare. Dessa har under tiden juli—oktober innevarande budgetår inbetalat sammanlagt 62,5 milj. kronor. Enligt från tillverkarna nu lämnade uppgifter angående beräknad utlämning av bensin kan ytterligare 133 milj. kronor beräknas inflyta under månaderna november--juni. Den totala inkomsten av skatt å inom riket tillverkad bensin kan således för budgetåret 1960/61 angivas till 195 milj. kronor. Av detta belopp beräknas 39 milj. kronor utgöra sådan skatt, som av kontrollstyrelsen uppbäres för från raffinaderierna till flygvapnet levererad bensin. Detta belopp torde bliva restituerat av generaltullstyrelsen.
Styrelsens uppbörd av skatt å inhemsk bensin under budgetåret 1961/62 beräknas till 165 milj. kronor, därvid hänsyn icke tagits till skatt å reabensin då sådant bränsle icke torde bliva inköpt hos svensk tillverkare.
b) Skatt å motor sprit
Försäljning av motorsprit är numera ytterst obetydlig. Skatten torde inbringa cirka 0,2 milj. kronor per budgetår.
c) Brännoljeskatt
För månaderna juli—oktober 1960 har brännoljeskatt influtit med 62,4 milj. kronor. En jämförelse med skatteinkomsten under samma tid föregående år visar en inkomstökning med 12 procent. Förklaringen härtill synes framför allt vara att beståndet av brännoljedrivna fordon årligen ökar med 8 å 9 procent samtidigt som en förskjutning sker mot tyngre och därmed mera bränslekrävande enheter. Härtill kommer i någon mån också en ökning av antalet efterdebiteringar.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
45 Under antagande att skatteinkomsten för brännolja fortsätter att öka i oförändrad takt beräknas denna för återstående månader innevarande budgetår till 80 milj. kronor, för hela budgetåret 1960/61 till sammanlagt 140 milj. kronor och för budgetåret 1961/62 till 155 milj. kronor.
Totalt skulle således på titeln bensinskatt enligt styrelsens beräkningar för budgetåren 1960/61 och 1961/62 inflyta 335 respektive 320 milj. kronor.»
Jordbruksnämnden har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1960 anfört följande:
»I restitutioner av bensinskatt har under budgetåret 1960/61 hittills utbetalts endast 685 000 kr., utgörande huvudsakligen sådana utbetalningar för traktorbensin för 1959, som icke medhunnits före den 1 juli 1960. Utöver nämnda belopp beräknas under budgetåret bli utbetalade restitutioner på grund av innehav under 1960 av skördetröskor (utbetalning sker som regel i mitten av december) och av traktorer (utbetalning sker successivt under våren och brukar vara avslutad under första halvåret). Storleken av dessa restitutioner kan för närvarande uppskattas endast på grundval av siffror från utbetalningarna för tidigare år. För 1959 uppgick utbetalningarna till sammanlagt nära 7,8 milj. kr. för traktorbensin och till sammanlagt inemot 900 000 kr. beträffande bensin till skördetröskor eller således till totalt inemot 8,7 milj. kr. Med den — relativt långsamma — ökning av beståndet av bensindrivna jordbrukstraktorer och bensindrivna skördetröskor, som nu kan förutses, vill nämnden för sin del uppskatta restitutionerna för 1960 till sammanlagt inemot 10 milj. kr. Förutsatt att restitutionerna för traktorbensin för 1960 hinner i allt väsentligt utbetalas före den 1 juli 1961, kan därför nämndens restitutioner på inkomsttiteln bensinskatt för budgetåret 1960/61 nu uppskattningsvis anges til] omkring 10,5 milj. kr. i stället för tidigare (se nämndens skrivelse den 17 mars 1960) beräknade 9 milj. kr. 1 brist på säkrare underlag kan tills vidare anges samma siffror (10,5 milj. kr.) för budgetåret 1961/62. En förutsättning är givetvis här, att ingen ändring kommer att ske av restitutionsbeloppens storlek (340 kr. för traktor och helt år, 575 kr. per år för självgående skördetröska och 150 kr. per år för bogserad tröska med hjälpmotor).»
Enligt generaltullstyrelsens, kontrollstyrelsens och jordbruksnämndens beräkningar skulle inkomsterna på titeln bensinskatt kunna uppskattas till 830 miljoner kronor under budgetåret 1960/61 och till 880 miljoner kronor under budgetåret 1961/62.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt under budgetåret 1960/61 till 850 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 upptages till 900 000 000 kronor.
3. Tullar och acciser Tullmedel
Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
46 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Tullmedlen har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 775 miljoner kronor.
Enligt av generaltullstyrelsen meddelade uppgifter har den influtna bruttouppbörden för varje månad under budgetåren 1955/56—1959/60 samt det löpande budgetårets fyra första månader uppgått till följande belopp:
Influten tulluppbörd månadsvis
Miljoner kronor
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1960 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen för innevarande och nästkommande budgetår av tullmedelsinkomsterna samt vissa andra av tullverket redovisade statsinkomster framhållit följande:
»Under år 1960 har den svenska utrikeshandeln — om än i viss mån ojämnt — ökat såväl värde- som volymmässigt. Sålunda ha import- och exportvärdena för årets tre första kvartal överstigit motsvarande värden för år 1959 med respektive 23 och 17 procent. Tullverkets influtna bruttouppbörd under förstnämnda tidsperiod utvisar vid jämförelse med uppbörden under motsvarande tid 1959 en ökning med 15 procent. Nu tillgängliga preliminära uppbördssiffror för oktober månad 1960 tyda på att importen även under fjärde kvartalet 1960 kommer att hålla en hög nivå. Vissa uppgifter om import och export samt tullverkets influtna bruttouppbörd lämnas här nedan.
Importvärde (miljoner kronor) ...... 1959
Prel. 1960
Exportvärde (miljoner kronor)........ 1959
Prel. 1960
Tullverkets influtna bruttouppbörd
(miljoner kronor) ................ 1959
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 47
Efterföljande beräkningar av tullverkets blivande uppbörd bygga på vissa för ifrågavarande tid gjorda antaganden, vilka till en del ofrånkomligen måste anses osäkra. Sålunda har förutsatts, att de ekonomiska och politiska förhållandena utomlands icke skola medföra några väsentliga förändringar i villkoren för den svenska utrikeshandeln. Vidare förutsättes, att importen skall liksom för närvarande vara i huvudsak fri från direkta restriktioner samt att det ekonomiska läget skall möjliggöra en fortsatt hög nivå för densamma.»
I anslutning härtill har generaltullstyrelsen rörande beräkningen av tullmedelsuppbörden under budgetåren 1960/61 och 1961/62 anfört följande:
»Vad först angår tullmedel må nämnas, att bruttouppbörden härav under de två sistförflutna budgetåren har förhållit sig till importvärdet sålunda, att respektive 60,7 och 63,1 miljoner kronor i tullmedel influtit för varje miljard kronor av importvärdet. En dylik jämförelse för årsperioden oktober 1959—september 1960 ger till resultat 62,0 miljoner i tulluppbörd för varje miljard av importvärdet. För det första kvartalet av innevarande budgetår är motsvarande siffra 60,7. Tulluppbörden per importmiljard visar således en nedåtgående tendens, som huvudsakligen torde vara betingad av den tullsänkning med tjugu procent för EFTA-varor, som genomfördes den 1 juli 1960.
Tullmedelsuppbörden (brutto) under de tre första kvartalen 1959 och 1960 har fördelat sig på följande huvudgrupper av varor med härefter angivna belopp (miljoner kronor).
Varuslag 1959 1960
Livsmedel m. m............................................... 65 75
Textilfibrer, garn och vävnader................................. 64 80
Produkter av kemiska och närstående industrier.................. 32 40
Oädla metaller................................................ 32 46
Arbeten av metall, vapen, maskiner, apparater och transportmedel____ 256 304
Övriga varor.................................................. 99 122
För gruppen Livsmedel m. in. föreligger en ökning av tullmedelsuppbörden från 1959 till 1960 med 10 miljoner kronor. Ifrågavarande ökning motsvaras huvudsakligen av den uppbörd av särskild tull å tobaksvaror, som tullverket har alt redovisa från och med 1960 års ingång. För helt budgetår har nämnda uppbörd beräknats komma att uppgå till 12 miljoner kronor. Enär gruppen i dess helhet under kalenderåret 1959 gav en uppbörd av 93 miljoner kronor, torde uppbörden för 1960/61 böra beräknas till 105 miljoner kronor. För 1961/62 beräknas ett något högre uppbördsbelopp, eller 110 miljoner kronor.
Inom gruppen Textilfibrer, garn och vävnader utgör uppbördsökningen från 1959 till 1960 25 procent. Häremot svarar en importslegring för textilvaror, som i fråga om vissa varuslag, främst textilfibrer och garner, varit så stor, att en något lägre importnivå för dylika varor får anses sannolik under återstoden av innevarande budgetår. Oaktat uppbördssiffran för de nio första månaderna 1960 motsvarar ett årsbelopp av 107 miljoner, torde för gruppen, som under 1959 gav 90 miljoner, icke böra upptagas högre uppbörd än 100 miljoner 1960/61 och 105 miljoner 1961/62.
I tull för varor, redovisade under gruppen Produkter av kemiska och när-
48 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
stående industrier, inflöto under kalenderåret 1959 omkring 45 miljoner kronor. Bland de varor, som äro hänförliga till denna grupp, märkas kemikalier, grundämnen, farmaceutiska produkter, färger, sprängämnen och oarbetade plaster samt en del halvfabrikat och färdiga produkter av plast. Då importen av dylika varor kan väntas erhålla oförändrad eller något ökad omfattning under de närmaste åren, bör tulluppbörden för ifrågavarande grupp nu kunna beräknas med utgångspunkt från uppbördssiffran för årets tre första kvartal. Det härvid erhållna beloppet, 55 miljoner kronor, kan anses som sannolik uppbörd för 1960/61. För 1961/62 bör en till 60 miljoner ökad tulluppbörd beräknas.
För varor, hänförliga till gruppen Oädla metaller, har importutvecklingen från 1959 till 1960 varit mycket stark. Importökningen, som varit särskilt framträdande för handelsfärdigt järn och stål, återspeglas i tulluppbörden för denna grupp, som hittills i år ökat med inemot 44 procent. Det i år influtna beloppet, 46 miljoner, är omkring 3 miljoner högre än uppbörden under hela år 1959. Enär en kraftig ökning av järnproduktionen inom Sverige kan väntas under de närmaste åren och den höga importnivån för järn och stål under 1960 delvis torde bero på lageruppbyggnad, bör uppbörden av tullmedel för 1960/61 och 1961/62 icke beräknas högre än respektive 50 och 45 miljoner kronor för denna varugrupp.
Ur tulluppbördssynpunkt är gruppen Arbeten av metall, vapen, maskiner
o. s. v. den mest betydande. Till gruppen höra åtskilliga varuslag, som äro föremål för stark import, däribland bilar och bildelar, elektriska maskiner och apparater samt televisions- och radioapparater. Under 1959 belöpte å denna grupp en tullmedelsuppbörd av 367 miljoner kronor och den mot årets hittillsvarande uppbörd svarande årssiffran uppgår till 405 miljoner kronor. Importutvecklingen för gruppen har emellertid under tredje kvartalet i år varit något svagare än under årets första hälft, varför det får anses troligt, att uppbörden under 1960/61 kommer att stanna vid 390 miljoner kronor. För 1961/62 torde — med hänsyn till en sannolik årlig importökning för varor i denna grupp — uppbörden böra uppskattas till 410 miljoner kronor.
Gruppen Övriga varor omfattar bland annat läder och arbeten därav, beredda pälsskinn, gummivaror, arbeten av trä, kork och mineraliska ämnen (utom metaller), bijouteri- och guldsmedsvaror, leksaker, kläder och skor, pappersvaror samt instrument och ur. Tulluppbörden för denna grupp av varor har uppgått till 141 miljoner kronor under kalenderåret 1959 och omkring 165 miljoner under 12-månadersperioden oktober 1959—september 1960. För innevarande och nästföljande budgetår bör en uppbörd av respektive 165 och 175 miljoner kronor beräknas.
Den totala bruttouppbörden av tullmedel under budgetåren 1960/61 och 1961/62 kan i enlighet med vad ovan anförts beräknas till respektive 865 och 900 miljoner kronor. Från nämnda belopp avgå restitutioner av tullmedel, vilka under vart och ett av de två sistförflutna budgetåren uppgått till inemot 72 miljoner kronor. För de nu aktuella budgetåren beräknas restitutionerna stiga till 80 miljoner kronor. Vid beräkningarna av uppbörden har ovanberörda tullsänkning om tjugu procent för varor med EFTA-ursprung i möjligaste mån beaktats. Då EFTA-konventionens tullsänkningsprogram upptager en ytterligare reducering av tullen för dylika varor med tio procent från och med den 1 januari 1962, bör vidare uppbörden för 1961/62 nedräknas med ett belopp av uppskattningsvis 10 miljoner kronor. Den beräknade nettouppbörden av tullmedel utgör således 785 miljoner kronor för budgetåret 1960/61 och 810 miljoner kronor för budgetåret 1961/62.»
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 49
Riksräkenskapsverket beräknar — med hänsyn till utfallet på titeln under den gångna delen av budgetåret — inkomsterna av tullmedel under budgetåret 1960/61 till 825 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med likaledes 825 000 000 kronor.
Allmän varuskatt
Enligt förordning den 1 december 1959 (nr 507) skall allmän varuskatt från och med år 1960 erläggas för varor, som försäljas eller på annat sätt tillhandahållas eller tagas i anspråk inom riket samt för varor, som införas till riket. Allmän varuskatt skall även erläggas för tjänsteprestation, ifall denna huvudsakligen har avseende på skattepliktiga varor samt innefattar förfärdigande på beställning, uthyrning, servering, reparation, underhåll, ändring eller rengöring. Från den principiella skatteplikten för varor undantages råvaror, som användas i jordbruket och dess binäringar, levande djur, jord, sand, grus och sten, drivmedel och andra bränslen, fiskefartyg, större fartyg, luftfartyg, viss krigsmateriel, dagstidningar samt receptbelagda läkemedel. Genom förordning den 29 april 1960 (nr 82), som trädde i kraft den 1 maj 1960, föreligger icke heller skattskyldighet för begagnade bilar.
Allmän varuskatt utgår med 4 procent av beskattningsvärdet. Beskattningsvärdet utgör vid tillhandahållande av vara eller tjänsteprestation vederlaget och vid uttag av vara ur rörelse varans saluvärde enligt ortens pris.
I vederlag och saluvärde inräknas beloppet av den allmänna varuskatten.
Allmän varuskatt är preliminär eller slutlig. Skatten kan i förekommande fall påföras såsom kvarstående allmän varuskatt eller tillkommande allmän varuskatt. Debitering av slutlig, tillkommande och kvarstående allmän varuskatt åvilar länsstyrelse och kommer första gången att ske vid 1961 års taxering. Preliminär allmän varuskatt redovisas och erlägges, i avräkning å slutlig allmän varuskatt, i allmänhet för en redovisningsperiod om två månader, senast den 18 i månaden närmast efter utgången av den redovisningsperiod, som skatten avser. Enligt förordning den 3 juni 1960 (nr 192) må skattskyldig tillgodogöra sig kostnadsersättning genom efter vissa grunder beräknat avdrag vid inbetalning av preliminär allmän varuskatt. För allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter gälla särskilda bestämmelser.
Under budgetåret 1959/60 inflöto sammanlagt 366,94 miljoner kronor i preliminär allmän varuskatt avseende de två första redovisningsperioderna 1960. Under de fyra första månaderna av innevarande budgetår ha sammanlagt 456,72 miljoner kronor influtit.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln allmän varuskatt till 1 400 000 000 kronor för budgetåret 1960/61 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med 1 450 000 000 kronor.
Särskilda varuskatter
De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning.
4 Tlihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. AV 1. Hit. 1. Bihang I
50 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Varuskatt infördes genom förordning den 25 maj 1941 (nr 251). Genom förordning den 25 november 1960 (nr 612) har dels rubriken i nämnda förordning ändrats till förordning om särskild varuskatt, dels företagits sådana ändringar, som föranledas av den i 1958 ars tulltaxa begagnade nja nomenklaturen, och dels öppnats möjligheter för importgrossister att genom registrering hos kontrollstyrelsen i beskattningshänseende jämställas med inhemska tillverkare. Särskild varuskatt utgår för socker med 20 öre och för sirap med 16 öre för kilo samt för choklad, konfektyrvaror och glass med 65 procent, för essenser och extrakter med 50 procent, för tandpasta och munvatten med 25 procent, för puder, nagellack och likartade skönhetsmedel med 80 procent samt för parfymer, hårvatten etc. med 50 procent av varans beskattningsvärde ävensom för spelkort med en krona per lek.
I samband med den provisoriska lösningen av vissa problem för livsmedelsindustrin till följd av Sveriges anslutning till EFTA infördes genom förordning den 3 juni 1960 (nr 258) utjämningsskatt på vissa chokladoch konfektyrvaror samt på wafers och hiscuits. Utjämningsskatten utgar med 50 öre för kilogram av de skattepliktiga varorna.
Genom förordning den 30 juni 1943 (nr 4/7) vars senaste lydelse framgar av förordning den 25 mars 1960 (nr 118) ersattes tidigare omsättningsskatt för pälsvaror med en särskild pälsvaruskatt, som skulle utga dels i form av en styckeskatt på inom riket yrkesmässigt beredda, lösa pälsskinn och dels i form av en värdeskatt för vissa till riket införda pälsvaror m. m. Styckeskatterna ha ändrats åtskilliga gånger och senast genom sistnämnda förordning. Värdeskatten utgör sedan 1948 20 procent.
När den tidigare allmänna omsättningsskatten slutligt avvecklades från och med den 1 juli 1948 ersattes denna i fråga om tre särskilda varugrupper, nämligen mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, av en särskild försäljningsskatt. Denna skatt utgår som regel med 20 procent av försäljningsvärdet, dock att skatten skall för grammofonvaror och för importerade mattor utgå med visst belopp för kilogram.
Särskild varuskatt uppbäres av kontrollstyrelsen vid tillverkning respektive försäljning inom riket och av generaltullstyrelsen vid införsel till riket.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1960 har kont rollst yreisen beräknat de till förevarande titel hänförliga inkomster, som uppbäras av styrelsen, för budgetåren 1960/61 och 1961/62 till 308 respektive 323 miljoner kronor. Styrelsen har härvid påpekat att bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 164 år 1960, varigenom importgrossist skulle kunna registreras hos och erlägga skatt till kontrollstyrelsen, skulle innebära en ytterligare ökning i kontrollstyrelsens uppbörd på uppskattningsvis
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 51
« miljoner kronor för budgetåret 1961/62. Tullverkets skatteuppbörd skulle komma att nedgå med motsvarande belopp. Styrelsen anför fortsättningsvis:
»a) Varuskatt å choklad och konfektyrvaror samt utjämningsskatt.
Varuskatt å choklad och konfektyrvaror (inklusive glass) samt utjämningsskatt — som tillkommit sedan 1 juli i år — har under månaderna juli
oktober 1960 influtit med 47,1 milj. kronor mot 53,1 milj. kronor under motsvarande tid 1959. Denna nedgång med 6 milj. kronor, och varav 3,4 milj. kronor hänför sig till enbart september månad, beror på flera omständigheter. Skatteintäkterna av glass har under denna tid minskat med 3,2 milj. kronor. I samband med utjämningsskattens införande — denna skatt började inflyta under september månad — bär varuskatten på vvafers upphört med verkan fr. o. in. september månad. Härjämte har skatteinkomsterna Srund av sänkt beskattningsvärde och medgivet avdrag för utjämningsskatt å vissa inneliggande lager.
Med en förväntad konsumtionsökning av choklad och konfektyrvaror (exkl. glass) jämte en normalförsäljning av glass och med beaktande av utjämningsskattens effekt torde den här rubricerade varuskatten enligt styrelsens mening för budgetåret 1960/61 inbringa 160 milj. kronor.
Enligt samma beräkningsgrunder kan för budgetåret 1961/62 beräknas inflyta 170 milj. kronor.
b) Varuskatt å socker och sirap har under tiden juli—oktober 1960 influtit med 25,2 milj. kronor mot 23,2 milj. under samma tid föregående år. Enligt uppgift från Svenska Sockerfabriksaktiebolaget sammanhänger denna uppgång av skatten med den under hösten 1960 onormalt stora efterfrågan på socker för syltningsändamål. För hudgetåret 1960/61 räknar bolaget med en avsättning på 282 000 ton socker och 22 000 ton sirap eller i medeltal ca 44 kg per invånare. Sammanlagt skulle skatten därmed inbringa 60 milj. kronor.
För budgetåret 1961/62 beräknas skatten till oförändrat 60 milj. kronor.
c) Varuskatt å tekniska preparat har under månaderna juli oktober 1960 inbringat 13,2 milj. kronor eller ca 14 % mer än under samma tid föregående år. Då inkomsten för tidsperioden i fråga normalt motsvarar ca 30 procent av inkomsten för helt budgetår och då inkomsterna av denna skatt synes öka med stigande levnadsstandard, torde inkomsten för innevarande budgetår kunna beräknas till 45 milj. kronor.
För budgetåret 1961/62 synes skatten kunna anges till 50 milj. kronor.
d) Pälsvaruskatt har, i vad avser inom riket beredda skinn, under tiden juli—oktober 1960 influtit med 1,1 milj. kronor mot 0,6 milj. kronor för samma månader 1959. ökningen torde helt vara betingad av en ökad utlämning från berederierna under månaderna närmast före den 1 juli 1960 då en höjning av styckeskattesatserna beträffande ett flertal skinnslag trädde i kraft. Någon egentlig ökning av totalintäkten för budgetåret 1960/61 torde däremot ej förväntas, varför skatten för detta kan beräknas till oförändrat 2,5 milj. kronor. Under budgetåret 1961/62 torde emellertid skattehöjningen resullera i en ökad skatteintäkt, varför skatten för sagda budgetår synes kunna beräknas till 3 milj. kronor.
e) Försäljningsskatt å guldsmedsarbeten, grammofonvaror och knutna mattor har under juli—oktober 1960 inbringat resp. 6,7, 2,3 och 0,5 milj. kronor eller sammanlagt 9,5 milj. kronor. Under samma tid föregående år inflöt resp. 6,5, 2,3 och 0,5 milj. eller totalt 9,3 milj. kronor. Då erfarenhetsmässigt omkring 25 % av försäljningsskatten brukar inflyta under budgetårets fyra första månader kan ytterligare 30 milj. beräknas inkomma
52 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
under innevarande budgetår. Skatteintäkten för budgetåret 1960/61 skulle således kunna angivas till 40 milj. kronor. Även för budgetåret 1961/62 torde skatten kunna beräknas till 40 milj. kronor.»
Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1960 beträffande beräkningen av de inkomster, som uppbäras av tullverket, anfört följande:
»Den till tullverket inflytande bruttouppbörden, tillika att anse såsom nettouppbörd, av de till särskilda varuskatter hörande avgiftsslagen varuskatt, pälsvaruskatt och försäljningsskatt uppgick under budgetåret 1959/60 till respektive 26,2, 2,8 och 0,5 miljoner kronor, eller sammanlagt 29,5 miljoner kronor. För budgetåret 1960/61 anser styrelsen sig böra räkna med en uppbörd av 30 miljoner kronor, varav varuskatt 26,5, pälsvaruskatt 3,0 och försäljningsskatt 0,5 miljoner kronor.
Beträffande budgetåret 1961/62 beräknas pälsvaruskatt och försäljningsskatt ge samma uppbörd som under 1960/61, varemot en minskning kan förutses av tullverkets uppbörd av varuskatt. Minskningen, som uppskattas till 6 miljoner kronor för budgetår, är betingad av vissa ändringar i fråga om redovisningen av varuskatt vid import, vilka föreslagits i Kungl. Maj :ts prop. nr 164 år 1960. Ändringarna beräknas bli genomförda den 1 januari 1961 men torde icke komma att påverka tullverkets uppbörd under innevarande budgetår. För budgetåret 1961/62 torde emellertid tullverkets uppbörd av särskilda varuskatter komma att stanna vid 24 miljoner kronor.»
De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebära en sammanlagd inkomst på titeln särskilda varuskatter under budgetåren 1960/61 och 1961/62 på 338 respektive 353 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln särskilda varuskatter till 340 000 000 kronor för budgetåret 1960/61 samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1961/62 uppföres med 350 000 000 kronor.
Omsättningsskatt å motorfordon
De behållna och beräknade inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning.
Omsättningsskatt å motorfordon skall enligt förordning den 23 november 1956 (nr 545), som trädde i kraft den 1 december 1956, i vissa fall utgå när fordonet av tillverkare eller registrerad importör levereras till köpare eller uttages från rörelse utan samband med försäljning. För skattepliktigt fordon som införes till riket av annan än registrerad importör utgår omsättningsskatt, när fordonet införes i riket. Skattepliktiga fordon äro personbilar,
Bili. 1: Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning 53
sådana med skåp-, slationsvagns- eller personbilskarosseri utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kilogram samt motorcyklar, allt i den mån fordonen icke tidigare äro eller varit upptagna i bilregister.
Enligt förordning den 29 april 1960 (nr 81) utgår omsättningsskatten för personbilar och lastbilar från och med den 1 maj 1960 med det antal kronor, som motsvarar 110 procent (tidigare 90 procent) av det tal, vilket angiver fordonets tjänstevikt uttryckt i kilogram. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kilogram skall därjämte tillägg göras med 145 kronor (tidigare 120 kronor) för varje fullt femtiotal kilogram, varmed tjänstevikten överskjuter 1 600 kilogram. Skatten avrundas i förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor. För motorcyklar utgör skatten 180 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 75 kilogram, 240 kronor för tjänstevikt mellan 75 och 160 kilogram samt eljest 360 kronor.
Inkomsterna på titeln redovisas av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen.
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande omsättningsskatt å motorfordon anfört följande:
»Nettouppbörden av omsättningsskatt å motorfordon uppgick för budgetåret 1959/60 till 168,7 milj. kronor varav 56,9 milj. kronor inflöt under månaderna juli—oktober. Under motsvarande månader 1960 har, oaktat höjd beskattning sedan 1 maj 1960, inbetalats netto 53,6 milj. kronor. Ser man emellertid till antalet under samma tidrymd inregistrerade motorfordon, har en efter skattehöjningen förutsedd nedgång av försäljningen under juli månad mer än kompenserats av ökad registrering under augusti och september. Den debiterade skatten för dessa månader visar samtidigt på en ökning av nära 24 %, vilket ganska exakt motsvarar den genomförda skattehöjningen.
Inkomsten under budgetåret 1960/61 synes därför enligt styrelsens mening kunna beräknas till 195 milj. kronor och till 205 milj. kronor för budgetåret 1961/62.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beräknat uppbörden till 0,6 miljon kronor för vartdera budgetåret 1960/61 och 1961/62.
Väg- och vatten byggnadsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande omsättningsskatt å motorfordon anfört följande:
»Inkomsterna under budgetåret 1959/60 uppgick till drygt 169 milj. kronor. Under samma tid nyregistrerades ca 160 000 fordon. Jämfört med föregående budgetår påverkades inkomstutfallet i viss mån av den fr. o. in. den 1 maj 1960 beslutade omläggningen av beskattningen av motorfordon. I proposition nr 117 år 1960 angående omläggning av beskattningen på motorfordon beräknas omläggningen medföra en minskning av den allmänna varuskatten med 30 å 35 milj. kronor per budgetår och en motsvarande ökning av omsättningsskatten på motorfordon. Styrelsen, som förutsätter alt försäljningen av motorfordon under de närmaste åren kommer att förbli oförändrad, beräknar med ledning av utfallet för budgetåret 1959/60 samt med hänsyn till den sålunda beslutade omläggningen av beskattningen på motorfor-
54 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
don inkomsterna till 190 milj. kronor för vardera av budgetåren 1960/61 och 1961/62. Personbilsförsäljningen ligger visserligen t. o. m. september innevarande kalenderår ca 5 000 enheter lägre än vid motsvarande tid i fjol, men den likviditetsökning, som uppstår under innevarande års sista kvartal, då de privatanställda tjänstemännens ca 15 procentiga löneökning utbetalas, torde innebära att försäljningsresultatet för 1960 kommer i paritet med 1959.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av omsättningsskatt å motorfordon till 190 000 000 kronor för budgetåret 1960/61 och föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med 195 000 000 kronor.
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m.
Nu gällande bestämmelser rörande ifrågavarande avgifter och acciser återfinnas i förordning den 7 juni 1956 (nr 403) angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m., i förordning den 5 juni 1953 (nr
396) om accis å fettemulsion m. m., i förordning den 30 juni 1944 (nr 459, ändrad genom förordning 475/1950) angående avgift för smör, som användes för framställning av grädde in. in. samt i förordning den 5 juni 1953 (nr
397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.
Inkomsterna på titeln, som redovisas av statens jordbruksnämnd och kontrollstyrelsen, ha i innevarande års riksstat beräknats till 40 miljoner kronor.
Statens jordbruksnämnd, som i skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1960 lämnat beräkning för innevarande och nästkommande budgetår av den del av inkomsterna under ifrågavarande titel, som hänför sig till nämndens verksamhetsområde, nämligen nettointäkten av regleringsavgifter för fettvaror, har till stöd för denna beräkning åberopat en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken anförts följande:
»Regleringsavgiften för fettvaror uttages med stöd av Kungl. Maj:ts förordning den 7 juni 1956, nr 403, angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, in. in. samt Kungl. Maj:ts kungörelse samma dag, nr 417, med tillämpningsföreskrifter till nämnda förordning.
Syftet med regleringsavgiften är att i enlighet med statsmakternas beslut åstadkomma en till skydd för smöravsättningen åsyftad prisspänning mellan smör och margarin. Regleringsavgiftens storlek är i främsta rummet beroende av världsmarknadspriserna på för margarinframställning lämpliga fettvaror. Stiger dessa priser måste avgiften sänkas och vice versa. Regleringsavgiften kan emellertid i vissa fall även påverkas av den till skydd för den inhemska oljeväxtodlingen jämsides utgående införselavgiften för fettvaror, nämligen för de fall att den övre eller den nedre prisgränsen för inhemskt oljeväxtfrö genombrytes. I dylikt fall skall nämligen införselavgiften minskas resp. ökas så att priset återföres inom prisgränsernas ram. En sådan förändring av införselavgiften återverkar på storleken av regleringsavgiften.
Världsmarknadspriserna på här avsedda fettvaror är vanligen ganska rörliga. Prisrörelserna är ofta också ganska stora. Till belysning härav kan nämnas, att regleringsavgiften under budgetåret 1959/60 varierat från lägst 44,5 till högst 63 öre. Detta förhållande försvårar givetvis i hög grad beräkningar angående statsverkets inkomster av ifrågavarande avgift. En höjning eller
Dill. i: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
sänkning av den genomsnittliga avgiften under ett år med 1 öre återverkar på statsverkets inkomster med ca 900 000 kronor.
En annan faktor av betydelse vid beräknandet av här avsedda intäkter är givetvis den inhemska konsumtionens omfattning. Efter den smörprissänkning, som ägde rum våren 1958, sjönk margarinkonsumtionen kraftigt. Därefter har emellertid margarinkonsumtionen ökat successivt och uppgick under budgetåret 1959/60 till 115 000 ton. Skäl finns att anta att margarinkonsuintionen kommer att ytterligare öka. Under förutsättning av i stort sett oförändrad prisrelation mellan smör och margarin torde margarinkonsumtionen kunna uppskattas till för budgetåret 1960/61 117 000 ton och för budgetåret 1961/62 119 000 ton. Konsumtionen av fett för andra matnyttiga ändamål än margarinframställning är förhållandevis liten och relativt stabil.
Om man antar, att den internationella prisutvecklingen på fettvaror under innevarande och nästkommande budgetår i stort sett skulle komma att motsvara prisläget under det senaste halvåret, torde statsverkets inkomster av regleringsavgifter för fettvaror vid en konsumtion av ovan angiven omfattning kunna uppskattas till för budgetåret 1960/61 52 000 000 kronor och för budgetåret 1961/62 53 000 000 kronor. Anledningen till att de nu beräknade beloppen är väsentligt större än de belopp som angavs föregående år beror dels på den kraftigt ökade margarinkonsumtionen och dels på att världsmarknadspriserna på vegetabiliska oljor blivit lägre än vad som tidigare kunnat förutses.
Som redan nämnts måste emellertid understrykas, att dessa beräkningar äro mycket osäkra, varför intäktsbeloppen kan komma att väsentligt avvika från vad här angivits.
Enligt Kungl. Maj :ts proposition 1960:25 skall 10 miljoner kronor av här beräknade intäkter för vart och ett av angivna budgetår överföras till Danmark i efterskott senast inom tre månader efter slutet av varje budgetår.»
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beräknat de av styrelsen redovisade inkomsterna under denna titel till 0,2 miljon kronor för såväl innevarande som nästkommande budgetår.
I anslutning till jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av titeln regleringsavgift och accis å fettvaror in. in. till 52 000 000 kronor för budgetåret 1960/61 och föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med 43 000 000 kronor.
Skatt å kaffe
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat i inkomst riksstatcn Miljoner kronor
1955/56........ 18,70 18,00
1956/57........ 20,38 19,00
1957/58........ 21,16 20,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstatcn Miljoner kronor
1958/59........ 22,17 21,00
1959/60........ 24,75 23,00
1960/61 ........ 25,00
56 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Ge n er alt ullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket beträffande avkastningen av skatt å kaffe anfört följande:
»I skatt å kaffe inflöto under budgetåret 1959/60 inemot 25 miljoner kronor, motsvarande en förtullningskvantitet av omkring 71 000 ton. Under de fyra första månaderna av nu löpande budgetår har förtullningskvantiteten utgjort cirka 24 000 ton, motsvarande en årsuppbörd av 25,2 miljoner kronor. Styrelsen har därför ansett sig böra upptaga bruttouppbörden, tillika att anse såsom nettouppbörd, av skatt å kaffe för ettvart av budgetåren 1960/61 och 1961/62 till 25 miljoner kronor.»
Statens jordbruksnämnd har i sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket anfört följande:
»Kaffeimporten visar alltjämt stigande siffror. Utvecklingen pekar på en import under budgetåret 1960/61, som icke understiger 71 000 ton. För detta budgetår kan sålunda beräknas komma att på inkomsttiteln skatt å kaffe inflyta ungefär 25 milj. kr., förutsatt att skattesatsen — 35 öre per kg — inte ändras. I brist på säkrare underlag bör för närvarande räknas med samma inkomst under budgetåret 1961/62.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av skatt å kaffe för budgetåret 1960/61 till 26 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1961/62 uppföres med 27 000 000 kronor.
Tobaksskatt
De beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1955/56.......... 668,70 650,00
1956/57.......... 663,23 690,00
1957/58.......... 744,48 720,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1958/59.......... 841,79 810,00
1959/60.......... 882,05 850,00
1960/61.......... 900,00
Enligt 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror med däri senast genom lag den It december 1959 (nr 572) företagna ändringar utgår tobaksskatt från och med den 1 januari 1960 med vissa efter varans myckenhet bestämda belopp. För cigarrer och cigariller utgår skatten härvid med 9,5, 12,0, 12,4 eller 16,8 öre per styck allteftersom vikten understiger 1,7 gram, överstiger 1,7 men ej 3,0 gram, överstiger 3,0 men ej 5,0 gram respektive överstiger 5,0 gram. För cigarretter utgår tobaksskatt med 6,9 eller 11,4 öre per styck allteftersom vikten uppgår till högst 0,85 gram eller överstiger denna vikt. Tobaksskatt för röktobak, tuggtobak och snus utgår med 54,25, 21,60 respektive 9,10 kronor för kilogram.
Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde av totalförsäljningen av tobaksvaror under kalenderåren 1955—1959 ävensom den på respektive år belöpande tobaksskatten lämnas i efterföljande tablå.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 57
Totalförsäljningen av tobaksvaror (värde och kvantitet) samt därå belöpande tobaksskatt
År Skatt Värde Kvan- Försäljningsvärdets fördelning på varuslag i procent
Av sammanställningen framgår att cigarrettkonsumtionens andel av den totala konsumtionen utvisat en fortgående stegring under hela perioden medan konsumtionens andel av andra tobaksvaror minskat.
De månatliga inleveranserna till statsverket av tobaksskatt från och med budgetåret 1955/56 till och med november månad år 1960 framgå av efterföljande tablå.
Tobaksskatt
Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1960 meddelat, att tobaksskatten med hänsyn tagen till den omsättningstendens som framträtt under innevarande år kan beräknas till ca 910 miljoner kronor för budgetåret 1960/61 och till ca 940 miljoner kronor för budgetåret 1961/62.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret 1960/61 till 910 000 000 kronor samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1961/62 upptages till 940 000 000 kronor.
Rusdrycksförsuljningsmedel av partihandelsbolag
Inkomsterna från partihandelsbolag hänföra sig i första hand till aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agenlbolag.
58 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
I sin förenämnda skrivelse har kontrollstyrelsen meddelat, att inleveranserna av vinstmedel enligt uppgift från aktiebolaget Vin- & spritcentralen beräknas till 20 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 15 miljoner kronor för budgetåret 1961/62. Bolaget uppges härvid ha räknat med en viss fondavsättning.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag för budgetåret 1960/61 till 20 000 000 kronor samt föreslår, under förutsättning av att den ifrågavarande fondavsättningen kommer till stånd, att titeln för budgetåret 1961/62 upptages till 15 000 000 kronor.
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
Detaljhandeln med rusdrycker har i samband med motbokssystemets avskaffande övertagits av ett för hela riket gemensamt företag Nya Systemaktiebolaget.
Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detaljhandelsbolag har kontrollstyrelsen i förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket anfört följ ande:
»Enligt uppgift från Nya Systemaktiebolaget beräknas den totala försäljningen under 1960 — uttryckt i utminuteringspris efter avdrag för den allmänna varuskatten — komma att uppgå till ungefär samma belopp som år 1959 eller omkring 1 530 milj. kronor. På grund av att förskjutningen från sprit till vin har fortsatt även under innevarande år förutses vid oförändrat totalt försäljningsvärde någon ökning av vinsten på varuförsäljningen. Då ett par andra mindre intäktsposter dessutom väntas ge ökat överskott jämfört med fjolåret, torde intäkterna sammanlagt stiga med ca 1,7 milj. kronor. Å andra sidan beräknas en kostnadsökning med 0,8 milj. kronor. Vinsten före skatt stiger under dessa förutsättningar till 59,3 milj. kronor år 1960. Inkomstskatten på 1960 års rörelse beräknas stanna vid 29,2 milj. kronor. Vinstinleveransen från bolaget kan således i avrundade siffror beräknas till 30 milj. kronor för budgetåret 1960/61.
För 1961 räknar bolaget med samma intäkter som under 1960 men med något ökade utgifter för löner och pensioner. Nettoinleveransen kan dock i avrundade siffror för budgetåret 1961/62 anges till oförändrat 30 milj. kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag för budgetåret 1960/61 till 30 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 upptages till likaledes 30 000 000 kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1960/61 upptagen till 1 125 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under de fem senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning.
Bil*. 1: Rilcsräkenskapsverkets inkomstberäkning 59
Från och med den 1 oktober 1957 gällande bestämmelser angående omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker återfinnas i förordning den 24 maj 1957 (nr 209). Enligt denna förordning upptages omsättningsskatt vid detaljhandelsbolagets inköp av spritdrycker. Skatten utgår efter höjning genom förordning den 11 februari 1958 (nr 30) med dels en grundavgift av 11,60 kronor, 10,40 kronor, 8,50 kronor eller 8 kronor för liter beroende på om dryckens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent, ligger mellan 35 och 40 volymprocent, ligger mellan 30 och 35 volymprocent respektive understiger 30 volymprocent, och dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset. Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering.
Beträffande utskänkningsskatten stadgas, att den åt vilken rätt till utskänkning av spritdrycker överlåtits skall för utskänkta spritdrycker erlägga utskänkningsskatt med belopp, motsvarande 25 procent av utskänkningsvärdet.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker anfört bland annat följande:
»Den totala försäljningen av spritdrycker för konsumtionsändamål uppgick under månaderna juni—september 1960 till 15,02 milj. liter mot 14,76 milj. liter under samma tid 1959. För jämförbarhetens skull torde man emellertid beakta att pingsthelgen under 1959 inföll under maj månad men under juni månad innevarande år. Från angivna 15,02 milj. liter bör därför fråndragas en uppskattad av helgen förorsakad konsumtionsökning på cirka 0,2 milj. liter. En viss ökning av konsumtionen är dock ändå för handen. Samtidigt har genomsnittligt omsättningsskatten per liter ökat med 23 öre till 25 kronor 55 öre. Någon liten sänkning av detta genoinsnittsbelopp kan ev. förväntas senare med anledning av under oktober månad företagna prisreduktioner på vissa utländska varuslag.
Med utgångspunkt från här angivna förändringar kan beräknas, att motsvarande omsättningsskatt, som under budgetåret 1959/60 inflöt med 1 113,1 milj. kronor, vid i övrigt oförändrade förhållanden skall inflyta med 1 128,7 milj. kronor. Härtill kommer 3,8 milj. kronor i omsättningsskatt å spritdrycker för tekniska m. fl. ändamål. För utskänkningsskattens del synes man kunna räkna med i stort sett oförändrad inkomst eller 19,5 milj. kronor.
Inkomsten på denna skattetitel kan sålunda för budgetåret 1960/61 kunna beräknas till 1 152,0 milj. kronor eller avrundat 1 150 milj. kronor. För
60 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
budgetåret 1961/62 bör med hänsyn till ovissheten i efterfrågeutvecklingen inkomsten beräknas till oförändrat 1 150 milj. kronor.»
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker för budgetåret 1960/61 till 1 150 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med likaledes 1 150 000 000 kronor.
Omsättningsskatt å vin
I och med att förordningen den 24 maj 1957 angående skatt å spritdrycker och vin (nr 209) trätt i kraft från och med den 1 oktober 1957 har tidigare bestämmelser om omsättnings- och utskänkningsskatt å vin upphört att gälla. Enligt nämnda förordning utgick omsättningsskatt för vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin) dels med en grundavgift av 2 kronor för liter och dels med en procentavgift motsvarande 25 procent av utminuteringspriset samt för annat vin (lättvin) med en procentavgift motsvarande 33 procent av utminuteringspriset. Genom förordning den 11 februari 1958 (nr 30) höjdes dessa procentavgifter till 37 respektive 36 procent. Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering. För inom landet tillverkat vin utgår omsättningsskatt dessutom med en särskild tillverkningsavgift av 50 öre för liter, om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest av 20 öre för liter.
Utskänkningsskatten på vin som från och med den 1 april 1954 slopades för lätta viner har genom nu gällande förordning helt avvecklats.
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de fem senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning.
I riksstaten för budgetåret 1960/61 har omsättningsskatten å vin beräknats till 105 miljoner kronor.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin anfört följande:
»Vinförsäljningen och inkomsterna för densamma har under de senaste åren ökat avsevärt. Således inbringade omsättningsskatten å vin 69,6 milj. kronor budgetåret 1957/58, 85,6 milj. kronor budgetåret 1958/59 och 94,5 milj. kronor budgetåret 1959/60. Som framgår härav är dock takten i inkomstökningen avtagande.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 61
Under månaderna juli—oktober 1960 har i omsättningsskatt inlevererats 28,1 milj. kronor eller 6 procent mera än under samma tid föregående budgetår. Då den influtna skatten på grundval av erfarenheterna från tidigare jämförbara år brukar motsvara cirka 28 procent av inkomsten för helt budgetår, kan totalt för budgetåret 1960/61 beräknas en skatteintäkt på 100 milj. kronor. Med oförändrat konsumtionsurval och under förutsättning av en likartad efterfrågeökning kan motsvarande inkomst för budgetåret 1961/ 62 beräknas till 105 milj. kronor.»
Riksräkenskapsverket upptager i enlighet med kontrollstyrelsens beräkning inkomsterna av omsättningsskatt å vin för budgetåret 1960/61 till 100 000 000 kronor och föreslår att titeln för budgetåret 1961/62 upptages till 105 000 000 kronor.
Maltdrgcksskatt
Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag ersattes från och med den 1 januari 1940 den tidigare utgående maltskatten av en maltdrycksskatt. Gällande bestämmelser finnas angivna i förordningen den 27 maj 1960 (nr 253), om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, som trädde i kraft den 1 juli 1960. Samtidigt upphävdes den tidigare gällande förordningen av den 15 december 1939 (nr 887) med däri senare gjorda ändringar. Allt efter alkoholstyrkan indelas maltdryckerna i tre klasser. Första klassen omfattar maltdrycker, som ej innehålla mer än 1,8 viktprocent alkohol (lättöl). Andra klassen omfattar sådana till första klassen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehålla mer än 2,8 viktprocent alkohol (Öl), och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker (starköl). Skatten utgår för liter med 12 öre för lagrat lättöl, 48 öre för Öl och 1 krona 41 öre för starköl. Skatt på lagrat lättöl infördes från och med den 20 mars 1958, då också skatten för Öl och starköl höjdes till nu gällande belopp mot att tidigare ha utgått med 42 öre för liter Öl och 1 krona 35 öre för liter starköl. De beräknade och behållna inkomsterna av maltdryeksskatten under de senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning.
I riksstaten för budgetåret 1960/61 är inkomsten av maltdrycksskatt upptagen med 110 miljoner kronor.
I sin förenäinnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av maltdrycksskatt anfört följande:
»Skatteinkomsten på maltdrycker bär under perioden juli—oktober 1960 inbringat 36,9 milj. kronor. Jämfört med motsvarande tid året före innebär detta en skatteminskning med drygt 7 milj. kronor eller 16 procent. Nedgången torde till icke obetydlig del bero på minskad försäljning under
62 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
den kalla och nederbördsrika sommaren 1960. Dessutom har en fr. o. in. den 1 juli genomförd tillfällig förlängning av tiden för skattens erläggande bidragit till att övergångsvis försämra skatteutfallet. För återstående delen av innevarande budgetår torde man emellertid kunna räkna med en skatteintäkt i paritet med motsvarande under föregående budgetår eller 68 milj. kronor. Sammanlagt skulle inkomsten å denna titel således kunna anges till 105 milj. kronor för budgetåret 1960/61. För budgetåret 1961/62 synes inkomsten av maltdrycker böra upptagas till 110 milj. kronor.»
I anslutning till kontrollstyrelsens beräkning uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av maltdrycksskatt till 105 000 000 kronor för budgetåret 1960/61 samt föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1961/62 uppföres med 110 000 000 kronor.
Skatt å läskedrycker
Skatt å läskedrycker utgår jämlikt förordning den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker med 33 öre för liter.
Den beräknade och redovisade nettoinkomsten av skatten på läskedrycker har under nedannämnda budgetår uppgått till följande belopp:
Redovi- Beräknat säd in- i riks-
komst staten
Miljoner kronor
1955/56 ........ 48,69 42,00
1956/57 ........ 42,97 48,00
1957/58 ........ 48,14 47,00
Redovi- Beräknat
säd in- i riks-
komst staten
Miljoner kronor
1958/59........ 65,60 65,00
1959/60........ 73,45 67.00
1960/61........ 70,00
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen rörande beräkningen av statsverkets inkomster av skatt å läskedrycker anfört följande:
»Inkomsten under denna skattetitel uppgick under budgetåret 1959/60 till 73,5 milj. kronor, varav 29,1 milj. kronor inflöt under tiden juli-oktober. För samma tid 1960 har skatteintäkten varit 23,4 milj. kronor vilket innebär en minskning med 5,7 milj. kronor. Nedgången kan i stort sett tillskrivas samma orsaker som ovan angivits beträffande maltdrycker. För budgetåret 1960/61 torde inkomsten för skatt å läskedrycker inbringa 70 milj. kronor. Motsvarande inkomst synes för budgetåret 1961/62 kunna beräknas till 75 milj. kronor.»
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av läskedrycksskatten till 70 000 000 kronor för budgetåret 1960/61 samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1961/62 uppföres med 73 000 000 kronor.
Statlig nöjesskatt
Nöjesskatt utgår enligt förordning den 21 december 1945 (nr 823) med däri senast genom förordning den 20 maj 1960 (nr 363) med tillämpning från och med den 1 juli 1960 företagna ändringar. Nöjesskatten utgår med 15 procent på summan av erlagda inträdesavgifter, inberäknat skatten; dock
Bili. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
att för biografföreställning nöjesskatten utgår med 25 procent av nämnda pris. Nöjesskatten fördelas med hälften till staten och med hälften till den kommun, inom vars område nöjestillställningen äger rum. För biografföreställning skall dock nöjesskatten i stället fördelas med sju tiondelar till staten och tre tiondelar till kommunen.
Från och med den 1 juli 1957 avvecklades den tidigare utgående skatten på teaterföreställningar och restaurangdans. Samtidigt utvidgades möjligheterna till skattelindring för idrottsorganisationer och andra ideella organisationer.
Från den 1 juli 1951 utgår till producent av svensk film bidrag med del av statens andel i nöjesskatten för biografföreställning, vid vilken bidragsberättigande film visas. Till och med budgetåret 1959/60 utgick bidraget enligt förordning den 8 juni 1951 (nr 457) med därefter sist genom förordning den 28 maj 1959 (nr 209) företagna ändringar. För budgetåret 1959/60 utgick bidrag för film som framställts helt i färg med 45 procent och för övrig film med 30 procent av statens andel i nöjesskatten. Från och med den 1 juli 1960 utgår bidraget med 80 procent av statens andel i nöjesskatten enligt förordning den 20 maj 1960 (nr 364). I och med att denna förordning trädde i kraft upphörde den tidigare förordningen att gälla. Efter det bidrag till producenter av svensk film utgått med 2,77 miljoner kronor har i nöjesskatt för svensk film under budgetåret 1959/60 influtit 4,97 miljoner kronor.
Den till statsverket inlevererade respektive i riksstaten beräknade nöjesskatten har under de senaste budgetåren uppgått till följande belopp:
Redovi- Beräknat säd in- i riks-
komst staten Miljoner kronor
1955/56 ........ 58,33 57,00
1956/57 ........ 64,97 59,00
1957/58 ........ 55,00 60,00
Redovi- Beräknat
säd in- i riks-
komst staten
Miljoner kronor
1958/59 ........ 52,11 60,00
1959/60 ........ 37,70 45,00
1960/61 ........ 30,00
Under innevarande budgetårs fyra första månader ha influtit 8,66 miljoner kronor mot 11,99 miljoner kronor under motsvarande period förra året.
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten på titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till 32,07 miljoner kronor under budgetåret 1960/61 och till 30,78 miljoner kronor under budgetåret 1961/62.
Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 30 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret 1961/62 upptages till likaledes 30 000 000 kronor.
Energiskatt
Allmän energiskatt skall enligt förordning den 31 maj 1957 (nr 262) erläggas för bensin och motorsprit, vissa bränslen såsom kol, koks, motorbrännolja och eldningsolja samt elektrisk kraft. Nämnda förordning trädde i kraft beträffande elektrisk kraft den 20 juni och i övrigt den 1 juli 1957.
64 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Energiskatten för bensin och motorsprit höjdes genom förordning den 11 februari 1958 (nr 32) från fyra till nio öre för liter. För elektrisk kraft utgår skatten med 10 procent av kraftens beskattningsvärde för kraft som förbrukas i industriell rörelse med en förbrukning av mer än 40 000 kilowattimmar för driftställe under helt beskattningsår. För annan elektrisk kraft har skatten genom förordning den 14 mars 1958 (nr 71) höjts från 5 till 7 procent av kraftens beskattningsvärde. Beskattningsvärdet är lika med summan av de avgifter, som förbrukaren har att erlägga för den elektriska kraften. Dessa bestämmelser överensstämmer beträffande förbrukare av mer än 40 000 kilowattimmar per beskattningsår med dem som ingingo i den i samband med energiskattens införande upphävda elskatteförordningen.
För andra bränslen gällande skattesatser framgå av nedanstående sammanställning.
Bränsle Skattesats
Stenkol.............................................. 12 kronor för ton
Stybb av stenkol .................................... 6 # » »
Koks................................................ 14 » » »
Stybb av koks........................................ 6 » » »
Kolbriketter.......................................... 6 » » »
Motorbrännolja med eller utan fotogentillsats............ 25 » » m3
Eldningsolja 1 och 2.................................. 25 »
Eldningsolja 3 och högre.............................. 16 » * *
Inkomsterna, som redovisas av kontrollstyrelsen och general tullstyrelsen, uppgingo för budgetåret 1957/58 till 262,58 miljoner kronor, för budgetåret 1958/59 till 470,68 miljoner kronor och för budgetåret 1959/60 till 525,74 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsten av energiskatt upplagen med 550 miljoner kronor.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av de inkomster som uppbäras av styrelsen anfört följande:
»a) Energiskatt å elektrisk kraft
Enligt uppgift från Centrala Driftledningen torde man alltjämt kunna räkna med en årlig ökning av kraftförbrukningen inom industrin med 4,8 procent och av detalj förbrukningen (s. k. borgerlig förbrukning) med 9,9 procent.
Den skattepliktiga kraftförbrukningen för budgetåren 1960/61 och 1961/ 62 kan på grundval härav beräknas bli av nedan angiven omfattning.
Industriell förbrukning
a) elektrokemisk och elektrotermisk användning ................................
b) övrig industriförbrukning..............
Borgerlig förbrukning......................
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 65
Centrala Driftledningen har i fråga om prisutvecklingen på industrikraften uppgivit att priset på denna för budgetåren 1960/61 och 1961/62 genomsnittligt kan beräknas till 3,7 resp. 3,8 öre per kWh. Beträffande kraft för elektrokemisk och elektrotermisk användning utgör beskattningsvärdet enligt beslut 1 öre per kWh. Priset för dylik kraft torde utgöra omkring 70 procent av det genomsnittliga priset för övrig industrikraft. Kraft för elektrokemisk och elektrotermisk användning samt skattefri industriell kraftförbrukning kan beräknas uppgå till omkring 13 procent av industrins totala förbrukning. På grund härav kan det genomsnittliga priset och därmed även det genomsnittliga beskattningsvärdet för övrig industrikraft per kWh beräknas till 3,87 öre för budgetåret 1960/61 och 3,97 öre för budgetåret 1961/62.
Med hänsyn till tidigare genomförda prishöjningar på borgerlig kraft kan priset enligt uppgift från Svenska Elverksföreningen för såväl budgetåret 1960/61 som 1961/62 beräknas till 12,5 öre per kWh inom tätorter och 16,0 öre per kWh på landsbygden. Den borgerliga kraftförbrukningen fördelar sig på tätorterna och landsbygden med 60 resp. 40 procent.
Producenter av elektrisk kraft äger i deklaration göra avdrag för energiskatt å bränsle, som förbrukats för produktion av kraft. Under förutsättning av normal tillgång på vattenkraft under innevarande budgetår kan avdraget beräknas till 10 milj. kr. Samma belopp torde kunna beräknas för budgetåret 1961/62.
På grundval av vad här anförts kan skatteintäkten av energiskatt å elektrisk kraft beräknas enligt följande.
Budgetåret 1960/61 Miljoner
kronor
Kraft för elektrokemisk och elektrotermisk användning, 1 570 MkWh X
1 öre x 10 %.................................................. 1,6
Övrig industrikraft, 15 620 MkWh X 3,87 öre X 10 % .............. 60,4
Kraft för borgerlig förbrukning:
tätorter, 5 340 MkWh X 12,5 öre X 7 % ........................ 46,7
landsbygd, 3 560 MkWh X 16,0 öre X 7 % ...................... 39,9
148.6 Avgår: Energiskatt å bränsle för produktion av elektrisk kraft ........ 10,0
138.6 Budgetåret 1961/62
Kraft för elektrokemisk och elektrotermisk användning, 1 650 MkWh X
1 öre X 10 %.................................................. 1,7
Övrig industrikraft, 16 370 MkWh X 3,97 öre X 10 % .............. 65,0
Kraft för borgerlig förbrukning:
tätorter, 5 870 MkWh X 12,5 öre X 7 % ........................ 51,4
landsbygd, 3 910 MkWh X 16,0 öre X 7 % ...................... 43,8
161,9
Avgår: Energiskatt å bränsle för produktion av elektrisk kraft ........ 10,0
151,9
Nettoinkomsten av energiskatt å elektrisk kraft kan således angivas till avrundat 138 milj. kronor för budgetåret 1960/61 och 152 milj. kronor för budgetåret 1961/62.
b) Energiskatten å bensin och mot or sprit utgår med 9 öre per liter. Med ledning av från tillverkarna lämnade uppgifter om beräknad utlämning kan energiskatten för budgetåret 1960/61 beräknas till 57
.-> Jlihantj till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 1. Ilil. 1. Bihang 1
66 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
milj. kronor och för budgetåret 1961/62 till 48 milj. kronor. Beträffande energiskatt å reabränsle, som levereras till flygvapnet, hänvisas till vad som anförts under bensinskatt.
c) Energiskatt å andra bränslen än bensin och motor s p r i t
Nettointäkten av energiskatt å fasta och flytande bränslen har under de två senaste budgetåren utgjort: (i milj. kronor).
Budgetår 1958/59 1959/60 1960/61
3:e kv...... 33,5 35,4 37,4
4:e kv...... 30,5 29,3
l:a kv...... 51,1 62,6
2: a kv...... 56,8 69,0
Totalt 171,9 196,3
Enligt uppgift från branschen och med ledning av senast tillgänglig importstatistik hämtad från statens handelslicensnämnd, synes den tidigare, starkt markerade nedgången för de fasta bränslena nu ha upphört. En \iss ökning av förbrukningen skulle t. o. m. vara att vänta. På grund härav torde bruttoskatten för stenkol och koks (inkl. stybb och briketter) under i ÖArigt normala förhållanden kunna beräknas öka från under 1959/60 influtna 44 milj. kronor till 45 milj. kronor för såväl budgetåret 1960/61 som 1961/62.
Bruttoskatten å gasverkens totala försäljning och egenförbrukning kan med ledning av ingivna deklarationer beräknas till oförändrat 9 milj. kronor per budgetår.
Under budgetåret 1959/60 inflöt i energiskatt för andra flytande bränslen än bensin och motorsprit brutto 202 milj. kronor. Med ledning av importutvecklingen och uppgifter från de stora oljebolagen synes man kunna beräkna bruttoskatten å dylikt importerat och inom riket framställt bränsle till sammanlagt 211 milj. kronor för budgetåret 1960/61. Under budgetåret 1961/62 torde skatten kunna beräknas till 217 milj. kronor.
Den totala bruttoskatten å här nämnda bränslen skulle sålunda utgöra för budgetåret 1960/61 (45 + 9 + 211) 265 milj. kronor och för budgetåret 1961/62 (45 + 9 + 217) 271 milj. kronor.
Från den framräknade bruttoskatten avgår skatt för det bränsle, som förbrukas för sådant ändamål att rätt till skattebefrielse eller skattenedsättning föreligger. Med ledning av deklarationsuppgifter kan den mot avdragen svarande skatten beräknas till 50 milj. kronor för vartdera budgetåret. Avdrag måste vidare göras för den genom bestämmelserna om tvångslagring föranledda lagerökningen hos registrerade förbrukare. Detta torde enligt uppgift från riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap medföra ett inkomstbortfall på ca 2 milj. kronor per budgetår. Slutligen kommer generaltullstyrelsen enligt uppgift att som tidigare uppbära omkring 7 milj. kronor i energiskatt å dessa bränslen.
Kontrollstyrelsens sammanlagda nettouppbörd av energiskatt å andra bränslen än bensin och motorsprit torde sålunda enligt ovan kunna väntas inbringa för budgetåret 1960/61 206 milj. kronor och för budgetåret 1961/62 212 milj. kronor eller avrundat 205 resp. 210 milj. kronor.
Den energiskatt, som uppbäres av kontrollstyrelsen, kan sålunda beräknas till 400 milj. kronor för budgetåret 1960/61 och 410 milj. kronor för budgetåret 1961/62.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket i fråga om beräkningen av de inkomster som uppbäras av tullverket anfört följande:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 67
»Tullverkets nettouppbörd av energiskatt uppgick under budgetåret 1959/ 60 till 152 miljoner kronor, varav 145 miljoner kronor hänförde sig till bensin och 7 miljoner kronor till fasta bränslen. Bruttouppbörden av energiskatt för bensin beräknas å ovan angivna förtullningsvolymer till 176 och 198 miljoner kronor för respektive budgetåren 1960/61 och 1961/62. För fasta bränslen beräknas energiskatten uppgå till omkring 7 miljoner kronor för vartdera budgetåret, varför den totala bruttouppbörden av energiskatt bör upptagas till 183 och 205 miljoner kronor för respektive budgetår. De av tullverket^ bestridda restitutionerna av energiskatt beräknas under samma tid uppgå till 33 respektive 40 miljoner kronor, varför nettouppbörden torde kunna upptagas till 150 miljoner kronor för budgetåret 1960/61 och 165 miljoner kronor för budgetåret 1961/62. Beräkningen för sistnämnda budgetår gäller under den förutsättningen att någon överföring till kontrollstyrelsen av tullverkets skatteuppbörd för bensin icke blivit genomförd. I annat fall torde tullverkets uppbörd av energiskatt för budgetåret 1961/62 komma att stanna vid omkring 7 miljoner kronor.»
De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna enligt gällande skattesatser innebära en sammanlagd inkomst på titeln energiskatt under budgetåren 1960/61 och 1961/62 på 550 respektive 575 miljoner kronor.
Biksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna på titeln energiskatt för hudgetåret 1960/61 till 550 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med 575 000 000 kronor.
II. Uppbörd i statens verksamhet
De under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptagna inkomsttitlarna voro i riksstaten för budgetåret 1959/60 beräknade till ett belopp av 216,82 miljoner kronor och gåvo enligt budgetredovisningen en sammanlagd nettoinkomst av 213,56 miljoner kronor. Hur den redovisade nettoinkomsten fördelade sig på de olika uppbördstitlarna framgår av bilaga B.
Riksstaten för budgetåret 1960/61 upptager under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» en sammanlagd inkomstsumma av 230,03 miljoner kronor. Beträffande samtliga de under denna rubrik upptagna inkomsttitlarna, utom vattendomstolsavgifter, har riksräkenskapsverket hos vederbörande myndigheter anhållit om uppgifter på de belopp, med vilka inkomsterna på titlarna i fråga kunna beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1960/61 och 1961/62. Med stöd av de utav myndigheterna lämnade uppgifterna har riksräkenskapsverket, såsom framgår av bilaga C, beräknat utfallet av inkomstsumman under »Uppbörd i statens verksamhet» under budgetåret 1960/61 till 229,68 miljoner kronor.
För budgetåret 1961/62 har riksräkenskapsverket på sätt framgår av närslutna bilaga D under denna rubrik beräknat elt sammanlagt belopp av 236,15 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har funnit anledning göra särskilda uttalanden allenast beträffande följande inkomsttitlar.
08 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Inkomster vid fångvården. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 oktober 1960 har fångvårdsstyrelsen beräknat inkomsterna till 2,55 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 1,65 miljoner kronor för budgetåret 1961/62. Vid beräkningarna för nästkommande budgetår har styrelsen utgått från en i sina anslagsäskanden begärd generell höjning av fångvårdens arbetspremier.
Riksräkenskapsverket beräknar ifrågavarande titel till 2 550 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med 1 650 000 kronor, varvid förutsatts en höjning av fang\årdens arbetspremier i enlighet med fångvårdsstyrelsens förslag.
Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 oktober 1960 har Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut anfört följande:
»Institutet beräknar inkomsterna för budgetåret 1960/61 i enlighet med
riksstaten till 6 100 000 kronor.
För budgetåret 1961/62 beräknar institutet inkomsterna pa följande satt:
Inkomster av uppdragsverksamhet .............................
Inkomster från luftfartsverket
a) belastningen å anslaget Väderlekstjänst för luftfarten......
b) en tredjedel av belastningen å anslaget Bidrag till väderleks-
stationer i Nordatlanten och på Grönland m. m...........
.......... 3 800 000
3 087 800
293 300 3 381 100
7 181 100
Beloppet synes emellertid böra avrundas till 7 000 000 kronor.
Ifråga om inkomsterna från luftfartsverket får institutet framhålla fol-
^ Beräkningen utgår från att institutets förslag till anslagsäskanden under anslaget Väderlekstjänst för luftfarten bifalles; om de reduceras skall motsvarande reduktion av inkomsten ske. Vidare förutsätter den att för budgetåret 1961/62 gälla samma grunder beträffande luftfartsverkets ersättning till institutet för utgifter för väderlekstjänst som enligt kungl. brev den 3 iuni 1960 angående beräkning av underskottet på luftfartsfonden under budgetåret 1960/61, nämligen att ersättning till institutet utgår för hela beloppet av belastningen å institutets anslag Väderlekstjänst för luftfarten samt för en tredjedel av belastningen å anslaget Bidrag till Väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m. Belastningen å sistnämnda anslag för vilket definitiv anslagsberäkning ännu ej avlämnats har med hansyn till hittills kända förhållanden beräknats till 880 000 kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till 6 100 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår under de i institutets skrivelse angivna förutsättningarna, att inkomsttiteln för budgetåret 1961/62 uppföres med 7 000 000 kronor.
Inkomster vid länsarkitektsorganisationen. Inkomsterna under denna titel voro i riksstaten för budgetåret 1959/60 uppförda med 1,5 miljoner kronor. Den slutligt redovisade nettoinkomsten för detta budgetår uppgick dock
69 Bih. I: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
endast till 1,03 miljoner kronor. Som orsak till denna avvikelse har byggnadsstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 oktober 1960 angivit, att länsarkitektkontoren i allt större utsträckning tagas i anspråk för allmänna arbetsuppgifter, vilka icke tillföra statsverket några inkomster. Beträffande innevarande budgetår framhåller byggnadsstyrelsen, att den från och med den 1 juli 1960 gällande nya byggnadslagstiftningen sannolikt kommer att innebära en ökad konsultationsverksamhet för länsarkitektsorganisationen, vilket torde få till följd att allt mindre tid blir över för uppdragsverksamheten. Styrelsen anser sig därför icke kunna räkna med ett högre inkomstbelopp än 1 000 000 kronor mot i riksstaten upptagna 1 200 000 kronor under budgetåret 1960/61. Enligt styrelsens mening bjuder försiktigheten att inkomsttiteln för budgetåret 1961/62 icke upptages till högre belopp än det för innevarande budgetår beräknade.
I anslutning till byggnadsstyrelsens beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 1 000 000 kronor för innevarande budgetår och föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med likaledes 1 000 000 kronor.
Inkomst av myntning och justering. Denna inkomsttitel är i riksstaten för innevarande budgetår upptagen till 4,5 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 oktober 1960 har mynt- och justeringsverket anfört följande:
»Riksbankens behållning av skiljemynt, som den 30 september 1959 uppgick till 29 484 623 kronor i valörerna 2 kronor—1 öre hade den 30 september 1960 minskat till 25 947 558 kronor.
Då minskningen till större delen faller på mynt av högre valör, torde man kunna förutsätta, att utmyntningen under innevarande budgetår av sistnämnda valörer kommer att bli något större än vad som förutsetts vid verkets tidigare avgivna inkomstberäkning.
Med anledning härav torde en uppjustering av det i riksstaten angivna beloppet för budgetåret 1960/61 till 5 000 000 kronor kunna vara motiverad.
För budgetåret 1961/62 beräknas en prägling av cirka 9 000 000 kronor i valörerna 2 kronor till 1 öre, vilket med nuvarande metallpriser skulle motsvara eu vinst av cirka 3 300 000 kronor. Inkomsten av justering beräknas till 1 700 000 kronor. Sammanlagda inkomsten av myntning och justering under budgetåret 1961/62 torde sålunda komma att uppgå till 5 000 000 kronor.»
I anslutning till mynt- och justeringsverkets beräkning uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 5 000 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med likaledes 5 000 000 kronor.
Bidrag lill bank- och fondinspektionen. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1960 bar bank- och fondinspektionen anfört följande:
»Vad först angår budgetåret 1960/61 har inkomsttiteln bidrag till bankoch fondinspektionen i riksstaten upptagits med ett belopp av 525 000 kro-
70 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
nor. Det däri ingående delbeloppet av bidrag till bankinspektionens fond, som tidigare angivits till 370 000 kronor, kan beräknas stiga till 375 000 kronor, vilket belopp torde inflyta under februari 1961. Bidragen till fondinspektionen, som tidigare beräknats till 55 000 kronor, kan antagas stiga till 70 000 kronor, vilket belopp kommer att likaledes inflyta under februari 1961. — Bidraget till jordbrukskassetillsynens fond slutligen har för innevarande budgetår bestämts till 100 000 kronor, varav 55 000 kronor redan influtit och överförts till jordbrukskassetillsynens fond. Resterande belopp, 45 000 kronor, skall inbetalas före den 1 april 1961. Å inkomsttiteln kan således beräknas inflyta tillhopa (375 000 + 70 000 + 100 000 = ) 545 000 kronor.
Vad härefter angår budgetåret 1961/62 torde delbeloppen Bidrag till bankinspektionen och Bidrag till fondinspektionen kunna uppskattas till 375 000 kronor respektive ca 70 000 kronor. I fråga om bidraget till jordbrukskassetillsynens fond anser sig inspektionen för närvarande sakna skäl att beräkna detsamma till annat belopp än som skall utgå under innevarande budgetår, d. v. s. 100 000 kronor. Inspektionen beräknar i enlighet härmed inkomsttitelns hela belopp för budgetåret 1961/62 till (375 000 /- 70 000 + 100 000 =) 545 000 kronor.»
I anslutning till bank- och fondinspektionens beräkning uppskattar riksräkenslcapsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 545 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med likaledes 545 000 kronor.
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt. Inkomsterna på denna titel uppgingo under budgetåret 1959/60 till 1,97 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 oktober 1960 har statens centrala frökontrollanstalt beräknat inkomsterna till 2,0 miljoner kronor för innevarande och till 2,1 miljoner kronor för nästkommande budgetår, ökningen av inkomsterna anges bero dels pa den fortgående ökningen av anstaltens verksamhet och dels på den höjning av anstaltens taxor för analysering, provtagning in. in., som skett från och med den 24 augusti 1960 och som helt slår igenom först under budgetåret 1961/62.
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsten på ifrågavarande titel till 2 100 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med 2 200 000 kronor.
Inkomster vid statens växtskyddsanstalt. Från och med budgetåret 1960/ 61 tillgodoföres denna titel såväl de avgifter, som uppbäras och redovisas av tullverket, som inkomster, vilka uppbäras och redovisas av statens växtskyddsanstalt. Enligt av riksräkenskapsverket inhämtade uppgifter kunna de av tullverket redovisade avgifterna beräknas till ca 1 000 000 kronor och inkomsterna redovisade av statens växtskyddsanstalt till ca 90 000 kronor för vartdera budgetåret 1960/61 och 1961/62.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till 1 100 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår för budgetåret 1961/62, att titeln, vars benämning förutsättes ändrad till »Avgifter för växtskyddsinspektion in. in.», upptages till likaledes 1 100 000 kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
71 Inkomster vid lantmäteriväsendet. Inkomsterna på denna titel uppgingo under budgetåret 1959/60 till 12,8 miljoner kronor. Titeln är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med 16,6 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 oktober 1960 har lantmäteristyrelsen meddelat, att med hänsyn till den enligt kungörelse den 13 maj 1960 från och med den 1 juli 1960 gällande nya lantmäteritaxan (nr 332) såvitt nu kan bedömas på ifrågavarande titel kommer att inflyta under innevarande budgetår 16,3 miljoner kronor och under budgetåret 1961/62 17,3 miljoner kronor.
I anslutning till lantmäteristyrelsens beräkning uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna vid lantmäteriväsendet till 16 300 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med 17 300 000 kronor.
Inkomster vid rikets allmänna kartverk. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 oktober 1960 har rikets allmänna kartverk beräknat inkomsterna till 2,5 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 3,8 miljoner kronor för budgetåret 1961/62. Kartverket har härvid förutsatt en bruttoredovisning av vissa inkomster på sätt som föreslagits i kartverkets anslagsäskande för budgetåret 1961/62.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till
2 500 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, under den av kartverket givna förutsättningen, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med
3 800 000 kronor.
Inkomster vid statens provningsanstalt. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 oktober 1960 har statens provningsanstalt beräknat inkomsterna för innevarande budgetår till 2,7 miljoner kronor, vilket är samma belopp som upptagits i riksstaten. Provningsanstalten säger sig visserligen ha höjt laxan med generellt 10 procent för uppdrag, som inkommit efter den 1 juli 1960, men anser det ännu vara för tidigt att bedöma hur detta kommer att påverka inkomsterna. Provningsanstalten anför fortsättningsvis följande:
»Vad beträffar inkomsterna för budgetåret 1961/62 vill anstalten framhålla, att en av Kungl. Maj :t tillsatt utredning med uppdrag att verkställa översyn av den statliga provningsverksamheten och dess organisation m. in., i sitt i början av juli avgivna betänkande (SOU 1960: 27) föreslagit ett ändrat finansieringssystem, s. k. nettoredovisning, därvid inkomsterna skulle tagas till uppbörd under de till ett anslag sammanförda anslagen till avlöningar och omkostnader. Detta förslag innebär sålunda, att inkomsterna, som utredningen beräknar till 3 600 000 kronor för budgetåret 1961/62, ej skulle inlevereras till statsverket, utan i stället användas för alt nedbringa provningsanstaltens utgifter för verksamheten. Vid bifall till utredningens förslag, som också legat till grund för provningsanstaltens petita för 1961/ 62, skulle följaktligen inleverering under särskild inkomsttitel i riksstaten av inkomsterna vid provningsanstalten ej ifrågakomma för budgetåret 1961/ 62. Härvid torde böra anmärkas, att storleken av det av utredningen beräknade inkomstbcloppet måste ses mot bakgrund av utredningens förslag i övrigt vad gäller ändrad organisation, ökat antal tjänster, bättre teknisk utrustning etc. Skulle däremot verksamheten fortsätta med i stort sett nuva-
72 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
rande personella och materiella resurser och oförändrad uppdragsmängd, beräknar anstalten inkomsterna till högst 2 700 000 kronor för budgetåret 1961/62.»
I anslutning till provningsanstaltens beräkning uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 2 700 000 kronor under innevarande budgetår. För budgetåret 1961/62 föreslår riksräkenskapsverket, i avvaktan på ställningstagandet i organisationsfrågan och under förutsättning av fortsatt bruttoredovisning, att titeln uppföres med likaledes 2 700 000 kronor.
Fyr- och båkmedel. Inkomsterna på denna titel uppgingo under budgetåret 1959/60 till 17,41 miljoner kronor. Titeln är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med 18,0 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1960 har generaltullstyrelsen för ettvart av budgetåren 1960/61 och 1961/62 ansett sig böra räkna med en uppbörd av 19 miljoner kronor. Styrelsen har därvid förutsatt, att en med tonavgiftens avveckling sammanhängande höjning av fyr- och båkavgifter genomföres från och med den 1 januari 1961.
Under den av generaltullstyrelsen givna förutsättningen beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna under titeln fyr- och båkmedel till 19 000 000 kronor för budgetåret 1960/61 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/ 62 uppföres med likaledes 19 000 000 kronor.
Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 oktober 1960 har patent- och registreringsverket anfört följande:
»Patentverket har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1959 uppgivit ett beräknat inkomstbelopp av 11 900 000 för budgetåret 1959/ 60 och 12 200 000 kronor för budgetåret 1960/61. Inkomsttillflödet under budgetåret 1959/60 utgjorde emellertid 13 200 000 kronor, d. v. s. 1 300 000 kronor mer än beräknat.
Med stöd av nu föreliggande erfarenhet anser sig patentverket kunna för de två närmaste budgetåren räkna med i stort sett oförändrade inkomster av bolagsregistreringsavgifterna samt en ökning varje år av patentavgifterna med 500 000 kronor. En ny varumärkeslag beräknas träda i kraft den 1 januari 1961 och medföra en ökning av varumärkesavgifterna med 600 000 kronor för helt år. Inkomsterna under budgetåret 1960/61 skulle då bli 14 000 000 (13 200 000 -f- 500 000 -f- 300 000) kronor och under budgetåret 1961/62 14 800 000 (14 000 000 + 500 000 + 300 000) kronor.»
I anslutning till patent- och registreringsverkets beräkning uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 14 000 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med 14 800 000 kronor.
Inkomster av statens gruvegendom. Denna titel är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med 5,0 miljoner kronor. I skrivelse till riksrä-
73 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
kenskapsverket den 4 oktober 1960 har kommerskollegium beräknat inkomsterna för innevarande budgetår till 3,1 miljoner kronor och för budgetåret 1961/62 till 3,4 miljoner kronor. Kommerskollegium har härvid understrukit att inkomsterna bland annat äro starkt beroende av växlingar i kopparpriset på världsmarknaden och av malmkonjunkturen.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till 3 500 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med likaledes 3 500 000 kronor.
Inkomster vid karolinska sjukhuset. Inkomsterna på denna titel uppgingo till 28,6 miljoner kronor under budgetåret 1959/60. Titeln är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med 36,8 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 oktober 1960 har karolinska sjukhuset beräknat inkomsterna till 31,6 miljoner kronor för innevarande och till 33,7 miljoner kronor för nästkommande budgetår.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna vid karolinska sjukhuset till 31 600 000 kronor för budgetåret 1960/61 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 upptages till 34 000 000 kronor.
III. Diverse inkomster
Bötesmedel. De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1955/56.......... 17,57 15,00
1956/57.......... 21,05 20,00
1957/58.......... 24,28 22,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1958/59.......... 24,42 27,00
1959/60.......... 27,55 30,00
1960/61.......... 28,00
Under de fyra första månaderna av innevarande budgetår var uppbörden på titeln 7 procent större än för motsvarande tid föregående budgetår. Enligt av riksräkenskapsverket från överståthållarämbetet och länsstyrelserna infordrade uppgifter beräknas inkomsten av bötesmedel för budgetåren 1960/61 och 1961/62 till 27,43 respektive 27,86 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar bötesmedlen för innevarande budgetår till 30 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med 32 000 000 kronor.
Totalisatormcdel. De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning:
74 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1955/56.......... 21,21 22,00
1956/57.......... 23,16 23,00
1957/58.......... 26,71 25,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1958/59.......... 32,73 35,00
1959/60.......... 46,55 35,00
1960/61.......... 50,00
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 oktober 1960 har lantbruksstyrelsen under hänvisning till en inom styrelsens husdjursbyrå upprättad promemoria uppskattat inkomsten av totalisatormedel till 50 miljoner kronor för vartdera budgetåret 1960/61 och 1961/62. I den nämnda promemorian anföres följande:
»För beräkning av totalisatormedlen under budgetåren 1960/61 och 1961/62 har en jämförelse verkställts mellan omsättning och statens andel för tiden 1 juli—30 september 1959 och samma tidsperiod 1960. Omsättningssummorna har under sagda perioder uppgått till respektive 53 599 867 kronor och 81 415 345 kronor, varjämte statens andel belöpt sig till respektive 8 406 577 kronor och 12 794 967 kronor. Omsättningen har alltså ökat med 27 815 478 kronor och statens andel med 4 388 390 kronor, ökningen torde äga samband med det nytillkomna V-5-spelet samt med att vinstavdraget å omsättningen vid travtävlingar fr. o. m. den 1 juli 1960 sänktes med 5 % till 20 %.
Statens inkomst av totalisatormedel kan för budgetåret 1960/61 beräknas till 50 miljoner kronor och för budgetåret 1961/62 till 50 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden på inkomsttiteln totalisatormedel för budgetåret 1960/61 till 50 000 000 kronor samt förordar, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med likaledes 50 000 000 kronor.
Tipsmedel. Under de senaste budgetåren ha statsverkets beräknade och redovisade tipsmedelsinkomster uppgått till följande belopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1955/56.......... 80,49 90,00
1956/57.......... 89,15 80,00
1957/58.......... 95,85 90,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1958/59 .......... 93,66 100,00
1959/60.......... 91,25 105,00
1960/61 .......... 95,00
Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1960 anfört följande:
»För budgetåret 1960/61.
Antalet tävlingsveckor beräknas uppgå till 47 st. eller samma antal som under budgetåret 1959/60. Veckoomsättningen varierar betydligt, varför inget bestämt kan sägas om den slutliga årsomsättningen.
De första 14 tävlingsveckorna under det nya budgetåret 1/7 t. o. m. 29— 30/10 1960 uppvisa influtna tipsinsatser till ett belopp av kr. 44 141 229: 17. Motsvarande siffra för föregående år var kr. 49 402 625: 32, vilket innebär, att insatsbeloppet minskat med kr. 5 261 396: 15 eller med 10,7 % under denna tid.
Bih. i: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 75
Tillämpas denna minskningsprocent på föregående års tipsomsättning kr. 180 706 977: 32, innebär detta ett till kr. 161 371 330: 75 minskat tipsinsatsbelopp. Till detta belopp kommer dock kr. 1 501 108: 70 utgörande tipsomsättningen å den extra tävlingsomgång, som anordnades å olympisk fotboll, varför totalomsättningen skulle komma att uppgå till kr. 162 872 439:45, som med samma nettovinstprocent som föregående år — 36 — skulle medföra en nettovinst av approximativt kr. 58 600 000: —.
Till detta belopp kommer den av riksdagen beslutade extra skatten om 5 öre för varje 35-öres rad eller — uttryckt i procent -— ca 14,3 % å tipsinsatsbeloppet. Radskatten å den ovan beräknade lägre omsättningen skulle därför komma att uppgå till 14,3 % å kr. 162 872 439:45 eller till ca kr. 23 300 000:—. Tillsammans skulle inleveransen för detta budgetår således belöpa sig till kr. 81 900 000: —.
För budgetåret 1961/62.
Även för detta år torde tävlingsveckornas antal komma att uppgå till 47 och då det för närvarande är omöjligt att bedöma, om någon förändring av omsättningen kommer att inträda, torde det vara ändamålsenligt att tills vidare räkna med samma inleverans för 1961/62 som för 1960/61 eller kr. 81 900 000: —.
För bägge budgetåren måste bolaget reservera sig för oförutsedda händelser, som helt kunna förändra det ekonomiska resultatet, såsom inställda tävlingsomgångar etc.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av tipsmedel för budgetåret 1960/61 till 85 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med likaledes 85 000 000 kronor.
Lotterimedel. Av nedanstående sammanställning framgå de för de senaste budgetåren beräknade och redovisade inkomsterna på titeln lotterimedel:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1955/56.......... 99,76 105,00
1956/57.......... 110,83 110,00
1957/58.......... 114,75 115,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1958/59 .......... 114,18 117,00
1959/60 .......... 112,99 115,00
1960/61 .......... 115,00
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 27 oktober 1960 har Svenska penninglotteriet aktiebolag för budgetåret 1960/61 beräknat kunna inleverera ett belopp av 110,80 miljoner kronor att tillgodoföras titeln lotterimedel. Försäljningen av lotter till dragningarna under månaderna januari—juni 1961 har härvid antagits kunna fortgå i samma omfattning som till dragningarna under motsvarande månader år 1960.
Vid den av bolaget för budgetåret 1960/61 verkställda beräkningen ha inleveranserna av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter uppskattats till 103,51 miljoner kronor, medan i form av vinst på bolagets verksamhet beräknats komma att på förevarande titel inflyta 7,29 miljoner kronor. Inleveransen under första hälften av budgetåret 1960/61 av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter avser dragningarna under månaderna juni—november 1960 och kan därför redan nu
76 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
exakt angivas. Den uppgår till 50,48 miljoner kronor, vilket är 1,82 miljoner kronor mindre än vad som inlevererades under motsvarande period föregående år.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av lotterimedel för budgetåret 1960/61 till 112 000 000 kronor samt förordar, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med likaledes 112 000 000 kronor.
Övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel tillgodoföres bland annat inflytande belopp respektive belastas med restitutioner av vissa äldre skatter. Titeln har i riksstaten för budgetåret 1960/61 uppförts med ett belopp av 15 miljoner kronor.
De på ifrågavarande titel under budgetåret 1959/60 redovisade inkomsterna uppgingo till netto 42,45 miljoner kronor. Bland inkomsterna märkas återbetalning av kostnader för organiserande av en svensk FN-styrka på 12,12 miljoner kronor, återbetalning av bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader på 9,82 miljoner kronor, restavgifter på netto 5,84 miljoner kronor, försäljningsmedel för lös egendom m. m. på netto 3,71 miljoner kronor, överskottsmedel från statens jordbruksnämnds clearingkassa för fettvaror på 2,67 miljoner kronor samt avveckling av vissa fonder för försvarsberedskap på 2,01 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar den behållna uppbörden på inkomsttiteln övriga diverse inkomster för budgetåret 1960/61 till 20 000 000 kronor samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1961/62 uppföres med ett belopp av likaledes 20 000 000 kronor.
Bih. i: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
77 B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder
Postverket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av postverket upptagits ett belopp av 1 miljon kronor.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1960 beträffande inkomsterna under budgetåret 1960/61 och 1961/62 på riksstatstiteln postverket anfört följande:
>De beräknade inkomsterna har sammanförts i nedanstående tabell, vari för jämförelse upptagits inkomsterna jämväl för budgetåret 1959/60.
Inkomsttitel
Frankoteckensuppbörd ..............
Inkomster för befordran av tjänsteför-
sändelser ........................
Inkomster av tidningsrörelsen ........
Ersättning för postgirorörelsen........
Vinst av postgirorörelsen ............
Ersättning från postsparbanken ......
Vinst från postsparbanken ..........
Övriga inkomster av inrikes rörelsen och
eo uppbörd ......................
Ersättning för
bestyret med skatteuppbörden......
försäljning av statsstämplar ......
Verkliga Beräknade inkomster
78 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
centralupphandlingen av papper m. m.
Under budgetåret 1959/60 uppgick frankoteckensuppbörden till 317 199 263 kronor mot 296 622 627 kronor budgetåret 1958/59. ökningen uppgick alltså till 20 576 636 kronor eller till ca 6,9 procent. För tiden juli—september 1960 har frankoteckensuppbörden vid postanstalterna bl. a. till följd av den genom årets valrörelse ökade posttrafiken ökat med ca 8,5 procent i förhållande till uppbörden för samma tid 1959.
Vid beräkningen av frankoteckensuppbörden för budgetåren 1960/61 och 1961/62 har styrelsen utgått från de porton, som f. n. gäller för olika försändelseslag. Med hänsyn till att uppbörden såsom ovan sagts utvisat ökning såväl för det sistförflutna budgetåret som för den hittills förflutna delen av innevarande budgetår, har styrelsen ansett sig nu kunna beräkna frankoteckensuppbörden för innevarande budgetår till 334 miljoner kronor, motsvarande en ökning med ca 5,3 procent i förhållande till uppbörden för budgetåret 1959/60. Efter vad nu kan bedömas anser styrelsen sig kunna räkna med en viss ökning av trafikvolymen även under budgetåret 1961/62. Frankoteckensuppbörden för sistnämnda budgetår har därför uppskattats till 347,5 miljoner kronor motsvarande en ökning med ca 4 procent i förhållande till den beräknade uppbörden för innevarande budgetår.
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser utgår jämlikt § 2 tjänstebrevsförordningen med viss procent av frankoteckensuppbörden. Storleken av denna procent bestämmes beträffande samtliga tjänstebrevsberättigade myndigheter med undantag av televerket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket, försvarets fabriksverk samt riksbanken av generalpoststyrelsen och statskontoret gemensamt. Efter överenskommelse med statskontoret har generalpoststyrelsen bestämt, att ersättningen till postverket för tjänsteförsändelser i allmänhet fr. o. m. den 1 juli 1956 t. v. skall utgå med 12 % av postverkets frankoteckensuppbörd.
Såvitt nu kan bedömas synes ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser, häri inbegripet jämväl ersättning för befordran av posten från de statliga kristidsorganen och de allmänna sjukkassorna ävensom för befordran av militärbrev samt för postverkets bestyr med delgivningsförsände! ser, för innevarande budgetår kunna beräknas till sammanlagt 58 miljoner kronor samt för nästkommande budgetår till 60 miljoner kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
79 Inkomsterna av tidningsrörelsen utgöres dels av ersättning för befordran av postabonnerade tidningar, dels ock av avgifter för befordran av tidningar såsom utgivarkorsband och tidningsbilagor. För budgetåret 1959/60 uppgick inkomsterna till cirka 41,5 miljoner kronor. Inkomsterna av tidningsrörelsen för budgetåret 1960/61 beräknas till 45,7 miljoner kronor samt för budgetåret 1961/62 till 45,9 miljoner kronor.
Postverkets inkomster av postgirorörelsen utgöres av ersättning för kostnaderna för girogöromålens handläggning vid postanslalterna samt vid postbanken, inom styrelsen i övrigt och vid postdirektionerna. Från denna beräknade ersättning avgår av postverket uppburna portoinkomster avseende girorörelsen. Det nettobelopp, som därvid framkommer, gottskrives postverket. Ersättningen för budgetåret 1960/61 beräknas nu till ca 90 miljoner kronor eller 14,2 miljoner kronor mer än ersättningen under budgetåret 1959/60. Ökningen är huvudsakligen föranledd av ökade lönekostnader in. in. och allmän uppgång i rörelsen. För budgetåret 1961/62 har inkomsterna beräknats till 92,5 miljoner kronor.
Ersättningen från postsparbanken för budgetåret 1960/61 har såsom framgår av tabellen nu beräknats till 30 miljoner kronor. För nästkommande budgetår beräknas ersättningen till 30,5 miljoner kronor.
Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden har fr. o. in. uppbördsåret 1958/59 fastställts av Kungl. Maj :t i brev till generalpoststyrelsen den 29 november 1957. För innevarande budgetår beräknas ersättningen till 10,7 miljoner kronor.
I anledning av bl. a. de ökade lönekostnaderna fr. o. in. den 1 januari 1959 och senare har styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 22 september 1960 för tillämpning fr. o. m. uppbördsåret 1961/62 hemställt om viss höjning av ersättningen för postverkets bestyr med skatteuppbörden. Under förutsättning av Kungl. Maj :ts bifall till styrelsens förslag beräknas ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden för nästkommande budgetår till 12 miljoner kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts brev till pensionsstyrelsen den 28 maj 1959 resp. Kungl. Maj:ts brev till generalpoststyrelsen den 5 juni 1959 skall ersättningen till postverket för bestyret med utbetalning av folkpensioner resp. allmänna barnbidrag utgå med 45 öre för varje under år 1960 utbetalad folkpensionsanvisning resp. 60 öre för varje under samma år utbetalad barnbidragsanvisning. I anledning av ökade lönekostnader in. in. har generalposlstvrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 oktober 1960 hemställt om viss höjning av den nu utgående ersättningen för utbetalade barnbidragsanvisningar. Postverkets ersättning för här ifrågavarande båda bestyr beräknas för budgetåret 1960/61 till 4 600 000 kronor resp. 2 520 000 kronor samt — under förutsättning av Kungl. Maj:ts bifall till styrelsens förslag om viss höjning av ersättningen för utbetalade barnbidragsanvisningar —för budgetåret i961/62 till 4 700 000 kronor resp. 2 850 000 kronor.
Postverkets inkomster av utrikesrörelsen utgöres huvudsakligen av portoandelar för paket och postanvisningar. Beträffande denna inkomstpost måste en förhandskalkyl alltid bli mycket osäker bl. a. på grund av att man icke med säkerhet kan beräkna, vid vilken tidpunkt likvid i varje särskilt fal! kan komma att inflyta. Styrelsen anser sig emellertid kunna räkna med en inkomst under här ifrågavarande titel på 400 000 kronor för innevarande och 300 000 kronor för nästkommande budgetår.
Inkomsterna å övriga inkomsttitlar beräknas icke komma att undergå större förändringar vare sig under innevarande eller nästkommande budgetår i förhållande till inkomsterna för budgetåret 1959/60, varför någon
80 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
närmare motivering rörande beräkningen av inkomsterna å dessa titlar icke ansetts erforderlig.
Vid beräkningen av utgifterna har hänsyn tagits till den beslutade höjningen med 5 % av statstjänstemännens löner fr. o. m. den 1 januari 1961. Med större förändringar i nuvarande prisnivå har styrelsen ej räknat.
Under nu angivna förutsättningar beräknas postverkets utgifter under budgetåret 1960/61 komma att uppgå till 564,8 miljoner kronor, vilket belopp med omkring 0,4 miljoner kronor understiger det belopp, som upptagits i den av Kungl. Maj:t för nyssnämnda budgetår fastställda driftkostnadsstaten.
För budgetåret 1961/62 har utgifterna beräknats till 591,9 miljoner kronor.
Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rörelse komma att uppgå till, i avrundade tal, för budgetåret 1960/61 18 miljoner kronor och för budgetåret 1961/62 11 miljoner kronor.
Under åberopande av det anförda får styrelsen föreslå, att inkomstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1961/62 enligt ovan angivna beräkningar upptages med ett till 11 miljoner kronor avrundat belopp.
Av överskottsmedlen för budgetåret 1959/60, 22 727 028 kronor 55 öre, kunde 20 miljoner kronor levereras under loppet av budgetåret. Det återstående beloppet, 2 727 028 kronor 55 öre, levererades den 12 augusti 1960. Det kommer att tillses att överskottsmedel i görligaste mån levereras under det budgetår, till vilket medlen bokföringsmässigt bör hänföras.»
Generalpoststyrelsen har icke räknat med att några vinstmedel från postsparbanken eller postgirorörelsen skola inlevereras under berörda budgetår. Detta synes innebära att uppkommen vinst i sin helhet ansetts böra disponeras för nedskrivning av rörelsernas utlånta medel.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av postverket under budgetåret 1960/61 till 18 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med 12 000 000 kronor.
Televerket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av televerket upptagits ett belopp av 80 miljoner kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 81
Med skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1960 har telestyrelsen avgivit förslag ifråga om beräkning av det överskott på televerkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1961/62. I sin skrivelse anför televerket följande:
»Televerkets redovisade inkomster, driftkostnader och överskott för de senaste fyra budgetåren samt motsvarande beräknade belopp för budgetåren 1960/61 och 1961/62 framgå av efterföljande tablå, i vilken driftkostnaderna för budgetåren 1960/61 och 1961/62 ha beräknats på grundval av nu gällande prisnivå och för år 1961 beslutade lönehöjningar.
Den starka ökningen av inkomsterna under budgetåret 1957/58 beror på de taxehöjningar, som genomfördes successivt under tiden april—juli 1957. Med hänsyn till nuvarande osäkra konjunkturläge har styrelsen ansett sig böra räkna med en något svagare utveckling av rörelsen under budgetåret 1960/61 och 1961/62 än under budgetåret 1959/60, då ökningen var osedvanligt stor.
För att få fram det verkliga nettoresultatet för statsverkets del av televerkets rörelse skola de i förestående tablå upptagna överskottsbeloppen minskas med riksgäldskontorets ränteutgifter för i televerkets anläggningar investerade lånemedel.
Ränteutgifterna ha beräknats efter den effektiva medelräntefoten på den fonderade statsskulden, varvid för budgetåren 1960/61 och 1961/62 räknats med en medelräntefot av 4 %.
I fråga om de för budgetåren 1960/61 och 1961/62 beräknade inkomsterna får telestyrelsen anföra följande.
Nettoökningen av antalet uppsatta telefonapparater uppgick under budgetåret 1958/59 till 111 400 och under budgetåret 1959/60 till 116 700. Sty-
G Mhang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
82 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
relsen har för budgetåren 1960/61 och 1961/62 ansett sig kunna räkna med eu ökning av ca 115 000 resp. 110 000 apparater.
Vid beräkningen av inkomsterna för budgetåret 1961/62 har telestyrelsen icke tagit hänsyn till den inkomstminskning, som skulle följa med genomförandet av vissa taxenedsättningar, varom styrelsen gjorde framställning i skrivelse till Kungl. Maj :t den 19.6.1958 men till vilka förslag Kungl. Maj :t ännu icke tagit ställning.
I den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1960/61 fastställda driftkostnadsstaten upptogos driftkostnaderna för detta budgetår till sammanlagt 1 049,1 milj. kronor. Med hänsyn till utfallet av driftkostnaderna för budgetåret 1959/60 har det emellertid ansetts befogat att på vissa punkter göra en ny beräkning av kostnaderna, vilken beräkning till resultat givit en sammanlagd kostnadssumma av 1 057,1 milj. kronor.
För budgetåret 1961/62 ha driftkostnaderna blivit beräknade till 1 126,3 milj. kronor.
I avsättningen till värdeminskningskonto har, i likhet med vad som skett för budgetåren 1954/55—1960/61, "medräknats en extra avsättning, motsvarande en del av den inkomstökning för televerket, som uppstått genom de höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. För budgetåret 1961/62 bar denna extra avsättning upptagits till 15 milj. kronor eller samma belopp som medgivits för budgetåret 1960/61.
Enligt beslut av 1957 års riksdag skall det överskott av radiolicensmedel, som uppstår på ljudradiorörelsen sedan från inkomsterna dragits kostnaderna för programproduktion och programdistribution samt investeringar, redovisas såsom en separat post och icke inlevereras till statskontoret tillsammans med verkets andra överskottsmedel utan balanseras över till följande budgetår. En motsvarande ordning för televisionsrörelse beslutades av 1959 års riksdag. I anledning härav skola de inledningsvis angivna överskotten ändras på följande sätt för att få fram de belopp som skola inlevereras.
Med hänsyn till beräkningarnas approximativa karaktär torde det överskott, som skall inlevereras, för budgetåret 1960/61 böra avrundas till 110 milj. kronor och för budgetåret 1961/62 till 115 milj. kronor. Leveranserna av överskottsmedel för de ifrågavarande tvenne budgetåren förutses komma att överensstämma med de beräknade beloppen.»
Televerkets inkomster och utgifter för budgetåren 1957/58, 1958/59 och 1959/60 jämförda med beräknade inkomster och utgifter för budgetåren
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
1960/61 och 1961/62 framgå av följande sammanställning (miljoner kronor) :
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna för televerket under budgetåret 1960/61 till 112 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1961/62 uppföres med 115 000 000 kronor.
Statens vattenfallsverk
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
6f Bihang till riksdagens protokoll 1961.1 saml. Nr 1. Bil. t. Bihang l
84 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens vattenfallsverk upptagits ett belopp av 190 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1960 angående beräkning av inkomstöverskottet å statens vattenfallsverks rörelse för budgetåren 1960/61 och 1961/62 har vattenfallsstyrelsen anfört följande:
»Budgetåret 1960/61
överskottet för innevarande budgetår beräknas till 200 000 000 kronor enligt nedanstående uppställning.
Inkomster Driftkostnader Överskott
kronor kronor kronor
Kraftverk ........ 603 400 000 404 600 000 198 800 000
Kanalverk ........ 5 600 000 4 700 000 900 000
Fastighetsförvaltning 1 000 000 700 000 300 000
610 000 000 410 000 000 200 000 000
Beräkningarna grundas på den förutsättningen att nederbörden under hösten och vintern samt temperaturförhållandena icke bli ogynnsammare för kraftproduktionen och kraftbalansen än vad som nu förutses.
Budgetåret 1961/62
Under förutsättning att vattenförhållandena bli normala och att ändringar av bränslepriser och konjunkturförhållanden icke inträffa har överskottet för budgetåret 1961/62 beräknats till 225 000 000 kronor enligt nedanstå-
ende uppställning.
Inkomster Driftkostnader Överskott
kronor kronor kronor
Kraftverk ........ 653 000 000 429 300 000 223 700 000
Kanalverk ........ 6 000 000 5 000 000 1 000 000
Fastighetsförvaltning 1 000 000 7l)0 000 300 000
660 000 000 485 000 000 225 000 000
Beträffande kraftverkens inkomster har förutberäkning skett i anslutning till såväl den prognos rörande kraftbehovens utveckling, vilken ligger till grund för styrelsens anslagsäskanden, som den ökning av produktionsresurserna, vilka om intet oförutsett inträffar, inträder i förhållande till innevarande budgetår. Kraftransonering har förutsatts icke bli behövlig.
För kanalverken och fastighetsförvaltningen har räknats med i stort sett oförändrade inkomster.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 85
Levererbart överskott
Beloppen inlevererbara överskottsmedel kunna sättas lika med de bokförda överskotten, dvs. 200 000 000 kronor för budgetåret 1960/61 och 225 000 000 kronor för budgetåret 1961/62. Noggrannheten i kalkylen är icke större än att eftersläpningen mellan bokförda och i penningar tillgängliga överskott per tolvmånadsperioder kan försummas.»
Riksräkenskapsverket har under hand inhämtat, att vid vattenfallsstyrelsens beräkning av driftkostnaderna har räknats med övergång till konstant avskrivningsmetod.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av statens vattenfallsverk till 200 000 000 kronor för budgetåret 1960/61 samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1961/62 upptagas till 225 000 000 kronor.
Domänverket
De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten för de senast förflutna fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 23 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 19 november 1960 har domänstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1960/61 och 1961/62 yttrat följande:
»Domänverkets räkenskapsår är kalenderår. Med ledning av jägmästarnas budgetredovisningsrapporter för detta år och utfallet av höstens kronoskogsförsäljningar beräknar styrelsen överskottet för 1960 till 40 miljoner kronor.
Uppkommande överskottsmedel för 1960 komma att inlevereras i den takt, som tillgången på rörelsemedel medgiver. Styrelsen beräknar dock att överskottet kommer att inlevereras under juni månad 1961.
överskottet för domänverkets rörelse under år 1961 är svårbestämbart. Styrelsen beräknar visserligen att de priser, som kunna erhållas för försålda virkesprodukter, kunna beräknas ligga vid den nivå, som gällde under mitten av 1950-talet. Betydande kostnadsstegringar ha dock inträffat sedan dess såväl beträffande kostnaderna för virkesavkastningens tillgodogörande
86 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
som för sociala åtgärder, främst för pensionering av arbetare och tjänstemän. Vid beräkningen av utgifterna för andra ändamål under 1961 har styrelsen iakttagit återhållsamhet framförallt med investeringsäskanden. Med ledning härav anser sig styrelsen kunna upptaga överskottet för 1961 till 40 miljoner kronor. Styrelsen redovisar den verkställda resultatsberäkningen i närslutna bilaga.»
Domänstyrelsens ovannämnda bilaga lämnar följande uppgifter rörande domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster och utgifter (efter vissa salderingar) samt överskott för vart och ett av åren 1959—1961 (miljoner kronor).
1959 Enligt
bokslutet
Inkomster
Skogsdomäner............................. 261,2
Jordbruksdomäner......................... 7,3
Räntor .................................. 0,6
Summa 269,1
Utgifter
Administration............................ 50,8
Skogsdomäner ............................ 159,7
Jordbruksdomäner......................... 5,0
Räntor .................................. 0,7
Avsättning till förnyelsefonden.............. 30,0
Summa 246,2
Överskott .................................. 22,9
1960 Beräknat
7.5 0,5
57.0 188,5
4.5 0,5
37,5
1961 Beräknat
7.5 0,5
62,0
4.5 0,5
40,0
310.0 40,0
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av domänverket under budgetåret 1960/61 till 40 000 000 kronor samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1961/62 uppföras med likaledes 40 000 000 kronor.
II. Riksbanksfonden
Ifrågavarande inkomsttitel är i gällande riksstat uppförd med 50 miljoner kronor. I en från riksbanken till riksräkenskapsverket den 13 oktober 1960 avlåten skrivelse har förevarande inkomsttitel beräknats till 50 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1960/61 och 1961/62.
I enlighet härmed beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna från riksbanksfonden för budgetåret 1960/61 till 50 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med likaledes 50 000 000 kronor.
III. Statens allmänna fastighetsfond
Statens allmänna fastighetsfond omfattar tio delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, fångvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, byggnadsstyrelsens, generaltullstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets,
Bih. J: Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning 87
sjöfartsstyrelsens, medicinalstyrelsens och karolinska sjukhusets delfonder. Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de på delfondens stat upptagna inkomsterna och utgifterna för delfonden. Beträffande övriga delfonder utom slottsbyggnadernas delfond gäller däremot, att ifrågavarande ersättning skall bestämmas så, att ett överskott erhålles motsvarande full förräntning av det å respektive delfonder disponerade statskapitalet. 1 olikhet mot övriga delfonder under fastighetsfonden avses slottsbyggnadernas delfond icke skola redovisa något överskott.
I skrivelse den 8 december 1960 har riksräkenskapsverket avgivit utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1961/62. I enlighet med detta förslag skulle överskotten på de särskilda delfonderna upptagas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen (kronor):
Slottsbyggnadernas delfond......................... 1 000
Fångvårdsstyrelsens delfond......................... 2 515 000
Beskickningsfastigheternas delfond................... 1 360 000
Byggnadsstyrelsens delfond......................... 9 291 000
Generaltullstyrelsens delfond........................ 275 000
Uppsala universitets delfond........................ 810 000
Lunds universitets delfond......................... 800 000
Sjöfartsstyrelsens delfond .......................... 150 000
Medicinalstyrelsens delfond.......................... 8 645 000
Karolinska sjukhusets delfond ...................... 1 140 000
Summa 24 987 000
Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, afl överskottet på statens allmänna fastighetsfond i rik sstaten för budgetåret 1961/62 upptages till 24 987 000 kronor.
IV. Försvarets fonder
Försvarets fastighetsfond. Fonden omfattar fyra delfonder: arméns, marinens, flygvapnets och befästningars delfonder. I skrivelse den 28 oktober 1960 har Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att vid utarbetande av förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1961/62 utgå från den förutsättningen att de tre försvarsgrensfonderna från och med nämnda budgetår skola sammanföras till en för försvarsgrenarna gemensam delfond.
Riksräkenskapsverket beräknar överskottet på försvarets fastighetsfond för budgetåret 1961/62 till 34 130 000 kronor.
88 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Försvarets fabriksfond. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1960 har försvarets fabriksstyrelse beräknat överskottet från försvarets fabriksfond till 2 775 000 kronor för budgetåret 1960/61 samt till 2 800 000 kronor för budgetåret 1961/62. För vartdera budgetåret hänföra sig 950 000 kronor till inkomster från armétygförvaltningens i fonden invärderade maskiner och byggnader. Fabriksstyrelsen har vid sina beräkningar utgått från att under innevarande år några större investeringar ej kommer att äga rum, varken i den planerade sammansättningsverkstaden för ammunition eller i ett till Alingsås planerat tvätteri. En viss ökning av överskottet för fabriksverkets del i fonden anges dock kunna beräknas med hänsyn till bland annat ökad kapitalbehållning genom minskning av avskrivningsmedlen å fonden, i första hand kollektiva avskrivningsmedel för utjämnande av framtida pensionskostnader. Denna minskning av avskrivningsmedlen säges närmast betingas av verkets anslutning till allmänna tilläggspensioneringen och därigenom ökade direkta kostnader.
Riksräkenskapsverket upptager i enlighet med försvarets fabriksstyrelses beräkningar överskottet från försvarets fabriksfond under budgetåret 1960/ 61 till 2 775 000 kronor samt föreslår, att överskottet för budgetåret 1961/62 uppföres med 2 800 000 kronor.
V. Statens utlånings fonder
I särskilda skrivelser ha nedanstående myndigheter uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1961/62 enligt följande.
Hithörande inkomster ha sålunda av vederbörande fondförvaltande myndigheter uppskattats till sammanlagt 241 251 410 kronor.
Med ledning av de framlagda beräkningarna föreslår riksräkenskapsverket, att överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1961/62 upptagas till sammanlagt 241 286 000 kronor. Beträffande överskottens fördelning på de olika fonderna får riksräkenskapsverket hänvisa till tabellbilagan (bilaga D).
VI. Fonden för låneunderstöd
Enligt inhämtade upplysningar ha bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av respektive delfonder för budgetåret 1961/62 till härefter angivna belopp (kronor):
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
89 Bostadsstyrelsens delfond.................. 1 025 000
Statskontorets delfond.................... 7 800 000
Lantbruksstyrelsens delfond .............. 3 300
Riksbankens delfond...................... 3 500 000
Riksgäldskontorets delfond................ 100
Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna under fonden för låneunderstöd för budgetåret 1961/62 upptagas till 12 330 000 kronor med den fördelning på delfonder, som angives i tabellbilagan (bilaga D).
VII. Fonden för statens aktier
Å fonden för statens aktier voro vid utgången av budgetåret 1959/60 bokförda av staten ägda aktier i följande aktiebolag, nämligen: Aktiebolaget Aerotransport, Aktiebolaget Transitotrafik, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB), Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Nya Systemaktiebolaget, Sveriges kreditbank aktiebolag, Aktiebolaget Industrikredit, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Aktiebolaget Statens skogsindustrier, Svenska lagerhusaktiebolaget, Aktiebolaget Fjäråssand, Svenska penninglotteriet aktiebolag, Norrbottens järnverk aktiebolag, Aktiebolaget Svensk torvförädling, Svenska skifferoljeaktiebolaget, Aktiebolaget Tipstjänst, Aktiebolaget Ceaverken, Ruotivare gruvaktiebolag, Aktiebolaget Atomenergi, Aktiebolaget Statsgruvor och Aktiebolaget Oljetransit.
Från och med det räkenskapsår för LKAB som började den 1 oktober 1957 innehar staten huvuddelen av aktierna i detta bolag.
Inkomsterna på titeln domineras helt av avkastningen från LKAB. Enligt inhämtade upplysningar beräknas avkastningen på i fonden bokförda aktier endast komma att inflyta från LKAB, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Sveriges kreditbank aktiebolag, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst. Från inkomsterna på fonden avgår ränta för ogulden del av löseskillingen för av staten övertagna aktier i LKAB, i runda tal 19 miljoner kronor för innevarande budgetår och 10 miljoner kronor för budgetåret 1961/62.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln fonden för statens aktier till 85 000 000 kronor för budgetåret 1960/61 samt föreslår att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med 95 000 000 kronor.
VIII. Statens pensionsfonder
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1960 har pensionsstyrelsen beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för budgetåret 1960/ Öl till 56,3 miljoner kronor och för budgetåret 1961/62 till 56,8 miljoner kronor.
I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket ha statskontoret, statens pcnsionsanstalt och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga så-
90 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
som kapitalfonder redovisade pensionsfonder för budgetåret 1961/62 till 7 185 000 kronor, 10 600 000 kronor respektive 34 000 kronor.
I anslutning till ovanstående beräkningar föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1961/62 beräknas till följande belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 57 000 000 kronor, från civila tjänstepensionsfonden 1 750 000 kronor, från militära tjänstepensionsfonden 200 000 kronor, från allmänna familjepensionsfonden 5 250 000 kronor, från statens pensionsanstalts pensionsfond 10 600 000 kronor samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 34 000 kronor eller sammanlagt 74 834 000 kronor.
IX. Diverse kapitalfonder
Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1960 har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond till 27 460 000 kronor för budgetåret 1960/61 och till 26 740 000 kronor för budgetåret 1961/62. I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsten på förevarande inkomsttitel till 27 460 000 kronor för innevarande budgetår och föreslår, att titeln för budgetåret 1961/62 uppföres med 26 750 000 kronor.
Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1960 har väg- och vatten byggnadsstyrelsen beträffande överskottet på väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond anfört följande:
»Genom beslut den 30.6.1960 har Kungl. Maj:t förordnat, att överskottet från och med budgetåret 1960/61 skall beräknas på den genomsnittliga kapitalbehållningen under budgetåret, grundad på den vid budgetårets ingång och vad dess utgång å fonden redovisade kapitalbehållningen, överskottet skall heräknas efter den procent, som för varje budgetår gäller såsom förräntningskrav för statens investeringar i allmänhet. Denna procent utgör för hudgetåret 1960/61 4,75. För oljelagringsanläggningarna skall överskottet alltjämt beräknas på kapitalbehållningen vid budgetårets ingång.
Beräkningen av överskottet för budgetåret 1960/61 grundar sig dels på det faktiska nettokapitalet vid budgetårets ingång, dels på de investeringar som redovisats för budgetåret 1960/61 i petita avseende budgetåret 1961/62, samt de avskrivningar som beräknats i petita avseende budgetåret 1960/61. Det räntepliktiga kapitalet beräknas på dessa grunder till 231 428 000 kronor och överskottet till 10 992 830 kronor.
För de på förrådsfonden redovisade oljelagringsanläggningarna har överskottet beräknats på det vid budgetårets ingång redovisade nettokapitalet, ca 37 562 000 kronor. Delta överskott uppgår till 1 784 174 kronor 16 öre.
Det totala överskottet för budgetåret 1960/61 beräknas sålunda till ca 12 750 000 kronor.
I ovanstående uppställning har för hudgetåret 1960/61 ett till 12 700 000 kronor avrundat belopp upptagits.
Beräkningen av överskottet för budgetåret 1961/62 grundar sig dels på det kapital, som enligt ovan beräknats för den 30.6.1961, dels de investe-
Bih. t: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
ringar, som äskats för budgetåret 1961/62 samt de avskrivningar, som beräknats i samband med nämnda äskanden. Detta räntepliktiga kapital uppskattas sålunda till 242 768 000 kronor och överskottet efter 4,75 % till ca 11 500 000 kronor.
För oljelagringsanläggningarna har överskottet beräknats på det med ledning av uppgifter från riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap uppskattade nettokapitalet vid ingången av budgetåret 1961/62, ca 37 775 000 kronor. Detta överskott uppgår efter 4,75 % till ca 1 800 000 kronor.
Det totala överskottet för budgetåret 1961/62 beräknas sålunda till 13 300 000 kronor, vilket belopp upptagits i ovanstående uppställning.
I beslut den 13.5.1960 har Kungl. Maj:t uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att i samråd med riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap och riksräkenskapsverket verkställa en undersökning rörande oljelagringsanläggningarnas fortsatta redovisning på förrådsfonden. Det är med anledning härav möjligt att dessa anläggningar från och med den 1.7.1961 kommer att redovisas på annan fond än förrådsfonden, i vilket fall överskottet från sistnämnda fond reduceras på sätt framgår av det föregående.»
Beträffande överskottet på fonden för Södertälje kanalverk har s j öfartsstyr elsen i skrivelse den 14 oktober 1960 yttrat följande:
»Å fonden för Södertälje kanalverk redovisades för budgetåret 1959/60 ett underskott av 61 997 kronor. I kanalverkets stat för innevarande budgetår är upptaget ett överskott med 53 400 kronor. Under förutsättning att av sjöfartsstyrelsen till Kungl. Maj:t ingivet taxeförslag omfattande åren 1961— 1963 fastslälles, beräknar styrelsen överskottet för budgetåret 1960/61 till i staten upptaget belopp, 53 400 kronor. För budgetåret 1961/62 förutsätter styrelsen ett inkomstöverskott å fonden av 35 000 kronor.»
I skrivelser från riksgäldskontoret, lantbruksstyrelsen och statens reproduktionsanstalt ha lämnats de uppgifter beträffande avkastningen av övriga diverse kapitalfonder, som, tillsammans med uppgifter för ovan behandlade fonder framgå av följande sammanställning.
1960/61 1961/62
Kronor Kronor
Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret).... 2 500 000 Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond (väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen).......................... 12 700 000
Fonden för Södertälje kanalverk (sjöfartsstyrelsen) .... 53 400
Jordfonden (lantbruksstyrelsen).......■............... 550 000
Arrendeegnahemsfonden (lantbruksstyrelsen) .......... 120 000
Statens reproduktionsanstalts fond (statens reproduktions-
anstalt)........................................ 75 000
Summa 15 998 400
3 500 000
13 300 000 35 000 600 000 110 000
75 000
17 620 000
Riksräkenskapsverket förordar med stöd av förestående uppgifter, att inkomsttiteln övriga diverse kapitalfonder för budgetåret 1961/62 upptages till ett avrundat belopp av 17 600 000 kronor.
92 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Sammanfattning
Riksräkenskapsverkets förslag till beräkning av driftbudgetens inkomster under budgetåret 1961/62 och den nu företagna uppskattningen av inkomsterna under innevarande budgetår ha utförts under antagande av fortsatt produktionsökning och hög sysselsättningsnivå under 1961 och första halvåret 1962. I anslutning härtill har räknats med en fortsatt betydande ökning av lönesumman under 1961 samt ytterligare någon stegring under 1962. Även för fysiska personers inkomster av övriga förvärvskällor har sammanlagt förutsatts en fortsatt uppgång. Bolagens taxerade inkomster, som minskade under verksamhetsåret 1959, ha förutsatts komma att stiga under såväl 1960 som 1961.
Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsterna under innevarande och nästkommande budgetår framgår av de såsom bilaga C respektive bilaga D fogade specifikationerna samt av nedanstående sammanfattande tabell, i vilken även de redovisade inkomsterna under budgetåren 1958/59 och 1959/60 medtagits för jämförelse.
Som närmare berörts i samband med beräknandet av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. (s. 18—32) framkommer titelns nettoinkomst som skillnaden mellan en rad inkomst- och utgiftsposter. Inkomsterna på titeln utgöras i första hand av preliminär skatt som till större delen i form av källskatt nära följer den löpande utvecklingen av skatteunderlaget. Den bristande anpassningen mellan de preliminärt uppburna och de slutligt påförda skatterna kommer till uttryck i kvarstående och överskjutande skatt, som tillföres respektive utbetalas från titeln. Över titeln passera även andra skatter och avgifter, av vilka kommunalskatterna samt avgifter och bidrag till den allmänna sjukförsäkringen äro de viktigaste.
Nettoinkomsten på titeln beräknas komma att öka med över en miljard kronor från budgetåret 1959/60 till budgetåret 1960/61. Denna kraftiga stegring kan i allt väsentligt hänföras till dels en kraftig ökning i den prelimi-
93 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
nära A-skatten, dels ökad kvarstående skatt och dels minskad överskjutande skatt. Enligt nu föreliggande beräkning skulle netto 150 miljoner kronor reserveras på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning av kommunalskattemedel.
För budgetåret 1961/62 förutses en ökning av titeln skatt å inkomst och förmögenhet på 200 miljoner kronor. En beräknad betydande uppgång av preliminärskatteinflödet uppvägs härvid delvis av en antagen ökning av den överskjutande skatten och av utbetalningarna av kommunerna tillkommande skattemedel. För kommande utbetalningar av kommunalskattemedel beräknas netto 250 miljoner kronor komma att reserveras.
Den nedgång som redovisas för övriga skatter å inkomst, förmögenhet och rörelse under budgetåret 1961/62 sammanhänger med att uppbörden av fondskatt i stort sett avslutats.
I anslutning till de allmänna antagandena om den ekonomiska utvecklingen har riksräkenskapsverket även för flertalet andra inkomsttitlar räknat med en fortgående ökning av inkomsterna. Automobilskattemedlen beräknas öka med 7S miljoner kronor under budgetåret 1960/61 och med 75 miljoner kronor under budgetåret 1961/62. Ökningen beräknas till 53 respektive 50 miljoner kronor för bensinskatten och till 25 miljoner kronor under vartdera budgetåret för fordonsskatten.
Den förutsedda kraftiga stegringen för tullar och acciser mellan budgetåren 1959/60 och 1960/61 sammanhänger framförallt med den allmänna varuskatten, vilken inbringade 367 miljoner kronor under budgetåret 1959/ 60 och beräknas inbringa 1 400 miljoner kronor under budgetåret 1960/61. För budgetåret 1961/62 förutses inkomsterna av allmän varuskatt komma att öka med 50 miljoner kronor. Beträffande övriga titlar under denna rubrik kan nämnas, att för tullmedel räknas med en uppgång med 14 miljoner kronor under innevarande budgetår, medan för nästkommande budgetår icke förutses någon ytterligare stegring. Tobaksskatten beräknas öka med 28 miljoner kronor under innevarande och 30 miljoner kronor under nästkommande budgetår. Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker förutses komma att öka med 14 miljoner kronor under innevarande budgetår till 1 150 miljoner kronor och inbringa i stort sett samma belopp under nästkommande budgetår. Energiskatten beräknas för innevarande budgetår komma att öka med 24 miljoner kronor och med 25 miljoner kronor under budgetåret 1961/62.
För diverse inkomster förutses en minskning för bland annat tipsmedel under innevarande budgetår.
Beträffande affärsverken beräknas vattenfallsverkets överskott komma att öka från 200 miljoner kronor under budgetåret 1960/61 till 225 miljoner kronor under budgetåret 1961/62. För televerket förutses de inlevererade överskotten komma att stiga från 112 miljoner kronor under innevarande till 115 miljoner kronor under nästkommande budgetår. För statens järnvägar är ingen inkomsttitel uppförd för innevarande budgetår och inte heller för budgetåret 1961/62 förutses några inkomster komma att inlevereras.
94 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Enligt nu föreliggande beräkningar skulle de totala inkomsterna på driftbudgeten under budgetåret 1960/61 komma att uppgå till 16 010 miljoner kronor, vilket överstiger i riksstaten upptaget belopp med 510 miljoner kronor. För budgetåret 1961/62 skulle inkomsterna komma att uppgå till 16 468 miljoner kronor, vilket skulle innebära en uppgång med 458 miljoner kronor i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1960/61 och en uppgång med 968 miljoner kronor i jämförelse med gällande riksstat.
I handläggningen av detta ärende ha generaldirektören Renlund, byråcheferna Ehnbom och Thorson samt tillförordnade byråchefen Säfström deltagit, varjämte förste aktuarien Lindahl varit föredragande.
Stockholm den 9 december 1960.
Underdånigst GÖSTA RENLUND
Olof Lindahl
BILAGOR
96 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1959/60
Miljoner kronor
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
97 Bilaga A
98 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Bilaga B
Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1955/56—1959 60
Tusental kronor
Egentliga statsinkomster
Skatter:
Skatt å inkomst,förmögenhet och rörelse: Skatt å inkomst och förmögenhet
m. ............................
Kupongskatt......................
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
Fondskatt.......................
Skogsvårdsa vgifter.................
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter............
Arvsskatt och gåvoskatt (Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåten-
skapsskatt)....................
Lotterivinslskatt .................
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m......................
Säger för skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt......................
Bensinskatt ......................
Särskild investeringsavgift för motorfordon .........................
Säger för automobilskattemedel
Tullar och acciser:
Tullmedel ........................
Allmän varuskatt ................
Varuskatt........................
Omsättningsskatt å motorfordon ...
m. m......
Skatt å kaffe Tobaksskatt .
handelsbolag....................
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag ....................
Omsättnings- och utskänkningsskatl
å spritdrycker...................
Omsättningsskatt å vin............
Maltdrycksskatt ..................
Skatt å läskedrycker..............
Statlig nöjesskatt..................
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
100 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
7 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
102 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Statens sekundärlånefond för rederinäringen ..........................
Sjöfartsverkets båtlånefond ..........
Fonden för lån till företagareföreningar
m. fl.............................
Säger för statens utlåningsfonder
Fonden för låneunderstöd ..............
Fonden för statens aktier ..............
Statens pensionsfonder:
Folkpensioneringsfonden ............
Civila tjänstepensionsfonden..........
Militära tjänstepensionsfonden........
Allmänna familjepensionsfonden......
Statens pensionsanstalts pensionsfond Pensionsfonden för vissa riksdagens verk..............................
Säger för statens pensionsfonder
Diverse kapitalfonder..................
Säger för inkomster av statens kapitalfonder
Summa
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
103 Bilaga C
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1960/61
104 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
106 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Bilaga D
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1961/62
II.
b)
f)
d)
e)
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse: a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.,
bevillning..............................7 400 000 000
Kupongskatt, bevillning ................ 7 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning ............................... 1 000 000
Skogsvårdsavgift, bevillning........... 10 200 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning.............. 1 500 000
f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning...... 105 000 000
g) Lotterivinstskatt, bevillning ............ 85 000 000
h) Omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m., bevillning....................... 98 000 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning ................ 435 000 000
b) Bensinskatt, bevillning.................. 900 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning................... 825 000 000
b) Allmän varuskatt, bevillning ..........1450000 000
c) Särskilda varuskatter, bevillning.......... 350000 000
d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning 195 000 000
e) Regleringsavgift och accis å fettvaror
m. m., bevillning ...................... 43 000 000
f) Skatt å kaffe, bevillning................ 27 000 000
g) Tobaksskatt, bevillning................. 940 000 000
h) Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, bevillning.................... 15 000 000
i) Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, bevillning ................... 30 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker, bevillning ................1150000 000
Omsättningsskatt å vin, bevillning ...... 105 000 000
Maltdrycksskatt, bevillning.............. 110 000 000
m) Skatt å läskedrycker, bevillning ........ 73 000 000
n) Statlig nöjesskatt, bevillning............ 30 000 000
o) Energiskatt, bevillning................. 575 000 000
j)
k)
6 Kronor
Kronor
Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter ............................
2. Inkomster vid fångvården .........................
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet
4. Bidrag till pensionsstyrelsen........................
5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
6. Inkomster vid statens geotekniska institut..........
7 707 700 000
1 335 000 000
5 918 000 000
500 000 1650 000 3 500 000 230 000 300 000 1300 000
14960700 000
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
107 Kronor
Kronor
7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, att tillföras
automobilskattemedlen ...............................
8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, att tillföras automobilskattemedlen ..........................
9. Avgifter för registrering av motorfordon..............
10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut .............................................
11. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet...
12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.............
13. Inkomst av myntning och justering ..................
14. Kontrollstämpelmedel................................
15. Bidrag till bank- och fondinspektionen................
16. Bidrag till sparbanksinspektionen ....................
17. Bidrag för revision av sparbankerna..................
18. Inkomster vid tandläkarhögskolorna..................
19. Avgifter för granskning av biografbilder..............
20. Inkomster vid matematikmaskinnämnden ............
21. Inkomster vid lantbruksnämnderna...................
22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd................
23. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt......
24. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m...............
25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt
26. Inkomster vid statens maskinprovningar ..............
27. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt......
28. Inkomster vid veterinärhögskolan ....................
29. Inkomster vid lantmäteriväsendet....................
30. Inkomster vid rikets allmänna kartverk..............
31. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen ..
32. Skeppsmätningsavgifter ..............................
33. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning.......
34. Inkomster vid statens provningsanstalt................
35. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten............
36. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor ....
37. Fyr- och båkmedcl..................................
38. Lotspenningar.......................................
39. Försäljning av sjökort m. m.........................
40. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt..........
41. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ....
42. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register ____
43. Bidrag till försäkringsinspektionen....................
44. Inkomster av statens gruvegendom....................
45. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium ....
46. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium......
47. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium.....
48. Inkomster vid statens mentalsjukhus..................
49. Inkomster vid Vilhelinsro sjukhus....................
50. Inkomster vid karolinska sjukhuset...................
51. Inkomster vid serafimerlasarettet.....................
52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan..........
4 500 000
1500000 9 500 000
7 000 000
95000 1 000 000
5 000 000 1000 000
545 000 400 000 410 000 430 000 300 000 2 000 000 1700 000 350 000 2 200 000 1100 000 300 000 210 000 1300 000 700 000 17 300 000 3 800 000 45 000 500 000 1400 000
2 700 000
6 600 000 165 000
19 000 000
13 000 000 680 000
1 300 000
14 800 000 450 000
3 500 000 6 750 000
700 000 400 000 49 000 000 310 000 34 000 000
8 900 000 525 000
236 145 000
108 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
110 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Bib. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
111 Bilaga E
PM
angående statsinkomsternas utveckling efter budgetåret 1961/62
I anslutning till beräkningen av statsverkets inkomster under budgetåret 1901/62 har riksräkenskapsverket även verkställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1962/63—1964/65.
Utvecklingen av statsinkomsterna är i första hand beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen, för vilken på längre sikt givetvis endast schablonmässiga antaganden kunna göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen är särskilt utpräglat för titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. Varje procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna kan sålunda, vid en i stort sett oförändrad inkomststruktur, beräknas medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter med inemot 100 miljoner kronor per år vid nu gällande skattesatser. Genom uppbördstekniska förhållanden kunna dock betydande skillnader förekomma mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på titeln. I detta sammanhang kan särskilt nämnas eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel. Vid större förändringar av skatteunderlaget blir detta särskilt märkbart. Som exempel kan nämnas, att en treprocentig stegring av skatteunderlaget under budgetåren 1962/63—1964/65, vilket är betydligt lägre än vad riksräkenskapsverket antagit för de närmast föregående budgetåren, skulle innebära, att inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. skulle bli i stort sett desamma under budgetåren 1962/63 och 1963/64 som under budgetåret 1961/62 eller 7 400 miljoner kronor. Först under budgetåret 1964/65 skulle i detta fall en stegring av titelns inkomster kunna påräknas. De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas av riksräkenskapsverket vid ett schablonmässigt antagande om en treprocentig ökning av skatteunderlaget vid 1963—1965 års taxeringar uppgå till de belopp, som angivas i följande tablå i vilken även de enligt det föregående uppskattade beloppen vid 1961 och 1962 års taxeringar medtagits (miljoner kronor).
Taxeringsår
1961 1962 1963 1964 1965
6 570 7 146 7 330 7 609 7 894
+ 576 +184 +279 +285
För automobilskattemedlen samt för tullar och acciser ha skattesatserna i betydande utsträckning karaktären av styckeskatter och äro relativt oberoende av förändringar i prisnivån. Under förutsättning av oförändrade skattesatser kan därför en prognos över intäkterna för ifrågavarande inkomsttitlar utföras med ledning av mindre preciserade antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen än när det gäller titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Detsamma gäller under förutsättning av bland annat oförändrade förräntningskrav också för flertalet kapitalfonder.
112 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för budgetåret 1959/60 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1960/61 och 1961/62 medtagits, ha de beräknade intäkterna under budgetåren 1962/ 63—1964/65 för andra titlar än titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. sammanställts (miljoner kronor).
Beräkningen bygger på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar såsom allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna råder ett nära samband mellan intäkter och den löpande ekonomiska utvecklingen. Också tämligen små förändringar i utvecklingstakten för nationalprodukten och dess komponenter kunna därför giva utslag i dessa intäkter. Helt allmänt bör dessutom understrykas, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1960/61 och 1961/ 62. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes måste givetvis beräkningarna för budgetåren 1962/63—1964/65 revideras.
Bih. i: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 113
Innehåll
Inledning
Driftbudgetens utfall budgetåren 1955/56—1959/60 s. 2. — Utfallet av statsregleringen budgetåret 1959/60 s. 3. — Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1960/61 s. 5. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1950— 1959 s. 5. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1960—1962 s. 15.
A. Egentliga statsinkomster........................................... 18
I. Skatter......................................................... 18
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse ............. 18
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m........................ 18
Kupongskatt ........ 32
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.......................... 33
Fondskatt................................................... 33
Skogsvårdsavgifter........................................... 34
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter ....... 34
Arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expe-
ditionsstämplar m. m. ......;........ 35
2. Automobilskattemedel........................................ 41
Fordonsskatt ................................................ 41
Bensinskatt ................................................. 43
3. Tullar och acciser............................................ 45
Tullmedel .................................................. 45
Allmän varuskatt............................................ 49
Särskilda varuskatter ........................................ 49
Omsättningsskatt å motorfordon................................ 52
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m..................... 54
Skatt å kaffe ............................................... 55
Tobaksskatt ................................................ 56
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag ............... 57
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag .............. 58
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ............. 58
Omsättningsskatt å vin........................................... 60
Maltdrycksskatt ............................................. 61
Skatt å läskedrycker......................................... 62
Statlig nöjesskatt............................................ 62
Energiskatt.................................................. 63
II. Uppbörd i statens verksamhet..................................... 67
III. Diverse inkomster............................................... 73
Bötesmedel................................................... 73
Totalisatormedel.............................................. 73
Tipsmedel.................................................... 74
Lotterimedel ................................................. 75
Övriga diverse inkomster...................................... 76
B. Inkomster av statens kapitalfonder.................................. 77
I. Statens a/lärsverksfonder......................................... 77
Postverket................................................... 77
Televerket................................................... 80
114 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Statens vattenfallsverk....................................... 83
Domänverket................................................ 85
II. Riksbanksfonden................................................ 86
III. Statens allmänna fastighelsfond................................... 86
IV. Försvarets fonder............................................... 87
V. Statens utlånings fonder.......................................... 88
VI. Fonden för låneunderstöd ....................................... 88
VII. Fonden för statens aktier........................................ 89
VIII. Statens pensionsfonder.......................................... 89
IX. Diverse kapitalfonder...........................................
Sammanfattning........................................................ 92
Bilaga A. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1959/60 .............. 96
Bilaga B. Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1955/56—1959/60........ 98
Bilaga C. Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för
budgetåret 1960/61 .................................................
Bilaqa D. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1961/62 ................................................. 106
Bilaga E. Promemoria angående statsinkomsternas utveckling efter budgetåret 1961/62 ...................................................... 111
BIHANG 2
PRELIMINÄR
NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1961
Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1961
1 Bihang 2
Preliminär nationalbudget för år 1961
I. Inledning
Med hänsyn till att föreliggande nationalbudget framläggs endast någon månad efter publiceringen av första numret av konjunkturinstitutets kvartalstidskrift, har dess innehåll kunnat i någon mån begränsas. Den internationella översikten har slopats och ersatts med några konkreta påpekanden i samband med utrikeshandelsprognosen. På andra punkter har eljest utförligare framställningar nedkortats till en hänvisning till konjunkturinstitutets rapport.
Nationalbudgeten inleds dock såsom tidigare med en översikt över utvecklingen inom Sverige, vilken utmynnar i en preliminär försörjningsbalans för det närmast förflutna året. Detta kapitel — liksom avsevärda delar av de återblickande avsnitten av övriga kapitel — kan delvis betraktas som en komplettering av konjunkturrapporten med senare framkommet material. Försörjningsbalansen för det förflutna året har som vanligt sammanställts inom konjunkturinstitutet som ett led i arbetet på dess nationalräkenskaper. Då de siffror som där redovisas för kommunala och privata investeringar påverkats av betalningsförskjutningar i samband med varuskattens införande har i kapitlet införts ett avsnitt som redogör för de justeringar på dessa punkter som bör göras för att materialet skall kunna användas för den realekonomiska bedömningen och prognosen för det kommande året. Det bör särskilt framhallas att — där ej annat anges — kapitlet i övrigt inklusive tabellerna enbart innehåller ojusterade uppgifter.
I kapitel III redovisas dels den traditionella utrikeshandelsberäkningen främst baserad på kommerskollegiets studier över aktuella export- och importtendenser i olika branscher, dels en mera schematisk utrikeshandelsprognos baserad på utländska prognoser över bruttonationalprodukternas utveckling i de för Sverige viktigaste exportländerna jämte en likaledes schematisk kalkyl över den svenska importens sannolika utveckling vid gjorda antaganden om nationalproduktens ökning.
Bedömningen av de privata hushållens konsumtion (kap. IV) försvåras av de nyssnämnda betalningsförskjutningar — delvis av ^ekonomisk betydelse, delvis mera att betrakta som statistiska missvisningar — som framkallades av vad man för korthets skull kan kalla oms-rushen vid årsskiftet 1959/1960. På grund av att denna föranledde en i förhållande till inkoms-
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 2
2 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
terna onormalt låg konsumtionsnivå under 1960 har den beräknade ökningen 1961 kommit att framstå som ovanligt stor.
Ifråga om produktionsökningen tillämpas i prognosen för 1961 antagandet att produktiviteten stiger i samma takt som föregående år eller med närmare tre procent jämte en sysselsättningsökning på ca en procent. Det material som mera i detalj framläggs i kapitlet om produktionen (kap. V) kan närmast betraktas som en kontroll på rimligheten av det mera schematiska produktionsantagandet, dels ock som ett studium av den sannolika konjunkturintensiteten på olika delområden under det kommande året. I arbetsmarknadskapitlet (kap. VI) redovisas ej endast arbetskraftstillgångarnas sannolika utveckling utan även balansen på olika delar av arbetsmarknaden, detta såsom ett väsentligt led i analysen av konjunkturläget.
Det följande kapitlet om den offentliga hushållningen ger bakgrunden till försörjningsbalansens siffror för den statliga och kommunala konsumtionen. — Kapitel VIII, Investeringarna, har som vanligt i huvudsak utarbetats inom konjunkturinstitutet på basis av ett omfattande material i form av enkäter och byggnadstillståndsstatistik. Det har dock härutöver i viss mån kompletterats med hänsyn bl. a. till effekten av oms-rushen. Kompletteringarna, vilka som tidigare nämnts berör de kommunala och privata investeringarna, har för tabellernas del inneburit att förändringarna 1960—1961 angetts med korrigerade siffror.
Med tanke på den aktiva penningpolitik som utövats och alltjämt utövas för att reducera likviditeten inom banksystemet och näringslivet, har kreditmarknadskapitlet (kap. IX) i år gjorts särskilt utförligt. Kreditgivningen under 1959 och 1960 kartläggs både vad beträffar fördelningen mellan olika kreditförmedlare och mellan olika låntagande sektorer. Resonemanget har, i grova drag, förts vidare också vad beträffar den förväntade utvecklingen under 1961. Förändringarna i affärsbankernas och näringslivets likviditet har härvid ägnats särskild uppmärksamhet.
Sammanfattningskapitlets tabellariska sammanställning av försörjningsbalansen för 1961 utmynnar formellt i ett efterfrågeöverskott på ca en procent av bruttonationalprodukten. Effekten av den restriktiva penningpolitiken har därvid systematiskt hållits utanför detaljberäkningarna, eftersom det knappast är möjligt att finna någon metod för att kvantitativt ange dess betydelse utöver vad som redan påverkat företagens egna investeringsplaner och marknadsbedömningar sådana dessa framkommer i olika enkätmaterial m. m. Den del av den penningpolitiska dämpningseffekten som ännu ej framträtt får därför ses som en mera obestämd motvikt mot den tendens till inflation eller stigande underskott i utrikeshandeln som efterfrågeöverskottet annars skulle leda till.
Även oavsett denna speciella osäkerhetsfaktor är givetvis felmarginalerna i en inflationsgapsberäkning av den här presenterade arten så breda, att ett utslag av den här angivna storleken inte ensamt skulle få leda till några mera bestämda slutsatser. Med stöd även av mera konkreta betraktelser av förhållandena på olika delområden har det dock ansetts möjligt att av den
3 Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1961
föreliggande översikten dra den slutsatsen att det särskilt inom verkstadsindustrin finns en påtaglig risk för uppkomsten av en besvärande överkonjunktur i samband med vårens säsongmässiga uppsving, vilket kan väntas starta från ett läge där inga nämnvärda reserver längre finns för att möta en ytterligare ökning av efterfrågan på arbetskraft.
Den preliminära nationalbudgeten, som utarbetats inom finansdepartementets ekonomiska avdelning, bygger på material som erhållits från fackdepartement och olika statliga verk och institutioner. Följande utomstående författare har medverkat: forskningsassistent L. Hansson (kap. II med undantag för avsnittet om korrigeringar för oms-rushens effekt), forskningssekreterare Gudrun Norstedt och aktuarie Å. Tengblad (kap. VIII) samt docent B. Kragh (kap. IX). Kapitlet om utrikeshandeln bygger i huvudsak på en promemoria från kommerskollegium. Vidare har utredningsrådet hörts. Dettas ledamöter bär dock inget ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.
4 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
II. Sveriges ekonomi 1960
Konjunkturinstitutet presenterade i sin novemberrapport över konjunkturläget en uppskattning av förändringarna i försörjningsbalansens poster mellan 1959 och 1960. Sedan dess har ny statistik framkommit för vissa områden. Bl. a. föreligger nu en mer definitiv sammanräkning av kommerskollegiets investeringsenkät och nya uppgifter om staten och kommunerna. Nu tillgängliga siffror för export och import under oktober månad har vidare föranlett vissa revideringar av kommerskollegiets septemberkalkyl för exporten och importen under 1960. 1
Tabell II: 1. Försörjningsbalans 1956—1960
Miljoner kronor
1 Avrundat till halva procent.
Anm. Presentationen i miljoner kronor i denna och efterföljande tabeller, speciellt vad avser beräkningarna i lasta priser, utgör inte något mått på de enskilda delposternas noggrannhet. Det har emellertid visat sig praktiskt ogenomförbart att ange alla poster till en gemensam,
5 Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1961
De data för den ekonomiska utvecklingen mellan 1959 och 1960, som här presenteras, har utarbetats som ett led i konjunkturinstitutets nationalräkenskaper. Beräkningen av de poster som sammanfattas i försörjningsbalansen skall i enlighet härmed i princip bygga på uppgifter om faktiska leveranser eller nedlagda material- och arbetskostnader. I vissa fall har dock uPP§ifter i stället erhållits om betalningarna. Den tidigareläggning av betalningarna som förekom inom skilda områden i samband med den allmänna varuskattens införande vid årsskiftet 1959/1960 med syfte att undvika skatt för varor levererade under 1960, har då medfört att nationalräkenskapssiffrorna både för 1959 och 1960 blivit missvisande. Mycket ungefärliga korrektioner för denna effekt redovisas i det följande i några noter samt i ett särskilt avsnitt (se sid. 9); i övrigt bygger framställningen i detta kapitel på okorrigerade uppgifter.
Bruttonationalprodukten till marknadspris beräknad från användningssidan visar enligt den reviderade beräkningen en uppgång mellan 1959 och 1960 med 3 procent i fasta priser och 8 procent i löpande priser (tabell 1). De angivna procenttalen innnebär en nedjustering av konjunkturinstitu-
osäkerhetsmässigt avrundad nivå utan att en stor del av tabellernas upplysningsvärde skulle gå förlorat.
6 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
tets siffror med 1 procent. Beräkningar från produktionssidan tyder däremot på en volymökning på hela 4 1/2 procent.1 (En översikt av utvecklingen på olika produktionsområden ges i kapitel V.)
1. Inhemska bruttoutgifter
De totala bruttoinvesteringarna2 beräknas ha ökat med ca 3 procent i volym och 9 procent i värde mellan 1959 och 1960 medan motsvarande siffror för 1958—1959 var 8 respektive 9 procent. Prisstegringen mellan 1959 och 1960 hänför sig delvis till omsättningsskatten, ökningstaktens nedgång i volym räknat ligger så gott som uteslutande på investeringarna i byggnadsoch anläggningsverksamhet, vilka ökade med endast ca 1 procent 1959 - 1960 mot omkring 10 procent 1958—1959, medan ökningstakten för maskininvesteringarna beräknas ha sjunkit från 6 till 5 procent (tabell 2).
Ökningen på ca 1 procent för byggnads- och anläggningsinvesteringar döljer en mycket olikartad utveckling för olika investeringskategorier. Kalkyler för bostadsbyggandet tyder närmast på en svag minskning mellan 1959 och 1960, medan industrins investeringar i byggnader och anläggningar beräknas ha stigit med ca 13 procent, vilket är betydligt mer än ökningen i industrins maskininvesteringar. Kommunernas totala investeringar beräknas ha minskat med ca 3 procent mellan 1959 och 1960. Denna oväntade minskning, som givetvis får omgärdas med relativt stora osäkerhetsmarginaler, kan delvis sammanhänga med statsmakternas uppmaning till offentliga myndigheter, affärsverk och bolag under våren 1960 att iaktta återhållsamhet i investeringsverksamheten. Därtill kommer emellertid att de omständigheter, som i samband med omsättningsskattens införande medfört en överskattning av 1959 års siffror och en underskattning av 1960 års, sannolikt påverkat kommunernas betalningar i relativt hög grad. De statliga investeringarna beräknas ha ökat med högst 1 procent från 1959 till 1960 och de privata med omkring 6 procent. Utvecklingen för de offentliga3 och privata investeringarna mellan 1959 och 1960 kontrasterar starkt mot utvecklingen 1958—1959, då i stället de offentliga investeringarna — i varje fall de statliga — steg betydligt mer än de privata. (Angående sifferkorrektioner med anledning av statistiska missvisningar vid varuskattens införande, se sid. 9.)
1 Differensen i ökningstalen kan möjligen anses ligga inom osäkerhetsmarginalen för beräkningarna, men avspeglar med all sannolikhet också den nämnda förskjutningen i betalningarna till följd av omsättningsskattens införande. De korrektioner härför som redovisas nedan, sid. 9, synes innebära att ökningen i bruttonationalprodukten — beräknad från användningssidan — höjs till 31/2 å 4 procent.
2 Som grundval för beräkningarna över investeringsverksamheten kan huvudsakligen följande källor nämnas: 1) bostäder: månadsstatistik från bostadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen; 2) jordbruk, skogsbruk och fiske: uppgifter från statistiska centralbyrån, statens forskningsanstalt för jordbruksbyggnader, jordbrukets utredningsinstitut, skogsstyrelsen och domänstyrelsen; 3 o. 4) industri och kraftverk: kommerskollegiets kapitalinvesteringsenkäter; 5) handel: arbetsmarknadsstyrelsens tillståndsgivningsstatistik; 6) samfärdsel: kommerskollegiets kapitalinvesteringsenkäter, registreringsstatistik för motorfordon, Sveriges varvsindustriförening samt utrikeshandelsstatistiken; 7 o. 8) förvaltning, sociala ändamål, skolor, kyrkor m. m.: riksräkenskapsverkets budgetredovisning; 9) vägar och gator m. m.: uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt arbetsmarknadsstyrelsen; 10) militära investeringar: uppgifter från försvarsdepartementet och riksräkenskapsverket. — Dessutom bör nämnas statistiska centralbyråns kommunstatistik, vilken berör grupperna 1), 4), 6), 7), 8) och 9).
3 Inkl. affärsverk och offentliga bolag. Jämför även anmärkning under tabellerna 6 och 7.
7 Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1961
Tabell II: 2. Bruttoinvesteringar 1956—1960
Miljoner kronor i löpande priser
Den privata konsumtionen1 beräknas ha stigit med ca 2 procent i volym och omkring 5 1/2 procent i värde 1959—1960; det bör betonas att siffran för volymförändringen med tanke på de vanskligheter som varit förknippade med uppskattningen av konsumtionen under fjärde kvartalet 1960 är mycket osäker. Prisstegringen för konsumtionen synes alltså ha varit relativt obetydlig, om man exkluderar omsättningsskatten. Enligt beräkningar för de tre första kvartalen 1959 och 1960 förefaller nedgången i ökningstakten för den totala konsumtionsvolymen från 4 procent 1958—1959 till 2 procent 1959 —1960 huvudsakligen ligga på de varaktiga konsumtionsvarorna, som efter en kraftig uppgång 1958—1959 synes ha minskat mellan 1959 och 1960 (se tablå och tabell 3). Volymförändringen för de varaktiga konsumtionsvarorna mellan helåren 1959 och 1960 är dock speciellt svår att beräkna, dels emedan dessa svarade för större delen av den onormala konsumtionsökningen i slutet av 1959, dels emedan verkningarna av utbetalningarna i samband med pensionsavlösningen i slutet av 1960 är svårbedömbara. Förändringar i den privata konsumtionen mellan de tre första kvartalen 1959 och 1960 framgår av nedanstående tablå (index 1—3 kv. 1959 = 100):
1 Bland källorna för beräkningarna av den privata konsumtionen''1959—1960 kan nämnas socialstyrelsens omsättningsstatistik för detaljhandeln, direkta uppgifter om försäljningens värde eller kvantitet (vad gäller bl. a. telefon och telegram, radio- och TV-licenser, sprit och tobak samt resor), registreringsstatistiken för personbilar samt nöjes- och varuskattestatistik. Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen utförs av statens jordbruksnämd på grundval av bl. a. leverans- och tillförselstatistik.
8 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell II: 3. Privat konsumtion 1956—1959*
1 Beträffande 1960 se tabell 1 samt nedanstående tablå.
Värdeförändring Volymförändring
1—3 kv. 1959—1960 (1959 års priser)
1—3 kv. 1959—1960
1 Exkl. fotogen och kokgas.
* Exkl. symaskiner och dammsugare.
’ Exkl. nyinköp, drift och underhåll av motorcyklar.
* Exkl. tandläkarvård, medicin och hemhjälp.
5 Exkl. nöjen, tippning, lotterier, hundskatt och tidningar.
* Utgör drygt 90 procent av den totala konsumtionen 1959. Bortfallet ligger praktiskt taget uteslutande på tjänster, som endast är täckta till cirka 70 procent.
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1961
Tabell II: 4. Bytesbalansen 1956—1960
Miljoner kronor
1 Bruttoinseg] ing i utländsk sjöfart med avdrag för kostnader i utlandet.
Preliminära beräkningar för den offentliga konsumtionen1 slutligen visar en volymökning med 4 procent 1959—1960 för både stat och kommuner. Uppgången är något större för löner än för övriga delar av konsumtionen.
De i det föregående påpekade statistiska missvisningarna, som av allt att döma uppkommit på vissa punkter genom att betalningar påskyndats med anledning av varuskattens införande vid årsskiftet 1959/1960, är givetvis svåra att korrigera. I detta kapitels tabeller har ur denna synpunkt okorrigerade siffror använts. Man har dock vissa möjligheter till ungefärliga uppskattningar av sakens omfattning. Om en jämförelse mellan de nu i efterhand erhållna uppgifterna om 1959 års faktiska utgifter skiljer sig onormalt från den preliminära beräkning, som erhölls innan oms-rushen satte in strax löre årsskiftet 1959/1960, är det sålunda rimligt anta, att detta speglar dennas verkan. Beräkningar av detta slag pekar på att den kommunala investeringssiffran blivit omkring 100 miljoner kronor för stor 1959 och följaktligen lika mycket för liten 1960. Uppgifterna om de kommunala utgifterna skall enligt principerna för den inhämtade statistiken avse betalningar, inte leveranser, men eftersom en omläggning av betalningstiden på det sätt som här synes ha skett helt saknar relevans för de reala förloppen måste alltså en motsvarande minskning av 1959 och ökning av 1960 års siffror ske för att de skall bli användbara i nationalbudgetsammanhang. På motsvarande sätt finner man att maskininvesteringarna inom industrin 1959 gått upp med bortåt 100 miljoner kronor mer än man normalt skulle haft anledning att vänta enligt de preliminära förhandsberäkningarna. Denna statistik avser emellertid i princip inte betalningarna utan faktiska leveranser. Ifall
1 Källa: Riksräkenskapsverkets beräkningar samt den kommunala finansstatistiken.
10 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
omsättningsskattens införande faktiskt påskyndat dessa finns det inte anledning att göra någon korrektion. Det är dock tydligt att statistiken även påverkats av betalningarna. Utan möjlighet till större precision införs halva beloppet som korrektion på industrins investeringar 1959 (nedåt) och 1960 (uppåt). Eftersom utgångsläget 1960 på detta sätt höjts kommer också uppgången av de privata och kommunala investeringarna från 1960 till 1961 att framstå som i motsvarande mån mindre än man eljest skulle förutse med ledning av föreliggande statistik över investeringsplanerna. (Se härom nedan i prognoskapitlen.)
Övriga poster i försörjningsbalansen är i stort sett beräknade pa basis av material som inte på samma sätt får anses missvisande kring årsskiftet 1959/1960. Stora förskjutningar ägde som bekant rum även i inköpen av konsumtionsvaror. Dessa motsvaras emellertid väsentligen av leveranser och bör ha påverkat uppgifterna om lagerutvecklingen i motsatt riktning på ett sådant sätt att en justering av totalresultatet inte framstår som lika befogad som på de nämnda områdena.
Genom de anförda justeringarna ändras även totala bruttonationalprodukten, beräknad som summan av siffrorna från olika användningsområden.
Även under tidigare år har skenbara förskjutningar av liknande art kommit in i nationalräkenskapen utan motsvarande justering i de officiella siffrorna. Med fasthållande av denna princip har huvudtabellerna i det föregående fått stå opåverkade av ifrågavarande korrektioner. Här nedan ges emellertid uppgifter om de procentuella volymförändringarna 1958—1959 och 1959—1960 dels enligt de officiella uppgifter (ojusterade) som återfinns i detta kapitels tabeller, dels efter de justeringar som motiverats och redovisats här ovan.
Förändring från föregående år:
Privat inhemsk bruttoinvestering, justerad
D:o ojusterad (enl. tabell 1) .............
Kommunal bruttoinvestering, justerad . ...
D:o ojusterad (enl. tabell 1).............
Bruttonationalprodukt, justerad .........
D:o ojusterad (enl. tabell 1) .............
2. Utrikeshandel och lagerutveckling
Exporten och importen har utgjort de kraftigast expanderande posterna i försörjningsbalansen 1959—1960. Exporten av varor beräknas ha stigit med 14 procent i värde och 12 procent i volym mellan dessa år, medan motsvarande uppgång i importen av varor beräknas till 16 respektive 14 procent (tabell 4). Bytesförhållandet var oförändrat vid ungefär 2 procents stegring i både export- och importpriser. Underskottet i bytesbalansen1 uppskattas till ca 350 miljoner kronor för 1960 mot omkring 30 miljoner kronor 1959. Uppgifterna om export- och importvärden anknyter till kommerskollegiets novemberkalkyl, vilken baserats på faktiska siffror över utrikeshandeln för januari—oktober och uppskattningar för återstoden av året. Exportvärdet har härvid antagits stiga med endast 6 procent för de två sista månaderna 1960 jämfört med samma månader 1959. Importvärdet har an-
1 Källa: Riksbanken och kommerskollegium. — Om beräkningen hade gjorts med kännedom även om de sedermera framkomna novembersiffrorna skulle den ha givit en knapp procentenhet högre värden på vardera sidan.
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1961 11
Tabell II: 5. Lagerförändringar för statistiskt belysta produktions- oeh distributionsområden 1956—1960
Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser för respektive år
1 Inklusive bränslelagerförändringar. — * 1956—1959 inklusive trävaruhandel. —* Exklusive bränslelagerförändringar inom gruvföretag, järn-, stål- och andra metallverk samt verkstadsindustri. —4 Omfattar lagren inom bilhandel (personbilar), bränslehandel, järngrosshandel, livsmedelshandel (inkl. förändringarna av lagren av brödsäd hos jordbrukarna), lädergrosshandel och skohandel samt textilhandel. — 4 Därav + 51 avseende flertalet av de branscher inom detalj- och partihandel som inte har nämnts i not 4.
tagits minska med 4 procent mellan samma perioder. Dessa relativt låga värden för november och december 1960 får ses mot bakgrunden av en ovanligt kraftig stegring av exporten och importen i slutet av 1959. Av exporten för de tre första kvartalen 1960 jämfört med motsvarande period 1959 visade verkstadsprodukter, malmer och papper den största volymmässiga uppgången, medan livsmedel visade en nedgång. Importvolymens stegring var så gott som genomgående för de stora varugrupperna mycket hög. Oädla metaller visade den största uppgången och livsmedel den minsta.
Enligt preliminära, mycket osäkra beräkningar har faperökningen under loppet av 1960 uppgått till drygt 500 miljoner kronor i löpande priser (tabell 5). Exkluderas variationer i kreaturskapital och skogsuttag, vilka under året inneburit en lageruttömning, blir siffran betydligt högre eller omkring 750 miljoner kronor. Inom industrin uppvisar metall- och verkstadsindustrin de avgjort största lagerökningarna, men dessa är relativt sett inte heller obetydliga inom träindustri och kemisk-teknisk industri. Massaindustrins lager synes däremot ha sjunkit. Totalt sett visade råvaror och halvfabrikat samt varor i arbete den största uppgången, men även färdigvarulagren steg något. Trots ökningen bedömdes färdigvarulagren inom metall- och verkstadsindustrin snarast som för små av företagarna enligt kon-
12 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell Ils 6. Sparande-investering 1956—1960 i löpande priser
Procent av bruttonationalprodukten till marknadspris
1 Exkl. lagerförändring.
Arun. I offentlig inhemsk bruttoinvestering ingår förutom offentliga myndigheters bruttoinvesteringar också investeringar i affärsverk och i av stat och kommuner ägda aktiebolag m. m. Statligt och kommunalt bruttosparande däremot omfattar endast respektive myndigheters bruttosparande.
junkturinstitutets konjunkturbarometer i december. En ökning i lagren av varor i arbete är naturlig under en expansion men den relativt stora uppgången kan kanske också till en del bero på desorganisationstendenser på arbetsmarknaden till följd av arbetskraftsbrist, som enligt konjunkturbarometern gjort sig gällande inom metall- och verkstadsindustrin särskilt under senare delen av 1960. Inom handeln, där uppgifterna är mycket ofullständiga, visade livsmedelslagren en betydande minskning, medan bl. a. lagren av personbilar och lagren inom textilhandeln ökades. Totalt beräknas lagren inom den statistiskt täckta delen av handeln ha vuxit med 100 miljoner kronor.
3. Sparande och investering
Inhemskt bruttosparande och inhemsk bruttoinvestering har i tabell 6 angetts i procent av bruttonationalprodukten under benämningarna sparkvot respektive investeringskvot. Inhemskt bruttosparande är lika med summan av inhemsk bruttoinvestering, lagerinvestering och bytesbalansens saldo. Sparkvoten visade 1959—1960 liksom 1958—1959 en stegring, ökningen ligger nu huvudsakligen på den statliga sparkvoten, medan denna minskade något mellan 1958 och 1959.
Det finansiella sparandet utgörs av differensen mellan bruttosparande och bruttoinvestering. Totalt sett måste det rent definitionsmässigt bli noll. Däremot kan en sektor av folkhushållet (eller utlandet i förhållande till Sverige) uppvisa ett överskott av sparande i förhållande till sina investeringar (eller av inkomster i förhållande till sina utgifter för både konsumtion och investeringar) vilket via kreditinstituten eller på annat sätt ställs till förfogande för de sektorer som tvärtom uppvisar utgiftsöverskott.
13 Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1961
Tabell II: 7. Finansiellt sparande 1956—1960
Miljoner kronor
Anm. Vid beräkningen av finansiellt sparande har de statliga investeringsbidragen till affärsverken (som i detta sammanhang betraktas som en del av den privata sektorn) räknats som privat sparande. För en utförligare beskrivning av beräkningsmetoderna kan hänvisas till Meddelanden från konjunkturinstitutet, Serie B: 13.
Enligt de i tabell 7 sammanfattade uppskattningarna1 skulle staten och kommunerna under 1960 ha minskat sin upplåning med ca 700 miljoner kronor, dvs. ökat sitt finansiella sparande och därmed finansierat en ökad del av sina investeringar med skatteinkomster istället för lån. Den privata sektorns finansiella sparande synes samtidigt ha minskat med en miljard. Beloppet innesluter en ökning av hushållens finansiella sparande med över en miljard kronor och en minskning av företagens med mer än två miljarder. — Innebörden härav kan också uttryckas sålunda: Företagen har under 1960 finansierat sina lagerökningar och fasta investeringar ur sina tidigare uppsparade finansiella tillgångar eller med lån, så att deras likviditet har minskats på här angivet sätt. Samtidigt har staten, kommunerna och hushållen minskat sitt lånebehov respektive ställt sparmedel till förfogande i motsvarande omfattning, förutom att ytterligare några hundra miljoner finansierats ur valutareserven.
1 De uppskattningar av olika penningströmmars omfattning som ligger bakom de angivna siffrorna är delvis mycket vanskliga. Olika metoder kan leda till olika resultat. De här framlagda siffrorna grundas på vad som vid början av december stod till konjunkturinstitutets
förfogande. Beräkningar med delvis — men inte 1 fråga om de väsentliga dragen i bilden _
avvikande resultat återges 1 kap. VII och IX.
14 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
III. Utrikeshandeln
1. Handeln med olika länderområden 1960
Framför allt under påverkan av högkonjunkturen i Västeuropa steg värdet av den svenska exporten — enligt kommerskollegiets preliminära kalkyler baserade på faktiska siffror för utrikeshandeln januari-oktober — med drygt 14 procent från 1959 till 19601; motsvarande volymförändring var + 12 procent. Denna ökning uppskattas till omkring fem sjättedelar ha hänfört sig till EMA-området.2 Som framgår av tabell 1 beräknas den svenska exportökningen gentemot EFTA-länderna2 såväl absolut som relativt sett tia varit i det närmaste lika stor som gentemot EEC-gruppen.2 Denna utveckling skiljer sig väsentligt från 1958—1959, då exporten till EEC-länderna både absolut och relativt steg i runt tal tre gånger så mycket som utförseln till EFT A-staterna; skillnaden förklaras främst av en omsvängning från minskning till ökning av den svenska exporten till Storbritannien.
Importökningen 1959—1960 har värdemässigt beräknats till 16 procent1 och volymmässigt till 14 procent. Härav föll nära två tredjedelar på handeln med Västeuropa. Relativt sett steg importen från EFTA-länderna mer än från EEC. I absoluta tal var dock den senare höjningen väsentligt större; härtill bidrog särskilt den markant stegrade införseln från Västtyskland. Vad beträffar de utomeuropeiska länderna märks främst en kraftig ökning av importen från Förenta staterna; denna ökning gällde framför allt maskiner, flygplan, bomull och kemiska produkter.
Tabell III: 1. Utrikeshandelns fördelning på länderområden 1959—1960
Miljoner kronor
1 De uppgifter om den svenska utrikeshandeln under november 1960 som framlades strax före årsskiftet har inte kunnat beaktas i kapiteltexten. De pekar emellertid på att ökningen mellan 1959 och 1960 av värdet av både exporten och importen var ett drygt hundratal miljoner kronor större än enligt den angivna preliminära beräkningen.
* EMA = det europeiska monetära avtalet, EFTA = det europeiska frihandelsområdet (»de sju»), EEC = den gemensamma marknaden (»de sex»).
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1961
2. Bytesbalansen och valutareserven 1960
Som en följd av exportens och importens ovan nämnda värdeförändringar beräknas handelsbalansens underskott för 1960 ha blivit 1 475 miljoner kronor, ca 400 miljoner mer än för 1959. Man har därmed återvänt till ungefär samma nivå som 1957 och 1958. Sjöfartsnettot uppskattas av riksbanken ha ökat med 85 miljoner kronor i samband med handelsflottans tillväxt och volymstegringen för utrikeshandeln, medan verkan av förändringarna i fraktprisläget anses ha varit obetydliga. Då underskottet för övriga tjänster samtidigt varit ungefär oförändrat, kan totala tjänstenettot antas ha blivit ett hundratal miljoner större 1960 än året dessförinnan. Underskottet i bytesbalansen stannade därmed vid 350 miljoner, en ökning med ca 315 miljoner från 1959 och 70 miljoner jämfört med 1958. De statliga kapitaltransaktionerna och värdepappershandel under 1960 uppskattas ha medfört ett valutautflöde på 60 miljoner kronor (mot 80 miljoner 1959), varför den totala valutareserven teoretiskt skulle ha sjunkit med 410 mil-
Tabell nis 2. Betalningsbalansen 1958—1961
Miljoner kronor
Tabell III: 3. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisförändringar 1958—1961
I procent från föregående år
16 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell III: 4. Guld- och valutareserven december 1957—december 1960
Miljoner kronor
joner kronor under loppet av året. Som framgår av tabell 4 var den faktiska minskningen fram till slutet av november endast 226 miljoner kronor; riksbankens valutareserv, för vilken även decembersiffror föreligger, har under denna månad minskat med 21 miljoner kronor. En inte oväsentlig positiv så kallad förskjutningspost synes således ha förelegat. 3
3. Sveriges export 1961
I Västeuropa, som mottar i runt tal två tredjedelar av den svenska exporten, pekar konjunkturindikatorerna på en fortsatt investeringsökning, framför allt inom företagssektorn, relativt snabbt stigande privat konsumtion och viss ökning av de offentliga utgifterna. Även om de utomeuropeiska ländernas importefterfrågan snarast förmodas sjunka och efterfrågestimulansen genom lagerökningar bortfalla torde man därför för Västeuropa som helhet kunna räkna med en under 1961 fortsatt — om än jämfört med 1960 något långsammare — stegring i totalefterfrågan.
Enligt ett under 1960 träffat beslut kommer förverkligandet av sexstaternas tullunion att ske snabbare än enligt vad som ursprungligen avsetts i fördraget. Sålunda har vid ingången av 1961 den interna tullavvecklingen mellan de sex länderna nått 30 procent räknat från de ursprungliga nationella tullarna. Vidare har då skett en första anpassning till den gemensamma yttre tullmuren av de nationella tullarna mot tredje land enligt ett system som i korthet kan sägas innebära, att man med en tredjedel minskar skillnaderna mellan de förutvarande nationella tullsatserna och 80 procent av den gemensamma tullsatsen. Enligt EFTA-konventionen har en första tullreduktion gentemot medlemsstaterna med 20 procent skett den 1 juli 1960, medan nästa tullreduktion skall ske först vid ingången av 1962. Ehuru en acceleration även av EFTA:s tidsschema för tullawécklingarna diskuterats har något beslut härom inte träffats. Ett studium av den svenska exportens länder- och varufördelning under 1960 kan inte motivera några
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1961
slutsatser om någon omedelbar verkan på exporten eller importen av de inträdda tullförändringarna i Västeuropa. En anledning härtill är givetvis, att tullreduktionerna ännu inte varit av större omfattning, samtidigt som ett läge med mycket god konjunktur föreligger.
En väsentlig svaghetsfaktor i den allmänna konjunkturbilden utgör Förenta staterna. Till följd av framför allt upphörande lagerökningar förbyttes bruttonationalproduktens ökning under loppet av 1960 i en viss minskning. Några tecken på ett nära förestående konjunkturuppsving kan man knappast finna. Företagens fasta investeringar, vilkas ökning förra året mer än väl uppvägde den kraftiga nedgången i bostadsbyggandet, skall enligt företagna enkäter sjunka något under 1961. Medan bostadsbyggandet inte i någon högre grad stimulerats av vidtagna kreditlättnader har de offentliga utgifterna — delvis som ett led i konjunkturpolitiken — visat en stigande tendens. I förening med vissa speciella omständigheter (bortfallet av det av stålstrejken föranledda stora importbehovet för stål, den skärpta konkurrensen på den amerikanska bilmarknaden genom introduktionen av hemmaproducerade, mindre modeller) har konjunkturförsvagningen i Förenta staterna medfört en importdämpning. För råvaruländerna har denna dämpning tillsammans med stagnerande västeuropeisk efterfrågan lett till sjunkande exportinkomster, vilket sannolikt kommer att återverka på deras import under 1961.
Den rådande internationella konjunkturen inrymmer således element som kan väntas verka återhållande på den svenska exportutvecklingen, men samtidigt är efterfrågeläget i våra viktigaste avnämarländer sådant att man borde kunna räkna med en fortsatt — om än avsaktande — exportökning också under 1961. På basis av kommerskollegiets beräkning och under antagande av en viss dragning uppåt av exportprisnivån under 19611 2 har exportens värdeökning från 1960 till 1961 bedömts bli ca 6 procent. Den övervägande delen härav eller 4 procentenheter motsvaras av en volymökning.
Den stora tillförseln av trävaror under 1960 till de europeiska huvudmarknaderna — främst Storbritannien — beräknas ha medfört en lageruppgång hos importörerna, trots att konsumtionen i flertalet länder legat på en synnerligen hög nivå. Detta, jämte en förutsedd fortsatt ökning i den kanadensiska exporten till Storbritannien och en väntad nedgång i köparländernas totala trävarukonsumtion under 1961, utgör bakgrunden till att den svenska exportkvantiteten förutses minska från 1960 till 1961. Prisnoteringarna, i vilka såvitt nu kan bedömas några större förändringar ej är att förutse, innebär att genomsnittspriserna för 1961 för den svenska exporten kommer att ligga inte obetydligt högre än under 1960, varför minskningen i exportvärdet ej skulle bli lika stort som den förutsedda kvantitetsmässiga nedgången.
Utvecklingen under 1960 beträffande exporten av kemisk och mekanisk massa innebar en fortsatt uppgång såväl kvantitets- som värdemässigt. Det
1 Kommerskollegiets beräkning, vilken inte gör anspråk på att utgöra en prognos för utrikeshandelns förändringar utan inskränker sig till att belysa hur utrikeshandeln synes gestalta sig om det vid utredningstillfället gällande konjunkturläget och andra relevanta faktorer såsom priser och internationella överenskommelser blir bestående, anger en volymökning 1960—1961 på 4 procent samt en prisstegring på 1 procent. Med hänsyn till förväntningar om vissa ytterligare prisstegringar har prisökningen i föreliggande kalkyl antagits bli 1 procentenhet större.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Bihang 2
18 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell Hl: 5. Exporten av varor 1959—1961
Miljoner kronor
förbättrade marknadsläget möjliggjorde en höjning av priserna på de europeiska huvudmarknaderna för samtliga kvaliteter av den kemiska massan och även för den mekaniska massan skedde en mindre uppjustering. Under 1961 väntas exporten av kemisk massa komma att öka ytterligare ehuru i mindre omfattning än under 1960. Även utförseln av mekanisk massa väntas öka. Den genomsnittliga prisnivån kan samtidigt stiga något.
För 1961 torde man kunna räkna med en fortsatt hög efterfrågan på papper och papp i de för oss viktigaste avnämarländerna. Liksom vad gäller pappersmassan synes exportökningen dock ske i ett lugnare tempo än under 1960. Genomsnittspriserna väntas förbli oförändrade.
De faktiska leveranserna av järnmalm låg på en rekordartat hög nivå 1960 och exportvärdet visade en betydande ökning. Försäljningarna för 1961 indikerar en ytterligare exportuppgång, vilken dock kan väntas få en betydligt mindre omfattning än under 1960. Genomsnittspriserna synes förbli oförändrade.
Exporten av handelsfårdigt järn och stål visade en viss kvantitativ nedgång under 1960 jämfört med 1959. Värdemässigt noterades dock en ökning, eftersom den minskade exportkvantiteten mer än väl kompenserades av högre genomsnittspriser. Höjningen i den genomsnittliga prisnivån förklaras bl. a. av en viss förskjutning i exportsammansättningen mot produkter av högre kvalitet. För 1961 synes exporten såväl kvantitets- som värdemässigt bli i stort sett densamma som under 1960. Som tidigare nämnts kan man räkna med en fortsatt hög investeringstakt i flertalet av våra viktigare avnämarländer även under 1961; detta har också avspeglat sig i ökad orderingång från utlandet och ökade orderstockar inom den egentliga verkstadsindustrin. Mot denna bakgrund har man anledning räkna med en fortsatt betydande ökning i exporten av maskiner och instrument under 1961. Fartygsexporten visade en viss uppgång under 1960 efter nedgången 1959 och för 1961 torde den öka ytterligare något. Exporten av bilar och bildelar steg kraftigt även under 1960. Detta gäller särskilt utförseln till de nordiska länderna, Schweiz, Nederländerna och Belgien, medan avsättningsförhållandena i Förenta staterna försämrades bl. a. på grund av den skärpta konkurrensen från de amerikanska så kallade kompakta bilarna. För 1961 väntas en fortsatt men i förhållande till fjolåret minskad exportuppgång.
19 Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1961
Exportvärdet för livsmcdelsgruppen, som sjönk med 7 procent under 1960, väntas minska ytterligare under 1961.
Ett försök att uppskatta förändringen i det svenska exportvärdet kan också göras med utgångspunkt från uppgifter om våra viktigare avnämarländers förväntade produktionsökning och deras genomsnittliga importbenägenhet. En sådan schematisk kalkyl av Västeuropas och Nordamerikas importefterfrågan, byggd på officiella prognoser och i vissa fall gissningar om produktionsökningen samt antaganden om samma importbenägenhet i förhållande härtill som under 1950-talet, ger — vid oförändrad svensk andel i respektive länders import — en ökning av den svenska exportvolymen med 6 procent. Exporten till öststaterna kan i och för sig bidra till att höja siffran ytterligare något, men detta uppvägs av den exportminskning eller stagnation som råvaruländernas försämrade läge pekar på. Med de prishöjningar som antagits äga rum skulle exportvärdets stegring således enligt denna beräkningsmetod komma att uppgå till 8 procent.
4. Sveriges import 1961
Mot bakgrunden av den fortsatta stegring i totalefterfrågan, som är att emotse i Sverige (se de följande kapitlen), beräknas den svenska importen växa även under 1961. Faktorer av speciell betydelse är här den väntade starka uppgången i industrins byggnads- och maskininvesteringar och den antagna stegringen i den privata konsumtionens ökningstakt. Bl. a. med hänsyn till att efterfrågan för upplagring av importvaror knappast kan få någon större omfattning under 1961 och att en i viss mån engångsartad import av flygplan ej kommer att upprepas detta år torde den totala importökningen bli väsentligt mindre 1961 än 1960.
Med utgångspunkt från den kalkyl över importvolymens förändring, som kommerskollegium gjort på basis av de aktuella tendenserna vid månadsskiftet november—december, och de uppgifter om den inhemska efterfrågans troliga utveckling under 1961, som senare framkommit, har den volymmässiga ökningen i den svenska importen 1960—1961 uppskattats till 5 procent. Då prisläget samtidigt kan komma att höjas något har siffran för importvärdestegringen satts till 6 procent.1
För 1961 beräknas importvärdet för flytande bränslen komma att öka beroende på en kvantitativ uppgång, medan importvärdet för fasta bränslen beräknas bli i stort sett oförändrat trots en viss nedgång i den importerade kvantiteten. Man väntar samtidigt en något högre genomsnittlig prisnivå för fasta bränslen samt oförändrade genomsnittspriser för flytande bränslen.
Importvärdet för gruppen oädla metaller steg avsevärt under 1960. Främst avsåg uppgången införseln av handels färdigt järn och stål, som visade en anmärkningsvärd ökning såväl kvantitetsmässigt som värdemässigt. Denna kraftiga importforcering får ses mot bakgrund dels av den höga aktiviteten inom den svenska verkstadsindustrin och den ökade byggnads- och anläggningsverksamheten, som badadera medfört en ökad förbrukning av järn och
1 Kommerskollegiets kalkyl anger 4 procents volymökning samt oförändrad prisnivä.
20 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell III: 6. Importen av varor 1959—1961
Miljoner kronor
stål, dels den lageruppbyggnad som ägt rum under året. De genomsnittliga priserna låg 1960 högre än under närmast föregående år. För 1961 vantas en nedgång såväl kvantitetsmässigt som värdemässigt. Den genomsnittliga prisnivån beräknas bli något lägre än under 1960. — Beträffande Övriga oädla metaller beräknas en viss kvantitativ ökning, medan den vardemassiga förändringen väntas bli obetydlig.
Även importvärdet för maskiner och instrument ökade kraftigt under lyoU. I likhet med utvecklingen under senare år avsåg ökningen såväl maskiner för investeringsändamål som varaktiga konsumtionsvaror, främst televisionsapparater. Under 1961 beräknas, som tidigare antytts, industrins maskininvesteringar bli större än 1960. Detta i förening med en beräknad exportökning av maskiner och instrument samt en fortsatt uppgång i förbrukningen av varaktiga konsumtionsvaror väntas medföra en betydande ökning i importen av maskiner och instrument 1961. Då en viss stegring i antalet nyregistrerade bilar förefaller trolig och dessutom en förväntad ökning i den inhemska bilproduktionen ökar behovet av importerade bildelar, beräknas importen av bilar och bildelar komma att stiga även under 1961. Importen av fartyg, som visade en obetydlig ökning 1960, kan tänkas sjunka något under 1961. Flygplansimporten som på grund av stora leveranser av trafikflygplan ökade kraftigt under 1960 väntas nu visa en stark nedgång.
För importen av textilvaror väntas en viss mindre stegring under 1961. Importen av kemiska produkter synes komma att stiga om än i långsammare takt än 1960 medan livsmedelsinförseln beräknas sjunka något både volymoch värdemässigt.
På liknande sätt som för exporten kan man göra en Schematisk importkalkyl för 1961 baserad på faktiskt konstaterade relationer mellan importen och produktions- eller efterfrågeutvecklingen i Sverige. I sin enklaste form bygger en sådan kalkyl på förhållandet mellan import och bruttonationalprodukt. Som framhållits i konjunkturinstitutets första kvartalsrapport beräknas importvolymen genomsnittligt ha stigit med 1,8—1,9 procent för varje procent ökning av nationalprodukten sedan 1950-talets början. Undei enskilda år har dock avvikelserna från detta tal ibland varit stora; för 1960 t. ex. visar de preliminära beräkningarna en väsentligt högre importbenägenhet. Skulle den angivna kvoten för det senaste decenniet gälla även
21 Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1961
för 1961 skulle man — förutsatt att prognosen om en ökning av bruttonationalprodukten med 4 procent 1960—1961 (se kap. X) visar sig riktig — nå en stegring i importvolymen på ca 7 procent. Med hänsyn till den antagna prisstegringen skulle värdeförändringen enligt ovanstående kalkyl kunna sättas till i runt tal 8 procent. Ifråga om importen framträder alltså i första omgången en avsevärd skillnad mellan de två olika beräkningsmetodernas utslag. Delvis är detta givetvis en följd av alla förhandsbedömningars stora osäkerhet. (I den reviderade nationalbudgeten för 1960 visades att utrikeshandeln i regel utgjort den faktor för vilken nationalbudgetsiffror och faktisk utveckling starkast skilt sig från varandra, i regel genom att ökningen varit 4 å 5 procent större än beräknat.) Den schematiska totalkalkyl för importen som senast anförts (7 procents volymökning) behöver emellertid modifieras med hänsyn till den speciella lagerökningen och den stora flygplansimporten, vilka bådadera kan väntas bli reducerade 1961.
5. Bytesbalansen och valutareserven 1961
En ökning av export och import med vardera 6 procent i enlighet med först angivna bedömningar — främst grundade på kommerskollegiets undersökningar — skulle innebära en ökning av handelsbalansens underskott från preliminärt 1 475 miljoner kronor för 1960 till ca 1 600 miljoner kronor för 1961 (se tabell 2). Då handelsflottans fortsatta nettotillväxt och volymstegringen för utrikeshandeln beräknas höja sjöfartsnettot med 75 miljoner medan underskottet för övriga tjänster antas bli oförändrat, skulle bytesbalansens underskott därigenom stiga med 50 miljoner. Nettoresultatet av kapitaltransaktionerna under 1961 har uppskattats bli ± 0 varför den totala valutareserven således teoretiskt skulle sjunka med ca 400 miljoner kronor under loppet av 1961.
Skulle utrikeshandelns utveckling istället ansluta sig till de i föregående avsnitt beskrivna schematiska kalkylerna, skulle värdet av exporten öka med ca 1 050 miljoner kronor och importen med 1 150 miljoner jämfört med 1960. Underskotten i handels- och bytesbalanserna skulle därmed emellertid bli i stort sett desamma som enligt föregående kalkyl.
Både med hänsyn till importprognosernas mycket hypotetiska karaktär och av principiella skäl begagnas inte något av de här anförda importalternativen direkt i den sammanfattande försörjningsbalansen i kapitel X. I stället anges där det »utrymme för importökning» som skulle finnas under förutsättning att importen i sin helhet skall betalas med årets export av varor och tjänster. Vad som därutöver är kan åtminstone i det nuvarande läget betraktas som uttryck för en brist i den samhällsekonomiska balansen.
22 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
IV. De enskilda konsumenternas ekonomi
1. De disponibla inkomsterna Löner
En beräkning av förändringen i totala lönesumman 1960 byggd på tillgängliga uppgifter om avtalshöjningar, löneglidning, sysselsättningsförändringar, pensionsavlösning m. m. ger till resultat en ökning från 1959 med 11 procent. Lönesumman kan också beräknas med utgångspunkt från av riksräkenskapsverket konstaterat skatteutfall. En sådan kalkyl anger ökningen till 9 procent under 1960. Bägge beräkningsmetoderna bygger delvis på mycket svårverifierade antaganden. Den högre procentsiffran, som beräknats med den teknik konjunkturinstitutet använder, förefaller att ge en något överdriven bild av ökningen. Den förutsätter nämligen, sedan hänsyn tagits till konstaterad konsumtion, en avsevärd tillväxt i det personliga sparandet, något som inte klart kan utläsas i tillgängliga uppgifter om bankinsättningar och andra penningplaceringar som brukar härstamma från hushållen. Det är sannolikt ökningen i sysselsättningsvolymen samt kanske löneglidningen och andra lönehöjningar på statistiskt inte täckta områden, som något överskattats. Å andra sidan existerar en felmarginal för den inkomstberäkning som grundar sig på skatteutfallet. Mot bakgrunden av ovanstående resonemang kan löneökningen anges till ca 10 procent, vilket torde vara den säkraste uppskattning som kan åstadkommas med tillgängligt material. Till denna ökning på ca 10 procent har bidragit en höjning av avtalslönerna med i genomsnitt 5 procent och en löneglidning på över 2 procent. Utbetald pensionsavlösning torde höja lönesumman ca 1 1/2 procent, och återstoden utgörs av nettoeffekten av sysselsättningsförändringar, arbetstidsförkortning, frånvaro, övertid osv. Lönesummans ökning var 1960 avsevärt större än under något av de fyra föregående aren och är närmast jämförbar med 1954 (10 procent) och 1955 (9 1/2 procent).
Att praktiskt taget alla avtal för närvarande är tvååriga underlättar självfallet bedömningen av den kommande utvecklingen, även om samma poster som i beräkningen för 1960 givetvis är svåra att bestämma även i detta sammanhang.
De centrala överenskommelserna om kostnadsramen för den avtalsmässiga lönehöjningen 1961 går ut på en drygt 3 1/2-procentig ökning av timförtjänsterna för industriarbetare och industritjänstemän. Avtalshöjningarna för andra grupper blir högre, varför genomsnittet blir ca 4 1/2 procent. Löneglidningen synes enligt hittills framkommen statistik och med hänsyn till arbetsmarknadsläget ha påskyndats under senare hälften av 1960, vilket pekar på en något större uppgångssiffra för denna faktor 1960—
23 Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1961
Tabell IV: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1959—1961
Miljoner kronor i löpande priser. Avrundade tal.
1 120 miljoner kronor utgörs av utbetalda sparpremier.
1961 än föregående år; vi räknar här med bortåt 2 1/2 procent. Sysselsättningsökningen för löntagare blir enligt kapitel V ca 1 1/2 procent. Antas vinsten av omflyttning till sysselsättningar med högre lönenivå fortsätta i samma omfattning som tidigare och nettoeffekten av förändringar i övertid och frånvarofrekvens bli noll, får lönesumman ett ytterligare tillskott på några tiondels procent. Detsamma gäller den fortsatta utbetalningen av pensionsavlösning 1961. Till en del är det härvid fråga om lönehöjningar, som motiveras som pensionsavlösning för vissa grupper med tidigare endast »ideell» pensionsrätt. (Utbetalningarna av pensionsavlösning under 1960 synes ha uppgått till ca 500 miljoner kronor motsvarande 11/2 procent av föregående års lönesumma.)
Enligt de gjorda uppskattningarna kan löneutvecklingen 1960—1961 för statistiskt kända grupper sammanfattas sålunda. På grund av avtalsmässig löneökning och löneglidning stiger den genomsnittliga timförtjänsten med närmare 7 procent. Sedan därutöver hänsyn tagits till sysselsättningsstegring, omflyttningsvinst och ATP-avlösning erhålls en ökning av totala lönesumman (exkl. av arbetsgivarna betalda försäkringsavgifter) med närmare 9 procent.
Företagens lönekostnad per arbetstimme under 1961 stiger utöver timförtjänstökningen med ökade nettoutbetalningar till pensionsförsäkringar
24 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
(ATP-inbetalningar minskat med kostnadssänkningar i samband med avvecklingen av frivilliga pensionsfonder), som uppgår till ca 1/2 procent. Lönekostnadsstegringen blir alltså 7 1/2 procent. Företagens inbetalningar av avgifter till ATP uppgick 1960 totalt till 475 miljoner kronor och beräknas 1961 stiga till ca 700 miljoner kronor (2,6 procent av lönesumman).
Övriga inkomster
Jordbruksnämndens beräkningar rörande jordbrukets inkomster 1960— 1961 visar, att de totala inkomsterna av jordbruk vid normalskörd kan väntas stiga med ca 11 procent under 1961. Hänsyn har då tagits till de inkomsttillskott, som kan förutses genom utlösning av regeln om anknytning av jordbrukarinkomsterna till industriarbetarlönerna. Jordbrukarnas väntade inkomster av skogsbruk kan beräknas med hjälp av en awerkningsprognos från skogsstyrelsen. Där förutses en minskning i avverkningsvolymen med ca 1 1/2 procent och en ökning i timmer- och massavedspriserna med närmare 15 procent. Detta kan för jordbrukarnas del tillsammans med effekten av vissa sortimentsförskjutningar beräknas medföra en ökning i skogsinkomsterna med drygt 12 procent, vilket endast är något mer än en tredjedel av skogsinkomsternas procentuella ökning 1959—1960. Tillsammantagna kan jordbrukarnas inkomster av jord och skog alltså beräknas stiga med drygt 11 procent mellan 1960 och 1961. Denna ökning är lika stor som under det föregående året, men medan anledningen till stegringen under 1960 främst synes ha varit expansionen inom skogsbruket visar prognosen för 1961 en jämn uppgång för både jord- och skogsinkomsterna. Stegringen i de individuella inkomsterna blir högre, då en fortsatt årlig reduktion av arbetsvolymen med 3 procent kan förutsättas. De höga procenttalen för ökningen i jordbrukarnas inkomster sammanhänger med det dåliga skördeutfallet 1959.
Övriga enskilda företagares inkomster kan med hänsyn till den höga ekonomiska aktiviteten trots pressat vinstläge antas ha ökat från 1959 till 1960 i samma takt som löntagarnas inkomster. Ett liknande antagande görs för 1961. Det må observeras att något konkret underlag för detta antagande inte föreligger. Det grundläggande antagandet är i själva verket att företagarna ur konsumtionssynpunkt fungerar som om de erhöll nämnda inkomstökning. Vilka företagsvinster de »egentligen» uppnår är som bekant en ytterligt svårutredd fråga även i efterhand.)
Hushållens inkomster av räntor och utdelningar torde under 1960 ha ökat med närmare 20 miljoner kronor och antas öka lika mycket 1961. Även under detta år torde nämligen vissa utdelningsökningar komma att genomföras om också inte av samma omfattning som 1960 (ca 10 procent); å andra sidan återverkar räntehöjningen vid förra årsskiftet till stor del först på 1961 års inkomster. Därutöver tillkommer som en engångsföreteelse de 120 miljoner kronor, som betalats ut i sparpremier 1 januari i år.
Inkomstöverföringarna från stat och kommun ökade 1960 med 360 miljoner kronor eller med 9 procent. Därav var 215 miljoner kronor folkpensioner och 90 miljoner kronor barnbidrag. Under 1961 kan ökningen beräknas
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1961
uppgå till ca 390 miljoner kronor. Denna stegring utgörs nästan helt av förbättrade folkpensioner, då den standardförbättring som genomfördes vid halvårsskiftet 1960 nu slår på helår, varjämte ett indextillägg tillkommer i februari 1961. Minskat barnantal sänker däremot barnbidragens summa med 11 miljoner kronor 1961.
De till hushållen utbetalda försäkringsbeloppen (livförsäkringar, privata pensionsförsäkringar, sjukförsäkringar osv.) ökade från 1959 till 1960 med ca 170 miljoner kronor. År 1961 skulle beloppet vid normal sjuklighet bli ungefär 130 miljoner kronor högre än 1960.
Under förutsättning att den s. k. ofördelade restposten (bl. a. odeklarerade inkomster) steg i samma takt som övriga inkomster, ger en summering av de skilda inkomstposterna en ökning från 1959 till 1960 i hushållens inkomster före skatt med nära 5 miljarder kronor eller drygt 10 procent, ökningen mellan 1960 och 1961 kalkyleras till likaledes 5 miljarder kronor eller drygt 9 procent på den högre summa som gällde 1960.
Direkta skatter, försäkringsavgifter m. m. — Disponibla inkomster.
Hushållens inbetalningar av direkta skatter och avgifter till stat och kommun steg 1960 med nära 1 200 miljoner kronor. För 1961 beräknas denna stegring bli ca 1 500 miljoner kronor. Härav utgörs huvuddelen av en förutsedd ökning i den direkta skattens belopp till följd av inkomststegringen. Den höjda kommunala utdebiteringen (36 öre) väntas ge en ökning med 90 miljoner kronor. Lindringen i statsskatten för ensamstående mödrar, förvärvsarbetande gifta kvinnor m. m. kostar staten 50 miljoner kronor. Minskat netto av överskjutande och kvarstående skatt förutses reducera hushållens disponibla inkomster 1961 med ca 60 miljoner kronor.
Inbetalda försäkringspremier ökade med 180 miljoner kronor 1959—1960. Ökningen utgörs i stort sett av nettot av till ATP inbetalda medel och minskade inbetalningar till SPP. År 1961 förutses de inbetalda försäkringspremierna överstiga 1960 års med ca 320 miljoner kronor beroende på ökade företagaravgifter till sjukkassorna och fortsatt ökning av ATP-inbetalningarna.
Förändringarna i de olika inkomstposterna och i skatter, avgifter och försäkringspremier kan beräknas på detta sätt öka de disponibla inkomsterna för enskilda personer 1961 med ca 8 procent eller drygt 3 miljarder kronor. (Se tabell 1.) Motsvarande ökning 1960 uppgick till närmare 10 procent.
2. Konsumentpriserna
Konsumentprisindex steg mellan november 1959 och november 1960 från 153,94 till 159,81 eller med 3,8 procent, varav 2,9 procent kan hänföras till den allmänna varuskatten. Större delen av återstoden eller 0,8 procent utgörs av en uppgång med ca 3 procent i priserna på tjänster (bostadsnyttjande, resor, hygien, sjukvård, nöjen etc.), medan däremot priserna på varor (i inskränkt mening) i genomsnitt varit nästan oförändrade så när
26 Statsverkspropositionen år 1961: Bil. 1: Inkomsterna:
som på skatten. Vid en jämförelse med partiprisindex för konsumtionsvaror, som stigit med ca 2 procent sedan hösten 1959, bör beaktas att detta index inte omfattar vare sig bränslen eller konsumtionskapitalvaror liksom att vägningstalens fördelning på olika varugrupper även på annat sätt avviker från konsumentprisindex.
Ett försök att studera de olika priskomponenternas effekter vid sidan av varuskatten för perioden november 1959—november 1960 ger följande sammanfattning. De prishöjningar som inträffat med anknytning till den inhemska kostnadsutvecklingen kan beräknas ha höjt prisnivån med ca 1,6 procent, medan de internationellt bestämda prisrörelserna tagit ut varandra. Slutligen har interna tillfällighetsbetonade prissänkningar på en rad varor som potatis, grönsaker, äpplen in. m. verkat sänkande på prisnivån med ungefär hälften så mycket, så att nettot blivit 0,9 procent.
Av den redovisade jämförelsen mellan konsumentpriserna för november 1959 och november 1960 framgår att vissa prishöjningar med anknytning till den inhemska kostnadsutvecklingen ägt rum under den mellanliggande 12-månadersperioden. Dessa motverkades emellertid delvis av interna tillfällighetsbetonade prissänkningar. Någon grundad anledning att förutsätta dylika prissänkningar under 1961 föreligger inte medan däremot prisstegringarna kan väntas fortsätta. Effekten på prisnivån av lönekostnadens fortsatta stegring låter sig inte klart preciseras. De internationellt prisbestämda varorna liksom bostäderna och kapitalkostnaderna inom jordbruk, industri och handel torde på kort sikt vara relativt okänsliga för lönekostnadsstegringar. Det kan förutsättas att den resterande delen av viktsumman i konsumentprisindex reagerar mer eller mindre omedelbart för lönekostnadsstegringar utöver produktivitetsförbättringar. Det gäller här främst löneandelen i de egentliga konsumenttjänsterna samt förädlings- och distributionsmarginalerna. Inom den offentliga sektorn kan lönestegringar medföra höjningar av affärsverkstaxorna. En schematisk kalkyl enligt dessa linjer, med antagande om 2 procents produktivitetshöjning inom de områden det gäller under loppet av 1961, ger till resultat en lönekostnadsgenererad höjning av konsumentprisnivån med ca 1 1/2 procent. Därutöver finns det anledning räkna med, att en viss eftersläpande effekt av kostnadsstegringar under 1960 kan komma att göra sig gällande. Det är exempelvis tveksamt, om man kan förutsätta samma stabilitet för handelsmarginalerna under 1961 som under 1960.
Effekten på totalindex av de hyreshöjningar, som medgetts fr. o. m. 1 januari i år, och den successiva höjning av hyresnivån, som följer av att hyrorna i nytillkommande lägenheter är högre än i de äldre, kan beräknas bli närmare 0,3 procent.
Den automatiska bindningen av prissättningen på livsmedel till höjningen av industriarbetarlönerna kan ge något olika utslag på konsumentprisindex beroende på vilket sätt producentprishöjningen slår igenom i konsumentprisledet. En höjning av totalindex med en tredjedels procent är sannolik.
En summering ger till resultat en sannolik höjning i konsumentprisnivån
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1961
1961 med närmare 2,5 procent över 1960 års medelprisnivå. Härtill kommer verkningar på den inhemska prisutvecklingen av internationella prisrörelser. Några bestämda tendenser är här svåra att spåra även om en viss dragning uppåt under loppet av 1961 inte förefaller helt osannolik.
Vad som här sagts avser de höjningar som skulle kunna betraktas som omedelbart ofrånkomliga av kostnadsskäl. Det verkliga utfallet kommer givetvis även att vara beroende av den allmänna konjunkturutvecklingen och de psykologiskt betingade reaktioner som därav kan utlösas bland såväl konsumenterna som bland producenter och distributörer, men också av den av olika faktorer påverkade produktivitetsutvecklingen.
3. Konsumtionsvolymen
Den köprush med inslag av hamstring som i slutet av 1959 föregick den allmänna varuskattens införande följdes under första halvåret 1960 av en kraftig nedgång i konsumtionen. (Denna definieras alltså, i överensstämmelse med konjunkturinstitutets nationalbokföring, såsom inköp av konsumtionsvaror; när dessa konsumeras i fysisk mening är en annan sak.) Hushållens konsumtion av varor och tjänster blev därför enligt konjunkturinstitutets preliminära beräkning i fasta priser endast 2 procent större 1960 än 1959, trots realinkomstökning med 5 1/2 procent. I stället blev sparandeökningen ovanligt stor. (Man återställde sina sparmedelstillgångar efter den påfrestning som omsrushen hade inneburit.)
Resonemanget bakom kalkylen för konsumtionsvolymens förändring 1960—1961 är följande. Man har observerat, att den reala konsumtionsökningen från det ena året till det andra varierat betydligt mindre än den samtidiga ökningen i realinlcomsten, medan bådaderas genomsnitt för hela 1950-talet utgör ungefär 3 procent. Vid den förutsedda realinkomstökningen på närmare 6 procent skulle det alltså finnas anledning räkna med att den reala konsumtionsökningen kommer att ligga mittemellan denna nivå och de »normala» 3 procenten.1 Man måste emellertid, med hänsyn till att en viss del av 1960 års konsumtion (egentligen: inköp av konsumtionsvaror) av nyssnämnd anledning hade placerats på 1959, räkna med att 1960 års konsumtion låg ungefär 1 procent »för lågt» i förhållande till de disponibla inkomsterna. En återgång till mera normala förhållanden skulle innebära ca 1 procents extra uppgång i konsumtionen. Man får således räkna med att konsumtionsökningen 1960—1961 blir 4 å 4 1/2 procent på grund av inkomstökning plus 1 procent genom »återgång till det normala» efter omsrushen. Totalt skulle alltså ökningen i konsumenternas efterfrågan 1961 bli 5 å 5 1/2 procent.
Det kan möjligen ifrågasättas ifall denna rekordartade ökning av konsumtionen — med hänsyn till konsumtionsvanornas tröghet — verkligen
1 Denna beräkningsmetod har fördelen att hänsyn tas till de konjunkturella förändringarna i konsumtionsbenägenheten. En övernormal stegring i de disponibla inkomsterna medför ökad sparkvot och en undernormal ger en minskning. Här ligger en annan del av förklaringen till den stora sparandeökningen 1960.