med förslag till stal för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1962163

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 är 1962

1 Nr 41

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till stal för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1962163; given Stockholms slott den 26 januari 1962.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 januari 1962.

Närvarande:

Statsministern Eklander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Eller gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1902/63 och anför därvid följande.

1—3212 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 41

2 Rungl. Maj:ts proposition nr 41 dr 1962

Inlåning

Från och med budgetåret 1940/41 redovisas huvuddelen av försvarets fastigheter på en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, numera benämnd försvarets fastighetsfond. Sedan i enlighet med beslut av 1943 års riksdag vissa av försvarets fabriker organiserats såsom statligt affärsverk — varvid fabrikernas tillgångar och skulder från och med budgetåret 1944/ 45 upptagits till redovisning på en särskild kapitalfond, benämnd försvarets fabriksfond — har de av fabrikerna disponerade fastigheterna från samma tidpunkt överförts från fastighetsfonden till fabriksfonden. Å andra sidan har i enlighet med beslut av 1950 års riksdag försvarets bostadsanskaffningsfond avvecklats från och med budgetåret 1950/51, varvid på densamma redovisade tillgångar överförts till försvarets fastighetsfond.

Försvarets fastighetsfond är från och med den 1 juli 1961 uppdelad på två delfonder, nämligen kasernbyggnaders delfond och befästningars dellond (jfr prop. 1961: 1, bil. 26, kapitalbudgeten, s. 5 ff).

I årets statsverksproposition (bilaga 2 till specifikation av inkomsterna å driftbudgeten) har framlagts ett beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1962/63. I överensstämmelse med statförslaget har på driftbudgeten i förslaget till riksstat bland Inkomster av statens kapitalfonder upptagits totalbeloppet av de i statförslaget för kasernbyggnaders respektive befästningars delfonder angivna överskotten. Vidare har bland Egentliga statsutgifter upptagits å andra huvudtiteln under rubriken F. Diverse ett anslag till ersättning till försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten i Hälsingborg samt å fjärde huvudtiteln under rubriken E. Diverse, med tills vidare beräknade belopp, anslag för ersättning till vardera av fastighetsfondens två delfonder för vederbörande förvaltningsmyndigheters rätt att nyttja de till fonden hörande fastigheterna m. m.

Med skrivelse den 28 november 1961 har fortifikationsförvaltningen avgivit förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1962/63. Riksrevisionsverket har den 9 december 1961 inkommit med utlåtande över förslaget.

översikt av fastighetsfondens ställning

Av riksrevisionsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1960/61 samt av ämbetsverkets specifikation av bland annat försvarets fastighetsoch värdeminskningskonton in. m. för samma budgetår framgår, att fondens ställning per den 30 juni 1961 var följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 4/ År 1962

3 Kr. Kr. Kr.

Arméns, marinens och flygvapnets delfonder (från och med den 1 juli 1961 kasernbyggnaders delfond)

Tillgångar:

Markvärde

Arméns delfond ... 95 221 027:20

Marinens delfond ... 64 884 315: 64

Flygvapnets delfond 38 479 719:24 198 585 062:08

Byggnadsvärde

Arméns delfond ... 741 572 847: 58 Marinens delfond ... 236 093 864: 87 Flygvapnets delfond 641 036 263: 93

Fordringar hos andra fonder Arméns delfond ... 13 783 031:44

Marinens delfond ... 6 021 712: 91

Flygvapnets delfond 8 303 316:51

1 618 702 976:38

28 108 060: 86 1 845 396 099: 32

Skulder:

Värdeminskningskonto Arméns delfond ... 574 769 517:62 Marinens delfond ... 190 336 699: 96 Flygvapnets delfond 415699612: 30 1 180 805 829:88

Diverse medel

Arméns delfond ... 13 783 031:44

Marinens delfond ... 6 021 712:91

Flygvapnets delfond 8 303 316:51 28 108 060:86 1 208 913 890:74

Kapitalbehållning ................................................... 636 482 208: 58

Befästningars delfond Tillgångar:

Markvärde ........................

Byggnadsvärde ..................

Fordringar hos andra fonder

Skulder:

Värdeminskningskonto ............... 1 220 498 454:38

Diverse medel ........................... 8 447 122: 17 1 228 945 576: 55

Kapitalbehållning

12 322 199: 47 1 285 548 189: 16 8 447 122: 17

1 306 317 510: 80

77 371 934: 25

4 Kungl. Maj:ts proposition nr M år 1962

1 detta sammanhang må erinras om att den för budgetåret 1960/61 fastställda staten för fastighetsfonden balanserade på 130 170 000 kr. Inkomsterna beräknades till detta belopp samt utgifterna och överskottet till respektive 98 532 000 och 31 638 000 kr. Utfallet av staten framgår av en i budgetredovisningen för budgetåret 1960/61 (s. 158 och 159) intagen sammanställning. Enligt denna har fondens överskott uppgått till 30 961 256 kr. 18 öre, som tillförts statsregleringen.

Den för innevarande budgetår gällande staten för försvarets fastighetsfond är fastställd genom brev den 19 maj 1961 (prop. 1961: 59, riksdagens skrivelse nr 191).

Förslag till stat för försvarets fastighetsmål för budgetåret 1962/63

Staten för försvarets fastighetsfond skall jämlikt beslut av 1948 års riksdag upptaga följande titlar, nämligen å inkomstsidan A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden, C. Inkomster av övnings- och skjutfält och D. Diverse inkomster samt å utgiftssidan A. Reparations- och underhållskostnader in. m., B. Avsättning till värdeminskningskonto och C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden ävensom överskott att tillföras riksstatens driftbudget. Inkomsterna respektive utgifterna under de angivna titlarna skall upptagas särskilt för de olika delfonderna.

Vid beräkningen av de olika posterna upptager jag först till behandling fondens utgifter.

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.

Beträftande byggnader in. m. redovisade på kasernbyggnaders delfond beräknas medelsbehovet för reparation och underhåll, med i det följande angivna undanlag, i enlighet med de principer som angivits i propositionen 1945: 180 med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46. I överensstämmelse härmed beräknas medelsbehovet för reparationer och underhåll till viss procent av den faktiska byggnadskostnaden för varje särskild tastighet, omräknad till 1935 års prisnivå. Byggnadsbeståndet uppdelas därvid i tre grupper. Den första gruppen — äldre byggnader— omfattar byggnader, som färdigställts före den 1 juli 1938. Dessa byggnader redovisas i fastighetsfonden på grundval av särskild värdering. Den andra och den tredje gruppen — nyare byggnader — omfattar byggnader, som färdigställts efter nyssnämnda datum och som varit i bruk längre respektive kortare tid än nio år. Nyare byggnader redovisas med sitt anskaffningsvärde. Underhållsmedel beräknas första gången för andra budgetåret

5 Kungl. Maj:ts proposition nr kl år 1962

eller del budgetår, under vilket byggnaden färdigställts. För byggnader tillhörande första gruppen skall enligt beslut av 1961 års riksdag (jfr prop. 1961: 59, s. 17) från och med budgetåret 1962/63 tillämpas en grundunderhä 11 skvot av 1,2 % vid 1935 års underhållskostnadsnivå. Underhållskvoten vid sagda prisnivå utgör i andra och tredje grupperna 0,8 % respektive 0,4 %. Omräknade till 1961 års prisnivå med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex (377) utgör underhållskvoterna i första gruppen 4,524 % samt i andra och tredje grupperna 3,oi6 % respektive l,5os %. — Utöver de procentuellt beräknade underhållsmedlen anvisas särskilda medel för arbeten av större omfattning (iståndsättningsarbeten).

Från den procentuella beräkningsmetoden undantas marinens hamnanläggningar i enlighet med vad som anförts i propositionen 1948: 157 med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1948/49. Underhållsmedel för dessa anläggningar skall fastställas efter uppskattning och medel anvisas å särskild delpost. Enligt samma proposition skall underhållet av övnings- och skjutfälten bestämmas efter uppskattning för varje särskilt budgetår och medel för ändamålet anvisas på särskilda delposter.

1 enlighet med vad som anförts till 1960 års slatsverksproposition (bilaga 22) skall underhållskostnaderna för flygfälten beräknas i viss relation till anläggningsvärdet. För flygfälten med därå befintliga rullbanor och andra för flygverksamhetens bedrivande omedelbart avsedda anordningar skall därvid tillämpas en underhållskvot av 1,2 % av anläggningsvärdet per den 1 juli 1946. Enligt nyssnämnda proposition omräknas underhållskvoten till gällande prisnivå med hjälp av flygförvaltningens flygfältsindex. Underhållskvoten utgör för år 1961 2,231 %.

För objekt redovisade på befästningars delfond skall beräkningen av underhållskostnaderna enligt nämnda proposition 1948: 157 ske i relation till anläggningsvärdet, varvid skall tillämpas en underhållskvot på anläggningsvärdet den 1 juli 1946. Enligt propositionen 1951:88 har underhållskvoten bestäm Is till 0,6 % vid 1946 års prisnivå, vilken procentsats för varje år omräknas till gällande prisnivå med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex. Underhållskvoten utgör för år 1961 1,394 %. För iståndsättning av objekt å betastningsfonden anvisas dessutom särskilda medel.

Vid beräkningen av de procenlberäknade underhållskostnaderna för nästa budgetår har fortifikationsförvaltningen utgått från de byggnadsvärden som fanns redovisade på delfonderna den 30 juni 1961. Dessa värden har ämbetsverket i förekommande fall justerat med hänsyn till beslut av Kungl. Maj:t under de två första månaderna av innevarande budgetår att vissa byggnader ni. m. skall upptagas till redovisning på delfonderna respektive avgå ur delfonderna. Fortifikationsförvaltningen har således icke tagit hänsyn till sådana av ämbetsverket gjorda framställningar om invärderingar eller överflyttningar, beträffande vilka Kungl. Maj:t icke fattat beslut före den 1 september 1961. Denna princip har ämbetsverket dock frångått i två fall. Med

6 Kungl. Maj:ts proposition nr kl år 1962

anledning av ati en del av Karlskrona örlogsvarvs fastighetsbestånd i enlighet med 1960 års riksdags beslut om marinverkstädernas i Karlskrona ombildande till aktiebolag från och med den 1 juli 1961 övergått till Karlskronavarvet Aktiebolag har fortifikationsförvaltningen undantagit denna del ur beräkningsunderlaget (jfr prop. 1960: 184, rskr. 402, och prop. 1961: 59, s. 15 ff.). På samma sätt har i beräkningsunderlaget icke med tagits ett antal fastigheter vid f. d. infanteriskjutskolan vid Rosersberg, vilka kommer att överföras till annan statlig kapitalfond.

I sitt förslag till stat för nästa budgetår anför fortifikationsförvaltningen rörande grundunderhållsprocenten å befästningars delfond följande.

I de fem senaste statförslagen har fortifikationsförvaltningen anmält, att det erfarenhetsmässigt konstaterats, att underhållsmedlen för numera vanligen förekommande befästningstyper med tekniskt komplicerade installationer är otillräckliga enligt den för beräkning av underhållsmedlen fastställda procentsatsen.

Fortifikationsförvaltningen får i detta sammanhang erinra om den utredning iörande behovet av underhållsmedel för dylika anläggningar, som redovisats i förvaltningens statförslag för budgetåret 1959/60. Utredningen gav vid handen att en höjning av grundunderhållsprocenten från 0,6 till 0,7 var väl motiverad. Fortifikationsförvaltningen vill återigen framhålla, all förvaltningen anser det oundgängligen nödvändigt att grundunderhållsprocenten höjes från 0,6 till 0,7 för att möjliggöra ett godtagbart underhåll av de i delfonden invärderade anläggningarna. Utan denna höjning av underhållsprocenten måste det förutses att behovet av medel för iståndsättningsarbeten in. m. kommer att successivt ökas. Ehuru fortifikationsförvallningen sålunda vidhåller behovet av ökade underhållsmedel, anser sig förvaltningen dock, med hänsyn till den begränsade kostnadsramen, icke böra för budgetåret 1962/63 påyrka en höjning av grundunderhållsprocenten.

Kasernbyggnaders delfond. Av följande sammanställning framgår de för budgetåret 1961/62 beräknade reparations- och underhållskostnaderna för kasernbyggnaders delfond samt motsvarande kostnader för budgetåret 1962/63 enligt fortifikationsförvaltningns förslag och departementsförslaget.

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1962

Fortifikationsförvaltningen beräknar medelsbehovet under delposten Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. enligt följande.

Byggnadsvärde Indexkorrige- Reparationsreducerattill 1935 rad under- medel, kr.

års prisnivå, kr. hållsprocent

Äldre byggnader ..................... 356 660 691

Nyare byggnader över 9 år ......... 366 321 267

Nyare byggnader under 9 år ...... 55 622 834

4,524 16 135 330

3,oi6 11 048 249

1,508_838 792

Summa kr. 28 022 371

Enligt fortifikationsförvaltningen finnes för närvarande vid armén cirka 2 400 under beredskapstiden anskaffade baracker. Det övervägande antalet av dessa baracker är icke i så gott skick att de enligt ämbetsverkets mening bör invärderas i fastighetsfonden. På grund av lokalbrist erfordras de emellertid tills vidare för förläggnings- och förrådsändamål m. m. För undei håll av barackerna under nästa budgetår beräknar ämbetsverket 450 000 kr. eller 25 000 kr. mer än för innevarande budgetår (jfr prop. 1961: 59, s.

7 f.).

Utöver det sålunda procentuellt beräknade underhållsbeloppet föreslås delposten liksom för innevarande budgetår ökad med 200 000 kr., motsvarande kostnaderna för ersättningsanskaffning av brandmateriel och skumvätska, som förbrukas vid brandövningar inom flygvapnets räddningstjänst.

Fortifikationsförvaltningen beräknar således underhållskostnaderna till (28 022 371 + 450 000 + 200 000 =) i avrundat tal 28 672 000 kr. Om beloppet minskas med kostnaderna för yttre renhållning — här upptagna till 572 000 kr. — vilka kostnader skall bestridas av vederbörligt anslag till bränsle m. m. och därför frånräknas det för byggnadsunderhållet beräknade beloppet, återstår för löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. ett belopp av 28 100 000 kr.

För löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar m.m. beräknar fortifikationsförvaltningen för nästa budgetår oförändrat 1 800 000 kr. Ämbetsverket, som erinrar om att beräkningen liksom förut verkställts efter behovsprövning, framhåller att vid denna prövning ånyo konstaterats, att ett på grund av medelsbrist ackumulerat reparationsbebov fortfarande föreligger samt anför att, sedan fortifikationsförvaltningen bland annat granskat lokalmyndighelernas underhållsplaner och i dessa planer strukit däri upptagna förslag om utförande av åtgärder av investeringskaraktär, återstår för budgetåret 1962/63 ett medelsbehov av 1 800 000 kr.

Beträffande kostnaderna för underhåll av flygfält m.m. anför forti f i ka tionstorvaltn i ngen, att anläggningsvärdet för flygfält med tillhörande banor och plattor m. in. den 30 juni 1961, efter avdrag av anläggningsvärden

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 4f år 1962

för objekt, vilka för närvarande icke användes och icke heller underhålles men likväl skall kvarstå i fonden (jfr 1960 års statsverksproposition, bil. 22, s. 15) uppgick till 208 298 306 kr. enligt 1946 års byggnadskostnadsnivå. Underhållskostnaderna för flygfält med plattor m. in. kan i enlighet härmed och med tillämpning av förut angivna beräkningsgrunder beräknas till (208 298 306 x 2,231 % =) avrundat 4 647 000 kr.

Utgifterna för nästa budgetår för underhåll och iståndsättning av övnings- och skjutfält m. m. beräknar fortifikationsförvaltningen till 4 730 000 kr. eller 580 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Härav avses 2 450 000 kr. för underhåll av övningsfält m.m. och 2 280 000 kr. för iståndsättningsarbeten för övnings- och skjutfält m.m. För innevarande

budgetår har för sagda ändamål upptagits 2 420 000 kr. respektive 1 730 000 kr.

Huvuddelen av begärda medel för underhåll av övningsfält m. m. erfordlas för löpande underhåll av markytor samt vägar och broar. Övningsmarken körs ofta sönder av terränggående fordon, särskilt stridsvagnar, och måste därför ställas i ordning så att den kan användas för militärt bruk. Även vägarna på fälten slites starkt genom trafiken med tunga motorfordon. Med anlitande av förevarande underhållsmedel bestrids även utgifter för skogsbrandsläckningsmateriel samt för skogsvårdande åtgärder, såsom sådd, plantering m. in. I förenämnda, för underhåll av övningsfält m.m. avsedda belopp, 2 450 000 kr., ingår även kostnaderna för underhåll av flygvapnets jordbruksfastigheter m. m.

Av begärda medel för iståndsättningsarbeten för övnings- och skjutfäll in. in. avses 330 000 kr. för iortsatt anskaffning av vägmaskinell utrustning,

I 050 000 kr. för en första etapp av avsedda arbeten på Älvdalsfältet och 900 000 kr. för utförande av oundgängligen erforderliga arbeten med iståndsättning av vägbeståndet huvudsakligen inom arméns övnings- och skjulfalt m.m. samt andra iståndsättningsåtgärder. Av sistnämnda belopp, 900 000 kr., avses, såvitt fortifikationsförvaltningen för närvarande kan bedöma, 75 000 kr. för vägar inom Bohusläns regementes utvidgade övningsfält vid Bulid, 100 000 kr. för väganläggningar å det utvidgade södra skjulfältet i Boden, 100 000 kr. för väg inom det utvidgade övningsfältet vid Revinge, 200 000 kr. för vägar inom Skånska luftvärnskårens utvidgade övningsområde, 100 000 kr. för vägar inom Dalregementets utvidgade övningsområde, 210 000 kr. för väganläggningsarbelen å Jämtlands fältjägarregementes, Norra Smålands regementes och Västernorrlands regementes övningsområden samt 115 000 kr. för vissa dikningsarbeten m.m.

För övriga iståndsättningsarbeten beräknar fortifikationsförvaltnmgen medelsbehovet för nästa budgetår till 28 437 000 kr., vilket innebär en ökning med 3 857 000 kr. i förhållande till det belopp som upptagits (ör innevarande budgetår. Härom anför ämbetsverket följande.

9 Kungl. Maj:ts proposition nr ii år 1962

Medel som ställs till ämbetsverkets förfogande under denna delpost användes för arbeten av större omfattning. Sålunda används dessa medel för att tillgodose det kraftigt understrukna behovet av upprustning och modernisering av de äldre etablissementens kasernbyggnader, mat- och badinrättningar, mässar m. fl. byggnader, särskilt vad gäller de sanitära anordningarna och värmeanläggningarna. Behovet av nämnda åtgärder måste delvis ses som en följd av under lång tid på grund av medelsbrist försummat underhåll samt onormalt hård förslitning bland annat på grund av överbeläggning. (Det kan i detta sammanhang påpekas, att procentsatserna för beräkning av delposten Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. är cirka 20 % lägre än motsvarande procentsatser avseende byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond, trots att förslitningen av försvarets fastigheter torde vara särskilt stor.) Vidare används medel ur denna delpost för vissa inrednings- och ombyggnadsarbeten, vilka avse att möjliggöra ett intensivare utnyttjande av befintligt byggnadsbestånd för förläggnings-, utbildnings- och förrådsändamål m. m. Den fortlöpande strukturförändring, som är ett utmärkande drag för försvaret i dag, innebär att byggnadsbeståndets utnyttjande undergår en motsvarande ändring.

Vad beträffar gränsdragningen mellan åtgärder som bekostas med investeringsmedel och åtgärder för vilka anlitas medel från delposten Övriga iståndsättningsarbeten tillämpar fortifikationsförvaltningen den huvudregeln, att sistnämnda delpost belastas med utgifter för bland annat sådana byggnadsåtgärder som innefattar ombyggnad av äldre byggnader för att erhålla en bättre lokaldisposition, installationer för alt ersätta förslitna eller omoderna el-, värme- och vattenledningar m. fl. arbeten och som icke eller endast i lägre grad höjer en fastighets värde. Nybyggnadsarbeten och tillbyggnader bekostas med investeringsanslag.

Under de närmaste fem budgetåren räknar förvaltningen med ett medelsbehov under denna delpost av drygt 40 miljoner kronor per budgetår i nuvarande kostnadsläge. För budgetåret 1962/63 äskar fortifikationsförvalt-

uingen_inom den av överbefälhavaren fastställda ramen för ersättnings-

anslaget till kasernbyggnaders delfond — ett belopp av 28 437 000 kr.

I en inom fortifikationsförvaltningen upprättad, den 14 januari 1961 dagtecknad promemoria har ämbetsverket med utgångspunkt i läget den 1 juli 1960 redogjort för de åtgärder som ämbetsverket planerar vidtaga under de närmast kommande budgetåren med anlitande av medel under ifrågavarande delpost (jfr prop. 1961: 59).

1 skrivelse den 4 januari 1962 har fortifikationsförvaltningen hemställt om medgivande att intill förenämnt, för nästa budgetår äskat belopp under delposten, 28 437 000 kr., få taga i anspråk anslagsmedlen för följande ändamål.

Gemensamma undamdl Kr.

1. Militärstabsbyggnaden, östermalmsgatan 87, Stockholm, fa-

sadrenovering, etapp I ................................................ 8()0 000

1*—3212 ft2 Biliang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 41

10 Kungl. Maj:ts proposition nr il år 1962

1. Militärhögskolan, Valhallavägen 117, Stockholm, fasadrenovering, etapp 1 ............................................................

Armén

3. Södra skånska infanteriregementet, renovering av kasern

nr II. Kasernen är uppförd år 1897 och har inte tidigare genomgripande renoverats eller moderniserats .....................

4. Kronobergs regemente, renovering av tvätt- och toalettrum

jämte omläggning av värmesystem i kasernerna 111, IV och VI. — Arbetet bedöines erforderligt av hygieniska och driftstekniska skäl ............................................................

5. Norra Smålands regemente, omläggning från ångvärme till

varmvattensystem i kasern nr XI och mässbyggnad nr VI, samt ombyggnad av tvätt- och toalettrum i kasernen. — En modernisering av kasernens tvätt- och toalettrum är betingad av hygieniska krav och övergång från ång- till varmvattensystem är av driftsekonomiska skäl erforderlig ...............

(i. Norra Smålands regemente, ombyggnad av bastu. — Ombyggnaden är betingad av hygieniska skäl ........................

7. Smålands artilleriregemente, fullständig invändig renovering

av kansli- och kasernbyggnad nr I, etapp 2 .....................

8. Jämtlands fältjägarregeinente, utförande av värmekulvertar

in. m. i mark. — Erfordras i samband med planerad nybyggnad av matinrättning och värmecentral (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 331 f.) .........................................................

9. Jämtlands fältjägarregeinente, renovering av sanitära an-

ordningar i kasern, byggnad nr III. — Anpassning till nutida hygieniska krav .......................................................

10. Hälsinge regemente, renovering av sanitära anordningar i ka-

sern, byggnad nr IV. — Anpassning till nutida hygieniska krav ..........................................................

11. Hälsinge regemente, renovering av matinrättningen, byggnad

nr IX, etapp 3. — Byggnaden är tidigare renoverad och moderniserad i två etapper. Etapp 3, som är sluletapp, är betingad av driftsekonomiska skäl ....................................

12. Västernorrlands regemente, ombyggnad av sjukhus, byggnad

nr VI. — Enligt försvarets sjukvårdsstyrelse är sjukhuset förslitet och tungarbetat och motsvarar icke nutida fordringar. En genomgripande renovering och ombyggnad är därför nödvändig ...........................................................

13. Västernorrlands regemente, renovering av sanitära anord-

ningar i B-kasernen, byggnad nr I. — Kasernens tvätt- och toalettrum m. m. måste ombyggas så att de fyller nutida hygieniska och sanitära krav ......................................

Kr.

600 000

400 000

600 000

250 000 150 000 850 000

250 000

300 000

300 000

320 000

200 000

300 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1962

14. Västernorrlands regemente, in- och utvändig renovering av

f. d. lägerkassebyggnad för iordningställande till underbefälsmäss. — Nuvarande underbefälsmäss för liten och lokalerna är otidsenliga samt hårt förslitna ...........................

15. Norrlands artilleriregemente, renovering av sanitära anord-

ningar i kasern, byggnad nr 1. — Åtgärder för tillgodoseende av nutida hygieniska krav..........................................

10. Göta signalkår, slutvärnet, ombyggnad av vakt- och arrestlokalerna samt anordnande av lokaler för brandredskap ...

17. Göta trängregemente, ombyggnad av förädsbyggnad nr XI

till centralt utrustningsmaterielförråd ...........................

18. Södermanlands regemente, invändig helrenovering av kasern

nr iv. — Byggnaden är uppförd år 1921 och har ej tidigare genomgripande renoverats eller moderniserats ..................

19. Östgöta luftvärnsregemente, invändig helrenovering av ka-

sern XII jämte inredande av två batterilektionssalar m. fl. lokaler i suterrängvåningen, filmsal, eldledningssal, telegrafisal, lärarrum, materialrum in. in. å vinden. — Byggnaden är uppförd år 1922 och har ej genomgripande renoverats efter uppförandet. Inredande av lektionssalar m. m. betingas av statsmakternas beslut om flyttning av Svea artilleriregemente till Östgöta luftvärnsregementes nuvarande etablissement (jfr prop. 1961: 123; SU 113; rskr. 282) ..................

20. Östgöta luftvärnsregemente, ombyggnad av varmförråd,

byggnad nr I inom tygområdet till centralt utrustningsmaterielförråd, centralt övningsmaterielförråd, vårdlokal, tälttork in. m. Motivering, se punkt 19 .................................

21. Upplands signalregemente, värmeinstallation i byggnad nr

LX. — Arbetet motiverat av behov av större varmförråd för nya uniformspersedlar. Byggnaden är ett kallförråd, som efter värmeisolering och installation är väl lämpat för ändamålet ........................................................................

22. Dalregementet, iordningställande av bastu in. in. inom tvätt-

och badhus, byggnad nr XIII, etapp 1. — Ur hygienisk och sanitär synpunkt erfordras en upprustning av badavdelningen .....................................................................

23. Norrbottens regemente, invändig renovering och modernise-

ring av kasern för Norrlands signalbataljon byggnad nr I. — Kasernens äldre del är uppförd år 1910 och har ej tidigare genomgripande renoverats ....................................

24. Västerbottens regemente, invändig renovering av oflicers-

mässens lokaler inom kanslihus, byggnad nr IV. — Renoveringen är av hygieniska skäl erforderlig ...........................

Kr.

120 000

175 000 150 000 290 000

600 000

1 000 000

150 000

125 000

150 000

800 000

120 000

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 4/ år 1962

25. Västerbottens regemente, ombyggnad och iordningställan-

de av musiklokaler inom f. d. bostadshus, byggnad nr XXIV. — Ändamålsenliga musikövningslokaler saknas för närvarande. Nya lokaler bör anordnas för att möjliggöra musikutbildning och -övning .................................

26. Bodens ingenjörkår, invändig renovering av kaserner nr II

och III. — Kasernerna är uppförda år 1908 och har ej genomgripande renoverats ...........................................

27. Gotlands infanteriregemente, inredningsarbeten för granat-

kastaresal, fotolaboratorium och radiokontrollrum i den oinredda vinden i kasern nr III ..............................

28. Gotlands artillerikår, invändig renovering och modernisering

av förläggningsutrymmen i kanslikasern, byggnad nr I, etapp

1. — Kasernen är uppförd år 1909 och har ej någon gång genomgripande renoverats och moderniserats ..................

29. VII. militärbefälsstaben, omläggning av yttertak, ändrings-

arbeten i vindsvåningen samt komplettering av ventilationsanordningarna i stabsbyggnad nr VI ...........................

Kr.

250 000

1 200 000

90 000

500 000

200 000

Marinen

•10. Vaxholms kustartilleriregemente, inredning av vinden i kasern nr II, byggnad nr 103, till lokaler för robotutbildning

31. Stockholms örlogsvarv, Skeppsholmen, omputsning av fasader å västra boställshuset nr 33 i Långa raden ...............

32. Stockholms örlogsvarv, Skeppsholmen, omläggning av åter-

stående takytor med kopparplåt på byggnad nr 10, Skeppsholmskyrkan, samt omputsning av fasader .....................

33. Stockholms örlogsvarv, Skeppsholmen, omputsning av fasader m. m. å f. d. hantverkskasernen, byggnad nr 19 ............

34. Stockholms örlogsvarv, Skeppsholmen, renovering och om-

byggnad av officers- och underofficersmässar i östra boställshuset, byggnad nr 34 ............................................

35. Stahboön, om- och tillbyggnad av matinrättningen, byggnad

nr 1584 ......................................................

36. Karlskrona, ombyggnad av broarna i Prins- och Amiralitets-

gatorna. — Förstärkning erfordras med hänsyn till den tyngre trafiken .........................................

Flygvapnet

37. Krigsflvgskolan, renovering av manskapsbarack, byggnad nr 21. — Byggnaden är en barack av lägerhyddetyp, uppförd år 1883. Under 1930-talets sista hälft utfördes bland annat värmeinstallation och vissa inredningsarbeten i baracken. Den

200 000 125 000

200 000 200 000

200 000 150 000

135 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 4/ år 1962

13 Kr.

fyller dock ej nutida krav ur hygieniska och sanitära synpunkter .....................................................................

38. Jämtlands flygflottilj, utökning av televerkstad genom om-

och tillbyggnad av motorprovbyggnad nr 113 ..................

39. Göta flygflottilj, iståndsättning av förläggningslokaler i ka-

serner nr 23, 24 och 52, etapp 2. — Byggnaderna uppfördes under åren 1942 och 1943, då kristidsmateriel i stor utsträckning måste användas. Denna kristidsmateriel har utsatts för ett onormalt hårt slitage .............................................

40. Hallands flygkår, vissa ombyggnadsarbeten i samband med

flygvapnets centrala skolors övertagande av etablissementet. — Anpassning av byggnadsbeståndet till nytt verksamhetsområde .....................................................................

41. Västmanlands flygflottilj, varmvatteninstallation i kaserner.

— En anpassning till nutida hygieniska krav.....................

42. Roslagens flygkår, in- och utvändig renovering av skolhus

nr 10 jämte anordnande av laboratoriesal och fotolaboratorium i källaren..........................................................

43. Södermanlands flygflottilj, ombyggnad av kasern nr 21 till

fotobyggnad ...............................................................

44. Bråvalla flygflottilj, ombyggnad av byggnad nr XV (arbetar-

barack, för närvarande förvaltad av VII. militärbefälsstaben) till förläggning för basförband (Tingstäde) .....................

45. Centrala flygverkstaden Malmslätt, om- och tillbyggnad av

mässbyggnad nr 34 ......................................................

16. Mindre iståndsättningsarbeten, för vilka kostnaderna i varje särskilt fall ej beräknas överstiga 100 000 kr......................

47. Värmeförsörjningen ...................................................

48. Elförsörjningen .........................................................

49. Vägar, yttre vatten och avlopp .......................................

220 000 100 000

225 000

300 000 150 000

65 000 300 000

150 000 250 000

4 227 000

5 000 000 2 000 000 3 000 000

Summa kr. 28 437 000

Beträffande motiveringarna för de olika förslagen kan ur handlingarna ytterligare inhämtas följande.

1. Byggnaden disponeras av försvarsstaben och delar av arméstaben. Utvändig stamning och naturstensbeklädnad är i behov av iståndsättning. Utföres ej denna, föreligger risk för söndervittring av teglets yta. Nu anmäld etapp 1 omfattar gatufasaderna. Etapp 2, som omfattar gårdsfasaderna, har kostnadsberäknats till 400 000 kr.

De totala kostnaderna kan för närvarande ej närmare preciseras. Detta kan ske först sedan byggnadsställningarna har rests och möjligheter föreligger att närmare undersöka naturstenens tillstånd.

2. I enlighet med statsmakternas beslut pågår för närvarande ombyggnad av f. d. A 1 kasernetablissement till lokaler för militärhögskolan. Ombyggnaden av östra flygeln, med undantag av restauranglokaler, samlingssal och

14 Kungl. Maj.ts proposition nr M år 1962

motionshall, var färdig den 1 oktober 1961 och skolan inflyttade i sålunda iordningställda lokaler i början av oktober. I samband med ifrågavarande invändiga ombyggnad måste fasaderna renoveras. Deras nuvarande tillstånd gör det nödvändigt att arbetet härmed kommer i gång i omedelbar anslutning till att de invändiga arbetena färdigställs. Totala kostnaden har beräknats till i runt tal 1,5 miljon kronor.

Etapp 1 omfattar östra flygeln. Etapp 2, slutetapp, avses omfatta f. d. kanslihuset och västra flygeln.

7. Kasernen är uppförd år 1898 och har inte tidigare genomgripande renoverats eller moderniserats. Totalkostnaden för arbetena uppskattas till 2,6 miljoner kronor. För utförande av renoveringsetapp 1, den nordligaste delen av norra kasernhalvan, har ämbetsverket genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 augusti 1960 medgivits att av ifrågavarande delpost anlita 450 000 kr.

Etapp 2 omfattar återstående del av norra kasernhalvan. Av förläggningstekniska och delvis av arbetsmarknadstekniska skäl avses etapperna 1 och 2 komma till utförande i en följd. Etapp 3, för vilken kostnaden är beräknad till 1,3 miljon kronor, omfattar den södra kasernhalvan.

16. Slutvärnet byggdes under åren 1854—65. Byggnaden, som är utförd av natursten och tegel, är 670 m lång. Den inrymmer bland annat gemensamma arrestlokaler för Karlsborgs armégarnison. Vakt- och arrestlokalerna är utdömda, vilket påtalats av bland annat riksdagens militieombudsman. De måste nu renoveras och förses med tidsenlig sanitär och ventilationsteknisk installation jämte härför erforderliga ventilationskanaler och annan teknisk utrustning samt avlopp. I samband därmed bör anordnas lokaler för brandredskap. I en ålderdomlig byggnad som den aktuella utan egentliga ventilations- och sanitetstekniska installationer, kan lokaler av ifrågavarande slag icke anordnas utan att byggnaden samtidigt förses med dylika installationer enligt nutida krav. De totala kostnaderna för ifrågavarande ombyggnadsarbeten och nyinstallationer har beräknats till 250 000

kr. enligt följande fördelning:

Byggnadsarbeten ............................................................ pr 130 000

Nyanskaffning av ventilationsteknisk och sanitär utrustning jämte erforderliga ventilationstrummor, avlopp, värme och

övriga rörledningar ...................................................... » jqO qoo

Elinstallationer .......................... „ >>n nnn

Härav belöper enligt fortifikationsförvaltningen 100 000 kr. å arbeten, som höjer byggnadens redovisade fondvärde. Ämbetsverket har därför, efter samråd med chefen för armén, avsett bestrida nämnda kostnad med anlitande av investeringsanslag.

17. Ombyggnad enligt chefens för armén generalplan av ifrågavarande förrådsbyggnad till centralt utrustningsmaterielförråd medför anskaffning av ventilationsteknisk och sanitär installationsmaterial jämte ventilationstrummor och övrig utrustning. Sammanlagda byggnadskostnaden beräknas till 450 000 kr. Härav anses 160 000 kr. avseende bland annat ventilationsoch sanitetsinstallationerna motsvara höjning av byggnadens redovisade fondvärde. De egentliga byggnads- och förbättringsarbetena har kostnadsberäknats till 290 000 kr.

27. Åtgärderna anses erforderliga för effektivisering av värnpliktsutbildningen. För arbetena erforderlig nyanskaffning av ventilationsteknisk utrustning, syrafast inredning i fotolaboratoriet samt syrafast avlopp har

15 Kungl. Maj.ts proposition nr 'it år 1962

kostnadsberäknats till 32 000 kr., vilket belopp fortifikationsförvaltningen, i samråd med chefen för armén, föreslår skall utgå av investeringsanslag. Beloppet har reserverats inom ramen för anslaget till byggnadsarbeten för

armén för budgetåret 1961/62. ... ,

29 Yttertaket på stabsbyggnaden måste omläggas för att byggnadens bestånd ej skall äventyras. Staben är nu trångbodd. 1 samband med omläggningen av yttertaket har det ansetts tekniskt-ekonomiskt förmånligt att avhjälpa denna trångboddhet genom utförande av vissa ombyggnads- och inredningsarbeten i vindsvåningen. 1 samband därmed bor det ventilationstekniska systemet, som nu är baserat på självdrag, överses och omandras

för mekanisk ventilation. , .... , .

30. För en rationell utbildning av personal avsedd for robottorband (SS 11-förband) finnes enligt chefen för Stockholms kustartilleriförsvar for närvarande inga lämpliga lokaler vid regementet. En inventering av inredbara utrymmen har visat att vinden till kasern 11 OF är lämpligast att inreda, bland annat med hänsyn till kravet på utsikt över vatten. Chefen tor marinen biträder de! framförda förslaget och framhåller att arbetet maste komma till utförande i så god tid att byggnadsarbetena ar avslutade nar for ändamålet av marinförvaltningen beställd simulator levereras.

31_33 Ifrågavarande tre iståndsättningsobjekt är av den art, att med

desammas utförande ej längre kan anstå. Fasadputsen är delvis avflagnad och kyrkans tak måste omläggas för att byggnadernas bestand inte skall äventyras. De profana byggnaderna disponeras av marinforvaltmngen. bortifikationsförvaltningen beräknar att detta förhållande kommer att besta minst 10 år framåt. Oavsett byggnadernas framtida användning framstår det som självklart att fortifikationsförvaltningen håller dem i funktionsdugjjgt skick

34 Eftersom en utflvttning av örlogsvarvet icke torde komma till stånd förrän om cirka 5 år, troligen 10 år, och då ifrågavarande mässlokaler under ännu längre tid torde komma alt erfordras för militära andamal ävensom lunchlokaler för statliga tjänstemän med verksamhet på Skeppsholmen anses det erforderligt alt upprusta lokalerna så att de fyller nutida hygieniska och sanitära krav. ..... . .

35. Den befintliga matinrättningsbyggnaden å Stabboon ar av mycket primitiv beskaffenhet. De sanitära och hygieniska förhållandena ar synnerligen otillfredsställande. Såväl köket som utspisningslokalerna ar för små. Möjligheterna alt förvara livsmedel och utspisa personalen på Stabboon under hygieniska förhållanden måste tillgodoses. Detta kan ske antingen genom nybyggnad av matinrättning eller genom upprustning och tillbyggnad av den befintliga matinrättningen. Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för marinen stannat för det sistangivna alternativet. Skjutstalionen på Stabboon användes för ordinarie utbildning av artilleriskolan å Berga för repetitionsutbildning av personal vid nytillkommen materiel sand för aspirant- och kadettutbildningen. Härtill kommer alt anläggningarna utnyttjas som replipunkt (tankningsdepå) för helikopterbasen, för utförande av olika prov för marinförvaltningen m. 11. samt från och med innevarande år även som utskjutningsplattform lör övningsrobotar. Anläggningar na å Stabboon har sålunda utnyttjats i större utsträckning de senaste åren. Det kan förutses att kravet på utbildning m. m. vid anläggningarna kommer all ytterligare öka. Totalkostnaderna för arbetena uppskattas till 190 000 Ur. Härav utgör kostnaderna för tillbyggnaden 40 000 kr., den förutsältes skola bestridas med anlitande av invesleringsmedel.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr il är 1962

38. Chefen för flygvapnet har föreslagit, att befintlig motorprovbyggnad tages i anspråk for utökning av televerkstaden. Flygvapenchefen anför, att en väsentlig utökning av nuvarande golvytor erfordras för att erhålla nödvändiga aibetsutrymmen tör instrument- och televerksamheten vid flottiljen. Ifrågavarande utökning av golvytorna borde ske bland annat genom tillim ma i Kostnaderna for erforderliga nybyggnadsarbeten har beräknats till 00 000 kr. I chefens for flygvapnet underlag för äskanden å kapitalbudgelen for budgetåret 1960/61 har för ändamålet upptagits 100 000 kr. Detta belopp har också reserverats å dåvarande investeringsanslag för smärre nybyggnads- och förändringsarbeten. Kostnaderna för erforderliga ombyggnadsarbeten mom den befintliga byggnaden har beräknats till 100 000 kr.

42. Huvuddelen av de totala kostnaderna 100 000 kr. avser anordnande av totolaboratorium och laboraloriesal i skolbyggnadens källare. I samband med iordningställandet av ifrågavarande utbildningslokaler erfordras en mindre in- och utvändig renovering av angränsande lokaler. För fotolaboratoriet och laboratoriesalen erfordras en betydande utökning av de ventilationstekniska och sanitära installationerna. Kostnaderna för erforderliga arbeten fördelar sig enligt följande.

Utvändig renovering jämte komplettering av plåtbeslagning ... kr

Invändig renovering av angränsande lokaler ........................ »

Byggnads- och elarbeten för fotolaboratorium och laboratoriesal » Nyanskaffning av ventilationsmateriel och -trummor, anskaffning av syrafast sanitär installationsmateriel för laboratorium och laboratoriesal, nya rörledningar in. in................ »

Kr. 100 000

Kostnaderna för nyanskaffning av ventilationsteknisk och sanitär utrustf01'de n>'a utbildningslokalerna ökar väsentligt byggnadens redovisade tondvärde och bör alltsa belasta investeringsanslag.

43. Chefen för flygvapnet har framhållit alt flygfototjänsten vid spaningsflottiljen okat i sådan omfattning att de fotolokaler som för närvarande disponeras, numera är helt otillräckliga. Lokalerna är dessutom otidsenliga. Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för flygvapnet utarbetat förslag till ombyggnad av en kasern till lokal för flygfototjansten. Totalkostnaden härför har beräknats till 400 000 kr. Huvuddelen darav, 300 000 kr., berör ombyggnadsarbetena och bör bestridas med anlitande av delposten Övriga iståndsättningsarbeten. För byggnadens ändrade användning såsom fotobyggnad erfordras en betydande utökning (nyanlugguing) av den ventilationstekniska installationen, nyanskaffning av syrafasta bänkar och annan inredning i fotolaboratorier, nya syrafasta avlopp in. in. Kostnaderna för nyanskaffning av ifrågavarande materiel har fortifikation sforvaltningen beräknat till 100 000 kr. Dessa kostnader bör enligl fortifikationsförvaltningen bestridas med anlitande av investeringsanslag En ombyggnad av kasernen för anpassning till utbildningens och den militära verksamhetens krav kan enligt fortifikationsförvaltningen ej ske utan investeringar, som väsentligt höjer byggnadens redovisade fondvärde.

44. Baracken har under en längre tid använts för förläggning och delvis såsom förråd för arméförband på Gotland. Huvuddelen av Tingstäde läger utgores av träbyggnader, uppförda i början av 1900-talet. Den nu aktuella baracken ar uppförd år 1905. Chefen för flygvapnet har till fortifikationstorvaltningen anmält behov av lämpliga lokaler för förläggning av basför-

12 000 18 000 35 000

35 000

17 Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1962

band ur flottiljen. Efter utförda undersökningar har fortifikationsförvaltningen funnit att den angivna baracken efter ombyggnad är väl lämpad för iindamålet.

Andra förläggningsmöjligheter för ifrågavarande bastörband kan icke erhållas inom försvaret tillhöriga byggnader på Gotland, belägna inom rimligt avstånd från basförbandets operationsområde.

45. Om- och tillbyggnaden anses erforderlig då nuvarande lokaler är för små. Totalkostnaderna för åtgärderna uppskattas till 350 000 kr. Av detta belopp anser fortifikationsförvaltningen att 100 000 kr., som bedömes motsvara mervärdet av tillbyggnaden, bör belasta investeringsanslag.

46. Hithörande arbeten omfattar dels arbeten, betingade av en anpassning av befintligt byggnadsbestånd efter utvecklingens krav, dels ock nödvändiga renoveringar av kaserner, matinrättningar, mässar m. in.

47. För upprätthållande av den värme-, ventilations- och lcyltekniska driften vid försvarets anläggningar erfordras periodisk förnyelse av vissa tekniska anläggningar och installationer. Exempel härpå är pannbyten i värmecentraler, omläggning av utvändiga värmekulvertar, utbyte av lågtrycksånganläggningar mot varmvattenuppvärmning samt utbyte av högtrycksånganläggningar mot sådana för lågtrycksånga eller hetvatten. Uttjänta anläggningar av nämnda slag måste, när de går sönder, ersättas för att undvika driftstopp.

48. Det ständigt ökade kravet på elkraft för verkstäder, hangarer, garage, matinrättningar m. fl. byggnader, för uppvärmning samt för förbättrad belysning i snart sagt alla lokaler medför krav på spänningsomläggning och förstärkning av elnäten, främst vid äldre förband. Försvarets mekanisering accelererar utvecklingen. Införandet av nya flygplantyper, av robotenhetei in. in. medför regelmässigt följdverkningar beträffande elkraftförsörjningen. Medelsbehovet för ifrågavarande åtgärder under de närmaste budgetåren har beräknats till 16 miljoner kronor. Med hänsyn till begränsad projekteringskapacitet måste anslagsbehovet för elkraftförsörjningen för budgetåret 1962/63 begränsas till 2 000 000 kr.

49. Vägar och planer, utförda före år 1935, är icke invärderade i fastighetsfonden. Anläggningsvärdet för dessa har beräknats till omkring 53 mi! joner kronor enligt 1935 års prisläge. Procentberäknade underhållsmedel utgår således ej för dessa vägar in. m. Huvuddelen av vägarna är ej byggda för den tunga fordonstrafik av stridsvagnar, pansarfordon och tunga lastfordon, som numera utnyttjar dem. Vägkropparna är för klena, körbanorna för smala och de saknar permanentbeläggning. Det framstår som en tvingande nödvändighet att förstärka, hårdgöra och permanentbelägga de mest frekventerade vägarna bland annat för att skona fordonen. Den våldsamt ökande motoriseringen inom försvaret ställer även alltmer ökande krav pa en bättre vinterväghållning än tidigare. Förr skötles t. ex. snöröjningen av trupp med enkla plogredskap (ofta hästanspända) eller med skottning för hand. Numera erfordras dyrbara specialmaskiner för ifrågavarande väghållning. Dessa maskiner kan icke anförtros åt värnpliktig personal utan de måste köras av specialutbildade motorförare. I vissa fall erfordras inaskinsopning av uppställningsplaner för att ej den känsliga instrumenteringen skall skadas. Försvarets vattenlednings- och avloppsnät måste ständigt anpassas till nutida krav bland annat i samband med att kommunerna bygger ut sina nät. Sålunda kan separata ledningsnät för dagvatten på vissa håll framtvingas av vederbörande kommun med stöd av lagen den 3 juni 1955

18 Kungl. Maj.ts proposition nr il år 1962

om allmänna vatten- och avloppsanläggningar i samband med att rening av avloppsvatten anordnas. Med hänsyn till den begränsade projekteringskapaciteten inom ifrågavarande områden har medelsbehovet för budgetåret 1962/63 begränsats till 3 000 000 kr.

I detta sammanhang torde jämväl få anmälas en framställning om medel tör visst iståndsättningsarbete med anledning av brand.

Kungl. Maj :t har den 17 augusti 1960 samt den 14 april och den 19 maj 1961 medgivit att av delposten Övriga iståndsättningsarbeten ett belopp av sammanlagt 1 350 000 kr. får disponeras för ombyggnad av värmecentral, byggnad nr V, vid Göta artilleriregemente. Sedan ifrågavarande byggnad löi störts genom brand har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 24 november 1961 gjort framställning om medel för återuppförande av byggnaden. Av skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.

Sedan arbetena med byggnadens omändring igångsatts, utbröt eld i densamma den 10 juni 1961. På grund härav och av omfattande skador vid släckningsarbetet har byggnaden sedermera rivits. Värden till ett belopp av omkring 125 000 kr., som till följd av branden gått förlorade av redan utförda ombyggnadsarbeten, täckes genom av entreprenören tecknad brandförsäkring. Rivningen av den skadade byggnaden samt uppförandet av ny värmecentral samt vissa av de lokaler som inrymts i byggnaden beräknas draga en kostnad av sammanlagt 1 800 000 kr.

Jag återkommer till frågan om sättet för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande iståndsättningsarbete i det följande.

1*öi skatter beräknar ämbetsverket med hänsyn till förefintlig reservationsbehållning å delposten för nästa budgetår 300 000 kr. (för innevarande budgetår anvisat 400 000 kr.).

Medelsbehovet under delposten Vissa rationaliseringsåtgärder m. in., från vilken delpost bekostas ändringsarbeten föranledda av vissa forskningsförsök och av vissa rationaliseringsåtgärder vid tyg- och marinverkstäder samt rationaliseringsåtgärder vid värmeanläggningar m. m., beräknar fortifikationsförvaltningen för nästa budgetår till oförändrat 895 000 kr.

För ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa organisationsundersökningar beräknar fortifikationsförvaltningen för nästa budgetår ett medelsbehov av oförändrat 430 000 kr.

För underhåll av enskilda vägar beräknas för nästa budgetår 220 000 kr. eller 5 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Från delposten bestrides kostnader för snöröjning och plogning av enskilda vägar.

Befästningars delfond. Av följande sammanställning framgår dels de för innevarande budgetår beräknade kostnaderna för reparationer och under håll m. m. av befästningar och dels fortifikationsförvaltningens och departementschefens förslag för nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 4f år 1962

19 Kostnaderna för löpande reparation och underhåll av befästningar m. m. beräknar fortifikationsförvaltningen enligt i det föregående angivna grunder till (1,394 % X 990 044 426 =) avrundat 13 800 000 kr.

För iståndsättningsarbeten m.m. beräknar fortifikationsförvaltningen för nästa budgetår 10 000 000 kr. Ämbetsverket anför härom bland annat följande.

Medelsbehovet under delposten är till stor del beroende på den otillräckliga medelstilldelningen till löpande reparation och underhåll. Därest den förut angivna höjningen av underhållskvoten genomföres, kan en successiv minskning av medelsbehovet för iståndsättningsarbeten förväntas uppkomma. Dessförinnan måste emellertid det sedan flera år tillbaka föreliggande iståndsättningsbehovet avhjälpas, vilket hitintills kunnat ske endast i ringa omfattning. Härtill kommer att innevarande års riksdag i princip beslutat att modernisering av äldre befästningar hädanefter med vissa undantag tills vidare — skall bestridas av medel under driftbudgeten och icke såsom tidigare i viss utsträckning skett från investeringsmedel.

Fortifikationsförvaltningen har med särskild skrivelse överlämnat preliminär plan för iståndsättningsarbeten m. m. under nästa budgetår. Av planen inhämtas, att äskade medel avses för i det följande angivna ändamål.

Modernisering av

1. Mindre objekt av standardtyp

2. Gemensam uppehållsplats ..

3. Gemensam uppehållsplats ..

4. Gemensam uppehållsplats ..

5. Kustartillerianläggning .....

(i. Kustartillerianläggning .....

7. Drivmedelsförråd ..............

8. Övriga objekt ....................

9. Oförutsett .......................

Kostnad

2 800 000 800 000 1 500 000 700 000 1 000 000 200 000 1 000 000 1 800 000 200 000

Summa kr. 10 000 000

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 4? år 1962

Beträffande de olika ändamålen inhämtas följande ur handlingarna i ärendet.

2. Totalkostnad 1,5 miljon kronor. Planerat arbete utgör slutetapp.

3. Totalkostnad 3 miljoner kronor. För etapp I har under budgetåret 1961/62 anvisats 500 000 kr. För budgetåret 1963/64 erfordras 1 miljon kronor (slutetapp).

4. 1 otalkostnad 3,7 miljoner kronor. Arbetet kommer att påbörjas undei budgetåret 1962/63. bör budgetåren 1963/65 erfordras för vartdera budgetåret 1,5 miljon kronor.

5. Totalkostnad cirka 2 miljoner kronor. För etapp I har under budgetåret 1961/62 anvisats 0,5 miljon kronor. För budgetåret 1963/64 erfordras 0,5 miljon kronor.

6. Totalkostnad 400 000 kr. Planerat arbete utgör slutetapp.

7. Det totala medelsbehovet uppskattas till omkring 10 miljoner kronor. För moderniseringsarbeten under budgetåren 1963/65 beräknas ett medelsbehov av 1 750 000 kr. respektive 2,4 miljoner kronor.

Näimaie kännedom om innebörden av de olika förslagen torde få inhämtas ur de handlingar som kommer att tillställas riksdagens vederbörande utskott.

Av under hand från fortifikationsförvaltningen inhämtad ytterligare utredning angående medelsbehovet under delposten inhämtas i huvudsak följande.

Behovet av modernisering av befintliga befästningar är mycket stort på grund av den snabba vapentekniska utvecklingen, ändringar i organisation och utrustning m. m. Befästningarna måste vara utformade så att de ger fortifikatoriskt skydd mot sannolik vapenverkan med hänsyn till anläggningarnas operativa betydelse. En stor del av befintliga anläggningar är byggda med hänsyn till en betydligt svagare vapenverkan än den som numera kan förutses. Huvuddelen av dessa befästningar kan dock göras godtagbara ur fortifikatorisk synpunkt genom modernisering av skyddsanordningarna. Kostnaderna för dessa åtgärder är i regel relativt begränsade i förhållande till objektets anläggningsvärde. Det är därför ur såväl operativ som ekonomisk synpunkt fördelaktigt att utföra erforderliga moderniseringsarbeten så att anläggningarna får ett lämpligt avvägt skydd. Ändringar i organisation och utrustning samt installation av ny materiel medför krav på andringar i disposition av lokalerna, ökad ventilation och kraftförsörjning m. m. Detta gäller främst anläggningar med teletekniska installationer.

Inom fortifikationsförvaltningen under innevarande budgetår företagen utredning rörande det totala behovet av medel för iståndsättningsarbeten under 1960-talet ger vid handen att för ändamålet erfordras i runt tal 300 miljoner kronor. Medelsbehovet hänför sig främst till det ovan anförda kravet på ökade skyddsanordningar mot vapenverkan samt förbättrad ventilation och kraftförsörjning. Ämbetsverket har dock för budgetåret 1962/63 endast anmält ett medelsbehov av 10 miljoner kronor med hänsyn till den av överbefälhavaren anvisade ramen. Enligt överbefälhavarens preliminära avvägningar för de närmaste budgetåren kan icke heller då medelsbehovel för iståndsättningsarbeten tillgodoses i önskad omfattning varför endast de högst prioriterade moderniseringsarbetena kan utföras.

21 Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1962

För underhåll av icke invärderade anläggningar beräknar fortifikationsförvaltningen för nästa budgetår 150 000 kr. eller 50 000 kr. mindre än för innevarande budgetår.

För underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter m. m. beräknas oförändrat belopp, 50 000 kr.

För skatter beräknar ämbetsverket med hänsyn till förefintlig reservalionsbehållning å delposten för nästa budgetår 10 000 kr. (för innevarande budgetår anvisat 25 000 kr.).

För underhåll av enskilda vägar beräknas för nästa budgetår 180 000 kr. eller 30 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

Riksrevisionsverket biträder fortifikationslörvaltningens förslag till beräkning av medelsbehovet under posterna till reparations- och underhållskostnader.

Departementschefen

Som fortifikationsförvaltningen förutsatt bör underhållsmedel inte för nästa budgetår beräknas under förevarande post vare sig för fastigheter som från och med den 1 juli 1961 övergått till Karlskronavarvet Aktiebolag eller för fastigheter vid Rosersberg som övertagits av civilförsvaret. Kungl. Maj :t har denna dag beslutit om vidtagande av vissa bokföringsåtgärder till följd av att vissa fastigheter överförts till Karlskronavarvet Aktiebolag. För byggnader å Rosersbergsområdet skall enligt Kungl. Maj:ts förslag (prop. 1962: 1, bil. 20) underhållsmedel beräknas under statens allmänna fastighetsfond.

Under en följd av år har särskilda medel beräknats för underhåll av vissa i fastighetsfonden icke invärderade baracker. Jämväl för nästa budgetår beräknar fortifikationsförvaltningen medel för samma ändamål. Medelsanvisningen föreslås emellertid höjd med 25 000 kr. till 450 000 kr. Med hänsyn till underhållskostnadsindex för år 1961 i förhållande till år 1960 och antalet för närvarande i bruk varande baracker i förhållande till tidigare antal beräknar jag för nästa budgetår ifrågavarande underhållskostnader till oförändrat 425 000 kr.

Enligt fortifikationsförvaltningen avses av begärda medel under kasernbyggnaders delfond för iståndsättningsarbeten för övnings- och skjutfält m. m. ett belopp av 1 050 000 kr. för en första etapp av arbeten på Älvdals- Ialtet. Enligt vad jag under hand inhämtat skall beloppet utnyttjas för anläggande av väg inom fältets nordvästra del. Beloppet rymmes inom de beräknade sammanlagda kostnaderna för vägar inom fältet, 2 miljoner kronor (jfr prop. 1961: 123, s. 16). Jag har för avsikt att framdeles återkomma med förslag om förvärv för militärt bruk av ett markområde i anslutning till Skånska luftvärnskårens kasern- och övningsområde. Vid genomförande av ett dylikt förvärv erfordras att vägar anlägges på området. Jag beräknar medel för ändamålet för nästa budgetår i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr bl år 1962

EU stort behov av iståndsättningsarbeten under en följd av år föreligger lör att anpassa byggnadsbeståndet efter utvecklingens krav och för att modernisera befästningar. Detta framhöll jag i propositionen 1961: 59 (s. 18) vid anmälan av förslag till stat för fastighetsfonden för innevarande budgetår. Att så är förhållandet framgår också av fortifikationsförvaltningens redogörelse för medelsbehovet under nästa budgetår samt av ytterligare utredning i ämnet som inhämtats vid förevarande frågas beredning inom försvarsdepartementet.

Jag vill understryka att en fortlöpande anpassning är nödvändig icke minst med hänsyn till önskemålen att bereda de värnpliktiga en någorlunda hygglig förläggningsstandard. Härtill kommer som tidigare framhållits i olika sammanhang att otillräckligt underhåll medför risk för betydande kapitalförstöring.

Fortifikationsförvaltningen har redogjort för de iståndsättningsåtgärder som avses vidtagas med anlitande av det för nästa budgetår under kasernbyggnaders delfond för övriga iståndsättningsarbeten äskade beloppet, 28 437 000 kr. Bland annat skall värmekulvertar m. m. anläggas vid Jämtlands fältjägarregemente. Jag vill i anslutning härtill erinra om att nybyggnad av matinrättnings- och mässbyggnad samt värmecentral planeras vid regementet. För nästa budgetår föreslagen medelsanvisning under investeringsanslaget Byggnadsarbeten för armén (jfr prop. 1902: 1, bil. 6, s. 331) bör göra det möjligt att uppföra denna byggnad. Jag har därför ej funnit anledning till erinran mot att medel beräknas även för här ifrågavarande arbeten. Av den redogörelse som fortifikationsförvaltningen lämnat framgår att ämbetsverket avser att i fråga om vissa arbeten fördela kostnaderna mellan staten för fastighetsfonden och investeringsanslag under kapitalbudgeten. En dylik uppdelning bör emellertid såvitt möjligt undvikas.

I den mån fråga är om arbeten som inte eller endast i lägre grad höjer en fastighets värde bör härvid kostnaderna belasta staten för fastighetsfonden. Som chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan av staten för stalens allmänna fastighetsfond i årets statsverksproposition (bil. 20, s. 49) undviker man härigenom att byggnaderna erhåller oriktigt höga bruttovärden som konstituerar en för hög tilldelning av procentberäknade underhållsmedel för normalt underhåll. Å andra sidan bör påpekas, att Kungl. Maj:t äger möjlighet att uppskriva värdet av en byggnad. En sådan uppskrivning bör kunna ske om iståndsättning medför ett fortlöpande behov av ytterligare underhållsmedel. 1 enlighet med vad jag sålunda anfört föreslår jag, att under ifrågavarande delpost under kasernbyggnaders delfond beräknas ytterligare 607 000 kr., utgörande det sammanlagda belopp som enligt fortifikationsförvaltningens beräkningar skulle belasta investeringsanslag som delkostnad för anmälda iståndsättningsarbeten.

Med hänsyn till ovissheten om den framtida användningen av Stockholms örlogsvarvs officers- och underofficersmässar å Skeppsholmen kan jag icke

23 Kungl. Maj:ts proposition nr bl år 1962

tillstyrka att desamma nu renoveras. För mindre iståndsättningsarbeten under kasernbyggnaders delfond beräknar jag ett belopp av 3 688 000 kr. Då jag med nyss angivna undantag ej funnit anledning till erinran mot fortifikationsförvaltningens beräkningar av medelsbehoven för iståndsättningsarbeten under kasernbyggnaders delfond kommer enligt mina beräkningar medelsbehoven för dylika arbeten under nästa budgetår att uppgå till 28 365 000 kr.

Fortifikationsförvaltningen har vidare gjort framställning om medelsanvisning under kasernbyggnaders delfond med 1 800 000 kr. för viss! byggnadsarbete med anledning av i det föregående behandlad brand. Jag förutsätter emellertid att investeringsmedel skall utnyttjas för detta byggnadsarbete. Jag vill i sammanhanget erinra om att Kungl. Maj:t medgivit att av under kasernbyggnaders delfond för iståndsättningsarbeten under budgetåren 1960/62 avsedda medel ett sammanlagt belopp av 1 350 000 kr. fick disponeras för ombyggnad av den nu genom brand förstörda byggnaden. Detta belopp, som icke kommer att erfordras för avsett ändamål, bör borträknas vid statberäkningen för nästa budgetår. För iståndsättningsarbeten under kasernbyggnaders delfond föreslår jag i enlighet härmed etl belopp av (28 365 000 — 1 350 000 =) 27 015 000 kr.

För modernisering av befästningar begärda medel torde i huvudsak tå användas i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag. För modernisering av mindre objekt av standardtyp och övriga objekt beräknar jag emellertid 2,4 miljoner respektive 1,4 miljon kronor. Vidare förutsätter jag. all ifrågavarande medel får tagas i anspråk för moderniseringsarbeten på viss i ämbetsverkets förslag ej upptagen uppehållsplats intill ett belopp av 800 000 kr.

Beträffande beräkningen av de olika posterna i övrigt under de båda delfonderna biträder jag fortifikationsförvaltningens förslag. Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. in. torde således, i enlighet med sammanställningarna i det föregående (jfr s. 6 och 19), uppföras med ett belopp av 92 302 000 kr., varav 68 112 000 kr. för kasernbyggnaders delfond och 24 190 000 kr. för befästningars delfond.

Beträffande av fortifikationsförvaltningen föreslagna arbeten av iståndsättningskaraktär som beräknas draga en kostnad överstigande 100 000 kr. torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om vilka av dessa som bör komma till utförande.

Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att medge den jämkning inom delfonderna mellan de särskilda delposterna inom slutbeloppens ram, som kan finnas erforderlig.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1962

B. Avsättning till värdeminskningskonto

1 överensstämmelse med fortifikationsförvaltningens av riksrevisionsverket tillstyrkta förslag bör för avsättning till värdeminskningskonto upptagas för kasernbyggnaders delfond förslagsvis 13 525 000 kr. och för befästningars delfond förslagsvis 2 237 000 kr., eller sammanlagt 15 762 000 kr.

C. Hyres- och arrendeutgifter in. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade

markområden

Fortifikationsförvullningen beräknar utgifterna under denna rubrik för kasernbyggnaders delfond till förslagsvis 9 950 000 kr., varav 5 800 000 kr. för hyresavgifter, 820 000 kr. för arrendeutgifter samt 3 330 000 kr. för bestridande av vissa utgifter i samband med förhyrningar och arrenderingar.

Ökningen av ifrågavarande utgifter i förhållande till i fastighetsfondens stat för innevarande budgetår upptaget belopp utgör sammanlagt (9 950 000 — 7 531 000 = ) 2 419 000 kr. och i förhållande till utfallet av posten under budgetåret 1960/61 (9 950 000—8 991 742 =) omkring 960 000 kr. ökningsbeloppet, 960 000 kr., kommer enligt fortifikationsförvaltningen att främst tagas i anspråk för vissa större förhyrningar av ämbetslokaler.

1 detta sammanhang torde få erinras om, att Kungl. Maj:t genom beslut den 15 januari 1960 medgivit, att från ifrågavarande post i fastighetsfondens stat får bestridas hyreskostnader för lokaler för försvarets forskningsanstalt i nybyggnader å fastigheten Gyllenstiernsgatan 10 i Stockholm och å fastigheten Frainnäs Backe 10—12 i Solna. Lokalerna, som ersätter av anstalten tidigare disponerade lokaler i Svea artilleriregementes förutvarande etablissement i Stockholm, har förhyrts för en tid av fem år och på villkor om förlängning av hyrestiden på ett år i sänder efter femårsperiodens utgång. Grundhyran för lokalerna å Gyllenstiernsgatan utgör 60 380 kr. för år vartill kommer det högre belopp som kan komma att medgivas jämlikt hyresregleringslagen. Enligt hyresavtalet skall å inflyttningsdagen erläggas förskott med 300 000 kr. å den överenskomna grundhyran. Grundhyran för lokalerna i Solna utgör 57 400 kr. för år vartill kommer förenämnda hyrestillägg. Härjämte har kronan utfäst sig att betala till 59 000 kr. beräknade kostnader för inrednings- m. fl. arbeten. Lokalerna har numera tillträtts av forskningsanstalten.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 17 februari 1961 lämnat fortifikationsförvaltningen medgivande att hyra lokaler för vissa till Stockholm förlagda centrala staber och förvaltningsmyndigheter inom försvaret i ett underbyggnad varande kontorshus inom kvarteret Tegeludden vid Sandhamsgalan ä Östermalm i Stockholm (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 74). Enligt fortifikationsförvaltningen torde ifrågavarande fastighet vara klar för inflytt-

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1962

ning omkring den 1 april 1963. Årshyran beräknas av ämbetsverket komma all uppgå till omkring 1 120 000 kr. För denna förhyrning har fortifikationsförvaltningen enligt under hand inhämtad uppgift beräknat ett medelsbehov under nästa budgetår av i runt tal 300 000 kr.

För befästningars delfond beräknar fortifikationsförvaltningen utgifterna till förslagsvis 3 381 000 kr., varav 2 441 000 kr. för förhyrning av drivmedelsanläggningar, 420 000 kr. för andra hyresutgifler, 250 000 kr. för arrenderingar samt 270 000 kr. för kostnader i samband med lokalförhyrningar och arrenderingar.

Departementschefen

För kasernbyggnaders delfond uppgick utgifterna under ifrågavarande post budgetåret 1960/61 till nästan 9 000 000 kr., varav drygt 4 800 000 kr. belöpte på hyresutgilter. Från och med nästa budgetår tillkommer bland annat hyresutgifter för fastigheten vid Sandhamsgatan under ett kvartal. Härutöver bör medel beräknas för hyreshöjningar och för ytterligare förhyrningar. Med beaktande härav bör enligt min mening för hyresutgifter under kasernbyggnaders delfond beräknas ett belopp av 5 300 000 kr. Med godtagande i övrigt av fortifikationsförvaltningens medelsberäkningar föreslår jag, att förevarande post för nästa budgetår uppföres med förslagsvis 12 831 000 kr., varav 9 450 000 kr. på kasernbyggnaders och 3 381 000 kr. på befästningars delfond. Disposition av medel för arbeten med iordningställande av förhyrda lokaler för deras ändamål och dylikt torde i fråga om arbeten, som beräknas draga en kostnad av mer än 50 000 kr., i varje särskilt fall underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler

Under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföres respektive fonder. Dessa bestämmes i princip så att full förräntning efter 43A % erhålles å det vid respektive budgetårs ingång av fonderna disponerade statskapitalet. Ränteavkastningen tillföres i form av överskott riksstatens inkomstsida. I årets stalsverksproposition (bil. 4, punkt 54, samt bil. 6, punkterna 181 och 182) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels att till ersättning till försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten i Hälsingborg för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 67 000 kr., dels ock att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för samma budgetår beräkna följande förslagsanslag, nämligen Ersättning till försvarets fastighetsfond: Kasernbyggnaders delfond 111 650 000 kr. och Ersättning till försvarets fastighelsfond: Befästningars delfond 33 125 000 kr.

För nästa budgetår bör ersättningar för till statsmyndigheter upplåtna lokaler beräknas, för kasernbyggnaders delfond till 112 717 000 kr.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1962

och för befästningars del fond till 33 125 000 kr. eller således sammanlagt 145 842 000 kr. Det i riksstalen under fjärde huvudtiteln beräknade ersättningsanslaget till befästningars delfond bör å riksstaten slutligt uppföras i överensstämmelse härmed, medan det till kasernbyggnaders delfond beräknade ersättningsanslaget bör uppföras med 112 650 000 kr.

B-i Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden

Med biträdande i huvudsak av lortifikationsförvaltningens beräkningar föreslår jag, att förevarande inkomstpost uppföres med 5 450 000 kr., varav 5 100 000 kr. pa kasernbyggnaders och 350 000 kr. på befästningars deltond. Den beräknade inkomstökningen sammanhänger främst med övergången till nytt personalbostadssystem från och med den 1 januari 1962.

C. Inkomster av övnings- och skjutfält

Inkomsterna av övnings- och skjutfält beräknar jag liksom fortifikationsförvaltningen till 2 620 000 kr., varav 2 570 000 kr. på kasernbyggnaders och 50 000 kr. på befästningars delfond.

D. Diverse inkomster

Fortifikationsförvaltningen beräknar för kasernbyggnaders delfond inkomsterna under denna titel till 5 000 000 kr. för nästa budgetår. Härav utgör 4 400 000 kr. medel som ämbetsverket beräknar att inkomstposten under nästa budgetår kommer att tillföras med anledning av fastighetsförsäljningar, 400 000 kr. ersättning för den å fonden redovisade fasta egendom, som disponeras av marinverkstäderna i Stockholm, 30 000 kr. ersättning till fonden för vissa av försvarets fabriksstyrelse disponerade verkstadslokaler i Karlskrona, 125 000 kr. inkomst av flygfält och återstoden, 45 000 kr., övriga inkomster.

1 fråga om förenämnda inkomster genom fastighetsförsäljningar anför ämbetsverket, att inkomstökningen från innevarande budgetår, (4 400 000 — 1 450 000 =) 2 950 000 kr., beräknats med hänsyn till under budgetåret 1962/63 inflytande större köpeskillingar från bland annat Västerås och Göteborgs städer.

För befästningars delfond beräknas inkomsterna till 100 000 kr.

Riksrevisionsverket tar upp Irågan om redovisningen av förenämnda inkomster genom fastighetsförsäljningar. Enligt vad ämbetsverket under hand inhämtat avser dessa försäljningar till stor del mark. Då denna mark i statsi äkenskaperna är bokförd till i dagens läge mycket låga värden, uppkommer vid markens försäljning ett avsevärt överskott att redovisas såsom inkomst lör fastighetsfonden. Riksrevisionsverket ifrågasätter, om vid sådant förhållande det belopp, varmed köpeskillingen överstiger det bokförda värdet, skall behandlas såsom en driftinkomsl. För att statens reella förmögenhet

27 Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1962

på längre sikt icke skall reduceras, bör vid försäljning av last egendom uppkommande mera betydande värdestegringsvinster icke tagas i anspråk för täckande av löpande utgifter utan i princip hänföras till kapitalredovisningen. Riksrevisionsverket vill erinra om att i andra liknande fall egendomens bokförda värde uppskrivits i nivå med köpeskillingen, som därigenom i sin helhet kommit att behandlas sasom en kapitalintäkt.

Därest redovisningen av ifrågavarande försäljningsinkomster skulle ändras på av riksrevisionsverket angivet sätt, påverkar detta ersättningsanslagel, såvida ej motsvarande minskning sker av en eller flera utgiftsposter å fondens stat. I avsaknad av uppgift om storleken av förevarande försäljningsinkomster har riksrevisionsverket emellertid icke vidtagit någon ändring i fortifikationsförvaltningens förslag.

Departementschefen

Som riksrevisionsverket påtalat uppkommer vid åtskilliga tillfällen i samband med markförsäljningar betydande överskott till följd av att den försålda marken redovisas med låga bokförda värden. Jag delar riksrevisionsverkets uppfattning att vid försäljning av fast egendom uppkommande mera betydande värdestegringsvinster i princip bör hänföras till kapitalredovisningen. I detta syfte bör från och med nästa budgetår ändring i gällande redovisningsbestämmelser vidtagas, så att det bokförda värdet av försåld mark uppskrives i nivå med köpeskillingen. I avbidan på erfarenhetei rörande återverkningarna av en dylik omläggning beräknar jag för kasernbyggnaders delfond inkomsterna genom fastighetsförsäljningar till oförändrat belopp, 1 450 000 kr.

Då jag i övrigt anser mig böra följa fortifikationsförvaltningens förslag beträffande beräkningen av förevarande inkomstposter, bör dessa alltså uppföras med 2 050 000 kr. under kasernbyggnaders delfond och 100 000 kr. under befästningars delfond. Sammanlagt uppgår således dessa inkomster till (2 050 000 + 100 000 =) 2 150 000 kr.

Överskott

Det överskott, som skall tillföras riksstatens driftbudget, bör i enlighet med vad som tidigare anförts beräknas till 43/4 % på den vid nästa budgetars början å fonden redovisade kapitalbehållningen. Överskottet bör för budgetåret 1962/63 upptagas med 35 167 000 kr., vilket belopp bör uppdelas med 31 350 000 kr. på kasernbyggnaders delfond och 3 817 000 kr. på belastningars delfond. Denna uppskattning av överskottet har legat till grund för den förut gjorda beräkningen av ersättningsanslagen.

1 enlighet med vad jag i det föregående anfört har upprättats förslag till stal för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1962/63 (Bilaga). Förslaget slutar på ett belopp av 156 062 000 kr., vilket innebär en ökning av omslut-

28 Kungl. Maj:ts proposition nr il år 1962

ningssumman med 13 723 000 kr. Detta beror på en ökning av utgifterna och överskottet. Reparations- och underhållskostnaderna ökar sålunda med 9 554 909 kr- Avsättningen till värdeminskningskontot förutses öka med 652 000 kr, hyres- och arrendeutgifterna med 2 230 000 kr. och överskottet med 1 287 000 kr. I fråga om inkomsterna förutses en ökning med 250 000 kr. Slutligen betingar balansen i staten en uppräkning av ersättningsanslagen till fonden med sammanlagt 13 473 000 kr.

Hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna bilagda förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1962/63;

dels ock för budgetåret 1962/63 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa följande förslagsanslag, nämligen

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Kasernbyggnaders delfond 112 650 000 kr.

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond 33 125 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Hugo Grimlund

Kungl. Maj:ts proposition nr hl år 1962

29 Bilaga

Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budgetåret 1961/62 samt enligt förslaget till stat för budgetåret 1962/63.

Inkomster

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1962

C. Hyres- och arrendcutgifler m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade mark- 1961/62 1962/63

områden Kr. Kr.

1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis ...... 7 531 000 9 450 000

2. Befästningars delfond, förslagsvis ............ 3 070 000 3 381 000

10 601 000 12 831 000

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget

1. Kasernbyggnaders delfond ........................ 30 200 000 31 350 000

2. Befästningars delfond .............................. 3 680 000 3 817 000

33 880 000 35 167 000

Sumina 142 339 000 156 062 000

Sthlm 1962. K. L. Beckmans Boktr.