Doc 1962:1
Hänvisat till av
- Prop. 1971:74: Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående stöd till jordbruket i norra Sverige, m.m.
- Prop. 1977/78:93: om riktIinjer för ansvarsfördelning inom bostadsförsörjningen m.m., avsnitt 7.1.1
- Prop. 1983/84:107: om forskning, avsnitt 2449000
- Prop. 1985/86:100: med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87, avsnitt 877000
- Prop. 1986/87:95: Totalförsvarets fortsatta utveckling, avsnitt 236
- Prop. 1990/91:102: om verksamhet och anslag inom totalförsvaret under budgetåret 1991/92
- Prop. 1962:110: angående medelsbehoven under försvarsgrenarnas avjöningsanslag för budget¬ året 1962/63 m. fl. anslagsfrågor m. in. inom försvars¬ departementets verksamhetsområde, avsnitt 39, 46, 56 och 118
- Prop. 1962:41: med förslag till stal för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1962163, avsnitt 10, 21 och 24
- Prop. 1962:62: ('angående vissa anslag för budgetåret 1962/63 till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet',)
- Prop. 1962:64: angående medelsbehovet under anslaget Flggförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1962/63 m. m., avsnitt 13
- Prop. 1963:108: ('angående vissa anslags\xad frågor m. m. rörande det militära försvaret under bud\xad getåret 1963/64',), avsnitt 2, 3, 68, 70 och 80 m.fl.
- Prop. 1963:110: angående medelsbeho¬ ven under försvarsgrenarnas avlöning sanslag för bud¬ getåret 1963/64 m. m., avsnitt 58
- Prop. 1963:113: ('angående anslag för budget\xad året 1963/64 till Nordiska museet m.m.',)
- Prop. 1963:72: angående uppförande av en atomkraftstation i Marviken, avsnitt 2
- Prop. 1963:80: angående vissa anslag för budgetåret 1963/64 till hemvärnet och vissa frivilliga försvarsorganisationer m. m., avsnitt 20 och 120
- Prop. 1964:110: ('angående vissa anslags\xad frågor man. inom försvarsdepartementets verksamhets\xad område',)
- Prop. 1964:145: Doc 1964:145, avsnitt 20
- Prop. 1964:190: Doc 1964:190, avsnitt 76
- Prop. 1965:104: angående anslag för budget¬ året 1965/66 till byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor m. m., avsnitt 18 och 21
- Prop. 1965:66: angående medelsbehovet för försvarsstabens verksamhet under budgetåret 1965/ 66, avsnitt 2
+23 fler
- Prop. 1965:96: med förslag till lag om undrad lydelse av 72 § växellagen den 13 maj 1932 (nr 130) m. m., avsnitt 8
- Prop. 1966:104: angående anslag för budget¬ året 1966/67 tid, byggnadsarbeten samt inredning och ut¬ rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. to., avsnitt 4 och 38
- Prop. 1966:105: angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budget¬ året 1965/66, avsnitt 27
- Prop. 1967:101: ('med förslag till lag an\xad gående ändring i lagen den 10 juli 1947 (nr 523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främ\xad jande, m.m.',)
- Prop. 1967:104: ('angående anslag för budget\xad året 1967/68 till byggnadsarbeten samt inredning och ut\xad rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.',)
- Prop. 1967:110: ('angående vissa anslags\xad frågor rörande försvaret för budgetåret 1967/68',), avsnitt 40
- Prop. 1967:4: ('angående reformerad lärar\xad utbildning',), avsnitt 3.6.3
- Prop. 1968:169: ('angående godkännande av ett konsortialavtal mellan staten och ASEA om samarbete på atomkraftområdet, m. in.',), avsnitt 4
- Prop. 1968:26: angående vissa byggnadsarbe¬ ten vid universiteten m. m., avsnitt 2
- Prop. 1968:67: Doc 1968:67, avsnitt 3.4
- Prop. 1969:44: ('med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m. m.',), avsnitt 106
- SOU 1963:10: 1955 års universitetsutredning. 7,Bihang,, avsnitt 6
- SOU 1963:36: Malmen i Norrbotten, avsnitt 6
- SOU 1963:42: 1960 års gymnasieutredning, avsnitt 20.2.1
- SOU 1964:55: Organisationen av rationaliseringsverksamheten m. m. på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens områden, avsnitt 48
- SOU 1966:11: Tygförvaltningens centrala organisation 1964 års tygförvaltningsutrednings betänkande, avsnitt 5.4
- SOU 1968:45: Affärsverken : ekonomi, konkurrens och effektivitet, avsnitt 6.1
- SOU 1969:40: Frivilligförsvaret, avsnitt 300
- SOU 1971:92: Finansiering av allmänna samlingslokaler, avsnitt 44
- SOU 1974:38: FFV Förenade fabriksverken : betänkande, avsnitt 3.2 och 194
- SOU 1979:80: Prognoser och arbetsmarknadsstatistik för högskolan betänkande, avsnitt 5.4
- SOU 1995:93: Omprövning av statliga åtaganden : slutbetänkande, avsnitt 2.2.2
- Bet. 1971:FiU36: Finansutskottets betänkande i anledning av motion om nedskärning av riksbankens kontorsorganisation
KUNGL. MAJ:TS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN
ANGÅENDE
STATSVERKETS TILLSTÅND OCH BEHOV UNDER BUDGETÅRET
1962/63
Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1962/63.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionen justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
RIKSSTAT FÖR BUD-
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter......................
II. Uppbörd i statens verksamhet . III. Diverse inkomster............
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder......
II. Riksbanksfonden.............
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fonder............
V. Statens utlåningsfonder.......
VI. Fonden för låneunderstöd.....
VII. Fonden för statens aktier.....
VIII. Statens pensionsfonder........
IX. Diverse kapitalfonder.........
DRIFT-
17 140 200 000 257 465 000 324 000 000
475 000 000 50 000 000 28 117 000 38 067 000 298 918 000 15 779 000 80 000 000 74 535 000 45 000 000
17 721 665 000
1 105 416 000
Säger för inkomster å driftbudgeten 18 827 081000 Återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel .. 25 000 000
Summa kr. 18 852 081 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
3 GETÅRET 1962/63
BUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna .
II. Justitiedepartementet.........
III. Utrikesdepartementet.........
IV. Försvarsdepartementet........
V. Socialdepartementet..........
VI. Kommunikationsdepartementet .
VII. Finansdepartementet..........
VIII. Ecklesiastikdepartementet.....
IX. Jordbruksdepartementet.......
X. Handelsdepartementet........
XI. Inrikesdepartementet.........
XII. Civildepartementet............
XIII. Oförutsedda utgifter..........
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.
4 917 000 168 099 000 143 596 000
3 202 800 000
5 262 950 000
1 465 563 000 716 735 000
2 305 119 000 554 232 000 344 175 000
1 020 469 000 622 863 000 1 000 000
29 795 000 15 842 313 000
B.
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder................
II. Luftfartsfonden.......................
III. Riksgäldsfonden.......................
IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar . V. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-
förluster..............................
50 000 000 15 000 000 875 000 000 390 412 000
1 000 000
Säger för utgifter å driftbudgeten
1 331 412 000 17 173 725 000
1 678 366 000
Beräknat överskott å statsregleringen
Summa kr. 18 852 081 000
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
Lånemedel
KAPITAL-
1 331 856 000
Summa kr. 1 331 856 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
5 BUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond........................
Televerkets fond........................
Statens järnvägars fond..................
Statens vattenfallsverks fond.............
Domänverkets fond......................
II. Luftfartsfonden...........................
III. Statens allmänna fastighetsfond............
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond.................
Försvarets fabriksfond...................
V. Statens utlåningsfonder....................
VI. Fonden för låneunderstöd..................
VII. Fonden för statens aktier...................
VIII. Fonden för förlag till statsverket...........
IX. Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond Jordfonden .............................
— 1 098 000 55 200 000 86 900 000 233 801 000
312 000 375 115 000
11 850 000 51 663 000
29 787 000
2 299 000 32 086 000
760 745 000 25 488 000 133 599 000
12 200 000
9 900 000
4 000 000 13 900 000
1 416 646 000
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels-
förluster...................................... 1 000 000
övrig kapitalåterbetalning...................... 83 790 000 84 790 000
Summa kr. 1 331 856 000
Stockholm slott den 3 januari 1962
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA Å DRIFTBUDGETEN FÖR BUDGETÅRET 1962/63
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning . ..
b) Kupongskatt, bevillning____
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning.......
d) Skogsvårdsavgift^, bevillning
e) Bevillningsavgifter för sär-
skilda förmåner och rättigheter, bevillning.............
f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning ..................
g) Lotterivinstskatt, bevillning.
h) Omsättnings- och expedi-
tionsstämplar m. m., bevillning ......................
7 800 000 000 7 000 000
1 000 000 10 200 000
2 000 000
115 000 000 83 000 000
115 000 000 8 133 200 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning____ 475 000 000
b) Bensin- och brännoljeskatt,
bevillning ................ 1 050 000 000 1 525 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning....... 900 000 000
b) Allmän varuskatt, bevillning 2 700 000 000
c) Särskilda varuskatter, bevill-
ning...................... 365 000 000
d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning ............ 200 000 000
e) Regleringsavgift och accis å
fettvaror m. m., bevillning . 43 000 000
f) Skatt å kaffe, bevillning ... 28 000 000
g) Tobaksskatt, bevillning..... l 000 000 000
h) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevillning ..................... 20 000 000
i) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevillning ..................... 34 000 000
j) Skatt å sprit, bevillning...... l 250 000 000
7 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
k) Skatt å vin, bevillning.....
l) Skatt å malt- och läskedrycker, bevillning............
m) Statlig nöjesskatt, bevillning
n) Energiskatt, bevillning......_
120 000 000
180 000 000 22 000 000
620 000 000 7 482 000 000 17140200000
II.
Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter....................
2. Inkomster vid fångvården.................
3. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäk-
ringsrådet.........................•••••"
4. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare ............................
5. Inkomster vid statens geotekniska institut ..
6. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,
att tillföras automobilskattemedlen............
7. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,
att tillföras automobilskattemedlen............
8. Avgifter för registrering av motorfordon----
9. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd-
rologiska institut.........................
10. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet .........................._........
11. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ...
12. Inkomster vid matematikmaskinnämnden......
13. Inkomst av myntning och justering........
14. Kontrollstämpelmedel.....................
15. Bidrag till bank- och fondinspektionen.....
16. Bidrag till sparbanksinspektionen...........
17. Bidrag för revision av sparbankerna ........
18. Bidrag till försäkringsinspektionen..........
19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........
20. Avgifter för granskning av biografbilder ....
21. Inkomster vid lantbruksnämnderna.........
22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd ......
23. Inkomster vid statens centrala frökontrollan-
stalt.....................................
24. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.......
25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt ...............................
26. Inkomster vid statens maskinprovningar ----
27. Avgifter vid köttbesiktning.................
28. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt .....................................
29. Inkomster vid veterinärhögskolan ..........
30. Inkomster vid lantmäteriväsendet..........
31. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ....
32. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-
verkningen...............................
33. Skeppsmätningsavgifter....................
34. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
35. Inkomster vid statens provningsanstalt.....
36. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten .
37. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor ....................................
500 000 4 000 000
4 000 000
350 000 1 300 000
5 250 000
1 500 000 10 000 000
7 500 000
90 000 1 000 000
6 000 000 7 000 000 1 200 000
585 000 420 000 475 000 1 220 000 430 000 300 000
1 300 000 350 000
2 400 000 1 100 000
250 000 230 000 2 800 000
1 300 000 770 000 17 500 000 4 000 000
50 000 500 000 1 400 000
3 000 000 7 100 000
265 000
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
38. Fyr- och båkmedel....................... 18 000 000
39. Lotspenningar............................ 12 000 000
40. Försäljning av sjökort m. m................ 750 000
41. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. 1 500 000
42. Patent- och varumärkes- samt registreringsav-
0 8ifter.................................... 16 500 000
43. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. re-
lt ^ster.................................... 450 000
44. Inkomster av statens gruvegendom.......... 3 400 000
45. Inkomster vid statens institut för folkhälsan . 800 000
46. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-
torium................................... 4 200 000
47. Inkomster vid statens rättskemiska laborato-
rium.................................... 750 000
48. Inkomster vid statens farmacevtiska labora-
torium................................... 370 000
49. Inkomster vid statens mentalsjukhus........ 49 000 000
50. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus .......... 310 000
51. Inkomster vid karolinska sjukhuset........ 42 000 000
52. Inkomster vid serafimerlasarettet........... 10 000 000 257 465 000
111. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel.............
2. Totalisatormedel........
3. Tipsmedel..............
4. Lotterimedel...........
5. Övriga diverse inkomster
17 721 665 000
34 000 000 55 000 000 100 000 000 115 000 000
20 000 000 324 000 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affårsverksf onder:
1. Postverket, bevillning...................... 10 000 000
2. Televerket...............................’ 175 000 000
3. Statens vattenfallsverk.................... 250 000 000
4. Domänverket............................. 40 000 000
475 000 000
II. Riksbanksfonden..............
III. Statens allmänna fastighets fond:
50 000 000
28 117 000
9 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond
2. Försvarets fabriksfond . .
35 167 000 2 900 000
V. Statens utlåningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond..............
2. Värnpliktslånefonden......................
3. Statens bostadslånefond.................
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby..............................* • • • •
5. Lånefonden för bostadsförsörjning for mindre
bemedlade, barnrika familjer...............
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen...................
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden ...........................
8. Lånefonden för bostadsbyggande...........
9. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin .............................
10. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ----
11. Statens bosättningslånefond................
12. Vattenkraftslånefonden....................
13. Luftfartslånefonden........................
14. Tullverkets båtlånefond...................
15. Statens lånefond för universitetsstudier.....
16. Allmänna studielånefonden............
17. Lånefonden för inventarier i studentbostäder
18. Jordbrukets lagerhusfond..................
19. Statens mejerilånefond....................
20. Jordbrukets maskinlånefond...............
21. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ...
22. Fonden för supplementär jordbrukskredit ----
23. Kraftledningslånefonden ...................
24. Elektrifieringslånefonden...................
25. Egnahemslånefonden......................
26. Arrendelånefonden........................
27. Arbetarsmåbrukslånefonden................
28. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond................
29. Kronotorparnas inventarielånefond..........
30. Statens avdikningslånefond................
31. Täckdikningslånefonden...................
32. Bevattningslånefonden.....................
33. Fiskerilånefonden.........................
34. Statens fiskredskapslånefond...............
35. Skogsväglånefonden.......................
36. Statens skogslånefond.....................
37. Lånefonden för insamling av skogsfrö......
38. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
39. Statens sekundärlånefond för rederinäringen .
40. Sjöfartsverkets båtlånefond ................
41. Statens hantverks- och industrilånefond......
25 000 1 000 1 000
7 000
3 600 000
17 000
300 000 275 000 000
625 000 1 500 000 1 500 000 250 000 730 000 1 000 500 000 750 000 225 000 515 000 1 000 1 000 000 75 000 60 000 230 000 1 000 4 200 000 1 000 1 000
1 000 1 000 1 900 000 1 000 1 000 430 000 1 000 27 000 1 000 1 000 1 300 000 35 000 3 000 4 100 000
38 067 000
298 918 000
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond
2. Statskontorets »
3. Lantbruksstyrelsens >
4. Riksbankens »
5. Riksgäldskontorets >
675 000 11 800 000 3 000 3 300 000 1 000
15 779 000
VII. Fonden för statens aktier
80 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden................... 57 000 000
2. Civila tjänstepensionsfonden............... 1 800 000
3. Militära tjänstepensionsfonden............. 200 000
4. Allmänna familjepensionsfonden............ 5 300 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond....... 10 200 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk____ 35 000 74 535 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet...... 25 000 000
2. Övriga diverse kapitalfonder............... 20 000 000 45 000 000
_1 105 416 000
Summa kr. 18 827 081 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
11 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten
FÖRSLAG TILL
STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND FÖR RUDGETÅRET 1962/63
Inkomster
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond.................
2. Fångvårdsstyrelsens » .................
3. Beskickningsfastigheternas * .................
4. Byggnadsstyrelsens * .................
5. Generaltullstyrelsens * .................
6. Uppsala universitets * .................
7. Lunds universitets * .................
8. Sjöfartsstyrelsens » .................
9. Medicinalstyrelsens ► .................
10. Karolinska sjukhusets * .................
400 000 630 000 32 000 4 000 000 240 000 35 000 44 000 155 000 2 075 000 1 160 000
8 771 000
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond.................
2. Fångvårdsstyrelsens * .................
3. Beskickningsfastigheternas * .................
4. Byggnadsstyrelsens » .................
5. Generaltullstyrelsens » .................
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning............... 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting .. 291 000
c) Övriga diverse inkomster..........• 1 00°
91 000 1 000 1 000 198 000 1 000
542 000
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning........................ 50 000
b) Övriga diverse inkomster........... l 000 51 000
8. Sjöfartsstyrelsens delfond................... j 0oo
9. Medicinalstyrelsens > ................... 1 qqq
10. Karolinska sjukhusets » ................ ’ i 000
Summa kr.
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.: 1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader för de kungl. slotten med tillhö-
rande byggnader................. 1 132 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga........ 355 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m...... 438 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten....... 1 415 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond....................
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m................ 1 875 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis........ 630 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond.....................
5. Generaltullstyrelsens * .................
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset............ 750 000
b) Övriga fastigheter................ 1114 000
7. Lunds universitets delfond......................
8. Sjöf artsstyrelsens » ...............
9. Medicinalstyrelsens ► .................
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset............. 3 495 000
b) Serafimerlasarettet............... 278 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis.......
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......
5. Generaltullstyrelsens > , förslagsvis.......
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .. 476 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis...... 553 000
3 340 000 3 749 000
2 505 000 30 105 000 247 000
1 864 000 750 000 630 000 9 482 000
3 773 000
912 000 320 000 6 948 000 103 000
1 029 000
888 000
127 324 000
56 445 000
13 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis
8. Sjöfartsstyrelsens * , förslagsvis
9. Medicinalstyrelsens * , förslagsvis
10. Karolinska sjukhusets * , förslagsvis
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis......
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis......
4. Byggnadsstyrelsens * , förslagsvis......
5. Generaltullstyrelsens * , förslagsvis......
6. Uppsala universitets * , förslagsvis......
7. Lunds universitets * > förslagsvis......
8. Sjöfartsstyrelsens * . förslagsvis......
9. Medicinalstyrelsens * , förslagsvis......
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis......
365 000 102 000 4 934 000 1 407 000
255 000 3 690 000 20 020 000 200 000 500 000 400 000 107 000 100 000 1 370 000
överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond.....
2. Fångvårdsstyrelsens * .....
3. Beskickningsfastigheternas * .....
4. Byggnadsstyrelsens * .....
5. Generaltullstyrelsens » .....
6. Uppsala universitets * .....
7. Lunds universitets * . -,..
8. Sjöfartsstyrelsens » .....
9. Medicinalstyrelsens » .....
10. Karolinska sjukhusets » .....
1 000 2 735 000 1 540 000 10 651 000 270 000 1 020 000 915 000 170 000 9 505 000 1 310 000
16 120 000
26 642 000
28 117 000
Summa kr. 127 324 000
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
BERÄKNAT FÖRSLAG TILL STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1962/63
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Kasernbyggnaders delfond..................... 111 717 000
2. Befästningars » ..................... 33 125 000 144 842 000
och markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond..................... 5 jqO 000
2. Befästningars » 350 QOO 5 450 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Kasernbyggnaders delfond..................... 2 570 000
2. Befästningars » 50 000 2 620 000
D. Diverse inkomster:
1. Kasernbyggnaders delfond..................... 5 000 000
2. Befästningars » 100 000 5 100 000
Summa kr. 158 012 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Kasernbyggnaders delfond..................... 69 562 000
2. Befästningars • ..................... 24 190 000 93 752 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis.......... 13 525 000
2. Befästningars * , förslagsvis.......... 2 237 000 15 762 000
lokaler och arrenderade markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis........... 9 950 000
2. Befästningars > , förslagsvis........... 3 381 000 13 331 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Kasernbyggnaders delfond..................... 31 350 000
2. Befästningars » ..................... 3 817 000 35167 000
Summa kr. 158 012 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
15 UTGIFTER Å DRIFTBUDGETEN
EGENTLIGA STATSUTGIFTER
I. KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA
A. Kungl. hovstaten
1 Kungl. Maj:ts hovhållning..................................... 2 300 000
2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten............ 150 000
3 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland...................•• 100 000
4 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier
i de kungl. slotten.......................................... 316 000
2 866 000
B. Kungl. slottsstaten
1 Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl. slotten 1 476 000
2 Ved och kol för de kungl. slotten............................ 575 000
2 061 000
Summa kr. 4 917 000
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
II. JUSTITIEDEPARTEMENTET
A. Justitiedepartementet m. m.
Statsrådsberedningen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 718 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 24 000
Justitiedepartementet:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 241 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 166 000
5 Svensk författningssamling, förslagsanslag...... 300 000
6 Lagberedningen, reservationsanslag...............
7 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag ........................................
8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ................................
9 Extra utgifter, reservationsanslag..................
B. Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet
Justitiekanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 358 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 28 000
Riksåklagarämbetet:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 466 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 28 000
C. Domstolarna
Högsta domstolen m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 239 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 285 000
Regeringsrätten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 041 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 12 000
5 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag......... 50 000
Hovrätterna:
6 Avlöningar, förslagsanslag.................... 11 338 000
7 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 113 000
Häradsrätterna:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... 27 108 000
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 694 000
10 Ersättningar till nämndemän, förslagsanslag____ 4 000 000
742 000
2 707 000 242 000
35 000
1 600 000 125 000
5 451 000
386 000
494 000 880 000
4 524 000
1 103 000
12 451 000
17 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
15 Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet,
reservationsanslag............................
V attendomstolarna:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet,
reservationsanslag...............................
Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker m. m. för domstolsväsendet, förslagsanslag........
40 000
4 295 000 614 000
D. Rättegångsväsendet i allmänhet
1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ........................................
2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsanslag ........................................
3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslagsanslag ........................................
4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag.....
5 Efterutbildning inom rättegångsväsendet, reservationsanslag ....................................
E. Fångvården m. m.
Fångvårdsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 904 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 501 000
Fångvårdsanstalterna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 46 116 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 20 802 000
5 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag .................................. 1 000 000
6 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag ................................ 750 000
7 Anskaffning, montering och transport av baracker m. m., reservationsanslag............... 800 000
8 Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej
tillhör fångvården, m. m., förslagsanslag.........
9 Interneringsnämnden, förslagsanslag.............
10 Ungdomsfängelsenämnden, förslagsanslag.........
Skyddskonsulentorganisationen:
11 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 717 000
12 Omkostnader, förslagsanslag.................. 461 000
13 övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag .
14 Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl., förslagsanslag
15 Kurser för övervakare, tillsynsmän och personundersökare, reservationsanslag..................
16 Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl.
17 Bidrag till svenska skyddsförbundet.............
[32 842 000
4 909 000
135 000
250 000 56 214 000
8 500 000
5 800 000
1 700 000 136 000
35 000 16 171 000
3 405 000
69 468 000
89 000 43 000 31 000
3 178 000 2 600 000 600 000
12 000 1 000 000 68 000
2 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1
80 494 000
18 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 7 020 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 1 459 000 8 479 000
3 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,
förslagsanslag.............................. 131 000
4 Ersättning till försvarets fastighetsfond för fång-
vårdsanstalten i Hälsingborg, förslagsanslag....... 67 000
5 Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m., reservationsanslag....................... 50 000
6 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. inom privaträttens område, förslagsanslag .. 32 000
7 Bidrag till Nordisk årsbok m. m., reservationsanslag 10 000
8 Uppgående av gränsen mot Norge m. m., reservationsanslag ........................................ 120 000
8 889 000
Summa kr. 168 099 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
19 III. UTRIKESDEPARTEMENTET
A. Utrikesdepartementet m. m.
10 Utrikesförvaltningen:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Vissa bostadskostnadsersättningar, förslagsanslag.. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag........................
Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag . .. Särskilda förhandlingar med främmande makter,
förslagsanslag..................................
Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag . Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
Extra utgifter, reservationsanslag.................
Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag ..........................................
33 621 000 7 945 000 2 350 000
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
1 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i
Haag, förslagsanslag............................
2 Förenta Nationerna, förslagsanslag...............
3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, förslagsanslag.........................
4 Europeiska frihandelssammanslutningen, förslagsanslag
5 Europarådet, förslagsanslag.....................
6 Bidrag till Röda Korsets internationella kommitté .
C. Internationell biståndsverksamhet
1 Internationell biståndsverksamhet.
D. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
3 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska medborgare, förslagsanslag...............
4 Förstärkning av avkastningen av understödsfonden
för rysslandssvenskar........................
5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige,
förslagsanslag..................................
* Beräknat belopp.
7 972 000 473 000
43 916 000
1 400 000 1 100 000
1 600 000 30 000
300 000 75 000
200 000 48 621 000
4 000 13 830 000
1 250 000 600 000 505 000 30 000
16 219 000
*67 250 000
8 445 000 150 000 30 000 2 545 000
20 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
6 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Na-
tionerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag ........................................ l 000
7 Utländska pressbesök, förslagsanslag............... 200 000
8 Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete
'och utrikespolitiska frågor...................... 135 000
_11 506 000
Summa kr. 143 596 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
21 IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET
^ Försvarsdepartementet m. ro.
4 Försvarsdepartementet:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag..............
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................
Extra utgifter, reservationsanslag...............
*1 550 000 300 000
1 000 000 350 000
B. Centrala förvaltningsmyndigheter
17 Försvarets civilförvaltning:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag................. .
Försvarets sjukvårdsstyrelse:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Fortifikationsförvaltningen:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag........-........
Forskningsverksamhet, reservationsanslag......
Byggnads- och reparationsberedskapens övningar
m. m., reservationsanslag.................•••
Byggnads- och reparationsberedskapens materiel,
reservationsanslag...........................
Armétygförvaltningen:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag............... • •
Armétygförvaltningens anstalter: Avlöningar, förslagsanslag ..................................
Arméintendenturförvaltningen:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.............. • • •
Arméintendenturförvaltningens anstalter: Avlöningar, förslagsanslag.........................
Marinförvaltningen:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
6 000 000 1 470 000
1 445 000 155 000
9 800 000 660 000 1 340 000
160 000
1 000
27 500 000 1 650 000
8 050 000
3 520 000 285 000
3 965 000
*14 300 000 1 290 000
3 200 000 3 200 000
7 470 000
1 600 000
11 961 000
37 200 000
7 770 000
15 590 000
* Beräknat belopp.
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
Flygförvaltningen:
18 Avlöningar, förslagsanslag................... *33 500 000
19 Omkostnader, förslagsanslag................. *1 930 000
20 Datamaskiner m. m., reservationsanslag ........ 3 600 000
Försvarets förvaltningsdirektion: "
21 Avlöningar, förslagsanslag................... 290 000
22 Omkostnader, förslagsanslag................. 20 000
C. Försvarskrafterna
Försvarsstaben
Försvarsstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag...................
2 Omkostnader, förslagsanslag.................
3 övningar, reservationsanslag.................
4 Vissa bostadskostnadsersättningar, förslagsanslag
8 521 000 1 870 000 44 000 290 000
Armén
8 9
22 Avlöningar m. m. till fast anställd personal: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ...................
Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ....................
Avlöningar till personal i arméns reserver m. fl.,
förslagsanslag....................
Rekryteringskostnader, förslagsanslag .........
Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ...................
Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag
Sjukvård, förslagsanslag...................
Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
Expenser m. m.:
Bränsle m. m., förslagsanslag................
Telefon m. m., förslagsanslag................
Övriga expenser m. m., reservationsanslag.....
Mathållning m. in.:
Mathållning, förslagsanslag.................
Furagering, förslagsanslag...................
Intendenturmateriel m. m.:
Beklädnad m. m., reservationsanslag..........
Inventarier m. m., reservationsanslag.........
Tvätt, förslagsanslag..................
övningar m. m.:
övningar m. m., reservationsanslag...........
ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag ...............................
Beräknat belopp.
*274 000 000
1 500 000
8 500 000 102 000
18 000 000
19 400 000 2 700 000 1 150 000
45 200 000 1 800 000
53 000 000 10 000 000 4 380 000
36 175 000 1 000
39 030 000
310 000
120 931 000
10 725 000 10 725 000
302 102 000
57 550 000 3 500 000 10 800 000
23 250 000
47 000 000
67 380 000
41 476 000
123 000
Kungl. Maj.ts proposition nr t år t9G2
Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag....... 2 000 000
Anskaffning av drivmedelsutrustning, reserva- 3 300 Q00
tionsanslag....................................—
Anskaffning och vård av hästar m. m.: 0Q0
Remontering, reservationsanslag.............. _ noo
Uttagning av hästar, förslagsanslag...........
Veterinärvård, reservationsanslag.............
Hundväsendet, reservationsanslag................
Tygmateriel m. m.:
Anskaffning av tygmateriel m. m„ reservations- ^ ^ Q()0 anslag......................................
Underhåll av tygmateriel m. m., reservations- ^ ^ 0Q()
Förhyrning av ’ motorfordon m. m., förslagsanslag 4 250 000
Uttagning av motorfordon och motorredskap, 160 Q00 448 410 000
förslagsanslag.................................—
Hemvärnet: Q7n nft0
Hemvärnets avlöningar, förslagsanslag........ »'uuuo
Hemvärnets omkostnader, förslagsanslag......
Hemvärnets intendenturmateriel m. m„ reserva- ^ Q()0
Hemvärnets övningar, reservationsanslag ...... 4 uuu
Hemvärnets tygmateriel m. m., reservation^- ^ ^ ^ g 250 qqo
Sla9 ............................... 1 010 841 000
53 Marinen
Avlöningar m. m. till fast anställd personal: Avlöningar till aktiv personal m. fl., forslags-
Avlöningar till personal å reservstat, förslags-
Avlöningar till personal i marinens reserver,
förslagsanslag...............................
Rekryteringskostnader, förslagsanslag.........
Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag .....................................
Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag
Sjukvård, förslagsanslag.......................
Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
*104 140 000
135 000
2 550 000 115 000
10 750 000
Expenser m. m.:
Bränsle m. m., förslagsanslag...........
Telefon m. m., förslagsanslag ........•••
Övriga expenser m. m., reservationsanslag
Mathållning, förslagsanslag................
Intendenturmateriel m. m.:
Beklädnad m. m., reservationsanslag.....
Inventarier m. m., reservationsanslag----
Tvätt, förslagsanslag...................
8 400 000 1 150 000 410 000
7 600 000 1 500 000 1 250 000
övningar m. m.:
övningar m. m„ reservationsanslag
21 900 000
117 690 000 11 400 000 900 000 3 000 000
9 960 000 14 700 000
10 350 000
* Beräknat belopp.
24 Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1962
60 61
62 Drivmedelsförråd m. m.( förslagsanslag.......
Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag ..................
Materialförråd m. m., förslagsanslag..........
Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag .... Flytande materiel, vapenmateriel m. m.: Fartygsbyggnader m. m., reservationsanslag .... Anskaffning av vapenmateriel m. m„ reservationsanslag .............
Underhåll av fartyg m. m„ reservationsanslag . Anskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag ...............
Bidrag och understöd:
Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag ...
Flygvapnet
150 000
150 000 255 000
1 000 22 456 000
95 500 000
71 700 000 46 000 000
600 000 213 800 000
390 000 404 646 000
66 67
79 Avlöningar m. m. till fast anställd personal: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ....................... ' y
Avlöningar till personal å reservstat, förslaqsanslag..................... “
Avlöningar till personal i flygvapnets reserv, förslagsanslag...............
Rekryteringskostnader, förslagsanslag........
^öningar tm viss arbetarpersonal, försiagsan-
Aviöningar m m. till värnpliktiga, förslagsanslag
Sjukvård, förslagsanslag...............
Reseersättningar m. m., förslagsanslag .
Expenser m. m.:
Bränsle m. m., förslagsanslag..............
Telefon m. m., förslagsanslag............
Övriga expenser m. m., reservationsanslag.....
Mathållning, förslagsanslag.................
Intendenturmateriel m. m.:
Beklädnad m. m., reservationsanslag..........
Inventarier m. m., reservationsanslag.........
Tvätt, förslagsanslag................
övningar m. m.: -
övningar m. m., reservationsanslag...........
Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag____
Flygmateriel m. m.: “
*135 000 000
40 000
1 600 000 250 000
1 330 000
8 100 000 3 300 000 380 000
9 600 000 1 600 000 1 040 000
8 000 000 28 000
138 220 000 9 280 000 700 000 5 500 000
11 780 000 9 600 000
12 240 000
8 028 000
85 Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag .................
Luftförsvarsrobot, reservationsanslag Drift och underhåll av flygmateriel 'ml m.,’ reservationsanslag ..............
Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.......
Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag ...............
ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag Beräknat belopp.
732 000 000 *123 000 000
164 000 000 8 300 000
4 000 000
_1 000 1 031 301 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
25 Bidrag och understöd:
86 Understöd åt privatflyget, reservationsanslag ... 366 000
1 227 015 000
2 653 227 000
D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål
Krigsarkivet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 491 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 42 000
3 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag ....................................... 3 000
4 Inredning av vissa arkivaliemagasin, reservationsanslag ....................................... 3 000 539 000
Armémuseum:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... 282 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................. 67 000
7 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag ....................................... 15 000 364 000
Försvarets forskningsanstalt:
8 Avlöningar, förslagsanslag................... 11 000 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 055 000
10 Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag .. 37 000 000
11 Engångsanskaffning av viss utrustning, reservationsanslag ................................. 1 475 000 50 530 000
Försvarets radioanstalt:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... 12 200 000
13 Omkostnader, förslagsanslag .................. 2 265 000
14 Övningar, reservationsanslag.................. 50 000
15 Anskaffning och underhåll av materiel, reservationsanslag ................................. 2 225 000 16 740 000
Försvarshögskolan:
16 Avlöningar, förslagsanslag................... 332 000
17 Omkostnader, förslagsanslag..................62 000 394 000
Militärhögskolan:
18 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 287 000
19 Omkostnader, förslagsanslag................. 448 000
20 övningar, reservationsanslag...................800 000 3 535 000
Försvarets läroverk:
21 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 400 000
22 Omkostnader, förslagsanslag..................90 000 1 490 000
Försvarets brevskola:
23 Avlöningar, förslagsanslag................... 235 000
24 Omkostnader, förslagsanslag..................67 000 302 000
Försvarets sjukvårdsförråd:
25 Avlöningar, förslagsanslag................... 620 000
26 Omkostnader, förslagsanslag..................120 000 740 000
Militärapoteket:
27 Avlöningar, förslagsanslag................... 742 000
28 Omkostnader, förslagsanslag..................28 000 770 000
26 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1962
Försvarets tandvård:
29 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 272 000
30 Omkostnader, förslagsanslag................. 280 000
Militärpsykologiska institutet:
31 Avlöningar, förslagsanslag.................... 560 000
32 Omkostnader, förslagsanslag.................. 130 000
Centrala värnpliktsbyrån:
33 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 055 000
34 Omkostnader, förslagsanslag................. 446 000
Militärmusiken:
35 Avlöningar, förslagsanslag ..................... *10 000 000
36 Reseersättningar m. m., förslagsanslag.......... *475 000
37 Materiel, reservationsanslag .................. 140 000
Industriell krigsberedskap:
38 Årskostnader för industriell krigsberedskap, förslagsanslag ................................. 700 000
39 Engångskostnader för industriell krigsberedskap,
reservationsanslag........................... 4 850 000
Anskaffning av viss materiel m. m.:
40 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.......... 2 500 000
41 Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m.,
reservationsanslag........................... 3 500 000
42 Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag 10 250 000
43 Anskaffning av taggtråd, reservationsanslag ... 100 000
44 Järnvägskrigsbromateriel, reservationsanslag ... 3 000 000
45 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag .. 700 000
46 Familjebidrag, förslagsanslag...................
Personalvårdsverksamhet m. m.:
47 Försvarets personalvård: Avlöningar, förslagsanslag...................................... 1 330 000
48 Försvarets personalvård: Omkostnader, förslagsanslag ..................................... 250 000
49 Soldathemsverksamhet, reservationsanslag...... 190 000
50 Fritidsundervisning m. m., reservationsanslag . . 360 000
Bidrag och understöd:
51 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reservationsanslag ............................... 3 080 000
52 Lottaorganisationen, reservationsanslag........ 1 005 000
53 Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag ..................................... 140 000
54 Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsanslag 15 000
55 Frivilliga skytteväsendet, reservationsanslag ... 1 860 000
56 Understöd åt vissa föreningar m. m.......... 72 000
57 Bidrag till social verksamhet m. m., reservationsanslag ..................................... 100 000
Vissa övriga gemensamma ändamål:
58 Inskrivningskostnader, förslagsanslag.......... 1 500 000
59 Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag 500 000
60 Reseersättningar till värnpliktiga m. fl., förslagsanslag .................................... 8 800 000
61 Underbefälsrekrytering, reservationsanslag ...... 140 000
* Beräknat belopp.
2 552 000
690 000
1 501000
10 615 000
5 550 000
20 050 000 33 000 000
2 130 000
6 272 000
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1902 27
62 Vissa civilanställningsåtgärder, förslagsanslag.... 1 700 000
63 Vidareutbildning av viss civil personal, reservationsanslag ................................ 255 000
64 Försvarsupplysning, reservationsanslag........ *600 000
65 Försvarsfilm, reservationsanslag............... 535 000
66 Publikations- och blankettryck, förslagsanslag . 3 200 000
67 Krigshistorisk verksamhet.................... *300 000
68 Modellkammaren i Karlskrona................ * 100 000
69 Militärmedicinsk forskning, reservationsanslag . .. 600 000 18 230 000
175 994 000
E. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag..... 32 000
2 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag 50 000
3 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... .450 000 532 000
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
6 Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk, förslagsanslag..................... 1 500 000
7 Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag---- 7 500 000
8 Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag 15 000
9 Resestipendier, reservationsanslag............... 5 000
10 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag............ *300 000
11 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag...................... 235 000
12 Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. m., förslagsanslag.............. 2 000 000
13 Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten till fast egendom, förslagsanslag......... 25 000
14 Täckande av vissa medelsbrister, förslagsanslag ... 10 000
15 Borttagande av pansarhinder m. m., reservationsanslag ....................................... ooo
16 Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring m. m., förslagsanslag ... *11 000 000
17 Omskolning av i militärtjänst skadade, förslagsanslag ....................................... 200 000
18 Rationaliseringsförsök, reservationsanslag........ 1 000
19 Prisundersökningar m. ........................ 50 000
20 Bärgning m. m. av regalskeppet Wasa, reservationsanslag ........................................ *1 ooo 000
21 Reglering av prisstegringar..................... *80 000 000
249 448 000
Summa kr. 3 202 800 000
* Beräknat belopp.
28 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
V. SOCIALDEPARTEMENTET
A. Socialdepartementet m. m.
Socialdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 688 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 95 000
3 Socialattachéer, förslagsanslag....................
4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ................................
5 Extra utgifter, reservationsanslag ................
B. Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. m.
Socialstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *4 436 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *820 000
3 Statistiska specialundersökningar, reservationsan-
sla9................... *1 000
Statens socialvårdskonsulenter:
4 Avlöningar, förslagsanslag.................... 460 000
5 Omkostnader, förslagsanslag.................. 124 000
Arbetsdomstolen:
6 Avlöningar, förslagsanslag.................... 228 000
7 Omkostnader, förslagsanslag.................. 22 000
Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... 200 000
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. 25 000
C» Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.
1 Mödrahjälp, förslagsanslag......................
2 Mödrahjälpsnämnderna, förslagsanslag...........
3 Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor, reservationsanslag .........................
4 Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps-
och barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag......
5 Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad
av ålderdomshem, reservationsanslag.............
6 Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem .....................................
7 Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag ....................................
8 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag.............
9 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag, förslagsanslag................
10 Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag, förslagsanslag......
* Beräknat belopp.
1 783 000 223 000
1 300 000 100 000
3 406 000
5 257 000
584 000
250 OOO
225 000
6 316 000
3 000 000 80 000
250 000
6 750 000
8 000 000
130 000
60 000 957 000 000
2 800 000
24 000 000
12 J3
26 Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1962
Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem, reservationsanslag.........................
Bidrag till driften av barnhem, förslagsanslag .... Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem.. Bidrag till driften av barnstugor, reservationsanslag . Försöksverksamhet rörande daghem m. m., reservationsanslag ....................................
Ferieresor, förslagsanslag ......................
Bidrag till driften av semesterhem, förslagsanslag.. Stipendier för underlättande av husmoderssemes-
ter, reservationsanslag..........................
Bidrag till driften av barnkolonier m. m., reservationsanslag ....................................
Ungdomsvårdsskolorna:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag ....................................
Anordnande och drift av provisoriska förläggningar,
reservationsanslag ............................
Personalutbildning, reservationsanslag ..........
Bidrag till inackorderingshem m. m., reservationsanslag ........................................
Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor, reservationsanslag ..................................
515 000
1 700 000
68 000 5 300 000
100 000 1 200 000 500 000
1 000 000
2 900 000
11 333 000 5 921 000
350 000
350 000
55 000 18 009 000
227 000
600 000 1 034 189 000
D.
6 7
12 Nykterhetsvård
Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Statens inom mentalsjukvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare:
Avlöningar, förslagsanslag ....................
Omkostnader, förslagsanslag ..................
Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Vårdavdelning i Fagersta, förslagsanslag........
Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare:
Avlöningar, förslagsanslag ....................
Omkostnader, förslagsanslag ..................
Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag. .
30 Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
20 Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m„ förslaas-
anslag..................................
Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykter-
hetsvård m. m., förslagsanslag..................
Utbildning av nykterhetsvårdspersonal, reservationsanslag .............................
Länsnykterhetsnämnderna:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 838 QOO
Omkostnader, förslagsanslag................... 574 qqq
Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder, förslaas- ~
anslag..................................
Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. m.............................
Bidrag till Länkrörelsen................
E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet
Arbetsmarknadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag . . .................. 9 921 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 4 737 qqq
Arbetsförmedlingen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 41 416 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 44 302 000
5 Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsanslag ..........................................
6 Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder, reservations-
anslag, därav förslagsvis 60 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.................
7 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds-
verksamhet, reservationsanslag..................
8 Statens arbetsklinik i Stockholm, reservationsanslag
9 Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade, reservationsanslag ........................
10 Bidrag till driften av verkstäder för handikappade,
förslagsanslag.........................
11 Omskolning m. m., förslagsanslag................
12 Understöd åt flyktingar m. m., förslagsanslag.....
13 Bidrag till De blindas förening..................
14 Bidrag till De vanföras riksförbund..............
15 Bidrag till Hörselfrämjandets rehabiliteringscentral..
F. Bostadsbyggande m. m.
Bostadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 473 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 850 000
Länsbostadsnämnderna: ~
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... g 048 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 851 000
22 500 000 1 050 000 80 000
2 412 000
20 000 000
83 000 300 000
54 955 000
10 758 000
52 718 000
51 000 000
190 000 000
1 000 540 000
5 000 000
3 100 000 125 000 000 3 500 000 550 000 350 000 100 000
442 617 000
5 328 000
6 899 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
5 Ränteeftergifter å vissa bostadslån m. m., förslagsanslag ........................................
6 Bostadsrabatter, förslagsanslag..................
7 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet, reservationsanslag ..........................' V
8 Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande
byggnadstekniska frågor, reservationsanslag.......
9 1960 års bostadsräkning, reservationsanslag........
10 Byggnadsforskning ................................
11 Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag .
12 Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslo-
kcilci* .........................................
13 Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler,
reservationsanslag..............................
Statens bosättningslån:
14 Ersättning åt ortsombud, förslagsanslag........
15 Ersättning åt riksbanken, förslagsanslag.......
300 000 000 150 000 000
15 000 000
25 000 1 000 *530 000 83 000
30 000
1 000
60 000
240 000_300 000
478 197 000
G. Sjukförsäkring, folkpensionering m. m.
Försäkringsdomstolen:
1 Avlöningar, förslagsanslag....................
2 Omkostnader, förslagsanslag..................
Försäkringsrådet:
3 Avlöningar, förslagsanslag ....................
4 Omkostnader, förslagsanslag..................
Riksförsäkringsverket:
5 Avlöningar, förslagsanslag ....................
6 Omkostnader, förslagsanslag....................
7 Ortsombud, förslagsanslag......................
8 Bidrag till sjukkassor m. m., förslagsanslag......
9 Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall
i arbete m. m., förslagsanslag...................
10 Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående
ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m., förslagsanslag...........................
11 Bidrag till folkpensioner m. m., förslagsanslag ..----
12 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,
förslagsanslag..............................
13 Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet, reservationsanslag ..........................
529 000
42 000 571 000
672 000
32 000 704 000
15 172 000 4 210 000
635 000 20 017 000
*310 000 000
*760 000
*3 400 000 *2 870 000 000
*5 100 000
16 200 000 3 226 752 000
H. Arbetarskydd
Arbetarsky d dsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag . .
2 Omkostnader, förslagsanslag Yrkesinspektionen:
3 Avlöningar, förslagsanslag .
4 Omkostnader, förslagsanslag
2 037 000
280 000 2 317 000
4 144 000
1 007 000 5 151 000
* Beräknat belopp.
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
5 Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område..........................
6 Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt
arbetarskyddslagen, förslagsanslag...............
I. Diverse
100 000
6 000 7 574 000
6 7
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,
förslagsanslag..........................
Statens hyresråd:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag ..........................
Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar
m. fl., förslagsanslag...........................
Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag ...........................
6 585 000 173 000
937 000
_85 000 1 022 000
9 000
50 000
1 105 000 __8 944 000
Summa kr. 5 262 950 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
33 VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
A. Kommunikationsdepartementet in. in.
4 Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag, därav hälften att avräknas mot auto
mobilskattemedlen.............................
Extra utgifter, reservationsanslag................
1 594 000 150 000
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet
Väg- och vattenbyggnadsverket
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... 11 861 000
2 Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen.......1 984 000
Vägförvaltningarna:
3 Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... 31 956 000
4 Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 5 603 000
5 De lokala vägnämnderna m. m., förslagsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen............
6 Reglering av vissa skador inom väg- och vatten-
byggnadsstyrelsens ämbetsområde, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen........
Vägunderhåll och vägbyggnader
Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare:
7 Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen.................. 415 000 000
8 Byggande av riksvägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen............ 245 000 000
9 Byggande av länsvägar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... 169 000 000
10 Byggande av ödebygdsvägar, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 11 000 000
11 Byggande av storbroar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen............ 15 000 000
12 Vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen .......... 20 000 000
3 Biliang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1
1 744 000
1 200 000 100 000 3 044 000
13 845 000
37 559 000 325 000
875 000 52 604 000
875 000^000
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som är väghållare:
Bidrag till underhåll av vägar och gator, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemed-
len......................................... 67 000 000
14 Bidrag till byggande av vägar och gator, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
medlen..................................... 185 000 000 252 000 000
Enskild väghållning:
15 Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.,
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ................................ 25 500 000
16 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
medlen..................................... 14 000 000 39 500 000
Diverse ändamål:
17 Utredningar, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... 400 000
18 Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen.................. 25 000
19 Avsättning till statens automobilskattemedels-
fond, förslagsanslag.......................... 1 000 426 000
1 166 926 000
Vatten- och avloppsanläggningar
20 Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar, reservationsanslag .................................. 55 000 000
1 274 530 000
C. Vägtrafikväsendet
Statens bilinspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ........................... 4 163 000
2 Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... 1 430 000
3 Utrustning, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... 150 000 5 743 000
4 Registrering av motorfordon, förslagsanslag......~ 1 000
5 Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskors-
ningar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ............................. 6 000 000
6 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen............ 500 000
Statens biltrafiknämnd:
7 Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ........................... 737 000
8 Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... 85 000 822 000
11 D.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
Statens trafiksäkerhetsråd m. m., förslagsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen..............
Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ........................................
Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen .......................................
204 000
700 000
900 000 14 870 000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Undervisning................................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Underhåll av materiel m. m., förslagsanslag ..... Nyanskaffning av instrument m. m., reservationsanslag ......................................
Uppdragsverksamhet, förslagsanslag...........
Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag----
Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m., förslagsanslag..................
5 540 000 21 000
1 265 000 570 000
135 000
2 504 000
3 268 000 13 303 000
1 014 000 14 317 000
E. Byggnads väsendet
5 Byggnadsstyrelsen: Avlöningar m. m.............
Länsarkitektsorganisationen:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Bidrag till upprättande av regionplaner m. m.,
reservationsanslag..............................
Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse m. m. inom vissa strandområden, förslagsanslag ...
5 974 000 567 000
*9 000 000
6 541 000
700 000
40 000 16 281 000
F. Tekniska institut
1 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen................-........
2 Statens väginstitut: Utrustning, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen.........
Statens geotekniska institut:
3 Avlöningar, förslagsanslag....................
4 Omkostnader, förslagsanslag..................
5 Utrustning, reservationsanslag.................
1 122 000 90 000
1 181 000 707 000
60 000 1 948 000
3 160 000
* Beräknat belopp
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
6. Statens elektriska inspektion m. m.
Statens elektriska inspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 674 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 63 qoo 737 000
3 Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström,
förslagsanslag.................................. 7 000
744 000
H. Djurgårdsnämnden
Djurgårdsnämnden:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 190 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 13 qoo 203 000
203 000
I. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... 2 687 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 3 427 000 6 114 000
3 Driftbidrag till statens järnvägar................~ 80 000 000
4 Bidrag till viss busstrafik m. m., att avräknas mot
automobilskattemedlen ......... 2 000 000
5 Ersättning till postverket för befordran av tjänste-
försändelser, förslagsanslag...................... 50 qoo 000
6 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m., förslagsanslag........................... 115 000
7 Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m ,
reservationsanslag.............................. 35 000
8 Viss beredskapsutrustning, reservationsanslag....... 150 000
_ 138 414 000
Summa kr. 1 465 563 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
37 VII. FINANSDEPARTEMENTET
A. Finansdepartementet m. m.
Finansdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.....................
2 Omkostnader, förslagsanslag...................
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag ..............................
4 Extra utgifter, reservationsanslag..................
4 300 000 1 262 000
2 000 000 50 000
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
8 9
16 17
18 Kammarkollegiet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Kammarrätten:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Anskaffning av vissa inventarier m. m., reservationsanslag ..................................
Statistiska centralbyrån:
Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet, förslagsanslag........................
Omkostnader för verksamheten i allmänhet, förslagsanslag ..................................
Särskilda undersökningar, reservationsanslag......
Utredningsinstitutet, förslagsanslag..............
Maskincentralen, förslagsanslag ................
Inköp av maskiner, reservationsanslag ..........
Kostnader för 1960 års folkräkning, reservationsanslag .........................................
Kostnader för 1961 års jordbruksräkning, reservationsanslag ..................................
Kostnader för 1962 års valstatistik, reservationsanslag ......................................
Delegationen för statistikfrågor, reservationsanslag .. Folkbokföringen:
Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer, förslagsanslag ..................................
Ersättningar till Stockholm, Göteborg och Malmö för vissa kostnader för folkbokföringen, förslagsanslag .......................................
Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m., förslagsanslag................................
1 363 000 111 000
3 335 000 149 000
182 000
*4 459 000
*1 950 000 *250 000 40 000 1 000 3 750 000
1 900 000
34 000
95 000
43 000
191 000 2 109 000
Beräknat belopp.
7 612 000 7 612 000
1 474 000
3 666 000
12 479 000 220 000
2 343 000
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
Kon j unkturinstitutet:
19 Avlöningar, förslagsanslag..................... 684 000
20 Omkostnader, förslagsanslag .................. 162 000
21 Särskilda undersökningar, reservationsanslag..... 470 000
Statskontoret:
22 Avlöningar, förslagsanslag..................... 3 405 000
23 Omkostnader, förslagsanslag................... 461 000
Riksrevisionsverket:
24 Avlöningar, förslagsanslag...................... 4 192 000
25 Omkostnader, förslagsanslag.................... 740 000
Statskontoret och riksrevisionsverket:
Utrustning och inredning av nya lokaler m. m.,reservationsanslag.............................
Matematikmaskinnämnden:
27 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 895 000
28 Omkostnader, förslagsanslag.................... 785 000
29 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 700 000
30 Kostnader för maskintid vid andra datamaskiner
än nämndens egna, förslagsanslag.............. 4 000 000
reservationsanslag
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket:
1 Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen, förslagsanslag.......................
2 Avlöningar till befattningshavare å tullstaten, förslagsanslag .............................
3 Omkostnader, förslagsanslag...................
4 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag.. Kontrollstyrelsen:
5 Avlöningar, förslagsanslag.....................
6 Omkostnader, förslagsanslag...................
7 Kontrollstyrelsens lokalförvaltning, förslagsanslag. Mynt- och justeringsverket:
8 Avlöningar, förslagsanslag.....................
9 Omkostnader, förslagsanslag...................
10 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag ..............................
Statens justerare:
11 Avlöningar, förslagsanslag.....................
12 Omkostnader, förslagsanslag...................
Riksskattenämnden:
13 Avlöningar, förslagsanslag.....................
14 Omkostnader, förslagsanslag...................
15 Avsättning till bankinspektionens fond, förslagsanslag .............................
16 Avsättning till fondinspektionens fond, förslagsanslag
17 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond, förslagsanslag .................................
4 458 000
70 789 000 8 800 000 600 000
2 712 000 311 000 2 934 000
1 970 000 230 000
6 000
937 000 140 000
725 000 90 000
1 316 000
3 866 000
4 932 000
300 000
8 380 000
1 000 000 39 976 000
84 647 000
5 957 000
2 206 000
1 077 000
815 000
420 000 65 000
100 000
39 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år
18 Avsättning till sparbanksinspektionens fond, förslagsanslag ......................................'
19 Revision av sparbankernas förvaltning, förslagsanslag
20 Avsättning till försäkringsinspektionens fond, förslagsanslag ........................................
21 Stämpelomkostnader, förslagsanslag..............
22 Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag
23 Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1964,
förslagsanslag........ i.........
24 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörden, förslagsanslag..................
25 Anmärkningsarvoden, förslagsanslag..............
D. Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter m. m.
1 Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag ........................................
2 Städers friheter, förslagsanslag............•••••*•
3 Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., förslagsanslag .....................................\ nrn
4 Skatteersättning till kommunerna i anledning av 1957
års ortsavdragsreform, m. m., förslagsanslag........
E.
6 7
Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.......
Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag.....
Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag ............• • • • • • * • *
Upplysningsarbete rörande samhällsekonomiska frågor
m. m., reservationsanslag........................
Statens krigsförsäkringsnämnd, förslagsanslag......
Bidrag till Föreningen fruktdrycker............
Bidrag till vanföra ägare av motorfordon, förslagsanslag
420 000 475 000
1 520 000 1 085 000 21 000 000
200 000
9 200 000 1 000
129 188 000
40 000 000 30 000
*16 500 000
480 000 000 686 580 000
1 574 000
579 000 2 153 000
230 000
1 000 20 000 25 000 1 000 000
8 429 000
Summa kr. 716 735 000
* Beräknat belopp.
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
Vin. ecklesiastikdepartementet
A. Ecklesiastikdepartementet m. m.
4 Ecklesiastikdepartementet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag...................
Extra utgifter, reservationsanslag................
2 393 000 200 000
B. Allmänna kultur- och bildningsändamål
a) Konst, litteratur, musik m. m.
1 Stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet
2 Stipendier åt författare av hög litterär förtjänst____
3 Bidrag till samfundet De nio ...............
4 Teaterrådet, förslagsanslag ...................’
Statens biografbyrå:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................
6 Omkostnader, förslagsanslag..................
7 Bidrag till barnfilmkommittén, reservationsanslag
217 000 17 000
b) Arkiv, bibliotek, museer m. m.
18 Riksarkivet:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag..............
Inköp av arkivalier och tryckta arbeten,' reservationsanslag ...................
Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som är av vikt för fäderneslandets historia, reservationsanslag ..................
Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ...............
Landsarkiven:
Avlöningar, förslagsanslag ..................
Omkostnader, förslagsanslag ............
Inköp av arkivalier och tryckta arbeten,’ reservationsanslag..................
Bokbindning och konservering av arkivalier, reservationsanslag ...............
Ortnamnskommissionen:
Avlöningar, förslagsanslag......................
Omkostnader, förslagsanslag .............
Beräknat belopp.
1 409 000 107 000
9 000
5 000 *500 000
1 204 000 168 000
6 000
15 000
200 000 23 000
2 593 000
3 000 000 275 000
5 868 000
*4 390 000 100 000 10 000 14 000
234 000 35 000 4 783 000
2 030 000
1 393 000
41 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
26 27
44 Insamling och bearbetning av vetenskapligt material, reservationsanslag........................
Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ..................................
Landsmålsarkiven:
Avlöningar, förslagsanslag ....................
Omkostnader, förslagsanslag ..................
Insamling och bearbetning av vetenskapligt material, reservationsanslag........................
Kungl. biblioteket:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . .. Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ..................................
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, förslagsanslag ........................................
Bokinköp och bokbindning vid statens psykologiskpedagogiska bibliotek, reservationsanslag..........
Stifts- och landsbiblioteken:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ........................................
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och statens historiska mu-
seum m. m.:
Avlöningar, förslagsanslag.......... 2 333 000
Omkostnader, förslagsanslag........ 379 000
Inredning och utrustning, reservationsanslag .......................... 50 000
Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen, förslagsanslag......................
Statens historiska museum m. m.:
Underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag ................................
Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken, reservationsanslag ...................... 285 000
Fornminnesinventering, reservationsanslag ............................ 186 000
Nationalmuseet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag ................................
Livrustkammaren:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
45 000
40 000
431 000 25 000
90 000
1 952 000 448 000 575 000
160 000
414 000 12 000
90 000
2 762 000 773 000
60 000
471 000
1 431 000 264 000
346 000
312 000 39 000
308 000
546 000
3 135 000 77 000 30 000
516 000
4 066 000
2 041 000
351 000
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
Naturhistoriska riksmuseet:
45 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 588 000
46 Omkostnader, förslagsanslag................... 198 000
47 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 250 000
Statens etnografiska museum:
48 Avlöningar, förslagsanslag..................... 227 000
49 Omkostnader, förslagsanslag................... 76 000
50 Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag .............................. 7 000
51 Medelhavsmuseet, förslagsanslag.................
52 Bidrag till nordiska museet.....................
53 Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund........
54 Bidrag till vissa museer m. m.....................
55 Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker, reservationsanslag....................
56 Personhistorisk forskning och publiceringsverksamhet,
förslagsanslag..................................
57 Bidrag till nämnden för svensk språkvård..........
c) Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksamhet m. m.
58 Bidrag till folkbibliotek, förslagsanslag ............
59 Bidrag till föreläsningsverksamhet................
60 Resekostnadsersättning åt föreläsare, förslagsanslag..
61 Bidrag till föreläsningsförmedling och konsulentverksamhet ......................................
62 Bidrag till studieförbund........................
63 Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag ....
64 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reservationsanslag ........................................
65 Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ..........
66 Utbildning av ungdomsledare, reservationsanslag ....
67 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, förslagsanslag ..........................................
68 Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer ....................................
69 Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervis-
ning, reservationsanslag..........................
70 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reservationsanslag ....................................
71 Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet..........
72 Bidrag till framställning av blindskrifter och talböcker
för blinda, reservationsanslag ....................
73 Bidrag till kulturell verksamhet bland döva........
74 Bidrag till Hörselfrämjandet ....................
d) Internationellt-kulturellt samarbete
75 Främjande av internationellt-kulturellt samarbete,
reservationsanslag ..............................
76 Kostnader för Sveriges medlemskap i UNESCO m. m.,
förslagsanslag..................................
77 Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar m. m., förslagsanslag____
* Beräknat belopp.
2 036 000
310 000 140 000 656 000 95 000 173 000
73 000
*182 000 20 000
18 178 000
7 667 000 885 000 300 000
223 000 2 945 000 14 800 000
229 000 300 000 1 700 000
5 900 000
771 000
970 000
1 873 000 15 000
233 000 12 000 80 000
38 903 000
504 000 1 369 000 63 000
43 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
78 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag----
79 Bidrag till svenska institut i utlandet m. m.........
80 Bidrag till avlönande av föreståndare för svenska studenthemmet i Paris ............................
81 Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen
av S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m..........
82 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsanslag ....................................
310 000 210 000
11 000
8 000
609 000 3 084 000 64 948 000
C.
8 9
12 Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Kostnader för skogsbiträden, förslagsanslag Iordningställande av vissa lokaler för domkapitlet
och stiftsnämnden i Skara ....................
Kleresistaten, förslagsanslag.....................
Vissa ersättningar till kyrkofonden...............
Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag ....................................
Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med
finska och lapska språken.......................
Bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka, reservationsanslag ....................................
Ersättningar till kyrkor, förslagsanslag............
Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord, förslagsanslag.............................
Bidrag till svenska ekumeniska nämnden.........
1 252 000 176 000 1 000
6 000 1 435 000
8 000 5 051 000
89 000
6 000
*300 000 100 000
1 000 27 000
7 017 000
D. Skolväsendet
a)
9 Centrala och regionala myndigheter m. m.
Skolöverstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag......................
Omkostnader, förslagsanslag....................
Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Avlöningar, förslagsanslag......................
Omkostnader, förslagsanslag....................
Länsskolnämnderna:
Avlöningar, förslagsanslag......................
Omkostnader, förslagsanslag....................
Läroboksnämnden, förslagsanslag ................
Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet, förslagsanslag..............................
Bidrag till skolbibliotek, förslagsanslag ............
*6 911 000
*1 047 000 7 958 000
4 931 000
519 000 5 450 000
*5 235 000
*1 284 000 6 519 000
*170 000
1 000
*2 260 000 22 358 000
Beräknat belopp.
44 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
b)
c)
Pedagogiskt utvecklingsarbete
Åtgärder i samband med skolreformens genomförande reservationsanslag ................
Statens försöksskola i Linköping:
Avlöningar, förslagsanslag......................
Omkostnader, förslagsanslag....................
Yrkespedagogisk reformverksamhet, reservationsanslag
Det obligatoriska skolväsendet m. m.
*2 800 000
1 245 000
45 000 1 290 000
250 000 4 340 000
30 Folkskolor m. m.:
Bidrag till driften av folkskolor m. m., förslagsanslag ........................
Bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem
eller enskilda hem, förslagsanslag...............
Bidrag till anordnande av skolskjutsar, förslagsanslag ......................
Pedagogiskt stimulansbidrag, förslagsanslag ......
Anordnande av kombinerad korrespondens- och
radioundervisning, reservationsanslag...........
Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste
gränsorter m. m., reservationsanslag............
Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna........
Nomadskolor:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn, förslagsanslag...................
Statens blindskolor m. m.:
Avlöningar, förslagsanslag..................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Statens dövskolor m. m.:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag................
Engångsanskaffning av utrustning m. m.j reservationsanslag ......................
Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn, " förslagsanslag....................
Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare, förslagsanslag......................
890 000 000
1 900 000
56 000 000 *13 300 000
810 000
290 000 40 000
*1 500 000 *686 000
*81 000
3 185 000 940 000
5 975 000 1 940 000
285 000
d)
35 Realskolor och gymnasier m. m.
Allmänna läroverken:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag................
Laboratorieutrustning m. m., reservationsanslag ..
Bidrag till driften av högre kommunala skolor, förslagsanslag ........................
Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m., förslagsanslag .................... w
* Beräknat belopp.
230 155 000 14 486 000 450 000
962 340 000
2 267 000
4 125 000
8 200 000 440 000
213 000 977 585 000
245 091 000 60 000 000 1 208 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
47 Privatläroverk:
Bidrag till vissa privatläroverk, förslagsanslag .. 12 220 000
Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk,
förslagsanslag................................ 43 000
Bidrag till vissa internatläroverk m. m., förslagsanslag ...................................... 890 000
Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter, förslagsanslag................
Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter,
reservationsanslag..............................
Vissa kostnader för student- och realexamina, förslagsanslag ....................................
Högre tekniska läroverk:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 26 920 000
Omkostnader, förslagsanslag................... 3 080 000
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... 3 400 000
Föreläsningar och fortbildningskurser, reservationsanslag .......................................60 000
Bidrag till handelsgymnasier, förslagsanslag........
Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen, förslagsanslag ........................................
«)
60 Yrkesskolor m. m.
Konstfackskolan:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag.. Bidrag till driften av centrala yrkesskolor, förslagsanslag ........................................
Bidrag till driften av lokala yrkesskolor, förslagsanslag ........................................
Bidrag till bergsskolan i Filipstad, förslagsanslag... Bidrag till textilinstitutet i Borås, förslagsanslag ... Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping, förslagsanslag..........................
Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av
elektriska installatörer, förslagsanslag.............
Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter, reservationsanslag....................
Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m., förslagsanslag.......................
Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov ......................................
Resestipendier för yrkesutbildning, reservationsanslag
1 624 000 200 000 120 000
/) Folkhögskolor Folkhögskolor:
61 Bidrag till driften av folkhögskolor, förslagsanslag 19 590 000
62 Bidrag till arvoden åt skolläkare, förslagsanslag _49 000
13 153 000 33 000 175 000 1 038 000
33 460 000 7 800 000
57 000 362 015 000
1 944 000
34 000 000
92 000 000 225 000 285 000
200 000
60 000
67 000
2 300 000
25 000 _84 000
131 190 000
19 639 000
19 639 000
46 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
g) Investeringsbidrag
63 Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet, förslagsanslag......................
64 Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna
skolväsendet, reservationsanslag..................
65 Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet, förslagsanslag ....................
66 Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska
skolväsendet, förslagsanslag......................
67 Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor,
förslagsanslag..................................
68 Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, reservationsanslag ....................................
E. Högre utbildning och forskning
a) Centrala myndigheter m. m.
Universitetskanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 618 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 63 000
3 Ämnes- och fakultetskonferenser, reservationsanslag 10 000
4 Antagningsnämnden för civilekonomutbildning, för-
överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... 139 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................... 17 000
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor:
7 Avlöningar, förslagsanslag..................... 197 000
8 Omkostnader, förslagsanslag................... 52 000
9 Bidrag till akademiska rektorskonventet i Stock-
holm, reservationsanslag ........................
b) Universiteten m. m.
Uppsala universitet:
10 Avlöningar, förslagsanslag..................... 29 309 000
11 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 659 000
12 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 3 430 000
13 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag 915 000
14 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag...................... 650 000
Lunds universitet:
15 Avlöningar, förslagsanslag..................... 27 173 000
16 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 284 000
17 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 3 255 000
18 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag 930 000
19 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag...................... 665 000
* Beräknat belopp.
*102 000 000
1 000 000
3 000 000
1 100 000
47 700 000
2 500 000 157 300 000 1 674 427 000
691 000 18 000
156 000
249 000
31 000 1 145 000
35 963 000
33 307 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
28 29
52 Göteborgs universitet:
Avlöningar, förslagsanslag ....................
Omkostnader, förslagsanslag....................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ......................................
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag ......................
Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid Göteborgs botaniska trädgård..................
Stockholms universitet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ......................................
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag ..................................
Medicinska högskolan i Umeå:
Avlöningar, förslagsanslag ....................
Omkostnader, förslagsanslag ..................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag ................................
Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ......................................
Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ................................
Tandläkarhögskolan i Malmö:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag .........
Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ......................................
Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ................................
Tandläkarhögskolorna:
Lärarkliniker, förslagsanslag...................
Farmaceutiska institutet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
14 501 000 1 487 000 1 780 000
210 000
550 000
170 000
16 633 000 1 099 000 1 790 000
490 000
12 048 000 978 000 1 960 000 210 000
135 000
3 836 000 344 000 461 000 70 000
100 000
6 428 000 982 000 225 000
36 000
230 000
4152 000 623 000 165 000
22 000
190 000
1 530 000 158 000
18 698 000
20 012 000
15 331 000
4 811 000
7 901 000
5 152 000 450 000
48 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
53 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 350 OOO
54 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag 20 000
55 Bidrag till handelshögskolan i Stockholm..........'
Handelshögskolan i Göteborg:
56 Avlöningar, förslagsanslag .................... 1 293 000
57 Omkostnader, förslagsanslag.................... 158 qoo
58 Materiel m. m., reservationsanslag .............. 60 000
59 Högre journalistutbildning, förslagsanslag..........
60 Bidrag till socialinstituten, förslagsanslag ..........
61 Vidareutbildning av läkare, reservationsanslag ......
62 Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor, förslagsanslag..................
63 Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal och social tjänst, reservationsanslag ....
64 Bidrag till den internationella engelskspråkiga kurs-
verksamheten vid Stockholms universitet, reservationsanslag ..............................
c)
68 69
80 Tekniska högskolorna
Tekniska högskolan i Stockholm:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag.......................
Resebidrag till studerande....................
Chalmers tekniska högskola:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag......................
Resebidrag till studerande................” ”
Tekniska högskolan i Lund:
Avlöningar, förslagsanslag......................
Omkostnader, förslagsanslag....................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag ...................
*19 445 000 2 287 000 2 340 000 1 325 000
170 000 81 000
*15 504 000
1 148 000
2 000 000 925 000
170 000 44 000
*1 207 000 265 000 120 000
85 000
d) Högre konstnärlig utbildning
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
81 Avlöningar, förslagsanslag.....................
82 Omkostnader, förslagsanslag...................
83 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag.. * Beräknat belopp.
687 000 208 000 145 000
2 058 000 1 052 000
1 511 000 *460 000 1 518 000 75 000
50 000
42 000
90 000 148 481 000
25 648 000
19 791 000
1 677 000
47 116 000
1 040 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1962
49 Musikaliska akademien med musikhögskolan:
84 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 267 000
85 Omkostnader, förslagsanslag................... 108 000
86 Inköp och bindning av böcker och musikalier samt
underhåll och vård av instrument, reservationsanslag ...................................... 6(3 000 2 441 000
87 Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg........ 185 000
88 Bidrag till musikkonservatoriet i Malmö .......... 120 000
3 786 000
e) Gemensamt för universitet och högskolor
89 Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer, förslagsanslag .................................... 150 000
90 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden,
förslagsanslag.................................. 880 000
91 Resestipendier åt lärare m. fl., reservationsanslag.. 155 000
92 Gästföreläsningar, reservationsanslag .............. 205 000
93 Extra utgifter vid universitet och högskolor, reservationsanslag .................................... 535 000
1 925 000
/) Vissa forskningsändamål
94 Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga
verksamhet m. m., reservationsanslag.............. 3 825 000
95 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier, reservationsanslag ...................... 5 532 000
96 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, förslagsanslag .................................... 925 000
Statens medicinska forskningsråd:
97 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 201 000
98 Medicinsk forskning, reservationsanslag.......... 6 850 000 7 051 000
99 Humanistisk forskning, reservationsanslag.......... 1 840 000
Statens råd för samhällsforskning:
100 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 74 000
101 Samhällsforskning, reservationsanslag............ 1 575 000 1 649 000
Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
102 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 166 000
103 Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag .. 7 150 000 7 316 000
104 Atomforskning, reservationsanslag ................ 6 705 000
105 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, förslagsanslag .................................... 3 900 000
Flyg- och navalmedicinska nämnden:
106 Avlöningar, förslagsanslag..................... 587 000
107 Omkostnader, förslagsanslag................... 26 000
108 Flyg- och navalmedicinsk forskning, reservationsanslag ...................................... 200 000 813 000
109 Särskilda forskartjänster, förslagsanslag............ 1 352 000
110 Bidrag till nordiskt institut för sjörätt, förslagsanslag 30 000
111 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut .. 274 000
112 Bidrag till institutet för internationell ekonomi .... 150 000
113 Bidrag till vetenskaplig verksamhet vid vetenskapsakademien, förslagsanslag........................ 516 000
4 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. JVr 1
50 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1962
114 Bidrag till internationella meteorologiska institutet i
Stockholm .................................... 130 000
115 Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik,
förslagsanslag.................................. 240 000
42 248 000
g) Inredning och utrustning
116 Inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet, högskolor m. m., reservationsanslag............ *15 000 000
15 000 000
259 701 000
F. Lärarutbildning
a) Klass- och ämneslärarutbildning m. m.
1 ökad ämnes- och speciallärarutbildning m. m., för-
slagsanslag ....................................
Lärarhögskolan i Stockholm:
2 Avlöningar, förslagsanslag.................... *6 145 000
3 Omkostnader, förslagsanslag.................. *414 000
4 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag...... *100 000
Lärarhögskolan i Malmö:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2 471 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................... *90 000
7 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ...... *60 000
8 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. *260 000
Folkskoleseminarierna:
9 Avlöningar, förslagsanslag .................... *29 928 000
10 Omkostnader, förslagsanslag.................... *2 181000
11 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag........ *465 000
12 Utrustning, reservationsanslag.................. *660 000
13 Bidrag till utbildning av förskollärare m. m., reservationsanslag ....................................
14 Vidareutbildning av folkskollärare,reservationsanslag
15 Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.,
förslagsanslag..................................
16 Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva, förslagsanslag ....................................
b) Övnings- och yrkeslärarutbildning Gymnastiska centralinstitutet:
17 Avlöningar, förslagsanslag................. 823 000
18 Omkostnader, förslagsanslag................... 203 000
19 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... 52 000
Seminarier för huslig utbildning:
20 Avlöningar, förslagsanslag...................... 4 637 000
21 Omkostnader, förslagsanslag.............. 556 000
22 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag........ 150 000
23 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 275 000
* Beräknat belopp.
*10 986 000
6 659 000
2 881 000
33 234 000
*1 450 000 *910 000
*5 363 000
398 000 61 881 000
1 078 000
5 618 000
Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1962
51 Slöjdlärarseminariet:
24 Avlöningar, förslagsanslag..................... 394 000
25 Omkostnader, förslagsanslag..................... 77 000
26 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... 30 000 501 000
27 Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjd-
lärarutbildning ................................ 80 000
28 Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag .................................... 3 420 000
29 Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, förslagsanslag ................ 5 370 000
16 067 000
c) Fortbildning m. m.
30 Lärares fortbildning m. m., reservationsanslag ...... *3 100 000
31 Utbildning av lärare vid folkhögskolor, reservationsanslag .......................................... 47 000
32 Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag .......... 187 000
33 Kurser för personal m. fl. vid skolor för blinda och
döva, reservationsanslag.......................... 37 000
34 Resestipendier till vissa lärare i främmande språk, reservationsanslag ..... 169 000
35 Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag ................................ 18 000
36 Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa i engelska, förslagsanslag ........ 100 000
3 658 000 81 606 000
G. Studiesociala ändamål
Studiehjälpsnämnden:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 190 000
2 Omkostnader, förslagsanslag....................45 000 235 000
Garantilånenämnden:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... 120 000
4 Omkostnader, förslagsanslag....................34 000 154 000
5 Studiebidrag och stipendier, förslagsanslag......... 129 000 000
6 Brevskolestipendier, reservationsanslag............. 100 000
7 Naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter, reservationsanslag.............. 26 510 000
8 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
statlig kreditgaranti, förslagsanslag.............. 5 000 000
9 Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån, förslagsanslag........................ 260 000
10 Bidrag till anordnande av skolmåltider, förslagsanslag .......................................... 20 000 000
11 Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider, förslagsanslag............................ 200 000
12 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem
vid högre läroanstalter, förslagsanslag............. 75 000
181 534 000
Beräknat belopp.
52 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
H. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... 41 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 25 049 000
3 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..... 2 567 000
4 Lunds universitets delfond, förslagsanslag....... 2 335 000 29 992 000
5 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag............................ 26 000
30 018 000
Summa kr. 2 305 119 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
53 IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
A.
6 B.
2 C.
8 9
12 Jordbruksdepartementet m. in.
Jordbruksdepartementet:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Lantbruksattachéer:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................
Extra utgifter, reservationsanslag..............
1 511 000
128 000 1 639 000
157 000
32 000 189 000
1 300 000 177 000
B 305 000
Lantbruksstyrelsen
Lantbruksstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag .. Omkostnader, förslagsanslag
Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.
3 657 000
540 000 4 197 000
4 197 000
Lantbruksnämnderna:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Bidrag till hushållningssällskapen:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, reservationsanslag.............
Utbildningskurser för viss personal vid lantbruksnämnder och hushållningssällskap, reservationsanslag ................................. • • •'
Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m., förslagsanslag .........................
Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., reservationsanslag ..................•••••/••......
Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, reservationsanslag ......................• • ’ • • ‘ '
Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag................
Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets
maskinlånefond, förslagsanslag .................
Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i
Norrland m. m., reservationsanslag.............
Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag ................................
* Beräknat belopp.
12 907 000 3 040 000
14 525 000 8 085 000
15 947 000
22 610 000
45 000 2 140 000 12 000 000 *1 000 400 000 1 150 000 4 300 000 7 500 000
54 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
13 Befrämjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag .........................
Statens hingstdepå och stuteri:
14 Avlöningar, förslagsanslag...................
15 Omkostnader, förslagsanslag.................
16 Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen......
17 Bidrag till vissa åtgärder för kvalitetsförbättring
av matpotatis, reservationsanslag................
18 Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess
utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobilskattemedlen...........
577 000 47 000
D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk
Statens jordbruksnämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 245 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 845 000
3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,
reservationsanslag.................
4 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och
fodermedel m. m., förslagsanslag..............
5 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket, förslagsanslag .......................
6 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av visså
kronolägenheter m. m., förslagsanslag..........
7 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket, reservationsanslag...................
8 Kostnader i samband med permanent skördeskade-
skydd, reservationsanslag .................
E.
11 Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m. m,
Statens centrala frökontrollanstalt:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Statens växtskyddsanstalt:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Utrustning, reservationsanslag...............
Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Statens maskinprovningar:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Utrustning för provningsavdelningen i Norrland, reservationsanslag ................
2 678 000 932 000
1 883 000 557 000 94 000
473 000 131 000
503 000 332 000
55 000
2 300 000
624 000 34 000
135 000
*300 000 69 486 000
4 090 000 *138 000 000 18 000 000 95 000 000
2 195 000 926 000
13 200 000
271 411 000
3 610 000
2 534 000 100 000
604 000
890 000
* Beräknat belopp.
7 738 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
55 F.
6 7
20 21 22
26 Undervisningsanstalter på jordbrukets
område, in. m.
Lantbrukshögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Materiel, reservationsanslag..............
Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag .........................._....... • • •
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag .
Försöksverksamheten, reservationsanslag......
Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m., förslagsanslag.............................. _
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Materiel, reservationsanslag..................
Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ......................... • ■ ■
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . Trädgårdsekonomisk byrå, förslagsanslag ..... Lokal och fast försöksverksamhet, reservationsanslag .....................................
Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogs-
studerande, förslagsanslag.....................
Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rim-
forsa, förslagsanslag..........................
Lantbruksskolan vid Ultuna:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Driftkostnader, förslagsanslag................
Bidrag till jordbrukets yrkesskolor, förslagsanslag Särskilda utbildningskurser, reservationsanslag ... Studiehjälp åt elever vid vissa lantbrulcsundervis-
ningsanstalter m. m., förslagsanslag............
Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruks-
undervisningsanstalter, reservationsanslag.......
Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning, reservationsanslag.....................
Reseunderstöd för studier på lantbrukets område, reservationsanslag............................
8 703 000 850 000 810 000
625 000 150 000 1 400 000
1 000
2 190 000 934 000 60 000
135 000 25 000 18 000
48 000
81 000 8 000
10 889 000 2 269 000
G. Övrig forsknings- och försöksverksamhet pa jordbrukets område
1 Främjande av forskning på jordbrukets område
m. m., reservationsanslag......................
Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
2 Avlöningar, förslagsanslag...................
3 Omkostnader, förslagsanslag .................
4 Försöksverksamheten, reservationsanslag.......
320 000 125 000 50 000
12 539 000
3 410 000 123 000 85 000
89 000
13 158 000 282 000 100 000
2 850 000
5 000 000
225 000
75 000 37 936 000
1 700 000
495 000
56 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
5 Bidrag till jordbrukstekniska institutet........
6 Bidrag till Sveriges utsädesförening............
7 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
8 Åtgärder för att förebygga skördeskador, reservationsanslag ..................
H.
16 17
Veterinärväsendet m. m.
Veterinärstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Veterinärstaten:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning
vid kontrollslakterier, förslagsanslag ............
Statens veterinärmedicinska anstalt:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Förekommande och hämmande av smittsamma
husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag........
Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos
nötkreaturen, förslagsanslag...................
Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård, förslagsanslag.....................
Veterinärhögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Materiel, reservationsanslag..................
Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ...............
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . Veterinärinrättningen i Skara:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
980 000 90 000
7 387 000 226 000
3 172 000 863 000
4 204 000 1 150 000 340 000
250 000 53 000
295 000 1 000
I. Skogsväsendet
Skogsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag...................
2 Omkostnader, förslagsanslag.................
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................
4 Omkostnader, reservationsanslag..............
5 Statens skogsförbättringsanslag, förslagsanslag ...
^byggnader å skogar i enskild ägo, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen .
7 Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m., reservationsanslag...............
8 Kostnader för virkesmätning, förslagsanslag .... * Beräknat belopp.
*940 000 *177 000
*16 300 000 *6 002 000
325 000 1 900 000 430 000
200 000 5 050 000
1 070 000
7 613 000 *2 818 000
4 035 000 450 000 280 000 750 000
5 997 000
296 000
23 309 000
1 117 000
22 302 000 6 000 000
8 000 000
5 800 000 244 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1962
57 Skogshögskolan:
9 Avlöningar, förslagsanslag................... *4 850 000
10 Omkostnader, förslagsanslag................. *1 606 000
11 Materiel, reservationsanslag.................. *795 000
12 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag .................................... *200 000
13 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . *50 000
Statens skogsmästarskola:
14 Avlöningar, förslagsanslag................... 206 000
15 Omkostnader, förslagsanslag................. 120 000
16 Stipendier, förslagsanslag.................... 70 000
Ersättning till domänverkets fond för utgifter vid
statens skogsskolor m. m.:
17 Avlöningar, förslagsanslag................... 647 000
18 Omkostnader m. m., förslagsanslag............ 674 000
19 Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor m. m., reservationsanslag ...............
20 Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m., förslagsanslag ......................................
21 Ersättning till domänverkets fond för utgifter för
övertalig personal, förslagsanslag...............
J. Lantmäteri* och kartväsendet
Lantmäteristyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 236 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 280 000
Lantmäteristaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 29 618 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 5 940 000
5 Utrustning, reservationsanslag............... 400 000
6 Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal
m. fl., reservationsanslag......................
7 Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri-
och vägförrättningar m. m., förslagsanslag......
Rikets allmänna kartverk:
8 Avlöningar, förslagsanslag................... 6 757 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................. 389 000
10 Kartarbeten m. m., reservationsanslag........ 2 638 000
11 Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag .................................... 2 506 000
12 Utrustning m. m., reservationsanslag......... 270 000
13 Inlösen och tryckning av kartor, förslagsanslag 3 104 000
K. Fiskeriväsendet m. m.
Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
Fiskeristyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 491 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 580 000
* Beräknat belopp.
7 501 000
396 000
1 321 000 135 000
*4 600 000
338 000 57 754 000
2 516 000
35 958 000 464 000 445 000
15 664 000 55 047 000
2 071 000
58 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
Yatteninspektionen:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 637 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................. 201 000
Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
5 Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet, re-
servationsanslag ............................
Fiskeriintendenter m. m.:
6 Avlöningar, förslagsanslag................... *255 000
7 Omkostnader, förslagsanslag................. *27 000
8 Utbildning av fiskeritjänstemän, förslagsanslag ..
9 Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag ................................
10 Statlig garanti för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten, m. m., förslagsanslag.......
11 Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation, reservationsanslag
12 Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island, reservationsanslag ..................................
13 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag
14 Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare
erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobilskattemedlen................................
15 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt
m. m., förslagsanslag.........................
L. Lappväsendet
Lappfogdarna m. fl.:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *557 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *202 000
3 Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande, reservationsanslag ............................
M. Diverse
1 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ....
2 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag..........................
3 Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m., förslagsanslag ..................................
Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:
4 Akademien, förslagsanslag................... 115 000
5 Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. m.,
förslagsanslag.............................. 85 000
6 Bidrag till svenska naturskyddsföreningen m. fl. .
7 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
m. m., reservationsanslag......................
* Beräknat belopp.
838 000
*1 000
282 000 36 000
248 000
10 000
65 000
50 000 30 000
*785 000
2 500 000
6 916 000
759 000
*50 000 809 000
7 801 000 613 000
30 000
200 000 150 000
250 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962 59
8 Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund...... 225 000
9 Bidrag till viss lokal klubbverksamhet......... 100 000
10 Bidrag till ungdomsverksamhet på skogsbrukets
område..................................... 85 000
11 Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m., förslagsanslag......................... 1 546 000
12 Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder,
förslagsanslag................................ 153 000
13 Ersättningar för vissa besiktningar och syneför-
rättningar, förslagsanslag...................... 5 000
14 Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.,
förslagsanslag................................ 65 000
15 Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. m., förslagsanslag......................... 50 000
16 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst, förslagsanslag......................... 1 000
_11 274 000
Summa kr. 554 232 000
60 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
X. HANDELSDEPARTEMENTET
A. Handelsdepartementet m. in.
Handelsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 692 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 155 000
3 Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk-
ningen, förslagsanslag ........................ 47 000
4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag ..............................
5 Extra utgifter, reservationsanslag ................
B. Industri, hantverk och handel
Kommerskollegium:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 500 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *250 000
Bergsstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 335 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 48 000
Sprängämnesinspektionen:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 390 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 53 000
Statens hantverksinstitut:
7 Avlöningar till viss personal, förslagsanslag ...... 819 000
8 Vissa omkostnader, förslagsanslag .............. 69 000
9 Bidrag till kursverksamheten m. m., reservationsanslag ........................................ 435 000
10 Utrustning och inredning, reservationsanslag...... 250 000
11 Bidrag till företagareföreningar m. fl., reservationsanslag ........................................
12 Täckande av förluster i anledning av statlig garanti
för lån till hantverks- och industriföretag m. m., förslagsanslag..................................
13 Bidrag till Sveriges standardiseringskommission ....
14 Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag......
15 Bidrag till svenska slöjdföreningen................
16 Främjande av utrikeshandeln m. m., reservationsanslag
C. Sveriges geologiska undersökning
Sveriges geologiska undersökning:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 776 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 036 000
3 Resor och fältarbeten, reservationsanslag ........ 176 000
* Beräknat belopp.
1 894 000
550 000 150 000
2 594 000
3 750 000
383 000
443 000
1 573 000 1 500 000
1 000 000 566 000 266 000 50 000 3 500 000
18 031 000
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
Utrustning, reservationsanslag..................
Malmletning, reservationsanslag ................
Järnmalmsinventering m. m. i Norrbotten, reservationsanslag ..................................
250 000 1 991 000
1 500 000
7 729 000 7 729 000
D. Teknisk provnings- och försöksverksamhet
Statens provningsanstalt:
1 Avlöningar, förslagsanslag ............
2 Omkostnader, förslagsanslag..........
3 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ----
4 Utrustning, reservationsanslag..........
Flygtekniska försöksanstalten:
5 Avlöningar, förslagsanslag............
6 Omkostnader, förslagsanslag..........
7 Utrustning, reservationsanslag.........
Statens skeppsprovningsanstalt:
8 Avlöningar, förslagsanslag..............
9 Omkostnader, förslagsanslag............
10 Utrustning, reservationsanslag..........
1 254 000 137 000
2 488 000
500 000 4 379 000
6 137 000 2 263 000
300 000 8 700 000
1 040 000 187 000
85 000 1 312 000
14 891 000
E. Teknisk forskning
1 Statens tekniska forskningsråd, förslagsanslag......
2 Teknisk forskning, reservationsanslag ..............
3 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien..........
4 Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet, förslagsanslag .................................
5 Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet, förslagsanslag ....................................
6 Bidrag till Metallografiska institutet, förslagsanslag..
7 Bidrag till Svenska institutet för konserveringsforsk-
ning, förslagsanslag ............................
8 Bidrag till Institutet för optisk forskning, förslagsanslag ......................................; •
9 Bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet, förslagsanslag ....................................
10 Bidrag till Tekniska nomenklaturcentralen..........
210 000 6 500 000 330 000
*1 473 000
278 000 *22 000
728 000
145 000
125 000 15 000
9 826 000
F. Atomenergiverksamhet
1 Delegationen för atomenergifrågor, reservationsan-
2 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi, reservationsanslag........................
3 Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag..
150 000
108 000 000 4 600 000
* Beräknat belopp.
112 750 000
62 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
G. Pris- och konkurrensförhållanden m. m.
Näringsfrihetsrådet:
1 Avlöningar, förslagsanslag...................... ]
2 Omkostnader, förslagsanslag....................
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
3 Avlöningar, förslagsanslag...................... 400 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................... 32 ooo
Statens pris- och kartellnämnd: —
5 Avlöningar, förslagsanslag...................... 2 522 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................... 3gg qoo
Statens institut för konsumentfrågor:
7 Avlöningar, förslagsanslag...................... 1 067 000
8 Omkostnader, förslagsanslag.................... 425 000
9 Statens konsumentråd, förslagsanslag.............. —
10 Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning,
reservationsanslag ..........................
11 Bidrag till varudeklarationsnämnden............
H. Sjöfart
Sj öfartsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 5 g06 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 19g QOO
Lots- och fyrstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 25 701 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 6 091 000
Fartygsinspektionen: "
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 54g qoo
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 229 000
7 Ersättningar i anledning av flyttning av lotsplatsen
i Salmis, reservationsanslag......................
8 Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag.
9 Nytt lotsdistriktsfartyg, reservationsanslag.........
10 Materielanskaffning till vissa farleder m. m., reservationsanslag ...........................
11 Viss omläggning av utprickningssystemet för sjöfarten, reservationsanslag........................
12 Driftkostnader för radionavigeringsstationer, förslagsanslag ..............................
13 Anskaffning av lotsbåtar, reservationsanslag.......
14 Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg,
reservationsanslag .....................
15 Viss utrustning för statlig sjöräddnings verksamhet,
reservationsanslag........................
16 Statens isbrytarverksamhet, förslagsanslag.......
17 Nytt isbrytarfartyg, reservationsanslag............
18 Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reservationsanslag ..........................
19 Ombyggnad av sjömätningsfartyg, reservationsanslag
20 Bidrag till handelshamnar och farleder, reservationsanslag ...........................
156 000
432 000
2 910 000
1 492 000 75 000
1 000 000 225 000
6 290 000
7 004 000
31 792 000
1 747 000
150 000
2 500 000
4 500 000
300 000
90 000
200 000 900 000
13 000
50 000
5 500 000 11 700 000
1 650 000 500 000
2 000 000
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
Statliga farledsarbeten, reservationsanslag.........
Byggande av fiskehamnar, reservationsanslag.....
Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder, förslagsanslag............................
Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen..........................
Sjöbefälsskolorna:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Inventarier till nya skollokaler, reservationsanslag
Utrustning, reservationsanslag..................
Fortbildningskurser m. m., reservationsanslag ----
Ersättning åt författare av läroböcker m. m., reservationsanslag ...................................
Handelsflottans pensionsanstalt:
Administrationskostnader.....................
Statens sjöhistoriska museum:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Underhåll och ökning av samlingarna, reservationsanslag ......................................
Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag----
Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid
vissa resor, förslagsanslag......................
Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, förslagsanslag ....................................
Understöd åt skärgårdsrederier m. m., reservationsanslag ........................................
125 000 3 000 000
215 000
1 000 000
2 799 000 185 000 50 000 400 000 50 000
10 000 3 494 000
1 000
361 000 49 000
4 000 414 000
650 000
85 000
340 000
265 000 80 185 000
I. Patent- och registreringsväsendet m. m.
Patent- och registreringsverket:
1 Avlöningar, förslagsanslag....................
2 Omkostnader, förslagsanslag..................
Svenska uppfinnarkontoret:
3 Administrationskostnader.....................
4 Understödjande verksamhet, reservationsanslag ..
5 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, förslagsanslag ....................................
9 974 000
1 604 000 11 578 000
245 000
85 000 330 000
_455 000
12 363 000
J. Ekonomisk försvarsberedskap
4 Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar, förslagsanslag......................
Omkostnader, förslagsanslag....................
Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag ........................................
Distributionsmateriel för olja, reservationsanslag....
1 447 000
272 000 1 719 000
34 300 000 500 000
36 619 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
Diverse
Statens handelslicensnämnd:
Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 000
Omkostnader, förslagsanslag.................. »1 000 2 000
Statliga krisorganen:
Avlöningar till viss personal, förslagsanslag...... 92 000
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 2 867 000
Sjöfartsstyrelsens delfond, förslagsanslag....... 853 000 3 720 000
Bidrag till svenska turisttrafikförbundet ........" i 500 000
Turistpropaganda i Amerikas förenta stater...... 104 000
Avsättning till fonden för idrottens främjande ... 12 700 000
Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. 1 800 000
Avsättning till lotterimedelsfonden.............. 28 000 000
Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 37 000
Bidrag till vissa internationella byråer m. m., förslagsanslag .................................... 392 000
Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete, reservationsanslag.................... j5q qqq
48 497 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
65 XI. INRIKESDEPARTEMENTET
A. Inrikesdepartementet m. m.
Inrikesdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 954 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 198 000
3 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslagsanslag ....................................
4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag ..............................
5 Extra utgifter, reservationsanslag ................
B. Hälso- och sjukvården
Centrala medicinalorgan m. m.
Medicinalstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 950 000
2 Omkostnader, förslagsanslag...................873 000
Medicinalstyrelsens sj ukvårdsberedskapsnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 562 000
4 Omkostnader, förslagsanslag ..................160 000
5 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m. m., förslagsanslag...........................
6 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara, reservationsanslag.....................
Strålskyddsverksamhet m. m.:
7 Avlöningar, förslagsanslag .................... 1 323 000
8 Omkostnader, förslagsanslag....................193 000
Centrala sjukvårdsberedningen:
9 Avlöningar, förslagsanslag ................... *502 000
10 Omkostnader, förslagsanslag ..................*49 000
Statens institut för folkhälsan:
11 Avlöningar, förslagsanslag ................... 4 200 000
12 Omkostnader, förslagsanslag ................. 1011 000
Statens bakteriologiska laboratorium:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 6 630 000
14 Omkostnader, förslagsanslag.................. 3 683 000
Statens rättskemiska laboratorium:
15 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 615 000
16 Omkostnader, förslagsanslag.................. 435 000
Statens farmacevtiska laboratorium:
17 Avlöningar, förslagsanslag.................... 896 000
18 Omkostnader, förslagsanslag.................. 301 000
19 Svenska farmakopékommittén m. m., förslagsanslag * Beräknat belopp.
5 llihang till riksdagens protokoll 1062. 1 samt. Nr 1
2 152 000
45 000
1 500 000 255 000
3 952 000
5 823 000
722 000 585 000
6 000 000
1 516 000
551 000
5 211 000
10 313 000
2 050 000
1 197 000 237 000
66 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1962
Statens rättsläkarstationer:
20 Avlöningar, förslagsanslag.................... 850 000
21 Omkostnader, förslagsanslag.................. 186 000
22 Anordnande av en rättsläkarstation i Göteborg, reservationsanslag ..................................
23 Medikolegala besiktningar, förslagsanslag.........
Provinsialläkarstaten m. m.:
Länsläkare och provinsialläkare in. fl.:
24 Avlöningar, förslagsanslag........ 19 300 000
25 Omkostnader, förslagsanslag........ 400 000 19 700 000
26 Bidrag till extra provinsialläkares avlönande
m. m., förslagsanslag......................... 10 000
27 Anställande av civila reservläkare, förslagsanslag ....................................... 100 000
Sjukvårdsanstalter m. m.
Mentalsjukvårdsanstalter m. m.:
Statens mentalsjukhus:
28 Avlöningar, förslagsanslag....... 184 500 000
29 Omkostnader, förslagsanslag..... 66 700 000
30 Utrustning av nya mentalsjukhus m. m., reservationsanslag ................................
Utbildning av mentalsjukvårdspersonal:
31 Avlöningar, förslagsanslag....... 5 860 000
32 Omkostnader, förslagsanslag....... 565 000
33 Bidrag till driften av vissa mentalsjukhus, förslagsanslag ..................................
34 Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö, förslagsanslag...............
35 Bidrag till anordnande av psykiatriska kliniker
vid lasarett, reservationsanslag................
36 Bidrag till driften av psykiatriska kliniker vid
lasarett, förslagsanslag.......................
37 Bidrag till anordnande av sjukhem för lättskötta
psykiskt sjuka, reservationsanslag..............
38 Bidrag till driften av sjukhem för lättskötta psykiskt sjuka, förslagsanslag ....................
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:
39 Avlöningar, förslagsanslag....... 585 000
40 Omkostnader, förslagsanslag..... 301 000
Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:
41 Avlöningar, förslagsanslag....... 305 000
42 Omkostnader, förslagsanslag..... 105 000
43 Bidrag till anordnande av särskolor och vård-
anstalter för psykiskt efterblivna, reservationsanslag ......................................
44 Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna, förslagsanslag........................
45 Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt
efterblivna, förslagsanslag.....................
* Beräknat belopp.
251 200 000 *7 000 000
6 425 000 2 700 000 48 000 000 125 000 1 100 000 275 000 2 300 000
886 000
410 000
5 000 000
13 100 000
10 400 000
1 036 000
1 000 50 000
19 810 000 55 102 000
Kunql. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
67 Vilhelmsro sjukhus:
46 Avlöningar, förslagsanslag....... 2 310 000
47 Omkostnader, förslagsanslag..... 562 000
48 Utrustningskostnader, reservationsanslag ......................... 39 000 2 911000
49 Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag---- 1 775 000
50 Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska
och nervösa barn, förslagsanslag...............325 000
Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset:
51 Avlöningar, förslagsanslag....... 47 832 000
52 Omkostnader, förslagsanslag..... 14 160 000
53 Utrustning, reservationsanslag .... *4 400 000
Serafimerlasarettet:
54 Avlöningar, förslagsanslag....... 11 681 000
55 Omkostnader, förslagsanslag..... 3 423 000
56 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid
serafimerlasarettet m. m., reservationsanslag......
57 Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus, förslagsanslag
58 Bidrag till vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus,
förslagsanslag...............................
59 Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan
Lovisas barnsjukhus, förslagsanslag.............
60 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare, förslagsanslag.........................
61 Driftkostnader vid akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag ...........................
62 Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala,
reservationsanslag...........................
63 Bidrag till anordnande av undervisning i klinisk
epidemiologi vid epidemisjukhuset i Uppsala, förslagsanslag ................................
64 Bidrag till lasarettet i Lund, förslagsanslag.....
65 Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag
66 Bidrag till vissa Göteborgs stad tillhöriga sjukhus, förslagsanslag............................
67 Bidrag till lasarettet i Umeå, förslagsanslag ....
Övriga sjukvårdsanstalter:
68 Bidrag till anordnande av barnavdelningar vid
lasarett m. m., reservationsanslag.............. 100 000
69 Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett
m. m., förslagsanslag........................ 1 400 000
70 Bidrag till anordnande av tuberkulossjukvårds-
anstalter, reservationsanslag................... 53 000
71 Bidrag till driften av tuberkulossjukvårdsanstalter,
förslagsanslag............................... 1 900 000
72 Bidrag till anordnande av epidemivårdanstalter,
reservationsanslag............................ 1 000
66 392 000
15 104 000
430 000 553 000 1 120 000 1 400 000 5 356 000 5 000 000 1 570 000
70 000 *8 000 000 5 300 000
10 500 000 *4 500 000
353 932 000
125 295 000
Beräknat belopp.
68 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
73 Bidrag till driften av epidemivårdanstalter, för-
slagsanslag .................................. 400 000
74 Bidrag till anordnande av sjukhem för långvarigt
kroppssjuka, reservationsanslag ................ 950 000
75 Bidrag till driften av sjukhem för långvarigt
kroppssjuka, förslagsanslag.................... 5 500 000
76 Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi, förslagsanslag......................... 2 400 000
77 Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning
vid lasarettet i Lund, förslagsanslag........... *35 000
78 Bidrag till anordnande av förlossningsanstalter,
reservationsanslag............................ 1 000
Vanföreanstalter m. m.:
79 Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag. 9 550 000
80 Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag...... 2 240 000
81 Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska Iasarettsavdelningar m. m., förslagsanslag. *5 200 000
82 Bidrag till anskaffande av hörapparater, förslagsanslag ...................................... *1 450 000
Hälsovård i allmänhet Utbildning av sjukvårdspersonal:
Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:
83 Avlöningar, förslagsanslag........... 192 000
84 Omkostnader, förslagsanslag............... 169 000
Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:
85 Avlöningar, förslagsanslag................. 184 000
86 Omkostnader, förslagsanslag............... 109 000
Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:
87 Avlöningar, förslagsanslag................. 613 000
88 Omkostnader, förslagsanslag............... 165 000
Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:
89 Avlöningar, förslagsanslag................. 325 000
90 Omkostnader, förslagsanslag............... 343 000
91 Bidrag till vissa sjuksköterskeskolor m. m., förslagsanslag ................................
Statens institut för högre utbildning av sjuk-
sköterskor:
92 Avlöningar, förslagsanslag ................. 635 000
93 Omkostnader, förslagsanslag................ 64 000
94 Utbildning av viss sjukvårdspersonal, förslagsanslag ....................................
95 Utbildningskurser i arbetsterapi, förslagsanslag Hälsovård i övrigt:
96 Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m.
m., förslagsanslag...........................
97 Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor
m. m., förslagsanslag........................
98 Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande
mödra- och barnavård, förslagsanslag.........
* Beräknat belopp.
12 740 000
18 440 000 510 407 000
361 000
293 000
778 000
668 000 750 000
699 000
224 000 27 000
13 000 000
3 300 000
7 800 000
106 107
in
123 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
69 Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag ....................................
Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag .... Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning,
förslagsanslag ..............................
Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård,
förslagsanslag...............................
Stipendier till studerande vid tandläkarhögskola,
förslagsanslag..............................
Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag ....................................
Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård, reservationsanslag..................
Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare,
förslagsanslag..............................
Understödjande av dispensärverksamhet m. m.,
förslagsanslag ..............................
Allmän skärmbildsundersökning:
Lokala undersökningar, förslagsanslag ._.....
Medicinalstyrelsens skärmbildscentral, förslagsanslag ...................................
Nyanskaffning av materiel för den statliga skärmbildsverksamheten, reservationsanslag .... Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar,
förslagsanslag ..............................
Skyddsympning mot difteri, förslagsanslag ....
Skyddsympning mot polio, förslagsanslag ......
Yrkesmedicinska centralen, förslagsanslag......
Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens område, reservationsanslag..............
Ambulans- och räddningsflygtjänst, förslagsanslag Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård,
förslagsanslag...............................
Ersättning vid vissa ingripanden i hälsovårdens
intresse, förslagsanslag ......................
Kostnader för överförande till Sverige av vissa
utländska läkare, förslagsanslag..............
Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar, förslagsanslag........................
Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m.,
förslagsanslag ..............................
Vissa internationella resor, reservationsanslag .. Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea, reservationsanslag ............................
1 800 000 370 000
100 000
700 000
750 000
11 000 000
200 000
46 000
1 700 000
1 600 000
600 000 2 200 000
1 000
1 700 000 120 000 3 000 000 285 000
50 000 600 000
125 000
150 000
55 000
1 500 000
1 760 000 50 000
*2 600 000 58 762 000 624 271 000
C. Överståthållarämbctet och landsstaten
överståthållarämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag........
2 Omkostnader, förslagsanslag......
* Beräknat belopp.
9 739 000
749 000 10 488 000
70 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
Länsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.....
4 Sjukvård m. m., förslagsanslag .
5 Reseersättningar, förslagsanslag .
6 Expenser, förslagsanslag.......
7 Publikationstryck, förslagsanslag Landsfogdarna m. fl.:
8 Avlöningar, förslagsanslag.....
9 Omkostnader, förslagsanslag Häradsskrivarna m. fl.:
10 Avlöningar, förslagsanslag......
11 Omkostnader, förslagsanslag Landsfiskalerna m. fl.:
12 Avlöningar, förslagsanslag......
13 Omkostnader, förslagsanslag . . ..
D. Polisväsendet
14 Statspolisintendenten m. fl.:
Avlöningar, förslagsanslag, därav 640 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.........
Statspolisorganisationen:
Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag, därav 1 036 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen .......................
Underhålls-, drift- och expeditionskostnader, förslagsanslag, därav 3 528 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen......................
Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag, därav 18 735 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen ..........................
Polisradioväsendet, reservationsanslag, därav 262 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen ............................
Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av spioneri m. m., förslagsanslag. . Norrbottens statliga poliskår:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Statens polisskola:
Avlöningar, förslagsanslag, därav 178 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen..........
Omkostnader, förslagsanslag, därav 47 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen..........
Statens kriminaltekniska anstalt:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Polisväsendets organisationsnämnd, förslagsanslag .. Bidrag till reservpolisorganisationen m. m., förslaasanslag........................
1 369 000
360 000 1 729 000
1 380 000
729 000 2 109 000
413 000
1 450 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
15 Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m., förslagsanslag.............'' V
16 Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande
av särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m., förslagsanslag.........••• •••----
17 Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m.,
förslagsanslag.........................‘'''' ‘ '
18 Vissa ersättningar åt befattningshavare vid pons-
väsendet m. m., förslagsanslag, därav 1 472 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen........
19 Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslagsanslag ........................................
E.
8 9
18 19
Civilförsvaret m. in.
Civilförsvarsstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Utbildnings- och övningsverksamhet, förslagsanslag Inspelning av instruktionsfilm, reservationsanslag. .
Försöksverksamhet, reservationsanslag ..........
Engångsanskaffning av materiel, reservationsanslag Förvaring och underhåll av viss materiel m. m., förslagsanslag ....................................
Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena, reservationsanslag.. Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål, reservationsanslag----
Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum
m. m., reservationsanslag.................
Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum, förslagsanslag...........
Bidrag till vissa frivilliga organisationer............
Viss sambandsverksamhet, förslagsanslag......
Anskaffning av viss sambandsmateriel, reservationsanslag ........................................
Statens brandinspektion:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Statens brandskola:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag................y
Bidrag till förebyggande och släckning av brand, förslagsanslag ....................................
3 642 000 708 000
374 000 101 000
221 000 115 000
31 500 000
1 200 000
800 000
8 300 000
600 000 97 075 000
4 350 000
12 872 000 100 000 400 000 28 200 000
5 383 000 1 414 000
500 000
14 500 000
1 500 000 1 210 000 940 000
650 000
475 000
336 000
1 150 000 73 980 000
50 00 -J 05
72 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
F. Diverse
Statens utlänningskommission:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................
2 Omkostnader, förslagsanslag.............
3 Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag ......................... w
4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag. .
5 Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor m. m
förslagsanslag ...................
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag......
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag Uppsala universitets delfond, förslagsanslag
Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag.....
Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag ...
11 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark, förslagsanslag.................
3 248 000
291 000 3 539 000
1 500 000
30 000
550 000
90 000 13 552 000 1 269 000 21 945 000 6 699 000
18 000
__ 49 192 000
Summa kr. 1 020 469 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
73 XII. CIVILDEPARTEMENTET
A. Civildepartementet m. m.
Civildepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 396 000
2 Omkostnader, förslagsanslag...................41 000 1 437 000
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag .................................. 300 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag.................. .30 000
1 767 000
B. Vissa myndigheter
Statens lönenämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag . . .................. 293 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 6 000 299 000
Statens avtalsnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 427 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 48 000 475 000
Statens pensionsanstalt:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 626 000
6 Omkostnader, förslagsanslag . ................ .155 000 2 781 000
7 Statens personalbostadsdelegation, förslagsanslag ... 100 000
3 655 000
C. Statliga pensionsväsendet
1 Egenpensioner åt f. d. anställningshavare i statens
tjänst, förslagsanslag, därav 13 800 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.............. 247 000 000
2 Pensioner åt personal i försvarsväsendets reserver,
förslagsanslag.................................. 5 000 000
3 Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag...... 330 000
4 Pensionering av viss flottans gemenskap, förslagsanslag ........................................ 50 000
5 Familjepensioner åt efterlevande till anställningshavare i statens tjänst, förslagsanslag, därav 2 100 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen..... 63 000 000
6 Understöd i vissa fall åt f. d. anställningshavare vid
lotsverket m. fl................................ 12 000
7 Diverse pensioner och understöd m. m., förslagsanslag ........................................ 6 000 000
321 392 000
D. Statsunderstödda pensionsväsendet
1 Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens
pensionsanstalt, förslagsanslag................... 170 000 000
74 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
E. Allmänna indragningsstaten
1 Avlöningar till personal å indragningsstat m. m., förslagsanslag..................................
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
2 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslagsanslag...........................
3 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m., förslagsanslag.....................
4 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag.....
5 Lönekostnader vid omplacering av partiellt arbetsföra, förslagsanslag.............................
6 Kostnader för vissa förhandlingar m. m., förslagsanslag ........................................
7 Kostnader för vissa nämnder m. m.t förslagsanslag
Summa
XIII. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
320 000
169 000
100 000 000
25 000 000 150 000
300 000
10 000 100 000
125 729 000
kr. 622 863 000
1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag
1000 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1962
75 XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
Riksdagen:
1 Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 11 625 000
2 Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag .................................. 1 600 000
3 Avlöningar till personal, förslagsanslag......... 1 770 000
4 Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag ... 1 575 000
5 Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag .................................. 74 000
6 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag .................................. 75 000
7 Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp, förslagsanslag......................... 110 000
8 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ 550 000
9 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag..............
Riksgäldskontoret:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 025 000
11 Kostnader vid emission av statslån m. m„ förslagsanslag .................................. 1 330 000
12 Övriga omkostnader, förslagsanslag.............275 000
Riksdagens ekonomibyrå:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 907 000
14 Omkostnader, förslagsanslag...................425 000
Riksdagsbiblioteket:
15 Avlöningar, förslagsanslag.................... 521 000
16 Omkostnader, förslagsanslag.................. 60 000
17 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . . 135 000
Justitieombudsmannen och hans expedition:
18 Avlöningar, förslagsanslag.................... 462 000
19 Omkostnader, förslagsanslag...................32 000
Militieombudsmannen och hans expedition:
20 Avlöningar, förslagsanslag.................... 266 000
21 Omkostnader, förslagsanslag...................28 000
Riksdagens revisorer och deras kansli:
22 Arvoden till revisorerna, förslagsanslag........ 45 000
23 Avlöningar, förslagsanslag.................... 221 000
24 Omkostnader, förslagsanslag.................. 28 000
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
25 Avlöningar, förslagsanslag..................... 166 000
26 Omkostnader, förslagsanslag................... 73 000
17 379 000 1 000
3 630 000
1 332 000
716 000
494 000
294 000
294 000
76 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1962
27 Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag............................ 56 000
28 Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt, förslagsanslag........................... 40 000
Pensioner:
29 Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag .. 1 550 000
30 Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag .................................. 375 000
31 Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag ...................................... 820 000
32 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare,
förslagsanslag................................ 125 000
Ersättning till statens allmänna fastighctsfond:
33 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.....
34 Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande, förslagsanslag...........................
35 Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande,
förslagsanslag ..................................
36 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag..................................
37 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen
m. m., förslagsanslag............................
38 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslagsanslag............................
Summa kr.
335 000
2 870 000
120 000
825 000
1 000 000
10 000
55 000
440 000 29 795 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962 77
UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER 1 Underskott å statens järnvägars fond......................... 60 000 000
II. LUFTFARTSFONDEN
1 Underskott å luftfartsfonden............................... 15 000 000
III. RIKSGÄLDSFONDEN1
1 Underskott å riksgäldsfonden .............................. 876 000 000
IV. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
A. Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
1 Försvarsberedskap vid televerket (I: B: 7), reservationsanslag ................................ 7 300 000
2 Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer
(I: C: 2), reservationsanslag................... 3 400 000
3 Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: G: 6),
reservationsanslag............................ 4 400 000
4 Atomenergianläggningar (I: D: 2), reservationsanslag 15 000 000
5 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk (I: D: 4),
reservationsanslag ............................ 3 500 000
33 600 000
B. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1 Vissa byggnadsarbeten för fångvården (III: 1),
reservationsanslag............................ 2 698 000
Utrikesdepartementet:
2 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig-
heter för utrikesrepresentationen (III: 2), reservationsanslag ............................... 300 000
Socialdepartementet:
3 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna (III: 4), reservationsanslag............ 2 550 000
4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vård-
anstalter för alkoholmissbrukare (III: 5), reservationsanslag .................................520 000 3 070 000
1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 81.
78 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1962
Kommunikationsdepartementet:
5 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm (III: 6), reservationsanslag............. 50 000
6 Ämbetsbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stockholm (III: 9), reservationsanslag.............. *1 000 000
7 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III:
11), reservationsanslag...................... 350 000
Finansdepartementet:
8 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m. (III: 12), reservationsanslag ....................................
Ecklesiastikdepartementet:
9 Nybyggnad för riksarkivet (III: 13), reservationsanslag .................................... *750 000
10 Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala
(III: 14), reservationsanslag.................. *2 667 000
11 Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund (III:
15), reservationsanslag....................... 3 992 000
12 Byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm
(III: 17), reservationsanslag................... 2 632 000
13 Byggnadsarbeten vid karolinska mediko-kirur-
giska institutet (III: 18), reservationsanslag .... 100 000
14 Byggnadsarbeten vid medicinska högskolan i
Umeå (III: 19) reservationsanslag ............ 500 000
15 Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Stockholm (III: 20), reservationsanslag............ 2 393 000
16 Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola
(III: 21), reservationsanslag.................. *6 527 000
17 Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund
(III: 22), reservationsanslag .................. *763 000
18 Nybyggnad för lärarhögskolan i Malmö (III: 23),
reservationsanslag ........................... 630 000
19 Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning (III: 24), reservationsanslag.......... 750 000
Jordbruksdepartementet:
20 Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontroll-
anstalt (III: 26), reservationsanslag............ 655 000
21 Statens maskinprovningar: Byggnadsarbeten
(III: 27), reservationsanslag .................. 385 000
22 Byggnadsarbeten vid statens reproduktionsan-
stalt (III: 28), reservationsanslag ............ 1 500 000
Handelsdepartementet:
23 Förrådsbyggnad vid statens hantverksinstitut
(III: 29), reservationsanslag.................. 75 000
24 Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 30), reservationsanslag ................................ 1 000 000
Inrikesdepartementet:
25 Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-
het m. m. (III: 31), reservationsanslag.......... 750 000
* Beräknat belopp.
1 400 000
7 000
21 704 000
2 540 000
1 075 000
79 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
26 Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. (III: 32), reservationsanslag....... *17 500 000
27 Utbyggande av karolinska sjukhuset (III: 33),
reservationsanslag........................... *3 280 000
28 Uppförande av klinik för alkoholsjukdomar m. m.
(III: 34), reservationsanslag................. 70 000
29 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
(III: 35), reservationsanslag.................. *3 150 000
30 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (III: 36),
reservationsanslag........................... 750 000
31 Vissa skyddsrumsanläggningar (III: 38), reservationsanslag ................................ 1 000 000
32 Anordnande av en civiltörsvarsskola m. m. (III:
39), reservationsanslag....................... 50 000
33 Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret
(III: 40), reservationsanslag.................. 525 000
C, Försvarets fonder
Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:
1 Kasernbyggnaders delfond (IV: A: 1—5), reservationsanslag .........................
2 Befästningars delfond (IV: A: 7—18), reservationsanslag ..............................
D. Statens utlåningsfonder
Försvarsdepartementet:
1 Värnpliktslånefonden (V: 2), reservationsanslag
Socialdepartementet:
2 Lånefonden för allmänna samlingslokaler (V: 6),
reservationsanslag...........................
Ecklesiastikdepartementet:
3 Statens lånefond för universitetsstudier (V: 7),
reservationsanslag...........................
4 Allmänna studielånefonden (V: 8), reservationsanslag ....................................
Jordbruksdepartementet:
5 Kronotorparnas inventarielånefond (V: 10), reservationsanslag ..............................
6 Fiskerilånefonden (V: 11), reservationsanslag----
E. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1 Lån till nybyggnader m. m. vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare (VI: 1), reservationsanslag ................................
* Beräknat belopp.
16 200 000 16 250 000
50 000 158 000
27 075 000 69 869 000
34 650 000
116 045 000 150 695 000
455 000
5 400 000
32 450 000
208 000 38 518 000
1 100 000
80 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
Finansdepartementet:
2 Internationell kapitalhjälp (VI: 4), reservationsanslag .................................... *60 000 000
3 Lån för inrättande av alkoholfria restauranger
(VI: 5), reservationsanslag .................. 155 000 60 155 000
Ecklesiastikdepartementet:
4 Lån till Uppsala studentkår (VI: 6), reservationsanslag ................................. 420 000
5 Lån till gymnasieingenjörer för utbildning till
lärare (VI: 7), reservationsanslag.............. 1 025 000 1 445 000
Jordbruksdepartementet:
6 Lån till främjande av beredning och avsättning
av fisk m. m. (VI: 9), reservationsanslag......
Handelsdepartementet:
7 Lån till utbyggnad av oljelagringen (VI: 12),
reservationsanslag..........................
Inrikesdepartementet:
8 Lån till Örebro läns landsting för utrustning av Mellringe sjukhus (VI: 14), reservationsanslag ..
9 Lån till föreningen Mellansjö skolhem för vissa byggnadsarbeten (VI: 15), reservationsanslag ..
10 Lån till svenska diakonsällskapet för vissa byggnadsarbeten (VI: 16), reservationsanslag ......
11 Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande av lasarettet i Visby (VI: 17), reservationsanslag
12 Lån till föreningen för bistånd åt vanföra i
Göteborg för vissa byggnadsarbeten (VI: 19), reservationsanslag ..........................
_107 735 000
Summa kr. 390 412 000
60 000
36 000 000
3 240 000 750 000 985 000 1 000 000
3 000 000 8 975 000
V. AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELS FÖRLUSTER
1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster * Beräknat belopp.
1000 000
81 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder
FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÅLDSFONDEN FÖR BUDGETARET 1962/63
Utgifter
A. Räntor d statsskulden:
1. Ränta å räntelöpande obligationslån, förslagsvis................ 486 321 016
2. Vinster å premieobligationslån, förslagsvis..................... 79 466 500
3. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis.................... 61 000 000
4. * » sparobligationer, emission 5, förslagsvis............... 200 000
5. * * sparobligationer av år 1960 och 1961, förslagsvis........ 15 000 000
6. » » dollarkredit hos Export-Import Bank of
Washington (Marshall-lånet), förslagsvis ............. 2 001 000
7. » » av staten övertagna lån, förslagsvis................. 450 000
8. » » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis 35 000 000
9. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen....................... 300 000
10. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret
Lejonet i Stockholm............................... 00 000
11. » » konung Carl XIII:s hemgiftskapital................. 7 500
12. » » Göta kanals reparationsfond........................ 7 045
13. » » kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis..... 15 000 000
14. » » skattkammarväxlar, förslagsvis...................... 165 000 000
15. » » beräknad ny upplåning, förslagsvis.................. 50 682 939
910 526 000
B. Kapitalrabatter m. m.:
1. Kapitalrabatter, förslagsvis........................ 1 000 000
2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis ............ 500 000
3. Kursförluster, förslagsvis......................._1 000 1 501 000
Summa kr. 912 027 000
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta å uppköpta obligationer.................... 20 000
2. » » rörliga krediter.......................... 35 000 000
3. » » utlånade medel m. m.................... 200 000 35 220 000
B. Uppgäld och kursvinster:
1. Uppgäld........................................ 1 000
2. Kursvinster..................................... .1_000 2 000
C. Diverse inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m...... 1 600 000
2. Dragningslistor å premielånen..................... 200 000
3. Övriga diverse inkomster..........................5 000 1 805 000
37 027 000
Underskott att avföras d riksstatens driftbudget .................... 875 000 000
Summa kr. 912 027 000 6
6 liihang till riksdagens protokoll t962. 1 saml. Nr 1
82 Kungi. Maj. ts proposition nr 1 år 1962
KAPITALBUDGETEN
INKOMSTERNA Å KAPITALBUDGETEN
1 Lånemedel................................................ 1 331 856 000
>0 00 ... ' , -;•/ '
•d v .... . ..i, - .; >.)>!*/ w'...;,'; .,
t
f- J.i
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
83 OUO yl • . ‘'iUu• -• ;: *m esa . < r*n AwÄ
INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1962/63
L STATENS AFFÄRSYERKSFONDER
A. Postverkets fond
: \ .....CÖJ’0 £10.11
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 6 003 000
inom fonden........... 7 100 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. —1 098 000 _
6 008 000 0 003 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 352 600 000
från riksstaten . *....... 7 300 000
inom fonden.......... 290 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 55 200 000 _
352 600 000 352 600 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 305 700 000
från riksstaten......... 7 800 000
inom fonden........... 210 000 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000 000
Investeringsbemyndigande. 86 900 000 _
305 700 000 305 700 000
D. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 431 401 000
från riksstaten ........ 18 500 000
inom fonden........... 178 900 000
Övriga kapitalmedel...... 200 000
Investeringsbemyndigande. 233 801 000 _
481 401 000 431 401 000
E. Domänverkets fond
Övriga kapitalmedel....... 1 000 Summa investeringsanslag . . 313 000
Investeringsbemyndigande.. 312 000 _
818 000
313 000
84 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
IL LUFTFARTSFONDEN
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 17 901 000
inom fonden............ 6 050 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 11 850 000
17 901 000 17 901 000
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 140 853 000
från riksstaten.......... 59 869 000
inom fonden............ 29 320 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 51 663 000
140 853 000 140 853 000
IV. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 196 245 000
från riksstaten..........150 695 000
inom fonden............ 15 762 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 29 787 000
196 245 000 196 245 000
B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 6 000 000
inom fonden............ 3 700 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 2 299 000
6 000 000 6 000 000
V. STATENS UTLÅNINGS FONDER
Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande 200 000 Investeringsanslag........ 200 000
Värnpliktslånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten ........ 455 000 Investeringsanslag........ 456 000
Lånefonden för bostadsbyggande
Investeringsbemyndigande. 740 000 000 Investeringsanslag........ 740 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag........ 1 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
85 Statens bosättningslånefond
Summa invesleringsbemyndiganden för statens utlåningsfonder............ 760 745 000
86 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Avskrivmngsmedel Summa investeringsanslag 157 121 000
från nksstaten ......... 107 735 000 8
Övriga kapitalmedel...... 23 898 000
Investeringsbemyndigande. 25 488 000
157 121 000 157 121 000
VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
Övriga kapitalmedel...... i 000
Investeringsbemyndigande . 133 599 000
133 600 000
Summa investeringsanslag.. 133 600 000
133 600 000
VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Övriga kapitalmedel....... 3 000 000
Investeringsbemyndigande.. 12 200 000
15 200 000
Summa investeringsanslag . 15 200 000
15 200 000
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds fond
ATnnmV1flnga medel Summa investeringsanslag .. 44 000 000
inom fonden........... 34 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 9 900 000
44 000 000 44 000 000
B. Jordfonden
Investeringsbemyndigande . 4 000 000 Investeringsanslag........ 4 000 000
SÄGER BETRÄFFANDE SAMTLIGA INVE STE RINGS STATER FÖR:
V^ng?n?edel o Summa investeringsanslag 2 610 195 000
från nksstaten....... 390 412 000
inom fonden......... 774 832 000
Övriga kapitalmedel____ 28 305 000
Investeringsbemyndigande 1 416 646 000 2
2 610 195 000
2 610 195 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
87 KAPITALINVESTERING L STATENS AFFÄRSVERKS FONDER
A. Postverket
1 Posthus m. m.................................
2 Inköp av fastigheter ...........................
3 Anskaffning av automobiler m. ................
4 Garagebyggnader m. m.........................
5 Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen
6 Förvärv av billinjer...........................
7 Postverkets dispositionsanslag..................
1 100 000 1 000 1 200 000 1 000 2 700 000 1 000 1 000 000
6 003 000
B. Televerket
1 Inköp och byggande av fastigheter..............
2 Telefon- och telegrafanläggningar .........
3 Ljudradioanläggningar..................----
4 Televisionsradioanläggningar.....................
5 Radioanläggningar för kommersiell trafik.....
6 Radioanläggningar för luftfarten----------• ••----
7 Försvarsberedskap vid televerket ....-------• ■-----
8 Televerkets dispositionsanslag...................
19 500 000 283 000 000 6 800 000 22 000 000 3 300 000 2 700 000
7 300 000
8 000 000
352 600 000
C. Statens järnvägar
1 Bana och byggnader • •• •
2 Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer
3 Elektriska anläggningar....................
4 Rullande materiel och sjöfartsmateriel.......
5 Biltrafik....................••••••.......
6 Försvarsberedskap vid statens järnvägar....
7 Inventarier m. m........• • •........... • • •
8 Statens järnvägars dispositionsanslag.......
96 600 000 16 600 000 33 300 000 120 800 000 19 000 000 4 400 000 9 000 000 6 000 000
805 700 000
D. Statens vattenfallsverk
1 Kraftverksbyggnader m. ........................
2 Atomenergianläggningar..........................
3 Regleringsföretag..............................
4 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk.........
5 Inköp av vattenfall och fastigheter.............
233 000 000 25 000 000 39 000 000
116 100 000 1 000
88 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
6 Förvärv av enskilda företag för elektrisk distribu-
tionsverksamhet......................
7 Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen .....
8 Statens vattenfallsverks dispositionsanslag.......
E. Domänverket
1 800 000 6 500 000 10 000 000
431 401 000
2 Justitiedepartementet:
Förvärv av fångkolonier....................
Jordbruksdepartementet: Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbrukshögskolans försöksverksamhet disponerade jordbruksegendomar ..................
1 000
312 000
_313 000
Summa kr. 1 096 017 000
II. LUFTFARTSFONDEN
4 Kommunikationsdepartementet:
Luftfartens markorganisation:
Flygplatser m. m........................
Försvarsberedskap vid luftfartsverket .
Utbyggnad av storflygplats m. m...........
Luftfartsverkets dispositionsanslag........
5 900 000 1 000 9 000 000 _3 000 000
Summa kr. 17 901 000
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIG HETS FOND
Justitiedepartementet:
1 Vissa byggnadsarbeten för fångvården.........
Utrikesdepartementet:
2 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen..............
3 Inköp av tomt för beskickningen i Washington
Socialdepartementet:
4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna .......................
5 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare ................
Kommunikationsdepartementet:
6 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm
7 Radiohus..............
2 350 000 1 000 000
5 100 000 1 040 000
200 000 3 200 000
5 500 000
3 350 000
6 140 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
8 Televisionshus............................... *10 000 000
9 Ämbetsbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stockholm ....................................... *4 000 000
10 Byggnadsarbeten för statens bilinspektion....... *1 000
11 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten....... 700 000
Finansdepartementet:
12 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m........................
Ecklesiastikdepartementet:
13 Nybyggnad för riksarkivet.................... *3 000 000
14 Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala.... *5 333 000
15 Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund..... 7 983 000
16 Byggnadsarbeten vid universitetet i Göteborg.. 1000
17 Byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm.. 5 264 000
18 Byggnadsarbeten vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet .................................. 200 000
19 Byggnadsarbeten vid medicinska högskolan i Umeå 1 000 000
20 Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Stockholm ....................................... 4 786 000
21 Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola *14 454 000
22 Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund.. *1 525 000
23 Nybyggnad för lärarhögskolan i Malmö ....... 1 260 000
24 Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning .................................... 1 500 000
25 Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor
m. m....................................... 1 000
Jordbruksdepartementet:
26 Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontroll-
anstalt .................................... 1 310 000
27 Statens maskinprovningar: Byggnadsarbeten .... 770 000
28 Byggnadsarbeten vid statens reproduktionsanstalt 3 000 000
Handelsdepartementet:
29 Förrådsbyggnad vid statens hantverksinstitut ... 150 000
30 Säkerhetsanstalter för sjöfarten............... 1 200 000
Inrikesdepartementet:
31 Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-
het m. m................................... 1 500 000
32 Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus
m. m....................................... *35 000 000
33 Utbyggande av karolinska sjukhuset.......... *6 560 000
34 Uppförande av klinik för alkoholsjukdomar m. m. 140 000
35 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala *6 300 000
36 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna........... 3 000 000
37 Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål .. 350 000
38 Vissa skyddsrumsanläggningar................ 1 000 000
39 Anordnande av en civilförsvarsskola m. m....... 100 000
40 Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret 1 050 000
18 101 000
25 000
46 307 000
5 080 000
1 350 000
55 000 000
Beräknat belopp.
Summa kr. 140 853 000
90 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1962
IV. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond:
1 Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål...... 12 000 000
2 Byggnadsarbeten för armén.................... 21 300 000
3 Byggnadsarbeten för marinen.................. 5 000 000
4 Byggnadsarbeten för flygvapnet................ 6 500 000
5 Flygfältsarbeten m. m......................... 24 500 000
6 Markförvärv för övningsfält m. m............... *9 400 000 78 700 000
Befästningars delfond:
7 Berghangarer................................ 1 500 000
8 Anordnande av vissa drivmedelsförråd........ 6 400 000
9 Vissa ammunitionsförråd........... 13 900 000
10 Anordnande av vissa förråd för marinen m. m. .. 1 500 000
11 Uppställningsplatser för radarstationer ...,..... 7 350000
12 Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleri-
batterier ........................... 14 300 000
13 Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
m. m....................................... 23 100 000
14 Tygmaterielförråd i berg..................... 500 000
15 Fullträffsäkra uppehållsplatser................ 3 000 000
16 Anläggningar för robotvapen................. 4 800 000
17 Övriga befästningsarbeten.................... 19 195 000
18 Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) *20 500 000
19 Vissa markförvärv för befästningar........... *1 500 000 117 545 000
Summa kr. 202 245 000
V. STATENS UTLÅNINGS FONDER
Utrikesdepartementet:
1 Utrikesförvaltningens lånefond ................ 200 000
F örsvarsdepartementet:
2 Vämpliktslånefonden......................... 455 000
• Beräknat belopp.
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1962
91 Socialdepartementet:
3 Lånefonden för bostadsbyggande.............. 740 000 000
4 Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien .............................. 1000
5 Statens bosättningslånefond.................. 1 000
6 Lånefonden för allmänna samlingslokaler....... 9 000 000
Ecklesiastikdepartementet:
7 Statens lånefond för universitetsstudier........ 16 200 000
8 Allmänna studielånefonden................... 16 250 000
9 Lånefonden för inventarier i studentbostäder..... 500 000
Jordbruksdepartementet:
10 Kronotorparnas inventarielånefond............. 50 000
11 Fiskerilånefonden............................. 1 000 000
12 Statens fiskredskapslånefond .................. *600 000
Handelsdepartementet:
13 Statens hantverks- och industrilånefond........ 15 000 000
14 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten .. 1000
Summa kr.
VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Socialdepartementet:
1 Lån till nybyggnader m. m. vid erkända vårdan-
stalter för alkoholmissbrukare ........... 1 100 000
2 Räntefria lån till bostadsbyggande ............ 18 000 000
Kommunikationsdepartementet:
3 Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1961/62 .....................................
Finansdepartementet:
4 Internationell kapitalhjälp .................... *60 000 000
5 Lån för inrättande av alkoholfria restauranger .. 400 000
Ecklesiastikdepartement et:
6 Lån till Uppsala studentkår................... 420 000
7 Lån till gymnasieingenjörer för utbildning till
lärare...................................... 1 025 000
Jordbruksdepartementet:
8 Lån till det statliga aktiebolag vartill statens
reproduktionsanstalt ombildas................. 700 000
9 Lån till främjande av beredning och avsättning
av fisk m. m................................. 250 000
Handelsdepartementet:
10 Lån till Aktiebolaget Atomenergi........... 20 000 000
11 Lån till Aktiebolaget Oljetransit ............. 2 200 000
12 Lån till utbyggnad av oljelagringen............ 36 000 000
* Beräknat belopp.
749 002 000
32 950 000
1 650 000
15 001 000 799 258 000
19 100 000
7 500 000
60 400 000
1 445 000
950 000
58 200 000
92 Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1962
Inrikesdepartementet:
13 Lån till utländska läkare för viss efterutbildning 1 000
14 Lån till Örebro läns landsting för utrustning av
Mellringe sjukhus............................ 3 240 000
15 Lån till föreningen Mellansjö skolhem för vissa
byggnadsarbeten............................. 750 000
16 Lån till svenska diakonsällskapet för vissa byggnadsarbeten ................................. 985 000
17 Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande
av lasarettet i Visby ........................ 1 000 000
18 Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap .......... 550 000
19 Lån till föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg
för vissa byggnadsarbeten .................... 3 000 000 9 526 000
Summa kr. 157 121 000
VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
Jordbruksdepartementet:
1 Aktieteckning i det staliga aktiebolag vartill statens
reproduktionsanstalt ombildas................. 1 600 000
Hand elsdepartementet:
2 Teckning av aktier i Aktiebolaget Ceaverken.... *2 000 000
3 Teckning av aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier ................................... *130 000 000 132 000 000
Summa kr. 133 600 000
VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Kommunikationsdepartementet:
1 Förskott till vissa plankostnader m. m........... 200 000
Finansdepartementet:
2 Vissa projekteringskostnader .................. 10 000 000
Handelsdepartementet:
3 Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län....... 5 000 000
Summa kr. 15 200 000
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Kommunikationsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
1 Garage- och förrådsbyggnader m. m......... 6 500 000
2 Motorfordon och vägmaskiner m. m.......... 33 000 000
3 Flytande materiel.......................... 2 500 000
4 Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag .................................... 2 000 000 44 000 000
Jordbruksdepartementet:
5 Jordfonden ................................. 4 000 000
Summa kr. 48 000 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1962
93 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1962.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.
Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1962/63, som Kungl. Maj:t på hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med förslaget.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Sven-Olof Norberg
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611402
BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1962
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN * 3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1962.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1962/63 jämte därmed sammanhängande frågor.
Härvid har jag att anmäla riksrevisionsverkets skrivelse den 12 december 1961 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (bihang 1).
Finansplanen
Den internationella ekonomiska utvecklingen
Under loppet av 1961 inträdde en avsaktning i den höga tillväxttakt som de senaste åren utmärkt Västeuropas ekonomi. I flertalet länder har samtidigt de privata investeringarna börjat spela en mindre framträdande roll som drivkraft för den ekonomiska expansionen. Denna avsaktning förklaras främst av att arbetskraftstillgångarna successivt blivit fullt utnyttjade. Inom ramen för denna utveckling har det emellertid inom vissa väsentliga produktionsområden framträtt en tendens till överkapacitet som en följd av de senaste årens höga investeringstakt. Härtill har också bidragit en omsvängning i lagerutvecklingen. Dessa faktorer har framkallat produktionsbegränsningar och investeringsnedskärningar inom bl. a. järn- och stålindustrin i flera västeuropeiska stater. Ett annat aktuellt fall är avsättningssvårigheterna för de nordiska massaindustrierna. Nedgången i de privata investeringarnas ökningstakt kan också sättas i samband med ekonomisk-politiska ingripanden. Detta gäller bl. a. bostadsbyggandet. Särskilt markerad har dämpningen varit i Storbritannien, där det under förra våren starkt försämrade betalningsbalansläget föranlett ett omfattande krisprogram, som kraf-
I nihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
2. Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
tigt begränsat ökningen inte bara av de privata investeringarna utan också av konsumtionen. I andra länder i Västeuropa växer däremot konsumtionen i takt med de ofta mycket avsevärda inkomststegringarna, och den har därmed kommit att efterträda investeringarna som det viktigaste expansiva elementet i samhällsekonomin.
Medan den västeuropeiska konjunkturen således blivit mera oenhetlig har utvecklingen i de nordamerikanska staterna under det gångna året karakteriserats av ett markerat uppsving efter den senaste avmattningen. Denna tidsförskjutning mellan de två kontinenternas konjunkturfaser — som även tidigare gjort sig gällande — har i viss mån verkat stabiliserande på världskonjunkturen. Den amerikanska avmattningen vintern 1960—61 mildrades sålunda i någon mån av den kraftiga exportökningen till Västeuropa, och under de senaste månaderna har växande amerikansk efterfrågan på europeiska produkter blivit en positiv faktor i den västeuropeiska konjunkturbilden.
Den internationella konjunkturutvecklingen under fjolåret liksom det sätt varpå de stora handelsnationerna sökt komma tillrätta med sina ekonomiskpolitiska problem illustrerar det nära samband som råder mellan länderna och det ökade hänsynstagande som detta nödvändiggör. Variationerna i handelsutbytet mellan Västeuropa och Nordamerika har direkta verkningar för produktionen och sysselsättningen i respektive exportländer. Härtill kommer, att betalningsbalanssvårigheter som drabbar Förenta staterna och Storbritannien, de två länder i vilkas valutor hålles huvuddelen av världens likvida reserver vid sidan av guldet, får särskilt allvarliga konsekvenser för det internationella betalningssystemet. För att detta skall fungera tillfredsställande under konvertibilitet måste det finnas förtroende för dessa länders vilja och förmåga att vidmakthålla sina valutors kursstabilitet. Ett sådant förtroende synes förutsätta jämvikt på längre sikt i deras betalningsbalanser.
I Förenta staterna har den ekonomiska politiken under 1961 främst inriktats på att få till stånd en avgörande och bestående vändning i konjunkturutvecklingen. Målet har varit att sedan man återvunnit den produktionsnivå och sysselsättning som rådde före den senaste avmattningen lägga grunden till en fortgående ekonomisk expansion, för vilken ett betydande kapacitetsutrymme finnes. Den kvarstående arbetslösheten är sålunda för närvarande omkring 6 procent. Möjligheterna att fullfölja den inledda politiken blir emellertid beroende av bl. a. dess återverkningar på betalningsbalansen. Den federala budgeten, som hittills haft en starkt köpkraftsstimulerande effekt, har för nästa budgetår från amerikansk sida förklarats skola balanseras, i varje fall formellt. Underskott av nuvarande omfattning anses på längre sikt inflationsskapande och ägnade att driva upp importen samt underminera såväl exportens konkurrenskraft som förtroendet, hemma och i utlandet, för den amerikanska valutan. Penningpolitiken, som hållits tämligen lätt med låga räntesatser i avsikt att tillsammans med vissa reformer av företagsbeskattningen stimulera till ökande investeringar, har på liknande sätt kommit i viss konflikt med den externa målsättningen. Tendenser till
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna 3
eu viss modifiering av penningpolitiken i åtstramande riktning synes dock kunna spåras; man räknar synbarligen med att en sådan begränsad åtstramning ej skall väsentligt försvåra uppnåendet av de mål, som uppställts för den interna expansionen.
De amerikanska strävandena att komma till rätta med en betydande arbetslöshet och en svag expansionstakt på längre sikt skulle självfallet underlättas om landet hade tillräckligt internationellt utrymme i form av överskott i betalningarna. Emellertid har utvecklingen i detta avseende under det senaste halvåret åter blivit ogynnsam, och för 1961 torde ha registrerats ett totalunderskott om ca 2 miljarder dollar, främst beroende på försämringen i handelsbalansen till följd av konjunkturutvecklingen. Mot bakgrunden härav har den amerikanska administrationen intensifierat sina ansträngar att med olika medel nedbringa underskottet och därmed bromsa utflödet av guld respektive ökningen i andra länders dollarbehållningar.
Den brittiska ekonomiska politiken har stått inför delvis samma problem som den amerikanska, nämligen att få till stånd en tillfredsställande expansionslakt, medan man samtidigt brottas med akuta betalningsbalansproblem. Bytesbalansen har av olika skäl utvecklats ogynnsamt, så att dess saldo kastats om från ett betryggande överskott till ett kraftigt underskott. Utgifterna av kapitalnatur för privata investeringar och bistånd till u-länder, som tidigare rymdes inom det löpande överskottet, har i detta läge blivit en ytterligare belastning. Under 1960 täcktes totalunderskottet av bl. a. kort kapitalimport från Förenta staterna. Fjolårets appreciering i Väst-Tyskland och Nederländerna utlöste emellertid kapitalströmmar som i allt snabbare tempo blottade den underliggande svagheten i den brittiska betalningssituationen. De s. k. Baselarrangemangen i form av krediter från de kontinentaleuropeiska centralbankerna till Storbritannien åsyftade och gav endast en temporär lättnad, om än av betydande omfattning. I slutet av juli beslöt därför brittiska regeringen att söka genomföra ett omfattande stabiliseringsprogram, syftande till såväl en kortsiktig förbättring av den yttre balansen som till en högre och säkrare ekonomisk tillväxttakt på längre sikt. För att dämpa efterfrågan inom landet och därmed frigöra resurser för export vidtogs kraftiga ränte- och skattehöjningar. I samband med introduktionen av dessa åtgärder erhöll Storbritannien en omfattande kredit från Internationella valutafonden. Krediten användes i första hand för avlyftning av det stöd som landet fått genom Baselöverenskommelsen. I avsikt att minska kostnadsstegringarna och förbättra landets internationella konkurrenskraft har försök gjorts att införa en »lönestegringspaus». Denna avses komma att följas av arrangemang för en långsiktigt förbättrad anpassning mellan lönehöjningar och produktionsutveckling.
Det är naturligt att de amerikanska och brittiska problemen under fjolåret stått i centrum för det internationella ekonomiska samarbetet. Fortlöpande konsultationer har ägt rum mellan berörda länder, såväl i Basel mellan centralbankerna som i Paris inom OEEC/OECD. På amerikanskt initiativ bar diskussionerna inom OECD:s ekonomisk-politiska kommitté och
4 Statsverkspropositionen år 1062: Bil. 1: Inkomsterna
andra organ koncentrerats kring problem rörande produktionens tillväxt samt de internationella monetära frågorna. Jag vill här erinra om, att de tjugo medlemsländerna i OECD vid organisationens första ministermöte i november förra året fastställde som kollektivt mål att uppnå en femtioprocentig ökning av den sammanlagda nationalprodukten under 1960-talet. Genomsnittligt innebär detta en årlig tillväxttakt av drygt 4 procent eller något mera än OECD-länderna tillsammans uppnådde under 1950-talet. Värdet av en sådan preciserad prognos för framstegstakten inom ett stort och heterogent område och över ett helt decennium kan förvisso diskuteras. Del är självklart, att enskilda länders produktionsökning kan och måste komma att avvika från medeltalet, både för enstaka år och för hela det framförliggande decenniet, eftersom förutsättningarna för snabba procentuella ökningar växlar från land till land och från år till år beroende på utgångsläge och en rad andra taktorer. Beslutet får närmast ses som en markering av de möjligheter som står öppna för OECD-länderna och en uppmaning att tillvarata dem, bl. a. genom inbördes samarbete och en anpassning av de olika ländernas ekonomiska politik till ömsesidigt stöd. För svensk del kan tilläggas, att det synes som om den av OECD angivna målsättningen skulle vara väl anpassad för den svenska ekonomin. För vissa andra länder kan detta mål vara betydligt mera av en riktpunkt att sträva efter. OECD:s olika organ har också inlett tekniska studier för att komma fram till hur en sådan strävan bäst skall kunna underlättas.
Samarbetet om betalningsproblemen har i OECD huvudsakligen ägt rum i en mindre krets av länder, vari Sverige deltagit. Avsikten har varit att genom täta konsultationer uppnå enighet om problemens natur och lämpliga åtgärder att vidtagas såväl av det land som drabbats av svårigheter som av dess partners samt av internationella institutioner. För Storbritanniens del resulterade övervägandena inom Internationella valutafonden och OECD inte endast i ett internt stabiliseringsprogram utan också, såsom tidigare berörts, i en kredit till landet om totalt 1,5 miljard dollar. Sverige deltog i denna med ett belopp av omkring 100 milj. kr. i form av ett utnyttjande från fondens sida av den svenska kronkvoten. Denna uppgår totalt till 583 milj. kr., varav hittills utnyttjats 130 milj. kr. av fonden.
Utvecklingen under de senaste åren har emellertid visat att valutafondens resurser icke är tillräckliga för att med säkerhet bemästra de betalningsbalansproblem som kan uppstå under konvertibilitet. I syfte att trygga fondens tillgångar på valutor för kreditgivning har därför numera i princip överenskommelse träffats om de villkor på vilka fonden skall kunna låna upp ytterligare medel från vissa länder, däribland Sverige. Arrangemanget, som för Sveriges del kräver ändring av formell natur i riksbankslagen, torde senare få underställas riksdagen. Det gäller fyra år och omfattar ett totalt belopp av drygt 6 miljarder dollar, varav Sverige svarar för 100 milj. dollar eller ca 517 milj. kr. Om det genom konsultation mellan deltagarländerna konstateras föreligga ett behov för fondens del av särskild upplåning för att förebygga eller bemästra uppkommande risker för det internationella
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna 5
betalningssystemet, skall de erforderliga medlen ställas till förfogande av de deltagande länderna efter överenskommelse i varje särskilt fall. Länder, som i det aktuella läget anser sig av betalningsbalansskäl icke kunna delta i full utsträckning, kan befrias från sin skyldighet att medverka. Det skapas ocikså möjlighet för deltagarna att få tillbaka utlånade medel under lanetidens lopp. För svensk del avses överenskommelsen skola ske med riksbanken som avtalspart. Erforderliga medel tillhandahålles, liksom när det gäller den ordinarie insatsen i valutafonden, av riksbanken. Genom den nu träffade principöverenskommelsen har möjligheten till stabilitet på de internationella valutamarknaderna väsentligt ökat.
Det samarbete på betalningsområdet som jag nu berört syftar närmast till att överbrygga kortsiktiga betalningssvårigheter. För den långsiktiga balansförbättringen är det både för Förenta staterna och Storbritannien önskvärt att bytesbalansen förstärkes. Detta förutsätter i sin tur en förskjutning i motsatt riktning hos de nuvarande överskottsländerna i kontinentaleuropa, särskilt Väst-Tyskland. I vilken utsträckning denna kan komma till stånd genom den fortsatta utvecklingen av det relativa pris- och kostnadsläget är svårbedömbart. Det torde emellertid finnas ett klart ekonomiskt utrymme för en liberalare europeisk handelspolitik mot omvärlden, både ifråga om j ordbruksprodukter och industrivaror. Under det senaste aret har Förenta staterna som ett led i en generell liberalisering av utrikeshandeln alltmera betonat önskvärdheten av en liberal yttre handelspolitik från den gemensamma marknadens sida, särskilt om denna kommer att omfatta också Storbritannien och övriga EFTA-länder. Dessa strävanden ligger helt i linje med den uppfattning i de europeiska handelsfrågorna som vi länge givit uttryck åt, senast vid GATT:s årsmöte i noATember förra aret. Den svenska regeringen föreslog då, att samtliga länders tullar skulle sänkas till hälften under loppet av en 5-årsperiod. Icke minst med hänsyn till de underutvecklade ländernas berättigade anspråk på vidgade avsättningsmarknader vore detta en riktig åtgärd.
Sveriges inställning till de europeiska marknadsfrågorna har nyligen behandlats av riksdagen. En svensk ansökan om förhandlingar syftande till en association till den europeiska ekonomiska gemenskapen bär numera ingivits till ordföranden i gemenskapens ministerråd. Samtidigt har i sak överensstämmande ansökningar inlämnats från schweizisk och österrikisk sida. Bakom detta ståndpunktstagande ligger en stark önskan att medverka i ett vidgat ekonomiskt samarbete i Europa utan att därmed ge avkall på neutralitetspolitiken. Även i andra internationella sammanhang fullföljer Sverige strävandena att nedbringa hindren för världshandeln. Samarbetet inom EFTA bär utvecklats och fördjupats. Beslut om en acceleration av tullavvecklingen inom EFTA har nu träffats med ikraftträdande för flertalet medlemsländer den 1 mars i år. Därigenom kommer tullarna att ha reducerats med sammanlagt 40 procent. Parallell ite ten i den snabbare tullavvecklingen inom EEC och EFTA hör underlätta skapandet av en gemensam europeisk stormarknad.
6 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
I samband med en bedömning av perspektivet för den svenska utrikeshandeln på längre sikt vill jag här också erinra om den nyligen beslutade ökningen av ramen för de statliga exportkreditgarantierna samt om de förslag om förstärkt kommersiell och allmän upplysningsverksamhet som framlägges i årets statsverksproposition. Vissa överväganden äger också rum beträffande det från affärsbankernas sida väckta förslaget om ett särskilt exportkreditinstitut.
För det närmast framförliggande året synes exportutsikterna vara präglade av en viss osäkerhet. Trots de splittringstendenser som föreligger kan man emellertid av allt att döma räkna med en fortsatt total ökning av efterfrågan och produktionen i Västeuropa, om än i något långsammare takt än tidigare. Mycket talar för att den inträffade och förutsebara avsaktningen i den ekonomiska aktivitetens stegring i stor utsträckning har karaktären av en andhämtningspaus, men man får därför inte bortse från möjligheten av att avmattningstendenserna kan bli mera markerade på längre sikt. Detta gäller särskilt om Storbritannien inte lyckas skapa betalningsbalansmässiga förutsättningar för en snabbare ekonomisk tillväxt utan tvingas fortsätta den efterfrågebegränsande politiken.
Den amerikanska konjunkturen synes komma att förstärkas ytterligare under åtminstone första halvåret 1962. I denna riktning pekar tendenserna för både den offentliga sektorn och för den privata efterfrågan för konsumtion och investering. Beträffande lagren, vilkas ökning spelade huvudrollen i konjunkturuppsvingets första fas, är utsikterna mera osäkra; det är dock tänkbart, att farhågor för arbetskonflikt inom stålindustrin ånyo kan medföra en kraftig upplagring. Alldeles bortsett från denna faktor finns det emellertid, såsom jag framhållit, skäl för en försiktig bedömning av de amerikanska konjunkturperspektiven på litet längre sikt. Det är inte uteslutet, att den efterfrågestimulerande politik som förts i Förenta staterna i syfte att åstadkomma högre kapacitetsutnyttjande och reducera den alltjämt stola ai betslösheten far vika för önskemålet att inte ytterligare försvaga utan helst förstärka betalningsbalansen.
Den ekonomiska politiken
Konjunkturutveckling och konjunkturpolitik under 1961. Den svenska ekonomin har under det gångna året präglats av en utomordentligt hög aktivitet. Resurserna har varit fullt utnyttjade och sysselsättningen har legat på en högre nivå än under något tidigare efterkrigsår. Enligt nu föreliggande preliminära beräkningar skulle nationalprodukten 1961 ha stigit med ca 4 1/2 procent efter en ökning året innan av ungefär samma storlek. Sedan praktiskt taget full sysselsättning uppnåtts har bristen på arbetskraft och på tillgänglig kapacitet under året medfört en viss uppbromsning av industi iproduktionens ökningstakt i vårt land liksom i de västeuropeiska industriländer som befinner sig i samma läge. Denna uppbromsning har också
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna i
varit märkbar i exportutvecklingen; efter en snabb uppgång under högkonjunkturens början 1960 med 12 procent begränsades volymökningen under 1961 till ca 4 procent.
Till följd av att lageruppbyggnaden under 1961 varit mindre än under
1960 och dessutom i större utsträckning hänfört sig till hemmaproducerade varor har importökningen varit relativt låg. Valutareserven har under de första elva månaderna 1961 stigit med 840 milj. kr.
Liksom i Västeuropa i övrigt har den svenska konjunkturen i hög grad varit en investeringskonjunktur med en stegring i industrins investeringar
1961 på inte mindre än 13 procent. Industrins årliga investeringar ligger nu på en nivå som är 45 procent högre än för fyra år sedan. Samtidigt har den privata konsumtionen under 1961 uppvisat en stegring på 6 procent, vilket är mer än någon gång under 50-talet. Till en del är denna stegring betingad av att utgångsläget, d. v. s. 1960 års konsumtion, var förhållandevis lagt «enom den överflyttning av konsumenternas inköp som skedde vid årsskiftet 1959 '60 i samband med den allmänna varuskattens införande. Men aven ett genomsnitt för de tre åren 1959—1961 visar på en mycket snabbt stigande konsumtionsstandard — ca 4 procent per år. Inkomststegnngen för fvsiska personer har under samma tid varit så hög, att det personliga sparandet, den snabba konsumtionsökningen till trots, fortsatt att stiga inte bara absolut utan också i förhållande till de disponibla inkomsterna. Sparkvoten under dessa år bär därmed varit den högsta som hittills registrerats.
Utvecklingen under 1961 är ett resultat av å ena sidan återverkningarna av en internationell högkonjunktur, som tillsammans med de under recessionen 1958—59 vidtagna stimulansåtgärderna framkallat en stark optimism och investeringsvilja inom det svenska näringslivet, å andra sidan en restriktiv ekonomisk politik syftande till att motverka de med den höga aktiviteten följande inflationstendenserna. Den förstärkning av statsbudgetens balans som inleddes under år 1960 genom allmänna varuskattens införande fortsattes på ett markerat sätt. De på grund av inkomststegringen hos allmänheten starkt stigande statsinkomsterna har ej följts av motsvarande ökningar i statsutgifterna. Mellan kalenderåren 1960 och 1961 kan en balansforstarkning med omkring 1 1/2 miljard kr. konstateras. Dessutom upprepades under 1961 den anordning med särskilda inbetalningar till investeringsfonder som hade introducerats 1960. Denna gång bands härigenom 290 milj. kr. i riksbanken utöver de 770 milj. kr. som inbetalats under 1960. De åtstramande verkningarna av denna politik kompletterades på penningpolitikens område dels med upprätthållandet av en relativt hög räntenivå, dels med fortsatta överenskommelser med kreditinstituten om iakttagande av restriktivitet i kreditgivningen. Genom sin konstruktion ar dessa överenskommelser ägnade att prioritera kreditgivningen till bostadsbyggandet, så att detta kunnat bedrivas i den av statsmakterna åsyftade omfattningen. Inom näringslivet i övrigt medförde den restriktiva kreditpolitiken att man i stigande utsträckning utnyttjade sina likvida reserver. Trots knappheten på kredit visade det sig möjligt för näringslivet att till stor del genom självfinansiering och in-
8 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
bordes kreditgivning genomföra den ytterligare ökning av investeringsverksamheten som kunnat iakttagas under 1961.
Mot årets slut har dock kreditknappheten medfört att bostadsbyggnadspiogrammet tenderat att i vissa fall komma i riskzonen. Genom en serie obligationsemissioner för hypoteksinstituten har man dock i stort sett kunnat sakra bostadsbyggandets igångsättning i planerad omfattning. Syftet med kreditåtstramningen har kunnat upprätthållas, nämligen att förhindra att mer arbeten igångsättes än som kan på ett ekonomiskt rationellt sätt fullföljas med existerande arbetskraft.
\ id 1961 års ingång förutsågs, att den redan högt uppdrivna ekonomiska aktiviteten i vårt land trots de generellt verkande åtgärder som här beskri- Vlts skulle komma att ytterligare stegras, särskilt under årets första del. I töiening med en normal säsonguppgång skulle denna utveckling kunna leda till en mera inflatorisk överkonjunktur med från tidigare tillfällen välkända desorgamsationsföreteelser, särskilt inom byggnadsverksamheten och verkstadsindustrin. Regeringen beslöt därför vidtaga särskilda åtgärder för att ytterligare motverka tendenserna i denna riktning. Liksom under året innan ehuru på en tidigare tidpunkt och i utvidgad form, gavs de statliga myndigheterna och affärsverken anvisning om begränsning av sin investeringsverksamhet under sommarhalvåret och framflyttning av efterfrågan på arbetskraft till vintersäsongen. Den enskilda industrin och kommunerna engagerades i en liknande aktion genom sina respektive organisationer. Man har anledning räkna med att dessa åtgärder, utan att de behövt ha någon alltför betydande kvantitativ omfattning, verksamt bidragit till att förebygga eu tillspetsning av läget. Trots fortsatt sysselsättningsökning och minskad arbetslöshet torde man kunna säga, att balansläget på arbetsmarknaden unc er året inte skiljt sig mera påtagligt från föregående års. När det gäller industriarbetare har bristen och därmed följande överrörlighet m. m. varit något skarpt, medan motsatsen gäller för byggnadsarbetare och industritjäns- De senaste årens intensifierade arbetsmarknadspolitik har även i stigande grad gjort sig gällande. Antalet personer som erhållit utbildning i omskolningskurser och därefter kommit ut på arbetsmarknaden har ökats- likaså har överflyttningen av arbetskraft från de kvarstående överskottsområdena påskyndats.
Den snabba reala expansionen under 1961 har sålunda ägt rum utan någon direkt skärpning — men inte heller mildring — av inflationstrycket. Med hansyn till lönekostnadernas stegring — ca 9 procent — framstår de inraffade prishöjningarna som måttliga. Den efterfrågebegränsande politiken har salunda i stort sett hållit tendenserna till prishöjningar under kontroll, l.i den 1]elatlva prisstabiliteten under större delen av 1961 bär även bidragit att priserna på de internationella livsmedels-, råvaru- och bränslemarknaderna sjunkit.
Vild jag hittills anfört gäller helt allmänt om utvecklingen 1961 Under loppet av året kom emellertid en viss splittring i konjunkturen att inträffa.
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna 9
Den internationella överkapaciteten på järn- och stålområdet medförde något försämrade avsättningsmöjligheter för järnmalmsgruvorna. Orderingången sjönk för järn- och stålverken, med minskade orderstockar som följd. De branscher som mest påtagligt mötte avsättningssvårigheter under året var skogsindustrierna, framför allt massaindustrin, vars lager nu vuxit avsevärt. Å andra sidan visar verkstadsindustrin en fortsatt uppgång i sina orderstockar. Vilken betydelse de partiella försämringarna i avsättningsmöjligheterna får för den inhemska konjunkturen på något längre sikt beror på den fortsatta internationella utvecklingen. Jag har tidigare angivit de skäl som enligt min mening talar för att den europeiska högkonjunkturen under den överblickbara framtiden sannolikt kommer att bestå. Den svaghet i konjunkturen som påverkat den svenska exporten förefaller i stor utsträckning vara betingad av en lageranpassning i köparländerna, vilken torde slutföras under 1962, även om järn- och stålkonjunkturen också i fortsättningen kommer att vara något svagare än tidigare. I Västeuropa skulle endast Storbritannien förete en mer markerad dämpning. Förenta staterna torde genom en fortsatt ökning i sin import utöva ett expansivt inflytande, även om den amerikanska administrationen av hänsyn till betalningsbalansen kan komma att söka begränsa uppgången i importen.
Konjunkturutvecklingen och den därav betingade finanspolitiska åtstramningen avspeglar sig markant i de senaste årens budgetläge. Sålunda har statsinkomsternas ökning till följd av skatteunderlagets allmänna tillväxt och varuskattens införande blivit mycket kraftig, medan statsutgifterna vuxit relativt sett långsammare. Det sistnämnda är ett uttryck för statsmakternas strävan att begränsa sin egen efterfrågan i ett högt uppdrivet konjunkturläge.
Under budgetåret 1960/61 uppgick ökningen av statens inkomster, främst till följd av inkomstskattetitelns uppgång och varuskattens fulla genomslag, till ca 3 miljarder kr. i förhållande till budgetåret 1959/60. I absoluta tal uppgick statsinkomsterna under budgetåret 1960/61 till 16,6 miljarder kr. För budgetåret 1961/62 beräknas nu en ytterligare ökning med ca 1,3 miljarder kr.
Då de totala statsutgifterna för budgetåret 1960/61 stannade vid 16 1/4 miljarder kr., innebärande en realiserad utgiftsökning om drygt 900 milj. kr. i förhållande till budgetåret innan, uppkom ett överskott på totalbudgeten av nära 400 milj. kr. Den nu förutsedda utgiftsutvecklingen för budgetåret 1961/62, som närmare redovisas i det följande, innebär en stegring med totalt 1,5 miljarder kr. Härtill kommer ytterligare, till storleken ännu ej kända utgiftsbehov, av vilka bär särskilt må nämnas kostnaderna för statstjänstemännens lönehöjning fr. o. m. 1 januari 1962. Sammanfattningsvis kan det därför vara befogat alt räkna med en försämring av totalbudgelsaldot i jämförelse med 1960/61, innebärande en viss underbalansering för innevarande budgetår.
10 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
Konjunktur utsikterna för 1962. Utsikterna för den svenska ekonomin under 1962 har nyligen utförligt behandlats i konjunkturinstitutets senaste kvartalsrapport. I den preliminära nationalbudgeten för år 1962 (bihang 2) belyses de samhällsekonomiska utsikterna med hjälp av ytterligare material, bl. a. inkluderande den realekonomiska effekten av i statsverkspropositionen framlagda förslag.
Såsom framhålles i nationalbudgeten kan man inför 1962 knappast vänta något generellt inflationstryck. På en del områden kan man visserligen förutse större efterfrågan än tillgång på arbetskraft och annan produktionskapacitet men på andra — dock såvitt nu kan bedömas relativt begränsade områden — hotar sysselsättningen samtidigt att bli otillräcklig. Ojämnheten i arbetsmarknadsläget är både geografisk och branschmässig. Arbetsmarknadspolitiken får i detta läge inriktas på ytterligare ökade insatser för främjande av snabb anpassning. I de fall där produktionsinskränkningarna förutses bli mera kortvariga torde företagen vara intresserade av att själva ordna tillfälliga sysselsättningar för att ej riskera att stå utan behövlig arbetskraft när produktionen skall återupptas i full omfattning.
Trots svårigheterna för skogs- och järnindustrierna förutses i nationalbudgeten en fortsatt uppgång av exportvolymen, ehuru under visst prisfall. Delta tillsammans med en sannolik mindre uppgång i importpriserna innebär eu viss försämring i det realekonomiska utbytet av utrikeshandeln. Det är särskilt för verkstadsindustrin som man enligt föreliggande orderstatistik m. m. skulle ha att vänta en fortsatt kraftig exportstegring. Beträffande de industrier som är utsatta för avsättningssvårigheter må erinras om att det inte så mycket gäller en absolut minskning av avsättningen som verkningarna av att konkurrensläget skärpts på grund av att produktionskapaciteten stigit snabbare än varuefterfrågan. På längre sikt är dock även denna växande. Totalt sett beräknas alltså exporten förbli en expansionsdrivande taktor även under 1962. Exportstegringen för innevarande år bedömes i volym t. o. m. bli större än under 1961.
De privata investeringarna förutses däremot nu inte längre öka utan bibehållas till sin omfattning vid den under 1961 uppnådda nivån. Denna är emellertid vid jämförelse med tidigare år synnerligen hög och utgör således alltjämt en grundval för fortsatta produktivitets- och produktionsökningar. Det förutsatta stilleståndet i de privata investeringarnas volym skulle på grund av den pågående rationaliseringen väntas medföra minskad sysselsättning i byggnads- och anläggningsverksamheten. Delvis som en motåtgärd planeras i stället en ökning av de offentliga investeringarna. Såväl staten som kommunerna kommer att söka genomföra utbyggnadsplaner på olika områden, som länge hållits tillbaka av bristen på arbetskraft. Det förutsedda läget kommer även att utnyttjas till ökat bostadsbyggande.
Även i fråga om löpande utgifter och därmed följande anspråk på arbetskraft och produktionskapacitet planerar både stat och kommun relativt kraftiga ökningar. Det är vid sidan av den planenliga årliga uppjusteringen av försvarsutgifterna särskilt utbyggnaden av utbildningsväsendet och sjuk-
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna 11
vården som här gör sig gällande, så att »offentlig konsumtion» väntas stiga närmare 6 procent i real omfattning.
För den privata konsumtionen förutses i den på denna punkt dock ytterst preliminära nationalbudgeten en ökning av normal storlek, ca 3,5 procent. 1 fråga om lagerinvesteringarna är det ännu svårare att göra några förutsägelser av mera konkret natur, övervägandena i nationalbudgeten pekar närmast på att lagerökningen under 1962 liksom under föregående år kan väntas bli av ungefär normal storlek totalt sett.
Med avseende på produktionsutvecklingen skulle man för 1962 ha att förutse en något mindre stegring än för 1961, främst beroende på att utrymmet för ytterligare ökad sysselsättning nu blir ännu mindre än ett år tidigare. För importen räknar man slutligen med en uppgång av liknande storlek som för exporten, eller i värde något mera på grund av den för Sverige något ofördelaktigare omsvängning i prisrelationerna som likaledes anses sannolik.
Sammanfattningsvis skulle den svenska ekonomin även framöver stimuleras av en hög internationell efterfrågan, åtminstone under den första del av året för vilken utsikterna med någon grad av realism kan överblickas; ifråga om den interna konjunkturens drivkrafter observeras att en uppbromsning i det enskilda näringslivets i och för sig höga investeringsverksamhet motväges av de utvidgningar som planeras för de offentliga och därvid särskilt de kommunala investeringarnas del. Produktionsökningen väntas bli något mindre mellan 1961 och 1962 än under de närmast föregående åren, beroende både på den redan under 1961 maximala utnyttjandegraden för arbetskraften och på de produktionssvårigheter som vid årets början föreligger i vissa industrier.
Hållbarheten i nationalbudgetens bedömningar är givetvis mera begränsad för de senare delarna av året. Bortsett från de speciella störningar, som botar att framkalla temporär arbetslöshet på vissa områden, samt den överansträngning av särskilt byggnadsarbetsmarknaden som är särskilt näraliggande på de mest expansiva orterna, skulle man för första halvåret kunna tala om en god balans på arbetsmarknaden och inom samhällsekonomin i dess helhet. Huruvida denna goda balans skall kunna genom lämpliga anpassningsstimulerande åtgärder bibehållas även under andra halvåret är eu fråga som väsentligen beror på den internationella utvecklingen. Det är tänkbart att den snarast inflatoriska högspänningen i Europas ekonomi snabbt återkommer, bl. a. genom de beslut om ökade rustningsutgifter som fattats i flera länder. Det är också möjligt — ehuru denna möjlighet ligger mera avlägset i perspektivet — att utvecklingen leder fram till en verklig konjunkturförsämring. Man kan här peka på den tendens till överinvestering, som kan iakttas på en del betydelsefulla områden, även om de ännu inte i någon större utsträckning lett till påtagliga bakslag. Sådana inträffade redan för åtskilliga år sedan för kolgruvorna och textilindustrin och är nu aktuella för järn- och massaindustrierna, samt för skeppsvarven i flera länder, dock inte i Sverige. Liknande bakslag kan med hänsyn till den
12 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
snabba utbyggnaden även komma att inträffa för de branscher som tillverkar konsumlionskapitalvaror, t. ex. bil- och radio-TV-industrierna. Så länge den amerikanska konjunkturen fortsätter uppåt torde dock dessa risker vara begränsade. De kan också undanskjutas och i princip elimineras, om man som jag tidigare framhållit i de olika länderna ställer in sig på att ömsesidigt stödja varandra i fullföljandet av den inom OECD gemensamt uppställda målsättningen för den ekonomiska tillväxten och undviker att möta tillfälliga konjunktursvårigheter med handelsrestriktioner.
Årets budgetförslag. Antagandet om en fortsatt högkonjunktur präglar riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsterna för nästkommande budgetår. De senaste två åren har skatteunderlagets ökning varit extremt hög —• drygt 10 procent båda åren. En fortsatt ökning av samma omfattning är i längden inte förenlig med samhällsekonomisk balans. En viss minskning i stegringstakten har visserligen också antagits men icke större än att den taxerade inkomstsumman för fysiska personer förutsättes öka med 8 å 9 procent. Realismen i ett sådant antagande kan i och för sig ifrågasättas — ämbetsverket omgärdar också för sin del inkomstberäkningarna med åtskilliga reservationer. Antagandet kan ses som ett uttryck för svårigheterna att hålla inkomstökningen inom gränserna för det samhällsekonomiskt tillgängliga utrymmet. Statsinkomsterna skulle enligt denna förutsättning stiga med 5 procent eller 850 milj. kr. i förhållande till vad som nu beräknas för 1961/62. Att statsinkomsterna för nästkommande budgetår stiger långsammare än skatteunderlaget, sammanhänger i första hand med de utbetalningar av kommunalskattemedel som belastar inkomstskattetiteln. Dessa utbetalningar omfattar såväl slutreglering av under 1960 uppburen kommunalskatt som preliminärskatt för 1962 beräknad enligt 1961 års taxering och följaktligen automatiskt inkluderande kompensation för kommunernas skattebortfall genom de från årsskiftet höjda ortsavdragen.
Enligt de i nationalbudgeten framlagda bedömningarna av det samhällsekonomiska läget skulle man kunna vänta en viss dämpning i inflationstrycket under 1962 beroende på att det privata näringslivets investeringar ej synes fortsätta att stiga utan komma att ligga kvar vid den under föregående år uppnådda nivån. Dämpningen förutses dock bli obetydlig, eftersom de offentliga investeringarna uppvisar en kompenserande ökning. Under dessa förhållanden är det försvarligt att medge en viss försvagning av budgetbalansen, innebärande alt de offentliga investeringarna i ökad omfatlning lår finansieras med lån, samtidigt som det enskilda näringslivet i ungefär oförändrad grad tar i anspråk de inom landet framkommande sparmedlen för sina investeringar. En viss ökning av sparandet torde nämligen också kunna påräknas.
Beräkningen av totalbudgetutfallet för 1961/62 utvisar nu ett överskott om ca 160 milj. kr. men ytterligare utgiftsökningar på tilläggsstat jämte de förväntade löneökningarna för de statsanställda torde komma att för-
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna 13
vandla detta till ett underskott. För 1962/63 redovisas ett formellt överskott på ca 20 milj. kr. Emellertid tillkommer ytterligare utgifter utöver de i riksstatsförslaget upptagna. Medel kommer sålunda att äskas på nu icke färdigberedda punkter bl. a. för invalidpensionering och för bidrag till skattetyngda kommuner. 1962 års lönehöjningar för statstjänarna kommer vidare att belasta hela budgetåret 1962/63. Här kan erinras om att kostnaden för varje procents lönehöjning uppgår till 55 milj. kr. Därtill bör läggas kostnader för eventuella ytterligare lönehöjningar våren 1963. Slutligen tillkommer erfarenhetsmässigt tilläggsstatsutgifter, vilka under de senaste fem budgetåren i genomsnitt uppgått till omkring 150 milj. kr. Även för budgetåret 1962/63 kan således en ytterligare försvagning av budgetläget redan nu förutses.
Såvitt nu kan bedömas är utrymmet för sådana budgetförsvagningar starkt begränsat, om man vill undvika ett inflationstryck inom landet och en farlig försämring av bytesbalansen gentemot utlandet. Det bör nämligen observeras att det icke är fråga om att genom starka köpkraftsinjektioner upphäva någon verklig konjunkturförsämring utan endast att utnyttja det utrymme, som dämpningen av de enskilda investeringarna skapar, för en viss kreditfinansiering av de offentliga investeringarna. En mildring av det inom större delen av näringslivet rådande inflationstrycket är alltjämt eftersträvansvärd. Det bör dessutom observeras att även en del av den planerade ökningen i de kommunala investeringarna synes vara avsedd att finansieras med lån. Till den del som tendenser till minskad sysselsättning uppkommer genom begränsning av exportmöjligheterna för särskilda företag eller branscher bör sådana tendenser uppenbarligen inte upphävas genom en generellt verkande mildring av finanspolitiken. Den köpkraftshöjande effekten av en sådan politik skulle nämligen till största delen träffa andra områden och därigenom höja det interna inflationstrycket eller framkalla en importökning, vilket vid hotande försämring av bytesbalansen givetvis är särskilt olämpligt. Budgetförsvagningen får således endast ske med försiktighet och uppkommande sysselsättningssvårigheter motverkas med selektivt insatta åtgärder. De därmed förknippade utgifterna kan då ytterligare försvaga budgeten, men deras verkan riktas i första hand just mot de punkter, där sysselsättningssvårigheterna framträder, och blir därigenom mindre farlig från de nyss anförda synpunkterna. I ett läge då allmänna lättnader i den ekonomiska politiken skulle vara motiverade framstår det vidare ur många synpunkter som önskvärt att dessa i första hand finge vidtagas på penningpolitikens område.
Den totala utgiftsökningen i det nu framlagda riksstatsförslaget uppgår til! 1 250 milj. kr. i förhållande till gällande riksstat. Detta belopp skall jämföras med 500 milj. kr. för innevarande budgetår. Denna skillnad i ökningstakten kan väsentligen hänföras till föreslagna ökningar i de statliga inkomstöverföringarna till hushållen. Till en del är detta en följd av den nyligen beslutade omläggningen av skattesystemet. Ett ökat inslag av indirekt beskattning medför — för att lådande värderingar om en rättvisare inkomstfördelning skall upprätthållas — utgiftsökningar på budgeten för att fritaga folkpen-
14 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
sionärer och barnfamiljer från verkningarna av höjda indirekta skatter. I denna del framträder alltså eu realt oförändrad belastning rent formellt som en parallell ökning av inkomst- och utgiftssidan i budgeten. Den beslutade höjningen av barnbidragen innebär härutöver en reell standardförbättring. I årets budgetförslag föreslås vidare en väsentlig höjning av folkpensionsbeloppen. Anslaget till folkpensioner uppräknas totalt med 374 milj. kr. Härav faller 82 milj. kr. på dels ökat antal pensionärer och dels det indextillägg, som utgår fr. o. m. januari 1962. 292 milj. kr. avser eu ytterligare ökning av folkpensionerna. Den höjning som kommer att föreslås innebär i huvudsak, att det nu utgående årsbeloppet för ålderspension till ensamstående pensionär, 2 850 kr., höjes med 350 kr. till 3 200 kr. För två pensionsberättigade makar är årsbeloppet nu 4 510 kr., detta belopp höjes med 500 kr. till 5 010 kr. Genom att utgiftseffekten härav beaktats vid utformningen aV d!n nyIlgen genomförda skattereformen erfordras ingen kompenserande höjning av folkpensionsavgiften. I samband med det förslag till lag om allmän försäkring, som senare kommer att föreläggas riksdagen, kommer en närmare samordning av folkpensioneringen och tilläggspensioneringen att föreslås, innefattande bl. a. att folkpensionen år 1968 för en ensam pensionär bestämmes till 90 % av basbeloppet inom den allmänna tilläggspensioneringen. Detta basbelopp är som bekant indexreglerat. Den nu förestående höjningen av folkpensionerna, som är större än statsmakterna tidigare förutsatt för 1962, är erforderlig för att möjliggöra en jämn stegring av folkpensionerna fram till den för 1968 fixerade målsättningen och dar“ed uinderIätta samordningen. De indextillägg till folkpensionerna, som utfajler efter den 1 juli 1962, är i samband härmed föremål för en översvn och kommer att regleras i nämnda lagförslag. Härutöver kommer förslag att lorelaggas riksdagen om förbättrad invalidpensionering. Beredningen av detta ärende har ännu icke avslutats. Något belopp för denna reform har darfor icke upptagits i föreliggande riksstatsförslag utan kommer att senare anges i samband med nyssnämnda proposition. I riksstatsförslaget har också preliminärt upptagits en ökning med 25 milj. kr. bl. a. för förbättrad moderskapsforsakring. Förslag härom kommer att framläggas i förenämnda proposition. De av fjolårets höstriksdag beslutade höjningarna av de allmänna barnbidragen och de allmänna studiebidragen medför likaledes en betydande oknmg av inkomstöverföringarna. Av den förenämnda totala utgiftsoknmgen i riksstatsförslaget på 1 250 milj. kr. svarar de höjda barnbidragen och studiebidragen samt de förestående reformerna inom ålderspensioneringen (exkl. kostnader i anledning av socialförsäkringskommitténs förslag) samt moderskapsförsäkringen för 575 milj. kr., d. v. s nära hälften av den totala ökningen. Mot en förutsedd inkomstökning för statsverket biuigetaret 1962/63 på ca 850 milj. kr. i förhållande till nu beräknat utfall star således en direkt via statsbudgeten förmedlad ökning av hushållens disponibla inkomster med ca 1/2 miljard kr.
I budgetförslaget har inräknats väsentligt höjda anslag för bistånd till de underutvecklade landerna. Då beredningen av hithörande frågor ännu icke
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna 15
avslutats, bär endast preliminära belopp uppförts i riksstatsförslaget. För tekniskt och humanitärt bistånd, såväl bilateralt som multilateralt, har upptagits sammanlagt ca 70 milj. kr. och för kapitalhjälp ett belopp av 60 milj. kr. Anslagen till internationellt bistånd skulle därmed öka från drygt 50 milj. kr. för innevarande budgetår till i runt tal 130 milj. kr. för 1962/63. Slutliga förslag beträffande såväl det svenska biståndets utformning på längre sikt som medelsanvisningen för 1962/63 kommer senare att underställas riksdagen i särskild proposition.
Den del av budgeten som innebär ett ianspråktagande av ekonomiska resurser för kollektiva ändamål stiger i något snabbare takt än den totala produktionens förväntade ökning. De inom den statliga sektorn presterade tjänsterna — vad som med nationalbudgetens terminologi benämnes statlig konsumtion — ökar med ca 5 procent i volym. Denna stegring är i stort sett trendmässig och uttrycker den fortsatta expansionen inom utbildning, forskning och sjukvård. I fråga om arbetsmarknadspolitiken framläggs förslag som möjliggör en betydande förstärkning, framför allt av arbetsförmedlingsapparaten.
Från arbetar- och tjänstemannaorganisationer har framkommit önskemål om att förstärka denna både som serviceorgan för att sätta den enskilde i förbättrad kontakt med arbetsmarknadens möjligheter och som organ för främjande av näringslivets omställning i produktivitetshöjande riktning. De erfarenheter i sistnämnda avseende som under senare år gjorts av de försöksvis införda eller förbättrade medlen till främjande av rörlighet och anpassning på arbetsmarknaden har också varit positiva. För närvarande framträder en splittrad konjunkturbild. I den mån några farhågor skall hysas för konjunkturutvecklingen på något längre sikt gäller det i första hand möjligheten av bakslag på särskilda områden; på andra områden kan expansionsbehov och expansionsförmåga antas förbli höga. Fn snabb och smidig omställning blir då av stor betydelse. Den handelspolitiska utvecklingen kan också framkalla stora behov av omställning. Dessa synpunkter motiverar både en förstärkning av de anpassningsfrämjande medlen — omskolning och olika former av stöd till geografisk omflyttning — och av de personella resurserna hos arbetsmarknadsverket. Då ifrågavarande verksamhet inte längre bör betraktas som en gren av samhällets hjälpverksamhet för hjälpsökande arbetslösa utan som ett instrument för den ekonomiska politiken i vidare bemärkelse, är det rimligt att samhällets kostnader helt bäres av staten. Förslag framlägges därför om att kommunerna ej längre skall behöva lämna tillskott — för närvarande 25 procent utom i särskilda dispensfall — till bidragen åt deltagare i omskolningskurser. Omfattningen av dylika kurser förutses växa från 14 000 deltagare under innevarande budgetår till 20 000 under 1962/63.
Behovet av anpassning till skiftande konjunkturutveckling har tillgodosetts också vid avvägningen av anslagen för den statliga investeringsverksamheten. De statliga realinvesteringarna, vari även inkluderas åtskilliga utgifter av investeringsnatur på driftbudgeten, framför allt väginveste-
16 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
ringar och försvarets materielanskaffning, beräknas stiga omkring 200 milj. kr. eller ca 5 procent. Detta är en snabbare ökning än de två närmast föregående budgetåren, då i konjunkturstabiliserande syfte de statliga investeringarna var i nominellt belopp ungefär oförändrade och realt alltså något sjunkande. De privata investeringarna kan som jag tidigare redovisat efter de föregående årens rekordsnabba ökningar beräknas komma att vara i det närmaste oförändrade under 1962. Under början av året skulle uppgången visserligen fortsätta men sedan sannolikt följas av en viss nedgång mot slutet av året. Det är därför i överensstämmelse med principerna för stabiliseringspolitiken att de statliga investeringarna i viss utsträckning tillätes stiga under framförliggande budgetår. Ovissheten om den privata investeringsutvecklingen understryker behovet av flexibilitet i den statliga sektorn. En beredskap för en sådan variation ligger dels i de statliga myndigheternas planering, dels i reglerna för anslagens disponerande. Anslagen för affärsverkens investeringar bar i överensstämmelse härmed beräknats till belopp som tillåter ytterligare böjning av totalramen om en sådan kommer att visa sig påkallad. Vad beträffar de ordinarie väganslagen avses vidare viss del skola disponeras under beaktande av utvecklingen på arbetsmarknaden i Norrland. Av de i bostadsbyggnadsprogrammet för 1962/63 ingående 75 000 lägenheterna skall 5 000 igångsättas först efter framställning av bostadsstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. Vid bostadsbyggandets regionala töi delning kommer vidare att beaktas behovet av ett ökat bostadsbyggande på de orter där näringslivets expansion medför särskilt stor efterfrågan på arbetskraft.
Under 1961 färdigställdes drygt 70 000 lägenheter och igångsättningen av nya lägenheter torde ha uppgått till ungefär samma antal. I år kan bostadsbyggandet beräknas komma att öka ytterligare. För innevarande budgetår föreslås nämligen en utökning av det tidigare fastställda bostadsbyggnadsprogrammet med 3 000 lägenheter till 73 000 lägenheter. Inom ramen för den ökade bostadsbyggnadsvolymen förutses en ökad förskjutning mot småhusbyggande komma att ske genom den nyligen beslutade höjningen av lånetaket för småhus och som följd av det nu framlagda förslaget att likformiga regler skall gälla för lån till flerfamiljshus och till småhus.
Vägupprustningen under tidigare år kommer genom den nu föreslagna ökningen av väganslagen att ytterligare kunna intensifieras. Totalt stiger de ordinarie anslagen till vägväsendet med 140 milj. kr. Härigenom möjliggöres såväl en upprustning av vägnätet på landsbygden — och då främst de
delar av vägnätet som är av särskild vikt för näringslivets transporter _
som en förbättring av städernas svårbemästrade trafikförhållanden genom bl. a. utbyggandet av nya förbifarts- eller genomfartsleder. Denna kraftiga uppräkning av väganslagen har möjliggjorts bl. a. genom den nyligen beslutade höjningen av bensinskatten.
Uppgången i den offentliga investeringsverksamheten, som möjliggöres av den förväntade uppbromsningen av de privata investeringarna, är särskilt
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna 17
markerad för kommunernas del. De kommunala investeringarna beräknas under 1962 stiga med ca 450 milj. kr. eller med 10 procent. Främst sammanhänger detta med ökningen i volymen av bostadsbyggandet, men aven på andra områden har utvidgade investeringsplaner redovisats av kommunerna. Att en sådan investeringsökning överhuvudtaget kan bedömas realiserbar sammanhänger med den inkomstökning för kommunerna som blir en följd av statens osedvanligt stora utbetalningar av kommunalskattemedel under år 1962. Det stegrade skatteunderlaget medför en uppgång av slutlikviden av den under kalenderåret 1960 uppburna kommunala inkomstskatten och höjer även förskottet för 1962. Totalt ökar kommunernas skatteinkomster härigenom med drygt 500 milj. kr. Häri ingår då även kompensation till kommunerna för det skattebortfall som föranletts av de från årsskiftet höjda ortsavdragen. Enligt den vid gällande uppbördssystem tilllämpade ordningen för utbetalning av kommunerna tillkommande skattemedel kommer nämligen kommunerna att under år 1962 erhålla forskott beräknade på 1961 års taxering och därmed på oförändrade ortsavdrag. Till frågan om den tekniska utformningen av skatteersättningen till kommunerna avser jag att återkomma senare.
Trots den betydande inkomstökningen möter åtskilliga kommuner stigande svårigheter att finansiera sin verksamhet. Tidigare ackumulerade medel har i stor utsträckning förbrukats, samtidigt som den kommunala upplåningen redan inte oväsentligt ökats bl. a. tack vare den stigande tillgången på kapitalmarknaden. De organisatoriska förutsättningarna för kommunernas upplåning skulle komma att förbättras om det planerade hypoteksinstitutet AB Kommunkredit blir förverkligat. Avsikten med detta institut är främst att bereda även mindre kommuner tillträde till obligationsmarknaden. Jag vill dock i detta sammanhang framhålla att lösningen av de kommunala finansproblemen inte generellt kan sökas i någon väsentligare utökning av kommunernas lånefinansiering. En sådan lösning står inte till buds redan av den anledningen att den skulle förutsätta en generell lättnad av penningpolitiken, vilket åtminstone för närvarande inte äi möjligt. Men inte heller ur synpunkten av kommunernas eget intresse på litet längre sikt vore en sådan utveckling önskvärd. Utrymme för en fortsatt ökning i kommunernas investeringar måste därför i första hand vinnas genom en ökning av kommunernas inkomster. De skattetyngda kommunerna har speciellt svårbemästrade problem och det är för deras del påkallat med ett ökat stöd från statens sida för att åstadkomma en rättvisare fördelning av skattebelastningen. Jag har redan i samband med propositionen nr 188 till fjolårets riksdag aviserat min avsikt att framlägga förslag till en väsentlig vidgning av detta stöd. Dessa förslag, som ännu icke är helt färdigberedda, kommer också att senare underställas riksdagen. I detta sammanhang bor även erinras om det förslag om översyn av rikets indelning i borgerliga primärkommuner som förelädes fjolårets riksdag. Bakgrunden härtill är den pågående strukturomvandlingen och den därmed sammanhängande befolk-
‘2 Bihang till riksdagens protokoll l'JG2. i samt. AV /. Bil. 7
18 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
ningsomflyttningen, som ställt många kommuner i ett besvärligt läge. De befolkningsmässiga och ekonomiska resurserna är i flera kommuner otillräckliga för att hålla en i jämförelse med andra kommuner tillfredsställande utvecklingstakt. Indelningsreformen bör på längre sikt möjliggöra en förstärkning av dessa kommuners inkomstunderlag.
I strävandena att under den pågående högkonjunkturen dämpa tendenserna till en alltför hög efterfrågan har penningpolitiken utgjort ett verksamt medel. Med stöd av det starkt förbättrade budgetläget har en omfattande likviditetsindragning ägt rum. Denna har medfört att den under en anmärkningsvärt lång tid fortgående ökningen av bankernas utlåning avstannat under senare halvåret 1961. I förening med det personliga sparandets uppgång och ATP-fondernas växande placeringsbehov har räntepolitiken föranlett en betydande överflyttning av upplåning från bankerna till kapitalmarknaden. Omslutningen på kapitalmarknaden har även stimulerats av tillkomsten av nya hypoteksinstitut. Denna utveckling synes fortsätta också under innevarande år. Jag har redan erinrat om planerna att inrätta ett hypoteksinstitut för utlåning till kommuner. De mindre företagens försörjning med långfristiga krediter har ökat genom Industrikredits redan under 1961 kraftigt expanderade verksamhet och nyligen har förslag framlagts om inrättande av ett nytt institut för sekundärkrediter till mindre företag. Slutligen är ett institut för långfristiga exportkrediter under förberedelse. Här öppnar sig sålunda gynnsamma perspektiv för stabilare finansieringsformer än som tidigare varit tillgängliga.
Denna utveckling innebär dock inte i och för sig någon lättnad i penningpolitiken. Stramheten i kreditpolitiken är betingad av den högt uppdrivna aktiviteten i vår ekonomi och om den konjunkturbedömning som jag i det föregående angivit skälen för, visar sig riktig, kan knappast någon lättnad i penningpolitiken tills vidare komma ifråga. Internationellt sett är den svenska penningpolitiken relativt hård, vilket torde vara en av anledningarna till valutareservens avsevärda uppgång under fjolåret. Tillgången på kapital tillgängligt för långfristiga placeringar är dock starkt begränsad även utomlands. Detta visas bl. a. av det förhållandet att även starkt kreditvärdiga svenska företag under vissa tider inte kunnat utnyttja de tillstånd som medgivits dem för upplåning utomlands.
Utvecklingen under den alltjämt pågående högkonjunkturen har inneburit en väsentlig utbyggnad av industrins produktionskapacitet och samtidigt en snabb stegring av den enskilda konsumtionen. Likviditetsutvecklingen har bragts under kontroll och statsfinanserna är i tillfredsställande balans. Utgångsläget för att möta framtida påfrestningar är sålunda ganska gott. Internationella engagemang i valutasamarbete och för stöd till de underutvecklade länderna ställer sina bestämda krav på vår förmåga att med en fast politik lösa våra ekonomisika problem. Vår position — inte minst rent förhandlingsmässigt — i det handelspolitiska läge som är under utveckling
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna 19
bestäms i hög grad av i vilken mån vi ålägger oss själva ekonomisk disciplin. Årets budgetförslag är utformat från dessa utgångspunkter. Trots att den finanspolitiska restriktiviteten i stort sett bevaras kan utrymme beredas för stora reformer inom ålders- och invalidpensioneringen och för mer än en fördubbling av våra insatser till utvecklingsländernas stöd. Också på andra vitala områden av statlig verksamhet — utbildning, sjukvård, forskning, energiförsörjning och kommunikationer — sker en betydande expansion.
Jag vill emellertid inte dölja att budgetåret 1962/63 kommer att innebära en fortsatt finanspolitisk försvagning jämfört med innevarande budgetår. Det bör även hållas i minnet att de nyligen beslutade skattereformerna kommer att medföra en ytterligare statsfinansiell belastning under det budgetår som följer efter 1962/63. Svårigheten att bevara den finanspolitiska stabiliteten kommer alltså att stiga. Graden av restriktivitet i det nu framlagda budgetförslaget måste därför upprätthållas, om det skall bli möjligt att även framöver bevara den rörelsefrihet som är nödvändig för att framgångsrikt möta de krav som utvecklingen kommer att ställa.
Den här avgivna redovisningen ger sammanfattningsvis klart vid handen, att åren 1960 och 1961 framstår som mycket tillfredsställande ur allmän ekonomisk synpunkt. Folkhushållets resurser har ökat starkt och den livliga investeringsverksamheten ger goda löften för framtida produktionsökning och allmän stegring av folkets levnadsstandard. Perioden har vidare präglats av full sysselsättning under i stort sett stabila priser. Vår utrikeshandels utveckling har givit belägg för det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft. Våra valutaresurser har ökat och ger nu en mer betryggande beredskap för den händelse en avmattning skulle bryta dagens ännu relativt stabila världskonjunktur.
Om denna tillfredsställande utveckling kommer att fortsätta är i väsentlig utsträckning betingat av våra egna beslut och åtgärder. För den händelse konjunkturutvecklingen tenderar nedåt är vi bättre rustade än tidigare för att möta den med aktiva åtgärder från samhällets sida. Vår arsenal av motmedel är fullständigare och vår erfarenhet rikare. Skulle konjunkturen ytterligare tillspetsas mot ökad efterfrågan på arbetskraft och kapital i den redan fulla sysselsättningen får samhällets motmedel, som tar sig uttryck i en stark finanspolitik och en restriktiv penningpolitik, oförtrutet upprätthållas och eventuellt skärpas. I dagens läge ger konjunkturbilden vid handen att de senare årens finans- och penningpolitik fortfarande bör följas. Vi kan i den nuvarande situationen och mot perspektivet av eu allt starkare ekonomisk och monetär integration över våra gränser inte tillåta oss sådant som kortsiktigt sett kan te sig som vinster och fördelar, men som på längre sikt kan visa sig vara motsatsen. Fundamentet för att bygga samhället vidare och för att realisera alla våra önskningar och strävanden är en sund och balanserad samhällsekonomi.
20 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
Budgetläget
Jag övergår härefter till en mer teknisk presentation av det föreliggande riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63. I samband härmed redovisar jag dels budgetutfallet för budgetåret 1960/61, dels nya beräkningar rörande utfallet av riksstaten för det nu löpande budgetåret.
För budgetåret 1960/61 gav totalbudgeten ett överskott på nära 400 milj. kr. Detta innebär en förbättring med ungefär jämnt 2 miljarder kr. i jämförelse med närmast föregående budgetutfall. I förhållande till beräkningarna i propositionen nr 150 till 1961 års riksdag angående komplettering av riksstatsförslaget förbättrades totalbudgetens utfall vid realiserandet av riksstaten med ca 600 milj. kr. Nämnda differens hänför sig till relativt betydande förändringar på såväl budgetens inkomstsida som dess utgiftssida. Vad driftbudgetens inkomster beträffar utvisar dessa en ökning i förhållande till beräkningarna i kompletteringspropositionen med 253 milj. kr. Förändringarna fördelar sig på olika inkomsttitlar på följande sätt:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. in.................. +169 milj. kr.
Allmän varuskatt..................................... + 22 »
Tobaksskatt ....................................... + 14 »
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker...... + 11 »
Övriga inkomsttitlar (netto)........................... + 37 »
Utgifterna på driftsidan underskred med 62 milj. kr. det i kompletteringspropositionen beräknade beloppet. På kapitalbudgeten blev medelsförbrukningen under investeringsanslagen 186 milj. kr. lägre än väntat. Denna inte obetydliga avvikelse förklaras bl. a. av en icke förutsedd eftersläpning i utbetalningen och en minskad fördjupning av vissa bostadslån. Sålunda uppkom under budgetåret en ökning av anslagsbehållningen på lånefonden för bostadsbyggande med 173 milj. kr. Till följd av en förskjutning i utbetalningen uppkom en behållning på de å tilläggsstat anvisade anslagen för en ekonomisk rekonstruktion av SAS på sammanlagt 56 milj. kr. I övrigt avspeglas på de flesta kapitalfonder som representerar statens egen byggnads- och anläggningsverksamhet en underförbrukning av anslagsmedlen, som dels torde utgöra en automatisk effekt av konjunkturlägets knapphet på resurser, dels kan anses vara en följd av den företagna begränsningen av den statliga verksamheten under sommarsäsongerna 1960 och 1961. Vidare blev tillgången på avskrivningsmedel och övriga likvida medel 49 milj. kr. större än beräknat. Dispositionen av rörliga krediter blev slutligen 61 milj. kr. mindre än vad som antogs i kompletteringspropositionen.
Den av 1961 års riksdag fastställda riksstaten för budgetåret 1961/62 innebar, sedan hänsyn tagits till den i kompletteringspropositionen beräknade minskningen med 100 milj. kr. av anslagsbehållningarna på vardera driftoch kapitalbudgeten, ett totalbudgetunderskott av närmare 500 milj. kr. Driftbudgetens inkomster och utgifter är i riksstaten upptagna med 17 083
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
respektive 15 914 milj. kr. och summan av kapitalbudgetens mvesteringsanslae med 2 580 milj. kr.
1 de beräkningar rörande det nu löpande budgetåret som förra varen presenterades i kompletteringspropositionen hade givetvis hänsyn icke kunna tagas till eventuella tilläggsstater och överskridanden. Jag underströk da även den osäkerhet som rådde beträffande inkomstberäkningen, framfor allt i vad avsåg inkomstskattetiteln. Självfallet måste statsinkomsterna bil beroende av konjunkturutvecklingen och det nominella skatteunderlagets förändringar. De beräkningar som nu utförts beträffande budgetutfallet fo 1961/62 avviker också inte oväsentligt från de tidigare.
Statsinkomsterna för innevarande budgetår uppskattas nu till 17 i- mi ]. kr vilket är 889 milj. kr. mer än enligt gällande riksstat. Pa inkomstska etiteln beräknas en merinkomst om 300 milj. kr. Den faktiska uppbörden av källskatt har varit betydligt större än vad man raknade med i varas. Ökningen får sättas i samband med en snabbare uppgång i lönesumman an enligt de tidigare beräkningarna. Den största ökningen faller dock pa den allmänna varuskatten som ökar med 450 milj. kr. Detta sammanhanger givetvis främst med höjningen av skattesatsen fr. o. in. den 1 januari 19b-. Uppjusteringar i förhållande till innevarande års riksstat sker vidare beträffande flera andra indirekta skatter. Titeln bensinskatt utvisar trots den fr. o. in. innevarande år beslutade skattehöjningen en minskning. Detta sammanhänger med den i fjol vidtagna omläggningen av uppbördssystemet, varigenom en engångsförskjutning uppkommit, då skatten inbetalas efter deklaration i stället för direkt vid införseln. Televerkets överskott beraknas stiga med 40 milj. kr. i förhållande till riksstaten. De väsentligaste förändringarna i förhållande till riksstaten framgår sammanfattningsvis av följande uppställning:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. .................. + 300 milj. kr.
Bensinskatt..........................................
Tullmedel ...........................................
Allmän varuskatt..................................... +
Tobaksskatt .........................................
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker...... + 50
Televerket........................................... +
Övriga inkomsttitlar (netto)........................... + 44
Även i vad avser utgifterna för innevarande budgetår redovisas nu icke obetydliga förändringar i förhållande till riksstaten. I fråga om driftbudgeten har riksdagen på tilläggsstat I anvisat 109 milj. kr. och senare denna dag kommer att på tilläggsstat II äskas 27 milj. kr. På kapitalsidan har på lilläggsstat I anvisats 70 milj. kr. Nu aktuella äskanden på tilläggsstat II uppgår till 16 milj. kr. Av medelsanvisningen å lilläggsstat I avser 105 milj. kr. på driftbudgeten och 65 milj. kr. på kapitalbudgeten vissa utgifter i samband med avvecklingen av Svenska skifferoljebolagets verksamhet i Närkes Kvarntorp. Ifrågavarande anvisning på driftbudgeten avser avskriv-
22 Statsverkspropositionen år 1062: Bil. 1: Inkomsterna
ningsändamål, vilket således icke påverkar totalbudgetens saldo. Bland större utgiftsändamål på tilläggsstat II må nämnas på driftbudgeten 20 milj. kr. till nytt isbrytarfartyg och på kapitalbudgeten 10 milj. kr. till vattenfallsverkets investeringar för Marviltens kraftverk.
På grundval av nu kända faktorer förutses merutgifter på vissa i gällande iiksstat upptagna anslag. Höjningen av de allmänna barnbidragen fr. o. in. innevarande år medför sålunda ett överskridande av ca 85 milj. kr. Den av fjolårets riksdag beslutade höjningen av de allmänna studiebidragen föranleder en merutgift å ca 7 milj. kr. Bidragsanslaget till folkpensioner beräknas stiga med drygt 20 milj. kr. till följd av ett ytterligare indextillägg. \ idare beräknas vissa anslag för försvarsberedskap m. in. komma att belastas i tidigare icke antagen utsträckning. Ä andra sidan torde vissa besparingar uppkomma. Vissa förslagsanslag under arbetsmarknadsavsnittet, bl. a. bidraget till erkända arbetslöshetskassor, kan sålunda beräknas ge en lägre belastning än vad som nominellt upptagits i riksstaten. Detsamma gäller anslagen till ränteeftergifter å vissa bostadslån och bostadsrabatter. Vissa avlöningsanslag synes också komma att visa en underbelastning. Även utgifterna for statsskuldräntorna kan bli något lägre än vad som tidigare förutsatts. Med hänsyn till den osäkerhet som även vid denna tidpunkt måste prägla beräkningarna finner jag icke skäl göra annat antagande än att merutgifter och besparingar på förslagsanslag och obetecknade anslag totalt sett kommer att uppväga varandra.
I kompletteringspropositionen räknades med en förbrukning av anslagsbehållningarna på driftbudgetens reservationsanslag och investeringsanslagen under kapitalbudgeten om tillhopa 200 milj. kr. Enligt från vederbörande myndigheter nu inhämtade uppgifter skulle minskningen av reservationerna uppgå till inte mindre än ca 350 milj. kr. Med hänsyn till den överskattning av medelsförbrukningen som erfarenhetsmässigt brukar framkomma vid myndigheternas bedömningar anser jag mig dock inte böra räkna med en större minskning än 250 milj. kr., varav 150 milj. kr. på driftbudgeten och 100 milj. kr. på kapitalbudgeten.
I samband med bedömningen av budgetutfallet för budgetåret 1901/62 har vidaie gjorts en förnyad beräkning rörande avskrivningsmedlen inom fonderna och övriga på kapitalbudgetens fonder inflytande medel. Härvid har aven beaktats förenämnda avskrivningsanslag å tilläggsstat I. Dessa beräkningar har lett till att i de sammanställningar som presenteras i det följande avskrivningsmedel och likvida medel under kapitalhudgeten upptagits till 1 255 milj. kr. mot 1 140 milj. kr. i riksstaten.
lanspråktagandet av rörliga krediter, som i kompletteringspropositionen beräknades bil oförändrat mellan utgången av budgetåren 1960/61 och 1961/62, antages nu komma att öka med 100 milj. kr. ökningen hänför sig bl. a. till Svensk spannmålshandel och överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap.
Sammanfattningsvis skulle utifrån de sålunda redovisade förändringarna av inkomster och utgifter i förhållande till riksstaten det tidigare redovi-
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
sade underskottet pä totalbudgeten om ca 470 milj kr. fästas i ett överskott om ca 160 milj. kr. Detta skulle alltsä mnebara “ drygt 600 milj. kr. I jämförelse med det forut redovisade utfallet fo /
skulle överskottet dock minska med ca 200 milj. kr. Jag vill . detta saminanhans* understryka, att utfallsberäkningarna fortfarande ar osakra såva i fråga om inkomsterna som utgifterna. Förutom ytterligare utgifter pa tillläggsstat för andra ändamål vill jag särskilt erinra om den tillkommande kostnaden för statstjänstemännens lönehöjning fr. o. m. den 1 januari i ar.
Jag övergår härefter till att behandla riksstatsförslaget för budgetåret
Med utgångspunkt från riksrevisionsverkets inkomstberäkning beraknar jag statsinkomsterna för nästa budgetår till 18 827 milj. kr. Jag har darvi gjort vissa smärre justeringar i verkets beräkning, för vilken en särskild redogörelse lämnas i det följande. Beloppet är ca 850 milj. kr. högre an det nu beräknade utfallet för innevarande budgetår. Med utgångspunkt fiån de sistnämnda beräkningarna fördelar sig de större inkomstökningarna för budgetåret 1962/63 på följande områden. Den allmänna varuskatten bera nas ge ett 700 milj. kr. högre belopp än 1961/62. För bensinskatten förutses eu ökning med 200 milj. kr. Högre inkomster vantas aven f°r -J®*®*8" skatten (+ 40), skatten på spritdrycker (+ 50), energiskatten (+ '
fordonsskatten (+ 25). Avkastningen av statens kapitalfonder vantas o a med inemot 100 milj. kr., varav 35 milj. kr. hänför sig till statens affars-
VelRiksrevisionsverket har vid sin bedömning av inkomstskattetiteln utgått från att inkomsterna av tjänst ökat med inemot 11 prpcent under 1961 och att även inkomsterna från Övriga förvärvskällor stigit så att fysiska pei soners inkomster totalt kan uppskattas ha ökat ca 10 Proce"1 ™ellan are" 1960 och 1961. Beträffande lönesummans utveckling under 1962 linner si0 ämbetsverket — mot bakgrunden av rådande konjunkturtendenser, utgångsläget inför avtalsförhandlingarna samt under antagande av en ökning av antalet sysselsatta — dock böra räkna med en lägre ökning under 196- an under 1961. Beträffande inkomstutvecklingen under de första manaderna 1963 bär räknats med ytterligare någon stegring. Fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har beräknats stiga såväl 1962 som 1963. Beträffande aktiebolagen har riksrevisionsverket räknat med en ökning av de taxerade inkomsterna för både 1961 och 1962. Trots den ökning av inkomsterna på inkomstskattetiteln som kan beräknas uppkomma vid nu gjorda antaganden, innebärande bl. a. en uppgång i preliminarskattein lodet på drygt 600 milj. kr., beräknas likväl inkomstskattetiteln totalt komma att minska med 400 milj. kr. till följd av ökade utbetalningar främst av kommunalskattemedel samt av ortsavdragshöjningen.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att de nu beräknade källskatteinkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. inrymmer kommunalskattemedel, som inte helt motsvaras av samtidiga förskottsulbe-
24 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
Drift.
Milj.
1 Därav riksstat 15 914 mkr och beräknad reservationsmedelslörbrukning 100 mkr.
Därav riksstat 15 914 mkr, tilläggsstat I och II 136 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbrukning 150 mkr.
8 Därav riksstatsförslag 17 174 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 150 mkr.
talningar till kommunerna. Dessa eftersläpningar i utbetalningarna uppskattas till 950 milj. kr. för 1961/62 och 750 milj. kr. för 1962/63. Motsvarande belopp bör enligt gällande grunder reserveras på budgetutjämningsfonden. Å andra sidan beräknas återföring av tidigare avsatta medel ske med 500 respektive 775 milj. kr. Man kan således räkna med en nettoavsättning på 450 milj. kr. för budgetåret 1961/62 och med en nettoåterföring på 25 milj. kr. för budgetåret 1962/63.
Beträffande budgetens utgiftssida för nästa budgetår har jag i det föregående lämnat en översikt av huvudlinjerna i det nu föreliggande riksstatsförslaget. Vidare kommer jag i det följande att redogöra för utgiftsutvecklingen inom de olika departementens verksamhetsområden m. m. Jag torde därför här kunna inskränka mig till att konstatera, att föreliggande riks-
Kapital-
Milj.
’ Därav riksstat 2 580 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.
Därav riksstat 2 580 mkr, tilläggsstat I och II 86 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.
Statsverkspropositionen år 1862: Bil. 1: Inkomsterna
budgeten
kr.
4 Under dessa år gjordes dessutom avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken med 356, 184 respektive 100 mkr (se motsvarande tabell i finansplanen for budgetåret 1958/59).
statsförslag beträffande driftbudgeten visar en ökning för de egentliga statsutgifterna med 1 179 milj. kr. i förhållande till 1961/62 års riksstat. Utgifterna för statens kapitalfonder ökar samtidigt med netto 81 milj. kr., i allt väsentligt till följd av ökade avskrivningar å riksstaten. Vid avskrivningsberäkningen har — liksom under innevarande budgetår — på grund av reaktivering av tidigare gjorda avskrivningar något anslag inte ansetts eiforderligt för täckande av det till 136 milj. kr. beräknade avskrivningsbehovet på bostadslåneinvesteringarna under nästa budgetår. Detta innebär följaktligen en motsvarande bokföringsinässig förbättring av driftbudgeten.
Den totala ökningen under driftbudgeten är alltså 1 260 milj. kr. och driftbudgetens utgifter uppgår därmed till 17 174 milj. kr.
Då inkomsterna beräknats till 18 827 milj. kr. och utgifterna upptagits
budgeten
kr.
* Därav riksstatsförslag 2 610 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.
26 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
TotaUradgeten
Milj. kr.
1 Utan hänsynstagande till ev. ytterligare tilläggsstater och överskridanden (bl. a. höjning av statstjänstemannens löner för 1962).
2 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden (bl. a. höjning av statstjänstemännens löner för 1962 och 1963).
till 17 174 milj. kr. skulle för budgetåret 1962/63 uppkomma ett överskott på driftbudgeten om 1 653 milj. kr. Som jag tidigare anfört bör emellertid ske en nettoåterföring av 25 milj. kr. av kommunalskattemedel från budgetutjämningsfonden. Efter justering härför visar driftbudgeten ett överskott på 1 678 milj. kr. Vidare kommer driftbudgetutfallet att påverkas av eventuella förändringar av behållningar på reservationsanslag. Hur dessa kommer att utvecklas är beroende av dels konjunkturutvecklingen och de åtgärder statsmakterna i anledning därav kan komma att vidtaga, dels de betalningsförskjutningar som kan äga rum innevarande budgetår. Jag har tidigare redovisat ett antagande om en minskning av driftbudgetens reservationer om 150 milj. kr. under innevarande budgetår. I avsaknad av mera liållfasta utgångspunkter räknar jag med samma minskning även för nästa budgetår. Som framgår av särskild tabell kommer därmed de totala löpande utgifterna under nästa budgetår att uppgå till 17 324 milj. kr. mot nu beräknat 16 200 milj. kr. för innevarande budgetår, vilket innebär en ökning med 1 124 milj. kr. Driftbudgetens överskott för budgetåret 1962/63 reduceras samtidigt till 1 503 milj. kr. mot nu beräknat 1 772 milj. kr. för budgetåret 1961/62. Hänsyn har då inte tagits till erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden till följd av bl. a. lönehöjningar för de statsanställda för kalenderåren 1962 och 1963. Som jag nämnt i det föregående medför varje procents ökning av statstjänarlönerna en kostnad för statsverket av ca 55 milj. kr. I detta sammanhang vill jag också än en gång understryka osäkerheten i inkomstberäkningarna.
Vad härefter gäller förslaget till kapitalbudget innebär detta i förhållande
27 Statsverkspropositionen år 1062: Bil. 1: Inkomsterna
till nu gällande riksstat en mindre ökning av investeringsanslagen, vilket närmare framgår av en i det följande redovisad översikt. Totalt upptages investeringsanslagens summa i riksstatsförslaget med 2 610 milj. kr. Jämfört med den förnyade beräkningen för innevarande budgetår innebäi detta en anslagsmässig minskning. Denna minskning åtföljs dock inte av någon motsvarande nedgång i den statliga byggnads- och anläggningverksamheten. Under de fonder som representerar direkt statlig realinvestering, affärsverksfonderna, luftfartsfonden, fastighetsfonden, försvarets fonder och vägoch vattenbyggnadsverkets förrådsfond, beräknas en total anslagsmässig nettoökning av omkring 50 milj. kr. Reellt sett väntas ökningen bli väsentligt större. Under statens allmänna fastighetsfond som anslagsmässigt visar en nedgång emotses en kraftigt ökad medelsförbrukning, främst vad beträffar anläggningar inom fångvården och utbyggnaden av universitet och högskolor.
Beträffande de totala anslagsbehållningarna under kapitalbudgeten torde, i enlighet med vad jag nyss anfört, en minskning kunna beräknas. Liksom i fråga om reservationsmedelsminskningen på driftbudgeten är beräkningen av storleken härav förenad med vanskligheter. Jag uppskattar schablonmässigt minskningen av anslagsbehållningarna på kapitalbudgeten till 100 milj. kr., vilket innebär att jag behåller samma antagande som jag redovisat för innevarande budgetår.
De totala utgifterna på kapitalbudgetens investeringsanslag under budgetåret 1962/63 skulle därmed uppgå till 2 710 milj. kr.
Det bör understrykas, att även på kapitalbudgeten kan tillkomma utgifter, vartill hänsyn inte kunnat tagas vid nu verkställda beräkningar.
Såsom framgår av den lämnade översikten skulle, sedan avdrag gjorts för avskrivningsmedel in. m., för kapitalbudgetens finansiering framkomma ett medelsbehov av 1 432 milj. kr. för budgetåret 1962/63. Då bar hänsyn också tagits till den beräknade förbrukningen av anslagsbehållningarna.
I fråga om dispositionen av rörliga krediter synes en viss ökning vara att vänta från utgången av innevarande budgetår till utgången av nästa. Jag beräknar denna ökning till 50 milj. kr.
För att få en samlad bild av statens totala faktiska inkomster och utgifter måste drift- och kapitalbudgeten på vanligt sätt sammanställas till en totalbudget. Resultatet redovisas i särskild tabell.
I tabellen har beaktats, att återföring från respektive avsättning till lmdgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte representerar någon kassamässig inkomst respektive utgift för staten.
Enligt de redovisade beräkningarna skulle de nu kända transaktionerna för budgetåret 1962/63 alltså medföra ett överskott på totalbudgeten om 21 milj. kr. mot 161 milj. kr. för innevarande budgetår.
För att ytterligare belysa innebörden av det beräknade saldot på totalbudgeten för nästa budgetår vill jag återge följande uppgifter rörande totalbudgetens saldon under budgetåren 1951/52—1960/61 tillika med de av mig nyss beräknade saldona för budgetåren 1961/62 och 1962/63.
1 Utan hänsynstagande till ev. ytterligare tilläggsstater och överskridanden (bl. a. höjning av statstjänstemannens löner för 1962).
2 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden (bl. a. höjning av statstjänstemannens löner för 1962 och 1963).
Den statsfinansiella utvecklingen under de senaste åren belyses ytterligare i vissa vid protokollet fogade tabeller (bihang 3).
Riksstatsförslagets utgifter
I följande avsnitt lämnas en koncentrerad redogörelse för förändringarna i riksstatsförslaget för budgetåret 1962/63 i jämförelse med riksstaten för innevarande budgetår i vad avser dels driftbudgetens olika huvudtitlar ocn dels kapitalbudgeten.
I förevarande sammanhang må erinras om att varje huvudtitel i årets statsverksproposition — i motsats till vad som tidigare varit fallet -— inleds med en relativt omfattande översikt över utgiftsutvecklingen under såväl drift- som kapitalbudgeten. För vidare upplysningar torde få hänvisas
till dessa översikter.
Driftbudgeten
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna....
II. Justitiedepartementet...........
III. Utrikesdepartementet ..........
IV. Försvarsdepartementet..........
V. Socialdepartementet............
VI. Kommunikationsdepartementet ..
VII. Finansdepartementet............
VIII. Ecklesiastikdepartementet.......
IX. Jordbruksdepartementet ........
X. Handelsdepartementet ..........
XI. Inrikesdepartementet ...........
XII. Civildepartementet .............
XIII. Oförutsedda utgifter............
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.
Summa
För justitiedepartementets verksamhetsområde beräknas en ökning å driftbudgeten med 12,5 milj. kr., varav 5,7 milj. kr. är av icke-automatisk karaktär. Av de större utgiftsökningarna under huvudtiteln må här särskilt nämnas, att domstolsväsendet föreslås erhålla en förstärkt personalorganisation till en kostnad av i runt tal 1,5 milj. kr. Förstärkningen betingas främst av den ökade måltillströmningen. Inom fångvården fortsättes den kvalitativa och kvantitativa upprustningen. I detta sammanhang kan noteras förslag om förbättrad yrkesutbildning för det unga klientelet samt om åtgärder för att förbättra arbetsdriften inom fångvården. Totalt innebär dessa förslag eu anslagsuppräkning med 1 milj. kr. Beträffande kriminalvården i frihet framlägges, på grundval av 1956 års eftervårdsutrednings betänkande, förslag om en väsentlig utbyggnad av skyddskonsulentorganisationen. Programmet syftar till en fördubbling av organisationen under loppet av tre år. För nästa budgetår föreslås i första hand skola tillgodoses behovet av personal i storstäderna.
Under kapitalbudgeten föreslås ett investeringsanslag av 5,5 milj. kr. Medlen är avsedda för en fortsatt utbyggnad och förnyelse av fångvårdens anstaltsbestånd. Tillgängliga medel beräknas jämte det äskade anslaget möj-
30 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
liggöra en byggnadsverksamhet under de två närmaste åren för inemot 40 milj. kr.
Medelsanvisningen under utrikesdepartementets huvudtitel utvisar en nettoökning med 33,3 inilj. kr., varav 32,5 milj. kr. utgöres av icke-automatiska utgiftsökningar. Anslagen under huvudtiteln till internationell hjälpverksamhet har uppförts med preliminära belopp, vilka med 27,4 milj. kr. överstiger de för innevarande budgetår anvisade anslagen. Avsikten är att i särskild proposition till 1962 års vårriksdag föreslå en väsentlig utvidgning av det svenska biståndet till de underutvecklade länderna. Den resterande ickeautomatiska ökningen hänför sig bland annat till en fortsatt förstärkning av utrikesförvaltningen både i utlandet och i Sverige samt förbättrade möjligheter att i utlandet sprida upplysning om vårt land.
Anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde utvisar en ökning med sammanlagt 168,5 milj. kr., varav 140,5 milj. kr. under driftbudgeten och 28 milj. kr. under kapitalbudgelen. Enligt 1961 års riksdagsbeslut angående försvarskostnaderna budgetåren 1961/62 och 1962/63 förutsättes en gemensam ram för utgifter för det militära försvaret under såväl driftbudgeten som kapitalbudgeten. Vidare skall tillägg utgå för teknisk fördyring samt justering ske för löne- och prisförändringar. I enlighet härmed har ramen för det militära försvaret i riksstatsförslaget uppräknats med 64 milj. kr. för kompensation för teknisk fördyring samt med 78,9 milj. kr. för löne- och prisstegringar. 1,3 milj. kr. utgör andra tillägg för särskilda ändamål, medan 5 milj. kr. föranledes av en av beredskapsskäl betingad återgång till i allmänhet 30 dagars repetitionsövningar. För reglering av prisstegringar har preliminärt beräknats 80 milj. kr., d. v. s. 20 milj. kr. mer än för innevarande budgetår.
Beträffande socialdepartementets verksamhetsområde beräknas driftbudgetanslagen öka med sammanlagt 539 milj. kr. Därav utgör ca 340 milj. kr. utgiftsförändringar av icke-automatisk natur. Reformarbetet på det sociala området fortsättes. Särskild proposition avses komma att framläggas om bl. a. en höjning av folkpensionerna och ökat stöd från moderskapsförsäkringen åt barnaföderskorna. För dessa ändamål samt för vissa andra ändringar inom socialförsäkringarna har i riksstatsförslaget preliminärt upptagits ett belopp av 307 milj. kr. utöver automatiska utgiftsökningar på ca 92 milj. kr.
Upprätthållandet av en hög och jämn sysselsättning med god balans på arbetsmarknaden kräver energiska insatser från det allmännas sida. De rörlighetsfrämjande åtgärderna måste tillmätas stor vikt. En upprustning av arbetsförmedlingen och utökning av den av arbetsmarknadsskäl bedrivna yrkesutbildningen föreslås därför. Arbetsförmedlingen föreslås skola tillföras över 200 nya tjänster, och medel beräknas därutöver för en utökning av den tillfälliga personalen med ungefär samma antal. Genom dessa åtgärder och genom en ökning av det ordinarie vägbyggnadsprogrammet beräknas en viss minskning kunna ske av beredskapsarbetena.
Vad gäller de familjepolitiska åtgärderna är att märka den ökning av anslagsbehovet som föranledes av den tidigare beslutade höjningen av barnbi-
31 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
dragen från 450 till 550 kr. Utgifterna för allmänna barnbidrag beräknas öka med 159 milj. kr. Vidare föreslås en höjning av stödet till driften av daghem och fritidshem. Det bör även här erinras om den tidigare omnämnda förbättringen av moderskapsförsäkringen.
Inom ungdomsvården föreslås fortsatt utbyggnad av ungdomsvårdsskoleorganisationen, främst när det gäller vårdresurserna för kvinnliga elever. En uppräkning föreslås vidare av medelsanvisningen till vård utom skola. Inom nykterhetsvården räknas med ökat stöd åt bl. a. de icke-statliga våidanstalterna genom höjda anordnings- och driftbidrag.
För de handikappade är en planerad förbättring av invalidpensioneringen och den ökade utbildningsverksamheten samt de förbättrade resurserna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder av betydelse. En fortsatt utbyggnad av verkstäder för handikappade förutsättes, och genom ett nytt bidragssystem stimuleras enskilda företag att sysselsätta sådan arbetskraft. Dessutom föreslås ökningar av näringshjälpen och av bidragen till olika organisationer för handikappade. Särskild proposition avses komma att framläggas om uppräkning av äldre yrkesskadelivräntor.
Bostadsbyggnadsprogrammet, som för innevarande budgetår omfattar 70 000 lägenheter och som nu föreslås vidgat till 73 000 lägenheter, beräknas för nästa budgetår till 75 000 lägenheter. Av de 75 000 lägenheterna avses 5 000 skola reserveras för att medge särskilda tillskott av bostäder på sådana orter där detta av arbetsmarknadsskäl anses angeläget. I detta sammanhang må nämnas att tillkomsten av nya bostäder, för vilka ränteeftergifter utgår, medför en automatisk anslagsökning under driftbudgeten med 40 milj. kr.
Vad gäller kommunikationsdepartementets verksamhetsområde ökar sjätte huvudtitelns slutsumma med 162,0 milj. kr. I beloppet ingår en automatisk nettohöjning med 94,7 milj. kr. och en icke-automatisk höjning med 67,3 milj. kr. Av en sammanlagd ökning med 140 milj. kr. av väganslagen fördelar sig 40 milj. kr. på vägunderhållet, 60 milj. kr. på det statliga vägbyggandet, 38 milj. kr. på bidrag till den kommunala väghållningen och 2 milj. kr. på bidrag till enskild väghållning. Ramen för det statliga vägbyggandet kommer härigenom att uppgå till 440 milj. kr. och bidragsramen för det kommunala vägbyggandet till 185 milj. kr. Anslaget till vatten- och avloppsanläggningar föreslås ökat med 10 milj. kr. till 55 milj. kr. Vidare föreslås en fortsatt förstärkning av de statliga insatserna på trafiksäkerhetens område, främst en betydande upprustning av statens bilinspektion. Anslagen till trafiksäkerhet sforskning och till NTF föreslås likaså ökade. Flygväderlekstjänsten inom Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut föreslås kraftigt utbyggd för att möta de krav, som ställs av den ökade flygtrafiken med jetflygplan. Driftbidrag till SJ föreslås med oförändrat 80 milj. kr., och för bidrag till viss busstrafik, som utbetalas för första gången innevarande budgetår, upptages även för 1962/63 ett anslag av 2 milj. kr.
I fråga om kommunikationsdepartementets del i kapitalbudgeten redovisas anslagsmässigt en ökning med 26,7 milj. kr. till 1 183,4 milj. kr. Investe-
32 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
ringsomslutningen inom kommunikationsverken, luftfartsverket och vägoch vattenbyggnadsverkets förrådsfond beräknas öka med sammanlagt 7,9 milj. kr. Beträffande de olika verken ökar postverkets, televerkets och förrådsfondens investeringar med resp. 1, 36,7 och 3 milj. kr., medan minskningar redovisas för statens järnvägar, statens vattenfallsverk och luftfartsverket med resp. It, 15,5 och 6,3 milj. kr. Den kraftiga höjningen avseende televerket syftar till att ge televerket större möjligheter alt möta de allt högre kraven på televerkets tjänster och anordningar. Totalt skulle därmed investeringarna för de nämnda verken uppgå till 1 178,0 milj. kr. för nästa budgetår. För husbyggnader under statens allmänna fastighetsfond upptages anslag för bl. a. radio- och televisionshus samt för byggnadsarbeten vid statens bilinspektion.
Utgiftsutvecklingen under finansdepartementets huvudtitel bestämmes till största delen av anslaget till skatteersättning till kommunerna. Detta anslag kan minskas från 540 milj. kr. till 480 milj. kr. Beräkningen har gjorts under hänsynstagande till den av statsmakterna beslutade successiva avvecklingen av skatteersättningen samt den kommunala utdebiteringshöjningen under år 1962. Vidare har anslaget till bidrag till skattetyngda kommuner m. m. preliminärt upptagits till oförändrat 16,5 milj. kr. Avsikten är att i särskild proposition framlägga förslag om ändrade grunder för ifrågavarande bidrag. Likaså avses förslag om en väsentlig rationalisering och kvalitetsförbättring av den statliga statistikproduktionen skola senare föreläggas riksdagen. Matematikmaskinnämnden föreslås erhålla medel till avlöning av cirka 18 tjänstemän för att bl. a. möta statsförvaltningens ökade krav på utbildning och service på databehandlingsområdet. Vidare föreslås nämnden erhålla beställningsbemyndigande för en för Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och handelshögskolan i Göteborg gemensam datamaskinutrustning. För statistiska centralbyråns del föreslås ett anslag om 3,8 milj. kr. för inköp av den nu förhyrda datamaskinen av typ IBM 7070. Slutligen redovisas även i år betydande personalminskningar inom tullstaten på grund av rationaliseringar. Sålunda beräknas dessa minskningar under budgetåret 1962/63 medföra besparingar om i runt tal 1,1 milj. kr. Totalt föreslås netto under huvudtiteln en icke-automatisk utgiftsökning med 9,4 milj. kr. Å andra sidan uppkommer en automatisk nettominskning med 54,9 milj. kr.
Finansdepartementets del av kapitalbudgeten minskar betydligt, eftersom det för innevarande budgetår anvisade anslaget på ca 160 milj. kr. till inlösen av aktier i LKAB bortfaller fr. o. m. budgetåret 1962/63. Under kapitalbudgeten föreslås bl. a. 10 milj. kr. till vissa projekteringskostnader. Vidare har preliminärt uppförts ett anslag om 60 milj. kr. för internationell kapitalhjälp. Såsom anförts i det föregående är avsikten att i särskild proposition framlägga förslag till 1962 års vårriksdag om vidgade svenska insatser till förmån för de underutvecklade länderna.
Beträffande ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde återspeglar fördelningen av åttonde huvudtitelns sammanlagda utgiftsökning — i runt
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna 33
tal 168 milj. kr. — de huvudsakliga utbildningspolitiska riktlinjer, som tidigare uppdragits och som uppföljes också i föreliggande budgetförslag. Av ökningen faller sålunda drygt 103 milj. kr. på skolväsendet, drygt 20 milj. kr. på högre utbildning och forskning samt 17 milj. kr. på lärarutbildning. Av hela utgiftsökningen kan omkring 62 milj. kr. sägas närmast vara av ickeautomatisk natur. Också denna del av utgiftsstegringen har väsentligen lagts på nämnda tre områden, vilkas utvecklingsresurser i detta hänseende ökas med respektive 31, 14,5 och 12,5 milj. kr. Detta möjliggör en fortsatt betydande reformverksamhet på utbildningsområdet. Sålunda avses på grundval av skolberedningens betänkanden skola framläggas förslag för årets riksdag om en genomgripande reform av det obligatoriska skolväsendet. Härmed sammanhängande icke-automatiska utgiftsökningar i budgetförslaget lör 1962/63 beräknas till 24,5 milj. kr. Därav belöper 18 milj. kr. på skolbyggnadsbidraget, som beräknats med utgångspunkt i en på sätt skolberedningen förordat från 225 till 350 milj. kr. förhöjd investeringsram för nästa budgetår. Det bör påpekas, att de betydande kostnader för skolreformen, som belastar driftbidragsanslaget för den obligatoriska skolan, på grund av det tekniska systemet för bidragsutbetalningen kommer till uttryck i riksstaten först fr. o. m. budgetåret 1963/64. Budgetförslaget möjliggör vidare en fortsatt kraftig förstärkning av fackgymnasiernas utbildningsresurser. I konsekvens med den fortgående och förutsedda ytterligare utbyggnaden av skolväsendet förutsättes en betydande utökning av anordningarna för praktisk utbildning av ämneslärare, särskild utbildning av lärare för de tekniska läroverkens behov samt en effektivisering och utökning av speciallärarutbildningen och lärarfortbildningen. Förutom anslag för ytterligare förstärkning av forskningsresurserna upptar budgetförslaget vidare erforderliga medel för fortsatt planenlig utbyggnad av utbildningskapaciteten beträffande bl. a. den medicinska, odontologiska, matematisk-naturvetenskapliga, högre ekonomiska och högre tekniska utbildningen. Beträffande driftbudgeten kan här slutligen nämnas, att årets budgetförslag också innefattar betydande anslagsökningar för en fortsättning av den sedan några år pågående förstärkningen av statens stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet.
Vad gäller kapitalbudgeten, som för ecklesiastikdepartementets del enligt riksst åt sförslaget anslagsmässigt stiger med sammanlagt närmare 14 milj. kr., förutsättes under nästa budgetår en medelsförbrukning under statens allmänna fastighetsfond av den omfattningen att alla byggnadsföretag, avsedda för den vid 1960 års riksdag beslutade expansionen av universitet och högskolor, skall kunna genomföras under förutsättning att byggnadernas projekterande och tillgången på erforderlig byggnadsarbetskraft så medgiver.
Vad gäller jordbruksdepartementets huvudtitel föreslås ökade insatser för jordbrukets och skogsbrukets rationalisering samt för fiskerinäringens främjande. För en fortsatt utbyggnad av forskningen och den högre undervisningen inom departementets område föreslås betydligt höjda anslag.
3 Ilihang till riksdagens protokoll J962. / samt. Nr 1. Bil. 1
34 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
Förslag om reformering och utbyggnad av yrkesutbildningen på jordbrukets, trädgårdsnäringens och skogsbrukets områden kommer senare att framläggas. Vidare föreslås statens vatteninspektion förstärkt med bl. a. ett mikrobiologiskt laboratorium. Slutligen bör nämnas, att förslag om olika åtgärder till främjande av rennäringen avses skola föreläggas riksdagen i särskild proposition. Sammanlagt innebär förslagen under nionde huvudtiteln en nettoökning med 45,9 milj. kr. Härav utgör 23,7 milj. kr. icke-automatiska utgiftsstegringar. Av detta belopp disponeras 9,9 milj. kr. till olika åtgärder för ökad rationaliseringsverksamhet inom departementets verksamhetsområde. Till förstärkning av resurserna för forskning och undervisning m. m. avses sammanlagt 6,8 milj. kr.
För fiskerinäringens främjande föreslås ökade insatser huvudsakligen under kapitalbudgeten. Till fiskerilån och lån till främjande av beredning, förvaring och avsättning av fisk äskas sålunda för innevarande budgetår tilläggsstatsanslag av sammanlagt drygt 2,0 milj. kr. och för nästa budgetår för samma ändamål samt för fiskredskapslån tillhopa 1,9 milj. kr.
Under jordbruksdepartementets del av kapitalbudgeten föreslås en sammanlagd medelsanvisning av 13,6 milj. kr. Vad gäller ny- och ombyggnadsarbeten i samband med bl. a. den pågående upprustningen av den lantbruksvetenskapliga verksamheten har förslag till byggnadsprogram för en första etapp framlagts. Medel härför avses komma att äskas, sedan projektering verkställts.
Inom handelsdepartementets verksamhetsområde föreslås anslagen under driftbudgeten öka med netto 30 milj. kr. För kapitalbudgeten är motsvarande ökning 87 milj. kr. ökningarna berör huvudsakligen åtgärder beträffande de statliga industriföretagen, atomenergiverksamheten och sjöfarten.
Av riksdagen tidigare beslutad utbyggnad av vissa statliga industriföretag fortgår planenligt. Sålunda utbygges nu Statens skogsindustriers massafabrik och pappersbruk vid Lövholmen i Piteå, och kompletteringen av Norrbottens järnverk med ett plåtvalsverk är snart genomförd. Förslag till förstärkning av Statens skogsindustriers finansiering samt till modernisering och utbyggnad av Aktiebolaget Ceaverken — landets enda tillverkare av röntgenfilm — avses skola i särskilda propositioner underställas årets riksdag.
Det ekonomiska utbytet av den genom Sveriges geologiska undersökning bedrivna malmletningen har varit gott. Gruvdriften har hittills tillfört statsverket netto mellan 40 och 50 milj. kr. Från att ha varit koncentrerade till Skelleftefältet och där förekommande koppar-zinkmalm har undersökningarna de senaste åren utvidgats till att omfatta vissa järnmalmsfyndigheter, främst Svappavaarafältet söder om Kiruna. Medel föreslås nu för en mera allmän inventering av Norrbottens malmtillgångar, vidare till intensifiering av prospekteringsarbetena inom Skelleftefältet samt för undersökningar av de praktiska förutsättningarna för gruvdrift i Stekenjokk i Vilhelminafjällen, där den hittills påträffade koppar-zinkmalmen omfattar ca 11 milj. ton.
På energiområdet dominerar anslagen till atomenergiverksamheten. Det föreslås att till AB Atomenergis förfogande ställes 108 milj. kr. på drift-
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna 35
budgeten och 20 milj. kr. på kapitalbudgeten. Inom ramen för angivna medelstilldelning fullföljes utbyggnaden av Studsvik-stationen, liksom av uranverket i Ranstad och i fråga om Ågesta-stationen beräknas medel för vissa avslutande arbeten och anskaffningar. Erinras bör även om de medel som ställs till vattenfallsstyrelsens förfogande för fortsatta arbeten på atomenergianläggningar. Det i årets statsverksproposition redovisade Marvikenprojektet är därvid av särskilt intresse. Marviken innebär ett fullföljande av det svenska reaktorprogrammet och representerar ett sista mellanled på vägen mot kommersiellt fullstora anläggningar. Ifråga om anslagstilldelningen på energiområdet må även nämnas de betydande medel, som under senare år ställts till förfogande för utbyggnad av oljelagringen i landet. Det av riksdagen antagna oljelagringsprogrammet gäller intill utgången av 1962 och representerar för statens del ett medelsbehov av sammanlagt 360 milj. kr. Spörsmålet om beredskapslagring av olja efter utgången av 1962 övervägs för närvarande av särskilda sakkunniga, vilka bedriver sitt utredningsarbete med sikte på att förslag om den fortsatta lagringsverksamheten skall kunna underställas 1962 års riksdag.
Sedan ett par år pågår på sjöfartsområdet arbeten som syftar till rationalisering av verksamheten inom lots- och fyrstaten. För att uppnå förutsedda effektivitets- och rationaliseringsvinster förutsättes — särskilt på fyrväsendets område — att medel ställs till förfogande för bl. a. automatisering av fyrar och ersättande av fyrskepp med andra fyranordningar. Härutöver föreslås att betydande medel anvisas för att bereda sjöfarten bättre service och ökad säkerhet. Åtgärder i detta syfte utgör nybyggnad av ett isbrytarfartyg och ett nytt tjänstefartyg för Övre norra lotsdistriktet samt ombyggnad av ett sjömätningsfartyg för planerad omläggning av mätningsverksamheten i produktivitetshöjande syfte.
Inrikesdepartementets huvudtitel domineras väsentligen av anslagen till hälso- och sjukvården, vilka för budgetåret 1962/63 beräknas till 624 milj. kr., motsvarande ca 61 procent av huvudtitelns totalsumma å 1 020 milj. kr. De övriga större anslagsgrupperna utgöres av anslagen till landsstaten, polisväsendet och civilförsvaret, vilka tillsammans omfattar omkring 34 procent. Ökningen från föregående budgetår uppgår till ca 72 milj. kr. I beloppet ingår en automatisk utgiftsstegring med 33,5 milj. kr. varför den icke-automatiska ökningen uppgår till 38,5 milj. kr.
För hälso- och sjukvården beräknas en anslagsökning med 28 milj. kr., varav 13 milj. kr. är av icke-automatisk karaktär. Av denna ökning hänför sig hälften eller 14 milj. kr. till kostnader för statens mentalsjukhus m. m. ökningen sammanhänger bl. a. med tillkomsten av nya sjukhus. Sålunda beräknas —- utöver Falbygdens sjukhus som började beläggas redan 1961 — Mellringe sjukhus i Örebro och sjukhuset i Bollnäs kunna börja beläggas under nästa budgetår samt psykopatsjukhuset i Katrineholm under hösten 1963. Detta innebär, att drygt 2 400 nybyggda vårdplatser tillkommer. För angivna ändamål samt för eu fortsatt personell upprustning av de befintliga mentalsjukhusen föreslås inrättande av sammanlagt 411 nya tjäns-
36 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
ter. Med hänsyn till det av riksdagen nyligen godtagna avtalet med Örebro läns landsting om dess övertagande av driften av Mellringe sjukhus fr. o. m. den 1 januari 1962 har kostnaderna för detta sjukhus upptagits under ett särskilt bidragsanslag. Investeringsramen för de statliga mentalsjukhusen beräknas komma att uppgå till omkring 65 milj. kr.
För undervisningssj ukhusen föreslås anslagsökningar med sammanlagt 7,5 milj. kr., vilka bl. a. sammanhänger med tillkomsten av nya neurologiska och neurokirurgiska kliniker vid karolinska sjukhuset och den fortgående utbyggnaden av akademiska sjukhuset. Karolinska sjukhusets thoraxkliniker föreslås vidare omdisponerade, varvid en särskild specialkardiologisk klinik tillkommer. Då serafimerlasarettet kommer att utnyttjas för undervisning till mitten av 1970-talet, förutsättes vissa upprustningsåtgärder skola genomföras vid sjukhuset. På kapitalbudgeten beräknas preliminärt anslag för utbyggnaden av karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset om 13 milj. kr.
Förslag framlägges om anordnande försöksvis av en mer allsidig hälsokontroll i anslutning till planerad skärmbildsverksamhet i Värmlands län. Frågan om en utvidgad bidragsgivning till stödjebandage och proteser samt hörapparater är f. n. under beredning inom departementet och förslag i ämnet avses senare underställas riksdagen. Med hänsyn till de gynnsamma resultaten av försöksverksamhet med användning av levande virus för polioympning beräknas medel för sådana ympningar i större skala under nästa budgetår.
Beträffande landsstaten föreslås anslagsökningar med 6,4 milj. kr., varav ca 2 milj. kr. av icke-automatisk natur. Bl. a. föreslås en ny organisation för handläggning av civila försvarsärenden vid länsstyrelserna, medförande kostnadsökningar på omkring 1 milj. kr. För fortsatt utbyggnad av taxeringskontrollorganisationen förordas ett 25-tal nya tjänster. Förslag framlägges vidare som syftar till arbetsrationaliseringar vid landskontorens kameralsektioner. Härigenom uppkommer en kostnadsminskning för budgetåret 1962/63 med 400 000 kr.
Förslag om polisväsendets förstatligande beräknas komma att framläggas för årets riksdag. Vidare kommer förslag om uppförande av en ny statlig polisskola att framläggas. För nästa budgetår föreslås en förstärkning av ordningsstatspolisen med 40 man för att förbättra trafikövervakningen. Totalt ökar polisanslagen med ca 9,6 milj. kr. Härav utgör 2,3 milj. kr. ickeautoniatiska förändringar.
Den pågående moderniseringen och upprustningen av civilförsvaret föreslås nästa budgetår skola fortsättas i stegrad takt. Anslagen till civilförsvaret, som för innevarande budgetår ökades med ca 20 milj. kr. i förhållande till 1960/61, föreslås för nästa budgetår ökade med ytterligare i runt tal 23 milj. kr.
I ‘11 civildepartementet hänförliga anslag under driftbudgeten beräknas komma att öka med 19,3 milj. kr. Förändringarna är nära nog helt av automatisk natur. Riksstatsförslaget upptar ej någon motsvarighet till det i gäl-
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna 37
lande riksstat uppförda anslaget på 19,5 milj. kr. till täckning av beraknade merkostnader för löner m. in. Bortsett från nämnda anslag föreligger under tolfte huvudtiteln sålunda en nettoökning med ca 38,8 milj. kr. Härav hänför sig ca 18,5 milj. kr. till höjda pensioner och ökat antal pensionärer, 20 milj. kr. till höjda arbetsgivaravgifter till den allmänna tilläggspensioneringen och 1 milj. kr. till höjda arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen. En minskning med ca 0,9 milj. kr. uppkommer på grund av att anslaget till bidrag till pensioneringskostuaderna för handelsflottans pen-
sionsanstalt utgår. _
För luftfartsfonden upptages underskottet till 15,0 milj. kr., vilket ar 3,3
milj. kr. mindre än för budgetåret 1961/62.
Riksgäldsfondens underskott beräknas till 875 milj. kr., vilket innebär oförändrat belopp jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.
Huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar ökar med 83,9 milj. kr. Bland de större förändringarna märks en ökning under försvarets fonder med ca 30 milj. kr. och en minskning beträffande lån till utbyggnad av oljelagringen med 24 milj. kr. Vidare föreslås det preliminärt äskade anslaget till internationell kapitalhjälp bli i sin helhet avskrivet, vilket medför behov av avskrivningsmedel om 60 milj. kr.
översikt av behållningarna å riksstatsanslagen
En sammanställning över anslagsbehållningarna den 30 juni 1961 torde i detta sammanhang få lämnas och fogas som bihang till statsrådsprotokollet (bihang 4). Sammanställningen upptar totalsummor av reserverade medel om 1 408 milj. kr. på driftbudgeten (exkl. avskrivningar) och av outnyttjade belopp om 984 milj. kr. på kapitalbudgeten. Detta innebar att anslagsbehållningarna under budgetåret 1960/61 ökat med 265 milj. kr. pa
Reservationer å driftbudgeten (exkl. avskrivning av nya kapitalinvesteringar) ........
Outnyttjade belopp å kapitalbudgeten
Tillhopa
Medelsbehållning (miljarder kr.) vid utgången av budgetåret 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960
/52 / 53 / 54 / 55 / 56 / 67 / 58 / 59 / 60 / 61
ökning (+) resp. minskning (—) under budgetåret
+ 0,10 - 0,20 + 0,38 - 0,09 - 0,12 + 0,03 - 0,16 + 0,06 + 0,23 + 0,48
38 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1; Inkomsterna
driftbudgeten och med 214 milj. kr. på kapitalbudgeten. Totalt har således skett en okmng med 479 milj. kr. Som jämförelse lämnas även uppgifter om motsvarande anslagsbehållningar under den senaste tioårsperioden.
Pa driftbudgeten innebar reservationsmedelsutvecklingen under budgetåret 1 960/6 1 en ökning av behållningarna på nya och fortlöpande anslag med 276 nnlj. kr. Den sammanlagda behållningen på dessa anslag uppgick därigenom vid utgången av budgetåret till 1 396 milj. kr Ifråga om anslag, som anvisats t. o. m. budgetåret 1959/60, s. k. äldre anslag, inträdde däremot en minskning med 12 milj. kr. Därvid hade 2 milj. kr. överförts tdl budgetutjamningsfonddi. Minskningarna på äldre anslag fördelade sig enligt följande på olika huvudtitlar.
Reservationer å anslag Minskning
anvisade t. o. m. budgetåret. under
1959/60 (äldre anslag) budgetåret
Justitiedepartementet................
Utrikesdepartementet................
Försvarsdepartementet ..............
Socialdepartementet.................
Kommunikationsdepartementet........
Finansdepartementet ................
Ecklesiastikdepartementet............
Jordbruksdepartementet..............
Handelsdepartementet................
Inrikesdepartementet................
Övriga huvudtitlar..................
Totalt
Beträffande utvecklingen under de huvudtitlar som uppvisar mera betydande reservationsmedelsbehållningar kan följande nämnas. — Under fjärde huvudtiteln okade reservationsmedlen med 235 milj. kr. Denna ökning är iramst en foljd av uppkomna förseningar vid leverans av materiel. Med hänsyn till gallande system med beställningsbemyndiganden är den totala reservationen om 576 milj. kr. att anse såsom bunden. — Femte huvudtiteln uppvisar en okmng av behållningarna med 24 milj. kr. från 44 till 68 milj kr. Ökningen hänför sig huvudsakligen till arbetsmarknadsanslagen. De okade reservationer som uppkommit å anslag som numera motsvaras av anslaget vissa sysselsattmngspolitiska åtgärder, är i stor utsträckning bundna. ... ,.en, under sJatte huvudtiteln kvarstående reservationen, 375 milj kr hänförde sig praktiskt taget helt till de kalenderårsvis beräknade anslagen i den statliga vag- och brobyggnadsverksamheten samt till bidrag till byg-
39 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
oande av vägar och gator. — Nionde huvudtiteln uppvisar en ökning av reservationsmedelsbehållningarna från 196 till 211 milj. kr. Under tionde huvudtiteln minskade behållningen å reservationsanslagen med 21 milj. kr. Denna minskning orsakades främst av att en vid budgetårets ingång stående reservation om 18 milj. kr. under anslaget till atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi helt togs i anspråk. — Reservationsmedelsbehållningen under elfte huvudtiteln ökade med 8 milj. kr. under hudgetåret. Ökningen sammanhängde väsentligen med mindre förskjutningar i idrifttagandet av vissa sjukhusanläggningar. De till 89 milj. kr. uppgående reservationerna vid budgetårets utgång fördelade sig med 52 milj. kr. på anslagen till civilförsvaret, 33 milj. kr. på medicinalväsendet och 4 milj. kr. på övriga anslag.
För innevarande budgetår beräknades i propositionen 1961: 150, att behållningarna å reservationsanslagen skulle komma att minska med 100 milj. kr. Nu gjorda beräkningar innebär ett antagande om en minskning med 150 milj. kr.
För budgetåret 1962/63 torde man kunna räkna med att reservationsmedelsbehållningarna minskar med ytterligare 150 milj. kr.
För kapitalbudgetens anslag innebar förändringarna under budgetåret 1960/61 en ökning av medelsbehållningarna med 214 milj. kr. I fråga om nya och fortlöpande anslag skedde en ökning med 320 milj. kr., medan behållningarna på de äldre anslagen minskade med 106 milj. kr. Därvid hänförde sig 116 milj. kr. till medel som indragits såsom besparing.
Beträffande utvecklingen under de olika fonderna kan i huvudsak nämnas följande. _ För statens affärsverksfonder redovisades en total ökning
av behållningarna med 32 milj. kr. Därvid ökade televerkets fond med 8, statens järnvägars fond med 15 och statens valtenfallsverks fond med närmare 10 milj. kr. — Luftfartsfonden ökade med 12 milj. kr. Under statens allmänna fastighetsfond ökade behållningarna med 22 milj. kr. till 171 milj. kr. Av denna ökning hänförde sig 6 milj. kr. till vissa byggnadsarbeten för fångvården och 8 milj. kr. till byggnadsarbeten vid universitet och högskolor. — Försvarets fonder ökade med 29 milj. kr. till 168 milj. kr. Statens utlåningsfonder uppvisade totalt en ökning av behållningarna med 154 milj. kr. Samtidigt som det härvid skedde en minskning under flertalet utlåningsfonder, ökade behållningarna under lånefonden för bostadsbyggande med 173 milj. kr. till 253 milj. kr. Avgörande för denna ökning var främst utvecklingen av förskottsgivningen å egnahemslånen, minskad avlyftning av kreditiv och minskat behov av fördjupning av de statliga lånen. — Under fonden för låneunderstöd utgjorde nettominskningen av anslagsbehållningarna totalt 72 milj. kr. Härav hänförde sig 90 milj. kr. till återföring av fonderade LKAB-mcdel, som indrogs såsom besparing.
Förändringarna av medelsbehållningarna under äldre anslag fördelade sig
enligt följande.
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond....................
Televerkets fond....................
Statens järnvägars fond............
Statens vattenfallsverks fond ......
Domänverkets fond ................
Säger för statens affärsverksfonder
Luftfartsfonden ......................
Statens allmänna fastighetsfond ......
Försvarets fonder ....................
Statens utlåningsfonder................
Fonden för låneunderstöd ............
Fonden för statens aktier ............
Fonden för förlag till statsverket .... Diverse kapitalfonder ................
Totalt 122,6 16,2 — 106,4
I propositionen 1961:150 beräknades det samlade beloppet av kvarstående anslagsbehållningar komma att minska med 100 milj. kr. under i nne varande budgetår. De förnyade kalkyler som gjorts ger inte anledning att frångå resultatet av dessa beräkningar.
För budgetåret 1962/63 synes det sannolikt att anslagsbehållningarna kommer att minska med ytterligare 100 milj. kr.
översitt av riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Riksrevisionsverkets beräkning av inkomsterna på driftbudgeten under innevarande och nästkommande budgetår bygger på en bedömning av den
iq«q°nlSka utveckhn8en 1 Sverige fram t. o. m. de första månaderna av år l»b3. På grundval av rådande konjunkturtendenser har ämbetsverket anse t sig kunna rakna med ytterligare någon produktionsökning och fortsatt hog sysselsättningsnivå under 1962 och första halvåret 1963. ,J1,d*Taberfkningar har riksrevisionsverket beaktat de i propositionen f V t for®slaSna skattereformerna, vilka numera antagits av riksdagen, nhgt beräkningen av utfallet för innevarande budgetår kommer de totala inkomsterna på driftbudgeten att uppgå till 17 972 milj. kr. Detta över-
f lfF * "l^Sataten uPPta§na beloppet med 889 milj. kr. Av merinkomsten aher 450 nulj. kr. pa den allmänna varuskatten och 300 milj. kr. på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna 41
För budgetåret 1962/63 uppskattas inkomsterna till 18 824 milj. kr. Detta innebär en ökning med 1 741 milj. kr. i förhållande till gällande riksstat och med 852 milj. kr. i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för 1961/62. Uppgången i förhållande till det nu beräknade utfallet för innevarande budgetår hänför sig till övervägande del till den allmänna varuskatten, som väntas öka med 700 milj. kr. En större ökning förutses även för intäkterna av bensinskatt, vilken beräknas ge 200 milj. kr. mer än innevarande budgetår. Detta beror dock till en del på ett tillfälligt skattebortfall 1961/62 på grund av ändrat uppbördsförfarande. Trots en uppgång i prcliminärskatteinflödet på drygt 600 milj. kr. förutses nettoinkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. till följd av ökade utbetalningar främst av kommunalskattemedel komma att minska med 400 milj. kr.
Resultatet av riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsterna under innevarande och nästkommande budgetår framgår av följande sammanställning. Som jämförelse har medtagits inkomstutfallet för budgetåret 1960/ 61 samt inkomsterna enligt gällande riksstat. Beloppen anges i milj. kr.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. övrig skatt å inkomst, förmögenhet och
rörelse ............................
Automobilskattemedel...............
Tullar och acciser..................
Uppbörd i statens verksamhet.......
Diverse inkomster..................
Statens affärsverksfonder............
Övriga kapitalfonder................
Summa inkomster
En sammanfattning av riksrevisionsverkets beräkningar lämnas i det följande. Härvid beröres endast de poster som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt intresse. I övrigt får hänvisas till det vid denna bilaga fogade bihang 1.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Titelns nettoinkomst framkommer som skillnaden mellan en rad inkomst- och utgiftsposter. Inkomsterna utgöres i första hand av preliminär skatt, som till större delen i form av källskatt nära följer den löpande utvecklingen av skatteunderlaget. De mest betydande posterna på utgiftssidan utgör utbetalningarna av kommunalskattemedel samt avgifter och bidrag till den allmänna sjukförsäkringen.
Inkomst av tjänst m. in., som representerar 85 procent av de fysiska personernas sammanräknade nettoinkomster, utvisade för verksamhetsåret 1960
42 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
en ökning med 11,3 procent i jämförelse med 1959. Riksrevisionsverket finner det sannolikt, att ökningen under 1961 varit nära nog lika stor eller inemot 11 procent. Detta är något mer än vad man tidigare räknat med. Även för övriga förvärvskällor räknar ämbetsverket med en uppgång under 1961. Sammanfattningsvis pekar kalkylerna på en ökning av fysiska personers inkomster med omkring 10 procent mellan verksamhetsåren 1960 och 1961. Vad gäller utvecklingen av inkomst av tjänst under 1962 finner riksrevisionsverket — även om konjunkturen skulle dämpas något — en fortsatt löneglidning sannolik. Antalet sysselsatta kan också väntas öka. Även om den ökning av lönesumman som därutöver kan komma att bli följden av avtalsrörelsen ännu inte låter sig överblickas, synes man, framhåller ämbetsverket, med hänsyn till vad som är känt om utgångsläget för avtalsrörelsen kunna anta, alt även denna kommer att medföra någon löneökning. För den totala lönesumman har riksrevisionsverket dock ansett sig nu böra räkna med en lägre ökning under 1962 än under 1961. Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna av 1963 förutses ytterligare någon stegring. För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst bär sammanlagt räknats med uppgång såväl 1962 som 1963.
För aktiebolagen steg de sammanlagda taxerade inkomsterna med 19 procent från 1960 till 1961 års taxering, ökningen får ses mot bakgrunden av konjunkturuppgången under verksamhetsåret 1960 samt de från och med
1961 års taxering skärpta bestämmelserna för varulagervärdering. Dessutom torde bolagens vinstdispositioner enligt riksrevisionsverket ha påverkats av den från och med 1961 års taxering sänkta bolagsskatten. Riksrevisionsverket finner emellertid en lägre ökning av de taxerade bolagsinkomsterna vid
1962 års taxering än vid 1961 års taxering sannolik. Härvid pekar ämbetsverket särskilt på den under 1961 mera splittrade konjunkturutvecklingen, engångskaraktären av de företeelser som påverkade de taxerade inkomsterna vid 1961 års taxering samt resultatet av en av ämbetsverket företagen enkät beträffande de förväntade inkomsterna vid 1962 års taxering. För utvecklingen mellan 1962 års och 1963 års taxering har riksrevisionsverket räknat med en ytterligare uppgång i de taxerade bolagsinkomsterna.
Då formen för kompensationen till kommunerna för skattebortfallet till följd av ortsavdragsreformen icke angivits i propositionen 1961:188 har riksrevisionsverket vid sin beräkning av utgifterna å inkomstskattetiteln utgått från oförändrade regler för utbetalning av kommunalskattemedel under budgetåren 1961/62 och 1962/63. På grund av utbetalningsreglernas utformning leder detta till att kommunerna automatiskt kompenseras för det nämnda skattebortfallet och att denna kompensation kommer att belasta inkomsttiteln under nämnda budgetår. Ämbetsverket har därjämte förutsatt, att från allmänna sjukförsäkringsfonden skall återföras det belopp, varmed arbetsgivarbidragen till tilläggssjukpenning för åren 1960 och 1961 understiger 60 procent av utgifterna för försäkringen. Återföringarna beräknas av ämbetsverket för 1961/62 till ca 41 milj. kr. och för 1962/63 till ca 30 milj. kr. Vidare har förutsatts, att förskott på avgifter och bidrag till
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna 43
sjukkassorna under nästkommande budgetår endast kommer att utgå med det belopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka sjukkassornas medelsbehov.
Med utgångspunkt från antagandena om fysiska personers och bolags inkomster har riksrevisionsverket uppskattat de behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1961/62 till 8 200 milj. kr., vilket i förhållande till utfallet för 1960/61 innebär en uppgång med över 500 milj. kr. En kraftig ökning i preliminärskatteuppbörden och en uppgång i den kvarstående skatten uppväges härvid delvis av ökade utbetalningar av överskjutande skatt och av kommunerna tillkommande skattemedel. Vid beräkningen av uppbörden av preliminärskatt har förutsatts, att nya preliminärskattetabeller kan tillämpas först i mars 1962. Detta innebär, att inflödet av preliminär A-skatt under första uppbördsterminen av uppbördsåret 1962—63 kommer att hänföra sig till de skatteregler som gällde före den 1 januari 1962. Vidare har antagits, att skattereformen endast i mycket begränsad utsträckning kommer att inverka på uppbörden av preliminär B-skatt under nästkommande uppbördsår. Enligt nu föreliggande beräkning skulle netto 450 milj. kr. reserveras på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning av kommunalskattemedel.
För budgetåret 1962/63 beräknas nettoinkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. till 7 800 milj. kr., vilket som förut nämnts innebär en nedgång med 400 milj. kr. i förhållande till det nu beräknade utfallet för 1961/62. Visserligen förutses trots skattesänkningen en uppgång i preliminärskatteinflödet på drygt 600 milj. kr. Mot denna ökning och en förutsedd ökning i den kvarstående skatten står emellertid ökade utbetalningar främst av kommunalskattemedel. Av tidigare på budgetutjämningsfonden avsatta kommunalskattemedel beräknas netto 25 milj. kr. komma att återföras under budgetåret 1962/63.
Riksrevisionsverket understryker starkt såväl svårigheten att förutse skattereformens inverkan som ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen in. fl. på skattetitelns utfall inverkande omständigheter.
Övrig skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Huvudparten av inkomsterna under denna post härrör från inkomsttitlarna arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna under titeln arvsskatt och gåvoskatt under budgetåret 1961/62 till 110 milj. kr. och föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1962/63 uppföres med 115 milj. kr. Inkomsterna av lotterivinstskatt beräknas för budgetåret 1961/62 till 80 milj. kr. och föreslås — under antagande att det särskilda lotteriet för teater och konst kommer alt anordnas — för budgetåret 1962/63 uppförda med 83 milj. kr. Uppbörden av omsättnings- och expeditionsstämplar in. m. beräknas under budgetåret 1961/62 till 110 milj. kr. Under förutsättning att av utredningen för översyn av lösen- och stämpelförordningarna föreslagna ändringar av vissa ansöknings- och expeditionsavgifter icke kommer att påverka inkomsttill-
44 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
flödet under nästkommande budgetår föreslår riksrevisionsverket, att inkomsttiteln för budgetåret 1962/63 uppföres med 115 milj. kr.
Inkomsten av skogsvårdsavgifter uppskattas för budgetåret 1961/62 till 10,2 milj. kr. och beräknas — i avvaktan på ställningstagande till promilletalet — för budgetåret 1962/63 till samma belopp.
Beräkningen av inkomsterna under här ifrågavarande inkomsttitlar redovisas sammanfattningsvis i följande sammanställning (belopp i milj. kr.).
Automobilskattemedel. Riksrevisionsverkets beräkning av inkomsterna under titlarna fordonsskatt och bensinskatt framgår av följande sammanställning (belopp i milj. kr.).
ökningen av automobilskattemedlen beräknas uppgå till 35 milj. kr. 1961/ 62 och till 225 milj. kr. 1962/63. Ändrat uppbördsförfarande för bensinskatten medför som förut nämnts ett tillfälligt skattebortfall under innevarande budgetår, så att intäkten under denna titel beräknas komma att uppgå till i stort sett samma belopp 1961/62 som 1960/61. Till följd av den tillfälligt låga nivån under innevarande budgetår och till den beslutade höjningen av bensinskatten, som endast i mycket begränsad utsträckning antagits slå igenom innevarande budgetår, har intäkterna av bensinskatt beräknats komma att öka med inte mindre än 200 milj. kr. under budgetåret 1962/63. Fordonsskatten väntas under budgetåren 1961/62 och 1962/63 stiga med 30 respektive 25 milj. kr.
Tullar och acciser. Resultatet av riksrevisionsverkets beräkning av inkomsterna på de olika titlarna under denna rubrik återfinnes i följande sammanställning (belopp i milj. kr.).
Den förutsedda kraftiga stegringen av inkomsterna under rubriken tullar
och acciser mellan såväl budgetåren 1960/61 och 1961/62 som mellan budgetåren 1961/62 och 1962/63 sammanhänger framför allt med den allmänna varuskatten. Denna gav under budgetåret 1960/61 1 507 milj. kr. och beräknas budgetåren 1961/62 och 1962/63 ge 2 000 milj. kr. respektive 2 700 milj. kr. Beträffande övriga titlar under denna rubrik kan nämnas, att för tullmedel räknas med en uppgång med 50 milj. kr. under innevarande budgetår och med 25 milj. kr. under nästkommande budgetår. Härvid har förutsatts, att tullsatserna enligt EFTA-konventionen kommer att sänkas med ytterligare 10 procent från och med mars 1962. Tobaksskatten beräknas oka med 50 milj. kr. under innevarande budgetår och med 40 milj. kr. under nästkommande budgetår. Under inkomsttiteln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, som av riksrevisionsverket föreslås benämnd skatt å sprit, förutses en ökning med ca 40 milj. kr. under innevarande budgetår och en ytterligare uppgång med 50 milj. kr. under nästkommande budgetår. Energiskatten beräknas för innevarande budgetår komma att öka med endast ca 10 milj. kr. beroende på ett tillfälligt bortfall i samband med uppbördssystemels omläggning från och med den 1 juli 1961. ökningen för budgetåret 1962/63 uppskattas till 60 milj. kr. Riksrevisionsverket föreslår vidare, att inkomsttiteln omsättningsskatt å vin erhåller benämningen skatt å
vin.
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
Uppbörd i statens verksamhet. Inkomsterna under denna rubrik uppgick, under budgetåret 1960/61 till 229 milj. kr. I gällande riksstat är inkomsterna uppförda med 235 milj. kr. Riksrevisionsverket räknar nu med att inkomsterna under innevarande budgetår kommer alt öka till 241 milj. kr. och uppskattar inkomsterna under budgetåret 1962/63 till 254 milj. kr.
Till grund för de beräknade och uppskattade inkomsterna har legat bl. a. följande antaganden. Inkomsterna vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har för budgetåret 1962/63 uppskattats till 7,5 milj. kr. under förutsättning dels av bifall till institutets anslagsäskanden och dels att institutet från luftfartsverket ersättes för vissa kostnader för väderlekstjänsten för luftfarten med ca 0,3 milj. kr. Inkomsterna vid matematikmaskinnämnden har för budgetåret 1962/63 uppskattats till 6 milj. kr., varvid förutsatts bifall till nämndens anslagsäskande avseende kostnader för maskintid vid andra datamaskiner än nämndens egna. Inkomsttiteln avgifter för granskning av biografbilder föreslås för budgetåret 1962/63 — i avvaktan på ställningstagande till taxesättningen med anledning av förslag i betänkandet om stämpel- och expeditionsavgifter — uppförd med 0,3 milj. kr. inkomsterna vid karolinska sjukhuset har med hänsyn till en föreslagen höjning av vårdavgifterna beräknats till 37 milj. kr. för budgetåret 1961/62 och till 42 milj. kr. budgetåret 1962/63.
Diverse inkomster. Riksrevisionsverket har beräknat inkomsterna under denna rubrik till de belopp som anges i följande sammanställning (milj. kr.).
Bötesmedel........................
Totalisatormedel ..................
Tipsmedel ........................
Lotterimedel......................
Övriga diverse inkomster ..........
Summa diverse inkomster
Statens affärsverksfonder. Vid beräkningen av de affärsdrivande verkens avkastning har riksrevisionsverket utgått från nuvarande taxor och nu gällande lönenivå. Resultatet av ämbetsverkets beräkningar framgår av följande sammanställning, vari beloppen anges i milj. kr.
Postverket........................
Televerket........................
Statens vattenfallsverk..............
Domänverket......................
Summa statens affärsverksfonder
1960/61 1961/62
Redovisade Riksstaten Nu beräkl*el0PP nade belopp
1962/63
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna 47
Generalpoststyrelsen har för budgetåren 1961/62 och 1962/63 beräknat postverkets avkastning som ett saldo mellan förutsedda inkomster på 633 respektive 649 milj. kr. och driftkostnader på 618 respektive 642 milj. kr. Överskottet på postverkets rörelse under de angivna budgetåren skulle därmed uppgå till 15 respektive 7 milj. kr. Riksrevisionsverket konstaterar, att generalpoststyrelsen icke har räknat med att några vinstmedel från postsparbanken eller postgirorörelsen skall inlevereras under de båda budgetåren, vilket synes innebära att uppkommen vinst i sin helhet ansetts böra disponeras för nedskrivning av rörelsernas utlånta medel.
Telestyrelsen har vid sin beräkning av verkets inkomster för budgetåret 1962/63 bl. a. utgått från att i likhet med vad som skett för budgetåren 1954/ 55—1961/62 en extra avsättning till värdeminskningskonto skall ske med ett belopp motsvarande en del av den inkomstökning för televerket som uppstått genom de höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. För budgetåret 1962/63 har denna extra avsättning upptagits till 15 milj. kr. eller samma belopp som medgivits för innevarande budgetår.
För statens järnvägar är ingen inkomsttitel uppförd för innevarande budgetår. Inte heller för budgetåret 1962/63 förutses något överskott.
Övriga kapitalfonder. Riksrevisionsverkets beräkning av inkomsterna av statens övriga kapitalfonder framgår av följande sammanställning (belopp i milj. kr.).
De för riksbanksfonden beräknade beloppen har av riksbanken betecknats som preliminära i avvaktan på resultatet av pågående utredning av frågan om dispositionen av överskottet av riksbankens rörelse. Beträffande inkomsterna av statens utlåningsfonder föreslår riksrevisionsverket bl. a. att lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1962/63 uppföres med 275 milj. kr. Inkomsterna på titeln fonden för statens aktier domineras helt av avkastningen från LKAB. Enligt inhämtade upplysningar beräknas avkastning på i fonden bokförda aktier endast komma att inflyta från LKAB, Svenska tobaksaktiebolaget, Sveriges kreditbank aktiebolag, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktie-
48 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
bolaget Tipstjänst. Från inkomsterna på fonden avgår under budgetåret 1961/62 ränta för ogulden del av löseskillingen för av staten övertagna aktier i LKAB med i runt tal 10 milj. kr. samt avsättning av statens vinst för stöd till industriellt forsknings- och utvecklingsarbete. Denna avsättning uppskattas för vart och ett av budgetåren 1961/62 och 1962/63 till 25 milj. kr. överskottet på väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond har av vägoch vattenbyggnadsstyrelsen beräknats enligt två olika alternativ allteftersom bilinspektionens byggnader överföres eller icke överföres till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning. Enligt riksrevisionsverkets mening bör dock i båda fallen avkastningen av förrådsfonden kunna avrundas till 12 milj. kr. Riksrevisionsverket har vidare förutsatt att från och med budgetåret 1962/63 en särskild av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap förvaltad kapitalfond, förslagsvis benämnd fonden för oljelagringsanläggningar, inrättas för redovisning av de oljelagringsanläggningar som för närvarande redovisas av väg- och vattenbyggnadsverket. Fondens avkastning för budgetåret 1962/63 kan vid en normalräntesats av 4,75 procent beräknas till 1,8 milj. kr.
Riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsternas utveckling
på längre sikt
I en bilaga till riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1962/ 63 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1963/6/t—1965/66. I promemorian framhålles inledningsvis, att utvecklingen av statsinkomsterna i första hand är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen, för vilken på längre sikt givetvis endast schablonmässiga antaganden kan göras.
Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen är särskilt utpräglat för titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Härom uttalar riksrevisionsverket bl. a. att varje procents ökning i skatteunderlaget enligt de från och med den 1 januari 1962 gällande skattesatserna kan väntas medföra en ökning i de påförda statsskatterna med inemot 100 milj. kr. Skattereformen kommer dock, framhåller ämbetsverket, att medföra en betydande nedgång i den påförda statliga inkomstskatten för fysiska personer vid 1963 års taxering.
De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas av riksrevisionsverket vid ett schablonmässigt antagande om en fyraprocentig ökning av skatteunderlaget vid 1964—1966 års taxeringar uppgå till följande belopp i milj. kr.
Taxeringsår
1962 1963 1964 1965
7 760 7 580 7 900 8 260
1966 8 630
-180
+ 320
+ 360
+ 370
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna 49
I en kommentar till sammanställningen har riksrevisionsverket anfört följande.
Genom uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader förekomma mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på skattetiteln under budgetåret. Ett ökat överuttag av preliminärskatt kan exempelvis väntas under uppbördsåret 1962—63 dels genom att preliminärskattetabeller enligt nu gällande skatteregler kommer att användas för en uppbördslermin under nästkommande uppbördsår och dels genom den inverkan de höjda kommunala ortsavdragen kan beräknas få på de nya preliminärskattetabellernas utformning. Till följd härav kan den överskjutande skatten vid 1963 års taxering i motsats till vad som blev fallet för 1961 års taxering och vad som enligt det föregående förutsatts för 1962 års taxering väntas komma att bli större än den kvarstående skatten. Detta tenderar att minska behållningen på inkomstiteln under budgetåret 1963/64. I detta sammanhang kan vidare nämnas eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt märkbar vid större förändringar av skatteunderlaget. En antagen stegring av skatteunderlaget under budgetåren 1963/ 64—1965/66 med 4 procent, vilket är betydligt lägre än vad riksrevisionsverket antagit för de närmast föregående budgetåren, skulle innebära, att inkomsterna på titeln skulle uppgå till 7 100 milj. kr. under budgetåret 1963/ 64 eller 700 milj. kr. mindre än vad som beräknas för budgetåret 1962/63. Budgetåret 1964/65 skulle de kassamässiga intäkterna på titeln uppgå till 7 500 milj. kr. och under budgetåret 1965/66 tilll 8 200 milj. kr. Härvid har, i avvaktan på beslut om hur kommunerna skall kompenseras för skattebortfallet genom ortsavdragsreformen, denna kompensation i sin helhet tills vidare belastats inkomstskattetiteln.
Beträffande övriga inkomsttitlar bygger riksrevisionsverkets beräkningar på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar såsom allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna råder ett nära samband mellan intäkter och den löpande ekonomiska utvecklingen. Riksrevisionsverket betonar därför, att också tämligen små förändringar i utvecklingstakten för nationalprodukten och dess komponenter kan ge utslag i dessa intäkter.
I följande sammanställning har införts de inkomstbelopp som enligt nyss berörda antaganden kan beräknas uppkomma under budgetåren 1961/62— 1965/66 under dels titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. och dels övriga inkomsttitlar (belopp i milj. kr.).
Årlig förändring +852 —143 +952 +1 257
4 Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1. Bit. 1
50 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
Investeringsplan för budgetåret 1962/63
Vid 1944 års riksdag beslöts (Statsverksprop. 1944: Kapitalbudgeten: Investeringsplan; rskr 45; prop. 276; rskr 464), att kapitalbudgeten skulle tr. o. m. budgetåret 1944/45 erhålla en ändrad utformning av i huvudsak följande innebörd.
För varje statlig kapitalfond fastställes årligen en investeringsstat, på vars ena sida redovisas beloppet av den sammanlagda bruttoinvesteringen i fonden enligt av riksdagen fattade anslagsbeslut och på vars andra sida upptages dels tillgängliga avskrivningsmedel inom fonden (årsavskrivning), dels avskrivningsmedel anvisade över riksstaten (grundavskrivning), dels övriga för investering disponibla kapitalmedel, dels ock i förekommande fall bidrag från särskilda fonder eller kommuner till investeringsföretagens genomförande. Saldot mellan dessa poster anger det nettotillskott av kapitalmedel som erfordras för de beslutade bruttoinvesteringarnas genomförande och betecknas investeringsbemyndigande. Investeringsbemyndigandena för de olika kapitalfonderna sammanställes till en investeringsplan, vars summa, sedan avdrag skett för återbetalning av kapitalmedel över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster och i förekommande fall även från andra fonder, utvisar den totala nettoinvesteringen av lånemedel, som erfordras för genomförande av samtliga de av riksdagen beslutade investeringarna. Investeringsplanen utgör kapitalbudgetens utgiftssida enligt riksstaten. På kapitalbudgetens inkomstsida upptages under beteckningen lånemedel en balanspost med samma belopp som investeringsplanens slutsumma. I specifikationerna till riksstaten upptages för kapitalbudgetens del nämnda inkomsttitel, efter angivna grunder upprättade investeringsstater för samtliga kapitalfonder samt fullständiga anslagsspecifikationer till investeringsplanen.
I samband med ifrågavarande omläggning överflyttades redovisningen mot riksstaten av kapitalbudgetanslagen från riksgäldskontoret till de fondlörvaltande myndigheterna. Dessa ålades att vid genomförande av investeringarna i första hand anlita avskrivningsmedel och övriga inom respektive fonder disponibla kapitalmedel och att först när dessa förbrukats utnyttja investeringsbemyndigandena för rekvisition av lånemedel från riksgäldskontoret.
Förslag framlägges denna dag om avlåtande till riksdagen av framställningar om investeringsanslag under olika kapitalfonder med följande totala belopp.
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
51 I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond...........
B. Televerkets fond...........
C. Statens järnvägars fond.....
D. Statens vattenfallsverks fond
E. Domänverkets fond.........
II. Luftfartsfonden...............
III. Statens allmänna fastighetsfond.
6 003 000 352 600 000 305 700 000 431 401 000
313 000 1096 017 000
........... 17 901 000
........... 140 853 000
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond ................ 196 245 000
B. Försvarets fabriksfond .................. 6 000 000
V. Statens utlåningsfonder ................................
VI. Fonden för låneunderstöd ..............................
VII. Fonden för statens aktier ..............................
VIII. Fonden för förlag till statsverket........................
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 44 000 000
B. Jordfonden ............................ 4 000 000
202 245 000 799 258 000 157 121 000 133 600 000 15 200 000
48 000 000
Summa kr. 2 610195 000
För genomförandet av de i föregående sammanställning upptagna investeringarna å tillhopa 2 610 milj. kr. skall såsom inledningsvis framhållits i första hand anlitas dels de avskrivningsanslag för ifrågavarande investeringar som i annat sammanhang denna dag äskas å driftbudgeten, dels tillgängliga avskrivningsmedel inom fonderna och dels övriga å fonderna disponibla kapitalmedel. Avskrivningsmedlen å riksstatsförslagets driftbudget uppgår till 390 milj. kr. Enligt från de fondförvaltande myndigheterna lämnade uppgifter kan avskrivningsmedlen inom de å riksstatsförslagets investeringsstater upptagna fonderna uppskattas till sammanlagt 775 milj. kr. Övriga kapitalmedel, som beräknas inflyta genom återbetalningar å lån in. m. under de å riksstatsförslagets investeringsstater uppförda fonderna, upptages till sammanlagt 28 milj. kr. Det sistnämnda beloppet faller huvudsakligen å fonden för låneunderstöd. Sammanlagt skulle alltså för investeringarnas genomförande i första hand stå till förfogande (390 -j- 775 -j- 28 =) 1 193 milj. kr. Den närmare fördelningen av nämnda belopp å de olika i investeringsstaterna upptagna fonderna framgår av följande sammanställning.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond ...................... 7 101 000
B. Televerkets fond ...................... 297 400 000
C. Statens järnvågars fond................ 218 800 000
D. Statens vattenfallsverks fond .......... 197 600 000
E. Domänverkets fond.................... 1 000 720 902 000
52 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
II. Luftfartsfonden ...................................... 6 051000
III. Statens allmänna fastighetsfond........................ 89 190 000
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond .............. 166 458 000
B. Försvarets fabriksfond.................. 3 701000 170159 000
V. Statens utlåningsfonder................................ 38 513 000
VI. Fonden för låneunderstöd ............................ 131 633 000
VII. Fonden för statens aktier ............................ 1 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket...................... 3 000 000
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds-
fond............................................... 34 100 000
Summa kr. 1 193 549 000
Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena preliminärt beräknas till de belopp som framgår av följande
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1962/63
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond......................
B. Televerkets fond......................
C. Statens järnvägars fond................
D. Statens vattenfallsverks fond ..........
E. Domänverkets fond....................
II. Luftfartsfonden ..........................
III. Statens allmänna fastighetsfond............
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond ..............
B. Försvarets fabriksfond..................
V. Statens utlåningsfonder ..................
VI. Fonden för låneunderstöd ................
VII. Fonden för statens aktier ................
VIII. Fonden för förlag till statsverket..........
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds-
fond..................................
B. Jordfonden............................
Avgår kapilalåterbetalning:
Oreglerade kapitalmedelsförluster Övrig kapitalåterbetalning......
— 1 098 000 55 200 000 86 900 000 233 801 000 312 000
29 787 000 2 299 000
9 900 000 4 000 000
Säger
375 115 000
11 850 000 51 663 000
32 086 000
760 745 000 25 488 000 133 599 000 12 200 000
13 900 000 1 416 646 000
1 000 000
83 790 000 84 790 000
Summa kr. 1 331 856 000
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna 53
Det såsom övrig kapitalåterbetalning i investeringsplanen upptagna beloppet 83 790 000 kr. utgöres av dels återbetalningar å fonden för kreditgivning till utlandet med ett belopp av tillhopa 63,6 milj. kr., vilket av riksgäldskontoret beräknas inflyta under nästa budgetår i enlighet med kända lånevillkor och amorteringsplaner, och dels återbetalningar å vissa lånefonder med ett sammanlagt belopp av 20,2 milj. kr. Det må tilläggas, att i budgetredovisningen kommer dessa återbetalningar, i den mån outnyttjade belopp å investeringsanslagen fortfarande finnes, att redovisas bland investeringsstaterna.
Slutlig beräkning av investeringsplanen bör anstå i avvaktan på de definitiva äskanden av investeringsanslag som kan komma att framläggas under riksdagens lopp.
Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.
Det torde böra erinras om att det i investeringsplanen beräknade lånemedelsbehovet på grund av gällande principer för riksstatens uppställning är av formell innebörd.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avvaktan på särskild proposition i ämnet beräkna investeringsplanen för budgetåret 1962/63 jämte därtill fogade stater i enlighet med här framlagda förslag samt
att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten beräkna en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel ........................... kr. 1 331 856 000
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna
I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget ansluter jag mig till riksrevisionsverkets förslag där intet annat anges i det följande.
Som jag i det föregående framhållit avser jag alt senare återkomma till frågan om den tekniska utformningen av skatteersättningen till kommunerna i anledning av ortsavdragsreformen. Riksrevisionsverket har vid sin beräkning av inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. förutsatt oförändrade regler för utbetalning av kommunalskattemedel budgetåren 1961/62 och 1962/63. Härigenom får kommunerna under dessa budgetår automatiskt kompensation för skattebortfallet. Med hänsyn härtill torde ämbetsverkets beräkning av inkomsterna under förevarande inkomsttitel nu böra godtas. Jag förordar således — i avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen som är avsedd att företas längre fram under riksdagen alt inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. preliminärt upptas
Ö4 Statsverkspropositionen år 1062: Bil. 1: Inkomsterna
till 7 800 milj. kr. Till frågan om återföring av medel från allmänna sjukförsäkringsfonden torde ställning inte nu behöva tagas.
I enlighet med gällande grunder bör, som jag tidigare framhållit, under budgetåret 1962/63 avsättning ske till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring från budgetutjämningsfonden ske av tidigare avsatta medel. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag kan dessa avsättningar och återföringar beräknas resultera i en nettoåterföring av 25 milj. kr.
Skogsvårdsavgiften har av 1961 års riksdag fastställts att för år 1961 utgå efter promilletalet 1,0. I anslutning till de principer för finansieringen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet som antogs av 1960 års riksdag förordar jag, att skogsvårdsavgiften för år 1962 skall utgå efter oförändrat promilletal, 1,0. Jag hemställer i det följande härom, varvid jag beräknar titeln skogsvårdsavgifter till 10,2 milj. kr.
Remissbehandlingen av de förslag som framlagts av utredningen för översyn av lösen- och stämpelförordningarna har ännu inte avslutats. Det är ännu för tidigt att uttala, när detta synnerligen omfattande ärende kan föreläggas riksdagen. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag förordar jag därför, att inkomsttiteln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. uppföres med 115 milj. kr.
Med hänsyn till att inkomster av brännoljeskatt redovisas under inkomsttiteln bensinskatt föreslår jag, att nämnda titel i stället benämnes bensinoch brännoljeskatt och att densamma i enlighet med riksrevisionsverkets förslag uppföres med 1 050 milj. kr.
Riksrevisionsverket har i anledning av viss författningsändring föreslagit, att inkomsttiteln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker benämnes skatt å sprit samt i anslutning härtill föreslagit, att inkomstiteln omsättningsskatt å vin erhåller benämningen skatt å vin. Jag kan godta dessa förslag liksom ämbetsverkets beräkning av inkomsterna under nämnda titlar. Jag förordar således, att inkomsterna under titeln skatt å sprit uppföres med 1 250 milj. kr. och att inkomsterna under titeln skatt å vin uppföres med 120 milj. kr.
I fråga om de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna förordar jag följande. Med hänsyn till vad chefen för kommunikationsdepartementet senare denna dag vid behandlingen av anslagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut förordar angående vissa överföringar från avlönings- och omkostnadsanslagen till anslaget väderlekstjänst för luftfarten torde inkomsterna vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut böra uppföras med av riksrevisionsverket föreslaget belopp, 7,5 milj. kr. Inkomsterna vid matematikmaskinnämnden bör med anledning av att jag senare denna dag kommer att förorda bifall till nämndens äskanden i enlighet med riksrevisionsverkets förslag uppföras med 6 milj. kr. Inkomsttiteln avgifter för granskning av biografbilder bör med hänsyn till vad jag nyss anfört beträffande den fortsatta beredningen av de av
55 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
utredningen för översyn av lösen- och stämpelförordningarna framlagda förslagen uppföras med av riksrevisionsverket förordat belopp, 0,3 milj. kr. I anslutning till de förslag chefen för jordbruksdepartementet senare kommer att framlägga angående täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier bör en ny inkomsttitel benämnd avgifter vid köttbesiktning uppföras med 2,8 milj. kr. Slutligen bör titeln inkomster vid serafimerlasarettet uppföras med 10 milj. kr.
Vid beräkningen av överskotten från affärsverken har riksrevisionsverket utgått från nuvarande taxor och nu gällande lönenivå. En eventuell höjning av lönerna fr. o. m. den 1 januari 1962 kommer givetvis att påverka affärsverkens resultat. Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag beträffande beräkningen av inkomsterna under statens affärsverksfonder, vilket bl. a. innebär, att jag räknar med en extra avsättning till värdeminskningskonto om 15 milj. kr. för televerket.
Med hänsyn till att utredningen av frågan om dispositionen av överskottet från riksbankens rörelse ännu pågår torde den av riksrevisionsverket upptagna inkomsten av riksbanksfonden böra godtas.
Vad gäller inkomsttiteln övriga diverse kapitalfonder torde den ifrågasatta överföringen av bilinspektionens byggnader från byggnadsstyrelsens till vägoch vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning icke nu komma till stånd. Frågan om inrättande av en fond för oljelagringsanläggningar utredes för närvarande av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap. Utredningen torde icke kunna slutföras inom sådan tid att frågan kan föreläggas 1962 års riksdag. Nu berörda förhållanden leder dock icke till någon ändring av riksrevisionsverkets beräkning av inkomsterna under övriga diverse kapitalfonder, vilka alltså torde böra uppföras med 20 milj. kr.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde — i enlighet med vad i det föregående nämnts — få fogas
Bihang 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1962/63;
Bibang 2: Preliminär nationalbudget för år 1962;
Bihang 3: Vissa tabeller till belysning av den statsfinansiella utvecklingen;
Bihang A: Sammanställning över behållningar å riksstatsanslag.
Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riksrevisionsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa budgetår hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) i avvaktan på slutlig översyn av inkomstberäkningen beräkna inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1962/63 enligt den vid detta protokoll såsom bilaga 1 fogade specifikationen;
b) medgiva, att avsättning av kommunalskattemedel må ske till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1962/63 för att där särredovisas; samt
56 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
c) besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år 1962 utgå med 1 promille.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet: Sven-Olof Norberg
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
57 Bilaga 1
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1962/63
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet m.m., bevillning 7 800 000 000
b) Kupongskatt, bevillning . 7 000 000
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning 1 000 000
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning ............... 10 200 000
e) Bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter, bevillning . . 2 000 000
f) Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning............. 115 000 000
g) Lotterivinstskatt, bevillning ...... 83 000 000
h) Omsättnings- och expedi-
tionsstämplar m. m., bevillning ............... 115 000 000 8 133 200 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning . 475 000 000
b) Bensin- och brännolje-
skatt, bevillning........ 1 050 000 000 1 525 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning .... 900 000 000
b) Allmän varuskatt, bevillning ____<............. 2 700 000 000
c) Särskilda varuskatter, bevillning ............... 365 000 000
d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning .... 200 000 000
e) Begleringsavgift och accis
å fettvaror m. m., bevillning .................. 43 000 000
f) Skatt å kaffe, bevillning. . 28 000 000
g) Tobaksskatt, bevillning. . 1 000 000 000
h) Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag,
bevillning.............. 20 000 000
i) Rusdrycksförsäljningsme-
dcl av detalj handelsbolag, bevillning.......... 34 000 000
5 Bihang titt riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
58 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
j) Skatt å sprit, bevillning.. 1 250 000 000
k) Skatt å vin, bevillning... 120 000 000
l) Skatt å malt- och läskedrycker, bevillning...... 180 000 000
m) Statlig nöjesskatt, bevillning .................. 22 000 000
n) Energiskatt, bevillning .. 620 000 000 7 482
000 000 17 140 200 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter................. 500 000
2. Inkomster vid fångvården.............. 4 000 000
3. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäk-
ringsrådet............................. 4 000 000
4. Inkomster vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare..................... 350 000
5. Inkomster vid statens geotekniska institut 1 300 000
6. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, att tillföras automobilskatiemedlen ... 5 250 000
7. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, alt tillföras automobilskattemedlen .. 1 500 000
8. Avgifter för registrering av motorfordon .. 10 000 000
9. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut................... 7 500 000
10. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet............................ 90 000
11. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen. 1 000 000
12. Inkomster vid matematikmaskinnämnden. 6 000 000
13. Inkomst av myntning och justering...... 7 000 000
14. Kontrollstämpelmedel................... 1 200 000
15. Bidrag till bank- och fondinspektionen . . . 585 000
16. Bidrag till sparbanksinspektionen........ 420 000
17. Bidrag för revision av sparbankerna...... 475 000
18. Bidrag till försäkringsinspektionen....... 1 220 000
19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna..... 430 000
20. Avgifter för granskning av biografbilder .. 300 000
21. Inkomster vid lantbruksnämnderna...... 1 300 000
22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd ... 350 000
23. Inkomster vid statens centrala frökontroll-
anstalt............................... 2 400 000
24. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. .. 1 100 000
25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt......................... 250 000
26. Inkomster vid statens maskinprovningar. . 230 000
27. Avgifter vid köttbesiktning............. 2 800 000
28. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt................................ 1 300 000
29. Inkomster vid veterinärhögskolan........ 770 000
30. Inkomster vid lantmäteriväsendet....... 17 500 000
31. Inkomster vid rikets allmänna kartverk. .. 4 000 000
32. Avgifter för statskontroll å krigsmateriel-
tillverkningen......................... 50 000
33. Skeppsmätningsavgifter................. 500 000
34. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning ............................... 1 400 000
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
35. Inkomster vid statens provningsanstalt ... 3 000 000
36. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ................................... 7 100 000
37. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor ............................ 265 000
38. Fyr- och båkmedel..................... 18 000 000
39. Lotspenningar......................... 12 000 000
40. Försäljning av sjökort m. m............. 750 000
41. Inkomster vid statens skeppsprovningsan-
stalt.................................. 1 500 000
42. Patent- och varumärkes- samt registre-
ringsavgifter.......................... 16 500 000
43. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.
register............ 450 000
44. Inkomster av statens gruvegendom....... 3 400 000
45. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ................................... 800 000
46. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium .............................. 4 200 000
47. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium ............................... 750 000
48. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium .............................. 370 000
49. Inkomster vid statens mentalsjukhus..... 49 000 000
50. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus........ 310 000
51. Inkomster vid karolinska sjukhuset...... 42 000 000
52. Inkomster vid serafimerlasarettet........ 10 000 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel............................ 34 000 000
2. Totalisatormedel....................... 55 000 000
3. Tipsmedel............................. 100 000 000
4. Lotterimedel.......................... 115 000 000
5. Övriga diverse inkomster............... 20 000 000
17 B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverks fonder:
1. Postverket, bevillning................... 10 000 000
2. Televerket............................ 175 000 000
3. Statens vattenfallsverk................. 250 000 000
4. Domänverket.......................... 40 000 000
II. Riksbanks fonden...........................
III. Statens allmänna fastighets fond:
1. Slottsbyggnadernas delfond....... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 2 735 000
3. Beskickningsfastigheternas » 1 540 000
4. Byggnadsstyrelsens » 10 651 000
5. Generaltullstyrelsens » 270 000
6. Uppsala universitets » 1 020 000
7. Lunds universitets » 915 000
257 465 000
324 000 000 781 665 000
475 000 000 50 000 000
60 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
8. Sjöfartsstyrelsens delfond....... 170 000
9. Medicinalstyrelsens » ....... 9 505 000
10. Karolinska sjukhusets » ....... 1 310 000
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond............... 35 167 000
2. Försvarets fabriksfond................. 2 900 000
V. Statens utlånings fonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond.......... 25 000
2. Värnpliktslånefonden................... 1 000
3. Statens bostadslånefond................ 1 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................ 7 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer ......... 3 600 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer
och stadsliknande samhällen............. 17 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.................. 300 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande......... 275 000 000
9. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrin..................... 625 000
10. Lånefonden för allmänna samlingslokaler.. 1 500 000
11. Statens bosättningslånefond............. 1 500 000
12. Vattenkraftslånefonden................. 250 000
13. Luftfartslån ef onden.................... 730 000
14. Tullverkets båtlånefond................. 1 000
15. Statens lånefond för universitetsstudier ... 500 000
16. Allmänna studielånefonden .............. 750 000
17. Lånefonden för inventarier i studentbostäder ................................... 225 000
18. Jordbrukets lagerhusfond............... 515 000
19. Statens mejerilånefond................. 1 000
20. Jordbrukets maskinlånefond............. 1 000 000
21. Statens sekundärlånefond för jordbrukare . 75 000
22. Fonden för supplementär jordbrukskredit . 60 000
23. Kraftledningslånefonden................ 230 000
24. Elektrifieringslånefonden................ 1 000
25. Egnahemslånefonden................... 4 200 000
26. Arrendelånefonden..................... 1 000
27. Arbetarsmåbrukslånefonden............. 1 000
28. Västerbottens och Norrbottens nybygges-
och bostadsförbättringslånefond......... 1 000
29. Kronotorparnas inventarielånefond....... 1 000
30. Statens avdikningslånefond............. 1 900 000
31. Täckdikningslånefonden................ 1 000
32. Bevattningslånefonden................. 1 000
33. Fiskerilånefonden...................... 430 000
34. Statens fiskredskapslånefond............ 1 000
35. Skogsväglånefonden.................... 27 000
36. Statens skogslånefond.................. 1 000
37. Lånefonden för insamling av skogsfrö .... 1 000
28 117 000
38 067 000
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
38. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten ...................................
39. Statens sekundärlånefond för rederinäringen
40. Sjöfartsverkets båtlånefond.............
41. Statens hantverks- och industrilånefond...
1 300 000 35 000 3 000 4 100 000
298 918 000
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond.............
2. Statskontorets » .............
3. Lantbruksstyrelsens delfond.............
4. Riksbankens » .............
5. Riksgäldskontorets » .............
VII. Fonden för statens aktier...................
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden................
2. Civila tjänstepensionsfonden............
3. Militära tjänstepensionsfonden...........
4. Allmänna familj epensionsfonden.........
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond----
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ..
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet----
2. Övriga diverse kapitalfonder............
675 000 11 800 000 3 000 3 300 000
1 000 15 779 000
80 000 000
57 000 000 1 800 000 200 000 5 300 000 10 200 000
35 000 74 535 000
25 000 000
20 000 000 45 000 000
1 105 416 000
Summa kr. 18 827 081 000
CO 00
62 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
Bilaga A till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1962/63
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond............... 2 850 nnn
2. Fångvårdsstyrelsens » ..............’ ’' 7 020 000
3. Beskickningsfastigheternas * ............’ 8 022 000
4. Byggnadsstyrelsens » 63 526 000
5. Generaltullstyrelsens » ............... 579 000
6. Uppsala universitets * 3 836 000
7. Lunds universitets » 2 335 000
o' Sjofartsstyrelsens » ................. 853 000
9. Medicinalstyrelsens » 21 945 000
10. Karolinska sjukhusets * 6 699 000 117 665 000
och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 400 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 630 000
3. Beskickningsfastigheternas » 32 000
4- Byggnadsstyrelsens * ..............’ ' 4 0oo 000
5. Generaltullstyrelsens » ................. 240 000
6. Uppsala universitets » ............’' 35 qqq
7. Lunds universitets » 44 000
*• Sjöfartsstyreisens » .......!!!!."!!!! 155 000
9. Medicinalstyrelsens » ................. 2 075 000
10. Karolinska sjukhusets * ..................j 160 000 8 771 000
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 91 000
2. Fångvårdsstyrelsens » ...............” 1 000
3. Beskickningsfastigheternas » ................. j qqq
4. Byggnadsstyrelsens » ...............’ jgg qqq
5. Generaltullstyrelsens » ................. ^ qqq
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
b) Bidrag från Uppsala läns landsting... 291 000
c) Övriga diverse inkomster............ 1 000 542 000
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
b) Övriga diverse inkomster............ 1 000 51 000
. Sjöfartsstyrelsens delfond................... 1 qqq
. Medicinalstyrelsens » ............. j qqq
10. Karolinska sjukhusets » .'.'.'.' |.'1 000 888 000
Summa kr. 127 324 000
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
63 Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
för de kungl. slotten med tillhörande byggnader .........................
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga...........
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m........
d) Vissa iståndsättningsarbeten.......
2. Fångvårdsstyrelsens delfond............
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. ....................
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis.........
4. Byggnadsstyrelsens delfond ...........
5. Generaltullstyrelsens » ...........
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset..............
b) Övriga fastigheter................j_;_
7. Lunds universitets delfond.............
8. Sjöfartsstyrelsens » .............
9. Medicinalstyrelsens * .............
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset................
b) Serafimerlasarettet..................
1 132 000
355 000
438 000 1 415 000
1 875 000 630 000
750 000 1 114 000
3 495 000 278 000
3 340 000 3 749 000
2 505 000 30 105 000 247 000
1 864 000 750 000 630 000 9 482 000
3 773 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis.......
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .... 476 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis...... 553 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis...........
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis...........
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...........
10. Karolinska sjukhusets * , förslagsvis..........•_
912 000 320 000 6 948 000 103 000
1 029 000 365 000 102 000 4 934 000 1 407 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis.......
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......
255 000 3 690 000 20 020 000 200 000
56 445 000
16 120 000
64 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
6. Uppsala universitets delfond, förslagsvis......... 500 000
7. Lunds universitets » , förslagsvis......... 400 000
8. Sjöfartsstyrelsens * , förslagsvis......... 107 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis......... 106 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis......... l 370 000 26 642 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond.....*........... 1000
2. Fångvårdsstyrelsens » ................. 2 735 000
3. Beskickningsfastigheternas » ................. 1 540 Q00
4. Byggnadsstyrelsens » .............’"' 10 651 000
5. Generaltullstyrelsens » ................. 270 000
6. Uppsala universitets » ”,** 1 020 000
7. Lunds universitets » ’ 9^5 qqq
8. Sjöfartsstyrelsens » ................. 170 000
9. Medicinalstyrelsens » ..............[ ] * 9 595 000
10. Karolinska sjukhusets * .......■ I ’!!! I' 1 310 000 28 117 000
Summa kr. 127 324 000
Statsverkspropositionen dr 1962: Bil. 1: Inkomsterna
65 Bilaga B till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1962/63
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 111 717 000
2. Befästningars » .................... 33125 000 144 842 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 5 100 000
2. Befästningars » 350 000 5 450 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 2 570 000
2. Befästningars » 50 000 2 620 000
D. Diverse inkomster:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 5 000 000
2. Befästningars » 100 000 5 100 000
Summa kr. 158 012 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 69 562 000
2. Befästningars * .................... 24 190 000 93 752 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis.......... 13 525 000
2. Befästningars » , förslagsvis.......... 2 237 000 15 762 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis.......... 9 950 000
2. Befästningars » , förslagsvis.......... 3 381 000 13 331 000
överskott alt tillföras riksstatens driftbudget:
1. Kasernbyggnaders delfond.................... 31 350 000
2. Befästningars » .................. • ■ 3 817 000 35 167 000
Summa kr. 168 012 000
66 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
Förslag till
Investeringsstater för budgetåret 1962/63 I. Statens affärsverksfonder A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
inom fonden........... 7 100 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. -1 098 000
6 003 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 7 300 000
inom fonden.......... 290 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 55 200 000
352 600 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 7 800 000
inom fonden........... 210 000 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000 000
Investeringsbemyndigande. 86 900 000
305 700 000
D. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten ........ 18 500 000
inom fonden........... 178 900 000
Övriga kapitalmedel...... 200 000
Investeringsbemyndigande. 233 801 000
Bilaga 2
. 6 003 000
6 003 000
352 600 000
852 600 000
305 700 000
305 700 000
431 401 000
431 401 000
431 401 000
Statsverkspropositionen dr 1962: Bil. 1: Inkomsterna
67 E. Domänverkets fond
Övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag ... 313 000
Investeringsbemyndigande. 312 000 _
313 000 313 000
II. Luftfartsfonden
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 17 901 000
inom fonden........... 6 050 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 11 850 000 _
17 901 000 17 901 000
III. Statens allmänna fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 140 853 000
från riksstaten......... 59 869 000
inom fonden........... 29 320 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 51 663 000 _
140 853 000 140 853 000
IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 196 245 000
från riksstaten......... 150 695 000
inom fonden........... 15 762 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 29 787 000 _
196 245 000 196 245 000
B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 6 000 000
inom fonden........... 3 700 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 2 299 000 _
6 000 000
6 000 000
68 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
V. Statens utl&ningsfonder Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande .
Avskrivningsmedel från riksstaten .
200 000 Investeringsanslag
Värnpliktslånefonden
455 000 Investeringsanslag
Lånefonden för bostadsbyggande
Investeringsbemyndigande. 740 000 000 Investeringsanslag........
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyndigande. 1000 Investeringsanslag........
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel Investeringsanslag
från riksstaten......... 5 400 000
Investeringsbemyndigande . 3 600 000
9 000 000
Statens lånefond för universitetsstudier
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 16 200 000 Investeringsanslag
Allmänna studielånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 16 250 000 Investeringsanslag
Lånefonden för inventarier i studentbostäder
Investeringsbemyndigande . 500 000 Investeringsanslag .
Kronotorpamas inventarielånefond
Avskrivningsmedel från riksstaten .
Avskrivningsmedel
från riksstaten.........
Investeringsbemyndigande.
50 000 Investeringsanslag
Fiskerilånefonden
Investeringsanslag
158 000 842 000
200 000
455 000
740 000 000
1 000
1 000
9 000 000
9 000 000
16 200 000
16 250 000
500 000
50 000
1 000 000
1 000 000
1 000 000
69 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna Statens fiskredskapslånefond
Investeringsbemyndigande.. 600 000 Investeringsanslag ......
Statens hantverks- och industrilånefond Investeringsbemyndigande. 16 000 000 Investeringsanslag........
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag........
Summa investeringsbemyndiganden för statens utlåningsfonder............ 760 745 000
VI. Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 107 735 000
Övriga kapitalmedel...... 23 898 000
Investeringsbemyndigande. 25 488 000
167 121 000
VD. Fonden för statens aktier
Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag
Investeringsbemyndigande.. 133 599 000
133 600 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel....... 3 000 000 Summa investeringsanslag .
Investeringsbemyndigande.. 12 200 000
16 200 000
IX. Diverse kapitalfonder
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag
inom fonden............ 34 000 000
Övriga kapitalmedel....... 100 000
Investeringsbemyndigande.. 9 900 000
600 000
16 000 000
157 121 000
157 121 000
133 600 000
133 600 000
15 200 000
15 200 000
44 000 000
44 000 000
44 000 000
70 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna
B. Jordfonden
Investeringsbemyndigande . 4 000 000 Investeringsanslag ........ 4 000 000
Säger beträffande samtliga investeringsstater för:
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 2 610 195 000
från riksstaten....... 390 412 000
inom fonden......... 774 832 000
Övriga kapitalmedel____ 28 305 000
Investeringsbemyndigande 1 416 646 000
2 610 195 000 2 glO 195 000
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611466
BIHANG 1
RIKSREVISIONSVERKETS
INKOMSTBERÄKNING
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
1 Bihang 1
Till KONUNGEN
Enligt den för riksrevisionsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år före den 15 december till Kungl. Maj :t avgiva förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering 1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
2 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Innan riksrevisionsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1962/63 vill ämbetsverket inledningsvis lämna en orienterande översikt av utfallet av driftbudgeten för de sistförflutna finansåren.
Driftbudgetens utfall budgetåren 1956/57—1960/61
Driftbudgetens inkomster och utgifter enligt budgetredovisningarna för de fem sistförflutna budgetåren sammanfattas i efterföljande tabell. I tabellen angivas även de förändringar i avseende på budgetutjämningsfondens behållning och beloppet av utestående reservationer, till vilka budgetutfallet givit upphov. Inkomsternas utveckling belyses närmare av de uppgifter rörande avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna, som lämnas i tabellbilaga B.
Driftbudgetens utfall under budgetåren 1956/57—1960/61
Miljoner kronor
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
3 Såsom framgår av tabellen ha såväl inkomster som utgifter under den redovisade perioden utvisat en fortgående uppgång. Stegringstakten har dock varierat, vilket belyses i nedanstående tablå.
Driftbudgetens inkomster ......
Därav: skatt å inkomst och förmögenhet m. m.........
övriga inkomsttitlar.....
Driftbudgetens utgifter.........
Förändring sedan föregående budgetår
1957/58 1958/59 1959/60 1960/61
Miljoner kronor
Den ojämna ökningen av intäkterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. sammanhänger, förutom med skiftningar i skatteunderlagets tillväxttakt, med ändrade skatteregler och uppbördstekniska förhållanden (jfr s. 18 ff).
För driftbudgetens övriga intäkter ha särskilt kraftiga ökningar förekommit under de två senaste budgetåren. De kraftiga stegringarna bero till väsentlig del på den allmänna varuskatten som infördes från och med 1960.
Under budgetåren 1957/58—1959/60 ha intäkter och utgifter ökat i ungefär samma takt. Under 1960/61 var emellertid ökningen av intäkterna nära nog tre gånger större än utgiftsökningen. Utgiftsökningen har genomgående varit snabbare för civila utgifter än för försvarsutgifterna.
Resultatet av inkomst- och utgiftsutvecklingen under ifrågavarande femårsperiod har blivit, att driftbudgeten utfallit med ett betydande överskott under budgetåret 1960/61 medan underskott uppstått för de övriga budgetåren. Närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter lämnas i vad avser tiden till och med budgetåret 1959/60 i riksräkenskapsverkets årsbok 1961.
Utfallet av statsregleringen budgetåret 1960/61
För utfallet av statsregleringen under budgetåret 1960/61 lämnas närmare redogörelse i en härvid såsom bilaga A fogad tabell. Av tabellen framgår, att inkomsterna uppgingo till 16 641 miljoner kronor och utgifterna till 14 829 miljoner kronor. Budgeten utföll sålunda med ett överskott av 1 812 miljoner kronor. De utestående reservationerna ökade med 315 miljoner kronor. Om detta belopp lägges till de kassamässiga utgifterna, erhålles ett formellt överskott av 1 497 miljoner kronor, som tillförts budgetutjämningsfonden.
De redovisade inkomsterna för allmänna budgeten överstego de beräknade med 1 136 miljoner kronor utgörande nettot av merinkomster för skattetitlarna, diverse inkomster och statens kapitalfonder på 1 026, 10 respektive 101 miljoner kronor och brist för uppbörd i statens verksamhet på 1 miljon kronor.
4 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Av den redovisade merinkomsten för skattetitlarna hänförde sig den helt övervägande delen eller 927 miljoner kronor till titlarna, skatt å inkomst och förmögenhet in. m., allmän varuskatt och tullmedel, för vilka sambandet med den löpande samhällsekonomiska utvecklingen är särskilt utpräglat. Merinkomsten för skatt å inkomst och förmögenhet uppgick till 769 miljoner kronor, för allmän varuskatt till 107 miljoner kronor och för tullmedel till 51 miljoner kronor. I övrigt redovisas merinkomster för bland andra titlarna omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 36 miljoner kronor, för arvsskatt och gåvoskatt med 27 miljoner kronor samt för regleringsavgift och accis å fettvaror med 19 miljoner kronor. Lägre inkomster än i riksstaten redovisas för bland andra titlarna omsättningsskatt å vin, malldiycksskatt och statlig nöjesskatt med vardera 5 miljoner kronor.
Merinkomsten för statens kapitalfonder hänförde sig huvudsakligen till statens affärsverksfonder. Av den sammanlagda merinkomsten för affärsverksfonderna på 95 miljoner kronor svarade televerket för 40 miljoner kronor, domänverket för 29 miljoner kronor, postverket för 15 miljoner kronor och statens vattenfallsverk för 11 miljoner kronor.
Driftbudgetens redovisade sammanlagda utgifter, 14 829 miljoner kronor, underslego de på riksstat och tilläggsstat redovisade anslagen med 569 miljoner kronor. Detta belopp utgör summan av nettobesparingar på allmänna budgeten på 559 miljoner kronor och på specialbudgeterna på 10 mdjoner kronor. Enligt budgetredovisningen utvisade den allmänna budgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag en nettobesparing av 259 miljoner kronor. I detta nettobelopp ingår ett belopp på 3 miljoner kronor, som tillförts budgetutjämningsfonden över anslaget på sjätte huvudtiteln till avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beloppet motsvarar en vid realiserandet av riksstaten uppkommen förbättring av relationen mellan inkomster och utgifter på automobilskattemedlens specialbudget. 1 realiteten uppgick alltså nettobesparingen på allmänna budgeten i vad avser de mot budgetutjämningsfonden reglerade anslagen till 256 miljoner kronor.
På specialbudgeternas inkomsttitlar uppstod i jämförelse med de beräknade inkomsterna en nettomerinkomst på 5 miljoner kronor. Med undantag för helt obetydliga belopp hänförde sig denna merinkomst till automobilskattemedlens specialbudget. För specialbudgetens anslag redovisas merutgifter på 2 miljoner kronor. Detta innebär att realiserandet av budgeten med 3 miljoner kronor minskat det underskott på automobilskattemedlens specialbudget om 22 miljoner kronor, som beräknats enligt riksstat och tilläggsstat. Behållningen på automobilskattemedlens specialbudget vid ingången av budgetåret^på 766 miljoner kronor har sålunda minskat med 19 miljoner kronor till 747 miljoner kronor. Härtill kommer att beloppet av oförbrukade reservationer på anslag hänförliga till specialbudgeten uppgick till 376 miljoner kronor. I realiteten var alltså det totala överskottet av automobilskattemedel 1 123 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 1960/61.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
5 Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1961/62
Beträffande utvecklingen av statsinkomsterna under det löpande budgetåret föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden juli— oktober. Driftbudgetens inkomster ha under denna period uppgått till 5 378 miljoner kronor mot 4 778 miljoner kronor under motsvarande period föregående budgetår. Av denna ökning på 600 miljoner kronor hänför sig större delen eller 435 miljoner kronor till titeln skatt å inkomst och förmögenhet. De redovisade inkomsterna på titeln uppgå till 2 541 miljoner kronor under de fyra första månaderna av innevarande budgetår. I allmän varuskatt inflöto 71 miljoner kronor mer under perioden juli—oktober under budgetåret 1961/62 än under motsvarande period under budgetåret 1960/61. Även för flertalet andra större inkomsttitlar såsom fordonsskatt, tullmedel, särskilda varuskatter, tobaksskatt samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker redovisas ökningar i de influtna beloppen. För bensinskatt redovisas en nedgång med 35 miljoner kronor, vilket får ses mot bakgrund av det från och med den 1 juli 1961 ändrade uppbördssystemet (jfr s. 43 ff).
I närslutna bilaga C har riksrevisionsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst av 17 972 miljoner kronor mot i riksstaten beräknat 17 083 miljoner kronor.
Inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas komma att med 300 miljoner kronor överstiga det i riksstaten upptagna beloppet, 7 900 miljoner kronor. För allmän varuskatt förutses merinkomster i förhållande till i riksstaten upptaget belopp med 450 miljoner kronor, varvid förutsatts bifall till Kungl. Maj :ts förslag om höjning av skattesatsen från 4 till 6 procent. Bland övriga inkomsttitlar räknas med merinkomster för bland andra tullmedel med 25 miljoner kronor, tobaksskatt med 30 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 50 miljoner kronor, tipsmedel med 15 miljoner kronor och televerket med 40 miljoner kronor. Lägre inkomster än i riksstaten väntas bland annat för bensinskatt med 50 miljoner kronor (jfr s. 43 ff) och energiskatt med 15 miljoner kronor.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1951—1960
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är att analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers inkomster. Riksrevisionsverket lämnar fördenskull här först en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de komma till uttryck i taxeringsstatistiken.
I tabellen på s. 6 sammanställas uppgifter om den till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade inkomsten och dess förändring-
6 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Utvecklingen av taxerad inkomst för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1951—1960 (taxeringsåren 1952—1961)
ar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1951—1960 (motsvarande taxeringsåren 1952—1961), vad angår verksamhetsåret 1960 enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån.
Av tabellen framgår, att den totala taxerade inkomsten sedan verksamhetsåret 1951 undergått en stegring med sammanlagt 71 procent. Utvecklingen har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag m. fl. samt för övriga skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt absoluta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett avgörande för utvecklingen av den taxerade inkomsten i dess helhet. Den taxerade inkomsten för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt 79 procent. Utvecklingen för svenska aktiebolag m. fl. har varierat betydligt under samma period. Den taxerade inkomsten för verksamhetsåret 1960 ligger 5 procent över 1951 års nivå. Den mindre betydelsefulla gruppen övriga skattskyldiga (ekonomiska föreningar, sparbanker m. fl.) uppvisar en ökning med 113 procent.
För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet hänvisas till tabellen på s- 8—9, vilken lämnar upplysning rörande vid de senaste sex taxeringarna uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag. Uppgifterna avseende senaste taxering äro preliminära.
Nämnda tabell visar i vad avser sammanräknad nettoinkomst för fysiska personer m. fl., representerande vid den senaste taxeringen 93 procent av den totala sammanräknade nettoinkomsten, att den till största delen, 85 procent, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse komma inkomst av rörelse med 7 procent och inkomst av jordbruksfastighet med närmare 5 procent.
Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sex-
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7
årsperioden, ökningstakten utvisar emellertid stora variationer. Betydande avtalsmässiga lönelyftningar i förening med löneglidning och ökat antal inkomsttagare medförde en kraftig stegring av lönesumman under år 1960. För inkomst av tjänst redovisas nämnda år en inkomstökning på 11,3 procent. Även under perioden 1956—1959 utvisade inkomst av tjänst en fortgående stegring beroende på såväl avtalsmässiga inkomstökningar som fortsatt löneglidning och ökat antal anställda. De redovisade ökningstalen ha dock varit betydligt lägre än för 1960.
För inkomst av rörelse redovisas en fortgående ökning.
Beträffande inkomst av jordbruksfastighet är utvecklingen oregelbunden, vilket främst sammanhänger med variationer i skogsinkomster och sköideutfall. Den successiva nedgången under åren 1957—1959 torde främst ha orsakats av dåliga skördar, vartill kommer för år 1958 inverkan av minskade skogsförsäljningar. I motsats till föregående år utvisade inkomst av jordbruksfastighet emellertid en ökning för år 1960 med 12,2 procent. Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfastighet utvisat en fortgående minskning under hela den i tabellen medtagna perioden.
Inkomst av kapital risar stora procentuella förändringar under perioden 1955—1960. Under 1955 skedde en kraftig stegring, som under 1956 och 1957 förbyttes i nedgång med 4,4 respektive 8,3 procent. Den sistnämnda nedgången torde främst ha orsakats av att schablonavdraget för inkomst av kapital vid 1958 års taxering höjts till 300 kronor för ogifta och 600 för akta makar. De tre senaste årens stegring med 8,4, 7,8 och 9,8 procent torde främst ha orsakats av höjda ränteinkomster. o
Avdragen för underskott å förvärvskälla ökade med 43,6 procent från 1957 till 1958 års taxering. Främst torde ökningen bero på ändrade regler för beskattningen av egnahemsfastigheter, i första hand det vid 1958 ars taxering införda extra avdraget på 200 kronor. Ökningen under åren 1958, 1959 och 1960 torde väsentligen vara att tillskriva inverkan av höjda räntekostnader för fastighetsägare, samt för år 1960 dessutom de vid 1961 års taxering införda förlustavdragen. o _
Det sammanlagda beloppet av s. k. allmänna avdrag, som få goras vid beräkning av den taxerade inkomsten, har som likaledes framgår av tabellen för fysiska personer stegrats successivt. I synnerhet för verksamhetsaret 1956 var ökningen betydande, vilket i första hand får sättas i samband med att vid 1957 års taxering (avseende inkomståret 1956) för första gången tilllämpades vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för vissa försäkringsavgifter. Den kraftiga ökningen för verksamhetsåret 1960 torde främst sammanhänga med tidigare höjningar av kommunalskatterna och folkpensionsavgifterna samt höjningen av de gifta kvinnornas forvarvsavdrag.
I tidigare inkomstberäkningar bar även meddelats vissa resultat av den statistik över inkomstfördelningen, som årligen utarbetas av statistiska centralbyrån och som redovisas i publikationen Skattctaxeringarna.
8 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt för verksamhetsåren 1955—1960 (taxeringsåren 1956—1961)
(På grundval av taxeringsnämndernas beslut)
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
10 Statsverks propositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Tab. 1. Antalet inkomsttagare samt medelinkomsten inom skilda yrkesgrupper år 1960 (taxeringsåret 1961)
Ifrågavarande statistik utarbetas genom att uppgifter insamlas för alla personer födda den 5, 15 eller 25 dagen i månaden. I fråga om samtaxerade äkta makar gäller emellertid att om endera av dem är född på sådan dag medtages bägge i statistiken. Vidare insamlas uppgifter för alla personer, som ensamma eller tillsammans med maken haft årsinkomst uppgående till minst 50 000 kronor. Till den del uppgifterna ha stickprovskaraktär sker uppräkning till att avse hela antalet inkomsttagare.
Statistiken upptager förutom uppgifter om inkomstbelopp (sammanräknad nettoinkomst efter avdrag av underskott på förvärvskälla) och yrkesbeteckningar även uppgifter om ålder, kön och civilstånd. Statistiken omfattar endast fysiska personer (ej oskifta dödsbon och familjestiftelser). Samtaxerade personer ingå som skilda taxeringsenheter.
I tabellerna 1—5 lämnas vissa preliminära uppgifter från inkomststatistiken för år 1960. I tabell 5, i vilken samtaxerade personer behandlas som en inkomsttagare, lämnas med reservation för vissa brister i jämförbarhet även en bild av förskjutningarna i inkomstfördelningen sedan år 1956.
Hela antalet inkomsttagare uppgick enligt 1960 års statistik till 4 208 427. I förhållande till folkmängden vid årets slut utgjorde antalet inkomsttagare 56,1 procent.
Tabell 1 visar antalet inkomsttagare samt medelinkomstens storlek inom skilda yrkesgrupper. Av hela antalet inkomsttagare utgjorde företagarna 11,6, de anställda 72,8 och de icke yrkesverksamma 15,6 procent. Företagarnas sammanlagda inkomst utgjorde 5,8 miljarder kronor (13,5 procent), de anställdas 33,8 miljarder kronor (78,6 procent) och de icke yrkesverksammas 3,4 miljarder kronor (7,9 procent). Medelinkomsten för de tre grupperna uppgick till 11 908, 11 035 respektive 5 170 kronor. Företagarnas redo-
Bill. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
11 Tali. 2. Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser ar 1960 (taxeringsåret 1961)
visade inkomster ligga högre än de anställdas inom varje näringsgren. Bilden av medelinkomsternas relativa höjd för anställda inom de redovisade näringsgrenarna påverkas icke endast av skillnader i det relativa löneläget för jämförbara grupper inom olika näringsgrenar utan bland annat även av hur de anställda inom de skilda näringsgrenarna fördela sig på olika dyrorter och på olika kategorier av anställda, såsom tjänstemän och arbetare. Det kan påpekas, att huvudparten av statens och kommunernas arbetarpersonal redovisas under andra näringsgrenar än allmän förvaltningstjänst.
Tab. 3. Inkomstens storlek för inkomsttagare i olika åldrar år 1960 (taxeringsåret 1961)
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
TaB. 4. Inkomsttagarna fördelade efter civilstånd och inkomstens storlek, jämte inkomstsummor och medelinkomst för de olika civilståndskategorierna, år 1960 (taxeringsåret 1961)
Uppgifterna om medelinkomstens höjd för företagare, anställda och icke yrkesverksamma kompletteras genom den bild av inkomsttagarnas fördelning på olika inkomstlägen, som lämnas i tabell 2. Av tabellen framgår att företagarna äro relativt talrikare än de anställda i inkomstlägena mellan 3 000 och 10 000 kronor och över 20 000, medan de anställda i högre grad äio koncentrerade till — bortsett från de allra lägsta inkomstklasserna där inkomsten knappast torde vara representativ för löneläget vid helårsanställning — de mellersta inkomstlägena.
Medelinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder vilket belyses av tabell 3. Som synes stiger medelinkomsten med åldern för att nå maximum i åldersgruppen 40—44 år. Medan i fråga om inkomsttagarna i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisa en tämligen likartad fördelning på olika inkomstklasser, förskjutes tyngdpunkten kraftigt nedåt for de lägre och de högsta åldersklasserna. Delvis sammanhänger detta med att det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst endast uppbäres under en del av året, exempelvis i samband med inträde i respektive utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring o. s. v.
Eftersom ålder och civilstånd äga ett relativt starkt samband är det na-
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
13 Tab. 5. Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser åren 1956—1960 (taxeringsåren 1957—1961) Samtaxerade personer behandlade som en inkomsttagare
turligt att, mot bakgrunden av den givna bilden av sammanhanget mellan ålder och inkomst, även finna att ogifta och förut gifta inkomsttagare redovisa lägre inkomster än gifta, i varje fall i vad avser den manliga delen av befolkningen. Detta framgår av tabell 4.
I tabell 5 lämnas en bild av inkomstfördelningen åren 1956—1960. En fortlöpande förskjutning från lägre till högre inkomstklasser har ägt rum.
Vad angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s. 8—9 vissa upplysningar. Av denna framgår bland annat, att inkomst av rörelse in. in. naturligt nog är den helt dominerande inkomstkällan. Tabellen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad inkomst icke är helt parallell. I stort sett är emellertid utvecklingen av såväl nettoinkomsten som den taxerade inkomsten ett uttryck för konjunkturellt men även skattepolitiskt betingade förändringar i bolagens redovisade vinster. Det kan i detta sammanhang påpekas, att bolagen i betydande utsträckning utnyttjat möjligheterna att göra avdragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning.
För en närmare analys av bolagens inkomstutveckling kunna uppgifterna i nämnda tabell kompletteras med ledning av ett inom riksrevisionsverket upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avseende bolag med ett aktiekapital av minst en miljon kronor. Registret hålles aktuellt bland annat genom att varje höst uppgifter om taxerad (= beskattningsbar) inkomst vid årets taxering enligt taxeringsnämndernas beslut införskaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda taxerade inkomst omfattar vid den senaste taxeringen 83 procent av hela den taxerade inkomsten för aktiebolagen.
14 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för svenska aktiebolag m. fl. verksamhetsåren 1957_
1960 (taxeringsåren 1958—1961) med fördelning på olika branscher av bolag med ett aktiekapital av minst 1 miljon kronor
I tabellen ovan sammanfattas resultatet av en bearbetning av registrets uppgifter för de fyra senaste verksamhetsåren. (Beträffande utvecklingen under tidigare år hänvisas till riksräkenskapsverkets årsbok.) I tabellen ha ifrågavarande aktiebolag under den gemensamma rubriken »större aktiebolag» fördelats på branscher. För bolag med ett aktiekapital understigande en miljon kronor saknas specificerade uppgifter. Under rubriken »mindre aktiebolag» har därför utan fördelning på branscher upptagits differensen mellan den i taxeringsstatistiken redovisade taxerade inkomsten för samtliga svenska aktiebolag m. fl. (jfr tabellen s. 8—9) och summa taxerad inkomst för »större aktiebolag». Inplaceringen av företagen i branschgrupper bygger på en karakteristik av de producerade varorna eller tjänsterna. En dylik
Bih. t: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
klassificering erbjuder betydande svårigheter, företagen karakteriseras ofta av en mångsidig produktion som stundom är att hänföra till flera olika branscher. Särskilt utpräglat är detta för vissa bruksföretag, som vid sidau av exempelvis järn- och stålverk även bedriva en omfattande skogsindustri (jfr grupp 2 c i tabellen) och för företag där produktion kombineras med varuhandel.
De i statistiken medtagna större bolagens antal utgör 1 341. Av dessa redovisade vid den senaste taxeringen 280 bolag ingen taxerad inkomst. Av tabellen framgår, att de 267 storbolagen under rubriken malmbrytning och metallindustri vid 1961 års taxering stodo för 41 procent av det av samtliga svenska aktiebolag representerade skatteunderlaget. Vissa andra branscher, som mätta exempelvis efter arbetarantal äro betydande nog, motsvara däremot endast en jämförelsevis ringa andel av skatteunderlaget. Stora kastningar kunna dock konstateras för olika branscher, varigenom dessas relativa andel i bolagens samlade inkomst förskjutes från år till år.
Av tabellen framgår vidare att bolagens samlade taxerade inkomst efter nedgången 1958 och 1959 åter steg under 1960. Nedgången under 1958 var särskilt betydande för de branscher, som domineras av stora exportföretag såsom skogs-, gruv- och bruksindustrin ävensom rederinäringen och varuhandeln, vilket får ses i samband med avmattningen i den internationella konjunkturen under året. Anmärkningsvärt är emellertid att nedgången fortsatte för såväl samtliga nyssnämnda som flertalet branscher överhuvudtaget även under 1959 trots konjunkturuppgången detta år. En bidragande orsak till att konjunkturuppgången icke avspeglas i bolagens taxerade inkomster torde vara att bolagens vinstdispositioner påverkats av den från och med verksamhetsåret 1960 sänkta statliga bolagsskatten. För 1960 redovisas en inkomstökning för samtliga branscher med undantag av jord- och stenindustrin samt läder- och gummivaruindustrin. Inkomstökningen torde, förutom med konjunkturuppgången under 1960, sammanhänga dels med den från och med inkomståret 1960 sänkta statliga bolagsskatten samt dels med de från och med 1960 skärpta reglerna för varulagervärdering.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1961—1963
Vid beräkningen av statens inkomster under nästkommande budgetår bar riksrevisionsverket i första hand att med utgångspunkt från det kända taxeringsresultalet för verksamhetsåret 1960 uppskatta förändringarna i skatteunderlaget för tiden fram till våren 1963. Den allmänna inkomstutvecklingen är härvid avgörande i första hand för de direkta statsskatternas avkastning men är därjämte i väsentlig mån bestämmande för de indirekta skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens inkomster.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1961 har totalt sett kännetecknats av en fortsatt expansion till i stort sett stabil prisnivå. Svårigheter att tillgodose efterfrågan på arbetskraft och en försämring av exportkonjunkturen, särskilt för skogsindustrin, har under hösten 1961 kommit till synes i eu minskning av ökningstakten för industrins produktionsvolym. Sam-
16 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
tidigt har importen, som under första halvåret 1961 legat på samma nivå som under motsvarande period 1960, tenderat att åter öka.
Konjunkturen är vid ingången av 1962 icke så entydigt stigande som vid föregående årsskifte. Med hänsyn till den alltjämt rådande högkonjunkturen i de ledande västerländska industriländerna och den fortsatta höga inhemska efterfrågan på konsumtions- och investeringsområdena har dock riksrevisionsverket räknat med en fortsatt produktionsstegring i Sverige under 1962 och i anslutning härtill en ökande utrikeshandel.
Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under innevarande och nästkommande år samt de första månaderna av år 1963 är det lämpligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestämmes utvecklingen, som närmare framgår av sammanställningen på s. 8—9, väsentligen av förändringarna i enskildas inkomst av jordbruksfastighet, av rörelse samt av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet.
Inkomst av tjänst m. m., som representerar 85 % av de fysiska personernas sammanräknade nettoinkomster, utvisade för verksamhetsåret 1960 en ökning med 11,3 procent i jämförelse med 1959. Möjligheterna att med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under 1961 äro ännu begränsade till följd av löne- och sysselsättningsstatistikens ofullständighet. Enligt socialstyrelsens kvartalsstatistik för industriarbetare låg i maj och augusti 1961 den genomsnittliga timförtjänsten för ifrågavarande arbetargrupper 9 respektive 8 procent över motsvarande siffror för 1960. Antalet sysselsatta industriarbetare har under de nio första månaderna 1961 enligt socialstyrelsens statistik varit 2,5 procent större än under motsvarande period 1960, varför den totala lönesumman för industriarbetare har ökat mer än de genomsnittliga timförtjänsterna. Även för tjänstemannagrupperna kan lönesumman beräknas ha stigit väsentligt till följd av avtalsuppgörelsen, en sannolik ökning i antalet sysselsatta och löneglidning. För övriga grupper finnas endast sporadiska löne- och sysselsättningsuppgifter tillgängliga. Att döma a\ avtalsuppgörelsen kunna dock väsentliga ökningar i lönesumman väntas även för dessa grupper. Totalt sett finner riksrevisionsverket det sannolikt att inkomst av tjänst under 1961 ökat nära nog lika mycket som under 1960 eller inemot 11 procent, vilket är något mer än vad som tidigare räknats med.
Beträffande övriga förvärvskällor saknas statistiskt material näslan helt. Riksrevisionsverket räknar emellertid sammanlagt med en uppgång även för övriga förvärvskällor under 1961.
Sammanfattningsvis peka kalkylerna på en ökning av fysiska personers inkomster med omkring 10 procent mellan verksamhetsåren 1960 och 1961.
Vid bedömningen av utvecklingen av inkomst av tjänst under 1962 har man i första hand att ta hänsyn till att lönenivån till följd av löneglidning under 1961 vid ingången av 1962 överstiger den för 1961 genomsnittliga.
17 Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Även om konjunkturen under 1962 skulle dämpas något förefaller en fortsatt löneglidning sannolik. Antalet sysselsatta kan också väntas öka. Den ökning av lönesumman, som därutöver kan komma att bli följden av avtalsrörelsen låter sig ännu icke överblicka. Något säkrare hållpunkter för ett bedömande härvidlag kunna väntas föreligga vid den förnyade beräkning av statsverkets inkomster, som riksrevisionsverket har att verkställa i april 1962. Med hänsyn till vad som är känt om utgångsläget för avtalsrörelsen synes man kunna antaga att även denna kommer att medföra någon löneökning. För den totala lönesumman har riksrevisionsverket dock ansett sig nu böra räkna med en lägre ökning under 1962 än under 1961.
Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna 1963 har räknats med ytterligare någon stegring.
För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har sammanlagt räknats med uppgång under såväl 1962 som 1963.
För aktiebolagen stego de sammanlagda taxerade inkomsterna med 19 procent från 1960 till 1961 års taxering. Denna kraftiga uppgång får ses mot bakgrund av konjunkturuppgången under verksamhetsåret 1960 samt de från och med 1961 års taxering skärpta bestämmelserna för varulagervärdering. Dessutom torde bolagens vinstdispositioner ha påverkats av den från och med 1961 års taxering sänkta bolagsskatten. Konjunkturutvecklingen har under verksamhetsåret 1961 varit mera splittrad än under verksamhetsåret 1960. De taxerade inkomsterna vid 1962 års taxering torde vidare inte påverkas av engångsartade företeelser på samma sätt som vid
1961 års taxering. En lägre ökning av de taxerade bolagsinkomsterna vid
1962 års taxering än vid 1961 års taxering förefaller därför sannolik. Riksrevisionsverket liar genom en enkät till ett antal större bolag, vilka s\ arade för drygt trefjärdedelar av samtliga bolags taxerade inkomst vid 1961 års taxering, inhämtat uppgifter om de förväntade inkomsterna vid 1962 års taxering. Även denna undersökning tyder på en mindre ökning i de taxerade bolagsinkomsterna vid 1962 års taxering än vid 1961 års taxering. För utvecklingen mellan 1962 års och 1963 års taxering har riksrevisionsverket räknat med en ytterligare uppgång i de taxerade bolagsinkomsterna.
Vid beräkningen av de affärsdrivande verkens avkastning bär riksrevisionsverket utgått från nuvarande taxor. När det gäller driftskostnaderna liar riksrevisionsverket baserat beräkningen på nu gällande lönenivå.
Resultatet av riksrevisionsverkets inkomstberäkning återgives i den härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1962/63. Därjämte har riksrevisionsverket verkställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1963/64—1965/66. Huvudresultatet sammanfattas i en härtill fogad promemoria (bilaga E).
Beträffande de för budgetåret 1962/63 beräknade beloppen för de särskilda inkomsttitlarna får riksrevisionsverket anföra följande.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
18 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Gällande bestämmelser
På inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. redovisas uppbörden av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men därjämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden.
De statliga skatter och avgifter, vilka under budgetåren 1961/62 och 1962/63 skola slutligt redovisas på titeln, utgöras, frånsett inflytande restantier av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, sjömansskatt samt folkpensionsavgifter.
De kommunala skatterna utgöras av allmän kommunalskatt, landstingsmedel och tingshusmedel, allt i form av inkomstskatt beräknad på grundval av inkomst och garantibelopp för fastighet.
Över inkomsttiteln redovisas jämväl uppbörden av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter, annuiteter å avdikningslån och å förskott för avlösning av frälseräntor och allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter, vilka medel skola omföras till andra riksstatstitlar. Dessutom redovisas till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och arbetsgivarbidrag samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter samt vissa transaktioner hänförliga till den från och med 1960 införda försäkringen för allmän tilläggspension.
Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder samt överskjutande skatt och övriga restitutioner samt ersättning till kommuner och sjukkassor för minskade skatteintäkter och sjukförsäkringsavgifter till följd av sjömansskatten. Vidare belastas titeln genom omföring till vederbörliga riksstatstitlar av debiterade belopp av utskiftningsskatt, ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter, annuiteter och allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter. Dessutom skola från titeln avföras byggnadsforskningsavgifter samt till den allmänna sjukförsäkringen och försäkringen för allmän tilläggspensionering hänförliga arbetsgivaravgifter och till- ^äggspensionsavgifter. I avräkning på de influtna beloppen av sjukförsäkringsavgifter samt bidrag från mindre arbetsgivare utbetalas från titeln förskott till sjukkassorna. Skillnaden mellan å ena sidan den faktiska uppbörden och å andra sidan de sammanlagda utgifterna kommer att utgöra den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576). Inkomstskattens grundbelopp bestämmes enligt två progressiva skiktskalor,
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
den ena avseende sådana skattskyldiga, för vilka ortsavdrag beräknas enligt de för gift skattskyldig gällande grunderna, och den andra avseende övriga skattskyldiga. Grundbeloppet utgjorde från och med år 1957 11 procent av den beskattningsbara inkomsten, om denna icke översteg 8 000 kronor i den förra skalan och 4 000 kronor i den senare skalan. Upp till nämnda belopp för den beskattningsbara inkomsten utgick sålunda skatten proportionellt, medan vid högre inkomst skatteprocenten var stigande. Skattesatsen var maximerad till 65 procent.
Enligt förordning den 11 december 1959 (nr 537) gälla från och med 1960 ändrade skatteskalor, bland annat innebärande ett grundbelopp av 10 procent, vilka tillämpades första gången vid 1961 års taxering.
I Kungl. Maj :ts proposition den 27 oktober 1961 (nr 188) föreslås en genomgripande förändring av skattesatserna, som bland annat innebär en höjning av det intervall, i vilket grundbeloppet på 10 procent tillämpas. De föreslagna skatteskalorna avses gälla från och med 1962 med tillämpning första gången vid 1963 års taxering. I propositionen föreslås vidare att ortsavdragen höjes till ett belopp av 4 500 kronor för gifta och till 2 250 kronor för ogifta. Samtidigt skall den nuvarande dyrortsgrupperingen slopas.
Från och med 1961 års taxering ha vissa reformer företagits på familj ebeskattningens område. Förvärvsavdraget för gift yrkesarbetande kvinna med minderårigt barn har sålunda fördubblats jämfört med tidigare bestämmelser. Vidare skola för s. k. ofullständiga familjer ortsavdrag och statlig inkomstskatt beräknas efter de förmånligare grunder som tillämpas för gifta.
Genom författningar utfärdade den 31 mars 1955 (nr 122—125) infördes vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande avtjänsten för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa extra avdrag för fysiska personer som haft intäkt av kapital. Dessa bestämmelser tillämpades första gången vid 1957 års taxering. De schablonmässiga avdragen ha sedermera höjts, senast från och med år 1961 att tillämpas vid 1962 års taxering. Under budgetåret 1961/62 tillämpas en uttagningsprocent av 100.
Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser indelas i beskattningshänseende i följande fem grupper:
a) svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag samt andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon och familjestiftelser, varvid dock försäkringsanstalter som driva livförsäkringsrörelse hänföras till grupp d,
b) andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar,
c) sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,
d) försäkringsanstalter i den mån de driva livförsäkringsrörelse samt
e) övriga skattskyldiga.
20 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Till och med år 1954 utgjorde den statliga inkomstskatten räknad i procent av den beskattningsbara inkomsten för grupp a) 40 procent, för grupperna b) och c) 32 procent, för grupp d) 10 procent (till och med 1950 25 procent) samt för grupp e) 15 procent. Enligt förordning den 3 juni 1955 (nr 300), som trädde i kraft den 1 januari 1956, skulle dessa skattesatser utgöra för a) 50 procent, b) 40 procent, c)32 procent, d) 10 procent samt e) 15 procent.
Genom förordning den 5 juni 1959 (nr 295) återfördes skattesatserna till de till och med 1954 gällande. De nya bestämmelserna ha trätt i kraft från och med 1960 och tillämpades första gången vid 1961 års taxering.
Statlig förmögenhetsskatt uttages enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 577) av fysiska personer m. fl. Genom förordning den 12 april 1957 (nr 106) höjdes det skattefria beloppet för fysiska personer från 50 000 kronor till 80 000 kronor från och med 1958 års taxering. Den lägsta skattesatsen är 5 promille. Den högsta, 18 promille, utgår för den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 1 000 000 kronor. För vissa juridiska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med 1 1/2 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kronor.
Sjömansskatt utgår enligt förordning den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt, vilken trädde i kraft den 1 januari 1959. Den är en definitiv källskatt, som tillfaller staten, men kommunerna skola, liksom de allmänna sjukkassorna, för varje år beredas ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter respektive sjukförsäkringsavgifter. De inträdda förändringarna i skatteskalorna för den statliga inkomstskatten och reformerna på familjebeskattningens område från och med 1961 års taxering samt de i proposition nr 188 föreslagna reformerna skola även tillämpas i fråga om sjömansskatten.
Folkpensionsavgifterna utgå enligt lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering. Pensionsavgiften höjdes enligt lag den 1 juni 1956 (nr 265) från 1,8 till 2,5 procent av den avgiftspliktiges taxerade inkomst. Samtidigt höjdes även maximibeloppen från 180 till 250 kronor för ensamstående och från 360 till 500 kronor för äkta makar. Dessa bestämmelser tillämpades första gången i fråga om avgifter, som påfördes i samband med taxeringen 1958. Från och med den 1 januari 1959 höjdes pensionsavgiften till 4 procent enligt lag den 2 maj 1958 (nr 192). Maximibeloppet höjdes samtidigt till 600 kronor för ensamstående. Även äkta makar erlägga sammanlagt högst 600 kronor i folkpensionsavgift. De nya bestämmelserna tillämpades första gången vid 1960 års taxering. Enligt lag den 1 juni 1951 (nr 332) gäller vidare, att avgift icke utgår om den taxerade inkomsten understiger 1 200 kronor. I samband med den föreslagna skattereformen avses denna undre gräns för uttag av folkpensionsavgifter höjas till 2 400 kronor.
För den kommunala inkomstskatten gälla bestämmelserna i 1928 års kommunalskattelag. Landstingsmedel utgå enligt landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319). Tingshusmedel utdebiteras enligt förordningen den 31 december 1945 om utdebitering av tingshusmedel (nr 903). Genom lag den
Dili. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 31
5 juni 1953 (nr 400) upphörde fastighetsbeskattningen i sin dittillsvarande form från och med 1955. Den från och med 1955 införda beskattningsformen innebär att fastighetsbeskattningen inordnas i den kommunala inkomstskatten. Som underlag för kommunal inkomstskatt upptogs till en början ett garantibelopp för fastighet motsvarande fyra procent av fastighetens taxeringsvärde. I samband med höjningen av taxeringsvärdena genom 1957 års allmänna fastighetstaxering sänktes procenttalet för beräkning av garantibelopp till två och eu halv. Dessutom tillerkändes fysisk person som blivit året näst före taxeringsåret eller samma taxeringsår mantalsskriven å honom tillhörig fastighet ett extra avdrag med, för helt år räknat, 200 kronor, dock högst med det belopp som skall upptagas som intakt av fastigheten. ..
Ortsavdragen vid kommunalbeskattningen höjdes enligt lag den 3 juni 1950 (nr 252) till en nivå ungefärligen motsvarande två tredjedelar av de statliga ortsavdragens. De höjda ortsavdragen tillämpas från och med 1953 års taxering. Det skattebortfall för kommunerna, som höjningen orsakade, har till en del kompenserats genom särskilda statsbidrag. Genom lag den 16 maj 1957 (nr 200) höjdes de kommunala ortsavdragen ytterligare, så att de överensstämma med de statliga. Höjningen trädde i kraft från och med den 1 januari 1958 och tillämpades första gången ifråga om den preliminära skatten för 1958 och vid 1959 års taxering. Under en övergångsperiod av
fre år _ 1958—1960 — utgick statsbidrag till alla kommuner så att full
kompensation erhölls för "den av ortsavdragshöjningen föranledda inkomstminskningen. Under de följande fem åren skall statsbidraget successivt minskas i en del kommuner samt helt avvecklas i de beträffande skatteunderlaget bäst ställda kommunerna. Den provisoriska ersättningen till kommunerna i anledning av 1950 års ortsavdragsreform har inarbetats i det nya statsbidraget. Inkomstbortfallet till följd av de nu föreslagna höjda ortsavdragen avses komma att helt kompenseras genom ersättning från staten.
Från och med 1961 års taxering gälla på familjebeskattningens område samma bestämmelser i fråga om den kommunala beskattningen som beträffande den statliga.
Lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring trädde i kraft den 1 januari 1955 genom beslut av 1953 års riksdag (lag den 19 juni 1953, nr 569). Till försäkringen är knuten en särskild moderskapsförsäkring (lag den 21 maj 1954, nr 266). Förutom genom statligt bidrag finansieras sjukoeh moderskapsförsäkringarna med avgifter från de försäkrade samt arbetsgivarbidrag. Vid samma tidpunkt ersattes den dittillsvarande olycksfallsförsäkringen, vars uppgifter delvis övertagits av sjukförsäkringen, av en ny yrkesskadeförsäkring (lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeförsäkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivarna. För vissa arbetsgivare utgår sedan 1955 särskild byggnadsforskningsavgift. Från och med 1961 gälla ändrade bestämmelser enligt förordning den 22 april 1960 (nr 77).
Avgifterna från de sjukförsäkrade uttagas tillsammans med de allmänna
22 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
skatterna och ingå för huvuddelen av de försäkrade i preliminärskatteuppborden från och med år 1955. Även arbetsgivarbidragen till sjukförsäkringen och avgifterna till yrkesskadeförsäkringen uppbäras till en mindre del i samband med skatteuppbörden. Bidrag och avgifter från större arbetsgivare, vilka inbetalas till riksförsäkringsverket antingen direkt eller via de bolag, som meddela yrkesskadeförsäkring, redovisas även över inkomsttiteln.
Lagen den 28 maj 1959 (nr 291) om försäkring för allmän tilläggspension trädde i kraft den 1 januari 1960; dock skall pension ej utgå före den 1 januari 1963. Försäkringen finansieras med årliga avgifter samt avkastning av fondmedel. Avgifterna utgå efter för året fastställd procentsats och erläggas av arbetsgivare för vad han under året till arbetstagare hos honom utgivit i kontantlön eller naturaförmån med korrigering efter vissa regler och av den försäkrade själv i den mån han haft inkomst av annat förvärvsarbete. Procentsatsen utgjorde 3 procent för år 1960, 4 procent för 1961 och hojes för vart och ett av de därpå följande åren med en enhet så att procentsatsen kommer att utgöra 7 procent för år 1964, vilket är det sista år för vilket procentsats fastställts. De försäkrades egna avgifter och avgifterna för vissa mindre arbetsgivare skola uppbäras i samband med de allmänna skatterna. Övriga avgifter för tilläggspensioneringen skola uppbäras direkt av riksförsäkringsverket.
Enligt den från och med år 1954 gällande uppbördsförordningen, utfärdad den o juni 1953 (nr 272), skall skattskyldig utgöra preliminär skatt med det belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter.
Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiteras normalt med det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.
Debitering och uppbörd sker gemensamt av krono- och kommunalutskylder inklusive de tidigare nämnda avgifterna. Preliminärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden från och med mars det ena året till och med februari påföljande år. Sedan taxering blivit verkställd och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrives i fråga om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s. 1c. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om Bslcatt det debiterade beloppet. Dessutom gottskrives den skattskyldige sådan preliminärskatt som erlagts efter uppbördsårets utgång (s. k. fyllnadsbetalning av preliminärskatt). Understiger vid avräkningen den gottskrivna preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden, om denna ar 5 kronor eller större, till betalning såsom kvarstående skatt under uppbördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår till minst en femtedel av den slutliga skatten eller minst 10 000 kronor, skall den skattskyldige erlägga ränta för den kvarstående
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 23
skatten efter avdrag för 1 000 kronor, överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är 5 kronor eller större, till den skattskyldige. Dessutom utgår ränta på den del av det överskjutande beloppet, som överstiger 1 000 kronor, dock ej om räntebeloppet understiger 5 kronor. Genom förordning den 7 juni 1956 (nr 332) höjdes räntesatsen för kvarstående skatt från 5 till 7 procent och för Överskjutande skatt från 3 till 4 procent från och med år 1957. Från och med år 1958 höjdes räntesatserna till 9 respektive 5 procent genom förordning den 13 december 1957 (nr 667). Räntebeloppet på överskjutande skatt maximerades genom förordning den 13 maj 1960 (nr 155) till 100 000 kronor från och med 1960 års taxering. Tillkommande skatt debiteras i huvudsak på grund av beslut rörande taxering, som kommit den lokala skattemyndigheten tillhanda efter den 20 november under taxeringsåret, eller på grund av eftertaxering eller beslut rörande ändrad debitering.
Arbetsgivarnas skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid gäller, att preliminär skatt utgår i första hand. Från och med uppbördsåret 1954—55 gälla vissa skärpningar i avseende på preliminärskatteuttaget för personer med korttidsanställning och för personer med oregelbundna inkomster.
I fall, då detta kan förväntas medföra att preliminärskattens slutbelopp bättre kommer att anpassas till den slutliga skatten, äga de lokala skattemyndigheterna att på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt, som eljest skulle utgå.
Slutligen bör erinras om att till kommunerna skall enligt särskilda regler utbetalas vad de beslutat utdebitera såsom skatt utan avdrag för restfört belopp. Uppkommande förlust på restantier stannar helt på statsverket.
1 n k o in s t s k a 11 c t i t e 1 n s utveckling budgetåren 1 9 5 6/ 0/ —1960/61
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och
förmögenhet m. m. under de senaste nianställning.
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1956/57...... 5 356,31 6 000,00
1957/58...... 5 952,90 6 100,00
1958/59...... 6 094,93 6 100,00
budgetåren framgå av följande sam-
De uträknade beloppen av de skatter och avgifter som under ifiågavarande period slutligt redovisats på inkomstskattetiteln ha sammanställts i nedanstående tablå.
1' örmögenhetsskatten faller nästan uteslutande på fysiska personer m. fl. (A-längden), medan däremot investeringsavgiften till större delen belastat bolag och ekonomiska föreningar (B-längden).
Om de ovan återgivna beloppen av uträknad skatt jämföras med de redovisade nettoinkomsterna på inkomstskattetiteln framträda vissa olikheter i utvecklingen. Detta sammanhänger med att förskjutningar i tidpunkten för inbetalning av skatt inverka på det kassamässiga utfallet och med att även andra skatter och avgifter än de ovan angivna statsskatterna passera över titeln, vars kassamässigt redovisade nettoinkomster därigenom påverkas. Efterföljande uppställning är avsedd att belysa utvecklingen av de inkomster och utgifter på inkomstskattetiteln, som tillsammans resulterat i de behållna inkomsterna på titeln. Vissa av beloppen äro approximativa.
Avförda yrkesskadeförsäkringsav-
gifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforsknings-
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
25 Beräkning av titelns inkomster
Preliminärskatteinkomsterna utgöra de dominerande posterna bland inkomsttitelns bruttoinkomster. De ha utvisat en snabb och oavbruten stegring under budgetåren 1956/57—1960/61. För bedömning av preliminärskatteuppbörden under innevarande budgetår lämnar den inom riksrevisionsverket förda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik omfattar förutom uppgifter om influtna belopp av preliminär A- och B-skatt även uppgifter om kvarstående skatt och tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har uppbörden kunnat följas till och med skatteterminen i september 1961. Vägledning erhålles även av de uppgifter avseende totalt influten skatt under varje månad, vilka lämnas av generalpoststyrelsen.
Riksrevisionsverket har som grund för sina kalkyler utgått från de i proposition nr 188 till årets riksdag framlagda förslagen.
Vad beträffar den preliminära A-skatten följer denna med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt nära löneinkomsternas förändringar. Den faktiska uppbörden av preliminär A-skatt under de fyra första uppbördsterminerna av uppbördsåret 1961—62 är betydligt större än vad som räknades med i april. Att döma av de uppgifter, som nu föreligga angående den totala uppbörden för novemberterminen, kan också för denna räknas med en högre uppbörd, ökningen får sättas i samband med en snabbare uppgång i lönesumman än enligt de tidigare beräkningarna. I anslutning till det höjda inkomstantagandet räknar riksrevisionsverket med att också uppbörden under januariterminen innevarande uppbördsår kommer att överstiga tidigare beräknat belopp.
För den fortsatta utvecklingen bär riksrevisionsverket förutsatt alt preliminärskattetabeller utarbetade på grundval av de i proposition nr 188 föreslagna ändrade skattereglerna först kunna tillämpas i mars månad 1962. Detta innebär att inflödet av preliminär A-skatt under första uppbördsterminen av uppbördsåret 1962—63 kommer att hänföra sig till nu gällande skatteregler. Vid beräkningen av uppbörden av preliminär A-skatt under nästkommande uppbördsår har riksrevisionsverket räknat med en viss stegring av lönesumman. Källskatteuppbörden kan vid nu gällande skattesatser grovt räknat väntas öka med 120 miljoner kronor för år för varje procents ökning av lönesumman. I höjande riktning påverkas uppbörden även av en höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 24 öre per inkomstskattekrona från den under 1961 gällande medelutdebiteringen av 15,00 kronor. I och med alt nya preliminärskattetabeller komma till användning kan, förutom en nedgång i preliminärskattcinflödet vid oförändrat skatteunderlag, även väntas en lägre uppbördsökning för varje procents ökning av lönesumman än enligt tidigare använda skattetabeller. Schematiska jämförelser mellan de nya och de gamla preliminärskattetabellerna ge vid handen att bortfallet av preliminär A-skatt vid oförändrat skatteunderlag och oförändrad kommunal utdebitering skulle utgöra ca 7 procent. Varje procents ökning av lönesumman skulle medföra eu ökning
26 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
av preliminärskatteuppbörden med ca 110 miljoner kronor från den på detta sätt erhållna lägre nivån. I höjande riktning verkar även den ökade kommunala utdebiteringen enligt ovan. Självfallet få de anförda uppgifterna omgivas med starka reservationer. Svårigheterna att förhandsberäkna effekten av den föreslagna genomgripande skattereformen äro uppenbara. Det kan nämnas, att säkra uppgifter om den preliminära A-skattens storlek enligt de nya skattereglerna kunna väntas föreligga först i slutet av juli 1962.
Inkomsterna av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna av innevarande uppbördsår komma enligt tillgängliga uppgifter att bli något större än vad som förutsattes vid beräkningen i april 1961. Preliminär B-skatt debiteras normalt med det belopp som senast påförts som total slutlig skatt. Detta betyder, att de kända resultaten av 1960 års taxering legat till grund för den debiterade B-skatten för innevarande uppbördsår. På samma sätt kommer det nu kända taxeringsresultatet av 1961 års taxering att ligga till grund för den debiterade B-skatten för nästkommande budgetår och taxeringsresultatet vid 1962 års taxering för den debiterade B-skatten för uppbördsåret 1963—64. Eftersom de föreslagna nya skattesatserna för fysiska personer komma att tillämpas första gången vid 1963 års taxering, kommer den preliminära B-skatten normalt att påverkas av de nya skattesatserna först från och med uppbördsåret 1964—65. De skattskyldiga, som erlägga preliminär B-skatt, ha emellertid möjlighet att på grundval av preliminära självdeklarationer begära jämkningar i den preliminära B-skatten. Av denna anledning har den debiterade B-skatten väsentligt brukat avvika från senast kända slutliga skatt. Med hänsyn till de ändrade skattesatserna har riksrevisionsverket ansett sig böra räkna med ett större antal jämkningar för fysiska personer än tidigare under de bägge närmast följande uppbördsåren. För bolagen vilka inte minst ha svarat för förekommande avvikelser har riksrevisionsverket förutsatt ungefär samma jämkningsfrekvens under de kommande uppbördsåren som under det innevarande. Mot bakgrunden av resultatet av 1961 års taxering och de av riksrevisionsverket förutsedda inkomststegringarna vid 1962 års taxering kan en ökad uppbörd av preliminär B-skatt väntas under uppbördsåret 1962—63 och de två terminer av uppbördsåret 1963—64, som falla inom budgetåret 1962/63, trots det antagna större antalet jämkningar.
Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riksrevisionsverket uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1962 och 1963 års taxeringar. Beträffande sistnämnda taxeringsår har hänsyn tagits till de föreslagna ändrade skattereglerna beträffande den statliga inkomstskatten för fysiska personer. Detta har skett på följande sätt. På grundval av statistiska centralbyråns uppgifter om inkomstfördelningen vid 1961 års taxering ha uträknats genomsnittlig marginalskatt, summa utnyttjade ortsavdrag och summa påförd statlig inkomstskatt enligt de föreslagna nya skattereglerna. Med ledning av den antagna utvecklingen av skatteunderlaget vid 1962 och 1963 års taxeringar, den framräknade genomsnittliga marginalskatten och en viss förutsatt stegring i de utnyttjade orts-
Bill. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
avdragens storlek har den uträknade statliga inkomstskatten vid 1963 års taxering enligt de nya skattereglerna framkalkylerats. Vid beräkningen av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1962 och 1963 års taxeringar har, förutom med påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med påförda folkpensionsavgifter och debiterade sjukförsäkrings- och tilläggspensionsavgifter till följande belopp. Som jämförelse ha även de påförda avgifterna enligt 1961 års taxering medtagits.
Med utgångspunkt från ovan nämnda beräkningar av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1962 års och 1963 års taxeringar kan man räkna med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av preliminärskatt efter utgången av uppbördsåren 1961—62 respektive 1962—63. Bolagen ha under den tid möjligheter till fyllnadsbetalningar efter uppbördsårets utgång förefunnits svarat för den övervägande delen av de fullgjorda fyllnadsbetalningarna. Under de senaste åren ha dock fyllnadsbetalningarna från andra kategorier skattskyldiga ökat väsentligt. De betydande fyllnadsbetalningarna ha medfört att den sammanlagda preliminära skatten för bolagens del under de senaste taxeringsåren överstigit den slutliga skatten. Under våren 1961 inflöto fyllnadsbetalningar av preliminärskatt med 721 miljoner kronor, varav bolagen svarade för ca 430 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket räknar med att bolagen komma att verkställa fyllnadsbetalningar under våren 1962 och våren 1963 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten för deras del vid taxeringarna 1962 och 1963 liksom under de senaste taxeringsåren blir mindre än den överskjutande skatten. Riksrevisionsverket anser sig vidare med hänsyn till inkomstutvecklingen böra räkna med att övriga fyllnadsbetalningar komma att bli större under våren 1962 än under våren 1961. Även under våren 1963 förutser riksrevisionsverket av samma skäl större fyllnadsbetalningar från fysiska personer än under våren 1961. Under dessa förutsättningar och med de antaganden beträffande utvecklingen av bolagens taxerade inkomster som berörts i det föregående beräknar riksrevisionsverket de totala fyllnadsbetalningarna till 800 miljoner kronor såväl under våren 1962 som under våren 1963.
Riksrevisionsverket bär ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1961/ 62 och 1962/63 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsbetalningar av preliminärskatt, till ca 14 400 respektive 15 000 miljoner kronor. Det bör understrykas, att de angivna beloppen äro osäkra inom vida marginaler med hänsyn såväl till svårigheter att förutse inverkan av den föreslagna skattereformen som till ovissheten beträffande skatteunderlagets
28 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
utveckling och möjligheten för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.
Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att vad som betalts för mycket i preliminärskatt skall återbetalas som överskjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå bland inkomstskattetitelns bruttoinkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptagas bland titelns utgifter.
Omfattningen av den kvarstående och den överskjutande skatten, som belyser preliminärskattebetalningarnas bristande anpassning till de slutligt debiterade skatterna, framgår av följande uppgifter. I tablån ha även införts procenttal, som visa storleken av den kvarstående skatten och den överskjutande skatten jämförd med den enligt respektive taxering påförda slutliga skatten.
Taxeringsår
1956 1957 1958 1959 1960 1961 1
rakr. % mkr. % mkr. % mkr. % nikr. % mkr. %
Kvarstående
skatt...... 1 036 11,2 973 10,0 813 7,7 729 7,0 920 8,0 1 170 9,1
Överskjutande
skatt...... 568 6,2 689 7,1 831 8,0 1 065 10,3 959 8,3 1 032 8,0
En väsentlig uppgång av den kvarstående skatten och en samtidig nedgång i den överskjutande skatten vid 1956 års taxering berodde på flera samverkande omständigheter bland vilka främst kunna nämnas omläggningen av fastighetsbeskattningen och införandet av den allmänna sjukförsäkringen. Av samma orsaker förblev den kvarstående skatten vid 1957 års taxering på ungefär samma höga nivå som vid 1956 års taxering. Från och med år 1957 ingå skatt på garantibelopp för fastighet och sjukförsäkringsavgifter i den debiterade preliminära B-skatten, vilket torde förklara nedgången i den kvarstående skatten vid 1958 års taxering. Uppgången i den överskjutande skatten mellan de nyssnämnda taxeringsåren får tillskrivas det överuttag av preliminärskatt som löntagarna genom preliminärskattetabellernas konstruktion i stor utsträckning få vidkännas. Den väsentliga uppgången i den överskjutande skatten vid 1959 års taxering och den fortsatta minskningen i den kvarstående skatten berodde bland annat på att överuttaget av preliminär A-skatt ytterligare accentuerades genom den inverkan de från och med verksamhetsåret 1958 införda höjda kommunala ortsavdragen fick på preliminärskattetabellernas utformning. Av tekniska skäl tillämpades nämligen vid uträkningen av den i tabellerna ingående statliga inkomstskatten de höjda kommunala ortsavdragen vid beräkningen av avdragen för vid föregående års taxering påförd kommunalskatt. De kommunala skatter, som vid den slutliga taxeringen voro avdragsgilla vid uträkningen av den påförda statliga inkomstskatten, voro i allmänhet väsentligt högre genom de därvid
1 Preliminära uppgifter.
29 Bih. i: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
tillämpliga lägre kommunala ortsavdragen. Efter denna engångsföreteelse ökade åter den kvarstående skatten vid 1960 års taxering medan den Överskjutande skatten minskade, så att beloppen av överskjutande och kvarstående skatt kommo att nära nog bli desamma. Vid 1961 års taxering ökade den kvarstående skatten kraftigare än den överskjutande, så att den kvarstående skatten kom att överstiga den överskjutande med 138 miljoner kronor. Ökningen av den kvarstående skatten torde bland annat bero på att vederbörande skattskyldiga icke utökat sina inbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning att full täckning erhållits för påförda tilläggspensionsavgifter.
Enligt uppgifter avseende 1961 års taxering, vilka infordrats från lansstyrelserna, fördelar sig den kvarstående skatten med 1 071 miljoner kronor på fysiska personer och 99 miljoner kronor på aktiebolag m. fl. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 37 miljoner kronor, varav 31 miljoner kronor för fysiska personer. Återbetalningarna av överskjutande skatt fordela sig med 919 miljoner kronor på fysiska personer och 113 miljoner kronor på övriga skattskyldiga.
Riksrevisionsverket har räknat med att den kvarstående skatten kommer att överstiga den överskjutande skatten även vid 1962 års taxering. Beträffande beloppen för den kvarstående och överskjutande skatten räknar riksrevisionsverket med att de bli av storleksordningen 1 250 miljoner kronor respektive 1 050 miljoner kronor.
Den kvarstående skatt, som påföres enligt taxeringarna 1961 och 1962, skall erläggas under budgetåren 1961/62 respektive 1962/63. Under dessa budgetår utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av de belopp varmed kvarstående skatt kommer att inflyta får hänsyn tagas till att en del av de påförda beloppen icke erläggas i rätt tid utan bli restförda. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas för budgetåret 1961/62 till 990 miljoner kronor och för budgetåret 1962/63 till 1 060 miljoner kronor.
Såsom av det föregående framgått redovisas även bidrag till sjukförsäkringen samt grkesskade- och byggnadsforskningsavgifter från storre arbetsgivare över inkomstskattetiteln. Med ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsverket i skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1961. kunna dessa bidrag och avgifter beräknas komma att uppgå till 350 miljoner kronor för innevarande och till 370 miljoner kronor för nästföljande budgetår. I dessa belopp ha medräknats statens arbetsgivaibidrag.
Slutligen beräknar riksrevisionsverket inflytande restantier, sjömansskatt, tillkommande skatt m. m. till 320 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1961/62 och 1962/63.
Under hänvisning till det anförda beräknar riksrevisionsverket samtliga inflytande inkomster på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. under budgetåret 1961/62 till (14 400 + 990 + 350 + 320 =) 16 060 miljoner kronor och under budgetåret 1962/63 till (15 040 + 1 060 + 370 + 320 =) 16 790 miljoner kronor.
30 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Beräkning av titelns utgifter
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna av kommunalskattemcdel. Staten uppbär primärt hela källskatteuppbörden. Kommunerna erhåller för varje kalenderår förskott grundat på senast kända taxering och den aktuella utdebiteringen. När taxeringsresultatet för ifrågavarande kalenderår föreligger sker slutavräkning, varvid saldot mellan slutligt debiterade belopp och uppburna förskott tillgodoräknas kommunerna eller statsverket allteftersom förskotten understiga eller översliga de slutligt debiterade beloppen. I kommunernas fordran på statsverket, som framräknas per den 1 januari varje kalenderår, ingår sålunda vid stigande skatteunderlag såväl förskott som slutavräkningsmedel. Kommunernas fordran utbetalas varannan månad med i princip en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle.
I proposition nr 188 föreslås höjda kommunala ortsavdrag från och med 1962, varvid kommunerna förutsättas få full kompensation för det skattebortfall, som härigenom skulle uppstå. Då formen för kompensationen icke angivits i propositionen har riksrevisionsverket nu utgått från oförändrade regler för utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåren 1961/62 och 1962/63. Detta leder till att kommunerna automatiskt kompenseras för skattebortfallet på grund av ortsavdragsreformen och att denna kompensation kommer att belasta inkomstskattetiteln under nämnda budgetår. Riksrevisionsverket har sålunda grundat beräkningen av förskottet på den kommunala inkomstskatten för kalenderåret 1962 på 1961 års taxering och beräkningen av förskottet för kalenderåret 1963 på 1962 års taxering, vid vilken nu gällande ortsavdrag komma att tillämpas.
Utbetalningarna under budgetåret 1961/62 äro kända för första hälften av budgetåret och uppgå för denna del till ca 2 600 miljoner kronor. Med ledning av från statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter om den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen bär riksrevisionsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1962 till 5 420 miljoner kronor. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1960 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt har beräknats till omkring 780 miljoner kronor. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1962 kunna beräknas till omkring 6 200 miljoner kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1961/62. Utbetalningarna av kommunalskattemedel under budgetåret 1961/62 kan sålunda beräknas till ca 5 700 miljoner kronor.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1962/63 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 3 100 miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår kunna utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1961 samt under förutsättning av en kommunal utdebitering av ungefär samma höjd som under år 1962 beräknas till omkring 3 630 miljoner kronor. Statens utbetal-
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
ningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1962/63 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till 6 730 miljoner kronor.
Från riksstatstiteln skall vidare återbetalas överskjutande preliminärskatt. Denna har, såsom framgått av det föregående, för budgetåret 1961/62 med ledning av de uppgifter, som riksrevisionsverket erhållit från länsstyrelserna, beräknats till omkring 1 030 miljoner kronor. För budgetåret 1962/63 har den beräknats till omkring 1 050 miljoner kronor. Härtill komma restitutioner på grund av nedsättning i taxering m. m., vilka uppskattas till 50 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
Såsom utgift på titeln bör vidare för bidrag till sjukförsäkringen samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare beräknas samma belopp som för dessa bidrag och avgifter upptagits bland titelns inkomster.
För sjukförsäkringen in. m. tillkomma härjämte förskott och övriga utbetalningar till sjukkassorna avseende bidrag från mindre arbetsgivare samt sjukförsäkringsavgifter. Med ledning av uppgifter i riksförsäkringsverkets ovannämnda skrivelse beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar till 600 miljoner kronor för budgetåret 1961/62 och till 660 miljoner kronor för budgetåret 1962/63. Härvid har riksrevisionsverket förutsatt, att från allmänna sjukförsäkringsfonden skall återföras det belopp, varmed arbetsgivarbidragen till tilläggssjukpenning för åren 1960 och 1961 understiga 60 procent av utgifterna för ifrågavarande ändamål. Enligt riksförsäkringsverket beräknas det under budgetåret 1961/62 från allmänna sjukförsäkringsfonden återförda beloppet komma att uppgå till ca 41 miljoner kronor. För budgetåret 1962/63 har riksrevisionsverket räknat med en återföring av ca 30 miljoner kronor. Riksrevisionsverket har vidare förutsatt, att förskott på avgifter och bidrag till sjukkassorna under nästkommande budgetår endast komma att utgå med det belopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka sjukkassornas medelsbehov.
Under budgetåren 1961/62 och 1962/63 komma vid 1961 års och 1962 års taxeringar skattedebiterade avgifter till tilläggspensioneringen att utbetalas till allmänna pensionsfonden. Med ledning av uppgifter från riksförsäkringsverket och länsstyrelserna beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar till 100 miljoner kronor för budgetåret 1961/62 och till 140 miljoner kronor för budgetåret 1962/63.
Titeln skall slutligen belastas med omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgift^- och vissa annuiteter samt allmän varuskatl i vissa fall för jordbruksprodukter. Sammanlagt kunna de ifrågavarande omföringarna beräknas uppgå till omkring 30 miljoner kronor för vartdera budgetåret 1961/62 och 1962/63.
Enligt det föregående har riksrevisionsverket sålunda beräknat titelns utgifter för budgetåret 1961/62 till (5 700 -j- 1 030 —j- 50 —f— 350 -f- 600 4- 100 + 30 =) 7 860 miljoner kronor samt för budgetåret 1962/63 till (6 730 4- 1 050 + 50 + 370 + 660 + 140 + 30 ==) 9 030 miljoner kronor.
32 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Avsättningar till och återföringar från budget utjämnings fonden av kommunalskattemedel
Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Fonden ingår som en del av budgetutjämningsfonden och avsättningar och återföringar beröra sålunda icke de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in.
I riksstaten för budgetåret 1961/62 har räknats med en nettoavsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden på 350 miljoner kronor. De avsättningar och återföringar, som enligt nu föreliggande beräkningar böra verkställas under budgetåren 1961/62 och 1962/63, framgå av följande sammanställning:
Sammanfattning av beräkningarna
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln, lör vilka redogjorts i det föregående, kunna sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse ha även medtagits motsvarande belopp, delvis approximativa, för det avslutade budgetåret 1960/61. Beloppen angivas i miljoner kronor.
Inkomster:
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar......
Kvarstående skatt............................
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsavgifter från
större arbetsgivare..........................
Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier m. m.
Summa inkomster
Utgifter:
Kommunalskattemedel........................
Överskjutande skatt..........................
Övriga restitutioner ..........................
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsavgifter från
större arbetsgivare..........................
Förskott till sjukkassorna m. m.................
Utbetalningar till allmänna pensionsfonden......
Omföringar..................................
Summa utgifter
Inkomster utöver utgifter........................
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
33 Riksrevisionsverkets beräkning har utförts med beaktande av den i proposition nr 188 föreslagna skattereformen. Genom att ämbetsverket har utgått från oförändrade regler för utbetalning av kommunalskattemedel komma kommunerna att automatiskt kompenseras för skattebortfallet till följd av den föreslagna höjningen av ortsavdragen. Därigenom har denna kompensation belastat titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Under dessa förutsättningar och med starkt understrykande av såväl svårigheten att förutse skattereformens inverkan som ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen med flera på skattetitelns utfall inverkande omständigheter uppskattar riksrevisionsverket den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1961/62 till 8 200 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 7 800 000 000 kronor.
Kupongskatt
Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skola i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag. Kupongskatten utgår enligt förordning den 23 februari 1956 (nr 104) med 30 procent av utdelningen. Enligt avtal med vissa länder gälla särskilda bestämmelser för därav berörda skattskyldiga. Skatten innehålles när utdelningen lyftes och inbetalas av bolagen till ett under överståthållarämbetet lydande organ, benämnt kupongskattekontoret.
Kupongskatten har under nedan angivna budgetår beräknats till respektive influtit med följande belopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1956/57.......... 6,20 6,50
1957/58.......... 8.09 7,00
1958/59.......... 5,95 7,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1959/60 .......... 7,21 8,00
1960/61 .......... 5,97 7,00
1961/62 .......... 7,00
I skrivelse till riksrevisionsverket den 7 november 1961 har överståthållarämbetet beräknat inkomsten av kupongskatt till 7,00 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1961/62 och 1962/63.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsten av kupongskatt för budgetåret 1961/62 till 7 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med likaledes 7 000 000 kronor.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
Utskiftningsskatten utgår efter 40 procent. Under budgetåret 1960/61 ha inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt utgjort 5,17 miljoner kronor. Vid 1961 års taxering uppgår enligt uppgift från statistiska centralbyrån den uträknade utskiftningsskatten till 4,5 miljoner kronor.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
34 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsterna av utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 4 500 000 kronor för innevarande budgetår. För budgetåret 1962/63 föreslår riksrevisionsverket, att inkomsttiteln, som brukar utvisa stora variationer i utfallet, uppföres med 1 000 000 kronor.
Skogsvårdsavgifter
Enligt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa undantag. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock med högst en och en halv promille. För varje år bestämmes, med vilket promilletal avgiften för det året skall utgå.
Skogsvårdsavgifter inflöto under budgetåret 1960/61 med 10,21 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1961/62 är titeln upptagen till 10,20 miljoner kronor.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 oktober 1961 har skogsstyrelsen anfört följande:
»Genom kungörelsen den 21 april 1961 (nr 107) har Kungl. Maj:t i överensstämmelse med riksdagens beslut funnit gott bestämma det promilletal med vilket skogsvårdsavgift enligt förordningen den 28 juni 1946 (nr 324) skall utgå för år 1961 till en promille.
Enligt från statistiska centralbyrån inhämtad uppgift beträffande taxeringsutfaUet för år 1961 uppgår underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift till 9 989,1 milj. kronor. Detta innebär en minskning med 2,1 % från föregående år. Underlaget för beräkning av skogsvårdsavgifter under de tre senaste åren visar vissa förändringar från år till år och uppgick år 1960 till 10 195,0 milj., 1959 till 10 084,4 milj. och 1958 till 10 224,4 milj. kronor. Anledningen till dessa förändringar är obekant för styrelsen.
Med utgångspunkt från ovannämnda promilletal och med tillämpning av 9 989,1 milj. kronor som underlag skulle inkomsten av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1961/62 kunna förväntas bli 10 milj. kronor.
Skogsstyrelsen anser emellertid för sin del att inkomsten av skogsvårdsa\gifter för sagda budgetar bör beräknas till det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna beloppet 10,2 milj. kronor. Som skäl härför vill styrelsen andraga dels att statsverkets nettoinkomster under ett vart av de två senaste budgetåren visat sig överstiga de för budgetåret beräknade inkomsterna med ca 100 000 kronor, dels att det här rör sig om relativt obetydliga^ skillnadsbelopp vilka är direkt beroende av de ovan angivna från ar till ar av svarbedömbara orsaker i olika riktningar skiftande underlagen för beräkning av dessa inkomster.
Beträffande inkomster av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1962/63 må följande framhållas. Under förutsättning att skogsvårdsavgiften för det närmaste året kommer att uttas efter samma promilletal som för det innevarande synes inkomsterna av denna avgift för budgetåret 1962/63 böra beräknas till enahanda belopp som för budgetåret 1961/62 eller 10,2 milj. kronor.»
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsterna av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1961/62 till 10 200 000 kronor samt beräknar, i avvaktan på beslut om promilletalets storlek, inkomsttiteln för budgetåret 1962/63 till likaledes 10 200 000 kronor.
Bih. i: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
35 Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
De under denna titel redovisade inkomsterna uppgingo under budgetåret 1960/61 till 1,91 miljön kronor. I riksstaten för budgetåret 1961/62 är titeln upptagen till 1,50 miljon kronor.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter för budgetåret 1961/62 till 2 000 000 kronor samt förordar, att titeln i riksstaten för budgetåret 1962/63 upptages till likaledes 2 000 000 kronor.
Arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
De beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande medel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning, i vilken under budgetåren 1956/57—1959/60 influten kvarlåtenskapsskatt, uppgående till 30,40, 27,05, 30,51 respektive 9,29 miljoner kronor sammanförts med arvsskatt.
Det torde här få erinras om att den totala stämpelmedelsleveransen till statsverket från generalpoststyrelsen under ett budgetår motsvarar den verkliga uppbörden under tiden från och med juni månad det ena kalenderåret till och med maj månad påföljande år.
Arvsskatt och gåvoskatt
Generalpoststyrelsen, som i skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1961 lämnat beräkning av inkomsterna av stämpelmedel för såväl löpande som nästkommande budgetår, har i fråga om motiveringen för denna beräkning åberopat en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken i fråga om beräkningen av inkomsterna av arvsskatt och gåvoskatt anförts följ ande:
»Denna inkomsttitel är i riksstaten för det löpande budgetåret uppförd med 110 miljoner kronor.
Uppbörden genom postverket av arvsskatt och gåvoskatt utgjorde under budgetåret 1960/61 122,9 miljoner kronor. Efterföljande tablå utvisar utvecklingen av inkomsterna av dödsbo- och gåvobeskattningen under de tre sistförflutna budgetåren samt fördelningen på de olika skatteslagen (miljoner kr.).
36 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
100 000 kronor, har för arvsskattens vidkommande under budgetåren i fråga uPPgått till 8,3, 19,3 resp. 47,6 miljoner kronor. Den återstående, mera normala uppbörden har följaktligen utgjort 50,4, 60,5 resp. 67,7 miljoner kronor. Inkomsterna under tidsperioden utvisar sålunda, även om man bortser från de större skattebeloppen, stigande tendens. Inkomstökningen under de två sistförflutna budgetåren torde åtminstone delvis vara en följd av de ändrade skatteskalorna för arvsskattens uttagande. Uppbörden under budgetåret 1960/61 påverkas även av flera onormalt stora engångsbelopp. Sålunda har i sådan uppbörd sammanlagt influtit omkring 21 miljoner kronor.
Uppbörden av gåvoskatt har såsom av tablån framgår under budgetåret 1960/61 varit något högre än under de båda närmast föregående budgetåren. I tillfällig uppbörd har 1,8 miljoner kronor influtit.
Någon uppbörd av kvarlåtenskapsskatt under budgetåret 1960/61 har inte förekommit. Verkningarna av den ändrade lagstiftningen i fråga om dödsbooch gåvobeskattningen började med avseende på bl. a. kvarlåtenskapsskatten bli skönjbara redan under budgetåret 1959/60.
Inkomsterna av dödsbo- och gåvobeskattningen under innevarande budgetår har av generalpoststyrelsen i skrivelse till riksrevisionsverket den 17 mars 1961 beräknats till 110 miljoner kronor eller samma belopp, varmed titeln uppförts i riksstaten.
Beräkningen av de mera normala inkomsterna på titeln under innevarande och nästa budgetår synes åtminstone med en viss grad av tillförlitlighet kunna baseras på inkomstutfallet under det sistförflutna budgetåret. En mycket osäker faktor är dock de onormalt stora skattebeloppen.
I efterföljande sammanställning har angivits den beräknade uppbörden av arvsskatt under innevarande budgetår — frånsett eventuella inbetalningar av onormalt stora engångsbelopp. Vid uppskattningen av inkomsterna har räknats med en något stegrad normal uppbörd.
Verklig uppbörd under tiden juni—september 1961...............*31,6 milj. kr.
Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1961—maj 1962 .. . 48,0 » > Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1961— maj 1962 . .. 16,0 » >
Summa 95,6 milj. kr.
Uppbörden av gåvoskatt bar under de sistförflutna budgetåren icke undergått några större variationer. Inkomsterna av denna skatt under budgetåren 1956/57—1960/61 framgår av efterföljande sammanställning.
1 I tillfällig uppbörd 10,7 miljoner kronor, varav ett engångsbelopp om 1,3 miljoner kronor.
2 Varav 1,3 miljoner kronor i tillfällig uppbörd.
2 Varav 1,8 miljoner kronor i tillfällig uppbörd.
Bih. 1: Riksrcvisionsverkets inkomstberäkning 37
Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har omkring 1,4 miljoner kronor influtit. För hela budgetåret 1961/62 synes inkomsterna kunna beräknas till högst 5,0 miljoner kronor. ,
Någon uppbörd av kvarlåtenskapsskatt har inte förekommit under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår. Skulle mot förmodan sådan skatt komma att erläggas under budgetåret, torde det endast bil fråga om ett eller annat belopp, varför inkomsterna på titeln knappast kan komma att påverkas i nämnvärd omfattning.
Enligt förestående beräkningar skulle den sammanlagda uppbörden under titeln arvsskatt och gåvoskatt för budgetåret 1961/62 sålunda komma att uppgå till i runt tal 100 miljoner kronor (95,6 + 5,0). Härtill kommer emellertid uppbörden genom länsstyrelserna. Denna uppbörd har efter avdrag av gjorda restitutioner under vart och ett av de två sistförflutna budgetåren uppgått till 4,5 miljoner kronor. Vidare bör räknas med någon marginal för större engångsbelopp. De totala inkomsterna på titeln i fråga synes kunna beräknas till 110 miljoner kronor.
Beräkningen av det belopp, vartill inkomsterna av arvs- och gavobeskattningen kan antagas komma att uppgå under budgetåret 1962/63 torde i stort sett kunna baseras på det beräknade inkomstutfallet för det löpande budgetåret. Med hänsyn till inkomstutvecklingen under de sistförflutna budgetåren svnes det dock vara motiverat att räkna med en något stegrad normal uppbörd. Inkomsterna beräknas sålunda till 115 miljoner kronor, inklusive länsstyrelsernas uppbörd. Det bör emellertid i detta sammanhang framhållas, att inkomsterna på titeln kan komma att påtagligt påverkas om ett större skattebelopp, som förväntas utgå för en osedvanligt stor kvarlåtenskap, i sin helhet erlägges under detta budgetår.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna under inkomsttiteln arvsskatt och gåvoskatt under budgetåret 1961/62 till 110 000 000 kronor samt föreslår att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 115 000 000 kronor.
Lotteri vinstskatt
Härom har i den förut berörda promemorian från generalpoststyrelsen
anförts följande:
»Statsverkets inkomster på titeln lotterivinstskatt är i riksstaten för innevarande budgetår upptagna till 80 miljoner kronor.
Bruttoinkomsterna av lotterivinstskatt under budgetåret 1960/61 har uppgått till 80 821 600 kronor. Motsvarande belopp under budgetåren 1958/59— 1959/60 utgjorde 78 506 448 resp. 81 558 905 kronor. Vinstskattens fördelning på de olika inkomstkällorna framgår av efterföljande sammanställning.
Premieobligationslånen..............
Penninglotteriet....................
Lotteriet för teater och konst.......
Tipstjänst........................
Övriga lotterier....................
Summa kronor
38 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Under budgetåren 1958/59—1960/61 har i nedan angiven omfattning genoin postverkets huvudkassa restituerats skatt för vinster, vilka antingen ei avhamtats inom föreskriven tid eller som utfallit på ej försålda lottsedlar:
Budgetår Restituerat
belopp
1958/59 ....................... 964 545
1959/60 ....................... 1 464 551
1960/61 ....................... 1 546 043
Nettouppbörden under budgetåren 1958/59—1960/61 har sålunda uppgått till i runt tal 77,5, 80,1 resp. 79,3 miljoner kronor.
Vinstskatten från premieobligationslånen väntas komma att under budgetåret 1961/62 uppgå till 13,8 miljoner kronor, förutsatt att något nytt lån med törsta vinstutlottning senast i april 1962 inte upplägges
F:rfnuSv?SS“ PenninSlotteriet AB och AB Tipstjänst har under tiden juni —oktober 19611 vinstskatt inlevererats 14,6 resp. 9,9 miljoner kronor (under motsvarande tid föregående år 14,2 resp. 8,2 miljoner kronor). Under återstående månader av innevarande budgetår beräknas ytterligare 21 resp. 14 mdjoner kronor komma att inflyta från dessa inkomstkällor. Det bör emellertid framhållas, att inkomsterna från tipsvinsterna är underkastade starka fluktuationer beroende på vinstutfallet, varför en relativt stor avvikelse från det beraknade inkomstutfallet kan uppkomma.
Vinstskatten från det särskilda lotteriet för teater och konst förutses komma att inbringa 3,0 miljoner kronor och skatten från Övriga lotterier omkring 5 miljoner kronor.
I nedanstående sammanställning har med uppdelning på de olika inkomstkällorna angivits den beräknade bruttouppbörden av lotterivinstskatt under budgetåret 1961/62.
Premieobligationslånen..................... 13 g mj]j
Penninglotteriet........................... 35’g » »
Lotteriet för teater och konst .............. 3,0
Tipstjänst............................23^9 » »
Övriga lotterier........................... 5 0 , „
Summa 81,3 milj. kr.
Under budgetåret 1961/62 torde vinstskatt komma att restitueras i ungetar samma utsträckning som under närmast föregående budgetår.
Statsverkets nettoinkomster på titeln lotterivinstskatt torde sålunda för mnevarande budgetår kunna beräknas till omkring 80 miljoner kronor.
budgetåret 1962/63 torde inte böra räknas med högre inkomster än 83 mdjoner kronor. Även om man kan förutse ökade inkomster från premieobligationslånen synes det dock vara motiverat att vid en mera långsiktig prognos iakttaga en viss försiktighet vid bedömningen av inkomstutfallet från Övriga skattekallor. Detta gäller särskilt i fråga om inkomsterna från penninglotteriet och tipstjanst. Inkomsterna av vinstskatten från varulotterierna torde bli i stort sett oförändrade.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt för budgetåret 1961/62 till 80 000 000 kronor samt föreslår — under antagande att det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas — att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 83 000 000 kronor.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
39 Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
Till ledning för beräkningen av ifrågavarande inkomster har i förenämnda inom generalpoststyrelsen upprättade promemoria anförts följande:
»På titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. redovisas övriga stämpelmedel. Här upptages sålunda stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar, inkomster genom försäljning av helarksstämplar, enkla beläggnings- och överlåtelsestämplar, vidare stämpelavgifter för aktie- och obligationsemissioner samt lottsedlar. Denna inkomsttitel är i riksstaten for budgetåret 1961/62 upptagen till 105 miljoner kronor.
De behållna inkomsterna på ifrågavarande titel under de senaste tre budgetåren framgår av efterföljande sammanställning (tusental kronor):
Budgetår
1958/59 1959/60 1960/61
A.
Uppbörd genom stämpelförsäljare: i förskottsförteckningar upptagna stämpelavgifter
för
a) lagfarter ..............................
b) inteckningar ..........................
försäljning av helarksstämplar, enkla belägg-
ningsstämplar m. ......................
26 855 21 682
15 540
32 142 36 584
23 680 25 552
16 033 14 955
B.
C.
Uppbörd genom postanstalterna: försäljning av enkla beläggningsstämplar, överlåtelsestämplar och kortkonvolut1.......... 8617
Uppbörd genom postverkets huvudkassa:
a) emissionsstämplar för aktier och obligationer 8 891
b) stämpelavgifter för lottsedlar ............ 2 264
c) diverse................................
d) inlösen av kortkonvolut ................
Summa 83 862
10 084 10 239
8 229 13 167
2 421 2 349
3 2
— —12
92 592 102 836
Inkomsterna av stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar har under budgetåren 1956/57—1960/61 uppgått till följande belopp:
Budgetår Belopp milj. kr.
lagfarter inteckningar
1956/57 .................. 24,8 17,9
1957/58 .................. 25,2 20,3
1958/59 .................. 26,9 21,7
1959/60 .................. 32,1 23,7
1960/61 .................. 36,6 25,6
Under månaderna januari—september 1961 har i stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar influtit 29,3 resp. 21,0 miljoner kronor (mot 24,5 resp. 16,4 miljoner kronor under samma tid föregående år). Genomsnittsuppbörden per månad har sålunda varit omkring 3,3 resp. 2,3 miljoner kronor. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har inkomsterna i fråga uppgått till 12,3 resp. 8,9 miljoner kronor. Beräkningen av inkomsterna under återstående del av budgetåret 1961/62 synes i stort sett kunna baseras på ovan angivna genomsnittliga uppbörder. For hela budgetåret
1 Den särskilda spclkortsstämplingen har upphört fr. o. m. den 1 januari 1961.
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
1961/62 skulle intäkterna från dessa inkomstkällor sålunda kunna uppskattas till omkring 39 resp. 27 miljoner kronor.
Inkomsterna av försäljningen genom stämpelförsäljare av helarks-, enkla beläggnings- och inteckningskontrollstämplar har under tiden januari—september 1961 uppgått till omkring 12,7 miljoner kronor (mot 14,3 miljoner kronor under motsvarande tid föregående år). Medeluppbörden per månad har sålunda utgjort omkring 1,4 miljoner kronor. Hittills har under budgetaret 6,6 miljoner kronor inlevererats. Inkomsterna för hela budgetåret 1961/ 62 torde kunna angivas till cirka 17 miljoner kronor.
^n^nanSta^ern^S uPl,börd av stämpelmedel har under kalenderåren 1958 —1960 uppgått till i nedanstående sammanställning angivna belopp:
J 9öS 1959 1960
Enkla beläggningsstämplar ........... 3 367 154 3 078 478 3 640 966
Överlåtelsestämplar ................. 3 856 397 4 952 212 6 079 427
Kortkonvolut ...................... 1 176 117 1 121 726 1 036 180
Summa kronor 8 399 668 9 152 416 10 756 573
. ^PP^rc^ genom postanstalterna har under tiden januari—september 1961 uppgått till 7,8 miljoner kronor (mot 8,2 miljoner kronor under motsvarande hd föregående år). Medeluppbörden per månad har sålunda utgjort omkring 0 85 miljoner kronor. Inkomstminskningen faller helt på den slopade försäljningen av kortkonvolut. Den ändrade lagstiftningen i fråga om beskättningen av kortlekar trädde i kraft redan den 1 januari 1961 och har sålunda även påverkat inkomsterna under budgetåret 1960/61. Försäljningen av kortkonvolut har tidigare inbringat drygt 1 miljon kronor per år. Under innevarande budgetår beräknas den totala uppbörden av stämpelmedel genom postanstalterna belöpa sig till omkring 10 miljoner kronor.
„ Stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner har under budgetåren 1956/57—1960/61 uppgått till nedan angivna belopp. °
Budgetår
1956/57
1957/58
1958/59
Belopp milj. kr.
6,3
10,4
8,9
Budgetår
1959/60.
1960/61.
Belopp milj. kr.
8,2
13,2
Under tiden januari—september 1961 har 13,5 miljoner kronor influtit (mot 8,3 miljoner kronor under samma tid föregående år). Den tillfälliga uppbörden (stämpelavgifter över 100 000 kronor) har under samma tid uppgatt till 9,5 miljoner kronor. Den mera normala uppbörden har följaktligen utgjort 4,0 miljoner eller omkring 0,4 miljoner kronor per månad. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har här ifrågavarande stämpelavgifter inbringat 8,5 miljoner kronor varav 6,5 miljoner kronor hänför sig till avgifter över 100 000 kronor. För hela budgetåret 1961/62 torde man kunna räkna med att uppbörden skall uppgå till omkring 15 miljoner kronor. °
Det starkt forcerade aktiebolagsbildandet under fjolåret och än mer under innevarande års första månader har från och med april månad börjat återgå till mera normal omfattning. Det är emellertid fortfarande livligt men håller sig inom rimliga gränser. Det bör i detta sammanhang även anmärkas att under särskilt månaderna juni—augusti innevarande år förekommit exceptionellt stora kapitalökningar genom fondemissioner i redan bestående
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
aktiebolag. September månad i år har även visat ovanligt stora kapitalökningar genom nyteckningar.
Uppbörden av stämpelavgifter för lottsedlar har under budgetåret 1960/ 61 uppgått till 2,3 miljoner kronor. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har sammanlagt 0,9 miljoner kronor influtit. För hela budgetåret beräknas inkomstutfallet bli i stort sett oförändrat eller omkring 2,3 miljoner kronor.
De för budgetåret 1961/62 beräknade totala inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m., framgår av efterföljande sammanställning (miljoner kronor).
Verklig uppbörd under tiden juni—september
1961..............
Beräknad uppbörd under tiden oktober 1961—maj 1962 ____
Summa
De sammanlagda inkomsterna på titeln ifråga skulle sålunda för budgetåret 1961/62 kunna angivas till 110 miljoner kronor.
Beräkningen av inkomsterna, som kan förväntas inflyta från omsättningsoch expeditionsstämplar m. m. under budgetåret 1962/63 torde i stort sett kunna baseras på det beräknade inkomstutfallet för innevarande budgetår. Stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner är dock en osäker faktor. Inkomsterna på titeln synes böra upptagas med högst 115 miljoner kronor. Det förutsättes att inkomsterna under budgetåret i fråga icke skall hinna påverkas av de ändringar av vissa ansöknings- och expeditionsavgifter, vilka föreslagits av utredningen för översyn av lösen- och stämpelförordningarna. Ändringarna beräknas medföra en stegring av statsverkets stämpeluppbörd med drygt 15 miljoner kronor för helt år räknat.»
Riksrevisionsverket beräknar uppbörden av omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. under budgetåret 1961/62 till 110 000 000 kronor samt föreslår, under förutsättning alt föreslagna ändringar av vissa ansöknings- och expeditionsavgifter icke komma att påverka inkomsttillflödet under nästkommande budgetår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 115 000 000 kronor.
1 Varav 6,5 milj. kronor i tillfällig uppbörd (ett engångsbelopp om 2,0 milj. kronor).
42 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
2. Automobilskattemedel
Fordonsskatt
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Enligt förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall för automobil eller släpvagn, som, efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestämmelser. Skattesatserna ha vid flera tillfällen justerats, senast genom förordning av den 21 maj 1954 (nr 255), vilken trätt i kraft den 1 januari 1955. Från och med sistnämnda dag gälla följande belopp för år räknat. För personautomobil utgår dels en grundavgift av 110 kronor och dels därutöver 28 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av bilens tjänstevikt minskad med 900 kilogram. För omnibus och lastbil utgör grundavgiften likaledes 110 kronor. För omnibus tillkommer därutöver, om tjänstevikten icke överstiger 5 000 kilogram, 33 kronor och, om tjänstevikten överstiger 5 000 kilogram, 55 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram. För lastbil utgör tilläggsavgiften, om tjänstevikten inte överstiger 3 000 kilogram, 37 kronor, om tjänstevikten överstiger 3 000 men ej 7 000 kilogram, 64 kronor och, om tjänstevikten överstiger 7 000 kilogram, 120 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram. Skatten för tvåhjulig lätt motorcykel utgör 30 kronor och för tvåhjulig tung motorcykel utan sidvagn 40 kronor. För motorcykel med sidvagn och för trehjulig motorcykel är skatten 60 kronor. För automobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk samt för släpvagn utgår skatten efter särskilda grunder.
I en till riksrevisionsverket den 9 november 1961 avlåten skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under hänvisning till i styrelsens petita för budgetåret 1962/63 redovisade beräkningar upptagit inkomsterna av fordonsskatt till 440 miljoner kronor för budgetåret 1961/62 och till 470 miljoner kronor för budgetåret 1962/63. Enligt en i nämnda petita intagen tablå ha beräkningarna byggt på följande antaganden om fordonens antal och genomsnittsskatten per fordon.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 43
Länsstyrelserna ha i skrivelser till riksrevisionsverket uppskattat fordonsskatten för budgetåret 1961/62 till 436,05 miljoner kronor och för budgetåret 1962/63 till 461,60 miljoner kronor.
Under de tio första månaderna av år 1961 ha enligt preliminära uppgifter nyinregistrerats 148 346 personbilar och 11 940 lastbilar. Under samma lid 1960 var antalet nyinregistrerade fordon 132 162 respektive 11 536.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av fordonsskatt under budgetåret 1961/62 till 450 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 upptages till 475 000 000 kronor.
Bensinskatt
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste bud getåren framgå av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat netto- i riksinkomst staten Miljoner kronor
1956/57.......... 629,51 640,00
1957/58.......... 728,23 715,00
1958/59.......... 728,03 750,00
Redovisad Beräknat netto- i riks-
inkomst staten
Miljoner kronor
1959/60.......... 797,07 825,00
1960/61.......... 847,28 850,00
1961/62.......... 900,00
Genom förordning den 23 maj 1924 (nr 126) infördes en särskild skatt på bensin och motorsprit. Gällande bestämmelser återfinnas i förordning den 7 april 1961 (nr 372). Enligt bestämmelserna i denna förordning skall bensinskatt erläggas för bensin och andra motorbränslen, som innehålla minst 70 viktprocent bensin, samt för alkohol och alkoholblandningar avsedda för användning till motordrift. Skatt skall dock icke utgå för mineraloljeprodukt, som införes till riket för att vid oljeraffinaderi användas uteslutande såsom råvara vid tillverkning av bensin. Bensinskatten utgår med 33 öre för liter. Den som inom riket tillverkar bensin är skyldig att vara registrerad hos kontrollstyrelsen. Den som i större omfattning återförsäljer eller förbrukar bensin eller håller bensin i lager må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen. Skattskyldighet inträder för bensin, som
44 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
av den som är registrerad levereras till köpare, som icke är registrerad, eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning samt för bensin, som av annan än registrerad införes till riket, när införseln sker. Skattskyldig är den registrerade eller eljest den för vars räkning införseln äger rum. När skatt skall utgå vid införseln är generaltullstyrelsen beskattningsmyndighet. Ifråga om skatt som skall utgå i andra fall är konlrollstyrelsen beskattningsmyndighet.
Förordningens bestämmelser inneburo vissa tekniskt betingade förändringar av skattesatserna jämfört med tidigare gällande bestämmelser. Vidare innebar det ändrade uppbördsförfarandet ett tillfälligt skattebortfall för innevarande budgetår. Justeringen av skattesatsen innebar dock icke någon ändring av den reella skattebelastningen. Enligt förslag i Kungl. Maj :ts proposition den 27 oktober 1961 (nr 188) skall bensinskatten från och med den 1 januari 1962 utgå med 38 öre för liter.
Genom förordning den 3 maj 1935 (nr 142) lades skatt även på sådan petroleumprodukt (brännolja), som användes för drivande av automobil och för vilken icke skatt utgick enligt 1929 års förordning om skatt å bensin och motorsprit. Brännoljeskatten utgår efter viss sänkning i samband med införandet av allmän energiskatt den 1 jidi 1957 med 30 öre för liter enligt förordning den 31 maj 1957 (nr 264). Skatten erlägges efter deklaration av ägarna av dieseldrivna motorfordon. Kontroll och uppbörd åvilar kontrollstyrelsen.
Enligt förslag i Kungl. Maj:ts proposition den 10 februari 1961 (nr 114) skola från och med den 1 januari 1962 gälla ändrade bestämmelser för brännoljeskatten. Endast för de s. k. blandade förbrukarna, d. v. s. de som använder motorbrännolja både för drift av motorfordon och för annat ändamål, t. ex. drift av traktor, föreslås det nuvarande deklarationsförfarandet bibehållas. I övrigt skall skatten erläggas av hos kontrollstyrelsen registrerad förbrukare eller vid införseln till riket enligt samma grunder som gälla beträffande bensinskatten. Brännoljeskatten kommer enligt förslag i Kungl. Maj :ts proposition den 27 oktober 1961 (nr 188) att från och med år 1962 utgå med 31 öre för liter i den mån den erlägges av den som är registrerad hos kontrollstyrelsen eller vid införseln. För de s. k. blandade förbrukarna kommer skatten att utgå med 34 öre för liter. För dessa bibehålies dock rätten till skattefria avdrag, medan denna rätt slopas för den som köper oljan i beskattat skick. De föreslagna skattesatserna innebära en höjning med omkring 4 öre för liter jämfört med de nu gällande.
Bensinskatt utgår icke för militär och civil luftfart, för vissa tekniska ändamål samt för vissa jordbruksmaskiner.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1961 beräknat nettoinkomsterna av bensinskatt för budgetåren 1961/62 och 1962/63 till 925 miljoner kronor respektive 1 000 miljoner kronor.
Bili. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
45 Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1961 anfört följande:
»Den 1 juli 1961 trädde ändrade regler för bensinbeskattningen i kraft, enligt vilka skatt för bensin, som infördes till riket av de stora oljebolagen, skall erläggas till kontrollstyrelsen i stället för till tullverket, övergångsvis ha emellertid under innevarande budgetår influtit 178 miljoner kronor i bensinskatt samt restituerats 38 miljoner kronor. Restitution av bensinskatt kan förekomma under den närmaste tiden men i ringa utsträckning. Tullverkets nettouppbörd av bensinskatt, som härefter kommer att bli av obetydlig omfattning, beräknas för budgetåret 1961/62 till 140 miljoner kronor och för budgetåret 1962/63 till 100 000 kronor.»
Kontrollstyreisen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1961 anfört följande:
»a) Skatt på bensin
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i petitaskrivelse den 31 augusti 1961 beräknat uppbörden av skatt på bensin under budgetåret 1961/62 till 760 milj. kronor. Kontrollstyrelsen finner icke anledning till erinran mot denna beräkning. Med ledning av uppgift från generaltullstyrelsen kan det nämnda beloppet beräknas fördela sig med 142 milj. kronor på tullverket och 618 milj. kronor på kontrollstyrelsen. Från sistnämnda belopp kan beräknas avgå 90 milj. kronor i restitutioner för bensin i lager den 1 juli 1961 hos förbrukare av skattefri bensin.
Nettoinleveransen till kontrollstyrelsen under budgetåret 1961/62 bör kunna beräknas till (618 — 90 =) 528 eller avrundat 530 milj. kronor. I händelse av riksdagens bifall till det i proposition nr 188 framlagda förslaget om höjd skattesats på bensin kan inkomsten inkl. lagerskatt från icke registrerade återförsäljare m. fl. väntas öka med 30 milj. kronor till 560 milj. kronor.
Enligt föreliggande prognoser torde konsumtionen av motorbensin under den närmaste "femårsperioden komma att årligen öka med inemot 120 000 ms Härav skulle följa en ökning av skatteintäkten med cirka 40 milj. kronor per år. För budgetåret 1962/63 skulle i enlighet härmed vid oförändrade skattesatser komma att inflyta (760 -j- 40 =) 800 milj. kronor, vilket belopp efter ett genomförande av den ifrågasatta skattehöjningen kan väntas öka med 120 milj. kronor d. v. s. till 920 milj. kronor.
b) Brännoljeskatt
Under månaderna juli—oktober 1961 har brännoljeskatt influtit med 67,0 milj. kronor. Eu jämförelse med skatteinkomsten under samma tid föregående år visar en inkomstökning med 8,2 procent. Under de senaste aren bär dock ökningen i genomsnitt uppgått till drygt 10 procent årligen. Det under budgetåret 1960/61 influtna beloppet, 143,9 milj. kronor torde därför komma att motsvaras av en inkomst under budgetåret 1961/62 av i runt tal 160 milj. kronor. För budgetåret 1962/63 kan inkomsten under enahanda förutsättning beräknas till 175 milj. kronor.
Den i proposition nr 114 till 1961 års vårriksdag föreslagna omläggningen av uppbördssystemet från och med den 1 januari 1962 kan övergångsvis väntas medföra en viss minskning av nettointäkten. Vidare har i proposition nr 188 till innevarande års höstriksdag föreslagits eu höjning av skatten för motorbrännolj a med fyra öre per liter, vilket med. nuvarande förbrukning beräknats medföra en inkomstökning med 20 milj. kronor per år. För budgetåret 1961/62 kommer dock denna höjning att stanna vid 5 milj.
46 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
kronor. Ett genomförande av dessa förslag torde icke medföra någon nämnvärd förändring av den för budgetåret 1961/62 beräknade skatteinkomsten. Däremot kan för budgetåret 1962/63 förutses en ökning med 15 milj. kronor eller till 190 milj. kronor.»
Statens jordbruksnämnd har i skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1961 anfört följande:
»Under budgetåret 1960/61 har i — schablonmässigt beräknade — restitutioner av skatt på bensin till jordbrukstraktorer och skördetröskor utbetalats 9,5 milj. kr. (8,5 -f- 1,0), d. v. s. någon miljon kronor mindre än tidigare beräknats (se nämndens skrivelse den 4 november 1960). Att beräkningarna inte hållit, beror på att takten i nyanskaffningarna av bensindrivna fordon något övervärderats. Förutsatt att restitutionerna av traktorbensin för 1961 hinner i allt väsentligt utbetalas före den 1 juli 1962, kan sammanlagda restitutionsbeloppet för budgetåret 1961/62 anges till 10,5 milj. kr- — För budgetåret 1962/63 ger en rent schematisk beräkning på grundval av de nuvarande schablonbeloppen under antagande av en viss ökning av fordonsparken en total restitutionssiffra på cirka 11 milj. kr. Jordbruksnämnden har emellertid igångsatt en översyn av tidigare beräknad genomsnittlig bensinåtgång till jordbrukstraktorer och skördetröskor på grundval av den nu tillgängliga, senaste förbrukningsstatistiken. Nämnden har för avsikt att — med utgångspunkt från denna översyn och under beaktande av storleken av den skatt, som riksdagen kommer att besluta i anledning av en av Kungl. Maj:t nyligen framlagd proposition om höjd bensinskatt — under den närmaste tiden underställa Kungl. Maj :t frågan om storleken av de schablonmässiga restitutionsbelopp, som lämpligen "bör utgå vid utbetalningarna tills vidare efter 1962 års utgång.»
Enligt kontrollstyrelsens, generaltullstyrelsens och jordbruksnämndens beräkningar skulle inkomsterna på titeln bensinskatt kunna uppskattas till 850 miljoner kronor under budgetåret 1961/62 och till 1 100 miljoner kronor under budgetåret 1962/63.
Under förutsättning av bifall till Kungl. Maj :ts förenämnda proposition beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på titeln bensinskatt under budgetåret 1961/62 till 850 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 upptages till 1 050 000 000 kronor.
3. Tullar och acciser
Tullmedel
Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 47
Tullmedlen har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 850 miljoner kronor.
Enligt av generaltullstyrelsen meddelade uppgifter har den influtna bruttouppbörden för varje månad under budgetåren 1956/57—1960/61 samt det löpande budgetårets fyra första månader uppgått till följande belopp:
Influten tulluppbörd månadsvis
Miljoner kronor
I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1961 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen för innevarande och nästkommande budgetår av tullmedelsinkomsterna samt vissa andra av tullverket redovisade statsinkomster framhållit följande:
»En viss avmattning i expansionstakten i den svenska utrikeshandeln har inträffat under detta år. Efter den importstegring, som ägde rum under år 1960 och som kulminerade under årets sista kvartal, inträdde en nedgång under januari—mars i år. Importvärdet för denna period låg nära 2 procent lägre än för samma period ett år tidigare och omkring 10 procent lägre än under oktober—december 1960. Sammanlagt för innevarande års tre första kvartal ha emellertid import- och exportvärdena varit respektive 1 och 8 procent större än för motsvarande tid år 1960. Tullverkets totala bruttouppbörd de tre första kvartalen år 1961 har ökat med 2 procent jämfört med föregående år. Nu tillgängliga preliminära siffror för tullverkets uppbörd under oktober månad tyda på att importen alltjämt kommer att hålla en hög nivå. Vissa uppgifter om import och export samt tullverkets influtna totala bruttouppbörd under ifrågavarande riksstatstitlar lämnas här nedan.
48 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Års- Kvartalsbelopp
Efterföljande beräkning av tullverkets blivande uppbörd bygger på vissa för ifrågavarande tid gjorda antaganden, av vilka en del ofrånkomligen måste vara osäkra. Sålunda bär förutsatts, att ekonomiska eller politiska förhållanden utomlands icke skola medföra några mera väsentliga förändringar i villkoren för den svenska utrikeshandeln. Vidare har antagits, att importen liksom för närvarande skall vara i huvudsak fri från direkta restriktioner samt att det ekonomiska läget skall möjliggöra en fortsatt hög nivå för densamma.»
I anslutning härtill har generaltullstyrelsen rörande beräkningen av tullmedelsuppbörden under budgetåren 1961/62 och 1962/63 anfört följande:
»Vad först angår tullmedel må nämnas, att bruttouppbörden härav under de två sistförflutna budgetåren har förhållit sig till importvärdet sålunda, att respektive 62,9 och 59,5 miljoner kronor i tullmedel influtit för varje miljard kronor av importvärdet. En dylik jämförelse för årsperioden oktober 1960—september 1961 ger till resultat 59,8 miljoner i tulluppbörd för varje miljard av importvärdet. För det första kvartalet av innevarande budgetår är motsvarande siffra 61,9.
Tullmedelsuppbörden (brutto) för de tre första kvartalen 1960 och 1961 har fördelat sig på följande huvudgrupper av varor med härefter angivna belopp (miljoner kronor).
Varuslag 1960 1961
Livsmedel m. m............................................... 82 87
Textilfibrer, garn och vävnader................................. 78 75
Produkter av kemiska och närstående industrier.................. 40 40
Oädla metaller................................................ 46 38
Arbeten av metall, vapen, maskiner, apparater och transportmedel.... 302 310
Övriga varor.................................................. 119 122
Inom gruppen Livsmedel m. m. märkas bland annat flera ur tulluppbördssynpunkt viktiga varuslag, såsom frukt, kaffe, te, tobak och vin samt maltoch spritdrycker. I tull för varor, tillhörande denna grupp, ha under de tre första kvartalen i år influtit 5 miljoner kronor mer än under motsvarande tid under år 1960. I samband med en omläggning av tobaksbeskattningen den 1 juli 1961 förtullades i juli månad tobaksvaror för ett belopp av 4 miljoner kronor, vilket i väsentlig mån skedde övergångsvis och bidrog till höjningen av tullintäkterna för gruppen under detta år. Under budgetåret 1960/61 uppgick tulluppbörden för varor inom gruppen till 111 miljoner kronor. Med hänsyn härtill torde uppbörden för såväl innevarande som nästföljande budgetår böra beräknas till 115 miljoner kronor.
Importökningen för varor, hänförliga till gruppen Textilfibrer, garner och vävnader, var år 1960 så kraftig att en avmattning kunde förutses under år
Bih. I: Iliksrevisionsverkets inkomstberäkning
1961. Tillgängliga siffror för de tre första kvartalen i år utvisa dock en minskning av tulluppbörden i förhållande till samma tid år 1960 med endast 3 miljoner kronor. Uppbördssiffrorna för år 1961 motsvara ett årsbelopp av 100 miljoner kronor, vilket belopp kan beräknas inflyta under budgetåret 1961/62. För budgetåret 1962/63 beräknas ett något högre uppbördsbelopp, eller 105 miljoner kronor.
Under år 1961 bär importen av varor, redovisade under gruppen Produkter av kemiska och närstående industrier, varit av ungefärligen samma omfattning som under föregående år. Under de tre första kvartalen i år ha liksom under samma tid år 1960 influtit 40 miljoner kronor i tull för varor inom gruppen. Med hänsyn till alt importen av dessa varor väntas erhålla oförändrad eller något ökad omfattning under de närmaste åren torde tulluppbörden för gruppen böra beräknas till 55 miljoner kronor för budgetåret 1961/62 och till 60 miljoner kronor för budgetåret 1962/63.
Inom gruppen Oädla metaller må särskilt nämnas handelsfärdigt järn och stål, som svarar för en väsentlig del av gruppens tullinkomster. Importen härav steg med över 30 procent år 1960 jämfört med år 1959, vilket bland annat medförde en betydande lagerökning. Tulluppbörden för de tre första kvartalen i år för gruppen visar en minskning med 8 miljoner kronor jämfört med samma tid år 1960. Enär en ökning av järnproduktionen inom Sverige kan förutses, beräknas uppbörden för gruppen för vart och ett av budgetåren 1961/62 och 1962/63 till 55 miljoner kronor.
Till gruppen Arbeten av metall, vapen, maskiner o. s. v. höra varuslag, som äro föremål för en betydande import, däribland motorer, bilar, elektriska maskiner och apparater. Under år 1961 har importen av vissa varor inom gruppen, såsom radio- och televisionsmottagare, minskat. För gruppen i dess helhet har dock importen ökat och väntas öka ytterligare i år. De tre första kvartalen i år ha givit eu uppbördsökning i förhållande till motsvarande tid år 1960 med 8 miljoner kronor. Under budgetåret 1960/61 belöpte å gruppen en tullmedelsuppbörd av 406 miljoner kronor. Den mot årets hittillsvarande uppbörd svarande årssiffran uppgår till 413 miljoner kronor. Med hänsyn till en sannolik importökning för varor inom gruppen torde uppbörden för budgetåret 1961/62 böra upptagas till 420 miljoner kronor och för budgetåret i962/63 till 440 miljoner kronor.
Gruppen Övriga varor omfattar bland annat blomsterlökar, läder och arbeten därav, beredda pälsskinn, gummivaror, arbeten av trä, kork och mineraliska ämnen (utom metaller), bijouteri- och guldsmedsvaror, leksaker, kläder, skor, instrument och ur. För de tre första kvartalen i år har tulluppbörden för varor inom gruppen uppgått till 122 miljoner kronor, eller något mer än för motsvarande tid år 1960. Budgetåret 1960/61 inbringade 176 miljoner kronor i tull för varor inom gruppen. För innevarande och nästföljande budgetår bör en uppbörd av respektive 180 och 190 miljoner kronor beräknas.
Den totala bruttouppbörden av tullmedel under budgetåren 1961/62 och 1962/63 kan i enlighet med vad ovan anförts beräknas till respektive 925 och 965 miljoner kronor. Från nämnda belopp avgå restitutioner av tullmedel, vilka under de två sistförflutna budgetåren uppgått till respektive 72 och 69 miljoner kronor. För de nu aktuella budgetåren beräknas restitutionerna stiga till 75 miljoner kronor. Vid ovan angivna beräkningar av tulluppbörden har EFTA-konventionens tullsänkningsprogram i möjligaste mån beaktats. Enligt detta genomfördes den 1 juli 1960 och den 1 juli 1961 en tullsänkning av respektive 20 och 30 procent för varor av EFTA-ursprung. Den beräknade nctlouppbörden av tullmedcl utgör således för budgetåret 1961/62 850 miljoner kronor och för budgetåret 1962/63 890 miljoner kronor.»
4 liihang till riksdagensi protokoll 19C>2. 1 samt. Nr i. Bil. i. liihang i
50 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Tullsatserna enligt EFTA-konventionen förutsättas komma att sänkas med ytterligare 10 procent från och med mars månad år 1962.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av tullmedel under budgetåret 1961/62 till 875 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/ 63 uppföres med 900 000 000 kronor.
Allmän varuskatt
Enligt förordning den 1 december 1959 (nr 507) skall allmän varuskatt från och med år 1960 erläggas för varor, som försäljas eller på annat sätt tillhandahållas eller tagas i anspråk inom riket samt för varor, som införas till riket. Allmän varuskatt skall även erläggas för tjänsteprestation, ifall denna huvudsakligen har avseende på skattepliktiga varor samt innefattar förfärdigande på beställning, uthyrning, servering, reparation, underhåll, ändring eller rengöring. Från den principiella skatteplikten för varor undantages råvaror, som användas i jordbruket och dess binäringar, levande djur, jord, sand, grus och sten, drivmedel och andra bränslen, fiskefartyg, större fartyg, luftfartyg, viss krigsmateriel, dagstidningar, receptbelagda läkemedel m. in. Genom förordning den 29 april 1960 (nr 82), som trädde i kraft den 1 maj 1960, föreligger icke heller skattskyldighet för begagnade bilar.
Allmän varuskatt utgår med 4 procent av beskattningsvärdet. Från och med 1962 skall enligt förslag i Kungl. Maj :ts proposition den 27 oktober
1961 (nr 188) den allmänna varuskatten utgå med 6 procent. Beskattningsvärdet utgör vid tillhandahållande av vara eller tjänsteprestation vederlaget och vid uttag av vara ur rörelse varans saluvärde enligt ortens pris. I vederlag och saluvärde inräknas beloppet av den allmänna varuskatten.
Allmän varuskatt är preliminär eller slutlig. Skatten kan i förekommande fall påföras såsom kvarstående allmän varuskatt eller tillkommande allmän varuskatt. Preliminär allmän varuskatt redovisas och erlägges, i avräkning på^ slutlig allmän varuskatt, i allmänhet för en redovisningsperiod om två månader, senast den 18 i månaden närmast efter utgången av den redovisningsperiod, som skatten avser.
Debitering av slutlig, tillkommande och kvarstående allmän varuskatt avilar länsstyrelse och har första gången skett vid 1961 års taxering. Enligt av riksrevisionsverket inhämtade uppgifter synes den preliminära allmänna varuskatten nära ha anslutit sig till den slutligt debiterade. Enligt förordning den 3 juni 1960 (nr 192) må skattskyldig tillgodogöra sig kostnadsersattning genom efter vissa grunder beräknat avdrag vid inbetalning av preliminär allmän varuskatt.
Enligt förslag i proposition nr 188 skall kostnadsersättning från och med
1962 krediteras den skattskyldige först i samband med avräkningen mot den slutliga skatten.
För allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter gälla särskilda bestämmelser, vilka bland annat innebära att preliminär allmän varuskatt
Eib. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 51
för produkter från jordbruksfastighet som ägare eller brukare uttager för egen förbrukning eller försäljer till konsument uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden. Enligt uppgifter från länsstyrelserna uppgick allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter till 13 miljoner kronor vid 1961 års taxering. Motsvarande belopp kommer under budgetåret 1961/62 att omföras från titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. till titeln allmän varuskatt.
Under budgetåret 1959/60 inflöto sammanlagt 366,94 miljoner kronor i preliminär allmän varuskatt avseende de två första redovisningsperioderna 1960. I riksstaten för budgetåret 1960/61 upptogs titeln allmän varuskatt till 1 400 miljoner kronor. Det redovisade beloppet allmän varuskatt uppgick för detta budgetår till 1 507,30 miljoner kronor. Titeln är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med 1 550 miljoner kronor. Under de fyra första månaderna av innevarande budgetår ha sammanlagt 528,14 miljoner kronor influtit.
Den från och med 1962 föreslagna höjda skattesatsen kommer att inverka endast på två redovisningsperioder av innevarande budgetår. Under förutsättning av bifall till det i proposition framlagda förslaget om höjning av skattesatsen och med hänvisning till de allmänna förutsättningar angående den fortsatta ekonomiska utvecklingen som riksrevisionsverket inledningsvis lagt till grund för sin beräkning, beräknar ämbetsverket inkomsterna på titeln allmän varuskatt till 2 000 000 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 2 700 000 000 kronor.
Särskilda varuskatter
De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning.
Redovi- Beräknat
säd in- i riks-
komst staten
Miljoner kronor
1956/57 ........ 222,67 210,00
1957/58 ........ 250,06 225,00
1958/59 ........ 305,67 300,00
Redovi- Beräknat
säd in- i riks-
komst staten
Miljoner kronor
1959/60........ 313,53 310,00
1960/61........ 338,01 340,00
1961/62........ 350,00
Särskild varuskatt utgår enligt förordning den 25 november 1960 (nr 612) för socker med 20 öre och för sirap med 16 öre för kilo samt för choklad- och konfektyrvaror samt glass med 65 procent, för essenser och extrakter avsedda för beredning av alkoholhaltiga drycker med 50 procent, för tandpasta och munvatten med 25 procent, för puder, nagellack och likartade skönhetsmedel med 80 procent samt för parfymer, hårvatten etc. med 50 procent av varans beskattningsvärde, varjämte särskild varuskatt för spelkort utgår med 1 krona per lek.
I samband med den provisoriska lösningen av vissa problem för livsme-
52 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
delsindustrin till följd av Sveriges anslutning till EFTA infördes genom förordning den 3 juni 1960 (nr 258) utjämningsskatt på vissa cliokladoch konfektyrvaror samt på wafers och biscuits. Utjämningsskatten utgår med 50 öre för kilogram av de skattepliktiga varorna.
Genom förordning den 30 juni 1943 (nr 477) vars senaste lydelse framgår av förordning den 25 mars 1960 (nr 118) ersattes tidigare omsättningsskatt för pälsvaror med en särskild pälsvaruskatt, som skulle utgå dels i form av en styckeskatt på inom riket yrkesmässigt beredda, lösa pälsskinn och dels i form av en värdeskatt för vissa till riket införda pälsvaror in. m. Styckeskatterna ha ändrats åtskilliga gånger och senast genom sistnämnda förordning. Värdeskatten utgör sedan 1948 20 procent. Enligt beslut av 1961 års riksdags höstsession skall värdeskatten från och med 1962 utgå med procenttal varierande från 2 till 10 procent, varigenom de hittillsvarande protektionistiska elementen i beskattningen avlägsnas och skatten anpassas efter beskattningen av inhemska varor.
När den tidigare allmänna omsättningsskatten slutligt avvecklades från och med den 1 juli 1948 ersattes denna i fråga om tre särskilda varugrupper, nämligen mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, av en särskild försäljningsskatt. Enligt förordning den 25 november 1960 (nr 615) utgår försäljningsskatt från och med den 1 januari 1961 med 20 procent för guldsmedsvaror dock att minimiskatten per kalenderår för registrerad försäljare med skattepliktig försäljning skall utgöra 1 200 kronor. För mattor utgår försäljningsskatten med likaledes 20 procent vartill kommer särskild skatt för importerade mattor varierande mellan 1 000 kronor och 10 000 kronor för 100 kg. Minimiskatten per år utgör 1 200 kronor i det fall försäljningen enbart avser egen tillverkning och eljest 3 600 kronor. För grammofoner och grammofonverk m. m. utgår försäljningsskatt alltefter art med 20—250 kronor per styck. Försäljningsskatten för grammofonskivor utgår med 0,50—1,50 kronor per styck.
Varuskatterna uppbäras av kontrollstyrelsen vid tillverkning respektive försäljning inom riket samt vid import av hos kontrollstyrelsen registrerad importör och av generaltullstyrelsen vid import av annan än hos kontrollstyrelsen registrerad importör.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1961 har kontrollstyrelsen beräknat de till förevarande titel hänförliga inkomster, som uppbäras av styrelsen, för budgetåren 1961/62 och 1962/63 till i avrundade belopp 335 respektive 345 miljoner kronor. Styrelsen anför fortsättningsvis:
»a) Varuskatt på choklad och konfektyrvaror samt utjämningsskatt
Varuskatt å choklad- och konfektyrvaror samt utjämningsskatt har under månaderna juli—oktober 1961 influtit med 59,3 milj. kronor, varav 10,9 milj. kronor i utjämningsskatt. Med en fortsatt förväntad konsumtionsökning för choklad- och konfektyrvaror, där hänsyn även bör tagas till det osäkra utfallet av skatten på glass, kan här ifrågavarande skatt för budgetåret 1961/62 totalt beräknas till 142 milj. kronor och utjämningsskatten
Bih. i: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
till 32 milj. kronor eller sammanlagt till 174 milj. kronor eller avrundat
17För budgetåret1962/63 torde skatten kunna beräknas till 180 milj. kronor.
b) Varuskatt på socker och sirap har under tiden juli—oktober 1961 influtit med 23,2 milj. kronor mot 25,2 milj. kronor under samma tid föregående år. Enligt uppgift från Svenska Sockerfabriksaktiebolaget sammanhänger denna nedgång med dels ökad import av socker, dels ned- «ån<* i efterfrågan på socker för syltningsandamål. Med hansyn härtill torde skatten för innevarande budgetår icke inbringa större belopp an under narmast föregående budgetår eller 55 milj. kronor.
För budgetåret 1962/63 bör skatten beräknas till oforandrat oo milj. kro-
c) Varuskatt på tekniska preparat har under budgetårets fyra första månader givit 16,6 milj. kronor eller drygt 25 procent mer an under samma tid föregående budgetår. Denna ökning ar till avsevard del betingad av den merskatt som numera inflyter från hos kontrollstyrelsen registrerade importörer och av en motsvarande minskning av till tullverket influten skatt. Med hänsyn härtill samt till den påtagligt stegrade förbrukningen avtekniska preparat torde skatteintäkten för budgetaret 1961/62 boia beraknas till 57 milj. kronor.
För budgetåret 1962/63 synes skatten kunna anges till 60 nnlj. kronor.
d) Varuskatt på spelkort
Enligt förordningen nr 1960:612 angående ändring i forordningen om särskild varuskatt (1941:251) skall sådan skatt utgå även pa spelkort efter en skattesats om en krona per lek. Skatteinkomsten kan beraknas till 1 nnlj. kronor för vart och ett av budgetåren 1961/62 och 1962/Ö3.
e) Försäljningsskatt på guldsmedsarbeten, grammofonvaror och knutna mattor har under tiden juli—oktober 1961 uppgått till 8,2, 2,2 och 0 7 milj. kronor eller sammanlagt 11,1 milj. kronor. Under samma tid föregående år inflöt resp. 6,7, 2,3 och 0,5 milj. kronor eller totalt 9 5 nnlj. kronor Med hänsyn till att skatten på guld- och silvervaror synes oka mer an vad som tidigare antagits och därigenom mer än väl uppväger den samtidigt observerade nedgången vad beträffar skatten på grammofonvaror resp knutna mattor kan den totala försäljningsskatten för budgetåret 1961/62 beraknas till 42 milj. kronor. För budgetåret 1962/63 torde försäljningsskatten oka vtterligare något och beräknas därför till 43 milj. kronor.
f) Päls varuskat t, avseende inom landet beredda skinn, har under juli—oktober månader 1961 influtit med 0,9 milj. kronor mot 1,1 mily.kronor under motsvarande tid 1960. Styrelsens uppbörd av palsvaruskatt kan beräknas till 2,5 milj. kronor för vart och ett av budgetaren 1961/62 och 1962/63. I proposition nr 1961: 106 har föreslagits viss ändring i forordningen om skatt på vissa pälsvaror. Genomtörandet av dessa förslag, som avses skola träda i kraft den 1 januari 1962, väntas dock väsentligen komma att påverka importen och därmed inkomsten för tullverket, medan skatteinkomsten för kontrollstyrelsen i stort sett torde bli oförändrad.»
Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1961 beträffande beräkningen av de inkomster, som uppbaras av tullverket, anfört följande:
»Den av tullverket redovisade nettouppbörden för de till särskilda varuskattemedel hörande avgiflsslagen särskild varuskatt, pälsvaruskatt oc i orsäljningsskatt uppgick under budgetåret 1960/61 till respektive 26,6, 3,1 och 0,5' miljoner kronor eller tillsammans 30,2 miljoner kronor. Den 1 januari
54 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
1961 ändrades redovisningen av särskild varuskatt vid import. Ändringen, vilken icke påverkade tullverkets uppbörd under budgetåret 1960/61, torde medföra en minskad uppbörd under budgetåret 1961/62 med 6 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas tullverkets uppbörd av särskilda varuskatter till 24 miljoner kronor och för budgetåret 1962/63 till 25 miljoner kronor.»
De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebära en sammanlagd inkomst på titeln särskilda varuskatter under budgetåren 1961/62 och 1962/63 på 359 respektive 370 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsttiteln särskilda varuskatter till 355 000 000 kronor för budgetåret 1961/62 samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 365 000 000 kronor.
Omsättningsskatt å motorfordon
De behållna och beräknade inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning.
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1957/58........ 148,36 140,00
1958/59........ 140,29 150,00
1959/60........ 169,24 140,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1960/61........ 188,78 180,00
1961/62........ 195,00
Omsättningsskatt å motorfordon utgår enligt förordning den 23 november 1956 (nr 545), som trädde i kraft den 1 december 1956, i vissa fall när fordonet av tillverkare eller registrerad importör levereras till köpare eller uttages från rörelse utan samband med försäljning. För skattepliktigt fordon som införes till riket av annan än registrerad importör utgår omsättningsskatt, när fordonet införes i riket. Skattepliktiga fordon äro personbilar, sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kilogram samt motorcyklar, allt i den mån fordonen icke tidigare äro eller varit upptagna i bilregister.
Enligt förordning den 29 april 1960 (nr 81) utgår omsättningsskatten för personbilar och lastbilar från och med den 1 maj 1960 med det antal kronor, som motsvarar 110 procent (tidigare 90 procent) av det tal, vilket angiver fordonets tjänstevikt uttryckt i kilogram. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kilogram skall därjämte tillägg göras med 145 kronor (tidigare 120 kronor) för varje fullt femtiotal kilogram, varmed tjänstevikten överskjuter 1 600 kilogram. Skatten avrundas i förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor. För motorcyklar utgör skatten 180 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 75 kilogram, 240 kronor för tjänstevikt mellan 75 och 160 kilogram samt eljest 360 kronor.
Inkomsterna på titeln redovisas av kontrollstyrelsen och generaltullstv-
relsen.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
DO
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträftande omsättningsskatt å motorfordon anfört följande:
»Bilbeståndet befinner sig i Sverige liksom i andra jämförbara länder i snabb tillväxt. Enligt beräkningar av Industriens utredningsinstitut vantas totalantalet registrerade personbilar, som för narvarande torde utgöra omkring 1,2 miljoner, vid mitten av 1970-talet ha ökat till 2,6 miljoner. Dett, innebär en årlig ökning med 5 å 6 procent, ökningen kan emeHertid på grundval av föreliggande erfarenheter icke väntas ske fullt likformigt från ar till år. Särskilt inköpen av nya bilar kan komma att visa kraftigare variatione än som hittills förekommit. En förutberakmng av inkomsten pa denna skat tetitel är därför tämligen vansklig.
Nettouppbörden av omsättningsskatt på motorfordon uppgick för budgetåret 1960/61 till 188,3 milj. kronor, varav 53,6 milj kronor mflot under månaderna juli-oktober. Under motsvarade månader 1961 inbetalades 58,7 milj. kronor motsvarande en ökning for helt budgetar från 188,3 till 206 milj' kronor. För den senaste 12-månaderspenoden uppgår emelleitid
inleveransen till 194,0 milj. kronor. . ,
Inkomsten under budgetåret 1961/62 kan enligt styrelsens mening räknas till 200 milj. kronor och under budgetaret 1962/63 till 210 nnlj. kio nor.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beräknat uppbörden till 0,6 miljon kronor för vartdera budgetåret 1961/62 och 1962/63.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär i sin förenämnda skrivelse beträffande omsättningsskatt å motorfordon anfört följande:
»Inkomsterna under budgetåret 1960/61 uppgick till 188,8 miljoner kronor. Under samma tid nyregistrerades ca 170 000 fordon. Styrelsen, som förutsätter att försäljningen av motorfordon under de narmaste aren kommer att i stort sett förbli oförändrad, beraknar med ledning av utfallet foi budgetåret 1960/61 inkomsterna till 190 miljoner kronor for vardera av budgetåren 1961/62 och 1962/63.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av omsättningsskatt å motoilordon till 195 000 000 kronor för budgetåret 1961/62 och föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 200 000 000 kronor.
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m.
Nu gällande bestämmelser rörande ifrågavarande avgifter och acciser återfinnas i förordning den 7 juni 1956 (nr 403) angående reglering a\ införseln av fettråvaror och fettvaror, m. in., i förordning den 5 juni 1953 (nr
396) om accis å fettemulsion in. in., i förordning den 30 juni 1944 (nr 4o9. ändrad genom förordning 475/1950) angående avgift för smör, som användes för framställning av grädde in. in. samt i förordning den 5 juni 19o3 (nr
397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fetlemulsion in m.
56 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
konlroIIstvrXn^, ^ red°ViSaS 3V Statens jordbruksnämnd och
kronor 1 )nnevarande års riksstat beräknats till 43 miljoner
v : !,e 11 n j°rdbruksnämnd, som i skrivelse till riksrevisionser et den 9 november 1961 lämnat beräkning för innevarande och näst kommande budgetår av den del av inkomsterna under ifrågavarande titel'
av regreringsavgiftLT1"11^118 Verksamhetsområde» nämligen nettointäkten p ä 8, g f fettvaror, har till stöd för denna beräkning åbero-
1 åt en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken anförts följande:
or^ngedlngnunfrr95f6rnfretiV0a3rOr med stöd av K“ngl. Maj:ts för-
äää” r vic°,
toCfcU^^ÄK,'7"ÄJto,-sMes
sen för inhemskt oljeväxtfrö genombrytes ^ dvHk^MI^i1 ?.risgrän‘ förselavgiften minskas resp ökas ?å att orise^lterfS a“ namh§en in‘
ävSrerga,“rinEgsa^ftenfÖrändring 8V införselavgi«en återveZ? pTffiXn
mmmsåmsm
efter hå“emelleSd 3“ ^t8’ sj°nk margarinkonsumlionen kraftigt. Där-
dererbi?gsScÄHftÄrf rh «pp§ick un-
konsumtionen kommer a Vdterli^ att mar§ari”-
sett oförändrad prisrelation
budgetåret 1962/63^20 000"tI!'1 k" bud^tåret 19bl/62 118 000 ton och för juugeiaiei iyb2/b3 120 000 ton. Konsumtionen av fett för andra inafnvi
itabil ‘ im margannframställning är förhållandevis liten och relativt 1Uan a"tar alt den internationella prisutvecklingen nå fettvaror m,
Bil). 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 57
råd världsmarknadsprisnivå påverkar regleringsavgiften i sänkande riktning.
Som redan nämnts måste emellertid understrykas, att dessa beräkningar är mycket osäkra, varför intäktsbeloppen kan komma att väsentligt avvika från vad här angivits.
Vid ovanstående beräkningar av statsverkets inkomster av regleringsavgifter för fettvaror har hänsyn icke tagits till den i proposition 1960:25 omnämnda svensk-danska överenskommelsen att till Danmark årligen överföra 10 miljoner svenska kronor av hithörande medel.»
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beräknat de av styrelsen redovisade inkomsterna under denna titel till 0,1 miljon kronor för såväl innevarande som nästkommande budgetår.
I anslutning till jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar uppskattar riksrevisionsverket inkomsterna av titeln regleringsavgift och accis å fettvaror m. in. till 42 000 000 kronor för budgetåret 1961/62 och föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 43 000 000 kronor.
Skatt å kaffe
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1956/57........ 20,38 19,00
1957/58........ 21,16 20,00
1958/59........ 22,17 21,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1959/60........ 24,75 23,00
1960/61........ 25,64 25,00
1961/62........ 27,00
G en eralt ullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket beträffande avkastningen av skatt å kaffe anfört följande:
»Under budgetåret 1960/61 inbringade skatt å kaffe 25,8 miljoner kronor, motsvarande en förtullningskvantitet av 73 000 ton, varav omkring 24 000 ton under budgetårets fyra första månader. Under motsvarande tid av nu löpande budgetår har förtullningskvantiteten utgjort drygt 26 000 ton, motsvarande en årsuppbörd av 27 miljoner kronor. Styrelsen har därför ansett sig böra upptaga bruttouppbörden, tillika att anse som nettouppbörd, av skatt å kaffe för innevarande och nästföljande budgetår till respektive 27 och 28 miljoner kronor.»
Statens jordbruksnämnd har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket anfört följande:
»Kaffeimporten har under de senare åren som regel visat högre siffror än nämnden på förhand ansett sig kunna räkna med. Under budgetåret 1960/61 importerades sålunda 75 000 ton mot beräknade 72 500 ton. ökningen beror uteslutande på en successivt stigande konsumtion och inte på ökad lagerhållning hos rosterier och handel. Importsiffrorna för de första tre månaderna av innevarande budgetår tyder på en fortsatt kraftig ökning av importen. Det förefaller därför sannolikt, att importen under budgetåret
58 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
1961/62 kommer att nå upp till 80 000 ton, vilket med nuvarande skattesats — 35 öre per kg — betyder en skatteinkomst för statsverket på 28 milj. kr. I brist på säkrare underlag torde tills vidare samma inkomst böra beräknas även för budgetåret 1962/63.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av skatt å kaffe för budgetåret 1961/62 till 27 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1962/63 uppföres med 28 000 000 kronor.
Tobaksskatt
De beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1956/57.......... 663,23 690,00
1957/58.......... 744,48 720,00
1958/59.......... 841,79 810,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1959/60.......... 882,05 850,00
1960/61.......... 908,78 900,00
1961/62.......... 930,00
Enligt förordning den 16 juni 1961 (nr 394) utgår tobaksskatt med vissa efter varans myckenhet bestämda belopp. För cigarrer och cigariller utgår skatten härvid med 9,5, 12,0, 12,4 eller 16,8 öre per styck allteftersom vikten uppgår till högst 1,7 gram, överstiger 1,7 men ej 3,0 gram, överstiger 3,0 men ej 5,0 gram respektive överstiger 5,0 gram. För cigarretter utgår tobaksskatt med 6,9 eller 11,4 öre per styck allteftersom vikten uppgår till högst 0,85 gram eller överstiger denna vikt. Tobaksskatt för röktobak, tuggtobak och snus utgår med 54,25, 21,60 respektive 9,10 kronor för kilogram. För cigarrettpapper utgår skatten med 2 öre för varje blad, avsett för framställning av en cigarrett.
Den som inom riket tillverkar tobaksvaror eller cigarrettpapper är skyldig att vara registrerad hos kontrollstyrelsen och den som för återförsäljning till riket inför tobaksvaror må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen. Beskattningsmyndigheter äro generaltullstyrelsen, ifråga om vara som av annan än registrerad införts till riket, och kontrollstyrelsen, i övriga fall.
De månatliga leveranserna till statsverket av tobaksskatt från och med budgetåret 1956/57 till och med oktober månad år 1961 framgå av efterföljande tablå.
I sin förenämnda skrivelse har kontrollstyrelsen beträffande tobaksskatt anfört följande:
»Under budgetåret 1960/61 inflöt tobaksskatt med 908,8 milj. kronor mot
882,0 milj. kronor under budgetåret 1959/60. På grund av viss omläggning av skattesystemet vid årsskiftet 1959/60, varvid bl. a. skatten minskade men tull infördes vid import, föreligger icke fullständig jämförbarhet mellan siffrorna för nämnda två budgetår.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 59
Utvecklingen under innevarande budgetår kan lämpligen bedömas med utgångspunkt från den på månaderna februari—september 1961 belöpande, av Svenska Tobaks Aktiebolaget redovisade skatten jämfört med motsvarande tid 1960. Man finner då en ökning från 588,4 till 627,1 milj. kronor eller med 6,6 procent. Skatteinleveransen från övriga skattskyldiga kan beräknas stanna vid cirka 1 milj. kronor per år. För budgetåret 1961/62 erhålles med tillämpande av nämnda procenttal ett belopp av (908,8 X 1>066 =) i runt tal 970 milj. kronor. Av detta belopp har dock 84,5 milj. kronor inbetalats i juli 1961 från Svenska Tobaks Aktiebolaget till statskontoret, vartill kommer att inbetalningen till kontrollstyrelsen den 30 juni 1962 av den på maj månad 1962 belöpande skatten blir bokförd först på budgetåret 1962/63. Kontrollstyrelsens inleverans av tobaksskatt under budgetåret 1961/62 torde därför komma att stanna vid (970 -—- 84,5 — 85,0 =) 800,5 eller avrundat 800 milj. kronor. Under närmast följande år synes man kunna räkna med ett belopp som överstiger den på innevarande budgetår belöpande skatten med 5 procent eller i runt tal 50 milj. kronor. Inkomsten under budgetåret 1962/63 skulle följaktligen kunna beräknas till 1 020 milj. kronor.»
Riksrevisionsverket, som i riksbokföringen hänför Svenska tobaksaktiebolagets inbetalningar till kontrollstyrelsen till den månad inbetalningen sker, beräknar inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret 1961/62 till 960 000 000 kronor samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1962/63 upptages till 1 000 000 000 kronor.
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
Inkomsterna från partihandelsbolag hänföra sig i första hand till aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag.
I sin förenämnda skrivelse har kontrollstyrelsen meddelat, att inleveranserna av vinstmedel enligt uppgift från aktiebolaget Vin- & spritcentralen beräknas till 20 miljoner kronor för såväl innevarande som nästkommande budgetår.
60 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Riksrevisionsverket beräknar inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel av part ihandelsbolag för budgetåret 1961/62 till 20 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 upptages till likaledes 20 000 000 kronor.
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
Detaljhandeln med rusdrycker har i samband med motbokssystemets avskaffande övertagits av ett för hela riket gemensamt företag Nya Systemaktiebolaget.
Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detaljhandelsbolag har kon- Irollstyrelsen i förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket anfört följande:
»Enligt uppgift från Nya Systemaktiebolaget väntas bolagets totala intäkter under år 1961 komma att överträffa motsvarande intäkter under år 1960’ med 10 å 11 milj. kronor eller cirka 10 procent. Å andra sidan förutses kostnadsökningar på cirka 1,4 milj. kronor. Vinsten före skatt kommer härigenom att stiga från 58,2 milj. kronor år 1960 till 67,6 milj. kronor år 1961. Inkomstskatten, som på 1960 års rörelse uppgick till 28,6 milj. kronor, kan på 1961 års rörelse beräknas stiga till 34,0 milj. kronor. Nettovinsten skulle då bli 33,6 milj. kronor.
Beträffande 1962 års rörelse räknar bolaget med att den föreslagna höjningen av den allmänna varuskatten från 4 till 6 procent icke skall få någon inverkan av betydelse på försäljningen under detta år. Den totala omsättningen kan visserligen beräknas visa fortsatt ökning, om än icke lika starkt som under 1961, men å andra sidan kommer även kostnaderna att stiga under 1962, varvid den största kostnadsposten -— löner och pensioner — är avgörande för kostnadsökningens storlek. Någon nämnvärd förändring av nettovinsten kan därför icke förutses för detta år.
Bolaget beräknar sin vinstinleverans till statsverket under vart och ett av de båda budgetåren 1961/62 och 1962/63 till oförändrat 33,5 milj. kronor, vilket belopp torde kunna avrundas till 34 milj. kronor.»
Riksrevisionsverket beräknar rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag för budgetåret 1961/62 till 34 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 upptages till likaledes 34 000 000 kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1961/62 upplagen till 1 150 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under de fem senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
61 Från och med den 1 oktober 1957 gällande bestämmelser angående omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker återfinnas i förordning den 24 maj 1957 (nr 209) med däri senast genom förordning den 26 maj 1961 (nr 182) företagna ändringar, varigenom bland annat förordningens rubrik ändrades till förordning om skatt på sprit och vin. Omsättningsskatt upptages vid detaljhandelsbolagets inköp av spritdrycker. Skatten utgår med dels en grundavgift av 11,60 kronor, 10,40 kronor, 8,50 kronor eller 8 kronor för liter beroende på om dryckens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent, ligger mellan 35 och 40 volymprocent, ligger mellan 30 och 35 volymprocent respektive understiger 30 volymprocent, och dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset. Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering.
Beträffande utskänkningsskatten stadgas, att den åt vilken rätt till utskänkning av spritdrycker överlåtits skall för utskänkta spritdrycker erlägga utskänkningsskatt med belopp, motsvarande 25 procent av utskänkningsvärdet.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen föreslagit, att inkomsttitelns benämning för att erhålla överensstämmelse med författningens rubrik bör ändras till omsättnings- och utskänkningsskatt på sprit, samt i fråga om beräkningen av inkomsterna på titeln anfört följande:
»Efter att under åren 1959 och 1960 ha legat praktiskt taget konstant visar omsättningen av spritdrycker för konsumtionsändamål från och med 1961 en ökning i liter räknat med i genomsnitt 7 procent. Till följd av en viss övergång från billigare till dyrare varuslag är den värdemässiga uppgången ännu någon procent större. För tredje kvartalet stannar ökningen i liter räknat vid 5,4 procent.
Den totala uppbörden å förevarande skattetitel, inräknat de jämförelsevis obetydliga delposterna omsättningsskatt på sprit för tekniska ändamål samt utskänkningsskatt, under månaderna juli—oktober 1961 visar ökning sedan motsvarande tid 1960 med 7,3 procent. Med hänsyn till utvecklingen under 1959 och 1960 och till den avtagande ökningen under tredje kvartalet 1961 synes det säkrast att på längre sikt icke räkna med snabbare ökning än 4 procent årligen. Inkomsten under budgetåret 1961/62 kan i så fall beräknas till 1 208 eller avrundat 1 200 milj. kronor. För budgetåret 1962/63 erhålles enligt samma förutsättning en beräknad inkomst av 1 250 milj. kronor.»
Riksrevisionsverket, som föreslår, att titeln benämnes skatt å sprit, uppskattar inkomsterna på denna titel för budgetåret 1961/62 till 1 200 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 1 250 000 000 kronor.
Omsättningsskatt å vin
Enligt förordning den 24 maj 1957 (nr 209) med däri senast genom förordning den 26 maj 1961 (nr 182) vidtagna ändringar utgår omsättnings-
62 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
skatt för vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin) dels med en grundavgift av 2 kronor för liter och dels med en procentavgift motsvarande 37 procent av utminuteringspriset samt för annat vin (lättvin) med en procentavgift motsvarande 36 procent av utminuteringspriset. Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering. För inom landet tillverkat vin utgår omsättningsskatt dessutom med en särskild tillverkningsavgift av 50 öre för liter, om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest av 20 öre för liter.
Utskänkningsskatten på vin som från och med den 1 april 1954 slopades för lätta viner avvecklades helt från och med den 1 oktober 1957.
De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de fem senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning.
Beräknat i riksstaten
55,00
105,00
I riksstaten för budgetåret 1961/62 har omsättningsskatten å vin beräknats till 105 miljoner kronor.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin anfört följande:
»Vinförsäljningen har under en följd av år ökat tämligen snabbt och var 1960 70 procent större i liter räknat än 1956. Under tredje kvartalet 1961 var ökningen sedan motsvarande tid föregående år icke fullt 12 procent mot 9 procent under första halvåret.
I omsättningsskatt på vin har under månaderna juli—oktober 1961 inlevererats 31,2 milj. kronor, vilket innebär en ökning sedan samma tid 1960 med 11 procent. Då inleveransen under dessa månader på grundval av erfarenheterna från tidigare jämförbara år kan beräknas motsvara 28 procent av inkomsten under hela budgetåret, kan slutsumman för budgetåret 1961/ 62 beräknas till 110 milj. kronor. Inkomsten under budgetåret 1962/63 synes under förutsättning av fortsatt ökad vinförsäljning kunna beräknas till 120 milj. kronor.*
Riksrevisionsverket, som föreslår, att titeln benämnes skatt å vin, upplager i enlighet med kontrollstyrelsens beräkning inkomsterna på denna titel för budgetåret 1961/62 till 110 000 000 kronor och föreslår att titeln för budgetåret 1962/63 upptages till 120 000 000 kronor.
Bih. 1: Riksrevisionsverkels inkomstberäkning
63 Skatt å malt- och läskedrycker
Skatt å malt- och läskedrycker utgår jämlikt förordning den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker. Allt efter alkoholstyrkan indelas maltdryckerna i tre klasser. Första klassen omfattar maltdrycker, som ej innehålla mer än 1,8 viktprocent alkohol (lättöl). Andra klassen omfattar sådana till första klassen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehålla mer än 2,8 viktprocent alkohol (Öl), och tredje klassen omfattar alkoholstarlcare maltdrycker (starköl). Skatten utgår för liter med 12 öre för lagrat lättöl, 48 öre för Öl och 1 krona 41 öre för starköl. Skatt på lagrat lättöl infördes från och med den 20 mars 1958, då också skatten för Öl och starköl höjdes till nu gällande belopp mot att tidigare ha utgått med 42 öre för liter Öl och 1 krona 35 öre för liter starköl. Skatten på läskedrycker utgår med 33 öre för liter.
De beräknade och redovisade nettoinkomsterna av skatt på malt- och läskedrycker, som till och med budgetåret 1960/61 voro fördelade på två inkomsttitlar, maltdrycksskatt och skatt å läskedrycker, framgå av följande sammanställning.
Skatt å malt- och läskedrycker
I riksstaten för budgetåret 1961/62 är inkomsten av skatt å malt- och läskedrycker upptagen med 180 miljoner kronor.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har konlrollstyrelsen i fråga om beräkningen av skatt å malt- och läskedrycker anfört följande:
»Bortsett från en viss förskjutning från svagare till starkare maltdrycker synes konsumtionen av malt- och läskedrycker under senare år ha i stort sett stabiliserat sig vid nuvarande nivå. De förändringar i skatteutfallet som förekommit från det ena budgetåret till det andra har i huvudsak varit betingade av väderlekens växlingar, speciellt under sommarmånaderna. Den varma sommaren 1959 medförde sålunda en tillfällig ökning av skatteuppbörden med i runt tal 15 milj. kronor. Inkomsten under månaderna juli— oktober 1961 innebär en ökning från samma tid 1960 med 6,5 milj. kronor. Även om detta förhållande pekar på någon ökning även framdeles anser kontrollstyrelsen likväl att inkomsten för budgetåret 1961/62 icke bör beräknas till högre belopp än 175 milj. kronor. Inkomsten under budgetåret 1962/63 synes böra upptagas till 180 milj. kronor.»
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsterna på titeln skatt å malt- och läskedrycker till 180 000 000 kronor för budgetåret 1961/62 samt föreslår, alt inkomsttiteln för budgetåret 1962/63 uppföres med likaledes 180 000 000 k ronor.
64 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Statlig nöjesskatt
Nöjesskatt utgår enligt förordning den 21 december 1945 (nr 823) med däri senast genom förordning den 20 maj 1960 (nr 363) med tillämpning från och med den 1 juli 1960 företagna ändringar. Nöjesskatten utgår med 15 procent på summan av erlagda inträdesavgifter, inberäknat skatten; dock att för biografföreställning nöjesskatten utgår med 25 procent av nämnda pris. Nöjesskatten fördelas med hälften till staten och med hälften till den kommun, inom vars område nöjestillställningen äger rum. För biografföreställning skall dock nöjesskatten i stället fördelas med sju tiondelar till staten och tre tiondelar till kommunen.
Från och med den 1 juli 1957 avvecklades den tidigare utgående skatten på teaterföreställningar och restaurangdans. Samtidigt utvidgades möjligheterna till skattelindring för idrottsorganisationer och andra ideella organisationer. Genom förordning den 12 maj 1961 (nr 131) avvecklades nöjesskatten helt för idrottstävlingar m. m. från och med den 1 juli 1961.
Från den 1 juli 1951 utgår till producent av svensk film bidrag med del av statens andel i nöjesskatten för biograf föreställning, vid vilken bidragsberättigande film visas. Till och med budgetåret 1959/60 utgick bidraget enligt förordning den 8 juni 1951 (nr 457) med därefter sist genom förordning den 28 maj 1959 (nr 209) företagna ändringar. För budgetåret 1959/60 utgick bidrag för film som framställts helt i färg med 45 procent och för övrig film med 30 procent av statens andel i nöjesskatten. Från och med den 1 juli 1960 utgår bidraget med 80 procent av statens andel i nöjesskatten enligt förordning den 20 maj 1960 (nr 364). I och med att denna förordning trädde i kraft upphörde den tidigare förordningen att gälla. Efter det bidrag till producenter av svensk film utgått med 3,46 miljoner kronor har i nöjesskatt för svensk film under budgetåret 1960/61 influtit 0,86 miljoner kronor.
Den till statsverket inlevererade respektive i riksstaten beräknade nöjesskatten har under de senaste budgetåren uppgått till följande belopp:
Redovi- Beräknat säd in- i riks-
komst staten
Miljoner kronor
1956/57.......... 64,97 59,00
1957/58.......... 55,00 60,00
1958/59.......... 52,11 60,00
Redovi- Beräknat
säd in- i riks-
komst staten
Miljoner kronor
1959/60.......... 37,70 45,00
1960/61.......... 25,14 30,00
1961/62.......... 25,00
Under innevarande budgetårs fyra första månader ha influtit 7,36 miljoner kronor mot 8,66 miljoner kronor under motsvarande period förra året.
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten på titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till 23,78 miljoner kronor under budgetåret 1961/62 och till 23,61 miljoner kronor under budgetåret 1962/63.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
65 Riksrevisionsverket beräknar uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 22 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret 1962/63 upptages till likaledes 22 000 000 kronor.
Energiskatt
Allmän energiskatt utgår enligt förordning den 31 maj 1957 (nr 262) med däri senast genom förordning den 7 april 1961 (nr 374) vidtagna ändringar. Allmän energiskatt skall erläggas för bensin, vissa bränslen såsom kol, koks, motorbrännolja och eldningsolja samt elektrisk kraft. Med bensin avses härvid samtliga i förordningen om bensinskatt angivna skattepliktiga varuslag. Energiskatt för bensin utgår med 9 öre för liter. För elektrisk kraft utgår skatten med 10 procent av kraftens beskattningsvärde för kraft som förbrukas i industriell rörelse med en förbrukning av mer än 40 000 kilowatttimmar för driftställe under helt beskattningsår. För annan elektrisk kraft utgår skatten genom förordning den 14 mars 1958 (nr 71) med 7 procent av kraftens beskattningsvärde. Beskattningsvärdet är lika med summan av de avgifter, som förbrukaren har att erlägga för den elektriska kraften. Dessa bestämmelser överensstämma beträffande förbrukare av mer än 40 000 kilowattimmar per beskattningsår med dem, som ingingo i den i samband med energiskattens införande upphävda elskatteförordningen.
För andra bränslen gällande skattesatser framgå av nedanstående sammanställning.
Bränsle Skattesats
Stenkol.............................................. 12 kronor för ton
Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter m. m. Brunkolsbriketter .....................
Koksstybb och koksbriketter .......................... 6 » » »
Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass I 25 » » m3
Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass II 16 » » »
Beträffande skattskyldighet och beskattningsmyndighet gälla i tillämpliga delar samma bestämmelser som beträffande bensinskatt. Liksom för bensinskatt innebär ändrat uppbördsförfarande ett tillfälligt inkomstbortfall under innevarande budgetår (jfr s. 43 ff).
Inkomsterna av energiskatt under de senaste budgetåren framgå av nedanstående sammanställning.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen ifråga om beräkningen av de inkomster som uppbäras av styrelsen anfört följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1962.1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
»a) Energiskatt å elektrisk kraft
Enligt uppgift från Centrala Driftledningen torde man alltjämt kunna räkna med en årlig ökning av kraftförbrukningen inom industrien med 4 8 procent och av detalj förbrukningen (s. k. borgerlig förbrukning) med 9’9 procent. °
Den skattepliktiga kraftförbrukningen för budgetåren 1961/62 och 1962/ 63 kan på grundval härav beräknas bli av nedan angiven omfattning.
Industriell förbrukning totalt................
Härav
a) Skattefri ............................
b) Elektrokemisk och elektrotermisk användning ................................
c) Övrig industriförbrukning..............
Borgerlig förbrukning......................
För kraft enligt b) ovan är beskattningsvärdet lika med 1 öre per kilowattimme. För kraft enligt c) ovan kan på grundval av uppgifter som inhämtats från de prisstyrande kraftleverantörerna och den faktiska skatteinkomsten det genomsnittliga kraftpriset (beskattningsvärdet) för budgetaret 1960/61 beräknas till 3,87 öre per kilowattimme. Den genomsnittliga prishöjningen som kan förväntas för budgetåren 1961/62 och 1962/63 kan antagas bli drygt 4 procent. Med utgångspunkt härifrån skulle det genomkraft?riset för budgetåren 1961/62 och 1962/63 kunna beräknas till 4,02 resp. 4,18 öre per kilowattimme.
Med hänsyn till tidigare genomförda prishöjningar, av vissa kraftleverantörer planerade prishöjningar samt uppgifter som lämnats av Svenska Elverksföreningen kan priset (beskattningsvärdet) för s. k. borgerlig kraft för budgetåren 1961/62 och 1962/63 uppskattas till 12,8 resp. 13,1 öre per kilowattimme inom tätorter och 16,6 resp. 16,9 öre per kilowattimme på landsbygden. Den borgerliga kraftförbrukningen fördelar sig på tätorter och landsbygd med 60 resp. 40 procent.
Producenter av elektrisk kraft äger i deklaration göra avdrag för energiskatt på bränsle som förbrukas för produktion av värmekraft. Under förutsättning av normal tillgång på vattenkraft kan avdraget för ifrågavarande budgetår beräknas till 10 milj. kronor.
Förutom vad ovan anförts bör vid inkomstberäkningen hänsyn tagas till att vissa kraftförbrukare genom särskilda beslut erhållit nedsättning av beskattningsvärdet, vilket torde innebära ett skattebortfall av maximalt 1 milj kronor. J'
På grundval av vad här anförts kan skatteintäkten av energiskatt på elektrisk kraft beräknas enligt följande (se överst på s. 67).
Nettoinkomsten av energiskatt på elektrisk kraft kan således angivas till avrundat 156 milj. kronor för budgetåret 1961/62 och 175 milj. kronor för budgetåret 1962/63.
b) Energiskatt på bensin
Utöver bensinskatt med för närvarande 33 öre för liter utgår även energiskatt på bensin med 9 öre för liter. Någon höjning av sistnämnda skattesats har icke ifrågasatts i proposition nr 188 till innevarande höstriksdag.
För bensin som användes för framställning av stadsgas utgår energiskatt med 1,6 öre för liter (för dylik bensin utgår icke bensinskatt). Vid "de tre gasverk, som för närvarande använder lättbensin för framställning av stads-
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
67 Summa 167,4
Avgår
skatt på bränsle för produktion av elektrisk kraft ................ 10,0
skattebortfall p. g. a. nedsättning m. m......................... 1,0
Budgetåret 1962/63
Kraft för elektrokemisk och elektrotermisk
användning.......................... 1 730
övrig industrikraft...................... 18 170
Kraft för borgerlig förbrukning.......... 10 550
tätorter ............................ 6 330
landsbygd .......................... 4 220
Netto skatteintäkt
1,00 10
4,18 10
13,1 7
16,9 7
Summa
Avgår
skatt på bränsle för produktion av elektrisk kraft ................
skattebortfall p. g. a. nedsättning ..............................
Netto skatteintäkt
156,4
1,7
58.0 49,9
10.0 1,0
gas, kan energiskatten beräknas uppgå till 150 000 kronor per år, vilket belopp saknar betydelse för denna beräkning.
Som framgår av det anförda är energiskatten på bensin direkt proportionell mot den tidigare beräknade skatten på bensin. För budgetåret 1961/62 kan härigenom inkomsten beräknas till 144 milj. kronor och för budgetåret 1962/63 till 218 milj. kronor.
c) Energiskatt på andra bränslen än bensin
Nettointäkten av energiskatt på fasta och flytande bränslen har under de
68 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Enligt föreliggande prognoser kommer förbrukningen att ändras enligt följande:
i huvudsak oförändrad förbrukning ökning med 80 000 m3/år ökning med 120 000 m3/år ökning med 200—250 000 m3/år
fasta bränslen: motorbrännolja: eldningsolja 1—2: eldningsolja 3—4:
År
Förbrukning 1 000 m3 Eo 1—2
Motorbrännolja
1960 .......................... 1 160 3 680
1970 .......................... 1 800 5 000
Ökning........................ 55 % 35 %
ökning per år ca............ 5,5 % 3,5 %
Eo 3—4
5 500 8 000 45% 4,5 %
Härav erhålles följande prognos för energiskatt å andra bränslen i milj.
kronor.
Budgetår Fasta Mbo Eo 1—2 Eo 3—4 Totalt ökning
bränslen
± 0 % + 5,5 % + 3,5 % + 4,5 %
1961/62 ............ 18,9 24,1 91,1 77,7 211,8 7,7
1962/63 ............ 18,9 25,4 94,3 81,2 219,8 8,0
Inleveransen under budgetåret 1961/62 kan följaktligen beräknas till 212 milj. kronor och under budgetåret 1962/63 till 220 milj. kronor.
Efter en sammanräkning av de under a)—c) här ovan beräknade beloppen kan den totala inleveransen under titeln energiskatt beräknas till (156 + 144 -|- 212 =) 512 eller avrundat 510 milj. kronor för budgetåret 1961/ 62 och (175 -j— 218 -f- 220 =) 613 eller avrundat 610 milj. kronor för budgetåret 1962/63.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket ifråga om beräkningen av de inkomster som uppbäras av tullverket anfört följande:
»Såsom ovan nämnts ändrades bestämmelserna för bensinbeskattningen den 1 juli 1961. Tullverkets uppbörd av energiskatt för bensin upphör i stort sett därmed. Energiskatt, som hänför sig till import av fasta bränslen, synes emellertid komma att uppbäras av tullverket i samma omfattning som tidigare. Uppbörden härav har styrelsen för såväl innevarande som nästfoljande budgetår beräknat till 7 miljoner kronor. Enligt preliminära siffror för de fyra första månaderna av löpande budgetår har energiskatt för bensin övergångsvis uppburits med 50 miljoner kronor och restituerats med 11 miljoner kronor. Med hänsyn härtill torde tullverkets nettouppbörd av energiskatt för budgetåren 1961/62 och 1962/63 kunna upptagas till respektive 46 och 7 miljoner kronor.»
De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebära en sammanlagd inkomst på titeln energiskatt under budgetåren 1961/ 62 och 1962/63 på 558 respektive 620 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsterna på titeln energiskatt för budgetåret 1961/62 till 560 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 620 000 000 kronor.
Bih. I: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
69 II. Uppbörd i statens verksamhet
De under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptagna inkomsttitlarna voro i riksstaten för budgetåret 1960/61 beräknade till ett belopp av 230,03 miljoner kronor och gåvo enligt budgetredovisningen en sammanlagd nettoinkomst av 228,89 miljoner kronor. Hur den redovisade nettoinkomsten fördelade sig på de olika uppbördstitlarna framgår av bilaga B.
Riksstaten för budgetåret 1961/62 upptager under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» en sammanlagd inkomstsumma av 234,90 miljoner kronor. Beträffande samtliga de under denna rubrik upptagna inkomsttitlarna, utom vattendomstolsavgifter, har riksrevisionsverket hos vederbörande myndigheter anhållit om uppgifter på de belopp, med vilka inkomsterna på titlarna i fråga kunna beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1961/62 och 1962/63. Med stöd av de utav myndigheterna lämnade uppgifterna har riksrevisionsverket, såsom framgår av bilaga C, beräknat uttallet av inkomstsumman under »Uppbörd i statens verksamhet» under budgetåret 1961/62 till 240,98 miljoner kronor.
För budgetåret 1962/63 har riksrevisionsverket på sätt framgår av närslutna bilaga D under denna rubrik beräknat ett sammanlagt belopp av 253,97 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket har funnit anledning göra särskilda uttalanden allenast beträffande följande inkomsttitlar.
Inkomster vid fångvården. Inkomsterna på ifrågavarande titel uppgingo under budgetåret 1960/61 till 5,15 miljoner kronor och upptogos i riksstaten för innevarande budgetår till 1,65 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 16 oktober 1961 har fångvårdsstyrelsen beräknat inkomsterna till 2,25 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 3,35 miljoner kronor för budgetåret 1962/63. Vid sin beräkning har fångvårdsstyrelsen räknat med minskade överskott av särskilda rörelsegrenar bland annat till följd av de från och med innevarande budgetår höjda arbetspremierna inom fångvården.
Riksrevisionsverket beräknar ifrågavarande titel till 3 000 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 4 000 000 kronor.
Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet. I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1961 har riksförsäkringsverket anfört följande :
»Under denna riksstatstitel redovisas följande inkomster:
1) tilläggsavgifter för försäkringar i riksförsäkringsverket enligt 39 § lagen om yrkesskadeförsäkring,
2) bidrag från socialförsäkringsbolag enligt samma lagrum,
3) ersättning från den i 41 § lagen om yrkesskadeförsäkring omformalda fonden för riksförsäkringsverkets bestyr med fondens förvaltning,
4) ersättning från riksförsäkringsverkets trafiklivräntefond for verkets bestyr med livränterörelse enligt lagen om trafikförsäkring å motorfordon samt
70 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
i; .er.S.ättning t01 riksförsäkringsverket för handhavandet av den frivilliga statliga pensionsförsäkringen.
inf1,viInf8?aV^fter- Undf bud8etåret 1961/62 till riksförsäkringsverket !^.;!yt , d försäkringsavgifter enligt yrkesskadeförsäkringslagen kan efter
norFnmlV'åtrfer-1f^ ei'.^de av8lfter beräknas utgöra omkring 37,5 milj. kroh.U niw,,8 f°rfk/lngsavgifter på grund av arbetsgivares åtagande att nor T iri V’S bestnda ersättning kan uppskattas till omkring 3 milj. kronrh r H terna utgår med 5 % av summan av försäkringsavgifter
(5hX 40 500g00e0)OPP °Ch kan Såled6S ^ bud§etåret 1961/62 beräknas till jqq- 2,02 milj. kronor.
budgetåret 1962/63 torde de till riksförsäkringsverket inflytande hpmnnritnuSaaVglf-iern,a kUnna uPPskattas till 42,8 milj. kronor och lindringsmiljPkronor3 mi J‘ kronor samt tilläggsavgifterna alltså till omkring 2,29
tionP^S UndCr 1961/62 ska11 enligi från försäkringsinspek-
tmnen erhallen uppgift i bidrag erläggas 1 486 074,87 kronor.
Social försäkringsbolagens försäkringsavgifter för år 1961 kan uppskattus till omkrmg 47 milj. kronor, förekommande lindringsbelopp häri inräk-
ria‘, Tp;r„ arem0t, svarande bidragen, utgörande 3 % av summan, vilka skall erlaggms under budgetåret 1962/63, kan sålunda uppskattas till omkring 1,41 milj. kronor.
keiÄSiS.SSSätringSVCr'“,S '"ed »v yr-
Enligt kungl. brev den 27 juni 1930 skall från den i 19 § olycksfallsvTrifÄff11 /t1 § yrkesskadeförsäkringslagen) omförmälda fonden för varje budgetär utgä ett belopp av 22 000 kronor såsom ersättning till statsverbet för riksförsäkringsverkets bestyr med förvaltning av fonden
lainErSat(tnlfnf/0r-7ksf°rfakrinfiSverkels best>7r med livränterörelse enligt lagen om trafikförsäkring a motorfordon.
Bestämmelser angående ersättning till statsverket från den för ifrågavarande rörelse bildade fonden har meddelats i kungl. brev den 19 de- 1?3°‘ Defna, ersattning. som under budgetåret 1961/62 utgör 5 000’kr’onoT * budgetåret 1962/63 beräknas inflyta med omkring
5. Ersättning till riksförsäkringsverket för handhavandet av den frivilliga statliga pensionsförsäkringen.
aEsnli^,kangL den, 30 J'uni 1961 ska11 av de under visst kalen-
,r. ir!.fluJna avgifterna for ifrågavarande försäkring ersättning utgå till r^sforsakringsverket med dels ett fast belopp av 265 000 kronor dels ett särskilt belopp motsvarande kostnaderna för upplysningsverksamhet rörande försäkringen. Sistnämnda belopp beräknas till 5 00Ö kronor
.:a™anla/[ o™™.3 budgetåret 1961/62 och 1962/63 beräknas alltså ersättningen till 270 000 kronor.
Inkomsterna under ifrågavarande riksstatstitel kan således i avrundade in uP.Pskattas tdJ sammanlagt 3,8 milj. kronor för budgetåret 1961/62 och 4,0 milj. kronor för budgetåret 1962/63.»
I anslutning till riksförsäkringsverkets beräkning uppskattar riksrevi-
sionsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 3 800 000 kronor för in-
nevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppfö-
res med 4 000 000 kronor.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
71 Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. I skrivelse till riksrevisionsverket den 13 oktober 1961 har Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut anfört följande:
»Institutet beräknar inkomsterna för budgetåret 1961/62 i enlighet med riksstaten till 7 000 000 kronor.
För budgetåret 1962/63 beräknar institutet inkomsterna på följande sätt:
Inkomster av uppdragsverksamhet ........................................
Inkomster från luftfartsverket
a) belastningen å anslaget Väderlekstjänst för luftfarten...... 3 026 500
b) en tredjedel av belastningen å anslaget Bidrag till väderleks-
stationer i Nordatlanten och på Grönland m. m........... 325 000
Beloppet synes emellertid böra avrundas till 7 000 000 kronor.
Ifråga om inkomsterna från luftfartsverket får institutet framhålla följande.
Beräkningen utgår från att institutets förslag till anslagsäskanden under anslaget Väderlekstjänst för luftfarten bifalles; om de reduceras skall motsvarande reduktion av inkomsten ske. Vidare förutsätter den att för budgetåret 1962/63 gälla samma grunder beträffande luftfartsverkets ersättning till institutet för utgifter för väderlekstjänst, som enligt kungl. brev den 30 juni 1961 angående beräkning av underskottet på luftfartsfonden under budgetåret 1961/62, nämligen att ersättning till institutet utgår för hela beloppet av belastningen å institutets anslag Väderlekstjänst för luftfarten samt för en tredjedel av belastningen å anslaget Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m. Belastningen å sistnämnda anslag för vilket definitiv anslagsberäkning ännu ej avlämnats har med hänsyn till hittills kända förhållanden beräknats till 975 000 kronor.
Institutet får i samband härmed framhålla, att institutet i sin petitasknvelse för budgetåret 1962/63 följt hittills tillämpade principer ifråga om vad som skall bestridas från anslaget Väderlekstjänst för luftfarten, nämligen att därå föres utgifter för personal, expenser, speciell utrustning o. dyl. vid de lokala flygväderlekstjänsterna, medan motsvarande utgifter vid institutets centrala del bestridas från institutets allmänna avlönings- resp. omkostnadsanslag. I petitaskrivelsen för budgetåret 1962/63 ha i enlighet med denna princip under avlöningsanslaget upptagits utgifter för en central aerologisk tjänst för luftfarten innefattande personalkostnader om ca 100 000 kronor samt under omkostnadsanslaget utgifter om 240 000 kronor avseende beräkningsarbeten å matematikmaskin för luftfarten. Det kan ifrågasättas om icke — oavsett från vilket anslag dessa utgifter skola bestridas — luftfartsverket borde ersätta institutet desamma. I så fall skulle de ovan beräknade inkomsterna ökas med i runt tal 300 000 kronor.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till 7 000 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, under förutsättning av bifall till institutets anslagsäskanden och att inslitutet erhåller de i skrivelsen ifrågasatta ersättningarna från luftfartsverket, att inkomsttiteln för budgetåret 1962/63 uppföres med 7 500 000 kronor.
Inkomster vid matematikmaskinnämnden. Inkomsterna på ifrågavarande titel, vilka i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 2 miljoner
3 800 000
3 351 500 7151500
72 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
kronor, ha av matematikmaskinnämnden i skrivelse till riksrevisionsverket den 17 oktober 1961 beräknats till 2 miljoner kronor för innevarande budgetår och till likaledes 2 miljoner kronor för budgetåret 1962/63. Nämnden har härvid framhållit, att vid beräkningarna hänsyn har tagits till dels alt en minskning av beräkningsuppdragen kan förväntas genom bortfall av vissa kunder, som i den ena eller andra formen förfogar över andra maskiner än nämndens, dels att gratisprestationerna till universitet och högskolor är i starkt stigande. Enligt vad riksrevisionsverket inhämtat har nämnden vid inkomstberäkningen endast uppskattat inkomster av nämndens egna datamaskiner. I sina petita för budgetåret 1962/63 har emellertid matematikmaskinnämnden äskat medel för hyra av maskintid vid vissa andra dataanlaggmngar under 1962. Dessa utgifter beräknas för budgetåret 1962/63 komma att motsvaras av inkomster för nämnden på 3,70 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna under ifrågavarande titel till 4 500 000 kronor för budgetåret 1961/62 samt föreslår, under förutsättning av bifall till matematikmaskinnämndens anslagsäskande för kostnader för maskintid vid andra datamaskiner än nämndens egna, att titeln upptages till 6 000 000 kronor för budgetåret 1962/63.
Bidrag till bank- och fondinspektionen. I skrivelse till riksrevisionsverket den 16 oktober 1961 har bank- och fondinspektionen anfört följande:
»Vad först angår budgetåret 1961/62 har inkomsttiteln bidrag till bankoch fondinspektionen i riksstaten upptagits med ett belopp av 545 000 kronor. Det däri ingående delbeloppet av bidrag till bankinspektionens fond, som tidigare angivits till 375 000 kronor, kan beräknas stiga till 420 000 kronor, vilket belopp torde inflyta under februari 1962. — Bidragen till fondinspektionen, som tidigare beräknats till 70 000 kronor, kan nu antagas stanna vid 65 000 kronor, enär inspektionen har för avsikt att hemställa hos Maj:t om viss sänkning av detta bidrag. Sistnämnda belopp kommer att likaledes inflyta under februari 1962. — Bidraget till jordbrukskassetillsynens fond slutligen har för innevarande budgetår bestämts till 100 000 kronor, varav 55 000 kronor redan influtit och överförts till jordbrukskassetillsynens fond. Resterande belopp, 45 000 kronor, skall inbetalas före den 1 april 1962. Å inkomsttiteln kan således beräknas inflyta tillhopa (420 000 + 65 000 -j- 100 000 =) 585 000 kronor.
Vad härefter angår budgetåret 1962/63 torde delbeloppen Bidrag till bankinspektionen och Bidrag till fondinspektionen kunna uppskattas till 420 000 kronor respektive ca 65 000 kronor. I fråga om bidraget till jordbrukskassetillsynens fond anser sig inspektionen för närvarande sakna skäl att beräkna detsamma till annat belopp än som skall utgå under innevarande budgetar, dvs. 100 000 kronor. Inspektionen beräknar i enlighet härmed inkomsttitelns hela belopp för budgetåret 1962/63 till (420 000 + 65 000 -i- 100 000 = ) 585 000 kronor.»
I anslutning till bank- och fondinspektionens beräkning uppskattar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 585 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med likaledes 585 000 kronor
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
73 Avgifter för granskning av biografbilder. I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 oktober 1961 har statens biografbyrå beräknat inkomsterna under ifrågavarande titel till 270 000 kronor för innevarande budgetår och till 325 000 kronor för budgetåret 1962/63. Vid inkomstberäkningen har statens biografbyrå tagit hänsyn till den aktuella revisionen av taxesättningen i anslutning till det under remiss liggande betänkandet om stämpel- och expeditionsavgifter.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna under ifrågavarande titel till 300 000 kronor för budgetåret 1961/62 samt föreslår, i avvaktan på ställningstagande till taxesättningen, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med likaledes 300 000 kronor.
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt. Inkomsterna på denna titel uppgingo under budgetåret 1960/61 till 2,03 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 oktober 1961 har statens centrala frökontrollanstalt beräknat inkomsterna till 2,2 miljoner kronor för innevarande och till 2,4 miljoner kronor för nästkommande budgetår och därvid anfört följande:
»Ökningen hänför sig främst till den av årets riksdag beslutade obligatoriska statsplomberingen av allt utsäde av strå- och trindsäd, som försäljes i allmänna handeln, vilka bestämmelser trätt i kraft den 1 juli innevarande år men som kan beräknas medföra en ytterligare ökning för kommande budgetår. Härtill kommer de av årets riksdag också beslutade bestämmelserna angående utsädespotatis, som träder i kraft den 1 juli 1962 och kan beräknas tillföra anstalten ökade inkomster.»
Riksrevisionsverket uppskattar inkomsten på ifrågavarande titel till 2 200 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 2 400 000 kronor.
Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt. I skrivelse till riksrevisionsverket den 4 oktober 1961 har statens lantbrukskemiska kontrollanstalt beräknat inkomsterna under ifrågavarande titel till 250 000 kronor för budgetåret 1961/62 och till likaledes 250 000 kronor för budgetåret 1962/63. Kontrollanstalten har därvid anfört följande:
»Sedan föregående års uppgifter lämnades har en ny utredning översett den senast föregående angående anstaltens flyttning till Uppsala och omorganisationen till statens lantbrukskemiska laboratorium. Möjligen kan man räkna med riksdagsbeslut 1962 ang. omorganisationen m. in. Flyttningen är redan principbeslutad av riksdagen 1956.
För inkomsternas storlek spelar jordanalyserna stor roll. Ännu kan tyvärr dessas antal icke bedömas för 1961/62 års vintersäsong. Preliminära uppgifter från hushållningssällskapen tyder på samma omfattning som 1960/ 61.
Genom att Kungl. Statistiska Centralbyrån funnit vår av Kungl. Lantbruksstyrelsen fastställda taxa för hög, (betr. analysunderlag för skördestatistiken) har de börjat sätta upp eget laboratorium utanför Uppsala för vat-
74 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
lenbestämningar m. m. i skördeprodukter och även överfört uppdrag till andra, icke statliga, laboratorier. Detta vållar minskning i stället för tidigare förmodad ökning av byråns uppdrag till oss. Kungl. Jordbruksdepartementet och de lokala stationerna har framfört önskemål om höjd taxa, vilket genomfördes för andra varor än jord 1 juli 1961.
Statens Jordbruksnämnds uppdrag torde icke under 1961/62 förändras, men beräknas 1962/63 öka med ca 15 %.
Vissa hushållningssällskap, som av olika utredningar föreslagits falla utanför det centrala laboratoriets geografiska område, synes ha föregripit eventuella beslut därom genom att övergå till föreslagna lokala laboratorier.»
I anslutning till statens lantbrukskemiska kontrollanstalts beräkning uppskattar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 250 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med likaledes 250 000 kronor.
Inkomster vid lanimäteriväsendet. Inkomsterna på denna titel uppgingo under budgetåret 1960/61 till 16,2 miljoner kronor. Titeln är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med 17,3 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 oktober 1961 har lantmäteristyrelsen meddelat, att inkomsterna under ifrågavarande titel beräknas uppgå till 17,3 miljoner kronor för budgetåret 1961/62 och till 17,5 miljoner kronor för budgetåret 1962/63. Orsaken till inkomstökningen i förhållande till budgetåret 1960/61 anges främst vara den enligt kungörelsen den 13 maj 1960 från och med den 1 juli 1960 gällande nya lantmäteritaxan (nr 332).
I anslutning till lantmäteristyrelsens beräkning uppskattar riksrevisionsverket inkomsterna vid lantmäteriväsendet till 17 300 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 17 500 000 kronor.
Inkomster vid rikets allmänna karlverk. I skrivelse till riksrevisionsverket den 7 oktober 1961 har rikets allmänna kartverk beräknat inkomsterna till 3,8 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 4,0 miljoner kronor för budgetåret 1962/63. I sin skrivelse framhåller kartverket att inkomsterna från såväl beställningsverksamheten som kartförsäljningen enligt hitintills redovisat inkomstutfall bör öka, men att å andra sidan den förestående omställningen av organisationen för kartförsäljningen kan medföra en viss tillfällig minskning av kartinkomsterna.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till 3 800 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 4 000 000 kronor.
Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter. I skrivelse till riksrevisionsverket den 23 oktober 1961 har patent- och registreringsverket anfört följande:
»Inkomsterna under budgetåret 1960/61 uppgick till 15 230 000. För det löpande budgetåret och budgetåret 1962/63 anser sig patentverket kunna
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
räkna med i stort sett oförändrade inkomster av bolagsavgifterna och en ökning av varumärkesinkomsterna med ca 300 000 kronor samt av patentinkomsterna med ca 500 000 för 1961/62 och ytterligare ca 500 000 för 1962/ 63. Inkomsterna under budgetåret 1961/62 skulle då bli 16 000 000 (15 200 000 + 300 000 -f- 500 000) kronor och under budgetåret 1962/63 16 500 000 (16 000 000 + 500 000) kronor.»
I anslutning till patent- och registreringsverkets beräkning uppskattar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 16 000 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/ 63 uppföres med 16 500 000 kronor.
Inkomster av statens gruvegendom. Denna titel är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med 3,5 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 oktober 1961 har kommerskollegium beräknat inkomsterna för innevarande budgetår till 2,6 miljoner kronor och för budgetåret 1962/63 till 3,4 miljoner kronor. Kommerskollegium har härvid understrukit, att inkomsterna bland annat äro starkt beroende av växlingar i kopparpriset på världsmarknaden och av malmkonjunkturen.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till 2 600 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 3 400 000 kronor.
Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium. Inkomsterna under ifrågavarande titel uppgingo under budgetåret 1960/61 till 4,43 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 12 oktober 1961 har statens bakteriologiska laboratorium beräknat inkomsterna under titeln till 4,1 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 4,2 miljoner kronor för budgetåret 1962/63. Enligt vad riksrevisionsverket inhämtat förorsakas inkomstförändringen främst av att allt högre åldersgrupper komma i åtnjutande av fri poliovaccinering.
I anslutning till statens bakteriologiska laboratoriums beräkning uppskattar riksrevisionsverket inkomsterna under ifrågavarande titel till 4 100 000 kronor för budgetåret 1961/62 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/ 63 uppföres med 4 200 000 kronor.
Inkomster vid karolinska sjukhuset. Inkomsterna på denna titel uppgingo till 32,7 miljoner kronor under budgetåret 1960/61. Titeln är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med 34 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 6 oktober 1961 har karolinska sjukhuset beräknat inkomsterna till 37 miljoner kronor för innevarande och till 42,1 miljoner kronor för nästkommande budgetår. Beträffande orsaken till denna inkomstökning har karolinska sjukhuset meddelat, att sjukhuset vid beräkningarna tagit hänsyn till en föreslagen höjning av vårdavgifterna.
76 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna vid karolinska sjukhuset under de angivna förutsättningarna till 37 000 000 kronor för budgetåret 1961/ 62 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 upptages till 42 000 000 kronor.
III. Diverse inkomster
Bötesmedel. De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1956/57.......... 21,05 20,00
1957/58.......... 24,28 22,00
1958/59.......... 24,42 27,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1959/60.......... 27,55 30,00
1960/61.......... 29,95 28,00
1961/62.......... 32,00
Under de fyra första månaderna av innevarande budgetår var uppbörden på titeln 14 procent större än för motsvarande tid föregående budgetår. Enligt av riksrevisionsverket från överståthållarämbetet och länsstyrelserna infordrade uppgifter beräknas inkomsten av bötesmedel för budgetåren 1961/62 och 1962/63 till 29,90 respektive 30,37 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket beräknar bötesmedlen för innevarande budgetår till 32 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 34 000 000 kronor.
Totalisatormedel. De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1956/57.......... 23,16 23,00
1957/58.......... 26,71 25,00
1958/59.......... 32,73 35,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1959/60.......... 46,55 35,00
1960/61.......... 51,77 50,00
1961/62.......... 50,00
I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 oktober 1961 har lantbruksstyrelsen under hänvisning till en inom styrelsens husdj ursbyrå upprättad promemoria uppskattat inkomsten av totalisatormedel till 50 miljoner kronor för vartdera budgetåret 1961/62 och 1962/63. I den nämnda promemorian anföres följande:
»För beräkning av totalisatormedlen under budgetåren 1961/62 och 1962/ 63 har en jämförelse verkställts mellan omsättning och statens andel för tiden 1 juli—30 september 1960 och samma tidsperiod 1961. Omsättningssummorna har under sagda perioder uppgått till respektive 81 415 345 och 88 804 657 kronor, varjämte statens andel belöpt sig till respektive 12 794 967 kronor och 12 922 782 kronor. Omsättningen har alltså ökat med 7 389 312 kronor (9 %) och statens andel med 127 815 kronor (1 %). ökningen äger
Bil}. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
främst samband med att vinstavdraget å vinnare och platsspel fr. o. m. den 1 juli 1960 vid travtävlingar sänktes från 25 till 20 %.
Statens inkomst kan, under förutsättning att gällande vinstavdrag och fördelningsskalor ej ändras, för budgetåret 1961/62 beräknas till 50 000 000 kronor och för budgetåret 1962/63 till 50 000 000 kronor.»
Riksrevisionsverket beräknar uppbörden på inkomsttiteln totalisatormedel för budgetåret 1961/62 till 53 000 000 kronor samt förordar, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 55 000 000 kronor.
Tipsmedel. Under de senaste budgetåren ha statsverkets beräknade och redovisade tipsmedelsinkomster uppgått till följande belopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1956/57.......... 89,15 80,00
1957/58.......... 95,85 90,00
1958/59.......... 93,66 100,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1959/60 .......... 91,25 105,00
1960/61 .......... 85,70 95,00
1961,62.......... 85,00
Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksrevisionsverket den 25 oktober 1961 anfört följande:
»För budgetåret 1961/62:
Antalet ordinarie tävlingsveckor beräknas uppgå till 47 st. eller lika många som under budgetåret 1960/61. Veckoomsättningen varierar betydligt, varför inget bestämt kan sägas om den slutliga årsomsättningen.
De första 13 ordinarie tävlingsveckorna under det nya budgetåret t. o. m. 21/10 1961 uppvisa influtna tipsinsatser till ett belopp av kr. 46 019 950: 72. Motsvarande siffra för föregående år var kr. 40 467 784: 23, varifrån för jämförelsens skull den då genomförda olympiaveckans omsättningsbelopp frånräknats. Insatsbeloppets ökning utgör kr. 5 552 166:49 eller 13,7 % under
denna tid. . ....
Tillämpas denna ökningsprocent på föregående års tipsomsättnmg, kr. 170 630 387: 17, innebär detta ett till kr. 194 006 750:25 ökat tipsinsatsbelopp. Till detta belopp kommer sedan kr. 10 489 116: 40 utgörande tipsomsättningen å de fyra extra tävlingsomgångar, som anordnades med Intertotofotboll som tävlingsobjekt, varför totalomsättningen skulle komma att uppgå till kr. 204 495 866: 65. Med samma nettovinstprocent som föregående år — 36 — skulle nettovinsten approximativt utgöra kr. 73 600 000: —.
Härtill kommer den av Riksdagen beslutade extra skatten om 5 öre för varje 35-öres råd eller uttryckt i procent — ca 14,3 % å tipsinsatsbeloppet. Radskatten å den ovan beräknade högre omsättningen skulle därför komma att uppgå till 14,3 % å kr. 204 495 866:65 eller till ca kr. 29 200 000:—-. Tillsammans skulle inleveransen för detta budgetår således belöpa sig till kr. 102 800 000:—.
För budgetåret 1962/63:
Även för detta år torde tävlingsveckornas antal komma att uppgå till 47 och då det för närvarande är omöjligt att bedöma, om någon förändring av omsättningen kommer att inträda, torde det vara ändamålsenligt att tills vidare räkna med samma inleverans för 1962/63 som för 1961/62 eller kr. 102 800 000: —.
78 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
For bagge budgetåren måste bolaget reservera sig för oförutsedda händelser, som helt kunna förändra det ekonomiska resultatet, såsom inställda tavlmgsomgångar etc.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsten av tipsmedel för budgetåret 1961/62 till 100 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med likaledes 100 000 000 kronor.
Lotterimedel Av nedanstående sammanställning framgå de för de senaste budgetåren beräknade och redovisade inkomsterna på titeln lotterimedel:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1956/57.......... 110.83 110,00
1957/58.......... 114,75 115,00
1958/59.......... 114,18 117,00
Redovisad Beräknat S inkomst riksstaten Miljoner kronor
1959/60.......... 112,99 115,00
1960/61 .......... 111,29 115,00
1961/62.......... 112,00
I skrivelse till riksrevisionsverket den 24 oktober 1961 har Svenska penninglotteriet aktiebolag för budgetåret 1961/62 beräknat kunna inleverera ett belopp av 112,6 miljoner kronor att tillgodoföras titeln lotterimedel. Försäljningen av lotter till dragningarna under månaderna december 1961— juni 1962 har härvid antagits kunna fortgå i samma omfattning som till dragningarna under motsvarande månader åren 1960 och 1961
Vid den av bolaget för budgetåret 1961/62 verkställda beräkningen ha ineveranserna av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda otter uppskattats till 105,33 miljoner kronor, medan i form av vinst på boage s verksamhet beräknats komma att på förevarande titel inflyta 7 27 miljoner kronor. Inleveransen under första hälften av budgetåret 1961/62 av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter avser dragningarna under månaderna juni—november 1961 och kan därför redan nu exakt angivas. Den uppgår till 51,81 miljoner kronor, vilket är 1,33 miljoner ende år ^ ^ mlevererades under motsvarande period föregå-
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av lotterimedel för budget
S f , '/62,im 113 000 000 kr°"0r Saml •“ «el„ för budgeSét
1962/63 uppföres med 115 000 000 kronor.
JZllTr ink0n!S/er■ uDenna inkomsttitel tillgodoföres bland annat ter Ti f u PP .*espektlve belastas med restitutioner av vissa äldre skat-
av 20 miljoner ^ 1%1/62 UppfÖrtS med ett beloPP
De på ifrågavarande titel under budgetåret 1960/61 redovisade inkomster-
re«5fUPPf1tnS° * 1 nCtt° 34’35 mili°ner kronor. Bland inkomsterna märkas avgifter pa netto 7,26 miljoner kronor, överskottsmedel från krigsförsäknngsnamnden på 5,26 miljoner kronor, avveckling av vissa fonder för för-
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
svarsberedskap på 4,43 miljoner kronor, återbetalning av kostnader för organiserande av en svensk F.N.-styrka på 4,19 miljoner kronor samt försäljningsmedel för lös egendom m. m. på netto 2,79 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket beräknar den behållna uppbörden på inkomsttiteln övriga diverse inkomster för budgetåret 1961/62 till 20 000 000 kronor samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med ett belopp av likaledes 20 000 000 kronor.
80 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder
Postverket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av postverket upptagits ett belopp av 17 miljoner kronor.
Generalpoststyrelsen bar i skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1961 beträffande inkomsterna under budgetåret 1961/62 och 1962/63 på riksstatstiteln postverket anfört följande:
»De beräknade inkomsterna har sammanförts i nedanstående tabell, vari för jämförelse upptagits inkomsterna jämväl för budgetåret 1960/61.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
försäljning av jaktkort ............
försäljning av obligationer..........
Postverkets adressregister............
Inkomst av utrikes rörelsen ..........
Summa inkomster
178 201 823 536 378 58 759
589 488 849
100 000 600 000 50 000
633 305 000
100 000 650 000 50 000
648 530 000
Driftkostnader
575 339 905 618 425 000 641 475 000
Överskott 14 148 944 14 880 000
7 055 000
Avrundat
15 000 000 7 000 000
Beträffande de beräknade inkomsterna må anföras följande.
Under budgetåret 1960/61 uppgick frankoteckensuppbörden till 339 ol4 278 kronor mot 317 199 263 kronor budgetåret 1959/60. Ökningen uppgick alltså till 22 315 015 kronor eller till ca 7,0 procent. För tiden juli—oktober 1J61 bär frankoteckensuppbörden vid postanstalterna ökat med ca 3,5 procent i förhållande till uppbörden för samma tid 1960. o
Vid beräkningen av frankoteckensuppbörden for budgetaren l,)bl/b2 och 1962/63 har styrelsen utgått från de porton, som f. n. gäller för olika forsändelseslag. Med hänsyn till att uppbörden såsom ovan sagts utvisat ökning såväl för det sistförflutna budgetåret som för den hittills förflutna delen av innevarande budgetår, har styrelsen ansett sig nu kunna berakna frankoteckensuppbörden för innevarande budgetar till 362 miljoner kronor, vilket bortsett från portohöjningen från den 1 juli innevarande år torde motsvara en ökning med ca 4 procent i förhållande till uppbörden för budgetåret 1960/ 61. Efter vad nu kan bedömas anser styrelsen sig kunna räkna med en viss ökning av trafikvolymen även under budgetåret 1962/63. Frankoteckensuppbörden för sistnämnda budgetår har därför uppskattats till 377 miljoner kronor motsvarande en ökning med ca 4 procent i förhållande till den beräknade uppbörden för innevarande budgetår.
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser utgår jämlikt § 2 tjänstebrevsförordningen med viss procent av frankoteckensuppbörden. Storleken av detta procenttal bestämmes beträffande samtliga tjänstcbrevsberättigade myndigheter med undantag av televerket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket, försvarets fabriksverk samt riksbanken av generalpoststyrelsen och statskontoret gemensamt. Efter överenskommelse med statskontoret har generalpoststyrelsen bestämt, att ersättningen till postverket för tjänsteförsändelser i allmänhet fr. o. in. den 1 juli 1956 t. v. skall utgå med 12 % av postverkets frankoteckensuppbörd.
Såvitt nu kan bedömas synes ersättningen till postverket för betordran av tjänsteförsändelser, häri inbegripet jämväl ersättning för befordran av posten från de statliga kristidsorganen och de allmänna sjukkassorna ävensom för befordran av militärbrev samt för postverkets bestyr med delgivningsförsändelser, för innevarande budgetår kunna beräknas till sammanlagt 62,2 miljoner kronor samt för nästkommande budgetår till 65 miljoner kronor.
Inkomsterna av tidningsrörelsen utgöres för närvarande dels av ersättning för befordran av postabonnerade tidningar, dels ock av avgifter för befordran av tidningar såsom utgivarkorsband och tidningsbilagor. För budgetåret 1960/61 uppgick inkomsterna till ca 45,5 miljoner kronor. Inkomsterna av tidningsrörelsen för budgetåret 1961/62 beräknas till 48,3 miljoner kronor. Inkomsterna för budgetåret 1962/63 är, bl. a. med hänsyn lill att nu gallande tidningsförordning enligt beslut av riksdagen skall upphöra att gälla med utgången av år 1962, svåra att beräkna. De torde kunna uppskattas till 44 miljoner kronor.
(i Itihang till riksdagens protokoll 1962. I samt. Nr 1. Ilil. 1. Ilihang 1
82 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Postverkets inkomster av portgirorörelsen utgöres av ersättning för kostnaderna för girogöromålens handläggning vid postanstalterna samt vid postbanken, inom styrelsen i övrigt och vid postdirektionerna. Från denna beräknade ersättning avgår av postverket uppburna portoinkomster avseende girorörelsen. Det nettobelopp, som därvid framkommer, gottskrives postverket. Ersättningen för budgetåret 1961/62 beräknas nu till ca 101 miljoner kronor eller 10,2 miljoner kronor mer än ersättningen under budgetåret 1960/ 61. ökningen är huvudsakligen föranledd av ökade lönekostnader m. m. och allmän uppgång i rörelsen. För budgetåret 1962/63 har inkomsterna beräknats till 102 miljoner kronor.
Ersättningen från postsparbanken för budgetåret 1961/62 har såsom framgår av tabellen nu beräknats till 33 miljoner kronor. För nästkommande budgetår beräknas ersättningen till 34 miljoner kronor.
Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden bär fr. o. in. uppbördsåret 1961/62 fastställts av Kungl. Maj:t i brev till generalpoststyrelsen den 2 december 1960. Med hänsyn till den förhöjning av ersättningen detta innebär beräknas ersättningen för här avsedda bestyr under vart och ett av budgetåren 1961/62 och 1962/63 komma att uppgå till 12 miljoner kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts brev till pensionsstyrelsen den 12 maj 1961 resp. Kungl. Maj :ts brev till generalpoststyrelsen den 12 maj 1961 skall ersättningen till postverket för bestyret med utbetalning av folkpensioner resp. allmänna barnbidrag utgå med 45 öre för varje under år 1961 utbetalad folkpensionsanvisning resp. 68 öre för varje under samma år utbetalad barnbidragsanvisning. Postverkets ersättning för här ifrågavarande båda bestyr beräknas för budgetåret 1961/62 till 4 800 000 kronor resp. 2 800 000 kronor samt för budgetåret 1962/63 till 4 900 000 kronor resp. 2 700 000 kronor.
På grund av att inbetalningen av radiolicensavgifterna i fortsättningen skall ske över postgiro beräknas för innevarande budgetår ersättningen för försäljning av radiolicenser komma att stanna vid 250 000 kronor. I fortsättningen beräknas några inkomster på denna titel ej komma att inflyta.
Inkomsterna å övriga inkomsttitlar beräknas icke komma att undergå större förändringar vare sig under innevarande eller nästkommande budgetår i förhållande till inkomsterna för budgetåret 1960/61, varför någon närmare motivering rörande beräkningen av inkomsterna å dessa titlar icke ansetts erforderlig.
\ id beräkningen av utgifterna har styrelsen ej räknat med ändring i nuvarande lönenivå eller med större förändringar i nuvarande prisnivå.
Under nu angivna förutsättningar beräknas postverkets utgifter under budgetåret 1961/62 komma att uppgå till 618,4 miljoner kronor, vilket belopp med omkring 8,3 miljoner kronor överstiger det belopp, som upptagits i den av Kungl. Maj :t för nyssnämnda budgetår fastställda driftkostnadsstaten. Ökningen hänför sig i första hand till lönetitlarna och omkostnaderna för fastigheter och förhyrda lokaler.
För budgetåret 1962/63 bar utgifterna beräknats till 641,5 miljoner kronor.
Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rörelse komma att uppgå till, i avrundade tal, för budgetåret 1961/62 15 miljoner kronor och för budgetåret 1962/63 7 miljoner kronor.
Under åberopande av det anförda får styrelsen föreslå, att inkomstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1962/63 enligt ovan angivna beräkningar upptages med ett till 7 miljoner kronor avrundat belopp.
Av överskottsmedlen för budgetåret 1960/61, 14 148 945 kronor 43 öre, kunde 13 miljoner kronor levereras under loppet av budgetåret. Det åter-
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
stående beloppet, 1 148 945 kronor 43 öre, levererades den 18 augusti 1961. Det kommer att tillses att överskottsmedel i görligaste mån levereras under det budgetår, till vilket medlen bokföringsmässigt bör hänföras.»
Generalpoststyrelsen har icke räknat med att några vinstmedel från postsparbanken eller postgirorörelsen skola inlevereras under berörda budgetår. Detta synes innebära att uppkommen vinst i sin helhet ansetts böra disponeras för nedskrivning av rörelsernas utlånta medel.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av postverket under budgetåret 1961/62 till 15 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 10 000 000 kronor.
Televerket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
Budgetår
1956/57
1957/58
1958/59
1959/60
1960/61
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av televerket upptagits ett belopp av 115 miljoner kronor.
Med skrivelse till riksrevisionsverket den 13 november 1961 har telestyrelsen avgivit förslag i fråga om beräkning av det överskott pa televerkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1962/63. I sin skrivelse anför televerket följande:
»Televerkets redovisade inkomster, driftkostnader och överskott för de senaste fyra budgetåren samt motsvarande beräknade belopp för budgetåren 1961/62 och 1962/63 framgår av efterföljande tablå, i vilken driftkostnaderna för budgetåren 1961/62 och 1962/63 har beräknats på grundval av nu gällande pris- och lönenivå, dock att hänsyn har tagits till den löneökning, som blir följden av slopandet av 2-ort fr. o. m. år 1962, samt till de av Kungl. Maj :t i proposition nr 188 till höstriksdagen framlagda förslagen till höjning av den allmänna varuskatten från 4 till 6 % samt av bensinskatten med 5 öre och motorbrännoljeskatten med 4 öre per liter. De höjda skatterna har för första halvåret 1962 beräknats medföra en utgiftsökning av 1,3 milj. kronor och under budgetåret 1962/63 av 7,3 milj. kronor, varav 3,5 milj. kronor utgör ökad avsättning till värdeminskningskonto i anledning av den genom höjningen av den allmänna varuskatten förorsakade stegringen av återanskaffningsvärdet på televerkets anläggningar.
6-j- Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
84 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Den starka ökningen av inkomsterna under budgetåret 1957/58 beror på de taxehöjningar, som genomfördes successivt under tiden april—juli 1957. Kör budgetåret 1961/62 bär styrelsen räknat med fortsatt högkonjunktur, som dock beräknats något avta i intensitet under budgetåret 1962/63.
Kör att få fram det verkliga nettoresultatet för statsverkets del av televerkets rörelse skall de i förestående tablå upptagna överskottsbeloppen minskas med riksgäldskontorets ränteutgifter för i televerkets anläggningar investerade lånemedel.
Ränteutgifterna har — på samma sätt som av Kungl. Maj :t föreskrivits för statens järnvägar — beräknats efter den fastställda normalräntan för lån från statens utlåningsfonder, varvid för budgetåren 1961/62 och 1962/63 räknats med samma räntefot som för budgetåret 1960/61 eller 4,75 %.
I fråga om de för budgetåren 1961/62 och 1962/63 beräknade inkomsterna får telestyrelsen anföra följande.
Nettoökningen av antalet uppsatta telefonapparater uppgick under budgetåret 1959/60 till 116 700 och under budgetåret 1960/61 till 133 000. Styrelsen har förbudgetåren 1961/62 och 1962/63 ansett sig kunna räkna med en ökning av ca 140 000 resp. 135 000 apparater.
Kör budgetåret 1961/62 har driftkostnaderna nu blivit beräknade till 1 132,4 milj. kronor och för budgetåret 1962/63 till 1 227,6 milj. kronor.
1 avsättningen till värdeminskningskonto har i likhet med vad som skett för budgetåren 1954/50—1961/62, medräknats en extra avsättning motsvarande en del av den inkomstökning för televerket, som uppstått genom de höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. För budgetåret 1962/63 har denna extra avsättning upptagits till 15 milj. kronor eller samma belopp som medgivits för budgetåret 1961/62.»
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
85 Televerkets inkomster och utgifter för budgetåren 1958/59, 1959/60 och 1960/61 jämförda med beräknade inkomster och utgifter för budgetåren 1961/62 och 1962/63 framgå av följande sammanställning (miljoner kronor) :
1 förutnämnda skrivelse har telestyrelsen vidare anfört följande:
»Enligt beslut av 1957 och 1959 års riksdagar skall de överskott av radiolicensinedel, som uppstår på ljudradiorörelsen resp. på televisionsradiorörelsen sedan från inkomsterna dragits kostnaderna för programproduktion och programdistribution samt investeringar, redovisas såsom separata poster och icke inlevereras till statskontoret tillsammans med verkets andra överskottsmedel utan balanseras till följande budgetår. I anledning härav skall de inledningsvis angivna överskotten ändras på följande sätt för att få fram de belopp som skall inlevereras.
Leveranserna av överskottsmedel för de ifrågavarande tvenne budgetåren förutses komma att ungefärligen överensstämma med de beräknade beloppen.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna för televerket under budgetåret 1961/62 till 155 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1962/63 uppföres med 175 000 000 kronor.
Statens vattenfallsverk
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
Budgetår Drift- Drift- överskott Inlevererat Beräknat i
inkomster kostnader till stats- riksstaten
verket
1956/57 .................... 411,52 325,79 85,73 85,63 120,00
1957/58 .................... 451,41 291,12 160,29 140,73 120,00
1958/59 .................... 503,16 301,97 201,19 188,29 135,00
1959/60 .................... 573,38 441,73 131,65 176,20 160,00
1960/61 .................... 598,61 399,74 198,87 201,65 190,00
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens vattenfallsverk upptagits ett belopp av 225 miljoner kronor.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 november 1961 angående beräkning av inkomstöverskottet å statens vattenfallsverks rörelse för budgetåren 1961/62 och 1962/63 har vattenfallsstyrelsen anfört följande:
»Budgetåret 1961/62
överskottet för innevarande budgetår beräknas till 225 000 000 kronor enligt nedanstående uppställning
Inkomster Driftkostnader Överskott
kronor kronor kronor
Kraftverk ........ 628 600 000 404 900 000 223 700 000
Kanalverk ........ 6 000 000 5 000 000 1 000 000
Fastighetsförvaltning 900 000 600 000 300 000
635 500 000 410 500 000 225 000 000
Bil), i: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 8T
Det beräknade överskottet överensstämmer med vad som upptagits i riksstaten. Beräkningarna grundas på den förutsättningen, att nederbörden under hösten och vintern samt temperaturförhållandena icke blir ogynnsammare för kraftproduktionen och kraftbalansen än vad som nu förutses. Budgetåret 1962/63
Under förutsättning att vattenförhållandena blir normala och att andringar av bränslepriser och konjunkturförhallanden icke inträffar har öveiskottet för budgetåret 1962/63 beräknats till 250 000 000 kronor enligt nedanstående uppställning.
Inkomster Driftkostnader överskott
kronor kronor kronor
Kraftverk ........ 693 100 000 444 400 000 248 700 000
Kanalverk ........ 6 000 000 5 000 000 1 000 000
Fastighetsförvaltning 900 000 600 000 300 000
700 000 000 450 000 000 250 000 000
Beträffande kraftverkens inkomster har förutberäkning skett i anslutning till såväl den prognos rörande kraftbehovens utveckling, vilken ligger till grund för styrelsens anslagsäskanden, som den ökning av produktionsresurserna, vilken om intet oförutsett inträffar inträder i förhållande till innevarande budgetår. Kraftransonering har förutsatts icke bli behövlig.
För kanalverken och fastighetsförvaltningen har räknats med i stort sett oförändrade inkomster.
Levererbart överskott.
Beloppen inlevererbara överskottsmedel kan sättas lika med de boktorda överskotten, dvs. 225 000 000 kronor för budgetåret 1961/62 och 250 000 000 kronor för budgetåret 1962/63. Noggrannheten i kalkylen är icke större än att eftersläpningen mellan bokförda och i penningar tillgängliga överskott per tolvmånadersperioder kan försummas.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av statens vattenfallsverk till 225 000 000 kronor för budgetåret 1961/62 samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1962/63 upptagas till 250 000 000 kronor.
Domänverket
De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten för de senast förflutna fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 40 miljoner kronor.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 24 november 1061 har domänstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1961/62 och 1962/60 yttrat följande:
»Domänverkets räkenskapsår är kalenderår. Med ledning av jägmästarnas budgetredovisningsrapporter för innevarande år och utfallet av höstens kronoskogstorsaljningar beräknar styrelsen överskottet för 1961 till 45 miljoner kronor. J
Uppkommande överskottsmedel för 1961 komma att inlevereras i den takt som tillgången på rörelsemedel medgiver. Stvrelsen räknar dock med att kunna inleverera överskottet under juni månad 1962.
Överskottet för domänverkets rörelse under 1962 är för närvarande myc- [<et svart att berakna. Huvudparten av domänverkets intäkter härrör från torsaljning av upparbetat virke från förestående vinters avverkningar. Leveranskontrakten för detta virke upprättas i stor omfattning under intryck av radande, mindre gynnsamma konjunkturförhållanden för skogsprodukter på yarldsmarknaden. Styrelsen anser sig ändock kunna upptaga intäkterna tor 1962 till 367 miljoner kronor.
Kostnadsstegringar kunna förutses för virkesavkastningens tillgodogörande samt tor sociala åtgärder, främst pensionering av arbetare och tiänsteman. Kationaliseringsarbetet med sikte på skogsbrukets mekanisering, utr- u11,?8 sk°gsa£ketare m. fl. och arbetskraftens anställnings- och bostadsorballanden medföra även ökade kostnader. Jämväl erfordras ökade resurser för att något tillgodose kraven på kronoparkernäs utnyttjande för fritidsändamål. Vid beräkning av utgifter för andra ändamål under 1962 har styrelsen iakttagit återhållsamhet framförallt med investeringar Stvrelsen beraknar överskottet för 1962 till 35 miljoner kronor. Stvrelsen redovisar den verkställda resultatsberäkningen i närslutna bilaga.»
Domänstyrelsens ovannämnda bilaga lämnar följande uppgifter rörande domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster och utgifter (efter
89 Bili. 1: Riks revisionsverkets inkomstberäkning
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av domänverket under budgetåret 1961/62 till 45 000 000 kronor samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1962/63 uppföras med 40 000 000 kronor.
II. Riksbanksfonden
Ifrågavarande inkomsttitel är i gällande riksstat uppförd med 50 miljoner kronor. I en från riksbanken till riksrevisionsverket den 12 oktober 1961 avlåten skrivelse bar förevarande inkomsttitel beräknats till 50 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1961/62 och 1962/63.
Riksbanken har härvid meddelat att beloppen äro preliminära i avvaktan på resultatet av pågående utredning av frågan om dispositionen av överskotten i riksbankens rörelse.
I avvaktan på resultatet av den ovannämnda utredningen beräknar riksrevisionsverket inkomsterna från riksbanksfonden för budgetåret 1961/62 till 50 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med likaledes 50 000 000 kronor.
III. Statens allmänna fastighetsfond
Statens allmänna fastighetsfond omfattar tio delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, fångvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, byggnadsstyrelsens, generaltullstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets, sjöfart sstyrelsens, medicinalstyrelsens och karolinska sjukhusets delfonder. Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning av de kalkylerade liyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de på delfondens stat upptagna inkomsterna och utgifterna för deltonden. Beträffande ö\iiga delfonder utom slottsbyggnadernas delfond gäller däremot, att ifrågavarande ersättning skall bestämmas så, alt ett överskott erhålles motsvarande full förräntning av det å respektive delfonder disponerade statskapitalet. I olikhet mot övriga delfonder under fastighetsfonden avses slottsbyggnadernas delfond icke skola redovisa något överskott.
I skrivelse den 9 december 1961 har riksrevisionsverket avgivit utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1962/63. I enlighet med detta förslag skulle överskotten på de särskilda delfonderna upptagas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen (kronor):
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Slottsbyggnadernas delfond......................... 4 000
Fångvårdsstyrelsens delfond......................... 2 735 000
Beskickningsfastigheternas delfond................... i 540 000
Byggnadsstyrelsens delfond......................... 10 651 000
Generaltullstyrelsens delfond........................ 270 000
Uppsala universitets delfond........................ 1 020 000
Lunds universitets delfond......................... 945 Q00
Sjöfartsstyrelsens delfond .......................... 170 000
Medicinalstyrelsens delfond.......................... 9 505 000
Karolinska sjukhusets delfond ...................... 1 310 000
Summa 28 117 000
Riksrevisionsverket föreslår sålunda, att överskottet på statens allmänna fastighetsfond i riksstaten för budgetåret 1962/63 upptages till 28 117 000 kronor.
IV. Försvarets fonder
Försvarets fastighetsfond. Fonden består av två delfonder: kasernbyggnaders och befästningars delfonder, vilka förvaltas av fortifikationsförvaltningen: dock att vården av flygfält m. m. handhaves av flygförvaltningen. Såsom överskott för vardera delfonden skall för varje budgetår bokföras ett belopp motsvarande för närvarande 4 3/4 procent av den på respektive delfond vid budgetårets ingång redovisade kapitalbehållningen.
Riksrevisionsverket beräknar överskottet på försvarets fastighetsfond för budgetåret 1962/63 till 35 167 000 kronor.
Försvarets fabriksfond. I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 oktober 1961 har försvarets fabriksstyrelse beräknat överskottet från försvarets fabriksfond till 2 800 000 kronor för budgetåret 1961/62 samt till 2 900 000 kronor för budgetåret 1962/63. Därav hänföra sig 950 000 respektive 1 000 000 kronor till inkomster från armétygförvaltningens i fonden invärderade maskiner och byggnader. Fabriksstyrelsen har vid sina beräkningar utgått från att under innevarande år planmässiga investeringar komma att göras för tvätteriet i Alingsås samt att verkets maskinanskaffningar komma att forceras. Däremot har icke räknats med några större investeringar i den planerade sammansättningsverkstaden för ammunition.
Armétygförvaltningens beräknade inkomstökning för budgetåret 1962/63 beror på en planerad försäljning av vissa maskiner, som med hänsyn till utvecklingen ur beredskapssynpunkt numera blivit övertaliga.
Riksrevisionsverket upptager i enlighet med försvarets fabriksstyrelses beräkningar överskottet från försvarets fabriksfond under budgetåret 1961/62 till 2 800 000 kronor samt föreslår, att överskottet för budgetåret 1962/63 uppföres med 2 900 000 kronor.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
91 V. Statens utlåningsfonder
I särskilda skrivelser ha nedanstående myndigheter uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1962/63’ enligt följande.
Hithörande inkomster ha sålunda av vederbörande fondförvaltande myndigheter uppskattats till sammanlagt 298 925 100 kronor.
Med ledning av de framlagda beräkningarna föreslår riksrevisionsverket, att överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1962/63 upptages till sammanlagt 298 918 000 kronor. Beträffande överskottens fördelning på de olika fonderna får riksrevisionsverket hänvisa till tabellbilagan (bilaga D).
VI. Fonden för låneunderstöd
Enligt inhämtade upplysningar ha bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av respektive delfonder för budgetåret 1962/63 till härefter angivna belopp
(kronor):
Bostadsstyrelsens delfond.................. 675 000
Statskontorets delfond....................11 800 000
Lantbruksstyrelsens delfond .............. 3 000
Riksbankens delfond...................... 3 300 000
Riksgäldskontorets delfond................ 100
Riksrevisionsverket föreslår, att inkomsterna under fonden för låneunderstöd för budgetåret 1962/63 upptagas till 15 779 000 kronor med den fördelning på delfonder, som angives i tabellbilagan (bilaga D).
VII. Fonden för statens aktier
På fonden för statens aktier voro vid utgången av budgetåret 1960/61 bokförda av staten ägda aktier i följande aktiebolag, nämligen: Aktiebolaget Aerolransport, Aktiebolaget Transitotrafik, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB), Svenska tobaksaktiebolaget, Nya Systemaktiebolaget,.
92 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Sveriges kreditbank aktiebolag, Aktiebolaget Industrikredit, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Aktiebolaget Statens skogsindustrier, Svenska lagerhusaktiebolaget, Aktiebolaget Fjäråssand, Svenska penninglotteriet aktiebolag, Norrbottens järnverk aktiebolag, Aktiebolaget Svensk torvförädling, Svenska skifferoljeaktiebolaget, Aktiebolaget Tipsljänst, Aktiebolaget Ceaverken, Ruotivare gruvaktiebolag, Aktiebolaget Atomenergi, Aktiebolaget Statsgruvor, Aktiebolaget Oljetransit och Karlskronavarvet aktiebolag.
Från och med det räkenskapsår för LKAB som började den 1 oktober 1957 innehar staten huvuddelen av aktierna i detta bolag.
Inkomsterna på titeln domineras helt av avkastningen från LKAB. Enligt inhämtade upplysningar beräknas avkastningen på i fonden bokförda aktier endast komma att inflyta från LKAB, Svenska tobaksaktiebolaget, Sveriges kreditbank aktiebolag, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst. Från inkomsterna på fonden avgår under budgetåret 1961/62 ränta för ogulden del av löseskillingen för av staten övertagna aktier i LKAB med i runt tal 10 miljoner kronor samt avsättning av statens vinst för stöd till industriellt forsknings- och utvecklingsarbete, vilken avsättning för vart och ett av budgetåren 1961/62 och 1962/63 uppskattas till 25 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fonden för statens aktier till 70 000 000 kronor för budgetåret 1961/62 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 80 000 000 kronor.
VIII. Statens pensionsfonder
I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1961 har riksförsäkringsverket beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för budgetåret 1961/62 till 55,9 miljoner kronor och för budgetåret 1962/63 till 56,7 miljoner kronor.
I särskilda skrivelser till riksrevisionsverket ha statskontoret, statens pensionsanstalt och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga såsom kapitalfonder redovisade pensionsfonder för budgetåret 1962/63 till 7 300 000 kronor, 10 200 000 kronor respektive 35 000 kronor.
I anslutning till ovanstående beräkningar föreslår riksrevisionsverket, att inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1962/63 beräknas till följande belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 57 000 000 kronor, från civila tjänstepensionsfonden 1 800 000 kronor, från militära tjänstepensionsfonden 200 000 kronor, från allmänna familjepensionsfonden 5 300 000 kronor, från statens pensionsanstalts pensionsfond 10 200 000 kronor samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 35 000 kronor eller sammanlagt 74 535 000 kronor.
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
93 IX. Diverse kapitalfonder
Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksrevisionsverket den 16 oktober 1961 har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond till 26,74 miljoner kronor för budgetåret 1961/62 och till 25,42 miljoner kronor för budgetåret 1962/63.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsten på förevarande inkomsttitel till 26 750 000 kronor för innevarande budgetår och föreslår, att titeln för budgetåret 1962/63 uppföres med 25 000 000 kronor.
Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1961 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beträffande överskottet på väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond anfört följande:
»Överskottet för budgetåret 1961/62 har i likhet med föregående budgetår beräknats på den genomsnittliga kapitalbehållningen under budgetåret, grundad på den vid budgetårets ingång och vid dess utgång redovisade kapitalbehållningen. överskottet har beräknats efter den procent, som gäller för budgetåret 1961/62, 4,75. Beräkningen grundar sig dels på det faktiska nettokapitalet vid budgetårets ingång, dels på de investeringar, som redovisats för budgetåret 1961/62 i petita avseende budgetåret 1962/63, samt de avskrivningar som beräknats i petita avseende budgetåret 1961/62. Det räntepliktiga kapitalet beräknas på dessa grunder till 234 816 000 kronor och överskottet till ca 11 miljoner kronor.
För de på förrådsfonden redovisade oljelagringsanläggningarna har överskott beräknats på det vid budgetårets ingång redovisade nettokapitalet. Detta överskott torde uppgå till ca 1,8 miljoner kronor. Det totala överskottet för budgetåret 1961/62 beräknas sålunda till ca 12,8 miljoner kronor, vilket belopp upptagits i ovanstånde uppställning.
I skrivelse 28. 11. 1960 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hos Kungl. Maj:t, i samråd med riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap och riksrevisionsverket, hemställt, att för de oljelagringsanläggningar, vilka för närvarande redovisas under väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond, måtte inrättas en särskild kapitalfond under rik snämndens förvaltning.
Genom beslut den 6.7.1961 har Kungl. Maj :t uppdragit åt riksnämnden att i samråd med riksrevisionsverket bland annat utarbeta förslag till redovisningsbestämmelser och driftsstat för inrättande av kapitalfond under riksnämndens förvaltning. Med anledning härav bär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke beräknat något överskott för dessa anläggningar för budgetåret 1962/63.
Med petita för budgetåret 1962/63 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt utredning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och byggnadsstyrelsen angående överflyttning av byggnadsverksamheten samt förhyrningar för statens bilinspektion från byggnadsstyrelsens till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning.
Med anledning härav har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret 1962/63 beräknat överskottet enligt två alternativ, nämligen
dels alt. I, som förutsätter ett överförande av bilinspektionens byggnader till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning per den 1. 7. 1962, varvid det räntepliktiga kapitalet beräknas till 251 277 000 kronor och överskotte! Till ca 11,94 miljoner kronor,
94 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
dels alt. II, som grundar sig på det antagandet att någon överföring ej kommer till stånd. Det räntepliktiga kapitalet beräknas härvid till 246 116 000 kronor och överskottet till ca 11,69 miljoner kronor.»
Statens rep r od uktionsan stalt har i skrivelse till riksrevisionsverket den 17 oktober 1961 meddelat att med hänsyn till förestående ombildning av anstalten till aktiebolag per den 1 juli 1962 intet överskott torde komma att redovisas i bokslutet för budgetåret 1961/62.
Enligt riksrevisionsverkets mening böra båda de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angivna alternativen för avkastningen av väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond kunna avrundas till 12 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förutsätter att från och med budgetåret 1962/63 en särskild av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap förvaltad kapitalfond, förslagsvis benämnd fonden för oljelagringsanläggningar, inrättas för redovisning av de oljelagringsanläggningar, som för närvarande redovisas av vägoch vattenbyggnadsverket. Fondens avkastning för budgetåret 1962/63 kan vid en normalräntesats av 4,75 procent beräknas till 1,8 miljon kronor. I skrivelser från riksgäldskontoret, sjöfartsstyrelsen och lantbruksstyrelsen ha lämnats de uppgifter beträffande avkastningen av övriga diverse kapitalfonder, som, tillsammans med uppgifter för ovan berörda fonder, framgå av följande sammanställning.
Riksrevisionsverket förordar med stöd av förestående uppgifter, att inkomsttiteln övriga diverse kapitalfonder för budgetåret 1962/63 upptages till ett avrundat belopp av 20 000 000 kronor.
Bili. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Sammanfattning
Riksrevisionsverkets förslag till beräkning av driftbudgetens inkomster under budgetåret 1962/63 och den nu företagna uppskattningen av inkomsterna under innevarande budgetår ha utförts under antagande av ytterligare någon produktionsökning och fortsatt hög sysselsättningsnivå under 1962 och första halvåret 1963. Lönesummans ökning under 1962 har förutsatts komma att bli mindre än under innevarande och nästföregående år. För år 1963 har förutsatts ytterligare någon stegring. Även för fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor har sammanlagt räknats med en fortsatt uppgång. Bolagens taxerade inkomster ha förutsatts komma att öka mindre vid 1962 och 1963 års taxeringar än vid 1961 års taxering, då ökningen uppgick till 19 procent. Riksrevisionsverkets beräkningar ha utförts med utgångspunkt från de i proposition den 27 oktober 1961 (nr 188) föreslagna skatterefoi-
merna.
Slutresultatet av riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsterna under innevarande och nästkommande budgetår framgår av de såsom bilaga C respektive bilaga D fogade specifikationerna samt av nedanstående sammanfattande tabell, i vilken även de redovisade inkomsterna under budgetåren 1959/60 och 1960/61 medtagits för jämförelse.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.........
övrig skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse..
Automobilskattemedel.........................
Tullar och acciser ............................
Uppbörd i statens verksamhet..................
Diverse inkomster ............................
Statens affärsverksfonder........................
Övriga kapitalfonder............................
Summa
Redovisade belopp Miljoner kronor
Beräknade belopp
Miljoner kronor
Som närmare berörts i samband med beräknandet av titeln skatt a inkomst och förmögenhet m. m. (s. 18—33) framkommer titelns nettoinkomst som skillnaden mellan en rad inkomst- och utgiftsposter. Inkomsterna på titeln utgöras i första hand av preliminär skatt som till större delen i form av källskatt nära följer den löpande utvecklingen av skatteunderlaget. Den bristande anpassningen mellan de preliminära och de slutliga skatterna kommer till uttryck i kvarstående och överskjutande skatt, som tillföres respektive utbetalas från titeln, över titeln passera även andra skatter och avgifter, av vilka kommunalskatterna samt avgifter och bidrag till den allmänna sjukförsäkringen äro de mest betydande.
Nettoinkomsten på titeln beräknas komma att öka med över 500 miljoner kronor från budgetåret 1960/61 till budgetåret 1961/62. En kraftig ökning i preliminärskatteuppbörden och en uppgång i den kvarstående skat-
96 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
ten uppvägas härvid delvis av ökade utbetalningar av överskjutande skatt och av kommunerna tillkommande skattemedel. Vid beräkningen av uppbörden av preliminärskatt har förutsatts att nya preliminärskattetabeller kunna tillämpas först från och med uppbördsterminen i maj 1962. Vidare bär antagits att den föreslagna skattereformen endast i mycket begränsad utsträckning kommer att inverka på uppbörden av preliminär B-skatt under nästkommande uppbördsår. Enligt nu föreliggande beräkning skulle för budgetaret 1961/62 netto 4o0 miljoner kronor reserveras på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning av kommunalskattemedel.
För budgetåret 1962/63 förutses trots den föreslagna skattesänkningen en uppgång i preliminärskatteinflödet på drygt 600 miljoner kronor. Mot denna ökning och eu förutsedd ökning i den kvarstående skatten stå emellertid ökade utbetalningar främst av kommunalskattemedel så att nettoinkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet beräknas komma all minska med 400 miljoner kronor under budgetåret 1962/63 jämfört med budgetåret 1961/62. Genom att riksrevisionsverket har utgått från oförändrade regler för utbetalning av kommunalskattemedel komina kommunerna att automatiskt kompenseras för skattebortfallet till följd av den föreslagna höjningen av ortsavdragen. Därigenom bar denna kompensation belastat titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. under budgetåren 1961/ 62 och 1962/63. Av tidigare på budgetutjämningsfonden avsatta kommunalskattemedel beräknas netto 25 miljoner kronor komma att återföras under budgetåret 1962/63.
Övriga skatter å inkomst, förmögenhet och rörelse domineras av stämpelmedlen. Den nedgång som beräknas för intäkterna under denna rubrik för innevarande budgetår beror på den under budgetåret 1960/61 tillfälligt höga uppbörden av arvsskatt och på åt! uppbörden av fondskatt i stort sett avslutades under detta budgetår.
I anslutning till de allmänna antagandena om den ekonomiska utvecklingen bar riksrevisionsverket även för flertalet andra inkomsttitlar räknat med eu fortgående ökning av inkomsterna. Antomobilskattemedlen beräknas öka med 35 miljoner kronor under budgetåret 1961/62 och med 225 miljoner kronor under budgetåret 1962/63. Ändrat uppbördsförfarande för bensinskatten medför för innevarande budgetår ett tillfälligt skattebortfall, så att intäkten av bensinskatt beräknas komma att uppgå till i stort sett samma belopp under budgetåret 1961/62 som under budgetåret 1960/61. Till följd av den tillfälligt låga nivån under innevarande budgetår och den föreslagna höjningen av bensinskatten, som endast i mycket begränsad utsträckning antagits slå igenom innevarande budgetår, ha intäkterna av bensinskatt antagits komma att öka med inte mindre än 200 miljoner kronor under budgetåret 1962/63. Fordonsskatten beräknas under budgetåren 1961/62 och 1962/63 öka med ca 30 respektive 25 miljoner kronor.
Den förutsedda kraftiga stegringen för tallar och acciser mellan såväl budgetåren 1960/61 och 1961/62 som mellan budgetåren 1961/62 och 1962/ 63 sammanhänger framförallt med den allmänna varuskatten. Den allmän-
Bil). 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
na varuskatten, som under budgetåret 1960/61 gav 1 507 miljoner kronor, beräknas under budgetåren 1961/62 och 1962/63 ge 2 000 miljoner kronor respektive 2 700 miljoner kronor. Vid beräkningen har förutsatts att den föreslagna höjningen av skattesatsen från 4 till 6 procent träder i kraft från och med den 1 januari 1962. Beträffande övriga titlar under denna rubrik kan nämnas, att för tullmedel räknas med en uppgång med 50 miljoner kronor under innevarande budgetår och med 25 miljoner kronor under nästkommande budgetar. Härvid har förutsatts, att tullsatserna enligt EFTA-konventionen komma att sänkas med ytterligare 10 procent från och med mars 1962. Tobaksskatten beräknas öka med ca 50 miljoner kronor under innevarande budgetår och med 40 miljoner kronor under nästkommande budgetår. För skatt å sprit förutses en ökning med ca 40 miljoner kronor under innevarande budgetår och en ytterligare uppgång med 50 miljoner kronor under nästkommande budgetår. Energiskatten beräknas för innevarande budgetår komma att öka med endast ca 10 miljoner kronor beroende på ett tillfälligt bortfall i samband med uppbördssystemets omläggning från och med den 1 juli 1961. Ökningen för budgetåret 1962/63 uppskattas till 60 miljoner kronor.
För diverse inkomster förutses en ökning för bland annat tipsmedel med 15 miljoner kronor under innevarande budgetår.
Beträffande affärsverken beräknas televerkets inlevererade överskott komma att öka till 155 miljoner kronor under innevarande budgetår och till 175 miljoner kronor under budgetåret 1962/63. För vattenfallsverket förutses de inlevererade överskotten komma att uppgå till 225 miljoner kronor under innevarande och till 250 miljoner kronor under nästkommande budgetår. För statens järnvägar är ingen inkomsttitel uppförd för innevarande budgetår och inte heller för budgetåret 1962/63 förutses något överskott.
Enligt nu föreliggande beräkningar skulle de totala inkomsterna på driftbudgeten under budgetåret 1961/62 komma att uppgå till 17 972 miljoner kronor, vilket överstiger i riksstaten upptaget belopp med 889 miljoner kronor. För budgetåret 1962/63 skulle inkomsterna komma att uppgå till 18 824 miljoner kronor, vilket skulle innebära en uppgång med 852 miljoner kronor i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1961/62 och en uppgång med 1 741 miljoner kronor i jämförelse med gällande liksstat.
Vid handläggningen av detta ärende ha närvarit byråcheferna Ehnbom, Thorson och Säfström, varjämte byrådirektören Lindahl varit föredragande.
Stockholm den 12 december 1961.
Olof Lindahl
Underdånigst
GÖSTA RENLUND
98 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1960/61
Miljoner kronor
Allmänna budgeten
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter.......................
Uppbörd i statens verksamhet ,
II.
III.
Diverse inkomster
B.
Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens aflärsverksfonder ......
II. Riksbanksfonden..............
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fonder..............
V. Statens utlåningsfonder ........
VI. Fonden för låneunderstöd .....
VII. Fonden för statens aktier .....
VIII. Statens pensionsfonder.........
IX. Diverse kapitalfonder..........
Summa
Specialbudgeterna
1. Automobilskattemedel............................
2. Bidrag till bank- och fondinspektionen ...........
3. Bidrag till sparbanksinspektionen.................
4. Bidrag till försäkringsinspektionen................
Säger för specialbudgeterna
Underskott d aulomobilskattemedlens specialbudget att avföras statens budgelutjämningsfond....................
Summa
Sammanlagda driftbudgeten
Inkomster...............................
Tillsammans
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
99 Bilaga A
Allmänna budgeten
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna
B.
II.
III.
IV. V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
X.
XI.
XII.
XIII.
XIV.
II.
III.
IV. V.
Justi tiedep artementet
Utrikesdepartementet.........
Försvarsdepartementet........
Socialdepartementet...........
Kommunikationsdepartementet
Finansdepartementet.........
Ecklesiastikdep artementet.....
Jordbruksdepartementet......
Handelsdepartementet........
Inrikesdepartementet.........
Civildepartementet...........
Oförutsedda utgifter..........
Riksdagen och dess verk m. m.
Säger för egentliga statsutgifter
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder...............
Luftfartsfonden........................
Riksgäldsfonden........................
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
Säger för utgifter för statens kapitalfonder Säger för allmänna budgeten
ökning av reservationer..............................
Avräkning mot statens budgetutjämningsfond:
Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel ....................................
överskott att tillföras budgetutjämningsfonden .....
Säger för avräkning mot statens budgetutjämningsfond
Summa
Specialbudgeterna
1. Utgifter för vägväsendet m. m. att avräknas mot
automobilskattemedlen............................
2. Avsättning till bankinspektionens, fondinspektionens
och jordbrukskassetillsynens fonder.........
3. Avsättning till sparbanksinspektlonens fond
4. Avsättning till försäkringsinspektionens fond
Säger för specialbudgeterna ökning av reservationer (automobilskattemedel)
Summa
Sammanlagda driftbudgeten
Utgifter ..................................
ökning av reservationer....................
Avräkning mot statens budgelutjämningsfond
Tillsammans
100 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Bilaga B
Inkomster å driftbudgeten bndgetåren 1956/57—1960 61
Tusental kronor
Egentliga statsinkomster
Skatter:
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse Skatt å inkomst och förmög
m. m......................
Kupongskatt.................
Fondskatt.............
Skogsvårdsavgift^......
Bevillningsavgifter för si måner och rättigheter.
skatt, gåvoskatt
skapsskatt)......
Lotterivinstskatt ..
och
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt......................
Bensinskatt ......................
Särskild investeringsavgift för motor fordon ................
Säger för automobilskattemedel
Tullar och acciser:
Tullmedel ........................
Allmän varuskatt ................
Särskilda varuskatter (Varuskatt) .. Omsättningsskatt å motorfordon ... Regleringsavgift och accis å fettvaror
m. m.....................
Skatt å kaffe ................
Tobaksskatt ..................
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag ....................
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag ....................
Omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker...................
Omsättningsskatt å vin............
Maltdrycksskatt ..................
Skatt å läskedrycker ..............
Statlig nöjesskatt..................
Energiskatt (Skatt å elektrisk kraft)
Säger för tullar och acciser Säger för skatter
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
*
Bihang till riksdagens protokoll 1962.1 saml. Nr 1. Bil. 1. Biliang 1
102 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Lotspenningar ..............
Försäljning av sjökort m. m.'
anstalt
ringsavgifter............
Avgifter för registrering i m. fl. register...........
Inkomster av statens gruvegendom Inkomster vid statens bakteriologi
laboratorium...................
Inkomster vid statens rättskemiska
laboratorium...............
Inkomster vid statens farmacevtiska
laboratorium ...................
Inkomster vid statens mentalsjukhus.
Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus . ., Inkomster vid karolinska sjukhuset , Inkomster vid serafimerlasarettet ...
hälsan...........
Säger för uppbörd i Diverse inkomster:
Bötesmedel..............
Totalisatormedel ........
Tipsmedel ..............
Lotterimedel............
Övriga diverse inkomster
Säger för diverse inkomster
Inkomster av statens kapitalfonder
Statens affärsverksfonder:
Postverket......................
Televerket.................
Statens järnvägar...........
Statens vattenfallsverk Domänverket.................." j
Säger för statens af/ärsverksfonder
Rlksbanksfonden .................
Statens allmänna fastighetsfond ........
Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond...........
Försvarets fabriksfond ........
Säger för försvarets fonder Statens utläningsfonder:
Utrikesförvaltningens lånefond.......
Värnpliktslånefonden..........
1960/61
12 077,6 703,9
1 258,3
15 224,9
1 245,5
2 584,4
4 433,7
365,3 48 332,2
316.5 32 694,1
9 298,0
228 891,3
29 951,2 51 771,1 85 702,9 111 290,7 34 350,2
313 066,1
15 734037,3
15 727,0 120 000,0
201651,1 51 931,8
389 309,9 60 000,0 28 586,0
30 961,3 2 872,8
33 834,1
12,4
1,2
Bih. i: Riksrevisionsverlcets inkomstberäkning
104 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
105 Bilaga C
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1961/62
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning..
b) Kupongskatt, bevillning.........................
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning..
d) Skogsvårdsavgift, bevillning....................
e) Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning..............................
f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning ..............
g) Lotterivinstskatt, bevillning......................
h) Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m., bevillning, ..........................................
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning ........................
b) Bensinskatt, bevillning..........................
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning ..........................
b) Allmän varuskatt, bevillning....................
c) Särskilda varuskatter, bevillning.................
d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning----
e) Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m., bevillning ..........................................
f) Skatt å kaffe, bevillning ........................
g) Tobaksskatt, bevillning..........................
h) Rusdrycksförsäljningsmedei av partihandelsbolag,
bevillning......................................
i) Rusdrycksförsäljningsmedei av detaljhandelsbolag,
bevillning......................................
j) Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
bevillning......................................
k) Omsättningsskatt å vin, bevillning ..............
l) Skatt å malt- och läskedrycker, bevillning ......
m) Statlig nöjesskatt, bevillning ....................
n) Energiskatt, bevillning ..........................
Säger för skatter
106 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
107 I riksstaten beräknat belopp Kronor
Beräknat
utfall
Kronor
45. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium..
46. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium----
47. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium....
48. Inkomster vid statens mentalsjukhus................
49. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus ..................
50. Inkomster vid * karolinska sjukhuset...............
51. Inkomster vid serafimerlasarettet....................
Säger för uppbörd i statens verksamhet
3800 000 700 000 400 000 49 000000 310 000 34 000 000 8900 000 234 895 000
4100000 710 000 370 000 49 000 000 310 000 37 000 000 9200000 240 983 000
III. Diverse inkomster:
1. Bo tesmedel.........................................
2. Totalisatormedel....................................
3. Tipsmedel..........................................
4. Lotterimedel........................................
5. Övriga diverse inkomster............................
Säger för diverse inkomster Säger för egentliga statsinkomster
32 000 000 50000 000 85 000 000 112 000 000 20 000000 299 000 000 16 113 595 000
32 000 000 53 000 000 100 000 000 113 000 000 20 000 000 318 000 000 16 962 683 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning..............................
2. Televerket........................................
3. Statens vattenfallsverk............................
4. Domänverket ....................................
Säger för statens affärsverksfonder
II. Riksbanksfonden....................................
III. Statens allmänna fastighetsfond......................
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond..........................
2. Försvarets fabriksfond ............................
Säger för försvarets fonder
V. Statens utlåningsfonder..............................
VI. Fonden för låneunderstöd ..........................
VII. Fonden för statens aktier............................
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden ..........................
2. Civila tjänstepensionsfonden ......................
3. Militära tjänstepensionsfonden.....................
4. Allmänna familjepensionsfonden....................
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond..............
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk..........
Säger för statens pensionsfonder
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet..............
2. Övriga diverse kapitalfonder ......................
Säger för diverse kapitalfonder Säger för inkomster av statens kapitalfonder
Tillsammans
17 000 000 115 000 000 225 000 000 40 000 000
397 000 000 50 000 000 24 987 000
33 880 000 2 800 000
36 680 000 259 286 000 12 330 000 70 000 000
57 000 000 1750 000 200000 5 250 000 10 600 000 34 000 74 834 000
26 750 000 17 600 000
44 350 000 969 467 000 17 083 062 000
15 000 000 155 000 000 225 000 000 45 000 000
440 000 000 50 000 000 24 987 000
33 880 000 2 800 000
36 680 000 254 218 000 15 844 000 70 000 000
56 000 000 1 770 000 190 000 5 250000 10 100 000 35 000 73 345 000
26 750 000 17 600 000
44 350 000 1 009 424 000 17 972 107 000
108 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Bilaga D
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1962/63
A. Egentliga statsinkomster
I. Skaller:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.,
bevillning..............................7 800 000 000
b) Kupongskatt, bevillning ................ 7 000 000
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning ............................... 1 000 000
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning........... 10 200 000
e) Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, bevillning.............. 2 000 000
f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning...... 115 000 000
g) Lotterivinstskatt, bevillning ............ 83 000 000
h) Omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m., bevillning....................... 115 000 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning ................ 475 000 000
b) Bensinskatt, bevillning..................1050 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning................... 900 000 000
b) Allmän varuskatt, bevillning.......... 2 700 000 000
c) Särskilda varuskatter, bevillning.......... 365 000 000
d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning 200 000 000
e) Regleringsavgift och accis å fettvaror
m. m., bevillning ...................... 43 000 000
f) Skatt å kaffe, bevillning................ 28 000 000
g) Tobaksskatt, bevillning.................1000000000
h) Rusdrycksförsäljningsmedei av partihandelsbolag, bevillning.................... 20 000 000
i) Rusdrycksförsäljningsmedei av detaljhandelsbolag, bevillning ................... 34000 000
j) Skatt å sprit, bevillning ...............1250000 000
k) Skatt å vin, bevillning................. 120 000 000
U Skatt å malt- och läskedrycker, bevillning 180 000 000
m) Statlig nöjesskatt, bevillning............ 22 000 000
n) Energiskatt, bevillning................. 620000000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter .......................
2. Inkomster vid fångvården ..........................
3. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet..
4. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
5. Inkomster vid statens geotekniska institut...........
Kronor
Kronor
8133 200 000
1525 000 000
7482 000 000
500 000 4 000 000 4000000 350000 1300 000
17140200 000
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
6. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, att tilltöras
automobilskattemedlen ...............................
7. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, att tillföras automobilskattemedlen ..........................
8. Avgifter för registrering av motorfordon..............
9. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut .............................................
10. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet...
11. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.............
12. Inkomster vid matematikmaskinnämnden ............
13. Inkomst av myntning och justering ..................
14. Kontrollstämpelmedel................................
15. Bidrag till bank- och fondinspektionen................
16. Bidrag till sparbanksinspektionen ....................
17. Bidrag för revision av sparbankerna..................
18. Inkomster vid tandläkarhögskolorna..................
19. Avgifter för granskning av biografbilder..............
20. Inkomster vid lantbruksnämnderna...................
21. Inkomster vid statens jordbruksnämnd................
22. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt......
23. Avgifter för växtskyddsinspektion m.m...............
24. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt
25. Inkomster vid statens maskinprovningar ..............
26. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt......
27. Inkomster vid veterinärhögskolan ....................
28. Inkomster vid lantmäteri väsendet....................
29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk..............
30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen ..
31. Skeppsmätningsavgifter ..............................
32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning.......
33. Inkomster vid statens provningsanstalt................
34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten............
35. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor----
36. Fyr- och båkmedel..................................
37. Lotspenningar.......................................
38. Försäljning av sjökort m. ..........................
39. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt..........
40. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter----
41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register ----
42. Bidrag till försäkringsinspektionen....................
43. Inkomster av statens gruvegendom....................
44. Inkomster vid statens institut för folkhälsan..........
45. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium----
46. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium......
47. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium.....
48. Inkomster vid statens mentalsjukhus..................
49. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus....................
50. Inkomster vid karolinska sjukhuset...................
51. Inkomster vid serafimerlasarettet.....................
no
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
in. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel.............
2. Totalisatormedel ........
3. Tipsmedel..............
4. Lotterimedel............
5. Övriga diverse inkomster
B* Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning...........................
2. Televerket............................
3. Statens vattentallsverk......................
4. Domänverket.....................
II. Riksbanksfonden ........................
III. Statens allmänna fastighelsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond...................
2. Fångvårdsstyrelsens >
3. Beskickningsfastigheternas > .................
4. Byggnadsstyrelsens >
5. Generaltullstyrelsens >
6. Uppsala universitets >
7. Lunds universitets »
8. Sjöfartsstyrelsens >
9. Medicinalstyrelsens »
10. Karolinska sjukhusets > .............
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond........................
2. Försvarets fabriksfond .....................
V. Statens utlånings fonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond....................
2. Värnpliktslånefonden....................
3. Statens bostadslånefond ...................
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer..................
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stads-
liknande samhällen......................
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ..................................
8. Lånefonden för bostadsbyggande.............
9. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin............................
10. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ............
11. Statens bosättningslånefond...............
12. Vattenkraftslånefonden...................
13. Luftfartslånefonden .................
14. Tullverkets båtlånefond...........................
15. Statens lånefond för universitetsstudier ....
10 000 000 175 000 000 250 000 000 40 000 000
475 000 000 50 000 000
1000 2 735 000 1540 000 10 651000 270 000 1020 000 915 000 170000 9 505 000
1310000 28117 000
35 167 000
2 900 000 38 067 000
25 000 1000 1000 7 000
3 600 000
17 000
300 000 275 000 000
625 000 1500 000 1 500 000 250 000 730 000 1000 500 000
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
112 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Bilaga E
PM
angående statsinkomsternas utveckling efter budgetåret 1962/63
I anslutning till beräkningen av statsverkets inkomster under budgetåret 1962/63 har riksrevisionsverket även verkställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1963/64—1965/66.
Utvecklingen av statsinkomsterna är i första hand beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen, för vilken på längre sikt givetvis endast schablonmässiga antaganden kunna göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen är särskilt utpräglat för titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Varje procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna kan sålunda, vid en i stort oförändrad inkomststruktur, beräknas medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter med inemot 100 miljoner kronor per år vid nu gällande skattesatser. Kalkyler på grundval av de i proposition den 27 oktober 1961 (nr 188) föreslagna skattereglerna tyda på att också enligt dessa en procents ökning i skatteunderlaget kan väntas medföra en ökning i de påförda statsskatterna med inemot 100 miljoner kronor. Det bör dock hållas i minnet, att den föreslagna skattereformen kommer att medföra en betydande nedgång i den påförda statliga inkomstskatten för fysiska personer vid 1963 års taxering. Enligt i proposition nr 188 föreslagna skatteregler och vid ett schablonmässigt antagande om en 4-procentig ökning av skatteunderlaget vid 1964—1966 års taxeringar kunna de påförda beloppen av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas uppgå till de belopp, som angivas i följande tablå, i vilken även det enligt det föregående uppskattade beloppet vid 1962 och 1963 års taxeringar medtagits (miljoner kronor).
Taxeringsår
1962 1963 1964 1965 1966
7 760 7 580 7 900 8 260 8 630
—180 +320 +360 +370
Genom uppbördstekniska förhållanden kunna betydande skillnader förekomma mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på skattetiteln under budgetåret. Ett ökat överuttag av preliminärskatt kan exempelvis väntas under uppbördsåret 1962—63 dels genom att preliminärskattetabeller enligt nu gällande skatteregler komma att användas för eu uppbördstermin under nästkommande uppbördsår och dels genom den inverkan de höjda kommunala ortsavdragen kunna beräknas få på de nya preliminärskattetabellernas utformning. Till följd härav kan den överskjutande skatten vid 1963 års taxering i motsats till vad som blev fallet för 1961 års taxering och vad som enligt det föregående förutsatts för 1962 års taxering väntas komma att bli större än den kvarstående skatten. Detta tenderar att minska behållningen på inkomsttiteln under budgetåret 1963/64. I detta sammanhang kan vidare nämnas eftersläpningen i utbetalningarna
113 Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
av kommunalskattemedel, som blir speciellt märkbar vid större förändringar av skatteunderlaget. En antagen stegring av skatteunderlaget under budgetåren 1963/64—1965/66 med 4 procent, vilket är betydligt lagre an vad riksrevisionsverket antagit för de närmast föregående budgetaren, skul e innebära, att inkomsterna på titeln skulle uppgå till 7 100 miljoner kronoi under budgetåret 1963/64 eller 700 miljoner kronor mindre an vad som beräknas för budgetåret 1962/63. Budgetåret 1964/65 skulle de kassamassiga intäkterna på titeln uppgå till 7 500 miljoner kronor och under budgetåret 1965/66 till 8 200 miljoner kronor. Härvid har, i avvaktan på beslut om hur kommunerna skola kompenseras för skattebortfallet genom ortsavdragsre- 1'ormen, denna kompensation i sin helhet tills vidare belastats inkomstskattetiteln.
För automobilskattemedlen samt för tullar och acciser utom allmän varuskatt ha skattesatserna i betydande utsträckning karaktären av styckeskatter och äro relativt oberoende av förändringar i prisnivån. Vid givna skattesatser kan därför en prognos över intäkterna för ifrågavarande inkomsttitlar utföras med ledning av mindre preciserade antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen än när det gäller titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Detsamma gäller under förutsättning av bland annat oförändrade förräntningskrav också för flertalet kapitalfonder.
I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för budgetåret 1960/61 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1961/62 och 1962/63 medtagits, ha de beräknade intäkterna under budgetåren 1963/
64_1965/66 för andra titlar än titeln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. sammanställts (miljoner kronor). Vid beräkningen har räknats med de höjda skattesatser för bensinskatt, brännoljeskatt och allmän varuskatt som föreslagits i proposition nr 188.
1960/61
Övrig skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse ...... 346
Automobilskattemedel........ 1 265
Tullar och acciser............ 5 912
Uppbörd i statens verksamhet.. 229
Diverse inkomster .......... 313
Statens affärsverksfonder...... 389
Övriga kapitalfonder......... 517
Summa 8 971
Beräkningen bygger på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten och "dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar såsom allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna råder ett nära samband mellan intäkter och den löpande ekonomiska utvecklingen. Också tämligen små förändringar i utvecklingstakten för nationalprodukten och dess komponenter kunna därför giva utslag i dessa intäkter. Helt allmänt bör dessutom understrykas, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen för de olika inkomsttitlarna är baserad pa det beräknade utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1961/62 och 1962/63. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes, måste givetvis beräkningarna för budgetåren 1963/64—1965/66 revideras.
314 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Innehåll
Inledning
Driftbudgetens utfall budgetåren 1956/57—1960/61 s. 2. — Utfallet av statsregleringen budgetåret 1960/61 s. 3. — Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1961/62 s. 5. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1951— 1960 s. 5. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1961—1963 s. 15.
A. Egentliga statsinkomster........................................... 18
I. Skatter......................................................... 18
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse...................... 18
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m........................ 18
Kupongskatt ................................................ 33
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.......................... 33
Skogsvårdsavgifter........................................... 34
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter ....... 35
Arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expe-
ditionsstämplar m. m...................................... 35
2. Automobilskattemedel........................................ 42
Fordonsskatt ................................................ 42
Bensinskatt ................................................. 43
3. Tullar och acciser............................................ 4g
Tullmedel ............................................... ' 45
Allmän varuskatt............................................ 50
Särskilda varuskatter ........................................ 51
Omsättningsskatt å motorfordon................................ 54
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m..................... 55
Skatt å kaffe ............................................... 57
Tobaksskatt ................................................ 58
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag ............... 59
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag .............. 60
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ............. 60
Omsättningsskatt å vin........................................... 51
Skatt å malt- och läskedrycker................................. 53
Statlig nöjesskatt............................................ 54
Energiskatt.............
II. Uppbörd, i statens verksamhet
III. Diverse inkomster ..........
Bötesmedel..............
Totalisatormedel.........
Tipsmedel...............
Lotterimedel ............
Övriga diverse inkomster...................................... 78
B. Inkomster av statens kapitalfonder.................................. 80
I. Statens affärsverksfonder......................................... 80
Postverket................................................ 80
Televerket................................................ 83
Statens vattenfallsverk ....................................... 86
Domänverket .................... 87
Bih. 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 115
II. Riksbanksfonden................................................ 89
III. Statens allmänna fastighetsfond................................... 89
IV. Försvarets fonder............................................... 90
V. Statens utldningsfonder.......................................... 91
VI. Fonden för låneunderstöd ....................................... 91
VII. Fonden för statens aktier........................................ 91
VIII. Statens pensionsfonder.......................................... 92
IX. Diverse kapitalfonder........................................... 93
Sammanfattning.................... 95
Bilaga A. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1960/61 .............. 98
Bilaga B. Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1956/57—1960/61........ 100
Bilaga C. Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för
budgetåret 1961/62 ................................................. 105
Bilaga D. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1962/63 ........................................................... 108
Bilaga E. Promemoria angående statsinkomsternas utveckling efter budgetåret 1962/63 ...................................................... 112
Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
61113f
BIHANG 2
PRELIMINÄR
NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1962
Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 2:
Preliminär nationalbudget för år 1962
1 Bihang 2
Preliminär nationalbudget för år 1962 I. Sammanfattande översikt
Den preliminära nationalbudgeten för 1962 har som vanligt utarbetats inom finansdepartementets ekonomiska avdelning på basis av material som erhållits från fackdepartement och olika statliga verk och institutioner.
Då konjunkturinstitutets senaste kvartalsskrift utkommit endast några veckor tidigare och dessutom i väsentliga delar lagts upp som en åtminstone partiell nationalbudget, har presentationen av nationalbudgeten kunnat i vissa avseenden begränsas. Översikten av den internationella utvecklingen har således nedkortats till några anmärkningar i samband med utrikeshandelsprognosen i kapitel III. Även på andra punkter, där framställningen bygger på eller ansluter till konjunkturrapportens motsvarande avsnitt, har texten avsevärt komprimerats. — Följande utomstående författare har medverkat: förste forskningsassistent Bengt Pettersson (kap. II) samt förste aktuarie Åke Tengblad (kap. VII). Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock inget ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.
De i de efterföljande kapitlen belysta utvecklingstendenserna redovisas siffermässigt i tabell 1, Preliminär försörjningsbalans för 1962. Av redogörelserna för siffrornas beräkning framgår att osäkerhetsgraden är betydande. Det måste ändå vara rimligt att på detta sätt sammanföra och summera vad man kan anse sig veta. I den mån avvikande meningar eller nya fakta framläggs eller åtgärder föreslås kan dessas innebörd lättare klarläggas genom att ställas i relation till den i siffror givna bedömningen.
Den allmänna bild som här ges av det ekonomiska läget 1962 innebär att en fortsatt hög aktivitet kommer att upprätthållas och att produktionen fortsätter att stiga (med 3 1/2 å 4 procent), men att inflationstendenserna från efterfrågesidan i viss mån mildras. Produktionsökningen 1961—1962, sådan den nu kan förhandsbedömas, synes bli något mindre än föregående år.1 Detta sammanhänger dels med att utrymmet för ökning av den insatta arbetskraftsvolymen nu är ännu mindre än förra året, dels med att utveck-
1 Siffermässigt anges stegringen av bruttonationalprodukten mellan 1960 och 1961 till 4 1/2 procent enligt nationalräkenskapen i kapitel II. Siffran torde dock innehålla en överdrift, emedan den påverkats av redovisningstckniska missvisningar i samband med den allmänna varuskattens införande. Skillnaden i ökningstakt mellan 1961 och 1962 är alltså mindre än siffrorna synes visa.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. iVr l. Bil. 1. Bihang 2
2 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell 1:1. Preliminär försörjningsbalans för 1962
Miljoner kronor i 1961 års priser
lingen av exporten på vissa områden dämpar produktionsökningen utan att omställning i riktning mot för dagen mer expansiva branscher kan ske så snabbt att den helt kompenserar produktionsbortfallet.
Ett väntat stillestånd i fråga om det privata näringslivets investeringsverksamhet är även en strategisk faktor bakom dämpningen av övertrycket. Upphörandet av de privata investeringarnas ökning sammanhänger med att en råd stora investeringsprojekt nu slutförts eller håller på att slutföras. Investeringsvolymen inom industrin låg sålunda under 1961 inte mindre än 45 procent över 1957 års nivå, som däremot föga överskred 1950 års. överkapacitet har nu uppstått på några områden och en viss andhämtningspaus är naturlig, helst som liknande förlopp i andra länder ligger bakom det försvårade konkurrensläget för några av exportindustrierna. Kreditåtstramningen torde även ha gjort sig gällande som en i viss mån investeringsdämpande faktor ehuru det visat sig att möjligheterna att mobilisera erforderliga likvida medel trots allt varit mycket elastiska.
Oförändrad investeringsvolym skulle i och för sig tendera att framkalla minskad sysselsättning, eftersom rationaliseringen samtidigt minskar arbetskraftsbehovet. Samtidigt förutses emellertid istället en utvidgning av bostadsbyggandet och de statliga och — framförallt — de kommunala investeringarna, så att totalökningen ej blir alltför mycket mindre än 1961, nämligen 3 mot 3 1/2 procent.
Även för exporten förutses en ökning, 6 procent, eller något mer än föregående år. Det är särskilt verkstadsindustrin, som uppvisar ytterligare ökning av sina inneliggande exportorder. Det bör även observeras att de bekanta svårigheterna i andra exportindustrier mera sammanhänger med ökad produktionsförmåga än med någon direkt minskning av avsättningen annat än på speciella områden. Prisfall begränsar dock ökningen av exportvärdet.
3 Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1962
Några siffermässiga uppgifter om 1962 års lönenivå, behövliga för en beräkning av pris- och konsumtionsutvecklingen, föreligger ju inte vid årsskiftet. I anslutning till konjunkturinstitutets resonemang på denna punkt har antagits att lönenivån stiger på samma sätt som 1961, dvs. med 8 procent. Delta motverkar givetvis i sin mån exporten, men vid bedömningen av dennas utveckling har hänsyn också tagits till att lönestegringar på många håll av liknande storlek — pågår även i utlandet.
Tillsammans med en något mindre inkomstökning för andra än löntagare och en ökning av sysselsättningsvolymen med knappt 1 procent skulle ökningen i den totala inkomstsumman bli närmare 9 procent. Sedan marginalskatteeffekten avdragits och effekten av sänkta skattesatser och höjda folkpensioner och barnbidrag tillagts, visar sig den disponibla inkomstens procentuella höjning bli ungefär densamma som för inkomstsumman före skatt. De disponibla inkomsternas realvärde reduceras med förutsedda prisstegringar, dels omsättningsskatten, som tillsammans med bensinskatten beräknas höja konsumentprisindex med 1,7 procent, dels andra prisstegringar, som med hänsyn till den antagna lönehöjningen och redan kända faktorer rent kostnadsmässigt beräknas till drygt 2 1/2 procent, dvs. lika mycket som under loppet av 1961, totalt alltså 4 å 4 1/2 procent. Realinkomstökningen skulle därmed bli drygt 4 procent totalt och 3 procent individuellt.
Den privata konsumtionen finge väntas stiga nagot mindre än de disponibla realinkomsterna, dels tack vare den sparandeökning som brukar uppkomma vid sådana inkomstökningar, dels emedan man liksom 1960 (ehuru nu i ganska obetydlig omfattning) får förutse en viss återgång efter påskyndade köp i samband med omsättningsskattens höjning. Här har därför räknats med 3 1/2 procents privat konsumtionsökning.
Den offentliga konsumtionen, dvs. statens och kommunernas löpande verksamhet i form av undervisning, sjukvård, försvar osv., kommer enligt föreliggande stater och riksstatsförslag att stiga relativt starkt 1962, 5 ä 6 procent. Detta är uttryck för den pågående utbyggnaden av utbildningsväsendet, sjukvården m. m. samt viss förstärkning av försvarsberedskapen.
Lagerökningen under det nyss förflutna året synes, trots särskilt stor ökning av lagren i massa- och andra exportindustrier, ha varit, av knappt normal storlek i förhållande till den inträffade utvidgningen av produktionen och produktionsapparaten. Den hade ju också varit extremt stor under året dessförinnan. (Uppgifterna om 1961 är dock ännu synnerligen osäkra.) För 1962 gäller att man hoppas kunna avveckla en del av de alltför stora lagren av massa in. in. samtidigt som en lagerökning inom handeln blir sannolik efter den förmodade oms-rushen före årsskiftet 1961/62. I övrigt skulle man närmast kunna vänta att företagen eftersträvar att liksom förra året hålla lagerökningen något i underkant i förhållande till produktionsökningen. Rent symboliskt införes —100 miljoner kronor i tabellen. — Fn annan sak är att utfallet kan komma att avvika väsentligt härifrån, därför att lagervariationer — i den mån de inte är uttryck för eu aktiv spekulation i prisförändringar — till stor del blir en restpost, en buffert mot oväntade skillnader mellan väntad och realiserad efterfrågan.
4: Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Även importen är delvis att betrakta som en restpost, som starkt påverkas av förekomsten av eventuellt övertryck i ekonomin eller av prisspekulationer. Normalt stiger den snabbare än nationalinkomsten, eftersom ökade inkomster i mer än genomsnittlig omfattning riktar sig mot importerade varor. Efter en ovanligt stor ökning 1960 steg den dock obetydligt 1961. Vid den för 1962 förutsedda ökningen i bruttonationalprodukten skulle man därför normalt ha att räkna med 6 å 7 procents importökning. En genomgång av aktuella utsikter och tendenser med branschsakkunniga från olika områden har dock pekat på en betydligt mindre ökning. Bl. a. synes den inhemska kapacitetsökningen, särskilt inom järnindustrin, till stor del innebära att import ersättes med inhemsk produktion. Det har därför synts rimligt att uppskatta importökningen till 5 procent; detta är alltså mer än kommerskollegiets bedömningsresultat, som dock till stor del endast avser de aktuella utvecklingstendenserna på kortare sikt.
En viss uppgång i importprisnivån har ansetts sannolik med hänsyn till kostnadsutvecklingen i utlandet. Tillsammans med en redan konstaterad nedgång i exportpriserna medför detta att bytesförhållandet tycks försämras med 3 procent mellan 1961 och 1962. Under en följd av år har bytesförhållandet utvecklats gynnsamt för Sveriges del. Den gemensamma realinkomsten bär således stigit mer än som enbart blivit resultatet av den inhemska produktionsökningen. Nu synes alltså motsatsen inträffa. Att en given importvolym realt måste betalas med 3 procent större export än förut motsvarar en försämring av produktionsresultatet med nära 500 milj. kr.
Om den allmänna bilden av konjunkturutsikterna för 1962, åtminstone i den del som med rimlig säkerhet kan överblickas, pekar på fortsatt hög aktivitet vid minskat övertryck, så måste samtidigt den starka konjunktursplittringen understrykas. På vissa områden får man räkna med fortsatt och bestående efterfrågeöverskott och därmed följande knapphet på arbetskraft, trots efterfrågeunderskott och sysselsättningssvåriglieter på andra håll.
I detta läge är det skäligen meningslöst att försöka uttrycka det samhällsekonomiska balansläget med en siffra för totalt efterfrågeöverskott eller -underskott. Den preliminära försörjningsbalansens slutsummor pekar visserligen formellt på en ungefärlig jämvikt, men detta döljer inslag av både överoch underskott av efterfrågan i förhållande till produktionsmöjligheterna.
Ojämnheten i arbetsmarknadsutsikterna är både geografisk och branschmässig. Vid sidan av de bekanta svårigheterna för skogs- och järnindustrierna kan en delvis därav betingad geografisk ojämnhet i byggnadsverksamhetens utveckling förutses. Totalt kan denna visserligen väntas öka med omkring 4 procent, men vid en uppdelning på län av det föreliggande prognosmaterialet visar det sig att en viss minskning är att vänta inom större delen av Norrland och även inom några av de syd- och mellansvenska länen. Samtidigt väntas delvis mycket avsevärda ökningar, dels i storstäderna och
5 Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1962
dessas omgivningar, dels i det förut i viss män stagnerande området i sydöstra Sverige och ytterligare några områden.
Stilleståndet eller den dämpade ökningstakten inom järn- och skogsindustrierna torde endast i begränsad omfattning framkalla direkta nedskärningar av sysselsättningen. Det väntas att arbetsgivarna kommer att i första hand möta läget med rekryteringsstopp och tillfälliga omplaceringar till andra arbeten inom företagen för att inte ha förlorat någon viktig del av sin arbetskraft när produktionen åter skall ökas. Däremot kan givetvis de mera rörliga anställningsförhållandena inom skogsarbetet och byggnadsbransch^! ta sig uttryck i öppna tendenser till arbetslöshet på vissa orter, vilka får mötas med vanliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är dessutom att märka, att de lokala prognoserna för byggnadsverksamhetens omfattning kan komma att modifieras avsevärt, allteftersom bedömningen av det lokala arbetsmarknadsläget kan komma att påverka meddelandet av igångsättningstillstånd.
Å andra sidan måste understrykas, att en geografisk omskiftning av arbetskraftens fördelning är nödvändig om man skall kunna genomföra de stora kommunala och statliga utbyggnadsprojekt som är aktuella inom de expansiva områdena i landet.
I bedömningen av den fortsatta produktionsutvecklingen och särskilt av investeringsverksamheten har förutsatts att penningpolitiken kommer att medge den erforderliga kreditförsörjningen. Detta synes kunna ske under fortsatt restriktivitet i detta avseende. En analys av kreditmarknadsläget och utsikterna för 1962 pekar på att en viss jämvikt mellan kreditutbud och lånebehov skulle föreligga för året som helhet. En ökning av det enskilda sparandet och av det kollektiva försäkringssparande! skulle kunna förutses. Inom den så ökade ramen skulle en förskjutning i upplåningen ske — i anslutning till förskjutningen i investeringsverksamheten — så att statens och kommunernas upplåning skulle ökas i förhållande till näringslivet.
De mer eller mindre preciserat redovisade eller bedömda investerings-, produktions- och andra verksamhetsplaner, och de tendenser ifråga om hushållens konsumtion och sparande som sammanfattas i nationalbudgeten kan naturligtvis — även om bedömningen för dagen vore perfekt — komma att påverkas av helt oförutsedda händelser. Den politiska och ekonomiska utvecklingen ute i världen kan föranleda stämningsomslag, som föranleder företagen och hushållen att avsevärt ändra sitt uppträdande. Särskilt stor är givetvis osäkerheten om årets senare del.
I den mån konjunkturutvecklingen bestämmes av förhållandena utanför Sverige skulle man med tanke på det av allt att döma i stort sett obrutna högtrycket i den europeiska ekonomin och uppsvinget i USA kunna räkna med att köpmotståndet för trä-och stålprodukter småningom skall upphöra. Denna förutsättning ligger i ovan refererade exportökningsprognos. Denna får givetvis mindre möjligheter att slå in, ifall å ena sidan den svenska kostnadsnivån sknlle stiga mera avsevärt i förhållande till andra länders
6 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
och å andra sidan konjunktur optimismen i dessa länder mera allvarligt skulle brytas, t. ex. genom starkare markering av den överkapacitet, som redan uppkommit på en del icke oväsentliga områden i Europa. Å andra sidan föreligger också möjligheten att de inflatoriska tendenserna får förnyad styrka av den mycket höga sysselsättningen och arbetskraftsbristen i europeiska länder, vilkas expansion förut delvis baserats på utnyttjandet av överskottstillgångar på arbetskraft. Detta komme i så fall att mer eller mindre starkt påverka även den svenska konjunktursituationen.
Även andra frågetecken kvarstår. Viktigast och intressantast är frågan om vilken produktionsökning som faktiskt kan väntas. I den föreliggande nationalbudgeten bär förutsatts att produktiviteten generellt sett skall stiga normalt och sysselsättningen (ifråga om antal sysselsatta) skall stiga med befolkningsutvecklingen, men att produktionsresultaten i viss mån skall begränsas av anpassningssvårigheter i samband med köpmotståndet för några av exportindustrierna. Under förra året befarades vissa produktivitetsstörningar som resultat av övertryck och arbetskraftsbrist. Genom en inte minst med hänsyn härtill bedriven restriktiv ekonomisk politik jämte de begynnande avmattningstecknen i de nämnda exportbranscherna kom balansen på arbetsmarknaden att i stort sett upprätthållas, och produktionen steg något mer än beräknat. Den mildring i övertrycket som nu förutses, bör på längre sikt leda till gynnsamma resultat för produktionsutvecklingen, särskilt om balansen mellan övertrycksområden och avmattningsområden kan utjämnas. Om dessa gynnsamma effekter inträder redan under 1962 skulle alltså produktiviteten kunna tänkas stiga mer än som här beräknats. Det är emellertid sannolikt att även realinkomsterna i så fall stiger mera och att det totala balansläget inte påverkas mera avsevärt.
I detta odeciderade läge, där man inte bestämt kan förutse i vilken riktning utvecklingen skall gå — inflatorisk eller deflatorisk, produktionsstörningar eller produktionsfrämjande jämvikt — måste givetvis den ekonomiska politiken vara beredd till motsvarande rörlighet.
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1962
7 II. Sveriges ekonomi 1961
I den senaste konjunkturrapporten (Konjunkturläget, November 1961) presenterade konjunkturinstitutet en preliminär försörjningsbalans för året 1961. Det siffermaterial som publiceras i detta kapitel är detsamma som lag till grund för novemberrapporten. Enda undantaget härifrån är varuexporten, där uppskattningen för 1961 i tabellerna nedan innebär en liten upprevi-
dering.
Tabell II: 1. Försörjningsbalans 1959—1961
Miljoner kronor
Tillgång
Bruttonationalprodukt till
marknadspris .........
Lagerminskning .........
Import av varor, eif.....
Summa tillgång
Användning
Privat bruttoinvestering Statlig bruttoinvestering Kommunal bruttoinvestering ..................
Lagerökning............
Privat konsumtion......
Statlig konsumtion ------
Kommunal konsumtion.... Export av varor, fob och nettot av tjänster ..
Summa användning
Anm^cräkningenTv^rposier ur nationalräkenskaperna, som sa^anfattas i försörjnings^ balansen,^skall i princip bygga på uppgifter om fakitiska gränser el er nematerirf-och
med den allmänna varuskattens införande v'd “^^iffTor uf nationåkäkenskaperna, K-S UW S 1960. DrttWopp Ur omgiv,! .V .tor ...kerh.Um.rginol.
8 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell II: 2. Bruttoinvesteringar 1959_1961
Miljoner kronor
Inklusive underhåll:
Byggnader och anläggningar totalt
därav: bostäder ...............
industri .............V
övrigt .................
Maskiner och apparater totalt ..!
därav: industri.................
övrigt .................
Totala bruttoinvesteringar inklusive underhåll .......
D:o med korr.* 1 * * * ..................
Exklusive underhåll:
Byggnader och anläggningar totalt
därav: bostäder ................
industri .............’ ’ ’
övrigt ..................
Maskiner och apparater totalt ____
därav: industri..................
övrigt ..................
Totala bruttoinvesteringar exklusive underhåll ...........
Bruttonationalprodukten synes ha stigit kraftigt 1960—1961. Såväl beräk ningar från användningssidan (tabell 1) som kalkyler med hjälp av pro-
TS?atlStlk V1Sar På Cn Ökning med ^ 4 1/2 Procent i volym. 1959— 1960 okade produktionen enligt tabell 1 med knappt 4 procent; samtidigt an-
gav berakmngar från produktionssidan en tillväxt med ungefär 5 procent, i agot uttalande om eventuella förändringar i stegringstakten för produktionen me ian de senaste par åren är därför redan av detta skäl icke möjligt. Därtill kommer att en rad missvisningar sannolikt uppkommit i nationalräkenskapsstatistiken for åren 1959 och 1960 till följd av den s. k. oms-rushen vid slutet av 1959 (se harom i den reviderade nationalbudgeten för 1961, sid 9). Nivåuppskattningen av bruttonationalprodukten för åren 1959 och 1960
i tabell 1 ar av detta skäl omgiven av större osäkerhetsmarginaler än van-
ligt. Den primara orsaken härtill är de föreliggande riskerna för nivåfel i
uppskattningarna av posterna på användningssidan i försörjningsbalansen åren 1959 och 1960. Speciellt torde detta gälla investeringsposterna. I ta-
bell 1 har de ursprungliga siffrorna över de kommunala investeringarna
skonsmassigt justerats medan Övriga poster är okorrigerade (se anm. till tabellen). Dessa forhållanden innebär att även den redovisade utvecklingen
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1962
1960—1961 för ett flertal av försörjningsbalansens poster måste betraktas som förhållandevis osäker.
1. Inhemska bruttoutgifter
De totala bruttoinvesteringarna1 beräknas ha stigit med 7 1/2 procent i löpande2 och knappt 4 procent i fasta2 priser 1960—1961 (tabell 2). Investeringsökningen har främst varit koncentrerad till industrin och till bostäder. För industrins del har byggnads- och anläggningsinvesteringarna fortsatt att expandera i ungefär samma takt som mellan 1959 och 1960 medan investeringsuppgången för maskiner har varit påtagligt kraftigare än 1959—1960. Totalt beräknas industriinvesteringarna ha ökat med ca 13 procent från 1960 till 1961 mot ungefär 9 procent närmast föregående år. Även om hänsyn tas till den ovan omtalade risken för missvisning i statistiken torde dessa registrerade procenttal innebära att industriinvesteringarna ökat kraftigare 1960— 1961 än föregående år. För bostädernas del beräknas investeringsökningen 1960—1961 till ca 6 procent. Uppgången i bostadsinvesteringarna har varit markerad ifråga om småhusbyggandet.
De totala privata bruttoinvesteringarna beräknas ha stigit med ca 5 procent medan de offentliga investeringarna sammanlagt ökat med endast 2 procent (tabell 1). För de statliga investeringarna beräknas investeringsvolymen 1961 ha varit en obetydlighet lägre än 1960 medan de kommunala investeringarna, till stor del sammanhängande med ökat bostadsbyggande, ökat med 5 procent. Den statliga investeringsutvecklingen 1960—1961 kännetecknas av ökade militära investeringar och minskade eller oförändrade investeringar inom flertalet övriga områden. Bl. a. registreras en avsevärd nedgång för de statliga aktiebolagen sammanhängande med en kraftig investeringsminskning inom SAS.
Utvecklingen av den privata konsumtionen 1961 är ännu statistiskt belyst för endast de tre första kvartalen. Enligt beräkningarna i tabell 3 skulle den totala privata konsumtionen3 ha ökat med närmare 7 procent i volym från de
1 Som grundval lör beräkningarna över investeringsverksamheten kan huvudsakligen följande källor nämnas: 1) bostäder: månadsstatistik från bostadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen; 2) jordbruk, skogsbruk och fiske: uppgifter från statistiska centralbyrån, statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader, jordbrukets utredningsinstitut, skogsstyrelsen och domänstyrelsen; 3 o. 4) industri och kraftverk: kommerskollegiets kapitalinvesteringsenkäter; 5) handel: arbetsmarknadsstyrelsens tiliståndsgivningsstatistik; 6) samfärdsel: kommerskollegiets kapitalinvcsteringsenkäter, registreringsstatistik för motorfordon, Sveriges varvsindustriförening samt utrikeshandelsstatistiken; 7 o. 8) förvaltning, sociala ändamål, skolor, kyrkor m. m.: riksrevisionsverkets budgetredovisning; 9) vägar och gator m. m.: uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt arbetsmarknadsstyrelsen; 10) militära investeringar: uppgifter från försvarsdepartementet, fortifikationsförvaltningen och riksrevisionsverket. — Dessutom bör nämnas statistiska centralbyråns kommunalstatistik, vilken berör de ovannämnda grupperna 1), 4), 6), 7), 8) och 9).
2 Efter den ovan omtalade korrigeringen av de kommunala investeringarna. Detaljsiffrorna
i tabell 2 är däremot okorrigerade; korrigeringsbeloppet har nämligen ej kunnat fördelas på olika investeringsslag. t
2 Bland källorna för beräkningarna av den privata konsumtionen 1960—1961 kan nämnas socialstyrelsens omsättningsstatistik för detaljhandeln, direkta uppgifter om försäljningens värde eller kvantitet (vad gäller bl. a. telefon och telegram, radio- och TV-licenser, sprit och tobak samt resor), registreringsstatistiken för personbilar samt nöjes- och varuskattestatistik. Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen utförs av statens jordbruksnämnd på grundval av b), a. leverans- och tillförselstatistik.
10 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell IL 3. Privat konsumtion 1959—1961
1 Exkl. bank- och försäkringstjänster.
tre första kvartalen 1960 till samma tid i fjol. Med utgångspunkt från uppskattningar rörande utvecklingen av hushållens reala disponibla inkomster från tredje till fjärde kvartalet i fjol har den motsvarande konsumtionsvolymutvecklingen preliminärt fixerats. Härvid har hänsyn tagits till bl. a. möjligheten av en viss köprush orsakad av höjningen av omsättningsskatten vid årsskiftet. Med ledning av uppskattningen av konsumtionen fjärde kvartalet 1961 kan uppgången i konsumtionsvolymen mellan helåren 1960 och 1961 preliminärt anges till knappt 6 procent, motsvarande en värdemässig ökning på i runt tal 8 procent. Dessa beräkningar implicerar en fortsatt ökning av hushållssparandet 1960—1961. Den kraftiga ökningen av konsumtionsvolymen från 1960 till 1961 är delvis ett resultat av en dubbel köprusheffekt. Konsumtionen — eller rättare inköpsvolymen för konsumtionsvaror -—- var onormalt låg vid början av 1960 efter omsättningsskattens införande vid årsskiftet 1959/60 och har av motsvarande skäl antagits bli något större fjärde kvartalet 1961 än vad som eljest vore normalt med hänsyn till inkomstutvecklingen. Även med beaktande härav är dock konsumtionsökningen ovanligt kraftig. Som närmare belyses i kapitel VI ligger bakom ökningen starkt ökade disponibla realinkomster 1960—1961.
Den offentliga konsumtionen1 steg med ca 9 procent i löpande och med ca 4 procent i fasta priser från 1960 till 1961 (tabell 1). Den statliga konsum-
1 Källa: Riksrevisionsverkets beräkningar samt den kommunala finansstatistiken.
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1962
11 Tabell II: 4. Bytesbalansen 1959—1961
Miljoner kronor * 2
Export av varor, fob----
Import av varor, eif .... Handelsbalansens saldo ..
Nettoinsegling1 ........
Utländska fartygs utgifter
i Sverige ............
Övriga tj änster m. m., netto
Bytesbalansens saldo
Bruttoinsegling i utländsk sjöfart med avdrag för kostnader i utlandet.
tionen visade en kraftigare volymuppgång än den kommunala (+ 6 procent mot + 3 procent). Beräkningarna över den kommunala konsumtionen får dock betraktas som mycket preliminära och relativt osäkra i avvaktan på definitiv statistik för kommunerna. Till följd av en omläggning i den kommunala finansstatistiken har de preliminära beräkningarna för denna post försvårats.
2. Utrikeshandel och lagerutveckling
På grundval av statistik över de tio första månadernas utrikeshandel har exporten och importen för hela 1961 uppskattats i tabell 4. Beräkningarna ger vid handen att exporten värdemässigt skulle öka med drygt 6 procent motsvarande en volymuppgång på drygt 4 procent från 1960 till 1961. För importens del stannar värdeökningen vid 2 procent vid en volymuppgång med endast 1 procent. Denna utveckling har inneburit en kraftig förbättring av handelsbalansen; denna kan uppskattas ha förbättrats med drygt 500 miljoner kronor från 1960 till 1961. För övriga poster i bytesbalansen är utvecklingen statistiskt belyst för i stort sett de tre första kvartalen 1961. Enligt uppskattningarna för helåret 1961 i tabell 4 skulle underskottet i hela bytesbalansen på närmare 600 miljoner kronor 1960 helt försvinna 1961.
Enligt preliminära, mycket osäkra beräkningar har Zagcrökningen under fjolåret uppgått till närmare 700 miljoner kronor i löpande priser (tabell 5). Uppgifterna över lagerförändringarna inom industrin bygger på de bedömningar som företagen lämnat i kommerskollegiets investeringsenkät i oktober 1961 beträffande lagerförändringarna i det egna företaget från slutet av 1960 till slutet av 1961. Enligt tidigare erfarenheter misslyckas företagen ofta grovt vid dessa bedömningar. Siffermaterialet i tabell 5 antyder dock
12 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Lagerförändringar inom statistiskt belysta produktions- och distributionsområden
1”5t—1961
Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaftningspriser för respektive år.
+ 1 + 30 + 11 + 353 + 8 + 23 + 162 + 12 - 20 + 15 + 26 - 2
+ 619
+ 31 + 282 + 306 + 71 + 20 - 20
+ 690 + 640
w*1?® branslelagerforandrmgar. — * 1959 inklusive trävaruhandel. — 1 Exklusive fndn!tr^gerf04al^nfnt!n 1?0tn gryvforetag, järn-, stål- och andra metallverk samt verkstadsr; * la6™n mom bilhandel (personbilar), bränslehandel, järngrosshandel,
o7h sVnhanH ^el mtklV fotr^dr'nfar av lagren av brödsäd hos jordbrukarna), lädergrosshandel n^tS^<5fjdt1riam!i textllhandel- — Därav + 51 avseende flertalet av de branscher inom parti- och detaljhandel som mte har nämnts i not 4.
att lagerutvecklingen inom industrin under fjolåret skiljer sig avsevärt från utvecklingen under 1960. Den totala lagerökningen 1961 torde ha varit avsevärt mindre och dess sammansättning en annan än under 1960. Under detta år låg tyngdpunkten i lageruppgången på råvaror och halvfabrikat. Under 1961 däremot synes dessa lager ha förändrats endast obetydligt; praktiskt taget hela lagerökningen under fjolåret faller på varor i arbete och färdigvaror. Av den registrerade färdigvarulagerökningen faller ungefär hälften på skogsindustrierna (främst massaindustrin), medan lageruppgången i övrigt på färdigvarusidan var koncentrerad till järn* och stålverken samt verkstadsindustrin. Inom handeln, där uppgifterna är mycket ofullständiga, visade livsmedelslagren en avsevärd uppgång medan bl. a. lagren inom textil- och skohandeln minskades. Totalt synes lagren inom den statistiskt täckta delen av handeln ha ökat en del under fjolåret.
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1962
13 III. Utrikeshandeln
1. Exporten och importen 1961
Den svenska exportvolymen synes under större delen av 1961 ha legat oförändrad på en nivå som (efter säsongkorrigering) något understeg toppnivån från slutet av 1960 men som översteg genomsnittsnivån från samma år med drygt 4 procent. Då exportprisnivån samtidigt kan beräknas ha stigit med 2 procent mellan de båda åren skulle således exportens värdeökning 1960—1961 preliminärt kunna anges till 6 procent; underlaget för denna bedömning utgörs dock av faktiska uppgifter för enbart de tio första månaderna 1961. Den allmänna exportökningen hänförde sig som framgår av tabell 1 till EMA-länderna1, vilkas markerade investeringskonjunktur stimulerade till en påtaglig höjning av den svenska utförseln av verkstadsprodukter och järn och stål. Försvagningen i samma länder av efterfrågan för lagringsändamål verkade å andra sidan dämpande inom andra huvudsektorer av den svenska exporten, främst då skogsprodukterna. Utförseln till EFTAländerna1 beräknas — trots den begränsade uppgången i fråga om Storbritannien — ha ökat något snabbare än gentemot EEC1, dvs. med 13 respektive 11 procent. Både Nordamerika och övriga länder mottog under fjolåret väsentligt mindre svenska varor än 1960; för den sistnämnda gruppen gällde detta i första hand de transoceana råvaruländerna medan östblockets införsel från Sverige var i stort sett oförändrad.
De säsongrensade uppgifterna för importvolymen tyder på att den nedgång, som präglade första hälften av 1961 och som främst kunde hänföras till en avmattning i den svenska lageruppbyggnaden, följdes av en förnyad
1 EMA = det europeiska monetära avtalet, EFTA = det europeiska frihandelsområdet (»de sju»), EEC = den gemensamma marknaden (»de sex»).
Tabell III: 1. Utrikeshandelns fördelning på länderområden 1960—1961
Miljoner kronor i löpande priser
14 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell III: 2. Betalningsbalansen 1959—1962
Miljoner kronor i löpande priser
om än måttlig ökning under andra hälften av året. Den totala förändringen mellan 1960 och 1961 kan — likaledes på basis av siffror för enbart januari— oktober 1961 — uppskattas ha varit 1 procent. Genom att priserna samtidigt steg med omkring 1 procent — det genomsnittliga bytesförhållandet förbättrades alltså med 1 procent — blev importvärdet ca 2 procent större 1961 än 1960. Relativt stora ökningar för verkstadsprodukter, kemiska varor och textilvaror motvägdes främst av en av den svenska produktionsökningen och lagerutvecklingen betingad kraftig reduktion av införseln av järn och stål; därtill kom importminskningar för bl. a. bränslen och livsmedel. För importen liksom för exporten hänförde sig uppgången så gott som helt till Västeuropa med en betydligt snabbare stegring av införseln från EFTA-länderna än från EEC (7 och 3 procent). Införseln från Nordamerika och övriga länder sjönk respektive var ungefär oförändrad jämfört med 1960.
2. Bytesbalansen och valutareserven 1961
Som en följd av exportens och importens ovan nämnda värdeförändringar beräknas handelsbalansens underskott ha blivit ca 1 200 miljoner kronor mot mer än 1 700 miljoner 1960. Genom att sjöfartsnettot samtidigt steg med omkring 50 miljoner medan det sedvanliga underskottet för övriga tjänster blev i stort sett oförändrat erhölls jämvikt i bytesbalansen mot ett underskott på nära 600 miljoner för 1960. Efter avdrag för det negativa nettot av de statliga kapitaltransaktionerna och värdepappershandeln skulle man således teoretiskt ha fått en minskning av valutareserven på ca 50 miljoner kronor. I själva verket har emellertid en betydande ökning erhållits. Från årets början till slutet av november steg nämligen den totala valutareserven med 838 miljoner kronor (tabell 4). Förskjutningsposten som 1960 steg till i runt tal 500 miljoner synes således ha ökat med ytterligare några hundratal miljoner kronor under 1961.
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1962
3. Exporten 1962
Enligt föreliggande bedömningar kan man vänta att den samlade produktionen i Västeuropa, som mottar i runt tal tre fjärdedelar av den svenska exporten skall fortsätta att växa mellan 1961 och 1962 men i lägre takt än tidigare. Bakom denna avsaktning skulle ligga dels bristen pa ytterligare produktionsresurser, främst arbetskraft, inom flertalet produktionsområden, dels en avmattning i investeringsefterfrågans tillväxt. Sålunda tyder indikatorerna på en långsammare ökning av såväl företagens investeringar som bostadsbyggandet. Inte heller föreligger tecken på någon omsvängning till snabbare lageruppbyggnad; inom vissa — för den svenska exporten speciellt betydelsefulla — områden (t. ex. trä, massa) kan tvärtom en fortsatt lagerförtäring vara att emotse under ytterligare någon tid. Till en del kan dessa tendenser antas bli motverkade av en stark efterfrågestegring inom såväl den offentliga sektorn som den privata konsumtionen; en förbättrad europeisk export till i första hand Nordamerika synes också komma att bidra till en stegring i totalefterfrågan, framför allt kanske i Storbritannien där efterfrågeläget efter genomförandet av det ekonomisk-politiska åtstramningsprogrammet under sommaren 1961 försvagats inte oväsentligt.
Tullavvecklingen inom ramen för de två västeuropeiska marknadsblocken kan väntas fortsätta 1962. Inom EEC kommer den interna tullsänkningen
Tabell III: 3. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisförändringar 1960—1962
I procent från föregående år
Export (fob): värde .........
volym.........
pris ...........
Import (eif): värde .........
6 volym.........
'pris ...........
Bytesförhållande (exportpriser
dividerade med importpriser)
Tabell III: 4. Guld- och valutareserven december 1958—november 1961
Miljoner kronor
16 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
enligt den fastställda planen att vid årsskiftet 1961/1962 ha nått 40 procent i äknat från de ursprungliga nationella tullarna. En ytterligare sänkning med 10 procent har planerats, men något beslut därom har ännu ej träffats. I fråga om anpassningen till den gemensamma yttre tullmuren av de nationella tullarna mot tredje land har från den 1 januari 1961 ett första steg tagits vilket i stora drag kan sägas innebära att skillnaden mellan de nationella tullsatserna och 80 procent av den gemensamma tullsatsen utjämnats med en tredjedel. Inom EFTA reducerades tullarna gentemot medlemsstaterna från halvårsskiftet 1961 ytterligare varigenom den interna tullavvecklingen uppnådde 30 procent. Vidare har beslut fattats om en ytterligare sänkning med 10 procent från och med mars 1962. Denna sänkning kan emellertid vad beträffar Norge och Österrike komma att fördröjas något men genomförs senast från och med september månad 1962.
Bakgrunden till förväntningarna om en växande västeuropeisk export till Förenta staterna utgörs av den allmänna konjunktur förbättring som ägt mm dar sedan våren 1961 och som också kan väntas fortsätta under åtminstone första hälften av 1962. I denna riktning pekar i första hand planerna för de offentliga utgifterna samt konsumenternas efterfrågan. Också för investeringssektorn räknar man med en viss uppgång medan exporten däremot kan väntas minska ytterligare. Vid bedömningen av den amerikanska konjunkturen på litet längre sikt kan emellertid en viss tveksamhet vara beiättigad. Inom det privata investeringsområdet är de föreliggande ökningstendenserna ännu inte särskilt markerade. Därtill kommer att bidragen till totalefterfrågan från lagersidan börjat minska och kan komma att fortsätta att minska såvida inte farhågor för en arbetskonflikt inom stålindustrin framkallar en ny upplagringsvåg. Om mot denna bakgrund den pågående expansionen inom den offentliga sektorn hejdas — vilket i fråga om de federala utgifterna antytts officiellt — kan det tänkas att amerikanska konjunkturuppgången inte heller denna gång blir särskilt långvarig.
Så långt den ekonomiska utvecklingen i utlandet nu låter sig bedöma synes således allmänna efterfrågebetingelser komma att föreligga för en svensk exportvolymökning. Kommerskollegium har i sin beräkning, som inte gör anspråk på att utgöra en prognos för utrikeshandelns förändringar utan inskränker sig till att belysa hur utrikeshandeln skulle gestalta sig om det vid utredningstillfället gällande konjunkturläget och andra relevanta faktorer blir bestående, kommit fram till en ökning på 8 procent. I konjunkturinstitutets senaste rapport (Konjunkturläget, November 1961) har man fäst stor betydelse vid föreliggande tecken till fortsatt försvagning av det västeuropeiska marknadslaget för produkter av särskilt stor betydelse för den svenska exporten. Varugrupp för varugrupp har man därigenom kommit fram till lagre ökningstal eller högre sänkningstal än i kommerskollegiets kalkyl så att volymprognosen för den totala exporten stannat vid en ökning på 3—4 procent. Försöker man i stället uppskatta förändringen i exportvolymen med utgångspunkt från uppgifter om våra viktigaste avnämarländers förväntade produktionsökning 1961—1962 och deras genomsnittliga import-
17 Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1962
benägenhet kommer man emellertid fram till ett ökningstal av i det närmaste samma storleksordning som kommerskollegiets. Med tanke på det i flertalet västeuropeiska länder kvarstående totala efterfrågetrycket, vilket via produktionsprognoser återspeglats i denna beräkning men också med hänsyn tagen till den långsamma investeringstillväxten och lagersituationen i Västeuropa för flera av de viktigare svenska exportvarorna synes det tills vidare rimligt att räkna med en trolig exportvolymökning på ca 6 procent (tabell 2 och 3). Denna ökning skulle i första hand hänföra sig till utförseln av maskiner och apparater samt fartyg men även för papper och papp skulle en viss fortsatt ökning kunna väntas. Å andra sidan synes man kunna vänta påtagliga volymminskningar för livsmedel och för trävaror. För massa samt järn och stål är exporten 1962 mycket svårbedömbar; marknadsläget har emellertid i detta sammanhang inte antagits bli svagare än att utförselvolymen för dessa varor skall stabiliseras på fjolårsnivån vilket dock i förhållande till den stigande produktionskapaciteten innebär en försämring.
Framför allt för skogsprodukterna men även för andra varugrupper har priserna fallit väsentligt under loppet av 1961. Det har mot denna bakgrund ansetts sannolikt att exportpriserna för 1962 i genomsnitt skall ligga ca 2 procent lägre än i fjol. Det totala exportvärdets stegring skulle därmed stanna vid 4 procent.
4. Importen 1962
Mot bakgrunden av den väntade fortsatta efterfrågestegringen i Sverige (se de övriga kapitlen) torde man kunna räkna med en ökning av importen 1962. Visserligen synes industriinvesteringarnas expansion, som till stor del medfört en under flera år snabbt ökande maskininförsel, komma att mattas. En inte oväsentlig del av tidigare gjorda beställningar kan emellertid på grund av långa leveranstider antas bli effektuerade först under 1962. Därtill kommer att exporten av maskiner och instrument synes öka 1962 och detta brukar regelmässigt påverka även importen. Den privata konsumtionens väntade fortsatta ökning torde också bidra till en importuppgång. Å andra sidan gäller för vissa varuområden — främst järn och stål •—- att en inte oväsentlig del av den efterfrågan som tidigare tagit sig uttryck i import nu genom den kraftiga kapacitetsutbyggnaden kan tillfredsställas genom inhemsk produktion.
Om man applicerar det erfarenhetsmässiga sambandet mellan import och bruttonationalprodukt under det senaste decenniet på utvecklingen nästa år skulle den i kapitel I angivna produktionsökningen — över 3 1/2 procent — komma att gå hand i hand med en nästan dubbelt så stor importvolymstegring. I belysning av de aktuella tendenserna, sådana dessa bl. a. framkommit vid kommerskollegiets samråd med representanter från olika importberoende branscher, synes denna siffra emellertid vara något för hög. Importens volymökning 1961-—62 har därför angivits till 5 procent. Denna
2 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 2
18 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
siffra tillsammans med en antagen prishöjning på 1 procent har införts i tabellerna till detta kapitel.
5. Bytesbalansen och valutareserven 1962
Med värdemässiga export- och importökningar på 4 respektive 6 procent skulle handelsbalansens underskott — om bassiffrorna för 1961 är riktigt uppskattade — växa från 1 200 miljoner kronor till 1 550 miljoner. Under förutsättning av ett från 1961 oförändrat sjöfartsnetto — baserat bl. a. på ett antagande om oförändrad fraktprisnivå — och oförändrat nettounderskott för övriga tjänster skulle bytesbalansens saldo försämras med 350 miljoner kronor från ± 0 år 1961 till —350 miljoner; det kan nämnas att denna siffra mer än väl motsvaras av den försämring av bytesförhållandet som prisantagandena innebär. Eftersom de förväntade kända kapitaltransaktionerna netto beräknas ge ett valutainflöde på omkring 60 miljoner kronor_
i främsta rummet som följd av amorteringar från Sovjet och de nordiska länderna — skulle den totala guld- och valutareserven således teoretiskt komma att minska med ca 300 miljoner kronor (tabell 2). Det är emellertid mte osannolikt att den faktiska minskningen av valutatillgångarna helt eller delvis uteblir. Sedan 1955 har det nämligen varje år redovisats en positiv förskjutningspost på mellan 150 och 600 miljoner kronor. Även om en viss nedgång från den osedvanligt höga nivån för 1961 skulle äga rum synes det inte uteslutet att förskjutningsposten, som förmodligen till stor del är uttryck för systematiska fel i handels- och betalningsstatistiken, även 1962 kommer att uppväga den angivna teoretiska nedgången i valutareserven.
Bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1962
19 IY. Produktionen
1. Den totala produktionen 1961 och 1962
Enligt konjunkturinstitutets beräkningar utförda från användningssidan, dvs. genom att summera åtgången av de olika varu- och tjänstekategorierna, ökade totalproduktionen (bruttonationalprodukt till marknadspris) med 4 1/2 procent från 1960 till 1961. Alternativa beräkningar från produktionssidan, innebärande en uppskattning av förändringen i förädlingsvärdet inom de olika näringsgrenarna, ger denna gång samma eller obetydligt högre resultat. Framställningen i detta kapitel avseende den för 1962 väntade produktionsutvecklingen anknyter till beräkningarna från produktionssidan.
I de senaste årens höga efterfrågeläge har den samlade produktionens höjd varit praktiskt taget helt beroende av produktionsförmågan. De olika näringsgrenarnas produktionsutsikter för det framförliggande året har då kunnat avstämmas mot det utrymme för den totala produktionens ökning som beräknats utifrån uppskattningar om tillgången på arbetskraft och teknisk kapacitet samt gjorda antaganden om produktivitetsutvecklingen. I dagens läge är situationen delvis en annan. Enligt de bedömningar som framläggs i nationalbudgetens olika kapitel på basis av det offentligas utgiftsplaner, de enskilda företagens investeringsplaner, exportutsikterna och den sannolika utvecklingen av den privata konsumtionen, kan den samlade efterfrågan väntas öka långsammare från 1961 till 1962 än under de senaste åren. Den allmänna konjunkturbilden är för närvarande splittrad med tydlig avmattning inom i första hand skogsindustrierna och gruvorna samt för byggnadsinvesteringarna, samtidigt som det höga efterfrågetrycket kvarstår på andra områden. Den totala produktionen kan således inte som tidigare bestämmas enbart av produktionsförmågan utan hänsyn måste nu tas till efterfrågeläget inom olika näringsgrenar.
Det är dock av intresse att också försöka bestämma utrymmet för den möjliga produktionsökningen. För tillgången på arbetskraft redogöres närmare i kapitel V. Av där presenterade beräkningar framgår att utrymmet för sysselsättningsökningar från 1961 till 1962 kan uppskattas till 35 000 personer eller ca 1 procent. Vad produktiviteten beträffar har produktionen per arbetande person (dock med hänsyn tagen till arbetstidsförkortningen) under 1950-talet stigit med i genomsnitt ca 3 procent årligen. Det finns för dagen ingen anledning att räkna med en avvikande stegringstakt för 1962. Enligt detta summariska betraktelsesätt skulle den totala produktionen kun-
20 Statsverkspropositionen år 1962: Bil. 1: Inkomsterna:
na stiga med ca 4 procent från 1961 till 1962, vilket betyder närmare 3 000 miljoner kronor i 1961 års priser.1
Som ovan nämnts väntas emellertid efterfrågeutvecklingen mattas av på en del väsentliga områden, och det förefaller därför inte troligt att denna produktionsökning verkligen kommer att uppnås. Produktionsutvecklingen torde under 1962 kännetecknas av en inom vissa områden fortsatt hämmande brist på arbetskraft och teknisk produktionskapacitet, medan dessa produktionsfaktorer inom andra områden ej kan sysselsättas helt.
I det följande avsnittet redogörs för den väntade utvecklingen inom olika produktionsgrenar. Beräkningarna grundas huvudsakligen på upplysningar och omdömen från branschsakkunniga, länsarbetsnämnderna och andra myndigheter, konjunkturbarometrar, företagens i investeringsenkäterna redovisade planer för byggnadsverksamhet och maskinanskaffningar osv. under hänsynstagande till förutsedda efterfrågeförhållanden och till den tekniska produktionskapaciteten och tillgången på arbetskraft i den mån det är dessa som bestämmer expansionsmöjligheterna. Resultatet av genomgången sammanfattas i tabell 2. Den totala produktionsökningen anges där till drygt 3 1/2 procent från 1961 till 1962, vilket innebär en ökning i bruttonationalprodukten med 2 700 miljoner kronor i 1961 års priser.
2. Produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar
Industrin
Produktionen inom industrin under 1960 och den del av 1961 för vilken statistik föreligger anges i tabell 1. Jämförelsen mellan motsvarande kvartal 1960 och 1961 visar en avsaktande ökningstakt. Detta sammanhänger med att industriproduktionen enligt Industriförbundets index — efter säsongrensning och omräkning för de lediga sommarlördagarnas inverkan på produktionsvolymen — var stigande under större delen av 1960, medan produktionskurvan synes ha plattats av under loppet av 1961.
Den följande genomgången av produktionsutsikterna för 1962 inom olika industrigrenar baseras i huvudsak på de informationer som erhållits från kommerskollegium och som i sin tur baseras på kontakter med branschsakkunniga, tillgänglig produktions-, utrikeshandels- och lagerstatistik m. m. Dessutom har använts vissa resultat av en enkätundersökning om industriföretagens produktionsplaner fram till 1965 som Industriens Utredningsinstitut genomfört för 1959 års långtidsutredning. Genomgången visar stora olikheter mellan de olika branscherna. Den mest expansiva sektorn är för närvarande verkstadsindustrin, även om en minskning i ordertillströmning-
1 Enligt beräkningar i arbetsmarknadskapitlet blir den arbetsvolymökning som följer av ökningen i antalet sysselsatta personer något lägre än 1 procent. En motsvarande beräkning för 1950-talet visar att förändringen i arbetsvolymen understeg förändringen mätt i antalet sysselsatta personer i ungefär samma grad. Räknat efter detta sysselsättningsbegrepp blir produktivitetsstegringen drygt 3 procent per år och det är således likgiltigt vilket sysselsättnings- och produktivitetsbegrepp man använder, eftersom båda sätten ger en möjlig produktionsstegring från 1961 till 1962 med 4 procent.