Finansutskottets betänkande i anledning av motion om nedskärning av riksbankens kontorsorganisation
Nr 36
Finansutskottets betänkande i anledning av motion om nedskärning av riksbankens kontorsorganisation.
Motionen
I m otionen 1971: 232 av h err Sjönell (c) h a r hem ställts att riksdagen beslutar a tt u p p d ra å t fullm äktige i riksbanken a tt p rö v a frågan om en nedskärning av bankens kontorsorganisation i enlighet m ed vad som anförts i m otionen. I m otionen fram hålls a tt m ed den utveckling som banksystem et som helhet genom gått de senaste decennierna h a r de löpande kontak tern a m ellan riksbanken och övriga b anker — liksom fö r övrigt också m ellan övriga b an k e r inbördes — än d ra t k ara k tär. Ö vergången till d atab o k fö ring, fö rä n d rin g ar i värdepappershanteringen och an d ra fak to rer h a r lett till a tt transaktionerna i betydligt m indre utsträckning än tidigare äger ru m ” över disk” . T ra n sa k tio n ern a sker i stället till stor del via speciella clearingcentraler, oftast som rena bokföringstransaktioner. D etta innebär enligt m otionärens m ening att det k an ifrågasättas, om den stora organisation riksbanken nu h a r fyller någon självständig funktion. R iksbanken h ar m öjlighet a tt anlita an d ra b an k e r t. ex. d å det gäller a tt förm edla sedlar och m ynt, och m era speciella u ppgifter som banken h a r torde i regel utan olägenheter k unna överföras till an d ra m yndigheter och organ. Bankens organisation bö r enligt m otionären ses över fö r a tt få en sm idigare och till dagens fö rh å lla n d en b ättre av passad organisation.
Remissyttrande
U tskottet h a r inhäm tat yttrande över m otionen frå n fullm äktige i riksbanken. F ullm äktige i riksbanken anför: F rå g a n om riksbankens kontorsorganisation och arbetsuppgifterna inom den n a h a r de senaste decennierna vid u p prepade tillfällen och i olika sam m anhang varit förem ål fö r ställningstaganden i riksdagen. E n allm än indragning av kontoren diskuterades sålunda i sam band m ed in rättan d e t av en statlig affärsb an k (num era Sveriges K reditbank) m en avvisades i d etta sam m anhang (prop. 1950: 157). E fte r verkställd utredning inom riksbanken indrogs ett p a r k o ntor genom beslut vid 1952
års riksdag (BaU 1952: 35) sam tidigt som b an koutskottet underströk angelägenheten av a tt kontorsfrågan ägnades fo rtlö p an d e och ingående up p m ärk sam h et frå n fullm äktiges sida. E fte r fö rn y ad u tredning inom riksbanken åren 1957 och 1958 behandlades k o ntorsfrågan åter vid 1959 års riksdag (BaU 1959: 44), varvid riksdagen stannade fö r a tt av delningskontor tills vidare skulle bibehållas p å de platser d ä r sådana v ar inrättade. U tsk o ttet und erströ k sam tidigt angelägenheten av att kon to ren tillfördes nya arbetsuppgifter. I anledning av a tt n åg ra sådana arbetsuppgifter ej erhållits upptog riksdagens revisorer kontorsfrågan, som återigen behandlades vid 1969 års riksdag (BaU 1969: 43). R iksda gen avvisade därvid förslaget om utredning m en u n d erströ k a tt m an d ärm ed icke b and sig fö r bibehållen kontorsorganisation u ta n fastm era räk n ad e m ed a tt fö rä n d rin g ar k unde bli aktuella i fram tiden. D ärefter h a r 1970 års riksdag dels beslutat ersätta avdelningskontoret i M arie stad m ed ett n y tt k o n to r i Skövde (B aU 1970: 47) dels avvisat en av fullm äktige gjord fram ställning om nedläggning av V änersborgs-kontoret (BaU 1970: 73). F ö rslag om nya arbetsuppgifter fö r riksbankens avdelningskontor h ar efter k o n ta k ter m ed riksbanken fra m fö rts dels av bostadspolitiska orga nisationskom m ittén, som 1961 föreslog a tt förvaltningen av bostads lånen och den d ärm ed sam m anhängande k am erala verksam heten skulle överföras p å riksbanken, dels av statskontoret som 1966 föreslog att vissa ru tin e r i system et fö r återbetalning av studiem edel skulle ö verfö ras. S tatsm akterna h a r em ellertid icke an sett sig k u n n a b iträ d a sålunda fra m fö rd a förslag (prop. 1962: 1, bil. 7, p u n k t 76 och SU 1962: 46 sam t prop. 1967: 143 sam t II LU 1967: 76). F ullm äktige u tg å r frå n a tt ställningstagandet vid 1969 års riksdag alltjäm t gäller, näm ligen a tt n ågon särskild u tredning av kontorsfrågan ej erfo rd ras m en a tt det åligger fullm äktige a tt fo rtlö p an d e u p p m ä rk sam m a kontorsorganisationens uppg ifter och utform ning fö r a tt k unna ta erforderliga initiativ till reform er. E tt u ttry c k fö r denna fullm äktiges bevakning av frågan h a r varit fram ställningen om nedläggning av avdel ningskontoret i V änersborg, låt vara a tt den n a frå g a ansågs ” väl tidigt väckt” . F ullm äktige kom m er också i fo rtsättningen a tt u ppm ärksam m a frå g an om k o n to rsn ätet m ed särskilt aktgivande p å m öjligheten och läm pligheten a tt anpassa d etta e fte r m öjligen uppkom m ande än d rad e adm inistrativa eller arbetsm ässiga förutsättningar. M öjligheterna att vinna nya arbetsuppgifter fö r kontoren få r ej heller betraktas som u te slutna, ehuru givetvis utsikterna ä r begränsade d å det u r en v idare syn p u n k t ej kan kom m a i fråga a tt ö verföra arbetsuppgifter som b ättre fullgöres p å an n a t håll. Fullm äktige, som i sak vill hänvisa till sitt y ttran d e i frå g an av den 30 april 1969 (BaU 1969: 43, s. 6 f) få r sålunda — m ed åberopande av ställningstagandet vid 1969 års riksdag och fram h ållan d e av a tt frå gan ä r u n d er bevakning i riksbanken — hem ställa a tt u tsk o ttet m åtte föreslå, a tt den rem itterade m otionen 1971: 232 om nedskärning av riksbankens kontorsorganisation ej m åtte fö ran led a någon riksdagens åtgärd.
Utskottet
Som fullm äktige i riksbanken an fö r i sitt yttrande h a r riksdagen u p p m ärksam m at frågan om riksbankens kontorsorganisation vid upprepade tillfällen. Ingående behandlades frå g an senast vid 1969 års riksdag p å grundval av en granskning som u tfö rts av riksdagens revisorer. Reviso re rn a h ad e föreslagit a tt en förutsättningslös utredning om betalningsm edelsförsörjningen u n d er fredsförhållanden skulle verkställas för att tjä n a till ledning fö r ett slutligt ställningstagande i frågan om riksban kens kontorsnät. I sitt u tlå ta n d e fan n b ankoutskottet efte r att h a övervägt de olika p artern as — riksdagens revisorer och fullm äktige i riksbanken — a rg u m entation inte skäl fö ro rd a en sådan utredning. D etta innebar inte, a tt m an b an d sig fö r a tt riksbankens kontorsorganisation u n d er någon läng re tidrym d skulle bibehållas vid n u v ara n d e utform ning. F astm er r ä k nade u tsk o ttet m ed a tt fö rä n d rin g ar kunde bli aktuella i fram tiden. R iks dagen biföll utskottets hem ställan.
F inan su tsk o ttet k o n staterar fö r sin del a tt riksdagen grundligt och för k o rt tid sedan prövat hela frågan. I den m ån nya om ständigheter d ä r e fte r tillkom m it — större risker vid p enningtransporter och ev. ök at sedelbehov som följd av inskränkning i checkernas användbarhet — ta la r dessa i viss m ån fö r a tt m a n bö r gå försiktigt fra m i fråg a om rationalisering av riksbankens kontorsorganisation. F råg an om n edskär ning av riksbankens kontorsorganisation b ö r em ellertid enligt utskottet ägnas fo rtsa tt uppm ärksam het. D et ankom m er p å fullm äktige i rik s banken a tt kontinuerligt bevaka att kontorsorganisationcn är anpassad till föreliggande behov och a tt aktualisera erforderliga förändringar. U tsk o ttet hem ställer a tt m otionen 1971: 232 ej fö ra n led e r någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 19 oktober 1971
På finansutskottets vägnar SVEN E K ST R Ö M
N ärvarande: h e rra r E kström (s), W edén (fp), K n u t lo h a n sso n i S tock h olm (s), F ra n zé n (s), B urenstam L in d er (m), L arsson i K arlskoga (s), K ristiansson i H arplinge (c), Jansson (s), Löfgren (fp), Josefsson i H alm stad (s), G ad d (s), F ågelsbo (c), L indahl (s), M agnusson i Borås (m) och G ustafsson i Byske (c).
M A R C U S B O K T R . S T H L M 1971 7 1 0 0 2 5
/